# ID: svediakorp-per3168
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1923
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 20,076
# sentences: 854
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


JOHN GALSWORTHY.
Tidevarvet. '
fram t i l l dess tillämpining i sam- hällsliv och lagstiftning.
Tidevarvet anser att allt angår kvinnorna och att vad de tycka angår alla, vilket skall kunna be- visas, sedan de nu fått medbor- ämnar T!
I Vår p ol i f i S k a vä g.
Trots den framvällande floden av nya tidningar och de gamla tidningarnas alltjämt ökade stor- lek och makt, vågar Tidevarvet garrätt vilka områden idevar- vet söka draga inom sin intresse- sfär?
Vi räkna icke upp dem, t y vi eftersträva icke uppdelningen i områden.
Strängt taget finnes det icke en från mannens skild kvin- nans värld, lika litet som en från politikens och samhällets skild lit- teraturens, konstens, dramatikens, religionens eller spekulationens värld, Det finnes blott en enda andens värld.
Och delarna få rätt intresse först i samband med det hela.
Det egna landet är hjärtats hem.
Andens hem är hela världen.
I förlitande på de krafter som redan skänkt och som komma att skänka tidningen sitt stöd, i för litande på dem, som komma att tala från Och lyssna till vad som säges från dess plattform, hop- pas redaktionen att Tidevarvet inom sitt formats och sina tek- niska möjligheters anspråkslösa gränser icke helt förgäves skall sitt namn bäta T i d e v a rv et Uppgiften.
I kriver på Sveriges gamla avancerar till den nyare rteligen ledsen vid den ger Geijer i ett brev t i l l Det har nog alltid varit så, att det stycke historia, som kal- las dagspolitik, ofta framträder i mindre tilltalade form.
Ty det politiska spelet om makten och d i stora samhällsfrågorna trivas säl- lan väl ihop.
Det frågas, vad som ställning till den splittring, som förelåg mellan anhängarna, av denna åskådning, Frisinnade Kvinnors Riksförbund ansåg sprängningen som en omening.
Men den gav oss anledning att yt- terligare söka efter vår egen po- litiska uppgift.
Den måste ligga i nya krav eller kanske gamla - som en ny tid riktar mot sam hället.
De senaste Arens händel dikalt, man kallar det för något, rörande lämpligheten av att lit- som har ändå sämre klang, det är vidga den s ' kallade samvetsklau- ideellt.
Därmed är det avfärdat sulen att gälla även värnplikts- av etiska skäl.
De, som och oskadliggjort.
röstade för en utvidgning, ville att första den allmänna rädslan mildra av eventuella invändnin- för, at tdet skulle ligga något hög- gar med att förklara, att någon travande och overkligt i att arbe- fara icke fanns för att man här ta för principer eller, om man så släppte in pacifismen.
Den var vill, för ett ideal.
Visserligen med- nämligen i sig så orimlig.
Krig för, att det skulle ligga något hög- hade alltid funnits Och skulle all.
är riktigt, det svaras, vad som ar möjligt.
Man dagtingar och köp- slår, man har olika syften, och det kan hända, att principerna bli kantstötta, förvanskade,.
t o. m. oigenkänsliga under vägen.
Det är vår tids stora tekniska skick- böja mig för detta analogislut, även om det framföres med så- dan pondus som skedde vid detta tillfälle.
Krig kommer visst inte alltid att finnas- Vi ha nu, enligt vad svenska statens pressombud i en Paris gallisk förkunnar fred.
Den för oss är byggd svenskar, på lighet, som gör sig gällande även inom politiken.
Dagspolitik!
Den gör verkligen skäl för namnet Men det är i alla fall här, kvin- norna skall söka sin nya uppgift som medborgare.
Vår tekniska skicklighet är inte stor ännu.
Låt oss försöka att utbilda vår tek- nik efter uppgiften, inte uppgif ten efter tekniken.
Vår medborgarrätt har tvingat oss in i partilivet.
För oss, fri- ser, kriget och freden, ha belyst dessa krav.
Där fordras en de- mokratisk grund.
Men i egenlig mening.
Samhället måste erkänna den enskildes människovärde, men den enskild s rätt förpliktar till ansvar.
Frisinnade Kvinnors Riksför- bund vill söka lyssna till tidens krav.
Vårt program måste där för bli radikalt.
Radikalism, det är yrkandet på djupgående refor- mer och en obeveklig brytning med det bestående Vårt program kanske inte förefaller så radikalt, det upptar pil något undantag när inte ens nya frågor.
Det är inte samhällsomstörande i den bemär- kelsen att vilja skapa ett lyckligt sinnade kvinnor, skedde detta vid en tidpunkt, då vår tids liberala politik nalkades sin ödestimma.
Vi hade knappast hunnit ta del i arbetet för den frisinnade grund- åskådningen, förrän vi måste ta samhälle genom revolutioner och striden för rätten ökad makt.
blodsutgjutelser, det vill böja sig för rättvisans krav.
Därigenom skulle det i sanning kunna bli Elisabeth samhällsomstörtande.
Men man kallar inte ett sådant program ra-.
- vägrare övertygelse: och vad därmed föl- jer, men i tillämpningen tar det sig inte så märkvärdigt ut.
Vad är det annat I n att gå de alldag liga och ofta odrägliga vägarna, endast ritt göra det i viss, bestämd riktning.
Och i det politiska Ii- vet, där är det ingenting annat än att utsätta sig för den smutskast- ning och de tarvligheter, som en- skilda människor kunna tillåta sig under skydd av en S. k. allmän- anda.
Mera högtravande är det inte.
Men där måste finnas en bakgrund för vardagslivet för samhällslivet, för livet, som ger bärkraft Vår uppgift i det politiska Ii- vet, i samhällsarbetet är inte att öka striden om makten utan ge 7- Det är mig alldeles omöjligt att
Liv Liv eller död De engelska liberalis- terna och Och Europa, Europa.
(Forts. från sid.
I.)
program i försvarsfrågan och de nföra föra I Söker man återi återinföra nens nyanser förslag inom som försvarskommissio- bjudas, har det det reglementeringen.
hänseende Vi ha, i de flesta län- hänt att alla fört till oantagliga hänseende der Vi ha, nominell i de flesta medbe- län- hänt att alla fört till oantagliga der åtminstone, åtminstone, nominell medbe- konsekvenser.
Ett tt ineffektivt för- stammanderätt och medansvar.
År svar efter de gamla linjerna, med E n rättssak av stor principiell 1914 tillfrågades varken Europas ungdomen, som gör I och med måndagen, då kandi- 1914 gör höger och En datnomineringen ägde rum, har boskap eller Europas kvinnor, om Vänster om på hedarna och med betydelse ligger f. n. under hög- valrörelsen i England inträtt i sitt &amp; de voro med på kriget s u m e r a pansarbåtar och &amp; kavallerirege- sta domstolens prövning.
Det gäl- avgörande skede.
Striden blir ic- frågas åtminstone, om vi vilja va- menten och hela apparaten apparaten i gam- ler tillämpningen av den s. k. lex k r långvarig, men naturligtvis så ra med och rösta på det eller det la stilen är ett farligt offer åt tra- veneris, vilken som bekant stad- mycket mera intensiv.
Redan den försvarsprogrammet.
ditionen och den estetiska syn- syn- gar straff på upptill 2 års straff- 6 december äga som bekant va- över- Vidare ett kommande krig punkten (som jag funnit förhär- arbete för den, som å andra Över- * jommer att än mera utplåna skill- len rum.
venerisk smitta smitta eller med kommer att än mera utplåna skill- skande hos damer i städer som ho- för för venerisk tas med regementsindragning).
misstanke om att själv vara Smit- smit- Till slutstriden gå alla tre parti- naden mellan stridande och icke tas erna med de bästa förhoppningar, stridande.
I luften, som ä r gräns- En En effektiv, Stridsberedskap stridsberedskap be- tad utsätter annan för fara att bli- men givetvis med så mycket mera lös, smälta territorialgränserna tyder ett hänsynslöst i länsynslöst använ- va det.
skiftande utsikter.
Det vill emel- bort.
Skillnaden inellaii front och dande Fallet dande av av den den moderna moderna tekni- tekni- Fallet det det här här gäller, gäller, har har ut- ut- lertid synas alla hjälpmedel med tårga- vecklat sig på följande sätt.
E n synas som om de förenade skyddat land var redan ganska ut- kens alla suddad i detta krig.
I saniina m h ser dårgaser och bacillprojektiler.
ung kafeuppasserska, enligt upp- liberalernas skulle skulle vara ganska suddad i detta krig.
I samma mån ser dår&amp;gaser och bacillprojektiler.
ung kaféuppasserska, enligt upp- goda.
Naturligtvis blir kemisternas Satiirligtvis har också ocksh li- ii- som son1 kriget i framtiden övergår till kemisternas och O &amp; farmako- gift för tillfallet arbetslös, hade beralismens ställning st:iIillning starkts oer- att bli luftkrig, kommer denna logernas krig.
Tanken att ung- vid några nåLgra tillfällen Övat intimt hört värnpliktig skulle umgänge med några män.
Kvin- n i d a n där domen som viirnpliktig hii1.t genom den förening, som ägt skillnad att försvinna mellan rum.
Wednn Medan den svenska libera- iibera- ute och därhemma.
tvingas att övas i sådana stridsme- nan var icke helyrkesprostitnerad lismen splittrar och lamslår sig Sig och hon påstår, att hon icke övat luft- toder är hårresande.
Då jag säger, att varje luft själv bortser den engelska från skepps förstörelsekapacitet tio- Där ä r jag alltså framme på umgänge med andra män, än dem, skiljaktigheterna i i detaljer skiljaktigheterna detaljer och och dubblats dubblats genom uppfinningar den ståndpunkt att j a g måste anse hon närmare kände.
samlas åter på luft- den Reineiisamma gemensamma gjorda efter kriget, citerar jag en- att varje form av stridsberedskap någon dag i augusti 1922, hade plattformen för att hävda de Ii- dast en medlem av försvarsbered- borde slopas.
Med min person- halsopoliserna (= de gamla Sed- sed- berala idéerna i stort.
stort.
Det ä r en ningen.
Från samma håll har j a g liga tro, var j a g redan förut där lighetspoliserna) skickats ut på klai u p p uppfattning f a t t n i n g av ansvaret, ansvaret som Som den uppgiften att Frankrikes här mötas tro och tanke, som de razzia.
Den unga kvinnan det fördelaktigt skiljer sig från den, luftflotta Iuftflotta är i stånd att på 24 24 tim- ju ju egentligen måste.
här gäller, har av en eller annan som som hos hos oss behärskade.
det fri- mar förvandla hela Europas Edropas ut- sjäivfallet orsak fallit offer för polisens nit, Denna artikel måste självfallet hjälp av de löpa ut i ett framläggande sinnade partiet destroyers den ' 27 seende.
Får den då hjälp framläggande av en de ha tagit henne och förhört hen- maj.
övriga makternas luftflottor, bör personlig ståndpunkt, då jag var- ne.
Att offret varit relativt oskyl- De engelska Iiheralerna Iiberalerna kunna förvandlandet av Europa till en: en ken representerar Tidevarvets el- digt och naivt framgår j u uppen- av an- grushög gå ännu fortare.
nu, tack vare sin känsla av fortare.
er den politiska sammanslut- bart därav, att hon på polisens svar inför det hela, med både För den tekniskt obildade är det nings, till vilken jag hör.
Det kan frågor medgivit, dels att hon för styrka styrka och och klarhet klarhet hävda hävda libera- libera- omöjligt att av detta dra någon kanske därför icke vara ovid- venerisk sjukdom vårdats å sjuk- lismens ideer.
Det sker också med annan slutsats än den, att orden kommande eller förmätet att till- hus och å poliklinik, dels att hon lismens all önskvärd effekt det for for valet valet försvar och värnplikt inte längre lägga, att bakgrunden till denna Övat könsumgänge med en del all önskvärd effekt i i det utfärdade programmet.
så myc- myc- män.
män.
Det Det märkliga märkliga med med detta detta fall fall täcka den moderna verkligheten.
uppfattning, uppfattning, som som gäller gäller så intresse Av allmäneuropeiskt intresse Kan någon som helst försvars- ket så litet som en enskild gäl- är, att här icke finnes någon måls- ket och sä är vad som där yttras om den en- minister, som äskar försvarsan- ler bland miljoner, har som bak- ägare.
Polisen medger villigt, att gelska utrikespolitiken.
Hrr As- slag slag, påstå att det under sådana grund fyra års iakttagelser i Eu- ingen anmälan om att hon på an- quith q u i t och Lloyd George fasts18 örhållanden ens finnes en chance ropas post bellum.
Bland de iakt- nan överfört finnes.en Överfört smitta inkommit, va- med stor bestämdhet att den ut- att med hjälp av dessa anslag för- tagelser som jag samlat ä r också re sig till sundhetsinspektören el- ' Upsala Nya Tidning, som ägnar rikespolitik, som inaugurerades av svara territoriet, det vill säga den, att en sådan tankeriktning ler polisen.
Hon ställes dock un- tidningen en längre anmälan, sä- Bonar Law och fortsattes a v ' skydda den jag jag nu nu sökt sökt framföra, framföra, der der åtal.
åtal.
; kylda det inför ett stormanlopp som som den bl.a: " Tidevarvets.
första Baldwin, fullständigt misslyckats.
IV IV.
hela d i n e n f derna ö r förstörelse- finns finns och och väser växer bredvid bredvid och Den och un- un- Den åtalade åtalade medger medger visserligen, visserligen, nummer ar ett utmärkt och inne- Under ett helt sekel har Europa, tekniken tekniken?
der den gamla Det talas så litet att hon vid tiden för anhällandet der hållsrikt nummer, en liberal tid- heter det, icke haft att möta nå- Och vad är en värnpliktig?
håilsrikt värnpliktig!
E n om den i pressen, ty det anses undergick behandling på polikli- polikli- undergick behandling på om den i pressen, ty det anses ning, men innehåller inte bara po- gon större ekonomisk, politisk som är pliktig att värna något, märkligt nog inte vara det min- nik, men anser själv att hon se- litik.
Dess intressesfär vill om- och moralisk fråga än den franska här lär sitt land, lund, med kvinnor och Men i dan någon tid e j haft några smit- och sta sta sensation sensation mod den.
fatta allt som kan intressera kvin- och belgiska ockupationen i Ruhr.
barn Om en sådan prestation spridda grupper och och uppburen av tosamma symptom, utan att flera nan som samhällsmedborgare. "
samhallsmedborgare. "
Under e t t helt århundrade har är ontförbar, hur är han då pliktig ofta ofta högst .högst excentriska personer, s. k. friskprov tagits.
Den enda, Särskilt framhålles framhålles " fröken " fröken Elisa- Elisa- världen världen aldrig aldrig behövt behövt sväva sväva i att utföra den?
Särskilt finnes den i Tyskland.
S o l i d a r e kunnat lämna upplysning i beth Tamms utmärkta inlägg om okunnighet om var Storbritannien Vi borde alltså sluta upp med företrädd är den i England, inom denna sak, poliklinikläkaren, har kvinnornas politiska väg ".
varit att finna i de stora och ödes- att tala om försvar och utbyta or- arbetarpartierna och radikala icke blivit hörd.
Och den anhåll- det mot vetenskaplig stridsbered- kvinnogrupper.
Svenska Morgonbladet " ' Tide- digra frågorna.
Men nu ha Var- Morgonbladet: “ Tide- var- na dömdes av underrätten till 2 Iaboratorier: Domen un- varvet räknar bland sina medar- ken dess allierade, allierade, de neutrala el- skap, beredd i Iaboratorier F å veta i Sverige hur denna månaders fängelse.
betare några några av vårt lands främ- ler cle de förutvarande förutvarande fienderna fienderna sprängämnesfabriker och verkstä- riktnings företrädare i England derkastades hovrättens prövning sta kvinnor kvinnor på På olika sociala sociala och och kunnat få någon som helst klar- der och bemannad med en tekniskl legat i till blods för att få Eng- ' och hovrätten fastställde.
Om huruvida England England över- utbildad personal, den med sådan land kulturella Den nya het om kulturella områden.
områden land att att ingripa.
ingripa med med radikala radikala åt- åt- Kommer denna dom att stil sig tidningen går tvivelsutan till sin huvud taget taget haft haft någon mening glädje hälsade maskinarmén.
1 gärder mot Frankrike i Ruhrfrå- i högsta domstolen, då har j u prak- uppgift bästa eller något inflytande- inflytande.
Hur svä- stället för att tala tala om allmän gan.
är obe- obe- tiskt tiskt taget taget den den gamla, gamla, av av många många uppgift inte bara bara med de bästa gan.
Medan Medan England England självt självt är förutsättningar, förutsättningar, utan utan också med vand6 vande och Och osäker för att inte inte sä- sä- värnplikt, omfattande vissa års slutsamt, så uppskattade uppskattade reglementeringen reglementeringen slutsamt, föres föres mot mot detsamma detsamma den den så de bästa avsikter.
Redan detta g tala om ga a likgiltig likgiltig den engelska utrikes- utrikes- klasser av män, bordc vi tala 011 indiska frigörelsekampen, ledd kommit tillbaka.
Ty att polisen avsikter.
frigörelsekampen, ledd kommit tillbaka.
att polisen första gott be- politiken varit under det senaste senaste folkets första nummer ger ett gott folkets offerplikt.
Man kan gå ännu man i i sedlighetsnit sedlighetsnit skulle skulle anställa anställa m- raz- ännu från från fängelset fängelset av av den den man grepp om den anda, som skall bä- bä- året, året, visa visa liberalerna Iiberalerna med många på den linjen att folket bör t a på Gandhi, om vilken i Amerika zior inom alla samhällslager Gandhi, om vilken i Amerika zior inom alla samhällslager och och ra upp tidningen.
Den är ärlig slående exempel.
sig en sådan offerplikt, offerplikt, j a döds präglats ordet, att han är nutidens att de skulle utsträcka en liknande och vidsynt och varmhjärtad. "
Det måste bli en ändring.
Li- plikt, hellre än att riskera att rå störste man.
spanarverksamhet även till män- Vestmanlands Vestmanlands Läns Läns Tidning: beraleina påyrka därför ett raskt ka i ekonomiskt och politiskt sla Min åsikt att kvinnornas plats nen, det år är nog ingen som tror.
hälften vunnet vunnet avgörande av skadeståndsfrågan veri under en främniande mak borde vara På “ Friskt vågat är hälften på den kompromiss- Ehuru den helt säkert vid stick- som litt Det vill mycket tillförsikt och of- " med skälig hänsyn till de inter- som - - se se Frankrike Frankrike lätt skulle skulle, fria ståndpunkten - kompromiss- prov På på gator och torg skulle på- fervilja till för att i denna tid nationella skulderna " och de på.
på kunna uppehålla ett hur hårt hårt rege fri så långt det går i denna snöda träffa många som oförvitliga med- på denna mente som helst.
en tidning, konkurren- kalla därjämte " ett allvarligt för.
Ja, d e n n a värld - vill jag jag inte förneka, förneka.
borgare ansedda, som skulle nöd- starta en tidning, konkurren- kalla därjämte " ett allvarligt för sen är hård och blir hårdare med sök till samverkan med Amerika punkt kan diskussionen sättas in även-om även om jag visst förstår, att skil- gas erkänna, att de övat könsum- fö da Tidevarvets.
första da erfarenheter och skilda tanke- gänge under pågående läkarbe- varje dag Tidevarvets första för att åstadkomma fred i värl- men man skall bara ha klart för Det sig, att att den den skall nummer lovar gott för tidningens tidningens den ' den ' ' '.
.
Det är är ingen ingen fransk fransk fred fred sig, skall ske ske med med nya nya ter- ter- vägar måste leda till skilda re- handling för någon venerisk sjuk- framtid en som som de de engelska engelska liberalerna Iiberalerna efter efter mer.
dom och sålunda vara hemfallna sultat utstyrsel, en framtid Trevlig Trevlig utstyrsel,.
sultat.
Det hör vara en plikt för oss Det är naturligtvis absolut osan- till straff på samma sätt som ett läsvärt läsvärt inne- sträva.
Sträva.
De kräva återupptagande viktig sak och ett alla att fatta ställning i denna dis- ning, att det är det kvinnligt ve- kvinnan det här gäller.
Förvisso satt av förbindelserna förbindelserna med Ryssland håll tt värdigt mål har den satt full utsträckning, utsträckning, och forklarr kussion.
Då den, som skriver des- ka i människosinn, som skall fräl- kommer det att hädanefter tilläm- sig före.
I Vad mån den kommer i full sa rader, för sin personliga och sa världen och ringa in förbröd- på oumbärlig såsom Sig beredda att insätta partiet partiet; pas samma praxis, som innan den att bli oumbärlig såsom politiskt sig kämpade organ organ beror ytterst På samlade kraft på att stödja Natio- Natio privata del sökt välja mellan de ringens ringens framtidsrike.
Det kvinn- nya lex lex veneris tillkom,.
att det hur t den i l l tillämpar ä m p a r P Wieselgrens nernas förbund Den engelska po- ligt fattiga kvinnorna, kvinnnorna, vilka ligt veka måste enligt naturens blir de fattiga de allt överskuggan- ställning till re tillfäiiigt skaffa och ärligt bör talas litiken måste, framhålles det i pro.
pro- ställning till de allt överskuggan- lag vädja till och hoppas på på vål- mer eller mindre mindre maning: Öppet och och hoppas om grammet, Den det om ett ett folks väl ” väl. "
för beskydd, även sedan sedan det det, sig uppehälle " medelst skörlev- grammet, syfta till ett fullt utnytt.
utnytt- de europeiska spörsmålen det f61.
beskydd även jande av folkförbiindet och ett för systemet,: I I ut- ut hittills hittills förda förda politiken politiken utdömes utdömes som som jag jag sökt sökt visa visa är är hopplöst.
hopplöst.
Det Det nad ", nad ", som som falla falla offer offer för systemet, vidgande av dess omfattning och Om världen äntligen skall få fred, kvinnorna skola kunna göra för icke några andra nuvarande engelska att rädda världen måste de göra Lex veneris a r otvivelaktigt makt, så att dat kommer att in- måste den den nuvarande engelska att rädda världen måste de göra Lex veneris a r otvivelaktigt en ' en ' nesluta alla folk och och bli ett verk- passiviteten uppgivas, och all med allt av eld, mod självständig- nyttig lag och betecknar ett stort iigt instrument instrument för djärvhet som iigt för internationell internationell makt makt insättas insättas på på en en aktiv aktiv freds.
freds- het het och och djärvhet som finnes finnes hos hos framsteg framsteg i i den den Sociala sociala hygienen.
hygienen.
samverkaii.
politik.
Det är de engelska libe- dem Ilen det är fara att om den Utan att sväva eller ralernas program.
program E seger för = -- o -- I dom.
-- skulle sväva på på målet eller E n n seger seger för dom, som som här här är är fråga fråga am.
om, skulle ------ låta sig förledas av snäva natio- detsamma den 6 december betyder Eaststiilias fastställas av även den högsta dö- beraler således ha deklarerat nella synpunkter Englands sin li- ljusning för Europa.
mandc myndigheten, så skulle beraler således deklarerat sin Liber.
denna som skyddslag skyddslag avsedda lag Det Tidevarvet inför pressen, av ger - - - - - varit - - " - s u tat lag det målet er m En för för besydd dd en I. sedan det dom Elin Elin Wägner som här är fråga.
grunder kunnat komma föreliggande kommittéförslaget är i lön-princip, som iakttages i de i lönegraderna 1-6 de behållna högre, torde viii icke, vara mer öm- lönerna för kvinnor 10 % lägre än mande än det individ-finansiella f l r män, Detta förslag innebär nödläget hos dem, som denna be- visserligen någon förbättring av sparing går ut över.
nuvarande l ön eskal a för de kv i n n - fattningshavare i statens tjänst.
liga skrivbiträdena ni.
fl .. men I en debatt rörande denna frå- Men staten är dock ännu icke b l i - denna förbättring är icke tillräck ga fälldes en gång a v en statsfi- ven en mönsterarbetsgivare, t y på lig.
mansiell sparare det yttrandet: andra vägar ledes till samma re- Det statsfinansiella nödläge “ de kunna väl dela rum och bo sultat, n e d p r e s s a d e t av d e kvinn- som åberopas som skäl för a t t i i utkanterna. ” I utkanterna bo re- liga tjänstemännens löner.
I det, dessa lägre grader bryta den lika- dan många Ett eget rum däre- Om någon arnetsgivare bör vara sådana mönsterarbetsgivare framför an- tillrätta m e d lägre lön än männen.
dra så lir det staten.
Staten bör Dessa slags synpunkter visar!
o p a r t i s k tillämpa samma avlö- sig visserligen icke, så tydligt som ningsprincipen på alla de i d e s s förr, i det nu framlagda lönebe- t jän st an st ii l I da, st ii t en bö ör i m o t - t ii n kan d et a ngå en d e k vinn I i ga b be sats till andra arbetsgivare från- se a t t kvinnorna lärt sig konsten a t t inskränka sinn levnadsbehov i yttersta grad, frånse a t t de kun- na hava tillskott till sitt uppehäl- le från hemmet o. d. och att de på Tablå 1.
Helinackordering Tablå 2.
Måltiderna förlagda utanför bostaden .................................... ...................................... ............................................ ..............................................
Delat rum 125: - inackordering ') Drickspengar 4: -- Skatt ') 1 0: --- Tvätt 7:- Sjukkasse- och föreningsavgifter 4:50 Tvål.
toilettartiklar hårskötsel, 2 bad (andra klass) 8: 50 Post- och telefonavgifter, skrivmaterial m. m.
2: 50 Kläder och sänglinne3) 35:- Spårvagn 4: - summa 5) kronor 200:50 .................... .. ........ .............................. ........................................
Ensamt rum 160: - Hyra för möblerat rum ') 5: - Drickspengar till städerskan 1 0: - Mat: 2 måltider i hushållskola 55 kronor, drickspengar 7:- 5 kroiior.
smör, bröd och the till 1:sta frukost 4:50 eller lunch, 15 kronor 8: 50 Skatt 2) 2: 50 Tvätt 35:- Sjukkasse- och föreningsavgifter 4: - Tvål, toilettartiklar.
hårskötsel, 2 bad (andra klass) 236: 50 Post- och telefonavgifter, skrivmaterial m. m.
Kläder och s ä n g l i n n e.
............................ .........................
Delat rum 35: 2: 50 - .......................... 7 5: - ............................................ - .............................................. 7: - .................... 4:50 .. 8: 50 ........ 2:50 ........................ .. 35:- S p å r v a g n) ........................................ 4: - Summa ') 10: Ensamt rum 60: 4: - - 75:- 10:- 7:- 4:50 8: 50 2:50 och mot, med det lugn den vila det skänker, borde icke anses vara ett fö örnmätet krav hos den, som hela dagen skött ett arbete bland män- niskors sorl och skriv- och räkne- maskiners slammer, Vad existensminimum för dessa i Stockholm boende betingar framgår a v följande tabeller.
Tablå 3.
Eget hushåll, därvid daglig städning, matlagning och diskning ombesörjes av vederbörande själva.
Delat Ensamt rum Hyra fur omöblerat rum med kokvrå, när sådant rum står a t t uppbringa eller del i kok ') 25: .............. - Gas ................................................ 4:- Ved ............................................... 3:50 Elektriskt ljus ...................................... 2: 50 Bosättningsförsäkring .............................. 8: - Mat: matvaror, bröd.
mjölk etc. ...................... 55:- Rengöring: hjälp med rengöring I gång i mån., ren- göringsmedel, borstar etc.
Nyanskaffning a r kökshanddukar, duktyg, husgeråd erc.
.............. --- ') Centralt belägna rum betydligt dyrare 2) - 5) Se anmärlningar ') Hyra för ett rum med kokvrå växlar från 2) - 5) Se anmärkningar här nedan här nedan.
Anmärkningar avseende samtliga tablåerna.!
riktad mot fattiga kvin- nor.
Vi skulle få ett nytt bevis för den gamla sanningen att la- gar, h u r välmenande och utmärkta de än äro t i l l sitt syfte, förlora all betydelse och ofta verka i en rikt- ning motsatt den avsedda, tack va- re det sätt, på vilken de handha- vas och tillämpas Demokratiserade människor äro bättre ä n demokratiserade lagar.
Ty även en demokratisk lag blir ett farligt vapen i reaktionära händer.
Och intet ämbete borde tarva mera demokratisk anda, fin- känslighet, humanitet och takt än just polisens.
Lika behandling av män och kvinnor, rika och fattiga, verk- ligt, demokratisk anda inom all administration, det ä r dock ett framtidsmål som ej bör vara ouppnåeligt i ett samhälle byggt på demokratisk grund.
Läs: Tidevarvet! ')
Detta pris gäller inackordering i ytterst enkla pensionat, priserna variera mellan 125 á 175 kronor för delat och 160-225 kronor för ensamt rum. ')
Beräknad efter 3,060 kronors inkomst under år 1921 (avlöning för extra biträde jämte inkomst av extra arbete).
på strund av ändring i skattelagsstiftningen blir skatten nu betydligt ökad. ')
Per år 1 / 2 vinterpromeaddräkt eller kappa, 1 / 2 soinmardrakt eller kappa, 1 / 4 regnkappa och paraply, 1 / 2 vinterhatt, 1 / 2 sommarhatt, I vinterklädning, I bomullsklädning 2 par vantar.
I vinterblus, I sommarblus, 1 / 2 par kängor, 1 / 2 par promenadskor, I par vita skor, 6 halvsulningar i par galoscher, underkläder (2 ombyten).
I underkjol, 2 par yllestrumpor 4 par bomullsstrum- por, 1 / 2 duss, näsdukar, 1 / 2 strandkofta och halsskydd sybehör nålar, band, stoppgarn etc. 1 / 2 par lakan, 2 örngott, 4 handdukar.
(de brutna talen avse att nyanskaffning sker vart annat, vart tredje eller vart fjärde år.)
') Billiga rum äro oftast belägna så långt från stadens centrala delar, att spårvagnsresor ej helt kunna undvikas 5) Häri ingå ej utgifter för tidning, tandläkare läkare medicin.
gåvor böcker, nöjen, semestervistelse m. m.
----- Månadsinkomst för kvinnlig tjänsteman jämte dyrtidstillagg beräknat efter in- dextal ii;, efter avdrag av pensionsavgift, utgör: För närvarande: under 2 5 år över 25 år kronor kronor Lönegrad C I lägst I71: 75 174: 75 högst 207: 15 210: 75 » C 2 lägst 206:90 209: 50 högst 2.46: 52 250: 8o D C3 lägst 245: - 2 4 9: 55 högst 288: 93 293: 95.
- II: I: 3:- - 155: - 10: 4: 50 10:- Tvål, toilettartiklar, hårskötsel, 2 bad (andra klass) 8: 50 Y: 50 Post- och telefonavgifter, skrivmaterial m. m.
2: 50 2:50 Kläder och sänglinne 2) 35: 35: Spårvagn) 4:- 4:- Summa ') kronor 179: - 229: j o ........ udden 4:- 15:- 58:- 10: .............................. ........................................ urarta till en brutal klasslag med 5: 50 - 4:- Summa utgifter motsvarandeinackordering 105: j o k r o n o r 184:- 210:50 Skatt ') ............................................ - Sjakkasse- och föreningsavgifter .................... 4: 50 Tvätt .............................................. 9:- 35:- rum 50:- 7:- 7:- Lönegrad B I &gt; B3 &gt; B5 Enl. kommitténförslaget: under 25 år över 25 år kronor kronor lägst 209: 83 213: 45 högst 23 j: 79 230: 85 lägst 235: 04 239: 10 högst 262: 18 266: 70 lägst 273:91 278:65 högst 305:77 311:05 Omkring 230 kronor i månaden måste inkomsten vara för att ett eget rum skall kunna bli en möjlighet.
K i d som därutöver be- höves för oberäknande, men ofrånkomliga utgi fter, för önskvärd re- kreation och semestervila, det måste tvingas fram genom extra arbete.
Eller genom i n s k r ä k n i n g på matkontot.
T vilken grad detta går ut över hälsan och uthålligheten och t ill sist återverkar på löneberäkn ingen, det blir en annan iiistoria.
Det vore gott att till det gamla vackra tänkespråket: “ Arbete befodrar hälsa och välstånd ”, i detta fall kunna få foga orden: för dem som arbeta.
500 - kr-1,200 - kr.
ANMARKNINGAR AV Av Kungl.
Socialstyrelsens bo- barnmorska icke varit närvarande det, att det mottager barnaföder- stadsuträkningar för 1920 fram- vid förlossningen, utan endast skor, vill det även vara en vård- går, att i samhällen med minst oskolad hjälp eller kanske ofta iii- anstalt dels för klena mödrar med 5,000 invånare (Stockholm och Gö- gen hjälp alls stått barnaföder- spädbarn och dels för sjukliga förkommen saga.
teborg e j inräknade), bo 73,6 % i skan till buds. "
späda barn då mödrarna få med- lägenheter bestående av från ett Detta är siffror, som tala för sig följa och själva, om de så önska, Det var en gång en prinsessa .. miljen, visserligen alltjämt sönd- till och med två rum och kök.
Ur själva.
Länge har det också varit vårda sina små under sakkunnig Så förtretligt!
E n gammal sa- rad av arvskiv, sammanslöt sig sociala och hygieniska synpunk- både känt och erkänt att något ledning.
Dessutom har hemmet ga vill sträva sig upp i dagsljuset, utåt med en fackförenings inner- ter är enrumslägenheten utdömd måste göras.
Sålunda väckte hrr en betydelsefull uppgift att fylla jag hör den som ett mumlande lighet, och häpen skall den kom- som familjebostad och har för Palmstierna och Steffen vid 1914 gent emot de unga eleverna i Hus- sorl, men bara inledningen arti- mande släkthistorikern notera att närvarande sitt berättigande en- års riksdag motion rörande vård modersföreningen högre kurs i kulerar sig till fattliga läten.
Och denna dyrtvunna insikt om intres- bart i de rådande ekonomiskii för- åt barnaföderskor och nyfödda barnavård, uppfostran och hem- den är j u mer än lovligt intetsä- segemenskap under de motigaste hållanden.
Sedan ovannämnda barn.
Riksdagen beslöt att-hem- vård.
Dessa få nämligen en del gande.
I min tanke överskattar förhållanden alstrade en ny glans- stitistik uppgjorts, har säkerligen ställa hos Kungl.
Maj:t om ut- av sin utbildning därstädes.
På man dessa primitiva folksagor, period av påfallande festlig ka- av lätt förklarliga skäl, ytterliga- redning.
I skrivelsen framhölls Rönneberga få de ej endast insik- som i själva verket ar gjorda på raktär.
Aldrig har ättens medlem- re förskjutning ägt rum till för- att det Syntes riksdagen uppen- ter i vården av nyfödda barn och maskin.
mar stått så varmt bestrålade av mån för den mindre bostaden.
bart, att frågan om smärre barn- nyförlösta mödrar, utan få också Men det utesluter inte att den offentlighetens ljus som då, ar- Det är sålunda ett beklagligt bördshus borde snarast upptagas praktiskt deltaga i alla hushålls- här som svävar för mig i fortsätt- rangerade för gruppfotografering, faktum, att en avsevärd del av till behandling.
Regeringen gav sysslor.
Där finnes även en sjuk- ningen kunde ta någon säregen kindkyssande, skåltalande och de- den svenska befolkningen nödgas medicinalstyrelsen i uppdrag att vårdsavdelning för kvinnor, var- vändning.
Fördenskull viii jag lande varandras enkla nöjen.
leva i bostäder, i vilka ma,, har samråd med tillkallade sakkun- est eleverna få arbeta med i sjuk- Flyende sol, dröj kvar!
Vek svårt att känna trevnad och hem- niga utreda frågan.
En del ma- vården.
Härmed vill man söka ge bemöda mig att återkalla den i minnet och till den ändan begagna och ömsint som mänskligheten känsla och saknar den individuel- terial för sakens bedömande har eleverna en så pass mångsidig ut- det prövade psykologiska konst- främst av allt är skyr den pietets- la ro och ostördhet, som kräves insamlats.
Men regeringen har på bildning för sitt kall, att man har greppet att ett slag vända upp- fullt att ta notis om den storm av mer än någonsin nu i vår rastlösa begäran av medicinalstyrelsen, skäl att hoppas att de, då de en märksamheten åt annat håll.
Ty katastrofer som med ens har för- tid.
Om detta gäller för vardags- som befarade att utredningsarbe- gång skola sköta sjuka barn i hem- det finns verkligen flera andra härjat denna krona bland släkter: livet, hur mycket mer känner man tet skulle edfföra allt för stora men, e j stå handfallna när sjuk- håll.
bankrutter, vräkning, förlorade ej trångboddhetens avigsidor vid kostnader, medgivit uppskov med dom och olycksfall inträffar bland När Wilhelm von Doorn kom fideikommiss, arbetslöshet, inter- sådana tillfällen, då sjukdom och hela frågan.
Och där ligger den familjens övriga medlemmar eller till världen bäddades han i en nering, polisuppsikt, all tänkbar död göra sitt inträde i familjen nu i väntan på bättre tider.
inför förekommande göromål i vagga som hans rika mormor hade ledsamhet.
Man koncentrerar sig eller då de små komma till värl- hemmet.
skickat honom från London, ett på de få bärgade medlemmarna den.
Det borde därför ligga i Barnbördshuset i Falun.
Den insats Husmodersförenin- under av komfort och 18.50-tals- och söker med dubbelt forcerad samhällets eget intresse, att At- garna härvid gjort för att söka lö- smak, djupt imponerande i det hurrabeskäftighet övertyga dem minstone söka neutralisera några Men saken fick helt enkelt e j sa en så utomordentligt viktig påvra Preussen.
Den film .., att ingenting har hänt.
Orgier i av trångboddhetens vådor och så längre skjutas upp.
Kvinnorna.
samhällsfråga som utökad vård jag menar den spreds i träsnitt sorgehus var alltid i folksjälens lätta på de bördor, som därigenom själva togo den om hand och gin- av barnaföderskor och nyfödda bland allmänheten, med mormors smak.
lägges på de små hemmens kvin- go en genväg förbi både riksdag barn, är ju endast en första bör- Men det är tid att återgå till nor, på hustrurna och mödrarna.
och medicinalstyrelse, utan att in- jan.
I många av lokalföreningar- älskling sugande på fingret.
Vida bekant är att Wilhelm längre fram sagan.
Besynnerligt, nu tycker Detta skulle särskilt kunna ske vänta långsamma och kostbara ut- na är intresset livligt för upprät- råkade i det hiiftigaste krakel med j a g det låter så här: därigenom, att små mödrahem el- redningar, och löste frågan på sitt tandet av mindre s. k. mödrahem sin kusin George, och en eller an- Det var inte en gång en prin- ler förlossningsanstalter upprätta- eget sätt.
Röda korset, i samver- för respektive orters behov.
Om nan har väl i likhet med mig ob- sessa ... des i olika delar uv landet.
kan med doktor Stéenhoff, tog bara erforderliga penningmedel serverat med vilket rådlöst miss- Nej, det är omöjligt, så börjar Men det finns andra omstän- upp frågan till behandling.
Hus- stode föreningarna till buds, skul- nöje den förevigade gamla frun ingen riktig saga, på sin höjd en digheter an trångboddheten, vilka modersföreningarnas for hem och l~ det säkerligen e j dröja länge från sitt himmelsfönster följde diskussion.
Bäst att låta det vara utrymmet här ej tillåter att orda samhälle verksamma kvinnor ble- förrän en hel del dylika små an- barnbarnens rykande slagsmål och tills vidare.
om, som även tala härför.
Jag till- vo varmt intresserade för denna stalter kunde komma till stånd.
hur smärtsamt förebrående hon Fordomdags talades allmänt illa Då man i Falun länge Husmodersföreningarna behövs suckade på sitt tyska modersmål: om hovfolk.
Den traditionen är låter mig att återgiva vad förste känt ett allt större behov av hjälp i detta sitt arbete, och i all " Willy, var det detta som sjöngs längesedan bruten, men ännu har i ett nummer av Sv.
Läkar- att få till stånd ett barnbördshus synnerhet förståelsefullt stöd av vid din vagga! "
man inte hunnit fram till att prisa de socialdemokratiska kvin- våra läkare.
tidning för i år.
Han skriver och Sådana vemodiga noveller kun- dem som klass, vilket man dock norna länge förgäves arbetat för Men här, liksom i mycket an- de man berätta i tusental ur denna borde passa på att göra medan bland Genom annat från följande: barnmorskor in- saken, kom Husmodersföreningen nat mänskligt arbete, finnes ock- gamla militärsläkts krönika Det man har dem ibland sig.
Det kan fordrade uppgifter rörande deras till och tog så kraftigt i, att de så en avigsida, som man icke bör är utan gensägelse den märkvär- nog påstås att de över huvud verksamhet bland mindre bemed- lyckades fora den till seger.
Pen- underlåta att beakta Distrikts- digaste släkt som erbjuder sig åt taget i sin svåra genre har nått lade — det säges varit personer garna insamlades på privat väg barnmorskornas verksamhet be- ärftlighetsforskningen, och till fullkomlighet.
Och nu är tiden in- (familjer) med i allmänhet högst och kommunen gav anslag och i skäres nämligen rätt betänkligt jämförelse kommer ingen annan i ne då varje anständig individ bör september detta år öppnades det genom tillkomsten av alla sådana fråga än Rothschildarna, likaledes lidelsefullt tillönska dem ett starkt 2,000 kunde beträffande kronors årlig omkring inkomst 14,400 — vackra, välordnade barnbördshu- små hem, som de här omnämnda.
internationella, likaledes inveckla- inflytande i samhället och makt set i Falun.
Det är avsett för så- Det har nämligen visat sig, att konstateras hade bl.
a i följande: c:a 25 % väl Falu stad som för det omgi- barnaföderskor ur alla samhälls- de i världens större affärer, lika- att pålägga pressen det höga se- fall förlossningen ledes oslitligt förbundna nedanom debud de själva obrottsligt följer.
vande länet.
lager i allt större utsträckning fö- den politiska ytans virvelskift- Detta lyder som bekant: aldrig av fallen ägt rum hos släktingar, redraga att intagas på anstalter, husbönder, å fattiggårdar (4,9 %) yppa ett muck om furstliga per- ningar.
o. s. v. Nära 900 kvinnor voro Rönnebergahemmet på Lidingön.
istället för att vårdas i det egna Sant är att släktkänslan i tidi- soner.
Yttersta diskretion, deli.
hemmet.
Detta medför, att barn- ” inneboende ”, tre blevo förlösta Röda kors-kretsen på Lidingön morskan inom ett distrikt där ett gare århundraden var svag och be kataste förtegenhet.
— i uthus ständigt förkvävdes av kortsynta A andra sidan: det kan väl inte hade även tagit upp tanken att förlossningshem upprättas, med personliga misshälligheter.
Men kallas dåligt surrogat för ett bril- nödigt linne saknas i 38,3 % av ordna ett mindre förlossningshem.
bekymmer måste se sin utkomst efter 1789 har den setts brinna jant förflutet att släppas fram till tillfällena; behövlig sängvila erhöllo blott I våras hade man färdig en ge- hotad.
med allt renare och högre flamma.
tävlan med de bästavlönade film- över digen linneutstyrsel för ett dy- Genom god vilja och samverkan omkring 2 / 3 av mödrarna, Den över Europa utströdda fa- artisterna i Hollywood.
likt hem, men lokala förhållan- mellan vederbörande institutioner 2,400 av dem måste stiga upp ef- den hindrade fullföljandet och ut- på detta område böra likväl dessa ter 4-6 dagar, c:a 500 efter 1-3 dagar, nära 20 % voro i sitt arbete rustningen lades undan tillsvida- svårigheter kunna tillfredsställande- re.
Då öppnade Husmodersföre- de lösas i enlighet med tidsut- före 7:de dagen efter förlossnin- ningarna sitt utomordentligt här- vecklingens krav.
ro under barnsängen ligt belägna sjuk- och förlossnings- gen tillräcklig i saknade 50,2 " /.
av mödrarna; hem, Rönneberga, på Lidingön.
*.
Agnes Ingelman.
de 24,1 % av mödrarna, tillsyn Mellan Röda korset och Husmo- under havandeskapet saknade dersföreningarna etablerades ge- nast ett, som man får hoppas, öm- 87,2 %; avståndet t i l l barnaföderskan sesidigt givande samarbete, på så från barnmorskans bostad var i vis, att Röda korsets ifrågavaran- c:a 15 % över 1 mil, i en del fall de linneutstyrsel överlämnas till 4-5 mil och däröver (i ett 7,7 Husmodersföreningarna mot det mil); vid nära en fjärdedel av till- att Röda korset äger att dispo- fällena måste barnmorskan gåen- nera tvenne sängplatser å sjuk- hemmet.
de begiva sig till förrättningen.
Detta senare hem har en del I denna statistik äro icke inbe- räknade de flera tusen fall, då kombinerade¨ uppgifter.
Utöver, En.
.
.
- säger --- sak.
TIDEVARVET ligheter att förtjäna sitt Marianne Hainisch.
eget 5 uppehäl- skolade och arbetsvanda krafter, måste flickorna först och främst lämnas sam- Av de politiska partierna i England Av dessa äro de nuvarande och till ma studiemöjligheter som gossarna.
ha följande kvinnor uppställts såsom återval uppställda tre pralamentsleda- År 1870 uppträdde hon vid en » Gene- kandidater för de stundande valen.
möterna, lady Astor, mrs Wintringham ralversammlung des Wiener Frauen- och mrs Hilton Phillipson s i pass kän- Erwerbvereines » och fordrade med da, att någon presentation av dem e j Liberala: flammande ord bildningsmöjligheter för torde behövas.
Av de övriga talrika kvinnan.
Hon skildrade under vilken Mrs Wintringham M.
P., lady Ter- kandidaterna fäster man sig vid några andlig fattigdom dåtidens flickor viste rington, mrs Corbett Ashby, mrs Mar- namn: upp och hon slutade med a t t fordra en cus Dimsdale, mrs Ursula Williams, Mrs Corbett Ashby har gästat Sve- genomgripande reform av flickskolan.
mrs Ogilvie Gordon.
lady Barlow, m r s rige vid flera tillfällen bl.
a. vid den Ett » ögonvittne » skriver härom: » Det M a r y Grant, mrs Stewart Brown.
miss stora Stockholmskongressen 1911.
Hon var på den liden ej vanligt att se da- Helen Fraser, mrs R. Clarkson, mrs H. är den nya ordföranden i Världsröst- Det sanningsägande barnets mamma mer i talarstolen - men denna unga Folland, mrs George Cadbury, mrs rättsalliansen, vald därtill vid kongressen har varit borta ett år och det säges att uppenbarelse med sina talande ögon ha- Rowkey Moody.
i R o n vid mrs Chapman Catts avgång.
hon varit i Nancy.
Se ' n dess har hen- de en förmåga att rycka alla åhörare Miss Margaret Rondfield började nes blick, enligt allas mening blivit både med sig i full ’ Begeisterung ’ - att få sin bana som butiksbiträde, har tagit Unionister: (konservativa): uppåtriktad och inåtriktad.
Hon kan dem att känna a t t det hon bjöd kom så många nya, underliga böner, och hon Lady Astor M.
P., mrs Hilton Phillip- ligen livlig del i arbetarrörelsen och blev ny- från djupet av hennes varmt kännande utsedd a t t såsom » President of har så mycket levnadsregler.
Allt skall hjärta. » En flickskola bildades, som son M.
P., dame Helen Gwynne-Vaug- the General Council of Trade Unions » komma barnet till godo, så det bör bli än idag årligen sänder en skara unga hertiginnan av miss Irene Ward vara ledare för det engelska fackföre- ett lyckligt och framgångsrikt lite?
barn intryck av studentskor till universitetet.
ningsförbundet.
i världen.
Hennes nästa steg blev att försöka mrs Wood miss Pilkington, miss Violet Dame Helen Gwynne-Vaughan, pro- Förr hade hon egentligen bara en en hög och förfinad kultur man får älsklingsbön, som hon lärde barnet.
Den nar man kommer in i fru Hainisch ’ s skapa arbetsmöjligheter.
Hon var en Robertson.
fessor i botanik vid universitetet i Lon- i det lilla tvåvåningshuset på ivrig medarbetare av » Frauen-Erwerb- don, är framstående i sin vetenskap, började så: Kom helge Ande till mig in, rum upplys min själ, upptänd m i t t sinn.
Rochusgasse i Wien.
Man ser sig om- verein », hon talade för kvinnans rätt till De oavhängiga: kallad till medlem i Linnean Society säger hon i stället: det går kring för att upptäcka varifrån detta deltagande i alla tidens pedagogiska och hedrar med den Trail Medal, som Mrs Oliver Strachey.
, intryck kommer, men det är inget sär- spörsmål.
Redan di satte hon som sitt utdelas endast vart femte är.
det går om, och: jag mår i alla avseen- skilt, som väcker ens uppmärksamhet.
mål » auf ’ s innigste ZU wuenschen » - Mrs Hamilton är skicklig och känd Arbetarpartiet: den bättre och bättre, men det säger Här är en soffa med ett lågt bord fram- kvinnans tillträde till universitetsstudi- journalist i New Leaders redaktion.
hon dess fler gånger; barnet kan inte för och goda stolar omkring för alla um och till utövandet av akademiska Miss Ursula Williams är troligen den D r Ethel Bentham, miss Margaret räkna hur många.
— Och jag mår verkligen utmärkt hennes vänner (och de flesta av dem äro yrken.
Bondfield, mrs Barton, miss Susan La- yngsta parlamentskandidaten, 27 år också, säger hon till hembiträdet, frö- trötta och utarbetade) ett bokskåp, Men hon insåg snart att så länge wrence miss Minnie Pallister, mrs M. gammal har hon ej ännu själv rätt att Men denna går in i en gammal chiffonier fylld av brev och kvinnan ej hade politiska rättigheter A. Hamilton, lady Warwick, miss Do- rösta.
Den krets, Durham, som ställt ken Pettersson.
skrifter - inget som skiljer detta rum skulle all framgång i strävandet vara rothy Jewson, mrs WiIkinson, mrs Ben- upp henne, har förr representerats av sin kammares garderob, stänger dör- från så många andra.
Och dock är tvivelaktig och hon fördes därav helt lo- hennes fader.
nett, mrs A. Corner.
ren och ropar högt till svar: än sen då!
den känslan ej att missta sig på.
Det giskt in på rösträttsarbetet.
På hennes Mamman vill lära barnet att det le- måste vara den gamla satsen om att initiativ skapades » Bund Österreichi- ver i en lycklig värld, full av leenden, varje människa » med tankar, ord och scher Frauenvereine » och denna sam- borgerligt äktenskap, skilsmässa eller Det var så märkvär- gärningar » skapar sig en atmosfär, som manslutning har hon skaffat internatio- likbränning »?
om.
särskilt fyller det rum hon bebor, och nell betydelse i det hon lyckades inför- digt att höra denna bleka lilla gum- och lätta ting, som hon läser i tidnin- att man här mötes av atmosfären av liva den med » International Council o f ma, som man nästan tyckte borde till- höra en förgången värld, predika fri- garna, tar det med på biografen att be- en högt såtende, fritt tänkande och Women ».
skåda dramer, som sluta lyckligt.
för andras väl ständigt arbetande män- Det är omöjligt att här gå in på a t t sinne for en ungdom.
- Ja, Men de stackars tyskarna?
mitt barn, säger hon, om de stackars niska.
Intrycket höjes, när man går örsöka skilda enskildheterna i hennes Fru Hainisch är nu gammal, liten fö verksamhet - jag vill blott tilläg- och något böjd.
Hennes son, Österrikes henne tillmötes och hör henne tala M a n rika tyskarna ville riktigt sätta sig in i, att känner att man står inför en mognad ga att Marianne Hainisch varit en lyck- president, är en vördnadsbjudande man I Malmköping hölls i tisdags ett möte det icke finnes någon död, så skulle det människa, som prövat mycket i livet, lig maka och moder och att hon fått med ett stort vitt helskägg.
Så som i varvid fröken Elisabeth Tamm inför en bli så mycket bätre för dem.
som blivit färdig med mycket, men blott dela sitt varma intresse mellan » de en- Selma Lagerlöfs » Mamsell Fredrika » talrik och intresserad församling talade om Mammans nya sinnesjämvikt visar för att taga nya steg framåt.
En män- samma på jorden » och sin egen barn- kunde väl minnena också komma till den liberala grundåskådningen och det per- sig även under de prövningar, som sam- niska som tillvuxit ej blott i ålder utan barnskara.
Om det kostat henne stri- henne och säga: » Se, så mycket du sett sonliga ansvaret.
Efter mötet bildades co livet med hembiträdet fröken Petters- även i vishet och som trots det bibe- der och konflikter det får man väl och erfarit, så mycket du verkat och frisinnade kvinnors klubb.
son medföra.
Då hon haft en ordväx- hållit sin själ och sin intelligens fraiche aldrig veta, men säkert är att hon fun- gagnat!
Är du ej trött, vill d u ej gå I Umeå talade häromdagen friherrinnan ling eller en ledsam uppgörelse med och ung och, det bästa av allt.
behål- nit vägen ur dem - det märker man av till vila? » Och hon skulle säkert svara: denna, brukar hon med ett blekt och lit sin oförbränneliga tro på männi- det innerliga förhållande som råder i » Jo, ack sil gärna, men först måste jag Ellen Palmstierna på möte anordnat av modigt leende säga: det går om, det skorna.
ha detta arbete färdigt och under tak, Frisinnade Kvinnor.
familjen.
går om, det finns ingen fröken Petters- Friherrinnan Palmstierna gör f. ii.
i Jag skulle vilja s ä g a att Marianne sen, nästa år, skall jag vila ut. » » Denn jeder Mensch muss ein Käm- son, det finns inga sura miner.
En dag pfer sein ».
.
är det så, då har fru Hainisch ’ s största förtjänst är att hon Trots sina 84 år går hon ensam om- egenskap av Riksförbundets sekreterare en styrker hon sig länge på detta sätt, in- Marianne Hainisch fyllt måttet.
Hon orkat med att ständigt vara levande.
kring i Wien, talar p i möten, leder föredargsturné i övre Norrland.
Besöker nan hon går ut i köket.
När hon kom- har kämpat ärligt och målmedvetet, stil- Hon har aldrig » vilat på sina lagrar », sammanträden, besöker vänner, barn Luleå, Boden ni.
f l.
platser och ställer dir- mer in igen, frågar barnet: fanns frö- I:;, men oförtrutet, för alla dem som inte stelnat i någon form, inte ens när och barnbarn, och s i kommer hon sä- efter färden till Vilhelmina och Östersund.
ken Pettersson?
Men det gör hon inte, hon ansett varit ofria eller förtryckta, det gällt hennes älsklingsidéer.
Hon har kert att leva tills hon en dag blott gli- I Boden bildades en klubb.
I Sävast u p p hon har gått för alltid, och det är en för dem.
som ej fått komma till sin haft en ovanligt klar blick för livets der över till den andra sidan.
» En dag gick åhörarne till närmare ett 100-tal stor katastrof, t y hon hade varit i huset rätt här i livet.
växlingar och situationens förändrin- Rar det väl bara inte längre », sade hon sedan barnet föddes.
Främst gällde hennes kamp kvin- gar, alltid färdig a t t ingripa där behovet häromdagen till mig, - » jag har näm- Men barnet uppfattar inte genast tra- nans ställning i samhället.
För alla var störst.
Efter kriget, som kom som ligen börjat att någon gång känna mig gedien.
Det tycker bara det är så lus- svenskar.
som kommit i beriiring med ett dråpslag för henne, och som följ- litet trött och d e t kan t. o. m. hända tigt, a t t forst så säger mamma att frö- henne, står minnet av Fredrika Bremer des av sammanbrottet och nödåren 1918 att, när jag går på gatan.
jag kan känna ken Pettersson inte finns, och sen finns I så levande.
Som hon har Marianne - 1921 - ställde hon sig med sina 80 som en svindel. » Döden har för henne hon inte.
Det börjar skratta åt sin Hainisch varit banbryterska för kvinno- år i hjälpaktionernas tjänst.
alls ej något skrimmande, - som pro- förtvivlade moder.
saken, arbetat lika oförtrutet, skördat Hennes politiska intresse är ännu liv- fessor Reyer skriver om henne: » Hon ost, smör Ägg Men då tar modem barnet i armen glädje och sorg, förhoppning och miss- ligt.
S ä r jag nyligen var hos henne, är en tapper stridsman, hon hälsar med och agar det, t y hon vet inte, var hon räkning; med samma stilla väsen fört försökte just en ung man (en av hen- samma mod lidandet.
döden, och det köper Ni alltid högsta skall få middag ifrån, och det är ingen- - .. samma omutliga kamp mot hart när nes barnbarns vänner) att övertala hen- härliga, kraftfulla livet. » *) kvalité till lägsta pris ting a t t skratta åt.
oöverstigliga svårigheter.
Jag tror, att ne att dock välja med de klerikala.
Hen- Wien nov.
1923.
Ditt stygga barn!
säger hon.
Men fru Hainisch i det gamla reaktionära nes parti (det borgerligt demokratiska Elsa Björkman-Goldschmidt.
Hamrins Charkuteriaffär det sannigsägandet barnet lättar sitt kejsarriket haft en ännu hårdare jord- arbetarpartiet) hade ju dock ingen ut- Observatoriegatan 4 hjärta med en ful grimas och säger: mån att plöja än Fredrika Bremer i ikt att slå igenom.
» Men hur skall *) Översatt: » So ist sie ein tapperer (hornet av Vegagatan) — Det finns inga stygga barn!
vårt fria, mera demokratiska Sverige.
g kunna gå med på, ett program, som Streiter, ein grüsst das Lei und den Tod Tel. Vasa 9 5 6 9 Hennes första mål var en flickskola.
reaktionärt och intolerant », frågade und das schöne, kraftvolle Leben. » I DET SANNING= SÄGANDE BARNET han, mrs Brodrick, Atholl, lady Baxter,.
.
om, Nu i - solsken och godhet, en värld där allt går om.
Hon talar med det om oskyldiga - I -.
MÖTESPLATSEN.
-- Husmö dr ar!
&amp; - ' EMILIA FOGELKLOU.
Tidssjukdomen.
Den politiska s p l i t t r i n g e n bott- n a r d j u p a s t s e t t i en psykisk sjuk- dom hos släktet: s j ä l s s p l i t t r i n g e n, personlighetsklyvningen, om man så vill.
Det är i n t e bara Nationer- nas f ö r b u n d som har svårt a t t bli en o r g a n i s k e n h e t; sedan bandet, religio, b r u s t i t ä r också den en- skilda s j ä l e n e n p r o v k a r t a på, iii- bördes s t r i d i g a tendenser och åskådningar.
Den själstyp f r å n hedenhös, vil- ken Vilhelm Grönbech så mäs- t e r l i g t k a r a k t ä r i s e r a t i Vor Folke- æt i Oldtiden 1 (Lykkemand og N i d i n g) k a s t a r r e n t a v en s k u g g a över v å r egen.
D e n n e nordbo har vad nu än må f a t t a s honom i övrigt enhet i sitt väsen; v a r e sig h a n är grym eller vek, l i d e r eller slåss, d r i c k e r eller s v ä l t e r, så rör sig a l l t s a m m a n s kring ett cen- - - ett så paradoxalt odjursideal som ” die blonde Bestie ” är mindre en a n t i t e s mot ” kristendom ” ä n mot den psykologiska klyvningen, sön- derfallssymptomen, hos en världs- del, som håller kristusord som kort på hand i ordspelet medan samfundsliv och enskilt liv svära mot d e t, som s a m f u n d och enskil- da föregivit vara sin religion.
(E t t ord.
vars värdemening vi lyckats urhålka till s p e k u l a t i o n s s t o f f, ci- t a t p r y d n a d och stämningsanled- n i n g, då det i g r u n d e n skulle be- tyda det v e r k l i g h e t s v ä r d e k r i n g vilket hela vår t illvaro vänder sig!)
D ä r man s ä t t e r livet till, massvis ö v e r t y g a d, där sker det, bittert a t t s ä g a, t r o t s t i d e r ä k n i n - gen, f ö r heden ättära, i natio- nell f o r m; icke för Vite K r i s t.
” Den moderna människan repre- s e n t e r a r, biologiskt, en motsägel- se i s i n a v ä r d e r i n g a r, h o n sitter m e l l a n t v å stolar, hon säger i sam- ma a n d e d r a g ja och nej. ” (Nietz- t r u m: ä r a n.
Så f ö r ä t t e n, sam- f u n d e t, så ock för den enskilde idealet ä r av samma sort.
(Jag viii i d e t t a sammanhang lämna ur sikte, h u r u v i d a nordborna fak- t i s k t voro så genomhela, eller om de e n d a s t i relief mot vårt psyke t e sig så.)
Visst är a t t den n u - tida betraktaren av Grönbechs nordbo-monument, känner sig för- ö d m j u k a d.
Ty h a n förnimmer dess mer s i t t eget tidslyte, halvheten.
S å v i d a inte det s i f f e r v ä r d e t rent- av skulle SRIT:^ a l l t f ö r nära d e t hela för a t t k a r a k t ä r i s e r a s u m m a n ” af disse S j æ l e s t u m p e r, a f disse Åndens torsoklumper, a f disse hoder, disse hænder ”, som I b s e n kallar oss i B r a n d.
I c k e våra detaljfel, utan d e t ra g r u n d f e l e t med oss är det som s i a r n a velat drabba.
T i l l och med sche.)
— sto- — Låt oss s y n a i sömmarna några s å d a n a kulturmänniskornas stac- kota a n d e d r a g av ja och nej.
Vi kunna det, t y lite var ha v i h u n n i t l å n g t n o g a t t f å d å l i g t s a m v e t e på punkten, ej blott s i a r n a för vår räkning.
Vi veta alla, mer eller mindre klart, a t t d e t ä r illa ställt med oss.
I d y l i k t medvetande kan- ske v i r e n t a v taga f r ä m s t a r u m - m e t i s l ä k t e r n a s led.
Och insik- ten kan v a r a början till undergån- gen.
Men den kunde ock vara sluta v a r a n d r a.
Men kanske måste jag just på denna punkt t a till- baka vad som nyss sades om då- ligt samvete.
Ty n o g f i n n s d e t e n som e j n å t t d e t, u t a n ha till den grad kompakta, v a t t e n t ä t a, oge- nomträngda m u r a r mellan s i n a olika s o r t i m e n t av s a m v e t e n, att de ä n n u a l d r i g plågats av n å g r a konflikter dem emellan.
Andra ha förnummit konflikt, vägt värde- na och valt - e t t d e r a, m e d bister amputation av det a n d r a, v a r e sig nu gemenskapsmöjligheten eller begynnelsen till e t t n y t t!
Låt oss då rannsaka OSS ur hu- det individuella samvetet utgjor- de den frånskilda lemmen.
Ännu vudfelets s y n p u n k t, d e t som världskriget s a t t e f ö r s t o r i n g s g l a s andra ha aldrig kunnat besluta på, men som en och a n n a n s i a r e sig för e t t d e r a; de stå i f ö r b i d a n redan d e s s f ö r i n n a n f ö r f ä r a d e s ä n n u, en förbidan som antingen innebär en ä n n u r i n g a r e ansvars- över - utan förstoringsglas.
I s k r i f t och tryck och tal f i n n a g r a d hän e m o t yttersta a v d ö e n d e t vi s t ä n d i g a belägg för d e n skilda eller — stillheten före en ansvars- v ä r d e r i n g e n man h a r för en g o d full handling.
S k a r p a r e och klarare än klyv- individ och f ö r en g o d m ä n n i s k o - bråkdel av e t t parti-, sekt-, klass- n i n g e n mellan individuell moral eller nationskomplex.
Det ser m e s t och samfundsmoral har s e d a n län- ut som om de värdena måste ute- ge f r a m t r ä t t klyftan m e l l a n d e t
kunna aldrig bli examensstudier ” har bli- vit amerikaniserad överorganise- Ocli till sist har ändå “ dess ideal blivit den ihjälpluggade, för- läste studenten ”, den “ har överta- git borgarklassens grundstötta tro bokkunskapen ”.
Verklighets- sinnet ser tidens frasdemokrater, all orddemokrati, ser den fruk- tansvärda parodien i att “ pressen står på andlig grundval - men äges av aktiebolagen och drives som näringsfång ”; ser konsten, och särskilt den konst, skådespe- larens, som framför andra har makt att ställa människorna med alla sinnen värnlösa Några inför verk- ligheten - den har han sett ut- lämnad åt Brontasaurus, odjuret, publiken: den publika djävulen, den allmänna offentliga lögnen!
- men bildningsrörelsen Litt era tur.
Svenska brev av I v a n O lj e l u n d.
Tidens för- rad.
den i paradoxen: “ pressen står på andlig grundval ” - trots allt!
- “ det gäller blott att lära sig läsa - - - eller också uppstår en ny press i det nya tidevarvet. ” K o n s t och p e r s p e k t i v.
“ Jag kan ej måla våren annat strider emot den gängse konst- än om vintern ", skriver Jean doktrinen och således mot sin vil- Men det är bättre lämna till lä- Jaques Rousseau någonstädes i si- j a glider in i en osjälvständig lag.
P r i s 4: 50. saren a v boken att med dess slag- na Confessions.
“ Jag kan ej be- uppfattning.
Därför är det gott En bok i form av brev till en ruta gå fram över tidens marker.
skriva ett skönt landskap utan då om konstkritiken handhaves a v sedan sex år försvunnen ung- Det är en uppfriskande vandring.
j a g sitter mellan fyra väggar, och varliga händer.
Detta är sällsynt domsvän, öppna svar på många Verkligenheten - det är ju det evi- tusen gånger har j a g sagt att vore i ett litet land.
Det fattas oss per- frågor om Sverige och de sven- @ livets hopp!
Eller, för att än jag instängd i Bastiljen, skulle spektiv och det u r känslan här- ske: om rad ungdomen tänker på en gång kläda dess budskap i ett därifrån skapa en bild a v fri- av som en längtan mer och mer och sysslar med, om politik, press, ord av den bistre gamle Carlyle: heten ” - dessa självanalytiska vuxit sig fram att få till stånd ett teater m. m., om kyrkans reforma- “ Det är världens första evange- ord a v den store medborgaren internationellt konstnärligt utbyte tion och till sist “ något om os^ lium, att en lögn icke kan varda från Genéve innehålla en, allmän- till gagn för vårt avlägset liggan- själva ”.
Ett tvärsnitt genom den giltig sanning.
Det är nog så att de land.
Till en början har detta beståndande.
allra yngsta tiden, ett försök att den förhandenvarande verklighe- format sig som en konstnärlig genomskåda, framfört med klar-.
Honorine Hermelin.
ten skymmes a v allehanda f ö r v i r skandinavism.
het och kraft, så att man ofta blir rande sidointryck och det är en- På Göteborgsutställningen i slagen av det slags igenkännande, dast då det avlägsna perpektivets somras sågo vi d e tre nordiska vid vilket man “ springer upp och samfundet De Nios års- rogivandc linjer löpa ut från en ländernas yngsta konst lyckligt undrar, att man ej förr det sett ”.
bok Vår Tid.
Årgången 1923 handling eller ett föremål, som det sammanförd sida vid sida.
Likas5 “ Du skall vara.
Häruti ä r ti- Men å andra sidan!
Sinnet för föreligger nu i bokhandeln.
Pris av OSS klart uppfattas.
Här är har Sveriges Allmänna Konstför- den sällsynt fordrande djärv, verkligheten kommer författaren 10 kronor.
måhända grunden till den ofta enings ledning strävat till samma obevekligt inträngande.
- - T i - att med vördnad och högt bultan- upprepade företeelsen inom kon- mål genom skandinaviska bytes- den är härUti - Och kanske blott de hjärta märka, att en ny verk- Innehållet är som vanligt rikhaltigt och ' stens historia, att det verkliga ge- utställningar.
Den tredje av des- häruti stor. "
lighet i hela sitt majestät är tätt, värdefullt och giver en sammanträngd bild blott!
av av.
vad som rör sig i tiden.
Nobelprista- niet lever oförstått Och den bestå- sa utställningar öppnades i okto- Citatet tycks mig kunna göras tätt inpå oss.
dold till bokens nyckel.
Är det ej detta ett nät av partiväsen, politici, dog- garen Ycats jämte hans skaldebroder ende värdesättingen är eftervärl- ber i Konstakademien med en Moorc behndlas av August Brunius i en den förbehållen.
Under varje tids- fullödig och vackert sammanförd " du skall vara ", som till stor del mer tvehågsenhet, rädsla artikel om den irländska litterära Ålder uppstår den alltid lika re- utställning av Joachim Skov- ligger bakom “ tidens ” lust att bränna sina skepp, men “ t iden går spirituell renässansen.
I anledning av det nyiigen volutionerande “ nya konsten ” gaards arbeten.
upplösa banden, att bråka och ho- sina egna vägar, även om det står firade Renan-jubiléet karaktäriserar Tor- Fransk-svenska konstgalleriet ta, “ nivellera ”, " avkristna " och en politiker i vägen ”.
J a, “ vi be- sten Fogelkvist » Renanismens » d. v. s. Re- konsten a v i dag, mer eller min- samtidigt tala om människovärde höva blott klara våra hjärnor för nans ironiskt-humana livsåskådning och dess dre ofattbar för samtiden och går ännu vidare utåt genom när- framväxt hos honom själv.
John Land- dock framspungen ur nuets be- mandet a v svensk och engelsk - likaväl som det är orsaken till verkligheten ” för att se, att “ den quist skriver om den på sistone mycket om- tingelser.
D e s s långsamma ofta konst.
Där anordnades i oktober tidens ångest inför sin egen meka- redan ör långt före oss och arbe- talade italienske filosofen Giovanni Papini.
kampuppfyllda genombrott är en en utställning av de främsta re- nisering?
Det är i varje fall den tar med genial säkerhet.
V e r k De litteratiiröversikter som sedan flera år slagruta, med vilken författaren ligheten är aldrig invecklad, det utgjort en nyttig specialitet hos årsboken den äkta konstens naturliga livs- presentanterna för den unga en- gelska konsten, och nu söker sig till Svenska brev går fram överl invecklade är att acceptera den.
representeras i år av Hannes Skölds fyl- utveckling.
tidevarvets företeelser.
Eller sna- Det står för mycket mellan den liga översikt av Bulgariska diktare, m e d Försöket att genom det skrivna den svenska konsten fram till di- på jag ~ - - att rare: hans slagruta är det organ, vars mognad gör en människa fullvuxen sinnet för verklighe- ten, just så som Carlyle definierat “ den egenskap, Som borde Och kunde finnas hos varje av Gud skapad varelse, men utan vilken en stor man icke är stor: Fly vart han vill, han kan e j undkomma verklighetens vördnadsbjudande närvaro.
I varje ögonblick tvin- gar den med eldskrift ristade bil- den sig inpå honom - oemot- ståndligt - där!
där! ” Verkligheten - ordet genljuder från nästan varje sida a v boken som ett lösenord.
Sinnet för verkligheten ser, att fastän ung- domen måste kallas snäll och praktisk, så liar den blivit för klok, “ den blyges för hjärtans re- na hänförelse ".
Eller den sitter som skaror av åskådare på sport- tävlingarna “ och tänker just på ingenting.
Sporten, det är liret, som vänder ryggen till. "
Ungdo- men strömmar också till folkbild- ningsrörelsens studiecirklar " inga studier vila på en så ädel princip som bildningsrörelsen, de - och oss mest så d.
, d ant vi ort för att undgå den.
Eller tror man inte, att arbetaren och arbetsgiva- jag Villig att utan självisk in- skränkning påtaga mig följderna av denna - sanning? ” Den lever omedvetet hos allt verksamt, ar- diktprov, samt av Kjell Strömbergs artikel Några nya franska författare.
Andra l i t - terära essayer äro professor Claes Lind- skogs uppsats om Prometheus hos Atschy- och hos Viktor Rydberg ett av världslitteraturens intressantaste problem samt docenten Fredrik Vetterlunds skildringar av Tiecks inflytande på utform- ningen av Atterboms Lycksalighetens ö. Samfundets pristagare för i år, fru Elin Wägner, har en programartikel om Livet och Dikten, åtföljd av en vältalig hyllning till pristagaren av samfundet De Nios ord- förande, direktör Viktor Almqvist.
Poc- tiska översättningar har lämnats av hrr Asplund-Silverstolpe (engelsk lyrik).
Sten Selander (fransk lyrik) och Göran Björk- man (spansk lyrik).
Freds- och kvinno- frågorna, vilka också stå på årsbokens pro- gram * företrädas, den förra f ' ' Mia betande folk; den finns såsom en n y nationalism, såsom den verk- liga demokratien, som icke längre är partisak, Vars “ kärna är det enkla, rena människovärdet, som gresser, den senare av advokaten Mathilda Stael von Holtsteins grundliga utredning om Likställighet inför lagen mellan man Och kvinna Och de ännu förfientliga brister-.
å ren finna en form för mänsklig samverkan den dag båda i sitt blod upptagit demokratins grund- tanke och erkänner samma verk- lighet? ” Det vore frestande att kapitel för kapitel följa denna nya verk- lighet med dess obönhörliga frå- är jag redo att acceptera?
är ga: “ är kristendomens stora praktiska innehåll och all kultiinievecklings mening " - som kräver att bäras av de få personligheterna, hos vil- ka ande är närvarande Den sor- i -, maroro och hjärtats tröga kär- lek e j blott till det eviga, utan ock- så till dess jordiska reliker.
Stri- den nämndes felaktigt en strid mellan tro och vetande, mellan re- ligion o &amp; tanke.
(Det fanns aspekter i dess avveckling, som e j voro allvarliga nog att ens förtjä- na namnet strid, utan endast gräl, mellan trög lättja å ena si- dan och nöjesopposition å den an- dra.)
Så länge huvudintresset för evangeliet placeras i förklaringar a v yttre fakta, ä r det tydligt att den tolkning, som avgår med se- gern, tar värdet med sig.
Annor- lunda när synpunkten blir religiös och handlar om den inre världens verkligheter - då kan värdet stå kvar, efter många generationsväx- lingar a v funktionstolkning.
Då handlar - för att ta ett konkret exempel - berättelsen om stor.
men på Genezareth icke om huru.
vida vädret stillades genom demo.
nernas kuvande eller genom me.
- I - - ordets makt hastigt påtvinga all- rekt kontakt med den förnämsta mänheten en viss konstriktnings engelska konstpubliken genom an- uppfattning ar ett godtyckligt ordnande i ondoon a v tvenne Våldförande a v den organiska ut- svenska konstutställningar Initi- vecklingen.
Det är fara för att ativet härtill utgår från en svensk ensidig värdesättning skadar kvinna, miss Charlotta pearsson, konstnären, vilken, överkänslig sedan sexton år bosatt i London.
och osäker, e j alltid vågar följa, Genom djupa och ingående konst- sin egen ingivelses röst då den, studier i, England och på konti- ' ' Vältalare på Nationernas Förbunds kon- och moderniserats i och med det av konst- nären Einar Forseth tecknade nya omsla- get.
Ett flertal porträtt illustrera den.
För- läggare äro f &amp; och med i ar Wahlström Och Widstrand l a r den källa, varur den fria bild- ningen bjudes att skänka i " fritt och avsiktslöst ".
Man stöter på det överväldigande intrycket i de ilar av samtidighe- närvarande ten mellan kastvindens upphöran de och mästarens uppvaknande Det är icke en speciellt meterolo- gisk tilltro - sådan nordborna ha- de den för E r i k Väderhatt - utan en djupt personlig tillit, som tol- kar samtidigheten maktsymbo- liskt, hos dessa, som också till r a r - dags och inte bara i söndagsför- klaringen försporde en och sam- nia makt-art bakom vädret som bakom sjukdomen: demonernas inflytelse.
När naturvetenskaps tiderarvet klargjort orsaksförlop- pet i serier a v klara distinktioner, då klövo sig härvidlag värderin- garna sålunda: E n del förlade allt värde i or- saksförklaringen ocli amputerade från sitt intresse alla andra värde- föreställningar, trots hjärtans pro- tester i vissa fall.
Andra slog0 sig på skiftesbruk.
De erkände or saksförklaringens giltighet i det komlighet för dess belysning allt s k e e d e i nya testamentet - så lunda uteslutande denna helgedom från varje slags friktion med det reala livet, till ytterligare divi- sion ar samvetet.
E n del återigen ha levat i oscillerande mellan am- putations- och inkaplingsstånd punkten, “ stämningen ” har varit avgörande; medan iiterigen andra sett hela härligheten sjunka in i en oklarhetens dimma, som gjort deras intresse för hur dithörande fakta verkligen förhöllo sig = 0.
Men e j blott i moraliskt och te oretiskt avseende, utan också i det praktiska leva vi i skuggan av klyvningens sjukdom: De gamle brukade jorden för att få säd och malde för att få mjöl och formade leret för att få sig en kruka.
Men vi göra detta och allt annat icke för det, som uppstår under våra händers möda, utan för ett tred j e för penningen.
Vi gå i första + - i andra, tredje, fjärde eller femte rummet - kanske - dit vår ar- betshåg skulle ha drivit OSS, i de allra flesta f a l l dock, innan den alls blev tillspord.
Därav följer att a l l den arbetsglädje vi kunnat destillera u t, dryps ned i någon li- ten bredvidsyssla, någon liten " hobby ", under det arbetandets dagtärande jäkt och iver, i de flesta fall, är fullständigt blottad på denna skaparhåg, a v vilken man i smyg söker fånga en drop- pe - för sin lek.
F ö r att inte tala om äktenska pet.
Vi pryda vårt medvetande med ett slags ideal a v hela varel sens enhetsgåva.
Men faktiskt är divisionssysteniet, i grövre eller finare form, rådande också här.
E n får en " period ", en får en an- nan.
Kalle eller Hulda får " han den " och vad därmed borgerligt sammanhör; August eller Stina lyckliggör j a g med " min innersta personlighet ” i många omgån- - det förslår!
Eller hur formeras vår allmän.
bildning?
S e på skolschemat med dess otal “ ämnen ” litet av vart fack.
Lapprutorna med sina m- briker äro illustrationstypiska för den matematiskt avvägda intres- sedivisionen mellan alla dessa smårätter av “ kallskuret ” u r läro- böckerna.
Vi äro själva uppvuxna vid den dieten, hur skulle stac- kars lärare väl våga sig in på nå- got enhetligare; vi kunde ju då råka ut för att likna frun som ba- ra hade s j u sorters småbröd på sitt kalas, när andra hade nio el- ler tio!
Det är därför också a v rent inre anpassning, som tidningen blir andens läskedryck för envar som i övrigt ingenting läser; icke därför att man här kan f å ett para- doxalt tvärsnitt a v tidens historia, utan därför att man också här hor smörgåsbordets alla lockelser.
Man kan få en liten bit a v vart
ut- nenten har hon ’ utvecklats till en uppvisas i Gieves Gallery ett konstnärlig auktoritet.
Hennes sökt urval, omfattande textilier produktion på det konstlitterära från Handarbetets viiiiner, frök- området är betydande och hon narna Fjæstad, Sankta Birgitta- Av Mary Webb.
står i kontakt med de främsta le- skolan, konstglas från Orrefors, dande personligheterna i Londons keramik av Bess Whissler och konstvärld.
Intresset för den Ragnhild Godenius, silver- och el- Översättning av E l l e n Rydelius.
svenska konsten har dock alltid fenbensarbeten av Märta av Eken- främst legat henne om hjärtat och stam miniatyrer av Bertha Wil- Fattighuset dåsade i söndagseftermidda- strid mot ödet - mot svälten och det gråa duvor, och min trädgård hade nästan alltid hon omfattande med varmaste in- helmson, Lisa Bianchini m. m.
V i gens stillhet.
I gummornas rum var allt nederlag, som var dess alternativ.
Hon en blomma.
tresse det erhållna uppdraget att återvända nu till höstens konst- mycket tyst, bara ett ensamt bi trevade sig hade stretat emot och hon hade svettats.
– Dalior var det, som min gubbe var i Canada anordna en svensk av- företeelser i vår huvudstad där klumpigt upp och nedför de stängda fönst- Det var förbi nu.
Nu satt hon.
en skugga mest förtjust i, – sade en mycket gam- delning i Torontos stora årliga konstnärerna med oförtröttad flit ren och sökte efter fria luften, blommorna, ibland skuggor, varken i himlen eller hel- mal gumma med klara bli ögon.
- Åh, han tyckte om dalior, han.
höstsalon, där den av henne ut- fortsätta sina framvisningar trots en av reste på sig och släppte ut biet.
Då – Rosor var det bästa vi visste, valda samlingen uppvisade arbe- de bistra tiderna.
het över allting.
Himlen hade samma gråa biets sång plötsligt upphörde, blev luften föll den tjocka gumman.
Liljevalchs konsthall öppnade i färg som arbetshjonens strumpor.
Nittio- mera laddad och tung.
ten av Liljefors, Wilhelmson, Åh, jag längtar s i jag han gå åt för Så där, - sade hon, - ut ur fin- att få lukta på en provinsros, – sade Fi- Prins Eugen m. fl.
Ännu mera be- år sin höstsaison med samtidiga åtta fötter, klädda i dessa strumpor, syn- separatutställningar av konstnä- tes i olika ställningar längs det långsträck- gelset.
delia.
tydande är den uppgift, som lagts Hon blev hemlighetsfull och dök ned i – Fängelset?
Vad säger du så för?
- i hennes hand, då direktören för rerna Olle Hjortzberg.
Rich.
Lind- frågade en saktmodig gumma med be- den djupa kjortelflickan.
British Museum Sir Frederic ström, Jurgen Wrangel, Anna vid sida liksom fötter på gravar.
– Titta skall ni få se, – viskade hon, skedligt ansikte.
- Vi ha en säng och vi Kenyon framlade ett förslag, att Boberg, Georg Pauli, Bertil No- Fyrtionio kvinnor.
klädda i anständiga jag kunde inte leva sommaren ut.
utan - utropade Fidelia att få lukta på en provinsros.
Och i morse i London anordna en svensk ut- rén och Gösta Nordblad.
Den 10 söndagskläder med vita förkläden, sutto i – Vad betyder hade di lämnat stegen kvar vid fönstret i ställning.
Tanken omfattades november öppnades därsammastä- rader på bänkar mitt emot varandra.
Fyr- plötsligt i sin bitterhet.
på mat, då man inte har någon lust att äta vår avdelning, eftersom di var altererade även av vår minister därstädes des en minnesutställning över Ju- friherre Palmstierna med största lius Kronberg, omfattande e j min- voro instängda här.
Alla dessa livshisto- den!
Vad betyder sömn, då man inte har för att biskopen skulle komma.
Då smög något att vakna för i daggryningen?
jag mig ut och gick till föreståndarinnans intresse och stor offervillighet vi- dre än 350 nummer och givande rier, fyllda av sorgliga och glada och vilda Utmed bänkarna gick ett sus och ett trädgård, innan det var dager.
sades av våra mest framstfiende en god Överblick av hans storsiag- upplevelser, hade stannat här och väntade suckande lik vinden i gamla träd med torra Hon höll upp en djupröd ros bland ut- Londonsvenskar för tankens rea- na produktion från de färggnist- bara på Döden, som skulle klippa av den löv.
Det hördes viskningar.
rop av beundran och klander. '
Det är sant som evangelium.
t r å d e n.
Livet liserande.
Miss Pearsson har med rande monumentalverken till och Och just som hon höll upp den.
kom föreståndarinnan in.
energi fullföljt den framlagda med de smärre skisserna, numera icke ha varit mer fullständigt avskilda från – Det är rena rama sanningen.
– Delia har rätt, det är inte fråga om bevarade i hans på Skansen upp- sitt förflutna liv, om de dött och kommit planen.
– Detta är tredje gången som ni har till skärselden.
M e n varje hjärta i detta det brutit mot reglerna och stulit, sade fö- förda atelier.
Salig a äro de saktmodig a. besviken- Hon middagen lade atmosfär – in- - - vet voro korslagda eller stodo stilla sida Burlington House-utställningen.
vemodiga, begärliga och egendomliga biet,¨ sista var förbi.
De kunde - hobliandeha intima I januari månad öppnas alltså konstsalar hade Hanna Pauli un- i Burlington House i Royal Aca- der oktober månad anordnat en stor framvisning av sina mest be- demys praktfulla utställnings märkta arbeten, och för närvaran- lokal, en omsorgsfullt utvald kol- lektion av den svenska konsten de tages lokalen i anspråk av Ma- från ett av dess mest lysande ske- Ja Sjöström, vars konstnärliga textilier tillvinna sig berättigad den, 80-tal et s konstnärsförbunds I Nordiska hus, som icke var nigot hem.
bevarade tyd- ligt och oföränderligt bilden av det hem de förlorat: trädgård, Sker och fårfålla, alla de små dyrbara, heliga ting, som om- givit deras strävsamma liv ting som de knappast vetat vara så dyrbara, förrän de förlorade.
T y i dessa hem hade de varit individer, medelpunkter för vär- me och kärlek.
Här voro de skockade i en kylig, nästan hånfull bekvämlighet, och genom de långa gråa korridorerna hördes sällan stegen av den lågomsvepte, skratt- bringaren, tårskänkaren Karleken.
De stickade flera gråa strumpor att ta på sig, då de andra voro utslitna.
Deras ullgarnsnystan, alla precis likadana, lågo bredvid dem, och en blåögd kattunge, pas- sionerat förälskad i sig själv, jagade fram - voro genombrottstid.
E n kommitté är uppmärksamhet- tillsatt, bestående av Oscar Björk, Konstnärshusets utställningssal Carl Milles, Axel Gauffin och Tor- har under denna månad varit upp- sten Laurin med O. Björk som tagen av några unga målare, vilka ordförande.
En dyrbart illustre- under namnet ” 6 Kamrater ” slu- rad katalog med orienterande in- tit sig samman.
ledning av Axel Gauffin utgives I Gummessons konsthandel vid och åter utmed de overksamma fötternas Oscar rader och knuffade till de tjocka nystanen, och konstverk från Göteborgs mu- Strandvägen utställde seum, Nationalmuseum, Prins Eu- Bergman och Aug.
Lundberg un- som icke gjorde något motstånd - Jag skulle minsann vilja vara dej!
gens, Thiels och Torsten Laurins der oktober månad och under no- sade Fidelia Thatcher, som satt lång, ma- samlingar äro ställda till förfo- vember upptages lokalen av fru ger och i vit mössa vid fönsterändan av gande.
Ännu medan denna ut- Ellen Roosvals originella produk- bänken.
– Det är en ful inbillning, Fidelia, ställning planerades uppstod tan- t i o n.
ken på ännu en annan svensk ut- Arkitektkontorets vackra lokal Detta kom från en granne, en tjock, ro- ställning i London: vid Kungsträdgårdsgatan har re- senkindad gammal gumma Kattor ha ju ingen själ, tillade hon.
dan förut varit använd till konst- Fidelia lyfte sina milda ögon och hennes Gieves Gallery-utställningen.
utställningar och under denna må- ljuva, envisa mun fick fastare linjer, då nad utställa konstnärerna Sigge hon sade: D e t var direktören för Gieves Bergström, Rolf Trolle, Axel Tör- – Antingen han har själ eller inte, så Gallery mr Chesman, som anmo- neman, E. Dahlskog och Gunnar ville jag minsann gärna vara den där kisse- dade miss Pearsson att under sin Svensson.
Utrymmet tillåter icke missen.
vistelse i Sverige göra ett urval denna gång något utförligare om- Hennes ansikte, som var guldbrunt av av det förnämligaste och mest re- nämnande av dessa olika utställ- och snö, värdigt som en presentativa av svensk konstindu- ningar, men vid kommande nes långa överläpp.
höga panna och böjda stri, som kunde uppbringas, och sikt torde vi få tillfälle att me- näsa voro skrämmande, voro ögonen mör- inom kort var även denna plan re- r a ingående granska dagsföreteel- ka och duvliknande, grubblande över den vanvettigt ursinniga kattungen och det oro- aliserad, urvalet gjort, samman- serna.
liga biet - vackra som ögonen p i en kviga.
fört och avsänt, och i december Folkunge.
De stora hinderna, förvridna och svullna - - – över- utan att mätta Sig med något.
Vi ha också ett typiskt sätt att vila OSS: vi förströ oss, som det heter.
Vi viii ha förströelse-littera- tur, inte uppbyggelse-böcker, som de gamle.
Den som vill få sådana att ” gå i folk ” nu för tiden, han får visst vara frikostig på - strö- sockret!
Förgäves ondgör man sig över dadaismen och futurismen på konstutställningarna - de äro helt enkelt psykiska spegelbilder av oss själva!
Tag ett stycke målar- duk med en mansklack, en tredje- dels bilring, två hela gatstenar och en kjolsnibb icke är det i och för sig så mycket monstruösare än skolschemat eller tidningslöpse- deln eller Versaillesfreden!
Allt detta torde vara gamla kla- gosånger.
Men den som något vill börja, skall se var han börjar.
Allt kommer an på, om man sjunger visan för att döva kvalen, medan man slumrar till, eller för att för vandla dem i stingande maningar att resa sig upp och söka bot för - här säga att, för egen del och för samhället, eftersträva den inre en- het, varförutan ingen värld, in- intet samfund kan varda till kosmos.
gen person, fram.
Det är i en spillrornas värld som ” Tidevarvet ” träder decenniers sol – var - vid knogarna av åratals arbete, lågo lugnt i det rita uniformsförklädet.
Hon dröm- de sig tillbaka till det förflutna.
Hon var förtvivlat rädd, att hon en vacker dag på detta ställe skulle upphöra att t r o på detta – på alla de blommande dagar, som sträckte sia bakåt i tiden, från den dag, då hon kommit in här, t i l l den klöverdof- tande barndomen.
Att glömma dem skul- ha varit som att bryta troheten mot en älskad man.
förflutna le Måtte ingen ljus optimism förläg- En ruta därnere och en ovanför.
Vad gas till spillrorna.
.
De kunna kunde en ensam kvinna mer behöva?
En inte sinkas ihop.
Utan måtte den skär rosenbuske, en vit rosenbuske och sä läggas i i i i viljorna, till högt pris, ända till priset: ” Och får jag ej med andra gå, får j a g väl ensam gå ” med allt vad därutav föl- jer.
Där ligger misstag framför, och – syrénen.
Dessa hade presiderat över hen- nes trädgård.
De vita lupinerna hade växt lika långa om hon själv och stått bredvid grinden i blek värdighet, liksom änglar utan svärd.
Hennes duvor solade sig på taket och paraderade på tegelpannorna med mjuka, skära fötter.
Och när hon hörde över sin vindskupa morgon efter morgon hån och löje över misstagen.
Kan- ske ligger där svårare ting ändå och Sig rosoriias runda kinder tryckas så att köpa enheten med, svåra, tillitsfullt mot fönstret.
hade hon¨ nästan tunga offerting som intet öga I glömt bort att ingen någonsin skulle kalla henne mor.
Ah!
Var var den nu, denna skönjer i förväg, vad vet jag?
varma doftande frid?
Var voro de glada, Men detta ville icke vara slum- mödosamma dagar, d i hon skurade och mervisa, u t a n ett rop om nödgan- sköljde smörkärnor p i bondgården och det att resa sig och gå, trots allt, kom hem på kvällen med sina ransoner av gå, kvinnor som män, att i all- mjölk eller fläsk eller smör, med sin lilla var söka och finna utvägar och in- lön och sin stora förnöjsamhet och åt sin – vägar för det ena och hela, som kan binda samfundet samman.
Vad betyder mat?
enkla kvällsvard, medan skymningen föll och ugglorna började röra på si^?
Ingen världserövrare har någonsin käm- - - Med ansiktena vinda mot henne som mot en profetissa.
fattade de mod och mindes svunna dagar.
Dessa dagar, dessa hem, dessa åkrar, dessa kära, försvinna ansik- ten lyste i deras själar med den egendom- liga glans, som kärlek och tårar blandade skänka människans minne, liksom de skulp- terade elfenbensbilder.
som målades för länge sedan i silver och guld och yppiga dunkla emaljfärger och pryddes med brin- nande ädelstenar.
- Jag kommer ihåg, - sade en av dem.
Ah!
Jag kommer ihåg som om det var i gir - - reståndarinnan trött Hon var en vänlig människa.
men hennes befordran berodde på disciplinens stränghet.
Hon var en del av en maskin, Om det var en dålig maskin hade hon varken tid eller lust att ändra den.
försöka – Ni får stanna hemma från gudstjän- sten i kapellet i kväll och ni får inte gå i prästgården, – sade föreståndarinnan.
Fidelias egyptiska profil var orörlig, men hon hade tårar i ögonen Fester voro myc- ket sällsynta och tébjudningen, som hölls f ö r att fira skördens bärgande, var årets Vid trollmakten i dessa ord: » jag kom- mer ihåg », fingo dessa själens bilder form stora händelse.
Det hördes vagnshjul.
Biskopen!
Han och färg.
A v välbekanta uttryck och hal- va meningar.
en suck, en tår.
så att för kom in tillsammans med kyrkoherden och varje öga i rummet blevo de svartbruna väggarna utplånade, glödande som mila- de fönster, smyckade med minnenas guir- lander, behängda med små helgonbilder från fyrtionio hem.
Även den beskedliga materialisten hade ägt ett hem och hon var lika svartsjuk om detta minne som en ful kvinna om en älskare.
De vardagsgråa ullnystanen blevo ohjälp- ligt trassliga, medan den jublande katt- några damer.
Alla reste sig upp.
Endast kattungen förblev oberörd.
Biskopen hade tyckt, när han såg fattig- huset från en vägkrök, att det såg tråkigt ut, han hade tänkt.
att det skulle vara en god gärning att vända dessa gamla gum- mors ögon mot de saligas boningar.
Han var verkligen vänlig och meddelsam.
men han var inte utrustad med fantasi och han hade aldrig varit en gammal hemsjuk, stic- på en bänk.
Därför sade han muntert: ungen begagnade sin lyckliga stund.
Strum- kande gumma porna voro glömda.
Det gråa var glömt Föreståndarinnan var glömd.
Till och med den högtidliga festlighet, som skulle äga rum på kvällen var glömd.
Ringduvor, – viskade Fidelia med låg och drömmande röst, jag höll ring- – - - Tänk om vi skulle sjunga: – Jerusalem, lycklig.
hem! — i den lättare stilen: Och sedan » Hem, ljuva hem! » Han ämnade blanda in dessa båda i sitt
” J ag skulle nog gärna vilja leva litet till ”, skriver hon i ett av bre- ven, och så framställer hon två önskningar: den ena att bli begra- ven i en vit kista - " om det inte blir för dyrt " - och den andra att få ta avsked med mamma Löf- tet om den vita kistan fick hon och till modern sändes bud pil bud, åtskilligt fnysande och förstulet torkande med idioter och dårar - en galning!
In- Elsas historia.
men hon kom aldrig.
När allt var av ögonen.
get h e m på jorden.
Inget hem i himlen slut och Elsa låg i sin vita kista Fidelia, som stod i sista ledet, slängde om biskopen hade r i t t!
förklädet över huvudet och grät högt.
- Nej, - muttrade hon, - de ’ ä ’ lögn En morgon fanns bland min i veckan, och frun bråkade aldrig, fanns vid hennes fötter en krans – Tatcher!
– sade föreståndarinnan.
vad han säger.
– I morgon det svartaste – Så ja, s å ja, – lugnade biskopen och mörker, men hon hade denna natt.
Hon post ett brev, undertecknat med om hon blev efter med pengarna.
med breda band: ” En sista häls- Så kom lilla Elsa samma d a g ning till Elsa från hennes kärleks- gav henne en liten klapp p i axeln och bad måste tänka, hon måste försvinna för att ett för mig obekant namn och av henne sätta sig, och han var säker på att vinna t i d.
De gamla gummornas rum hade följande innehåll: ” Skulle ni möj- till ett barnhem, där hon omhul- fulla moder. ” hans tal skulle lugna henne.
en dörr.
som vette ut m o t en stenlagd plats ligen veta råd för en liten sexårig dades på bästa sätt och blev allas Hur kunde dessa två vara mor Men ack, hans tal tröstade icke.
Det utan blommor, som borde ha varit en träd- flicka, som av modern inackorde- gunstling.
Mot alla log hon sitt och dotter!
Kunde den förra ha sargade.
Det förstörde de bilder, som gård.
Under portvalvet satt ett svalbo, glött på väggen.
Det splittrade i bitar proppfullt med ungar.
Fidelia älskade att rats hos en familj här i huset, där soliga leende och sträckte de små varit annorlunda under andra för- J a g får tunna armarna från sängen, där hållanden?
Eller hade den senare mets små helgonbilder.
Det byggde upp en se föräldrarna flyga som pilar fram och hon inte har det bra?
bild av himlen, som icke hade ett grand åter.
Hon hade betraktat dem, sedan de e j r o i min själ förrän något gö- hon låg nerbäddad på doktorns annat påbrå i den okände fadern?
av den älskade täppan och kojan, men som fört dit de första lerklumparna, tills ull- res.
Familjen här nämndes vad föreskrift.
Över honom faller den hårdaste tycktes nittioåtta skrämda ögon fullkom- garna nu voro flygfärdiga.
Hon flyttade den¨ hette och mannens yrke - t a r Var h a r ni fått det där lilla domen, han som glömde sitt barn.
ligt likna fattighuset.
Den var storslagen ut en bänk.
Ingen brukade gå hit på människofjunet ifrån?
Modern hörde kanske också till och rymlig och ganska ståtlig.
Det fanns kvällarna.
De skulle gå till gudstjänsten emot logerare som komma på ömkliga ingenting där av kvällar vid brasan och och glömma henne.
Med knäppta händer kvällen och gå sin väg på morgo- hade han frågat efter undersök- dem, som börjat sin väg genom ett litet handarbete och far, som drog upp satt hon i sin vrå så stilla, att fåglarna icke nen.
De äro ofta druckna när de ningen och funnit nerver och lun- livet med utsträckta händer i bön klockan.
Och j u mer biskopen kämpade voro rädda för henne.
komma.
Mellan dessa män skic- gor i dåligt skick.
Då han av fö- om ömhet, men d e grepos icke av för att trösta en sorg, som han icke kunde Vingar, – viskade hon, - vingar.
kas den lilla, som med henne för- reståndarinnan hörde hennes hi- sådana som ville henne väl.
fatta, desto stelare blev han.
M en det fanns inga vingar för henne.
Da han hade slutat, dök Fidelia upp ur Även om hon ville smyga bort och dö vid fara som om hon vore en vuxen, storia, drog han en djup suck och gåvo henne stöd och hjälp, Och så sitt förkläde och hennes ansikte såg ut att vägkanten, så kunde hon inte, ty vid in- själansvarig kvinna.
Vi bo vägg mumlade: ” Åter ett av d e många blev hon den olyckliga varelse hon tillhöra en, som gått igenom en dödskamp.
gången till fattighuset var en stängd grind.
i vägg och genom att lyssna till offren för inneboende systemet.
är - drinkerskan som glömde sitt Jaså, detta var himlen?
Hon såg svalorna flyga över de slaka kläd- männens råa skämt förstodo min När skall samhället bli förnuftigt barn.
Inga syréner.
ingen skär ros och ingen strecken, p i vilka de grå strumporna häng- Sådan hjälpen är i livet, så går vit ros.
Intet arbete.
inga skira fötter de på tork, susa pilsnabbt till boet med man och j a g eländet.
Så bjöd jag och lära sig ta vara på det nya på tegelpannorna.
Ingenting annat än e n den oändligt lilla paus, då födan som ge- in den lilla att leka med mina släktet. ” det, säger Björnson.
Därför ä r väldig, evig gumavdelning byggd av solitt nom ett underverk flyttas från näbb till barn.
Det skar mig i själen att se Omedelbart därpå flyttades Elsas minne ljust och vackert.
guld och till och med utan någon kattunge näbb, och dyka bort i den stilla kvällen.
den lilla bleka barnungen med de barnhemmet till landet och Elsa trots allt det bittra hennes första Hon såg på biskopen och betraktade ho- Och svalorna ingåvo henne tanken vad hon stora skrämda ögonen.
Genom fick växa u p p i skogsluft under barnaår rymma.
” Hjärtbladet hon nom som en tjuv, som berövat henne allt skulle göra.
Hon hämtade gårdskvasten hennes svar på m i n a frågor fick de gynnsammaste förhållanden.
glömde kvar a t t gro i den kulna hopp.
Hon hade tänkt utan att precis for- och rev ned boet.
mulera tanken, att himlen skulle vara ett - Flyg, - sade hon, - ni kan.
jag våra misstankar bekräftade.
Hon blev en lång och vacker flic- jorden ” är bönen a t t icke hårt dö- De fyra unga svalorna hade försvunnit Vi ville behållit henne hos oss, ka, men den snabbt växlande fär- ma svaghet och nöd utan i stället ställe med hemtrevliga vrår, där de fattiga kunde bo som förr i världen.
Denne man i den mjuka, duvgrå kvällen.
Från kapel- tills jag fick tillfälle tala med hen- gen på hennes kinder, de glänsan- räcka dem hjälpande händer.
tog ifrån henne hennes dröm, och d e t var let hördes psalmsången: nes mor, men fostermodeim neka de ögonen och anfallen av trött- det enda hon ägde- Hon reste sig upp.
» Saliga äro de saktmodiga!, – De ' ä ' inte sant!
- skrek hon.
- De ’ Med kvasten i handen såg Fidelia på de och hotade att anmäla mig för het varsnade j u om ohälsa.
Hon ä ' ord, ord, en hoper ord.
men de ’ ä ' inte det krossade lerhuset.
polisen för att jag stjäl barn.
Så stannade i Hemmet tills hon fyllt sant!
Och ä ’ de ' s a n t så vill ja ’ inte veta De ’ ä inte sant, sade hon till den gick jag till diakonissan, men hon aderton år, och då hon skulle ut i åv de '.
De ' ä ' för patron å kyrkoherden å gråa luftens djup.
Di blir inte saliga.
Di kunde ingenting göra, då där var- livet och tjäna sitt bröd ordnades er.
V i har förlorat v i r a hem, vi har lik- som blir saliga, ä di, som kan flyga.
ken fanns sjukdom eller fattig- för henne p$ bästa sätt.
Men kraf- som kommit tillbaks till skolan, se ’ n vi Med stadiga fingrar tog hon ned kläd- dom i huset.
Om hon skulle t a itu terna sveko och hon fick återkom- slitit ä släpat i många år.
Om Herren, strecket och knöt en ögla över portvalvets som själv bara va ’ en timmermansgesäll bjälke.
Hon tog fram rosen och luktade med övervåld mot barn i alla fa- ma till barnhemmet, tills läkaren och Guds moder, som inte va ’ annat än en på den.
H o n såg äter den skära rosen- timmermans hustru, inte kan ge fattigt busken och den vita rosenbusken och sy- miljer, där de ha inneboende kar- fällde domen: tuberkulos, då hon lar, så finge hon inte göra annat., flyttadcs till ett sjukhem.
folk en smula trevnad i livet efter detta, rénerna, så steg hon upp på bänken.
så vill ja ’ inte dit ' - I detta ögonblick, - sade h o n till sig Nu är ni min enda utväg, och jag En gång som halvvuxen hade Hon satte sig och försvann i sitt för- själv, ä ’ jag en fattig dåre i människors ber så bevekande jag kan: hjälp hon bett a t t få veta sin mors kläde.
Alla ansikten på bänkraderna voro våld.
I nästa ögonblick ska ’ jag göra ett lilla Elsa! ” adress.
Hennes glädje då hon fick spänt riktade mot den grupp, som sym- försök med Guds nåd.
Flyg, Fidelia That.
Sedan j a g talat med fru S., som ett kuvert med moderns namn och hoiiseradc myndigheten och väntade att cher, d u kan!
brevet och fått flickans adress på var rörande: ” Nej, är domen skulle falla Och j u s t som slutstroferna av » Saliga skrivit - Bästa föreståndarinna, - sade bisko- äro de saktmodig » klingade harmoniskt, mors namn och adress, blev min det sant, riktigt sant, a t t min första åtgärd att gå till fattigvår mamma är fru!
Och mina för- pen, den stackars kvinnan är överan- steg Fidelia Thatcher ut från bänken.
strängd.
den för att höra om modern möj- äldrar voro gifta?
! "
Det voro Hon är inte riktigt som hon skall, - de ju inte, förstås, men tanken ligen vore känd där.
FÖRSVARETS RISKER.
sade kyrkoherdens fru.
JO för all del, svarade den.
gjorde henne så lycklig, a t t hon – Hon är litet konstig, litet besynnerlig, – tillade en annan dam.
j a g vände mig till, gärna fick behålla den.
Mina för- Uppfinnaren, stolt: Nu har j a g det fär- tjänsteman Straffa henne icke, - sade biskopen, modern är änka, diskerska på en att få till stånd sammanträf- digt Nu är min lycka gjord.
Om jag dagen får inte förmörkas.
restaurang, soni han nämnde.
Hon fanden mellan henne och hennes också inte får Nobelpriset, så har jag en Men hon är väl knappast tillräknelig, hade hjälp till barnen i äktenska- mor, slogo just e j väl ut.
Modern förmögenhet som i en liten ask.
Med mitt säg, - sade sysslomannen.
pet, sedan mannen dött, men den- var oftast drucken och badade i n y a ämne kan man i vilket annat land som Föreståndarinnan, som darrade av bedrö- velse och vrede.
viskade till kyrkoherden: na lilla h a r hon skaffat sig på tårar av ånger och skam.
På sjuk- helst åstadkomma Etna-utbrott och lika Skall vi flytta henne till asylen?
gamla dar och betalar själv för.
huset blev Elsa syster Sigrids s t o - kraftiga jordskalv som i Japan.
Det blir Ja, ja, - sade kyrkoherden i vad Brukar gå dit söndag kväll, då de ra gunstling och här skrev hon framtidens försvar, det du.
han trodde vara en viskning.
- Det är supa sig fulla allihop.
Det vore sina förnöjsamma och tacksamma Hustrun, strålande: Är det möjligt!
Vil- bäst med asylen.
- Men han var en kraftig gott frun kunde göra något för brev till sin älskade tant Augusta ken lycka!
Äntligen välbärgade!
Men.
– man, van vid sport och friluftsliv,.
och hans viskning var mycket hörbar.
tösstackaren.
Jag är vicevärd för barnhemmets inspektris s o m men - om - det mot många länder an- Gästerna Bingo för att dricka te i präst- huset och h a r länge sett eländet ofta besökte henne.
Här drömde samtidigt?
Risken du och jag gården gudstjänsten skulle icke hållas hon om » mamma », som så litet och barnen, bli vi väl bergade?
Till en på nära håll.
förrän klockan sju.
De gamla gummorna S i har sett det?
H a r retat motsvarade den fantasibild flic- annan planet?
tågade ut i gåsmarsch till sina muggar om det och ingenting gjort för kan gjort sig av sin mor.
med te och sina brödskivor med margarin.
a t t rädda barnet?
Min häpnad var Fidelia blev kvar där hon var, ensam och.
mycket stor.
Det hör inte till mitt distrikt, svarade mannen med en axelryck- ning.
i - Tänk, om j a g hade samma uppfattning om mitt distrikt?
Frun är ju kvinna, skrattade Z han, då hör det ju till.
Det är det bästa intyg jag fått i mitt liv, men han var inte logisk nog att inse sin egen inkompetens för kallet han utövade.
Det gick lätt a t t komma över- ens med modern, som överflödade a v tacksamhet för den erbjudna hjälpen.
Hon hade nog miss- tänkt a t t " karlarna va stygga ve tösa ”, men trodde inte det var så farligt ” det var ju så vanligt, så ” - Och så var inackorde- ringen så billig, bara fem kronor!
endast nämna kapellets invigning övergiven.
Disciplinen hade slappnat för ögonblicket, emedan man inte längra rik- nade med henne.
Asylen?
Asylen?
Hon De sjöngo: kunde inte förstå det.
Hon, Fidelia That- » Jerusalem Iyckliga hem! » Det var litet darrande, litet oregelbundet, cher, den bästa mejerskan i trakten, en men detta skrevs p i deras ålderdom.
självförsörjande kvinna med självaktning Mot slutet kom en hörbar suck från Fi- hade kommit därhän.
I morgon skulle hon delia.
Sedan sjöngo de: liksom ett oskäligt djur drivas hit och dit » Hem ljuva hem!, vilket jämte minnen med kroppsligt våld, tvättas av personalen och samtalet och Fidelias suck åstadkom och agas, fösas på promenad tillsammans tal ocb mot slutet U r e n f a tt i gv å r d a r e s minnen.
– hade – - som – – – – - - - - - i - - sök - - – - - - z z - - - – -
