# ID: svediakorp-per3186
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1924
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,548
# sentences: 620
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Pacifistisk orientering i försvarsfrågan.
OCH UTGIVARE: Ellen Hagen REDAKTÖR Tidevarvet n:r 21.
Av Mia Leche.
III.
Fredsuppgifter inom det nationella försvarets ram.
Om man utgår ifrån att ett mi- litarism, som genom klasstrider le skyddas.
I vårt land, med litärt försvar, därest det under- l och klasshat sätter landets inre sä- dess geografiska och i viss mån kerhet på spel.
även andliga grannskap till Sov- ordnas den internationella Endast ett slentrianmässigt be- jetryssland, borde man vara speci- polit iken, ej behöver organiseras traktelsesätt ger det månghövda- ellt vaken för risken.
E t t impo- så a t t det, såsom nu är fallet, t j ä - nar nat ional ismen s in tressen, så de begreppet » bolsjevism » skulden pulärt försvar är i längden intet t ill denna antimilitarism.
I själva försvar.
Det ä r snarare en fara.
uppställer sig frågan: Om den kår, som handhar det Vilka önskemål och krav ålig- verket torde menige mans djupa ger det oss att bevaka inom det na- och ofta berättigade missnöje med människomaterial av vilket vårt det militära systemet och den mi- land anser sig skapa ett försvar, tionella försvarets ram?
Frågan kan besvaras i få ord: litära moralen bära minst lika torde på det hela taget intet an- vi kräva försvarsväsendets hu- dryg andel av ansvaret.
Det är en nat ont kunna sägas, än att den, offentlig hemlighet att just våra till följd av felaktig utbildning och manisering och demokratisering.
ö och beväringsplatser äro inriktning, kvarlevor i en antedilu- Den försvarsdiskussion, som nu k asärner föres, sysslar så gott som uteslu- plantskolor för denna form av viansk föreställning om en makt- fullkomlighet och en social sär- försvarsolust.
tande med de tekniska problemen, 1 den mån ett militärt försvar ställning, som i allmänhet icke övningstidens längd, arméfördel- ningarnas antal och de olika för- kan anses behövligt som ett provi- motsvaras av intellektuella eller svarsvapnens inbördes rivalitet sorium fram emot en tryggad moraliska förutsättningar.
Där om företrädet.
Det viktigaste av rättsordning bör det vara en oav- motsatsen ä r förhållandet, där en allt, människomaterialets anpass- vislig leberal fordran att det också officer är vidsynt nog a t t lämna ning i systemet, lämnas så gott anpassas efter en modern rätts- översitteri- och drillfasoner åt si- uppfattning, efter tänkande män- dan, där kan han också vara viss som helt och hållet åt sidan.
För en liberal åskådning måste niskors krav på förnuft, humani- på sina underordnades lojalitet och förtroende.
Svårhanterligare emellertid den sidan av saken tet och ändamålsenlighet.
framstå som viktigast.
De tek- Vi h a sett i andra Iänder huru är nämligen icke i allmänhet del niska frågorna förefalla jämförel- det, bara behövs en politisk ström- svenska folket.
De moderna ten.
sevis oväsentliga, så länge folkets kantring för a t t det militärviisen, denserna vid manskapets behand- ställning till själva systemet är så i vilket den härskande överklassen ling innebär emellertid ur beford- ytterst problematisk som den nu såg sitt säkra skydd och värn, ringssynpunkt sina vådor för in- är.
Vi sätta avrustning som vårt plötsligt vände sig till a t t bli ett dividen, så länge ledningen upp mål, javäl - men inte en antimi- vapen mot det sanihiille som skul- (Forts. å sid.
2.)
I REDAKTIONEN: E l i n Wägner Sakskäl och Känsloskäl.
Som i förra numret av Tidevar- vet nämndes avslog andra kam- maren onsdagen den 14 maj för andra gången fru Östlunds motion om en utredning angående vilka handlingen av den Östlund-Hes- åtgärder som kunde vidtagas för selgrenska motionen samt för- bereda bättre vård åt barnafö- att sva rsf rågan.
derskor och nyfödda barn.
Och Fru Ann Margret Holmgren har med anIedning a v den finska på vilka skäl?
Andra tillfälliga kvinnoföreningen Marthas 25-års- utskottet, som behandlat motio- dag en redogörelse för dess rika nen, talar i motiveringen till sitt verksamhet första avslagsyrkande om a t t i Pacifistisk orientering i för- statskassan ä r så hårt anlitad, a t t svarsfrågan ger fru Mia Leche den inte kan belastas med utgif- Löfgren den tredje och avslutan- de artikeln.
ter för sådant ändamål och att sta- Eleonora Duse, - några min- ten för den skulle inte kan ålägga nesord av den vän till konstnärin- landstingen ökade utgifter.
Och nan, Annie Wall.
andra avslagsyrkandet åberopar K.
J. talar om Jenny Linds-mo- sig på det första.
numentet.
Fru Ezaline Boheman förordar » Till sådant ändamål » har man en lika trevlig som lärorik bok, icke råd att bevilja några medel, Hem och Hushåll.
inte ens till a t t fullborda den ut- Sarah Bernhardt ock Oscar redning i frågan, som en gång på- Wilde, - ur deras breväxling, börjats.
Det är givet a t t man an- a v Hedda Key-Rasmussen.
Kristiania har haft en storstäd- slår de medel man anser sig kun- ning: Kvasten har gått från käl- nit disponera allt efter den värde- laren till vinden, ur hus i hus, och sättning man ger de olika ända- allt gammalt bråte har gått upp i målen.
Behovet av åtgärder i an- eld.
Kanske andra städer borde tydd riktning har ingen förnekat.
följa exemplet?
I Kristiania tyc- kes belåtenheten vara stor.
Utskottet erkänner det behjär- tansvärda i saken.
Orsaken till utskottets och även andra kamma- Viscount Cecil of Chelwood rens avslag måste således tydligen mera allmänt känd under sin ti- hero på, att det syfte, motionen digare titel, lord Robert Cecil, avser, bör sättas i sista rummet.
gästar i dessa dagar Sverige.
Ef- Det var en socialdemokratisk ter Wilsons bortgång ä r hans Av ANN MARGRET HOLMGREN.
namn i världsmedvetandet mer än kvinnomotion.
Den stöddes ock- ett tjugotal underavdelningar.
så a v det socialdemokratiska par- något annat knutet till idén om A r 1899 gjordes genom det s. k. et t folkens fredsförbund.
Ehuru » februarimanifestet » ett ryskt an- Och medlemsantalet är betydligt tiets mest framstående represen- i närvarande stund icke uppbäran- över 30,000. tanter.
L i k a d från liberalt och de någon befattning i Nationernas grepp mot Finland, som hotade Sammanhållningen av den två- frisinnat håll.
Men det är fören- förbund torde han vara den som att dräpa folkets både kulturella språk iga jätteorganisationen un- ligt med en konservativ uppfatt- mest nitiskt verkar för en både och politiska frihet.
När det se- praktisk och idealistisk folkför- dan förbjöds a t t tända ljus i fön- der ledning a v fru Fanny Hult är ning i allmänhet, - och kanske bundspol i ti k. beundransvärd.
Den ’ uppehålles även med de flesta läkares, - att sterna på nationaldiktarens födel- Hans föredrag i Göteborg och genom regelbundna veckomöten eftersom barnafödandet är något Stockholm h a rönt fulltalig an- sedag och att sjunga » Vårt land » och genom stora årliga möten i ständigt förekommande och na- slutning och entusiastiskt bifall.
till hans minne, då fanns det skilda delar av landet, den efter- turenligt, så behöver samhället Ämnet har varit England, freden knappt en kvinna med ansvars- och framför allt de garanti- och känsla, som inte längtade att få längtade s. k. Marthadagen.
Till heller ingenting göra för a t t i möj- avrustningsförslag talaren tidiga- göra något för det dödsdömda fä- dessa möten, som minska klyftan ligaste mån lindra därmed förena- re framfört i Nationernas för- mellan de olika samhällslagren de lidanden och nödlägen, hur d e - bund.
Det blev ju ett storartat derneslandet och för hemmens och äro en källa till vederkvickel- hjärtansvärt » det än må vara.
och på ett högt plan stående hi- räddning från andligt mörker.
se, skynda kvinnor ur alla hem på Även hos socialdemokrater vann Det väckte därför genklang d r a g till vår nationella försvars- diskussion.
Man ä r djupt tack- över hela landet när, på initiativ landsbygden.
Ödemarkskojans en sådan uppfattning genklang, sam för allt arbete a t t söka över- av Lucina Hagman, en förening LUCINA H AGMAN VID 70 ÅR kvinna i skogen ilar u t på sina fast det var en socialdemokratisk tyga världen och den enskilda väcktes mödrarnas självkänsla skidor, de som ha häst fika långa motion.
Men det var de socialde- fördelen och framkomligheten för hemmens upplysning stifta- av de internationella förhandlin- des ’ i Helsingfors 27 maj.
Upp- och deras intresse för det all- vägar.
Alla vilja dit för att lära mokratiska kvinnorna, som fört och för att berätta hemma för man fram saken.
Och det var kvinnor- ropet gick som en löpeld.
Innan männa.
garnas väg.
Stiftarinnorna genomreste lan- och barn vad de hört och lärt.
Till na det gällde.
hösten var redan en här av Mar- Det är tydligt och klart besked.
thasystrar i full färd med att på det och bildade filialer med under- och med under den tid då hatet skilda orter sammanföra kvinnor avdelningar.
I närvarande stund flammade högt i hela riket, brast Sådan ä r majoritetens uppfatt- u r alla samhällsgrupper till arbete är hela Finland överspänt med ett inte Marthas systerkedja.
På veckomötena ges praktisk för a t t höja hemmens kulturella nät av mer än 350 Marthaförenin- och ekonomiska nivå.
Samtidigt gar, som var och en har upp till (Forts. å sid. 6.)
Ledande artiklar rörande riks- dags f rågor: Saks äl och känsloskäl samt Sju kdo i i i ssym pt o ni.
bel vsa be - - - om freds- Föreningen Martha i Finland 25 år.
marens valrörelse.
I det avseen- Pacifistisk orientering i försvarsfrågan.
det kan ett positivt beslut nu så- ledes icke åstadkomma någon (Forts. från sid.
I.)
Om fredag och lördag går riks- ändring.
dagen att fatta beslut i försvars- Det är för övrigt oförklarligt ifrån fasthåller vid det gamla sy- Mot en dylik till dogm upp- frågan.
Intresset inför utgången att riksdagspartierna, som själva stemet.
Mer än en officer, som höjd verklighetsförfalskning är naturligtvis stort, men ovisshe- uppvisa en så påtaglig inbördes insett vad tiden kräver, har på som framstår särskilt cynisk mot ten om hur det kommer att gå är förvirring, skola hysa så stark grund av ett alltför » civilt » upp- bakgrunden av världskrigeta ännu större.
Icke på många år fruktan för att låta frågan gå till trädande blivit stäckad i sin kar- våldsdåd och fasor - måste den har en stor fråga legat så illa till väljarna.
Denna fruktan tyder riär.
När man betraktar vår of- liberala åskfidningen göra revolt.
som försvarsfrågan just nu, och mera på misstroende mot folkets ficerskår som en anakronism i en Kriget mot militarismen måste detta ur vilken synpunkt man än sunda omdöme än på omtanke om tid då de breda folklagren upp- också bli ett krig mot dess termi- ser den.
Förvirringen har alltse- försvaret.
Det resonneras överhu- fostras i fackföreningsanda och nologi.
Vi ha fått nog och över- dan försmarsrevisionen - ja, re- vudtaget politiskt men icke demo- internationell socialism, så vill nog a v de militärsakkunniges dan medan denna arbetade - kratiskt.
Säkert är emellertid, att man härmed icke lägga någon fraseologi med deras under » neu- framlade sitt betänkande varit p å endast viiljarna numera kunna skuld på de enskilda officerarna.
tralitetsskydets » mask förstuck- taglig, och den har, under den tid åstadkomma en tillrättaläggning De äro själva offer för systemet.
na krigiska propaganda.
Att ned- som gått sedan dess, blivit allt av problemet.
Det vore också att Varje Iäroverkslärare, varje folk- slå den anda som spekulerar i na- värre för att nu kulminera i för- livligt beklaga om denna möjlig- skollärare får undervisning i pe- tionalism ooh bereder stämningen svarsutskottets söndertrasade ut- het skulle försummas.
Men de i dagogik innan han tillåtes under- för krig torde vara en av våra låtande.
allsköns kompromissande skickli- visa andra.
Vår officerskår går viktigaste försvarsuppgifter.
Det är tydligt för var och en ge komma antagligen att spänna till sitt svåra värv utan denna un- E n pacifistisk trevare i för- som vill se, att de parlamentariska sina krafter till det yttersta för derbyggnad.
Om man med en fri- svarsfrågan tycks ge vid handen svårigheterna numera icke in- att förskona väljarna från att få sinnad syn på saken inte kan fin- att en sammanslutning sådan som skränka sig till åstadkommande säga sin mening i den allt annat na någon anledning varför en Of- Frisinnade Kvinnor - i den mån av en regeringsduglig majoritet, dominerande frågan.
Om de lyc- ficer skulle betraktas såsom något man där överhuvud taget kan vin- de ha dessvärre gått riksdagen kas i denna sin strävan lär resul- förmer än en folkskollärare, så na enighet för ett militärt försvar själv i blodet och framkallat den tatet främst komma att mycket ef- önskar man naturligtvis å andra - bör inrikta sig på militärvä- föga uppbyggliga företeelsen, att fektivt bidraga till att påskynda sidan inte att hans kompetens så- sendets förborgligande och demo- det numera även är mycket vansk- den kris, soni nu synes oundviklig som undervisare skall vara min- kratisering.
Däremot förefaller ligt att åstadkomma ett någorlun- mellan vår nuvarande parlamen- dre än dennes.
det omöjligt att taga ståndpunkt da tillfredställande arbetsresul- tarism och en vaknande, ny demo- Till förutsättningarna för att till alla de minsknings-, ändrings- tat.
Ty som ett sådant kan för- krati.
Så dominerande ha de ste- man på leberalt-pacifistiskt håll och påbyggnadsförslag av materi- svarsutskottets förslag icke be- rila partisynpunkterna hittills än- kan resignera inför försvarets bi- ell och teknisk art, som utgöra det traktas.
Det saknar en stark ma- nu icke framträtt soni under för- behållande borde höra utredandet huvudsakliga stoffet i försvars- joritetslinje.
Utskottets förslag är svarsfrågans behandling.
Detta om förhållandent, mellan officera- diskussionen.
Vi kvinnor tro j u ett minoritetsförslag.
Minoriteter- är tyviirr ingen tillfällighet.
Det re och nianskap.
Det är av vikt: icke, det kan e j nog ofta uppre- na ha reserverat sig mot minorite- är ett symptom, som tyder på att ritt få utrett, huruvida våra mili- pas, på att något fristående natio- tens beslut!
Liksom naturligtvis det, mitt ibland oss, finns något tärlagar och krigsrätter äro fullt nellt försvar kan effektivt skyd- även gentemot varandra.
Varje sjukt, som det gäller att komma tillfredsställande, när det gäller da vårt land om det anfalles av minoritet har sitt förslag.
Den so- tillrätta med.
beivrande av övergrepp mot un- en mäktig fiende.
Vi tro inte hel- derordnade.
Övertygelsen om mot- ler på kriget som en konservativ sialdemokratiska minoriteten är den största och den liberala den satsen är nämligen så inrotad hos inrättning med pietetsfullt beva- minsta.
Den förra, som dikterat den stora allmänheten att saken rade sedvänjor från forna tiders DYD förtjänade en objektiv belysning.
krigföring.
Hinna vi e j f å till utskottets beslut, består, som be- kant, av tio man och den senare Det har alltför ofta visat sig att stånd den mellanfolkliga rättsord- försöken att vinna upprättelse vid ning som ensamt kan ge oss var- a v en man.
Däremellan finns det påtalade orättvisor, misshandel aktig fred, låta vi den internatio- tre olika styrkor, således samman- lagt fem, och alla med olika för- och dylikt, inneburit större risker nella tanken kvävas medan de na- för den förfördelade an för angri- tionalistiska lidelserna få luft un- slag om respektive sex, fem, fyra och tre arméfördelningar plus fem paren.
der vingarna, ja då blir det krig förtunnande sådana.
Det finns E n skumraskföreteelse, som för vi eventuellt få uppleva olikt al- Och följaktligen att välja på.
Upprop i Kristiania var och en med sinnet öppet f ö r la föregående.
Det kan inte hjäl- det är detta riksdagen nu skall Maj 1924, vår ungdoms fostran bör.
framstå pas att det är någonting gengån- göra.
Det förefaller emellertid Detta upprop har varit lystringsordet som synnerligen farlig, är den S. garartat i de röster som i dessa otroligt att den skall lyckas åstad- for Kristiania stad under trenne k. pennalismen.
Detta speciella ut- tider tala sig varma för kavalleri komma vad försvarsutskottet icke dagar.
Fru Anna Dahl, ordföran- tryck för iiverklassråhet florerar och infanteri.
Vilja det » starka mäktat.
Det kan tilläggas, att det de i Kristiania Sanitets forening^ alltjämt - ofta obeivrat efter vad försvarets » anhängare vara kon- efter väl förrättat värv vila i nuvarande Iäge också är onatur- kan ut ett tag, med en Ijuvlig kän- man påstår - vid våra officera- sekventa.
så måste de inse att fos- ligt.
Så som frågan förberetts sla av att det i de flesta hus vid den res utbildningsskolor.
Den äldre terlandskärleken, därest den fort- och framlagts av utskottet kan stora stadens både gator och gränder årsklassen rycker om nätterna farande skall inriktas på krigiska nämligen intet resultat uppnås i ä r luftat, utröjt, skurat och fejat från upp de yngre ur deras sängar, ideal, måste utsträckas till att om- riksdagen utan en kompromiss, källare till vind.
Till allmänt välbe- tvingar dem med hugg och slag fatta även kolerabaciller och gif- för och en sådan blir med all sannolik- finnande och till avbräck endast Den att svälja råa fiskar, att krypa tiga gaser!
het av den beskaffenheten, att den v a r vindskontorens dag.
ut omkring på golvet i förödmju- E n fråga som det givetvis från icke tillfredsställer någon.
Den skura och bär ned allt gammalt skräp kande ställningar, de hälla vatten frisinnat kvinnohåll, med den vikt kommer icke att innebära någon och skrot på gården, det avhämtas av i deras sängar för att hindra dem man där fäster vid det levande lösning.
Den blir en nödfallsut- renhållningsverket, så löd ordern.
Den från att lägga sig o. s. v. Vad som försvarsmaterialet, ligger närma- väg, för att äntligen komma ifrån 6 maj var källardagen.
.
källaren och lufta!
Täta råtthålen!
i allmänhet tröstar de yngre i de- re till hands att ta direkt stånd- det hela och för att slippa frågan i Städa i ved- och kolkällare!
Den 7 maj ras martyrium är hoppet att efter punkt till är övningstiden.
Vi ve- kom turen till trappor och korridorer.
något år få ge lika gott igen.
Och ta nämligen hur impopulär den valrörelsen.
Både det ena och det andra hop- Skura överallt, även utsprång och gal- dessa ynglingar, soni gjort sina lä- långa värnplikten är, hur man i ning.
Alla utgifter under de olika pet är fåfängt.
På vad sätt frå- lerverk!
Tvätta bort rospån först i slavmoralens och se- alla läger klagar över de förluster huvudtitlarna, kommunikations- gan än löses, kommer den ut i skriveri på väggarna!
hål i tak och vindsgluggar så duvorna dan i maktmissbrukets¨ tecken, an- i tid, pengar, studier och arbets- departementet, civildepartemen- valrörelsen.
Går Iösningen åt hö- ej komma in och fläcka ned!
ses lämpade att bli den svenska möjligheter den medför.
Var och tet m.
fl., måste gå före.
Hur de ger, sörjer vänstern för att väl- Då allt gammalt skräp från allmogens lärare!
en som utan partimotiv vill bilda a.
.
fattiga mödrarna ha det, om de- jarna få veta om det, och skulle gårdar och gator på aftonen var avhäm- sig en föreställning om saken, må- ras hälsa vedervågas och deras kompromissen läggas på andra tat och fört utom staden, fick skrot- Det ligger uppenbar motsä- ste emellertid efterlysa den utred- krafter uttagas till det yttersta, sidan medellinjen vilket är tro- handlare taga vad de ansågo sig kunna som ning, som genom fakta visar vi] - utnyttja.
varpå alltsammans brändes i gelse däri, att medan alla vilken vård som kan beredas de ligast - så går högern till kamp.
väldiga &amp;], Det var en livlig vecka.
vittna i försvarsfrågan, även mili- ken övningstid som i själva ver- nyfödda barnen i de fattiga hem- Flera av deras tidningar ha redan inte bara i hushållen, flygblad och bro- tärerna, betyga sin kärlek till fre- ket kräves för a t t lära den erfor- men, det ä r visserligen en » behjär- avgivit heliga bragelöften om att schyrer regnade över medborgaren och den.
s: \ ha vi en soldat instruktion derliga krigstjänsten.
ii^ stå på tansvärd » fråga, men det kommer då, om icke förr, skall det bli strid.
i tidningarna trängdes annonser om - antagen så sent som 1920 - ståenden mot påståenden.
De siff- samhället icke vid.
Hoppet om att få slippa försvars- kvastar, vilken för ett rakt motsatt språk.
ror nian jonglerar med ha ett up- Det egentliga sakskälet, som an- frågan i valrörelsen är således un- som det heter på norska, verk- Hos de värnpliktige och soldatar- penbart tycke av att vara projek- fördes emot motionen var, att kän- der nuvarande förhållanden fil- ligt effektivt.
na inplantas föreställningen att tiler i partistriden.
Vi tro in- sloskäl talade för, densamma Man fängt.
Så splittrad soni riksda- Och den sanitära kommandoexpedi- freden är ett tillstånd som tillbrin- te att 365 dagar är lagom därför skulle icke låta leda sig av känslo- gen är, kan den helt enkelt ’ inte tionen gav efter excercisens slut följan- gas i » njutningar och vällevnad » att militären påstår det, och vi ha skäl.
Behöves det mer för att hos åstadkomma en Iösning, som icke (se sid. 8 i soldatinstruktionen för lika liten anledning att känna oss män och även kvinnor framkalla blir föremål för strid under som- tjent! » då hvil dig, infanteriet), och där talas (på sid. övertygande om att de 90 da- ett löje.
Men nog är det svårt att 8 i tillägget till soldatinstruktion garna skulle vara det enda sil- förstå, att det skall vara något att för infanteriet), föraktfulla ord liggörande receptet.
Kanske man blygas över, att föreslå åtgärder om » fredens dagar med dess id borde, för att verkligen ta till avhjälpande av faktiska socia- och ävlan », då man glömmer att reda på den tid som åtgår la missförhållanden, därför att se om sitt försvar.
för den individuella utbild- känsloskäl tala härför.
Sjukdomssymptom.
- ~ RENSLIGHET ER EN @.
5 maj Stopp till alla en — taket » Det gällde att göra » skipper- er tat, ~ Förslaget har fallit!
Finns nå- gon, som blyges över att så kun- nat ske?
borger, det er för- ~~
Gunilla-Skolan Uppsala,, ' grundad I, gamla torget 2. tel. 370 husmoderskurser för bildade unga flickor börja den 4 sept.
1924 I linnesöm klädsöm och barnkläder börja sen 1 6 sept.
1924. prospekt och närmare iqipl \ * iiinKar på begäran.
Karin Gerle Anna Schenström In memorian.
A v A N N I E VALL.
sykurser upplysningar.
-.
-.
-.
-.
- ___.
.
.- - dare.
Han kan icke ha varit få Ett töcken sänkte sig över mina ningen inom militärfacket, an- rande förbundet kräves en vaken na ögon, då jag mottog underrättelse fåfäng och småaktig. » » vända sig av samma metod som kritik från dess anhängares sida underrättelsen att Eleonora Duse upphört I i i det för Duse berättades att lär begagnas i vissa större indu- denna kritiks första förutsättning att leva.
hela den samtid som man ämnade filma Ibsens dramer industriföretag - metoden att genom är kunskap f r i s i n n d e kvinnors fått taga del av hennes höga spratt hon förfärad upp, hennes experimentell psykologi » utröna riksförbund framstår såsom den konst bör begråta henne.
något mörka ögon lågade och med av den behövliga tidsåtgången för de för närvarande kanske enda orga- så stort ädelst och rent i konsten rörelser darrande stämma sade arbetsprestationer som skola ut- nisation vi äga, som är mäktiga kommer icke mera ingen har som hon: » något så förfärligt får icke föras med all den tid som över- uppgiften att i tal och skrift be- hpon å scenen tolkat livet i dess ske.
det är omöjligt Ibsens son stiger iger medelproportionen för in- driva en populär folkförbundspro- sade iiii:: att han v a r idealist och mest intima skiftningar i skiftningar ingen lärandet a v det obligatoriska arbe- paganda landet runt.
denna pro- har som hon genom sitt under- han kan icke giva sitt samtycke t e t inklusive skäligt utrymme för, pagana måste givetvis variera bara konstnärsskap adlat många till detta. » friluftsliv borde värnpliktstiden efter nationernas föbunds olika dramatiska alster och skänkt dem sedan hon lugnat sig något yttrade kunna reduceras dylika under förehavande såsom stabila la iiii- pulserande l i v och värme.
hon yttrade hon, i det hon pekade på en sökningar kunde ha det goda med önskemål kunna dock framhållas var städse den skapande den g i - bunt brev, som låg på hennes sig.
att de rensade bort åtskilligt fröbundets univeralitet; med- givande alltid lade hon något nytt skrivbord » Se alla dessa skrivel- av det sisyfusarbete som iiii i verkan till alla åtgärder som från till sina roller och då man såg ser.
de innehålla idel erbjudanden Eleonora ni:.^ form av mer eller mindre befoga- staterna kunna göras för att på- henne tvenne, kvällar å rad i sam- den till mig att mot svindlande de » handräckningar » och på an- skynda det internationella: iv- samma roll fövånades man att fin- hade familjen intet a t t äta - nåde gage filma några av mina bästa nat sätt uppfylla de döda punk- rustningsarbetet; bekämpnde: " fina, hur många små fina ytterligare de slutligen Eleonora Duse till roller.
Men jag kan det ej.
så terna i beväringens liv.
KiinsI:in varje vvarje tendens till ett allianssystem ytterligare dataljer, som tillkommit sedan konstens högsta tinnar och erövrade fattiga jag är, har jag dock sagt av att t den icke slösades bort, stem, som blott vill skapa nya gårdagens föreställning.
erövrade en värld att här genomgå nej till dem alla. » utan verkligen användes för av- former för den gamla maktbalansen; jag har haft den skattbara och analysera alla hennes skapelser Duse klagade ofta de sista åren sett ändamål, skulle utan tvivel sen; fordran på att den gammal- lyckan att få se Duse i alla hen- ser skulle taga tid och utrymme i Rom över att hennes ekonomi bidraga t iii att utjämna ’ den olust dags diplomatien inom förbundet roller ja i alla och jag har,.
;;,, mycket i anspråk var dålig och att.
hon måste iii- och det missnöje som under den får ge vika för en politik i folk- även haft den lyckan och glädjen jag minnes som igår då hon skränka sig.
hon hade gjort sto- nu rådande godtyckligheten delas förbundets egen anda; d~ sist att känna henne personligen s; \ i N Berlin gången spelade ra förluster, icke minst t~~ hon inrättade av snart sagt alla som bära värn- me icke minst befrämjandet av väl.
hon var stor, sublim i sin Ella Rentheim i » John Gabriel rättade ett slags hem för unga an nationell politik som syftar till konst, och hon var stor soin människa Borkman ».
jag befann mig då i skådespelerskor där de kunde till- pliktens tunga.
stärkande av folkförbundets auk- människa I Dresden, telegram från Duse kal- bringa dagarna i en vacker om- i Eleonora Duse tillhörde en lade mig t i l l Berlin att bevista givning och tillgodogöra sig Duses E n företeelse som e j helt kan toritet.
bekant italiensk skådespelarsläkt denna föreställning naturligtvis ses rikhaltiga bibliotek Una casa de nationella uppgifterna lig- förbigår i en pacifistisk oriente- ring i försvarsfrågan ä r de sam- ga till stor del inom barnuppfost- Hennes f a r f a r Luigi Duse om- for jag.
nästa morgon gav hon é un fiore - ett hem och en blomst samvetsömma värnplikt vi kunna barnupp o f rs a t ns och folkuppfostransa område nämnes t i l l och med av Georges sig knappast tid att hälsa på mig t i l l k ä n n a g a v Duse med den henne utgå ifrån a t t denna kategori för det åligger oss här ingenting Sand i en a v hennes arbeten.
Eleonoras förrän hon full av iver utbrast: ne egna, obeskrivliga charmen lång tid framåt kommer att vara mindre än att söka dana en ny noras fader hette Allessandro och » Nå säg nu strax hur ni fann mig men en av hennes elever en otack- sam varelse, svarade plumt att det liten mycket våt ungdom lir psykologi en i många fall radikal hennes mor Angelica Cappeletto i går. », Jag redogjorde för mina in- vore bättre om hon i stället ville praktisk och rentav en smula, omvärdering av de ideal och rätts- den 3 oktober 1859 föddes Eleonora krass, den är inte hågae att låta begrepp som under århundraden Eleonora duse på tåget då hennes för- tryck och förklarade att hon som giva dem ett bröd.
detta sårade sig handicapas i kampen om brö- nötts in i det allmänna medvetan- föräldrar vor0 på väg från Venedig Ella Rentheim gav det bästa som Duse mycket Och hon kom till mig föräldrarna ut- hon någonsin skänkt strålande en dag och berättde helt sorgens, det fär att fullfölja några ideal.
det inom denna ram faller ock- till Vigevano n ä r man framhåller faran av att så den nationella försvarsfrågan märkte sig icke för någon större och med det edårande leende, att hennes vackra företag hade li- Hon planerade man i vårt lilla land skulle gå i vår utfästelse att arbeta på ett skådespelartalangen de förtjänade som betog alla inföll hon livligt: dit skeppshrott.
spetsen för en dylik aktion för in- förbättrat folkförbund berättigar som ambulerande artister med mö- » Det är riktigt, så känner jag det även uppbyggandet av en stor tea- även, den rollen är som skriven ter vid Albanosjön och bara den- dividens r ä t t underskattar man Oss att ha ett försvar naturligt da sitt torftiga bröd.
Chioggia, en liten pittoresk för mig. » na plan kostade henne stora sum- de ideela rörelsernas benägenhet vis inte så stort som helst utan så stad i Venedigs igs omedelbara när- Duse beundrade Ibsen och satte mor, men denna sak är ett kapitel att framträda samtidigt i olika litet som möjligt eftersom för- länder.
någon ensidig återlåt- bundets uppgift är reducering och het, Eleonoras farfars födelseort honom spi högt.
En dag i Rom för sig själv Eleonora Duse var en föga till återlåtning av vårt lands försvar till för- icke rustningsundersökning härmed uppträdde hon, fyra år gammal där vi vor mycket tillsammans mån för krigiska grannar torde följer jer emellertid icke att vi äro be- fölr första gången å scenen som berättade jag en liten historia om gängliga människa och tyckte icke Cosette, i en primitiv bearbetning Ibsen, det var något som jag själv om att göra nya bekantskaper knappast behöva befaras Freds- godtaga den eller den här- rörelsen är internationell liksom ordningen som sakkunskapen för- av Victor Hugos » Les Miserables ».
hade upplevat med honom och som Han kunde vara oerhöft avvisan icke så litet belyste hans rätt stora de och ve den, som störde henne arbetarrörelsen, där råder en oavbruten ordar ur materiella eller ekonomiska bles ».
under fattigsom och umbäranden fåfänga: » Nej, nej », avbröt hon så hon sagt till om att få vara ekonomiska synpunkter.
vi ställa osS mången dag mig plötsligt » jag vill ej höra vi- (Forts. å sid.
6.)
tvivlande t i l l en sakkunskap som den av alla slag - ~ - tror '; is kunna dirigera framtidens dens krdig endast genom erfarenheter endast några ord återstå som finna sig i en aktion som i var- sett sägas vara det första försökte ter från de krig som varit.
() ch avslutning - de borde rätteligen je fall har det gemensamt med att lyfta upp denna rörelse II k ä n n e d o m om stämningar och ha stått som inledning så visst fredsrörelsen att man tror på dess neutralitet och flytta den in åsiktsriktningar inom folkets dju- som all kritik borde börja med an möjligheten av en seger utan våld dagspolitilken den får givetvis en och blodsutgjutelse.
kväkarnas annan pondus, om den lancera pa leder kommer oss att ifrågasätta kritik krit k av egna svagheter ta huruvida det militärväsen som när vår fredsrörelse i stort s e t t skaror v ä x a och långt ifrån att förklaras och försvaras a v en po nu går under benämningen för- saknar auktoritet och politisk be- föraktas på grund av sin » kom- litisk organisation med representanter vad svar i själva verket täcker detta betydelse, så ligger felet ej enbart promissfria pacifism » åtnjuta de tanter i riksförsamlingen hos våra motståndare det finnns allmänt anseende både för sin som behövs inom det frisinnade begrepp i hela dess vidd.
faran för en antimilitarism, ingen rimlig anledning till att pa- ståndaktighet och sin storartade kvinnolägret är säkert intet om som spekulerar i klasskamp av- pacifismen skall ta sig som fantasier hjälpverksamhet.
Englands regering omvändelsearbete, utan fastmer upp den värjes säkrast genom ett humani- och illusioner, när den på sin sida gering sitta för närvarande män lysning och organisation.
serat försvar.
officerarna vilkas har den starkaste av bundsförvanter som äro minst lika kategoriskt bristande klarheten i fredsfrågan sf rvan e t r det sunda förnuftet.
när dock rustningsfientliga som våra pacifister beror mindre på vankelmod ställning till manskapet framstår bund ö som ett o l y k l i g t rudiment från så är fallet, beror det delvis på att fister, och det faller ingen för- åsikter än på ovisshet om sätte avrustningen en hjärtats och förnuftets en förgången samhällsordningen denna rörelse hitintills varit me- nuftig människa in att därför att handla gemensamma angelägenhet som är måste ställas i paritet med andra ra affektbetonadän än förnuftsbetonad kalla dem dårar och fantaster vad vi behöva är en pacifisn uttrycket för en personlighets l ä r a r e även på så sätt att de till- ned pacifismen har härigenom den från England utgångna » con- som inte bara med fjärrskådande uppgörelse med sig själv.
delas motsvarande undervisning i ofta blivit liktydig med passivism.
scientious objecters » - rörelsen, Som ögon spejar efter framtiden konsten a t t undervisa, som kom- den har verkat försagd och klagande i Sverige har sin enda motsvarig- möjligheter, utan som även på de med anledning av dessa artik- mer de civila pedagogerna till del.
klagande och ofta tett sig som dan het i med.
kand. Stig Holm, Var aktuella samhällsfrågorna anlägger lars längd och materialets vidlyf- övergrepp mot underordnade må- rysning vissa känsliga människor redan u n e r kriget anmärknings- ger den helhetssyn som betinga värld och har sedan om j a g e j är av en målmedveten fredsaktivism.
tiga beskaffenhet tillåter jag mig måste kraftigare än hittills beivras.
erfara vid att se blod.
erkännas måste också att den fel underrättad ytterlikare ökats.
en sådan politik skulle inte bar att t i l l det skrivna göra en kort mot pennalismen soin ofta i iiii- hitintills har i vårt land.
pacif smen t tillföra våra skilda pacifistisk sammanfattning av de huvudpunkter militära kretsar betraktas som ett arbetat under o g y n s a m m a för- lämpade oskyldigt tidsfördriv måste rea- förhålanden fru Elin Wägner ytt- fismen antingen varit en konfes- strömningar avsevärd stadga vid en reageras under sådana former titt de yttrade i ett föredrag någonting om sions fri parallellrörelse till den utan också kunna utgöra den kärna freds-, felande framstå i samma iniin:^ förakt- b e n ä g e n h e t i vårt land att betrekta politiska åskådningen eller också na kring vilken allt större skaror föraktliga dager, som de, vilka i det civila trakta planen på en snar avrustning omfattats som sär n i tresse särintresse av kunde samölas under Frisinnad frågan frisinnade kvinnors banér vår uppgift synes mig vara vila livet plåga svaga och för- ning » som en fix idé den där d e politiskt indifferenta.
fredssignal när Mia Leche.
tvåfaldig: internationell och nationell svarslösa de militära läroböckerna egentligen bara omfattas av borg- nade kvinnors läroböckerna soldat instruktionen m.
ni., mästare Lindhagen », Ingenting tidevarvet startades kan i stort nationell den internationella verksamheten böra avfattas s å, att de S t å i över- kan vara mera felaktigt.
det vore - - - - - - - sommarkurser givas I Sigtuna 26 juni-8 Augusti I verksamheten bör, tillsvidare åtminstone in- överensstämmelser med den fredskär- på tiden att vi såge oss om i värl- Tal-, Tonbildning och sång riktas på en energisk propagande fredskärlek som numera heligt bedyras den och erfore att vi äro i både av sånglärarinnan fröken Gunhild Boklund, varvid tvenne föreläsningar kunna på- gott och manstarkt sällskap.
räknas av D:r Gillis W. Bratt.
- begär prospekt och närmare upplysningar av för från varje politisk plattform för ett verkligt folkförbund Indiens väldiga folkmassor be- fröken G. Boklund, Uppsala att bättra bristerna i det, nuva- hennes jS redda -
En rolIg bok.
Om sjalen verkar klippblock och v o l a n g e r liknar fyra rader te- Hem och Hushåll.
Års- gelpannor så har man a t t ursäkta bok 1924.
Utgiven a v För- ett material som ej helt förmår eningen för Rationell hus- övervinna sitt väsens lagar.
hållning och Kooperativa Förbundet, Stockholm.
Koo- Det anstötligaste återstår.
Den- perativa Förbundets förlag.
na gigantiska modemannekiing, Det var en verkligt god id6 av som talar för sig själv, har man dessa båda föreningar att tillsam- sökt ytterligare förtydliga med ett mans utgiva den värdefulla årsbo- frejdat namn.
Eller snarare har ken » Hem och Hushåll », vars an- meningen varit a t t reducera en dra årgång nu ut kommit.
Om okontrollerbar berömmelse, som denna bok kan man med fullt fog använda den utnötta frasen, att det nutida släktet kanske har tröttnat på att upprätthålla, till den » fyller ett länge känt behov » Jenny Linds avlagda kläder.
Den som under de senare åren fått trovärdiga proportioner.
Jenny smaka på all den lösa mat som Uppriktigt sagt: aldrig trodde barligen rädd, men den andra Lind skall inte mer leva i serverats vårat husmödrar och dr- j a g att det skulle ske.
Visst märk- hämtade lugnande idéassociatio- vår inbillning sådan hörsägnen ras vederlikar i form a v råd, re- te jag att entusiasm förelåg, en ner ur kransarna med blågula liar burit henne genom tider- cept III.
ni., hör med glädje anam- sådan raritet observeras i Sverge, band som höljde postamentet och na, som den inspirerade sån- ma denna fastare föda.
H ä r f å husmödrarna i en serie på en gång men svensk entusiasm - vem vet fällde det träffande omdömet: gerskan stående på operatil- lärorika och roande uppsatser en inte att den brinner som e t t trapp- » Hon ä r död. » jan eller konserttribunen och inblick i hemmets och hushållets Som uttryck för upphovsman- med extatiskt uppåtvänt anlete bärande och drivande krafter.
De ljus!
Denna särskilda förbluffan- de gång flammade den dock så nens egenartade känslor undan- återsändande till himlen de otro.
få veta varför det blir så när man länge att man hann fram dit man drar sig statyn all diskussion.
liga drillar hon hade hämtat där- gör så, och det ä r alltid värdefullt ville.
Och en entusiasm som vål- V a r t hjärta har rätt till sina my- ifrån.
Denna sköna och livsvibre- att lära sig förstå tingens orsak!
lar att något blir a v må gärna till- sterier.
Men ifall man råkar svär- rande uppenbarelse göt s i g själv E n f l y k t i g överblick av innehål- let torde gira rid handen vilken erkännas det liksom grdignare bi- ma för ett ideal som utfört i be- till bildstod i fantasin.
Men nu god vägvisare denna bok kan bli.
målat porslin, en decimeter högt, ä r den alltså undanröjd.
Vår fa- namnet energi.
Uppsatsernas rad inledes av Själva processen förblir under skulle utgöra en ganska rolig ko- bulösa diva har högtidligt avslö- professor Brisman, som säger sig hellre ha velat skriva om K o n - alla omständigheter ett sevärt skå- stymbild från 1840-talets början j a t s som e n dam p å bjudning i SO- sumtionens framtid först om nå- despel och förtjänar undantags- så bör man begränsa sig till a t t cieteten, där hon fyller sin sitt- gra år, då man möjligen kan f å löst applåder.
Den som djupt för- uppställa idolen på en kakelugns- plats med väldigt kjolfång och ett säkrare svar på denna fråga.
står att uppfatta de psykologiska krans.
Exponerad i metall och placerar sinn dådlösa händer så Men å andra sidan erkänner han skönhetsvärdena i en dylik före- övernaturligt format vid en of- gott hon kan.
Inte så mycket som att det nuvarande ögonblicket bju- tagaranda förväxlar den inte med fentlig promenadplats riskerar en harpa i knät eller en näkter- der på spiiiiningen inför det ovis- de till äventyrs osköna formerna den att ådra sig skattebetalarnas gal på skuldran till a t t ange hen.
sa.
Säkert är emellertid, a t t vi få vara tacksamma över a t t h a a v det resultat den leder till.
Ock- permanenta förargelse.
nes yrke och identitet!
sluppit vänta på denna intressan- så skänktes allmänt ett gripet er- Det är e n skyldig hyllning å t E f t e r denna syn måste man t a klarläggning av ett a v nutidens kännande å t revisor Dorphs lidel- statyns verklige uppresare a t t för- framsläpa sitt liv i ångest för vad och framtidens viktigasfe sam- sefullt aktiva Jenny Lind-kult in- bise den kommitté han enligt som Iiäriiiist kan hända i statyväg.
hällsproblem.
För alla, som ha ett hem och nan man fick skåda monumentet gängse osed hade samlat omkring Skall man en d a g i närvaro a v helst ett eget, men allra helst ett som den har satt sig vid Djur- sig såväl som den bildhuggare åt kungliga husets ledamöter se täc- eget hem med tomt, finns det myc- gårdsbrunnsviken.
vilken anförtroddes att förkropps- kelset falla från Fredrika Bre- ket a t t lära av direktör Abelins » F a i t accompli på Framnäs » kal- liga hans idé.
Konstverket har för- mers avlagda kläder?
Vilken år- uppsats om Hemmet och dess om- lade en tidning med lycklig ingi- visso framsprungit ur rn enda gång moder kommer a t t åskådlig- givning och arkitekt Malmstens velse denna minnesvård över en brinnande ande, och förefaller det göras under hennes namn?
Jag om Hemtrevnad.
Den förres träd- gårdsanläggningar ha länge stått enskild mans kärleksbragd.
Ja då- inte helgjutet så är det bronsens förstår varför Panoptikon gick som ett mönster för svensk träd- det är fullbordat.
Morgonen efter fel.
under: det kunde inte hålla stånd gårdskonst och den senare ä r en avtäckningsceremonin stod ett par Men bronsen bör man heller in- mot skulptörernas konkurrens.
auktoritet på sitt område.
- Det mycket små flickor, grubblande te gnata på, t y den anstränger sig Men svårfattligare ä r den all- finns nog inte heller så litet a t t ansvarsfulla som aldrig en konst- över förmågan att upphäva sin mänt utbredda trossatsen att sto- recensent, hand i hand framför natur och förvandla sig t i l l äkta ra kvinnor s &amp; snart de uppnår den gyllenbländande jättedamen spetsar, korkskruvslockar, slöj- bronsens eller marmorns värdig- på kullen.
Den ena var uppen- sjal och luftiga svall av volanger.
het nödvändigt måste sitta och vila sig från sin karaktär.
Det må vara fotografen förbehållet att knäppa dem i en levnadspaus; monumentet äger att fixera dem i den gestalt som deras ande och verksamhet skapar sig i konstnä- rens och - om det vill sig väl - piblikens intuition.
ANMÄRKNINGAR AV •K•J Sarah Bernhardt och Oscar Av Hedda Octave Mirbeau beskriver deras möte på följande sätt i ett brev: » Likt na- got vinden blåst in, gled en späd ge- stalt inom dörren, såg sig omkring, in- nan hon slog sig ned och begärde skynd- samt en vermouth.
Rösten var så ut- sökt ljuv och musikalisk att både Wilde och jag ovillkorligen vände oss om för att se på den, som talat.
Det var Sarah Bernhardt.
Törstig efter sin första akt hade hon kastat en stor pälskappa över sin teaterkostym och ilat till caféet tvärs över gatan, liksom vi.
» Sarah, låt mig få presentera Englands ryktbare poet, Oscar \ Vilde - sade jag - och jag kommer ännu ihåg Wilde ’ s svar: Madame, er röst är som sjungande stjärnor. '
Sedan minns jag inte mer, vi måste alla in - bon till scenen, vi till våra orkesterplatser.
Några år se- nare, då de blivit vänner, talade Sarah i så heta ordalag om \ Vilde att jag fra- gade varför hon inte gifte sig med ho- nom och gjorde slut pa kvalen.
Hon Wilde.
Key-Rasmussen.
svarade mig d å ' Säkerligen inte.
Där- till älskar jag honom alldeles för myc- ket.
Gifter man sig slits kärleken ut och drömmen ödelägges.
Vänskap hal- ler bättre i n kärlek, det är också mycket svårare att hålla av än att älska ’. » Wilde mötte henne i li- Innan Oscar vet hade han länge beundrat hennes konst.
Det var han, som klistrade eti- ketten » gudomliga Sarah » över hennes namn, ett smeknamn hon fick behålla världen runt till sin död.
Döpelseakten skedde i ett brev till Jules Lemaître, dir Wilde skriver: » Vore jag kung, skulle jag ge mitt halva kungarike, min halva spira och min halva krona för att lära känna denna gudomliga Sarah och sedan skulle jag göra henne kand i hela världen.,) Men det dröjde två år efter deras första möte innan hans önskan gick i fullbordan.
En mångårig vänskap följ- de sedan med regelbunden brevväxling - endast avbruten av deras respektive Amerikaturnéer, dar de ständigt hade oturen resa om varandra.
» Men efter fyra år träffas vi åter av en slump på en av Londons gator », sä- ger Sarah.
» Han såg mig först och ro- par: ' minsann, det är den gudomliga Sarah '.
- Jag har aldrig blivit så glad över något möte - och vi tillbringade två lyckliga timmar.))
Detta möte gav honom anledning att dagen därpå sända henne några för- tjusande rader: » Jag önskar inte ni skall glömma det band som binder oss sam- man, eller bli likgiltig för dess värde och mening.
Ni är den enda person vars vänskap jag skulle göra allt för att vinna och behålla.
Jag är djupt tack- sam för att våra vägar åter möttes efter de mellanliggande årens skilsmässa.
Vå- ra banor löpa olika och individuellt vi försvinna, likt stjärnor från vars och ens livs horisont, men det som skall förenas, det förenas alltid genom gu- domlig vilja och mening - floderna likt, som strömma den ena genom den gröna skogen, den andra genom den gråa klippan for att mötas i famnande jubel och dela bördorna, förenade, fram mot evighetens hav; eller två kometer likt, som kärleksfullt dela samma badd i sammetsnatten, och linda sina gyllene flätor samman, innan de ila bort att skiljas.))
1 dessa brev sprakas en hel del mode- krönika, till Sarah ' s förtjusning; - de bombardera varandra med kvickheter, epigram och sentenser, fulla av en livs- — lära av Mollie Faustmans Barn- uppfostran.
Hon är säkert en rik- tigt klok mamma, fast hon själv påstår att hon lär bättre än hon lever.
Smuts och puts är den roliga ti- teln på en visserligen inte så lätt- läst men desto mera lärorik arti- kel a v d:r Bolin om olika grenar av hushållskemin.
Sedan få vi lära oss hur man bakar bröd i Amerika och den pigga läromäs- filosofi, de tyckas taga ur mun på var- andra.
Sarah gömde varje rad av Wil- de ' s hand, hon till och med ramade in dem och hängde dem runt om på sina väggar.
Det fanns ingens intellektuella egenart hon beundrade mer, eller som bättre svarade mot hennes egen.
Hon skriver t. ex. till Paul Berton efter att ha berört den makt Wilde ’ s namn och geni åtnjöt i London och huru bon, som hans gäst, nästan kände sig som drott- ningens av England: » Han har bringat konsten att säga vackra ting till en Sa- dan fullkomlighet, att han ej blir stött när jag säger det är svårt att icke tro honom vara min landsman.))
' Tiden gick till 1882.
Då skulle Sa- rah Bernhardt gifta sig med en ung Damala, » skön som en grek, Jaques gud » sade man och tian bad Oscar Wil- de vara bröllopsvittne.
Bröllopet skul- le stå i London.
Han måste avböja, han skulle ut på turné, men svaret blir en liten avhandling om äktenskapet.
» Är det möjligt att Si gifter er?
Jag finner det fullkomligt naturligt att tro på det omöjliga, men jag har aldrig mäktat tro på det osannolika.
Jag hör att han är sällsynt vacker.
Jag hoppas han är mer än det, ty sköna profiler äro på ett eller annat sätt ansvariga för mer än hälften av de oordningar som väd- ras vid skilsmässodomstolarna.
De flesta kvinnor gifta sig för att göra an- dra svartsjuka.
Det skulle aldrig Ni kunna- Si star så högt över vanliga kvinnor.
Någon har sagt: ' det behovs taren ä r ingen mindre än allas vår » Vivi », denna gång försedd med både titel och tillnamn.
E f - ter denna vilsamma lektyr ä r man mogen att studera den brännande frågan om Diet och dietkost.
Un- der professor von Wendts ledning förefaller problemet visserligen ej så svårt, men det blir nog värre att omsätt det i praktiken.
Med en viss betänksamhet g e r man sig därefter iii på ämnet: Ananas, bananer, dadlar och an- dra sydfrukter, behandlad av re- daktör Odhe.
Det låter ju så fres- tande, men lämpar det sig som dietkost?
Låt oss hoppas att det så gör, t y det vore bra ledsamt tinnars.
A t t kooperationen är en makt och att den tycks ha framtiden för sig har undertecknad redan påpe- kat i ett föregående nummer a v denna tidning.
Den stora kon- sumentssammanslutningen Stock- holm med omnejd skildras med sakkunskap och värme av B i r g i t Kewenter, som även i slutet av boken ger en översikt a v Krets hus- hållslittersatur.
Ytterligare några smärre uppsatser om Sjukkost, Sockret och dess olika arter m.
fl.
fylla ut den gedigna och lärorika boken, vars bildmaterial lämnar en intressant vägledning till tex- ten.
F ö r husmödrarnas egen skull är det a t t hoppas att de i så stor ut- sträckning som möjligt köpa och studera Hem och Hushåll.
» För- eningen för Rationell Hushåll- nings » medlemmar erhålla boken gratis, men den säljes även i alla kooperativa a f f ä r e r i riket samt i bokhandeln.
Priset är kr.
3:50, och det är sannerligen väl använ- da pengar.
Ezaline Boheman.
två för att tala sanning: en att uttala Jag tror den, en att lyssna till den. '
att människosjälen knappast kan sa- gas existera endast i och genom sig själv.
Den innersta meningen, de skif- tande krafterna, de stora sinnesrörelser- na, allt det som faktiskt tillbordas sjä- len, får endast liv då två själar mötas.
Deras förening utgör den levande kraf- ten.
Därför skall varje förening med- föra något gott, liksom varje skilsmässa någon förlust.
Allmänt talat riskerar en kvinna mindre då hon gifter sig än en man.
Det öppnar mycket mera av livet för henne och tillåter henne större frihet och antingen hon gifter sig väl eller illa, rikt eller fattigt skall hon till- skyndas några fördelar.
Men säkerli- gen är några av de lyrkligaste och san- naste kvinnorna de ogifta - och egen- domligt nog är det oftast dessa gamla som ha den verkligt moderliga naturen.
Kvinnans känsloliv är starkare än man- nens, men det är forst kärleken och äk- tenskapet som öppnar det för henne.
Om kvinnans förmåga att lida är större än mannens, är hennes förmåga till glädje det också.
Den kärlek, som är varaktigast och lider minst av livets föränderlighet, är den för kvinnan ab- solut egnast - den salighet man ser på de odödliga mästerverken det är den mystär, som aldrig kunnat uppdagas.
Ilet extatiska leendet - det syns ofta på den kvinnas anlete som bär den man- nens barn, hon älskar.
Själva döden är, for ett tänkande
och pensions- samt kurs i vissa ämnen vid Soci- ner, pensionsålder belopp.
När man ser alla d e s s a institutets 2-åriga kurs.
olika områden r e p r e s e n t e r a d e ta- Kunnighet i översättning och beller, så noggranna, åskådliga tolkning.
Tjänstgöringen är och fullständiga, önskar man a t t sträng.
Mycken uthållighet, t a k t något sådant funnits att tillgå för och omdöme fordras i en ofta lika- 20 — 30 år sedan.
Hur dimmigt så ömtålig som krävande situa- och oklart tedde s i g ej då allt in- tion.
Man f å r antaga att Stock- Anordnad av S v e n s k a K v i n n ors Medborgarförbund.
Den utställning av kvinnliga yrken, som vill söka ge svar på frågan skall j a g bli? » slår dan 24 maj upp sina p o r t a r för den frågande kvinnliga ungdo- men.
För den som n å g r a dagar tidi- gare besökte skådeplatsen, ännu knappast vorden kaos, fanns myc- ket att lära även vis-à-vis hur skall nian bli, det vill bli?
Inom de avdelningar som hysa den modernaste telegrafstation, postkontor, stenografibyrå m. ni.
- alla i full verksamhet under kvinnlig ledning - ä r o på väg- garna placerade utmärkt textade, och åskådligt uppställda tabel- ler.
Om vi nu t a g a t. ex. den över postverkets kvinnliga personal, så visar d e n n a under det ståtliga gyllene posthornets emblem, på om d e s s a främmande områden för holms sex polissystrars avlöning, den unga flicka, som gjorde tre- ehuru alltför låg för ett så tungt vande försök a t t finna något arbete, dock ä r betydligt större än lämpligt arbete, men som a v okun- po nighet inför möjligheterna o f t a ter » valde orätt levnadsbana och se- d o dan aldrig fann s i g tillrätta och e j ko vågade börja ett nytt försök.
En del a v de praktiska yrkena Vad som lir av icke minst intres- komma a t t demonstreras av sina se vid studiet av de väldiga ta- innehavarinnor i full verksamhet bellerna är statistiken över: inta- såsom ciselering, bokbinderi, gen, extra, ordinarie och i arbete nad, tillverkning av konstgjorda varande personal.
V i finna t. ex. blommor III.
m. att antalet tjänstgörande telegra- Från en del andra, såsom t. ex. fister var högre 1919 och att s i f f - lanthushållning gives ett utmärkt ran sedan h gt sjunkit » Vi bildmaterial Interiörer och exteri- äger o r d f.
i Tele- ö r e r från fröken Elisabeth T a m m s söm- » Vad man det tydligaste sätt vad man blir nen.
Bevisar detta någonting?
Lig- lilla stycke samtid på ett sätt, som träf- ger det icke i den mänskliga naturen far oss alla.
» At digte det er at holde att sorgen med åren blir mindre bitter, Domedag over sig selv » - och den som om än saknaden alltid är lika stor?
Av det gör.
tar sig till vara för självmed- tanklöshet tar han sig sedan för att lidande.
Egga och uppfostra vill den plåga en stackars fluga.
som han nyss ' både samtiden och sig själv, inte söva räddat från att drunkna i bläckhornet.
döva.
Icke den dödes själ är det Detta var helt visst klandervärt.
Han ' j u novellen handlar om, utan om den borde ha avlivat flugan, strax den kom ännu levandes!
upp ur bläckhornet, ty flugor ä r o Och det tragiska är här inte sorgen smittospridande och böra icke tålas i i och för sig.
Utan att vi förmå göra, så litet av den, låta den så att säga gå boningsrum.
Men kan en sådan sak ge anledning arbetslös inom oss.
Men detta är icke till spaltlånga deklamationer om att hjärnans fel.
Det är hjärtats.
» själen mist sina vingar))?
Vad skulle Emilia Fogelklou.
denna far ha gjort för att vara de båda damerna i lag?
Fallit på knä förmod- ligen och bett en bön för sonens » fräls- ning ».
Men vilja då icke dessa da- mer, eller den ännu levande bland dem, upplysa oss om varifrån sonen skulle ha frälsats.
Från skärselden eller de evi- ga straffen?
Men en människas hand- Iingar bero som bekant på hennes hjär- beskaffenhet, att då vilja straffa – och gra f verket P k vi n nl.
kontorsperso- la dugå rda r vi d Foge a s örening, fröken Beda Ceder- kvinnliga förmän och borg, » då visa i de- en det l i statliga t e n kugge maskineriet.
i detta hjul inom Nog- sättas ut: det Arbetsmöjligheterna på någon tabell kan I nästa praktiska nummer arbetsdr fort redo- grant är angivet kompetensfor- goda ’.
Men det ä r t y v ä r r inte så görelsen för den instruktiva ut- dringar, utbildningsanstalt, läro- ofta detta kan ske! » stä i In i ngen.
tid, tjänstgöringsförhållanden -- Tabellerna över läkare- och apo- samt löneklasser, semesterförmå- tekareutbildningen ger en hel histo- rik över hur det ena snäva med- givandet efter det andra g a v s h u r Ordet fritt tills den dörren öppnades på g l ä n t snart skall stå helt öppen för li- kaberättigandet efter lika utbild- n i n g och kompetens.
I n f ö r » Polissystrarnas » tavla S a n k t E r i k s vackra bild, under komma många icke alltför ytliga betraktare a t t stanna i begrundan.
För flertalet torde n o g upplysnin- garna om de höga fordringarna på en polissysters utbildning vara en A v en polissyster ny upptäckt.
8-klassigt läroverk, där- fordras e f t e r S v e n s k a fattigvårdsförbun- dets kurs för föreståndarinnor för ålderdomshem eller barnhem el- ler annan härmed jämnställd hög- re social kurs.
Eller också sjuk- sköterskeexamen (3-årig k u r s), s ” Själen och flugan. ” att so- hen Hur grym är icke den kristna mora- len!
En H a n s förhoppningar, slagfältet.
nen skulle fortsätta hans livsverk - vil- ket, hur anspråkslöst det än var, måste ha varit kärt för honom - ha grusats.
Är icke en sådan far värd medlidande?
Men en » kristen » novellforfattarinna och en dito essay-författarinna ha intet medlidande med honom.
endast före- bråelser.
Hans kärlek var icke » djup » nog - hur veta damerna det!
Hans sorg var icke heller djup nog - hur ve- ta damerna det?
Jo, när han en dag satte sig ner för att gråta över sonen fick han icke längre några tårar i ögo- ---- den – därför och att så hon beskaffad fötts till hjärna, jorden är med en så förvisso lika K. W — ll.
!
sinne, mindre allvarligt än äktenskapet.
anser henne som en vanära for sitt heliga sakrament och löften hädas ge- Den gamla växten skärs ner för att den kön ».
nom köpslående förbindelser utan kär- Med anledning av skilsmässan skri- lek - eller då man i kärlekens namn unga skall få plats att blomma.
Några tårar falla p i den lösta själen - och ver Wilde till henne: avger löften om större beständighet än blad och knopp springa fram därur.
» Troligen handlade ni, driven av kärlek kan lova.
Ett stackars lockbete Döden är i detta fall blott en paus.
världens barmhärtigaste impuls.
Det därute på boulevarden är ett helgon Men äktenskapet vecklar upp den fruk- gör många kvinnor, som gifta sig.
De bredvid ett affärsmässigt äktenskaps tansvärda pappersrullen med namnlösa, använda sig av äktenskapet för att prostitution.
Hon lämnar åtminstone vardande generationer.
Hälsa, ära, ge- hjälpa den man, som de känna blivit vår Herre och de heliga löftena utanför ni stå skrivet på somliga sidor, på an- slumpens offer.
Men jag har aldrig för- och ökar inte sin ondska med svek.))
Detta ämne är outtömligt för Sarah, dra sjukdom, öde eller skam. » stått varför de inte.
istället för att gif- Sarahs äktenskap slog illa ut, som vi ta sig.
skicka en riklig postväxel eller dit gå ständigt hennes tankelek i form veta - och följdes snart av skilsmässa anställa en förmyndare?
- Man kan av aforismer.
Vi göra på måfå en li- och mycket ytterligt gående åsikter.
väl hjälpa en karl utan att gifta sig ten axplockning: » Män kalla ofta kvinnornas förflut- Hon förfäktar på fullt allvar att åtta med honom!))
För att få ett tillfälle att riktigt pric- na för framtiden.))
månader äro lagom för ett äktenskap.
Hennes egna försyndelser kunna icke ka sitt i - och få vända upp och ner » En kvinna skall aldrig gifta sig med hindra henne att klandra andras ty: på samhällets sedelagar, begagnar h o n man.
som lever över hennes tillgån- » det är fullkomligt logiskt att vi för- sig av en fråga i ett av Sardou ' s dramer, gar. » » Man bör icke se sig om förr än döma hos andra det vi själva gjort oss som hon upptar till besvarande.
Där frågas: » vad är en äkta man egentli- man hoppat.
Skilsmässa är resultatet skyldiga till. » Orsaken till äktenskapets upplösning gen?))
Och Sarah svarar med suverän av att se, innan man hoppat.))
» Män döma kvinnorna efter deras motiverar hon sålunda: » Den dåren impertinens: » En äkta man är något mycket önsk- händer, kvinnorna männen efter deras trodde faktiskt att äktenskapet var nå- got bindande och att det gav honom värt om man under en säsong behöver fötter.))
» Kärlek är lik en vas.
som genom rättighet att befalla över mig och för- dekorera sitt hus.
Det är också nå- ändra de förbindelser, som funnos mel- gon, som gör en kvinna.
vilken förstört eld eller överhettning, stöt eller olycks- lan mig och andra män, innan han upp- sitt rykte under eget namn, den allra händelse fått en spricka.
Det är trädde på scenen.
Äktenskapet, när det största tjänst genom att gifta sig med gott genast slå sönder den, ty vi kunna Detta öppnar för henne ett aldrig mera lita på den. » är som häst, är bara en av polisen sank- henne.
» Simpla stenar kunna, om de ska- tionerad vänskap)), - och hon tilläg- nytt konto under annat namn - och ger, för brevmottagarms uppbyggelse, det kan hon hålla p i med så länge detta dats.
cementas ihop.
Adla, aldrig.))
» Män analysera icke kvinnorna.
de att » kvinnor kunna älska hur många namn representerar kapital och ger en gånger som helst », - att » hon bekla- dividend.
Det lyckas vanligen att leva taga dem.
sådana de finna dem, men gar trångsyntheten i den kvinnas na- flott på det några månader. » Men - de lämna dem icke likadana.))
tur, som bara kan älska en gång och Sarah skiljer skarpt på äktenskap » Kvinnor skulle tillåtas att ömsa äk- kärlek.
utan att bluffa: » äktenskapets ta män.
så ofta som det behagar dem.
Det finns i K. W — lls insändare ett gripande tonfall av medkänsla med den gestalt och den situation Katherine Mansfield skapat i Flugan.
Förvisso är det ock av medkänsla, som diktarinnan förmått rista in detta Det är blott kvinnor, som ömsa älska- re, vilka förtjäna att bli föraktade och utstötta.))
» Kvinnan duger icke till mycket.
Hennes mission i livet är helt enkelt att få barn och vara s?, förtjusande och vacker hon kan. » » Män skola akta sig for de kvin- nor som säga att de endast ha en mo- derlig ömhet for dem; denna vänskap slutar allt för ofta med moderskap.))
» En vacker kvinna skall endast upp- fattas ur rent dekorativt syfte. » ---.
Kanske gör man klokast i att spara den » gudomligas » aforis?
Men för att avsluta dem har jag lust citera den- na sista av henne: » Napoleon, Richard III och och Sa- rah Bernhardt voro s i pass stora som folk kan vara utan dygd.))
på så och narraktigt som det är grymt — den heliga Birgitta må säga vad hon behagar.
--- Wilde är Iångt ifrån lika agressiv, hans skyldighet som gentleman åläg- ger honom en helt annan ton: » Kvinnor äro tavlor.
Män äro pro- blem.
Vill ni verkligen veta vad en kvinna menar, se d i på henne, men lyssna inte till henne.))
» Kvinnor älska med sina öron, män med sina ögon, om de älska alls.
Jag menar att kvinnan fängslas av det hon hör, mannen av det han ser. » » Samtalsgåva är att kunna på ett förtjusande sätt säga saker man inte borde säga.))
» Konsten att bli populär bland kvin- nor är att säga dem fullständigt ona- turliga saker p i ett fullständigt natur- ligt sätt, säga dem oskyldiga ting p i ett anstötligt sitt.
Ingenting gör en kvin- na stoltare än när hon får visa sin för- måga att kunna rodna.))
» Om folk äro goda äro de sällsynt ledsamma, och Bro de inte goda äro de sällsynt tjusande.
Folk äro antingen ledsamma eller tjusande.
Det finns bara två slags människor i världen.
» Skönhet har kallats något ytligt, ej på djupet gående.
Det är icke så.
Skönhet är kanske det mest oförstörba- ra på jorden.
Det är det enda tid e j kan skada. » Wilde ’ s senare öden berörde Sarah djupt.
Hon, liksom Ellen Terry, for- klarade att England kränkte honom skändligt.
- Hon ansåg att England ägde blott en enda stor skald och det var han, han var den mäktigaste per- sonlighet hon mött i livet och det enda gräl hon någonsin haft med sina gran- nar på andra sidan Kanalen, gällde Wilde.
Hon träffade honom ingen gång sedan sorgen drabbat honom, hon spelade där sällan sedan dess.
Hans vän, mr Ross, uppsökte Sarah för att men be om hjälp till hans försvar själv strandsatt.
måste hon neka.
Klar- synt bedömde hon hans verk, - som hon kunde utantill, - förklarade dem representera det bästa i vår tid och anade att de skulle ännu bättre T r e - sentera livet hundra år härefter.
-
TIDEVARVET 6 I Eleonora Duse.
Föreningen Martha i Finland 25 år.
(Forts. från sid.
3.)
varje stuga i landet Resultatet av detta småträd- gårdsarbete som allmogekvinnor- na utföra vid sidan a v sitt egent- ro.
Det hände en gång i Bologna (Forts. från sld.
I.)
att vi togo in på samma h o t e l l un ervisning i ämnen som röra liga dagsverke är a t t fruktodlin- utan att veta om varandra Jag und hemmet och allmännbild a n d e, di- gen i landet inbringar stora sum- hade nyss skrivit ett brev till rekt instruktiva föredrag hållas.
mor och a t t hemmen tillföras rik- Duse och gick ned till portiern, En omtyckt och lättfattlig form ligt med sund vegetarisk föda med detsamma Men signora för meddelande av moral m. m Sippolamarthorna t. ex. f i n g o ett Duse är ju här hon kom för g e s i teaterpjäser hållna i folklig år i sina 405 trädgårdar frukt till par timmar sedan yttrade h a n, och munter ton Av särskild be- ett värde a v 265,000 Fmk.
T i l l tydelse är den unisona sången uppmuntran utdelas premier Iäsande adressen.
En Marthaförening har också I nästa ögonblick knackade jag som är oskiljaktig från Martha- på Duses dörr och då ingen sva- m ö t e n a Den bygger en bro från anlagt sin egen konservfabrik.
I rade öppnade jag den och steg in.
s j ä l t i l l själ säger man, Hand- Åbo med omnejd har Marthorna Rummet var halvmörker Jag hör- skrivna tidningar, med namn så- utvecklat en stor dockindustri väl de en förbittrad stämma, som frå- dana som Ödemarkens Martha den behagligaste tänkbara hemin- dustri.
Den fyller landets hela g a d e vem som vågade utan till- bidra t i l l underhållning förutom stor export.
låtelse tränga i n i hennes rum Särskild omsorg ägnas å t un- d o c k b e h o v Men nu var jag så nära soffan dervisning i trädgårdsskötsel och O m s ä t t n i n g gick 1920 upp till häpnadsväckande summan varrå hon vilade att hon kände igen hönsskötsel biodling samt hus-flit den Fmk.
m i g och vreden upplöstes i ett och matlagning.
Mer lin 200 fack- 1,230,525 I Helsingfors anordnas matlag- skratt.
Duse skrattade för övrigt utbildade instruktriser genomkor- mycket s ä l l a n Hon log blott sitt så landet och gå från ställe till ningskurser för fabriksarbeter- vackra oändligt vemodsfulla le- stäIle undervisa i t r ä d g å r d s a n - ende Hennes hårda fattiga barn läggning, och hålla kurser i så- dom hade för alltid präglat henne ning och plantering liksom i alla med en djup melankoli För några år sedan försökte jag att övertala Eleonora Duse att ånyo uppträda, men hon ville icke höra på det förklarande att det var allt för ansträngande för lien- ne att bilda ett sällskap allt för svårt att få fatt på några dugan- de förmågor Alla v i l j a vara “ stars ” sade hon Hon kände sig ofta så trött och klen h o s t a d e och då jag nu sista gången träffa- de h e n n e, klagade hon över sitt skor, till hälften bekostade av fa- b r i k e n och vandringskurser före- ute i l a n d e t liksom kurser i t, ämnen dessa kur- ad växtfärgning och annan it, och sist men icke minst ser deltogo 1920 ej mindre ä n H 7,000 kvinnor Varje år ökas an- kurser i spädbarnsvård och bar- talat små t r ä d g å r d a r med något navård tusental Målet är en trädgård till Myndigheterna förstå att upp- ovannämnda lade henne vars like aldrig har funnits och kanske heller aldrig mera kommer att finnas Innan Italien deltog i världs- kriget innan man ännu hade klart för sig att det ämnade förklara krig med Centralmakterna disku- befinnande och yttrade med ett terade jag o f t a med Duse denna oändIigt sorgset uttryck: Till fråga och jag fann till min för- mig kommer döden som en be- våning.
a t t hon önskade kriget.
och varför!
Emedan hon trodde friare anstad, Carl Winberg, kassör, Bengts- sinnade Kvinnor i Blekinge.
fors Aug.
Bruhn, kyrkoherde, Skeppars- l ö v Nils Nordlund, sekreterare, läro- FALKENBERGS F R I S I N N A D E verksadj., Kristianstad.
skatta M a r t h a a r b e t e t och ge gott understöd Lantbrukssällskap lämna sitt statsanslag för träd- gårdsskötsel och matlagning s t Marthaföreningarna Stat och kommuner bidra och bolag fon- der och enskilda ge stora gåvor Men ändå ä r det ett under hur medlem kunna r ä c k a inte blott till avlöning av e m i s s a r i e r instruk- triser och konsulenter, till premier och v a n d r i n g s p r i s, läroresor för Blott nöden hade nu d r i v i t hen- att ett k r i g skulle åstadkomma ett husmödrar ni.
in., men även t i l l ne ut på den långa färden till enigt i t a l i e n Jag motsade henne utgivande a v tidskrifterna Hus Amerika.
Och d e t är så trist, så alltid och vi voro mången gång modern och E m ä n t ä l e h t i och trist att veta att en sådan konst- både ivriga och häftiga.
Efter en på båda språken en mängd för- närinna som EIeonora Duse har dylik d i s p y t sade hon e n d a g med t r ä f f l i g a och ytterst billiga små behövt uppbjuda s i n a sista kraf- eftertryck: Om Italien h a r orätt, s k r i f t e r i allmännyttiga ämnen.
Marthas lilla kokbok h a r utgått i ter för a t t förtjäna det d a l i g a må det bdiva s t r a f f a t Eleonora Duse, » Santa Långt borrta från d e t land, hon mer ä n 60,000 ex.
Även vandring- brödet Duse som någon en gång kal- älskade så varmt, långt borta från bibliotek utlånas.
det enda barnet - Duse hade När man ser Marthas vidsträck- en kort tid varit gift med en ta, g r u n d l i g a och genomgripande Marchetti - en dotter, g i f t i verksamhet och inser dess bety- London, har hon f ö r alltid slutit delse som kulturfaktor och som de själfulla ögonen aldrig skall stod för nationalekonomin, s¨ för- den s k ö n a som musik klingande står man a t t d e t var med full r ä t t stämman höras aldrig skola efter ett föredrag om Martha i de vackra talande h ä n d e r n a vii- Köpenhamn, skrevs i pressen a t t ka o f t a sade mera än hennes mun, vad offervilliga k v i n n o r ur den 1 AD.
FREDRIKSTORG 1 hänföra tacksamma, entu- bildade klassen uträttat i Finland siastiska åskådare.
Den drama- till hemmens och hela landets bä- S T o c K H o L M tiska konsten har blivit f a t t i g, ty sta måste betecknas som d e t sför- G O T T ARBETE?
den har mistat sin förniimsta sta och mest beundransvärda kvin- priistinna.
En stor konstnär och noarbete i N o r d e n BILLIGASTE PRISER!
en stor personlighet liar Iämnat Vi önska Marthaföreningen ka till nyn välsignelsebringande Telefoner: Söd 31821 237 21.
OSS och gått in i odödligheten.
F:a Em l i Bäck klin G L A S M Ä S T E R I och RA MA F F A R mera längre lyc- Annie Wall.
J 25 Ar.
ann Margret Holmgren s å - till vad en ung man i en trådsliten följa med på ett av studenternas mö- rock hade att förtälja henne.
Under de ten.
Häromdagen skrev han till mig till tjänst.
Jag visste inte ens att du kän- med i vårt förbund och två av dem skri- sista månaderna hade hon undergått en Florens.
där jag bodde hos flickorna de honom.
ver i vara tidningar.
Det är prästerska- ganska stor förvandling, fastän de lån- Wright och bad mig taga vägen över - Det var inte Bini jag hjälpte det pets mission att leda mänskligheten mot ga.
svarta flätorna ännu hängde ned på Pisa så att jag kunde bevista detta mö- var den andre, han som pratade ' med höga mål och ideal, och vad annat gör hennes rygg som p i en skolflicka.
Hon te.
Tyst, nu börja de.
mig i kväll, Rolla.
R O M A N vårt förbund!
Det är lika mycket en var helt och hållet klädd i svart, och Det var en föreläsning om idealre- - Känner du honom väl religiös och moralisk fråga som en po- av eftersom rummet var kallt och dragigt publiken och de ungas plikt att anpassa Det var en stänk av svartsjuka i Ar- litisk.
om människorna skola bli fria E.
L.
V O Y N I C H hade hon kastat en tunn, svart schal sig för den.
Föreläsarens uppfattning thurs röst Han var ömtålig när det och ansvarsmedvetna medborgare får Över huvudet.
På bröstet bar hon en av ämnet var något vag.
men Arthur gällde Rolla.
ty åt honom hade man man icke hålla dem i slaveri.
- Förlåt mig.
padre, men studenter-, cypresskvist.
det unga Italiens emblem.
lyssnade med andäktig beundran.
Han anförtrott ett arbete.
vilket man ansåg Gemma rynkade ögonbrynen, na vänta på mig.
Mannens bredvid henne beskrev i väl- var under denna tidsperiod märkvär- Arthur för ung och oerfaren att ge- Det förefaller mig som om det vo- Det pinade utrycket framträdde åter taliga ordalag den calabriska lantbe- digt okritisk.
och när han hyllade en nomdriva.
re något fel med din logik.
Arthur.
En i Montanellis drag.
folkningens elände.
Hon satt tyst och idé sväljde han den hel och hållen - Jag känner honom ganska väl.
och präst undervisar i religion, men vad har - Redan?
Och du hade nästan trol- lyssnade.
med hakan stödd mot han- utan att tänka efter om han kunde smäl: jag tycker bra om honom.
Han har bott det att göra med våra strävanden att lat bort min sorgsna sinnesstämning.
den och blicken riktad mot golvet, och ta den eller ej.
S ä r föreläsningen och i Livorno.
Ja, jag vet att han kom dit i no- befria Oss från Österrikarna?
J a, farväl då.
Arthur tyckte sin se en vision av Fri- den långa diskussionen var avslutad En präst undervisar i kristendom - Farväl.
Jag kommer säkert i mor- heten.
sörjande över den förlorade re- gick han fram till Gemma.
som vember.
och Kristus var den störste revolutio- gon publiken.
jämt satt i fönstersmygen.
- Ja, för ångbåtarnas skull.
Arthur, när som funnits, - J a, kom tidigt, så att jag far t r ä f - - Du här, Jim, sade han och gick - Låt mig följa dig.
Jim.
Var bor tror du inte att ditt hem skulle vara - Härom dagen talade jag med far fa dig ensam.
Fader Cardi är ju här fram till henne.
du?
säkrare än vårt Det skulle inte falla Hon ryckte till och lyfte huvudet.
d å Arthur, min käre gosse, var försik- - Hos Marietta.
någon in att misstänka en rik skepps- G e m m a tig när jag rest.
Du anar inte vad jag Arthur!
Inte visste jag att du - Din f a n Ramla hushållerska?
mäklarfamilj, och d u känner allesam- Efter en stund såg hon honom öp- känner mig ängslig över att lämna dig.
tillhörde oss!
- J a, det är rätt långt härifrån mans vid hamnen i ögonen.
- Det behöver ni inte, padre.
Allt - Och jag hade ingen aning om att De gingo en stund tysta.
men plöts- - Tyst, kära, tala inte så högt Det pet in Det är bäst att vi Iåter detta äm- är lugnt.
Det dröjer länge ännu.
du -.
Sedan när - ligt sade Arthur: var alltså hemma hos er som böckerna ne falla, du är alltid intolerant när - Farväl, sade Montanelli hastigt - Jag är inte medlem, avbröt hon Du är väl sjutton år nu?
från Marseille höllos gömda?
och satte sig ned vid sina papper.
hastigt.
Ser du, jag träffade Carlo - J a, jag fyllde sjuton i oktober.
- Bara for en dag.
Kanske jag in- protestan- Den första person på vilken Arthun Bini, du känner väl honom?
- Jag visste alltid att du inte skul- te borde sagt dig - J a, naturligtvis.
Det var Bini som le bli lik andra unga flickor som bara gå blick föll, när han trädde in i det lilla Varför inte, jag tillhör ju förbun- na som äro intoleranta när de tala Om rum där studenterna hade sina samman- organiserat Livornogrenen och hela det på baler och roa sig.
Kära Jim, jag har det.
Kära Gemma, ingenting kan gläd- präster.
komster, var hans forna lekkamrat, d:r unga Italien kände honom.
så många gånger undrat om du skulle j a mig mer än om du kom att tillhöra (Forts.) Warrens dotter.
Hon satt i en fönster- - Det var han som började tala om bli en av oss.
oss, du och padre.
smyg och lyssnade allvarligt och intres- dessa saker, och jag bad honom att få - Det har jag också - Men Arthur, han är ju präst.
7 G ET I N G E N allt- - din protestant protestanter
