# ID: svediakorp-per3098
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Kvinnornas Tidning
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Kvinnornas tidning', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1924
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 24,322
# sentences: 1,382
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-kvt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


KVINNORNAS A.-B0I.
NYA BIKUPAN Kungsgatan 45.
Telefon 5107.
DAMUNDERKLÄDER BAR N KLÄDNIN GAR BABYUTSTYRSLAR Näsdukar, Brickdukar, Bordlöpare, Ritade Handarbeten, Spetsar och Broderier finnes alltid på lager.
BRUDUTSTYRSLAR UTFÖRAS.
Egen Syatelier.
Varje förståndig husmoder använder Pellerins Margarin i hushållet v_.
•loF Asklunds Bröd Det till liv hos honom.
Han inrättade nu t. o. m. ett altare åt sig i en pors­ linskål med rökgubbar, vilka han vid sina andaktsövningar antände med hjälp av ett brännglas och solens strålar.
Olyckligtvis bedrev «den 6- årige prälsten denna sin ' dyrkan på faderns vackra, rödlackerade, guld­ blommiga musikhylila.
Den en dag härav härledda olyckan skildrar Goethe så: " Just som den lämpliga solen steg fram var ej porslinsskålen till hands.
Jag ställde rökgubbarna omedelbart på hyllans övre platta. "
De antändes oöh andakten var så stor, att prästen ej observerade vil­ ken skada hans offer förövade.
Lju­ sen hade nämligen bränt in i den rö­ da lacken och i de vackra gyllene blommorna.
Men ' syster Cornelia ko-mmer tillstädes som räddarinna.
Hon målar skickligt över alla deko­ rationer, lyckas också så väl återgiva den rödgyllene prakten, att faderns åska endaist mullrar utan att slå ner.
Även på andra roliga upplevelser är Wolfgangs och Cornelias barnaår rika.
För allehanda roande under­ hållning sörjde också " Tant Mel- beri ", en yngre, temperamentsfullare syster till fru Rat Goethe.
Hon var mycket förtjust i barn och hon lät intet grannbarn vara otvättat, okam­ mat eller trasigt och ostoppat.
För andra gången griper livets all­ var in i denna väl skyddade barna­ värld, det år då Frankfurt år 1759 besattes av fransmännen.
De modi­ ga ismåttingarne stå snart i så hög gunst hos en hos dem inkvarterad löjtnant, greve Thorane, att de knap­ past märka krigets fasor.
Men fa­ derns obetänksamhet att slunga nå­ gra skarpa ord åt den franske in­ kräktaren sänker en djup slagskugga över Goethehemmet ända tills dess härskarinna ber Thorane om förlå­ telse och allt ännu .en gång vändes till det bästa.
Åter kommer livets allvar till sy­ skonen.
Det är, när den 15-årige Wolfgang för första gången älskar och Cornelia hos honom upptäcker tecken på svartsjuka.
Den flera år äldre Gretchen, syster till en vän, upptar 15-åningens tillbedjan nådigt, men försätter honom genoim sitt säll­ skap, som ' har en något äventyrlig karaktär, i ett så brydsamt läge, att han är nära att behöva giva möte in­ för rätten.
Snart nog bevisas emel­ lertid hans oskuld.
Men Gretchen, hans ideal, bereder honom sorg, då de nu tala allvar med varandra.
Hon har alltid betraktat honom endast som ett barn.
Han hängiver sig helt åt sin kärlekssorg, vilken blir ännu större därigenom att fadern häller honom inom låsta dör­ rar.
Nu smyger, sig Cornelia trös- iiiiiiiiiiiiiiiliiniiiiiiiiiiiiiiiii TIDNING lande varade till Cornelias tidiga diod 1777.
Det är ledsamt, vilket även Goethe beklagar, att nästan på alla Corne­ lias fotografier en ful frisyr och hu­ vudklädnad förminskar det goda in­ tryck, som det själfulla anletet gör på betraktaren.
E L E G A N T A Res-, regn-0.
övergångs- i högfina kvalitéer.
Fördelaktiga priser.
GUMMI-KAPPOR 4k CiMJOflSf / OX &lt;?
ftunps / orffe / 2 g Den magiska hatten.
icke komma fort nog hem.
Hon var besluten att skaffa sig klart besked av modern angående hennes samtal med sir George och hon ämnade icke finna sig i något avslag.
Men plötsligt hejdade hon sig och blev stående helt obeslutsam.
Hon hade kommit att tänka på, att det samtal hon nyss själv haft med sir George icke fört henne en enda tum närmare gåtans lösning.
Hon hade visserligen på bekostnad av sin egen värdighet lyckats avtvinga honom ett löfte om tystlåtenhet med hänsyn till.
det förflutna.
Men hon hade önskat att uträtta ännu mera — hon hade velat utforska, hur mycket han verkligen visste om detta förflutna, men här hade hon kommit alldeles till korta.
Ett stod emellertid klart för hen­ ne.
Om han verkligen vetat allt, skulle han inte ha vågat göra henne sitt kränkande förslag.
Hennes tankar togo en ny rikt­ ning och hon överraskade sig med att jämföra de känslor hon hyste för de båda män, som korsat hennes väg, sir George och Eben Mallory.
Hon förstod, att hon verkligen be­ *.
vardehandli ngar redovisas omedelb^^g 11111 de.
nenten.
Po Emottager förvg Men alltid i fortsättningen medde­ lar han sin enda älskade syster — så kallar han henne alltid —; sina hjärteangelägenheter.
Också såna diktarplaner.
Det var Cornelia som inspirerade hans härliga " Götz von Berliclhingen " och det var hon som uppmuntrade honom att så skynd­ samt fullborda verket.
År 1773 gifte sig Cornelia med broderns ung­ doms- och [studentkamrat Schlosser.
Men trots det att hon blir moder till fyra barn, upphör ej den kärleksfulla brevväxlingen mellan henne och bro­ dern.
Detta vackra syskonförhål- Goda inköp Butikerna närmast ing.
från Bazargatan.
A. MAGNUSSON Göteborgs Ângbageri ' Vôffmws- ' flhzêâi Hansson &amp; Silfverstrand tydde något för dem.
I bådas ögon läste hon mera än beundran — in­ tresse och passion.
Men vilken olika utlösning togo sig icke dessa känslor hos de båda männen.
Medan varje blick ur den unge lä­ karens mörka ögon jagade blodet som en eldström genom hennes ådror, låg det i baronetens ögon ett uttryck, vilket kändes isom en förolämpning.
Deras yttre var också så helt oli­ ka.
Eben Mallory var manligt vac­ ker och hans ögon voro stora och ut­ trycksfulla, under det att sir Geor­ ges voro små och vattniga.
Lilith kände dock, att det icke var denna olikhet, som ingav henne sympati för den ene och motvilja mot den an­ dre.
Dessa känslor hade ett annat och djupare ursprung.
Den ståtlige Eben Mallory var ridderlig och vänlig, han gav allt och fordrade ingenting i gengäld, medan däremot sir George trots sin föregiv­ na sympati endast tycktes önska av­ sluta en affär, av vilken han själv hoppades draga den största vinsten.
Han hade lovat att bevara hennes och moderns hemlighet, men hon — Tel. 95 80, 15 380 kände sig icke alls säker på hans pålitlighet.
Hon fortsatte emellertid långsamt sin väg och nådde slutligen korsvä­ gen strax utanför köpingen, där hon plötsligt stod ansikte mot ansikte med den hon hälst av alla ville und­ vika — • fru Cooke.
Ehuru de flesta av traktens da­ mer kände föga lust att visa invå- narne på Old Court någon vänlighet, iakttogo de dock en viss hövlighet i sitt uppträdande mot fru och fröken Ames av fruktan att eljes stöta sig med den allsmäktiga fröken Vivian, som samtidigt med att hon hyrt ut sin villa till de båda damerna be­ slutsamt tagit dem under sina vin­ gars skugga.
Traktens kvinnovärld nedlät sig därför till att vid sammanträffanden räcka de båda damerna Ames en is­ kall hand, och Lilith hoppades att fru Cooke även nu skulle inskränka sig till denna ceremoni.
Men hon misstog sig.
Efter de första utbytta fraserna förstod Li­ lith, att fru Gooke hade mera än så på hjärtat.
Hon hade räknat rätt.
Det kvinnliga intresset på trakten Saluhallen 1.
Tel. 1648 och 20834.
E11 politisk föredragshållare av­ bröts upprepade gånger av en åhö­ rare som ropade: " Lögnare ".
Till av Konserver, rökt Lax, rökt Al, sist tröt talarens tålamod och lian Räkor m. m. i N:o 55.
Smör, sade: — Den person bland mina åhö­ Ost, Långedragsbröd i N:o 60. rare, vilken nu så många, gånger pre­ senterat sig själv som " Lögnare " för Bazar Alliance.
oss, kanske också vill vara vänlig att Tel. 4570 till båda butikerna.
upplysa osa om sitt borgerliga namn.
Alla varor av bästa beskaffenhet.
bäst och billigast hos Bazargatan 8.
Björks Vildtaffär håller därför varje kvinnlig f. d. fån­ ge i U.
S.
Å. en ny ' hatt, då hon läm­ nar fängelset.
HERM.
MEETHS A.-B 11111111111111111111111111 är väl att mamma har Gummans FLINGOR så att pyseti kan bli ren igen.
från o säga att det är främst i skörhet och god smak.
för främlingarne på Old Court hade nått kokpunkten, och man hade be­ slutat att till vad pris som hälst skingra det mystiska dunklet kring deras personer.
—; Det har hänt mig något myc­ ket egendomligt, sade fru Cooke med ett iskallt leende.
Jag har kommit på det klara med, att fru Ames oeh jag äro gamla bekanta.
— Såå, svarade Lilith lugnt.
Fru Cooke tog icke för en sekund blicken från den unga flickans an­ sikte, då hon leende fortfor: — • Genast jag första gången träf­ fade er fru .mor hos fröken Vivian fick jag det intrycket att jag måtte ha träffat henne förut, och nu, sedan jag tänkt närmare över saken, har det äntligen gått upp för mig var det var.
Lilith visste vad som nu skulle komma, men bibehöll fullständigt sin självbehärskning.
— För några år sedan var jag mycket intresserad av en plan att skaffa damer, tillhörande den bilda­ de klassen, arbete när de befunno sig i sådana förhållanden att de behöv­ de arbete, fortfor fru Cooke.
För ÂNGBAGERI A.B.
ROSENLUNDS BRÖD Damblusar, Klädningar o. Kjolar köpas bäst och billigast i O. F. HULTBERGS BLUSAFFÄR Husargatan 40.
Telefon 10318.
Varför plågas med dåligt kaffe då Ni kan få Swalanders kaffe!
Butiker: Kungsg.
17 Korsg.
13, Bazar Alliance- Prova redan i dag!
Säljes endast i egna butiker.
ett par dagar sedan giok jag igenom de där gamla böckerna, och då kom jag ihåg alltsammans.
Fru Ames vände sig till oss för att få arbete.
Jag har glömt, om det lyckades oss att göra något för henne, men då hon hänvände sig till oss var det icke som fru Ames utan som — fru Mer- ton.
Fru Cookes genomträngande blick vilade oavvänt på Liliths ansikte.
Den unga flickan var blek, men full­ ständigt lugn då hon svarade: — Ni.
har tydligen förväxlat hen­ ne med någon annan.
— • Det är visserligen länge sedan, medgav fru Cooke, men jag har ett vidunderligt minne för ansikten.
— Men inte för namn, sade Lilith lugnt.
De båda damerna sågo för ett ögonblick in i varandras ögon, och ehuru de endast växlade några höv­ liga ord till avsked genomskådade de dock varandra.
Fru Cooke visste, att hennes minne icke bedragit hen­ ne, och Lilith läste denna hennes tanke.
Den unga flickan gick tillbaka till Ohl Court med tungt sinne.
Hon Hrla JMjöllt Distribution pa glasfiasko Tel. 40781, 45699 ' kände, att hon befann sig 1 e11 f ' lig omgivning med endas « X, som hon kunde lita * vän vilken klokheten bjöd ha » undvika så mycket som * &gt;.
Hon hade en känsla av a ^ ^ fiender sammangaddat sig, ne, och att fru Cooke slutit io med sir George Para ine.
h„„ üg.
Eller skulle hon nödga« för moderns böner oc » trakt, där man icke tilt vistas i fred?
$ # (Fort ?-) - jVamns- och Födelsedags # Presentkort - ^ ^ på KVINNORNAS Expeditionen, Vallg 8 a ^ er b^ jei.
FatrtUrter: t • * a Gumman * WEROTH 4 Tvfcnpul » * r Co. Soietw ».
(inn och UN *.
Gumman * KrafUkurpulvcr.)
ÄffiÄ ^HALMSTAD P 36.
4: de årg.
7 September 1924.
Annonspris: Textsida 25 öre pr mm.
BREVLÅDA.
Smålandskräftor II brand- och dyrkfria förva- ringsfack.
Förmedlar köp och försäljning av Majoren i Förenta staternas fräls- (s - k - sluten depo Sav alv sitin?
aktier och obligationer.
ningsarmé Margaret Diuffy, som har lade lå dor, konvolut o h^ 9 " ° * ayl.
till Speciell uppgift att taga hand om och hjälpa till rätta de ur fängelserna S T I C K A D E K J O L A R Ziwertz ' risten den fina och skon och lösgivna kvinnliga f. d. fångarne för­ nta [ärgmedel iur 5 ogonbrvn » „, ^ ha " " " " «n den nätta här r och blickl.g verkan.
FällerVi sitae« s n t tv klarar, att vad varje sådan i första KLÄDNINGAR för barn och äldre.
san oskadlig.
Finne?
i i ättnini?
p-£°°- De höra tillsammans som flickan minut hos Kung, Hov,everan^ er " W * hand behöver är en ny, klädsam Beställningar mottagas tacksamt.
och Du Ziwert ' z Eft B I L L I G A P R I S E R.
hatt!
L °rensbergsgatan N:6 7.
Göteborg ' Säkert Du gissar, att hon är Påståendet låter egendomligt, men VANFÖREANSTALTENS YRKESSKOLA den rätta varje kvinna förstår, att det verkli­ Tel. 2 3 6.
1 1 5 1 3.
Blott Viking hon brukar, snart gen ligger något i det.
blir hon Din fru.
Den hatt som en kvinnlig brotts­ ling bär vid inmanandet i häktet är TT.
8.
Tack.
Vidare g e a o m ^ Inom den katolska kvinnovärlden vanligen omodärn, när hon åter blir pågår en rörelse till förmån för en fri, även om fängelsetiden är kort.
Fru B.
H.
Frågan ska] l STln 1 Är det fråga om en kvinna i sådan kvinnlig klädedräkt, som uppfyller upptagas till behandling.
ålder, att kläderna och utseendet än­ — anständighetens krav!
Rörelsen, P. ex. K L.
Försändelsen W nu betyda något för henne, lider bon som utgått från Italien, omspänner ligen tramkommen.
Tack och I Viking skokräm förlänar av att taga på sig den omodärna miss­ hela världen.
Dess utsikter att lyc­ hälsning!
er " lädret en djup, smetfri klädande hatten.
Hennes självkäns­ kas kunna icke bedömas.
glans, skyddar det och Eva.
Fruktansvärt skarpa Sato la ihar fått en betänklig stöt, och än bevarar dess smidighet, det här.
Det påminner « om ^ värre blir det, när hon kommer ut på historia: Prfeten sade t,«^ ' gatan och känner att hon genom sin den sörjande änklingen: Er h Ust fula hatt stickei " av mot andra kvin­ var en präktig kviana, hon var e!
nor.
Hon tror sig observerad, löjlig, tände och i hela sin betagande själs­ i hemlighet utskrattad.
Med den här av de människor, som äro salt i världen.
skönhet in till den (förtvivlade bro­ hatten på huvtudet skall hon icke vå­ dern.
Som solljuset, från vilket han ga söka något artbete.
Den smula — Goa prosten, svarade den en är .skild, så upplyser hon hans kam­ mod och kraft till upprättelse ' hon samblivne, hon var mer än salt mare.
Hon läser för honom, samta-i lyckats rädda med sig ur fängelset hon var ett helt kryddskåp!
lar med honom och iföflsöker att leda försvinner och hon tycker att hon li­ De av eder insända tankarna är » hanis tankar från hjärtesorgen till de ka väl först som sist kan ge saken som svavelsyra.
Vi skola välja ut de minst ondskefulla.
studier isom tidigare intresserat ho­ förlorad och låta sig sjunka ner i av­ nom.
Ledd av den moderliga in­ grunden.
EKSTRÖMS Lulu.
H u!
Varför denna mjält.
stinkt, isom varje kvinna redan i ung­ En ny klädsam hatt däremot sti­ sjuka.
Sätt er i solskenet och tina.
JJI8TMJOL domen bär inom sig, förmår hon till mulerar hennes självkänsla.
Hon ser upp!
OH£ßlU&gt; KEM.-TEKN.
FABRIK.
sist att återuppväcka den olycklige med glädje, att hon tar sig bra ut, GRUNDAD I 8 SS Dagny.
Den ena saken säkert.
broderns intresse ' för livet.
Hon frimodigt går hon ut på gatan, där Den andra kanske också.
Men var­ påminner honom om deras gemen­ intet hois hennes yttre person skall för skall nyckeln anses så för samma språk- och mytologiska stu­ på något ofördelaktigt sätt draga Den 3 — 5 sept, äger en kappseg­ dier, lär honom att åter intressera sig blickarna till sig, och med gott hopp ling rum i Hull Bay nära Boston.
för teatertkonsten och får Ihonom då börjar hon söka ett hederligt arbete Det egendomliga med den är att rors­ så långt, att läsandet av klassiska för utkomsten.
Ett faktum är att mannen samt och synnerligen äro författare åter börjar.
Hon gör allt detta lyckas henne ofantligt mycket kvinnor.
Det är den första kvinnli­ för att få honom att glömma sin för­ lättare med en ny klädsam hatt på Allt slags Vildt nu inkomrae sta olyckliga kärlek.
Ej lång tid huvudet än med en omodärn ful ga kappsegling, som förekommit i Amerika.
samt Höns &amp; Kyckling därefter och den glade Leipzigerstu­ skrålla.
denten Goethe står där åter!
Genom fru Duffys förmedling er­ SPISBRÖD 19 75 it imiiiimii munin 11111111 un i 11 GÖTE BORG M AL mö 125 AVDELNI n g s k o n t o r Emottager insättningar mot högsta Emottager mot b|| gällande ränta.
0PP T Position) r &lt; * • STOCKHOLM Uthyr Alla som köpa från " Adelsbänken „ KAPPOR Jftomfhoß Of STA / ?KASTE 77 / / ß / 1 /. / C / AJTEP /? / f£T / / OJ NORDISKA » sista sidan 20 öre p- mm.
Längre annonsering rabatt.
Eftertryck tillätes gärna om " Kvin­ nornas Tidning ", med hela namnet utsatt, angives som källan.
INNEHÅLL.
Utlandskrönika i sammandrag.
Mannen.
Framgång i affärslivet.
Av Margareta Heijkel.
Kristina Borg.
Av Frigga Carlberg.
Amerikanskan just nu.
Ensamhet.
Av Stella Rydholm.
Teater.
Hedersbegrepp.
Sol och sommar.
Resebrev av Ruth Ataén.
Färgerna i klädedräkten.
Lilith.
Roman av Florence " Warden.
UtlandsKrönika i sammandrag.
Den tyska riksdagen har antagit de s. k. Dawes-lagarne, förutsättnin­ gen för Tysklands godkännande av Londonöverenskommelsen.
Utgån- @ sn rar intill det sista oviss på grund av de tysknationella hållning och spänningen under omröstningen där­ för oerhörd.
Det visade sig emeller­ tid.
att - många medlemmar av det ifrågavarande partiet mot förmodan röstade för lagarne, vilka, därigenom lyckligen braktes i hamn.
Den mot partiet fientligt sinnade socialistiska och radikala pressen påstår, att en politisk " kohandel " ägt rum.
De tysknationella skulle ha sålt ett hgom antal röster till regeringspar- tiorna mot (bl.
a. ett löfte om att par- bot skall bliva representerat inom «geringen, vilket det nu icke är.
Huru som hälst har det tyska fol- k [J t i stort, sett — med uppriktig glädje ' hälsat riksdagens beslut.
Man poppas och tror att ljusare tider ran- a tt det tyska folket skall kunna arbeta sig upp ur den nu rådande tsaren och återvinna, i någon mån, Sltt gamla välstånd.
I England delar man denna det yska folkets tro, men finner däri in- PjJ källa, till glädje, men väl till 8 ymmer.
Man fruktar den tyska ' och sparsamheten, den långa • * a arbetstiden (8 - timmarsdagen ls terar i Tyskland endast i teorien 1 ver Migheten är den 9 — 10 tim- a .^ en tyska affärsskickligheten r ^ %heten.
Man kan på Värl- ^ ns alla marknader vänta en för •« * * * » industrien och handeln j r, .„ an (' e konkurrens!
Inte minst beta^k^kelsen inom engelska ar- Utkommer varje söndag.
Utgivare och redaktör: INGEBORG DAHLLÖF.
Redaktion och expedition: är både dumt och oförsvarligt.
Man döljer faran för folken till dess den är så stor, att den icke kan avvärjas.
Metoden påminner om den som på sin tid användes mot socialismen.
Ett faktum är att kommunismen raskt g, r framåt i alla länder.
Folkförbundsförsamlingens i Ge­ nève nu öppnade möte har gentemot föregångarne fått ökad glans genom närvaro av Englands, Frankrikes och Belgiens statsministrar.
Även Mussolinis ankomst har bebådats.
En mängd ärenden stå på före­ dragningslistan.
Ett av dem gäller den garantipakt, vilken enligt För­ bundets förmenande skulle i bety­ dande mån säkerställa freden i värl­ den samt möjliggöra allmänna rust­ ningsminskningar.
Detta förslag har, den ena gången i reviderad form, gått på remiss till de olika regerin­ garne, men på de flesta håll rönt ett mycket kyligt mottagande.
Det är, sådan världen nu är beskaffad, oge­ nomförbart.
Bland de många mak­ ter, som ställt sig avböjande är även England.
Garantipaktens öde anses beseglat.
I dess ställe kommer man att framlägga.
ett förslag om skilje­ dom vid mellanfolkliga tvister, vilka icke på kompromissens väg kunna lösas.
MacDonald har i ett stort och i oerhörd grad uppmärksammat tal inför Folkförbundet berört denna fråga och i stället för garantipakten förslagit skiljedomsförfarande ge­ nom den internationella domstolen.
Yidare föreslog han inkallandet av en allmän internationell avrustnings- konferens, som skall få till uppgift att lösa såväl problemen om stater­ nas inbördes trygghet som om rust­ ningarnes inskränkning.
Tal.
plä­ derade för U.
S.
A:s, Rysslands och även Tysklands inträde i Folkför­ bundet samt förde i övrigt rättens och sanningens talan på ett bovsamt men för de franska känslorna min­ dre tilltalande sätt.
Kännare av Kina påstå, att dess inbördeskrig icke är av farligare be­ skaffenhet.
Det är endast elva år sedan Kina från kejsardöme förvand­ lades till republik.
Landet har än­ nu icke kommit till ro efter denna statsvälvning, men befinner sig i raskt framåtskridande.
Från Ryssland berättas om krigs­ planer mot Polen och Rumänien samt om uppror i vissa landsdelar mot sovjetregeringen.
ferlä^ ir ^ en ' - ^ er P ressa de löner, jVlarmen.
ar, ^ &gt;e t- s dag och växande ar- B Pöka!
— Lmgnande rös- te r 11 Män med karaktär kunna betrak­ JaS l} ' å ' a ' k) ct är sannt, att de tas som det samfunds samvete, var­ ' - v äia ex P or * ar tiklarna skola över- till de höra.
R. W. Emerson.
kottung 5 r „ V ^ r ^ en ' men därigenom (• (j ja r, y^lands välstånd att ökas a ' s kor S ^ na ^ miljoner män- Till att vara en man hör sanning.
a er •Oarkn.
* ^ bli en stor och god All lögn är omanlighet.
^ &gt;r andra nationer!
F.
Ahlfeldt.
a a ' li ' H 0 " länder ingå meddelan- gsriC aUt k ' rafti g are ' all t fram­ ledd k°l s j ev ikpropaganda, ei1 eS a&lt; ® - D h °^ ^ av sovjetregerin- a Hra st " ' ' r ^ a ^ anc l e måste ingiva tiden - J, ' ' ' r ^ a bekymmer för fram- ^ kom ^ bägatellisera ^Het&lt;j Va UriJs t-is] sa rörelsen och med P en söka komma den till livs Hurudana äro icke männen!
De blygas för sina tårar mer än för sina synder!
Den knutna handen varför skulle man ej visa den, men det grå­ tande ögat?
F.
Hebbel.
För annons- och ekonomiavdelningen: EDITH RICKBERG.
Vallgatan 27, Göteborg.
Tel. 18070. framgång i affäre- Uvet.
Av MARGARETA HEIJKEL.
Artikeln " Den framgångsrika af- färskvinnan " i n:r 33 av Kvinnornas Tidning väckte mitt intresse, och jag fann däri åtskilliga beaktansvärda synpunkter men saknade å andra si­ dan många andra lika viktiga.
Det kan icke förnekas, att kvin­ nan inom affärslivet ännu intar en synnerligen blygsam ställning, och dock har detta arbetsområde mycket länge stått öppet för henne och er­ bjudit bättre framkomstmöjligheter än väl något annat yrke.
Detta förhållande att kvinnan i fri och öppen tävlan med mannen visat vad man ansett vara en avgjord un­ derlägsenhet har ofta framdragits som ett stöd för åsikten, att den kvinnliga arbetskraften icke häller på andra områden kan mäta sig med den manliga och alltså ej, när det gäller avlönat arbete, bör betalas lika högt som denna.
Det måste under sådana förhållan­ den ha sitt stora intresse att under­ söka vad som ligger bakom det " kvinnliga misslyckandet " inom af­ färslivet liksom även möjligheterna att vända det till framgång.
Först kan då framhållas, att någon fri och öppen tävlan mellan mannen och kvinnan ännu icke förekommit inom affärsvärlden, om man därmed menar lika stora yttre förutsättnin­ gar för att lyckas.
Den unge mannen har, när han inträder på affärsbanan liksom på vilken ' bana som hälst, traditionen för sig.
Han kommer såsom den där har rätt att komma.
Det finns rum för honom!
Han är välkommen!
Alla vänta, att han skall göra karriär.
Hans framgång ligger ioke bara fa­ miljen utan även hela släkten och vänkretsen om hjärtat.
Inte minst gäller detta för spinnsidan.
Hans arbetsgivare är medveten om sin skyldighet att släppa fram ho­ nom, att låta.
honom kvalificera sig för högre befattningar och att be­ fordra honom.
Vill den unge mannen bli sin egen och är han en dugande kraft, finner han självfallet hos de sina, även på spinnsidan, all den ekonomiska hjälp de kunna lämna, oeh inom de manliga kretsar han rör sig intresse och sympati för sin redbara strävan liksom även månget vänligt handtag.
Den unga flickan har i arbetslivet traditionen mot sig!
Hon betraktas närmast som en in­ trängling.
Hon kommer liksom av en tillfällighet och inte riktigt på allvar i väntan på giftermålet.
Blir hon inte gift, stannar hon kvar av nödtvång.
Det är det hela.
Att hon kommer för att göra en intresserad, redbar och duktig in­ sats i arbetslivet, alldeles som hen­ nes manlige kamrat, är det ingen som tänker på.
Allt vad man vän­ tar för hennes räkning och anser fullständigt tillräckligt är en an­ språkslös självförsörjning.
Ingen intresserar sig i verklig me j ning för hennes arbete, ingen spor­ rar i ungdomen hennes ambition, in­ gen tar vara på och utvecklar hen­ nes anlag, ingen anser sig skyldig att hjälpa henne framåt och uppåt.
Icke arbetsgivaren, icke släkten ens på spinnsidan, icke kvinnovärlden!
En kvinnlig företagare i stor och framgångsrik stil yttrade till den som skriver detta: — Skulle jag för mitt företag varit beroende av kvin­ nornas intresse och välvilja skulle jag inte kommit ur fläcken utan svält ihjäl.
Kvinnan inom affärsvärlden arbe­ tar sålunda under långt ogynnsam­ mare förhållanden än mannen.
Detta förklarar mycket, men inte allt.
Det fjans nämligen många kvinnor, vil­ ka från alls ingenting, med två ur­ sprungligen tomma händer, utan re­ lationer eller något slag av hjälp ar­ betat sig upp till en mycket god af­ färsställning, därmed bevisande att det även för kvinnorna finnes vägar vilka om än steniga och backiga dock leda till toppen.
Vad är det som hindrar de otaliga andra kvinnorna att nå samma fram­ gång?
Pangar synas — i allt fall ännu så länge — icke betyda detsamma för den självförsörjande kvinnan som för mannen.
Hon vill inte köpa rikedomen till det höga pris han ofta betalar, inte med omåttligt anbete, inte med oro och bekymmer, inte med sömnlösa nätter och hon vill inte hämta upp pängarne ur ohederlighetens av­ grund.
Hon önskar lagom med arbete utan enerverande brådska, lugna dagar utan skräck för förfallande växlar, nätter med god sömn, litet hemtrev­ nad, litet nöjen tillsammans med sina.
vänner och en inkomst som räcker till allt detta plus små.insättningar på sparkontot.
Kvinnan är understundom på det­ ta sätt förnöjsam, uppriktigt och verkligt förnöjsam, men ofta döljer sig bakom denna förnöjsamhet, hen­ ne själv ovetande, bekvämlighet och lättja, brist på företagsamhet, på mod, på kraft, på ambition, på yr­ kesinsikter.
När en kvinna är verkligt aflärs- intresserad d. v. ts.
finner nöje i att göra affärer, i att köpa och sälja och göra pängar, ställer hon sig i regel bakom en disk för att — om lyckan är god — i tidens fullbordan bli egen butiksinnehavare.
Men hon blir sällan kontorist.
Alla dessa un­ ga flickor som inträda, på kontors- banan göra det icke av intresse för och kärlek till själva yrket utan för att få en sysselsättning och en in­ komst.
De skulle lika gärna sitta på en pastorsexpedition eller skriva och räkna i ett ämbetsverk.
Då framgången i regel följer det verkliga yrkesintresset finna vi nä­ stan uteslutande de framgångsrika Prenumerationspris: Helår Kr.
6: —.
% år Kr.
3: 50.
J / 4 år Kr.
2: —.
Lösnummer 15 öre.
Centraltryckeriet, 0.
Ericson, Göteborg 1924. affärskvinnorna inom minuthandeln, där massor av dem, sitta med visser­ ligen icke stora men dock egna och relativt goda företag.
Inom gross­ handeln och industrien finner man, trots mängden av kvinnliga befatt­ ningshavare, ytterligt få självstän­ diga företagare och även mycket få kvinnor i verkligt framskjuten och betydande avlönad ställning.
De kvinnliga kontoristerna göra oftast — som stenografer, maskin­ skrivare, bokförare, kassörer o. s. v. — ett utmärkt arbete, men i rent affärshänseende d. v. s. i fråga om att utveckla företaget och tillföra det ökad vinst betyda de sällan nå­ got.
Det är detta som gör, att de över lag måste nöja sig med låga lö­ ner och att de, särskilt som äldre, sitta mycket löst på sin plats.
Vad de ha att ge firman är flit, ordningsfullhet,.
redbarhet och rutin, men allt detta, hur värdefullt det än i och för sig är, står att få på hun­ dra andra håll till kanske halva pri­ set.
Och det är icke häller det väsentliga iför ett företag, icke själva livsnerven.
Vad ett af försföretag sätter högst, vad som därinom meriterar till de ledande, väl avlönade posterna, det är själva affärsbegåvningen, före­ tagareandan, initiativet, de fruktbä­ rande uppslagen, förmågan att kny­ ta för firman nyttiga förbindelser, att skaffa kunder o. s. v. Det är formera att vara ledande än ledd, det är formera att diktera breven än att skriva dem, det är formera att göra affärer än att bok­ föra dem, det är formera att fylla kassan än att handhava den!
Det är detta de verkligt intresse­ rade affärskvinnorna böra ha i min­ ne och inrätta sig efter.
Det är här framgångens väg går inom gross­ handel, industri, agenturverksamhet.
Men för framgången fordras ock­ så en praktisk, allsidig, grundlig yr­ Kristina Borg.
6n av kvinnorörelsens piom- ärer 80 år den 3 sept.
Det finns helt säkert få kvinnor som omkring sig samlat en så talrik och enstämmig vän- och beundrare­ krets som Kristina Borg, ägare av och chef för tidningen Öresundspos- ten i Hälsingborg.
Och detta genom att vara sig själv — den fullödiga personligheten — hjärtegod, förstå­ ende, osjälvisk.
Det var en gång för många år se­ dan — kanske ett 20-tal — som jag på resa från Köpenhamn via Helsing­ ör avtalat ett möte med Kristina Borg vid färjans ankomst till Häl­ singborg.
I mitt sällskap hade jag en ung dansk flicka, som var myc­ ket intresserad av att se fru Borg, om vilken hon hört mycket talas.
" Aa.
jeg kendte hende med eens ", utbrast hon hänryckt, då vi åter sam­ manträffat och tåget satt sig igång, " det var den fortryllende lille Dame med Sölverkröllerne ".
— A^et ni varför hon bär dem?
Därför att hennes ungdoms älskade tyckte om att se dem kring hennes fina kinder.
— Vad han måtte älskat henne!
Den unga flickans ansikte var överströmmat av tårar.
— Ja, och ärat och aktat henne och i henne hela kvinnokönet.
Det var hennes make, freds- och frihets­ idealisten Fredrik Borg, som var den •förste att i Sveriges riksdag 1884 väcka förslag om rösträtt åt kvinnor.
Det kommer sällan en omild klang i Kristina Borgs stämma och jag satte kanske kniven på strupen på henne, då jag envisades få veta hur det kändes att sitta på läktaren och höra hur motionen emottogs av kam­ rarna, — Skrattet var värst, sade hon sakta, Men, tillade hon tröstefullt, k e s u t b i l d n i n g.
O c h r ä t t v a l a v a f ­ han var ju inte ensam.
Det var ju färsgren!
Ju starkare " kvinnligt " en väckelsetid, 80-talet.
Det har inslag yrket har desto bättre.
Man krävts åtskilliga tiotal år av arbete rör sig på känd mark!
Våra främ­ och möda innan de tänkvärda ord sta företagarekvinnor, sådana med Fredrik Borg yttrade 1884 hålla på självförtjänade miljonförmögenheter, att bliva sanning i vårt land.
" Så länge mänskligheten icke er­ finna vi, betecknande nog, inom ho­ känner vad kvinnan är, eller att hon tellverksamheten.
Ett annat, spe­ ciellt kvinnligt, hittills av kvinno­ är människa i ordets fulla bemär­ världen förbisett affärsområde med ' kelse, och detta, är hon icke förrän lysande framkomstmöjligheter för hon erhållit de rättigheter, som hen­ dugande krafter är livsmedelsindu­ nes natur kräver och samhällets och mänsklighetens fördelar göra nöd­ strien.
vändiga, så länge kan hon icke heller Och så till sist rörelsekapitalet!
Hur reses det ?.
På många sätt!
vinna den ställning, som henne med Det bästa, av den kvinnliga företa­ rätta tillkommer ".
Dessa ord äro lika sanna och lika garen hittills förbisedda är bolags- tillämpliga den dag idag som då de bildningens.
yttrades för 40 år sen.
Då vi nu med kärlek och tack hylla Kristina Borg, så innesluta vi Är en kvinna ful, så misshagar däri minnet av honom, han som hon; är hon skön, så behagar hon trodde på kvinnorna: Fredrik Borg.
andra.
; är hon rik, så är mannen fat­ Under F. K.
P.
R:s 15-åriga till­ tig; är hon fattig är hon svår att varo i Hälsingborg var Kristina försörja, är hon klok så vill hon sty­ Borg dess självskrivna ordförande, ra, är hon dum så förstår hon ej att och vid varje nytt företag inom sam­ lyda, hället av social innebörd har hon all­ T.
v.
Hippel.
tid varit redo med hjälp och råd; Det finns folk som anse sig böra att skildra hennes kärleksverksam­ lägga av litet för kommande ovä­ het i det tysta är omöjligt av det enk­ dersdagar.
Andra sätta sitt hopp till la skäl att det finns ett slags tyst­ att det nog finns paraplyer att få nad som saknar röst, fast vi förnim­ ma den i vårt hjärtas innersta, låna.
Eva.
Frigga Carlberg.
M Î
KVINNORNAS TIDNINO KVINNORNAS TIDNING AKTIEBOLAGET Hemmets tidning — är — SKANDINAVISKA Göteborgs Hftonblad KREDITAKTIEBOLAGET GÖTEBORO- - STOCKHOLM - MALMÖ GÖTEBORGS TJ-itê TU ~Aa ÏK (/ ÂA&lt;ci GÖTEBORG stuvar för Besök vår stora restutsälinina SJ Stuyar „ Barnkläder BAIMK 1 a v Herr= &amp; G o s s k l ä d e r, 100 avdelningskontor i västra och östra Sver ' Skodon, Grundad år 1848 Särskild, omväxlande avdelning för kvinnan Egna och hemmet.
Avdelningskontor över hela landet Egna fonder Kr.
182,000,000: — I varje nummer, värde­ min UN Kr.
11 MM 78.750.000 111 M 111111 II 11 NU,,, ' IIAIIIIIIIIIIIIIIMI,, Offentliga nöjen.
^ Emottager penningar å sparkasse-, kapital- och deonsit;,, .. ..., tio " ^ gällande ränta.
akning Utlämnar hemsparbössor.
fulla artiklar i olika frågor, berättelse, Bankens notariatavdelning förvaltar föreningars och kassors förmögenheter samt testaments- och förmyndaremedel.
Obligations- och fondavdelningar.
Fullständig bankrörelse i övrigt.
följetong, kåserier.
Gottgör å insatta medel högsta gällande ränta fonder Pr kvartal 7 .50 fritt hemburen.
&gt;gst, stora T e a t e r n kl 8.
Varje afton kl. me del, enskild Nelly.
Nya T e a t e r n.
Lösnummerpris 10 öre.
Varje afton kl. 8: BLOMSTER Telegramadress " K reditbolaget " (In), gen.
Göteb.
Tandläkaresällskap i Tandläkare Anne-Marie Heijde Vasaplatsen 1.
Telefon 15500.
Rådfrågning; Vard.
1 / a 2 — 1 / 2 3, övriga tider efter avtal.
Hmerikanskan just 1111.
Rebecka West, en av den nutida engelska romanlitteraturens mest kända namn, berömd även som lit­ teraturkritiker, har gjort en studie­ resa i Amerika, vars resultat hon framlagt i " Daily Graphic ".
Det utmärkande - draget i hennes journa­ listiska verksamhet är hennes san­ ningskärlek, lika omutlig som fruk­ tad.
Men detta drag ger, från läsa­ rens synpunkt sett, ett särskilt vär­ de åt vad hon skriver — man vet, att vad hon säger är sanningen och endast sanningen, sådan hon med si­ na skarpa ögon sett den.
I artikelserien i den nämnda tid­ ningen dröjer hon även vid den ame­ rikanska kvinnan och i samlband där­ med också något vid hennes lands­ man.
— • Den amerikanske mannen, skri­ ver hon, har ett mycket ' bättre sätt gentemot kvinnan än engelsmannen.
Han har icke det retsamt beskyd­ dande och viktiga sinnelag, som kom­ mer engelsmannen att vid återkom­ sten till hemlandets kuster demon­ strativt ge uttryck åt sina känslor först genom att knäböja och kyssa Englands jord och därefter genom att ge förste bäste landsman en så sjun­ gande örfil som möjligt.
Detta hans sätt att se och ta saker och ting gör, att han fordrar, att kvinnan skall - vara tilldragande och underhållande, och att han känner ett enormt förakt för henne, om hon brister i detta huvudstycke.
På ett idiotiskt sätt finner han det natur­ ligt, att hon är honom till behag, •och det faller honom aldrig ett ögon­ blick in, att han behöver ge henne något vederlag genom att själv vara tilldragande och underhållande.
Ame­ rikanen är mycket anspråkslösare i sina fordringar och han har en le­ vande förståelse för, att den manliga varelsen i lika hög grad som den kvinnliga måste i handling bevisa sin rätt att finnas till.
Denna beredvillighet att erkänna, att kvinnorna icke existera helt och hållet på grund av mannens nåd " utan äga personlig rätt till livet är icke uteslutande en förförisk kläd­ nad,.
som amerikanen då och då i röstsamlingssyfte iför sig för sitt po­ litiska partis räkning, utan den präg­ lar även hans uppträdande mot den självförsörjande kvinnan.
Han ger henne flera chanser till framgång än vad som står hennes engelska med­ syster till buds.
Där funnos i U.
S.
A. kvinnliga läkare flera decennier tidigare än i den gamla världen.
Där finnas en mängd kvinnor inom rättsväsendet PÄRLOR ända upp i justitiedepartementet och även kvinnliga präster.
I affärsvärl­ den finns det massor av kvinnor i framskjutna ställningar, tidningarna hava en otalig mängd kvinnliga re­ porters och även kvinnliga ingenjö­ rer äro icke sällsynta.
Men icke desto mindre existerar jämlikhet mellan könen lika litet i den amerikanska arbetsvärlden som någon annanstans.
De amerikanska männen släppa gärna kvinnorna in i arbetslivet för att de skola få till­ fälle att försöka sin lycka där, men de laga alltid så att framgången blir så minimal som möjligt.
Kvinnorna hållas överallt kvar i de lägre be­ fattningarne, under det att de högre reserveras för männen.
Tag t. ex. de kvinnliga juristerna.
Deras duglighet är erkänd och de •vinna lätt anställning på manliga ad­ vokatkontor, men när den stund kom­ mer då en man i hennes ställning skulle öppnat egen byrå finner den kvinnliga juristen en motsvarande handling vanligen omöjlig.
Den bä­ sta kvinna åtnjuter icke ens samma intellektuella prestige som den mest medelmåttige man.
Och dessutom vet den rättssökande allmänheten, att den kan direkt skada sina intressen genom att låta sig företrädas av en kvinnlig advokat inför en domstol vars ordförande hyser antagonism mot kvinnorörelsen.
Och, på samma sätt, även om det finns massor av kvinnliga reporters, så finns det icke och kommer det ic­ ke på länge att finnas en kvinnlig redaktör för någon av de stora ame­ rikanska tidningarna.
Hur bemärkta ställningar än mån­ ga kvinnor intaga inom affärsvärl­ den finns det inga kvinnliga direk­ törer hos de stora trusterna.
Detta kan icke kallas jämnställd- het.
Det finns ännu mycket annat, •som bevisar det — t. ex. att kvinnor icke äga tillträde till de tre största amerikanska universiteten, Yale, Harvard och Princeton.
Författarinnan avslutar sin arti­ kel med en jämförelse mellan den arbetande och icke-arbetande ameri­ kanskan.
Om man, skriver hon, be­ söker en damklubb, vilken som med­ lemmar räknar gifta kvinnor och de­ ras hemmavarande döttrar, måste man livligt beundra deras charm och älskvärdhet men i intellektuellt hän­ seende är ett sådant besök mycket litet givande.
Det är icke sant att man för att bliva vacker måste lida, men vad som är sant däremot är att man för att vara kvick och spirituell måste kämpa &lt;och strida.
Kvickhet är den blixtrande strålglansen hos en florett under fäktning.
Och den amerikan­ ska självförsörjande kvinnan är häp­ nadsväckande kvick.
hälsningar?
ungl - Hovl evera 08r i olika sorters modeller och kvalitéer köper ni alltid b i l l i g a s t hos T a n g e n s G a r d i n e r platsens största sortering hos T S ft7 del mo&lt; {A.-B.
C A R L J O H N S S O N (SL Kungstorget.
•m KORSGATAN 12 Av STELLA RYDHOLM.
Vilket vackert gammalt hem, hur fint och välskött!
Blommor, antika möbler, tusen vackra ting från gång­ na tider med gångna tiders under­ bara patina, en härlig trädgård, ock­ så den välvårdad, inbjudande.
En god uppsättning tjänare, påpassliga, skickliga, en lysande ekonomisk ställ­ ning, barnen ur boet, alla välplace- rade — blott han och hon hemma, njutande av allt detta goda.
Jag känner inte ' honom, men henne kän­ ner jag.
Hon är en fint bildad kvin­ na med god smak.
Intellektuella och konstnärliga nöjen stå henne alltid till buds, och hon njuter dem också i fulla drag.
I deras bibliotek finnes allt nytt, som kommer ut i litteratur, konst, musik, filosofi.
Vi bruka glömma allt omkring oss och gå upp i vad jag kallar " filosofiskt kannstöperi ".
Och var gång vi sluta efter att ha kretsat kring den stora gåtan: livets mål och dödens hemlighet, erfar jag en känsla av att framför mig ha en ensam, oändligt ensam människosjäl.
En gång, en sensommardag fick jag bekräftelse i ord: " Hur ensam, hur fruktansvärt ensam är jag ej.
ste vi alla vara så ensamma?
Må­ En konstnärs ateljé, utsikt över havet, blommor, färgstarka dukar.
Hon är ogift, vacker, rik, lite hög­ dragen kanske.
Hon klär sig - ele­ gant, och drar allas blickar till sig.
Hon målar utan att ställa ut.
Inte för pengar, inte för äran.
Hon må­ lar för nöjet att måla.
Hon fråssar i färger, hon njuter av nyanser.
Hon är en av de angenämaste kvinnor jag känner.
En av dem, som tänka djupt, känna djupt, och lida djupt utan gester.
Hon är ganska avun­ dad, man tycker att en lyckligare tillvaro än hennes kan knappast tän­ kas.
Jag fick ett brev en vinterdag.
Och det brevet andades en ensamhet så djup, så gränslös: " Jag är så fruktansvärt ensam, äro alla männi­ skor så ensamma? "
Stugan är låg, torvtig, fuktig.
Hon, som bor därinne är en av de olyckligast lottade människor jag kommit i beröring med.
Hon är mycket sjuk och mycket fattig.
NU ÄR KONSERVERINGSTID!
=• *: Köp uteslutan * V « SKANDINAVISKA GUMMIAKTIEBOLAGET VISKAFORS A.-B.
FERD.
LUNDQUIST &amp; Co för alltid på lager alla VISKAFORS Konservburksringar MERKUR TVÅLEN är oöverträffad för tvätt af f var en gång fullt och nare tyger med ömtåliga färge^ Gnsambet.
i modern infattning fördelaktigast Hovjuvelerare.
Ö. Harting.
41.
I036g 3 ' Medlem av Föreningen för ' hl ' ställningsförmedling samt de inf?
^ nella organisationerna F T n • T T rnati °- samt B — V.
i Tyskland, éöoö m e dE m ^ im När gåvorna räknas äro vännerna få.
4314 _ Hennes liv rikt, hon var omgiven av make och barn, vänner och släkt.
Maken gick bort, barnen följde honom, hennes föräldrar dogo nästan samtidigt.
Hon förlorade sina pengar.
Hon blev slagen av sjukdomens gissel, hon fick bära förödmjukelsens ok.
Hon måste leva på barmhärtiga människors godhet och små bidrag från kommun och kassor.
Hela hen­ nes liv tycks förött, ingen glimt lo­ var ljusning: hennes sjukdom är obotlig och smärtsam.
Hon ' sade till mig: " Jag har fått vad jag alltid längtat efter: ensam­ het.
Jag välsignar ensamheten.
Den yttre ensamheten, tystnaden här up­ pe, i min stuga, min låga fattiga stu­ ga, ty i verkligheten är jag aldrig ensam.
Jag har dem alla, de kära döda runt om mig.
Jag har aldrig haft en känsla av att jag är ensam.
Jag skulle känna mig ensam ute i världen, bland människorna, ensam och olycklig med min svåra sjukdom, men här är jag fri, och aldrig en­ sam.
Jag har bott här, långt från människor, i djupaste fattigdom snart i tio år.
Jag har haft god tid att tänka.
Min sjukdom har hindrat mig från att arbeta fort: allt vad jag företar måste gå ytterst långsamt.
Jag har lärt mig tålamodets svåra läxa.
Och så att ta ' emot.
Ta. '
emot beklaganden, ta ' emot medlidandets gåvor.
Förr ägde jag vackra saker, som det tog lång tid att vårda och underhålla.
Här äger jag inte mer än det allra nödvändigaste, och kan­ ske inte det ens.
Men jag har en för­ nimmelse att jag är friare nu än då, jag är beredd - att vilken stund som häl ' st lämna livet.
Mig binda inga band, ingen jordisk längtan, den dag döden kallar mig är jag också fär­ dig att komma.
När jag förr i värl­ den, i " min lyckas dagar ", tänkte på att dö, och det gjorde jag nog inte så ofta, blev jag ängslig, rädd, dö­ den tycktes mig fruktansvärd.
Jag lät mitt arbete, min glädje, min sorg, min strävan gripa mig helt och hål­ let.
Och sköt så bort tanken på dö­ den.
Och så träffades jag så hårt.
Jag klagade först, jag grät, jag var bitter.
Nu äntligen är jag lugn.
Jag har måst ge upp: livet, de öden, som drabbat mig voro starkare än jag.
Och äntligen vågar jag i allt, som hänt mig &lt;se den enda vägen fram till frigörelse.
Jag säger inte, att dessa långa år i nöd och ensam­ het, varit en nådegåva, det skulle låta för otroligt, men något ditåt me­ nar jag ändå att de varit.
Aldrig hade jag kunnat lära vad jag nu lärt, utan dessa prövningar.
Jag är inte vad man kallar religiös.
Jag vet så litet om vad de lärde tvista om och vad filosoferna tänka, mig har livet dock lärt en sak: Varje människa har en utstakad väg att flera kvällar å rad burits på ryktets vingar över staden.
.Ta, det skrattas friskt på Storan i dessa vackra septemberkvällar.
Den saken sköta de bekanta publikfavo­ riterna fru Weijden, hrr Ivinch och Strandman med verklig och efter sommarens njutna vila osedvanlig bravur.
En ' lycklig start alltså, som vi hoppas bebådar en lika lyckosam fortsättning för vår omtyckta lyri­ ska scen.
Nya Teatern har återupptagit sin succéspjäs från förra säsongen, Ny­ gifta, som med sitt intresseväckande innehåll och goda utförande ännu bör kunna påräkna en lång livstid.
övriga dagar kl. 8: Österlunds Hanna.
y- 1 GUSTAF EKMAN.
i I V I; L I: H ^CJ&amp;vderstm Teatern.
Vasa Blomsterhandpl Telefon m. m.
* Söndag kl. 7 och 9, Beställningar å blommor om W • " " " " nadsfritt under garanti för n o r ^ e s kost- utförande å alla platser av ° msoi ' gsfullt Konse hos Lilla över hela jorden.
VISKAFOUS Det berättas, att de unga ameri­ kanska herrarne f. n.
äro så full­ ständigt upptagna av att förtjäna pangar, att de inte ha tid att skriva kärleksbrev till sina fästmör.
Detta (Ombestyres i stället till moderat pris av för ändamålet särskilt upprättade skrivbyråer.
Allt vad den unge mannen har att göra är att under­ teckna det maskinskrivna brevet med sitt förnamn.
Nygifta.
Hattar Träarmatur Lilla Teatern bjuder sin publik gammal god och tillförlitlig scenisk kost med säsongens första program, Frans Hedbergs skärgårdspjäs Ös­ terlunds Hanna.
Det galleri av ur livet hämtade och studerade verklig­ hetsmänniskor, som den rutinerade skådespelsförfattaren här fört fram, ha i de flesta fall fått en måttfull och god gestaltning.
Man ser ett stycke $jotngåtöst » Han iSfottsßogen svenskt liv, sådant det har levats och l:sta 61. matsals!
och fionèitori« setoeting.
TTCustß dagligen, fjol * leves än, och när publiken med kraf­ åtets priset sänftta meô 20 — 25 ° / o.
tiga applåder tackar för underhåll­ Best.
|&gt;r tel. J9268.
ningen ligger däri ett erkännande av I) ita 3anàets Restaurant skildringens och spelets äkthet och Kungsgatan 41.!
Telefon J 07 89. värde.
Slottsfcogen, ti tö stora ôammen.
!
Dar luncljar man bäst?
ii ......,,, ...,,,,,, GOLVLAMPOR LJUSKRONOR LJUSSTAKAR m. m., Ceater.
m. m. otroligt billigt i GÖTEBORGS SLÖJDMAGASII KYRKOGATAN 26 gå, och varje människa måste lära sig att verkligt fatta Kristi ord: ' Vad hjälper det en människa, om hon vinner hela världen, men tager skada till sin själ '. "
Världens äldsta otrilsmässo- urhund.
Man liar i en egyptisk grav fun­ nit ett två tusen år gammalt skils­ mässoutslag.
Det är en viss Pto- Lemy som för sin fru Tahappy för­ kunnar följande hårda dom: " Jag har skilt dig från mig som hustru.
Jag har fråntagit dig ratten att kalla dig min maka.
Jag ra­ der dig att taga dig en annan man.
I det hus, i vilket du går in, skall jag icke sätta min fot.
Iran oc med i dag kommer jag ej att göra mina äktenskapliga rättigheter ö \ er dig gällande.
Lämna ofördröj i c e och utan tidsförlust mitt ' hus.
Skrivet av den rättslärde lu » | (nsänihtrttes Teatrarnas öppnande är ett osvik­ ligt hösttecken.
Sommarsejouren är slut, och staden bereder sig att bju­ da mänskligheten en ersättning för friluftslivets mistade härligheter i skog och mark.
Eii indiansommar som den inneva­ rande är det emellertid svårt att giva publiken illusion av höst.
Och till och med för en institution med Stora Teaterns obestridliga popularitet är •det under sådana förhållanden tur att kunna öppna säsongen med ett så utomordentligt dragande program som M. Lattés parisoperett Nelly.
En mondän, underhållande, befängt roande operett av det slag, som gör publiken dödligt nyfiken, sedan skrattet från den upprymda och liv­ ligt senterande salongen nu redan ^^tapisserT^V^ QW x DETALJ ö.
Harang.
SI.
1 tr. INIABg Monteringar.
hand. "
Bakpå papyrusrullen återfinnas fyra vittnens namnunderskri er Världen skrider, om f * framåt.
Så lätt skiljer i vara d „ en man icke sin hustru frän (Eftertryck förbjudes).
Lilitb.
R O M H N ett drama.
Av 1: sta akten: Han talar.
Hon ly » nar.
rr n lyss- 2:dra akten: Hon talar.
Har.
nar.
3:dje akten: name lyssna.
«glovBtt« pterfcett » •Auktoriserad översättning av Margareta Heijkel.
,, firan - B aC * a a 19 011 visste .mycket väl med sig vad som så fast band henne ^ de: nna V£| r Eben Mallorys närU « ra J - 6,, ' Hon " " WAW Iörsökte an att bortförkla­ UUIL1U1 a faktum och finna andra an- i \ ^r &amp; a ® sin önskan att stanna m örka huset, där hoj et icke trivdes.
Men hur i ° n försökte att föra sig a m gen a j,.
° ljuset, dök dock sannin- det 1 ' ram i§ ei1 - Hon erkände, Vin e u Var Mallory som höll bilade t, Var ^ ' " ' hi 11!?!
6 End, och hon ysti att hon handlade orätt, a tt itt Pelle får i nte l0 ' " Mamma: — 1 e11 äta med fingrarne.
, tt Peile: - P ^ ^ g a f - människan fick - fing » « * fein var uppfu nne " ',, n 3 jiilf, ', r Mamma i in » ' " - 108 mro; _ mi« a » - det försäkrar jag c1 » ' spalt.
Hedersbegrepp.
Det är kanske " tyket " av en så­ dan som mig att blanda min röst med stadsdamer,s, då jag bara är en enkel ' lantmora '.
Men då jag tog mig sam­ ma frihet en gång förra året blev jag så vänligt emottagen och fröken re­ daktören skrev till och med att " fru Johansson var välkommen åter, om hon hade något på hjärtat ".
Och detta är just fallet nu.
Redan för tre veckor sedan vid läsningen av en artikel om att mamma skall lära sina barn ärlighet, väcktes lusten, men så fick jag sånt schå med syltning och inkokning av grönsaker m. m. att jag inte hann.
Yår.
trädgård är ju så stor, och så tycker mina gifta flic­ kor i stan, att när mamma ändå är i farten med " konservering " — • de använder alltid modärna ord — • så kan de gärna få skicka sina burkar hit och få dem fyllda och om Re­ daktören såge antalet skulle hon för­ stå att de inte lida av blyghet.
Det kan ju också hända, att jag i ett svagt ögonblick låtit dem förstå att jag tycker det är roligt vara dem till lite nytta.
Men nu var det historien.
Johans­ son,.
som jag berättade den för, sa när hon på detta sätt lät sina käns­ lor gentemot honom gå före vad hon dock måste betrakta som sin plikt.
— Men vart skall jag väl resa?
frågade hon sig själv förkrossad.
Och hur skall jag kunna överleva skils­ mässan från honom?
Men å andra sidan, skulle hon väl kunna dväljas i denna ohyggliga atmosfär av misstro och ringaktning, som omgav henne på alla håll och so.m hotade att kväva henne.
Just när hon gjorde sig denna fråga såg hon framför sig på vägen Eben Mallory som, ledande sin häst i tygeln, promenerade vid sidan av fröken Joanna Cooke, som ivrigt samtalade med honom.
Den stöt åt hjärtat hon erfor vid denna syn sade henne tydligare än alla ord, att ingen makt på jorden skulle kunna förmå henne att lämna Shingle End så länge Eben Mallory uppehöll sig där.
Hon älskade honom.
Vissheten att vara i hans närhet innebar en tillfredsställelse, en fröjd.
Så län­ ge det förunnades henne att då och då se honom, att växla några ord med honom kunde hon uthärda att dk m Stuvar „ Ynylinga-Kostjmer Stuvar „ Sport-Dräkter visserligen att den passade för en söndagsskola, men det behöver ju inte hindra att den är lärorik och jag har själv upplevat den.
Det var för ett 20-tal år sen, kan­ ske litet mer, som jag for i en spår­ vagn i Göteborg i sällskap med en vän.
Mitt emot oss satt en fin fru med en liten gosse i knät.
Konduk­ tören bar just upp avgiften och frå­ gade frun om gossen fyllt tre år.
" Nej ", svarade &gt;hon.
" Jo, men mam­ ma ".
inföll den lille, " jag fyllde tre år i söndags och fick en så fin fö­ delsedagstårta av dig ".
Konduktören skrattade och räckte fram handen ef­ ter avgiften och det gick ett fnitter genom hela vagnen, men jag kände som om jag velat hålla en predikan — om det bara gått an.
Så var det för en tid sedan som jag åter var i sällskap med min vän från den där spårvagnsresan och mötte frun med gossen.
Yi utbytte en hälsning och jag anmärkte att hon såg så gammal och olycklig ut.
— Det har hon stora skäl till, sa­ de min vän.
Hennes söner gör henne stora bekymmer.
Nu är den yngste — den lille gossen vi såg i spårvag­ nen — häktad för förskingring.
Jag hajade till.
Varför höll jag yite straffpredikan, som Johansson - sa jag skulle ha gjort om knappnå­ len och silverskålen.
Nu lättar jag mitt samvete med att tala om histo­ rien till varning för andra.
Om Redaktören vill vara snäll att bättra på den.
Jag kunde ju be en av flickorna, men jag tror de är lik­ som lite generade av mammas lust att skriva i bladen.
Högaktnings fullt Sofia Johansson.
UttlCt slumppriser GÖTEBORG Bol och sommar.
Reseskizzer av RUTH ALMEN.
V. Bredbent och trygg står Giuseppe Jametti mellan sina korgar fulla av persikor, druvor och alla slags träd­ gårdsprodukter i butiken, som till hälften befinner sig på trottoaren, till hälften ett par trappsteg ned i källarvåningen.
När man vill köpa något, tar han högra handen ur byx­ fickan, rycker till sig en påse från en spik i dörrposten och säger: " Sök ut vad ni vill ha! "
— Och sedan man fått svar på den sedvanliga frågan: " Quanto costa? "
får man själv ta på­ sen och plocka i den så mycket eller så litet man vill, och naturligtvis väljer man det vackraste man ser!
Jametti står bredvid och kniper ihop sitt ena svarta öga och drar munnen till ett halvt leende, pekar sedan på vågskålen, och först sedan man lagt sin påse där, värdigas han deltaga i aktionen.
Om man icke har jämna pangar när man skall betala sticker Jametti sina feta händer i de djupa fickorna på sitt skinnförkläde och tar upp hela nävarne fulla med småmynt och räknar vårdslöst till sina kunder det de skola ha.
Ibland måste man till och med göra honom uppmärk­ sam på att han gett några centimes för mycket tillbaka.
Då ser han på en med ett gränslöst förakt.
" Dum­ het " är en egenskap han icke lärt sig uppskatta!
Ja, där står vännen Jametti dagen i ända, sorglös och glad, och betrak­ tar livet omkring sig.
Han vet att ingen gör bättre affärer än han, och att hans hustru och barn sköta den andra affären med hans namn • — den som ligger snett emot järnvägen — på ett lika förtjänstfullt sätt.
Tidskrifter växa f. n. upp som svampar ur jorden i alla länder och deras behov av.
skisser och noveller, signerade med " kända namn " kan icke längre fyllas.
I Frankrike och England säges man ha löst svårighe­ ten på det sättet, att de kända för- * fattarne köpa berättelser av de okän­ De tre folk som äro representerade da, signera dem med sina namn och i detta land ha sina snart igenkänne- sälja dem till redaktörerna, vilka äro liga egenheter; kvinnorna mest.
Man invigda i hemligheten.
ser i regeln vem som är schweizer- tyska och vem som är fransyska och italienska ..
Medan schweizertyskan går sin stadiga lunk på bastanta ben, Man tycker om glada människor, har fransyskan sina smidiga böjnin­ men det finnes dock undantag — gar på huvudet och kroppen och man skulle t. ex. antagligen ta illa svikten på sin lätta fot.
Italienskan upp, om tandläkaren skrattade när ser ut som om hon kände det norr­ han befriade en från en värkande ländska ordspråket: " Yår herre har inte skapat bråttom, bara en jämn tand.
rörelse ".
Fetlagd, svartbrun och be­ Alla Damer, OBS.!
som vilja köpa verkligt billigt och som behöva något för sin egen ellersina barns vinterekipe- ring böra icke underlåta besöka Kunptorget 12 kväm låter hon inte i onödan sina mörka ögon skjuta de omtalade, el­ diga blixtarne.
Nå, detta är ju endast ett flyktigt turistintryck, och naturligtvis skär ingen förnuftig människa alla över en kam!
Varifrån skulle man då få de intresseväckande undantagen!
* Många namn här klinga lustigt i främmande öron.
Vi köpa våra ka­ kor hos Frau Rohr (Rotting) och lämna vår tvätt till Frau Porter.
En bekant till oss har en bekant, som har en skurmadam som tituleras Frau Scheuerwasser (Skurvatten).
En mycket skäggig gammal man heter Bart (Skägg) — det är som om han ville bära sitt visitkort i ansiktet.
Oçh en pastor heter Ochsenbein (Ox- ben).
(Han har tyvärr icke predikat här, annars hade vi gått och hört v.ad han haft att säga sin hjord.)
En del gamla namn klinga adliga utan att vara det.
Om någon förr i världen flyttade till annan ort, kallades han av befolkningen efter stället varifrån han kommit med ett " von " (från) framför namnet.
Så äges egendomen näst intill där vi slagit upp våra bo­ pålar för .sommaren av en von All- men.
En annan tog i fordom tid sitt gods och guld och seglade tvärs över Thunersjön från Gunten till Interla- ken och bosatte sig där.
Genast fick han det klingande namnet von Gun­ ten och behöll det gladeligt.
* En dag stannade vi på vår van­ dring och njöto av att se ett ensamt " Chalet " uppe i berget vid skogskan­ ten.
Det hade ett väldigt överskju­ tande tak, bred gavel med tre vå­ ningar, gröna fönsterluckor, träsni- derier, figurmälningar av fbåde all­ varligt och skämtsamt slag samt föl­ jande inskription, som tydligen var av senare datum: " Es wünsch ' mir einer was er will, So geb ' ihm Gott zweimal so viel. "
Villans ena " Laube " såg livsfarlig ut, där den hängde sned ooh fallfär­ dig på ett par till synes murkna stoc­ kar mot väggen, färgen var mången­ städes bortnött av sol och rägn, och någon symmetri stod ingenstädes att upptäcka, i det att för det första ta­ ket var betydligt längre åt ena hål­ let än åt andra, fönstren tycktes sitta härs och tvärs och en av dörrarna hängde på bara ett gångjärn.
— Vi kommo överens om att det var be­ dårande där det låg eller snarare hängde under bergväggen, och be­ klagade att ingen av oss kunde måla.
Då utbrast en av sällskapet: Hur tror ni detta Chalet skulle ta­ ga sig ut på Östgötaslätten?
Hela sällskapet brast oemotstånd­ ligt i skratt, och en ungdom med vis­ dom förklarade, att för byggnadskon­ stens utövare gällde det först och främst att söka kontakt med varje lands natur så att " bostäderna passa­ de in i sin miljö ".
Hur sannt detta än var, måste vi dock återigen ge luft åt vår munter­ het.
Förlovar eller 2ÅE er Ni Eder, så annon­ sera det i GÖTEBORGS MORGONPOST Alla Edra vänner, läsa den tidningen.
••• Läst i varje bildat hem i västra Sverige.
GIV Alma Augusta Dagny O C ll Tyra Kvinnornas Tidning på namnsdagen!
Presentkort säljas på tidningens exp.
Vallgatan 27.
Tel. 18070.
Då vi kommo till Bern, uttryckte vi för varandra vår häpnad över att.
vi icke hört denna huvudstad mera omtalas för sitt natursköna läge och sina många sevärdheter.
I allmän­ het har ingen som varit i Schweiz mycket att säga om Bern.
Och dock Siden huset ss Höstutförsäljning Ensamförsäljare av de världsberömda P.
D. Korsetterna, Silkesstrumpan M a n o n och Glacéhandsken M a n o n.
leva, kunde hon bära de sorger som tyngde henne.
Sir George Paradi- nes förolämpningar, de misstankar och förtäckta elakheter hon måste utstå från traktens damvärld, ja, till och med den hemlighet som hotade att ruinera hela hennes liv.
Vid nästa vägkrök tog Joanna av­ sked av doktor Mallory, som steg till häst och red bort.
— Är jag svartsjuk.
Är jag så dum att jag är svartsjuk, frågade sig Lilitlh, då hon gick in genom porten till trädgården på Old Court.
XII.
Simmondis, kammarjungfrun, var utrustad med hela sitt släktes nyfi­ kenhet, ocih hennes slkarpa öga.
hade för länge sedan fått .sikte på den mystiska person, siom under större delen av dagen uppehållit sig i när­ heten av Old Court.
Mannen i fråga försvann allt emellanåt ur sikte men dök ständigt upp på nytt.
Det gick också isnart nog upp för Simmondis, att hon icke var den en­ da i villan, ©om lagt märke till främ­ lingen.
Hon kom plötsligt på Bletoh- ley, betjänten, med att dold bakom en fönstergardin spionera utåt.
Bletcihley drog sig hastigt tillba­ ka från fönstret, ocih hans blick möt­ te Simmonds.
Han var en liten un- dersiä.tsig karl med något visst slis­ kigt över sin person, men Simmonds som hade ett lättantänt hjärta och, redan hunnen över de trettio, tänkte på sin framtid, betraktade honom med en viss respekt, i vilken även en portion förälskelse ingiclk.
— Vad ser ni efter, hr Bletchley?
frågade hon med ett leende.
— Eifter ingenting, kom svaret kort.
— Nej, försök inte!
Det lyckas inte med mig!
förklarade hon.
Det är inte mycket som undgår edra ögon och — • inte häller mina, tillade hon skrattande.
Hon vände sig mot fönstret, ki­ kade ut ocih nickade.
— Där är han, viskade hon då hon fick syn på en mörk iskepnad mellan träden.
Bletchley följde riktningen av hennes blick, men sade ingenting annat än: — Vem?
Simmonds vände sig om mot ho- 0 nom.
— Ni vet lika bra som jag, att en främmande person hållit utkik på den här villan nu i sex runda timmar, anmärkte, hon sakta med en varnan­ de blick på dörren till fru Ames sov­ rum.
Bletchley nickade.
— Vem är han?
Det är det jag är nyfiken på, fortfor Simimonds.
— Det får ni tids nog reda på, förklarade betjänten lugnt.
„ 7 — A ad menar ni, herr Bletchley?
Han stod tyst ett ögonblick för att liksom understryka vikten av vad han ämnade isäga och sade sedan långsamt: — Jag har sett åtskilligt i mina dar, och min erfarenhet säger mig, att när en karl på det där sättet går och utspionerar ett hus, då är olyc­ kan inte långt borta.
Ett utrop av förskräckelse bana­ de sig väg över kammarjungfruns läppar.
— Hur kan jag veta det.
Kanske en häktning eller — • Han avbröt sig tvärt, då han såg Simimonds ' brådskande närma sig dörren.
— Vad ämnar ni ta er till?
fråga­ de Bletchley strängt.
— Jag går ut till karlen och frå­ gar honom vad han vill, svarade Simmonds i bestämd ton.
Bletchley skakade varnande på huvudet: — • Akta er för sådant där, sade han ooh lade handen på hennes arm.
— • Varför?
frågade Simmonds.
Ni sa ', att det betyder olycka, och då är det väl bäst att förbereda sig på den.
— Vad skulle det tjäna till?
Ni kan inte förhindra händelsernas ut­ veckling.
Jag säger er, att jag län­ ge haft mina misstankar.
Lita på mig!
Det står inte rätt till med det här herrskapet.
Simmonds gav honom en förtör- nad blick.
— Jag struntar i er och era miss­ tankar, sade hon i skarp ton.
Det — Vad skulle det vara för en olyc­ står lika rätt till med de här damer­ ka?
flämtade hon.
na som med alla andra.
De kan ha
KVINNORNAS TIDNINO KVINNORNAS TIDNING AKTIEBOLAGET Hemmets tidning — är — SKANDINAVISKA Göteborgs Hftonblad KREDITAKTIEBOLAGET GÖTEBORO- - STOCKHOLM - MALMÖ GÖTEBORGS TJ-itê TU ~Aa ÏK (/ ÂA&lt;ci GÖTEBORG stuvar för Besök vår stora restutsälinina SJ Stuyar „ Barnkläder BAIMK 1 a v Herr= &amp; G o s s k l ä d e r, 100 avdelningskontor i västra och östra Sver ' Skodon, Grundad år 1848 Särskild, omväxlande avdelning för kvinnan Egna och hemmet.
Avdelningskontor över hela landet Egna fonder Kr.
182,000,000: — I varje nummer, värde­ min UN Kr.
11 MM 78.750.000 111 M 111111 II 11 NU,,, ' IIAIIIIIIIIIIIIIIMI,, Offentliga nöjen.
^ Emottager penningar å sparkasse-, kapital- och deonsit;,, .. ..., tio " ^ gällande ränta.
akning Utlämnar hemsparbössor.
fulla artiklar i olika frågor, berättelse, Bankens notariatavdelning förvaltar föreningars och kassors förmögenheter samt testaments- och förmyndaremedel.
Obligations- och fondavdelningar.
Fullständig bankrörelse i övrigt.
följetong, kåserier.
Gottgör å insatta medel högsta gällande ränta fonder Pr kvartal 7 .50 fritt hemburen.
&gt;gst, stora T e a t e r n kl 8.
Varje afton kl. me del, enskild Nelly.
Nya T e a t e r n.
Lösnummerpris 10 öre.
Varje afton kl. 8: BLOMSTER Telegramadress " K reditbolaget " (In), gen.
Göteb.
Tandläkaresällskap i Tandläkare Anne-Marie Heijde Vasaplatsen 1.
Telefon 15500.
Rådfrågning; Vard.
1 / a 2 — 1 / 2 3, övriga tider efter avtal.
Hmerikanskan just 1111.
Rebecka West, en av den nutida engelska romanlitteraturens mest kända namn, berömd även som lit­ teraturkritiker, har gjort en studie­ resa i Amerika, vars resultat hon framlagt i " Daily Graphic ".
Det utmärkande - draget i hennes journa­ listiska verksamhet är hennes san­ ningskärlek, lika omutlig som fruk­ tad.
Men detta drag ger, från läsa­ rens synpunkt sett, ett särskilt vär­ de åt vad hon skriver — man vet, att vad hon säger är sanningen och endast sanningen, sådan hon med si­ na skarpa ögon sett den.
I artikelserien i den nämnda tid­ ningen dröjer hon även vid den ame­ rikanska kvinnan och i samlband där­ med också något vid hennes lands­ man.
— • Den amerikanske mannen, skri­ ver hon, har ett mycket ' bättre sätt gentemot kvinnan än engelsmannen.
Han har icke det retsamt beskyd­ dande och viktiga sinnelag, som kom­ mer engelsmannen att vid återkom­ sten till hemlandets kuster demon­ strativt ge uttryck åt sina känslor först genom att knäböja och kyssa Englands jord och därefter genom att ge förste bäste landsman en så sjun­ gande örfil som möjligt.
Detta hans sätt att se och ta saker och ting gör, att han fordrar, att kvinnan skall - vara tilldragande och underhållande, och att han känner ett enormt förakt för henne, om hon brister i detta huvudstycke.
På ett idiotiskt sätt finner han det natur­ ligt, att hon är honom till behag, •och det faller honom aldrig ett ögon­ blick in, att han behöver ge henne något vederlag genom att själv vara tilldragande och underhållande.
Ame­ rikanen är mycket anspråkslösare i sina fordringar och han har en le­ vande förståelse för, att den manliga varelsen i lika hög grad som den kvinnliga måste i handling bevisa sin rätt att finnas till.
Denna beredvillighet att erkänna, att kvinnorna icke existera helt och hållet på grund av mannens nåd " utan äga personlig rätt till livet är icke uteslutande en förförisk kläd­ nad,.
som amerikanen då och då i röstsamlingssyfte iför sig för sitt po­ litiska partis räkning, utan den präg­ lar även hans uppträdande mot den självförsörjande kvinnan.
Han ger henne flera chanser till framgång än vad som står hennes engelska med­ syster till buds.
Där funnos i U.
S.
A. kvinnliga läkare flera decennier tidigare än i den gamla världen.
Där finnas en mängd kvinnor inom rättsväsendet PÄRLOR ända upp i justitiedepartementet och även kvinnliga präster.
I affärsvärl­ den finns det massor av kvinnor i framskjutna ställningar, tidningarna hava en otalig mängd kvinnliga re­ porters och även kvinnliga ingenjö­ rer äro icke sällsynta.
Men icke desto mindre existerar jämlikhet mellan könen lika litet i den amerikanska arbetsvärlden som någon annanstans.
De amerikanska männen släppa gärna kvinnorna in i arbetslivet för att de skola få till­ fälle att försöka sin lycka där, men de laga alltid så att framgången blir så minimal som möjligt.
Kvinnorna hållas överallt kvar i de lägre be­ fattningarne, under det att de högre reserveras för männen.
Tag t. ex. de kvinnliga juristerna.
Deras duglighet är erkänd och de •vinna lätt anställning på manliga ad­ vokatkontor, men när den stund kom­ mer då en man i hennes ställning skulle öppnat egen byrå finner den kvinnliga juristen en motsvarande handling vanligen omöjlig.
Den bä­ sta kvinna åtnjuter icke ens samma intellektuella prestige som den mest medelmåttige man.
Och dessutom vet den rättssökande allmänheten, att den kan direkt skada sina intressen genom att låta sig företrädas av en kvinnlig advokat inför en domstol vars ordförande hyser antagonism mot kvinnorörelsen.
Och, på samma sätt, även om det finns massor av kvinnliga reporters, så finns det icke och kommer det ic­ ke på länge att finnas en kvinnlig redaktör för någon av de stora ame­ rikanska tidningarna.
Hur bemärkta ställningar än mån­ ga kvinnor intaga inom affärsvärl­ den finns det inga kvinnliga direk­ törer hos de stora trusterna.
Detta kan icke kallas jämnställd- het.
Det finns ännu mycket annat, •som bevisar det — t. ex. att kvinnor icke äga tillträde till de tre största amerikanska universiteten, Yale, Harvard och Princeton.
Författarinnan avslutar sin arti­ kel med en jämförelse mellan den arbetande och icke-arbetande ameri­ kanskan.
Om man, skriver hon, be­ söker en damklubb, vilken som med­ lemmar räknar gifta kvinnor och de­ ras hemmavarande döttrar, måste man livligt beundra deras charm och älskvärdhet men i intellektuellt hän­ seende är ett sådant besök mycket litet givande.
Det är icke sant att man för att bliva vacker måste lida, men vad som är sant däremot är att man för att vara kvick och spirituell måste kämpa &lt;och strida.
Kvickhet är den blixtrande strålglansen hos en florett under fäktning.
Och den amerikan­ ska självförsörjande kvinnan är häp­ nadsväckande kvick.
hälsningar?
ungl - Hovl evera 08r i olika sorters modeller och kvalitéer köper ni alltid b i l l i g a s t hos T a n g e n s G a r d i n e r platsens största sortering hos T S ft7 del mo&lt; {A.-B.
C A R L J O H N S S O N (SL Kungstorget.
•m KORSGATAN 12 Av STELLA RYDHOLM.
Vilket vackert gammalt hem, hur fint och välskött!
Blommor, antika möbler, tusen vackra ting från gång­ na tider med gångna tiders under­ bara patina, en härlig trädgård, ock­ så den välvårdad, inbjudande.
En god uppsättning tjänare, påpassliga, skickliga, en lysande ekonomisk ställ­ ning, barnen ur boet, alla välplace- rade — blott han och hon hemma, njutande av allt detta goda.
Jag känner inte ' honom, men henne kän­ ner jag.
Hon är en fint bildad kvin­ na med god smak.
Intellektuella och konstnärliga nöjen stå henne alltid till buds, och hon njuter dem också i fulla drag.
I deras bibliotek finnes allt nytt, som kommer ut i litteratur, konst, musik, filosofi.
Vi bruka glömma allt omkring oss och gå upp i vad jag kallar " filosofiskt kannstöperi ".
Och var gång vi sluta efter att ha kretsat kring den stora gåtan: livets mål och dödens hemlighet, erfar jag en känsla av att framför mig ha en ensam, oändligt ensam människosjäl.
En gång, en sensommardag fick jag bekräftelse i ord: " Hur ensam, hur fruktansvärt ensam är jag ej.
ste vi alla vara så ensamma?
Må­ En konstnärs ateljé, utsikt över havet, blommor, färgstarka dukar.
Hon är ogift, vacker, rik, lite hög­ dragen kanske.
Hon klär sig - ele­ gant, och drar allas blickar till sig.
Hon målar utan att ställa ut.
Inte för pengar, inte för äran.
Hon må­ lar för nöjet att måla.
Hon fråssar i färger, hon njuter av nyanser.
Hon är en av de angenämaste kvinnor jag känner.
En av dem, som tänka djupt, känna djupt, och lida djupt utan gester.
Hon är ganska avun­ dad, man tycker att en lyckligare tillvaro än hennes kan knappast tän­ kas.
Jag fick ett brev en vinterdag.
Och det brevet andades en ensamhet så djup, så gränslös: " Jag är så fruktansvärt ensam, äro alla männi­ skor så ensamma? "
Stugan är låg, torvtig, fuktig.
Hon, som bor därinne är en av de olyckligast lottade människor jag kommit i beröring med.
Hon är mycket sjuk och mycket fattig.
NU ÄR KONSERVERINGSTID!
=• *: Köp uteslutan * V « SKANDINAVISKA GUMMIAKTIEBOLAGET VISKAFORS A.-B.
FERD.
LUNDQUIST &amp; Co för alltid på lager alla VISKAFORS Konservburksringar MERKUR TVÅLEN är oöverträffad för tvätt af f var en gång fullt och nare tyger med ömtåliga färge^ Gnsambet.
i modern infattning fördelaktigast Hovjuvelerare.
Ö. Harting.
41.
I036g 3 ' Medlem av Föreningen för ' hl ' ställningsförmedling samt de inf?
^ nella organisationerna F T n • T T rnati °- samt B — V.
i Tyskland, éöoö m e dE m ^ im När gåvorna räknas äro vännerna få.
4314 _ Hennes liv rikt, hon var omgiven av make och barn, vänner och släkt.
Maken gick bort, barnen följde honom, hennes föräldrar dogo nästan samtidigt.
Hon förlorade sina pengar.
Hon blev slagen av sjukdomens gissel, hon fick bära förödmjukelsens ok.
Hon måste leva på barmhärtiga människors godhet och små bidrag från kommun och kassor.
Hela hen­ nes liv tycks förött, ingen glimt lo­ var ljusning: hennes sjukdom är obotlig och smärtsam.
Hon ' sade till mig: " Jag har fått vad jag alltid längtat efter: ensam­ het.
Jag välsignar ensamheten.
Den yttre ensamheten, tystnaden här up­ pe, i min stuga, min låga fattiga stu­ ga, ty i verkligheten är jag aldrig ensam.
Jag har dem alla, de kära döda runt om mig.
Jag har aldrig haft en känsla av att jag är ensam.
Jag skulle känna mig ensam ute i världen, bland människorna, ensam och olycklig med min svåra sjukdom, men här är jag fri, och aldrig en­ sam.
Jag har bott här, långt från människor, i djupaste fattigdom snart i tio år.
Jag har haft god tid att tänka.
Min sjukdom har hindrat mig från att arbeta fort: allt vad jag företar måste gå ytterst långsamt.
Jag har lärt mig tålamodets svåra läxa.
Och så att ta ' emot.
Ta. '
emot beklaganden, ta ' emot medlidandets gåvor.
Förr ägde jag vackra saker, som det tog lång tid att vårda och underhålla.
Här äger jag inte mer än det allra nödvändigaste, och kan­ ske inte det ens.
Men jag har en för­ nimmelse att jag är friare nu än då, jag är beredd - att vilken stund som häl ' st lämna livet.
Mig binda inga band, ingen jordisk längtan, den dag döden kallar mig är jag också fär­ dig att komma.
När jag förr i värl­ den, i " min lyckas dagar ", tänkte på att dö, och det gjorde jag nog inte så ofta, blev jag ängslig, rädd, dö­ den tycktes mig fruktansvärd.
Jag lät mitt arbete, min glädje, min sorg, min strävan gripa mig helt och hål­ let.
Och sköt så bort tanken på dö­ den.
Och så träffades jag så hårt.
Jag klagade först, jag grät, jag var bitter.
Nu äntligen är jag lugn.
Jag har måst ge upp: livet, de öden, som drabbat mig voro starkare än jag.
Och äntligen vågar jag i allt, som hänt mig &lt;se den enda vägen fram till frigörelse.
Jag säger inte, att dessa långa år i nöd och ensam­ het, varit en nådegåva, det skulle låta för otroligt, men något ditåt me­ nar jag ändå att de varit.
Aldrig hade jag kunnat lära vad jag nu lärt, utan dessa prövningar.
Jag är inte vad man kallar religiös.
Jag vet så litet om vad de lärde tvista om och vad filosoferna tänka, mig har livet dock lärt en sak: Varje människa har en utstakad väg att flera kvällar å rad burits på ryktets vingar över staden.
.Ta, det skrattas friskt på Storan i dessa vackra septemberkvällar.
Den saken sköta de bekanta publikfavo­ riterna fru Weijden, hrr Ivinch och Strandman med verklig och efter sommarens njutna vila osedvanlig bravur.
En ' lycklig start alltså, som vi hoppas bebådar en lika lyckosam fortsättning för vår omtyckta lyri­ ska scen.
Nya Teatern har återupptagit sin succéspjäs från förra säsongen, Ny­ gifta, som med sitt intresseväckande innehåll och goda utförande ännu bör kunna påräkna en lång livstid.
övriga dagar kl. 8: Österlunds Hanna.
y- 1 GUSTAF EKMAN.
i I V I; L I: H ^CJ&amp;vderstm Teatern.
Vasa Blomsterhandpl Telefon m. m.
* Söndag kl. 7 och 9, Beställningar å blommor om W • " " " " nadsfritt under garanti för n o r ^ e s kost- utförande å alla platser av ° msoi ' gsfullt Konse hos Lilla över hela jorden.
VISKAFOUS Det berättas, att de unga ameri­ kanska herrarne f. n.
äro så full­ ständigt upptagna av att förtjäna pangar, att de inte ha tid att skriva kärleksbrev till sina fästmör.
Detta (Ombestyres i stället till moderat pris av för ändamålet särskilt upprättade skrivbyråer.
Allt vad den unge mannen har att göra är att under­ teckna det maskinskrivna brevet med sitt förnamn.
Nygifta.
Hattar Träarmatur Lilla Teatern bjuder sin publik gammal god och tillförlitlig scenisk kost med säsongens första program, Frans Hedbergs skärgårdspjäs Ös­ terlunds Hanna.
Det galleri av ur livet hämtade och studerade verklig­ hetsmänniskor, som den rutinerade skådespelsförfattaren här fört fram, ha i de flesta fall fått en måttfull och god gestaltning.
Man ser ett stycke $jotngåtöst » Han iSfottsßogen svenskt liv, sådant det har levats och l:sta 61. matsals!
och fionèitori« setoeting.
TTCustß dagligen, fjol * leves än, och när publiken med kraf­ åtets priset sänftta meô 20 — 25 ° / o.
tiga applåder tackar för underhåll­ Best.
|&gt;r tel. J9268.
ningen ligger däri ett erkännande av I) ita 3anàets Restaurant skildringens och spelets äkthet och Kungsgatan 41.!
Telefon J 07 89. värde.
Slottsfcogen, ti tö stora ôammen.
!
Dar luncljar man bäst?
ii ......,,, ...,,,,,, GOLVLAMPOR LJUSKRONOR LJUSSTAKAR m. m., Ceater.
m. m. otroligt billigt i GÖTEBORGS SLÖJDMAGASII KYRKOGATAN 26 gå, och varje människa måste lära sig att verkligt fatta Kristi ord: ' Vad hjälper det en människa, om hon vinner hela världen, men tager skada till sin själ '. "
Världens äldsta otrilsmässo- urhund.
Man liar i en egyptisk grav fun­ nit ett två tusen år gammalt skils­ mässoutslag.
Det är en viss Pto- Lemy som för sin fru Tahappy för­ kunnar följande hårda dom: " Jag har skilt dig från mig som hustru.
Jag har fråntagit dig ratten att kalla dig min maka.
Jag ra­ der dig att taga dig en annan man.
I det hus, i vilket du går in, skall jag icke sätta min fot.
Iran oc med i dag kommer jag ej att göra mina äktenskapliga rättigheter ö \ er dig gällande.
Lämna ofördröj i c e och utan tidsförlust mitt ' hus.
Skrivet av den rättslärde lu » | (nsänihtrttes Teatrarnas öppnande är ett osvik­ ligt hösttecken.
Sommarsejouren är slut, och staden bereder sig att bju­ da mänskligheten en ersättning för friluftslivets mistade härligheter i skog och mark.
Eii indiansommar som den inneva­ rande är det emellertid svårt att giva publiken illusion av höst.
Och till och med för en institution med Stora Teaterns obestridliga popularitet är •det under sådana förhållanden tur att kunna öppna säsongen med ett så utomordentligt dragande program som M. Lattés parisoperett Nelly.
En mondän, underhållande, befängt roande operett av det slag, som gör publiken dödligt nyfiken, sedan skrattet från den upprymda och liv­ ligt senterande salongen nu redan ^^tapisserT^V^ QW x DETALJ ö.
Harang.
SI.
1 tr. INIABg Monteringar.
hand. "
Bakpå papyrusrullen återfinnas fyra vittnens namnunderskri er Världen skrider, om f * framåt.
Så lätt skiljer i vara d „ en man icke sin hustru frän (Eftertryck förbjudes).
Lilitb.
R O M H N ett drama.
Av 1: sta akten: Han talar.
Hon ly » nar.
rr n lyss- 2:dra akten: Hon talar.
Har.
nar.
3:dje akten: name lyssna.
«glovBtt« pterfcett » •Auktoriserad översättning av Margareta Heijkel.
,, firan - B aC * a a 19 011 visste .mycket väl med sig vad som så fast band henne ^ de: nna V£| r Eben Mallorys närU « ra J - 6,, ' Hon " " WAW Iörsökte an att bortförkla­ UUIL1U1 a faktum och finna andra an- i \ ^r &amp; a ® sin önskan att stanna m örka huset, där hoj et icke trivdes.
Men hur i ° n försökte att föra sig a m gen a j,.
° ljuset, dök dock sannin- det 1 ' ram i§ ei1 - Hon erkände, Vin e u Var Mallory som höll bilade t, Var ^ ' " ' hi 11!?!
6 End, och hon ysti att hon handlade orätt, a tt itt Pelle får i nte l0 ' " Mamma: — 1 e11 äta med fingrarne.
, tt Peile: - P ^ ^ g a f - människan fick - fing » « * fein var uppfu nne " ',, n 3 jiilf, ', r Mamma i in » ' " - 108 mro; _ mi« a » - det försäkrar jag c1 » ' spalt.
Hedersbegrepp.
Det är kanske " tyket " av en så­ dan som mig att blanda min röst med stadsdamer,s, då jag bara är en enkel ' lantmora '.
Men då jag tog mig sam­ ma frihet en gång förra året blev jag så vänligt emottagen och fröken re­ daktören skrev till och med att " fru Johansson var välkommen åter, om hon hade något på hjärtat ".
Och detta är just fallet nu.
Redan för tre veckor sedan vid läsningen av en artikel om att mamma skall lära sina barn ärlighet, väcktes lusten, men så fick jag sånt schå med syltning och inkokning av grönsaker m. m. att jag inte hann.
Yår.
trädgård är ju så stor, och så tycker mina gifta flic­ kor i stan, att när mamma ändå är i farten med " konservering " — • de använder alltid modärna ord — • så kan de gärna få skicka sina burkar hit och få dem fyllda och om Re­ daktören såge antalet skulle hon för­ stå att de inte lida av blyghet.
Det kan ju också hända, att jag i ett svagt ögonblick låtit dem förstå att jag tycker det är roligt vara dem till lite nytta.
Men nu var det historien.
Johans­ son,.
som jag berättade den för, sa när hon på detta sätt lät sina käns­ lor gentemot honom gå före vad hon dock måste betrakta som sin plikt.
— Men vart skall jag väl resa?
frågade hon sig själv förkrossad.
Och hur skall jag kunna överleva skils­ mässan från honom?
Men å andra sidan, skulle hon väl kunna dväljas i denna ohyggliga atmosfär av misstro och ringaktning, som omgav henne på alla håll och so.m hotade att kväva henne.
Just när hon gjorde sig denna fråga såg hon framför sig på vägen Eben Mallory som, ledande sin häst i tygeln, promenerade vid sidan av fröken Joanna Cooke, som ivrigt samtalade med honom.
Den stöt åt hjärtat hon erfor vid denna syn sade henne tydligare än alla ord, att ingen makt på jorden skulle kunna förmå henne att lämna Shingle End så länge Eben Mallory uppehöll sig där.
Hon älskade honom.
Vissheten att vara i hans närhet innebar en tillfredsställelse, en fröjd.
Så län­ ge det förunnades henne att då och då se honom, att växla några ord med honom kunde hon uthärda att dk m Stuvar „ Ynylinga-Kostjmer Stuvar „ Sport-Dräkter visserligen att den passade för en söndagsskola, men det behöver ju inte hindra att den är lärorik och jag har själv upplevat den.
Det var för ett 20-tal år sen, kan­ ske litet mer, som jag for i en spår­ vagn i Göteborg i sällskap med en vän.
Mitt emot oss satt en fin fru med en liten gosse i knät.
Konduk­ tören bar just upp avgiften och frå­ gade frun om gossen fyllt tre år.
" Nej ", svarade &gt;hon.
" Jo, men mam­ ma ".
inföll den lille, " jag fyllde tre år i söndags och fick en så fin fö­ delsedagstårta av dig ".
Konduktören skrattade och räckte fram handen ef­ ter avgiften och det gick ett fnitter genom hela vagnen, men jag kände som om jag velat hålla en predikan — om det bara gått an.
Så var det för en tid sedan som jag åter var i sällskap med min vän från den där spårvagnsresan och mötte frun med gossen.
Yi utbytte en hälsning och jag anmärkte att hon såg så gammal och olycklig ut.
— Det har hon stora skäl till, sa­ de min vän.
Hennes söner gör henne stora bekymmer.
Nu är den yngste — den lille gossen vi såg i spårvag­ nen — häktad för förskingring.
Jag hajade till.
Varför höll jag yite straffpredikan, som Johansson - sa jag skulle ha gjort om knappnå­ len och silverskålen.
Nu lättar jag mitt samvete med att tala om histo­ rien till varning för andra.
Om Redaktören vill vara snäll att bättra på den.
Jag kunde ju be en av flickorna, men jag tror de är lik­ som lite generade av mammas lust att skriva i bladen.
Högaktnings fullt Sofia Johansson.
UttlCt slumppriser GÖTEBORG Bol och sommar.
Reseskizzer av RUTH ALMEN.
V. Bredbent och trygg står Giuseppe Jametti mellan sina korgar fulla av persikor, druvor och alla slags träd­ gårdsprodukter i butiken, som till hälften befinner sig på trottoaren, till hälften ett par trappsteg ned i källarvåningen.
När man vill köpa något, tar han högra handen ur byx­ fickan, rycker till sig en påse från en spik i dörrposten och säger: " Sök ut vad ni vill ha! "
— Och sedan man fått svar på den sedvanliga frågan: " Quanto costa? "
får man själv ta på­ sen och plocka i den så mycket eller så litet man vill, och naturligtvis väljer man det vackraste man ser!
Jametti står bredvid och kniper ihop sitt ena svarta öga och drar munnen till ett halvt leende, pekar sedan på vågskålen, och först sedan man lagt sin påse där, värdigas han deltaga i aktionen.
Om man icke har jämna pangar när man skall betala sticker Jametti sina feta händer i de djupa fickorna på sitt skinnförkläde och tar upp hela nävarne fulla med småmynt och räknar vårdslöst till sina kunder det de skola ha.
Ibland måste man till och med göra honom uppmärk­ sam på att han gett några centimes för mycket tillbaka.
Då ser han på en med ett gränslöst förakt.
" Dum­ het " är en egenskap han icke lärt sig uppskatta!
Ja, där står vännen Jametti dagen i ända, sorglös och glad, och betrak­ tar livet omkring sig.
Han vet att ingen gör bättre affärer än han, och att hans hustru och barn sköta den andra affären med hans namn • — den som ligger snett emot järnvägen — på ett lika förtjänstfullt sätt.
Tidskrifter växa f. n. upp som svampar ur jorden i alla länder och deras behov av.
skisser och noveller, signerade med " kända namn " kan icke längre fyllas.
I Frankrike och England säges man ha löst svårighe­ ten på det sättet, att de kända för- * fattarne köpa berättelser av de okän­ De tre folk som äro representerade da, signera dem med sina namn och i detta land ha sina snart igenkänne- sälja dem till redaktörerna, vilka äro liga egenheter; kvinnorna mest.
Man invigda i hemligheten.
ser i regeln vem som är schweizer- tyska och vem som är fransyska och italienska ..
Medan schweizertyskan går sin stadiga lunk på bastanta ben, Man tycker om glada människor, har fransyskan sina smidiga böjnin­ men det finnes dock undantag — gar på huvudet och kroppen och man skulle t. ex. antagligen ta illa svikten på sin lätta fot.
Italienskan upp, om tandläkaren skrattade när ser ut som om hon kände det norr­ han befriade en från en värkande ländska ordspråket: " Yår herre har inte skapat bråttom, bara en jämn tand.
rörelse ".
Fetlagd, svartbrun och be­ Alla Damer, OBS.!
som vilja köpa verkligt billigt och som behöva något för sin egen ellersina barns vinterekipe- ring böra icke underlåta besöka Kunptorget 12 kväm låter hon inte i onödan sina mörka ögon skjuta de omtalade, el­ diga blixtarne.
Nå, detta är ju endast ett flyktigt turistintryck, och naturligtvis skär ingen förnuftig människa alla över en kam!
Varifrån skulle man då få de intresseväckande undantagen!
* Många namn här klinga lustigt i främmande öron.
Vi köpa våra ka­ kor hos Frau Rohr (Rotting) och lämna vår tvätt till Frau Porter.
En bekant till oss har en bekant, som har en skurmadam som tituleras Frau Scheuerwasser (Skurvatten).
En mycket skäggig gammal man heter Bart (Skägg) — det är som om han ville bära sitt visitkort i ansiktet.
Oçh en pastor heter Ochsenbein (Ox- ben).
(Han har tyvärr icke predikat här, annars hade vi gått och hört v.ad han haft att säga sin hjord.)
En del gamla namn klinga adliga utan att vara det.
Om någon förr i världen flyttade till annan ort, kallades han av befolkningen efter stället varifrån han kommit med ett " von " (från) framför namnet.
Så äges egendomen näst intill där vi slagit upp våra bo­ pålar för .sommaren av en von All- men.
En annan tog i fordom tid sitt gods och guld och seglade tvärs över Thunersjön från Gunten till Interla- ken och bosatte sig där.
Genast fick han det klingande namnet von Gun­ ten och behöll det gladeligt.
* En dag stannade vi på vår van­ dring och njöto av att se ett ensamt " Chalet " uppe i berget vid skogskan­ ten.
Det hade ett väldigt överskju­ tande tak, bred gavel med tre vå­ ningar, gröna fönsterluckor, träsni- derier, figurmälningar av fbåde all­ varligt och skämtsamt slag samt föl­ jande inskription, som tydligen var av senare datum: " Es wünsch ' mir einer was er will, So geb ' ihm Gott zweimal so viel. "
Villans ena " Laube " såg livsfarlig ut, där den hängde sned ooh fallfär­ dig på ett par till synes murkna stoc­ kar mot väggen, färgen var mången­ städes bortnött av sol och rägn, och någon symmetri stod ingenstädes att upptäcka, i det att för det första ta­ ket var betydligt längre åt ena hål­ let än åt andra, fönstren tycktes sitta härs och tvärs och en av dörrarna hängde på bara ett gångjärn.
— Vi kommo överens om att det var be­ dårande där det låg eller snarare hängde under bergväggen, och be­ klagade att ingen av oss kunde måla.
Då utbrast en av sällskapet: Hur tror ni detta Chalet skulle ta­ ga sig ut på Östgötaslätten?
Hela sällskapet brast oemotstånd­ ligt i skratt, och en ungdom med vis­ dom förklarade, att för byggnadskon­ stens utövare gällde det först och främst att söka kontakt med varje lands natur så att " bostäderna passa­ de in i sin miljö ".
Hur sannt detta än var, måste vi dock återigen ge luft åt vår munter­ het.
Förlovar eller 2ÅE er Ni Eder, så annon­ sera det i GÖTEBORGS MORGONPOST Alla Edra vänner, läsa den tidningen.
••• Läst i varje bildat hem i västra Sverige.
GIV Alma Augusta Dagny O C ll Tyra Kvinnornas Tidning på namnsdagen!
Presentkort säljas på tidningens exp.
Vallgatan 27.
Tel. 18070.
Då vi kommo till Bern, uttryckte vi för varandra vår häpnad över att.
vi icke hört denna huvudstad mera omtalas för sitt natursköna läge och sina många sevärdheter.
I allmän­ het har ingen som varit i Schweiz mycket att säga om Bern.
Och dock Siden huset ss Höstutförsäljning Ensamförsäljare av de världsberömda P.
D. Korsetterna, Silkesstrumpan M a n o n och Glacéhandsken M a n o n.
leva, kunde hon bära de sorger som tyngde henne.
Sir George Paradi- nes förolämpningar, de misstankar och förtäckta elakheter hon måste utstå från traktens damvärld, ja, till och med den hemlighet som hotade att ruinera hela hennes liv.
Vid nästa vägkrök tog Joanna av­ sked av doktor Mallory, som steg till häst och red bort.
— Är jag svartsjuk.
Är jag så dum att jag är svartsjuk, frågade sig Lilitlh, då hon gick in genom porten till trädgården på Old Court.
XII.
Simmondis, kammarjungfrun, var utrustad med hela sitt släktes nyfi­ kenhet, ocih hennes slkarpa öga.
hade för länge sedan fått .sikte på den mystiska person, siom under större delen av dagen uppehållit sig i när­ heten av Old Court.
Mannen i fråga försvann allt emellanåt ur sikte men dök ständigt upp på nytt.
Det gick också isnart nog upp för Simmondis, att hon icke var den en­ da i villan, ©om lagt märke till främ­ lingen.
Hon kom plötsligt på Bletoh- ley, betjänten, med att dold bakom en fönstergardin spionera utåt.
Bletcihley drog sig hastigt tillba­ ka från fönstret, ocih hans blick möt­ te Simmonds.
Han var en liten un- dersiä.tsig karl med något visst slis­ kigt över sin person, men Simmonds som hade ett lättantänt hjärta och, redan hunnen över de trettio, tänkte på sin framtid, betraktade honom med en viss respekt, i vilken även en portion förälskelse ingiclk.
— Vad ser ni efter, hr Bletchley?
frågade hon med ett leende.
— Eifter ingenting, kom svaret kort.
— Nej, försök inte!
Det lyckas inte med mig!
förklarade hon.
Det är inte mycket som undgår edra ögon och — • inte häller mina, tillade hon skrattande.
Hon vände sig mot fönstret, ki­ kade ut ocih nickade.
— Där är han, viskade hon då hon fick syn på en mörk iskepnad mellan träden.
Bletchley följde riktningen av hennes blick, men sade ingenting annat än: — Vem?
Simmonds vände sig om mot ho- 0 nom.
— Ni vet lika bra som jag, att en främmande person hållit utkik på den här villan nu i sex runda timmar, anmärkte, hon sakta med en varnan­ de blick på dörren till fru Ames sov­ rum.
Bletchley nickade.
— Vem är han?
Det är det jag är nyfiken på, fortfor Simimonds.
— Det får ni tids nog reda på, förklarade betjänten lugnt.
„ 7 — A ad menar ni, herr Bletchley?
Han stod tyst ett ögonblick för att liksom understryka vikten av vad han ämnade isäga och sade sedan långsamt: — Jag har sett åtskilligt i mina dar, och min erfarenhet säger mig, att när en karl på det där sättet går och utspionerar ett hus, då är olyc­ kan inte långt borta.
Ett utrop av förskräckelse bana­ de sig väg över kammarjungfruns läppar.
— Hur kan jag veta det.
Kanske en häktning eller — • Han avbröt sig tvärt, då han såg Simimonds ' brådskande närma sig dörren.
— Vad ämnar ni ta er till?
fråga­ de Bletchley strängt.
— Jag går ut till karlen och frå­ gar honom vad han vill, svarade Simmonds i bestämd ton.
Bletchley skakade varnande på huvudet: — • Akta er för sådant där, sade han ooh lade handen på hennes arm.
— • Varför?
frågade Simmonds.
Ni sa ', att det betyder olycka, och då är det väl bäst att förbereda sig på den.
— Vad skulle det tjäna till?
Ni kan inte förhindra händelsernas ut­ veckling.
Jag säger er, att jag län­ ge haft mina misstankar.
Lita på mig!
Det står inte rätt till med det här herrskapet.
Simmonds gav honom en förtör- nad blick.
— Jag struntar i er och era miss­ tankar, sade hon i skarp ton.
Det — Vad skulle det vara för en olyc­ står lika rätt till med de här damer­ ka?
flämtade hon.
na som med alla andra.
De kan ha
K V I N N O R N A S A. LUNDBLADS Beg ra vningsbyrå REKOMMENDERAS Kungsgatan 12.
Göteborg.
Tel. 11045, 776 ank.
bostaden.
Sänd Eder Tvätt till Tvättanstalten Västkusten Vegagatan 46.
Göteborg.
Omsorgsfullt arbete.
Tel. 44443.
Snabb leverans.
Varje förståndig husmoder använder Pellerins Margarin i hushållet V. Varför plågas med dåligt kaffe då Ni kan få Swalanders kaffe!
Butiker: Kungsg.
17 Korsg.
13, Bazar Alliance- Prova redan i dag!
Säljes endast i egna butiker.
ligger den härligt, gamla staden om­ slingrad av Aare, som här gör en väldig sväng; gatorna med en mängd arkader, så att man kan vandra un­ der tak mellan pelarrad efter pelar­ rad såsom på få ställen i världen, och fröjda sig över butikernas skå- defönster med alla världens förnöden­ heter och prydnader på den ena sidan och gatorna ined sina öppna brunnar och sina motsatta pelarrader på den andra.
I intet annat land ser man väl iså många öppna brunnar med vattenbehållare av huggen sten och ständigt rinnande kristallklart vatten som här.
Yar man går, på landet eller i städerna, med förvånande kor­ ta mellanrum, kan man fröjda sig åt åsynen därav.
Särskilt Berns gamla brunnar är o intressanta: Gerechtig­ keitsbrunnen, Schützenbrunnen, Kindlifresser och vad allt de heta, äro sevärda, Kindlifresser ju allt an­ nat än skön, där jätten sitter och stoppar ett barnhuvud i munnen och har ett förråd småbarn med fasan målad i sina ansikten att äta upp, det ena efter det andra.
— Han var kanhända världens förste frimurare!
Den bekanta " Bärengraben " är en omtyckt vallfartsort för stadsborna, och ingen främling försummar gärna att göra en påhälsning där.
Det är verkligen putslustigt att se björnar­ na.
sitta på bakbenen, öppfta sina väldiga gap, fånga i flykten de om­ tyckta morötterna och sedan slå ihop framtassarne som om de ville applå­ dera.
Stackars djur, de ha ju ingen­ ting annat att göra än äta och sova!
Detta måste vara onaturligt även för en björn, om det än flyger stekta sparvar i munnen på honom.
Ingen bör försumma att se " Welt- postdenkmal ", ty då har den försum­ lige orsak att ångra sig både gul och grön.
— En jordglob så gott som svä­ var i luften, och däromkring uppfö­ res en indiandans av en europé, en asiat, en amerikan, en afrikan och en australien Ja, det bör ses!
— De äro alla så graciösa som om de gått i dansskola i Paris, och det iir en frans­ man som förevigat dem.
Att Bern har en massa museer är solklart!
Det Iha alla huvudstäder.
Men få huvudstäder ha en terrass utanför sin vackra " Münster ", var­ ifrån man vid vackert väder kan se en krans av alper vid horisonten!
På den terrassen med dess uråldriga gamla träd glömmer man lätt hur länge museerna äro öppna, och har man begränsad tid, gå timmarne så fort, att man icke stort mer hinner med!
Men de höga, ståtliga broarne måste man gå över, och alla " Bun- desehäuser " måste man gå förbi — sedan hinner mail kanske icke mer innan tåget går.
6n trnlUardärs korrespondens.
Den amerikanske automobilkun- gen Henry Fords korrespondens tor­ de vara en av de omfångsrikaste i världen.
Han mottar dagligen icke mindre än 1,500 brev, alltså ungefär en halv miljon pr år, vilka alla måste genomgås och till stor del även be­ svaras av hans sekreterare.
Flerta­ let utgöras av tiggarbrev.
Man be­ räknar att de i dessa skrivelser be­ gärda summorna årligen uppgå till ett sammanlagt belopp av över 400 miljoner dollars.
Skrivelser av en 20 sidors längd utgöra intet undantag.
Snarare tvärtom.
Och i dessa vid­ lyftiga brev skildrar avsändaren van­ ligen såväl sin egen som sin familjs levnadshistoria in i minsta detalj.
Hundratals fruar vända sig till Hen­ ry Ford med begäran att han, utan de äkta männens vetskap, måtte be­ tala deras skulder.
Unga män bön- falla honom att skänka dem än en auto, än ett piano, än en radioappa­ rat.
Misskända begåvningar tigga honom om understöd för att kunna fortsätta sina studier.
Merendels stamma supplikant-erna från Amerika och Kanada, men fö­ rekomma även från alla andra na­ tioner.
Ett anmärkningsvärt undan­ tag utgör Indien, som lär vara det enda land, varifrån den annars hårt anlitade amerikanske mångmiljonä­ ren aldrig förärats med ett tiggar­ brev.
T I D N I N Q För U t st y r s 1 ar Brâst störa lätt intrycket av ett eljes till­ talande utseende.
Dräktens färg är llllllllllllll IIIIIIIIIIIIIIIIIIMIIIIIIIIIIIlffllll Illlllllllllllllllllllllllllll nämligen i stånd att betydligt upp­ NYHETER INKOMNA hjälpa det, men kan å andra sidan lika lätt reducera det.
Därför böra i ock alla kvinnor, som hålla på god smak akta mera på skönhetens oför­ änderliga lagar än på modets väx­ lande och ofta nog oförnuftiga nyc­ ker.
Mattgrönt och ljusblått framhäva — Högfina kvalitéer.
— en fint blekröd hy och bilda en be­ Utsökt mönsterurval haglig motsats till hårfärgen.
En Hellinne Damast irländskt och dräkt i rosa förutsätter vit hy, i an­ schlesiskt fabrikat samt nat fall kommer hyn ofta att synas Dräll-Jacquard och grå mot den rosafärgade toaletten Dubbel-Damast och då är en ljus nyans av lila mera av svenskt att föredraga.
Till rött eller röd- fabrikat.
blont (hår står blått obestridligen HERM.
MEETHS A.-B bäst.
Gula eller gröna nyanser fram­ häva allt för mycket det röda.
Blått såsom grundfärg tillåter utsmyck­ ning i orange eller också rent, vitt och ljusgrått.
Grönt utan utsmyc­ Man brukar säga: i smakfrågor kande färger tar sig nästan alltid skall man icke tvista.
Det är nog matt och livlöst ut.
så riktigt, ty det skall alltid finnas Kan man ej undvika ogynnsamma människor, som ej ha öga för dishar­ färger, bör man åtminstone bära monier i en toalett, eller som finna dem i förening med andra passande sig själv tillräckligt vackra för att färger.
Man vet ju att även kläd­ tro sig kunna ostraffat kläda sig hur samma färgers verkan stegras ännu som hälst.
mer genom tillfogande av en harmo­ Men varje estetiskt kännande män­ nierande färg.
niska skall, ibland kanske omedvetet Dräktens harmoniska färger skola beakta de små vinkar, som stödja sig alltid anbringas i närheten av huvu­ på färglärans fastställda lagar.
det.
Duktyger Servietter Med Vikings mojänger det går som en dans på herrskapets känger få finaste glans.
V i k i n g skokräm förlänar lädret en djup, smetfri glans, skyddar det och b e v a r a r dess s m i d i g h e t Blågrönt passar aldrig till gul­ grönt.
Blondiner med livlig ansikts­ färg kräva varmare mellantoner.
Här är blått klädsamt, liksom violett och blekgult ofta är av överraskande ver­ kan.
Orange bör däremot avgjort Liksom tonerna uppväcka även undvikas.
Rosa, som är ytterst ofördelaktig färgerna bestämda själsförnimmel­ för den " bleka " blondinen, kan med ser och äro liksom de förra under­ fördel bäras av en " blomstrande ", i kastade harmoniens lagar, skriver en konstnär.
Valet och sammanställ­ det den mildrar hyns skärpa.
Damer ningen av färger såväl i inrednin­ med mörkt hår och gulaktig hy böra gen av hemmet som framför allt i aldrig bära vitt vid dagsljus; först EKSJR.OMS klädedräkten utövar ett betydande vid konstgjord belysning klär denna inflytande på stämningen.
Dishar­ färg dem.
Till mörkt hår och vit O / IEOHO KEM.-TEKN. FAORIK GRUNDAD 1353 moni verkar lika frånstötande i frå­ hy passar egentligen allt.
ga om färger som i fråga om toner.
Färgernas verkan på formerna Tyvärr inträffar det ofta, ja, dag­ torde vara bekant.
Alla mörkare ligdags att en modefärg bäres omdö- toner göra figuren smärtare, alla lju­ En optimist är en människa, som meslöst av både blondiner och bru­ sa däremot fylligare.
Vid valet av i valet mellan två (svårigheter griper netter blott emedan den är modern.
aftontoalett gäller det i våra dagar sig an med och klarar upp dem båda.
Även i sammanställningen av olika även att beräkna effekten av olika färger syndas ganska ofta mot den slags ljuskällor.
I gas-sken får fär­ goda smaken.
Sådana förseelser äro gerna en dragning i gult, i elektriskt ingalunda så oskyldiga, ty de för­ ljus åter i grönt.
Det märkliga i saken är att man aldrig faller för en frestelse, som man vänder ryggen åt.
färgerna » klädedräkten.
JJISXMJOL Gymnasfiktröjor och Byxor.
Stort urval.
Tricotbolaget, Liksom vår materiella existens ic­ ke är livet, så är vår materiella till- intetgörelse icke heller döden.
Damblusar, Klädningar o. Kjolar iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii O. F. HULTBERGS BLUSAFFÄR köpas bäst och billigast i Husargatan 40.
KUNGSTORGET 2.
UNDERBARA HAVRE-MUST Stärker aptiten, ökar arbetslusten.
ForALDRlNÖAR VUXNA OCH BARN, sina sorger och bekymmer som alla andra människor, men det fattas då inte pängar, det vet jag.
Jag har sett några av deras bankböcker, och det finns högar med kontanter.
Och jag vet vad det betyder.
Ni, herr Bletcihley, har er erfareiihet men jag har också min!
Jag känner mina pappenheimare och förstår att iskilja mellan den äkta sorten och den an­ dra.
Jag vågar mitt huvud på, att ni den här gången är på galet spår.
Låt mig gå!
Han höjde på axlarne och grymta­ de föraktligt: — Nå, gå ni gärna!
Det blir värst för er Simimonds besinnade sig ett ögon­ blick men fattade sedan sitt beslut, skyndade ut ur rummet och sprang ned för baktrappan.
Dold bakom gardinen utspionerade Bletchley vad hon vidare tog sig till.
Nu såg han henne komma ut ge­ nom bakdörren, försiktigt smyga sig utmed väggen och försvinna mel­ lan träden.
Simmonds fick snart sikte på en mörk gestalt, som dolde sig bakom några buskar, och ett par sekunder senare stod hon ansikte mot ansikte med främlingen.
— Vem är ni och vad har ni här att göra?
frågade hon Skarpt.
Mannen tycktes överraskad över hennes hänvändelse.
Han lyfte emel­ lertid hövligt på hatten och Sim­ monds isåg nu hans ansikte, som för­ ut beskiuggats av hattbrättet.
Hen­ nes uppträdande blev genast artiga­ re, när hon såg, att det var en herre­ man ihon hade framför sig.
Det var en högväxt, mager gestalt med ett allvarligt, fårat ansikte.
Hans hår va.r mörkt men gråsprängt.
Främ­ lingen såg på henne med en genom­ borrande blick.
— Det kändes, soim om han läst mig som en öppen bok, berättade hon, när hon sedan beskrev det hem- liglbeteful 1 a m ötet.
— Jag iskulle gärna vilja ha ett brev framlämnat till en daim, ' som bor här i huset, sade hon med låg stämma.
Simmonds var genast på sin vakt.
— • Vad kan det vara för en dam?
frågade hon kort.
— En fröiken Lilith Ames.
Jag vet, att hon bor här.
— Ja, det har sin riktighet.
Men hon är inte hemma för ögonblicket, svarade Simmonds och mönstrade noga främlingen.
Denne nickade: — Ja, jag vet.
Jag såg när hon gick ut.
— Varför talade ni inte själv med henne när ni såg henne?
— Jag önskar inte bli sedd till­ sammans med henne.
Han stack handen i fickan och Simmonds såg honom taga fram.
en fempundsisedel.
Då han frestande räckte henne den, blev hennes väsen stelt och avmätt.
— Varför vill ni inte bli sedd?
frå­ gade hon misstänksamt.
Vem är ni, och vad vill ni?
Främlingen såg lugnt på henne.
— Jag önskar göra den unga da­ men en tjänst, om jag kan, sade han och det vänliga uttrycket i hans an­ sikte lugnade Simmonds.
Om ni vill hjälpa mig blir jag er mycket tack­ sam.
— Men fröken Lilith?
I ' rågade hon tvekande.
Kommer hon också att tycka om, att jag hjälper er?
— Jag är övertygad om, att hon en gång kommer att göra det, sva­ rade mannen, i det att han räckte henne sedeln tillika med ett brev, pä vilket det stod skrivet " Till fröken Lilith ".
Simmonds tog tveksamt de båda föremålen.
Främlingen log vänligt.
— Det är ännu något jag vill be er göra åt mig, sade han.
Ni skall vara snäll och ge henne brevet, när ingen ser det.
Siinmonds rynkade pannan.
— Inte ens hennes mor, fru Ames?
frå­ gade hon och gav honom en snabb blick.
— Nej, inte ens hon.
— Är ni säker på, att det inte är fråga om en häktning eller något i den vägen?
— Jag ger er mitt hedersord på, att det inte gäller något sådant.
— Men är det något, som kom­ mer att göra henne ledsen?
Han skakade lugnande på huvu­ det: — Det har jag ingen anledning att tro.
Simmonds var emellertid icke nöjd med denna förklaring.
— Men om det inte är något far­ ligt, varför behöver det då vara så hemlighetsfullt?
__REKOM M EN DER A ° s 8atan) Telefon 10318. j {\ J ^ ^^ t (t A - ÈÏÏwihP Sa, r; „T,^r 44§I ' OBS !.
Prima varor Ri„ Redbar behanHiù^ pris er.
Snial&lt;fu ^ a ^ran sa Blusen skatt, för att kunna, tvättas om ock om igen och ändock se fräsch ut.
tvättas med från Hilda Henrikssons Blomsterhandpi ' O. Husargatan Tel - 4250 Gummans $1 » 37 FLINGOR Fabrikanter i-i EIEROTH i Co., Cäteborg.
(kitta till *, » t Gûamtu TrtLttpaliec och Qnramuu KrafukirpaWir.)
s HALMSTAD: BREVLÅDA.
37, 4: de årg.
Fru Clary, Stockholm Vi 1 närmare undersöka förhållandet ' naturligtvis icke kan få fortfar T nom Pressbyrån kan Ni, 14 September 1924.
Annonspris: Textsida 25 öre pr mm.
Utkommer varje söndag.
sista sidan 20 öre p- mm.
2, Längre annonsering rabatt.
Utgivare och redaktör: INGEBORG DAHLLÖF.
Redaktion och expedition: För annons- och ekonomiavdelningen: EDITH RICKBERG.
Vallgatan 27, Göteborg.
Tel. 18070.
Upprörd, Det hela är rent otroligt olikt vederbörande, yj j T endast tro utan äro alldeles * ^ ' " &amp; att ett missförstånd föreligg rada Er att oförfärat söka få d e + samma uppklarat på vederbörlig Humorist.
Humorn från X. ste tyvärr anses endast som ett då " ligt skämt i Göteborg.
, rtryck tillåtes gärna om " Kvln- \ as Tidning ", med hela namnet nornas utsatt, an gives som källan.
INNEHÅLL.
Utlandskrönika i sammandrag.
Vad ligger bakom?
Av I.
1).
Be „ ensamma.
Av Louise Bergh.
valtider.
Av Ellen m e dborgareplikter i 80-dring.
Vår vördnad och vårt tack!
Det var den vackraste skri " velse vi läst på länge.
Wahlqnist.
Kvinnliga r i d d a r e.
» Välkommen hem ".
Av Ragna Peters.
Den f a r l i g a k v i n n a n.
Maria K — m.
Vi tro knappast!
Den gränsen är redan alltför mycket markerad.
Studie.
Lilith.
Av Gilette.
Roman av Florence " Warden.
Louise.
A 7 älkommen!
Vi äro på förhand mycket intresserade av för­ slaget.
Utlandskrönika i sammandrag.
Bättre har enda barnet än ende hästen.
Mången, - som kan nio hantverk, livnär sig av det tionde, som är ar­ mod.
Arbetet har en bitter rot, men en söt smak.
Bröstkaramellen V ä I g ö pa nde Väl smakande Oöveptpäffad E I1GELBREK Lagllgen skyddad Endetillvepkape Hrla Distribution på glasflaskor, Tel. 40781, 46699 ANVAND ALLTID Gossulstrar Samtidigt med att hon yttrade detta såg hon ned på sedeln, som hon höll i handen.
— Man ger väl inte bort en sådan massa pängar för in­ genting.
Främlingen svarade lugnt: — Det skulle taga alltför lång tid att för­ klara saken i dess helhet för er.
Jag nekar inte till, att den är viktig.
Jag har inte vågat anförtro brevet till posten, men jag försäkrar er, att det inte innehåller något, som kan skada fröken Lilith.
— Inte häller fru Ames?
frågade Simmonds utan att egentligen mena något med sin fråga.
Hon tyckte sig observera en skiftning i främlingens ansikte, men hans svar kom ögon­ blickligen: — Nej!
— Nå, då så!
Ja jag skall lämna fram brevet, när fröken Lilith är, satinf oder ' ensam.
Brunmelerad med • l3 14 Hon vände sig om för att gå till­ 9 10 4 5 6 ^ ^ • - — - —.
m baka in i villan, då främlingen plöts­ 24, löTli, 27, 28, 29, 30, ligt sade: — Vänta ett ögonblick!
Jag hop­ pas ni tror mig, när jag säger, att jag kommit uteslutande i fröken Arnes eget intresse?
(Forts.).
Helår Kr.
6: —.
Prenumerationspris: 1 / 2 år Kr.
3: 50.
* / 4 år Kr.
2: —.
Lösnummer 15 öre.
Centraltryckeriet, 0.
Ericson, Göteborg 1924. alltid t. v. erhålla önskade exempt Säljes överallt 1 päsap om 1 hg.
à 50 Sn.
GARDINER A.-B.
C A R L J O H N S S O N, B ^ A.-B.
Karamellfabriken Engelbrekt, Örebro.
31 Östra Hamngatan 31.
Största urval.
— Lägsta priser.
ls Kondii Victoriagatan, Den engelske och den franske statsministerns närvaro vid Folkför- kndsförsamlingen i Genève har satt synligt märke i den av församlingen enhälligt antagna resolution, som de Wa regeringscheferna förut till­ sammans utarbetat och enats om.
Resolutionen sysselsätter sig med säkerhets- och avrustnin.gsfrågorna, dock ej på något mera ingående sätt utan i allmänna ordalag.
Som dess viktigaste punkt framhålles beslutet om inkallandet av en internationell konferens till rustningarnes begrän­ sande.
I densamma skola även na­ tioner, stående utanför Folkförbun­ det (Tyskland, Ryssland och U.
S.
A.)
äga rätt att deltaga.
Organi­ serandet, av konferensen och utred­ ningen av de frågor den skall få att ^handla har överlämnats till Folk- ' wWndsförsamlingens tredje och första utskott.
Betydelsen och räckvidden av den sålunda fattade resolutionen kunna svårligen- preciseras.
Under det att e första telegrammen från Genève tecknade den söm ett utomordent- viktigt historiskt aktstycke, re- ^ Cora nu vissa av de ledande fran- s a och engelska tidningarne dess e högst betydligt.
De framhålla, v ' ' Elutionen, som är hållen i svä- aa e ordalag, närmast är avsedd att a över och dölja skarpa menings- Poiyv tigileter * en 8, e l ' s k- och fransk 1. '
v ^a så tydligt kommo till S y ^ ^ i de tal, som de båda regerings- fjj, erna köllo inför Folkförbunds- en °ch i vilka de ganska otfi;; ^ gen ° miner ' a; '; sa (^ e varandra sannin- jj°, tas 6 MacDona U oc h lertid betv d T Herriot tyc- anse a ^ na S°t av s t° r Ett orosmoln har stigit upp på den klarnande utrikespolitiska him­ len genom den tyska riksregeringens, förklaring, .att den kommer att ut­ sända en not, vari den bestrider Tysklands ensamskuld till kriget.
Detta meddelande har på de håll, till vilka det adresserats, väckt häftigt ogillande, och de franska, engelska och belgiska ministrarne i Berlin ha på order av sina resp. regeringar skyndat att fästa den tyska riksre­ geringens uppmärksamhet på de ogynnsamma följder för Tysklands del, notens offentliggörande skulle komma att få.
Frågan är av enorm betydelse — Versaillesfreden är uppbyggd på lög­ nen att Tyskland och endast Tysk­ land bär skulden för världskrigets utbrott och därför också är skyldigt att ensamt gottgöra alla dess förödel­ ser.
Att rubba denna lögn är att rycka undan själva grunden för Ver­ saillesfreden.
Man vet icke hur den tyska riks­ regeringen skall handla i denna far­ liga fråga.
Bakom dess tilltänkta aktion stå högerpartierna, enkanner­ ligen de tysknationella, som gjort den till villkor för att partiet skulle gå med på antagandet av London- överenskommelsen.
V änsterpartier- nia, från centern räknat, äro avgjort mot notens offentliggörande.
Tyska riksregeringen skall också fatta beslut i frågan om Tysklands anslutning till Folkförbundet.
Mac- Donald har slagit upp portarne på vid gavel och Frankrike har, om än något surmulet, gillat åtgärden, En av den nya radikala franska regeringens viktigaste omsorger har varit att upptaga striden mot kyr­ kan.
En utfärdad befallning, att alla kloster i Elsass-Lothringen sko­ la stängas har framkallat allmän harm bland den strängt religiösa be­ folkningen.
Inbördeskriget i Kina griper om­ kring sig.
Själva folket är dock ej indraget däri.
Det är iscensatt av olika politiska partier, vilka med hjälp av lejda icke alltför talrika trupper inbördes kämpa om makten.
De spanska truppernas ställning i Marocko har så oroväckande för­ sämrats, att regeringschefen general Primo de Rivera funnit sig föranlå­ ten att skyndsamt begiva sig till ort och ställe.
Det har hittills varit Riffkabylerna som fört upprorskri­ get mot spanjorerna, men nu tycka-s även andra, förut spansktrogna stam­ mar hava anslutit sig till rörelsen.
Från Ryssland berättas om en stark jäsning bland arbetarne oclh bönderna mot kommunistväldet.
Chile har varit skådeplatsen för en fredlig revolution.
Stödjande sig på folket har ett militärparti tagit mak­ ten för att göra slut på de politiska partiernas kiv om makten och den därmed följande allmänna korrup­ tionen.
' «sol V 6 as ^ a ^kommits i och med n 3mnd 10U ° nS an ^ a &amp; an de.
Den först- fiiflj] 6 ^ ar sålunda i en intervju m ®d Genèveresolutio- dfn j r ^ ' ö en Sö ti (j a n ® lid grundval för fram- %] •, e 1 var lden.
Alla hade all- liri^i ^ en igt sökt att avvärja den vàri (j çS V ® derst ygg 1 igliet, mot vilken stån^j n S U ^ 6 hän, om missför- fuUl} Un&lt; ^ ° C k rus ^ n ^ n g ar fått l° v Vad är väl folket?
En förvirrad UI1 (iermineringsar- hjord.
tete ° rC ' a En brokig skara, som sitt bifall ger • en ' danske statsministern har ut- Åt lumpna föremål, ej värda lov.
De tadla och de prisa, veta dock sta gån 1 Samma anda: — För för - 8 Säger tiska å t - han, ställas prak- Ej vad, ej vem.
J. Milton.
n \ ^ lr er 1 utsikt för fredens ge- a och tryggande.
Vad ligger bakom?
Madame Katherine Tingley har efter ett besök, som sträckt sig över ett par månader, i dagarne åter läm­ nat vårt land.
Strax före avresan från Göteborg mottog hon undertecknad i sitt för­ hyrda patricierhem, där vid samma tillfälle ett flertal andra personer samlats, amerikaner som, på besök i Sverige, sökt ett sammanträffande med sin bemärkta landsmaninna, samt vidare ett antal svenska teo- sofer.
Hur underligt var det inte att se madame Tingley i denna omgivning, att konstatera den oförbehållsamma beundran och aktning, som ägnades henne av dessa omdömesgilla perso­ ner, av vilka många på närmaste håll följt hennes arbete, och att sam­ tidigt ha i minne, hur nonchalant och ringaktande även denna gång en del svenska tidningar behandlat henne, utan att kunna anföra ett enda skäl för ett sådant uppträdande, utan att känna vare sig madame T; s person eller ' hennes gärning i annan man än vad som erfarits på det ovederhäftiga tidningsskvallrets väg.
Ännu oför­ klarligare förefaller detta handlings­ sätt, när jnan betänker, att det dock finns något, som för en och var bör utgöra en fullgod borgen för Kathe­ rine Tingleys person, nämligen hen­ nes ställning såsom överhuvud och ledare för en stor internationell or­ ganisation, vilken inom sig räknar en mängd personer, vilkas omdömes­ gillhet och stora krav på en ledare icke kunna betvivlas.
Även i vårt länd finnes en betydande avläggare av denna sammanslutning, och dess medlemsförteckning påkallar genom ett stort antal kända namn respekt för rörelsen, mot vars syftemål: att i ord och handling tjäna broderskaps­ idén, ingen anmärkning gärna kan göras.
Trots detta och trots madame Ting­ leys framskjutna sociala ställning, ' hennes bildning, hennes personliga förtjänster i arbetet för andra lîar hon rönt den hårda medfarten att av en del tidningar förklaras fågelfri, d. v. s. att överlämnas som driftob­ jekt åt deras " kåsörer ".
I olikhet med utlandets 1 av fint vett, hög bild­ ning och spiritualitet kännetecknade kåserande pennor, draga sig ofta nog deras svenska motsvarigheter icke för att i tidningsspalterna .agera ett slags " Pelle-Jönsar " j;; vilka genom meningslöst eller ohyvsat tal, genom närgångenhet och påflugenhet mot utomstående söka bifall hos den obildade, okritiska och dylikt skräp senterande galleripubliken.
De verkliga tidningsmännen be­ fatta sig icke med detta slags flab­ biga kåserande, vilket i stället lig­ ger i händerna på ungdomar, vanli­ gen utan verkliga insikter i det de gyckla med, alltför omogna, alltför klent utrustade å hjärtats vägnar för att förstå innebörden och räckvidden av sitt hån, sitt smädeskriveri.
Det är hårt att en personlighet av Katherine Tingleys betydenhet skall på nåd och onåd utlämnas till dessa unga skribenter, så i alla avseenden underlägsna henne.
Den ensamma.
Det är hårt också därför, att det " Kvinnans liv är kärlek ", lyder svara: — Varför föddes denne odåga kastar en oförtjänt skugga över hen­ ett bevingat ord.
rik, varför denne härligt begåvade nes person.
Man säger: Det är otänk­ Sentensen uttalar indirekt den för fattig och arm?
Varför blir en elak bart, att tidningarne skulle våga be­ alla forskare i människoödets gåtor varelse skön och en god ful?
Varför handla madame Tingley som de göra, gemensamma.
övertygelsen att ett födes en med en gestalt strålande av om de inte visste något ofördelaktigt kvinnoliv utan kärlek är ett förfelat hälsa och behag och en annan krymp­ om henne.
Varför intresserar hon liv.
Vi ha fått denna uppfattning ling och sjuk?
Varför blir den ena sig så mycket för Sverige?
A^em be­ så inpräglad i vårt medvetande ge­ kvinnan älskad, firad, lycklig som kostar henne dyrbara resor?
Tagas nom litteratur, filosofi och konst att maka och mor, medan en annan, som månne inte pängarne från vårt land?
den numera torde sammansmälta mänskligt att döma, var lika mycket värd, blir förbigången och dömd att Härpå kan svaras.
Den svenska med varje enskilds uppfattning.
avdelningen av Universella Broder­ Den ogifta kvinnan, varelsen på vissna utan att kanske en enda gång skapet inbetalar ett visst, mycket be­ överblivna kartan, den ensamma på ha blivit älskad eller åtrådd?
Man skulle kunna fråga så i oänd­ gränsat årligt bidrag till centralsty­ glasberget, har alltid varit ett tack­ relsen, " huvudkvarteret " i Point- samt föremål för ett visst medlidan­ lighet utan att få ett tillfredsställan­ Loma.
Madame T. använder icke de från dem, som redan fått sina jor­ de svar.
Vi ha ett föregående och vi dessa pänningar för sina resor.
Gift diska förhållanden ordnade, och för ha ett efterkommande.
Aningen om med en stor amerikansk skeppsredare ett visst översitteri från de unge, som ett sammanhang föresvävar alla.
En­ vilken livligt intresserar sig för hen­ ännu känna sig äga möjlighet att till dast de frimodigaste våga se den an­ tagligaste möjligheten i ögat och om nes verksamhet, befinner hon sig i alla delar erövra livet .. En objektiv tänkare uttrycker sin sitt öde i uppriktig ödmjukhet och den lyckliga belägenheten att hon kan resa helt och hållet på egen be­ mening: " Kvinnans liv är kärlek ", full övertygelse säga: det är sanno­ kostnad, sålunda offrande ofantliga en brysk sanningssägare som Strind­ likt vad jag förtjänat.
Ur den synpunkten är intet liv för­ summor på det arbete, åt vilket hon berg, vilken gjort sig saker till mån­ vigt sitt liv.
— Vad hennes kärlek ga förlöpelser och överdrifter ifråga felat, intet öde stort eller litet.
Alla till Sverige beträffar, är den av gam­ om kvinnan, såväl den gifta som den ha sin uppgift, sin rätt till livet och malt datum.
I ungdomen kom ma­ ogifta, går betydligt längre, i det sitt mål.
Och likväl inneslutes en oveder­ dam T. i beröring med " en till Ame­ han förklarar kvinnan utom äkten­ rika- överflyttad, bildad svensk dam, skapet såsom en i det närmaste över­ säglig sanning i orden att " kvin­ nans liv är kärlek ".
Så snart den som hon lärde sig att varmt värdera.
flödig individ i samhället.
Ståndpunkten är rätt märklig.
unga kvinnan börjar vakna, drömmer Hennes intresse och sympati omfat­ konsekvens i att en I hon om kärleken och väntar på dess tade också Sverige, och dessa käns­ Man finner ingen ° lor fördjupades ytterligare sedan hon författare, vilken å ena sidan med ankomst.
Medan hon ännu är myc­ ingående lärt känna dess ärorika hi­ Strindbergs iver och ömhet förfäktar ket ung och segerviss och många val storia.
Resorna hit föranledas av barnets, även flickebarnets rätt till stå henne öppna är drömmen utan hennes ställning soHi överhuvud även utbildning och kunskaper å andra trånad.
Livet omkring henne liknar for den svenska ' avdelningen av Uni­ sidan vill beröva dem (flickorna) rät­ en trolsk skog, vars träd aldrig taga ten att använda dessa i den fria kon­ slut.
Men litet längre fram, när de versella Broderskapet.
första förhoppningarna gäckats och kurrensen, sedan de blivit vuxna.
I allt detta kan man icke finna Härav måste man draga slutsat­ yngre kvinnor än hon själv draga något som skulle kunna utgöra ett giltigt skäl för den personliga ring­ sen, att kvinnan enligt Strindbergs männen till sig, börjar hon reflekte­ aktning man på vissa håll inom uppfattning äger värde såsom indi­ ra.
Skogen omkring henne är plöts­ pressen visat madame T.
Icke häl­ vid endast till en- viss ålder, för att ligt glesare, mellan de vida gläntor­ ler kan det vara fråga om någon re­ sedan, när denna ålder är uppnådd; na börjar hon skönja något som hon ligiös förföljelse.
Den enda och helt utan att ett manligt komplement slu­ aldrig tidigare gjort bekantskap med säkert också riktiga förklaringen är, tit sig samman med henne och låtit — - tomheten — ensamheten.
Den stora livsensamheten!
att man vägrat madame Tingley den henne fylla sin naturliga (bestäm­ Ju längre hon vandrar, ju ödsli­ aktning och hövlighet man självfallet melse som maka och mor, bli utan skulle visat en man i hennes ställ­ allt värde, all betydelse för den öv­ gare det blir omkring henne, desto mera skrämmande förefaller henne ning därför att hon är — • endast en riga mänskligheten.
denna ensamhet.
Kanske är det icke Vilka förbluffande synpunkter kvinna!
nuet, den dag som i dag är, som sy­ röja ej en sådan bekännelse!
Och i Förefintligheten av detta kvinno­ förakt bestyrkes därav att man fun­ vilken hjärtlöshet har den ej sin röt!
nes henne så tröstlös, men framtiden, Om en lycklig människa beklagar ålderdomen, som utbreder sig till en nit ytterligare en anledning att för­ den olycklige, som icke kunnat för­ tom öken för hennes inbillning.
.
håna madame Tingley i det sakför­ Men äro dessa missräkningar och värva samma värden som han själv, hållandet, att hennes publik till stör­ farhågor endast den ogifta kvinnans kan en sådan känsla springa ur den re delen bestått av damer och;: — det lott?
Är livet icke i viss mån en be­ rena människokärleken, En männi-, förskräckligaste av allt — även av svikelse för alla?
Gör icke även den äldre " damer!
Man har jämväl gjort ska, som är mäktig en sådan käns­ gifta kvinnan erfarenheter som sig lustig över den vördnad, som de lans upphöjdhet, sårar dock aldrig manliga studenterna från P oint genom ett skrytsamt framhävande av grumla ungdomsdrömma,r och lycka?
Loma, vilka åtföljt madame T,, visat egna fördelar ..
Han bekänner lyc­ Blev kärleken alltid den kärlek hon henne.
Och dock står hon som grun­ kan som en god gåva, vilken fyller hade utmålat för sig i sina drömmar?
Bär icke mången för livet bunden daren och ledaren av den läroanstalt, honom med tacksamhet.
kvinna alltjämt ungdomens förhopp­ Men att däremot som Strindberg ' vid vilken de under hela sin uppväxt­ tid vistats och där de fått sin upp­ sätta upp den ogifta, ut i existens­ ningar oinfriade i sitt hjärta?
Visserligen har hon i och med äk­ fostran!
Hur naturlig och tillbörlig kampen drivna kvinnan som ett slags målskjutningstavla, mot vilken han i tenskapet trätt igenom den port, bak­ skulle icke vördnaden tett sig, om manlighetens och familjeförsörjarens om vilken döljas möjligheterna för det gällt en man i denna ställning!
namn slungar den ena sårande och livets högsta utveckling, hon är så Kvinnornas Tidning står fullstän­ förgiftande pilen efter den andra i att säga inne i ringen, en bindande digt fri gent emot den teosofiska rö­ relsen, och när den tagit till orda i akt och mening att, om ej alldeles länk i kedjan.
Hon är maka, hon är denna sak är det icke i avsikt att utrota, så dock förvisa henne till mor.
Och dock kan även för henne försvara, om ett sådant uttryck tillä­ samhällets enklaste och minst lönan­ komma stunder, då hon är ensam i tes, madame Tingley i hennes egen­ de förvärvsgrenar, det är att taga sig sitt hjärta och tanken på ålderdomen skap av teosof och teosofisk ledare en myndighet som ingen levande äger inger fruktan och ångest.
utan helt enkelt i hennes egenskap av över en annan.
Sedda inifrån äro vi alla ensamma Gå vi att mästrå öden komma vi och osäkra.
Kanske är det också in­ kvinna.
7.
D. in på ett för vår begränsade blick nerst inne denna ensamhetskänsla oöverskådligt område.
Här uppstå som starkast binda människors hjär­ frågor, som ingen nöjaktigt kan be­ tan och händer vid varandra.
Och
