# ID: svediakorp-per3088
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Kvinnornas Tidning
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Kvinnornas tidning', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1924
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 26,184
# sentences: 1,536
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-kvt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


k v i n n o r n a s JL-Bol.
NYA BIKUPAN I Göteborg.
Kungsgatan 45.
Vitvaru- &amp; Brud utstyrselsafTär BARN- &amp; BABYKLÄDER RIT.
&amp; RÅB.
HANDARBETEN Telefon S107 Varje förståndig husmoder använder Pellerins Margarin i hushållet V_ Fruar!
Vill Ni glädja Edra män så köp SPISBRÖD från Göteborgs Angbageri ty det är främst i skörhet o. smak för talträngd.
Han tvinnade sin mu­ stasch och stirrade frånvarande in i den öppna spisen, och när hon efter en stund talade till honom, skämta­ de och skrattade han mer än lians vana var.
Så tog han upp sitt dikt­ häfte och läste högt för henne.
Han syntes därvid med förkärlek välja dikter av en bitter och världsförak­ tande ton.
Om våra liv icke gestalta sig så som de borde, vems är felet om icke krukom,akaren som format le­ ran?
Hon försökte leda samtalet in på andra ämnen och han lade bort dikt­ häftet på bordet bredvid.
— Jag förmodar, att ni var med på det Aller-Strandska bröllopet?
slungade han ut i full förtvivlan över att icke kunna få fatt på något lämpligt samtalsämne.
Bruden var ju en vän till er?
— Oh ja!
svarade hon livligt.
Och ett sådant lyckligt äktenskap det är.
De hava känt varandra så länge — ända sedan de voro barn.
Det har alltid förefallit mig, som 01m himlen hade bestämt dem för varandra.
— Dumheter!
Inte tror ni på så­ dant där!
svarade han barskt och aned en underton av bitterhet.
Det är tillfälligheten som gör giftermå­ let — tillfälligheten och ingenting annat.
En man blir bjuden på en tillställning, presenteras för en flic­ ka, blir förälskad i henne, de gifta Hängmattor hellinne.
.
.
.
från Kr.
9.00 pr st. A.-B.
Carl Johnsson 2 Kungstorget 2 sig och sen ger folk himlen skulden därför.
Där kan vara ett dussin an­ dra kvinnor i samma rum, av vilka varenda en skulle passa honom bättre och göra hononm lyckligare.
Han kom dit av en ren händelse.
Det ville sig så, att han fick en inbjud­ ning, det ville sig så att hans nya frackkostym kom hem i tid, det ville sig så, att hjulet på hans bil icke körde över den trasiga buteljen som låg på gatan.
Om det i allra minsta mån mankerat med dessa småsaker, skulle han inte ha gått på den där tillställningen och han skulle inte ha träffat den där flickan utan gift sig med någon annan, men i alla fall skulle folk skyllt det på himlen.
Den unga flickan lutade sig framåt med händerna - hårt knutna i knäet och såg på honom.
Hennes ögon syntes vidgade och ansiktet hade för­ lorat något av sin färg.
— Tror ni, att det alltid är så?
frågade hon.
— Alltid!
Det är helt enkelt en fråga om inbjudningar, fraokkosty- mer och bilar, om att gå bort eller att stanna hemma, om att promenera gatan fram eller att ta en spårvagn.
Han stirrade in i elden och tvin­ nade mustaschen.
Även hon vände ansiktet mot den öppna spisen och satt tyst.
Efter en stund sade hon med nästan skygg röst: — • Jag har tyckt de senaste da­ garna, att ni inte förefallit riktigt kry.
Arbetar ni inte för mycket?
Erågan väckte upp honom.
Han reste sig upp.
— Jo, så är det!
utbrast han.
Jag är överansträngd.
Jag har haft då­ lig aptit och dålig sömn nu en tid — ja, åtminstone flera dagar.
Jag H, JJ1STMJOL 0H.CÛ / 10 KEM.-TEKN. FADHIK G K.U N D A D I 8 5S har tänkt att resa bort någonstans och vila mig.
Så att om ni inte hör av imig på en eller annan vecka — han räckte henne handen — så vet ni vart jag tagit vägen.
Han gick ut i tamburen och tog på sig överrocken.
En reva i ärm­ fodret, som av någon tillfällighet uppstått, hindrade honom för en se­ kund.
Under den sekunden hann han att komima ihåg, att han glömt dikthäf­ tet där inne på bordet.
Han öppna­ de dörren igen.
Han hade lämnat henne stående på mattän, upprätt och hög och sansad.
Vad var då detta?
Nu låg hon på knä på mattan med ansiktet dolt i händerna och snyftade som om hjär­ tat velat brista.
I samma ögonblick var han vid hennes sida och lyfte upp henne.
Be­ Goda inköp NORDISKA av Konserver, rökt Lax, rökt Al, Räkor m. m. i N:o 55.
Smör, Ost, Långedragsbröd i N:o 60.
GÖTEBORG STOCKHOLM 1 2 8 Emottager insättningar gällande ränta.
Tel. 4570 till båda butikerna.
Emottager mot billig avgift öppen deposition) alla värdehandlingar.
Uthyr brand- och dyrkfria förva- (s. k. slags Förmedlar köp och försäljning av aktier och obligationer.
(s. k. sluten deposition) förseg­ lade lådor, konvolut o. dyl.
Det var sent när han den kvällen kom hem till sitt — • sent och kallt, elden i den öppna spisen var nästan utbrunnen.
Han stod och rörde om i glöden, då hans gamla hushållerska stack in huvudet genom dörren.
— • Det ligger ett brev till herr Bränder på skrivbordet, sade hon.
Jag lade dit det i förmiddags, men det måtte på något sätt ha fallit ner bakom bordet — • jag fann det där av en händelse —.
Bränder satt vid skrivbordet med armbågarna stödda mot skivan och händerna inkörda i håret.
Han såg på brevet.
Tätt bakom det låg por­ trättet, skönjbart genom det tunna omslaget.
Det snabbfotade minnet släpade honom med sig genom de se­ naste månaderna.
Han mindes med smärtsam klarhet hennes många små ^säregna uttryck, som han haft så hjärtligt nöje av.
Han tänkte på hur ofta och med vilken utstuderad skicklighet han försökt att locka fram ett leende på hennes allvarliga mun för att få se de där groparne i hennes kinder.
Plötsligt samlade han ihop hennes porträtt, brevet — alla hennes brev — • och stod med några snabba steg vid den öppna spisen samt lade det alltsamman på glöden därinne.
Lå­ gorna grep ' ^det Han kände en häftig ånger.
Han ville läsa det sista brevet och sökte med eldgaffeln rädda det ur elden, men fann det icke.
Slö satt han och gav akt på hur pappersflagorna dan­ sade omkring där inne, lyftes upp av den heta luften och försvunno.
— Ar det en fråga om frackko­ stymer och bilar?
Han hörde här i tystnaden en skälmsk röst säga det och kände åter beröringen av hennes mjuka doftan­ de hår emot sitt ansikte.
. '
— Om jag inte hade gått tillbaka efter den där boken!
sade han till sist.
När han reste sig igen med svårig­ heten hos en gammal man var det för att kasta något annat på de falnande glöderna.
Detta något var ett litet dikthäfte.
Kvinnlig företagsamhet Fröken Helfrid Corneliusson har öppnat en frukt- och konfektyraffär i huset Nils Ericsonsgatan 25 (bred­ vid apoteket Yasen, Drottningtor­ get).
Det är alltså fråga om kvinn­ lig företagsamhet.
Skall den också mötas av vänlig uppmuntran av den kvinnliga kundkretsen?
Helt säkert.
Fröken C. har i nio år arbetat i Hil­ da Henrikssons välskötta och välkän­ da affär i samma bransch vid övra Husargatan uppe vid Slottsskogen — den bästa rekommendation alltså.
Vilohemmet Ellensberg Partilie Färsk FISK Tel. 60.
Moderata priser.
Alingsås.
ter sig vid sina medmänniskors då­ liga sidor.
— Bitter — nå ja visst!
Men ty­ värr ser man mer - ont än gott hos människorna — det är åtminstone min erfarenhet, sedan jag ärvde min förmögenhet.
Lilith såg upp till honom.
— Yarför fäster ni er vid det, frågade hon lugnt.
Om ni ärvt en del pangar, varför kan ni då inte glädja er däröver i stället för att bli bitter mot - andra, som inga pangar har och som därför avundas er?
Glöm icke vilken roll det spelar i livet att ha fullt upp av guld och var icke alltför hård mot dem som inte fått något.
— Jag vill inte vara hård mot nå­ gon, sade sir George kallt.
Men jag tycker inte om att bli lurad.
Jag beklagar mig endast över att det finns en sådan massa vampyrer — både kvinnliga och manliga — som icke nöja sig med att tigga utan som •stjäla.
Detta samtal fördes med halvhög röst, å den manlige talarens sida med en egendomlig hårdhet och å den unga flickans med ett obeskrivligt sorgmod.
Det inträdde ett ögonblicks tyst­ nad, under vilken Lilith långsamt läppjade på sitt glas.
Hon kände att - sir Georges blick forskande iakttog henne.
Plötsligt utbrast han: — Jag kan inte få ur mitt huvud, att vi träffats någon gång förut, fröken Arnes.
Åter lade han särskilt tonvikt på namnet.
— Det stod klart för mig i samma ögonblick fröken Vivian föreställde mig för er.
Men jag kan icke komma ihåg när eller hur det skedde.
Han betraktade henne skarpt.
— Kan jag ha träffat er på Cumber­ land Place?
Jag har en del vänner där, och det förefaller mig som det måste ha varit där, som jag sett er.
Ehuru Lilith fullständigt bevara­ de sin självbehärskning, var det tyd­ ligt, att hans ord på ett särskilt sätt berört henne.
Hon skakade på huvudet.
— Ni måste förväxla mig med nå­ gon annan.
Så vitt jag vet ha vi aldrig träffats förr.
Men han fortfor envist: — Icke K uri fiportjpl 2 FLINGOR så att pysen, kan bli ren igen.
Fabrikant«: t-B.
ENE ROTH i Co, Coteborg.
^HALMSTAD förstklassiga Charkuterivaror rekommenderas.
Tel. 1976.
26, Ziwertz ' Momentan färgmedel för ögonbryn, hår och skägg, ögon­ blicklig verkan.
Fäller ej vid tvättning.
För häl­ san oskadlig.
Finnes i 4 nyanser.
I parti och minut hos Kungl.
Hovleverantör Ziwert ' z Eftr., Lorensbergsgatan N:o 7, Göteborg, — Tel. 1098 Förlovar Gifter MORGONPOST Alla Edra vänner, läsa den tidningen.
• •• Läst i varje bildat hem i västra Sverige.
Hotell &amp; Pensionat Clara Johansson.
Kungsgatan 51, Stockholm.
Varför plägas med dåligt kaffe då Ni Ljusa hemtrevliga rum.
Moderata priser.
kan få Swalanders kaffe!
Butiker: Kungsg.
17 Förstklassigt!
Centralt!
Allm.
tel. 24241.
Korsg.
13, Bazar Alliance- Prova redan i dag!
Säljes endast i egna butiker.
V âr Av vikt!
Tänk på halvårsskiftet den i Juli och förnya prenumerationen, eller bliv prenumerant på Tyger, Regnkappor, Strandkoftor, Filtar, Linnevaror ni.
m. utsäljes billigt.
ANVAND ALLTID iiiiiiiiiiriiiHi " " " Kr.
3: 5 0 pr % år.
Hrla Mjölk Distribution på glasflaskor- häller i en våning vid Victoria Street?
Lilith skakade åter på huvudet.
— Nej, inte häller där, svarade hon och reste sig brådskande.
Min s-tackars mor — jag önskar hon icke begivit sig hit i dag.
Jag fruktade nog, att värmen skulle bli för tryckande för henne — det är bäst att jag försöker få henne hem.
Ooh fru Arnes ' utseende bestyrkte verkligen dotterns ord.
Hon liknade närmast en livlös vaxfigur där hon satt bredvid fröken Vivian.
Hon såg upp - med en blick av obeskrivlig lättnad, då Lilith närmade - sig, och sedan hon tagit ett brådskande av­ sked av sin värdinna, vacklade hon vid dotterns arm ut ur trädgården.
Hur lugn och oberörd fröken Vi­ vian än till det yttre föreföll, hade hon dock - en skarp blick, och så snart - de båda damerna försvunnit ur sikte, sökte och fann bon tillfälle att få tala med sir George Paradine om dem.
— Ni känner fru Arnes och hennes dotter?
sade hon i skarp misstänk­ sam ton.
— Jag har aldrig - sett en skymt SKOCREAM av dem förr, sade den unge mannen långsamt.
Varför tror ni, att jag känner dem?
— - Jag fick det intrycket att ni och fröken Ames icke vore helt obe­ kanta för varandra.
Hon är bra täck — • tycker ni inte det?
— - Förtjusande!
erkände sir George.
— Särskilt när hon gör sig oma­ ket att tänka på sin toalett som i dag, fortsatte fröken Vivian.
— • När man i vardagslag ser henne ströva omkring med sina hundar påminner hon mera om en barnfröken än om en rik arvtagerska.
Sir George såg upp med en intres­ serad blick.
— En rik arvtagerska — såå är hon det?
frågade - han.
Jag hyser alltid en viss misstro till rika arv­ tagare.
När allt kommer omkring ha de vanligen endast några tusen kronor på en bankbok.
Sir George smålog självbelåtet åt sin anmärkning, men fröken Vivian, •som icke tyckte om, att någon kri­ tiserade hennes gäster, vände sig förargad ifrån ihonom.
Sir George uppsökte sin vän, s, Utkommer varje söndag.
sista sidan 20 öre p- mm.
Längre annonsering rabatt.
Utgivare och redaktör: INGEBORG DAHLLÖF.
För annons- och ekonomiavdelningen: EDITH RICKBERG.
Redaktion och expedition: Vallgatan 27, Göteborg.
Tel. 18070.
Helår Kr.
6: —.
Prenumerationspris: 1 12 år Kr.
3: 50.
1 U år Kr.
2: —.
Lösnummer 15 öre.
exfer, Direkt från lager: S. Ericson, Klädeslager.
Kungsgatan 32, 2 vån.
29 Juni 1924.
Centraltryckeriet, 0.
Ericson, Göteborg 1924.
New Perfection.
Ni Eder, så annon­ sera det i GÖTEBORGS 4: de årg.
BREVLÅDA.
Be.
Det var försåtligt!
Men vi ha en jurist i redaktionen — och fällan fick stå tom.
eller b Gummans KrafUkurpuh Annonspris: Textsida 25 öre pr mm.
det ihusliga området har varit och besett ovannämnda - spisar och funnit för mycket kärleh.
dem äga alla de i annonsen angivna Spelar kärleken en för stor roll i fördelarna.
Spisarna föras av Fer-d vårt modärna liv?
frågar en utländsk Lundqvist &amp; Co, där vidare upplyj (manlig) tidning.
Å-ro vi verkligen ningar kunna erhållas.
sådana slavar under denna känsla, Indignerad.
Benägenheten att ka­ som det påstås i våra romaner, våra sta ifrån sig äklulden på annan per­ teaterpjäser, vår poesi och i filmer­ son leder sitt ursprung ända från na?
Är det månne icke snarare så, att vi i vårt innersta inre äro uttrå­ paradiset, och det är icke mvcket troligt att denna böjelse går att ut­ kade av den eviga enformigheten i detta eviga tema?
Är detta- ständiga rota.
Vi skola emellertid återkom­ ma.
appellerande till kärleksintresset ett tecken på själslig sundhet och hälsa?
Efter 20 år.
Hårt!
Exemplet är Kanske handlade tidigare generatio­ icke enastående och förhållandet för­ ner klokare, när de vägrade att be­ tjänar beaktande.
gränsa romandiktningen till den Följetongsläsare.
Samtliga num­ sexuella lidelsen.
Livet innesluter mer kunna rekvireras å vår expedi­ dock många andra moraliska och and­ tion, Vallgatan 27. liga värden.
Och man bör även räk­ na med risken att den sträng, som Semesterfirande.
Om vi nämnde det ständigt spelas på, lätt nog blir 100 utmärkta rekreationsplatser utsliten och missljudande.
skulle kanske den 101: a ooh icke nämnda vara den som lämpade sig- bäst.
Frågan är verkligen svår att besvara.
Tel. 272.
• I d F A s k l u n d s Gummans Tel. 9580, 15380 REKOMMENDERAS!
Luftiga ljusa rum, gott bord.
Inackor­ dering 4: — 4: 50 B; — kr.
pr dag.
Eörfrägn.
ställas till frkn Lotten Nordgren Rikstel.
13554.
^bet är våt att mamma har Saluhallen 21 — 23 REGI5TRE.HAT de och observerade därför icke det uttryck av ångest, som gled över den unga flickans ansikte, men som försvann lika fort som det kommit.
Hon bet sig i läppen och frågade i spetsig ton: — Tror ni, att folk är hederligare här än i staden?
Han lutade sig tillbaka och syntes övertänka saken, innan han svarade.
Slutligen tog han långsamt till orda: - — Jag är inte i stånd att fälla ett verkligt omdöme.
Jag har kanhän­ da haft mer än vanlig .otur, men faktum är, att jag både på lands­ bygden och inne i staden träffat på mycket besynnerliga exemplar av släktet människa.
Han satt tyst för ett ögonblick och fortsatte därefter i samma torra ton: — Min åsikt är, att där det finns pangar, där finns det också en hel hop grip-humr-ar, som lura på dem.
Och vad är er åsikt?
— Jag tror att det alltid kommer att vara på - det sättet, så länge pän- garne äro så olika fördelade, svarade Lilith lugnt.
Men det är bäst att inte grubbla för mycket över den sa­ ken.
Man blir lätt bitter och ned­ stämd, om man alltför mycket fäs­ — Göteborg linoleum MAGASIN Amalia Gustafssons Lilla Vilohemmet Tel. 272.
J r&gt;&gt; Hansson &amp; Silfverstrand FISKAFFÄR — — — mottager gäster på längre eller kortare tid.
ü A. MAGNUSSON Bazargatan 8. röringen av hennes runda armar, sänkandet av hennes huvud, när han försökte se in i hennes ansikte ingav honom en aldrig förr förnummen känsla av passionerad ömhet.
— Men min lilla flicka, min lilla flicka!
mumlade han böjd över hen­ ne, säg mig vad det är?
Hon försökte att göra sig fri, men nu visste han — nu visste han!
Kan­ ske var det för det att han kände sig ensam och olycklig och övergiven som han, lydande en plötslig impuls, utan att tänka därpå och utan någon särskild avsikt tog den gråtande flic­ kan i sina armar och tryckte sitt an­ sikte mot hennes doftande hår.
— • Du är min, viskade han.
Vi två ' förstå åtminstone varandra.
Då lyfte hon sitt anskite, vått av tårar, rodnande och leende och blygt, och såg på honom.
— Ar det inte en fråga om frack­ kostymer och bilar?
frågade hon skälmskt.
Han kysste henne till svar, men hon såg honom i detsamma taga en liten bok från bordet och stoppa den i fickan.
Eleganta Hållbara Billiga - S^É \ Butikerna närmast ing.
från Bazargatan.
redovisas omedelbart till depo- Emottager till förvaring i kassavalv BAD ' MÖSSOR Alla varor av bästa beskaffenhet, Avkastning nenten.
ringsfack.
Bazar Alliance.
MALMÖ A V D E L N I N G S K O N T O R mot högsta • EKSTRÖMS t i d n i n g Tel. 40781, 45699 överste Seafield, grep ha ns arm viskade: — Jag har något att tala oro dig — det är något av det egen ligaste som hänt mig.
Låt oss a • hem, så skall du få höra!
— Mer än gärna, förklara- e o sten, som satte föga värde p a ^ sällskap, - och som kommit en vännens skull.
— Den slyngeln!
frU Orden banade sig vag o Ames läpp », där h » ögon satt tillbakalutad l Ws, u.
Nu » hon M. härska sig, stakad 0 fi a kropp som av frossa.
heD.
Vad Lilith beträffade, nes ansikte skiftat utt-ry 3 ^ u $ie U hon fortfarande vax PP, j heO " man dock läsa en vifcS ga, ^ta.
nes Ögon.
Hon utstö « suck, men besvarade 1 utrop.
läsligt obser- tycktes p t faD n Fru Ames tyc * «^ vera, att hon icke ho.s g5r a- xck y nà det medhåll, som hon, ^ ögo » r ^ u anspråk på.
och viskade: Hon opp e JV ts ' ~^yck tillätes gärna om " Kvin- ornas Tidning ", med hela namnet " utsa tt, angives som källan.
INNEHALL.
Utlandskrönika i sammandrag.
Hedra flaggan!
Vigning av röster.
Av Lektor Jenny Richter Veländer.
Betänkliga tendenser.
Ett genmäle.
Waldner.
En midsommartur.
Av J. W. S.
I nödbostaden.
Av Frigga Carlberg.
» Västerlandets undergång ".
Ree.
av H_t.
H — n.
Hemmet ett zigenarläger.
Efter kalaset.
När Nobelpristagaren var fattig.
Offentlig renhållning i gångna tider.
av Florence Warden.
Lilith.
Roman Utlandshröniha i sammandrag.
Veåans viktigaste händelse är löfeÉ mellan den franske konseljpre­ sidenten Herriot och hans engelska iollega Mac Donald på " The Che- ftiérs ", den präktiga villaegendom, som de engelska regeringscheferna förfoga över och där de bruka till­ bringa sina " weekends ", d. v. s. lör- togseftermiddagarne och söndagar- Konversationen mellan - de båda » latsmännen var av hjärtlig men icke lindande karaktär.
Vad som av- handlades är höljt i sekretessens dun- W och man har endast att hålla sig ffl den officiella kommunikéns för- ' laring att rådplägningen gällt ska- ' - tândsfrågan och alla därtill hö­ rande problem samt att fullt samför- nd rått.
Några bindande beslut a e j kunnat fattas, då medbestäm- anderätt ju tillkommer också öv- h ' t ®tentemakter.
En allierad kon- deiM k° m:mer a ^ hållas i London 11 6 juli för skadeståndsfrågans slutliga lösning.
av V Ianska oc ' k en gelska pressen radikal, och socialistisk färg till- a erriots och MacDonalds möte örs ^ a ' betydelse med hänsyn till fred.
På konser- euro P e l, S| l i Tat ' soin ä ^ länderna lik- att T?
60 ' ® e ^ en synes man frukta jt om ran t r i, ke och England skola a att släppa efter allt för myc- ^ ana krav gentemot Tyskland, te H 1 det sistnämnda landet hö- fta 0s i 6r ' som förkunna, att den nya ffii^ re ^ men verkligen synes va- jSbg och fredsvänlig, so • a .^ ens ^ a Sandc na upp och hämnas.
Men mordet på Matteotti far tjäna som förevänd­ ning för en världsattack mot den italienska fascismen, denna rörelse som dock stödes av det italienska fol­ kets flertal och obestridligen gjort landet de allra största tjänster.
Tyska regeringen har lämnat ett tillmötesgående svar på de allierade makternas not angående återupprät­ tandet av kontrollen över Tysklands militärväsen.
Ingenting finnes att dölja!
En engelsk-mexikan-sk konflikt har utbrutit.
Den engelske rege­ ringsagenten i Mexiko, mr Cummins, hade ådragit sig den mexikanska re­ geringens misshag, dels genom " ohöv­ liga ämbetsskrivelser " dels genom vilseledande rapporter till engelska regeringen.
Man begärde därför på mexikanskt håll att Cummins skulle återkallas och ersättas m-ed en lämp­ ligare person.
Då engelskt samtyc­ ke icke vanns förpassade den mexi­ kanska regeringen utan vidare mr Cummins utanför landets gränser, en behandling alltför utmanande mot engelsk självkänsla för att kunna bliva utan följder.
F&gt;cdra flaggan!
Nu i sommartider, när den blå­ gula svenska hissas överallt å land och strand är tiden inne att rikta en varm vädjan till alla att genom ett tillbörligt iakttagande av alla regler hålla flaggan i ära.
Håll flaggan hel och klar!
Hissa den i högsta topp!
En illa hissad flagga är en styggelse att skåda.
Underlåt ej att fira den, när sol gått ned!
Det är en sorglig anblick att i skymningen se en bortglömd flagga hänga mörk och slaknad på sin stång.
Man ser någon gång försummel­ ser i dessa hänseenden.
Men gläd­ jande nog sker det icke ofta.
Vårt folk håller i regel flaggan i ära.
Den vajar lika vacker och stolt från den anspråkslösaste kolonistuga som från det ståtligaste palats.
Den fladdrar lika käckt från den minsta lilla se­ gelbåt som den mäktig breder ut sin tretungade duk från en imponerande örlogsman.
Den är ett folks honnör för ett värde, som står höjt över da­ gens split ooh strid, symbolen för ett enda stort gemensamt — vårt foster­ land.
Under kärliga åtbörder och i vän­ Politiska mordaffä- Matteottis brin­ lig ton kan man till mången rent av a ls ^ oc l are n " PPkl M ä r.
S ' har ännu icke fullt säga verkliga sottiser utan direkt man med visshet fara.
Schopenhauer.
ar l " as " ^ a (l c ' s tdåd n ^ s ka la Ven 0In man fördömer po- - som alla andra förbrytel- ^ sian dock reagera mot de Den som anförtror - sig åt skval 1 ra­ ren och lånar åt slösaren, återfinner " yttja tu - göras att ut- atte sin hemlighet överallt och sina pen­ j °ttiaffären i politiskt la s ° c ialrl ran ^ r ^ e oc l 1 England ha- ningar ingenstädes.
J. Petit-Senn.
; a ^ohJw- !rat ' erna anordnat 9t °- ls ciste a ' 10ner m °t de italienska rn ' ^Snliet M m °^ ^ asc l s t r örelsen i De som törsta efter - självständig­ taft v ' a P°liti.ska partier ha- het, måste dricka ur motgångens bä­ allit aieni " 11!
lartyrer utan att det ia att t?
gare.
E d e r n a i andra län- M. Tupper.
an a 1 ^ det, £ .^ dessa affärer, * &lt;irsö ' k s °m 3 r ättvisans &amp; ak att ord- (Eftertryck förbjudes.)
J i yiiitnutij axt rxietcv Betänkliga tendenser.
Av Lektor JENNY BICHTER VELÄNDER.
ett genmäle.
- 1 «i (Forts, från nr 24).
Pressens makt är stor heter det.
sakligen är en rätt på papperet.
Prin­ II.
Den nya röstgruopen kan där­ statsmakterna i den omdömesgilla de­ Men med förlov sagt — skrives det ciperna för den offentliga hushåll­ inte litet väl mycket och läses än me­ ningen äro ej häller ägnade att läm­ för med skäl vänta sig en sär­ mokratien.
skilt livlig pedagogisk omsorg Den saken att rösta på system och ra, allt till förfång för handlingen?
na kvinnorna den tid, som vi mycket från statens sida, men staten å sin taktik tillkommer i vanliga fall de Folk läser ej heller på samma sätt väl skulle kunna få över från våra sida har rätt att fordra av densamma kårer, som framgått ur valen, alltså som förr, då icke varje struntsak ut­ privata hushållsbestyr, om vederbör­ et-t livligt intresse för att skaffa sig statsmakterna och de kommunala re­ broderades i spalterna.
Numera slu­ lig hänsyn toges till kvinnlig erfa­ behövliga kvalifikationer och arbets- presentationerna: stadsfullmäktige, kas texterna och isödan man svalt renhet inom vissa områden — • snart villighet i mycket stor utsträckning.
landsting m. fl.
De röster, som ha så likt och olikt i ett pär tidningar eller sagt sakkunskap över huvudtaget.
Den nya rättsställningen förpliktar.
stor makt, måste ha ett stort röst­ förströelsetidskrifter är man paff — (På sina- håll vill man ju nu t. o. m.
I vårt land gäller detta nu den stör­ värde.
Det finns visserligen ingen lika t-om i hjärnan som efter åskå­ lägga undervisningen i husliga ting sta delen av valmanskåren, nämligan enhet för vägning av dem, men den­ dandet av ett amerikanskt- filmdra­ under manlig Jedning!
Det är nä­ kvinnorna.
Därför har Sv.
Kv.
Med- na Vägning är icke förty ett mycket- ma.
Man orkar ihelt enkelt icke in­ stan så man känner sig frestad iro­ borgarförbund bildats.
a-llvarligt faktum.
Vägning sker tressera sig för " Det Stora ", såvida niskt instämma med Karl Gerhard Om jag då begagnar benämningen utan materiella vikter vid deras ut­ detta icke är - en " första klassens sen­ uti " Det blir bättre, det blir bättre röstsiffra på varje röstberättigad, seende bland många kandidater, och sation " Ack!
äger icke en sådan dag för dag. ")
Ändock erkänna vi så gärna att vi som begagnar sin rösträtt, och röst­ denna vägning upprepas eventuellt splittring egentligen rum på de allra äro, ja, helt naturligt måste vara " en karaktär på varje valman, som skaf­ vid många val.
Hur denna vägning flesta områden?
Icke förty, var ej ändå den högt ny kraft ".
Med andra ord vi behöva fat sig en bestämd mening framgår göres, beror - som förut sagts på val­ av det föregående, att jag menar, att manskårens förutsättningar för att värderade signaturen I.
D:s " Frå­ samlas, utbildas, vinna rotfäste.
Det demokratien väger ingendera av des­ kunna göra den.
Fordran på öppen gan som väntar på sitt svar ", i föreg.
är bl.
a. denna insikt, som dikterade sa röster utan ger dem alla samma omröstning i regerande korporatio­ n:r av Kvinnornas Tidning, en li­ min vädjan i denna tidnings n:r 15 chanser att individuellt eller grupp­ ner är en skärpning av fordran på ten, liten smula - för pessimistisk?
till förmån för en svensk en-hetsfront Arbeta, ej större delen kvinnor, så i denna mening.
Jag gav den namnet vis komma fram med sina intressen.
röstvärde.
Demokratien anser, att detta är den Detta kan icke nog uppmärksam­ de äro färdiga att stupa- på kuppen, " Kvinnlig Värnplikt ", vilket jag enda metod att få fram ett adekvat mas av kvinnorna.
Vi komma ännu arbeta mycket mera än de någonsin emellertid funnit vara något olämp­ uttryck för landets kvantum av po­ en tid att få svårt att skaffa oss po­ skulle behöva, om de möttes med litet ligt, emedan människor nu för tiden litisk kraft.
Vad - som åstadkommes litisk karaktär, ty därtill behövs ic­ större förståelse, stöd och framför­ icke gärna vilja höra talas om några med denna är icke annat än val av ke bara begåvning utan ock en mil­ allt plikttrohet i det lilla ifrån det plikter.
Jag har därför ändrat lyst­ funktionärer, så länge som staten be­ jö, som utvecklar denna begåvning motsatta könets sida?
(Det är allde­ ringsordet till " Kvinnligt samhälls- tvivlar, att det ligger röstvärde i val­ och icke förkväver den.
Vidare be­ les säkert härutinnan som vi kunna värn " i förhoppning att därmed lät­ sedlarna.
De valda korporationerna hövs tillfälle att pröva sin omdömes­ söka huvudorsaken till.
att kvinno­ tare vinna syftet.
Ty senare tiders I händelser ha i hög grad bekräftat hu­ äro adekvata uttryck för kvaliteten gillhet i det praktiska arbetet, d. v. s. rörelsens resultat förefalla små.
iaktta effekten av sin röst.
Ytterst själva verket har den, om man tän­ rusom det är ett livsvillkor för kvin­ av landets politiska kraft.
Hur den saken förhåller: sig, fram­ få kvinnor komma i denna situation.
ker noga efter vilka svårigheter den nan att taga sitt öde i egen hand, att går bäst ur valen.
Bakom valsed­ Dessutom komma ytterst få kvinnor haft att bekämpa, infriat ej så litet just nu inför de stundande valen göra larna bör ligga ett karaktärsvärde, att väljas objektivt.
Så få platser, av de givna löftena.
Ar det icke allt för att vederlägga talet om kvin­ men där behöver icke ligga ett funk­ som det finns att fördela, finns det bara - det att de som stå mitt i kam­ norörelsens betydelselöshet.
För att närmare klargöra, att det tionsvärde.
Valmannen har att ut­ absolut inga, so-m männen vilja av­ pen, alla inom det sociala området se rätter man att föra hans sak ige­ stå.
Om inom partierna man kom­ arbetande uti stunder av modfälld- här alls icke är fråga om enbart kvin­ nom, men han behöver icke själv va­ mer överens om att av taktiska skäl het, överansträngning eller intensi­ nointressen, eller kvinnligt maktbe­ ra denne rätte man.
Valmanskårens — för att vinna kvinnliga röster för vaste åtrå efter praktiska resultat gär vill jag med några få exempel karaktärsvärde framgår av dess för­ partiet — avstå en plats åt en kvin­ låta förledas till en odh annan belysa huru enligt pressens tämligen måga att skapa goda representativa na, så kommer man icke att välja hjärtesuck av ovannämnda kategori­ enstämmiga vittnande folkets betrod­ kårer i stat och kommun.
Ingen begåvningen eller röstvärdet utan den ska typ?
Just så, emedan de ställa da ombud i riksförsamlingen " förhär­ människa kan nå högre än hennes an­ fogliga, den av partiledningen bund­ så stora krav på sig själva och ej veta dade sig mot kvinnorna " (G.
H.
T. des vingar kan bära henne, men in­ na, ty då kommer avgörandet i alla av att spara sig, då det gäller - att 15.
5.
24) (barnsängskvinnornas; om denna rymd väljer hon alltid sin fall att ligga hos ledningen och den­ rubba den " nådiga tågordning " som vård) resp. tillåtit sig " en så brysk representant, om val är henne med­ na, slipper stå risken att få oförut­ av de maktägande bestås så gott som behandling av lärarinnorna vid pri­ givet.
Man kan därför mäta väljar­ sedda synpunkter in i diskussionen.
alla reformer, vilka kvinnorörelsen vatläroverken ".
ja, så upprörande, att nas intelligens med de valdas.
Ett Först när och där vi själva skaffa satt som sitt mål.
Är det för övrigt l:a kammaren, ehuru " med påfallan­ land har den regering det är värt, oss politisk karaktär och välja kvinn­ de mångas eller blott fåtalets arbete, de osäkerhet ", för att ej tala om " ba- heter d.et med goda skäl.
Om större liga röstvärden, kan kvinnornas in­ som uppehåller den s. k. kvinnorörel­ lanseringsproven " fann - sig föranlå­ ten att åtminstone i det sistnämnda delen av valmanskåren utgöres av sats i utvecklingen bedömas.
Ett de­ sen?
Sorgligt att säga äro de allra fle­ fallet " genomdriva sin vilja "!
Re­ nollor, så kommer en stor del av den mokratiskt folks duglighet och dess representativa • kåren att utgöras av insatser i det internationella framåt­ sta mottagande knappast ens med­ flexionerna göra sig egentligen i viss nollor och vice versa: om större delen skridandet beror på hur stor del av vetna om äv-en den ringaste individs mån själva.
Den ynkedom, som des­ av valmanskåren är intelligent, kom­ befolkningen röstsiffrorna utgöra, förmåga att göra en insats, t. ex. sa citat blotta är verkligen för kväl­ mer den att skicka sina bästa huvu­ och hur stort röstvärde det finns hos bilda opinion.
Sorgligt ovetande om jande f-ör att man ytterligare skulle den som representanter.
Man s ' en te- dem, som äro berättigade att rösta opinionen som skapare av den lösen, vilja, spilla ord på dem.
Den visar vilken frigör folkets vilja till hand­ emellertid även huru komplett kraft­ rar i allmänhet livligt intelligensens på syistem och taktik.
I varje - stat utgöra de röster, i vil­ ling och bringar idén, det - enskilda lös och utan någon som helst storhet bedrövelse över att representeras av även sådana huvudsakligen arv män dumheten, men man förstår sällan, ka det ligger ett dylikt medborger­ initiativet till full mognad.
Det felas oss kvinnor också le- bestående församlinp-ar kunna vara, att dumheten lika mycket klagar, om ligt värde, själva kärnan av natio­ den representeras av intelligensen.
nen, statens gråa hjärnbark, dess darinnan.
Den samlande, enande som dock i sin hand Ihava ett helt När snillet vrider sina händer över livsuppehållande kraft.
De aristo­ länken, vårt köns Mussolini.
Det är lands väl - och ve.
I kvinnor som läsa att dumheten står - som ett orubbligt kratiska staterna anse detta värde kanske framför allt detta-, som gär­ dessa rader!
Ha icke de rät-t som block i vägen för alla förbättringar, ärftligt inom vissa grupper: de na låter " kvinnorörelsen " framstå tillvita kvinnorörelsen betydelselös­ klagar dumheten under lika stora li­ maktägande, men de demokratiska " såsom icke vuxen den tänkta höga het, när vi låta våra intressen repre­ danden över att snillet vänder upp vilja genom den beskrivna procedu­ uppgiften " eller gör den misstänkt senteras på dylikt sätt?
I kvinnor, och nèd på allting, så dumheten hit­ ren utsovra dem ur hela nationen.
De för att vara inledd på villovägar, som leven i betryggande ekonomiska förhållanden, i ett gott och värnat tar varken ut eller in.
Ovannämnda aristokratiska mena, att detta högre kraftlös och utan verklig storhet.
Hur - skulle vi ock med ett enda hem, vet ni vad det vill säga att föda psykologiska lagar äro därför rätt­ värde kan skänkas, t. ex. på så sätt, visa och även barmhärtiga, ty tack att konungen upphöjer en icke röst­ ord kunna beteckna allt " Det Stora " sitt barn i nöd och umbärande, så vare dem går utvecklingen i en takt, berättigad och flyttar honom över som utgör varje god kvinnas - läng­ gott som i hela familjens - och inne­ - som är tilltalande för det hela.
Att den latitudinella demarkationslinjsn tan?
Är icke kvinnans hela tillvaro boendes åsyn?
Jag har själv å mina de snillrikaste statsmän misslyckats in i de privilegierade klasserna.
De­ ett enda nät av små maskor, detalj­ föredragsresor - fått bevittna fall då och kastat sitt land i kaos i stället mokraterna mena, att - en röstsedel till arbete, knåp och ren " kleinkunst " barnmorskan fått kliva över 4 å för in i paradiset, beror huvudsak­ primärvalen med endast en enhet som från början till slut.
Måste ock vara golvet sovande småbarns trasbäddar, ligen på att de icke förstått, att me­ värde, kan skänkas av staten, men så.
Men leda icke alla vägar till för att kunna komma modern, som skulle ge liv åt sitt nionde, till hjälp.
toderna måste anpassas efter männi­ för alla val inom staten, som förut­ Rom?
A andra sidan, - de förhoppningar, De andra barnen, undertecknad och skorna, icke tvärtom.
Dumheten iskall sätta funktionsduglighet måste inkal­ behandlas av uppfostraren, den för­ las kvalificerade förmågor, och kva­ som alltjämt knytas till kvinnlig en hennes vän voro vid det tillfället lificerat värde kan icke skänkas av gärning och hjärtelag och som I.
D. handräckningen vid kampen mot dö­ svinner ej för maktspråk.
någon vare sig regering eller folk, ty också återgivit ett av de mest tän­ den, som ock verkligen hembar se­ Om alltså demokraten blivit över­ det är självförvärv — kan ernås en­ dande uttryck för, innebära de inte gern.
Modern ansåg sig nämligen tygad om att bakom valsedlarna dast genom individuella ansträngnin­ ett erkännande att taga fasta på i tvungen att på andra dagen stiga regel ligger ett röstvärde, alltså en upp för att tvätta och laga mat åt gar av särskilt begåvade människor.
detta hänseende?
bestämd och värdefull politisk ka­ familjen, vilket var för mycket efter Om det lyckas att nå målet " The Att vi kvinnor ännu icke hunnit raktär, då ger demokratien sin val- den svåra förlossningen.
world safe for democracy and demo­ infria alla de löften vi i vårt hjärtas manskår i uppdrag att icke bara rö­ Fallet är som sådant varken ens- sta på person utan även på system cracy safe for world ", beror på om första hänförelse över vidgad med­ det är röstsiffror, röstkaraktärer el­ artat eller bland de värre.
Att lik­ borgarrätt givit, kan så mycket min­ ooh taktik.
Folkomröstningen är alltså ett institut, som icke lyckas ler röstvärden, som avgöra de stora dre läggas oss till last, som denna nande exempel med dess konsekven­ rätt, så länge vi bl.
a. ha - ett valsy­ ser ej bringats till både vederböran- bra i den oprövade demokratien men frågorna.
stem som det proportionella, huvud­ des och allmänhetens kännedom kan ger den bästa möjliga ledning för lii ill i ti in i
KVINNORNAS TIDNING 2 Hemmets t i d n i n g KVINNORNAS TIDNING » Brand- och Livförsäkrings-Aktiebolaget — är — SKANDINAVISKA KREDITAKTIEBOLAGET Göteborgs Aftonblad GÖTEBOKO - STOCKHOLM - MALMÖ Avdelningskontor över hela landet Egna fonder Kr.
182,000,000:- Gottgör å insatta medel högsta gällande ränta Särskild, omväxlande avdelning för kvinnan och hemmet.
I varje nummer, värde­ fulla artiklar i olika frågor, berättelse, följetong, kåserier.
Pr kvartal 7.50 fritt hemburen.
Lösnummerpris 10 öre.
Telegramadress " K reditbolaget " (Inf.
gen.
Göteb.
Tandläkaresällskap) Tandläkare Anne-Marie Heijde Vasaplatsen 1.
Telefon 15500.
Rädfrågning; Vard.
1 / ä 2 — - / 2 3, övriga tider efter avtal.
1 man ej heller skylla på.
Men lika­ fullt välja vi kvinnor till våra repre­ sentanter män, som icke respektera en ' barnaföderskas enklaste krav • — • nej inte ens de millioners förluster i kalla pengar, som en dylik behand­ ling åsamkar landet.
Pengar bru­ kar ju annars gå före humanitet.
Som ett ytterligare bevis på den fart med vilken reformer, när det gäller kvin­ nor bedrivas, vill jag blott i detta sammanhang omtala att redan Jo­ han von Hoorn (född 1662) kallad ' ' Förlassningskonstens grundläggare i Sverige " i sina förslag beaktat hit­ hörande frågor.
Att det sedan dess icke funnits vare sig kvinna eller man, som haft nog karaktär att ge­ nomdriva saken är en skam så stor att den trycker till jorden.
Ett värnlöst pinat djurs Ätt värna djur­ skyddsföreningarna här i landet, med eller utan lag, — landets 60,000 lös- drivares " personliga frihet anses kränkt ", dessa parasiters rätt blir föremål för dyrbara interpella­ tioner — under det att landets kvinn­ liga lärarkår " är det där sällskapet, som vi väl senare få ta hand om. "
Likväl vaï såväl Ohronschough som Bengtsén män.
Man kan ock vara tämligen övertygad om, att den då­ liga anda, den absoluta brist på hyvs- ning, språklig bildning och ans, som utmärka den " blivande bottensko­ lans " adepter icke härrör från kvinn­ lig brist på samhällsmoderlighet.
Men nar moderligheten på det hål­ let tar sig det orådet före att genom aga söka rädda ett barn, på vilket ingenting annat enl. målsmännens egen utsago biter, då skickar man ovidkommande i bräschen, river upp himmel och jord och tager gladeligen heder och ära av hela lärarinnekåren.
Små busfrön däremot, vilka spotta på gamla damer, vilka vänligt avvisa de mest oförsynta försök att sälja varor, vilkas ärliga åtkomst man har all anledning betvivla, de skyddas som Guds bästa barn i det att t. o. m. den polis ' som tar dem i kragen i kraft av sin ställning som ordningens Väk­ tare, dagen efter " kallas opp och får tillsägelse att icke visa överdrivet nit i tjänsten ".
— G-amla, välkända kvinnor, vilka tack vare ett till löj­ lighet gränsande statligt pensionssy­ stem ocih klenhet äro oförmögna att leva på 13 kr.
i månaden, utan i en bagarbod försynt bedja om en bit gammalt bröd ", äro " en fara för sam­ hället ".
De vaktas ut och avföras till polisen f. v. b. till Gibraltar — o, logik!
Men manliga yrkesbettla­ re av osmakligaste typ samt barn, vilka bevisligen använda det hop- tiggda till gotter, cigarretter och nö­ jen, de tillåtas utan vidare t. o. m. på bättre näringsställen besvära gä­ sterna.
Ja, detta är nu blott några detal­ jer tagna från några dagars verk­ lighetsstudium i vår goda stad.
De kunna utan svårighet mångdubblas.
De äro detaljer, det är sant och visst.
Men allt som vi kvinnor få ta itu med består av " detaljer ", s. k. eller verkliga, men alla föra de på något sätt till Rom eller Canossa.
De höra till " samhällsmödrarnas " intressen, de måste helt enkelt dryftas, blötas och stötas i personligt eller officiellt umgänge tills de utkristalliserats, föra fram till den " stora frågan ".
Kuggarna i hjulet kunna aldrig bli betydelselösa.
•&lt;É&gt;- PARLOR JUVELER i modern infattning fördelaktigast hos OCybidezsan Hov juveler are.
Ö. Hamng.
41.
Så länge jag nu deltagit i det of­ fentliga livet, har jag ännu icke be­ vittnat någon församling, vare sig av kvinnor eller män, där man icke, om tillfälle givits, åtminstone någon gång givit sig tid för struntprat även, i lyckligaste fall utan att det behöft i till tusentals kronor uppgå­ ende tryck förevigas.
Jag vågar på­ stå att detta numera alldeles icke är något för kvinnan utmärkande, lik­ som att " käringprat " numera oftast betyder något helt annat än det var­ av det fått sitt namn.
Jag är tvärt­ om alldeles förvissad om, att ingen kvinna skulle vilja genera sig med att uppträda i, vare sig riks- eller kommunalförsamling, så som de f le­ ste män göra det i allt för många fall.
Man kan i denna kvinnans självkritik se orsaken till att så få kvinnor över huvudtaget vilja ägna sig åt det offentliga.
Kvinnorna ha i allmänhet större fordringar — om lyckligtvis eller ej, låter jag vara osagt — på sig själva än på männen.
Yad som emellertid icke nog djupt kan beklagas är, att när kvinnorna i andra länder sammansluta sig till " enhetsfronter " tror man sig mellan raderna läsa " hot ", såvida icke till­ börlig hänsyn tages till kvinnliga livsfrågor.
Detta är i hög grad farliga tenden­ ser, ty det visar att kvinnan nu låter sig drivas till en s. k.
" våldets poli­ tik ", med andra ord in på samma vä­ gar och stigar, som för alltid fjär­ mat från det största målet av alla fred och samförstånd.
Först då blir det synd om världen, ty då upphör kvinnan att vara världens hjärta och samvete.
För att enhetsfronten skall få något verkligt värde är icke då den enda framkomliga vägen solida­ ritet och stöd ifråga om den prakti­ ska utbildningen lagd efter för kvinn­ ligt väsens och anlags lämpliga for­ mer?
Ske alltså!
Dagmar Waldner.
Övriga insändare i ämnet måste på grund av utrymmesskäl överstå till kommande nummer.
Om.
.
.
" Hur mycket skulle ej uträttas för mänsklighetens räddning ur dess nuvarande olyckliga belägenhet, om vi blott alla ville offra några minu­ ter varje afton till meditation över den oändliga stjärnevärlden över vå­ ra huvuden, eller om vi ville reflek­ tera över livets och dödens gåta, då vi åka med i en begravningsproces­ sion, i st. f. att deltaga i ett tanklöst samtal.
De ideal, som fötts av dår­ skap och lidande av dem, som skapa den allmänna opinionen och direkt taga del i det offentliga livet, skulle ^j längre kunna öva något inflytan­ de över människor, om de en gång började tänka över evighet och död, tillvaro och upplösning, och sålunda började lära sig skilja mellan sanna ocih falska mått, mellan sådana, som verkligen äga värde ocih dem, som ej äga något. "
&lt;éÊÊÈÈh S M a V E IMU I Offentliga ar Ni n å g o t Göteborg.
Man känner sig aldrig mera utka­ stad i rymden, än när man en tidig sommarmorgon kommer ned till ham­ nen och finner den båt, man tänkt medfölja, redan fullproppad med folk.
Ett dylikt öde drabbade nog mången under midsommar.
Även undertecknad.
Men det kan vara tur ibland att icke få vad man vill.
Och så var fallet här.
Ty när vi efter en stunds kringsvävande i obeslutsamhetens rymd åter kände fast mark under fötterna var det ombord å S:t Erik, Marstrandsbåt, förtöjd vid Stenpi­ ren och destinerad Nösiund.
Den resan ångrar man icke.
En stilla sommarsöndag är det till och med en av de härligaste man kan fö­ retaga, Och det var stilla söndagen före midsommar.
Kvavt ocih resig­ nerat låg Göteborg under sin tradi­ tionella helgrägnshimmel.
Det såg inte mycket lovande ut.
Men ju längre mot norr, desto ljusare him­ mel, desto vackrare väder.
Vid Skal- korgarna mötte visserligen dimma, en riktig präktig novemberdimma, som igenmurade alla stränder och konturer runt omkring.
Och mitt * i vadden låg vad?
— om icke just den andra fullproppade lustbåten, som lämnat hamn en halvtimme före oss.
Den liknade en till brädden av myll­ rande liv fylld rede.
— Förståndig kapten, som inte äventyrade sina 4- à 500 passagerares liv genom att fort­ sätta innan misten lättat!
Även vår båt saktade, signalerade flitigt och nosade sig varligt fram.
På andra sidan dimbältet låg land och vatten siktiga och klara, solen glittrade fram då och då och gassade ned på korgstolarna invid styrhytten.
In­ nan man visste ordet av stack Mar­ strands fästning upp, och snart flög trossen i land på den gamla f. d. kungastadens kaj.
Ingen exposé av eleganta toaletter och lysande unifor­ mer som förr.
Demokratiserat som hela den övriga världen låg det där som ett vanligt borgerligt och idyl­ liskt badläge för tidens nyaste " crème de la- crème ".
Ångaren gled vidare.
Uppför ku­ sten mellan kobbar ocih skär, förbi fisklägen, förbi öppna havshorison­ ter, och in i smala pass, som stundom nästan kramade sig samman kring dess smäckra skrov.
• Här och där öppnade sig karga klippbälten för grönskande oaser eller välhållna, ty­ piska bohuslänska fisklägen.
— Är det en inbillning att den röda färgen var förhärskande förut?
Nu lysa husen glättigt, välsignat vita ur allt det grå och gröna och lyfter upp det hela flera toner på färgskalan.
På bryggorna inga namn.
Man får följa dem på kartan.
Där ligger Klädes- holmen, stort och ståtligt, vändande en hel stadsfasad ut mot farleden.
Man är mitt inne på Emilie Flygare- Garléns historiska mark.
Disande fastlandsbälten, skrovliga klipparki­ pelager och i fjärran en väldig kon­ tur som liknar ett gammalt grått och styggt berg.
Men berget börjar grön­ ska, en klargrön obeskrivligt fager grönska, hus träda fram — • det är Nösund med sitt härliga läge invid tre fjordarmar på den vackra, bördi­ ga Orust-ön.
Yid ett-tiden, efter.c:a fyra- timmars färd trampa vi i land på dess murknade av tidens tand mycket illa medfarna brygga.
Men man gjorde orätt om man dömde huset efter entrén.
Nösund är en underbar plats på jorden.
Fi­ na vägar, nätta husidyller,, skogar, höjder, grönskande fält.
Det hela ger ett intryck av välstånd — ro — frid.
Ja, ack vilken frid!
Medan vi sitta där på bergplatån och skåda ned över samhälle och kyrka är det som om traktens stora välgörande lugn strömmade upp omkring oss.
På landsvägen röra sig några helg- dagsklädda människor framåt med psalmböcker i händerna.
Luckorna på kyrktornet äro öppna ocih en kloc­ ka däruppe sammankallar med spröd, tunn klang.
Vilket vackert land Sverige dock är!
Bara denna enda lilla ö påmin­ ner därom ocih om alla de olika na­ turer som finnas inom dess, gränser.
Ser man inåt Orust möter ögat en våglinje av bördiga marker, av sti­ gande berg höga som små fjäll, med skogsdungar, vikar, dälder, kullar.
Ser man utåt flyger blicken över ha­ vets halvcirkel, ett glittrande, oänd- ühirlißh ï ••••••• i 1111111111111111 Hl 111111111M II 11 J11111111111111111111111 11 11111111111111111111111111111 A.-B.
FERD.
LUNDQUIST &amp; Co. för alltid på lager alla V I S K A F O R S skodon till fabrikspriser.
Teatern.
Lilla Varje afton kl. 8: e l| e r g r Öll0P et byta, så annonsera det ' Morg 0 n p 0 s \ Jl " 1 Vid So10, väderlek sy aaS ' p] ats Göteborgs Morgonp 0s ' t Göteborgs största morgontidning.
J.
" " iiiiiiih MERKUBTVÀLEN är enastående fÖ r fintvätt.
MAGASIN KUNGSGA Förnämsta inköpskälla av lätta Sommarskodon Hemligheten med vår / w. s. l 9 ëau ä (^OLOÈ,N &amp; X nödbostaden.
l i s m a r i d e s s u t s ö k t a o c h f r i s k a doft s o m g o r d e n t i l l e n kvalitetsvara!
rllar lunchar man bäst?
Till salu i alla specialaffärer.
WURP &amp; BOLL, AKTIEBOLAG Älla ha vi hört historien om den sjuke fursten, för vilken läkaren fö­ reskrivit som botemedel en fullkom­ ligt lycklig människas skjorta.
När hovmännen, som skickats ut att leta upp ägaren till denna välgörande persedel, äntligen träffat på en så­ dan person, befanns att han inte äg­ de någon skjorta.
Historien rann mig i minnet, då jag pingstdagen hälsade på en familj i nödbostaden nr 1 i Exercishuset i Göteborg.
Efter vad jag där hade tillfälle se och be­ undra, har bilden av herden mitt i näturens härlighet, solsken och grön­ ska, fåren och sitt musikinstrument att roa sig med, förlorat i intresse.
Det finns lyckliga människor under helt andra förhållanden.
Nödbosta­ den utgjordes av en avbalkning (utan eget ljus), 5 meter lång och 3 meter bred, vari dvaldes, enades och triv­ des tillsammans far, mor och en stor barnskara.
Den tolvte väntades, ef­ ter allt att döma.
Om natten sovo i rummet — • om det så kan kallais — • fyra vuxna personer och sex barn.
Kläderna, de icke begagnade häng­ de på väggarna, där fanns ingen an­ nan plats.
De två vuxna döttrarna som hade arbete, sovo i en s. k. tu­ ristsäng — " skavföttes " - sade mo­ dern.
I en inventionssoffa lågo för­ äldrarna och, antar jag, lille Arne, icke ännu två år, men för tillfället den minste.
Några — tre eller fyra barn, tror jag — • voro döda, och efter de två senaste barnsängarna har mo­ dern haft blodpropp i benet.
Men detta nedslår icke modet hos denna kvinna.
" Det blir väl bättre ", tyck­ tes vara såväl hennes som mannens valspråk.
— • En annan kvinna, som bott i nödbostaden hela 8 månader, var inte fullt så optimistisk och mumlade något om att de nya bostä­ derna, som mina vänner gladde sig att få,taga i besittning redan den 1 juli, inte ens voro påbörjade ännu.
Hoppet fanns där dock och det hjäl­ per ju en god bit på humöret.
Detta hem — i nödbostaden — var ingen dålig pingstpredikan, rotad som den var på kärlek och förtroen­ de mellan man och hustru, mellan föräldrar och barn.
Tre av barnen skulle komma ut i sommar; det var naturligtvis bekymmer för utrustnin­ gen ehuru bra litet hördes därom — klaga hörde ej till den moderns va­ nor, men eljes rådde stor glädje över utsikten till sommarnöje.
— Lilla Irene, 4 år, hade ett snett ben som bdhövde behandling — " om hon ba­ ra inte vore så mammekär ", sucka­ de modern vid tanken på skilsmäs- Kungl.
Hovleverantör GÖTEBORG.
Bjömgåtösmllan .Slottsftogen l:sta f å.
matsals; oe / t fionôitori!
serttetmg.
Tïïusifi dagligen.
fjo (&lt; kits priset sânfîta meô 20 — 25 ° / o.
Best.
pr tel. J9268.
BLOMSTER- Dîta 33anöcts Kestaurant hälsningar över hela jorden.
ille, oiden och Bomull CaUSTAF 20 — 25 °|o rabatt.
BYRMANS Kungsgatan Slottsftogen,.
i Telefon J07 89. stora dammen.
vid Hovleverantör Beställningar å blommor ombesörjes kost nadsfritt under garanti för omsorgsfull utförande å alla platser av Vasa Blomsterhandel QUSTAF EKMAN Telefon 4314 — 10365.
Telegr.
Vasa Medlem av Föreningen för blomster! » ställningsförmedling samt de internatio­ nella organisationerna E.
T.
D. i U.
S.
A, samt B — V.
i Tyskland.
6000 medlemmar, S-äq dal meA 1 ^ßlonunot ~! '
Att stoltheten i regel blir tadlad &lt; * h illa beryktad förmodar jag om- lesörjes av dem, som själva ej ha att vara stolta över.
Schopenhauer.
aen visar mannen, liksom morgonen visar dagen.
Milton.
ocßb q / .äffl ' KOP OA TAPIS DETA t lllllllllllllllltllllll milium ... n — t P oljande är endast en betraktelse över en annans betraktelse och kritik av det märkliga verk som bär ovan­ stående rubrik som titel.
Redan själva titeln anger att för­ fattaren skridit till sin uppgift i syfte att bekräfta vissa onda anin­ gar, som fylla vår åldrade mänsklig­ het.
Känslan att vi såsom kultur­ folk nått en yttersta gräns och att vår fantasi- och livskraft förlorat sin förmåga av förnyelse torde vara utbredd så långt västerländsk odling når.
Ingenting är nytt under solen, •och det gamla har liksom ingen doft och intet behag mer.
Ej nog med att den yttre rent materiella Världen gått en utveckling till mötes som vi knappast astundat, även själva livs­ innehållet har märkbart förvandlats, förtunnats, försämrats.
Mänsklig­ heten har allt detta på känn — att tiden på något sätt är ur led — att en gräns är nådd på vars andra sida vi icke äro säkra om ett lika fast land som det vi lämnat bakom oss.
När därför en sådan bok framkom­ mer som den tyske tänkaren och filo­ sofen Oswald Spenglers kulturhisto­ riska jätteverk " Västerlandets un­ dergång " (" Der Untergang des Abendlandes ") måste den ovillkorli­ gen tilltvinga sig hela Europas upp­ märksamhet.
Detta är även vad som inträffat.
Spenglers teori att Väs­ terlandet spelat ut sin roll i kul­ turhistorien är föremål för livliga meningsutbyten ooh kritik inom hela den vetenskapliga världen.
Bland de många böcker om boken som sannolikt utgivits ger Bengt Oxenstiernas å Lindblads förlag ut­ komna broschyr: " Skall Västerlan­ det gå under? "
en synnerligen klar och redig bild av Spenglers i en vo­ lym på cirka 1,200 sidor framställda teori.
Det är tillräckligt att läsa denna utredning för att förstå, var­ om fråga är.
Man får veta att en av vår tids största tänkare genom en rad snillrika och högeligen intressanta jämförelser kommit till resultatet att den västerländska kulturens un­ dergång är oundviklig.
För att kun­ na följa Spenglers tankegång måste man sätta sig in i hans bevisföring.
NIÄBS Gardiner Tangens Gardin ' e (Eftertryck förbjudes).
platsens största sortering A.-B.
Carl Johnsson Knngstorget.
— san.
" Det blir väl bättre.
&lt; » e.
läxa som lever kvar efter eso nödbostaden, ooh den är en?
* behållning under sadana io den.
Ulvtb.
Frigga Carlber9.
R O M H N Atikti oriserad översättning av gareta Heijhel.
Det finns många männ ' * tro sig hava ett gott hj &lt;i!
a ' att de ha svaga nerver.
M. v. Ebner Eschen^- den Man talar sällan o© ^ som man äger, men es den som andra salvia.
^ ^ (SS i) \ 9- £ång er varj6 Fråga dig ^f S nlin strävt dag: Vad är malet to ^ ^ y - Be * 1 Sade han tiU dig?
^ berätta, när vi U tt (j er lem ' sv arade Lilith lugnt.
cn korta åkturen syntes 4e H Un a fli f ckan bli allt bättre till t0 ®ma 6] ^ ' ev allt 6r Figaro n î era Uttern f ^ r ätt u " Ûà Va a ^ en ® amla damen och allt att hon icke hos me dkänäla hon äg- fordr a. en %rt, S stann ade utanför Old 4ßi, w ^ ' * ^ ' flbh och Simmonds ^ ^ ^ dennes 1 rum.
LliLi.
111 till mig sedan du lagt ' rtl ENKA.
10 Korsgatan 10 AV annat, så annonsera det ' \ " " " " " " " hhhiihiihiiiiiiiiiiiiiiiiihiiii kvarvarande lagret TYGE°R R ' KL^NN^UR KAPP " ® DRÄKT- KLADNINGS- ® BLUSTYGER e jj^ 1 1 " Västerlandets undergång " n å g o n våning, J e och 55 ore tjänare, n. w L!
av.
hela med uppföres varje m. Selma Lagerlöfs » I« » » J5W Tel. 108 25 meddelar kl. p # om förest, gives.
Bijettpriser: Sober Ni ligt, evigt skiftande och underhållan­ de färgspel.
Timmarna flykta omärkligt bort.
Vid emibarkeringen klockan 6 har det friskat och solen går i moln.
Snart står allt blåtonat — måsparen sitta marmorvita på klipporna och titta ned i de grönvita små brotten.
Brygga efter brygga drar förbi.
I älven tändas alla lampor, ocih upp­ lysta båtar glida högtidligt in genom det mörknande inloppet.
Och det är i kvällens fantastiskt ljusuppstungna stad vi vid halv 11-tiden stiga i land efter en härlig friluftsdag i en väx­ lande rik natur och en luft utan like.
UTFÖRSÄLJNING " " " ± ^ ^ &gt; äBjM Friluftsteater Morgonens förnämsta annonsorgan €n midsommartur.
nöjen.
„.
Göteborgs Det gör ingenting, om man är född i anikgården, endast man har legat i ett svanägg.
II.
C. Andersen.
W. Rudin.
1 att sälja, köpa, hyra ut D:r Albert Schneiser.
Den människa som icke slutligen bringas till självarbete på sitt eget hjärtas åker, på henne arbeta dock både Gud och människor fåfängt.
A I ' " av dig ytterkläderna, sade fru Ames i kärleksfull ton till dottern.
Lilith nickade jakande, men fru Arnes såg bekymrad efter henne, när hon lämnade rummet.
H011 kände att det förestod henne en strid med denna unga flicka, som föreföll så ' blid och medgörlig, men som, när det gällde, kunde visa sig så trotsig och kall.
I själva verket kunde detta sägas även om fru Ames.
Ehuru hon var en liten spädvuxen varlese med den mildaste stämma i världen, hade hon en överraskande stor viljestyrka.
Li­ lith med sina barnsliga blåa ögon kunde i detta hänseende fullt mäta sig med henne.
Det var med en viss motvilja hon gick tillbaka in till modern.
Fru Ames låg på soffan, men I1011 reste sig brådskande till hälvten och räck­ te fram sin hand.
— Kära barn, viskade hon under det hennes bruna ögon stodo fulla av tårar, kom och trösta mig!
Lilith närmade sig långsamt och frågade i kylig ton: — Vad vill du mig, mamma?
Men fru Ames ville icke svara.
II - n. Grundtanken att allt har sin blomstringstid och att därefter följa nedvissnande och död är icke ny.
Spengler får dock något nytt ur den genom att ge den världshistorisk tillämpning.
Och det är i detta av­ seende hans verk representerar ett vetenskapligt jättearbete.
För att kunna bevisa, var den västerländska kulturen nu står gör han nämligen en jämförelse mellan den och alla tidi­ gare och hittills kända världskultu­ rer.
Enligt Spengler skulle dessa vara: den egyptiska, den babyloni­ ska, den indiska, den kinesiska, den antika, den arabiska, den i Amerika utdöda mayakulturen samt slutligen den västerländska.
De viktigaste av dessa kulturer ha haft en livslängd av ett årtusende eller den ålder den västerländska nu nått.
Efter detta ha de inträtt i vad Spengler kallar civilisationsstadiet — förstelningen.
Spengler anser, att den västerländ­ ska kulturen började att inträda i detta stadium från och med Napo­ leons tid, alltså med början av 1800- talet.
Såsom utmärkande tecken för att civilisationsstadiet inträtt näm­ ner Spengler uppkomsten av storstä­ der, där en ny människotyp, en pa­ rasitvarelse uppväxer, vilkens mest förhärskande egenskaper äro: irreli­ giositet, intelligens samt andlig im- produktivitet.
I en rad paralleller visar han, hur dessa nutidsföreteelser haft sin motsvarighet i de övriga världskulturerna, då dessa stodo in­ för sin upplösning och undergång.
Bland annat påvisar han hur gymna­ stiken hörde tillhopa med kultursta­ diet i det gamla Rom, medan spor­ ten, särskilt av " professionals " blev dess efterföljare i det Rom som re­ dan bar förstelnandets prägel.
men av vissa överdrifter - behäftade ti-ori en saklig och kritisk gransk- 11 1 " g.
Med oförbehållsamt erkän­ nande av att " Spengler för oss upp- 11 ' lat syner över vad som ingen före honom skådat ifråga om de på mänsk­ lighetens planta utslagna jätteblom- 11101 som heta världskulturer, deras ^&gt;3 ggnad och liv ", ifrågasätter förf., huruvida Spengler därmed verkligen lyckats, överbevisa om att Västerlan- dets kultur är dömd till samma un­ dergång som de föregående.
Han an­ ser för egen del icke de jämförelser hallbara, varpå teorien är byggd.
Ty medan föregående kulturer uppkom­ mit fullständigt fristående från var­ andra och begränsats till ett visst område har den västerländska kul­ turen uppsugit även andra kulturers faktorer och spritt sig över hela jord- jtan.
Och medan Spengler talar om ' undergången såsom något oundvik­ ligt och förutbestämt hyllar Bengt Oxenstierna uppfattningen att Väs­ terlandets människor i viss mån själ­ va kunna bestämma den väg utveck­ lingen skall taga, om den för dess dominerande ras kännetecknande livskänslan, oändlighetstörsten och driften till universalitet skall segra ooh skapa den, alltjämt nya landvin­ ningar bland alla jordens folk eller om de skola falla offer för utåtvänd- het, förvärldsligande, förvekligande och njutningshunger.
För honom såsom för många andra i vår tid framstår först och sist en äkta le­ vande Kristendom som den enda verkliga räddningen.
Ur den och ur den allena skall denna " tredje tids­ ålder " växa upp, som vi alla vänta.
Problemet: varthän vår utvèck- ling leder?
har såsom aldrig tillförne blivit en livsfråga för oss alla.
Bengt Oxenstiernas broschyr över Oswald Spenglers verk innehåller både frå­ gor och svar, både dom och hugsva- lan och bör hälsas av den intresse­ rade såsom ett värdefullt aktstycke i det gåtfulla mål, vari vi alla utan undantag äro medansvariga parter.
Hemmet ett zigenarläger?
UNGDOMENS KAMERA DEN POPULÄRA idke ostraffat.
Där det icke råder lydnad, där är hemmet ioke längre ett hem.
Det är ett ställe, där man sover och äter, men där man ioke har några plikter att uppfylla, inga KODAK hänsyn att taga.
Det är ett pensio­ FABRIKAT nat och kanske ett myoket bra pen­ sionat.
Ett hem är det icke mera.
KOSTAR NU ENDAST Ett ställe där husfadern har för N:o 2 6X9 bråttom för att taga vara på sina KR.
12: — barn och där husmodern icke håller N:o 2 A 6^2xll ordningens trådar i sin hand kan vara mångahanda, ett zigenarläger KR.
17: — eller dylikt, men en ful vrångbild av ett hem är det alltid.
ANVÄND Ett hem igenkännes .på att KODAK-FILM barnen alltid gärna söka sig dit och BEGÄR KATALOG att det för dem är det lyckligaste stället i hela världen.
Dit komma HASSELBLADS FOTOGR.
A.-B.
de med sina glädjeämnen ooh sina GÖTEBORG sorger.
För dem ligger sanning i SÄLJAS HOS ALLA FOTOGRAFISKA HANDL.
ordspråket: " Öst och väst — hemma bäst ", — Där det är lydnad, där är rött humör, att ni kvinnor aldrig också lycka.
kan tåla, att man beundrar en av era medsystrar.
— Jag kan inte förstå, varför inte vi skulle ha rättighet att lika fritt som ni uttala våra åsikter, svarar frun, nu luppriktigt ond.
Och för resten tar nog fru Schwerin förlusten Klockan är bortåt tre på morgo­ nen, och det äkta paret har placerat av min beundran med ro så länge hon utomordentlig grad äger din.
sig i en bil för att på detta numera i så — Ja, man har väl blick för skön­ så vanliga sätt praktisera sig till sitt het, fast man händelsevis gått åstad gemensamma hem.
och gift sig.
Jag föredrar nu en Den manlige kontrahenten befin­ gång för alla vackra kvinnor fram­ ner sig i ett strålande humör och är för fula — det visade jag ju, när synnerligen meddelsam — en god jag gifte mig med dig, tillägger han middag kan ju göra underverk, men i försonlig ton.
gemålen är trött och sömnig samt — Nu överträffar du verkligen dessutom något sårad.
Hon gäspar dig själv, svarar frun spetsigt.
Du med korta intervaller så hjärtligt att glömmer visst, att det bara är till tårarna rinna utför kinden på henne.
mig du talar.
— Nå, det var verkligen storsla­ — Du tycks vara vid ett utmärkt get, säger mannen så snart bildörren humör i kväll, kära vän.
Och Berg, smällt igen.
En briljant tillställ­ den idioten, som gjorde dig en så ning!
stormande kur vid bordet.
Kan inte — Ja, du stack inte under stol med det fröjda din själ, att du gör lycka?
hur road du var, svarar frun mëd.
en — Det skulle vara intressant att viss skärpa ooh gäspar åter.
veta var du hämtat din kunskap Men hennes man är alltför upp­ ifrån?
Du såg ju inte en enda gång rymd för att fästa sig vid en sådan åt det hållet, där jag satt.
bagatell som ett tonfall och fortsät­ — Säg inte det — säg inte det, ter gladeligen sin tankegång: Ja man uppmanar hennes man, alltjämt i kommer naturligtvis i gott humör, upprymd ton.
När allt kommer om­ när man märker att man gör.
lyoka.
kring, så ser jag ändå bara dig!
Om jag nu själv får säga det, tilläg­ — Då måste du sannerligen skela ger han belåtet, så fick jag tillfälle förfärligt, förklarar frun, men stäm­ att leverera några träffande och ro­ man höres blidare.
Nej — se så du liga kvickheter, som väl senterad es ruvsar till min frisyr!
av sällskapet.
— Strunt i det!
säger hennes man — Ja, folk säger att du kan vara liberalt.
Har jag inte rättighet att rolig, anmärker hans fru och ser oin­ kyssa min egen lilla fru!
tresserad ut.
(Dametidende).
— Men säg mig, fortsätter gemå­ len, utan att observera satiren i sin lagvigdas ord, vem är egentligen lilla fru Schwerin.
En förbaskat söt liten människa!
_ Tycker du???
— Sådana ögon hon hade!!
Och hennes smalben??
Fullständigt som om de varit svarvade!
BROWNIE KAMERAN €fter kalaset.
Det verkar ganska befriande när broschyrens författare efter denna kategoriska dödsdom över Västerlan­ det underkastar Spenglers geniala, — Lydnaden står i våra dagar icke i hög kurs, skriver den danske biskopen Chr.
Ludwigs i Aaalb.
Amtstid.
— Behöver man ett bevis för detta ' påstående så må man en­ dast kasta en blick in i de hem, där fadern har alltför bråttom för att hinna sysselsätta sig imed barnen, där modern är alltför " nervös " för att kunna " uppfostra " eller upprätt­ hålla någon slags disciplin ooh där barnen i saknad av ledning icke veta — Jag får erkänna, anmärker vad de skola taga sig till.
frun i iskall ton och glömmer att Det hela slutar med att de jäktade gäspa, att hon inte är i min smak.
och av andra intressen upptagna för- Jag kan inte fördra korpulenta fi­ äldrarne ' förklara att de barn må gurer.
Och hennes hy!!
Den var allra bäst soim få växa rupp i abso­ då under all kritik.
— Det är då för komiskt, skrat­ lut frihet ooh själva ' Uppfostra sig.
Livets lagar överträdas emellertid tar gentlemannen fortfarande i rosen- I " Minneapolis Journal " har en­ ligt " Norges Kvinder " för någon tid sedan publicerats ett brev av den nor­ ske diktaren och Nobelpristagaren Knut Hamsun.
Brevet, som är ställt förrän hon tvingat dottern ned i sof­ fan bredvid sig.
Hon lutade sig in- 1 till henne och viskade i upprörd ton: — Vi måste genast resa vår väg härifrån.
Lilith skakade på huvudet.
— Vad skulle det tjäna till?
Fru Ames rynkade pannan.
— Det bör du då kunna förstå, utbrast hon otåligt.
Vi kan omöjligt stanna här, där vi riskera att.
åter sammanträffa med den där gynna­ ren.
— Är det sir George Paradine du menar?
frågade Lilith med irriteran­ de köld.
— Ja, naturligtvis!
Berätta vad han sade dig!
— Ingenting särskilt, svarade Li­ lith i samma ton som förut.
— Men han kände igen dig, vis­ kade fru Ames med vidöppna, för­ skräckta ögon.
Lilith nickade.
— Ja, det gjorde han.
Han frågade mig om en våning vid Victoria Street och om Cumber­ land Place.
Och emellanåt kom det ett tonfall i hans röst, som sade att det var klokast att behandla honom hänsynsfullt.
Fru Ames sprang upp.
— Och ändå tycker du, att vi sko­ la stanna här, vickade hon hest.
.
Utan att se upp frågade Lilith lugnt: — Varför inte, mamma?
Fru Ames stampade otåligt i gol­ vet.
— Det är inte möjligt, att du tror, att den där slyngeln skall hålla tyst med vad han vet, utbrast hon vridande sina händer.
Han kommer att göra häntydningar, som måste fördärva vår ställning.
— Nej, det kan jag inte alls inse.
Även om lian skulle säga något är det väl inte så säkert att folk tror honom.
; — • Folk tror alltid det värsta, sva­ rade fru Ames förtvivlad.
Nej, jag vill inte riskera det — vi reser!
Lilith skakade åter på huvudet.
— Jag reser inte, förklarade hon bestämt.
Fru Ames gav henne en förfärad blick: - — Ämnar du överge mig?
Lilith såg modern fast in i ögo­ nen.
— Jag vill inte fortsätta med det­ ta lönlösa sökande efter ett ställe, där vi icke riskera att träffa på nå­ gon eller få höra något som påmin­ ner oss om — vad som hänt, sade hon.
Vi kan inte helt och hållet avsöndra oss från världen.
Vi må­ ste finna oss i att träffa människor, som vi hälst icke skulle vilja träffa.
Även om vi reste till en annan plats, •skulle vi vara utsatta för samma fara och jag är trött — dödstrött.
Jag har levat på en vnlkan.
Nu vill jag ha ro.
Jag reser inte!
Fru Ames satt tyst en stund och smög sig därefter intill dottern.
• — • Du har lärt dig att älska den här trakten?
sade hon i egendomlig ton.
— Kanhända, svarade Lilith drö­ jande.
— Och du har verkligen lust att ännu en gång möta den där gynna­ ren?
Glöm inte, att han förr eller senare kommer att fordra en förkla­ ring av dig, och att det kan bli obe­ hagligt nog, även om han icke för­ råder något för någon annan.
— • Kan det?
frågade Lilith likgil­ tigt.
Det tror jag inte.
Det är icke omöjligt, att jag kan få honom att se saken på annat sätt.
Jag tror inte, att han är elak eller illvillig.
Hennes ord gjorde icke något in­ tryck på fru Ames, som emellertid icke försökte några invändningar.
Plötsligt vände sig fru Ames bort ooh sade kort: Den här eftermiddagens fruktans­ värda händelser ha varit för myc­ ket för mig.
Jag är sjuk.
Vill du ringa på Simmonds — jag ' behöver komma i säng.
Den lilla bräckliga damen syntes i själva verket ha förlorat alla sina krafter, och då detta gick upp för Lilith, försvann det hårda iattrycket från hennes ansikte och hon ägnade modern den ömmaste omsorg.
Då hon ooh Simmonds fått den gamla damen i säng böjde hon sig ned ooh kysste henne.
Fru Ames passade på tillfället, grep dottern om armen och viskade: — Inte sant, du reser med mig?
Det skulle bli min död att lämna dig, men det skulle också bli min död att stanna kvar här.
— Mamma, envisas inte med mig!
Jag har gjort allt vad jag kunnat för dig, och jag kommer alltid att göra det.
Men jag vill inte fortsätta den­ na flykt.
Jag stannar här.
Västerlandet går nu mot detta öde.
" Den som icke förstår ", citerar Bengt Oxenstierna Spengler, " att denna utgång icke står att undvika, att man antingen måste vilja just detta eller intet alls, att man antin­ gen måste älska just detta öde eller förtvivla om framtiden, om livet, den som ännu hyllar en provinsbos ideal­ ism och söker förflutna tiders livs­ stil, den bör ge upp försöket att för­ stå historia, att genomleva historia, att vilja skapa historia ".
JNar Nobelpris­ tagaren var fattig.
6n bi9tona om Knut Ramsun.
KVINNORNAS TIDNING 2 Hemmets t i d n i n g KVINNORNAS TIDNING » Brand- och Livförsäkrings-Aktiebolaget — är — SKANDINAVISKA KREDITAKTIEBOLAGET Göteborgs Aftonblad GÖTEBOKO - STOCKHOLM - MALMÖ Avdelningskontor över hela landet Egna fonder Kr.
182,000,000:- Gottgör å insatta medel högsta gällande ränta Särskild, omväxlande avdelning för kvinnan och hemmet.
I varje nummer, värde­ fulla artiklar i olika frågor, berättelse, följetong, kåserier.
Pr kvartal 7.50 fritt hemburen.
Lösnummerpris 10 öre.
Telegramadress " K reditbolaget " (Inf.
gen.
Göteb.
Tandläkaresällskap) Tandläkare Anne-Marie Heijde Vasaplatsen 1.
Telefon 15500.
Rädfrågning; Vard.
1 / ä 2 — - / 2 3, övriga tider efter avtal.
1 man ej heller skylla på.
Men lika­ fullt välja vi kvinnor till våra repre­ sentanter män, som icke respektera en ' barnaföderskas enklaste krav • — • nej inte ens de millioners förluster i kalla pengar, som en dylik behand­ ling åsamkar landet.
Pengar bru­ kar ju annars gå före humanitet.
Som ett ytterligare bevis på den fart med vilken reformer, när det gäller kvin­ nor bedrivas, vill jag blott i detta sammanhang omtala att redan Jo­ han von Hoorn (född 1662) kallad ' ' Förlassningskonstens grundläggare i Sverige " i sina förslag beaktat hit­ hörande frågor.
Att det sedan dess icke funnits vare sig kvinna eller man, som haft nog karaktär att ge­ nomdriva saken är en skam så stor att den trycker till jorden.
Ett värnlöst pinat djurs Ätt värna djur­ skyddsföreningarna här i landet, med eller utan lag, — landets 60,000 lös- drivares " personliga frihet anses kränkt ", dessa parasiters rätt blir föremål för dyrbara interpella­ tioner — under det att landets kvinn­ liga lärarkår " är det där sällskapet, som vi väl senare få ta hand om. "
Likväl vaï såväl Ohronschough som Bengtsén män.
Man kan ock vara tämligen övertygad om, att den då­ liga anda, den absoluta brist på hyvs- ning, språklig bildning och ans, som utmärka den " blivande bottensko­ lans " adepter icke härrör från kvinn­ lig brist på samhällsmoderlighet.
Men nar moderligheten på det hål­ let tar sig det orådet före att genom aga söka rädda ett barn, på vilket ingenting annat enl. målsmännens egen utsago biter, då skickar man ovidkommande i bräschen, river upp himmel och jord och tager gladeligen heder och ära av hela lärarinnekåren.
Små busfrön däremot, vilka spotta på gamla damer, vilka vänligt avvisa de mest oförsynta försök att sälja varor, vilkas ärliga åtkomst man har all anledning betvivla, de skyddas som Guds bästa barn i det att t. o. m. den polis ' som tar dem i kragen i kraft av sin ställning som ordningens Väk­ tare, dagen efter " kallas opp och får tillsägelse att icke visa överdrivet nit i tjänsten ".
— G-amla, välkända kvinnor, vilka tack vare ett till löj­ lighet gränsande statligt pensionssy­ stem ocih klenhet äro oförmögna att leva på 13 kr.
i månaden, utan i en bagarbod försynt bedja om en bit gammalt bröd ", äro " en fara för sam­ hället ".
De vaktas ut och avföras till polisen f. v. b. till Gibraltar — o, logik!
Men manliga yrkesbettla­ re av osmakligaste typ samt barn, vilka bevisligen använda det hop- tiggda till gotter, cigarretter och nö­ jen, de tillåtas utan vidare t. o. m. på bättre näringsställen besvära gä­ sterna.
Ja, detta är nu blott några detal­ jer tagna från några dagars verk­ lighetsstudium i vår goda stad.
De kunna utan svårighet mångdubblas.
De äro detaljer, det är sant och visst.
Men allt som vi kvinnor få ta itu med består av " detaljer ", s. k. eller verkliga, men alla föra de på något sätt till Rom eller Canossa.
De höra till " samhällsmödrarnas " intressen, de måste helt enkelt dryftas, blötas och stötas i personligt eller officiellt umgänge tills de utkristalliserats, föra fram till den " stora frågan ".
Kuggarna i hjulet kunna aldrig bli betydelselösa.
•&lt;É&gt;- PARLOR JUVELER i modern infattning fördelaktigast hos OCybidezsan Hov juveler are.
Ö. Hamng.
41.
Så länge jag nu deltagit i det of­ fentliga livet, har jag ännu icke be­ vittnat någon församling, vare sig av kvinnor eller män, där man icke, om tillfälle givits, åtminstone någon gång givit sig tid för struntprat även, i lyckligaste fall utan att det behöft i till tusentals kronor uppgå­ ende tryck förevigas.
Jag vågar på­ stå att detta numera alldeles icke är något för kvinnan utmärkande, lik­ som att " käringprat " numera oftast betyder något helt annat än det var­ av det fått sitt namn.
Jag är tvärt­ om alldeles förvissad om, att ingen kvinna skulle vilja genera sig med att uppträda i, vare sig riks- eller kommunalförsamling, så som de f le­ ste män göra det i allt för många fall.
Man kan i denna kvinnans självkritik se orsaken till att så få kvinnor över huvudtaget vilja ägna sig åt det offentliga.
Kvinnorna ha i allmänhet större fordringar — om lyckligtvis eller ej, låter jag vara osagt — på sig själva än på männen.
Yad som emellertid icke nog djupt kan beklagas är, att när kvinnorna i andra länder sammansluta sig till " enhetsfronter " tror man sig mellan raderna läsa " hot ", såvida icke till­ börlig hänsyn tages till kvinnliga livsfrågor.
Detta är i hög grad farliga tenden­ ser, ty det visar att kvinnan nu låter sig drivas till en s. k.
" våldets poli­ tik ", med andra ord in på samma vä­ gar och stigar, som för alltid fjär­ mat från det största målet av alla fred och samförstånd.
Först då blir det synd om världen, ty då upphör kvinnan att vara världens hjärta och samvete.
För att enhetsfronten skall få något verkligt värde är icke då den enda framkomliga vägen solida­ ritet och stöd ifråga om den prakti­ ska utbildningen lagd efter för kvinn­ ligt väsens och anlags lämpliga for­ mer?
Ske alltså!
Dagmar Waldner.
Övriga insändare i ämnet måste på grund av utrymmesskäl överstå till kommande nummer.
Om.
.
.
" Hur mycket skulle ej uträttas för mänsklighetens räddning ur dess nuvarande olyckliga belägenhet, om vi blott alla ville offra några minu­ ter varje afton till meditation över den oändliga stjärnevärlden över vå­ ra huvuden, eller om vi ville reflek­ tera över livets och dödens gåta, då vi åka med i en begravningsproces­ sion, i st. f. att deltaga i ett tanklöst samtal.
De ideal, som fötts av dår­ skap och lidande av dem, som skapa den allmänna opinionen och direkt taga del i det offentliga livet, skulle ^j längre kunna öva något inflytan­ de över människor, om de en gång började tänka över evighet och död, tillvaro och upplösning, och sålunda började lära sig skilja mellan sanna ocih falska mått, mellan sådana, som verkligen äga värde ocih dem, som ej äga något. "
&lt;éÊÊÈÈh S M a V E IMU I Offentliga ar Ni n å g o t Göteborg.
Man känner sig aldrig mera utka­ stad i rymden, än när man en tidig sommarmorgon kommer ned till ham­ nen och finner den båt, man tänkt medfölja, redan fullproppad med folk.
Ett dylikt öde drabbade nog mången under midsommar.
Även undertecknad.
Men det kan vara tur ibland att icke få vad man vill.
Och så var fallet här.
Ty när vi efter en stunds kringsvävande i obeslutsamhetens rymd åter kände fast mark under fötterna var det ombord å S:t Erik, Marstrandsbåt, förtöjd vid Stenpi­ ren och destinerad Nösiund.
Den resan ångrar man icke.
En stilla sommarsöndag är det till och med en av de härligaste man kan fö­ retaga, Och det var stilla söndagen före midsommar.
Kvavt ocih resig­ nerat låg Göteborg under sin tradi­ tionella helgrägnshimmel.
Det såg inte mycket lovande ut.
Men ju längre mot norr, desto ljusare him­ mel, desto vackrare väder.
Vid Skal- korgarna mötte visserligen dimma, en riktig präktig novemberdimma, som igenmurade alla stränder och konturer runt omkring.
Och mitt * i vadden låg vad?
— om icke just den andra fullproppade lustbåten, som lämnat hamn en halvtimme före oss.
Den liknade en till brädden av myll­ rande liv fylld rede.
— Förståndig kapten, som inte äventyrade sina 4- à 500 passagerares liv genom att fort­ sätta innan misten lättat!
Även vår båt saktade, signalerade flitigt och nosade sig varligt fram.
På andra sidan dimbältet låg land och vatten siktiga och klara, solen glittrade fram då och då och gassade ned på korgstolarna invid styrhytten.
In­ nan man visste ordet av stack Mar­ strands fästning upp, och snart flög trossen i land på den gamla f. d. kungastadens kaj.
Ingen exposé av eleganta toaletter och lysande unifor­ mer som förr.
Demokratiserat som hela den övriga världen låg det där som ett vanligt borgerligt och idyl­ liskt badläge för tidens nyaste " crème de la- crème ".
Ångaren gled vidare.
Uppför ku­ sten mellan kobbar ocih skär, förbi fisklägen, förbi öppna havshorison­ ter, och in i smala pass, som stundom nästan kramade sig samman kring dess smäckra skrov.
• Här och där öppnade sig karga klippbälten för grönskande oaser eller välhållna, ty­ piska bohuslänska fisklägen.
— Är det en inbillning att den röda färgen var förhärskande förut?
Nu lysa husen glättigt, välsignat vita ur allt det grå och gröna och lyfter upp det hela flera toner på färgskalan.
På bryggorna inga namn.
Man får följa dem på kartan.
Där ligger Klädes- holmen, stort och ståtligt, vändande en hel stadsfasad ut mot farleden.
Man är mitt inne på Emilie Flygare- Garléns historiska mark.
Disande fastlandsbälten, skrovliga klipparki­ pelager och i fjärran en väldig kon­ tur som liknar ett gammalt grått och styggt berg.
Men berget börjar grön­ ska, en klargrön obeskrivligt fager grönska, hus träda fram — • det är Nösund med sitt härliga läge invid tre fjordarmar på den vackra, bördi­ ga Orust-ön.
Yid ett-tiden, efter.c:a fyra- timmars färd trampa vi i land på dess murknade av tidens tand mycket illa medfarna brygga.
Men man gjorde orätt om man dömde huset efter entrén.
Nösund är en underbar plats på jorden.
Fi­ na vägar, nätta husidyller,, skogar, höjder, grönskande fält.
Det hela ger ett intryck av välstånd — ro — frid.
Ja, ack vilken frid!
Medan vi sitta där på bergplatån och skåda ned över samhälle och kyrka är det som om traktens stora välgörande lugn strömmade upp omkring oss.
På landsvägen röra sig några helg- dagsklädda människor framåt med psalmböcker i händerna.
Luckorna på kyrktornet äro öppna ocih en kloc­ ka däruppe sammankallar med spröd, tunn klang.
Vilket vackert land Sverige dock är!
Bara denna enda lilla ö påmin­ ner därom ocih om alla de olika na­ turer som finnas inom dess, gränser.
Ser man inåt Orust möter ögat en våglinje av bördiga marker, av sti­ gande berg höga som små fjäll, med skogsdungar, vikar, dälder, kullar.
Ser man utåt flyger blicken över ha­ vets halvcirkel, ett glittrande, oänd- ühirlißh ï ••••••• i 1111111111111111 Hl 111111111M II 11 J11111111111111111111111 11 11111111111111111111111111111 A.-B.
FERD.
LUNDQUIST &amp; Co. för alltid på lager alla V I S K A F O R S skodon till fabrikspriser.
Teatern.
Lilla Varje afton kl. 8: e l| e r g r Öll0P et byta, så annonsera det ' Morg 0 n p 0 s \ Jl " 1 Vid So10, väderlek sy aaS ' p] ats Göteborgs Morgonp 0s ' t Göteborgs största morgontidning.
J.
" " iiiiiiih MERKUBTVÀLEN är enastående fÖ r fintvätt.
MAGASIN KUNGSGA Förnämsta inköpskälla av lätta Sommarskodon Hemligheten med vår / w. s. l 9 ëau ä (^OLOÈ,N &amp; X nödbostaden.
l i s m a r i d e s s u t s ö k t a o c h f r i s k a doft s o m g o r d e n t i l l e n kvalitetsvara!
rllar lunchar man bäst?
Till salu i alla specialaffärer.
WURP &amp; BOLL, AKTIEBOLAG Älla ha vi hört historien om den sjuke fursten, för vilken läkaren fö­ reskrivit som botemedel en fullkom­ ligt lycklig människas skjorta.
När hovmännen, som skickats ut att leta upp ägaren till denna välgörande persedel, äntligen träffat på en så­ dan person, befanns att han inte äg­ de någon skjorta.
Historien rann mig i minnet, då jag pingstdagen hälsade på en familj i nödbostaden nr 1 i Exercishuset i Göteborg.
Efter vad jag där hade tillfälle se och be­ undra, har bilden av herden mitt i näturens härlighet, solsken och grön­ ska, fåren och sitt musikinstrument att roa sig med, förlorat i intresse.
Det finns lyckliga människor under helt andra förhållanden.
Nödbosta­ den utgjordes av en avbalkning (utan eget ljus), 5 meter lång och 3 meter bred, vari dvaldes, enades och triv­ des tillsammans far, mor och en stor barnskara.
Den tolvte väntades, ef­ ter allt att döma.
Om natten sovo i rummet — • om det så kan kallais — • fyra vuxna personer och sex barn.
Kläderna, de icke begagnade häng­ de på väggarna, där fanns ingen an­ nan plats.
De två vuxna döttrarna som hade arbete, sovo i en s. k. tu­ ristsäng — " skavföttes " - sade mo­ dern.
I en inventionssoffa lågo för­ äldrarna och, antar jag, lille Arne, icke ännu två år, men för tillfället den minste.
Några — tre eller fyra barn, tror jag — • voro döda, och efter de två senaste barnsängarna har mo­ dern haft blodpropp i benet.
Men detta nedslår icke modet hos denna kvinna.
" Det blir väl bättre ", tyck­ tes vara såväl hennes som mannens valspråk.
— • En annan kvinna, som bott i nödbostaden hela 8 månader, var inte fullt så optimistisk och mumlade något om att de nya bostä­ derna, som mina vänner gladde sig att få,taga i besittning redan den 1 juli, inte ens voro påbörjade ännu.
Hoppet fanns där dock och det hjäl­ per ju en god bit på humöret.
Detta hem — i nödbostaden — var ingen dålig pingstpredikan, rotad som den var på kärlek och förtroen­ de mellan man och hustru, mellan föräldrar och barn.
Tre av barnen skulle komma ut i sommar; det var naturligtvis bekymmer för utrustnin­ gen ehuru bra litet hördes därom — klaga hörde ej till den moderns va­ nor, men eljes rådde stor glädje över utsikten till sommarnöje.
— Lilla Irene, 4 år, hade ett snett ben som bdhövde behandling — " om hon ba­ ra inte vore så mammekär ", sucka­ de modern vid tanken på skilsmäs- Kungl.
Hovleverantör GÖTEBORG.
Bjömgåtösmllan .Slottsftogen l:sta f å.
matsals; oe / t fionôitori!
serttetmg.
Tïïusifi dagligen.
fjo (&lt; kits priset sânfîta meô 20 — 25 ° / o.
Best.
pr tel. J9268.
BLOMSTER- Dîta 33anöcts Kestaurant hälsningar över hela jorden.
ille, oiden och Bomull CaUSTAF 20 — 25 °|o rabatt.
BYRMANS Kungsgatan Slottsftogen,.
i Telefon J07 89. stora dammen.
vid Hovleverantör Beställningar å blommor ombesörjes kost nadsfritt under garanti för omsorgsfull utförande å alla platser av Vasa Blomsterhandel QUSTAF EKMAN Telefon 4314 — 10365.
Telegr.
Vasa Medlem av Föreningen för blomster! » ställningsförmedling samt de internatio­ nella organisationerna E.
T.
D. i U.
S.
A, samt B — V.
i Tyskland.
6000 medlemmar, S-äq dal meA 1 ^ßlonunot ~! '
Att stoltheten i regel blir tadlad &lt; * h illa beryktad förmodar jag om- lesörjes av dem, som själva ej ha att vara stolta över.
Schopenhauer.
aen visar mannen, liksom morgonen visar dagen.
Milton.
ocßb q / .äffl ' KOP OA TAPIS DETA t lllllllllllllllltllllll milium ... n — t P oljande är endast en betraktelse över en annans betraktelse och kritik av det märkliga verk som bär ovan­ stående rubrik som titel.
Redan själva titeln anger att för­ fattaren skridit till sin uppgift i syfte att bekräfta vissa onda anin­ gar, som fylla vår åldrade mänsklig­ het.
Känslan att vi såsom kultur­ folk nått en yttersta gräns och att vår fantasi- och livskraft förlorat sin förmåga av förnyelse torde vara utbredd så långt västerländsk odling når.
Ingenting är nytt under solen, •och det gamla har liksom ingen doft och intet behag mer.
Ej nog med att den yttre rent materiella Världen gått en utveckling till mötes som vi knappast astundat, även själva livs­ innehållet har märkbart förvandlats, förtunnats, försämrats.
Mänsklig­ heten har allt detta på känn — att tiden på något sätt är ur led — att en gräns är nådd på vars andra sida vi icke äro säkra om ett lika fast land som det vi lämnat bakom oss.
När därför en sådan bok framkom­ mer som den tyske tänkaren och filo­ sofen Oswald Spenglers kulturhisto­ riska jätteverk " Västerlandets un­ dergång " (" Der Untergang des Abendlandes ") måste den ovillkorli­ gen tilltvinga sig hela Europas upp­ märksamhet.
Detta är även vad som inträffat.
Spenglers teori att Väs­ terlandet spelat ut sin roll i kul­ turhistorien är föremål för livliga meningsutbyten ooh kritik inom hela den vetenskapliga världen.
Bland de många böcker om boken som sannolikt utgivits ger Bengt Oxenstiernas å Lindblads förlag ut­ komna broschyr: " Skall Västerlan­ det gå under? "
en synnerligen klar och redig bild av Spenglers i en vo­ lym på cirka 1,200 sidor framställda teori.
Det är tillräckligt att läsa denna utredning för att förstå, var­ om fråga är.
Man får veta att en av vår tids största tänkare genom en rad snillrika och högeligen intressanta jämförelser kommit till resultatet att den västerländska kulturens un­ dergång är oundviklig.
För att kun­ na följa Spenglers tankegång måste man sätta sig in i hans bevisföring.
NIÄBS Gardiner Tangens Gardin ' e (Eftertryck förbjudes).
platsens största sortering A.-B.
Carl Johnsson Knngstorget.
— san.
" Det blir väl bättre.
&lt; » e.
läxa som lever kvar efter eso nödbostaden, ooh den är en?
* behållning under sadana io den.
Ulvtb.
Frigga Carlber9.
R O M H N Atikti oriserad översättning av gareta Heijhel.
Det finns många männ ' * tro sig hava ett gott hj &lt;i!
a ' att de ha svaga nerver.
M. v. Ebner Eschen^- den Man talar sällan o© ^ som man äger, men es den som andra salvia.
^ ^ (SS i) \ 9- £ång er varj6 Fråga dig ^f S nlin strävt dag: Vad är malet to ^ ^ y - Be * 1 Sade han tiU dig?
^ berätta, när vi U tt (j er lem ' sv arade Lilith lugnt.
cn korta åkturen syntes 4e H Un a fli f ckan bli allt bättre till t0 ®ma 6] ^ ' ev allt 6r Figaro n î era Uttern f ^ r ätt u " Ûà Va a ^ en ® amla damen och allt att hon icke hos me dkänäla hon äg- fordr a. en %rt, S stann ade utanför Old 4ßi, w ^ ' * ^ ' flbh och Simmonds ^ ^ ^ dennes 1 rum.
LliLi.
111 till mig sedan du lagt ' rtl ENKA.
10 Korsgatan 10 AV annat, så annonsera det ' \ " " " " " " " hhhiihiihiiiiiiiiiiiiiiiiihiiii kvarvarande lagret TYGE°R R ' KL^NN^UR KAPP " ® DRÄKT- KLADNINGS- ® BLUSTYGER e jj^ 1 1 " Västerlandets undergång " n å g o n våning, J e och 55 ore tjänare, n. w L!
av.
hela med uppföres varje m. Selma Lagerlöfs » I« » » J5W Tel. 108 25 meddelar kl. p # om förest, gives.
Bijettpriser: Sober Ni ligt, evigt skiftande och underhållan­ de färgspel.
Timmarna flykta omärkligt bort.
Vid emibarkeringen klockan 6 har det friskat och solen går i moln.
Snart står allt blåtonat — måsparen sitta marmorvita på klipporna och titta ned i de grönvita små brotten.
Brygga efter brygga drar förbi.
I älven tändas alla lampor, ocih upp­ lysta båtar glida högtidligt in genom det mörknande inloppet.
Och det är i kvällens fantastiskt ljusuppstungna stad vi vid halv 11-tiden stiga i land efter en härlig friluftsdag i en väx­ lande rik natur och en luft utan like.
UTFÖRSÄLJNING " " " ± ^ ^ &gt; äBjM Friluftsteater Morgonens förnämsta annonsorgan €n midsommartur.
nöjen.
„.
Göteborgs Det gör ingenting, om man är född i anikgården, endast man har legat i ett svanägg.
II.
C. Andersen.
W. Rudin.
1 att sälja, köpa, hyra ut D:r Albert Schneiser.
Den människa som icke slutligen bringas till självarbete på sitt eget hjärtas åker, på henne arbeta dock både Gud och människor fåfängt.
A I ' " av dig ytterkläderna, sade fru Ames i kärleksfull ton till dottern.
Lilith nickade jakande, men fru Arnes såg bekymrad efter henne, när hon lämnade rummet.
H011 kände att det förestod henne en strid med denna unga flicka, som föreföll så ' blid och medgörlig, men som, när det gällde, kunde visa sig så trotsig och kall.
I själva verket kunde detta sägas även om fru Ames.
Ehuru hon var en liten spädvuxen varlese med den mildaste stämma i världen, hade hon en överraskande stor viljestyrka.
Li­ lith med sina barnsliga blåa ögon kunde i detta hänseende fullt mäta sig med henne.
Det var med en viss motvilja hon gick tillbaka in till modern.
Fru Ames låg på soffan, men I1011 reste sig brådskande till hälvten och räck­ te fram sin hand.
— Kära barn, viskade hon under det hennes bruna ögon stodo fulla av tårar, kom och trösta mig!
Lilith närmade sig långsamt och frågade i kylig ton: — Vad vill du mig, mamma?
Men fru Ames ville icke svara.
II - n. Grundtanken att allt har sin blomstringstid och att därefter följa nedvissnande och död är icke ny.
Spengler får dock något nytt ur den genom att ge den världshistorisk tillämpning.
Och det är i detta av­ seende hans verk representerar ett vetenskapligt jättearbete.
För att kunna bevisa, var den västerländska kulturen nu står gör han nämligen en jämförelse mellan den och alla tidi­ gare och hittills kända världskultu­ rer.
Enligt Spengler skulle dessa vara: den egyptiska, den babyloni­ ska, den indiska, den kinesiska, den antika, den arabiska, den i Amerika utdöda mayakulturen samt slutligen den västerländska.
De viktigaste av dessa kulturer ha haft en livslängd av ett årtusende eller den ålder den västerländska nu nått.
Efter detta ha de inträtt i vad Spengler kallar civilisationsstadiet — förstelningen.
Spengler anser, att den västerländ­ ska kulturen började att inträda i detta stadium från och med Napo­ leons tid, alltså med början av 1800- talet.
Såsom utmärkande tecken för att civilisationsstadiet inträtt näm­ ner Spengler uppkomsten av storstä­ der, där en ny människotyp, en pa­ rasitvarelse uppväxer, vilkens mest förhärskande egenskaper äro: irreli­ giositet, intelligens samt andlig im- produktivitet.
I en rad paralleller visar han, hur dessa nutidsföreteelser haft sin motsvarighet i de övriga världskulturerna, då dessa stodo in­ för sin upplösning och undergång.
Bland annat påvisar han hur gymna­ stiken hörde tillhopa med kultursta­ diet i det gamla Rom, medan spor­ ten, särskilt av " professionals " blev dess efterföljare i det Rom som re­ dan bar förstelnandets prägel.
men av vissa överdrifter - behäftade ti-ori en saklig och kritisk gransk- 11 1 " g.
Med oförbehållsamt erkän­ nande av att " Spengler för oss upp- 11 ' lat syner över vad som ingen före honom skådat ifråga om de på mänsk­ lighetens planta utslagna jätteblom- 11101 som heta världskulturer, deras ^&gt;3 ggnad och liv ", ifrågasätter förf., huruvida Spengler därmed verkligen lyckats, överbevisa om att Västerlan- dets kultur är dömd till samma un­ dergång som de föregående.
Han an­ ser för egen del icke de jämförelser hallbara, varpå teorien är byggd.
Ty medan föregående kulturer uppkom­ mit fullständigt fristående från var­ andra och begränsats till ett visst område har den västerländska kul­ turen uppsugit även andra kulturers faktorer och spritt sig över hela jord- jtan.
Och medan Spengler talar om ' undergången såsom något oundvik­ ligt och förutbestämt hyllar Bengt Oxenstierna uppfattningen att Väs­ terlandets människor i viss mån själ­ va kunna bestämma den väg utveck­ lingen skall taga, om den för dess dominerande ras kännetecknande livskänslan, oändlighetstörsten och driften till universalitet skall segra ooh skapa den, alltjämt nya landvin­ ningar bland alla jordens folk eller om de skola falla offer för utåtvänd- het, förvärldsligande, förvekligande och njutningshunger.
För honom såsom för många andra i vår tid framstår först och sist en äkta le­ vande Kristendom som den enda verkliga räddningen.
Ur den och ur den allena skall denna " tredje tids­ ålder " växa upp, som vi alla vänta.
Problemet: varthän vår utvèck- ling leder?
har såsom aldrig tillförne blivit en livsfråga för oss alla.
Bengt Oxenstiernas broschyr över Oswald Spenglers verk innehåller både frå­ gor och svar, både dom och hugsva- lan och bör hälsas av den intresse­ rade såsom ett värdefullt aktstycke i det gåtfulla mål, vari vi alla utan undantag äro medansvariga parter.
Hemmet ett zigenarläger?
UNGDOMENS KAMERA DEN POPULÄRA idke ostraffat.
Där det icke råder lydnad, där är hemmet ioke längre ett hem.
Det är ett ställe, där man sover och äter, men där man ioke har några plikter att uppfylla, inga KODAK hänsyn att taga.
Det är ett pensio­ FABRIKAT nat och kanske ett myoket bra pen­ sionat.
Ett hem är det icke mera.
KOSTAR NU ENDAST Ett ställe där husfadern har för N:o 2 6X9 bråttom för att taga vara på sina KR.
12: — barn och där husmodern icke håller N:o 2 A 6^2xll ordningens trådar i sin hand kan vara mångahanda, ett zigenarläger KR.
17: — eller dylikt, men en ful vrångbild av ett hem är det alltid.
ANVÄND Ett hem igenkännes .på att KODAK-FILM barnen alltid gärna söka sig dit och BEGÄR KATALOG att det för dem är det lyckligaste stället i hela världen.
Dit komma HASSELBLADS FOTOGR.
A.-B.
de med sina glädjeämnen ooh sina GÖTEBORG sorger.
För dem ligger sanning i SÄLJAS HOS ALLA FOTOGRAFISKA HANDL.
ordspråket: " Öst och väst — hemma bäst ", — Där det är lydnad, där är rött humör, att ni kvinnor aldrig också lycka.
kan tåla, att man beundrar en av era medsystrar.
— Jag kan inte förstå, varför inte vi skulle ha rättighet att lika fritt som ni uttala våra åsikter, svarar frun, nu luppriktigt ond.
Och för resten tar nog fru Schwerin förlusten Klockan är bortåt tre på morgo­ nen, och det äkta paret har placerat av min beundran med ro så länge hon utomordentlig grad äger din.
sig i en bil för att på detta numera i så — Ja, man har väl blick för skön­ så vanliga sätt praktisera sig till sitt het, fast man händelsevis gått åstad gemensamma hem.
och gift sig.
Jag föredrar nu en Den manlige kontrahenten befin­ gång för alla vackra kvinnor fram­ ner sig i ett strålande humör och är för fula — det visade jag ju, när synnerligen meddelsam — en god jag gifte mig med dig, tillägger han middag kan ju göra underverk, men i försonlig ton.
gemålen är trött och sömnig samt — Nu överträffar du verkligen dessutom något sårad.
Hon gäspar dig själv, svarar frun spetsigt.
Du med korta intervaller så hjärtligt att glömmer visst, att det bara är till tårarna rinna utför kinden på henne.
mig du talar.
— Nå, det var verkligen storsla­ — Du tycks vara vid ett utmärkt get, säger mannen så snart bildörren humör i kväll, kära vän.
Och Berg, smällt igen.
En briljant tillställ­ den idioten, som gjorde dig en så ning!
stormande kur vid bordet.
Kan inte — Ja, du stack inte under stol med det fröjda din själ, att du gör lycka?
hur road du var, svarar frun mëd.
en — Det skulle vara intressant att viss skärpa ooh gäspar åter.
veta var du hämtat din kunskap Men hennes man är alltför upp­ ifrån?
Du såg ju inte en enda gång rymd för att fästa sig vid en sådan åt det hållet, där jag satt.
bagatell som ett tonfall och fortsät­ — Säg inte det — säg inte det, ter gladeligen sin tankegång: Ja man uppmanar hennes man, alltjämt i kommer naturligtvis i gott humör, upprymd ton.
När allt kommer om­ när man märker att man gör.
lyoka.
kring, så ser jag ändå bara dig!
Om jag nu själv får säga det, tilläg­ — Då måste du sannerligen skela ger han belåtet, så fick jag tillfälle förfärligt, förklarar frun, men stäm­ att leverera några träffande och ro­ man höres blidare.
Nej — se så du liga kvickheter, som väl senterad es ruvsar till min frisyr!
av sällskapet.
— Strunt i det!
säger hennes man — Ja, folk säger att du kan vara liberalt.
Har jag inte rättighet att rolig, anmärker hans fru och ser oin­ kyssa min egen lilla fru!
tresserad ut.
(Dametidende).
— Men säg mig, fortsätter gemå­ len, utan att observera satiren i sin lagvigdas ord, vem är egentligen lilla fru Schwerin.
En förbaskat söt liten människa!
_ Tycker du???
— Sådana ögon hon hade!!
Och hennes smalben??
Fullständigt som om de varit svarvade!
BROWNIE KAMERAN €fter kalaset.
Det verkar ganska befriande när broschyrens författare efter denna kategoriska dödsdom över Västerlan­ det underkastar Spenglers geniala, — Lydnaden står i våra dagar icke i hög kurs, skriver den danske biskopen Chr.
Ludwigs i Aaalb.
Amtstid.
— Behöver man ett bevis för detta ' påstående så må man en­ dast kasta en blick in i de hem, där fadern har alltför bråttom för att hinna sysselsätta sig imed barnen, där modern är alltför " nervös " för att kunna " uppfostra " eller upprätt­ hålla någon slags disciplin ooh där barnen i saknad av ledning icke veta — Jag får erkänna, anmärker vad de skola taga sig till.
frun i iskall ton och glömmer att Det hela slutar med att de jäktade gäspa, att hon inte är i min smak.
och av andra intressen upptagna för- Jag kan inte fördra korpulenta fi­ äldrarne ' förklara att de barn må gurer.
Och hennes hy!!
Den var allra bäst soim få växa rupp i abso­ då under all kritik.
— Det är då för komiskt, skrat­ lut frihet ooh själva ' Uppfostra sig.
Livets lagar överträdas emellertid tar gentlemannen fortfarande i rosen- I " Minneapolis Journal " har en­ ligt " Norges Kvinder " för någon tid sedan publicerats ett brev av den nor­ ske diktaren och Nobelpristagaren Knut Hamsun.
Brevet, som är ställt förrän hon tvingat dottern ned i sof­ fan bredvid sig.
Hon lutade sig in- 1 till henne och viskade i upprörd ton: — Vi måste genast resa vår väg härifrån.
Lilith skakade på huvudet.
— Vad skulle det tjäna till?
Fru Ames rynkade pannan.
— Det bör du då kunna förstå, utbrast hon otåligt.
Vi kan omöjligt stanna här, där vi riskera att.
åter sammanträffa med den där gynna­ ren.
— Är det sir George Paradine du menar?
frågade Lilith med irriteran­ de köld.
— Ja, naturligtvis!
Berätta vad han sade dig!
— Ingenting särskilt, svarade Li­ lith i samma ton som förut.
— Men han kände igen dig, vis­ kade fru Ames med vidöppna, för­ skräckta ögon.
Lilith nickade.
— Ja, det gjorde han.
Han frågade mig om en våning vid Victoria Street och om Cumber­ land Place.
Och emellanåt kom det ett tonfall i hans röst, som sade att det var klokast att behandla honom hänsynsfullt.
Fru Ames sprang upp.
— Och ändå tycker du, att vi sko­ la stanna här, vickade hon hest.
.
Utan att se upp frågade Lilith lugnt: — Varför inte, mamma?
Fru Ames stampade otåligt i gol­ vet.
— Det är inte möjligt, att du tror, att den där slyngeln skall hålla tyst med vad han vet, utbrast hon vridande sina händer.
Han kommer att göra häntydningar, som måste fördärva vår ställning.
— Nej, det kan jag inte alls inse.
Även om lian skulle säga något är det väl inte så säkert att folk tror honom.
; — • Folk tror alltid det värsta, sva­ rade fru Ames förtvivlad.
Nej, jag vill inte riskera det — vi reser!
Lilith skakade åter på huvudet.
— Jag reser inte, förklarade hon bestämt.
Fru Ames gav henne en förfärad blick: - — Ämnar du överge mig?
Lilith såg modern fast in i ögo­ nen.
— Jag vill inte fortsätta med det­ ta lönlösa sökande efter ett ställe, där vi icke riskera att träffa på nå­ gon eller få höra något som påmin­ ner oss om — vad som hänt, sade hon.
Vi kan inte helt och hållet avsöndra oss från världen.
Vi må­ ste finna oss i att träffa människor, som vi hälst icke skulle vilja träffa.
Även om vi reste till en annan plats, •skulle vi vara utsatta för samma fara och jag är trött — dödstrött.
Jag har levat på en vnlkan.
Nu vill jag ha ro.
Jag reser inte!
Fru Ames satt tyst en stund och smög sig därefter intill dottern.
• — • Du har lärt dig att älska den här trakten?
sade hon i egendomlig ton.
— Kanhända, svarade Lilith drö­ jande.
— Och du har verkligen lust att ännu en gång möta den där gynna­ ren?
Glöm inte, att han förr eller senare kommer att fordra en förkla­ ring av dig, och att det kan bli obe­ hagligt nog, även om han icke för­ råder något för någon annan.
— • Kan det?
frågade Lilith likgil­ tigt.
Det tror jag inte.
Det är icke omöjligt, att jag kan få honom att se saken på annat sätt.
Jag tror inte, att han är elak eller illvillig.
Hennes ord gjorde icke något in­ tryck på fru Ames, som emellertid icke försökte några invändningar.
Plötsligt vände sig fru Ames bort ooh sade kort: Den här eftermiddagens fruktans­ värda händelser ha varit för myc­ ket för mig.
Jag är sjuk.
Vill du ringa på Simmonds — jag ' behöver komma i säng.
Den lilla bräckliga damen syntes i själva verket ha förlorat alla sina krafter, och då detta gick upp för Lilith, försvann det hårda iattrycket från hennes ansikte och hon ägnade modern den ömmaste omsorg.
Då hon ooh Simmonds fått den gamla damen i säng böjde hon sig ned ooh kysste henne.
Fru Ames passade på tillfället, grep dottern om armen och viskade: — Inte sant, du reser med mig?
Det skulle bli min död att lämna dig, men det skulle också bli min död att stanna kvar här.
— Mamma, envisas inte med mig!
Jag har gjort allt vad jag kunnat för dig, och jag kommer alltid att göra det.
Men jag vill inte fortsätta den­ na flykt.
Jag stannar här.
Västerlandet går nu mot detta öde.
" Den som icke förstår ", citerar Bengt Oxenstierna Spengler, " att denna utgång icke står att undvika, att man antingen måste vilja just detta eller intet alls, att man antin­ gen måste älska just detta öde eller förtvivla om framtiden, om livet, den som ännu hyllar en provinsbos ideal­ ism och söker förflutna tiders livs­ stil, den bör ge upp försöket att för­ stå historia, att genomleva historia, att vilja skapa historia ".
JNar Nobelpris­ tagaren var fattig.
6n bi9tona om Knut Ramsun.
K V I N N O R N A S A. LUNDBLADS Beg ra vningsbyrå REKOMMENDERAS Kungsgatan 12.
Tel. Göteborg.
11045, 776 ank.
bostaden.
Sänd Eder Tvätt till Tvättanstalten Västkusten Vegagatan 46.
Göteborg.
Tel. 44443.
Omsorgsfullt arbete.
Snabb leverans.
Varje förståndig husmoder använder Pellerins Margarin i hushållet hela Syd-Amerika.
Ni har kanske flyttat runt.
Någon berättade mig, att Ni bodde i Eau de Claire.
Jag skrev till Eau de Claire, men Ni kunde icke anträffas.
För längese­ dan fick jag ett brev från Siver Hage, som vid den tiden var trälast- handlare i Madelia, Minn.
Jag svarade honom att jag var skyldig Er litet pangar, men han gav mig icke Er adress.
Det är sannerligen märkvärdigt, vår jord är icke så stor, men Er har jag icke kunnat fin­ na.
Jag låter nu en bank i Kristiania sända Er en Check för min skuld.
Jag hoppas ni skall mottaga den ett par dagar efter detta brev.
Jag tackar Er, mr.
Johnston, för er hjälp och Er vänlighet.
.
. ".
Det hör till historien att den av­ sända checken var på 40 dollars, plus många, många gånger den skyldiga räntan.
h - O jctnnya bibehålla sig dina skor, om de skötas med omsorg.
Varje afton, så lyder receptet, sko­ la de förses med block och Duktyger och Vita Vävnader till fabrikspriser ALMEDALS FÖRSÄLJNINGS-MAGASIN, Kungsgatan 55. till en viss mr.
H.
M. Johnston, El- roy, Wise., har följande förhistoria.
I sin ungdom tillbragte Knut Hamsun någon tid i Amerika.
Strax efter sin ankomst dit träffade han brevets adressat, mr.
Johnston, som då var skollärare i en småstadsskola.
Själv var Hamsun — • bodbiträde, en anställning som professorn vid universitetet i Wisconsin tillrått ho­ nom att taga.
Han försökte sig emel­ lertid samtidigt som föredragshålla­ re, men slog icke an och måste sluta.
Så blev Hamsun sjuk.
För att kunna resa till Colorado och rekre- era sig erhöll han ett l|n på 40 dol­ lars av sin nyförvärvade vän, mr.
Johnston, som under vinterkvällar­ na även delgivit honom lektioner i engelska språket.
Senare återvände Hamsun till Norge, men kom ånyo tillbaka till Amerika och försökte sin lycka som tröskare, skogsarbetare, murare, fö­ redragshållare och spårvägskonduk­ tör.
Ar 1886 reste han tillbaka hem igen, skrev sin glänsande roman " Suit " och blev i ett slag berömd.
Tiden gick.
Hamsuns rykte steg, och han blev Nobelpristagare.
Även Johnston skrev och gratulerade till utmärkelsen.
Till sin stora överrask­ ning fick han följande svar från Hamsun: " Förmår icke korrespondera, dålig hälsa, är helt urståndsatt att arbeta med pennan.
Har försökt i 20 eller 30 år att finna Er adress, genom borstasmed VIKING.
Lik­ som blocket bevarar formen, Offentlig ren­ hållning bevarar VIKING Skokräm förr och nu.
lädret motståndskraftigt Det råder en ofantlig skillnad mel­ lan renhållningen i våra dagars stä­ der och den som gångna tiders män­ niskor ansågo tillfyllest.
Hur stor denna skillnad är visas på ett eklatant sätt om man i detta hänseende jämför förhållandena förr och nu i världsstaden par preference, Paris.
Det är icke länge sedan den­ na stad, nu så strålande och skön, var en fruktansvärt osnygg stad, detta i likhet med alla andra städer i hela Europa.
Intill det tolfte århundradet var frisk luft i Paris ett nästan okänt be­ grepp.
De kungliga ordningstjänste­ männen gåvo visserligen då och då befallningar om gatornas renhåll­ ning och den offentliga hygienen, men det var ingen som fäste avseen­ de därvid.
Kajerna, gatorna och tor­ gen befunno sig i ett bedrövligt till­ stånd.
Marken var ojämn ock sakna­ de stenläggning samt täcktes av en ohygglig sörja, i vilken man kastade ut allt » lags avfall från hushållen.
Sommartiden steg en fruktansvärd stank upp från detta gatornas av­ skräde, bland vilket gäss, ankor, svin, kaniner och duvor sökte isin föda.
År 1113 störtade dauphin Philip, Ludvig den tjockes son, med sin häst, då han kom ridande på Rue du Martroi.
Hästen snavade över ett av de svin, som vadade omkring i ga- lädrets smidighet.
V I K I N G Skokräm gör samt ger en skinande glans.
VIKING Skokräm är nyt­ tig för skorna.
VIKING tans pölar.
Fallet kostade prinsens liv.
Ricord.
som var läkare hös Philip- August, berättar, att kungen, då han en dag år 1185 satt vid fönstret i slottet och några vagnar körde förbi höll på att kvävas av den stank, som steg upp från gatans avskräde, då hjulen skuro ner däri.
Konungen sammankallade genast stadens högre tjänstemän och de förnämsta borgar­ na och ' befallde dem att låta stensät­ ta gatorna.
Staden förklarade sig villig att hörsamma befallningen och att åtaga sig alla därmed förenade kostnader.
En särskild tjänsteman med titeln " väguppsyningsman " tillsattes, vil­ T I D N I N G ken skulle hava till åliggande att övervaka renhållningen på gatorna.
I febr.
1350 utfärdade konung Jo­ han den gode på hemställan av den dåvarande väguppsyningsmannen, Pierre des Essarts, en förordning, vari befolkningen ålades att sopa ga­ tan utanför husen och att förvara gatsoporna och hushållsavfallet på särskilda härför lämpliga platser.
Höga böter fastställdes för tredska mot denna förordning.
Vidare åla­ des husägarne att stensätta gatorna framför husen.
Parisarne visade sig emellertid mycket likgiltiga för renhållningen på gator och gårdar och negligerade de utfärdade förordningarna men fingo också lida sina gärningars lön, i / det att staden flera gånger hemsök­ tes av de mest svårartade epidemier.
Spetälskan grep sålunda så starkt omkring sig, att de för dessa sjuklin­ gar utanför stadsmurarna inrättade asylerna icke längre kunde rymma de sjuka.
Även utbröt i staden böldpe­ sten, under vars fruktansvärda gissel befolkningen siuckade i ett och ett halvt år.
Till skydd mot de förhärjande sjukdomarne utfärdades nya renhåll­ ningsföreskrifter, enligt vilka det skulle åligga husägarne att på varje gård inrätta en avfallsgrop, där allt avskräde skulle läggas.
Nekade nå­ gon att efterkomma förordningen, skulle anordningen på husägarens bekostnad av myndigheterna verk­ ställas.
Ludvig XIV inlade stora förtjän­ ster om den offentliga renhållningens ordnande i den franska huvudstaden, men hade därvid att övervinna adelns och borgerskapets samfällda sega motstånd, föranlett dels av okunnig­ het, dels av ovilja över de kostnader den " överdrivna " renligheten pålade den besutna befolkningen.
Under gisslet av de mördande epi­ demier, som svepte över Europa, kom •man samtidigt lite varstans till in­ sikt om ' de vådor för hälsan som med­ följde den rådande osnyggheten och föreskrifter om den allmänna renhåll- Fru Arnes var tillräckligt klok för att icke spilla flera ord på en hopp­ lös sak.
Med en förtörna ' åtbörd stötte hon dottern ifrån sig och vän­ de ansiktet mot väggen.
Lilith gick lugnt ut ur rummet.
Ett ögonblick senare överfölls bon emellertid av ånger över den sken­ bara köld hon visat modern och gick åter in till henne.
Till sin överrask­ ning fann hon henne sittande upp­ rätt i sängen synbarligen i ett till­ stånd av bästa Välmåga.
Fru Ames smålog litet nervöst vid åsynen av dottern.
Lilith stannade icke länge där in­ ne.
Hon kände, att modern just nu icke var mottaglig för ömhet eller förtrolighet.
Den unga flickan gick ner i trädgården, och då hon nådde fram till den lilla dörren i porten såg hon doktor Mallory komma ri­ dande.
Överraskad blev hon stående, då den unge mannen hoppade av hästen och hälsade på henne.
— Doktor Mallory, viskade hon förvånad.
— Väntade ni mig inte?
frågade han.
Vet ni inte, att fru Ames just skickat bud på mig.
Lilith svarade icke men hon kän­ de sin mor alltför väl för att icke finna detta hennes steg misstänkt.
VI.
— Så vänligt av er att komma ef­ ter vad som hänt, sade hon.
— Hiur skulle jag ha kunnat av­ stå från att komma?
Det föreföll dem själva sällsamt att de på så kort tid kommit på den­ na förtroliga fot till varandra, Det syntes dem båda onödigt att ingå på närmare förklaringar.
Tysta vand­ rade de vid varandras sida upp till boningshuset.
Då de nådde slutet av den grustäckta gången utbrast Li­ lith: — Jag önskade jag visste vad mamma vill er!
— Är hon inte sjiuk?
— • Jo — nej.
Hon är alltid myc­ ket klen och i dag har hon överan­ strängt sig.
— Jag hörde, att ni båda två voro E-e L m.
Glöm ej medtaga till landet en Gram­ mophon jämte några - trevliga skivor.
- EKST&amp;OMS,, JJJSTMJOL O / lEûflO KEM.-TEKN. FADR.IK GRUNDAD!
Q 5 5 " Svaret ".
Införes ej.
Ett o en.
mäle så fullständigt blottat på sak lighet och hovsamhet har ingentin » att säga ens i en fråga, än m i ndr&amp;e utgöra " svaret " på en sådan.
Syster Martha.
Tyvärr för sent anlänt till detta nummer och kommer i nästa post lestum.
Varmt tack emellertid för intresse och besvär!
pa tal.
men då blev nedlagd på grund Universella Broderskapets teosofi­ av kårens bristande intresse för eu ska förlag, Stockholm.
utredning.
Är det annorlunda nu?
Den teosofiska vägen.
N:r 3, maj — juni.
Innehåll: Det modärna tän­ kandet närmar sig teosofien.
Av Katherine Tingley.
— H.
P. Blavat- skys Den Hemliga läran.
Av H.
Den som älskar sitt liv han äte Travers.
— Teosofiens Ocean.
Av långsamt och tugge födan väl!
William Q. Judge.
— Om dramats (Arabiskt ordspråk).
betydelse.
— Karaktären i teosofiens ljus m. m.
Pris kr.
1:50.
Fr. Rückert.
Lyckliga äktenskap äro statens och det offentliga lugnets och lyck­ salighetens viktigaste fästningar.
Vä 1 g ö pa nde Väl smakande O ö v e ptpäffad HiEIIIfl E Lagligen skyddad Endetillvepkape A .-B.
Karamellfabriken Engelbrekt, Örebro.
S ä l j e s ö v e p a l l t i p å s a p o m 1 hg.
à 5 0 öi » e.
Av vikt!
Tänk på halvårsskiftet den i Juli och förnya t Iscc^A LARM GATAN II bliv prenumerant på Varför plågas med dåligt kaffe då Ni kan få Swalanders kaffe!
Butiker: Kungsg.
17 Korsg.
13, Bazar Alliance- Prova redan i dag!
Säljes endast i egna butiker.
Tidning Il II 11M II II I " 1 1 " " " " " 11 1 1 1 1H " " 1 1 " PATENTERADE HAVREGRYN S p a r a tid.
— F Ä R D I Q K O K T A p å 3 M I N U T E R.
S p a r a bränsle.
OBS!
V Å R HYGIENISKA F Ö R P A C K N I N G.
hos fröken Vivian, sade doktor Mal­ lory.
Ett ögonblick tycktes Lilith över­ väga om hon skulle berätta något mera för honom, men efter en kort tvekan sade hon endast: — Ja.
— Nu skall jag se till vad jag kan göra för henne.
Lilith följde honom med en orolig blick, då han gick in i byggnaden, vars dörr Bletchley öppnade för ho­ nom.
Simmonds visade honom upp i övra våningen.
Fru Arnes såg nervös och förlä­ gen ut, då doktor Mallory trädde in i hennes sängkammare, där hon satt till hälvten upprätt i sängen omgi­ ven av kuddar.
Hon böjde på huvu­ det och sade med brydd min i ur­ skuldande ton: — Det var vänligt av er att kom­ ma, doktor Mallory.
Jag var rädd, att ni inte skulle bry er om min kal­ lelse, och ni hade i så fall varit i er fulla rätt.
Denna blandning av värdighet och ångerfullhet varmed hon uttalade dessa ord, avväpnade den unge läka­ ren, som föresatt sig att vara stel och avmätt.
Han ' bugade sig artigt.
— Det gläder mig, att ni inser, att ni varit orättvis mot mig, sade han rakt på sak.
Jag kan icke neka-, att jag blev mycket förvånad över kallelsen men låt os: s inte tala mera om den saken.
Jag hör att ni över­ ansträngt er i dag — det är väl inte något särskilt allvarligt skall vi hop­ pas.
— Jag är alltid mer eller mindre sjuk, sade hon klagande och räckte fram sin smala hand.
Doktor Mallory räknade hennes puls och riktade några frågor till henne.
Men han blev på intet sätt överraskad, när en plötslig omskift- ning i hennes väsende förrådde för honom, att det var något långt vik­ tigare än hennes hälsotillstånd, ' som förmått henne att skicka bud på ho­ nom.
Ända tills detta ögonblick ha­ de hennes vänlighet gjort ett sympa­ tiskt intryck på den unge läkaren.
— Doktor Mallory, utbrast hon häftigt, då han gjorde min av att lämna henne, det är något jag vill be er om.
— Mig?
— Min dotter Lilith har också varit er patient.
och Qntnmani Kra / ulrarpuW«r.)
27, Dam med kapital kan få ingå som delägare i gammal väl­ känd affär i Damartiklar, belägen i sta­ dens centrum.
Svar till » Kvinnlig ägare 15.000 », Kvinnornas Tidning, Göteborg.
— Blott vid ett enda tillfälle, sade han.
Men den gamla damen såg på ho­ nom med fast blick.
— Ni har också efteråt samman­ träffat med henne.
Doktor Mallory kände sig illa till mods under hennes forskande blick.
— Ja, jag har träffat henne ett par gånger, sade han i så likgiltig ton som det var honom möjligt.
Fru Ames blick lämnade honom icke.
— Bon hyser förtroende till er.
Hon kommer att rätta sig efter allt vad ni råder, henne till.
— Det har jag ingen anledning att tro, svarade han förvirrad.
Men fru Ames gick rakt på sak.
— Jag vill be, att ni använder ert inflytande över henne.
— Mitt inflytande, avbröt doktorn förvånad.
— Ja, jag vill be er att ni över­ talar henne att lämna den här trak­ ten tillsammans med mig.
Det är något i luften här som inte bekom­ mer mig Väl.
Jag känner ett tryck över mig, som jag inte kan beskri­ va.
Det är kanhända bara inbill­ Kr.
3:50 4: de årg.
pr V2 år.
Hrla (Mjölk Distribution på glasflaskor.
Tel. 40781, 45699 ning eller en följd av att jag 0 det här stora dystra huset.
1 huru som hälst kommer jag a ^ fullständigt nedbruten, om jag stanna här.
_.
_ — Kan ni inte flytta in i nag mindre villa, föreslog doktorn.
(Forts.) ' Annonspns: „ Textsida 25 öre pr mm.
sista sidan 20 öre p- mm.
Längre annonsering rabatt.
ikrönika i sammandrag, t om vad man har att iakttaga fas tighetsköp.
Av e. o. liovrätts- jotarie Karin Lindeberg.
är sanning om Point Loma?
En f a elev vid Point Loma har ordet.
Dikt av Euth Almén.
vid bergbäcken.
R äck hellre handen!
Ett genmäle.
Av (ad Hilda Sachs.
" den unga flickan ", pjätter.
Av Ragna Peters.
Samhällsproblemet Om äktenskap.
Badmössan.
Bagatell av Tora Kamm.
Miss Royden och framtidens kvinnor.
Lilith.
Boman av Florence Warden.
UtlandskröniKa i sammandrag.
Om de allierade makterna genom sin nyligen utsända not angående återupprättad kontroll över Tysk­ lands militärväsen beräknat att kmkåla " ett motstånd, som kunde giva ny näring åt den isynnerhet Mani Tysklands vedersakare utbred- lä misstanken att nationalistiska ty- sla element vore upptagna med hem­ liga, omfattande och för Europas fred hotande rustningar, har tyska regeringens i dagarna avgivna svars- not avlägsnat varje tanke på en så­ dan möjlighet.
De allierades förslag omen generalinspektion med invente­ ring av allt levande och dött mate­ rial, varöver Tysklands försvarsvä- s ® i detta nu förfogar, har nämli- 8® accepterats utan förbehåll och en öppenhet i fråga om rikets tillstånd som gjort ett över- gott och vederhäftigt in- %ck i ententeländerna.
Tyska regeringen har i detta märkliga aktstycke kastat alla sina på bordet.
Den förnekar icke T3 d hela världen förut vet, nämligen !.
^ k° s tyska folket finnes en » «gående förbittring över Tysk- ®ds nuvarande läge, som tar sig ^ r ydv i protester och demonstratio- Ock " ^ en ^Iket; vill icke krig.
aven om döt ville skulle väl in-?
mi ^ tär ^ världen på allvar kunna « den meningen att Tyskland nu %lan fredi en icke fabricerat några kan.
loner, äger för närvaran- icke ens den kvantitet ammuni- sailLf tlllerkänts det enligt Ver- ^et hei° r J ra ^ e t. befinner sig på ta get i ett tillstånd av va- ^ f°lk ens av ^ 6n Tyskland redan van- ^ s k a riksregeringens ïa5 till f uppriktiga strä- ' fen jjj » re.
0c ^ 1 samförstånd slut- Vlnna gAör i ententelän- Sa, ^at, u t) yh° T3, som under en tid från och med den 1 j " » a d # men hoppas vi att rar ^ ^ e.
erhålla ärade mottaga * num eranter å tidning ' " •.
D är- Prenumeration verks a måste postkontor ß-öteb " ^ ' expedition, Vallg^ » 27 ' Tel. 180 70.
Utgivare och redaktör: INGEBORG DAHLLÖF.
För annons- och ekonomiavdelningen: EDITH RICKBERG.
Redaktion och expedition: Vallgatan 27, Göteborg.
Tel. 18070. med sina kommunistiska bröder i andra länder.
Varken i Skandina­ vien, Tyskland, England eller Erank­ rike synas kommunisterna ha skött sig till det ryska högkvarterets belå­ tenhet.
Särskilt har den svenska gruppen med Z. Höglund i spetsen fått mottaga en amper kritik på grund av sin bristande verksamhets­ lust, sin barnsliga pacifism och olydnad gentemot från exekutiven i Moskwa utsända order.
För att rå­ da bot iför dessa bekymmersamma förhållanden har man bl.
a. föresla­ git att avhålla en speciell kommunis­ tisk propagandavecka i varje land över hela världen från den 27 juli till den 4 augusti!
Den inrikespolitiska storm som blåst upp i anledning av mordet på socialistledaren Matteotti är nu på väg att stillna ut.
I varje fall har affärens utveckling åtminstone för tillfället lugnat den upprörda oppo­ sitionen, vilken som bekant beteck­ nat händelsen som ett politiskt mord förövat mot en för fascismen besvä­ rande motståndare och under den ita­ lienska regeringens beskydd.
Musso­ linis försök såväl att övertyga om regeringens skhldlöshet i det skedda som att förmå oppositionen att mot­ taga hans ärligt utsträckta hand be­ svarades med ett stort möte, utmyn­ nande i oppositiönens vägran att återvända till parlamentet samt for­ dran på Mkissolinis tillbakaträdan­ de.
Ett ögonblick syntes den itali­ enske diktatorns ställning allvarligt hotad.
Emellertid har situationen tillsvidare räddats genom en ombild- ning av Mussolinis ministär i mera radikail riktning, varvid de avgång­ na ministrarna ersatts med av konun­ gen utsedda män, därav tre liberaler.
Även om det passerade inger far­ hågor för att oppositionspartiet ock­ så i framtiden skall finna och ut- bruka nya anledningar till att un­ dergräva fascismens sammansvets­ ningsarbete, är Mussolini dock allt­ jämt Italiens starke man — den store nationalisten som står över par­ tierna, och vilkens störtande vore liktydigt med en upplösning och för­ virring, som ingen torde våga att taga på sitt ansvar att utmana.
Ufn S ^ n&lt; ^ f ram kalla väpnade konflikter i F T dfil har ingenting Ja l (är •^sat " ^ f ör ni1 nnder- 18 denna för det folket biti s k^ res n n ^spekf ^ i g som en general- ' lnin0n lnne bär, sker det i för- ^gärden må beteck- Provnummer Utkommer varje söndag.
Helår Kr.
6: —.
Prenumerationspris: % år Kr.
3: 50.
Vi år Kr.
2: —.
Lösnummer 15 öre.
Centraltryckeriet, 0.
Ericson, Göteborg 1924. ti S (ör ia| lJ S ° m S ^ r U ^ an.
utsin 6 Juli 1924.
P INNEHÅLL.
prenumerationen, eller / kungsportsplatsen FLINGOR Fabrikanter H-B.
EKEROTH &amp; Co., Göteborg.
(Ä » eo till *.
* » Gammani Trtttpolter granskni ^ O. Centr.
29.
Vi vilja minnas Nyutkomna böcker.
att A. saken redan en gång förut varit, C. W. Hufeland.
siJUPiraj * Gummans Resebrev.
Vi få tänka på sedan " provet " lämnats.
* Säsongens dansme­ lodier i största urval.
Under Blusen skatt, för att kunna, tvättas om ock om igen och ändock se fräsck ut, tvättas med Ung fru.
Då vi saknat a&lt;îre sg k vi ej kunnat återsända maousW tet, som kvarligger å red Det gör musslan sjuk, att hon fö­ der pärlor.
Tacka himlen för den smärta, som förädlar dig!
15 Korsgatan, Göteborg.
Å helt stycke 10 %, samt â stufvar.
• Till Tricotstickerskor lämnas rabatt i garner.
BREVLÅDA.
Bröstkaramellen dagarna börja!
/ t J J ^ ^ ti / r c Semester- BERTHA ANDERSON Stort urval av vackra Ylletyger, Viyella i ylle och bomull, Bomullsflaneller.
Handvävda, färgäkta Bomullstyger, Hvita Väf- nader, bästa fabrikat.
St rand koftor, Lahmans Trieotunderklä- der, Strumpor, Underkjolar, Snörliv, Beformliv, Näsdukar, Allmogegardiner, stort urval, Möbeltyger, Borddukar, stor sortering, vackra mönster, Linneduktyger, bästa fabrikat.
Handdukar, Säng­ täcken, Filtar, Sticktäcken.
Prima Ylle- oeli Bomullsgarner.
r Vciy broschyr!
ningen utfärdades, först helt summa­ riska och tämligen bristfälliga men sedan i och med den stigande upp­ lysningen allt mera noggranna och effektiva.
Även i vårt land lämnade den of­ RUBBADUBOUÖ fentliga renhållningen länge mycket övrigt att önska och epidemier av ÉN, • ^5 ' N mer eller mindre svårartad karaktär gjorde sin påhälsning.
Det var så­ lunda tillåtet att ha kreatur inom stadens hank och stör, renhållningen handhade husägarne som de själva för gott funno, vattnet hämtades lita.
«k.
Men 7 » från brunnar inne på gårdarne, drä­ her för att det är origin.,, nering av marken existerade icke o. s. e «PPglSrelssr klimm tralf » * v. Den nya tiden har som bekant i Kontorist.
Vänj Efc till „ våra stadssamhällen infört en minu­ Resebureeu som tiös offentlig renhållning.
1er en hel del upplys«^, 1 1 ämnet.
l kkel^ 6 Ser ' Tredje inf f ÖSä i K ° ri ^ a ^ ona lens stora kon- Wa i h° S,] ' ev ^ erilas huvudstad, öv?
er 0r (i ar flociat av vältalighet v allt att döma äro .V roi ' ands.
.
röda herrar missnöjda Det är sant att de nya människor­ na mindre tåla olyoka i sitt äkten­ skap än äldre tiders gjorde.
Detta bevisar att den äktenskapliga ideal­ ismen är mer krävande än förr.
Vår tids medvetna livsvilja reser sig mot de meningslösa lidanden ge­ nom vilka forna tiders människor, framför allt kvinnorna, läto sig för­ nedras, förslöas, förbittras.
En fi­ nare självkännedom, ett starkare personlighetsmedvetande sätter nu gränsen för det egna ilidandet, då man känner faran att taga skada till sin själ.
Denna individualismens beslutsamhet gör det omöjligt för kvinnan att eldas av Griseldisidea- let — redan därför, att hon känner hur det allt tålande saktmodet ökar orättrådigheten.
De " gamla goda ", av hustrurnas offerglädje burna äk­ tenskapen försvinna — detta är lyck­ ligtvis sant!
Men att de nya goda komma i stället, det märker man icke.
" Ty hälsan tiger still ".
(Ur Ellen Key ' s " Tankar ".
(Eftertryck förbjudes).
något om vad man fyar att Vad är sanning om iakttaga vid fastighetsköp.
Point Loma?
Av e. o. hovrättsnotarie KARIN LINDEBERG.
Svenska Kvinnors Medborgarförbunds artikelserie.
Den gamla uppfattningen om jor­ dens stora sociala och Ekonomiska betydelse lever kvar i våra bestäm­ melser om fastighetsköp.
Dessa gå ut på att köpare och säljare skola beredas tillfälle att noga överväga det viktiga steg, ett fastighetsköp in­ nebär, och viss form för överlåtelsen är därför föreskriven.
Ett fastig­ hetsköp måste för att bliva lagligen giltigt ske skriftligen med två vitt­ nen.
Om man träffat blott en munt­ lig överenskommelse möd en fastig­ hetsägare om inköp av hans fastig­ het, kan man ej framtvinga ett skriftligt köpeavtal, och detta gäller även om köpevillkoren fastställts i detalj oelh överenskommelsen skett i vittnens närvaro.
Icke ens ett skrift­ ligt erbjudande att sälja en fastighet medför skyldighet att utfärda köpe­ handlingar.
I regel brukar man vid fastig­ hetsköp uppsätta två köpehandlin­ gar, först köpekontrakt och därefter köpebrev.
Köpekontraktet skrives i två exemplar, ett för vardera parten, och undertecknas av både köpare och säljare jämte vittnen.
Det innehål­ ler beteckningen å fastigheten och uppgift om köpeskillingen samt alla köpevillkoren.
Köpebrevet skrives blott i ett exemplar, och underteck­ nas endast av säljaren jämte vitt­ nen.
Det innehåller endast en kort förklaring av öäljaren att han, se­ dan köpesumman numera guldits, överlåter fastigheten å köparen.
Det är emellertid ingenting som hindrar, att blott en köpehandling upprättas.
Har i ett köpekontrakt indragits be­ stämmelse om att köpepbrev seder­ mera skall utfärdas, måste dock detta ske.
Lagfart meddelas i dy­ lika ifall ej å köpekontraktet.
Är säljaren gift och egendomen ic­ ke är hans ell.
hennes enskilda egen­ dom måste andra maken skriftligen med två vittnen samtycka till för­ säljningen.
Sker ej detta kan man riskera att hela fastighetsförsäljnin­ gen blir ogill, om andra maken inom viss tid väcker klander därå.
Tiden för klandertalan är begränsad till tre månader efter erhållen kännedom om försäljningen med ytterligare be­ gränsning så att klander under alla omständigheter senast måste instäm­ mas inom ett år efter det lagfart be­ viljats för köparen.
Nu relaterade bestämmelser om andra makens sam­ tycke vid fastighetsförsäljning ha trätt i kraft den 1 januari 1921 i och med Nya Giftermålsbalken och gäl­ ler ej blott äkta makar, vars äkten­ skap ingåtts efter denna dag, utan även äldre äktenskap.
Är säljaren omyndig, kan man ej vara säker på att köpet blir verk­ lighet, även om förmyndaren under­ skrivit vederbörlig köpehandling.
En förmyndare är nämligen ej berätti­ gad att på egen hand avyttra sin myndlings ifasta egendom.
För att faistighetsförsäljningen skall bliva giltig måste vederbörande domstol ha lämnat sitt samtycke efter att ha hört myndlingens " nästa fränder, som i riket äro " och prövat affärens förmånlighet från myndlingens sida sett.
Vad sedan köpeskillingens inne­ håll beträffar bör man noga se till att fastighetens beteckning blir klar och riktig och att alla köpevillkoren intagas.
Oftast formuleras köpe­ handlingar så, att " fastigheten för- säljes i befintligt skick ".
* Säljaren gör sedan en hel del muntliga utfä­ stelser angående areal, myckenhet Växande skog m. m., vilka en god- troende köpare sätter lit till och ej låter intaga i köpekontraktet.
Det visar sig sedan ej så sällan, att de lämnade uppgifterna varit oriktiga eller vilseledande.
Köparens talan om återgång av köpet har sedan i regel inga utsikter att lyckas, efter­ som han ej kan styrka, att fastighe­ ten varit annorlunda än säljaren i köpehandlingen utfäst.
Det finnes en sorts köpevillkor, som äro uttryckligen förbjudna, och bliva ogiltiga oberoende av vad par­ terna bestämt, och det är förbehåll från säljarens sida om rätt för ho­ nom eller andra att emot någon be­ stämd penningsumma eller andra villkor framdeles få vinna egendom åter.
En köpare iskall ej behöva frukta återgång av köpet och känna sig beroende av förutvarande fastig­ hetsägare, utan skall kunna vara sä­ ker i sin äganderätt.
För att tunna bédöma skälighe­ ten av den fordrade köpeskillingen bör köparen .skaffa sig uppgift om fastighetens taxerings- och brand ' för- säkringsvärde.
Vidare bör han ge­ nom gravationsbevis skaffa ' sig till­ förlitliga uppgifter om och i vilken grad fastigheten besväras av inteck­ ningar.
Har säljaren själv nyligen köpt den ifrågaivarande fastigheten måste särskild försiktighet iaktta­ gas.
Det kan nämligen hända, att säljaren vid sitt köp utfärdat köpe­ skillingsreverser för ogulden köpe­ skilling, som ännu ej intecknats.
Dy­ lika reverser intaga en särställning och åtnjuta inteckningsrätt viss tid, fastän inteckning ej skett.
Är fa­ stigheten intecknad och meningen- att den intecknade gälden skall gå i av­ räkning å köpeskillingen bör köpa­ ren inhämta upplysningar om för vilken tid ränta å inteckningsrever­ serna betalats, då upplupen, ogulden ränta även bör gå i avräkning på köpesumman.
Skall köparen befria säljaren från ansvarighet för i fas­ tigheten intecknad gäld, bör för sä­ kerhets skull, om den intecknade re­ versen är ställd till innehavaren el­ ler till order, inteckningshandlingen förses med påskrift om att köparen övertager ansvarigheten för skulden.
Ha parterna ej utsatt någon be­ stämd tillträdesdag, medför detta rätt för köparen att när som helst Knappt har ryktet hunnit förtälja att madame Tingley åter är på väg till Sverige i syfte att förverkliga sina planer på Visingsö, förrän den gamla presskampanjen emot henne blossar upp med full låga.
Man re­ fererar denna gång till en varning, utsänd från redaktören för den svensk-amerikanska tidningen Ca­ lifornia Veckoblad i San Diego, hr B. F. Randel.
Varningen som säger sig vara baserad på ingående känne­ dom om Point Loma är hållen som en allmän kritik över skolan och dess ledarinna samt utmynnar i en bön om att vårt land måtte befrias från en liknande inrättning.
Det är ju för en utomstående omöj­ ligt att bedöma, vad som är sant eller osant om Point Loma.
Varje sak har ovillkorligen sina svaga si­ dor, som lämna rum för kritik.
Vad som här snarare .förvånar än över­ tygar är emellertid att angreppen då de riktas mot madame Tingley och hennes institution förråda mera per­ sonlighet är saklighet, mera illvilja än välmening.
Det existerar ju i hela världen ett stort antal andra sekter och samfund, som alla kämpa för sin övertygelse, och som alla utan motstånd eller förföljelse tillå­ tas att resa skolor och byggnader på .olika platser för att giva denna övertygelse fotfäste och utbredning.
Kvinnornas Tidning är ingen an­ hängare av den teosofiska läran och har ingen anledning att göra propa­ ganda för ett svenskt Point Loma.
Men det sätt varpå madame Tingley och hennes skapelse därute i Cali­ fornien göras till iföremål för det ena hätska angreppet efter det andra har förvandlat hela frågan till ett dis­ kussionsämne, vari det kunde vara av intresse att också någon gång hö­ ra motpartens åsikter och omdömen.
Kvinnornas Tidning lämnar där- påfordra, att säljaren skall avträda fastigheten.
Viktigt är att i köpehandlingen intages bestämmelse om hur betal­ ningsskyldigheten för skatter och andra utgifter, som utgå för fastig­ heten, skall fördelas.
I allmänhet brukar detta ordnas så, att säljaren skall svara för de skatter och onera, som belöpa å tiden före tillträdes­ dagen och köparen för vad som be­ löper å tiden därefter.
Mera prak­ tiskt är att låta skatternas, resp. av­ gifternas förfallotid vara avgörande.
Av vikt för båda parter är vida­ re att överenskommelse träffas om betalningsskyldigheten för lagfarts- kostnaderna.
Köparen bör se till att han av säl­ jaren erhåller alla för lagfarts vin­ nande nödiga handlingar.
Han är skyldig att söka lagfart å sitt fång på landet senast " vid det lagtima ting, som infaller näst efter sex må­ nader och i stad inom tre månader, sedan fånget skedde ".
för här nedan ordet åt en f. d. elev vid Point Loma, fröken Ruth Bo­ gren i Hälsingborg, vilkens skildring av skolan och livet där torde kunna göra anspråk på lika mycken sak­ kunskap och vederhäftighet som de " intima undersökningar " vilka anses ligga till grund för den häftiga kri­ tiken från andra håll över institutio­ nen ifråga.
Fröken Bogren skriver: Under en tid av sju år har jag le­ vat på Point Loma och efter så mån­ ga.
års studier känner » man sig kom­ petent att bedöma Ra ja Yoga-upp- fostringsisysteinet och det teosofiska livet, grundat på principer som för människovänner ute i världen må hägra som fjärran mål, men som på Point Loma levandegjorts.
Efter genomgående prövningar av undervisningsministeriet har Fören­ ta staternas regering godkänt Raja Yogaskolan isåsom högskola (colle­ ge).
I skolans program framhålles att ett av dess väsentliga syften är att dana karaktären och åstadkomma fullkomlig jämnvikt mellan lärjun­ gens alla förmögenheter, fysiska, mentala och moraliska.
Detta pro­ gram fullföljes systematiskt.
Vid den fysiska fostran lägges stor vikt.
Ingen ungdom kunde ön­ ska sig ett härligare friluftsliv än där leves med de dagliga idrottsöv­ ningarna, lekarna- och gymnastiken, strövtågen ute i naturen.
Allt detta måste ju dana sunda, präktiga män­ niskor.
Kommer därtill strängt hy­ gieniska bostäder, bästa tänkbara näring, med myckenhet frukt och grönsaker samt ständig läkarekon­ troll, så förstår man att eleverna fysiskt utvecklas till högsta möjliga fullkomning.
Vad beträffar skolundervisningen, så är även den up to date i alla av­ seenden.
Av lärarna äro många pro­ fessorer från universiteten både i U.
S.
A. och England.
Musiken älskas och övas med entusiasm av både gamla och unga, och jag vet att Raja Yoga-orkestern och kören sedan fle­ ra år tillbaka äro beundrade och uppskattade över hela Amerika.
Även vid dramatiska övningar läg­ ger Katherine Tingley stor vikt.
Mer än långa beskrivningar säger föl­ jande brev från överläraren vid den engelska avdelningen av Statens lä­ rareseminarium i San Diego: " I min egenskap av lärare i litte­ ratur och särskilt intresserad av det klassiska dramat ber jag att få lyck­ önska Eder till den skönhetsmättade och gripande framställningen av den stora tragedien " Eumeniderna ".
Det verk Ni utfört genom att till denna plats och tid ha överfört den store klassiske tänkarens och skaldens sköna och moraliskt värdefulla dra­ ma är värt det djupaste erkännande av San Diegos innevånare och det livligaste uppskattande av alla dem som äro särskilt intresserade för hög­ re litteratur och dramatik. "
Själv har jag deltagit i ooh bevitt-
