# ID: svediakorp-per3177
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1924
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 11,963
# sentences: 501
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


_ REDAKTÖR Nordiskt sam OCH UTGIVARE: Ellen H a g e n I REDAKTIONEN: Elin Wägner nog starkt betonas.
Önskan om samarbete har framträtt på det politiska, sociala, litterära, konst- gressen, torde några meddelan- äga sitt d e n u r programmet intresse.
Diskussionsfrågorna äro liga krafter utgör samorganisatio- j u alla kända kvinnosaksspörs- nen mellan kvinnoföreningar, för mål.
Äktenskapslagens förny- vilka en likartad utveckling a v O m Medborgarlagen h a r advo- a n d e ä r en fråga på dagord- kat Eva Andén några träffande ' civillagstiftningen inom de nor- ningen i alla de nordiska länderna reflexioner och jämförelser.
diska Iiindrrna står som ett a v de utom Sverige, där den redan är friiinsta önskemålen.
löst.
Hos oss har riksdagen visat --- I Arbetsfreden fortsiitter i stor motspiinstighet för frågans gens nummer r i k d a g s m a n Ernst Allt som kan nedbryta skrankor ii upptagande till behandl ing enl igt Lyberg sin ingående redogörelse En av Sveriges representanter vid och hinder och underlätta utbytet Annie Furuhjelm.
det lagförslag om » makars rätts- kongressen.
och samfärdseln mellan dessa be- Finska kongresskommitténs ordförande.
av den Iiberala motionen i detta förhållanden », som av regeringen ämne.
Betydelsen och vikten a r sam- släktade folk och åstadkomma en dem alla.
Och härmed lämna v i uppgjorts, grundat på samma hö örighetskänslans stärkande mel- andlig union under f r i a och fri- ordet å t de finländska inbjudarin- principer som den i Sverige gäl- Kanonerna i sängkammaren Ian de nordiska folken kan icke villiga former blir till godo för norna.
lande Iagen.
För den svenska Ia- gen kommer fru Gerda Lindblom a t t redogöra.
Vår senaste riksdag beslöt avföra lagförslaget från dagordningen och invänta n y pro- position a r regeringen.
Vi komma därför a t t med intresse taga del - av de svenska kvinnornas erfaren- En nydanare på världsteatern — Luigi Pirandello den troli- Den finländska avdelningen a v lingarna skall At deltagarna bere- nordiska Iiindrrna berättigad a t t heter angående sin på egendoms- p e n för närvarande mest omtalade Nordiska Kvinnosaksföreningars das tillfälle till festlig samvaro, anmäla sig till mötet, deltaga i åtskillnad grundade n y a äkten- dramatiske författaren om Samorganisation har härmed avsett a t t i sin mån verka som en diskussionerna och vara med om skapslag, som hos oss väckt så stora farhågor.
hans realistiska konst g e r Frida glädjen a t t utfärda kallelse till det enande Iänk mellan de nordiska festligheterna.
Stéenhoff en intressant skildring.
tredje Nordiska Kvinnomötet, länderna.
Omedelbart efter kon- Kongresstyrelsen, som i livligt Frågan om gift kvinnas natio- nästa nummer inflyter troligen som skall försiggå i Helsingfors gressens avslutning anordnas ge- minne bevarar de talrika tillfäl- nalitet har j u blivit ett synnerli- e n novell av d e n italienske dra- under dagarna 3,4 och 5 juni 1924. mensamma turistresor för huga- len, r i d vilka vi finländskor rönt gen viktigt internationellt spörs- Vid detta tillfälle, då för första de deltagare.
gästfrihet i de andra nordiska län- mål.
Vi kvinnor matikern, vars rykte nu går över i Finland Till kongressen äger varje till derna, uttalar den glada förhopp- fingo vid världskrigets utbrott på gången kvinnor från de nordiska världen.
anslutet land ningen, a t t i sommar få hälsa mån- nära håll se, vilka ödesdigra följ- länderna samlas i vårt land till Samorganisationen Tidevarvet står nu vid början gemensamt möte, kommer ett an- rätt a t t sända 15 delegerade och ga kära utländska gäster välkom- der hustruns automatiska beroen- tal synnerligen aktuella frågor a t t 10 suppleanter.
Men därjämte är na i vårt land.
av ett n y t t kvartal.
de a v sin mans nationalitet kan Till dem, som till äventyrs fun- dryftas.
Utöver kongressförhand- varje intresserad kvinna från de föra med sig.
Frågan har d ä r f ö r n i t, a t t tidningen fyller en lucka Nordiska Kvinnosakskommittén i Finland: också redan d r y f t a t s på kvinno- och har något a r värde a t t ge möten i vårt land, och hava 3 pe- Ann ie Fu ruh je Im, och som därför önska den fram- titioner från olika håll inlämnats ordiörande.
gång, vädja vi nu a t t förhjälpa till statsrådet för a t t få till stånd Lydia Bergroth.
Jenny af Forselles.
Maikki Friberg.
Tidevarvet därtill genom att arbe- en lindring av våra Iagar i sam- Hedvig Gebhard.
Tilma Hainari.
I l m i Hallsten.
ta för dess spridning.
Den kan ma riktning som den i Amerika Sigrid Heinricius.
Elin Holmberg.
Tekla Hultin.
fylla sitt värv endast om dess r i k t gällande lagen.
Elin Halin.
Olga Oinola.
Helena Streng.
når ut i vida kretsar och drar in Nadine Topelius.
A ili Wessberg.
Kvinnans rätt a t t utöva präst- Margit von Bonsdorff-Edgren, fler och fler läsare inom sin in- kallet ä r ju en fråga som alltid sekreterare.
tressesfär.
____ ____.____- kan påräkna intresse och som på Tidevarvet kommer att fortgå senaste tid varit synnerligen ak- efter samma linjer som förut.
tuell.
Kostar från 1 april till årets slut E t t spörsmål som t. o. m. i kvin- kronor 4: 50.
M å n g a regeringspropositioner.
nosakskretsar mycket förbises På Helgeandsholmen a r b e t a r hemmet, och behandlingen av van- Det gäller att i bygderna finna men vars intagande i programmet med allt hastigare artade, sedligt försummade, miss- lämpliga och intresserade männi- isynnerhet av den yngre kvinno- Efter I april börjar en fortlöpande maskineriet berättelse under streket på tidningens tempo.
Under senaste veckan har handlade och vanvårdade barn skor, villiga åtaga sig d e t stora saksgenerationen hos oss med iver I » Getingen » skildrar den en sådan mängd regeringsförslag samt om fosterbarnskontrollen i förtroendeuppdrag den föreslag- påyrkats är frågan om en enhetlig sista sida.
ledamöter, en och samma lag.
Det har hit- na barnavårdsnämnden ä r avsedd benämning för alla fullvuxna framstående författaren Voynich ett förelagts riksdagens människoöde av mindre vanligt slag.
att det torde förutsättas mycket tills saknats enhetlighet, planmäs- att vara.
Lagen förordnar att kvinnor, evad de äro ogifta eller Romanen har den egenskapen att högt drivna fordringar på a r b e t s - sighet och de stora linjerna i sam- minst en av nämndens fem leda ifta.
Alla förfrågningar angående på samma gång litterärt be- prestation om dessa hinna bliva hällets barnavård.
Den har ord- möter skall vara kvinna, och hon vara tydande som dramatiskt spännan- väl initierade på alla olikartade nats a r ett flertal lagar och o l i k a äger icke rätt att avsäga sig det kongressen skola ställas till or- diska kvinnokongressens kansli, de, och genom en rad av händelser områden.
Årets riksdag slår k a n - myndigheter, utan tillräckligt henne anförtrodda uppdraget.
12, Helsingfors, författaren belysning åt hjältens ske rekord som arbetsgivare, fjol- samband och samarbete med var- Som konsekvens a v a t t samhäl- Vladimirsgatan ger Finland, Svenska Kvinnoförbun- tragiska och fascinerande gestalt.
Man årets kom dock upp till de respek- andra.
Därigenom har mången lets barnavårdande verksamhet i följer berättelsen med spänning, från den tabla si ffrorna av 233 kungl.
pro- gång icke kunnat undvikas inkon- sin helhet förlägges under den det.
första sidan till den sista, och de ener positioner, 503 enskilda motioner sekvenser, dubbelarbete, onödiga borgerliga kommunen, följer, a t t För dem, som så önska, anskaf- som skildra vissa brytningstider i Ita- och 323 beslutade skrivelser.
kostnader eller bristande effekti- vissa ändringar måste företagas i fas f r i bostad i familj.
vitet.
Den efter Iagförslagets nyn förordni liens politiska historia äro givna med Den kungl.
propositionen om principer ordnade verksamheten in.
och Å Nordiska Kvinnokongressens säkerhet och pregnans.
Översättningen från engelskan är samhällets barnavård går ut på att överlämnas till en gemensam bar- lagts av presskommittés vägnar: sammanföra bestämmeIserna om navårdsmyndighet, barnavårds- gjord av fru Gurli Hertzman-Erikson.
fattiga barns vårdande utanför nämnden.
Ada Äijälä (Forts. i sid.
6.)
dag som ä r n j u t a ar.
m i t en vänlig inbjudan, som, får man hoppas, röner livlig anslut- ning.
E t t led i detta stärkande förenande a v and- da- i — N o r d i s k kvinnokong ress i Hälsingfors.
— — Från b a r n a v å r d till valkarteller.
i
till skärskådande, särskilt i vad angår varselföreskriften, vilken i detta avseende nog ä r mest öm- tålig.
Men de hava, icke minst Av ERNST LYBERG av fruktan a t t gå för långt, ansett Ledamot av Riksdagens Första Kammare.
riktigast, a t t åtminstone för n ä r - II.
varande lita sig till det skade- Då de liberala motionärerna vara a t t fastslå vad » den allmän- ståndshot, som enligt gällande för närvarande endast velat fort- na opinionen » menar och anser.
rättsgrunder alltid svävar över sätta på den redan av lagstiftnin- Den skulle tvärtom, genom e t t ut- den rättskränkande partens hu- gen inslagna vägen, hava de haft talande om, h u r enligt densammas vud, men framför allt med den re- åsikt en pågående t r i s t rättvisli- spekt för lag, som dock ä r utmär- fullt klart för sig, a t t m a n detta måste starkt begränsa sig, gen bör lösas, bland annat förhin- kande för svenska folket, när a t t man icke finge begära för dra uppkomsten eller spridandet gen icke står i strid med d e t De m e - mycket.
Motionen ansluter sig av en på måhända felaktig och sä- männa rättsmedvetandet.
därför väsentligen till vad som kert oftast på ensidiga eller ofull- na, a t t underlåtenhet a t t ställa sig förut varit föremål för överlägg- ständiga informationer grundad lagbestämmelserna till efterrättel- Den skulle sålunda, se skulle i och för sig medföra ett ning eller utredning och som där- opinion.
vid synts äga resonans i det all- långt ifrån a t t vara ett språkrör avsevärt faktiskt försvagande av männa rättsmedvetandet utan nit för vad en dylik opinion kräver, i den försumliga partens position i hava alldeles underkänts av de samhällets intresse avgiva ett oh- arbetstvisten.
närmast intresserade, alltid miss- jektivt omdöme till ledning för de F ö r sin uppfattning a t t på- tänksamma parterna.
utanför striden stående och med följdsföreskrift icke ä r behövlig T två hänseenden föreslår mo- anvisning å t de stridande om den hava de också funnit stöd i den omständigheten, nit vi icke i våra tionen blott förtydligande tillägg väg, som de böra bet räda.
Någon annan direkt rättsverkan lagar sakna exempel på vissa i det till medlingslagen i syfte a t t göra skulle icke med ett sådant utta- allmännas intresse givna lagbe- omfattningen av förlikningsman- nens befogenhet fullt klar på ett lande vara förbunden, än a t t det- stämmelser utan dylik påföljdsfö- par punkter, d ä r dylikt klarläg- samma - som skulle avgivas inom reskrift, och att vi bland a n n a t gande i praktiken visat sig behöv- mycket kort tid, förslagsvis sju just i medlingslagen redan hava ligt.
De äro av mera underord- dagar - medförde förbud för ar- sådana.
Och det kan tilläggas, a t t nad betydelse och skola här icke betsinställelse, in nan sju dagar till den varselbestämmelse, som förflutit från dess offentliggöran- upptogs i 1911 lirs ovan omför- närmare beröras.
De mera betydelsefulla nyheter, de.
Syftet härmed ä r naturligen, mälda lagförslag, icke voro knut- vartill motioniirerna syfta, iiro att de tvistande skola förmås att na andra påföljdsföreskrifter än lagbestämmelserna om dels s. k. under någon kortare tid begrunda som i allt väsentligt kunde härle- varseltid, dels opinionsnämnd, de synpunkter, på vilka nämndens das direkt ur de allmänna skade- ståndsreglerna.
Av lätt insedda och dels obligatorisk skiljedom i skäl ifrågasattes icke år 1911 och rättstvister, allt i form av tillägg hinna sätta sig in i läget, innan ifrågasättes icke av motionärerna till 1920 års lagar.
att kriminalisera försummelse i Med varsel förstås, såsom ordet det går till öppen konflikt.
Det angiver, ett tillkännagivande i ä r slutligen att märka, a t t yttran- de av nämnden icke skulle medde- förväg om arbetsinställelsen.
Så- las eller offentliggöras, såvida ir- tande av föreskriften.
väl 1911 års förut omförmälda ke enighet oni deras innehåll upp- Otvivelaktigt kommer motionen regeringsförslag som socialstyrel- nås mellan nämndens ledamöter.
a t t i riksdagen väcka stark oppo- Den tredje av de påyrkade lag- sition.
Till vinnande av åtmin- stone något omedelbart positivt stiftningsåtgärderna s y f t a r till ut- härom i sammanhang med den vittomfattande lagstiftning, som sträckt användning a v skiljeman- resultat torde medverka den från vid dessa tillfällen föreslogs.
Mo- naförfarandet.
Under det att, så- högerhåll framkomna motionen tionärerna önska nu en för alla som nyss nämnts, den centrala (av herr Dahl) med hemställan slag a v arbetstvister gällande fö- skiljenämnden enligt 1920 års lag om riksdagsskrivelse t i l l k. m:t reskrift, att dylikt tillkännagivan- träder i funktion såsom skiljedom- angående återupptagande snarast de skall lämnas minst tio dagar stol endast för den händelse, att möjligt av den avbrutna utrednin- förut.
Föreskriftens s y f t e ä r na- parterna därom överenskommit, gen om ytterligare åtgärder till turligen a t t bereda rådrum för för- sålunda själva beslutat hänskjuta arbetsfredens bevarande, en mo- likningsförfarande, a t t få för- tvisten till skiljemän, skulle enligt tion, som sålunda har i viss mån syfte som den liberala.
handlingar under utomstående förslaget lagstiftningen taga yt- samma ledning i gång, innan öppen kon- terligare ett steg i syfte a t t påläg- Hurudant den senares öde än blir, flikt utbrutit, och innan parter- ga parterna tvång: anlitande av lärer de framförda önskemålen na intagit en mera oförsonlig skiljedomstol skulle vara obligato- dock till sist tvinga sig f r a m till.
Och i allt f a l l ä r stridsställning mot varandra med ridit i vissa fall, nämligen, beträf- förverkligande.
därav följande svårigheter a t t fande rättstvister.
Fortfarande, frågans sociala och nationalekono- 1920 års lag, skulle likasom enligt miska betydelse så ofantlig, att komma till tals med dem.
I fråga om de särskilt samhällsfarliga ar- alltså intressetvisterna hållas det för motionärerna känts som en betskonflikterna, d. v. s. sådana utan för.
Om parterna ej själva be- bjudande plikt att göra vad som göras kan för att komma ett tupp- som beröra företag, vilka utföra stämt annan sammansättning fjät närmare den eviga arbetsfre- direkt samhälleligt arbete eller re- domstolen, skulle centrala skil presentera betydande samhällsin- nämnden fungera såsom sådan.
I den.
tressen, skulle socialstyrelsen till- försiktighetens intresse och för a t t Ernst Lyberg.
erkännas befogenhet att i det sär- mera säkerställa domslutets effek- skilda fallet utsträcka varseltiden tivitet föreslå motionärerna såsom villkor för domstolens ingripande till trettio dagar.
Världsspråks frågan Det skulle enligt förslaget vara och doms meddelande, att dock uteslutande dylika samhällsfarli- endera parten sådant påkallat, att segrade i Första ga konflikter, rörande vilka den förlikningsförhandlingar pågått s. k. opinionsnämnden efter beslut men visat sir: resultatlösa, samt att kammaren.
av socialstyrelsen kunde träda i de tre av k.
m:t utsedda ledamö- funktion, sedan det visat sig.
att terna av nämnden iiro om beslutet Denna oväntade utgång fick herr inledd förlikningsförhandling ic- ense.
Lindhagens skrivelseförslag med begä- ke lett till resultat.
Nämnden skul- ran om svenskt initiativ genom hänvän- le bestå av tre auktoritativa perso- Skulle vad som sålunda föreslås delse till Nationernas förbund om förut- ner, utsedda av k. m:t för viss tid.
bliva lag, ä r det likväl kvar en sättningslös internationell utredning rö- Benämningen opinionsnämnd är rande ett mellanfolkligt hjälpspråk.
så till vida oegentlig, a t t nämn- I debatten framhöll lektor Pauli, att dens uppgift naturligen icke skall vad man ville Sverige skulle begära, vore en förutsättningslös utredning av hela frågan.
För bifall talade även frö- ken Hesselgren, som framhöll, att det i våra dagar inte bara är de språkbildade som ha anledning att resa i utlandet.
med styrka gällande, att de före- Slutet blev, a t t borgmästare Lindha- slagna lagbestämmelserna icke gen vann en seger, om än knapp.
Med skulle bliva effektiva, detta fram- er mot 38 beslöt kammaren att därför, att förslaget icke na skrivelsen, vadan frågan går tar föreskrift om särskild närmast till andra kammaren för even- för deras åsidosättande.
tuell vidare befordran över k.
m: t till Motionärerna hava förutsett den- folkförbundet.
na invändning och upptagit den Arbetsfreden.
trots la- II-^
Medborgarskap med villkor.
ländsk kvinna, som gifter sig med en amerikansk medborgare eller vars man f ö r v ä r v a r amerikanskt medborgarskap, icke utan vidare Av advokat EVA ANDÉN.
härigenom blir amerikansk med- 1923 års förslag.
norska och d a n s k a delegerade.
Det borgare.
Hon måste själv söka så- RONNEBY FÖRENING AV FRISIN- kan kanske förtjäna antecknas, a t t dant medborgarskap, varvid för NADE KVINNOR Förra året avlämnade k.m:t en bildades den I mars efter föredrag vid de förhandlingar som förts henne vissa lättnader i de för na- proposition i frågan, i vilken den reglerna äro turalisation gällande av fröken Ebba Holgersson.
Till sam- från norsk sida deltagit även e n gifta kvinnan fort farande i vissa kvinna, nämligen byråchefen i d e t givna.
Alltså här en tillämpning mankallande medlem valdes fröken Det livaktiga och framåt- Clara Kick.
viktiga avseenden utan vi dare och norska justitiedepartementet Nan- av de principer, som den kvinnli- gående Blekingeförbundet har nu 9 lo- oberoende av egen vilja eller vet- förra året kalföreningar.
na Meyer.
I de tre länderna ha nu ga riksdagsmannen skap fick s o i i i bihang följa med En samtidigt framlagts n y n förslag framlade i andra kammaren.
sin man i hans olika medborgar- till medborgarrättslager, på det svensk kvinna, som gifter s i g med FRISINNADE KVINNOR I STOCK- rättsliga transformationer.
En HOLM hela taget överensstämmande med e n amerikansk medborgare för- hade torsdagen den 20 mars möte å varandra, och proposition i ämnet värvar alltså icke amerikanskt Publicistklubbens lokal under doktor medborgarskap även o m hon bo- har avlåtits såväl t i l l norska stor- Andrea Svedbergs ordförandeskap.
An- sätter sig i Amerika.
Och enligt slutningen till mötet var så stor att tinget soiii danska riksdagen.
nens medborgarskap, skulle alltså Det svenska förslaget skiljer sig svenska förslaget kommer hon ic- många ej ens kommo in i salen och an- enligt förslaget gå sitt svenska gränsande rum.
Fru Elin Wägner höll icke mycket från förslaget från ke heller, eftersom hon icke ge- föredrag om Händelsernas språk.
I den med borgarskap förlustig allenast nom giftermålet förvärvar a n n a t 1923.
Kvinnornas medborgarrätt därpå följande diskussionen.
som rörde om hon vid giftermålets ingående att förlora sitt sig om vår ställning till försvarsfrågan, är fortfarande vad den gifta kvin- medborgarskap, hade eller senare toge sitt hemvist svenska.
Alltså ett äkta par med gjordes betydande inlägg av riksdags- nan beträffar i vissa avseenden i mannens hemland.
Inom paren- villkorad av giftermålet och man- olika nationaliteter och det ä r än- ledamöterna A. Pers. A. Wikström och tes kan omnämnas, att Fredrika då U.S.A.
som ställt till med en N. Edén.
Av föreningens medlemmar Bremerförbundet styrelse i sinn nen.
En svensk kvinna, som gif- sådan förbistring i familjelivet yttrade sig d:r Svedberg, d:r Ada Nils- t (,].
sig med en utländsk medborga- son, advokat Eva Andén m. fl.
Efter dessförinnan uttalade önsknin- re och genom giftermålet förvär- och rubbat på den äktenskapliga mötet var samkväm anordnat.
gar, framställda i skrivelse till re- i medborgaravseende.
var mannens medborgarskap (om enheten geringen, varit så blygsamt mode- han gör det beror ju på Ingen i T r o t s a t t justitieministern i sin FRISINNADE KVINNORS i rat a t t endast yrka, a t t det en KRISTIANSTAD mannens hemland), skall alltså gå motivering förklarar: » J a g vill i första klubbafton för året var syn- svensk kvinna.
som gifte sig med s i t t svenska medborgarskap för- sådant avseende ej närmare ingå nerligen talrikt besökt.
Flera nya med- en utlänning skulle, även om hon lustig.
- allenast, som förslaget på betydelsen av enhetlighet i lemmar ingingo i klubben.
Sedan en genom äktenskapet förvärvade an- säger, - om Iion antingen vid gif- medborgarskapshänseende de oli- del föreningsangelägenheter och skrivel- nat medborgarskap, behålla sitt emellan.
ser från Riksförbundet behandlats, re- termålets ingående redan har eller ka familjemedlemmarna svenska medborgarskap allenast dogjorde ordfbranden.
fru Elsa Nord- ock senare tager sitt hemvist i Fördelarna härav (rätt för m a k a r lund.
för en del av de kvinnliga riks- så länge Iion kvarbodde i Sverige.
s a m t för föräldrar och barn att mannens hemland.
dagsledamöternas motioner och deras En utländsk kvinna, som gifte vistas i samma land, rätt för ma- Utländsk kvinna, som ingår äk- kar a t t erhålla gemensamt pass o. öden i riksdagen.
Klubben uttalade sitt sig med en svensk medborgare, djupa beklagande över avslaget på mo- skulle fortfarande alltid genom tenskap med svensk m a n förvär- s.v.
), torde ligga i så öppen dag, tionerna angående Landskronaanslaget giftermålet förvärva svenskt var enligt f ö r s l a g e t genom äkten- att de e j behöva närmare framhål- och utredningen om bättre vård åt barn- medborgarskap.
Och dock hade skapet svenskt medborgarskap, las. » Nog skulle viil d e n kvinn- sängskvinnor.
Klubban beslöt att instämma i det lagrådet, som yttrat sig över k. även om hon a l d r i g kommer till liga engelska parlamentsledamo- krav på behörighetslagens ikraftträdan- m:ts förslag, påyrkat, a t t u r lag- vårt land eller kan svenska och ten och d e n norska byråchefen de den I juli 1 9 2 4, vilket framförts i förslaget helt skulle utgå bestäm- oberoende om hon ä r ledamot a v kunna resa på egna p a s s och inte motion av fröknarna Hesselgren och melsen om a t t utländsk kvinna, det engelska parlamentet eller by- skulle de väl bli iitvisade.
Och Tamm.
Rektor Ellen Widerberg höll ett med som gifte sig med svensk man, råchef i norska justitiedeparte- den enhetligheten förutsättande skulle gen om giftermålet förvärva mentet.
Det kan ju vara en ä r a rätten f ö r r n utländsk kvinna, som stort intresse mottaget föredrag om dels konungamaktens och dels riksdagena svenskt medborgarskap.
Lagrå- för vårt land i så fall, men det gifter sig med en svensk man, att olika ställningar under århundradena dets flesta ledamöter hade för öv- skulle väl kännas så lagom äro- erhålla svenskt medborgarskap, och dessa makters inbördes förhållande rigt icke på endast denna punkt fullt för henne såsom kolli betrak- kan v i i l i vissa fall också medföra till varandra fram till 1809 års rege- uttalat avvikande mening utan tad och svårligen skulle viil hjäl- nackdelar för staten, då därige- ringsform och 1866 års riksdags orilniii^.
tarnas språk i vår medborgarlag nom utan någon som helst kontroll Det synnerligen värdefulla och intres- över huvud taget uttalat santa föredraget applåderades livligt.
bli begripligt för henne.
principen om den gifta kvinnans såsom svenska medborgare kom- Sammanställer m a n nu senast ma att upptagas kvinnor inte på FRISINNADE KVINNOR I KARLS- oberoende av mannen i medbor- HAMN garrättsligt avseende.
Och i riks- refererade bestämmelser f r a m g å r grund av k.m:ts prövning, som höll Arssammanträde under fröken dagen uttalades från de mest skil- av dem, att en norska, som gifter då d e t gäller män, utan efter pröv- Olga Herrlins ordförandeskap.
Ars- och da och oväntade håll samma upp- sig med en svensk och bosiitter sig n i n g av enskild man, som uppfyl- revisionsberittelserna föredrogos och fattning, soiii den lågrådet gjort här, icke, då nu det norska försla- ler förutsättningarna a t t f å ingå ansvarsfrihet beviljades.
Till styrelse omvaldes fröken Olga Herrlin, ordf., fru sig t i l l tolk för.
En kvinnlig le- get har motsvarande bestämmel- äktenskap.
K.m:t föreslår fort- Jenny Jacobson, vice ordf., fru Ingrid damot av andra kammaren preci- ser som det svenska, k a n bibehålla farande sig själv desavouerad, när Carlsson, kassör, samt övrig styrelse utan det gäller de utländska kvinnorna, fruarna Frida Peterson och Ottilia serade sinn önskemål be t rä f fande sitt norska medborgarskap en ny medborgarrättslag sålunda, promt måste bli svensk!
av vilken giftasvuxen och giftas- Ljungquist.
Till styrelsesuppleanter val- des fruarna Gerda Månsson och Andrea Man har tummat litet på prin- lysten yngling som helst.
a t t den principen måtte bli g r u n d - Svensson.
Revisorer blevo fruarna An- läggande, att giftermål i och för cipen för det fall a t t utländsk m a n Zebran är ett r a n d i g t djur, r ä n - drea Svensson och Gerda Sjiigren.
äktenskapet f ö r v ä r v a r d e r n a gå aldrig ur.
Även om m a n icke har någon verkan i avse- under LÄNSFÖRBUND AV I vissa tvålar aldrig så mycket.
Den gifta STOCKHOLMS ende å medborgarskap, men att svenskt medborgarskap.
FRISINNADE KVINNOR dels fall fordras, att hustrun har eller kvinnan som lagstiftningsobjekt viss lättnad borde beredas håller sitt årsmöte i Saltsjöbaden sön- för utländsk man, som gifter sig sedemera tager hemvist här i ri- har hittills a l d r i g undgått sitt öde dagen den 30 mars kl. 11,30 f. m. med svensk kvinna, dels för ut- ket för nit Iion skall förlora sitt att bli r a n d a d och r u t a d av d e Efter förhandlingarna kommer före- forna medborgarskap.
Har m a n - ländsk kvinna, som gifter sig med gamla slavägare- och målsmans- drag att hållas av d:r Ada Nilsson över nen blivit svensk medborgare ge- ämnet Samhällets mödravård: Vad me- svensk man, att under vissa betin- synpunkterna, m e r a kultiverat ut- gelser erhålla svenskt medborgar- nom s.k. naturalisation, d.v.s. tryckt: skydds- och enhetlighets- nas med en målmedveten befolknings politik?
skap, dels för svensk medborgare, efter ansökning hos konungen, synpunkterna.
man såväl som kvinna, som ingår medför detta såsom regel, a t t Det är en analfabetisk stånd- SAMHÄLLSKURSERNA I GÄVLE den 2 3 - 2 5 mars försiggingo enligt äktenskap med utländsk medbor- hustrun även blir svensk medbor- punkt a t t inte kunna säga B, när förut meddelat program.
Föredragen gare, att under vissa villkor kun- gare, oberoende av om Iion h ä r har m a n s a g t A, även när det gäller rönte livlig anslutning och ett i sam- na lösas från sitt svenska med- eller f å r hemvist.
Hustrun skall, lagstiftare.
hand med kursen anordnat festligt sam- d ä r ej särskilda fall föranleda an- Eva Andén.
kväm it Strömdalen var borgarskap.
besökt.
nat, beredas tillfälle a t t i ärendet Samarbete mellan de nordiska avgiva yttrande.
Men har icke ens för sin egen del och person länderna.
Fru Elin Wägner vistas f.n. utom- och mycket mindre för sina barn lands, varför alla meddelanden, som rö- Sedan detta lagförslag föll vid någon vetorätt.
ra Tidevarvet, torde sändas t i l l redak- 1923 års riksdag har utrednings- tionen i Stockholm.
arbete pågått i samarbete med Föregångslandet.
» Algot » torde uppgiva adress, om de insända bidragen önskas åter.
De kom- I detta sammanhang må an- ma troligen icke att användas för Tide- märkas, a t t i Förenta Staterna ge- varvet.
M.B., J.J., M.P., M.T.G.
m.fl. nom lag av den 22 september 1922 genomförts den regeln, att en ut- tackas hjärtligt för de vanliga brev re- daktionen fått mottaga.
MÖTESPLATSEN Det ä r inte alla gånger så lätt a t t säga B, när man sagt A.
Det där B:et blir så ofin i stället e t t P, som man sätter efter A, när man tycker man travit för långt i alfabetet med denna första och hänförda bokstav och viii blanda bort korten, och låta folk tro, nit man kommit ändå mycket längre än d ä r man s t å r och stampar.
När kvi kvinnorna fick sin rösträtt efter mycket talande från både mäns och kvinnor-: sida, och äntligen fick sin soiii det så vackert heter » fulla medborgarrätt », skulle man viil ha trott, att vi också verkligen voro medborgare fullt och helt och icke styckevis och delt och med villkor.
Man skulle viil ha trott.
att när f y r a år efter rösträttens genomförande och sedan vi t.
o.
m.
erhåll i t kvinnliga riksdagsmännen den gamla antikverade lagen av år 1894 om f ö r v ä r v a n d e och förlust av svenskt medborgarskap skulle ersättas med nya lagbestämmel- ser, kvinnorna skulle betraktas så- som självständiga medborgare och oberoende av ä k t e n s k a p förvärva och förlora sin medborgarrätt.
Så mycket mera, soiii mellan rösträt- tens erhållande och 1894 års lags reformering den nyn äktenskaps- lagen antagits med hustruns fulla självständighet och målsmanska- pets fullständiga slopande.
Men nej!
B:et ville icke f r a m över lag- stifternes läppar.
talrikt BREVLÅDA.
Kanonerna i säng kammaren.
AV • K J• • Universalspråket.
kunde gråta över en roman.
Det var min svärmiska och spirituella vän Anna Hamilton Geete, den sista brevkonstnären tillika: hon bekände för mig - med ett leende som var modernt att hon på detta klassiska maner hade hedrat Gösta Berling.
Förstklassigt barndomsminne, Ijuvt uppskakan- de än i dag.
Bortåt hundra Ar må- ste ha förrunnit sedan det första mötets sötma, och vi har bägge gli- dit ut ur denna världen, Gösta och jag.
Den tiden, ack den tiden, fanns Pennskaftet, liksom Agnes Geijer ett nätt litet veckoblad som spred i tiden hade offrat åt George måttfullt nöje och varsam världs- Sand, Fredrika Bremer och Bul- Ingen vällust övergår tå- kunskap i landsortens ungefär Wer.
tusen hem, och om än ingen nu- ramas, och det skall räknas till levande tror mig vill jag dock vitt- vår samtids sträva dygder att den na att denna rörande publikation blankt nekar s i g dessa Iättåtkom- var fylld av pur bokstavstext, liga litteraturorgier.
Eller skrivs blott sparsamt vanprydd med re- det inte längre romaner att gråta produktioner.
Tidningen hette så åt?
vackert Idun, och jag undrar hur Romaner skrivs i alla händelser det gick med den.
än i dag, men för morgondagen Detta flärdlösa blad, som på ges ingen säkerhet.
E n så om- gammaldagsvis adresserade sig ständlig affär som detta åIderdom- till en Iäskunnig allmänhet, greps liga hantverk tör inte länge kun- ett slag av gudomlig yrsel, spräng- na upprätthålla sin svagt motive- de alla konvenansens fjättrar och rade existens.
Dess plats i den slungade in i Sverges famiIjekret- våldsamt uppsvälIda julmarkna- sar den övermdigaste diktarbra- den kan ledig fyllas av tidsenli- vad en romantisk eldsvåda med gare industriartiklar, och den allt sköna purprade och blåa lågor.
otåligare livsrytmen skall svepa Unga och galna själar flamma- författarna bort från detta knåp de upp med samma, och småning- som ingenting annat betyder än om sågs en hel sur nation tänd i förarbeten och studier till deras I egentliga uppgift: scenarion.
brand.
Ja det här är sagor, när hände begynnelsen var ordet och vid än- väl sådant i mannaminne?
Det den står filmen.
släkte vi känner afficieras inte av Detta är ett gigantiskt fram- en trycksak, frånsett världskrigs- steg, och där har borgmästa- telegram, försvarspropositioner ren sitt universalspråk, redan tri- och realisationsannonser.
Eggel- umferande över all världen och in- ser som dessa hetsar dess inbill- genting att motionera om.
En- Inom en sluten förening diskuterades ny- De närvaran- ligen vår härordningsfråga.
de voro alla fredsranner.
därför blev dis- kussionen så långvarig.
T y om de, som bestämt vägra att rakna med krig såsom ett led i sitt lands politik.
stå mot dem, som lugnt ta med kriget som en möjlighet i si- na fosterländska framtidsplaner.
då ha des- sa parter helt litet att saga varandra.
Kri- gets fiender däremot, som inbördes ä r o oense om sättet att bekämpa det.
kunna häl- — — M I A LECHE.
KATHERINE MANSFIELD.
II.
E n uppsluppen, befriande hu- mor finner man sällan hos Kathe- rine Mansfield den festliga hi- storien » Sånglektionen » är därför tämligen ensam i hennes produk- tion.
Hur lyser den inte av kvick- het, av sprudlande tjuvpojkshu- mör!
En sånglärarinna har, ome- delbart före lektionens början, fått ett brev där hennes fästman slår upp förloyningen.
Hennes so rg och harm tar sig utlopp i att hon vid sångövningen försätter sina elever i ett tillstånd av hysterisk sinnesrörelse.
Den dramatiskt ut- förda klagosång hon avfordrar dem interfolieras av att hon i tyst- het rekapitulerar den svekfulle mannens beteende: ännu i förra brevet hade han skrivit a t t han ämnade köpa ett parapIystäIl till deras gemensamma bo och nu slog han upp!
Lektionen avbrytes av att hon inkallas till föreståndarin- — nan för att mottaga ett telegram, som innehåller orden: » Fäst intet avseende vid brev, måste ha varit tokig, har köpt paraplystället. » På hoppets, kärlekens och gläd- jens vingar ilar hon in i sin klass, vänder ett blad i sånghäftet och låter eleverna instämma med hen- ne i en triumferande glädjesång.
Emellertid - allt detta är rela- tivt enkelt hopkommit om man jämför det med hur högt Kathe- rine Mansfield kan nå, när hon ger sitt allra bästa.
Berättelser sådana som » Mariage á la mode » - en i sin lätt ironiska ton hjärt- slitande skildring av en mans äk- tenskapliga martyrium » Man- nen utan temperament », och » Främlingen » beteckna höjdpunk- ten av hennes förmåga att få in ett stort innehåll i en liten ram.
Dessa historier äro romaner, det - är endast en t i l l det virtuosm — Avrustningsgruppen såg i de politiskt tränade och förfarna lätt gråsprängda drömmare, som ut från minnena av en f ö r - gången tid bedömde framtiden och trodde att Sveriges öde kunde mätas med samma måttstock och mötas med samma försvars- medel nu som f ö r tjugo år sedan.
De andra sågo på avrustarna som oer- farna teoretiker, drivande utan fäste, eme- dan de Iösgjort sig själva från samman- hanget med vår historia och med den djupt Avrustningsgruppen menade att ingen an- nan handling kan värdigt motsvara det lil- la svenska folkets djärvhet i forna dar att kasta sig över stora övermäktiga uppgifter än avrustningens stolta och hjältemodiga handling.
vädjande till den moraliska styr- kans kraft.
rotade mänskliga instinkten att värja sig la Här på och tala hur länge som helst.
kom diskussionen att stå mellan två och kämpa mot förtryck.
Iäger.
I det ena voro församlade de, som Stundom kunna diskussioner föras så, att löpt linan ut anda f r a m till att yrka p i där en replik slår ned, där t a r nästa talare avrustning, såsom den enda åtgärd upp ilen och f ö r den än ett stycke närma- som är radikal nog att möta ögonblickets re malet.
fruktansvärt allvarliga situation.
I det an- Men vid denna försvarsdiskussion häng- d r a de, som bedöma laget mera optimis- de inte det ena inlägget samman med det tiskt och tro, att vi ha tid på oss att gå en andra.
Det som sades steg bara upp här Iångsam väg genom mindre och mindre hä- och där som bubblor ur det outsagda, ur rar f r a m till avväpning och fred.
På den- undre, motivbildande själsskikt.
Det var na senare sida, och det var dess styrka, detta som gav diskussionen dess utbyte, befunno sig några personer, som fått under som gav den dess tunna inslag av passion, de senaste deccnnierna göra en bestämd po- som förlänade atmosfären en smula skälv- litisk insats f ö r fredens bevarande i kri- ning — icke mycken.
tiska ögonblick åt Sverige.
Egentligen borde kvällen blivit mycket Båda parterna betraktade varandra som mer sinrationell.
Eftersom avrustarna tyd- våghalsiga utopister, som icke räknade med ligen voro i mindretal, borde de ha blivit verkligheten, T y ha de icke utlyftade av motståndarna.
rätt, så ha d e alldeles oerhört orätt och hö- till ovannämnda esperanto och i ra oskadliggöras redan i sin linda.
Fram- f ö r allt av de andra fredsvännerna, vilka sådant skick gör häftig lycka hos de då blamera.
en generation vars uppfostran och Yen hur svårt ä r det icke att få fram si klar situation.
att man !an börja rätt- aning ~ i n förmenat i (len att stifta en visligen lyfta ut varandra i denna värld.
bekantskap med originalet.
Har D i r sutto de två grupperna, båda kännan- man något att förevita denna ge- neration, inte är det intelligens- de avståndet mellan sig och dock med sam- ma önskningar innerst, sutto där med var- snobberi: de liksom andras känslor, vilka de icke igenkände i - fö det var en manlig ståndpunkt, som fram- fördes flerfaldigt under diskussionen och den främmande, besynnerliga formulerin- gen.
Den ena gruppen, äregirig å Sveriges vägnar, ville fortsätta Sveriges historiska linje genom att upprätthålla ett litet neu som de andra å sin sida traktade som teaterdekorationer, vilka icke verka övertygande på andra än märkvärdigt nog - dekorationsmålarna.
Den moderne mannen kan inte längre försvara hustru och barn, hem och härd, däremot besitter han utomordentliga möj- välkläddaste de andlingen förnämligaste indivi- der sitter ödmjukt framför de av osynliga händer vända bladen i Biblia Ett pauperum.
hembiträde sade sig åtrå denna konstfröjd huvudsakligen därför att titelhjälten ageras av Hans Larsson.
Upplysningen för- tralitetsförsvar, — Kriget, eller lät oss säga det väpnade försvaret, är fortfarande uttryck för den manliga instinkten att försvara familjen säkerligen också godtogs av flertalet av de närvarande kvinnorna, som kände en viss instinktiv trygghet under den.
Andra kvinnor tänkte samtidigt att: ja, denna in- stinkt kan bli ett medel t i l l räddning om, i n n a n det är försent, verklighetsuppfatt- ningen hinner tära sig ner t i l l beskyddar- instinkten och meddela den, att den måste omrikta sig på en passionerad fredsvilja, så passionerad till och med, att den, om det yttersta skulle fordra-, vågar riskera den egna mindre familjeenheten f ö r det helas skull.
Det r a r r i d slutet av diskussionen.
som den replik fälldes, som står som rubrik över dessa rader.
Även om j a g vill försvara hustru och barn, sade en av de närvarande männen.
så kan j a g ju inte ha kanoner i sängkam- maren.
- Därmed var i ett konkret exempel ' " ' - Rat det orimliga i en situation.
Sedan försvarsberedskapen icke längre kan placeras i hemmet, är mannen avsku- ren från sin försvarsviljas naturliga platt- f o r m och kraftkälla, och han kan inte fylla sin uppgift.
ligheter a t t i samarbete med sin fiende — en olycklig i samma läge — i grund för- göra dem.
Devines.
bluffade mig en sekund, men ej längre, t y varför inte, tänkte jag, inte filosoferna till filmen?
Jag skönjer ingen annan framtid för dem.
varför ga uppdriven teknik, som kunnat sa som hans döttrar gjort i Bel- pressa ihop dem på ett tiotal gle- gien, talar om olika platser o c h sa sidor.
» Främlingen », en hi- hotellpriser och nämner i förbi- storia där ett skenbart lyckligt äk- gående hur de sökt upp sin i kri- tenskaps inre disharmoni fram- get stupade brors grav och hur går ur skildringen av hur en m a n de funnit att denna var belägen hämtar sin hustru vid en Ame- alldeles bredvid den grav där den rika-biit, kan framhållas som ett förstnämnde mannens ende son vi- skolexempel på hur Iångt man kan lade.
När den pratsjuke gubben nå med de enklaste tänkbara me- gått, sitter den andre vid skriv- del!
bordet försänkt i djupa tankar.
I de allra sista berättelserna har Ovarsamma händer ha rört vid man en viss känning av den mys- det, som ingen förut vågat röra ticism, som spelat så stor roll i vid - sorgen, som han av själv- den engelska litteraturen efter kri- bevarelsedrift trängt åt sidan, get.
Starkast framträder detta i tvingar sig åter fram i hela sin » En gift nians historia », » Sex år ursprungliga desperation och för- efteråt » och den egendomliga, Ii- bittring.
Medan han sitter där delsefullt berättade » The Fly », och stirrar på sonens porträtt går där författarinnan med stark ef- en fluga över läskpapperet.
Utan fekt begagnar sig av ett symbo- att tänka på vad han gör tar han liskt framställningssätt, som el- sin reservoirpenna och stänker en jest är henne främmande.
droppe bläck på henne.
Han ser » Flugan » är en av Katherine hur flugan skakar på sig, kämpar Mansfields sista berättelser.
Den och arbetar för a t t befria sig från är helt kort, den handlar om en bläcket.
Det lyckas till slut, faran nian som sitter i allsköns ro på iii.
överstånden, hon bereder sig sitt kontor och arbetar, när han åter att lyfta vingarna.
Då stän- blir störd av en gammal bekant, ker mannen ånyo en droppe bläck som inte har något särskilt ären- ur pennan, och nu tycks allt hopp de utan bara kommer in för att vara ute.
Men efter några ögon- blicks bedövning börjar flugan prata.
Denne berättar om en I re- åter med matta rörelser flaxa med vingarna och torka sig med fram- benen över huvudet.
Efter stora ansträngningar örervinner hen- nes lust att leva ännu en gång dö den, men då kommer den tredje bläckdroppen, obarmhärtig och ofrånkomlig.
Flugan rör sig icke Iängre, hon sträcker bara hjälp- löst ut benen och ligger där död på läskpapperet.
Så som Katherine Mansfield be- rättar denna historia lir det nästan som om man vore med om ett mord.
Och ändå är det som sker ju ingenting annat än det som ef- ter mänskliga begrepp anses vara det oskyldigaste bland brott, näm- ligen a t t göra en fluga förnär!
Var finns gränsen mellan stort och smått - det öde som drabbar en älskad son på ett slagfält, drab- bar det inte lika blint och me- ningslöst som den stora hand, som tanklöst leker med en flugas liv på ett läskpapper?
Det egendomliga ligger inte i att få en sådan idéassociation, det ori- ginella är att kunna utnyttja den litterärt så, som Katherine Mans- field gör.
Andra författare göra drömmar eller allegorier av såda-
5 T I D E V A R V E T En nydanare på världsteatern.
ge vika för den mera trosvissa Trots en djup känsla är stycket alldeles osentimentalt, det är hårt och kallt som järnet i ett gammalt författaren till " Sex personer ".
romarsvärd.
Namnet på hans mest berömda de två äro vuxna.
De anhålla, att Komedien » Hederns vällust », drama bar i dagligt tal förkor- direktören skall göra ett drama av även nått stor berömmelse, tats, dess fullständiga titel är deras historia.
Efter åtskillig » Sex personer sökande en förfat- övertalning går han in därpå.
De ironiserar med lysande kvickhet över det mondäna hedersbegrep- tare ».
berätta, att de förgäves sökt en pet.
En ung förnäm dam skall Stycket hade stormiga öden, in- författare, som kunde tolka deras ett barn med sin älskare, som nan det vann sin nuvarande popu- öden i hela deras intensitet, nu är är gift.
Skilsmässa existerar ej i laritet.
Det g a v s först i författa- skådespelarna deras enda hopp.
Italien, skandalen måste undvi- rens hemland Italien, där det blev Men även skådespelarna bli dem kas genom att en make blir upp- anledning till verkliga små upp- en missräkning, de arrangrra de- spårad, som kan övertaga fader- lopp.
Åskådarna delade sig i två ras olyckor för scenen, avtrubba, skapet och rädda de båda famil- fientliga läger, som under mellan- försköna och förfalska dem.
Fa- jernas heder.
Sedan hoppas m a n akterna måste hållas åtskilda av miljen vill bli återgiven med san- kunna lämpligen exportera rädda- polis.
Demonstrationer störde ningens hela fasaväckande reali- ren till Sydamerika, varefter de oupphörligt spelet.
Författaren tet.
Direktören ser till slut ingen båda älskande kunna fortsiitta sin förföljdes av hopar på ända till annan utväg, än att de sex perso- tryggade lycka.
, Allt går till en 6- 700 personer, som med hotful- nerna få spela sig själva.
De gå början efter beräkning.
I andra la tillrop läto honom förstå, att med hänförelse till verket, äntli- akten återfinner man de nygifta, han satt deras nerver i en obehag- gen skall världen fil lära känna strax innan dopet av babyn skall lig vibrering.
Men han hade också det oerhörda, som är deras liv.
gå av stapeln.
Dialogerna mellan entusiastiska anhängare.
Efter Undan för undan kommer så den den verklige och den nominelle fa- premiären i Rom utkämpades tre ena episoden efter den andra i da- dern äro mästerligt originella.
dueller mellan oliktänkande åskå- gen.
Konflikterna i den hårt prö- Den senare avslöjar sig som den dare av den djärva pjäsen.
Den vade familjens existens stegras ende överlägsne personen i hela chokerade inte bara till innehåll till den mest skakande tragik.
Det samlingen, han tar hedern på all- utan också genom sin nya teknik.
hemskaste momentet erbjuder den var, den är hans ideal, hans väl- Den uppfattades av många som unga flickans historia.
För att lust, ty han älskar den unga da- en hädelse mot god tradition på rädda sin mor och de smil sysko- men, det lir därför han g i f t sig tiljan.
nen från svältdöden, har hon sökt med henne, Iian lever för att vara När ridån går upp ser man en och fått arbete på ett modemaga- henne och barnet till nytta.
Över- direktör på en teater just i färd sin men betalningen förslår inte / flödigt att tillägga, att han vin- med att g e anvisningar åt sina på långa vägar.
Fadern är under ner henne fullständigt.
skådespelare.
Då inträda de sex tiden skild från de sina, t y modern Med Pirandello har Italien fått personerna, en familj bestående hade övergivit honom för att föl- en dramatiker, som väckt häpnad av far, mor och fyra barn, varav ja en älskare, som i sin tur över- och beundran i Europa och Ame- givit henne.
Ägarinnan till mö- rika.
demagasinet, som till biniiring har Det är n u sex år sedan han be- ett » maison-de-passe », råder den unga flickan att där skaffa sig gynte skriva för teatern - Iian LUIGI P I R A N D E L L O, som få var då korta över tid femtio har han - ovanligt men på den nödvändiga extra förtjän- denna sten.
varligt Först sjuk, när följer modern dottern, blir efter all- segrande gått över Rubicon, på Förut hade han bakom väg utåt!
svåra själskval, rådet.
Den för- väg sta hon möter i förnedringen är sig ett trettioårigt författarskap De känna igen varandra av skönlitteratur uteslutande av- sin far.
sedd för läsning.
Kritiken i och stå som förstenade av sorg världsbladen analyserar för när- och förtvivlan.
varande, hur det kommer sig, att Direktören vill ej godtaga sce- hans dramatik gjort sig så mycket nen, den skulle stöta publiken, kraftigare gällande än hans novel- men familjen ropar indignerad.
ler, som dock ofta äro glänsande, att det som hänt dem får inte för- och på det hela taget till idéer och tigas, och att deras fasor upprepas karaktär identiska med hans tea- alla dagar med tusenden deras Ii- terstycken.
Frågan har besvarats kar.
Det måste komma Ijus över med att Pirandello till teatern livet.
Familjen har en egenartad bringade den förnyelse, som just kraft, den är säker på sig själv.
nu hrhiivdes, under det att andra — Program: vis, arbetstid 9-2, mottagas tisdagar, onsdagar, 3.30-4.30 e.
13 IV Norr 241 98, av lärarinna.
na hugskott - vem minns inte den ohyggliga drömmen om den pinade hästen hos Dostojevski?
- men för Katherine Mansfield ut- formar sig symbolen till ett styc- ke vardagsliv på ett affärskontor, ja, det hela är så vardagligt, att berättelsen slutar med att mannen vid skrivbordet p å e n vakt- mästare för att f å ett nytt läsk- papper, och när han fått det minns Iian inte längre varken det depri- merande besöket eller den under- liga leken med flugan.
BeaconsfieId).
(lord H a n är inte ensam om detta om .. döme.
Bananens » härlighet » består inte bara däri a t t den är D e n är även hälsosam och i allt större av våra läkare.
d e t t a villkor E t t villkor är, att den är mogen.
fylles alltid av s o m äro frukt förordas välsmakande.
utsträckning och Jamaica-bananer.
mat på samma stagnationens faror.
Redan är an- rande Förenta staterna.
När Iian talet av hans stycken legio och reste, blev han uppkallad till h- han spelas oavbrutet.
Det är med solini, som städse är mån om den djärv hand han skildrar den mänskliga nöden; Pennan är ock- så sympatiskt hederlig, även när det gäller kvinnans elände.
Vid läsningen av hans dra- matik kan man möjligen un- dra, om det filosoferande, som stundom kommer fram verkar tyngande från scenen.
Vid åskå- dandet, eller vid recitering - så- som i Stockholm av den talang- fulla konferenciären fröken Yvon- ne Bimbenet - tar som sig bör den dramatiska livfullheten över- nationella konstens alla grenar, och särskilt söker stimulera press, kritik och allmänhet att taga vård om den italienska teatern.
Musso- Iini ville ge honom sin välsignelse för det att stora därmed öka hans prestige landet i väster.
Ett i vackert och efterföljansvärt exem- pel för de mäktige i alla länder.
Men Mussolinis välsignelse sk^ &amp; le ej mycket hjälpa, om ej Piran- dello hade sesam inom sig sitt eget snilles välsignelse, — Frida Stéenhoff.
.
re delen a v hennes barndom för- som tycktes henne vara centrum själ.
E n bror som stupade i Bel- som för allt konstnärligt och intellek- tuellt liv.
Under denna tid utför- de hon olikartade och krävande partier på konserter och opera- föreställningar.
Slutligen gick det dock upp för henne själv lik- som för redaktören för tidskrif- ten » The New Age » att det var litteraturen och inte musiken, som var hennes verkliga fält.
Från 1909 till 1911 var hon fast med- arbetare i denna tidskrift.
År 1911 träffade hon sin blivan- de man, John Middleton Murray, och blev först medarbetare och se- dan medredaktör i hans tidskrift » Rythm ».
De berättelser som hon under loppet av två å r skrev i den- na tidskrift ha ännu ej kommit ut i bokform.
De lära vara hållna i stisk stil, som r sig från hen- tt.
Kriget blev för henne en fruktansvärd psy- kisk chock .Liksom för många an- dra författare åstadkom det ett fullständigt kaos i hennes tanke- liv.
När man läser sådana berät- telser som » Flugan » och » Sex år efteråt » anar man också huru dju- pa märken kriget satt i hennes och gång.
Direktören är också säker på sig, områden för skönlitteraturen ha tag över den intellektuella barlas- men av vana, inte av övertygelse, förmånen av ständig pånyttfödel- ten, vilket förklarar framgången.
det blir därför han som i allt får se och ej så som teatern lida a v Pirandello besöker för närva- flöt i en liten by, där hennes enda umgänge bestod av tvätterskans döttrar och mjölkbudets söner.
Sitt första litterära pris fick hon i hyns folkskola vid 9 års ålder, då hon skrev en berättelse som handlade om en sjöresa.
Och hon var inte mer än 9 år, när hon fick sin första berättelse intagen i en tidning.
Vid 13 års ålder kom hon till en skola i London, där hon stannade tills hon var 18.
Liksom de flesta unga människor av denna gene- Det finns ännu ingen tillgäng- ration betraktade hon Oscar Wilde lig källa för a t t f å veta något om och hans skola som begynnelsen Katherine Mansfields liv.
i höst till en æra av intellektuell och lit- kommer det u t en bok om henne, terär frihet.
Men under denna tid men tillsvidare har hon barn n å - var det inte litteraturen utan mu- som i främsta rummet gra rader i » Who is who ».
H e n - nes man, den framstående journa- fängslade hennes intresse.
Hon listen och kritikern John Middle- blev efter kort tid en verkligt ton Murray har i ett brev med- framstående violinist.
delat mig några upplysningar a v S ä r hon återvände till Nya intresse.
Katherine Mansfield, Zeeland var det mot sin egen vil- vars rätta namn är Cathleen Beau- ja, och hon tillbragte två år som champ, föddes år 1888.
Hon var en rebell mot den avlägsna pro- dotter till Sir Harold Beauchamp vinsbyns tvång, ensamhet och och tillhörde en familj som hade andliga isolering.
Sedan utverka- varit bosatt i Australien och Nya de hon sina föräldrars tillåtelse att Zeeland i tre generationer.
Stör- ännu en gång komma till London,.
.
.
sade den brittiska statsmannen Benjamin Disraeli gien, gav hennes sorg över kriget en rent personlig inriktning.
Kort före denne hennes älsk- lingsbrors död, när han just kom- mit från Nya Zeeland till Eng- land för att deltaga i kriget, voro de båda syskonen dagligen och stundligen tillsammans och under denna samvaro gingo deras tankar tillbaka till den gemensamma barndomen.
Katherine Mansfield flydde undan nuet till denna tid, som tycktes henne oberörd och oskärad av den mekaniserade ci- vilisation, som kulminerade i världskriget.
Syskonen hjälptes å t att återuppliva barndomsmin- nena i den avlägsna byn i Nya Zeeland, där de vuxit, upp.
Det första resultatet av dessa samtal var berättelsen » Preludium », som inleder novellsamlingen » Bliss ».
Det var med » Preludium » som Katherine Mansfield gjorde sig bemärkt.
Den handlar om nyss- nämnda familj Burnell, som efter mr Middleton Murrays upplys- ning torde vara identisk med hen- nes egen.
IT.
G. Wells fäller om denna berättelse det superlativa omdömet, att » ingenting sådant ' Preludium ' har någonsin förr blivit skrivet på det engel- ska språket ».
Kort efter sedan, hon skrivit blev Katherine » Preludium » Mansfield sjuk - det befanns va- ra lungtuberkulos.
Hon tillbrak- te återstoden av sitt liv i södra Frankrike och Schweiz.
De br- rättelser, som sedan bekräftade de löften hon givit med » Preludium » och som gjorde att hon allmänt erkändes som Englands främsta » short-story-teller », blevo till un- der en nästan övermänsklig kamp mot sjukdomen.
Under sin sista tid talade hon ofta om att hon ville skriva en annan sorts böcker, böcker i en helt annan genre.
Vii- ka böcker det var hon menade, skulle man aldrig få veta, ty i ja- nuari förra året dog Katherine Mansfield.
Som en egendomlig- het kan nämnas, att de sista ord hon skrivit förekomma i berättel- sen » Sex år efteråt », en berättel- se som i viss mån bär vittnesbörd om den krigspsykos, som gjorde sig gällande i England vid denna tid.
Berättelsen, som handlar om en i kriget stupad ung man, vars klagande ande inte lämnar modern
Vita Tvättbjörn.
Från barnavård till valkarteller, Vem känner e j till Vita Tvättbjörn, (Forts. från sid.
1.)
För att giva vårt torra och döda som tvättar åt eder medan ni sover.
Det föres i marknaden av fa- valsystem litet nytt liv, så att det briken Helios, Stockholm, som utom kan hålla sig uppe ännu några år, denna artikel skänkt Sveriges husmöd- rar ytterligare ett par välkäna hjälp- har det fått några styrkande me- medel för hushållet, Röda Björn, puts- del, som heta underpartibeteck- medel för metaller, och Rostol, medlet ning och fraktionsbeteckning.
som lekande och lätt tar bort rostfläc- Valsedlarna kunna alltså ha både kar p i tvättkläder.
parti-, underparti- och fraktions- Mest känd har dock måhända fabri- ken blivit genom Lazarol och Lazarin, beteckning.
Justitieministern motiverar för- vilka båda preparat ingå som huvudbe- ståndsdelar i svenska folkets husapotek.
slaget med att det föreligger ett Fabrikationen av Vita Tvättbjörn får obestrodligt behov a v att ordna väl anses som fabrikens huvudtillverk- det lojala valkartellväsendet, så ning och den sker också rationellt.
Fa- brikens duktige kemist, doktor Dal- att det fyller sitt ändamål utan ström, har uppfunnit och patenterat en menliga biverkningar.
ny tillverkningsmetod av Vita Tvätt- björn med sinnrikt konstruerade maski- Lagförslaget om förvärvande ner.
och förlust av svenskt medborgar- De maskiner som tillverka karton- skap finnes särskilt och utförligt na påsätta även omslagspapperet, fyl- la kartongen och väger alltsam- behandlat på annan plats i detta mans för att slutligen klistra igen nummer.
paketet.
Dessa maskiner ha en kapa- citet av c:a 10,000 paket per dag, vil- Regeringen föreslår riksdagen ket också behöves, med den efterfrågan Vita Tvättbjörn har över hela landet.
att bevilja ett tillfälligt lönetill- Vem minnes e j de gammaldags lägg av 120 kr.
per år till kvinnli- tvättstugorna.
som väl för övrigt g: skrivbiträden ~ i första lönegra- p i sina håll finnas kvar ännu i den.
Det står verkligen per år, dag, där man vid inträdet möttes av het man ville för vederbörandes skull ånga och kväljande doft, och där ett par tvättfruar i sitt anletes svett med rot- önska att det vore tryckfel f ö r per borstar sökte slita och riva smutsen ur månad!
Dessa 120 kr.
i i i den en- kläderna.
Hur mycket som kläderna da detaljen som kommer till sy- samtidigt fördärvades, kan man livligt nes i den stora frågan om kvin- föreställa sig.
De nya metoderna, med t. norna och statstjänsterna.
.
ex. Vita Tvättbjörn, där medlet helt Den med så mycken förväntan enkelt upplöser smutsen kemiskt så att den bara behöver sköljas bort, är då avvaktade kungl.
propositionen i ett mycket enklare, trevligare och fram- den s.k. behörighetslagen uteblir för allt billigare sätt, som dessutom sko- vid årets riksdag.
nar kläderna och e j angriper dem p % Kvinnorna äro vana a t t få vän- något sätt.
ta.
Men a t t de så länge fått vänta på ikraftträdandet a v en lag, som riksdagen för många Ar sedan i princip godkänt, visar tydligt hur viktigt och nödvän- digt det ä r att de genom en talrik representation i riksdagens båda kamrar kan ge eftertryck åt sina berättigade krav.
I år är nödår med frost och nordan för kvinnor- nas önskningar - det må nu vara önskan om erkännande a v kvin- nornas ställning i statens tjänst, ansvarskänsla gent emot de för- komna och tvångsinternerade el- ler omsorg om » hemmens kvin- norr, de fattiga av dem, som be- höva hägn och hjälp i deras svåra stund.
gynna Anna-skolan, inrymd i Timmer- centrationsläsning » kursvis; periodiska mansordens gamla hus, beläget i park, » kurser » även i praktiska ämnen såsom Eriksbergsgatan 15.
I första hand mot- handarbete, teckning, slöjd.
matlagning, tagas elever till I klassens kurs (9 — 11- trädgårdsskötsel; endast sång, gymna- %ringar), men eventuellt även till klas- stik, (frivillig » rytmik ») undervisas lek- serna under och över I klass.
Anna- tionsvis under hela läsåret; i regel intet skolan är avsedd att bliva en flick- obligatoriskt hemarbete, utan de själv- skola.
Priset är 150 kr.
per termin.
ständiga studierna ingå i skolarbetet; P r o g r a m: Arbetstid: vinter kl.9 eventuell kvarsittning sker e] per års- — 2 (höst och vår event.
8 — 1).
Obs.!
klass utan per » månadskurs » i det eller det ämnet; studiemål - förutsatt att Fröken Ester Edelstam, kand såsom Tidens lämplighet för förstadsbarn.
lärarinna och utgivare av Pedagogiska Omkr. ½ timmes frukostlov med väl- skolan visar sig livskraftig, ekonomiskt spörsmål, ämnar till hösten 1924 be- ling eller choklad i skolan.
- » Kon- och pedagogiskt - de kunskaper, som Ny skola med nytt arbetssätt.
- i hög grad till de förefattare, vars den vägen, högre kan man inte andliga drag iiro en avspegling av komma inom en viss stilart, alltså tidens eget ansikte.
Hennes stil gäller det a t t finna nyn vägar.
fyller alla de anspråk vi ställa på Katherine Mansfield kan inte ett modernt litterärt kommunika- räkna på den r s p i t t i d inför fram- tionsmedel, hon tillhör radions un- tidens avgörande, som en författa- derfulla tid, hennes tankar äro re stundom får, när hans idéer äro som subtila ljudvågor, avsedda att före sin tid, när hans intellektu- uppfångas av dem soni äro för- ella typ passar bättre för morgon- sedda med de rätta mottagnings- dagen än för dagen.
Det ä r hen- apparaterna för att förnimma nes f o r m som är ny: i hennes tan- denna på en gång så spröda och kevärld finns ingenting nytt eller så lidelsefulla stämma.
märkvärdigt.
Hon har i största GAlswothy gör i en artikel om allmänhet de egenskaper som bru- engelsk litteratur ett litet betänk- ka utmärka en kvinna, när hon samt tankestreck om den av ho- är väl utrustad inte bara å huvu- Inför en ny författare, en för- nom för övrigt livligt uppskattade dets, utan också å hjärtats väg- fattare som man beundrar, stäl- unga författarinnan.
Han skriver: nar: värme, förståelse, fördoms- ler sig lätt den alltid lika na- » Huruvida vi kunna vänta en frihet, medkänsla, ja, kanske turliga och alltid lika fåvitska vidgad utveckling av romandikt- framför a l l t medkänsla.
Någon frågan: skola de böcker han ningen på dessa linjer, kan jag in- ståndpunkt till de brännande eller hon skrivit gå oskadda te säga. » August Brunius, soni dagsfrågorna tog hon aldrig i sina genom tidens brännningar, skola omnämner henne i förbigående i böcker.
Dessa beteckna snarast de eller något av dem bevaras åt en essay, anser att hennes berättar- en flykt från d e problem, som kommande generationer?
E t t ho- konst betecknar ett steg mot den världskatastrofen framkallade.
roskop för Kntherine Mansfield moderna novellistikens fullkom- förefaller mer än vanligt vansk- ning eller upplösning.
Man skul- ligt.
Det skulle icke förvåna mig le kunna slå ihop dessa båda alter- som existera bortom tid och rum.
om det visade sig a t t hon hör till nativ och säga att en teknik, som De elementära känslornas re- dem, som under en kort tid läsas nått en sådan fullkomning, bär gister är nu en gång begrän- av ett entusiastiskt fåtal och se- inom sig fröet till upplösning.
Det sat, det mått av lycka och lidan- dan glömmas.
Hon hör nämligen finns ingenting mera a t t nå på de, kärlek och hat, som undfås någon ro, slutar med dessa ord.
som alltså blevo de sista Katheri- ne Mansfield skrev: » Kan man ingenting göra för de döda?
E n lång tid har svaret varit - ingen- ting. » Katherine Mansfield begrovs i Fontainebleau, och på hennes gravvård stå dessa ord av Shake- speare, som hon särskilt älskade, och som hon satt som motto på no- vellsamlingen » Bliss »: » Men jag säger Eder Milord Narr, att u r nässlan Fara plocka vi blomman Säkerhet. » fordras for » normalskolekompetens » (eller event.
för studentexamen).
Att arbetssättet dessutom är avsett att före- bygga överansträngning och att be- fordra hälsa, lugn, allmän utveckling och individuell arbetstakt, synes j u av ovanstående program, som dock pil intet vis får anses fastlåst eller färdigt.
Anmälingar mottagas - helst före I april - och närmare upplysningar gi- vas tisdagar, onsdagar, fredagar kl.3,30 — 4,30 e.m., Eriksbergsgatan 1 3, 4 tr. (tel. Norr 241 98).
på vandringen mellan vaggan och få dö r i d 30 år, i blomman a v graven är i och för sig inte så d i r - skönhet, lycka, rikedom och fram- skilt omväxlande.
Materialet är detsamma, endast utförandet kan f ö r n y s i det oändliga.
Knthe- rine Mansfields berättelser voro endast fragment av livshistorier, men dessa fragment voro lika in- tensivt fyllda a v patos eller hu- mor eller svårmod, som de böcker, vars förefattare vi nu kalla klas- siska.
Där andra givit volymer, gav hon endast fragment.
Men det ä r inte bara de stora vattnen som av- spegla jordens skönhet - strän- dernas träd, fåglarnas flykt och himlens drivande skyar kunna spegla s i g också i en vattendrop- pe.
Om framtiden visar att Knthe- rine Mansfields utsökta konst- närsskap inte var någonting annat än en vattendroppe som skulle torkas upp av solen, så blir det vii- sentliga för oss, som nu uppskatta och njuta hennes verk, att den droppen var klar soni kristall, för att begagna hennes eget älsklings- uttryck.
T en av Balzacs noveller före- kommer en ung kvinna, sam ön- skar soni en ynnest från ovan att gång.
Detta på en gång grymma och barmhärtiga öde blev Knthe- rine Mansfield förkunnat.
Hon dog när hennes liv var som ri- kast, personligt och intellektu- ellt.
Medvetandet om en snart förestående död har j u ofta en förunderlig förmåga a t t göra livet värdefullt.
Det starkaste in- trycket man får a v Katherine Mansfields diktning är kanske denna kärlek till livet quand même.
Hon älskade livet så soni de dödsdömda älska det - ur hen- nes diktning stiger en hymn till jordens skönhet, som dallrar som en melodi i luften långt efter se- dan stråken upphört att spela.
Mia Leche.
