# ID: svediakorp-per3180
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1924
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,080
# sentences: 603
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


REDAKTÖR OCH UTGIVARE: Ellen Hagen V ä r l d s s p r å k s frågan.
Av NILS NORDLUND.
16.
I REDAKTIONEN: E l i n Wägner Helt visst kommer andra kam- na fråga och speciellt esperanto jag meddela, att esperanto häm- marens avslag av herr Lindha- som världsspråk varit före 3 gång- tar sina ordstammar till största gens motion om ett internationellt ger vid Nationernas förbund och delen från latinet, och återstoden världsspråk att väcka förstäm- att vid förbundets tredje försam- utgöres av andra språks ordstam- Att Världsspråksfrågan har ning och harm bland alla esperan- ling enhälligt godkändes en vid mar, som redan blivit internatio- Riksdagens behandling av frå- många flera vänner och anhänga- tister och övriga fredsvänner i detta tillfälle framlagd rapport nella liksom en star del av latinets.
re än som bland allmänheten ä r vårt land.
Även frågans behand- angående esperanto som internati- Lika bra, som personer av olika gan angående privatläroverken och flickskolorna har givit en ta- känt, det framgår av läroverks- ling i riksdagen är ägnad att väc- onellt hjälpspråk.
Då herr Ry- nationaliteter förr kunde förstå lande illustration av skuggsidorna adjunkten Nils Nordlunds artikel ka förvåning, då det ju gällde » en dén säger, att » det ä r otänkbart, varandra med tillhjälp av latinet, inom vårt parlamentariska liv, en i ämnet.
hänvändelse till Nationernas för- att engelsmännen skulle vilja lära lika bra och ännu bättre förstå de bund eller annorledes till förut- sig ett konstlat världsspråk », så varandra, om de kunna esperanto.
iIlustration, som borde mana den politiskt intresserade allmänheten I Det europeiska dramat delger sättningslös internationell utred- vill jag nämna, a t t enligt den ovan Det bästa sättet att övertyga sig till eftertanke och väcka den oin- Elin Wägner tidningens Iäsare si- ning och överläggning för anta- nämnda rapporten till Sationer- om riktigheten härav är att besö- tresserade till liv.
Den har näm- n a reflexioner från Rhenländska gande genom mellanfolklig över- nas förbund uppskattades då an- ka en av esperantisterna anordnad ligen på ett slående sätt blottat utsiktspunkter.
enskommelse av ett internationellt talet vuxna i England, som lärt världskongress.
Till den femton- hjälpspråk ».
Men enligt vad som esperanto, till 50,000.
E n fram- de i Nürnberg förra sommaren vo- vad som kallas politik och tydli- framgår a v referat i tidningarna, ställning till Nationernas förbund ro omkring 5,OOO anmälda från gen ådagalagt, vilka medel som I Den nya skolan lämnar fröken synes diskussionen uteslutande i denna fråga rar undertecknad 43 länder.
Vid alla förhandlingar anses tillåtliga för att ernå ett Ester Edelstam intressanta och rört sig om lämpligheten av espe- av 1,200 framstående personer, under dessa kongresser talas en- riksdagsbeslut.
Statsiitskottets betänkande i utförliga meddelanden om de ranto eller engelska som världs- medlemmar av parlamentets båda dast esperanto.
- denna fråga kan icke undgå upp- många nya reformerande strä- språk.
Det gällde här alltså endast hus, domare, borgmästare och pro- Jag hoppas, att nederlaget i märksamhet.
Utskottet riktar ett vandena bland olika länders främ- att taga ståndpunkt till en utred- fessorer o. s. v. Herr Rydéns för- torsdags e j skall avskräcka an- sta pedagoger.
n i n g och överläggning för anta- kärlek för engelskan i våra folk- hiingarna av världsspråkstanken i dråpslag mot en institution, som gandet av ett världsspråk.
skolor ä r väl bekant, men på vart land, utan fastmer sporra under många år och stora uppoff- Men än mer förvånas man a v grund av många skäl tror jag ej, dem ytterligare, t y helt visst kun- ringar på frivillighetens väg till- Man Lektor Emilia Fogelklou visar den brist på sakkunskap, som h r r liksom många med mig, att den na sådana hinder övervinnas.
Den- godosett ett statsintresse.
i en intressant studie, kallad Engberg, Lindmark, Rydén och har någon framtid för sig där - na fråga ä r förvisso av så stor be- påstår att denna institution riktigt Framgångens eviga armod hur Lindskog lade i dagen beträffande Vad slutligen herr Lindskog be- tydelse, att varje härför intresse- sig på statens bekostnad genom de även tidsströmningen och andliga världsspråksfrågan och dess nu- triiffar, som säger, att » det är van- rad person bör även ha den i åtan- senaste årens statsunderstöd, och rörelser äro underkastade förgän- varande Iäge Vilket språk, herr vettigt att tro, a t t två personer ke, då han deltager vid uppsättan- man grundar detta påstående på en i hast hopkommen utredning, gelsens lag och kräva förnyelse Engberg, är ej konstlat?
- Mån- av olika nationalitet kunna förstå det av kandidater för valen till som visar sig vara oriktig.
Icke genom ny, oförbrukad idealitet.
ne ej herr Lindmark vet, a t t den- varandra på esperanto », så vill andra kammaren i höst.
f ö r t y motsätter man sig en verk- Tidevarvet n:r Ett st i C k p r 0 V. — ren Om Giovanni den store Verga italienske lämnar dikta- fru E. Gadolin Lagerwall några upp- lysande data samt i översättning en av hans folklivsskildringar » Den moderlösa ».
I Årsta ägnas Fredrika Bre- mers minne den vackraste hyll- ning a v K.
J.
I Konst och perspektiv blir Järnefelts-utställningen anbefalld i Tidevarvets läsares hågkomst.
Den framstående finske konstnä- ren är icke så känd av svenskarna som han förtjänar att vara.
För kvinnornas blivande egna hem kommer Föreningen Årsta, som nu bildats, a t t fortsätta ar- betet.
Under Mötesplatsen förenings- meddelanden m. m.
I ministären Stauning, den blivande socialdemokratis- ka regeringen i Danmark skulle — efter vad ryktet förmäler - komma a t t utses även en kvinnlig se- ledamot.
Fru Nina Bang, dan många år en framstående medlem av partiet, - nämnes så som den blivande handelsminis- — — ter.
Det eu r o p eis k a dr am a t.
Av ELIN WAGNER.
Det vapenlösa moståndet hade nom vilken billionen blev en mark Det är sant vad en medarbetare nyligen anmärkte i Tidevarvet, just upphört, Frankrike höll i si- och milliarden en pfennig.
Mot allt rad man kunde vänta a t t den särskilda förströelse, som na händer ett tyskt område med en stor politiker i Bismarcks stil 12 miljoner människor.
Det mili- sig i slutet av förra året överlevde skänker sin samtid, fattas oss just tära, ekonomiska och rättsliga her- tyska samhället såsom sådant raväldets fullständigades av det denna hysteriska kris.
.
Men nu nu här i Europa.
Men därför fattas icke spänning rent personliga - eller känsloväl- skall folket gå till val med min- i det jättelika drama de europei- de Frankrike försksffat sig ge- net av detta helvete i sina nerver ska folken nu tillsamman uppfö- nom a t t hålla i sin hand tusentals och det ä r väl föga tvivel om det ra.
Man kan till och med våga fångars och hundratusen utvisa- sätt, varpå det kommer a t t Iösa ut påstå, a t t de nu, i saknad av så- des öde.
Separatiströrelsen, som sin bitterhet, sin smärta och för- dana Iedare, som tvinga dem läng- i Pfalz lyckades stadga sig till en ödmjukelse.
Det kommer att ko- regering, ra en ledning, som inte låter tala re än de skulle orka av sig själva, formellt självständig bättre visa sig som de äro, tydli- skulle bli medlet att fullständiga med sig och det just i det ögon- detta herravälde även politiskt.
blick, då motparten av olika skäl gare blotta sin mänsklighet.
Då nu de tre stora folk, som ut- Frankrikes politik i enrum med börjar komma i en p å v e r k a r göra dramats huvudpersoner: Tyskland har alltså visat sig stämning.
England Tyskland och Frankri- utomordentligt verksam utom i en Det raseri, som Frankrike erfor, ke inom mindre än ett halvårs tid- punkt, en väsentlig: den var för då det år 1918 återsåg sina förstör- rymd välja nya representanter att dyrbar, den inbringande icke till- da provinser alltefter som tyska föra sin politik, är det nämligen räckligt, francen föll, och arbetet arméerna drogo sig tillbaka un- sabotageakter ingen Bismarck, som hindrar nå- på återuppbyggandet a v de för- der meningslösa got av dem att leva ut sina person- störda provinserna måste yttrrli- tvangs att göra halt vid tyska ligheter i dessa val, så långt det gare sakta fart.
Samtidigt som gränsen den gången.
Ingen riktigt vad det var Frankrike sände en ström av flyk- förstod överhuvud ä r möjligt.
övervinnelse för Frank- England började och gav arbe- tingar över Rhen, förlängdes allt- för tarepartiet en seger, som gjorde så hemlöshetsprövningen för dess rike att få lov att gå in på stillestånd då.
Nu ha dessa kän- det till regeringsparti utan majo- egna barn.
ritet i parlamentet a t t regera med.
i Tyskland utlöste nederlaget slor haft tillfälle att utlösa sig på Mac Donald blev stats- och u t r i - efter det vapenlösa motståndet en annat sätt.
Frankrike har fått va- kesminister i det ögonblick, då fruktansvärd kris.
Klasser reste rit herre över de 12 millionerna England insåg varthän det ledde sig mot klasser, germaner mot ju- tyskar t. o. m. längre än tyskarna att lämna Frankrike och Tyskland dar, stater mot stater huller om huserade i Nordfrankrike.
Det ensamma i rum med varandra.
Nu buller.
Det gällde don tragiska har fått ostört driva sin dubbla skulle han få ett tillfälle att räd- kampen om 8-timmarsdagen, det skadrstånds- och säkerhetspolitik, da den vansinniga situation som gällde för ultra-nationalisterna att och måste nu säga sig självt, att uppstått, han, som hela tiden stått med vapen tvinga folket fram mot hur roligt det lin vore att arbeta i opposition mot Englands poli- Frankrike.
Samtidigt fullbordade vidare på båda dessa linjer, det sig den ekonomiska revolution, ge- (Forts. å sid.
5.)
tik.
Sådant var majoritetsförslaget in- Det lyckas naturligtvis ofta ofta för en stark vilja, som behärskar si- tuationen att leda andra mindre väl initierade efter sin önskan, men det går väl långt, då man i pressen öppet får läsa om en så kallad kohandel (det är illa att missbruka detta förhållandevis hederliga yrke), d. v. s. att enskil- da personer - andra gånger par- tier - idka byteshandel om riks- dagsfrågor.
Om den ena går med på en sak, går den andra med på ett annat, och övertygelsen får vika.
Under andra kammarens debatt om åttonde huvudtiteln (under- visningsväsendet), fick man klart för sig, vad som låg under det he- la.
Kanske gammalt groll.
Men också avoghet från skolreformens målsmän eller målsman gent emot organiskt framvuxna gamla skol- reformer.
Men det var endast de enskilda Iäroverken, som skulle ffi sitta emellan hurudsakligen den kvinnliga ungdomens speciella högre utbildningsanstalter, och först och främst flickskolornas lä- rarinnekår.
Debatten fördes skick- ligt in på den bogen att göra frå- gan till en klassfråga och det är en lätt sak a t t få fram en upphet- sad stämning och ett ovederhäf- tigt beslut genom att spela på så ömtåliga strängar.
Det är en myc- ket allvarlig sak, när frågor göras till klassfrågor.
Ingen skall för- neka, att icke vårt nutida samhälle alltjämt i mångt och mycket låter penningen ge makt, möjligheter och.
t o. m. rätten, och man får
Av Ester Edels » Den nya skolan » är ett namn, som kommit mer och mer i vedertaget bruk för att beteckna de många o l i k a upp- fostringsrörelserna runt om i världen.
Det ett i viss m i n missvisande namn, då allt som det täcker e j är nytt.
Om ' mycket kunde man säga, att det är gam- I la ideal och program, som uppstått i ny skepnad.
en en del är nytt, ba- serat p i modern psykologi.
Det är många sällskap och många enskilda namn, som bära upp » den nya skolan ».
Särskilt i Amerika tar den gestalt i en mångfald skoltyper och upp- fostringsideal, vilka t i l l vetenskaplig ryggrad ha sådana namn som James och J. Dewey och vilka sluta sig sim- man i större förbund till stöd för det hela.
Sådana förbund äro The Pro- gressive Education Association vilket bildades i \ Vashington 1919, och som nu har över 2,000 medlemmar.
Det har årligen föranstaltat kongresser och har till dato utgivit 1 6 publikationer belysande de nya tendenserna i upp:!
fostringsfrågor.
E n liknande förening är The Bureau of Educational Experi- ments, bildad i New York 1918, vilken samlar och publicerar redogörelser för experiment, understöder pedagogiska försök och har en provskola under sin ledning.
Den för även statistik över 45 » nya skolor » i landet, med vilka den står i ständig kontakt.
Bland amerikanska programpunkter stå: psykologiska undersökningar istäl- let för examina (intelligensmätningar, uppfattningsmätningar, karaktärsmät- ningar); stark aktivitet under uppväxt- åren både i fråga om teoretiskt och praktiskt arbete; självstyrelse; kontakt med hemortens och samtidens liv; Ut- veckling till handlingskraft snarare än inpräntande av minneskunskaper; friskt uteliv (skolorna helst belägna på lan- det).
Bland amerikanska skoltyper har den av miss Parkhurst grundade » Dal- ton » - typen låtit mycket tala om sia.
I skolor med utpräglad » Dalton-plan » arbeta barnen fullt individuellt: studera böcker på egen hand.
avlägga skriftliga prov, ordna arbetet¨ som ile själva vil- ja - och nå slutligen fram till student- examen.
(För närmare redogörelse av » Dalton-planen » se februarinumret av pedagogiska Spörsmål!)
Denna skol- typ har särskilt i England vunnit Stor spridning, fastän i modifierad form.
För svensk litteratur angående ame- rikanska skolor hiinvisas till Nils Han- ninger: Den Amerikanska Uppfostrings- världen samt J. Dewey: Framtidsskolor Även i Europa skjuter Den nya sko- vet icke, med hur liten vishet värl- I lan hastigt fart under olika former allt- den regeras. » Så många olyckliga omständig- efter initiativtagarnas och nationernas Så speciella läggning Den sträcker sig heter hade alltså sammanfallit då ungefär 10 à 1 5 år tillbaka i tiden och andra kammaren vid tre-tiden på knytes vid sådana pioniiirer som tyskar- I morgonen skred till omröstning i na Wynecken och Geheeb, engelsmannen denna fråga.
Man får därför kan- Badley, italienskan d: r Montessori, schweizaren d: r Tobler, svenskarna An- ske inte förvåna sig över, att kam- na Kruse och Gottfrid Sjöholm för att maren, trots att grunden för ut- endast nämna några bland de många.
skottets förslag bevisats vara fel- Och den stödes och sprides av olika för- aktig.
&amp; trots alla oemotsagda eningar, främst av The NEW Education sakskäl med 81 röster mot 49 (an- Fellowship, en internationell samman- 1 ~ I I slutning under på engelska, valslaget i Danmark har, som väntat var, vunnits av socialdemo kraterna vilka erövrat sju nya mandat och därmed ökat sin re- presentation i Folketinget från 48 till 55 mandat.
Partiets röst- siffra utvisar en ökning av icke mindre än 80,000 röster den vackra framgången har vunnits på bondevänsterns bekostnad.
detta parti har, som bekant, hit- tills tillsammans ded de konserva- t iva burit regeringsansvaret Men med mycket liten framgång Stats- minister Neergaard har ohjälpligt skolorna till fria samligs- och arbets- platser för lirare, föräldrar och barn.
Inga böcker inga läxor.
intet tvång!
Rörelsen började 1919 Den har redan sin kaos-period bakom sig och börjar komma in i ordnade gängor.
D e t märk- liga med dessa skolor är, att de iiro statsskolor men med den absolutaste statsskolor, frihet både i fråga om organisationen och undervisning.
Hamburgerrörelsen har särskilt i Danmark väckt stort intresse.
Pr.
Petersen höll i höstas en föreläs- ningsserie i Köpenhamn; nu i dagarna är han åter där på danskarnas Stora pe- &lt;lagosik-kongress (12-14 april), och det sägs a t t i Köpenhamn till hösten skall öppnas en skola i Hamburgerstil.
Sist men icke minst är det Wiens nya skolor.
Även här gäller det en rörelse i s t o r t som vuxit fram under och ef- ter kriget, Men den är mindre revo- lutionär och konturlös än Hamburger- skolorna.
Den har kommit till på lag- lig väg, förts fram av två framstående politiker och skolmän: Fadrus och Glöckel.
Det är framför allt en orga- nisatorisk reform men även med stort intresse för den vetenskapligt pedago- giska utvecklingen.
sammanhållning med och mellan olika lärarkårer, och lärarkår, mellan ämnaslärarei dra kammarens ledamöter äro 230), engelsk ledning och tidskrifter franska beslöt bifalla just detta förslag.
tyska.
Även en från förbundet fristå- mera märklig är den omsväng- I ende svensk tidskrift, pedagogiska ning, som ä g d e rum till dess för- spörsmål samarbetar med detta för- förbundets främsta en- sta kammaren längre fram på da- bunds organ.
gelska ledare, mrs B. Ensor, har ju i gen behandlade frågan.
Från alla dagarna gästat sverige och hållit flera partier talades det då mot utskot- föredarag om den nya skolans ideal, sed- tets förslag även från socialdemo- da ur engelsk synpunkt och med det kratiskt håll och vid omröstnin- engelska internatsystemet som bak- gen saknades några av socialde- mrs Ensor särskilt framhöll mokratiska partiets mera bemärk- bland de moderna uppfostringskraven ta representanter.
det är också var: små klasser individuell undervis- ganska egendomligt att jämföra ning och uppfostran, samuppfostran för tre varandra följande nummer av gossar och flickor, endast några få skol- social-demokraten det första ämnen i sänder; intet klass-schema in- grund.
vad föräldara olika skolor är för Wiener-reformerna ett karakteristiskt drag.
så ser man hur den nya skolan lik- som allting annat levande anpassas efter olika nationella och en individuella Men som underström betin- hos gelser.
alla reformerna finner man vissa gemen- samma ideèr.
De negativa det är inte bra som det är: det är för stora klas- ser, för schematisk undervisning över en bank, för mekanisk och svårhanter- lig organisation, för fastlåsta bestäm- melser angående läroböcker och kurser, för många ämnen samtidigt, för svåra och många examina, för mycket teore- tiskt tvångs-arbete.
De positiva: det måste rådas bot med det snaraste, t y den nyn tiden fordrar ny uppfostran; barnen måste bli huvudsaken ej kur- ser och minneskunskap.
deras hälsa till kropp och själ måste; agas hänsyn till enligt den moderna barnhygienens krav; det måste bli individuell uppfost- ran i stället för mass-undervisning och den individuella uppfostran måste taga vara på vars och ens anlag; måste giva barnen ro och tid att utvecklas var och en i sin takt; måste giva dem en frihet, som framlockar initiativ, fanta- si, hjälpsamhet, handlingskraft och an- svarskänsla.
Men den friheten skall ej gälla en- dast barnen utan lärarkåren och skol- väsendet i dess helhet.
då sk II skolan kunna ge mest och all sitt ga årskurser inga examina; tid och till- fälle för konst, musik, lekar, idrott och många sorters praktiskt arbete; stor handlingsfrihet för både skolor, lärare och elever t i l l båtnad för en sund och initiativrik utveckling av skollivet.
psykoanalys och autosuggestinsteo- slut, där det hela svagt försvara- rier h a utövat stort inflytande på mo- des och bortförklarades dern engelsk pedagogik, liksom iiven på denna gång gällde det privat- ' den schweiziska, där intresset fur ny skolornas vara eller icke vara, de- uppfostran har sitt centrum omkring ras arbetsvillkor och levebrödet J.
J. rosseau-institutet i geneve med för kanske några hundratal lära- lärare, dess stal) av framstående forskare och ferrie`re, baudouin, bovet m. rinnor.
E n annan gång är det en fl.).
annan fråga som undergår s a n - I Tyskland är det för närvarande t v i m a öde.
då blir det andras tur dominerande uppfostringsrörelser: d: r steiners med centrum kring waldorf- a t t klimpa för livet.
skolan i Stuttgart samt hamburgersko- skulle inte, efter den allmänna lorna med deras ledande män (professor ungdom medborgarrättens genomförande, Petersen m.
fl.).
waldorfskolan är där finnas så mycket av allmän- framvuxen ur antroposofisk världsupp- anda.
att det bleve klart för en fattning: den kännetecknas i stort sett samma strävanden som andra nya var skyldigheten att intressera av skolor, men har även en del särskiljan- sig för sin medborgarplikt, i n t e de drag, t. ex. auktoritetsprincip i stäl- endast sporadiskt, n ä r det gäller Iet för s j ä l v s t y r e samt preciserad upp.
nä ärs.
stå ående intressen, utan för ler att fattning av lärostoffets val för olika.
' I- lägga en mera bärkraftig grund dersstadier.
waldorfskolan är ett ex- för det samhälle som är och blir.
ternat för 700 barn och innesluter i sin organisation såväl folkskola som högre det svenska folket är inte poli- skola fram till studentexamen även tiskt intresserat, ordet politik har den Steinerska pedagogiken vinner has- så dålig klang, men det beror tigt spridning i tyskland schweiz, Hol- samma dag frågan to @ upp i an- dra kammaren e n en utmanan- de och obehärskad artikel, det an- dra titan e t t ord om saken och det tredje efter första kammarens be- Men att få en saklig diskussion till stånd fram pi!
natten, sedan riksdagsledamöterna intresse och föstånd ovillkorligen slappnat av efter åhörandet av en hel dags mer eller mindre underhållande debat- ter är fullständigt omöjligt och orimlöigt begärt.
Man må vara hur vältalig som helst, d e t går inte a att a l l a dem, som i riksdagshusets s ä l l s k a p s r u m spela b r ä d e eller dy- likt, för att hålla s i g v a k n a.
Än- nu mindre dem som redan vand- r a t hem.
Man frågar sig.
h u r län- ge svenska folket skall finna sig Och e n g l a n d I att följa lagar och förordningar på oss alla att låta det få en an- land tillkomna på detta sätt och man n n n och vi i rd i gare i nn ebörd.
v ad skolan.
Ingen auktoritet utan självsty- kommer osökt att tänka på Axel skall väcka oss1 Oxenstiernas ord: » Kära son, Du ~- relse, fritt val av arbete!
waldorfsko- (%,, hambu mycket rgskolorna representerai raka motsatsentill waldorf- ~ lan är baserad och uppburen av en mans initiativ och åsikter; hamburger- skolorna iiro en massomvälvning fram- sprungen ur revolutionen.
Den berör ett större antal av hamburgers folksko- lor samt några elementarskolor.
» de vuxna ha mislyckats i sin drill och si- nn uppfostrinqsprinciper - låt därför barnen ta ledningen, de skola själva vi- sa vägen »!
detta är grundtanken, som har förvandlat de stränga tyska stats- bäst åt - .-.
- - skola lands kört fast i valutasvårigheterna.
Hans styre har pi?
sistone burit en stark prägel av kraftlöshet och oförmåga.
under de fyra år han och lians regering styrt landet har den danska kronan alltmer dalat.
det stora slagordet i den yttersta livliga valrörelsen har därför va- rit att störta Neergaard och åter- uppresa kronan.
Hela valet har gått i valutafrågans tecken Sedan väljarna nu sagt sin me- ning och underkänt den hittills förda politiken står systemskifte omedelbart för dörren.
Kanske har, redan när detta läses, den Neergaardska regeringen inläm- nat sin avskedsansökan och social- demokraternas ledare, hr Stau- ning, fått i uppdrag att bilda den nyn ministären.
Det blir veterligen ingen svå- righet för honom att åstadkomma Danmarks första socialdemokra- tiska ministär.
Men om det gått Och går relativt lätt för honom och hans Parti att komma till dagogok k - ongres t e n, så torde det bli betydligt svå- rare att kunna utöva den med nå- gon större framgång E n ren so- cialistisk politik är redan från bö an utesluten.
Det parlamen- ta ka underlaget är nämligen i den mån ett sådant kan anses exi- stera, till ytterlighet svagt.
d e t 1 består om de radikala medräknas, av summa en röst!
Tillsammans förfoga socialdemokrater och ra- dikala över 45 mandat, medan d e övriga partierna de konservativa och venstre jämte tyskarnas i Sönderjylland representant, räk- na 74 mandat.
Det är således en långt ifrån avundsvärd uppgift som den dan- ska socialdemokratien påtager sig.
Dess första regering blir helt och hållet beroende av de borgerliga radikalerna Dessa, som trots alla olycksprofetior om att de s k u l e vara.
slagna för alltid efter sitt: regerande under herr Zahle, kunnat inregistrera en vac- ker framgång, äro beredda att g e sjuåriga den nya regeringen rimliga " - betsvillkor, men det säges redan nu bestämt ifrån, att något di- rekt ansvar för regeringens &amp; - stens komma de icke att påtaga sig.
Det blir den av våra egna liberaler under våra två socialde- mokratiska regeringsperioder praktiserade välvilliga neutralite- ten, som kommer att tillämpas även av de danska liberalerna Så långt som till förverkligande av Odense-programmet - där de ak- tuella socialdemokratiska kraven äro formulerade - torde den nya regeringen således aldrig komma.
Knappast ens till att försök d ä r - till.
Årsta, kvinnornas blivande egna hem, Årstakom mitténs soaré.
Det är i vinter precis tio år sedan frågan om Kvinnornas hus kom upp och en tidskrift i samband därmed anordna- de en pristävlan om bästa förslaget att göra det räntabelt.
Men det var inte förrän pil sommaren 1914, då Baltiskal utställningen med sina Fredrika-Bre- mer-minnen öppnat sina portar, som Ar- sta och Kvinnornas hus blev riktigt le- vande för de många av oss.
Och Sa kom kriget.
Men man förstår, att lågan hållits stadigt brinnande hela tiden trots alla hinder; iden med detta Kvinnornas hus - en fristad, en samlingsplats, ett hem för allt Sveriges kvinnor - var ej ett löst hugskott, utan ett livsvillkor för dem det vederbör.
Och frågan är, om e j .dessa tio vänteår varit till idens fromma; aldrig kunde planen för detta Kvinnornas hus varit mer aktuell än nu.
Också hade Årstakommitténs soaré i onsdags i Grand Hôtel spegel4 samlat fullt hus, en representativ samling av mondäna och inte mondäna bemärkta kvinnor på olika områden jämte några herrar.
Kronprinsessan bevistade ma- ren.
Programmet inleddes med ett orien- terande föredrag över Årsta, kvinnornas byggnad i Stockholm, av fröken Ida von Plomgren, som spirituellt skizzerade upp alla planer och önskemål, och med älskvärd humor och säkerhet bemötte alla givna och förmodade invändningar mot företaget.
Därpå följde en mu- sikalisk avdelning med pianosolo - nocturne Dess-dur och Ballade Ass-dur av Chopin - av fru Märta af Klint- berg samt en del sångnummer av fröken Marianne Mörner.
Bada artisterna app- Iåderades livligt.
Slutligen utförde Anna-Behle-elever rytmisk dans, ett par nummer, som också till fullo senterades.
Att soarén varit synnerligen lyckad Till a t t börja med får den fullt märktes även på den livliga andelsteck- u p p a t t göra m e d valutaspörsmå- ning?
som blev nachspielet.
let.
Aven h ä r blir den socialde- mokratiska.
regeringen nödsakad Föreningen Arsta U.
p. a.
nu a t t redan f r å n början söka sam- konstituerad.
arbete med de a n d r a p a r t i e r n a.
Man h a r också på ledande social- Det var en betydande skara intresse- demokratiskt håll s k y n d a t a t t rade samlad i Grand Hôtels vapensalv, a t t m a n önskar » ett då föreningen Årsta på måndag kväll framhålla samarbete i och för de domineran- bildades.
Föreningens syfte är som be de aktuella problemens Iösnings » kant att bygga och inreda ett kvinnor- och a t t man » med hänsyn tagen nas hus i Stockholm.
Till ordförande till alla berättigade intressen vill för kvällen valdes advokaten Matilda söka g e n o m f ö r a en d u t a p o l i t i k, Staël von Holstein.
som i väsentlig grad k a n förblittra Fröken Signe Laurell redogjorde i ett den danska kronans!
Detta är d e t kortare anförande för Årstakommit- n ä r m a s t e p r o g r a m m e t och s k a l l téns verksamhet.
Under de c:a åtta d e t lyckas d e n n y a regeringen a t t veckor som andelsteckningen pågått realisera det, vilket n a t u r l i g t v i s är har man av nu redovisade medel fått in högeligen önskvärt om det k a n en summa på ungefär 40,000 kronor.
ske pli a c c p t a b l a vägar, får den Emellertid finns det sannolikt ännu en säkerligen uppgiva d e t m e s t a av hel del tecknade andelar som icke hun- de d o k t r i n ä r t socialdemokratiska nit redovisas.
krav, som tinder v a l s t r i d e n f r a m - Föreningen har dels ett löfte om en visats f ö r viiljarna såsom de enda eventuell donation på c:a 25,000 kronor, verkligt helbregdagörande med- dels goda förhoppningar om samarbete len.
Under nödvändighetens hår- med den Elvingska fonden på Sa sätt ' vid vissa läroanstalter uttalade mötet ila lag lir r e t r ä t t e n f r å n dessa up- att styrelsen för fonden är intresserad en protest mot förslagets antagande och penbarligen r e d a n p å b ö r j a d.
för att hyra bostäder i Kvinnornas hus instämde i det av sex kvinnoföreningar Över ministären S t a u n i n g hän- för de ändamål fonden är avsedd till.
i Ystad gjorda uttalandet i frågan (pu- För att inköpa en fastighet, vilket ger, i bästa fall, d e n k n a p p a ma- blicerat i Tidevarvet n:r 14).
Förutom joriteten av e n röst, såsom e t t blir billigare än att bygga, samt om- föreningsangelägenheter dryftades möj- s t ä n d i g t h o t a n d e Damoklessvärd.
bygga och inreda denna jämte tillräck- FRISINNADE KVINNOR [GÖTE- ligheten att anordna » Fogelstad-kurser » i Skåne under sommaren och - natur- Eljes gapar d e n parlamentariska ligt rörelsekapital fordras ungefär BORG avgrunden.
I alla händelser ska11 400,000 kronor.
Det är, som fröken hade i torsdags sammanträde med ligtvis!
olika sätt att driva propa- d e t bli av stort intresse a t t se om Laurell i sitt anförande skämtsamt på- samkväm och diskussion.
Doktor Elin ganda för Tidevarvet.
och hur den nya regeringen lyc- pekade, endast en nolla som fattas!
Odencrants från Borås inledde därvid FRISINNADE KVINNORS DISKUS- kas bemästra valutasvårigheter- Efter föredraget fastställdes stadgar om vård åt klubbens senaste möte fortsatte Socialdemokratien utger ju för föreningen, varefter arkitekten Brag barnaföderskor.
na.
rektor Ellen Widerberg sin föreläsning sig själv f ö r a t t vara den, som i ett föredrag med skioptikonbilder skis- i Medborgarkunskap.
Rektor Wider- AV FRISIN- bättre än alla a n d r a f ö r s t å r sig på serade olika planer för hur Kvinnornas SKÅNEFÖRBUNDET berg lämnade först en redogörelse för NADE KVINNOR hur e t t samhälles ekonomi skall hus skulle kunna inredas.
Lämpligast vår regeringsform av 1809 och riksdags- hade årsmöte i Malmö den 6 dennes ordningen av 1866 samt rösträttsrefor- ordnas.
Den får n u tillfälle a t t vore om man kunde inköpa en fastighet pröva sin förmåga i ännu e t t land.
i närheten av Stureplan, för att få ett under ordförandeskap av notarie Eli- men 1907 fram till författningsrevisio- Sannolikt skall det ganska snart centralt Iäge, och man har redan flera sabeth Nilsson, Malmö.
För nästa ar- nen i december 1918 och dess stadfäs- betsår invaldes i styrelsen fru Elsa Alk- telse 1921.
Vidare berördes lagtima och visa sig även i Danmark, att den för den tilltänkta ombyggnaden Iämp- man, Teckomatorp, fröken Anna Jöns- urtima riksdag samt verkningarna av de icke iii.
i s t å n d a t t motsvara s i n a liga hus på förslag.
son, Kristianstad, d:r Hanna Christer- nya rösträttsbestämmelserna vid andra I korthet genomgicks Därefter övergick man till styrelse- Nilsson, Hälsingborg, notarie Elisabeth kammarvalen.
egna förväntningar ä n n u min- dre deras, som aldrig hyst några val.
Styrelsen, vilken enligt stadgarna Nilsson, Malmö, fru Elsa Nordlund, folkomröstningsförordningen och före- aren slutade sin intressanta under- skulle bestå av medlemmar, kom att Kristianstad, och fru Maja Strandberg, s M a n a!
Ystad, med fru Louise av Ekenstam, ed redogörelse för vårt ratts- bestå av fröknarna Signe Laurell, Louise Lund, fru Emilia jönsson, Fridhill, fru Palander, Heléne Danielsen och Alida Vendela Olsson, Trälleborg, och fröken Efter föredraget redogjorde ordf. för Jakobsson samt fruarna Agnes Hell- Annie Weibull, Landskrona, som supp- en del aktuella riksdagsfrågor.
Klub- ner, Lilly Hellström och Ellen Hagen leanter.
Efter notarie Elisabeth Sils- hen beslöt att instämma i de krav på son, som avsagt sig, utsågs till ordföran- ändring i 5 kap. 3 parapraf strafflagen Suppleanter blevo advokaten Matilda de fru Elsa Nordlund, Kristianstad.
i enlighet med motion av hrr Sande- Staël von Holstein, konstnären fröken Fru Nordlund framförde några ref- gård och Pauli och fröken Hesselgren, Ida Thoresen, fru Nath.
Frölander och lexioner med anledning av 1921 års lö- däri krävdes att domstol skulle erhålla fru Greta Gullström.
nekommittés betänkande, varefter mö- befogenhet att där någon som fyllt Till revisorer valdes fröken Anna tet gjorde ett uttalande i syfte att stöd- femton men ej aderton Ar blivit överty- fröken Hesselgrens och fröken gad om begånget brott och där den Åbergsson och fröken Augusta Palm- Tamms motion om behörighetslagens brottsliges sinnesbeskaffenhet och om- quist.
ikraftträdande.
givning samt graden av hans förstånds- Fil.
kand. Hulda Lundh, Ystad, tala- utveckling prövas sådant föranleda för- de över ämnet Valen och vi, varpå en ordna, att han skall i stallet för att ådö- livlig diskussion följde.
mas straff insättas på allmän uppfost- Gymnastikdirektör Karin Kärrberg, ringsanstalt.
Likaledes beslöts att instämma i mo- Malmö, höll föredrag om Hemgymna- stik, och fru Anna Stina Alkman, Göte- tion av fröken Hesselgren och hr Alfred borg, talade offentligt om Stämningar Petrén angående ökat anslag till dyr- tidshjälp åt distriktssköterskor och di- och fakta.
Med anledning av förslaget att åter- striktsbarnmorskor.
Den nedprutning införa militärövningar för skolungdom i nuvarande utgående dyrtidshjälp som MöTESPLATSEN — —, tuella frågan bättre fattiga Vid i arets statsverksproposition föreslagits, ansågs orättvis under nuvarande rådan- de ekonomiska förhållanden.
Sedan ordf. redogjort för statsut- skottets förslag angående restriktiva be- stämmelser för privatläroverken beslöt klubben att instämma i den il protest- mötet i Stockholm av Stockholms flick- och samskolors Iärarinneförbund antag- na resolutionen.
(Se Tidevarvets före- gående nummer.)
Efteråt vidtog ett angenämt sam- kväm.
RONNEBY FÖRENING A V FRISIN- NADE KVINNOR hade.
i lördags sitt aprilsammanträ- de.
Till styrelse valdes fröken Kut Svensson, ordf., fröken Clara Käck, vi- ce ordf. och kassör, fru Siri Jansson, sekr.
Övrig styrelse: fru Anna Matts- son och fröken Emmy Samuelsson.
Till revisorer valdes fröken Karin Svensson och fröken Lindberg.
En del förrningsangelägenheter be- handlades, därvid beslut fattades om antalet medlemmar, vilka skulle bevis- ta samhällskursen i Bökevik 13-17 juni.
ANMÄRKNINGAR hinner det väl sitt ödes fullbordan som pensionat eller egna hem.
Det är mest himmelsk nåd att Fredrika Bremers slott ännu lig- ger där i sitt kompakta sexton- K O n S f O C h pe r s p e k t i V. » Vem är ban som smidde Väinös » Kantele så ny för Finland?
» Vilka äro de som stämde » Underbart dess nya strängar? » (Z.
T o p e l i s.)
AV cia antiqua.
Invändigt har det ju inte undgått smakens härjnin- gar.
En av dess besittare ma- hognypanelade för ett tiotal år sen den förnämligaste praktsalen; han hade uppenbarligen försett sig på År banklokaler.
För ögonblicket rå- E t t säreget vinnande drag hos att helgonets landsmän bortblan- der, har man sagt mig, respektful- svenskarna är deras skygga pie- das i hopen av nyfikna främlin- Inre händer i de höga och ädla ge- tet for de boningar där en genius gar.
maken, men vad sedan?
Årsta ä r av deras egna går igen.
Dessa Tillfällena till dylika reliknjut- gudilov ingen nationalegendom, andeimpregnerade väggar håller ningar utvidgas och underlättas riksantikvarien behöver aldrig de i klädsam helgd: kring dem beständigt, en av krigets lyckliga kasta en blick ditåt.
Den borg där kretsar inga påflugna pilgrims- följder var Palestinas inrättande det mäktigaste hjärta har vaknat fötter, och inte ens av sentimenta- till turistland, och man lär ibland och stormat och stillnat överträf- la tankar oroas deras vålnadsliv.
kunna räkna ända till fyrti biler fas självklart i kulturhistoriskt af- E n försynthet så skrupulös tål utanför krubban i Betlehem, om fektionsvärde av en flintyxa eller en säkerhetsnål från bronsåldern.
knappast at t dras fram i ljuset, än kanske inte tre visa män.
man har en känsla av att den pro- Hitupp skall dock inte detta I grannskapet a v Lac Léman faneras genom omnämnande, men spring och oväsen nå, därför bor- träffas ett par ringare motsvarig- förhåller det sig inte just så med gar vårt ovan skisserade skap- heter till Arsta: de heter Ferney flertaIet av de svenskes innerliga, lynne.
Vårt ståtliga, minnesskö- och Coppet.
Ingetdera har som välförborgade och stumma dyg- na Arsta löper ingen risk att bli Goethehuset upphöjts till natio- förvetenhetens byte.
Vi förstår nalmuseum, men deras tillfälliga der?
Den oerhörda återhållsamhet att freda det för utlänningar så- innehavare finner sig moraliskt jag har antytt blir ännu under- väl som för oss själva.
Tre mil förpliktade att åtminstone en barare när man betänker att sven- från Stockholm ligger det lika gång i veckan sommartiden släp- skarna ingalunda är fritagna från skyddat som vore det beläget på pa in de flockar av vallfärdare den människokarakteristiska böjel- toppen av det obestigna Mount som trånar att möta de rättmätiga sen att förrätta andakt på heliga Everest.
ägarna » at home ».
Sannolikt ut- och berömda orter.
De gör det Skyddet är visserligen inte av gör svenskarna ingen dålig pro- tveksamt och generat, med ett Ii- samma art som det man förunnar cent av Voltaires och madame de tet grin kanske, men de gör det vissa naturmärkvärdigheter.
Det Staëls gäster.
Men de växlande dock.
I utlandet naturligtvis, den är för blygt och passivt i sitt vä- herrskapen på vårt Årsta har al- rymliga loka1 där de törs hänge sen för att egentligen kunna kal- drig besvärats med en halvdragen sig å t alla benägenheter för vilka las fridlysning.
Det enda vi läg- anmodan att offra sina golv och de småskäms.
Häri döljer sig en der an på är att inte med vår upp- sin hemtrevnad åt sådan brutal sällsam och raffinerad patriotism, märksamhet oskära det historiskt, Och dock, inför vilken andra nationers odödliga château som en utvald Och dock, är det möjligt a t t le- plumpa chauvinismer skulle rod- ande har fyllt med sitt rika och va ostörd på Årsta?
Redan i n a om sådana kunde.
eldiga liv, så starkt att det skall tiden spökade där Alltså ser man vårt folk behö- vibrera inom dessa gamla murar jämt: gåtfulla ljud hördes, bollar- na på biljarden hoppade av sig rigt representerat i de hjordar så länge de står resta som ideligen strömmar genom det För övrigt är det OSS outsägligt själva, och i vinternatten kunde sirliga Sanssouci och gudahuset likgiltigt om de står eller ramlar.
man utifrån få se de höga mång- vid Frauenplan i Weimar.
Till Slottet är roligt att läsa om, det rutiga fönstren stråla av ett icke Ingemanns fagra tjäll i Sorö hit- förnekar väl ingen, men dess av jordiskt ljus.
Det där var emel- tar inte så f å av dem, och de bör- hävderna försmådda fata efter en lertid vanligt spökgyckel, sådant jar rättnu göra sig hemmastadda viss nyårsafton har aldrig intres- varje gammalt slott med självakt- i Longfellows » colonial mansion », serat oss, och dess framtida även- ning kostar på sig.
Cambridge, Massachusetts.
J a de tyr angår oss inte ett spår.
Vem Men nu och för all framtid är drar sig inte för att beträda Bir- helst som har råd må äga och be- Årsta fullkomligt besatt.
E n ande gittas romerska hus, trygga i vet- ho det, riva det eller skövla det svävar ständigt från rum till rum, skapen att det hör oskylda till och med reparationer, och en gång ilar i trapporna och fladdrar kring hallens linjenobla granitko- lonner.
Dar hjälper ingen exor- •K•J• sta.
Bremerska Kurs i finare lunch- och supérätter Framgångens eviga armod.
. "
nes — — — .- Som lärarinnor för småbarn och i hem med st genomgått barnsvård, Etisk ningen, sömnad och matlagning samt barnpsykologi och uppfostringslära.
Enskilda Läroverk, Fröken Carola Eneroth, adr.
Uppsala Måttliga vid Uppsala D e t t a vigda slott må köpas och nu den religiösa drivkraften tyd- ligt märkbar.
Svagare röjer den sig i hedersmannen Benjamin Franklins dagboksvisdom, trots hans medvetna omvändelse: » Be- tänk att penningen är av en frukt- Kort innan jag fick i mina som givit människorna en kort nå- sam och produktiv natur.
Pengar händer Shaw Desmonds bok: La- datid, innan domen eller salighe- föder pengar, och dessas ättlingar bour.
The Giant on clay feet (Coll- ten bröt in.
Och av arbetets fruk- föda än mer o. s. V. Den som dö- lin &amp; C:o S:t James library), som ter skulle man blott använda det dar ett modersvin, förintar alla är den närmaste anledningen till, för livsuppehället oundgängliga; dess efterkommande till tusende dessa rader, hade jag haft anled- resten borde sättas in i arbetet led.
Den som förstör en femma ning läsa om Max Webers Die själv, för att föra det allt vidare mördar allt vad därigenom kunde protestantische Ethik und der till mänsklighetens nytta.
Vi se ha producerats, hela massor av ' Geist ' des Kapitalismus (Som- för oss släktled efter släktled av sedlar., barts Archiv XX-XXI).
Sam- dessa strävsamma, asketiskt inrik- Här ar kapitalismens anda manställningen blev men, än en tade företagare, med evighetens fullt skönjbar.
Det är pennin- tillfällighet, den lät varsna två pa- allvar över sin krämaresyssla.
gen som representerar värdet.
Och raIIeIla förlopp av en rörelses in- Fördömelsens memento sticker se- ändå var Franklin ed mycket oe- re utarmning.
dan Calvins dagar sin dolk i de- gennyttig och sannfärdig bok- ras själ; man måste » köpa tiden » tryrkare med en bara måttligt stor Det är i gamla reformerta han- och lämna efter sig så mycket nyt- affär!
Han var ännu långt ifrån delssläkter, som kapitalismen tigt arbete som möjligt, innan att » göra pengar av människor » först blir satt i system.
man skiljes hädan.
Sparsamhet - den konsten som sedan blir så Tidsspillan — det var dödssyn- är en självfallen plikt, också för fenomenalt utvecklad i en indu- den framför andra inom kalvinis- den rike; pengarna äro till för strialism och storkapitalism, som men.
Varje lättjans ögonblick var Guds ära.
fur länge sedan avsnört sina sista en stöld från den store Befallaren, Hos dessa gamla rikmän är än- rottrådar i det religiösa själslivets EMILIA FOGELKLO U.
.. -, ' Sveriges Allm.
Konstförening har ånyo fogat ett glänsande led till dess påbörjade rad av skandi- naviska bytesutställningar genom att i Akademiens lokaler öppna en utställning av professor Eero Jär- nefelts konst.
Det höres liksom en återklang a v den sång som ljöd under susan- de furor » och från Kalevalas mo- ar » det är som kunde man i den- konst avlyssna något av kan- telesträngens varma och innerliga men dock klara och distinkta to- ner.
Utställningen omspänner 40 års arbete och börjar med några star- ka tidstypiska dukar sådana som t. ex. » Krogbildn » med sin överdå- &amp; &amp; levnadsglada behandling och rika, skickligt beräknade färgef- fekter en gnista av den eld som satte sinnena i brand vid 80-talets genombrottstid, eller porträttet av runosångerskan Paraske ett starkt konstnärligt grepp och en av samlingens pärlor.
Renaissansens ideal synes hava påverkat hans konstnärskap vid och omkring århundradets slut och de i Florence signerade, i gouache utförda porträtten a v hans hustru och son och det ungefär samtida porträttet a v Mathilda Wrede äro de innerligaste män- niskoskildringar, ja, man vore nästan frestad sägn helgonabilder.
Det är som vore detta uttrycks- medel gouacheri, den förtätade akvarellen, det varigenom kantele- tonen klingar klarast.
Spröd och fast.
Se de klara och luftiga » Sommarbilder », och skisserna till väggmålningar i universitetets aula i Hälsingfors eller sådana dråpliga folklivsskildringar som » Båtfärd » och » Lanthandlanden ».
Som psykolog är Järnefelt oöverträffad, distinkt Atergiver han karaktären hos sina modeller.
Klart och nyktert äro de tänkta.
Själva miljön - fikusen och gångmattorna - denna hemmets och traditionens symbol, blir bak- grunden mot vilken gammalmans klokskap strålar.
Bland de för- nämsta porträtten stå vice-kansler Palmérs, de båda av statsrådet Danielson-Kalmari, tonsättaren Jean Sibelius, lantmarskalken Lindelöf m. fl.
Vi tro att utställningar sådana som dessa, vilka i överflödande ri- kedom bjuda oss brödralandens kultur och konst, skola visa sig skapa en ny samhörighetskänsla, ett ideellt försvarsförbund.
Folkunge.
värld och pressat fram sin oer- ternationella kongresserna och hörda företagareflit i spelet om skönja da karaktäristiska profi- penningen och dess förmering ge- lerna från deras klang- och jubel- nom nya spekulationer.
dagar före kriget.
Fint säger han Max Webers avhandling föl- om Rosa Luxemburg och an- jer utvecklingen steg för steg.
dra, som nu ha lämnat slagfältet, Hans noggranna forskning lå- att voro de e j värda heIgonglo- ter OSS också blicka in i den rinn, så fingo de åtminstone del i teologiska arsenal, som är så törnekronan.
Tydligast avtecknar karaktäristisk för de reformer- sig bilden av Keir Hardie, denne ta, dessa som räknat arbetsbe- den engelska arbetarrörelsens fallningen särskilt i tio Guds grand old man, som motstod alla bud - under det lutheranerna ba- slags lockelser till att bli halv- ra räknade vilodagsbudet!
herre - både ekonomiska och po- Det är en helt annan sorts rö- litiska - och förblev en äkta re- relse Shaw Desmond flyttar oss presentant för Labours rättfärdig- in i, själva motrörelsen mot kapi- hetskrav, den förste, som fick föra talismen.
P å hans tungomål, en- fram dem i parlamentet och som gelska, heter den emellertid inte knäcktes av att uppleva interna- socialism, utan helt enkelt Labour tionalens undergång genom kri- (arbete).
Själv har han varit med get.
i begynnelsen, då arbetarrörelsen Så växer partinumrären år från var levande religion, men ännu in- år.
Från 1914 är det e j längre te politik.
Vi få leva med i banbry- frågan om en » ideell » rörelse, utan tandets unga tid, då man talade om en rent politisk.
Det är inte från såptunnor och i ljus martyr- rättfärdighetskravet, utan för- » det reella », glädje log mot projektiler och månsberäkningen glåpord.
Vi få besöka de stora in-, som får huvudtonen.
Shaw Des-
GIO V A N N I V E R GA.
Det europeiska dramat.
tecken till god vilja.
Tyskland får lov a t t lägga band på s i g och (Frots.
från sid.
I.)
upphöra med sin finansiella ob- Verga var Italiens » grand old man » urartar till bitter ironi.
Hardys män- går helt enkelt inte.
D e t är där- struktion.
F r a n k r i k e får lov att liksom Hardy är Englands, När, u r a r t a r äro lekbollar för ett grymt öde, för troligt, a t t i F r a n k r i k e n u en visa, a t t det på a l l v a r uppger sin hans 80-årsdag 1920. hela Italien till- Vergas äro ritt tarvliga figurer, som regimförändring skulle kunna s k e separatistiska politik och släppa jublade honom en entusiastisk hyllning, skulle vara föraktliga om de ej samti- vid valen.
Det ä r blott frågan, o m sinn levande p a n t e r: fångarna och frågade Verga, som fjärran från det lit- ' diet vor0 så löjliga, Det är ödet och v e m skall b ö r j a?
terära marknadsvimlet levat en enstö- den blinda slumpen som i v r e k mek den glänsande högerseger till vil- de u t v i s a d e sings liv på sitt älskade Sicilien, med driva sitt spel med människorna - hos förhjälper junk- skall Tyskland börja stilla sin sakta ironi huru det kom sig att han, Verga smulas människoöden sönder av da den på- vrede på det a t t de förhållanden, som ej följt någon moderiktning, bibe- deras egna själars litenhet och ömklig- svängning i som skapade den må kunna upp- hållit sin makt över sinnena!
Vid hans het.
både äro samtidens kanske yp- Frankrike.
Skall någon rädda sy- h ö r a E n g l a n d t y c k s Vara a v den död, ej långt därefter, funno italienarna persta skildrare av folkliv.
När man eller skall Frankrike ej ord nog starka och ej artiklar långa fördjupar sig i Vergas)) I Malavoglia)), ' stemet Poincare´, så skall det va- meningen.
först göra en gest som i sig däm- nog för att prisa Italiens store son.
det verk där han nått högst tycker man ra hans värsta fiender i Tyskland.
Och dock var det städse en besk sig själv stå på) &gt;piazzan&gt;), den italien- I den stund, då E n g l a n d h a r en Par T y s k l a n d s utomordentliga dryck han bjudit sina landsmän.
Det ska byns brännpunkt, där allt disku- myller av gestalter som trängas i Vergas teras och avgöres: priset på en åsna lika arbetarregering, som kunde för- franskhat?
det ä r icke mycken tid a t t dis- romaner och noveller behärskas av egen- väl som alla livets händelser födelser, handla med en motsvarande re- Valen n a l k a s nytta, småaktighet och småslughet.
Och älskog och död.
Och över alla hans ge- den saken.
gering i Tyskland, bereder sig kutera och expertkommissionens förslag det enda skälet Verga kan finna varför stalter kastar Siciliens obarmhärtigt Tyskland till sina kakival, som ej Gud Fader sopat bort människoyng- klara sol, skarpa dagrar och skuggor.
k o m m a a t t reducera socialdemo- ligger På bordet.
D e t Hos oss är Verga föga känd, kanske tydligt let från sin sköna jord är den för den kraternas i n f l y t a n d e t i l l ett mi- a t t detta förslag har till ögonmär- latinska rasen så utmärkande starka fa- på grund av svårigheten att översätta miljesammanhållningen, inför vilken hans av ordstäv och saftiga dialekttut- nimum!
Fullkomligt omvändt m o t ke F r a n k r i k e s återuppbyggande tryck överflödande språk.
Hans för- - och icke Tysklands ruin, Det in- även han böjer sitt skeptiska huvud.
___- 1918 alltsÅ!
Det är icke så litet Verga och Hardy nämsta verk äro romanserien)) De be- S å d a n är situationen, som Mac- nebär utom tunga bördor för ha gemensamt.
Verga enstöringen från segrade » varav » I Malavoglia » utgör - vi äro den heliga jungfruns barn)) - T y s k l a n d även Stora politiska för- det solbrända Sicilien och Hardy en- den första delen, några band ypperliga och kvinnorna korsade sig.
Donald skall försöka klara upp.
s å s o m återställandet av störningen från Wessex ' dimmiga hedar, noveller och ett fåtal korta dramatiska Mor sidora tog Ut den lilla bullen H a n ä r e n man, m o t vilkens poli- delar.
T y s k l a n d s ekonomiska enhet och se båda lika illusionslöst pli livet och arbeten.
Mest bekant är hans Cavalleria ur ugnen, blåste bort askan och lade tiska förflutna tyskarna inte bor- den varm som den var, i flickans hand.
E.
G, L. godmodigt humor!
Rusticana.
En folklivsskildring av Giovanni Barnet tog den i sitt förkläde och gick de ha något att invända.
Han har - om tic t y s k a tolkningarna äro bådas pessimism lyses UPP är av en humor ' som hos Hardy sakta bort, blåsande på brödet.
i regeringen åtminstone ett par av riktiga - återställandet a v den bred anglosaxisk, men hos Verga ofta Verga meddelas här nedan.
)) Vart går du? » ropade mor Sidora serade Tyska civila förvaltningen T y s k l a n d s verkliga a k t i v a vän- efter henne.
)) Stanna där du är.
Hemma ner - i E n g l a n d de män, som inom det ockuperade området.
Re- finns det en han-han med svart ansik- ordfö- öppnade kampanj redan mot hun- parationskommissionens te 1918 Man k a n så rande m r Barthou h a r med e t t gerblockaden verkligt suveränt tal nådigst mot-)) Mamma finns inte mer.
Stanna du väl sätta sig in i deras s m ä r t a nu.
blott här)), upprepade en av grannkvin- A V GIOVANNI VERGA.
Man k a n t ä n k a sig h u r de skicka t a g i t detta dokument, som inne- norna.
» Ät din bulle.))
Översatt av E. Gadolin Lagerwall.
brev till Tyskland genom sina re- bär e n d o m över h a n s reparations- Den lilla sjönk ihop i en liten hög på pres, - &amp; låta hälsa att om p o l i t i k och s a t t sig bekvämt till Den lilla ungen stannade i dörröpp » Somliga ha otur med hustrur och trappan med brödet mellan händerna, inte a är stilla nu, dan vi r;, tta i högst domstolen f ö r att att plötsligt bita i det ' betänka med sina kolleger, om de ningen, vred sin förklädessnibb mellan somliga med kreatur.
De förlora lika utan Men upptäckte hon sin far inte så » Ännu många igår », de taga införll - se Licodinana på Angela » såg » och med ljusnande ansikte steg hon upp vilja bevilja T y s k l a n d dessa vill- och sade: » Här är jag » och man kan höra det ögon- kor.
Men ett k a n han icke be- När ingen brydde sig om henne, tit- jag Meno stå vid sin döm och snyta sig.
för att springa emot honom Meno kom blickliga, s a b b a svaret: varför s t ä m m a om T y s k l a n d sen vill a n - tade hon blygt från den ena till den Han hade kommit hem från vingården In, satte sig utan att säga ett Ord i ett hörn med händerna slappt hängande hjälpte n i OsS inte, medan vi var ta dem.
andra av kvinnorna som bakade brödet före ave Maria. » » Men nog måste man medge » sade mellan knäna, ansiktet långt och Iäp- stilla?
Den pfalziska befolknin- Den nuvarande tyska regerin- mig- gå till mor Sidora. » den kvinnan som knådade degen)) att parna vita som papper i sin stora g e n s öde är i detta fall typiskt, förmåga att slå hade han ej rört någon föda sedan och det vore inte så underligt om g e n Marx har, då detta skrives, ej - kom hit, kom hit », ropade från han har en välsignad Hans blick ' ycktes på tre år har han föregående dag.
ännu y t t r a t s i g a n n a t ä n högst all- ugnsöppningen mor Sidora, röd som en ihjäl sina hustrur.
det f r å n tyskt håll skulle Stinnes h a r t a g i t sin m e - fullmogen tomat.
» Vänta litet, så skall gjort kål på två döttrar till Nino, den klaga Och säga: Jag min stackare.
Kvinnorna ställde sig, när de sågo fram som argument.
D e n hand- jag baka en fin kaka åt dig.))
ena efter den andra!
Vänta bara, så » Ha de skickat bort flickan, så be- skall ni få se att han gör slut på den hans SVarta halsduk * runt Omkring honom l i n g a v trpohet och lojalitet, som ning med sig i graven n0m med djupt medlidande i hjärtat.
Hurudan skall väl den tyska re- tyder det att de äro på väg till Nun- tredje och på all Nonos egendom. » låg i a t t 20,000 pfalzare läto sig)) Säg ingenting, mor Sidora », uppre- » Är barnungen där dotter till Nun- utvisas hellre än lyda F r a n k r i k e g e r i n g ta s i g ut, som får i hand ria med den sista smörjelsen », ’ sade Li- pade han och skakade p i huvudet med av tyska folket dess fullmakt att codiana.
zia eller till den första hustrun? » förmådde icke övertyga England En av kvinnorna, som hjälpte till » Till den första.
Men den andra uppdragna axlar.
» Detta är ett törne förhandla o m skadeståndspoliti- om pfalzernas lojalitet mot tyska med degen, vände på huvudet under det älskade henne som sitt eget barn.
Det som ingen någonsin skall kunna dra ut ur mitt hjärta.
Ett riktigt helgon var riket.
Men då dessa började s k j u - ken Den frågan kommer valen snarl hon fortsatte att knåda Med armarna var ju hennes systerdotter. » bara ända till armbågen, frågade hon Den l i l l a började när hon hörde att denna kvinna utan att därmed vilja ta separatisterna, då tog E n g l a n d att besvara barnet: de talade om henne, gråta tyst för sig förklena er!
Jag förtjänade henne ej.
itu med a t t undersöka hur det Men under den scen, där dra-)) Hur står det till med din s t y v m o r själv, hopknipen i en vrå Tårarna Annu igår då hon redan var så dålig hängde ihop med atillkomsten aV m a t s figurer röra sig - och inte Den lilla flickan som ej kände kvinnor- lättade hennes tunga hjärta, som hon steg hon upp ur sängen för att se till det autonoma Pfalz Och f ö r m å d e så d j u p t begraven som somliga av na, såg på dem med stora förskrämda hållit i styr med att leka med förklädet.
fölungen som just blivit awänjd.
Och » Kom hit, kom hit)), sade mor Sidora, hon ville inte att vi skulle gå till dok- fransmännon a t t tillsvidare un- ögon, sänkte huvudet, slet allt ängsli- för att vi skulle slippa ge Ut pengar d a n d r a separatiströrelsen det ak- de agerande Vilja tro ligger e ' gare i sin förklädessnibb och viskade: » nu är din kaka färdig.
gråt ej, din torn på medicin.
En hustru som hon var oexploderad g r a n a t som ä n n u be.
)) Hon ligger till sängs.))
mamma är i paradiset.))
tiva stöd, som hållit den uppe.
jag aldrig mer finna.
Det säger » Hör Ni d i icke att de komma med Den lilla torkade sina tårar med knyt.
där, säger m a n, det språk som Tysklands sista smörjelsen Grannhustrurna stå i nävarna under det mor Sidora öppnade jag er.
Lämna mimg åt min gråt ingen världen förstår!
har mera skäl därtill än jag.
) &gt; ugnsluckan.
avtvingade skuldbekännelse dörrarna och ropa.))
Och han fortsatte att skaka på huvu-)) När mitt bröd är gräddat skall jag England har utan tvivel rätt i)) Stackars mor Nunzia », sade en av också springa och se om de icke behöva grannkvinnorna som stannade i dörr.
det Och att böja skuldrorona som om hans att o m en n y försonlig politik något », sade mor Sidora.
» Meno för- öppningen, » nu ta de matt på hennes olycka varit en tung kroppslig börda.
» Nå, gäller det att finna en annan lorar sin högra arm om också denna likkista - de ha just gått förbi här. » skall m å s t e kunna både k parterna o m m a till visa stånd, något då » Måtte de hålla sig borta från oss hustru », sade Licodiana, » så är det bara hustru dör bort ifrån honom.))
att se sig om efter en. » ~ - - - &gt;) Nej.
nej », upprepade Meno med hu- vudet sänkt som en mulåsna) &gt;En hu- stru lik denna finner ja: aldrig mer.
Denna gång förblir jag änkling.
Det säger jag er.))
I är.
Den moderlösa.
som tar och » Jag vil e ge bär den bort folk. » åt mamma fingrarna och återtog: » Di saåt dras se sorg mänt.
vara det sin är sprängkraft skuldfrågan kan ~ Elin Wagner ordet mond m ö n s t r a r leden - h a n ser med vemod och iakttagelseskärpa, förhandenvarande partier och!
tens kapital som ingen r ä k n a r Mor p Sidora r a t a inte lät honom sånt Strunt, ej behålla det sista pas- s!
: många som t a p p a t bort sitt mål hur det en m i n o r i t e t som j u s t i med som reelt - därför a t t in- sar sig inte!
han får allt se sig om ef- andliga kraftkapitalet a v pur politik.
H a n ser Labour m e r och mer s i n a r bort, d e t som sitt farliga och oförstådda läge s ä t t a r n a själva inte sätta in det ter en annan hustru, om inte för an- nat.
så för den sär lilla moderlösa - ta märken av vedersakaren kapi- gjorde e n så rik och lycklig, me- Åter k a n bli en ackumulator för för räntans skull!
vem skall se till henne när han arbetar talismen, liksom den rysks kom- dan m a n ä n n u frös och slet och den s j ä l s m a k t som f l y k t a t ur de ute på fälten?
Inte kan han lämna hen- munismen t a g i t märken efter det blev omkullvräkt och hårdhänt be- framgångsbreda partimänniskor- ne på gatan.))
g a m l a envårdsdömet.
H a n har på handlad nas led. '
allvar hört den frågan debatteras, så v ä x e r partinumerären år från h u r m a n skall bära s i g åt för a t t att nu måste v i h a nyn människor D e t v a r så underligt att kon- hålla ‘ den s t o r a tron Varm i de igen, andliga demokrater, som in- frontera S h a w Desmonds skild- djupa leden, änskönt ledarna må- te snegla Pit ett h o p p om a t t själva r i n g och slutparoll med Webers ste s k a t t a åt » politiken ».
Och h a n bli kapitalister, som verkligen ä r a framdragande av de gamla puri- har på allvar hört f ö r e s l å s a t t kroppsarbetet och ej lämna det i tanernas arbetsreligion, den som man skulle ha en sorts a r t - sticket för agitationsverksamhet slutligen blev till kapitalism och skilda » ideella » talare, som ar- tens sötma, som v i l j a ställa n y a mammonsdyrkan.
Det g a v en åt- betade utanför parlamentet, eme- krav för rättfärdighetens skull, skilligt a t t tänka på i fråga om d a n det vore otänkbart att de som men ej s ä t t a upp salubodar och tidsströmningarnas andliga kraft- en gång blivit parlamentsledamö- växelstationer för röstköp och för- betingelser Alla tyckas de till sist förgäta sin ungdom och s i t t ur- Centralstyrelsen för tyska fackför- t e r kunde behålla någon tändan- m å n s b y t e n de idealitet!
Desmond för sin del Denne m a n äör ingen r e a k - sprungsmotiv.
Saven dör i deras eningarna har tillsatt ett utskott p i 5 kan i n t e ge upp kravet på a t t de tionär.
H a n vill framom e n stam till sist.
ledamöter för förberedande av folkom- båda s o r t e r n a nödvändiga funk- arbetarrörelsen ' som m e r och m e r Och därför m å s t e där alltid på röstningen om 8-timmarsdagen En- av b ö r j a r formas efter vedersa- n y t t komma n y a minopriteter, som tionärerna böra representeras O r h h a n bör- o r k a vara u n g a n o g a t t slita u t s i g författningen kan 8-timmarsdagen samma personer, i framgångens karens b e l ä t a tid lika väl som i banbrytandets!
jar efter kriget s k ö n j a e n m i - för intet - och bli heroer för dem införas utan riksdagens samtycke Om som k o m m a e f t e r och skörda fruk- flertalet av landets röstberättigade ut- Själv ä r h a n ingalunda någon noritet a v de &gt;sanna demokrater- baksträvare - h a n lir e t t med rö- na ».
e n minoritet, som sam- ten!
D ä r måste alltid finnas de tala sig därför.
relsens h e l a historia; m e n han ser Iar till s i g enstaka främlingar ur som p å n y t t våga sätta in den sor- klasser .a$J i,!
[/,;,: / ~ Åtta-timmarsdagen inför Tysklands arbetare.
ligt '
TIDEVARVET 6 __- I åt denna mor åt dig; men en annan styv- nom — det är fara värt a t t hon fyller Hon som ej tvättade sig för att mor sådan som denna, det får du aldrig hela hans hus med ungar. » » Sök d i rätt p i en dylik hustru mig!
» Nå bleve det bara pojkar, kunde spara på vatten ..) Och som betjäna mig bättre lin en kypare, kär och le n lät, rörd och upp- man tåla det - men vem svarar för sjuk och trogen, som aldrig skulle ha en hänga och täckte a t t det inte blir flickor.
Jag är en så- tagit en näve hönor ur vårt förråd och ögonen med knytnävarna.
dan olycksfågel. » som aldrig öppnade sin mun för att sä- » Nej, det går inte med mindre », sade — Han kunde kanske tänka på ku- ga: gir mig ' Med allt detta en vacker mor Sidora, » vi äro tvungna att söka sin Alfia.
Hon är inte längre ung och hemgift, som jag nu får ge tillbaka för en annan hustru åt er - tänk på den hon har vad han behöver - huset och att vi e j ha barn.
Så har kyrkovaktaren stackars moderlösa som blir lämnad på en bit vingård. » sagt mig när han kom med vigvattnet.
gatan! » Meno fäste sin blick p i kusin Alfia, Och huru hon älskade denna lilla stac- » Och jag då?
Huru blir jag lämnad?
som med händerna på magen, låtsade se kare, som påminte henne om hennes Och min fölunge?
Och mitt hus?
Och på åsnan, och yttrade: döda syster!
En annan.
som icke är hönsen, vem skall passa dem?
Låt mig » Är det si, kan man ju börja fun- hennes moster.
skall se på henne med gråta, mor Sidora, det hade varit långt dera på saken.
Men jag stackare är en oblida ögon.
på min lilla moderlösa! » bättre om jag dött själv i stället för sådan olycksfågel!
» » Om han toge Ninos tredje flicka, denna goda själ. » Mor Sidora ryckte närmare: skulle allting gå ihop för den moder- » Var tyst, han vet inte vad han sä- » Han skall ej häda - tänk på dem lösa och för hemgiften », anmärkte Li- ger.
Ett hus kan väl inte vara utan som äro olyckligare än han! » codiana.
huvud?))
» Det finnes inga, det säger jag er!
» Tala icke om det, t y det är ännu » Ja, det är sant », sade Meno litet Aldrig i livet kan jag finna en annan som tuggade jag på malört.))
hustru som denna!
Gifter jag mig ock- » Sådant tal passar sig inte nu », be- t r ö s t a d.
i stället på stackars Angela!
så tio gånger, kommer jag aldrig att kräftade mor Sidora.
» Ät snarare en Först förlorar hon sin man, så sin full- kunna glömma henne.
Och min lilla vuxna son och nu håller hennes åsna moderlösa lika så. » » Lugna sig, nog glömmer han henne.
» Tala inte om att äta, jag känner det p å dö. » koppas på magen, om Och flickan gör det med.
Har hon inte som hade jag en knut i halsen. » glömt sin egen mamma!
Se i stället på Mor Sidora ställde en fältstol fram- h o n på sånt », Angela, nu när också åsnan dör bort honom på varmt tillade grannkvinnan, » han gör en kär- från henne.
Hon äger ingenting an- flaska vin.
Och stackars Meno börja- leksgärning för sin hustrus själ. » nat!
Hon skall nog aldrig kunna glöm- Meno reste sig för att gå och dem ma den. » Kusin Alfia började inse a t t det nu de småningom äta, under det han mum- lilla moderlösa sprang som en fölunge lade » Bröd », för sig sade själv.
han med rörd stämma efter honom.
som nu var allt hon hade var på tiden att hon närmade sig, och » aldrig kan någon baka det såsom kvar i världen.
Mor Sidora, som var en gravlik uppsyn började hon sjunga den dödas lov.
Med egna hän- goda själen gjorde det.
Det var som en ch god husmor, honom: Huru har han lämnat der hade hon svept henne och täckt hen- huset?
påminte vore det hakat av mannagryn.
Och med huset nu då han inte har någon att se nes ansikte med en duk av finaste vitt en handfull vilda finocchi (fenkålsrot) linne.
T y linnekläder - hon ville visst kunde hon göra en soppa Sa man slicka: efter d e har t?
låst det.
Och kusin Alfia inte skryta - men linnekläder hade » Jag de sig om läpparna.
Nu får jag köpa brödet hos bagaren, hos den skojaren mitt emot skall hålla ett låg öga utsträckt på det. » hon.
Då satt vände kvar sig Meno rörd hon till An- åsna gela som som vore för- Grannhustruns mäster Puddo.
Och någon varm soppa ju bit, Meno, så nej », han sig själv igen. » för och denna bröd att har kolik », sade Meno.
, a av: säljes torg.
47.
1.1. i 4.
O. 19.
19.
I O I Firma får jag inte längre när jag kommer hem ' mitt på gården, med rak nos och slo- » V a r f ö r väntar ni med a t t flå åsnan?
från arbetet, våt som en kyckling.
Jag kande öron.
Det ryckte ibland i benen får lägga mig med kall mage.
Ännu nar ett nytt kolikanfall skakade krop- får åtminstone något för åsnans förra natten, när jag vakade hos henne pen.
Ankan satt blek som ett lik, ned- skinn! » HJO: efter att hava grävt hela dagen så a t t hukad på stenarna framför dem och jag nästan flöt bort i svett och då jag hennes torra och förtvivlade ögon läm- I närapå började snarka, där jag satt vid nade e j ett ögonblick det sjuka djuret.
Meno slog sina lovar omkring åsnan, hennes säng, så trött var jag, sade min goda vän: ’ Gå och få i dig något!
Jag undersökte de slocknande ögonen och har med flit låtit soppan stå kvar på d i han såg huru blodet ännu siprade u r Som svenska representanter till den- hällen. ’ Och hon tänkte alltid på mig, det lilla såret i åsnans sida, nästan svart na kongress ha i dagarna avrest fröken på huset, på det som fanns att göra, blod, som rann droppe efter droppe och Mathilda Widegren, fil.
d:r Naima Y. på det ena och det andra och kunde levrade sig i den sträva raggens ytter- Sahlbom, fröken Hanna Wijnblad och knappt sluta a t t tala, att ge mig sina sta hårstrån, frågade han: fru Ester Åkesson-Beskow.
Fru Beskow skall - jämte grevinnan Elsa Berna- » Har han blivit koppad? » KRISTIANSTAD: sista anvisningar, som någon som beger sig på en lång resa.
Och mellan s ö m n Änkan vände den slöa blicken mot dotte — Sveriges vägnar även del- och vaka hörde jag henne ännu hela ti- honom och nickade utan ett ord.
» Då är intet mera att göra », yttrade taga i K. F. U. K.-konferensen.
den mumla.
Och hon gick så under- 411. ligt till en annan värld.
Med krucifixet Meno.
Och han stod kvar och såg på FRAMTIDENS FOLK på bröstet och händerna knäppta över åsnan, som nu låg helt utsträckt på - » Vitus » tidskrift för andliga spörs-.
det.
För detta helgon behövs varken stenläggningen, stel och ruggig som en mål — har i dagarna utkommit med e t t nytt nummer, som vanligt innehål- radband eller mässor.
D e pengarna död katt.
» Guds vilja, systern, sade han för a t t lande en hel del intressanta artiklar.
skulle vara bortkastade.))
» Det är en olycksvärld », bekräftade trösta henne.
» Det är slut med oss bå- Framtidens Folk utkommer med ett nummer per månad med undantag för grannhustrun.
» Också för Angela här da två. » sjönk ned på stenarna bredvid juli och augusti och kostar 3: kr.
per bredvid hiller åsnan på att dö i kolik. » » Det är värre med mina olyckor », änkan med den lilla flickan mellan knä- år.
Prenumeration kan ske dels å pos- sade Meno och torkade sig om Iäppar- na och alla tre sutto de och stirrade ten, dels å tidningens exp.,) &gt;Vitus-hu- na med baksidan av handen.
» Nej, tack, p å åsnan, som ibland med nästan set », Lidingön.
ge mig inte mera att äta, munsbitarna mänskliga dödsryckningar konvulsi- i min mage som vore de av bly.
viskt drog ihop sina lemmar.
mor Sidora kom ut på gården At hellre du, stackars lilla oskyldiga » Nykommen » kan ingå som direkt som intet begriper.
Nu har du inte nar hon var färdig med brödet och ställ- längre någon som tvättar och kammar de sig bredvid kusin Alfia, som hade ta- medlem i Västernorrlands länsförbund.
dig.
Nu har du ingen mamma mer; hon git på sig sin nya klädning och knutit Tillskriv ordf. i detta länsförbund, fru höll dig under sina vingar som hönan en svart sidenduk om huvudet.
Mor A.
G.
Le Moine-Broman, Sundsvall.
LUND.
håller sina kycklingar och du är nu stör- Sidora tog Meno avsides och sade.
Om » Nykommen » uppger namn och tad i elände som jag.
Jag hade hittat.
» Nino kommer nog inte a t t ge honom adress till Frisinnade Kvinnors sekreta- ---- sin tredje dotter nu när d e dö som flu- riat, Slussplan 9 III, Stockholm, sändes.
*) i många av Siciliens byar är vatten- Kor hos honom, och hemgiften går för- gärna närmare meddelanden samt litte- bristen stor.
lorad.
Och så är Santa för ung för ho- ratur.
L Ni Storgatan Rundblid, å Han Också Järn- 1, Vi- 2, Fredskongressen i Washington.
falla U.
7. med den, L ö s n u m m e r av TIDEVARVET Ca, F.,.
Dessutom i de, la Sverige i dess kiosker.
O. Stor- Bliv medlem I — Brevlåda. '
, Anmälan till Frisinnade K v i n n o r s s e k r e t a r ia Norr 28242) I närvarande endast ihåg en sak, om du smittade händer - han har haft tala- sina plikter mot Arthur.
D e låtsade ic- pekade mot Savoyalpernas mäktiga lin- åsamkar dig svårigheter - om du skul- mod med mig, men nu är stunden kom- ke ens att de hyste någon kärlek till gos- jer.
- Men staden ser &amp; stel och regel- le dö - då krossar du mitt hjärta.
men.
sen, och deras ädelmod bestod huvud- rätt ut, så protestantisk.
Den förefaller II.
sakligast i att de gåvo honom rikligt så nöjd med sig själv och påminner mig — Padre — - Nej, låt mig tala ut.
E n gång M r James Burton kände sig inte alls med fickpengar och för övrigt Iäto ho- om Julia.
sade jag till dig, att du var den ende tilltalad av att hans unge styvbror skul- nom gå sin egen väg.
Montanelli skrattade.
R O M A N jag hade i världen, men jag tror inte le ströva omkring i Schweiz med Monta- Som svar på sitt brev, erhöll Arthur — En sådan otur, min käre gosse, av att du till fullo förstår vad det betyder.
nelli, men att förbjuda en oskyldig bo- alltså en check till betäckandet av ut- men eftersom vi äro här för vårt nöjes E.
L.
V O Y N I C H Det är inte heller lätt, när man är så taniseringstur med en äldre teologisk gifterna och en kylig tillåtelse a t t till- skull, så behöver vi inte stanna.
Vi kan ung som du.
Arthur, det som vore du professor skulle förefalla Arthur, som bringa semestern som han själv beha- göra en tur på sjön i dag och redan i - Min son, sade han, Gud förbjude min egen son.
Du är mina ögons lust var okunnig om de verkliga s k ä l e n, morgon bege oss upp i bergen.
mig att jag skulle säga att han icke talat och mitt hjärtas glädje.
Jag ville hellre odrägligt tyranniskt.
Han skulle ovill- - Men, padre, ni ville stanna här?
Montanelli var lättare till sinnes än till din själ, men betrakta inte din sjuk- dö än a t t d u skulle ruinera ditt liv, men korligen tillskriva det religiösa fördo- Arthur sett honom på mycket länge.
Ef- Jag har sett alla dessa platser dus- doms och din sorgs fantasier som hans jag kan ingenting göra.
Jag vill inte mar, och Burtons kände sig stolta över ter den första chocken under deras sam- sintals gånger, och nu vill jag tillbringa högtidliga maning.
Och om det är så att du skall avge några löften, jag vill sin upplysta tolerans.
Hela familjen tal i trädgården, hade han småningom min semester med att bevittna din gläd- a t t han svarat dig ur dödsskuggans dal, endast att du skall minnas detta och va- hade varit oförvitligt protestantisk och återfått sin andliga balans och såg mera je.
Vart skulle du tycka om a t t fara?
så lägg ingen falsk mening i hans ord.
r a försiktig.
Tank dig väl för, innan konservativ ända sedan Burton &amp; Sö- nyktert på förhållandena.
Arthur var Jag skulle gärna vilja följa floden Vad är det du tänker göra?
du tar ett oåterkalleligt steg, för min ner för mer än ett århundrade så ung och oerfaren, och hans beslut tillbaka till dess källor.
Arthur reste sig upp och svarade lång- skull, om du inte gör det för din moder dan etablerade sin skeppsmäklarefirma kunde knappast vara oåterkalleligt.
Med — Menar du Rhone?
samt som om han repat upp en läxa: i himlen.
i London och Livorno.
Men de ansågo mild övertalning skulle man säkert kun- — Nej, Arve; den flyter så snabbt.
Jag vill ge mitt liv åt Italien, be- - Jag skall tänka mig for, och, a t t engelska gentlemän borde handla na leda honom bort från den farliga stig Då reser vi till Chamonix.
fria det från slaveri och skam och driva padre, bed för mig och för Italien.
juste även mot papister, och när firmans som han ännu knappast beträtt.
D e tillbringade eftermiddagen i en ut österrikarna, så att landet blir en Tigande knäböjde han och tigande iiverhuvud ledsnade på att gå som änk- De hade tänkt att stanna några da- liten segelbåt, men den vackra sjön fri republik, utan någon annan herre än lade Montanelli sin hand på hans böj- ling och gifte sig med de yngre barnens gar i Genève, men vid första åsynen av gjorde inte så starkt intryck på Arthur Jesus Kristus.
da huvud.
Ett ögonblick senare hade vackra, katolska lärarinna, fogade sig de vita gatorna och de dammiga prome- som den gråa och leriga Arve.
Han hade - Arthur, tänk på vad du säger.
Du Arthur rest sig upp, kysste den hand James och Thomas i Försynens vilja, naderna, där turisterna trängdes, rynka- växt upp vid Medelhavet och var van som välsignat honom och gick sakta fastän det bjöd dem emot att få en styv- des Arthurs ansikte.
Montanelli be- vid blåa böljor, men för hastigt rinnan- är ju inte ens italienare.
- Det gör ingen skillnad.
Min väg bort över det daggiga gräset.
Montanelli mor som knappast var äldre än d e själ- traktade honom med ett roat småleende.
de vatten hade han en verklig passion ligger klar framför mig.
satt ensam kvar under magnoliaträdet va.
Efter faderns död gjorde den äld- - Du tycker inte om dig här, ca- och den forsande glaciärfloden beredde Åter föll tystnaden emellan dem.
och blickade in i mörkret.
ste broderns äktenskap en svår sak än- rino.
honom en stor glädje.
- Jag kan inte disputera med dig - Det är Guds hämnd som drabbat nu mer komplicerad, men så länge Gla- - Jag vet knappast, det är så annor- i kväll, sade Montanelli till slut, detta mig liksom den drabbade David, tänk- dys levde hade båda bröderna hederligt lunda än jag tänkt mig.
Jo, sjön är vac- (Forts.), har kommit så plötsligt över mig, jag te han.
Jag, som smutsat hans helge- strävat att skona henne frän Julias ker och jag tycker om bergens kontu- måste få tid att tänka.
Men kom fur dom och tagit Frälsarens lekamen i be- obarmhärtiga tunga och att uppfylla rer.
D e stodo på Rousseaus ii och han GETINGEN — se- - — —
