# ID: svediakorp-per3090
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Kvinnornas Tidning
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Kvinnornas tidning', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1924
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 26,134
# sentences: 1,535
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-kvt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Kungsgatan 45.
Telefon 5107.
DAMUNDERKLÄDER BAR N KLÄDNIN GAR BABYUTSTYRSLAR Näsdukar, Brickdukar, Ëordiôpare, Ritade Handarbeten, Spetsar och Broderier finnes alltid på lager.
BRUDUTSTYRSLAR UTFÖRAS.
Egen Sy at el i er.
Varje förståndig husmoder använder Pellerins Margarin ' ål i hushållet I I M Alla som köpa SPISBRÖD från • " 1 • Göteborgs Ångbageri säga att det är främst i skörhet och god smak.
• nu,iiiHUiiiii •iimiiimmnnilllllllllll » iff • j?
Badmössan.
Bagatell av TORA RAMM.
ii fell.
mi &gt;, i i I St Badmössan Kade obarmhärtigt öppnat (hans ögon.
Hur var det möj­ ligt att samma sak kunde ta sig så olika ut på olika människor?
Full­ komligt fenomenalt!
Han drack en ny klunk vermouth oelh isjönk åter grubblande tillbaka i den bekväma trädgårdsstolen.
När han sett mössan på lilla Brita Holm hade han genast blivit förtjust i den.
Formen, det vita bladmoti­ vet på den klargröna kullen, allt hade klätt henne utomordentligt.
En annan piff än på han; s frus gamla svarta och praktiska skrålla!
Men Märta hade då aldrig visat någon överdriven smak.
Alltid praktisk odh sparsam!
Om han bara inte ...
Ja, det re­ tade honom mest av allt att det var han.
själ-v som gått åstad och köpt.
en ny badmössa till sin fru.
En klar­ grön med yitä bladmotiv.
Precis likadan som Brita Holms!
Varför skulle hans fru vara sämre än de an­ dra unga damerna!
Och därefter hade han väntat på effékten.
Det skar honom ända in i hjärte- rötterna, när han nu- i minnet ge­ nomgick sin missräkning.
Han hade aldrig sett att Märta var ful, förrän hon stod där framför honom, blå­ frusen, med sammanrynkad panna ocih ett huvud kring vilket den nya badmössan slöt lika tätt och stramt som skalet kring en kålrot.
Synen hade retat honom på något sätt.
— Den här mössan passar mig inte, hade Märta sagt.
— Ja, det är åtminstone inte mös­ sans fel, hoppade svaret ur honom lika oemotståndligt som korken ur en jäst flaska.
Och han hade visat, vem han tyck­ te mössan klädde, Ungdom var än­ då en härlig sak!
Han hade kapp- summit, pratat, flirtat en liten smula med den pigga lilla Brita Holm, Ack, vilken flicka!
Han blev tjugu år yngre bara han såg in i hennes muntra, övermodiga, förtrollande flickögon.
Det skar åter smärtsamt i hans hjärta, när han tänkte på ett par mindre muntra, övermodiga och för­ trollande ögon under en av en grön och för trång badmössa hiskligt sammanrynkad panna.
Vem i all världen kunde förebrå en man att han kallnade inför en sådan syn!
Nej, Märta fick verkligen finna sig i att ...
Han hade ju förstått, att hon blivit purken.
Sett att hon dragit sig avsides med barnen och tydligen med avsikt summit ut, just när han efter badet passerat förbi.
Det passade verkligen inte en kvin­ na i Märtas ålder att vara fåfäng på det sättet.
Han läppjade ånyo på glaset och slog eld för att tända en ny cigarrett.
Men tändstickan föll obrukad ned på sanden.
Genom syrenhäcken kring bersån såg han ljusa klädningar sikymta på vägen.
Han kände genast igen dem.
Det var.
Brita Holm och hennes goda väninna Maja Kärr — " bihanget " som han kallade henne i sina tankar.
De gingo raskt och pratade ivrigt.
Brita säg ond ut.
: — Det är sista gången, absolut sista gången, hörde han med ens tyd­ ligt hennes röst.
I morgon går jag och badar i Sval vik i stället, för att visa Klas hur innerligt jag struntar i den där gamla efterhängsna nota­ rien.
• — • Tror du säkert att det var där­ för Klas gick?
— Om det var!
Men vad skall jag ta mig till.
Notarien släpper mig ju inte ett ögonblick!
— " Så den badmössan klär er, fröken Holm.
Ni ser ut som en frisk, vacker näck­ ros i den.
Skola vi simma ut ett slag, fröken Holm?
Ni simmar som en najad, fröken Holm ", härmade hon med uppretad stämma.
Men han ser minsann inte ut vare sig som en näckros eller en najad, där han flå­ sar fram!
A, jag är så arg!
Varför kan han inte hålla sig till sitt och lämna mig i fred.
Nu skall Klas gå oelh vara ond och tro ... Rösten dog bort.
Notarie Berg satt som bedövad i den bekväma trädgårdsstolen.
Fär­ gen steg och sjönk på hans kinder.
En gammal, efterhängsen, flåsan­ de notarie hade hon kallat honom.
Tackar mjukast!
Han grep glaset med lätt skälvan­ de hand, tömde det i ett drag och satte det hårt tillbaka på bordet igen.
— Näbbgädda, tänkte han vredgad.
En ouppfostrad, kokett och inbilsk flicksnärta, det var vad hon var, den lilla bjäbban Brita Holim.
GÖTEBORG STOCKHOLM 128 AVOELNINSSKONTOR Emottager insättningar mot högsta gällande ränta.
Uthyr brand- och dyrkfria förva- ringsfack.
Förmedlar köp och försäljning av aktier och obligationer.
En gammal, efterhängsen, flåsan­ de notarie!
Kunde man tänka sig!
Det vågade hon, den där lilla obe­ tydliga nippertippan!
Han avtog hatten och strök med näsduken över hjässan, under vars höga valv all världens rättskunskap låg lagrad.
Från vägen hördes ånyo ljudet av röster.
I solskenet därute såg han en vit­ klädd kvinnogestalt, kringdansad av tre barbenta, lekande barn.
De fladd­ rade omkring modern såsom brokiga fjärilar kring en blomma.
Notarien tyckte sig aldrig hava sett en vackrare syn.
Vreden still­ nade ut i hans hjärta för en känsla av den högsta lycksalighet.
Så söt hon såg ut i den vita hatten, hans rara, goda lilla Märta!
Och så vackra och friska och glada barn hon givit honom!
Det var en strålande och älskvärd äkta man som i nästa minut gick den lilla gruppen till mötes på vä­ gen.
Och det var en lycklig familj som kort därpå satt bänkad kring kaffebordet i bersån.
Men i ett dike vid vägen låg en söndersliten grön och vit badmössa - T - densamma om vilken denna lilla enkla historia är skriven.
JVIlss Royden och Emottager mot billig avgift (s. k. öppen deposition) alla slags värdehandlingar.
Avkastning redovisas omedelbart till depo- nenten.
Emottager till förvaring i kassavalv (s. k. sluten deposition) förseg­ lade lådor, konvolut o. dyl. der en tid, och en mycket viktig tid av deras liv.
Jag tror verkligen inte på allmän­ na hem eller allmän barnuppfostran.
Dessa idéer ha ingen framtid för sig.
Det enskilda hemmet, ojämförligt mycket bättre byggt, ordnat ooh in­ rättat än de nutida arbetskiiävande " hemmen ", kommer att bestå, och de flesta mödrar — om än med arbets­ bördan lättad på allt möjligt sätt — skola erfara, att barnen som små dock taga den drygaste delen av de­ ras tid och (krafter i anspråk.
De ha utbildats för ett visst kall, som de ägnat sig åt före äktenska­ pet, och som de ämna fortsätta sedan barnen upphört att vara barn.
Då måste staten hålla dem skadeslösa därför att de, under en visis tid åt­ minstone, ha måst avbryta sin bana, för att göra släktet en livsviktig tjänst.
Mycket skall säkert göras inom de kommande hundra åren för att förminska verkan av detta störan­ de avbrott.
Stundom blir det kanske intet av­ brott alls.
Men staten måste på nå­ got sätt erkänna värdet och vikten av moderskapets gärning och kom­ mer säkert också att göra det, innan seklet har förflutit.
Men skall icke det avbrott, som enligt min mening moderskapet för de flesta kvinnor måste medföra, bli en beständig han­ dicap om företräde?
— - Det beror på Goda inköp vad man menar härmed.
Skola kvin­ norna alltid förbli amatörer?
Kan­ ske.
Men de skola då samtidigt be­ sitta amatörernas stora och värde­ fulla förtjänster.
Männen äro experter och ha ex­ pertens förtjänster och — fel.
De äga hans grundlighet, sakkunskap, skicklighet och överlägsenhet; men även hans ensidighet, brist på ba­ lans och oförmåga att se sakerna från mer än en sida.
Kvinnorna skola bliva amatörer.
De komma att ha ett mera mångsi­ digt vetande, en rikare erfarenhet, ett sundare omdöme, ett humanare grepp på saiker och förhållanden.
De känna till både det husliga och det yrkes­ mässiga livet, hemmet och verksta­ den — de dana både människor och döda ting.
Dessa äro de naturliga ledareför­ tjänsterna.
Det är på grund härav jag tror, att, om jag komme tillbaka till jorden år 2022, jag skulle finna kvinnorna som de styrande.
De sko­ la vara lärare, präster, organisatörer, domare, advokater, parlamentsleda­ möter, statsråd.
De skola överallt ha till sin disposition expertens råd, av vilket amatören alltid kommer att i viss grad bero.
Men ingen expert får Klutbestäm­ manderätt.
Han är alltför ensidig i sitt åskådningssätt.
Det slutliga av­ görandet tillhör amatören.
Engelska folket har alltid förstått detta.
Det har visat den politiska insikt som vid jämförelse med andra nationer är deras speciella företräde, att ställa amatören över experten i sitt parlaments- och kabinettssystem.
Ar 2022 skall man finna att Stor- Britannien gått i spetsen för natio­ nerna beträffande att ge kvinnan en hög, ja, dominerande ställning inom alla statens angelägenheter.
Iff känner imig förpliktad att så myc­ ket som möjligt foga mig efter hen­ nes infall.
Jag var mycket klen som liten ocih utan hennes kärleksfulla omvårdnad skulle jag inte nu ha le­ vat.
De gingo tillsammans landsvägen framåt utan att tala, hängivande sig åt lyckan att vara i varandras närhet.
Då och då möttes deras ögon, och när så skedde, kände de sig försatta till en annan skönare värld, där det icke fanns dammiga landsvägar och höga häckar som be­ gränsade utsikten, en värld där him­ lavalvet icke fördystrades av moln och ingen östanvind bet i kinden.
Då de nådde köpingens yttersta byggnader, kam Lilith plötsligt till medvetande om att de icke befunno sig i himlen men på jorden, där ny­ fikna blickar lurade överallt.
— Det är kallt, inte sant?
utbrast hon plötsligt ooh vände sig om.
Innan Mallory hann svara svängde en elegant jaktvagn upp på landsvä­ gen från en biväg.
Det satt två herrar i den och båda hälsade, då vagnen rullade förbi.
Doktor Mallory såg frågande på är väl att mamma har Vårda håretl om det är sjukt eller friskt „rf, Gummans ZIWERT ' Z Extrait W,, basta hårkonserveringsmedel Fin« - o- " » = ' " " " fis Un Ziwerfz Eftr,; Gat * ^ ensbergsgatan 7.
Tel. P 28.
4: de årg.
BREVLÅDA.
Fru H Örebro.
Prenumerations avgiften kan mycket väl erläge; frimärken.
Samtliga nummer f rå följetongens början kunna ävenl e &lt;W erhållas.
Mia H — d.
Vi tacka Er för bjudandet men våga t. v. icke oss för flera reseskildringar.
er Intresserad.
Tur odh retur 6 kr Avgångstid kl. 8,30 f. m.
Ur tjänsten.
Red.
anhåller om personligt besök.
Dea.
Eventuellt kommer ett av de insända, bidragen att användas läng.
re fram, då ämnet blir mera aktuellt Obeslutsam.
Vi ha icke hört annat än gott om platsen i fråga.
Oförmå­ gan att fatta ett beslut behöver ej heller bero på olustiga ingivelser utan fastmer på överansträngda nerver.
I en dylik situation är handlingen utan överläggning oftast enda räddningen.
R U Tel. 4570 till båda butikerna.
männen ", skriver miss Maude Roy- Alla varor av bästa beskaffenhet.
den i Sunday Pictorial.
Butikerna närmast ing.
från Bazargatan.
" I fråga om att tolka äro de lika A. MAGNUSSON värdiga.
Som skådespelare, talare, vokal- och instrumentalmusici, jour­ nalister etc. äro kvinnorna fullt att jämställa med männen.
Däremot Hansson &amp; Silfverstrand FISKAFFÄR sällan i egenskap av skapande snil­ len, såsom skalder, konstnärer, dra­ Bazargatan 8.
— Tel. 95 80, 15 380 maturger, kompositörer o. s. v. Var­ för?
Emedan kvinnokönets säregna styrka ej ligger d att skapa konst men väl att dana mänsklighet.
Moder­ skap et kommer alltid att vara mera dyrköpt än faderskapet, kräva mera tid, absorbera mera energi.
d Även om alla kvinnor komme att Färsk FISK • I F Asklunds Moderata priser.
Tel. 60.
JJTSTMJOù O / lEßftO KEM.-TEKN. FA DU I / C GRUNDAD / Ô55 Torvtigheten av vår tro beror på torvtigheten av vad vi äro.
V. Hugo.
* En falsk vän är som skuggan.
När solen skiner kan man ej bli av med honom, men mulnar himlen är han spårlöst försvunnen- Varför plågas med dåligt kaffe då Ni kan få Swalanders kaffe!
Butiker: Kungsg.
17 Korsg.
13, Bazar Alliance - Prova redan i dag!
Säljes endast i egna butiker.
/ fl — — - ALLTID " AN VAND Sr bäst Av vikt!
Tänk på halvårsskiftet i Juli och förnya prenumerationen, eller bliv prenumerant på Kvinnornas TËÈS Kr.
3:50 pr V2 år.
Hrla IMjöllt Distribution på glasflaskor- ökönt jag icke vet om den är klok eller ej.
Hon slog ned ögonen och kämpa­ de synbarligen med sig själv.
Slut­ ligen såg hon åter upp med en bed­ jande blick.
— Jag har en känsla av att jag icke behandlar er rätt, sade hon.
In­ tet är så irriterande som halv förtro­ lighet, och det är just det jag ger er.
Doktor Mallory betraktade henne med ett uttryck som kom henne att sänka blicken.
— Jag vill vara nöjd med detta, om ni icke kan giva mig mera, viska­ de han.
Han tryckte hennes hand till av­ sked, sprang upp på hästen och red bort.
Ingen av dem sade farväl — de voro redan komna förbi det sta­ dium, där ord behövas.
Lilith gick långsamt hem.
Un­ der resten av dagen undvek hon ett sammanträffande med modern.
Hon ville och kunde icke berätta henne om sitt möte med doktorn, och å an­ dra sidan ville hon ej heller för allt i världen medgiva att hennes hjärta — Jag gillar en ståndpunkt, än- hade någon del i de halvt förtroliga SKOCREAM samtal, hon förde med den unge, ståtlige läkaren.
Nej, Lilith ville icke ens för sig själv tillstå att ett tillfälligt ord från doktor Mallory, hans leende, hans hälsning i förbigående ägde den minsta betydelse för henne.
Ehuru hon erfor det som om blott ljudet av hans stämma berörde nya och förut oanade strängar i hennes inre, föredrog hon att tro att detta uteslutande kunde vara en följd av hennes tidigare ensamhet.
Samma utfääkter ifann hon för sin benägen­ het att ständigt sysselsätta sig med honom i sina tankar.
Hon ansåg det vara en oundviklig och naturlig reaktion efter de stora fordringar modern ställt på henne.
Lilith var modern mycket tillgi­ ven.
Men hon längtade efter för­ ströelse, ty fru Ames levde mest i sina mJinnen, och dessa voro lika pinsamma för dem båda.
Emellertid hade den unge läkaren nått ett betydligt längre stycke på självkännedomens väg.
Han hade träffat många andra, både vackra och älskvärda unga da­ mer, men ingen av dem hade förmått Tel. 40781, 45699 - ~.
att hos honom uppväcka sådana käns lor, som framtrollats genom iblott e enda blick från Lilith Ames.
^ Men som han var en förs« ung man insåg han till fullo nö ^ ^ digheten av att bekämpa boj e _ för en kvinna, över vilkens e vn ' det vilade en slöja av mysti.
Samtidigt var han ihk n °L hd inse, att just denna aortauM.
kunde bliva ett eggande m ° m ^ hans känslor.
Ett mysten alltid intressant.
Men det är e haglfgt attribut till en L ung,, kvinna.
Och även om doW » r ry var alltför lojal att miss a ^ Lilith vidlåddes av någon ^ ^ sade honom dock hans örs det vore klokast att inta e a^ ^ avvaktande hållning, ti s ^ närmare kännedom 0111 störda.
Vid Annonspris:, inlade ^ hemkomsten » et ^ Payne honom att öv f^ S.
för 1 tjänare, Dobson, invitera doktorn ti afton- på " The Towers " eaaxa » * (Jorts-V ' 13 Juli 1924.
Textsida 25 öre pr mm.
sista sidan 20 öre p- mm.
Längre annonsering rabatt.
Utkommer varje söndag.
Utgivare och redaktör: INGEBORG DAHLLÖF.
För annons- och ekonomiavdelningen: EDITH R1CKBERG.
Redaktion och expedition: Vallgatan 27, Göteborg.
Tel. 18070.
Helår Kr.
6: —.
Prenumerationspris: 1 12 år Kr.
3: 50.
1 U år Kr.
2: —.
Lösnummer 15 öre.
Centraltryckeriet, 0.
Ericson, Göteborg 1924. m iMW * ~ " " åtes gårna om " Kvin ' r „äß Tidning ", med hela namnet ° " r utsa tt, angives som källan.
INNEHÅLL.
IIt |a„dskrönika som om 16 juli-konferensen verkli­ gen skulle bli en konferens, där nå­ got skulle beslutas i enighet och sam­ förstånd.
Men lyckligtvis ha omständighe­ terna spelat Frankrike ett trumfkort i händerna.
i sammandrag.
MacDonald är ingen tränad diplo­ L n Göteborg till Interlaken.
Rese- skizzer.
I.
Av Kuth Almén.
mat.
Innan han upphöjdes till sin E„ chans åt kvinnorna.
Av Hilda Sachs.
nuvarande post tillhörde han en Bengta Hansson f.
krets, där diplomatiska formaliteter Samhällsproblemet " den unga flickan ".
och finesser icke övas.
Det har fun­ Ett genmäle.
män såväl inom diplomatien Natur och kultur.
En promenad i det nits som inom övriga livets områden vilka gröna.
Sverige och svenskarne genom ut- nått stora mål utan formaliteter.
ländska ögon.
Huruvida MacDonald tillhör deras Ur diktarnes drömliv.
utvalda skara, får framtiden utvisa.
Morgonsömn.
Av Ragna Peters.
An så länge beror hans pre­ Kvinnan och pengar.
Lilith.
Boman av Florence Warden.
stige i viss mån på i vilken grad han utåt kan göra in­ tryck av att korrekt fylla en pre­ miärministers delikata kall i forma­ liteternas land.
Och det är i detta hänseende han råkat begå ett ödes­ digert misstag.
Vid utfärdandet av i sammandrag.
sina inbjudningar till samtliga i Utrikespolitiken har blivit ostadig Londonkonferensen deltagande sta­ som väderleken.
Ljusnar det på en ter har han uteglömt Frankrike!
kant av himmelen.
mulnar det strax Pinsamma situation!
En värd som fl en m man.
Det är inte längre möj­ glömmer själva hedersgästen!
För­ ligt att den ena timmen förutsäga biseendet var mera än Frankrike vad den nästa bär i sitt sköte.
Och kunde smälta.
Förgäves har Mac­ ju längre tiden lider, desto svårare Donald sökt förklara saken med att lar man att bibehålla övertygelsen han ansåg Frankrike såsom medin- att det europeiska återuppbyggnads­ bjudare och följaktligen som själv­ arbetet ligger i händerna på de mål­ skriven deltagare.
Herriot har fun­ medvetna och ansvariga män, vilka nit sig kränkt.
Och till missnöjet ned åsidosättande av alla oviktiga över taktlösheten kommer en ännu detaljer, skulle kunna återskänka obehagligare överraskning, nämligen världen länge efterlängtade normala det memorandum MacDonald låtit vidfoga sina inbjudningar till andra °ch förnuftiga förhållanden.
stater och som innehåller en rad Ännu i förra översikten ingav den idtagna politiska scenförändringen punkter, till vilkas självständiga for­ e ' t svagt hopp om att skadestånds­ mulering den engelske premiärmi­ frågan äntligen skulle komma på nistern möjligen stimulerats under ?lid.
Under förutsättning att den den angenäma samvaron på Ghee­ I " Rundande 16 juli-konferensen i quers, men från vilkas radikala för­ °idon skulle bära gott i skölden, slag — • att i vissa fall ernå en upp­ ade Tyskland böjt sig för Frank­ görelse i skadeståndsfrågan utanför as sista — man bör kanske hellre Versaillestraktatens en gång dock senaste fordran på generalin- oundvikligen åt sprängning dömda n av dess militära resurser.
ram — Herriot nu i verklighetens tter Sam Ty j talet på Gheequers mellan nyktra ljus måste ta avstånd.
konseljpresident Herriot alla politiska scenförändringar till " glands premiärminister Mae- trots har väl Frankrike näppeligen i la ha verkligheten förflyttat sig en enda |i ° Jd syntes en viss enighet PPDåtts rörande såväl de frågor som tum från sin tidigare ståndpunkt i Sblle upptagas konferensen som skadeståndsfrågan — det är blott en åda ententerepresentanternas radikal konseljpresident som för den fielt mgStagan ' de tin desamma.
Man nationalistiskt-konservative Poinca- den a ^ ns ^ one ' e tt intryck av att rés politik vidare.
Och i grunden är j ei radlkale franske politikern och det säkerligen snarare denna omstän­ stats S0C * a ^ 6m °k ra tiske engelske dighet än MacDonalds lilla faute som mannen &lt; [6tls i varandra upptäckt ti- väckt rabalder och oenighet mellan 115 män, s °m insett nödvändigheten de två förnämsta konferensdeltagar­ &lt;lv D U R ... _ vjg, ° Ja På försoningspolitikens na innan konferensen ens börjat.
riot ti]].
011 ^ f ann s redan när Her- Man har fruktat engelsk påtryck­ adde sin nya ansvarsfulla ning till för stora eftergifter i för­ Post re Serin I™.
^ 6n ^ raniS ka republikens väg — ett bindande klotter i den bre­ Sv an oc ' ^ utrikesminister en da marginal, man önskar se oskriven s V6r kan &gt;a anS J un Sf ru tal som förtog och blänk såsom en symbol för fras ern aV ' ' ' ' a de övriga löftesrika Frankrikes trosvisshet ifråga om Ug° r 0&lt; 1 1 k° r de ingett vissa far- Versaillestraktatens ofelbarhet.
- I lam tiden.
Det var orden I Frankrike har händelsen givit ^ icke i skadeståndsfrå- vind i seglen åt Herriots politiska ^ara rau Undo P ru ta av på sin sol- motståndare, som begagnat tillfället rätt.
i övrigt ville det göra att söka misstänkliggöra hans lämp­ " Ht fe för frede Tst^i] r.
, ° ' ns oc - h ' samförståndets lighet som handhavare av republi­ ande.
kens utrikesangelägenheter och om ûet lade % om JU varit fatalt för Frank- möjligt framkalla en regeringskris.
världe; n tagit Herriot alltför Situationen har varit såpass hotande ket D, °nald,.
u t Pa de fegra orden.
Mac- a+t MacDonald, som genom sin oför­ ^ Ocl / C 1 1 Varje fal1 ha g j° rt siktighet kommit det hela åstad, an­ &lt; ' llers fan C 6r Samvaron på Chee- sett det nödvändigt att hals över hu­ fad frän,?
anledni ngar till en steg- vud begiva sig till Paris för att klara or °- Det såg nästan ut upp missförståndet och därmed räd- Utlandshrönika M mottager gäster på längre eller kortare tid.
tt så att pysen kan bli ren igen.
1098 Partilie £fCS " T~Rj O JA.
S FLINGOR? "
C lc * l Vilohemmet Ellenslierg o Räkor m. m. i N:o 55.
Smör, " Längre fram i tiden tror jag man Ost, Långedragsbröd i N:o 60. skall finna, att kvinnorna äro bättre Bazar Alliance.
organisatörer och administratörer än Lilith.
— Känner ni överste Sea- field, frågade han.
Lilith rodnade och en skugga gled över hennes ansikte.
— Jag känner sir George Para- dine — jag har träffat honom tidi­ gare, sade hon.
En stunds tystnad följde.
Så drog hon plötsligt ett djupt andetag och utbrast: — Sir George än den man min mor önskar undvika.
En dödstystnad sänkte sig över dem.
Det var otänkbart annat än att doktor Mallory skulle önska en närmare förklaring.
Lilith kände det, och medvetandet därom gjorde hennes stämma kall och hård, då hon sade: — Jag vill inte neka till att hans härvaro är oss till besvär.
Men då han nu en gång är här föredrar jag att finna mig i detta sakförhållande framför att hals över huvud fly här­ ifrån.
Hon bet tillsammans tänderna och tillkastade den unge läkaren en av dessa trotsiga blickar i vilka han trodde sig läsa den mest barnsliga uppriktighet.
BRÖD m. el.
utan inack.
på längre och kortare tid.
Vegetarisk kost efter beställning.
IL Kyrkog.
14.
1:a v. Fru Johansson.
INREGISTRERAT tillitsfull blick, som trängde rajkt in i hans hjärta.
— r Ni kan göra så mycket.
Ni anar icke vad det betyder för mig att det finns en människa, som jag kan lita på odh be om ett råd.
Men tro för all del icke, tillade hon ivrigt, aitt jag blir illa behandlad.
Min mor håller innerligt av mig och har all­ tid gjort det.
Men vi äro i vissa fall av olika åsikt.
Vi vet det och und­ vika därför av princip sådana äm­ nen som kan väcka strid.
Men det är ibland olidligt för mig att rätta mig efter henne i fråga om saker, som bära miig emot.
Den unge läkarens ton var irri­ terad, när han svaraide.
— Bliv inte ond, men jag tror, att ni offrar er mer än vad nödvändigt är och undertrycker er personlighet mera än vad ni egentligen borde.
Det förefaller mig, som om fru Ames är en av dessa skenbarl igen bräckliga kvinnor, som (besitta mycket större styrka än vad man kan drömma om.
Lilith nickade.
— Ni har otvivelaktigt rätt, sva­ rade hon, men jag har henne att tac­ ka för så gränslöst mycket, och jag A.B.
ROSENLUND * MT framtidens kvinnor, av Konserver, rökt Lax, rökt Al, uppfostras till en industri eller ett yrke, skola alltjämt de flesta av dem anse, att giftermålet och moderska- pet har det första kravet på dem un­ A G ERi (Eftertryck förbjudea.)
från Göteborg till Interlaken.
Reseskizzer av RUTH ALMÉN.
I.
" Die See • — die ist falsch! "
Det var en av våra reskamrater, en rysk äldre herre, som uttalade denna sanning, då han på vacklande ben gick ned under däck för ätt en­ sam i sin hytt genomleva en storm på Nordsjön.
I strålande väder hade vi lämnat Göteborg, förlitande oss på att det var sommartid, att det var juni må­ nad — - det måste ju då bli härligt och vilsamt att taga vägen över Nordsjön ooh slippa sitta innestängd i en trång järnvägskupé hela tiden.
Och vackert var det, ända tills vi passerat Skagen, just då fyrarne tän­ des.
Den första, underbara afto­ nen.
Men sedan bröt det lös!
Och så fingo vi vara med om en riktig storm!
Dån som av ideliga kanonskott.
Yrande vitt skum, i vil­ ket rägnbågen avspeglade sig, innan den sjönk ned i ett svartgrönt, ga­ pande hål — tag fatt på det silver­ fat, på vilket den rägnbågen vilar!
— Nya framilande vattenmassor mot vår lilla farkost, som synts oss så stor i hamnen och som rymde så många människor och så mycken last, men som nu bara var ett nöt­ skal, ingenting annat än ett nötskal!
Järnluckor sattes för fönstren, så att icke sjöarne skulle slå sönder dem.
Båten knakade i alla sina fogar, då den med sin tunga stenlast sjönk ned mellan sjöarna.
Litet var började sätta sig in uti att det kunde bli ens " sidste Reise ".
I hytterna stod an­ slaget vilken räddningsbåt som till­ kom var och en, om.
—!
Kaptenen var arg som ett bi.
För­ ty det var visst något gammal skrock, som förutsagt denna storm för ho­ nom!
— Och skrocket, som smyger utmed kyrkogårdsmurarna, som bor i de stora skogarna och inte förak­ tar vindar och källarhål, trivs också på öppna sjön!
Det trollet håller till i tackel och tåg, och passar till och med på att smita in i kaptenens hytt!
På visit hos självaste överbe­ fälet!
Kaptenen tillstod sedan, att det var den värsta resa han gjort detta år.
Och då lågo vinter- och vårstor­ marna bakom honom!
Och han för­ säkrade oss, att om någon har ett hundliv, så har sjömannen det!
Ja, ja — " die See, die ist falsch! "
Litet- var av oss drog en suck av lättnad, då vi efter att vara försena­ de ett dygn, äntligen lotsades in på redden i Rotterdam.
Hur egendomlig är icke den hol­ ländska kustens profil för den som första gången kommer dit!
Den liar ju mycket gemensamt med Skåne och Danmark, och ändå, hur olika!
T det tåg, som skulle fört oss till Basel, och till vilket vi skulle gå direkt från båten, stodo våra platser lediga för andra!
Det gällde nu att i Rotterdam få tak över huvudet och få vila ut efter sjösjukan innan vi fortsatte.
Vi hade ingen aning om vilket ho­ tell vi skulle välja, och med språket stodo vi oss tämligen slätt.
Det var därför med en tacksamhet som grän­ sade till vild förtjusning vi emotto- go erbjudandet att få taga vår till­ flykt till svenska sjömansmissionen, därtill inbjudna av en av denna mis­ sions ledande män, fil.
d:r Y., som varit med på resan.
Svenska kyrkan, Boompjes 122, och skandinaviska sjömanshemmet ha ett idealiskt läge vid hamnen, och utsikten därifrån är storslagen.
Vi fingo tillfälle bese läsesalarne, kyrk­ salen och hela hemmet, och fingo en idé om, vad sjömansmissionen uträt­ tar, och att den är ett av de mest be- hjärtansvärda företagen i den krist­ liga kärleksverksamheten.
— " Skriv hem! "
står det med stora bokstäver över skrivborden.
Det är kanske nå­ got som sjöbussarne annars allt för * ofta glömma då de känna fast mark under fötterna • — • glömma, tills det är för sent!
Hos det vänliga paret N. på sjö­ manshemmet finnas några gästrum även för andra än sjömän.
Hur här­ ligt var det inte att få sova där, i det da såväl Herriots ära som den all­ varligt äventyrade konferensen.
Åt­ gärden har i Frankrike hälsats som ett bevis på Englands värdesättan­ de av de fransk-engelska vänskaps­ banden.
När detta skrives ha de båda herrarna haft nya samtal, denna gång vid Quai d ' Orsay, som lova att återknyta de trådar som brustit.
lighetspolitiken betyder det villkor så ' hårda att ingen nation, icke ens den redan i förödmjukelser och för­ sakelser tränade tyska kan antaga dem.
Segrar England betyder det en lättnad i skuldbördan, ett ögon­ blicks andrum för ett utpinat folk att hämta igen sig för nya kraftan­ strängningar.
Men man har icke hunnit till Lon­ donkonferensen än!
Och väl där — vad sedan?
Det återstår ju ännu åt­ skilliga städer på världskartan där en skadeståndskonferens icke är hål­ len, och många väder att vänta än på utrikespolitikens nyckfullt skif­ tande himmel.
Och medan dessa små händelser ut­ spelas, med samma resultatlösa sorg­ löshet som redan skett i åtskilliga runda år står tyska nationen — ett folk på 60 à 70 millioner levande, lidande ooh kännande människor — med bakbundna händer och väntar avgörandet.
Segrar vid en komman­ de konferens den franska oförson- €n cljans åt kvinnorna.
Av HILDA SACIIS.
Svenska Kvinnors Medborgarförbunds artikelserie.
Årets riksdag har vad de kvinn- intressena angår förlupit i mot­ gångens tecken: alla de frågor, som röra kvinnors ställning, ha fått en ogynnsam lösning.
I den lag, som för fyra år sedan antogs rörande barn inom äkten­ skap, odh även i den nya giftermåls- balken erkändes principen om lik­ ställighet mellan äkta makar.
I la­ gen om förmynderskap har denna likställighet nu frångåtts.
I lagen «m gift kvinnas nationa­ litet har man allt fortfarande låtit hustrun i statsborgerligt avseende intaga en bipersons ställning.
Ikraftträdandet av lagen om kvin­ nas behörighet till statstjänst, vilken antogs av förra årets riksdag, har åter blivit uppskjutet.
En motion om återupptagande av en påbörjad men avbruten utredning om bättre vård åt barnaföderskor och späda barn blev avslagen.
« Motion hade väckts om anslag till en kvinnlig kurator för att hjälpa de från ' tvångsarlbetsanstalt frigivna kvinnorna att få arbete och att ordna deras förhållanden.
Även denna motion avslogs.
Oförtydbart anse riksdagsmännens flertal de få kvinnorna i riksdagen vara en liten kontingent, som man kan vårdslösa.
Dessa få kvinnor re­ presentera dock halva landets — inte stora, trevliga rummet hos de rara människorna, i stället för att slungas först mot den ena väggen och sedan mot ' den andra i en liten trång hytt, yr och sjuk!
Men allt det där berodde ju på oturen med vädret.
En Nordsjö- resa kan naturligtvis - vara en Under­ bar upplevelse.
— En av mina vän­ innor har talat om för mig, att hon till och med kokat knäck uppe på däcket över en liten spritlåga i den fullkomligaste blekstiltje under en sådan resa.
Det var annat, det!
För att få se litet av Rotterdam försummade vi ännu ett tåg.
— Där äro gator, som något påminna om gamla Hamburg, där finnas nya kvarter med en överflödande grön­ ska, där finns mycket, mycket mer, som är sevärt.
Storslagnast äro väl ändå de många hamnarna — • där är icke bara en hamn!
Så sutto vi sedan på tåget för att i ett sträck och i genomgående vagn fortsätta till Basel.
Tullen var icke besvärlig.
Den bara satte sina små kritstreck på våra kolli, efter att vi visat pass och biljetter.
Kom ej och säg att man just in­ genting ser genom ett kupéfönster!
Man ser mycket första gången man reser genom ett okänt land.
— " Sitt till vänster i kupén när du reser från Basel till Interlaken, och du får en upplevelse! "
skrev en god vän till mig.
" But that is another story ", säger Kipling.
• blott sina partier utan hälften av landets inbyggare — så länge det finns särskilda kvinnofrågor.
De manliga representanterna synas glömma detta.
Vi ha således för få kvinnor i riksdagen.
Emellertid har just den gångna riksdagen själv givit oss ett medel att avhjälpa detta.
Den har på för­ slag av regeringen beslutat en änd­ ring i valmetoden vid Andrakam- marvalen.
Alla valsedlar skola som bekant ha en partibeteckning.
En­ ligt den nu beslutade ändringen kun­ na de därjämte förses med en under­ partibeteckning oelh under denna en fraktionsbeteckning.
Användandet av dessa två nya slag av betecknin­ gar är dock icke obligatoriskt.
En valsedel kan alltså ha antingen en beteckning, partibeteckning, eller två, parti- och underpartibeteckning, eller tre, parti-, underparti- och frak­ tionsbeteckning.
Avsikten fiaed de nya beteckningarna är följande: Underbeteckningen avser att möj­ liggöra samgående under gemensam partibeteckning av två eller flera olika partier.
Dylika allianser ha ju förut förekommit, varvid de sam­ gående partierna haft samma parti­ beteckning imen under denna olika kandidatlistor.
Den nuvarande me­ toden för sammanräkningen av rö­ sterna under samma partibeteckning kräver emellertid vid dylikt samgå­ ende en obrottslig sammanhållning; kring varje partis lista, ty minsta avvikelse från den av partiet upp­ gjorda s. k. officiella vallistan kan vålla partiet förluster av ett mandat, •som eljest skulle ha tillfallit den.
Med särskild underpartibeteckning under en gemensam partibeteckning kan emellertid varje parti inom sig vara hur splittrat som helst utan att detta inverkar på dess utsikter i för­ hållande till andra partier under den gemensamma partibeteckningen.
Det är klart att liksom underpartibeteck­ ningar kunna användas för att skilja partier, som ingått valkartell, kunna de även inom ett parti, som icke in­ gått dylik kartell, användas till att skilja olika fraktioner inom partiet, vilka ha divergerande åsikter i en viss fråga (t. ex. i nykterhetsfrågan) eller skiljas av olika intressen (t. ex. motsättningen mellan stad och land).
Om nu dylika motsättningar före­ finnas inom ett parti, som ingått al­ lians med ett annat och går med egen under par ti be teckning, behövs tydli­ gen en tredje beteckning för att skil­ ja dessa fraktioner.
Detta är just fraktionsbeteckningens syfte.
Om alltså högern och bondeför­ bundet gå ihop under den gemen­ samma partibeteckningen " Samlings- listan ", kunna de sedan ha var sin underbeteckning t. ex. " De modera­ ta " och " Bondeförbundet ".
Sedan kunna t. ex. inom " De moderata " förekomma fraktionsbeteckningarna " Stadslistan " och " Landsbygdslis­ tan ".
KVINNORNAS TIDNING 2 Hemmets tidning — är — SKANDINAVISKA KREDITAKTIEBOLAGET GÖTEBORO- - STOCKHOLM - MA.LMÖ Avdelningskontor över hela landet Egna fonder Kr.
182,000,000: — Gottgör å insatta medel högsta gällande ränta Göteborgs Aftonblad Särskild, omväxlande avdelning för kvinnan och hemmet.
I varje nummer, värde­ fulla artiklar i olika frågor, berättelse, följetong, kåserier.
Pr kvartal 7.50 fritt hemburen.
Lösnummerpris 10 öre.
Telegramadress " K reditbolaget " (Inj.
gen.
Göte b.
Tan dläkaresällskap) Tandläkare Anne-Marie Heijde Vasaplatsen 1.
Telefon 15500.
Rådfrågning; Vard.
1 / 2 2 — 1 12 3, övriga tider efter avtal.
Nu kan det tänkas att inom ett parti en del sedlar !ha underpartibe­ teckning och en del icke.
I ovan­ stående fall kan det — åtminstone teoretiskt — tänkas, att några väl­ jare rösta med partibeteckningen " Samlingslistan " utan underbeteck­ ning.
Alla dylika sedlar räknas då som ett underparti för sig.
På sam­ ma sätt om t. ex. under underparti­ beteckningen " Bondeförbundet " nå­ gra isätta fraktionsbeteckningen " Nykterhetsvännerna " men de övri­ ga ingen fraktionsbeteckning, bilda alla sedlar utan fraktionsbeteckning en fraktion odh " Nykterhetsvänner­ na " en annan.
Denna ändring av valmetoden sy­ nes erbjuda kvinnorna en välbehöv­ lig utsikt till ökad representation vid de förestående Andrakaimmarva- len.
Ändringen kommer nämligen att tillämpas vid valen redan i höst.
Eliel Löfgren yttrade visserligen en gång på tal om partilistorna det bevingade ordet " den obligatoriska kvinnan ".
Men om nu också den obligatoriska kvinnan sättes upp på en kandidatlista, är det mycket osä­ kert, att hon sättes på en sådan plats att hon kan bli vald.
Vad som där­ emot är säkert är att hon kommer så sorgesamt ensam.
Om nu inom varje parti under partibeteckningen (vid allians under lunderpartibeteck­ ningen) uppsattes en särskild lista med underpartibeteckning (respekti­ ve fraktionsbeteckning) " Kvinnor­ nas lista " el.
dyl. upptagande endast kvinnonamn, bör det finnas betydligt större utsikter att flertalet kvinnor inom varje parti komme att rösta med dessa listor, än att de skulle rö­ sta med ett eventuellt med de olika politiska partierna konkurrerande särskilt kvinnoparti med kandidater tillhörande olika partier.
Detta all­ ra helst som de genom att begagna sig av den nyinförda ändringen icke riskera att vålla det parti de tillhöra minsta mandatförlust eller att bidra­ ga till att valet av en kvinna tillhö­ rande annat parti än de själva.
Men det stora antalet kvinnliga väljare vi äga bör också därmed ett stort antal kvinnor kunna insättas i riks­ dagen.
Norges kvinnor, som gått före vårt lands i fråga om rösträtt och val­ barhet, ha redan insett att de böra kraftigare verka för sina krav och i år satt en livlig aktion i gång för en s. k. kvinnlig enlhetsfront.
Det tycks som om litet varstädes kvinnorna ef­ ter att ha förvärvat rösträtten, möt­ tes i sina strävanden av ett kallsin­ nigt: Nu har du fått denna rätt, hjälp dig nu själv!
Det är också detta vi böra göra.
Och detta icke endast för att vinna något för oss själva.
De reformer vi eftersträva gälla icke endast oss, de gälla hela folket.
Att mödrar icke duka under av brist på vård är en hela landets angelägenhet; att kvinnor, som anses så skadliga för samhället, att de åläggas frihetsför­ lust för att uppfostras, sedan läm­ nas utan en stödjande hand är också något som rör hela samhället.
Det finns för övrigt icke en enda fråga inom riksdagens arbetsfält, som icke rör kvinnorna lika mycket som den rör männen.
Skatter, lönefrågor, undervisning, försvar, fredssträvan­ den, allt har för oss samma vikt som för dem.
Vår enkla skyldighet såväl som vår enkla rätt säga oss därför att vi iböra sätta in all den kraft vi kun­ na för att ta vår del av mödan.
Bengta F) ansson- t G-rundläggarinnan och förestån­ darinnan för Bethanihemmet i Göte­ borg, fröken Bengta Hansson har den 7 juli avlidit å Askim i en ålder av 73 år.
Dödsbudet innebär förlusten av en sällsynt offervillig och varmhjärtad personlighet, som i det stilla och ty­ sta ägnat sitt liv åt en krävande och välsignelserik gärning.
Född i Blentarps församling i Skåne kom fröken Hansson redan i unga år till Stockholm för att där ägna sig åt sjukvården.
Under sin utbildnings­ tid på diakonissanstalten därstädes väcktes emellertid hennes intresse för sinnesslö vården, och under en följan­ de verksamhetsperiod av 12 år på Johannisbergs sinnesslöanstalt fästes hennes håg för alltid vid denna upp­ gift, som sedermera skulle bli hennes livskall.
År 1895 kunde hon stifta ett eget hem för sinnesslöa i Göte­ borg — det numera i vårt samhälle välkända Bethaniahemmet.
Begyn­ nande under de anspråkslösaste för­ hållanden i förhyrda lokaler och med endast tre elever, förfogar det i när­ varande stund över egna fastigheter såväl i staden som för sin avdelning ute vid Askim, vilka numera skänka hem och hägn åt 132 elever.
Att ge­ nom lämplig utbildning och syssel­ sättning mildra de sinnesslöas lott och i största möjliga utsträckning göra dem nyttiga för samhället var hennes livs stora uppgift — och stör­ sta glädje.
Hemmet blev hennes hela värld, och när hon nu icke finnes mer står denna värld försänkt i sorg och saknad, berövad idet varmt klappande hjärta, den ömma, ord­ nande och stödjande hand som i nära tre decennier offervilligt och framgångsrikt lett dess öden.
Genom endräkt tillväxa obetydliga saker, och genom skiljaktighet till­ intetgöras stora.
Livius.
De, som icke förnimma mörkret, skola aldrig längta efter ljus.
PÄRLOR JUVELER i modern infattning fördelaktigast hos XJCJbideLSxm Hovjuveler are.
Ö. Hamng.
41. llllllHIIUIIIIIIIIIIIIIIIII " 11 ' 111111 11,1111,11,1111 Samhällsproblemet " den unga flickan. "
Goethe. " "
Offentliga Har NI Varie afton kl. 8.
Wrdllg Vår insändare skriver: Till föregående uppsats med sam­ ma rubrik (i nr 27 av denna tidning) kan jag ej underlåta att knyta nå­ gra reflexioner.
I likhet med rektor Hansen är jag också skolman, och i Varför skola vi inrätta vårt sam­ likhet med honom har jag fått många hälle så, att dess framtid skall bero ungas förtroende, och fått efter för­ av att unga, oerfarna, livsglada måga ge råd och h jälp.
I olikhet med flickor förstå att väga varje honom, efter vad det synes av hans citerade artikel, har jag haft sam­ sitt ord, vakta varje sin handling, undervisning och m ottagit förtroende så att den icke kan tydas till en in­ av ungdomar av båda könen.
Må­ vit åt mannen?
Varför kunna vi inte hända har detta bidragit till att ge göra klart för de unga männen, som mig en annan syn på samhällspro­ växa upp, att det är en skam att först blemet " den unga flickan ", än rek­ skapa en frestelse, så falla för den tor Hansen framställer i sin artikel.
och till sist skjuta skulden på den, Jag förstår mycket väl hans tal som har mesta skadan av fallet?
Ty det är sant, vad rektor Hansen, om " den kvinnliga ungdomens med­ ansvarighet i ett så stort antal unga anför, att " en man har obetingat fle­ mäns moraliska förfall ".
Men rek­ ra möjligheter att resa sig efter en tor Hansen tycks inte till sin pedago­ moralisk nedgång, än vad en kvinna giska erfarenhet ha lagt iakttagelsen har ".
Men det är sant i annan be­ av hur män i allmänhet och speciellt tydelse, än rektor Hansen menar.
unga män tyda flickans ord och För att ta ett extremt fall — en handlingar.
Ett exempel!
Jag är man, som ämnar bli lärare, kan un­ på skolresa och har ett antal fem­ der sin utbildningstid knyta sexuella tonåringar, gossar och flickor, i säll­ förbindelser på gatan, han kan t. o. skapet.
Yi bli inkvarterade i tre m. ådraga sig venerisk sjukdom, och rum, gossarna i nr 1, flickorna i nr samhället lägger intet hinder i vä­ 2, jag i nr 3.
Mellan gossarnas rum gen för honom både att fullfölja sin och fl ickornas är en dörr, stängd men utbildning, utöva sin lärar- (och nte låst.
En vildbasare bland flic­ uppfostrar-!)
verksamhet, även i korna tar sig orådet före att glänta samskolor och flickskolor, samt lite försiktigt på dörren till gossar­ bilda familj, så snart sjukdomen kan nas rum, när de hålla på att gå till anses botad.
Han betraktas och be- sängs på kvällen.
De andra proteste­ mötes som hederlig man.
Vad fin­ ra högljutt.
Gossarna ta sig anled­ nes det för svårighet för honom att ning av " inviten " och — slänga upp moraliskt upprättas, då ungdomsli­ dörren på vid gavel till flickornas delserna rasat över.
Men e n kvinna!
Låt henne försöka att efter en tids stora förfäran.
En sträng pedagog skulle antag­ gatuliv vinna en motsvarande ställ­ ligen brännmärka flickans tilltag ning i samhället eller vinna en man, som fräckt och mena, att de — flic­ som tillsammans med henne vill bil­ korna — hade sig själva att skylla da familj.
I nio fall av tio är hon för obehaget, som blev följden.
Na­ utstött ur samhället, och hur stor turligtvis handlade hon oförståndigt.
moralisk kraft hon än har, äro hen­ Men det var orätt av gossarna att nes försök att resa sig nästan ofel­ uppfatta hennes handling som en in­ bart fåfänga.
vit till att gå längre, ty — så var Ocih detta beror — enligt vad en den icke menad.
Hon blev själv död • erfaren pedagog, som " haft på sin ligt förskräckt, när hon märkte lott ett icke obetydligt räddningsar varthän det bar.
Och h är synes mig bete etc. ", låter påskina — på nå huvudfelet ligga.
Snart sagt varje gon slags undermålighet i kvinnans liten åtbörd, varje litet ord från en natur, en inneboende oförmåga att flicka ty des av gossen som en invit resa sig!
till närgångenhet.
Räcker hon ut Man kan inte underlåta att fråga ett lillfinger, så tar han hela handen sig, när erfarna ungdomsledare visa 1890 f ?SACAF0^ h I leg Bdkväm ait taga p Finrves i er \ nrvary evrgkombi icmer A.-B.
FERD.
LUNDQUIST &amp; Co. för alltid på lager alla V I S K A F O R S skodon till fabrikspriser.
Sverige ocb evensharna genom I:s härskargestalt, som han en tid bestämt till hjälte i ett drama, I allmänhet voro de d römmar, som han ansåg värdiga att teckna upp, vikti­ ga motiv för hans konstnärliga ska­ pande, och vid läsandet av hans dik­ ter kan man se i detalj, hur mycket han utnyttjat av dessa.
Hebbel fort­ satte t. o. m. i drömmen att leva med dem av sina poetiska karaktärer, var­ med han sysselsatt sig kort före in­ somnandet.
Och i detta viljelösa till­ stånd fick han idéer till nya dikter, ja diktade han formligen.
Även an­ dra skalder och t. o. m. dilettantiska rimsnidare, få ej sällan uppleva detta.
flr diktarnes drömliv.
utländska ögon.
Göteborgs Morgo npo ' t Morgonens förnämsta anno „s„ r8a „ Söker Ni någon tjänare, våning, plats eller annat, så annonsera det ' G ö t e bo r g s Morgonpost Goteborgs största morgontidning.
Zi ', ' " " § UNGDOMENS KAMERA DEN POPULÄRA BROWNIE- KAMERAN J^ill de artiklar om drömmens my- betydelse.
^i leva och ha förnim­ KODAK sterium vi tidigare återgivit \ foga vi melse såväl under dröm som vaka, FABRIKAT l&gt;en danska tidningen Nationalti- här nedan en ur Die Gartenlaube av och det ena utgör såväl som det an­ dr Rudolf Krauss.
väderlek uppföres varje dendes senaste söndagsbilaga inne­ dra en del av vår existens.
Det hör vid gy, ins 8 8 am e. Selma Lagerlöfs håller en ur svensk synpunkt syn- KOSTAR NU ENDAST Så länge en tänkande mänsklighet till människans företräden, att hon Tel. 108 25 meddelar kl. N:o 2 6X9 nerligen intressant intervju, vari fru existerat, hava lärda och olärda filo­ &amp; I«3EN- drömmer, och a tt hon vet det.
Man „ m m. om or förest, gives.
Bijettpriser: 7 Lillan Zahle, maka till Danmarks sofer och medicinare, skriftställare 6 " f, 7 och 5 5 ö r e KR.
12: — har näppeligen ännu rätt begagnat förutvarande minister i Stockholm, och skalder ivrigt eftersträvat att &gt;ig av detta företräde.
Drömmen är N:o 2 A ö VaXll kammarherre Herluf Zahle, efter tränga in i detta fantasirikes hemlig­ (n ' ej oväsentlig del av det mänskli­ KR.
17: — flerårig vistelse i den svenska huvud­ heter, vari vårt eget livs upplevelser ga livet.
Drömmarna smälta omärk­ återspegla sig liksom förvandlade av staden gör en del lovordande och ligt samman med vår vaka, och man ANVÄND smickrande uttalanden om Svergie en putslustig Puck.
Skalderna sy­ han ej säga, var den ena slutar och K O DAK - FI L M och svenskarna, nas i första hand kallade att lyfta den a ndra börjar ".
Jean Paul har se­ på Isisslöjan, och på detta område dan trätt i Lichtenbergs spår.
Men Vi tillata oss ci tera, följande vack­ BEGÄR KATALOG Även Mörike, Freiligrath, Gott­ ha mången gång deras ingivelser gått ra ord om vår nation: ingen har haft så djupa rötter i dröm­ fried Keller finna vi bland dem, som före vetenskapens resultat.
HASSELBLADS FOTOGB.
A.-B.
livets mark som E.
T.
A. Hoffman, fäst vikt vid s ina drömmar.
Då Kel­ Vad jag tycker om svenskarna?
GÖTEBORG Dröm och poesi, ja konsten över­ den s. k.
" Spök-Hoffman ".
" Ande- ler en gång uppdukade en lustig hi­ V ' tycka bada sa mycket om de m J SÄLJAS HO S ALL A FOT OGRAFISKA HAND L. huvud, t. o. m. som framsprungen ur världen, säger han, " har utkorat storia, visade sällskapet misstrogna däruppe, (i Stockholm).
Det är över den högsta genialitet, flyta ur sam­ drömmen till en än skräckinjagande, miner, och en annan gång uttalade omedelbara ingivelser av Guds mo­ MAGASIN svenskarna något — je n e sais quoi!
ma källa, vars dunkla djup ännu är än vänlig och lyckobriugande budbä­ någon t. o. m. den misstanken, att en g randezza, en prägel av kultur, der själv.
I lustspelet står lotteri­ outforskat.
Drömmen är enligt 7ÏJNGSGAT.
5 / • T EL.
9 / 7 9 rare till jordevarelserna ".
Framför han själv hittade på sina drömmar.
en förmaga att skänka fästlig glans Jean Paul ofrivllig diktning.
lotten som representant för ödet, då allt känner han väl till den omärk­ åt tillvaron.
Något storstilat i livs­ Måste man alltså ej på förhand liga övergången från ett tillstånd till Just sådana ledsamma erfarenheter detta låter en av sina gunstlingar se Förnämsta inköpskälla åskådning och sätt att vara.
Det kunna ha förmått mången till att det vinstbringande numret i dröm­ antaga, att skalderna drömma vack­ av lätta är som om var ocli en ä gde hela Sve- rast och livligast?
Detta bekräftas ett annat, som föregår insomnandet, hellre behålla sina nattliga syner för men, så t, ex. i Nestroys kända fars liges stolta historia genom århund­ emellertid ej alltid av erfarenheten; varom också Lichtenberg talar, och sig själv än att utsätta sig för miss­ " Lumpazivagabundus ".
En avart raden i blodet — Gustaf Adolf och ty det finns ju också diktare, vilkas i sina berättelser låter han skickelse­ tanken att sätta ihop historier.
En av den profetiska drömmen är den Carl XII.
De fortleva ännu; man produktion mera beror på konstför­ digra drömmar åter och åter fram­ djup inblick i drömmens väsen har varnande, men vad hjälper varnin­ anar dem överallt.
Och detta är icke stånd än på fantasi.
Så t. ex. säges träda i spöklik realitet.
Ojämför­ också öppnats för oss geno m skalden gen Hebbels stackars " Heidéknabe ", något utmärkande blott för aristo­ det om Lessing, att han nästan al­ ligt mera objektiv än den av det dä- o. filos ofen Friedrich Nietzsche.
Han då han är bunden av det hårdaste kratien.
Det finns på djupet i alla drig drömt.
Men om flertalet av moniska fängslade Hoffman förhöll har bl.
a, uttalat den egendomliga tvång?
Ångestdrömmar växla med samhällslager, det hör liksom sam­ skalderna gäller dock den regeln, att sig Hebbel.
Vi ha honom att tacka tanken, att drömmen skulle återföra lyckodrömmar.
Vem känner ej till man med att vara svensk.
Den sven­ de blivit utvalda framför andra död­ för de viktigaste förklaringar över oss till den mänskliga kulturens för­ Franz Moors fruktansvärda uppen­ ska socialdemokratien bär ju också liga till att smaka drömvisionernas denna sida av andelivet, som han ned­ sta tider och giva oss ett medel i barelse av den yttersta domen?
Eller sin prägel därav.
En man som B ran- hela sötma och bitterhet.
Emeller­ lagt i sina oskattbara dagböcker.
handen att bättre förstå dessa.
Av Egmonts lycksaliga sista dröm, däri ting är svensk och en politiker av tid veta vi tyvärr alltför lite därom, Han förklarar sömnen för inseglet, nu levande skalder har Isolde Kurz han får löfte om uppfyllelsen av det W som tryckes på en varelse av en högre begåvat oss med en skildring av sina stora dimensioner och stor kultur.
frihetsideal, för vilket han går i dö­ emedan jämförelsevis ganska få an­ makt, drömmen centralpunkten för fantastiska drömmar.
.
.
.
J a g v e t n o g a t t m a n t a l a r o m sett det löna mödan att uppteckna si­ / Oar luncfyar man bäst?
den?
En förenad ångest- och lycko­ Men om nu också alltför många dröm träder oss till mötes i sista ak­ svensk kyla, förnämhet och stelhet.
na drömmar eller göra något uttalan­ den mänskliga själens alla hemlighe­ ter.
" En människa ", heter det på diktare förtegat sitt drömliv, så med­ fyötngåtåsvittan Slottsfcogen Men det är icke sant.
Svenskarna ten av Shakespeares " Kung Rikard de i frågan.
Med rätta beklagar ett annat ställe i hans dagböcker,): sta 0.
matsals # ocfi konditori * äro blott stilfulla.
Detta folk har ej föra dock de betydelsefulla drömmar, III ".
De av honom mördade offrens Isolde Kurz i sin vackra bok " Traum- som ville nedskriva alla sina dröm­ secoertng.
Tïtusifc dagligen, fjol * som de lägga i munnen på sina dik­ andar hota tyrannen, som söker en årets priset sänkta med 20 — 25 °l o. för intet upplevat G-ustaf III kul­ land ", att man känner den minsta mar utan undantag, utan hänsyn, tade gestalter, en del indirekta slut­ Best, pr tel. 19 268. turperiod.
Också den ligger dem än­ lilla lapp, som Goethe skrivit, under vederkvickande slummer före det av­ troget och omständligt utan kommen­ satser rörande deras förhållande till nu i blodet.
De svenskar jag lärt görande slaget, under det att samma Ptta 33a nbets Restaurant det hela den inre hälften av hans tarer, skulle skänka mänskligheten själens nattliga utsvävningar.
Lyri­ andar förkunna seger för hans mot­ " Kungsgatan $1.
&gt; Telefon 10 7 89. känna ha utmärkt sig för en djup, väsen, nämligen just hans drömvärld, en stor gåva ".
Detta har Hebbel ker, epiker, dramaturger, alla kunna Slottskogen, o id sto ra dammen.
sund och frimodig mänsklighet.
Det ståndare Richmond, överflyttade på gått förlorad för eftervärlden för verkligen gjort själv.
Jämte värde­ de ej undvara detta hjälpmedel till det moraliska området, tjäna dröm­ är just något karaktäristiskt för alltid.
fulla bidrag till drömlivets teori följa karaktäristik eller stämningsmåleri.
svenskarna att de förmå bevara stil­ mar ne till straff eller belöning.
Mac­ Först romantiken har lärt diktar­ i talri ka berättelser om det, som han lering bl ivit a llmänt respekterad av Och det finns inget slag av dröm­ beth och hans maka dömas efter det fullhet och värdighet utan all små­ ne att giva akt på sina egna dröm­ ett folk, som icke t ål att befallas el­ själv och hans närmaste, i synnerhet mar,, som är dem främmande, så att avskyvärda konungamordet att varje aktighet och utan att behöva pruta mar och på drömmandet överhuvud.
ler f örbjudas.
hans maka Christina, den firade skå­ varje vetenskaplig teori kan åberopa natt plågas av fasansfulla drömmar.
av på en fri naturlighet i sitt väsen Den snillrike humoristen Lichten­ despelerskan, ha drömt.
Vi erfara sig på en massa exempel från diktar­ Drömmen blir en barometer för sam­ och uppträdande.
Allt detta trivs berg tar här initiativet.
Han har därigenom bl.
a. att han i drömmen nes skrifter.
Där äro nu först de vetet.
" Vad man ibland under va­ - sida vid sida, ty det är medfött.
.
.
ej blott upptecknat ett antal märk­ ej kunde bli fri från minnet av den aningsdigra profetiska drömmarna, Slottsskogens friluftsteater, kande tillstånd ej så noga vet och Landet?
— Ja, det är ett skönt värdiga drömmar utan även uttalat tröstlösa fattigdomen i hans barn­ som i tusende olika former alltifrån känner — om man har gott eller ont land.
Vi ha nu för övrigt icke rest vilken so m bekant står under direk­ sina tankar om drömmens väsen och domshem även efter sin glänsande antikens heliga orakel leva kvar ge­ samvete gent emot en person — det tion av Nya Teaterns välkända direk- omkring i det så mycket, men dock upphöjelse, a lldeles så som en olyck­ nom tiderna ända in i våra dagar.
törspar, hr o. fru Hjalmar Selander, sett en del.
Det är en förunderlig säger drömmen klart och otvety­ salig dröm iständigt och åter På dessa uppbygges den grekiska upnför varje afton kl. 8 vid gynnsam glans över dessa vatten och skogar, digt ".
Människan kan ej undandra­ är icke allenast naturskönheten och gjorde Rosegger till skräddargesäll väderlek Selma Lagerlöfs Dunungen.
Ödipus-tragedien, på dem nutidens ga sig ansvaret för sitt nattliga liv.
en bedårande belysning över dessa den nordiska natten som avgör in­ igen, då han redan blivit en berömd ödestragedi.
Förgäves kämpa män­ Hennes hjärtas hemligaste önsknin­ * nätter, som äro så klara och långt trycket.
Det är svenskens förmåga författare.
Men det mesta av det, niskorna i Schillers " Bruden från gar och begär, som hon under dagen ljusare än här.
Och stockholmarna att skapa festivitas omkring sig.
.
.
Lilla teatern som Hebbel upplevde i sina nattliga Messina " mot den mäktige drömgu­ ej vågar göra sig reda för, lyfta i har red an ku nnat fira silverbröllop, förstå att njuta dem.
En nattlig Den är ett av de mest utmärkande syner, hängde dock tillsammans med den, som förutbestämmer deras öde.
drömmens skugglika bilder dristigt fed kännedom om pjäsernas livs­ fäst i dessa omgivningar kan vara dragen i nationens karaktär. "
hans kallelse som tragisk skald.
Så Och .samma motiv går igen fast på sitt huvud.
längd n å denna teater kan man för­ en sällsam upplevelse.
.
.
Och det visade sig ofta för honom under hans ett annat sätt i " Jungfrun av Or­ utspå att det nog blir guld-, diamant­ oeli iärn bröllop med, innan brudpa- studenttid i München Napoleon den leans ", vilkens fromma visioner äro r et på Solo avskrives på programmet.
si # 111 « "!
ut e|| byta, så annonsera det j och hela armen.
Och sedan säger han: " Hon gav mig, och jag tog. "
Och t ill denna föreställning om k vin­ nan fostras han från barndomsdagar av litteratur, av konst, av nöjesliv, av press, ofta nog av lärare, med ett ord — av män.
Rannsaka nogare de unga männen, som " förförts " av kvinnor.
Jag vågar påstå, att i ett överraskande stort antal fall har för­ förelsen * skett analogt med det an­ förda exemplet.
och Söndag 7 och 9. grölloP et P a Solo.
att sälja, köpa, hy ra Från en högt ärad manlig insän­ dare har Kvinnornas Tidning haft nöjet mottaga nedanstående tänk­ värda ord i anledning av en i förra numret under rubriken här ovan in­ förd artikel.
nöjen.
l i l l a Teatern.
något 6tt genmäle.
Buckle.
Vad man ej vet, just det behövde man, och vad man vet, kan man ej nyttja KVINNORNAS TIDNING SKO- sådan brist på iakttagelse och om­ döme, vad som egentligen berättigar dem att vänta något omdöme av ung­ domen, allra minst av samhällspro­ blemet " den unga flickan ".
A.
B. Sommarskodon KOP OA jNatur o. kultur, Gn vandring i det gröna.
Om man en het sommardag vill söka skogens svalka, skugga och djupa tystnad finns ingen plats bätt­ re ägnad härför än Göteborgs natur­ park vid Änggården.
I Göteborgs naturpark är naturen lämnad åt sig själv, växande i vild­ het och frihet, utkämpande sin kamp utan ingripande av mäniskohand.
Bortsett från det vetenskapliga in­ tresse som denna ståtliga anläggning först och främst avser att rikta, må­ ste ett dylikt stycke natur alltid ut­ öva sin särskilda tjusning på män­ niskosinnet.
Det är också nästan med en känsla av andakt man inträder i denna vild­ vuxna, snåriga, i en grön skymning insvepta skogspark, vari endast de smala, banade stigarna vittna om mänskligt ingrepp.
Själva luften är en annan än därute, fuktig, bemängd, mättad med livets och förruttnelsens dofter, som stiga upp ur djup och raviner.
Allt ger ett intryck av sju­ dande liv.
Det växer så att man nä­ stan tycker sig höra det.
Växer och växer igen till allt tätare snår, allt skyhögare valv.
Och det får växa.
Vilt, orört, otuktat, i obunden frihet.
Faller ett träd får det ligga så som det föll, bladens högar hopa sig, gre­ nar och kvistar betäcka marken, grödan vissnar ned, starka, svaga och mot varandra fientliga arter över­ vinna, bekämpa eller utrota varan­ dra.
Man tycker sig nästan för­ nimma hur intensivt det kämpas.
Re­ dan nu!
Vad skall det då icke bli om hundra år, när pygmén blivit en jätte!
Är naturparken vacker?
Knappast!
Snarare sällsam — förhäxande.
Pan- stämning — Panskräck lurar i skym­ ning och snår.
Allt blir så overkligt därinne.
Det risslar från osynliga bäckar och droppar från osynliga blad.
Bränner solen genom valven någon gång, öppnar sig en glänta, le­ der stigen upp mot ett berg vidgas bröstet av lättnad och befrielse.
Men man är snart tillbaka inne i snåren igen.
Det är trollskogen i Shakespeares Midsommarnattsdröm, — den förhäxade tystnaden i Böck- lins duk med enhörningen.
Urtidsstämning!
Urtidsro!
Man rycker nästan till när en po­ lisuniform plötsligt dyker upp allde­ les intill en.
Men när man hunnit vänja sig vid verkligheten välsignar man den betryggande och oväntade synen.
Man vet icke varifrån den kom eller vart den går.
Här finns ingen utsikt, skogen döljer.
Man ser ingenting, men ses kanske själv, man känner sig kanske en smula bävande, men verkar måhända själv utan att ana det tusen gånger mera störande och skrämmande på de oräkneliga kryp som anddlöst sitta och i akttaga ens jätteskepnad från stigan och snår.
När man omsider träder ut i den ljusa öppna botaniska trädgården är det med en känsla av att ha sluppit ut i verkligheten igen genom Berga- ffiabùx S^œù^ùJiat J Tangens Gardinëp~~ platsens största sortering ho s A. — B.
Carl Johnsson Kungstorget.
BLOMSTER- hälsningar över hela jorden.
Beställningar a blommor ombesörjes kost­ nadsfritt under garanti för omsorgsfull!
utförande å alla platser av Vasa Blomsterhandel Telefon GUSTAF EKMAN Telegr.
Vasa 4314 — 10365.
Medlem av Föreningen för blomsterbe ' ställningsförmedling samt de internat » nella organisationerna F. T.
B. i U.
S.
A samt B — V.
i Tyskland.
6000 med lemmar &lt;Scuj dal meA yj^lomnuyt^l MERKUR-WALEN är även som badtvål den förnämsta.
kungens port.
Man har upplev at primitiviteten, gläntat på dö rren t ill det ursprungligas mystik och glänta igen.
Men man går icke tillbaka.
M an har för dagen fått nog av d etta stolta och mäktiga vittnesbord o m hurudan naturen är och går V1 a för att uppsöka ett annat ick e ® 1D dre mäktigt och stolt vittneabör hurudan den kan bli.
Efter snåren, vildheten, dun därinne i naturens park, vilkt® y att se dessa gröna ansade gras tor, dessa höga, härliga fn^ träd, dessa vackra anordningar dammar, breda ohausséer, Jj 1 ^ teringar i kulturens!
^ turfager dock ««t denna evigt nya » W 1 «™?
ka0, 1- ny gång man ser den.
^ drig nog beundra or tuktade storslagenheten, 1 r ^ hos denna i sanning enastaei^^ Varthelst ® an h ögon- blickar idel skönhet oo ^ man lust!
Svarta svanor oo baga r, an på gröna vatten.
af s o® ekbackar, furudun^r, a parkettgolv kring 3I ^ gs tig ar&gt; mar, bergsstigar, • ^ fjor siktspunkter som lägff 1 n n yck milsvitt under ens ögon .. ^ ^ av naturen att ha ^ 1 laïl dskaP yppiga, frodiga s or mellan ett par märg = aI 1 slag^ v l " På ett träd - star e.
^^an- park.
Planteringarna a n1) C S01J1 hotens skydd!
fått förklinga ohor • just på grund a » sl ° for » STORA Sommar-Realisation SfS / / y rAPissEKi^ïyONw Î / Q J Y * DETALJ Q- Hamng.
11.
1 tr.
PÅGÅR NU SN-IA-BE) Till enormt billiga priser, en stor del artiklar som ej mera skola föras, Handarbeten, / i / j stort u rval.
V / t / f l \ Totalt (Eftertryck förbjudes).
C4Utb.
ROMHN At îlOMttCC ÎUui-ïic«.
uktorisera *] översättning av Margareta Heijhel.
^okt (att kän° r änna 11 kunde icke undgå ' n ^ ress erad av utsikten r ^ 0Wers sammanträffa iu t ^ fru A 6nne S ^ r Geor S e Paradine, me ' s ^ka.
^ vr igt sökte und- Var ll l) P en harligen i be- ^tniuo.
aV ^ dariu, VlSSa h em ligheter röran- S S i 0 l d Co urt — samma döijj ' 111 Ames så sorgfälligt D ' etta ^lar " ' lr åtminstone den enda ° ^° r Malory tyckte sig £lnna tin fru Araes frukta ° boptsäljas, för ett sammanträffande med sir George.
Doktor Mallory var fullt medveten om att hans huvudintresse på " The Towers " koncentrerades kring den okände sir George Paradine, och så snart presentationen ägt rum märkte han sig vara föremål för samma in­ tresse från baronens sida.
Under första delen av aftonen tycktes också de båda herrarna vara lika upptagna av varandra.
De stu­ derade varandra och lyssnade till varandras samtal med ett intresse, som de icke gjorde minsta försök att dölja.
Det är möjligt att de funno be­ hag i varandra.
Doktor Mallory var vacker, självsäker, lugn och öppen, men fåordig.
Sir George Paradine såg icke bra ut, men sökte överskyla sin brist på yttre företräden genom en intelligent konversation.
Sällskapet bestod av värden, sir George, doktor Mallory och major Watson, en gammal döv herre, som alltid var villig att vara tredje man i bridge, röka en god cigarr och f röj­ da sig över en fin whisky.
När doktor Mallory tagit avsked och gick hem genom trädgården, träffade han plötsligt på sir George Paradine, som stod och rökte en ci­ garr i närheten av porten.
Doktorn kände genast att baronen stod och inväntade honom.
— Jag ser att ni känner de två damer, som bo här och kalla sig Ames?
— Ja, svarade doktorn lugnt.
Vad kallar ni dem?
Sir George Paradine log.
— Det bör jag kanske helst be­ hålla för mig själv, svarade han.
När allt kommer till allt äro de kvinnor, och det tillhör en viss ridderlighet att icke avslöja dem, i all synnerhet som den ena är ung och vacker.
— Känner ni dem väl?
frågade doktor Mallory.
Sir George betänkte sig ett ögon­ blick, innan han långsamt svarade: — Jag känner en del om dem.
En av dem — jag behöver kanske icke säga vem — är välkänd i de kretsar, varest en ung skön kvinna under sken av att vara fullt respektabel kan njuta livets lyx på bekostnad av en förälskad ung man.
B p a n d sk a da d e Varor Resterande lager av bröd.
Voiler, passande för klädningar o. gardiner Badrocksfrottéer, Flaneller, Broderier, Yllemouss- liner, Culört Voile 115 cm.
br.
pr mtr 1: — Kr.
Halvlinne Bord » dukar o. Servietter.
Samtliga varor utsäljas, obetydligt skadade av vatten l å n g t un d e r in k ö p s p r i s e r.
F Kungsportsplatsen R I B E R 1.
G VII.
När doktor Mallory hörde sir Georges beskyllning mot Lilith var hans första ingivelse att slå honom till marken.
Baronen observerade den unge mannens handrörelse, m en blev lugnt stående och såg leende på honom.
Hans sätt var så behärskat och sjä lv­ medvetet, då han utan ett ord ska­ kade på huvudet, att doktor Mallory ovillkorligen slog an en annan ton än den han i första hettan känt sig frestad att använda.
Med en våldsam kraftansträng­ ning behärskande sin vrede, trädde han ett steg tillbaka och frågade kort: — • Varför berättar ni mig detta?
Sir Georg svarade icke genast.
Synbarligen likgiltig och oberörd blossade han vidare på sin cigarr.
Doktor Mallory blev avvaktande stå­ ende utan att upprepa sin fråga.
Slutligen bröt sir George tystna­ den.
— Varför jag berättar er det.
Det vet jag, på hedersord, knappast själv.
Jag förmodar att det är av ren med­ &amp; \ ANDERSON känsla, liksom man vid anblicken av en som håller på att drunkna, ofri­ villigt räcker fram handen till hjälp.
Om hjälpen icke blir mottagen är det den andres egen sak, och h an förtjä­ nar då att drunkna, tillfogade han kärvt.
Det dröjde några minuter innan doktor Mallory återvunnit nog själv­ behärskning för att kunna svara.
Det vilade en viss kallblodig cynism över baronens väsen, som lät förmo­ da att hans upplysningar just icke stammade från ett gott hjärta.
När doktorn äntligen svarade var det i en kort, avmätt ton: — Väntar ni att jag skall tro er?
Sir George ryckte häftigt till och ett ögonblick tycktes han frestad att giva sin vrede luft.
Men h ar behär­ skade sig och sade: — Det blir er egen sak.
Kanske var det dumt av mig att säga detta i stället för att överlämna till er själv att komma underfund med sa­ ken.
Han vände sig om för att gå till­ baka till huset.
Men doktorn spärrade vägen för Telefon 7235. honom och fortfor lugnare, men än­ nu kyligare än förut: — Ett ögonblick!
Det måste va­ ra ett missförstånd.
Jag är överty­ gad om att ni bör kunna inse att det ni nu berättat för mig antingen är för mycket eller också icke myc­ ket nog.
Det skall endast kosta er ett par ord att förklara saken när­ mare.
Jag hoppas ni icke vägrar att säga mig dessa ord.
Sir George Paradine betraktade honom orörlig.
I denna s tund insåg doktor Mallory klarare än förut att det doldes en personlig bevekelse- grund under baronens ögonskenliga vänlighet.
Doktorn fortfor med större energi: — Intet i världen skall få mig att tro, att fröken Ames är den äventy- rerska, ni beskyller henne för ätt vara.
— Har jag gjort det?
Det tror jag icke.
I varje fall har jag icke menat det på detta sätt.
Om ni med äventyrerska avser en kvinna som uppenbart söker efter ett byte och icke söker dölja sina avsikter, så har det aldrig varit min mening att be­ skylla den unga damen för detta.
KVINNORNAS TIDNING 2 Hemmets tidning — är — SKANDINAVISKA KREDITAKTIEBOLAGET GÖTEBORO- - STOCKHOLM - MA.LMÖ Avdelningskontor över hela landet Egna fonder Kr.
182,000,000: — Gottgör å insatta medel högsta gällande ränta Göteborgs Aftonblad Särskild, omväxlande avdelning för kvinnan och hemmet.
I varje nummer, värde­ fulla artiklar i olika frågor, berättelse, följetong, kåserier.
Pr kvartal 7.50 fritt hemburen.
Lösnummerpris 10 öre.
Telegramadress " K reditbolaget " (Inj.
gen.
Göte b.
Tan dläkaresällskap) Tandläkare Anne-Marie Heijde Vasaplatsen 1.
Telefon 15500.
Rådfrågning; Vard.
1 / 2 2 — 1 12 3, övriga tider efter avtal.
Nu kan det tänkas att inom ett parti en del sedlar !ha underpartibe­ teckning och en del icke.
I ovan­ stående fall kan det — åtminstone teoretiskt — tänkas, att några väl­ jare rösta med partibeteckningen " Samlingslistan " utan underbeteck­ ning.
Alla dylika sedlar räknas då som ett underparti för sig.
På sam­ ma sätt om t. ex. under underparti­ beteckningen " Bondeförbundet " nå­ gra isätta fraktionsbeteckningen " Nykterhetsvännerna " men de övri­ ga ingen fraktionsbeteckning, bilda alla sedlar utan fraktionsbeteckning en fraktion odh " Nykterhetsvänner­ na " en annan.
Denna ändring av valmetoden sy­ nes erbjuda kvinnorna en välbehöv­ lig utsikt till ökad representation vid de förestående Andrakaimmarva- len.
Ändringen kommer nämligen att tillämpas vid valen redan i höst.
Eliel Löfgren yttrade visserligen en gång på tal om partilistorna det bevingade ordet " den obligatoriska kvinnan ".
Men om nu också den obligatoriska kvinnan sättes upp på en kandidatlista, är det mycket osä­ kert, att hon sättes på en sådan plats att hon kan bli vald.
Vad som där­ emot är säkert är att hon kommer så sorgesamt ensam.
Om nu inom varje parti under partibeteckningen (vid allians under lunderpartibeteck­ ningen) uppsattes en särskild lista med underpartibeteckning (respekti­ ve fraktionsbeteckning) " Kvinnor­ nas lista " el.
dyl. upptagande endast kvinnonamn, bör det finnas betydligt större utsikter att flertalet kvinnor inom varje parti komme att rösta med dessa listor, än att de skulle rö­ sta med ett eventuellt med de olika politiska partierna konkurrerande särskilt kvinnoparti med kandidater tillhörande olika partier.
Detta all­ ra helst som de genom att begagna sig av den nyinförda ändringen icke riskera att vålla det parti de tillhöra minsta mandatförlust eller att bidra­ ga till att valet av en kvinna tillhö­ rande annat parti än de själva.
Men det stora antalet kvinnliga väljare vi äga bör också därmed ett stort antal kvinnor kunna insättas i riks­ dagen.
Norges kvinnor, som gått före vårt lands i fråga om rösträtt och val­ barhet, ha redan insett att de böra kraftigare verka för sina krav och i år satt en livlig aktion i gång för en s. k. kvinnlig enlhetsfront.
Det tycks som om litet varstädes kvinnorna ef­ ter att ha förvärvat rösträtten, möt­ tes i sina strävanden av ett kallsin­ nigt: Nu har du fått denna rätt, hjälp dig nu själv!
Det är också detta vi böra göra.
Och detta icke endast för att vinna något för oss själva.
De reformer vi eftersträva gälla icke endast oss, de gälla hela folket.
Att mödrar icke duka under av brist på vård är en hela landets angelägenhet; att kvinnor, som anses så skadliga för samhället, att de åläggas frihetsför­ lust för att uppfostras, sedan läm­ nas utan en stödjande hand är också något som rör hela samhället.
Det finns för övrigt icke en enda fråga inom riksdagens arbetsfält, som icke rör kvinnorna lika mycket som den rör männen.
Skatter, lönefrågor, undervisning, försvar, fredssträvan­ den, allt har för oss samma vikt som för dem.
Vår enkla skyldighet såväl som vår enkla rätt säga oss därför att vi iböra sätta in all den kraft vi kun­ na för att ta vår del av mödan.
Bengta F) ansson- t G-rundläggarinnan och förestån­ darinnan för Bethanihemmet i Göte­ borg, fröken Bengta Hansson har den 7 juli avlidit å Askim i en ålder av 73 år.
Dödsbudet innebär förlusten av en sällsynt offervillig och varmhjärtad personlighet, som i det stilla och ty­ sta ägnat sitt liv åt en krävande och välsignelserik gärning.
Född i Blentarps församling i Skåne kom fröken Hansson redan i unga år till Stockholm för att där ägna sig åt sjukvården.
Under sin utbildnings­ tid på diakonissanstalten därstädes väcktes emellertid hennes intresse för sinnesslö vården, och under en följan­ de verksamhetsperiod av 12 år på Johannisbergs sinnesslöanstalt fästes hennes håg för alltid vid denna upp­ gift, som sedermera skulle bli hennes livskall.
År 1895 kunde hon stifta ett eget hem för sinnesslöa i Göte­ borg — det numera i vårt samhälle välkända Bethaniahemmet.
Begyn­ nande under de anspråkslösaste för­ hållanden i förhyrda lokaler och med endast tre elever, förfogar det i när­ varande stund över egna fastigheter såväl i staden som för sin avdelning ute vid Askim, vilka numera skänka hem och hägn åt 132 elever.
Att ge­ nom lämplig utbildning och syssel­ sättning mildra de sinnesslöas lott och i största möjliga utsträckning göra dem nyttiga för samhället var hennes livs stora uppgift — och stör­ sta glädje.
Hemmet blev hennes hela värld, och när hon nu icke finnes mer står denna värld försänkt i sorg och saknad, berövad idet varmt klappande hjärta, den ömma, ord­ nande och stödjande hand som i nära tre decennier offervilligt och framgångsrikt lett dess öden.
Genom endräkt tillväxa obetydliga saker, och genom skiljaktighet till­ intetgöras stora.
Livius.
De, som icke förnimma mörkret, skola aldrig längta efter ljus.
PÄRLOR JUVELER i modern infattning fördelaktigast hos XJCJbideLSxm Hovjuveler are.
Ö. Hamng.
41. llllllHIIUIIIIIIIIIIIIIIIII " 11 ' 111111 11,1111,11,1111 Samhällsproblemet " den unga flickan. "
Goethe. " "
Offentliga Har NI Varie afton kl. 8.
Wrdllg Vår insändare skriver: Till föregående uppsats med sam­ ma rubrik (i nr 27 av denna tidning) kan jag ej underlåta att knyta nå­ gra reflexioner.
I likhet med rektor Hansen är jag också skolman, och i Varför skola vi inrätta vårt sam­ likhet med honom har jag fått många hälle så, att dess framtid skall bero ungas förtroende, och fått efter för­ av att unga, oerfarna, livsglada måga ge råd och h jälp.
I olikhet med flickor förstå att väga varje honom, efter vad det synes av hans citerade artikel, har jag haft sam­ sitt ord, vakta varje sin handling, undervisning och m ottagit förtroende så att den icke kan tydas till en in­ av ungdomar av båda könen.
Må­ vit åt mannen?
Varför kunna vi inte hända har detta bidragit till att ge göra klart för de unga männen, som mig en annan syn på samhällspro­ växa upp, att det är en skam att först blemet " den unga flickan ", än rek­ skapa en frestelse, så falla för den tor Hansen framställer i sin artikel.
och till sist skjuta skulden på den, Jag förstår mycket väl hans tal som har mesta skadan av fallet?
Ty det är sant, vad rektor Hansen, om " den kvinnliga ungdomens med­ ansvarighet i ett så stort antal unga anför, att " en man har obetingat fle­ mäns moraliska förfall ".
Men rek­ ra möjligheter att resa sig efter en tor Hansen tycks inte till sin pedago­ moralisk nedgång, än vad en kvinna giska erfarenhet ha lagt iakttagelsen har ".
Men det är sant i annan be­ av hur män i allmänhet och speciellt tydelse, än rektor Hansen menar.
unga män tyda flickans ord och För att ta ett extremt fall — en handlingar.
Ett exempel!
Jag är man, som ämnar bli lärare, kan un­ på skolresa och har ett antal fem­ der sin utbildningstid knyta sexuella tonåringar, gossar och flickor, i säll­ förbindelser på gatan, han kan t. o. skapet.
Yi bli inkvarterade i tre m. ådraga sig venerisk sjukdom, och rum, gossarna i nr 1, flickorna i nr samhället lägger intet hinder i vä­ 2, jag i nr 3.
Mellan gossarnas rum gen för honom både att fullfölja sin och fl ickornas är en dörr, stängd men utbildning, utöva sin lärar- (och nte låst.
En vildbasare bland flic­ uppfostrar-!)
verksamhet, även i korna tar sig orådet före att glänta samskolor och flickskolor, samt lite försiktigt på dörren till gossar­ bilda familj, så snart sjukdomen kan nas rum, när de hålla på att gå till anses botad.
Han betraktas och be- sängs på kvällen.
De andra proteste­ mötes som hederlig man.
Vad fin­ ra högljutt.
Gossarna ta sig anled­ nes det för svårighet för honom att ning av " inviten " och — slänga upp moraliskt upprättas, då ungdomsli­ dörren på vid gavel till flickornas delserna rasat över.
Men e n kvinna!
Låt henne försöka att efter en tids stora förfäran.
En sträng pedagog skulle antag­ gatuliv vinna en motsvarande ställ­ ligen brännmärka flickans tilltag ning i samhället eller vinna en man, som fräckt och mena, att de — flic­ som tillsammans med henne vill bil­ korna — hade sig själva att skylla da familj.
I nio fall av tio är hon för obehaget, som blev följden.
Na­ utstött ur samhället, och hur stor turligtvis handlade hon oförståndigt.
moralisk kraft hon än har, äro hen­ Men det var orätt av gossarna att nes försök att resa sig nästan ofel­ uppfatta hennes handling som en in­ bart fåfänga.
vit till att gå längre, ty — så var Ocih detta beror — enligt vad en den icke menad.
Hon blev själv död • erfaren pedagog, som " haft på sin ligt förskräckt, när hon märkte lott ett icke obetydligt räddningsar varthän det bar.
Och h är synes mig bete etc. ", låter påskina — på nå huvudfelet ligga.
Snart sagt varje gon slags undermålighet i kvinnans liten åtbörd, varje litet ord från en natur, en inneboende oförmåga att flicka ty des av gossen som en invit resa sig!
till närgångenhet.
Räcker hon ut Man kan inte underlåta att fråga ett lillfinger, så tar han hela handen sig, när erfarna ungdomsledare visa 1890 f ?SACAF0^ h I leg Bdkväm ait taga p Finrves i er \ nrvary evrgkombi icmer A.-B.
FERD.
LUNDQUIST &amp; Co. för alltid på lager alla V I S K A F O R S skodon till fabrikspriser.
Sverige ocb evensharna genom I:s härskargestalt, som han en tid bestämt till hjälte i ett drama, I allmänhet voro de d römmar, som han ansåg värdiga att teckna upp, vikti­ ga motiv för hans konstnärliga ska­ pande, och vid läsandet av hans dik­ ter kan man se i detalj, hur mycket han utnyttjat av dessa.
Hebbel fort­ satte t. o. m. i drömmen att leva med dem av sina poetiska karaktärer, var­ med han sysselsatt sig kort före in­ somnandet.
Och i detta viljelösa till­ stånd fick han idéer till nya dikter, ja diktade han formligen.
Även an­ dra skalder och t. o. m. dilettantiska rimsnidare, få ej sällan uppleva detta.
flr diktarnes drömliv.
utländska ögon.
Göteborgs Morgo npo ' t Morgonens förnämsta anno „s„ r8a „ Söker Ni någon tjänare, våning, plats eller annat, så annonsera det ' G ö t e bo r g s Morgonpost Goteborgs största morgontidning.
Zi ', ' " " § UNGDOMENS KAMERA DEN POPULÄRA BROWNIE- KAMERAN J^ill de artiklar om drömmens my- betydelse.
^i leva och ha förnim­ KODAK sterium vi tidigare återgivit \ foga vi melse såväl under dröm som vaka, FABRIKAT l&gt;en danska tidningen Nationalti- här nedan en ur Die Gartenlaube av och det ena utgör såväl som det an­ dr Rudolf Krauss.
väderlek uppföres varje dendes senaste söndagsbilaga inne­ dra en del av vår existens.
Det hör vid gy, ins 8 8 am e. Selma Lagerlöfs håller en ur svensk synpunkt syn- KOSTAR NU ENDAST Så länge en tänkande mänsklighet till människans företräden, att hon Tel. 108 25 meddelar kl. N:o 2 6X9 nerligen intressant intervju, vari fru existerat, hava lärda och olärda filo­ &amp; I«3EN- drömmer, och a tt hon vet det.
Man „ m m. om or förest, gives.
Bijettpriser: 7 Lillan Zahle, maka till Danmarks sofer och medicinare, skriftställare 6 " f, 7 och 5 5 ö r e KR.
12: — har näppeligen ännu rätt begagnat förutvarande minister i Stockholm, och skalder ivrigt eftersträvat att &gt;ig av detta företräde.
Drömmen är N:o 2 A ö VaXll kammarherre Herluf Zahle, efter tränga in i detta fantasirikes hemlig­ (n ' ej oväsentlig del av det mänskli­ KR.
17: — flerårig vistelse i den svenska huvud­ heter, vari vårt eget livs upplevelser ga livet.
Drömmarna smälta omärk­ återspegla sig liksom förvandlade av staden gör en del lovordande och ligt samman med vår vaka, och man ANVÄND smickrande uttalanden om Svergie en putslustig Puck.
Skalderna sy­ han ej säga, var den ena slutar och K O DAK - FI L M och svenskarna, nas i första hand kallade att lyfta den a ndra börjar ".
Jean Paul har se­ på Isisslöjan, och på detta område dan trätt i Lichtenbergs spår.
Men Vi tillata oss ci tera, följande vack­ BEGÄR KATALOG Även Mörike, Freiligrath, Gott­ ha mången gång deras ingivelser gått ra ord om vår nation: ingen har haft så djupa rötter i dröm­ fried Keller finna vi bland dem, som före vetenskapens resultat.
HASSELBLADS FOTOGB.
A.-B.
livets mark som E.
T.
A. Hoffman, fäst vikt vid s ina drömmar.
Då Kel­ Vad jag tycker om svenskarna?
GÖTEBORG Dröm och poesi, ja konsten över­ den s. k.
" Spök-Hoffman ".
" Ande- ler en gång uppdukade en lustig hi­ V ' tycka bada sa mycket om de m J SÄLJAS HO S ALL A FOT OGRAFISKA HAND L. huvud, t. o. m. som framsprungen ur världen, säger han, " har utkorat storia, visade sällskapet misstrogna däruppe, (i Stockholm).
Det är över den högsta genialitet, flyta ur sam­ drömmen till en än skräckinjagande, miner, och en annan gång uttalade omedelbara ingivelser av Guds mo­ MAGASIN svenskarna något — je n e sais quoi!
ma källa, vars dunkla djup ännu är än vänlig och lyckobriugande budbä­ någon t. o. m. den misstanken, att en g randezza, en prägel av kultur, der själv.
I lustspelet står lotteri­ outforskat.
Drömmen är enligt 7ÏJNGSGAT.
5 / • T EL.
9 / 7 9 rare till jordevarelserna ".
Framför han själv hittade på sina drömmar.
en förmaga att skänka fästlig glans Jean Paul ofrivllig diktning.
lotten som representant för ödet, då allt känner han väl till den omärk­ åt tillvaron.
Något storstilat i livs­ Måste man alltså ej på förhand liga övergången från ett tillstånd till Just sådana ledsamma erfarenheter detta låter en av sina gunstlingar se Förnämsta inköpskälla åskådning och sätt att vara.
Det kunna ha förmått mången till att det vinstbringande numret i dröm­ antaga, att skalderna drömma vack­ av lätta är som om var ocli en ä gde hela Sve- rast och livligast?
Detta bekräftas ett annat, som föregår insomnandet, hellre behålla sina nattliga syner för men, så t, ex. i Nestroys kända fars liges stolta historia genom århund­ emellertid ej alltid av erfarenheten; varom också Lichtenberg talar, och sig själv än att utsätta sig för miss­ " Lumpazivagabundus ".
En avart raden i blodet — Gustaf Adolf och ty det finns ju också diktare, vilkas i sina berättelser låter han skickelse­ tanken att sätta ihop historier.
En av den profetiska drömmen är den Carl XII.
De fortleva ännu; man produktion mera beror på konstför­ digra drömmar åter och åter fram­ djup inblick i drömmens väsen har varnande, men vad hjälper varnin­ anar dem överallt.
Och detta är icke stånd än på fantasi.
Så t. ex. säges träda i spöklik realitet.
Ojämför­ också öppnats för oss geno m skalden gen Hebbels stackars " Heidéknabe ", något utmärkande blott för aristo­ det om Lessing, att han nästan al­ ligt mera objektiv än den av det dä- o. filos ofen Friedrich Nietzsche.
Han då han är bunden av det hårdaste kratien.
Det finns på djupet i alla drig drömt.
Men om flertalet av moniska fängslade Hoffman förhöll har bl.
a, uttalat den egendomliga tvång?
Ångestdrömmar växla med samhällslager, det hör liksom sam­ skalderna gäller dock den regeln, att sig Hebbel.
Vi ha honom att tacka tanken, att drömmen skulle återföra lyckodrömmar.
Vem känner ej till man med att vara svensk.
Den sven­ de blivit utvalda framför andra död­ för de viktigaste förklaringar över oss till den mänskliga kulturens för­ Franz Moors fruktansvärda uppen­ ska socialdemokratien bär ju också liga till att smaka drömvisionernas denna sida av andelivet, som han ned­ sta tider och giva oss ett medel i barelse av den yttersta domen?
Eller sin prägel därav.
En man som B ran- hela sötma och bitterhet.
Emeller­ lagt i sina oskattbara dagböcker.
handen att bättre förstå dessa.
Av Egmonts lycksaliga sista dröm, däri ting är svensk och en politiker av tid veta vi tyvärr alltför lite därom, Han förklarar sömnen för inseglet, nu levande skalder har Isolde Kurz han får löfte om uppfyllelsen av det W som tryckes på en varelse av en högre begåvat oss med en skildring av sina stora dimensioner och stor kultur.
frihetsideal, för vilket han går i dö­ emedan jämförelsevis ganska få an­ makt, drömmen centralpunkten för fantastiska drömmar.
.
.
.
J a g v e t n o g a t t m a n t a l a r o m sett det löna mödan att uppteckna si­ / Oar luncfyar man bäst?
den?
En förenad ångest- och lycko­ Men om nu också alltför många dröm träder oss till mötes i sista ak­ svensk kyla, förnämhet och stelhet.
na drömmar eller göra något uttalan­ den mänskliga själens alla hemlighe­ ter.
" En människa ", heter det på diktare förtegat sitt drömliv, så med­ fyötngåtåsvittan Slottsfcogen Men det är icke sant.
Svenskarna ten av Shakespeares " Kung Rikard de i frågan.
Med rätta beklagar ett annat ställe i hans dagböcker,): sta 0.
matsals # ocfi konditori * äro blott stilfulla.
Detta folk har ej föra dock de betydelsefulla drömmar, III ".
De av honom mördade offrens Isolde Kurz i sin vackra bok " Traum- som ville nedskriva alla sina dröm­ secoertng.
Tïtusifc dagligen, fjol * som de lägga i munnen på sina dik­ andar hota tyrannen, som söker en årets priset sänkta med 20 — 25 °l o. för intet upplevat G-ustaf III kul­ land ", att man känner den minsta mar utan undantag, utan hänsyn, tade gestalter, en del indirekta slut­ Best, pr tel. 19 268. turperiod.
Också den ligger dem än­ lilla lapp, som Goethe skrivit, under vederkvickande slummer före det av­ troget och omständligt utan kommen­ satser rörande deras förhållande till nu i blodet.
De svenskar jag lärt görande slaget, under det att samma Ptta 33a nbets Restaurant det hela den inre hälften av hans tarer, skulle skänka mänskligheten själens nattliga utsvävningar.
Lyri­ andar förkunna seger för hans mot­ " Kungsgatan $1.
&gt; Telefon 10 7 89. känna ha utmärkt sig för en djup, väsen, nämligen just hans drömvärld, en stor gåva ".
Detta har Hebbel ker, epiker, dramaturger, alla kunna Slottskogen, o id sto ra dammen.
sund och frimodig mänsklighet.
Det ståndare Richmond, överflyttade på gått förlorad för eftervärlden för verkligen gjort själv.
Jämte värde­ de ej undvara detta hjälpmedel till det moraliska området, tjäna dröm­ är just något karaktäristiskt för alltid.
fulla bidrag till drömlivets teori följa karaktäristik eller stämningsmåleri.
svenskarna att de förmå bevara stil­ mar ne till straff eller belöning.
Mac­ Först romantiken har lärt diktar­ i talri ka berättelser om det, som han lering bl ivit a llmänt respekterad av Och det finns inget slag av dröm­ beth och hans maka dömas efter det fullhet och värdighet utan all små­ ne att giva akt på sina egna dröm­ ett folk, som icke t ål att befallas el­ själv och hans närmaste, i synnerhet mar,, som är dem främmande, så att avskyvärda konungamordet att varje aktighet och utan att behöva pruta mar och på drömmandet överhuvud.
ler f örbjudas.
hans maka Christina, den firade skå­ varje vetenskaplig teori kan åberopa natt plågas av fasansfulla drömmar.
av på en fri naturlighet i sitt väsen Den snillrike humoristen Lichten­ despelerskan, ha drömt.
Vi erfara sig på en massa exempel från diktar­ Drömmen blir en barometer för sam­ och uppträdande.
Allt detta trivs berg tar här initiativet.
Han har därigenom bl.
a. att han i drömmen nes skrifter.
Där äro nu först de vetet.
" Vad man ibland under va­ - sida vid sida, ty det är medfött.
.
.
ej blott upptecknat ett antal märk­ ej kunde bli fri från minnet av den aningsdigra profetiska drömmarna, Slottsskogens friluftsteater, kande tillstånd ej så noga vet och Landet?
— Ja, det är ett skönt värdiga drömmar utan även uttalat tröstlösa fattigdomen i hans barn­ som i tusende olika former alltifrån känner — om man har gott eller ont land.
Vi ha nu för övrigt icke rest vilken so m bekant står under direk­ sina tankar om drömmens väsen och domshem även efter sin glänsande antikens heliga orakel leva kvar ge­ samvete gent emot en person — det tion av Nya Teaterns välkända direk- omkring i det så mycket, men dock upphöjelse, a lldeles så som en olyck­ nom tiderna ända in i våra dagar.
törspar, hr o. fru Hjalmar Selander, sett en del.
Det är en förunderlig säger drömmen klart och otvety­ salig dröm iständigt och åter På dessa uppbygges den grekiska upnför varje afton kl. 8 vid gynnsam glans över dessa vatten och skogar, digt ".
Människan kan ej undandra­ är icke allenast naturskönheten och gjorde Rosegger till skräddargesäll väderlek Selma Lagerlöfs Dunungen.
Ödipus-tragedien, på dem nutidens ga sig ansvaret för sitt nattliga liv.
en bedårande belysning över dessa den nordiska natten som avgör in­ igen, då han redan blivit en berömd ödestragedi.
Förgäves kämpa män­ Hennes hjärtas hemligaste önsknin­ * nätter, som äro så klara och långt trycket.
Det är svenskens förmåga författare.
Men det mesta av det, niskorna i Schillers " Bruden från gar och begär, som hon under dagen ljusare än här.
Och stockholmarna att skapa festivitas omkring sig.
.
.
Lilla teatern som Hebbel upplevde i sina nattliga Messina " mot den mäktige drömgu­ ej vågar göra sig reda för, lyfta i har red an ku nnat fira silverbröllop, förstå att njuta dem.
En nattlig Den är ett av de mest utmärkande syner, hängde dock tillsammans med den, som förutbestämmer deras öde.
drömmens skugglika bilder dristigt fed kännedom om pjäsernas livs­ fäst i dessa omgivningar kan vara dragen i nationens karaktär. "
hans kallelse som tragisk skald.
Så Och .samma motiv går igen fast på sitt huvud.
längd n å denna teater kan man för­ en sällsam upplevelse.
.
.
Och det visade sig ofta för honom under hans ett annat sätt i " Jungfrun av Or­ utspå att det nog blir guld-, diamant­ oeli iärn bröllop med, innan brudpa- studenttid i München Napoleon den leans ", vilkens fromma visioner äro r et på Solo avskrives på programmet.
si # 111 « "!
ut e|| byta, så annonsera det j och hela armen.
Och sedan säger han: " Hon gav mig, och jag tog. "
Och t ill denna föreställning om k vin­ nan fostras han från barndomsdagar av litteratur, av konst, av nöjesliv, av press, ofta nog av lärare, med ett ord — av män.
Rannsaka nogare de unga männen, som " förförts " av kvinnor.
Jag vågar påstå, att i ett överraskande stort antal fall har för­ förelsen * skett analogt med det an­ förda exemplet.
och Söndag 7 och 9. grölloP et P a Solo.
att sälja, köpa, hy ra Från en högt ärad manlig insän­ dare har Kvinnornas Tidning haft nöjet mottaga nedanstående tänk­ värda ord i anledning av en i förra numret under rubriken här ovan in­ förd artikel.
nöjen.
l i l l a Teatern.
något 6tt genmäle.
Buckle.
Vad man ej vet, just det behövde man, och vad man vet, kan man ej nyttja KVINNORNAS TIDNING SKO- sådan brist på iakttagelse och om­ döme, vad som egentligen berättigar dem att vänta något omdöme av ung­ domen, allra minst av samhällspro­ blemet " den unga flickan ".
A.
B. Sommarskodon KOP OA jNatur o. kultur, Gn vandring i det gröna.
Om man en het sommardag vill söka skogens svalka, skugga och djupa tystnad finns ingen plats bätt­ re ägnad härför än Göteborgs natur­ park vid Änggården.
I Göteborgs naturpark är naturen lämnad åt sig själv, växande i vild­ het och frihet, utkämpande sin kamp utan ingripande av mäniskohand.
Bortsett från det vetenskapliga in­ tresse som denna ståtliga anläggning först och främst avser att rikta, må­ ste ett dylikt stycke natur alltid ut­ öva sin särskilda tjusning på män­ niskosinnet.
Det är också nästan med en känsla av andakt man inträder i denna vild­ vuxna, snåriga, i en grön skymning insvepta skogspark, vari endast de smala, banade stigarna vittna om mänskligt ingrepp.
Själva luften är en annan än därute, fuktig, bemängd, mättad med livets och förruttnelsens dofter, som stiga upp ur djup och raviner.
Allt ger ett intryck av sju­ dande liv.
Det växer så att man nä­ stan tycker sig höra det.
Växer och växer igen till allt tätare snår, allt skyhögare valv.
Och det får växa.
Vilt, orört, otuktat, i obunden frihet.
Faller ett träd får det ligga så som det föll, bladens högar hopa sig, gre­ nar och kvistar betäcka marken, grödan vissnar ned, starka, svaga och mot varandra fientliga arter över­ vinna, bekämpa eller utrota varan­ dra.
Man tycker sig nästan för­ nimma hur intensivt det kämpas.
Re­ dan nu!
Vad skall det då icke bli om hundra år, när pygmén blivit en jätte!
Är naturparken vacker?
Knappast!
Snarare sällsam — förhäxande.
Pan- stämning — Panskräck lurar i skym­ ning och snår.
Allt blir så overkligt därinne.
Det risslar från osynliga bäckar och droppar från osynliga blad.
Bränner solen genom valven någon gång, öppnar sig en glänta, le­ der stigen upp mot ett berg vidgas bröstet av lättnad och befrielse.
Men man är snart tillbaka inne i snåren igen.
Det är trollskogen i Shakespeares Midsommarnattsdröm, — den förhäxade tystnaden i Böck- lins duk med enhörningen.
Urtidsstämning!
Urtidsro!
Man rycker nästan till när en po­ lisuniform plötsligt dyker upp allde­ les intill en.
Men när man hunnit vänja sig vid verkligheten välsignar man den betryggande och oväntade synen.
Man vet icke varifrån den kom eller vart den går.
Här finns ingen utsikt, skogen döljer.
Man ser ingenting, men ses kanske själv, man känner sig kanske en smula bävande, men verkar måhända själv utan att ana det tusen gånger mera störande och skrämmande på de oräkneliga kryp som anddlöst sitta och i akttaga ens jätteskepnad från stigan och snår.
När man omsider träder ut i den ljusa öppna botaniska trädgården är det med en känsla av att ha sluppit ut i verkligheten igen genom Berga- ffiabùx S^œù^ùJiat J Tangens Gardinëp~~ platsens största sortering ho s A. — B.
Carl Johnsson Kungstorget.
BLOMSTER- hälsningar över hela jorden.
Beställningar a blommor ombesörjes kost­ nadsfritt under garanti för omsorgsfull!
utförande å alla platser av Vasa Blomsterhandel Telefon GUSTAF EKMAN Telegr.
Vasa 4314 — 10365.
Medlem av Föreningen för blomsterbe ' ställningsförmedling samt de internat » nella organisationerna F. T.
B. i U.
S.
A samt B — V.
i Tyskland.
6000 med lemmar &lt;Scuj dal meA yj^lomnuyt^l MERKUR-WALEN är även som badtvål den förnämsta.
kungens port.
Man har upplev at primitiviteten, gläntat på dö rren t ill det ursprungligas mystik och glänta igen.
Men man går icke tillbaka.
M an har för dagen fått nog av d etta stolta och mäktiga vittnesbord o m hurudan naturen är och går V1 a för att uppsöka ett annat ick e ® 1D dre mäktigt och stolt vittneabör hurudan den kan bli.
Efter snåren, vildheten, dun därinne i naturens park, vilkt® y att se dessa gröna ansade gras tor, dessa höga, härliga fn^ träd, dessa vackra anordningar dammar, breda ohausséer, Jj 1 ^ teringar i kulturens!
^ turfager dock ««t denna evigt nya » W 1 «™?
ka0, 1- ny gång man ser den.
^ drig nog beundra or tuktade storslagenheten, 1 r ^ hos denna i sanning enastaei^^ Varthelst ® an h ögon- blickar idel skönhet oo ^ man lust!
Svarta svanor oo baga r, an på gröna vatten.
af s o® ekbackar, furudun^r, a parkettgolv kring 3I ^ gs tig ar&gt; mar, bergsstigar, • ^ fjor siktspunkter som lägff 1 n n yck milsvitt under ens ögon .. ^ ^ av naturen att ha ^ 1 laïl dskaP yppiga, frodiga s or mellan ett par märg = aI 1 slag^ v l " På ett träd - star e.
^^an- park.
Planteringarna a n1) C S01J1 hotens skydd!
fått förklinga ohor • just på grund a » sl ° for » STORA Sommar-Realisation SfS / / y rAPissEKi^ïyONw Î / Q J Y * DETALJ Q- Hamng.
11.
1 tr.
PÅGÅR NU SN-IA-BE) Till enormt billiga priser, en stor del artiklar som ej mera skola föras, Handarbeten, / i / j stort u rval.
V / t / f l \ Totalt (Eftertryck förbjudes).
C4Utb.
ROMHN At îlOMttCC ÎUui-ïic«.
uktorisera *] översättning av Margareta Heijhel.
^okt (att kän° r änna 11 kunde icke undgå ' n ^ ress erad av utsikten r ^ 0Wers sammanträffa iu t ^ fru A 6nne S ^ r Geor S e Paradine, me ' s ^ka.
^ vr igt sökte und- Var ll l) P en harligen i be- ^tniuo.
aV ^ dariu, VlSSa h em ligheter röran- S S i 0 l d Co urt — samma döijj ' 111 Ames så sorgfälligt D ' etta ^lar " ' lr åtminstone den enda ° ^° r Malory tyckte sig £lnna tin fru Araes frukta ° boptsäljas, för ett sammanträffande med sir George.
Doktor Mallory var fullt medveten om att hans huvudintresse på " The Towers " koncentrerades kring den okände sir George Paradine, och så snart presentationen ägt rum märkte han sig vara föremål för samma in­ tresse från baronens sida.
Under första delen av aftonen tycktes också de båda herrarna vara lika upptagna av varandra.
De stu­ derade varandra och lyssnade till varandras samtal med ett intresse, som de icke gjorde minsta försök att dölja.
Det är möjligt att de funno be­ hag i varandra.
Doktor Mallory var vacker, självsäker, lugn och öppen, men fåordig.
Sir George Paradine såg icke bra ut, men sökte överskyla sin brist på yttre företräden genom en intelligent konversation.
Sällskapet bestod av värden, sir George, doktor Mallory och major Watson, en gammal döv herre, som alltid var villig att vara tredje man i bridge, röka en god cigarr och f röj­ da sig över en fin whisky.
När doktor Mallory tagit avsked och gick hem genom trädgården, träffade han plötsligt på sir George Paradine, som stod och rökte en ci­ garr i närheten av porten.
Doktorn kände genast att baronen stod och inväntade honom.
— Jag ser att ni känner de två damer, som bo här och kalla sig Ames?
— Ja, svarade doktorn lugnt.
Vad kallar ni dem?
Sir George Paradine log.
— Det bör jag kanske helst be­ hålla för mig själv, svarade han.
När allt kommer till allt äro de kvinnor, och det tillhör en viss ridderlighet att icke avslöja dem, i all synnerhet som den ena är ung och vacker.
— Känner ni dem väl?
frågade doktor Mallory.
Sir George betänkte sig ett ögon­ blick, innan han långsamt svarade: — Jag känner en del om dem.
En av dem — jag behöver kanske icke säga vem — är välkänd i de kretsar, varest en ung skön kvinna under sken av att vara fullt respektabel kan njuta livets lyx på bekostnad av en förälskad ung man.
B p a n d sk a da d e Varor Resterande lager av bröd.
Voiler, passande för klädningar o. gardiner Badrocksfrottéer, Flaneller, Broderier, Yllemouss- liner, Culört Voile 115 cm.
br.
pr mtr 1: — Kr.
Halvlinne Bord » dukar o. Servietter.
Samtliga varor utsäljas, obetydligt skadade av vatten l å n g t un d e r in k ö p s p r i s e r.
F Kungsportsplatsen R I B E R 1.
G VII.
När doktor Mallory hörde sir Georges beskyllning mot Lilith var hans första ingivelse att slå honom till marken.
Baronen observerade den unge mannens handrörelse, m en blev lugnt stående och såg leende på honom.
Hans sätt var så behärskat och sjä lv­ medvetet, då han utan ett ord ska­ kade på huvudet, att doktor Mallory ovillkorligen slog an en annan ton än den han i första hettan känt sig frestad att använda.
Med en våldsam kraftansträng­ ning behärskande sin vrede, trädde han ett steg tillbaka och frågade kort: — • Varför berättar ni mig detta?
Sir Georg svarade icke genast.
Synbarligen likgiltig och oberörd blossade han vidare på sin cigarr.
Doktor Mallory blev avvaktande stå­ ende utan att upprepa sin fråga.
Slutligen bröt sir George tystna­ den.
— Varför jag berättar er det.
Det vet jag, på hedersord, knappast själv.
Jag förmodar att det är av ren med­ &amp; \ ANDERSON känsla, liksom man vid anblicken av en som håller på att drunkna, ofri­ villigt räcker fram handen till hjälp.
Om hjälpen icke blir mottagen är det den andres egen sak, och h an förtjä­ nar då att drunkna, tillfogade han kärvt.
Det dröjde några minuter innan doktor Mallory återvunnit nog själv­ behärskning för att kunna svara.
Det vilade en viss kallblodig cynism över baronens väsen, som lät förmo­ da att hans upplysningar just icke stammade från ett gott hjärta.
När doktorn äntligen svarade var det i en kort, avmätt ton: — Väntar ni att jag skall tro er?
Sir George ryckte häftigt till och ett ögonblick tycktes han frestad att giva sin vrede luft.
Men h ar behär­ skade sig och sade: — Det blir er egen sak.
Kanske var det dumt av mig att säga detta i stället för att överlämna till er själv att komma underfund med sa­ ken.
Han vände sig om för att gå till­ baka till huset.
Men doktorn spärrade vägen för Telefon 7235. honom och fortfor lugnare, men än­ nu kyligare än förut: — Ett ögonblick!
Det måste va­ ra ett missförstånd.
Jag är överty­ gad om att ni bör kunna inse att det ni nu berättat för mig antingen är för mycket eller också icke myc­ ket nog.
Det skall endast kosta er ett par ord att förklara saken när­ mare.
Jag hoppas ni icke vägrar att säga mig dessa ord.
Sir George Paradine betraktade honom orörlig.
I denna s tund insåg doktor Mallory klarare än förut att det doldes en personlig bevekelse- grund under baronens ögonskenliga vänlighet.
Doktorn fortfor med större energi: — Intet i världen skall få mig att tro, att fröken Ames är den äventy- rerska, ni beskyller henne för ätt vara.
— Har jag gjort det?
Det tror jag icke.
I varje fall har jag icke menat det på detta sätt.
Om ni med äventyrerska avser en kvinna som uppenbart söker efter ett byte och icke söker dölja sina avsikter, så har det aldrig varit min mening att be­ skylla den unga damen för detta.
K V I N N O R N A S högt på himlen, då buden gingo för­ sta omgången.
När de gått något dussin gånger lyfte fru K. huvudet REKOMMENDERAS och sade: — Vilken vacker solnedgång!
Kungsgatan 12.
Göteborg.
Tel. 11045, 776 ank.
bostaden.
Och vi fortforo att slita.
Det elektriska ljuset tändes över Sänd Eder Tvätt till våra huvuden, måne och stjärnor vandrade sin tysta färd därute.
Jag gjorde ett försök att bryta, men fyra Vegagatan 46.
Göteborg.
Tel. 44443.
Omsorgsfullt arbete.
Snabb leverans.
händer tryckte mig energiskt till­ baka i stolen.
Kortsolfjädern i min hand blev en enda dunkel färgsymfoni, vari hjär­ Varje förståndig husmoder ter dam smålog med ett rosigt och dimmigt ansikte.
Allt började flyta använder samman för mina ögon.
Jag vet inte längre vad jag begärde, vad jag tog hem eller skänkte bort.
För en evighet sedan hade solen gått ned på ena sidan av verandan, och nu såg jag i hushållet fru K. titta åt den andra sidan och J hörde henne säga; V .. — Nej, en sådan soluppgång!
Jag reste mig definitivt och denna gång utan motstånd.
Vi tryckte varandras händer och uttalade vår tillfredsställelse med en angenämt Det är trevligt med fruvänner.
tillbringad kväll.
Ingen förstår bättre än de att upp­ — Den som nu vore så lycklig som skatta en ogifts alta fördelar.
Fre­ du och kunde få gå hem och sova stas man därför någon gång till miss­ ut!
var fru K:s sista avskedsord.
nöje över sin lott bör man endast Och jag erfor verkligen en viss uppsöka någon av sina frubekanta lycka, när jag äntligen låg i min ock strax blir ens liv en målning i säng.
Solen var uppe, fönstret ryck­ de ljusaste och livligaste rosenfärger.
te lojt på sina hakar, rullgardinen Kort sagt Öppnar detta nyttiga och svällde an vid vid varje nytt luft­ angenäma umgänge ens ögon för hur drag.
Och småningom blev den ett utomordentligt man har det i alla segel och hela rummet en båt, som livets skiften.
sakta styrde ut i det obekanta.
Ett Skall man exempelvis resa bort i ögonblick till och jag hade landat ett kanske allt annat än roligt ärende vid drömmarnas strand.
å tjänstens vägnar heter det genast: Då knäppte det i en dörr.
Det — Ja, - sådant kan du göra som är blev ett släpande och klampande av ensam.
Men tänk för mig att mitt i tunga stövlar fram och tillbaka förbi vintern lämna man, fem barn och min dörr, öppnande av skåp och dör­ hushåll vind för våg!
rar, viskningar och prat.
Tydligen Och är det fråga om att skänka en mor Malin som var i färd med att slant till välgörande ändamål, hör rusta ut sin pojke för en fisketur man ett uppmuntrande: på morgonen.
En frän doft av stu- — Det är väl lätt för dig, som gukaffe blandades påtagligt med den förfogar över egen kassa.
En annan friska vinden utifrån, gardinen slog sak är det med mig som skall plottra i raseri, mina nerver började som ut de fattiga hushållspängarna till Bismarcks tre världsberömda hår­ tusen ting, strumpor, skolavgifter, strån att stå på ända.
löner, mat, gas m. m. m. m.
Jag drog täcket över huvudet och Men det var inte om detta dessa stoppade fingrarna i öronen.
enkla rader skulle handla.
Det var Pang!
Något hade hänt.
Det om morgonsömn.
Den morgonsömn var gardinen som dragit ned brev- jag nu går att skildra, började med prässen från skrivbordet och nu stod nattvak.
Fru K.
— • en splitterny i begrepp att sopa även det övriga lantbekantskap, en sprittande glad med sig.
fru med man, fyra barn och stor fär­ Jag störtade upp och stängde fön­ dighet i att insamla marker — hade stret.
Det blev så lugnt att jag kun­ nämligen inviterat mig till en bridge.
de höra en stor mosshumlas ilskna Jag förstår inte bridge och fördrar durande uppe vid taket.
inte nattvak.
Men det tjänade ingen­ Nu var kaffet drucket därute, nytt ting till att protestera.
vandrande och klampande, småning­ — Vad gör det om du är uppe en om utför trappan och bortöver klip­ kväll,, sade fru K.
Du som är ensam porna.
och kan få sova ut hela nästa dag, Mosshumlan hade sänkt sig ned om du vill.
Då är det väl värre med över sängen.
Det finns människor mig som körs upp av en vanlig väc­ som mycket väl fördraga dessa djur.
karklocka och fem levande.
Jag kan icke räkna mig ibland dem.
Och vi började bridgen på herrska­ I nästa minut dansade jag omkring pet K:s sommarveranda.
Solen stod för öppet fönster med en viftande badhandduk i händerna.
Det var i den härligaste sommarmorgon en från uppretad mosshumla slutligen styrde - » v.
Hilda Henrikssons Blomsterhandel ut.
En morgon så vacker Söm den­ na sommar icke haft allt för många.
I Ö Husargatan 3 7 Tel. 4 2 5 0 A.
L U N D B L A D S Beg ra vningsbyrå Tvättanstalten Västkusten Pellerins Margarin JVLorgoneömn.
T I D N I N Q — Hallå — hå hå — hå — hå!
Jag störtade upp förtumlad — och stelnade av fasa.
m Därnere stod herr och fru B. och herr och fru M. med stadsherrska­ pens rägnrockar och paraplyer på ÅNGBAGERI A.B.
armarna och plirade uppåt fönstret.
— Skynda dig, ropade fru B., vi skola ut och segla och måste ha dig med.
Vi ha redan båt därnere och allt klart.
— Tack iska ni ha, men jag har sovit så dåligt i natt, skrek jag till­ baka.
— Stackars dig!
Är det småttin­ av Konserver, rökt Lax, rökt Ål, garna som stört?
ropade hr B. sar­ Räkor m. m. i N:o 55.
Smör, kastiskt och under de andras jubel.
— Ja, det där gick inte alls, hoj­ Ost, Långedragsbröd i N:o 60. tade herr M. och drog upp sitt ur.
Nu Bazar Alliance.
ta vi den tid en ung modern dam be­ Tel. 4570 till båda butikerna.
höver för att klä sig.
Alla varor av bästa beskaffenhet.
Farväl, oåterkalleligen farväl med Butikerna närmast ing.
från Bazargatan.
all sömn!
A. MAGNUSSON Med en strumpa avig och en rät Hotell G- Pensionat och en patentnål insmugen här och där i dressen traskade en sömnig in­ divid en stund senare i ett upprymt Kungsgatan 51, Stockholm.
sällskaps mitt såsom i drömmen ned Ljusa hemtrevliga rum.
Moderata priser- Förstklassigt!
Centralt!
mot en segelbåt.
Rikstel.
13554.
Allm.
tel. 24241.
I förbifarten kastade jag en blick upp mot herrskapet K:s sängkam­ marfönster.
Rullgardinerna voro fällda.
En Victoriagatan 1 B (hörnet av Storgatan) vanlig och fem levande väckarkloc­ REKOMMENDERAS.
kor hade där ingenting förmått.
ROS EN LUNDS B R Ö D Qoda inköp Clara Johansson.
A. Ellwén Kött- och Fläskaffär Saluhallen 1 3 3.
Telefon Skicklig binderska.
— ad menar ni då?
frågade dok­ torn kort.
— Jag menar, att fröken Ames, för att använda det namn hon här går under, är en av dessa unga da­ mer, som icke iär mindre farlig än någon av dessa sina mera dristiga medsystrar, som, åberopande sig på ett fläckfritt rykte, söka skydd bak­ om detta, medan de kallblodigt ut­ föra sina professionella bedrägerier.
— Bedrägerier!
upprepade dok­ torn, skälvande av harm.
Sir George brast i skratt.
- — Hon skulle säkert bli förfärad över att ett dylikt ord användes om henne, sade han.
Men det tjänar in­ genting till att dölja sanningen.
Jag vet bestämt att hon har varit förlo­ vad med en ung man, som hon sökt att plocka så mycket som möjligt för att sedan, när hon ruinerat honom, kasta bort honom som en urkramad citron.
Det tror jag icke, förklarade dok­ torn lugnt.
För första gången fick baronens stämma en lidelsefullare klang: — Jag ber er icke heller om att tro, svarade han.
Men säg mig, om en man, som känner till en sådan historia, bör förtiga den, då den vid ett bestämt tillfälle kan tjäna som en varning?
Jag menar, fortfor han, att antingen ni tror mig eller icke, så har jag nu varnat er och överlåter sedan till er själv att taga min var­ ning ad notam eller icke.
Något vi­ dare har jag icke att säga er.
Han vände sig ånyo om, och dok­ torn följde honom med blicken, då han lungt vandrade upp genom par­ ken.
Doktor Mallory stod kvar — ett rov för stridiga känslor, varav den mest förhärskande var misstro.
Vilket motiv hade förmått sir George att berätta honom denna av­ skyvärda historia?
Nittionio män av hundra skulle behållit en sådan historia för sig själva, och framför allt skulle de icke ha berättat den för en man, som de misstänkt hysa någon böjelse för den vanärade kvin­ nan.
Om man alltså trots detta valde att draga skandalen fram i ljuset kunde endast starka personliga be- vekelsegrunder utgöra skäl för ett dylikt steg.
Till och med nu ansåg sig dok­ 4481.
OBS !.
Prima varor.
Billiga priser.
Redbar behandling.
själv få ta hand om och bevara vär­ depapperen.
I övrigt åtaga sig bankernas 110- tariatavdelningar utbetalning av räntor för statspapper, när dessa de­ poneras.
Bäntepängarna sändas då varje termin direkt till obligations­ ägaren utan kostnader.
Härvid slipper man kupongklipp­ ning och vad därmed följer.
Placera räntorna, när de användas till årliga utgifter på en sparbanks­ bok med ägarens eget namn — det är alltid säkert.
Obligationer är den säkraste ka­ pitalplaceringen.
Aktier skall en kvinna, som icke äger kännedom om- affärer, aldrig låta sig övertala att köpa.
Enkla med säkra vägar — i varje fall intill dess rättsinne och ärlig­ het ånyo sitta i högsätet. ".
torget 6.
Tel. 18206.
Ska®C Jïïi^gifte r BREVLÅDA.
A; På ' ëmnà av vederlr ' rändes semester kan svaret e nas förrän tidigast i augusti.
J lam- Fru H &gt; Göteborg.
Tack f, insända, som innehåller mån gå " 1^ sanna och vackra tankar.
Me att över huvud alls kunna refR-t ^ på införande mäste ' vi k, ^ » att manuskriptet är original och översättning eller omarbetnin » något förut publicerat.
Med anledning av de bedrägerier som isynnerhet kvinnor varit offer för under senare tid ger märket H.
M. i " Kvinder og Samfundet " den kvinnliga läsekretsen en del goda råd, som kunna äga tillämpning även på våra förhållanden.
H.
M. skriver: " För den självförvärvade förmö­ genheten föreligger icke så stor fara i det att den i regel hopsparats av kvinnor förtrogna med affärsverk­ samheten och det offentliga livet.
Men mycket ofta ser man att kvin­ nor, som ärva pängar förlora dem, emedan de i blind tillit till en per­ son deponera värdepapper hos den­ ne.
Detta borde vara rätt; men de sorgliga erfarenheter man upplevat föranleder mig att giva följande råd till alla kvinnor, som icke förstå sig på administration av pänningar.
Har.
ni obligationer eller andra värdepapper så bevara dem själv i eget bankfack, som kan hyras i bankerna.
Skola ärvda pängar anbringas i värdepapper, så rådfråga en advokat eller bank om köpet — men när detta är avslutat så bör man begära att „ JJTSTMJOL Ö / IEO / IO KEM.-TEKN. FADR.IK ghundad S.
S.
S.
Det måtte vara i syn neriigen räddhågad omgivning en ° enkel gärd av rättvisa kan beteei nas som mod.
F. ö.
- kan det ens bli tal om på vilken sida Ni bör ställa er — eller rättare sagt redan borde stå.
Vilken färg?
Ingen.
Vi räkna oss till den vita rasen, men äro po­ litiskt vildar.
Erästknellen Vä I g ö pa ride Väl smakande Oö ve ptpäffad Danska ordstäv.
När mannen älskar det som hu­ strun hatar, så hatar hustrun det som mannen älskar.
Kvinnfolk äro svåra att hava men värre att mista.
E Lagligen A.-B.
Karamellfabriken Engelbrekt, Örebro.
Säljes Svepalli i päsap R om 1 hg.
à 50 6pe.
U M m. el.
utan inack.
på längre och kortare tid.
Vegetarisk kost efter beställning.
II.
Kyrkog.
14. l:a v. Fru Johansson.
Presentkort Man och kvinna givas samman med händerna, men de löpa ifrån lllllllllllllli i varandra med fötterna.
mull lämplig Till en god hushållning hör en fyrdubbel shilling, en hushållsskil- ling, en äreskilling, en sparskilling och en nödskilling.
11 1 Födelsedags- och ' Namnsdagsgâva y Vallgatan Varför plågas med dåligt kaffe då Ni kan få Swalanders kaffe!
Butiker: Kungsg.
17 1 / 2 Korsg.
13, Bazar Alliance - Prova redan i dag!
Säljes endast i egna butiker.
rmmm — UNDERBARA .. ANVAND ALLTID " HAVRE-MUST Bästa medel mot magsyra.
För ALDRINQAR VUXNA OCH BARN, med en handrörelse gav honom tec­ ken att stanna.
Men Mallory sade endast: godnatt!
och gjorde min av att gå vidare.
Sir George spärrade vägen.
Jag kan icke låta er gå, sade han med långt allvarligare stämma än förut, innan vi ha kommit till klarhet i denna sak.
Jag önskar att ni skall veta att det jag berättat er blivit sagt i god tro och för att för­ hindra en liknande skandal som ut­ spelades i staden för ett år sedan.
— Det är ingen fara för någon skandal med fröken Ames i huvud­ rollen, svarade Mallory skälvande av vrede.
Därom är jag fullt och fast övertygad.
Sir George betraktade honom for­ skande.
— Hon har uppenbarligen inrol- lerat er på sin lista, sade han torrt.
— Jag hoppas jag alltid må stå på de människors sida.
som icke själ­ va kunna försvara sig mot förtal.
Baronen syntes icke förnärmad.
— Vad det angår, svarade han, kan ni lätt få bevis på sanningen av mina ord.
Nämn endast namnet Eric Horley för den unga damen och iakt­ skyddad Ende tillverkare Man kan tämja vilda djur, men ej en ond kvinna.
* år Kr.
27.
3:50 å Exp.
Tel. i80] 0.
- Vi år Kr.
2:- Hrla JVrjöll!
Distribution på glasflaskor.
INREGISTRERAT S K O C R E A M tag vad verkan det har.
Jag tror att det skall överraska er.
Med en nick och ett irriterande le­ ende sade sir George godnatt och försvann inåt parken.
Doktor Mallory återvände hem i en upphetsad sinnesstämning.
Näm­ nandet av namnet på den man, som Lilith skulle ha bedragit, var till­ räckligt för att väcka hans miss­ tanke.
Men å andra sidan sökte han åter och åter intala sig själv att det hela berodde på ett missförstånd från sir Georges sida.
Han längtade efter att ånyo träffa Lilith för att få berätta henne om sitt samtal med sir George och höra vad hon skulle säga.
Men tvivlets frö hade redan bör­ jat slå rot i han sinne.
Hade icke den unga flickan själv sagt att sir George visste något om henne, som hon icke önskade skulle bli bekant?
Hon var redo att trotsa honom, men varför skulle hon, om hon var oskyl­ dig, intaga en sådan ställning?
Var­ för skulle Liliths mor sätta himmel och jord i rörelse för att övertala dottern att lämna trakten, då hon FLINGOR Tel. 40781, 45699 fick veta att sir George befann sig d ' il *?
Han kämpade med tvivlet ooh f » gade ovillkorligen sig själv, y Lilith, när hon anförtrott sig ti nom icke skänkt honom hela - 1 troende och berättat honom a ^ ^ visste ju att hon kunde lita det varit henne en outsäglig att finna en vän i honom.
Varför hade hon da skan ^ endast ett halvt fortroend ®, gn s ieg Den avskyvärda missta ^ upp inom honom att sir ^ 1 ske likväl hade rätt.
; tvekat att nämna namnet pa ^ Lilith skulle ha ruinerait.
^ icke vara rent spel at &gt;, ia jon^ på prov genom att » a * " r0?
Eric Horley i hennes na ^ Vågade han detta- ^ rys hjärta hankade vii därpå.
Om det r) låg sainriQ smärta, om det väcktej^ riv a upp den garni.
M » j. Fabrikanter A.-B.
EKEROTH HALMSTAD N; o » &amp; Co., Göteborg.
(Även till », «v Gamman« TvkUpoWer och Qnmnwna Kr&amp;fUknrpaWer.)
29.
4 ".
de årg.
Annonspris: 6n tass Om äktenskap.
Gummans kade uppfriskande marsstorm Tack ' Vi ta gärna mot flera sådana.
° ' Evy.
Inlägget anlände för .sent att kunna införas i detta nummer BKST&amp;OMS skall, för att kunna, tvättas om ock om igen och ändock se fräsch ut.
tvättas med av Incognito.
Namnet offentliggör aldrig utan författarens eget med gi­ vande.
Kvinnan ocb pangar.
Blusen ej Frihetsälskande.
Er skrivelse ve - tillhandahålles torn icke rubbad i sin tillit till Li- lith.
Men han kände sig bekymrad vid tanken på att en så ondskefull fiende befann sig i den unga flickans närhet.
När han från parken trädde ut på landsvägen erinrade han sig plötsligt fru Ames ' ångest i anledning av sir George Paradines uppträdande på or­ ten.
Hans närvaro kunde också otvi­ velaktigt vara mycket obehaglig för de båda damerna.
Men redan i nästa ögonblick på­ minde han sig den rättframhet, var­ med Lilith berört saken.
Hon hade öppenhjärtigt meddelat honom att ett skäl fanns för moderns ängslan, men att hon för egen del icke tänkte låta sig skrämma.
Han erinrade sig hennes trotsiga ansiktsuttryck, då hon förklarade att hon icke ämnade lämna Shingle End för sir Georges skull, och han hade just nått fram till övertygelsen att det icke tjänade något till att vi­ dare bry sin hjärna med en sak, som säkert måste bero på ett missförstånd, då han häftigt ryckte till vid anblic­ ken av sir George Paradine, vilken, alltjämt rökande, stod på vägen och Il ' ^aalniw * Al stort intresse tagit del av Er skrivel­ se och hänvisa i övrigt till artikeln i föreliggande nummer, som i m â ngt och mycket överensstämmer med Ed ra egna tankar.
Bagna Veters.
Och just en sådan dag skulle man sova bort!
Jag lade mig igen, vände kudden för tjugonde gången och började räkna till hundra.
Vid sextionio avbröts jag av att en barfotalasse började traska ovanpå.
En gardin flög i taket.
— Idealisk segelvind i dag!
hör­ des en basstämma, därpå en kraftig applåd som skulle betyda revelj, och sängar började knaka, små och stora bara fötter trampa över golvet.
Fa­ miljen ovanpå hade tydligen bestämt utflyktssöndag.
Jag tryckte ihop ögonen, beslöt att behärska mig, räkna till många tu­ sen och frammana bilden av vajande rågfält.
Men den vackra bilden vägrade att inställa sig.
Jag tyckte mig i stället ligga i en koklåda, med hjärtat på hjärnans plats och med en hel familj vandrande, klädande sig, grälande, och ätande frukost på loc­ ket.
Slutligen gled den ned någon­ stans på andra sidan trälåren och försvann.
Det blev ljuvligt tyst.
Hjärtat återtog sitt naturliga läge, nerverna slaknade, lemmarna dom­ nade, morgonluften sam i ljumma vågor in genom fönstret.
Det var en härlig änglafrid.
Jag var på god väg utför slutt­ ningen till de ljuva djupen, då allt brast.
Någon stod nedanför det öpp­ na fönstret och jodlade: &lt;•« *.
göras till Ordf. F r.
En ung flickas moder.
Vi b a m6 (j Bråsth= Konditori ^Blommor &amp; Kransar^ § Siu ".
och 20 Juli 1924.
Textsida 25 öre pr mm.
Utkommer varje söndag.
sista sidan 20 öre p- mm.
Längre annonsering rabatt.
Utgivare och redaktör: INGEBORG DAHLLÖF.
Redaktion och expedition: För annons- och ekonomiavdelningen: EDITH RICKBERG.
Vallgatan 27, Göteborg.
Tel. 18070.
Helår Kr.
6: —.
Prenumerationspris: 1 / 2 år Kr.
3: 50.
1 U år Kr.
2: —.
Lösnummer 15 öre.
Centraltryckeriet, 0.
Ericson, Göteborg 1924. tillätes gärna om " Kvin­ nornas Tidning ", med hela namnet utsatt, angives som källan.
nare år vet vad ett dylikt försök in­ nebär.
Bol och sommar.
Samhällsproblemet " den unga flickan. "
Förhoppningarna äro icke dess mindre högt spända.
Ty även om Dawesplanen i sig själv icke är lös­ Reseskizzer ningen skall den småningom fram­ av tvinga en sådan genom att visa de INNEHÅLL.
allierade själva svart på vitt på Av MARIE LOUISE INGEMAN.
RUTH ALMÉN.
Tysklands begränsning ifråga om Utlandskrönika i sammandrag.
goi 0 ch sommar.
Reseskizzer II.
Av möjligheten att framskapa skade­ Den unga flickan har blivit impo­ tillfället att följa med för att få se II.
Ruth Almén.
pulär.
ståndsbelopp i kapp med Frankrikes ett främmande land.
Utkomna ett Samhällsproblemet: " den unga flickan ".
" Alpenland — Wunderland " står kunna kor gå och beta här! "
så torka Det hjälper inte att man försöker stycke började sjön gå tämligen hård.
svindlande fordringar.
Härmed gli­ Av Marie Louise Ingeman.
det i en entusiastisk skildring över hänförelsens tårar för ett befriande bagatellisera saken och hänvisa till Efter en stund vaknade jag plötsligt Kärleken till nästans.
Av Ragna Peters.
der frågan sakta utför sluttningen Berner Oberland.
Man sitter hemma skratt, och någon svarar vänligt: den kritik ungdomen i alla tider va­ Madame Katherine Tingley i Sverige.
från sin nuvarande fantastiska höjd, upp från min lektyr i den skyddade och läser det, och man tvivlar inga­ " •lo, de kunna gå här, men så blir rit utsatt för från äldres sida.
Det Efter altaret.
Av Fru H. och Frankrike får bekväma sig att korgstolen på mellan däck vid att nå­ lunda; men man kan icke göra sig en också köttet så segt, att man knap­ klander som riktas mot nutidens un­ Amerikanskan och fåfängan.
följa den ned till verklighetens fasta, gon kom och sökte plats i de tomma Om bildning.
Av Elin Wahlquist.
riktig föreställning om det på av­ past kan tugga det! "
ga flickor är av långt allvarligare korgstolarna bredvid.
Det var det om ock mindre lockande och givande Ea fars historia.
Av Eira Brehm.
stånd.
Tar man aldrig så mycket Genom den jättestora Zeisskika- natur — och dessvärre långt mera mark.
unga paret.
Likblek och medtagen Lilith.
Roman av Florence Warden.
fantasiens pänsel till hjälp och målar ren på planen framför hotellet tyc­ berättigat.
De svunna årens händelser ha och stödd av honom leddes den unga vackert och stort och framför allt ker man sig komma så nära snötop­ Tystnaden inom kvinnovärlden på flickan fram till en korgstol och pla­ emellertid skapat misstro till varje skyhögt: man står ändå stum och parne, att man nästan bara behöver det angrepp som riktats mot henne möjlighet av en lösning.
Alltför cerades där under några i brysk ton slagen med häpnad inför detta na­ räcka ut handen för att nå dem.
Och synes mig även visa att man ej har många gånger ha rådsdörrarna sla­ givna förmaningar.
Därpå försvann turens majestät.
Inga färger, inga dar kan man stå och räkna fönstren några invändningar att göra.
Det fästmannen.
Först efter tre timmar gits upp på vid gavel och under ord räcka till här.
Färgerna äro sa­ på stugorna i Grindelwald!
Man enda försvar som gjorts har, beteck­ världens spända uppmärksamhet för kom han tillbaka.
Under tiden ha­ golika — ja, det hela är som en saga.
kan till och med, om lyckan är gun­ nande nog, kommit från en man.
Och utvalda och lysande representanter de en främmande gentleman med un- Ingen plats kan vara mera idea­ stig, få se en stenget ligga och vila det verkade uppfriskande och intres­ som skulle rädda Europa.
Och allt­ dertecknads hjälp ägnat den unga i sammandrag.
lisk för vila och utflykter än Inter- på en grön sluttning, långt, långt sant, emedan det — äntligen!
— be­ för många gånger ha de efter långa medtagna flickan en del behövliga laken.
Före kriget var här också borta — — handlade frågan från en helt ny sida.
omsorger, svept om henne en pläd Efter ett hotande förspel har den och resultatlösa debatter ånyo sla­ så överfullt av turister att, om man Då vi efter några timmar åter gle- Säkert misstolkas ofta den unga m. m.
Hos honom däremot, som med stor spanning motsedda 16 - juli- gits igen efter en samling missmodi­ icke beställt rum långt i förväg, det do ned genom tunnlar och vid bråd- flickans uppträdande, överdrives in­ Merensen i London på utsatt dag ga män.
som med oförrättat ärende, skulle haft största intresset av hen­ knappast var möjligt att komma " in­ djup, och långt under oss sågo de nebörden av hennes små friheter och nes tillstånd, märktes icke ett spår och ander sedvanliga högtidliga for­ desillusionerade och maktlösa åter­ ter Laken " i Interlaken.
Nu äro båda sjöarna, var det nästan med skärskådas framför allt hennes obe­ deltagande.
I samma bryska, hårda mer tagit sin början.
vänt till sina respektive länder.
hotellen jämförelsevis litet upptagna känslor av att ha upplevat en saga.
svärade umgänge med manlig ung­ och befallande ton som förut kastade Kring det gröna rådsbordet ha Skall Londonkonferensen såsom och överallt i fönstren ser man an­ Den underbara färgen på vattnet dom från en alltför snäv och kritisk han några ord till henne — och för­ åter, som så mången gång förut un­ sina många, föregångare bli ett fia­ nonser om lediga rum.
Och ändå här gör intryck av ett hemlighets­ ståndpunkt.
svann ånyo.
Och under hela resan der dessa år, bänkat sig en samling sko?
— Utsikterna äro långt ifrån är Interlaken känt " För att ha ut fullt, bottenlöst djup; den uppenba­ Men det finns likväl något hos fortfor han att iförsumma o. behand­ män för att ordna upp världens öden.
ljusa.
De förhoppningar Mac Do­ märkta hotell och pensionat och en rar ingenting, den döljer.
Den skum­ den unga flickan av i dag, som " for­ la henne på samma stötande och pin­ Frågan är densamma som diskute­ nalds första oförsiktiga memoran­ överdådig mat.
Men tyskarne, som mande Aarefloden och kanalerna som na tiders kvinnor " icke skulle känna samma sätt.
Men hon tycktes icke rats i åtskilliga år.
svårigheterna, dum väckte i Tyskland om att Frank­ annars brukade vara här i stort an­ förena Brienzer- och Thunersjöarna igen eller förstå, och det är hennes ens märka det.
Alltid var hennes förhoppningarna, framtidsperspekti­ rikes hjärta äntligen bevekats blevo tal.
ha ju nu icke råd.
ha samma underliga grön-blå-grå förmåga att tåla snart sagt vilken blick lika tillgiven, hennes hand lika vet, allting är detsamma.
Endast fi­ nästan omedelbart grusade.
Första För att vara i Schweiz är detta ju färg.
Ingenstädes det ljusa, klara behandling som helst av en ung man.
beredd att smeksamt famla efter gurerna i skådespelet äro andra.
bakslaget var Herriots vägran att icke någon trång dal som är utan sol blå, som i våra nordiska insjöar.
Undertecknad har otaliga gånger i hans.
Och när han tog emot den för Lyckas det den nuvarande inter- vidkännas MacDonalds ' självständiga och utsikt.
Så har man de båda sjö­ En härlig och vilsam utflykt är livet sett detta förhållande exempli­ att flyktigt och nonchalant skaka allierade representationen att lösa aktstycke.
Det andra och säkerligen arna, Thuner och Brienzer, och man att resa på Thunersjön.
Hjulångar- fierat och grubblat mycket över an­ den som en liten hundtass såg hon d® knut som ingen förut förmått, djupare ikänlda var att det blev Her- kan göra landsvägspromenader i fle­ ne, påminnande om Khenbåtarne, ledningen.
Ty enbart detta, att den verkligt tacksam ut som om hon fått nämligen skadeståndsproblemet, be- riot, eller snarare det nationalistiska ra riktningar timma efter timma lägga till vid det ena stället efter unga flickan i vida större utsträck­ en belöning.
över ej detta vara ett bevis på att franska partiet bakom Herriot, och utan att behöva bestiga berg.
Men det andra, än på högra, än på vän­ ning än förr trätt ut i livet för att ensamma är de tidigare överlägsen, icke den i verkligt iförnuiftig freds­ bergen finnas där.
Die Jungfrau stra sidan.
Man far mellan de grön­ själv förtjäna isitt levebröd, förkla­ Kvinnligt tålamod i all ära tskilliga, av föregångarna ha haft riktning vida längre syftande Mac- med Silberhorn strålar i sin nyfallna skande, blommande stränderna med rar ju på intet sätt varför den gamla a stora - förutsättningar.
men det är icke sättet!
Kvinnan må­ Kan,ske Do mald, som kom att diktera det slut­ snö, än bländande vit och än skär, byar, lantställen och slott i fyra tim­ respektlinjen mellan man och kvinna s &lt;&gt;fflliga fall större.
ste fasthålla denna hos henne av na­ Men den be- liga program, varefter den pågående och Niesen förefaller härifrån ofta mar och är så tillbaka igen i, Inter­ samtidigt skulle utplånas.
!
a turen nedlagda instinkt att mannen § g tid, isom skulle kröna deras konferensen skall hålilas.
genomskinlig, nästan overklig, mera laken.
Under en i dagarna företagen resa s Ringningar med framgång, var bör respektera henne såsom hon re­ Det enda hittills synliga beviset lik en hägring än något annat.
Promenadvägar finnas i otalig gavs mig ett nytt och skärande ex­ spekterar honom.
Det är denna in­ ^ ännu ej inne.
på att Frankrike fått en radikal re­ mängd.
En härlig tur erbjuder Ru- empel på regeln.
Bland passagerar­ stinkt våra dagars unga flicka i stor l^Den frukt som alla dessa år änt- geringschef och England en social­ " Es sitz die Königin hoch und klar genhöhe, ett litet alpbarn intill byn.
na ombord befann sig även ett ungt utsträckning synes ha förlorat.
I Auf unvergänglichem Throne.
premiärminister var Det ' 1 " m °^ na ^ heter Dawesplanen.
demokratisk När man uppifrån Harder-Kulm ser nyförlovat par.
Den unga damen annat fall skulle den här ovan skild­ Die Stirn umkräntz sie sich wunder­ sen " i f ^ enna Londonkonferen- nämligen MacDonalds olyckliga me­ denna höjd, till vilken man strävat skulle, som jag sedermera ficik veta rade resan ha blivit den sista, som bar S jj a ' söka att driva igenom.
morandum.
Och det har reducerats med spikbeslagna skodon, vid foten resa över och hälsa på släktingar, det unga paret i fråga gjort gemen­ Mit diamantener Krone.
innt.1 .^ anens summariska innehåll till blott en politisk " faute ".
Hela av Abendberg, tyckes den vara en och hennes fästman hade begagnat samt.
Drauf schiesst die Sonne die Pfeile fega 8tt de allier ' acle själva över- det pompösa förspelet sålunda bara kulle över julbordshusen.
von Licht.
åa i C6 &gt; ^ vs ^ a inkomstkällor, varur " en storm i ett vattenglas " och in­ Banan till Härder Kulm prövar på ia s -.
S 1 an ^ stall betalas och sålun- genting av den väldiga kraft som Sie vergolden sie nur und erwärmen nerverna när man är ovan.
Man his­ sie nicht ".
rijof!
Va ^U&amp;odogöra sig sina ford- försätter berg och som Frankrike, sas i vagn uppför lodräta branter, ge­ till Europas olycka, i närvarande ttrtä ' ^ ormen erinrar något, ehu- Till Schyninge Platte kommer man nom en lång tunnel, på broar, kasta­ • " ©a I?
1 0P ^ (' r ^ m ycket större och stund ensam synes besitta.
efter en timmas resa härifrån med de från en brant till en annan — och Clara Schumann i all stillhet sin Amerika.
Nu är hon dessvärre lam %&gt;n °!
npliceraid ' skala om statens bergbana, ocih där har man den bästa hissas med en tråd!
Ett enda skräm­ levnadsafton, vid sidan av en vän­ och har fått en tillflykt på sjukhu­ 5 V tagna atTp ' ^ ytterlighetsåt- utsiktspunkten över Berner Ober­ mande bråddjup!
En liten fransy­ inna med samma intressen som hon.
set i Unterseen.
Lyckligtvis har av den es a I det stämningsfulla musikrum­ man givit henne ett balkongrum med k ^ £ på vissa delar land.
Hur underbart är det icke ska som var med i samma vagn som nS il (le m e För att mannen icke skall tänka met står den minnesrika flygeln i den underbaraste utsikt över dalen V stf; ' dborgarens in- att lyftas högre och högre, från den vi, höll sig likblek med båda händer­ för smått, må ynglingen hoppas det res " "; eH- i ' terande och leende dalen med dess mäktiga bo­ na i vagnens ryggstöd.
Som om det sitt hörn, och mitt emot denna ett och snöbergen, och vackra dagar kan porträtt av Clara Schumann.
— De hon även åka ut i sin stol.
Vid vårt tta „ " a ^ e ^ e l°pp.
Men staten är stora.
kar och granar, med dess platan- och kunde hjälpa!
T egnér.
talrika porträtten av de store döde i besök underhöll hon oss livligt från ' ramman de makt, den Men när man kommer dit upp har kastanjalléer och dess stora valnöts­ na musikens värld liksom fylla detta sina vandringsår i Amerika, där hon k %d a £ " | " ' tion och den ut- träd med de blanka, ljusa bladen, tills man åter Eiger, Mönch och Jung­ ran av hem med melodier, och det är som till och med upptagits som medlem i fcs D / sådant omfång att man kommer över trädgränsen!
Vå­ frau med Silberhorn framför sig.
Vår egen vrede skadar oss mera, om varje sak stode där för att vis­ en indianstam i vilda västern.
— a n d e ren var även här sen i år, och där­ Icke så många toppar som uppe på Ha t?
att leda till än det onda, man begår mot oss. "
lail ^ e och ° 1UniS ^ u ^stänldiga utar- för hunno vi att i medio av juni se Schyninge Platte, men en utsikt som kande berätta en saga.
— Ägarinnan Vilket lidande skall det icke vara Marcus Aurelms.
, ' tlare Hin i! " " '
ar oc ' kså detta alpfloran: jättestora anemoner, vio­ sannerligen lönar mödan, eller, som själv är som en klassisk melodi; — för en så vaken och varmhjärtad per­ tär den eu ppas vad vackrare kan man säga om den sonlighet att sitta fången!
— ler, margueriter, gentiana, i all sin i detta fall.
förskräckelsen!
Dawesplanen, a ° vördnadsvärda gamla!
lHtil W,?
ng komme r därhän att Och luften där!
Ja, om den kun­ lysande prakt, icke långt från Snö­ Da hon i Amerika höll föredrag Penningar äro alltid modärna.
1 praktiken de skrivas ett helt kapitel!
Det var genom en väninna här i om Sverige, brukade hon vara klädd drivorna.
® Frankril, &gt; skall tvin- Vid en av de tystaste och lummi­ Tnterlaken som vi introducerats hos i Leksandsdräkt och hade en röd A. Blanche.
Åsynen av dessa små levande ÎT ^ a i den e, a ^ ' ^ nse - Och sedan?
&lt;1!
en,, den gaste gatorna i Interlaken med utsikt fröken Schumann, och •samma vänin­ stickstrumpa i handen.
blomster, dessa stundens barn, så ' skall ' 1 ' ' sorgen ...!
!
0aif öra s.
Pl f ne n _ över huvud ge- nära snön, gör ett nästan rörande in­ över Snöjungfrun ligger en liten till na förde oss en annan dag till Cecile Det var egendomligt att ihöra hen­ Yi bestjäla framtiden, när vi upp­ tryck.
Det blir liksom lättare att rå det yttre anspråkslös men dock för­ Göhl.
På sin tid var Cecile Göhl ne, som icke på många år varit i n v I ar 1 dett a syfte, att med känslan av den överväldigande tjusande villa inom sin trädgård.
mycket känd i Göteborg, både per­ Sverige, tala den mest oklanderliga fostra ungdomen illa.
Häl 1 Lon don.
v ' g h e t ' m a n n u sa,m " storheten.
Och om då någon i säll­ Denna villa är ett minnenas tempel.
sonligen och genom sina intressanta svenska.
Hon hade ingenting glömt!
föl it I e människa som dr dspohtiken under se­ skapet plötsligt utbrister: " Men hur Där framlever en dotter till Robert reseskildringar från Schweiz och Utlandshröniha T
