# ID: svediakorp-per3115
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Kvinnornas Tidning
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Kvinnornas tidning', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1925
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 20,988
# sentences: 1,125
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-kvt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


%•?
(f Blusen skall, för att kunna, tvättas om ock om igen och ändock se fräsch, ut, tvättas med Gummans FLINGOR fabriksnter H-B.
EKEROTH &amp; Co., Göteborg.
^HALMSTAD- - Ifl i.
5: te årg.
4 Januari 1925.
Annonspris: Textsida 25 öre pr mm.
» sista sidan 20 öre p- mm.
Längre annonsering rabatt.
Utkommer varje söndag.
Utgivare och redaktör: INGEBORG DAHLLÖF.
För annons- och ekonomiavdelningen: EDITH RICKBERG.
Redaktion och expedition: Magasinsgatan 12, Göteborg.
Tel. 18070.
Prenumerationspris: Helår Kr.
6: —.
1 / 2 är Kr.
.3: 50.
Vi år Kr.
2: —.
Lösnummer 15 öre.
Centraltryckeriet, 0.
Ericson, Göteborg 1925.
Eftertryck tillätes gärna om " Kvin- Tidning ", med hela namnet tornas utsatt, angives som källan.
INNEHALL.
Utlandskrönika i sammandrag.
eller icke idealet?
Av Den Idealet fundersamma.
föreningen Hus och Hem.
Av I.
D.
Bron.
Av Victor Hugo.
Hur blir man " övermänniska "?
Av * * *.
Teater.
Mannens gömmor och kvinnans.
Av Jacobus.
plats finnes att söka.
.
.
Av Sigrid Ögård De ^gripande balladerna.
Lilith.
Boman av Florence " Warden.
Utlandshröniha i sammandrag.
Det uppskjutna utrymmandet av Kölnzanen står alltjämt i förgrun- in av dagerns •utrikespolitiska frå- px.
Tyslke utrikesministern Strese- mnii har inför de i Berlin varande utländska tidningskorrespondenterna uttalat en indignerad protest mot en- tentemakternas handlingssätt.
Frå­ gan.
påpekade han, gäller om Tysk­ land avrustat, så att det är urstånd- s att till ett krigiskt angrepp på Frankrike, och ej om några oväsent­ liga småförsummelser förekommit med hänsyn till avrustningsbestäm- fflelserna.
Tyskland är avväpnat, där- ® kan inget tvivel råda.
Att på tid Da.wesp länens tyska förkäm- P ar kunde segra och genomdriva förlikningen berodde på, att folket godtog deras förklaring, att London- werenskommelsen, i viliken Dawes- planen ingick som viktigaste mo- ffiei it, skulle inleda en ny tid av lugn 0 (, h fred för Tyskland liksom för tala Europa.
Det tyska folket hade Söiom utsikten att de besatta områ- (' eila soart.
skulle utrymmas och tack, are den allmänna känslan av län­ ets fortskridande ekonomiska för- ättring erfarit en trygghet och upp- J ' ts av en förtröstan utan motstyc- e under de senaste åren.
Budska- 0 m att Köln icke komme att ut- på utlovad tid hade därför j^ ' it ned som en bomb bland fol- ^ 6nna händelse måste komma förvärra den politiska situatio- n v! '
^rja.ga lugnet och åter upp- c a den gamla nervositeten och att prn° n ° m ®^ reseman ' ns uttalanden ^ ades av lågande harm, över- ^.
as dock vida i skärpa av den Il ' J Pressens kommentarer.
Från ^ kräves, att Tyskland skall, " ' i den lidna orätten och krän- ^isen ^ lot ^ en ' om ett ekonomiskt krig juj, ' ' " ^ntemakterna.
Stresemann i s; t t e ern ellertid ingenting dylikt Hj).
d ' ' ' ' e ^ skulle ju endast tjä- flikt ytterligare skärpa kon- te r r,, ' ° c ^ ällnu finns svaga utsik ' ande ' J- en.
nå ®° rlun da tillfredsstäl- lösning, En viss besinnings- upprätthåll es emellertid ockupatio­ nen av Kölnzonen, en nog så allvar­ lig sak med hänsyn till den allmän­ na förbittring åtgärden väntas kom­ ma att utlösa hos det tyska folket.
Utsikten att Kölnfrågan kan kom­ ma att framkalla nya europeiska förvecklingar har väckt obehagliga känslor i U.
S.
A. Sympatierna för Frankrike undergrävas jämväl av misstanken, att.
detta land skall för­ söka slippa ifrån sin krigsskuld till Amerika.
Den franske konseljpre­ sidenten Herriot har emellertid skyn­ dat att lämna lugnande försäkringar.
Man ämnar visst betala sina ameri­ kanska skulder!
I framtiden!
Och åtminstone i skälig utsträckning!
.
Glädjen över Mussolinis löfte om en valreform lade sig hastigt inom de italienska oppositionspartierna.
Det kommer icke att bli proportio­ nella utan majoritetsval.
Det star­ kaste partiet kommer fortfarande att vinna och detta parti är alltjämt det fascistiska.
Oppositionen är splitt­ rad i en mängd småpartier vilka omöjligen kunna enas om kandida­ terna.
Vänsterns hat mot Mussolini har under den senaste tiden ytterligare ökats och alla krafter sättas till för att störta diktatorn.
Man gör bästa möjliga bruk av de beskyllningar Rossi utslungat mot Mussolini gåen­ de ut på att denne stått som tillskyn - dare till de fascistiska attentat, som begåtts mot en rad vänstermän.
Mussolinis ställning är dock utom­ ordentligt stark.
Folket älskar ho­ nom.
Han har skänkt landet inre lugn, arbetsfred, stigande välstånd och yttre ära.
Det meddelaSj att Jugoslavien, Rumänien och Bulgarien beslutat bilda en militär enhetsfront mot Ryssland, vars krigiska planer man fruktar.
Det avväpnade Bulgarien har tillåtits att uppsätta en ny stark här.
Ryktesvis förspörjes, att Ryssland är upptaget av omfattande rustnin­ gar, särskilt med hänsyn till luft- j ' lottan.
En spansk författare Blasco Iba- nez, republikan till sin politiska övertygelse, har i den danska tidnin­ gen Politiken utslungat de grövsta smädelser mot konung Alfonso.
Det hela karaktäriseras av personer, vilka intimt känna de spanska förhållan­ dena, såsom politiska lögner.
En ohygglig penningskandal har inträffat i Tyskland.
En svindlare av rysk extraktion har bedragit preussiska banken på inemot 15 mil­ joner guldmark.
En mängd fram­ stå nde personer äro invecklade i bedrägerierna.
Många uppseende­ väckande häktningar hava företa­ gits.
Påven har förklarat sig mot de röda partierna d. v. s. socialister och kommunister.
Ingen rättrogen kato­ lik kan kvarstå i dessa organisatio- ner.
Kristiania har vid årsskiftet om­ döpts och återfått sitt gamla namn Oslo.
Även på de hall där man Ön­ skat namnförändringen beklagar man att " Oslo " är utan klang.
Från England försäkras att Eu­ V !,ar ^ ital ' ' både engelskt 1 lfns ropa går mot bättre tider i ekono­ U| ta kt håll, och den prelimi- miskt hänseende.
Förbättringen är ute slut!
SOm avlåtits tiU Tyskland Wai.
1, " ' ie fortsatta underhand- redan i full gång!
klart beslut fattats Idealet eller icke idealet?
Han hade just läst art. " Ä r l i a n icke nöjd? "
i det senaste numret av Kvinnornas Tidning.
— Det är en fullständig missupp­ fattning, yttrade han mellan ett par doftande drag på sin förmiddagsci­ garr.
En fullständig missuppfatt­ ning, sade han ännu en gång irri­ terat och eftertryckligt, under det han med handen strök över hjässan, där de fyrtioåtta åren gåvo sig till­ känna i ett begynnande månsken.
—: Det här, tillade han, att de unga flickorna anpassa sig efter mannens smak.
Inte är vårt kvinnoideal fun- tat så elär!
Dessa frigjorda, hemskt duktiga ungdomar med rappa tun­ gor, fantasilösa hjärnor, djärva ögon, med sitt vårdslösa burschikosa sätt, sin på all romantik blottade kamratlighet och lättillgänglighet vis-à-vis männen!
— Och det rätta idealet?
frågade jag en smula, lättjefullt ur den an­ dra fåtöljens härliga djup.
merna om näsan, en annan gäspar hjärtligt och uppriktigt, en tredje gör sig rolig genom att prata bond­ mål, en fjärde slår broderligt armar­ ne om halsen på ett par flickor.
Man skämtar och pratar gallima- tias, man skrattar och har det riktigt gemytligt.
Kommer så en mycket ung flicka i vitt.
Under den bredbrättade hat­ ten tittar fram ett finhyllt och vit- hvllt ansikte.
Vid öronen lockar sig det ljusa håret och ett par smala penslade, mörka bryn välva sig mjukt över de blåa ögonen, som ut­ stråla en leende .mild glans.
, Hon är uppseendeväckande vacker utan att hon själv på något sätt tycks vara medveten därom.
Hon är fin­ lemmad med mjuka vackra rörelser.
Det är något outsägligt blygsamt och behagfullt, något blomlikt över hela hennes varelse.
Som en drottning borde hon in­ taga sin plats bland de andra ung­ ' Svaret kom argt som ètt pistol­ domarne.
men så sker visst icke.
Hon är ingen främling för dem.
skott: — Den gamla tidens kvinno­ typ!
Mild,, mjuk, älsklig, jungfru- ' Hon känner dem alla mycket väl.
Hon 1er med gropar i kinderna och lig, en smula skygg, svårerövrad!
hälsar vänligt åt alla håll, men det Och medan han fortsatte att läsa är något oåtkomligt, något värdigt och röka, såg jag bakom mina söm­ men på samma gång blygt i hennes nigt slutna ögonlock något, som jag väsen.
Hon duar ingen.
Hon sä­ tidigare sett i verkliga livet.
ger " kandidaten ", " fröken ", någon Det är en populär västkustbadort enstaka gång ett flicknamn, men al­ med en enda (buktande smal, sned och drig " du ".
Och hon får enstaviga ojämn gata.
På ömse sidor därom, svar.
nedåt stranden där bryggorna med Det har kommit olust i luften.
de gråa sjöbodarne skjuta ut i vatt­ net och uppåt berget, på vars krön Dessa unga herrar, vilkas hjär­ den gamla uttjänta väderkvarnen tan bort brinna som blånar inför en sträcker ut sina armar mot himlens sådan oförliknelig skönhet, ett så­ bakgrund, ligga massor av små hus, dant blomlikt befhag, en sådan ljuv vita, röda, blåa, gula, som upploc­ jungfrulighet förefalla utomordent­ ligt besvärade.
kade ur en rolig leksaksask.
Det .muntra pladdret stillnar.
Det Strax i närheten av bron, som-leder tycks stå klart för den unge mannen ut till den lilla ön, där restauranten med rosen, att det inte skulle vara och varmbadhuset ligga och där de riktigt lämpligt att daska denna un­ bredlbröstade kosterbåtarne med his­ ga dam om näsan med blomman.
sade kritvita segel ystert rycka i Hans sömnige medbroder sluter sitt förtöjningarne, finns en liten bygg­ ginungagap.
Den tredje unge man­ nad, vilken icke är märkvärdig rpå nen, som talat bondmål, får sågspån annat sätt, än att den inrymmer po­ i munnen, den fjärde drar åt sig ar­ sten.
Vid dess knutar och utmed marne från de båda flickornas axlar staketet till grannhusets yppigt blom­ och de övriga räta upp sig ur sina mande trädgårdstäppa samlas varje vårdslösa ställningar.
dag vid posttiden hela den unga bad­ Men det ligger ingen verklig gästflocken, mest flickor men också courtoisie, ingen glad hyllning i allt många unga män, studenter och an­ detta; det är ett förläget tvång, ett dra ungdomar vilka ännu iclke av­ ovant och även irriterande tvång — slutat sin utbildning, ännu icke kom­ hon stör faktiskt, den unga, vackra mit ut i arbetslivet utan ha somma­ f lickan!
Man vet sig ingen levande ren fri.
råd vad man skall göra med henne, De bilda en enda förtrolig grupp, på vad sätt man skall behandla hen­ dessa vitmössade ynglingar, som ne, konversera henne.
lättjefullt hänga över staketet eller Hon är av en alldeles okänd, slapipt taga ryggstöd mot husväggen, otidsenlig och besvärlig typ.
Ingen och dessa ungmor med brunbrända skulle vilja göra henne sin kur och armar och händer och ansikten, kop­ ingen gör det häller.
parröda av sol och salta vindar.
Man ser henne oftast ensam på Alla känna varandra, alla äro vandring i bergen bland de små lek­ " du ", alla äro ogenerat sig själva.
saksbusen, i drömmar uppe vid kvar­ En täck flicka beskådar med syn­ nen eller nere på badhus v eran da n bart välbehag sina drag i den med- havda lilla spegeln, en smalvuxen när kvällsolen på andra sidan fjor­ den som ett jättestort glödande klot ung man har i sin hand en läng­ sakta rullar ned utför iden sluttande st jälkad ros, med vilken han lek­ fullt smäller de unga skrattande da­ bergskammen och slutligen blir bor- föreningen FH iq och Dem.
KLARA ALMSTRAND.
Under det att alla möjliga intresse- oöh yrkesgrupper inom kvinnovärl­ den efter sekelskiftet började inse betydelsen av sammanslutning och omsätta denna insikt i ett livligt föreningsbildande, stodo husmödrar- ne egendomligt nog likgiltiga inför organisationstanken.
De tycktes ha klart för sig att föreningslivet skulle kosta dem mycket av det, som i den­ na tjänarinnebristens dagar fått ett så enormt värde för dem, nämligen tid, utan att i utbyte kunna ge dem något av motsvarande värde.
Dessa åsikter ha emellertid på den senaste tiden börja!
undergå en be­ tydelsefull omvandling och medan f öreningstanken i rätt stor utsträck­ ning förlorat sitt intresse på mån­ ga andra kvinnliga håll vinner den allt livligare beaktande av husmöd- rarne, denna den största, viktigaste och förnämsta av alla kvinnliga yr­ kesgrupper.
För ett par veckor sedan återfanns i denna tidning i samband med fru Agnes Ingelmans biografi ett om­ nämnande av den starka, nyttiga och beundransvärda, hela landet omslu­ tande organisation, som är känd un­ der namnet Sveriges Husmodersför­ eningars riksförbund och för vilken fru Ingelman är ordförande.
Utan å,tt vara ansluten till detta förbund har föreningen Hus och Hem; i Göteborg, åtminstone delvis, sam­ ma arbetsuppgifter.
Antagligen har den dock ett starkare filantropiskt inslag än vad som återfinnes hos en husmoderförening, vilken väl till hu­ vudsaklig uppgift har att främja medlemmarnas gemensamma husmo­ derliga intressen.
" Hus och Hem ", som.
räknar medlemmar ur alla sam­ hällsklasser och även vunnit anslut­ ning på manligt håll, har till sitt förnämsta syftemål att arbeta för höjandet av de små hemmens stan­ dard.
Föreningen tillkom på följande sätt: Vid ett sämkväm inom Göteborgs kvinnliga diskussionsklubb för nå­ gra år sedan redogjorde fröken Han­ na Bylander för sina erfarenheter soim bostadsinspektris i Göteborg.
Hon lämnade därvid synnerligen be­ klämmande interiörer från vissa grupper av arbetarehem, vilka kan­ ske i sig själv goda, dock hade att kämpa med stora svårigheter på grund av bostädernas underhaltiga beskaffenhet och opraktiska inred­ ning samt delvis, även på grund av husmödrarnes otillräckliga insikter på olika, områden.
Det var inför ett varmt kännande auditorium fröken Bylander höll sitt väckande föredrag.
Under den dis­ kussion, som följde, rådgjorde man livligt om vad som kunde göras för att förbättra de påklagade förhållan­ dena, och man enades om att en i sådant syfte bildad förening skulle ha en stor mission att fylla, av be­ tydelse icke blott iför de direkt be­ rörda små hemmen utan även för­ samhället.
Föreningen kom också snart nog — året var 1920 — till stånd under namnet " Hus och Hem ".
Till ord­ förande valdes fru Klara Almstrand, som bredvid sig fick en stark oçh representativ styrelse, inneslutande personer livligt intresserade för sa­ ken och genom sina insikter och sin ställning i tillfälle att kraftigt främ­ ja föreningens syften.
I fru Almstrand, vars ordförande- uppdrag varje år förnyats, har " Hus och Hem " fått en i alla avseenden utmärkt och skicklig ledare.
Hon har, utom ett starkt, livfullt och ut­ hålligt intresse, i arbetet kunnat sätta in en verksamhetslust av stora mått, en betydande organisationstalang och ett rikt initiativ, varjämte hon visat sig äga en ypperlig förmåga att reda upp den för alla föreningar be­ kymmersamma finansiella frågan ta.
När det dansas i societetssalon- och att kunna göra det utan att be­ gen, blir hon sällan uppbjuden.
tunga medlemmarne med dryga års­ Hon kommer att sluta sina dagar avgifter eller behöva vädja till all­ som gammal mö.
Antagligen.
mänhetens imedkännande hjärta och börs.
En god " höger hand " äger Den fundersamma.
fru Almstrand i bostadsinspekt,risen Hanna Bylander.
" Hus och Hem " har med en syn-
Hemmets t i d n i n g AKTIEBOLAGET Brand- och Livförsäkrings-Aktiebolaget — är — SKANDINAVISKA Göteborgs Aftonblad K SE OITAKTIE B OLAGET GÖTEBORO - STOCKHOLM - MALMÖ Särskild, omväxlande avdelning för kvinnan SVEA Göteborg.
och hemmet.
Avdelningskontor över hela landet I varje nummer, värde­ Egna fonder Kr.
182,000,000: — frågor, berättelse, Pr kvartal 7 .50 fritt hemburen.
GOTEBORGS «tora Teatern.
GÖTEBORG 100 avdelningskontor i västra och östra Sverige STOCKHr \ F) ur blir man o \ &gt;er- kl °LlV| Telegramadress " K reditbolaget " •••••••••rar••••••••••••••• » ••••••••••• 5 Inf.
gen.
Göteb.
TandL-Sällskap.
Tandl.
Lisa Andrén [Egna fonder Kr.
78.750.000 FBIHETSBRÖDERNA Var je IIMIIIIHIIIIIIHIII " " IIIIIIIIIIIIIIIIIHIIIHUIH,,,.
Bankens notariatavdelning förvaltar föreningars och kassors förmögenheter samt testaments- och förmyndaremedel.
Obligations- och fondavdelningar.
6 lorensbergsteatern.
Varje afton kl. 8: FLICKORNA GYURKOWICS.
istspel Lus ' e " s kilda!
Vasagatan 5 B, Tel. 10919.
10 — 2, 5 — 7; lördagar 10 — 2.
«im neriigen låg medlemsavgift, f. n. en­ dast 2 kr., ' kunnat upprätthålla en •omfattande ' verksamhet och åstad­ komma betydande resultat.
Sitt första stora slag slog " Hus ock Hem " med den av föreningen för ett par år sedan anordnade utställ­ ningen av mönsterhem för familjer med begränsade inkomster.
Det var helt enkelt förtjusande interiörer, som här visades, väl i stånd att tillfreds­ ställa kraven även på granntyckt håll.
När fru Almstrand i intervjuarens minne återkallar denna roliga och intressanta exposition skrattar hon hjärtligt och säger: — A r i hade aldrig kunnat drömma om en sådan framgång — det blev en fullständig folkvandring till vår lilla utställning!
A 7 i hade tio à tolv tusen besökande under de dagar den hölls öppen.
Därefter berättar fru Almstrand om det andra " stora slaget ", förenin­ gens deltagande i Göteborgs jubile­ umsutställning med en serie smålä­ genheter av god standardtyp både i fråga, om själva inredningen och möbleringen.
Även denna utställning — den fö­ restods av fru Ingrid Lilienberg — togs i uppmärksamt betraktande av en rikt oöh jämt flödande ström av besökande.
, De båda utställningarne hava otvi­ velaktigt haft en stor praktisk be­ tydelse och varit av verkligt gagn.
De måste ha väckt byggherrarnas och arkitekternas lust att åstadkom­ ma bättre lägenheter åt de stora be­ folkningsgrupper, vilkas intressen på detta område tidigare mycket litet beaktats.
De ha helt säkert också .givit tusentals medlemmar av dessa befolkningsgrupper bättre begrepp om hur en smålägenhet skall möb­ leras och ordnas för att bliva ett vackert och ombonat hem, där det är gott att vara.
Intervjuen glider därefter över till föreningens övriga arbete och fru Almstrand har nu en hel del att be­ rätta om samkväm, om föredrag som hållits och kurser som anordnats för att bland (husmödrarne sprida kun­ skap och färdigheter av värde för dem att äga.
Man har haft kurser i sömnad, hattmontering, ' färgning, brödbakning och olika slag av kon­ servering.
För den närmaste tiden påtänker man kurser i smörgåsbered- ning och tillagning av olika sallader, i tvättning weih strykning samt i varukännedom.
Bron.
Av Victor Hugo.
Framför mina ögon rådde mörker.
En avgrund utan gränser hejdade mig.
Ingen rörelse förnams någon- städes.
Jag kände mig förlorad i denna natt ocih denna underliga still­ het.
Långt, långt bort bakom en ogenomtränglig slöja förnam jag Gud liksom en .matt stjärna.
Då rop.ade jag: — Min själ, min själ, för att kom­ ma fram till Gud över denna avgrund och genom denna natt utan att- gå under måste du ha en jättebro, byggd på millioner bågar!
Yem kan byg­ ga den?
Ingen, ingen!
Här måste jag förgås Då reste sig en vit skugga mot den mörka bakgrunden framför mig.
Och denna skugga hade en jungfrus pan­ na och ett barns händer.
Den hop­ knäppte sina händer, och i samma ögonblick utgick från dem ett ljus­ sken.
— Om du vill, skall jag bygga bron!
Jag lyfte mina ögon mot den ble­ ka okända och sade: — Yem är du?
Och hon stvärade: - — Jag är bönen!
i modern infattning fördelaktigast hos JCJbijdeGsxm Hovjuveterare.
Ö. Hamns.
41. icke ett i dag, i går något annat om ett år.
som du är, var fullt och helt icke styckevis och delt.
H. Ibsen.
V ' jJl Varje afton kl. 8: Amrvmjtf pE&gt; ' oJlÇjldtt Vad den modärna psykologien bar att säga.
,, n GU M Ml KLACKAR ÖVERLÄGSNA I KVALITET DÄRFÖR BILLIGAST SKANDINAVISKA GUMMIAKTIEBOLAGET, VISKAFORS A.-B.
FERD.
LUNDQUIST &amp; Co. för alltid på lager alla VISKAFORS aloscher och bottiner till fabrikspriser t 30 Billighetsmatiné: JTWtA MIG - ALDRIG.
KOP OA VISKÂF BARBERAREN.
Lilla Teatern.
Av * F. Holmgren.
Var Och Det Och kl. 1,30: G, \ J {KEN MARGARETA.
.
SORGLUSTIGE Något som visat sig hindersamt för verksamheten är, meddelar fru Almstrand, bristen på egen lokal.
Man står emellertid nu i ibegrepp att Den som är god att bygga en egen flytta in i en sådan i huset nr 18 stuga östra.
Hamngatan, särskilt iordning­ Behöver på en annan sig själv ej ställd för detta ändamål.
Ett djärvt truga ..
PÄRLOR JUVELER av Ferene Herczeg.
Teatern.
flya Fullständig bankrörelse i övrigt.
märimöka "?
utan att vår vilja, vårt intresse äro med i spelet, intryck av föremål av ljud.
Dessa intryck äro emellertid så svaga, så flyktiga, att de endast helt ytligt beröra vårt medvetande och icke i egentlig mening bliva, vår egendom.
De nå icke på något med­ vetet sätt in i vårt minne, i vårt tan­ ke- och känsloliv, i vår fantasi!
Det andra sättet är aktivt.
Det är då sinnesorganet på order av viljan liksom sträcker ut sina fångstarmar i den omgivande världen för att söka och insamla intryck.
Genom vår uppmärksamhet och genom att vi på ett målmedvetet sätt använda våra sinnesorgan erhålla de uppsamlade intrycken en sådan klarhet, en sådan intensitet, en sådan verklighet, att de på ett bestående sätt anslutas till vårt medvetande; de bliva vår egendom!
Den nutida skolundervisningen, fortsätter doktor Peres, har i någon mån beaktat vikten av sinnesorga­ nens träning • — den söker utveckla skolungdomens förmåga av uppmärk­ samhet.
Men detta är icke tillräck­ ligt.
Om man skall kunna tala om en verklig träning-av sinnena, måste vart och ett av dem utvecklas till den högsta grad av fullkomning genom särskilda metodiska, gradvis skärpta övningar.
Mr Peres avslutar sitt inlägg med orden: — En ny gymnastik måste skapas just för detta ändamål! "
Ett sådant " gymnastiksystem " för sinnena har också försöksvis utarbe­ tats av en engelsk psykolog, doktor Latson, vilken däri ser ingenting min­ dre än ett medel att ernå " själsligt överherravälde! "
Vi skola i en an- ana artikel redogöra för detta sy­ stem.
Vad det nu gäller är att fastslå, att barnets sinnesorgan äro aktivt verksamma, medan den vuxna män­ niskans i regel förhålla sig passiva, att barnasjälen full av iver och kvinnans.
afton kl. 8: Söndag En berömd fransk psykolog d:r A. Peres skriver — • på tal om ung­ domens fysiska fostran — • i en le­ dande fransk vetenskaplig tidskrift ungefär följande: — Ha vi människor då ingenting annat än armar och ben?
Ha vi icke även ögon och öron?
öva då icke endast musklerna, bön- faller han, utan även de sinnen som kontrollera dem!
— Felet är, fortsätter han, att vi, trots Rousseaus förmaningar, ägna alltför liten uppmärksamhet åt sin­ nesorganens hygien och utveckling.
Vi tänka uteslutande på kroppens hälsa och styrka.
Den ofta sedda och hörda termen " fysisk fostran " är så snävt begränsad, att den fak­ tiskt betyder ingenting annat än — " muskelfostran! "
— Det är genom våra fem sinnen, •som vi komma i kontakt med och lära känna och förstå den värld vi leva i, de äro sålunda av grundläggande be­ tydelse för hela vår utveckling.
De äro i själva verket av så stor vikt för oss, att det icke blott ligger i vårt intresse utan även är vår skyl­ dighet att betrakta dem som en omät­ ligt dyrbar skatt och att icke göra någonting, som kan skada deras un­ derbara mekanism eller minska deras effektivitet.
Längden och skärpan hos synen, känsligheten och säkerheten hos han­ den, hörselns finhet äro av den stör­ sta betydelse icke blott för konstnä­ ren utan-även för hantverkaren.
De äro av värde för alla.
Tränade sin­ nen kunna betraktas som verktyg av universell användbarhet.
Sinnesor­ ganens uppfostran avgör intellektets utveckling!
— Våra sinnen fungera på två olika sätt, tillägger den citerade för­ fattaren.
Det ena är passivt.
Or­ ganet T — ögat, örat eller vilket sin­ nesorgan det nu gäller — mottager, öömmor oel) BillighetsmatinC LÄDERLAPPEN.
Lösnummerpris 10 öre.
företag då hyran är mångdubbelt större än toa.talsu.mman av årsavgif­ terna.
Man hoppas dock på en ökad medlemsanslutning - och på möjlighe­ ten att få lokalen uthyrd till hem­ lösa föreningar.
Den inrymmer en stor sal med sittplatser för c:a 100 personer, ett köksdepartement samt ett mindre rum.
Även om fru Almstrands intresse, utanför det egna hemmet, huvudsak­ ligen ansluter sig till " Hus oöh Hem " omfattar och är det verksamt även inom andra föreningar.
Hon är sålunda sedan många år kassaförval­ tare i Göteborgs ' kvinnliga diskus­ sionsklubb och sekreterare i Göte­ borgs Praktiska ungdomsklubb.
Ti­ digare har fru Almstrand varit fri­ villig fattigvårdare och sekreterare i F attigvårdaresälskapet.
Därjä mte fungerade hon som ordförande i Kvinnorådet, en a&lt;v Göteborgs Livs­ medelsnämnd tillsatt kommitté, verk­ sam på folkhushållningens område.
När " Hus och Hem " nu på nyåret flyttar in i eget bo, öppnar sig för föreningen stora, möjligheter till verksamhetens utveckling.
Styrel­ sens sammansättning, ordförandens person och föreningsmedlemmarnes allmänna entusiasm för saken borga för att dessa möjligheter skola till fullo utnyttjas.
7.
D.
1, 30 {gr » Ma gången: Grundad år 1848 Emottager penningar à sparkasse-, kapital- och depositian^SL.
• ' ' ^ ' oKIlltlar t; ti, „ gällande ränta. "
" °gst t Utlämnar hemsparbössor.
fulla artiklar i olika följetong, kåserier.
Gottgör å insatta medel högsta gällande ränta Offentlig® noj« !.
fiïannens Varje afton kl. 8, Lördag och Söndag kl. 7 ocli 9:) .•&gt;- SJÖMAN KOMMER HEM.
Vill Ni Ha en elegant, slitstark, och trivsam damväska eller d a m p l å n b o k omöjligt Vänd Er till JMÜ A.
GAM KORSGATAN 12 - GÖTEBORG glädje samlar in sinnesintryck för att berika sig, under det att den till mogen ålder hunna människan nöjer sig med att mer eller mindre ohågat taga emot dem, som tilläventyrs råka komma till henne, eller att ovilligt ökjuta dem ifrån sig.
När vi en­ dast se saker och ting, observerar barnet dem.
När vi endast höra, lyssnar barnet.
Och ge akt på hur intensivt det inandas doften av ' blom­ man, som det prässar mot sin lilla näsa, hur det, smackande av välbe­ hag, njuter vällingens härliga smak, hur noggrannt det med hjälp av fingrarnes känselnerver undersöker allt!
Förmågan att aktivt bruka sinnes­ organen är oss medfödd, vanan att använda dem passivt är förvärvad.
Vi behöva icke fråga, om detta be­ tyder utveckling eller tillbakagång, vinst eller förlust, så uppenbar är saken.
Hur rik och full av under var icke vår barndomsvärld, fastän den kan­ ske inneslöt endast några rum, en lekplan, en blomsteräng, en .stallgård, en havsstrand, en blåbärsskog!
Hur voro vi icke ständigt idel öga och öra, Hur försjönko vi icke i betraktande av stjärnorna på himlen, av myran på skogsstigen, av bilden i boken, av tiggaren vid dörren, hur tjustes icke vårt öra av vindens .sus i trädkronor­ na-, av vårbäckens muntra, sorl, hur andlöst lyssnade vi icke till sagan, hur glömde vi icke bort oss i dröm- merier framför den gamla, gardinen med slottet, klipporna, sjön, de vim­ pelprydda båtarne, de fä-stklädda människorna på stranden.
Hur käns­ ligt uppfattade, hur detaljrika, hur underbara i sin lyckoskänkande för­ måga voro icke barndömsintrycken, hur sällsamt levande äro de icke än­ nu långt in i den mogna åldern!
T a n g e n s G a rtTTner^ platsens största sortering W A.-B.
CARL JOHNSSON Kungstorget.
Hanclsl^ompanief Drottninggatan 42 TELEFON 15379 GÖTEBORG ALLTID TREVLIGA NYHETER t HANDSKAR och VANTAR Kobbs Thé är alltjämt marknadens förnämsta MERKURTYÅLEN ter.
Vi vuxna se utan att se, höra u a att höra, läsa utan att inhämta, mo taga smak-, lukt- och känselintr, utan att observera dem.
_ Vi erinra vid hemkomsten k e enda av de hundratals ansikten * På detta sätt se, uppfatta och sågo, då vi gingo storstads^ känna — bland vuxet folk — de fram, vi ha i morgon för » atl yårt verkliga skalderna, författarne, tidningsartikel vi läste i konstnärerna, snillena!
minne gömmer icke fran so® Ett barn överträffar oss vida i vetgirighet och antagligen också i läraktighet.
Hur mycket inhämtar det icke i sina första levnadsår utan direkt undervisning endast genom att observera de vuxna och lyssna på dem.
Vilket kraftprov ådagalägger det icke genom att så snabbt och per­ fekt lära sig sitt modersmål.
Man brukar säga att barn ha lätt för att härma.
Det är emellertid icke fråga om en ap-aktig, yttre efter- härmning utan ofta om ett i verklig mening konstnärligt återgivande.
För att finna en motsvarighet härtill må­ ste vi gå till de verkligt stora skåde­ spelarne!
Förf.
såg några små flickor leka.
Plötsligt föreslog en av dem, ett litet förtjusande barn, att man skulle leka " duschning ".
I samma ögonblick undergick hon själv den sällsammaste mande språks uttal — Varför är det så?
Därför, svarar den nyare psyko­ sen att det naturliga sammanhan- Î • " jaget ", samförståndet och den intima samverkan mellan kroppen och själen icke längre äro för handen på samma sätt som de voro under tarndomsåren — sinnesintrycken vin- M icke själsligt gensvar!
De uppta­ fantasifull och färgrik värld, där de gas icke av vårt tanke- och känslo­ Offenbachska välkända men alltid lika fängslande, lika gärna hörda liv!
Kontakten mellan oss och den öm­ melodierna fylla luften med sitt klin­ mande världen, människorna och gande välljud, sitt smittande glada humör.
Det behöver icke sägas, att naturen är avbruten eller försvagad.
operetten i varje avseende, sångligt Vi äro icke längre i egentlig mening och i fråga, om spel.
orkester och medlevande i livet, vi anamma och iscensättning fyllde de högt spända assimilera icke på ett produktivt sätt förväntningarne.
vad som händer och sker, vi äro in­ tellektuellt likgiltiga, vi insamla in­ På Lorensbergsteatern lösa " Flic­ genting, vi äro själsligen tomma och korna Gyurkowicz " den på dagord­ fattiga och ha ingenting att ge.
Vi ningen stående kvinnliga självför­ äro utanför våra egna trånga intres­ sörjningsfrågan genom en under sen obenägna för samverkan, ohåga- muntrande former företagen mass­ de för hjälpsamhet.
Vår livsutveck­ invandring i det äkta.
ståndet.
Det ling har avstannat, vi äro i stort in­ hela är en kostlig historia med en isaftig komik, som de agerande fram­ ring .annat och (ingenting mera gångsrikt förmedla till åskådarne, M sjuttio år än vid fyrtio!
försättande dem i en stämning vilken (Forts.) gång på gång söker sig utlösning i applåder inför öppen ridå.
på landet eller vid kusten, ®° s fågélkvittret, de böljande sa es^ havets färgspel, vindens förgrovat, att det vårt öra är sa Samma glada förståelse möter " Den sorglustige •barberaren " vilken direktör Selander i en lycklig stund funnit nere i Köpenhamn och nu med en humoristisk glimt i ögon­ vrån presenterar inför en fulltalig publik på Nya Teatern.
Pjäsen är en sångfars av roligaste slag men med tongångar även i moll.
Styc­ ket har vid överflyttningen till sven­ ska förlänats lokal karaktär genom inlagda kupletter, vilket ytterligare förhöjer dess underhållande förmå­ ga.
Spelet präglades av käckt seg­ rarehumör.
Bifallet var lika hjärt­ ligt som uppriktigt.
Ceater.
är även som badtvål den förnämsta.
förvandling.
Hon var baderskan!
Hennes rygg var kullrig, hennes arm­ bågar stodo utåtvända, hennes an­ sikte syntes åldrat och barskt, hon hade blivit bred över höfterna och med långa, klumpiga, vaggande steg ledde hon de små motvilliga delin- kventerna fram till syrenbusken och ryckte i en av dess vita jätteklasar, under det att hennes alltjämt ner­ dragna mun utstötte ett ljud, förvil lande likt det som uppstår av en stri­ lande dusch.
Hon återgav, utenatt karrikera, på det dråpligaste sätt ® av dessa robusta badgummor vi a a känna från västkustens små bado att perfekt lära ett främ­ Det är tradition, att teatrarna lå­ ta ett nytt år ingå i det lätta humö­ rets tecken, därmed anslående de strängar publiken längtar efter att få höra ljuda i sitt inre, då midvin- tern ruvar tung över nordanlanden och människornas sinnen.
Väderle- n är ju visserligen nu som förbytt men icke så publikens smak.
Med riktig uppfattning härav börja samt­ liga Göteborgsteatrar det nya året ned muntra pjäser och de ha motta- ?it det väntade erkännandet i form av fullsatta salonger, över vilka bi­ fallets åskor rulla med nästan sam- krailff som de vilka ljudit där ute Lilla Teatern har icke behövt byta under denna besynnerliga vinters pjäs.
Där kommer fortfarande en ®olnhöjda himmel.
sjöman hem, varje kväll mött av en vä lk om n.and e p uibl ilk.
På Stora Teatern ha " Frihetsbrö- derna " hållit sitt fästliga intåg i en (Eftertryck förbjudes).
LiUth.
ROMHN ptctvîum.
Auktoriserad översättning av GIV Margareta Heijkel.
Rut 36 ^nder det att detta samtal pågick O c h Hanna Kvinnornas TidnM p à Presentkort sälja ^all^ ^ our t befann sig doktor To r° r ^ ^ ^ an dsvägen med The ers, c r skd &gt; ^ sir George Para dine vi- f ior ör 68 P® 1 besök, som eventuellt mål v ^ndring.
Han gick för- s iunk etl ^ i tankar.
H r ' bestämda Liliths uttalanden ban likväl icke för- s Wl V TeJ J8O70- exp.
Nlagasinsgatan^^^ Onödigt att bestrida faktum — få hustrur i världen ha rent samvete be- träffände sin mans fickor.
Vid kri­ serna i äktenskapet revideras fickans innehåll med feberhet hand i syfte att finna belägg på det som ett ång- estflämtande hjärta hoppas icke skall finnas där.
Men dess värre gömmer mången äkta mans fickor på obehö­ riga ting.
Så inleder en viss Jacobus i den finska tidskriften " Våra.
kvinnor " en iolig manlig artikel vilken vi inte kunna neka oss nöjet att saxa.
Han fortsätter:, Ja, världen är ondskefull.
Och isynnerhet mannen.
Men den slut­ ledning vi egentligen vilja draga ur det ovanstående är att en mans hjär- teangelägenheter ofta kunna avläsas ur hans fickors innehåll.
Man kan gå längre.
Man kan vedervåga satsen: Visa mig vad du har i fickan och jag ska.ll säga dig vem du är.
Tag en pojke vid fötterna, vänd honom upp och ner och giv akt på me ll |£U1 dem T ^ ^&lt;&gt;, aia sbrt.
Han älskade hen- tK ^ trc&gt; (^ e S1 &amp; äga grundad an- [T ' noppas, pa ett gensvar.
vad ©om faller ur fickorna!
Det kan vara patroner, knappar, karameller, slunga, bollar.
— varje föremål ta­ lar dock sitt klara språk om fickin- nehavarens böjelser.
en äkta man helt oöverlagt kommer att glänta på en av lådorna i säng­ kammarbyrån.
Som en retad tigrin­ na ilar den eljes blida livsledsager- skan till den hotade bastionens und­ Vad allt k,an man icke anträffa i sättning: den vuxna mannens fickor?
Sönder­ — Mina byrålådor äro min pri­ rivna växlar, menuer, korkskruvar, vategendom.
Dit får du inte sticka kärleksbrev, pengar, konsertprogram, näsan.
Tabu!
vallistor, lottsedlar, böcker, visitkort, Och ett litet finger reses hotfullt nycklar, krognotor.
i vädret.
Det isäges emellertid bland man­ Varje föremål har för visso något att förtälja om ägarens vanor, ställ- folk, att kvinnans byrålådor icke er­ ning, smak och sinnesriktning.
Fic­ bjuda samma rika psykologiska ma­ kornas innehåll är en kikare in mot terial som mannens fickor.
Vid flytt­ ningar händer det ju stundom att ägarens innersta själsskrymslen.
hustrun är sjuk eller borta i främ­ Fickan har med tiden blivit ett mannens företräide.
Under antiken mande land, varför mannen nödgas var fickan okänd, mannen gömde do­ packa även hennes allra heligaste lå­ kument och dylikt i sin togas man­ dor.
Vad finner han?
En packe telveck.
I stället består sig mannen brev — • i lyckligaste fall hans egna av i dag minst 17 fickor, och de äro — några, fotografier av madame när hans stolthet.
Redan som pojke de­ hon var liten, ett par löslockar, nå­ monstrerar han sin.
överlägsenhet gra tomma parfymflaskor, ett dussin över jämnåriga femininer genom att kotiljongsmärken eller andra baltro­ sturskt sätta händerna i fickorna.
féer, några kasserade ungflickssmyc- Den gesten kunna flickorna ej göra ken.
Men framför allt myriader av bandstumpar och tyglappar.
Gröna efter.
Och då vaskern blir stor, då band.
gula band, vita band, svarta demonstrerar han åter sin oavhän­ band, sidenband, bomullsband, smala gighet.
sin suveränitet genom att band, breda band.
Fyrkantiga, lap­ stoppa händerna i fickorna.
En par, trekantiga lappar, stora lappar, amerikan utan den gesten är otänk­ små lappar, röda lappar, blå lappar, bar.
yllelappar, sidenlappar, ja, t. o. m.
Är mannen riktigt yverboren, slår läderlappar.
Några dockor garn han banden på byxornas bakficka.
pigga yttermera upp den ändlösa vil­ Kom mig icke nära, här sitter min lervallan.
browning, betyder det.
Såvida det Den i kvinnosjälens irrgångar obe­ icke syftar på det numera, så bekanta vandrade mannen stirrar slött på bläckfodralet — • detta är de sju fröj­ dessa, samlingar.
Vad gör den hulda dernas hus, där jag är värd.
med detta förfärliga skräp?
År ut Kvinnodräkten saknar fickor.
år in ligger det och upptager dyrbart Mannens 17 dito söker kvinnan er­ utrymme, det flyttas från den ena sätta med en väska vars storlek är lokalen till den andra.
Varför?
växlande men vars innehåll i regeln En av Finlands största skalder, är ett och detsamma: en spegel, en som varit gift ett ha.lvt dussin gån­ puderask, en stång rouge, en kam ger, h.ar tillmätt dessa lumpsamlin­ (vanligen avbruten), ett par nycklar gar en rentav religiös betydelse.
För (saknas alltid vid kritiska tillfällen), mannen, säger han, är hemmet där ett par kvittenser från en affär, han har sin hustru och sina ungar.
en spetsnäsduk, ja, och så eventuellt Sak samma om han bor i " granris- en minneslista över " nödvändiga " koja, i ett rum för resande eller i uppköp och obligatoriska tebjudnin­ tio rum och kök. "
Kvinnan gar.
däremot har ingen hemkänsla om Jämför man denna inventarieför­ hon ej har en byrålåda full av det teckning med vad som anträffas i skräp, som ovan karakteriserades.
mannens fickor, måste de senares Har man ett riktigt hem, men vill större mångsidighet och större själs- bliva sin hustru kvitt, så är det bara analytiska värde utan vidare erkän­ att tömma lapplådan och sprida dess innehåll för himmelens vindar.
nas.
Då går hon självmant bort.
Med Men kvinnans väska spelar icke brustet hjärta.
heller samma roll av gömma som Kanske ämnet kan locka till spe­ mannens ficka.
Hennes gömma är kulationer.
byrålådan.
Det kan ju någon gång hända att i oil a afseendon a r Cfförfitfig Plats finnes att söka ... Av SIGRID OGÅRD.
över hela världen kretsade i stora svarta bokstäver dessa framtidens ord och kastade sin skugga och sina förhoppningar in i hennes 18-åriga själ.
Hon var färdig med skola och hem — färdig för livet därute.
Det blev ett plötsligt uppvaknan­ de från omyndigheten, och hon kän­ de sig med ens glida in i denna för­ färliga valtid för människan, då nå­ got måste beslutas.
Ur hemmen runt omkring henne flög den ene ef­ ter den andre ut för att pröva sina egna krafter och erövra friheten.
Ingen hade ro, råd eller ens lust att sitta hemma och avvakta att något oväntat skulle ske.
Man fick ta sitt öde i sina egna händer och styra det så gott man kunde mellan tidens kastbyar och vindar.
Det låg liv och rörelse i luffen, det var en brusan­ de .mobiliseringstid för ständigt nya.
krafter på nya fält mot nya horison­ ter.
Och lik muntra små soldater gingo kvinnorna ut — ut — ut — ut — ur rikemanshem och fattig- manshem, kvinnor av alla lynnen och villkor, stolta och veka, blonda och brunetta, unga och gamla, sköna och mindre sköna — alla för att fylla en ny post i en ny tid.
Och nu var turen kommen till henne.
Hon var äldsta barnet och flickan i ett barn rikt hem, som en gång sett bättre dagar och hade svårt att glöm­ ma dem.
Genom detta att hon en gång varit uppe och kommit ned, ha­ de hennes väsens blidhet övergått i en nästan svårmodig skygghet.
Hon hade nöje av att lära och satte sig med lätthet in i allt, men hennes för­ synta och kvinnliga intelligens led Ordstäv.
Vill Ni göra affärer i det livs­ kraftiga Småland, söker Ni den förträffliga småländska arbets­ kraften, idealisk både för hus och liein, fabrik och kontor, då är den absolut säkraste vägen SMÅLANDSPOSTEN som har provinsens största upp­ laga, ja en av de största i sven­ ska landsorten: 13,157 16,600 i postupplaga i totalupplaga Utgivningsort: Redan vid deras första sammanträf­ fande hade en känsla av sympati sla­ git rot i deras hjärtan.
Den unga flickan hade, om än avvisande i sina ord, dock genom hela.
sitt sätt att vara uppmuntrat honom, och lian ha­ de alltför gärna givit sin känsla rätt att växa.
fritt och starkt.
Vis­ serligen hade Lilith isagt sig vara bunden men samtidigt hade hon låtit honom förstå, att han var den som ägde hennes hjärta.
Under hela deras korta bekant­ skap hade han varit medveten om.
en viss oklarhet i hennes ställning.
Allt det skavller som varit i svang om Lilith och hennes mor hade lämnat honom oberörd, men icke desto min­ dre hade han känt att det ruvade en hemlighet över deras liv.
Deras hållning gent emot sir George Parading, deras förtvivlade ansträngningar att hindra honom, Mallory, från att utforska sir George var ett ytterligare bevis på att allt icke var som det skulle vara.
Ankomsten av den mystiske hr Smith " hade tillåtit Mallory att göra två upptäckter.
Den viktigaste av dem var att den man Lilith var bun­ morgon tidning ' Små sorger tala, de stora tiga.
GLÖM Tårarna äro äkta, när hjärtat gråter.
* Det är svårt att gå in dit, vari­ från alla komma ut gråtande.
Sällan suckar ett glatt hjärta, m err ofta 1er en sorgsen mun.
V Ä X J Ö den vid var henne ovärdig.
Vad den andra upptäckten angick hade Mal­ lory ännu icke kommit på det klara med vad den i sin helhet hade att betyda, men han visste tillräckligt för att hysa djup och verklig oro för den unga flickan och för att ivrigt söka en utväg att komma henne till hjälp och rycka henne ut ur en krets, där hon icke hörde hemma och där hon efter vad han trodde sig förstå var föremål för ett ränkspel, som han ännu saknade möjlighet att ge­ nomskåda.
Det elaka skvaller för vilket Lilith var föremål tillmätte Mallory ingen betydelse.
Det var här tydligen rätt och slätt fråga om kvinnlig av­ undsjuka mot en ung flicka som ge­ nom sin ovanliga fägring måste till­ draga.
sig männens uppmärksamhet till förfång för traktens övriga kvinnliga ungdom.
Skvallret om fru Ames var ju också betydligt mindre bittert.
Hon var för innevånarne i Shingle End en gammal rik sjuklig dam, som endast, levde för sin dot­ ter.
Men på den senare tiden hade dock den allmänna uppfattningen Ett nytt år stundar JEJ att prenumerera på och annonsera i Västgöta Dals Tidning V Ä N E R S B O R G HEMBYGDS- OCH NYHETSORGAN.
FRAMÅTGÅENDE.
D Ä R F Ö R Prenumereral Annonsera!
Egen Oöteborgsred.
adress: Göteborg 7.
Telefon 42708. om damerna på Old Court undergått en betydande förändring till det sämre.
Dunkla, rykten av nästan ärerörig innebörd rörande såväl da­ merna Ames som deras gäst hr Smith hade spritts över hela trakten.
De härstammade tydligen från tjänst­ folket på Old.
Court.
Dessa rykten hade nått fram även till Mallory och de hade ingivit honom en stark fruk­ tan.
Han hade en känsla av att den unga flicka, som han älskade, hota­ des .av någon överhängande fara och att endast ett snabbt ingripande kun­ de rädda henne.
Det möte han tidigare på dagen haft med Lilith bestyrkte honom i denna uppfattning.
Hon hade bett honom att icke uppsöka sir George Paradine, men då denne var den en­ de i hela trakten som kände till de båda damernas tidigare liv ansåg Mallory sig skyldig att genom en hänvändelse till honom söka vinna ytterligare klarhet, i den hemlighet han själv kommit på spåren.
Han var förvissad om att ingen­ ting av vad sir George Paradine kun­ de ha att säga skulle kunna fläcka Liliths karaktär eller liv.
Nu var Mallory alltså på väg till The Towers för att söka få ett sam­ tal med honom.
Klockan var inemot .sex på efter­ middagen då Mallory nådde The Towers och förhörde sig hos betjän­ ten som öppnade dörren om sir George Paradine vore att träffa.
— Det tror jag säkert går för sig, sir, svarade Dobson, betjänten.
Var god och vänta här inne, så skall jag säga till honom.
Det är en annan herre hos honom just nu, men jag antar, att han strax skall kunna, ta emot er, sir.
Det föll plötsligt Mallory in, att den besökande kunde stå i förbindel­ se med hans eget ärende och .hans otålighet ökades ytterligare härav.
Efter ett par minuter kom Dobson tillbaka och meddelade, att sir Geor­ ge var upptagen för ögonblicket men bad doktor Mallory vänta.
Betjän­ ten stod, när han talade, i den öpp­ na dörren.
Mallory hörde samtidigt röster i hallen och såg genom dörr­ öppningen sir George Paradine när­ ma sig utgångsdörren tillsammans med en hög, magerlagd medelålders man, i vilken Mallory genast igen­ kände den främling i vars sällskap han sett Lilith nere vid järnvägssta­ tionen, och mot vilken hon sökt skydd hos honom, Mallory.
Hans aning hade icke misslett honom — • denne man hade uppsökt sir George Paradine i något ärende, som stod i samband med de båda.
damerna på Old Court.
Ett ögonblick därefter hade sir George tagit avsked av främlingen och stod .nu efter att med en nick ha avskedat betjänten inne i rum­ met hos doktor Mallory.
Han tycktes icke vara.
vid gott humör.
Vänd till Mallory frågade han kort: — Vad önskar nd?
Mottagandet var allt utom hövligt, men Mallory behöll sitt.
lugn och svarade: — Jag har kommit därför att jag tror, att ni är den ende här på trak­ ten som kan ge mig vissa upplys­ ningar om ett par för oss båda v ibe- kanta personer.
— Jag kan tänka mig, vilka per­ soner det är ni hänsyftar på, sade han med ett obehagligt småleende: — Damerna på Old Court, inte sant?
Överrumplad av frågan svarade
Hemmets t i d n i n g AKTIEBOLAGET Brand- och Livförsäkrings-Aktiebolaget — är — SKANDINAVISKA Göteborgs Aftonblad K SE OITAKTIE B OLAGET GÖTEBORO - STOCKHOLM - MALMÖ Särskild, omväxlande avdelning för kvinnan SVEA Göteborg.
och hemmet.
Avdelningskontor över hela landet I varje nummer, värde­ Egna fonder Kr.
182,000,000: — frågor, berättelse, Pr kvartal 7 .50 fritt hemburen.
GOTEBORGS «tora Teatern.
GÖTEBORG 100 avdelningskontor i västra och östra Sverige STOCKHr \ F) ur blir man o \ &gt;er- kl °LlV| Telegramadress " K reditbolaget " •••••••••rar••••••••••••••• » ••••••••••• 5 Inf.
gen.
Göteb.
TandL-Sällskap.
Tandl.
Lisa Andrén [Egna fonder Kr.
78.750.000 FBIHETSBRÖDERNA Var je IIMIIIIHIIIIIIHIII " " IIIIIIIIIIIIIIIIIHIIIHUIH,,,.
Bankens notariatavdelning förvaltar föreningars och kassors förmögenheter samt testaments- och förmyndaremedel.
Obligations- och fondavdelningar.
6 lorensbergsteatern.
Varje afton kl. 8: FLICKORNA GYURKOWICS.
istspel Lus ' e " s kilda!
Vasagatan 5 B, Tel. 10919.
10 — 2, 5 — 7; lördagar 10 — 2.
«im neriigen låg medlemsavgift, f. n. en­ dast 2 kr., ' kunnat upprätthålla en •omfattande ' verksamhet och åstad­ komma betydande resultat.
Sitt första stora slag slog " Hus ock Hem " med den av föreningen för ett par år sedan anordnade utställ­ ningen av mönsterhem för familjer med begränsade inkomster.
Det var helt enkelt förtjusande interiörer, som här visades, väl i stånd att tillfreds­ ställa kraven även på granntyckt håll.
När fru Almstrand i intervjuarens minne återkallar denna roliga och intressanta exposition skrattar hon hjärtligt och säger: — A r i hade aldrig kunnat drömma om en sådan framgång — det blev en fullständig folkvandring till vår lilla utställning!
A 7 i hade tio à tolv tusen besökande under de dagar den hölls öppen.
Därefter berättar fru Almstrand om det andra " stora slaget ", förenin­ gens deltagande i Göteborgs jubile­ umsutställning med en serie smålä­ genheter av god standardtyp både i fråga, om själva inredningen och möbleringen.
Även denna utställning — den fö­ restods av fru Ingrid Lilienberg — togs i uppmärksamt betraktande av en rikt oöh jämt flödande ström av besökande.
, De båda utställningarne hava otvi­ velaktigt haft en stor praktisk be­ tydelse och varit av verkligt gagn.
De måste ha väckt byggherrarnas och arkitekternas lust att åstadkom­ ma bättre lägenheter åt de stora be­ folkningsgrupper, vilkas intressen på detta område tidigare mycket litet beaktats.
De ha helt säkert också .givit tusentals medlemmar av dessa befolkningsgrupper bättre begrepp om hur en smålägenhet skall möb­ leras och ordnas för att bliva ett vackert och ombonat hem, där det är gott att vara.
Intervjuen glider därefter över till föreningens övriga arbete och fru Almstrand har nu en hel del att be­ rätta om samkväm, om föredrag som hållits och kurser som anordnats för att bland (husmödrarne sprida kun­ skap och färdigheter av värde för dem att äga.
Man har haft kurser i sömnad, hattmontering, ' färgning, brödbakning och olika slag av kon­ servering.
För den närmaste tiden påtänker man kurser i smörgåsbered- ning och tillagning av olika sallader, i tvättning weih strykning samt i varukännedom.
Bron.
Av Victor Hugo.
Framför mina ögon rådde mörker.
En avgrund utan gränser hejdade mig.
Ingen rörelse förnams någon- städes.
Jag kände mig förlorad i denna natt ocih denna underliga still­ het.
Långt, långt bort bakom en ogenomtränglig slöja förnam jag Gud liksom en .matt stjärna.
Då rop.ade jag: — Min själ, min själ, för att kom­ ma fram till Gud över denna avgrund och genom denna natt utan att- gå under måste du ha en jättebro, byggd på millioner bågar!
Yem kan byg­ ga den?
Ingen, ingen!
Här måste jag förgås Då reste sig en vit skugga mot den mörka bakgrunden framför mig.
Och denna skugga hade en jungfrus pan­ na och ett barns händer.
Den hop­ knäppte sina händer, och i samma ögonblick utgick från dem ett ljus­ sken.
— Om du vill, skall jag bygga bron!
Jag lyfte mina ögon mot den ble­ ka okända och sade: — Yem är du?
Och hon stvärade: - — Jag är bönen!
i modern infattning fördelaktigast hos JCJbijdeGsxm Hovjuveterare.
Ö. Hamns.
41. icke ett i dag, i går något annat om ett år.
som du är, var fullt och helt icke styckevis och delt.
H. Ibsen.
V ' jJl Varje afton kl. 8: Amrvmjtf pE&gt; ' oJlÇjldtt Vad den modärna psykologien bar att säga.
,, n GU M Ml KLACKAR ÖVERLÄGSNA I KVALITET DÄRFÖR BILLIGAST SKANDINAVISKA GUMMIAKTIEBOLAGET, VISKAFORS A.-B.
FERD.
LUNDQUIST &amp; Co. för alltid på lager alla VISKAFORS aloscher och bottiner till fabrikspriser t 30 Billighetsmatiné: JTWtA MIG - ALDRIG.
KOP OA VISKÂF BARBERAREN.
Lilla Teatern.
Av * F. Holmgren.
Var Och Det Och kl. 1,30: G, \ J {KEN MARGARETA.
.
SORGLUSTIGE Något som visat sig hindersamt för verksamheten är, meddelar fru Almstrand, bristen på egen lokal.
Man står emellertid nu i ibegrepp att Den som är god att bygga en egen flytta in i en sådan i huset nr 18 stuga östra.
Hamngatan, särskilt iordning­ Behöver på en annan sig själv ej ställd för detta ändamål.
Ett djärvt truga ..
PÄRLOR JUVELER av Ferene Herczeg.
Teatern.
flya Fullständig bankrörelse i övrigt.
märimöka "?
utan att vår vilja, vårt intresse äro med i spelet, intryck av föremål av ljud.
Dessa intryck äro emellertid så svaga, så flyktiga, att de endast helt ytligt beröra vårt medvetande och icke i egentlig mening bliva, vår egendom.
De nå icke på något med­ vetet sätt in i vårt minne, i vårt tan­ ke- och känsloliv, i vår fantasi!
Det andra sättet är aktivt.
Det är då sinnesorganet på order av viljan liksom sträcker ut sina fångstarmar i den omgivande världen för att söka och insamla intryck.
Genom vår uppmärksamhet och genom att vi på ett målmedvetet sätt använda våra sinnesorgan erhålla de uppsamlade intrycken en sådan klarhet, en sådan intensitet, en sådan verklighet, att de på ett bestående sätt anslutas till vårt medvetande; de bliva vår egendom!
Den nutida skolundervisningen, fortsätter doktor Peres, har i någon mån beaktat vikten av sinnesorga­ nens träning • — den söker utveckla skolungdomens förmåga av uppmärk­ samhet.
Men detta är icke tillräck­ ligt.
Om man skall kunna tala om en verklig träning-av sinnena, måste vart och ett av dem utvecklas till den högsta grad av fullkomning genom särskilda metodiska, gradvis skärpta övningar.
Mr Peres avslutar sitt inlägg med orden: — En ny gymnastik måste skapas just för detta ändamål! "
Ett sådant " gymnastiksystem " för sinnena har också försöksvis utarbe­ tats av en engelsk psykolog, doktor Latson, vilken däri ser ingenting min­ dre än ett medel att ernå " själsligt överherravälde! "
Vi skola i en an- ana artikel redogöra för detta sy­ stem.
Vad det nu gäller är att fastslå, att barnets sinnesorgan äro aktivt verksamma, medan den vuxna män­ niskans i regel förhålla sig passiva, att barnasjälen full av iver och kvinnans.
afton kl. 8: Söndag En berömd fransk psykolog d:r A. Peres skriver — • på tal om ung­ domens fysiska fostran — • i en le­ dande fransk vetenskaplig tidskrift ungefär följande: — Ha vi människor då ingenting annat än armar och ben?
Ha vi icke även ögon och öron?
öva då icke endast musklerna, bön- faller han, utan även de sinnen som kontrollera dem!
— Felet är, fortsätter han, att vi, trots Rousseaus förmaningar, ägna alltför liten uppmärksamhet åt sin­ nesorganens hygien och utveckling.
Vi tänka uteslutande på kroppens hälsa och styrka.
Den ofta sedda och hörda termen " fysisk fostran " är så snävt begränsad, att den fak­ tiskt betyder ingenting annat än — " muskelfostran! "
— Det är genom våra fem sinnen, •som vi komma i kontakt med och lära känna och förstå den värld vi leva i, de äro sålunda av grundläggande be­ tydelse för hela vår utveckling.
De äro i själva verket av så stor vikt för oss, att det icke blott ligger i vårt intresse utan även är vår skyl­ dighet att betrakta dem som en omät­ ligt dyrbar skatt och att icke göra någonting, som kan skada deras un­ derbara mekanism eller minska deras effektivitet.
Längden och skärpan hos synen, känsligheten och säkerheten hos han­ den, hörselns finhet äro av den stör­ sta betydelse icke blott för konstnä­ ren utan-även för hantverkaren.
De äro av värde för alla.
Tränade sin­ nen kunna betraktas som verktyg av universell användbarhet.
Sinnesor­ ganens uppfostran avgör intellektets utveckling!
— Våra sinnen fungera på två olika sätt, tillägger den citerade för­ fattaren.
Det ena är passivt.
Or­ ganet T — ögat, örat eller vilket sin­ nesorgan det nu gäller — mottager, öömmor oel) BillighetsmatinC LÄDERLAPPEN.
Lösnummerpris 10 öre.
företag då hyran är mångdubbelt större än toa.talsu.mman av årsavgif­ terna.
Man hoppas dock på en ökad medlemsanslutning - och på möjlighe­ ten att få lokalen uthyrd till hem­ lösa föreningar.
Den inrymmer en stor sal med sittplatser för c:a 100 personer, ett köksdepartement samt ett mindre rum.
Även om fru Almstrands intresse, utanför det egna hemmet, huvudsak­ ligen ansluter sig till " Hus oöh Hem " omfattar och är det verksamt även inom andra föreningar.
Hon är sålunda sedan många år kassaförval­ tare i Göteborgs ' kvinnliga diskus­ sionsklubb och sekreterare i Göte­ borgs Praktiska ungdomsklubb.
Ti­ digare har fru Almstrand varit fri­ villig fattigvårdare och sekreterare i F attigvårdaresälskapet.
Därjä mte fungerade hon som ordförande i Kvinnorådet, en a&lt;v Göteborgs Livs­ medelsnämnd tillsatt kommitté, verk­ sam på folkhushållningens område.
När " Hus och Hem " nu på nyåret flyttar in i eget bo, öppnar sig för föreningen stora, möjligheter till verksamhetens utveckling.
Styrel­ sens sammansättning, ordförandens person och föreningsmedlemmarnes allmänna entusiasm för saken borga för att dessa möjligheter skola till fullo utnyttjas.
7.
D.
1, 30 {gr » Ma gången: Grundad år 1848 Emottager penningar à sparkasse-, kapital- och depositian^SL.
• ' ' ^ ' oKIlltlar t; ti, „ gällande ränta. "
" °gst t Utlämnar hemsparbössor.
fulla artiklar i olika följetong, kåserier.
Gottgör å insatta medel högsta gällande ränta Offentlig® noj« !.
fiïannens Varje afton kl. 8, Lördag och Söndag kl. 7 ocli 9:) .•&gt;- SJÖMAN KOMMER HEM.
Vill Ni Ha en elegant, slitstark, och trivsam damväska eller d a m p l å n b o k omöjligt Vänd Er till JMÜ A.
GAM KORSGATAN 12 - GÖTEBORG glädje samlar in sinnesintryck för att berika sig, under det att den till mogen ålder hunna människan nöjer sig med att mer eller mindre ohågat taga emot dem, som tilläventyrs råka komma till henne, eller att ovilligt ökjuta dem ifrån sig.
När vi en­ dast se saker och ting, observerar barnet dem.
När vi endast höra, lyssnar barnet.
Och ge akt på hur intensivt det inandas doften av ' blom­ man, som det prässar mot sin lilla näsa, hur det, smackande av välbe­ hag, njuter vällingens härliga smak, hur noggrannt det med hjälp av fingrarnes känselnerver undersöker allt!
Förmågan att aktivt bruka sinnes­ organen är oss medfödd, vanan att använda dem passivt är förvärvad.
Vi behöva icke fråga, om detta be­ tyder utveckling eller tillbakagång, vinst eller förlust, så uppenbar är saken.
Hur rik och full av under var icke vår barndomsvärld, fastän den kan­ ske inneslöt endast några rum, en lekplan, en blomsteräng, en .stallgård, en havsstrand, en blåbärsskog!
Hur voro vi icke ständigt idel öga och öra, Hur försjönko vi icke i betraktande av stjärnorna på himlen, av myran på skogsstigen, av bilden i boken, av tiggaren vid dörren, hur tjustes icke vårt öra av vindens .sus i trädkronor­ na-, av vårbäckens muntra, sorl, hur andlöst lyssnade vi icke till sagan, hur glömde vi icke bort oss i dröm- merier framför den gamla, gardinen med slottet, klipporna, sjön, de vim­ pelprydda båtarne, de fä-stklädda människorna på stranden.
Hur käns­ ligt uppfattade, hur detaljrika, hur underbara i sin lyckoskänkande för­ måga voro icke barndömsintrycken, hur sällsamt levande äro de icke än­ nu långt in i den mogna åldern!
T a n g e n s G a rtTTner^ platsens största sortering W A.-B.
CARL JOHNSSON Kungstorget.
Hanclsl^ompanief Drottninggatan 42 TELEFON 15379 GÖTEBORG ALLTID TREVLIGA NYHETER t HANDSKAR och VANTAR Kobbs Thé är alltjämt marknadens förnämsta MERKURTYÅLEN ter.
Vi vuxna se utan att se, höra u a att höra, läsa utan att inhämta, mo taga smak-, lukt- och känselintr, utan att observera dem.
_ Vi erinra vid hemkomsten k e enda av de hundratals ansikten * På detta sätt se, uppfatta och sågo, då vi gingo storstads^ känna — bland vuxet folk — de fram, vi ha i morgon för » atl yårt verkliga skalderna, författarne, tidningsartikel vi läste i konstnärerna, snillena!
minne gömmer icke fran so® Ett barn överträffar oss vida i vetgirighet och antagligen också i läraktighet.
Hur mycket inhämtar det icke i sina första levnadsår utan direkt undervisning endast genom att observera de vuxna och lyssna på dem.
Vilket kraftprov ådagalägger det icke genom att så snabbt och per­ fekt lära sig sitt modersmål.
Man brukar säga att barn ha lätt för att härma.
Det är emellertid icke fråga om en ap-aktig, yttre efter- härmning utan ofta om ett i verklig mening konstnärligt återgivande.
För att finna en motsvarighet härtill må­ ste vi gå till de verkligt stora skåde­ spelarne!
Förf.
såg några små flickor leka.
Plötsligt föreslog en av dem, ett litet förtjusande barn, att man skulle leka " duschning ".
I samma ögonblick undergick hon själv den sällsammaste mande språks uttal — Varför är det så?
Därför, svarar den nyare psyko­ sen att det naturliga sammanhan- Î • " jaget ", samförståndet och den intima samverkan mellan kroppen och själen icke längre äro för handen på samma sätt som de voro under tarndomsåren — sinnesintrycken vin- M icke själsligt gensvar!
De uppta­ fantasifull och färgrik värld, där de gas icke av vårt tanke- och känslo­ Offenbachska välkända men alltid lika fängslande, lika gärna hörda liv!
Kontakten mellan oss och den öm­ melodierna fylla luften med sitt klin­ mande världen, människorna och gande välljud, sitt smittande glada humör.
Det behöver icke sägas, att naturen är avbruten eller försvagad.
operetten i varje avseende, sångligt Vi äro icke längre i egentlig mening och i fråga, om spel.
orkester och medlevande i livet, vi anamma och iscensättning fyllde de högt spända assimilera icke på ett produktivt sätt förväntningarne.
vad som händer och sker, vi äro in­ tellektuellt likgiltiga, vi insamla in­ På Lorensbergsteatern lösa " Flic­ genting, vi äro själsligen tomma och korna Gyurkowicz " den på dagord­ fattiga och ha ingenting att ge.
Vi ningen stående kvinnliga självför­ äro utanför våra egna trånga intres­ sörjningsfrågan genom en under sen obenägna för samverkan, ohåga- muntrande former företagen mass­ de för hjälpsamhet.
Vår livsutveck­ invandring i det äkta.
ståndet.
Det ling har avstannat, vi äro i stort in­ hela är en kostlig historia med en isaftig komik, som de agerande fram­ ring .annat och (ingenting mera gångsrikt förmedla till åskådarne, M sjuttio år än vid fyrtio!
försättande dem i en stämning vilken (Forts.) gång på gång söker sig utlösning i applåder inför öppen ridå.
på landet eller vid kusten, ®° s fågélkvittret, de böljande sa es^ havets färgspel, vindens förgrovat, att det vårt öra är sa Samma glada förståelse möter " Den sorglustige •barberaren " vilken direktör Selander i en lycklig stund funnit nere i Köpenhamn och nu med en humoristisk glimt i ögon­ vrån presenterar inför en fulltalig publik på Nya Teatern.
Pjäsen är en sångfars av roligaste slag men med tongångar även i moll.
Styc­ ket har vid överflyttningen till sven­ ska förlänats lokal karaktär genom inlagda kupletter, vilket ytterligare förhöjer dess underhållande förmå­ ga.
Spelet präglades av käckt seg­ rarehumör.
Bifallet var lika hjärt­ ligt som uppriktigt.
Ceater.
är även som badtvål den förnämsta.
förvandling.
Hon var baderskan!
Hennes rygg var kullrig, hennes arm­ bågar stodo utåtvända, hennes an­ sikte syntes åldrat och barskt, hon hade blivit bred över höfterna och med långa, klumpiga, vaggande steg ledde hon de små motvilliga delin- kventerna fram till syrenbusken och ryckte i en av dess vita jätteklasar, under det att hennes alltjämt ner­ dragna mun utstötte ett ljud, förvil lande likt det som uppstår av en stri­ lande dusch.
Hon återgav, utenatt karrikera, på det dråpligaste sätt ® av dessa robusta badgummor vi a a känna från västkustens små bado att perfekt lära ett främ­ Det är tradition, att teatrarna lå­ ta ett nytt år ingå i det lätta humö­ rets tecken, därmed anslående de strängar publiken längtar efter att få höra ljuda i sitt inre, då midvin- tern ruvar tung över nordanlanden och människornas sinnen.
Väderle- n är ju visserligen nu som förbytt men icke så publikens smak.
Med riktig uppfattning härav börja samt­ liga Göteborgsteatrar det nya året ned muntra pjäser och de ha motta- ?it det väntade erkännandet i form av fullsatta salonger, över vilka bi­ fallets åskor rulla med nästan sam- krailff som de vilka ljudit där ute Lilla Teatern har icke behövt byta under denna besynnerliga vinters pjäs.
Där kommer fortfarande en ®olnhöjda himmel.
sjöman hem, varje kväll mött av en vä lk om n.and e p uibl ilk.
På Stora Teatern ha " Frihetsbrö- derna " hållit sitt fästliga intåg i en (Eftertryck förbjudes).
LiUth.
ROMHN ptctvîum.
Auktoriserad översättning av GIV Margareta Heijkel.
Rut 36 ^nder det att detta samtal pågick O c h Hanna Kvinnornas TidnM p à Presentkort sälja ^all^ ^ our t befann sig doktor To r° r ^ ^ ^ an dsvägen med The ers, c r skd &gt; ^ sir George Para dine vi- f ior ör 68 P® 1 besök, som eventuellt mål v ^ndring.
Han gick för- s iunk etl ^ i tankar.
H r ' bestämda Liliths uttalanden ban likväl icke för- s Wl V TeJ J8O70- exp.
Nlagasinsgatan^^^ Onödigt att bestrida faktum — få hustrur i världen ha rent samvete be- träffände sin mans fickor.
Vid kri­ serna i äktenskapet revideras fickans innehåll med feberhet hand i syfte att finna belägg på det som ett ång- estflämtande hjärta hoppas icke skall finnas där.
Men dess värre gömmer mången äkta mans fickor på obehö­ riga ting.
Så inleder en viss Jacobus i den finska tidskriften " Våra.
kvinnor " en iolig manlig artikel vilken vi inte kunna neka oss nöjet att saxa.
Han fortsätter:, Ja, världen är ondskefull.
Och isynnerhet mannen.
Men den slut­ ledning vi egentligen vilja draga ur det ovanstående är att en mans hjär- teangelägenheter ofta kunna avläsas ur hans fickors innehåll.
Man kan gå längre.
Man kan vedervåga satsen: Visa mig vad du har i fickan och jag ska.ll säga dig vem du är.
Tag en pojke vid fötterna, vänd honom upp och ner och giv akt på me ll |£U1 dem T ^ ^&lt;&gt;, aia sbrt.
Han älskade hen- tK ^ trc&gt; (^ e S1 &amp; äga grundad an- [T ' noppas, pa ett gensvar.
vad ©om faller ur fickorna!
Det kan vara patroner, knappar, karameller, slunga, bollar.
— varje föremål ta­ lar dock sitt klara språk om fickin- nehavarens böjelser.
en äkta man helt oöverlagt kommer att glänta på en av lådorna i säng­ kammarbyrån.
Som en retad tigrin­ na ilar den eljes blida livsledsager- skan till den hotade bastionens und­ Vad allt k,an man icke anträffa i sättning: den vuxna mannens fickor?
Sönder­ — Mina byrålådor äro min pri­ rivna växlar, menuer, korkskruvar, vategendom.
Dit får du inte sticka kärleksbrev, pengar, konsertprogram, näsan.
Tabu!
vallistor, lottsedlar, böcker, visitkort, Och ett litet finger reses hotfullt nycklar, krognotor.
i vädret.
Det isäges emellertid bland man­ Varje föremål har för visso något att förtälja om ägarens vanor, ställ- folk, att kvinnans byrålådor icke er­ ning, smak och sinnesriktning.
Fic­ bjuda samma rika psykologiska ma­ kornas innehåll är en kikare in mot terial som mannens fickor.
Vid flytt­ ningar händer det ju stundom att ägarens innersta själsskrymslen.
hustrun är sjuk eller borta i främ­ Fickan har med tiden blivit ett mannens företräide.
Under antiken mande land, varför mannen nödgas var fickan okänd, mannen gömde do­ packa även hennes allra heligaste lå­ kument och dylikt i sin togas man­ dor.
Vad finner han?
En packe telveck.
I stället består sig mannen brev — • i lyckligaste fall hans egna av i dag minst 17 fickor, och de äro — några, fotografier av madame när hans stolthet.
Redan som pojke de­ hon var liten, ett par löslockar, nå­ monstrerar han sin.
överlägsenhet gra tomma parfymflaskor, ett dussin över jämnåriga femininer genom att kotiljongsmärken eller andra baltro­ sturskt sätta händerna i fickorna.
féer, några kasserade ungflickssmyc- Den gesten kunna flickorna ej göra ken.
Men framför allt myriader av bandstumpar och tyglappar.
Gröna efter.
Och då vaskern blir stor, då band.
gula band, vita band, svarta demonstrerar han åter sin oavhän­ band, sidenband, bomullsband, smala gighet.
sin suveränitet genom att band, breda band.
Fyrkantiga, lap­ stoppa händerna i fickorna.
En par, trekantiga lappar, stora lappar, amerikan utan den gesten är otänk­ små lappar, röda lappar, blå lappar, bar.
yllelappar, sidenlappar, ja, t. o. m.
Är mannen riktigt yverboren, slår läderlappar.
Några dockor garn han banden på byxornas bakficka.
pigga yttermera upp den ändlösa vil­ Kom mig icke nära, här sitter min lervallan.
browning, betyder det.
Såvida det Den i kvinnosjälens irrgångar obe­ icke syftar på det numera, så bekanta vandrade mannen stirrar slött på bläckfodralet — • detta är de sju fröj­ dessa, samlingar.
Vad gör den hulda dernas hus, där jag är värd.
med detta förfärliga skräp?
År ut Kvinnodräkten saknar fickor.
år in ligger det och upptager dyrbart Mannens 17 dito söker kvinnan er­ utrymme, det flyttas från den ena sätta med en väska vars storlek är lokalen till den andra.
Varför?
växlande men vars innehåll i regeln En av Finlands största skalder, är ett och detsamma: en spegel, en som varit gift ett ha.lvt dussin gån­ puderask, en stång rouge, en kam ger, h.ar tillmätt dessa lumpsamlin­ (vanligen avbruten), ett par nycklar gar en rentav religiös betydelse.
För (saknas alltid vid kritiska tillfällen), mannen, säger han, är hemmet där ett par kvittenser från en affär, han har sin hustru och sina ungar.
en spetsnäsduk, ja, och så eventuellt Sak samma om han bor i " granris- en minneslista över " nödvändiga " koja, i ett rum för resande eller i uppköp och obligatoriska tebjudnin­ tio rum och kök. "
Kvinnan gar.
däremot har ingen hemkänsla om Jämför man denna inventarieför­ hon ej har en byrålåda full av det teckning med vad som anträffas i skräp, som ovan karakteriserades.
mannens fickor, måste de senares Har man ett riktigt hem, men vill större mångsidighet och större själs- bliva sin hustru kvitt, så är det bara analytiska värde utan vidare erkän­ att tömma lapplådan och sprida dess innehåll för himmelens vindar.
nas.
Då går hon självmant bort.
Med Men kvinnans väska spelar icke brustet hjärta.
heller samma roll av gömma som Kanske ämnet kan locka till spe­ mannens ficka.
Hennes gömma är kulationer.
byrålådan.
Det kan ju någon gång hända att i oil a afseendon a r Cfförfitfig Plats finnes att söka ... Av SIGRID OGÅRD.
över hela världen kretsade i stora svarta bokstäver dessa framtidens ord och kastade sin skugga och sina förhoppningar in i hennes 18-åriga själ.
Hon var färdig med skola och hem — färdig för livet därute.
Det blev ett plötsligt uppvaknan­ de från omyndigheten, och hon kän­ de sig med ens glida in i denna för­ färliga valtid för människan, då nå­ got måste beslutas.
Ur hemmen runt omkring henne flög den ene ef­ ter den andre ut för att pröva sina egna krafter och erövra friheten.
Ingen hade ro, råd eller ens lust att sitta hemma och avvakta att något oväntat skulle ske.
Man fick ta sitt öde i sina egna händer och styra det så gott man kunde mellan tidens kastbyar och vindar.
Det låg liv och rörelse i luffen, det var en brusan­ de .mobiliseringstid för ständigt nya.
krafter på nya fält mot nya horison­ ter.
Och lik muntra små soldater gingo kvinnorna ut — ut — ut — ut — ur rikemanshem och fattig- manshem, kvinnor av alla lynnen och villkor, stolta och veka, blonda och brunetta, unga och gamla, sköna och mindre sköna — alla för att fylla en ny post i en ny tid.
Och nu var turen kommen till henne.
Hon var äldsta barnet och flickan i ett barn rikt hem, som en gång sett bättre dagar och hade svårt att glöm­ ma dem.
Genom detta att hon en gång varit uppe och kommit ned, ha­ de hennes väsens blidhet övergått i en nästan svårmodig skygghet.
Hon hade nöje av att lära och satte sig med lätthet in i allt, men hennes för­ synta och kvinnliga intelligens led Ordstäv.
Vill Ni göra affärer i det livs­ kraftiga Småland, söker Ni den förträffliga småländska arbets­ kraften, idealisk både för hus och liein, fabrik och kontor, då är den absolut säkraste vägen SMÅLANDSPOSTEN som har provinsens största upp­ laga, ja en av de största i sven­ ska landsorten: 13,157 16,600 i postupplaga i totalupplaga Utgivningsort: Redan vid deras första sammanträf­ fande hade en känsla av sympati sla­ git rot i deras hjärtan.
Den unga flickan hade, om än avvisande i sina ord, dock genom hela.
sitt sätt att vara uppmuntrat honom, och lian ha­ de alltför gärna givit sin känsla rätt att växa.
fritt och starkt.
Vis­ serligen hade Lilith isagt sig vara bunden men samtidigt hade hon låtit honom förstå, att han var den som ägde hennes hjärta.
Under hela deras korta bekant­ skap hade han varit medveten om.
en viss oklarhet i hennes ställning.
Allt det skavller som varit i svang om Lilith och hennes mor hade lämnat honom oberörd, men icke desto min­ dre hade han känt att det ruvade en hemlighet över deras liv.
Deras hållning gent emot sir George Parading, deras förtvivlade ansträngningar att hindra honom, Mallory, från att utforska sir George var ett ytterligare bevis på att allt icke var som det skulle vara.
Ankomsten av den mystiske hr Smith " hade tillåtit Mallory att göra två upptäckter.
Den viktigaste av dem var att den man Lilith var bun­ morgon tidning ' Små sorger tala, de stora tiga.
GLÖM Tårarna äro äkta, när hjärtat gråter.
* Det är svårt att gå in dit, vari­ från alla komma ut gråtande.
Sällan suckar ett glatt hjärta, m err ofta 1er en sorgsen mun.
V Ä X J Ö den vid var henne ovärdig.
Vad den andra upptäckten angick hade Mal­ lory ännu icke kommit på det klara med vad den i sin helhet hade att betyda, men han visste tillräckligt för att hysa djup och verklig oro för den unga flickan och för att ivrigt söka en utväg att komma henne till hjälp och rycka henne ut ur en krets, där hon icke hörde hemma och där hon efter vad han trodde sig förstå var föremål för ett ränkspel, som han ännu saknade möjlighet att ge­ nomskåda.
Det elaka skvaller för vilket Lilith var föremål tillmätte Mallory ingen betydelse.
Det var här tydligen rätt och slätt fråga om kvinnlig av­ undsjuka mot en ung flicka som ge­ nom sin ovanliga fägring måste till­ draga.
sig männens uppmärksamhet till förfång för traktens övriga kvinnliga ungdom.
Skvallret om fru Ames var ju också betydligt mindre bittert.
Hon var för innevånarne i Shingle End en gammal rik sjuklig dam, som endast, levde för sin dot­ ter.
Men på den senare tiden hade dock den allmänna uppfattningen Ett nytt år stundar JEJ att prenumerera på och annonsera i Västgöta Dals Tidning V Ä N E R S B O R G HEMBYGDS- OCH NYHETSORGAN.
FRAMÅTGÅENDE.
D Ä R F Ö R Prenumereral Annonsera!
Egen Oöteborgsred.
adress: Göteborg 7.
Telefon 42708. om damerna på Old Court undergått en betydande förändring till det sämre.
Dunkla, rykten av nästan ärerörig innebörd rörande såväl da­ merna Ames som deras gäst hr Smith hade spritts över hela trakten.
De härstammade tydligen från tjänst­ folket på Old.
Court.
Dessa rykten hade nått fram även till Mallory och de hade ingivit honom en stark fruk­ tan.
Han hade en känsla av att den unga flicka, som han älskade, hota­ des .av någon överhängande fara och att endast ett snabbt ingripande kun­ de rädda henne.
Det möte han tidigare på dagen haft med Lilith bestyrkte honom i denna uppfattning.
Hon hade bett honom att icke uppsöka sir George Paradine, men då denne var den en­ de i hela trakten som kände till de båda damernas tidigare liv ansåg Mallory sig skyldig att genom en hänvändelse till honom söka vinna ytterligare klarhet, i den hemlighet han själv kommit på spåren.
Han var förvissad om att ingen­ ting av vad sir George Paradine kun­ de ha att säga skulle kunna fläcka Liliths karaktär eller liv.
Nu var Mallory alltså på väg till The Towers för att söka få ett sam­ tal med honom.
Klockan var inemot .sex på efter­ middagen då Mallory nådde The Towers och förhörde sig hos betjän­ ten som öppnade dörren om sir George Paradine vore att träffa.
— Det tror jag säkert går för sig, sir, svarade Dobson, betjänten.
Var god och vänta här inne, så skall jag säga till honom.
Det är en annan herre hos honom just nu, men jag antar, att han strax skall kunna, ta emot er, sir.
Det föll plötsligt Mallory in, att den besökande kunde stå i förbindel­ se med hans eget ärende och .hans otålighet ökades ytterligare härav.
Efter ett par minuter kom Dobson tillbaka och meddelade, att sir Geor­ ge var upptagen för ögonblicket men bad doktor Mallory vänta.
Betjän­ ten stod, när han talade, i den öpp­ na dörren.
Mallory hörde samtidigt röster i hallen och såg genom dörr­ öppningen sir George Paradine när­ ma sig utgångsdörren tillsammans med en hög, magerlagd medelålders man, i vilken Mallory genast igen­ kände den främling i vars sällskap han sett Lilith nere vid järnvägssta­ tionen, och mot vilken hon sökt skydd hos honom, Mallory.
Hans aning hade icke misslett honom — • denne man hade uppsökt sir George Paradine i något ärende, som stod i samband med de båda.
damerna på Old Court.
Ett ögonblick därefter hade sir George tagit avsked av främlingen och stod .nu efter att med en nick ha avskedat betjänten inne i rum­ met hos doktor Mallory.
Han tycktes icke vara.
vid gott humör.
Vänd till Mallory frågade han kort: — Vad önskar nd?
Mottagandet var allt utom hövligt, men Mallory behöll sitt.
lugn och svarade: — Jag har kommit därför att jag tror, att ni är den ende här på trak­ ten som kan ge mig vissa upplys­ ningar om ett par för oss båda v ibe- kanta personer.
— Jag kan tänka mig, vilka per­ soner det är ni hänsyftar på, sade han med ett obehagligt småleende: — Damerna på Old Court, inte sant?
Överrumplad av frågan svarade
KVINNORNAS 4 A. LUNDBLADS BEGRAVNINGSBYRÅ KUNGSGATAN 12 TEL. 1104Û, 776, ankn.
bost.
Ombesörjer pietetsfullt hela begravningar mannen, som skulle avgöra hennes öde, icke tog minsta notis om de dyr­ bara papperen, som hon renskrivit med så mycken omsorg.
Han såg bara på hennes dräkt och på hennes ' hatt och frågade därpå helt formellt, som om han redan anat svaret, om hon haft någon plats förut.
Över­ rumplad och förbluffad svarade hon ett öppenhjärtigt nej, medan handels­ skolans ritual: " men vill jag med samvetsgrannhet och plikttrohet full­ göra mina åligganden och vågar jag därför hoppas.
.
.
etc. " dansade om­ kring i hennes tankar.
Men denna högtidliga ed vågade sig naturligtvis aldrig fram över hennes darrande läppar — och hon fick gå.
Hon kände sig som hoppade hon ut från en svikt i ett oändligt mör­ ker, då hon med brinnande kinder och ögon skamfilat över sitt första misslyckande smög ned för det stora handelshusets trappor, mellan vars imponerande murar hon tyckte sig förintas som en vilsekommen tigga­ re, vilken tiggt — och tiggt förgä­ ves.
av att nödgas uppträda ocli utnyttja.
Hon hade gärna hållit sig ur vä­ gen — stannat hemma och hjälpt mor.
M«en när hon såg sin far, som hon älskade nästan till avguderi, tryckt •av bekymmer, «om denne gjorde allt för att dölja, och hörde huru utgifter­ na växte med syskonen längtade hon efter att, på ett annat sätt än som kunde ske hemma, få bli till stöd och gagn.
Hemmet hade icke stora resurser, och hon fick endast gå igenom en kort handelskurs.
Hennes kläder, som underhöllos, men sällan förnyades voro slitna som en skolflickas.
Men hon hade icke hjärta att begära något mera av sin far, han lmde ju redan gjort en stor uppoffring genom att bekosta handelskursen.
Och nu hoppades de alla på resul­ tatet härav.
Hennes hjärta klappade lika våld­ samt varje gång hon öppnade dagens tidningar för att spalt efter spalt ge­ nomläsa annonserna och anteckna dem hon tänkte söka.
Emellanåt skickade även handelsskolan ett med­ delande om en ledig plats, som hon kunde söka, men dessa platser fick hon aldrig.
Och hon gick bävande, men ihär­ digt på.
Varje morgon klockan 7 steg hon upp och prässade ut gårdagens skrynklor på sin gamla cheviots- dräkt och böjde och vände på sin illa medfarna hatt, som varje morgon ny gäckade hennes förhoppningar att ta sig ut såsom något annat än den i själva verket var — en uttjänad tre­ åring.
Hon klädde sig länge och uppmärksamt, utan att vare sig hat­ ten eller dräkten blev en smul vack­ rare för det — nej, hon var sanner­ ligen färdig att sätta sig ned och gråta, då hon i det klara morgon­ ljuset såg in i spegeln, som obarm­ härtigt återkastade bilden av hennes jordiska misär.
Aldrig hade hon sett den tydligare än nu — aldrig hade hon innerligare längtat till ett barm­ härtigt skymundan.
Men det fanns intet kryphål, där hon kunde gömma sig.
— Ut i värl­ den och försök!
befallde nödvändig­ heten, och det var endast att lyda och gå, I början hade hon trott att det var en rätt enkel sak att skaffa sig en Och så höll hon på vecka ut och in, och vintern skred allt längre fram, och solen blev allt obarmhär­ tigare mot hennes fattiga stackars dräkt, och nödvändigheten allt hår­ dare.
På gatorna mötte hon stun­ dom sina kamrater från handelssko­ lan, även de med bruna kuvert i hän­ derna och ett skuldmedvetet uttryck över sina ansikten, och därvid före­ föll det henne som om de alla lik olycksaliga ödeskamrater kretsat kring i den stora handelsstaden, för­ gäves bankande på stängda dörrar.
Hon bläckade med Barnängens på sina slitna ärmar och satte ut ekor­ na med tidningspapper om nätterna för att de åtminstone skulle hålla- for­ men till dess hon en gång, om det var möjligt, kom på fast fot.
Den tillslutna världen blev så små-, ningom ett paradis för henne, vari hon ansåg alla lyckliga och avunds­ värda som sluppit in.
Hennes svår­ modiga skygghet tilltog i och med att hon började tro sig oduglig; men då fadern ibland med den en gång sorgfrie mannens desperation häftigt förklarade att hon icke behövde för­ ödmjuka sig, så länge plats fanns i hemmet, vässades ånyo hennes vilja, och hon gladde sig i förväg åt den dag hon skulle få återse ett sorglöst leende på hans bekymrade ansikte.
Den dagen kom.
Och som nästan alla dagar, på vilka något betydelse­ full!
: sker, kom den plötslig och o bil­ dad.
En afton mötte Louise på gatan a äldre skolkamrat, som dessutom var släkt till henne på långt håll.
Kamraten tillhörde den stabilare gre­ plats.
Plats hade ju hela världért — varför skulle hon bilda ett undantag.
Hon hade första gången gått nä­ stan med barnets omedvetenhet och blyghet och bedjande lämnat fram sin ansökan och ' betyget från han­ delsskolan såsom en sköld för sitt oansenliga jag.
Men till sin förvå­ ning märkte hon, att den mäktige nen av släkten, som icke numera ha­ de något gemensamt med den, som livet skalat av inpå bara barken.
Men när de båda flickorna nu möttes ute i skymningen en marskväll, stanna­ de de och bytte några ord, som myn­ nade ut i ett långt samtal och slöt i släktingens hem.
Louise mindes den äldre kamraten Mallory med en viss osäkerhet, sö­ kande de lämpliga orden: — Låt mig genast få förklara för er, att det är mitt intresse för den unga flickan som kommer miig att önska upplys­ ning om i vilket, iförhållande hon står till — till — — Till ' de övriga medlemmarna av bandet?
avbröt sir George kort.
En stark rodnad färgade Mallorys ansikte: — • Jag har trott att ni känt de personer jag frågat efter, sade han fast, men det ser ut som om jag misstagit mig — fröken Ames till­ hör icke något " band ".
Det kom en hånfull glimt i sir Georges blick.
— Det existerar in­ gen fröken Arnes, sade han gäckande.
Fröken Lilith Asprey har behagat dölja sig under ' detta namn.
Vad ni också behöver ha reda på äf, att in­ gen av dessa människor heter Ames.
Det föll sig svårt ' för Mallory att bevara sin självbehärskning inför don andres utmanande uppträdande, men hans stämma var dock lugn när han svarade: — Detta meddelande överraskar mig icke det, minsta.
Frö­ ken Lilith har icke sökt dölja, att hon bott här under ett antaget namn.
- — Har hon inte talat om något mer för er, frågade sir George.
— Inte mycket mer, men jag har gissat mig till en del, ja, tillräck­ ligt mycket för att åstunda hela san­ ningen.
Man har på något sätt lyc­ kats förmå den unga flickan att ka­ sta bort sig på en mian, som icke är henne värdig.
Hon är, tror jag, offer iför en komplott.
Jag intresserar mig mycket för.
henne och är beslu­ ten att göra allt vad i min makt står för att rädda henne undan detta öde.
Jag hade hoppats, att ni skulle givit mig upplysningar som kunnat under­ lätta denna min avsikt.
Jag kan in­ genting uträtta, förrän jag vet allt.
Ett .steg i blindo skulle kunna för­ därva allt.
— Vad det angår att den - unga flickan skulle vara offer för en kom­ plott, så känner jag inte alls till den saken, .svarade sir George.
Allt vad jag tycker mig förstå är, att hon är en liten gås, som lika gärna kan ka­ sta sig i armarna på Eric Horley som på någon annan man.
Det inträdde en stunds tystnad, under vilken de båda männen mätte varandra med blicken.
som en högdragen, bortskämd flicka, vilken livet nu danat om till en ung sympatisk kvinna.
Hon tog emot henne på det hjärtligaste sätt och nästan tvang henne, utan att förrå­ da avsikten, att framlägga alla sina bekymmer.
Louise talade oförbehållsamt, ty hon kände, att hon mött någon som förstod henne.
Då hon slutat klappade väninnan hennes hand och drog henne skrat­ tande ut på golvet.
— Ja, det är klart, utropade hon muntert, — där kommer du omodern och anspråkslös och förklarar det första du gör att du ingenting kan.
.
.
Och så tror du att världen av artig­ het ställer sig att disputera med dig och bön-falla dig om att för alla dina meriters skull anta den eller den platsen.
Nej, min kära du, så tillgår det inte!
Men var inte ledsen du, jag skall nog skaffa dig en anställ­ ning.
Jag känner en hel massa män­ niskor, som jag kan tala vid, och kon­ sten att placera är inte så svår, bara man vet vägen.
Och sedan masta du ta dig något ut, förstås, det är, näst rekommendationen, viktigast att göra en frappant figur.
— Hur är det, fortfor hon plöts­ ligt, vi två äro ungefär lika långa.
Vänta skall du få se!
Och hon försvann in i en garde­ rob och plockade fram en massa un­ derbara kläder, som hon strödde ut över soffor och stolar.
Louise tvangs att prova.
— • Du skulle göra mig en stor tjänst om du ville överta en del av det här, sade väninnan.
Du får dem på obegränsat lång kredit, om du vill ha dem.
Tillsvidare anse vi emellertid endast att du lånar ur tea­ terns garderob, medan du utför en roll.
De klä dig syperbt.
Louise rodnade lyckligt, då hon såg hur de enkla, men förnäma klä­ derna förvandlade henne.
Väninnan ville inte tillåta henne att ta av den nya dräkten igen.
— Behåll den på bara, jag skall snart låta höra av mig, sade hon med en gillande, blick, då hon hjärtligt .som en riktigt gammal god vän kyss­ te Louise till godnatt.
Väninnan höll ord.
En dag fick Louise r.tt meddelan­ de att hon omedelbart skulle gå upp till firman Krafft &amp; Holmberg och söka en ledig plats att tillträda ge­ nast.
Brevet förorsakade henne hjärt­ klappning — • äntligen — äntligen var hon paradisets port nära!
Hon gick in genom denna port en vanlig kontorsdörr med mattsli- pad glasruta och Allmänna Hjälp- föreningens vita skylt under firma­ namnet.
En herre bugade, artigt för hen­ nes kläder, och en annan yngre herre på 16 à 17 år förde henne genom en filtklädd dörr in till chefen.
Hon närmade sig den fruktade med sitt kuvert i handen, och det låg TIDNING Duktyger och Vita Vävnader till fabrikspriser ALMEDALS FÖRSÄLJNINGS-MAGASIN, Kungsgatan 55.
NORDISKA " ^oelsbanken S TOCKHOLM ÄKta spirellaKorsetter till salu genom fru Jenny Bengtsson, villa Olofsberg, Hagen.
Tel.
Hagen 267.
Obs.
!
Måttagning i hemmen om så önskas.
Pianostämning HILDING OLSON, JUNGMANSGAT.
14.
Tel, 19308. nyhetens hela behag i den fruktade mannens i sig själv rätt språkbruk­ liga ord: — • Var så god och tag plats!
Det var den finaste början hon upplevat.
Hon satte sig försiktigt som på en kungatron och såg mannen vid pul­ peten tålmodigt lossa papperen ar kuvertet och genomläsa dem.
Hen­ nes ögon vilade under tiden på hans ansikte med en livdömds uttryck framför schavotten.
Bilan föll — men endast för att avklippa hennes livs gordiska knut.
Hon trodde knappast sina öron — kungatronen, varpå hon satt, höjde sig ända upp i lycksalighetens him­ mel, och där högt uppe hörde hon som en underbar musik en stämma säga djupt, djupt nerifrån jordens djup: — Ja, fröken är välkommen i morgon klockan 9 att börja på mitt kontor.
Och nu utplånades de svarta bok­ stäverna, som hängt lik ett moln över hennes huvud, och ur deras skugga började jorden framträda så­ dan den var, och hon växte ur det gamla och in i framtiden som i nya kläder.
Ännu några månader och hon går ut och in genom de fordom tillslutna dörrarna som i ett hem, och paradi­ set har fått ett ganska nyktert utse­ ende.
Men när hon ser hur välståndet ökar därhemma och hur bekymren lättat från faderns panna och att han ånyo kan le, är hon i själ och hjärta ändock rätt glad över att konsten inte var besynnerligare än att hon kunnat lära den.
Tankar, otaliga tankar Sägen var kasten I ankar?
Barn av en ädlare värld Ges det ett mål för er färd?
• /.
L. Runeberg.
G Ö T E B O R G vilka enligt lagen räkning nedsättas av den 27 juni 1924 skola fö i bank, För under 1924 verkställda förmyndaredepositioner beräknas ingen förvaltningsavgift för tiden De gripande balladerna.
En afton, dä den berömda, polska skådespelerskan madame Modjeska, besökte några, av sina vänner i Lon­ don, kom samtalet att vända sig om­ kring hennes (fädernesland Polen, och hon talade med hänförelse om det härliga polska språket och landets vackra poesi.
Gästerna bådo henne föredraga några polska, dikter, och hon samtyckte.
Två gånger började hon, men varje gång svek henne minnet och hon måste avbryta föredraget.
Vid tredje försöket såg det ut, som om hon kom­ mit på något, vari hon kände sig förvaltnin 9- n nE ' u " gar till rlpr, 1 1 J a n u a ari ri 1925.
R OL VED COKES S.
£0, Ä * s?
är väl att mamma har g », 0 2.
Gummans FLINGOR I så.
att pysen kan bli ren igen.
Fabrikant«: L B. ENEBOTH &amp; Cm Goleborg.
11 Januari 1925.
5:te årg.
Annonspris: Textsida 25 öre pr mm.
s, åhörarne i ett rungande bif a i, i,er Ni * M ' av ahorarne, det s, hon reciterat.
« sista sidan 20 öre p- mm.
Längre annonsering rabatt.
Det gör mig ont, att ja.
sb tat med eder, sade hon.
Mon, 1 är den att mitt eljes så säkra ^ 1 kväll spelade mig ett spratt T kunde ej komma ihåg en enda ' a, fe ballader, jag en gång la,„de (; tanti; men da jag lovat att deklamera got tor eder, så tog jag m i u tiHfl v w till räknekonsten och framsade l]] » siffror från 1-250 på polska 8prå ket.
tillätes gärna om " Kvln- 0 nas Tidning ", med hela namnet utsatt, angives som källan.
eftertryck INNEHALL.
Utlandskrönika i sammandrag.
0 er moderskärleken på att för­ svinna?
Av Hedvig Berggren.
pionernas Förbund och den svenska Av Mia Leche.
Av Crayon.
iktenskapsmarknaden.
Av Edith Mac­ opinionen.
säng.
Varför fåras ansiktet?
BREVLÅDA.
Underbetyget.
Kigot om mjölkdroppar.
• /.
• /., I- ru S. Lg.
Kanhända läng­ EKSTRÖMS „ JJ1ÔTMJOL OfteOtlO KEM.-TEKN. FAOHUC G N.U N O A O B V E.
Villkoret?
Att.
ha varit duktig pa något sätt.
Helst till tjänst för andra, Vänstra handen.
Lilith.
Boman av Florence Warden.
•Juno.
Det var en rätt underhål­ lande historia.
UtlandshröniKa UUtb Goda inköp o av Konserver, rökt Lax, rökt Al, Räkor m. m. i N:o 55.
Smör, Ost, Långedragsbröd i N:o 60.
Butikerna närmast ing.
från Bazargatan.
A. MAGNUSSON A. Ellwén Saluhallen 1 3 3.
Telefon 4 4 8 1.
OBS !.
Prima varor.
Billiga priser.
Redbar behandling.
Grieve i dennes rum, som sir George blev mera meddelsam.
Hr Grieve satt vid skrivbordet med en bunt brev framför sig och gav de båda herrarne en allt utom vänlig blick då de stego över trös­ keln.
Sir George tog genast till orda: — Jag ber att få föreställa för er, hr Grieve, doktor Mallory, som sy­ nes ha gemensamma intressen meld er.
Hr Grieve reste sig upp " och bu­ gade stelt för den unge mannen.
Sir George fortfor: — Jag är rädd att ni ifann mig mycket litet tillmötes­ gående vid ert besök hos mig, men jag ber er komma ihåg, att vad ni berättade för mig icke var ägnat att sätta en människa i gott humör.
Hr Grieve mottog denna inledning med påfallande köld och Mallory kände sig illa till mods.
Han för­ stod, att det skulle bli mycket svårt att vinna denne tyste allvarlige mans iförtroende och det var med en viss tvekan han förklarade avsikten med XXII.
sitt besök.
— Jag kommer till er hr Grieve Det var för.s; t sedan de nått fram till hotellet och visats in till hr d ' ärför att jag hyser stort intresse Ar Doktor Axel Höjer.
Snillets värde i guld.
I 8 33 hemmastadd, och hon gick helt och hållet upp i en flytande, lidelsefull vältalighet.
Hennes stämma höjde och sänkte sig, än var det klagande toner, än muntra, ooh hon lät sitt föredrag åtföljas av livliga gester.
Hon förstod att rycka sina åhörare med i. de olika stämningarna, så att de både skrattaide och gräto.
Då hon slutat deklamera, utbrusto i sammandrag.
vars öde skildras på vår följetongs- avdelning.
är mycket snart redo att taga avsked av läsekretsen.
Hur det slutligen går henne kan icke förrå­ das.
Författarinnan har gömt den­ na hemlighet till de sista- ra,derna ai manuskriptet.
Dessa rader skola emellertid ligga under våra läsarin­ nors ögon i ett av de närmaste num­ ren.
Därefter kommer att följa en ro­ man med en hjältinna som kommer att vinna alla unga flickors sym­ pati.
alla varmhjärtade mammors deltagande och alla självförsörjande- kvinnors gillande.
Under den gångna veckan har den tebådade finansministerkonferenseh i Paris tagit sin hörjan.
Även För- eh staterna ha därvid varit repre­ snterade.
Konferensens program är begrän­ sat till frågan om fördelningen mel­ lan de allierade makterna av inkom­ sterna.
av Ruhrockupationen samt av Dawes-planens genomförande.
Utanför konferensen förekomma konversationer i en annan viktig inga, nämligen hur det skall ordnas ned de skulder i vilka de allierade BERGMANS, STDGKHOL * makterna häfta hos varandra alltse­ Välsmakande och möra dan krigets dagar.
D E L I K A T E S S BRÖDSORTER Amerika har att fordra av sina Rekommenderas.
I. p- tel. Långedrag23t.
europeiska bundsförvanter det svind­ lande beloppet av tolv tusen miljö­ er dollars, med England som stör- s ' e gäldenär.
England har i sin Hansson &amp; Silfverstrand ordning stora fordringar hos bl.
a.
FISKAFFÄR Italien oe ' h särskilt Frankrike och Bazargatan 8.
— Tel. 95 80, 15 3^® fe sistnämnda landet har betydande 1,1811 mycket osäkra, tillgodohavanden los en rad europeiska småstater.
Man hade hoppats på en allmän reducering av dessa, krigs-skulder, Distribution på glasflaskor.
^enta staterna, så intalade man sig, Tel. 40781, 45699 ~ ^ttlle närmast med hänsyn till sina ®orm,a krigsvinster och, sitt överflöd för en dam.
vilken jag lärt ^ a P generöst avkorta isina euro- under namnet Lilith Ames oc ^.
feka fordringar.
England hade i för att jag har anledning tro, a Sa fell haft för avsikt att visa samma 81 kan ge mig några upplysning « b °^ a bjärta mot sina gäldenärer.
henne.
Det är inte av ny * * £ örenta staterna ha emellertid ka- jag frågar, men det förefa ei-J | ^goristt förklarat, att de ämna ut- som skulle något | tava v arenda cent av sin fordran, vara förknippat med de for a a a pital med ränta på ränta!
i vilka hon lever och som ° m ' &amp; • ' A. är f. n. världens mäkti- detta hemlighetsfulla skulle va och rikaste land; det " dryper saken till den brytning, so® s jj " ^ n digt av mjölk och honung ", ägt rum mellan oss.
ferf ' hårt i förhållande Hr Grieve gav honom en „ ^ in,, 1 ' ^ en ^ e,ss on, ^ a kommer trängande blick, 1 ^ ' ^ ' frågade: ja " ° C ^ S ^ " blir när det ärekära våning kunde lasas, oc ^ ^ ganska folket är tillräckligt starkt — Vill ni härmed ha sa„, ^ Sftn hämnas den lidna «kymfen att varit förlovad med henne oc rit " 1 ' i ' r k rat ' ha utestängts från Ame- slagit upp förlovningen.
jj, ^^ r äckligt starkt för att skaffa des s t.!
arm ' ^S srum i Världen som ju födelsesiffra med nödvän- ien f ' ^ raver - Ett oroväckande tec- r stlri; ^ läxande politiska samför- S0IU ® er tillkänna mellan 0 (i h kineser vilka, tidigare Rekommendera V0 - r; i n (l ' H stämda, nu funnit Tidn ' " dej Cr ' 1 ^ hatet mot den vita värl- K U9F " Färsk Fisk Hrla JMjöIh Kvinnornas till Edra VännC- Utgivare och redaktör: INGEBORG DAHLLÖF.
För annons- och ekonomiavdelningen: EDITH RICKBERG.
Redaktion och expedition: Magasinsgatan 12, Göteborg.
Tel. 18070.
Helår Kr.
6: —.
Prenumerationspris: Vi år Kr.
3: 50.
Lösnummer 15 öre.
år Kr.
2: —.
Centraltryckeriet, 0.
Ericson, Göteborg 1925. lillan.
re tram.
Utkommer varje söndag.
« te &gt; Livets Alla varor av bästa beskaffenhet.
kuggad — hr Grieve lät mig veta det — och sådant lägger sig hårt på mitt humör.
Jag brukar vara skarp­ synt och på min vakt, men nu har jag ordentligt dragits vid näsan och det har gjort mig ursinnig.
— Emel­ lertid, om ni önskar det, skall jag följa med till Kings Head och före­ ställa er för honom.
Jag var inte särdeles hövlig mot honom häller och han skulle kanske räkna mig det till förtjänst, om jag förde er till honom.
De båda herrarne följdes åt, men sir George var under promenaden ic­ ke villigare än förut att lämna Mal­ lory de upplysningar denne så iv­ rigt åstundade.
Den unge läkaren var emellertid glad över att hava kommit in på ett spår, som antagli­ gen skulle leda honom rätt, och be­ rörde under vägen icke mera det äm­ ne, söm upptog alla hans tankar.
myndlin 9S aV vör dehandli c n Kött- och Fläskaffär — Ni vill således inte hjälpa mig genom att säga vad ni vet, frågade Mallory slutligen.
Sir George svarade icke genast utan gick ett par slag av och an i rummet.
Slutligen stannade han åter framför den unge läkaren och sade högdraget: — Jag förstår inte varför ni vänder er just till mig i den här saken, som inte alls angår mig — Därefter tillade han i något mera tillmötesgående ton, som om han blygts över sitt dåliga humör.
Om ni verkligen önskar säkra upplysnin­ gar om den unga flickan, så vill jag hänvisa er till en person, som var hos mig just när ni kom.
Han heter Grieve och bor för närvarande på Kings Head.
Han var här i ett ärende liknande ert.
— Kings Head, upprepade Mal­ lory, livligt intresserad.
Jag skall genast bege mig dit.
Elfter ett flyk­ tigt farväl skyndade han ut i hallen, men upphanns av sir George, som i godmodig ton utbrast: — Doktor Mallory, ni tycker förstås att jag bär mig åt som en riktig björn mot er, men saken är att jag blivit grund- r mottagas till vård och Tel. 4570 till båda butikerna.
SWALANDERS WNQSGAT.
17 TEL 3658 mSGAT.13 .TEL 5167.
\ o KAFFE * ^BAIAUAll / ANCE 132-133 N / LS mWSGAT.
24 J Ö FÖRMYNDAREMEDEL Bazar Alliance.
Om något säges på skämt-, är det ej vackert att taga.
det på allvar.
Plaut us.
M AU„ 125 AVDELNINGSKONTOR T Den är barsk i tonen och förklarar i allmänna ordalag, att Tyskland ic­ ke i ålagd utsträckning avrustat.
Följaktligen uppiskjutes den i Ver­ saillesfreden till den 10 jan.
1925 utlovade första delvisa utrymningen av det ockniperade området ut­ med Rhen, Kölnzonen.
Den tyska svarsnoten, isorn likaledes är hållen i allmänna ordalag, gör gällande, att avrustningen i alla väsentliga delar är genomförd.
Engelska tidningar av besinnings- fullare läggning beklaga, att Köln­ zonen icke i laga ordning utrymts.
Det förefallna kommer, framhålles det, att ytterligare stärka den natio­ nalistiska rörelsen i Tyskland, vil­ ken är hat mot enteilten, hat mot Frankrike, hat mot England, hat mot Amerika.
Denna rörelse omfat­ tar det kraftigaste och värdefullaste tyska folkelementet, och den skall en dag vara.
redo till handling.
Det är dåraktigt att tro, att man genom att beröva Tyskland här och flotta och allt.
vad som hört till tidigare krig­ föring skall kunna förinta dess slag­ kraft.
Hela.
världen vet, att de ty­ ska vetenskapsmännen outtröttligt forska efter och antagligen skola, ut­ finna helt nya och fruktansvärdare krigsmetoder.
Under det gångna året har Tysk­ land på ett nästan underbart sätt återhämtat sig.
Deiss ekonomiska ställning har förbättrats, dess valu­ ta har som genom ett trollslag bli­ vit stabil, det råder ingen arbetslös­ het.
man hör inte talas om nagra strejker ehuru arbetstiden är längre, lönerna lägre än i andra länder.
Och framför allt!
— folkets självkänsla, iså totalt utplånad under hungerns och förödmjukelsens år, har vaknat.
" Das grosse Vaterland " är åter ett levande och till handling, utveck­ ling eggande begrepp; en dag om ic­ ke alltför länge ökall det tyska fol­ ket vara Europas största och starka­ ste nation!
För ögonblicket är Tyskland upp­ taget av sin regeringskris.
Den gam­ la regeringen, som begärt sitt av­ sked, sitter kvar i avvaktan på att det skall lyckas Marx att bilda en ny.
Det synes emellertid omöjligt att få till stånd ett partiblock till­ räckligt starkt för en regering att stödja sig på.
Partierna vilja icke samarbeta.
De tyckas icke häller vilja godkänna en opolitisk expedi- tionsministär.
Mussolini, Italiens diktator, synes stå mitt uppe i en politisk kamp av allvarligaste art.
Oppositionen, vän­ sterpartierna, har riktat ett samfällt angrepp mot honom bl.
a. genom sin press.
Den angripne har svarat med de mest drastiska försvarsåtgärder, häktningar, tidningsindragningar, presscensur o. s. v. Världspressen, d. v. s. de verkligt stora tidningarna konstatera att Eu­ ropa under det gångna året i bety­ dande utsträckning förbättrat sm ställning.
En större stabilitet har inträtt i förhållandena, och man sy­ nes på alla håll fast besluten att efter bästa förmåga deltaga i världs­ delens ekonomiska återuppbyggande.
Den politiska horisonten är icke lika molnfri, men man hoppas dock pa vackert väder, åtminstone under de re 8 er ingen har mottagit allra närmaste åren.
takternas not i Kölnfrågan.
(Eftertryck förbjudes.)
faller moderskärleken på att Nationernas Förbund oel) den försvinna?
svenska opinionen.
Av HEDVIG BERGGREN.
" Vad innehåller det s. h. Genèveprotokollet?
I ett av de senaste numren av vånda, befriat sig.
Hon sluter dem Kvinnornas Tidning berättades att i stället ömt intill sig och ger dem på en enquête i en svensk kvinnlig sin mjölk att dricka.
kommunisttidning flertalet kvinnli­ Om de högre djuren ägde större ga svar uttryckt sympati, för tan­ refl ek ti ons för måga än vad naturen ken att barnen i den kommunist- utrustat dem med, skulle honorna stat, man hoppas på, skola " förstat­ efter den första kullen ungar kunna ligas " ' d. v. s. att de skola fråntagas säga sig, att moderskapets förplik­ föräldrarne och, berövade alla släkt­ telser äro alltför påkostande och skapsband, som en statens egendom frestelsen att i så stor utsträckning som möjligt befria sig från dessa, uppfostras i dess barnhem.
Bekant torde vara, att man på plikter ge sig tillkänna.
Fågelhonan kvinnligt kommunisthåll går ännu skulle icke längre låta sina ägg falla längre, att man utom rätt till fos­ i ett dunmjukt näste utan på hälle­ terfördrivning även önskar rätt för berget och däggdjurshonan smyga sig gift eller ogift mor att, om hon så bort från sina ungar överlämnande finner för gott, avliva sitt nyfödda dem åt hungersdöden.
Ty icke häller i djurhjärtat är mo­ barn.
Dessa egendomliga, tidsföreteelser derskärleken en under alla förhållan­ liksom även det förhållandet att den rotfast och konstant känsla.
En många gifta bildade kvinnor icke ko.
som berövats kalven, har efter önska barn eller, om de få sådana, ett par timmar glömt sin förlust, och med lugnt samvete överlämna dem kattan vars ungar man dränkt spin­ i en kanske okunnig och ansvars­ ner åter belåtet efter några dagar.
En egendomlig företeelse är, att lös tjänarinnan vård, medan de själva ägna sig åt ett för familjens moderskärleken ho,s djuren endast Denna bärgning icke nödvändigt förvärvs­ har begränsad varaktighet.
arbete, allt detta, gör den frågan omätligt .starka känsla, som synes aktuell, om kvinnans moderskärlek mäktig av varje offer, slit och släp, tvång, egna umbäranden, ja, livet håller på att försvinna.
självt, slocknar en dag fullständigt Vad är moderskärlek?
Så långt den endast avser skydd och efterträdes av likgiltighet — det och vård åt avkomman tills denna är när ungarna nått en sådan utveck­ nått tillräcklig utveckling för att ling, att de själva kunna sörja för själv kunna skaffa sig sitt livsup­ sina materiella behov.
Inga minnen pehälle, är moderskärleken en na­ av gemensam lycka, ingen tacksam­ turdrift, vilken återfinnes lika väl het, inga känslor av samhörighet bin­ hos däggdjuren och fåglarne som da inom djurvärlden mor och ungar vid varandra — de skiljas utan hos kvinnan.
De högre djurens ungar liksom smärta, utan saknad.
Släktskapen kvinnans barn skulle, hjälplösa som liar för * bytts i främlingsskap.
de äro vid födelsen, vara hemfallna Endast hos kvinnan är kärleken en åt undergången, om icke moderskär­ varaktig känsla.
Antagligen därför leken mötte dem vid inträdet i livet.
att den åsyftar något mera och högre De (födas i säkerhet även i vilddju­ än den materiella omvårdnaden.
Mo­ rets håla, i rovfågelns näste!
Mo­ derskärleken blir mänsklig, när mo­ derskärleken, som är förutseende, dern i barnet ser icke uteslutande en hängivenhet, godhet, offer, utgör varelse, vilken hon hjälper materi­ själva förutsättningen för livets ellt och rustar för livskampen, ty upprätthållande!
det gör även djurmodern, utan när Lydande en inre hemlighetsfull hon i sitt barn ser också en odödlig maning bygger den unga fågelho- varelse, i vars sinne hon ingjuter nan sitt första näste, ett med stort kärlek till Gud, till människorna, till besvär åstadkommet bo, som hon dygden, fostrande des ' s själ för him­ alls icke behöver för egen del, och len.
hon lägger däri en samling ägg, om Det torde vara den djuren nekade vilkas mening hon är fullständigt men människan tillerkända förmå­ okunnig.
Utan att första ruvnin­ gan att reflektera, som anfräter kvin­ gens innebörd vilar denna livliga va­ nans moderskärlek, nämligen när relse i veckor på de ägg, vilka må- reflektionen icke dröjer vid moder­ s A e förefalla henne som livlösa ting, skapets skönhet, dess höghet och och när ur dem slutligen framkom­ sällhet utan endast eller företrädes­ ma små ohyggligt fula väsenden, vis vid dess fysiska smärtor, dess helt olika henne själv, med långa risk, desis besvär, dess ofrihet, dess nakna halsar, oproportionerligt sto­ kostsamhet.
ra huvuden och med fruktansvärda, Så länge kvinnan såg sin jordiska omättliga gap, gripes hon icke av bestämmelse i att vara maka och mo­ avsky eller fruktan, utan välkomnar der, så länge hemmet var hela hen­ bon dem med ett lyckligt kvitter, nes värld, så länge detta hem häg­ värmer hon dem med sin kropp och nande omslöt framför allt barnen, deltar hon med maken outtröttligt i torde moderskärleken, om än av väx­ det mödosamma arbetet att stilla de- lande styrka, ha funnits och verkat rais glupande hunger.
i kvinnohjärtat.
Och rovdjurshonan, som fött sin Men när moderskapet, som i våra första kull ungar, vänder sig icke i dagar skett, blivit en fråga om be­ raseri mot dessa varelser, frän vilka svär, bundenhet, om mistad arbets- hennes kropp nyss med värk och Av MIA LECHE.
Svenska Kvinnors Medbo rgarförbunds artikelserie.
Det politiska intresset i vårt land rör sig för närvarande dels kring för­ svarsfrågans lösning och dels kring frågan hur regeringen skall ställa sig till Nationernas Förbunds förslag om att lösa mellanfolkliga tvister genom skiljedom.
Regeringen har tillsatt en kommitté av sakkunniga, som skall taga ståndpunkt ' till " Genèveproto­ kollet ".
Olika fredsorganisationer ha också tillsatt en kommiié för att stu­ dera frågan.
Och i pressen framfö­ ras dagligen synpunkter för och emot.
Mest emot kan man nog säga.
Ty här hemma ställer man sig skeptisk mot förbundets åtgärder.
Medan folkförbundet överallt i de länder som tillhöra detsamima, ända sedan sin tillblivelse varit föremål för in­ tresse, sympatier och propaganda, så tycks Sveriges hållning ha ' bestämts av vishetsregeln: " Vi ska inte låta lura oss! "
Det är naturligt att ett litet land iakttager en viss prövande försiktig­ het i samfärdseln med de mäktiga staterna, men det är en långt driven misstänksamhet när man i varje po­ sitivt steg från Nationernas För­ bunds sida vill se en stormakternas fallgrop åt de stackars småstaterna.
Man utgår från den felaktiga före­ ställningen att freden skulle vara ett de små och svaga staternas speciella intresse.
Man glömmer att världs­ kriget bör ha lärt alla, stora såväl som små, segrare såväl som besegra­ de, att de intet ha att vinna av kri­ get men allt av freden och att ett nytt krig vore icke endast mord utan självmord.
Den anmärkning som under folk­ förbundets fyra första levnadsår rik­ tades mot detsamma., var att det ut­ rättade för litet.
Efter den sista för­ bundskongressen går klandret däre­ mot ut på att Nationernas Förbund gått.
allt för brådstörtat tillväga.
Hitintills har förbundet egentligen endast haft humanitära och sociala åtgärder på sin kreditsida: den eko­ nomiska hjälpen till Österrike och Ungern, bekämpandet av smittosam- ma farsoter, krigsfångars utväxling och hem transport, beivrandet av opiummissbruk och vit slavhandel och mycket annat gott och nyttigt verk.
När detta framhållits har man sagt: " Ja, allt det där är gott och väl men vad har Nationernas Förbund gjort för att avskaffa kri­ get? "
Och nu, när ett förslag fram­ lagts om sättet att förhindra krig, säger man: " Vilken dåraktig opti­ mism att tro att världen redan är mo­ gen för att ersätta kriget med obli­ gatorisk skiljedom! "
— Det är san­ nerligen inte lätt att göra folkopinio­ nen till lags!
Hur har nu Nationernas Förbund tänkt sig att skiljedoms- och säker- hets-systemet praktiskt skall kunna ordnas?
Förbundet, isom ju ej äger rätt att fatta för staterna bindande beslut,, har enats om ett s. k. protokoll, som förtjänst, om förlorade möjligheter till nöjen, om ogärna gjorda person­ liga uppoffringar och penningutgif­ ter, hotas moderskärleken av under­ gång.
En kvinna som med ledsnad, be­ kymmer, vrede blivit medveten om sitt havandeskap och som med fruk­ tan och grämelse motser sitt barns födelse suggererar sig till en känsla, •diametralt motsatt moderskärleken.
Ett sådant barn skall i strid mot na­ turens lagar vid sitt inträde i livet icke mötas av kärlek utan av köld, kanske hat.
Det skall icke slutas till ett bröst utan till en mjölkflaska.
Sämre lottat än ungen i vilddjurets håla och rovfågelns näste skall det i sin moders famn icke vara i säker­ het utan i fara — • I den mån kvinnans tidigare kär­ lek till hemmet bytes i intresse för livet därutanför, i den mån hon icke längre ser sin jordiska bestämmelse i att vara maka, moder och släktets uppfoistrarinna utan i att vara yrkes­ utövare och tjänsteinnehavare, i den mån hennes offervilja bytes i själv­ hävdelse, skall moderskärleken kall­ na hos henne och sikall hon bliva allt mindre benägen till moderskap.
Men samtidigt — och kunna vi icke redan märka de första spåren.
härav?
— - skall antagligen barnens: kärlek till mödrarne och även till fä­ derna minskas.
Ar det månne endast bristande respekt för föräldrarne som gör vår tids ungdom så ohörsam och svårhanterlig?
Är det icke även bristande kärlek?
Skola vi månne till all annan kamp, i livet också få en de olika åldrarnes strid mot varandra?
Vi ha redan en de vuxnas kamp mot de ofödda barnen.
Skola icke de barn, som slippa igenom spärren, vara märkta av kylan i mödrarnes hjär­ tan?
Skola de icke vara oförmögna att känna barnslig hängivenhet?
Skall icke ur Oviljan att giva det nya livet tillträde till jorden spira ett tvivel på det åldriga, det sjukliga, det orkeslösa livets rätt att dröja kvar därstädes?
Frågan är i alla fall möjlig.
Kvinnan är i förhållande till livet närsynt.
Hon ser icke varthän vä­ gen bär.
Hon går dit andra går av inget bättre skäl än att de andra gå åt det hållet.
När skall hon månne börja tänka över livet, söka dess mening och välja sitt mål?
