# ID: svediakorp-per3169
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1923
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 13,010
# sentences: 523
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Tidevarvet I står vid det stundande år Det kommer han aldrig att E n afton i somras vandrade en I inför ameelsen av sin fransyska och en svenska tillsam- göra frivilligt, sade en av damer- årgång För det intresse och den sym- man i en bokskog, som sträckte göra Han känner nämligen inte sig ner mot Stora Bält.
Emellan ringaste behov av eller saknad av pati tidningen vid sin start mött hade de ett sällsamt Något, efter det n i kallar skatter.
Han såväl i städerna som runt Om i lan- som stundom bara var en Röst har använt ert tålamod i fabrik det framföres ett vördsamt och stundom då skogen glesnade något I och bomullsplantage er sång på hjärtligt tack.
Med visshet räk- mot havet var en Röst och en vit varietén och låtit er drömma era nas på att detta intresse utan av- skjortkrage.
drömmar för er själva - Vi känner igen alltsammans Rösten var mörk som aftonen, brott kommer tidningen t i l l godo mild som den och likt vågbrottets sade den andra.
Allt detta sades även under det är Som stundar.
i kvinnorörelsen för årtionden se- oss sade dan Det mål tidningen satt Sig före, Av Kerstin Hesselgren.
svarades av en rent Iustig likhet i negrernas och kvinnornas plats i Génevé har upphört att vara tu- den moderna civilisationen.
ristort och blivit världens konfe- I denna tidskrift redogörelse i en rensstad.
Det är inte längre nå- artikel om negerns avskilda värld got märkvärdigt att representan- för den växande tendensen hos ter från 30-40 nationer samlas negrerna inom Amerikas förenta för att rådgöra lagstifta och fat- stater att skapa sig en egen värld, ta resolutioner det görs snart sagt som i liten skala är en efterbild- varje månad i Genéve Jag har ning av det stora samhället.
I nyligen deltagit i en av dessa ota- denna tendens se välvilligt sinna- liga konferenser och det vore väl de rita en möjlighet till lösning av knappast värt att utanför fack- det besvärliga negerproblemet kretsar skriva något om just den Rösten.
Känner ni vår historia: Kvinnorna och Rösten begrun- medan det blott är ett avskiljande konferensen den har förlupit som S e j, det gör iii inte S i har en dade alla tre en minut den vite ett ur-vägenskaffande Förr alla de andra med nationalistiska aning om att vår ras har en lång mannen, härskaren som lagt jor- uppträdde svarta affärsföretag slitningar och intriger, med häm- lång lidandets period och föröd den under sig.
De erkände honom O m än sparsamt så dock sida rid mande språkförbistring och flö- mjukelsen natt bakom sig.
Men som en väldig makt ett energicen- sida om vita Nu se de vita icke dande vältalighet och med rikt ut- ni vet inte, att det finns stolta trum, en världsbetvingande hjär- till de svarta f ö r e t a g e n, svar- byte man och man emellan när epoker och stora gestalter i vår na, de sågo sprickan i hans pan- ta arbetsgivare använda svarta ar- det gällt själva fackfrågorna.
historia.
De gamla egypterna, sa- sar där löjet kunde kila sig in.
betare, svarta affärsmän vända Att j a g dock redogör för det kom- de Rösten med en något hastig be- Den var hans självfallna tagande sig t i l l svarta kunder, svarta ma- mer sig av att j a g tror, a t t det visföring, voro negrer, Hannibal för givet att han var sig själv nog gistrar läsa med svarta barn, svar- kan ligga ett visst intresse även ta tandläkare behandla svarta tän- för andra i den utveckling som r a r neger och rot ni av, att Tim- och världen nog.
Det nalkas slutet på hans der, svarta läkare, präster förfat- de 4 åren mellan den första arbe- buktu varit centrum för en stolt negerkultur Vår ras har haft herravälde sade Rösten Kvinnor- tare journalister hota och betjäna tarskyddskonferensen i Washing- sin storhetstid, den skall åter få na och de färgade folken har lärt endast svarta kroppar och själar ton och denna medfört en.
Men trampad i stoftet, ut- känna sig själva och sin makt Vi De svarta rösten r i d de kom- D e t är inte fullt riktigt att kal- nyttjad, slagen och föraktad miste har koniiiiit underfund med myc- munala valen på svarta kandida- la Washingtonkonferensen den den tron på sig själv och hoppet ket och skall komma underfund ter eller på sådana vita.
som lova första Internationella arbetar- skyddskonferenser ha j u förekom- om framtiden.
Men!
Något bör- med mer.
Mitt folk är redo att att arbeta för anställande av Negern ser göra sin insats i en ny värld.
H a r ta poliser, gatsopare eller funk- ' mit allt sedan 1890 ehuru resuI- jar hända med oss.
nu dagningen på detta lidandets ni träffat indierna här på konfe- tionärer av högre grader.
De svar- ' tatet varit ganska magert två och skammens skede Emedan rensen och hört dem tala om Fri- ta, som Ieva inom denna cirkel, ' konventioner en " om förbud för träffa icke ens tillfälligtvis vita kvinnors nattarbete och en om utan hat och hämndbegär för d e t I het personer.
företeelsen finnes mest “ förbud att använda vit fosfor " Frihet!
förgångnas skull, ladies står han J a g skall föra mitt folk fram utpräglad i stora städer, inom vil- på 23 Ar.
Jag var med om inför en underbar och svindlande Det har skett en stor d i t eller dö sade Rösten ka en sådan värld i världen kan den sista före kriget hösten 1913 framtid Nästa dag var Rösten icke me- rymmas förändring på helt kort tid.
Till då höll man på med två förslag, d jag, som är ung kan kon- ra på samma sätt ett folks Röst ett.
om maximalarbetsdag för den Negern börjar klin- ur mörkret utan en ung negerkan- Då jag vände mig t i l l en skånsk kvinnor och ett om 12-åringars an- självförtroende stolthet över didats från ett amerikanskt uni- filosof för att anmoda honom om vändande i glasblåsning Efter han tillhör samhörighets- versitet som många ääro det.
Emel- att medarbeta i Tidevarvet, sva- två veckors debatter skildes man lertid, hade han bevekt den som rade han genast: det har jag in- utan att ha nått annat resultat än känsla med den.
Han säger nu till den vite man- skriver detta till att ta itu med genting emot Jag ogillar den a t t frågorna skulle vidare utredas nen: Jag v e t att jag har något att studiet a v negernumret av en stor kvinnliga seperatismen Vi ska och bland menige man på konfe- ge världen Det hor hos mig likat- amerikansk tidskrift.
Att det arbeta tillsamman.
Vi ingingo in- rensen hade man nog r ä t t allmänt ter av vilja, godhet, sång och fanns en likhet mellan de tidiga te närmare på vad som menas med den känslan, att man redan nått dröm som jag skulle kunna ge rösträttskvinnorna känslovärd den kvinnliga separatismen, men gränsen för möjligheterna till iii- som mitt bidrag till världskultu- och ambition och negrernas och att det föreföll, som om han skulle ' ternationell lagstifnting på detta ren, om jag finge.
Men j a g måste de uttryck, som präglats av kvin- syftat på en medveten och frivil- område.
I den Så kom kriget och i sinom tid ha möjligheter att visa vem j a g norna nu användas av negrerna, lig kvinnlig separatism.
är och vad jag kan, give me a var redan förut tydligt.
Nu be- man ett avståndstagande k r i g e t (Forts. å sid. 3) fanns det a t t dessa likheter mot- chance!
(Forts. i sid.
5.)
- era sig att samla medborgare, män och kvinnor, Ievande i en liberal livs- åskådning och besjälade a v ön- skan om att se den förverkligad i samhällsliv och lagstiftning har just nu mer än någonsin betydel- se.
Men för att bliva en styrka som man räknar med, en röst som höres, måste särskilt vårtt lands kvinnor i ännu mycket vidare kretsar, än vad hittills varit fal- let, förstå nödvändigheten av en sådan sammanslutning Detta vå- ga vi hoppas och tro skall bliva fallet och vi vänta att få räkna tu- sen och åter tusen nya prenume- raanter under det kommande året Tidevarvet önskar stå i kontakt Sveriges alla frisinnade kvinnor, önskar bli en välbehöv- lig förbindelseled, en rundradio som når dem alla.
Av vilken be- tydelse detta skulle bli under med kommande år inses av en Och var Men detta är e j nog.
Insikten härom måste komma till uttryck i ett medvetet och energiskt arbete till tidningens bästa och för sprid- ning av Tide va rvet sorl något - svar- ' - -
Söndringens anda.
Rationell och irra- 7 — 9 14 10 tionell lönepolitik.
I 13 % i 10 — 12 och 8 % i - och lönegraderna varefter lika behållen lön i d e högre lönegra- Kampen om kvinnan vid nästa derna.
Endast för första lönegra- års val kastar redan sin skugga den, vars verkliga nödläge skild- framför sig.
senaste numret a v Kvinnornas långa och sega rades i förra numret, föreslår - Frisinnade Iandsföreningens tid- kamp för att nå samma behörig- kommittén en förhöjning upp till ning " De frisinnade ” uppställes sålunda frågan: ” Vad kan man het som män att bekläda statsiiin- existensminimum vänta av kvinnorna? ” Något svar beten har ingått i sitt slutskede.
Kommittémajoriteten utgår tyd- ges icke, men i stället riktas en Samma invändningar, samma far- ligen ifrån att statstjänsterna äro inträngande maning till de frisin- hågor soni på sin tid mötte kravet manliga prerogativ, och det enda, nade kvinnorna att ansluta sig till på lika arvsrätt för bror och sys- som ur statssynpunkt berättigat En ter, kvinnans myndighetsblivande användandet av kvinnlig arbets- Frisinnade landsföreningen aktion i den riktningen är så myc- vid samma ålder soni mannen och kraft.
i statens tjänst är dess pris- ket mera nödvändig, anser tidnin- varje annat kvinnligt likställig- billighet.
K a n man välja mellan gen, som både högerns och bonde- hetskrav har genomlidits och ge- en man och en kvinna, väljes utan Behörighetslagen undantag en man.
Det är t. O. m.
förbundets kvinnliga organisatio- nomkämpats.
ner, liksom det socialdemokratiska antogs visserligen vid årets riks- omsorgen om kvinnorna själva, partiets ” inrikta sig nu som förr d a g men ikraftträdandet skall ske soni förmått kommittémajoriteten först den dag konung och riksdag att ej för de lägre lönegraderna på ett målmedvetet arbete ”.
Det- samma måste de frisinnade och bestämmer, vilket betyder, att de kunna gå på lika-lön-principen.
nykterhetsvänliga kvinnorna gö- kvinnliga statstjänarnes löner och Upprepade gånger framhålles, att ra, så att de endräktigt och fullta- pensionsförhållanden först skola det är ej minst uppgiften att ska- bestämmas.
Alltså ännu en möj- pa förutsättningar för att kvinno- ligt kunna möta upp vid mönst- lighet att förhala reformens ge- arbetet skall komma till använd- ringen niista Ar.
ning inom statstjänsten, som bju-.
Alldeles riktigt.
Men varför har nomförande.
1921 års löneregleringskommit- der, att sådana ekonomiska hän- den tidning, som är organ för Fri- sinnade Iandsföreningen och spe- té hade i uppgift att bestämma lö- syn tagas, att kvinnor ej blott dess ledning, alldeles glömt ner och pensioner icke blott för kunna antagas utan även med för- Doktor E. Beckmans ciellt att tala om för sina läsare att det kvinnliga innehavare av slidan del bibehållas i statsanställning.
Hetluftsinstitut.
för denna nödvändiga mönstring statstjänst, som hittills varit re- Om detta resonemang gällt en- serverad för män, utan även för dast d e nyöppnade platserna, sage- av de frisinnade kvinnorna redan olm.
finnes en stor och livskraftig or- de kvinnliga statstjänare, som ro- skulle man förstått, även om man ganisation — de frisinnade kvin- dan nu finnas anställda i stats- ej kunnat gilla detsamma.
Men och i regel åtnjuter avlö- nu är det tvärtom för de stora Mathilda Staël von Holstein nornas!
Medan man talar om de tjänst ning enligt särskilda löneplaner massorna, där lönen statsfinansi- andra part iernas kvinnoorganisa- Ledamot av Sveriges Advokatsamfund.
Malmtorgsgatan 3, Stockholm.
tioner, låtsas man icke om att för kvinnor.
Sålunda en princip- ellt betyder något, som skälen fö- Riksförbundet av frisinnade kvin- fråga och en vanlig löneregle- ras i elden För komnittén, som i så ingående undersökt mäns och Bouppteckningar.
Förfrågningar från lands- nor existerar.
Denna glömska är ringsfråga.
Betänkandet går i kompromis- kvinnors inbördes prestationsför- orten besvaras omgående.
så pass märklig.
att den knappast måga, borde dock den frågan häg- kan vara ofrivillig.
Det är den sens tecken.
Lika-lön-principen Advokat Eva n heller icke.
Med ett ” frisinne ”, med familjetillägg - tillämpas rat: Kan verkligen det arbete des- Ledamot av Sveriges Ad som sannerligen icke fäster sig för d e nyöppnade befattningarna sa de lägre lönegradernas kvin- vid bagateller, söker man inge si- från och med 15:de lönegraden nos utför på det hela taget med Tel. 75 76, 75 92, Norr 1 Juridiska uppdrag av alla slag na kvinnliga läsare den föreställ- med avdrag, motsvarande manlig lika (jag sätter icke större) fördel Även skriftliga förfrågningar.
ningen, att deras enda utväg är tjänstemans avgift till änke- och utföras a v män?
Är det icke an-.
Frisinnade landsföreningen Syf- pupillkassan.
Men redan 13:de dra faktorer än prisbilligheten tet härmed är uppenbart.
Man och 14:de lönegraderna offras som gjort, a t t just kvinnoarbetet ömmar icke så mycket för fram- principen för att få en övergång under d e sista decennierna kom- gång för den frisinnade politiken till den andra kategoriens kvinn- mit till mycket stor användning i stort bland kvinnorna som fast- liga löntagare.
Dä r skulle lika- inom vissa verk.
Kommittén med- mer för deii art av frisinne, man lön-principens tillämpning med- delar själv att antalet ordinarie själv företräder.
Vore man an- fört avsevärda förbättringar.
Det- statsbefattningar på tjugo år un- gelägen om framgång i allmänhet ta kan kommittén ej gå med på.
gefär fördubblats, från tjugotvå- Men detta, motiveras icke en- I till fyrtiofyratusen.
De kvinnliga för de liberala idéerna, så borde man ju icke vara så förfärligt dust med det statsfinansiella lä- statstjänarnas antal har på fem- rädd för att peka på, att även de get, soni de kvinnliga reservan- ton år i det närmaste tredubblats, frisinnade kvinnorna ha sin orga- terna gjort, utan en hel arsenal från två- till cirka sextusen.
Ök- nisation.
Men ett stöd åt, eller u v skäl föres fram att m o t i v e r a har skett huvudsakligen ens ett samarbete med denna in- de procentuella avdragen, som bli de centrala verken, där år 1902 går tydligen icke i programmet.
störst för dem, som litet hava: 14 8 och 1922 2,073 kvinnor voro an- Och varför är icke svårt att för- % i 1 — 6 lönegraderna, 12 % i ställda. ’ Telegrafen sysselsatte Pir 1907 396 och 1922 2,732 kvinnor.
stå.
Man h a r nyligen, ehuru all- I!
deles utan framgång, sökt spränga och¨ framdeles, s?!
gäller det fram- Frånsett överorganisation och ' riksförbiindet emedan det ställt för allt att samla dem till en ge- överflödsvanorna från d e sig utanför den allt söndersplitt- mensam organisation, som just åren, som tillät varje ämbetsman rande striden om förbud eller icke därför att den är gemensam, kan med självaktning a t t ha en eller förbud.
F ö r frisinnet i Frisinna- betyda något för den frisinnade flera levande skrivmaskiner till de landsföreningen räcker det in- sakens framgång.
Denna organi- sitt förfogande, torde andra fakto- te, icke ens när det gäller en så ny sationsverksamhet är ännu så pass rer än prisbilligheten framkallat organisation som Frisinnade ny, att den borde unnas arbetsro, denna enorma.
ökning a v den i kvinnor, att den vill samla kvin- åtminstone från sina menings- kvinnliga arbetskraften inom des- norna omkring liberalismen i fränder.
Det stora antal förbuds-, sa verk.
Bakom dessa siffror stort.
Det målet är för litet.
Den¨ vänliga frisinnade krinnor de skymtar en verklighet, som t a l a r frisinnade organisation, som icke torde vara minst lika många om en naturlig arbetsfördelning vill låta sig sprängas på förbuds- som förbudsmotståndarna - som och en pågående omvandling av frågan, motarbetar man eller går skänker riksförbundet sitt stöd vad som kan kallas m I förbi med tystnad.
Man låtsar och sin arbetskraft, är fullt på och kvinnligt verksamhetsområde.
som om den icke ens existerade.
det klara med, att om något Statstjänst kan vara i lika hög Trots att den, såsom i detta fall, huvud taget skall kunna vinnas grad ett kvinnligt verksamhets- har en hel rad kända förbudsviin- för både nykterhetsfrågans och al- områdee, och det är en ren fördel ner i sin ledning, en omständig- l a andra viktiga sociala frågors för staten a t t ha tillgång till het som borde utgöra tillräcklig lösning, för vilka de frisinnade kvinnlig arbetskraft på vissa om- garanti för att den icke kan bli kvinnorna hysa speciellt intresse, råden.
Låt OSS se bort från sjuk- någon fara för huvudpunkten på så måste dessa, oavsett skiftande skiiterskorna och i stället tänka på Frisinnade landsföreningens pro- ståndpunkt i en fråga, hålla ihop en stor grupp av statstjänare, som gram.
i en gemensam organisation.
Den vi alla ha att göra nicd, telefo- Detta sätt a t t driva propagan- saken är så självklar, att den icke nisterna.
Tror kommittén verkli- da ä r föga tilltalande, t y det ger behöver bevisas.
Man skapar in- gen, att det arbete, dessa utföra, vid handen, att det icke längre är gen organisation genom att börja skulle kunna med fördel utföras den gemensamma saken i stort, med att inrikta sig på söndring.
av manlig ungdom.
Telefonisten som man sätter främst.
Gjorde Den vägen synes emellertid Fri- har icke något s. k. kvalificerat ar- man det, och det har man j u ide- sinnade landsföreningen vara be- bete, men det fordrar i alla fall Iigen försäkrat även efter spräng- I sluten att gå.
Det är beklämman- vissa kvalifikationer: en höggra- ningen, så borde det vara ganska de att nödgas konstatera, att lus- dig smidighet och anpassningsför- lätt att inse, a t t om frisinnade ' ten a t t söndra är större än viljan måga, ständig uppmärksamhet, kvinnor över huvud skola kunna att gagna de frisinnade idéerna.
kontrollerade och övervakade m å - uträtta något både vid nästa val Liber.
(Forts. å sid. 4), Familjerätt.
Hyresärenden.
Testamenten.
- i i i i goda I - över.
pressen.
Nästa år Mir ett betydelsefullt år för Sveriges kvinnor.
Då för- Göteborgs-Posten: » Tidevarvets för- rättas som bekant val till riksda- sta nummer har utkommit.
Det är en verklig glädje att kunna konstatera, vil- gens andra kammare och kvinnor- spridning a v de frisinnade kvin- nornas egen tidning Tidevarvet.
Dess betydelse som språkrör vad de frisinnade kvinorna vilja för ket gediget material och vilka förträff- na skola för andra gången använ- och kämpa för blir under nästa års I liga pennor, som här gemensamt bidra- valrörelse särskilt stor.
Utveck- git att göra numret innehållsrikt.
Och sin nyförvärvade politiska all anledning finnes att förvänta en lika rösträtt.
De olika politiska par- lingen under den senaste tiden h a r, saklig och omväxlande fortsättning.
- tierna komma utan minsta tvivel nogsamt risat, att de frisinnade Detta första nummer får dessutom en särskild festlig prägel genom alla de att anstränga sig till det yttersta kvinnorna och deras riksförbund lyckönskningar för bladets bästa, som för a t t tillförsäkra sig kvinnornas icke ha mycken förståelse att vän- ingått från en mängd ledande kvinnor Lady Astor, mrs stöd.
Är man likgiltig för deras t a från de t r i andra organisatio- i in- och utlandet.
Wintringham, lady Rhondda, Annie Fu- krav, synpunkter och önskemål nerna på liberal och frisinnad ruhjelm, Sophie Alberti m. fl.
ha ut- mellan valen så är man så mycket grund.
Där man på de hållen icke talat sig för Tidevarvet och om Tide- varvet som ord och begrepp har slutli- mera angelägen om deras stöd ställer sig alldeles likgiltig, m o t - arbetar man dirckt de frisinn 1 gen den berömde språkforskaren prof. när avgörandet faller.
ad Adolf Noreen skrivit en högst roande På kvinnornas insats beror ju kvinnornas organisationsarbete skildring. » Denna situation tvingar kvin- Söderköpings-Posten: » Tidevarvet också så oerhört mycket.
Men har ingen i 4 har utkommit, - utmärkt och inne- det tillkommer kvinnorna själva norna att efter bästa förmåga sät- hållsrikt, med en mängd värdefulla bi- dess lukt kan bringa en död menniskja a t t se till att denna får betydelse ta igång arbetet med s: \ mycket drag. » igen ”, säger C a r l von Linné om Jamaica- Västerviks-Posten: » Vi rekommmen- i den riktning de själva önska.
större energi.
Och särskilt gäller dera Tidevarvet på det varmaste.
Tid- E t t av de resultat, som bör upp- det, såsom ovan framhållits, att bananen i sina akademiska föreläsningar över ningen är gedigen och intressant, med nås nästa år med tillhjälp av kvin- icke spara någon möda för att för- Dieten: " M u s a (Pisang) är ibland de sötaste ett ord välredigerad. » Ronneby Tidning: » — värdefulla bi- nornas röster, är ökad kvinnlig skaffa Tidevarvet så stor sprid- frukter, smakar ungefär som fikon, är därför drag, - kända namn och goda pennor. » representation i riksdagen.
Det ning som möjligt.
När årsskiftet bäst för barn som ännu ej want sig vid starka Gefle Dagblad: » Tidevarvets intresse- sfär vill omfatta ej blott frisinnad po- lir inte bara naturligt att detta nu stundar och vår tidning skall^ saker, samt fruntimmer .. Frukten som härpå litik utan allt som kan intressera kvin- blir ett resultat a v nästa års val, börja sin första årgång bör det wäxer, är lustigt at se på, skön at smaka på, nan som samhällsmedborgare.
- Det vara en kär plikt för varje frisin- är att hoppas, att kvinnorna nu visa det är också nödvändigt.
ljuflig och skön at lukta på, ja förunderlig at sådant intresse för denna sin tidning, För de frisinnade kvinnorna nad kvinna, som förstår betydel- att den kan förverkliga sina goda inten- och deras organisation bör detta sen av niista års val och sitt an- handtera, ty dess färg kan ingen målare efter- tioner.
Prenumeration är den första gjöra, dess s m a k har ingen like i sötma, dess mål redan nu framstå som den svar inför detta, att omedelbart naturliga åtgärden. » Jämtlands Tidning: » Den nya tid- närmaste tidens förnämsta arbets- börja verka för Tidevarvets sprid- lukt kan bringa en död menniskja lif igen.
ningens ledning går tvivelsutan till sin uppgift inte bara med de bästa förut- uppgift.
Redan nu bör organisa- ning.
Ju förr detta arbete börjar, (Ser.
I: Nr 1.)
sättningar utan också med de bästa av- tionsarbetet upptagas med ökad desto bättre blir resultatet till sikter. » ute i landet.
Så- Arsskiftet.
styrka överallt Svenska Morgonbladet: » att söka läg- Det måste börja nu!
ga allvarligt etiska synpunkter på för- som ett ytterst viktigt led i detta svarsproblemet, - den frisinnade ung- ingår en eneergisk propaganda för härför anförts och detta kan j u der, som själva ha liknande lag- domens tidningsorgan lika väl som de vara mycket befogat i dessa tider, stiftning ha vågat binda sig.
frisinnade kvinnornas tidning har inne- hållit uttalanden, som genom sin friska tade en över svårigheterna och helst en n y konferens skall hållas Det kändes verkligen som om en Från idealism sticka av mot det allt för rea- kall hand lagt sig över hela före- gjorde arbetet till en glädje.
redan i juni´ 1924. listiska åskådningssätt, som eljes är det Men de nationer, som e j kunna taget och som om det enda åter- till Génève.
På 3 veckor enade man sig om vanliga på många håll. » 7 konventioner och 6 skicka en fulltalig delegation (2 stående intresset vore de politiska (Forts. fr. sid.
1.)
I all sin förfärlighet har Ver- dationer och man reste hem, vis- regerings-, arbetsgivar- och stridsfrågorna eller maktfrågan Tidevarvets första nummer un- saillefördraget dock på några serligen oroad av det något väl arbetarrepresentant borde antin- mellan de olika gruperna.
När der det nya året bjuda på bl.
a. punkter verkligen försökt ge ut- lättsinniga sätt varpå en del av gen ej skickat någon eller också det gällde dem flödade vältalig- dessa konventioner satts ihop och ej haft rösträtt.
Det ojämna för- heten soni rikast och läktarne fyll- artiklar av våra ledamöter av riksdagens första och andra kam- tryck för den ideela strävan, som antagits av konferensen, men dock hållandet mellan antalet medlem- des a v intresserade åhörare och utgöra ententens krigsmål.
med en känsla av, att ett verkligt mar i delegationerna bryter egent- man frågade sig verkligen, om det mare, fröken kerst in Hesselgren skulle Del 13 ” om arbetet ” har nämligen en mycket vältalig förklaring om steg tagits till bättre samförstånd ligen hela tanken med konferen- I det andra landets arbetar- el- och fröken Elisabeth Tamm.
sens sammanställning och förfus- ' ler arbetsgivarrepresentanters- E n serie artiklar om Hemslöj- mänsklighetens plikt er gent emot och större social rättvisa.
kar själva idén.
Att det e j gjor- mandat, soni man kommit tillsam- dens renässans skrives av den för den kroppsarbetande befolknin- Sedan dess har det hållits en!
des mera affär av detta förhållan- mans.
sin stora insats i Jämtlands hem- Men när man kommit över den gen och ” de höga beslutande mak- konferens varje år.
Jag har inte de från arbetarsidan, tyder också slöjd och hembygdsvård uppskat- terna ” förbinda sig i densamma varit med om någon av dessa och tade landshövdingskan Ellen Wi- att genom gemensam lagstiftning kanske var det därför som skill- det på, att förhoppningarna s j u n - chock, som denna förvandling kit djupt.
måste ge den, som e j kunnat följa dén.
mellan Washington och Gé- söka förbättra dess arbets- och Det var nog inte heller utan händelsernas gradvisa utveckling, Sinn erfarenheter som " Hem- levnadsförhållanden.
som medel nève slog mig sa starkt.
mening.
att man denna gång gjort började man se och förstå.
att det konsulent bland landsbygdens härför skulle en internationell ar- Det var en fullkomligt illusions- en paus i lagstiftningsarbetet och kanske ändå fanns mera kvar av husmödrar ” skildrar fru Agnes betarskyddsbyrå upprättas och år- lös samling människor, som här tagit upp till behandling frågan den goda viljan än man först vå- Ingvar-N ilsson.
liga konferenser hållas och - vil- möttes.
Borta var den ivriga tron!
om det organ, som i olika länder gat hoppas.
Det fanns de, som Inrikes- och urikespolitiska ket var det nya t ill dessa kon- på, att man kunde och skulle har t i l l uppgift a t t övervaka sade, att nu ha vi nått botten, nu översikter komma att i varje num- mer in f yta.
Li tteratu r såväl ferenser skulle kallas, icke blott skapa världen och borta var kän- skyddslagarnas efterlevnad.
K o n - ha vi inga illusioner mer att för- regeringsrepresentanter t er, utan ii- ' ' ' s a r att man lärt något a ~ kri- *!
ferensens enda överläggningsäm- / lora, men kanske kunna vi just som konst, ägnas stor uppmärk- arbetare och arbetsgivare, get, som borde och måste omsät- ne var nämligen ” de allmänna därför börja att långsamt och var- samhet.
Bidrag till diskussionen i frågor, som särskilt gällde tas.
f ö r yrkesinspektio- ligt foga den nya byggnaden sam- om principer och dagsfrågor väl- kvinnor, även kvinnor.
Visserligen hölls det stora an- nen ”, och avsåg man härmed en- man och få den att bli något som kommas av redaktionen.
Det kändes också, när nian sam- föranden om den sociala rättvi- dast utformningen av en rekom- verkligen håller.
Endast kronor 5:50 för 1924 lades i W IS hi ington hösten 1919, sans betydelse och mänsklighetens I mendet ion t ill de olika staterna.
ett nummer i veckan - kostar att detta var en n y och första kon- Plikt att arbeta för dess förverk- Möjligheterna att enas om kon- Ur det fackliga arbetet vid Eon- T J D E V A R V E T. ligande genom a t t antaga alla de ventioner har för varje konferens ferensen framgick ock^ vissa b- ferens i sitt slag.
- Allt var möjligt, alla voro grip- konventioner, som nu ligga på blivit mindre och antalet av de slut.
sådan som förhoppning äro goda och tecken tänker på jag en na av iver att få fram något verk- hög, men man greps inte av det, länder, som underskrivit Was- ligt, a t t få omsätta och ge uttryck det lät uppskruvat och man och hingtons och senare konferensers i en följande artikel åstadkomma för alla de löften och förhoppnin- man emellan ryckte man på axlar- beslut är trots Arbetarskyddsby- t i l l några av dem.
gar om en bättre tingens ordning, na och sade: ” det går inte ”, ” det råns och konferensernas bemödan- Ke rst in Hesse elgren.
som krigets oerhörda press tvun- blir ingenting ”, " pit det här sättet den mycket litet.
Inte ens de län- git fram och framför allt trodde komma vi ej fram "!
Det nya man att kriget nu var slut och att söket, vid vilket så stort förhopp- fredens æra kommit.
då den n y a ningar fästs, att arbetare och ar- g värld skulle byggas upp, om vil- betsgivare skulle vara med vid ut- ken man drömt under krigets fa- formningen a~ och besluten om sor.
Och man trodde, att interna- dessa lagförslag, hade heller ej tionell lagstiftning var kungsvä- uppehållits.
13 av 42 nationer) in- de skickat ofullständiga delegatio- gen till fredens befästande.
Det var stridigheter och kom- ner med bara regeringsrepresen- promisser även här, som det ju tanter och endast 9 länder hade måste bli, när 39 nationer med kvinnliga representanter trots sär- olika seder, språk och förhållan- skild uppmaning från Arbetar- den skola ena sig om något, men skyddsbyrån att komma ihåg be- det var också en känsla av ” män- stämmelserna på denna punkt.
I da: I, I.
e Dess smak like sötma lif.
Washington rekommen-,!
naden — samt om- principerna ' - för-: i
nas inkomst av rörelse till blott f ram denna mindervärdighet?
Re- ducerade pulpafyllningar och ut- 40 % av mannens.
Sådana un- dragna tänder ha tyvärr e j lämnat dersökningar anser kommittén pe- lönepolitik.
kommittén de önskade bevisen.
ka på en mindre prestationsför- (Forts. från sidg 2.)
De kvinnliga skoltandläkarnas måga hos kvinnorna, och alltså bö- ste hela deras väsen fulltständigt procent Iåg en aning högre.
Kom- ra de kvinnliga statstjänarna av niitomatiseras.
mittén tröstar sig med att det vik- lägre lönegrader avlönas med 14 Det klagas ständigt över.
att tigaste dock är kvaliteten på ar- % avdrag i jämförelse med män- halva, för att icke säga ¾ av betet och e j fortfärdigheten.
Pos- nen i samma lönegrad.
värnpliktstiden åtgår till att inöva ten har ej givit någon hugsvalel- Skicklighet och förtjänst anges den manliga ungdomen i hälsning se icke ens riksförsäkringen eller som befordringsgrunder i Sveri- och givakt stä i In ing.
” Det fordras ' j järnvägarnas rna s godssamtrafik.
Re- ges grundlag.
Borde icke kom- en sådan automatisering ”, säga sultaten äro för ovissa.
Kommi- mitten även föreslagit att för tyd- militärerna.
Men det åtgår dubb- tén övergår till att av kvinnoar- lighetens skull uttrycket " för- Kandidatexamen.
hugger jag in antalet månader för den man- betets ekonomiska utbyte sluta sig tjänst ' ' skulle utbytas mot " fik- Se här ett typiskt prov på nå- - Nej hör nu got som plägar hända svenskar i och lägger till rätta en uppsyn av liga ungdomen för att lära sig des- till ¨ värde, och nu först måga att ekonomiskt till egen för- Tar ni vår relativt enkla handgrepp mot finner man med hjälp av böcker- del utnyttja en statsbefattning ”!
Europa jämte anvisning på ett harmfull avsmak.
den kvinnliga behöver veckor nas bok, taxeringskalendern, den lämpligt svenskt beteende i slika höga stiftelse för ett klasslotteri Det statsfinansiella nödläget fall.
eller en Wohlfahrspflege?
Den för att inöva det betydligt mer verkliga grunden, efter vilket ett omöjliggör till en viss grad ett all- Sommareftermidag i en tysk känner sitt ansvar tillräckligt för krävande telefonistyrket.
Tror arbetes sociala värde bör bedömas.
mänt tillämpande av lika-löns- kurortspark.
Vår bänkade grupp att inte kasta bort grova summor verkligen kommittén även här på Åtta frånskilda to hakshandlersko^ principen på en gång.
Men be- domineras av en fågelpigg åldrig på proletärer, alltså folk som no- ' d ' kvinnliga arbetskraftens min- förtjäna blott 32:; mot vad de sparingar kunna göras på flera dam, skriftställarinna, sprittande toriskt saknar vana att umgås dre prestationsförmåga, som kom- manliga frånskilda tobakshand- sätt.
Föreligger icke på sina håll mittén med stor möda och många larne göra (se sid 29).
De från- en överorganisation?
Det kan va- filantropisk och sannolikt medlem med pengar.
och tabeller sökt be- skilda klädståndsfruarna ha vis- r a fö orenligt med ekonomisk fördel av Sällskapet för etisk kultur.
Denna upplysning tycks verka utredningar visa.
Och hur har kommittén fått serligen lyckats skrapa åt sig 165 för staten, att arbetet utföres av Hon har kommit med spårvagn överraskande.
Kretsen tiger b- % i jämförelse med sina manliga en icke missnöjd, icke svältfödd från närmsta huvudstad för.
att svärad och inåtvänd.
Snart repar hälsa på litterära vänner, timmar- sig dock den osläckliga filantro- ter.
Det är en redlig bytesaffär, olyckskamrater, men det gör ej och under dåliga arbetsförhållan- na är knappa och det dröjer inte pen och slänger ut en förtvivlad och diktaren N.
N., som inget ve- så mycket, ty deras gifta medsyst- den arbetande statstjänarekår.
Just avlönings- och arbetsför- länge innan hon plockar fram ett trumf (om krig och valuta vet derlag har att bjuda, kan¨ ’ vi inte rar och de gifta kvinnliga fotogra- ferna reducera i alla fall kvinnor- hållandena torde spela en icke papper och anhåller om samtliga man ännu ingenting): närvarandes benägna underskri f- Denna utredning förefaller säll- — Två hundra tusen mark eller skapet krass, jag märker det och ter.
Det är ingen växel men så vad det är!
Det måtte väl inte va- gott som, nämligen en petition om fröjdas åt att man i övermod har årets Nobelpris för diktaren N.
N. ra en fömögenhet att bli yr i förverkat möjligheten att köra Jag lutar mig ovillkorligt till- mössan av.
Blir ni det i Sverige?
fram med det argument som lever baka i trädgårdsstolen, sålunda Ja för mindre, svarar promt i allas själar: äran består i ett sex- markerande en utlännings obe- mitt överrumplade samvete, men siffrigt tal.
Diktaren N.
N:s advo- Men högt genmäler jag stucken och kat slokar svårmodig, hörighet i familjerådslag.
denna diskretion befinnes illa an- blickande utåt rymden: S i bör ha mycken främman- Nå då så kan iii stations- ära på lager uppe hos er — vilken skickelse!
skrivar N.
N. ta sig fram i fort- smädar någon, och stämman är Det är just vad som behövs för att sättningen utan denna ringa hus rund av stormaktssyffisans.
garantera lycklig utgång.
Man tit- hållshjälp.
- Ånej, inte just.
Vi är fak- Filantropen tror sig viss om tiskt blaserade och håller inte tar spänt och manande på mig.
Plötsligt befordrad till nationell övertaget och röjer undan motig- längre ordning på våra troféer.
De viktighet måste jag försöka fylla heten med en flott sopande gest.
skräpar framme på scenen ett par rollens krav: göra mig rar och re- — Här gäller det ju annat än veckor, och ingen frågar efter v a r mammon framhärdar hon, ljust de sen blir av.
Och för resten, vad sa betänkligheter.
leende i glädjen att nalkas en re- är det för skrot världen skickar på — Hur gammal är diktaren N. nare sfär.
- Vår arme store dik- oss i detta utskottssekel!
Om vi N.?
tare har inte lyckats göra sig hörd hade fått premiera Goethe ..
Lugnande försäkras att han har ännu.
Bara en fåtalig elit floc- Explosion, tumult, kullvräkta fyllt femti år.
Jag runkar på hu- kar sig kring honom.
Och tians stolar, sorl och gnistrande ögon.
vudet: budskap måste nå ut till världen, Jag urskiljer knappt vad som ro- — Det var ingen ålder.
Mog- mänskligheten har inte råd att pas, men jag förstår att jag har nad och stadga anses önskvärda.
umbära det.
När han nu får pri- kallat fram i dessa mänskor en Emellertid har det mången gång set skall han med ens i ryktets komplett olidlig föreställning.
De roat prisnämnden att uppmuntra blixtbelysning stå uppenbar för vrider sig i vånda inför en skam- unga krafter.
Men är han peku- alla.
Inte mynt utan ära lir vad mens vision.
Även jag ryser .. niärt välsituerad?
vi vill skaffa honom.
Då griper jag filantropen i ar- — Ä r a?
!
— J a g låter okonstlat men och stönar: Filantropen strilar och viftar häpen.
Äran ligger väl helt och med handen som ett ivrigt skol- — Hit med tiggarlistan!
Dikta- barn: hållet på vår sida.
Ifall den Över ren N.
N. äger de rätta kvalifika- huvud har någon plats i en ekono- — På den punkten står han över alla invändningar.
Han har det misk transaktion.
En bra check tionema.
fullkomligt hjärtslitande smått.
har vi att spendera, men äran ma- Besinna, en stationsskrivare i en ste d r a understödstagare ha eröv- Vorort till Berlin, med fyra barn rat i förväg och bara fram som en offergåva att läggas för våra föt och ...
Rationell och irrationell ANMÄRKNINGAR AV - - namnteckning, ' " ' vad de - - -.
.
—.
så komma ihåg den genom det roman- det sunda förnuftet än just pacifismen!
vardförfattare, som före kriget vunnit Ett på logik och realskäl grundat av- sin största ryktbarhet genom de dråpli- tiska snedsprånget » La garconne » sorg- ståndstagande från alla nationalistiska ga författarparodierna » A la maniére Iigt ryktbare Victor Margueritte.
Är- ideal känntecknar de franska fredsträ- de ... » skrivna tillsammans med en an- Iigt och modigt och med hela den pole- vandena.
Här är det tydligen inte de nan ung författare, lydande det ofran- miska hetsighet som är honom egen, har blödigaste men de nyktraste och mest ska namnet Muller.
Snart utsträcktes han sedan långt tillbaka dragit sin lam som kraftigast fördöma det vapenbrödraskapet även till skyttegra- för fredssaken och det anses, att när För två år sedan inträffade det att det då och då att man skymtar ett an- klarsynta, en fransman uppträdde på Nationernas sikte, som är klart och ljust och som politiska system, i vilket det egna fos- ven.
Muller stupade och Reboux åter- han nyligen berövades hederslegionen, vände som lidelsefull pacifist.
Han skrev så tog man » La garconne » som före- förbunds kongress i Genève och förkla- bar spår av den intellektuella redlighe- terlandets blod förrinner.
Anatole France, ironikern, hädaren, sin första stora, allvarliga roman » Fa- vändning för att straffa honom för hans rade att han » ville återställa dragen av ten, den andliga högheten hos denna na- det förtalade Frankrikes rätta ansikten.
tion, som skänkt hela den västerländska sensualisten, blir varm när han talar för nornan, som han tillägnade den döde pacifism.
Och Maurice Rostand, son freden.
Sin klart pacifistiska stånd- vännen.
Dedikationen lyder: » Charles till Cyrano de Bergeracs författare, har Han gjorde det genom att deklarera sitt kulturen dess rikaste skatter.
lands villighet att låta folkförbundet be- Till dessa ljusspridare höra de fran- punkt deklarerade han före 1914 och Muller, stupad i kriget, tillägnas i hat i sin roman » Skampålen » utslungat ett handla skadeståndsfrågan.
Föresatsen ska fredsvännerna.
Att det i den fe- bestod provet när hemsökelsen kom.
till kriget denna bok, i vilken så många anatema, som kommit mycken diskus- förargelse åstad.
» Död åt fa- betraktades som ett framsteg, men ack!
berstämning, som f. n. behärskar lan- Tillfrågad om hur han menar att ett av våra broderliga idéer återuppstå. » I sion och Död åt det som dödar!
Död vid 1923 års kongress vägrade det, finnes människor, som våga sätta icke krigiskt folk skall kunna utveckla två digra volymer påvisar Reboux me- norna!
Död åt det nuva- delst tabeller, siffror och ett vidlyftigt åt nationalismen!
.
och förkovra sig svarar han: Frankrike infria löftet och undertryck- en förvärvad ryktbarhet på spel för att » Genom att göra sitt land bättre &amp; statistiskt material, att Frankrikes eget rande samhället! » % ledmotivet i den- te t. o. m. varje ansats från de delege- öppet förkunna sin avsky för kriget och rades sida att få upp frågan till diskus- dess verkningar, det är i och för sig en rättvisare, mera moderligt gent emot det tillfrisknande helt och håller beror på na Sit högsta uttryck synes mig dock sion.
bragd.
Därför betyda också vittnes- egna folket och mera lojalt och broder- en fredlig uppgörelse med Tyskland.
På liknande sätt har, alltsedan freds- börden från Frankrike mer än från nå- ligt gent emot andra .. Genom att Med bindande skal fastslår han hur den för fransk mänsklighet karaktäris- oupphörligt upprepa att krig är avsky- dessa länder äro ekonomiskt beroende tiska arten av pacifism ha fatt i Marie slutet, varje liten förhoppning upplösts got annat land.
i missräkning.
Erfarenheten har vi- Det brukar nog varad- det tjänar värt och genom att med otvetydig är- av varandra och hur Frankrikes väl- Lenérus nyligen $ svenska utkomna sat att om det är oklokt att förlita sig ingenting till att förneka det!
— att lighet i handel och vandel ådagalägga stånd aldrig kan uppstå ur grannlan- bok nEn kvinnas biktbok ».
Om Paul på funtar, så är det i lika hög grad den pacifistiska övertygelsen inte all- att man icke vill gripa till vapen ... » dets bankrutt.
Argumenteringen är hu- Reboux ’ bok gav uttryck åt en ärlig Romain Rollands arbete för freden vudsakligen byggd på rena förnuftsskäl människoväns strävanden att få ett po- oklokt att Sätta sin tro till politi- tid utesluter en viss andlig grumlighet kens män.
och sentimentalitet.
Den ringaktande är tämligen känt hos oss liksom Bar- och det är en trots allt varmt patriotisk sitivt grepp på problemet, så möter oss brusses ståndpunkt i skyttegravsroma- fransman, som har reser sig mot det hos Marie Leneru dessutom även nå- Inga tyckas heller vara mindre skic- benämningen » fredsfår » har kanske inte kade att återställa dragen av Frankri- utan fog emanerat ur det kända sakför- nen » Elden », och i den radikala tid-.
tyskhat, som fräter likt en kräftskada got av den sällsynta gnista som kal- geni kes rätta ansikte än de statsmän som hållandet att de snällaste människorna skriften » Clarté ».
Mindre känd men på franskt känsloliv och fransk intelli- las Självbiografien, gärna utkristalliserad nu styra landets öden Men genom det inte alltid äro de skarpaste hjärnorna!
inte mindre betydelsefull är den insats gens.
Många andra författarnamn finnas i aforismer och maximer, har av ålder Han var en ung, Paul Reboux gjort.
politiska och diplomatiska spelet, m e d Och ändå finns det väl ingen åskåd- alla dess falska löften och fraser, hända ning som bättre överensstämmer med firad, och allt annat än moralisk boule- att nämna rättvisligen bör man ock- varit en fransk specialitet.
Marie Le- MIA LECHE.
- Fr an kri kes rätta ansikte. '
- bok.
.
.
-
.
oväsentlig roll i den sjukstatistik, som kommittén förebragt och som, utgör det andra stora huvudargu- mentet till lönereduceringen.
Ställer man sig tvivelaktig till de undersökningar över arbets- prestationerna, som kommittén ut- ket omtalade sjuksiffror.
Kan d &amp; d$ vara rätt att hämta stati- stik från krigsårens fullkomligt abnorma förhållanden?
Vi veta hur den alltmer och mer inträffa- de födoknappheten under dessa år undergrävde hälsotillståndet i vi- da befolkningslager.
Trots ranso- neringens matematiska rättvisa drabbade verkningarna olika, vil- ket visade sig i kristidssjukdomar- nas uppträdande.
Ensamstående personer i de största städerna sto- do i ransoneringsförhållande så ojämförligt sämre ställda än såda- En negerstat i staten.
Av Elin Wägner.
(Forts. från sid.
I.)
hos enskilda, särskilt stolta och sårbara kvinnor med utpräglad talet män eller kvinnor når upp i medvetandet.
Vad do senare an- modern Husqvarna sy- Den tyskvänliga damen: Jag tycker det ä r alldeles rätt av tyskarna, att de går är det mest fråga om att foga maskin, och lärt att ut gömmer undan ' ina vapen och kastar sig, ge efter för tryck.
nyttja dess förtjänster.
sten på kontrollkommissionen, ifall de Jämförelsen med negrerna kan gör det, som det står i franska tidningar.
lämpligen begynnas med negrer- Den mångfald olik- Och om de också inte har några vapen, så tycker jag att de skulle gå mot frans- nas frigörelse från legaliserat sla- artat syarbete, som krä- Det finns veri och kvinnornas tillträde till, männen med bara nävarna.
ves i ett välordnat hem, utföres lätt, snabbt väl också rep kvar i landet och träd i vad som såg ut som medbestäm- I båda fall l och räl på Husqvarna, den enda svenska sy- skogen att hänga upp dessa inkräktare manderätt i staten.
i Deras fräckhet känner inga gränser, sker en akt av teoretisk rättvisa.
Stoppning, lagning, märkning och inte tyskarna drar dem med rep.
Det var också alltid det jag ¨ nere under intryck av tidsandan, finare handarbeten gå fortare och bliva i Wiesbaden, det var förresten synd att världsstämningen.
I båda fallen mindre ansträngande för ögonen, än om de man inte kunde stanna där, det blev f ö r, visar sig reformen ha medfört dyrt och otrevligt.
I fjol var där för- långt mindre reella förändringar göras för hand.
tjusande.
Det var det jag alltid sa, att än man kunde ha väntat.
Denna na, som tillhörde familj med barn vore jag tyska, så skulle jag inte ge mig a v olika åldrar.
T y där kan man någon ro, förr än jag fick mina bröder pappersreform öppnar en dörr.
säga, att de vuxna levde av bar- och fästmän att äntligen anordna den Men ingenting sker, förr än veder- nen överflöd.
De ensamstående dar b a r t o l o m e i n a t t e n, det så länge börande fatta mod att gå in genom däremot måste utöka sitt nödvän- har varit tal om.
Man ska inte bara dörren.
tala.
Följden är a t t nu är inte frans- Lagändringen ä r slutpunkten i diga förobehov, där det överhu- minnen rädda för den, fas?
det var de en agitation, som därefter avmat- vudtaget gick alt utöka, med icke minsann nog i början.
Viljor och inflytanden i rent ransoneradc varor a v ganska Ja visst skulle det vara ett dyrt nöje, tas.
olämplig art, som sakta men sä- det förstår jag med, men icke för dyrt, motsatt riktning sätta in med sin kert undergrävde deras organism, det försäkrar jag.
Det finge gå med mi- strävan att tillintetgöra verkan av na bröder hur det ville och med mig det skedda.
Det var inte i går, och säkerligen bidrog till att in- själv också, jag skulle inte vara den som som en man första gången hitta- Katalog på begäran gratis fluensan med sina följdsjukdomar klagade.
Jag skulle mitt i allt elände särskilt härjade bland dessa ka- fröjda mig åt att det fanns några min- de på, att första steget till att bli dre av detta pack kvar i världen.
När av med en besvärlig kvinna kan tegorier.
mänskligheten förhåller sig likgiltig och vara att gifta sig med henne Vi ha vidare kommitténs egna inte rör sig, så får tyskarna ta saken i här att ge henne rösträtt.
undersökningar, i fråga om vilka sina egna händer, det är nu min mening.
Frigörelse från yttre skrankor det med skäl kan sägas, att såväl Det sanningsägande barnet: Ja, men ha möjliggjort för kvinnorna och utbilda sig för kvalificerade yr- kvinnliga så kallade särintresse- 1919 som i viss mån 1920 voro in- om tant tycker så illa om Frankrike, där männen förövrigt förbe- varför köper tant alla sina kläder från negrerna att tillgodogöra sig sam- ken, vilket är glädjande Det var n a tidens bildningsmöjligheter och en tid, då det blåstes i horn för hålla sig översta ledningen och de fluensa-år och marken rar under- Paris då?
maskinen.
när SYMASKIN - - minerad av förut omnämnda orsa- k ~ Kommittén.
Staten fick den bästa ti- har själv påpe- att tillgodogöra sig dan kvinnliga k a t i hur m y c k e t större u t s t r ä c k - arbetskraften i största kvinnliga utsträck- den av dessa kvinnors arbetstid, ning de manliga folkskollärarna ning under den friskaste ålderspe- men hur har staten många gånger ha familj än de kvinnliga, och rioden.
Ehuruväl kvinnliga tjän- avlönat och under vilka arbetsför- liknande torde förhållandet te sig stemän i perioden 35 — 40 år utgö- hållanden?
Ännu torde många inom de centrala- och kommunika- rande 13,1 % av samtliga, har en 100-tals krinnor i statens tjänst tionsverken.
Inom en del av de betydligt större sjukprocent an arbeta under så dåliga lokala för- förra påminna vi om de utbredda motsvarande manliga ålders, hållanden, att staten skulle, om arsenikförgiftningarna, som vis- grupp, är antalet sjukdagar, som det varit fråga om enskild drift, serligen äro till tiden föregående, den åsamkar staten, dock mindre ingripit genom sin inspektion.
men satt djupgående spår i mån- än den manliga gruppens på Men kommittén enda slutledning gas hälsotillstånd.
grund av att här kommer huvud- a v sin sjuklighetsstritistik är: Åldersgruppen under 25 år, som kontingenten av de manliga Iön- minskad lön!
Det påminner osökt utgör 28,7 % av samtliga under- tagarna.
om Smålandsgumman, som av sökta kvinnliga statstjänare, har Kvinnans större sjuklighetspro- sparsamhetsskäl sökte vänja sin en sjuklighetsprocent, föga Över- cent anför kommittén som ett bagge av med att äta.
När bag- stigande den manliga a v samma starkt skäl till mindre lön, men, gen dog efter en tid, sade gum- åldersgrupp, som däremot utgör man torde med skäl kunna säga, man: ” Synd att han inte levde Ii- endast 6,1 % av samtliga manliga att denna oproportionerligt ökade tet längre, då kunde han även statstjänare.
sjuklighet i stället är en stark an- vant sig av med att dricka! ” Staten har sålunda förmånen klagelse mot staten som arbets- Ada Nilsson.
den första kvinnliga läkaren, ju- större initiativen.
risten och journalisten.
Trumpe- För mina ögon ser det emeller- ten skulle kanske blivit mindre tid ut som om kvinnornas lilla livligt begagnad, om man då kun- värld alltmera utbyggdes och iso- nat förutse, att deras efterföljare lerades.
De unga flickorna tro sig skulle hänvisas att öva sin verk- mycket frigjorda, emedan de få samhet blott och bart i sin egen röka eller låta bli, dricka sprit el- avskilda värld.
ler låta bli, gifta sig eller låta bli Det heter i den tidskrift jag efter egen smak.
Men ett osynligt förut citerat: The World to-mor- stängsel bygges omkring dem, row, att den svarte läkaren, juris- medan på en annan kant av värl- ten och läraren har uteslutande den muhammedanskorna jubla svart klientel, och att deras exi- över, att de börja få lägga bort stens därför är halvt förgäten.
Att slöjan, deras slaveris symbol.
dra parallellen rakt ut här, vore Vid det offentliga möte som kanske att göra sig skyldig till Svenska kvinnors medborgarför- orättvisa.
Jag önskar gärna bli bund anordnade i Stockholm för motsagd och överbevisad om att diskussion av kvinnornas möjlig- j a g har alldeles fel i min uppfatt- heter på arbetsmarknaden, påpe- ning om männens blanka oförmå- kade en känd kvinnlig jurist att ga att fatta att kvinnor ha något det låg en chance för kvinnliga att göra på andra områden än de jurister att få sysselsättning vid vare.
néru är en andlig ättling till Montaigne strupe.
sammansnörda av gråt, det vore och de la Rochefoucauld.
Hennes lev- lögn », skriver hon.
Och när hon såg en nadsvisdom är resultatet av en kamp tarvligt klädd ung flicka på gatan skrev mot de svårast tänkbara förhållanden: hon: » Du är livet, livet som det bör som ung, vacker och firad flicka blev vara och som jag aldrig får.
Det finns hon döv och förlorade delvis synen.
miljoner som du, men för mig är du det Denna olycka, som skulle ha brutit el- oupphinneliga.))
Det ligger e j inom ramen för denna ler intellektuellt försvagat en mindre stark natur, blev för henne det elddop, artikel att skildra Marie Lenérus egen- ur vilket hennes själ utgick luttrad och domliga karriär som skådespelsförfatta- befriad.
Någonting av stoiker finns hos re och modern notabilitet i det litterära Marie Lenéru, mycket av nietscheansk Paris.
Det är endast dagbokens sista övermänniska och, trots allt, inte så li- sidor som i detta sammanhang ha in- tet av epikuré.
Hon älskade livet så tresse.
som endast de utestängda eller döds- När kriget bröt u t och även de lug- dömda älska det.
Hennes intelligens naste föllo offer för nationalism, vi- var vad man i vedertaget språkbruk kal- sade hon en överblick och en säkerhet lar manlig, hennes tanke blixtrande som i omdömet, som aldrig klickade.
» Defai- en klinga i solen, men på samma gång tiste » blev hon aldrig — självuppgivel- var non den kvinnligaste bland kvinnor, se, allra helst i ett försvarskrig, vore som aldrig upphörde att drömma om otänkbar för en livsbejakande och Ii- a t t behaga, som älskade skönhet och delsefull natur som hennes.
Men hon lyx och lade ner stora summor på sir.a kände en indignerad häpnad över att kläder.
Hon insåg nödvändigheten av någon kunde tro att kriget, denna den a t t lära sig suveränt behärska sin oöver- mest dyrbara, invecklade och onyttiga vinneliga längtan efter vanliga unga mekanik inom den nutida politiken, kvinnors vanliga liv.
Hennes bok bär skulle vara någonting mänskligt ofrån- vittnesbörd om ett stolt hjärtas seger- komligt.
Kriget framstod för henne som rika kamp över sig själv.
Ingen f i c k en gammal diplomatisk slentrian, som ana den tragedi, som doldes bakom hen- kunnat förebyggas » av en obetydlighet nes vackra, leende världsdamsansikte.
i hjärnan för några europeiska stats- » Men att förneka att jag varenda tim- män ».
Hon var så uppfylld av dess me av min tillvaro levat med hjärta och praktiska orimlighet, a t t hon reagerade.
mot Romain Rolland, som kom med några icke-kämpande för att hålla det av att han inte har minsta förtroende » platta postillebetraktelser och uttrös- i gång.
Ty krig är ingenting annat än för deras tal om pakter och fredsslut, lydnad under Inrama.
Samma männi- fordrar han obetingat något annat ... » kade synpunkter)).
Den gamla skavanken hos antimilita- skor, som lytt befallningen att slåss, Det är endast ett tjugutal sidor i du- rismen ligger, enligt hennes mming, i skola också menar hon, lyda order att tet av Marie Lenérus dagbok, som syss la med denna fråga.
Under tiden från att framställa kriget som ett vanvett ' hålla fred.
» Lägg om repertoaren för hos massorna.
» Vari ligger vanvettet kanariefågeln, öva den att vissla fred- krigsutsbrottet och till författarinnans hos dessa stackars hjältar, som offra ' liga melodier i stället för a t t vissla död 1918 märker man hur allt det, som sitt liv av ren plikt?
Det lönar sig i n t e krigssignaler det finns kanske de som förut fyllt hennes tankevärld, den skön- litterära på den verksamheten, egna utvecklingen, studierna, allde- arbe- att söka bekämpa kriget, varken i n o m äro nog naiva att påstå att fågeln ut- tet folken eller inom armén, det skall göras vecklat sig.
. » Någon hög tanke om massornas in- les tränges åt sidan.
» Att tänka sig », hos dem, som inte äro ute och slåss: pennans män, diplomater, de styrande, telligens framgår visserligen inte ur skriver hon, » att man i vara tidskrifter denna trosbekännelse men å andra si- tar in något annat än detta, ja, till och finansmännen.))
Frigjord som hon är från vaneföre- dan är den ju långt ifrån hopplös.
Från med romaner, och at t det inte finns en ställningar och konventionellt tänkande, ' varje blad i dagboken talar övertygelsen enda man eller kvinna, som inte sätter reser hon sig med kraft mot den falska ' om a t t en » nävarnas pacifism » skall vad som helst före frågan om fred ... » År 1917 uppfördes Marie Lenérus stasen a t t det är den mänskliga ond- kunna utrota det struntprat om » ras- skan, som gör kriget nödvändigt.
Hon krig » och » kulturkrig », som den natio- starkt pacifistiska stycke » La paix », föraktar dem som vilja lägga in någon nalistiska propagandan lever på.
Hon som naturligt nog inte gjorde lycka.
sorts mystik i massmördandet — vad betraktar som medansvarig var och en, Och året därpå rycktes hon hastigt bort som slår henne mest är just frånvaron vilken visar fördragsamhet med kriget i spanska sjukan.
Hur kvantitativt liten hennes insats av det ödesdigra, det är det att gissel- och söker finna sig tillrätta i förhål- i fredsarbetet än varit, har den sin stora slagen äro så tarfliga, sa konstgjorda, så landena.
icke minst däri, att den inför- betydelse fullkomligt onödiga.
Dumheten är det Hon finner det löjligt när tidningar- » o fasansfulla na förfasa sig över att inte krigets fort- livats med ett verk som framstår som enda som blir kvar av tidens märkligare mänskliga do- dumhet som endast består och hålles bestånd omvänder folk från pacifismen.
ett kument * Ur denna » biktbok » talar en uppe i var tid genom de dummas star- ty just för a t t kriget existerar, gäller tragiskt heroisk optimism, som det en- det ju att vara pacifist!
Gentemot dem, ka nävar! » är elitmänniskorna förunnat att Inte de mänskliga lidelserna men den som betrakta fredsrörelsen som en uto- dast erfara och förkunna.
Den kvinna som mänskliga trögheten är det som håller pi, säger hon: skrivit denna bok, lyckades i sitt eget av » Pacifisten ä r mindre besvärad krigspolitiken vid liv.
Hon fruktar ej längre kriget den stund det inte finns dröm och illusion än dessa.
På grund liv förverkliga den levnadsregel som hon ' -.
-
Även böcker, som skrivas av notariataavdelningar i det faktum, att en del damer före- kvinnor, anses självfallet vara Då Rosa dra att rådgöra om sina affärer skrivna för kvinnor.
med kvinnor, liksom att låta sig Mayreders bok Sexualitet och skiljas eller försvaras vid brott- Kultur nyligen utkom, placerade mål a v dem.
Meningen borde Svenska dagbladet en artikel om väl annars Vara (för att t a detta boken - naturligtvis av en kvinn- Om det en dag exempel med den kvinnliga juris- lig recesent - på damsidan utom i dina trakter uppenbarar sig en liten bil med en ensam kvinna vid ratten, ten), att sedan hon kommit bak- räckhåll för manliga läsare, Lik- grå så var icke säker på att det bara ii: en om kulisserna och lärt sig rad det v ä l: inom den i och för sig ringa glad turist eller en handelsresande.
- är fråga om i rättskipningens el- krets, som kan tänkas vilja följa Det kan mycket väl vara (ty så var det ler affärernas värld skulle hon Rosa Mayreder i hennes framställ- hos oss) den trevliga resesekreteraren smältas in i det hela, och ge däråt ning av sexualitetens och kultu- för Frisinnade Kvinnors Riksförbund.
Bevare mig väl - kanske du ropa något a v sin personlighet och sina rens f ö r v a n l i g a r och ömsesidi- bra folk för det som finns tycker fortfarande att det borde en mass var.
synpunkter Istället tycka her- ga påverkan genom tiderna, hor- till, rarna, liksom-de snälla vita i Ame- de den största upptäckarbehåll- skottpengar på sådana där politiska rika, att man handlar både för- ningen av denna bok fallit på en fruntimmer, soni de tror bara vill lock; Då Marie kvinnorna från hem och härd och sön domsfritt och nobelt genom att manlig läsares lott.
sätta de kvinnliga juristerna i ett Stopes bok Married Love översat- och gryta.
Och då är det precis rak ' Jo, hör Så på - hörn att pyssla med individuella tes till svenska, annonserades och fall och söka klara upp dem så stämplades den som en bok för och du skall finna, a t t du i ditt hjärta gott det är möjligt inom givna kvinnor.
T själva verket är den vill precis detsamma.
en kvinnas frimodiga framläggan- Vi vill och du vill ha fred i världen förhållanden.
Jag har hört en kvinnlig teolog de i sina tystlåtna medsystrars Vi vill inte vara med om mer av kriget!
kunde efter-krigets inge våra elände.
söner ’ frän Tänk, deras om tidi v förklara, att det behövs kvinnliga namn av kvinnliga psykofysiska Och präster för kvinnlig själsnöd.
På egendomligheter och en vädjan gaste barndom den känslan aldrig men religionens område är detta ännu framför allt till männen att i Sina krig.
Alla kvinnor i hela världen, i di en hårresande radikal tanke, som sexuella relationer ta hänsyn till stora städerna och i de små byarna, låt dock kommer att ärvas i sinom tid dem för sin egen och kvinnornas oss ropa högt: vi vill inte ha krig mera, vi vill inte döda.
såra och lemlästa, vi I av prästerna.
skull.
vill inte dödas, såras och lemlästas.
vi Självfallet måste en viss arbets- vill leva i fred och verka i fred för våra Utöver den nyttiga och nödvän- diga facklitteraturen för husmöd- fördelning äga rum mellan könen.
hem och vårt land och vi viii inte sköv- rar, få vi också en allt större av- Men den bör icke gå på den linjen l a andras hem och andras verk för dessa skild litteratur för krinnor.
Fler- att kvinnorna skola skriva för, lä- andras land, därför att vi själva fått talet dagliga tidningar ha nu fått sa om och av kvinnor bota, skil- genomlida den bittra erfarenheten så, att den blivit OSS en levande sann in^.
ja, frälsa, älsa göra politik med och sina mer eller mindre somliga i?
att krig skapar aldrig lycka, endast mer - välredigerade spinnsidor, titta på varandra.
Det.
är icke i olycka åt alla, segrare och besegrade.
som äro en spegelbild a v Vad som en tvungen isolering kvinnorna Hat och hämndkänslor i arv till gene- anses roa kvinnorna och antagli- stimuleras att söka uttryck för sin rationer - vilka källor till oöverskåd- gen också gör det.
Ehuru de egen uppfattning och tillämpa l k a olyckor vi erfara det dagligen kvinnliga journalister, som ha fast den i detalj efter detalj av samhäl- fot och stadgat anseende sedan let.
De behöva den stimulans, som du med - hjälpa till att rädda värl- länge på sina redaktioner, inte det jämbördiga samarbetet ger, den från krigets ondska.
Inga löjen, personligen märka något därav, även männen behöva den, även intet hån, ingen tvekan får hindra OSS att stödja alla strävanden till det må- kommer detta så småningom att där de icke tro det.
Liksom Amerika formar Euro- let: Fred - fred över världen.
betyda, att jämnt så mycket Och fred härhemma.
Åh, vad vi kvinnlig kraft engageras i tidnin- pas politik genom att dra sig till- längta efter fred och arbetsro här ock- garna, som behövs för dessa dam- baka från den, så inverkar kvin- si.
inte sant?
Vill du inte hjälpa oss bilagor.
Från att ha varit skriv- nornas frånvaro rid handläggan- att få slut på den livssyn, som delar in na av män och kvinnor, om ock i det av världens öden mäktigt på människorna i klasser och gör varje klass till en egoistisk enhet, som alltid något olika proportioner, komma desamma.
För atl knyta an vid utgångs först tänker på sig själv och sina egna tidningarna hädanefter att skri- bankernas MÖTESPLATSEN - - vad vill Ni då de och vi vilja.
!
- Nej, vi kvinnnor vi måste - de tycker - J a, kära du, det här är bara ett par politiska mål- som vi frisinnade kvinnor sträva efter.
Och som jag sa ' dig, lägg handen på ditt hjärta, lyssna och hör hur det säger dig: Visst menar jag så här med.
Fred vill jag h a och klass- politik är det värsta jag vet.
Att kun- na arbeta för hela folkets bästa och in- te bara se på sitt, är just vad jag tvc- ker man ska.
Och kan de liberala och frisinnade kvinnorna det, så går jag med dem, Ja, så tror jag nog att ditt hjärta ta- lar, om du hör riktigt noga efter lagt på sälja till det honom han till skulle tack behöva för den sälja tull till vi oss - och %$ ha vi det än värre, Och arbetarklassen?
Gudskelov för a:!
den kommit upp i en människovär- dig tillvaro, med sin reella timpenning och korta (i vissa fall allt för korta) arbetsdag, sina pensions- och sjukkas- sor m. m.
- Och de bland dem, som vill » vad du vi veta vill » mer så läs om den vara nya ideal tidningen och om T i d e v a r v e t.
D u kommer då ock- så underfund med, att du inte behöver vara rädd för varken ordet eller egen- skapen frisinnad, liberal.
Vi är inte, som många ännu tro, några rysliga revo- lutionärer, som vilja ha bort statskyrka och religion och försvar så länge det behövs, och allt, som blivit människor- na kärt och dyrbart genom tiderna.
D e t är alldeles fel det.
Vi vill ha kvar allt gammalt, som är gott och av nytt blott det som är gott för alla.
J a h a, så här tycker vi, åtskilliga fruar och fröknar i landsorten och moror och mör på landsbygden i ett län, som nyligen haft be- sök av frisinnade kvinnors bil.
P.
S.
Hälsa resesekreteraren, när hon kommer.
inte ha hunnit dit, ska vi hjälpa dit.
Men nog borde den kunna börja tän- ka lite på andra klasser också och tänka som vi alla borde, som t. ex. en frisin- nad eller liberal bonde tänker: Jag vill fördelar: arbetarklass och bondeklass inte vara med om en tullpolitik, som vis- vas av män Och ha bilagor, skriv- punkten, slutar jag med att citera och medelklass och överklass.
Och då serligen vore bra för mig och min klass na av kvinnor.
I dessa bilagor en amerikansk dikt om den mörke vet vi ju ändå, hur arbetarklass och just nu, men som ovillkorligen måste liksom i de särskilda tidningar- Israel i det amerikanska Egypten.
bondeklass rekrytera och växa in i d e försvåra livet för mina övriga medmän- na för kvinnor, måste kvinnorna Det framgår icke av namnet om båda andra och huru de alla äro ab-, niskor i detta land.
- Så tänker d~ själv, inte sant och när du skall till att läsa artiklar om kvinnor och av författaren, Sarah Cleghorn, ä r solut beroende av varandra.
rösta på rikdagsman, då röstar du på kvinnor.
E n man dyker upp i ak- svart eller rit.
en, som inte ser på sitt eget och sin tualitetens värld såsom politiker, egen klass först, utan furst pit hela detta älskade, tröga och hetsiga svenska folks vetenskapsman, författare.
Kvin- Han, som är förbjudet från Haparanda dill y s t a d, från norna, det tar man for givet, on- att ta del i våra affärer.
Det är han, vedhuggarn, vatten Stockholm till Göteborg, i skogarna och ska icke läsa om hans insats eller Genom denna avskildhet, dragarn, på slätterna inne i landet och ute i ingrepp i världen, utan om hans som genom en hävstång som alltsedan den förste holländ- skären.
- o c h vi kvinnofolk, som i v å r a i detta sammanhang absolut lik- lyfter och böjer han dem.
ske slaven, hem jämnt få lära o s.
att vi måste tän- ka pit andra först och på oss själva sist, giltiga hustru.
Det angår icke det lir han, vi få lära männen, om det behövs och dem vilka dramer han skrivit, ri- Han, som är förvisad som her skrivit, det behövs nog ibland, att bli mindre ken han störtat eller sjukdomar från vårt sällskap som skriver p, själviska i sitt t politiska tänkande, - han Övervunnit om hur mån- hans förvisningsakt att handla och rösta som en ärlig Ii- Amerikas historia, ga barn han har och hur gamla skapar vår livsform att handla oc hrösta som en ärlig li- som format, som formar de äro.
beral bonde, för det är bland de sty- den vite mannens själ.
vaste politiska karaktärer jag vet.
- Det kommer säkert att sitta liksom slavarna, Mer än stadsbon anar, offrar han av mycket hårt åt för Tidevarvet att som trälade i tegelbruken, materiella fördelar i det ögonblick, när driva igenom att den vill vara nå- formade de gyllene han röstar för fri handel över hela värl- got annat än en fristående dam- Faraonernas öde.
den, men han är vidsynt och förstår att bilaga utan huvud.
därav ha vi alla det största gagnet.
---.
Vi kan inte leva, om det där klassbe- greppet ska tränga in i och behärska a l l politik!
Tänk t. ex. på lantbrukarna, bondeklassen och ett dåligt år.
Det är inte t att förstå, att de vill ha tull på u dsk spannmål, att de vill för- dyra n för a t t själva få sälja sin egen till ett högre pris, som de sa innerligt väl behöva.
Men vad blir följden av det?
Jo, att andra klasser får i n svå- rare än förut - de som intet har att sälja utan ska köpa allting - och ut- länningen kommer naturligtvis att läg- ga tull på andra varor, som vi miste utan Marcus Aurelius gjort till sin: » Sök vänja dig även vid sådant, som efter du aldrig nagonsin tror dig kunna på i land med. » Det drag vi så högt beundra hos den franska nationens biktare, levnadskonst- närer och självsrannsakare, det är just tapperheten, det lidelsefulla begäret att komma tillrätta med sig själva och att efter vunnen klarhet stå och falla med sin Övertygelse.
I alla tider av våld och väld har Frankrike haft människor som förnekat tidens gudar och höjt sitt banér för den gudinna, som inte bara ' är humanitetens utan också förnuftets.
D e t är när vi i var kammares stillhet.
bästa, - - UTLANDET.
- Fullmaktslagen, som av tyska rege- ringen förelägges riksdagen bestar a v I par.
I stadgas, att riksregeringen skall äga fullniakt att vidtaga de åtgärder, som den med hän- syn till folkets och landets nöd anser vara nödvändiga.
Något undantag från riksförfattningens föreskrifter är icke tillåtet, I par 2 stadgas, att lagen, som i och med publiceringen träder i kraft, skall gälla till den 5 februari 1924.
Skulle mot förmodan lagen e j anta- gas, motses riksdagsupplösning Nya val i så fall i siutet av januari.
I München står regeringskris för dörren.
v. Knillings ställning är starkt hotad.
två korta paragrafer
