# ID: svediakorp-per3106
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Kvinnornas Tidning
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Kvinnornas tidning', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1924
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 23,384
# sentences: 1,491
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-kvt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


KVINNORNAS 4 Vi ORREFORS har uppnått internationellt erkännande för sina graverade konstglas.
Materialets egen charm, gedigen konstnärlighet i form och utsmyckning jämte alla grader i prislägen ha åt, Orrefors konstglas skapat en berättigad popularitet.
På begäran göras av konstnärerna S.
Gate och E. Haid förslag till hedersgåvoi, anpassade efter visst pris­ läge med inkomponerade dedikationer, monogram, vapen.
etc. A:B. FERD.
LUNDQUIST&amp;C?
a c j i C C ^ A V D 6 C J V O J ^ G e s s - GÖTEBORG © kvällen.
Och nu var det något hon ville anförtro prästen, innan hon för alltid slöt sina ögon.
Hon låg länge lftan att få mod att börja, och jag gjorde ingenting för att hjälpa henne.
Slutligen grep hon med sin feber- heta hand om min och kramade den hårt.
Och så kom det då, allt det som tyngde hennes hjärta så hårt.
Det var en bikt, en förfärlig, en ohygglig bikt, den fasansfullaste jag någonsin hört.
Hon slog upp sitt hjärtas dörr på vid gavel för mig, och det var en fruktansvärd syn jag såg.
Ett liv i smuts, ett liv, bestå­ ende av fall efter fall, det ena dju­ pare än det andra.
Och ingen anade något av allt detta, Icke hennes ma­ ke, icke heller hennes barn, fastän de voro vuxna, kände till något av allt vad hon varit ute i.
Endast hon själv kände sitt livs förfärliga hem­ lighet och så de män som voro med­ ansvariga för hennes skarn och skuld.
Det är icke min vana att vyssja Hotell &amp; Pensionat Varje förståndig husmoder Clara Johansson.
använder Ljusa hemtrevliga rum.
Moderata priser.
Förstklassigt!
Centralt!
Pellerins Margarin i hushållet Kungsgatan 51, Stockholm.
Rikstel.
13554.
Allm.
tel. 24241.
Fruar!
SPISBRÖD Göteborgs Angbageri levereras direkt till hushåll från Almekärrs Gård Tel. Göteborg 2755.
Lerum.
Varför plågas med dåligt kaffe då Ni kan få Swalanders kaffe!
Butiker: Kungsg.
17 Korsg.
13, Bazar Alliance- Prova redan i dag!
Säljes endast i egna butiker.
Bikten.
Or en prästs minnen.
Av SÖREN VOLDBORG.
Det är icke ett av de minnen jag gärna dröjer vid.
Tvärtom, det stämmer alltid mitt sinne till allvar.
Men det har ju också sin nytta.
Det var &lt;en vinterafton.
Sent.
Jag satt i mitt rum och arbetade.
Då körde en vagn in på gården.
Jag förstod vad det gällde.
Antagligen ville man hämta mig till annexför­ samlingen.
Ja, mycket riktigt.
Pa­ storn måste äntligen följa med till en ILLIGA ty det är främst i skörhet o. smak A. Ellwen Kött- och Fläskaffär Saluhallen 133.
Telefon 4481.
OBS !.
Prima varor.
Billiga priser.
Redbar behandling.
av gårdarne ute på heden.
Hustrun låg i själatåget och hon önskade att få tala med en präst.
Jag skyndade i pälsen, och så gick färden en mils väg ut på heden.
Jag kände inte vidare till folket där borta på gården.
I kyrkan ha­ de jag aldrig sett dem.
Men man tog emot mig vänligt och tackade för att jag velat göra mig besvär så sent på kvällen.
— Det fattades bara, tänkte jag, att jag skulle väntat till följande dag!
Inne i sängkammaren vid si­ dan av dagligrummet låg hustrun.
Hon var allvarligt sjuk med hög fe­ ber.
Hon visste, att hon skulle dö, sade hon.
Hon hade förstått det på läkaren, som varit där tidigare på V KING harvän- ner i alla de­ lar av Sveri­ ge.
En pålit­ lig vara blir alltid om­ tyckt, och när Viking lo­ var att ge di­ na skor en djup smetfri glans samt konservera lädret, håller den också sitt löfte, ßtCSTfoOMS n JJ7STMJOL OR.EDU.O KEM.-TEKN. FADHIK GR.UNOAD ISS3 dem till ro som bikta sin synd — den elden skall man icke släcka.
Jag på­ minde henne om hennes ansvar inför Gud och människor och jag gjorde vad jag kunde för att fördjupa det hos henne som jag antog vara hjär­ tats ånger.
Men så talade jag också med henne om honom, som lidit för våra överträ: delser och missgärningar och tröstade henne med att det finnes något, som är större än människornas synd, och det är Guds nåd.
.
Det föreföll mig som om vart och ett av de ord jag uttalade funnit vä­ gen in till hennes innersta.
Hennes hjärta påminde mig om den förtor­ kade jordmånen, vilken suger till sig varje droppe rägn.
Hon tackade mig och bad mig åter­ komma dagen därpå.
Praktisk Friluftsskola med pension öppnas på vårsidan i Alfhem.
Språk, matematik, slöjd m. m.
Prospekt fr. Kvinnornas Tidning, Gbg.
H. Lempke.
VIKING IfefPpÄ rt ' rn När jag sade farväl ute i daglig­ rummet, berättade jag, att jag lovat återkomma nästa dag.
— Nästa dag, upprepade sjukskö­ terskan.
För henne finns intet " i morgon " på den här jorden.
Innan solen går upp, är hon borta.
— I dag har det förunnats dig att vara en medmänniska till litet hjälp, sade jag till mig själv, när jag åkte hemåt.
Och när en präst sannings­ enligt kan säga det, så är det en av ÅTTOR Storlek: 40x80-50x100-60x120- 160X235 Pris prst.
1:65 2:50 8:50 17: — Storlek: 200x300^250x300 - 300x^00 Pris pr st. 27: — 42: — 55: — (Nationaltidende).
15 Korsgatan, Göteborg.
av vackra Ylletyger, Viyella i ylle och bomull, Bomullsflaneller.
Handvävda, färgäkta.
Bomullstyger, Hvlta Väf- nader, bästa fabrikat.
Strandkoftor, Lahmans Tricotunderklä- der, Strumpor, Underkjolar, Snörliv, Reformliv, Näsdukar, Allmogegardiner, stort urval, Möbeltyger, Borddukar, stor sortering, vackra mönster, Linneduktyger, bästa fabrikat.
Handdukar, Säng­ täcken, Filtar, Sticktäcken.
Prima Ylle- och Bomullsgarner.
Stort urval NORDISKA ^ Dameskimå, Mocka och Matelassé i ett flertal moderna färger utsäljes billigt direkt från lager.
GOTEBORG STOCKHOLM 125 Kungsgatan 32, 2 vån.
MALMÖ A V D E L N I N G S K O N T O R FÖRMYNDAREMEDEL, Vårda håret!
om det är sjukt eller friskt och använd ZIWERT ' Z Extrait Vegetal Wilton-, Axminster-, Kidderminster- och Kokosmattor till oerhört billiga priser.
O rc | er till landsorten mot efterkrav.
A.-B.
CARL JOHNSSON, Kungstorget 2, GÖTEBORG.
bästa hårkonserveringsmedel.
Finnes till salu hos frisörer och i parfymaffärer samt hos Kungl.
Hovleverantör ziwerVz Eftr. i Göteborg.
Lorensbergsgatan 7.
Tel. 10 98. stående ett ögonblick för att över­ tänka, hur hon skulle handla.
Mr Smith löste problemet för hen­ ne.
Dörren till vardagsrummet stod på glänt, och innan hon hunnit fatta något beslut kastades den upp på vid gavel, och den unge mannen kom ut.
Ehuru Lilith icke hyste någon ön­ skan att vara ovänlig, kunde hon dock inte låta bli att tycka att han överdrev den svårighet han hade att släpa sig fram över golvet till henne.
Det föreföll henne också, som om ett elakt uttryck legat i hans ögon, då han i rätt brutal ton utbrast: — • Har du äntligen blivit kvitt den där gynnaren.
— Vilken gynnare?
— Den där doktor Hjälplös, Mal­ lory, Mellery eller vad han nu kal­ lar isig.
Han är inte mera läkare än jag, men jag begriper nog varför han kommer hit.
Lilith rätade på sig i hela sin längd.
— Han kom för att se till en ung XVI.
man, som jag trodde vara sjuk, men som jag nu förstår bara är ond och Lilith ilade med snabba steg till­ full av elakhet, svarade hon torrt.
baka till villan.
I förhallen blev hon Då han såg, att hon på fullt all­ var var missnöjd, brast han i skratt och slog över i en annan ton.
— Där träffade du pricken, Lit!
Jag är verkligen ursinnig.
Men det är ju inte underligt, när jag ser vil­ ka blickar du ger den där gynnaren, med vars ståtlighet odh utseende jag inte kan upptaga tävlan.
Hans röst hade plötsligt fått en bitter, förtvivlad klang.
Lilith åter­ vann sin självbehärskning, gav ho­ nom ett tecken ' att följa med in i vardagsrummet och frågade, sedan hon stängt dörren, med allvarlig röst: — Vad .menar du med att säga sådana saker till mig, Eric?
Han vågade icke visa någon otå­ lighet över hennes högdragna ton.
Han blev ödmjuk och bönfallande.
— Kan du förneka, att du talat och flirtat med honom, medan jag försökt uppbjuda mina sista krafter för att kunna avlägsna mig häri­ från?
— Jag flirtar aldrig, det vet du mycket väl.
— - Vi skall inte tvista om ord.
Jag befinner mig inte i en sådan ställ­ ning, att jag vågar opponera mig.
D O av Konster, Räkor m. m.
r8kt Ux r8 »; i J ' &gt; N:o 55 Ost, Långedragsbröd i ^ N; o Bazar Alliance.
^ 44.
Tel. 4570 till båda butikerna.
Alla vilka enligt räkning lagen av den 27 juni 1924 skola för myndlings nedsättas i bank, mottagas till vård och förvaltning.
För under 1924 verkställda förmyndaredepositioner av värdehandlingar beräknas ingen förvaltningsavgift för tiden till den 1 januari 1925.
Jag tackar dig för att du tagit emot mig vänligt och jag vill inte miss­ bruka din vänlighet.
Jag kunde kanske haft rättighet att vänta lite mera hänsyn än vad som visats mig, men jag vågar inte beklaga mig.
Jag reser tillbaka för att arbeta och söka gottgöra det jag brutit.
Jag skall aldrig besvära dig mera, Hans röst hade sjunkit till en nä­ stan ohörbar viskning.
Utan att räcka henne handen vände han sig mot dörren.
Men han vacklade, när han gick över golvet och hans hand famlade efter låsvredet.
Ehuru Lilith innerst inne icke trodde på äktheten av denna svaghet rörde den henne i alla fall.
— Eric, Eric, bad hon, säg inte, att vi äro hårda mot dig.
Res inte i dag.
Du får gärna stanna här ett par dagar, tills du känner dig star­ kare.
Utan att vända sig om skakade mr Smith avböjande på huvudet.
— Jag går upp till imamma och ber henne uppmana dig att fetanna fortfor Lilith.
Sätt dig ner så länge och vänta, Hon skyndade förbi honom och sprang uppför trappan till moderns rum.
Fru Ames gick under häftig sinnesrörelse av och an.
Hon vände sig ivrigt mot dottern.
— Har han gått?
frågade hon svagt.
(Forts.).
Butikerna närmast ing.
f rån Baz J g Längre annonsering rabatt.
El MAGASIN EI !M&lt; PETERS,FRANZÉN &amp; ct Kun^sporhp !stien2 Billiga pris-er ~ Största rormånliga belalnir^snllU BREVLÅDA.
Konvalescent.
De efterfråc numren kunna erhållas å vår expe­ dition, Magasinsgatan 12.
Obs.
den ändrade adressen!
Kvinna.
Inlägget är nr många, synpunkter alltför sårande att kunna införas.
Intresserad.
Vi ha telefonkalender,, adresskalender, taxeringskalender etc. för den slags intresse.
Litterära kalendrar sysselsätta sig, os?
veter- ligt, icke med slika privatangelägen­ heter.
M. L — m, Örebro.
Vi tacka för in­ tresset, men måste avböja.
Syster.
Så gärna.
Var god avlägg oss ett besök skola vi ordna saken för era " vänner ".
Företagsam.
Det kan tili för myc­ ket också av iden varan.
Förslaget — nej tack!
Insändare av genmalen till diskus­ sionen: " Bör man fordra mera av kvinnan än av mannen ".
Vi utlova, icke införande av fler inlägg än dem, som till det redan sagda utgöra en.
ny synpunkt på frågan.
Ingeborg «Iestfelt-eggertz har efter en nyligen avslutad studie­ resa till Paris ånyo öppnat sin väl kända målarskola i atelieren å För eningsgatan 32.
Intresserade kunna där,,under den framstående konstnäi- innans säkra och insiktsfulla lednin or erhålla ' undervisning i teckning.
Ç stell-, akvarell- och oljemålning, rekommendera den välkända må a skolan på det varmaste!
kol ved COKES C 1ST ANDERS®®^ KJB, 1 / ATPSSBRODSORTEK DELIKATESSBR.
tel. 4 0928; Hrla JVIjölk Distribution på ö ' lasflask^ Tel. 4078^456^___ — Edit B R A N S I - ® Kvinnornas Tidning migsSt-, på namnsdagen!
Presentkort säljas på tidningens exp.
Magasinsgatan 12.
Tel. 18070.
Utkommer varje söndag.
Utgivare och redaktör: INGEBORG DAHLLÖF.
För annons- och ekonomiavdelningen: EDITH RICKBERG.
Redaktion och expedition: Magasinsgatan 12, Göteborg.
Tel. 18070.
Prenumerationspris: Helår Kr.
6: —.
1 l2 år Kr.
3: 50.
1 U år Kr.
2: —.
Lösnummer 15 öre.
Centraltryckeriet, 0.
Ericson, Göteborg 1924.
GOTEBORGS Smakfulla och sko«i o e h Annonspris: Textsida 25 öre pr mm.
» sista sidan 20 öre p- mm.
A. MAGNUSSON BERBMA » sr^^^ Viola 2 November 1924. n H?!
21 SO, 6972, 10849.
O« * *, GIV 4:de årg.
varor av bästa beskaff ».
Å helt stycke 10 %, samt i stufvar.
• Till Tricotstickerskor lämnas rabatt å garner.
DAMKLÄDE S. Ericson, Klädeslager.
Tidigt nästa morgon körde jag Iter ut till annexgården.
Men hur överraskad blev jag inte, när jag trädde in i dagligrummet, lär familjen var samlad.
Det låg som sol över alla ansikten.
Jag fick förklaringen.
Under nattens lopp hade det inträtt en kris, och läkaren, som redan varit där, hade förklarat att ett under skett.
Nu var faran över.
Då jag ville gå in till den sjuka, hejdades jag av sjuksköterskan på ett egendomligt ohövligt, nästan bryskt sätt: — Pastorn får inte gå in till patienten.
Hon har bett mig säga, att hon icke önskar några vidare be­ sök av pastorn.
Hon har ingenting att tala med pastorn om.
Så var god och besvära sig icke med att komma hit vidare.
Det var med tungt sinne jag åkte hemåt.
Jag som trodde att det var en sy n der sk a som öppnade sitt hjärta för Gud!
Jag som trodde, att det var en synderska som omvänt sig till Gud.
Och vad var då, det hela?
Ångest, ingenting annat än ' ångest för Gud, framkallad av tanken på döden.
Sedan den dagen har jag suttit vid många dödsbäddar och hört mången bikt.
Det är många som den sista natten öppnat sina hjärtan för mig och låtit mig se dit in.
Men för varje gång har jag tänkt på den natten då jag där borta på den jutska hedegården lyssnade till kvinnans bikt, och den tanken har alltid tvingat sig på mig: Vad-är månne detta,?
Är det blott en syndares ångest för Gud.
Eller är det verkligen en förtappad son eller dotter, som vänder åter till faders­ hemmet?
Ty en sak lärde jag mig den där natten ute på heden och det är, att det är skillnad mellan fruktan och ångest för Gud.
BERTHA ANDERSON Extra prima Ett större nyinkommet parti Imit.
Smyrnamattor i god kvali­ tet, vackra färger och mönster utsäljas till nedanstående extra låga priser: han hårt.
Han synes tämligen ohå­ gad att ge sig i väg.
— Jag antar, att vi inte kan skic­ ka bort honom, förrän han blir lite bättre, sade Lilith hjälplöst.
Mallory höjde på axlarne.
— Han är stark nog för att resa till världens ände, om han isjälv vill, brumpiade han.
Jag skall låta fru Ames veta det.
Lilith grep krampaktigt om hans arm och såg på honom med ögon, bräddade med ångest.
— Gör det inte!
Tala inte med henne om honom, om ni kan und­ vika det, viskade hon, — Varför det?
Men Lilith svarade icke.
Hon fä­ ste med en åtbörd hans uppmärksam­ het på att någon syntes borta på vägen och med ett brådskande farväl försvann hon in i parken till Old Court.
ie största fröjder hans prästkall kan skänka honom.
Vill Ni glädja Edra män så köp från i ö l k TIDNING on &amp; et r p " ";.
n Hansson F Ï R FISKAF FAR Tel. 95 8 ° ' Bazargatan 8.
I53 8 * m tryck tildes gärna om «Kvin-, as Tidning ", med hela namnet utsatt, angives som källan.
derrättades om dokumentets förestå­ ende publicering skyndade den att själv offentliggöra saken samt med­ dela att en skarp not i ärendet av- låtits till sovjetregeringen.
Hela denna affär slog ned som en Utlandskrönika i sammandrag.
bomb bland den engelska allmänhe­ Arbetets ära och nödvändighet.
Av ten.
Man såg revolutionens spöke Marie Louise Ingeman.
och man tyckte sig finna, att arbe- Av Crayon.
En episod.
tarregeingen handlat mot landets in­ tressen, när den trots det ryska löf­ Ny musikförening i Göteborg.
Hur skapas det nya modet?
Av Elsa tesbrottet med den däri inneslutna Vall.
landsfördärvliga bolschevikpropa- Frihet till fördärv.
Av Astrid Holm.
gandan gått till val med den ryska Svartsjuka.
Av Ragna Peters.
traktaten och det ryska isamförstån- Teater.
det på sitt program.
Var komma idéerna ifrån?
M.acDonalds försäkran att han ic­ Lilith.
Boman av Florence Warden.
ke förrän de ' allra senaste dagarna fått kännedom om det ryska aktstyc­ ket har icke vunnit tilltro.
Valet var förlorat för honom redan innan det börjat, och hans politik har nu fått folkets dom.
i sammandrag.
När detta skriv es är valresultatet ännu icke i sin helhet känt, men man Det engelska underhusvalet har nu försiggått och fått det väntade ut­ .vet, att det konservativa partiet i fallet om än i långt mera ytterligt- det nya underhuset kommer att ha gående riktning än vad man beräk­ inemot 200 röster mera än de båda andra partierna, liberalerna och so­ nat. '
falet betyder ingenting mindre än cialdemokraterna, tillsammans.
I de flesta europeiska länder, där ett politiskt jordskred till förmån för högern.
Arbetarpartiet är slaget det parlamentariska styrelsesättet och det liberala nästan tillintetgjort.
tillämpas — • makten lagd i det star­ En tillfällighet ville, att valstriden, kaste politiska partiets hand — har ur allmänhetens ' synpunkt sett, systemet lett till en ' massbildning av skulle komma att te sig som en kamp partier, vart och ett för litet för att mellan det bestående samhället och äga den majoritet i riksförsamlingen, revolutionen.
Denna uppfattning vilken är nödvändig för regerings­ förde stora väljareskaror, särskilt maktens utövande.
För att ernå nö­ kvinnorna, över till det framför an­ dig styrka ha dessa i sig själva, för dra samhällsbevarande partiet, hö­ små partier på kompromissens väg •sammanslutit sig till block, vilka i gern.
Som bekant underskrev den engel- saknad av inre enhetlighet icke kun­ regeringen för ett par månader nat föra någon fast politik utan ving­ en traktat med Ryssland, vil- lat litet hit och litet dit för att täc­ hland annat innehöll en rysk kas de olika meningsriktningarne in­ ran, att ingen bolschevikpro- om blocket.
England har nu genom en väldig skulle bedrivas i det brit- kraftansträngning återgått till den feka riket.
Traktaten skulle för ?°dkännande underställas det parla- gamla ordningen med ett verkligt ® en t, som skulle framgå ur det nu majoritetsparti, vilket regerar med örrättade underhusvalet och utgjor- envåldsmakt så länge det har folkets bakom sig.
Det är under e ett av lockbetena på arbetarpar­ flertal denna ordning det brittiska världs­ tis valprogram.
Genom överens- 1 ommelsen me d Ryssland skulle väldet utvecklat sig och utan vilken "!
an ' sac ' es det, vinna en uppblomst- denna utveckling aldrig skulle kom­ ln g av den engelska industrien och mit till stånd.
Världen skall kunna lära mycket u ' ln ai väsentlig mån minska arbets- talieten.
av de erfarenheter England kommer Vr eme lletrid inte att göra med anledning av de ändra­ bätf U ^ de inrikespolitiska förhållandena.
i t ' lT högertidningarna voro I fråga om valet är vidare att sä­ e i:.
, .^ strax före valet offent- öra ett hemligt dokument från ga, att Asquith, den ene av det li­ av sovjetregeringens högtbetrodde berala partiets ledare utslagits, vil­ n ' Sirumev, och ställt till ket väckt ledsnad inom hela det bor­ K e representanten för Tred- gerliga lägret.
Lloyd George star ^rnationalen.
Aktstycket in­ nu ensam som partiets ledare.
Valet har gått förödande ut över n °ggranna instruktioner t fe Of ° den kvinnliga representationen i un­ IM revolution i England an visningar hur folkmas- derhuset.
Förut åtta finnes det nu Sai), u l as pphetsas, hären uppvig- endast fyra kvinnliga underhusmed­ m ^ yteri och därigenom grua- lemmar, därav tre konservativa.
I Tyskland pågår valkampanjen va, P na ^ uppror vara lagd.
^th°i för riksdagsvalen.
— Frankrike har den 16 a flagrant brott mot erkänt sovjetregeringen.
— Mossul- ttDn Ryssland och England frågan, berörande England och Tur­ traktate kiet, har lösts av Förbundsrådet, Üga V r ' laC ^ e ö PP na ts av den hem- Gränstvisten har ordnats med hjälp f, engelska posten ' f .°- av en neutral zon.
— Om inbördes­ tttriljg, ° k°pi° r översänts till kriget i Kina föreligger motstridiga 0 (' ^ 1 Sajut inrikesdepartementen uppgifter.
Vad man med visshet vet ar Sa UIlc a av kam ' i l ' allt att döma är, att Japan begagnat tillfället till Un av D e ^ ^geringen.
en inblandning och med militär be­ ^ r ar » l \ l lem lighöll emellertid den satt alla järnvägar i krigsområdet.
av en " - T a a " are n, och först när dî.i INNEHÅLL.
Utlandskrönika K » -?
a t ar e vid en högertidning un­ Arbetets ära od) nöd ' 6n episod.
vändigl) et.
Av MARIE LOUISE INGEMAN.
Den tilltagande överproduktionen på teoretiskt skolad arbetskraft in­ ger vår tid allvarliga bekymmer.
Man frågar sig med oro, var alla déssa överflödiga krafter skola taga vägen.
Hemmet har icke råd att un­ derhålla dem och arbetsmarknaden intet behov av dem.
— Ar efter år konstateras dessa disharmoniska för­ hållanden, men icke dess mindre gå år efter år nya ungdomsled fram för att på bildningens bana utrustas med dessa brev, varvid de fästa så stora förhoppningar, men vilka, som Teg­ nér säger, ofta visa sig vara endast Uriabrev.
Det är emllertid förklarligt och oundvikligt att tillståndet är och förblir sådant, så länge kroppsarbe­ tet betraktas som en lägre art av ar­ bete.
Varje människa strävar själv­ fallet efter den inom hennes räckhåll bästa och mest ansedda arbetslotten på bildningens eller det improduk­ tiva arbetets område.
Kroppsarbe­ tare blir ingen som ej därtill är nödd och tvungen.
Föreligger felsyn i denna mänsk­ lighetens olika värdesättning av oli­ ka arbete?
Ty vi kunna icke kom­ ma ifrån att det i vår uppfattning finns ett bästa och ett sämsta, ett högsta och ett lägsta arbete, men vi kunna ej heller komma ifrån att bå­ da dessa arter äro lika nödvändiga, lika oumbärliga för vår jordiska exi­ stens.
Varför skilja vi då på arbete och arbete?
Svaret ligger icke nära till hands.
Behovet att värdesätta är medfött, ligger i vår natur.
Vi klassificera allt ända från männi­ skan ned till stenen, men upplysnin­ gen borde lära oss att värdesättnin­ gen får en felaktig, en irreligiös och ovetenskaplig betoning, då den vill npphöja den ena nödvändigheten på bekostnad av den andra.
I Guds ri­ ka värld har varje sak sin uppgift, sitt värde såsom varje enskild indi­ vid i mänsklighetens långa kädja har sin uppgift och sin likaberätti­ gade andel i det universella maski­ neriet.
Kristus, efter vilkens namn och lära vi i religiöst hänseende upp­ kallat oss, var fullt medveten om att en social rangskala existerade.
Men den hade för honom ingen annan be­ tydelse än som en indelning av olika plikter.
När han uttalade de båda orden " herre " och " tjänare " skedde det icke som om han talat om två mot varandra ställda parter, varav den ena utrustats med större eller mindre rätt att fylla eller underlåta att fylla hans bud.
En god herre och en god tjänare eller en ond herre och en ond tjänare — han sätter lik­ hetstecken mellan dem.
Granska vi närmare det begrepp om ett över och ett under, som ge­ nomtränger våra nutida samhällens alla skikt-, finna vi att det kommer att sväva i luften.
Vad är större, vad är mindre?
Ledaren blir ledare, emedan det är hans uppgift, arbeta- îen arbetare emedan det är hans.
Skulle vi, stoftgrand i ett omätligt universum, förhäva oss och rycka våra liv ut ur detta stora, mystiska sammanhang, för att ställa dem på en grund, varpå Livet alls icke vilar.
Om vi höra till de besittande blir frågan sålunda icke ens om att ge­ nom ett nådigt uppskattande npp- muntra de icke besittandes strävan­ den att förvärva sitt levebröd?
Vem har väl givit oss en sådan rätt?
Ståndpunkten innesluter lika mycket oberättigat högmod som arbetarens avundsamma förakt för kapitalets handhavare.
Kunde vi komma därhän att i var­ andra endast se människor, bärare av livets stora, rika gåva, vilka var och en på sitt sätt fått förmågan att upprätthålla sin existens!
Då skulle icke denna inskränkta jämförelse mellan sociala uniformer, denna kamp om fördelar, denna fruktan för att " stiga ned " få en så livsfi­ entlig karaktär, en sådan omfatt­ ning som nu.
Tolstoy, aristokraten, " steg ned " och fann sig väl därav.
Kanske fordras det en så hög kultur och framför allt en så djup religio­ sitet som hans för att förstå det verkliga, det mödosamma, det natur- &gt; nliga arbetets rika välsignelse.
Och v ' lka jämförelsepunkter hade han dock icke!
Han som från samhällets högst höjder skördat den största be­ römmelse en människa kan vinna: det skapande snillets.
Men lyckan fann han först, när han kom jorden nära, i de oansenliga kojorna, i ar­ betet som spände hans muskelkraft och drev fram svetten på hans panna.
Det finns inom oss alla ett stycke tolstoynatur, som längtar efter att få sätta spaden i jorden, så och skör­ da, som vill gripa direkt in i det pro­ duktiva maskineri, varigenom vårt liv upprätthålles.
Och vi skulle i hundratal, i tusental följa vår bö­ jelse och skapa oss en existens så lycklig som en jordisk existens kan bli, om vi icke avhölles av denna för­ dom, som ständigt trycker på vårt medvetande och dryper sitt gift i vår själ: att vi socialt stiga ner och sedan aldrig kunna nå höjderna.
Höjder och djup!
Omvärdera dessa värden, ställ vår tillvaro på Livets fasta grundval, ära icke blott arbetet utan äVen den gode arbetaren, och vi skola måhända även hos vår tids människor kunna väcka den frimodighet och lydnad, som kräves av livets första, bud: Du skall äta ditt bröd i ditt anletes svett ....
Den religion är den bästa som enar de många,, styrker den enskilde, bö­ jer den stolte, som kommer oss att älska livet och med underdånighet vänta döden.
E. v. Fenchtersleben.
Götaplatsen.
När man numera en grå höstdag vandrar över den ödsliga Götaplat­ På andra sidan kanalen, i vars sen.
undrar man ovillkorligen om det sotsvarta vatten östersolen speglar var flaggorna och fästbruset under sig tillsammans med en blekblå him­ utställningstiden, som 1 inspirerade en mel och trädens glesa höströda kro­ estet att yttra att Göteborg med Gö­ nor, cyklar en pojke.
Kanske är han taplatsen och det nya Konstmuséet på väg till sitt arbete, kanske är han fått sin första verkligt monumentala ute i dagens första ärende.
Det är •storstadsbild.
nämligen bara en liten springpojke I sanningens intresse - måste det det är fråga om.
dock erkännas, att han icke var en­ Han gör sig ingen brådska.
Mor­ sam om denna åsikt.
Det fanns eii gonen är så vacker, och han njuter berusningens tid, då vi alla tyckte av ritten på cykeln, vilken han att Götaplatsen var ett skönhetens skickligt och lekfullt tumlar som en under.
Men det kom en annan och lydig och tillgiven fåle.
nyktrare tid, då vi vaknade upp och Det är trots den enkla utrustnin­ började fundera över, om vi verkli­ gen något vårdat över hans unga per­ gen tyckt rätt.
Och nu, den dag i son.
Över sportströjans varma vit- dag är, se vi helt skoningslöst i randade krage lyser det barnsligt platsen endast en grå och trist öken, rundkindade ansiktet - rentvaget, ro­ vari en lika grå och trist byggnad sigt och friskt och händerna, som än höjer sin uttryckslösa magasinsfa- sluta sig kring cykelhandtagen än sad.
släppa dem i vågsam balanserings- För sällsynthetens skull äro stad lek, lysa vita.
och invånare fullt överens i en fråga.
Han kommer tydligen från ett or­ Man önskar samfällt en mera tillta­ dentligt hem och en god mor, vars lande nydaning av den alltför stora prövande blick med ömhet vilat på och för karga storstadsbilden.
I honom och sett att allt är väl beställt detta syfte har stadens byggnads­ och att hennes gosse är just sådan nämnd vänt sig till Stadshusets be­ römde arkitekt, professor Ragnar han skall vara.
Östberg, som också redan framlagt Hon har sett honom morgonkry sitt förslag till Götaplatsens ordnan­ och munter trampa åstad på cykela, de.
vända sig om och vifta sitt farväl Ingen, som sett Stadshuset i Stock­ innan han kastar sig ut i sitt arbete, holm lär betvivla professor Östbergs vilket kanske är tungt nog för hans förmåga att lösa en uppgift gran­ unga kraft, men som också har ett diost.
Men betingelserna för Stads­ inslag av nöje och lek.
Det är dock husets resande i Stockholm och för roligt detta fria kringhjulande i Götaplatsens ordnande i Göteborg storstaden med dess ständigt väx­ äro väsentligt olika, I det förra lande gatubilder, dess många händel­ fallet har arkitekten haft möjlighe­ ser och små äventyr.
ten att på ort och ställe och från bör­ jan leva sig in i uppgiften och få den Hur händer det?
att i sin slutgiltigt genomförda form Det sker för blixtsnabbt för att harmoniskt klinga in i omgivningen.
kunna uppfattas.
Cykeln svänger in I Göteborg har han, mer eller min­ emot den framrusande spårvagnen dre, måste se med en främlings och r och slungas som ett spån åt sidan, på grund av de redan gjorda anord­ Den lille ryttaren ligger orörlig på ningarna, med en kritikers blick,, gatan med ansiktet mot stenarne.
och som den självständige konstnär I samma ögonblick är det folk han är, löser han uppgiften på ett helt tillstädes.
Några pojkar, några nytt sätt och från synpunkten, vad kvinnor, några män.
Liksom all­ han skulle velat göra av platsen, tid när fara är på färde, när något icke från de förutsättningar densam­ skall ställas till rätta, är det män­ ma ger med Konstmuseet som ledan­ nen som gripa in.
de uppslagsmotiv.
Vid genomläsande av professor En poliskonstapel lyfter varsamt upp gossen, som ännu icke återkom­ Östbergs förslag kan man ej heller mit till sig själv.
Ur ett krossår i komma ifrån intrycket att dess bä­ pannan strömmar blodet ner över rande tanke är att till varje pris få ansiktet, över kläderna.
Den skada­ Konstmuséet undangömt.
Konstmuséet är det stora missta­ de rör s-ig, för famlande händerna upp till såret - som smärtar, får dem get, den stötande förargelseklippan.
Dess millionterrasser, dess olustiga fulla med blod och ser på dem — • Ett skri stiger ur hans bröst och fasad, dess rödbruna magasinsluc­ sedan en häftig ångestfull jämmer.
kor — dekorationer framför, torn, Konstapeln lugnar honom — så — träd, fästligt strålande ljus!
Den så — så — det är ingen fara — var enstaka konstintresserade medborga­ en duktig pojke — det där klarar re, som icke redan under utställnings- doktorn upp i en handvändning — dagarna för livet avvants att söka konst i Kontsmuséet, får icke jagas En tillkallad bil kör fram, en bort, pro primo genom platsens öds­ konstapel och ett par män lyfta in lighet och pro secundo genom det pilten, vars behärskade gråt fyller kusliga intrycket vid framkomsten den stilla morgonluften — att hela museibyggnaden skall falla Bilen ilar bort, folket sprides.
En­ såsom berg och högar över honom.
sam vid ett träd står cykeln.
Där Hans ökenvandring skulle enligt det hemma går en mor som ingenting Östbergska förslaget livas av vissa etapper, en teater, ett torg, några vet.
Crayon.
träd etc. — en otvivelaktigt från alla håll oangripbar bild i bilden.
K V I N N O R N A S 1 Hemmets tidning T I D N I N G AKTIEBOLAGET Brand- och Livförsäkrings-Aktiebolaget — är — SKANDINAVISKA Göteborgs Aftonblad KREDITAKTIEBOLAGET GÖTEBOKO - STOCKHOLM - MA.LMÖ Särskild, omväxlande GÖTEBORGS b A| \ ik S V E A Grundad ér 1848 G ö t e b o r g.
Egna frågor, berättelse, Pr kvartal 7.50 fritt hemburen.
Lösnummerpris 10 öre.
Telegramadress " K reditbolaget " S Inf, gen.
Gröteb.
Tan dl.-Sällskap.
Tandl.
WNI Pf » Lisa Andrén 1 Vasagatan 5 B, Tel. 10919.
10 — 2, 5 — 7; lördagar 10 — 2.
S • • • • • • M I M • • • • • • • • • • • • • • • • • • » • • • • • • • • Iff In s, fer fïiN I %å «s Ci Men saken bar haft en annan och prosaisk sida — nämligen den eko­ nomiska.
Och icke minst denna tor­ de ha inverkat på Göteborgs stads­ fullmäktiges med överraskande stor majoritet beslutade avslag å profes­ sor Östbergs förslag.
Men däimed är icke frågan om Götaplatsens ordnande röjd ur ' värl­ den.
Man liar anledning att med en viss spänning vänta på dess nästa fas.
f ifaiPis« » k ' 4 fel v-] JVy musik­ förening t 6öteborg.
m ii ll PS m 1 Ii ï ' - ' i!
» a I dagarna har under namn av " Musiktomtarna " en ny musikför­ ening bildats i Göteborg.
Förenin­ gen, som tillkommit på initiativ av den kända pianisten och musiklärar­ innan fröken Ruth Almén, har till uppgift att utföra förnämligast kam­ marmusik men även sång.
Den eko­ nomiska behållningen av musikaft­ narna, vilkas program utan ersätt­ ning utföras av medlemmarna själ­ va, är ämnad att utdelas som stipen­ dium åt någon musiklärarinna, som utfört ett gott undervisningsarbete, men som saknar medel att annat än under ferierna arbeta på sin fort­ satta utbildning.
T anledning av föreningens till­ komst har redaktionen vänt sig till dess initia ti vtagarinna, fröken Ruth Almén.
På vår förfrågan hur idén till Musiktomtarna uppstått, svara­ de hon: — Alltsedan jag första gången reste ut för att studera på min som­ marferie och därvid fick ögonen öppna för svårigheterna att låta den egna utbildningens och undervisnin­ gens intressen hålla jämna steg med varandra, har jag önskat att kunna lätta vägen för någon annan, som undervisar i musik och vill utföra sitt arbete ideellt.
— F röken Almén har icke tänkt sig det hela som en stipendiefond?
— Nej, ingen fond!
Vår mening är att varje år ge någon medlem hela behållningen av vårt arbete i före­ ningen.
Jag hoppas nämligen att denna förening skall fortfara även när vi, som startat den, nedlägga vårt arbete, och att andra då, i lik­ het med oss, skola vara villiga att fortsätta utan annan ersättning än glädjen att få hjälpa någon som icke på annat sätt kan komma ut.
— När skulle man kunna tänka sig att första stipendieutdelningen äger rum?
— Styrelsen hoppas att det skall kunna ske redan vid slutet av detta arbetsår.
Medlemsantalet är nämli­ gen redan 200 à 300, och omkostna­ derna ha nedbringats så långt som: PARLOR JUVELER i modern infattning fördelaktigast Hovjuvelerare.
O. Hamng.
41.
V / möjligt.
Men vi önska ju helst så många medlemmar som vår lokal rymmer, d. v. s. fyrahundra.
— Och lokalen blir?
— Gamla Latinläroverkets hög­ tidssal.
— • Ställer det sig dyrt att bli med­ lem?
— Årsavgiften är fem kronor för reserverad plats och två kronor för oreserverad, och vi ämna att ge fem aftnar årligen.
Styrelsemedlemmar­ na tänka sig att själva utföra pro­ grammet under tre aftnar och act andra aktiva medlemmar skulle upp­ träda de två övriga aftnarna.
— Och programmen?
— • Alla äro ännu icke fastställda, men vi hoppas att medlemmarna skola få gott utbyte av aftnarna.
Med närmare kännedom om före­ ningens sammansättning kan man tryggt dela denna förhoppning.
Av god musik få människorna aldrig för mycket.
Musiktomtarna kunna sä­ kerligen påräkna att med sitt vackra och ideella syftemål gå en lyckosam framtid till mötes.
•.
Dur skapas det nya modet?
Bet nya modet, som gör sitt seger­ tåg runt världen, .skapas i allmänhet av parisiska konstnärer.
Det är de, som giva själva anslaget, bestämma i vilken riktning det nya modet skall gå.
En .allt utom lätt uppgift!
De skola så att säga föregripa, händelser­ nas utveckling, förutse publikens smak sådan den skall vara om ett par månader, då nyheterna äro fär­ diga att släppas ut i marknaden, och samtidigt skola de omärkligt men fast leda denna smak till fördel för den franska industrien.
För ett par år sedan blev det genom en blunder av konstnärerna- modärnt med kläd- ningar utan " besättningar ", ett mod som betydde miljardförluster för de franska garneringsfabrikanterna och motsvarande besparingar för de olika ländernas kvinnovärld.
Det behöver väl icke sägas, att en rättelse skynd- samligen vidtogs.
De stora modekonstnärerna arbeta efter två olika metoder.
T det ena fallet göras teckningar, efter vilka modellerna sedan färfärdigas.
I det andra draperas tyget, utan någon sådan skiss till ledning, direkt på en mannekäng.
Allt efter som konstnä­ ren undfår sina " idéer " sticker han fast dem med knappnålar för att se­ dan ytterligare utarbeta dem, mode­ rera eller ännu mera framhäva dem.
Han försöker olika färgkombinatio­ ner, olika garneringsartiklar o. s. v. När han slutligen är nöjd med sitt verk, skickas det till ritrumimet, där ritarne teckna mönstren och med ma­ tematisk noggrannhet ange de olika måtten, varpå det hela överlämnas till syatelieren, där arbetet ledes av högt utbildade kvinnliga experter.
När samtliga modeller för säson­ gen äro " skapade " och förfärdigade inbjuder firman cheferna för de stora grosshandelshusen och exportaffärer­ na till en mannekänguppvisning, där sedan beställningarna göras.
Ibland händer, att det nya modet, när det sedan föres ut i marknaden av modemagasinen, icke slår an på publiken, vilken visar sig ointresse­ rad och ohågad för inköp.
Firmor­ na, som lagt sig till med ett stort äger av de icke gouterade nyheterna hotas av en enorm förlust, och det Kr.
göndag 78.750 bön T e a t e r n j-l 1,30 BillighetsiHatiné: KATARINA II.
T.X13ERLAPPEN.
frihet till fördärv.
Yn ^ensberésteatern.
^ i dag kl. 1,30 e. m. FSSA N P B l &gt; Saga OCH HALFVA RIKET.
av Margaretha Munthe.
Kl. 6 precis: y i A ' ALLA LIKA Damunderkläder (till matinépriser).
Kl. 8,15: Artikeln " L ' esprit de corps " i dis­ kussionen rörande frågan: Bör man i moraliskt hänseende fordra mera av kvinnan än av mannen?
har an­ tagligen verkat skrämmande på mån­ gen.
Varthän bär mänsklighetens väg, om den däri framhävda Schopenhau- erska åsikten är sann, att kvinnans hittills visade ärbarhet huvudsakli­ gen om än omedvetet varit mindre en sedlig känsla, ett inre behov än en av småklokheten intalad tillfäl­ lig återhållsamhet, ett medel att loc­ ka mannen till kapitulation d. v. s. till äktenskap med livslång försörj­ ningsplikt mot kvinnan.
Hurudant, måste man fråga sig, skall väl i så fall förhållandet mel­ lan könen komma att gestalta sig, när kvinnan längre fram i långt hög­ re grad än nu är ekonomiskt obero­ ende av mannen, när hon icke längre behöver någon " försörjning genom äktenskapet " och när friheten i seder blivit så obegränsad, att begreppen synd och skam på det erotiska om­ rådet kunna tänkas ha.
förlorat all betydelse och därmed sin återhållan­ de förmåga?
Skall man icke då ha att vänta en fullständig tygellöshet?
Nej, helt säkert icke!
Att förutsätta något sådant skulle vara att ställa kvinnan som kön på ett lägre plan än mannen, ett så lågt plan att man för att finna fog där­ för skulle nödgas återupptaga den gamla tron att kvinnan saknar en odödlig själ, att hon icke äger dennas förmögenheter, samvete, sedlighets­ känsla, känsla för det sköna och upphöjda, för religionen, dessa för­ mögenheter som ställa människan i en särsklass för sig och över alla andra varelser.
gäller då för de konstnärer, som skapat det impopulära modet att i en hast kunna lancera ett nytt mod, motsvarande ' publikens smak och dock så näraliggande det andra, att en lätt omändring är allt vad som behöves.
Elsa Vall.
Djuren erhålla sina lagar av na­ turen, och de kunna göra endast vad dessa lagar tillåta dem.
Det är så bestämt, att hos djuret begäret slock­ nar i samma ögonblick det blivit till­ fredsställt och fyllt sin uppgift för .släktets fortplantning.
Ensam bland alla skapade varel­ ser är människan fri, ensam bland dem alla kan hon själv välja sin väg, den som bär till avgrunden eller den som leder till stjärnorna.
Hon är en handfull stoft, livad av en gudom­ lig fläkt, ett väsen fullständigt i sina fullkomligheter liksom i sina ofull­ komligheter, på samma gång svag och stark, stor och ömkansvärd, loc­ kad och dragen av frestelsen men också i stånd att övervinna den.
Mänskligheten har i stort sett icke valt den lätta vägen nedåt mot dju­ pen utan den mödosamma framåt och uppåt.
Med frihet att göra det onda har mänskligheten längtande sträckt sig efter det goda.
Mannen, vars välde jorden och allt vad däruppå är, varit underlagd, har, bestormad av sina lidelser likväl icke hemfal­ lit åt ' tygellösheten.
Fallande for frestelsen har han skattat åt Venus vulgivaga, den låga sinnliga kärle­ ken men alltid sett idealet i Venus lunaria, den rena äktenskapliga kär­ leken.
Med frihet och makt att föl­ ja sin egen håg har han icke gjort samhället till ett allmänt glädjehus — han har byggt och värnat och upprätthållit hemmet.
Den skönaste skildring av kärlekens väsende mänskligheten äger är av en mans hand: Kärleken är långmodig och mild kärleken skickar sig icke ohöviskt — — Det är möjligt att kvinnans ärbar- het, så som Schopenhauer velat göra gällande, är en konstprodukt, ett re­ sultat av tvång och småklok beräk­ ning, och att den skall förintas när dessa faktorer bortfalla.
Men.
för så vitt kvinnan äger en själ av samma värde som mannens, skall hon lik­ som han vara mäktig av sedlig käns­ la ooh självtukt.
Ur makten till det onda - skall också hos henne spira viljan till det goda.
Med frihet att SKANDINAVISKA GUMMIAKTIEBOLAGET YISKAFORS A.-B.
FERD.
LUNDQUIST &amp; Co. för alltid på lager alla V I S K A F O R S galoscher och bottiner till fabrikspriser.
HAN BLOMSTER hälsningar gOM FÅR ÖRFILARNE.
1 a v teaterchef Halfdan Christensen.
Gästspel a » över hela jorden.
Nya T e a t e r n.
Beställningar å blommor omK » " " nadsfritt under garauti fö r 0 ^ e s ms utförande a alla platser av ° ' » Ut fl kl Vasa Blomsterhandel GUSTAF EKMAN Telefon 4 3 M -, 0365.
Te W r fom Medlem av Föreningen f ör K, ' sta Iniugsfönnedling samt de nT Sterbe " nella organisationerna F T n.
V rn » öo- samt B-Y.
i Tyskland.
6000 j / S ' ' * • me dlemniar.
o / tiHi SäycLlmeJ JVommorl (SL.
II 45.
Rikt urval.
Svartsjuka.
I barndomens enfaldiga år trodde jag att svartsjukan gjorde männi­ skorna svarta i ansiktet, och senare i mitt liv har jag vid några tillfäl­ len beklagat att naturen ej gynnat oss med en sådan vägledning.
Det är nämligen rätt krångligt med svartsjuka kvinnor.
De ha nå­ gon slag kolartro på att varje annan kvinna lever och är i verksamhet uteslutande i den avsikten att beröva dem deras fästmän eller män.
En blick kommer dem att blekna, ett ord att mulna, och ett samtal.
.
.
Ja ett samtal!
.
.
.
Jag minns en liten kostbar episod, om en docent och hans fästmö.
Do­ centen älskade sin fästmö, men var samtidigt en modern ande, som dyr­ kade Marx och Lasalle.
Fästmön dyrkade endast docenten.
Vi träffades händelsevis ute på landet.
Docenten och jag voro gam­ la bekanta.
Det blir kanske alltid litet av hyska och hake i gamla be­ kantas konversation.
Isynnerhet mot bakgrunden av en lantlig idyll, vari man under två månader rättroget spelat rollen som sin fästmös enda ideal.
Jag förstod att docenten tyck­ te att det nu kunde vara roligt att tala om något annat.
Vi hade satt oss på en bänk, do­ centen på min högra sida och fäst­ mön på den vänstra.
Han talade alltjämt om Marx och Lasalle, men icke såsom förr, med lågande hän- föelse, utan i djup missräkning över att deras ideal icke i den praktiska tillämpningen hållit vad de i teorien lovat.
Han påminde om hur härligt det varit att leva förr, då männi­ skorna hade något att tro på, och framhöll hur trist det hela var nu.
Detta blev tydligen fästmön för mycket.
Hon betraktade hans nuva­ rande mörka världsåskådning som en personlig förolämpning och tydde hans prisande av framfarna dar som en komplimang åt mig personligen.
Och inman jag visste ordet av hade hon lagt sin hand under, kring min arm och fördjupat sina fingrar så kraftigt och intensivt i dess ömtåli­ gaste del att jag måste uppbjuda all min självbehärskning för att ej ropa till av smärta.
Docenten märkte dess bättre in­ genting, ooh vi.
ha efter den dagen aldrig träffats mer.
Men vad skail man göra mot sådant?
Svar: Und- Förlovar eller Ni Eder, så annon­ sera det i GÖTEBORGS MORGONPOST Alla Edra vänner, läsa den tidningen.
• •• Läst i varje bildat hem i västra Sverige.
Kobbs Thé är alltjämt marknadens förnämsta vika en annan gång att sätta » ig mellan barken och trädet.
- Men det kan inträffa underliga« saker.
Härom dagen gjorde jag un&lt; ^ er ™ resa i en främmande trakt en ävsbc kare mellan två tåg in till en gårdsmästare Andersson för a med mig litet friska blommor mitt värdfolk.
, Där fanns många drivhus och n » B ' ga vackra blommor.
Sådant t« ^ Vi gingo drivhus upp och ner, dersson och jag.
- Tag valde 00 ^ kastade som man brukar göra.
var tålmodig och angelägen a som en klok producent bor ^ • Och jag tänkte på intet on solen.
Men bäst som jag s stilla, beundran och hem ig ».
M » ett praktfullt, chrysantemumexemplar, s ac svartsjukans rodnad ^ ' r ® a ^ ansikte upp över några ^ i gången, och jag hoi-J ^ av sinnesrörelse darrande nan.de säga:, du gör!
— Ande ' son, tänk p ' p.
Vad var det ta på?
Ja, over » Eder förbundna j, terS, W9 m 1 Unfve " d " ^ Halsläkare » i " i Crêpe de Chine, Underkläder Teatern.
Silketricot Underklädningar, Underkjolar, Com­ binations, Daglinne och Benkläder i Lördag och Söndag kl. 7 och 9: övriga dagar kl. 8: mycket stort färgurval och i många olika prislägen.
JAG GIFTA MIG — ALDRIG!
I, Dukar, Näsdukar, Siden.
Ôepôten för Äkta Spetsar.
ifnnfrssratan 58,1 tr. Tel. 12655.
Öppet 11-6. tt, i ' » i Stockholm ^ ft *, * « * avgörande sått tor ^ ^als^ 11 operationsmetod för S J Tricot-Undertröjor 0 .75, 0 .95 och 1.35.
Finare med spets och moirégarmtyr till högre priser.
Tricot=Benkläder Telefon i 900 skonar kläderna och händerna Krymper ej ylle.
Gifter Pariser=Nyheter BRÖLLOPET PÅ SOLÖ.
Billigaste pr ise ' r välja mellan Venus vulgivaga och Venus lunaria skall helt säkert också kvinnan i den sistnämnda se idealet!
Astrid Holm.
Broderade Daglinne .. fr.
Kr.
2 .90 „ Filet, Irland., Knyppl.
Motiv, erdetes Cßoöon Kungsgatan Varje afton kl. 8: Söndag kl. 1,30 Mâtiné: A.-B, KORSQATAN 12 Wienerarbeten.
Billighetsmatiné: MARGARETA.
KEGGIES BRÖLLOP.
Lilla Vs Daglinnen - Nattlinnen Benkläder - Kombinations i vackra handbroderade Uel a ' i cMt vaiyi 1,30: ^BARKEN är, som bekant, det bästa fabrikat som existerar och är i förhållande till kvalité och modeller överlägset varje annat korsettmärke.
Pris fr. 3: 90 uppt.
45 kr.
Enda importör i Sverige.
SIDENHUSET Det undermedvetnas spel.
Varje afton kl. 8: Emottager penningar à Sparkasse-, kapital- och depositio gällande ränta. "
Sra knirig tin / jg Utlämnar hemsparbössor.
Bankens notariatavdelning förvaltar föreningars och kassor förmögenheter samt testaments- och förmyndaremedel.
^ me (lel &gt; e ns / c; j ÖJ Obligations- och fondavdelningar.
Fullständig bankrörelse i övrigt.
T I D N I N G Var komma idéerna ifrån?
Korsett P.D.
" " •• " mini,,, fulla artiklar i olika följetong, kåserier.
mu fonder Stora • IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIMIIIIIIIIiii.il ..,, I varje nummer, värde­ Gottgör å insatta medel högsta gällande ränta ST ° CKh 0LM 100 avdelningskontor i västra och östra s ver - och hemmet.
Egna fonder Kr.
182,000,000:- öffentlié^nöjen.
GÖTEBORG avdelning för kvinnan Avdelningskontor över h el a landet K V I N N O R N A S Ccater.
Lorensbergsteatern har f. n. pä sitt program ryssen Leonid Andre- jews skådespel " HAN som får örfi­ larne ".
Handlingen spelar i det rum inom en cirkusbyggnad, där artis­ terna samlas, då deras tjänster icke påkallas inne i manègen, och dit också en och annan vän eller intres­ serad från yttervärlden finner vägen.
Denna miljö erbjuder, trots begräns­ ningen, genom sin art och sin kos­ mopolitiska natur tillräckligt - många «k tillräckligt skiftande element för en rik människoskildring.
Askå- &lt;kås intresse fängslas och fasthål- les under de fyra långa akterna ge­ nom livfullheten hos scenbilderna «eh de livsproblem hans hjärna får att syssla med och vilka icke hällor lämna hans hjärta helt oberör c.
Handlingen kan icke relateras.
För att överhuvud taget kunna förstås och godtagas måste åskådaren själv leva sig in i densamma, en nog så givande gärning, även om pjäsen för oss måste te sig främmande och bi­ sarr, Skådespelet står och faller med tolkningen av huvudrollen HAN.
lorensbergsteatern har för denna i stort urval fr.
Kr.
1.75 Extra tjock vinterkval., flera färger „ 4.75 Korsetter Sirumpbandsgördlar .. fr.
Kr.
I .90 Prima Donna Höftgördel „ „ 3.90 Modell Stabeli i i:a kval.,, „ 3 .90 Elastiska, välsittande hållbara korsetter .. „ Största urval.
„ 6.75 Billigaste priser.
avd. för Underkläder l:sta vån.
uppgift ernått medverkan av den ut­ märkte norske skådespelaren Half­ dan Christensen.
Framgången blev fullständig.
Detta var ingen mödo­ samt utformad scenprestation; det var ett fullständigt inlevande i rol­ len med de rikaste, finaste skiftnin­ gar i röst, i åtbörder, i mimik.
Aven teaterns egna framstående krafter gåvo andraplansrollerna en förträff-; lig tolkning, hrr Blickingberg / Berndtson, Ström och Arvedson samt på damsidan Elsa Widborg och An­ na Carlsten.
— Jag förstår inte var ni får edra idéer ifrån, sade den gamla damen till den mycket produktive konstnä­ ren.
Och målaren med den fruktbara hjärnan småler överlägset.
Dels där­ för att han finner frågan enfaldig, dels därför att han själv icke vet —.
Han har aldrig övertänkt saken.
På detta sätt inleder den framstå­ ende " short-story " - författaren Stacy Aumônier en artikel i " Nationalti- dende ".
Han fortsätter: — Idéer!
Ja, naturligtvis vill dat idéer till!
Utan idéerna skulle han icke vara den mycket skapande och omtalade konstnären.
Han skulle vara arbetare, kontorist eller autori- serad revisor eller kanhända riks­ dagsman.
Idéer!
Prat!
Och dock kan saken inte avfärdas så lätt.
Själ­ va upprinnelsen till idéerna bör kun­ na utfinnas och klarläggas i fråga om sitt förlopp.
Skapelsens lagar äro dock drako- niska, antingen de galla mänskliga varelser, kålhuvud, fåglar, spindlar eller idéer.
Allt genomgår en födel­ seakt.
Den kan ytligt beskrivas som två krafter, vilka genom att komma i kontakt med varandra producera en gnista.
Det som vi kalla idéer är snarare avhängigt av sinnets kvalitet än kvantitet, påverkad av en annan kraft.
Vari denna kraft består skola vi nu försöka utfinna.
Låt oss antaga att några personer träda in i ett enkelt rum.
På var och en av dem verkar rummet olika.
Två krafter spela in.
Den negativa: själva föremålen i rummet, de slitna möblerna, den trasiga mattan, de li­ tet oklara fönstren — och så den po­ sitiva kraften: åskådarens sinne.
Det ögonblickliga resultatet är att en gnista tändes.
En person ser omkring och säger: Vilket fattigt rum; allt som finnes här är inte värt så och så många kro­ nor.
En annan tänker: Vilken bedröv­ lig bostad.
Det var just i ett sådant här rum Ole Knivstickare planlade sitt överfall på Anne-Marie.
Och i sin fantasi ser han dramat utspe­ las.
Av de övriga teatrarna har Stora Teatern upptagit Straussoperetten " Läderlappen " under det att Nya Teatern har som nyhet ett mycket roligt amerikanskt lustspel " Reggies bröllop ".
* 1.
- INIABS Gardiner, k u d d a r dukar m.
m.
lör den praktiske materialisten ' ir det blott ett rum med fyra väggar, några möbler, en kakelugn, en tapet o. s. v. För den skapande konstnären är det något helt annat.
För det för­ sta: Rummet påverkar hans sinnes­ stämning.
— För det andra: Rummet blir en byggnadsgrund, en lekplats för fantasien.
Målaren ser det som en tavla.
Omedvetet studerar han den grönaktiga dagern över borddu­ ken, det ypperliga läget hos en väl- tad stekpanna, en stol som förtonar i mörkret.
Instinktivt " skapar " han.
Författaren gör på samma sätt.
Han befolkar rummet och ser rörel­ serna och lidelserna hos de innebo­ ende.
Ole Knivstickare?
— nej, inte nödvändigtvis han.
Hos en skall anblicken av rummet väcka melankoli, hos en annan hög­ mod och uppblåsthet.
Något i detta rum kommer att inspirera en musi­ ker till en melodi.
Kort sagt för in­ gen av dessa konstnärsnaturer är rummet rätt och slätt ett rum.
Det samma kan sägas om varje mänsklig handling.
En promenad gatan framåt är inte bara en fysisk motion förbi en mängd fönster utan en upplevelse med färger och intryck av allt mänskligt.
Gatutrafikanter- na, butikerna, ja, till och med varor­ na i fönstren hava de inte alla en historia att berätta?
Den praktiske materialisten säger: Det är gott och väl allt det där.
Om ni vill måla det där fattiga rummet i diskreta färger, så skall jag för­ söka att förstå er.
Jag kan till och med se, att tavlan är vacker, men jag ser icke rummet på samma sätt som ni.
När han säger detta berör han det fundamentala — själva anledningen till denna fråga om idéer.
Ordet " idé " härstammar från ett grekiskt ord.
som betyder " att se ".
Man kan fråga: Vad är skillnaden mellan idéer och vad man vanligen menar med tankar.
Just denna!
Tankar kunna vara vilka som hälst uttryck för själsrörelser, idéer där­ emot äro själens syner, sinnets dröm­ mar.
En människa kan ha massor av tankar, kan äga stor intelligens, ett underbart minne och dock inte ha en enda idé i sitt huvud!
En människa kan sitta, inne med en oerhörd mängd kunskap och aldrig begagna den.
En annan har kan­ hända endast en ringa bråkdel därav och, dock, med dennas hjälp inspire­ rar han mänskligheten!
En människosjäl är ett mäktigt upplag av tankar och känslor och dock kan dess ägare begagna endast en liten del därav åt gången.
De äro där dessa tankar och känslor och kunna kallas fram, när ägaren så ön­ skar.
Men emellanåt äro de så djupt begravna, att han icke kan se dem.
Förgäves kallar han på dem.
Det är ett intressant gränsland nära gol­ vet, för att hålla oss till bilden, där de höra hemma.
Hur ofta säga vi inte: Jag hade en idé i går och i dag är det mig omöjligt att komma ihåg den.
Den har gått tillbaka, till under­ medvetandet.
Den uppfinningsrike konstnären appellerar ständigt till undermedvetandet.
Han försöker att kika ner genom golvspringorna.
Men jag bör kanske förklara or­ det " försöka ".
Alla de bästa idéer­ na äro ofrivilliga, framkomna av egen drift.
De.
äro resultatet av själslig avspärrning och eftergift snarare än av handlingskraft och ansträngning.
Vi stå nu inför den intressanta frågan: Kunna idéerna tvingas fram?
Jag menar icke att själva idéerna skulle kunna framtvingas men väl att sinnesstämningen, ur vilken de födas, kan framkallas.
En männi­ ska utan fantasi kan icke göras fantasirik, men hon kan göra sig mindre fantasilös.
Och detta lyckas henne just genom den förut omnämn­ da själsliga avspärrningen.
Och dock är det märkligt hur svårt genomsnittsmänniskan har att för­ sätta.
sig i detta sinnestillstånd.
Både kropp sligen och själsligen lever hon med ständigt spända muskler.
Hon släpar sitt " jag " .än hit, än dit.
All­ tid ödslar hon med sin kraft, alltid motarbetar hon sina naturliga rörel­ ser.
Människans sinne är inmurat x fördomar och förutfattade meningar, rotfästade åsikter.
Det är därför hon kan resa jorden runt, besöka alla främmande länder och komma till­ baka utan att egentligen hava sett något.
Det är ' inte för att hon är ointelligent och blind.
Det är helt enkelt för att hon alltid håller sitt sinne spänt.
Hon hittar aldrig utan­ för den mur av meningslös brådska innanför vilken hon lever.
TU Âet wzcÅAXI h£iSö (wL / ia, ^a / icUruA 5HHLIN5 F LI C K KAPPOR if GOSSROCKAR FLICKKLÄDNINGAR * TAPISSERI ßV „ DETALJ 1 tr Andra rikta sin uppmärksamhet på ett eller annat föremål.
En gran­ skar tavlan på väggen, en boken på bordet, en kaminen!
^Nåväl, olikheten hos den skapande konstnären och den praktiske mate­ rialisten ger sig till känna just i det själsliga resultatet av själva hand­ lingen: att träda in och beskåda rummet.
GOSSKOSTYMER Alltid slitstarka.
Alltid stilfulla.
' mxxieli, • 5HHLINS Kungsgatan 45.
T a n g e n s G a r d i n e r platsens största sortering hos A.-B.
C A R L J O H N S S O N Kungstorget.
(Eftertryck förbjudes).
LiUtb.
ROIMHN Av .giot-enc« IJUavînm * Auktoriserad översättning av Margareta Heijkel.
27 — Nej, det behövs inte.
— Nå, som du vill då!
De växlade dessa korthuggna sat­ ser utan att se på varandra, men resultatet av meningsutbytet blev, att Simmonds skickades ned med hälsningar från fru Aimes till hr Smith att hon gärna önskade att han stannade.
Gästen hade tillräckligt takt för att spela sjuk och drog sig genast till­ baka till det gästrum, som anvisats honom.
Här uppehöll han sig under i esten av dagen.
Det var ett litet vackert rum som i regel stod obegagnat.
Då Simmonds på kvällen passera­ de korridoren, hörde hon röster där inifrån.
Hon ägde en skarp hörsel ooh hejdade sig ofrivilligt för att lyssna.
Hon kunde höra två röster, bägge mycket lågmälda, men icke ett enda begripligt ord nådde hennes lin.
• ' mamma - Han är verk- ^ n inte tillräckligt stark för att va S- Jag bad honom stanna a drö^ ^ ar ' måste be honom J3 kvar du också.
Han är i var- Ua gsru mm.
et F liUyy Ames skakade obeslutsamt på àterVi! "
T D ä r e f t e r vände hon sig Wl Lilith.
ora.
får taga det på ditt eget Plötsligt blev det tyst där inne, Ut ^ ras t och ett ögonblick därefter hörde Sim­ hon nned plötslig monds en man skratta, Det.
sista ja » Kom ihåg, att det inte är hon märkte, då hon diskret gick vi­ ^ honom stanna.
ste ü ^ J a g ju, men du må- dare, var en kvinnas snyftningar.
rsto dja min inbjudan.
Följande morgon gick hr Smith upp och gjorde toalett.
När han ef­ ter en stund kom ut i matsalen, kun­ de varken Bletchley eller Simmonds se, att det i hälsohänseende fattades honom något.
Men då han inmun­ digat den mycket stadiga frukosten och Bletchley kom in för att duka av, frågade br Smith, om han inte ville hjälpa honom med att skicka bud på doktor Mallory.
Bletchley.
stirrade på honom med den oförskämdhet, som utmärker hans släkte, när dess misstanke väckts.
— Jo, naturligtvis kan jag göra det, sir, svarade han torrt.
Var det något på tok med frukosten, sir?
Hr Smith hade länsat alla faten.
— Visst inte.
Jag har aldrig känt make till skinka, svarade hr Smith utan förlägenhet.
— Det gläder mig, sir.
Sjuka människor behöva, ju alltid nagol.
som kan reta aptiten.
Hr Smith brast i skratt.
— • Jag är ingen sjukling, sade han godmodigt.
Och med hänsyn till doktor Mallory, är det inte fråga om något läkareråd utan om något helt annat.
Det är en mycket hygglig ung man, och det skulle roa mig att få ttala med honom.
Apropos, jag är mycket tacksam för er hjälp i går, då jag inte helt var mig själv.
Hr Smith räckte Bletchley en se­ del.
Strax därefter träffade betjänten Simmonds ute i korridoren.
— Jag är rädd att det kommer att uppsiå åtskilligt med spektakel ur det här besöket, viskade han sakta med en blick på dörren till matsalen.
Jag skulle ge en hel del för att veta vad han egentligen kommit hit för.
Nu vill han ha tag på doktorn igen, och han är inte mera sjuk än vad jag är.
— Det är vår unga fröken han är ute efter, förklarade Simmonds.
Och om han nu säger, att han är sjuk, så är det bara för att så länge som möj­ ligt få vara i hennes närhet.
Stac­ kars gosse!
Han har så vackra ögon och han är alldeles vådligt rar, men att s ' liå doktor Mallory ur brädet, se det kommer då inte att lyckas för Ihonom.
Blötchley gav henne en blick full av förakt.
— ' Det är mera än kärlek med i det här spelet, det kan ni gladeligen sätta er på.
Vänta bara, tills den där detektiven kommer igen, så får ni väl se.
Med en mycket sägande nick gick han sin väg.
Det var Simmonds, .som kallade doktor Mallory till hr Smith och mot Blefchleys råd förhörde hon sig först hos fru Ames, om hon fick lov att gå.
— • Jag ville gärna veta vad vi skola göra med Lilith.
Doktorn rynkader pannan, men hr Smith endast skrattade.
— Åh nej, förställ er inte!
Jag vill blott veta var vi har varandra.
Jag har varit förälskad i henne i många år, och har också offrat myc­ ket för hennes skull.
Hon har för­ vridit huvudet på mig, och jag er­ känner fritt och öppet, att jag be­ Då doktor Mallory tjugu minuter gått många dumheter för hennes senare kom till Old Court träffade skull.
han åter hr Smith i vardagsrummet.
Doktor Mallory gjorde en avvär­ Den hälsning de växlade var hjärt­ jande åtbörd med handen.
lig endast å patientens sida.
Dok- — Varför säger ni allt det där till ' orn såg mörkt och kallt på honom.
mig?
frågade han kort.
— Det var ju tråkigt att ni behövt — Därför, som jag sade, att jag skicka, bud på mig igen, hr Smith, vill veta hur saken står.
Det tjänar sade han torrt.
Har ni haft några ju ingenting till, att jag låter mar- nya sjukdomssymptom?
tera mig till döds av min kärlek, om — Tala inte om symptom, svara­ ni ämnar snappa bort henne från de den unge mannen med ett mun­ mig.
Uppriktigt sagt, så känner jag, tert leende.
Jag är lika kry som ni att jag inte har några utsikter, om själv, det vet ni mycket väl.
ni upptar tävlan med mig.
Mitt an­ — Varför har ni då bett mig kom­ seende är inte det bästa, och ni är ma?
naturligtvis personifikationen av alla Hr Smith lutade sig mot kakel­ möjliga, dygder.
Och nu ber jag om ugnen och sade med plötsligt allvar: ett ärligt svar!
Ar det er avsikt att fr
K V I N N O R N A S 1 Hemmets tidning T I D N I N G AKTIEBOLAGET Brand- och Livförsäkrings-Aktiebolaget — är — SKANDINAVISKA Göteborgs Aftonblad KREDITAKTIEBOLAGET GÖTEBOKO - STOCKHOLM - MA.LMÖ Särskild, omväxlande GÖTEBORGS b A| \ ik S V E A Grundad ér 1848 G ö t e b o r g.
Egna frågor, berättelse, Pr kvartal 7.50 fritt hemburen.
Lösnummerpris 10 öre.
Telegramadress " K reditbolaget " S Inf, gen.
Gröteb.
Tan dl.-Sällskap.
Tandl.
WNI Pf » Lisa Andrén 1 Vasagatan 5 B, Tel. 10919.
10 — 2, 5 — 7; lördagar 10 — 2.
S • • • • • • M I M • • • • • • • • • • • • • • • • • • » • • • • • • • • Iff In s, fer fïiN I %å «s Ci Men saken bar haft en annan och prosaisk sida — nämligen den eko­ nomiska.
Och icke minst denna tor­ de ha inverkat på Göteborgs stads­ fullmäktiges med överraskande stor majoritet beslutade avslag å profes­ sor Östbergs förslag.
Men däimed är icke frågan om Götaplatsens ordnande röjd ur ' värl­ den.
Man liar anledning att med en viss spänning vänta på dess nästa fas.
f ifaiPis« » k ' 4 fel v-] JVy musik­ förening t 6öteborg.
m ii ll PS m 1 Ii ï ' - ' i!
» a I dagarna har under namn av " Musiktomtarna " en ny musikför­ ening bildats i Göteborg.
Förenin­ gen, som tillkommit på initiativ av den kända pianisten och musiklärar­ innan fröken Ruth Almén, har till uppgift att utföra förnämligast kam­ marmusik men även sång.
Den eko­ nomiska behållningen av musikaft­ narna, vilkas program utan ersätt­ ning utföras av medlemmarna själ­ va, är ämnad att utdelas som stipen­ dium åt någon musiklärarinna, som utfört ett gott undervisningsarbete, men som saknar medel att annat än under ferierna arbeta på sin fort­ satta utbildning.
T anledning av föreningens till­ komst har redaktionen vänt sig till dess initia ti vtagarinna, fröken Ruth Almén.
På vår förfrågan hur idén till Musiktomtarna uppstått, svara­ de hon: — Alltsedan jag första gången reste ut för att studera på min som­ marferie och därvid fick ögonen öppna för svårigheterna att låta den egna utbildningens och undervisnin­ gens intressen hålla jämna steg med varandra, har jag önskat att kunna lätta vägen för någon annan, som undervisar i musik och vill utföra sitt arbete ideellt.
— F röken Almén har icke tänkt sig det hela som en stipendiefond?
— Nej, ingen fond!
Vår mening är att varje år ge någon medlem hela behållningen av vårt arbete i före­ ningen.
Jag hoppas nämligen att denna förening skall fortfara även när vi, som startat den, nedlägga vårt arbete, och att andra då, i lik­ het med oss, skola vara villiga att fortsätta utan annan ersättning än glädjen att få hjälpa någon som icke på annat sätt kan komma ut.
— När skulle man kunna tänka sig att första stipendieutdelningen äger rum?
— Styrelsen hoppas att det skall kunna ske redan vid slutet av detta arbetsår.
Medlemsantalet är nämli­ gen redan 200 à 300, och omkostna­ derna ha nedbringats så långt som: PARLOR JUVELER i modern infattning fördelaktigast Hovjuvelerare.
O. Hamng.
41.
V / möjligt.
Men vi önska ju helst så många medlemmar som vår lokal rymmer, d. v. s. fyrahundra.
— Och lokalen blir?
— Gamla Latinläroverkets hög­ tidssal.
— • Ställer det sig dyrt att bli med­ lem?
— Årsavgiften är fem kronor för reserverad plats och två kronor för oreserverad, och vi ämna att ge fem aftnar årligen.
Styrelsemedlemmar­ na tänka sig att själva utföra pro­ grammet under tre aftnar och act andra aktiva medlemmar skulle upp­ träda de två övriga aftnarna.
— Och programmen?
— • Alla äro ännu icke fastställda, men vi hoppas att medlemmarna skola få gott utbyte av aftnarna.
Med närmare kännedom om före­ ningens sammansättning kan man tryggt dela denna förhoppning.
Av god musik få människorna aldrig för mycket.
Musiktomtarna kunna sä­ kerligen påräkna att med sitt vackra och ideella syftemål gå en lyckosam framtid till mötes.
•.
Dur skapas det nya modet?
Bet nya modet, som gör sitt seger­ tåg runt världen, .skapas i allmänhet av parisiska konstnärer.
Det är de, som giva själva anslaget, bestämma i vilken riktning det nya modet skall gå.
En .allt utom lätt uppgift!
De skola så att säga föregripa, händelser­ nas utveckling, förutse publikens smak sådan den skall vara om ett par månader, då nyheterna äro fär­ diga att släppas ut i marknaden, och samtidigt skola de omärkligt men fast leda denna smak till fördel för den franska industrien.
För ett par år sedan blev det genom en blunder av konstnärerna- modärnt med kläd- ningar utan " besättningar ", ett mod som betydde miljardförluster för de franska garneringsfabrikanterna och motsvarande besparingar för de olika ländernas kvinnovärld.
Det behöver väl icke sägas, att en rättelse skynd- samligen vidtogs.
De stora modekonstnärerna arbeta efter två olika metoder.
T det ena fallet göras teckningar, efter vilka modellerna sedan färfärdigas.
I det andra draperas tyget, utan någon sådan skiss till ledning, direkt på en mannekäng.
Allt efter som konstnä­ ren undfår sina " idéer " sticker han fast dem med knappnålar för att se­ dan ytterligare utarbeta dem, mode­ rera eller ännu mera framhäva dem.
Han försöker olika färgkombinatio­ ner, olika garneringsartiklar o. s. v. När han slutligen är nöjd med sitt verk, skickas det till ritrumimet, där ritarne teckna mönstren och med ma­ tematisk noggrannhet ange de olika måtten, varpå det hela överlämnas till syatelieren, där arbetet ledes av högt utbildade kvinnliga experter.
När samtliga modeller för säson­ gen äro " skapade " och förfärdigade inbjuder firman cheferna för de stora grosshandelshusen och exportaffärer­ na till en mannekänguppvisning, där sedan beställningarna göras.
Ibland händer, att det nya modet, när det sedan föres ut i marknaden av modemagasinen, icke slår an på publiken, vilken visar sig ointresse­ rad och ohågad för inköp.
Firmor­ na, som lagt sig till med ett stort äger av de icke gouterade nyheterna hotas av en enorm förlust, och det Kr.
göndag 78.750 bön T e a t e r n j-l 1,30 BillighetsiHatiné: KATARINA II.
T.X13ERLAPPEN.
frihet till fördärv.
Yn ^ensberésteatern.
^ i dag kl. 1,30 e. m. FSSA N P B l &gt; Saga OCH HALFVA RIKET.
av Margaretha Munthe.
Kl. 6 precis: y i A ' ALLA LIKA Damunderkläder (till matinépriser).
Kl. 8,15: Artikeln " L ' esprit de corps " i dis­ kussionen rörande frågan: Bör man i moraliskt hänseende fordra mera av kvinnan än av mannen?
har an­ tagligen verkat skrämmande på mån­ gen.
Varthän bär mänsklighetens väg, om den däri framhävda Schopenhau- erska åsikten är sann, att kvinnans hittills visade ärbarhet huvudsakli­ gen om än omedvetet varit mindre en sedlig känsla, ett inre behov än en av småklokheten intalad tillfäl­ lig återhållsamhet, ett medel att loc­ ka mannen till kapitulation d. v. s. till äktenskap med livslång försörj­ ningsplikt mot kvinnan.
Hurudant, måste man fråga sig, skall väl i så fall förhållandet mel­ lan könen komma att gestalta sig, när kvinnan längre fram i långt hög­ re grad än nu är ekonomiskt obero­ ende av mannen, när hon icke längre behöver någon " försörjning genom äktenskapet " och när friheten i seder blivit så obegränsad, att begreppen synd och skam på det erotiska om­ rådet kunna tänkas ha.
förlorat all betydelse och därmed sin återhållan­ de förmåga?
Skall man icke då ha att vänta en fullständig tygellöshet?
Nej, helt säkert icke!
Att förutsätta något sådant skulle vara att ställa kvinnan som kön på ett lägre plan än mannen, ett så lågt plan att man för att finna fog där­ för skulle nödgas återupptaga den gamla tron att kvinnan saknar en odödlig själ, att hon icke äger dennas förmögenheter, samvete, sedlighets­ känsla, känsla för det sköna och upphöjda, för religionen, dessa för­ mögenheter som ställa människan i en särsklass för sig och över alla andra varelser.
gäller då för de konstnärer, som skapat det impopulära modet att i en hast kunna lancera ett nytt mod, motsvarande ' publikens smak och dock så näraliggande det andra, att en lätt omändring är allt vad som behöves.
Elsa Vall.
Djuren erhålla sina lagar av na­ turen, och de kunna göra endast vad dessa lagar tillåta dem.
Det är så bestämt, att hos djuret begäret slock­ nar i samma ögonblick det blivit till­ fredsställt och fyllt sin uppgift för .släktets fortplantning.
Ensam bland alla skapade varel­ ser är människan fri, ensam bland dem alla kan hon själv välja sin väg, den som bär till avgrunden eller den som leder till stjärnorna.
Hon är en handfull stoft, livad av en gudom­ lig fläkt, ett väsen fullständigt i sina fullkomligheter liksom i sina ofull­ komligheter, på samma gång svag och stark, stor och ömkansvärd, loc­ kad och dragen av frestelsen men också i stånd att övervinna den.
Mänskligheten har i stort sett icke valt den lätta vägen nedåt mot dju­ pen utan den mödosamma framåt och uppåt.
Med frihet att göra det onda har mänskligheten längtande sträckt sig efter det goda.
Mannen, vars välde jorden och allt vad däruppå är, varit underlagd, har, bestormad av sina lidelser likväl icke hemfal­ lit åt ' tygellösheten.
Fallande for frestelsen har han skattat åt Venus vulgivaga, den låga sinnliga kärle­ ken men alltid sett idealet i Venus lunaria, den rena äktenskapliga kär­ leken.
Med frihet och makt att föl­ ja sin egen håg har han icke gjort samhället till ett allmänt glädjehus — han har byggt och värnat och upprätthållit hemmet.
Den skönaste skildring av kärlekens väsende mänskligheten äger är av en mans hand: Kärleken är långmodig och mild kärleken skickar sig icke ohöviskt — — Det är möjligt att kvinnans ärbar- het, så som Schopenhauer velat göra gällande, är en konstprodukt, ett re­ sultat av tvång och småklok beräk­ ning, och att den skall förintas när dessa faktorer bortfalla.
Men.
för så vitt kvinnan äger en själ av samma värde som mannens, skall hon lik­ som han vara mäktig av sedlig käns­ la ooh självtukt.
Ur makten till det onda - skall också hos henne spira viljan till det goda.
Med frihet att SKANDINAVISKA GUMMIAKTIEBOLAGET YISKAFORS A.-B.
FERD.
LUNDQUIST &amp; Co. för alltid på lager alla V I S K A F O R S galoscher och bottiner till fabrikspriser.
HAN BLOMSTER hälsningar gOM FÅR ÖRFILARNE.
1 a v teaterchef Halfdan Christensen.
Gästspel a » över hela jorden.
Nya T e a t e r n.
Beställningar å blommor omK » " " nadsfritt under garauti fö r 0 ^ e s ms utförande a alla platser av ° ' » Ut fl kl Vasa Blomsterhandel GUSTAF EKMAN Telefon 4 3 M -, 0365.
Te W r fom Medlem av Föreningen f ör K, ' sta Iniugsfönnedling samt de nT Sterbe " nella organisationerna F T n.
V rn » öo- samt B-Y.
i Tyskland.
6000 j / S ' ' * • me dlemniar.
o / tiHi SäycLlmeJ JVommorl (SL.
II 45.
Rikt urval.
Svartsjuka.
I barndomens enfaldiga år trodde jag att svartsjukan gjorde männi­ skorna svarta i ansiktet, och senare i mitt liv har jag vid några tillfäl­ len beklagat att naturen ej gynnat oss med en sådan vägledning.
Det är nämligen rätt krångligt med svartsjuka kvinnor.
De ha nå­ gon slag kolartro på att varje annan kvinna lever och är i verksamhet uteslutande i den avsikten att beröva dem deras fästmän eller män.
En blick kommer dem att blekna, ett ord att mulna, och ett samtal.
.
.
Ja ett samtal!
.
.
.
Jag minns en liten kostbar episod, om en docent och hans fästmö.
Do­ centen älskade sin fästmö, men var samtidigt en modern ande, som dyr­ kade Marx och Lasalle.
Fästmön dyrkade endast docenten.
Vi träffades händelsevis ute på landet.
Docenten och jag voro gam­ la bekanta.
Det blir kanske alltid litet av hyska och hake i gamla be­ kantas konversation.
Isynnerhet mot bakgrunden av en lantlig idyll, vari man under två månader rättroget spelat rollen som sin fästmös enda ideal.
Jag förstod att docenten tyck­ te att det nu kunde vara roligt att tala om något annat.
Vi hade satt oss på en bänk, do­ centen på min högra sida och fäst­ mön på den vänstra.
Han talade alltjämt om Marx och Lasalle, men icke såsom förr, med lågande hän- föelse, utan i djup missräkning över att deras ideal icke i den praktiska tillämpningen hållit vad de i teorien lovat.
Han påminde om hur härligt det varit att leva förr, då männi­ skorna hade något att tro på, och framhöll hur trist det hela var nu.
Detta blev tydligen fästmön för mycket.
Hon betraktade hans nuva­ rande mörka världsåskådning som en personlig förolämpning och tydde hans prisande av framfarna dar som en komplimang åt mig personligen.
Och inman jag visste ordet av hade hon lagt sin hand under, kring min arm och fördjupat sina fingrar så kraftigt och intensivt i dess ömtåli­ gaste del att jag måste uppbjuda all min självbehärskning för att ej ropa till av smärta.
Docenten märkte dess bättre in­ genting, ooh vi.
ha efter den dagen aldrig träffats mer.
Men vad skail man göra mot sådant?
Svar: Und- Förlovar eller Ni Eder, så annon­ sera det i GÖTEBORGS MORGONPOST Alla Edra vänner, läsa den tidningen.
• •• Läst i varje bildat hem i västra Sverige.
Kobbs Thé är alltjämt marknadens förnämsta vika en annan gång att sätta » ig mellan barken och trädet.
- Men det kan inträffa underliga« saker.
Härom dagen gjorde jag un&lt; ^ er ™ resa i en främmande trakt en ävsbc kare mellan två tåg in till en gårdsmästare Andersson för a med mig litet friska blommor mitt värdfolk.
, Där fanns många drivhus och n » B ' ga vackra blommor.
Sådant t« ^ Vi gingo drivhus upp och ner, dersson och jag.
- Tag valde 00 ^ kastade som man brukar göra.
var tålmodig och angelägen a som en klok producent bor ^ • Och jag tänkte på intet on solen.
Men bäst som jag s stilla, beundran och hem ig ».
M » ett praktfullt, chrysantemumexemplar, s ac svartsjukans rodnad ^ ' r ® a ^ ansikte upp över några ^ i gången, och jag hoi-J ^ av sinnesrörelse darrande nan.de säga:, du gör!
— Ande ' son, tänk p ' p.
Vad var det ta på?
Ja, over » Eder förbundna j, terS, W9 m 1 Unfve " d " ^ Halsläkare » i " i Crêpe de Chine, Underkläder Teatern.
Silketricot Underklädningar, Underkjolar, Com­ binations, Daglinne och Benkläder i Lördag och Söndag kl. 7 och 9: övriga dagar kl. 8: mycket stort färgurval och i många olika prislägen.
JAG GIFTA MIG — ALDRIG!
I, Dukar, Näsdukar, Siden.
Ôepôten för Äkta Spetsar.
ifnnfrssratan 58,1 tr. Tel. 12655.
Öppet 11-6. tt, i ' » i Stockholm ^ ft *, * « * avgörande sått tor ^ ^als^ 11 operationsmetod för S J Tricot-Undertröjor 0 .75, 0 .95 och 1.35.
Finare med spets och moirégarmtyr till högre priser.
Tricot=Benkläder Telefon i 900 skonar kläderna och händerna Krymper ej ylle.
Gifter Pariser=Nyheter BRÖLLOPET PÅ SOLÖ.
Billigaste pr ise ' r välja mellan Venus vulgivaga och Venus lunaria skall helt säkert också kvinnan i den sistnämnda se idealet!
Astrid Holm.
Broderade Daglinne .. fr.
Kr.
2 .90 „ Filet, Irland., Knyppl.
Motiv, erdetes Cßoöon Kungsgatan Varje afton kl. 8: Söndag kl. 1,30 Mâtiné: A.-B, KORSQATAN 12 Wienerarbeten.
Billighetsmatiné: MARGARETA.
KEGGIES BRÖLLOP.
Lilla Vs Daglinnen - Nattlinnen Benkläder - Kombinations i vackra handbroderade Uel a ' i cMt vaiyi 1,30: ^BARKEN är, som bekant, det bästa fabrikat som existerar och är i förhållande till kvalité och modeller överlägset varje annat korsettmärke.
Pris fr. 3: 90 uppt.
45 kr.
Enda importör i Sverige.
SIDENHUSET Det undermedvetnas spel.
Varje afton kl. 8: Emottager penningar à Sparkasse-, kapital- och depositio gällande ränta. "
Sra knirig tin / jg Utlämnar hemsparbössor.
Bankens notariatavdelning förvaltar föreningars och kassor förmögenheter samt testaments- och förmyndaremedel.
^ me (lel &gt; e ns / c; j ÖJ Obligations- och fondavdelningar.
Fullständig bankrörelse i övrigt.
T I D N I N G Var komma idéerna ifrån?
Korsett P.D.
" " •• " mini,,, fulla artiklar i olika följetong, kåserier.
mu fonder Stora • IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIMIIIIIIIIiii.il ..,, I varje nummer, värde­ Gottgör å insatta medel högsta gällande ränta ST ° CKh 0LM 100 avdelningskontor i västra och östra s ver - och hemmet.
Egna fonder Kr.
182,000,000:- öffentlié^nöjen.
GÖTEBORG avdelning för kvinnan Avdelningskontor över h el a landet K V I N N O R N A S Ccater.
Lorensbergsteatern har f. n. pä sitt program ryssen Leonid Andre- jews skådespel " HAN som får örfi­ larne ".
Handlingen spelar i det rum inom en cirkusbyggnad, där artis­ terna samlas, då deras tjänster icke påkallas inne i manègen, och dit också en och annan vän eller intres­ serad från yttervärlden finner vägen.
Denna miljö erbjuder, trots begräns­ ningen, genom sin art och sin kos­ mopolitiska natur tillräckligt - många «k tillräckligt skiftande element för en rik människoskildring.
Askå- &lt;kås intresse fängslas och fasthål- les under de fyra långa akterna ge­ nom livfullheten hos scenbilderna «eh de livsproblem hans hjärna får att syssla med och vilka icke hällor lämna hans hjärta helt oberör c.
Handlingen kan icke relateras.
För att överhuvud taget kunna förstås och godtagas måste åskådaren själv leva sig in i densamma, en nog så givande gärning, även om pjäsen för oss måste te sig främmande och bi­ sarr, Skådespelet står och faller med tolkningen av huvudrollen HAN.
lorensbergsteatern har för denna i stort urval fr.
Kr.
1.75 Extra tjock vinterkval., flera färger „ 4.75 Korsetter Sirumpbandsgördlar .. fr.
Kr.
I .90 Prima Donna Höftgördel „ „ 3.90 Modell Stabeli i i:a kval.,, „ 3 .90 Elastiska, välsittande hållbara korsetter .. „ Största urval.
„ 6.75 Billigaste priser.
avd. för Underkläder l:sta vån.
uppgift ernått medverkan av den ut­ märkte norske skådespelaren Half­ dan Christensen.
Framgången blev fullständig.
Detta var ingen mödo­ samt utformad scenprestation; det var ett fullständigt inlevande i rol­ len med de rikaste, finaste skiftnin­ gar i röst, i åtbörder, i mimik.
Aven teaterns egna framstående krafter gåvo andraplansrollerna en förträff-; lig tolkning, hrr Blickingberg / Berndtson, Ström och Arvedson samt på damsidan Elsa Widborg och An­ na Carlsten.
— Jag förstår inte var ni får edra idéer ifrån, sade den gamla damen till den mycket produktive konstnä­ ren.
Och målaren med den fruktbara hjärnan småler överlägset.
Dels där­ för att han finner frågan enfaldig, dels därför att han själv icke vet —.
Han har aldrig övertänkt saken.
På detta sätt inleder den framstå­ ende " short-story " - författaren Stacy Aumônier en artikel i " Nationalti- dende ".
Han fortsätter: — Idéer!
Ja, naturligtvis vill dat idéer till!
Utan idéerna skulle han icke vara den mycket skapande och omtalade konstnären.
Han skulle vara arbetare, kontorist eller autori- serad revisor eller kanhända riks­ dagsman.
Idéer!
Prat!
Och dock kan saken inte avfärdas så lätt.
Själ­ va upprinnelsen till idéerna bör kun­ na utfinnas och klarläggas i fråga om sitt förlopp.
Skapelsens lagar äro dock drako- niska, antingen de galla mänskliga varelser, kålhuvud, fåglar, spindlar eller idéer.
Allt genomgår en födel­ seakt.
Den kan ytligt beskrivas som två krafter, vilka genom att komma i kontakt med varandra producera en gnista.
Det som vi kalla idéer är snarare avhängigt av sinnets kvalitet än kvantitet, påverkad av en annan kraft.
Vari denna kraft består skola vi nu försöka utfinna.
Låt oss antaga att några personer träda in i ett enkelt rum.
På var och en av dem verkar rummet olika.
Två krafter spela in.
Den negativa: själva föremålen i rummet, de slitna möblerna, den trasiga mattan, de li­ tet oklara fönstren — och så den po­ sitiva kraften: åskådarens sinne.
Det ögonblickliga resultatet är att en gnista tändes.
En person ser omkring och säger: Vilket fattigt rum; allt som finnes här är inte värt så och så många kro­ nor.
En annan tänker: Vilken bedröv­ lig bostad.
Det var just i ett sådant här rum Ole Knivstickare planlade sitt överfall på Anne-Marie.
Och i sin fantasi ser han dramat utspe­ las.
Av de övriga teatrarna har Stora Teatern upptagit Straussoperetten " Läderlappen " under det att Nya Teatern har som nyhet ett mycket roligt amerikanskt lustspel " Reggies bröllop ".
* 1.
- INIABS Gardiner, k u d d a r dukar m.
m.
lör den praktiske materialisten ' ir det blott ett rum med fyra väggar, några möbler, en kakelugn, en tapet o. s. v. För den skapande konstnären är det något helt annat.
För det för­ sta: Rummet påverkar hans sinnes­ stämning.
— För det andra: Rummet blir en byggnadsgrund, en lekplats för fantasien.
Målaren ser det som en tavla.
Omedvetet studerar han den grönaktiga dagern över borddu­ ken, det ypperliga läget hos en väl- tad stekpanna, en stol som förtonar i mörkret.
Instinktivt " skapar " han.
Författaren gör på samma sätt.
Han befolkar rummet och ser rörel­ serna och lidelserna hos de innebo­ ende.
Ole Knivstickare?
— nej, inte nödvändigtvis han.
Hos en skall anblicken av rummet väcka melankoli, hos en annan hög­ mod och uppblåsthet.
Något i detta rum kommer att inspirera en musi­ ker till en melodi.
Kort sagt för in­ gen av dessa konstnärsnaturer är rummet rätt och slätt ett rum.
Det samma kan sägas om varje mänsklig handling.
En promenad gatan framåt är inte bara en fysisk motion förbi en mängd fönster utan en upplevelse med färger och intryck av allt mänskligt.
Gatutrafikanter- na, butikerna, ja, till och med varor­ na i fönstren hava de inte alla en historia att berätta?
Den praktiske materialisten säger: Det är gott och väl allt det där.
Om ni vill måla det där fattiga rummet i diskreta färger, så skall jag för­ söka att förstå er.
Jag kan till och med se, att tavlan är vacker, men jag ser icke rummet på samma sätt som ni.
När han säger detta berör han det fundamentala — själva anledningen till denna fråga om idéer.
Ordet " idé " härstammar från ett grekiskt ord.
som betyder " att se ".
Man kan fråga: Vad är skillnaden mellan idéer och vad man vanligen menar med tankar.
Just denna!
Tankar kunna vara vilka som hälst uttryck för själsrörelser, idéer där­ emot äro själens syner, sinnets dröm­ mar.
En människa kan ha massor av tankar, kan äga stor intelligens, ett underbart minne och dock inte ha en enda idé i sitt huvud!
En människa kan sitta, inne med en oerhörd mängd kunskap och aldrig begagna den.
En annan har kan­ hända endast en ringa bråkdel därav och, dock, med dennas hjälp inspire­ rar han mänskligheten!
En människosjäl är ett mäktigt upplag av tankar och känslor och dock kan dess ägare begagna endast en liten del därav åt gången.
De äro där dessa tankar och känslor och kunna kallas fram, när ägaren så ön­ skar.
Men emellanåt äro de så djupt begravna, att han icke kan se dem.
Förgäves kallar han på dem.
Det är ett intressant gränsland nära gol­ vet, för att hålla oss till bilden, där de höra hemma.
Hur ofta säga vi inte: Jag hade en idé i går och i dag är det mig omöjligt att komma ihåg den.
Den har gått tillbaka, till under­ medvetandet.
Den uppfinningsrike konstnären appellerar ständigt till undermedvetandet.
Han försöker att kika ner genom golvspringorna.
Men jag bör kanske förklara or­ det " försöka ".
Alla de bästa idéer­ na äro ofrivilliga, framkomna av egen drift.
De.
äro resultatet av själslig avspärrning och eftergift snarare än av handlingskraft och ansträngning.
Vi stå nu inför den intressanta frågan: Kunna idéerna tvingas fram?
Jag menar icke att själva idéerna skulle kunna framtvingas men väl att sinnesstämningen, ur vilken de födas, kan framkallas.
En männi­ ska utan fantasi kan icke göras fantasirik, men hon kan göra sig mindre fantasilös.
Och detta lyckas henne just genom den förut omnämn­ da själsliga avspärrningen.
Och dock är det märkligt hur svårt genomsnittsmänniskan har att för­ sätta.
sig i detta sinnestillstånd.
Både kropp sligen och själsligen lever hon med ständigt spända muskler.
Hon släpar sitt " jag " .än hit, än dit.
All­ tid ödslar hon med sin kraft, alltid motarbetar hon sina naturliga rörel­ ser.
Människans sinne är inmurat x fördomar och förutfattade meningar, rotfästade åsikter.
Det är därför hon kan resa jorden runt, besöka alla främmande länder och komma till­ baka utan att egentligen hava sett något.
Det är ' inte för att hon är ointelligent och blind.
Det är helt enkelt för att hon alltid håller sitt sinne spänt.
Hon hittar aldrig utan­ för den mur av meningslös brådska innanför vilken hon lever.
TU Âet wzcÅAXI h£iSö (wL / ia, ^a / icUruA 5HHLIN5 F LI C K KAPPOR if GOSSROCKAR FLICKKLÄDNINGAR * TAPISSERI ßV „ DETALJ 1 tr Andra rikta sin uppmärksamhet på ett eller annat föremål.
En gran­ skar tavlan på väggen, en boken på bordet, en kaminen!
^Nåväl, olikheten hos den skapande konstnären och den praktiske mate­ rialisten ger sig till känna just i det själsliga resultatet av själva hand­ lingen: att träda in och beskåda rummet.
GOSSKOSTYMER Alltid slitstarka.
Alltid stilfulla.
' mxxieli, • 5HHLINS Kungsgatan 45.
T a n g e n s G a r d i n e r platsens största sortering hos A.-B.
C A R L J O H N S S O N Kungstorget.
(Eftertryck förbjudes).
LiUtb.
ROIMHN Av .giot-enc« IJUavînm * Auktoriserad översättning av Margareta Heijkel.
27 — Nej, det behövs inte.
— Nå, som du vill då!
De växlade dessa korthuggna sat­ ser utan att se på varandra, men resultatet av meningsutbytet blev, att Simmonds skickades ned med hälsningar från fru Aimes till hr Smith att hon gärna önskade att han stannade.
Gästen hade tillräckligt takt för att spela sjuk och drog sig genast till­ baka till det gästrum, som anvisats honom.
Här uppehöll han sig under i esten av dagen.
Det var ett litet vackert rum som i regel stod obegagnat.
Då Simmonds på kvällen passera­ de korridoren, hörde hon röster där inifrån.
Hon ägde en skarp hörsel ooh hejdade sig ofrivilligt för att lyssna.
Hon kunde höra två röster, bägge mycket lågmälda, men icke ett enda begripligt ord nådde hennes lin.
• ' mamma - Han är verk- ^ n inte tillräckligt stark för att va S- Jag bad honom stanna a drö^ ^ ar ' måste be honom J3 kvar du också.
Han är i var- Ua gsru mm.
et F liUyy Ames skakade obeslutsamt på àterVi! "
T D ä r e f t e r vände hon sig Wl Lilith.
ora.
får taga det på ditt eget Plötsligt blev det tyst där inne, Ut ^ ras t och ett ögonblick därefter hörde Sim­ hon nned plötslig monds en man skratta, Det.
sista ja » Kom ihåg, att det inte är hon märkte, då hon diskret gick vi­ ^ honom stanna.
ste ü ^ J a g ju, men du må- dare, var en kvinnas snyftningar.
rsto dja min inbjudan.
Följande morgon gick hr Smith upp och gjorde toalett.
När han ef­ ter en stund kom ut i matsalen, kun­ de varken Bletchley eller Simmonds se, att det i hälsohänseende fattades honom något.
Men då han inmun­ digat den mycket stadiga frukosten och Bletchley kom in för att duka av, frågade br Smith, om han inte ville hjälpa honom med att skicka bud på doktor Mallory.
Bletchley.
stirrade på honom med den oförskämdhet, som utmärker hans släkte, när dess misstanke väckts.
— Jo, naturligtvis kan jag göra det, sir, svarade han torrt.
Var det något på tok med frukosten, sir?
Hr Smith hade länsat alla faten.
— Visst inte.
Jag har aldrig känt make till skinka, svarade hr Smith utan förlägenhet.
— Det gläder mig, sir.
Sjuka människor behöva, ju alltid nagol.
som kan reta aptiten.
Hr Smith brast i skratt.
— • Jag är ingen sjukling, sade han godmodigt.
Och med hänsyn till doktor Mallory, är det inte fråga om något läkareråd utan om något helt annat.
Det är en mycket hygglig ung man, och det skulle roa mig att få ttala med honom.
Apropos, jag är mycket tacksam för er hjälp i går, då jag inte helt var mig själv.
Hr Smith räckte Bletchley en se­ del.
Strax därefter träffade betjänten Simmonds ute i korridoren.
— Jag är rädd att det kommer att uppsiå åtskilligt med spektakel ur det här besöket, viskade han sakta med en blick på dörren till matsalen.
Jag skulle ge en hel del för att veta vad han egentligen kommit hit för.
Nu vill han ha tag på doktorn igen, och han är inte mera sjuk än vad jag är.
— Det är vår unga fröken han är ute efter, förklarade Simmonds.
Och om han nu säger, att han är sjuk, så är det bara för att så länge som möj­ ligt få vara i hennes närhet.
Stac­ kars gosse!
Han har så vackra ögon och han är alldeles vådligt rar, men att s ' liå doktor Mallory ur brädet, se det kommer då inte att lyckas för Ihonom.
Blötchley gav henne en blick full av förakt.
— ' Det är mera än kärlek med i det här spelet, det kan ni gladeligen sätta er på.
Vänta bara, tills den där detektiven kommer igen, så får ni väl se.
Med en mycket sägande nick gick han sin väg.
Det var Simmonds, .som kallade doktor Mallory till hr Smith och mot Blefchleys råd förhörde hon sig först hos fru Ames, om hon fick lov att gå.
— • Jag ville gärna veta vad vi skola göra med Lilith.
Doktorn rynkader pannan, men hr Smith endast skrattade.
— Åh nej, förställ er inte!
Jag vill blott veta var vi har varandra.
Jag har varit förälskad i henne i många år, och har också offrat myc­ ket för hennes skull.
Hon har för­ vridit huvudet på mig, och jag er­ känner fritt och öppet, att jag be­ Då doktor Mallory tjugu minuter gått många dumheter för hennes senare kom till Old Court träffade skull.
han åter hr Smith i vardagsrummet.
Doktor Mallory gjorde en avvär­ Den hälsning de växlade var hjärt­ jande åtbörd med handen.
lig endast å patientens sida.
Dok- — Varför säger ni allt det där till ' orn såg mörkt och kallt på honom.
mig?
frågade han kort.
— Det var ju tråkigt att ni behövt — Därför, som jag sade, att jag skicka, bud på mig igen, hr Smith, vill veta hur saken står.
Det tjänar sade han torrt.
Har ni haft några ju ingenting till, att jag låter mar- nya sjukdomssymptom?
tera mig till döds av min kärlek, om — Tala inte om symptom, svara­ ni ämnar snappa bort henne från de den unge mannen med ett mun­ mig.
Uppriktigt sagt, så känner jag, tert leende.
Jag är lika kry som ni att jag inte har några utsikter, om själv, det vet ni mycket väl.
ni upptar tävlan med mig.
Mitt an­ — Varför har ni då bett mig kom­ seende är inte det bästa, och ni är ma?
naturligtvis personifikationen av alla Hr Smith lutade sig mot kakel­ möjliga, dygder.
Och nu ber jag om ugnen och sade med plötsligt allvar: ett ärligt svar!
Ar det er avsikt att fr
K V I N N O R N A S 4 A. LUNDBLADS Beg ra vningsbyrå REKOMMENDERAS Kungsgatan 12.
Göteborg.
Tel. 11045, 776 ank.
bostaden.
Sänd Eder Tvätt till Tvättanstalten Västkusten i Vegagatan 46.
Göteborg.
Tel. 44443.
Omsorgsfullt arbete.
Snabb leverans.
Duktyger och Vita Vävnader till fabrikspriser ALMEDALS FÖRSÄLJNINGS-MAGASIN, Kungsgatan 55.
Extra prima DAMKLÄDE ORREFORS har i sin tillverkning av graverat kristallgods ej uteslu­ tande arbetat med framställningen av lyxglas utan lagt särskild vikt vid att få fram nya typer och former för praktiskt bruk, vinserviser, fruktserviser, blomglas, flaskor, bonboniêrer o. d., som göras i stort urval och i sådana prislägen, att de kunna vara tillgängliga för en och var.
Alla glas äro signerade av Gate och Haid.
Dameskimå, Mocka och Matelassé i ett flertal moderna färger utsäljes billigt direkt från lager.
A.
B.
FE R D. LU NDQU1 ST &amp; C£ S.
E r i e s o n, Klädeslager.
GÖTEBO RG Kungsgatan 32, 2 vån.
© T I D N I N G förfogande.
Han behöver endast gå in i sin kammare och sätta sig ner.
Vila dig nu.
Låt alla tankar fara.
Nej försök inte att draga åt det hål­ let eller åt det.
Stilla — lugnt —.
Det är bättre.
Ingenting nu, över­ huvud taget ingenting.
Vila i dig själv så att du liksom känner dig sjunka ned genom golvet.
Gör intet motstånd.
Låt vad som vill hända.
Allt är borta — ytterligt overk-.
Det lilla halvskum­ gam t ma gränslandet - &lt; viskande rö­ ster.
På bordet en grön solfjäder, en kvinnas solfjäder i den enkla kammaren.
Underligt och vad är det?
Nej, försök inte att tvinga fram det!
En grön solfjäder och för övrigt ingenting.
De små idéerna röra sig runt kanten.
En har hop­ pat ner och leker på den utspända sidan.
Ett plötsligt rappt tillbaka­ vändande till " verkligheten och du har den lilla krabaten med ett sä­ kert grepp i nacken!
Nyutkomna böcker.
J.
A. Lindblads förlag, Uppsala.
C.
A.
C. Lewenhaupt: " Skattten i Alhambra ".
Sagor och legender.
Pris kr.
3:75.
\ Are Waerland: Idealism och ma­ terialism.
Pris kr.
1:50.
L. Bergström: Ett barmhärtighe­ tens jätteverk.
(F. v. Bodelschwingh och anstalterna i Betel).
Pris 3 kr.
Ellen Yngve: Signe Hedmarks äktenskap.
Roman.
Pris 4 kr.
Hedvig av Petersens: Ett år i Au­ stralien.
Pris 6 kr.
Vira Eklund: Joakim Karlsson och annat statfolk.
Pris kr.
2:75.
Cecilia Bååth-Holmberg: När sek­ let var ungt.
Pris kr.
4:75.
1 allt ' d ho s Anna Schieber: Alla goda an­ dar —.
Roman.
Pris 6 kr.
(Uxl c Douglas Wig gin: Rebecka från Solbäcksgården.
Pris kr. ' 4:50.
SÖDRA LARMGATAN 1Q Kar i Gustafsgi Bröderna Lagerströms förlag, Stock­ Linnégatan 11.: ataa 57^ holm.
Sagan om skogarnes konung.
Må­ lad och berättad av Carin Eh — g.
använder Pellerins Margarin i hushållet J Bråsths Konditori Victoriagatan 1 B (hörnet av Storgatan) REKOMMENDERAS.
Varför plågas med dåligt kaffe då Ni kan få Swalanders kaffe!
Butiker: Kungsg.
17 Korsg.
13, Bazar Alliance - Prova redan i dag!
Säljes endast i egna butiker.
verkas av " den andra kraften ".
Han lyssnar och väntar.
Det är genom idéer, endast genom idéer mänskligheten går framåt.
Det existerar icke och kan aldrig komma att existera någon likhet mellan män­ niskorna med hänsyn till intelligens och materiellt välstånd men tankeli­ vet bildar en idrotts- och lekplats gemensam för alla.
Har en man en idé kan han överbringa den till mänskligheten vilken behandlar den efter förtjänst.
Marconi fullkomnar den trådlösa telegrafen och vidgar därigenom människornas inre synfält.
Hans uppfinning blir ajlas egendom.
Pro­ fessor Einsteins teorier äro i dag lika mycket vår som hans tillhörighet.
En dag i en nära framtid kommer en an­ nan tänkare att iakttaga litet mera " i golvspringorna " och föra mänsk­ ligheten med sig framåt.
En civi­ lisations värde bestämmes icke så mycket av de materiella framstegen som av dess intellektuella och mora­ liska upptäckter.
Tor att fånga idéer - måste män- niskan äga förmåga att avspänna sitt .själsliv, utestänga allt.
Hon måste ' kunna dväljas i det skym­ ningstillstånd mellan medvetande och undermedvetande, där idéerna höra hemma.
När diktaren träder in i den fat­ tiga kammaren eller ut på den sol­ Den skapande konstnärens sinne belysta ängen avspänner han av egen står alltid i kontakt med hans erfa­ drift sitt sinne.
Han låter det på- renheter.
Därav uppstår befruktnin­ gen.
De små frökornen falla i hans hand och han samlar ihop dem och ruvar dem som hönan sina ägg.
Hans personliga erfarenheter ut­ göra icke gränslinjen för denna idé­ ernas utkläckningsplats.
Han har Se först vårt också andras arbeten, mästarne från stora alla, tidsåldrar, även hans egen, att Mönsterurval hämta impulser från.
Utan tvivel är den genomsnittliga skapande konstnären icke så lyckligt ställd i fråga om förmågan av av­ spänning.
Han har endast " sina stunder ".
Den dag kommer då han sitter och stirrar på sitt vita papper ooh stönar: Jag har icke en enda GÖTEBORGS G / Ï.O M DAO 1333 idé i mitt huvud!
— Han har en dy­ ster aning, att arbetet skall misslyc­ kas för honom.
Han känner sig ut­ skriven.
Men om han vill vara upp­ riktig, så vet han att han inte har någon anledning att förtvivla.
Me­ toden, processen, med vars hjälp han hittills " skapat " står alltid till hans i såväl tryckta som genom- tryckta KUNGSTORGET Det finnes författare som tyckas vara riktiga magasin, riktiga lager­ hus för idéer.
Idéerna strömma till dem i sådan mängd, att de knap­ past hinna nedskriva dem.
Möter ni sådana människor, så skall ni un­ dantagslöst finna att de äro vanliga okonstlade människor med en märk­ lig förmåga av sinneslugn och att avspänna sitt själsliv.
äger rum i föreningslokalen Hvit- feldtsgatan 4 tisdagen den 4 nov.
kl. 11 f. m. — 9 e. m. samt onsdagen den 5 kl. 2 e. m. — 9 e. m.
Behållningen tillfaller sjuka föreningsmedlemmar samt Kinamissionen.
Giv försäljningen er uppmuntran!
Kr.
20: 23: — * mer Tyll, T r å d, M a d r a s, Lenon.
Allmoge DRAGGARDINER bomull och siden alla färger RULLGARDINER Gardinupps&amp;ttn I n g å r av egna tapetserare Det nyvalda norska stortinget räk­ nar ingen ordinarie kvinnlig leda­ mot.
Kommunisten Helga Karlsen kommer att för en kort tid som supp­ leant rycka in i st. för en manlig kommunist, som dömts till fängelse­ straff för uppvigling.
» 28: ANVÄND ALLTID ÄKta spirellaKorsetter &lt;P e M inte en annan kommit emellan, sade hr Smith.
Hon älskade mig, då hon gav mig sitt löfte, och vad jag än må ha gjort mig skyldig till, så äl­ skar jag henne, och om hon nu över­ ger mig, ja, då går jag under.
Doktor Mallory såg på honom med en blick, som uttryckte mera förakt än deltagande.
— - Det är bara fega stackare, som på det där sättet rikta pistolen mot e^t ungt flickhjärta.
Var en man, låt henne välja, och bär ert öde!
Hr Smith såg tankfullt ut i luften.
— Vill ni lova mig att inte för­ råda för de båda damerna, att min sjukdom är endast låtsad, frågade han.
Jag lämnar mig på nåd och onåd i edra, händer — saken är näm­ ligen den att jag förfärligt gärna ön­ skar stanna här några dagar.
Om ni vill gå mig till mötes i detta styc­ ke, så skall jag rätta mig efter ert råd och låta Lilith själv avgöra sitt öde.
Jag ger er mitt hedersord på, att jag skall handla som en gentle­ man både mot henne, mot er och mot mig själv.
Doktor Mallory kände en allt star­ kare motvilja mot den unge mannen, men det hela slutade dock med ett halvt löfte om att ta hänsyn till hans önskningar.
När Mallory slutligen lämnade rummet uttryckte hans an­ sikte en för honom ovanlig upprörd­ het.
I hallen träffade han Simmonds, som bad honom gå upp till fru Ames — denna önskade ett samtal.
Mallory kände sig helt obehaglig till mods, när han gick uppför trap­ pan — den gamla damen skulle an­ tagligen komma att underkasta ho­ nom ett skarpt förhör.
Men han var icke förberedd på den elakhet, som lyste fram ur fru Ames vanligen så milda ögon, då hon vid hans inträde sprang upp ur den stol, vari hon suttit.
— - Gå - ut, Simmonds, befallde hon kammarjungfrun, som följt doktor Mallory in i rummet.
Flickan lydde utan att dock kun­ na dölja den nyfikenhet, som plå­ gade henne i dubbel måtto nu när hon tvingades att avträda från skå­ deplatsen, där det intressanta dra­ mats nästa scen skulle utspelas.
Knappast voro den unge mannen och den gamla damen ensamma, förr­ KUNGSTORGET.
MAGASIN fSTCRS.FRANZÉN^ Kur^iporfjpltfieni BW&amp;priser ~ StS rs {au / val rormanli^a betalnirujsvilHv BREVLÅDA.
G.
B.
J.
L — n.
De insända dik­ terna kunna ej antagas.
Maria K.
Översättningen skail vid lämpligt tillfälle inföms.
Tack!
Undrande.
Inlägg på diskussions­ spalten honoreras aldrig av någon tidning.
Man förutsätter, att de är » skrivna på grund av intresse för sa­ ken och ej för förtjänstens skull.
I ett ock annat nybyggt hus öppnas fönstren inåt, men regel torde vara att det sker utåt.
Vi förstå så väl edra känslor, när hjälphustrun står på " fönsterbrädet i tredje våningen och tvättar fönstret, utanpå.
Vi bruka samfällt hålla vår i kjolen för att förekomma en olycks­ händelse, men i alla fall tar det myc­ ket hårt på nerverna.
Någon allmän bättring i fön­ sterfrågan blir det antagligen icke förrän de unga arkitektäm­ nena tvingas upp i fönstren på fjär­ de, femte våningen för att på försök tvätta dem utvändigt.
Men när blir det?
Ruth E — l.
Vi dela inte er tro, att en torped under samhället skulle bana väg för det tusenåriga riket.
Se Leninland!
Fina Q., Rose-Marie, Fru G — i S., E.
B.
Vi måste Bröstkaramellen ton till salu genom fru Jenny Bengtsson, villa Olofsberg, Hagen.
Tel.
Hagen 267.
Obs.!
Måttagning i hemmen om så önskas.
MNOIEHty Orolig husmor.
K. f.
Q.
K:s vanliga böst- försäljmng I Garda på Gotland har en kvin­ na valts till nämndeman.
- Då kvin­ nas valbarhet till denna liksom an­ dra befattningar inom rättsväsendet ännu är under utredning är valet ogiltigt.
av LINOLEUM i Göteborg har under den gångna T idskrifter: veckan varje middag haft manne­ Svensk Vanf öre-Tidskrift (Redak­ känguppvisning för en intresserad tör Anna Vogel) nr 10.
Inneh.
Lag­ publik, som mött fram i en sådan ut­ förslag om norsk vanförevård, Från sträckning, att man har anledning kamratskretsen, Meddelanden m. m. tro, att hela det kvinnliga Götelborg den här veckan vandrat in genom Si­ denhusets blänkande entrédörrar.
Vanligen är det de stora modehu­ sens beställmngsavdelningar som på detta sätt förevisa sina exklusiva och i förhållande därtill dyrbara alster, men Sidenhuset har infört den synnerligen praktiska nyheten att framvisa vad en konfektionsavdel­ ning kan åstadkomma av vackra toa­ letter till priser överkomliga icke blott för de rikaste, utan även för den stora kvinnliga publik, som måste vända på kronan i handen.
Gossulstrar ' RjOMS ÔTMJOL HeOflO KEM.-TEKN. FAO / il / i S KO C R E A M Välsmakande OöveptPäftad F I S K T O R G E T än de med prövande blickar mätte varandra för de.n tvekamp som båda visste skulle komma.
— ' Vem har skickat (bud på er?
doktor Mallory.
I stället för att svara gav doktor Mallory henne en förvirrad blick, vilken han i nästa ögonblick slog ned.
Det var som om han ställts inför ett viktigt problem, vars lös­ ning han icke genast kunde finna.
Han rynkade pannan, såg ut genom fönstret och ga.^ därefter fru Ames en snabb flyktig blick.
Förvånad över hans uppträdande upprepade fru Arnes sin fråga nu i ännu skarpare ton: — Vem har bett er komma?
Men icke häller nu svarade dok­ torn genast.
Han tycktes vilja göra det men ändrade sig åter.
Utan att fästa sig vid hennes fråga bad han henne att sätta sig ned.
— Ni vet att ni inte är vidare stark, fru Ames, sade han och sköt vänligt fram stolen till henne, utan att fästa avseende,vid den ursinniga tonen i hennes röst.
Den gamla damens vrede syntes plötsligt bytas i ångest.
— Bry er inte om mig, sade hon emellertid kort.
Jag kan ta vård om mig själv.
Men var god och säg mig vad som föranlett ert besök här i dag.
Lugnt och torrt kom slutligen dok­ tor Mallorys svar: — Det är min patient från i går som sänt bud på mig.
Fru Ames stod stödd mot länsto­ lens ryggstöd: - — • Vem menar ni?
Vilken patient?
Är det om hr Smith ni talar?
— Ja.
— Det var inte av behovet påkal­ lat, att ni kom.
— Han bad mig komma, hördes doktor Mallory svara i torr ton.
En stunds tystnad följde.
Fru Arnes såg forskande på läkaren och utan något försök att dölja sin miss- lynthet sade hon.
— Det hela måste ha berott på ett missförstånd.
Jag är säker på, att hr Smith icke begärt denna, nya kon­ sultation.
(Forts.).
dad „ ... um MHH E n d e t i l l v ^ » A.-B.
Kararaellfabriken Engelbrekt Ore » Säljes övepallt i förmå Lilith att slå upp sin förlov­ ning med mig?
Doktor Mallory stod nästan hand­ fallen inför denna direkta fråga.
— Det är väl knappast till mig ni bör vända er i den här saken, sva­ rade han.
Varför riktar ni icke er fråga direkt till den unga damen?
— Därför att jag förstår att det hela beror mera på er än på henne.
Lilith är lojal och ordhållig, men jag vet, att ni står mellan oss.
Ni kan inte förneka det.
Och därför vill jag gärna veta era planer.
Ämnar ni bekämpa mig, eller vill ni hög­ sinnat draga er tillbaka och låta henne hålla sitt ord till mig?
Mallory såg allvarligt på honom.
— Ni har varit uppriktig mot mig, och jag vill vara lika uppriktig mot er, sade han i kort ton.
Avgörandet ligger icke i - min hand utan i er.
Jag vet, att hon givit er sitt löfte, och att hon ämnar hålla det.
Men jag erkänner, att jag anser, att ' hon skul­ le handla förnuftigast om hon läte er gå.
— Varför?
— Hon älskar er inte.
— Det skulle hon ha gjort, om L as | i 9 on^d VälgÖPande H INREGISTRERAT skall, för att kunna, tvättas om och om igen och ändock se fräsch ut, tvättas med En Sko, 8idenbuset Varje förståndig husmoder Blusen påsap om 1 hg.
a BERGMANS, STOCKHOLM K Hrla JVIjölh Smakfulla och sköra DELIKATESSBRODSORT I r, +pl 409i°- • ^ Rekommenderas.
' • o. Distribution på glasfl ash ^ Tel. 40781, 45699 GIV Ingeg erd i c h Vendel » Kvinnornas Tid " M pâ nam " s,!
!S Presentkort sälja exp.
Magasinsgatan 1 Te] i • JgO?
0 ' Gummans FLINGOR Fabrikanter t-fl.
EIEROTH &amp; Ci, Götebsr«.
* &gt;NSTAWOIET_ (Ä » oo liU ».
i ' Gomniuu T T * tt pal » er och Ouraraun KroiuknrpoWer) ^HALM stad ' N:O 45.
9 November 1924.
4: de årg.
Annonspris: Textsida 25 öre pr mm.
s. sista sidan 20 öre p- mm.
Längre annonsering rabatt.
Utkommer varje söndag.
Utgivare och redaktör: INGEBORG DAHLLÖF.
För annons- och ekonomiavdelningen: EDITH RICKBERG.
Redaktion och expedition: Magasinsgatan 12, Göteborg.
Tel. 18070. gern gjort den starkaste effekten i Ryssland eller rättare hos dess bol- sjevikregering.
Man måste låta för­ hoppningarna på ett stort engelskt lån fara liksom även på en fortsatt fri bolsjevikpropaganda i England.
Men sovjet förkunnar att den nya Utlandskrönika i sammandrag.
engelska regeringen kan vänta en så Av B.
A.
De profundis.
mycket starkare sådan propaganda i J r mannen intolerant gentemot kvin= kolonierna, framför allt i Asien.
nan — konkurrenten?
Av Julie Gram.
Den radikala franska regeringens Av Ellen Key.
E tt öde och en bok.
ställning har under den senaste ti­ Ett möte.
Av Esse O.-L.
Fredsrörelsen.
Av Frigga Carlberg.
den försvagats och dess chef Herriot Kvinnan som du gav honom.
Striden har själv offentligen förklarat, att om en bok.
Av Ellen Bryde.
hans saga som konseljpresident kan­ " (jenom eget arbete. '
ske snart är all.
Om en ny regering Teater.
skall kunna framgå ur den nuvaran­ När är man uttjänad?
flift kvinnas medborgarrättsliga ställ= de kammaren är tvivelaktigt.
Det ning.
AvJur.
kand.
Märta Björnbom- torde bli nya val med strömkantring RomsoD.
Insändarnes spalt.
Ett genmäle av " En i högerriktning.
Liksom fallet var i England fruktar man i Frankrike som prövat livet ".
Försiktighet med elektriciteten.
den röda revolution som litet var­ Lilith.
Boman av Florence " Warden.
stans kännes i luften.
I Förenta staterna är man nu fär­ dig med valet av de elektorer som i dec.
skola välja den nye presiden­ ten.
Republikanerna, vilka i U.
S.
A.
äro det konservativa partiet, seg­ rade med oväntat stor majoritet vil­ i sammandrag.
ket betyder att den nuvarande presi­ Den engelska arbetarregeringen denten Calvin Coolidgè kommer att tar tagit konsekvenserna av det för­ bibehållas i ämbetet.
Vice president krossande valnederlaget och avgått.
blir Charles Dawes, " Dawes-pla- Uppdraget att bilda den nya rege­ nens " berömde skapare.
ringen liar av konungen övelämnats Valutgången anses bl.
a. innebära til!
högerns ledare Baldwin.
Dennes att Förenta staterna kommer att ministerlista är icke klar, när detta upprätthålla sin hittills förda försik­ skrives, men det har försäkrats, att tiga utrikespolitik: alltså ingen an­ den nya regeringen skall tillföras de slutning till Folkförbundet, men dugligaste krafterna inom det kon­ däremot, kanhända, till den interna­ servativa partiet och göras så repre­ tionella Haagdomstolen.
sentativ och stark som möjligt.
Spanien fortsätter .Utrymningen av Man väntar med anledning av re­ Marocko och torde nu praktiskt ta­ geringsskiftet och högerns genom get ha förlorat allt landområde, som valet vunna absoluta makt en stark erövrats sedan år 1917.
Det hela är strömkantring i Englands inrikes- mera en militär prestigefråga än en °« !i utrikespolitik.
materiell förlust.
Det spanska fol­ På arbetarhåll hoppas man att den ket är hjärtinnerligt trött på Maroc­ förstnämnda skall bli så själviskt koäventyret, som kostat det oerhörda borgerlig som tänkas kan, och ägnad offer i guld och människoliv, men a ' t framkalla ett jäsande missnöje det går officerskårens ära för nära, Wand de bredare lagren, av vilket att trupperna retirera i stället för att ®issnöje arbetarepartiet skulle kun- avancera.
Man har t. o. m. fruktat la draga den största nytta vid nästa en militärrevolt mot regeringen.
v al till underhuset.
" Kapitalismen Enligt meddelande från Kina står s ^ a H, säges det, " genom sin obenä­ inbördeskriget inför sitt slut.
genhet att offra något själv bereda Sln undergång ".
Läser man de engelska högertid- ® ' n garna finner man emellertid där e förståelse och inneboende lust " De profundts. "
fe r en " verkligt folklig politik med nationens välgång som ögon- Ungdomen nu för tiden är det synd j^rke och särskilt beaktande arbe- om.
Den bjudes nöjen, vars gift dö­ ®världens rättmätiga krav.
Det är dar all idealitet och därmed den enda t ?t, att man också skall försöka stora och verkliga lyckan.
Den dra­ a ^ ' en sådan kurs, ty så mycket gés in i tankesfärer, som i stället för r man väl ändå ha lärt av tidens att styrka deras vilja och karaktär [j Nelser, att detta är den enda möj- äventyrar att göra dem till ryggrads-?
a metoden att säkerställa det be lösa djur.
En ungdom som dricker sam hällets framtid.
Högerns sin fantasi rusig av sinnlighet strä­ 0,:,rani u torde främst komma att var icke efter att grunda lyckliga trL ' a ^ a ar L°tslöshetens och bostads- hem.
Och dock kunna även de, som * " ns av hjälpande, näringslivets icke själva nå denna lycka, likväl ha B Veii° mString sam ^ imperiets ut- drömt den drömmen så ßkönt och så rent, att de aldrig skulle vilja smutsa j ' n g,och starka sammanhållnin aga om p oIi t^ den engelska utrikes- den ens med en-tanke.
Men det land, en Vi,r ' tar man minskat in- vars ungdom icke drömmer hemlyc­ Ss e för protokollet från Folkför- kans dröm, utan gärna köper den så °Msf ö Jedr- 0raam l ' ngen i Genève i skil- kallade " kärlekslyckan " för van­ doms- frågo r: ^kerhets- och avrustnings- ärans pris — - vad har det landet för na - England torde önska bi framtid?
Håll a R.
A.
~ Sln s jälvbestämningsrätt på tt; \ t Iri ^^ e °k es kur ren.
I bar den engelska högerse- - ^yck tillätes gärna om " Kvin- ornas Tidning ", med hela namnet " u tsatt, angives som källan.
INNEHÅLL.
UtlandsKrönika Helår Kr.
6: —.
Prenumerationspris: år Kr.
3: 50.
1 U år Kr.
2: —.
Lösnummer 15 öre.
Centraltryckeriet, 0.
Ericson, Göteborg 1924.
Hr mannen Intolerant gentemot 6tt öde och en bok.
kvinnan konkurrenten?
Av ELLEN KEY.
Lyckligtvis finns det inga sådana Ja, det är frågan.
Man kan be­ svara den med både ja och nej, bero­ män, och i våra dagar inga kvinnor ende på från vilkendera partens syn­ heller av förflutna tiders här åsyf­ punkt man ser den.
I varje fall kan tade övergångstyp.
De kvinnliga man alltid komma till åtskilliga na­ pioniärernas efterföljare, som icke turliga f örklaringsgrunder till att en behövt använda så kraftig rustning, fråga som denna över huvud taget ha mer och mer återtagit sin natur­ liga skepnad och därmed även mer uppstått.
Låtom oss tänka på hur ett sam­ och mer .stillat männens oro — eller hälle tog sig ut vid den historiska för att tala i ämnet övervunnit hans tidpunkten för kvinnans frigörelse.
förmenta intolerans.
Vad såg man på kontoren, i affärs­ Betraktar man hans ställning till lokalerna, å verkstäderna, kring re­ den frigjorda kvinnan av i dag, kan staurangborden?
— Män!
Och vad man knappast förebrå honom småak­ sågo männen själva i trapporna, gån­ tighet.
Han har gått med på och HILMA ANGERED-STRANDBERG.
garna, lokalerna till denna tusenhöv- fördragit en hel del, dock i många Nu går Hilma Angered-Strand- Efter ett års tjänstledighet — för dade institution, som de under namn fall kanske mindre av storsinne än bergs tjugonde bok genom kritikens att arlbeta i Göteborgs Handels- och av samhälle med egna krafter, egna av nödvändighet.
Han har upp- och skärseld.
Vår främsta kvinnliga Sjöfartstidning — återvände hon till initiativ och egen uthållighet ska­ överlevat kvinnans allt allmännare granskare — Klara Johanson — Fjällbacka och var telegrafist tills pat?
— - Varandra!
De sågo män, flykt från sin speciella värld, hem de arbetade tillsammans med män, de met ut i hans egen skapelse, samhäl­ har redan kallat den mästerverk och hon anträdde Amerikafärden.
» samtalade med män — det var kort let.
Han är försonad med förhållan­ Bokstugan har redan fått fatt i mi­ na ord ur företalet till Barbarens sagt en renodlad maskulin och trygg det att nu möta kvinnan i alla de Sverige har endast en med Hilma karaktär över denna institution, som trappor, gångar och lokaler, där han son: " lika enkel i sin resning som Angered jämförlig skildrare av sekel­ de på kvällarna låste igen dörrarna förut endast mötte sig själv och re­ konstnärlig i utformandet, lika djup slutets Amerika: Henning Berger.
om för att gå över till den andra signerar t. o. m. inför möjligheten i känslan som klar i tanken ".
Flera Men medan denne med sin skarpa världen: kvinnan, barnen och hem­ att i framtiden se henne komma att torde instämma.
konst tecknade nästan endast stor­ • met.
städernas människor och — på ett bekläda sådana höga och ansvars­ När mannen så plötsligt en dag såg fulla poster, som endast ett fåtal av Vintern 1886 bodde Hilma Strand­ lysande sätt — väsentligen från kvinnor, om också då ännu i mycket hans eget släkte lyckas uppnå.
Han berg i Stockholm hos modern till en utansidan ser Hilma Angered även spridda och glesa flockar, storma in finner sig rätt stillatigande i de fle­ av Fjällbackas sommarmålare.
Hil­ mycket av innersidan.
Märtha.
Lind- på hans område, greps han av en för­ sta av hennes nycker.
Av naturlig ma var redan då förlovad och reste quist — det betydande märket Quel­ klarlig fruktan och motvilja.
Det böjelse älskar han det långa håret, 1888 efter sin fästman till Amerika.
qu ' une — har en gång yttrat att de var att börja med en helt ny kvinno­ men finner hand en dag att det för Men dessförinnan ville hon komma i. verkliga, de djupt allvarliga Ameri­ typ — sedd mot bakgrunden av hem­ modets sax fallit från hans älskades beröring med de vittra kretsarne i kaböckerna äro Hilma Angereds och mets kvinna, den enda han dittills huvud, upphör därför icke hans kär­ Stockholm.
hon — som visst besökt Amerika — Jag kom full av vördnad för det har nog gott omdöme.
Visserligen gjort bekantskap med, en i många lek.
Hans logik sträcker ädelmodigt fall underlig typ, som i skick och vapen inför hennes ogenomträngliga­ Strandbergska namnet och fann den­ ser Hilma allt i mångdubblad glans uppträdande sökte att vara en så god ste kombinationer såsom pälsen och na medlem av släkten då som nu — eller ynkedom.
efterapning av mannen som - möjligt.
silkesstrumpan eller skinnmassan på nära fyrtio år senare — • som den Hennes skildringar av yttre ting Kvinnorna tyckte den gången att, ryggen till skydd mot den kalla nor- mest temperamentsfulla varelse jag äro lika underbara från Bohuslän mannen var en tyrann, emedan han danvinden och den nakna halsens någonsin träffat.
Att hon på möder­ som Amerika, från Italien som vägrade att visa denna kvinna av i ohjälpliga blottställdhet inför den net stammade från den Carelius, som Schweiz.
Men hon såg ej endast de dag samma hänsyn och ridderlighet m. m. m. m.
Med ett ord hans för­ omkring 130 år tidigare skrev Höns­ många olika amerikanska utsidorna som kvinnan av gångna tider.
Man domsfrihet ä,r vid denna tidpunkt i gummans visa, var en rolig upplys­ utan även den " amerikanska tan­ ning.
Men hennes morfars första ken ".
Jorden, luften, vattnen, män­ vredgades när han på gatan log åt en det.
närmaste fullkomlig.
hustru var skånsk prästdotter av en nen, kvinnorna, allt var annorlunda kortklippt " lärd i stubb " eller på En undran.
Skulle kvinnorna va­ från början tysk släkt.
Och av den­ än i gamla landet.
Hon förnam kontoret sökte att göra livet så surt ra lika böjliga för motsvarande för­ na Chritstine v. Bildstein torde Hil­ " byggartidens " lynne, den jublande som möjligt för den kvinnliga kam­ vandlingar och extravaganser i den ma tagit andligt arv.
Genom rika klangen i Walt Whitmans Pioneers, raten i stärkkrage och skjortveck in­ manliga naturen.
Kunde de någonsin intressen, fin bildning, livfull, varm­ av det stora, härliga som skulle kom­ nanför arbetsblusen.
vänja sig vid den manlige befatt­ blodig lynnesart var hon så särpräg­ ma från denna underbara värld, där Men ha kvinnorna någonsin be­ ningsinnehavaren av kvinnliga syss­ lad att hon först efter döden — re­ hon och hennes man nu stredo och tänkt, hur de själva skulle känna sig lor — om han funnes?
Vem ville dan vid 32 år — blev förstådd i sitt ledo.
Hennes Amerikaböcker — av till mods, om en skara män med ha en fästman som var barnsköter­ flammande hat till allt oäkta.
Hon vilka Från nya världen är den yp­ långt hår och förkvinnligad dräkt ska eller en make som var modist?
var en så utsökt och stark personlig­ persta — äro ej få.
I Amerika bör­ plötsligt skulle börja uppträda på Och vilken " grande dame " skulle ens het att hon först efter döden blev jade hon skriva livfulla brev till Gö- deras område?
De skulle säkerligen vilja promenera tvärs över gatan rätt skattad.
tebrogs H. o. S.-tidning fast hon icke bli trakterade vare sig av typen * med en herre i balskor och päls, som dessemellan slet vid spisel, diskbalja eller konkurrensen.
Det är alldeles lagt stärkkragen hemma?
När Hilma Strandberg satt som och tvättkar.
Första brevet skild­ otroligt att vi i ett första obeprövat Handen på hjärtat!
Ha icke ock­ telegrafist i Fjällbacka läste hon, rade en hundraårsfest, till vilken hon stadium skulle kunna tillbakahålla ett leende inför en karl som i för­ så vi vår konservatism, våra bestäm­ skrev och såg.
Enligt ' hennes egna ej haft råd att betala inträdet, men kläde stökade omkring i våra hem, da åsikter ifråga om hurudan en ord drack hon in allt: " ödslighet, som hon dock åsåg, stående på en tvättade golv, skalade potatis och man bör vara?
Skillnaden är bara sälta, vind, vidder och vågor ".
Hen­ tunna.
Sedan skildrar hon den i ett stoppade strumpor.
Vi skulle allde­ den, att om kritiken för intolerans nes bilder av denna natur och detta glödhett vindsrum med papperet på les fullkomligt säkert icke göra livet gällde oss, skulle vi bättre förstå att folk där alla typer mötte — isynner­ golvet, ty däruppe fanns ej bord el­ till ett Eden för honom.
All den det i strider av denna art mellan man het de " Schartauanskastenoxarne " — ler stol!
1893 fick hon arbete vid hänsyn, den naturliga böjelse att be­ och kvinna icke är fördom eller icke samlade i förstlingsboken: Västerut.
Chicagoutställningen, höll föredrag, haga, som stimuleras av motsatserna, fördom som avgör.
Det är endast Den grep Laura Marholm så att hon skrev tidningsbrev.
Men ej långt skulle bortfalla inför en manstyp.
den outrotliga naturen, som rör sig först på tyska, sedan på svenska — därefter måste hon återvända till som eftersträvade så stor likhet som inom v&gt;ss och väpnar sig mot det än- se sidorna 120 — 130 i Till kvinnans Sverige med nedbruten hälsa, och i psykologi, med märklig intuition trettio år har hon ofta varit döden möjligt med oss själva.
Kort och damålslösa och onaturliga.
skrev om henne och redan då — om­ nära.
För snart sex år sedan dog klart: den mannen skulle inge oss Julie Gram.
kring 1897 — sade att Hilma Strand­ hennes man och först nu har hon så avsmak.
berg på sitt område var en lika stor pass hämtat sig från denna sorg att diktare som Selma Lagerlöf på det hon kunnat ge sin mognaste och jäm­ för henne egendomliga.
viktsfullaste, den djupast genomlev-
