# ID: svediakorp-per3167
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Tidevarvet
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Tidevarvet', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1923
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 17,585
# sentences: 750
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-tidevarvet
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


D E T T A NUMMER I N N EH ÅLL ER^ REDAKTÖR O. UTGIVARE: Ellen H a g e n Bidrag av: Selma Lagerlöf Adolf Noreen I REDAKTIONEN: Elin W ä g n e r Klara Johanson FASTA MEDARBETARE: Anna Lenah Elgström A nn M argret Holmgren Hjalmar Öhrvall Eva A n d é n Emilia Fogelklou Prinsessan de Cléves av Frida Stéenhoff.
Hedersgåvan ar Frigga Carlberg.
Kerstin H e s s e l g r e n Klara Johanson Ada N i l s s o n Frida S t é e n h o f f Elisabeth T a m m Tullstriden i England.
St ridsf frågan.
Rationell eller irrationell lönepolitik i k m. m.
Ansvaret.
Tidevarvet.
Vad väntade man av Sveriges kvinnor, när de skulle t a säte stämma i det politiska livet: Kan- ske inte så mycket.
De hade fått s i n rösträtt, och därmed borde alla rimliga krav på jämnställd- het från deras sida vara upp- fyllda.
Vad man däremot kun- de ha rätt a t t begära av dem var tacksamhet och en lojal för- s t ä r k n i n g av de olika partierna Ingenting mera.
Men vi kvinnor kände inte problemet så enkelt.
Vi stodo inför samhällsfrågorna med del i bestämmanderätten.
An- svaret måste bäras.
Vår politiska insats, om vi komma att göra nå- gon, blir beroende av vår uppfatt- ning om de enskilda människor- na or.~] deras förhållande till sam- hället.
Vi måste därför först bil- da oss en uppfattning o m sam- hällslivet.
floden av nya tidningar och gamla tidningarnas alltjämt ökade stor- lek och makt, vågar Tidevarvet f ra m t räda.
Den startas såsom en politisk veckotidning och redigeras av kvinnliga krafter.
Den vill vara en ’ mötesplats, en arena^ där män och kvinnor jämbördigt strida för en liberal åskådning och söka nå fram till dess tillämpning i sam- hällsliv och lagstiftning.
Tidevarvet anser att allt a n g å r kvinnorna och att vad de tycka angår alla, vilket skall kunna be- visas, sedan de nu fått medbor- garrät t.
Vilka områden ämnar Tidevar- vet söka draga inom sin intresse- sfär?
Vi räkna icke upp dem, ty vi eftersträva icke uppdelningen i områden.
Strängt taget finnes det icke en från mannens skild kv.
innans värld, l i k a litet som en från politiken och samhällets skild litteraturens, konstens, dra- matikens, religionens eller speku- lationens värld.
Det finnes blott en enda andens värld.
Och de- larna få rätt intresse först i sam- band med det hela.
Det egna lan- det är hjärtats hem.
Andens hem är hela världen. " '
, idéernas vandring.
att utgöra enbart ett kvinnopro- niskorna.
Det måste bli bätt- gram.
Det upptar inte ens n å g r a re människor och bättre sam- speciellt kvinnliga önskemål, det hällsförhållanden.
Vi förstå, a t t Idéernas öde är, att så snart de anser samarbetet mellan män och praktiskt arbete och praktisk dug- ta kroppslig hamn, dela lott kvinnor i samhällsarbetet själv- lighet är den synliga vägen dit.
med allt annat.
jordiskt.
Liksom klart.
Det är ett principprogram Vi äro skyldiga att bereda oss för en ört, en människa, ett folk äro Men inte uteslutande i den o s k y l - och påtaga oss arbetsuppgifter in- utsatta för faror, som nalkas dem diga bemärkelsen a t t vara ideellt om kommunens, länets och statens under växlande former under he- och välmenande.
Utan ett prin- förvaltning.
Men även om vi kvin- la deras farliga liv, så är också cippprogram, Rom förpliktar till nor inte kunna börja vår politiska idén, sedan människorna tagit ner fullföljande o c h tillämpningen bana med några storverk, står den bland s i g utsatt för sk det praktiska livets olika områ- oss alltid en uppgift öppen, som komma på avvägar, den.
kanske ä r ännu svårare - att gå och förkvävas inom sitt jordis Samhällsproblemen te sig olika vårt samvetes väg.
Vi få tillfälle hölje.
Sanningens själ kan ald från skilda utgångspunkter, olika a t t pröva detta, då vi ställas an- för konservativ, socialdemokra- sikte mot ansikte med den politi- dö, men dess tillfälliga kropp är tisk, kommunistisk, syndikalis- ska klokskapens handel och Pan- ömtålig, mottaglig för sjukdom tisk, e ll er liberal åskådning.
Men del.
Vi få också pröva det, när och prisgiven döden´.
oberoende av politisk riktning te det gäller att göra upp marke- Ingenting kan bättre illustrera de sig även olika för män och gångstaxan för samhällets värden, denna sats än det vapenlösa mot- kvinnor.
Det var inte för a t t öka I de ekonomiska och d e andliga.
s t å n d e t s historia i det.
avsnitt, antalet röster, som kvinnorna Visserligen måste samhället grun- som nu är avslutat i och med att skulle ha medborgarrätt, inte för das på makt, men om de många Tyskland kapitulerade för Frank- Det är något av detta, som kom- att bilda förstärkning åt den ena enskilda ställa sig på rättens sida.!
rike.
Idén Inkom är den urgamla mit till uttryck i det program Fri- eller andra meningen i vissa frå- blir rätten makt.
om andens suveränitet över mate- sinnade Kvinnors Riksförbund gor, som vi kanske inte alltid för- Ett rättfärdigare samhälle!
Det rien.
Här stod åter en gång den antagit innevarande år.
E t t eget stå, utan för att både män och låter som tomma, klanglösa ord i moraliska makten mot den meka program?
Förbundet vill kvinnor just i sin olika e g e n a r t en värld full a v lidande och oför- niska.
frisinnade kvinnor på liberalis- måste göra sig gällande vid rätt.
Och man frågar sig, om li- Striden varade i tre kvarts mens grund och kring liberal livs- pandet av samhällets former.
Män beralismen skall kunna vinna nå- och nu få vi, som en tysk pacifist syn.
Inte för att därmed avskilja och kvinnor måste samarbeta, men gon genklang i en tid som vår.
nyligen formulerade det, skriva det oss från samarbete med m ä n n e n.
förutsättningen härför är bådas Men lika väl som den p 1800-ta- vapenlösa motståndets historia.
Tvärtom, vi vilja dana och fostra självständiga insats.
Villkoret för let framgick meda levande kraft ur Många ha och oss för att i detta samarbete kun- att kvinnorna na skola kunna göra striderna mellan reaktion och re- dan givits betygssättningar av na göra ' ' egen insats.
i sig gällande i detta samarbete volution.
skall kanske en komman- oridkommandc pennnor.
De ha så När sprängningen inom det i i - således självständighet.
de tids liberalism söka förverk- berala partiet ägde rum den 27 II^ önska vi ett lyckligare och liga Geijers ord: ” Det gives en gott som undantagslöst satt dåliga maj innevarande år uppstod rättfärdigare samhälle!
Men hu- möjlighet för ett folk, om det betyg.
Det passiva motståndet vi- pan.
om också vår organisation ru!
Och vad vilja vi o f f r a d ä r f ö r finner sig därtill uppfordrat, att " " sig maktlöst som politiskt och ' T r o t s den framvällande samla förvanskas ska- är år vidkommande re- frå- I inom sitt formats och sina tek- annat resultat.
För oss var den niska möjligheternas anspråkslösa liberala grunsåskådningen den gränser icke helt förgäves skall bärande och enande tanken, kring vilken vi ville samlas.
Vad vi ville verka för i vår medborger- liga gärning formade vi ut till ett sinnade grundåskådningen med till fordras ett.
under, t y det förer de konsekvenser, som därav följa.
utöver det yttre livet in i frihe- V i utgå från de enskilda männi- tens inre, underbara värld. ” skorna.
Sådana de ä r o blir sam- hället, men befolkningens livsvill- kor, dess arbets- och samhällsför- stridsmetod hädanefter.
Förre riksfinansminister Hilferding av- färdar det i en artikel i Social- demokraten kort och gott så här: " det passiva motståndet sköttes dåligt och varade för länge ”.
Stridsfrågan.
Tullstriden i England.
Delningen a v de liberala par- blev följden t~ 27- Betraktar man den europeiska maj-beslutet har säkerligen väckt politiken efter kriget, kan man mera missmod i landet än till- knappast undgå a t t göra den upp- fredsställesle.
Det torde nog fö- täckten, att den i mycket ringa grad, kanske mindre än någonsin, refinnas en både djup och sträckt önskan att detta felgrepp i påverkas av partipolitiska pro- i god tid gottgöres för att icke bli gram.
starkare krafter än ord till obotligt men för frisinnat äro sedan länge i verksamhet och framstegsarbete i svensk Politik.
v a r och en, inte blott enskilda utan Och väl kan det.
anses som e n stater.
tvingas att i möjli- verklig fara att nykterhet själv gaste mån anpassa sig efter dessa.
blir skadsskjuten, om den som ett ' Den erfarenheten har man även byte kastas in i en hetsig och hän- i fått göra i England.
Då Lloyd Ge- synalös valtidsjakt.
orge genom koalitionens spräng- T v å grupper inom den liberala ning för ett år sedan förlorade riktningen, Frisinnade Kvinnor parlamentarisk underlag och må- och Frisinnad Ungdom, - liksom ste lämna sin sextonåriga minis- några länsförbund inom Frisinna- terbana och Bonar Law tog hand de Landsföreningen - h a om styret, upplöste parlamentet velat vara med om a t t splittra si- / och vädjande till valmännen sked- n a led.
De ha r a r för sig beslutat i de detta under parollen: Lugn och a t t hålla samman.
Vad nu när-, stabilisering.
Man var uppriktigt mast Frisinnade Kvinnors Riks- I trött på Lloyd Georges brist på tiet,, vilken vid-!
icke förbund beträf far, uppbäres detta av den bestämda övertygelsen att det är av grundläggande betydel- se att kunna uppehålla ett förtro- endefullt samarbete inom en och samma organisation.
Och att där söka förena större personlig fri- Rationell eller irratio- nell lönepolitik.
Tidevarvets krav.
Tro på ljuset är kvinnoplikt!
Mörkande marker och m &amp; sikt tvina OSS speja mot himlens bryn: När det gäller att v ä l j a princip för den inbördes relationen mel- River det ej i skyn?
lan m i n s och kvinnors arbete, är det av stor vikt att göra klart för sig vilken samhällsutveckling vi vilja b e f o d r a eller vilka sociala tro på den stolta, fria stam förhållanden vi eftersträva.
Väl.
vars lösen är: uppåt och fram!
måste vi taga i betraktande vad som vid e nviss given tidpunkt är Verka för allt som är sunt och go ut, statsfinansiellt möjligt,, men prin- älska fram det i stort och smått!
cipen måste vara klar och dess Gärning till fylles får den som v il l - konsekvenser prövas ekonomiskt, socialt och politiskt.
och tiden står aldrig still.
Hylla vi den uppfattningen, a t t var enskild människa har lika rätt Tiden - vårt tidevarv - lyss till till individliell utveckling, samt dess krav!
att det bästa möjliga (individuel- Bister och kärv är den lära det gav.
la) arbetsresultat nås genom in- dividens fria och självständiga ut- Den vrakar oäkta känsloprål: veckling, men a t t e77 sådan ut veck- Spänn kraften med nerver av stål!
lina icke är möjlig utan ett visst ekonmomiskt underlag, kunna vi ic- principer och hans - utan tvivel F ö r alla, m e d alla - Som aldrig ke gilla den Iönepolitik, som av en I många fall - tämligen lättvin- förr - massa olika, delvis mot varandra diga a n p a s s i n g efter stundens så bana vi väg till framtidens dörr.
stridande grunder, håller stora ka- krav.
Vad man önskade var a \ .- tegorier statstjänare vid eller un- veckling av äventyret i Mesopota- Och “ alla för en ” blir ett levande ord, d e r ex istensm inimum.
mien och inriktande a v krafterna som föder -- f r id P å i o rd!
I n f ö r d e t betänkrinde som 1921 på ett återställande av den ekono- Ars lönekommitté nyligen utgivit Tro på sanning och tro på rä trampas de än av trälars ätt, - - Detta personliga ansvar gent a r den förut n ä m d a parollen, pesionsförhållanden m.
ni., frå- emot det existerande rusdrycks- vad Bonar Law lovade att arbe- g a r man sig verkligen: vilken har bruket är alltför litet klint och ta för.
varit kommitténs vägledande alltför litet, märkbart inom större i Emellertid blev det snart up- princip och hur har dennas kon- delen av de s. k. bildade klasser- penbart, att han, lika litet som sin sekvenser utdragit och prövats!
na.
nykterhetsarbetet som un- Kommitténs grundläggande der de senaste femtio åren lyckats föregångare, skulle lyckas i den tämligen skarpt markerad protek- uppgivas å sid. 122 på många håll inleda en svåra uppgiften Hans goda upp- tioniatick väg.
I många andra synpunkter gens ordning och till människo såt hjälpte honom inte långt.
länder motser man ' med spänning vara den “ att de n y a lönebestäm- Baldwin har heller inte förmått utgången Icke minst är detta fal- melser, som nu må komma till värdig tillvaro tycka upp befolkningsområden, har tåligt bemästra den inre ekonomiska let i vårt land, där j u tullfrågan stånd, icke få för statsverket för- och troget burits upp a v de m i n - Arbetslösheten är fort- gång på gång dyker upp såsom en anleda väsentligt ökade utgifter ” enbrm.
omkring en och påstådd räddning ut ett mångfald samt att “ kvinnorarbete i statens dre bemedlade och under enklare villkor levande och arbetande i en halv miljon arbetare äro, en- ekonomiska svårigheter Segrar tjänst ej får ställa sin dyrarre än samhället Deras uthålliga strä- ligt senaste rapport utan syssel- Baldwin i England, är det så gott det manliga ".
som säkert, att tullvännerna även Huruvida de gällande lönebe- van och osjälviska idealitet, en sättning.
En dylik tingens ordning kan här hemma komma att bli betyd- stämmelserna just för i f r å n v a - den vackraste sida i vårt lands historia har oftast ovani från naturligtvis inte få fortfara.
Nå- ligt mera högröstade, ä n så län- rande kategorier löntagare äro ba- mötts med löje eller förargelse.
got måste göras och så har Bald ge ha de dock a l l anledning a t t s e r d e på en rationell lönepolitik, Ofta och oemotsagt har fått win gripit till förslaget om nya förhålla sig mycket lugna, ty en undersökes ej.
och kommitténs e j uttalade, men tydligt framträdan- uppreps påstå åen d e t, att folkom- tullar, särskilt som skydd för in- protektionistisk sager i ¨ Ett spjut kan inte vara fyrkan- röstningen den 27 augusti 1922 dustrirna tillverkning.
Då B o n a r vid Valen den 6 december är mer de uppfattning är, att staten så- som arbetsgivare kan endast spa- tigt och en tidning kan inte med var misslyckad.
Den var väl sna- Law lovade a t t inte taga något ön probelmatisk.
Högermajorite- samma hänförelse företräda åsik- ra^ - trots att den kom till steg i den riktningen under det ten i underhuset som icke vilar ra genom nedpressande av arbets- ter Tidevarvet från höger blir och ingen vänster.
neutral stånd i en av krigets verkningar nuvarande parlamentets livstid på något faktiskt underlag bland lönerna.
d e t t a sparande går i tidning, liksom den inte blir en underminerad miljö om ett stor- h a r Baldwin ansett sig böra före- väljarna, är icke större än ett par första hand u t Över de minst mot- vad det taga parlamensupplösning E n och sjuttio platser och en omkast- ståndskraftiga, &amp; politiskt ofar- modern tidning.
Dess huvudrikt- artat vittnesbörd ning är insatt.
åt samma håll som för knappt två generationer se- engelsk politiker synes således ha ning av mer än hälften a v dessa ligaste, de kvinnliga s t a t s t j ä n a r e som antagits av F r i - dan begynnande nykterhetsarbe-.
d sinnade e t program Kvinnors Riskförbund.
respekt för givna löften- är långt ifrån utesluten.
Skulle av lägre lönegrader.
F ö r a t t se- Men tidningen kommer att Iämna, tet åstadkommit.
l stora delar a v Följden a~ både det ena och det man s ~ &amp; vore, man snarare festad dan ge detta ett sken av rättvisa, rum för skilda individualiteter ¨vårt land kom ja-rösterna att be- andra är, att man, precis ett år att påstå a t t en sådan är ganska måste den kvinnliga arbetskraften uttrycka sina åsiktsskiftningar tydligt örerstiga, de såsom grund efter den kraftmätning, som förde sannolik.
I alla händelser är en - där det gäller just de många och sina särskilda intressen, inom för ett eventuellt förbud föreslag- högern till makten, åter befinner protektionostisk majoritet långt och de svagast avlönade - miss- sig mitt uppe i en valkampanj.
ramen för den liberala och demo- na 60 % a v de röstande.
mera osannolikt än en konservativ.
tänkliggöras, degraderas och kratiska åskådningen.
Det betecknade nog att,, &amp; - \ Den blir inte lång, men säkerli- B aldwins t u l l p r j e k t möter näm- stämplas som mindervärdig.
Den vädjar därför till sina läsa- Den bevisföring kommitten för re att icke betrakta allt som står i ra nordliga län, bundna under ky- gen så mycket mera intensiv.
Re- Iigen Oppsition även inom hans Tidevarvet som en trosartikel från lan och mörkret som de äro, dock dan den 6 december skola valen eget Parti, av vars nuvarande un- detta ändamål tillåtit sig, samt Frisinnade Kvinnors Riksför- voro främst bland dem, som visa- äga rum.
Det kommer då att visa derhusledarmöter åtskilliga kom- frågan om kommittens lönepolitik bund E n liknande vädjan riktar de sig inse, att spritdryckerna sig om det gamla frihandelsvänli- ma att uppträda som frihandels- verklige nleder till det mål kom- ta med till förbundets jämnmod och medlemmar frisinne det a t t skänka betydligt mera vantrev- ga England skall överge sin tradi- kandidater.
Medan de konserva- mitten uppsatt som sitt, vilja vi i det i tidningen, som icke sammanfal- nad och än trevnad och gläd- tionella politik och, inför trycket tiva sålunda stå splittrade h a r följande nummer undersöka.
ler med deras e en uppfattning je.
En den skarpaste protest man av världshändelserna slå in på en över den fem år gamla klyftan mellan Adquith och Lloyd George Saklig och kort fattad opposition kan begära mot det till trosartikel en brygga slagits.
D e komma att i vordna talet om, att vårt nordliga s k ä n i n g s s y s t e m e t gradvis skall uppträda gemensamt och med de Tidningen skall icke bara lämna klimat gör spriten oumbrälig.
Inom Frisinnade Kvinnor fin- minska konsumtionen och så små- oberoende Och nationella liberaler- lats för skyskrivning, alla dagar sig som bekant icke h ä r - nas många, som tro det kan vara ningom visa sig allmänt effektivt.
na som ett parti.
Detta tikar i hög för.
Där vi se möjlighet till a t t, skäl bereda sig på att man i fram- Eller också hoppats de på och vilja grad dem^ utsikter och minskar sätta in en handling i dagens l i v: tiden på vår kontinent som på söka andra vägar t i l l en nädvän- Baldwins, Vid fjolårets val fick såsom den naturliga konsekvensen högern åtskilliga mandat gratis av vår uppfattning ämna vi peka dra, kommer att få se förbudet dig förbättring sam- på den liberala splittringen.
Detta dessa äro oförhindrade på den, såsom vi i dag peka på förverkligat.
Dessa medlemmar frågan om de i staten.
; verk an- äro helt oförhindrade att samver- arbeta med de olika riktnin- vill man nu förhindra, liksom ställda kvinnliga extra-ordinarie ka med de politiska eller andra gar, som enligt dorns allvarliga man är fast besluten att med all övertygelse säkrare föra fram till energi - och energi fattas san- befattningshavarnas avlönings- ganisationer, som ha förbudet förhå llanden.
tiden är full av principiella och sitt program Och ha ingen an- det givetvis a v alla efterlängtade nerligen inte i en engelsk valkam- dagsfrågor som tränga till diskus- ledning lik^ ur Frisinnade Kvin- målet.
en för den allmänna säker- panj - bekämpa tullpolitiken.
nu sion och lösning.
Ingenting sam- nor för a t t realisera projekt om heten och det enskilda välståndet gäller det verkligen en princip igen.
I striden for dess upprätt- lar och skiljer människorna bättre någon " ny frisinnad, nykterhets- nödvändig folknykterhet.
Folkhälsan - och folklyckan,- hållande h a leberalerna även tra- än när de mötas a v ett förslag till vänlig kvinnoorganisation ".
Fri- handling i ett givet ögonblick Det sinnade Kvinnors Riksforbund är äro höjdpunkter i frisinnade ditionen på sin sida.
Och den är enda verkliga partibandet ä r det kvinnors ideelt och reelt existens- inte den minsta makten i E n g - Rom uppstår genom gemensamt en sådan.
land.
handlande.
Andra dess medlemmar åter, berättigade strävan.
förvänta att det nuvarande Liber.
ny tin- stora - en viss att är sorg, liksom övrigt bidrag til diskus- - lämpa an- or- på - ut- I
Ett m i n n e och en för- hoppning.
Av S e l m a L a g e r l ö f.
Jag har hört berättas om min gjort, och hon kände sig nog litet stol, men din vackra tanke har i Den tanken, att den mänskliga nu vänta dem.
Man kan ännu få farmor, L.
Maja Lagerlöf, att nedstämd ända tills hon nästa alla fall i dag nått fram till för- kulturen, trots tillfälliga större el- hörn en och annan högerman ytt- för varje gång hon kände sig upp- söndag kom i kyrkan.
saml i ingen. ” ler mindre baksslag undergår en ra härom, att detta horde de gjort rörd över världens ondska och Men där fick hon vara med om Farmor förstod, att han tyckte ständig utveckling till något bätt- undan förut; det borde varit vill- dårskap brukade hon utropa: något förunderligt.
När prosten sig ha gjort henne stor heder, och re, är icke så gammal, som man koret för att de skulle erhålla sin ” Om jag vore karl och finge kom- kom upp i predikstolen, började att.
han väntade sig tack och be- skulle kunna tro.
Den torde för rösträtt.
Han glömmer därvid, ma upp i en predikstol, vad jag han genast på att tala om stjärn- röm.
Men hon kände sig så för-!
för första gången uttalats år 1750 att man aldrig uppställt eller kun- skulle predika! "
himlen.
Han sade allt vackert om orättad, ritt hon inte kunde dölja i ett föredrag i Sorbonne av Tur- nat uppställa en sådan fordran på Så där hade hon talat väl hund- den, som det var honom möjligt, sin misstämning.
g o t (som sedermera blev Ludvig de hundratusentals män, som er- rade gånger, och som man visste, och ställde liksom inför åhörarnas ” När inte j a g själv kan få kom- XVI:s minister), utvecklades se- hållit rösträtt, hur dumma och att hon inte bara hade ett redigt blickar detta ljusöversållade valv, ma upp i kusins predikstol ", sade dan av Condorcet (1793) och i okunniga de än må ha varit.
Och huvud utan också ett varmt hjär- som dagen döljer, men som fram- hon, ” så har inte heller mina tan- England av Priestly.
Numera det är i sanning orimligt att be- ta, så var det verkligen en och an- träder ur sitt gömsle, då natt och kar något däruppe att göra. ” torde den ingått i allmänna före- gära insikt i sociala och po- nan, som beklagade, att hon inte mörker utbreda sig över jorden, Därmed for hon sin väg och lät ställningssättet.
Utvecklingen går litiska frågor av dem, som äro allt emellanåt fick stiga upp i pre- liksom om Gud just då ville fröj- prosten s t å där både hd och i våra dagar så fort på många om- utestängda från att ha något att dikstolen och läsa lagen för soc- da våra hjärtan med anblicken a r ledsen.
råden (t. ex. i fråga om samfärd- beställa med allmänna frågor.
Det kenborna.
världens oändlighet.
Han upp- Det var ju alldeles klart att seln, tekniken, industrien, många är som om man skulle uppställa Men en gång råkade min farmor lyfte människorna till att skåda när saken dryftades mellan soc- vetenskaper o. s. v.), att ingen kan som villkor för den, som vill gå i illa ut.
Det var kalas i prostgår- solars storhet och glans, kometers kenborna, så skulle alla människor undgå att märka det.
Men även vattnet för att bada, att han först den och rätt mycket folk försam- ilande färder, och planeters tryg- ge farmor orätt.
För vad i all på det sociala och politiska om- skall lära sig simma.
lat.
Man hade berättat några av Ra vandringar på väglösa banor.
världen kunde hon mer begära?
rådet går den vida hastigare än Det är helt naturligt att hin- de vanliga historierna om lättsin- Han påminde om stjärnskottens Var det inte vackert av prosten, vad de äldre av den nu levande nornas strävan nu i första ne och dumhet och snart nog ha- skönhet, om de ljusa himlavägar- att han hade tagit upp hennestan- generationen kunde drömma om.
met måste gå lit på att åstadkom- de hon blivit så upprörd, a t t hon na, stenlagda av stjärnor.
ke?
Det fanns ingen som så myc- Jag erinrar mig t. ex. livligt, vii- ma lagförändringar i &amp;, fall, där hade kommit med sitt vanliga: Och så bad han människorna, ket som begrep varför hon vred- ken förvåning och vilket uppse- deras intressen som kvinnor ännu ” Om jag vore karl och finge kom- att de aldrig skulle underlåta att i gades.
ende det väckte i Uppsala, då min äro tillbakasatta — trots de refor- ma upp i en predikstol! "
de stjärnljusa nätterna ställa sig Nej, hon fann ingen medkänsla.
vän Knut Wicksell i ett delvis sa- mer, som på sista tiden redan ära Hon horde ju ha aktat ¨ för öga mot öga med världsrymden.
Inte en gång hennes egen dotter, tiriskt och skämtsamt tal för kvin- vidtagna (t. ex. i äktenskapslag- att tala så, då hon befann sig i ett Ty inför dess storhet ödmjukades min faster, RO^ långt efteråt be- nan på Nordiska festen den 23 stiftningen) så att säga i medve- sådant hus, för nu gick det inte den högmodige och den småsinna- rattade historien för mig, kunde febr.
1878 yrkade på medborger- tande om kvinnornas snart före bättre än a t t prosten själv hörde de upphöjdes ur sina trånga tan- finna annat än att hennes mor ha- lig likställighet mollan könen: att stående inträdande i lagstiftnings- henne, och han inföll genast: kar.
Här fann den orolige lugn de varit oresonlig i sin vrede och man horde arbetet.
Därnäst kan man väl h o p " Ja, vad skulle kusin Lisa Maja inför oändlighetens ro, här trösta- själv förstod j a g visst inte genast, pas, att de även i andra avseen- då säga? ” des den sorgsne av att märka allt vad saken gällde.
— — — — » sönderriva den skola komma ritt utöva ett f ö n I själva verket hade j a g glömt Ett orättfärdigt bud, som säger: Män mildrande och humaniserande in- ” Vad jag skulle säga? ” sade min det jordiskas litenhet och intig- farmor och blev ganska het om het, här jämförde den brottslige alltsammans ända tills j a g härom- Må äga rätt att landets lagbok skriva.
flytande på lagstiftningen.
Ännu öronen.
” Vad jag skulle säga, vad sitt mörker med rymdens renhet dagen blev ombedd att skriva nå- Och kvinnan - rättighet att lyda den. » kvarstå i våra lagar och våra gra ord för frisinnade kvinnors jag skulle säga - - - Jo, jag och avkastade sin synd.
straffmetoder alltför många läm- Det var en så vacker predikan, veckotidning.
Då rann mig i hå- Det fanns vid det laget endast ningar från äldre tider av bruta- skulle säga, att vi människor inte borde glömma bort att titta på att folk sedan talade om den bå- gen min farmors misslyckade pre- ett mycket litet fåtal män och litet och råhet.
Straff ro visser- st järnorna. ” de länge och väl.
dikan och det föll mig in, att jag kvinnor i vårt land, som voro ligen utan tvivel ännu i många övertygade om det rättmätiga fall oundvikliga.
Mer d Men detta var så tjvermgkande Min farmor satt där och såg hur skulle berätta om den i olikt allt vad man hade väntat folk runt omkring lyssnade med väcka till liv m i n n e av gamla kravet på kvinnans politiska röst- är en r i d a tacksammare uppgift s$, att,,., s ~ $ klok och praktisk tårade ögon och andäktigt knäpp- orättvisor utan för att påminna rätt, och ingen kunde väl då ana, att verka för sjukdomars före- människa skulle komma att pre- ta händer.
Hon tyckte, att pros- om vad vi vunnit, vi kvinnor, se- att några av oss skulle 40 år se- kommande än för deras botande, nare få uppleva reformens genom- så gäller något liknande även i dika om, att alla de närvarande ten sade just det, som hon själv dan den tiden.
Att undan Ty vi äro inte av lag eller sed förande.
Och likväl kom vårt land fråga om brotten.
brusto ut i en hejdlös skrattsalva.
hade velat säga, det var kanske Prosten själv var den enda, som vackrare utfört, men egentligen hindrade från att begagna oss aV i detta fall sist a v de skandina- rödja de sociala missförhållanden Ju längre hon det offentliga ordet Vi få själva viska länderna; vilket utan tvivel (icke minst i fråga om vården a v inte skrattade.
Han sökte till och just detsamma.
med förmå farmor att ytterligare lyssnade, ju tydligare blev det för ge uttryck åt våra tankar, vi få berodde därpå, att högern för- det uppväxande släktet), som ut- förklara sin mening, men hon satt henne, att han hade upptagit hen- kämpa för våra önskningar, vi medels unionskonflikten höll sig göra d e viktigaste orsakerna till med hopknipna läppar, pionröd nes tanke, att han hade satt sig in få ge luft åt vår harm, vi få sprida längre vid makten hos oss än i de brottligheten, är säkerligen vida av harm och förlägenhet, och in- i den och utvecklat den.
Han skul- vårt vetande.
Ordets makt, den andra länderna och ansenligt för- verksammare än även de strän- gen människa var¨ i stånd att för- le inte ha kunnat säga detta utan mäktigaste, den farligaste av all dröjde rösträttsreformerna både gaste straff.
makt är vår.
Hur skola vi¨ an- för män och kvinnor.
Huru se- m &amp; henne att vidare yttra ett ord hennes tillskyndan.
Vad som nu framför allt be- under den tillställningen.
Hon satt där i kyrkan och tyck- vända Hur den?
skulle det vara om vi bland dan världskriget och de revolutio- hövs är studier, upplysningsarbe- PÅ hemvägen, då hon satt i slä- te sig frysa till is.
Hon kände det allt praktiskt, allt tillfälligt, allt ner i utlandet, som det medförde, te och inriktande på den ” överty- den, visste hon förstås vad hon som om han rövade något från det för ögonblicket tvingande och påskyndade saken i Sverige, tor- gandets politik ", som är den enda borde ha sagt och då lade hon ut henne, som om han begick en do vara allmänt bekant.
i längden hållbara.
nödvändiga, som vi måste arbeta sina tankar om människorna och gruvlig oförrätt emot henne.
Jag finner med tillfredsställel- Reformen medförde allra först Efter gudstjänsten sökte hon för, om vi under allt detta läte stjämorna så vackert och poetiskt, undgå att råka prosten, men han framskimra, att det utanför vår en helt naturlig andhämtnings- se, att kvinnorna i allt större ut- att hon återigen önskade, att hela finnes en oändlig värld, att paus i kvinnorörelsen.
Sedan det sträckning inse detta och jag föl- världen hade kunnat höra henne.
uppsökte henne just som hon skul-, jord det är ur sambandet med denna, närmaste målet var vunnet, måste jer med intresse och sympati de- l e sätta sig upp i åkdonet.
Men det var så dags det.
.
inrikta sig på att intressera ras fortsatta arbete.
En blamage hade det väl emel-, ” Tack kära kusin Lisa Maja!
som vi hämta vårt hopp och vår denna och utbilda kvinnorna för de nya Hjalmar Öhrvall.
lertid varit, att hon inte hade kun- sade han.
” Jag liar inte kunnat ge och ansvarsfulla uppgifter, som.
nat svara prosten bättre än hon dig lov att stiga upp i min predik- styrka. '
-- ---- I — —
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
YI D E V A R.V E T I feel sure that its coming will be of ....
infinite value to Swedish women and to Sweden, but because no country can.
.-.
.
work for which bind itself our modem alone.
civiised The strands world together are too closely woven for that; and the whole history of the voman´s movement goes to prove that the ad- v a n e made in one country is an ad- vance made for all countries.
Women all over the world owe a great debt to the Scandinavian countries: it is good to hear of further advance from the north.
.
a n. d e t i n f Ö r i n o c h ' u t l, Hälsningar och uttanlanden av framstående personligheter.
I.
.
ADOLF ' NOREEN.
(Allt sedan kvinnorna i Storbrittanien och kunskap O m de båda län- fingo sin rösträtt ha vi kännt behov av en derna bör uppmuntra till ökad uppskatt- sådan veckotidning som den Eder skall bli.
vägar och mål.
frågor och a t t, A v hela mitt hjärta önskar j a g lycka och Sveriges folk vet en engelsk långt liv för Tidevarvet.
Jag ar glad, inte prinsessa kan vara, och jag känner mig sä- bara därför att j a g är övertygad om att anledning ker om att det alltid skall bedöma Eng- tidningen rige och skall dess bli kvinnor av största utan nytta därför för " ' - att var lady Astor vänlig nog att under samma dagar sända vår tidning följande sympati- av intet de hand land som arbetar hålla ’ blott vår civiliserade sig, därtill värld äro serande hälsning: samman allt för starka och fvinnorörelsens hela historia visar att ett lands framsteg S:t James Square, betyder framsteg för alla länder.
London nov.
7 1923 Kvinnor över hela världen stå i stor skuld till de skandinariska kvinnorna det gör rt is a great pleasure to me to send gott att höra om ännu ett franisteg i S O T - my best wishes for the SUCCESS of your den.)
gått vårt värv “ syssla, uppdrag ”, och lan nationerna, kvinnornas förbättrade intresse.
Man har, bett mig behandla ordet från “ gå omkring för att skaffa sig nå- ställning, samt hemmens och barnens skydd tidevarvet, och som själva saken ju mer got ” utgår vårt värva (soIdater, röster, äro de mål hon främst vill verka för.
än väl tarvar att tas under behandling, anhängare o. s. v.) samt det från låg- torde ordet ej heller böra slippa undan tyskan lånade förvärva I högtyskan, att ynas i sömmarna, som det vid där Ordet som bekant heter werben, har helst första påseende förefaller att vara hop lappat av ganska osammanhängande bi- tar: tid och varv, Vad tid är veta vi ju alla eller åtminstone tro oss veta, såvida ej Einsteins relativitetsteori.
denna betydelse ratt en intressant spe- cialisering, nämligen till " fria ", som Sa- lunda kan översättas med “ gå omkring ' för att söka man uppsluka månde ”, = med för lära känna hurudan av kronprinsparets bröllop land med vänlighet vid hågkomsten för - på något som ger oss en lustig inblick i frieriets historiska utveckling, åtmin- new paper.
I have always found that det yttersta av dessa tider gjort oss all- deles vimmelkantigs.
Men vad är varv i denna sammanställning?
Samma ord som vi känna till från " sista varvet ” på en bal, varvtals m, m.
För att förstå den betydelse det har inom tidevarvet there is a strong national likeness in stone på tysk botten.
Ma det slutligen tillåtas mig att the outlook of Swedish and British people, especially on moral and social önska, att tidevarvet matte hedra sina questions, and that this is particularly språkliga släktingar genom att värva true of the women.
I am sure that a många prenumeranter och i det hela closer understanding would be ahelp to the women of both countries in making få vi emellertid nog lov att en smula, väl fylla sitt värv- that definite contribution to public life which we feel it is our business to make which they live; and I hope your paper Lady Rhondda har i Englands politiska will help to explain this point of view, which seems to most of us so obvious, liv gjort sig känd som en energisk och ta- but to others still so incomprehensible, langfull förkämpe för vissa betitlade kvin- The cause of Anglo-Swedish friend- nors rätt till säte och stämma i lordernas ship has gained very greatly by the hur själv i besittning av den ställning som, därest marriage of your Crown Prince with an peeress in her own right English Princess, for their joint interest hon vore man, skulle medföra självskrivet in and knowledge of the two countries medlemskap i överhuset, anhöll hon 1921 i should encourage us all to take the en petition till konungen o m kallelse till trouble to appreciate each others pro- överhuset Petitionen remitterades till kom- blems, and to know more of each others mittén för privilegier, och då den ett år ways.
Sweden knows what an English senare upptogs till behandling inom kom- be like and I feel sure that mittén, uttalades allmänt, att ett tillstyrkan pri they will always judge kindly of Eng- de utlåtande kunde anses givet.
D e t Vore land, remenbering their Princess Mar- nämligen självklart, att de 1919 beviljade politiska rattigheterna även innefattade garet, en från o m vida skild betydelse!
Ja, numera.
Men ursprungligen betydde värva “ gå runt, gå omkring kretsa ", och härtill ansluta sig vårt omvärva och kringvärva samt varv “ rundgång, krets- lopp ”, förr även " förändring, växling ".
Hit hör nu vårt i början av 1700-talet bildade och t. ex. hos fru Nordenflycht några gånger uppdykande tidevarv, som sålunda ursprungligen betyder “ tider- växlande lopp ".
Men liksom det ha.
grekiskan stammande period, som också ursprungligen betydde “ omgång, (tidens) kretslopp " senare antog b e tydelsen " tidrymd ", Sa har detta ock Nancy Astor.
skett med tidevarv, som nu är &amp; gott (Det är med största nöje jag sänder mina som liktydigt med period Verbet vär- Lady Astor är känd och uppskat- bästa önskningar om framgång f ö r Eder va åter har undergått en helt annan be- tad såsom de engelska kvinnornas för- tidning.
Jag har alltid funnit en stor l i k - nas I Astors representant i underhuset Lady het i svenskarnas och britternas syn på tydeöseskridning Från betydelsen “ gå inträde i parlamentet skedde vid tingen, i synnerhet då det gäller moraliska omkring och syssla med något, har ut- ett fyllnadsval för Plymouth, sedan kvin- och.
sociala frågor och detta allra mest hos kvinnorna.
Jag är övertygad om att ' norna 1919 tillerkänts valberhet.
Vid de en större förståelse mellan de båda län- allmänna valen 1922 blev mandatet med dernas kvinnor skulle giva vårt deltagande stor majoritet förnyat.
I parlamendsarbe- i det offentliga livet en stor hjälp, detta tet har lady Astors namn framför allt bli.
deltagande.
som vi känna som vår upp- ej för vår egen skull.
med för v i r a gift vit knutet vid den lag om förnud för för- barns.
Att kvinnornas uppfattning får ö- säljning av rusgivande drycker till personer ra sig gällande vid stiftandet av de lagar.
under 18 år, som med Stor röstövervikt som ingripa i deras yttre förhållanden, är gick igenom i både över- och underhuset.
lika nödvändigt som då det gäller ordnan- - hopp är att Eder tidning skall verka för Dur är ett uttryck för d e n i rätt mening samhällsbevarande anda, som är utmärkan- utbredandet av denna uppfattning.
som är de för allt lady Astors politiska arbete.
Till så klar för de flesta av oss.
men som dock börden amerikanska och genom sitt gifter- fortfarande ar obegriplig för en del.
Engelsk-svensk vänskap har stärkts myc- mål engelska representerar hon några av ket genom Efer kronprins ' giftemål med sina två folks bästa egenskaper Fred mel- en engelsk prinsessa deras geniensamma - - kvinnors tillträde till överhuset.
Kommit- tens några månader senare offentliggjorda utlåtande i avstyrande riktning kom A = - för som en fullständig överraskning, men blev på samma gång en sporre för lady Rhondda Och hennes meningsfränders yt- terligare ansträngningar, vika med säkcr- het icke komma att uppgivas, förr än se- gern är vunnen.
Lady Rhondda har i ett älskvärt brev sänt följande uttalande:.
Chelsea Court London, nov.
12.
23 since women have gained the vote Great Britain have felt the need for and have founded just such a weekly review as I am told yours is to be.
With all my heart I wish good luck and a long and useful iife to " Tidevarvet ".
I am glad to hear Of it, not Only because we in älskvärd natur.
Hon blev honom verk- Men prinsessan var ej längre den- ligt tillgiven, men utan lidelse.
MO- samma som förr.
Hon var bruten.
Be- dem gladdes åt det unga parets harmo- gäret efter sällhet hade slocknat inom att hon ingenting väntat.
nöjd, där- henne och därmed tron på sällheten.
Hon sade hertigen farväl för alltid och Då kommer som en blixt från klar drog sig tillbaka till ett kloster, där hon.
.
.
i himmel hertigen de Nemours.
Prinses- ej långt därefter avled.
san känner snart, att hon har intet an- Så är innehållet i denna roman, som nat att göra än fly, om hon ej vill ge fransmän kallat " une des oevres les plus efter för hertigens önskningar.
Hon profondément trista de notre littera- Denna mycket lästa och beundrade ideal á la Corneille, att hedern förmåt l föresätter sig att ej ge efter.
Hon är ture ".
bok från 1678 är under allra sista tiden exaltera hjärtat ända därbän att skapa fast besluten att leva efter moderns ide- Författarinnan till detta sorgfyllda utkommen på svenska i omsorgsfull och heroer.
Författarinnan undviker att an- al, Som också blivit hennes eget.
He- mästerverk var Marie Madelaine Pioche vacker översättning av bibliotekarien vända argument, som sammanhänga dem skall segra de la Vergne, comtesse de La Fayette.
d:r Hj.
Lundgren, sam även försett den med transcendanta trosförnimmelser, Men det lugn, hedern skulle tillför- Hon föddes 1634 och dog 1693.
Under med en intressant inledning.
Det slag, hon slår för hedern skall icke säkra henne, hade efter en enda blick hennes gravyr av Desrochers stå föl.
Handlingen i romanen passerar på stödjas av religionen.
Den ädla stolt- av hertigen försvunnit för återstoden av lande verser: mitten av 1500-talet.
Hjältinnan f o n heten kan segra genom sig själv.
I valet hennes liv.
av sin mor, som är änka, till Paris for mellan hedern och passionen, väljer en Ett ödesdigert samtal mellan makar- » Des outages du temps plus d ’ un Ecrit att presenteras vid hovet, det mest ly- förståndig kvinna alltid hedern, Den na resulterar i att mannen blir våld- vainqueur sande och lättsinniga, som Frankrike ger glans och upphöjdhet At en kvinnas samt svartsjuk.
Hustrun framstammar Feront vivre son nom au Temple de någonsin haft, Henrik 11:s och Kata- rykte.
Den är ett skönt smycke for i förtvivlan på knä bekännelsen om sitt mémoire rina Medicis hov.
en dam, som har rang och behag.
hjärtas nöd och sin oskuld.
Mannen De son heureux Genie ils assurant t gloire Hela romanen är uppbyggd kring he- Men framför allt, hedern ger det bästa tror henne ej.
Sjuk var han förut, be- Lisez cher Sévigne lÉloge de son coeura dersbegreppet Hjältinnans mission är i livet, hedern ger lugn, kännelsen ger honom nådestöten.
När att visa hedenkänslans makt och här- Att följdriktigheten i bakens plan och mannen dött, blir prinsessan så tillintet- Versen har fatt rätt, hennes rykte är lighet hos den " naturliga " människan.
avsikter under utvecklingens gång blev gjord av sorg, att hon nästan förlorat tryggat.
När de första seklerna väl Just vid den tidpunkt, då boken skrevs, bruten, berodde av alldeles särskilda sitt förstånd.
äro klarade, bruka utsikterna vara goda gjordes ofantlig affär av “ I ´honneur ”, omständigheter, vilka sedermera skola DA sorgtiden gått till ända, närmar att bli vidare hågkommen intet offer var för stort, om individen beröras.
sig hertigen på nytt och besvär hen- Ingen av hennes stora bekantskaps- därigenom kunde rädda sin ära.
Roma- Hjältinnan blev snart gift med prin- ne med de ömmaste och lidelsefullaste krets blev av sådan betydelse för hen- och skrevs också sen de Cléves, Hon fäste sig mer och ord att inte skilja dem åt.
Han vet nes känsloliv och författarskap som her- nen skulle skrivas fast utan full konsekvens enligt ett mer vid sin man, som hade en god och ju, att bon ännu älskar honom.
tig de la Rochefoucauld, Han hjälpte FRIDA STEÈNHOFF.
P r i n S e S S a n d e c l é v e s,, för Mrs Wintringham är den andra i ord- ningen av engelska kvinnor i parlamentet.
H o n uppställdes som kandidat 1921 vid fyllnadsval i Louth, Lincolnshire, efter sin avlidne m a k e Och mottog valet på enträgen begäran av mr Asquith.
Står nu åter, liksom lady Astor, som kandidat vid snart de förstående valen.
The house of Commons, London, nov.
13 1923 I wish the ” Tidevarvet ” a very suc- cessful career, for it is certain that there is a great need for such a paper for Swedish public women and workers Swedish women and English women meet verv much now-a-days and I and my Engiish friends have been greatly impressed by the work of your women Members of Parliament, and of yours delegates to the International Council of Women, as well as to the League of Nations.
MArgret Wintringham.
(jag Önskar att Tidevarvets bana må bli framgångsrik för att ratt kunna fylla det riges arbetande kvinnor.
tidning för Sve- Numera träffas svenska och engelska h i n n o r ofta och det arbete Edra kvinnliga riksdagsmedlemmar, Edra delegerade i In- nas Förbund h a utgört, har gjort ett djupt intryck på oss.)
, fru La Fayette med Prinsessan de gl ves och det var hans hjälp och infly- tande, som medförde inkonsekvensen i E n gammal kärleksroman nutidsbelysning.
,.
.
- -.
r o m e n s ande och byggnad.
Fru La Fayette hade sitt bestämda mål, att för- härliga hedern, och hon började boken.
Rosalie Olivecrona f. Roos varit dris- tiga nog att sätta ut sina namn.
D e hade därför sökt att få tag i någon in- tresserad man, som ville åta sig redak- törskapet.
När ingen sådan anträffades, som ville avstå från bestämmanderätten över vilka artiklar som skulle införas, F. M. QVAM.
Fru Qvam har varit älskvärd sända beslöto damerna att tillkännagiva att vår tidning sin lyckönskan: företaget stod under ledning av en ano- ” Med venlig Hilsen og önske om, at ” D E N LILLE KEISERINDE ”, Deres Blad maa bli til Gavn for Kvin- nym redaktion!
är titeln på en artikel i tidningen Norges I sin anmälan säga de att meningen dernes Sag og til Glæde for Dem.
Kvinder varur vi återgiva följande: Overalt ser vi at Samhold er nød- vore att kvinnan skulle spela samma roll --- " Man kan knapt tanke sig vendigt, hvis Kvinderne skal kunne ” den av en mer staselig gammel dame end fru gjøre nogen Indsats i rit Samfunds Sty- i tidskriften som i hemmet m tänkande, ordnande, renande ande, Qvam.
Ikke uten statsminister F. M. re og Stel.
samverkande med det mera genomgri- grund gaar hun under navn av " den Det det nu gjælder er Arbeide og lille kriserinde ".
Hun minder virkelig pande och energiska element som tillhör atter Arbeide!
om kriserinde Eugenie i sin empireslæp- den manliga karaktären.
Vi tro att in- Kristiania nov.
1923. kjole og ørehatten med de mange strud- F. M. Qvam.
genting gott vinnes genom ensidighet, sefjær.
och det vore därför vår livligaste önskan I " F. M. Qvam er en av forgrunds- att kunna vinna tänkande och upplysta figurerne i den norske kvindesaks histo- ANN MARGRET HOLMGREN.
så väl män som kvinnors intresse for rie, og alle kvinderne landet rundt hol- der av hende og ser op til hende for Var gång ett betydelsefullt företag vår sak. "
hvad hun har gjort for kvindernes - Tack vare S. L — ds outtröttliga ener- gjørelse.
I 27 nar har fru Qvam staat startas av kvinnor i Sverige, går tan- som formand i N.K.S.
Hun var dets ken tillbaka till de två pionjärerna i gi och brinnande ande blev Sveriges första kvinnotidskrift till.
Hon var och stifter og har utrættelig blit staaende den svenska kvinnorörelsen, Fredrika som fører for den gjennem alle disse aar.
Bremer och Saphie förblev, även som gift, själen och leda- Adlersparre f. Leijon- Ogsaa i landskvindestemmeretföre- hufvud — ” E s s e l d e ”.
ren i tidskriften liksom i så många an- ningens (L.K.S.F.)
styre har hun staat Sannolikt ha dessa båda framsynta dra stora företag till kvinnors bästa.
siden den blev stiftet 1898.
Nar vi nu välkomna den nya tidnin- kvinnor någon gång, när de lät sin fan- Hendes tillidshverv inden kvindebe- tasi flyga utan tyglar, drömt om m fri.
gen, redigerad av kända kvinnor med vægelsen er utallige. ” L.K.S.F.
i Norge har, sedan den sinnad kvinnotidning, utgiven i Stock.
öppet visir, kunna vi ej önska den nå- got bättre än att Fredrika Bremers och nådde sitt mål, för: ett stilla liv ända holm.
tills den i höst firade sitt 25-Ars jubileum E t t är säkert ett sådant organ sak- Sophie Adlersparres vidsynthet, univer- med at: enhälligt besluta ett kraftigt sella fredskärlek och djupa hjärtegodhet nades och hade behöfts 1856 när Fred- arbete för att samla de kvinnliga Val- måtte sta inskrivna p i Tidevarvets fana.
jarne ” från Vesterhavet till Kölens rand, rika Bremen revolutionerande kvinno- från Nordishavet till Kristiansand ".
saksroman Hertha kom ut, och ned- Lom undertitel till föreningens namn gjordes i pressen.
Författarinnan veder- antogs ” Kvindelige Vælgeres Forbund ”.
vågade medvetet sin popularitet i hän- Idén var den mer än 80-åriga röst- rättpionjären fru Qvams.
Nu har hon given kamp for kvinnornas frigörelse, med fenomenal energi rest omkring for v i s om att Herthas idéer en gång skulle ANNIE FURUHJELM.
att väcka nytt liv i de Ramla förenin- segra, när den förutsedda stormen hade garna och bilda nya.
Hennes oförbrän- lagt sig.
Fröken Annie Furuhjelm har i ett kvart- neliga nit för kvinnorna, som har givit Segern kom fortare än Fredrika Bre- sekel stått i förgrunden av socialt och po- så många storartade resultat i Norge, Fröken Sophie Alberti, som här nedan litiskt liv i Finland.
och torde vara en av räcker även till för yttervärlden - hon mer kunnat ana.
När hon kom hem sänder sin hälsning, är en kär vän för d; i Sverige mest kända och värderade re- deltog i våras i rösträttskongressen i efter en femårig landsflykt, överraska- många sven-kor.
Hennes storartade livs- presentanterna härför.
Såsom vice presi- Rom.
des hon av den omvandling som skett verk, skapandet av Kvindelig: Läseförenings dent i Världsalliansen för kvinnans röst- " De norske kvinder har været flinke i det allmänna tänkesättet i kvinnofrå- magnifika hem.
Kvindernes Hus i Köpen- rätt har hon sedan 1904 bevistat alla dess til at faa stemmeret - säger fru Qvam gor.
Reformer och företag voro ge- hamn.
är ännu oöverträffat i Norden.
kongresser och blivit högt skattad inom i en intervju — men de er daar- Med stor Glæde hörer jeg om den de till densamma anslutna nationerna Hon lige til at bruke den.
Selv i de lande nomförda som allmänt erkändes vara nu skal udgives af nye Tidning, som var den första kvinnliga ledamoten i fin- hvor kvindestemmeretten er av meget frukter av de idéer som utsåtts genom ædle, dygtige kvinder i Sverige.
ska lantdagen, och innehar fortfarande nyere dato end i Norge - har kvin- Hertha.
Vi imödeser med varm Sympati og detta uppdrag.
derne langt større repræsentation i de Bland det betydelsefullaste av vad Helsingfors november 1923. offentlige forsamlinger.
Se hare f. eks.
som skett var att en kvinnotidskrift dyptfölt Forventning Fremkomsten al Tidevarvet.
Hernede vil vi med stor i Danmark og Sverige.
Der bygger I denna prövningens och självrann- kvinderne ihærdig videre paa det for- uppstått, benämnd Tidskrift for Hem- Opmærksomhed lytte til, hvad der i sakans tid vi nu genomleva, då demo- arbeide som er gjort.
De norske kvin- met.
Dess kvinnliga redaktion var ano- Eders Kretser siges, önskes og haabes.
kratiens vinningar läggas p i disseker- der har for lite aandelige intresser.
Men nym.
Det skulle ha betraktats som yt- Hjertelig tillykke med " Tidevarvet ".
Köbenhavn 17.11.23 bordet, har kvinnorörelsen - själv ett forhaabentlig blir det et omslag her. "
terst olämpligt och osympatiskt om re- - -.
Ann Margret Holmgren SOPHIE ALBERTI.
daktriserna, Sophie Leijonhufvud och Sophie l ’ honneur ”.
M e n allteftersom sam- arbetet fortskred, kom det sordin på glädjen.
La Rochefoucauld trodde näm- ligen inte på hedern.
Han trodde på egoismen som grund for a l l t mänskligt handlande.
Kan blåste sitt tvivels vind över hennes entusiasm.
Pessimismen.
' en ohyggliga tomheten.
det förfärliga intet - Le Neant -- livsförnimmelsens beskaste bottensats, den var det La Rochefoucauld droppade ned i bläck- hornet hos fru La Fayette.
Romanens slutkapitel, där hjältinnan säger nej av egoistiska skäl, av månhet om sig själv och sitt framtida lugn, tillskrives La Rochefoucaulds penna.
Så såg han män- niskorna.
Just därför att i romanen passionen är framställd så överväldigande mäktig.
att den fullkomligt nedbryter de hand- lande personerna, tvivlar en nutidsmän- niska på att bokens tema, eller tes, om hedern är riktig.
Man ställer åtminsto- ne under debatt, om det i själva ver- ket var hedersbegreppet, som var kraft- källan i den segerrika striden?
Det förefaller inte oss numera så sannolikt som det gjorde författarinnan.
Boken talar inte till oss i främsta rummet om hederns makt, utan om något helt an- nat.
Nutidsbelysningen drar fram ur - Annie Furuhjelm Alberti.
med optimistisk glädje över all makt dunklet andra motiv inom hjältinnan: själv för att vika.
Den kan inte beseg- ras av en intellektuell föreställning.
Vart sekel skaffa: sig ett litet till- Fru de La Fayette later sin hjältinna skott i människokännedom.
Psykolo- vid makens död bli så förtvivlad, att gien och biologien göra sina landvin- hon nästan förlorar bruket av sitt för- ningar.
Även snillenas intuition kan stånd.
Sär mannen är borta.
har hon kompletteras under Arhundradenas gång ej längre kraft och håg att leva - fast Vad vi särskilt ha andra företällnin- hon är fullkomligt oskyldig i hans död.
gar om än man hade förr i världen är Är detta symptom, som ens det mest emotionens betydelse.
Vår tid lutar å upphöjda hedersbegrepp kan framkalla?
tron, att det är känslobetoningen, in Hela skildringen av förhållandet till förståndet, som avgör i striden mellan mannen är sann och övertygande.
För- de obetydligaste tankar och handling fattarinnan m ste ha tagit sin hjältin- så val som mellan de livsavgörande.
nas lidande ur verkligheten, sett och Författarinnan hade ratt i att förstått sönderslitandet av ett hjärta individen behöver motiv for att besegra ägnat åt två föremål.
Men i stället för passionen.
Men inlärda begrepp och att kalla konflikten för dess rätta namn nyttighetsberäkningar äro relativt ut- - en olikartad.
men lika stark kärlek värtes ting.
När de verkligt allvarli- för två män - har hon som barn av sin ga striderna och frestelserna komma, tid, traditionellt och konventionellt drivs individen, om ej annars, till sitt skildrat striden mellan dessa två känslor innersta centrum, till emotionen, för som en strid mellan passionen och he- att söka räddning.
Fru de La Fayette dersbegreppet.
tog, enligt min övertygelse, fel i att Väl en gång gruhblande över detta ett hedersbegrepp, som e j bottnar i en slags kärleksöde, möter man det till djup känsla, kunde ge prinsessan de sin förvåning ej så sällan i litteratu- Clèves kraft att handla som hon gjorde.
ren.
Jag vill blott erinra om Wells be- Religion, pliktkansla och lidelse ha kanta roman ” The passionate friends ”.
skapat heroism och förmått människar Där låter han sin hjälte skriva ned en att ge sina liv.
Dessa ord ha då varit självbekännelse för att den skall bli omskrivningar för emotioner starkare hans Ilskade son till lärdom.
Fadern än självbevarelsen.
Även lidelsen be- vill förklara för gossen, hur det kommer höver ett motgift i i i starkt som sig sig att han älskat både hans mor och och härlighet som fanns i begreppet bröst än ” I ’ honneur ” resultat av det demokratiska likställig- hetskravet inträtt i ett kritiskt ske- de, inte minst genom kvinnornas egen modlöshet.
Det är stunden for ” den vunna lyckans vemod ", d i så mycket synes annorlunda än det var då målet hägrade med det ouppnåddas hela tjus- ning.
Nu om någonsin gäller det för kvinnorna att segt försvara den vunna positionen, att av drömmarna göra kött- och blod, att ihärdigt och stilla arbeta på att ge tidevarvet ett nytt anlete av renare mänsklighet och positiv livstro och uttalar jag förhoppningen att den nya tidningen skall verka i detta syfte.
en annan kvinna.
Med följande ord blottar han sitt delade hjärta: " Du ser min käre son, att det finns t v i slags kärlek.
Vi använda samma ord för mycket olika saker. "
Aven i verkliga livet måtte, i högre eller ringare grad, hjältinnans kärleks- konflikt tämligen ofta ha sin motsvarig het.
Hur annars förklara bokens fram- gäng genom seklen?
T y den är ej egentligen, vad man kallar spännande Den består mest av långa resonemang Handlingen är föga händelserik.
Styr- kan ligger i bokens själva ande, som är gripande tragisk.
S ä r man läser Prinsessan de Clèves erinrar man sig ofrivilligt filosofen von Hartmanns ord: " Kärleken är en dä- mon, som visar sin makt genom mord, självmord, galenskap, krossade existen- ser, Dämonens makt är icke ett narr- spel, ett romantiskt skämt, utan full- komligt reell, han är en verklig dämon, som kräver ständigt nya offer. "
En sådan roman som Prinsessan de Clèves kan räknas till pessimismens fi- naste litterära blommor.
Under bilden av ett hjärta, söndrat mot sis självt, och förgörande sig självt, visar boken för- nuftlöshetens fasa i den livets verkstad, som heter mänrkligheten.
Den blev en genombrottsroman, som erövrade nytt land i t det psykologiska förståendet.
Den kan omskrivas i en fråga, ett fullt modernt nödrop: Hur skall individen undkomma den lidelse.
som ödelägger hans tillvaro?
Fru de La Fayette ämnade skriva om hederns härlighet.
Hon kom att skriva om kärlekens förfärlighet.
Frida Stéenhoff Om man bedömer kärleken efter det mesta av dess verkningar, liknar den mera hat än tillgivenhet, L a Rochejouca
tvingar en att tänka igenom och upptecknade (It eftervärlden, Rom vada över litteraturens höjder.]
efter ringa förmåga göra upp en fasta punkter att betvivla och de- Mignon har hyfsat sig till tailor- egen räkning med det vapenlösa battera.
Men hur kunde jag veta, made och Tintomara trampar motståndet.
sista gången den sista damsadeln!
marken lätt och elastiskt visserli- Vad vidkommer det då idén i sig, vad som hände vid Rhen och travade förbi mig, att den nu gen som ingen annan bärare a v R u h r?
Den som tror att man en- ligen fortsatte raka vägen Ut till höga och sporrbesatta stövlar men dast bör sätta andens makt mot Av- vå Idet bör fasthålla därvid oav- det förgågna!
tillika absolut vederhäfrigt sett följderna.
.Ja.
Men i tron Jag hade vaktat den i åratal, gjort är typen förädlad.
jag kan gärna säga omhuldat den Men ögonfägnad och poe- på idén är ofrånkomligt inneslu- ten tron på dess seger.
Jag måste med sympatetiskt bekymrat in- tiska associationer är inte allting tro, att den är insatt i riktning tresse.
Inte för att den i sitt vä-; sagt, Något oroande och förbryl- med den stora världsutvecklingen sen ägde någon charm för mig: lande omger fenomenet.
Vad be- Jag måste tro, att.
jag kan knäcka d långt j a g minns tillbaka h a r den gåtfulla obemärkthet i våldet till sist genom att icke böja jag betraktat damsadlar m e d I vilken denna dristiga nyskapelse knä för det Jag måste tro att misstro och vedervilja.
Men den- h a r kommit till och frodas?
An- historia kan ta ett slut.
A n - na sista, denna dömda och för- strängt lyssnade jag från den nars upplöser sig idéns kropp och svinnande, vädjande till mitt hjär- ifrågavarande evolutionens be- idén försvinner oåtkomligt i det ta med Sin desperata tapperhet.
gynnelse efter ekon av presskano- blå.
En ledare för de pacifistiska “ Gå på bara! ” hetsade jag: “ f ö r nader, diskussionsmöten, opini- arbetarpartierna i England talade gång med härförelse om den anstalta folksamlingar, låt dig be- onsyttringar, upprörda broschy- som han hoppades att få skå- stirras och beskattas.
Därmed rer och officiella utlåtanden.
Inta da, då England skulle avväpna återlöser du dig från århundra- ett ljud förnamns.
Bara den stac- utan att vänta på att andra stater dens korrekthet och förnyar i kars sista damsadeln demonstre- gjorde detsamma och genom den- storartade handling av förtro- dödsstunden den chock du tvivels- rade sin stumma och misströstande na ende till Gud och mänskilgheten utan vållande ett ärbart borgenskap de protest runt Djurgården.
skapa sig en moralisk ledareställ- vid ditt första uppträdande i sam- Det skall nog aldrig kunna till- ning i världen, Denna vackra bild hället ” fredsställande utredas hur dessa var typisk för hur människan Men den var ju för gammal trotsigt nva siluetter så smärt- Var drömmer sig idén förkroppsligad.
det underligt därför att vi, Utan strid gingo de in på att arbe- lämnande Tyskland kunde betin- och ospänstig, den orkade inte bä- fritt och obeaktat infogade sig i när det vapenlösa motståndet upp- ta åt fransmännen viikas plan att ga sig vissa villkor vid under- ra uppseende utöver en viss för- samhällsbilden Pennskaftet skul- trädde, icke kände igen idén i dess utkräva skadeståndet genom in- handlingarna Möjligen har det marschen i Ruhr syntes dem allt- också vid någon tidpunkt varit så.
synt grad och den gick bort in- le ha sagt att de “ smög sig in som blodiga och smutsiga hölje?
Det ’ skulle j u icke helst ha för påtagligt orättfärdig och Det beror på huruvida det franska nan d e n hade hunnit väcka of- ett tryckfel ”.
valts i brist på orimlig.
Strid var alltså ound- modet att framhärda känt till någ- älskar att t r o Besinnnar varit.
att avmattningens ögonblick ell r och bojor de liar sprakat sig l o ~ vapen.
~, Det skulle helst icke ha viklig.
Hur skulle d att det skedde en fager höstdag, fläckats av.
sabotageakter, det, då på stället sätta v pnat m o t - ' icke Det tillhör d ss inre, hem ty denna sista färd synes mig och det så raskt, måste man hög- skulle genomförts av alla utan I stånd mot den inträn ande fran-!
liga historia.
fordra en pomp av brinnande löv- tidligt förklara dem värdiga de baktankar på egen fördel; j a i ska armén?
Det passiva motståndets stor kronor och blåa töckens rökelse skrän och ruttna ägg som bör hed- medvetet tjänande av idén Och Det hade varit att prisgiva huvuduppgift, sedd från ra varje emancipationsdåd Vil- helst skulle icke förhistorien.
ti- vänstra Rhenstranden och - hög- tisk ståndpunkt, var a t t j u s t bin och silvergyllne mattor.
avsnitt i Frankrikes och ra Rhenstranden, d e n senare mili- da krigsfaran, skaffa andrum, sti Emellertid försiggick omkring ken hjärtskärande syn var inte digare Tysklands gemensamma historia tärt behärskad från franska ocksu- mulera och samla moraliska och den sista damsadelns långa agoni förra seklets ryttarinnetyp, hon ha legat som en skugga däröver.
pationsarméns ställningar på den förnuftiga krafter bakom de båda en brådskande evolution, vars sär- som spökar i våra barndomsmin- Där skulle varit klara linjer och vänstra Det hade varit ritt göra frontlinjerna, i England,; Ame skilda stadier en iakttagare svår- nen och galopperar så överdådigt inte denna ho plöst förvirrade Ruhrområdet till k i att få de sist ligen hann med att urskilja, Den genom gamla illustrerade tid- och komplicerade verkliphet.
Men sedan vi sopat bort alla störda så som började med det blyga knepet att s k i f t e r!
Här hade en ymnig bö- förutfattade föreställningar, stå det, att få Pol klyva ridkjolen itu och lyktade delsfantasi sörjt för anordnandet vi likväl inför det faktum, att det rikes hela förkr med att framföda en ny ras av av mesta möjliga risk, pina och vapenlösa motståndet enomför- maktmöjligheter skulle kommit i och när Tyskland bakom den va- ryttargestalter.
hjälplöshet.
Likafullt ansågs den- des a v Rhen och Ruhrbefolknin- röresle, Om Tyskland apterat sin enlösa fronten icke orkade stå militära ändåmål, kämparna hi och ta kål på alla Det är inte på hästryggen de na misshandlade och åbäkliga va- gen i tre kvarts år mot en makt flygflotta som militärt hade dem fullstän- skulle detta givit Frankrike, som privata skumraskmanövrer, å studeras bäst.
I denna Position / relse för en mänskilghetens prakt digt i sina händer.
detta har skett redan förut sett den med stor var utgången given.
skiljer de sig inte påfallande f r å n blomma; poeter lovsjöng henne i Europas historia och kan icke m sstro, en präktig förevändning Det passiva motståndet kund en uppenbarelse a v stolt fri- förbli utan följder för dess fram- att göra Tyskland till skådeplat- icke utan hjälp och förstärkning andra kavaljerer.
Man skall sen för ett luftkrig.
hålla ut i det oändliga.
Det kosta- tid dem utanför tjänstgöringen pro- het.
Hon var kort sagt en särde- början av detta år hade Tysk- D e t vapenlösa moistbudet, som de för mycket, för stora summor menerande på östermalmska ga- les elakartad humbug land och Frankrike efter en rad blev det självfallna, t i l l en början av lidande och penningar.
Det tor och avenyer.
En någon att damsadeln av outsägligt dåraktiga handlin- oreflekterade svaret på den nya var en handling av förtvivlans i all sin stass tar sig inte ut som kommer igen så svarar jag: all: gar, efter att turvis ha pinat och utvidgningen av ockupationen, mod att framhärda i t r e kvarts en av dem, och all kvinnlig prakt lik tittar.
Men den är stendöd plågat varandra kommit till den har alltså hållit bundet oerhörda Ar därmed.
Poincaré vann alltså slaget, och blir trasgrann inför deras osmyc- sin idé och vill man lära ung punkt ’ då varderas bild av mot- förstörelsemöjligheter.
Det är sant att man trodde att samtidigt gledo segerns frukter kade och sakligt stränga uniform.
domar rysa så skall man för parten r a r så vidunderlig, att det inte längre gick att underhandla.
det vapenlösa motståndet skulle honom ur händerna ty “ jene himmlischen Gestalten, dem att bese den i Nordiska mu Frankrike marscherade då in för kunna bli en politisk faktor att Motståndet mot den franska sie fragen nicht nach Mann seet.
högreståndsavdelningen.
att göra sig betalt in natura och räkna med, ett vapen för vars ut- förvaltningen i ockupationsområ- Weib ” .Idealfigurer är det, upp- i penningar a r Tysklands vikti- höjda som små barn och änglar gaste koloområde och industriom- råde, va pen fabrikat ionens forna över de världsliga grova klassifi- ven n trum.
kationerna.
Mitt i ljusa förmid- Tyskland hade nu tre vägar att dagens gatuprosa förkroppsligar välja på att motståndslöst låta fransmännen inrätta.
sig i Ruhr, “ tide varvet ” under sin dygtige og att sätta sig till väpnat motstånd FREDRIKKE MÖRCK.
höjt ansete redaktör vil finde ve att göra vapenlöst motstånd.
Det er med inderlip: og oprigtig til mange svenske hjem og bring Den franska formeln var den- glæde Jeg hilser budskapet om at bud om det store kulturarbeide na: A l l m a g n e ne paiera qu ´a frisinnede svenske kvinder skal landets egne, saavelsom de mange mesure qnc force est excercée sur faa et organ for sin store og andre landes kvinder, har utrettet elle.
Tyskland betalar endast så omfattende virksomhet den jeg og fremdeles utretter til gagn for mycket stom det tvingas att betala.
altid med tak og beundring har nutidens og fremtidens unge pi- Hade Tyskland här gett, efter, set op til.
for mödrene og barna, til hade den psykologiska nyckel Likesiden den forrige tidningen samfundets besste og fædrelandets Frankrike satte i dess lås visat “ Rösträtt för kvinnor ” gik ind, vel.
Maatte de t inspirere dem til sig kunna öppna det, då hade har det været mig et stort savn at slutte sig t i l vore rækker, som Tyskland varit moraliskt dömt ikke at ha e t svensk tidskrift som hittil ikke har forstaat hvad det sig självt och av världen holdt mig h jour med de mange gjaldt!
O g maatte tidskriftet over- möjligt, att en parlamentarisk ma- reformer paa den svenske kvinde- hvar det finder vei, bringe vel joritet kunnat samlas kring Det en re- beægelsens omraade, saa jeg signelse til alle!
g e r i n g som fört denna politik, gjen kunde berette om det alt- Kristiania nov.
1923. men de närmast berörda westfa- ammen t i l mine norske læsere, Fredrikke Morck lerna själva, skulle, som det visade änt- med tens ett dag,.
.
.
.- man ur fentlig skandal.
Jag älskar vilka fällor frivillgt och etablerats ra pacifis för som livegardist Profeterar I att und, ker alt av
det är uppgivet, men det finns in- Samtidigt rådsförsamlingen ha rapporterna i Genève visat, från genting att förvalta.
Motståndet hur också där ett lyckligt samar- mot fransmännens övertagande av bete etablerats mellan Sveriges järnvägarna är uppgivet, men och Englands representanter, även om driften kunde hållas i Branting och lord Robert Cecil, gång, vilket den icke kan, vad har Signe Bergman.
som i ett flertal stora och avgöran- järnvägen för betydelse annat än de frågor enat sig i gemensamt som del i en större fungerande or- ” Södermanlands länsförbund av ganism * Fransmännen få u p p Det är kanske att betrakta som varifrån de förnämsta a v nyare upptriidande.
Det är uppenbart att rätta sin tullgräns, överta skatte- ett gott omen, att nästan samtidigt tiders stora humanitära, kulturel- ingenting är naturligare än ett Frisinnade Kvinnors Riksförbund. ” väsendet, posten, ja alla samhäl- med att Sveriges kronprins för la och socialpolitiska rörelser lett samarbete mellan två folk som det Kan man tänka sig ett tyngre Måste inte det, som döljer leliga funktioner.
Var så god, men andra gången hemför en engelsk sitt ursprung; med det folk, som svenska och det engelska, vilka i namn!
sig bakom detta namn också va- vad tjänar det till, när näringsli- brud och därmed, som en engelsk framför andra visat sig besitta själva verket ha så mycket ge- ra någonting tungt och tråkigt?
vet är förlamat.
Bakom alla insti- tidning uttryckt det, en ny länk just de egenskaper, varav tiden mensamt, men vilka länge stått Men det är det inte.
De, som voro som främlingar för varandra till tutioner måste dock alltid finnas fogats till den kedja av vänskap- är i behov.
om detta förbunds årsmöte i människor.
Men de orka icke mer.
liga förbindelser, som knyta Eng- ” Jag tackar England för den stor del beroende på det förhål- med Nyköping den 20 och 21 oktober Den tyska ordningsmaktens land till Sverige, ser de liberalt härliga åsynen av ett folk, som re- landet, att direkta förhindelser i t ckte inte det var ledsamt alls.
makt är bruten; ersätta den med tänkande, politiskt fullmyndiga ser sig självt i medvetande om si- det stora hela saknats, och att kon- gav både behållning och gläd- sin egen ha fransmännen, vad alla svenska kvinnornas egen tidning na egna krafter och med intet läg- takten dem emellan till förfång dagens ljus.
Det är nya möjlig- re mål än det allra högsta i mänsk- för en rätt förståelse på viktiga je.
Lördagen den 2o samlades de telegram risa, icke kunnat.
Det enda de ha i sina händer är heter, som genom båda dessa till- ligheten ”, så uttryckte Fredrika punkter uppehållits genom för- frisinnade sörmlandskvinnorna rättsväsendet eller straffutmät- dragelser öppna sig.
F ö r den nya Bremer det avsked till England medling av en tredje part.
andra intresserade på Stora ningsväsendet.
De ha trots kapi- tidningen, om den över huvud vill med vilket hon avslutde den arti- Den som skriver dessa rader ha- och tulationen ännu 4,000 tyskar i si- fullföljs liberalismens och kvinno- kelserie, som nu i bokform och de för några år sedan tillfälle att i hotellet för att höra fru Ellen Ha- tala om ” Kvinnorörelsen och na fängelser och makt att behålla sakens VÄsh traditioner, gäller det under titeln England om hösten en enquête i en stockholmstidning gen några av dess förkämpar ”.
Före- dem där.
Men den glädjen betala framför allt att upptaga och ut- år 1851 efter 70 år finnes tillgäng- skissera ett program för vår ut- draget formade sig i huvudsak till de med aktningen för sitt rätts- veckla förbindelserna just med lig för svensk publik.
Samma ord rikespolitiska orientering.
Vid en skildring Susan Anthonys väsen.
det land på andra sidan Nordsjön, skulle med samma rätt kunna sä- granskningen av de önskemål kamp för kvinnosaken gas den dag som är, och det till- som då uppställdes såsom de l i v Frankrikes negativa vinst ar -- &amp; ' O ~ aven ~ ~ ' ess härolder i ' " e- Tysklands desorganisation och skickliga i konsten Den mänsk- kommer i första hand Fredrika mest näraliggande, finn- det nå- England och Frankrike.
Ta- I Frankrike råder liga hjärnan arbetar snabbt p &amp; lö- Bremers direkta arvtagare libera- gra, som i detta sammanhang sy- rige, upplösning.
larinnan slutade sitt anförande segerstämning.
Folket märker ic- sandet av det tekniska problemet lismens och kvinnofrigörelsens nas väl värda ett förnyat påpe- med att understryka, att vår ge- ke i sitt dagliga liv några menliga att tillintetgöra det mänskliga li- förkämpar i vårt land, att öppna kande.
Särskilt då vad som in- följder av politiken, tvärtom.
Det vet och är snart framme därvid vägen för en ny, vidgad och för- rymmes under rubriken språk- ser icke risken att såsom ett land Men det politiska handlandet djupad förståelse för allt det stora och kommunikationsfrågor.
i det kvinnorörelsens inför förkämpar som i mycket stor utsträckning går icke från, räknar icke med i den engelska folkkaraktären av nya skolprogram, som kommer att På söndagsmorgonen lever på lyx- och turistindustri detta faktum.
utan rör sig med vilken vi ha så mycket att lära.
framläggas till antagande för vårt mötesdeltagarna vid ruinerna av Frågan om ett närmare sam- land, bör det ligga alla framstegs- förstöra världens välstånd och föreställningar från tider då för- störelsetekniken stod på ett rela- band mellan Sverige och västmak- vänner om hjärtat, att det utländ- N Nyköpingshus för att taga dessa förverka dess välvilja.
och det därinvid befintliga muse- Men icke heller här ligger den tivt oskyldigt stadium.
Det vapen- terna, enkannerligen E n g l a n d språk, som blir det grundläg- ets samlingar i skärskådande un- blev som aldrig förut aktuell ge- gande, verkligen blir det, som kan djupaste förlusten.
Den ligger i lösa motståndets var ett famlande nom världskriget, då de olycks- bereda sina utövare det rikaste och der välvillig ledning av museiin- den förstening, som nu efter kri- försök att ta konsekvensen, det doktor Martin Nilsson.
gets lidanden, och efter segern ho- misslyckades, och det land, som digra följderna av en felriktad mest önskvärda kulturutbytet.
En- tendenten Frampå förmiddagen hölls rangplats i detta avseen, mötet under fröken Elisabeth tar dess själ.
Frankrike stelnar i prövade det, tar redan i ord och och alltför ensidig svensk en kult av Frankrike.
Det är en gärning avstånd.
Där ör,, vi nu.
orientering kom att framtriida I ' de torde icke kunna bestridas.
Men Tamms ordförandeskap.
Hon är process rakt motsatt den som Ett avsnitt är avslutat, nu gäller full belysning ..
Även från engelsk skolundervisning tir icke nog; sida insågs, att en ändring i rå- jämsides med denna bör genom förbundets själ, och vi äro allt en Tyskland genomgår, men knap- det framtiden.
dande förhållande måste åstad- statsanslag och stipendier möjlig- smula stolta över att det just är past mindre hemsk.
kommas, och de senaste åren ha het beredas i långt större utsträck- vi, som ha henne.
Förbundet fat- Om Frankrikes seger icke är nå- glädjande nog sett, hur de kultu- ning än hittills för studieresor till tade beslut om att anordna en fö- gon verklig seger, d är Tysklands rella förbindelserna de båda län- England för alla slag av yrkesut- redragsturné i länet samt en kor- nederlag för den skull icke mindre emellan blivit allt livligare, övare och arbetare, hjärnans så- tare samhällskurs.
Doktor Ada Nilsson höll ett fö- Vi¨ se dagligen p r o v.
förfärligt.
på a t t det icke kan bäras politiskt,, ekonomiskt, moraliskt.
I denna väl som handens, män såväl som förvirring tappas bort den bragd kvinnor.
som folket vid Rhen och Ruhr ut- Vad kommunikationerna de bå- fört, det ä r därför det känns som da länderna emellan åter beträf- en plikt att.
söka slå fart den.
far så är.
en dagli ångfärjeför- Sedan alla förbehåll för säker- bindelse fortfarande det yttersta hets skull gjorts för dem, som önskemålet.
I avvaktan på att en gingo med a v slöhet, av rädsla för så stor och genomgripande for- opinion eller med haktankar.
står ändring kan genomföras måste vi fast, att det vapenlösa motståndet uppställa som en fordran, att våra bars upp a v en verklig rättskäns- engelska förbindelser icke äro la, en övertygelse om att inmar- sämre än t. ex. Norges och Dan- schen i Ruhr inte var det rätta sät- marks, och att vi direkt och utan tet a t t utkräva skadeståndet.
Nå- att behöva utsätta oss för onödigt gra få visste att d e tjänade idén, obehag, väntan och tidsspillan på att de voro med i kampen mot mi- kontinentens alltjämt osäkra fär- litarismen.
Andra vunno under devägar kunna från svensk hamn tjänandet av den okända idén nå engelsk.
klarhet däri.
För ritt i möjligaste mån uppe- Många djupa erfarenheter, dem hålla jämnvikte ni kulturutbytet nuti tidsmänniskorna behöva, gjor- bör också från svensk sida tillfäl- des, ja göras d ä r nere i de dju- le beredas för engelska män och paste djupen.
Skola de kunna kvinnor att idka studier i vårt räddas At framtiden?
Man vet land, men även - och detta är lika icke, hopplösheten, känslan a v att viktigt att här söka vila, re-, vara övergiven, kryper över o c h kreation och tillfälle till sport.
förtär de tappraste hjärtan nu, de För att detta senare skall kunna hittills ståndaktiga.
E n tysk ske fordras dock först en genom- stod nyligen upp i en församling gripande reorganisation a v vårt och höll ett välkomsttal till den hotell- och turistväsen med där.
yttersta dagen, dessa människors med sammanhörande reklamväsen tanke finner icke längre tillräck- fik att göra Sverige bättre känt lig vila vid den egna döden, den och uppskattat av en turistpublik behöver alltings förintelse för att som vi å vår sida icke ha råd att har betydligt försenats genom sommarens regn och kyla, men den antages få ro.
undvara bliva normalt god.
.
Det är som om någon oersättlig Som en viktig gren a v s ridan- För ” Riddaren i grönt fält ” HOLMA-varornas välkända märke klenod hölle på att försvinna i det av kännedomen om Sverige d jupen, man ser det, man vet icke sorteras linet med urskillning och sakkunskap.
må även framhållas önskvärdhe- vad man skall göra för att rädda ten av upprättandet av en svensk Sorteringen är nämligen nödvändig för att linet skall bliva jämnt, bast den.
Erfarenheten, att man k a n förlagsverksamhet i England, ge trådarna lika länga, lika grova eller fina, lika starka så att de vid spinningen bryta våldets makt genom att väg- nom vars förmedling det bästa av giva den jämna, fina träd, som är en av förutsättningarna för att kunna fram- ra erkänna den, hemligheten med vårt lands litteratur i goda över- ställa ett fabrikat av HOLMAS kvalitet.
Lägg härtill att HOLMAS speciella andens seger, föraktet för milita- sättningar kan vinna insteg hos rismen med hela dess farliga upp- en anglosachsisk läsekrets.
tillverkningsmetod låter varje tråd i den färdiga vävnaden behålla sin ursprung- tåg och utklädning, skola alla des- Att vägen för mottagande av Iiga slitstyrka, så förstår Ni varför just HOLMA fabrikat kommit så i ropet.
sa er farenhet sv inster blott t drän- svenska kulturintryck redan är kas i förtvivlan?
Vi behövde d e m beredd i England, därom ha vi dock så väl för den kamp på liv på det yttersta i dessa dagar fått och död, som förestår.
lädjande bevis.
Den blivande Törs man ännu tala om en kamp konstutställningen i Burlington mot militarismen?
Har den inte House och det föreslagna opera se rat över hela linjen?
gästspelet i Covent Garden än M e d den snabbhet, som är ka- två händelser, vilkas betydelse ic- raktäristisk för ett sista skede, lö- ke- kan överskattas och värda all per den sin bana ut.
Den har nu understöd från svensk sida.
drivits så långt, att den måste stu- Det " stolta Albion ” har räck pa på sin egen orimlighet, antin- ut handen, och det är för oss at en innan den förgjort folken el- t a emot den.
Genom att härtil er efteråt.
Någon tredje möjlig- vara behjälplig kan.
Tidevarvet het gives icke.
göra en insats av värde i kultur Det är naturligtvis icke en hän- utvecklingen.
delse eller en slump, att det pas- siva motståndet uppträder på e n, punkt i vår historia.
då kriget praktiskt taget är en omöjlighet.
I medan människorna blivit alltför Väg en västerut Av Det av och tacksamhet ut- men det arv som samlades ' " - - - man - -
Därpå vidtog en livlig diskussion över ämnet v i k t i g a befolkningsfrågor ".
vilken inleddes med ett anförande av Ar Ada Hemmets ekonomi äe i dessa ti- LTTTERATUR.
Tyst naden kring der föremål för det största intresse, rar- fredsidén.
om den livliga tillslutningen till landets Bergenkronas av S i t r id Gillner.
J.
A Lindblads förlag.
Uppsala nogsamt vittnar.
Ett område på vilket man under senare alldeles särskilt fått ögonen öppna Det är med en förvånade säker hand för ekonomiseringens betydelse är hem- som Sigrid Gillner tecknar personer.
för- - e d d a D e t stora antalet olika tvätt- hållanden och karaktärer i sin hak Bergen medel som på allt sätt söka tilldraga sig kronas.
Det är en debutbok, som inger husmödrarnas uppmärksamhet utgör ju de största förhoppningar och berättigade radikala fredskvinnor som I ett talande bevis d ä r f ö r Men förväntningar på de böcker a v hennes hand Blekinge Iänsförbund a v Frisin- och stort sett organiserat det i n t e r n a - är också ett faktum att bland som vi hoppas skola komma efter denna.
nade Kvinnors Riksf ' örbund hade den tionella hjäparbetet vilket nu i preparaten förekommer månget av Bergenkronas är ej vad titeln kanske ger en 4 nov årsmöte i Ronneby.
Mötet, till åratal tålmodigt sökt hela de s å r mindrevärdig kvalitet, ja, rent av föreställning am, en herrgårdsroman av SÄGANDE r e p r e s e n t a n t e r från hela länet in- funnit sig öppnades av Ordf ' frök ' en krigsherrarna s l a g i t Jag sade nå- skadligt och fördärvbringande för tvätt- ganska vanlig typ den ger en sann och pri- got om det bittert löjliga i a t t, kläderna och därför har det också med pande bild av tragiken hos familj.
som av Det sanningsägande barnet satt i en vrå dessa förstnämnda annars över- f u l l t fog i Husmodersriksförbundets tid- ödet och omständigheterna drivs att leva i sin faders arbetsrum och s i g i en bil- ganisation det nya programmet Och axeln-sedda individer helt plöts- skrift (n:r 4, årgång 1923 framhål- ett hårt liv under förhållanden.
i vilka den ligt fingo pondus Och myndig- l i t s att “ det är ett faktum att tvättklä- ' alltid förblir en främling.
Den äldre gene- derbok Fadern som var ordförande i en kom- stadgarna klargjorde Ordf. Riksförbun- ordnar och utmärkelser n ä r der för åtskilliga miljonrs värde årli- rationen går fysiskt under den yngre u+- mitté för bröllopsgåva till kronprinsen; dets ställning till det frisinnade partiet det gällde för länderna nit få sinn gen förstöres i vårt land genom använd- vackert.
utan bitterhet.
som det he- var sysselsatt med att kvittera postanvis- dettas sprängning och hänvisade barn räddade för nästa krig.
v a r - ning av saluförda oläpliga eller skad- ter med bokens egna ord.
Hela hennes lilla till den vid Göteborgsmötet i juni må- på en k ka * F o - r genast konstaterade liga tvättmedel ” ningar Det ringde på telefonen och bar- varelse var koncentrerad på att se och för- net lyssnade under det samtal, som följde nad enhälligt antagna resolutionen I Versale föreligger emellertid nimrna och sen dela med s i g Författarin- Därefter meddelades att Blekinge att det inte var lätt att begripa Ordföranden: Förlåt, hur var det?
Jaså v ä n n e r n a Vill de då tyd- ett svenskt fabrikat som efter åtta nan * egen utvecklingslinje borgar för att konstnären X goddag, goddag herr x jo Iänsförbund för närvarande består av igen inte själva visste d e t månaders långa, grundliga prov, det är e j pi andra- och tredje- hands be- vi är naturligtvis alltid tacksamma för go- lokalfiireninpar i Karlskrona, Karls- hamn, Sölvesborg, Jämjöslätt, Johannes- Jag talar Om denna lilla hän- och experiment vid Statens prov- rättelser hon stöder sin bok hon vet vad da idéer Nej.
kommitén har inte bestämt hus och Nättraby.
Dessutom finnas till delse som ett belysande exempel ningsanstalt och Fackskolan för hon skriver om och hon gör det väl sig Jo.
j a g skall notera det?
En tavla på det förhandsoförstående som husIig ekonomi i Uppsala ensamt Utan sentimentalitet och utan patos men direkt anslutna alltså föreställande ett typiskt svenskt no- härskar i vissa visst icke alltid bland alla tvättmedel blivit tillerkänt med fin förståelse f ö r den tysta kampen i novemberlandsap och kronprinsen är rd för- samt ombud på ' * del Orter bara konservativa k Det Husmodersriksförbundets garantimärke.
ett menniskohjärta ger hon en inblick i Ii- Till ordf. för år 1924 valdes fröken tjust i den.
men han har inte haft råd att Detta innebär, förutom bevis för för- danden som många i livet gerna kallt blun- Ebba Holgersson Diskussionen om ar- borde annars varit köpa den Tackar, ja vi återkommer kan- betet under den kommande vintern blev i det sammanhang näm kvalitet och oskadlighet att Ver- dar f ö r därför att de måste vara upplevda ske herr X, och 5,000 kronor, jaha.
hopplöst st det kund d e står under fortlöpande kontroll av för att kunna ses på med sann sympati livlig.
Ordföranden och fröken Mag- Barnet återgick till sin bilderbok och de ovannämnda institutionerna, varvid Boken vi^ att författaren redan hun- fadern till sina postanvisningar.
Med ha da Thulin åtogo sig hålla föredrag fredsvän att n u i hade ej hunnit skriva sitt namn mer än en inom länet dels i de redan befintliga att plåstra på de sår han i förväg kontrollproven inköpas i allmänna han- nit lära sig seendets konst.
och genom at skulle komma att visa deIn.
Man har såluna fått ett tvätt- skildra det upplevda öppnar hon sina läsa- gång då telefonen åter ringde.
Denna gång sammanslutningarna och dels för att få medel som garanteras av opartiska och res hjärtan för dem rom i olika avseende blev dock samtalet kortare.
Jaså en sam- nya sådana till stånd.
ner och kommit på skuggsidan av livets väg.
Det ä r här jag börjar tycka a t t ansvariga offentliga i ling kopparstick.
som tillhört Carl Gustaf Det offentliga mötet rönte stor an- och det Bergenkronas är ett fint psykologiskt och Programmet upptog musik.
fredsvännerna dock litet väl fred- inte endast av fabrikant Tessin kronprinsen är förtjust i dem men av stör- socialt studium.
som kommer att fängsla Iigt och ödmjukt låta sig hånas måste givetvis inqe en har ej råd att skaffa sig dem tackar, jaha kert numrner och sång fröken Maja talade Höc- som d å r a k t i g t viljelösa idea- sta trygghet för den som känner sig intresset Och ge behållning åt alla som e j varefter fru av Elin Wägner vi t a l l ha att få iterkomma blott nöja sig med att K till ytan av det Efter ytterligare telefonsamtal och per- över " Idéernas vandring ", varav första l i s t e r vars ljusblå drömvärld för osäker.
vid valet av trättmedel.
rom rör sig omkring oss delen Aterfinnes i denna tidning.
Den alltid ä r gruad nu då rustningar- sonliga besök, hade ordföranden på sitt E.
P. fulltaliga publiken åhörde med andakt nas absoluta nödvändigt i evig- Hellre laga präster än kvinnliga I Lu- leå och Uppsala bord en lista av följande utseende.
och det vanliaste bifall följde, het a m e n är eklatant bevisad Gurli Hertzman-Ericsson har utsänt en om också vårt hopp att värl- tomma.
enär i n Novemberlandsap kronpr.
förtj.
ej skaffa Efter det offentliga mötet samlades den Ty skulle låta hejda sig av för- Iedigförklarade tjänster.
Sverige allmän- ny bok Huset med vindkupornas, Nor- Kopparstick * * = länsförbundets medlemmar till gemen- förslag.
Skånsk gobelin sam middag å Stadshotellet.
Härunder nuftets stämma visade sig ljus- na- prästförening uttalade si^ nyligen vid stedts Gammal Bokens Yttre är synnerligen tilltalande talade fröken Holgersson för Iänsför- blått o p r a t i s k t, vad skall man sä- möte i Norrköping kategoriskt och utan ga om den motsatta sidans dröm votering mot kvinnor som innehavare av med en fin och stilfull prägel T i l l i m - Vårlandskap * * bundet och fröken Kruse frambar i Statyett hållet iterkomma vi i nästa nummer.
,,,, hjärtliga ordalag ett tack till fru Wägner om kriget som en moraliskt här- det prästerliga kalle, Ryamatta.
.
.
Skrivbord och ordföranden E, H-son dande faktor!
1 Nilsson, Stockholm.
Efter förhandlingarnas slut vidtog ett angenäm samkväm, varvid förekom musik och sång samt redogörelse för G ö t e b o r g E n gång i en annan tidning ta- lade jag om det a r lätt ins i n s m ö t e t av fröken Betty Olsson Nästa länsförbundsmöte skall hållas i skäl ignorerade faktum att det va- E. H-én rit kvä kare conscentors, objectors Linköping Husmoderföreningar år DET SANNING BARNET Ebba Riksförbundet - ligt - ~ eller vecklas ligen inte förbundet medlemmar sår, slutning w..
.
.
.....
.
.
.
.
....... -.
.
.
.
.
.
.
....
.
.
.
Gordon Barnet, som stilla lyssnat till alla sam- talen upphov slutligen sin röst och sade: skaffa sig den där kronprinsessan, när att skaffa sig k r o n p r i n s e s s a n när förtjust i henne han redrag över ä m n e t: " E n av våra uppgifter " varvid hon nermaste framhöll att frisinnade kvinnor, som på sitt program upptagit mål- medveten befolkningspolitik böra arbeta för förbättring av späd- barnsvården och för b l i v a n d e mödrars upplysning bl.
a genom av Uppsala Frisinnade kvinnor hade den 9 nov.
inbjudit likatänkande från länet till ett möte å Fenix.
Där talade bl.
a. doktor Ada Nilsson om Riksförbundets uppkomst och utvecklingen till sin nuvarande fristå- ende, starka Ställning, Inför splittringen inom Frisinnade Landsföreningen angåen- de förbudsfrågan håller dock F, K.
R fort- farande samman- Fru Ellen Hagen redogjorde för Tide- varvet vad den vill och hur den vill söka utföra sin stora uppgift Angående teckning av aktier och prenu- meration lämnas alla upplysningar f ö r lä- net av ordföranden i Uppsala F. K fru Märta Tamm-Götlind, tel. 30 10 upprättande förlossningshem ETT anställande av barnavårdskonsu- lenter och anordnande av upplys- Dr.
ningskurser Både lördagen och söndagen FREDSPRIS, Ellen Pendleton.
president vid Wel- Iesley CoIlege, är den kvinnliga medlem- in- men i den av sju personer bestående juryn som har att avgöra vem det amerikanska samkväm ö med Mr Edward utlovat detta pris för den mest praktiska, I. plan efter vilken Förenta Staterna kunde Östergötlands länsförbund av F. K R. samarbeta med andra nationer för att höll årsmöte den 1 1 nav.
i Norrköping å åstadkomma en varakig fred.
I internationella kretsar är dr Pendletons lärareverksamhet känd och skattad.
hushållsskolan Margaretas festvåning V i d val bIev länsförbundets fru Eva Hanzén Linköping.
ordförande och sekreterare fru Anna Alsterling, Lin- köp in^.
kassaförvaltare.
fröknarna Betty Olsson och Hanna Corne, Norrköping, f r ö - ken Erika Häckner och fru Signe Törn- qvist Motala fröken Olga Andersson.
Sö- mycket upp- ENIGHET OCH SPLITTRING.
De nationalliberala och de oberoen- de liberala i England ha beslutat upp- träda vid de förestående allmänna va.
Det skulle vara Iärorikt att sam- la hop i en dossier sådana utta- av framstående vismän i In- Och utlandet Och som jämfö- relsematerial e n annan dossier de förutsägelser och varningar att revolut revulotioner och hungersnöd akul- le bli följden av krigets f o r t s ä t - tande, som före och efter 1914 i, riklig mängd kommo från freds- vännernas led De förstnämnda tyckes alla ha glömt dessa sinn egna yttranden, där de nu trösta sig över fredsfå- rens brist på " klarsynthet ".
Fredssidan borde icke genom sin fortsätta tystnad ge dessa sken landen av att ha rätt ' Då jag nu fått tillfälle a t t ge " Tidevarvet " en hälsning med på färden vill j a g sluta med a t t ön- I / ska dess stiftare och upprätthål- lare vilja kraft och mod att med- verka vid det försök att bryta tystnaden kring fredsidéen och andra strävanden efter ljus i m ö r k r e t ordning i kaos, vilket måste Ske Och måste ske snart!
om icke världen skall gå under i sinn.
Ludendorffares och Clemen- ceuars maniakaliska följd av kupper och motkupper vanscher och repressalier Anna Lenah Elgström, Söderköping fru Sigrid Netz Mjölby, friher- len som ett enda frihandelsväniigt parti.
I Tidevarvet 1924 begynner en se- rinnan Louise Adelsvärd, Åtvidaberg, samt Högerregeringen.
som fruktar det liberala rie artiklar i o, d f r å g a av gods- fröknarna Agda Bengtsson och Anna samarbetet.
liar beslutat framflytta tiden ägare ELISABETH TAMM Eriksson Herrestad.
f ö r valen antagligen för att hindra de li- Till suppleanter i Centralstyrelsen val- berala att organisera samarbtet.
Fru AGNES INGVAR-NILSSON kommer del fröken Betty Olsson och fruarna Lir- Vid de första valen i den österrikiska att skildra " N å g ra e f a r e n h e t e r rie Grönvald och b i k t a Hellström, N o r r - republiken splittrade sig de borgerliga i s o m k e m k o n s u l e n t b l a d köping, samt fröken Erika Häckner, Mo- 17 partier, varav intet lyckades få in nå- l a n d s b y g d e n s h u s m ö d r a tala.
gon representant i parlamentet i bland r
