# ID: svediakorp-per3173
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1924
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 10,659
# sentences: 500
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


ÅRG.2 — 1924 NR 1 — 5 JANUARI REDAKTÖR O. UTGIVARE: E l l e n H a g e n I REDAKTIONEN: Elin Wägner FASTA MEDARBETARE: Eva Andén E m i l i a Fogelklou Kerstin H e s s e l g r e n K l a r a Johanson A d a Nilsson Frida Stéenhoff Elisabeth Tamm Har jag kunnat göra något för det allmänna bästa?
I så fall har jag redan fått min belöning.
M A R C U S AURELIUS.
av Frida Stéenhoff.
ERFARENHETER NÅGRA FRÅN HEMKONSULENT- VERKSAMHETEN BLAND LANDSBYGDENS HUS- MÖDRAR av Agnes Ingvar-Nilsson.
ABSOLUTISMENS LAND- VINNINGAR.
m. m. Nyårshälsning från Rikspartier eller Amerikas kvinnor.
Med alla goda önskningar, som högtiden väcker i våra sinnen och hjärtan, sända medlemmarna av Amerikas kvinnoklubbar denna hälsning till sina europeiska syst- e r: Det ges i vår tid en upp- gift, som kallar på alla världens kvinnors gemensamma ansträng- ningar, nämligen den att återställa vad de gångna åren ödelagt.
Vi i Nya världen dela Eder sorg.
Låt oss alla sluta oss samman för full- görande av den höga och rättfär- diga uppgift som blivit oss ålagd.
Denna hiilsning till Europas kvinnor sändes som ett uttryck för de amerikanska kvinnornas önskan att förstärka de band av vänkaplig och sympatisk förstå- else, vilka de känna måste exi- stera mellan nationerna.
Bland dem som deltagit i denna hiilsning Winters, Minnea- märkas mrs G. polis, Minn., ordf. för kvinnoklub- barnas nationalförhund och miss Jane Addams, Hull House, Chica- go, ordf. för Internationella kvin- noförbundet för fred och frihet.
DETTA NUMMER INNEHÅLLER: EN FRÄLSNINGSHÄR MOT KRIGET.
DEN UNDERBARA RESAN.
ETT HOROSKOP. '
SAMTAL MED EN PURI- TANSK DAM OM TEA- TERN riksdagsparatier?
Tidevarvet.
Tidevarvets ledning har försökt att genom de första numren i handling visa vad tidningen syf- Av Jenny Richter Velander.
tar till och vad den har att bjuda sina prenumeranter.
Om någon fiende till vårt nu- något annat parti utan leder en trusten o. a. truster söka organ för Vi stå nu vid början av ett varande statsskick skulle vilja gö- valrörelse uteslutande för att an- sitt inflytande.
Kyrkan har hit- ra människorna missmodiga ge- bringa i riksdagen en till aktion tills icke sökt bilda riksdagsparti, nytt år.
Till dem, som till äventyrs fun- nom att konstruerar ett exempel färdig grupp for ernående av en men så som utvecklingen nu går, för bevisande av dess farlighet, viss bestämd lösning, med uteslu- kan den icke underlåta att göra nit, att tidningen fyller en lucka kunde han icke gjort ett bättre, tande av varje annan.
det, helst som den stärkts genom och haft något av värde att ge än vad verkligheten givit i det Därmed äro så många folkre- samverkan med andra protestanti- och som därför önska den fram- frisinnade partiets sprängning, presentationstyper förefintliga i ska kyrkor och känner sig med detta allvarliga symtom av att vår riksdag, att det icke blir lätt dem bilda ett samfund i broder- gång och långt liv, vädja vi nu samhället blivit patient under det att i historien leta fram en till.
Ge- skap eller konkurrens med Rom.
att förhjälpa Tidevarvet därtill svåra arbetet att anpassa sig ef- nom den proportionella valmeto- Om frikyrkorna gällen detsamma.
genom att arbeta för dess sprid- ter nya förhållanden.
Det nya den blir det också möjligt för dem Fredsmännen ha redan en riks- ning.
Den kan fylla sitt värv en- skedet i världshushållningen, som alla att komma in.
Det behövs dagsgrupp, men så som det nu ar- dast om dess röst når ut i vida inleddes med den industriella re- endast, att ett intresse eller en tar sig, kanske det blir bättre poli- kretsar och drar in fler och fler volutionen i slutet av 1700-talet, id6 eller ett taktiskt problem sam- tik att bilda parti.
Nykterhetsar- måste sätta samhällshälsan på lar så mycket folk och pengar, att betet samlar sig om två spring- läsare inom sin intressesfär.
Men det är ej lätt för en nykom- svåra prov, och det är icke under- en valmanskår kan ställas upp, så ande punkter: nykterhet med och ligt, att man försöker en hel del kan denna lyfta in en eller flera nykterhet utan förbud.
Samlar ling att skapa sig en plats bland patenterade eller icke patenterade representanter i riksdagen och den ena ett riksdagsparti omkring publikationer, som tävla om all- läkemedel för att komma i jäm- partiet konstituera sig som riks- sig, torde den andra ock göra det- mänhetens gunst.
Tidevarvet skul- vikt.
ta.
Andra stora idéer, som riks- le icke ha vågat försöket, om den dagsparti.
Varje nytt försök resulterar i en Jordbrukarna och industriarbe- dagen måste ta befattning med, icke litat på, att män och kvinnor rad av lagar och förordningar tarna tendera att bilda rena klass- är folkbildningsarbetet, kvinno- runt om i landet velat känna tid- och nykonstruktioner jämte de partier.
Närmaste konsekvens där- skydd, barnavård.
Riksdagen blir, ningens sak som sin och bli dess gamla, som oftast få kvarstanna, av blir, att arbetsgivarna och om vi fortsätta på denna väg, en och när så olika maskindelar skola statstjänstemännen sammansluta provkarta på alla de verksamhe- gynnare och vägrödjare vid star- Denna tillit har e j heller arbeta tillsammans, är det icke un- sig var för sig för att vinna slag- ter, som försiggå i landet, och som ten.
derligt, att det icke går utan slit- färdighet i riksdagen.
Kvinnorna äro så pass starka, att de dispone- svikits.
ningar och bristningar och under följa sina män eller sina arbets- ra kapital för en valrörelse.
Vi ha fått en kraftig upp- Naturligtvis är det en rikedom i muntran i arbetet, då vi sett ett visst litet skrammel.
kamrater, men bilda inom varje ett land, att ideella intressen fin- parti en fraktion, som måste söka I t.ex .. folkrepresentationen liberalismens uppgång och kvin- Finna vi sida vid sida fragment av sätta in så många kvinnor som nas, och att de finna varandra, or- nornas framgång vid de engelska flera olika slags system.
Det gam- möjligt, eftersom männens skyl- ganisera sig och skaffa sig god valen.
Det lär oss att det inte la kastsamhället avspeglar sig i dighet att bevaka deras intressen slagfärdighet för samhällets pene- vissa riksdagsgrupper, bygdere- bortfaller i och med detsamma d e tration i den väg de fordra.
Men är hopplöst att arbeta.
Liberalis- frågan är, om det är lyckligt, att men har livskraft alltjämt.
Kvin- presentationen behärskar sinnena taga ansvaret själva.
Denna partibildning är på det de organisera riksdagspartier.
Det norna ha lyckats befästa och för- hos väljarna till andra kamma- ren, yrkesrepresentationen samlar hela taget grundad i de tre eko- vore viii orätt att utestänga något, stärka sitt politiska inflytande bönderna i ett parti och arbetarna nomiska faktorerna arbete, kapi- men om alla bereddes tillfälle att just i samband med liberalismens i andra, den tyska uppfinningen tal och jordvärde och skulle kunna ordna sig inom riksdagen, så skul- frammarsch i England.
intresserepresentation står och åstadkomma en mycket effektiv le viii trängseln bli så stor, att vart Genom förtroendefullt och ener- klappar på portarna, och idére- ekonomisk regulator.
Men den parti endast finge in en eller par representanter.
Vart parti toge giskt samarbete av alla krafter presentationens begrepp har ska- stannar icke rid detta.
På grund av den internationella väl då sin starkaste kraft, men det och anlitande av alla våra resur- pat det nya liberala partiet medan det frisinnade partiets sprängning samverkan äro vissa ekonomiska vore kanske att befara, att de som ser av energi, skola även vi kun- har infört en stor nyhet, nämligen partier delar av motsvarande in- ägnat all sin kraft åt en enda frå- na g &amp; vidare framåt.
bildningen av ett riksdagsparti i ternationella.
Vårt socialdemokra- ga, icke haft tillfälle eller håg att Ett led i arbetet är att sprida och för en rent taktisk utformning tiska parti är en avdelning av den syssla med annat och därför kan- av en enda programpunkt, som röda internationalen.
Vårt kom- ske voro ointresserade av och okunniga i andra stora frå- dock finns på alla partiers pro- munistiska hänger samman med gram, och som således icke stäl- det internationella.
Det dröjer gor och alltså bleve ganska ler det nybildade partiet i någon kanske icke länge, förrän olje- begränsade i sin omgivning (Forts. å sid.
5.)
som helst principiell motsats till trusten, tändstickstrusten, kaffe Tidevarvet,
T I D E V A R V E T 2 TIDEVARVET Ett horoskop.
Franska sektionen av in- ternationella bundet för Kvinnoför- fred och frihet.
TIDEVARVET E n astrologisk u t r e d n i n g?
E t t den senare är över h u v u d den horoskop?
Lättare sagt än gjort.
dystraste och mest fördärvbrin- för 1924.
H a r till sitt lands press utsänt Den upphöjda vetenskap, som be- gande av alla planeter.
Märkligigt Kostar endast nedanstående.
nämnes astrologi, har i våra dagar nog s t å emellertid båda i d e t t a REDAKTION: 5:50.
Franska sektionen av Interna- tyvärr råkat i misskredit och i ett fall inom den s. k. goda demonens Redaktör Hagen tionella kvinnoförbundet för fred högst beklagligt förfall.
Och som område och i den ställning, a t t de Mottagningstid kl. 1-3 e. m. och frihet, som aldrig trott, att nå- vi ju alla äro mer eller mindre bringa framgång såväl på d e t ve- Telefon Korr 282 42.
Presentkort got gott kunde framgå ur kriget slavar under härskande niodrrikt- tenskapliga området som i affärs- Elin Wägner, Lund.
Tel. 26 03. och de besegrades förkrossande ningar - d e t kallas med ett efe- företag, men de ha dock en viss Sänd en postanvisning å EXPEDITION: att " följa med tendens a t t skapa tröghet och och som allt från 1919 protesterat mistiskt ut beloppet jämte adress till Telefon Norr 282 43. även j a g i mina lättja, varjämte deras konstella- mot fredsfördragens ytterliga s i n tid ” Kontorstid kl. 10-12 f m., 1-4e.m.
Tidevarvets exp., Stock- hårdhet och begärt deras revision, studier på ett sorgligt s i t t kom- tion befordrar¨ list och slughet.
holm 2, eller prenumerera PRENUMERATIONSPRIS.
mit att försumma detta av den få- Slutligen komma vi till d e n i å närmaste postkontor.
h a r a l d r i g kunnat hälsa vapen- kunniga hopen såsom icke aktu- detta fall betydelsefulla planeten: För helår kr.
5: 50, halvår kr.
3: —, en segerns kvartal kr.
I:50, månad kr.
c: 50.
- stilleståndsdagen fest, utan tan endast som som ett slut på ellt stämplade område av mänsk- Jupiter, horoskopets behärskare.
Lösnummer i5 öre.
Horoskopet måste Den står ensam för sig i Skorpio- ligt vetande.
blodsutgjutelsen.
Förbundet beklagar, att intet åt- därför bli något bristfälligt.
Men nens tecken.
Läget räknas visser- ANNONSPRIS: gjorts för att inleda en fredens dess viktigaste huvudpunkter tor- ligen i allmänhet såsom mindre per millimeter - de dock komma att stå sig, och det gynnsamt, enär det förorsakar an- Textsida eller särskilt be- och detta i främsta rum- tidsålder, met på grund av den franska po- bör därför k u n n a bli av någon be- stormning av fiender.
K a n s k e be- gärd plats,, _,, _ 22 öre Efter text 20 litikens icke blott obarmhärtiga såsom ett varningens pek- traktas dock detta icke såsom nå- av det käcka Tidevar- Bliv Medlem utan även blinda halsstarrighet, finger, instucket i de ljusa för- gon olycka Linkoln Bloms Boktryckeri A.-B.
som står i uppenbar motsats till hoppningarnas lena silkesvante.
vets STOCKHOLM 1924 i Frankrikes ädla traditioner och Tidevarvet föddes den 11 sep- tvärtom just tillönska barnet rik- är ödesdiger för landets verkliga tember 1923.
Redan i början av liga möjligheter a t t ffi pröva sinn mitt arbete med Tidevarvets horo- unga krafter i strid med talrika.
sektionen har sedan skop, då dettas konturer började vedersakare?
I varje fall är det- Mathilda Staël von Holstein i inrtressen Franska Ledamot av Sveriges Advokatsamfund.
klarna, gjorde j a g till min be- ta barn att Iyckönska till a t t ha Malmtorgsgatan 3.
Stockholm.
den försökt a t t av sergervinnarna utverka några rättvisa medgivan- störtning den oväntade upptäck- fått denna den mäktigaste och till- Familjerätt.
Telefon Hyresä 244 renden resärenden.
88.
Norr 244 Testamenten.
19. som även förestavades av ten att det i sina grundvalar före- lika mest välsinnade planeten till Bouppteckningar Förfrågningar från lands- den, klokheten, icke kunnat betrakta ter en avgjort manlig karaktär!
sin födelses behärskare.
Denna orten bevaras omgående.
Jag får verkligen be om ursäkt, planets aspekter i förhållande till sig som solidarisk med regerin- Demokratin måste på- san- samtliga de i Jungfruns tecken Advokat Eva Andén gens politik, och arbetar direkt men jag kan ej hjälpa det: verkas.
Födelsen församlade fyra planeterna äro Ledamot av Sveriges Advokatsamfund tillsammans med sina systrar i ningen framför allt!
Enligt min mening måste demokratin Lilla Vattugatan 14.
Stockholm alla länder för folkens försoning.
räffdae i Skyttens tecken, som synnerligen gynnsamma och till- a a Tel. 75 76, 75 92.
Korr 183 36 är utpräglat manligt och vars försäkra den nyfödde stora a n d - påverkas och uppfostras så att den med Juridiska uppdrag av alla slag härskare ä r ingen mindre än själ- liga egenskaper, förmåga ritt göra överväldigande enighet interna- tionellt uppträdande for kräver att få all krigs- Även skriftliga Förfrågningar - ~ _ - Detta gemensamma -- ve Jupiter.
Det ä r f.;;.
ett gynn- sig älskad och a t t stifta frid och makt avskaffad.
ka skuggan.
Nej, för OSS h a r det samt tecken.
I främsta rummet endräkt, rikedom, långt liv och uppträdande kan endast genomföras frambringar det domare, gudsdyr- många b a r n Dessa gynnsamma med tillhjälp av ett organiserat Polis- varit svårt att se morgonrodnaden i öster.
kare, drömtydare och siare.
Vad konstellationer bilda ett fast block, av väsen, som för detta ändamål upprättas illa världens förenade demokratier Vad som varit förborgat för oss, det n u i detta fall kan bli a v bar- som är i stånd a t t fullständigt till- och får makt till att i vilken som I har emellertid blivit uppenbarat.
net må tillsvidare Iämnas där- intetgöra alla tilläventyrs uppdy- helst av förbundets stater stoppa varje Försynen väljer sina redskap hän.
Men två saker äro vissa: kande illvilliga tendenser hos de verksamhet som går ut på att skapa en Den ene färgen ä r röd och smaken bitter; onda planeterna Mars och Satur- krigsmakt eller krigsmateriel, vare sig Våra underhandlingar med som d e n behagar.
det ror sig om försvar eller förtryck.
van detta ä r nämligen alldeles speci- nus.
Ryssland om åstadkommande av siaren ä r sedan gammalt Den viktigaste upptäckt jag har gjort Vad j a g här f r a m l a g t är i hu under dessa år står just i samband här- en uppgörelse och ett ordnande av a t t tolka tecknen i Öster.
H a n ella karakteristiska för det ifråga- vudsak endast n a k n a fakta.
De- med.
Det är denna: att de moderna förhållandena för framtiden ha har redan förut en gång sagt oss varande tecknet.
Jag går nu att undersöka de sju ras uttydande i detalj överlämnar » diplomaternas » planer äro svaga och helt plötsligt blivit högaktuella i vad Ryssland är.
Det är Asien, närmare anhöriga.
verkningslösa så länge de ej stödjas av d e n a l l n ä n n a diskussionen, inte sade han, och om han glömt d e t planeternas inbördes ställningar jag åt barnets Östen Bergstrand.
.
folkets hänförelse.
Det är genom att så mycket genom vad som inträf- själv nu, så finns det andra, som och deras inflytanden på den ny- appellera till känslorna som de största minnas det och konstatera den födde.
Till en början må anteck- f a t vid själva underhandlingarna ting bli utförda.
Och det är i de ungas nas att alla planeterna (till dessa uppfostran man kan väcka känslan och ehuru även d e t låtit tala om d j u p a sanningen i detsamma.
sig utan fast m e r på g r u n d av Den a n d r e är egentligen e j räknas här följande sju: månen, hänförelsen.
Det var på detta sätt det tyska.
militärpartiet försiktigt skapade vad tre svenska resenärer från det någon siare.
H a n s käraste syssel- Merkurius, Venus, Solen, Mars, det tyska rikets enhet och under 50 år stora gåtfulla landet i öster haft sättning medan blodsväldets svall- J u p i t e r och Saturnus för ögon- vande den tyscka tankegången för det a t t berätta r i d sin hemkomst till våg gått f r a m över Ryssland h a r blicket röra sig i direkt led på krig det hade planlagt.
jul.
De kommo som tre vise män varit a t t i ord och bild meditera himlen.
Detta ä r ett synnerligen.
Antikrigsförbund i alla och rädda gynnsamt omen, ägnat a t t i hög S i r Edwin Lancaster, av Da- Sven Hedin, Albert Engström över lönnbränningen länder.
och Olof Aschberg.
Och alla ha- den från d e t moraliskt mindrevär- grad försvaga tilläventyrs före- gens Nyheter betecknad som en Vi måste sörja för att i alla land upp- fintliga olycksbringande inflytel- ledande kraft i den moderna na- rättas antikrigsförbund med ledare och de sett stjärnan lysa över Lenins diga plan, där rättsmedvetandet land.
Och att den bådade en n y Placerat den.
ser.
t u r v e t e n s k a p har i en interna- agitatorer i tusental.
Dessa förbund Båda h a mötts i ett djupt och Betecknande nog äro icke min- tionell kulturenquêt som i Sverige skola då bilda en frälsningshär som kan tid v a r alldeles säkert.
För den av Dagens Nyheter väcka folkets hänförelse för vår sak och sistnämnde bland de tre var den innerligt förakt för politikens dre ä n fyra planeter, månen, Ve- publicerats nya tiden närmast av ekonomisk grovgöra.
F ö r dem h a r d e t mesta, nus, solen och Mars sålunda framlagt tankar om kriget, som karaktär, men för de båda a n d r a som uträttats under de sista åren flertalet av dem förenade i kon- väl endast om de uttalas av be- att bilda ett internationellt förbund synes den i stället så mycket mera här hemma, varit bosch och ingen- junktion i Jungfruns tecken.
Den- römda utlänningar och i en en- vars första plikt skall vara att na jungfruliga konstellation gör quête kunna få plats i en tidning, all produktion av krigsmateriel och var- ideellt betonad.
Två män, som ting annat.
sitta i den exklusiva krets, v a r s Nu har ödet velat att de ställts horoskopet ganska komplicerat, i är rädd om sitt anseende.
je utbildning av krigsstyrkor.
devis är snille och smak, böra inför ett litet politiskt prov.
Det det att den ogynnsamma planeten Han anser att det lönar sig att den Den som känsla förde jag till slaveriets vill kalla upphävan- till liv är färgen på en har icke varit fråga om a t t utföra Mars krånglar t i l l det hela.
Dess ta upp kampen mot kriget och att de, som väckte hat mot all grymhet, och Och den som ett uppdrag eller a t t lösa ett pro- konjunktion med solen alstrar det måste göras och göras med kärlek till rättvisa och rent spel.
Samma land lir enligt blem, endast att lugnt och sakligt djärvhet och härsklystnad samt helt annan kraft än hittills.
Hans känsla som väcker vart deltagande för nästan strålande konstatera fakta.
Två ledamöter bringar strid och träta, den med ord måste verka stimulerande på nästans glädje och sorg, som får oss att de anlag vilka användas till förvånas över av Svenska akademien borde kun- Venus skapar fräckhet och njut- alla fredsarbetare.
Vi återge dem beundra fördel för hela samfundet och som få att den icke redan för länge sedan na det, och i all synnerhet ningslystnad och är dessutom här in extenso: oss att fördöma den brutala tyrannen kastat sitt skimmer över till oss.
de två, som varit mest ge- skadlig för alla kvinnliga företag » Ett nytt kris skall i framtiden an- och den listiga egoismen.
En religion som ä r i stånd till att Vi ha bara tyckt oss se en enda nerösa med sitt medlidande gent och angelägenheter.
Detta senare vända långt fruktansvärdare förstörings- ofantligt tung och svart moln- emot folkets förtroendemän.
Sven synes vid första påseendet här metoder än det av vars följder vi nu väcka alla dessa känslor (det är Iikgil- vägg.
Vad som försiggått bakom Hedin och Albert Engström ha vara högst betänkligt, men torde och lida.
så Det ofattligt kommer i sin att masslaktning bli så förfärligt och nödvändiga tigt vad vi drivkraften kalla den), för skall denna vara mäk- den a t t ge ett den ha vi knappast h a f t anledning haft ett tillfälle a verket icke betyda så myc- förintelse, till följd av de kemiska ga- tiga folkresning, som skall bringa oss betrakta såsom gryningen till den verkligt exempel på hur en enär det ju redan från början serna och nya djävulsuppfinningar att avrustning och fred.
De ha lagits, att den nyföddes om invånarna i de civiliserade staterna dag, över vilken friheten, jämlik- sak skall bedömas.
E.
Ray Lancaster. » heten och broderskapet skola spri- också tagit tillfället i akt.
Men grundkaraktär är avgjort manlig blott kunde bringas till att fatta dess Sir Edwin Ray Lancaster, född 1847, gåtfulla karaktlir skulle de göra sig alla härstammar från en känd engelsk Iäkar- da sitt ljus och göra människor- tyvärr fick svenska folket endast De otillbörliga anloppen av den möjliga ansträngningar och bringa varje familj och blev Englands största zoolog.
na goda.
Vi ha tyckt oss skönja se två diktare, båda lättrörda och otrevlige krigsguden neutraliseras offer för att hindra katastrofen.
fan har varit professor i zoologi och jäm- bödeln inne i den svarta moln- med livlig fantasi, i hög grad f. ii.
till större delen genom de Icke endast det: men om den nya ge- förande anatomi vid universiteten i Lon- Deras insats lyckobringande konjunktionerna nerationen också kunde lära att inse don och Oxford samt direktör för British banken av rök och eld och han stundens barn.
h a r burit demokratiens namn.
I den aktuella frågan om vårt för- mellan Venus å ena sidan och so- krigets onytta, att d i t betyder förstörel- Museum.
Han är en ledande kraft inom Se båda för segrare och för den beseg- den moderna naturvetenskapen och har delo Den, som hos oss och a n d r a folk i hållande till Ryssland har också len och månen å den andra.
rade och endast fördel för förrädiska genom sin lärarverksamhet, dels genom sin väster bär detta namn, är inte hel- blivit därefter.
Och man tackar Planeterna Merkurius och Sa- spekulanter och för samvetslösa poli- tidskrift f ö r Microscopical Science fört ler så särdeles väluppfostrad i allt, försynen, att det inte ä r Svenska turnus stå i konjunktion med var- tiska och militiira äventyrare, så skulle Englands zoologi fram till dess höga nivå.
men den h a r i alla fall någon h y f s - akademien, som sköter under- andra i Vågens tecken.
Den för- ren raskt sörja för att få kriget för- Belönad med de förnämsta engelska ut- re ä r en synnerligen opålitlig f i - vandlat till en anakronism, till en hemsk märkelserna, hedersledamot av vetenskap- ning, vilket knappast kunnat sä- handlingarna med Ryssland.
marritt som endast tillhörde förfluten liga sällskap i Frankrike, Belgien, Böhmen, gas om dess namne inne i den rys- Liber.
gur av vacklande karaktär, och tid.
Petrograd, Rom.
Newyork, Göttingen m. fl.
Utkommer varje helgfri lördag.
Slussplan 9, 3 tr., Stockholm.
Kr.
—, _, tydelse Frisinnade Kvinnors Riksförbund int Den underbara resan som.
— En Frälsni ngshär mot kriget.
— — liga parlamentariska valmetoderna) — — som stoppa,
Några erfarenheter från hemkon- sulentverksamheten bland lands- bygdens husmödrar.
Av Agnes Ingvar-Nitoson.
I.
' Mitt dubbla jag.
Jag är som en ensam tårpil på öde hed, där nordan stormade vild och vred, eller tystnaden ljudlös skred.
Min själ i längtan sig sträcker mot solen, mat ljuset, medan kroppen sig böjer mat mullen, mot gruset.
- Eline — nes.
A r 1913 väcktes förslag i Kri- behövande, d. v. s. voro avsides stianstads läns hushållningssäll- belägna och i avsaknad av före- Kata Dalström fördes till sitt skap om tillsättandet av en hem- läsningsförening eller dylik insti- sista vilorum under högtidliga och konsulent.
Detta motiverades med, tution.
Hemkonsulentens stora imponerande former.
Hundratals att något behövde göras för att oerfarenhet gjorde det också önsk- kransar hade sänts från såväl ut- sprida kunskap bland .landsbyg- värt, att de första kurserna för- landet som hela Sverige, och 1,000- dens husmödrar, så a t t dessa dels lades, där man e j kunde befara tals personer gingo under florbe- kunde bliva mera kvalificerade för sträng kritik.
hängda fanor med i begravnings- for sina arbetsområden och dels Det bestämdes, att kurserna tåget.
få mera förståelse och intresse för skulle pågå i en vecka, mellan kl. lanthushållningen i sin helhet.
1 — 5 varje e. m., vilken tid vi an- Förslaget bifölls och underteck- sågo vara för deltagarna mest nad anställdes som hemkonsulent lämplig.
De kunde då, innan de i Kristianstads län, vilken befatt- begåvo sig hemifrån, ha middags- männa grunder, nya praktiska me- toder och redskap, vikten av sy- ning jag innehade t. o. m.
1922 års sysslorna undanstökade och hin- stern i arbetet och bestämda mått, na åter till kvällsgöromålen.
utgång.
Anställandet av en rådgivare Genom att vända oss till försam- överhuvudtaget de nya rönen på för husmödrarna var ett led i det lingens präst, kommunalordföran- matlagningens och kostens områ- upplysningsarbete, som under en de eller annan på orten ledande den.
För det andra erbjödo des- följd av år bedrivits bland den person erhöllo vi någon större sal sa demonstrationer konkreta an- jordbrukande befolkningen, sär- kostnadsfritt.
Denna behövde en- knytningspunkter med publiken skilt bland småbrukarna och vil- dast vara rymlig och kunna förses och vidare bidrogo de till att göra ket avsåg att å t dessa förmedla med en ordinär kokspis och det programmet omväxlande och där- den nya tidens rön på jordbru- blev omväxlande godtemplarsalar, med roligare.
Maten framställdes kets och lanthushållningens områ- missionshus, skolsalar och kom- uteslutande av sådana födoämnen, de.
Så fanns i länet jordbruks-, munalrum, som vi använde.
Kur- bom deltagarna hade hemma i trädgårds- och mejerikonsulent, serna kungjordes genom annonser egna visthusboden och var det i vandringsrättare o. s. v. och med i ortstidningarna, genom uppläs- huvudsak sådana rätter som de, tanke på det kvinnliga arbetets ning i kyrka och skola och genom om de så önskade, kunde tillaga grundläggande betydelse när det anslag i butiker, postkontor, på samma dags kväll i sina kök.
P å gäller hemmen i allmänhet och telefonstolpar o. s. v., överallt där så sätt hade de något påtagligt att särskilt vad det innebär för små- vi kunde misstänka att mycket taga med dem, något som de i sin tur kunde demonstera och tala om brukarhemmens ekonomi, var det folk passerade.
helt naturligt att något gjordes " Kursen är avgiftsfri ", " Alla i familjen, vilket gjorde även den- även för kvinnorna och deras spe- intresserade inbjudas ", trycktes na intresserad.
med fetstil på affischerna.
Då Under demonstrationerna väd- ciella områden.
Hemkonsulenttanken var då ny vi e j ville öva något tvång på del- jade jag ständigt till husmödrar- och ingen visste riktigt, hur den tagarna, togs e j emot anmälnin- nas egna erfarenheter och uppma- skulle realiseras, eller efter vilka gar, utan de fingo g å och komma nade dem att framkomma med linjer den skulle arbeta.
Försöks- efter behag och Iiigenhet, vilket vi- dessa.
Pli så sätt gick det lätt att vis hade tidigare anordnats några sade sig vara ett lyckligt grepp stå i kontakt med publiken och ofta blev det livliga diskussioner s. k. husmoderskurser och det ha- för att locka dem till kursen.
de också talats om besök i hem- Första dagen kommo kvinnor- om lämpligheten av det ena eller De ständiga bilolyckorna ha upprört den allmänna opinionen men, men på det hela taget stod na antagligen mest av nyfikenhet, andra förfaringssättet.
Efter demonstrationerna var och en del tidningar ha vänt sig man, och e j minst den nytillsatta men do blevo alltid så intressera- hemkonsulenten, ytterst frågande de, att de kommo igen varje dag det en 30 min.
paus, då maten av- till framstående personer för att och tveksam om, hur verket skulle och antalet deltagare var under smakades och lokalen ordnades höra deras mening i den aktuella kursens lopp i ständig stegring, för föredragen.
Dessa omfattade frågan om spritens eventuella gripas an.
Det som i varje fall först måste ibland två- och tredubblades det.
närings- och födoämneslära, hem- medskyldighet i de talrika bil- ske var att söka komma i kontakt Medelantalet deltagare under ett inredningar, speciellt ordnandet olyckorna.
med husmödrarna och tala om för års kurser var i allmänhet 60 à av kök, bostads- och personlig hy- På den vägen och av den orsa- gien, köksväxtodling och höns- ken (journalistisk påpasslighet) dem, att det fanns en kvinnlig 70 st.
De två första timmarna varje skötsel samt något allmänt före- kan många därvid ovana läsare få konsulent, som var anställd för att efter bästa förmåga stå dem dag anslogos å t praktiska demon- drag vid kursens början och slut.
höra några starka ord om alkohol- till tjänst.
Bästa sättet härför var strationer i matlagning, bakning, Föredragen åskådliggjordes där brukets vådor.
Ja, de få läsa krav att resa u t i bygderna och hålla konservering eller ystning, alltef- så ske kunde medels skioptikonbil- på spritförbud framställt i stora Med till- ter årstiden och trakten.
Dessa der, tabeller, teckningar och mo- rubriker på sin tidnings första kurser och föredrag.
hjälp a v hushållningssällskapets demonstrationer ordnades av flera deller.
Vidare tillhandahölls Iämp- sida!
sekreterare ordnades sådana på skäl.
För det första kunde under liga broschyrer och ströskrifter i platser, som vi antogo vara mest dessa komma in matlagningensall- de olika ämnena.
Bland dem som yttrat sig i Avslutningen gjordes alltid sär- frågan är fältläkaren d:r Wahl- skilt högtidlig.
Då anordnades stedt, som framhöll att hit- ibland en liten hemslöjdsutställ- tills har alldeles otillräckligt ning som demonstrerades av sak- beaktats att en person redan kunnig person, männen inbjödos efter förtäring av ett ganska och ofta hölls ett allmänt kultu- ringa kvantum alkohol, vida min- rellt föredrag av någon tillkallad dre än vad som behöves för att lämplig föreläsare.
Programmet framkalla berusningssymptom, är bjöd vidare på kaffedrickning, mindre Iämplig för varje verk- uppläsning, sång och musik.
Över samhet, som fordrar snabb upp- 100-tals personer kunde då vara fattning, noggrann uppmärksam- närvarande och dessa avslutnin- het och förmåga att hastigt ingri- gar blevo i regel verkliga bygde- pa vid en hotande situation.
Detta fester.
gäller alldeles särskilt förare av Dessa kombinerade föredrags- motorfordon, i vilkas hand ett så och demonstrationskurser pågingo stort ansvar för andras liv och så gott som varje vecka under ti- säkerhet lagts.
Alkoholen avtrub- den oktober — april, under det att bar just de själsförmögenheter, sommar- och höstmånaderna mest som äro nödvändiga för bilisten.
upptogos av konserveringskurser, D:r W. hoppades på det livligaste där endast praktiska övningar fö- att frågan om alkoholens medver- rekommo.
Några hembesök kom- kan till bilolyckorna upptages till mo aldrig till stånd av det enkla skälet, att jag ej blev kallad till sådana, utan kurserna och fristå- ende föredrag blevo mitt huvud- sakliga arbete.
Absolutismens land- vinningar, (Forts. i nästa nummer.)
grundlig utredning av myndighe- terna.
Den får icke längre skju- tas å t sidan.
Professor Israel Holmgren krä- ver absolut spritförbud för bilfö- rare i yrkesutövning samt strängt straff för bilister som vålla olyckshändelser där man kan kon- statera all alkohol varit med i spe- let.
Det skall icke frågas om chauffören varit berusad, utan om han använt alkohol under eller strax före tjänstgöringstiden.
Be- rusad är ett alltför tänjbart och individuellt begrepp i det här fal- let.
I själva verket är det j u så, vilket d:r Wahlstedt alldeles rik- tigt poängterat, att varje förtä- rande av endast en liten dosis al- kohol har inverkan på förmågan att kunna handla snabbt och rik- tigt i en hotande situation.
Men professorn hade ännu ett ord att stiga: " När man ser de mänga männi- skoliv som spillts och de många skador som anställts bara därför att chauffören behagat förtära sprit, då är det sannerligen inte en dag för tidigt att den allmän- na opinionen tar hand om saken och fäster lagstiftarnas blickar pli det oefterrättliga system vilket nu tolereras.
Missförhållandet är så uppenbart att någon medicinsk auktoritet icke tarvas för konsta- terande av att det är alldeles på tok när bilförare tillåtas förtära sprit. ”
klarad.
och jag undrar intresse rad: - Går det mindre bläck åt för damer än för herrar?
E n tom snedblick från expedi- ten och ett något indirekt svar: - Stora bläckhorn får inte plats på damskrivbord.
AV Så fick jag då på köpet en fängslande upplysning om skriv- bordens könskaraktärer, och jag lyckönskar mig till min oförsagda vetgirighet.
Sexualsystemet.
Och det fallet mig in att speku- måste ha gjort denna frappanta Charlotte Perkins Gilman, stor lera på en brevvåg, t y det kan ju formuleringskonstnär, har beteck- upptäckt.
Iätt hända a t t mått- och viktsyste- Jag önskar exempelvis ett kri- met har utbildats till sexuell tu- nat den nutida civiliserade mänsk- ligheten som " overexed ".
På de stallbläckhorn och framställer na- delning.
Mycket riktigt.
Min år som har gått sedan diagnosen ivt i en förnämligare pappershan- opåräknade lärare i biologi ploc- ställdes har detta lyte utvecklats del min begäran att få se några kar fram två prydliga vågar av till en omfattning och vidrighet prov på denna vara.
Av så obe- olika kön: den ena visar hiindra som knappast synes tilltåta ytter- stämda uppgifter föranledes in- gram och den andra två hundra Expediten ser på femti.
ligare stegring.
Lindrigare an- gen åtgärd.
gripna individer, ännu i stånd till mig kallt och otåligt och frågar: Fysik hör inte till mina humid- — Ska det vara till en dam el- iakttagelse, eftertanke och förfä- ämnen, där går jag lätt vilse, och ran, nödgas ju uppleva obeskriv- ler en herrre?
jag skulle bli ganska förlägen om lig vantrevnad i den allmänna sal Naturligtvis rycker j a g smärt- en invändning ifall någon bedy- för könsbesatta som kallas kultur- samt till vid denna skamlösa in- rade att ett korsband på två hun- världen; men i grunden borde de blandning i mina hjärteangelägen- dra gram väger hundra när det inte klaga, t y sjukans numera heter, men man har sagt mig att läggs på en dambrevvåg.
Så långt prononcerat elaka art bebådar en kund i Stockholm bör vara öd- sträcker sig dock inte exprditen.
otvivelaktigt ett nära förestående mjuk, och jag svarar utan a t t röja Han eller hon påpekar bara un- mitt själstillstånd: omslag.
der diskussionens lopp: " Se så Särdeles löftesrikt förefaller det - Till ingendera delen utan till mycket nättare den här är! "
och ock att könsdemonen, som om han en bättre person.
" Herrar vill alltid väga så tunga Expeditens ögon blir, om sådant förtvivlade om vidare erövringar saker. ” Psykologi kan den över- bland de högre organismerna, ä r görligt, än uttryckslösare.
H a n dängaren också tänker jag be- utskickar legioner små, små djäv- (eller hon, ty vad angår mig va- undrande; aldrig har j a g beträtt lar att besätta de s. k. döda tingen.
relsens kön?)
Iåter mitt yttrande en så lärorik bod.
Fråga inte efter neutrala föremål, passera som en hostning och bör- de förs inte längre i handeln.
En- jar demonstrera sinn sexuella Men kuslig var den framför allt, var som i ringaste mån har med- bläckhorn.
Min snabba intelligens livfullt spökaktig som en Hoff- Pennskaft, lack- verkat vid den merkantila högtid genomskådar inom tio minuter att mannshistoria.
som går under namnet jul och räc- könsdifferentieringen står i sam- stänger, eversharps och hind- garnsnystan grinade mot mig som ker från första november till tju- hand med formatet.
Därmed är saken dock inte upp- sexuella problem, det sedliga till- gofjärde december på middagen ståndet i denna gyttriga promisku- itet väckte farhågor, och j a g var glad att ffi störta ut i den indif- ferenta luften sedan j a g väl hade utvalt ett maskulint bläckhorn samt en brevvåg av enahanda kön.
Sedlarna jag räckte fram i kas- san accepterades emellertid utan debatt.
vilket starkt förvånade mig, ty att inte pengar är neutra- Ia kan man få veta av första bästa löneregleringskommitté.
ANMARKNINGAR •K•J• K. m:t beslutar om alla större lotterier r.
K. m:t har i princip beslutat före- taga den ändringen av lotteriförordnin- gen.
att ansökningar om smärre lotterier skola avgöras av länsstyrelserna och överståthållarämbetet.
medan avgöran- det beträffande större lotterier som hit- tills skall träffas av k. m:t.
F R I D A STÉENHOFF.
Samtal med en puritansk dam om teatern.
— Teatern är av ondo, sade lady Rosamond.
Det är inte det eller det stycket, jag ogillar, utan teaterns hela väsen.
Den representativt puritanska damen avkunnade sin dom över teatern i en utsökt salong i en a r Londons finaste förstäder.
Att möta lady Rosamond var att ge- nast förstå hennes inflytande.
Hon hade stora skaror småfolk till sin disposition och det ansågs sä- kert, att hennes parlamentskandi- datur ej hägrade i ett avlägset fjärran utan bidade utanför dör- ren.
Skulle hon även i parlamen- tet fördöma teatern?
Kanske rent av yrka på teaterförbud?
Eller var hon politisk nog att ej begära det omöjliga utan nöja sig med re- striktioner?
Och när det gällde den högsta teaterkonsten, månne hon då i undantagsfall skulle för- mås att ge ett stödjande handtag och en uppmuntran?
Som gynn- samma omständigheter fört mig till en av hennes mottagningar, var j a g intresserad att få veta nå- got av detta.
Lady Rosamond var ännu så ung och vacker, att man kunnat ursäktas, om man väntat finna hennes sinne mera fängslat av den egna personlighetens charm än brinnande av nitälskan mot den yttre världens laster.
Men släkt och tradition förklara så mycket av en människas görande och lå- tande.
Hennes familj härstamma- de från Skottland och hade varit puritansk alltifrån Cromwells da- gar.
Under århundraden hade den stridit mot nationens fördärvbrin- gande ovanor - och förtjänat betydligt med pengar på att främ- j a allsköns goda ersättningar såsom choklad i stället för al- kohol och trädgårdsstäder i stället för storstädernas slum-.
Litteratur.
Ii.
W. H ii d s o n: Grön- skande boningar.
Wahl- ström &amp; Widstrands förlag.
En poetisk och fantasirik vild- marksroman, som Galsworthy gi- vit ett berömmande förort.
En fantasi för bokvänner.
Tidningen B.
M. F., organ for Bok- handelsmedhjälparföreningen, sysslar se- dan ett år tillbaka, vid sidan om sin egentliga uppgift, även med utsläppan- det av kuriosa i bokbranschen, i syfte först och sist a t t därmed glädja de äkta, oförfalskade bokentusiasterna.
Till för- ra julen utgavs den franske romantikern Charles Nodiers kvicka och roande » Le bibliomane », på svenska kallad » Bok- Token », och i år föreligger från samma förlag, i vårdad översättning av redak- tör E.
P. Enevald, Julius R.
Haarhaus » Maculaturalia », som i författarens hemland, Tyskland, utgått i ett bety- dande antal upplagor.
Den originella lilla volymen, en San- tasi i älskvärld sagostil.
ställvis livligt nog erinrande om H. C. Andersen, hand- lar om en ung bokhandelsmedhjälpare.
som en kväll under den starkaste jul- brådskan råkar bli instängd i den affär i vilken han är anställd, och trött efter dagens slit somnar in, varpå i drömmen böckerna få liv och stiga ned från sina hyllor för avhållande av sin sedvanliga naturligtvis speciellt skottsk-engelsk, men kan- ske e j heller helt och hållet osvensk.
- J o, teatern har med sig så mycket faror, fortsatte hon med strålande ögon, där rädsla för fa- ror var det som speglades minst, att man måste ta upp till pröv- ning, om den bör få existera.
Si måste hålla med mig om att tea- tern är vår hemskaste farsot, näst dryckenskapen.
Teatern över- kvarter.
I överensstämmelse s v ä m m a r landet med fräckhet och med släkten - som hörde till omoral.
Den förgiftar själens lir.
de namnkunniga ” chokladfamil- Hos ungdomen torkar den ut den jerna ” ansåg lady Rosa- innersta, ömtåligaste känsligheten mond det vara individens plikt genom det vidriga sätt, varpå den a t t samla kapital på ett för mänsk- behandlar kärleken.
ligheten nyttigt sätt, men synder- - Men j a g förnekar inte, att nas synd att förtjäna på lasten.
teatern ju också skulle kunna pre- Alltså för att sammanfatta, den dika det rätta.
Jag liar alls inte smala, smidiga puritanskan, som glömt, att det funnits en tid, di!
rörde sig så livligt som fisken i teatern och kyrkan voro förenade vattnet bland sina många främ- i samarbete för det goda.
Men det mande från när och fjärran, var ä r mycket länge sedan och den ti- ett elegant stycke levande kultur- den kommer aldrig igen.
Nu har — årliga konpress.
Som ordförande vid denna fungerar ingen mindre än den pompöse Don Quixote och till denne världserfarne gamle herres berättelser ur sitt brokiga liv knyta sig bokens lusti- gaste moment.
Den smakfullt utstyrda volymen är försedd med teckningar av Gunnar Lind- vall och ett varmt rekommenderande företal av dr Hjalmar Lundgren.
och religionshistoria, teatern och kyrkan motsatta mål.
Nu har teatern avsvurit att tjäna till andens uppbyggelse.
Teatern tror inte längre på själens bety- delse.
Och den vänjer publiken av med att tro, den behöver nå- gon själ.
- Hur kan ni tvivla på det?
Visa mig en teaterpublik, som bryr sig om sin själ?
Den får ni allt söka länge!
Bästa beviset är a t t en skådespelare vinner sinn största lagrar, om han föreställer en oandlig, oetisk person, full a v krassa begärelser.
Jag kallar tea- tern det ondas kyrka och skåde- spelarna syndens predikanter.
Si anar inte, hur j a g får åhörarna med mig, när jag anslår den strän- gen!
Där träffar j a g den vibre- rande punkten, själva instinkten för det sedliga!
Mot en röst för att jag angriper teatern får jag tusen för att j a g avskyr den!
Tea- tern iii inte populär, må ni tro, bland allvarligt folk!
Man talar om de stora skaror, som av eko-
Rikspartier (Forts. från eller sid. riksdagspartier, 1.)
Ja, det kunde på goda grun- der befaras, att riksdagen skulle komma att bestå av ett stort antal i sig själva koncentrerade delar med föga intresse för varandra.
Denna utformning av folkrepre- sentationen går stick i stäv mot den föregående, som framgick ur en oerhörd livlighet På det natio- nella arbetsområdet, varigenom skrankorna mellan stånden föllo av sig själva.
Konsekvenserna därav blev en utveckling av statens organ och en rik nybildning av fria samman- siutningar, kamporganisationer för ett intresse eller en idé, var och en strävande att samla alla krafter för dess sak.
Var och en som lyckats därmed framträder som riksparti.
Denna samlade vande kraft svarar för det natio- nella arbetet.
Riksdagspartierna däremot sko utgöra en organisk enhet riksdagen Dess uppgift är att bestämma de politiska lin jerna och den politiska arbetstak ten samt avspegla det natio- nella kynnets arbetstakt O c h psykiska rörelsehasighet Liv är rörelse och som riket i c k e är isolerat, måste det anpassa sin rörelse efter tie sinas rörelse- hastighet och efter andra staters Denna anpass- rörelsehastighet ning åligger det riksdagen att le- la le- tisk faktor, resulterar således i de tre stora partierna: det konserva- tira, det liberala och det radikala.
v a r j e fråga måste vara uppe på part partiernas program och krä- ves specialiserat arbete göres det- ta genom utskott.
h a proportio- nella valmetodens riksdag är en massa utskott, och fast våra bästa partichefer försökt åstadkomma deras syntes, så har den ännu icke åstadkommits, och ännu äro vi bara i början av denna utveck- lingslinje.
1860-talet byggde på den nu skisserade typen.
I den är den proportionella valmetoden en ano- mali ty den är mekanisk - en niekanisk sortering av " the stock " nomiska skäl aldrig får besöka en teater?
Vad är det mot de mas- sor, som a v moraliska skäl aldrig vill sätta sin fot i en teatersalong?
Bland dem har ni större delen av nationen, har ni tänkt på det?
Så är det hos oss.
Och j a g förestäl- ler mig, att det också hos er är d e stor:; religiösa samfundens folk, som är i majoritet!
A l l a dessa allvarsbetonade människor ska väl någon gång resa sig mot fördär- vet?
- Nej, det duger inte att kom- promissa!
Man måste göra rent hus med schackrarna i templet!
Man måste ha en ren plattform: för eller mot människoandens för- ädling!
- S i teatervänner - här lutade sig den energiska teaterfienden mot mig och lade bevekande sin hand på min - hur vågar ni p$- s t å att teatern höjer ett folk?
Kan ni verkligen ännu vara fångna i den gamla frasen, att teatern är en kulturmakt?
Själv har jag vis- serligen aldrig varit på teatern, men det gör härvidlag varken till eller ifrån - jag har läst allt som finns i tryck till försvar för den dramatiska konsten.
Ni ska inte finna mig blind för en enda syn- punkt eller döv för ett enda argu- ment.
Si vill kanske erinra mig om dramatiken, som hjälpmedel At det sociala förståndet?
Att jag först och främst borde tänka på mitt eget område?
Det var på det social:; arbetets falt, hon vunnit sina sporrar.
Men hon tycktes ändå inte kunna se nå- got sammanhang mellan tentern och sig själv.
Hon var tydligen alltför ivrig att känna sig " obe- smittad av teatern " - liksom hen- nes förfäder varit ivriga att kän- na sig " obesmittade av världen " - för att ens i allra ringaste mån vilja räkna teatern som social medarbetare.
- Jag är således en person, sa- do hon skrattande, som drar för- del av den förbättrade luften i verkstaden utan att tacka dem som henne men hon återtog ingen- öppnat fönstren?
Ni förebrår mig ting.
- S i är sade hon, en välme- otacksamhet mot den sociala dra- matiken?
Jag skulle haft ett me- nande, teatertroende doktrinär.
ra svårarbetat material, om inte Jag känner så väl er typ, j a g har diktare från scenen spritt social j u stridit mot teatern i århundra- förståelse över världen!
Kanske den höll j a g på att säga.
J a, det Tolstoy som undergörande fé stått är sant, att jag inte levat mig till fadder åt min livsgärning?
Kan- mina åsikter utan ärvt dem, men förnimmer dem därför inte Ske j a g är skyldig Ibsen, a t t mängden begriper att kvinnan mindre som mina egna.
Ni ska vill ha en egen mening Kanhända få höra hur väl jag förstår edra Shaw och många andra varit mi- I doktoriner För er uttrycker tea- na vapendragare?
- Men en svala tern livet i dess högsta potens.
gör ingen sommar!
Summan blir Teatern är tillvaron koncentrerad i alla fall, att teatern gör det soci- med a l l dess ondska men också ala arbetet tusen gånger svårare med all dess godhet När skåde- än det behövde vara!
spelaren ger sig dikten i våld och - Säg mig, sade hon därpå och lever den inför publiken, förnyar tog fast i en annan tråd har n i han det andliga livet mera än som kan ske enbart genom böcker.
Om ofta glädje av teatern?
- Tyvärr sällan svarade jag.
böcker vore nog funnes heller inga llen om ni såg en stor skådespela- kyrkor!
Ser ni, j a g kan utantill re i ett värdefullt stycke skulle ni alla era teorier då vilja vidhålla det där om " syn- - Teatern, vågade j a g inviinda, dens predikant ".
frigjorde sig från kyrkan, för Mitt svar föreföll att behaga att få mera självständighet mera da Den logiska partibildningen, för så vitt som riksdagen är en poli- och frestar till klyvning genom blem, metoden, som skall skaffa de många chanser den ge att bli urvalet an personlig kapacitet.
boss.
1860-talets typ utformades Det är den vi vänta på vidare a v Staaffs politik, men Jenny Richter Velander Staaff löste icke valmetodens pro- alla l rymd åt sin ande.
Anden behö- ver vidder för att flyga fritt åt alla håll.
Den har j u själv ska- pat sina kyrkor och redan över- givit så många!
Teatern gör lirs- känslan starkare och ljuvare, när den verkar genom genier!
Hur dikten genom medlaren-skådespe- laren får ett tillskott av liv är en själarnas hemlighet, men att så sker kan erfarenheten intyga!
Vart drama värt namnet har en idé, som gör mänskligheten rikare på mänsklighet!
- Ja, och i trots av allt detta, fortsatte lady Rosamond leende, avskyr j a g teatern.
Helt enkelt för att när man talar viii om tea- tern talar man om den ideala tea- tern Och den är död.
Nej.
man skall tala sanning om teatern!
Därför ska man tala om den ska- brösa teatern!
Den lever.
Ni måste medge, att den lever frodigt?
- Trots puritanerna, sade jag.
Eller kanske - tack vare dem!
E t t ögonblicks undran Överfor
mot dem!
Nu hade fått makt själva, och utan att blinka missbruka de den s i snart skriver Karlstadstidningen i anslut- de kunna lika käckt som någonsin de an- ning till och efter a t t med instämmande dra.
Rätten finns bara för dem som sakna ha citerat Liber ' s uttalande i Tidevar- makt - de ropa alltid högt mot den orätt andra begå mot dem; vinna de bara makt.
vet: Detta ä r en gammal historia och ändå så upphör rätten att finnas för dem eller alltid - tyvärr - lika ny och lika be- med andra ord.
då anses vilken orätt de an begå för ratt.
Ty de mäktiga ha alltid drövlig.
Det ä r historien om förorättade, som fort ratt.
vilka nedrigheter de an förövra.
Inga ha skarpare fördömt klassmoralen en lång och slutliga segerrik kamp mot sina rättskränkare och som, så snart de an arbetarne, nämligen andras klassmoral Nu vändes deras klairmoral vunnit nog makt därtill, skynda a t t bruka mot dem.
denna till att i sin ordning förorätta an- mot andra, och d i är den naturligtvis fullt Sir jag själv super, a r det dra.
Det ä r precis samma historia som när berättigad.
i.
d. martyrfolket i Polen redan visat sig alltid rätt.
- lika färdigt i förtryckets urgamla konst O m det socialdemokratiska partiets sto- som sina förra förtryckare.
Hur förbitt- ra mål: majoritet i riksdagen och därmed rade ha i n t e arbetarne med all rätt varit följande tryggad regeringsmakt, uppnås, då mot dem som förut missbrukat sin makt veta således alla vi andra vad som före- star.
Då kommer dess makt att utnyttjas lika hänsynslöst som högerns den tiden makten låg i dess händer.
Då äro social- demokraterna den privilegierade klassen, som självskrivet har företrädesrätt till varje ställning i samhället.
Högerns en gång så.
indignerat fördömda partibelönin- gar komma att gå igen, om möjligt i ändå mera oblyg form - det visar sig redan förebud, som för den uppmärksamme iakt- tagaren förkunnar vad som komma skall.
Och de som utföra orätten skola själv- fallet anse sig handla fullkomligt rätt: ar- betarklassen är den enda samhällsklass som har ratt, varje annan har orätt.
Det är bara den enkla, klara konsekvensen av klassmoralen.
- Det är förbannelsen med all strävan som ytterst riktar sig på erövring av makt - och sådan är ju all klassträvan —, a t t den så under askan.
Om puritanerna hennes drag.
Därpå sade Iion: - Si tycker inte om puritaner?
haft kärlek t i l l Thalia skulle de e j lämnat henne åt sitt öde, de skulle Är vi för stränga?
Jag försäkrade henne, a t t jag väckt henne u r den dödliknande beundrade och älskade puritaner- dvalan.
Jag kunde inte dölja, a t t na.
Att j a g utan tvekan räknade jag sörjde över det stora missta- dem till ett folks allra bästa ele- get.
Det föreföll mig som om två ment, men att jag önskade, a t t de riken i världen, Anglosaxien och för ett par hundra år sedan stan- Skandinavien, inte kunde uppe- n a t i teatersalongen i stället för hålla en idealisk teater, om den a t t gå sin väg.
Då hade inte tea- allvarliga delen av nationen vän- tern hela denna tid varit berövad de teatern ryggen.
Och det före- föll mig också som om skadan blev sin mest gedigna publik.
- De hade inte gått, svarade ömsesidig - att teatern förlorade lady Rosamond, om inte den ide- i idealitet och puritanerna i kul- ala teatern varit död.
tur.
Jag framkastade möjligheten, a t t Jag skulle således haft mera det var en felsyn hos dem.
A t t kultur, skämtade lady Rosamond, den ideala Thalia kanhända för om jag tillbringat en massa aftnar tillfället varit insomnad, men a t t på teatern!
Men var d å en smula Iion säkerligen inte varit död, ef- rimlig i era teorier!
Det är ni som tersom hon ännu lever.
Hon är ju har den ödesdigra felsynen!
Där ej en dödlig varelse.
H o n h a r sitt har n i gåtans lösning!
Puritaner- liv av den heliga elden.
Den kan na visste, a t t Thalia var död, där- slockna hos diktare, skådespelare, för a t t de sett henne dödas!
Men direktörer och publik, men hol: det ä r en hel historia!
Si angri- Thalia brinner den evigt, om ock- per puritanerna, utan a t t förstå a t t n i därmed försvarar den ide- ala Thalias mördare libertiner- na!
- Men ni ser ut som om ni aldrig hört det ordet?
Antagli- gen har ni bara helt flyktig kun- skap om den reformerta kyrkans s t r i d e r Man hinner ju inte stu- dera allting grundligt!
Tiden räc- ker inte.
Annars skulle ni samti- digt lärt åtskilligt om libertiner- na!
Och då hade vi nog samma mening om teatern, ni och jag!
Ja, naturligtvis menar jag den politiska och filosofiska sek- ten på 1500-talet!
Vilkens med- lemmar blivit så bekanta i histo- rien under namnet libertiner.
Cal- vin, den store Calvin, honom kän- ner ni nog också bara till namnet, det lir kanske det vanliga med svenskar?
- lyckades verkligen med vad som inte sedan lyckats för någon annan!
Han över- vann libertinerna i Génève.
Där var det sedan s l u t med deras makt!
Men libertinerna tog min- sann skadan igen i): ~ annat håll!
Om klassmoralen.
— — — alltid till sist utmynnar i våld på rätten.
Arbetarnes sammanslutning för att skapa en motmakt till värn mot de övermäktiga arbetsgivarne var på sin tid så berättigad och nödvändig.
Men den medförde som oundgänglig konsekvens, att klassmoralen trängde ut rätts- och samhällsmoralen.
Strejkbryteriet blev t. ex. i och för sig ett brott, under alla förhållanden, utan hän- syn t i l l rätt och orätt.
Arbetarna ha all- t i d rätt, vad de i n företaga sig, och den arbetare som i nte genast erkänner det, han är en gemen förrädare, han bryter mot den högsta moralen: klassmoralen.
Den långa stridens slutliga resultat skul- le sålunda bli, att överklassens diktatur kommer att ersättas a v underklassens?
Det r a - pudelns kärna!
Det var det som av- sågs med den eftersträvande demokratien!
Att häremot hävda rättens idé är f.n. na- turligtvis lönlöst.
Alla maktägare äro berg- säkra om att alltid ha rätt finns det en fascist i Italien, som tvivlar på att hans land hade ritt, när det begick sin cyniska orätt mot Grekland?
N e j, den arma rät- ten - den verkliga rätten, som står över klasspolitikens och nationalismens rättsha- veri den är ännu fågelfri i vår brutala värld.
Den enda förlossningen ur en rätts- kränkande makts välde består tillsvidare däri, att denna utträngdes av en annan.
Som i Italien.
Och d e t är för närvarande reaktionens hemliga hopp.
att vulgärdemo- kratien, d.v.s. de lägre klassernas över- makt, skall kompromettera sig så svårt, att den allmänna meningen mognar för en » räddare » ur dess elände.
Kanske kom- mer det att gå därhän - i den närvaran- de hopplöshetens tid är ingen bedrövlighet utesluten.
- - - I ut sig överallt!
Nu re- rade huvud inte tycktes r y m m a tir världen.
Och först och minsta spår av fanatism.
Det var De bredde gerar främst teatern!
- Si känner inte nedärvd mans.
trosbekännelse alltsam- - Så bra, sade hon till sist, att ni och jag kom a t t tala om liber- tinerna!
Dem måste iii lära kän- na!
Hennes ögon glänste humo- ristiskt: Det ä r med dem ni ska tala om den ideala teatern!
Så får ni se, hur rätt jag har!
ja Guds andes röst i naturen ”?
Varefter vi skildes som vänner, Sen ville sekten också erövra me- fast motståndare, och j a g gav mig delklassen.
Då lyckades purita- ut att söka en libertin.
nerna i någon mån hejda deras tygellösa, lättsinniga fram fart!
- Och ännu har vi inte sagt vårt sista ord!
När stunden kom för m i g att säga farväl, var den älskliga, stridsglada puritanskan ännu mitt i sin vältalighet.
Till och med ute (T ett kommande nummer: Sam- i hallen verkade Iion cromwellsk tal med en libertin om teatern.)
järnsida och demonstrerade med små vita fingrar någon sorts ” re- t r o satanas ” mot teatern.
Allt un- der det hennes lilla modistkoaffe- Frida Stéenhoff
