# ID: svediakorp-per3170
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1923
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 17,369
# sentences: 620
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N R 4 - 15 DECEMBER REDAKTÖR O. UTGIVARE: Ellen Hagen I REDAKTIONEN: Elin Wägner FASTA MEDARBETARE: ARG.
1 Englands kvinnor avgjorde valet.
DETTA NUMMER INNEHÅLLER: EN ITALIENSK ANTIFEMI- SIST av fil.
dr Gunhild Bergh.
ENGLAND AVVISAR TUL- LARNA.
Eva Andén TANKAR I ROM av Emilia Fogelklou Kerstin Hesselgren Klara Johanson A d a Nilsson Frida Stéenhoff Frida Stéenhoff DEN SVENSKA PENSIONS- FÖRSÄKRINGEN av Anna Åbergsson.
HANDSLAG MELLAN TYSK- LAND OCH FRANKRIKE av Elin Wägner.
Elisabeth Tamm m. m.
De med så mycken spänning och förväntan emotsedda valen i England äro nu avslutade.
Vial- kampanjen har främst gällt tull- systemets inflytande på närings- Och liv och levnadskostnader.
protektionismen h a r åter en gång berett högern ett betydande neder- lag.
Hade det icke förrfunnits så många s.k. trekantsval, skulle det konservativa partiet blivit lin grundligare slaget.
Ett flertal tull- kandidater ha nämligen, trots röstminoritet, segrat på den grund att frihandelsrösterna inom val- kretsen s p l i t t r a s på liberaler och arbetarpartiet.
Det mest överraskande är dock, att - enligt vad l o r d Younger, hö- gerns valledare förklarar, - det är kvinnornas röster som avgjort valutgången.
" En oberättigad fruktan för högre utgifter för hushållet ”, har, enligt lians me- ning, bestämt deras hållning och ryckt fram dem till valurnorna.
Tidens pressande tullfrågor tan- gera hemmen så pass direkt, ött iiven den mest politiskt indifferen- ta icke kunnat förbli loj och obe- - 1923 står man kvinnornas ängslan för I levnadskostnaderna fördy- rade.
Omsorgen att hålla det — d liga brödet så billigt och så rikligt - som möjligt för ma- ke och barn har varit en politisk fråga som kunde tränga in och bli förstådd i varje litet hem, av var- je moder.
1-ini.
borde då icke de staternas problem, de brännbara tvistefrå- gor, som kanske lin mer direkt komma att gälla dessa käras väl och ve, gripa med en aldrig känd oro.
Och även med en aning om den makt i samhället kvinnorna kan och måste kunna bliva.
att Lady Astor, konservativ Mrs Wintringham, liberal Miss Margaret Bondfield, arbetarpartiet Miss Dorthy Jewson, arbetarpartiet lär däri de uppmanades precisera oberoende av vilket parti de till.
sin ställning till frågan om sam- hörde.
Åtta av de 35 uppställda kvinn- ma medborgerliga villkor för liga parlamentskandidaterna ha kvinnor som för män.
nu korats att taga säte och stäm- ma i the House of Commons.
De förut varande tre äro samtliga om- rörd.
Detta att kvinnorna, - när de enast i h i t t missnöje mot den nu- nu verkligen velat förmått — bli vii rande regeringen, som ingen- utslagsgivande, är så mycket märkligare, som det i den medbor- gerliga likställigheten ännu fattas en hel del i det demokratiska Eng- land.
Åldersstrecket är för män 21 år, men för kvinnorna ännu så kvinnor, har intet nödhjälpsarbete ” Propriety ” och mrs Hilton Phil- länge 30 år.
A v landets 12 miljo- ordnats åt dessa arbetslösa arbe- lipson " Variety ".
Den sistnämnda ner kvinnor över 21 år är endast terskor.
Många ha de enande an- var nämligen för sitt giftermål en varit och från i miljoner väljare.
Under val- gelägenheterna kampanjen förelades samtliga kvinnoorganisationernas högkvar- partiledare, Baldwin, Asquith och ter utgick maning till samling Ramsay Mae-Donald frågeformu- kring de kvinnliga kandidaterna, fått några kvinnliga ledamöter i Lady Terrington, liberal Den engelska författaren James Douglas ger i Sunday Express ett starkt och gripande uttryck för det hopp om världens räddning som män i skilda länder - kan- Mrs Hilton Phillipson, konservativ ske de mest klarsynta och mest parlamentet.
Valda äro miss Su- allvarligt manliga - fästa vid den san Lawrwnce, miss Dorothy Jew- nya tidens nya kvinna.
” Kvinnans politiska uppfostran son och miss Margaret Bondfield.
Den senares märkliga levnadsöde man, ” de måste lära sig tänka för ägnas några utförligare rader på sig själva.
Manliga ideal och annat ställe i dagens tidning.
De återstående två av de åtta manlig politik har förvandlat Eu- äro lady Terrington, liberal, som ropa till ett Gehenna.
Kvinnorna även 1922 stod uppställd till val, ha den del i detta, att de fött de men då ej gick in, samt hertigin- härliga söner, som under fyra blo- diga år massakrerades och döda- nan av Atholl, konservativ.
des.
De hade ingen del och intet kan man säga — det veto i de rådslag, som ledde till Det var lagliga brödet, som denna gång det ohyggligaste kriget i världens förmådde kvinnorna i hus och historia och till den hårdaste fre- hem i England att gå till valur- den i världens historia.
Man har icke rätt att tro att de norna.
När man v e t hur oerhörda skatterna varit, hur de nästan skola skapa historia på detta sam- ma sätt.
De hava ännu icke haft brutit ryggen på dem som skulle Nu hava de fått bära dessa — och hur de dock bu- sin chanc.
rits utan högljudd jämmer - för- den. ” —
En g a n d avvi s ar tu I I ar n a.
" Pacifistiska drömmar. "
Världskriget och freden ha ska- för folken i vår världsdel, om de pat ohållbara förhållanden vid fortsätta att på samma sätt som Valen i England ha lett till Östersjön för de två stora rikena hittills sköta sina mellanhavan- gerns lika oväntade som fullstän- Ryssland och Tyskland.
Om det-, den.
Förhållandena vid Balticum diga neder la^- Baldwin och hans parti ha förlorat närmare 100 ta välbekanta faktum erinrar å t e r reglerades efter principen om fol- svenska pressen denna gång med kens självbestämningsrätt men mandat.
Med en majoritet på en italiensk diplomat och militär omkring tre miljoner röster har greve Gravina som auktoritet.
nationen avvisat den föreslagna Dessa två stora riken voro efter tullpolitiken.
Det är en dom så kriget ur stånd att motsätta sig förkrossande att den icke kan segrarnas villkor, men den dag de missförstås och den framstår så- återhämtat sig, skola de, heter det, som ännu mera avgörande när försöka att rätta till förhållandena man betraktar den mot bakgrund den av de förhållanden under vil- att mera passa dem själva Eu- ka valen tillkommo.
Från Bald- ropa har därför att förutse sekel- win och hans parti sökte man på långa strider kring Östersjön allt sätt lägga t i l l rätta för sig, Och s v å r l i g e n heter det i slut- tet att de stater som ha något att så att segern skulle komma redan klämmen skola då de folk, som frukta av omregleringen eller av på grund av de yttre förhållande- under världskriget gjorde sig f ö r att striderna blossa upp på nytt na.
Den brådstörtade upplösnin- tjänster på sin neutralitet och nu böra tillämpa samma politik som gen av parlnmentet och den korta invagga sig i pacifistiska dröm- Frankrike mot Tyskland nu.
tidsfrist, som tillmättes för val- mar, kunna hålla sig u t a n f ö r Frankrike såsom den som diktera- Försvarsfrågans kampanjen visade tillräckligt tyd- aktualisering de freden, söker med alla medel ligt att överrumpligen ingick hos oss gör framförandet av den förhindra eller åtminstone fördrö- som ett icke oväsentligt led i be- grevlige diplomaten och militären j a den dags ankomst, då de beseg- över hur den mest just nu mycket förklarligt.
Det rade staterna se sig i stånd att vå- räkningarna fulländande framgången skulle är blott märkligt att den svenska ga en dust för att få omgjorda ar- vinnas.
Till detta kom att hö- försvarsvänliga pressen låter glo- rangemangen från Versailles St. gern sedan ganskr, länge tillbaka san om pacifist iska drömmar stan- Germain och Trianon.
torde ha Varit beredd på att par- na på det svenska fosterlandet Man lir i svenska pressen all- lamentet skulle komma att upp- Den är menad som ett kombinerat mänt ense om att Frankrike för Iösas och nya val förrättas Den skälls- och varningsord, och kan- en vansklig politik.
Varför det?
har såldes haft gott om tid att ske förlåter man för värdet av Ut från det tankesätt som b e h ä r - planlägga sin kampanj och fylla .varningen obehaget av skällnin- skade världen före och under gen.
världskriget, och som fortfarande stridskassorna.
Emellertid skulle det kunna ha även i svenska pressen anses som Men intet av dessa taktiska steg har hjälpt.
Nederlaget har kom- en smula intresse att skärskåda ut- det enda, som tyder på verklig- mit med det oundvikligas hela trycket " pacifistiska drömmar ".
hetssinne är den franska politi- tyngd.
Trots hårt medtagna kas- Det visar sig då vara resultatet ken logisk, beundransvärd kon- sor har arbetarpartiet hävdat sin av en begreppsförvirring, i vil- sekvent orädd och verksam Den utgår från och vilar på det numerära ställning bland väljar- ken ingår ett visst moment av fri- na och av vallyckan gynnats med villigt missförstående - en den antagandet att Tyskland inte blott en mängd nya mandat.
Samtidigt allra svåraste form av förvirring, vill vinna rättelse i fredsavtalen ha i den mån dessa äro att betrakta ha de återförenade Iiberalerna ty h j ä r n a n ryckt fram med verklig kraft De- samarbeta för att åstadkomma som orä orät färd g i a rdiga från opartisk sk.
ståndpunkt sedda men dessutom ras röstetal visar en ökning av ic- den.
ke mindre än 250,000 medan ar- Om vederbörande när han talar vill hämnas ge igen, som vilken betarpartiets motsvarande siffra om ett folk invaggat i pacifistiska som helst buse trängtar att ge igen är 114,000.
Trots den stora ök- drömmar, menar ett folk, som ett slag hellre än på annat sätt kompenseras för sveda Och värk ningen ha liberalerna likväl icke somnar in och missköter sin fått så många nya mandat som litik och sitt försvar under illusio- För en sådan revansch för revan- arbetarpartiet, Det är majoritets- nen att ovädren i världen inte an- schens skull fanns vid vapenstille- valets avvigsida, som visar sig.
gå eller komma att beröra det (fin- ståndet icke någon enhällig folk- Denna gång har även denna val- nes ett sådant folk och är det må- mening i det av kriget utplågade Tyskland Frankrike håller p &amp; metods förmåga att skapa en re- att skapa den och har nu efteråt geringsduglig majoritet slagit fel.
lätt att framlägga bevis för sin Ur valet ha framgått tre i stort sak och motivering för sin poli- sett jämnstarka partier, av vilka intet är regeringsdugligt utan tik.
Nu har det naturligtvis sina stöd.
Den gamla snöräta parla- folk i säkerhet att de snarare skys stora risker att ändra politik med som bak- ett folk, som bragts till förtvivlan mentarismen med en klar majori- som olycksprofeter.
tet och en lika tydligt franitriidan- grund för sina bemödanden bru- och raseri, det är det djupt tra- de minoritet är - för tillfället ka de just dra upp de hotande giska i situationen Hur kunna de åtminstone - försatt ur spelet framtidsperspektiv, som stå fram- egentligen klandra Frankrike, Naturligtvis framkallar detta en som strängt taget själva röra sig med samma begrepp och utgå från ganska stor förvirring i läget In- I samma grundsatser som dem, vil- gen av de tre kan regera ensam genom en expeditionsministär och ingen vill regera tillsammans så fall lär det inte dröja länge ka Frankrikes Iedande män till- med någon av de andra.
Sam- förrän landet åter får gå till val lämpa De äro icke av dem upp- röre mellan olika partier har hit- Det talas redan om förberedelser funna för denna situation.
Poin- tills knappast ingått i den engel- för detta och påsken nämnes som caré för blott gani; nnldags politik.
ska politikens medvetande.
Kri- den sannolika tidpunkten Man Det enda ovanliga är kanske hans pet medförde visserligen en koali- är tydligen beredd att icke sky brist på sentimentalitet, och hans tion, som man även sökte upprätt- några ansträngningar för att få fruktansvärda omänskliga konse- hålla efteråt, men i fjol hade man fram en klart regeringsduglig ma- kvens hunnit bli så utledsen på denna joritet.
Paci fisterna representera ett parlamentariska anordning, att nytt tänkande och en helt ny själs- Även om den stora kraftmät- riktning.
man till varje pris ville bort från De kunna tänka sig densamma Det blev nästan ett ning som nu ägt rum icke med- möjligheten av att det baltiska fältrop under fjolårets valrörelse fört tillräcklig vetskap om r e m problemet skulle kunna regleras att slå ned koalitionen och hela som kan och bör taga regerings- Utan “ sekellånga strider vid Öster- den tankegång som en sådan byg- ansvaret, s % har den givit ett s &amp; sjön ” Att söka bryta suggestio- ger på Koalitionen var helt en- mycket mera avgörande besked nen, den månghundraåriga sug- kelt en åsna och för att riktigt vi- ifråga Om tullarna- Utgången tor- gestionen, att krig är det sista or- sa hur dum den Var, framställdes de även få betraktas som ett miss- det mellan folken, s (~ de som sin den av karikatyrtecknarna med troendevotum mot utrikeslednin- uppgift.
gens Iåt-gå-politik.
Någon har Motsatsförhållandet är icke det- två huvuden.
Nu står man icke desto mindre sagt att det är Poincaré Som lidit ta: pacifistiska drömmare mot inför den utsikten att få se odju- det största nederlaget vid de en- försvarsvänliga verklighets -- ret vakna upp från de döda Detta gelska valen.
Måhända skall det- niskor.
Det är detta: en gammal är intet Iovande framtidsperspek- ta också visa Sig bli fallet.
Går värld mot en ny, gångna skedens tiv och man värjer sig också för uttalandet i fullbordan så myc- föråldrade åskådning mot framti- detsamma i det längsta.
Möjli- ket bättre räddar man sig tills vidare Liber hö- I ', po- gen värld
Statsmini stern D e n svenska p e n s i o n s fö rsä kr i n g e n. började sitt stora tal i n f ö r Upp- sala s t u d e n t k å r med att k o n s t a t e r a att någon o l i k h e t m e l l a n de tiska partierna i vårt l a n d ej före- funnits m e d a v s e e n d e på v i l j a n att arbeta för f r e d s i d é n f ö r v e r k - ligande efter r ä t t e n s och billighe- tens bud och i c k e g e n o m vapen.
Den gamla j ä m v i k t s p r i n c i p e n som hade i n n e b u r i t ett skydd för de poIi- smärre E f t e r t i o år.
Av Anna Åbergsson.
s t a t e r n a e f t e r t r ä d d e s av on i n t e r n a t i o n e l l sammanslutning Nationernas f ö r b u n d Herr Tryg- ger anser dock icke a t t N.
F i n o m som res en ö v e r s k å d l i g t i d kan vara istånd på den att ge t i l l r ä c k l i g g a r a n t i för fre- med vilka lägre (24) % a sina avgifter den och rätten Varken p o l i t i s k t sig under det att för männen skulle beräk- eller e k o n o m i s k kan någon stat nas högre (30) i a inbetalda avgifter.
med säkerhet p å r ä k n a skydd och Jag för en meningen att i en kring borde en genien- hjälp från någon annan än sig obligatorisk s j ä l v.
D ä r e m o t skulle en icke ön- sam d skad u t v e c k l i n g av S. F. k u n n a beräk leda t i l l att en förbundsmedlem istället för a t t ha i n g å t t i ett inter- per i dödlighetshänseende da i övrigt särskilda riskgrupper.
upptogos i n a t i o n e l l t freds- och r ä t t s f ö r b u n d funnit s i g tillhöra en för s v ä v a n d e na ' Intet sina söner på slagfältet Vi böra Det är därför glädjande a t t nu finna a l l t s å icke söka skydd i avtal med e t t erkännande för dessa synpunkter i Gösta makter utan stödja oss på generaldirektör Bagges Svensk Tidskrift.
vilket bemötande iterfinnes i septembernumret av Tid- skrift för den Svenska Pensionsförsäkr- ringen Han säger a t t ä v e n om den svenska pensionsförsäkringen ännu icke n ö d l ä g e t M e n heter d e t v i d a r e fullfullo fyller sina uppgifter, giva alla V i ha att efter m å t t e t av vår för- omständigheter vid handen att utveck- f ö r m å g a s k y d d a r i k e t och dess lingen g i r i rätt riktning och att man fred delta och endast detta m å s t e redan hunnit ett gott stycke pä väg mot den a v g ö r a n d e grundsatsen malet.
Allt är emellertid icke bra som vid vårt försvars ordnade Och det är.
angelägna reformer vänta allt- jämt på sin lösning.
i främsta linjen vill m a n m å s t e v ä g a r i s k e n att bli ned- jag nämna åtgärder för förbättring av k a s t a d t i l l f u l l k o m l i g r ä t t s l ö s h e t i kvinnornas avgiftspensioner - - ett ofritt samhälle mot de person- Skulle vi även kunna hoppas på att de liga uppoffringar, som gjorda i tillskott från det allmänna, som nu ut- går med högre belopp för man än for tid kunna avvärja faran Sveriges kvinna i framtiden skulle beräknas lika, välfärd kan endast bevaras genom ginge utvecklingen säkert i rätt rikt- utomordentliga åtgärder från fol- ning.
Med en mer och mer rättvis syn kets sida D ä r v i d f o r d r a s f r a m - på problemet kommer det att te sig för allt samförstånd o c h e n i g h e t.
omöjligt för det ena könet att tillskansa andra egen k r a f t och f r e d s v i l j a Men h ä n s y n måste tagas icke e n d a s t till d e t farofyllda u t r i k e s p o l i t i s k a läget utan även t i l l det finasiella ' vara i sig statsmedel Att hela folket står som en man när d e t gäller att bevaka våra in- t r e s s e n u t å t och s t ä r k a vår i n r e nen till och med såsom åldringar och sjuka hava större behov än kvinnorna.
ställning.
Det är i n g e n ljus tavla s t a t s I ministern m å l a t men lämlig som De fri nade böra slå rakt om pension försäkringslagen b a k g r u n d t i l l vädjan om att natio- nen och e n s k i I d a s p ä n n e r s i n a yt- dom dller ålder hava en hopsparad liv- ränta att falla tillbaka på kan väl in- gen anse annat än gott, men det måste ske med tvång.
Den av professor Bag- ge i ovannämnda artikel förordade fri- villiga försäkring med statsunderstöd skulle vara av föga betydelse, ty ingen tror i ungdomens och hälsans dagar att han skall uppleva den dag då hans egen arbetskraft skall komma att svika.
Dag- ligen hör nian upprepas samma över- mod: aldrig blir jag 67 år och far någon nytta.
av det där, bättre vore det att nu få använda slantarna till allt jag b e h ö v e r Att försäkringen måste på- tvingas är alldeles säkert Äro statens pensionstillskott att med fattigvård lämställa Professor Bagges nästa anmärkning vänder sig mot statstillskotten till för- säkringen, som han anser icke alls i grunden skilja sig från fattigvård, i syn- nerhet som de fastställas enligt behovs- principen.
Det är här pensionsnämn- derna ha sin uppgift att för de pensions-, sökande framhålla att pensionen icke är fattigvård, utan en rättighet som en- ligt lag tillkommer den, som sig ärligen försörjt genom livslångt arbete.
Att statens tillskott till pensionerna icke tilldelas alla utan utmätas olika efter v a r s ens egna tillgångar, är ju helt beroende på att statens utgifter för försäkringen i annat fall skulle bliva allt för betungande.
I den tyska m. fl.
länders försäkringar, där statstillskottet utgår till alla med ett bestämt, fixerat belopp, omfattar försäkringen endast lö- nearbetare och affärsanställda, men hos oss, där försäkringen omfattar hela be- folkningen, måste statstillskottet reser- veras för de fall som äro därav mest i behov en utsträckning kan ju dessutom ' tänkas ' f ö r framtiden.
Den.
som genom duglighet och spar- samhet eller tur och goda kon- junkturer lyckats få ett överskott ut- över de belopp pensionsförsäkringsav- gifterna avtvinga för ålderdomspensio- nen han går härigenom miste om det tillskott t.
som övriga pensionärer får detta tillskott minskat.
Men detta förhållande får icke medföra att tillskotten beraktas såsom fattigvård.
L i k a litet som man betraktar den del av en statstjänstemans pension, som ut- betalas på grund av statens tillskott till!
.
~~- är fortfarande fattighuset.
De.
som äga Pensionstagarna reda sig utan att anlita självkänsla, underkasta sig hellre för- fattigvården, på pensionsbeloppen, som, sakelser in till svältgränsen än de an- enligt de grunder som tillämpas från lita fattigvården och detta kan väl icke 1922 utgå med pensionstillägg av högst anses annat än sunt.
2 2 5 kronor for man och 210 kronor för När för närvarande inom en av stads- kvinna.
1922 uppgick antalet pensions- kollegiet tillsatt kommitté diskuteras tagare till 264,000.
Av dessa uppburo en omläggning inom Stockholm av hand- 16.000 endast avgifspension, cirka läggningen av pensionsärenden med tan- 245.000 pension enligt de äldre bestäm- ke a t t uppdela de pensionssökande i melserna (pensionstillägg högst 150 kro- sådana som endast söka avgiftspension nor for man och 1 2 0 kronor för kvinna) utan tillägg av statsniedel och sådana och endast 2,500 pension enligt de ny- som söka pension?
med pensionstillägg are bestämmelserna och vilka därför behöva deklarera sin ekonomisla ställning och hänvisa dem till olika lokaler och ansökningstider, Statens kostnader mindre än som beräknades vid lagens anta- är det ett steg i riktning att fråntaga pensionen det hedersamma draget.
Kun- gande 1913. na icke de som under livet lyckats upp-, / om vi således fortfarande hop- förändringar i lagen i nu antydd frisinnad vid de anlopp: som nu från högerhåll göras mot Men terska krafter till försvar för hem och härd och a l l t vad som kan innefattas i ordet f o s t e r l a n d.
Statministern s t r ä v a r med kraft och energi mot att l y f t a försvars- frågan över partierna Men på å ng måste varje pensionsförsäkringslagen d e n p u n k t där h a n r e d a n k o n - staterat enighet mellan p a r t i e r n a d v. s. i arbetet för f r e d s i d é n s för- gren av socialförsäkring grund.
slå vakt om lagts p i rätt verkligande och vapnens nedläg- gande där lämnar hans tal i n g e n vägledning En feluppfattning om vem som Hur skall man praktiskt och re- får nytta av p pension realistisk bäst tjäna fredens sak Hur skall försvarsfrågan b l i v a en En vanlig missuppfattning freds- icke en stridsfråga.
Där att t de pensionsförsäkring lämnar oss s t a t s m i n i s t e r n s for- samtidigt med skatten av enskilde.
komma de sjuka och fattiga melt g l ä n s a n d e o c h medryckande till.
del I.
form av pension; man upp- tal i lika stor o v i s s h e t som f ö r u t fattar det som en skatt till allmänna ändamål Pensionsavgifterna äro Icke några avgifter till allmänna ändamål utan försäkringspremier.
som komma, endast inbetalaren personligen till godo i form av livränta från 67 års ålder el- ler dessförinnan vid varaktig arbetsoför- måga Den soni underlåter att betala sina pensionsavgifter drabbas person- ligen härav genom minskning av den blivande pensionen.
Avgifterna äro s i - ledes likställda med de premier man in- i betalar till en livränteanstalt för att till- försäkra sig invaliditets- och ålderdoms- pension.
Skillnaden är endast den att avgifterna äro obligatoriska och således närmast jämställa med de pensions- I avgifter som s t a t s jänseman äro skyl- diga inbetala för sin pensionering.
Att åstadkomma att den enskilde sparar en del av inkomsterna under hälsans och arbetskraftens dagar för att vid arbetsoförmåga pä grund a v sjuk- ~ ~ ~ ~ ser.
skall man säkert förstå att det i folkmedvetandet anses hedersamt att ku kunna bevilja pen pension men nedsätt i an- de for personIighetsvärdet.
a t t behöva anlita fattigvården Generaldirektör af Jochnick citerar i sin ov ovanämnda artikel en erfaren kom- munalman som skriver Jag har ofta gjort den erfarenheten att så länge en människa kan från annat håll skaffa sig vad hon behöver även om detta är torftigt och knappt just detta strävan- de, denna omsorg om det n ö d ä d i g a, ger en färg och ett innehåll åt hennes liv, som bidrager att uppehålla intresset och krafterna i hög grad.
Har däremot fattigvården fått taga sig an henne fal- ler hon gärna ihop, hon har ingenting mera att sträva för Just den hjälp till självhjälp, som pensionstilläggen äro, är därför av den största betydelse Det är icke och bör icke få bli den allmänna åskådningen, det som nyligen uttalades av en av Stockholms pensions- närmndsordförande nämligen a t t den pensionssökande måste känna att pen- sionstilläggen äro fattigvård, ett tillskott t han f:ir av allmänna medel på grund av fattigdom allt som säges den pensions sökande för att franiställa det annorlun- da endast förvirrar begreppen Varje människas livsgärning bör vara d upp- skattad att den möjligör för henne att existera även sedan arbetskraften är bruten.
på landsbygden betraktas pen- sionen som en rättighet, fattigvården som en nådegåva och ålderdomshemmet pensioner.
som utgå med tillägg let - oberäknat tull och 6 % ränta å statens i monopolet nedlagda kapital till cirka 52 miljoner kronor och de av staten bestridda kostnaderna för pen- sionsförsäkringen till cirka 23 miljoner kronor.
Under år 1922 inbetaltes i pensions avgifter omkring 2 5 miljoner kronor.
Professor Bagges anmärkningar mot fondbildningen och den minskning i ka- pitalbildningen för produktiva ändamål, som han fruktar skall bliva en följd härav skall jag återkomma till -, Redan nu äro pensionerna i ~ många fall tillf tillfredställande Ä n n u men I jämn varit: kraft Iats av års den ålder kunna bedömas nen på land deras försörjning särs aga egen eller fritt uppåten bostad
Kronprinsparet Gift lärarinnas bo- välkomnas.
stads f ö r m ån er.
na i tungans offentliga bruk, har på olika vägar i stillhet tillägnat sig en träffande uppskattning av denna fåvitska meddelelsemetod.
Skarp iakttagare skulle må- hända varsna begynnelsen till en liknande utveckling hos en och annan a v de nationalkyrkor som stammar från femtonhundratalsets Men om än en kättarrörelser.
aning har dagats att ögonlust och Följande notis har cirkulerat i både Blommor och textad adress.
huvudstads- och landortspressen.
En Från 300 socialt och kulturellt intresserade kvinnor i Stockholm.
insändare har bett om dess införande for vidare belysning.
Vid ankomsten till Stockholm på tis- » En intressant principfråga har dra- dagen mötta kronprinsparet av en hyll- gits inför länsstryrelsen i Hallands län ning från medlemmar i styrelserna-för sociala och kulturella kvinnosamman- fråga Om ved- och bostadesersättning slutningar i huvudstaden i form av en åt tjänstgörande lärarinna, som är giit liturgisk vällåtsprakt osvikligt större blomsteruppsats, åtföljd av en av med lärare p i samma plats.
Kyrko- och övertalar själar består a l l j ä m t fröken Berta Svensson på pergament skolrådet i Stavsinge socken i Halland hade nämligen beslutat att fråntaga två kyrkoprogrammets huvudnummer te-stad adress småskollärarinnor i socknen vilka äro i en föreläsning, kuriös gengånga- Adressen, som på framsidan prydes re frå den livliga epok då djärva av kronprinsparets krönta namnchiffer gifta med två folkskolelärare i socknen n och vilka alla tjänstgöra där, ved- och Det är min inbitna vana att mär- nutidens jäkt, brist på ro och sam- hyresersättning för deras bostäder.
Ra- nyläror skulle proklameras med I ka ord, och när jag i somras hör- ' ling, olust att lyssna O. s. v. Det inte minst sällsamma med polemik och mäktigt dunder och Gustaf Adolf och Kronprinsessan det framhöll nämligen, att det kunde de någon avvärja en absurd ifrågasättas lämpligheten av extra för- modan med den ålderdomliga frå- föreläsandet är att det utvecklade dunkas in i förvånade skallar som louise tacksam och glad förvissning att i I måner därför att en förskolelärare gif- ter sig med en småskollärarinna, och sen “ utveck n i l gen ” du sett mig flyga? ” an- sig till allestädes närvarande in- aldrig hade likt katekes, Det var det riktiga och sann- H.
K.
H.
Kronprinsessan få hälsa en framhöll- att det tvärtom borde bli mot- teckande j a g fallet i det hjärnfack situation i samma mån som analfa- skyldiga Ordet, i lyckliga fall av lika socialt intresserad människorvän.
satta förhållandet, då det näppeligen som Sverige redan har lyckan äga i H. som förvarar exempel på d e n betismen ansågs avta och tryck- mänskliga själsmekanismens trög- I pressernas id stegrades Här spå- det slag som mänskorna kommer K.
H.
Kronprinsen, bedja underteckna.
kan tänkas annat än att skolarbetet nib- skilda sociala och kultrurella om- ste i någon mån bli lidande av, a t t gifta het i vändningarna, Nerver och ras någon analogi med i n u s t r i n, att gång tråna har besinnat efter även sig när på tryck- de de, råden verksamma kvinnor i Stockholm lärarinnor tjänstgöra.
Det förhållandet sinnen anpassar sig ovillkorligt vilken ju inte heller framkallas pressens möjligheter Upplysning att få frambära en vördsam lyckön- att båda parterna få tjänstgöra och uppbära oavkortade löner syntes vara skan och varm välkomsthälsning till livets accclerando, som en av konsumenternas behov men väl en så stor förmån, att då anspråk fram- Det förblir såväl som dikt skall man be att Lizinka Dyrssén stadshäst vänjer sia vid biltrafik, av producenternas, ställas som nu skett, dessa betecknas Ann-Margret Holmgren.
men föreställningar, uppfattnin- dock lättfattligare, att allmänheten få hemskickad, men det agitato- såsom mindre tilltalande och föga rim- Signe Bergman.
gar, ideér kretsar släpigt långt låter sig pånödgas umbärliga riska, upprörande, skakande ordet liga.
Vid kyrkosf5mma med försam- Ruth Gustafson.
lingen vann emellertid kyrko- och skol- bakefter i en skymningsvärld av bruksartiklar lin att den köper sig utslungat i en trollbunden folk- ebba von Eckermann, en föreläsningspubliks vedermö- skara är att räkna bland livets ridets beslut icke majoritet.
Det är döda faktas vålnader.
Ingeborg Walin. » detta stämmas beslut, som nu över- finare fester.
Så pittoresk och i vissa hänseen- dor och förödmjukelser.
klagats. » Det Ordet jag menar är ett för- Men det är fråga om något mer den hygienisk denna vår läggning Insändaren tillägger: DA bostadser- är vållar den dock pinsaninia olä- än affär.
Ingen verksamhet Övas kroppsligat ord, en mänska i sättning ingår i de lagstadgade löneför- genheter som ackumuleras genom gratis i så väldigt omfång som helfigur, besatt av eloqnentians UTLANDET.
I Holland anses att brittiska tullar månerna, är det ju osant a t t beteckna.
seklerna och stockar sig till ett föreläseriet.
Varje sammankomst och ande, med skönt pingstens agerande flamma i alla linjer över skulle innebära en fara för Europa.
Ne- dem såsom » extra förmåner » och,) min- skulle genom att införa dre tilltalande och föga rimliga an- martryck över samhällslevernet.
med självaktning i en halvvägs som den bissaraste av dessa ata- offentlig lokal får lov att helgas hjässan Det är plastik, sång, dans protektionistisk politik, - förklarar f. språk ».
Skulle det mot förmodan kom- vismer förefaller mig det ända- genom en dylik akt, Nya säll- och skådespeleri olösligt i &amp;.
All finansminister Treub endast skada ma att gå därhän, att den igångsatta kampnajen lyckas, och kommunerna sa- mållösa bruk av talorganen ge- skap stiftas dagligen för att viga annan konst blir mager och fadd sina koloni- och sjöfartsintressen.
lunda genom att anställa gifta Iärarin- * nor kunna inbespara avsevärda belopp nom vilket kulturmänskligheten sig åt denna primitiva kult.
Up- mot denna, ingen förmår hänryc- I Italien har Mussolini uttalat sig för torde nog talet » om olämpligheten tillkännager sin fortfarande oför-, penbart har det gått skrock i fe- ka så fullständig illusion som den- måga att dra konsekvenserna av nomenet, som det plägar hända na i sin ögonblicksflyktiga stund.
att regera helt utan parlament, såsom att anställa gifta lärarinnor i skolans När härligheten är över känner varande för land och folk det tjänli- tjänst » helt säkert upphöra!
Gu tenbergs uppf inn i ng.
med åldriga och dunkla sedvänjor man sig förbråkad, knäsvag och gaste och bästa.
v i vadar i trycksaker, men v i utan fäste i det aktuella livet.
beter oss alltjämt som a n a l f a b e t e r För den tillfällige och lösgjorde salig som efter nionde symfonin, V i äger en magisk megafon s o m åskådaren har denna arkaiska ri- och man vacklar sin kos med ett ljudlöst utstrålar all världens tual naturligtvis ett nervkittlande lysande minne för livet.
Inte tan- ter till vår kamamre, och vi rusar intresse likt det en profan erfar kar, inte ord står kvar, bara toner, hjordvis ut i kvällsdusket för att i, vid spiritistiska seanser, men han eld och linjespel.
Men en smula ängsligt är det allsköns omak prisge våra öron åt skall i regeln finna den präglad en enskild stämmas våldtäckt.
Hur av den glädjelöshet som tillhör en med trollkonstnären, ty den måste Om än boren ängel, som Paganini hjälplösa och andligen fattiga vi schartauansk högmässa.
Ja d e t sitter där inför katedern!
I våra slår knappast fel: dessa mänskor ha förskrivit sig åt Lucifer.
händer har aldrig ett tidningsblad lider, och de törs inte vidgå sitt prasslat, om andra böcker har vi kval.
De tror sig begå en av kul- aldrig hört talas än manusskript turen obevekligt stadgad veremo. / -.
folianter fastkedjade i k l o s t e r och de fattar inte vad deras bibliotek, århundraden har fallit oklara vånda vill säga dem: att som ytterplagg från våra medel- de hembär ett groteskt offer, åt död .. tidssjälar.
Högädel och vällärd fjärran förfäders illiterata andar.
Inom den svenska arbetarrörelsen synes oss då den person som har Mot det allmänna framhärdan- gåvan att stå upp och föreläsa nå- det i vidskepelsen avsticker eget åren de got instruktivt ur medhavda pap- nog universiteten och parlamen- terna.
Hennes entusiarm och uppoff- guld, är av följande ronprins prins å för- \ I ' ' en, - av rös- Kata Dalström tjugo de mest kända personlighe- spelas d a g l i g a på miljontals sina ursprungsmärken från press- talet tillhört partiets ledning, hade hon anslutit sig till kommunisterna punkter av globen.
Detta måste lösa tider och allt ännu rör mas senare Var vid sin död 6 j år, GUNHILD B E R G H.
timismen.
E f t e r de många, som krävt en större plats för kvinnan inom samhället, ökade rättigheter och nyn yrken, komma nu andra, som i sin tur förklara att hela den Kriget och dess många onda ligt f å t t en helt annan syn där- na rörelse varit felriktad och full ' följder hava överallt fött en läng på skeptiskt betvivlande nyttan av de grövsta misstag, att de följ- tan tillbaka till tider, som varit, av sina egna och andras ansträng- aktligen gjort långt mera skada en önskan att återuppbygga det ningar att, som det nyss hette, än gagn.
En av dem, som ivrigas: nyss n e d r u t n a en åtrå att klam- “ skänka ljus åt massorna ”, Gene gjort sig till talare för den upp- ra sig fast vid ideal, vilkas intig- rationen av i går hade en utomor- fattningen är den italienska för- het man strax förut förkunnat.
dentlig respekt för “ utvecklingen ” fattarinnan Gina Lombroso.
Gina Man kan iakttaga detta fenomen och en allmän tro på att en för- Lombroso lir dotter till den be- på alla möjliga områden.
Inom lit- ändring alltid i och för sig med römde antropologen Cesare Lom- teraturen dominerar d gott som för något gott.
Generationen av broso och gift med historikern överallt ett religiöst intresse, som i dag förefaller snarare överty- Guglielmo Ferreo.
Hon är fil.
under den närmast föregående pe- gad om att en förändring oftast är och med.
doktor och har tidigare rioden varit bannlyst därifrån.
I n - liktydig med en förändring till det utgivit ett biografiskt verk över om politiken kan man likaledes i siimre.
fadern samt en del smärre skrifter skilda länder observera en stigan- Det är icke underligt att denna i sociala frågor.
19-1 kom hennes de misstro till fokrepresentatio- allmänna strömning gör sig gäl- hittills främsta arbete, L ' anima nerna, och en avgjord förkärlek lande också vid diskuterandet av della donna, som framkallade till det styrelsesätt som fordom, det speciella sociala problem, som mycket intresse här i landet och med rätt eller orätt, benämndes kallas kvinnorörelsen.
I all syn.
som sedan översatts till flera upplyst despoti.
Människor, som nerhet, Bom på detta område över- språk, bl.
a nyligen till svenska.
tidigare högljutt predikat folk- huvud en reaktion vore naturlig Och som ett komplement till den- bildningens välsignelse, ha p l ö t s - efter den tidigare stridsglada op- na bok föreligger sedan några En italiensk antifem inist.
veckor tillbaka en ny, betitlad L a glömmer detta och själv både som donna nella vita.
analytiker och rådgivare faller of- Redan dessa titlar äro signifika- fer för den böjelse att generalise- tiva.
Feminismens största miss- ra, som hon hos feministen finner grepp är, enligt G.
L., det att " den så klandervärd.
velat hjälpa kvinnan utan att de- Den väsentligaste skillnaden finiera den kvinna den ville hi- mellan man och kvinna, enligt springa " och att den därför utan G.
L., är den att mannen är ego- vidare förutsatt att de hjälpmedel, ist, kvinnan altruist.
Mannen kan som den angett för " la donna vi- vara fullt tillfredsställd med a t t rile ” också skulle kunna brukas av leva blott för sig själv, kvinnan " la donna femminile ".
Och hon kan aldrig vara lycklig ensam, förklarar det vara sin största för- hon måste ständigt offra sig för tjänst, att hon insett detta miss- andra, uppgå i andra.
Denna hu- tag och sökt att undgå det genom i v u d o l i k t betingar sedan &amp; &amp; an- att begynna med en psykologisk dra.
Kvinnan saknar förmåga av analys och först därefter giva de abstrakt tänkande hon intresserar råd hon anser vara av nöden.
sig ondast för det konkreta.
Hon F ö r f: s kvinnoanalys är mycket behärskas i långt högre grad än utförlig och ofta nog skarpsinnig mannen a v sina passioner, hon är och trä ffande, men den syftar till mindre tolerant, mindre opartisk, att tolka blott ett slag av kvin- samtidigt som hon är mer generös, nor, de som äro vad hon kallar mer aktiv, mer uppfinningsrik, “ essenzialmente mamme ”, d. v. S. mer outtröttlig, då det gäller fy- den moderliga kvinnan, hemmets siska ansträngningar.
Hennes k kvinna, och det vållar någon hov a v att intressera sig för an- oklarhet a t t förf.
alltsomoftast dra gör henne till bättre obser-
Tankar i Rom om kvinnan Ett illa ' lönat » yrke ».
och kulturen.
Det var vackert månsken när jag aftonen.
när detaljerna försvinna o c h gick över Colosseums arena till den Rom smälter ihop med campagnan har plats på första raden.
där Cæsar bru- denna utsikt en underbar charme Den märkvärdiga campagnan som kade sitta.
Jan fick suggestiva dröm- bilder.
Det brukar särskilt sena besö- alltid v väcker ens undran när man fär- Varför är den så ödslig?
kare fil, ty månens blåvita ljus över das däröver den gigantiska.
praktfulla ringmuren Man iakttar några boskapshjordar, n i - med alla dess valv och skimret från gra fattiga herdar och man hör talas den vida cirkusens historiska sand äro om de outrotliga banditerna Vilken om- förtrollning tiliräckligt för en vanlig givning för en metropol, städernas stad, Europas mest historiska centrum!
Var- fantasi.
Jag tyckte, jag hade Cæsar framför för tycker man D e n eviga staden ly- mig, omgiven av sitt lysande hov.
Jag ser rent symboliskt i solnedgångens urskilde snart, bland de andra fina da- ljus - på tidens campagna med dess merna vestalerna, Roms mest vördade ödslighet, boskap, herdar och rövare?
kvinnor, vilka ju som bekant hade sin Kristinnoma dödas inte Iängre p i reserverade hedersbänk vid Cæsars sida.
arenan.
Men har det stora steget från I R o m historia har jag läst att veta- vestalen till kristinnan varit följt av Jag får ofta brev från människor som lerna voro så förgudade, att om en döds- oavbrutna om ock små framsteg i kul- lidelsefullt be mig om det eller det, som dömd mötte en vestal på vägen till sin tur och känsla?
Eller har det blivit ligger brevskrivaren om hjärtat.
I de avrättning blev han benådad d e t fö- stillastående för kvinnan?
E t t andligt flesta fall kan jag inte göra det.
därför reföll mig som om dessa höga, rena vä- stillastående utan sökande efter ljus och att man måste själv känna något för den sendens ögon strålade av spänning o c h sanning?
Kvinnorna ha e j blivit, i sak man skall skriva om, ifall det skall stort sett, herdar eller rövare.
H a de bli något alls.
Det går inte att bara väntan på arenans fasor.
idissla en annan människas indignation I detsamma ' hörde jag ett väldigt ry- blivit boskap?
Vid en fest i S:t Peterskyrkan, Roms eller förnöjelse.
tande ett verkligt rytande.
strax förut hade jag tittat ned i de vilda dju- och världens Colosseum bland kyrkor.
Men i dag fick jag ett brev, som jag rens stora källarhålor, som rymde sänd såg jag en kardinal sitta på en guldstol Inte kan låta ligga Det v ' ar om en ningar från hela den då kända jorden.
på en upphöjning inom ett av de stör- flicka, som blev tagen av polisen härom Hon var Min inbillning var satt i gång nu skul- sta altarena.
Han var iklädd skär si- natten på Drottningatan.
le lejonen komma rusande och mätta denbrokad.
Samma färg lyste från en mager och blek och fattigt klädd och sin hunger med martyrerna.
Rytandet stor cirkel av övriga kardinaler.
De fö- hon skrek när man tog henne.
Hon kom från en hop glada pojkar, som reföllo som praktfulla blommor och tiggde och bad snälla snälla herrn låt stormade upp ur de lägre regionerna voro en del av ett det mest grandiosa mig på jag har det så dåligt ställt.
Hen- De roade sig med att leka lejon, efter- skådespel.
Jag vill minnas, att man nes ångestrop, när hon fördes bort, hör- som lekplatsen var så inbjudande.
Kan firade aposteln Petrus födelsedag eller des över hela gatan.
Brevskrivaren säger vidare, att det ske de övade sig för hägrande dåd som namnsdag.
Av hela mitt hjärta skulle fascistheroer.
Det är Iivligt i Colos- jag unnat den fattige fiskaren att se finnes intet annat s. k. civiliserat land seum under månskensnätter, turister illuminationen och höra musiken Men än vårt där sådant förekommer- Därom hela hanteringen, köpandet och säijan- från alla kanter och romerska barn i jag tror inte, han skulle velat vara med vet jag ingenting.
Brevskrivaren säger att polisen handlade olagligt.
Om detta det, ruskig och vidrig och då är båda alla åldrar, som visserligen tyckas sak- om vad som följde, när skådespelet var lika skyldiga och det hela ska na bestämda sovtider, men aldrig gott slut och publiken själv började agera.
vet jag heller ingenting Eller också är den nödvändig För mig står saken så här Endera b o r t Då skulle han trott sig förflyttad till humör.
o c h då finns ingen anledning att för- hedningar och fetischdyrkare Hans Mina drömbilder kunde inte genast akta dem som utöva den och behandla Länge förföljde mig syner av egen svarta basaltstaty blev föremål för vika dem - ena parten av dem - som orma Hans ena stor- nor ha inte under världkriget suttit och skjutsa undan dem i natt och grän- skräck och fasa Gladiatorer och mar- mängdens tillbedjan.
tyrer, dödade till publikens förströelse.
ta blev ägnad ett fanatiskt kys- som åskådare till fasorna på arenan der.
Äro dessa stackars kviinnor nöd- Finns det väl någon byggnad, som mer sande det lev en orgie av munnars fast kristinnor?
Säkert ha de lidit me- vändiga för vira fäder, män, bröder och än Colosseum kan ge intryck och aning ömhetsbetygelser mäns så väl som kvin- ra än vestalerna ledo grymheterna, manliga kolleger, så låt oss, trots allt, som verkade beklämmande och tack vare tillskottet i och tanke. '
vara renhåriga för en gångs skull.
Låt om mänsklighetens oerhörda grymhet?
Och samtidig känner man kanske där Men ändå.
d e m bo som annat folk och behandla ett avgörande steg framåt dem med den aktning som så för sam- livligare än annorstädes, att mänsklig- uppfostrade människor.
En präst stod, Ännu och värIdsteaterns blodiga cirkus-!
hället nyttiga och nödvändiga medbor- hetens sanna historia, det är den oänd- bredvid och skramlade med en sparbös- nöjen skola vara förbi Männens flertal gare ha rätt att kräva, Och ge dem ligt långsamma marschen från grymhet till medkänsla.
kristinnornas sönder- sa kyssen skulle betalas den ökade ut- önska att vi hunnit så långt om des- pension, när de bli gamla Gör ni en sikten till själen eviga salighet.
Sä- trasade kroppar på marken nedanför kert skulle den redbare aposteln med.
Partners Och har i vestalernas fötter det var bara några ökad blygsel och förkrosselse sett de öv- norna, skulle de oändligt mycket var- rätt till samma aktning som ni.
steg i avstånd.
I kulturens historia är riga utslagen av avguderi, som att mare hjälpa dem i deras kulturella Men att påstå först att dessa stackars det ett av de stegen, som betyda mest: mängden lag framstupa och kysste det frammarsch.
kvinnor äro nödvändiga och sen för- den om ock fattiga och olärda kristna smutsiga golvet därför att en kota av följa dem som skabbiga hundar, det är kvinnans framsteg i känsla framför honom själv där andsågs begravd.
den antika kvinnan, även i henne hög- Det är inte ett talesätt, det är ytter-.
ologiskt.
E n fatal förebråelse, som in-.
gen man hör kunna bära!
Dessutom sta bildning och förfining.
sta nödvändigbet, att kvinnan nu mer är det gement och fegt.
Förebråelser Colosseum hör till de ställen som, än någonsin blir en kulturens förkäm- lättare att bära likt människor, kunna ge ett sting i pe.
Alla de män och system, politiska Alla ruskigheter och sjukdomar, som hjärtat, vilket aldrig går bort.
Rom i och kyrkliga, som varit likgiltiga eller följer med det nuvarande systemet.
hela sin helhet hör till de platser som, likt fientliga mot kvinnans upplysning och detta systematiska människofördärvan- människor, förefalla illuminerade av utveckling, ha dragit Över världen ii- de, skulle kunna försvinna om skum- ett inre ljus.
Men det är ett minnenas dande och barbari.
som kunnat undvi- raskpolitiken upphörde.
Vaci som för- ljus, det är inte eldstoden om natten kas.
Många män ha i skyttegravarna därvar dessa stackars kvinnor, tror jag, och molnstoden om dagen, vilka skulle ' med sina liv fått plikta för sitt oför- mindre är deras yrke i och för sig - att stående av kvinnans kulturella bety- visa vägen till det förlovade landet.
sälja sin kropp kan j u knappast vara En av de mest besjunga utsikterna, delse.
Hennes vilja kunde vara ett värn så mycket värre inför var Herre än att över staden är från Monte Pincio.
Mot för livet och rätten.
Hur många kvin- ' I köpa kroppar - men medvetandet om att vara utstötta, förkastade varelser, en styggelse för både Gud och männi- skor, det är det som gör dem till vad de äro.
Det är inte synden i och för sig, som fördärvar en människa, ty vad är synd, utan känslan av synd.
Vilket bäst på hur utmärkt väl männen bära sina likartade laster, i känslan av att det icke är laster.
parterna I kväljande turister synes av Jag har alltid sett rött för ögonen, när jag hört dessa stackars kvinnor av- handlas.
I min ungdoms vilda opti- mism drömde jag om att hela otäckhe- ten skulle bort, har det tutats i mina öron av alla mina manliga vänner, av känsla nu beror solidaritet / den sämre läkare och av denna världens kloka att!
.
vator ä n mannen, men hennes och om det också ä r s a n t a t t hon b r i s t på reflexionsförmåga göra h a r tillgång till fler yrken ä n f ö r r, hennes konklusioner o f t a v ä r d e så är det samtidigt o f ö r n e k l i g t att lösa hon h a r svårare a t t bli g i f t, d. v. s.
D e n slutsats G.
L. d r a r a v den- a t t nå det arbetsfält, som f r a m f ö r na a n a l y s ar lätt a t t förutse.
alla a n d r a p a s s a r hennes instink- Grundolika som mannens och ter.
T y mannen ger s i g in i äkten- k v i n n a n s väsen äro det, böra även deras u p p f o s t r a n och arbetsområ- skapet endast motvilligt, det är den v a r a olika.
T i l l k v i n n a n h ö r den u p p f a t t n i n g, som födes ur G. bergfasta tro på den manliga d e t materiella livet, till mannen I d e t intellektuella.
K v i n n a n skall s självtillräckligheten.
H a n g i f t e r leva inom hemmet, d e t är den en- sig blott om han därmed r i n n e r d a v e r k s a m h e t s k r e t s, som kan bestämda fördelar Dylika vann skänka henne tillfredsställelse och han med större säkerhet förr, då möjlighet a t t f r i t t u t v e c k l a sina kvinnan inträdde i äktenskapet krafter.
Utanför detta är hon en väl utbildad därför och sedan kon- disharmonisk och dålig arbetare centrerade alla sinn tankar, allt F e m i n i s t e r n a säger G.
L., inre- s i t t arbete på hemmet.
H a n v i n - gistrera alltid som e r ö v r i n g varje n e r dem däremot men mindre sä- ny position som kvinnorna vun- kerhet tillsammans med en hu- n i t, men d e glömma i regel a t t an- stru, Rom är okunnig om ett hems ge a t t denna vunnits på bekostnad skötsel och som splittrar s i n a a v a n d r a, uppgivna positioner.
k r a f t e r mellan hemmet och a r b e t e K v i n n a n är på ett sätt f r i a r e, m e r utanför detsamma.
Den unga flickan bör därför, självständig nu än förr, men hon ä r mindre aktad mindre skyddad, enligt G.
L u t b i l d a s endast med tanke på den väntande uppgiften rom beslutat l e v a livet tillsani- som m a k a och mor.
Den nära till nians och som bindas samman av hands liggande invändningen: gemensamma intressen och ge- " Men alla bli ej gifta ", bemöter mensamt arbete.
Det är en upp.
hon med a t t påpeka att spi gott fattning, som ä r mycket vanlig som alla kvinnor bli det inom bon- hos detta d e t mest och på samma deklassen, därför a t t hustrurna gång det m i n s t rationalistiska a v där fylla sin traditionella, vikti- folk.
Mot vilken individ känslor- ga u p p g i f t inom hemmets arbets- grmenskap.
Och hon f ö r k l a r a r vi- dare a t t antalet äktenskap skulle inom a n d r a samhällskategorier bli långt större och dessa äkten- s k a p långt lyckligare, om det åter bleve brukligt a t t föräldrar eller a n d r a a n h ö r i g a utsåge en man för den g i f t a s v u x n a flickan.
Det är nämligen, e n l i g t f ö r f: s mening klokare och r i k t i g a r e a t t bygga upp ett äktenskap på likhet i frå- g a om levnadsvillkor, samhälls- klass, uppfostran etc. än på något så ovisst och föränderligt som känslan.
En viss s y m p a t i hör na- turligtvis förefinnas, men existe- r a r blott den uppstår säkerligen varmare känslor senare hos d e t v å na kanaliseras lir, enligt italiensk mening, a v underordnad betydel- se, blott a t t de kanaliseras mot nå- gon med vilken verkligen en för- bindelse kan komma till stand.
E n u p p f a t t n i n g, som visserligen ofta nog gör ett giftermåls ingående här i landet betänkligt likt ett kö- men som i v a r j e fall peavtal bland dess barn- och hemkära be- byggare skapar oändligt många lyckliga äktenskap.
S a m m a osentimentala å s k å d - ning kommer f r a m i alla förf:s ör- r i g a uttalanden om ä k t e n s k a p e t D e t säger s i g självt a t t denna des- illusionerade kritiker a v det mo- derna samhället är en motstånda- re t i l l skilsmässor.
F r a m f ö r a l l t detta hopp är barnsligt och f å n i g t visar oförståelse för vad saken gäller Man har sagt mig, och svurit därpå, att dessa kvinnor äro nödvändiga.
Nu ser jag ännu mera rött.
S i fariséer där!
Si Iåter er partner i förnöjelsen föras bort av polisen, gråtande, förtvivlad.
under det att ni vandra vidare oantas- tade Att lämna sin partner i sticket och klara sig själv anses t. o. m. bland tjuvar och mördare för mindre hederligt.
Uppför er lika ridderligt som skojarne, mina herrar av alla stånd och villkor, ingen nämnd och ingen glömd, följ er väninna i fängelset Vagabonde opponerar hon sig mot, a t t k v i n - nan skulle ha rätt a t t betrakta upptäckten av mannens otrohet som grund för skilsmässa.
G.
L. medger öppet att hon godkänner " den dubbla moralen " inom äkten- skapet.
Denna är enligt hennes u p p f a t t n i n g, en a v de fördelar man, som sagt måste tillförsäkra mannen för a t t få honom att bin- da s i g i ett äktenskap.
H a n må- ste få känna s i g f r i gentemot hustrun, men samtidigt måste han känna sig övertygad o m a t t de barn v i l k a s underhåll han åtager sig verkligen ä r o hans och därför a v henne fordra ohrottslip trohet.
S v i k e s h u s t r u n säger G.
L, ä r d e t t a n a t u r l i g t v i s sorgligt, men det ä r dock långt bättre för bar- nens skull a t t v i s a överseende och g l ö m m a den egna oförrätten och det är också, när allt kommer om- kring, långt bättre för henne själv, ty " skenet från en usel fo- togenlampa är dock bättre nn d e t fullständiga mörkret ".
Handslag mellan Tyskland och Frankrike i En fransk-tysk tidning planerad Det är snart ett Ar sedan i Pa- stöd av Internationella r i s bilddades en liten grupp av ningsförbundet det Internationella försoningsför- bundet kallad L a reconciliation.
E n skara på ett tjugotal bildande denna grupp på initiativ av för- bundets internationella sekretera- re.
De sammanhöllos a v den ge- rnensamma önskan att verka f ö r försoning och förbrödring med Tyskland.
och så bekänna i hand- ling sin tro på kärleken som fram- gångsmetod i världen Något positivt handlingspro- gram hade de icke då Jag brukade sitta som tyst åhörare vid deras sammanträden och tänka ritt det var lönlöst för den lilla gruppen att spekulera ut, rad den skulle syssla n i d, lönlöst att medels dis- kussion och röstövervikt; it endera hållet avgöra om den skulle in- rikta sig på att i samvaron pröva och fördjupa sin tro, eller om den skulle göra sig aktivt gällande ut- å t Inte heller kunde jag förstå oron för att den eller den kommit med som inte passade.
Den dag då handlingen kallade på dessa människor, skulle gruppens öde avgöras utan votering, och utgall- ringen av dem som befunnos för lätta ske utan särskilda åtgärder.
Det var ganska eget att ge akt på hur uppgiften, den verkliga avgörande uppgiften först u p p kom och blev självklar med det sammanträffande som gruppens delegerade hade i somras med si- na tyskta meningsfriinder vid In- ternationella försoningsförbun- dets konferens i Danmark.
Slut på principdebatterna om den grundkaraktär som la Recon- ciliation borde äga och de uppgif- ter den skulle åta sig.
Här mötte man problemet i form av levande människor från Ruhr, från Rhen- landet, från det reaktionära Ba- yern det opålitliga Preussen Det slöts mellan dessa två grupper och den belgiska på konferensen en fransk-tysk-belgisk allians, och in- gen som sett dem tillsamman kan förgäta hur rörande de voro.
Men det var icke nog med att vara rö- rande, de skulle arbeta.
Det ha de också gjort.
Det stannade icke vid de personliga vänskapsban- dens knytande.
På denna grund ha de arbetat vidare, alltjämt med och förso- dess sekrete- rare, det vill säga huvudsakligen med England hjälp.
Verksam har också varit Christian Langes son Halvard Lange.
Under okto- ber ha de franska belgiska och tyska grupperna hållit två sam- manträffande i Tyskland .- tänk vad detta betyder för över- vinnande av svårigheter och ris- ker - ett i Spetzgart vid Über-, lingen och sidan ett i Köln.
Av redogörelsen för dessa två sammanträ träffanden framgår hur dessa huvudsakligen unga i t i i i n i i i -, skor allt mer gripits av sin gift.
ända fram till viljan att helt ge sig själva åt den.
De arbeta på att vidga denna vänskapsgrupp och dra in allt fler inom dess cir- kel, att stärka den g e n o m diga besök i varandras länder an- ordna möten och anordna inbjud- ningar från tyska, franska eller belgiska familjer till ungdomar från det andra landet f ö r Iängre besök De vilja hjälpa de unga tys- kar som önska praktiskt arbeta på uppbyggandet av det förstörda Nordfrankrike och slutligen s a m - la och utbyta uppgifter och mate- rial från de tre Iänderna.
Vid det andra mötet tog denna sista plan fastare former.
Man har utsett en tysk redaktion att samla material för en fransk upp- laga av detta till en början ytterst primitiva nyhetsblad, och en fransk redaktion för den tyska upplagan.
Var och en skall från sitt land samla de upplysningar som det andra landet kan ha gott av att få reda på och aldrig får ty med demonisk säkerhet utran- gerar pressen meränels allt det från motsatta landets press, som kunde tjäna till bättre föreståen- hjälp utifrån kunna dessa ung- de och utjämning En utgallrings- domliga entusiaster icke föra sin process har redan skett inom lan- plan i land, ty de måste ha bröd dets egen press.
och det Pressen för att arbeta och pengar för att Dessutom koiniiier icke tar up^, det sker i det fördol- skaffa bröd da.
Sker något J a, mycket sker därtill porto och tryckkostnader, och det är det som de franskri, hur primitivt det hela än är tänkt tyska och belgiska försoningsför- Då man har frågat mig om bunden skola samla ta upp och möjligheten att skaffa bidrag från försöka bryta ut ur tystnadens Sverige har jag svarat att intet cirkel, ifall deras planerade må- förslag ville j a g hellre anbefalla nadsblad kommer till stånd.
dem som intressera sig för förso- Det är en ekonoiiiisk fråga.
Utan ningsarbetet helst jag personli- upp- Det framgår ur alla förf:s reso- också drömde om, ehuru hon ej I gen känner och tror på dem, som utarbetat och skulle förverkliga iga planen E n fransk-tysk tidning med fransk tysk och belgisk redaktion, som skall bära bud om försonings- vilja och föra bok över alla hand- Iingar i den riktningen, är det in- te något som det i i i en glädje att kunna hjälpa till m e d Fellowship of Reconciliation, Red Lion Square 17, London, W C I tar emot bidrag, enär dess G.
L:s dröm om hemmets renäs- motstridiga.
II kan också allt riktigt tänker tanken helt ut, att sans, vilken bl.
a. betingas av att emellanåt vara frestad att invända skapet ej som en privataffär mel- barnens uppfostran skulle hon är av judisk börd och äger mot hennes alltför skarpa särskil- lan två individer utan som en of- [ligen försiggå inom hemmen och h detta folks varma familjekänsla jande mellan man och kvinna, var- fentlig samhällsangelägenhet och att därigenom en hel del skolor och vackra ansvarsmedvetande i i i - vid hon ofta på kvinnans debetsi- att hon anser det vara av mindre även borde försvinna I opposi- för de anhöriga torde emellertid da uppför egenskaper som mindre vikt att skapa Iycka för den en- tion mot moderna frihetsprinciper icke blott i allmänhet vara svår torde vara specifikt kvinnliga än skiIde än nytta för samhället i sin också på detta område anser hon a l t realisera den lir, som den i allmänt mänskliga helhet Denna senare uppgift fyll- nämligen a t t det vore bättre om dessa böcker framställes mycket Det kan ju eljest ej vara tvekan des, enligt hennes mening, bättre föräldrarne utsåge barnens yrken, dunkel Något som beror fram- om, att det finns åtskilligt att ta- av gågna tiders hem, vilka voro, och a t t liksom döttrarna helst bor- förallt på att det ideal, som hägrar ga vara på i denna pessimistiska som hon kallar det " hotell och för- de följa moderns så skulle även för henne under alla de långa ut- rannsakan med den moderna till- sörjningsinrättningar ".
Därtill sönerna om möjligt välja faderns redningarna av de äktenskapliga varon Och att den får ett ökat till hon återgå pläderande för, ej levnadsbana Varigenom utom problemen är det toskanska bon- intresse på grund av ovan antyd- blott att den äldre generationen andra fördelar skulle vinnas den dehemmet det egenartad patriar-, da karaktär av tidsfenomen.
G. skall dela sina barns hem men I att föräldrarne själva skulle vara kaliska liv som Ieves i de pitto- L. saknar ju ej trosförvanter.
E n även för att hemmen skola å t e r i stånd att åtminstone t i l l väsent- reska " poderi " i Toscana, och som skandinavisk sådan är som bekant inom sina skyddande murar sluta Iig del utbilda sina barn Cesare förvissa kan locka envar till hym- i viss mån Sigrid Undset.
Även alla släktens ensamma och fattiga, Lombrosos dotter tror nämligen ner, men en tillvaro, vartill man hon har klagat över att feminis- ty därigenom, säger hon, skulle vi ej på att en människa födes med naturligtvis e j kan skapa motstyc- men så Iänge " beskjæftiget sig snart kunna bli i stånd att slopa utpräglade anlag i varje fall an- ke på andra håll d i r man saknar med de kvinder som Iever under alla de dyrbara filantropiska in- ser hon detta vara undantag och alla de betingelser varav j u s t dess unaturlige forhoid ", att de glömt stitutioner, ålderdomshem, vilo- det är därför enligt hennes me- egenart beror Detta gör att mån- " de naturlige forholds beskaffen- hem, barnhem etc., varmed staten, ' ning även här viktigt endast att i ga av förf:s uttalanden, trots att het ".
Nen vad den italienska för- och indirekt även den enskilde, nu tid kanalisera vederbörandes in- de kunna vara nog s &amp; världskloka fattarinnan beträffar kan man betung-.
tressen och verksamhetslust i en och nyktra, dock ofta sväva i luf- emellertid som huvudanmärkning Det förefaller som om G.
L. bestämd riktning.
ten och ofta äro varandra direkt säga att hon trots allt ofta glöm- nemang att hon betraktar äkten- väsent- sekreterare, mr Oliver mer, är företagets Skattmästare Jag skall aldrig glömma hur det kändes, då j a g en gång förra våren i Frankfurter Zeitung bland alla hemska telegram och skildrin- gar från ockupationskrisen och av franska övergrepp och tyskt elände hittade en liten notis med rubriken " Versöhnliches aus Frankreich ".
Det var en kort re- dogörelse för ett möte, som anord- nats i Paris för månader sedan mer just " de naturlige forholds beskaffenhet ".
Icke blott att hon drömmer allt för mycket om for- na tider eller om säregna relikter därav men hon har innerst inne blott intresse för de sjuka, de skeppsbrutna, de hjälplösa.
Hen- nes bägge böcker bära som motto orden: " Jag skriver för dem, som Detta.
hennes syfte har re- lida. "
sulterat i a t t man i dem något väl mycket saknar det friska, levande livets luft Roma oktober 1923 Gunhild Bergh
.
.
.
.
.
.
.
T, TIDEVAR R V E x ....
.
.
.
7..
.
i het, fullständig uppgivelse av eg- detta " att omvända sig och varda na tankar och tycken.
Den lyckan såsom barn ” för att vinna inträde får gå henne ur händerna.
Men i Gudsriket, ” den omedvetna in- Värdshuset Råbocken.
helt utan kärlek och ömhet kan nerlighetens rike ".
Det är vackert av svenska natio- hon inte leva och får liven rikt Det är denna längtan och detta nalscenen att vårda sig om ut- bruk för sin känsla att vårda och under, som talar ur de spridda ländsk, kulturhistorisk dramatik.
hjälpa, då hon låter en .liten par- dagboksbladen.
Osökt komma mig Men var publiken verkligen lika vel, övergiven son till ett förolyc- Almqvists ord i minnet: ” Lyck- road som tacksam vid bildnings- kat artistpar, för framtiden dela lige, har du haft stunder av hög- tillfället i lördags, då ” Värdshuset sitt liv och sin vindskupa.
Kring het du levde j u då.
- Lycklige, I - Råbocken ” hade premiär?
Applå- dessa båda, Lena och lille Tom låt dem vara dina spridda ädel- sanning- derna voro livliga.
Gällde de in- skymta en hel del av det gamla stenar; samla dem, när du kom- SÄGANDE nehållet lika väl som spelet och husets och bakgårdens gestalter, mer i det eviga - glöm allt, allt, tecknade med säker hand och vän- allt annat - men förena dem till Hembiträdet fröken Pettersson var iscensättningen?
inte så försiktig i sina rörelser som man " She stoops to conquer ” lär ha lig humor.
Den gamla fröken Tem- din krans. "
En sådan krans är den lilla bo- skulle kunnat önska och for litet tung- chockerat.
när den först fördes pelman frossar i hygien, peppar- med fotad fram bland leksakerna i barnkam- fram, år 1773.
Direktören hade kakor och kalla avrivningar, den ken, fast bunden pil jorden — maren.
En dag råkade hon trampa sön tvekat, om han vågade.
Således litet förkomne lektor Borreus rö- ord - och utlämnade till en läsa- der en docka, barnets käraste docka och hade stycket för 150 år sedan, ge- ker sina oräkneliga cigarrer un- re!
Men jag tror, att den kan bli hade ingen tröst att ge efter katastrofen.
nom sina kombinationer och sin der de stunder han lir fri från ka- läsaren mycket kär.
H.
L.
H.
Barnet klagade för sin moder och genre, nyhetens behag.
Det är tedern och skolpojkarnas skoj och undrade om inte fröken Pettersson skul- ett stort behag.
De kulturhisto- åtlöje.
Över bakgårdens figurer,, le ha straff för att hon trampat sönder riska behagen kunna vara många gamla och unga, regerar Lotta K a r i n v o n Franc- och väcka vördnad, men vördnad Fridholm, en utmärkt typ av pigg dockan.
k e n: Kleopatra och hen- strax vid Ruhrockupationens bör- Du får förlåta henne, sade mo- och nöje är inte detsamma.
För liten gumma med skinn på näsan, nes samtid.
Lars Höker- egen del hade jag roligare på pre- glimt i ögat och pengar i väskan, jan, a v la Reconciliation, den dern, hon gjorde det ju inte med flit.
bergs bokförlag.
Pris kr, franska sektionen av Internatio- — Jaså, sade barnet begrundande; miären av ” Amor och Psyke ", vunna på korten och kaffesumpen 7: 50. nella kvinnoförbundet för varak- det är bara när små barn förstör något, trots dess misslyckade slutreplik.
till omväxling med tvättbaljan Detta stycke fick också livligt bi- och mangeln.
tig fred och ännu en fredsföre- som det är med flit.
ning.
' Det oerhörda knog, som det fall vid sin premiär, men försvann Gurli Hertzman-Ericson kan Boken, som är svenskt original, ändå strax därpå från repertoa- skriva, nej, tala och måla, så att ger en översikt, grundad på sam- varit att förbereda och hålla ett.
föredrag inför den franska publi- ren.
Varför?
För att bekräfta det man hör och ser.
Det är en blid manställning ur flera den senare gåtfulla i premiärapplådernas ora- dager Över de flesta tavlorna hon tidens framstående verk över den- ken på detta möte hade jag till - visar, och under sträva ytor kom- na högintressanta tid: det romer- denna dag betraktat som fullkom- kelspråk?
ligt bortkastat; nu fick det efter detta de tyska ungdomarnas kors- ” Värdshuset Råbocken ” kom mer godhet och romantik till sy- ska världsväldets i sista skedet av sia revolutionsperiod.
Tidens le- den notisen åtminstone någon me- tåg till Frankrike!
Underbar för mig att tänka på en svensk små- nes.
ning, i synnerhet sedan jag märk- alla dessa som förmå se historier stad, där alla de bästa partierna Bland bokens slutord minnes dande personer, Cæsar, Antonius, te hur många läsare av Frank- i annat än sensationella mord och göras av ” Stadts ” servitöser.
Det man dessa: Behövde människorna Octavianus, äro grupperade kring skvaller om miljonärer och kung- vore därför orättvist att kalla alltid vara två för att rätt kunna Kleopatra, Egyptens drottning, furter Zeitung fäst sig vid den.
Om den tysk-franska tidningen lighet.
stycket enbart kulturhistoriskt, glädjas och rätt kunna lida.
En som i alla tider, inte minst i sin kommer till stånd, blir det möj- På stora tyska ungdomsmöten det har ett drag av modernitet: man och en kvinna, eller en mor egen, tjusat, väckt undran och in- tresse.
Framställningen ar @, lighet att oftare få se ” Versöhn- i somras fattades resolutioner, den fina hjältinnan måste bli upp- och ett barn.
liches aus Frankreich ” och kanske vari den närvarande och där re- passerska för att slå an på sin.
Huset med vindskuporna kom- fast på intet sätt inspirerad.
Men även någon gång motsvarande ru- presenterade ungdomen gav ut- hjälte.
Är det en sorts sensmoral?
mer att skaffa sin författarinna citat och målande detaljer från brik i franska tidningar.
tryck för sin vilja att samarbeta Allt som allt tyckte jag kvällen många vänner bland Iäsekretsen antika författare ger den liv och Det är inte så litet i den vä- med den franska ungdomen.
var ointressant, ja rent av tråkig.
och det förtjänar hon i hög grad.
intresse.
Boken är vackert utstyrd, dess gen, som berättas i månadsbladets Det lyckades a t t få in ar- De bästa skådespelarnas själar glimtar in i den egyptiska kultu- första lilla förelöpare, utsänt från tiklar i den mera möjliga fran- sutto hemma och gäspade, fast de- R a g n a r J ä n d e l: ren illustreras genom flera f i n a Red Lion Square.
Man får veta ska pressen, &amp; + betydande ras kroppar utvecklade sin van- - Det stilla året.
Tidens och väl valda bildreproduktioner.
om ett antal konferenser, hållna i personer fingo framställa den- liga talang och ambition.
Om de förlag.
Pris 3: 75.
Tyskland med franska deltagare na tyska ståndpunkt för fran- hade varit gripna av diktens ge- V i v i L a u r e n t: Vivis under det sista kritiska halvåret.
ska läsare och ge uttryck för vil- nius, hade de också gripit mig.
Den är inte en bok, som vill bli resa.
Wahlström &amp; Wid- Av särskilt intresse är kanske jan till försoning bland arbetare- Men den saknade vingarna kvick- recenserad.
Den vill läsas.
Man.
strands förlag.
de möten, som hållits mellan de och ungdomskretsar i Tyskland.
het och poesi, som flyga bort med kan nästan bli tveksam också om två ländernas ungdom.
I augusti Detta berättat nu efteråt blott för ledsnaden och kritiken.
Vivi är mycket ung och har en myc- detta, om den kan bli verkligen hölls en internationell demokra- att ge ett litet begrepp om vad Violaine.
.
läst och därför borde blivit utgi- ket frisk aptit på livet.
Hon har också tisk kongress, ledd av den bekan- slags nyheter det är, som det äventyrslusten i blodet, och jag är för- ven.
te fredsvännen Marc Sangnier, fransk-tyska bindet skulle för- vissad om att hon har ett övermått av T y den handlar helt och hållet livskraft.
Hejsan!
Ut mot okända öden varvid 120 unga fransmän sam- medla.
om inre upplevelse, som måste bli för att pröva vingarnas styrka.
Över manträffade med flera hundra Det är med ett kort uttryck allt igenkänd, om den e j skall gå för- oceanens blåa böljor grå färden till Ame- .- medlemmar från olika tyska ung- sådant, som icke står i tidningar- bi en som ett stilla och vackert rika.
Livet är ett härligt äventyr.
Hon domsföreningar.
Vid denna kon- na.
Tidevarvet kommer emeller- tal ..
Dessa dagboksblad löna sig inrangerar sig bland raden av pigor i gress beslöts att gruppen Jeune tid att återberätta det, ifall så United husmor States, i och längden jag inbillar kunnat mig motstå att G u r l i H e r tz m a n- e j att läsas endast av de f å som ingen Republique skulle samarbeta med lyckligt är, att planen erhåller det Ericson: Huset med åtminstone inför några få sidor Vivis hjärtegoda leende.
Hon orkar och stödja de tyska ungdomsgrup- ekonomiska underlag den behöver vindskuporna.
P.
A. Nor- låta boken sjunka för att genom- med att bära åtskilligt på sina unga ax- per, som önska med egna händer för sitt förverkligande.
stedt &amp; Söner.
Stock- strömmas av det igenkännande, lar.
Hon plockar höns och steker far- deltaga i det franska uppbygg- som oändligt förstärker och för- serade tomater, dukar middagsbordet holm 1923. klär av barnungarna med samma nadsarbetet.
E n sådan arbets- djupar det egna upplevandets och goda humör, och iltågsfarten i det stora grupp av tyskar är redan i verk- dollarlandet passar hennes tempera- När man läst boken och tänker visshet.
samhet i Montdidier i Frankrike,.
...
.
Och ändå när man läst bo- ment.
tillbaka på de små vindskuporna andra grupper ha erhållit tillåtel- med dess så olika men så originel- anlag att bli.
En solskensblick och se att börja med sitt arbete i ja- la invånare och det överraskar en kyss pi fingret, och sedan farväl.
nuari.
Vilken underbar historia man sig ofta med att göra - så är att man dras dit igen, man öpp- Det finns så mycket att s ~ så, mycket det den unga hjältinnan, Lena In- nar var som helst - läser, igen- att pröva sina krafter på.
Hon målar venius, som oftast drar tanken känner, förstår och erkänner mer japanska motiv på skärp och knappar och den inre blicken till sig.
Det och mer, mer och mer.
Där måste åt en Iiten intorkad businessman, hon hos fruar av skiftande kvalitet, står som ett ljussken omkring ha funnits något allmängiltigt, tjänar men hon har redan i sitt hemland bli- som med denna ljudande ton bor- vit fjällbiten.
Hon lockas oemotstånd- henne.
Det är en vacker gestalt, denna rat sig in och öppnat vägen.
ligt mot de snöiga fjälltopparna och unga nutidsflicka, som i sig för- E n människa finns bakom, som hamnar i en liten bungalow bland ber- enar gamla tiders charm och po- hållit sig till sanningen, så att till gen.
Vivi har förmågan att skildra på ett esi och nutidens krav på prak- sist den stillhetens rymd välvt sig fängslande och impressionistiskt sätt.
tiskt sunt förnuft och reflektions- över henne, där hon hör och ser Hon kastar sina glada färgklatschar förmåga.
ser blommorna, landskapet, över natur och människor, men hon kan Hon har vuxit upp i ett litet människorna, förnimmer årets ti- också fånga stämningen i en stjärn- vildmarkens fridfullt fiskläge, bland blomman- der, dagrar och stämningar, ser strödd sommarnatt och i de trädgårdstäppor, vid hav och Kristus, härligt ren och fri, ser förtjänsten med Vi- friska vindar, men söker lugnt och ock det barn, han ” ställde mitt vis bok är kanske att hon så förtroende- fullt sträcker sin famn mot människor- tappert i storstaden anpassa sig i ibland dem ”.
den nya värld — kontoret och Den ton, med vilken han träffar na.
Hon har inte fått någon skärva av dit nödtvånget vårt hjärta, så att han kan visa trollspegeln i sin blick, utan betrakar vindskammaren — har fört henne.
Hon är god och oss något av vad han själv sett, vek, längtar efter ömhet, hem och är människans outrotliga längtan kar oemotståndligt.
I en tidsåldern av barn.
Men hon kan inte, då efter att leva ursprungligt, själv- så mänga trötta och deprimerade män- möjligheten bjudes — taga den klart, helt och äkta med ett le niskor, sätter man desto större värde på förmögne, myndige maken, kom- vande hjärta bakom varje band- den unga entusiasm och den varma tro, ’ fortabelt hem och sorgfri framtid ling och inom varje stillhet.
Som som Vivi representerar.
G.
H. E m o t offret av sin egen personlig- livets djupaste under står för förf, Tea ter. '
DE, - BARNET ' Litteratur.
- ken til slut kvar en ton, åsido, så icke - - - Men allra största tingen glittrande ungdomslust, som ver- - -,.
.
har fått många nya medlemmar i Bo- den bildades genast efter föredraget en klubb med fröken Hanna Andersson som korresponderande ledamot.
I Sä- vast en by i utsträckning och innevån- nareantal som en mindre socken söder.
ut har också bildats en klubb, där frö- ken Hulda Nilsson åtog sig korrespon- densskapet.
Trots en otäck snöyra med kyla och oplogade vägar h a d e jag där mellan 80-90 åhörare både män och m e n t e t förtjänar Margaret Bond- kvinnor.
Före föredraget i Södra Sun- derbyn besågs folkhögskolans nya ståt- f field ett särskilt kapitel Det är som e n färdig p o l i t i k e r liga byggnad och omkring 100 åhörare, med stort personligt inflytande äldre och yngre hade samlats i ~ d - templarhuset.
Intresset var stort och och en ledarställning i n o m s i t t troligen blir resultatet en studiecirkel p a r t i som hon går i n i p a r l a m e n - det voro de mest tilltalade av.
tet.
Sin verksamhet började hon är man i Gamlestad i den djupa med a t t tillsamman m e d Mary snön tog sig fram mellan de 100-tals M a c - A r t h u r bygga upp de engel- små kyrkstugorna, hopkrupna intill det ska arbetarkvinnornas organisa- UDDEVALLA FÖRENING AV FRI- gamla templet, förstod man vilket be- SINNADE KVINNOR tydelsefullt kulturcentrum ett dylikt tion Men h o n v a r en alltför o v a n - Uddevalla frisinnade kvinnors års- samhälle varit och är.
Åtskilliga a v l i g k r a f t för att få s t a n n a vid e n - möte ägde den 4 dec.
rum under fru dess frisinnade kvinnor gingo in i Lu- b a r t denna verksamhet ' Ingeborg Lychous ordförandeskap.
Ieåföreningen för att deltaga i dess liv- Engelsmännen äro så trygga i Till styrelse- omvaldes fruarne Inge- lina verksamhet.
s i n m a n l i g h e t a t t de våga att ut- borg Llchou, Sigrid Thorburn, Karin Piteå var en idyll i rimfrost &amp; m~ sätta sig för samarbete m e d kvin- Elmér och Vera Kristiansson, fröknar- där ha vi liksom i U m e å en god hjälp nor ja ä v e n för a t t arbeta u n d e r ne Solvig Krumlinde och Hildur Engel- den frisinnade tidningen.
Öjebyn bjöd kvinnligt ledarskap u t a n a t t d e n ke.
Revisorer blevo fröknar Helga Sjö- på de flesta åhörare, minst 1 2 0 perso- ner och det var glädjande se så många tar någon som helst skada därvid n ä r v a r a n d e antecknade unga seminarister närvarande.
Jag vå- I Och med att Margaret Bond- sig för prenumeration å den nystarta- gar profetera att där blir snart en lo- f i e l d s k l o k h e t k l a r h e t energi Och de, a v kvinnliga krafter redigerade po- kalavdelning.
Att överhuvudtaget nå- gon vågade sig ut i 30 gr. en lördags- vältalighet blevo m e r och m e r kän- litiska veckotidninng Tidevarvet.
kväll i Elfsbyn bevisar väl att där finns da och e r k ä n d a h a r hon stigit Ett intressant föredrag intresse.
Några direkta medlemmar i från den ena värdigheten till den hölls därpå av fru Anna-Stina Alkman Länsförbundet och d ä r som de övriga platserna många prenumeranter pi T i - a n d r a.
Hon är nu ordförande i från Göteborg d e n engelska fackföreningsorgani- Talarinnan berörde till en början devarvet, vars första nummer väckt sationens styrelse alltså intar klyvningen a v det frisinnade Partiet odelad glädje.
Om vi nu betänka att samma s t ä l l n i n g i n o m den engel- här hemma och kunde för sin del e j det i Kiruna finnes en liten klubb så finna förbudet politiskt partiskiljande.
bildar j u allt detta ett gott stod för ska arbetarvärlden som " Att nu här inom partiet från två håll.
det länsförbund, som skall bildas i &amp;.
, man Lindquist eller T h o r b e r g hos arbetades på att värva anhängare samt den den 2 dec.
sprida liberala idéer och upplysning oss.
All den personliga vänlighet och Margaret Bondfield hör icke till kunde e j skada.
men farligt vore om, gästfrihet som visades Riksförbundets som då de klivit upp på en man från båda hållen inriktade sig på vik.
sekreterare i de många vackra kontakten att röka draga ifrån varandra så många hemmen långt upp i norden är bara ett rörelses axlar förlora bevis på hur mycket likasinnade kvin- medlemmar som möjligt.
m e d d e n v ä r l d varifrån de k o m - Så skildrades i kåserande form den nor ha gemensamt, var de än äro bo- m i t och m e d borgerliga levnads- genom pressen kända, överallt så liv- satta.
Många g &amp; kaffekoppar töm- och pretentioner så ligt uppmärksammade Stora gemensam- des under allvarliga samtal om de stora n i n g o m insupa borgerligt tänkte- ma liberala aktionen i England just nu samhällsfrågorna Småktighet hade samt valrörelsen därstädes vartill knö- ingen plats med i laget och kvinnornas sätt Den framstående politikern en del reflexioner beträffande för- uppmuntrande avskedsord gjorde gott till vars ord alla Iyssna är lika hålIandena här hemma.
bl.
a. påpeka- Hälsa dem i Stockholm och säg att enkelt - på gränsen till fattigt - des det betydelsefulla mötet och h a n d - norrbottningar kunna de Iita på vi klä klädd soni det o k ä n d a affärsbiträ- skakningen mellan Lloyd George och sviker inte Riksförbundet.
På uppvägen besöktes ett förenings- det Margaret Bondfield Hon v e r - Asquith för någon vecka sedan vari- avgöran- a n e E y r e: Husliga er- den, nämligen val av yrke.
Katherine Lie: farenheter Wahlströms &amp; fruns hjälpreda Wahlström &amp; Widstrands förslag Stock-, Widstrands förlag.
holm 1 9 2 3.
Pris kr.
2: 75. holm 1923 norskan av Karin Jensen Det är en förbluffande massa goda Bland de åtta kvinnor som detta Denna bok är väl närmast avsedd rid, som strömma en till mötes vid lä- som flickbok.
I den skildras en ung sandet av denna bok Sida upp och si- val fört in i det engelska parla- Som J Översättning Margeret Bondfield bildad flackar omkring äventyr ned alla möjliga olika platser än som barnfröken, än som tallputsning matlagning, möbelsnickeri, sömnad och tvätt till skönhetsvård som gulaschtidens sällskapsdam gamla huskurer.
Boken ger verkligen » frun Hon t i l l h a är n d ute a än under etc. gyllene å r då även ganska besynnerliga ei få rid och anvisningar som kunna ' vara till praktisk nytta i ett hushåll platser en ung flicka Boken bjödos är givetvis rätt rik på upp- i l l a ens personliga liv.
Men den är och l ä s a r e leksroman som skalet omkring kärnan, fogad därigenom går samma Man omr får d söka de råd som gälla å e, på flera olika ställen d. v. s.
hennes äventyr, soni knappast i boken.
bli några riktiga äventyr, därför att de äro så oändligt tamt och sippt skildrade.
Skada att upplevelser av det slag, som A l b e r t V i k s t e n: Bä- i boken skildras, vilka skulle kunna framställas verkligt spännande och ro- verbäcken.
E n vildmarks- skildring.
Tidens förlag.
liga mist sin sälta, därför att hjältin- nan är så ohjälpligt beskedlig och allt hon upplever blir i stil därmed.
Albert Viksten hör icke till dem som romantisera och förkonstla vildmarken, Biggan och han har icke sin plats bland de mån- ga epigoner som gjort till sin uppgift F u r s t i n n a n M e t t e r - att exploatera dess hemligheter.
Hans n i ch.
Mina år i Paris Håg- lyra ljuder med enkla och rena tonfall.
komster från andra kejsardö- Han förstår att ge något av vildmarkens sjal, och hans målande och livfulla mets dagar.
Wahlström &amp; skildringar av natur- och djurvärld bott- Widstrands försiag.
Stockholm na i en kärlek och ett intresse fur livet 1923 pris kr.
6: 50. i alla dess olikartade former, som även meddelar sig å t läsaren.
Det är något Det vill synas som om furstinnan äkta upplevat och starkt personligt i Metternich, då hon soni gammal dam hans stil och framställningsätt, något satte sig ned för att skildra sin lysande av den ursprunglighet som känneteckna- ungdomstid som österrikisk ambassadris de Dan Anderssons viidmarkshistorier.
vid Napoleon III:s festliga hov hade Man har ett intryck av att författaren gjort detta därför att hon känt, att icke suttit innesiuten i en kammare och hon hade något verkligt att förtälja, att låtit fantasien omdikta andrahandsin- hon förmådde berätta om en märklig tryck, utan han har själv varit strövaren epok i den nyare tidens historia.
så är i skop: och mark med ett vaksamt öga ock fallet.
Hon håller sig på ett syn- och ett känsligt öra för naturlivets oli- neriigen sympatiskt sätt till vad hon ka valörer.
Han för oss in i gräsänder- själv upplevat och verkar i allo att tala nas bo och i rävarnas lya.
Han är be- sanning.
Anteckningar från tiden för kant med den pratsamma ekorrfamiljen och föijt de skroderande lon och Iekatten spettarna på deras Och även- han de skildrade händelserna tyckas ha fun- har nits till stöd för hennes minne.
Skildringarna tyckas ge en livfull bild tyrliga smygande jaktstigar.
Varje steg av vad som sysselsatt den härskande i bickdalen slår upp nya sidor i livets klickens tankar och tid.
Man får en underliga bok.
Det är kampen för till- byggande varon, det på är den den andras ena organismens bekostnad upp- det ytligheten beklämmande vid bild kejsarhovet över tomheten liksom och ock är att äta och ätas, men det är av den Iängtan efter skönhet och glans, den bekymmerfria glädjen i skogens alla som behärskade främst författarinnans intima vän, kejsarinnan, men även h e n - snar, det är kärleken till livet och jak- nes omgivning.
Något spår av nyttigt tens och äventyrets spänning.
arbete omtalas aldrig: det gäller blott Verkligt storslagen är skildringen Själv har furstin- björnhonans död i saxen och man följer att slösa bort tiden.
nan Metternich, huru ung och nöjeslyc- med intresse nybyggarens och hans.
också av ten hon än är tiIlräckligt allvar i sin hustrus kamp att i vildmarken avvinna karaktär och tillräckligt gott huvud för den karga naturen livsmöjligheter och att emellanåt rent ut bekänna att det att öppna ett stycke odlad mark i de lysande och avundade liv hon för stun- stora skogarnas enslighet.
Författaren dom är orimligt tråkigt och själlöst.
har fått sitt människopar utomordent- Ibland söker hon även andligen mer gi- ligt inpassat i sin berättelses form.
De!
vande umgänge än hovets.
så är kapit- let om vänskapen med de bägge Dumas far &amp; son, synnerligen intressant.
de stora tragiska händelserna år 1870 Den unga bryta in blir tonen djupare.
kvinnan mognar snabbt inför olyckorna har mod och kraft att visa sig som en enkel god människa, sina vänner till stöd och uppmuntran.
Furstinnan Metternichs minnen från hennes tioåriga vi stelse i Paris är givet en intressant mycket underhållande och läsvärd bok När Ellen Sundberg, v. ordf., fru Bengta Rosenborg, sekreterare, samtliga i Lu- leå och utgörande verkställande Ut- skott, fru Ida Lundin, Boden fröken Hanna Andersson Boden fröken Hul- da Nilsson, Sävast, och fru Sigrid Lind- ström, Kiruna.
Styrelsesuppleanter blevo fru Hildur Eriksson Älvsbyn och fröken Adéle Olsson, Svartbyn.
Representant i centralstyrelsen är enligt stadgarna ordföranden, och till suppleanter valdes fru Wilhelmina Johnsson, Boden skolföreståndarinnan Anna Svensson, Luleå samt fröken El- len Sundberg, Luleå Till revisorer utsågos fröknarna Ida Nilsson, Boden, och Augusta Adersson Sävast med Gertrud Ridderstråhle och Hulda Lindgren, L u l e å som supplean- ter M. B-t - i Her- dem vanor små tos fort farande arbetarkvinna Med den trygghet och s j ä l v f a l l e n.
het, som ö v e r l ä g s e n h e t ger, r ö r hon s i g i kretsar som ursprungli- gen i c k e v a r i t h e n n e s men d ä r nu- genom endräkt uppnåtts möte i Umeå; det avhölls under mellan försoning mångåriga och antagonister och de- stämning och trevligaste former och bästa där ras partier, samt hurusom det f. n. ar- som i Luleå använde de sig med fram- betas intensivt i England för att @ Ii- gång av ett amerikaskt lotteri för att bernierna vind i seglen vid valen, något stärka sin kassa som tal.
för sin del trodde skulle lyc- Ellen Palmstierna Vidare erinrades om den gentle- m e r a hennes s t ä l l n i n g som politisk mannamässighet som i allmänhet, ofta ledare för henne Den s t o r a per- i motsats mot här hemma, utmärker Karlsons puts är namnet på en ny puts- s o n l i g h e t e n b r y t e r den engelska valrörelsen i England, där valmötena konvenansen i fråga om toalett ter gemenligen präglas av sinnesnärvaro, tvål för metaller, som i dagarna utsänts satir och skämtsamhet, som i marknaden av den vilkända firman Karl- och klassåtskillnad verka rent a v stimulerande.
Där s?
" ~- sons K l i s t e r Det nya putsmedlet, vilket humor.
Margaret B o n d f i e l d är en liten ras e j heller som i vårt land tecken till är avsett för polering av speciellt guld sil- m ö r k l a g d kvinna med stora strå- någon valtrötthet.
man fattar e j hu- ver, mässing och aluminium samt möbel- och speglar är i motsats till putsmedel lande i n t e l l i g e n t a ö g o n H o n har mör vid motgångar men såväl hos män ytor i allmänhet fullständigt oskadligt för hu- ett och en a v u n d s v ä r d som kvinnor spörjes ett livligt politiskt intresse och aktiv medverkan i agita- den och har erhållit de bästa vitsord från snabbhet i r e p l i k e n samt f ö r m å g a tionen.
hem.
som prövat detsamma.
av improvisation.
.
Tal.
slöt med att uttala en önskan.
Karlsons puts är prydligt förpackat och Säkerligen blir hon a t t räkna att den arbetsvilja, som präglar den ställer sig genom sin dryghet billig i pris.
som en av de betydande personlig engelska kvinnan vid valen, liven mar- Helt säkert kommer den nya putstvålen att kar w. I ta icke alltför mycket av utrymmet, de äro blott en del av det som lever och andas och växer och frodas i vildmar- kens sköte, men man gläds med dem när den lilla stugan står färdigtimrad och man sörjer med dem när björnen rivit den enda kon.
Den romantik, som förf.
vävt in i sina skildringar är naturens egen, men den som sett och skildrat, har haft en målares ögon och en poets formade hos och våra framförda, kvinnor.
medryc- Det mottagas icke minst med därför intresse att med av tvålen husmödrarna den många känsliga sinne, ehuru han alltid står heterna i det e n g e l s k a p a r l a m e n - te.
förspörjas t e t med möjligheter a t t göra Stora v ä l fördraget åhördes med intresse gånger tidsödande poleringen lättvindigt på verklighetens fasta mark.
och praktiskt undanstökas och belönades med livligt bifall.
G.
H E. insatser.
gott humör!
, I
