# ID: svediakorp-per3179
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1924
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,048
# sentences: 683
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


NR 15 - 2 NR 15 - 12 APRIL ÅRG.
1924 Stor seger för principen om statens ansvar REDAKTÖR OCH UTGIVARE: Ellen H a g e n I REDAKTIONEN: E l i n Wägner för samhällets mödravård.
råd att anlita barnmorskas hjälp.
Första kammaren bifaller utan den Östlund — Hessel- Anförde exempel på huru små anstalter, jämförelsevis billigt an- grenska motionen om fortsatt ut- redning angående bättre vård åt ordnade, kunna lämna effektiv hjälp och reserverade sig mot fattiga barnaföderskor.
I riksdagen har betydelsefulla Som förut nämnts avslog andra utskottets åberopande av att stats- frågor för kvinnorna stått på dag- budgeten ej tål vidare belastning, kammaren med stor majoritet ordningen.
I första kammaren samma motion, följande II tillf.
men man kan lin olika åsikter om Det blir alltid en l i v l i g debatt hur man skall fördela det lilla i riksdagen.
då frågor rörande motivering, som icke man har.
De utarmade krigfö- jordbruket förekomma.
Så blev erkände statens ansvarsskyldighet mödravård.
E n annan fråga, härvidlag.
rande länder ha förstått betydel- i år förhållandet.
när k.
Statsutskottets angrepp på de en- sen av denna fråga.
Frankrike har m:ts proposition angående utför- En helt annan behandling er- höll motionen i första kammaren, tagit upp saken med stor energi.
selbevis för råg och vete, ävensom protest ledning vilket hedrar den samma.
Talarinnan citerade därpå Sv.
väckta motioner rörande spann- lärarinnor.
läkaresällskapets pedriatiska av- mål, behandlades.
Dess I tillf.
utskott hade visser- O delnings skrivelse till k. m:t om ligen yrkat avslag, men med en De ifrågasatta förslagen föllo i Hade de s. k. utförselbevisens behovet av åtgärder av förebyg- betydligt välvilligare motivering, åda kamrarna, och nu läser an behandling givit ett positivt re- gande art när det gäller barnafö- återigen i högerpressen, att det hänvisande till statsfinansernas sultat, kan det hela dock sägas mande känsla av att det iii.
ett derskor och spädbarn att ytterli- svenska jordbruket, och nu sär- blivit endast en Psykologisk hjälp dåliga läge.
Fröken Hesselgren hade reser- oerhört slöseri med människoma- gare understryka att det behövs skilt brödsädsodlingen, går sin åt jordbruket.
verat sig och yrkade i debatten bi- terialet och man kan ej förstå an- en utredning av olika åtgärder undergång tillmötes på grund av Fru Katti Anker Möller har i fall till motionen.
Hon anförde dra kammarens II tillf.
utskotts och slutade med att göra en väd- riksdagens bristande intresse för Norge ägnat samhällets mödra- bl.
a. att det gällde upptagande av optimistiska uppfattning om a t t ' j a n till kammaren att genom en modernäringen.
Men man är van det att inte ta allt för kontant, som vård en betydande del av sitt livs en utredning, som beslutats av bå- saken ä r på god väg att klaras opinionsyttring understryka står i den ärade tidningspressen, arbete.
Dess bärande idéer kom- da kamrarna, och som man haft upp.
Man skall för all del ingen- behjärtansvärda i saken.
ma ock till synes i det program åtta år på sig a t t fullfölja.
Världs- ting göra för att möjligen påskyn- Fröken Hesselgrens yrkande där den partipolitiska agitationen hon föreslagit för Kvinnornas och kriget påverkade möjligen kän- da den glädjande utvecklingen.
understöddes av hrr Rune och von skapar för tillfället lämpliga åsik- slan för frågans vikt, men d e fak- Vad hade skett?
En del barn- Koch, som påpekade att det här t,,,., Låt oss därför övergå t!!!
valen i N o r g e.
tiska förhållandena äro lika svåra bordshus i städerna hade tillkom- gäller en social och icke uteslutan- fakta.
Fil.
doktor Gunhild Bergh skri- nu som då.
Styrkte detta med sta- mit.
Mycket lira och mycket be- de medicinsk fråga.
Hr Petrén Den k. propositionens förslag om d. v. s. att den, ver från Rom till Tidevarvet om tistiska siffror.
Cirka 10 proc.
hövliga och oerhört anlitade.
År- påpekade att upprättandet a v en- utförselbevis, Det levande Italien.
av alla havandeskap, - efter vad tionden komma att gå innan de staka barnbördshus i städerna in- som exporterar brödsäd (minst 1921 års barnmorskeböcker redo- bli tillräckligt många.
Och kom- galunda löser denna fråga.
500 kg.
), erhåller av tullstyrelsen K.
J. tecknar den nutida O f f e r - visa, - giva i ett eller annat av- nia att sluka alltför stora sum- I och II kammaren stannade så- ett bevis härå, mot vilket inom en seende dåligt resultat.
Därtill nior.
Motionens syfte är a t t korn- Iedes vid olika beslut i frågan, tid av 6 månader samma kvantitet festen.
O kommer den stora spiidbarnsdöd- ma kvinnorna ute i bygderna till varigenom den har fallit i år, men brödsäd får införas tullfritt, eller Bara en bit papper heter en ligheten, och man får en bekläm- hjälp.
De fattigaste ha icke ens fallit framåt.
ersättning av tullstyrelsen för skiss av Frigga Carlberg.
tullbeloppet bekommes med av- drag av två procent, - av- såg att åstadkomma en kon- Statsutskottets angrepp kurrens med kvarnarna om bröd- säden och därigenom få dem a t t mot de enskilda betala högre priser.
Som det nu läroverken Katti Anker Möller är utställning, vars förevisande är, bestämmer kvarntrusten pri- på olika platser inom landet känd även i Sverige för sitt serna och att spränga den, vilket lyckades tyvärr i andra kamma- ren.
Hr Rydén, utskottets ordf., nitiska arbete för vård och möjliggjordes genom stor- vore det enklaste sättet att hjälpa gjorde denna viktiga del av den omsorg om fattiga mödrar tingsanslag.
En rik erfaren- jordbruket, lär inte lyckas, när kvinnliga ungdomens bildnings- och spädbarn.
Hennes » möd- het och varm känsla kom- solidaritetskänslan hos jordbru- mer till utryck i hennes karna inte är större, än att en rehjem » för nödställda har- fråga till en klassfråga, och då » Moderskapets frigjörelse », kvarn ägd av jordbrukare kan an- naföderskor har blivit mön- voro trupperna säkra.
Förgäves » Kvindernes födselpolitik » sluta sig till trusten.
ster för liknande anstalter framhölls från flera håll, däri- och » Mödrelön ».
En fin och Men för a t t utförselbevisen på skilda håll.
Hon ordnade bland a v fröken Tamm, det pin- god kvinna, som är djärv skulle kunna användas måste år 1915 i Kristiania en stor- samma uti att bildningfrågor artad och reformatoriskt be- ock modig i striden för nöd- först och frlimst utländsk mark- gjordes till klassfrågor och att be- tydelsefull » barselhjems » ställda, vanlottade och utar- nad kunna påräknas för svensk sparingarna alltid skulle gå ut betade medsystrar.
brödsäd, och vidare måste denna över kvinnorna och de svagast av- utländska marknad erbjuda pri- lönade bland dem.
Katti Anker Möller.
ser, som med tillägg av utförsel- Möjligen kan första kammarens Av de senaste numren av n o r - med särskild hänsyn till mor och begynnelse.
Det viktigaste är om bevisets värde samt med avdrag beslut påverka avgörandet.
Man m å s te annars fråga sig, om staten ska kvinnotidningar framgår t y d - barn.
Förenkling av hemarbetet det kan samla kvinnorna om ett av frakt, mellanhandsvinst och lägger sin hand på den pedago- ligt att det är valår i Norge.
Spal- (elektrisk kraft till husbehov, neutralt program, och låta dem övriga exportkostnader äro hög- giska rörelsefrihet, (d. v. s. fast- terna äro fyllda av rubriker så- fackkonsulenter till hemmens in- pröva om de samlade kunna bli en re än de svenska marknadspriser- låsandet av stora elevklasser och dana som: La os nu ikke ogsaa i redning, ekonomi och barnavård).
makt, stark nog a t t något åstad- na.
Bevillningsutskottet har med tydliga siffror påvisat, hur ringa avskärandet av småskolan från aar begynde forsent med valg- Främjande a v folkhälsan, frlimst komma.
i förebyggande syfte.
Moder- En del av dessa punkter äro möjlighet till vinst, utförselbevi- den högre skolan), som till båt- arbeidet!
Mangler kvinderne nad för hela vår undervisning fundsaand?
Hvorfor er bænke- skydd (förlossningshem, mödra- önskemål även för de svenska sen skulle medföra, troligen in- räddats inom privat läroverken.
raderne tomme?
Mange kvinder hem, kunnigare barnmorskor, vi- kvinnorna.
Och även för dem är gen.
Och skulle de kommit till an- Skall för dessa endast återstå den ind i stortinget!
Har kvinderne lohem).
Organisation av barnavår- det valår i ar Måtte de icke - till vändning, hade det givetvis blivit ekonomiska risken för företaget, noget program at gaa til valg den (barnavårdscentraler, mjölk- dess valrörelsen börjar på allvar en anledning för kvarnarna att droppar, barnkrubbor och barn- - ha hunnit glömma huru, för höja mjölpriserna.
och lägre löner för dess lärare- paa?
Man frågar sig, varför regerin- tandkliniker, att taga ett enda exempel, fler- lekplatser, krafter i jämförelse med andra Som svar på denna sista fråga hem, kommer ett förslag från fru Katti skolläkare).
Kooperation i hus- talet ledamöter av den svenska gen stannade just vid detta för- läroverksformer.
hållsförnödenheter.
Billigare folk- riksdagens andra kammare i år slag för att hjälpa jordbruket.
Det Voteringen i denna fråga sked- Anker Möller om ett ställde sig likgiltiga och avvisan- iii.
nämligen ofrånkomligt, vad kök.
de vid 3-tiden på natten.
Och det synes av voteringssiffrorna.
Valprogram för husmödrarna.
Det kan ju — säger fru Anker de mot ett så behjärtansvärt och s o m nu än må sagas eller skrivas, n ' Möller - tänkas strykningar och berättigat krav, som det om bättre att ingen av utförselbevisens an- Utskottets förslag segrade med Lön efter försörjningsplikt (fa- tillägg till detta första förslag, vård, ja någon vård alls åt tusen- hängare har vågat bestämt säga, 81 röster mot 49 för hr Kvarnze- att dessa bevis skulle medföra nå- miljelönprincipen).
Bostadsbygge men det kan kanske tjäna t i l l en tals fattiga barnaföderskor.
lius reservation.
Tidevarvet n:r 15. votering Psykologisk hjälp åt jordbruket.
om statens ansvar för samhällets utskottets till En också från 300 i — Kvinnorna och valen i Norge.
&amp; - sam- ' '.
En farlig väg.
Statsutskottets angrepp mot de enskilda läroverken.
MÖTESPLATSEN E f t e r statsminister Tryggers När statsutskottet i år hade att be- att det blir Iärarinnekåren som drab- tal på måndagen torde utsikterna till en lösning a v försvarsfrågan handla k. m:ts framställningar rörande bas av de föreslagna restriktionerna.
anslag till de statsunderstödda privat- Det bleve Iärarinnorna med s. k.
F R I S I N N A D E K V I N N O R I vid innevarande riksdag vara läroverken JOHANNISHUS förelåg en mindre vanlig si- full tjänstgöring, som skulle få intjäna m i n d r e än någonsin.
De borde tuation.
Vid förra riksdagen väcktes åt staten dess?
290,000 kronor genom hade en dag i förra veckan inbjudit åtminstone v a r a det.
Den väg, motion om utredning av privatlärover- ökad tjänstgöringstid per vecka och h r Trygger rekommenderar, den kens sätt a t t handha förut beviljade an- ökat arbete till följd av större klass- Frisinnade Kvinnor i Nättraby till slag, föranledd av den insikt om privat- avdelningar.
samkväm, som hölls i fröken Anna Wad- horgerliga samlingen mot social- I fråga om tjänstgöring skulle flick- mans vackra och trevliga hem.
samtli- läroverken, som motionären vunnit så- demokraterna, är nämligen a v den som medlem av skolkommissionen.
Den skolelärarinnorna bliva jämnställda med ga medlemmar från bägge föreningarna beskaffenhet, a t t den icke bör be- åsyftade utredningen har av skol- de kommunala mellanskolornas men hade infunnit sig.
Fröken Frida Jo- trädas.
Den är f ö r äventyrlig och överstyrelsen utförts och k. mit utan att denna analogi fullföljdes i löne- hansson och fröken Wadman bjödo @ ur nationell s y n p u n k t farlig.
E n har i sina äskanden bundit den hänseende, där en avsevärd skillnad vackra musiknummer och fröken Mag- i t pri- finnes.
da Thulin från Kallinge höll föredrag tillfälliga löneförbättringen lösning a v försvarsfrågan på den Utskottet föreslår som övergångsbe- om Lars Johan Hierta, framhållande det vägen skulle icke vara någon lös- vatskolelärarinnorna vid härav orsaka- bety- de restriktioner, vilka det dock borde få stämmelse, att ingen skall under ett av Hierta grundade Aftonbladets ning alls.
Må frågan därför fal- bero av k. m:t senare fastställa.
Statsut- övergångsår bli entledigad, om hon un- delse för svensk liberalism.
Till sist la i år och folket bli i tillfälle a t t skottet har emellertid gått väsentligt der två år » varit anställd å innehavande talade fröken Ebba Holgersson om be- s ä g a s i t t ord.
längre än k. m:t och tagit i egen hand tjänst » och tar därvidlag icke hänsyn hovet av att kvinnorna nu efter bästa taga del i det samhälleliga Ii- Herr Trygger h a r uppenbarli- utformningen av de restriktioner, som till en lärarinna med än så mångårig fömåga vet och låta sin poIitiska insats bli ett gen ingenting däremot.
Går frå- utskottet anser måste bli en följd av den tjänstgöring inom skolformen, men som föreliggande utredningen.
Denna anses föregående år flyttat till en ny skola, uttryck för det sätt på vilket de vilja gan nu ut i valstriden, så h o p p a s bevisa att en överorganisation förelig- under det att vid alla andra beräknin- se utvecklingen av det allmännas väl.
Med vaIda stycken av Björnstjerne han på borgerlig s a m l i n g där.
Den ger, som går ut över statens medel, att gar de statsunderstödda privatlärover- tanken ä r om möjligt ännu f a r l i - privatskolorna med andra ord arbeta ken betraktas som en organisatorisk en- Björnsons kantat Lyset avslutades den gare.
Ingen sansad borgerlig de- med för dyr apparat och icke praktiskt het.
Denna senare princip måste kon- goda och givande samvaron.
m o k r a t l ä r väl heller på allvar utnyttja den arbetskraft.
som står dem sekvent följas, och skulle, om privat- LINDOME F R I S I N N A D E KVINNO- till buds.
Alltså den vanliga visan: det skolorna själva i tillräcklig utsträck- vilja reflektera på a t t medverka är p i kontot större arbetsprestationer ning samarbetade, göra här ifrågava- KLLUBB, HALLAND, till e t t förverkligande av herr som besparingar skola kunna vinnas åt rande bestämmelse betydligt mindre bildades härom dagen efter initiativ Tryggers plan.
den ansträngda statskassan.
Utred- riskabla för den enskilde.
av fru R u t Adler som blir korrespon- Med en skärpa i tonen och en ningen anses dessutom visa, att En utredning är därför ur alla syn- derande medlem för klubben.
Studie- iver i humöret, som ger v i d han- privatskolorna i en del fall IS- punkter nödvändig om icke bestämmel- arbetet inom den lilla sammanslutnin- tit anslaget till den tillfälliga lö- serna skola medföra organisatoriska gen planlägges med stort intresse.
den a t t första kammarhögerns le- neförbätringen växa över avsedda misstag av kanske icke mindre omfatt- dare v a k n a t upp u r s i n a statsmi- gränser, en möjlighet, som före- ning, än den nu av utskottet påtalade F R I S I N N A D E KVINNOR I KARLS- nistertankar om en allmän sam- fanns genom saknaden av tydliga vill- överorganisationen.
Det förefaller t. ex.
KRONA ling kring försvarsfrågan, går kor från riksdagens sida.
Det ena med icke nationalekonomiskt att icke utnytt- det andra har föranlett utskottet att ja kvalificerad arbetskraft, eller att hade den 3 april årsmöte under Ord- herr Trygger a t t måla socialis- att » uppenbara missförhållan- tvinga till ombyggnader, därför att förandeskap a ' fröken Sigrid Kruse.
mens röda fara på den borgerliga påpeka, den » föreligga, vilka påfordra restrik- klassrum icke rymma 35 elever och ny Års- och revisionsberätetlserna föredro- Till väggen.
Man k ä n n e r igen både tiva bestämmelser och dessutom kunna klassavdelning icke får upprättas, förr- gos och ansvarsfrihet beviljades.
styrelse omvaldes fröken Kruse, ordf., krumeluren och den som målar.
ge fog för sänkning av ifrågavarande an- än klassen Överstiger detta antal att i en följande fröken Amy Aurell, fröken Maja Hell- Det vore frestande slag.
Privatskolornas organisation har Men ingendera imponerar.
Båda dessa synpunkter varit föremål för artikel ingå på de pedagogiska följder- ström, i stället för fru E. Lidén som börjar verka som gengångare från ur utskottets studium och som grund här- na av dessa med rent ekonomiskt syfte avflyttat från orten, fru Lindholm samt en tid, då enbart ordet socialde- för har legat av skolöverstyrelsen san- föreslagna restriktioner.
Också här stället för fröken Ruth Lindberg, som m o k r a t kom håret a t t resa s i g på manställt siffermaterial, valt med hän- gripa de in i organisationen med sina avsagt sig, fru Elin Falk.
Till revi- bestämmelser om timmar sorer valdes fröken Maria Nilsson och en borgare.
syn till föreliggande frågas behandling.
drakoniska under och minuter, om elevantal i klasserna fru Ester Petersson.
Herr Tryggers tal v e r k a r or- Man får se skolornas vinster ett enstaka år det för skolornas eko- och särskiljandet av småtskola och över- Efter förhandlingarna höll fröken dentlig u p p s t r a m n i n g.
D e t har nomi gynnsammast möjliga med sjun- skola på ett byråkratiskt sätt.
som icke Ebba Holgersson ett intressant och liv- varit nödvändigt a t t lugna hö- kande kolpris och ännu ej sänkta ter- hör hemma i skolan, där dock arbetet ligt senterat föredrag om centralför- gern, som en tid g å t t och suckat minsavgifter.
Man får se statens hela borde läggas efter linjer, som framför bundets av Frisinnade Kvinnor möte i gon vinst för jordbrukarna.
I n t e över regeringschefen som den för- tillskott till personalens Iöner under det allt toge sikte på ungdomens bästa, och Stockholm och det i samband att i kolumnen med från skolorna utgå- där en ledares tid icke borde upptaga firade 10-årsjubiliéet.
ens jordbruksministern gick läng- lorade sonen.
Men samtidigt har Slutligen vidtog ett angenämt sam- ende lönemedel endast sådana av till- av de tusen detaljernas redovisning.
re, vare sig i den k. propositionen regeringen h a f t behov av a t t till- fällig natur upptagits utan att detta Det är de stora organisatoriska lin- kväm med tésupé.
eller i s i t t y t t r a n d e i kamrarna, än hålle den del a v högern, som de- angives i kolumnens rubrik.
Detta en- jerna som böra uniformeras, icke det a t t uttrycka en förhoppning.
Var- monstrerat med motioner utöver dast några stickprov ur den tabell, som dagliga arbetets småting.
Men detta för då inte ett m e r a effektivt för- regeringsförslaget, a t t uppföra sig åtföljt utskottets utlåtande till riksda- gäller skolreformen i sin helhet, och allt lagstiftande p i skolans område före slag, som verkligen skulle blivit skickligt.
Både det e n a och det gens bord.
Hur har nu utskottet utnyttjat sina skolfrågornas lösning i sitt samman- till jordbrukets f r o m m a?
K a n s k e: indra s y f t e t nåddes på måndags- att göra besparingar åt hang torde komma att visa sig bli ett möjligheter Det skedde visserligen därför, a t t d e t i n ä r v a r a n d e stund kvällen.
statskassan?
Vid genomläsande av ut- styckeverk, som icke når det som av- inte f i n n s någon u t v ä g a t t genom på bekostnad av den mission som Iåtandet finner man, att statsverket ses.
statshjälp underlätta jordbrukets samlingens m a n, hr T r y g g e r, &amp; i- skulle, om utskottet följdes göra en be- Men den h a r tydligen sparing av 290,000 kr., en bestickande tryckta ställning utan a t t därige- g i t sig.
nom fördyra levnadskostnaderna i k u n n a t uppges utan s t ö r r e s a k n a d utsikt i denna för statskassan prövande då det av flera anledningar fram- tid.
Det synes så självklart att rådan- allmänhet, vilket återigen skulle de överorganisation bör förhindras och höja omkostnaderna för jordbru- s t å t t som omöjligt a t t fullfölja arbetet läggas efter praktiska linjer.
Lärarinnor vid Stockholms statsun- Men synar man förslaget mera i söm- derstödda privatläroverk, samlade till ket.
Förhållandena på världs- den.
I och med d e n n a a l l m ä n n a upp- marna uppstå vissa tvivel rörande dess möte den 8 april I924 med anledning marknaden återverka på jordbru- ket liksom på varje a n n a n nä- s t r a m n i n g h a r frontläget helt för- obetingade lämplighet, liksom i fråga av statsutskottets utlåtande angående anslag till privatläroverken, vilja här- Samlingstanken, som om dess effektivitet.
ringsgren.
Men detta är ingen ändrats.
Staten har hittills fullgjort sin skyl- med uttala sin livliga förhoppning, att trösterik sanning, den måste med- prydde h r Trygger och kom mån- dighet att sörja för den kvinnliga ung- riksdagen i denna fråga måtte besluta i delas i en så behaglig form som gen a t t tro, a t t han på gamla da- domens undervisning huvudsakligen ge- enlighet med den reservation, som fram- möjligt.
Och d e n n a f o r m blev för- gar blivit en n y människa, h a r nom understöd åt privata skolor (sta- förts av hrr Kvarnzelius m. fl.
Utan att uttala oss om förslagets be- slaget om utförelsebevis.
Som det övergivits och inskränkts till a t t ten upprätthåller en (säger en) egen flickskola, statens normalskola med tänkliga pedagogiska och skolorganisa- framhölls flera gånger under (le- omfatta endast de borgerliga.
Så skolavgifter som med cirka 50 % över- toriska konsekvenser vilja vi inlägga en batten i k a m r a r n a, man skulle t a som läget i försvarsfrågan fak- stiga de allmänna läroverkens och har allvarlig gensaga mot ett brådstörtat ge- detta förslag, inte så mycket a v tiskt ä r måste d e t t a verka närmast intet kvinnligt gymnasium).
De ifråga- nomförande av en förändring, som skul- intresse för jordbruket utan för som en utmaning, så mycket mera varande understöden utgå till största le ytterligare försämra läget för privat- jordbrukarna, bara för a t t göra som den n y a frontställningen delen i form av Iönetillägg av olika slag skolornas Iärarinnor, vilka under tryck- t den i privatskolan tjänstgörande per- ta ekonomiska förhållanden och med en något, så a t t folket ute i bygder- sträcker s i g långt in i det allmän- I sonalen, bundna vid bestämmelser angå- i flere avseenden 0säker ställning under n a skulle tro, a t t de f å t t hjälp.
politiska, där de borgerliga, om ende lärarinnornas utbildning samt om- en Iång följd av år så gott som ensam- Man talade om den psykologiska herr Trygger finge sin vilja fattningen och arten av deras tjänstgö- ma burit ansvaret för den kvinnliga betydelsen.
Riksdagen fäster, som fram, gemensamt och med ökad ring.
De statsunderstödda privatläro- ungdomens högre skolbildning.
Kravet bekant, s t o r t avseende vid denna.
skärpa skulle upptaga kampen verken utgöra därför i många avseenden på ökad tjänstgöring.
motsvarande den Redan en avgränsad enhet med inom skolfor- som är föreskriven för lärarinnor vid Men det lir ovisst, om Sveriges mot socialdemokraterna.
men gällande tjänste- och pensionsårs- kommunala mellanskolor, blir en orätt- jordbrukare känna s i g tillfreds- i försvarsfrågan förefaller tanken berikning.
och dess personal är i v i s visa, s \ länge ej motsvarande ekonomi- ställda med a t t något göres, tro- på en s a m m a n s v e t s n i n g a v d e bor- mån att betrakta som statsanställd.
De- ska förmåner ställas i utsikt varför d i a ligt är, a t t de anse, a t t vad som gerliga omöjlig, men som paroll ras av staten fastställda Iönereglering garantier saknas.
Slutligen protestera vi mot det bråd- göres, skall göra nytta.
De tryck- f ö r Arets val ä r den icke blott av 1909 byggde principiellt på jäm- t: ~ tiderna ha drabbat jordbruket omöjlig utan farlig.
V i h a san- ställdhet med statsamskolornas lära- störtade i förändringen även ur syn- rinnor.
1918 erhöllo dessa senare ny lö- punkten av eventuella avskedanden ef- nerligen ingen anledning a t t dela hårt, men en åtbörd förbättrar nereglering, då däremot förslaget till ter ingånget avtal.
De för 1924-1925 upp oss i två nationer.
Den härav betingade ändringar för privat- föreslagna övergångsbestämmelserna äro icke jordbrukets ställning.
väg, herr T r y g g e r anvisar, ver- skolelärarinnorna icke hann genomföras i många avseenden bristfälliga.
sär- kar skrämmande.
innan det med skolkommissionens till- skilt oformlig är bestämmelsen, att en sättande och det i utsikt ställda för- lärarinna, som under mindre än två år statligandet av flickskolorna helt för- varit anställd » å innehavande tjänst)), föll.
I avvaktan på skolreformens ge- skulle kunna berövas sin befattning, nomförande har riksdagen emellertid be- även om hon vid annat under skolöver- viljat en tillfällig löneförbättring åt pri- styrelsens inseende stående läroverk in- belägen I timmes järnvägsresa från Stockholm.
börjar kvinnlig kurs den 28 vatskolornas lärare, och det är framför tjänat än % \ många tjänsteår.
April.
Allmänbildande ämnen, vävnad, handarbeten.
sömnad.
skolkök.
Samtliga allt denna som orsakat de senaste årens I ovanstående resolution instämmer kostnader för hela kursen.
4 mån., 225 kr.
Stipendier upp till 50 kr.
per må- stegring av statsunderstöden till de pri- Sveriges flick- och samskolors lärarinne- nad.
Redogörelse gratis från föreståndaren, Västeriianingr.
Telefon I 83. vata skolorna.
Dessa förhållanden göra, förbund genom sitt Arbetsutskott.
— — därmed En protest från 300 lärarinnor.
Västerhaninge Folkhögskola,
T I D E V A R V E T Rationell befolknings- politik.
I ' Tidevarvet av den 1 5 mars läses genom en vaken och kraftig lönepolitik.
en uppsats under ovanstående rubrik av ' En tillväxande befolkning, som har det kända och aktade märket A.
W., vilja och kraft att se sina behov till däri denna politik upphöjes till intet godo.
åstadkommer sålunda sociala re- mindre än » den oundgängliga förutsätt- former vilka skapa ett sunt samhälls- stillastående befolkning vål- ningen » för framgången av frisinnade sociala reformer.
ehuru dessa i och för lar på detta område stillastående.
E n sig » äro nödvändiga och böra eftersträ- tillbakagående medför reaktion.
Folk- vas. » minskning är ett väjande undan för Månne det?
missförhållandena.
medan folkökning Uppgiften för denna politik skulle upptager kampen mot dem.
En gräns vara a t t hålla folkmängden inom grän- finne.
: naturligtvis, där folkmängden serna för möjligheten till en god in- överstiger möjliga tillgångar.
Men var komst åt alla.
Genom en officilell un- går den?
En enda stor uppfinning el- dersökning bör upprättas och i allmän- ler upptäckt kan skapa levebröd å t na föreställningssättet inskärpas ett hundratusenden.
En fintligare organi- visst förhållande mellan barnantal och sation, ett intelligentare och rappare ar- bostadsutrymme liksom mellan det bete likaså.
Den gränsen kan icke fast- förstnämnda och levnadsvillkor över hu- ställas genom beräkning.
Den fast- vud.
Och invandring regleras i samma ställes a v livet.
I huru oanat mått ha- syfte.
va till exempel i vårt land icke existens- Man märker, huru föreställningen om möjligheterna vuxit på några årtionden!
ett samhälle till och med ett världs- Och så länge näringskällor finnas, samhälle —, så stelnat som månens yta, skapar varje arbetsför iiiiinniska mera ligger till grund för detta resonnemang.
kapital än hon förbrukar.
I levande livet tillhör ett samhälles ut-: I. W. kallar också rashygienen till komstsumma det föränderligaste och hjälp åt sin rationella befolkningspoli- oberäkneligaste av allt.
Den skiftar tik.
Den är en välgrundad rörelse.
mellan goda och dåliga skördeår, mel- Men får den dock icke vara rätt varsam lan goda och dåliga industriella kon- vid hanteringen av redskapen i livets junkturer.
för att blott nämna vad van- verkstad?
Det händer, att man stränge- ligast förekommer.
Hur skall ' ett för- ligen beivrar en Jenny Linds inträde i hållande mellan folkmängd och utkomst jordelivet - hon hade ju fötts och upp- under sådana förhållanden kunna upp- vuxit i ett dåligt hem - och å andra rättas med någon utsikt till varaktig- sidan tillåter viilnärda, goda hems dum- het?
Minskning av barnafödseln är huvuden lymlar och goddagspiltar a t t för sent ute.
ty innan de små hunnit bli utbreda sig efter behag.
Alla dessa skäl äro för A.
W. välbe- vuxna och begära arbete, kan ett helt annat tillstånd hava inträtt till gagn kanta och föga vägande.
Men de äro eller till skada för deras utsikter.
Ut- vägande för andra och må därför här vandringen verkar då mera omedelbart.
hava sin talan i egenskap av motvikt.
Men den lir redan nu regleringsmedel.
H.
H.
Det aviga är.
att båda åtgärderna sam- verka ensidigt till minskning.
E n god tid ökar befolkningen vida mindre än en dålig nedbringar den.
Och den of- H.
H. säger i slutet av sin artikel, ficiella regleringen skulle sörja för folk- att alla de skäl han anfört äro för mig mängdens taktfasta nedbringande där- » välbekanta och föga vägande ».
Det tor- vara riktigt, men då han gjort mig höjer dem, medan vid den följande ned- aran a t t skriva sin artikel, är väl det minsta jag kan göra a t t söka förklara gången starka intressen skulle resa sig kvin- nor tänka konkret, då det gäller våra böljegången skulle sålunda efter hand och våra barns livsvillkor, äro vi böjda folktalet mått, för att hålla oss på den säkra sidan.
Då skick.
En — familj kunde betala för, flertalet finge nöja sig med ännu mindre.
Och härom- (lagen hörde jag om en arbetarhustru, som skulle föda sitt femte barn, och som med man och övriga barn bodde i ett kök, där varje tum av golvytan om nat- ten var upptagen av de redan levande familjemedlemmarnas sängplatser, så att för den lilla nykomlingen icke ens fanns en plats.
där den kunde ligga.
Kan någon undra på, a t t modern var förtvivlad, och hade det icke varit bättre för alla parter.
om det lilla pyret aldrig kommit till?
Och varför är det » en sundare väg » att framdriva högre löner genom » en vaken och kraftig lönepolitik », d. v. s. strejker och åtföljande arbetslöshet och annat elände än genom att göra det knappare om arbetskraft?
Mig före- faller det alldeles tvärtom.
Och så rashygienen.
Att den bör vara » rätt varsam med hanteringen av redskapen i livets verkstad » är oemot- sägligt.
Och att man på detta område möter svåra problem.
kan icke heller förnekas.
Hur det var med Jenny Lind.
vet jag ingenting om, men fallet Fröding känner jag ganska väl till, och det har vållat mig mycket grubbel och själavånda.
\ ' i kunna nog aldrig gent emot ett sådant fall komma till något anna tsvar än det Hjalmar Öhrwall på sin tid gav mig: Se vi frågan ur Frö- dings synpunkt, måste vi nog önska, a t t han aldrig fötts.
Och vågar H.
H. klan- dra Fröding och hans systrar därför att de alla fullt medvetet dömde sig själva till celibat och barnlöshet på den grund, att » en sådan familj som vi har ingen rätt att s i t t a barn i världen),.
Jag grät av smärta och medömkan.
d i jag hörde yttrandet.
ty a t t äga barn är li- vets högsta lycka.
med vilken ingen an- nan kan jämföras.
Men jag kunde en- dast välsigna den själsstyrka, som lät dem fatta beslutet och fullfölja det.
S ä r man talar om rashygien, menar man dock icke bara sådana förhållan- den som de ovan nämnda.
Med ras- Svar till H.
H. gränsade och levnadsbehoven äro obe- de för att rätta folkmängden efter utkomst- orsaken till att så är.
hållna.
Vi til det utkomsten där 3 aturligtvis har Du hört talas om Pommac och hygien menas också, att de barn, som och uppfostran; det är rashygienisk synd att i en familj, där fyra barn Iida brist i alla dessa avseenden, sätta i värl- det femte.
Och därvidlag hjälper icke ens en säker utsikt, att då detta barn vuxit upp, de ekonomiska förhål- den landena skola Champagnedrycken- kallas Pommac och Du mär- gynnsammare.
vara på- ståendet att så länge näringskällor fin- nas.
skapar varje arbetsför människa mer kapital än hon förbrukar, borde be- handlas av en mera vetenskapligt s k ~ - lad penna än min, en som kunde reda ut sammanhanget mellan den järnhårda Iö- nelagen, arbetets gränsproduktivitet och diminishing returns *) och vad det allt- sammans heter.
Jag kan bara fortfaran- de lägga en konkret syn på saken.
På- ståendet kunde möjligen varit åtmin- stone tillnärmelsevis riktigt, i fall det " Fruktdrycken m e d vinbouquet ".
stått: så länge obegränsade näringskäl- lor finnas.
Men det är så långt ifrån, a t t detta är fallet i vårt land, a t t tvärt- om den näst jordbruket mest betydande I Stockholm av av våra näringskällor, skogsbruket, nu står inför nödvändigheten att på ett mycket kännbart sätt inskränkas.
Och Tel 3918, N.
5233 var finner H.
II.
ersättning härför?
Nej, skall under sådana förhållanden vår be- folkning vidare växa, är det nog att befara, att det som vår arhetarstam sedd för kvinnorna.
D e ensamma kvinnor- » förbrukar » skulle komma a t t ligga un- na sakna ständigt denna byggnad, och när der svältgränsen, och det viii säkert H. den en gång är färdig, kommer den säker- H. lika litet som undertecknad.
ligen att ge mångdubbelt igen för all möda A.
W. och kostnad, rom nedlägges därpå.
till följd av folkfattigdom.
av de exempelvis säger, att utkomstsum- » i levande intresserade inser det, när Vem det skedet livet tillhör H. ett H. samhälles ma det föränderligaste och oberäkneli- är inne?
är gaste av allt », är jag icke ovillig att Så hava vi jordreformen.
Det instämma.
Men när han därav drar tydligt, att nyttiga jordbesittningsrefor- den slutsats, att då man skall låta slum- mer, utgående på att fördela jorden pen bestämma baranantalet, då drar jag ävensom att den motsatta: då skall man vara försik- oupptagen jord och fördela den på fle- tig och betänka sitt ansvar.
Och när re ägare skulle uppgå i rök såsom efter han at kan ten enda uppfinning eller säger.
upptäckt skapa stor levebröd åt tu- hand mindre nödiga.
Ja, till och med senden, och att existensmöjligheterna på årtionden vuxit i oanat mått, är jag också beredd a t t instämma.
Men som eftersträva smärre jordbruk sjunker jordvärdet, och på grundvalen av det sista århundra- dets stora uppfinningar har folkmäng- för större godsherrar a t t vidga sina ägor den inom Europa mer än fördubblats — och inrätta delar därav befolkningspoliti- för lyxändamål.
fattigdomen finnes fortfarande kvar; » rationella Den kens » inblandning i de enskilda förhål- även och finnes det någon skall garanti för göra att nästa århundrade kunna landena bleve icke mera godartad.
I upptäckter, som kunna sidoställas med stället för a t t efter hand genom allmän- ånga och elektricitet?
Sker det, så är na bestämmelser och bostadstillsyn göra kanske en måttlig folkökning försvar- lig; men lått oss få upptäckten först Det är särskilt en punkt p i program- krävas för a t t betala de rymligare bo- och folkökningen efteråt.
Det är kan- *) En fackterm, närmast motsvarande met, som tilltalar mig, och det är planen städernas drygare hyror, rättar den ske prosaiskt och jordbundet att tänka sjunkande avkastning.
att det nyn Arsta aven skall innehålla barnantalet efter de trånga bostäderna så, men den som sitter med ansvaret för hotellrum efter mönster av Damehotellet i och främjar därmed dåliga bostadsför- kommande generation, vågar icke Iita Köpenhamn.
Om det finns nigonting.
där på allmänna förhoppningar och poe- hållanden.
allt talar för fördelen a r att utesluta alla I l e n ju knappare om arbetskraft, tiska framtidsvyer.
manliga väsen, så är det när det galler h o -, dess högre Iöner, och ju högre Iöner dess Jag undrar, om någon kvinna, som tell.
Min erfarenhet ar att ännu inte alla bättre levnadsvillkor.
Visserligen, men varit verksam i socialt arbete, utan en vare, strävanden inneha- satt riktning.
Nedgår en rörelse i dem, några lockelsen ökas Nordstjernans Min.
Vatten fabriks A B gare och framdriva de högre löner, som suck eller ett leende kan läsa precis samma mål nås på sundare väg bittert.
_ _ ~.
-.
stället för att efter hand genom allmän- na bestämmelser och bostadstillsyn göra de mindre bemedlades bostäder rymli- gare och framdriva de högre löner, som krävas för att betala de rymligare bo- städernas drygare hyror.
rättar den (be- folkningspolitiken) barnantalet efter de trånga bostäderna och främjar därmed dåliga bostadsförhållanden. » För några, år sedan arbetade här i Stockholm en officiell kommitté, som skulle uppdraga grundlinjerna för det allmännas sociala bostadsbygge; jag frågade en kvinnlig medlem av denna kommitté, om den, sörjde för, att dessa bostäder som skulle ' tillskapas med hjälp av allmänna me- del, nu också gjordes på åtminstone två rum och kök, så att en medelstor fa- milj där kunde leva någotsånär männi- skovärdigt, men fick till svar.
att detta visat sig alldeles ogenomförbart; ett rum och kök var det högsta en arbetar-,, i i svenska portierer lärt sig, att korrekta da- mer kunna resa ensamma, och förargelsen över all klumpig.
enfaldig och nonchalant behandling är mycket levande hos mil: i det ögonblick då detta skrives.
Det är sant, att om v i få ett hotell för damer kom- mer det att dröja ännu längre, innan vi kunna lära vederbörande att uppföra sig korrekt, men lat dem d i hellre förbli i l sitt ouppfostrade tillstånd.
Inte mindre skönt är det att på ett damhotell rara fri från risken att få närgångna och bråkiga Den sista röst som nådde mig från fä- grannar.
derneslandet tillhörde kommittén för det Då all denna välsignelse huvudsakligen, nya Årsta, kvinnornas hus, som nu skall kommer damer från landsorten till del, är bli verklighet, i fall kvinnorna kunna sam- detta ett tillräckligt motiv för deras del- la en del pengar därtill.
tagande i arbetet för det nya Årsta.
JAK är ingen vän av exklusivitet, vare Förslaget antar i dessa dagar fastare sig kvinnlig eller manlig, vare sig den drar former, och det är all anledning önska gränserna vid släkt, klass eller nationalitet.
dem.
som tagit den största arbetsbördan.
Men sådana förhållandena en gång äro, att de måtte få den hjälp de behöva för finns det ett mycket starkt behov av en a t t fullgöra verket byggnad med samlings- och sällskapsrum, restaurang och hotellrörelse, särskilt av- Devinez.
Glöm ej prenumerera på TIDEVARVET Det nya Årsta.
F r u k t salt-Samarin att Cederroths Tekniska Fabrik I
4 T I D E V A R V E T - _- anstrykning av olust, avsmak el- ler gêne varmed ett par celebrite- ter hälsar på varandra.
Jag törs tro att g ingenting däri iiii det annat bittra manifeste- och des- ANMÄRKNINGAR i Lika föräldra- rätt inför un- medlidande en med något på fallande lyte behäftad person erfar inför en som ä r vanlottad på AV alldeles samma sätt.
» Dig tycker heller ingen synd om », säger den- na blick i vilken populasen läser konkurrentkänslor, » jag vet hur du mår, och just, därför mår jag illa av att se d i g -.
.
.
förslaget.
En konservativ motståndare Offerfesten.
Varelser så situerade ä r ofta Mrs Wintringham.
De kvinnliga parlamentsmedlemmar- påpekade att h u s t ru n s löfte i det engel- hanterliga en och en, men sam- Fredrika vidhöll ihärdigt m o t anordnades i de olika staterna och manförda i något antal kan de in- na av alla partier enades om a t t stödja ska vigselformuläret, att Iyda sin herre Predikaren och Gutzkows Ben förslag insändes till en represen- Man får e t t av den liberala mrs Wintringham och husbonde, st rede emot antagandet Akiba att det stundom sker något tativ jury, som efter ett års för- ägg, och framlagt agfförslag.
som stagdar lika av en sådan ny princip angående l i k a n y t t under solen, och möjligen ha- lopp såg sig i stånd att plocka ut en pann- förmyndarrätt för bägge föräldrarna till f ö r ä l d r a m y n d i h e t.
de hon r ä t t.
På en av denna aprils de Envar tolv.
har klart för sig hur ett Förslaget hade dock flera vänner än II fest- barn födda inom äktenskapet.
Mrs yttersta dagar skall staden Buf- lokal konstruerad som skall rym- Wintringham påpekade i sitt tal det fiender och till sist utlovade under- falo i staten New York tjäna till sådant urval skulle gå till hos oss: ma J a n e Addams och mrs Catt?
orimliga i a t t när en kvinna hade statssekreteraren i inrikesdepartementet teater för ett skådespel som före- i första sekunden Ellen Key, Sel- Det här med ryktbarheten ä r ett ett barn utom äktenskapet, h a d e hon Davies a t t regeringen omedelbart e ft e r ma Lagerlöf II så gräl i n t i l l faller mig extraordinärt.
Vi full förmyndarrätt, men om hon gifte påsk skulle framlägga ett officiellt lag- olösligt moraliskt problem.
The National League, of Wo- tidernas ända.
Det är lämpligt behöver, vi fordrar, vi kan inte iiii- sig, hade hon ingen som helst föräldra- förslag, baserat på d e principer, som men Voters, vilken har förlagt sitt att de upp t i l l den modiga nämnd framställts i m r s Wintringhams för- iit:iii berömda personer att myndighet.
årsmöte till nämnda stad, ämnar som så snabbt kunde utfylla den das prata och skriva om och uppföra Det blev e n livlig debatt för och slag.
en afton samla v i d sitt alkoholfria lista där namnen Jane Addams, i d i a n d a n s e r omkring.
Hur skul- ---------- middagsbord Amerikas tolv för- Carrie Chapman Catt och Edith Ii, vi annars t i l l exempel kunna bjudas: it minnet a v den grannla- nämsta kvinnor.
Och ~ ~ ä r i alls i ~ Wharton tecknade sig själva.
FOLK Det särskilt f i n a med dessa pärs- gradmäta vår bildning och hur ga samtid som lät en bättre män- FRAMTIDENS inte fråga om någon Vanderbilt » Vitus » tidskrift för andliga spörs- eller mrs Coolidge eller svärmo- utnämningar var att de icke vid- skulle vi få ihop firningstillfällen ska gå i fred.
m å l - har i dagarna utkommit med ett nog för vårt hjärtas begär?
Denna Vill man part u festa på män- nytt nummer, som vanligt innehållande en dern till hertigen av Marlborough låddes av någon penninggratifika- Ej underligt alltså att de åtrå bottnar så djupt i vår konsti- skor så må man sätta fram vid sin hel del intressanta artiklar.
Framtidens utan om storheter i snille och verk.
tion.
tution att den likt andra outrotlig- galataffel förgyllda länstolar at t Folk utkommer i år med ett nummer i må- Ett dussin utvalda ur en befolk- undgick uppseende i det skamlöst prishungriga Europa.
Allt vad ga drifter kräver den vördnad befolkas av idel ädla skuggor.
D e naden och kostar för hela året endast kr.
ning på 105 miljoner.
: 50.
Prenumeration kan ske å tidningens Varför just tolv, undrar man som bjuds de tolv odödliga är ett man ägnar en naturmakt, men det dödliga har skäl att placera sig 3 exp.
, » Vitus-huset », Lidingö.
kanske, Det är ett runt och mus- som sagt alkoholfritt mål, vars hemska ä r att dess tillfredsställan- anspråkslöst.
de oundgängligt råkar i konflikt tigt och klingande tal, som fyller uppnående kostar dem långa, lån- bra i mun, och Gösta BerIing i jul- ga resor, för mrs Whartons del med den höga moral som¨ förbju- der att bruka en mänska som me- nattsfyllan visste a t t bestickande.
ända från Paris.
Jag ryser som inför en bar- lägga u t det som den rätta nume- Men ifall de verkligen samtliga Tör män och kvinnor --- består detta djävulskt utspekule- bariskt blodig kuItceremoni vid rären för eliter.
Husmoders-, Handels-, Medborgar- och Evangeliska skolan samt Yrkeskurser till banketten var rade eldprov, i fall ingen enda ur- att se beständigt nyn offer för vår Ursprunget börja I:) i n: ~ v ~ interkurserna.
I november.
Pr ospekt » mot dubbelt porto.
Hittills närmare 8,000 elever.
en señorita från Chile, som på en säktar sig på grund av opasslig- lusta smyckas med berömmelsens 26570 e JOH.
LINDHOLM, Rektor.
Karlskoga.
panamerikansk kvinnokongress h iljetrassel eller frånfälle, törnekrans.
Nu säges det och har sagts så ras storhet beseglad inför för två år sedan anhöll om en Ii- d Iångt hävderna räcker tillbaka att och ett rekord satt som sta på Förenta staternas tolv stör- v högdjur har att utgå varje dag tusentals martyraspi- s t a kvinnor.
Med bestörtning kon- E¨ ranter st år skälvande av redobo- staterades a t t ingen sådan lista från i sina tävlingar.
nvänd De vanliga mänskorna misstol- genhet a t t kasta sig på celebrite- fanns.
Försummelsen måste oför- f r t d e n n t t ig t tövat gottgöras, undersökningar kar g ä r n a den stundom helt lätta tens altare.
Är detta sant - vil- ket jag på starka psykologiska Vid sidan av det dagliga arbetet ges det grunder betvivlar - så betyder många fristunder, som ri t t tillvaratagna bli både ekonomiskt inbringande och göra, det bara att hjältemodets fanatism att tiden air angeiiänit och fort.
har större spridning bland vårt Sverige är av ålder ett hemslöjdens land.
Ett både lönande och trevligt hemarbete släkte iiii dess bästa kännare an- Anmoda Eder Ieverantör av kaffe a t t är maskinstickning.
Följ ett gott råd - ser troligt.
Men det förblir lika- köp en stickmaskin, men den bästa - Pe expediera Eder av Perssons - och Du kan hjälpa t i l l att sam fullt otillständigt att begagna s i g Triangelns rostade kaffeblandningar, manhålla hemmet och förhaiira dess ställ a v d e s s a n ob l a vet t vi l l i n gars ö över- ning.
Om icke annat kan Du för garn som säljes över hela landet be- sticka familjens underkläde kostnaden kokande filant ropi för att mätta tydligt mera an någo annat.
stilfulla jumpers, strandkoftor, sweaters en kannibalisk sensationslystnad.
Triangelns utställningskaffe och hela klädningar.
Per Perssons Stickmaskin är den gedigna Något av det tråkigaste man i ½ kg:s kartonger är markna- I • K • J • derhuset.
— emot — I del.
Karlskoga praktiska läroverk A i i maskinen, som ger stora och goda arbets- resultat i olika.
vackra stickningar.
dens billigaste kaffe i förhållande till kvalitéen.
För en ad e Kaffe i m po r t ör ers Rosteri A.B.
Triangeln G Ö TE B O R G DET LEVAN DE ITALI EN förändrat ä r ej Italien efter kri- get, klagar¨ man i dessa opus, idyl- len är förbi, Italien är ej längre det sorglösa, billiga land det va- rit, dess invånare möta ej l ä n g r e A.-B.
PER PERSSONS VÄF- OCH STICKMASKIN oberömt i graven.
Ur de lyx- fulla kransar som eftervärlden upptornar över en sådan fattig- grift vill jag rycka en blomma att gå Fabrik: Fabriksgränd 3.
Postadress: Fack 517, Stockholm I.
Kontor &amp; istillniii^: Drottninggatan 21 B Gör oss ett besök.
- Begär vår priskurant.
böjda t i l l hastigt klander iiii till befintliga efterkrigssymptomen, Italie betecknas de olika genera- den lugna eftertanke, som förkla- som gör att mycket här verkar tionerna av italienare, den på 60 rar och försonar?
främmande på d e n som trott sig och den på 30 — 35.
Skillnaden GUNHILD BERGH I den svenska pressen duggar det då och då artiklar om Italien, vilka alla mer eller mindre irrite- rat variera samma tema.
Hur y Men, naturligtvis, Italien a v i dag iii.
ej detsamma som Italien före kriget.
Hur skulle det kunna vara det?
Varför skulle den f. II.
mest överallt så obefintliga idyl- len dröjt kvar just här, varför skulle Italien ensamt vara opåver- kat och oberört!
Snarare kunde man väl säga, a t t om något land borde präglats av krigets inv kan, så vore det just Italien.
bland de många olika beveke det, som bekant, ett farligt experi- ment att se igen platser, som en gång varit en kära.
Det ä r alltför vanligt, att den, som ej känner på nytt just detsamma han fordom känt av återseendet endast får ut besvikelse och leda.
Det ä r ej hel- ler, som bekant, i regel så vanligt, grun att man har samma förmåga att krige vikt iga och högdragna, ömtåliga oupplevdas charme.
Och om alla.
geno och retliga, de tala iidadast am Ita- de som rest här före och de som terri liens storhet och glans, deras na- kommit hit först efter kriget, gäl- av ita tionalism ä r olidlig o. s. v. o. s. v. ler det v ä l, att deras egen förmå- a t t folket äntligen genom denna Det behöver knappast påpekas, ga av sorglös njutning är mindre I väldiga, gemensamma kraftytt- att hos de flesta av dem, som kla- nu iiii för ett decennium tillbaka.
I ing skulle, som Papini uttryrkt gar så, ligger grunden till missnö- Finns det något land i Europa, ” piskas samman till nation ”.
jet hos dem själva.
Vad beträffar¨ där människorna ej nu äro ner- I Italien har vunnit sitt syfte, och dem, som varit i Italien förut, ä r vösare, otåligare, bittrade, mer det ä r det, mer iiii de i alla länder det känna landet och förvånande på dem emellan är nämligen ofantlig, dem för vilka allt är nytt.
” Itali- uppfostran, livsåskådning, allt är en iii.
skapat, i i i i måste vi också så olika som rörde det sig om, ic- skapa italienarna ”, skrev Messi- ke far och son.
men farfar och no d ’ Azeglio 1861, men förrän nu sonson.
med världskriget har ej detta pro- Olika är framförallt deras upp- gram blivit realiserat.
Naturligt- fattning om Italiens ställning vis, den genom sekler befästade bland nationerna.
Hos den äldre regionalism, som är för Italien så generat ionen kan man ofta iaktta- ecknande, ä r ej död, piemonte- ga en egendomlig servilitet gent- ren känner fortfarande lika em ot f r ä m m a n d e nationer, en tro rkt hur mycket det är, som skil- på att utländningen a priori är ita- ho nom från na po litan aren el- linaren överlägsen, ett pessimis- ilianaren¨ och toskanaren ä r li- tiskt framhävande av att Italiens Men fosterlandskärleken har ä n t - ligen blivit större än lokalpatrio- t i sm en.
Det brukar i Italien talas om Le due Italie, med detta uttryck menar man att utmärkta den djupgående skillnaden mellan Nord- och Syditalien.
Man skulle f II.
kunna använda utrycket i en annan nationalism är icke starkt utpräg- lad och den ä r företrädesvis poe- tisk och historisk, den beundrar ej det moderna Italien men lan- dets stolta minnen, dess hjältar tillhöra det förgångna och den ära den åberopar ä r den ära som varit.
Den yngre generationen be- bemärkelse, med Le due känner öppet, a t t den är trött på ofta
Den mångkunniga eller Hur bär hon sig åt?
Ibland läser ’ man i tidningarna om ett det är jag som egentligen är upphovet visst slags duktiga kvinnor, mer en dels till hans senaste berömda regementska- gifta, Som kunna » allting », hinna med sern, men jag säger alltid att han över- allting, från de mest triviala ting, Sa- driver », tillfogar hon med vinnande som matlagning och sömnad upp till blygsamhet.
målning, komposition, plastisk dans och En vanlig människa känner sig gräs- skriftst ällarskap.
ligt enkel inför så mycken kraft och be- Härom dagen presenterades ett dy- gåvning.
Själv måste jag bekänna att ligt fenomen i en stor daglig tidning jag, när arbetet för dagen är slut kl. 5 och det var ingen ände på allt vad hon e. m., just inte gör ett pinal vare sig kunde och hann med.
Hon var synner- konstnärligt eller husligt arbete.
Jag ligen hemma i matlagning - naturligt- blygs att erkänna det: jag lagar inte ens vis.
det är man nu för tiden - matre- min egen middag, något som ju vore cepten flödade utan uppehåll från hen- det minsta en självförsörjande kvinna nes läppar, så länge det ämnet var på ta- borde kunna åstadkomma inom huslig- peten, det var som att vrida på en kran, hetens omride.
När jag sedan vid halv med respekt till sägandes, Sen var det sju-tiden har några timmar innan säng- sina egna och de halvvuxna barnens dags, som jag kan kalla mina egna, så kläder hon sydde utan hjälp, jag tror är det, gudi klagat, annat som kommer mannens också, fast det vill jag inte i vägen, en bok i ett soffhörn, ett fång svära p å Man bara gör Ca och Sa, ostoppade strumpor, en klänning, som klipper ett slag här och ett slag där, behöver ses över, ibland någon teater, fäster ihop det och så ritsch, ratsch, in en konsert, ett operabesök, några goda i symaskinen, och så är det färdigt, det vänner, som ofta komma upp och som var rent trolleri.
Medan klädbestyren jag.
naturligtvis alltför släpphänt, till- pågingo sysslade hon gärna en stund låter störa mig både en och två timmar.
då och d i med skulptur, och ett par ler- Så om mig lönar det sig inte alls att skisser i ett hörn samt en färdig liten tala.
Den duktiga och jag sakna alla statyett i gips talade sitt tydliga språk brröringspunkter.
Men jag har en hel del fruhekanta, om hennes ovanliga anlag i den vägen.
Men inte nog härmed.
På pianot som man kanske skulle kunna tala om låg händelsevis kastat ett häfte små- i detta sammanhang.
Jag.
har rann- stycken för piano, » Bagateller » hette de sakat dem alla, men det finns sorgligt visserligen, men det var riktiga tryckta att säga ingen, som kommer ens när- noter med hennes namn som komposi- melsevis upp till den duktigas duktig- tör på titelbladet.
Att hon verkligen het.
Alltid klickar det någonstans.
lin själv undfått dem i lyckliga ögonblick sköter sitt hem och väver dessutom av musikalisk ingivelse, därom rådde vackra saker både till sir: själv och an- miljens inkomster äro Sa vänt lysande.
intet tvivel.
dra, en annan sköter hem, man och tre Hon har fullt arbete med att hålla sitt Man tror måhända att detta, jag ha- barn ensam utan jungfru, och det är ju hushållsmaskinen smort och färdigt.
att de sånär sagt, vidunderliga fruntimmers inte så underligt att det går, när hon fungera när som helst, och hon bor för- begränsning härmed vore uppnådd.
Men gnor i ett kör hela dagen.
ingalunda.
Om eftermiddagarna hjäl- En tredje, som kanske är en liten li- per hon sin man.
en berömd arkitekt, ten smula avlägset släkt med den duk- tioner i form av ett tjugutal oväntade med » idéer ».
Ja, hon ritar hans hus tiga, har starka konstnärliga anlag, som middagsätare och kanske tio ligg-gäster också för den delen, men det kan ju hon i någon mån utbildade innan hon med välrustat kök och rena lakan och vem som helst annan göra, Sa det är in- gifte sig.
Sen blev det annat av.
In- dessutom med det älskvärdaste leende genting märkvärdigt, förklarar hon komsterna växte¨ inte i kapp med barn- på läpparna.
Hon har starka sociala själv.
- Min man säger att utan mig skaran, och det gällde för henne såväl intressen men är genom omständigheter- vore hans inspiration förlamad och att som för mannen att ligga i och arbeta nas makt så gott som utestängd från de av alla krafter för att hålla det hela i områden, dar Lon eljest kunnat göra gång.
Hon var överlycklig när hon nå- dem gällande.
Det väl organiserade men e gon gång en söndagsförmiddag kunde krävande hushållet tar nästan hela hen- stjäla sig till några ögonblick för sig nes tid i anspråk, då familjens ekonomi, själv och leta upp kol och färger.
Men utan att vara dålig, dock ej tillåter an- - det blev ingenting av det.
Det blev vändandet av betald hemhjälp i så stor inga konstverk med klatschig signering utsträckning som strängt taget skulle i ena hörnet att hänga på väggen i ett behövas.
Vi tycka att hon är präktig av de tre gemaken, varav lyxvåningen och bra på alla vis, men inte så att hon bestod.
Det saknades helt enkelt tid, kan komma i tidningarna naturligtvis.
ro och - samling.
Nu komponerar Nej sannerligen, ingen av mina kvinn- hon mönster till en textilateljé för att liga bekanta ha den där enastående förtjäna litet pengar.
Det tar unge- förmågan att kunna allt, hinna med allt fär all den tid hemmets och barnens och samtidigt göra det fullt förstklas- vård lämna henne övrig.
Men inte är det så särskilt duktigt.
Inte Sa sär- S k u l p t u r i n t r e s s e t blir skilt roligt heller, det var inte Sa hon hos den ena, och i den andras musiks- tänkt sig det.
En annan bland mina frubekanta har ligga genom sitt giftermål fått över sig en hel livet igenom.
Och ägnar sig någon på del representationsplikter, utan att fa- allvar åt författareskap är jag rädd att resten nästan på rama landet, så det gäl- I, stans.
MUSSOLINI STARKARE ÄN NÅ- GONSIN EFTER VALEN.
Efter den nya vallagen, som var be- FÖRSLAGET TILL NY FÖR- MYNDERSKAPSLAG.
Nyligen har regeringen underställt riks- stämd att ge den fascistiska diktaturen ett sken av parlamentariskt berattigan- de, har valen till deputeradekammaren försiggått.
Mussolini har nu stöd av en betydande majoritet.
Den övriga delen av kammaren är splittrad i en mängd småpartier.
dagen ett omfatatnde lagförslag inom de:, allmänna Privaträttens område, nämligen förslag till ny förmyndarskapslag.
Genom dess antagande skulle äntligen en tillfreds- ställande ordning vinnas för kontroll över förmyndares förvaltning.
Under ett år- hundrade ha gång på gång yrkanden fram- kommit om en genomgripande reform av förmynderskapsritten, och det har påvi- det ibland blir litet si och så med de sats huru ofta den hittillsvarande ordnin- för övrigt berömvärda planerna att sy gen möjliggjort missbruk från förmynda- om makens gamla kostym till äIdsta rens sida av hans nästan obegränsade makt över myndlingens medel.
Det är alltså hög tid, att förmynderskapsrätten äntligen er- gång gripes man - jag blygs återigen - av en svart liten misstanke håller en tillfredsställande gestaltning.
att det skulle kunna vara en gnista grön avund mot denna lyckliga människa, som tycks disponera sin tid ungefär efter eget behag, kän- Någon het.
Litet löjlig, ner man också.
Det är fult att vara än sam, obefogat att vara avund- lidande vis, sjuk.
det Den är duktiga existerar naturligt- inte tal om den saken.
tu nala ingivelser okomponerade hela själv livslevande låtit sig¨ intervjuas och talat om alltsammans.
Thomasine.
dylik nationalism, liksom .den är gade h a r m över den utländska torde v a r a för Italien speciellt f a t t a det italienska uttryekssättet.
med m i n d r e ä n superlativens su- t r ö t t på utländingarnas stereoty- pressens okunnighet om italienska utan vidlåder all världens natio- Det är en italiensk v a n a a t t tala perlativer, den ä r våldsam, hek- pa svärmeri för ruiner och primi- förhållanden ä r den böjd a t t rea- nalism.
Men den ä r också ofta i högröstadc superlativer, en va- tiskt överdriven, d e n smattrar som Den förnekar ej gera överhuvud mot v a r j e främ- s u n d och för landet lyckobringan- na, som sammanhänger med den fyrverkeriet p å en helgonfest.
tivamadonnor.
de.
Den y n g r e generationen t r o r ursprungliga ungdomlighet, som Den är tröttsam, det skall ej för- ärorika forntiden, men den an- mande omdöme.
Den n y a nationalismen har e j högre om Italien än vad den äldre detta kontrastens folk besitter nekas, och ibland blir dess buller ser det m e r naturligt a t t ägna s i t t intresse å t det nya, det levande fötts a v kriget,, under decenniet gjort, men den är samtidigt i sin långt mer än ” barbarerna ” med enbart bedövande, men med litet Italien, och a t t m a n gör detta se- före detsamma proklamerades lik- starkare patriotism mer känslig betydligt mycket m i n d r e barlast tålamod och god vilja borde man nare orätt, om m a n glömmer indu- n a n d e åsikter framför a l l t i e t t inför nationens fel och ivrigare av historia och kultur.
Men un- vara i stånd a t t något bättre u t - striens väldiga utveckling, skol- p a r florentinska tidskrifter o c h att r ä t t a dem.
Och det är egentli- der det a t t italienarna själva veta lyssna det verkliga innehållet I n väsendets förbättring, den fram- tidningar, men den h a r genom k r i - gen egendomligt a t t alla dessa för- a t t skeptiskt reducera det, som sä- vad som hittills i regel v a r i t fal- gångsrika kampen mot malarian get blivit långt mer medveten och ' sök på a t t s k a p a ordning, punkt- ges, till sin r ä t t a innebörd, begår let.
etc., för de arkeologiska fynden.
allmän.
Caporetto och vad m a n!
lighet, renlighet, bättre affärsmo- den friimmandr iakttagaren ofta Roma m a r s 24.
Gunhild Bergh.
" Det v a c k r a Italien, E u r o p a s här betraktar som dess k o n s e - ral, snabbare arbetstakt etc. etc. det felet a t t tolka efter bokstaven.
trädgård, konsternas hemland, va kvens, ” det diplomatiska nederla- antingen e j uppmärksammas a v Resultatet blir a t t den färgprakt, bene, men det finns också e t t mo- get i Versailles ”, h a r naturligt n o g ' dem, som tidigare kritiserat bris- som är naturlig i italiensk sol ver- dernt och livkraftigt Italien, som stegrat begäret a t t visa a t t det ten därpå, eller också beles och k a r prålande och oäkta under en i fråga om energi, arbetslust, an- nutida Italien e j är sina stora t r a - förlöjligas.
D e t ä r ju a n n a r s ett blekare himmel.
Varsamheten vid passning efter nutiden, ej k ä n n e r ditioner ovärdig och a t t d ä r i g e - intressant, och om man vill an- direkt och indirekt tolkning ä r s i g underlägsen någon a n n a n na- nom tillkämpa nationen en min- ' lägga moraliska synpunkter, ock- dock j u s t n u i all synnerhet a v tion. ” Denna generation t a l a r dre underordnad ställning än den, ' så uppbyggligt skådespel, som nöden, t y liksom det finns en fa- mycket och o f t a om L a P a t r i a och som tills helt nyligen tillmätts d e n denna våra dagars italienska re- scistisk dräkt, e t t fascistiskt sätt a t t hälsa o. s. v., finns det också den d r ö m m e r djärva d r ö m m a r om a v de a n d r a stormakterna.
S t ä r k t nässans erbjuder.
Till stor del beror väl det oför- en fascistisk jargong, som behär- den Iedarroll Italien skall intaga.
alltså delvis a v desillusion och stolthet u r a r t a r den n y v a k - stående f ö r vad, som för närva- s k a r det mesta a v det, som talas är v a r k e n föraktfull eller rad Den ovänlig gentemot utländingen, n a n d e fosterlandskärleken g i v e t - rande försiggår i Italien, vilket i och skrives för ögonblicket i Ita- men den är e j heller b r u n d r a n d e vis ofta till blind och barnslig c h a - allmänhet utmärker den svenska lien.
Denna jargong är om något och i sin förvisso o f t a s t berätti- uvinism, något som emellertid e j, pressen på svårigheten a t t r ä t t ungdomlig, den nöjer sig aldrig så-
- Var nu så snäll, bad doktorn uppfostringsanstalt — håller före- drag i rashygien och sådant.
Jag med sin mest förledande röst och hans röst var oemotståndlig fick ensam klara middagen och när han så ville - och berätta förkunna uppslagningen det mig litet om faster Gretas rackar- var rysligt. "
streck, nu när vi äro för oss sjä lva ” Nå fästmannen han trösta- Mamma drog en djup snek in- de sig väl snart? "
sporde doktorn.
nan hon började såhär: ” För honom gick det riktigt illa, " Min mans syster Greta vista- må doktorn tro.
Han gifte sig des i vårt hem under flera år, en bara ett år efteråt med e p ung vacker och begåvad flicka, och då och söt flicka, men hon dog i en dessutom hade en liten för- svår hudsjukdom efter bara fem mögenhet var hon omringad a v år och deras två små gossar är de t friare, som hon alla avvisade.
' Du också något fel med.
Så nog har blir aldrig gift, Greta ', varnade Greta mycket på sitt samvete.
jag henne.
' När den rätte kommer Ställs till såna olyckor för en stac- ta r jag honom ', svarade hon.
Och kars papperslapp. "
till slut kom den rätte, en högre --- ämbetsman a v god familj, mycket Nej vad här är sig likt!
Vem rik och ett tilldragande yttre.
Hon kan tro a tt det snart är femton föreföll mycket förälskad och år sedan ja g sist var i gamla Sve- bröllopsdagen va r redan bestämd rige?
ljöd en frisk röst och faster - festen skulle firas här hos oss Greta stod på terrassen, hälsad a v - då det var som man vänt en mamma och doktorn och mig, hand.
Den hygglige karlen våga- som rusat ned huvudstupa rakt i de knappt närma sig henne, så av- hennes armar.
Inte sedan pappa visande såg hon ut.
Och &amp; ge- dog hade ja g känt mig så hemma nombedrövad dessutom, a tt det i en famn!
Mamma föreföll en skar mig i själen a tt se henne.
Se- smula sursöt - reservée skulle dan har jag tänkt a tt hon kanske hon själv ha kallat det - men dok- fått höra något skvaller om hans torn var älskvärd och sympatisk.
levnadssätt, som räl var varken När faster Greta några dagar bättre eller sämre än andra unga senare talade om sin förestående mäns i hans ställning, antar jag. "
hemresa, brast jag i grå t och kun- - " Jag börjar förstå ”, avbröt de knappt f å fram bönen: ” Låt doktorn och hans röst lät så all- mig få följa med - mamma flyt- varlig, a tt jag knappt kände igen tar till moster Louise i Stock- den.
- ” En dag - fortsatte mam- holm. ' '
ma sin historia- kom min man in " Och jag? "
inföll doktorn, " har från sitt rum mycket upprörd och faster Greta ingen användning sade: ' Jag får resa till prästgår- för mig? "
den och be a tt vi få r inhiberat lys- Hon såg skälmaktigt på honom, ningen - Greta har brutit förlov- så sade hon: " Kom du med, min ningen. '
På mina invändningar gosse, for en hjärna som kan tän- a tt det inte läte sig göra - jag ka och händer som kunna arbeta hade j u allt klart för den stora finns alltid användning på min middagsbjudningen, själve lands- farm. hövdingen och landshövdingskan I nästa vecka här de t a v med oss har lovat komma - svarade han alla tre.
Mamma är reservée, hen- med en axelryckning och a tt Greta nes hopp står tydligen till doktorn hade rätt.
Men skälet d å - a tt som min eventuelle friare.
Nästan låta ett så utmärkt parti g å sig ur varje dag säger hon: " Kommer händerna är ju samvetslöst.
- lyckan (= äktenskap) i din väg, ' Greta begärde ett läkarebetyg ', sa Evangelina, så låt inte fester &amp; e- min man torrt, ' hon hade skaffat ta förstöra den for dig.
Se p &amp; hen- tt för egen räkning - du vet hur ne som ett varnande exempel ivrigt hon studerat rashygien?
— ’ Jag tycker att.det öde hen- Dit hade då läsningen a v alla de- nes fästmans hustru fick är myc- där oanständiga böckerna, som all- ket mer skrämmande - ja g hör- tid varit min fasa, lett henne.
- de när mamma talade om historien Två människors lycka bortkastad för doktorn.
- Faster Greta är för en stackars papperslapp!
mitt ideal a v en lycklig och nyttig Middagen kunde ej inställas - människa.
var skulle vi göra a v all kalas- Mammas ögon stodo vidöppna maten?
- men Greta och min man - hon hade tydligen få tt e tt svårt voro inte med, han följde henne problem a tt grubbla över så till London, varifrån hon reste till långt hennas förmåga i den vä- Amerika och började studera me- gen sträcker sig.
dicin och nu har hon ett slags kombinerad trädgårdsskola och Frigga Carlberg.
- - - föräldrar med urskiljning, och det är då visst och sant att om denna möjlighet stått mig till buds, så hade jag inte valt mamma till min mor.
Och jag är lika säker på att hon inte, om valet stått henne fritt, valt mig till dotter.
Det är så svårt att säga vilken av oss det är mest synd om.
Du har inte en droppe av mitt blod i dina åd- ror, Evangelina, brukar hon säga, du är din far upp i dagen, han var alltid sådär matter-of-fact av sig, utan alla subtila känslor.
Och så gråter hon ett par näs- dukar genomblöta.
, Denna klagan över mig utmyn- nar regelbundet i suckan och jäm- mer över ” faster Greta, som var alldeles likadan, alltid på tvären och full a v besynnerliga, för att inte säga rent av opassande idéer.
Men så kostade de också hennes livs lycka.
Akta dig att det inte går dig på samma sitt. "
Min bön at t få reda på faster Gretas historia avspisades med att jag var för ung ännu, och jag av- vaktade med Spänning den erfor- derliga åldern för att f å slöjan lyftad.
J a g var nu tjugotvå år och ännu var jag inte " mogen ", ’ ansåg mamma.
Min uppfostran hade varit ett - post.
Faster Greta var p å utställ- ningen i Göteborg - hon hade en farm i Ohio - och nu, när hon än- d i var i Sverige, ville hon hälsa på sina anhöriga.
Hon kunde vän- tas när som helst.
- Skulle du inte ha lust a tt re- sa till Marstrand ett par veckor, lilla Evangelina, frågade mamma vid middagsbordet, jag tycker du ser så blek ut.
Jag behövde verkligen inte kas- ta e,, blick i spegeln för att förstå den muntra glimten i doktor Blinks ögon eller det undertryck- ta leendet på hans läppar.
— I går förebrådde mamma mig att jag gick barhuvad, så jag såg ut som en kokt kräfta i ansiktet så roligt att det gått över.
Men Marstrand ber jag få slippa, i all synnerhet nu när faster Greta kommer jag som hela mitt liv längtat efter henne.
- Ursäkta min nyfikenhet, in- föll doktorn, men vem är faster Greta?
Mamma svarade halvhögt med en varnande gest å t mig som sade: ” grumla icke flickans själ ” at t faster Greta var hennes mans yngsta syster, som gjort sin familj sorg och bekymmer.
” Lärda personer ha så besyn- Senare p i dagen stötte jag oför- nerliga idéer ”, sa mamma, men Samma år jag tog studentexa- men dog min far till min stora sorg och nu vidtog mammas me- tod at t uppfostra mig till kvinns.
Så började kursernas virveldans genom speciella husmodersskolor, i hemslöjd, i konstslöjd, i modelle- ring, i dans, i plastik, i deklama- tion, i teckning och mönsterrit- ning, i spädbarnsvård ja, jag minns inte allt.
Och om min bild- ning ej blev så gedigen, så blev den åtminstone mångsidig.
J a g undrar vad pappa skulle ha sagt om han levat.
Emellertid hade min s. k. ut- bildning kostat vackra pengar och mamma beslöt at t taga emot några sommargäster; villan var ju rymlig och bekväm och våra gam- la hembiträden pålitliga och be- prövade.
Vi ha i sommar haft fy- ra gäster uteslutande herrar, damer vill mamma inte veta av och alla ha nu, i slutet av au- gusti, rest utom doktor Blink som skriver på ett kulturhistoriskt verk och som, då hans granne flyt- tade bad att få hyra hans rum också för att ha större svängrum ” man tänker så bra under det man går fram och åter på ett golv ”.
- — — — — — — — — du vill väl inte vi skall ha en ny skandal i familjen, sådan som din syster Gretas? ” ” Greta är inget dåligt exempel för en ung flicka ”, försvarade pappa, ’ blir Eva han kunde aldrig förmå sig att säga Evangelina lik Greta är jag fullkomligt beläten. "
Min fars uppfostringsprinciper tilltalade mig mest, och en vacker dag blev min guvernant uppsagd och jag sattes i en samskola i hu- vudstaden, till mammas stora för- tvivlan.
” Låt mig åtminstone slip- pa sorgen att se dig med student- mössan ", suckade hon och bytte om näsduk, " det skulle alltför bit- tert påminna om din faster Gre- ta. ” Återigen mysteriet faster Greta.
gammal fin herre, en riktig gent- leman ”, brukade hon säga.
- Varför i all världen kallar mamma doktor Blink gammal?
Han är inte mer än trettio år.
Prat!
Tror du en ung man har så gott förstånd en kan ju tala med honom om vad som helst - han är nästan som ett fruntim- mer.
För mig, som är så ovan vid sympati, är det en stor glädje att få behålla honom här så länge som möjligt.
Särskilt nu när jag inte har tillfälle resa till Louise - det blir för kostsamt at t resa båda och jag kan ju inte lämna dig ensam.
Louise var min moster, bosatt i Stockholm och änka efter en stormrik affärsman.
En dag fick mamma en jobs- faster Greta på mina händer?
skämtade han.
Nej, men ni skall locka mam- ma att berätta hennes historia vid middagskaffet ute på terrassen.
Och ni fröken Eva han kallar mig aldrig för Evangelina, gudskelov var skall ni vara?
- J a g?
J o - dröjande jag tänker låta ena salongsfönstret stå på glänt och så - Hans småleende då vi skildes gav mig hopp om en lycklig ut- gång av vår sammansvärjning.
Så slog ödestimman.
Under fö- revändning a v tandvärk bad jag få slippa kaffet och slog mig ned i en fåtölj vid salongsfönstret när- mast kaffebordet - och väntade med spänning.
GET I N G EN - Han skulle naturligtvis inte tyc- ka om det, men han har ingen rättig- het att hindra mig.
Jag är aderton år nu och kan göra vad jag vill.
Han är ju bara min styvbror och jag kan inte inse att jag är skyldig honom någon lydnad.
Han var alltid ovänlig mot att komma till ett sammanträde i hans bostad.
- Vad var det för ett sammanträde?
Arthur föreföll generad.
- D-det var i-inte ett v-vanligt sam- manträde, sade han med en liten ner- vös stamning.
det var en student från Genua som böll ett s-slags föredrag för oss.
- Vad talade han då om?
Arthur tvekade ett ögonblick.
- Ni frågar mig väl inte efter hans namn, padre.
ty jag har lovat - - Jag tänker inte alls ställa några frågor till dig, men du förstår väl att du kan lita på mig.
- Javisst, padre.
Han talade om vår plikt mot folket och mot oss själva, och vad vi kan göra for att hjälpa - - Vem?
- Folket och Italien.
Det blev en lang tystnad.
- Säg mig, Arthur, sade Montanel- Ii allvarligt och vände sig till ynglin- gen.
Hur länge har du haft detta i tan- karna?
- Sedan förliden vinter.
- Före din mors död?
Visste bon något om detta?
- N-nej.
DA var jag inte så intres- serad.
- Men det är du nu?
Arthur plockade åter av en handfull med blommor.
— — ROM A N av E.
L.
V O Y N I C H Plötsligt lyfte Montanelli huvudet.
Jag vill inte övertala dig att resa dit, sade han vänligt, men du måste lova mig att vila upp ordentligt när di- na sommarferier börjar.
Du får inte låta din hälsa bli förstörd.
Vart tar ni vägen, när seminariet slutar, padre?
Jag skall som vanligt ta eleverna med mig uppåt bergen, men i mitten av augusti kommer biträdande förestån- daren tillbaka från sin semester, och då tänker jag göra en tur till Alperna.
Vill du följa med mig?
Vi kunde ströva omkring bland bergen och du kunde stu- dera den alpina floran.
Men det blev kanske for ensligt för dig med bara mitt sällskap?
- Padre!
Arthur knäppte samman sina händer.
Jag skulle inte önska nå- gonting hellre än att få följa med er, men - - Han tystnade.
- Tror du inte att mr Burton ger sin tillåtelse?
— — — - mor.
- - Men om du sätter dig upp emot honom, kan du få det mycket svarare om - - Visst inte, avbröt Arthur lidelse- fullt.
De ha alltid hatat mig och kom- ma alltid att göra det, hur det än blir.
Hur skulle James förresten kunna ha några allvarliga invändningar mot att jag reser med er, som är min biktfar?
- Kom ihåg att han är protestant.
I alla händelser är det bäst att du skri- ver till honom, så få vi höra vad han har att säga.
Men du får inte vara otå- lig, min son.
Antingen människor hata eller älska dig, får du inte lata det in- verka på ditt handlingssätt.
Förebråelsen var så mild att Arthur knappast skiftade färg.
- Ja, jag vet, svarade han suckan- de, men det är så svårt.
- Det var tråkigt att du inte kunde komma i tisdags, sade Montanelli plöts- ligt och bytte om samtalsämne.
Bisko- pen av Arezzo var här och jag hade gär- na velat att du träffat honom.
- Jag hade lovat en av studenterna — — — — - - - - hon - - - - - - Det var så, padre, började han, jag måste erhålla svaret direkt från Gud.
med blicken fäst på marken, när jag Det gäller ju hela mitt liv.
förra hösten förberedde mig till min Montanelli vände sig om och stirrade inträdesexamen, lärde jag känna en hel ut i skymningen.
Han liknade själv ett del av studenterna.
Några började ta- andeväsen mellan magnoliaträdets gre- la om de har sakerna och lånade mig nar.
böcker.
Men jag hade alltid så bråttom - Och sedan?
frågade han lång- att komma hem till mor.
Hon var ju samt.
alldeles ensam, och Julias tunga kunde - Sedan dog mor.
Ni vet att jag pina ihjäl henne.
När hon sedan blev stannade uppe hos henne de sista tre sjuk, glömde jag både böckerna och stu- nätterna - denterna, och sedan kom jag inte alls Han tystnade ett ögonblick, men till Pisa.
Mot slutet var jag ständigt Montanelli rörde sig icke.
hos henne, jag satt uppe hela nätterna, - Dagarna före begravningen, fort- och på dagarna brukade Gemma War- satte Arthur med lägre röst, kunde jag ren komma upp för att jag skulle få inte tänka på någonting.
Sedan sjuk- sova.
Men under de långa nätterna kom nade jag och kunde inte komma till jag att tänka på vad studenterna sagt bikten.
och jag undrade om de haft rätt och vad - Ja, jag minns det.
Gud allsmäktig tänkt därom.
- På natten steg jag upp och gick - Frågade du honom?
Montanel- in i mors rum.
Det var alldeles tomt.
lis röst var inte riktigt stadig.
Endast det stora krucifixet hängde kvar - Ja, ofta, padre.
Ibland har jag i alkoven.
Jag tänkte att Gud kanske bett till honom att han skulle upplysa ville hjälpa mig, och jag låg på knä mig om vad jag borde göra eller låta och väntade hela natten.
På morgonen, mig dö med mor.
Men jag fick aldrig när jag åter kom till mig själv - ja, svar.
padre, jag kan inte förklara det, men - Och till mig sade du aldrig ett jag visste att Gud har svarat mig och ord.
Arthur, jag hoppades att du Ii- jag vågar inte vara ohörsam.
tade på mig.
Ett ögonblick sutto de alldeles tysta - Det vet ni att jag gör, padre, men i mörkret.
Sedan vände sig Montanelli det finns saker som man inte kan tala om och lade sin hand på Arthurs skul- med någon om.
Jag hade en känsla av dra.
att ingen kunde hjälpa mig, utan att (Forts.)
