# ID: svediakorp-per3119
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Kvinnornas Tidning
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Kvinnornas tidning', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1925
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 26,605
# sentences: 1,418
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-kvt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


4 KVINNORNAS Sänd Eder Tvätt till TIDNINQ de hela sitt liv.
Jag säger icke att GIV felet ligger hos föräldrarna, ty verk­ Vegagatan 46.
Göteborg.
Tel. 44443. liga föräldrar känna sitt ansvar och Omsorgsfullt arbete.
Snabb leverans.
göra allt för sina barn, vilket också är deras plikt, emedan det äro de Red.
av Kvinnornas Tidning!
Till Redaktionen av Kvinnornas som skänkt dem livet, barnen äro en O e h Tidning.
Har läst Eder artikel " De oföddas del av dem själva.
— Men det finns Med anledning av de artiklar, som andra, vilka, själva, förbanna sin fö­ rätt " och gillar naturligtvis vad Ni i de senaste numren förekommit i delse, ropa ve och hämnd över dem säger.
Ändå vill jag gärna utlata Kvinnornas Tidning, såsom Moders­ som ha det bättre, och oaktat detta mig vidare i saken.
Innan det talas kärleken, De oföddas rätt m.
fl., ta­ utan ringaste ansvarskänsla skaffa om vissa kvinnors " usel ' het ", före­ Den unge framstående norske lä­ ger jag mig härmed friheten insända barn, arma barn till världen, som i slår jag att gå liera ar tilbaka till karen och psykoteknikern d:r Frid­ på nainnsdagejjT nedanstående, vilket av mig ned- fattigdom och nöd skola kämpa sig deras utvecklingstid.
Zola, har sa tjof Mjöen liar i en intervju uttalat skrevs för lång tid tillbaka.
Arti­ fram.
Kanske de skola höja sig ur rätt då han säger att.
människan är en Presentkort säljas på tidning^ sig om - de själsliga egenskapernas keln får tala för sig själv och jag det elände från vilket de kommit.
produkt av ärftligheten och omgiv­ exp.
Magasinsgatan 12.
Tei.i 807o ärvtlighet.
vil!
blott tillägga: Jag tror ej att Kanske de skola sjunka ännu dju­ ningen.
Neurasteniska och pessimis­ Hittills har ärvtlighetsforskningen moderskärleken håller på att försvin­ pare.
— Det är detta som kommit tiska människor begå gärna överilade Hotell &amp; Pensionat huvudsakligen gällt yttre kännetec­ na, men kvinnan är nu mera upplyst, mig att tänka så allvarsamt över äk­ handlingar som de sedan ångra; vil­ ken, ögonens färg, kroppens byggnarj hennes blick klarare och hon kanske tenskapet och dess innebörd, slutade ken nervläkare som helst kan intyga detta.
Antag att en ung flicka här­ och proportioner m. m. samt, på det bävar för att plantera liv i en jord hon.
Kungsgatan 51, Stockholm stammar från ett hem, där en tung­ Ljusa hemtrevliga rum.
Moden,in • själsliga området, sjukliga egenska­ — Nej, vet du, utbrast jag efter full av tistlar.
— — priser - pers nedärvning.
min långa, tystnad, du är verkligen sint.
moder utmålar äktenskapet för Rikstel.
p w, 13554. i F Z S l k !aSSigt!
Centralt!
x; * henne .i mörka färger.
Nervklena Först under de senaste åren har — Jag vill inte, nej jag vågar inte för rolig.
Om alla skulle tänka som man börjat intressera sig även för gifta mig, sade en dag min väninna du, då skulle ju inga flera människor barn taga lätt, tyvärr alltför lätt, andra själsegenskapers ärvtlighet.
Ni vet » ngefSr v.rthHn jag födas och så småningom doge väl intryck av förflugna ord sådana som till mig.
" det skall dä aldrig taga slut med be­ Ett sakförhållande som tilldragit mänskligheten ut.
Jag hoppas därför se en artikel i ett — Såå, ' varför inte?
frågade jag.
sig vetenskapens uppmärksamhet är, — Dö ut, sade hon, det kommer sväret för Anna med hennes tre små av de nästa numren, som är riM 1 Nu för tiden är det väl inte så riska­ att en i särskilt hög grad begåvad till mödrar av,, „ga, „„„„J belt, när man kan få skilsmässa och nog att taga.
tid och förresten enligt fader sällan får en lika begåvad - son, flickor, att de icke med oöverlagt bliva försörjd och litet av varje, och statistiken är här överbefolkat, vil­, liksom.
att medelmåttigt begåvade prat, förgifta, känsliga sinnen 1 ändock inte behöva anses som någon ket bäst visar sig i den stora arbets­ fûrlthlrar kunna få ett eller flera utmåla till ett helvete vad s om s] faJ1 lösheten.
Se t. ex. hur svårt det är sämre människa.
överbegåvade barn.
Ärvtlighets- föreställa kvinnans himmelrike — Ja, sade hon, du tror förstås att uppbringa en plats, även för den • forskningen söker utfinna lagarne som alla andra, att det är mig själv mest arbetsduglige och arbetsvillige.
Greta — n.
för dessa företeelser.
jag tänker på och eventuellt den jag Detta tycker jag att varje vuxen gifter mig med.
Nej oss båda kan kvinna och man borde inse samt D:r Mjöen arbetar vid Winderen det göra detsamma, vi äro ju en gång känna vilket tungt ansvar .som vilar laboratorium vid Oslo, vilket inrik­ på dem i samma stund som de blivit skapade och måste leva vårt liv.
tat sina är v tli gh e tsf o r sk n i n gar på föräldrar.
Om de blott kunde lära den musikaliska begåvningen.
Man — Åh, vem i all fridens namn tän­ EKSTRÖMS sig, att, i denna lilla varelse som de har lyckats utfinna en metod, varige­ ker du eljest på?
avbröt jag henne.
nom det är möjligt att direkt mäta Det är väl dig och ' din.
man som ordet givit liv, se, ej blott deras barn utan OfLEOflO KEM.-TEKN.
FABRIK.
också en människa, som inom en H. C., Sthlm.
Vår tidning finnes GRUNDAD &gt;833 en av de egenskaper, vilka avgöra " våga " gäller.
i Sthlm bl.
a. i Pressbyråns kiosker mycket kort tid skall fortsätta för­ om en människa är musikalisk eller — Ja, just det, sade hon, vi våga och med säkerhet i Allmänna Tid­ från h vinn o världen.
äldrarnas tänkande och grubblande ej.
verkligen mycket, något, som vi en barn ", eller " vänta bara när Marta ningskontoret.
_ Gustaf Adolfs torg.
Det finns många slags goda gär­ dag skola ställas till räkenskap för.
över livets olösliga problem.
Till det musikaliska sinnets grund­ har en liten, så skall hon nog se vad och _ i dess filial, Kungsgatan 30!
— Jag själv är ju ' blott en vanlig ningar.
Vid en av Londons domsto­ Ännu har jag aldrig träffat någon Varje måndag nytt nummer!
Prenu­ betingelser hör förmågan att bestäm­ det blir för besvär " etc. etc. Att ett mererar ni.
får ni tidningen .söndags lar stod nyligen en man tilltalad för enda människa som varit fullkomligt människa som också längtar efter ma och skilja mellan tonernas höjd, barn betyder glädje i hemmet, får morgon.
kärlek och lycka och bliv därför inte svårt djurplågeri mot sin häst.
nöjd med sin tillvaro.
Jag förstår mellan den tid som förlöper mellan man sällan höra från en mor.
Den förvånad, om du snart nog ser mig — • Djuret, sade domaren, har över­ Greta — n.
Vi ha tagit oss fri­ dem till en del men ej helt.
Är du två toner, förmågan att uppfatta, största förvirring äger rum i de bunden i äktenskapets gyllene boja, heten införa ert brev på insändare- lämnats till de utslitna hästarnes nöjd?
Är jag nöjd?
Nej, långt där­ eventuellt känna igen en melodi och unga döttrarnas sinnen, långsamt, avdelningen.
Dessa synpunkter be­ men ej heller, om du ett par årtion­ skyddsängel.
ifrån.
Men vi reflektera så litet över att efter gehör återge den.
Slutligen men säkert gör giftet sin verkan i höva ju också komma fram.
Bättre den härefter finner din gamla vän­ Med denna mycket sägande be­ även förmågan att sjunga en under­ det.
Vi vet att livet är så och bry själen, ty: mor har ju sagt det, allt­ att så sker i den omedelbara form de inna.
som en grånad " ungmö " vilken teckning åsyftade han en miss Hayes, stämma, att i fantasien föreställa sig ej vår hjärna med att grubbla över så måste det väl stämma, och alla ha i ert brev än att vi skulle stuva offrat ' sig själv i tanken på livets om dem.
föreståndarinna för Edmonton-läro- musik, att improvisera och kompo­ det, vilket ej heller skulle leda till fagra ord om " modersglädje " och ansvarskänsla.
verket.
Under en följd av år har hon G.
E.
Edert inlägg hann ej in­ något resultat.
Men om vi inte varit nera.
" rik barnskara " m. m. är lögn, i verk­ Yi fortsatte att diskutera detta för betydande kostnader årligen in­ flyta i nu föreliggande nummer men Man har vid Winderen utfört så­ köpt ett hundratal gamla utslitna, födda.
— Ja, det har nog de flesta egendomliga ämne, och jag kände att ligheten ser det annorlunda ut.
kommer i nästa, och då, hoppas vi, Här har skolan en mission att dana mätningar av den musikaliska illa behandlade hästar och befriat människor, åtminstone någon gång, hon i stort sett hade rätt, ehuru hor » även med ett svar.
önskat.
Men millioner människor fylla, även Ni.
Lärarinnor och för­ begåvningen hos 1,300 personer.
För­ dem ur deras elände genom att låta nog såg för djupt och mörkt på det I I.
L„ Louise W. Vi begära be­ önska sig detta dagligen.
Ja, många fattarinnor skola aldrig upphöra att mågan att uppfatta tonernas höjd- föra dem till slakthuset.
hela.
tänketid.
Tack emellertid för försla­ taga i sin förtvivlan själva sitt liv, tidigt och sent inpränta i de unga läge, vilken är av avgörande bety­ gen.
Kanske att någon av denna tid­ Ett år, då hon inköpt icke mindre då det blir dem outhärdligt.
Det är sinnena att människans förnämsta delse för den musikaliska begåvnin­ än 192 hästar uppgick kostnaden för nings läsare önskar bemöta de här G.
H.
Allt har sin tid.
Den om­ en synd och det är hemskt.
A T i må- plikt, oaktat allt besvär och alla ve­ gen, är individuell och utomordentligt henne till 10,400 kr.
återgivna synpunkterna?
skrivna kvinnofrågan kommer snart- f s e leva, under vilka omständigheter dermödor, är att glädja sig åt till­ varierande.
Den kan under eljes lik­ nog under behandling.
N — a N — n.
som hälst.
Det är på detta, jag tän­ varon, på så vis motarbetas mödrar­ artade förhållanden vara ända till Rosamunda.
Vilket vackert namn!
ker och på de varelser som möjligen nas oöverlagda ord.
Vidare skall Ni 200 gånger större hos den ene än hos Vår expert på poesi skall få under­ Redaktionen, som för frågans all­ genom mig skulle födas till världen rikta en allvarlig maning till alla den andre.
Denna förmåga kan icke söka om den dikt som står över nam­ och för vilkas liv jag står i ansvar.
sidiga belysning skulle sätta stort mödrar, att- de väl väga.
sina ord, sär­ net är lika vacker.
utvecklas genom musikundervisning.
Den som bugar för djupt tram­ Vet jag vad som en gång kommer att värde på att från läsekretsen erhålla skilt i barnens närvaro, så blir det Man kan icke på något sätt träna sig par man gärna på nacken.
bliva av dem, huru deras liv kom­ flera inlägg, skall själv i komman­ mindre prat och mer goda exempel.
till " ett finare öra ", än det man har mer att gestalta sig.
Kanske bliva de nummer framlägga sina syn­ Alltså för att säga den beska san­ av naturen.
de goda medborgare som skänka sina punkter.
ningen: de kära.
mödrarna med en in­ Den som du sätter på din sikuldra föräldrar glädje och gör samhället skränkt syn på livet behöva så väl nytta.
Ja, då ha.
vi endast att tacka en uppfostringskurs själva, sedan få vill snart sitta på ditt huvud.
de lov att öppna munnen för att bara Gud därför.
Men huru många för­ 15 Korsgatan, Göteborg.
använda första delen av uttala goda, sanna och sköna ord.
till Ingen lyder gärna en like.
äldrar få icke se sina barn som för­ Stort urval av vackra Ylletyger, Viyella i ylle och bomull, brytare, förskingrare, drinkare eller sitt liv för att göra den andra delen sina döttrar.
Mödrarna ha ingen Bomullsflaneller.
Handvävda, färgäkta Bomullstyger, Hvita Vaf- rättighet att beröva ungdomen dess på andra orätta vägar.
Andra åter­ bekymmersam.
nader, bästa fabrikat.
Strandkoftor, Lahmans Trieotunderklä- illusioner, det är inte bara .svaghet, der, Strumpor, Underkjolar, Snörliv, Reformliv, Näsdukar, igen sjuka och av motgångar pröva­ Lagligen Allmogegardiner, stort urval, Möbeltyger, Borddukar, stor sortering, utan rent av av ondo.
V ä 1 g ö pa nde skyddad I Väl smakande vackla mönster, Linneduktyger, bästa fabrikat.
Handdukar, Säng­ Endetlllvepkapel Oö ve ptpäflad Tvättanstalten Västkusten Hrvas själsliga egenskaper?
Tack vare detta förhållande kan man numera på psykoteknisk väg ut­ finna, om en människa är mycket, medelmåttigt eller någorlunda musi­ kaliskt begåvad.
I fråga om den musikaliska begåv­ ningens ärvtlighet gäller att ju högre föräldrarnas och släktens musikbe­ gåvning är desto större är den mu­ sikaliska genomsnittsbegåvningen hos barnen.
T åtta äktenskap voro bägge föräldrarne synnerligen framstående musikbegåvningar.
Av deras samt­ liga 25 barn voro 22 i lika hög grad begåvade, 2 mycket musikaliska och 1 någorlunda musikalisk.
— I åtta andra äktenskap, där föräldrarna vo­ ro absolut omusikaliska, voro av de 27 barnen 19 lika omusikaliska, 7 nå­ gorlunda musikaliska och 1 musika­ lisk.
Musikbegåvningen är i allmänhet lika vanlig bland kvinnor som bland män och även lika stor med undan­ tag dock för den högsta rangklassen, där männen vida överglänsa kvinnor­ na, Denna klass utmärker sig sär­ skilt för musikalisk produktion och man finner där en skapareförmåga, vilken snarare bör betecknas som ' ' maskulin " än som särskilt " musika­ lisk ".
Det finnes, framhåller d:r Mjöen till sist, ingenting som visar att den musikaliska begåvningen är avhän- gig av intelligensen i allmänhet.
Ett barn kan vara mycket musikaliskt men ha dåliga betyg i skolämnena.
F) ur 9c kvinnorna D« oföddas rätt.
livet?
Botilda Kvinnornas Tidninn BREVLÅDA.
BERTHA ANDERSON Bröstkaramellen Â helt stycke 10 %, samt å stufvar.
• Till Tricotstickerskor lämnas rabatt sig tillbaka ut i hallen, där han kun­ de ha ögonen på de olika dörrarne och hindra Horley att obemärkt taga till flykten.
— - Vad vill pappa honom?
frågade Maud mycket späkt.
— Jag vill endast fråga honom, svarade hennes far i knastrande torr ton, om han egentligen har reda på vem det är han vill gifta sig med.
Med dig eller med den dam, som är hans fästmö?
Vänd till sin svägerska dundrade sir Joseph sedan: — Och du, .skäms du inte att låta en ung man, vars förhållanden du inte har den minsta kunskap om, att komma, hit och i ditt eget hem göra sin kur för din syster­ dotter.
Fröken Berry, en medelålders dam av hypernervös läggning, var nära att få eft hysteriskt anfall.
Nu trädde fröken Bamber henne till undsättning.
• — Gräla inte på tant Ellen, pappa, bad hon bevekande.
Det är uteslu­ tande mitt fel, om det är något orätt i att vi tagit emot hr Horley här.
Jag försäkrar pappa, att jag känner honom, att jag känner till hela hans i garner.
liv.
Han liar varit öppen mot mig och även mot tant Ellen, fullstän­ digt uppriktig och ärlig.
Han har också berättat för oss den ledsamma historien med sir George Paradin«.
Vi har förlåtit honom alltsammans.
— Du får ursäkta mig, men det har inte jag, svarade fadern barskt.
Och om du gifter dig med honom, får du inte ett öre av mig.
— Han skall slå sig fram på egen hand, förklarade Maud Bamber stolt.
I detta ögonblick hördes ett häf­ tigt oväsen från hallen, och både sir Joseph och Mallory skyndade dit ut i känsla av att Grieve hade behov av deras hjälp.
Advokaten hade övermannat en ung man, vilken han nu höll fast med ett järngrepp.
Det var Eric Horley: — Nå, nå, sakta och vackert, sade denne i god­ modig ton och med sitt vanliga sorg­ lösa leende.
Jag skall följa med god­ villigt, som det brukar stå i polis­ rapporterna.
Men för övrigt, vad står på och vad ger CT rättighet att bära hand på mig?
— Är det den där slyngeln?
sade sir Joseph och trädde närmare.
SWALANDERS * KAFFE: * KUN6S0AT.
17.
TEL 3658 K0P5GAT.
13 TEL 5167.
\ ^BA7AHAMME 132-133 NILS WCSONSQAT.
24 J Horley mönstrade honom från topp till tå: — Och vem är ni?
frågade han högdraget.
— Jag är den, som kunde haft oturen att bli er svärfar, om inte för­ synen trätt räddande emellan, sva­ rade sir Joseph sarkastiskt.
Horley ryggade tillbaka men åter­ vann genast sin självbehärskning: — Sämre svärson kunde ni få, svarade han hånfullt.
— Ja., man kan ju aldrig veta, sade sir Joseph filosofiskt, men nog är det mycket osannolikt.
Ert rykte är inte sådant som jag önskar det ifråga om min blivande svärson.
Horley vände sig till Grieve: — Ni har kniven på strupen på mig, jag vet det, sade han, men uppriktigt sagt så förstår jag inte, att ni funnit det nödvändigt att förfölja mig hit.
Det kunde ha blivit en annan människa av mig nu.
Jag har varit öppen och ärlig mot den här unga damen — ni kan fråga henne själv.
— Det är inte hon som avgör den här saken, insköt sir Joseph barskt.
I samma ögonblick hördes genom den halvöppna dörren till salongen en häftig flickgråt.
Bleknande av Augusta Petersons Damfrisering rekommenderas.
S. Hamngatan 59. sinnesrörelse blickade Horley ditåt, men åter bemannade han sig och sade spotskt, vänd till de tre herrarne: — Varför denna manstarka uppslut­ ning?
—.
Till och med doktor Mal­ lory!
Jag trodde, att det var en annan ung dam ni intresserade er för?
Mallory svarade icke, men Grieve grep i stället ordet och frågade: — Kan ni säga mig var er mor och Lilith befinna sig?
— • Nej, svarade Horley gäcksamt.
Och även om jag visste det, skulle jag inte förråda det.
Ni begär att jag skall stå er till tjänst, mina her­ rar, men med vilken rätt?
Skulle jag göra det för er stora älsvärdhets skull?
De tre herrarna sågo på varandra.
De hade kommit hit bräddade med ursinne mot den unge slyngeln, men här stod han inför dem icke stort annat än en ' pojke knappast ansvarig för alla sina dumheter.
Horley observerade genast omsla­ get i deras sinnesstämning och lös­ gjorde sig utan svårighet från Grie- ves grepp vilket frivilligt släppte .sitt tag.
Göteborg.
Tel.: 4692.
Lutad mot entrédörren fortfor Horley: — Jag påstår visst inte, att jag är något helgon.
Jag har begått mån­ ga dumma streck, men i grund och botten ha de inte varit så farliga som de sett ut.
Någon färdärvad karak­ tär är jag inte, fastän tanklös och lättsinnig.
Jag var förlovad med Li­ lith.
Hon kände mig till punkt och pricika - och förlät mina snedsprång.
Vi skulle antagligen blivit ett ganska lyckligt par, om vi bara fått vara i fred.
Men det fick vi inte.
Hon började se mig med andra och kri­ tiska ögon och hon skulle ha slungat mig om det inte varit för vår barn­ domsvänskaps och min mors skull.
Men jag tycker inte om moralkakor •och sura miner, och så träffade jag en annan ung dam som kom att be­ tyda mera för mig än vad Lilith nå­ gonsin gjort, och hon höll också av mig tillräckligt för att förlåta mig och tro på mig.
Hon skulle kunnat göra mig till en bra människa, men det har inte sammanfallit med edra önskningar, mina herrar.
Ni har " förföljt mig ända hit och ni har bragt sorg över ett tillitsfullt flickhjärta.
liOELBREKT E A.-B.
Karamellfabriken Engelbrekt, Öreöro.
Säljes övepallt i påsai » om 1 hg.
— Vad gott ni anser er ha uträttat därmed, idet vet jag inte och det tresserar mig inte heller att ve a.
Utan att någon försökte hindra - nom öppnade han entrédörren gick sin väg.
De tre herrarna sågo på varan ra och sir Joseph sade med en ^ y (» känsla av lättnad: — Ja, 1111 ar historien utagerad.
Ja, instämde Mallory, så ä vi då äntligen färdiga med honom Hr Grieve stod försjunken i kar: - Del * r « ker på, sade han med bekymr XXIV.
(Slutkapitel) - När Eben Mallory ater ^ till Shingle End var han seralbelt humör.
ett ©i- (Forts.) - \ .fc Blusen skall, för att kunna, tvättas om ock om igen ock ändock se fräsck ut.
tvättas med Gummans FLINGOR Fabrikanter 1-8.
ENEROTH &amp; Co., Göteborg.
(ÄT«O till », » T Gummina TriMpnWar och Oomoui Krafuknrpalvcr.)
s HALMSTAD: Clara Johansson JJJSTJiJOL täcken, Filtar, Sticktäcken.
Prima Ylle- och Bomullsgarner.
/ iVJ Gunhild N:o 5.
5; te årg.
1 Februari 1925.
Annonspris: Textsida 25 öre pr mm.
» Utkommer varje söndag.
sista sidan 20 öre p- mm.
Utgivare och redaktör: INGEBORG DAHLLÖF.
För annons- och ekonomiavdelningen: EDITH RICKBERG.
Redaktion och expedition: Magasinsgatan 12, Göteborg.
Tel. 18070.
Längre annonsering rabatt.
Helår Kr.
6: —.
Prenumerationspris: ' / 2 år Kr.
3: 50.
1 U är Kr.
2: —.
Lösnummer 15 öre.
Centraltryckeriet, 0.
Ericson, Göteborg 1925. ßertryck tillätes gärna om " Kvin­ ts Tidning ", med hela namnet utsatt, angives som källan.
INNEHALL.
Utlandskrönika i sammandrag.
Gift- stora lögnen.
Ijing Fredrika Bremerförbundet.
Av DeB Ingrid Prytz.
Vår följetong.
Håller moderskärleken på att dö ut?
AT Sara Blomsterwall.
Damsällskapet Idun.
Teater, Fallet Anna Björner.
Av G.
E. Göteborgs Kontoristförenings 20-års= jubileum.
Lyckans hemlighet m. m.
Av I.
D. Lilith.
Roman av Florence " Warden.
UtlandskröniKa i sammandrag.
Har situationen ute i världen för­ sämrats ?- Man får ett intryck i den­ na riktning, när man överblickar de iitrikesmed ' delanden, som irilupit un­ der den gångna veckan.
De inrikespolitiska förhållandena i Tyskland ha klarnat.
Efter ny­ valen till riksdagen och sedan rege­ ringsmakten övertagits av kabinettet Luther styr Tyskland åt höger.
Där­ om råder intet tvivel.
Även i dess största delstat, Preussen, äger en rättning åt höger rum.
Dess rege­ ring, som varit starkt socialdemo­ kratiskt betonad, har nödgats avgå, «h den nya ministären, som ännu ei är bildad, väntas få samma poli- Ma färg (höger) som riksregerin­ gen.
6ift.
Man liar från föräldrahåll till­ ställt oss ett ex. av tidningen " Hej ", utgiven i Stockholm av en viss.
H:son Hewe.
Denna fördomsfria publikation ställer sig till förfogande för den bildade skolungdomen, vilken i dess spalter anonymt (hur modigt och äro­ fullt!)
kan få öknämna, håna och förfölja sina lärare och lärarinnor.
Låt oss tro att denna förskämda idé, icke runnit upp i någon ung hjärna, utan att det hela är ett af­ färsföretag, vilket ömkligen skall misslyckas i sina onda planer att gö­ ra svensk ridderlig ungdom till fega ljusskygga skandalskrivare och lä­ sare av skandalskriverier.
Av det föreliggande numret, det första av andra årgången, synçs framgå att en del ungdomar, både gossar och flickor, verkligen låtit för­ leda sig till detta smädeskriveri och sedan funnit nöje i att tillsända off­ ren de tidningsnummer, i vilka an­ greppen skett.
Antagligen äro skri­ benterna för unga för att förstå, hur lumpet de handlat, för oerfarna för att veta att vad de här lånat sig till alltid ansetts som en feg och ärelös gärning, möjlig endast för lågsin­ nade karaktärer.
Att hr Hewe icke menar väl med dem böra skolungdomarna förstå även av de halvsnaskiga skämthisto­ rier han serverar och det anvisade knepet att de kunna prenumerera på tidningen bakom föräldrarnes rygg genom att beställa den under någon signatur, poste restante.
Vilken falskhet och feghet!
Föräldrarne böra tydligen här gripa in och söka skydda sina barn Härmed ha de a.v ententemakterna alltfrån fredsslutet hysta farhågorna för hr Hewes för karaktären skad­ wrjat gå i uppfyllelse — - det är ic- liga påverkan.
längre de internationellt sinnade Det ligger sannerligen icke häller " Aetarmassorna som, till välbehag i föräldrarnas intresse att auktorite­ samma ententemakter, leder ten undergräves hos den lärareperso­ ysklands öden, utan makten har pit över till den framför allt na- nal, med vilken de i. fråga om ung­ kännande bonde- och borgar- domens fostran arbeta hand i hand.
' tolkningen.
Man märker ofta hos vår tids skol­.
klart och tydligt missnöje ger ungdomar en egendomlig felsyn.
De också tillkänna på ententehåll.
tyckas tro, att de gå i skolan för för­ s noter, som tillställts Tyskland an- pende den uppskjutna utrymningen äldrarnas skull, att de, om de sköta?
T Kölnzonen, präglas av en fränare sig väl, kunna göra anspråk på för­ ® än som hörts på mycket länge, äldrarnas eviga tacksamhet och slut­ jr 1 den franske ministerpresidenten ligen att lärarne äro något slags plå­ err som tidigare förklarat sig goandar, som lärjungarna böra sam­ t i°t T) Pä Tysklands ärliga fredsvilja ti ' fällt hata och vilkas liv de med för­ ' al t " utrikesdebatten i depute-]!
Omaren i bjärta färger utmå- enade ansträngningar böra göra så j^iaran från Tyskland, dess hem- surt och outhärdligt som - möjligt.
rustningar o. s. v. Bringa ungdomarne på bättre tan­ Ett annat dåligt omen för världen kar!
Säg dem att de gå i skolan J ea, ® e llan Sovjetryssland och Ja- jjn ln gangna överenskommelsen, för sin egen skull, nämligen för att si, /!
1 äv «n synes hava vunnit an- inhämta kunskaper och därigenom ® " ig av Kina.
Det gamla talet skaffa sig själva goda framkomst­ ett.
T faran " har därmed fått möjligheter i livet!
Säg dem att lä­ un, i er lag.
Den tidpunkt In / 6.
rarne, som de så dumt och omotive­ Härm oroväckande sätt ryckt i Yä?
1 j e &gt; då kampen om herraväldet rat hata, äro deras bästa hjälpare i Had.
611 utkämpas mellan .de detta vällovliga strävande och sålun­ ® och de vita falken.
da värda aktning och tillgivenhet.
öet n erar en gelska liberala partiet r&gt;la- Säg dem att dessa klasskrig mot lä­ vil k en kraftig rekonstruktion till raren " trettio mot en " äro oridderli­ ' * 4 i, niai1 hormas att det kvinnliga ga, osvenska och vanhedrande.
Säg % sk i Un ^.
a man liga, England kraf- lifc era i ådraga.
Asq.uith, den ene dem slutligen att det är dumt och 6 ledaren, har upphöjts till tarvligt att öknämna lärare och lä­ r därmed plats i överhuset.
rarinnor.
Öknamn brukas inte bland llo j îf V " °yd 9 eor ge, den andre ledaren, hyfsat oel) vettigt folk.
r 1 underhuset.
Den stora lögnen.
— Hon har det verkligen trist, sade den unga " bobbade " damen med ett tonfall, som uttryckte både del­ tagande och ogillande.
— En man med begränsade inkomster, tre barn, två rum och kök och ingen jungfru.
Tänk att gå där hemma dagarna i ända och slabba med ' disk och mat­ lagning!
Hon som hade det så bra i posten, en god lön och ingen an­ nan än sig själv att tänka på.
Om hon ändå behållit tjänsten och tagit en jungfru, som skött huset, så kun­ de det ju ha gått an!
Och Ni, som jag berättar detta för, instämmer helt säkert och sä­ ger fundersamt och medlidsamt: Hon kunde kanske få igen sin plats?
Just nu rör sig den beklagansvär­ da.
varelsen i sitt lilla förtjusande miniatyrbo vid en anspråkslös gata långt från stadens förnämliga kvar­ ter.
Tomten mitt emot är obebyggd och kanske litet skräpig men hon bor högt uppe och utsikten är vid och fri.
Man ser himlavalvet, man skådar ut över den stora staden med dess många tornspiror och i fjärran blåna bergen, bakom vilka havet brusar.
Hon har varit uppe i god tid och lägger nu raskt och metodiskt sista handen vid morgon,städningen i de två stora luftiga solfyllda rummen.
De äro enkelt möblerade, men varje sak är utvald av en skolad smak, av ett hemälskande sinne.
Det står blommande krukväxter i fönstren.
Den unga frun är täck, hennes hy är röd och vit, hennes kind har kvar den ungdomliga rundningen, hennes blick lyser av nöje.
Hon är också nätt klädd i en fräsch ljusblå bom- ullsklädning, isikyddad av ett vitt förkläde och hon bär vita lågklac- kade skor på sina snabba fötter.
Dörrarne stå vidöppna mellan de båda rummen.
Där inne på den mjuka lekmattan leka tre vackra, ljushåriga, klarögda, rödkindade poj­ kar, tre, fem och sju år gamla.
Hon går in och faller på knä mitt ibland dem.
Med jubel springa de upp och smyga sig välkomnande in­ till henne.
|Hon sluter dem i en innerlig omfamning intill sig alla tre och kysser dem i tur och.
ordning på de spetsade små munnarne.
Hur mycket de ha att säga henne och hon dem!
De äro små dalkarlar och de tala eftertänksamt och litet långsamt.
Man hör ständigt ordet mor, betonat, betydelsefullt.
Och mycket ofta också ordet far.
— Mor, när far kommer hem — Tänk om ett vasst och rättledande pekfinger i detta ögonblick borrades in i hennes skuldra och någoh sade: — Det där skall du överlåta till en jungfru — dom börjar bli billiga nu — så kan du kanske få igen din i Tänk om någon sa ' det!
Hon har mycket att göra i sitt hem, men hon är kunnig och har sinne för ordning och hon hinner väl med det alltsammans.
Hon arbetar med fröjd, hon arbetar åt sig själv, åt den man hon älskar, åt sina tre härliga söner.
Hon är fri och själv­ ständig, och hon känner att hon fyl­ ler en viktig post i livet, en post där hon är oersättlig.
Det är ljust och vackert och soligt där hon arbetar och hela tiden om- gives hon av sina söner.
De leka i hennes närhet, de ge lienne, lycksa- liga, handräckning i hennes arbete; de lyssna till hennes sång, hennes sagor, hennes förmaningar, de blicka hängivet in i hennes ögon.
För varje dag som går ser hon de­ ras förstånd växa, deras själ utveck­ las.
Hon är en lycklig maka, en lycklig mor, hon är en mycket lyck­ lig kvinna.
Kring frednha Bremerförbundet.
Jag kommer in i postlokalen för avgående paketpost.
Det är frampå eftermiddagen och trafiken stor.
Förbundssekreterare IDA von PIJOMOREN.
Vilket förskräckligt ställe!
Smuts­ gråa tomma väggar, orena fönster, Med anledning av Fredrika Bre- Också tror jag mig — trots fröken en rad i järnställningar upphängda merförbundets nyss timade 40-års- von Plomgrens livfulla föredrag och gapande säckar, i vilka de inlämna­ jubileum, beslöt jag mig för att, à väsen — förstå innebörden av den de paketen slängas ner, en disk med denna tidnings vägnar, försöka få en lilla gest, varmed hon då och då för vågar.
Framför disken massor, stän­ intervju med fröken Ida von Plom- handen till pannan.
Men till Fred­ digt nya massor av paket, och spring­ gren, förbundets mångåriga och ni­ rika Bremerförbundets verksamhet!
pojkar och månadskarlar och åkare tiska sekreterare.
" Ja, först och främst ha vi upp- som hänga mot disken eller mot Denna beviljades med utsökt älsk­ lysningsavdelningen, vilken förestås väggen i väntan på att bli expedie­ värdhet trots telefoners pinglande, av vår byråföreståndarinna fil.
rade.
Och bakom disken postvakt­ och att allt andades brådska och flit kand. fröken Axianne Thorstenson mästare, som bära undan paketen så uppe på byrån.
De första ord som och mig ", säger fröken von P.
" Dess fort de hunnit vägas och behandlas föllo mellan oss, visa fröken von verksamhet har fortgått alltsedan F. av de båda tjänstgörande postexpedi- Plomgrens liv och verksamhet i blixt­ B. F. startades, och går framåt med törerna.
En av dessa är en kvinna.
belysning.
De lydde nämligen så­ stormsteg år från år.
Dess huvud­ Hon är utom den, som skriver detta lunda.
: " Vilken förening och vilket sakliga uppgift är att svara på för­ och som kommit för att skicka av jubileum är det.
frågan om? "
Det frågningar, för det mesta rörande sig ett paket, den enda kvinnan i denna vittra damsällskapet Idun har ju om kvinnliga arbetsområden — (vi dystra arbetslokal med ett av tusen även det firat sitt 40-års-jubileum i ha, även givit ut en liten broschyr: smutsiga fötter nersölat golv och dessa dagar, och fröken von Plom- " Flickornas yrkesutbildning "), sko­ fylld av en grå sollös luft med lukt gren leder dess öden som ordförande.
lor, sjukhem, ålderdomshem etc. Frö­ av fuktiga orena kläder, av svett, av Den kända Lyceumsklub ' ben räknar ken Thorstenson är ju känd som spe­ smorläderstövlar, av stall.
samma lycka som sin (frånsett jubi­ cialist på allt som rör frågan om Varenda dag står hon där iförd leet) och slutligen är fröken von kvinnor i statens tjänst och folkpen- ett kolsvart förkläde, den enda färg Plomgren v. ordförande i Stockholms sioneringsfrågan.
Det har lyckats som är tänkbar i denna omgivning fäktklubb för damer.
Lägg härtill, oss att — tack vare absolut neutrali­ och passar upp denna aldrig avstan­ att detta innefattar en livlig litterär tet i politiskt avseende — samla så­ nande ström av springpojkar, må­ och uppskattad verksamhet som dra­ väl frisinnade, moderata som social­ nadskarlar och åkare, .som vräka in matisk författare för dessa klubbars demokratiska kvinnor i gemensam över disken till henne massor, mas­ räkning, och man skall förstå den aktion, bland annat beträffande äk­ sor av paket, vilka hon skall väga känsla av blandad vördnad och av­ tenskapslagstiftningsfrågan och folk­ och ta betalt för.
A 7 äga och ta betalt und, som griper mig inför en kvinna, pensioneringen.
— väga och ta betalt.
Det vars tid räcker, att på ett sätt, högt Den första paragrafen i F. B.
F:s finns i detta mekaniska arbete in­ över allt beröm., sköta så många krä­ stadgar sammanfattar förbundets genting för hjärtat, ingenting för vande uppgifter.
uppgift i följande ord: känslan, ingenting för hjärnan.
Om " Förbundet, som bär Fredrika fem, tio år skäll det med samma Bremers till fortsatt utveckling för­ raskhet, samma precision antagligen främlingar, att göra deras arbete, pliktande namn, vill samla svenska att ta emot snäsor och sura miner utföras av en maskin.
På samma sätt i lika dystra loka­ av överordnade, att leva under fruk­ kvinnor till gemensamt samhällsar­ ler eller kanske i bättre, kanske i tan för avsked, arbetslöshet och en bete, befordra deras duglighet och känsla av ansvar såsom medborgare, sämre arbeta tusentals kvinnor för ensam fattig ålderdom?
uppfostrare och arbetare inom olika Det är gott och välsignat att det sitt livsuppehälle, syssla de med — områden, samt verka för förbättran­ ärligt talat • — • dem fullständigt lik­ för kvinnan, som av en eller annan de av kvinnans ställning i hem, sam­ orsak behöver det, finns möjlighet giltiga, kanske förhatliga ting.
Några sy hela sitt liv knappar i till arbete utanför hemmet.
Det ger hälle och stat. "
För vinnande av sina arbetsblusar, tusen knappar, hundra henne levebröd och innehåll åt hen­ syften följer förbundet lagstiftnings­ tusen, miljoner, miljarder!
Eller nes eljes tomma liv, men det högsta frågor, söker påverka den allmänna knapphål!
Eller skriva de ut räk­ kallet, den ärofullaste gärningen är opinionen och vakar över de förhål­ ningar eller addera eller multipli­ dock att få leva och arbeta för hem­ landen, som beröra kvinnorna på de­ cera de, eller knacka de ner på en met och, främst, att som en god, ras olika arbetsfält.
skrivmaskin andras tankar eller ut­ värdig och ansvarskännande moder " Så länge Rösträttsföreningen föra de något annat lika operson­ uppfostra det nya släktet till det fanns ", fortsätter frk.
von Plomgren, ligt, lika mekaniskt, lika enformigt, bästa, det högsta, det ädlaste det kan " fanns det knappast rum för oss bli.
bägge i landsorten, men då den upp­ lika glädjelöst arbete.
över hela världen förspörjes en löstes började F. B. F. med sina Vem är det som inom ' kvinnovärl­ den lyckats sprida, och få den stora längtan efter att återupprätta hem­ " kretsar ".
1912 hade vi 8 sådana lo­ lögnen trodd att arbetet i det egna met, familjelivet —.
kalavdelningar, nu ha vi 31.
I Göte­ Förstå vi inte denna, längtan?
Bor borgskretsen är som bekant fröken hemmet, som husfru, maka, mor, uppfostrarmna är mindre roligt, min­ den inte också i våra bröst?
Fhyra Kullgren v. ordförande.
Ordförande för hela F. B. F. är dre värt än att för lön tjäna hos
KVINNORNAS TIDNING Hemmets tidning — är — SKANDINAVISKA Göteborgs Aftonblad KREDITAKTIEBOLAGET GÖTEBORG - STOCKHOLM - MALMÖ kvinnornas tidning Hela Kvarvarande lagret I Har Ni Kappor, Dräkter och Pälsverk utsäljes nu till 1 (2 pris.
, Särskild, omväxlande G U S T A F B Y R M A N S EN KA avdelning för kvinnan 10 Korsgatan 10.
Egna fonder Kr.
182,000,000: frågor, berättelse, följetong, kåserier.
Gottgör å insatta medel högsta gällande ränta Pr kvartal 7.50 fritt hemburen.
Lösnummerpris 10 öre.
• « • • • • • • • • • » • • • • • • • • • • • • • B » " • • • • • • • • • • Inf.
gen.
Göteb.
Tandl.-Sällskap.
[Tandl.
Lisa Andrén [Vasagatan 5 B, Tel. 10919.
10 — 2, 5 — 7; lördagar 10 — 2.
sedan 1921 amiralinnan Lizinka Dyrssen, .som då efterträdde profes­ sorskan Agda Montelius.
Amiralin­ nan Dyrssen är jämväl v. ordförande i Röda korsets styrelse.
Vice ordfö­ rande i Stockholm är doktor Karoli­ na Widerström — som man ser idel kända och aktade namn inom kvinno­ sakens historia!
Såväl i förbunds- kretsar som här i Stockholm ordnas ofta föredrag och diskussioner i ak * - tuella ämnen.
Sedan kvinnornas ställning genom rösträtten ' blivit än mer ansvarsfull, är det ett nödvän­ digt krav, att alla sätta sig in i ak­ tuella samhällsfrågor och här har F. B. F. sin stora uppfostrande uppgift.
F. B. F. tillkom från början — den 3 dec.
1884 — på initiativ av friherr­ innan Sophie Adlersparre.
Denna, hade då redan i ett kvarts sekel som " Esseide " utgivit " Tidskrift för hem­ met ", vilken blivit ett synnerligen väl redigerat organ för dryftande av kvinnans ställning till tidens intel­ lektuella frågor.
Allt starkare kän­ de hon behovet, av en sammanslut­ ning av intresserade krafter, och när bon slutligen tog steget fullt ut och F. B. F. konstituerades, motiverade hon detta med följande ord: " En idé, en reform, ett praktiskt företag har vanligen en eller annan energisik per­ sonlighet till sin bärare, rnén förr el­ ler senare kommer en tid, då de en­ staka personligheterna icke längre förslå, då uppgiften kräver ett fler­ tals samlade krafter för att kunna lösas.
Så ock kvinnofrågan ".
Hon vände sig även till en del av tidens bemärkta män, som delade hennes intressen och syn på frågorna.
Med en utpräglad organisationsta­ lang förenade Sophie Adlersparre en ovanlig förmåga att välja lämpliga personligheter till medarbetare.
För­ bundet utvecklade sig hastigt och - — " Esseide hade " (skriver Gurli Linder, som ägt förmånen att stå i personlig kontakt med Sophie Adlersparre) " huvud, hjärta och händer fulla av arbete ".
" Tidskrift för Hemmet " uppgick snart i förbundets organ " Dagny ", som dock även den till att börja med leddes av Esseide.
Går man igenom " Dagny " från den tiden slår det en, hur angelägen redaktio­ nen var att stå i kontakt med och fatta ställning till.
tidens frågor.
El­ len Keys " unga och lyckliga penna " ses ofta i tidskriften, såväl som de unga författarinnornas, Edgren, Agrell och Ernst Ahlgren.
Förbundets förste ordförande var en man — riksantikvarien Hilde- brand.
Friherrinnan Adlersparre var mycket mån om att undvika allt som kunde ge F. B. F. .sken av att vara en kamporganisation mot männen.
1 motsats till den tiden är F. B. F. nu ' helt och hållet ett kvinnoförbund, och under det att dess tidskrifts un­ dertitel förr löd: " Tidskrift för socia- &lt;É&gt;- PÄRLOR JLVICIJllR i modern infattning fördelaktigast hos VC^jidersan Hovjuvelerare.
Ö. Hamng.
41. la och litterära, intressen ", lyder den numera: " Tidskrift för den svenska kvinnorörelsen ", och Fredrika Bre- •merförbundets lösen är nu: " För kvinnor — genom kvinnor " - — under det, att Esseides kunde ' uttryckas så: " Genom kvinnor och män för män­ niskorna, hemmet och samhället " (Gurli Linder i D.
N.).
Förbundets nuvarande tidskrift är " Hertha " och redigeras av fröken Ellen Kleman.
Efter inhämtande av ovanstående fakta jämte anvisning å lämplig lit­ teratur, framkastar jag en oförsiktig fråga, som jag nästan ångrar: " Var det kanske något mera? "
Ty F. B.
F:s uppgifter äro legio och skulle kräva flera exemplar av Kvinnornas Tidning för att utförligt behandlas, och jag måste nöja mig med ett par spalter!
" Om det är mera " — får jag till .svar — " vår stipendieinsti­ tution t. ex., vars fonder förfoga över en totalsumma av bortåt tre kvarts miljon; vår sjukkassa för lärarinnor och med dem ur sjukrisksynpunkt jämnställda arbetande kvinnor; Rim- forsa lanthushållningsskola; träd­ gårdsskolan vid Apelryd; sjulksköter- skebyråerna och slutligen " skolan för kvinnlig yrkesutbildning " etc. etc.
Jag vet intet bättre råd att.
giva eventuellt intresserade läsare än att själva vända sig till F. B.
F: .s upp­ lysningsbyrå, Klarabergsgatan 48, Stockholm.
Själv lämnade jag F. B. F. och fröken von Plomgren, fylld av tack­ samhet över min lilla titt bakom ku­ lisserna.
Det är sannerligen ett verk av jättelika, dimensioner, som vuxit fram sedan den dag 40 år tillbaka i tiden, då en enda kvinna i en käm­ pande hjältemodig kvinnas namn — Fredrika Bremers — kände, att tiden var mogen för handling.
Förbundet har visat sig vara en levande organisation, vilket bäst visas av, att dess uppgifters mångfald till­ tager i stället för avtager för varje år som lägges till dess växt.
Snart har det brett ut sig över hela vårt land med stöd av dugande, hjälpande kvinnokrafter.
Inf / rid Vrytz.
Var följetong.
Fröken Lilith Ames-Asprey, vars invecklade öden under tre kvarts år skildrats " under strecket " i vår tid­ ning tar i dag avsked av läsekretsen .. Livet ter sig just - nu synnerligen •ljust för henne.
Hon är skön, ägare till en förmögenhet som ger henne två hundra tusen i räntor och hon står i begrepp att gifta sig med den ståtlige, karaktärsfaste och.
på alla sätt utmärkte d:r Mallory, just den man hennes veka natur har behov av.
Yi ha all anledning förmoda, att hon går tillmötes ett synnerligen lugnt och lyckligt äktenskap.
Det vill med andra ord säga, att hon för framti­ den kommer att bli oanvändbar som romanhjältinna.
Vi ha också resolut vänt vår blick från henne och komma i stället att presentera för vår läsekrets en ny utomordentligt intressant hjältinna, vars namn redaktionen tyvärr glömt, men vilket finnes i gott förvar hos översättarinnan, som tagit hand om boken.
Romanens titel är " Härliga liv! ' '
Den unga vän till och medarbetare i vår tidning, som efter ivrigt letan­ de i den allra nyaste engelska ro­ manlitteraturen hittat boken, försäk­ rar att den är så utmärkt att ordet " härliga " i titeln rätteligen bör ut­ talas, som om det innehölle minst tro r.
Som Ni inbjudit till diskussion med anledning artikeln i Kvinnornas Tidning med ovanstående rubrik, ber undertecknad att även få yttra nå­ gra.
ord i ämnet.
Någon resolution i en så allvarlig och stor fråga, kan det väl icke bli tal om, men som dis­ kussionen oftast är viktigare än reso­ lutionen såsom väckande eftertan­ ken, där den sover, och bidragande till att.
kasta ljus över dunkla punkt- ter, måste med tacksamhet erkännas den fördomsfrihet, som tydligen här förestavat uppmaningen till diskus­ sion.
Artikel för 1 '.
tyckes utgå från an­ tagandet att framtidsstaten blir kom­ munistisk.
med seder lika vissa bar­ barfolks, men även kulturstaten Ki­ nas ifråga, bestämmanderätten över de nyfödda barnens liv.
Men med den skillnaden att det här skulle bli modern som ägde att avgöra sin av­ kommas vara eller icke vara.
Om de manliga kommunisternas ställ­ ning till detta, framtidsperspektiv nämnes ingenting.
Man får då hop­ pas att den feminism, mycket bekla­ gad å sina håll, som mer och mer utmärker nutidens män, i framtids­ staten skall ytterligare ha utvecklats därhän, att den även i sig inrymmer den moderlighet, som kvinnan an­ ses hålla på att mista alltsom hon mer och mer lämnar hemmets om­ råde och " intränger " på mannens ..
Det låter då tänka sig att mannens vekare känsloliv skulle reagera mot de mordanslag, hans kvinna eventu­ ellt komme att hysa gentemot den gemensamma avkomman därhän, att han likt forna " husliga " kvinnor med en lejoninnas mod skulle av­ värja varje ont anslag mot det-späda livet — • hans barn.
(Låglandet).
__ ^„^sbergsteatern.
I afton kl. 8: FLICKORNA GYURKOWICS.
Göteborgs Morgonpost Göteborgs störsla morgontidning.
nu Söndag kl. 1,30 Billiglietsmatiné: J A G GIFTA MIG — ALDRIG!
Varje afton kl. 8, och Söndag kl. 7 ocli 9: DEN FULA GAS UNGEN.
Kobbs Thé Jfanclsl&amp;ompaniet Drottninggatan 42 TELEFON 15879 GÖTEBORG ALLTID TREVLIGA NYHETER I HANDSKAR och VANTAR Ceater.
Stora-Teatern, som i dag till mati- néprograin ger " Grevinnan Mariza " med Margit Rosengren har på sitt aftonprogram d ' Alberts musikdrama " Tiefland ", ett starkt verk och med det utmärkt förtjänstfulla, återgivan­ de Stora Teatern förlänat det en av­ gjord påde publik- och presssuccés.
Lorensbergsteatern, där Halfdan Christensen nu avslutat sitt högt skattade gästspel, har skyndat att återgå till sina omtyckta " Flickorna Gvurkovies ".
1, 1 1 1 " " " " " " " ' " " " " " " i " " " Red.
av Kvinnornas Tidning.
Bet förefaller mig egendomligt, ja obegripligt att fru Björner, som jag ju visserligen ieke känner, men som jag på grund av hennes tidigare framskjutna ställning inom teater­ världen och hennes ' berömmelse måste tro vara i besittning av både en rik begåvning och fängslande personliga egenskaper, att hon icke ägnat sig åt religiös upplysningsverksamhet inom de bildade samhällslager, på vilka hon förut som .skådespelerska utövat så starkt inflytande; Eller en annan tanke, om hon av en inre ryst drivits att söka en pu­ blik från samhällets bottenskikt, hur •kan det då förklaras att hon, själv kultiverad och förfinad, icke lyckats att lyfta sin menighet till en i både inre och yttre avseende högre reli­ giös nivå än vad man med stöd av den danske tidningsmannen har an­ ledning förmoda att den är?
.Tag hör icke till de " andligen oin­ tresserade ", men är icke heller " om­ vänd ", " pånyttfödd ".
Dessa ords innebörd är ii själva verket fördold för mig, eller rättare, jag är böjd att i dem inlägga begreppet " överspänd­ het ".
Som en ärligt sökande, vågar jag dock utan förhävelse beteckna mig själv.
MERKURTVÅLEN Med var effektiva de värdigheten, sansen, måttan och lugna, ' besinnirigsfullheten.
Den Irikyrkldga förkunnelsen står, enligt min erfarenhet, i vissa fall på ungefär samma nivå som den stats- kyrkliga, men i allmänhet dock läg­ re och icke sällan så lågt att den måste inge varje bildad människa av­ smak.
Ju längre ner man kommer i samhällsdjupet desto mera vika san­ sen, måttan, besinningen bort, från det religiösa livet sådant det fram­ träder d frireligiösa bönehus och sa­ lar, och man ställes inför skådespel av den barbariska, art som den dan­ ske tidningsmannen skildrar: suckar, jämmer, oartikulerade ljud, svamliga, intetsägande " vittnesbörd " o. s. v. Måhända har jag orätt, men det förefaller mig som skulle det vara en vinning för samhället och för de av saken direkt berörda människorna, om denna låga religiösa rörelse kun­ de fullständigt utsläckas.
Man ser den ju också ofta skarpt kritiserad och angripen i pressen.
Kanske misstager jag mig, men det förefaller mig, som om förf.
till art. " Primadonnan — evangelisten " såge allt detta med andra ögon än vad jag och många med mig göra.
Det skulle vara intressant att från detta håll få ett svar på de i ovanstående rader inneslutna anmärkningarne.
Gr. E.
^o-årsfest i Göteborgs Kontomstföremng.
Göteborgs Kontoristförening räk­ nar som bekant både kvinnliga och manliga medlemmar.
Föreningen hann emellertid bli sju år, innan de kvinnliga medlemmarna, började gö­ ra sig mera märkbart gällande inom föreningsarbetet.
I januari 1905 fingo de en egen hemtrevlig lokal i det hus, vari för­ eningen då dvaldes, och från den tid- Jag erkänner villigt att jag visst icke alltid utan tvärtom endast un­ dantagsvis av statskyrkans guds­ tjänster får något av värde, d. v. s. något av verkligt intresse med hän­ syn till innehållet och, i fråga om ut­ formningen, högtstående och form­ &lt;Sä (/ det med K^ßlotmnot^!
g — t — — — " " fulländat — de andliga vältalarne Alltid utsökt vackra i torde ii vår tid vara rätt fåtaliga.
Vad som hos dessa gudstjänster alltid är för handen och som starkt tilltalar dUSTAF EKMAN mig är emellertid den över dem vilan- Storg.
31.
Tel. 4314-10365.
Kungl.
Kristallmottagare " MASTER JUNIOR " kan var och en i Göteborg avlyssna Stockholmsprogram­ met fullt tydligt, Pris Kr.
10: — inkl, kristall Våglängd 200 — 700 mtr.
Vasa Blomsterliandel U. Ferd.
Luodqimt &amp; to.
Radioavd.
Tel. 1684, 11634.
Ci Ö T B Ii O R Ci.
" " iiiiiiiiiiiiMimniiitiiiiiiiiiii fallet Hnna Björner.
.Tag erkänner villigt att jag med verkligt intresse läste art. " Prima­ donnan — ev,angelisten " i förra num­ ret av er tidning.
Varje tänkande människa måste, så som där framhål- les, stanna i begrundan inför ett livs­ öde som detta.
Det är många frågor som tränga sig fram, och som jag gärna skulle önska att .artikelförfat­ taren närmare ville belysa.
Lilla Teatern.
Lördag JOHN A.
G AHM Kungsgatan 51 Skomagasin.
PEN i 11111 • &lt; 111111111111 II 11 Tit ^ / yixx / uj / rrvrruzt ocA, g / ätt m, m * Lustspel av Ferenc Ilerzeg.
jag kl. 1&gt;30 Billighetsmatiné: f-ARE-LARS PA SANNINGSVALLEN t ' " " Varje afton kl. 8: SORGLUSTIGE BARBERAREN.
tjänare, våning, plats eller annat, så annonsera det i Se skyltfönstren.
Lockans hemlighet Succésprogrammet pjya Teatern.
" Vad är moderskärlek? "
frågar förf.
till den utmärkt välskrivna ar­ tikeln.
Antagandet att moderskär­ lek likt en ljuslåga måste bevaras KOP OA för tvärdraget frän öppna fönster £ och dörrar ut mot livet för att icke slockna, är väl ändå att ge ett bra lågt underbetyg åt en känsla, som hittills ansetts vara en av livets bä­ rande krafter med något av helighets skimmer över sig.
Att å andra si­ P R O M E N A D V Ä S K O R dan leta efter svaret genom att likt ffiäbtcL i lack vinterns lösen!
artikelförf.
.framdraga exempel ur Finnes i många eleganta utfö­ djurhonans liv, må få anses vara en randen, små, i mufformat eller Tangens Gardiner överloppsgärning.
Man behöver ic­ i s. k. under-arm-bag-stil.
platsens största sortering hos ke påpeka de biologiska, religiösa A.-B.
CARL JOHNSSON Charmanta kvaliteter.
Kungstorget.
och samhälleliga skillnader, som här föreligga, utan endast erinra om att, medan ide i flera arter så rara och trevliga djuren alltjämt stå kvar på Korsgatan 12 - Göteborg.
samma, ståndpunkt, där den gudom­ liga fantasien på skapelsedagarna ställde dem, så har människan sedan klämmande Och depraverande makt är alltjämt dess utvecklat sig från barbar- till över sinnena.
Att härunder sådana marknadens kulturindivid.
vidriga framtidsperspektiv kunnat förnämsta Kanske i detta sammanhang ock­ dyka upp so.m lagens tillstånd till så måste påminnas om suggan, som barnamord, kan förstås, ävensom äter sina ungar, för att det skall in­ kvinnornas olust för att.
sätta barn ses att då svaret på frågan skall sö­ in i den rådande dysterheten.
kas, ha vi icke att blicka nedåt på Man får också besinna den oer­ djuren, men uppåt: mot utveckling hört raska takt med vilken kvinnor­ och framåtskridande.
Man må då nas utveckling gått från instängd är enastående för fintvätt.
först och främst komma ihåg att ut­ hemmakvinna till mannens arbets­ veckling mot höga mål icke går i Hjältinnan, ung och vacker, har kamrat utanför hemmets väggar.
som tillbörligt är många underbara en rak linje uppåt utan i skruvnin- Andfådd, något yr av den häftiga så att man tror sig spåra en kom­ romantiska, upplevelser.
Dagrar och gar.
Ja, låt oss säga att framåtskri­ marschen kippar hon efter luft.
mande förvissning.
Kanske har kommunistkvinnornas skuggor växla snabbt och på ett myc­ dande är som en vandring i högre och Olusten att påtaga sig de gamla bör­ högre terräng mot avlägset lysande krav på lagens tillstånd till barna­ ket spännande och .medryckande sätt.
dorna.
jämte de nya är förklarlig.
Hur romanen slutar lar framtiden tinnar.
Än bär det uppåt, än ned Helt vända, om till sin förra tillvaro mord .i alla.
fall varit ett väckelse­ i djupa, klyftor och dalgångar, men varken kan eller vill hon, ehuru de rop — en varning till både man oc.h utvisa.
Innan den unga damen gör sin en­ framåt bär det likväl allt närmare nya stigar hon trampar visst icke kvinna för ett återfall i urtidsbar- tré " under strecket " med svensk en­ och närmare det högt belägna slut­ alltid äro så vederkvickande eller bari och de grymma sedvänjor, som samrätt för oss, komma vi i de tvä målet.
givande, som avståndet från dem en försenar den vandring mot höjderna, Av de nuvarande exceptionella gång lovade.
Vacklande och vill­ som vi i alla.
fall.
trots allt äro inne närmaste numren att införa, en novell " Livets dröm " av Ruth Almén med förhållandena runt om i världen kan rådig gräver och sliter hon i sitt pa Fröken Redaktör.
Eder förbundna motiv från Paris och ur levande li­ man väl draga den slutsatsen, att vi eget väsens dunkla djup och tror Sara Blotnsterwolh vet.
Den är vacker och värdefull!
f. n. befinna oss i en dalgång, där sig finna mpdersolusten.
kylan och skymningen utövar sin be- Men här begår hon ett ödesdigert misstag.
Ty vågar man icke antaga, att hur svindlande fort teknik och materiell Damsällekapct Mun kultur än utvecklats, iså har likväl kommer, som nyhet, att anoi: kvinnan marscherat fortare i sin ut­ biblioteksafton en gång i veckan _ veckling.
Den teknik och de hjälp­ lan kl. 7 — 8 med diskussion om medel, soui skulle kunna underlätta ker och demonstration av ÜW moderskapets mödor för henne i hen­ haltiga och goda litteratur, so nes nya ställning, ha blivit efter.
bens bibliotek redan tor tv.
Riksdag och de som makten hava, samt eventuellt högläsning.
re upplysningar lämnas av ^ ha.
svikit kvinnan-modern.
Motioner, raren, fröken Holmberg, gående ut på att staten bör taga.
i mottager a n m ä l a n om intra ^ «£ f sitt särskilda hägn moderskapet med ben.
Hennes tel. ar, i J) a.
nya lagparagrafer och ändamålsen­ 41480 och i klubblokalen 15 ^ mer med intresse för klubb® ^ liga institutioner ha avslagits.
samhet, vilka vilja hjalpa.
Har icke allt liksom sam.mansvu- underhållning eller vid bibli^ rit sig för att, få tron på .moders­ name äro välkomna.
kärleken såsom ett grundelement i kvinnonaturen, att vackla?
Så torde frågan böra ställas.
.Frö­ ken Redaktör, inledningsvis har jag Det stora varuhuset «P on ® ' a J ^ nämnt mannens feminisering.
Det­ av sina skyltfönster en samh g ta är intet skämt.
Om än samman­ na vaxdamer iförda de senaste ställningen mannen-lejoninnan i all denyheterna.
det e n« sin absurditet torde te sig löjeväc- En liten py« ser ^ ^ kande.
vackra vaxansiktet till c e ^ Visst är att mannen — feminise- me ' ' £ ' kör » mMllll "?
«W * r,ad eller ej — mer och mer genom det har som pappa HAR KO P sina lagar och med sin vetenskaps .... ' .. U, J (hjälp bjudit till att lätta moderska­ v r \ rH •$ r \ &lt; pets bördor för kvinnan.
Men ännu ipilllill m j.SK ANDINAVISKA GUMM (AKTIEBOLAGET är denna strävans slutmål icke nått.
VISKAFORS,.
:, S U II Först när faderskap och moderskap sammansmält till ett föräldraskap Sista nyheter Hill med lika förpliktelser i fråga om fya« * barnens fostran och vård, skall ock­ A.-B.
FERD.
LUNDQUIST &amp; Co. för alltid på lager alla så den kärlek till avkomman blom­ Kungsgatan 50. stra upp i ny skönhet, där den nu av VISKAFORS fabrikat till fabrikspriser.
tidsförhållandenas tryck hålles nere, GUMMIKLACKAR som började fredagen den 30 dennes pågår och UTFÖRSÄLJES SKODON till kolossalt B I L L I G A P R I S E R.
Allt per extra kontant.
av Margit Rosengren.
TIEFLAND.
Söker NI i i g o n II MAEIZA.
Varje afton kl. 8: Morgonens förnämsta annonsorgan Fröken Redaktör!
Telegramadress W K r e d i t b o l a g e t " T iists P el Göteborgs Morgon post lljållcr moderskärleken på att dö ut?
vanliga realisation SÖUD F G REVLNNAN att sälja, köpa, hyra ut eller byta, så annonsera det i I varje nummer, värde­ fulla artiklar i olika Stora n å g o t och hemmet.
Avdelningskontor över hela landet Ull,,,,,, — Filial: Vasagat.
21.
Tel. 5481.
Hovleverantör Förf.
till den på annat ställe i da­ gens nummer införda art. " Fallet Anna Björner ' riktar en uppmaning fill undertecknad att besvara en del däri framställda anmärkningar.
Att pa ett uttömmande sätt göra det skulle antagligen erfordra många ar­ tiklar och en i ämnet mera initierad penna än vad min ännu är.
Vad som här nedan .anföres måste sålun­ da bli ofullständigt.
En del utvik­ ningar från ämnet, .sådant det in­ rymmes i G.
E:s frågor, bli också nödvändiga.
Grunddraget i människonaturen är vår outsläckliga längtan efter lycka.
A r år känsla säger, att detta behov är rättmätigt, att lyckan är vår arvedel!
Det enda vi äro i tvivelsmål om är vad " lycka " egentligen är och på vad sätt den vinnes.
Det är — antagli­ gen — för att lösa denna gåta livet blivit oss givet!
Fransmannen Pascal, snillrik som " vetenskapsman och för alla tider en punkten började också deras arbets­ lust och obestridliga arbetsförmåga alltmer tagas i bruk inom förening­ ens många olika underavdelningar.
Därför räkna de 1905 som sitt egentliga, födelseår och för att hög- tidlighålla, hågkomsten av de min­ nesrika dagarna i januari detta år samlades de till en enkel kamratfest söndagen den 25 jan.
Tillslutningen blev stor.
Vetera­ ner från 1892 och andra, som buro föreningens 25-årsmärke, blandades med tjuguåringar, som blott kände de gångna tiderna av hörsägen.
Föreningens vice ordförande, frö­ ken Carola Karlson, höll högtids­ talet.
Talarinnan skildrade föreningens historia, under de sistförflutna tjugu åren och dröjde därvid särskilt vid det kvinnliga inslaget däri och de kvinnliga kamrater, som på det ena eller andra området tagit verksam del i arbetet, samt ägnade till sist några tacksamhetens ord åt dem, som döden t.agit bort från kamrat­ kretsen.
Aftonen blev ett rikt och givande minne och en kraftig sporre till fort­ satt verksamhet för föreningen och dess mål: att genom samfälld strä­ van verka för höjandet av kontorist- kårens ställning i ekonomiskt, socialt och fackligt hänseende.
Cleo.
av det kristna andelivets förgrunds­ gestalter, har uttalat sig om vårt lyckobehov på ungefär följande sätt: — Först och sist längtar männi­ skan efter ro och lycka för sitt hjärta.
Den ene tror, att lyckan ligger i krig och äventyr, den andre att hon lig­ ger i det lugna vardagslivet.
I verk­ ligheten, tillägger han, synes ingen kunna finna lyckan.
Alla klaga; i alla tider, i alla levnadsåldrar, i alla levnadsställningar!
Yi måste ge Pascal rätt; det är icke rofylld lycka, som bor i vårt hjärta, utan — .om vi våga en ärlig undersökning — oro, undran och fruktan, c / tillfredsställ else.
På samma sätt som vi instinktivt sky nedstämda och disharmoniska människor, frukta vi ett förtroligt på tu man hand, ett ingående och all­ varligt tankeutbyte med oss själva, ehuru detta tydligen skulle vara det ändamålsenligaste isättet att få ett svar på frågan, varför vår blick icke är ljus, varför vårt sinne icke är glatt, varför vi icke äro så lyckliga som vi önska.
Vi försöka i stället att bemästra den inre otillfredsställelsen med hjälp av yttre medel, genom förströelser och nöjen, genom romaner, och tid­ skrifter, genom tusentals olika " in­ tressen ", ofta, av det mest bagatell- artade slag, genom flirt, kärlekshi­ storier, genom ett övermått av arbe­ te, resor, spekulationer, genom allt som ger fyllnad, färg och spänning åt den eljes tomma, gråa, enformiga, långsamma tiden, förlänar den vin­ gar.
Vi lyckas ofta förträffligt.
Det finns ofantligt gott om människor, som på detta sätt tycka sig ha det lugnt och bra, roligt, omväxlande, rikt och fästligt.
Men denna lycka är alltid villkor- Mändagen den 2 Febr.
börjar vår llita Vecka till vilken försäljning stora varuposter för­ värvats, som till Ex­ tra förmånliga pri­ ser komma " * t erbju­ das &amp; .. manhuen.
HERM.
MEETHS A.-B.
Voffmeu-f / lmMj lig och osäker.
Den är beroende av en massa omständigheter, som vi inte behärska, av vår hälsa, vår goda eko­ nomi, vår framgång, av andra män­ niskors handlingssätt emot oss, av våra vänners uppriktighet och tro­ fasthet o. is.
v. i oändlighet.
Hur skör och bräcklig, hur ovaraktig är icke denna lycka, hur oförmodat och blixtsnabbt kan den icke bytas i sin diametrala motsats, djup och obotlig olycka.
Verklig ro och lycka för hjärtat i med- och motgång, i glädje och sorg, i rikedom och fattigdom, i hälsa och sjukdom, i smälek, lidande, i döden, under alla förhållanden utan undan­ tag, till dessa känslor vågar man en­ dast på religiöst håll förklara sig va­ ra ägare och det i desto högre grad ju starkare, ju renare, ju mera le­ vande den religiösa känslan är.
Det är ett alltför billigt och lätt­ vindigt sätt att, som G.
E. gör, upp- &gt;U&gt;ergs Södra Larmgatan 13 Realiserar RÄSTPAR synnerligen billigt.
llllllllfllKIMIIIIIIIIIIMIIIIIIIIIIIIII lllllll (Eftertryck förbjudes).
Lilith.
R O I M H J NT Av Slovene« ptavfcctt * Auktoriserad översättning av Margareta Heijkel.
40 lr ots det myckna,, som verkligen under de senaste tim- 4rna, hade strängt taget ingenting uträttats för att hjälpa Lilith ur hen- J.svårigheter.
Vad allt kunde Eric 0 r % ieke göra i desperation över ^ ha blivit skild från Maud Bam- 6r ' ^ iir vilken han tydligen hyst en " Ppriktig och god känsla?
Kunde icke frukta, att h an nu i stället ansynsiöst skulle fullfölja sina pla- ' fråga, om Lilith.
Den lidna mot- ^ n gei) skulle helt säkert icke stärka Va k na ^ e £ 0f ' a i m pnlserna men ans gamla ansvarslösa uppfatt-, av livet och dess förhållanden, •laj n f. Pr r ^ e närmaste dagarne syss- r ^ s ^ an ' iar oavbrutet med ^ilith l ®dangjo.rts Skulle 1 Skill " " ^ an förlusfig henne?
11 ' le.
ö " r y c ka henne ur hans ar- nia o r?
Ni des s, P * i ägot ' nom honom besvarade jg t la &amp; °r med ett trosvisst " nej ".
• ') ar dagar senare ringde Grie- V (, PP honom och bad honom att skyndsammast möjligt komma in till också uttryckte en så djup sorg, att London.
Sir George fick en liknan­ han icke skunde uthärda dess åsyn, de kallelse och de båda herrarne to- utan såg bort.
— Det är så roligt att ni kom, go första tåg till staden.
stammade hon förvirrad.
Min mor Grieve hade med hjälp av en kommer nog också att bli glad • — Men Grieves hårda och allvarliga skicklig detektiv lyckats spåra upp fru Merton och Lilith, vilka alltjämt s ' ämma skar genom luften: — ' Nej, under namnet Ames hyrt en möble­ det våga vi inte hoppas.
Fru Ames skall helt säkert inte se oss med blida rad våning i Bayswather.
När bilen med advokaten, Mal­ ögon.
För resten är hon hemma?
Lilith jakade.
lory och sir George stannade utanför — Och hennes son?
frågade Grieve huset, stod Lilith i fönstret.
Hon kände igen dem, men innan hon be­ med nästan hotande tonfall.
Lilith sjönk ned på en stol.
All slutat sig för hur hon skulle handla, hennes kraft, hade övergivit henne.
hade Grieve, som trängt undan tjä­ I detta ögonblick öppnades dörren narinnan vilken öppnat tamburdör­ ren, trätt över tröskeln till det rum och Eric Horley trädde in.
Då han fick syn på de båda her- där Lilith befann sig.
Han åtfölj­ rarne ryggade han tillbaka, och det des av Mallory, under det att sir såg ut, som om han tänkte lämna George stannat kvar i ett yttre rum.
Grieve gick fram till.
Lilith och rummet.
Men Grieve hejdade honom genom räckte henne handen med ett allvar­ att lägga sin hand på hans arm: ligt: - — Goddag, kära Lilith.
Det Ett ögonblick, Horley, sade han.
vi har vållat oss stort besvär att fa reda ha något att säga er.
på vart du tagit vägen, men jag an­ Den unge mannen &lt;var likblek, men tar, .att det inte är du, ' som på detta sätt velat leka kurra gömma med han rörde sig icke ur stället.
Dörren som han lämnat på glänt oss.
efter sig öppnades åter, och skröp­ Lilith var för upprörd för att kun­ ligare än någonsin vacklade fru na få ett svar över sina läppar.
Med Ames in.
Hon såg sig omkring med nedslagna ögon räckte hon Mallory hjälpsökande, förtvivlade blickar och sin hand.
Den unge läkaren slöt den Jast i klängde sig fast vid sonens arm.
— Åh, vad står nu på?
snyftade sin och frågade med av sinnesrörelse hon ångestfullt.
Säg mig vad är del?
skälvande stämma: — Kan ni förla­ — Det har jag ingen aning om, ta att jag följt med hr Grieve hit?
För en sekund vilade hans blick svarade Eric nonchalant.
Försök på det unga ansiktet, som tydligare att samla dina krafter!
Av herrar­ nes uppsyn förstår jag, att det inte än ord svarade på hans fråga men är några glädjebudskap de bringa.
Mallory kände sig alltmera upp­ rörd.
Han såg från den gamla da­ men till hennes odåga till son, för vilken hon syntes beredd att offra allt och alla.
— Fatta, er i korthet, bad han ad­ vokaten.
Denne nickade.
— Ni vet kanske, fru Merton, sa­ de Grieve, att er son visat en annan ung dam, fröken Maud Bamber, en mycket långt gående uppmärksam­ het?
— Åh, är det den gamla historien som spökar!
skrattade Eric.
Mor, tro mig, det är dumt och grundlöst alltsammans.
Lady Bamber var så vänlig mot mig, och jag försökte återgälda det genom att vara upp­ märksam: mot henne och hennes dot­ ter — där har du det enkla sam­ manhanget.
Med en snabb rörelse vände lian sig till Lilith: — Låt ingen inbilla dig, att någon annan kvinna än du ägt mitt hjärta!
Du känner mig.
Du ' vet, att jag älskar dig.
Du är god .&lt;och ädel och trofast.
Ingen i hela världen är som du.
Åter skar advokatens skarpa stäm­ ma.
hård och obarmhärtig genom luften.
— • Det är skada, sade han, att ni inte alltid tänkt så där vackert om Lilith, Horley.
Eric mönstrade honom med en högdragen blick: — Ni talar i gå­ tor, hr Grieve, och gåtor har aldrig intresserat mig.
Advokaten gick till dörren, öpp­ nade den och sade utåt: — Var god kom in!
Eric skiftade färg och hans blick vidgades av oro.
Rysande smög mo­ dern intill honom men han stötte henne tillbaka.
— Lämna mig i fred, viskade han.
Sätt dig och var lugn.
Jag behöver all min självbehärskning.
Den gamla damen lydde darrande.
Lilith såg på henne och gjorde en rörelse som för att skynda henne till hjälp men en varnande blick från Mallory hejdade henne.
Det var sir George Paradine som Grieve kallat på.
Vid åsynen av baroneten brast Eric i skratt: — Nej se, utropade han, alla kraf­ ter i elden!
Vilket rörande samför­ stånd det existerar mellan er, mina herrar, och det bara för att bringa en ensam man på fall.
Det är, må jag säga, mycket hedrande för er.
Grieve riktade sig lugn och obe­ rörd till sir George Paradine.
— • Det gör mig ont, sir George, sade han med sin distinkta torra stämma, att jag nödgats draga er in i denna obehagliga affär, men som en man av ära är det er skyldighet att upplysa, fröken Lilith Asprey om vad Horley sagt till er om henne.
Hon bör få veta hurudan denne Hor­ ley är och vad hon har att vänta av honom.
Utan att se på någon tog sir Ge­ orge till orda.
— Det är pinsamt att avslöja en person isynnerhet inför två honom närstående damer, för vilka det jag har att säga måste medföra lidande och sorg, men i detta " fall är det, så vitt jag förstår, min ofrånkomliga skyldighet att göra.
det.
Horley lät mig förstå, att han såsom son till en rik ' dam haft mycket pängar att röra sig med, men att han frestats att leva över sina tillgångar, att han för att komma ut ur en iråkad svår be­ lägenhet nödgats bli förfalskare — den som förlett honom till allt detta var en ung dam, som han skulle gifta sig med, en dam som jag vid ett par tillfällen sammanträffat med i sällskapslivet under namn av Li­ lith Asprey — Fru Ames, som isuttit skräcksla­ gen, avbröt honom nu med ett jäm­ rande utrop: — Det är förfärligt!
Vad tjänar det till att draga fram denna bedrövliga historia, som Eric ångrat iså bittert.
Hr Grieve ansåg sig nu böra gripa in för att hindra den gamla damen att påverka Lilith.
— Fröken Asprey skall och må­ ste veta vad denne man sagt om henne, hur litet hennes heder bety­ der för honom och hur ömkligt feg han är.
Och hon bör jämväl ha reda på, att denne ovärdige mans moder också känt till sonens skamliga be­ skyllningar.
Vid sitt besök på The Powers fick hon av sir George reda på alltsammans, men i stället för att varna Lilith för en förbindelse med Eric hemlighöll fru Ames vad hon fått veta.
Hon sökte påskynda giftermålet, ehuru hon insåg att det
KVINNORNAS TIDNING Hemmets tidning — är — SKANDINAVISKA Göteborgs Aftonblad KREDITAKTIEBOLAGET GÖTEBORG - STOCKHOLM - MALMÖ kvinnornas tidning Hela Kvarvarande lagret I Har Ni Kappor, Dräkter och Pälsverk utsäljes nu till 1 (2 pris.
, Särskild, omväxlande G U S T A F B Y R M A N S EN KA avdelning för kvinnan 10 Korsgatan 10.
Egna fonder Kr.
182,000,000: frågor, berättelse, följetong, kåserier.
Gottgör å insatta medel högsta gällande ränta Pr kvartal 7.50 fritt hemburen.
Lösnummerpris 10 öre.
• « • • • • • • • • • » • • • • • • • • • • • • • B » " • • • • • • • • • • Inf.
gen.
Göteb.
Tandl.-Sällskap.
[Tandl.
Lisa Andrén [Vasagatan 5 B, Tel. 10919.
10 — 2, 5 — 7; lördagar 10 — 2.
sedan 1921 amiralinnan Lizinka Dyrssen, .som då efterträdde profes­ sorskan Agda Montelius.
Amiralin­ nan Dyrssen är jämväl v. ordförande i Röda korsets styrelse.
Vice ordfö­ rande i Stockholm är doktor Karoli­ na Widerström — som man ser idel kända och aktade namn inom kvinno­ sakens historia!
Såväl i förbunds- kretsar som här i Stockholm ordnas ofta föredrag och diskussioner i ak * - tuella ämnen.
Sedan kvinnornas ställning genom rösträtten ' blivit än mer ansvarsfull, är det ett nödvän­ digt krav, att alla sätta sig in i ak­ tuella samhällsfrågor och här har F. B. F. sin stora uppfostrande uppgift.
F. B. F. tillkom från början — den 3 dec.
1884 — på initiativ av friherr­ innan Sophie Adlersparre.
Denna, hade då redan i ett kvarts sekel som " Esseide " utgivit " Tidskrift för hem­ met ", vilken blivit ett synnerligen väl redigerat organ för dryftande av kvinnans ställning till tidens intel­ lektuella frågor.
Allt starkare kän­ de hon behovet, av en sammanslut­ ning av intresserade krafter, och när bon slutligen tog steget fullt ut och F. B. F. konstituerades, motiverade hon detta med följande ord: " En idé, en reform, ett praktiskt företag har vanligen en eller annan energisik per­ sonlighet till sin bärare, rnén förr el­ ler senare kommer en tid, då de en­ staka personligheterna icke längre förslå, då uppgiften kräver ett fler­ tals samlade krafter för att kunna lösas.
Så ock kvinnofrågan ".
Hon vände sig även till en del av tidens bemärkta män, som delade hennes intressen och syn på frågorna.
Med en utpräglad organisationsta­ lang förenade Sophie Adlersparre en ovanlig förmåga att välja lämpliga personligheter till medarbetare.
För­ bundet utvecklade sig hastigt och - — " Esseide hade " (skriver Gurli Linder, som ägt förmånen att stå i personlig kontakt med Sophie Adlersparre) " huvud, hjärta och händer fulla av arbete ".
" Tidskrift för Hemmet " uppgick snart i förbundets organ " Dagny ", som dock även den till att börja med leddes av Esseide.
Går man igenom " Dagny " från den tiden slår det en, hur angelägen redaktio­ nen var att stå i kontakt med och fatta ställning till.
tidens frågor.
El­ len Keys " unga och lyckliga penna " ses ofta i tidskriften, såväl som de unga författarinnornas, Edgren, Agrell och Ernst Ahlgren.
Förbundets förste ordförande var en man — riksantikvarien Hilde- brand.
Friherrinnan Adlersparre var mycket mån om att undvika allt som kunde ge F. B. F. .sken av att vara en kamporganisation mot männen.
1 motsats till den tiden är F. B. F. nu ' helt och hållet ett kvinnoförbund, och under det att dess tidskrifts un­ dertitel förr löd: " Tidskrift för socia- &lt;É&gt;- PÄRLOR JLVICIJllR i modern infattning fördelaktigast hos VC^jidersan Hovjuvelerare.
Ö. Hamng.
41. la och litterära, intressen ", lyder den numera: " Tidskrift för den svenska kvinnorörelsen ", och Fredrika Bre- •merförbundets lösen är nu: " För kvinnor — genom kvinnor " - — under det, att Esseides kunde ' uttryckas så: " Genom kvinnor och män för män­ niskorna, hemmet och samhället " (Gurli Linder i D.
N.).
Förbundets nuvarande tidskrift är " Hertha " och redigeras av fröken Ellen Kleman.
Efter inhämtande av ovanstående fakta jämte anvisning å lämplig lit­ teratur, framkastar jag en oförsiktig fråga, som jag nästan ångrar: " Var det kanske något mera? "
Ty F. B.
F:s uppgifter äro legio och skulle kräva flera exemplar av Kvinnornas Tidning för att utförligt behandlas, och jag måste nöja mig med ett par spalter!
" Om det är mera " — får jag till .svar — " vår stipendieinsti­ tution t. ex., vars fonder förfoga över en totalsumma av bortåt tre kvarts miljon; vår sjukkassa för lärarinnor och med dem ur sjukrisksynpunkt jämnställda arbetande kvinnor; Rim- forsa lanthushållningsskola; träd­ gårdsskolan vid Apelryd; sjulksköter- skebyråerna och slutligen " skolan för kvinnlig yrkesutbildning " etc. etc.
Jag vet intet bättre råd att.
giva eventuellt intresserade läsare än att själva vända sig till F. B.
F: .s upp­ lysningsbyrå, Klarabergsgatan 48, Stockholm.
Själv lämnade jag F. B. F. och fröken von Plomgren, fylld av tack­ samhet över min lilla titt bakom ku­ lisserna.
Det är sannerligen ett verk av jättelika, dimensioner, som vuxit fram sedan den dag 40 år tillbaka i tiden, då en enda kvinna i en käm­ pande hjältemodig kvinnas namn — Fredrika Bremers — kände, att tiden var mogen för handling.
Förbundet har visat sig vara en levande organisation, vilket bäst visas av, att dess uppgifters mångfald till­ tager i stället för avtager för varje år som lägges till dess växt.
Snart har det brett ut sig över hela vårt land med stöd av dugande, hjälpande kvinnokrafter.
Inf / rid Vrytz.
Var följetong.
Fröken Lilith Ames-Asprey, vars invecklade öden under tre kvarts år skildrats " under strecket " i vår tid­ ning tar i dag avsked av läsekretsen .. Livet ter sig just - nu synnerligen •ljust för henne.
Hon är skön, ägare till en förmögenhet som ger henne två hundra tusen i räntor och hon står i begrepp att gifta sig med den ståtlige, karaktärsfaste och.
på alla sätt utmärkte d:r Mallory, just den man hennes veka natur har behov av.
Yi ha all anledning förmoda, att hon går tillmötes ett synnerligen lugnt och lyckligt äktenskap.
Det vill med andra ord säga, att hon för framti­ den kommer att bli oanvändbar som romanhjältinna.
Vi ha också resolut vänt vår blick från henne och komma i stället att presentera för vår läsekrets en ny utomordentligt intressant hjältinna, vars namn redaktionen tyvärr glömt, men vilket finnes i gott förvar hos översättarinnan, som tagit hand om boken.
Romanens titel är " Härliga liv! ' '
Den unga vän till och medarbetare i vår tidning, som efter ivrigt letan­ de i den allra nyaste engelska ro­ manlitteraturen hittat boken, försäk­ rar att den är så utmärkt att ordet " härliga " i titeln rätteligen bör ut­ talas, som om det innehölle minst tro r.
Som Ni inbjudit till diskussion med anledning artikeln i Kvinnornas Tidning med ovanstående rubrik, ber undertecknad att även få yttra nå­ gra.
ord i ämnet.
Någon resolution i en så allvarlig och stor fråga, kan det väl icke bli tal om, men som dis­ kussionen oftast är viktigare än reso­ lutionen såsom väckande eftertan­ ken, där den sover, och bidragande till att.
kasta ljus över dunkla punkt- ter, måste med tacksamhet erkännas den fördomsfrihet, som tydligen här förestavat uppmaningen till diskus­ sion.
Artikel för 1 '.
tyckes utgå från an­ tagandet att framtidsstaten blir kom­ munistisk.
med seder lika vissa bar­ barfolks, men även kulturstaten Ki­ nas ifråga, bestämmanderätten över de nyfödda barnens liv.
Men med den skillnaden att det här skulle bli modern som ägde att avgöra sin av­ kommas vara eller icke vara.
Om de manliga kommunisternas ställ­ ning till detta, framtidsperspektiv nämnes ingenting.
Man får då hop­ pas att den feminism, mycket bekla­ gad å sina håll, som mer och mer utmärker nutidens män, i framtids­ staten skall ytterligare ha utvecklats därhän, att den även i sig inrymmer den moderlighet, som kvinnan an­ ses hålla på att mista alltsom hon mer och mer lämnar hemmets om­ råde och " intränger " på mannens ..
Det låter då tänka sig att mannens vekare känsloliv skulle reagera mot de mordanslag, hans kvinna eventu­ ellt komme att hysa gentemot den gemensamma avkomman därhän, att han likt forna " husliga " kvinnor med en lejoninnas mod skulle av­ värja varje ont anslag mot det-späda livet — • hans barn.
(Låglandet).
__ ^„^sbergsteatern.
I afton kl. 8: FLICKORNA GYURKOWICS.
Göteborgs Morgonpost Göteborgs störsla morgontidning.
nu Söndag kl. 1,30 Billiglietsmatiné: J A G GIFTA MIG — ALDRIG!
Varje afton kl. 8, och Söndag kl. 7 ocli 9: DEN FULA GAS UNGEN.
Kobbs Thé Jfanclsl&amp;ompaniet Drottninggatan 42 TELEFON 15879 GÖTEBORG ALLTID TREVLIGA NYHETER I HANDSKAR och VANTAR Ceater.
Stora-Teatern, som i dag till mati- néprograin ger " Grevinnan Mariza " med Margit Rosengren har på sitt aftonprogram d ' Alberts musikdrama " Tiefland ", ett starkt verk och med det utmärkt förtjänstfulla, återgivan­ de Stora Teatern förlänat det en av­ gjord påde publik- och presssuccés.
Lorensbergsteatern, där Halfdan Christensen nu avslutat sitt högt skattade gästspel, har skyndat att återgå till sina omtyckta " Flickorna Gvurkovies ".
1, 1 1 1 " " " " " " " ' " " " " " " i " " " Red.
av Kvinnornas Tidning.
Bet förefaller mig egendomligt, ja obegripligt att fru Björner, som jag ju visserligen ieke känner, men som jag på grund av hennes tidigare framskjutna ställning inom teater­ världen och hennes ' berömmelse måste tro vara i besittning av både en rik begåvning och fängslande personliga egenskaper, att hon icke ägnat sig åt religiös upplysningsverksamhet inom de bildade samhällslager, på vilka hon förut som .skådespelerska utövat så starkt inflytande; Eller en annan tanke, om hon av en inre ryst drivits att söka en pu­ blik från samhällets bottenskikt, hur •kan det då förklaras att hon, själv kultiverad och förfinad, icke lyckats att lyfta sin menighet till en i både inre och yttre avseende högre reli­ giös nivå än vad man med stöd av den danske tidningsmannen har an­ ledning förmoda att den är?
.Tag hör icke till de " andligen oin­ tresserade ", men är icke heller " om­ vänd ", " pånyttfödd ".
Dessa ords innebörd är ii själva verket fördold för mig, eller rättare, jag är böjd att i dem inlägga begreppet " överspänd­ het ".
Som en ärligt sökande, vågar jag dock utan förhävelse beteckna mig själv.
MERKURTVÅLEN Med var effektiva de värdigheten, sansen, måttan och lugna, ' besinnirigsfullheten.
Den Irikyrkldga förkunnelsen står, enligt min erfarenhet, i vissa fall på ungefär samma nivå som den stats- kyrkliga, men i allmänhet dock läg­ re och icke sällan så lågt att den måste inge varje bildad människa av­ smak.
Ju längre ner man kommer i samhällsdjupet desto mera vika san­ sen, måttan, besinningen bort, från det religiösa livet sådant det fram­ träder d frireligiösa bönehus och sa­ lar, och man ställes inför skådespel av den barbariska, art som den dan­ ske tidningsmannen skildrar: suckar, jämmer, oartikulerade ljud, svamliga, intetsägande " vittnesbörd " o. s. v. Måhända har jag orätt, men det förefaller mig som skulle det vara en vinning för samhället och för de av saken direkt berörda människorna, om denna låga religiösa rörelse kun­ de fullständigt utsläckas.
Man ser den ju också ofta skarpt kritiserad och angripen i pressen.
Kanske misstager jag mig, men det förefaller mig, som om förf.
till art. " Primadonnan — evangelisten " såge allt detta med andra ögon än vad jag och många med mig göra.
Det skulle vara intressant att från detta håll få ett svar på de i ovanstående rader inneslutna anmärkningarne.
Gr. E.
^o-årsfest i Göteborgs Kontomstföremng.
Göteborgs Kontoristförening räk­ nar som bekant både kvinnliga och manliga medlemmar.
Föreningen hann emellertid bli sju år, innan de kvinnliga medlemmarna, började gö­ ra sig mera märkbart gällande inom föreningsarbetet.
I januari 1905 fingo de en egen hemtrevlig lokal i det hus, vari för­ eningen då dvaldes, och från den tid- Jag erkänner villigt att jag visst icke alltid utan tvärtom endast un­ dantagsvis av statskyrkans guds­ tjänster får något av värde, d. v. s. något av verkligt intresse med hän­ syn till innehållet och, i fråga om ut­ formningen, högtstående och form­ &lt;Sä (/ det med K^ßlotmnot^!
g — t — — — " " fulländat — de andliga vältalarne Alltid utsökt vackra i torde ii vår tid vara rätt fåtaliga.
Vad som hos dessa gudstjänster alltid är för handen och som starkt tilltalar dUSTAF EKMAN mig är emellertid den över dem vilan- Storg.
31.
Tel. 4314-10365.
Kungl.
Kristallmottagare " MASTER JUNIOR " kan var och en i Göteborg avlyssna Stockholmsprogram­ met fullt tydligt, Pris Kr.
10: — inkl, kristall Våglängd 200 — 700 mtr.
Vasa Blomsterliandel U. Ferd.
Luodqimt &amp; to.
Radioavd.
Tel. 1684, 11634.
Ci Ö T B Ii O R Ci.
" " iiiiiiiiiiiiMimniiitiiiiiiiiiii fallet Hnna Björner.
.Tag erkänner villigt att jag med verkligt intresse läste art. " Prima­ donnan — ev,angelisten " i förra num­ ret av er tidning.
Varje tänkande människa måste, så som där framhål- les, stanna i begrundan inför ett livs­ öde som detta.
Det är många frågor som tränga sig fram, och som jag gärna skulle önska att .artikelförfat­ taren närmare ville belysa.
Lilla Teatern.
Lördag JOHN A.
G AHM Kungsgatan 51 Skomagasin.
PEN i 11111 • &lt; 111111111111 II 11 Tit ^ / yixx / uj / rrvrruzt ocA, g / ätt m, m * Lustspel av Ferenc Ilerzeg.
jag kl. 1&gt;30 Billighetsmatiné: f-ARE-LARS PA SANNINGSVALLEN t ' " " Varje afton kl. 8: SORGLUSTIGE BARBERAREN.
tjänare, våning, plats eller annat, så annonsera det i Se skyltfönstren.
Lockans hemlighet Succésprogrammet pjya Teatern.
" Vad är moderskärlek? "
frågar förf.
till den utmärkt välskrivna ar­ tikeln.
Antagandet att moderskär­ lek likt en ljuslåga måste bevaras KOP OA för tvärdraget frän öppna fönster £ och dörrar ut mot livet för att icke slockna, är väl ändå att ge ett bra lågt underbetyg åt en känsla, som hittills ansetts vara en av livets bä­ rande krafter med något av helighets skimmer över sig.
Att å andra si­ P R O M E N A D V Ä S K O R dan leta efter svaret genom att likt ffiäbtcL i lack vinterns lösen!
artikelförf.
.framdraga exempel ur Finnes i många eleganta utfö­ djurhonans liv, må få anses vara en randen, små, i mufformat eller Tangens Gardiner överloppsgärning.
Man behöver ic­ i s. k. under-arm-bag-stil.
platsens största sortering hos ke påpeka de biologiska, religiösa A.-B.
CARL JOHNSSON Charmanta kvaliteter.
Kungstorget.
och samhälleliga skillnader, som här föreligga, utan endast erinra om att, medan ide i flera arter så rara och trevliga djuren alltjämt stå kvar på Korsgatan 12 - Göteborg.
samma, ståndpunkt, där den gudom­ liga fantasien på skapelsedagarna ställde dem, så har människan sedan klämmande Och depraverande makt är alltjämt dess utvecklat sig från barbar- till över sinnena.
Att härunder sådana marknadens kulturindivid.
vidriga framtidsperspektiv kunnat förnämsta Kanske i detta sammanhang ock­ dyka upp so.m lagens tillstånd till så måste påminnas om suggan, som barnamord, kan förstås, ävensom äter sina ungar, för att det skall in­ kvinnornas olust för att.
sätta barn ses att då svaret på frågan skall sö­ in i den rådande dysterheten.
kas, ha vi icke att blicka nedåt på Man får också besinna den oer­ djuren, men uppåt: mot utveckling hört raska takt med vilken kvinnor­ och framåtskridande.
Man må då nas utveckling gått från instängd är enastående för fintvätt.
först och främst komma ihåg att ut­ hemmakvinna till mannens arbets­ veckling mot höga mål icke går i Hjältinnan, ung och vacker, har kamrat utanför hemmets väggar.
som tillbörligt är många underbara en rak linje uppåt utan i skruvnin- Andfådd, något yr av den häftiga så att man tror sig spåra en kom­ romantiska, upplevelser.
Dagrar och gar.
Ja, låt oss säga att framåtskri­ marschen kippar hon efter luft.
mande förvissning.
Kanske har kommunistkvinnornas skuggor växla snabbt och på ett myc­ dande är som en vandring i högre och Olusten att påtaga sig de gamla bör­ högre terräng mot avlägset lysande krav på lagens tillstånd till barna­ ket spännande och .medryckande sätt.
dorna.
jämte de nya är förklarlig.
Hur romanen slutar lar framtiden tinnar.
Än bär det uppåt, än ned Helt vända, om till sin förra tillvaro mord .i alla.
fall varit ett väckelse­ i djupa, klyftor och dalgångar, men varken kan eller vill hon, ehuru de rop — en varning till både man oc.h utvisa.
Innan den unga damen gör sin en­ framåt bär det likväl allt närmare nya stigar hon trampar visst icke kvinna för ett återfall i urtidsbar- tré " under strecket " med svensk en­ och närmare det högt belägna slut­ alltid äro så vederkvickande eller bari och de grymma sedvänjor, som samrätt för oss, komma vi i de tvä målet.
givande, som avståndet från dem en försenar den vandring mot höjderna, Av de nuvarande exceptionella gång lovade.
Vacklande och vill­ som vi i alla.
fall.
trots allt äro inne närmaste numren att införa, en novell " Livets dröm " av Ruth Almén med förhållandena runt om i världen kan rådig gräver och sliter hon i sitt pa Fröken Redaktör.
Eder förbundna motiv från Paris och ur levande li­ man väl draga den slutsatsen, att vi eget väsens dunkla djup och tror Sara Blotnsterwolh vet.
Den är vacker och värdefull!
f. n. befinna oss i en dalgång, där sig finna mpdersolusten.
kylan och skymningen utövar sin be- Men här begår hon ett ödesdigert misstag.
Ty vågar man icke antaga, att hur svindlande fort teknik och materiell Damsällekapct Mun kultur än utvecklats, iså har likväl kommer, som nyhet, att anoi: kvinnan marscherat fortare i sin ut­ biblioteksafton en gång i veckan _ veckling.
Den teknik och de hjälp­ lan kl. 7 — 8 med diskussion om medel, soui skulle kunna underlätta ker och demonstration av ÜW moderskapets mödor för henne i hen­ haltiga och goda litteratur, so nes nya ställning, ha blivit efter.
bens bibliotek redan tor tv.
Riksdag och de som makten hava, samt eventuellt högläsning.
re upplysningar lämnas av ^ ha.
svikit kvinnan-modern.
Motioner, raren, fröken Holmberg, gående ut på att staten bör taga.
i mottager a n m ä l a n om intra ^ «£ f sitt särskilda hägn moderskapet med ben.
Hennes tel. ar, i J) a.
nya lagparagrafer och ändamålsen­ 41480 och i klubblokalen 15 ^ mer med intresse för klubb® ^ liga institutioner ha avslagits.
samhet, vilka vilja hjalpa.
Har icke allt liksom sam.mansvu- underhållning eller vid bibli^ rit sig för att, få tron på .moders­ name äro välkomna.
kärleken såsom ett grundelement i kvinnonaturen, att vackla?
Så torde frågan böra ställas.
.Frö­ ken Redaktör, inledningsvis har jag Det stora varuhuset «P on ® ' a J ^ nämnt mannens feminisering.
Det­ av sina skyltfönster en samh g ta är intet skämt.
Om än samman­ na vaxdamer iförda de senaste ställningen mannen-lejoninnan i all denyheterna.
det e n« sin absurditet torde te sig löjeväc- En liten py« ser ^ ^ kande.
vackra vaxansiktet till c e ^ Visst är att mannen — feminise- me ' ' £ ' kör » mMllll "?
«W * r,ad eller ej — mer och mer genom det har som pappa HAR KO P sina lagar och med sin vetenskaps .... ' .. U, J (hjälp bjudit till att lätta moderska­ v r \ rH •$ r \ &lt; pets bördor för kvinnan.
Men ännu ipilllill m j.SK ANDINAVISKA GUMM (AKTIEBOLAGET är denna strävans slutmål icke nått.
VISKAFORS,.
:, S U II Först när faderskap och moderskap sammansmält till ett föräldraskap Sista nyheter Hill med lika förpliktelser i fråga om fya« * barnens fostran och vård, skall ock­ A.-B.
FERD.
LUNDQUIST &amp; Co. för alltid på lager alla så den kärlek till avkomman blom­ Kungsgatan 50. stra upp i ny skönhet, där den nu av VISKAFORS fabrikat till fabrikspriser.
tidsförhållandenas tryck hålles nere, GUMMIKLACKAR som började fredagen den 30 dennes pågår och UTFÖRSÄLJES SKODON till kolossalt B I L L I G A P R I S E R.
Allt per extra kontant.
av Margit Rosengren.
TIEFLAND.
Söker NI i i g o n II MAEIZA.
Varje afton kl. 8: Morgonens förnämsta annonsorgan Fröken Redaktör!
Telegramadress W K r e d i t b o l a g e t " T iists P el Göteborgs Morgon post lljållcr moderskärleken på att dö ut?
vanliga realisation SÖUD F G REVLNNAN att sälja, köpa, hyra ut eller byta, så annonsera det i I varje nummer, värde­ fulla artiklar i olika Stora n å g o t och hemmet.
Avdelningskontor över hela landet Ull,,,,,, — Filial: Vasagat.
21.
Tel. 5481.
Hovleverantör Förf.
till den på annat ställe i da­ gens nummer införda art. " Fallet Anna Björner ' riktar en uppmaning fill undertecknad att besvara en del däri framställda anmärkningar.
Att pa ett uttömmande sätt göra det skulle antagligen erfordra många ar­ tiklar och en i ämnet mera initierad penna än vad min ännu är.
Vad som här nedan .anföres måste sålun­ da bli ofullständigt.
En del utvik­ ningar från ämnet, .sådant det in­ rymmes i G.
E:s frågor, bli också nödvändiga.
Grunddraget i människonaturen är vår outsläckliga längtan efter lycka.
A r år känsla säger, att detta behov är rättmätigt, att lyckan är vår arvedel!
Det enda vi äro i tvivelsmål om är vad " lycka " egentligen är och på vad sätt den vinnes.
Det är — antagli­ gen — för att lösa denna gåta livet blivit oss givet!
Fransmannen Pascal, snillrik som " vetenskapsman och för alla tider en punkten började också deras arbets­ lust och obestridliga arbetsförmåga alltmer tagas i bruk inom förening­ ens många olika underavdelningar.
Därför räkna de 1905 som sitt egentliga, födelseår och för att hög- tidlighålla, hågkomsten av de min­ nesrika dagarna i januari detta år samlades de till en enkel kamratfest söndagen den 25 jan.
Tillslutningen blev stor.
Vetera­ ner från 1892 och andra, som buro föreningens 25-årsmärke, blandades med tjuguåringar, som blott kände de gångna tiderna av hörsägen.
Föreningens vice ordförande, frö­ ken Carola Karlson, höll högtids­ talet.
Talarinnan skildrade föreningens historia, under de sistförflutna tjugu åren och dröjde därvid särskilt vid det kvinnliga inslaget däri och de kvinnliga kamrater, som på det ena eller andra området tagit verksam del i arbetet, samt ägnade till sist några tacksamhetens ord åt dem, som döden t.agit bort från kamrat­ kretsen.
Aftonen blev ett rikt och givande minne och en kraftig sporre till fort­ satt verksamhet för föreningen och dess mål: att genom samfälld strä­ van verka för höjandet av kontorist- kårens ställning i ekonomiskt, socialt och fackligt hänseende.
Cleo.
av det kristna andelivets förgrunds­ gestalter, har uttalat sig om vårt lyckobehov på ungefär följande sätt: — Först och sist längtar männi­ skan efter ro och lycka för sitt hjärta.
Den ene tror, att lyckan ligger i krig och äventyr, den andre att hon lig­ ger i det lugna vardagslivet.
I verk­ ligheten, tillägger han, synes ingen kunna finna lyckan.
Alla klaga; i alla tider, i alla levnadsåldrar, i alla levnadsställningar!
Yi måste ge Pascal rätt; det är icke rofylld lycka, som bor i vårt hjärta, utan — .om vi våga en ärlig undersökning — oro, undran och fruktan, c / tillfredsställ else.
På samma sätt som vi instinktivt sky nedstämda och disharmoniska människor, frukta vi ett förtroligt på tu man hand, ett ingående och all­ varligt tankeutbyte med oss själva, ehuru detta tydligen skulle vara det ändamålsenligaste isättet att få ett svar på frågan, varför vår blick icke är ljus, varför vårt sinne icke är glatt, varför vi icke äro så lyckliga som vi önska.
Vi försöka i stället att bemästra den inre otillfredsställelsen med hjälp av yttre medel, genom förströelser och nöjen, genom romaner, och tid­ skrifter, genom tusentals olika " in­ tressen ", ofta, av det mest bagatell- artade slag, genom flirt, kärlekshi­ storier, genom ett övermått av arbe­ te, resor, spekulationer, genom allt som ger fyllnad, färg och spänning åt den eljes tomma, gråa, enformiga, långsamma tiden, förlänar den vin­ gar.
Vi lyckas ofta förträffligt.
Det finns ofantligt gott om människor, som på detta sätt tycka sig ha det lugnt och bra, roligt, omväxlande, rikt och fästligt.
Men denna lycka är alltid villkor- Mändagen den 2 Febr.
börjar vår llita Vecka till vilken försäljning stora varuposter för­ värvats, som till Ex­ tra förmånliga pri­ ser komma " * t erbju­ das &amp; .. manhuen.
HERM.
MEETHS A.-B.
Voffmeu-f / lmMj lig och osäker.
Den är beroende av en massa omständigheter, som vi inte behärska, av vår hälsa, vår goda eko­ nomi, vår framgång, av andra män­ niskors handlingssätt emot oss, av våra vänners uppriktighet och tro­ fasthet o. is.
v. i oändlighet.
Hur skör och bräcklig, hur ovaraktig är icke denna lycka, hur oförmodat och blixtsnabbt kan den icke bytas i sin diametrala motsats, djup och obotlig olycka.
Verklig ro och lycka för hjärtat i med- och motgång, i glädje och sorg, i rikedom och fattigdom, i hälsa och sjukdom, i smälek, lidande, i döden, under alla förhållanden utan undan­ tag, till dessa känslor vågar man en­ dast på religiöst håll förklara sig va­ ra ägare och det i desto högre grad ju starkare, ju renare, ju mera le­ vande den religiösa känslan är.
Det är ett alltför billigt och lätt­ vindigt sätt att, som G.
E. gör, upp- &gt;U&gt;ergs Södra Larmgatan 13 Realiserar RÄSTPAR synnerligen billigt.
llllllllfllKIMIIIIIIIIIIMIIIIIIIIIIIIII lllllll (Eftertryck förbjudes).
Lilith.
R O I M H J NT Av Slovene« ptavfcctt * Auktoriserad översättning av Margareta Heijkel.
40 lr ots det myckna,, som verkligen under de senaste tim- 4rna, hade strängt taget ingenting uträttats för att hjälpa Lilith ur hen- J.svårigheter.
Vad allt kunde Eric 0 r % ieke göra i desperation över ^ ha blivit skild från Maud Bam- 6r ' ^ iir vilken han tydligen hyst en " Ppriktig och god känsla?
Kunde icke frukta, att h an nu i stället ansynsiöst skulle fullfölja sina pla- ' fråga, om Lilith.
Den lidna mot- ^ n gei) skulle helt säkert icke stärka Va k na ^ e £ 0f ' a i m pnlserna men ans gamla ansvarslösa uppfatt-, av livet och dess förhållanden, •laj n f. Pr r ^ e närmaste dagarne syss- r ^ s ^ an ' iar oavbrutet med ^ilith l ®dangjo.rts Skulle 1 Skill " " ^ an förlusfig henne?
11 ' le.
ö " r y c ka henne ur hans ar- nia o r?
Ni des s, P * i ägot ' nom honom besvarade jg t la &amp; °r med ett trosvisst " nej ".
• ') ar dagar senare ringde Grie- V (, PP honom och bad honom att skyndsammast möjligt komma in till också uttryckte en så djup sorg, att London.
Sir George fick en liknan­ han icke skunde uthärda dess åsyn, de kallelse och de båda herrarne to- utan såg bort.
— Det är så roligt att ni kom, go första tåg till staden.
stammade hon förvirrad.
Min mor Grieve hade med hjälp av en kommer nog också att bli glad • — Men Grieves hårda och allvarliga skicklig detektiv lyckats spåra upp fru Merton och Lilith, vilka alltjämt s ' ämma skar genom luften: — ' Nej, under namnet Ames hyrt en möble­ det våga vi inte hoppas.
Fru Ames skall helt säkert inte se oss med blida rad våning i Bayswather.
När bilen med advokaten, Mal­ ögon.
För resten är hon hemma?
Lilith jakade.
lory och sir George stannade utanför — Och hennes son?
frågade Grieve huset, stod Lilith i fönstret.
Hon kände igen dem, men innan hon be­ med nästan hotande tonfall.
Lilith sjönk ned på en stol.
All slutat sig för hur hon skulle handla, hennes kraft, hade övergivit henne.
hade Grieve, som trängt undan tjä­ I detta ögonblick öppnades dörren narinnan vilken öppnat tamburdör­ ren, trätt över tröskeln till det rum och Eric Horley trädde in.
Då han fick syn på de båda her- där Lilith befann sig.
Han åtfölj­ rarne ryggade han tillbaka, och det des av Mallory, under det att sir såg ut, som om han tänkte lämna George stannat kvar i ett yttre rum.
Grieve gick fram till.
Lilith och rummet.
Men Grieve hejdade honom genom räckte henne handen med ett allvar­ att lägga sin hand på hans arm: ligt: - — Goddag, kära Lilith.
Det Ett ögonblick, Horley, sade han.
vi har vållat oss stort besvär att fa reda ha något att säga er.
på vart du tagit vägen, men jag an­ Den unge mannen &lt;var likblek, men tar, .att det inte är du, ' som på detta sätt velat leka kurra gömma med han rörde sig icke ur stället.
Dörren som han lämnat på glänt oss.
efter sig öppnades åter, och skröp­ Lilith var för upprörd för att kun­ ligare än någonsin vacklade fru na få ett svar över sina läppar.
Med Ames in.
Hon såg sig omkring med nedslagna ögon räckte hon Mallory hjälpsökande, förtvivlade blickar och sin hand.
Den unge läkaren slöt den Jast i klängde sig fast vid sonens arm.
— Åh, vad står nu på?
snyftade sin och frågade med av sinnesrörelse hon ångestfullt.
Säg mig vad är del?
skälvande stämma: — Kan ni förla­ — Det har jag ingen aning om, ta att jag följt med hr Grieve hit?
För en sekund vilade hans blick svarade Eric nonchalant.
Försök på det unga ansiktet, som tydligare att samla dina krafter!
Av herrar­ nes uppsyn förstår jag, att det inte än ord svarade på hans fråga men är några glädjebudskap de bringa.
Mallory kände sig alltmera upp­ rörd.
Han såg från den gamla da­ men till hennes odåga till son, för vilken hon syntes beredd att offra allt och alla.
— Fatta, er i korthet, bad han ad­ vokaten.
Denne nickade.
— Ni vet kanske, fru Merton, sa­ de Grieve, att er son visat en annan ung dam, fröken Maud Bamber, en mycket långt gående uppmärksam­ het?
— Åh, är det den gamla historien som spökar!
skrattade Eric.
Mor, tro mig, det är dumt och grundlöst alltsammans.
Lady Bamber var så vänlig mot mig, och jag försökte återgälda det genom att vara upp­ märksam: mot henne och hennes dot­ ter — där har du det enkla sam­ manhanget.
Med en snabb rörelse vände lian sig till Lilith: — Låt ingen inbilla dig, att någon annan kvinna än du ägt mitt hjärta!
Du känner mig.
Du ' vet, att jag älskar dig.
Du är god .&lt;och ädel och trofast.
Ingen i hela världen är som du.
Åter skar advokatens skarpa stäm­ ma.
hård och obarmhärtig genom luften.
— • Det är skada, sade han, att ni inte alltid tänkt så där vackert om Lilith, Horley.
Eric mönstrade honom med en högdragen blick: — Ni talar i gå­ tor, hr Grieve, och gåtor har aldrig intresserat mig.
Advokaten gick till dörren, öpp­ nade den och sade utåt: — Var god kom in!
Eric skiftade färg och hans blick vidgades av oro.
Rysande smög mo­ dern intill honom men han stötte henne tillbaka.
— Lämna mig i fred, viskade han.
Sätt dig och var lugn.
Jag behöver all min självbehärskning.
Den gamla damen lydde darrande.
Lilith såg på henne och gjorde en rörelse som för att skynda henne till hjälp men en varnande blick från Mallory hejdade henne.
Det var sir George Paradine som Grieve kallat på.
Vid åsynen av baroneten brast Eric i skratt: — Nej se, utropade han, alla kraf­ ter i elden!
Vilket rörande samför­ stånd det existerar mellan er, mina herrar, och det bara för att bringa en ensam man på fall.
Det är, må jag säga, mycket hedrande för er.
Grieve riktade sig lugn och obe­ rörd till sir George Paradine.
— • Det gör mig ont, sir George, sade han med sin distinkta torra stämma, att jag nödgats draga er in i denna obehagliga affär, men som en man av ära är det er skyldighet att upplysa, fröken Lilith Asprey om vad Horley sagt till er om henne.
Hon bör få veta hurudan denne Hor­ ley är och vad hon har att vänta av honom.
Utan att se på någon tog sir Ge­ orge till orda.
— Det är pinsamt att avslöja en person isynnerhet inför två honom närstående damer, för vilka det jag har att säga måste medföra lidande och sorg, men i detta " fall är det, så vitt jag förstår, min ofrånkomliga skyldighet att göra.
det.
Horley lät mig förstå, att han såsom son till en rik ' dam haft mycket pängar att röra sig med, men att han frestats att leva över sina tillgångar, att han för att komma ut ur en iråkad svår be­ lägenhet nödgats bli förfalskare — den som förlett honom till allt detta var en ung dam, som han skulle gifta sig med, en dam som jag vid ett par tillfällen sammanträffat med i sällskapslivet under namn av Li­ lith Asprey — Fru Ames, som isuttit skräcksla­ gen, avbröt honom nu med ett jäm­ rande utrop: — Det är förfärligt!
Vad tjänar det till att draga fram denna bedrövliga historia, som Eric ångrat iså bittert.
Hr Grieve ansåg sig nu böra gripa in för att hindra den gamla damen att påverka Lilith.
— Fröken Asprey skall och må­ ste veta vad denne man sagt om henne, hur litet hennes heder bety­ der för honom och hur ömkligt feg han är.
Och hon bör jämväl ha reda på, att denne ovärdige mans moder också känt till sonens skamliga be­ skyllningar.
Vid sitt besök på The Powers fick hon av sir George reda på alltsammans, men i stället för att varna Lilith för en förbindelse med Eric hemlighöll fru Ames vad hon fått veta.
Hon sökte påskynda giftermålet, ehuru hon insåg att det
4 KVINNORNAS A. LUNDBLADS BEGRAVNINGSBYRÅ KUNGSGATAN îa TKL.
11045, 7 7 I i, ankn.
bost.
Ombesörjer pietetsfullt hela begravningar fatta " pånyttfödelsen ", det absoluta hängivandet åt Gud, som endast " överspändhet ".
Den kan naturligtvis i många fall vara det, men omvändelsen, pånytt­ födelsen är flock en själsföreteelse er­ känd som verklig inom alla s. k. frälsningsreligioner, och den är ett med dem alla, sålunda även med kri­ stendomen, den är själva förutsätt­ ningen för ett religiöst liv i dess hög­ sta bemärkelse.
När vi födas till jorden, inträda vi i det materiella, li­ vet; " den andra födelsen " betyder inträdandet i det andliga livet — vi få ett annat hjärta, ett nytt isinne.
Omvändelsen kan ske gradvis, sträc­ kande sig över en lång andlig ut­ vecklingsperiod, men även plötsligt, krävande endast bråkdelen av ett dygn.
Det är utomordentligt frestande att gå närmare in på detta ämne, men det skulle göra föreliggande art. allt­ för lång.
Så mycket må dock sägas, att man känner till otaliga upplevelser av det­ ta slag, berättade av omdömesgilla, i fråga om karaktär och intelligens högt stående människor och ytterli­ gare bestyrkta av dem genom " ett nytt liv ".
I en tidigare art. har cite­ rats ett ' uttalande i ämnet-av profes­ sor O. " E. Lindberg.
Här är ännu ett, hämtat icke ur en högstämd pre­ dikan utan ur.
en saklig och utredan­ de avhandling om pånyttfödelsens mysterium: " Den gradvis (långsamt) pånytt- födda människan kan icke peka på något bestämt genombrott, någon plötslig avgörande kris.
Hon kan I * a s s m p å icke säga att hon vid en bestämd tid­ punkt blev född på nytt och att d å alla bojor brus lo, alla fjättrar sletos, vilka otro och synd smitt henne i.
Hon får ej blixlikt känna den frid som övergår allt förstånd genom strömma sin själ, så att denna nästan spräng es av överjordisk glädje och salighet.
Men hon kan säga: Den överjordiska friden forsar väl ej med kataraktens häftighet i min själ, men den finns där dock; den flyter stilla och ljuvligt, så att jag, även jag, kan säga att jag äger den f rid, som över­ går allt förstånd, en glädje som till brädden fyller min själ. "
Det förefaller som skulle männi­ skan kunna finna en verklig, en sann, en under alla förhållanden fortbestå- ende mäktig lycka, endast i Gud, och som om vår outsläckliga lyckoläng­ tan ville leda oss just dit, som om den tänts i vår själ för detta höga ändamål.
Att förstå det och handla därefter är antagligen att hava löst jordelivets gåta.
Äro vi på bildat välsituerat håll villiga att tro på den religiösa lyc­ kan?
Kanske till en del, men den förefaller oss blodlös, arm och alls icke eftersträvansvärd.
Vi medgiva, att religionen måhända kan stilla vår inre oro, fylla vårt hjärta med hopp för evigheten, men vi äro på samma gång livligt övertygade om att den, tagen djupt och allvarligt, för vårt jordeliv öppnar ett perspektiv av för­ lorade glädjemöjligheter, av försakel­ ser, av ledsamma och besvärliga plik­ ter, av en högtidlig långtråkighet, som ' vi icke vilja vara med om.
Yi känna, att religiositeten kommer att göra oss odrägliga för våra hittillsva­ rande icke-religiösa vänner, beröva oss dem och påtvinga oss nya vänner, vilkas förmåga att bereda oss trev­ nad och glädje vi tycka oss ha all anledning att betvivla.
Det är icke troligt att fru Björ­ ner — • för att äntligen komma till henne!
— i oss eller andra bildade, världsligt sinnade människor skulle t i l l f ä l l e t u n d e r Vita Vecka varvid utsäljes oerhört billigt Bomulls- &amp; Linnevaror, Broderier, Bamunderkläder, Bammhanddukar, m. m. A.=B.
Carl Johnsson Kungstorget îi.
måste betalas med liiliths hela livs­ lycka.
— Ni är ju rent av vältalig, hr Grieve, insköt Eric gäckande.
Lilith hade sett från d ' en ene till den andre utan att helt kunna fatta det ränksmideri för vilket hon varit utsatt.
Nu reste hon sig upp.
— • Är det sant?
frågade hon.
Har man verk­ ligen på detta sätt svärtat mitt namn och fört mig bakom ljuset?
Är det du, mamma, som handlat mot mig på detta sätt?
Fru Merton svarade endast med snyftningar.
Sir George lade handen på Grie­ ves arm.
— Ni behöver mig helt säkert inte mera?
Jag skulle vara gläd att få komm a härifrån ju förr dess hällre.
Det är en mycket pinsam historia.
Grieve gjorde en jakande åtbörd och sir George bugade sig åt höger och vänster och gick.
Lilith hade sjunkit tillbaka i sto­ len och satt stilla med ' slutna ögon, förkrossad, tillintetgjord.
F ru Ames, gav henne nu och då en förgråten blick.
Slutligen lyc­ kades hon samla tillräckligt med kraft för att kunna resa sig upp och taga några vacklande steg fram mot den unga flickan.
— Du förlåter mig?
Du förlåter oss, inte sant?
frågade hon förkros­ sad.
Du vet, att jag alltid älskat dig.
Du måste veta, att jag aldrig velat göra något som kunnat skada - dig.
.Tag har inte sett klart i den här saken.
Det var ett fruktansvärt slag för mig, när sir George den där gången berättade hur skamligt Eric handlat mot dig, hur han förstör ' ditt goda namn och rykte.
Du minns nog hur nedbruten jag var och hur ovänligt jag tog emot Eric, när han kom till oss på Old Court.
Men han är ju min älskade son och jag för­ stod honom delvis — när en män­ niska är i stor fara, tillgriper hon vilka medel som helst för att rädda sig.
Du förstår det, Lilith, du är god och du känner Eric och vet att det dock finns mycket gott och älsk­ värt hos honom.
Alla fela vi, alla behöva vi varandras förlåtelse.
Att förlåta bringar välsignelse.
Du för­ låter honom, säg att du förlåter den stackars gossen!
Det blev åter tyst i rummet.
Li­ lith satt alltjämt med slutna ögon.
Mallory och Eric Horley sågo i spänd förväntan på henne.
Det var deras öde som nu avgjordes.
Eric tog några steg fram mot den unga flickan, och sedan han växlat en snabb blick med modern räckte han ut handen och lade den smek­ samt över hennes.
Lilith ryckte till ' som om hon kom­ mit i beröring med något som ingav henne både fruktan och avsky.
Bon sprang upp.
Den flammande blic­ ken i hennes öga sade allt som be­ hövde sägas.
En häftig glädje fyll­ de Mallorys hjärta, under det att Eric, som förstod att spelet var för­ lorat, med en sista återstod av hån­ fullt trots drog sig tillbaka och med funnit ett auditorium glatt intresse­ rat av att lyssna till vad hon hade att säga.
Som primadonnan skänkte hon sin konst, d. v. s. njutning och förströelse, alltså något av erkänt värde, men som evangelisten skulle hon endast ha att erbjuda en religiös förkunnelse, efter vilken vi icke ens när den ' kommer från sakkunnigt, d. v. s. prästerligt håll, ha någon sär­ skild åstundan utan som vi, misstän­ kande dess oförenlighet med vår jor­ diska trevnad, snarare äro böjda att undfly så länge vi överhuvudtaget — med hänsyn till döden — våga det.
Undfly!
Ja, vi skulle antagligen in i det sista undfly religionen, om icke då och då, kanske sällan, kanske ofta i vårt inre hördes en sällsam, än varnande, än vädjande röst: Kan­ ske ändå — Yi äga en dubbelnatur.
A 7!
ha som alla andra skapade varelser en medfödd självbevarelseinstinkt, en vilja att själviskt och hänsynslöst tillgodose vår egen jordiska lycka, men också en medfödd gåtfull sym­ patisk instinkt, ett anlag till dyrkan av ett högsta väsende, till osjälvisk kärlek gent emot våra medmänni­ skor, ett anlag alltså till religiös tro, till altruistiskt (människovänligt) handlande.
Det är detta trosbehov med dess för känslan, förnimbara hemlighets­ fulla löfte om icke blott himmelsk salighet utan även jordisk lycka, det är detta trosbehov, som ofta försum­ mat och vanvårdat, emellanåt erhål­ ler en tillfällig styrka, tillräckligt stor för att göra oss " andligt sö­ kande ".
Liksom G.
E. gå vi till kyrkan eller bönehuset för att där, som hon, söka och icke finna den religiösa uppbyggelse, den känsla av lycka vi gjort räkning på.
Vi, som under år, årtionden kan­ ske under ett helt liv varit andligt ointresserade begära att vid ett till­ fälligt gudstjänstbesök förunnas den stora sköna andliga upplevelsen av verklig religiös hugsvalelse!
Hur förmätet!
Den religiösa trons källsprång be­ finna sig i vårt eget inre.
Allt vad en präst eller annan människa kan göra för oss är att genom ord och gärningar ingiva oss längtan att själ­ va undanrödja den likgiltighet, de tvivel, det gudsförakt, som under årens lopp hopats över och täppa till dessa religiösa källsprång för att de må träda i dagen och få ett sprud­ lande liv.
Ett arbete som kräver tid och imöda!
De breda lagrens ställning till re­ ligionen är en helt.
annan än vår.
SWALANDERS O KAFFE, * TIDNING Goda inköp av Konserver, rökt Lax, rökt AI, Räkor m. m. i N:o 55.
Smör, Ost, Långedragsbröd i N:o 60.
C.
N. ANDERSSON Tel. 27 80, 6972, 10849.
Göteborg.
Bazar Alliance.
Alla varor av bästa beskaffenhet.
mor i ett propert hem, en bra mor Butikerna närmast ing.
från Bazargatan.
åt sina.
förut vanvårdade barn, för­ A. MAGNUSSON brytaren bli redbar, den förut fat­ tige slarvern genom skötsamhet ernå välstånd.
Bakom allt detta ligga.
— man vet det!
— inga moraliska vil­ jeansträngningar, vilka när som Kött- och Fläskaffär Saluhallen 133.
Telefon 4481. hülst kunna brytas ner, utan ett på OBS !.
Prima varor.
Billiga priser.
den religiösa omvändelsens väg und­ fått nytt och bestående renat, för­ Redbar behandling.
ädlat, upphöjt sinne.
Det.är dessa skådade under, ty något mindre än under är det icke, Hansson &amp; Silfverstrand som komina människorna där nere att hungra efter religionen och att FISKAFFÄR Bazargatan 8.
— Tel. 95 80, 15 380 med förtroende, glädje mottaga dem som likt Anna Björner ' Och andra Höns.
Kyckling o. Polar- vilja förkunna Ordet för dem.
der, Hare, R e n s t e k Varför föras icke dessa folkskikt av sin religiösa längtan till statskyr­ och allt slags kans tämpel utan till de frikyrkliga bönehusen och salarne?
Saluhallen 1.
Tel. 1648 och 20834.
Det är riktigt, soin G.
E. säger, Å. Ellwén IT Färsk Fisk - w Vildt Björks Vildtaffär Religionen hotar icke deras jordiska lycka utan är själva dess förutsätt­ ning!
För de arbetande och betungade är bibelns Gud hjälparen och beskyd­ daren.
Han påtager sig deras bör­ dor, han helår deras sår, han är de­ ras klippa och fasta borg, deras allsmäktiga tillflykt.
Han upprät­ tar dem, skänker dem ro och lycka för deras hjärta.
Icke bildlikt utan efter bokstaven!
Vore det icke så skulle dessa män­ niskor avfalla, från Gud och religio­ nen, under det att nu den starkaste religiösa rörelsen otvivelaktigt finnes i samhällsdjupet.
Man tryggar sig till den religiösa erfarenheten, den egna och andras.
Man lever inom menigheten i nära gemenskap — sy skon sk a p • — med varandra.
Man känner och ser trons frukter överallt: glädjen sjunger i förut kvalda bröst, lyckan lyser ur förut plågade och dystra anleten, det kväljande hatet mot bättre lotta­ de har bytts i förnöjsamhet med den egna lotten, svordomarne och hädel­ serna ha förstummats, den förgifta­ de atmosfären rensats och blivit god att andas.
Man ser den viljesvage, eländige drinkaren befriad från sin last, den fallna liderliga kvinnan upprättad, arbetsam och hederlig, den ansvarslöse brutale familjefa­ dern rättskaffens och Öm, den lata smutsiga kvinnan bli en flitig hus- som en mor var det som om hon gri­ pits av ångest.
Med utsträckta, hän­ der &lt;ville ' hon skynda till henne för att trösta och stödja — Grieve tillkastade Mallory en ur­ sinnig blick, vilken tydligare än ord sade: — Är du då en fullständig idiot?
Hindra, henne medan tid är!
Mallory behövde emellertid icke denna varning.
Med ett par steg stod han framför Lilith och spärra­ de vägen för henne.
Han sade in­ genting, men den unga flickan stan­ nade och lät huvudet sjunka.
I samma ögonblick mumlade Grie­ ve ett brådskande farväl och skyn­ dade ut ur rummet.
Mallory tog Lilith i sina armar och lade hennes huvud intill sitt bröst.
Hon grät.
När hennes gråt stillnat viskade Mallory: — Det har varit svårt för dig men nödvändigt för oss alla.
Var glad över att sanningen till sist uppenba­ rades.
Men Lilith kunde icke känna nå­ gon glädje.
Vad hon erfor var sna­ rast förfäran och .sorg.
Livet hade visat henne ett nytt fruktansvärt an­ sikte av förställning, list och obarm­ härtighet.
Allt hade liksom störta ' i spillror omkring henne.
Hon kän­ de fruktan, förakt men också den gamla förlåtande tillgivenheten för fostermodern.
— Det är så förfärligt synd om henne, viskade hon.
Låt mig gå in till henne och säga, att jag inte är ond på henne, att jag förlåter henne.
Trots allt vad hon gjort älskar hon eller annan för skötorai barnavård o. sjukvård prik!
!
dnill K. teoretiskt kvalificerad bifi?
&lt; * h som husmoder för H Vita kn — terske- &amp; Husmoder SS ko| a etS S| * - Tel. 4570 till båda butikerna.
KUNQSGAT.
17.
TEL 3653 mS6AT.13 .TEL 5167.
J BAZmAU / ANCE 132-133 MS tRHSOMAl 24 J handen på moderns skuldra bekym- merslöst sade: — Kom, lilla mor, och låt oss gå.
Det är ingen som önskar eller har glädje av vår här- varo.
Hans ansikte antog ett otåligt och plågat uttryck, då modern under den stapplande gången mot dörren, lät höna häftiga, nästan krampaktiga snyftningar.
När de kommo till dörren stan­ nade han ett ögonblick i tankar.
Där­ efter återvände han med snabba steg till Lilith och sade med låg upprörd stämma, under det han lade något i hennes hand: — Där är din check- boik.
Du vet, att jag tog den, då jag flydde från Old Court.
Jag var alldeles utan medel — och, ja, ännu en gång har jag förbrutit mig mot dig.
Jag har skrivit ditt namn, men det är ingen .stor summa.
Jag vet, att du inte skall göra sak av det, utan förlåta det som så mycket an­ nat.
Jag kan inte hjälpa det — jag har ingen kraft a-tt motstå det onda i min natur.
Men nu är du kvitt mig — • jag kan aldrig mera bedröva eller skada dig.
Du är kvitt oss bå­ da två.
Tror du mig, om jag säger, att det på sätt och vis gläder mig?
För din skull!
Du är god.
Du är sådan som en människa skall vara.
men det är inte jag.
Farväl!
Med brådskande steg ilade han tillbaka till modern, lade ömt armen om hennes skuldra och förde henne ut ur rummet.
När Lilith såg dörren sluta sig efter den kvinna, vilken hon älskat KOL VED COKES EKSTRÖMS „ JJIÔTMJOL OR.EBHO KEM.-TEKN. FAOHIK an-UNDAo i &amp; 33 att den sans, måtta och besinning, som känneteckna de kyrkliga guds­ tjänsterna, tilltala, den bildade sma­ ken.
Självbehärskning ingår i vår uppfostran.
Yi kräva den av oss själva och av ändra.
Vår själ kan fyllas till randen av glädje, utan att vi behöva förkunna det med fröjde­ rop, tårarne skölja, över våra kinder utan att beledsagas av snyftningar och jämmer.
Men så är icke förhållandet på många håll inom arbetarvärlden.
Man är icke uppfostrad att lägga band på sig, utan tvärtom från barn­ domen van vid att fritt och starkt ge luft åt sina känslor.
Låt oss också komma ihåg att detta är ett naturligt, om än för andra störande och irriterande behov.
Den högtidlighet, det allvar som vila över en kyrklig gudstjänst, så helt i överensstämmelse med våra Augusta Petersons Damfrisering umg med «pädbarnsheni i,., rmm, Medico _ Meka,, " ist kalisk avdelning samt fn,o " Fysi - estêr f. u.
- tomtom husmodern aven är barnmorska (Syster vf~ Som aV: 1 med.
kand., 1 manlig ' sinke-vm läkareassistent, l ', u ^ " ln &lt;ist 0.
lärarinna, 1 ex. WndarbeUlä '?
1 ^ 1, lnn ».
1 ex. ämneslärarinna sam, o Hill *.
.
.
.
- e x.
m i n ".
struktionssköterskor, vilka sta " " ' läkarens, husmoderns och v, U " der nens ledning.
Befattningen skTn • tll] - trädas till våren eller senast &gt; juni, då nuvarande husmoder.
la ' neliaft befattningen sedan iqii draga sig tillbaka till skolans \ a T M dom o. för .skolans räkning kvarstå som pass,v rådgivande m i styrelsen och aktivt deltaza rare förlossningsfall.
Kvalificera kände bör äga ett bestämt men, ligt, sätt, jämnt humör, god k ' - önskvärt humoristisk, samt » ort W dagog.
Prospekt från skolan « f " franco på begäran.
Ansökan åtffin av betyg, foto o. lönepretentil adresseras intention« J °bet är väl att mamma har Gummans FLINGOR fPSÖNS så att pysen.
kan bli ren igen.
fitrikultf: t-EL &amp; Tvättpulver Co, SDtlOor ».
(Aven •« IttlOTI Gumman » och (III *.
Gumman » Kraflskurpulvcr.t * 9: ^ P ÄlN5TAMWia ^HALMSTAD ====== N; o 6.
5: te årg.
8 Februari 1925.
Annonspris: Textsida 25 öre pr mm.
» sista sidan 20 öre pr mm.
Längre annonsering rabatt.
Utkommer varje söndag.
Utgivare och redaktör: INGEBORG DAHLLÖF.
Redaktion och expedition: För annons- och ekonomiavdelningen: EDITH RICKBERG.
Magasinsgatan 12, Göteborg.
Tel. 18070.
Prenumerationspris: Helår Kr.
6: —.
» / a år Kr.
3: 50.
» / * år Kr.
2: —.
Lösnummer 15 öre.
Centraltryckeriet, 0.
Ericson, Göteborg 1925. vita Tel. 71.
ALMHULT.
Tel. 71. önskningar, veAa helt säkert folkligt sett, tryckande på e tt av livet betungat sinne, kyrko­ församlingens stela korrekthet må­ ste förefalla kylande och avvisan­ de för ett efter deltagande och bro­ derskärlek hungrande hjärta, präs­ tens välskrivna utläggning av tex­ ten torr, livlös och intet, givande för öron, vilka längta efter varma, in­ nerliga.
tonfall, kraftig tröst, seger­ viss uppmuntran, triumferande lvc- koibebådande försäkringar.
I alla de stycken där statskyrkan sålunda icke motsvarar det folkliga- religiösa, behovet där träder den fri­ kyrkliga.
rörelsen till med sin större frihet och livfullhet, sin värme, sin hänförelse, sin enkla lättfattliga, av- en levande trosvisshet präglade för­ kunnelse, sin likställighet, sitt bro­ derskap.
Den frireligiösa rörelsen, isynner­ het de friaste formerna, frälsnings- armén och pingstväckelsen, är icke tillrättalagd för de bildade (som ha kyrkan!)
utan för folket, för skikt efter skikt ända ned till det allra, understa.
Tag bort denna religiösa, rörelse, den enda som passar här, och folkdjupet ruttnar!
I.
D.
B o k b i n d e r i E l e v e r mottagas.
Närmare pr tel. 14437.
HrU JMjölh Distribution på glasflaskor.
Göteborg.
Tel: 4692. mig, älskar mig som en dotter.
Det har nog också varit för att alltid få behålla mig i sin närhet som hon ön­ skat att jag skulle gifta mig met Eric.
Men Mallory ville icke släppa henne.
— Hon äger sin son, sade han häf­ tigt.
Hon får nöja sig med honom — Jag vill så gärna se henne än­ nu en gång, sade Lilith bedjande, och säga - henne, att hon inte behöver hf några bekymmer för sin framtid — jag skall avsätta ett visst årligt be­ lopp för hennes räkning.
Hon äger ingenting alls och Eric kan nog inte, fastän ' han på sitt vis håller av hen­ ne, göra något vidare för henne.
Lilith försökte att göra sig fri från Mallory.
Så snart han kände det, lät han sina armar ögonblickli­ gen sjunka.
- — - Du är din egen herre och du gör vad du vill, sade han lugnt och fortfor därefter med fast, bestämd röst: — Men nu är mitt tålamod slut.
Jag nöjer mig icke med något halvt och delat.
Förr kunde jag det.
Jag tog emot vad du kunde ge mig och jag nöjde mig med att vara din vän.
Jag trodde dig bunden och jag ville icke vara den som skilde dig från någon som du givit ditt ord och var besluten att gifta dig med.
Jag är icke en tjuv som stjäl mig hustru.
Men nu är du fri.
Nu vet jag, att jag inte träder någon annans rätt för nära.
Och nu vill jag ha allt eller intet!
Gör vad du vill i ekonomiskt hänseende för dessa människor, men anat °- • f » rekommenderas.
S. Hamngatan 59.
1 fore " Tel. 40781, 45699 låt det ske genom Grevie.
Känner du att du inte kan leva utan dem, att det är livets lycka att ditt öde äi knutet vid deras, om du måste se dem ännu en gång, växla fredskyss med dem och upptaga den gamla förtro ligheten med dem — då vill jag vara med längre.
Du.
måste första det.
Du måste förstå, att ett val må­ ste göras.
Betyder min kärlek så tet för dig, finns det i ditt hjar a ingenting som säger, att den är y barare för dig än dessa ovâr HP människors tillgivenhet och näi så gå då in till dem.
Men i oc 1 detsamma är också allting slut ® lan dig och mig, och jag, din bild ur mitt hjärta, om det o så skall förblöda därvid.
Åter såg han i de sköna ost« _ fulla flickögonen detta utt ^ c vemod och kärlek, som så * mit hans hjärta att smälta av o Hon sade ingenting, men he " ne ® aV fördjupades ytterligare, et • ce lycka gled fram kring hennes 1 _ P ».
och hon räckte honom « » » ta » der.
ett löfte Han tog det som en, —, m för livet och .slöt henne ater sig.
SLUT.
FruÂFFÔGHÎ Storgatan i7- ir ' ikter Atelier för klädning » r &gt; och kappor- yttryck tillàtes gärna om " Kvln- Tidning ", med hela namnet utsatt, angives som källan.
l0 mas INNEHALL.
Utlandskrönika i sammandrag.
jägot om hemliv och dess betydelse. '
Elin Wahlquist.
Kummet n:r 5.
Av I.
D.
Ett försvar för skilsmässan.
Offret.
Av Poul Richard.
Teater.
" livskraften " på spåren?
De oföddas rätt — och de föddas.
Av irraan Torborg Ottosdotter.
Det egna jaget.
Vita Veckan.
Ett friskt folk.
Två musikaliska underbarn.
Livets dröm.
Av Ruth Almén.
Utlandshröniha i sammandrag.
het uppseendeväckande tal fran­ ske konseljpresidenten Herriot höll förra veckan vid utrikesdebatten i Iranska deputeradekammaren, och i vilket han dels bjärt utmålade fa­ ran av ett tyskt revansohkrig, nu - se­ in högern börja komma till timkten, là krävde säkerhetsåtgärder där- Mot (upprätthållandet tills vidare av Kölnockupationen) har nu be­ svarats av tyske rikskanslären Lu­ fter.
Dennes svar, lämnat i ett tal inför de utländska pressrepresentan- ' f rna i Berlin, är synnerligen hov- Han bestrider att Tyskland, saknar alla kampmedel för ett ®&gt;därnt krig, utgör någon militär ' » a för Frankrike.
Emellertid har fel fransk-tyska säkerhetsfrågan ett wkligt intresse även för Tyskland, s0| n därför är villigt att lämna verk­ at bistånd till frågans praktiska lösning.
Svaret har gjort ett gott intryck ' Frankrike.
Man håller dock före, tonen blivit så tillmötesgående ®®dre på grund av det tyska fred- a | ' " ' hjärtelaget än av respekt för Theten i Herriots stora tal.
Det- a skall för övrigt enligt deputerade- tittarens beslut, vederfaras äran ' ' ' uppslås offentligt. " '
an har också trott att Herriots j®rka m, j n]) r j n g a ^ c] e preussiska ' ^agspartierna till besinning.
Re-?
la Sskrisen i Preussen resulterade Ij 6 ' en för ententemakterna förhat- ^ r ättning åt höger, utan allt synes gamla.
Den nya re- J 1B gen torde nämligen i likhet med ii » B ^ SS av Sångna komma att stödja ^ På vänsterkoalitionen, liberaler- !tç t C ^ runi) &gt; demokraterna (vän- ikala) .och socialisterna.
ayern s Mussolini " Hitler, om villt ie$ e +jif e ^ Var ^ ty st se dan han döm- W för ett fascistiskt Vf Uide Ör8Ö k ' ^ ar nu e ft er sitt frigi- ti^ 1 i spetsen för det na- et S K a S ^ id 0 {f ' ^ ^ ' &amp; ^ a P ai ' ti ' e t efter Lu- ïjjtiJt SOm dittills beklätt posten.
lir en starkt nationalistiskt Proof ' 0r £ an isation, vilken på sitt 1,1 ^ ar k ' " a - förbittrat mot- W "!
0t (: n tentemakterna och deras Pa Tyskland.
Den engelska regeringen står i be­ grepp att på omvägar införa tull­ skydd, nämligen för engelska indu­ strier, som hotas av en övermäktig konkurrens utifrån.
Det blir ingen parlamentsfråga utan det hela kom­ mer att ordnas på administrativ väg.
Vidare är att märka den beslut­ samhet, med vilken regeringen upp­ träder mot byggnadsarbetarna, vilka söka lägga hinder i vägen för upp­ förandet av stålhus, den enda möj­ ligheten för det engelska folket att finna bot för den odrägliga bostads­ bristen.
— Det förefaller som skulle en väldig ' kraftmätning förestå mel­ lan engelska arbetsgivare, däribland även staten, och arbeta f eorgan isati o - nerna.
Österrikes ekonomiska ställning är utomordentligt bekymmersam.
Landet är till betydande del inrin­ gat, av ovänligt sinnade .stater, vilka göra sitt bästa för att försvåra dess läge.
En stark önskan om en an­ slutning till Tyskland förefinnes hos det österrikiska folket men bekäm­ pas av ententemakterna.
En sådan anslutning på omvägar är dock möj­ lig: upphävande av passtvång mel­ lan de båda länderna, tullgränsens raserande, införande i Österrike av samma mynt som det tyska.
Man väntar en sådan utveckling.
Ett nytt krigshot utgår från Bal­ kan, där folken, synnerligen ärekära, äro redo att draga svärdet för varje förolämpning utifrån.
Det grekiska folket har nu råkat i vild upphets­ ning därför att den grekiske patriar­ ken utvisats från Kon st anti n op el.
— Det förefaller som om Turkiet icke skulle vilja tåla främmande trosbe­ kännelser inom sina gränser.
Spaniorerna hava lidit en ny och utomordentligt svår .motgång i Ma­ rocko, i det att Spaniens vän (köpt med stora penningbelopp) bland in­ födingarne den mäktige hövdingen Raisuli, tillfångatagits av Abd-el- Krim, hövdingen över de mot spa­ niorerna kämpande infödingeskaror- na, Med honom föll ett mäktigt va- penförråd och väldiga penningbelopp i händerna på Abd-el-Krim, vars makt därigenom till Spaniens skada betydligt ökats.
— Spanjorerna kla­ ga över att de europeiska vapenindu­ strierna, särskilt den engelska, till­ handahållit marockanerna de vapen, som sedan vänts mot de spanska trupperna.
Meddelanden från Ryssland synas visa att Trotzkys historia snart är all.
Han är av allt att döma fånge hos sina fiender och hans öde kan under sådana förhållanden knappast bli mer än ett.
(Eftertryck förbjudes.)
îîàgot om Ijemliv ocl) dess betydelse.
Av E L I N WAHLQUIST.
Svenska Kvinnors Medborgarförbunds artikelserie.
Julen är den tid på året, då hem­ livet, som annars för en tynande tillvaro, får ny näring.
Familjens medlemmar samlas kring det välför­ sedda julbordet och julgranen.
Det musiceras, pratas och glammas, och hemvärmen och trevnaden mjukar upp till och med den tr.umpnaste.
Men så går julen förbi, och bruten är den förtroliga kretsen.
— Vi kun­ na inte fördölja för oss att det är slut med forna tiders hemliv.
När vi lä­ ser de memoarskrivande författarnes arbeten, då står den stora skillnaden mellan förr och nu klar för oss.
De äldre av oss ha nog också möjlighet att jämföra nuet med egna barn­ domsminnen.
De flesta känna, att det är ett mycket stort värde, som går förlorat, att det är en verklig kraftkälla som sinat.
Ingenting skall bättre skydda den unge, som ger sig ut i livet, mot farorna och påfrestningarna, utifrån än minnet av ett gott Lem.
Varför, frågar man sig, värna människorna ej bättre om sina skat­ ter?
Ja, varför?
Svaret därpå ges ej i en handvändning.
Och skulle man vända sig till olika personer för att få frågan besvarad, skulle sva­ ret lyda högst olika.
Vi börja i pe­ riferien och vända, oss till någon av det gamla släktet.
Svaret blir en svartmålning av vår tids ungdom.
Den är självsvåldig och vill ej känna några band, nöjeslysten etc, För- äldra.vördnaden finns ej längre, inte ens lydnaden, och föräldrarna bära själva skulden genom sin slapphet.
Ut till ett okontrollerat och muntert kamratliv, ut till biografen, jazzen och yran, vem vill sitta hemma och surna!
det är lösen för vår tids ung­ dom, mena de gamla.
Vi fråga en av de unga.
" Varför vi inte stanna hemma?
Visst sitta vi hemma, men då måste vi plugga vå­ ra läxor.
Det är minsann inte lång stund på dagen vi äro lediga, och den stunden behöver man väl ha litet trevligt.
Det tycker jag ingen skulle missunna oss. "
Och för den unge, som är ute i förvärvsarbete, blir sva­ ret ungefär enahanda.
Han tycker sig ha ännu större rätt till självstän­ dighet och nöjesliv, då han själv be­ kostar sig nöjet.
— • Husfadern, fa­ miljeförsörjaren, beklagar, att han har så liten tid att ägna åt familjen ORDSTÄV.
och hemmet.
Men det gäller att lig­ ga i arbetet, om hemmet skall kunna Dumt är att frukta det som man bestå och barnen få uppfostran, och icke kan undfly.
så är det så mycket extra, arbete: föreningsliv, bolagsstämmor, politis­ ka möten i valtider, kommunala be­ Rodnad är skamlig hos gamla, styr etc. Hemmet och barnen får mor sköta.
vacker hos unga.
Och kvinnan, hemmets medelpunkt, vad har hon att säga oss.
Ofta for­ Det tjänar inte mycket till att va­ drar hemmets ekonomi att hennes krafter även tas i anspråk för för­ ra vred där ingen är rädd.
värvsarbete.
Men även där så ej är fallet, är det ofta en svår arbetsbörda som vilar på hennes skuldror.
Hon drar en djup suck vid tanken på den idylliska familjetavla, vi upprulla för henne, med familjens medlemmar samlade i en krets kring kvällslam­ pan, med högläsning, handarbete, samspråk, musik.
" Det vore väl ", säger hon, " om åtminstone måltider­ na finge bli en gemensamhetsstund för familjens medlemmar, men ofta nog äro arbetstiderna så olika, att middagen blir den enda stund på da­ gen, då vi få samlas.
Men jag har åtminstone de allra minsta, de äro min och hemmets tillhörighet, tills skolarbetet slukar även dem ".
Alla dessa svar bekräfta, att hem­ livet är på upphällningen, och ännu flera orsaker kimde angivas.
En av hemlivets svåraste stötestenar är den överallt rådande bostadsbristen, som gör trångboddheten till regel och dels tvingar familjemedlemmarna till en friktion inbördes, som måste inverka menligt på trevnaden och harmonien, för att inte tala om arbetsron, och dels genom de högt uppskruvade hy­ rorna slukar större delen av familje­ försörjarens inkomster och gör ar- betsjäktet ännu intensivare.
Det vär­ sta är, att alla dessa orsaker tyckas ligga utom räckhåll för reformer, åt­ minstone tycks enskilt initiativ ej förslå stort.
En viktig sak är emellertid att alla få blicken öppen, för att något värde­ fullt står på spel, och att många av de tidslyten, som vår tid lider av, står i en viss samhörighet till den hemlöshet, vari vårt släkte växer upp.
Ingenting är så som det goda hemmet ägnat att väcka medborgar- instinkterna till liv.
Det lilla sam­ hället, som hemmet utgör, är så lätt att överblicka.
Den enes övergrepp blir inom denna trånga ram, så känn­ bara för de andra, att dessa kraftigt och omedelbart reagera och återställa jämviktsläget.
Medlemmarna inom detta miniatyrsamhälle ha lätt att känna sig som en enhet utåt och lära sig jämförelsevis lätt den läxa, varav det stora samhället ännu knappt in­ hämtat de första grunderna, nämli­ gen att för samhällets bestånd for­ dras allas eniga samverkan och att krig mellan medlemmarna upplöser samhället.
Den som först i hemmet som familjemedlem och sedan i sko­ lan som medlem i ett något större samhälle och med fritt utrymme för sin individualitet fått sin grundläg­ gande medbprgarfostran, den har lät­ tare .att finna sig till rätta i det större samhället än den som aldrig tagit del i ett sunt hemliv, aldrig be­ hövt ta hänsyn till andras rätt, när han tagit ut sin egen till yttersta skärven, aldrig känt sig som en del av en större enhet.
Den stora betydelsen av ett sunt hemliv kan alltså ej överskattas, och om vi fått den saken klar för oss, så vore det vä.l förvånande, om vi ej Rummet n:r 5.
Hennes värld hade plötsligt krympt samman till ett rum, fem sex meter i fyrkant, möblerat på det sparsamma, konstlöst praktiska sätt, som kännetecknar ett sjukhusrum.
Det fanns ingenting som blicken med nöje dröjde vid, men icke häller någonting, som.
den irriterat kunde haka upp sig på — • det var något vilsamt i de oljemålade väggarnas ödsliga tomhet- Samtidigt med att hennes värld blivit så liten hade de tusen intres­ sen, som tidigare lagt beslag på hen­ nes uppmärksamhet, och vilkas ryk­ tande fyllt hennes dagar ända till brädden med ett arbete, som hon äl­ skade, trängts i bakgrunden, blivit liksom overkliga, förflyktigats och efterträtts av en ensam allvarlig ny­ komling — frågan när febern skulle ge med sig och operationen företa­ gas.
I denna tanke låg ingen fruktan endast väntan.
Operationen betydde visserligen en given stor risk, men också möjligheten till befrielse från plågor, möjligheten att återvinna hälsa och arbetsförmåga, den enda möjligheten!
Så länge denna underliga gallsjuk- dom nöjt sig med att gå till attack med halvårs eller månaders mellan­ rum och med visserligen ursinnig våldsamhet men med endast en eller annan timmes varaktighet hade sa­ ken synts henne av mindre vikt och det hela uthärdligt.
Det var en kamp mellan ett kvalfullt ont och dess of­ fer, där dock det senare alltid ut­ gick som den starkare och som seg­ rare, vilken efter lyktad tvekamp njöt segerns och den återvunna smärt­ frihetens triumf och sötma.
Men det onda började använda en ny och lömsk stridsmetod — det låg som en tyngd under bröstet, ruvade där som ett ständigt hot.
Plötsligt och gäcksamt rörde det upp en liten dunkel och hastigt förlöpande plåga, en ren obetydlighet men dock till- kunde råda bot på något eller några av de missförhållanden, som verka, splittrande på hemlivet.
Vad vi kun­ de göra vore åtminstone att ta väl vara på tillfällena till samvaro mel­ lan familjemedlemmarna och göra dem till angenäma stunder.
Vidare kunde nog åtminstone en del föräld­ rar flytta några av de nöjen, som ungdomen nu söker utomhus, inom hemmets väggar, och bara därmed vore mycket vunnet.
Den jäktade husmodern kunde kanske flytta över något av sin arbetsbörda på barnen och därigenom få dem att starkare •känna ansvaret för och samhörighe­ ten med hefnmet.
Om hon har den lyckliga förmågan att själv låta ar­ betet gå som en dans, så kan hon sä­ kert även få dem att känna arbets­ glädje och kanske rentav komma- dem att förnimma en ton, av den arbetets hymn, som uppstiger från de många tusen hemmen och som ännu bildar den harmoniska grundtonen bland alla do skärande missljuden i den jättesymfoni, som stiger mot skyn.
räcklig för att göra henne sjuk för veckor framåt, feberhet - och kraftlös med blodet förgiftat av galla och hjärnan svindlande av yrsel.
Striden hade plötsligt blivit för ojämn — hopplös!
Beslutet om operation kastade hen­ ne därför icke ett ögonblicks oro eller tvekan; det fattades blixtsnabbt och stålsattes av känslan att sådant livet nu blivit kunde det helt enkelt icke levas!
Och nu låg hon alltså här på ob­ servation.
Dygn lades långsamt till dygn och omärkligt gled hon in i sjukhusets lugna regelbundna enfor­ miga vanor.
På bestämda klockslag öppnades dörren för dessa sympati­ ska sköterskor, dessa vänliga biträ­ den och slöts åter efter dete sedan de raskt och vant utfört sitt vårdan­ de värv.
Varje dag kom läkaren — - med tillförsikt kände hon, att all den hjälp som det stod i mänsklig för­ måga att lämna kunde hon förvänta av honom.
Förbindelsen med yttervärlden var icke bruten.
Den upprätthölls av de näraståendes dagliga besök, av brev, av blommor som kommo och fyllde borden, men det var henne som om detta band blev .allt sprödare, som om livet där ute, utan att hon kunde hindra det, på ett sällsamt och bety­ delsefullt sätt drog sig tillbaka från henne, blev så underligt fjärran.
Och dock trängde ständigt genom det öppna fönstret dess tusende rö­ ster in till henne.
Några stojande barn lekte i en nära plantering, ar­ betsåkdon skramlade förbi, tungt håglöst och mödosamt, det hördes tramp av många hästar och det lätta rullandet av gummiringade vagns­ hjul — de döda fördes med minsta tidsspillan ti.ll gravgården.
I kyr­ kan, vars kontur skönjdes i den ena fönsterhalvan under det att den an­ dra visade den blånande rymden med lätta farande sommarskyar, ringdes varje förmiddag den elektriska sjä-.
laringningen brådskande, klämtade, alarmerande, störande, utan höghet och allvar, utan mening.
En gram­ mofon sjöng och jazzade outtröttligt i konditoriet på hörnet, ungdomar pratade och skrattade i den fallande skymningen, sena nattvandrare ta­ lade den druckna ruelsens ord om förspilld nattsömn och det tidi­ ga morgonarbetet som väntade.
Bak­ om alla dessa ljud hördes bruset av storstaden där nere, stigande och fal­ lande med dygnets olika tider.
Även tidningarna bringade henne bud om livet där ute.
Hennes blick gled över rubrikerna: mord, själv­ mord, bedrägerier, olyckor, .strid och kiv — vilka hemska förvridna van­ ställda drag det stackars livet får i tidningarnas spalter!
Den tanken föll henne in att om avgrunden skaffade sig en egen publikation, skulle den kunna hämta det rikaste, det för läse­ kretsen mest njutbara och glädjande nyhetsstöff i den jordiska dagspres­ sen.
En morgon sade man henne oför­ berett och som förklaring till att fru-
