# ID: svediakorp-per3146
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Kvinnornas Tidning
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Kvinnornas tidning', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1925
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 25,455
# sentences: 1,621
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-kvt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


K V I N N O R N A S 4 A. LUNDBLADS T I D N I N G Var och en vet att namnet Viking innebär en fullgod garanti för förstklassig vara.
Liksom praktiskt taget varje svensk husmoder använder Viking skokräm för ans och vård av familjens skodon, bör hon icke uraktlåta att hålla sin köksspis skinande blank och ren med BEGRAVNINGSBYRÅ X dag shmglad, \ morgon skallig.
VIKING Ugnsvärta KUNGSGATAN 12 T E L.
11045, rre, ankn.
bost.
/ \ SJ Ombesörjer pietetsfullt hela begravningar ning, som stundom bländade ögo­ nen.
Men efter torgets och citys ljusa passager hade hans bil kört in i skumma gatuleder.
Äntligen låg en lång och nästan folktom gata fram­ för honom.
Han hade bara suttit och väntat på detta — att få sätta igång riktigt ord enligt.
Det gjorde de ju alla så fort tillfälle gavs.
Det fanns ingen maximihastighet, endast en siffra som hissats upp till allmänhetens lugnande och bakom vilken den blodiga hetsjakten iså mycket säkrare bedrevs.
Tid är pangar!
Han ökade far­ ten — 40 — 50 — 60 — 70!
Tvärgata efter tvärgata passerades i vinande fart, han kände sig som en gud, som isatt och sopade undan alla hinder.
Trottoarerna kantades av förskrämda som räddat sig i sista minuten eller av försiktiga fotgäng­ are, som vördsamt istodo och vänta­ de att den framrusande bilen skulle passera förbi.
" Synen smekte hans fåfänga, gav en slags vederlag för all annan makt, ära och inflytande samhället förvägrat honom.
Så länge han satt vid ratten var han, på sitt vis, en mäktig och fruktad man.
Nästan hissnande för sitt eget överdåd ökade han farten ännu nå­ got mera.
Här var mörkt och tomt och ingen pickelhuva syntes.
Vä­ gen låg rak.
Kolossen under honom gled så jämt och fint, tätt utefter trottoarkanten Ylar kom denna plötsliga skugga ifrån?
Hur skedde det?
Han såg ett barn komma springande i mörk­ ret, tvärs över trottoaren, rakt ut på gatan — och försvinna där hju­ len gingo fram.
Han kände gum­ miringen skrapa mot något — hör­ de ett skri, ett kvinnoskri skära ge­ nom tystnaden bakom- honom.
Soin en isande klinga skar skriet genom hans eget hjärta och spred en döds- Ikyla ända ut i fingertopparna.
Med skälvande händer och en rädsla i ryggen som om han haft tusen förföljare bakom sig dubble­ rade han närmaste hörn, körde kors och tvärs för att förvilla de inbil­ lade förföljarna 1 — körde " andlöst, ' behärskat, men oavlåtligt som.
en människa som flyr för sitt liv.
Vad hade skett därborta i mörk­ ret bakom honom?
Vad?
Gick bi­ len över barnet, låg det redan dött eller endast svårt skadat i moderns armar?
Gud i himlen, varför hade han icke stannat?
Det hade kanske betytt ett litet människolivs rädd­ ning.
När han kom fram stod statio­ nen tom, och han fick ögonblickli- Ida Atilroth s Manufaktnraffär Kungsgatan 60.
Tel. 7265.
— &lt; Detsamma som.
med dig, sade hon sakta.
— ' Tala icke om mig — mig bar livet prövat hårt.
Du kan icke va­ ra som jag; du är så ung och så skön, Grazia, och skapad aifct vara ' lycklig!
• — Jag är rädd.
.
.
rädd!
— Varför, min älskade?
— Jag är rädd för livet.
— • Barnsligheter, svarade han och smålog i mörkret.
— .. .Och fö&gt;r döden, viskade hon.
— • Döden är långt borta.
— Tyst, tyst!
viskade Grazia å- nyo.
Kanske fara vi åter förbi en kyrkogård.
I Florens var det en halvtimmes uppehåll, innan de skulle fortsätta, till Venedig.
— Skola vi gå ut?
— Ja, ja, ja, svarade hon, ivrig efter förändring och rörelse.
— Du vill äta middag, iclke isant?
frågade han.
— Jo, låt oss genast gå in, ytt­ rade hon och tog hans arm.
gen en ny beställning, långt utåt landsbygden.
Vilken tur att, han fick komma ifrån staden!
Gatan var mörk därborta.
Ingen hade sett numret.
Nej, ingen skulle nå honon).
Det fanns tusen bilar att välja på, om man endast icke fick sikte på honom igen Han hade redan kommit utom staden och tänt strålkastarna, som med sina breda ljusknippen upplys­ te landsvägen framför honom.
—.
De få skylla sig själva, fort­ satte han sin tysta, monolog.
Man låter inte barn sp ringa omkring så där ensamma på gatorna.
— - Men du hade för hög fart, viskade en annan stämma inom honom.
Har något skett, blir du anklagad och dämd för vållande till annans död.
Tanken frampressade ångestens kallsvett på barns panna.
Avske­ dad, dömd — vanärad.
Vad skulle hustrun ta sig till ensam, vad skulle hon säga!
Han hade lovat henne dyrt och heligt och en gång för alla att aldrig köra hastigare än regle­ mentet tillät.
Olyckor kan nog in­ träffa ändå, hade hustrun sagt, men då är åtminstone du oskyldig.
En växande ångest piskade vidare på hans fantasi.
— Kanske har man «redan frågat efter mig, när jag kommer tillbaka, tänkte han.
Han såg bilstationen omringad av poliser och nyfikna, som ville veta närmare om olyckan och honom som vållat den.
Genom hela det tysta och öde landskapet, fram och tillbaka., för­ följde honom denna syn.
När han vek in på gatan till bil­ stationen höjde en lättnadens suck hans bröst.
Allt var tyst och stilla.
Han satt en strand och samtalade med kollegerna inne i den upplysta kiosken.
Det gjorde honom gott ända in i själen att höra dem skämt­ samt och godmodigt relatera dagens upplevelser — hur det varit på vip­ pen flera gånger att någon strukit med.
Men allt hade gått bra — • i sista minuten och tack vare deras rådighet.
Om någon verklig olycka visste ingen.
I lättad sinnesstämning vandrade han hemåt.
Inne på gården lyfte han som vanligt sin blick mot de välkända fönstren i andra våningen, men där var redan mörkt.
När han kommit in, tyst och var­ samt tänt i tambur och ytterrum smög med ens en beklämmande känsla över honom.
Allt omkring honom verkade så- livlöst och tomt.
På tå gick han fram till dörren till inre rummet och blickade förvän­ tansfullt in.
Rummet var tomt.
Sängarna orörda.
Han stod som förlamad.
Det snurrade i hans hjärna.
Borta!
Hustru och barn!
Vad betydde det att de voro borta — mitt i natten?
Han skalv så att han knappast kunde stå upprätt.
Ett ljud från ytterdörren, kom ho­ nom att rusa ut.
En grannkvinna stod utanför.
Hon såg så egendomlig ut.
Och plötsligt slog hon förklädet för an­ siktet.
— Vad är det!
Har något hänt?
Hon svarade blott med snyftning- ar.
— Var är min hustru, mitt barn?
Han ropade i ångest.
— På sjukhuset.
Tag det nu lugnt.
.
.
Den lille, ja, han lever, han kan nog räddas, men han blev överkörd av en bil i kväll.
— • Var?
Han slöt med ett järn­ grepp kring hennes axlar och höll fast hennes blick med brinnande glänsande ögon.
I nästa sekund sjönk han stönan­ de ihop mot dörrposten.
Det var ju hans egen bil!
Han knöt sina hän­ der och slog dem i vild smärta mot tinningarna.
Han ville ropa, jämra sig högt av kval.
Det var hans egen bil!
När ena framhjulet skra­ pade så där otäckt i mörkret där­ borta var det hans eget barn det krossade!
Det var sitt eget dyrkade barn, denna lilla varelse som han älskade högst av allt på jorden, som han- fegt flytt ifrån.
Han grät.
Ur källor som han ingenting vetat om förut strömma­ de strida tårar fram mot hans ögon, sipprade fram mellan de barkade fingrarna och överhöljde hela an­ siktet.
En stund senare stod han på sjuk­ huset, en förkrossad, bruten man.
Ett ögonblick hade han fått se sin son, där han låg glödande, ombun­ den, massakrerad men synen ha.de framkallat en så obehärskad smärta att läkaren ansåg det rådligast att ånyo hastigt föra ut honom.
Hustrun uppbjöd hela sin sinnes­ styrka för att trösta och lugna den förtvivlade.
Hon berättade att dok­ torn givit gott hopp om att livet skulle kunna räddas och att han skulle gå igenom det hela.
utan fram­ tida men.
Ena armen var krossad.
Och huvudet, det lilla ljuslockiga huvudet hade fått ett stort sår.
.
.
— Han har ju blött så mycket, sade hon.
Jag måste ju bära ho­ nom ett långt, långt stycke innan jag fick hjälp.
Den uslingen som körde över honom, han körde ju ba­ ra sin väg.
Om jag så skall leta hela mitt liv, skall jag försöka att få tag i honom, så att han får sitt rättvisa straff.
Hon såg på mannen, men studsa­ de; nför hans egendomliga blick.
— Det var jag, sade han lågt och stilla men med en så djup förtviv­ lan att hennes hjärta darrade.
EKST&amp;OMS •7JJÔTMJOÙ OHEBtlO KEM.-TEKN. FAOfllK GR.UHOAD — Du?
viskade hon.
Det lät som en klagan, en snyft ning.
— Ja, jag.
O, förlåt!
Och han grep hennes händer och betäckte skakande av gråt sitt ansikte med dem.
Hon satt tyst och såg på hans huvud i sitt knä.
Hon kände att han väntade på något.
Men vad skulle hon säga.
Ack, det fanns icke människoord för den sorg de båda kände i denna stund.
Hon lu­ tade sig endast liksom ömt - beskyd­ dande ned mot honom och viskade sakta, sakta.
— • Allt ligger nu i Guds hand.
Här är det endast han som kan straffa — • eller förlåta.
Spara tid.
— Färdigkokta p &amp; 3 à 4 min.
— Spara bränsle.
0BS.1 VAR HYGIENISKA FÖRPACKNING.
OBS.!
Inne i den varma matsalen, där hon satt mitt emot honom 1 och lång­ sam avtog sina handskar, under det att hon med välbehag lutade sig till­ baka på den bekväma stolen, blev hon snart sig själv och var åter sam­ ma vackra, eleganta, och livliga dam, som så m ån ga beun drat i de aristo- ' kratiska salongerna.
Efter hand som hennes nerver, påverkade av det allmänna välbefinnandet som här­ skade i den överfyllda matsalen med ' alla sina skrattande och pratande middagsgäster, ko mm o i ro, kände hon i sitt sinne ' en viss upplivande glädje ' över medvetandet om sin fri­ het och om detta sitt första förun­ derliga, af faror uppfyllda och djär­ va kärleksäventyr.
Detta att sitta, tillsammans med Ferrante, som hon älskade och som älskade henne, att se honom in i ögonen och småle emot honom alldeles som han smålog emot henne, under det det sakta talade med varandra utan att bry sig om alla de främmande människorna som oimgåvo dem — det var för henne en hittills okänd mänsklig itillfred- ställelse, nästan som utförde hon en länge närd hämnd-plan, den där skulle hålla henne skadeläs för så många stela, tråkiga., banala mid­ dagar bland likgiltiga eller från­ stötande människor.
Det försiggick med ett ord en o- väntad förändring med henne: hon kände att hon var kvinna, att hon var lycklig över sin frihet, som hon h&lt;j^t- tillkämpat sig genom så många tårar och så många kval, och hon njöt med raffinerad långsamhet sin del av den jordiska lyckan.
Ferrante, som med ' kärlekens in­ stinkt läste i hennes själ, betrakade henne och smålog med ett sällsamt segrande och stolt leende.
Och hon såg detta leende och kände sig icke det ringaste förnärmad, snarare stolt och glad.
En överväldigande käns­ la av trots steg upp i hennes själ: ett trots mot allt dtet som hon hit­ tills hade ärat, fruktat och aktat.
Hon kände för första gången skarpt och tydligt självförnekelsens onyt­ tighet, uppoffringens ©hållbarhet och världens otacksamhet för en mo­ ralisk återhållsamhet vilken som helst, den där utövas för sin egen skull.
Och under det a-tt stolta., bittra tankar sålunda passerade ige- ^ ^ ll / r Alla böra dagli gen använda den berömda lvY-tvalen, ty någon œ il dare behagligare toalett- tval tinnes icke.
YvY tv " len uppfyller alla f 0 !~ dringar, som kunna ställas pa en god fin och behag­ ë lig toalettvål.
Pris 1 krona.
A.-B.YvY-Fabriken, Ystad Blusen skall, för att kunna, tvättas om ock om igen och ändock se fräsch ut.
tvättas med Gummans ffiOBSSONS FLINGOR FtkrAanta * L-L fjio 32.
5:te årg.
Annonspris: Textsida 25 öre pr mm.
» EKB0T1 ft CL.
Btttorf.
(JL«m HD *.
» » Gtnw Trtåtpalw j^RDETrtESTA^RÖMT SSS= = HALMSTAD ===== sista sidan 20 öre pr mm.
Längre annonsering rabatt.
9 Augusti 1925.
Utkommer varje söndag.
Utgivare och redaktör: INGEBORG DAHLLÖF.
Redaktion och expedition: Helår Kr.
6: —.
För annons- och ekonomiavdelningen: EDITH RICKBERG.
Magasinsgatan 12, Göteborg.
Tel. 18070.
Prenumerationspris: % år Kr.
3: 50.
* U år Kr.
2: —.
Lösnummer 15 öre.
Centraltryckeriet, 0.
Ericson, Göteborg 1925.
BREVLÅDA.
INNEHALL.
och god vilja i istället för att vid­ tf taga säkerhetsåtgärder till samhäl­ E a J g. Oim Ni tillåter ar r Utlandskrönika i sammandrag lets skydd, i händelse kolstriden kein,g omarbetande skola vi frihet.
Av Lilly Wallner.
skulle taga en olycklig vändning.
framföra synpunkterna, som C " » Margret. "
Av Hedda Key-Basmussen.
Nu stod samhället fullständigt oför­ oss beak tans vä r dia i många häJeef I fransk miljö.
Av Leila Mellgren.
Ruhr d.
31 juli.
1 Varför förgår skönheten?
Av G. H-g.
berett och var på nåd och onåd ut­ den.
1. g. uppgiv samtidigt adrej Följande- morgon är staden tidigt Fernina.
Ni anser oss " för Här och Där.
lämnat åt de kommunistiskt sinnade Den trettionde juli anno 1925 lider vaken och uppe.
Ett oförglömligt mot männen ".
Ni hade hop pat, ® Återvändsgränden.
Av Ulla Reimer.
arbetareledare, som i denna affär mot sitt slut.
Midnatten är strax in­ nar äntligen en kvinnotidnbg ^ Svenskt och franskt kök.
skådespel rullas upp inför dess ögon.
fört kommandot.
ne och natthimlens djupblåa st järn- till stand, denna skulle riva, ° En kärlekshistoria.
Av Matilde Serao.
De egna trupperna skola rycka in Vidare förebrår man statsminis­ strödda himmel välver sig över sta­ med alla de oförrätter kvinnniP efter de främmande som marscherat tern,och detta är den svåraste an­ den.
under tusentals år utstått under bort.
De bära det enkla namnet mannens förtryck ".
Tyvärr gfcT klagelsen, hans visade vankelmod.
Något stort sker.
Man förstår det " polis ", men de äro krigare, värl­ a nämn ?rn 1.
^ ' a från hur W Han har genom att först neka stats­ av de väldiga människoskaror, som dens yppersta trupper, där varenda tiiUbaka 1 tiden rekapitulationen bör understödet och sedän bevilja det vi­ trots den sena timman röra sig ute ske.
Skall det vara ända från &lt; !•• man är utvald.
De äro ärehöljda.
sat en osäkerhet, svaghet och räddhå­ på gatorna, ovilliga att begiva sig tusentals årens begynnelse blir f W Det var de iso.m efter revolutionen i ga hos regeringsmakten som måste hem.
Människofloden väller i allt i sammandrag.
nog oundvikligt att lägga om tid egenskap av skyddstrupper, ilande starkare flöden in mot hjärtat av ningen till någon slags Viärldens allvarligt skada dess 1 prestige.
från plats till plats, släckte den rö­ Veckans märkligaste utrikespolitis­ taimiljebok, begynnande med A&lt;W Kolgru vekon flikten är icke löst staden, som badar i ljus.
da elden varhelst dess lågor slogo oförrätter mot Eva.
Få vi be om ka händelse är den engelska rege­ genom ' den nu träffade .anordningen.
Det stiger ett mäktigt brus ur ett ' abonnemang innan vi gå vidare i MARGBET RADQVIST.
ringens oväntade kapitulation i kol­ Överenskommelsen gäller endast för gatudjupet upp mot de höga husfa­ upp mot skyn.
frågan.
Nu komma de!
gru vékonf lik ten.
nio månader, under vilken tid en sadernas öppna fönster, ur vilka Cl, A — s.
Manus, är just under En ringa skara.
Den räknar ickc Fredagen den 31 juli utgick det kunglig kommission skall försöka ljuset strömmar, som vore det fråga, granskning.
Det är egentligen så lite tacksamt nes förnäma skickelse.
trots en bätt­ tusen man.
Men de äro unga och gällande avtalet mellan kolgruve- utfinna medel att ställa ' kolindustri­ om en allmän illumination.
Bigmor.
Det får bli litet svalare resliga, deras ansikten beslutsamma vid alla tillfällen att gnälla på den re middag och det angenäma bord- ägarne och gruvarbetarne.
Några en på egna.
fötter.
Man väntar på något.
Luften först innan vi våga oss på en " Tan­ usla tiden, jämförd med den gamla sällska.pet.
Tankspridd, följde man och deras yttre är soldatens.
verkliga underhandlingar om nytt keeld " av detta intensiva slag.
För att täcka kostnaden för den skälver av spänning.
Något skall En del äro beridna, en del till fots.
kära, ouppnådda!
Den bryr sig rakt helst henne.
Var det den stil, som avtal hade icke upptagits mellan de beslutade staitssubventionen har Bald­ ske, något som är lika stort och be­ inte om en, — bäst vore att kunna vilade över henne, den, som vi min­ stridande parterna., vilka envist fast- win av parlamentet äskat ett an­ tydelsefullt för hög och låg, fattig De bära karbiner över axeln.
De tåga fram genom en tät män- njuta den som den är — bättre triv­ nas med vemod från herregårdarna, liöllo vid sina oförenliga ståndpunk­ slag av 180 miljoner kronor, vilket och rik, för ung och gammal, för niskopalier utan slut.
Man hälsar des man också, ty, som det står pa för ett.
och ett halvt århundrade se­ ter, beredda att låta det gå till öp­ också beviljats.
kvinna och man.
cl,-m med leverop och blomsterkast- solvisaren i den blekingska, gården dan.
om vi räkna det ena mellan pen brytning.
Arbetarne som be­ Storgatan 4, (hörnet av Vicforiagafan) Folkhavet stillnar.
Bruset dör Överenskommelsen mellan de fran­ ning.
Man svingar hattarne, näisdu- än idag: " Se och märk!
Tiden lö­ 1914 och 1925?
Eller den moderliga stämt nekat att diskutera gruvägar- ska och engelska uppfattningarna i bo ' rt.
Man bidar andlöst.
omsorgen i väsendet?
Eller det gla­ REKOMMENDERAS.
karne fladdra i den.
soliga luften.
per ".
Ineis förslag om ökad arbetstid eller säkerhetsfrågan träder allt tydligare Då slår klockan 12.
Bäst som den löper bort.
med oss da.
fromma barnet, som log ur ögat?
Jublet återskallar mellan husrader­ reducerade löner väntade, att rege­ i dagen.
England synes benäget att I samma ögonblick stämma sta­ kan det i alla fall hända att.
vi tvär- Eller det, ljudlösa behaget vid syss­ ringen skulle ingripa och genom visa större tillmötesgående i fråga dens alla kyrkklockor upp sin då­ na, rullar som ett tordön över de öppna platserna.
De unga ansikte­ stanna: ty framför oss ligger kan­ lorna?
Eller den kultiverade, låga statsunderstöd till den betryckta om Tysklands önskningar än Frank­ nande sång.
Hansson &amp; Silfverstrand na under soldatmössorna, mjukna, ske en djup och stilla skogsjö och rostens avmätta fall?
Eller allt gravindustrien sätta denna i stånd rike anser förenligt med sina in­ Det är tecknet!
Segerbudskapet!
FISKAFFÄR den morska uppsynen bytes i ljusa drömmer sin egen mörka saga — detta, samlat till något tryggt och.
att bibehålla arbetarne vid deras tressen.
Det är bekräftelsen på att den orätt­ Man fruktar på franskt Bazargatan 8.
— Tel. 95 80, 15 380 leenden.
Kvinnorna skynda fram eller en fjärd streckad av långa, mjukt innanför den käppraka ryg­ gamla förmåner.
mätigt ockuperade staden är fri, att håll att.
England skall pressa Frank­ och leda de frustande hästarne vid låga vassomsusade öar, begjutna, o- gen?
Ännu så sent som på förmiddagen de främmande inkräktarne dragit Eftersom vid kaffet och cigaret­ rike till eftergifter.
Det skulle kun­ tygeln.
Musiken spelar.
De förbjud­ van och nedan av klart väster gull den 30 juli försäkrade premiärminis­ sina färde, att fransoserna, både de ten tungans band vanligen löses på na göra ' detta tack vare sin starka na fosterländska sångerna, de för­ — och vi måste ge oss tid att prisa tern, Baldwin, inför kommunisten vita och de svarta, äro borta, alla ställning som stor fordringsägare.
bjudna krigslåtarne — friheten är livet och naturen, som hejdat oss kvinnan voro vi snart inne på kapit­ att ni hos A. MAGNUSSON, Cook, ko 1 gr u v earbet are fö rb u nd et s Frågan om den franska krigsskul- uta.n undantag.
inför en skönhet, som gör anden let " Margret ".
Det vill säga, som återvunnen!
Bazar Alliance 55, gör de för­ sekreterare, att regeringen icke kom­ den till England och dess avbetalande alltid är detta sanning med modi­ Spontant och som ett samfällt skri stilla.
Lilly Wallner.
me att lämna kolindustrien något är just nu aktuell och det sistnämn­ av jubel och triumf stiger ur hundra- delaktigaste inköp av konser­ Min vän blev nämligen På samma sätt nästan verka vissa fikation.
penningeunderstöd.
Han framhöll helt häpen att man ville veta något tuisenden av strupar den av fienden människor från den gamla, goda ti­ ver och röltt lax m. m. da landet visar en verkligt bister därjämte eftertryckligt men med om Margret — Margret var bara förbjudna sången: " Deutschland, den — emedan de få oss att tvär- Vid inköp av minst 6 askar sillinlägg­ uppsyn.
•beklagande, att de engelska arbets­ ningar lemnas 10 % rabatt.
— För prima helt enkelt, var ett axiom.
Icke en .srtanna i det jäktiga nutidsloppet, Spanien och Frankrike ha indi­ Deutschland über alles ", blandande varor garanteras.
TEL. 4570. lönerna måste Sänkas över lag, om rekt gjort Abdel-Krim ett föga sig med kyrkklockornas mäktiga dag av sitt liv, som hon mindes utan samla oss och tänka.
FRÅN KVINNOVÄRLDEN.
Ingång till butiken närmast från England i fortsättningen skall kun­ frestande fredsanbud som denne .åt­ stämmor.
Margret, inbegreppet av all trevnad, Något liknande hände mig då Bazargatan.
na vara ' konkurrensidugligt på världs­ minstone tills vidare icke reflekte­ all förmåga, kärlek och omsorg.
Hon Belgiska senaten har förkastat en den åldriga, blida " Margret " öppna­ När folkmassan sjunger sin älska­ marknaden.
var betydligt stoltare över Margret katolsk motion om rösträtt för kvin­ de dörren till min väns och hennes rar på.
— Frankrike behöver öka de folksång erinrar sig den månne Sent på kvällen samma, dag skic­ sin .styrka i Marocko, men då de då när denna sång senast sjöngs of­ nor vid landstingsval.
I Belgien är medkompanjons våning, där jag var än över den sociala och oberoende kade Baldwin själv bud på arbeta­ färgade trupperna .redan synas vara fentligt i det tagna området?
Vid det liberaler och socialister som äro väntad till middag.
Högvuxen, rak ställning hon skapat sig själv.
Men Distribution på glasflaskor.
reombuden och meddelade dem, att på ort oc:h ställe, skulle kravet gäl­ ockupationens början.
och smärt, trots de 67, tog hon med i alla fall: med envishet plockade Av gossar motståndare till kvinnorösträtten.
Tel. 40781, 45699 regeringen beslutat statsunderstöd la den franska värnpliktiga ungdo­ inne på skolgårdarne, gossar som se­ stilla värdighet emot sina unga man fram några fakta såsom att åt kolindustrien, d. v. ».
fallit un­ men.
matmödrars gäst, som om det varit- Margret Rådqvist föddes i Råda för­ En sådan plan skulle helt dan med bajonetterna, drevos till ka- En sådan hållning!
samling 1853 där fadern var torpare dan för arbetarnes krav.
Den kvinnliga klubbrörelsen har hennes egen.
säkert stöta på ett ursinningt mot­ särnerna, över vilka den franska de bon nästan för sig själv.
— Hur får man den, under tjänande, under prästgården och att hon, efter Vad låg bakom denna uppseende­ trikoloren svajade, och pryglades av nu hunnit även till Turkiet, Det stånd hos det franska folket.
liknar nästan en grav.
trägna sysslor?
Jo vänta, nu har tidens sed, tidigt kom i tjänst un­ väckande plötsliga omkastning i finns i Konstantinopel en damklubb, De strandade underhandlingarne de färgade?
jag det: jag minns ett ord av C.
J. der husbondefolket, dåvarande Kyr­ Baldwins och de övriga regerings- om nytt handelsavtal mellan Tysk­ Tänker nian på detta.
nu.
när den som räknar 300 medlemmar och ut­ mediemmarnes uppfattning?
Jo, land och Polen ha utlöst en stark mäktiga .sången brusar fritt och vecklar en stor livaktighet.
Tur- L.- Almqvist " vi hava alla här i lan­ koherde Niklas Kullberg, av en mer •v âet hade blivit känt att om kolgru- ainimoisitet mellan de båda folken, stolt ut över staden?
Kanhända.
kinnorna äro mycket intresserade av det en järna.ln, gående mitt igenom än 300-årig gammal halländsk präst­ Nästan varje morgon lågo Canale fekonflikten icke finge en för ar­ som göra sitt bästa för att trakassera Man ser tårefloder skölja över dessa hur deras vesterländska medsystrar oss, som håller oss raka: den glöd­ släkt.
Här stöta vi åter ihop med grande och kyrkan Santa Maria gas hastigt upp och blir stål — elas­ den gamla, goda tiden den, om vil­ betarne gynnsam utgång stode man varandra.
Nu senast har en maissut- ansikten lyftade till taök och lov, ha det ställt.
— della salute höljda i höstdimfflaiv inför faran av en allmän arbetsned- Föreningen " Turkiska kvinnor tiskt böjer den sig väl undan föl­ ken nyss citerade förf.
säger: " tjä­ r ägt rum från man ser människor gråtande störta men senare bröt dock solen fr®® visning av en skicklig hand.
men ger också lätt narna voro ett med familjen i det feggelse, generalstrejk.
i varandras armar, och andra vilkas har up ställt en egen k vinnlig parla- œh kastade ett guldskimmer över Polen.
ett slag ".
Och av allt mitt hjärta mått av liv och glädje där gavs, ty Det var inför dessa hotfulla ut­ händer ' mötas i ett handslag som sy­ .mentskandidat Madame Nezhie Mou- den längre bort liggande San G eor instämmer jag i hans tillägg: " låtom där fanns den stämning, som alstrar sikter Baldwin gav vika.
Utan tvi- nes oslitligt.
Det är en ordlös ed hiddine.
gio mxtggiore.
\ * oss tacka Gud för ett stål, som har trohet, omtänksamhet och flit ".
följde han därvid den stora all­ man ger varandra och fäderneslan­ Varje morgon, då Ferrante 0TB Om vi, medan vi äro i farten, varit, är och blir vårt yttersta värn "!
mänhetens önskningar, denna all­ Se målet för personlighetens strä­ det om trohet, om mod 1, om offervil­ in i den blomisterfyllda isak&gt;ng eI1; Den amerikanska, kongressen, som skulle göra oss besvär att fördjupa Hon var så synbart ett arv från mänhet som alltid hällre tar en van.
ja intill döden.
fann han donna Grazia sittande pa sammanträder i december, kommer en gången tidsålder att jag ofrivil­ ämnet och söka efter denna " stäm­ prövning i övermorgon än en i dag.
Är dock att stå självständig, sann Natten skrider och alltjämt dröjer att räkna två kvinnliga medlemmar den långa., smala balkongen, seen Emedan dess frånvaro är ligt lade min hand på hennes arm ning "?
Även den borgerliga, pressen med- och fri.
man kvar hos varandra ute under mot en tidigare.
ut över staden.
Hon bar allti det rötsår, som håller på att upplösa med ett: " detta, det är från föräl­ H. Ibsen.
S®, att .statsunderstödet var den en- stjärnehimlen.
Man hör leverop och vit yllöklädning, som doftade a drahemmet "!
— i min väns, mitt familjelivet och samhället?
Vi slå a ^ ' framkomliga vägen, men icke * 1 åter och åter unison sång: ' Deutsch­ violer, ty hon bar beständigt då upp den geniala uppsatsen om eget, mångas jag gästat.
feto mindre underkänner man re- garneringarna, på bröst och i Efter årets va.l hava tre kvinnor Rikedom gör ett hjärta, hårt for­ land über alles " och " Die Wacht am Hon log: " ja, jag har varit fyr­ orsakerna till " Svenska folkets fat­ Serinigschefens handlingssätt.
Man Rhein ".
Det är ett starkt och stolt friska violbuketter.
Hon blicfc^ säte och stämma i Australiens parla­ tare än kokande vatten ett ägg.
tio år i familjen! "
— som vän, som tigdom " — och läsa: " den tiden, då ferebrår honom, att han under de folk som sjunger ut sina ' känslor, framför, sig med ögon, som w L. Börne.
ment.
delägare nästan, sade leendet.
Det herre och tjänare, fru och tjänarinna Sen ®iste månaderna, då kolkrisen ho- sin hänryckning, sitt jubel, sitt hopp blivit större och en smula g asa blev icke lätt taga ögonen från hen­ tillbringade en stor del av sin tid i tat, nöjt sig med att hålla vackra d av det beständiga stingande.
för framtiden.
bortkastade tal om arbetsfred — Hur är det med dig • S ' P Ferrante och kysste hennes han4.^ — ' Ingenting, svarade • on Htervurmeri frtbet.
jVIargrct.
Utlandskrönika Bråsths Konditori ww Färsk Fisk Glöm ej BERTHA ANDERSON 15 Korsgatan, Göteborg.
av vackra Ylletyger, Viyella i ylle och bomull.
Bomullsflaneller.
Handvävda, färgäkta Bomullstyger, Hvita Väf- nader, bästa fabrikat.
Strandkoftor, Lahmans Tricot underklä­ der, Strumpor, Underkjolar, Snörliv, Reformliv, Näsdukar, Allmogegardiner, stort urval, Möbeltyger, Borddukar, stor sortering, vackra mönster, Linneduktyger, bästa fabrikat.
Handdukar, Säng­ täcken, Filtar, Sticktäcken.
Prima Ylle- och Bomullsgarner.
Stort Å PATENTERADE / Q SS En engelsk läkare, d:r Leonard Williams, förutspår med vetenskaps­ mannens torra tonfall, att den dam som shinglar sitt hår i dag kommer att var skallig i morgon d. v. s. om några år.
Hon ska.ll förlora sitt hår och bli blank över hjässan på sam­ ma sätt och av samma skäl som mannen blir det.
Det kortklippta håret betyder o- tillräeklig stimulation av hårrötter­ na ..
Det långa håret måste kammas, borstas, tvättas och torkas omsorgs­ fullt.
Hårbottnen är under daglig grundlig behandling och tillföres därigenom blod samt hålles levande.
Blotta tyngden av det långa håret stimulerar rötterna, som måste hålla ordentligt fast.
Det korta håret är i ordning efter ett hastigt överfarande med kam el­ ler borste.
Vid tvättning torkar det fort och utan grundlig behandling med handduk och massage.
Huvud- svålen, på detta sätt lämnad i fred, blir blodlös, utan liv och hårrötter­ na släppa, sitt tag.
D:r Williams uttrycker därefter sitt absoluta förakt för hår medel.
Tinkturer som skulle kunna .stimu­ lera hårrötterna måste nämlien vara så starka, att huden inte skulle kun­ na uthärda dem.
De hårmedel som äro i bruk, sä­ ger han skämtsamt, äro till lika li­ ten glädje för hårrötterna, som en mild smekning över en husvägg för husägaren.
Det enda sättet att hålla det kor­ ta.
håret vid liv är att dagligen ge huvudsvåleii en stimulerande be­ handling medelst kamning, borst­ ning och massage.
D:r Williams ha.r också ett be- aktansvärt ord att säga om örat.
— • Sköt det, säger han barskt, eljes kommer er hörsel att lida och lom- hördheten att bli er ägodel.
Skötseln är enkel.
En daglig noggrann tvättning och 1 torkning av örat, invändigt och utvändigt.
Un­ der tvättningen skall huvudet lutas åt det håll, där arbetet verkställes.
Behandlingen utföres med lillfing- ret övertäckt med snibben av en mjuk handduk.
S urval helt stycke 10 %, samt ä stufvar.
• Till Tricotstickerskor lämnas rabatt SWALANDERS * KAFFE: * â garner.
KUNGSGAT.
17.
TEL 3658 K0mPJ.13 .TEL 5167.
\ BAZM ALUANCE132-133 H / LS ERJCS0NS6AT.
2îtJ nom hennes sinne och förtärde hen­ nes karaktärs goda och sunda me­ tall, följde Ferrante dem och kände sin manliga stolthet smickrad av denna förändring.
Då de slutat middagen, tände han en cigarett.och slog sig ner på en av väntsofforna på perrongen, varifrån han kunde se in i kupén, där Grazia åter tagit plats.
Hon hade satt sig men lutade sig fram, så att hon allt­ jämt kunde se Ferrante.
Då hon såg honom ' kasta bort hälvten av den andra cigaretten, ropade hon sakta: — Kommer du icke?
I ett ögonblick var han inne i vagnen och drog igen dörren efter sig.
— Rök gärna härinne också — det gör mig ingenting, isade hon.
— • Nej, nej, dh skall .sova, svara­ de han med en nästan broderlig öm­ het.
Det dröjde emellertid länge in­ nan hon, höljd av pälsar och plai­ der, kunde falla i sömn.
Hon höll ögonen slutna och låg ' lugnt och njöt känslan av sin lycka.
Då och då slog hon upp ögonen och mötte allt­ jämt Ferrantes, som ömt vilade på henne.
— Sover sakta.
du icke?
frågade hon - — - Jag är icke sömnig, sade han och smålog emot henne.
Hrla JMjölfe Då hon i daggryningen vaknade, hade de redan passerat Mestre och befunno sig nu på iden smala land­ tunga, som går tvärs över lagunen.
Runt omkring syntes endast det stillastående vattnet, vars solglän- » ande yta icke krusades av den min­ sta vindfläkt.
Här och där simma­ de en vattenväxt eller stack en mörk krokig stock upp ur vattnet.
En lätt dimma täckte horisonten.
— ' Nu äro vi i Venedig, sade Fer­ rante, och hans röst darrade lätt.
« — Ännu icke, svarade hon.
Hon såg endast lagunen och dimman.
Hon var mycket blek.
Ett par gånger stack hon huvu­ det ut genom fönstret och såg ut.
Slutligen skymtade några mörka profiler av byggnader fraim genom ett läbt leende.
dimman.
— • Nu äro vi i Venedig, mumla- (Forts.)
•pa DRICK FRIMÄRKS THE SàV % r l ' &lt;3 en /
K V I N N O R N A S 2 Hemmets tidning — är — mtmiuvim KREDITAKTIEBOLAGET GÖTEBORG- - STOCKHOLM - MALMÖ Göteborgs Aftonblad och hemmet.
I varje nummer, värde­ frågor, berättelse, följetong, kåserier.
Gottgör å insatta medel högsta gällande ränta Pr kvartal 7.50 fritt hemburen.
Lösnummerpris 10 öre.
Telegramadress " K reditbolaget " ••••••••••ar•••••••••••••••«•••••••••••!
Tandl.
Lisa Andrén i Vasagatan 5 B, Tel. 10919.
10 — 2, 5 — 7; lördagar 10 — 2.
I Tandläkare KARIN THORLEIF!
• Kungsportsavenyen 29.
Tel. 11789.!
S Värd .. 1 — 2 el efter överenskommelse.
; •••••••••••••••a••••••••••• •••a•••••••• samkväm med varandra, ofta i sam­ ma rum, gick dem em el len en hem­ lig, men ganska verksam ömsesidig fostran.
Det herrskap ' liga- tillbaka- ihölls därigenom inom nationella gränser, individualiserades.
Det äls­ kade folket, ej som tjänare, men som människor av samma stam.
Detta behövde icke ske genom alltför många samtal.
Tvärtom ganska of­ ta under tystnad.
Att andedräkten delar samma luft, är redan mer ä.n mången tror.
Genom närvaron hyf­ sades de tjänande nästan magnetiskt, fingo ett element av allmänlighet, av vithet.
Herrskapet å sin sida drogs av en osynlig makt att bli folk, eller ej upphöra att vara det, det fick en heskuggning av lynnet, fick karaktär.
Så älskade de var­ ann, fyllde varandras behöv, voro starka genom varandra ".
Ur en sådan fostrande jord växer en produkt som Margret upp, när fröet är gott.
Hos kyrkoherde Kull­ berg stannade hon tills denne dog, gick sedan i arv till dotter och dot­ terdotter — alltså i tre generationer — och familjens öden blevo hennes — med dosis sorger och fröjder.
Hon känner icke till några andra — • ock­ så använder hon det för trotjänare iså betecknande " vi " och " vårt " då bon talar, och om det so-m hänt och skett är bon lika rädd som de själva.
Ingen skulle lyckas att få henne be­ känna några fel eller skavanker.
Hon bar nämligen aldrig varit ett blott verktyg, ett av de många, väl smor­ d-a kugghjulen, hon bar varit och är ännu en medskapande kraft i hemmet.
En gnista blott — men dock gnista!
— av andeliv nedlagt i arbetet, det är det, som avgör dess halt och stämplar Margret till en överklasstyp.
Hon är den tysta, den, som inte slår i dörrarna, som inte skrävlar eller bråkar, som har allt i ordning, men icke talar om det.
Skall man få veta något, får man gräla sig till det, men varsamt, ty Margret inger en oerhörd respekt och blir alltid åt­ lydd.
Det är nästan förargligt att icke kunna slå henne på fingrarna med någon försumlighet — men öpp­ nar man garderobsdörren hänga blu­ sar och kjolar och klädningar alltid lika renia, lagade och strukna.
Li­ kadant är det i byrålådorna och man bara står och frågar sig: när kom det dit?
Hon verkar lod i ett urverk: trygg, solid och regelbundet arbe­ tande med lugna slag.
Naturligvis har också hon sin lilla gammaldags svaghet: hon är föräl­ skad i rena, välordnade hela linne- förrådskåp.
Ingen kan tvätta, stry- &lt;É&gt;- Selma Sjöbergs Damfrisering Tel - 4 " Kungsgatan 63.
H Å R S K Ö T S E L.
Grundad 1881.
AKTIEBOLAGET ' • Specialitet: „.
.
.
Champonering, Borstning, Beliandlino- med violetta strålar, Frisermg, üobbing, Shingling, Brudklädsel, Barnklippning.
Omsorgsfull behandling.
Billiga priser.
ka eller laga scm hon det ha vi hört, men gud nå de den, som river elär, så att en handduk eller en ser­ vi ett kommer på sned, sedan hon lagt in sin tvätt!
Hon är oOkså ex­ pert på packning — när hennes mat­ mor skall ut och resa, och drar fram kläder till tre koffertar packar Mar­ gret lugnt ner det hela i en.
— Men ack, vid hemfärden behövs det en tre à fyra starka personer att få igen den!
Vad som också alldeles särskilt skall betonas är hennes hand med sjuka och skicklighet i att läg­ ga omslag.
— hon hade blivit en oöverträffad sjuksyster.
Skulle man med ett ganska ty­ piskt drag vilja, måla henne livsle­ vande så väljer jag detta: när hus­ fadern skulle ha nya strumpor en gång, uppdrogs detta, åt kokerskan, som ideligen fick riva upp och stic­ ka om och riva upp igen.
Detta ogillade Margret på det varmaste.
Hon tog resolut och tyst arbetet om hand, stickade strumporna färdiga utan provning, tvättade, märkte och rullade ihop dem, varefter hon lika tyst lade in dem i husbondens byrå och sedan förekona .aldrig någon vi­ dare anmärkning på dessa strumpor.
Då hennes unga matmödrar ge middagar hänger Patriotiska Säll­ skapets stora silvermedalj i gult och grönt band på Margrets bröst och gör henne själv och familjen den största heder.
En massa diplom och be­ löningar från " Sällskapet för tjäna­ res belöning " ligga i hennes lådor, men talas idet om detta säger Mar­ gret vänligt överseende om sina pratsamma unga matmödrar: " di ä ' väldigt skämtsamma! "
Hon tillhör en gången värld.
För att mäta hennes värde måste man väcka till liv år som flytt — tid, som gått.
Hela hennes liv är fyllt av de ting, somi fördolda, verka så små men äro så stora.
Hon har in­ tresse och entusiasm ocli olik kvin­ nor ur hennes läger, har hon också initiativ och överblick, men hon har ic) ke brytt sig om att uppleva all­ ting, den håg som nu jagar ungdo­ men av alla klasser ur hemmen in i livskampen, utan hon har varit nöjd att få ge allt vad hon mäktade inom en enda liten värld, hennes egen, genom födsel och fritt val.
Hedda Key-Rasmussen.
BLANDAT.
Yem är sömnigast av sig mannen eller kvinnan?
skriver en kvinnlig penna till oiss.
Den frågande fortsätter: — Ser ni någonsin en dam sitta och sova, verkligen sova på tåget?
Har ni någonsin sett en dam sova i kyrkan?
Har ni någonsin sett en dam gäs­ pa med vidöppen mun i en spår­ vagn?
Har ni någonsin sett en dam sitta och yrvaken gnugga sig i ögonen, när ljuset plötsligt flammar upp mellan ett par akter på biografen?
Men en man???
På alla dessa frågor kunna vi en­ dast undrande svara: Är det något särskilt orätt i att vara sömnig?
s0 ' " ofis Sverige Pr T fransk miljö.
Utlänningar av alla.
de slag är inte svårt att stöta på i Paris.
Det rr rent av svårare att undgå dem!
Montparnasse är centrum för skan­ dinaver, i Quartier Latin ' s student­ kretsar finnas mera exotiska raser: araber, sysier, negrer, ja.paner och kineser och i de fashionabla stads­ delarne på högra Seine-stranden är det amerikanare och engelsmän, som sätta sin prägel på språk och klä­ der.
Men att komma in i franska kretsar och lära känna fransyskan och hemlivet är inte alltid så lätt.
Visserligen har " Madame " sin " jour " en gång i månaden, någon gång oftare, då hon är hemma för att ta­ ga emot sina vänner och dem, de önska föra med sig, men det livli­ gaste umgänget är vanligtvis inom släkten.
Det är ganska, betecknande för franskt kynne, att kvinnans ställ­ ning även efter kriget i stort sett förblivit densamma.
Naturligtvis är den unga flickan mycket friare nu än hon var förr i världen, då hon ej ens fick gå ensam tvärs över gatan, men i den högre bourgoisien och även inom sooietetskretsar är det alltjämt föräldrar och omtänk­ samma släktingar, som äro angeläg­ na om att få sörja för de ungas framtid och finna en värdig make, vars bättre egenskaper och sociala ställning bör istå i lämplig propor­ tion till den unga damens hemgift.
Ty att bli gift är ännu för fran­ syskan det mest eftersträvansvärda i livet och att va,ra självförsörjande genom att exempelvis arbeta på kon­ tor anses i allmänhet som en de- klassering.
Då jag som självförsörjande bod­ de inackorderad i en fin, och som det troddes mycket frisinnad fransk familj, och Madame hade främman­ de till déjeuner, ursäktade hon helst mitt tidiga uppbrott med en liten nödlögn som: " Mademoiselle a. tin rendez-vous " för att slippa tillstå, att jag kl. 2 åter måste vara på kontoret!
annat val än att acceptera, hellre än att hela.
livet förbliva ogift!
Om en fransyska har fyllt 25 år, när " Sainte-Cathrine " infaller, kam­ mar hon sig denna dag i en liten vit mössa som hennes vänner sytt åt henne och pyntad ' med spetsar och sidenband.
Den dagen slår hon sig helt lös, och man ser långa ra­ der " Cathriner " sjungande och dan­ sande på boulevarderna och som ryktet förmäler, att om flickan får en kysis av en lyckligt gift man den dagen, ingår hon själv äktenskap under årets lop&gt;p, uppstå oftast gan­ ska.
lustiga situationer!
—, Den kvinnliga arbetskraften fö­ refaller nog oss utlänningar ganska missbrukad, och lönerna äro otro­ ligt låga.
De kvinnor, som söka sig arbete på kontor, ha ju i allmän­ het endast en obetydlig utbildning och komma oftast från mycket enk­ la hem, men nog tycker man, att de med en arbetstid av 7 à.
8 timmar borde förtjäna mer än 4 à 500 francs i månaden (1 francs = 17 à 18 &lt;ire), vilket är vad en vanlig stenograf eller maskin«kriverska vanligen har i lön.
Och detta i ett land utan någon som helst arbets­ brist!
I det politiska ' livet delta ' r icke fransyskan i någon högre grad, och ehuru aktuell, har frågan om kvinn­ lig rösträtt ännu ej blivit avgjord.
Jag hörde en gång i metron på tal om kvinnlig rösträtt en fransman sä­ ga till sin granne, att hans fru hade anförtrott honom, att hon aldrig skulle rösta annat än på en ljus herre, ett yttrande, som nog kan an­ ses som rätt betecknande för fran­ syskans politiska intresse.
Egna MIIIIIIIIIIIIHIII fonder » ••• " " •III Kr.
I 78.750.000 illlliiMilllinitr llltlllllllllllllll!
bö * s U Bankens notariatavdelning förvaltar föreningars och kassors förmögenheter samt testaments- och förmyndaremedel.
medel e " skii da Obligations- och fondavdelningar.
Fullständig bankrörelse i övrigt.
Det intresse fransyskan har för sitt hem och sina barn upptar för övrigt så helt hennes tid, att man väl förstår, om hon ej hinner med något imera.
Tidigt uptpe, sent i säng, på morgnarna iklädd vilken gammal peignoir som helst, tofflor på fötterna och papiljotter i håret men till déjeunern kl. 12 är hon fär- digpudrad, fin och nätt: den verk­ liga drivhusblomman med hela dess charme!
Men så får hon också en annan uppfostran än vi nordbor och redan vid mycket unga år är hon en liten kopia av sin moder, där hon spatserar med parasoll och handskar.
De barn, man ser ute i Paris, äro förtjusande söta, välklädda och gra­ ciösa, men man saknar ofta ett visst barnsligt något, och deras små dockansikten se ut som de tillhörde vuxna människor.
Skolorna börjas redan vid 4 à 5 års ålder och läs­ dagen är lång.
Då det praktiska arbetet upptar en ringa plats på schemat kan man ej annat än för­ vånas över den unga flickans; hän­ dighet.
Den måste vara medfödd, ty redan vid 15 — 16 års ålder syr hon ofta sina klädningar och hattar själv, och sällan får man se henne smaklöst eller slarvigt klädd.
Ja, råkar man lära känna den verkliga franska kvinnan, hemmets centrum och den sammanhållande länken inom familjen, då kan man ej annat än beundra henne och mås­ Men naturligtvis finns det i te man erkänna, att mannen har nog Frankrike som överallt annorstädes sin överman!
en framåtsträvande och socialt in­ Leila Mellgren.
tresserad kvinnotyp.
Jag råkade en gång en gammal dam, änka efter en framstående professsor vid Sorbon­ ne, söm ' hade otroligt väl reda på sig inom alla områden.
Större delen av sin lediga tid ägnade hon åt att un­ En ung fransk flicka, soim vuxit dervisa blinda och hade lärt sig att upp i det bästa hem och fått en fin trycka böcker med upphöjd skrift uppfostran, men vars föräldrar för­ för att underlätta deras studier.
När En kvinnas vackraste tid ligger lorat hela.
sin förmögenhet och följ­ - strejk utbröt bland biljettklipper- mellan hennes adertonde och tjugo­ aktligen ej kunde giva sin dotter ekorna i den underjordiska järnvä­ tredje, födelsedag.
Även sedan drö­ någon hemgift, funderade allvarligt gen, satt hon själv utan lön så länge på att gifta sig med en neger och strejken.
varade och klippte biljetter jer fägringen under några år kvar angav som skäl, att då hon var så trotsande folkmassorna och vitlöks- men bleknande, försvinnande.
Re­ dan innan kvinnan inträder i tret­ absolut utan pengar, hade hon intet odören.
tioårsåldern har hon definitivt läm­ nat ungdomstiden bakom sig.
Flickskönheten ligger huvudsak­ ligen i den fina ansiktshuden, kin­ dernas rosor, de röda fylliga läp­ parne, de klara ögonen, det glän­ sande håret och de friska bländvita tänderna.
Ett porträtt av en ung flicka be­ höver icke retuscheras — hennes hy är lika slät, lika mjuk och elastisk lika fulländat vacker som hos ett barn.
Det finns inte en enda rynka att retuschera bort.
Men hela ansiktshuden börjar snart undergå en förändring.
Den blir tjockare, grövre, mindre genom­ skinlig, dunklare och den förlorar ¥SSKAFORS en del av sin elasticitet.
Kindernas ringa Konse rosor blekna.
Detsamma är förhål­ » Para landet med läpparne, vilkas form också synes undergå en förändring till det sämre.
Ögnen mattas, hå­ ret är mindre glänsande och inmäng- es kanske med gråa strån.
Även med den bästa vård bibehålla tän­ derna icke sin bländande vithet utan antaga en mörkare färgton.
Vårföre denna grymma menings­ lösa förödelse?
" Varför förgår När detta ändamål är fyllt i » naturen skönheten föroå i 3 ^ det « det hela!
° Kvinnans fägring väc ker nens kärlek och tjänar sålunda i " direkt fortplantningen, släktets f or T bestånd.
Den är förlagd till " ' unga år, som ge de friskaste / starkaste mödrarne. '
Den kvinnliga skönheten torde emellertid i våra dagar ha i•• an &amp; re i v. i •• • o varaktighet an i gångna tider Kvinnorna leva nämligen ett f r i arc rörligare, mera hygienskt Uv än förr.
De vårda sitt hår bättre och bevara, sina tänder.
Deras väsen är jämväl friare,, livligare, ungdomli­ gare.
Åldern tar dock ifråga om utse.
endet alltid ut sin rätt.
Men även ett gammalt ansikte kan vara vac­ kert och verka tilldragande, om det illumineras av ett rikt livfullt inre Här synas ' emellertid kvinnorna stå tillbaka för männen.
En förelse mellan de illustrerade tid­ ningarnes manliga, och kvinnliga porträttsidoT, när de återgiva äldre ansikten, utfaller i regel till män­ nens favör.
Man ser aldrig några av ålderdomen i verklig mening härjade fula manliga ansikten även om de äro överfeta eller genomplöj- da av fåror och rynkor samt blan­ ka över hjässan.
Deras uttrycks­ fullhet, den kraft tie uppenbara, den prägel av inre liv de bära gör att blicken med intresse ocli nöje vilar på dem.
De kvinnliga port- rättsidorna göra, man måste erkän­ na det, icke samma intryck av en i ålderdomen bevarad vitalitet, vil­ ken naturligtvis kunnat finnas ock­ så där.
G. H-g.
SKANDINAVISKA GUMMI AKTIEBOLAGET VISKAFORS Naturen ger kvinnan ungdoms- skönheten för ett bestämt ändamål.
Nu är snart tiden inne att se om stadsvåningen före höstinflyttningen.
Låt oss då allra först fernissa Edia linoleummattor.
De bli scm nya och dubbelt slitstarka.
" Linopeters, Kungsportsplatsen 2.
Så ljuvligt, är ej källans sus Bredvid en blomsterstrand, Så härligt icke dagens ljus Som dcil för fosterland.
B. Lidner.
hos Hovjuvelerare.
Ö. Hamng.
41.
A.-B.
FERD.
LUNDQUIST &amp; Co. för alltid på lager alla VISKAFORS En septemberkväll såg jag sing fors från havet.
Blånande » to staden mot solnedgångens g} l n grund.
Jag ville alltid se den, m 1 födelsestad, sådan den synte » den gången, så drömlikt skön, stor i linier, så fager, hel och ^ mönisk.
Men när ångbåten när ^ ide sig, bröts förtrollningen.
^ ningen försvann och jag såg en 8 s en hop fula ting i stället för lande bild.
Skådat på avstånd genom ^ längtan förefaller mycket - ^ som på nära håll upplöser sig i 1.
småsaker.
Levnadskonsten e » ait finna den rätta synpunkten.
Helena Western« » ireh.
Konservburksringar.
Det är ekonomiskt iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiniiiiiiiiiiiiiiiiii att hos oss köpa Gardl " ^ ö f° a tt ullstyger, UllSlJgCl, Möbeltyger » Mû » våra tillverkningar bevishg väl tio gånger så länge, som en gottköpsvara.
Prover sändas.
KAKAO i l En lämplig Födelsedags och • Ett uttryck av olust lägrade sig na- nyss föreföllo plötsligt Falkner tr?
lig sak kan alltrd redas upp över hans drag.
Han lyfte hatten så fantastiskt overkliga.
utan en katastrof.
från huvudet och slog upp kavajen, Han berättade om sin stora tavla, Skeppade Berntson höjde på ett under vilken det blivit kvävande som nu var fullbordad, och om sitt nästan bjudande - ätt handen: Många j ar varmt.
arbete överhuvud taget, om det sista gånger, hr Falkner, men inte alltid!
— Nåja, sade han sig själv med årets depression efter en energiför- Det kan hända, att det inte finns en känsla av desperation, kanske tärande sjukdom och så, stämman någon annan lösning än den!
var det alls inte avskildheten och fick en triumferande klang, öm ska­ Samma känsla av olust som nyss Presentkort Kr.
3: 50 pr 1 2 år, lugnet som betytt något utan denna parkraftens plötsliga uppflamman­ smög sig över Falkner.
2 kr.
pr 1 / 4 år säljas på tidningens lilla, underliga förälskelse.
— En de denna underbara sommar som in­ — Kapten, sade han.
får jag låna exp.
Magasinsgatan 12.
Tel. 18070. förälskelse, född en solig junidag ledning till en ny rik alstringspe­ segelbåten i morgon förmiddag.
Jag och dömd att dö, när den annalkan­ riod.
måste dit över.
de hösten jagade badgästerna bort Skeppare Berntson hörde upp­ Han visade mot den mondäna bad­ — ingenting hade hänt som band från de (luftiga sommarvillorna märksamt på, under det att ett ef­ orten på andra sidan fjorden, där — icke honc-m och.
han ville tro bland klipporna och in till städerna.
tersinnande uttryck lägrade sig över den stora upplysta sjörestaurangen det.
icke häller henne.
En spiran­ En historia som aldrig skulle kom­ hans grovhuggna hederliga ansikte, synte3 som ett brett mångfärgat de men icke rotfäst känsla, som ma att rymma något märkvärdigare runt hakan inramat av en snövit ljusband.
skulle kunna ryckas upp.
Ordet än vad som nu fanns där, en blick, skäggkrans.
— Det blir oväder.
kärlek hade icke nämnts dem emel­ ett tonfall, ett par händer som dröj­ — Hm!
sade han eftertänksamt.
- — Kapten vet hur säker seglare lan.
de kvar i varandra en sekund för Det enstaviga svaret på den långa Han gick raskt den trädöverskug- jag är.
länge.
Drömmar och stämningar harangen kom Falkner att skratta.
De båda männen som under tyst­ gade badortsgatan fram, vek sedan allenast.
Kunde det ömtåligaste sam­ — Yarför säger kapten " hm " och nad följts åt uppför backen skildes uppåt bergen och styrde stegen mot vete finna något förgripligt i sådant?
i så bekymrad ton.
utanför boningshuset, som i en till­ den stora vackra privatvillan uppe Om det endast icke varit Göran Skepparen såg ut över fjorden, så byggnad inneslöt en atelier, uppförd på bergkrönet.
Branders hustru!
Göran — hans upp mot skyn, där en ensam stjärna På terrassen såg han dem.
Göran i gångna tider av en konstnär, som barndoms osikiljaktige lekkamrat, tänts, och sedan ned på sina grova och Marianne.
De vinkade från sommar efter sommar från den yppi­ hans gode hjälpsamme vän allt från seniga händer.
ga södern sökte sig hit till denna bröstvärnet och Göran gick honom ungdomen!
— • Det vill jag helst inte säga.
till mötes i trappan, uthuggen i ber­ stränga karga kust.
Hur hade det kunnat hända?
— Nej, hör nu kapten, utbrast Det var mörkt därinne och den get.
Vem kan säga hur en böjelse upp­ Falkner muntert.
Ut med språket lilla fotogenlampan, som Falkner står.
En dag är den där.
Så täck bara!
tände, spred ett sken alltför svagt och betagande, så ofarlig att man Skeppare Berntson strök sig med för att kunna jaga skuggorna bort Av ULLA REIMER.
inte näns visa bört den.
Och så — handen om hakan: — Det är bara ur vråarne.
Den vanliga goda stäm­ i nästa ögonblick en betvingande något jag tycker mig ha sett i livet.
ningen i det stora rummet fanns där Skymningen föll över den vida makt, en olycka, en tragedi!
Men Det finns människor som alltid är icke nu.
Det var kvävande varmt, fjorden, men Bernt Falkner satt än­ inte i det här fallet, mumlade han i farten, aldrig unnar sig vila, Dom fastän de breda fönstren ut mot ha­ Inte får inte något långt liv.
Man säger nu kvar på bänken vid sjöboden ute bakom sammanbitna tänder.
vet stodo uppslagna.
på bryggan, där han brukade röka här!
Saken skulle kunna avvecklas att dom arbetar ihjäl sig, men min Falkner gick rolöst av och an.
sin kvällspipa.
Solen hade för en utan konflikt.
Han var söker på sig tro är att dom arbetar som dom gör Görans hustru!
för att hinna med sitt beting.
Och god stund sedan rullat utför bergen när människor, som annars gett sig — Och på henne?
i väster, och himlen som brunnit eld­ Han lyfte lampan från bordet Han hörde frågan så tydligt som god tid, får jagande bråttom, då tas röd slocknade ' efter hand.
Luften och närmade sig väggen, där den dom Snart bort —.
Så har jag i alla var vindlös men dyningen låg in om någon annan gjort den.
enkla spegeln hängde i en rännsnara — Jag far härifrån, svarade han fall sett det gå till i livet.
från havet i långa tunga mörknan­ på en grov spik.
Falkner lutade sig tillbaka mot skrämd.
Jag reser ut igen.
Hon de hävningar.
Han betraktade länge sig själv, sjöbodens vägg och sträckte med väl­ Falkner förde den blossande glömmer mig.
— sänkte blicken i spegelbildens ögon stonmstickan till pipan och lät den Det hördes steg uppe från land.
behag på sin starka kropp.
och framviskade några ord: — Icke — Käre kapten, en sådan svart­ sedan som en eldpil skjuta ner i vatt­ Det var skeppare Berntson som kom ond, men opålitlig och svag.
En Jag försäkrar, jag har net.
för att flytta sin präktiga segel jakt målning!
stämningsmänniska!
Ett rö!
Skenet hade för ett ögonblick be­ i lä bakom bryggan — han väntade trots min visade otroliga flit inga dödsaningar.
Döden i förtid är en lyst hans ansikte, förut beskuggat storm ut på natten.
Den andra dagen ingick strålande av hattens breda brätten.
Det var Flyttningen var snart verkställd ond tillfällighet och ingen avsiktlig­ men med alltför stark värme och ansiktet hos en trettiofem års man.
och skepparen satte sig bredvid het.
Det finns ingen mening i a.tt vid horisonten i sydväst syntes Kanske gjorde honom skägget äldre Falkner som räckte honom sin to­ man tas bort i sin krafts dagar — mäktiga vitkantade molnbankar.
än han var.
Ett rödbrunt lent kru­ bakspung.
— Jo, för all del, det kan finnas Det blåste en frisk bris.
De båda männen började samsprå­ sigt helskägg utdraget i en spets och mångahanda skäl, insköt Berntson Solglansen över havet., böljeskum- ka först om väder och vind, sedan slutande sig intill munnen men läm­ envist.
Jag har sett människor ta- met kring kosterns stäv, den salt- om annat.
Falkner tyckte om sin nande läpp.a.rne synliga.
Ögonen äg­ giai bort för att de skulle slippa mättade vinden, allt hade ett stimu­ gamle värd som, innan han på äldre de en gyllenbrun glans.
— uppleva en svår olycka.
Jag har lerande inflytande, och när Falkner dagar slagit sig till ro, befarit Ett intressant ansikte.
Just nu också sett folk tagas bort för aft landade vid badortens stora båt­ r världshaven och förvärvat en livser­ kunde man avläsa det en känsla av de inte skulle göra ohägn för andra brygga var han åter isig själv.
farenhet och en människokännedom, triumf.
Han skulle ta avsked aiv Bran­ som gjorde honom till ett sällskap Dagen hade varit god.
Hans sto­ Ohägn, upprepade Falkner, ders under förevändning av en på­ i.: verkligt värde.
Hans ankomst ra tavla var fullbordad.
Aldrig ha­ ohägn —?
Och mera till sig själv skyndad återresa till Paris, där han nu och hans trygga väsende gåvo ett de hans inspiration flödat rikare, fått köpare till ett par större dukar.
än till gubben sade han: — - En aniict u jeiule åt tingen.
Farhågor­ aldrig hans konst nått liögre än den­ Han skulle resa.
Han var dock fri na sommar.
Sannerligen i denna C a f é &amp; R e s t a u r a n t välsignade avskildhet hade han åter­ kr.
Vi sluta, uppräknandet av fruktan a tt det skall lägga sig på de sven­ ska författarenerverna.
Låt oss återgiva några rubriker, i hittade på en enda., säger och skriver I en enda sida i en tidning.
" Tragedien slutade med själv­ mord ".
— " Sinnessjuk tar livet av j sin anor och dödar sig sedan s jälv ".
— 1 " Gävledråparen infångad ".
— " En sextonårig inbrottstjuv i stor stil ".
— " Styrmannen nära att kastas över tord under slagsmålet ".
— " Stucken med en slaktarkniv i ryggen ".
— " En kvinna och en polis knivskurna på öppen gata ".
— " Åldrig murare ihjälslagen av en ung berusad arbe­ tare ".
Dessa rubriker äro icke, fast man kunde ha grundad anledning att tro det, hämtade ur " Inbrottstjuva.rnes, Mördar nes och Drinkarnes egen tid­ ning " utan ur en vanlig borgerlig tidning som en dags telegramskörd.
Nu är frågan: Kan någon förstå mrför den hyggliga, allmänheten skall hållas à jour just med allt vad samhällets slödder förehar?
Få vi be om att komma i anstän­ digare sällskap?
i Det påstås, att radion inom icke allför lång tid skall kunna fullstän­ digt ersätta tidningarna.
En husmoder som hörde detta, glada budskap anmärkte torrt: Namnsdags present Kvinnornas Tidning återvänds » gränden.
•Annonsering ÇoteborqslinyQtytâ gör €r firma kand i Göteborg och dc värtsveaska land » skapen med dess betydande och, » affärökraftiqa publik.
QåtebofnsTfgrgonpost ' - ' ökaffarCrjl _ Precisera godhetsfullt vad A ßnsk ar ' r-in Högsko » 1 K O r v S T F L I T E I V, G ö t e b o r g G.ia m b öhadomsallnin^ ökadförljänsl fått en vitalitet, som han icke vågat drömma om.
Eller — B L A P O R T E N Drottninggatan 29 l:sta klass Frukost-, Lunch » &amp; Middagsrestaurant samt Caféservering Nadco färgar alla tyger tvättäkta.
MERKURTVÀLEH Kaffefrukostar fr.
Kr.
1:25.
Lunch Kr.
1:50.
Middag Kr.1-75.
Kan användas till såväl kallvattensfärg- ling som kokning.
Begär beskrivning pä kallvattensfärgning hos Eder hand­ är oöverträffad för tvätt af fi­ lande eller hos Aktiebolaget Nadco, nare tyger med ömtåliga färger.
•Göteborg.
Tel. 20365.
Vällagade rätter för avhämtning till — Nej, min älskade.
Jag kom för att fråga ' dig, om du vill fara ut.
Ja,, sade hon, men varthän?
En tur.
.
.
vart du vill.
Även hans röst lät en smula allena, men efter en stund kände han sig gripen av en sådan melan­ koli, att han åter begav sig in till henne, som han då fann lika lidan­ de och melankolisk som sig själv.
Och de sträckte ovillkorligen ut ar­ marna emot varandra, som om de ömsesidigt skulle frälsa varandra.
Då de sutto tillsammans och sågo ut över den stora, slumrande kanalen med sina urblekta, färger och sitt ofantliga lugn, kände de måhända .icke den fröjd i sinnet, som mycket lyckliga människor känna; men de höllo varandra i handen, tysta, kan­ ske utan glädje, men också utan Hvstånd.
JUVELER När fromheten hos ett folk för- störes, är det slut med dess fram­ tid.
J.
Lie.
fu2rr.ogna JfoAaofo.Tor lilja bunder skönheten?
NU ÄR KONSERVERINGSTID!
Varje afton kl. 8.
DEN STACKARS HERMAN .1 io__2 och efter kl. ß. Tel. 7760. f&gt;är » eh Där.
Emottager penningar à sparkasse-, kapital- och depositionsräkning tili u gällande ränta.
Utlämnar hemsparbössor.
, - _ IQOçr aSOOgr oarien kand oami dagligen En liten femarspilt hade på mor­ gonen fått smäll av sin pappa.
Xär han på middagen såg sin fader van­ dra up för sandgången till villan sa­ de han mörkt till sin mamma: Nu kommer den där herrn, som irfedan författarne i de små län- du är gift med.
, « med deras begränsade läse- ts få nöja sig med mycket blyg- honorar utkvittera deras e dbröder och medsystrar i tie stora Nog borde Ni väl utbyta en eller i., Kurländerna ståtliga belopp, vilka annan gammal, sliten linoleummatta, ' llåta dem att dö som miljonärer.
qj r Rider Haggard, vars dödsbo mot en ny, innan Ni jiu på hösten uppgivit® ' efterlämnade c:a på nytt tar stadsvåningen i besitt­ ning.
" Linopeters ", Kungsportsplat­ jlOO .OOO kr.
under det att Marie sen 2, har ett rikt urval smakfulla Corelli som dog för något » år sedan mönster.
380,000 kr.
Mrs Humphry ^- ar d fick 288,000 kr.
för en enda of Bannesdale ".
romall " Helbeck Fattigdomen är den enda börda, pj " Cyrano de Bergerac " förtjänade som blir tyngre om flera dela den.
postand sammanlagt fyra och en jjjlv miljon kronor och Daudet på " japho " 720,000 kr.
— Viktor Hu- efterlämnade 3,600,000 kr.
Miss graddon 1,224,000, Dickens 1,444,000 p • IIIIIIIIIIIIIIIIIIIHMIIIIIIIIIHIIIIIIIHIIIIIIII kaffet Ivan man göra snyggt med radion i spisen då?
Tidningarnes fortbestånd synes tryggat.
Lilla T e a t e r n.
» OC«„ 0l, Grundad år 1848 PÄ H I A &gt; W i modern infattning fördelaktigast Offentliga nöjen.
G Ö T E B O R G S BAl \ |k 100 avdelningskontor 1 västra och östra fulla artiklar i olika Egna fonder Kr.
182,000,000:- Inf.
gen.
Goteb.
Tandl.-Sällskap.
K V I N N O R N A S T I D N I N G Särskild, omväxlande avdelning för kvinnan Avdelningskontor över hela landet T I D N I N G £n kärleks * bistoria.
Av Matilde Serao.
översättning.
— Älskar du mig ännu?
— Ja, ja ...
beständigt.
Och hon gjorde en rörelse, som " är iinan vill bevisa en oomkullrunk- % sanning.
Men hennes röst var Sva g och monoton, som om den för- ' °rat all s i n .böjlighet.
Du är ledsen, sade han och ' - ty ' de .sig ner för att bättre kunna se Wne.
Son smålog än en gång men sva- r ade icke.
Därpå gav hon honom av lS i na viol buketter.
Han tog luktade på den och vände den Se ian mellan sina fingrar.
Du är också ledsen, sade hon, j det hon såg upp och blickade hjärt- på honom.
trött.
Utan att yttra någonting mera, reste hon sig och gick in för att kläda på sig.
De bebodde en stor, möblerad vå­ ning i ett av de präktigaste palat- serna vid Canale grande, snett emot San Giorgio maggiore.
Denna lä­ genhet bar ännu prägel av fordom- tima lyx och prakt, blandad med nutidens bekvämligheter.
Men rum­ men voro så stora att de sago näs­ tan tomma ut och fönstren sa sma att ljuset, till och med mitt på da­ gen, endast sparsamt kunde tränga in.
Icke ens de blommor, varmed Grazia alltjämt fyllde rummen över­ allt, i alla hörn, kunde avlägsna den egendomliga, kalla, tysta prä- geln.
Grazia och Ferrante voro alltid tillsammans.
I ndeff stundom drog han sig av grannlagenhet tillbaka till sitt rum för att låta Grazia vara billiga priser.
Tel. 14556.
TEKLA KARLSSON /.
d. förest, fär Vila Bandets Köksavd.
Tel. 145 5 6.
&lt;£ .c£.
$egtat&gt;niug3öt) rö 24 KUNGSGATAN 24 Tel. 3623 - 14090 — 6607 ombesörjer på erkänt bästa sätt allt som tillhör begravningar.
EldbegängelsefSrenlngens expedition.
pan.
En betjänt öppnade porten, de bägge stoppade sätena i aktern, av ett annat liknande rop från dem, från vilken tre trappsteg förde ned överdragna med svart läder och som närmade sig hörnet.
— Varför äro gondolerna alltid till lagunen.
Vattnet steg och sjönk, prydda med svarta ylleband och svarta — svarta överallt, klädet, men så tyst och stilla, att det endast tafsar, samt de svarta pallarna att träet, tofsarna?
frågade donna Gra­ märktes invid palatsen, då den tili sätta fötterna på.
zia tankspridd.
hälvten förvittrade marmorn ibland Grazia och Ferrante satte sig utan — De bära sorg efter republiken, hastigt bragtes i dagen, ibland has­ att säga något, och gondolieren bör­ svarade Ferrante och tände en ciga­ tigt åter doldes.
Gondolieren, som jade ocikså utan aitt fråga att ro rett.
satt sysslolös i fören .och väntade på framåt Rialtobron.
Den dagen var — • Verkligen?
sporde hon och såg dem, reste sig och yttrade någon­ scirocco n mera tryckande än van­ på honom.
ting på den veka, välklingande \ e- ligt, så att den nästan hämmade an­ — Ja,.
.
.
det är orsaken.
netiamskia dialekten.
dedräkten.
De vände emellertid nu in i Ca- Han frågar, om han skall taga nareggio, det tarvliga kvarter, där Gondolen gled långsamt framåt .. bort felsen, förklarade Ferrante.
husen äro små och där familjens alla Ja, låt honom göra det, svara­ Efter en stunds förlopp lämnade den tvättkläder hänga ut genom fönst­ Canale grande för att vika av in på de hon hastigt, man kvävs ju där en smal sidokanal emellan tvenne ren.
Här var allt liv och rörelse.
inne.
Solen sken.
och ljuslockiga barn sorg.
De väntade, och gondolieren gick höga, grågröna palats.
Denna väg Efter några minuters förlopp valde gondolieren alltid, utan att lekte runt omkring på de smala ga­ kom donna Grazia tillbaka, svart­ in i den lilla mörka hytten med de fråga dem.
vart de önskade fara.
torna, under det att män och kvin­ blanka järnornamenten och lyfte klädd som alltid, då hon gick ut, nor ivrigt samspråkade på den mju­ med en hastig rörelse hela översta Två eller tre gånger hade han frå­ under det hon hemma alltid var vit­ ka, muntra dialekten.
Utanför ett delen, som liknade en stor, svart gat dem.
men de hade alltid dröjan­ klädd.
Även till den svarta dräk­ av husen sutto några guitarrspelare de sett- på varandra utan att veta, dromedarpuckel, upp på sina skuld­ ten bar hon violer.
medan en kvinna inne i en port sjöng ror, varefter han bar upp den till vad de skulle svara, varför han icke en sällsam, nästan orientaliskt mo­ porten och lämnade här felze n 1.11 vidare brydde sig om att fråga.
noton sång, vars refräng allvarligt betjänten.
Gondolen förändrade Varje gång de närmade sig en an­ och högtidligt togs om av en hel härigenom hela sitt yttre, ty först nan kanal, utstötte han ett långdra­ III.
flock kvinnor och barn.
get strupljud för att varsko de gon­ 1; nu såg man vilken lätt och elegant — Här äro de åtminstone glada, i doler.
som till äventyrs kommo emot De gingo genom den stora salen farkost den är, med den böjda, dem, och ofta besvarades detta ljud sade Grazia upplivad och reste sig blankpolerade hillebarden i tören, och ned utför den halvmörka trap­
K V I N N O R N A S 2 Hemmets tidning — är — mtmiuvim KREDITAKTIEBOLAGET GÖTEBORG- - STOCKHOLM - MALMÖ Göteborgs Aftonblad och hemmet.
I varje nummer, värde­ frågor, berättelse, följetong, kåserier.
Gottgör å insatta medel högsta gällande ränta Pr kvartal 7.50 fritt hemburen.
Lösnummerpris 10 öre.
Telegramadress " K reditbolaget " ••••••••••ar•••••••••••••••«•••••••••••!
Tandl.
Lisa Andrén i Vasagatan 5 B, Tel. 10919.
10 — 2, 5 — 7; lördagar 10 — 2.
I Tandläkare KARIN THORLEIF!
• Kungsportsavenyen 29.
Tel. 11789.!
S Värd .. 1 — 2 el efter överenskommelse.
; •••••••••••••••a••••••••••• •••a•••••••• samkväm med varandra, ofta i sam­ ma rum, gick dem em el len en hem­ lig, men ganska verksam ömsesidig fostran.
Det herrskap ' liga- tillbaka- ihölls därigenom inom nationella gränser, individualiserades.
Det äls­ kade folket, ej som tjänare, men som människor av samma stam.
Detta behövde icke ske genom alltför många samtal.
Tvärtom ganska of­ ta under tystnad.
Att andedräkten delar samma luft, är redan mer ä.n mången tror.
Genom närvaron hyf­ sades de tjänande nästan magnetiskt, fingo ett element av allmänlighet, av vithet.
Herrskapet å sin sida drogs av en osynlig makt att bli folk, eller ej upphöra att vara det, det fick en heskuggning av lynnet, fick karaktär.
Så älskade de var­ ann, fyllde varandras behöv, voro starka genom varandra ".
Ur en sådan fostrande jord växer en produkt som Margret upp, när fröet är gott.
Hos kyrkoherde Kull­ berg stannade hon tills denne dog, gick sedan i arv till dotter och dot­ terdotter — alltså i tre generationer — och familjens öden blevo hennes — med dosis sorger och fröjder.
Hon känner icke till några andra — • ock­ så använder hon det för trotjänare iså betecknande " vi " och " vårt " då bon talar, och om det so-m hänt och skett är bon lika rädd som de själva.
Ingen skulle lyckas att få henne be­ känna några fel eller skavanker.
Hon bar nämligen aldrig varit ett blott verktyg, ett av de många, väl smor­ d-a kugghjulen, hon bar varit och är ännu en medskapande kraft i hemmet.
En gnista blott — men dock gnista!
— av andeliv nedlagt i arbetet, det är det, som avgör dess halt och stämplar Margret till en överklasstyp.
Hon är den tysta, den, som inte slår i dörrarna, som inte skrävlar eller bråkar, som har allt i ordning, men icke talar om det.
Skall man få veta något, får man gräla sig till det, men varsamt, ty Margret inger en oerhörd respekt och blir alltid åt­ lydd.
Det är nästan förargligt att icke kunna slå henne på fingrarna med någon försumlighet — men öpp­ nar man garderobsdörren hänga blu­ sar och kjolar och klädningar alltid lika renia, lagade och strukna.
Li­ kadant är det i byrålådorna och man bara står och frågar sig: när kom det dit?
Hon verkar lod i ett urverk: trygg, solid och regelbundet arbe­ tande med lugna slag.
Naturligvis har också hon sin lilla gammaldags svaghet: hon är föräl­ skad i rena, välordnade hela linne- förrådskåp.
Ingen kan tvätta, stry- &lt;É&gt;- Selma Sjöbergs Damfrisering Tel - 4 " Kungsgatan 63.
H Å R S K Ö T S E L.
Grundad 1881.
AKTIEBOLAGET ' • Specialitet: „.
.
.
Champonering, Borstning, Beliandlino- med violetta strålar, Frisermg, üobbing, Shingling, Brudklädsel, Barnklippning.
Omsorgsfull behandling.
Billiga priser.
ka eller laga scm hon det ha vi hört, men gud nå de den, som river elär, så att en handduk eller en ser­ vi ett kommer på sned, sedan hon lagt in sin tvätt!
Hon är oOkså ex­ pert på packning — när hennes mat­ mor skall ut och resa, och drar fram kläder till tre koffertar packar Mar­ gret lugnt ner det hela i en.
— Men ack, vid hemfärden behövs det en tre à fyra starka personer att få igen den!
Vad som också alldeles särskilt skall betonas är hennes hand med sjuka och skicklighet i att läg­ ga omslag.
— hon hade blivit en oöverträffad sjuksyster.
Skulle man med ett ganska ty­ piskt drag vilja, måla henne livsle­ vande så väljer jag detta: när hus­ fadern skulle ha nya strumpor en gång, uppdrogs detta, åt kokerskan, som ideligen fick riva upp och stic­ ka om och riva upp igen.
Detta ogillade Margret på det varmaste.
Hon tog resolut och tyst arbetet om hand, stickade strumporna färdiga utan provning, tvättade, märkte och rullade ihop dem, varefter hon lika tyst lade in dem i husbondens byrå och sedan förekona .aldrig någon vi­ dare anmärkning på dessa strumpor.
Då hennes unga matmödrar ge middagar hänger Patriotiska Säll­ skapets stora silvermedalj i gult och grönt band på Margrets bröst och gör henne själv och familjen den största heder.
En massa diplom och be­ löningar från " Sällskapet för tjäna­ res belöning " ligga i hennes lådor, men talas idet om detta säger Mar­ gret vänligt överseende om sina pratsamma unga matmödrar: " di ä ' väldigt skämtsamma! "
Hon tillhör en gången värld.
För att mäta hennes värde måste man väcka till liv år som flytt — tid, som gått.
Hela hennes liv är fyllt av de ting, somi fördolda, verka så små men äro så stora.
Hon har in­ tresse och entusiasm ocli olik kvin­ nor ur hennes läger, har hon också initiativ och överblick, men hon har ic) ke brytt sig om att uppleva all­ ting, den håg som nu jagar ungdo­ men av alla klasser ur hemmen in i livskampen, utan hon har varit nöjd att få ge allt vad hon mäktade inom en enda liten värld, hennes egen, genom födsel och fritt val.
Hedda Key-Rasmussen.
BLANDAT.
Yem är sömnigast av sig mannen eller kvinnan?
skriver en kvinnlig penna till oiss.
Den frågande fortsätter: — Ser ni någonsin en dam sitta och sova, verkligen sova på tåget?
Har ni någonsin sett en dam sova i kyrkan?
Har ni någonsin sett en dam gäs­ pa med vidöppen mun i en spår­ vagn?
Har ni någonsin sett en dam sitta och yrvaken gnugga sig i ögonen, när ljuset plötsligt flammar upp mellan ett par akter på biografen?
Men en man???
På alla dessa frågor kunna vi en­ dast undrande svara: Är det något särskilt orätt i att vara sömnig?
s0 ' " ofis Sverige Pr T fransk miljö.
Utlänningar av alla.
de slag är inte svårt att stöta på i Paris.
Det rr rent av svårare att undgå dem!
Montparnasse är centrum för skan­ dinaver, i Quartier Latin ' s student­ kretsar finnas mera exotiska raser: araber, sysier, negrer, ja.paner och kineser och i de fashionabla stads­ delarne på högra Seine-stranden är det amerikanare och engelsmän, som sätta sin prägel på språk och klä­ der.
Men att komma in i franska kretsar och lära känna fransyskan och hemlivet är inte alltid så lätt.
Visserligen har " Madame " sin " jour " en gång i månaden, någon gång oftare, då hon är hemma för att ta­ ga emot sina vänner och dem, de önska föra med sig, men det livli­ gaste umgänget är vanligtvis inom släkten.
Det är ganska, betecknande för franskt kynne, att kvinnans ställ­ ning även efter kriget i stort sett förblivit densamma.
Naturligtvis är den unga flickan mycket friare nu än hon var förr i världen, då hon ej ens fick gå ensam tvärs över gatan, men i den högre bourgoisien och även inom sooietetskretsar är det alltjämt föräldrar och omtänk­ samma släktingar, som äro angeläg­ na om att få sörja för de ungas framtid och finna en värdig make, vars bättre egenskaper och sociala ställning bör istå i lämplig propor­ tion till den unga damens hemgift.
Ty att bli gift är ännu för fran­ syskan det mest eftersträvansvärda i livet och att va,ra självförsörjande genom att exempelvis arbeta på kon­ tor anses i allmänhet som en de- klassering.
Då jag som självförsörjande bod­ de inackorderad i en fin, och som det troddes mycket frisinnad fransk familj, och Madame hade främman­ de till déjeuner, ursäktade hon helst mitt tidiga uppbrott med en liten nödlögn som: " Mademoiselle a. tin rendez-vous " för att slippa tillstå, att jag kl. 2 åter måste vara på kontoret!
annat val än att acceptera, hellre än att hela.
livet förbliva ogift!
Om en fransyska har fyllt 25 år, när " Sainte-Cathrine " infaller, kam­ mar hon sig denna dag i en liten vit mössa som hennes vänner sytt åt henne och pyntad ' med spetsar och sidenband.
Den dagen slår hon sig helt lös, och man ser långa ra­ der " Cathriner " sjungande och dan­ sande på boulevarderna och som ryktet förmäler, att om flickan får en kysis av en lyckligt gift man den dagen, ingår hon själv äktenskap under årets lop&gt;p, uppstå oftast gan­ ska.
lustiga situationer!
—, Den kvinnliga arbetskraften fö­ refaller nog oss utlänningar ganska missbrukad, och lönerna äro otro­ ligt låga.
De kvinnor, som söka sig arbete på kontor, ha ju i allmän­ het endast en obetydlig utbildning och komma oftast från mycket enk­ la hem, men nog tycker man, att de med en arbetstid av 7 à.
8 timmar borde förtjäna mer än 4 à 500 francs i månaden (1 francs = 17 à 18 &lt;ire), vilket är vad en vanlig stenograf eller maskin«kriverska vanligen har i lön.
Och detta i ett land utan någon som helst arbets­ brist!
I det politiska ' livet delta ' r icke fransyskan i någon högre grad, och ehuru aktuell, har frågan om kvinn­ lig rösträtt ännu ej blivit avgjord.
Jag hörde en gång i metron på tal om kvinnlig rösträtt en fransman sä­ ga till sin granne, att hans fru hade anförtrott honom, att hon aldrig skulle rösta annat än på en ljus herre, ett yttrande, som nog kan an­ ses som rätt betecknande för fran­ syskans politiska intresse.
Egna MIIIIIIIIIIIIHIII fonder » ••• " " •III Kr.
I 78.750.000 illlliiMilllinitr llltlllllllllllllll!
bö * s U Bankens notariatavdelning förvaltar föreningars och kassors förmögenheter samt testaments- och förmyndaremedel.
medel e " skii da Obligations- och fondavdelningar.
Fullständig bankrörelse i övrigt.
Det intresse fransyskan har för sitt hem och sina barn upptar för övrigt så helt hennes tid, att man väl förstår, om hon ej hinner med något imera.
Tidigt uptpe, sent i säng, på morgnarna iklädd vilken gammal peignoir som helst, tofflor på fötterna och papiljotter i håret men till déjeunern kl. 12 är hon fär- digpudrad, fin och nätt: den verk­ liga drivhusblomman med hela dess charme!
Men så får hon också en annan uppfostran än vi nordbor och redan vid mycket unga år är hon en liten kopia av sin moder, där hon spatserar med parasoll och handskar.
De barn, man ser ute i Paris, äro förtjusande söta, välklädda och gra­ ciösa, men man saknar ofta ett visst barnsligt något, och deras små dockansikten se ut som de tillhörde vuxna människor.
Skolorna börjas redan vid 4 à 5 års ålder och läs­ dagen är lång.
Då det praktiska arbetet upptar en ringa plats på schemat kan man ej annat än för­ vånas över den unga flickans; hän­ dighet.
Den måste vara medfödd, ty redan vid 15 — 16 års ålder syr hon ofta sina klädningar och hattar själv, och sällan får man se henne smaklöst eller slarvigt klädd.
Ja, råkar man lära känna den verkliga franska kvinnan, hemmets centrum och den sammanhållande länken inom familjen, då kan man ej annat än beundra henne och mås­ Men naturligtvis finns det i te man erkänna, att mannen har nog Frankrike som överallt annorstädes sin överman!
en framåtsträvande och socialt in­ Leila Mellgren.
tresserad kvinnotyp.
Jag råkade en gång en gammal dam, änka efter en framstående professsor vid Sorbon­ ne, söm ' hade otroligt väl reda på sig inom alla områden.
Större delen av sin lediga tid ägnade hon åt att un­ En ung fransk flicka, soim vuxit dervisa blinda och hade lärt sig att upp i det bästa hem och fått en fin trycka böcker med upphöjd skrift uppfostran, men vars föräldrar för­ för att underlätta deras studier.
När En kvinnas vackraste tid ligger lorat hela.
sin förmögenhet och följ­ - strejk utbröt bland biljettklipper- mellan hennes adertonde och tjugo­ aktligen ej kunde giva sin dotter ekorna i den underjordiska järnvä­ tredje, födelsedag.
Även sedan drö­ någon hemgift, funderade allvarligt gen, satt hon själv utan lön så länge på att gifta sig med en neger och strejken.
varade och klippte biljetter jer fägringen under några år kvar angav som skäl, att då hon var så trotsande folkmassorna och vitlöks- men bleknande, försvinnande.
Re­ dan innan kvinnan inträder i tret­ absolut utan pengar, hade hon intet odören.
tioårsåldern har hon definitivt läm­ nat ungdomstiden bakom sig.
Flickskönheten ligger huvudsak­ ligen i den fina ansiktshuden, kin­ dernas rosor, de röda fylliga läp­ parne, de klara ögonen, det glän­ sande håret och de friska bländvita tänderna.
Ett porträtt av en ung flicka be­ höver icke retuscheras — hennes hy är lika slät, lika mjuk och elastisk lika fulländat vacker som hos ett barn.
Det finns inte en enda rynka att retuschera bort.
Men hela ansiktshuden börjar snart undergå en förändring.
Den blir tjockare, grövre, mindre genom­ skinlig, dunklare och den förlorar ¥SSKAFORS en del av sin elasticitet.
Kindernas ringa Konse rosor blekna.
Detsamma är förhål­ » Para landet med läpparne, vilkas form också synes undergå en förändring till det sämre.
Ögnen mattas, hå­ ret är mindre glänsande och inmäng- es kanske med gråa strån.
Även med den bästa vård bibehålla tän­ derna icke sin bländande vithet utan antaga en mörkare färgton.
Vårföre denna grymma menings­ lösa förödelse?
" Varför förgår När detta ändamål är fyllt i » naturen skönheten föroå i 3 ^ det « det hela!
° Kvinnans fägring väc ker nens kärlek och tjänar sålunda i " direkt fortplantningen, släktets f or T bestånd.
Den är förlagd till " ' unga år, som ge de friskaste / starkaste mödrarne. '
Den kvinnliga skönheten torde emellertid i våra dagar ha i•• an &amp; re i v. i •• • o varaktighet an i gångna tider Kvinnorna leva nämligen ett f r i arc rörligare, mera hygienskt Uv än förr.
De vårda sitt hår bättre och bevara, sina tänder.
Deras väsen är jämväl friare,, livligare, ungdomli­ gare.
Åldern tar dock ifråga om utse.
endet alltid ut sin rätt.
Men även ett gammalt ansikte kan vara vac­ kert och verka tilldragande, om det illumineras av ett rikt livfullt inre Här synas ' emellertid kvinnorna stå tillbaka för männen.
En förelse mellan de illustrerade tid­ ningarnes manliga, och kvinnliga porträttsidoT, när de återgiva äldre ansikten, utfaller i regel till män­ nens favör.
Man ser aldrig några av ålderdomen i verklig mening härjade fula manliga ansikten även om de äro överfeta eller genomplöj- da av fåror och rynkor samt blan­ ka över hjässan.
Deras uttrycks­ fullhet, den kraft tie uppenbara, den prägel av inre liv de bära gör att blicken med intresse ocli nöje vilar på dem.
De kvinnliga port- rättsidorna göra, man måste erkän­ na det, icke samma intryck av en i ålderdomen bevarad vitalitet, vil­ ken naturligtvis kunnat finnas ock­ så där.
G. H-g.
SKANDINAVISKA GUMMI AKTIEBOLAGET VISKAFORS Naturen ger kvinnan ungdoms- skönheten för ett bestämt ändamål.
Nu är snart tiden inne att se om stadsvåningen före höstinflyttningen.
Låt oss då allra först fernissa Edia linoleummattor.
De bli scm nya och dubbelt slitstarka.
" Linopeters, Kungsportsplatsen 2.
Så ljuvligt, är ej källans sus Bredvid en blomsterstrand, Så härligt icke dagens ljus Som dcil för fosterland.
B. Lidner.
hos Hovjuvelerare.
Ö. Hamng.
41.
A.-B.
FERD.
LUNDQUIST &amp; Co. för alltid på lager alla VISKAFORS En septemberkväll såg jag sing fors från havet.
Blånande » to staden mot solnedgångens g} l n grund.
Jag ville alltid se den, m 1 födelsestad, sådan den synte » den gången, så drömlikt skön, stor i linier, så fager, hel och ^ mönisk.
Men när ångbåten när ^ ide sig, bröts förtrollningen.
^ ningen försvann och jag såg en 8 s en hop fula ting i stället för lande bild.
Skådat på avstånd genom ^ längtan förefaller mycket - ^ som på nära håll upplöser sig i 1.
småsaker.
Levnadskonsten e » ait finna den rätta synpunkten.
Helena Western« » ireh.
Konservburksringar.
Det är ekonomiskt iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiniiiiiiiiiiiiiiiiii att hos oss köpa Gardl " ^ ö f° a tt ullstyger, UllSlJgCl, Möbeltyger » Mû » våra tillverkningar bevishg väl tio gånger så länge, som en gottköpsvara.
Prover sändas.
KAKAO i l En lämplig Födelsedags och • Ett uttryck av olust lägrade sig na- nyss föreföllo plötsligt Falkner tr?
lig sak kan alltrd redas upp över hans drag.
Han lyfte hatten så fantastiskt overkliga.
utan en katastrof.
från huvudet och slog upp kavajen, Han berättade om sin stora tavla, Skeppade Berntson höjde på ett under vilken det blivit kvävande som nu var fullbordad, och om sitt nästan bjudande - ätt handen: Många j ar varmt.
arbete överhuvud taget, om det sista gånger, hr Falkner, men inte alltid!
— Nåja, sade han sig själv med årets depression efter en energiför- Det kan hända, att det inte finns en känsla av desperation, kanske tärande sjukdom och så, stämman någon annan lösning än den!
var det alls inte avskildheten och fick en triumferande klang, öm ska­ Samma känsla av olust som nyss Presentkort Kr.
3: 50 pr 1 2 år, lugnet som betytt något utan denna parkraftens plötsliga uppflamman­ smög sig över Falkner.
2 kr.
pr 1 / 4 år säljas på tidningens lilla, underliga förälskelse.
— En de denna underbara sommar som in­ — Kapten, sade han.
får jag låna exp.
Magasinsgatan 12.
Tel. 18070. förälskelse, född en solig junidag ledning till en ny rik alstringspe­ segelbåten i morgon förmiddag.
Jag och dömd att dö, när den annalkan­ riod.
måste dit över.
de hösten jagade badgästerna bort Skeppare Berntson hörde upp­ Han visade mot den mondäna bad­ — ingenting hade hänt som band från de (luftiga sommarvillorna märksamt på, under det att ett ef­ orten på andra sidan fjorden, där — icke honc-m och.
han ville tro bland klipporna och in till städerna.
tersinnande uttryck lägrade sig över den stora upplysta sjörestaurangen det.
icke häller henne.
En spiran­ En historia som aldrig skulle kom­ hans grovhuggna hederliga ansikte, synte3 som ett brett mångfärgat de men icke rotfäst känsla, som ma att rymma något märkvärdigare runt hakan inramat av en snövit ljusband.
skulle kunna ryckas upp.
Ordet än vad som nu fanns där, en blick, skäggkrans.
— Det blir oväder.
kärlek hade icke nämnts dem emel­ ett tonfall, ett par händer som dröj­ — Hm!
sade han eftertänksamt.
- — Kapten vet hur säker seglare lan.
de kvar i varandra en sekund för Det enstaviga svaret på den långa Han gick raskt den trädöverskug- jag är.
länge.
Drömmar och stämningar harangen kom Falkner att skratta.
De båda männen som under tyst­ gade badortsgatan fram, vek sedan allenast.
Kunde det ömtåligaste sam­ — Yarför säger kapten " hm " och nad följts åt uppför backen skildes uppåt bergen och styrde stegen mot vete finna något förgripligt i sådant?
i så bekymrad ton.
utanför boningshuset, som i en till­ den stora vackra privatvillan uppe Om det endast icke varit Göran Skepparen såg ut över fjorden, så byggnad inneslöt en atelier, uppförd på bergkrönet.
Branders hustru!
Göran — hans upp mot skyn, där en ensam stjärna På terrassen såg han dem.
Göran i gångna tider av en konstnär, som barndoms osikiljaktige lekkamrat, tänts, och sedan ned på sina grova och Marianne.
De vinkade från sommar efter sommar från den yppi­ hans gode hjälpsamme vän allt från seniga händer.
ga södern sökte sig hit till denna bröstvärnet och Göran gick honom ungdomen!
— • Det vill jag helst inte säga.
till mötes i trappan, uthuggen i ber­ stränga karga kust.
Hur hade det kunnat hända?
— Nej, hör nu kapten, utbrast Det var mörkt därinne och den get.
Vem kan säga hur en böjelse upp­ Falkner muntert.
Ut med språket lilla fotogenlampan, som Falkner står.
En dag är den där.
Så täck bara!
tände, spred ett sken alltför svagt och betagande, så ofarlig att man Skeppare Berntson strök sig med för att kunna jaga skuggorna bort Av ULLA REIMER.
inte näns visa bört den.
Och så — handen om hakan: — Det är bara ur vråarne.
Den vanliga goda stäm­ i nästa ögonblick en betvingande något jag tycker mig ha sett i livet.
ningen i det stora rummet fanns där Skymningen föll över den vida makt, en olycka, en tragedi!
Men Det finns människor som alltid är icke nu.
Det var kvävande varmt, fjorden, men Bernt Falkner satt än­ inte i det här fallet, mumlade han i farten, aldrig unnar sig vila, Dom fastän de breda fönstren ut mot ha­ Inte får inte något långt liv.
Man säger nu kvar på bänken vid sjöboden ute bakom sammanbitna tänder.
vet stodo uppslagna.
på bryggan, där han brukade röka här!
Saken skulle kunna avvecklas att dom arbetar ihjäl sig, men min Falkner gick rolöst av och an.
sin kvällspipa.
Solen hade för en utan konflikt.
Han var söker på sig tro är att dom arbetar som dom gör Görans hustru!
för att hinna med sitt beting.
Och god stund sedan rullat utför bergen när människor, som annars gett sig — Och på henne?
i väster, och himlen som brunnit eld­ Han lyfte lampan från bordet Han hörde frågan så tydligt som god tid, får jagande bråttom, då tas röd slocknade ' efter hand.
Luften och närmade sig väggen, där den dom Snart bort —.
Så har jag i alla var vindlös men dyningen låg in om någon annan gjort den.
enkla spegeln hängde i en rännsnara — Jag far härifrån, svarade han fall sett det gå till i livet.
från havet i långa tunga mörknan­ på en grov spik.
Falkner lutade sig tillbaka mot skrämd.
Jag reser ut igen.
Hon de hävningar.
Han betraktade länge sig själv, sjöbodens vägg och sträckte med väl­ Falkner förde den blossande glömmer mig.
— sänkte blicken i spegelbildens ögon stonmstickan till pipan och lät den Det hördes steg uppe från land.
behag på sin starka kropp.
och framviskade några ord: — Icke — Käre kapten, en sådan svart­ sedan som en eldpil skjuta ner i vatt­ Det var skeppare Berntson som kom ond, men opålitlig och svag.
En Jag försäkrar, jag har net.
för att flytta sin präktiga segel jakt målning!
stämningsmänniska!
Ett rö!
Skenet hade för ett ögonblick be­ i lä bakom bryggan — han väntade trots min visade otroliga flit inga dödsaningar.
Döden i förtid är en lyst hans ansikte, förut beskuggat storm ut på natten.
Den andra dagen ingick strålande av hattens breda brätten.
Det var Flyttningen var snart verkställd ond tillfällighet och ingen avsiktlig­ men med alltför stark värme och ansiktet hos en trettiofem års man.
och skepparen satte sig bredvid het.
Det finns ingen mening i a.tt vid horisonten i sydväst syntes Kanske gjorde honom skägget äldre Falkner som räckte honom sin to­ man tas bort i sin krafts dagar — mäktiga vitkantade molnbankar.
än han var.
Ett rödbrunt lent kru­ bakspung.
— Jo, för all del, det kan finnas Det blåste en frisk bris.
De båda männen började samsprå­ sigt helskägg utdraget i en spets och mångahanda skäl, insköt Berntson Solglansen över havet., böljeskum- ka först om väder och vind, sedan slutande sig intill munnen men läm­ envist.
Jag har sett människor ta- met kring kosterns stäv, den salt- om annat.
Falkner tyckte om sin nande läpp.a.rne synliga.
Ögonen äg­ giai bort för att de skulle slippa mättade vinden, allt hade ett stimu­ gamle värd som, innan han på äldre de en gyllenbrun glans.
— uppleva en svår olycka.
Jag har lerande inflytande, och när Falkner dagar slagit sig till ro, befarit Ett intressant ansikte.
Just nu också sett folk tagas bort för aft landade vid badortens stora båt­ r världshaven och förvärvat en livser­ kunde man avläsa det en känsla av de inte skulle göra ohägn för andra brygga var han åter isig själv.
farenhet och en människokännedom, triumf.
Han skulle ta avsked aiv Bran­ som gjorde honom till ett sällskap Dagen hade varit god.
Hans sto­ Ohägn, upprepade Falkner, ders under förevändning av en på­ i.: verkligt värde.
Hans ankomst ra tavla var fullbordad.
Aldrig ha­ ohägn —?
Och mera till sig själv skyndad återresa till Paris, där han nu och hans trygga väsende gåvo ett de hans inspiration flödat rikare, fått köpare till ett par större dukar.
än till gubben sade han: — - En aniict u jeiule åt tingen.
Farhågor­ aldrig hans konst nått liögre än den­ Han skulle resa.
Han var dock fri na sommar.
Sannerligen i denna C a f é &amp; R e s t a u r a n t välsignade avskildhet hade han åter­ kr.
Vi sluta, uppräknandet av fruktan a tt det skall lägga sig på de sven­ ska författarenerverna.
Låt oss återgiva några rubriker, i hittade på en enda., säger och skriver I en enda sida i en tidning.
" Tragedien slutade med själv­ mord ".
— " Sinnessjuk tar livet av j sin anor och dödar sig sedan s jälv ".
— 1 " Gävledråparen infångad ".
— " En sextonårig inbrottstjuv i stor stil ".
— " Styrmannen nära att kastas över tord under slagsmålet ".
— " Stucken med en slaktarkniv i ryggen ".
— " En kvinna och en polis knivskurna på öppen gata ".
— " Åldrig murare ihjälslagen av en ung berusad arbe­ tare ".
Dessa rubriker äro icke, fast man kunde ha grundad anledning att tro det, hämtade ur " Inbrottstjuva.rnes, Mördar nes och Drinkarnes egen tid­ ning " utan ur en vanlig borgerlig tidning som en dags telegramskörd.
Nu är frågan: Kan någon förstå mrför den hyggliga, allmänheten skall hållas à jour just med allt vad samhällets slödder förehar?
Få vi be om att komma i anstän­ digare sällskap?
i Det påstås, att radion inom icke allför lång tid skall kunna fullstän­ digt ersätta tidningarna.
En husmoder som hörde detta, glada budskap anmärkte torrt: Namnsdags present Kvinnornas Tidning återvänds » gränden.
•Annonsering ÇoteborqslinyQtytâ gör €r firma kand i Göteborg och dc värtsveaska land » skapen med dess betydande och, » affärökraftiqa publik.
QåtebofnsTfgrgonpost ' - ' ökaffarCrjl _ Precisera godhetsfullt vad A ßnsk ar ' r-in Högsko » 1 K O r v S T F L I T E I V, G ö t e b o r g G.ia m b öhadomsallnin^ ökadförljänsl fått en vitalitet, som han icke vågat drömma om.
Eller — B L A P O R T E N Drottninggatan 29 l:sta klass Frukost-, Lunch » &amp; Middagsrestaurant samt Caféservering Nadco färgar alla tyger tvättäkta.
MERKURTVÀLEH Kaffefrukostar fr.
Kr.
1:25.
Lunch Kr.
1:50.
Middag Kr.1-75.
Kan användas till såväl kallvattensfärg- ling som kokning.
Begär beskrivning pä kallvattensfärgning hos Eder hand­ är oöverträffad för tvätt af fi­ lande eller hos Aktiebolaget Nadco, nare tyger med ömtåliga färger.
•Göteborg.
Tel. 20365.
Vällagade rätter för avhämtning till — Nej, min älskade.
Jag kom för att fråga ' dig, om du vill fara ut.
Ja,, sade hon, men varthän?
En tur.
.
.
vart du vill.
Även hans röst lät en smula allena, men efter en stund kände han sig gripen av en sådan melan­ koli, att han åter begav sig in till henne, som han då fann lika lidan­ de och melankolisk som sig själv.
Och de sträckte ovillkorligen ut ar­ marna emot varandra, som om de ömsesidigt skulle frälsa varandra.
Då de sutto tillsammans och sågo ut över den stora, slumrande kanalen med sina urblekta, färger och sitt ofantliga lugn, kände de måhända .icke den fröjd i sinnet, som mycket lyckliga människor känna; men de höllo varandra i handen, tysta, kan­ ske utan glädje, men också utan Hvstånd.
JUVELER När fromheten hos ett folk för- störes, är det slut med dess fram­ tid.
J.
Lie.
fu2rr.ogna JfoAaofo.Tor lilja bunder skönheten?
NU ÄR KONSERVERINGSTID!
Varje afton kl. 8.
DEN STACKARS HERMAN .1 io__2 och efter kl. ß. Tel. 7760. f&gt;är » eh Där.
Emottager penningar à sparkasse-, kapital- och depositionsräkning tili u gällande ränta.
Utlämnar hemsparbössor.
, - _ IQOçr aSOOgr oarien kand oami dagligen En liten femarspilt hade på mor­ gonen fått smäll av sin pappa.
Xär han på middagen såg sin fader van­ dra up för sandgången till villan sa­ de han mörkt till sin mamma: Nu kommer den där herrn, som irfedan författarne i de små län- du är gift med.
, « med deras begränsade läse- ts få nöja sig med mycket blyg- honorar utkvittera deras e dbröder och medsystrar i tie stora Nog borde Ni väl utbyta en eller i., Kurländerna ståtliga belopp, vilka annan gammal, sliten linoleummatta, ' llåta dem att dö som miljonärer.
qj r Rider Haggard, vars dödsbo mot en ny, innan Ni jiu på hösten uppgivit® ' efterlämnade c:a på nytt tar stadsvåningen i besitt­ ning.
" Linopeters ", Kungsportsplat­ jlOO .OOO kr.
under det att Marie sen 2, har ett rikt urval smakfulla Corelli som dog för något » år sedan mönster.
380,000 kr.
Mrs Humphry ^- ar d fick 288,000 kr.
för en enda of Bannesdale ".
romall " Helbeck Fattigdomen är den enda börda, pj " Cyrano de Bergerac " förtjänade som blir tyngre om flera dela den.
postand sammanlagt fyra och en jjjlv miljon kronor och Daudet på " japho " 720,000 kr.
— Viktor Hu- efterlämnade 3,600,000 kr.
Miss graddon 1,224,000, Dickens 1,444,000 p • IIIIIIIIIIIIIIIIIIIHMIIIIIIIIIHIIIIIIIHIIIIIIII kaffet Ivan man göra snyggt med radion i spisen då?
Tidningarnes fortbestånd synes tryggat.
Lilla T e a t e r n.
» OC«„ 0l, Grundad år 1848 PÄ H I A &gt; W i modern infattning fördelaktigast Offentliga nöjen.
G Ö T E B O R G S BAl \ |k 100 avdelningskontor 1 västra och östra fulla artiklar i olika Egna fonder Kr.
182,000,000:- Inf.
gen.
Goteb.
Tandl.-Sällskap.
K V I N N O R N A S T I D N I N G Särskild, omväxlande avdelning för kvinnan Avdelningskontor över hela landet T I D N I N G £n kärleks * bistoria.
Av Matilde Serao.
översättning.
— Älskar du mig ännu?
— Ja, ja ...
beständigt.
Och hon gjorde en rörelse, som " är iinan vill bevisa en oomkullrunk- % sanning.
Men hennes röst var Sva g och monoton, som om den för- ' °rat all s i n .böjlighet.
Du är ledsen, sade han och ' - ty ' de .sig ner för att bättre kunna se Wne.
Son smålog än en gång men sva- r ade icke.
Därpå gav hon honom av lS i na viol buketter.
Han tog luktade på den och vände den Se ian mellan sina fingrar.
Du är också ledsen, sade hon, j det hon såg upp och blickade hjärt- på honom.
trött.
Utan att yttra någonting mera, reste hon sig och gick in för att kläda på sig.
De bebodde en stor, möblerad vå­ ning i ett av de präktigaste palat- serna vid Canale grande, snett emot San Giorgio maggiore.
Denna lä­ genhet bar ännu prägel av fordom- tima lyx och prakt, blandad med nutidens bekvämligheter.
Men rum­ men voro så stora att de sago näs­ tan tomma ut och fönstren sa sma att ljuset, till och med mitt på da­ gen, endast sparsamt kunde tränga in.
Icke ens de blommor, varmed Grazia alltjämt fyllde rummen över­ allt, i alla hörn, kunde avlägsna den egendomliga, kalla, tysta prä- geln.
Grazia och Ferrante voro alltid tillsammans.
I ndeff stundom drog han sig av grannlagenhet tillbaka till sitt rum för att låta Grazia vara billiga priser.
Tel. 14556.
TEKLA KARLSSON /.
d. förest, fär Vila Bandets Köksavd.
Tel. 145 5 6.
&lt;£ .c£.
$egtat&gt;niug3öt) rö 24 KUNGSGATAN 24 Tel. 3623 - 14090 — 6607 ombesörjer på erkänt bästa sätt allt som tillhör begravningar.
EldbegängelsefSrenlngens expedition.
pan.
En betjänt öppnade porten, de bägge stoppade sätena i aktern, av ett annat liknande rop från dem, från vilken tre trappsteg förde ned överdragna med svart läder och som närmade sig hörnet.
— Varför äro gondolerna alltid till lagunen.
Vattnet steg och sjönk, prydda med svarta ylleband och svarta — svarta överallt, klädet, men så tyst och stilla, att det endast tafsar, samt de svarta pallarna att träet, tofsarna?
frågade donna Gra­ märktes invid palatsen, då den tili sätta fötterna på.
zia tankspridd.
hälvten förvittrade marmorn ibland Grazia och Ferrante satte sig utan — De bära sorg efter republiken, hastigt bragtes i dagen, ibland has­ att säga något, och gondolieren bör­ svarade Ferrante och tände en ciga­ tigt åter doldes.
Gondolieren, som jade ocikså utan aitt fråga att ro rett.
satt sysslolös i fören .och väntade på framåt Rialtobron.
Den dagen var — • Verkligen?
sporde hon och såg dem, reste sig och yttrade någon­ scirocco n mera tryckande än van­ på honom.
ting på den veka, välklingande \ e- ligt, så att den nästan hämmade an­ — Ja,.
.
.
det är orsaken.
netiamskia dialekten.
dedräkten.
De vände emellertid nu in i Ca- Han frågar, om han skall taga nareggio, det tarvliga kvarter, där Gondolen gled långsamt framåt .. bort felsen, förklarade Ferrante.
husen äro små och där familjens alla Ja, låt honom göra det, svara­ Efter en stunds förlopp lämnade den tvättkläder hänga ut genom fönst­ Canale grande för att vika av in på de hon hastigt, man kvävs ju där en smal sidokanal emellan tvenne ren.
Här var allt liv och rörelse.
inne.
Solen sken.
och ljuslockiga barn sorg.
De väntade, och gondolieren gick höga, grågröna palats.
Denna väg Efter några minuters förlopp valde gondolieren alltid, utan att lekte runt omkring på de smala ga­ kom donna Grazia tillbaka, svart­ in i den lilla mörka hytten med de fråga dem.
vart de önskade fara.
torna, under det att män och kvin­ blanka järnornamenten och lyfte klädd som alltid, då hon gick ut, nor ivrigt samspråkade på den mju­ med en hastig rörelse hela översta Två eller tre gånger hade han frå­ under det hon hemma alltid var vit­ ka, muntra dialekten.
Utanför ett delen, som liknade en stor, svart gat dem.
men de hade alltid dröjan­ klädd.
Även till den svarta dräk­ av husen sutto några guitarrspelare de sett- på varandra utan att veta, dromedarpuckel, upp på sina skuld­ ten bar hon violer.
medan en kvinna inne i en port sjöng ror, varefter han bar upp den till vad de skulle svara, varför han icke en sällsam, nästan orientaliskt mo­ porten och lämnade här felze n 1.11 vidare brydde sig om att fråga.
noton sång, vars refräng allvarligt betjänten.
Gondolen förändrade Varje gång de närmade sig en an­ och högtidligt togs om av en hel härigenom hela sitt yttre, ty först nan kanal, utstötte han ett långdra­ III.
flock kvinnor och barn.
get strupljud för att varsko de gon­ 1; nu såg man vilken lätt och elegant — Här äro de åtminstone glada, i doler.
som till äventyrs kommo emot De gingo genom den stora salen farkost den är, med den böjda, dem, och ofta besvarades detta ljud sade Grazia upplivad och reste sig blankpolerade hillebarden i tören, och ned utför den halvmörka trap­
K V I N N O R N A S Sänd Eder Tvätt till Tvättanstalten Västkusten Tel. 44443.
Snabb leverans.
Vegagatan 46.
Göteborg.
Omsorgsfullt arbete.
Den som i tid har valt YvY-tvålen till dagligt bruk vid toaletten, har därmed funnit det rät­ ta för att höja sitt utse­ ende och giva anletsdra- gen tilldragande och tju­ sande behag samt bevara ungdomens charm till hög ålder.
Pris 1 krona.
Â.-B.
YvY-Fabriken, Ystad Ett ögonblick blevo de stående där och Falkner såg med ' en snabb forskande blick upp till vännen.
Ett strängt och allvarligt ansikte, men just nu lyste en varm glimt i de stålblåa ögonen.
En stark män­ niska.
En god och rättrådig män­ niska.
Men en människa som al­ drig skulle förlåta ett förräderi där han skänkt tillit.
Medan Bränder gick bort till den i bröstvärnet anbringade ringknap­ pen för att beordra förfriskningar, hälsade Falkner på Marianne, som stod väntande där trappan svängde upp till terrassen.
Han hade ämnat en sorglös, friskt hjärtlig hälsning, men hon lät det icke ske *.
Han isåg blodet skjuta upp under den fina, lätt solbrända ajisiktshuden, han såg hennes blick fördjupas, bräddas av en känsla, vil­ ken under ide åtta dagarnes skils­ mässa, stegrats till en höjd, som överraskade- och skrämde honom.
Han kände hur henue, * hand skälvde i hans, hur den åtrådde att dröja kvar.
— Så länge sedan.
Bernt, sade hon sakta, med tonvikt på varje ord.
Han skyllde på sin stora tavla och skyndade att draga Göran in i samtalet, som than forcerade, rädd för att tystnaden skulle förråda den hemlighet, som hotade detta lyckli­ ga hem.
De sutto alla tre tillsammans un­ der soltältet, där förfriskningar ställts fram.
Marianne isömimade tyst och förstrött på ett handarbe­ te.
\ ' u och då kände Falkner hen­ nes blick på sitt ansikte, men åter­ gäldade den icke, till synes, helt upptågen av samt a Set med Bränder.
— Nu sade han sitt ärende som ett apropos och utan större betydelse.
Resan tilll Paris — köpare till några stora dukar.
Bränder tog det hela rent affärs­ mässigt.
Han visste vad saken be­ tydde för vännen och gav ett hjärt­ ligt uttryck åt sin glädje.
Utan att se på henne såg Falkner Marianne sänka huvudet.
Han ville resa sig och gå.
då en telefonsignal kallade Brander in i villan.
Vad Falkner mest av allt fruktat hade inträffat — han var ensam med Marianne.
Hon höjde huvudet och sade: — Tala sanning — varför reser du?
Det var första gången hon duade honom.
Det låg i hennes stämma ett tonfall så upprivet, så förtvivlat att all den ömhet han hyste för hen­ ne störtade henne till mötes.
Glömsk av alla föresatser att be­ vara ett förstånd,smässigt lugn, att utgå från att ingen djupare känsla existerade mellan dem, utbrast han i lidelsefullt upprörd ton, som ville han anropa henne om hjälp mot en övermäktig passion.
— Marianne, förstå mig!
Jag måste resa — ' Göran är min vän.
Han är den människa som står mig närmast i livet.
— • Och jag?
frågade hon.
Vad är då jag för dig?
Hain fann inget svar.
Vad va,r hon för honom?
Kände han för henne den passion, i vilken heder och ära, eftertanke och betänklighe­ ter sugas ner som i en malström?
Hade han verkligen givit henne an­ ledning att tro något sådant?
Ha­ de hon inlagt denna betydelse i den betagenhet han visat och även känt inför hennes unga skönhet?
Hade hon då aldrig lekt denna lätta lek, tjusande men utan verkligt djup och alldrig nående allvarets gräns?
Han hörde henne säga i låg fast ton: — Om du reser, följer jag dig — Göran skall ge mig fri.
I detsamma föll en dörr igen up­ pe i villan — i nästa ögonblick skulle den de talade om vara nere hos dem.
Falkners hand slöt sig häftigt om Mariannes.
— 1 Vänta!
sade han strängt.
Säg ingenting till Göran!
Jag ser inte min ka.
mer ske yiKiNö htm 1111111111 ir Åskmolnen hade tornat upp sig på himlen, men ännu lyste solen som stod i zenith.
Fjorden låg utan ett enda segel, och .skepparne om­ bord på jakterna som förtöjt vid bryggan uttalade sina farhågor för att ovädret snart skulle bryta löst.
Falkner var icke den som över­ modigt .trotsade faran, och han skul­ le; mer än gärna velat uppskjuta hemfärden, men i så fall skulle han vara nödsakad att återvända med Göran till villan där uppe — omöj­ ligt!
väntat.
Innan han ännu hunnit gå upp Bränder följde Falkner till båt- mot vinden, som växte från sekund bryggan sedan han förgäves sökt övertala honom att stanna kvar för till sekund, flammade det till inne i moliiet, ett öronbedövande brak dagen.
Ida Ahlrotlïs Manufakturaffär Svlthruhor svitburhar Rosenlunds Bosättnings-Magasin.
Roseiilundsg-.
8.
Andra Långg-.
84.
Rosenlundsgatan 15. till hälvten.
Båt oss stanna här en stund.
De stannade under ett litet bro- valv.
Bägge tego, medan gondolie- ren vilade.
En stund fortsatte de spelande och sjungande med den där melodien, soim var lika sorglig som en sång från Konstantinopel eller Algier, men tid efter annan var det som om tonerna blivit mindre säkra och till sist dogo de nästan bort.
Runt omkring såg man huvuden sticka fram, tydligen för ätit se, om dessa främmande icke snart skulle avlägsna sig.
— Låt oss ro bort, låt oss icke störa dessa människors glädje, ytt­ rade Grazia.
— De äro så litet vana vid främ­ mande här: Canareggio är ett fat­ tigt arbetarekvarter, sade Ferrante.
Gondolen avlägsnade sig och strax därpå bagynte åter sången och pra­ tet.
som ett ögonbliclk förstummats '.
En stund gledo de tysta framåt.
De mötte endast få gondoler.
Plöts­ ligt gledo de in i en bred, öde ka­ nal så sorgsen och melankolisk, att donna Grazia, för ätit förjaga det ' kött och potatis '.
Man får så många fina och goda anrättningar av grön­ saker, ägg, risgryn, makaroni m. m .. som kunna ersätta kött.
Ur franska kokböcker har jag hämtat denna er­ farenhet och sedan jag i åratal lagat dessa goda, för att icke säga utsökt fina och lätt- åstadkomna rätter, framställde flera vänner den önskan, att jag skulle översätta och giva ut dessa recept, som nu tillika med en hel del gamla rekommenderas, sär­ skilt till unga husmödrars hjälp och Jo, därför att Viking skokräm på grand av sin noggranna veten­ skapliga sammansättning håller skodonen smidigt mjuka och skän­ ker dem en djup och hållbar glans.
Han kastade blicken ut över fjor­ den som ännu låg solbelyst och lät den sedan spanande överfara den hotfulla himlen.
Vinden var förlig.
Överfarten skulle taga knappast tjugo minuter.
Om han handlade snabbt, kunde han hinna undan ovädret.
Han tryckte hastigt Görans hand och sprang ombord på kostern, som låg med hissade segel.
I nästa ögonblick var jakten re­ dan ett gott stycke ute på fjorden, liksom flyende undan de jagande vågorna.
Först nu kom Falkner att tänka på samtalet med gubben B em t son kvällen förut.
Han kände en stöt, åt hjärtat men slog bort tanken.
Fantasier!
Låt vara att han be­ fann sig i en viss fara, men kostern va,r säker och hur .många båtar ha­ de icke ute på sjön överraskats av åskväder utan att någon olycka skett.
En svart skugga jagade fram över vattnet — Bestört såg Falkner upp.
En­ dast några minuter hade gått och väg.
Jag måste först övertän­ molnbanken hade redan slukat so­ Jag seglar hem nu, men kom­ len.
Att händelserna skulle ta ett tillbaka, — på mitt ord!
Kan­ iså snabbt förlopp hade han icke i morgon.
NORDISKA _ H * NDE.«A * » &lt; eN ledning i hushållet. "
fyllde luften, som vitnade och blev ogenomskinlig av det.
strömmande hagelblandade rägnet.
Under blixt, och dån sopade cyklomen fram över Blå Porten.
vattnet.
Det hela tog endast några minu­ Fröken Tekla Karlsson, som tidigare ter.
När solen åter bröt fram ge­ förestått köksavdelningen inom " Vi­ nom molnen, låg fjorden öde.
ta Bandets " restaurang på Kungs­ gatan har nu öppnat en egen restau­ rang, " Blå Porten ", i huset Drott­ ninggatan 29.
" Vitg.
Bandtet " har som bekant åtnjutit ett glänsande Svenskt och franskt kök.
rykte för sin utsökt vällagade mat.
Äran härför har tillkommit fik På P.
A. Norstedt och Söners för­ Karlsson.
Detta förhållande skall lag i Stockholm har utkommit en helt säkert tillförsäkra henne en tal­ Restauranglokalerna kokbok " S v e n s k t o c h rik klientel.
Franskt kök, författad av en äro rymliga och i hög grad tilltalan­ expert på det kulinariska .området, de, köksavdelningen underbar i sin och ändamålsenlighet, Sigrid Nordenfalk.
Boken, som inne­ prydlighet priserna glädjande låga.
Mat till håller icke mindre än 735 recept, tor­ avhämtning kommer jämväl att 1 ill - de kunna påräkna husmödrarnes in­ tresse.
Den har nämligen något h andahåll as.
En «Ü - Fyra sw - Kr r Ä k rs a ^ Almhult ofta företräde till n, god praktisk-teoretisk utbild.fin tes betydelse eller sattes som Hv iu ko1 » r ' i ^ V| ' kor&gt; •w Jol 1) DÄRFÖR att H vit a Korsets st- skeskola i Älmhult ' * r ' sig kunna gi va sina Tl &gt;at terskeelever en veri-r ^ och mångsidig prakti 8!
^ te retisk utbildning.
» - 2) DÄRFÖR: att Hvita Korsets vårdskunniga barnsköter-?
med sin g oda präktigt " retiska utbildning V i ' kunna uppfylla de " «i fordrmgar, en husmod » ^ 3r ratt uppställa för sin sköterska i såväl frist sjukbarn vård — " 0I s amt minst 3) DÄRFÖR väljer en klok, D r a t,.
, ÄÄ * - SW Den 3 1 innevarande aueiKt; t examineras 12 sköterskor, som önska, ser i September.
Önskvärd lön 60 t ~ mån.
* r - Pr.
Förfrågningar besvaras mot svarsporto.
Amalia Gustafssons Saluhallen 21 — 23 förstklassiga Charkuterivaror rekommenderas.
Tel. 1976 BREVLÅDA.
H.
A. Drottningholm.
Taci o c J, återhälisning: Är då fattigdomen, en sådan skam?
Var och en som hemsök es L.
M.
Ja.
men införandet måste därav, undviker sina bekanta och anstå tills årstiden och väderleken fruktar att bli sedd liksom hade han överensstämma med stämningen i er begått en förbrytelse ..
Han vill ej studie.
bli sedd.
Han vill glömmas.
J.
H.
Svamp beskrivningar tjäna M.
J oka !.
inte mycket, till.
Även om man har en färglagd svampkarta framför sig kan man inte identi fiera, svampar EKSTRÖMS Det folk,, som kämpat har, blott det man hittar.
är fritt OR.EBIKQ KEM.-TEKN.
FAO Hl K Den tanke blott, som tänkt sig själv S.
S.
En förhanidisuppgöreke o- GiuNiiAO issa är mogen tänkbar.
Skriv och låt oss granska.
Vad du ej själv förvärvat är ej Först därefter Sr ett svar möjligt ditt — detta något är framgår av författa­ Fru E — a G.
För små synpunk­ rinnans företal till boken, vilket vi En lån,aid rikedom blir aldrig trogen.
ter!
tillåta oss att delvis citera: B.
E. Malmström.
' JJIÔTMJOL " Då jag efter en längre tid åter.
H. V. Misstag!
Vi äro i det lyck­ giver ut en kokbok, är det förestavat liga predikamentet att vi kunna av det varma intresset för att få in i Dygd, förnuft och mandom göra skriva fritt.
svenska hem uppfattningen om att adel.
A.
L.
Vi tacka för de insända Gustaf I. det finns så mycket, som är både nä­ nya prenumeranterna.
En kärare rande och nyttigare än det ständiga gåva kan en tidning inte få.
O N N ESTADS FOLKHÖGSKOLA i Kristianstads län.
GOTEBORG STOCKHOLM 110 MALMÖ AVDELNINGSKONTOR Kvinnliga 5 mån.
kursen.
Begär prosp.
o. il lustra tionsliäf te fr. 1925 genom .Rektor Yngve Melander, Önnestad.
— Friplatser o. stip.
intill 30 kr.
pr månad.
F Ö R M Y N D A R E M E D E L, vilka enligt lagen av den 27 juni 1924 skola för myndlings räkning nedsättas i bank, mottagas till vård och förvaltning.
intryck den gjorde på henne, frå­ de alltjämt framåt från kanal till gade gondolieren om dess namn.
kanal, utan att se på varandra.
— • Canale Orfano, Eccelenza.
Gondolens rörelser verkade i läng­ Och hela den stora, mörka och den nästan bedövande på deras sin­ ohyggliga tragedi, isom i århundra­ nen, så att de också till isiist förlo­ den haft isin skådeplats där, denna rade medvetandet om tiden, som ila­ tragedi, som handlade om dömda, de bort.
Kanal följde på kanal.
skyldiga och oskyldiga, som ', efter Vattnet var än grönaktigt, än grått att dagar eller månader hava föx- •och än svart som bläck; palats följ­ smäktait i republikens fängelser, en de på palats med tunga portar, de mörk natt gjorde sin sista resa,, lig­ där tycktes hava varit stängda i gande under gondolens tak, för att i sekler, imed breda förvittrade trap­ tysthet kvävas och kastas ner i Ca­ por och långa stockar, som voro ned- nale Orfano ' s djupa vatten — hela pålade, i vattnet på det att godolerna denna tragedi framställde sig för skulle kunna förtöjas invid dem, och de bägge älskandes fantasi med all som böjde sig mot varandra, liksom den fasa, sam en sådan vision kan gripna av en obotlig kraftlöshet.
frambringa.
Ingenstädes såg man några rutor — Botten torde vara betäckt med eller öppna fönster: de gröna luckor­ skelett, yttrade donna Grazia och na syntes stängda för evigt.
stirrade ned i vattnet.
En obeskrivlig, sorgsen mattighet — Låt oss vända om, föreslog hade så småningom gripit bägges Ferrante med förändrad stämma.
sinnen, så att de icke ens voro i stånd De vände, och då gondolieren be- att beundra den melankoliska skön­ gynte att ro hastigar-e, gav donna het, som vilade över de ställen, de Grazia honom ett tecken, att han passerade förbi.
skulle hålla stilla; det var nästan som om hon fruktat att störa de x — • Man berättar att det var hit Bianca Gapello flydde för att följa döda.
Tysta, liksom utmattade gledo sin älskare till Florenz, sade Fer­ SWALANDERS ^ KAFFE: * KUNOSOAT.
17.
TEL 3658 KODS6AT.
73 TEL 5167.
BAZAR rante och pekade på ett lågt fönster i ett av de stora palatsen.
— Ah!
utbrast Grazia utan att tillfoga något ord.
Och strax därpå, långsamt och med ögonen stadigt fästa på den man hon älskade, frågade hon: — • Har du varit i Venedig förut?
Han kände hela denna - frågas djup och huru farligt det var att giva något svar.
Hans ansiktsuttryck förändrades hastigt, men det var honom omöjligt att ljuga.
— • Ja, det har jag varit, svarade han lugnt och kastade cigarretten i kanalen.
— Är det länge sed !a,n?
fortfor hon med en rannsakningsdomares hela köld och uthållighet.
— Nej.
Hon satt ett ögonblick tyst.
Där­ på fortsatte hon med ögonen alltjämt fästa på honom: — Var du ensam?
Han svarad© icke.
varken då eller senare, men kände skarpt det ödes­ digra i detta samtal.
Han svarade icke och vände bort huvudet.
Med ett uttryck soim en människas ', vilken fått ett tydligt bevis, såg hon först ALUANCE 132-133 N / IS J Hrla] Mjöllt Distribution på glasflaskor.
mmSäAT.
25 J ett ögonblick på honom och fäste därefter sin blick på någon likgiltig punkt vid horisonten.
En mörk och ohygglig gondol gled i detta ögonblick förbi dem, felse ' ns fönster, vilka saknade (den vanliga prydnaden av blankt skinande järn, voro stängda med luckor och utanför dess dörr sutto tvenne karabinierer.
insvepta i sina svarta, vida kappor, med geväret mellan knäna, orörliga och med en min av tankfullhet och allvar, som förlänade dem en egen­ domlig respektgiv ande prägel.
Det var fängelsegondolen, som ' v; id järn­ vägsstationen avhämtat några fångar och nu förde dem till deras mörka, dystra bostad.
Grazia följde detta sorgliga uppträde med ögonen och böjde därefter ned huvudet för att dölja de heta tårar, som ville bryta fram.
Litet längre fram passerade de en annan gondol, som om möjligt var ännu ohyggligare än den förra.
Den •saknade nästan alla prydnader och rörde sig framåt tungt och lång­ samt.
— Vad är &lt;fetta för en gondol?
por de Grazia och sprang upp.
Tel. 40781, 4B699 — Lik-gondolen, Eccelenza, sva­ rade gondolieren.
Det var som oim allt vad fanns sorgligt hade stämt möte p a deras väg.
_.
— * Låt oss ro bort, Grazia.
» a Ferrante hastigt.
Nej, nej, jag vill se • • • sa ^ ' e oB bestämt.
Vänta litet gondolier!
^ - — Det är bättre att ro bort, im« vän, svarade Ferrante lugnt och - ^ kade på huvudet.
Men hon « honom icke.
, — t Jag vill se den döda, eade h nästan till sig själv och reste sig UPP- Det var som om hennes ord a haft en magisk verkan: knappa^ ' ro de utsagda, förrän steg och o hördes inne från en port, H,nl., n därpå öppnades och genom några män och kvinnor koma ^ bärande en bår, på litet barn.
Inifrån huset gan och gråt.
Likbärarna en van rörelse båren m vars dörr de stängde me s,, g.
jö Ji \ J * ^ ff S XC skall, för att kunna, tvättas om och om igen och ändock se fräsch ut tvättas med Gummans «DBSSONS FLINGOR fdrtrtff U Dan I b. Oktal «h att Hvita Korsets sköto skor aven äro tränga praktiska hemsys s l or * * j de — i enlighet med sJi regler o. gamla tradit?
8 - ej hålla sig K r „ god B r att utföra.
a 4) DÄRFÖR nytt att säga, något som husmöd- rarne måste sätta värde på.
Vad •II Kungsgatan 60.
Tel. 7265.
T I D N I N Q f \ i a.
^ 1 t UM * några kransar, » om e e flMa tyst bad« tanmrt n«^ niÖlET HALMSTAD ===== 16 Augusti 1925.
N:o 33.
5; te årg.
Annonspris: Textsida 25 öre pr mm.
» sista sidan 20 öre pr mm.
Längre annonsering rabatt.
Utkommer varje söndag.
Helår Kr.
6: —.
Utgivare och redaktör: INGEBORG DAHLLÖF.
För annons- och ekonomiavdelningen: EDITH RICKBERG.
Redaktion och expedition: Magasinsgatan 12, Göteborg.
Tel. 18070.
INNEHÅLL.
Prenumerationspris: » / a år Kr.
3: 50.
» / « år Kr.
2: —.
Lösnummer 15 öre.
Centraltryckeriet, 0.
Ericson, Göteborg 1925.
ÇHR 0 (1) l$dli.
och återsändas till Syrien för att släcka den där utbrutna upprorslå- Utlandskrönika i sammandrag gan.
Människorna en god vilja!
Man skulle kunnat misstänka ett Han och Hon.
Av Hedvig Berggren.
samband mellan händelserna i Syri­ Från Kvinnovärlden.
Lomhörda barns undervisning.
Av en och Marocko, men något, så,dant Är den tid inne då ridderlågheten | liga rättigheter, samma utbildnings- kan icke påvisas.
De båda folk.
Gerda Meyerson.
och framkomstmöjligheter som han, skall försvinna?
Hjärnhälsa.
Av Ruth Wester.
druser och berber, som rest sig mot Den som framställer denna intres­ så skall hon dock i evighet fortfara Små tyranner.
Av Stella Rydholm.
fransmännen ha inga gemensamma santa fråga är en engelsk lärd, d:r att vara den underlägsna, den min­ " Övermänniskan, " Sinnesorganens trä­ intressen.
Något religiöst förenings­ dre värda!
ning.
Av * * *.
Tiden är i nöd.
Dess tecken är ett återupprättande av de förgätna Paul Bousfield.
band, det enda som i detta fall skul­ Det är nämligen icke lagarne och Och han fortsätter sina frågor.
— Räkneuppgiften.
splittring.
Folken äro söndrade kristna idealen.
Det är de andliga En kärlekshistoria.
Av Matilde Serao.
le kunna ha betydelse, existerar icke bestämmelserna som handicapa hen­ Varför är en man artig mot kvin­ inom sig själva, misstänksamma,, auktoriteterna, de kristna kyrkorna mellan dem:.
Berberna äro muham­ ne.
Det är traditionen, den allmän­ nor?
Varför är det artigt att en avundsamma, hatfulla utåt.
Den som nu måste träda till.
medaner men icke druserna.
man lyfter på hatten för en kvinna, na uppfattningen, som icke blott växande välmågan, den stigande De ha förnumtait.
tidens kallelse.
Från Marocko ingå franska seger­ en handling som skulle te sig löjlig håller henne kvar där nere, utan upplysningen, demokratiens genom­ Ett synligt bevis därpå är dte båda bulletiner.
I striderna synas även om hon utförde den till hans ära .. som även skall kom,ma att pressa brott, de stora upptäckterna och upp­ stora konferenser, som i dessa dagar spanska (stridskrafter deltaga.
finningarne på kommunikationernas hållas i vår huvudstad, " Världisalll- Varför bär en man ett paket eller en henne ännu djupare ner.
En fransk-engelsk misshällighet resväska för en kvinna, även om Det är kanske ingen som direkt område, vilka reducerat avtstånden anisens för väckande av internatio­ har uppstått.
Den rör icke politiken hon utan isvårighet själv skulle kun­ säger till den lille pojken, att han och gjort alla folk till nästgårds- nellt samförstånd genom kyrkorna " utan är en känslosak.
En.
kommu­ na göra det?
är av ett annat kraftigare och värde­ grannar, allt detta har icke, som man konferens och det Ekumeniska kyr­ nalmyndighet i en liten fransk stad Ni tror, säger d:r Bousfield sar­ fullare virke än systern, att han är väntat, lett rill försoning, endräkt komötet, anordnat av det kyrkliga kastiskt, att han gör det för att vi­ självständigare och starkare är hon.
Franske utrikesministern, Briand, Laventie har förklarat att isex av de och samarbete människorna emellan världsförbundet " Liv och gärning ".
sa sin vördnad för det täcka könet.
Men hans undermedvetande motta­ har under den gångna veckan be­ nio engelska krigsgravgårdar, som utan till en skärpning av intresse- Båda dessa sammanslutningar fö­ Ett grundligt misstag!
Han gör det sökt London för överläggningar med finnas i stadens närhet, av hygie­ motsatserna.
På brodershatets, sa-m- ger ständiga suggestioner i den vä­ engelske utrikesministern, Chamber­ niska skäl icke kunna få vara kvar hällsomstörtningarnes och våldets reträda den kristna enhetstanken, för att kvinnan ' Skall känna, att hon gen.
kyrkornas nyvaknade vilja att som är — en underlägsen varelse!
Det utan att de där jordade engelska sol­ lain, i säkerhetsfrågan.
väg skrida kulturfolken mot ett mål Han ser t. ex. systern pyntas med en enad religiös makt utföra sin tjä är ingenting annat än mannens star­ datema måste flyttas till annan Vad de rådplägat om har varit,, som, mänskligt att döma, icke kan band och rosetter / Sch skrudas i vack­ dels det franska svaret på den tyska plats, ett beslut som väckt bestört­ vara något annat än undergången.
nande gärning i en söndrad värld, ka, självkänsla som manifester ar sig att mot de själviska lidelserna för­ ning och bitterhet hos de stupades i hans artighet och riddenlighet mot ra ömtålig kläder.
Själv får han noten för någon månad sedan, dels Y ar finns den kraft som kan hej­ slitstarka praktiska kostymer.
Hanis kunna och i den enskildes och sam­ kvinnan.
huvuddragen i den påtänkta, säker- anförvanter.
da denna olyckliga utveckling, isom hällets liv bereda ru,m för de kristnia Tyska riksdagen har antagit det Det är mannen som härskar i värl­ byxor, som tillåta honom den största hetepakten.
Samförstånd uppnåddes kan böja de stridiga •viljorna sam­ den.
Kvinnan är det svaga kärilet.
rörelsefrihet, motsvaras hos henne mellan de båda statsmännen och eng­ tullförslag, mot vilket man på social­ man, förmå dem att i endräkt arbe­ grundsatserna.
av en kjol som inte får vara för elska regeringen har för sin del sank­ demokratiskt håll rest ett så förbitt­ ta för fredliga, uppgifter, samfällda Skall denna uppgift kunna ge­ Djupt nere i mannens undermedve^ kort samt därunder underkläder som 1 I detsamma ingår tionerat den träf fade överenskom­ rat motstånd.
nomföras?
Det synes iså.
Det är tände ruvar emellertid en liten miss­ upphöjda mål?
omsorgsfullt måste döljas.
även spannmålstullar, " svälttullar.
tanke, att han kanske icke är den melsen. '
Det är icke en fråga om guld, om icke längre inför en likgiltig och härskaregestalt, traditionen gjort ho­ Genast från början inympas den " Times " skriver, att de förda un­ Tullreformen var ofrånkomlig.
imera upplysning, bättre arbetsför­ trotsig värld kyrkan star utan inför Hur tyngande krigsskulderna äro nom till.
Ha,n känner, ännu knap­ uppfattningen på pojken, att systern derhandlingarne haft en alldeles ny en hjälpbehov,ande och lyssnande.
hållanden, större frihet och reformer, prägel — en tydlig önskan att ge­ för det tyska folket visas av avbe- det är en fråga om den mänskliga Det, är i medvetandet härom hon nu past medvetet, en räddhåga, en frak­ är olik honom, att hon är ömtåli­ nom tillmötesgående bana väg för en talningssif fro ma.
Under tiden 1 karaktären, ett förandligande av övergivit sin tidigare modlöisa och tan att han skall förlora sin gyn­ gare än han och icke på långt när försagda hållning för att i stället nade ställning.
Ocli därför begag­ så duktig.
Hon är en rar och söt slutlig uppgörelse i säkerhetsfrågan.
jan. — 31 juli har Tyskland tillställt livsföringen.
sina fordringsägare 840 miljoner nar ha,n varje tillfälle att paminna liten varelse, som han ' måste kela Från utväxling av noter kommer Den enda räddningen som kan hävda sin ledande ställning på an­ kvinnan och även sig själv om, att med och taga vara på.
man nu att övergå till muntliga guldmark.
skönjas är en religiös pånyttfödelse, dens och moralens område.
Från Kina ingå meddelanden om hon är den svaga.re, den underlägs­ Samtidigt bibringas f lickan genom tankeutbyten på vanlig diplomatisk nya oroligheter.
na.
allt detta den suggestionen, att hon väg mellan de intresserade makterna, Efter att ha läst detta, är man är olik brodern, att hon inte är varefter skola följa slutliga gemen­ frestad tro, att d:r Bousfield trätt- istark och duktig som han utan be­ samma förhandlingar.
Säkerhets­ i kvinnorörelsens tjänst.
Sa är emel­ höver skydd, att hon inte skall vara frågan rör sig således verkligen lertid icke förhållandet.
I sitt arbe­ frimodig, naturlig och självständig framåt och en fredlig uppgörelse Varje människa behöver till ut­ En knall och te " Kön och civilisation " underkän­ som han utan mjuk, täck och behag­ synes både möjlig och sannolik.
steg knarra på sandgångarne, sam­ höjden åt sjön till.
ner han öppet och oförbehållsamt lig, och att kläderna i detta hänse­ Frankrike har fått ett nytt upp­ vecklingen av sina krafter en mängd språk och glam fran skilda, hall, ett den upplöser sig i ett rägn av vita, kvinnorna, men samtidigt undersö­ ende pela en utomordentligt viktig kalla och rägniga dagar.
I en oav­ ror att bekämpa, nu i Syrien.
ungt skratt, pianospel från en av blåa och röda bollar som langsamt ker han förhållandena med veten­ roll.
Medan pojken välver stolta Detta land var förut en turkisk bruten lyckas solsken brådmognar sjövillorna och i fjärran musiken sjunka mot marken, fångas av skapsmannens omutliga sannings­ människan och duger varken att framtidsplaner om ' vad han som stor mörkret.
Det är någon kräftsupé provins.
Efter värktekrigets slut från danisbanan.
kärlek, oförskräckthet och grandlig- skall uträtta i världen, förstår flic­ som avslutas med ' fyrverkeri.
Man erkändes det som " självständig gömma eller kasta bort.
Då och då drar en vindkåre ge­ het.
kan, utan att det säges henne, att A. Törneros.
stat under franskt mandat.
Befolk­ nom träden.
Det susar i ekarnes har valt pjäser, söm alla gå till vä­ Han anför tusen omständigheter ingen Väntar något liknande av hen­ ders, och hela trakten följer road ningen har icke varit belåten med •mäktiga kronor, det rasslar ängsligt ne, helt enkelt därför att hon inte som bevisa,, att kvinnan i fysiskt, raketernas stolta flykt mot skyn, den sistnämnda anordningen.
^ * u borta från asparne vid vägen.
intellektuellt och andligt hänseende duger till det.
harr en av landets många stammar, Så ett mäktigt dån, ett gällt skri det sprakande gnistregnet de upplö­ sa sig i, de romerska ljuseqs granna är ofantligt underlägsen mannen.
Könsskillnaden understrykes över­ druserna, på grund av vissa misshag­ och två jättestora eldögon lysa fram Men han tillägger: — nu, sådana allt och alltid.
I umgängeslivet lek.
liga franska administrativa åtgärder ur bergets innandöme — det är tå­ Men vad ' är det väl mot kornblix­ förhållandena nu gestalta sig!
lägger den ständigt beslag på upp­ gjort uppror.
Stammen räknar c.a set som rusar ut ur tunneln fram Denna underlägsenhet är en arti­ ten som nu kastar sitt mäktiga sken märksamheten.
Man närmar sig 60,000 själaT och är ett krigiskt genom natten.
ficiell produkt, skapad av seder och icke varandra som människor utan ut över nejden.
Utdragna blåvita wh frihetsälskande ' bergfolk.
Då stiger ur en träddunge borta Sommaren är långt liden.
Dag­ flämtningar, ljudlösa och kommande bruk, av fördomar och åsikter som alltid som män och kvinnor.
Den franska pressen medger, att från fältet en flöjts mjuka toner.
bräckningen är sen och kvällsmörk­ leda sin upprinnelse från en sam­ Vid 1 en middag delar man utan d ' ruserna genom 1 överrumpling lyc­ Det är en av traktens unga spelmän men vet icke varifran.
ret smyger tidigt in under trädkro­ Och natten skrider, tystnar.
Mu­ hällsordning, skapad av män.
begriplig anledning upp sig i par.
kats anställa svåra massakrer bland som stämmer upp.
Kanske spelar norna kring villorna, och bondgår- siken vid dansbanan är slut.
raket­ D:r Bousfield, som icke, är vän­ Det kan icke vara för trevnadens de trupper Frankrike håller i det han alls icke för trakten utan en­ darne.
Som nu.
Men stjärnorna kistan tom.
Flöjtblåsaren spelar ligt stämd mot kvinnan, anser dock.
skull, ty antagligen skulle tankeut­ berörda området, men betona sam ti- dast för sig själv, men trakten lyss­ tindra från fästet och om några tim­ icke mera,, och de kulörta lyktorna att vissa skäl, vilka längre fram bytet bliva mera ogenerat och un­ digt, att det hela är en lokal förete­ nar.
Han har icke hörts på hela mar skall månskäran höja sig ur ha brunnit ut.
Fönstren slockna, skola nämnas, tala för att mannen derhållande mellan två män eller två else och icke får betraktas som in­ sommaren förrän nu när natten ar skogarne i sydost och ' lysa över da­ ljudet av steg i sanden dör bort, bör inrikta sina ansträngningar på kvinnor.
ledningen till en allmän resning i mörk.
Han drömmeT och fantiserar.
len, där just nu havrenekarne stå i ingen talar, ingen skrattar, vinden att lyfta kvinnan upp till sig och En kvinnas kläder framhäver all­ Syrien.
Det är vemod i vad han spelar.
Så långa guldgula travar som ett syn­ vilar.
Trakten sover.
Just nu isti­ göra henne till den jämbördiga med- tid det sakförhållandet, att hon är De engelska tidningarne, som fö­ tystna hans låtar, och trakten som ligt vittnesbörd om sommarens gri ger månskäran över den skogkläddä •arelse hon av naturen är.
kvinna.
De äro särskilt anlagda på refalla bättre underrättade än de lyssnat applåderar.
Även langt, bergskammen vars taggiga kontur att framhålla och draga uppmärk­ franska kollegerna, se saken allvar­ mildhet.
långt bo-rtifrån kommer det lätta lju- Men, fortsätter han.
detta kan icke Det är lördagskväll, sent, men avtecknar sig mot den ljusare him samheten till de kroppsliga behag, ligare och förutspå att upproret kom­ ske efter de riktlinier, som hittills det, _ len.
Vilken härlig natt!
trakten vakar än.
som kunna anses intressera männen mer, att åsamka Frankrike stora svå­ En eldstråle stiger visslande mot försökts.
Ty även om kvinnan till- Luften är mild.
Man sitter ute och tillförsäkra, kvinnan deras gil­ righeter, särskilt därför att de sy­ erkännes samma ställning i samhäl­ i täpporna och trädgårdarne.
Det, riska trupper, som tidigare överförts let som 1 mannen, samma medborger- lande och välbehag.
hänger kulörta lyktor i trädkronor­ frU den m ' arockanska krigsskåde­ na över kräftsupéerna.
Man hor platsen, tnu måste dragas därifrån tiiänniskorna en god vilja!
UtlandsKröniha i sammandrag.
Cördaasafton.
DRICK FRIMÄRKS THE S &amp; Ij^liqen
