# ID: svediakorp-per3185
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1924
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 14,735
# sentences: 624
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Pacifistisk orientering i försvarsfrågan.
Av Mia Leche.
II.
T i d e v a r v et n: r 20, Nationernas förbund och det nationella försvaret.
genom nr 20 - 2 ÅRG.
1924 i i i I REDAKTIONEN: E l i n Wägner F ö r m y n d a re n, Ett är emellertid säkert Hos in- a t t göra folkförbundet till det nors styrelse anmodat mig att gen kategori av de kvinnor som rättens tempel det var avsett att i inrikespolitiken är att meddela genom ett par artiklar söka bidraga om fatta en liberal grundåskådning bli, framstår soni frcdsrörelsens med ela det riksdagen både i fråga om till utredandet a v den p a c i f i s t i s k a åtnjuter det nuvarande för- främsta Uppgift - en uppgift den nya lagen om förmynderskap systemet förtoende och sympati som efter vad .jag längre fram skap är antagen a v riksdagen.
Ile a i det och sta- ståndpunkten till försvarsfrågan svar gift kvinnas nation fattiga har jag fattat denna uppgift så, pati och det som är ägnat att in- skall söka visa, gott låter sig för- omyndigas ställning anses därmed statens ansvar gent mödrar gått kvinnornas önskning- att man önskat att klargörande av ge bekymmer är, att den nya för- enades med bibehålalnde av ett nationel t vara tryggad som hägrar försvar.
försvar.
huru denna ståndpunkt kan tän- svarsorganisation första paragrafen av andra önskningar emot.
I fråga om tänkas förenlig med bibehållandet av i ett icke a l l f ö r avlägset f j ä r r a n E t t lands inrikespolitik är där- kapitlet heter det emellertid att flickskolorna går avgörandet t i gemensam ett nationellt försvar m iii upp- i allt väsentligt tycks bära den vid av den allra störstsa betydelse » för underårigt barn i äktenskap sam omröstning.
g i f t skulle då vara att, mot den gamlas drag - åtminstone om ity att den ofelbart återverkar på vare fadern förmyndare ».
detta på utrikespolitiken områe be- förut skisserade psykologiska bak- man betraktar e n ‘ från en ut- folkförbundet varje medborgare anses av den stora allmänheten så handlas Poincaré slagen samt De grunden ange de önskemål och ar- gångspunkt där man ej förmår som lägger sin sedel i valurnan självklart och odisputabelt att finska kvinnorna och valen arbetsuppgifter av såväl internatio- göra det t till en hjärtesak hu- begår en handling, som i sina yt- man ställer sig fullständigt blind i försvarsfrågan fortsiitta fru nell soni nationell natur, vilka F r i - ruvida vi få fyra, fem el- tersta konsekvenser kan influera för de påtagliga inkonsekvenser Mia Leche och d:r Erik Hedén sinnade Kvinnor soni organisa- ler sex arméfördelningar Den på nationernas förbund¨ Denna lagen härigenom gör sig skyldig sina i förra numret begynnande tion betraktade i detta hänseende pacifist som ej viii eller vågar sammansslutning är nämligen som till.
genom 1920 års lag om barn artiklar.
synes böra omfatta.
gar driva satsen att Sverige så ofta framhållits ingen organi- i äktenskap och den nya gifter- K.
J:s anmärkningar för vec- Det lir härmed sagt, att j a g i skulle vara initiativtagare när det sation utrustad med egen makt- målsbalken, har principen om lik- dessa artiklar ej kommer att sys- gäller avrustning, utan som anser fullkomlighet ingen stat över sta- ställighet mellan föräldrar och kan röra ljuva hem.
» De ungas förbund », en intressant sysselsätta mig med den pacifistiska sig böra gå med på den form av terna, Utan ett internationellt mellan makar blivit stadfästad sant afton på Dramatiska teatern, åskådning som icke låter sig för- försvar, som kräves för att värna forum dit varje ombud kommer det riktiga och rättmätiga i den- ger Violaine anledning till några enas med bibehållandet av ett militärt vår neutralitet, kan uppnå fred med instruktioner från sin regering na princip är således redan a v reflexioner.
militärt försvar den » kompromiss- med sitt eget samvete endast ge- ring.
nationalistiska regeringar statsmaktema erkänd den nu Om » Salonen », den första och fria pacifismen », för att använ- nom att anknyta det nationells betyda en partisk och egennyttig antagna lagen om förmynderskap den senaste skriver folkunge da frii Elin Wägners uttryck, har försvaret till Nationernas för- folkförbundspolitik - vi ha re- stadgas, att för barn utom äktenskap -, - i denna tidning andra förespråka bunds verksamhet dan alltför ofta sett exempel på skap skall modern Vara förmyndare re, men det förefaller knappast nationernas förbund ä r visserli- h u r vissa ~ staters tillfälliga makt- dare, och i de fall där utomstående som om tiden vore mogen att gen intet gott papper i den sven- ställning lyckats g ö r förbundets ende förmyndare måste förord- taga upp den som en program- ska opinionen.
denna opinion har verksamhet till en fullkomlig pa- nas kunna d ä r t i l l utses vare sig ny medborgarlag punkt i en aktuell politisk arbets- under loppet av fyra år hand- r o d i de länder däremot, som strä- man eller kvinna.
så långt lik- Det lagförslag som förra året ordning.
icke så, soni vi ej borde skats med förbundet så som va att frigöra sig från klassegoism ställighetsprincipen men för föll, till stor del på grund av op- bevilja denna åskådning full tros- vissa naturfolk handskas med och imperalistiska tendenser, till- barn i äktenskap » vare fadern för- positionen mot att den gifta kvin- och handlingsfrihet, men i ett ra- de gudar de själva förfärdigat föra folkförbundet oskattbara myndare », Endast om han dör, nan fortfarande i medborgarhänseende dikalt kvinnoprogram borde den när de troende e j få sina värden - tyvärr måste man dock eller om han är så omöjlig, att seende gjordes till ett osjälvständigt knappast för närvarande göras till önskningar uppfyllda slå de beklaga att företeelsen än så län- han själv måste förklaras omyn- digt bihang till sin make, det för- dogm.
V i kunna utgå ifrån att sönder gudarna.
för ett civiiise- ge är så pass isolerad att värdet dig, inträder modern som förmyn- varhelst en.
kvinna verkligen är rat betraktelsesätt är denna åt- blivit av tämligen platonisk natur.
dare.
man säger således å ena slaget har nu efter kontitutions- utskottets tilstyrkande antagits frisinnad, där är hon också freds- gärd lika förnuftig som att riva Den mest och oftast påtalade sidan, att moder både kan och bör av riksdagen.
första-kammardebatten vän vad som sedan skiljer är ned en kyrka därför att där hålles svagheten hos folkförbundet har vara förmyndare, å andra sidan varit dess hristande universali- att fadern genom en särlagstift- batten talade bl.
a. fr. Hesselgren endast krusningen på ytan, eller dåliga predikningar.
och i andra kammaren fr. Tamm, rättare sagt, skiftningar i temperament nationernas förbund ä r ett tem- tet.
Att Amerika Tyskland och ning skall, så vitt möjligt, förbe- äro i d enti s ka pel som genialiska människotankar Ryssland stå utanför har natur- hållas denna rätt för barn i lik- olikheterna beklagande att lagen i år återkom temperament oförändrade i fråga om den gifta identiska med dem som alltid existera kar rest å t sinn gudar när månglarna ligtvis minskat förbundets effektivitet äktenskap Och varför?
att fall, mellan människor sorn ha mera larna intränga där för att driva vitet förenta staternas medver- där barnet äger någon förmögen- kvinnans ställning.
bråttom och dem som ha mindre handel är det endast de fåvitska kan skulle givetvis ha förlänat het då föräldrarna leva, sällan förekomma bråttom.
det är väglängden som som yrka på att templet skall ri- detsamma en helt annan styrka rekomma är naturligtvis intet på divergerar, inte det n i 3 som skall vas - de visa inrikta sig på att och maktställning Endast i förbi- bärande skäl då skulle man lika.
driva ut månglarna.
(Forts. å sid.
5.)
väl kunna s ä g a att mord före- uppnås.
kommer mera sällan och det är Världsrösträttsalliansens brittiska såldeds av » ringa praktisk bety- kommité har skaffat sig en tomt på g delse » vad lagstiftningen i sådant förvånar någon underligare ter av riksräkenskapsverket Att hop- hänseende stadgar det enda man liten paviljong, som skall och Wembley-utställningen tjäna uppfört som centrum en Utredningen o m sig, att Åtskilliga socilademokrater hoppas är, att många som av försiktighet trum och mötesplats för medlemmar av ter ej förstått sakens sociala inne- försiktighet röstat för sammanjämkning kunnat anföra till försvar för ifrå- bättre vård börd.
alliansen och andra som önska upplys- gen, vid det slutliga vgörandet gavarande paragraf är, att om måtte kvinnorna själva vid höstens mellan kamrarnas olika beslut icke bägge föräldrana skulle vara för- upplysningar Om internationellt arbete i olika för fattiga barnsängskvinnor och riktningar.
De engelska kvinnorna u p p späda barn vill ej I I k ' veta av.
tens val väl besinna att nu ligger ke skola låna sig till att giva de myndare meningsskiljaktigheter manar alla dessa och deras dänner att med 117 röster mot 79 beslöt kam- frågan i deras egna händer privata flickskolorna vad borg- lätt skulle kunna uppstå mellan maren att- följa sitt utskott, som ett mästare Lindhagen » tjuvnyp ».
de privata flickskolor- de äkta makarna ansåg att ingenting hänt som tror verkligen någon att äkten- kunde förmå det att ändra sitt för- Privatskolornas öde na ha gjort vad staten för länge sedan bort göra S ö r j t för den (forts. å sid.
2.)
aktieägarna i aktiebolaget första beslut f r å g a n haf dock fallit framåt kommer att avgöras genom gemensam kvinnliga ungdomens högre upp- den begravning i stillhet, soni be- gemensam votering första kammaren fostran med stora uppoffringar stods frågan lördagen den 15 mars ren avslog (63 röster mot 57), an- från skolornas och ledarnes sida Slussplan 9.
111. återupprepades ej.
även om man dra kammaren: intog (110 röster därför kallas den överklasskola m. tydligt förnam att flertalet kam- mot 76) statsutskottets samman- och gökunge och skall straf fas.
styrelsen kammarledamöter slog sig till ro den den l J ~ i i i i k n i ~ g s f ~ r som ~l:i~ gick, ut på det det icke bättre och rimligare lugna förvisningen att denna att parallellavdelningen fick upp- gare att i stället söka göra de sak aldrig i livet kunde angå dem, rättas först vid 30 (I I K:s föregå pedagogiska fördelar som flick- så måste erkännas a t t förutom mo- ende beslut 35), lärjungar såvida skolorna erbjuda mindre klasser, motionärerna - frii Östlund fröken ej bristande lokalutrymme lägger mindre examensväsende, star- T a m m frii Thüring - fick motionen oöverkomliga hinder i vägen kare samband mellan förberedande men varmt stöd från såväl social- tjänstgöringstiden lägst till 24- de klasser och e l e m t a r s k o l a n demokratiska sorn liberalt håll ’ 28 r i veckan dock ej förr- tillgängliga för hela folkets barn.
herr Rydén och Edén voro nu lika än t 1925-26 vidare får ha missbruk förrkomrnit, må de ing i förberedande klas- beivras efter vederbörlig utredning eniga som de på förmiddagen vii- tjä rit osama om flickskolornas an- ser ej räknas terminsavgifter un- ning men kasta icke bort barnet slagsfråga.
högerns språkrör ta- underställas skolöverstyrelsen prövning med badvattnet!
talade och röstade mot, vilket icke ning och räkenskaperna granskas då föreningen Frisinnade Kvin- litet emot flickskola Gift kvinnas nationalitet nalitet.
En mötesplats brittiska utställningen.
f fån riksdagen n " E,~~~~~~~,) " i~~~tea~o~ tidning kallade
TIDEVARVET Utkommer varje helgfri lördag.
Slussplan 9, 3 tr., Stockholm.
REDAKTION: Redaktör Ellen Hagen Mottagningstid U 1 — 3 e m.
(utom onsdagar).
Telefon Norr Elin Wägner, 282 42.
Lund.
Tel. 26 03.
De finska kvinnorna och valen.
Poincaré slagen.
Svaret från andra sidan Rhen minst i Tyskland, ha blivit den Till förestående riksdag ha r Och skälen?
Ja, det är just häri har kommit.
Dess innehåll är när- största överraskningen.
Man var Finska samlingspartiet fått in fru det beklämmande ligger - i det mast sensationellt.
Ingen hade viss om at t Poincarés nationella Hedvig Gebbard, inspektrisen El- ytliga, om okunnighet vittnande föreståndarinnan och av urgamla fördomar behär- räknat med att vänstern i Frank- ' block skulle segra.
Ännu så sent li Tavasttähti, Finska fram- skade sätt att betrakta och värde- rike skulle hemföra en så lysande som i lördags framhöll en av hans Elsa Somersalo.
seger.
Det hade profeterats om ministrar i ett tal, a tt blocket i i - stegspartiet har lärarinnan Mandi sätta det kvinnliga samhällsarbe- Inom Socialdemokra- tet de flesta a v vår tids kvinnor förskjutning.
E n sådan ansågs kerligen skulle erövra 350 mandat Hannula.
också säker, men inte ens vän- av deputeradekammarens 584. tiska partiet finnas 9 kvinnor, me- ännu ge prov på.
stern själv hade vågat hoppats på Den niajoritet, man väntade på, dan Svenska Folkpartiet, Agrar- Lyssna t. ex. under en valkam- att förskjutningen skulle bli ett var således rätt betydande.
Hade förbundet och Kommunistpartiet panj, då talet kommer a tt röra sig jordskred.
Det är emellertid vad Poincaré uppnått vad han syftade sakna kvinnliga representanter.
M kandidaterna och deras inval, till, skulle hans utrikespolitiska Att fröken Annie Furuhjelm till genomsnittskvinnornas utta- som inträffat.
Utgången av detta val är på väg också ha legat ganska rak.
vid detta val kommit att stanna landen, och man förvånas över kort tid det tredje stora exemplet Han skulle ha pressat expertkom- utanför har väckt mycken för- den ytlighet och fördomsfullhet d e på hur meningslöst det är at t för missionens förslag till det ytter- stämning och besvikenhet.
Fröken blotta.
närvarande stiga upp och förut- sta, med förbehåll och invändnin- Furuhjelm, soni för närvarande Jag har aldrig i mitt liv rös- vistas i London, talade vid ett ny- spå i vilken riktning valvinden i gar i det oändliga.
Men framgången har uteblivit.
ligen hållet stort internationellt tat på en kvinna.
Det skulle d å de europeiska länderna blåser.
När aldrig falla mig in.
England gick till val, voro alla Det nationella blocket har stannat rösträttsmöte, och omnämnde då tilis- bland tinnat att Finland var det - Naturligtvis skall det vara övertygade om en seger för Bald- i minoritet.
Poincaré är win och hans tullar.
Det blev ett vidare åtminstone - en slagen första land i Europa, som gav män i riksdagen.
Vad begriper Vid kvinnorna sig på politik.
fullständigt nederlag.
I Tyskland man.
Han är urståndsatt att re- kvinnorna medborgarrätt.
väntade man en överväldigande gera vidare.
Om han över huvud 1907 års val, det andra kvinnorna Denna gång kunde man få höra: - Jag anser att av alla frågor marsch till ytterlighetspartierna.
kommer att göra försök att ska deltogo i, invaldes 25 kvinnliga Den iiteblev.
Vänstern höll ställ- pa en ny parlamentarisk grundval lantdagsledamöter.
Att valet nu som nu kommer upp försvarsfrå- ningen bättre än de flesta r å g a t At sig lir, när detta skrives, ovisst.
visar så mycket sämre resultat gan är den viktigaste, och den be- hoppas.
De franska valen, som Det är inte många tecken, som ty- ger tidningen Astra: inledning till griper sig ingen kvinna på.
- - Ilen detaljerna vid försvars- motsetts med oerhört intresse e j da härpå, men i i andra sidan får reflextioner: man räkna med, att den franske » Valresultatet har blivit en be- väsendets ordnande kan väl en- konseljpresidenten i viss mån är svikelse för många: för hela vårt dast ett fåtal män med sakkun- en överraskningarnas man, och att svenska parti, som av de få plat- skap uttala sig om.
Det tillhör Förmyndaren.
han, när det gäller det utrikespoli- ser det kunnat besätta i represen- fackmännen, men frågans betydel- (Forts från sid.
i.)
tiska mål, han satt upp för s i n po- tationen förlorat två, men kanske se kan väl fattas också av kvinnor.
skapliga tvister uppstå på juri- litik, utvecklar en viljekraft, som djupast för de politiskt vakna - Nej, de kan nog inte förstå diska grunder, eller att sådana är oböjlig.
För a tt kunna fullföl- kvinnorna, som nödgats bevittna det, och då nu den frågan är den kunna undvikas genom lagstift- ja sitt.
mål, lär han icke hesitera att väljarna i så hög grad som viktigaste, kan det inte falla mig ning.
Och vad det beträffar, att att, som han gjorde för någon skett svikit deras förhoppningar in att rösta på en kvinna.
man är så öm om att hindra fa- tid sedan, o f f r a några av sina ini- och icke genomdrivit inval a v ens Påminnelsen om a tt andra bety- miljetvisters dragande inför rät- nistrar för att släppa in andra i den enda representant för de delsefulla frågor funnos, vid vil- ta, så frågar nian sig, hur det för- stället, denna gång från vänstern.
kvinnliga intressena de hittills kas lösning det vore önskvärt att håller sig med den principen, när Le Matin anser också, att Poin- haft inom vårt eget parti och om kvinnor medverkade, kunde man caré, om han vill, lätt skall finna vilken det dock allmänt erkänts få höra avfärdas med: det gäller skilsmässa 1920 års lag om barn i äkten- en ny majoritet.
Själv har emel- att hon skött sig med heder.
- Åh, det sitter nog i riksdagen Det ä r på alla områden tydligt skap tillerkänner bägge föräld- lertid konseljpresidenten beslutat så många rättrådiga män a tt alla rarna lika rätt i avseende på vård- sig för att avgå, men han stannar märkbart att i avseende å kvin- verkligii orättvisor blir avhjälpta naden, d.v.s. vad soni rör de per- till den 1 juni.
Det ä r två veckor nans insats i det politiska och so- utan kvinnornas inblandning.
F ö r sonliga angelägenheterna.
Genom dit.
Under tiden kan åtskilligt ciala arbetet en reaktionär ström- resten har j u kvinnorna redan alls att nu tillerkänna fadern ensam hinna förändras.
För dagen är ning går genom tiden.
Där man rättigheter de kan begära.
De kun- förmynderskapet, omintetgör man det dock mera som talar för att så kan, söker man undantränga de gärna nöjas med vad som re- praktiskt taget den lika rätt i för- vänstern, de radikala och social- kvinnorna, och deras arbete be- dan ernåtts.
hållande till barnen, man förut demokraterna, får påtaga sig re- traktas i regeln av genomsnitts- männen med en oförtjänt ringakt- Att lagar, - fortsiitter tidnin- principiellt givit modern, efter- geringsansvaret.
Vad kommer detta att betyda ning.
Det lir särskilt efter världs- gen, - som gälla mänsklighetens ' som de s.k. personliga angelägen- för den europeiska politiken?
In- kriget detta blivit märkbart, och båda hälfter, aldrig bli opartiska heterna i allra högsta grad äro be- roende av de ekonomiska.
Det är genting kan vara vanskligare än antagligen är det de tryckande om de stiftas blott av den ena och ungefär, som när man stadgade att nu söka ge ett svar på den frå- ekonomiska förhållandena som att runtom dem finnas många kvinnas behörighet att inneha gan.
Vill man bilda sig en före- medverka till den kyliga ovilja kvinnor som lida under sådana la- statstjiinst och annat allmänt upp- ställning om de föreliggande för- med vilken man betraktar den gars tryck tänka de aldrig på, och det faller dem icke in a tt använ- konkurrensen.
drag, endast med det villkoret, utsättningarna för en ny, förson- k att Ingen inte skulle träda i kraft.
ligare politik från fransk sida, Detta är kanske fullt naturligt, da sin rösträtt till gagn för dessa Det är således uppenbart, at t § får man först komma i håg, att och det lir heller icke mot männen sina mindre lyckligt lottade med- 1 kap. 2 i den nya förmyndarlagen det torde vara de inrikespolitiska förebråelserna böra riktas för den systrar. » endast är ett utslag - kanske förhållandena, främst dyrtiden, besvikelse årets riksdagsval inne- Även här i Sverige skall val ske omedvetet - av den gamla upp- som vållat Poincarés fall.
Deras bär.
Män rösta väl tills vidare rid detta år.
Måtte de svenska kvin- fattningen om mannens målsman- samband med den förda utrikes- de politiska valen sällan på en norna visa ett allt mer vidgat och skap och naturliga rätt att ensam politiken är emellertid uppenbar.
kvinnlig kandidat.
Det ä r nog vaknat intresse, icke försumma bestämma i de ekonomiska och Dyrtiden är en direkt följd av kvinnorna som bära skulden för att deltaga, utan göra detta med francens fall, något som i sin tur vad som skett.
Då de utgöra mer allt klarare ansvarskänsla och ic- sam häl le liga frågorna.
framkallats av den förda utrikes- lin hälften av väljarkåren, kunde ke låta sig påverkas av tillfälliga Hur länge denna uppfattning politiken.
Det vill synas som om tir med lätthet få in vida flera inflytanden eller oväsentligheter.
blir rådande, beror givetvis på en blivande vänsterregering skul- kvinnliga representanter än det Det talas ibland om missbrukad kvinnorna själva, på det stora an- le vara, ej blott nödsakad utan fåtal man hittills vid varje val kvinnokraft, Så mycket obrukad tal - däribland kanske särskilt de även besjälade av en ärlig vilja att uppställt.
Flertalet kvinnor röstar kvinnokraft det ännu finnes då s.k. överklasskvinnorna - som av inleda en moderatare, mera för- emellertid i likhet med männen det gäller solidaritet och allmänt idel behagsjuka uppmuntra en så- sonlig politik.
Ett uttalande av aldrig på kvinnor.
väl!
dan uppfattning och genom sin Painlevé går i den riktningen.
Å likgiltighet för det allmänna ge andra sidan får man ej förbise, fog för densamma.
Det vore tid att såväl segrare som besegrade på, att dessa kvinnor, som äro så äro praktiskt taget eniga om att uppskattade och anses så förstån- Tyskland måste betala.
Freden diga, började besinna sitt medbor- i Europa, liksom hela återupp- Tiden för den stora Nordiska f rån svenska kvinnoföreningar gerliga ansvar istället för att svi- byggnadspolitikens möjligheter Kvinnokongressen i Hälsingfors, iiro hittills utsedda: fru Ann Mar- k: ~, icke blott kvinnornas, utan i att snabbt komma till ett resultat vartill fem finska kvinnoförenin- gret Holmgren, särskilt inbjuden främsta rummet samhällets iii- iiro emellertid i hög grad beroen- gar inbjuda, börjar nu närma sig.
som hedersgäst, frii Ellen Hagen, tressen.
de av hur detta kategoriska krav De egentliga kongressdagarna äro frii Lilly Hellström, fröken Signe omsättes.
Poincaré liar varit den 3 — 5 juni, va runder föredrag Jacobsson, fröken Ellen Kleman, k och hans innersta mål osyn- och diskussioner anordnas i aktu- fru Gerda Lindblom, advokat liga.
Det har fördröjt samför- elle kvinnofrågor såsom äkten- Math.
Staël v. Holstein, fröken ståndet, som också måste komma.
skapslagstiftningen, gift kvinnas Axianne Thorstenson, fröken Ida Nu ljusnar det emellertid.
nationalitet, kvinnornas yrkesut- Thoresen (suppl.
), Stockholm; bildning och arbetsvillkor m. fl.
samt fröken L. Wickström, Sig- ämnen.
Vid sidan av det synner- tuna, fru (, '.
Benedicks-Bruce, Vis- Rättelse.
ligen väl tillgodosedda arbetspro- hy, och fröken Hildur Öijer, Göte- I Emilia Fogelklous:: » Själen och flu- grammet finnes ett mycket tilldra- borg.
F r u Lindblom och advokat gan » I förra numret hade insmugit sig ett tryckfel som härmed rättas.
I sista styckets gande program för sällskaplig Staël von Holstein komma att hål- första rad står: Och vem frågar efter oss?
samvaro.
la föredrag vid kongressen.
Skall vara: Och vem frågar efter det?
Till delegerade vid kongressen (Forts. sid.
6.)
å - - Nordiska.
kvinnokongressen.
KONST OCH Försvarsfrågan ur nationell synpunkt.
PERSPEKTIV.
Av fil.
d:r Erik Hedén.
II.
Just ur nationell synpunkt bor- denna åskådning skulle Sverige de det vara klart att en nationell gå i krig vid sidan a v Ryssland.
krigsmakt är meningslös utan en Naturligtvis icke för Rysslands nationell politik.
Men var är den skull utan för Tysklands.
Vid det nationella politiken?
revanschkrig mot Frankrike — En sådan hade väl krävt att England, varom ' il många tyskar Sverige röjt ett praktiskt politiskt drömma.
skulle Tyskland, enligt intresse för våra gamla Öste de bästa historiska föredömen, ffi provinser, vilkas folk äro mycket Rysslands hjälp.
Vid detta re- vanschkrig skulle också för Sve- vänligt stämda mot Sverige.
vi vågade ej ens erkänna de nya rige yppa sig ett tillfälle att få staterna söder om Finska viken vara med om ett äkta nationellt innan stormakterna gjorde det.
I krig, d.v.s. ett krig för andra vårt enligt uppgift främsta natio- makters intressen.
Att man inom högern med sym- nella organ förkunnades för nå- got år sedan med mycken resigna- pati följer tanken på en krigisk allians mellan Tyskland och Ryss- and, synes på flera tecken.
Det Den 1 7 april anno 1924 öppnades i Liljevalchs konsthall världens i skrivan- des datum senaste Salon den första öppnades i Paris det nådens ar 1667.
Det var Ludvig XIV, soni på¨ initiativ av sin snillrike premiärminister Colbert lät uttrycka sin nådiga önskan om att årligen.
se det bästa som utförts a r Konstakademiens ledamöter sammanfört uti Louvrens Salon Carré.
Härav be- namningen » Salon ».
som allt sedan dess bibehållits.
Det var emellertid första revolutionen förbehållet att år 1 7 9 1 göra detta ut- ställningar fria och tillgänliga för alla — I England öppnades först omkring arbete, men det är svårt att utläsa egen- 100 år senare av » Society of Artists » en arten hos en numerärt svagt represente- samlad utställning eller Salon.
Att des- rad konsntär, och man måste noga, sa utställningar emellertid icke voro de mycket noga leta efter det goda då det franska underlägsna, därom vittna namn döljer sig i en enda liten undanskymd sådana soni Romney, Gainsborough och duk.
Man måste, som Goethe säger: Reynolds.
Den 10 december 1768 kon- » älska det närliggande)) och med myc- stituerade denna konstförening sig Sa- ket tålamod söka sig fram.
Porträtten äro fåtaliga, E. Eriksson som » Royal Academy of Arts of Lan- don » med Reynolds som president.
Det visar sig som en god porträttör, likaså konservativa England har sedermera Birgitta Hammarskiöld och Elsa Hog- orubbligt fasthållit vid sitt R.A.
som ner-Reuterswärd.
E.
G.
T a g e har ett bra kamratporträtt, Edgar Wallin, och ett i högsta konstnärliga forum.
I vårt land sökte Konstakademien grått, ocker och terra vackert stämt länge uppehålla traditionerna, kom så porträtt av en dam.
Ove Zerges por- Konstnärsförbundets genombrott, efter trätt av Gottfrid Larsson hör till de vilken tid Sveriges konstnärer aldrig basta av hans hand.
Elsa Backlund- sök tyckes emellertid hava slagit illa ut.
samlats till någon stor gemensam Salon.
Celsing intager en hedersplats och den ty redan efter två år utnämnde konven- Ett första försök härtill gjordes 1922 är välförtjänt.
det är med kraft och tet en jury bestående av 6 medlemmar, då Konstnärernas centralkommitté - brio och ett utsökt färgsinne som hon vilken även ägde att utdela pris och be- en slags fackföreningsstyrelse - låter alla strängarna ljuda i ett stort, löningar.
Denna fråga - juryfrågan, under sin korta existenstid an- mäktigt ackord.
Wilh.
Smith höjer även tyck.
alltid hava varit en omdebatterad ordnade en stor vårsalon, till vars utställningen genom tre härliga, friska är på den grunden man anser de jury valen lades i händerna på dukar, vilka lysa från motsatta väggen.
la politiks väg i Ålandsfrågan.
Baltiska staterna dömda till iiii- ke sa j rdömet återinförde den.
Konst- alla röstberättigade konstnärer.
Lednin- Men främst dröjer man dock vid Kallstenius och hans superba, gen för » Salon des Artistes Francais » Gottfrid Som bekant ledo vi där nederlag.
lergång, ty dessa ligga ju i vägen, Alla partier dela skulden därför.
när de båda tilltänkta förbunds- halva antalet jurymän och först 1870 av 1881 blev offentligen anklagad för stora duk där den strålande atmosfären blev hela juryfrågan lösgjord från sta- det glänsande färgspelet bland sol- Men socialdemokratin har dock bröderna skola räcka varandra, i- ten och 1881 övertogs ledningen helt partiskhet för kvinnliga konstnärer - och men det vill synas som vore Nordens belysta furor är av enastående verkan.
den relativt minsta skulden.
A l l t i i: ~ panserade nävar.
Av samma av » Société des Artistes Francais ».
fransmän av år 1924 snarare rädda för Man vill också nämna ett landskap, en- så icke högern.
När man, med skäl (delvis) v a r man emot Fin- » det starkare könet » och till detta års ligt annotering » drömt d.
3.
1.
1923 lands förbund med de Baltiska salon är juryn utsedd av konstnärsklub- mellan Toledo och Madrid »; det tyckes staterna och Polen, ett förbund tiga Norge var den troligen min- bens elektorer, d i r ingen kvinna har ej endast vara » ljuvt för skalder att få sova » — så drömmer man även då som ur nationell synpunkt varit dre och säkert kortvarigare iiii hos säte eller stämma.
Så enkelt går det till.
Nästan lika enkelt som att skriva man är Kungl.
Akademi Professor.
Hur landen för våra krigsrustningar ytterst önskvärt för Sverige, då oss.
konsthistoria.
Men Clio skriver säkert olika mot G. Gehlins rent pyromana Fullt riktigt är däremot att det nu, då beundrar man ej så synner- det i hög grad skulle tryggat vår om ock litet långsamt och namn sådana drömmar - lysande dock av en inre ligen - för att citera statsminis- säklerhet mot öster.
Under den i i i i v a r i förlitan på våra rustningar, som Ulrika Pasch, Maria Wilhelmina glöd.
Ingeborg Lindborg har en tju- tern - den gälla stämman hos pågående agitationen lär man ock- som vår högerregering så länge Krafft och Anna Maria Ehrenstrahl låta sande vårstämning och Elsa Ciacelli vin- ner alltmer i klarhet och friskhet.
Man dem soni f ö l o r a t sin manlighet.
så ha fått höra rustningsvänner omöjliggjorde en Handelsuppgö- sig e j bortraderas, de komma säkerligen beklagar att ett Sa gott namn som Inge- relse med England och lät tyskar- i framtiden att stråla från historien!
Men vill man ej använda våra blad vid sidan av sina manliga frän.
borg Åkerman endast låtit sig represen- na t i l l stor del för lånade sven- ders.
Alfr.
rustningar i nationellt intresse, så teras av en liten duk.
Bergström länsa landet på va- har en sällsynt vacker grupp av stäm- finns det ju flera tillfällen att Ryssland?
Det k a n också tänkas ska pengar ror.
Den som önskar krigsårens Genberg, Hur som helst så hava vi dock fått ningsmättade dukar, likaså A. n y t t j a dem för onationella intres- att det uppstår ett krig mellan utsvältningspolitik tillbaka har en Vårsalon och det är huvudsaken.
om ock den senares sändning e j är av sen.
samma styrka som föregående Salons.
Men det blir e j rätta klang- och jubel- all anledning a t t rösta på rust- Man kan t.ex. ställa dem i F i n - dagar, e j en den mörka vinterns stora Bertil Noréns stora duk » Mina när- ningsvännerna.
Men ingen annan.
skördefest om flertalet av våra största maste)) är en av utställningens pärlor - lands tjänst.
Så f ö r s l o g s ju med Det enda ledsamma med avrust- konstnärer hålla sig undan.
Man menar man känner något av Zuloagas nerbrut- vinnande öppenhet av den före- nämnda makt. » Allra klarast na färgmotsatser, men givna med den ningsagitationen ä r att den ä r för sig e j vilja taga upp platsen för Nu ni &amp; gående utrikesminitern.
Visst räcker platsen o m subtilaste och känsligaste franska tek- svag.
De 140 dagarnas värnplikt domen.
det medgivas, a t t om Sverige ge- man blott ville taga den stora nik.
Stunz har några kraftiga dukar är lika betungande för folket som nomdrivit sin och självbestäm- reseskildring från Ryssland.
Den Parisersalonen till föredöme och in- samt några ej mindre saftiga träsnitt.
ningsrättens sak i Ålandsfrågan, talföre forskningsresanden råka- onyttig ur försvarssynpunkt.
Sko- te hänga tavlorna efter någon Skulpturen är fåtaligt, allt för fåtaligt v i hava en militäriskt tillfreds- slags förnämt slätstruken museimetod, företrädd, A. Almquist intresserar mest.
och om Finland i ersättning ön- de emellertid, med sin vanliga l:~ ställande värnplikt, måste vi ta- där var pärla skall hänga i » splen- Inom » klein kunst » intar Greta v. Braun skat ett försvarsförbund, så hade opolitiska uppriktighet, skvallra ga generalernas förslag på 14-17 did isolation ».
Det är inte fråga om en god plats.
Grafiken skulle kommit detta krav e j under alla omstän- ur skolan litet för tidigt och har månader I Danmark, som dock i enbart pärlor, då årsproduktionen skall mer till sin rätt i skulpturhallen.
digheter kunnat avvisas.
Men a t t därför måst tagas vid öronen av framvisas.
Det är liv och fest och ska- Men ett är säkert, vi behöva samling motsats mot oss har en revansch- Sverige, sedan det lidit nederlag högerns klokare taktiker.
Ii ' par glädje som skall lyfta taket på och festglädje också inom konsten.
Vi i granne strax inpå sig, går vår gamla tråkiga konsthall.
Man sak- behöva en Salon.
Kritiken har här en och sedan Finland vägrat under- ran ä r ju gammal och vi ' ingen fram för avväpning.
nar Genbergs geniala.
djärva grepp vid stor uppgift - Sa låt oss då applådera.
kasta sig skiljedom, skulle själv- mat för vårt folk, och får därför oss vill ej ens vänstern - hängningen.
Juryn har säkerligen ut- Folkunge.
man anhålla om ett militärt för- ej förnekas förrän de nya krigs- med några få hedrande undantag fört ett mycket förtjänstfullt sovrings- hund med Finland jämte alla dess rustningarna genomdrivits.
- reflektera på värnpliktens av- Att det var tanken på våra sto- uppenbara risker, det är en tanke skaffande.
Man säger att en ar- vars m a k e knappast uppstått hos méorganisation utan värnplikt Förskjutning av mandaten.
något annat folk, allra minst hos skulle bliva så dyr.
Men ett ener- Herdersdoktor vid Königsbergs något med vaken nationalkänsla.
der världskriget, utsades fullt öp- Statistiska centralbyrån bar nu offi- universitet.
giskt försök a t t skapa en billig or- ciellt delgivit justitieministern resulta- Nå, tanken avstyrdes snabbt och pet i aktivitetsboken.
Enda förut- För första gången har det i tet av sina beräkningar rörande antalet ganisation utan värnplikt h a r tyd- smidigt av statsministern.
Men sättningen för att få Sverige med ledamöter i andra kammaren, som bör i det eventuella tyska revansch- ligen icke gjorts.
Skall man nu Tyskland hänt a t t en kvinnlig utses den hade många anhängare.
för varje valkrets.
kriget ä r givetvis också en stark hava litet värnplikt, får man gö- diktare ägnats den utmärkelse, skall icke inbilla sig att alla Dessa beräkningar, som grundas på i a t t fil titeln » Ehren- som ligger krigsrustning.
Planen kan ju ra klart för sig att dess enda even- hade nöjt sig med ett försvarsför- folkmängsuppgifterna den I jan.
1924 tuella nytta är att giva officerar- doktorin ».
Det ä r i samband med inom varje valkrets, ha givit vid han- bund, vilket för visso var hr He- misslyckas i alla fall, det förstår Kants 2OO-årsjubileum, den, att antalet mandat ökas inom föl- ne tillfälle att lära sig kommende- Immanuel derstiernas ärliga mening.
Ha vi man; det lär bliva svårt a t t ens Men ra större enheter.
Den enklaste som universitetet i Köningsberg på jande valkretsar: Stockholms län från ej hört en framskjuten general- få hela högern med därpå.
humanitet mot de värnpliktige detta sätt hedrat och hyllat ett a v 9 till ro, Göteborgs stad från 8 till 9, stabsofficer och krigshistoriker i då kan man alltid hoppas att Sve- Gävleborgs län från 10 till 11.
- om rättvisa kan ej ens bliva tal stadens egna barn, författarinnan samt Däremot ha följande valkretsar fått an- en uppmärksammad skrift för- rige, t ryggt bakom sina rust- - fordrar då att pinan för dem Agnes Miegel.
Universitetet har talet representanter reducerat i motsva- ningar, skall föra en tyskvänlig s. kunna att förutsättningen för göres möjligast k o r t.
De 90 da- på samma gång givit sig själv- ett rande grad: Göteborgs och Bohus läns Sveriges tillvaro ligger i behär- k. neutralitetspolitik efter Ham- gar, som högern en gång fann gott betyg på a t t äga fin urskilj- landstingsområde från 9 till 8, Skara- skandet av Novgorod och grän- marskjölds stora mönster.
borgs län från ro till 9 samt Västman- Med stolthet åberopar man ame- fullt betryggande för landets för- ning och vara obundet av traditio- lands län från 7 till 6.
sens utsträckning till Vita havet?
nella fördomar.
Morris Ira och engels- svar, torde vara maximum.
I övriga valkretsar är ställningen Han är dock strax villig pruta rikanen Agnes Miegel har under loppet oförändrad.
Så illa som frågan nu ligger därhän a t t ett med Sverige för- mannen Consetts vittbesbörd att till, kan man på sin höjd vänta en a r tolv år utgivit blott tro band bundet Finland f å r dessa förmå- ententen i vissa fall av hänsyn till kompromiss något t i l l höger om dikter, obetydliga till omfång, ner.
Sverige skulle med andra vår krigsmakt, avhöll sig från socialdemokraternas förslag.
Det- men så mycket starkare till inne- Dikterna utgöra förövrigt natur- ord b ö r j a ett anfallskrig mot hårda åtgärder mot Sverige.
I ett ta även efter en stor socialdemo- håll, och i hennes ostpreussiska stiininingar och kärleksdikter.
Ryssland, vars eventuella vinster eller annat fall lär t.o.m. enten- I Tyskland glädes man Över kratisk seger vid valen, ty första hemtrakt är man stolt över dem skulle t i l l f a l l a Finland.
Icke, un- ten varit strängare mot det väl- kammaren ändras ju ej av en så- så som över något a v det bästa denna starka kvinnliga diktar- derligt a t t personer med sådana villiga Norge iiii mot det officiellt ande.
Och över a t t det offentliga dan.
Under sådana omständig- som nutilldags skrivits i Tysk- åsikter tro pil krig mellan Ryss- ovänliga Sverige.
Men man omta- land.
Det ä r hennes härliga, prakt- erkännandet inte g å t t henne förbi.
lar försiktigtvis ej att ententens land och Sverige.
Ilse Reicke.
fulla ballader, som skattas högst.
politik i sin helhet var mer tillmö- möjligt komma i åtnjutande av tesgående mot Norge och Dan- mark än mot oss.
Varubristen var därför mycket mindre i det sist- nämnda landet, och även i det fat- nya organisationen bör - liksom 8-timmarslagen, men med vida större skäl - blott antagas för fem år.
Sedan få antimilitarister- na sörja för fortsättningen.
— — ung-.
Agnes Miegel Valen till Andra kamm.
Fredsdagen den 10 maj.
TEATER.
» DE UNGAS FORBUND ».
ST0CKHOLM.
ANMÄRKNINGAR AV •K•J Ljuva - Det intrigerar • hem.
- Den 10 maj - skolornas fredsdag hade Svenska skolornas fredsförening samt Stockholmskretsarna av Kvinnor- nas fredsförbund och Förbundet för kristet samhällsliv inbjudit till offentligt möte i Norra realläroverkets aula.
' ra- Iare voro rektor Herman Söderbergh, folkskolläraren Leander Wallerius och fru Elisabeth Wærn-Bugge, som alla framhiillo nödvändigheten av att freds- idén hålles Ievande bland ungdomen samt var och en från sin speciella syn- punkt talade om vägarna att nå detta mål.
Föredragen gåvo ett starkt in- tryck av den nutida fredsrörelsens posi- tiva karaktär.
Stämningen förhöjdes med musik och sång, utförda av direk- tör I).
Björ samt fru Maria Weiss och hr Ragnar Hultén.
mig något li- numera omfattar vi allt mänskligt tet - meddelade gästen frdn må- med vårt hemskapande nit.
Vad nen och kastade undan den tid- säger jag, allt mänskligt?
Vi stan- ning han hade ögnat i - att frdn nar minsann inte vid det.
Si kän- ledaren till insändarspalten, från ner väl radiumhemmet på Söder.
- Nog nu - lugnade seleniten följetongsessayn till köksavdel- ningen efterlyses här med pate- - Iåt oss inte i r r a ut i det purt MALMÖ.
tisk begärlighet en förkommen fantastiska.
Min uppfattning är i De fyra senaste åren har offentligt fall rikligt bekräftad.
Men alla firats en fredsdag.
De två senaste åren sak som kallas hemmet.
För ett upprättstående huvud låter så- kan nu någon upplysa mig var- i anslutning t i l l den dag.
soni av Sv.
skolornas fredsförening föreslagits sko- dant ungefär så behjärtansvärt f ö r.
.
.
att de måtte högtidlighålla som - Vänta ett ögonblick!
- Det lorna som allmän klagan över brist på sin och ungdomens sprciella fredsdag.
slädföre i denna vinter skulle ha var en n y talare som räckte upp Aftonen före den 10 maj anordnade gjort.
Vad ä r mrningen?
Här Ie- handen.
- Ingen har nämnt de Kvinnornas fredsförbunds ombud i ver ni ju mitt uppe i ett skede som hem soni är omtycktast och där- Malmö fröken Anna. '
i ' Nilsson ett of- skall ingå i kulturhistorien under till kanske mest karakteristiska fentligt möte om » Uppfostran iiii fred ».
Dels lämnades där en redogörelse för rubriken » Hemmets tidevarv », för vår era.
De görs massvis på Skolan och fredsuppfostran, några tids- och snart sagt varje vecka bevitt- fabriker och strös ut på små plät- drag, dels talade fru Benny Cederfeld nar fortsatt spridning av den in- tar över landet i närheten av järn- de Simonsen från Danmark om » 0p- stitution ni framför alla älskar.
vägsstationer för att alstra hem- dragelse i Hjemmet til Fred », ett före- E n utlänning fattar kort sagt in- känslor hos lika resande.
Vem ryc- drag.
fullt av fina detaljer och rik och varm moderskänsla.
Bl.
a.
framhöll te ert gnäll.
ker inte till vid blotta namnet: eg- hon hur barnets kända begär att få al- - Seleniten har rätt - mälde na hem.
la med och få alla intressrrade för vad efter två minuters tankefylld paus Sel en i t en ver k l igt fö ra rgad: det har för händer är en naturlig ut- - Jaså, har ni skaffat er det gångspunkt för samfundskänslan.
Ef- en medlem av symposiet.
- I min barndom fanns det inget nämn- också?
DA är måttet rågat och ter några sångnummer talade Skandina- viska bankens i Malmö kamrer.
hr Kils värt antal hem, och nu, nu barn överflödande.
Ursäkta en främ- Halldau, om » Några tankar om krig och ling som finner att ni yrar på ett om folkekonomi ».
Från det ekonomiska snubblar man över dem.
- Och tänk, så många sorter!
ganska tröttsamt sätt i er offent- livet gav han uppfostrare en mängd ar- - utbröt strålande en annan, för liga diskussion.
Eller ligger här gument mot kriget.
vilken ett ljus tycktes plötsligt ha någon esoterisk mening förbor- Själva fredsdagen, gynnad av vackert väder.
försåldes fredsmärken på gator- flammat upp.
- Här finns i san- gad, någon tvetydighet?
na, större fredsflagpor till borden for- ning hem för alla.
Ingen ålder, in- - Naturligtvis - medgav helt såldes vid lunch- och middagstid på re- get kön, ingen olycka, inget lyte, trankilt, men inte utan en förvå- staurangerna, och på Gustaf Adolfs ingen last blir utan.
Från första nad höjning på ögonbrynen, den torg utvecklade sig en rätt så livlig rö- andedraget till det yttersta kan vi dittills passive deltagaren i sym- relse omkring ett tält, dar fredsmärken, och fakta etc., försåldes.
Dagen passera genom en oavbruten räc- posiet.
- J a g vet inte hur ni bru- Data avslutades med en friluftskonsert kring ka hem som på en pontonbro över kar på månen, men hos oss kom- Carl X Gustafs-statyn.
varvid fredsmär- världens vilda ström .. mer aldrig något prat i gång utan ken såldes bland flera tusental åhörare.
Här inföll en tredje, e j mindre ett grundläggande missförstånd.
upptänd: Här har framlagts ett urval exem- - 0 ja, vi börjar vår tillvaro på pel på de hemtyper som faktiskt privata lokaler som då titulerades ett förlossningshem, därefter vin- existerar.
Deras namn är jämt i hem.
Slarvigt, individuellt och kar oss barnhemmet, och sist öpp- vår mun och för våra ögon, få av ohygieniskt gick det till, och om nar ett ålderdomshem sin svala oss undgår att hemfalla å t någon hem är ett hedersnamn så tillkom- famn, ifall vi inte dessförinnan av dem, och ni kan tyckas ha fog mer det med eftertryck de anstal- slutar på ett sjukhem.
för er åsikt att denna ständiga ter som har infört standardiserad - Och stationerna däremellan kontakt måste öva någon verkan ordning i detta kaos.
- ivrade den andre - ho kan på vårt tankeliv.
Men den gör iii- Men - och nu kommer äntligen räkna dem!
Vi har elevhem och te det.
Vi har nämligen inte ännu svaret på den fråga som stirrar ur studenthem, vilohem, rekreations- hunnit dra några slutsatser.
alla era drag - fastän vi älskar hem, konvalescenthem.
Har vi rå- Jag måste bekänna: fordom och ärar våra nya och verkliga kat i något missförstånd med sam- fann¨ jag det smaklöst att vi med hem så lämnar vi dem alldeles ur hället bjudes oss ett räddnings- förkärlek tilldelar allmänna an- räkningen så snart vi känner oss hem eller ett hem för frigivna fån- stalter och inrättningar det gamla manade att formulera definitioner gar.
Och den farsotslikt härjan- namnet hem, uppfunnet till helt på det namn de med arvsrätt bär.
de nykterheten har gjort det nöd- annat bruk.
Men småningom insåg Då svamlar vi lyrik, då dundrar vändigt för spritens trogna att j a g att här verkade en träffsäker vi moral, då diktar vi politiska sluta sig samman i trevna alko- instinkt som borde lämnas fritt program.
Det hem som så fina- holisthem.
Vad anade våra för- lopp tills den en gång skulle sank- tiskt omhuldas av pressen och som fäder om sådant, säg?
tioneras a v det Iångsamt klarnan- dryftas med så bekymrat vibre- - I min barndom - bidrog nu de förnuftet.
Vad som sker inför rande tonfall på protestmöten mot den som först hade instämt med våra beslöjade ögon är ingenting ungdomens förvildning och i all- seleniten - i min barndom hörde ringare iiii hemmets socialisering varligt sinnade sällskap, det hem- jag nog talas om en begynnelse till - en revolution som försiggår sa- met är ingen verklighet, ingen in- hem för olika yrken, såsom lära- golikt lätt emedan ostört och obe- stitution, utan delvis en ogrundad rinnehem och sjiimanshem, men märkt.
Ni har hört var vi nu för guldåldersfantasi men till allra hem för ensamställda mödrar - tiden födes och dör, ligger sjuka största delen ett tillhygge.
Vårt det vill räl säga mödrar utan och repar oss, vilar och rekreerar folk äger outtömliga fonder av barn - och hem för arbetssökan- oss.
Men litteraturen och de äldre de kvinnor drömde man knap- generationernas minne bevarar past om.
den kuriositeten att dessa livs- - Nej sådana udda varelser funktioner för inte värst länge sen unnade man ingen tillflykt, men opåtalt avlöpte inom de strikt det forna hemmets väsentligare uppgifter, snävt tillgodosedd i de.
plats för dåligt lynne.
Begriper ni oss nu?
— Så gott som - erkände tack- samt främlingen från månen.
- De lamenterar över brist på slid- före, och s &amp; äger de inga andra åkdon iiii biler.
göra snarare än att tolka en dik- tare.
Teatern skulle vara själv- härskare, dess konst skulle vara en syntetisk konst, skapad av skåde- spelaren och regissören tillsam- mans, och med diktaren blott som hjälpare och anskaffare av mate- rial.
I den syntetiska teatern skulle skapas dramatik genom kroppslig teknik - ända till akro- batik - samt genom rytm och li- delse.
Dess mål var en samman- smältning av emotion och form med så litet intellektuell barlast soni möjligt.
Det har säkert inte undgått nå- gon iakttagare under det sista de- cenniet, att en viss misstämning gjort sig gällande i konstens värld, även i måleri och mu- stad väckte också åskådarnas var- rik, mot intellektuellt inflytan- de överhuvudtaget.
Man ville ha fram något n y t t, något tan- kefritt, soni man kallade » den som allmänheten ej bör försurmma emotionsfyllda formens konst ».
Men denna moderörelse fann att uppskatta.
Kvinnosidan är föga givande, kanske mindre resonnans in- vilket huvudsakligen ä r rollernas om teatern än på andra områden.
fel, men kanske även regiens.
Hur Kanske var den svårast att reali- skall Jessie Wessel som Selma sera inom dramatiken.
Få ha bli- Brattsberg kunna få något röran- vit övertygade, att teatern är en de patos över sitt emancipations- autonom och uregen konst, p å an- utbrott, när hon samtidigt förlöj- dra sidan dikten, levande blott ge- ligas av en krinolin?
S i l l trots nom teknik, emotion och inspira- för det erkännande, soni på mån- tion hos skådespelaren och regis- ga håll i pressen kommit sextio- sören.
Tvärtom tycks det på nytt talskostymeringen till del, vågar konstaterat, att teatern - efter jag anse beklagligt, att » De ungas utflykter och utsvävningar i det förbund » ej spelas i moderna blå - som räddning återvänder dräkter.
Det är inget tidsstycke, t i l l diktaren, till tanken, till idén.
har ingen historisk begränsning, Teatern behöver ett andligt inne- utan gisslar med het indignation håll, som e j blott är emotion och fåfängan, egennyttan och bristen skönhetsdyrkan utan också re- på sann idealitet hos den moder- flexion.
Intellektets aktiva ingri- na iniinniskan.
Det förefaller mig, pande i konstnjutningen är ett att diktaren själv helst såge, att ofrånkommligt särdrag i det mänsk- det ryckte åskådaren så nära som liga psyket.
Att liksom springa möjligt.
Men kostymeringen i ett bort från tanken har ännu inte gånget tidsskedes dräkter skjuter Iyckats teatern, vilka intensiva an- ett skådespel mera i fjärran, skå- strängningar efter primitivitet i ' despelarna få svårare att vara na- känsloruset, som än genom alla turliga, det blir en atmosfär av medel trollats fram.
Det är be- panopt ikon eller marknadsupptåg, svärligt med människohjärnan, som visserligen fängslar mera när strävandet att emancipera sig barnsliga sinnen, men det är e j därifrån, för att njuta mera, re- dessa utan de djupare och mog- siilterar i a t t den alltmera gör sig nare, dom ledningen skall söka gällande!
tillfredsställa.
Den kritiske åskå- Den autonoma teatern tendera- daren finner även störande, att de att bli cirkus och varieté, emu- en stor människomassa försvin- tionen utan tanke blev sensation ner i f r u (varför kallas hon ma- utan njutning, dramatik utan lit- dam?)
Rundholmens utskänk- teratur blev teknik utan konst.
ningskiosk, som synbarligen e j Men den obildade publiken skul- rymmer mer iiii fem, sex personer.
le kanske anammat den likafullt, Tyra Dörum som nämnda dam om de stora skådespelarna accep- gör sig bra och roar mera iiii rol- terat den.
Dess bättre synes den len i och för sig förmår.
store skådespelaren alltjämt hål- la sig till den stora dikten, när valet står honom fritt.
Han vill ingen frigörelse från litteraturen.
pa med parollen: » Låt oss frigöra Han vill e j skapa a v intet, han teatern från litteraturen!
Låt oss vill en syntes av teatern med dik- för teaterns egen skull befria den taren.
Därigenom ha ej blott Ibsen från diktarna! » Några ensidi- och Björnson en renässans utan ga teatermän t rodde sig ha upp- alla dramatiker, med både tanke täckt teaterns nutoiionii.
Enligt och känsla, hopp om ett återvän- dem hade teatern allt annat att dande.
Violaine.
Dramaten har i Halfdan Chris- tensen fått en lycklig tolkare av advokaten Stensgårds briljanta strebertyp.
Stycket är Ibsens i Sverige mest kända Iustspel och behöver ingen redogörelse för den- iiii i idnings Iäsare.
Det kan disku- teras, om inte Ibsen menat få fram en bittrare, skarpare satir än den godmodiga farstiiiibrr, soni ges av Dramatens för övrigt berömvärt väl hopsmälta ensemble, men så- dant stycket nu serveras är det skickligt t tillrättalagt för att entu- siasmera den stora publiken.
Pre- miärens ovationsartade bifall rik- tades naturligtvis i första rummet
Pacifistisk orientering i försvarsfrågan.
het vunnit sympatier inom Natio- nernas förbund.
Skandinaverna h a emellertid ställt sig synerligen av- visande till tanken a t t i förbun- gående skall här nämnas soiii ett las på en stat som inträtt i denna dets nuvarande ofullkomliga glädjande faktum, a t t det första sammanslutning?
skick ge sig in på någon som helst som på internationell väg Villkoren ä r o i korta drag des- ny allians för militära ändamål.
för a t t få Förenta staterna sa: när riksdagen år 1920 beslöt Vad som här i korta drag skis- med i Nationernas förbund har ut- Sveriges inträde i folk förbundet gått från kvinnohåll - det ä r innebar detta a t t vårt land åtmin- kvinnornas fredsförbunds kon- stone på papperet uppgav sin neu- kommande skyldigheter om ga- gress i Washington, som pågår i tralitet.
Artikel 16 i förbunds- rantiförslaget går igenom - i dessa dagar.
akten anger en viktig del av våra händelse av krigsutbrott eller Det är inte för att Nationernas skyldigheter med orden: » Om krigshot.
förbund är fullkomligt utan för medlem av förbundet griper till E n annan sida av förbundets att det ä r ofullkomligt, soni vi krig skall ifrågavarande stat an- verksamhet iii det permanenta måste arbeta för Ort.
När vi freds- ses därigenom ipso facto ha begått fredsarbetet, det arbete som avser vänner vilja hålla på just denna en krigshandling emot samtliga att bereda jordmånen för samför- internationella organisation i övriga medlemmar av förbundet.
stånd och samverkan mellan fol- stället för att söka idealet på an- förbinda s i g att omedelbart ken.
i förbundets syfte ligger n a t håll, s å ligger ett av skä- tri alla handels- och affärs- len däri, att förbundets stadgar - förbindelser med den fördrags- förbundsakten - efter f y r a års brytande staten, att förbjuda alla nötning i väsentliga delar v i s i t sig förbindelser mellan sina medbor- motsvara de krav, soiii kunna stäl- gare och medborgarna i ifrågava- las på en effektiv internationell rande stat samt att förhindra alla rättsordning.
Ville staterna en- affärs-, handels- och personliga soiii inom sig bär fröet till kri- dast strikt följa dessa stadgar, förbindelser mellan denna stats giska förvecklingar.
Dessa pre- funnes ej anledning klaga.
medIborgare och I I medborgarna i ventiva åtgärder mot krig, verk- E t t annat skäl till förtröstan på varje annan stat, oberoende därav, ställda på den fredliga odlingens Nationernas förbunds framtid huruvida den tillhör förbundet el- skilda områden, utgöra den hit- ler icke. » tills mest vägande delen av för- Medlemskapet i N.F.
förpliktar bundets arbete.
Detta arbete tor- på sätt och vis till att ha r i t na- de v a r; ~ väl bekant, här må endast stater, vars ombud sitta i Natio- tionellt försvar.
Nationernas för- i största korthet några punkter nernas förbund, hota att dabba bunds råd skall nämligen, om ett antecknas på förbundets kreditsi- samman, så finns det alltid till- krigiskt angrepp äger rum, råda da.
På det sanmitära området ha räckligt många av deras kolleger, de närmast intresserade regerin- betydelsefulla ting uträttats, bl.
a. som ha ett ideellt eller materiellt garna vilken militärstyrka de bö- genom att bygga en barriär mot intresse av att katastrofen avvär- ra använda och vilka åtgärder de de smittosamma sjukdomar, som jes.
Detta visade sig t. ex. förra överhuvudtaget skola vidtaga för efter kriget rasat i östern.
På det hösten i konflikten mellan Italien att uppfylla de skyldigheter till humanitära området kan nämnas och Grekland - det gick si och vilka medlemskapet i folkför- krigsfångarnas utväxling och så med rättvisan, eftersom under- bundet förbinder.
1 Denna an- hemtransport genom Nansen-or- handlingarna utmynnade.
i att visning får dock ej uppfattas ganisationen.
Förbundet har vi- Grekland måste betala ett avse- soni en befallning.
Vi äro värt skadeståndsbelopp för ett icke genom Nationernas för- obevisat brott; men kriget med bund skyldiga deltaga i krig, alla de vådor det kunnat medföra i varje fall h a r skyldigheten en rättsliga åtgärder och p:@~ annat för d e t utpinade Europa blev dock snarast » moralisk » karaktär.
Vad sätt bekämpa den vita slavhandeln avstyrt.
vi däremot under alla förhållan- underligt det kan låta knap- T Nationernas förbund äga vi den äro skyldiga till, lir att, såsom past höjt förbundets anseen- alltså sedan fyra år tillbaka en artikel 16 uttrycker, avbryta alla de i den allmänna opinionen.
sammanslutning, som omfattar 54 förbindelser med den fördragsbry- omänskliga kvinnodeportationer, Det har snarare kommit a t t bilda länder med en grundlag som visat tande parten samt lämna f r i som i vissa orientaliska länder en sorts relief till dess oförmåga sig hålla måttet, en permanent passage At de militära styrkor för- ägt rum efter kriget.
Det arbe- a t t i de stora konflikter, där det domstol, som skall avgöra tvister bundet skickar.
Hotet om en all- te soin nedlagts på » österns nyk- gäller krig eller fred, uppnå ett mellan staterna, en internationell män ekonomisk blockad anses va- terhetsfråga », opiumfrågan, visar rättvist avgörande.
Varje gång arbetsbyrå med en budget på 8 rit förbundets starkaste kampme- a t t förbundet icke, som man i i i be- folkförbundet kommer med en n y millioner, ett organ för kolonial- del gentemot en felande stat.
nägen tro här hemma, uteslutan- årsberättelse fråga sig dess veder- makternas förvaltning, en byrå För iitt förverkliga Nationernas de är en europeisk, utan en alla sakare ironiskt vad d e t tjänar till för interlektuellt samarbete, samt, förbunds egentliga och mest vä- världsdelar vidkommande angelä- a t t beivra haremsväsendet och såsom centrum för det hela, sekre- sentliga syfte h a r bland annat till- genhet.
E n av de mest framgångs- opiummissbruket, iitt lagstifta för tariatet i Genève, e t t ämbetsverk satts ett utskott - det s.
k.
av- rika åtgärder, som vidtagits på det intellektuella samarbetet och med 300 anställda.
Detta ä r allt- rustningsutskottet, där under de det ekonomiska området har varit diskutera lämpligheten av ett så den y t t r e formen - det åter- gångna åren herr Branting varit hjälpen till Österrike.
A t t detta världsspråk, när förbundet ändå i står ännu a t t få se denna impone- medlem - soin speciellt lir syssel- land på relativt kort tid kunnat vanmakt nödgas åse hur staterna, rande skapelse fylld av det levan- satt med att få till stånd en ned- hämta sig från en katastrofartad nu soiii förr, driva sitt nationa- de innehåll som det endast kan skrivning av krigsberedskapen.
misär, kan till stor del tillskrivas listiska intrigspel om länders och f å genom regeringar och ombud, Det nuvarande världsläget och Nationernas förbunds finansför- människors öden.
soni avsvurit den nationalistiska den hos alla nationer, även för- valtning.
Men för det första har förbun- intressepolitiken, samt först och bundsstaterna, ingrodda föreställ- Visserligen har förbundet även det, såsom jag nyss sökt visa, icke sist genom en intresserad och ningen om rustningarnas förmå- inom storpolitiken vidtagit åtgär- varit alldeles maktlöst vid krigs- verksam folkopinion i alla länder ga att garantera freden, har gjort, der för att på underhandlingens hat.
Redan i sitt nuvarande brist- En fråga soni man ofta hör iitt resultatet av detta ttskotts ar- och förlikningens väg förebygga fälliga skick utgör det en freds- framställd lir denna: vad innebär bete hittills icke varit lysande.
Det oroligheter mellan folken.
De underhandlingar, Om garanti.
Sveriges medlemskap i Nationer.
mest uppmärksammade förslaget här endast påminnes om Ålands- övertalningar och kompromisser, nos förbund, vilka fordringar stäl- har varit frågan om en garanti- frågan och den italiensk-grekiska som äga rum när två stater råkat traktat.
I s y f t e a t t påskynda en konflikten, så blir det emellertid i delo med varandra, äro till sin allmän minskning av rustnings- genast uppenbart, a t t förbundets natur ägnade och ha även i prak- bördorna föreslog lord Robert Ce- verksamhet i detta hänseende icke tiken visat sig besitta en anmärk- cil år 1922 med biträde från ä r så odisputabel soin när det gäl- ningsvärd förmåga a t t avkyla franskt håll, a t t instifta en sär- ler de humanitära frågorna.
Det stridslusten.
Om man därför sub- skild garantitraktat - antingen kan väl icke bestridas, att man i traherar de alltför stora ord soni allmän eller inom vissa särskilt förstnämnda fråga utnyttjade ingingo i doptalen vid Nationer- närliggande staters område - den fredligare partens konsilianta nas förbunds instiftande, så kan soni avsåg att stärka förbunds- sinnelag och i någon mån lät rätts- man helt n y k e r t konstatera, att medlemmarnas skyldighet a t t synpunkterna vika för opportuni- har förbundet icke blivit något även materiellt bistå varandra ut- tetessynpunkterna.
I italiensk-gre- annat, så har det i varje fall bli- över vad soni gäller i artikel 16. konflikten avvärjde förbun- vit en internationell fredsbörs, där Grunden till detta förslag h a r va- förlikning och försoning stå hög- re i kurs än militära utvägar.
Vi rit den erfarenhet man efter freds- slutet fått av den osäkerhet och sagts, en fred utan rätt ha i alla fall kommit ett bra styc- som alltjämt misstänksamhet, k ~.
om freden - freden till varje präglar förhållandet mellan stater- bund nträttat i socialt och p r i s - blir ett eftersträvat mål i na.
Garantiförslaget har i allmän- humanitärt hänseende har, så den mellanfolkliga politiken.
(Forts. från sid.
I.)
, Men detta är förvisso icke nog!
Den mänskliga rättfärdighetskän- slan ä r icke tillfredsställd och får icke låta sig nöjas med mindre än det Nationernas förbund som före- svävat förbundstankens stora målsmän, en Rousseau, en Wilson.
Detta ideal kan endast förverkli- gas genom iitt folkförbundet får makt - t y även för a t t göra rätt fordras det makt.
Det iii ' uppenbart a t t Nationer- nas förbund, som efter allt att dö- rna betraktas soin en quantité négligeable i den aktuella för- svarsdiskussionen, dock till sist är pacifismens enda tänkbara an- knytningspunkt till e t t ur freda- synpunkt s &amp; föga tilltalande före- tag som en ny härordning, Endast när vi tro på Natio- nernas förbund blir det någon mening med a t t ha ett för- svar, först a t t brukas i förbun- dets tjänst och sedan, när och om bättre t i der komma, att avvecklas av förbundet jämsides med andra länders krigsberedskap.
Huru de som icke tro på ett Na- tionernas förbund, soni icke ens
M ö te S p l ats en.
1918 Nordiska kvinno- de av riksdagen år indragna mili- tära övningarna för skolungdom vid vis- sa Iäroanstalter måtte återinföras, vilja o r d i n a r i e c e n t r e a l s t y r e l s e m ö t e vi härmed uttala en kraftig protest mot möte detta förslags antagande.
I en tid, då inom frisinnade kvinnors riksförbund alla stater icke minst de neutrala, sträva bund rum rum fredag den 20 juni 1924. va, ' att genom en internationell I samband med Centralstyrelsemötet rätts- och fredsorganisation för framti- kommer landsmöte öppet för samtliga den söka undvika kriget och d~ för- las medlemmar i KatrinehoIm av Riksförbundet, fredag e. och att hållas lördag ödelser införande innebär en stor nämnda fara, övningars då därigenom &amp; er- politiken, borde väl ändå vara a t t denna icke rekryterades a v kongressen.
endemän som ha en rent yrkes- mässig a t t a t t odla patriotism (Forts, från sid. 2) tism som sin högsta dygd.
- för de^ som e f t e r kongressen denna långa och naturligtvis på samma gång genom sin önska bese F i n l a n d finnas ett fler- över- tal förslag till reserouter upp- korthet otillfredsställande Det kan emellertid i fråga om blick över folkförbundet har gjorda.
V i meddela här e t t: v i l j a ha n¨ågon internationell rättsordning, kunna invagga s i g i förhoppningen att något a v d e nu härordsningsförslagen föreligande gen kan utgöra ett e f e k t i v t skydd för vårt land vid ett eventuellt an- fall, må bli en sak för dem själva a t t söka f ö r k l a r a nationernas förbund icke nog of- synts m i g nödvändig för a t t a n g e a v p a c i f i s m e n väsentliga ta upp att tron utan gärnin- ett gar är rep^^ död.
särskilt ha de freds- verksamhetsområden V i äga icke v ä n n e r som icke sig sig det ra- i S v e r i g e en populär propaganda,.
barnen redan i skolan skulle påverkas i dag den 20-21 juni.
Utförligt program kommer längre krigisk anda och övas i vapnens bruk tran genom Utan tvivel kan sport ungdomens m. m. fullt fysiska tillgodo- fos- hoppas mycket av samarbe- fram att i Tidevarvet meddelas, brev från Hälsingfors.
vi tet mellan de nordiska ländernas Umeå kvinnor och åt att ses även utan dessa övningar, vilkas för folkförbundets Syfte.
D e t h j ä l - glädja Oss vid Frisinnade Kvinnors årsmöte skadliga verkningar ur fredssynpunkt dikala steget mot en fullkomlig avrustning, en oavvislig skyldig- per inte a t t våra politici då och 3:dje Nordiska kvinnokongreS- te omvaldes lektor Anna Grön- knappast torde kunna överskattas.
Det het att besegla sin relativa för- dig i sina väckelsetal g ö r a en reve- sen skall äga rum i Finland An- feldt till ordf.
Likaledes omvaldes sty- nämnda förslaget har också hos ansvars- kännande föräldrar och lärare i vida rens för nationernas förbund och mälningar om deltagande invän- relsens övriga ledamöter: lektor svarslust beta på med folkförbundets b r a g e l ö f t e förbätt- a t t ar- skänka det sina välgångsönskningar t a s med intresse kongressdelta- Öhngren, fru Elsa Gafvelin fru Dag- kretsar inom vårt land väckt djup för- till sekreterare efter stämning och stark opposition.
så länge folkets stora lager gare få f r i t t passvisum till vårt mar Wickberg fröken Elsa Schotte.
som flyttat från ga r, Tranås land samt 2o proc.
rabatt på över- förbättrande staden valdes fru Vilma Kinch.
knappast vet vad Nationernas samt E t t föredrag av fru Hanna Rosell om talade på inbjudan av Frisinnade D e t h a r talats om förbundets förbundet är, än mindre vad d e t ut- farten med ångbåt Rabatten g ä l - Rytmisk gymnastik hade samlat så tal- Kvinnor i måndags fru Ellen Hagen universalitet, om stärkandet av rättat vår Press har inte, sysslat ler till 1 j u l i F i n s k a statsjärnvägarna rik publik som den stora salen i Ordens- över ämnet: Personlighet och plitik.
småstaternas s t ä l l n i g och mycket med förbundet annat än när det garna bevilja 50 proc.
r a b a t t för huset kunde rymma.
Efter en biografi Inför en talrik och intresserad publik mycket annat såsom önskemål förtjänta gällt senstionsrykten från kon- resor i landet.
de skandinaviska över upphovsmannen till den nya sång- redogjorde talarinnan för en del av de ta a t t omfattas av en folklig pro- kongresserna och sporadiskt fö- gästerna erbjudes sålunda ett gottl dans-gymnastik-metoden il Jaques- ärenden, som vid årets riksdag särskilt propagande då d e t a v utrymmesskäl rekommande lärda utläggningar tillfälle att bese vårt land, som Dalcroze, som f. n. är berömd över hela, tagit kvinnornas uppmärksamhet i an- av en eller annan rättsfråga - en j u säges äga intresse för turister.
världen och vilkens system tillämpas i de språk.
Därefter genomgicks den libera- är omöjligt att h ä r ing~ \ på alla de åtgärder till folkförbundets lärdom som förmodligen faller På till att Amerika skildra själva f ö r k o v r a n som e n l i g t min m e n i n g hälleberget eftersom större delen fors.
därifrån reser man bekvämt med metoden.
som hon gjorde fängslande m a r e nykterhetsfrågan berördes även borde ingå i en frisinnad freds- av läsekretsen knappast vet någonting ångbåt över den stora insjön Saima till ehuru några unga elever e j kunde illu- och klarlades Frisinnade Kvinnors ställ- politik, vill j a g i detta samman- g o n t i n g om den bakgrund m o t vil- det idylliska Nyslott med det på öarna strera övningarna.
då undervisningen ning till densamma, vilket skingrade härligt belägna historiska slottet Olofs- fortgått endast denna termin.
Fru R., gängse missuppfattningar i denna hang endast påpeka ett förhållande ken specialfallet skall ‘ ses En av våra vackraste insjöstrå- som är seminariets musiklärarinna, har Punkt.
de, som kunde vara värt mera all- I England h a r en viss del av &amp; % d e r från Nyslott till Kuopio medlunder förra ' året på stipendium stude- J ö n k ö p i n g s l ä n s f ö r b u n d AV m ä n t beaktande än som hitintills f r i s i n n a d e KVINNOR dagspressen kont inuerliga syste- den berömda björkbeprydda Wäinölä- rat Dalcroze-Metoden.
kommit detsamma till del.
Den all- matiska lättfattliga redogörelser udden och den enastående utsikten från f r i s i n n a d e k v i n n o r norr- hade söndagen den I I maj sitt års- männa opinionen borde bli va- för förbundets arbete.
en ener- Puijo-backen över Finlands » tusen sjö- Köping mött i Eksjö.
ken för vad det innebär att gisk föredragsverksamhet har be- ar » - och öar.
Från Kuopio kan fär- Efter hälsningstal av Eksjöavdnin- hade den 2 8 april föreningsmöte var- nationernas förbund, som upp- drivits resultatet har också bli- den per ruiner järnväg Kajana och till utsikt över vid ordf. redogjorde för riksdagens be- gens Ordf. fru H. sjöStrand?
vidtog med fortsättas Kajaneborgs vit a t t d ä r finns ett allmänt in- ödemarksvidder.
Från Kajana begyn- handling av privatläroverkens statsan- stadgeenliga förhandlingar.
Till läns- ger sig v i l j a bryta med den gammaldags diplomatien, och tresse för folkförbundet man räk- ner den ur turistsynpunkt intressantaste slag och beslöt föreningen, efter diskus- förbundets Ordförande Omvaldes fröken sinn i ämnet, att göra ett uttalande an- Emma Aulin ' Till sekreterare nyvaldes införa full öppenhet i sina för- nar med dess existens i den poli- färden ned för Uleälvs många handlingar, fortfarande i en ut- tiska diskussionen både när det till Uleåborg.
E n nervspännande men gående betydelsen av att d i frågan på fabrikssystern fröken Elsa Pehrsson * färd i turistföreningens goda bå- nytt upptages i riksdagen även andra Jönköping efter fröken Tyra Johansson sträckning som tilltar år från år, gäller nationella och inernationella ofarlig tar, som styras av trygga edsvurna fors- kammaren antager den utskottsreserva- son * son, av sjukdom var förhindrad använder d e gammaldags diplo- internationel a problem.
farare, från Uleåborg är det endast tion, som av första kammaren antagits.
mottaga återval.
övriga styrelsemedlemar Huskvarna ni Hilma Hellström inledde däref- mar: fröken A. Bejbom materna i sin tjänst.
vådan här- d e t förefaller nu som om några timmars resa till Haparanda vid K v i n n o r, med det svenska gränsen.
Färden söderut går ter frågan Om bättre vård å t fattiga fru e. Corne, Tranås, och fru H ' Sjö- av är uppenbar.
De egenskaper, frisinnade genom Österbottens vida slätter per barnaföderskor, som diskuterades, var- strand Eksjö, omvaldes som utgöra den traditionella di- tidningsorgan som står till för- järnväg Fröken Emma Aulin höll därefter ett eller delvis med ångbåt över efter mötet enade sig om ett uttalande plomatiens största m e r i t e r d. V. s. eningens förfogande skulle äga Näsijärvi med dess omväxlande insjö- om önskvärdheten av fortsatt utredning, intressant och givande föredrag över taga landskap till » Finlands Manchester », såsom i den Östlund-Hesselgrenska ämnet En återblick på frisinnade nitet för d e t egna fosterlandets goda förutsättnngar att speciella intressen, stå ofta i di- upp den försummade opinions- Tammerfors, och vidare till » kultur- motionen föreslagits.
Föreningen hop- Kvinnors 10-åriga tillvaro samt vad velat och vill.
r e k t motsats till den internatio- verksamheten för Nationernas vaggan)) Åbo med dess ärevördiga dom- pades att andra kammaren måte, lik- organisationen Slutligen berättade fröken Elsa Pehrs- Icke minst ur den nu kyrka från 1300-talet och det historiska som den första, bifalla motionen.
nalism förbundet instiftats för a t t förbund.
aktuella synpunkten, kvinnornns slottet, som för tanken till Erik X I V: ~ Föreningen beslöt även att instäm- son om » den nutida grekiska kvinnan » organisera.
lägger man härtill och hertig Johans dagar.
Eller kan ma i ett av kvinnoföreningar i Ystad of- och om sina erfarenheter som sjukskö- a t t regeringarna - o f t a förmod- ställning till försvaret, skulle ett färden ställas tillbaka till huvudstaden.
fentliggjort uttalande av följande ly- terska i Grekland under världskriget- Det av god och otvungen stämning bur- Iigen av sparsamhetsskäl - dylikt upplysningsarbetet ha sin från Hälsingfors kunna även korta- delse: Med anledning av det förslag i årets na sammanträdet avslöts med gemen- skicka ministrar som äro ackre- stora betydelse re utflykter göras.
över dessa har turistföreningen I en tredje och sista artikel upp- ristföreningen tillställt kongressen de- kungl.
proposition » angående försvars- sam lunch.
diterade i närgränsande stater Om tillräckligt väsendets ordnande)), som innebär, att så framstår missförhållandet i tages ett eventuellt ställningstagande taljerade reseplaner antal deltagare anmäla sig, kan möjli- öppen dag En minister från ett gande till det militära försvaret gen en extra vagn ställas till resenärenas ten f ö r kongressdelegerade f m k litet land, som är representant i under rubriken: » Fredsuppgifter rernas förfogande.
folkförbundet, h a r, om han, såsom inom det nationella försvarets Utländska kongressdeltagare 150: inklusive festligheter och föreståndarinneplatsen o f t a är fallet, är ackrediterad hos ram. » Mia Leche.
böra vända s i g till Nordiska gemensamma måltider.
förfrågningar e n stormakt, en helt naturlig be- organisationens sekreterare i det ningar angående kongressen kun- nägenhet a t t vilja s t å väl i det bokkatalog och Kultur egna landet - i Sverige innehar n a ställas till kansliet, Vladimirs- hem v i d Norrköpings för barn är fattigvårds till ansökan upptagnings- ledig.
f ö r utom vana vid skötseln av ett hem fordras land vars gästfrihet han åtnjuter.
medföljer detta nummer av Tidevarvet.
fröken Axianne Thorstenson, gatan 12, Helsingfors Fredrika-Bremer-förbundets bv- hoppas på stor anslutning utbildning i sjukvård samt förmåga Och vi D e t t a kan i viss mån binda hans Förlaget i fråga har under sin tvååriga vana att handleda barn i lek och arbete.
handlingsfrihet.
Det minsta man verksamhet redan hunnit skaffa Sig ett Stockholm), detta uppdarg och hälsa de utländska gärsterna ansökningshandlingar med betyg och re- referenser torde insändas t i l l undertecknad för sin kulturellt betonade verk- rå, kan begära aV en församling, vars namn samhet vi rekommendera därför den - och genom denna köpa välkomna.
fattigvårdsstyrelsen ordförande.
före den huvudsyfte ä r att göra internatio- innehållsrika katalogen till våra läsares kongresskort, som berättigar till .i Å vägnar: 23 maj nalismen till en faktor i världs- studium A.
Ä. Norrköping den Sam.
8 Tysell.
maj 1924. ovannämnda rabatter Avgif- styrelsens vissa!!
:: !izr; Ei$a länder och i -- LEDIGA PLATSER platsen sam- en 6 GETINGEN R O M A N av E.
L.
V O Y N I C H - Padre, ni frågade om jag kunde lita på er?
Kan inte ni också lita på mig?
Fanns det något att berätta, så skulle jag berätta det för er.
Jag skall aldrig glömma vad ni yttrade till mig den kvällen, men jag miste gå min egen väg och följa det ljus jag ser.
Monanelli plockade av en ros, ryck- te av blad efter blad och kastade dem i vattnet.
- Du har rätt, carino.
l å t oss inte orda mer om detta, ord hjälpa så föga.
- Ja, ja, vi går väl in då, III.
Hösten och vintern passerade utan händelser.
Arthur arbetade träget och fick föga tid Övrig, men åtminstone en gågn i veckan sökte han ett tillfälle att få träffa Montanelli.
Ibland korn han for att få hjälp med någon svår bok, men vid dessa tillfällen resonerades det endast om studierna.
Montanelli, som snarare kände än var medveten om den osynliga mur som rests emellan dem, drog sig för allt som kunde tydas som ett försök att återknyta den gamla för- troligheten.
Arthurs besök beredde ho- nom mera oro än glädje, Sa prövande var det att uppföra sig som om ingen- ting hänt.
Arthur i sin sida lade mär- ke till förändringen i padrens väsen, utan att förstå orsaken, men då han hade en känsla av att detta på något sätt sammanhängde med » de nya ideér- na », Sa undvek han att tala om det som ständigt upptog hans tankar.
Men han hade aldrig älskat Montanelli högre än nu.
Känslan av otillfredsställdhet, av andlig isolering, som han förgäves sökt kväva med teologi och ritual, för- svunno när han kom i kontakt med)) det unga Italien)).
De osunda fantasierna som alstrats av ensamheten och livet i ett sjukrum, utplånades, och tvivlen, mot vilka han bett om hjälp, inställde sig icke längre.
Med den nyfödda en- tusiasmen skapades också ett friskare och klarare religiöst ideal samt en kän- sla av frid på jorden och människorna en god vilja.
Hela världen stralade emot honom och han fann något att.
hålla av även hos de människor han tyckt sämst om.
Montanelli, som i fem års tid varit hans ideal omstrålades nu av den gloria som tillkommer en ny lä- ras profet.
Med passionerad iver lyss- nade han till padrens predikningar och sökte i dem spåra en viss gemenskap med det republikanska idealet, liksom han i evangelierna fann uttryck för d e mokratiska tendenser.
En dag i januari besökte han semi- nariet för att återlämna en lånad bok.
Då han fick höra att Montanelli var ute gick han upp i dennes privata studer: kammare, satte boken tillbaka på hyllan och skulle just lämna rummet då titeln på en bok som låg på bordet fängslade hans blick.
Det var Dantes » de M o - narchian » Han bläddrade i den och blev snart så intresserad att han icke hörde när dörren öppnades och stäng- des.
Först när Montanellis röst ljöd bredvid honom, vaknade han upp.
- Jag väntade dig inte i dag, sade padren och kastade en blick på boken men jag hade just tänkt skicka ett bud efter dig för att be dig komma hit i af- ton.
- ä r det något särskilt; jag är näm- ligen upptagen i kväll, men jag kan skicka återbud, om - - Nej, det går lika bra i morgon.
Jag ville träffa dig, därför att jag reser bort om tisdag.
Man har skickat bud på mig från Kom.
- från Rom.
Hur länge kommer ni att stanna där?
- Brevet nämner)) till efter påsk ».
Det är från Vatikanen.
Du skulle fått veta det genast, men jag har varit Sa - J a, men jag är i alla fall glad.
upptagen av att ordna med seminanet -- Det vet jag däremot inte om jag och den nye föreståndaren, att jag inte är.
haft mycken tid övrig.
Han slog sig ned vid bordet och hans - Men padre, inte kommer ni väl ansikte såg sorgset ut.
Det påminde att lämna seminariet?
icke om en mans, som nyss fått en hög - Det måste bli Ca, men antagligen utnämning.
kommer jag tillbaka till Pisa, åtminstone- - ä r du upptagen i eftermiddag ne för någon tid.
Arthur, sade han efter ett ögonblick, an- Men vad är anledningen till det- nars vore jag glad om du stannade en ta?
stund.
Jag är litet ur gängorna, och - Ännu är det inte officiellt, men jag vill se Ca mycket som möjligt av man har erbjudit mig en biskopsstol.
dig innan jag far, - å padre.
Var då?
- J a, jag är inte upptagen förr- - Det är just för den sakens skull än klockan sex.
jag reser till Kom.
Platsen är icke be- - ä r det ett av dina vanliga mö- stämd.
ten?
- Är den nye föreståndaren utsedd?
Arthur nickade, och Montanelli byt- - Fader Cardi har fått utnämningen te hastigt om samtalsämne.
och anländer i morgon.
-- Jag måste tala om dig själv, sade Har inte detta skett mycket plöts- han.
ty under min frånvaro måste du ligt?
anlita en annan biktfader.
- Jo, men det händer stundom att - Men när ni kommer tillbaka far man icke får veta Vatikanens åtgöran- jag bikta mig for er?
den förrän i sista ögomblicket.
- Behöver du fråga om det, min - Känner ni den nye föreståndaren?
käre gosse.
jag talar endast om de tre - Inte personligen.
men han är myc- fyra månader jag blir borta.
Vill du ket ansedd.
gå till någon av biktfäderna i Santa - Seminariet kommer att sakna er Caterina?
oerhört - Ja.
gärna det.
- Det vet jag inte, men jag vet att De talade en stund om andra saker, du kommer att sakna mig, carino; kan- varefter Arthur reste sig för att gå.
ske lika mycket som jag kommer att (forts.) sakna dig.
-
