# ID: svediakorp-per3178
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1924
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 12,955
# sentences: 645
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Nr 14 - 2 ÅRG.
1924 Nr 14 - 5 APRIL REDAKTÖR OCH UTGIVARE: Ellen Hagen G u l d m y n t f o t e l l e r inte?
I REDAKTIONEN: Elin Wägner På lördagen behandlade riksda- ta sig till utskottets förslag för Den svenska kronans värde är gen än en gång frågan om fortsatt att söka undvika splittring.
Detta nominellt fastställd i enlighet befrielse för riksbanken under skedde dock under uttalande av med guldvärdet.
Guld f å r ur ri- viss tid från skyldigheten att in- a t t importförbudet, som enligt fi- ket utföras, men ej a v annan än Riksdagen har åter behandlat lösa av banken utgivna sedlar nansministerns uppfattning var riksbanken införas.
Vad betyder Riksbanksledningen överflödigt, snart skulle komma detta importförbud?
E t t skydd Poincaré har återigen visat sig frågan om efter återställande av kro- myd guld.
nans värde fast bestämnings- återigen framställt begäran att genom k. m:t försvinna.
mot en eventuell alltför stark in- v a r a den starka för a t t inte säga grund.
Efter debatten, voterin- härom, nu till utgången av Mot utskottets förslag talade h r strömning av guld, varigenom hänsynslösa viljans m a n Helt gen och dess resultat är dock frå- tember månad, dock med rätt för Lindman, som i sitt huvudanfö- kronans värde kunde sjunka.
Frå- plötsligt försvann han, såsom ge- gan ännu i viss mån öppen: Guld- konungen att ytterligare förlänga rande egentligen vände sig mot gan är, om någon fara finns för nom en fallucka, och världen stod uppskovet.
K. m:t önskade emel- importförbudet för guld, men i en detta.
Men om guld i myckenhet häpen ett ögonblick.
Hade han myntfot eller inte?
Iertid inte någon sådan rätt, utan replik mot slutet av debatten med exporteras, stiger kronans värde.
äntligen blivit trött och funnit det De otillräckliga bostadsmöjlig- ansåg att guldmyntfoten, d. v. s. tydlighet lät framskymta den me- Hittills ha vi fått sälja våra va- höga spel, han drivit, förlorat1 heterna äro lika pinsamt kännbara återställande av kronans värde ef- ningen, att bifall till k. m:ts för- ror till utlandet i svenskt mynt.
Det var nästan så a t t man drog en för innebyggarne i Stockholm och ter fast bestämningsgrund, borde slag ingalunda vore liktydigt med Nu beror det på om utländsk kö- lättnadens suck här och var.
Nå- Kristiania, f r å n Köpenhamn återinföras den 1 juni och befri- att helt återinföra guldmyntfoten pare hädanefter vill utfästa sig gra tyckte sig kanske skönja ett kommer meddelande en annan else från sedelinlösningsskyldig- om ett par månader, utan i stället a t t betala i svenska kronor, vilka svagt tecken till morgonrodnad och slutsatsen a v ref- heten för riksbanken därför en- vore enda möjligheten till upp- för honom efter kontraktets av- redan den kväll, n ä r tidningarna gång, slutande kunna bli dyrare, aldrig bragte den sensationella nyheten Iexionerna tyckas bli Med eller dast förlängas till denna dag.
skov med det hela.
om hans fall.
Men den första F. finansministern, hr Thors- billigare.
bostads- Rankoutskottet kom i kläm mel- utan hyresreglering överraskningen varade endast nå- lan k. m:t och riksbanksledningen.
son, talade för utskottets förslag, brist.
Finansministern har dock för- gra ögonblick — och följdes se- I To Mennesker ger fru Ellen Frågan löstes genom en kompro- men i motsats till nuvarande fi- klarat att importförbudet ej Iänge dan omedelbart a v rn ny.
Poin- Widén på en gång starkt och käns- miss - en i våra dagar icke allt- nansministern med den utgång- Varför skulle ligt uttryck för reflexioner, som för sällsynt företeelse.
Utskottet punkten, a t t förslaget icke var skulle vi då införa bli gällande.
det?
Skulle det i så caré kom igen lika hastigt som ehuru kanske oklara och outtalade föreslog riksdagen a t t guldmynt- återinförandet a v guldmyntfoten, fall endast vara för att betäcka han försvunnit och nu hade han flera a v sina förnämsta motstån- röra sig inom många hjärtan foten skulle återinföras fr. o. m. endast ett stycke på väg härtill.
reträtten i denna fråga för riks- 1 april, förbudet a t t exportera Med 124 röster mot 60 biföll an- En artig riks- dare med sig.
För tredje gången sinnen.
var det anledning a t t bli f ö r d guld, så snart sig göra lät, upphä- dra kammaren utskottets förslag.
nad.
Utställningen som ordnats till vas, men istället förbud för annan Att h r Lindman samlade så mån- minne och hyllning f ö r Zorn nal- än riksdagen a t t importera guld, ga röster, berodde troligen på a t t Ha vi nu guldmyntfot eller in- Med förvåningen blandar sig kas n u sitt slut.
I Konst och per- utfärdas.
Importförbudet skulle med honom röstade icke blott de, te?
Den ene finansministern sä- emellertid en beklämmande kän- spektiv vittnar Folkunge om vad gälla tills dess k. m:t efter riks- vilka önskade bibehålla pappers- ger ja, den andre nej.
Och vad sla.
Såvitt man kan se, betyder bankens hörande ansåg sig kunna myntfoten, utan också de, som tänkte riksdagens ledamöter om nämligen Poincares reorganise- han betytt och vad han givit.
upphäva detsamma.
Utskottets ville h a guldmyntfoten återinförd den svenska kronans värde, n ä r ring av regeringen ett ytterligare K.
J. ägnar sina anmärkningar förslag v a r således, som någon utan inskränkning.
Det meddela- de pil lördagen återviinde hem ef- fastlåsande av den skadeståndspo- åt Bi marck^ » Den siste stats- under debatten uttryckte sig, en des nämligen före voteringen, att ter välförrättat värv!
Vem vet!
litik, han hittills fort med en en- konstnären ».
» haltande guldmyntfot ».
första kammaren redan bifallit Och vad tänker den svenska all- vishet, som endast skulle vara be- Sverige.
h a r nyligen gästats a v I första kammaren bifölls ut- utskottets förslag.
Hade andra mänheten?
Kanske inte så myc- undransvärd om den gällde en en stor mästare inom musikens skottets förslag utan längre dis- kammaren då avslagit detsamma, ket på guldmyntfoten!
Kanske något mindre omdiskuterad sak.
värld, Jean Sibelius.
Intryck f r å n kussion och utan votering.
I an- skulle frågan, när kamrarna stan- mera på önskvärdheten av en an- Medan han offrat flera a v sina h a n s här givna stora konserter dra kammaren däremot blev de- nat vid olika beslut, varit fallen nan värdesättning av den sven- föregående ministrar har han be- batten ganska livlig.
Finansmi- och rättigheten a t t slippa inlösa ska kronan, när det gäller anslag hållit de två främsta målsmännen meddelar H.
N.
nistern talade för k. m:ts propo- sedlar med guld, som beviljats och utgifter.
Framtiden ensam för Ruhr-politiken.
Och vad det Vid behandlingen av frågan om sition, men i överensstämmelse riksbanken t. o. m. den 31 mars, är det förbehållet a t t visa inne- betyder förstår var och en.
Det Bättre vård f ö r tänderna kom an- med det utomordentliga tillmötes- automatiskt upphört.
Guldmynt- börden och följderna a v det fat- uttalas för övrigt utan omsvep i dra kammarens II tillfälliga ut- gående, som utmärker denna re- foten hade utan majoritetens vilja tade beslutet.
den deklaration, som den n y a re- skott till en ganska tydlig upp- gering, slutade han med a t t anslu- trätt i kraft.
geringen utsänt.
Ruhrpanten skall fattning om statens ansvar och uppgivas endast i den mån Tysk- plikt a t t förhjälpa särskilt de på land betalar.
Någon moderation landsbygden boende att lättare ä n är det icke längre fråga om, än- n u kan ske få den vård de behöva.
nu mindre någon utrymning, som det sista tiden talats rätt mycket I dagens n:r börjas å sista sidan om.
Den vaga och sriivande hän- a r E. en längre L. Voynich.
berättelser, » Getingen », risning till expertkommittéernas utlåtande, som förekommer i rege- HYRESGÄSTERNAS EGET Förhållandena i Kristiania och Stockholm.
ringens deklaration, ökar icke för- INITIATIV G E R GODA hoppningarna.
Regeringen säger II ESU LT A T.
Från Kristiania skriver varvets venlige opfodring til an og sanitært tilsyn, blev der 1918 sig visserligen hoppas, a t t (Irras ternas sparkasse- och den även i Sverige kända skrive lidt om boligspörsmaal her oprettet en tredje avdeling for til- rapport skall komma a t t medgiva fröken L. u l l i L o u s, hos os.
rening i Stockholm, med boligers vedlikehold, en allmän reglering a v de före- som arbetat inom Kristiania Imidlertid er vel alle n u enige skjötsel og rette bruk.
liggande frågorna och en snabb har under uppförande fyra fastig- bostadsinspektion sedan dess början.
om aa se bolignöden som en sam- Og her ansattes kvindelige as- likvidation, men dess egen bered- heter om tillsammans 144 lägen- heter, därav tre hus med 90 lägen- fundssykdom - en sykdom felles sistenter til inspektion a v hjem- villighet sträcker sig icke längre heter i Matteus församling samt I tider som n u liror bolignöden for alle land hele verden over - mene.
Selve instruksen: Tilsyn än att den förklarar sig redo a t t ett hus med 58 lägenheter å Söder- som en ren farsot hjemsöker alle og noget aa skamme sig over kun med boligers vedlikehold, skjötsel ur densamma » framleta elemen- malm.
Dessa fastigheter beräk- land blir det gjerne saa, a t den i de tilfælde hvor intet er gjort og rette bruk peker nok i retning ten till en drfinitiv lösning .. Poin- nas färdiga till inflyttning den 1 som daglig ser dens herjninger for aa rade bod paa elendigheten.
a r et socialt arbeidsfelt, men sik- caré är uppenbarligen redan på oktober i år, varjämte föreningen rundt omkring i hjemmene ikke Spörsmaalet blir: » Har man kert kunde man allikevel paa för- det klara med, a t t där icke kom- till hösten 1925 planerat tre hus orker na tale höit om den andet försökt na lære nöden tilbunds na haand vanskelig t a n k e sig i vil- mer att finnas myeket, som kan i kvarteret Myrstacken i Matteus, end hvor man föler sig tvungen kjende - se saken i öinene som ken grad dette arbeide skulde tillfredsställa honom.
E f t e r hans till vilka redan ett stort antal lä- til det for aa slaa til lyd for et den virkelig er.
torde bringe os ind til selve brændpunk- fall och återuppståndelse genheter tecknats.
Det er det förste.
Tillsammans eller andet specielt tilfælde.
ten av vor tids bolignöd.
man också göra klokt uti, a t t icke med den föregående höst färdig- Allersidst gjör man det utadtil Dertil har vi her i Kristiania et Vore undersökelser företaes en- vara alltför optimistisk inför de blivna fastigheten i kv.
Hugin i - » sit smudsige linned vasker udmerket middel i vor bolig-in- efter særskilt henvendelse förslag, som snart komma från Matteus om inalles 63 Iägenheter hver og en helst hjemme hos sig spektion.
kaldte 1) klager eller som 2) experterna.
Poincaré ä r tydligen, h a sålunda på hyresgästförenin- selv », som det heter.
- Ved vort helseraad, som siden tematiske undersökelser mindre än på mycket Iänge, sin- gens initiativ hittills färdigbyggts Og det er vel grunden til a t jeg 1897 har hat sit boligkontor m e d naar en gaard gaaes igjennem f r a nad att ge efter.
Och för sin håll- eller planerats 319 smålägenheter.
ikke för h a r efterkommet Tide- særskilte avdelinger for teknisk n i n g räknar han nu med a t t vin- (Forts. å sid. 2,) T i d ev a rv e t n: r 14.
Poincares återkomst.
hade sep- — — — och banksledningen.
Med eller utan hyresreglering - bostadsbrist.
syn — 2)
To mennesker mende, san er det ikke dermed sik- Bostadsmarknaden blev i Stock- kert at forholdene virkelig er holm, - i motsats till förhållan- værre her end andetsteds.
Men slik det i Kristiania - frigjord från som vor boliginspektion er lagt hyresregleringslagen den 1 okt.
i Av Ellen Widén.
saa bringer den tingene frem i da- fjol.
Efter mer: in sex års bun- Men, andarna begynte vakna.
gen paa en ganske særskilt maate.
denhet har hyresmarknadens fri- Så kallar Stephan Sinding sin givande icke med ens kunnat med- härliga skulptur a v två männi- Ej en dag för tidigt skrev Ibsen terfölgende kontortid.
Det hade Ved vore undersökelser opmaa- föra den omflyttning, som en fri skor, mannen och kvinnan, som sitt » Et Dukkehjem ».
gått upp för honom och för mån- les leiligheterna og taes rids av.
marknad bör föra med sig.
H ä r Funnit varandra och förstått, att livet för dem ej har något värde, ga tänkande kvinnor och män, att Man indhenter saa fyldige oplys- gör sig också s a r k t gällande den om de e j få leva det tillsammans.
här, om någonsin, var en revolu- ninger som mulig angaaende fa- menliga inverkan på förållande- störrelse, sundhetstil- na, som följer av en långvarig ar- Huru många konstniirer hava e j tion niidviiiidig.
Kvinnan är dock miljens gripits av skönheten i detta för- liksom mannen först och främst stand, hvor længe de har » staaet betskonflikt inom byggnadsindu- människa, och måste liksom lian, og stemplet », som det heter.
Alt strien.
hållande, att mannen och kvinnan iiro skapade att komplettera var- en gång ensam svara för sitt lir.
materiale bearbeides saa i den et- När det gäller sådana lägen- andra, att hand i hand sträva för Att göra det bästa och mesta möj- terfölgende kontortid.
hetstyper, som iiro efterfrågade människosläktets bestånd, utveck- liga av detsamma är hennes, lik- Her skrives til eier, leier, in- av f o l k i mera blygsam ekonomisk Men stiiilning, - och dessa iiro ju de ling och fullkomning.
När han som mannens skyldighet, och detta stitutioner, sykehus o.s.v. kämpar för de sina, pil samma måste både mannen och kvinnan de allerfleste henvendelser sker flesta, - så visar sig ett oroväc- gång som han kämpar för sinn lära sig inse.
Här gäller ej: man dog til det kommunale leiegaards- kande och hoppliist underskott i livsmål, skall hon hålla hemmets eller kvinna.
Här gäller: v a d gör kontor, som formidler utdelningen antalet behövliga sådana.
Vid års- lampa brinnande, på det lian må du människa med ditt lir?
Kun- av de kommunale leiligheter.
An- skiftet måste staden härbärgera hitta hem, då det mörknar över skaper hedra en kvinna likaväl sökarne faar sit kort naar de mel- 400 familjer, som ej lyckats få vägen.
Gränserna för kvinnans som en man, så ork kloka, klara der sig hid her, og kortet skal hyra någonstädes och vid detta verksamhet hava flyttats, men den taqnkar.
Att kvinnan får större » stemples » hver anden maaned.
kvartalsskifte har ett par hundra missionen skall alltid bliva hen- medborgerligt ansvar, och får Försömmes stemplingen saa er anmält sig i saknad av bostad.
nes, vare sig hennes pats är i plats i männens rådslag, passar man dermed ströket av leiegaards- Mellan 300 och 400 familjer ha hemmet, i det kommunala arbets- henne som medansvarig i släktets kontorets lister og man begynde dessutom under vintern nödgats rummet, i riksdagens kamrar el- liv och historia.
- Men hon får ej forfra igjen.
Og stemple man man bo i kolonistugor, där de alltjämt ler - törhända en gång - rid svika s i t t väsens art.
Sviker hon i samfulde 3½ à 4 aar för man bo kvar.
Som en verklig parallell- den, då sviker hon sanningen och faar leilighet.
Saa stort er vort konungens bord.
linje till denna bostadsnöd går den 1 boligunderskud den dag idag.
Kvinnan skall företrädesvis va- kommer på sidan om vägen.
trots allt livliga byggnadsverk- ra den, som skapar frid och h a r - sanningens ljus iii5 hon sträva Ved sidste maanedsoptelling samheten med den för parallella Är, framåt mot allt större fullkom- var der optegnet 4769 leiesökende moni i en söndrad värld.
linjer utmärkande egenskapen a t t mannen vred, skall hon tala för- ning.
familjer med tillsammen 14282 icke råkas.
Då det därtill påvi- Skulle kvinnan svika sin sanna, mennesker.
Bland disse 1050 fa- soningens ord, är han hopplös, sas a tt en mängd av de nya husen skall hon se ljusningen, är han ädla kvinnlighet, då ginge förvis- miljer oplöst pa grund a v bolig- äro helt inredda till 1-, 2- och 3- rådvill, skall hon finna utvägar.
so människosläktet under.
nöden.
rum-och-köks-lägenheter de Ellen Widén.
E t t erkänt faktum är det, at t kvin- Altsammen sörgelige tal - det mest efterfrågade typerna - så nan av naturen är mera religiös er sikkert - men et lyspunkt er ter sig det hela som ett gåtfullt än mannen.
Hennes känsligare der og det maa tillægges ganske problem.
Tillskottet tyckes icke sinne gör henne mera lyhörd för Med eller utan hyresre- stor vægt: Vi vet a t slik er stil- förslå.
Varför?
Därför, att så rösterna från en högre värld.
I tusinder av tilfælle många familjer, som tidigare ha ft glering — botadsbrist.
lingen.
Om det är sant - och det erkän- kjender vi til hvilke forhold de 4,5 à 6 rum - av äldre typ utan (Forts. fr. sid.
1.)
na väl alla - at t kärleken, den lever under, disse mennesker og de moderna bekvämligheterna sig själv offrande kärleken, är det loft til kjælder - eller som 3) alle disse 4 — 5000 kan om de vil finna det med sin fördel förenligt största av allt, så är det viii en u n - kontrolundersökelser for aa paase henvende sig til os og faa forhol- flytta till en mindre, men modernt derbart stor uppgift som kvin- at de gitte paalæg er efterkommet dene undersökt.
Det ligger nær og inredd lägenhet, där de helt eller nan fått alldeles särskilt - denna, inden den i skrivelse- fastsatte spörre: Naar stillingen endnu er delvis kunna undvara den tjänan- att vårda dess heliga eld.
Till tidsfrist.
slik, hvad er saa gjort for aa kom- de hjälpen.
Härigenom blir de t Det er disse undersökelser som me ut av utföret?
- J a, det kan na det franska folkets stöd vid de vilken välsignelse hava ej alla förestånde valen.
Det återstår titt dessa kvinnor varit och iiro, som uvillkaarlig förer med sig at vort ogsaa tellene gi svar paa.
Man dem möjligt betala den lyx, som parkettgolv, badrum och central- se om han skall lyckas.
Utsikter- med förståelse och ömhet lyssna, arbeide for en stor del blir av so- regner a t det kommunale boligbyg n a att vinna valslaget iiro dock, så snart oro och bekymmer tala.
- cial art. F. ex. man kommer ind begyndte her i Kristiania omkring värme anses vara.
av mycket att döma, större än att En sådan kvinna är helande bal- i en leilighet - ser et gulv uden 1912, men virkelig aktuelt blev det Men de familjer, som söks de förlora det.
Och de komma sä- sam för svidande sår, hon är lä- maling og vinduer som ikke slut- först omkring 1917.
Her er i tids- små lägenheterna utan någon som altsaa, slet vedlikehold.
Men helst praktiskt modern komfort, ter, kerligen att växa i samma mån kedom för trötta sinnen.
Det perioden 1912 — 1923 bygget 5631 som valen i Tyskland ge utslag åt moderliga draget är och förblir leiligheten - et rum og kjökken leiligheter med tillsammen 16696 finna även dessa för dyra i de ny- höger.
Och härför föreligga, sy- alltid det största och skönaste i beboes kanske av 10 — 12 personer.
ildsteder og ydet koinmunal ga- uppförda husen.
lire n där stan- nes det, alla förutsättningar.
hinn kvinnans psyke.
Umulig na forlange opmaling rant i og nedskrivningsbidrag til darden är möjligast enkel och där hjälper varann ömsesidigt.
Reak- Men, mellan det goda och onda, ' saa længe leiligheten er saa over- bygning av 3422 leiligheter med man sökt hålla byggnadskostna- tionen i Frankrike är morgonluft liksom mellan det sublima och löj- befolket.
Hvor kan man saa tale til 12,987 ildsteder.
derna nere r i d lägsta tänkbara be- för reaktionen i Tyskland och liga, är ju tyvärr blott ett steg.
om velikehold!
Vort boligbudget har i samme lopp, kommer man med gällande tvärt om.
Den väntade och efter- Vad som kunde hava blivit en- Eller en leilighet liror korrido- tidsriini naaet op i næsten 114 priser upp till en kostnadsnivå, längtade avspänningen fjärmar hart till god utveckling, blev i de ren er fuld av sko og stövler lungs mill.
kr.
ca 60 mill.
kr.
till ga- som med hänsyn till bärkraften sig.
alle vægge og liror magasinovnen rant i- og nedskrivningsbidrag.
hos flertalet avlönat eller pensio- flesta f a l l till något som liknade Dessvärre finns det faktorer, stillastående för kvinnan.
Man- i stuen gjör tjeneste som klædes- Det er altsammen i forhold til nerat » småfolk » är förfärande vilka icke låta sig hanteras all- nens arbete tvingade fram allt hænger f o r hele familien.
Hvor- byens folkemængde, vist nok over- hög.
Hur pass allvarligt detta är deles efter behag, som man måste större ansträngningar, allt större for!
Her findes ikke garderob- ordentlig höie tal og det maa vel synes av kostnaden för Stock- räkna med.
Francen är en av dem.
koncentration och tankeskärpa.
rum.
J a, da faar man ogsaa tale nesten kaldes en mathematisk holms stads senast uppförda bo- Morgan har hjälpt den pil fötter, Kvinnan vann, vad hon helst a r R O smaat om leiligheters skjötsel.
gaate at stillingen allikevel er sa: stadshus rid Dalagatan och Tre men det är mer än tvivelaktigt om allt ville hava, mannens kärlek, Og maar familier med en stor tröstelös som den virkelig den Liljors plan.
Det första, som ut- den lyckas hålla s i g upprätt nå- oftast utan strid.
- Hon fick den barneflok grundet bolignöden dag idag er.
förts efter lägsta anbud, betingar Lulli Lous.
gon längre tid.
Börjar den dala till skänks.
Och hennes arbete tvinges til at ta ind til si: gifte, en byggnadskostnad av 5,360 kr.
- och skall Ruhrpolitiken fort- sedan blev ett frivilligt sådant i husvilde sönner og dötre og maa Bostadsförhållanden i Stockholm.
per eldstad, som med tomtkostnad sättas lär en ny baisse bli svår kärlekens kraft.
Hon gick ej un- h a familjer boende hos sig i kjök- går till 6,170 kr.
per eldstad.
Med att undgå så torde en reträtt der nödvändighetens tvingande kenet i aarevis da blir det ogsaa Den 1 april lir en orons och ängs- beräkning av 8 proc.
å i fastighe- från de positioner, som nu sil men- ok, soiii mannen gjorde det, och vanskelig aa overholde instrukser lans tid för många hundra stac- ten nedlagt kapital kommer man intet tvang henne till ett logiskt om leiligheters rette bruk.
Men kars Stockholmfamiljer.
Även till en hyra av 1,000 kr.
för rum tänkande.
Det var nog att hon slik er det man lærer forholdene om de icke fullständigt blivit nar- och kök, och 1,500 kr.
för 2 rum modas att MacDonald v i l l ha ett fanns och spred lycka omkring aa kjende.
Vi faar daglig se de rade april v: ~] tak över huvudet och kök.
Även om stadens hyres- ord med i laget.
Såsom handel sig - och hon fann sig blott allt tusinde vanskligheter som de har beträffar, så är dock olägenheter- pris av barmhärtighet skulle hål- serna nu utveckla sig får man kan- för väl därmed.
Och mannen log.
aa kjæmpe med, disse mennesker.
la sig ett par hundra kronor un- sko snart bevittna att han upp- Jeg opholder mig lidt utförlig Ända in i våra dagar får man der denna summa, ä r den dock av- hör att skriva sina kärleksfulla höra annars utmärkta män med ved alt dette fordi jeg mener at vi handahålla dem, soni misslyckats skräckande stor för de flesta ho- brev till mr Poincaré och i stället stor förnöjelse och en smula ned- i denne v o r boliginspektion har en i försöken eller missräknat sig på stadssökande.
går from sounds t o things.
Men låtenhet citera av kvinnor fällda finsiktning av forholdene som de En varaktig och bestående för- även i det fallet finns det, dess- færreste endnu har.
bättring kan ske endast om bygg- värre, för närvarande ingen an- Er vor statistik kanske skræm- löst.
nadskostnaderna för bostäderna ledning t i II optimism.
bringas i anpassning till de bli- Liber.
vande hyresagästernas förmåga att förränta dessa.
Sker ej det ta må- » Jo, nemorosa annemonika. » Man- ste anpassningen ske från andra nen njuter, omedvetet eller med- vetet, av sin överlägsenhet, av att gas att ytterligare sänka sinn krav ej blott kroppsligt utan även intel- på bostadsstandard.
lektuellt vara den starkare.
Denna gordiska knut hugges ic- Vad jag nu sagt rör genom- ke av med hjälp av det tveeggade De många snittsmänniskorna.
svärd, som heter ökade byggnads- undantagen höra ej hit.
- - + —,
kostnader genom störd arbetsfred och stegrade arbetslöner.
Dem man innerligen väl unnat a t t själ- va pröva på bostadsbristen h a d e v a r i t murarna, dessa som terrori- serat, - icke endast fattiga hus-1 villa, - utan ett helt inihiille,^ K o n s t och perspektiv.
sa maktlös.
bostadsinspektionen, som i Stockholm handhaves av f e m, som s t å t t kvinnliga och en manlig inspek- holms stads statistiskii kontors angelägenhet.
Bostadsinspektörer- na gå hä lsovårdsstadgans ärenden och har var och en sitt distrikt.
Det blir ett socialt arbete av stor I betydelse och om fattn ing och månget livsöde k a n få en ny be- lysning i samband med en bostads- inspektion f r å n källaren till viii- den.
Det ä r g o t t att h a en hjälp för den som kanske helt utan egen förskyllan koiiiiiiit i vantrevnad och trångboddhet; det ä r väl att någon finnes som försöker förmå husvärden att göra vad som krä- ves och som kämpar mot osnygg- het, kyla, fukt och dålig l u f t och som söker förekomma överbefolk- ning i de minsta lägenheterna.
Hur misshandlad blir ej den outrotligii hemkänslan och hem- längtan hos de s t o r a skarorna stadsbarn.
Om avsiktligt uttänk- tes den otjänligaste miljö för ett rörligt barnaväsen, så kunde det inte bli v ä r r e ä n det är för barnen i d e flesta hyreskaserner.
Och än -- dock är man glad f ö r v a r j e ny så- dan man i dessa t i d e r s e r resa s i g mot skyn!
Så invecklat ä r bo- stadsproblemet.
M o r s bäste pojke.
A v A n n a Björkman.
Lille bror hade gått igenom mycket.
ganska mycket för ett så spätt liv.
Först kom mässlingen, som gick på ögonen.
Efter den difterien.
och åter blev det skralt med ögonen.
Vidare slog det upp fullt med små knutar på hans hals.
Tolv stycken förhårdnader kunde mor räkna till.
En gång hade han blivit skuren.
men nu skulle doktorn ta till kniven igen.
Första gången kom där till lasarettet en käck pys, klen och vit.
Dock log han sitt goda leende mot den snälla sys- tern och den vänlige gamle farbrodern med den blanka kniven.
Vem kunde tro, att han med den ville skära lille bror, vem kunde tro.
att dessa snälla människor ville göra honom så gräns- löst ont?
Nu var det andra gången, och gossen hade ingenting glömt.
Han skrek.
när sjuksköterskan tog I Liljevalchs konsthall öppna- närslycka inför en glödande färg, des den 1 mars en minnesutställ.
ett rosigt öra, valörernas spel honom i sitt knä.
Han vred de små n i n g av Anders Zorns verk.
Den kring toucheng smekning.
Bet är händerna ständigt, ständigt Med ögon bräddade av tårar bad na utställning g e r en fyllig och därför som självporträtten så en- han: » Inte fära han, inte fära han, inte samlad bild av hans rika produk- kelt utlösa hans konstnärstempe- ticka han, inte ticka han. » Lille bror var två år gammal och tion.
Allt ifrån hans första, f ö r rament; här förefinnes ingen dua- att Iåna den gamle akademipro- lism mellan konstnären och upp- hade ännu inte lärt sig klara språkets fessorns yttrande, » snällt och ha- bilt » utförda arbeten, signerade Leonard Zorn, för den oss genom h a n s mer och mer engelsk-påver- kade akvarelltid över storhetspe- rioden vid och omkring århundra- dets slut f r a m till mästarens se- naste arbeten.
Så mycket har redan skrivits giften.
Främst bland dessa s t å r måhända det i vargskinnspäls, signerat 1915.
Men något av en lyriker var han - en hemlandsdyrkare.
Vem har som han kunnat återgiva vatt- nets glitter, den krusade böljans dans under vårlig björk, och ur » Julnatt » stiger en halft under- Om Zorns verk, så mycket fack- medveten erinran om barndomens kunskap har a n v ä n t s f ö r att mä- julefrid.
Färgen var för Zorn själ och t a längden, höjden och d j u p e t av denna nästan omätbara konst, a t t tanke och vetande ej synes for- formen liv.
Sällan, om någonsin, dra något mer.
Men denna ut- h a r konsten framlockat en rikare större lustför- ställnings, omfnttande material livsintensitet, Och en måttstocken för med en mängd f ö r u t e j expone- nimmelse.
rade arbeten, ger rikare tillfälle vad han gav var alltid det full- än någonsin förut till överblic- komliga - intet mindre.
Dessa skenbart h a s t i g t utkasta- kande av de olika utvecklingspe- de, breda, saftiga penseldrag, hur rioderna.
Man tjusas ånyo av den- målmedveten na underbara teknik och mustiga genomarbetade slump, nej en äro de e j konst- ingen kolorit, av dessa naket-målningar, Ijus- och havomflutna eller med närlig vilja och avsikt ledde hans hand.
F å visste vilket outtröttat interiörens dunkla spel av varma brottande med svårigheterna, vil- och kalla toner.
under en genialisk föregått skissens Det är dock måhända som por- trättmålare Zorn når högst - se detta underbara porträtt av Co- ut formning till det fullödiga quelin Cadet, så mästerligt i så- konstverket.
Det är en inblick i väl karakteristik som färg- och själva arbetets brännpunkt, som denna utställning ger och som gör stoffbehandling, eller porträtt så- den t i l l ett det märkligaste, och dana som det av d r o t t n i n g Sofia Ute i och Antonin Proust Och likväl värdefullaste dokument.
någon porträttör i detta ords skulpturhallen visas etsningar och egent liga bemärkelse var aldrig handteckningar, även de onispiin- Anders Zorn.
» Är det ej lika mo- nande ett halvt århundrade och så- självkritik, som — nom det för honom », tänkte hon.
det är något fruktansvärt att lyss ett hjälplöst barns plåga.
Svårast om det är ens eget kött och blod.
Doktorn hade talat så vänligt till henne.
)) Han blir nog bra ».
hade han sagt, » han blir mors bäste pojke. » Men hon hade sett hur djupt de sku- rit honom redan förra gången.
Hon hade själv räknat hans sår, och nu skulle de ta knutan över strupen.
Skriket tystnade ju så småningom, domnande i långa, suckande snyftnin- gar.
En liten blodig massa låg i skö- terskans knä.
Ett litet knäckt, kvidan- de djur.
Vitt var modems ansikte, när hon reste sig för att se på barnet.
Så blekt, att system sade: » Fru Jönsson får sätta sig ner.
Bliv här en stund och kom så i morgon! » Hon kom nästa dag, varje dag.
Men lille bror tynade av.
Han lärde sig frukta människohanden, som förr räckt honom så mycket gott, men nu vid om- läggningarna kunde bringa honom oer- hörd smärta.
Han skrek, när modern sträckte händerna efter honom.
Så ha- H a n bad ännu, medan en ny syster de hans förtroende till människorna ska- bragte hans oroliga lemmar i lydig still- kats.
het under sina starka händer.
Tills kni- Han blev mors bäste pojke.
Läkarens ven blixtrade i den solljusa luften, och ord voro en profetia.
Inte kunde lille ett skri brast ur den lilles strupe.
Ett bror leva.
Han, som hade tolv öppna skri, så skärande, att det borde trängt sår, så djupa.
att man kunde se honom genom alla det stora husets murar, dock långt ner i bröstet.
En vacker dag låg säkert ej beaktat: de hade skakats av han i sin kista, frälst undan alla plå- gande händer.
Men han fick alltid ett särskilt rum E n fanns där dock, som beaktade det: en kvinna i rummet utanför.
Svet- i mors hjärta, liksom hans kort den ten strömmade ner för hennes magra bästa platsen på byrån.
Där fanns ansikte.
Hon visste från början vad äldre, och där fanns yngre, som kunde hennes barn skulle genomgå.
Han var göra anspråk på hans plats.
När de ju för klen att sövas.
Doktorn själv andra starka ungarna stojade ut ur hade talat så vänligt med henne, innan rummet, ägnade hon mången minnets den lille bars in.
Hon hade varit stä- stund åt den lilla varelse, som b ragt derska hos läkarens for några Ar se- henne så mycken smärta.
I sin döds stund skulle hon höra lille brors skri: dan.
sitt husbondfolks stora favorit.
» Prima mänska, prima mänska », bru- » Inte fära han, inte ticka hann », detta kade doktorn säga till sin fru.
» En op- smärtans joller skulle ringa i hennes öron hennes sista timma.
Låt oss h o p timist av renaste vatten.))
Ett sådant rikt, stort hus slås också pas, a t t orden hon trofast gömde i sitt av livets oundvikliga besvärligheter.
oförnuftiga modershjärta må bli det » Det klarar sig nog », brukade hon sesam, som för henne öppnar porten till säga även vid tillfällen, som bjödo hen- lille brors paradis!
ne själv ökat arbete.
Och de orden hade blivit husets stolta, tröstande valsprik.
Sedan hade hon många gånger haft användning for orden under de onda, dyra år, som Iågo mellan hennes glada flicktid i det vänliga hemmet och den- na stund.
Dubbelt onda och dubbelt dyra för en dagliinarhustru, vars exi- stens ständigt hotas av arbetslöshetens spöke.
SjäIv hade hon tagit många goda, kraftiga tag för hemmets bestånd, när henne så gavs tillfälle mellan barn- sängarna.
Härdad hade hon blivit, en präktig.
seg produkt av kampen för till- varon, med kropp och själ av spänstig stål fjäder.
Tungt böjd dock denna gång.
!
» Det klarar sig nog », nu hade hon gen i hennes liv stod den henne icke till det dock alltid en ledes givande ett r i k t studiemate- Zorn ».
denna kända anekdot, som riel.
Här f i n n a s även tvenne sta- buds.
» Om jag själv hade kunnat Iagts i hans mun, förtjänar att tyetter, varianter över ämnet » La antecknas, den kastar så att säga eruche cassée », hans sista verk.
Hans konstnärsgärning är slut.
en blixtbelysning över hela Zorns porträtteringskonst.
För a t t vara Titaten, som rövat livets eld, god porträttmålare fordras något h a r vänt sin fackla nedåt.
Men av aktörens självförglömmande k r i n g hans verk slår odödligheten i n f ö r uppgiften.
Ej så Zorn.
Han vakt.
Folkunge.
, kunde glömma modellen a v konst- dellen blir till gå ige-
T I D E V A R V E T 4 Jean Sibelius.
minnen och upplevelser får på Talrikare än inom någon annan detta sätt helt visst större behåll- gren av kulturhistorien synes ning än om Iian tvingats in i en exemplen vara i musikens historia viss tankegång efter komponistens pli skapande konstnärer, som un- anvisning, men den fantasilöse der livstiden blivit underskattade ställes utanför och blir oförstå- eller helt oförstådda, och som ende.
Och i de senare symfonier- först efter sin död fått ett rätt- vist bedömande.
Om man tänker na av alltmer impressionistisk prägel händer det icke sällan att sig in i frågan, torde detta i själ- bhiiraren blir efter och tonsättaren va verket vara något ganska lätt- förklarligt.
Stundom framtriider vandrar sin väg ensam framåt.
D e n siste statskonstnären.
Men om man hör dessa verk upp- emellertid en konstnär, som för- repade gånger och bemödar sig att Leo XIII lär — efter 1890 och såtillvida finns ingenting att mår gripa och uttrycka något av tränga in i dem, upptäcker man vid begynnade trassel i invända mot dem.
Det tråkiga lig- det på samma gång elementäraste mer och mer a v poesi och skön- ger däri att de anordnas av obefo- och djupaste i sitt folks väsen, nå- affärer ha brukat jämra: het, och då först får man den rät- manca Bismarck. » Det var inte ' gade personer, av herrar som var- got som Iänge legat outtalat på ta vördnaden för den finske mäs- just en väns och bundsförvants ken Gud eller naturen har tilldelat allas läppar, och som när det i taren.
Emellertid synes Sibelius bortfall Hans Helighet hade att något högre uppdrag och vilkas rätt tid utsäges, verkar fullstän- i sitt sista verk » Fantasia sinfoni- beklaga: han sörjde, från ett hö- namn Klio med största olust upp- digt förlösande och framkallar ett Jean Sibelius.
ca » ha återgått till en mer lättill- ' spontant bifallsjubel.
Jean Sibe- gre plan, den oförliknelige kapell- tecknar på sin tavla.
gänglig stilart med nästan klas- mästaren som en stund med så- Vad är detta för en statistper- lius, som under föregående vecka Kan- är dess språk universellt, siskt enkla uttrycksmedel.
dan brio hade dirigerat den euro- sonal som förmäter sig att beklä- besökt Stockholm, och vars namn tonad oss just nu, och det dröjde icke länge förän ske kommer detta verk att beteck- alltså är aktuellt för peiska konserten.
da hjälterollerna på världstea- de få tondiktare, som på Sibelius ’ namn blev känt även na en ny epok i Sibelius ’ produk- hör till Musikprestationen var kanske tern?
Det är fullkomligt outhärd- Sve- tion, och om han trots sin åIder inte idealisk, om än mästerlig ligt att se sådan dussinvara dag sådant sätt vunnit bifall allt ifrån utom hemlandets gränser.
jämförd med nutida samspel, men för dag fylla pressen och mänsk- sitt första framträdande, och som rige hör till de länder där hans kommer att bibehålla sin beund- i denna stund hyllas och beundras konst först vann insteg och förstå- ransvärda fantasi, vilket det sista man kunde hålla för öronen och lighetens sinne med sina entréer ägna sig helt åt tjusad beskådan och sortier, sitt käbbel och sina av hela sin nation.
Han framträd- else.
Det är obehövligt att ens an- verket synes utvisa, då ha vi ännu de i en tid av kamp för Finlands tyda den mängd av hans komposi- mycket att hoppas av honom.
Och av dirigenten.
Han var imposant statsaktioner och sina snapshots och förfärande i sin hållning, Jag undrar om inte snart publiken kulturella och politiska frihet, och tioner, som hos oss vunnit allmän om h a n uppnår det inom symfoni- fascinerande i sina oberäkneliga skall på allvar tröttna.
Den er- betydelsen av hans insats har icke popularitet sedan lång tid tillba- litteraturen mystiska och heliga åtbörder.
Sin taktpinne skötte far redan en viss malaise men tol- underskattats av lians landsmän.
ka.
Efter att till en början ha niotalet, kommer världen måhän- Det är sagans och naturmysti- varit föremål för stridiga menin- da att för första gången på hun- han som en ekvilibrist, och gamle kar denna oriktigt: som vållad a v kejsaren i sin loge, häpen och de uppträdandes vårdslösa åver- kens värld Sibelius lever uti och gar vunno verken erkännande dra år skänkas ett verk, som blir oförstående, lät honom veta att kan på liv och egendom.
Skade- skildrar i toner, och hans uttrycks- även i Tyskland, och i denna dag värdigt en jämförelse med » Die han liknade en synförvändande görelserna kunde vara hundra medel är de finska folkmelodierna är Sibelius en av icke blott Fin- Neunte » - Beethovens sista gi- och svårmodiga vildmarkslåtarna lands eller Skandinaviens utan gantiska symfoni.
.
cirkusartist jonglerande med en gånger värre och likväl bäras med I I.
N. gott humör om blott gärningsmän- i deras enkla och ursprungliga Europas och följaktligen världens hop klot.
--- Världen vore måhända föga nen ägde gåvan att charmera.
Att form men på samma gång i hög mest kända coh uppskattade nu bättre men avgjort muntrare ifall bli lurad på både bröd och skåde- konstnärlig förfining och i före- levande kompositörer.
ning med tonskaldens egen geni- Så gott som alla musikens for- en virtuos i denna stil hade styrt spel är något för starkt.
det senaste lustrets otaliga kon- I Bismarcks dagar hade folk ro- ala ingivelse och glödande fanta- mer äro representerade i Sibelius ’ ferenser.
Med en dylik president ligare än de visste.
F ö r allt vad si.
Icke blott för Finland fick produktion, men tyngdpunkten in- skulle N. F. ha slutbehandlat mer de stönade och fräste och proteste- Sibelius framträdande betydelse.
om densamma utgör likväl de sex ön fjorton punkter per dag.
Man rade och förbannade d e tre hår- Även när musiken är nationellt be- symfonierna, vartill kommer det » Du ler med vita tänder », sjun- nyaste verket » Fantasia sinfoni- kan framta som prov på mönster- stråna var dock deras tillvaro till som i en republik.
Det mesta ca », som i Stockholm fick sitt för- ger skalden Fridolin.
Ingen anar gill expedition en episod från den kryddad av en njutningsfull spän- lysande Berlinkongressen 1878. ning och hängde deras blickar för- de säger meddelar jag, men där sta framförande under tonsätta- dock till vilken utsökt liten skara finns också hela provinser där jag rens egen ledning under föregå- hon hör, som hyllningen ägnas, E n sekreterare föredrog bland an- trollade vid ett värdigt magne- De symfoniska ver- den första eller sista procenten av dra insända petitioner en från den tiskt föremål.
De hade omedvetet aldrig skall låta någon annan ende vecka.
Men så är det.
obskyra lilla Balkanstam som kal- på känn att mannens politiska mänska titta in. » E n premiär- ken belysa de olika utvecklings- ett folk.
minister så själfull!
Och mot slu- skedena i Sibelius produktion.
och Ty sakkunnige meddela i sin las kutzo-valaker.
Bismarck högg aktivitet var det mindre viktiga, tvärt in i läsningen: » Vad säger och all kritik av denna övergick tet av sin karriär yttrade han sig giva överhuvudtaget en klar bild utredning att 99 proc.
av landets icke friska ni, kutzo-valaker?
Stryk dem, vi ovillkorligt i bottenlösa analyser i riksdagen så här oparlamenta- av det karakteristiska i hans mu- vuxna befolkning ha — riskt: » Det finns en massa män- sik.
Det är syner och sägner från och vita tänder.
Utan motsatsen.
har nog av nationaliteter ändå. » av hans lika detaljrika som kolos- skor som hela livet igenom bara de tusen sjöarnas land som skild- För en kulturnation som den sven- Och mycket riktigt, vem har hört sala personlighet.
Kannstöperiet i dessa verk.
Tonskaldens alla ska ett generande faktum.
talas om kutzo-valakerna sen höjde sig till psykologi och blom- har en enda tanke, och med den Men så kommer det att förbli made i en hel flora av praktfulla råkar de aldrig i motsägelse.
Jag iakttagelser, intryck och förnim- dess?
hör inte till dem, jag lär av livet, melser ute i naturen och överallt tills upplysningen blivit allmän- Dock är det knappast för några anekdoter.
Han var skapad att jag lär så länge jag lever jag lär i livet omvandlas till musikaliska nare om tändernas vikt och bety- särskilda statsmannadåd jag vär- beständigt förbluffa, alltifrån derar järnkanslern, och ingen stor- hans tidiga ungdom häftade giss- ännu i dag.
J a g tycker också det tankar och sammanvävas i sym- delse för individens hela välbe- borde vara angenämt för riksda- fonierna till gripande dikter, fyll- finnande.
Men insikten härom politisk förtvivlan dallrar i den ningar och legender r i d honom.
suck varmed jag instämmer i på- Själv bekände han en gång: gen och alla mina motståndare att da av rik fantasi och livfull dra- är till ringa nytta om då ej finnes vens lamentation.
De maktåtgär- » Faust klagar över de tvänne sjä- jag inte var dag säger detsamma.
matisk stegring.
Sibelius hör till hjälp a t t erhålla, och detta till Tandläkarne der som nutiden bevittnar torde i Iar som bor i hans bröst; jag här- Jag åtminstone känner det ibland dessa personligheter, som belysa överkomligt pris.
längden visa sig lika välsignelse- bärgerar en hel hop som ligger i som ett obehag att mina motstån- innebörden a v Rollands ord i äro ännu alltför få i Sverige.
Me- rika och bestående som Bismarcks, gräl med varandra.
Där går det dare jämt och ständigt säger sam- Jean-Christophe: » Tout ce qui est, dan Norge har en tandläkare på ma sak.
Jag längtar ibland efter est musique - il ne s ' agit que de 4,000 invånare och Danmark en på omväxling ».
Också var han l ' entendre! » Men han ger aldrig 6,000, har Sverige en på 10,000. några programhänvisningar till Detta är en hidragande orsak till född pli första april.
Ja det var festliga tider och sina orkesterverk: vad han upp- att kostnaderna kunna hållas up- daglig varieté.
Denne statsför- levat, vad hans musik vill skil- pe p: \ så hög nivå.
vandlingskonstnär älskade icke dra omtalas ej.
Häri ligger både Frågan om en god tandvård till att låta sig fastlåsas av partier, en styrka och en svaghet.
Stora ett pris, som icke ställer avgöran- principer eller dödligt sega före- krav stillas på bhöraren, som med de hinder i vägen för folkets fler- satser, sådant som ger anseende sin egen fantasi får tolka inne- tal att komma i åtnjutande därav, för politisk karaktär; hans böjel- börden i musiken, och som då an- ä r en av de stora frågor, som ännu se var att ogenerad gå på » så att knyter till vad han själv upplevat, alltjämt vänta på sin lösning i säga i politiska simbyxor ».
och erfarit.
Den som är rik på vårt land.
Något måste göras, sär- ~ ------ E j heller överskattade han sitt yrke.
E n regeringschef höll han för en schackspelare eller en dan- gott sör på spänd lina eller helt sim- ' Eder av kaffe a t t pelt en väderspåman som i bästa expediera Eder av fall gissar rätt.
Han förväxlade rostade kaffeblandningar, sig inte som Wilson med F ö r s y - som över hela landet nen eller som Mussolini med Mes- mera än annat.
sias, men att han hade tur det SNABBSTIC erkände han ofta med ett menings- kartonger ar fullt citat: » Ça va bien - pourvu dens i till que ça dure », sa han som ramlade ner från taket.
Ordstävet är från Förenade Paris, men Poincaré har nog a l -, drig hört det.
Rosteri Triangeln » Mi manca Bismarck. » ANMARKNINGAR AV •K•J• Europas » Mi — Bättre vård om tänderna,.
ras.
.
- ' I - Kaffe!
G h a n d i O c h h a n s l ä ra.
vilken han talar: en liten engelsk- språkig veckotidning, som börja- de med 2,000 prenumeranter!
Den första upplysning bland många som gives a v Young India är denna: stor politik, världsom- välvande politik kan föras efter samvetets bud, öppet, hederligt, kompromissfritt, med hänsyn och ädelmod mot motståndare och l i k - Av Elin Wägner.
IT.
Det gives ett dokument, eller rättare en dokumentsamling, ge- nom vilken Gandhi själv och den indiska frihetsrörelsen kan följas och studeras i första hand ur oli- ka synpunkter sådan den utveck- lat sig dag för dag under närmare två och ett halvt år, med andra ord under den period, då den sam- lade sig, organiserades och blev medveten om sig själv, sitt mål och trin styrka.
Det är veckotidningen Younq India, där Gandhi förde sin poli- tik åren 1919-1922, då han arres- terades i mars.
Flertalet av hans där offentliggjorda artiklar ha samlats till en volym på bortåt Boken är klädd i 1,200 sidor.
samma dräkt som Gandhi själv, förbli politik, eller därigenom det vill säga i en pärm det, bli verklig politik.
Det är alltså grova, vita a v handspunnen bom- en europeisk vanföreställning, att ull hemvävda tyg, med vilket politik måste vara vad europeiska Gandhi vill ersätta all utländsk politiker gjort den till: ett intrig- fabriksvara.
Redan genom sitt eller kortspel av större och mindre yttre utseende, genom sitt förläg- dimensioner och farlighet.
Även garmärke: Tagore et Co, Madras, tidningspolemik, får man Iära sig, ger den ett fantasiväckande in- kan skötas så ridderligt, sakligt tryck av direkt bud över land och och vältaligt, a t t åhöraren har en hav från det moderna, jäsande In- ren estetisk fröjd därav samtidigt skilt för landsbygden, för att rå- dien, det unga.
fattiga, hungran- som han får veta vad striden verk- da bot på uppenbara missförhål- de, ärelystna Indien, som är något ligen gäller och blir moraliskt sti- Ianden.
Av Sveriges 700 tandlä- annat än det frödingska Indien mulerad.
Ve den svenska tidnings- kare tio 200 i huvudstaden.
Skul- med pärlor till grus och rubiner polemik man skulle mäta med de le den rationella tandvården f ö r till sand, med slott, som drömmas mått man får efter att ha läst till folkskolebarn genomföras behöv- fram vid heliga älvar och flickor exempel Gandhis och Tagores grandiosa replikskifte i frågan om des endast härför 600 nya tand- med silkesklädda höfter.
läkare och det är först i och med När man sedan fördjupar sig i Indiens förhållande till den väs- 1923 som Tandläkareinstitutet kan innehållet av Gandhis artiklar terländska kulturen eller Gandhis mottaga och utbilda SO studerande kommer den märklige mannen en polemik mot sina engelska mot- per år.
Det skulle alltså dröja in- underbart nära trots att han stän- ståndare med vicekonungen i spet- nan vi komme fram till förhållan- digt avslöjar sina starkt indiska sen.
Utan jämförelse för övrigt: den jämförliga med de norska vad särdrag.
Man ser honom i den tandläkaretätheten beträffar.
värld han lever och verkar, för- Gandhis politiska dokument äro.
nimmer något av den rörelse han som bibelns så rika och innehålls- river upp i den väldiga kontinen- mättade, att jag nästan fäller han- Motioner. ' " "
av — Vid årets riksdag föreligger ic- ten, den reaktion han utlöser bland den inför uppgiften att förmedla ke mindre än fyra motioner i den- efterföljare och motståndare, att en föreställning om deras inne- n a fråga.
Hrr Boberg och Rosén han så ofta citerar de senare '.
håll, låt vara, att jag får rätt att motionerar med 39 instämman- för läsaren en stor fördel.
ännu ett par gånger återkomma den - om en utredning rörande har nått den närhet, där man hör i Tidevarvet därtill.
Till en början en kort oriente- för hjärtan klappa.
möjligheten av legitimation Det, som skrives om Gandhi ring.
tantekniker.
Hr Lovén - med Bakgrunden till Gandhis vapen- 35 instämmanden motionerar i indier och européer lir mer eller samma syfte.
Motionen inledes av minder värdefullt som fullständi- lösa frihetsrörelse, som startades en intressant historik över tand gande material, men ingenting efter världskrigets slut, är mig kan ersätta mannens egen röst: på svår att förlika med denne mans läkaryrkets utveckling.
Hr Rydén och hr Johansson i en gång klar, uppriktig och pas- gyndåskådning, i vilken ingår Huskvarna m. fl.
begära åtgärder sionerad under alla prov och pröv- vördnaden för allt levande och tron på (len andliga makten fram- till åstadkommande av en billigare ningar.
Han sökte tandvård, genom mindre omfat- Hans artiklar äro vad man kan- för den mekaniska.
tande utbildning åt personer, som ske på tidningssrenska skulle kal- nämligen driva sina landsmän att hjälpa engelsmännen vinna kriget berättigas utföra enklare tand- la ledare.
Men de äro någonting mera.
de äro det språkrör, genom för att därmed vinna frihet (it In- vårdsarbeten.
Andra kammarens II tillfälliga vilket han framlägger utan förbe- dien inom det engelska imperiet.
utskott föreslår att riksdagen skall håll för offentligheten, för vän- För detta ändamål deltog han till anhålla om utredning på vad sätt ner och fiender sin politik, utläg- och med i en värvningskampanj.
en för hela vårt folk lämpad och ger sin rörelses religiösa grundlag¨ Men om man har svårt att för- för rimlig kostnad tillgänglig och principer och visar dess till- sta detta med tanke på hans historia n åg ot skisserad tandvård må kunna åstadkommas.
lämpning dag för dag i den prak- I motiveringen uttalas, att folk- tiska politiken, inom de många i en föregående artikel i Tide- else men löftesbrott.
Dels att Eng splittring har varit Indiens svag- — så måste man å andra tandvården - d. v. s. tandvård i situationer, som måste uppstå för varvet land begått ett andra Iöftesbrott het, den allmänna engelska upp- fullgod mening för de bredare ledaren av en stigande frihets- sidan säga, at t utgången av hans med freden i Sévres med Turkiet fattningen är, att Indien skulle taktik bekräftade hans egen lära folklagren - icke kan ordnas an- rörelse i öppen motsättning till en att våld icke är den framkomliga en fred, som undergrävde Kalifa- sönderslita sig självt om Eng- nat än genom medverkan av stat allsmäktige regering av främman- vägen.
Englands sida vann vis tet, den muhammedanska religiösa lands starka hand dropps tillbaka och kom mun.
Enskilda donatorer de ras.
serligen ytligt sett kriget, men ln- enheten, genom att stycka Tur- Därför blir Indiens enhet, vilket tyckas däremot icke vara ound- Det är i sanning en häpnadsväc- kiet och undandra Islams heliga Gandhi insett, d e t första villko- gängligen nödvändiga för frågans kande motsättning mellan tyngden dien vann icke den frihet det tjä platser från Kalifens kontroll ret för att det skall kunan segra i nat för och hoppats på.
och vikten av hans ord till Indi- lösning denna gång.
reformer i r i k t n i n g mot stör- England hade nämligen lovat sinn frihetskampen.
Det var en epok- ens 300 millioner och imperiets re De självstyreIse, som England be- muhammedaner att icke föra krig görande dag i den indiska histori- härskare och den plattform, från viljade di&lt;,,,, syntes England I mot Kalifatet, såsom religiös en- en, då lian fick med sig muhamme- mycket generösa men tillfr eds- het.
Frågan om Kalifatets ställ- danerna i ett förbund, som åtmin- ställde icke Indiens nationella ning rör närmast Indiens 17 mil- stone så långt ledarnas auktoritet självkänsla.
De voro utmätta en- lioner muhammedaner, men Gan- sträcker sig, är ett vapenlöst för- Iigt Englands uppfattning om hur Ihi tog upp denna sak som en hela bund för erövrandet av frih Men vad är Indiens frihe mycken frihet Indien för ögon- lndiens hjärtesak.
Rent politiskt blicket kunde tåla, men i en sådan sett har denna hans kamp vid nas därmed blott politisk fråga ha som bekant styrande och muhammedanernas sida - vilkas styrelse?
Rangen av dom styrda nästan alltid olika uppfatt- ledare äro hans p ersonliga vän inom Imperiet i likhet med Au- ner, trots a tt religiösa skäl för straIien och Kanada?
Gandhis ning.
onom att inta en måltid tolkning lägger in något mycket Kanske hade Englands frihets- llskap eller träda i släkt mer däri än blott befrielse från mått varit för ögonblicket nog för else med dem har den- engelsk styrelse.
Han förenar i Indien, om Gandhi icke varit, na hans kamp alltså varit ett me-, denna rörelse, vars ledare han » mannen vigd vid Indien », geni- et, som lade hela sin väldiga vilja att ena Indiens två stora par- blev år 1919, en strid fö tier - partigränserna följa här av alla Indiens bränn till för a t t resa sitt lands vilande de religösa gränserna.
Indiens blem.
Indien skall icke frihetslängtan och tillfredsställa den.
Indiens anklagelse mot England vid krigets slut, sådan Gandhi f ramst äl ler den, trä i fade t vå punkter av Englands politiska hand In nde.
Del c an såg Tri d i en: it t reformerna icke voro löftesin fri- Man — av — flutna ' " ' - — — del
T I D E V A R V E T 6 w ' sig sin frihet med vapen i hand,, genom vad engelsmännen skulle kalla uppror.
Nej, det skall för- tjäna sig sin frihet genom sina händers arbete - vid spinnrocken — genom att skoningslöst rena det indiska samhället från de fläck- STOCKHOLMS LÄNS FÖRBUND kar, som vidlåda det, främst be- AV FRISINNADE KVINNOR handlingen av parias, genom av- höll i söndags sitt årsmöte å Grand ståndstagande från regeringen, Hotell, Saltsjöbaden.
Efter förhand- genom individens mod till själv- lingarna, som främst gällde arbetet un- offring, lidande och död.
Kan In- der den stundande sommaren, skedde dien fullkomna detta, så predikar Gandhi genom artikel efter arti- val, varvid omvaldes hela den nuvaran- kel i Young India, då faller fri- de styrelsen, nämligen fru Anna Bugge Wicksell, ordf., fröken Inga Thomée, heten det snarligen till utan va- fru Märta Martin, Vaxholm, fru Signe penskifte.
Boye, Huddinge, fru Maria Yngtröm, Det var ut från dessa utgångs- Nacka, fru Elin Nordboo, Sigtuna, och punkter, som Gandhi tog i sin hand ledningen av den indiska fri- fröken Signe Jacobsson, Östhammar.
Till centralstyrelsesuppleanter valdes hetskampen, en kamp som ännu fröken Inga Thomée och fru Märta är i sin begynnelse, som redan haft stora och vittgående följder, Martin.
i var- Mötet avslutades med ett givande och och som bereder en ny tid — uppskattat föredrag av d:r Ada Nilsson je fall för Österlandet.
Elin Wägner.
om Samhällets mödravård.
Med anled- M ÖTESPLATSEN ning av ämnet enade sig mötet om föl- jande protest:.
YSTADS-BLADET A U R O R A - - Utkommer varje söckendag i 8-sidigt format Snabb nyhetstidning.
Dagens aktuella spörsmål be- handlas utförligt och över- skådligt i A U R O R A.
Avdelningen f ö r förströelse- läsning vårdas med omsorg.
Tidningen har egna expedi- Prenumerera å och annonsera i YSTADS-BLADET R 0 R A de mindre bemedlade, trångbodda klasserna, alls icke sedan 1914 un- dergått en sådan förbättring, att därmed den snäva och överlägsna behandling rättfärdigas, som mo- tionen fått i andra kammaren.
I vår egenskap av valmän utta- la vi vår bestämda önskan att när, som vi hoppas vid nästa riks- dag, framlägges ett på frågans di- rekta lösning gående förslag, svenska riksdagen måtte viss, sig förstå och behjärta frågans stora betydelse för vårt folk. » fostran ungdomsfrågor.
2:dra årskurs: (för sökande med högre utbildning - hälst 8-klassig flicksko- la).
Föreläsningar i religion.
litteraturhistoria, historia, naturvetenskap modärna livsproblem, cociala frågor m. m.
Eleverna bo och äta i regel rid skolan.
Stora statsstipendier!
Friplatser för elever från Stockholms län!
Härlig belägenhet!
Ståtliga skolbyggnader!
Stort bibliotek!
Begär snarast prospekt från skolan?
föreståndare Manliga och ' kvinnliga vinterkurser börja omkring 20 oktober.
Rektor MANFRED BJÖRKQUIST, Sigtuna.
och G ET I N G E N R O M A N av E.
L.
V O Y N I C H Översättning för Tidevarvet.
av Gurli Hertzman-Ericsson I. Arthur satt i biblioteket i det teolo- giska seminariet i Pisa och bläddrade igenom en hög med predikningar.
Det var en het afton i juni och fönstren sto- do vidöppna, men med halvslutna jalu- sier för värmens skull.
Förestindaren, fader Montanelli, upphörde ett ögon- blick att skriva och betraktade kärleks- fullt det mörka huvudet, som var böjt Över manuskripten.
Kan du inte finna det, carino?
Låt det då vara.
Jag skriver om stycket.
Antagligen har det blivit sönderrivet och jag har uppehållit dig i onödan.
Montanellis röst var ganska lågmäld, men klar och fyllig och med något sil- klangen som förlänade hans verrent i tal en säregen charme.
Det var en röst som kännetecknade vältalaren.
- säljes bl.
a. av: lan 37.
LUND.
C. ken Elsa Almlöv, Gysinge Till revisorer valdes fröken Evelina Cratz och fröken Anna Lindborg, Gävle, med fröken Lisa Pihlblad och fröken Jenny Vahlman, Gävle, som supplean- T i l l förbundets representant i cen- tralstyrelsen valdes fröken Hanna Landberg med fröken Vilma Sundelius som suppleant.
ordet fritt.
Med anledning av det förslag i årets införande en stor fara, då därigenom barnen redan i skolan skulle påverkas i krigisk anda och övas i vapnens bruk.
Utan tvivel kan ungdomens fysiska fostran genom sport m. m. fullt tillgodo- ses även utan dessa övningar, vilkas skadliga verkningar ur fredssynpunkt knappast torde kunna överskattas.
Det nämnda förslaget har också hos an- svarskännande föräldrar och lärare i vi- da kretsar inom värt land väckt djup förstämning och stark opposition.
För Frisinnade Kvinnor: Hulda Lundh, ordf. För Kvinnornas Fredsförbund: Frida Hagen, ordf. För K. F. U.
K.: Jenny Thorsson.
För Koop.
Kvinnogillet: Ellida Hassel.
För Soc.-dem.
Kvinnoföreningen: M a r i a Håkansson, ordf. För Vita Bandet: Ida Björk, ordf. börja den 24 April.
1:sta årskurs: (för sökande med folkskolebildning) vanliga folkhögskoleämnen (även sömnad och vävnad) samt religionsundervisning och föreläsningar om själv- TIDEVARVET ken Johanna Viberg, Årsunda, och frö na vårt fråga är av folks, nöden och avl livsfråga astat ordnandet av från och därmed statens hela denna ödelser, rät s- tiden och söka innebär fredsorgani nämnda sation för fram- övningars undvika kriget och dess för- åter- S I G T U N A F O L K H ÖGSKOLA.
Sommarkurserna hade den 24 mars årsmöte i Gävle.
Styrelse- och revisionsberättelserna god- kändes och ansvarsfrihet beviljades.
Till ordförande i förbundet omval- des fröken Hanna Landberg, Gävle, vice ordf. fru Gerda Modén, Gävle, samt sekr. och kassaförvaltare fröken Aina Egelin, Gävle.
Övriga styrelseledamö- ter blevo: fru Stina Ekman, Bollnäs, fru Ida Wästberg, Vallsta, fru Hulda Pallin, Hudiksvall, fröken Vilma Sun- delius, Ljusdal, fru Greta Hedlund, kungl.
proposition » angående försvars- väsendets ordnande », som innebär, att de av riksdagen år 1918 indragna mili- tära övningarna för skolungdom vid vis- sa läroanstalter måtte iterinföras.
vilja undertecknade kvinnoföreningar i Ystad härmed uttala en kraftig protest mot detta förslags antagande.
I en tid, då alla stater, icke minst de neutrala, strä- t alade I d åsikt att utredning av den- va efter att genom en internationell ansvar.
Vi uttrycka vår bestämda upp- fattning att förhållandena fram- för allt på Iandsbygden och inom tioner i Simrishamn.
T o m e - lilla, kuruup, Skivarp m. fl.
platser.
A U » Stockholms Länsförbund av Frisinnade Kvinnor uttalar sitt djupa beklagande och sin indig- nation över att andra kammaren genom sitt avslag på fru Östlunds motion om beredande av bättre vård åt barnsängskvinnor och ny- födda barn frångått sin 1914 ut- GÄVLEBORGS LÄNS FÖRBUND AV FRISINNADE KVINNOR Glöm ej prenumerera Norelii Boklåda.
BORÅS: John Wolds Bokhandel.
ESKILSTUNA: Lars Andersson, Rinmanstorg.
Bernh.
Hellström &amp; C:o, Nybro- UPSALA: Allmänna Tidningskontoret.
Nyn Tidningskontoret.
gatan.
Hjel Alma te &amp; Johansson, Johansson, Handl.
Höglund, Nybrogat an.Drottninggatan.
Köpmangatan.
ÖRERRO: Hj.
Ritsman, Drottninggatan 27 Storgatan 5, Karlslundsg.
Evelina Rundblad, Drottningga- tan 6 % Järntorgsgatan 1, Järn- vägsgatan 2, Kungsgatan 1, Va- sagatan 3.
Tobaksfirman F. Bergqvist &amp; Ca, Drottninggatan 5.
10.
Ida Liljedahl, Köpmangatan.
Rydberg tan ' Alfr.
Drottninggatan.
Rosenkvist, Tunnelga- Ström, ' FLEN: Tekla Lindbloms cigarraffär.
Walins bokhandel ÖSTERSUND: NORRKOPING: Firma Esping &amp; Lundell.
GÄVLE: Allmänna Tidningskontoret, Öhrberg.
V. Hagströms Tobakshandel.
STRÄNGNÄS: Storgärdets cigarraffär, O .Gus- tafsson, Regementsgatan 106.
Gustav Beckmans Tobakshandel, Hospitalsgatan.
Emy Falks cigarraffär, Träd- gårdsgatan.
.
Signe Almgrens cigarraffär, Stor- gatan.
TORSHÄLLA: Anna Lindskog.
L. Elmgrens Tobakshandel, Prästga- tan 23.
Fröken Lydia Du Rietz, Präst-, gatan.
D e s s u t o m i d e flesta cigarraffä- rer över hela Sverige samt genom Pressbyrån i dess kiosker.
HJO: Bokhandl.
Bertil Cederqvist.
HUSKVARNA: Magnus Rydheims bokhandel.
G. Gustafssons tidningsexpedition.
Praktisk linje vid Anna Sand- JÖNKÖPING: Axelina Johanssons cigarraffärer, Smedjegatan s t r ö m s skola.
I likhet med vad som skett de tre a M. Izikowitz tidningsaffär, Västra Storgatan.
KRISTIANSTAD: Havannamagasinet, Martha Mo- v. Hedvig witz Ö. Sernqvist Storgatan cigarraffär, 16.
Storgatan 48.
Asta Perssons cigarraffär, O. Stor- galan 42.
John (&gt;.
Svenssons cigarraffär, Storgatan 18.
Hj.
Eskilssons cigarraffär, O. stor- gatan 35. v., ~ föregående Aren kommer Anna Sand- ströms skola även nästa är att i sjunde klassen anordna en särskild avdelning, den s. k. praktiska linjen.
Denna linje, som utgör en självständig parallellklass, är så lagd att eleverna få dela upp sjun- de klassens teoretiska kurser på två år samt använda den härigenom ledigbliv- na tiden till olika slag av praktiskt ar- bete.
Anmälningar mottagas a v skolans föreståndarinna.
1 I Ystads Allehanda är m e d sin j ä m n a och ojämförligt största s p r i d n i n g i S ö d r a o.Sydöstra Skåne o r t e n s förnämsta annonsorgan.
på TIDEVARVET Av totalupplagans 12,000 ex. utgå g e n o m postverket 9,500 e x.
- Nej, padre, jag miste finna det.
den fyrkantiga gårdsplanen legat där ro ett arv från hans engelska mor, och aldrig det.
Ni kan skriverom fä det likadant om ni Montanelli fortsatte med sitt arbete.
En sömnig ollonborre brummade utan- för fönstret och en fruktmånglares en- toniga och melankoliska rop ekade ge- nom gatan.
- Vid alla makter, här har jag det.
Arthur skyndade Över rummet med den mjuka gång, som retade så många beskedliga människor i hans hemland.
Han var en spenslig yngling och påmin- de mer om ett italienskt porträtt från 1600-talet än om en engelsk pojke.
All- ting, från de penslade ögonbrynen och den känsliga munnen till de små hän- derna och fötterna, var alltför ciselerat och överförfinat.
När han satt stilla, kunde han mycket väl bli tagen för en vacker flicka som klätt ut sig i pojk- kläder, men när han rörde sig, påminde hans mjuka grace om en tam panter.
Det var endast klorna som fattades.
- Har du verkligen funnit det?
Vad skulle jag ta mig till om jag inte hade dig, Arthur.
Nej, tänker jag inte skriva mer.
Kom ut i trädgården, så skall jag hjälpa dig med ditt arbete.
Vad var det du inte förstod?
De gingo tillsammans ut i den stilla, skuggiga klosterträdgården.
Seminariet var förlagt i ett gammalt dominikaner- kloster, och för tvåhundra år sedan hade nu - Vad ä r det då, min son?
stel och putsad, och rosmarin och laven- Motanelli vände bort huvudet för a t t Arthur plockade av några blommor del hade blommat mellan de.raka hux- icke se dem.
o c h kramade nervöst sönder dem i sin bomshäckarna.
De vitklädda munkar, - Du ser trött ut, carino, sade han.
hand.
som en gång haft dem i sin vård voro nu - Jag kan inte rå för det.
Arthurs — Det är själva staden jag inte ut- borta och glömda, men de doftande ör- röst hade ett melankoliskt tonfall, som härdar, sade han efter ett ögonblicks terna blommade alltjämt i den vackra inte undgick padren.
tystnad.
Där finns butikerna, där hon midsommarkvällen, fastän ingen samla- - Du skulle inte återvänt till uni- brukade köpa leksaker åt mig då jag de in dem till Iäkemedel.
Rosorna växte versitetet så snart.
Du var uttröttad av var liten, och strandpromenaden, där vilt och deras Iånga rotskott trevade sig sjukvård och nattvak.
Jag borde ha yr- vi brukade gå tills hon inte längre or- över gångarna.
I ett hörn av trädgår- kat på att du vilade upp ordentligt in- kade.
Överallt är det likadant; var- den stod ett jättelikt magnoliaträd, vars nan du lämnade Livorno.
enda liten blomsterflicka kommer till - Å, padre.
vad skulle det tjänat till.
mig med sina blommor, och vad skall mörka bladverk var instrött med mjölk- vita blommor.
invid stammen stod en Inte kunde jag stannat där i huset se- jag nu med dem att göra?
Och så grovt tillyxad träbänk och där slog dan mor dött.
Julia skulle ha gjort mig kyrkogården.
Nej, jag härdade inte ut Montanelli sig ned.
Arthur studerade galen.
längre - - - filosofi vid universitetet, och när det var Julia var hans äldste styvbroders Det blev en så lång och djup tyst- var något som vållade honom bryderi, hustru.
nad att han till slut såg upp och undra- vände han sig alltid till padren för a t t - Jag menar inte att du skulle stan- de varför padren ingenting sade.
Det få den kvistiga punkten uppklarad.
nat hos dina släktingar, svarade Mon- började mörkna under magnoliaträdets Montanelli var som en encyclopedi för tanelli vänligt.
men jag önskar att du grenar och allting.
syntes vagt och honom, fast han aldrig varit elev vid se- svarat ja till den engelske doktorns in- otydligt, men det dock tillräckligt minariet.
bjudan.
Om du hade stannat hos honom ljust för att han skulle se hur likblekt - Det är bast att jag går nu, sade en månad, skulle det nu gått lättare Montanellis ansikte var.
Arthur såg han, sedan han blivit hjälpt, såvida ni med dina studier.
bort med en känsla av skräckslagen inte har någon användning för mig.
- S e j, visst inte, padre.
Warrens undran.
Det var som om han, sig själv - Jag viii inte att du skall arbeta äro mycket snälla och vänliga, men de ovetande, beträtt helig mark.
mer, men jag vore glad, om du stannade förstå inte.
Jag kan se på dem att de — Min Gud!
tänkte han, vad jag är en stund.
tycka det är synd om mig och så hade liten och självisk vid sidan av honom.
- Ja, gärna.
Han lutade sig tillbaka de velat trösta mig och tala om mor.
Om min sorg vore hans egen, kunde han mot trädstammen och blickade upp mot Inte Gemma, förstås.
Till och med när inte känna den djupare.
de första bleka stjärnorna som t ä n d s hon var en liten unge förstod hon vad på himlen.
Hans drömmande, djupblå som bör sägas och inte sägas.
Men de (Forts.) ögon under de svarta Ögonfransarna vo-, andra.
Och så är det inte bara det.
- var
