# ID: svediakorp-per3181
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1924
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,359
# sentences: 572
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


NR 17 - 26 APRIL NR 17 - 2 ÅRG.
i OCH UTGIVARE Ellen Hagen REDAKTÖR D e n f Ö r S t a k V i n n a n i Tidevarvet n:r 17, ' en regering.
Påskoffensiven visar hur till ytt erl ighet spl ittrade meningarna i försvarsfrågan äro over hela Ian det Nina Bang undervisningsministet.
lagstiftande forsamling, så a r nu Danmark det första a v de nordi- ska Iänderna, som vågar taga ste- get ut och giva en kvinna rum vid konungens rådsbord.
Fru Sina Bang ar född 1866, filosofie magister och medarbetare i Socialdemokraten.
Under åren 1913-17 tillhorde hon Köpen- hamns stadsfullmäktige och blev 1917 medlem av landstinget.
Vi önskan och hoppas att henne blir förunnat att göra en gagnelig in- sats på det for landets ungdom be- tydelsefulla område dar hon nu ar högsta instans. '
om Morgondagens krig åter en ny uppfinning till snabb och ef- fektiv utrotning av människorna.
— * Av Gandhi-serien ger Elin Wägner den tredje uppsatsen.
Ernst Beck man minnesord.
ägnas några Vad skall jag bli?
Svenska kv innors medborgarförbunds pla- nerade stora utställning av kvinn- liga yrken Fredrika Bremer-förbundets 1924 i i I REDAKTIONEN- Elin Wagner På s k off e n s i ve n.
Under påskhelgen ha partierna mönstrat sinn ståndpunkter i for- svarsfrågan inför väljarna, vilka pliktskyldigast synas ha delat de ilsikter, som framförts av den ta- lare, de åhört.
Åtminstone om, man får döma a v applåderna och resolutionerna.
Det framgår av denna påskmönstring, att det finns resonans for alla förslag ute i bygderna.
Högern I Sundsvall sluter troget upp omkring hr Star- back, nar han förklarar, att han helst skulle vilja gå betydligt ut- over regeringsförslaget, och pro- fessor Lindskog vann nere i Skå- ne uppenbarligen likaledes stod Nina Bang.
från sin publik, när han målade det världspolitiska laget i mörka färger Rent entusiastisk var an- slutningen i samma provins till greve Hamiltons klart pacifistiska tal och hans förnyade krav på den.
allmänna värnpliktens avskaffan- de, och västerbottningarne sente- Så kallas i en motion vid 1919 träffande detta 10 kapitlets be- framsynt socialpolitik är att i rade ty dligen hr Roséns uttalande, års riksdag kravet på losningen stämmelser om understod åt an- hemmet - och utan fattigvårds att den lösning, som skall åväga- av frågan om understod åt ensam- kors barn.
karaktär - giva den hjälp åt mor bringas, hor gälla endast 5 år.
Till stående mödrar med minderkriga Fru Agda Östlund m. fl.
ha vid och barn att de kunna få hålla till- Skovde, den hittills mest kritiska barn.
» Ingen kortsynt sparsam- årets riksdag i en motion (nr 453) sammans och ej, som nu så ofta punkten på regementsindragnin- het får hindra stravandena här- sökt radda denna for så många vid familjefaderns frånfälle sker, garnes orolig?
front, hade deta- vidlag », heter det vidare, » de of- fattiga, ensamma kvinnor och brutalt och kanske for all framtid cherats ingen mindre än hr Per Albin Hansson, som ställde i ut- fer, som bringas för ett socialt ny- barn oändligt betydelsefulla frå- skiljas åt.
daningsarhete av denna art, äro ga.
I motionen begäres att, for Att det bakom detta krav på sikt, att staden skulle få behålla besparingar for framtiden ».
Den- vinnande av en provisorisk los- human lagstiftning sedan länge sinn regementen.
Den motivering, na motion bifölls av Andra kam- ning, fattigvårdskommitténs for- finnes en samlad opinion synes av som åtföljde detta meddelande, är maren, men avslogs i Första kam- slag harutinnan inarbetas i den Socialdemokratiska kvinnokon- utan tvivel det i all påskförkun- maren med hanvisning till att in- kungl.
propositionen samt att riks- gressens uttalande år 1914, Lands- nelsen mest märkliga.
U tgående vänta den då arbetande fattig- dagen måtte besluta, foreningens for kvinnors politi- från det förut ofta åberopade sak- vårdslagstiftningskommitténs be- » att i skrivelse hos k. m:t an- ska rösträtt uttalande 1918 och förhållandet, att det socialdemo- tänkande i frågan.
Betänkandet hålla, att k. m:t måtte låta verk- Frisinnade kvinnors mötesresolu- kratiska förslaget ej är definitivt beträffande vilka regementen, som kom och i dess 10 kap. gives for- ställa utredning angående på vil- tioner 1919. slag om vård a v barn till ensam- ket satt och efter vilka grunder Änkornas historia är ett av de skola indragas, men att detsamma stående mödrar.
understod till änkors barn for mörkaste kapitlen i kulturhisto- givet vissa anvisningar for en Vid krets riksdag har k. m:t i framtiden lampligast må kunna rien Det har blivit sagt att kvin- koncentrering av regementsför- proposition nr 150 framlagt en ny beredas ävensom for riksdagen nans stallning ur en mätare på fol- läggningarne åt norr och öster, lag om samhällets barnav ård, som sky ndsamt framlagga de förslag kens kulturståndpunkt, ankans förklarar hr Hansson, att det for- nämsta skalet for denna senare torde vara det i särskild grad.
nära ansluter sig till fattigvårds- utredningen kan föranleda. » anordning nu forfallit sedan - kommitténs förslag, utom just be- Vad det har främst galler av och här kommer det märkliga - från militärt håll gjorts gällande, Då i England Mac Donalds mi- Frågan om ogifta eller Gifta nistär var under bildande, visste lärarinnor debatteras i amerikan- ry kt &amp; förtälja att densamma ska facktidskrifter Margaret Bondfield skulle få en kvinnlig medlem.
Det ryktet blev * Den över hela världen upp- tyvärr ej besannat, - Margaret märksammade utställningen i Bondfield - var säkerligen mo- London skildrar fru Lilly Classen gen för uppgiften, fast tiden ej i ett Londonbrev.
var mogen for henne.
* Nu blåser ministervinden från Annamiten kallar Elin Wägner Danmark och den tyckes hålla i sig ett stämningsintryck från ockupe- Liksom Danmark efter medbor- garrättens utstrackning till kvin- r at område * norna genast beredde plats I Teater skildrar Violaine för det största antal kvinnor Ingolf Schanches högst konstnär- som dittills tagit plats i någon l i g a framstallning av huvudrollen i Björnsons drama Paul Lange och Torn Parsberg K J talar De n internatio- nella lok alpatr iotismen.
i F r a m s y n t s 0 c i a l p 0 l iti k årsmöte har hållits under ordfö- randeskap av fru Lizinka Dyrs- sen, som erinrade om att 1923 vore förbundets fyrtionde arbets- år.
Till vice ordförande utsågos fru Gerda Hellberg, Karlstad, fröken Ada Arvedson, Örebro, och fröken Kerstin Fjetterström, Stockholm, till sekreterare fröknarna I. von Plomgren och E. Kleman.
Fröken v. Plomgren redogjorde för förbundets verksamhet ’ under I Första kammaren har hr Adel- 1923.
Fru G.
Törnell talade om de åt- swärd m. fl.
och i andra kamma- gärder som hittills vidtagits för ren hr Jakob Pettersson i Söder- realiserande av planen på en tälje m. fl.
motionerat om skrivel- Kvinnornas egen byggnad i Stork- se ' till k. m:t angående vissa all- h olm.
D i skuss ionen om förbättrad, minna vals byggande på en me- vård år barna föderskor inleddes tod, som mera möjliggör direkta personval.
av fru Agda Östlund.
Riktlinjer till ett F. B.
F:s ut- I motiveringen påpekas at t överensstämmelse icke kan anses talande ang. förslaget till lösdri- varlag inleddes av advokat Ma- råda mellan vårt nuvarande val- sätt och de grunder på vilka vår thilda Staël von Holstein.
På aftonen hölls offentligt möte författning är byggd.
Valhand- varvid doktor Lydia Wahlström Iingens uttryck av förtroende till talade om Domkapitlen och de personerna framhäves icke genom en valmetod, vilken tvärtom skju- kvinnliga prästerna P a r t i v a l eller p e r s o n v a l.
ter personlighetsmomentet i hak- grunden och lägger huvudvikten på partibeteckningen.
I stället för att i främsta rummet få rösta på personer röstar medborgaren på en partibeteckning, utan att kun- na bedöma vems val hans röst kommer att gagna.
Motionärerna finna nödvändigt att en undersökning angående till- lämpning i största möjliga ut- sträckning av en personvalmetod med det snaraste fullföljes.
Både de, som hylla majoritetsvalens princip och de som äro anhängare av proportionalismen borde åtmin- stone tills vidare kunna ena sig om, att kräva en på direkta per- sonval grundad proportionell val- metod.
Konstitutionsutskottet har ' av- styrkt motionerna.
I motiverin- gen framhålles bl.
a. vikten av, att väljarna genom längre tids till- lämpning av samma system vinna förtrogenhet med detsamma och härigenom i större utsträckning kunna bestämma valens utgång.
Reservationer ha anförts av hrr Dahl och Lyberg m. fl.
2 T I D E V A R V E T TIDEVARVET^ Londonbrev.
Gifta lärarinnor.
I Amerikas skolvärld tyckas konventionella åskådningen göra Vintern här i London har varit De 10,000 boyscoutar, som skola förhållandena vara helt olika de sig alltjämt gällande.
Den lära- den längsta och svåraste i manna- samlas här i början av augusti, 9.3 REDAKTION: Norr a&amp; @ EXPEDITION: Norr ör per millimeter ............
Efter i STOCKHOLY ipl) %- Ledamot ar Telefon Norr Familjerätt.
ompiende.
Norr STOCKHOLM.
Boutredningar och Infört genom Sara - Mottagning: i. Tel. Stockholm.
1 14, Tel. 79325.
28 Kvinnlig ladugårds- och lantbrukselev plats hos Fröken Tamm, Fogelstad,Julita ---- är ju också en av de tacksammaste i den pågående striden om försva- ret.
Därest frågan går till val skall det väl ske ett under om Bon- deförbundet skall kunna hålla ihop.
Det tragiska för dess vid- kommande är ju, att dess förslag är det ojämförligt dyraste av alla.
Redan den omständigheten tor- de icke vara ägnad att stimulera bondeförbundarne till uppslutning vid årets val.
Åtminstone icke omkring sitt eget parti.
Man skul- le nog helst se, att man sluppe för- svarsfrågan i valstriden.
Vore den borta, kunde bondeförbundar- ne som vanligt rösta rent klass- egoistiskt.
Nu blir situationen minst sagt penibel.
Men den kan- ske kan bidraga till att fästa de- ras uppmärksamhet på hur det går, när man bildar ett parti och gladeligen lämnar de rikspoliti- ska angelägenheterna å t sitt öde för att med så mycket större ener- - for män hos oss rådande.
Lärarbristen sy- rinna, som fortsätter sitt skolar- minne, men nu har våren kommit komma att deltaga i denna uppvis- nes göra sig kännbart gällande.
Vi bete efter giftermålet, blir oftast på en gång.
Solen värmer så där ning.
behöva flera lärare och bättre så- föremål för en fientlig opinion, riktigt skönt, himlen är blå och Nöjena äro ingalunda avglöm- dana säger tidskriften The new öppet uttalad.
När hon fått en träden slå ut.
Parkerna äro fulla da.
Mer än en million pund ha sat- Republic.
Den återger d ä r j ä m t e som kan försörja henne, he- av påskliljor och andra vårblom- sats iför att roa publikum.
En u r ett nummer av American Edu- ter det, varför då inte lämna plat- mor och överallt ser man glada berg- och dalbana som är en en- cation en uppsats i ämnet av dok- sen åt en annan som behöver den människor.
Det är pås och då gelsk mil lång, en enorm danssal, tor John W. Withers, decanus vid bättre?
Eller har hon gift sig börjar Londons högsäsong, och al- två gånger så stor som Londons universitetet i New York, vilken med en sådan stackare, som inte la spå, att den skall bli ovanligt största konsertsal, ett skönhets- kan ha sitt intresse även för sven- kan försörja henne?
En dylik all- lysande i år.
Och så öppnas ut- tempel, där världshistoriens mest ska läsare, särskilt för de syn- män opinion spelar ut den äkta ställningen under stora högtidlig- ryktbara kvinnliga skönheter ha återuppväckta till nytt liv och tju- punkter förf.
anligger på frågan mannen i principstriden.
Har den heter den 23 april.
om de gifta kvinnornas förvärvs- gifta lärarinnan inte några barn, Utställningen, ja!
Det brittiska sa mänskligheten än en gång i ut- arbete.
En fråga som alltjämt så naturligtvis är det så, att hon kejsardömets stora kraftansträng- omordentligt vackra och stiltrogna ' har sin aktualitet.
undviker moderskapet för att kun- ning.
Alla de vitt skilda delarna dräkter och ett jättestort akvarium Antalet skolbarn växer så ha- na fortsätta sin tjänstgöring.
Hon av denna enorma sammanslutning, höra till d e största lockelserna.
stigt i Amerika att endast i sta- offrar sin verkliga kallelse, sin som omfattar en fjärdedel av hela Därtill komma de mindre nöjeslo- ten New York årligen behöves högsta plikt mot staten etc. etc. jorden, delta i den, och de ha gjort kalerna, vars antal uppgår till ett 9,500 nya lärare.
Det är icke en- Eller om hon har barn och dock sitt bästa för att ge en trogen bild tusen.
Det finns ett särskilt litet dast svårt att fylla denna nume- uttalar en önskan om att en gång av naturen, kulturen, industrien paradis för småttingar, där utbil- rär, då så stor del av den högsko- få återtaga det yttre arbetet, är och ' folket inom sina gränser, Ka- dade barnsköterskor och » gum- lebildade ungdomen väljer kom- hon en egoistisk och pliktförgäten nada, Australien, Indien, Sydafri- man som bodde i en sko.
ta hand merciella yrken, bristen blir än moder.
Vi tro ej, fortsätter dr W. ka, Kenya, Guldkusten, Vest In- om dem, när pappa och mamma större genom att så många lärare att någon kvinna skulle för någon dien, Palestina, Ceylon, Burma vilja studera utställningen allvar- förr eller senare ändra levnads- annan uppgift i livet vilja avstå etc. äro representerade.
Massor ligt.
Där finns det gunghästar och bana.
moderskapets lycka, glädjen och av infödingar från de olika kolo- gungor, leksaksjärnvägar, dockor Varför, frågar d r Withers, över- ansvaret att uteslutande ägna sig nierna ha kommit hit för att byg- och leksaker av alla slag.
Men så gives lärarbanan i så stort antal åt vården om egna barn, så länge ga sina byar, noggranna kopior av kallas det också.
» Drömlandet ».
Vi av dem, som utbildats för den- de behöva henne.
Men många hembygdens byar, och för att de- få inte heller glömma de många samma?
Anledningarna äro dels misstag föranledes av det hölje av monstrera sina diverse närings- biografer som äro införlivade med att arbetet är relativt underbetalt, överdrift som omger den sunda källor, visa tillredningen av mål- de olika koloniernas paviljonger, dels att byråkratism och partipo- kärnan av moderlighet och barna- tiderna, tillverkningen av kläder där filmer visas, som illustrera de litik verkar tryckande och förtar kärlek.
Av de gifta lärarinnor- o. s. v. respektiva ländernas natur, pro- lusten för arbetet.
Men de flesta na ha ett stort antal, omkring 15 Det har varit lustiga scener ute dukter och folk.
luckorna i leden är efter de unga %, inga barn, hur mycket de än vid Wembley på utställningsom- Svälta behöva vi e j heller.
Det lärarinnorna som gifta.
sig och nu- skulle önska det.
Av återstoden rådet.
Tolvtusen arbetare äro sys- finns en mångfald engelska re- tomatiskt lämna tjänsten, ehuru ha flertalet ett, två eller tre barn, selsatta där, och trafiken är natur- stauranger spridda över hela ut- detta mången gång icke behövde vilka snart äro så pass uppvuxna, ligtvis oerhörd.
Men Londonpo- ställningsområdet.
Men mycket vara nödvändigt.
Men de indi- att skolan övertar en del av deras Iisernas lugna humor har räddat mera lockande äro de restauran- rekta verkningarna av den gamla uppfostran.
Det är ju givetvis situationen.
Lastbilar med stora ger, som finnas i de olika koloni- förmånligast att, om hemmets snidade träelefanter fråga efter ernas paviljonger.
I parken vid ekonomi tillåter det, en mor kan vägen till Burma, andra bilar la- den sydafrikanska avdelningen,.
.. gi ägna sig å t sina egna.
En dag ägna tio till femton år av sitt liv stade med guldmalm för belysan- får man pröva på, hur maten sma- står man där och vet varken ut el- huvudsakligast å t vården av bar- det av guldframställningen eller kar på ett sydafrikanskt tåg (r ler in.
nen.
Yen tio till femton år av med säckar fyllda med » blue staurang och salongsvagn).
I a u.
Under den stora påskoffensiven tidrymden mellan tjugofem och carth » innehållande diamanter, le- straliska paviljongen är ens mid- har det liberala partiet förhållit sextiofem - och ingen bör väl ta efter Sydafrika, en bil med dag tillredd av uteslutande austra- sig alldeles stilla.
Däremot ha de söka ro i kakelugnsvrån före de huttrande svarta skönheter fråga liska materialier, och så dricker folkfrisinnade i ett par resolutio- sextiofem - lämnar tjugofem el- efter Guldkusten, några kineser man australiska viner till.
I den ner, den ena från Umeå och den ler trettio år övriga att disponeras vilja till Hong-kong o. s. v. Vi ha indiska sektionen finnes indisk andra från Kristianstad, uttalat för annat arbete.
fårr hela världen till London!
matsal och térum, där man betjä- sina önskemål.
Västerbottningar- Vad för klokhet ligger väl däri, Utställningen blir den största, nas av pittoreska hinduer.
Pale- ne vända sig bestämt mot en kom- att den relativt korta period, som någonsin hållits.
Den har ko- stina paviljongen har en trevlig promiss åt höger.
Skall en sam- stat mer än sexhundra millioner veranda där ni får smaka på för- måste det ske genom manjämkning komma ytterligare till stånd, då miljeplikter, modern är skapa helt bunden ett permanent fa- kronor, och man väntar tjugofem friskningar därifrån.
I Hong- nedskärning, det vill säga kom- hinder för utövandet av lärarkal- millioner besökande.
Enorma kong avdelningen äter ni ris och let.
Det skall måhända sägas, att byggnader ha uppförts.
Maskin- svalbon och unga bambuskott och folkfrisinnade i en tio eller femton års frånvaro hallen är världens största bygg- serveras av någon av de 175 kine- att därest är en person ej kompetent, e j trä- nad.
Den är 6 ½ gång s &amp; stor serna, som äro anställda där.
För resolution förklarat,,, ad nog att åter inträda i tjänst- som Trafalgar Squaw, Londons att göra illusionen mera fullstän- frågan faller, bor Frisinnade Men moderskapet ä r den största torg och dess golvyta är dig äro paviljongerna omgivna a v bästa träning för den uppfostrar- en halv million kvadratfot.
Fem de träd, ' buskar och blommor, som Landsföreningen på valprogram- göring.
met i år upptaga de Hamiltonska järnvägslinjer, i förbindelse med äro mest typiska för de respekti- linjerna, enligt vilka, som bekant, gärning än som er bör väl ske snarare inom ett skolan.
ökat landets huvudbanor, gå igenom va länderna.
försvaret skulle ordnas efter helt skänk Ja, det är ett enkelt sätt att gö- den för att föra de olika utställ- andra principer än de, som fram- intresse för barn och förmåga att ningsföremålen på sina platser.
ra en resa jorden runt!
förstå dem säkerligen den icke foras av de frisinnade i försvars- Industripalatset är e j mycket För svenskar är det av särskilt utskottet.
Det förefaller icke fin- minst viktiga delen av en barna- mindre.
Här kan man bland an- intresse att Anglo Swedish Socie- nas någon som helst möjlighet att lärares utbildning.
Den mer obe- nat studera bomullsvävnadsfabri- ty (vars lokal är i 10 Staph Inn, roende och självständiga hållning förena dessa två linjer.
Uttalan- lärarinnorna möjligen kationen från den växande bomul- Holborn) också har en lokal i Ma- det från Kristianstad får antagli- de gifta len till den färdiga produkten med skinhallen på utställningen, The gen ingen annan praktisk betydel- skulle komma att intaga gentemot alla de oerhört invecklade maski- Wellcome Club, där en sekreterare se än det kan ha såsom ett vittnes- skolan som sådan bör ej fruktas, nerna.
Hela Lancashire har bi- ger råd och anvisningar och där börd om hur skiftande meningar- menar förf.
utan är snarare väl- dragit till denna intressanta ut- det finns tillfälle att läsa svenska na och önskemålen äro.
Det viss- behövlig som motvikt mot den ställning, som täcker en golvyta tidningar.
Svenska Handelskam- te man emellertid förut.
De tal- formalism, som lätt gör ett statens av 30,000 kvadratfot.
Ylleväv- maren har anställt en teknisk .ex- rika påskmötena ha endast för- verk till ett själlöst maskineri.
nadstillverkningen ar också väl pert ' vilken skall vara de svenskar stärkt intrycket.
Situationen är Moderskapet, betonar dr Wi- demonstrerad.
Men vad som kan- behjälpliga, som önska göra upp- vorden i det närmaste paradoxal: thers ännu en gång, har högre ske kommer att dra " flesta åskå- köp på utställningen.
Han " - Försvarsutskottet återupptager krav än någon annan Uppgift.
darna, är (len kemiska utställnin- träffas dels på svenska Handels- sitt arbete under ett förstärkt iii- Alen att en kvinna skall övergiv Trinity Square gen, utomordentligt väl ordnad av kammaren tryck av att en lösning nu är ute- ett gagnande och betydelsefullt British Chemical Manufactures E.
C.
14 och dels på The Wellcome arbete endast och allenast i tradi- sluten.
Club.
med tillhjälp av Royal Society.
tionellt erkännande av den gamla L. C — n.
Andra storartade byggnader äro tidens uppfattning av makens Regeringens Paviljong, konstpa- - krav på all hustruns tid och ar- av platsen ha de 15 efter Det — ' * kvinnor - Bindels-, e ' ' ~ I mot LINDHOLM, Rektor.
betskraft är ett skolkande från be- tydelsefulla samhällsförpliktelser som en världsordning av idag icke kan oavbrutet tolerera.
-- nämnda latset och rymmer Stadium.
125,000 Den åskådare sist- och är den största sportsarena i världen.
Här kommer under juli och augusti att hållas historiska spel, som skola framställa kejsar- dömets historia från äldsta tider.
Glöm ' prenumerera på e
A N N A M I T E N.
A v E L I N WÄGNER.
Vi färdas genom ett typiskt främmande känsla att bli hindrad sydtyskt landskap i övergågen och hunsad av en asiat, det erforo mellan slätt och högland, bönder- vi då vi efter att ha trasslat oss na plöja med brokiga oxar och så förbi något hundratal transport- för hand, vingårdsmännen gräva bilar, stötte på en liten led anna- sina vingårdar, barnen leka utan- mit, som satt sig i sinnet att hin- för de små vita gårdarna.
dra oss komma förbi.
Det var ett Och så mitt i denna självfallna litet underbefälstroll, snedare och tavla vid en korsväg dyker upp en bredare ä n alla de andra i ansik- liten brungul asiat i horisontuni- tet, som i sin lätta, smala och snab- form.
Han står där ensam oför- ha bil svärmade om sin avdelning medlad, endast med geväret till av konvojen.
Så fort vår chaufför sällskap och betraktar oss med sökte komma förbi, sträckte han ut en kort, ilsken hals och skrek: små sneda svarta ögon.
Han var endast den första av langsam fahren.
Den tyske chauf- de hundraden vi sedan foro förbi.
fören, van att susa ledigt omkring Strax därpå hunno vi upp den pli krigsskådeplatsen i Champag- franska trupptransport, för vars ne, måste nu lyda denna befall- säkerhet vägen milvis var kantad ning, som inte var betingad av nå- med poster: vid broar, järnvägs- got annat än lust att härska.
övergångar, korsvägar och byga- Men varför skulle han inte hy- sa denna lust och tillfredsställa tor.
Han var heller inte något sär- den, där det var honom givet?
skilt märkligt, när man betänker, Här har Europa så länge suttit på att Pfalz är besatt med franska andra folk, varför skulle inte trupper, varav en del äro asiater Asien, vänligt inbjudit till Euro- och afrikaner, och att dessa trup- pi, i sin tur och i någon liten mån per stundom hålla manövrer, vil- sitta på Europa?
Allt går ju igen.
ket ju är nödvändigt, när intet Langsam fahren!
riktigt krig pågår.
J a, det gick inte fort, men till Likväl står den lille spenslige slut Överrumplade vi annamiten asiaten med sitt främmande an- och tärde och tråkade oss fram sikte under den blå hjälmen inri- till en avtagsväg.
Vi kostade gär- stad i mitt medvetande och stän- na på oss en omväg på ett par mil digt närvarande där.
Jag kan in- för att komma ur konvojen.
När te låta bli att tänka på honom och vi från motsatt håll kommo in i fundera över den kedja av händel- staden Pirmaseus, var kolonnen ser, som fört honom dit.
redan i full färd med att genom- I två tusen år ha romare, galler tränga staden.
Poster, spärrade och germaner slagits om denna gator, svärmar av små bevak- jord och nu ha vi alltså kommit ningsbilar och så de tunga bilar- där hän, att den segrande galliska nas dån, som skakade husen.
Alla rasen håller denna jord mot stadens barn stodo längs husra- de germanska innevånarna med derna och betraktade tysta det asiatiska trupper.
Det är alltså väldiga upptåget.
I denna stad utspelades för ett det senaste draget i spelet - vil- par månader sedan den bekanta ket blir det niista?
Men vad betyder det, tänker blodiga uppgörelsen med separati- begåvningen måste ställa honom.
jag medan vi mödosamt trassla sterna.
Nu kom den skräckinja- Hur f ö g a är e j den finkänsliga oss förbi lastbil efter lastbil, där gande, förlamande styrkan och la- manlighetens genre odlad som europeiska, afrikanska och asia- de handen över staden på det att diktblomster, fast den är allt an- tiska trupper halvsova huller om en sådan händelse aldrig skulle Paul Lange och Tora Parsberg, matik är det diktens intellektuella nat än sällsynt i verkligheten, i buller, vad betyder det, att asiater upprepas.
som givits en tid på Svenska Tea- och poetiska substans, e j yttre epi- denna nevrastenikernas tid!
och afrikaner äro tillkallade att Det gör den säkert heller inte tern, hör till de dramer, som jag soder eller inplockade kvickheter, De entusiastiska, långvariga göra denna bevakningstjänst i här.
Skada blott, att den tunga värderar mera för var gång jag som bildar själva kärnan.
Och applåderna visade publikens rö- hjärtat av Europa?
straffande handen aldrig vet, hur ser dem.
J a g undrar, om Björn- denna själva kärna skall med an- relse och tacksamhet.
Kan det betyda något annat än eller när nästa gång det oförut- son i något enda av sina stycken dens radio meddelas publiken av Schanche sekunderades utmärkt att den europeiska, närmast den sedda sker.
lyckats få fram originellare livs- en skådespelare, som uppfattar av sina medspelare.
Astri Torsell franska kvinnan slutat upp med Sådant är den inte givet att skildring ur enklare stoff?
Det dikten, därför att han vibrerar var intagande som Tora Parsberg att lämna - i tillräcklig mängd — veta.
Det var sedan urminnes tid är vardaglig mänsklig realism, med diktaren.
Paul Langes roll genom kvinnlig charm, låt vara det nödiga materialet till de grym- dess svaghet mitt i styrkan.
som lätt kan förflackas vid tolk- har till vinst för teaterglädjen och att hon ej fullt lade in det djupa ma och planlösa blodiga lekar som i Stockholm givits ningen.
Därför fordras det en teaterkulturen Elin Wägner.
och starka, som kan läggas i rol- männen leka här pil denna jor d, överlägsen tolkare i huvudrollen av Ingolf Schanche.
Genom len.
-- för att övertyga den ene den an- för att ej dramat skall bli en torr Sehanche har den tragiske excel- Regien var lyckad, dock tvingar dre om var gränsen går?
och trivial fotografi ur verklighe- lensen med de ömtåliga nerverna, sig en anmärkning fram.
Varför Det ser ut så.
I Frankrike un- ten.
Här om någonsin kan en det finkänsliga hjärtat, och med fanns inga statistdamer i andra ensamboende dersteg födelsetalet år 1923 det mindervärdig skådespelare fuska » såren på varje fläck av sin akten?
Den mågomtalade och år 1922 med 2,000 och sammaledes lärarinnorna.
bort det väsentliga nämligen sjä- kropp », för åskådarna blivit en lysande fästen fick prägeln av en var förhållande mellan 1921 och len i replikerna.
I verklig dra- oförgätlig gestalt, en levande s y m - herrbjudning?
Ett nytt f a l l av övervåld.
1922.
I Tyskland ha under förli- hol av den olyckliga människotyp, Violaine.
den vinter i de stora städerna fö- Vid Byvallens folkskola i Sveg, nornas riskfyllda tillvaro genom som ej passar i vår bistra värld delse- och dödskurvorna skurit Jämtland, blev häromdagen en en- ett par ’ liknande ännu olyckligare utan på ett annat » klode ».
&amp; han- varandra, när födelsekurvan samboende lärarinna vid ½ 9 ti- tildragelser.
Opinionsmöten ord- che gav den rätta, nobla storheten den på kvällen överfallen av en nades på många orter och skrivel- åt Paul Lange, ty denne var en sjönk o &amp; dödskurvan steg.
Det kunde tyckas, att man bor- kringvandrande karl, som kommit ser insändes till konung och in och begärt något att äta.
Hon regering med begäran om åt- stor man med sina fel och miss- de dra ungefär vilken som helst var välvillig och hjälpsam nog att gärder från kommunernas sida till tag.
Hans känslighet ruinerade slutsats av dessa fakta, utom just värma mat åt honom och medan tryggande av deras tillvaro som honom, men kunde ej hindra ho- skötte undervisningen i nom att vara stor.
Det ar därför den att dra in asiater till lekkam- hon sysslade vid spisen överföll rater, men även det måste väl vara han henne, sökte vid hennes rop ensligt liggande skolhus.
Lange, sedan han i sitt hjärta mot- Av de åtgärder, som då fastslo- strypa henne och knivhögg sil att så.
blodflöde uppstod.
Hon lyckades gos såsom nödvändiga - men som tagit alla pilarna från illviljan Det är en rätt och dock hoppa ut genom ett fönster man ej vet hur de sattes i verket och avunden, av dessa samma som och få hjälp i niiimaste gård.
Si- - torde ingen vara mer tryggan- fällt honom, kallas martyr och fö- dingen som för tillfället und- de än anskaffandet av en säker rare, visserligen i dramat blott ge- kom har senare antriiffats och hund, en dresserad och stark polis- nom hjältinnans mun, men hon häktats.
Lärarinnan liar på hund.
Hade en slidan a r kommu- grund av de skador hon erhållit, nen skaffats för skolan och hade avslutar stycket som språkrör för - bland annat är handleden bru- den vid tillfället funnits i köket, den allmänna meningen.
Det var ten - och genom den förfärliga hade våldsverkaren aldrig hunnit ett lika modigt som originellt grep skrämseln blivit urståndsatt att lägga sin hand på Iärarinnan förr- av Björnson att göra en hjälte av under en längre tid sköta sitt ar- än han själv varit ikullslagen.
- den överkänsliga manligheten, Måtte ingen ny lycka behöva men ändå genial för kraft svag och för begåvning, att leva li- För en del år sedan blev hela hända, innan vederbörande ta de med vårt land uppryckt ur sin loja lik- initiat iv som behövas.
vet i brottningskampen, just där giltighet för de ensamma Iärarin- TEATER.
De ensam obehaglig bete.
initiativ som behövs
kans naiva belåtenhet med sig och s i t t.
Det etnologiskt intressanta med oss består tvärtom i det.
att vi offrar blott den allra ound- Osynliga strålar, som med motoren.
Ändå märkvärdi- på gängligaste uppmärksamhet stanna motorer och döda gare var nästa experiment.
En vårt land, samtidigt som vi lidel- kruthög antändes även på avstånd sefullt önskar att detta land må på avstånd.
utan tråd.
Alltså blir det sanno- ta sig något u t inför folken.
Me- AV Tidningen le Journal hade den likt ingen konst a t t på avstånd dan händerna sysslar med natio- nalhushållets nödiga göromål står 7 april en uppseendeväckande ar- spränga ett ammunitionsförråd i ögonen spörjande på spänn mot tikel av sin London korrespondent Iiiften .. Jacques Marsillac (I huvudsak Det första experimentet kom yttervärlden.
Och det är vår uppehållande tro återgiven a v Martin Koch i Soc.
hr Marsillac a t t rys ?.
E n råtta i Den lokal- att vi verkligen observerades.
Vi Dem.
13 / 4) vari denne beskriver bur - väl isolerad - träffas av vet med oss att vi förtjänar det.
de experiment engelsmannen en stråle och - dör ögonblickligen.
patriotismen.
Allt detta gjordes nu med ett Spridd i vida och djupa lager, snarast roar dem att betrakta sin Handskas inte våra tidningar, Grindell Mathews visat honom på minimum a v elektrisk kraft.
Med sitt laboratorium.
än alltjämt främmande för hemplanet som ett Iustigt litet vår konversation, våra böcker och om Med en jämförelsevis ringa större förråd nås kraftigare effekt majoriteten av jordinvånarna, är virvlande stoftgrand, men de hy- våra tankar ideligen med främ- 200 och ju större avstånd -.
kunskapen om planeten Tellus ' yt- ser ingen aktning för solar heller, mande folkslag och utrikes nyhe- elektrisk k r a f t (1 kilowatt j a!
Därom kan väl terligt subalterna rangplats i det- och astronomernas fruktansvärda ter så kunnigt och förtroligt som volt spiinning) kunde han på 18 Effekten imponerar mindre annorstädes endast lokala intres- meters avstånd vid givet tecken ännu ingen med bestämdhet yttra t a universum vilket filosoferna sifferlängder efter behag gör ändligt eller oänd- på dem än en restaurangnota.
Så sen behandlas?
Denna ström som ögonblickligen stanna en vanlig sig, men envar kan ana den.
Martin Koch tillägger i sitt re- ligt.
Men obestridd och garante- här resonerar de: Det är en sinn- dagl igen brusar förbi oss ger oss motorcykel med två hkr motor och rad som den kunskapen är har rik fantasmagori alltihop, vi.
den behagligt svindlande illusio- magnetisk tändning.
Experimen- ferat av Marsillacs artikel: idag den visat sig fullständigt oförmö- frambringar den själva, och det nen att virvla med.
Skulle inte tet upprepades flera gånger.
Ingen diskuteras uppfinningen i hela gen a t t intränga i vår psyke och kostar oss ingenting a t t i ironisk v i höras och synas i tumultet så- ledning eller kontakt samman- parispressen — och med föga dold befrukta våra livsuppfattningar.
blygsamhet inta ett baksäte, t y väl som de andra?
band den elektriska strålkastaren oro.
Endast med lätt och darrande Själva stjärnforskaren, som dock där ¨ sitter ä r alltid hedersplat- har den i första hand, lämnar den s e n.
,.
Dessa uppblåsta, som dri- hand kan man vidröra de grym- kvar i observatoriet när han stiger star sätta sig över solsystemen, ma vanskligheter vår övertygelse ner för a t t äta frukost eller för- träffas dock föga tätt på vår h a r att bekämpa och de förtegna smärtor som ruvar under den.
Det fatta smädliga inlagor om kon- glob.
kurrenten som uppsattes på främ- lokalpatriot is^ ä r ju bekant, fast vi helst undvi- Samma sta förslagsrummet.
som famnar planeten är man van ker att nämna det, vad som hän- Man skulle kunna gissa a t t här och dessutom tillhållen att ägna der oss utqanför våra gränser och föreligger bara ett fall a v trög as- det aldrig så minimala stycke när vi letar efter vår återspeg- similation: insikten i fråga är j u av den till vilket de politiska kon- Iing i utländska trycksaker.
V i ganska n y och mänskligheten junkturerna har begränsat ens måste stundom nypa oss i armen kvarsittare a v naturen.
Låt vara, medborgerliga plikter.
» Lippe- för att erfara a t t vi finns till.
Det men denna gång baserar sig tred- Detmold über alles! » förbättrade hjälper oss föga att en handfull skan på två respektabla och må- Bertha von Suttner en populär namn av de våra har flugit ut och hända rent av giltiga grunder.
visa.
Och förvisso, om San Ma- byggt bo i den civiliserade värl- Den djupaste och starkaste är rino känner så, har San Marino dens högre allmänbildning.
Dessa pampar har därmed gått förlusti- en fundamental instinkt, behovet rätt.
ga sitt språk och sin nationalitet, a t t låna pondus åt sin spensliga Hör man förvånande sällan ytt- och det lir stort om initierade dar- ' individualitet genom tillhörighet i någon reputerlig sammanslutning, ras i tal och sång att Sverge ä r det ute har reda på det lilla bio- det må vara en goodtemplarloge bästa Iand på jorden s: \ bör man grafiska kuriosum att de bär eller ett imperium, och yttersta inte därav sluta till en känslode- ursprungsbeteckningen » skandi- förutsättningen för sådana orga- fekt utan påminna sig ett välkänt nav,,.
Vi vemodiga och ensliga kosmo- nisationers b e t v i n g a d e effekt har faktum: att svenskarna ä r klotets politer!
V i försmådda världs- man att söka i deras belägenhet minst okonstlade nation.
på en framstående himlakropp.
Vi skulle Iängesedan ha för- älskare!
Men må det styrka oss att en Jordborna i sin massa kommer gåtts, kvävda.
av grämelse, ifall vi väl således alltid a t t a v bjudande inte hemligt närde upplyftande bransch Atniinstonr av våra oför- självbevarelsedrift anse sig cen- villomeningar om vår halva halv- trutna bemödanden att etablera en ös position i världen.
Det är in- reell kontakt med jordens folk in- tralt logerade i världsrymden.
Men somliga andar, högre ut- te precis vålnaderna av Rudbec- nebär möjligheter som kan kom- vecklade eller i viss mån perver- kius ' yverborna extravaganser ma a t t övergå våra förhoppnin- sa, vet ett fiffigare sätt att värja som rumsterar i oss, och knappast gar.
Jag menar vår duktiga in- sig för den celesta vetenskapens kan någon vara friare ä n vi från sats i den internationella rust- Även den desillusionerande verkningar.
Det den legendariska småstadsbrac ningsverksamheten.
mansvagaste och oförargligaste avkroksnation har på den vägen småbarn utsikt att ådra sig de sjangtilaste generalstabers intresse och under i hem med större och mindre barn lämpa sig någon tidrymd fängsla en värld omfattar späd- genomgått Etisk-pedagogiska Institutet i Upp med brakande fetstilstelegram.
en), den första undervis- barnsavård, handledning av något större barn Måttliga ningen, sömnad och matlagning samt barnpsykologi och uppfostringslära.
Resten är förmodligen tystnad.
M o r go n d a ge n s k r i g.
AN MÄRKN IN GAR •K•J• internationella — —.
sorts om TIDNINGEN har utkommit Som lärarinnor för och utbildning pretentioner.
Närmare upplysningar Iämnas genom Föreståndarinnan vid Uppsala Enskilda Läroverk, Fröken Carola Eneroth, adr.
Uppsala LUIGI PIRANDELLO.
RAFFAELLAS H JÄRTA.
Från italienskan a v Ellen Rydelius.
Då Raffaella Osimo fick veta, sådan näsvis flicka!
Och vad tror ' att medicinarna skulle komma till- du att de skola göra med dig där- baka till sjukhuset på förmidda- inne?
- Som med Nannina, - sva- gen, bad hon avdelningssköter- skan att hon skulle få komma in i rade Raffaella, - eller h u r?
salen där anatomilektionerna höl- Nannina, som Iegat i sängen bredvid och dagen förut blivit ut- los.
Skiiterskan betraktade henne skriven från sjukhuset, hade strax efter det hon kommit ut i korrido- ogill ande.
- Vill du låta studenterna se ren e f t e r lektionen i bortresta salen visat Raffaella sin kropp dig?
- Ja tack.
Var snäll och tag fulltecknad som en grografisk mig.
karta: lungorna, hjärtat, levern - Men vet du, a t t du är ma- och mjälten, allt var uppritat med ger som en skrika?
lapis.
- Det vet jag, men vad bryr - Och nu vill du gå d i t?
- jag mig om det.
Låt mig få gå.
sade sköterskan.
- Gärna för mig.
- Men kan man tänka sig en Men kom ihåg att märkena gå in- te bort på många dagar, inte ens med tvål.
Raffaella ryckte på axlarna och sade leende: - Tag mig med och bry er inte om d e t Hon hade fått litet färg i ansik- tet, men Iion var ännu så mager: bara ögon och hår.
De svarta, vackra ögonen lyste emellertid med ny, skarp glans, men i den lilla sängen syntes icke ens kon- turerna a v hennes lilla flickkropp under de tjocka filtlagren.
Raffaella Osimo en gam- mal bekant till denna delnings- sköterska liksom till alla sjuk- systrarna.
Hon hade redan varit två gån- ger förut på sjukhuset.
Den för- sta gången för ....
Åh, de väl- signade flickorna.
De låta lura sig och sedan, vem Mir egentligen skulden till den lilla oskyldiga va- relsen, som hamnar på hittebarns- huset?
För att säga sanningen så hade Raffaella bittert fatt sona sitt fel- steg.
Ungefär två månader efter.
det hon skrivits ut, fördes hon åter till sjiikliiiset, mer död än levan- de, med t r e sublimattabletter i kroppen.
Denna gången var det för anemi, på en månad.
Tack vare järninjektioner hade hon re- dan blivit bättre, och om några dagar skulle hon lämna sjukhuset.
Man tyckte bra om henne på av- delningen och kände medlidande med henne för den blyga och leen- de gracen hos hennes goda natur, som blivit så kränkt.
Men icke ens hennes förtvivlan tog sig ut- tryck i dystert uppträdande eller tårar.
Den första gången hade hon le- ende sagt, att hon bara skulle kom- ma igen för att dö.
Men som hon var offer för ett öde, gemensamt för så många flickor, värkt- hon icke något särskilt medlidande el- ler någon skräck genom denna dunkla hotelse.
Man visste, att alla förförda eller övergivna flic- kor hota med självmord: och man kan inte tro på allt sådant.
Raffaella Osimo hade emellertid sagt det och handlat därefter.
För- gäves hade de snälla systrarna försökt a t t trösta henne med reli- gionen, hon hade låtit dem hållas liksom hon också gjorde nu.
Hon lyssnade uppmärksamt och leen- de och höll med dem, men man förstod, a t t bördan, som tryckte hennes hjärta, icke försvann eller minskades a v dessa förmaningar.
Ingenting kunde längre förmå henne a t t hoppas på livet: hon in- såg a t t hon var besviken, a t t be- svikenheten hade berott på hen- nes oerfarenhet, på hennes lidel- sefulla och lättrogna karaktär mer än på den unge nian, åt vilken¨ hon givit sig och som aldrig kunnat tillhöra henne.
Men resignera, nej, det kunde hon icke.
Om än hennes historia icke var märkvärdig för andra, så var den i alla fall icke mindre smärtsam för henne själv.
Hon hade lidit så mycket.
Först sorgen a t t se fadern mördad i bakhåll, sedan smärtan över att alla hennes för-
T I D E V A R V E T III.
Satyagraha, sanningskraft eller självkraft kallar Gandhi sin lära.
Däri låg samtidigt hans poli- tiska trosbekännelser Genom sanningens kraft, genom själslig kraft skulle Indien eröv- ra sin frihet från Englands herra- välde och från förtrycket ur ned- ärvda laster och fördomar Man har i hans lära funnit be- ståndsdelar från hindiiismen, med dess även den del därav, som hör till den icke-mänskliga världen.
Gan- dhi menar icke att människan är självfallen härskare över skapel- sen.
D i r finnes också påverkan från kristendomen, varifrån han har ide´n om det vapenlösa mot- ståndet mot det onda.
Delar a v hans program påminna om våra moderna program.
Den nutida strejktekni- ken har fått tjäna till mönster for hans taktik i vissa delar.
berövat självförtroende beroende av den engelska kulturen, den en- gelska industrien, den engelska styrelsen.
Han ser den skamfläck som består i de högre kasternas behandling av parias, de Orena, de besmittade som man e j får vid- röra ända sedan han var barn har han upprörts över detta brott, och han ser blott en gudomlig rätt- visa däri att Indien kommit att mande ras.
Gandhis kamp för parias är det mest underbara av hela hans verk- samhet.
Han sammankallar en kongress av parias och talar till dem stärkande ord av kärlek, för- troende och uppmuntran.
Han tror på dem och deras möjligheter, alldeles som han tror på kvinnor- medarbetare i kampen och göra dem till fria och likberättigade medborgare,då den är till ända.
Sluta upp med att ta emot mat- av hopskarvade stycken, det är en rester s o m skänkas dig, utropar enda fast enhet.
Hans program Gandhi i ett tal till parias.
E n avser Indien och Iösandet av alla god levnadsregel för parias och Indiens brännande problem: Men kvinnor tillsammans Till de hö- dess drivkraft som ligger i v i s s gre kasterna säger han att de hö- heten att den segrar till slut som ra icke motvilligt vidröra sin hit- erkänner och följer de gudomliga tills för oren ansedde broder, de lagar, vilka styra världen, är uni- måste i kärlek omfamna och tjäna versell och står över tillfällighe- honom.
Vidrörandet måste Vara ten av tid och rum.
ett tecken på Verklig ånger, liksom Man kan säga, att programmet Vi vänta av regeringen, att den har en positiv och en negativ si- skall ångra den orätt den gjort da: pånyttfödandet av Indien och oss.
Han vill inte återfödas, men avståndstagandet från den engel- om han det måste vill han födas som en parias, s å att han kan tjä- ska regeringen.
Gandhi finner Indien h a l v s v ä l - deras sak, säger han.
tande, försjunket i dryckenskap, Han anbefaller de högre kaster- na att dela skolor och alla offent- NABO Sparar 2 / 3 av arbets- liga lokaler med parias och att in- tiden.
te söka undanflykter i tvivelakti- ga religiösa urkunder.
.
Med en sådan djärvhet går Gandhi till storms mot uråldrig tradition, väl vetande att den ytt- re friheten endast kan vinnas a v dem, som gjort sig själv fri.
På samma sätt är kampen mot dryckeslasten även en del av fri- hetskampen.
Vita Bandets inter- nationella resesekreterare miss Slack berättade mig för många år sedan, att dryckenskapen i In- dien till stor del var importerad av hennes egna landsmän.
Även här satte Gandhis agitation in och med framgång Stundom gick fol- ket i sin iver nästan väl häftigt till väga.
Deras vrede utlöste sig mot krogvärdarna.
Beroendet av engelsk liksom japanskt import, främst av textil- varor, var även ett hinder för fri- heten.
Gandhi sätter in en väldig agitation för att återinföra den gamla indiska hemslöjden.
Alla skola spinna, de rika för exem- plets skull, lantbefolkningen för att öka sina inkomster, och inte bara kvinnorna utan männen och barnen skola hjälpa till med att hålla spinnrockshjulets musik i- Alla skola lägga bort de utländska tygerna och bära den hemvävda enkla khaddar.
b e t skall avlasta Indiens budget, ge folket sysselsättning lön och - frihet.
Han förordar icke ökning a v den fabriksmässiga tillverk- ningen, ty han är ingen vän av maskiner, av indiistri i europeisk mening.
de Senaste siffrorna över värl- dens bomullskonsumtion visa att Indiens konsumtion ökas, medan Ernst Med Beckman död.
direktör Ernst Beckman ' har nad ren ~ åskådning ~ ~ ~ gått r i " ~ n ~ Smörblandning ~~f~~r~~lu~~~n UT tiden.
Hans död inträffde i Kalifornien, dit han - för att för sin hälsa söka ett mildare klimat än vårt lands, för ett tiotal år sedan flyttade hem.
under en lång följd av ådr vår Ernst Beckman en av förgrunds- personligheterna inom vårt politi- ska liv.
Redan 1887 invald i An- dra kammaren slöt han sig till Li- berala samlingspartierna och blev ordförande landsföreningen de som en skicklig och varmhjär- tad förkämpe för tidens nya krav på skilda områden, undervisnings- väsendet, egna hem-rörelsen, folk- uppfostran, fredsarbetet Och " - redan rösträtt första för kvin- nor bära jämte andra hans namn och han var städse en trogen och pålitlig vän, en av de icke allt- ' ~!
~ n Marknadens högsta kvalité sit 1902 rät spolitiken.
motionerna om 10 Pr kg.
frisinnad de Finnes endast konsum- kions- &amp; kooperativa föreningar --- betskonfliker, minderårigas an- vändning i industriella yrken m. m., m. m. hans sociala arbete var nykterhetssynpunkten domi- ~ ~ ~ ~ u ~ oräkneliga Vid svenska och utländ- ska nykterhetskonferenser var Ernst Beckman den självskrivne ordföranden.
Vid den första stora nykterhets- diskussionen i Uppsala 1895, an- ordnad av studenter, uppträdde han och manade studenterna att » flyttade sin ungdoms entusiasm mitt in i denna folkets kamp för sin frigörelse - - - genom att i denna sociala strid välja det va- pen, som de stora skarorna funnit vara det enda, som verkligen främjar segern, nämligen den full- ständiga avhållsamheten » Hans varmhjärtade och gedigna arbete för folknykterhet berättigar gar honom till ett framstående rum i nykterhetsrörelsens histo- ria.
E n lång och hängivet offrad ar- betsdag fick Ernst Beckman ägna sitt land Och sin samtid ' att och Hans föredrag i nykterhetsfrågan och skrif- äro oräk- Europas minskas, med andra ord, prövande rösträttskampanjen Vid att den europeiska textilindustri- öppnandet av den internationella en går tillbaka på bekostnad av rösträttskongressen i Stockholm Indiens, Här had alltså Gandhis 1911 talade Ernst Beckman.
Med tacksamhet skola de minnas hans agitation burit frukt.
av idealitet och rättfärdighets- Överhuvud taget vittna både en- känsla burna politiska arbete, ic- gelska och indiska uttalanden från ke minst som föregångsman på senaste tid, att genom Gandhis in- det sociala lagstiftningsområdet i spiration en fullkomligt underbar vårt land.
Han kom att bliva en av de för- uppryckning av Indien ägt rum.
sta som sökte utreda hithörande Däremot har det icke ännu lyckats problem, arbetareförsäkring,ar- kats att så bojkotta den engelska regeringen, att den kommit att och om alla befria sig från fruk- hänga i luften.
Därtill hade for- tan för det därmed förbundna li- drats en disciplin och samman- dandet.
hållning, som folket ännu icke var Om bara alla äro med, om blott mäktigt.
alla vilja offra sig!
Då!
Stridsmetoden upptar emeller- De orden ljuda ständigt från tid följande programpunkter: deras mun, som vilja lyfta och le- Vägran att bära titlar eller ut- da mänskligheten.
föra uppdrag givna av regerin- Gripna se vi i Gandhi en av de gen.
f å väldiga och eldiga själarna, Bojkott av engelska domstolar, som icke kunna och icke vilja lös- skolor och kommunala styrelser.
göra sig från solidariteten med de Upprättande av egna frivilliga många Han är en av dem, som domstolar, skolor och styrelser.
med jättevilja arbeta sig framåt Vägran att mottaga civila och under denna börda.
Men fastän militära poster.
försenad, nästan förkrossad av Civil disbedience, d. v. s. väg- den, kan han icke kasta den, ty ran att lyda engelsk lag och betala då hans mål är Indiens frihet kan skatt.
han icke tänkas nå det annat än Under outtröttlig förkunnelse tillsammans med sitt folk.
av sin lära hamrar Gandhi stän- digt in samma sats: min väg till frihet är den rätta och kan föra snabbt till målet, redan i år, under två betingelser: om alla äro med, - Prova Nabo en gång blott för att själv skaffa Eder en övertygelse.
----- Elin Wägner Nabo är i bruket bil iagst NABO rengör allt, skadar NABO, det självverkande NABO är i bruket billiagast.
tvättämnet med bensin.
dern omtalade den kärlek, han åtminstone vänta tills brorsdot- ka till Calabrien.
För en månad hyste för henne.
Ah, Riccardo var tern nedkommit med barnet i Rom sedan hade hon svimmat hos söm- säker på att fadern med glädje för att icke väcka skandal i den merskan, i vars tjänst hon var an- skulle ge sitt samtycke, men han lilla byn, och Barni hade sam- ställd och hon hade blivit förd till var ännu inte nitton år, han gick tyckt, men på villkor, att sonen sjukhuset för att botas för blod- ännu kvar i skolan och han hade icke skulle få veta något.
Han brist.
icke mod att ännu framställa sa- skulle tro, att hon redan lämnat Häromdagen hade Raffaella ken för föräldrarna: det var bätt- Rom.
Osimo från sin säng sett student- re att vänta något år.
Efter nedkomsten hade hon terna, som deltogo i anatomikur- Men att vänta ...
Var det möj- emellertid icke velat resa till Ca- sen, gå igenom avdelningen, och ligt, då man bodde i samma hus, labrien.
Då hade baronen utom bland dem hade hon efter två A r alltid var i varandras närhet, un- sig av raseri hotat att indraga liv- återfunnit Riccardo i sällskap med der alla dessa smekningar, efter räntan och han hade faktiskt in- en ung flicka, som antagligen var Hon arbetade och baron Barni alla dessa löften och eder ...
dragit den efter hennes själv- studentska, blond, vacker, tydli- skördade ära för en vacker hand- Lidelsen hade förblindat hen- mordsförsök.
Riccardo hade rest gen en utlänning.
Och av det sätt, till Florens, och sedan hon liksom varpå han betraktade henne - ah, ling.
Men vad brydde hon sig om ne.
det på den tiden?
Hon arbetade När slutligen hennes felsteg icke genom ett under blivit räddad Raffaella kunde icke misstaga sig av hela sitt hjärta för att vinna ke längre kunnat döljas, hade man från döden, hade hon tagit plats - syntes det tydligt, att han var sin beskyddares faderliga välvil: jagat henne därifrån.
Ja, bok- som syflicka för att försörja sig förälskad i henne.
Och så han ja och också med en hemlig för- stavligen jagat henne bort, utan och fastern.
så hade ett år g å t t log åt henne, och ögonen liksom hoppning, att dessa kärleksfulla medlidande, utan någon hänsyn R i c a r d o hade kommit tillbaka hängde fast vid hennes ansikte.
omsorger, dessa tjänster utan ve- till hennes tillstånd Barni hade till Rom, men hon hade aldrig vedergällning sedan fadern offrat skrivit till hennes gamla faster, gjort något försök att återse ho- sitt liv i baronens tjänst, skulle och bett att denna genast skulle nom.
Sedan det våldsamma för- övervinna det motstånd Barni komma och hämta henne och taga söket misslyckats, hade hon före- kanske skulle uppresa mot den henne med sig till Calabrien och satt sig att döda sig så småning- äldste sonen Riccardo, när denne utlovat en årlig livränta.
Men om.
E n vacker dag hade fastern uppfyllde sitt löfte och för fa- fastern hade bönfallit baronen att förlorat tålamodet och rest tillba- hoppningar obotligt blivit gäckade sitt hus, t y han visste att hon var fader- och moderlös och ville ut- kade.
Hon var en fattig sömmerska, märka sig genom en ädel handling bedragen som så många andra, inför sina valmän.
På så sätt hade hon kommit till övergiven som s å många andra, men en dag ...
a, det är sant, att Rom i en tvivelaktig ställning: även de andra sade på samma man behandlade henne som med- sätt - » Men en dag, - och ljö- lem av familjen men presenterade go, ty i de fattigas, de besegrades henne ibland som lärarinna för ba- bröst stiger spontant behovet att ronens yngsta söner och även ' stundom som baronessans säll- ljuga.
skapsdam, fast naturligtvis.
hade.
skulle säkert ha tagit sin lärarin- lärarinneexamen om hon icke plötsligt förlorat sin far, som med en sådan kärlek hållit henne till studierna: han hade blivit mördad där borta i Calabrien, icke a v direkt hat men inder de politiska valen, han hade fallit offer för en okänd lönnmördare som utan tvivel fått betalt av haron Barnis motstånda- re som belöning för att han mör- (lade baronens nitiske och trogne sekreterare.
När Barni blev vald till deputerad terad, hade han upptagit henne i I.
.
~
I Vad skall j a g bli?
Svenska kvinnors meborgar- förbund h a r en duglig och må l- medveten ledning.
Alla minnas vi de lyckade, till trängsel besökta möten som förbundet ordnade med föredrag om de yrke n som i dessa tider kunna bjuda nå gra möjlig- heter till försörjning för alla de unga flickor, som stå undrande och frågande inför starten på den egna banan.
Nu planerar förbun- det så a t t säga en jätteillustration till dessa föredrag och mer till, en exposition a v e tt 50-tal kvinnliga yrken.
På Liljewalch i mitten a v maj.
- Vi h a funderat så länge på det här, säger fröken Gertrud Bergström, utställningskommit- téns ordf., ända sedan t v å å r till- baka, fastän planerna först n u bli- v i t verklighet.
Det är detta att det, är så svårt för våra flickor j u s t nu En utmärkt tillflyktsort för barn.
Rönnebergahemmet på Lidingön.
vart de skola skicka sina bart problem, barn då dessa äro klena eller föräldrar- na på grund av sjukdom, flyttning eller andra orsaker på en tid äro urståndsatta att varda dem.
En tillflyktsort för sådana barn finns nu emellertid på Rönneberga gård Hus- modersföreningarnas Riksförbunds ut- märkta sjuk- och förlossningshem på Li- dingön.
Där finns två härliga, ljusa barnkamrar, en för spädbarn och en för större barn.
Gården har egna tuberkel- fria kor och egna höns och grisar till de unga gästernas uppbyggelse, och skogen ligger alldeles intill.
Vad kan man mer begära?
Priserna äro dessutom synner- ligen moderata.
M. T — g.
på arbetsmarknaden som ligger till grund för det hela.
Man vet i allmänhet inte vad man skall slå sig på.
Det ä r svårt a t t hjälpa och råda ungdomar vad de skola t a sig — priser icke minst stickade varor av prima särskilt trikåvaror uppsving, vilket husmoder stickmaskin besvär och för en miljen med rad som behövs av olika trikå- varor.
Man även för dem, som vilja for- fram.
Det kommer a t t bli rörligt och tjäna en slant extra eller bereda sig en ut- livligt i den stora konsthallen på Dj u rg ård en i maj.
Där kommer a t t finnas provkarta p å s n a r t sagt alla kvinnliga yrken och man får se arbete igång.
Där kommer att finnas postkontor, telegraf och te- le fon, t ryckerimask iner med kvinnliga typografer och bokbin- deri, där skall bli kindergarten, inte tala om sömmerskan och mo- komst, kommer stickmaskinen väl till pass, ty hemstickade trikåvaror äro alltid efter- sökta.
familjens behov, är den svenska världspaten- terade hemstickningsmaskinen Favorit.
Den lilla praktiska Favorit räknar sin början från 1910, då ett bolag bildades för att exploatera den av konstruktören Gustaf en lättskött och prisbillig hemstickningsma- skin.
Den nya maskinens utsläppande i omvälvning i n o m s t i c k m a s k i n e n s o m r å d e.
sådan såväl i omfattning Köpenhamn att som Favorit i Kristiania har filialer och disten.
Vad som blir av betydel- Hälsingfors.
För att nu inte tala o m att se som vägledning är översikt och s k i l d a d e l a r land.
tabeller som visa utbildningstid, Favorits fördelar, som gjort maskinen så hem i av vårt En av Utan några förkunskaper endast med led- lära sig sticka.
Firman har dessutom in- kost nader och l öne f örmå n e r inom olika verk, y rk en och kårer.
Lant- ning av den varje maskin åtföljande bruks- brukets olika avdelningar, som blir svårt att framställa livs le- struktriser på varje större plats I landet.
, vande, f å r betjäna sig a v filmen.
I en särskild sal skall givas stän- diga filmföreställningar över la- dugårdsskötsel, utearbete, träd- gårdsskötsel o. d.
Kan svenska kvinnors medbor- garförbund med denna utställning g i r a de många unga, som n u ofta helt planlöst och på måfå kosta på sig en kanske ganska dyrbar ut- bildning för en bana som redan ningar och Iedning, j a då h a r för- bundet gjort sig förtjänt av tack- samhet för s i t t stora och modiga företag.
~- - God förtjänst på lediga stunder får den som bland bekanta och sprider Gustav Aldéns kamrater berömda verk: M e d b o r g a- r e n s B o k.
Å 1,200 sidor ges i i vackra delar á 3:75, eller häf- ten, klart besked om hur svenska striten och kommunerna styras av regering, riksdag, ämbetsmän och oss själva, om lagar och rättsvä- sende, formulärsamling, handled- ning i praktisk nationalekonomi m. m. Provhäfte och prospekt yra- tis från Lars Hökerbergs Bokför- lag, Stockholm 1.
Montanelli betraktade honom med ett slags sorgsen avund.
Jag önskar att du kunde visa mig vad — du ser, carino, sade ban en dag när han blickade upp från sin bok och Arthur Iåg utsträckt pa mossan bred- R O M A N vid honom.
De hade vikit av från av landsvägen för att tillbringa natten i en liten stilla by, och eftersom solen re- E.
L. VOYNICH dan stod lagt, hade de klätrat upp på Tidigt följande morgon begåvo de sig en skogbeväxt klippa för att se alp- till Chamonix.
Arthur var i ett över- glöden över Mont Blancs toppar.
Arthur dådigt humör så länge de färdades ge- lyfte huvudet och hans ögon voro fulla nom den bördiga dalen, men när d e ' av undran och mystik.
kommit in på den slingrande vägen i - Vad jag ser, padre.
Jag ser en närheten av Cluses och bergens mäkti- vit skapelse i ett blått tomrum, som var- ga konturer reste sig runt omkring dem ken har början eller slut.
Arhundrade blev han tyst och allvarsam.
Från St. efter Arhundrade väntar det på Guds Martin vandrade de långsamt uppåt, to- andes tillkommelse.
go nattlogi i de små bergsbyarna och Montanelli suckade.
fortsatte vidare.
Arthur var mycket - Fordom såg jag också dessa ting.
känslig för naturens inflytande.
Han - Men inte n u, padre?
blev hänförd över det första vattenfal- - Nej, aldrig mer.
Jag vet att de let de mötte på sin färd, men när de finnas där, men mina ögon se dem icke.
närmade sig fjällens snöiga toppar for- De se helt andra ting.
sjönk han i ett,drömmande tillstånd som - Vad ser ni då?
Montanelli icke förut lagt märke till.
- Blickar jag mot höjderna, ser jag Det tycktes existera ett mystiskt sam- snöfjällen och den blå himlen, men där band mellan honom och fjällen.
I tim- nere är det annorlunda.
Han pekade tal kunde han ligga orörlig i de mörka, ned i dalen och Arthur böjde sig över hemlighetsfulla barrskogarna, och mel- avgrunden.
De stora, mörka barrträ- lan de höga, raka stammarna skåda ut den stodo som skiltvakter längs den mot den solbelysta världen av glittran- slingrande floden, och när solen, röd de bergstoppar och nakna klippkäglor.
som ett glödande kol, försvann bakom GETINGEN sens betydelse.
Det är väl blott en tidsfråga när man i varje hem finner en stickmaskin lika oum- bärlig som en symaskin.
Knappast någon familj eller enskild torde under de senaste åren ha, undgått att få sin inkomst så avse- vart minskad.
att den största sparsamhet m i s t iakttagas för att få debet och kredit att gå ihop Klädfrågan är bekymmersam.
Hemstickningen har därför på för n ä r vissa banor synas över- kvalité.
fyllda.
Men et t kan man alltid n u då göra, visa på olika yrken inom äro på modet.
ställer sig helt naturligt.
Med närgränsande områden, där möj- Iighet kanske finnes at t t a sig kostnad a v endast granpriset förse hela fa- har överskott på kompetent ar- betskraft, - giva dem överblick och jämförelsepunkter, upplys- 4 Hemstickningsrörel= undervisning, detta bosatt.
oberoende av på vilken plats kunden Alla köpare av är personlig undervisning.
erhålla således fri vårt land framgår e n d a s t av det faktum att under år 1921, för att nu taga ett exem- an pel, 1,800,000 importerades dussin till strumpor.
Sverige icke Efter mindre ett genomsnittspris av endast kr.
I: 25 per par eller kr.
15:- per dussin, blir detta joner svenska kronor.
Om nämnda strum- por tillverkats genom hemindustri i vårt eget land skulle arbete beretts ett avsevärt antal hemstickare Sverige runt.
För den husmoder.
som själv för sitt eget hems he- hov utför stickningsarbetet, ställer sig ock- ra kostnaden förbluffande billigt.
Ett par herrstrumpor t. ex. med dubbel hal och och av prima engelskt ullgarn tillverkas i hemmet med en Favorit-maskin för c: a 90 öre, och ett par damstrumpor i liknande kvalité kr.
I: 25.
Tiden för stickningsarbe- tet på ett par strumpor ar även anmärk-, ningsvärd ringa eller endast c: a 20 min.
Men det är icke endast strumpor, som kan framstallas med en Favorit, utan van- jumpers o. barnklän- och tillverkas på egna fabriker i Nässjö, ningar, strandkofotor, nar även funnit väg till våra konungahus i såväl Sverige som Danmark.
På sin tid inköpte kronprinsessan Margareta ett an- tal Favorit-maskiner &amp; vilka tillverkades strumpor och andra yllevaror för landstor- utställning Kungsträdgårds- gatan 10, Stockholm, där köpare även er- hålla gratis undervisning.
Alaskinen är så enkel, att varje person, även barn, redan från början kan sticka på densamma.
Firman har bergstopparna, föreföll det som om liv och ljus vore utplanat från naturen.
De ödsliga bergens klyftor liknade vild- djurständer, vilka väntade på att sluta sig kring ett utvalt offer, och i det till- tagande mörkret brusade och väste for- sen och kastade sig med vilt raseri mot klippornas fängelsemurar.
Padre!
Arthur reste sig rysande och drog sig tillbaka från avgrunden.
Det påminner om helvetet.
— men det de svarta träden till värdshuset där de skulle bo.
När Montanelli vaknade påföljande Han morgon var Arthur försvunnen.
hade stigit upp i daggryningen för att hjälpa Gaspard att driva getterna upp till sätern.
Frukosten hade emellertid inte länge stått på bordet förrän han kom inrusande i rummet utan hatt, men med en liten treårig bondflicka på skul- dran och en bukett vilda blommor i påminner om en männi- M o n t a n e l l i blickade småleende upp.
Detta kontrasterade så underligt mot skosjä.
Deras själar som sitta i mörkret den allvarlige och tystlåtne Arthur från Pisa och Livorno.
och i dödens skugga.
Var har du hållit hus din galen- Deras själar som du dagligen mö- panna?
Strövat omkring i bergen utan ter.
frukost?
Arthur blickade åter ned i skuggor- - A det var så härligt, padre.
Fjäl- na.
En otydlig, vit dimma lägrade s i g len voro underbara i soluppgången och över trädtopparna och den klagande for- gräset var vått av dagg.
Se bara!
Han sen, likt en olycklig ande, som icke har ' Iyfte upp en våt och smutsig känga.
någon tröst att ge.
Vi hade bröd och ost med oss, Se!
sade Arthur plötsligt.
» Det men nu är jag hungrig igen och så må- folk som vandrade i mörkret har skadat ste jag ha något åt den här lilla fröken.
rit stort ljus. » Annette.
vill du inte ha lite honung?
Han hade satt sig ned med barnet Österut brunno snötopparna i alpglö- den.
men när det röda skenet slocknat, på sitt knä och hjälpte henne att ord- rörde Montanelli vid Arthurs skuldra.
na blommorna.
-- Kom nu, carino.
Ljuset har slock- - Sej, nej, avbröt Montanelli, gå in nat.
Om vi stannar längre, kan vi in- och byt om på fötterna så att du inte blir förkyld.
Kom till mig, Annette.
te hitta i mörkret.
De vandrade försiktigt ned mellan Var fick du tag på henne?
stilla, — — - - Uppe i byn.
Hon är dotter till skomakaren som vi träffade i går och hon har en sköldpadda i fickan som he- ter Caroline.
När Arthur fått på sig torra strum- por och kom ned till frukosten, satt bar- net på padrens knä och pratade om sin sköldpadda, som hon höll upp och ned i sin knubbiga hand for att den främ- mande herrn skulle få beundra de krav- lande henen.
- Titta, sade hon, titta på Caroli- nes känger!
Montanelli lekte med barnet, smek- te hennes hår, beundrade hennes älska- de sköldpadda och berättade sagor.
Kvinnan som ägde värdshuset kom in för att duka av bordet och stirrade hä- pen på Annette, som vände ut och in på den allvarlige prästmannens fickor.
- Det är Gud som lär de små bar- nen att kanna igen en god människa, sade hon.
Annette brukar alltid vara rädd för främlingar, men hon är inte blyg för ers högvördighet.
Fall på knä, Annette, och bed honom välsigna dig, innan han beger sig härifrån.
Det skall bringa dig lycka.
(Forts.)
