# ID: svediakorp-per3188
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1924
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,695
# sentences: 689
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


REDAKTÖR OCH UTGIVARE: Ellen Hagen Tidevarvet n:r 23.
Ur tidningens innehåll fästa vi uppmärksamheten vid Kriget un- der diskussion såsom av vitalt i i i - tresse för alla kvinnor, vilka for- dra en omvärdering n \.
gamla tänkesätt.
Regimförändringen i Frankrike ä r även ägnad att väcka hoppet om en ljusning i de europeiska förhålllandena.
I REDAKTIONEN: Kriget under diskussion Ri ksdagen har nu slutgiltigt be- känt sin oförmåga at lösa härord- ningsfrågan.
Om denna fråga varit en verk- lig hjärtesak för viii riksdag borde den militära sakkunskapen rimligtvis erkänts såsom vägle- dande för beslutet, då hade det funnits någon hållpunkt för åsik- terna att samlas kring, och en ut- sikt till positiv lösning.
Hade försvaret varit en verk- hjärtesak för vårt folk, då ha- stämningen i landet drivit fram denna synpunkt till beaktande med den gamla isolerade kompletterad rustningspolitiken,: iv den gamla skolans diplomati.
Världskriget avslöt ett skede i vår historia.
Men den gamla ti- den har många ut löpare och t rå- dar i den nya, den söker iiiiiiii överskugga den, följa med in i och flytta över i den.
Dock - eme- dan den gamla tidens tankegång är oförenlig med den nya verklig- heten och saknar logik och själv- fallenhet.
urspårar dess bärare i sådana perversiteter som t.ex. jakt en efter olyckan, förkroppsli- gad av mr Matthews, dödsstråle- mannen.
De märka icke själva vilket vanvettigt skådespel de er- bjuda, då de bilda bolag och samla pengar för att köpa och exploate- ra h e m l i g h e t att utrota männi- skan.
Men bland åskådarna fin- nas de, som förstås a t t de se för sina ögon krigets sista urartade form.
Så inträder då osäkerheten.
T y att sluta sig till dem som ja- ga dödsstrålen är orimligt, att fin- na upp en konkurrent till den är också orimligt.
Att hålla på äl- dre, mera ofarliga, mera anstän- diga krigsmetoder ä r ännu mera orimligt.
Men a t t med ens allde- slut.
les uppge den urgamla nationella formen för självhävdelse synes också flertalet allra orimligast.
Därav tveksamheten och oklarhe- ten.
Men då ledarna ä r o ur stånd att ge ut en paroll, som ä r fattbar genom sin klarhet, då svara de djupa leden med likgiltighet.
För så vitt den valstrid vi nu ha att motse skall föras endast omkring billigare och dyrare här- ordningsförslag, torde det icke gå att få u p p någon entusiasm eller ens någon verklig ilska, a t t jämfö- ra med förbudsstridens, eller att få fram ett vägledande utslag.
Men om valstriden kunde tän- sätta kriget under diskussion, om den gällde ett för eller mot.
då vore det annorlunda.
Gällde valstriden möjligheten eller icke för Sverige att göra en förebildlig insats genom att dra sig ut u r rustningsringen, då finge vi vara med om en idékamp av verklig be- tydelse.
Vi ha små utsikter att få dis- kussionen lagd efter våra linjer.
Men vi ha rätt a t t ställa upp frå- gorna så, som enligt vår uppfatt- ning tiden själv formulerar dem.
Elin Wägner Regimförändrin- gen i Frankrike.
Alltsedan valen har den fran- ska politiken karaktäriserats av en tämligen stor oreda, närmast orsakad av Poincarés dröjsmål att avgå, varigenom den nya rege- ringsbildningen under hela tre veckors tid befunnit sig i förbe- Detta ä r emeller- redelsestadiet.
tid nu tillända.
Poincaré ingav nämligen på söndagen sin av- skedsansökan.
Ända sedan val- segern har Herriot utpekats som hans efterträdare.
Det blir n u hans uppgift a t t bilda den nya re- gering, ur vilken hela världen med spänning väntar sig en ny poli- tik.
Hans väg fram till denna ä r I Gränslandets öde lämnar fru Elin Wägner en redogörelse för Pfalz, och genom Krigsorsaker- nas förbyggande f å r nian känne- en härordning I stället för en här- dom om förhandlingarna vid I.C.
oordning.
Partimotsatserna skul- le jämnats ut inför den tvingande W:s kongress i London.
nödvändigheten t i I I lösning.
Skillnaden i stämning och resul- tat mellan denna försvarsriksdag och den, som genomförde 1914 års Fröken Tamms och fröken Hes- härordningsförslag, betyder icke beredande undersökningar har selgrens motion om ikraftträdan- a t t Sveriges folk och riksdag på h a n sålunda stött på socialdemo- det a v lagen angående kvinnas tr- tio år förlorat sin fosterlandskär- kraternas motstånd att ingå i det hörighet att, innehava vissa stats- lek.
Det beror på a t t även Sve- nya kabinettet.
Meningarna inom tjänster har nu varit före och av- riges folk rönt intryck av den be- partiet äro visserligen delade, slagits i båda kamrarna.
gynnande osäkerheten i världen men av vad som hittills framkom- Utskottet hade i sin motivering rörande möjligheten att fortsätta, mit, synes flertalet gå emot en di- för avslag stött sig på ett utta- sedan 1914 — 1918 års k r i g var rekt medverkan i regeringen.
Her- lande av lagrådet, som hävdat a t t riot får därför bilda sin regering 19-3 års behörighetslag ej med- på grundval a v de a n d r a vänster- gav, att lagen skulle kunna bli- partierna.
Naturligtvis komma v a gällande vid olika tider beträf- dock socialdrmokraterna att läm- fande särskilda kategorier av na regeringen sitt parlamentariska statstjänare.
stöd, och den nya konseljpresiden- Även om detta iii.
en formellt ten torde, en utomordentligt klok r i k t i g ståndpunkt, torde dock möj- och omtänksam man som han är, lighet ha förefunnits att, om iii- 4.
Motionen angående utred- hävda rättens kampmedel istället icke nöja sig med svävande löften.
Seda II den kvinnliga rösträtten tresset för själva saken v a r i t för- Det stöd han begär, kommer sä- handen, finna en utväg u r de blivit genomförd återstår det att ning om bättre vård åt barnafö- för våldets.
I lösningen av uppfostrings- kert a t t omfatte full enighet be- formella svårigheterna.
Tanken bruka densamma och bruka den derskor och späda barn, upptagen träffande programmet.
på en dylik provisorisk lösning a v värdigt.
Det återstår också att av de socialdemokratiska kvinnor- och undervisningsfrågan skall Programmet!
Det iii just detta, de kvinnliga statstjänarnas rätt genomföra den princip om med- na, avslogs på grund av sparsam- grunden läggas till vårt folks Hur likvärdighet mellan hetsskäl.
framtida utveckling, varav följer som Europa väntar på.
a t t söka sådana befattningar, som borgerlig dess ställningstagande till sam- kommer det a t t se ut?
Herriot har förut endast kunnat innehas av man och kvinna, inom lagstift- 5.
Motionen om anslag till en män, har ju under ärendets gång ningen och samhällslivets olika kvinnlig kurator för att hjälpas de hällsfrågorna och dess politiska själv antytt det i ett brev till so- cialdemokraterns ledare, Léon rättsuppfattning.
upprepade gånger varit före och områden, som denna rösträtt i i i - från Landskrona tvångsarbetsan- nebär.
En jämbördig ställning stalt frigivna kvinnorna att er- Även flera andra betydelseful- Blum, i vilket han inåt ställer ett även varit föremål för k.m:ts och republikanskt demokratiskt måste erkännas i avgörandet av la frågor stå på dagordningen.
övervägande.
hålla arberte och ge dem möjlighet Frisinnade Kvinnors Riksför- återuppbyggande som det förnäm- N u blir det emellertid ännu ett de enskilda frågorna, eljes blir a t t fylla en människovärdig upp- att bund, som har till uppgift att ar- sta målet efter den reaktion, soin uppskov, och hur långt detta kan det omöjligt för kvinnorna g i f t, blev likaledes avslagen.
beta för förverkligandet av en en lång tid gjort sig bred.
Utåt bli ä r väl synnerligen ovisst.
Den göra sitt inflytande gällande, när Denna axplockning ur den lag- fördomsfri och vildhjärtad grund- framträder, säger han, ett mål det berör samhällets livsfrågor.
enhälliga kritik, som 1921 års lö- stiftande församlingens beslut år åskådning, vill samla kvinnorna större iiii alla andra, och helt och Vid årets riksdag ha samtliga nekommittés bet än kande vari t ii t- 1924 ä r tillräcklig för att visa, att hållet dominerande dessa, nämli- satt för, särskilt i avseende på där fordras solidaritet och sam- gen fredens återupprättande.
förslaget om införande av behovs- ning och vilka vi betrakta som manhållning bland kvinnorna.
En de hand på oss.
Vi måste inse, I det ena soni det andra kom- principen i statens lönesystem gör samhällsfrågor, ej som kvinnofrå- insats för smahället kan inte full- att vi alla och en var bör ha en mer Herriot a t t möta ett segt och inte utsikterna till en snar lösning gor, fått en ogynnsam lösning: göras av ett fåtal under det att plats att fylla, att nu, just n u 1.
I lagen om förmyndarskap envist motstånd.
Första frågan, av frågan ljusare.
Utskottet sä- flertalet ställa sig likgiltiga eller är stunden kommen, då frisinnade där det uppenbarar sig, är den om ger sig visserligen ha inhämtat har den i 1920 års lag om barn i oförstående.
Allas intresse må- kvinnor med allvar och handlings- presidentens ställning.
Sedan val- a t t ett förslag till ordnande a v de äktenskap och i den n y a gifter- ste stå bakom arbetet för det all- kraft måste omfatta sin medbor- utgången blev känd, l i a r vänstern kvinnliga befattningshavarnas målsbalken erkända principen om männa.
Vi måste mångdubbla vå- likställighet mellan äkta makar gerliga och f o s t e r l ä n s k a gärning.
med allt större styrka och, soni det avlönings- och pensionsförhållan- ra leder och mångdubbla deras När Förbundet nu den 20 — 21 synes, även allt mera enhälligt, den torde vara att förvänta till och mellan föräldrar blivit från- antal, vilka inom stat, län och juni kallas t i l l landsmöte i Katri- krävt Millerands avgång.
Han gången.
nästa års riksdag.
Hur mycket koiiiniiiii skola föra vår talan.
2.
T lagen om medborgarskap neholm, iii det att hoppas a t t så betraktas, och det med rätta, soin av ovisshet som emellertid ligger Tiden kräver frisinnade kvin- många som möjligt skola sluta det konservativa blockets huvud.
i detta » torde » kan nog endast en har g i f t kvinna alltjämt bibehål- nors insats.
Många stora och vik- upp kring vårt förbund med för- Han har, trots sin ställning som kvinnlig aspirant till statstjänst lits på bipersonens stadium i tiga frågor vänta på ett avgö- ståelse för det ansvar medborgar- statsöverhuvud, direkt ingripit för förstå, och givet är att varje upp statsborgerligt avseende.
rande.
rätten förpliktar och vilja att ar- a t t främja dess politik.
Vänstern skov utgör en allvarsam svårighet 3.
Ikraftträdandet av lagen av I försvarsfrågan, som för när- beta för de stora uppgifter för- betecknar enstämmigt denna hans för alla dem, som hoppats på: \ t- den 23 juni 1923 om kvinnas be- som inkonstitutionell handling minstone en partiell lösning vid hörighet att inneha statstjänst och varande ä r vårt lands mest brän- bundet fått sig förelagda.
och fientlig mot ett verkligt repu- annat allmänt uppdrag liar åter- nande fråga, gäller det, att gent detta års riksdag.
emot gängse föreställningssätt, igen uppskjutits.
(Forts. å sid. 2) Återigen avslag.
Till samling.
Krigsorsakernas förebyggande.
Kvinnorna som folkrepresentanter.
L i t e t var h a r nog m ä r k t att den vinnas vid varje detalj av en frå- vanligaste formen för det intresse gas lösning inses icke av den sto- » den stora hopen av likgiltiga.
ra mängden och så lyssna alltför hyser f i i i kvinnosträvandena är många vid valtillfället till de rös- Varför rösta på en illa dold s k a d e g l ä d j e över a t t ter som säga: kvinnorna efter medborgarrättens kvinnliga kandidater, det går l i k a erhållande icke genast förmått re- bra ä n d å; eller, de kunna ingen- alisera de ö n s k e m å l, som länge t i n g u t r ä t t a.
Inför u n d e r k ä n n a n - väntat på förverkligande.
Nå, vad det av även de bäst kvalificerade uträttas för storverk, frågas det, kvinnliga krafters betydelse ä r det o f t a m i n d r e av intresse än av lust av värde att höra några alls icke att d ä m p a en förmodad, alltför överskattade omdömen beträffan- s t o r optimism.
Antalet a v i r i k s - de betydelsen av kvinnlig med- församlingen invalda är ju, - för verkan vid lagstiftningsarbetet.
att endast r ä k n a de nordiska län- derna, - mycket olika, men evad vidsynta finska mäns där k ä m p a r en ensam k v i n n a vid fronten eller några stycken stå si- d:~ vid sida, så begäres likafullt nedom och vältalighet oftast va- att hon eller de skola ha idel ly- rit j ä m n g o d a med de manliga re- sande segrar a t t hugfästa.
De hin- der och de tvivel som skola över- En stor konferens i London.
ordnad samla statistiska uppgifter från alla län- av international Council of Women (I. der och söka reducera dem till jämför- C. W.), hade detta ämne som huvud- bara mått - så a t t man på ett logiskt tema för sina förhandlingar.
Sverige sätt kan jämföra löner och pengars köp- hade sänt tre delegerade: författarinnan kraft.
Detta är av stor internationell Lenah Elgström.
grevinnan Wil- betydelse.
Anna Mrs Parsons, Canada.
meddelade a t t lamowitz och fru Lilly Classen.
Tide- varvet har fått mottaga några korta särskilda kommittéer finnas där för be- utdrag ur de mest uppmärksammade ta- stämmande av en människovärdig mi- nimilön inom olika yrken.
D e till- larnas anföranden.
Under ämnet Fredens patriotism be- sättas av kabinettet och bestå av en tonade mr Sainsbury, president för S a - manlig och en kvinnlig representant för tional Union for Teachers, att tiden för arbetsgivarna.
detsamma för arbetarna förharligande av krig och krigshjältar och så en utomstående ordförande.
som borde vara förbi.
De historiska och gen.
har den avgörande rösten.
Deras för- grafiska läroböckerna måste korrigeras slag ör lag.
Detta system fungerar bra.
Det har bildats en internationell lärare- Mrs Parsons sitter själv i en dylik kom- förening och på dess senaste samman- mitté för Ontario.
Kvinnoskyddet ä r komst i San Francisko framfördes bland väl organiserat.
E n mor.
som är änka, många andra reformer förslaget om att en hustru som under 4 år övergivits av vid utgivandet av historiska läroböcker, sin man samt den ogifta modern få de delar som handla om andra länder.
statshjälp.
Lady Astor talade om rusdryckslag- först skola genomses av representanter från dessa länder, innan de godkännas.
stiftning.
särskilt med tanken på faran av att låta infödingar i kolonierna få Miss Veronica Erskine, en framståen- de » Girl guide » - ledare.
talade om hur i tillgång till alkohol.
Hon påpekade ock- den viktiga internationella rörelse hon så.
hur denna fråga berör internationell gor har det kommit till evidens representerade.
den fysiska träningen.
som ju är absolut nödvändig för ung- att kvinnorna tillfört lantdagen dom, fås utan militaristiska former.
ett tillskott i omsorgen om det all- Disciplin måste finnas.
men den skall Miss Slack, sekreterare för World ' s m ä n n a s bästa, i det a t t flera av komma inifrån.
barnen skola ålägga sig (Forts. fr. sid.
1.)
dem v ä c k t a frågor ej hade blivit den själva, den skall icke endast tvingas Women ’ s Christian Temperance Union, gav en kort överblick av nykterhetsar- blikanskt styre och k r ä v e r d ä r - av männen t illbörligt u p p m ä r k - på dem.
betet i närvarande ögonblick och före- för h a n s avgång.
Ingen regering, sammade. » E t t intressant ämne var frågan om L. Mechelin.
föll entusiastisk gentemot totalförbud.
utbyte av studenter och lärare mellan Fröken Furuhjelm (Finland), och fru som t i l l s ä t t e s i h a n s namn, f i n - » De till folkrepresentanter val- olika länder.
Japanen d:r Nitobe - ner nåd för våra ögon, förklara d: ~ kvinnornas deltagande i lant Anna Backer (Norge), protesterade mot redogjorde socialisterna enstämmigt och Her- dagsarbetet har icke medfört nå- från Nationernas förhund detta.
Med rusdryckshandeln äro pro- för hur N.F.
arbetade på att främja stitutionen och vita slavhandeln nära gra olägenheter, men däremot på detta utbyte genom nedsatta biljettpris,.
sammanhörande frågor.
M:me Avril de åtskilliga områden av s a m h ä l l s r e - underrätta inträdet vid utländska uni- S:te Croix, vice president i I.
C. W., att få studen- versitet och genom försök de k o m m e r a t t såra det o f f e n t l i g a formarbetet t i I I fört detsamma » Frankrikes mest framstående sociala tens arbete vid utländska institutioner samvetet, bli en källa till ständiga mångsidig arbetare », betonade det stöd Nationer- erfarenhet och s t o r konflikter och en fara för regi- sakkunskap liksom ock genom de erkänt av det egna landets läroanstal- nas förbunds kommitté n:r j har varit ter, anskaffa stipendier.
organisera mot- för arbetet i dessa frågor.
Gav därpå en men.
Det är klart besked, tycker kvinnliga lantdagsrepresentanter- tagandet av de främmande studenterna översikt av olika länders hållning gent- man.
Millerand synes emellertid nas initiativ flera sociala och hu- etc. emot den officiella reglementeringen av komma att vägra i det l ä n g s t a.
manitära frågor av s t o r bärvidd Professor Winifred Cullis (London: prostitutionen.
universitet), påpekade svårigheten för Åtskilligt talar dock för att han bragts på dagordningen. » Dame Edith Lyttelton, från Nationer- professorer att få tjänstledighet.
men nas förbund.
talade om opium- och t i l l sist kommer att ge vika.
Det Ernst Estlander.
nämnde, att detta slags utbyte dock drogfaran.
Lagstiftningen måste på- synes vara uteslutet att en vän- De kvinnor, vilka h i t t i l l s blivit ligt rum mellan England och Canada sterregering kan leva om han sit- i representationen invalda hava i etc.
Stipendier funnos också.
Det för- skyndas.
Endast i Amerika finnas I miljon offer för denna last.
D e drog- t e r på presidentstolen.
Den kom- alla avseenden visat s i g männen sta större stipendiet, som engelska uni- producerande länderna måste tvingas mer nämligen a t t mista stödet vuxna.
Vad speciellt b e t r ä f f a r så- versitetskvinnor utdelade, gavs till en till noggrann kontroll.
svenska.
Mr B.
Allen - en London- från s t o r a delar av de s e g r a n d e kallade humanitära frågor, M:lle Mundt International Labour kan lärare, redogjorde för utbytet av skol- office, N.F., gav en översikt över lag- v ä n s t e r p a r t i e r n a, främst socialis- man n ä r a på s ä g a att de k v i n n l i g a lärare mellan England och kolonierna.
stiftning för mödrars skydd.
Redan för ternas.
Ett försök f r å n presiden- representanterna varit rent av F.n. komma 60 från kolonierna och 60 50 år sedan fanns lag i England, som tens sida a t t regera mot vänstern nödvändiga så väl s å s o m i n i t i a t i v - från England i utbyte.
förbjöd kvinnor att arbeta strax före - det h a r a n t y t t s a t t Poincaré D: r Reni Sand från League of Red eller efter förlossningar, men som det tagare som ä v e n såsom deltagare skulle återkomma genom Mille- i behandlingen av olika frågor i Cross Societies, beskrev på ett synner- inte var fråga om a t t g e ekonomiskt ligen intressant sätt det internationella understöd var lagen av föga betydelse.
r a n d s bakdörr - torde återigen u t s k o t t och på plena. » samarbetet pi hälsovårdens område.
N.F.
Labour ofiice har gjort ett för- leda till en inrepolitisk s t r i d av C.
G. Swan.
Först och främst verkade Nationernas slag om 6 veckors ledighet före och ef- ö v e r s k å d l i g räckvidd och mycket förbunds hälsokommitté, så Röda kors- ter förlossningen (bortvaron före för- föreningarna, Pan-American Bureau, lossningen dock frivillig).
fri läkare- betänklig, för a t t inte s ä g a f a r l i g Rockfeller Foundation.
T h e Junior Red hjälp och försåkring.
Men icke mån- karaktär.
Så långt vågar det Cross (för barn).
icke att förglömmas ga länder ha ännu ratifierat detta för- de later hava de plikttroget och där 7 miljoner ungdomar uppfostra- slag.
Australien har varit mest frikos- s a m v e t s g r a n t utfört s i n a åliggan- des till internationell vänskap.
Barones- parlamentariska arbetets återin- den.
i flera sociala frågor av s t o r san Mannerheim, president Internatio- tigt.
Där erhåller varje kvinna till för- lossningen j pund.
kopplande i normala gängor, må- Professor Gilbert Murray: » Nationer- betydelse hava deras i n i t i a t i v och nal Council of Nurses, talade om hur speciellt Amerika.
Frankrike och Eng- nas förbund, om ännu e j en felfri insti- ste komma till stånd.
Och det medverkan varit betydelsefulla. » land hjälpt till med pengar och skolor tution.
är dock det bästa vi ha » » I.C.
låter n o g inte heller vänta på sig.
Ossian Aschan.
och hem för internationella sjuksköter- W. » borde arbeta på att få alla nationer Antagligen har det redan t r ä f f a t s skor.
N ä r Sveriges kvinnor inom kort Sir George Paish den framstående fi- anslutna.
Betonade faran av alla falska eller pseudofalska uppgifter om utländ- frågeställningen: Herriot eller skrida till val ä r det a t t hoppa-i nansiären, talade om internationell fi- ska makter i pressen, som eggar upp till Millerand?
Möjligheten av en att de inom alla läger i n r i k t a sitt nans.
Han sade att England hade all- hat.
T y även ett i början otroligt på- kompromiss synes vara bra liten.
intresse på ett vaket och livligt tid varit världens bankir och hade 6.000 stående slutar med a t t övertyga, om det milj. pund i utländska och koloniala sä- ofta nog upprepas.
N ä r den nye konseljpresidenten deltagande i valen, icke blott för kerheter.
England måste fortsätta det- Mrs Swanwick talade om demokratisk skrider t i II sitt u t r i k e s p o l i t i s k a att säkerställa de kvinnor vilka ta hjälparbete, i v Amerika är icke nu- kontroll av utländsk politik.
Ville att värv.
.
får han a t t k ä m p a på två redan ha säte och stä,mma i råds- mera så villigt att låna Europa pengar.
parlamentet skulle få godkänna eller fronter: för samförstånd utåt, mot församlingen, utan även för att England hade redan tagit det österri- förkasta fördrag med utländska makter, misstänkliggörande i n i f r å n.
De tillföra densamma nya tillskott kiska lånet och nu är en rysk kommis- sion i London för att låna.
England gör krafter, soni ämna svara för att av kvinnligt i n i t i a t i v och hand- bäst i att hjälpa på alla sidor ty det senare icke skall utebli, äro lingskraft.
det ena landets välstånd ökade det an- med visshet redan i full verksam- dras.
Det finns ingen isolering inom världsfinansen.
het.
Herriot befarar att hans Professor Caroline Spurgeon från motståndare inom landet redan Londons universitet yrkade på att kvin- hålla på a t t laborera med Regim förändringen i Frankrike.
—, — — francen för a t t bereda honom svå- righeter.
Men han ä m n a r, enligt vad h a n förklarar, taga i med h å r d h a n d s k a r n a för a t t hålla dem Och han om någon av stången.
Frankrikes nu levande vänsterpo- litiker i främsta ledet, bör vara m a n n e n d ä r t i l l.
Han i i i en äkta demokrat, besitter en a r b e t s f ö r m å - ga som ffi.
och ä r en administratör av verkligt stora mått.
Han lyss- nar g ä r n a till råd från alla håll men h a n beslutar e n s a m.
— voro de ej redo att leda ett lands öden.
S i s t a n alla de studentskor hon haft tades konferensen in på sociala frågor.
Hon talade om arbetarnas rätt till hu- mana livsvillkor och påpekade att detta var ett viktigt villkor för fred.
Freds- fördraget ålade i par.
23 medlemmarna a r Nationernas förbund a t t tills?
att män, kvinnor och barn arbeta under människovärdiga förhållanden både i sitt eget land och utomlands om deras arbete för dem dit.
Nationernas för- bunds internationella arbetarebyrå (Labour office), är av stor betydelse.
En av dess många arbetsorenor är a t t
Bland .kvinnliga y r k e s u t ö v a r e på » Vad skall jag bli » - utställningen.
I firman är även en arkitekt anställd, som under resor i Dalarna och annor- städes i landsorten studerat kyrkogår- darna och de där befintliga korsen och prydnaderna, vilka förena enkelhet med gammal gedigen allmogekultur.
Fruk- ten av dessa studier äro de järnsmides- kors, soni man nu har tillfälle att lie.
undra på utställningen och vilka till- handahållas för en relativt billig pen- ningsumma.
Där finnas kors med ett rikt arbete i järn och h mässing, vilka icke betinga mer än Ho kronor.
och nian fäster sig även vid de vackra blomster- u rnor, som ef t er ar ki t ek tens rit ningar äro utförda på Nävekvarns bruk.
Förr i världen kunde dessa järnkors icke motstå tidens tand, men nu prepareras järnet på ett sådant sätt att det icke rostar och inte heller tar skada av nå- gra temperaturväxlingar.
Sammanlunda är ork.
; å förhållandet med träet, som kolas, varigenom förrut uttnelsen hindra ' och träet även behåller sin vackra åd- ring.
Det finns på utställningen ett utomordentligt smakfullt träkors, ritat Det är icke endast maskinerna och ile statistiska tabellerna som ha sitt sto- ra intresse på Medborgarförbundets ut- ställning, det är även, och kanske allra främst, människorna.
Sal efter sal är fylld med vad idog kvinnokraft kunnat åstadkomma, mattor och vävnader, bok- band, keramik, guldsmedsarbeten, sko- don, bakverk etc .. och vid varje bord, behandlar med sakkännedom och h preci- hos fru Torines, ty det är icke blot mekaniker, utan också en människa har framför sig.
Det ser man på den kloka och vakna blicken och på godhe- ten som lyser ur hennes drag.
Hon är en människa som arbetat och kämpat, som stundom böjts, liksom livet böjer oss alla, men som rest sig till nya: in- strängningar och med nit och kunnighet arbetat inrim det arbetsfält som hen- nes egen begåvning utstakat.
Redan som litet barn sysslade fru Torines hellre med maskindelar än med dockor.
Hon hade dem framför sis i en hög på golvet och hon fiskade upp dem med ett litet metspö och en krokig nes arbetsfält måste betraktas som syn- hårnål.
På så sätt lärde hon sig kän- nerligen lämpligt för kvinnor, och då det na igen dem.
och hon var icke mer än även i stor utsträckning omfattar tex- tolv å r gammal när hon fick sitt eget verkstadsbord.
Nu var det icke längre syster.
När kunder kommo till verk- gjort till trälar.
Hon går icke så upp någon tid att leka.
utan att lära av fa- staden och frågade efter herr Torines.
i sitt arbete att hon saknar blick och dern och utveckla sin naturliga fallen- gjorde de säkerligen ganska stora ögon, sinne för vad som sker omkring henne när denne uppenbarade sig som en fem- i världen.
Hon som själv vet vad det tonårig flickunge, och Torine var själv vill säga a t t kämpa, gläds över kvinnor- medveten om att de på grund av hen- nas landvinningar och vad hon kunnat nes ungdom och hennes kön icke skulle bli om ödet placerat henne på en annan hysa alltför stort förtroende för hen- plats i livet, därom är det fåvitskt att nes arbetsprestationer.
Hon tog förden- yttra sig.
Men hon diktar och skulp- skull aldrig betalt för ett reparations- terar och hon intresserar sig för musik.
arbete förrän det var färdigt, men si.
Utan att ha fått någon undervisning kunderna återvände och Torines verk- i skulptur.
formar hon under vintern stad fick ett gott namn om sig, Ännu snögrupper, som locka åskådare från är denna verkstad känd och anlitad.
och stadens skilda delar och på Skuru har med fru Torines deltar i arbetet hennes hon själv ritat, planlagt och byggt en man och son.
På grund a v sin skicklig- stuga soni är familjens tillflyktsort på het som mekaniker kallades fru Torines sommaren.
E n kunnig och mångfrestan- till en stor fabrik i Uppland som repa- de kvinna alltså, men ock ratör för deras maskinavdelning, och i som icke är i saknad av hennes lådor finns massor av intyg från nian måste rubricera som enskilda personer och verkstäder, vitt- heten, moderligheten och Det är kanske icke alla som vid ett nande om hennes förmåga att utföra si- dana reparationsarbeten som andra besök hos Liljevalchs hittar fru Schen- F RU SC I I I ENHOLM.
holms lilla Campo Santo-utställning ute misslyckats med.
Efter en svårartad sjukdom i benen, på terrassen, men den är väl värd ett het.
Den lilla Torine kände en brin- nande längtan att komma uppåt och är fru Torines numera urståndsatt att besök.
Där finns en utsökt samling av framåt och lära sig stå p i sina egna hen.
företaga resor utom staden.
men allt- kors och minnesmärken i trä och konst- och när hon fyllt femton Ar satte hon jämt arbetar hon lika oförtrutet på sin smide.
Fru Srhenholm äger och före- upp sin egen verkstad och försörjde med verkstad och med sina maskiner.
Men står en begravningsbyrå, som hon över- sitt arbete mor.
m o r f a r och en liten hon hör icke till dem soni maskinerna tagit efter sin mor och skött i tjugu &amp;.
Eberdeen, meddelade att programmet gjorts så omfattande, därför a t t detta internationella möte skulle vara början till en kedja av dylika världen runt.
och Joseph Conrad.
a t t d e t t a skulle bygga vidare på Lon- I den moderna engelska novellistiken donprogrammet.
Konferenser höllo nu intager Joseph Conrad en särställning, på att ordnas i Lissabon.
Helsingfors, så fri och isolerad.
att nian har svårt Sydafrika, Melbourne påvisa något inflytande från någon av le önskat få upplysningar i speciella Tjeckoslovakien, punkter.
när man nu hade en sådan O. S. v. hans samtida eller få fram någon över- Allt som nu kan göras för samför- enstämmelse i stil, tendens eller ens stånd och umgänge folk och raser emel- motiv.
Han påminner ej om Kipling lan är räddningsarbete.
Det gäller om man undantar händelsernas exotiska att kämpa för livet gent emot den rov- inranining.
Kiplings populärt suggesti- girigaste av alla makter, vinninglystna- va stil äger intet gemensamt med den den, som skall söka utnyttja de nyaste tunga rytmen i Conrads säregna sprak.
uppfinnigarna av giftiga gaser och osyn- Bennets brett borgerliga och lätt till- liga dödande strålar, även med risk av gängliga skildringskonst är honom främmande och Wells modernt socio- slaktet.
; förintelse.
Det gäller att få världen att tro på logiska intressen ligga fjärran från de psykologiskt utmejslade människoöden sanningen av Galsworthys ord: » Fast- Conrad skildrar.
än vetenskapen, finansen och pressen Den originalitet som präglar Conrads tyckas tvivla på det.
så kan man fort- författarskap finner delvis sin natur- farande förtjäna mera pengar på liga förklaring i hans egendomliga livs- mänsklighetens räddning än på dess öde.
Han var född polack, fick, ehuru förstörelse. » tidigt föräldralös, en god uppfostran och var just färdig att börja sina universi- tetsstudier i Cracow, då han gav vika för en länge närd, okuvlig lust att ge sig till sjöss.
E n polack.
ett fastlandets barn om någon, drives genom denna obetvingligt framväxande övertygelse, att sjön är hans rätta element, att över- ge en säker framtid i sitt hemland för en sjömans strävsamma liv på ett en- gelskt segelfartyg i exotiska farvatten.
Efter 2 0 år nästan ständigt till sjöss tvangs han av sviterna efter en tropisk feber att överge sjömanslivet, och det var då han 1895 utgav sin första bok, så att ett folk ej skulle vara bundet av männa opinionen, att odla tolerans och traktat, som det e j hade en aning om.
förståelse för främmande folk.
liksom fallet varit i världskriget.
Konferensen var ordnad som en serie Biskopen av Oxford redogjorde för föreläsningar med föga tid till diskus- » T h e World Alliance for pronioting In- sion, vilket kan vara både en fördel och ternational Friendship through the en nackdel.
Vid detta tillfälle beklaga- Churches », av vilken han är en av stif- des det livligt.
då många deltagare skul- tarna.
Huvudintrycket av samtliga anföran- den var hänvisning till Nationernas för- hund som hoppet och vägen till säker- het.
M e n det gäller att fostra den all- ._-._.
__ ~~~ ~ ~~ ~ ~ ~ Litteratur.
på manuskriptet då och då blott som et t tidsfördriv under de föregående åren, utan tanke på a t t publicera det.
Redan i denna sin första bok visade sig Conrad soni mästare i att behandla ett språk, som e j var hans eget.
och vars första glosor han lärde sig vid över 20 års ålder.
Att det växlingsrika l i v han fört utvecklat och skärpt ett vaket intellekt och fördjupat och vidgat hans uppfattning av livet och människorna, är lätt att förstå.
Men hur har sjömans- slangen i en skeppsskans kunnat inspi- rera det konstnärligt målande språk, som ä r Conrad eget.
Troget avspegla hans ord verkligheten.
men e j som ett själlöst fotografi, utan med just denna förmåga att se och a t t få andra a t t se, soni ä r kännetecknande för verklig konst.
Sin uppfattning av konsten och sitt litterära program har han framlagt i företalet till en av sina tidigare böc- ker » The Nigger of the Narcissus ».
- In truth i t (Fiction) must be, like painting.
like music, like all art. the appeal of one temperament to all the other innumerable temperaments whose subtle and resistless power en- dows passing events with their true meaning, and creates the moral the emotional atmosphere of the place and time.
- - - My task which I am trying to achieve is.
by the power of the written word, to make you hear, to make you feel it is, before all, to make you see.
T h a t - and no more, and it i s everything.
- - - Han strä- var efter att låta läsaren få en så le- vande förnimmelse av verkligheten, som om han uppfattade scenerna genom sina yttre sinnesorgan.
Detta låter kanske realistiskt.
och det är realistiskt.
men den verklighet Conrad skildrar är in- mängd med den känsla eller atmosfär av mystik.
vilken vi alla förnimma mer eller mindre nyanserat som det verkliga bakom verkligheten.
E n amerikansk kritiker talar om Conrads romantiska realism och ehuru man känner sig en smula tveksam inför denna samman- ställning av de utnötta gamla slagorden, säger uttrycket ändå en hel del.
(Forts. å sid 6.)
-
ANMARKNINGAR AV •K•J• Rapsodens återkomst.
gen denna stående kvickhet serve- en hallucination, förstärkande den rades PI^ engelsk författare hade ovannämnda.
Faktiskt har armo- han ett förståndigt genmäle till det, i stället för att irrra på gator hela systematiska ett större slakthus och ett annat fackförenings offersläkte, som även det tycks missiiiijr i uppsyn och yttringar.
hiiiivisat till den nyaste tekniska Där möts till förtvivlade rådslag succésboksförfattare, vurmen om det vill vinna sprid- samtliga ning för sitt själslivs yttersta ut- krängande ut proletären som dväl- tryck.
Vår pågående kultur är jes innan för deras salongsmässiga visserligen inte ännu till den grad apparition.
Det är så att man måste ta sig fulländad som Chicagos yppersta institution, men tendensen att ex- för pannan och fråga: Är j a g rub- bad: Förekommer i själva ver- ploatera skenbart avskräde och, göra korv av den oaptitligaste ma- ket inga succésböcker?
- J o visst, teria sticker i ögonen.
Ständigt annonserna anger j u samvetsgrant uppstår nyn sällsamma yrken och upplagornas mängd, exemplarens dagligen skördas profit av gåvor tusental; här är tydligen ingen Succés föreligger alltså, som man i annat fall skulle fres- bluff.
tats a t t kalla ringa.
Bara förfat- men för vem?
T sin rådlösa förvirring gissar tarhanteringen spelar e n onyttig ungdomens impulsiva ädelmod en insamling åt en stor förläggare som hade beledsagat retursändnin- gen av ett versmanuskript med hjärtslitande bekännelser.
Det blev trettisju och femti.
K l a r t är j u att den affärsman som i sin naiva ärlighet ideligen betonar a t t han s t å r vid insolven- sens rand h a r föga utsikt a t t kom- ma sig upp.
Men skulle ä n förläg- garna söka reparera sin sympa- tiska brist på god geschäftston varsnar jag ingen räddning for dem.
T y så Iångt mina spiiiiingar räcker förhåller det sig verkligen så: ingen köper succesböckerna.
e tryckes och distribueras och gges i fönstren och försvinner, det ä r vad man vet om deras kar- riär.
Trots allt måste det dock vara fö örläggarna, ä som av inbiten vana och ett slags nedärvd yrkesambi- t ion vid rna k thål ler en arbeta r kår som evolutionen har utdömt.
På så vis bildar.
de en analogi till de varmblodiga hästuppfödarna för vilkas skull vårt kavalleri under alla omständigheter måste beva- ras.
T y författarna själva, sensiti- vii och djuptskådande, i tingens väsen som de bör vara, bär tungt i lönn på vetskapen a t t d e med all sin succésrika idoghet är tillintet- gjorda i sin idé.
Den analfabetism soin föreläseriet begynte sprida och som i rasande f a r t befrämja- des av filmen har äntligen genom radion hunnit sin fulländning.
Där löper nu de trådar vid vilka de har a t t klänga sig fast när det inte längre göres möjligt för dem a t t framhärda i sin skenverksam- het.
Allt behöver de inte uppoffra vid beträdandet av denna nyn kommunikationsväg.
Åtrån till voluminösa och bestående verk - den brinner j u i dem alla - må- ste de kväva, men det ä r också en kraftspiinnandc sport a t t koncen- trera sin fantasi, sin visdom och sitt patos i små varieténummer för dagen - den kräver mer konst än succésböckerna.
Det gäller a t t författa sig kort medan dagen är, t y sen kommer eftervärlden då ingen kan verka.
I trosvisshet om sanningen a v Iämnades till ett barnhem, d ä r h- påståendet, a t t » fruntimmer be- talning för barnet lämnades utan till fattigvården.
griper ingenting », ha om sin kas- hiinvändelse sa och sitt anseende nitälskande » Fadern måtte vara e n hygglig barnafäder begagnat sig av det karl » var allmänna uppfattningen fina namnet Anonym vid under- hos dem som kände fallet.
Men det fanns en bland dessa, tecknandet a v ekonomiska förbin- delser.
Huruvida d e t brukas i an- som ålder och erfarenhet g j o r t me- ra skeptisk, och som försökte dra fall, vet jag ej, enär min er- farenhet endast sträcker sig till övertala modern a t t uppgiva nam- net på barnets f a r men avstod d å fadersförpli ktelser.
I ett litet mörkt kyffe lig- den sjuka brast i gråt och sade att ger en u n g kvinna döende i han förbjudit henne det.
- Men skulle Si e j kunna fik- tuberkulos.
Hon förlorade för tre år sedan sin man i sam- må honom att underteckna en för- bindelse att till barnhemmet be- ma sjukdom och erhöll d å fat- tigunderstöd å t sig och sina två tala för barnet 15 kr.
i månaden barn.
Till en början försökte hon tills det uppnått 15 år?
Modern lovade försöka och vid » försörja sig själv », som det heter, men fattigdom och sorg i förening nästa besök lyste hennes lilla ut- men ännu unga och lade henne s n a r t på sjuklägret, märglade, eller rättare dödsläget, t y det var vackra ansikte av glädje.
Det var ej svårt a t t se att livet ej längre ej endast febern som gav hennes kunde uppehållas, n ä r det sista ögon denna strålglans a v lycka, slaget kom.
Detta utgjordes av en då hon räckte mig ett kuvert.
Hen- ny liten världsmedborgares an- nes glädje var smittsam och med komst.
Världsmedborgare ä r ett en suck av lättnad och nyväckta så vackert ord, men det ä r tyvärr förhoppningar om f a d e r a n s v a r icke alltid på sin plats.
Grannar- öppnade jag kuvertet, vecklade na förfasade sig över den rara upp papperet och läste ....
Lyck- lilla människan, som föreföll s i ligtvis hade jag gått fram till fön- hygglig och anständig och som al- stret för a t t se bättre och vände drig tog emot besök, allraminst ryggen At den sjuka, så hon såg manliga.
Det kunde den snälla ej mitt förändrade ansiktsuttryck herrn från fattigvården, som Iäm- vid Iäsningen av den värdelösa nade henne understödet och som förbindelsen, som Iydde sålunda: Undertecknad Anonym förbin- alltid varit så mån om henne, bäst der sig härmed a t t för änkan An- intyga, om det behövdes.
Hjälpsamma människor ordna- na Lisa Treves barn E r i k född d. de för barnet och den lilla nyfödda - till Slummens barnhem betala - .- det den fördelen, a t t han kan ha- tvistande parterna, generalkonsul stige och ansvarskänsla inför värl- stigt förflytta sig mellan de olika Clive i München.
När han besök- den.
Men denna världsberömda högkvarteren, och inom få dagar te Pfalz i den diplomatiska mis- firma har överlåtit rätten att höra fälttågets ledande män fram- sion hans regering givit Lonom, teckna dess namn först och främst ställa sanningen i fullkomligt mot- ringde klorkorna i kyrktornen, och på general d e Metz, dess represen- satt gestalt.
Att enbart på sådana han hälsades som befriare.
När tant i Pfalz, och sedan genom ho- officiella yttranden grunda ett jag nu mottogs a v denne aristo- nom på alla de många franska of- omdöme faller en inte in, det är kratiske diplomat i hans arbets- ficerare, som ur hans hand h a fått I. distrikt a t t råda ju heller inte avsikten med de be- rum på konsulatet, måste jag er- e t t pfalziskt sök man gör hos officiella perso- inra mig, att j a g själv ringt min över.
I dess namn kan varje ner.
lilla klocka för honom, då hans fransk delegerad efter behag ut- Ofta talas om det olyckliga ödet Som så ofta förr under Tysk- Däremot har man utmärkta till- dom föll a t t separatisterna rege- driva vem som helst, indriva vad a t t nödgas leva i övergångstider, lands och Frankrikes gemensam- fällen a t t jämställa representativa rade med hjälp av Frankrike och som helst och fängsla vem som helst, utan a t t Den Höga Kommis- brytningstider, antagligen därför ma Iiistorin h a r pfalzaren nu två män och sanningar med varandra.
general de Metz.
att varje generation finner sig herrar igen.
H a n s land ä r skåde- Som biprodukt u r processen ut- Jag hade väntat a t t finna denne sionen vet något därom.
Firma- rara träffad a v denna olycka.
platsen för ett rökfritt krig.
H a n vinner man den nyttiga påmin- man, genom vilken det pfalziska n m n e t innebär alltså ingen trygg- Men dubbelt invecklat och ovisst blir lockad, tubbad och trängd.
nelsen, att d e t icke finns så stora folket bereddes så stor hjälp, het.
blir livet för dem som därtill sät- Hur han handlar, alltid råkar han ankor, a t t vederbörande inte våga intresserad, gripen, upptagen av Jag frågar på försök huruvida u t b j u d a dem å t en journalist, i det land, som i honom sett sin ingen grund alltså förefinnes för tes a t t leva i övergångsIänder, i onåd.
Båda de kämpande veta a t t för trygg tillit till hans fullständiga räddare.
Men det var en alltför England att vidare ingripa med brytningsländer, vegärda, erövra- eller behålla Pfalz, omdömeslöshet.
de och återerövrade än av den att erövra naiv förväntan.
En engelsk di- extraordinära åtgärder för att rna, än av den andra makten.
måste man erövra eller behålla Tyskland och Frankrike äro plomat räddar på måndag en be- skydda befolkningen för separa- Pfalz var sedan årtusenden ett - pfalzaren.
Kampen gäller allt- icke alldeles överlämnade At sig folkning på 90,000 invånare, tismen?
sådant land.
Det såg u t under de så icke bara hans strategiskt vik- själva på denna valplats.
Eng- på tisdag sysslar han med något Det r a r egentligen inte menin- sista årtiondena förr världskriget, tiga och rika land, utan även hans land håller ett vakande öga över annat.
gen att få ett svar pli denna frå- som om kampen varit slutgiltigt person, låt oss säga hans hjärta.
Pfalz, och tack vare dess ingri- - Mitt uppdrag ä r slutfört, sa- ga, mr Clive ger inte u t sin me- avgjord och Pfalz till sist för all- Men ve honom, om han låter den pande, måste den franska ockupa- de mr Clive.
Den höga interallie- ning om fransk politik till första tid införlivat med det nya tyska nå in till sitt hjärta, då ä r han tionsmakten själv i februari med rade Rhenlandskommissionen har bästa främling.
Och svaret¨ på frå- kejsardömet.
Men icke heller kej- såld.
verka vid utdrivandet a v den se- nu som förut Iedningen a v ange- gan hänger inte på vad man tror sardömen bestå.
Nu h a r Pfalz Det rökfria kriget ä r icke min- paratistiska regering den erkänt i lägenheterna i Pfalz.
om separatisterna utan på vad åter blivit en utsatt gränsprovins, d r e betydelsefullt och säkerligen november.
La haute commission interalliée, man tror om Frankrike.
Har sedan stödet av Elsass Lothringen mer omväxlande och spännande Mitt första besök före inresan i - det ä r ett verkligt imponerande Frankrike satt sig före att lösgöra och Sanrområdet bortfallit, och än det slagsmål, som man vanligen Pfalz gällde den engelske Salomo, begrepp, som i sig innefattar den Pfalz från Tyskland och göra det kampen är akut på nytt.
kallar krig.
För journalisten har som fällde dom mellan de båda segrande koalitionens makt, pre- till ett formellt f r i t t rike för att ELIN WÄGNER.
G rä n s l a n d et s ö d e.
Den engelske Salomo.
mera — — —
Teaterkrönika.
15 kr.
i månaden tills bemälda barn uppnått 15 år.
X-byn den - 1918.
Anonym.
Norskt-franskt-svenskf program.
Då jag stod tyst, med av harm över denna lumpenhet samman- Det var intressant här om kväl- het.
En brottslig präst har under snörd strupe - hur kunde han ha len att möta det unga Norge på tjugo iii.
känt s i g lyft över det samvete att bedraga denna stac- Dramatiska teaterns scen.
Norr- jordiska och i himmelsk hänförel- kars döende kvinna och, nästan männen ha en erkännansvärd för- se verkat ängel pil sin omgivning, ännu värre, detta hjälplösa barn, måga a t t uppskatta sitt eget och allt i inre medvetande av Kristi » världsmedborgaren » utan faders- få det beundrat av andra.
Deras absoluta förlåtelse a v hans brott.
namn eller rätt därtill?
- hördes entusiasm är suggestiv.
På åskådarna måste det med nöd- en svag s t ä m m a från sängen: göra ett förstämman- Åskådarna voro s yn- och hör- vändighet » Var det inte snällt av honom?
bart tacksamma mot Halfdan de intryck, att hans glädje, efter Nu är det så lätt att dö. » Christensen för den talang med vad som hänt, ej håller s i g inom Hennes glädje blev ogrumlad vilken han gjorde dem bekanta en anspråkslös måtta, hur ange- - det finge väl bli någon utväg med Ronald Fangens Syndafall.
lägna de än må vara, att en ångest- för det så samvetslöst behandlade Christensen karaktäriserade hu- plågad själ får frid.
K a n s k e barnet.
vudfiguren, pastor Nils Gade på undrade de också, om i Norge -- Herr Anonym blev avslöjad, samma pregnanta sätt, varmed i motsats till hos oss - puritaner- ifall man kan använda detta ord han återgav Stensgård i De Un- na gå på teatern?
Syndafall före- då därigenom intet förändrades i g a s Förbund.
I Syndafall hade faller att vara skrivet för en pu- hans ställning, vare s i g i familje- han a t t inlägga en mera brutal re- blik, som varmt intresserar sig livet bland hustru och barn eller alism, som enligt rollen måste ver- ens frälsning.
Det gör nog i utövandet av hans tjänsteålig- ka frånstötande.
Det är ingen teaterpubliken i Stockholm, gande.
den iii.
alldeles ovan att få lätt uppgift att samtidigt spela Då en för » sedlighet ork moral » präst, älskare och äktenskapsbry- riktlinjer för själens religiösa liv dessa lustiga gammalmodiga Det var en nyhet, tare, men den stort.
skådespelaren från scenen.
kvinna skilde sig från prestationen som som gjorde stockholmarna en smu- begrepp - nitälskande framhöll saken för hans c h e f, segrare.
Maria Schildtknechts la bortkomma, så mycket mer som greps denne så djupt av den så roll viii ' ännu svårare iiii prästens, de mera kritiska ej kunde komma högt beprisade manliga könssoli- hon skall föreställa en » halvgam- till klarhet om dramat var en pre- vilken kvinnor på- daiteten prästfru, som begär sinnlig dikan eller en djup ironi mot reli- stås vara fullkomligt i saknad av kärlek av en främmande man, un- gionen såsom motståndare till - att han kallt och ogillande av- der det hon älskar sin make.
Det människornas naturliga kärleks- vi sade anklagelsen.
iii.
dubbelt svårt för publiken att behov.
Om diktaren framför allt Betalar han ordentligt för smälta den ej tilldragande eroti- vill vara gåtfull har lyckats barnet?
frågade han.
ken, när den uppenbarar sig hos en storartat.
Jaa, ljöd svaret dröjande, kvinna, men M a r i a Schildtknecht Halfdan Christensens gästspel inte annat jag vet, så - - - lyckades så väl i sina förtvivlade vid Dramaten slutade med det Nå, vad ä r det då att bråkar tonfall, att det försonade vad som franska lustspelet » Min vän Ted- om.
möjligen brast i imledningen till dy », av A n d r é Revoire och Luci- D e t hela var endast en ekono- syndafallet.
Gustaf Molander var en Besnard.
misk fråga bara den lilla ej föll förträfflig som den i sin trosviss- E t t tråkigare lustspel får man » det allmänna » till last var allt het salige pastor Aarvik, och leta efter.
Det tillhör den a r t dra- bra beställt.
Sven Bergvall gjorde med fram- matisk fabrikation, som hade ef- g å n g en drastisk redaktör.
terfrågan på olitterära scener och Det är lika anmärkningsvärt in för okritisk publik under decen- som sympatiskt att vår publik, niet närmast före kriget.
Jag be- som man stundom förebrår en för- klagar att Christensen avslutade flackad smak, så livligt lät sig fängslas av det högst allvarliga skådespelet Syndafall.
K a n s k e plågsamt förlegad.
Även om skå- var det den oklara meningen med despelaren varit av naturen dis- det hela, som eggade intresset?
Att ponerad för Teddys roll - - vilket utleta författarens sensmoral syn- ej var fallet — skulle hans talang tes åtminstone undertecknad ogör- dock ej kunnat lyfta dennes omöj- ligt.
Som jag dock ville ha behåll- liga typ och fadda kärlekshistoria ning av den märkliga dikten, gjor- till publikintressets nivå.
De liv- de jag upp för mig själv, att för- liga applåderna gällde herr Chris- fattaren brottas med problemet om tensen, trots rollen.
De gällde även andlighetens och sinnlighetens i hög grad Jessie Wessel, vilken förmenta eller verkliga oförenlig- tjusade publiken som Madeleine.
— — mal » han — — När en gång den fina komedien verk med ständig stegring, t y då åter kommer till heders, blir d e t skulle åskådarna hamna i förin- gyllne tider för J e s s i e Wessel.
telse.
Gösta Hillberg som K u r t åter- Hon ä r en av de få, som ge illu- sion av verklig känsla.
Hennes mi- gav på ett utmärkt sätt den förstå- en de och deltagande människoty- mik är helt enkelt gripande.
Men i plastiken fattas ännu en del, na- pen, som författaren behövde för turligt nog, då man betänker, att sina egna själskval.
Hilda Borg- skådespelare sist av allt nå full- ström som Alice imponerade ge- — — så dra det till sig, så lär det inte uppge försöket, d ä r f ö r att Eng- land on gång lagt s i g emellan.
Om det är ett franskt intresse att se- paratismen skall dyka upp på ra det.
Speyerfördraget av- och vet, att detta från t y s k sida betraktas som brott mot fördraget.
Men han vet också, att general de Metz anger som orsaker till arresterin- garna brott mot ockupationsmak- ten, och Salomo viii icke fälla dom i detta kvistiga mål till d j u p för folket, som här missräkning ser ett upprörande rättsbrott och icke förstår neutralitet på denna punkt.
Det enda han tadlar är, a t t dessa fångar fått sitta i måna- der i väntan på ransakan och hem!
Ja, medgives, slöts, degouterad av Hakenkreuzstäm- ningen i Bayern, a v Ludendorffs politiska — — — dertecknad var starkt betänkt på att i första mellanakten lämna te- atern.
Varför vistas på ett dår- hus i onödan, när ens närvaro ej hjälper dårarna.
Dödsdansens ge- men het marterar i det outhärdli- ga.
Lyckligtvis slappas intryc- ket under styckets gång, alltefter som det förlorar i koncentration.
Slutreplikerna återbörda en nå- gorlunda till det normala.
Där- med är också sagt, att Dödsdan- sen icke ä r ett fullkomligt mäster- i höstas vänta på att få komma blick, då han försäkrar a t t befolk- ningen i själva verket har det gan- men man måste ska bra, som jag tycker mig få nå- att fransmännen äro försik- got annat iiii hövliga fraser från honom och därmed en möjlighet tiga och misstrogna just nu.
Generalkonsuln är uppenbart att ana mig till hur han ser på för- rum, sedan Därför svarar mr Clive vänligt att i '.
II.
ingen anledning finnes till oro vilket jag icke bett att få veta — att separatisterna äro stör- tade, och a t t lugn råder i Pfalz.
Det finns inga bevis för det tyska antagandet, att bakom die Rheini- sche Arbeiterpartei, vars ledning består av separatister, döljer sig dom.
ett försök att ånyo samla de slag- Jag gör honom en annan fråga: na trupperna.
vad vill han säga, om de utvisades Vad som har betydelse nu, me- återkomst?
Inte heller här något nar generalkonsuln, är a t t separa- nytt, t y att det pro forma ä r Den tisthistorien avvecklas på ett t i II- Höga Kommissionens sak, på sam- fredsställande sä t t.
Möjlighet f ii- ma sätt som utvisningarna voro refinnes genom Speyerfördraget, det, vet ju v a r man.
Någon åter- enligt vilket de franska och pfalzi- komst en masse vilja fransmännen ska myndigheterna förbundit sig — i nästa mening hetter det alltså att inte åt något håll öva repressa- fransmännen icke vara med om.
lier för vad som skett under sepa- Varje enskild utvisad måste an- ratisväldet.
hålla om att få komma igen, och Generalkonsuln vill icke besva- fallen måste prövas ett och ett.
ra spörsmålet om detta fördrag hålles från fransk sida.
Han Men går då inte även detta allt- Tänk på dessa konstaterar, a t t ett sextiotal arre- för långsamt.
steringar av tyska borgare på 20,000 hemlösa, soni alltsedan general Metz befallning ägt passiva motståndets nedläggande nom konsekvensen och säkerheten i greppet på rollen.
Men den ä r i själv en abnormitet, full av motsägelser.
Alice är en f.d. skå- despelerska, som efter år av nöd vid Edgars sida dock ännu behål- ler så mycket charm, att hon väc- ker en häftig lidelse hos Kurt.
blev i alla händelser en mycket Kan en fruktansvärd grovhet och lämplig chans för Tore Svenn- en ohöljd h j ä r t a t s hårdhet utan berg att visa våra gäster och gran- den minsta lilla förskönande slöja nar, att landets förnämsta scen har en mästerlig Strindbergstol- kare.
Teaterchefen som Edgar pi- ' nade åskådarna så raffinerat, i komning i händernas och armar- nas rörelser.
Med anledning av Nordiska för- fattarmötet hade Dramaten pi!
måndagskvällen svenskt program.
Om Strindbergs Dödsdansen var uppträdande och av te gå till fots från stad till stad,.
.. inte visa passa varje ögonblick.
Men människorna i detta land äro så fullständigt som tänkas kan berövade friheten, givna på nåd och onåd i general de Metz hand, om vilken de tro, att han hållandena.
Denne, det engelska imperiets vill slita lös deras land ur dess Han håller son, måste, då han säger, att Pfalz tyska sammanhang.
har det ganska bra, i någon mån deras land tätt besatt med militär, Det förväxla det med en koloni.
är i och för sig ingen anledning att behandla Pfalz illa fraqnsmän- bland vilka befinna s i g alla Pfalz ’ nen v i s a d e ju också bestämt till- ledande personligheter.
Rättssä- baka, då en viss gräns överskreds.
kerheten existerar icke, arreste- Men ett kolonifolk bör finna sig ringar ske godtyckligt, ofta på an- Münchenpressen.
Han varnar mig livligt för att begagna München- pressen som källa, när det gäller att bedöma förhållandena i Pfalz!
I själva verket har befolkningen det f ö r tillfället ganska bra, vilket av humanitära grunder gläder den engelska regeringen.
Pfalzarnas under förhållanden, som för fol- — ~ ställning försvåras genom natio- nalismen i Bayern.
och de skulle helt säkert önska, a t t de finge va- ra mera ifred för sina vänner.
.
Hittills har jag varit ganska misströstande om att få nå- gon b e h å l n i n g av besöket, ut- om den rent estetiska, att mö- ta (' II så utsökt engelsk typ.
Det ä r ett stort nöje att stude- ra detta renrasiga anglosachsiska ansikte med dess blandning av blidhet och hårdhet, älskvärdhet och högdragenhet.
Men jag hade ju inte behövt besvära en så upp- tagen herre blott för mitt privata nöjes skull.
Det iii.
först i det ögon- ä r oviss och farlig, olidliga, ty det framtiden upp- sving kan säkerligen konstateras, arbetslösheten minskas.
Men en befolkning, som frågar efter något mer iiii mat och dryck, som också v i l l andas, kan icke ha det bra, kan icke känna sig tillfreds.
Har då i detta gränsland all stolthet förtrampats under årtu- senden av växlande herravälde, och har det sista olyckliga decen- niet så sugit all dess k r a f t, att det finner s i g gott till rätta i fången- skapen?
.
Elin Wägner.
har ej samma rätt mörk.
Ett visst ekonomiskt till högmod och revolt.
Må ingen missförstå mig där- hän, att den korrekte och försik- tige generalkonsuln säger detta, men vad menar han annars med a t t befolkningen har det bra?
Den har det inte bra.
Den har det vis- serligen långt bättre än under va- penlösa mptståndet eller separa- tistväldet, och den dagliga franska yppsikten i detalj har lättat.
De stränga orderna från tyska rege- ringen äro indragna.
Man behöver inte längre vara hemma kl. i. in-
Till frisinnade kvinnors landsmöte i Katrineholm den 20-21 juni 1924.
F r i s i n n a d e K v i n n o r s R i k s f ö r - så önska.
P r i s e r n a äro: Hotell- bunds s a m t l i g a m e d l e m m a r kallas rum kr.
5: — à 6: —.
P r i v a t r u m h ä r m e d t i l l L a n d s m ö t e i K a t r i n e - kr.
3: — à 4: — —.
.
D e t a l j e r a t program k o m m e r i holm den 20 — 21 juni 1924.
S a m l i n g sker fredag a f t o n kl. n ä s t a nr a t t meddelas i Tidevar- 8,30 e.m. å S t o r a H o t e l l e t, Katri- vet.
n eh o l m (supé kl. 9,15), där väl- Preliminärt program: koiiistfest är a n o r d n a d på inbju- 1.
Meddelande från C e n t r a l s t y r e l - dan av S ö d e r m a n l a n d s l ä n s f ör - Mötesförhandlingarna taga sin b ö r j a n l ö r d a g e n den 21 juni kl. 10 f. m. och äga rum å S t o r a Hotellet, d ä r även gemensam m i d d a g inta- ges kl. 1 — 2 e.m. (pris kr.
2:50 H 3: —), v a r e f t e r m ö t e s f ö r h a n d l i n - garna pågå t i l l o m k r i n g kl. 5 e.m. A n m ä l a n o m d e l t a g a n d e i mö- tet bör s e n a s t den 12 juni vara i n - s ä n d till » Frisinnade Kvinnors Landsmöte », adr.
F o g e l s t a d, Juli- ta, Södermanland.
Ge n o m mötesbyrån anskaffas rum i K a t r i n e h o l m till d e m som b rin g a Kurt på k n ä?
Alice i i i huggen i g r a n i t, en bildstod över S t r i n d b e r g s h i m l a s t o r m a n d e rase- ri mot kvinnornas hela släkte.
Arme S t r i n d b e r g!
När e t t s ni l l e har så s m ä r t a n d e nerver i i i det ej förklenande att beklaga.
Om S t r i n d b e r g levat nu, k u n d e han d r a g i t fördel av senare t i de r s fy- sioöogiska forskning, som a v l y f - t a t från nuvarande g e n e r a t i o n en e j o b e t y d l i g börda av o k u n n i g h e t och k ö n s h a t.
Men n ä r okunnighet och hat l ä n g r e ha plats i den m ä n s f a n t a s i n blir det kanske alls inga dramer?
Då gå t e a t e r v ä n n e r n a k o m m e r o m k r i n g - s om gör kon- s t e n ö v e r h u v u d t a g e t, och som man n j u t e r för a t t höja s i n ande.
Män- niska, hurdan är du?
Violaine.
GETINGEN ROMAN av - Jag känner mig orolig för dig.
Det kommer mig ett och annat i tan- karna.
och det är ju inte nödvändigt att jag far.
- Men Iiiskopsstolen?
Å, Arthur.
vad nyttar det mig att vinna en biskopsstol om jag förlorar - Han tystnade.
Arthur hade aldrig sett honom sådan förr och kände sig djupt bekymrad.
Jag förstår ändå inte, sade han.
Om ni ville förklara er närmare.
padre.
om ni tror - - Jag tror ingenting, jag känner mig endast jagad av en ohygglig fruk- tan.
Säg mig om det ä r någon fara?
- Han har hört något, tänkte Ar- thur och erinrade sig viskningarna om en planerad revolt.
Men detta var inte hans hemlighet.
Han svarade endast: - Vad skulle det vara för fara ' - Fråga inte.
utan svara mig.
Mon- tanellis röst var nästan hes av spänning.
Är du i fara?
Jag begär inte att få - - Det — resa gick Arthur t i l l ligande, kvinnornas eget hus.
De engelska amerikanska kvinnorna skulle inte kun- undvara sina stora klubbar med allt vad i dem förenas och det är något liknande Sveriges kvinnor vilja realisera.
DI en nybyggnad ställer sig mer kostsam, avser planen att i Stockholm inköpa och omdana ett centralt beläget hus.
I detsam- ma skulle inrymmas en f i n och smakfull.
men dock billig restaurang, bibliotek, las- rum, föreningslokaler samt salar och sa- longer för möten, utställningar och festlig- heter.
Årsta skall även bjuda på goda hotellrum till humana priser och landsor- tens kvinnor få därjämte tillfälle att kom- ma i kontakt med det intellektuella och sociala kvinnoarbrtet i huvudstaden.
Årsta kommer att skapas genom sam- arbete och vila på de mångas insats.
Det kapital som fordrat.
bildas av andelar, varje andel lydande å 50 kronor.
Med det- in nummer a v Tidevarvet följer ett brev- kort.
å vilket kan tecknas förbindelse på en eller flera sådana andelar, varpå kortet återsändes till den å korthet tryckta adres- och na a t t hämta en bok, då han möfte fader Cardi i trappan.
Å, mr Burton, utbrast direktorn, det var just er jag behövde.
Var snäll och hjälp mig ur en svårighet.
lian öppnade dörren t i l l studerkam- maren, och Arthur följde honom in i rummet med en barnslig och oresonlig känsla känsla av motvilja Det var svårt a t t se padrens privata helgedom tagen i be- sittning av en främling.
Jag är en ohjälplig bokvurm, sade direktorn, och det första jag gjorde när jag kom hit var a t t undersöka bibliote- ket.
Ilet förefaller mycket intressant, men jag förstår inte systemet med ka- talogiseringen.
Katalogen är ofullständig, många — teråt.
Kan ni offra en halvtimma på mig?
De gingo tillsammans in i bibliote- — —, inte kan jag låta er rusa iväg på det sättet.
Stanna nu och åt kvälls- vard med mig.
när j a g uppehållit er si länge.
Jag är alldeles ensam och kän- ner mig mycket glad åt a t t få sällskap.
Hans sätt var så vänligt och ange- Några dagar efter Montanellis av- nämt.
att Arthur genast kände sic hem- — — — (Forts. fr. sid. 3) » Chance » jämte » Victory » känne- tecknar hans övergång till mera euro- peiska motiv från de rent exotiska, som eljest varit förhärskande i böcker som » Almayers Folly », » The Outcast of the Islandsii, » The Nigger of the Nar- cissus » och » Lord Jim ».
Det gemen- samma draget i dessa böcker liksom nästan överallt i Conrads diktning är människans kamp mot ensamhetens tra- gik.
antingen om ett brott eller en an- nan ödesdiger händelse tvingar till iso- lering eller genom ständiga missräknin- gar en människa förlorar förmågan att tro på sina medmänniskor och därför förtvinar i hopplös ensamhet som Flora de Barral i » Chance ».
Här som i » Vic- tory » är det kärleken som slutligen övervinner denna ensamhet, så pass, som den kan övervinnas av den, vilken genom reflexionens gift fått smaka på vad » själens obotliga ensamhet » vill säga.
Conrads sista bok, » the Rover » fri- bytaren.
är ett utsökt bevis på denne författares förmåga att få fram miljö.
tidsfärg och tidsstämning.
Denna skildring från Sydfrankrike under eller snarare strax efter revolutionen be- handlar ingen av tidens mera framståen- sen.
de personer eller märkliga händelser, Bidrag till att Årsta snart måtte öppna men revolutionens psyke finns där åter- sina portar!
speglad hos dessa obetydliga individer.
som ej kunnat befria sig från de ödes- digra dagarnas skräckstämning.
En egenhet som man i » The Rover » liksom i andra Conrads böcker lägger märke till är, att händelserna liksom ses uti- från.
Man sitter e j ögonblickligen med alla motiven och ledtrådarna i sin hand gare och föredragshållare komma att in- och ser ro människas handlande ini- taga sina måltider gemensamt.
från, utan man möter hans personer lik- Som kursavgift betalas 5 kr.
för kur- som i det verkliga livet, handlande a \ ' sen i dess helhet; för ett serieämne be- motiv som man får leta sig till och med talas 2 kr.
och för en enstaka föreläs- sin individualitet, utpräglad, men ej ning 25 öre.
lagd i dagen inifrån utan iakttagen uti- Kostnaden för resan kommer att från, som vi måste iaktta våra medmän- uppgå till ungefär q kr.
pr järnväg från niskor för att lösa deras gåta.
Därför Stockholm över Rimbo — Gimo: pr ång- äro hans böcker ej lätta att tränga in h i t ställer sig biljetten något billigare i. men när man en gång lyckats.
leva men resan tager en hel dag.
Rostad och de i ens minne, som personer man träf vivre komma att kosta kr.
5 à 5: 50 om fat, episoder man upplevat.
dagen.
Detsamma är förhållandet med hans Kursen står öppen för vilken som självbiografiska arbeten.
Spridda remi- helst kvinna.
som är intresserad för den- nicenser ur hans växlande levnad, ögon- samma.
och anmälan om deltagande blicksbilder tagna här och där men utan skall före den I augusti sandas till kronologiskt samnianhang, men, som bankkassiiren fröken Signe Jacobson, han säger, ej utan systern eller mening Östhammar, som beställer rum och sör- utan med den förhoppningen a t t under jer för alla praktiska anordningar.
läsandet av dessa rader till slut skall uppstiga visionen av en personlighet, Å Länsförbundets vägnar: mannen bakom böckerna.
ANNA WICKSELL, N.R.
Ordförande.
Om minst 3 0 medlemmar avresa sam- tidigt från Storkholni erhålles 25 proc.
nedsättning på järnvägsbiljetten (kl. III).
Det är därför önskvärt att med- lemmarna snarast möjligt anmäla om de önska sådan nedsättning till d: r A. Andreen-Svedberg, Birger Jarlsgatan 4 1 A, tel 1 2 1 2, eller till fröken U. Phi- lip, humlegårdsgatan 2 4.
tel. N.
163 69. seminariebibliote- mastadd.
Efter en stunds samtal fri- ket för Joseph Conrad, Årsta.
framtidshägring, torde det för de flesta Hermelin veta dina hemligheter, men säg mig bara det Vi äro alla i Guds hand, padre.
Man vet ju icke vad som kan hända, men jag har ingen orsak att tro a t t jag inte skall vara frisk och sund när ni kommer tillbaka.
S ä r jag kommer tillbaka?
Hör på, carino, jag lämnar a l l t i dina hän- der.
Du behöver inte ge mig några skäl, säg endast » stanna » och jag av- står från denna resa.
Ingen kommer a t t lida något men, och jag har en kän- sla av a t t d u skall känna dig tryggare när du har mig vid din sida.
Dessa melankoliska fantasier voro d främmande för Montanellis karaktär att Arthur oroligt betraktade honom.
- Padre, ni kan inte vara riktigt kry.
Naturligtvis måste ni resa till Rom för a t t vila upp och bli av med er huvud- värk och er sömnlöshet.
- Välan, sade Montanelli, som om ämnet tröttat ut hononi.
Jag startar tidigt i morgon bittida.
Arthur betraktade honom undrande.
Si hade något a t t meddela mig.
sade han.
-- Nej, nej, det var ingenting mer.
ingenting som är av någon betydelse, Hans ansikte präglades av ett be- stört.
nästan förskräckt uttryck.
nya Efter allt som skrivits o m denna vackra vara känt att Föreningen Årsta u. p.a.
Stockholms länsförbund av Frisinna- är konstituerad och att man med mångas l e Kvinnor har för avsikt att.
därest hjälp och intresse begynt planens förverk- ett tillräckligt antal deltagare anmäler sig.
föranstalta en sommarkurs i &amp; t- hammar under tiden 15 — 23 augusti i år.
Kursens syfte är icke att meddela ren medborgarkunskap.
svensk stats- och kommunalförvaltning o.s.v., utan att giva en allmän orientering i en del frå- gor.
som efter all sannolikhet komma att under de närmaste Aren intaga en för- grundsplats inom liberal, frisinnad po- sens förhandlingar.
litik.
2.
Redogörelser och d i s k u s s i o n e r Till dessa frågor höra först och främst de socialhygieniska prohlemen.
Det gäl- över vissa r i k s d a g s - och lagfrå- ler samhällets mödra- och barnavård.
gor, såsom: Frågan om anord- Det gäller ärvtlighetsproblem och sam- hällsskydd mot mindrevärdiga indivi- nande av f ö r l o s s n i n g s h e m (Ost- ders fortplantning.
Det gäller bostads- lund — Hesselgrens m o t i o n): frågan och sjuk- och moderskapsförsäk- Frågan om de nya b a r n s v å r d s - ring och annat förutseende.
Det gäl- ler hjälp it änkor, som stå ensamma lagarnas p r a k t i s k a tillämpning; med skyldighet att försörja sig och har- Behörighetslagen (T a m m — nen.
Allt detta är kvinnofrågor fram- för många andra.
Hesselgrens motion): K v i n n l i - En sådan är även frågan om ungdo- ga s t a t s t j ä n a r e s löneförhållan- mens uppfostran.
Den kan aldrig slut- giltigt lösas, men vi stå ju snart inför den: och Lösdrivarlagen.
ett kanske genomgripande avgörande i 3.
Om m ö j l i g t vill V. U. f ö r s ö k a skolfrågan.
Det gäller inför detta att fram sådana riktlinjer.
som öppna att få r e p r e s e n t a n t e r från våra fä vägen ut ur.
och ej föra djupare in i grannländer att redogöra för dött och hälsovådligt kunskapshopan- valrörelsen i r e s p e k t i v e l ä n d e r, de, som vidga möjligheterna till verk- lig fostran.
verklig bildning och utbild- varpå överläggning om vår e- ning.
Även fredens stora sak åligger det gen valsituation v i d t a g e r.
kvinnorna a t t befordra.
T Nationernas 4.
Sammanfattning och avslut- förbund ha vi fått ett redskap att främ- ning av mötet: Föredrag över ja samarbetet mellan nationerna och trygga åt dem fred och säkerhet.
An- svaret för att detta redskap på rätt sätt användes ligger hos de olika staternas Landsmötet i i i av fröken E. regeringar och bakom dem hos det röst- Tamm b j u d e t på b i l f ä r d till Fo- berättigade folket: detta folk måste lä- gelstad med supé därstädes kl. 8 ra sig förstå folkförbundets organisa- e. m.
(Obs!
Promenaddräkt och tion och möjligheter.
vad denna organi- varma y t t e r k l ä d e r.)
A v f ä r d e n fr. sation och dessa möjligheter kunna och skola begagnas till.
vad folkförbundet Katrineholm b e r ä k n a d v i d 6 - t i d e n.
hittills giort.
och vad man i framtiden Vi våga t i l l slut uttrycka den kan begära av detsamma.
förhoppningen, a t t Riksförbun- Det finnes också flera uppgifter för dets m e d l e m m a r från alla delar en frisinnad folkopinion.
Bl.
a. kommer av S v e r i g e i så stort a n t a l som en allmän översikt a t t givas över libe- ralismens uppgifter just nu och en sär- möjligt skola samlas t i l l detta skild redogörelse att lämnas för den nya L a n d s m ö t e för ö v e r l ä g g n i n g o m lösdrivarlag, som förberdes, och som g e m e n s a m m a i n t r e s s e n och f ö r antagligen också kommer till avgöran- de under valperioden.
personlig samvaro.
De socialhygieniska frågorna komma Verkställande Utskottet i Frisin- att i en serie föreläsningar behandlas av d: r Ada Nilsson skolfrågorna i en an- nade Kvinnors Riksförbund.
nan serie av fröken Honorine och Nationernas förbund p i samma sätt av fru Anna Wicksell.
Dessutom före- läser fru Emilia Broomé om Liberalis- mens uppgifter just nu och advokaten Eva Andén om lösdrivarlagen, båda under en föreläsning.
Diskussioner kom- ma att knytas till samtliga föredrag, i all synnerhet till serieföreläsningarna.
Såväl föredrag som diskussioner komma att i den mån vädret medgiver hållas utomhus.
på olika, vackra punkter i Östhammars omgivningar.
Kursdelta- — E.
L. VOYNICH En frisinnad sommar- kurs.
direktorn hur länge han känt Mon- tanelli.
I sju år ungefär.
Jag var tolv är när han kom hem från Kina.
Ja, det var där han vann sin rykt- barhet som predikant.
Har ni varit hans elev sedan dess?
Ett år senare började han under- visa mig.
samtidigt med att han blev min biktfader.
Han har alltid varit gränslöst vänlig mot mig.
Det tror jag säkert, och han är en man som var och en måste beundra.
Jag har träffat präster som varit till- sammans med honom i Kina, och de ha- de inte ord nog starka för att prisa hans energi och mod under alla svårig- heter.
Si kan skatta er lycklig som i er ungdom fått en sådan man till ledare.
Jag förstod av honom a t t ni förlorat båda edra föräldrar.
Ja, min far dog medan jag ännu var barn, och min mor för ett år se- dan.
Har ni några syskon?
Endast styvbröder, men de voro affärsmän medan jag ännu höll till i barnkammaen.
Si måste ha haft en ensam barn- dom och kanske skattar ni därför Mon- tanellis vänlighet ändå högre.
Har ni bestämt er för någon biktfader under hans frånvaro?
gade — — — — — — Jag tänkte vända mig till någon av fäderna i Santa Caterina.
Vill ni bikta er för mig?
Arthurs ögon vidgades av förvåning.
Vördige fader, det skulle naturligt- vis glädja mig mycket, men - Men direktorn för ett teologiskt seminarium tar i allmänhet inte emot lekmanna-penitenter.
Det är alldeles sant, men jag vet att Montanelli hyser ett stort intresse för er och känner sig en smula orolig för er skull, vilket jag också skulle göra om det gällde en fa- voritelev, som jag var tvungen att — — — hjälp jag kan.
I så fall kännner jag mig mycket tacksam Då väntar jag er nästa månad, min son Kom någon afton då ni är — ledig.
— — — Kort före påsk meddelades det offi- erhållit det lilla biskopsätet Brisighella i Apeninnerna.
Från Rom skrev han till Arthur i lugna och vänliga ordalag.
Det var tydligt att hans melankoli varit övergående.
» Du måste komma och hälsa på mig un- der alla dina ferier », skrev han.
» och jag skall ofta komma till Pisa. » (Forts.) ciellt a t t Montanelli
