# ID: svediakorp-per3065
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Kvinnornas Tidning
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Kvinnornas tidning', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1924
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 27,398
# sentences: 1,598
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-kvt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


KVINNORNAS TIDNING A A. LUNDBLADS Beg ra vningsbyrå REKOMMENDERAS Kungsgatan 12.
Göteborg.
Tel. 11045, 776 ank.
bostaden.
Varje förståndig husmoder använder Pellerins Margarin i hushållet Domaren: Det bör vara tillräck­ ligt.
Säg mig, älskade nii er hustru, när ni gifte er med henne?
Mannen: Jag älskade hennes så in­ nerligt, mylord, att när hon var bor­ ta från mig, värkte mitt hjärta .så, att jag till sist tyckte, att jag inte kunde uthärda plågan.
Domaren (till hustrun): Yar er man före er förening en älskvärd till­ bed jare?
Hustrun: Det borde han ha varit.
Så stor praktik som han haft!
Domaren: Edra ord låta mig för­ moda-, att ni inte var hans första kär­ lek?
Hustrun: Hans femtionde!
Domaren (mied en tung suck): När en man haft många kärlekshistorier, så tyder det i regel på, att han är i särskilt hög grad känslig för det be­ hag och den skönhet, som finnas hos det andra könet.
Att han valde er, madame, såsom förkroppsligandet av dessa egenskaper är en hyllning, som en kvinna icke bör vara okänslig för.
Mannen: Alldeles riktigt mylord!
Jag Domaren (tillrättavisande): Av­ bryt mig inte, min herre!
Att en ung kvinna och i .synnerhet en å ut­ seendets vägnar så rikt utrustad re­ presentant för det kvinnliga könet ger sig som hustru till en man, bör vara tillräckligt för att göra denne anan ödmjuk och tacksam för åter­ stoden av sitt liv.
Mannen: Ja, mylord, mlen — (Därefter inviga de båda skilsmäs- seaspiranterna domaren i sitt husliga liv med dess kiv och missförstånd.
Hustrun berättar, att mannen varit vårdslös, kritisk, kall och grinig.
Mannen förklarar att hustrun varit nyckfull, fåfäng, osympatisk och gnatig.
Domaren: Ha ni några barn?
Hustrun: Nej, mylord, min man ville inte ha något det första året.
Mannen: Och sedan ville inte hon ha något.
som medlem av en stor familj och ert väsende, madame, illuminerades överhuvud för en egen stor familj av livets högsta ilycka.
Tänk på allt kan jag försäkra er, att ingen man detta och frambesvärj ur det för­ och ingen kvinna förnimmer lyckans gångnas dunkel dessa ljusa känslor.
högsta sällhet, förrän de känna det Låt det andra sjunka i glömskans magiska greppet av en barnahand om hav och börja ett nytt liv, grundat sitt hjärta.
Förlåt att jag går något på kärleken från tidigare dagar.
Tro utanför saken, men jag är en gammal mig, man bygger sig ingen ny lycka man, och det känns så nedstämmande på brutna löften och krossade hjär­ för mig att se två så tilldragande tan.
— Vi ha talat nog för i dag.
unga människor förstöra sin levnads- Kom tillbaka nästa vecka., och om lycka genom att begå våld mot na­ ni då fortfarande begära att bli skil­ turens första lag.
da från varandra, så skall jag upp­ Mannen: Vi förstå, att skilsmässa fylla er önskan.
är en olycka, men den är dock min­ * dre, än om vi skulle behöva fortsätta Det unga paret lämnade sessions- att leva tillsammans.
Domaren: Om det förhåller sig så, rummet, eskorterade av notarien.
När kommer jag givetvis att bevilja skils­ denne kom tillbaka såg domaren på honom med en humoristisk glimt i mässa.
ögonvrån.
Hustrun: Tack, mylord!
— Ha de gått sin väg?
frågade Domaren: Ni sade, mr Watson- domaren.
dones, att er hustru är osympatisk.
— Ja, mylord^ svarade notarien.
Mannen: Ja, mylord.
Mitt arbete Och när de begåvo sig av, stack hon är mycket krävande, oc.h det har sin arm under hans — och han såg ibland hänt, att jag måst ge min hu­ på henne med en så underlig blick — stru återbud ifråga om överenskom­ na gemensamma nöjen.
Det har för­ argat henne och jag har ibland själv varit nervös och uttröttad, vilket hon tagit som bevis för att jag icke läng­ re brydde mig om henne.
Jag blev tilil sist nästan rädd för att gå hem.
(Domaren nickade allvarligt, och — Hon intresserar mig, skriver ett tankfullt uttryck lägrade sig över den unge mannen om en ung dam, hans ansikte).
därför att hon är så egenartad.
Hon Domaren: Hon är mycket klander­ är som oasens livgivande källa i den­ värd, men ändå mr Watson-Jones, na bedrövliga världs torra öken.
Hon jag undrar, om ni någonsin, när ni höjer sig över det borgerliga samhäl­ gick hem sade till.
er själv: ' Denna lets slätstrukna andliga nivå som en kvinna är min, men min endast så­ gudinna.
Tro inte, att hon poserar!
som en blomma, vilken kommer att Det behöver hon icke.
dö av första frostiga vind.
Har jag Yår konversation är som ett även­ rätt och slätt betraktat henne som tyr.
Hon är nämligen en tänkare min tillhörighet?
Har jag aldrig med självständiga åsikter, och hon sagt, henne dessa ömma ord eller vi­ gör mig den äran att ignorera att jag sat henne denna ridderliga uppmärk­ är en man — hon flirtar icke utan samhet, vilka föl lo sig så naturliga är road av samtal med intelligent in­ för mig förr i världen?
Har jag nehåll.
blivit så själsligen förtorkad, att jag Mitt intresse för henne väcktes icke längre förnimmer denna mysti­ först — jag erkänner det — av hen­ ska känsla, som förlänar evig lycka nes skönhet och av hennes sätt att åt kärleken, som förenar en man med gå.
Det förefaller mig, som om kvin­ den kvinna han älskar?
Gör ni er norna glömt konsten att göra det någonsin dessa frågor, min herre?
sistnämnda på det vackra sätt, som (Det kom icke något svar från bör vara naturligt för dem.
Deras mannen).
felaktigt konstruerade skodon och Domaren: Och ni, madame, säger städernas stengator torde äga skul­ ni någonsin till er själv: Han är min den.
Men hennes säkra, svävande make.
Han kämpar för mig lika gång var ren poesi.
tappert, som riddaren förr i världen O, oemotståndliga kombination!
gjorde det för sitt hjärtas dam i tor- Skönhet, intelligens och en sökande nérspelen.
Det är min skyldighet ait sätta värde på hans arbete för mig, ande!
Denna kvinna, som ingivit mig ett att bereda honom trevnad under hans vilotid och att genom min omvård­ så stort intresse, har också " ' äckt en nad skicka honom ut i striden igen djup känsla av hängivenhet i mitt med nya friska krafter.
Har ni nå­ hjärta.
Detta är dock en hemlighet gonsin sagt.er själv dessa saker, ma­ mellan er, mig och bläckhornet — hon bär nämligen en annan mans dame?
Hustrun: Ja, — i början — Dans ideal.
Domaren: Det är egendomligt, att Dom-aren: Ack (han lutar sig fram nygifta betrakta ankomsten av ett mot dem och hans anlete strålar av barn som något icke-önskvärt.
Så- godhet) mina barn, jag ber er att vända era tankar till den tid som gått!
Jag ber er återkalla i ert min­ ne denna underbara tid, då kärleken fyllde era hjärtan och era själar syn­ tes ' er stjärnorna lika, då ni, min till dagens lägsta noteringar.
herre, kände er genomströmmas av C.
Uggla &amp; C:o. en sublim förädlande passion, och Prima MIM, Cokes, Hnlracitkol &amp; Ved « w Tel. 32, 3885, 44, 5407.
Eller en droppe vatten i den där va­ sen med chrysanthemer?
Eller få nå­ gon aning om latt de där blåsvarta kakelugnsluckorna äro gjorda av mässing?
— På kemisk väg skulle det kan­ ske lyckas mig, svarade doktor Ro­ berts i det han omärkligt petade bort en fluga ur smöret och bredde sig en smörgås.
— Skall det vara litet härsken sill eller mjuka rädisor eller möglig ost?
frågade doktor Berger sarkastiskt.
— • Det skulle mera intressera mig att veta, vad du betalar för den här hemtrevnaden?
sade doktor Berger.
— Sjuttiofem kronor i månaden.
Det är kunnigheten som betalas!
Han lyfte sin darrande hand mot ringklockan.
En gestalt gled snart in med ett fat, som placerades på bordet.
Gled därpå ut efter ett an­ dra fat och därefter en ny omgång efter ett tredje.
— Vi ha nämligen inga brickor tillgängliga i det här huset, sade doktor Berger sedan dörren slutgil­ tigt stängts.
De hänga som prydna­ der på köksväggarna eller stå de och HALMSTAD^] Vär skymningen faller.
En känd författare, som återvände till livet efter en sjukdom, vilken fört honom intill dödens portar, skil­ drade sina känslor från.
de allvars­ stunder han genomleyat: Den unge.
mannen berättar: På m; in resa stannade jag över i Paris på en natt.
Jag önskade tillbringa en angenäm kväll och gick därför tilil Casino de Paris, där det skulle uppföras en, efter vad det ' sades, ut­ omordentligt praktfull utstyrselrevy.
Jag gick dit, men hela den kvinnliga ensemblen saknade i det närmaste kläder, antagligen därför, att det eländiga Tyskland inte fullgör sina skadeståndsförpliktelser till det stac­ kars franska folket.
Det där för­ står man ju, men otillbörligt är det att främlingar ska behöva sitta emel­ lan för den sakens skull.
Jag hade betalat ett högt biljettpris för att få se ett vackert färgrikt utstyrselstyc­ ke, och så går ridån upp för något så ointressant som en badanstalt.
— Jag brydde mig inte det min­ sta om den framgång jag haft i livet, inte det minsta om min berömmelse, inte det minsta om att jag arbetat flitigt och samvetsgrant — allt detta syntes mig overkligt och oväsentligt.
Vad som hade värde för mig var, att jag hade gjort några människor lyckligare, att jag hade visat några människor vänlighet, att jag hade vunnit litet tillgivenhet.
Att jag handlat rättrådigt och klokt i livet syntes icke betyda något för mig, men jag kände mig nedtyngd av tan­ ken att jag kunde hava varit méra redobogen till små tillgivenhetsbevis, Tanten: — Jag skall säga dej, att att jag kunde ha varit mindre egois­ vi äldre när vi var unga, aldrig tisk, mera hänsynsfull. "
tänkte på att göra sådana saker som de unga flickorna nu för tiden tillåta sig.
Den unga flickan, fundersamt: — Det var nog för att ni inte tänkte på dom, som ni inte gjorde dom, tant.
alla slag.
ANGBAGERI A.B.
ROSENLUNDS B R Ö D Göteborgs Bränsle- och Skogsbyrå Tel. 16782 och 1121.
Varför plågas med dåligt kaffe då Ni kan fä Swalanders kaffe!
Butiker: Kungsg.17 Korsg.
13, Bazar Alliance - Prova redan i dag!
Säljes endast i egna butiker.
Skånska Wienerbageriet Bilhatare.
Nei NI r,,;, alldeles situationen.
Här X I J * * ^ i f t ke fråga om Undertryckande at u berättigat klagomål,- u tan 0ffi f rent formella omöjligheten att D?
Wa ett utfall som är ämnat t rikta sig mot en enskild chauff men som genom sin formulering W mer att drabba hela kåren. "
„ Göteborgare, Yi känna ' icke till y ' bybornas likbjudarminer " % \ ilken jämförelse överhuvud ' Vitt oss göra er lokalpatriotism en tjänat genom att icke föra den vidare Lumen 60.
J a, både.
60 oeHû!
Varmt tack för reklamen.
Stockholmska 27.
Det var vän- ligt tänkt och utmärkt sagt.
y; dela f. ö., i all hemlighet naturligt­ vis, era förhoppningar.
En som väntar.
oss.
Tack!
Vad det gläder H e B — d.
Vi ha redan för ett par veckor sedan översänt skrivelseu till vår medarbetare.
Dröjer svar beror det sannolikt av att hon nv- ligen anträtt en längre resa, E.
&amp; L., Norrköping, m. fl, insän­ dare av prenumerationslistor tackas hjärtligt för visat intresse.
Ydun.
För långt och för mycket citat.
Manus återsändes vid uppgi­ vande av adress.
Drömmare.
Vi råda Eder att sän­ da Edra mycket intressanta inlägg i ämnet till Sällskapet för psykolo­ gisk forskning i Uppsala.
Vid per­ sonligt besök skola vi gärna giva de begärda upplysningarna.
Vanföreanstaltens Yrkesskola Tel. 236, 11510.
Börjar vårterminen 10 januari EMY TH0R1N Erik Dahlbergsg.
22 (mitt för Eeallärov.)
mottager tacksamt beställningar: Nya Tyska Wienerbröd.
Tel. 6077.
Skomakeri, 15 Korsgatan, Göteborg.
Rekommendera Snickeri, Bokbinderi, Korgmakeri &amp; Rottingflätnjng; Distribution på glasflaskor.
Tel. 40781, 45699 P R I S E R.
mörkröd av förargelse, jag som gått här som en martyr och slitit med denna människa i nära tre månader utan att säga ett ord.
Och säger jag något sätter hon bara upp en min av skuldlös, dum förvåning.
Om hon åtminstone kunde bli ordentligt arg.
— Just, sade doktor Roberts, du är på rätt spår.
Skaffa dig en bit- varg som min!
Hon är ett hår av hin till humöret, men lagar mat som en gud och fäjar som ett rivjärn.
Gosse, en idé.
Ursäktar du om jag säger en bit mat hemma i kväll.
Klockan är bara halv 9 och om jag telefonerar hem nu, har Sofi allting klappat och klart till klockan 9.
Det finns väl alltid någon hund som kan ta hand om det här tusenåriga liket, som är ett för svårt tandproblem även för oss.
Sagt och gjort!
En halv timma senare sutto de båda herrarna vid en läcker anrättning i doktor Roberts blomdoftande matsal.
De fint upp­ lagda assietterna lyste fästligt, små­ rätterna spredo en aptitretande arom och den kylda nubben immade de höga glasen.
Från köket hördes ett förbittrat slamrande.
Skrädderi, Kvinnornas Tidning Hrla JVIjölfe till Edra Vänner!
— Skål!
sade doktor Roberts.
Det är bara Sofi s.om håller taffelmusik till nubben.
Hon lugnar sig snart.
De båda kollegerna åto under an­ däktig tystnad.
— Hur fick du tag i henne?
frå­ gade doktor Berger slutligen och tog en ny omgång av en delikat hum­ merstuvning.
— Slump!
svarade doktor Roberts.
Det var en patient, en fru, som en dag berättade mig att hon hade en jungfru med ett sådant humör att hon hellre sprang tills hon dog, än att hon behöll henne.
Hon hade ta­ git henne på ett 15-årigt betyg från en ungkarl som jag.
— Vilket fynd!
utropade doktor Berger.
Och hon misskrediterade inte frun ändå?
— I så fall hade jag aldrig tagit henne.
Nej, hon är arg, men pålit­ lig och trogen som guld.
— Skål, isade doktor Berger.
Nu vet jag, vad jag har att göra, när jag kommer hem.
— Bravo!
svarade doktor Roberts.
Och vid nästa seance är det kanske bäst att du sitter i skrubben, medan jag gör urvalet.
Jag har kanske li­ 4; de årg.
P!
Lämpligaste Present för en herre är: e„WILKEHJTT 15:50 och 9: — i T " tet bättre korn på den sorten » f° än du, som ju förklarligt nog ' n ^ benägen att skåda din nästa àng än till tänderna.
Ragna Pe terS - Annonspris: Textsida 25 öre pr mm.
» Utkommer varje söndag.
sista sidan 20 öre pr mm.
Längre annonsering rabatt.
Utgivare och redaktör: INGEBORG DAHLLÖF.
Redaktion och expedition: För annons- och ekonomiavdel ningen: EDITH RICKBERG.
Vallgatan 27, Göteborg.
Tel. 18070.
Prenumerationspris: Helår Kr.
6: —.
1 h år Kr.
3: 50.
1 U år Kr.
2: —.
Lösnummer 15 öre.
Centraltryckeriet, 0.
Ericson, Göteborg 1924.
Majoriteten i underhuset är borger- lig.
Endast en tredjedel av dess medlemmar tillhör arbetarepartiet, och bakom denna grupp står endast en fjärdedel av den röstberättigade befolkningen.
Den nya regeringen blir inte häller i tillfälle att visa, hur Utlandskrönika i sammandrag.
en socialdemokratisk styrelse tar sig Ett natthärberge för kvinnor.
ut i verkligheten.
Varje försök i Husmödrar och hembiträden.
Av Jur. socialiserande riktning skulle hind­ tand.
Märta Björnbom Komson.
S K.
M.
Av Professorskan Ann Margret ras av liberalerna, på vilkas nåd MacDonalds kabinett sitter.
Skall Holmgren.
Uppriktighet.
Av Beatrice Zade.
arbetareregeringen kunna hålla sig " Stilla stunder. "
Av Ragna Peters.
kvar vid makten, måste den helt en­ Teater.
kelt styra borgerligt och efter libera­ Drömmens mysterium.
IV.
Drömtyd= la riktlinjer.
ning och själshygien.
Av * * * Ungdomsbrottslighetens utbredning.
England hotas av en allmän loik- Av D:r David Luud.
mannasträjk, och även bland kol- Silverslöjan.
Boman av Ilse Leskien.
gruvearbetarne råder stridsstämning, en föga behaglig utsikt för den bli­ vande arbetareregeringen.
Eftertryck tillätes gärna om " Kvin­ nornas Tidning ", med hela namnet utsatt, angives som källan.
INNEHALL.
GYNNA VÅRA R ANNONS ÖRE att för natten icke ha tak över hu- (Eftertryck förbjudes).
vudet utan vara tvungen att driva omkring ute på gatorna, men ännu fruktansvärdare är det för en kvin­ v na.
En man får gå oantastad, mer en kvinna med visshet icke.
Det en hygglig kvinna mest av allt fruktar är att bli hemlös. '
Hon svälter till det yttersta för att spara sina slantar till nattlogis.
Blir hon Av Jur. kand.
MÄRTA B.JÖRNBOM ROMSON.
Vid det senaste sammanträdet i hemlös, är det ute med henne.
Göteborgs stadsfullmäktige motio­ Ni säger, att hon har fattigvår­ Svenska Kvinnors Medborgarförbunds artikelserie.
nerade pastor Karl Ahlberg om den att vända sig till i sin nöd.
Nej, tillsättande av en beredning för fattigvården har inga förpliktelser I en föregående artikel har fram­ familjen och som betingades av nöd­ att utreda frågan om anordnande mot henne, om hon är frisk och ar­ hållits de stora olägenheter, som för­ vändigheten för de särskilda familje­ av ett kommunalt natthärberge för betsför.
Ingen är häller skyldig att anledas av den så gott som fullstän­ medlemmarna att underordna sig det kvinnor.
skaffa henne arbete.
diga avsaknaden av speciella rätts­ gemensamma överhuvudet — famil­ När en motion av detta slag Hon kan gå vid dörrarna och be, regler för ordnande av rättsförhål­ jefadern — • är på god väg att för­ väckes är det antagligt, att redan invänder ni.
Det kan hon.
Visser­ landet mellan arbetsgivare och ar­ svinna.
Liksom förhållandet mellan ett visst intresse för saken finnes ligen är bettlande förbjudet, men betstagare på det husliga arbetets man och hustru, föräldrar och barn, bland fullmäktige, och att, när ut­ myndigheterna se genom fingrarne område.
För en var i förhållandena tagit en alltmera kamratlig prägel, redningen föreligger färdig, projek­ med bettleriet.
Olyckan är emeller­ någorlunda initierad torde det stå så börjar även förhållandet mellan tid att allmänheten, som finner det klart, att här om någonstädes erfor­ husbönder oeh hembiträden att mista tet skall bli förverkligat.
Vi ha redan här i staden två naturligt att ge de manliga tiggar- dras en speciallagstiftning, som på karaktären av över- och underordna­ hem, vilka ha en med det plane­ ne pängar, alltid anser den bettlan­ ett klokt och känsligt sätt avväger de, som förut varit ett utmärkande rade kvinnohärberget sammanfal­ de kvinnan hjälpt med litet matre­ de intressen, som stå emot varandra.
kännetecken för detsamma.
I språk­ lande uppgift, nämligen Vaksam­ ster.
En dylik erbjuder emellertid ytterst lig måtto har denna utveckling fått Den enda utvägen för den allde­ svåra och invecklade frågor att lösa.
uttryck i utbytandet av de äldre be­ hets pensionat vid Köpmansgatan och Frälsningsarméns kvinnohär- les utblottade kvinnan, som ingen Det är därför icke någon tillfällig­ nämningarna tjänstehjon, tjänare tillflyktsort har för natten, är att het, att de försök, som på senare tid mot det mera modernt klingande ut­ berge vid Torggatan.
Föreningen Vaksamhet i Göte­ vända sig till polisen.
Hon kan för gjorts i vårt land att bringa reda i trycket hembiträde.
Legostadgans borg, vilken liksom en motsvaran­ en eller annan natt få ligga i polis- detta kaos, blivit mer eller mindre för icke så länge sedan upphävda de sammanslutning i Stockholm finkan.
Är hon svag och usel av resultatlösa.
stadganden, att " tjänstehjon skall i tillhör en internationell organisa- svält, kan hon remitteras till sjuk- Det vore emellertid ett stort miss­ sitt förhållande vara gud fruktigt, tion för vita slavhandelns bekäm- avdelningen pa Gibraltar, men sa tag att tro, att allt bleve välbeställt, troget, lydigt, nyktert och sedligt ", pande, upprättade för femton år!
i£ en sina krafter, far om blott en verkligt modern lagstift­ medan å andra sidan husbonde bör sedan ett pensionat, där unga kvin- hon åter gå ut för att bäst hon kan ning kunde komma till stånd i här " med välvilja och foglighet eller all­ nor under sin ledighet mellan olika slå sig fram.
ifrågavarande ämnen.
En dylik varsamhet och stränghet, allt efter Den erfarne polismannen, som vi skulle visserligen kunna bliva en ut­ som tjänstehjon mer eller mindre anställningar eller under sökande av plats skulle kunna finna en bil­ intervjuat säger: — Hon kan inte gångspunkt för en utveckling mot troget och väl sin tjänst förrättar det Hon bättre och mera ordnade förhållan­ bemöta och i övrigt det med tjänliga lig och trygg bostad.
Detta hem, hålla sig uppe på det sättet.
som fyllt ett verkligt behov och kan spjärna emot förtvivlat, men till den på detta för hemmen såväl som efterdömen föregå ", giva uttryck åt varit till den största nytta, har sist ger hon striden förlorad och går för samhället så viktiga arbetsfält.
en äldre uppfattning av förhållandet plats för högst 12 gäster och be­ den vanliga vägen utför — Men det kan icke nog starkt fram­ mellan arbetsgivare och arbetare in­ Gtt nattf) är -- bcrae för kvinnor.
£) uemôî&gt;t * iu od) Ijcmlritviibcn.
I Rhenpfalz, som hör till Bayern, men ligger för sig själv på västra Rhenstranden, har under franskt be­ skydd utvecklat sig en separatiströ­ relse, vars ledare till sist upprätta­ i sammandrag.
de en regering, vilken proklamerade Det engelska parlamentet öppna­ landsdelens självständighet gentemot des den 15 jan.
med all den prakt Bayern och det övriga riket.
Denna oi ' fi högtidlighet som av gammalt bru­ regering av fosterlandsförrädare, som kas vid dessa tillfällen.
Det av utövat det skändligaste förtryck mot konungen upplästa trontalet inne­ befolkningen, vilken så gott som i höll inga märkligare saker: ett gott sin helhet är rikstrogen, ville Rhen- förhållande till främmande makter, landskommissionen i vilken England, en början till verklig ljusning i Frankrike och Belgien äro represen­ Den världsläget genom tillsättandet av de terade tillerkänna laglighet.
två ententekommittéer, vilka.
skola engelske representanten protesterade undersöka Tysklands finansiella mot beslutet och ett ingripande av ställning och betalningsförmåga o. engelska regeringen följde.
I fråga &amp; v., samt, ifråga om inrikespoliti­ om den rhenländska Separatismen ken, uppmuntran åt industrien, ar­ stå Frankrike och England som av­ gjorda motståndare.
Frankrike vill betslöshetens avhjälpande m. m.
Debatten i underhuset om svaret Separatismen, som i en framtid skall på trontalet har pågått under flera tillföra det västra Rhenstranden, en hållas, att för avhjälpande av de för om hemmet.
De klinga, för våra öron &lt;lagar och är, när detta skrives, ännu händelsernas utveckling som Eng­ räknar ett pris av 1 kr.
à 1:50 pr dygn- närvarande kanske i hög grad än nå­ skäligen föråldrade, och kunna knap­ All heder åt pastor Ahlberg, som icke avslutad.
Man vet emellertid land icke kan och icke häller kom­ Frälsningsarméns kvinnohärberge gonsin förut så kännbara missför­ past tänkas tillämpliga i en tid, då behjärtat denna kvinnofråga!
Måtte På förhand, att arbetarepartiet kom­ mer att tillåta.
hållandena, det fordras något annat hembiträdet utvecklats till en tän­ mer att framlägga ett ändringsför- Belgradkonferensen, i vilken Tjec­ som icke äger samma varma liem- den få en snar och god lösning!
och mera än genomförande av vissa kande och kännande varelse, som med ®ag till svarsadressen så lydande: koslovakien, Rumänien och Jugosla­ prägel som Vaksamhets pensionat, lagbestämmelser, de må nu vara al­ all rätt fordrar en viss respekt för et är emellertid vår plikt, att för vien deltagit har visat att enigheten är dock mycket propert o. välskött.
Det kan ta emot ett tjugotal gäs­ drig så väl lämpade efter tidsför­ sin person.
En god och klok husmo­ ers majestät i underdånighet fram- mellan dessa stater, som bilda lilla hållandena.
ter och beräknar ett pris av 1 kr.
der ställer sig därför icke på någon a ' a a ^ ' ers majestäts nuvarande enteilten, icke är den bästa.
Under — 1:25 — 2 kr.
pr dygn.
ra &lt; Ruare icke äga husets förtroen­ Såväl å husmödrarnes som å hem­ piedestal i förhållande till sitt hem­ Hforismer.
det att Tjeckoslovakien förskrivit sig de.
Staden som hittills icke på nå­ biträdenas sida fordras nog i allmän­ biträde, utan söker sätta sig in i den­ åt Frankrike intaga de båda andra got sätt sörjt för de hemlösa kvin­ Att kasta om är ingen skam het en mera allvarlig känsla av an­ nas ställning och svårigheter.
Detta förslag kommer att erhålla makterna en självständigare ställ­ norna har däremot ordnat det för­ som flöjeln, när en storm far fram.
svar inför de viktiga uppgifter de ^joritet, alldenstund liberalerna äro ning och Jugoslavien närmar sig av­ En av de viktigaste uppgifterna träffligt för de hemlösa männen.
Den flöjel rostar säkert fast var på sitt håll ha att fylla, en verk­ da att Understöcl a gjort Italien.
Fiumeaffären, som tiets J arbetarepar­ för en blivande lagstiftning om Det finns sålunda ett utmärkt, som trotsar Herrens vindars kast.
ligt uppriktig vilja att motsvara de ti j a ^ ac k m ' °t högerregeringen, stått dem emellan, har fått en fred­ rättsförhållandet mellan husmödrar under bästa ledning stående ung­ fordringar deras inbördes ställning r a n tt ^ ' biWa det nya kabi- lig lösning sedan Italien erhållit sta­ och hembiträden blir för visso den Paul Hey se.
ålägger dem.
e överlämnas därefter, enligt den Fiume och Jugoslavien dess karlshotell " Labor ", avsett för hygg­ att söka få till stånd bestämmelser, i0ne11 P raxis &gt; till underhu- hamnstad Baros.
Konferensens ut­ liga och skötsamma ogifta arbeta­ S (' ™ För husmödrarne gäller det att som giva garanti åt ett ingånget tjän­ " näst starkaste grupp, arbetare- gång betyder ett politiskt nederlag re.
Här finnes plats för 150 gäs­ förstå, att även ett hembiträde har steavtals bestånd.
Ett av husmödrar­ ter som betala ett pris av 25 kr.
Den giriges rikedomar likna solen rätt att göra anspråk på en viss grad le u ° A England får sin f örsta för Frankrike.
nes största bekymmer utgör nämli­ pr månad eller kr.
12:50 för halv.
efter dess nedgång: de förnöja ingen.
a Sokratiska regering med av självständighet och en viss hänsyn gen den brist på ansvar för avtalets I det sistnämnda landet råder stor Vidare finns ett natthärberge vid Ia; D ^ald som chef.
till sin personlighet.
Förgäves skall helgd, som nu tyvärr är alltför van­ upphetsning med anledning av den Sokrates.
Skolgatan avsett för mindre väl den moderna husmodern sucka efter lig hos våra hembiträden.
Intet är in.„ i ^ andra konstitutionellt berät- franska valutans dåliga ställning.
situerade hemlösa män.
Det är så " den gamla goda tiden " med dess vanligare — - och detta gäller även i flntf 6 U ^, v,i ' £ ar kade varit möjliga.
Regeringen arbetar energiskt för att enkelt som tänkas kan, men varmt eringen kunde ha patriarkaliska förhållanden mellan de delar av vårt land, där städja än­ förbättra den.
vid !T och blänkande rent ' med propra Lättfärdig kvinna gör tungsint husbönder och tjänare.
Det går nu v ä n lig ' t samarbe- te tillf ^ en ' ° m nu förekommer och tjänaren sålunda I Grekland har Venizelos som kon­ bäddar.
Badning är obligatorisk man.
en gång icke att flytta tidens visare är bunden- en längre tid än vid de en seljpresident trätt i spetsen för rege­ och kläderna decinficeras vid be­ Shakespeare.
: r al tillbaka.
Medan på den tid, då en fria tjänsteavtalen — än att ett hem­ koalition kunde ringen.
En folkomröstning skall nu ha Eldats hov.
Härberget kan taga emot Sorn under krigsåren eller stor del av det moderna samhällsar­ biträde vid första anbud om en mera avgöra om landet skall fortsätta att 125 gäster, och priset är 1 kr.
pr! "
üWal betet var förlagt inom hemmet och lockande anställning eller annan mer regering kunde ha trätt vara monarki eller om det skall över­ till natt.
stöd av en välvilligt stämd den patriarkaliska familjen för ut­ eller mindre tillfällig anledning utan Sannnigen är vår Herres ansikte gå till republikansik styrelseform.
Slutligen upplåter staden — mot övande av alla sina mångskiftande vidare bryter sitt avtal och lämnar denna världen.
Från Ryssland meddelas om in­ hyra — gamla cellfängelset till funktioner mången gång hade att sitt husbondfolk i sticket, kanske H. C. Andersen.
si ^ S a u t y ägar ha försökts, bördes strider mellan sovjetledarne.
Frälsningsarmén, som där upprättat tillgå en hel stab av tjänare, får man under den allra brådaste tiden.
Nå­ Vans o t På lilberalt motstånd.
Ett rykte berättar, att Trotskis ett natthärbärge för män med plats nu räkna med, att på samma gång gon rätt att uttvinga avtalets fullgö­ Partiet s i, r F ' l att arbetare- stjärna liksom tidigare Lenins är i för c:a 250 logerare.
Priset är 75 åtn samhället övertagit en del av det ar­ rande finnes ju numera icke, och den redas j«ta rent spel och be- nedgående.
Den nya regimen kom­ I fråga om moderna är mannen bete, som förr utfördes inom hemmet, öre pr natt.
r v sa s n rätt till skadestånd, som möjligen ^ måg a i ^ styrande mer att bli en grad rödare än den Man kan under sådana förhållan­ konservativ på grund av förnuftsskäl även en stor del av familjens arbets­ kan föreligga i det särskilda fallet, betare kaledes ° Partiet håller li- nuvarande.
den göra anspråk på att staden skall och kvinnan revolutionär av instinkt.
kraft tagits i anspråk på annat håll.
blir oftast fullständigt illusorisk, då 0ltl lanrjoV S ' n ra ^ a ^ ^ a ^ a kand Finland har att dragas med en ue ^ ® öden.
tänka också på de hemlösa kvinnor­ Dennis Bradley.
Av hemarbetets industrialiserande ju ett hembiträde i regel icke har svårlöst ministerkris.
na.
är har blivit en följd, att den patriar­ någon egendom, varur skadeståndet He emellertid, att landet Det är fruktansvärt för en man kaliska anda, som förr rådde inom kan uttagas.
Det förefaller emeller- t någon sådan önskan.
UtlandskröniKa Ä - medelst inköp- 20 Januari 1924. s-s r.iiiiiisiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiHiiiitiiiiiiiiiiiiiiiiiitiimtiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiHii Tel. 6077.
N; o 3.
BREVLÅDA.
Desillusionen.
Stort urval av vackra Ylletyger, Viyella i ylle och bomull, Bomullsflaneller.
Handvävda, färgäkta Bomullstyger, Hvita Vaf- nader, bästa fabrikat.
Strandkoftor, Lahrnans Trieotunderklä- der, Strumpor, Underkjolar, Snörliv, Reformliv, Näsdukar, Allmogegardiner, stort urval, Möbeltyger, Borddukar, stor sortering VHckra mönster, Linneduktyger, bästa fabrikat.
Handdukar, Säng­ täcken, Filtar, Sticktäcken.
Prima Ylle- oeh Bomullsgarner.
huset.
Damm och baciller få föröka sig obehindrat.
— - Lider du av bacillskräck?
frå­ gade doktor Roberts.
Han såg oför­ skämt menlös ut.
Doktor Berger blickade med avsky ned på sin tallrik.
— De arma fruarna!
sade han.
Jag undrar inte på om de både få bacillskräck och bli hysteriska.
— - Tror du att fästmannen fick smaka på hennes mat, innan han slog upp?
sade doktor Roberts funder­ samt.
— Han!
Det var ju hon som gjor­ de det.
— I hennes edition, ja!
Men där var det ju också fruarna och enbart fruarna som hade skulden.
Alla hen­ nes ansträngningar att få dem att hålla till godo med en dammig, van­ vårdad och nedosad våning, stenku­ lor, petrifikat, knapplösa skjortor och härsken sill blevo skamligt missför­ stådda.
Och när du en dag ger hen­ ne ett jämförelsevis gott betyg för att bli av med henne får du figurera som den hysteriske herrn med bacill­ skräck i nästa kapitel.
— Jag, utropade doktor Berger, / •V / OLET Ärade Damer!
Duktyger och Vita Vävnader BERTHA ANDERSON B I L L I G A rosta borta i ett skåp, eller - äro de sönderslagna.
Doktor Roberts lade sin hand på kollegans arm och betraktade honom uppmärksamt.
— Är du hysterisk?
frågade han med lätt ironi i stämman.
— • Prat, svarade doktor Berger, jag är alldeles lugn!
Och vore jag det inte skulle jag ögonblickligen bli det, när jag iser den här biffen.
Har du sett något mera grått, livlöst och dött?
Det är som den vore anrättad av ett tusenårigt petrifikat.
Skall det vara en bit, var så god.
— Bara man hade en såg att få sönder den med, skulle den bestämt vara ätbarare, svarade doktor Ro­ berts.
— Dessa svarta stenkulor, fortfor doktor Berger och räckte ett nytt fat, ha en gång varit spansk lök.
Efter beredningen ser den ut så här.
— Härligt, sade doktor Roberts.
Konsten är nu bara att få dem på gaffeln, utan att de smätta ut över golvet.
— Gör ingenting, svarade doktor Berger.
Där skola de aldrig upptäc­ kas.
Vi ha nämligen ingen hund i Kvinnornas siteuT- ring.
Och detta otroliga förhållande intresserar mig mest av allt.
Det för­ I Vitrums FERROL | s S / uk.
och fieL.
' " 5 I M ' Sll &gt;; " - Ü är det kraftigast aptitgivande och mest stär- = bryllar mig.
Denna, kvinna, så klar­ = kände av alla moderna organiska järnpreparat.
== a; 3 Nya medlemmar vinni&gt; ^Ss Synnerligen lättsmält fördrages det av den öm- =E synt, så intelligent, så granntyckt äl­ = = tåligaste mage.
Vid blodbrist och svaghet av EE i största verkan.
Dess angenäma smak gör " att == skar en man, som knappast står ett = Din =§ det med lätthet tages av såväl barn som vuxna.
= fotsteg högre än en gorilla!
Tillverkas å Lilla — — l s # ' eiff.
Hon är en trofast kamrat • — jag ^ Apoteket Vasens Apoteksvarucentral j Tel 272 A, Alingsås. "
' • " " " ' ' ngsås.
mn * et - - Laboratorium, Stockholm.
vet, att hon hyser intresse för mig — TEL ^ REKOMMENDERAS, ' men hennes kärlek är för en annan.
H Originalflaska om 500 gr.
Nedsatt pris 3:25.
| | t " rfriig ».
ställas tlU f rkn 7 ^ ^ Fäs på alla apotek.
Stor sak!
I många avseenden står = Om Vitrums F e r r o 1 ej finnes på närmaste = jag henne närmare än vad denne an­ =§ apotek, tillskriv fabrikanten, Apoteket Vasen, = Stockholm.
dre man gör.
Jag undrar, hur mycket inspiration han mottager av hennes stora evigt unga idealism, av den muntra glan­ sen i hennes blick, de rika skiftnin­ garne i hennes röst, hennes säkra om­ till fabrikspriser döme, hennes all-omfattande sym­ — - b. u n DARFÖtt.
ATT VÅO FIQma ' i ' V, * • I pati, vidden och djupet av hennes ALMEDALS FÖRSÄLJNINGS-MAGASIN, GÖTEBORGS LINOLEUM » ETER - i.
Far N W-^AG A5,, mänsklighet?
4 c 9 Kungsgatan 55.
KUNG5POR.TSPL " Ti- ^ Under det att jag — men vad tjä­ nar det till att tala därom!
B
KVINNORNAS TIDNING KVINNORNAS Hemmets tidning Brand- och Livförsäkrings-Aktiebolaget — är — SKANDINAVISKA K R E D I T A K T I E B O L A G E T Göteborgs Aftonblad GÖTEBORO - STOCKHOLM - MALMÖ Särskild, omväxlande Avdelningskontor över hela landet Egna fonder Kr.
182,000,000: — Gottgör å insatta medel högsta gällande ränta i SVEA Göteborg.
avdelning för kvinnan och hemmet.
I varje nummer, värde­ fulla artiklar i olika frågor, berättelse, följetong, kåserier.
Pr kvartal 7.50 fritt hemburen.
The Florist ' s Telegraph Delivery Association U.
S.
A. samt Blumenspen­ den-Vermittlung, Berlin äro två inter­ nationella sammanslutningar av blomster- handlande med representanter jorden runt.
Genom dessa sammanslutningar möj- liggöres att å nästan vilken plats som helst få blommor expedierade under ga­ ranti för utförandet.
Inga extra omkostnader under förutsätt­ ning att brev hinner fram till dag för önskad leverans, i annat fall betalar kun­ den telegrammet.
Order mottages för utförandet å alla platser av VASA BLOMSTERHANDEL Gustaf EKman Storgatan 31 Tel. 4314 — 10365 Telegram " Vasa " Uppriktighet.
Lösnummerpris 10 öre.
" Stilla stunder. "
Av BEATBICE ZADE.
Telegramadress " K reditbolaget " (Inj.
gen.
Göteb.
Tandläkaresällskapi Tandläkare Anne-Marie Heijde Vasaplatsen 1.
Telefon 15500.
Rådfrågning; Vard.
tider efter avtal.
X 12 2 — 1 / 2 3, övriga Tandl.
SVEA LEFFLER.
Spec. Äkta Porslinsfyllningar.
Viktoriag.
8.
Tel. 8958.
Vard.
utom lord.
1 — 2- tid vara högst tvivelaktigt, om en lag med bibehållande av den mera själv­ ständiga ställning, som utgör den se­ nare tidens värdefulla vinst för hem­ mens arbetare, skall kunna giva nå­ gra verkliga garantier i detta avse­ ende, ty även om exempelvis skrift­ liga.
kontrakt bleve obligatoriska, vi­ lar ju ytterst även i detta fall svå­ righeterna på möjligheten att få ut ett skadestånd av den brytande par­ ten.
Möjligen skulle en organisation av hemibiträdeskåren bereda en utväg ur en del av nu föreliggande svårig­ heter.
Därigenom skulle nog skapas en större känsla av samhörighet på samma gång som känslan av solida­ riskt ansvar för hela kårens anse­ ende komme att stärkas.
Genom upp­ rättande av särskilda normalkontrakt kunde vidare å ena sidan omöjliggö­ ras ett alltför hänsynslöst utnyttjan­ de av hembiträdets arbetskraft, me­ dan å andra .sidan vissa garantier kunde skapas för att husmödmrne i gengäld mot de stora förmåner, som medfölja en anställning som hembi­ träde i våra dagar, tillförsäkrades åt­ minstone några kvalifikationer hos sin medhjälpare.
5.
K.
\ TL Svenska Kvinnors Medborgarför- bund har av ekonomiska skäl först i år kunnat göra de uppoffringar som fordrats för att även dess mest av­ lägsna kretsar skulle kunna sända en representant till ett centralstyrel­ semöte i Stockholm.
Tack vare en mecenat i S.
K.
M. blev det möjligt att i år den 11 och 12 januari nå det länge önskade målet.
Mötet, som hölls i Högre Lärarin­ neseminariets lokal, bjöd på lärorika föredrag av d:r Andrea Andreen- Svedberg.
advokat Eva Andén, fru Ebba Berggren, f. Lilliestråle och d:r Gulli Petrini.
De aktuella äm­ nena voro: Kvinnorna och statstjän­ sterna, Lösdrivarlagen, Gift kvinnas nationalitet, Om röstbehandling, och slutligen Mötes- och föreningsteknik, samtliga åhörda med spänd upp­ märksamhet.
Redogörelser gavs för S.
K.
M:s verksamhet under de gångna åren.
Och det var en glad överraskning att erfara hur mycket verkligt gott S.
K.
M: kretsarna under sin korta till­ varo redan ha gjort både för kvin­ norna och för de samhällen där de utövat sin verksamhet.
Kvinnornas Tidning, liksom hu­ vudstadspressen, har vid flera till­ fällen gjort meddelanden om det ini- PÄRLOR JUVELER i modern infattning fördelaktigast hos Hovjuvelerare.
Ö. Hamng.
41. tiativkraftiga förbundets och Stock­ holmskretsens företag, däribland den populära artikelserien i landsorts­ pressen, instruktionskurserna och de offentliga mötena i Stockholm i vik­ tiga kvinnofrågor.
Dessa mycket besökta möten ha vunnit allmänt er­ kännande, liksom även den lyckade insamlingen i Stockholm till Syster Karin Lindskogs minne, av 8,400 kr.
till enkom barn — och sjukmat i det hungrande Samara, enligt den avlidnas önskan.
Men om landsorts- och landsbygdskretsarnas verksamhet har allmänheten förut ingenting hört.
Det är därför glädjande att nu få tala om vad de duktigaste kretsarna ha utfört.
T ett folkrikt samhälle på lands­ bygden liar man t. ex. tagit initia­ tivet till ett mycket anlitat folkkök med god och billig mat för vuxna och för skolbarn.
Man har t. o. m. tack vare en givande basar, köpt hus till det, där även rum för äldre kvin­ nor skola få hyras när det blir fär­ digt.
Och företaget har burit sig utan pekuniära offer!
Tyvärr med­ ger inte utrymmet att här redogöra för hur praktiskt kvinnorna ha gått till väga för att nå ett så lysande re­ sultat.
I en stad är S.
K.
M. i färd med att med tillhjälp av andra kvinno­ föreningar ordna ett hem för späd­ barn och nödställda mödrar.
Inom flera kretsar har man haft praktiska kurser i vävnad och sömnad och förfärdigat bl.
a. babyutstyrslar i ill tjänst för barnmorskorna i fat­ tiga hem, och kläder till fattiga el­ ler till skollovskolonier, Norrbottens­ barn, Rädda barnen o. s. v. Det visade sig att på alla håll var det ett eller annat kärleksverk eller socialt företag som samlat och sam­ manhållit kvinnorna.
Men upplys­ ning i form av föredrag ' eller annat har aldrig försummats vid någon sammankomst.
T regeln liar man anmodat en kommunalman eller kvinna att redogöra för kommunal­ lagarna eller en föreliggande kom­ munalfråga.
Andra sakkunniga ha talat t. ex. om äktenskaps- och barnavårdslagar och diverse aktuella allmänna frågor som ha diskuterats.
Genom sådana anspråkslösa dis­ kussioner övervinna kvinnorna sin naturliga motvilja mot att uppträda och att yttra sig under parlamenta­ riska former.
De få övning i att tala lugnt och sakligt och att hålla sig till ämnet, vilket allt kommer dem till nytta.
Särskilt viktig är denna övning för alla dem som inträda i kommunala styrelser och nämnder, oc!
h dessa äro numera många, och bli allt fler.
Det var rent av rörande att ' höra hur intresserade kvinnorna på lands­ bygden blivit för medborgerlig upp­ lysning.
De kunna gå eller åka mil­ vis till de månatliga sammankom­ sterna.
På en plats i det livaktiga Ångermanland, där en ung prästkan­ didat med entusiasm talat om kvin­ nans medborgerliga ansvar i samhäl­ let och dylikt, ha mötena varit till trängsel besökta.
Och musik och kaffe förhöjer stämningen där som överallt.
Det bä.sta med S.
K.
M. är att det har lyckats sammanföra kvinnor av alla politiska färger och samhällsgrupper till dryftande av gemensamma intressen.
Det är näm­ ligen av allra största betydelse för kvinnor att de sammansluta sig på neutral mark.
De politiska förenin­ garna må vara behövliga och kunna naturligtvis under god ledning ver- Jag har en väninna, som äger alla möjliga goda egenskaper.
Hon är vacker att se på, klok och älskvärd att tala med, smakfullt klädd och ständigt på gott liumör.
Vi ha hål­ lit mycket av varandra.
Min vän skulle ha passat att vara värdinna i ett stort och rikt hus, att ta emot gäster och leda välgörenhets- tillställningar, ty hon förstår att ge ut pengar på ett nobelt sätt och ändå få full valuta för dem.
Men ödet bestämde annorlunda för henne.
Efter ett kort äktenskap blev hon änka med två små söta flickor.
Någon förmögenhet fanns icke, och det dyrbara boet jämte konstverk, orientaliska mattor, sommarvilla, se­ gelbåt och bil måste säljas för att täcka mannens efterlämnade skulder.
Min vän är emellertid ett resolut fruntimmer, som i värsta fall kan stå på egna fötter.
Hon blev direktris i en stor modeaffär och skaffade sig snart en ganska aktningsvärd årsin­ komst genom sitt arbete.
När vi lärde känna varandra, var min vän ensam, sedan hennes döttrar gift sig med präktiga män.
Som jag var nykommen till staden och endast ägde få bekanta, träffades vi i början dagligen och tillbragte varje ledig stund tillsammans.
Sedan blev det ju något annorlun­ da.
Mitt arbete och mina umgänges­ plikter lade mer och mer beslag på min ticl.
En ostörd samvaro med min vän började bli allt sällsyntare.
Men vi njöto båda så mycket mera inten­ sivt, när det förunnades oss att träf­ fas.
Förtroendet emellan oss var fullt och helt.
Jag litade obetingat på min väns uppriktiga hängivenhet.
Nyligen återkom jag från en resa, som.
räckt flera månader.
Min vän var den första bland alla bekanta jag uppsökte.
Vårt, första sammanträf­ fande var dock helt kort.
Först efter en vecka kunde jag göra mig ledig för en hel afton.
Vi avtalade, att jag skulle tillbringa den hos henne, för att ingen skulle kunna störa oss ..
Hon (hade under min frånvaro upp­ löst sitt lilla hem och flyttat in i två möblerade rum hos ett par äldre da­ mer.
Omsorgen om hushållet jämte arbetet 1 affären hade blivit för myc­ ket för henne.
Min väns värdinnor voro båda mycket döva.
Med hjälp av luren kunde man göra sig förstådd av den ena, men det var synnerligen ansträn­ gande att tala med henne.
Min vän beklagade sig bittert däröver.
Jag hämtade min vän i affären, och vi vandrade gladeligen den korta vä­ gen tillsammans.
Yi kommo överens ka mycket gott, men samtidigt måste de enligt sin natur och sitt ändamål bli skiljande.
Det är ofrånkomligt.
Neutrala kvinnoföreningar äro där­ för alldeles nödvändiga som enande bindemedel mellan politiskt oliktän­ kande.
Härom fanns blott en me­ ning på centralstyrelsemötet.
Och allas önskan var att S.
K. M.-kretsar måtte kunna bildas över hela landet.
Hade man blott medel att utsända föredragshållare, skulle denna ön­ skan otvivelaktigt kunna uppfyllas till ovärderligt gagn.
Emellertid tycks Svenska Kvinnors Medborgar- förbund lova gott för framtiden.
Det har en, om också blygsam, plats att fylla, därom kan man nu vara viss.
Man kan blott önska det lycka till god fortsättning i förligare vind.
Ann Maryret Holmgren.
att laga till té och äta en smörgås hos henne och gjorde de nödvändiga uppköpen i ett par butiker.
Uppe i våningen lade vi av oss ytterkläderna i tamburen och trädde in i min väns rum, där tillrustningarna för supén genast började.
Paketen öppnades, duktyg och porslin hämtades fram.
Allt emellanåt utbytte vi glada, lyck­ liga blickar och fröjdade oss över ' att äntligen få vara riktigt i fred och prata om allt.
Då knackade det på dörren.
Min vän öppnade.
Det var den minst dö­ va värdinnan, som kom för att av­ lämna ett brev.
Jag stod borta vid soffan, sysselsatt med dukningen, och antog, att min vän enda-st skulle tac­ ka för besväret och genast återvända till mig.
Min förvåning var obeskriv­ lig när jag i stället hörde henne med hög röst gång på gång uppmana den döva damen att stiga in och sitta ned samt till svar på den andras invänd­ ningar försäkra, att det icke på min­ sta sätt skulle störa oss!
Med den älskvärdaste, trovärdigaste min upp­ repade min vän, att vi båda två skulle bli mycket glada, om den gamla frö­ ken ville dricka en kopp té med oss.
Den kloka damen avböjde vänligt, men bestämt och avlägsnade sig.
Min vän stängde dörren och kastade sig med ett dämpat jubelrop i mina ar­ mar.
A T ilken tur, menade hon, att vi lyckligt undgått denna fara!
Jag kunde ej riktigt deltaga i hen­ nes fröjd och fick brått att skära brödet.
Min väns muntra prat för­ jagade dock snart min förstämning, och kvällen förflöt angenämt som vanligt.
Men efteråt kommo de undanskjut­ na tankarna om och om igen tillbaka.
Med tiden växte - de till misstroende och tvivel.
Jag började i hemlighet observera min vän, när hon talade med andra, började fråga mig själv om man kan lita på en människa, som av natur eller vana ständigt är älsk­ värd mot alla.
Är icke hennes vän­ lighet i själva verket falskhet, hennes tillmötesgående brist på sanning?
Månne hon icke även bedrager dem hon ' håller av?
Mina reflexioner antogo formen av självrannsakan.
.Jag började hålla räfst med min egen ståndpunkt gent­ emot konventionella lögner och in­ vand älskvärdhet.
En sann och på­ litlig karaktär, säger jag mig, tvingar till en viss uppriktighet även i um­ gängeslivet.
Den, som med öppen blick kan bedyra motsatsen mot sin innersta tanke, saknar den nödvändi­ gaste förutsättnigen för sann vän­ skap.
Sådana reflexioner ha förändrat mig gentemot min vän.
Mitt för­ troende är rubbat, och vårt förhållan­ de har därigenom blivit helt annor­ lunda.
Vi träffas visserligen ibland, men utan den gamla förtroligheten.
Disharmonien smärtar oss båda, men jag förmår ej övervinna den.
.Jag tvivlar på min väns uppriktighet.
Har jag orätt?
Marie Louise Ingemans uppma­ ning i förra numret, att vi jäktade nutidsmänniskor alltibland borde ka­ sta alla omsorger och bereda oss en gfcilla stund slog så livligt an på mig, att jag beslöt att genast reali­ sera den i min egen praktik.
I detta syfte inbjödos till min van­ ligen fridfulla kula två av mina mest robehövande bekanta, nämligen fru X., som har bördan av ett stort hus på sina skuldror samt fru Z., fram­ stående styrelsemedlem i ett tjugutal föreningar, vilka alla lika energiskt om också växelvis hota att ta kål på henne.
Båda lovade älskvärt att komma och dricka sitt söndagsefter­ middagskaffe hos mig klockan halv 6.
Om den stilla stunden nämndes ingenting, den ville jag, enligt fru fru Ingemans fingervisning, skulle komma alldeles av sig själv.
Kaffet stod färdigt vid mina gä­ sters ankomst.
På ena bordshörnet låg Viktor Rydbergs dikter - — litet försynt undanstucken.
Hedersplat­ sen intogs av en nybakad sockerka­ ka, som mitt " pass " lyckats med över all förväntan.
Vi drucka, " doppa­ de " och pratade till att börja med som på ett vanligt banalt kafferep.
Efter tretåren fick fru X. syn på baken oe ' h lät den förstrött falla npp mellan sina händer.
- Viktor Rydberg, sade hon med en fullkomligt oefterhärmlig ton och lade med en lika oefterhärmlig rö­ relse boken tillbaka, — Han skriver alldeles för invecklat och djuptänkt för mig.
gMp nöjen.
Offentlig •• • Stora f \ » Annon^cKm 9 LORENSBERGSTEATERN Tiggarstudenten.
Man har länge gått och undrat, varför en skådespelare av hr Blic- kmgbergs rang kommit så jämförel­ sevis litet till användning i Lorens- bergsteaterns ensemble.
De få gån­ ger han vid denna scen fått sig stör­ re uppgifter anförtrodda — tidiga­ re, ' hos direktör Selander uppbar han ju som bekant i regel de förnämsta rollerna — har hans intelligens all­ tid skapat minnesvärda gestalter av stort, intresse.
När teatern nu, i be­ kymmersamma tider, lägger " den stora rollen " i den begåvade skåde­ spelarens händer är detta kanske en tillfällighet, som dock ser ut som en tanke.
i ' 30 * 1.
BAJADÄEEN.
1-1 2 Barnföreställning: ^ SÖNDAG ASKUNGEN.
Varje afton kl. B: p en stora rollen.
Ijya^Teatern.
!ii » dag kl. 1,30 Billighetsmatiné: Fabrikstösen.
Varje afton kl. 7,30 — 10,35: SVENSKAMERIKANARE.
- TiTuTeatërïû M 7 och 9 sista söndagsföreställ- ningarna, » vriga dagar kl. 8: skaffa / ßrll Skepparegatan 40.
Söndag kl. 1,30 Mâtiné: nifa kunder ölmdomsaiinjiuj okad förtjänst • TIT * ~ T * ' -- * __ Är du alldeles.
.
.
skrek fru X. vrvaken.
Vart i alla mina dar har tiden tagit vägen.
— Ja.
så är det när man har trev­ ligt, sade fru Z.
Kära Ragna, det lar varit en förtjusande eftermiddag.
— Ja, det är sanning det, riktigt Kobbs Thé är alltjämt marknadens förnämsta — Åh, inföll fru Z., som gärna använd enligt bruksanvisningen giver ett storartat resultat.
» i 11 vara en bildningens förkämpe.
Viktor Rydbergs namn har väl god Och förtrogen med min vånings klang.
Jag vet att han givit ut mån­ ga välskrivna saker, fastän jag må­ karta slingrade hon ut till telefonen.
Jag satt som duschad i mörkret.
ste bekänna att jag .läst bra litet av dem.
F rån tamburen hörde jag fru X. frå­ Jag ansåg nu rätta ögonblicket in­ ga sin jungfru, om telningen Jocke var hemkommen från isen än och att ne att utlysa den stilla stunden.
— Om det intresserar er, skall jag hon i så fall för allt i världen inte gärna läsa upp några av Rydbergs skulle glömma att ge honom torra dikter för er, sade jag vädjande.
Men strumpor och skor samt i övrigt taga jag kan åtskilliga av dem utantill resterna av fårsteken till py.tt i pan­ och föreslår därför ätt vi släcka det na till kvällen.
— Nu kan du få läsa så mycket elektriska, ty det går bättre att lyss­ du vill utan att jag skall störa, sade na, när det är skumt.
Jag vred ned min trétändning och hon storslaget, sedan hon ånyo inta­ såg nu, precis som fru Ingeman skil­ git sin plats.
— Men ni äro kanske inte intres­ drat det, gardinens och fönstrens mönster och bågar teckna sig i det serade av att höra mer?
— Jo, så gärna, gärna!
bedyrade nerifrån gartan belysta taket.
Det såg riktigt vackert ut, tyckte jag.
båda ivrigt.
..: Jag lät det tillfälliga missmodet Men smak skall man aldrig tala om, och i mörkret kände jag en förkros­ fara och fortsatte med den ståtliga sande kritik från två ikappraka ge­ Grottesången.
, Den är lång, som hersrkapet ve • stalter.
Jag beslöt emellertid att hjältemodigt genomföra mitt pro­ Ungefär mitt i dikten hörde jag gram.
Och när ett.
sakta krasslande Z. skruva sig oroligt av och an 1 med några på assietten kvarglömda korgstolen och slutligen med en ge­ konfektbitar äntligen tystnat laste nomträngande viskning jag ur minnet och så gott jag för­ fr " ^ ' nå — Jag skulle bara försöka se p mådde en av Viktor Rydbergs enligt min tanke allra vackraste dikter, min klocka.
Hon måtte väl «te va­ ra halv 9 än.
Klockan halv 9 nämligen hans Drömliv.
Jag inbillade mig att dikten skulle jag nämligen ovillkorligen vara i göra samma djupa intryck på mina ett möte.
,, _„ n Jag tände oroad bor s a ^ åhörare som på mig själv.
Men knap­ past hade de sista sköna slutstroferna bredvid mig.
Fru X. satt 1 so förklingat, förrän jag hörde fru X. '
net med lutat huvud, halvsov stämma, så klarvaken och oberörd Fru Z. hade ur sitt klädnmgs 1 ^ som hade hon stått på torget och kals lista fram sitt ur på guldkedjan.
När ljuset fo p gto] en köpt fisk.
— Är det slut!
Det var riktigt lan flög hon som en raket Den dystre mannen. » — .Jag vill be re (j a n bra.
Jag kom nämligen att tänka och ropade förfärad: advokaten hjälpa mig med skilsmässa — Kors bevare mig.
hon a på att jag absolut måste ringa hem från min hustru.
Hon bara talar och kvarten över 8!
ett slag.
talar och talar — Advokaten: — Vad talar hon om då?
iniiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiMiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiimmmimf; Den dystre, ännu dystrare: — Ja, Tjock, varm, vacker, slitstark.
Relativt billig- se det säjer hon inte!
Konstflitens Flossamatta Mattan fSr det burgna, välombonade, med kultiverad smak inredda iLSIILS IZOJSTSTFI j ITEN Göteborg 3 - Drömmens mysterium.
T e a t e r n Den stora rollen.
ôôteborçtfforçonpost Qôteboigs7igiyon$st Ceater.
Varje afton kl. 7,30 S 5ndaS gör €r firma händ i Göteborg och de värtsveasba Land= sbapea med dess betydande och., affärs kraftig publih.
TIDNING förtjusande!
ekade fru X.
De tryckte emfatiskt mina händer ocli samlade brådskande ihop sina jersedlai _ Matte bara inte styrelsen vara samlad ...!
sade fru Z.
— Ja, jag säger detsamma, sade fru X.
Pytt i panna blir inte bra, om den får stå för länge.
Ock brådstörtat flyende skymning ock dikt, rusade de ängsligt överläg­ gande iuvudstupa nerför trapporna, Sa slöt min första stilla stund.
Jag fror allt att jag bjuder fruarna X. och 1. på vanligt vardagsförmiddags­ kaffe * nii sta gång.
Bagna Beters.
En tämligen trög resande för en firma liade i uppdrag att stanna i en annan stad i och för besök hos en kund där.
— När han väl kom dit kade han glömt bort namnet på kun- &lt;1® ock såg ej annan råd än att te- %afera till sin chef och fråga.
Denne telegraferade tillbaka: Karl Högberg &amp; C:o. Ert är Per Jönsson.
* * * Av IV.
Drömtydning cob själsbygien.
l 1 ör att tillförsäkra nedanstående utläggningar det förtroendé hos lä­ saren, vilket är nödvändigt för att han eller hon skall ägna något in­ tresse at en sa misstänkt företeelse som drömtydning, anföras här nam­ nen på en del samtida vetenskaps­ män som ansett ämnet värt ett in­ gående studium: d:r Siegmund Freud i \ \ i en, d:r Carl Jung i Zürich, d:r Morton Prince i Boston, mr Have­ lock Ellis i London, d:r Leo Erich- sen m. fl.
Ur skådespelaresynpunkt kan man säkerligen tå lyckan att revanschera sig på en tacksammare uppgift än den förfallne komedianten Armas Fager.
Man har förebrått hr Blic- kingberg att han gjort typen för negativ och för litet mänsklig.
Un­ dertecknad kan icke dela denna upp­ fattning.
Hela Armas Fagers exi­ stens är, ur verklighetssynpunkt, uppbyggd på negationer.
Förblin- delsen för den egna ömkligheten och oförmågan är gestaltens enda posi­ tiva drag.
Han har aldrig fått pröva sina krafter och tror dem därför vara större än de äro.
När slutligen det röda upproret bjuder honom ett tillfälle att i verkligheten spela den stora roll som scenen förvägrat ho­ nom brister hela illusionen om den egna förmågan, och kvar står endast en egoistiskt feg och verklighets­ främmande stackare, som aldrig haft något i sig av hjältars och martyrers hårda virke.
Det fordras onekligen ett visst mod hos en skådespelare att ingå i denna allt annat än sympati­ ska skepnad och stor talang att for­ ma den såpass mänsklig att den icke allenast påkallar förakt, utan även förståelse och medlidande.
Hr Blic- kingberg återgav typen med en sä­ kerhet, en psykologisk finhet och ett patos i de upprörda ögonblicken som gjorde prestationen till «1 av de in­ tressantaste man på länge skådat på denna teater.
Detta genomförande av huvudrollen jämte fru Tekla Sjö­ bloms och hr Mathias Taubes intel­ ligenta, framställning av de respekti­ ve uppgifterna som den stackars slit­ na hustrun och den redlige, visserli­ gen socialt, men icke moraliskt ur­ spårade vännen och stridskamraten ' bär det i sig sjäilv om icke obetydliga så dock åtskilligt överskattade fin­ landssvenska skådespelet.
Så länge det står på repertoaren bör varje vän av god skådespelarkonst icke för­ summa att ägna det en aftons in­ tresse.
— e.
Den sistnämnde skriver i sitt ar­ bete Det sinnliga och översinnliga ": " Vi drömma ingenting tillfälligt.
Det som vi icke slutbehandlat i vårt dagsmedvetande, det som smugit sig in i vårt inre, utan att vi bildat oss en klar uppfattning därom, önsknin­ gar som icke gått i uppfyllelse, drif­ ter som vi av blygsel eller fruktan icke givit vika för, konflikter av skilda slag, låga begär, som sky dagsmedvetandets klara ljus, allt det­ ta strävar efter att ännu en gång i någon form göra, sig påmint och åter­ kommer till oss i drömmar i sym­ bolisk form eller som likheter.
Vi kunna mycket väl tala om en veten­ skaplig drömtydning, och nervläka­ ren, som försökte bota den sinnes­ sjuke, den av tvångsföreställningar eller själsstörningar lidande nevroti- kern utan att analysera hans dröm­ liv, skulle förbise ett viktigt hjälp­ medel, som den nya själsiforskningen lagt i hans hand. "
D:r Erichsen till- lägger att man, via drömmen, " når fram till själens innersta djup, un­ dermedvetandets verkstad ".
Som man förstår, tänker den cite­ rade forskaren icke på de många drömmar, som uppstå på grund av kroppsliga förnimmelser, utifrån el­ ler inifrån kommande, såsom buller, hunger, törst, illabefinnande etc., och vilka i riklig mängd vävas in i vårt drömliv.
Han hänsyftar i stället på de drömmar, som leda sin upprinnel­ se från.
vårt själsliv^ sådant vi själva danat det genom våra tankar i va­ ket tillstånd.
Hava dessa drömmar någon för­ nuftig mening?
Att hålla oss à jour med hur vårt själstillstånd, vår inre personlighet utvecklar sig?
Att ge " Svenskamerikanare " på Nya Te­ tillkänna om allt är i god ordning el­ atern hava vunnit publikens hjärta ler om det är fara på färde?
— de goda husen vittna härom.
Man Om man nu vågar ett sådant an­ har lyckats förkorta mellanakterna tagande, ställes man genast inför en så mycket, att föreställningen nu av­ slutas redan vid halv 11 - tiden.
ny Iråga.
Varför ge oss drömmarne då icke klart och ärligt besked?
Var­ för te de sig oftast så meningslösa, att vi inte gitta ägna dem någon uppmärksamhet?
Den goda avsik­ ten förfelas ju fullständigt på detta sätt!
Måhända har den modärna dröm­ analysen rätt, när den förklarar, att våra drömmar äro — underkastade censur!
Vem " censorn " är vet man icke, men man tänker sig en kraft, som övervakar den kanal, vilken för­ binder vårt undermedvetande, där vårt själsliv ligger blottat, med drömlivet.
Undermedvetandet synes angeläget att sända sina budskap in i drömmarnes värld, tydligen med underförstådd mening att de skola vidarebefordras till människans dagsmedvetande och — om så beho­ ves — bringa henne till besinning, men censorn nekar att släppa igenom alltför obehagliga och alarmerande underrättelser.
När undermedvetan­ det vill avsända sådana, måste det därför listigt omskriva dem i dröm­ mar med menlöst eller t. o. m. be­ hagligt utseende.
Kanske är censorn en vänlig kraft, som vill skydda sömnen ôch vilan, vilka tydligen skulle fara synnerli­ gen illa,, om alla våra bekymmer, vå­ ra tunga minnen, våra onda begär utan kontroll finge välla upp ur un­ dermedvetandet in i vårt drömliv och fylla det med skräckbilder.
Men det är också möjligt att cen­ sorn är identisk med den kraft vi känna från vårt dagsmedvetande och som.
med så stor energi och framgång tar till orda mot samvetet, ursäktan­ de och överskylande alla våra bris­ ter och svagheter.
I så fall är han säkerligen mera fiende än vän.
När människan på betänkligare sätt försyndar sig mot själshygienens lagar och i form av onda, sjuka, el­ ler orena tankar tillför undermedve- tandet ett för den inre personlighe­ ten alltför skadligt själsstoff, är det, Som om undermedvetandet gjorde re­ volt mot den censurerande kraften och tvingade igenom drömbilder av så oroväckande art, att man måste uppmärksamma och tänka över dem.
Drömlivet blir sjukt, sömnen blir orolig, dålig och ger ingen verklig rekreation.
Samtidigt faller man of­ fer för andra nervösa åkommor, man blir nedstämd, ängslig, hysterisk, hy- pokondrisk, vilket liksom de sjuka drömmarne och sömnlösheten vittnar om, att mer eller mindre svåra stör­ $ cg raöutugé&amp;tyrå K N U T H É U R L I N, (V K v ™ g c T r, i:.
f, E HEMSLÖJD VÄVNADER MÖBLER BESTÄLLNINGSVÄVER] ¥tber; ilöjai^ romhn av&gt; Ilse Lcskien.
ktoriserad översättning av Il u Magnhild Lindberg.
- f n, Van er ombesörjer på erkänt bästa sätt allt som tillhör begravningar.
LAMPSKÄRMAR Billiga priser Eldbegängelseföreningens expedition.
I rummen, där hettan ännu låg kvar, kändes det tryckande kvavt.
Då Henry ännu ej syntes till, kunde hon hinna springa ner och sätta gullvi­ vorna, som också började lida av den heta luften, i den fuktiga jorden.
Hon kastade en spanande blick ut­ efter vägen, som ledde från huset vid Wallgatan till villan på andra, sidan; säkert hade hennes man återigen gått upp till Franz Wiesner.
Då lät han henne alltid vänta, ty från honom kom han aldrig loss.
Hon kunde inte fatta, vad det var hos denne ku­ sin, denna färglösa, obetydliga män­ niska, som så kunde fängsla hennes ry tyckte egentligen inte om.
att hon grävde i jorden med bara händerna, vilket hon så gärna gjorde.
Hon böjde sig ned och började an­ vända spaden, men den lösa jorden föll.
genast tillbaka i det uppgrävda hålet, varför hon snart, grep till hän­ derna och med en känsla av stort väl­ behag rotade om i den varma jorden.
Försiktigt tog hon så den lilla plan­ tan ur krukan, sänkte den i jorden och lade rötterna kärleksfullt till rätta, då hon plötsligt fick höra rö­ ster, mansröster.
Var det Henry med någon bekant?
Då skulle han inte bli vidare glad över att se henne med smutsiga fingrar.
Hon ställde sig alldeles stilla innanför den skyddan- dé, gröna muren och hörde stegen komma närmare.
Det var två medelålders herrar, som kommo från Wiesnerska huset vid Wallgatan, och som valt vägen genom trädgården för att fortare komma till Kaiserallée, där van der Borgkska villan låg.
Wiesner och van der Borgk voro kusiner och dess­ utom kompanjoner i det van der Borgkska musikförlaget.
Henry ha­ de ingenting emot, att Franz Wies- ^ B° r gk drog man.
.
.
Men hon ville ej längre fundera n ^ s ^an, öppnade det på den saken.
Så gick hon tillbaka » A lutad,, sig ÖVer tr-i h ai) r ^ re £ n hade nyss fallit in i rummet, tog blomkrukan Iran ^ n n u !åg en grå det lilla runda bordet, hämtade sin 3 iver • ' dan \ \ r ' kusen på andra kappa och en liten spade och gick i, bigatan.
ner i trädgården.
Hon sökte en en det f 1 • fi %tret pi. -- l g a lövverket under stund bland de välskötta gräsmattor­;, ' e r i 0011 skimrade redan nas boskéer och höga trädgrupper U1 e " H?
npp u, ' j us - En varm doft för att finna bästa platsen för sin ln d e n oc ' 611 ^ ' isa .i or o r den och från skyddsling, och valde slutligen ett J ri) as VÄJ- „ .l M,;:, jerin,, a d i S a knoppar kl a (] och soligt ställe mitt inne i en boské, där bladverket redan var så tätt, att det 11011 drog ett ^ v Par djupa andetag.
omgav henne som en grön mur.
Hen­ " ga - Ws » ar^- ^b ' a fi- 24 KUNGSGATAN 24 Tel. 3623 - 140S0 — 6607 ningar äro för handen inom själsli­ och patienten svarar, att den var vet.
svart till färgen.
De lindrigare symptomen dras man Nu vet läkaren allt vad han behö­ med så gott man kan, men de svårare ver för att tyda drömmen, och han leda till ett besök hos nervspecialis­ ser fullt klart den svåra livskon­ ten.
vilken om han tillämpar den flikt.
ur vilken hans patients nerv­ modärna själsläkekonsten icke un­ lidande uppstått och ur vilken det derlåter att genom patientens dröm­ för varje dag hämtar en allt krafti­ mar utforska hans själsliv, där roten gare näring.
till det onda är att söka.
När den unga kvinnan gifte sig, Låt oss anföra ett uttalande av en realiserade hon otvivelaktigt en lyc­ känd drömanalytiker d:r A. W. van kodröm.
Men i stället för att låta Renterghem i Amsterdam.
sina önskningar och förhoppningar " När vi funnit den verkliga inne­ hålla sig inom verklighetens blyg­ börden i en dröm, känna vi oss stå samma ram, förnöjsamt och glättigt mitt i drömmarens hemliga värld, omfattande det anspråkslösa hemmet och vi finna till vår förvåning, att en såsom livets medelpunkt, ' börjar hon till synes meningslös dröm har ett en dag tänka på hur annorlunda och betydelsefullt innehåll och på ett fästligare allt kunnat gestalta sig, verklighetstroget sätt blottar utom­ om hon blivit bättre gift, t. ex. med ordentligt viktiga och allvarliga sa­ en man så rik som den där andre.
ker inom själslivet. "
Hon fantiserar om hur präktigt hon Låt oss därefter återgiva en ty­ i så fall skulle inrett sitt hem, hur pisk drömtydningshistoria, berättad vackert hon skulle klätt sig.
Dessa av en amerikansk läkare och nerv­ vakna drömmar äro mycket roande specialist, och hon hänger sig åt dem såsom åt E11 av hans patienter, en ung kvin­ något alldeles oskyldigt och bety­ na, talade om en livlig dröm, som delselöst.
Men ingen enda av hen­ hon haft på natten.
Tillsammans nes tankar går till spillo, utan alla med en väninna hade hon promene­ upptagas de av undermedvetandet, rat utefter en av stadens förnämsta som binder ihop dem till känslor av affärsgator och gått in i en modeaf­ missnöje med tillvaron, sådan den-är, fär.
där I1011 köpt en hatt.
och otålig längtan efter förändring Det var hela drömmen.
Det liv­ och rikedom.
Det har inträtt en liga minne den efterlämnat tydde ödesdiger splittring i hennes liv.
Hon dock på, att den var en symbolisk slites mellan de mest stridiga och dröm, d. v. s. ägde en underförstådd fruktansvärda känslor.
Hon håller mening, hade något av vikt att - av sin man, men är samtidigt för­ meddela: bittrad på honom för att han icke På läkarens fråga vad hon gjort kan förtjäna lika mycket pängar som ' dagen före drömmen, berättade hon, andra.
Hon tycker om sitt hem, men att hon verkligen gått den ifrågava­ avskyr det också för dess fattigdom.
rande gatan tillsammans med samma Så ' blir mannen en dag sjuk.
O,m väninna och därvid sett in i modeaf­ han dör, kan hon måhända göra ett färernas skyltfönster.
nytt bättre gifte!
Tanken förfärar Här hade läkaren fått själva upp­ henne, och hon försöker slå bort den.
slaget till drömmen — hans patient Men den finnes kvar och blir, utan hade önskat sig en hatt, men icke att hon själv vet om det, ett hopp, haft, råd att köpa den.
Denna un­ som förkläder sig till den häftigaste dertryckta önskan ledde, så som vän­ oro för mannen, vilken hon i sin fan­ tat.
till drömköpet.
Men fanns in­ tasi och i överensstämmelse med si­ genting mer och viktigare .bakom na hemliga önskningar gör mycket drömhändelsen?
sjukare än han är.
När hon i dröm­ Läkaren forskade vidare och pa­ men går ut för att köpa något, beger tienten fortsätter, sin berättelse.
Un­ hon .sig, viss om att en rikare tid der promenaden hade hon kommit att stundar, till en av de stora butiker­ tala med väninnan om en man, som na vid den förnämsta affärsgatan, tidigare uppvaktat henne.
Då lian dit hon känt sig dragen även i vaket var rik, vågade hon emellertid icke tillstånd, ehuru priserna där vida tro, att hans avsikter voro allvarli­ överstiga hennes möjligheter, och ga, utan gifte sig med en annan man vad hon i drömmen tillhandlar sig är det hon hälst av allt vill bära - — i blygsammare ställning.
en sorghatt efter sin man!
Ytterligare ansatt av läkaren, ta­ I sanning det är ej underligt, att lar hon om, att hennes man f. n. lig­ själsläkarne stå bestörta vid de in­ ger sjuk, och att hon är förfärligt blickar de genom drömmarne få i orolig för honom, ehuru den läkare som sköter honom försäkrar, att alls det mänskliga själslivet!
Förutsättningen för att nervlidan­ ingen fara, föreligger.
det i ett fall som det nyss relaterade Den drömanalyser,ande läkaren skall kunna botas är att den sjuka börjar nu skönja den hemlighet han förjagar rikedomsgrillerna, förnöj­ söker.
Drömsymbolen för denna hemlighet är tydligen hatten.
Är samt tar livet som det är, lär .sig att det månne icke en sorghatt hon köpt?
värdera sin man och tänker sig fram­ Han frågar efter hattens utseende tiden tillsammans med honom i ett visserligen enkelt men lyckligt hem, som hon älskar.
VITVARU-MAÖASINET Expositionshallen KUNGSGATAN 38 — 40, 1 tr. upp.
Tel. 14690.
Största urval av NYHETER i: DAMUNDERKLÄDER, DUKTYGER BABYUTSTYRSLAR, HANDDUKAR ner.s närmare vänner någon gång, för att vinna tid, togo vägen genom den gemensamma trädgården.
Elisabeth van der Borgk tyckte däremot inte alls om detta.
Det be­ rövade henne den behagliga känslan av att vara, ensam med naturen, när hon uppehöll sig i trädgården.
Men Wiesners voro mycket äldre än hon och hennes man, så hon hade blott att finna sig.
Hon skilde försiktigt ett par gre­ nar åt för att se, vem som kom, och smålog.
Den mindre, något lutande mannen, var Matthias Grün, cellist vid stadshotellets orkester, den anc^ ' a resliga, eleganta och välvårdade ge­ stalten var ' bankir Rosenheim.
Så lustiga de sågo ut tillsammans, och vad den hypereleganta Rosenheim skulle bli förfärad, om hon nu träd­ de fram och räckte honom sin ned- jordade hand, som han alltid var van att kyssa!
Hastigt lät hon grenarna falla igen och drog sig ännu litet längre tillbaka.
— Det, är slut, säger jag, slut, hörde hon cellistens skrovliga kråk- stämma upprepa i förargad ton.
— Icke helt och hållet, min kära BARNUNDERKLÄDER, FÖRKLÄDEN vän, varför sitter han då fortfarande uppe hos Wiesners?
— För Hans Kaiserchens opera, den nya, olycksaliga !-.
.
.
— Det vet ni då lika bra, söm jag!
— • Gott!
Men den, som känner Julie Wiesner, den som åsett, allt­ sammans som jag.
.
., hur den goda Henry knappt kunnat bevara det minsta .siken.
.
.
— .Ta, ja, det har jag ju själv sett och förargat mig över Franz, den stackaren!
Men alltsedan bröllopet är det slut,, säger jag, vet jag.
.
.
— Men Grün, hur kan ni veta.
nå­ got sådant?
— Jag känner honom bättre än ni, och den unga frun.
.
.
— Hon tjänar som skylt, ingen­ ting annat.
En alldeles utmärkt så­ dan.
Henry är en diplomat, all akt­ ning värd!
— Och ni, herr Rosenheim, ni är.
.
.
— Inga förolämpningar, min kära Grün.
Ett förargat skratt från den lilla musikern, och rösterna dogo bort.
Elisabeth van der Borgk böjde sig åter över sin planta och tryckte för­ Vår generation marteras av ner­ vösa lidanden, vilkas ursprung vi icke förstå, men till vilka själsläka­ ren med lätthet skulle finna nyckeln siktigt fast den.
Därefter tog hon upp spaden, gick fram ur buskaget och skyndade in i huset.
Hon nä­ stan sprang uppför trappan till för­ våning för betjänten, som öppnade glasdörren för henne, spolade hastigt sina händer rena under vattenlednin­ gen, gick in i sitt rum och satte sig i en låg stol under palmen.
Hon hade gått ner i trädgården för att icke tänka, icke grubbla så mycket över dessa första månader i hennes äktenskap, vilka bringat henne, som växt upp på en stilla lant­ egendom under en mild moders led­ ning, så mycket nytt och förvirrande.
Och nu hade hon måst höra, vad de där båda sagt.
.
.
säkert var det över­ drivet, skvaller, men.
.
.
Matthias Grün, vars öppna, tro­ hjärtade väsen hon så väl kände från trioaftnarna, som en gång i veckan höllos här hos henne, hade dock sagt: jag har själv sett det.
Var Julie inte 43 år gammal och hennes hår vitt även om det såg mera pudrat än grånat ut mot hennes blom­ strande ansikte.
Alltid hade hon fö­ refallit Elisabeth som en äldre fru
KVINNORNAS TIDNING KVINNORNAS Hemmets tidning Brand- och Livförsäkrings-Aktiebolaget — är — SKANDINAVISKA K R E D I T A K T I E B O L A G E T Göteborgs Aftonblad GÖTEBORO - STOCKHOLM - MALMÖ Särskild, omväxlande Avdelningskontor över hela landet Egna fonder Kr.
182,000,000: — Gottgör å insatta medel högsta gällande ränta i SVEA Göteborg.
avdelning för kvinnan och hemmet.
I varje nummer, värde­ fulla artiklar i olika frågor, berättelse, följetong, kåserier.
Pr kvartal 7.50 fritt hemburen.
The Florist ' s Telegraph Delivery Association U.
S.
A. samt Blumenspen­ den-Vermittlung, Berlin äro två inter­ nationella sammanslutningar av blomster- handlande med representanter jorden runt.
Genom dessa sammanslutningar möj- liggöres att å nästan vilken plats som helst få blommor expedierade under ga­ ranti för utförandet.
Inga extra omkostnader under förutsätt­ ning att brev hinner fram till dag för önskad leverans, i annat fall betalar kun­ den telegrammet.
Order mottages för utförandet å alla platser av VASA BLOMSTERHANDEL Gustaf EKman Storgatan 31 Tel. 4314 — 10365 Telegram " Vasa " Uppriktighet.
Lösnummerpris 10 öre.
" Stilla stunder. "
Av BEATBICE ZADE.
Telegramadress " K reditbolaget " (Inj.
gen.
Göteb.
Tandläkaresällskapi Tandläkare Anne-Marie Heijde Vasaplatsen 1.
Telefon 15500.
Rådfrågning; Vard.
tider efter avtal.
X 12 2 — 1 / 2 3, övriga Tandl.
SVEA LEFFLER.
Spec. Äkta Porslinsfyllningar.
Viktoriag.
8.
Tel. 8958.
Vard.
utom lord.
1 — 2- tid vara högst tvivelaktigt, om en lag med bibehållande av den mera själv­ ständiga ställning, som utgör den se­ nare tidens värdefulla vinst för hem­ mens arbetare, skall kunna giva nå­ gra verkliga garantier i detta avse­ ende, ty även om exempelvis skrift­ liga.
kontrakt bleve obligatoriska, vi­ lar ju ytterst även i detta fall svå­ righeterna på möjligheten att få ut ett skadestånd av den brytande par­ ten.
Möjligen skulle en organisation av hemibiträdeskåren bereda en utväg ur en del av nu föreliggande svårig­ heter.
Därigenom skulle nog skapas en större känsla av samhörighet på samma gång som känslan av solida­ riskt ansvar för hela kårens anse­ ende komme att stärkas.
Genom upp­ rättande av särskilda normalkontrakt kunde vidare å ena sidan omöjliggö­ ras ett alltför hänsynslöst utnyttjan­ de av hembiträdets arbetskraft, me­ dan å andra .sidan vissa garantier kunde skapas för att husmödmrne i gengäld mot de stora förmåner, som medfölja en anställning som hembi­ träde i våra dagar, tillförsäkrades åt­ minstone några kvalifikationer hos sin medhjälpare.
5.
K.
\ TL Svenska Kvinnors Medborgarför- bund har av ekonomiska skäl först i år kunnat göra de uppoffringar som fordrats för att även dess mest av­ lägsna kretsar skulle kunna sända en representant till ett centralstyrel­ semöte i Stockholm.
Tack vare en mecenat i S.
K.
M. blev det möjligt att i år den 11 och 12 januari nå det länge önskade målet.
Mötet, som hölls i Högre Lärarin­ neseminariets lokal, bjöd på lärorika föredrag av d:r Andrea Andreen- Svedberg.
advokat Eva Andén, fru Ebba Berggren, f. Lilliestråle och d:r Gulli Petrini.
De aktuella äm­ nena voro: Kvinnorna och statstjän­ sterna, Lösdrivarlagen, Gift kvinnas nationalitet, Om röstbehandling, och slutligen Mötes- och föreningsteknik, samtliga åhörda med spänd upp­ märksamhet.
Redogörelser gavs för S.
K.
M:s verksamhet under de gångna åren.
Och det var en glad överraskning att erfara hur mycket verkligt gott S.
K.
M: kretsarna under sin korta till­ varo redan ha gjort både för kvin­ norna och för de samhällen där de utövat sin verksamhet.
Kvinnornas Tidning, liksom hu­ vudstadspressen, har vid flera till­ fällen gjort meddelanden om det ini- PÄRLOR JUVELER i modern infattning fördelaktigast hos Hovjuvelerare.
Ö. Hamng.
41. tiativkraftiga förbundets och Stock­ holmskretsens företag, däribland den populära artikelserien i landsorts­ pressen, instruktionskurserna och de offentliga mötena i Stockholm i vik­ tiga kvinnofrågor.
Dessa mycket besökta möten ha vunnit allmänt er­ kännande, liksom även den lyckade insamlingen i Stockholm till Syster Karin Lindskogs minne, av 8,400 kr.
till enkom barn — och sjukmat i det hungrande Samara, enligt den avlidnas önskan.
Men om landsorts- och landsbygdskretsarnas verksamhet har allmänheten förut ingenting hört.
Det är därför glädjande att nu få tala om vad de duktigaste kretsarna ha utfört.
T ett folkrikt samhälle på lands­ bygden liar man t. ex. tagit initia­ tivet till ett mycket anlitat folkkök med god och billig mat för vuxna och för skolbarn.
Man har t. o. m. tack vare en givande basar, köpt hus till det, där även rum för äldre kvin­ nor skola få hyras när det blir fär­ digt.
Och företaget har burit sig utan pekuniära offer!
Tyvärr med­ ger inte utrymmet att här redogöra för hur praktiskt kvinnorna ha gått till väga för att nå ett så lysande re­ sultat.
I en stad är S.
K.
M. i färd med att med tillhjälp av andra kvinno­ föreningar ordna ett hem för späd­ barn och nödställda mödrar.
Inom flera kretsar har man haft praktiska kurser i vävnad och sömnad och förfärdigat bl.
a. babyutstyrslar i ill tjänst för barnmorskorna i fat­ tiga hem, och kläder till fattiga el­ ler till skollovskolonier, Norrbottens­ barn, Rädda barnen o. s. v. Det visade sig att på alla håll var det ett eller annat kärleksverk eller socialt företag som samlat och sam­ manhållit kvinnorna.
Men upplys­ ning i form av föredrag ' eller annat har aldrig försummats vid någon sammankomst.
T regeln liar man anmodat en kommunalman eller kvinna att redogöra för kommunal­ lagarna eller en föreliggande kom­ munalfråga.
Andra sakkunniga ha talat t. ex. om äktenskaps- och barnavårdslagar och diverse aktuella allmänna frågor som ha diskuterats.
Genom sådana anspråkslösa dis­ kussioner övervinna kvinnorna sin naturliga motvilja mot att uppträda och att yttra sig under parlamenta­ riska former.
De få övning i att tala lugnt och sakligt och att hålla sig till ämnet, vilket allt kommer dem till nytta.
Särskilt viktig är denna övning för alla dem som inträda i kommunala styrelser och nämnder, oc!
h dessa äro numera många, och bli allt fler.
Det var rent av rörande att ' höra hur intresserade kvinnorna på lands­ bygden blivit för medborgerlig upp­ lysning.
De kunna gå eller åka mil­ vis till de månatliga sammankom­ sterna.
På en plats i det livaktiga Ångermanland, där en ung prästkan­ didat med entusiasm talat om kvin­ nans medborgerliga ansvar i samhäl­ let och dylikt, ha mötena varit till trängsel besökta.
Och musik och kaffe förhöjer stämningen där som överallt.
Det bä.sta med S.
K.
M. är att det har lyckats sammanföra kvinnor av alla politiska färger och samhällsgrupper till dryftande av gemensamma intressen.
Det är näm­ ligen av allra största betydelse för kvinnor att de sammansluta sig på neutral mark.
De politiska förenin­ garna må vara behövliga och kunna naturligtvis under god ledning ver- Jag har en väninna, som äger alla möjliga goda egenskaper.
Hon är vacker att se på, klok och älskvärd att tala med, smakfullt klädd och ständigt på gott liumör.
Vi ha hål­ lit mycket av varandra.
Min vän skulle ha passat att vara värdinna i ett stort och rikt hus, att ta emot gäster och leda välgörenhets- tillställningar, ty hon förstår att ge ut pengar på ett nobelt sätt och ändå få full valuta för dem.
Men ödet bestämde annorlunda för henne.
Efter ett kort äktenskap blev hon änka med två små söta flickor.
Någon förmögenhet fanns icke, och det dyrbara boet jämte konstverk, orientaliska mattor, sommarvilla, se­ gelbåt och bil måste säljas för att täcka mannens efterlämnade skulder.
Min vän är emellertid ett resolut fruntimmer, som i värsta fall kan stå på egna fötter.
Hon blev direktris i en stor modeaffär och skaffade sig snart en ganska aktningsvärd årsin­ komst genom sitt arbete.
När vi lärde känna varandra, var min vän ensam, sedan hennes döttrar gift sig med präktiga män.
Som jag var nykommen till staden och endast ägde få bekanta, träffades vi i början dagligen och tillbragte varje ledig stund tillsammans.
Sedan blev det ju något annorlun­ da.
Mitt arbete och mina umgänges­ plikter lade mer och mer beslag på min ticl.
En ostörd samvaro med min vän började bli allt sällsyntare.
Men vi njöto båda så mycket mera inten­ sivt, när det förunnades oss att träf­ fas.
Förtroendet emellan oss var fullt och helt.
Jag litade obetingat på min väns uppriktiga hängivenhet.
Nyligen återkom jag från en resa, som.
räckt flera månader.
Min vän var den första bland alla bekanta jag uppsökte.
Vårt, första sammanträf­ fande var dock helt kort.
Först efter en vecka kunde jag göra mig ledig för en hel afton.
Vi avtalade, att jag skulle tillbringa den hos henne, för att ingen skulle kunna störa oss ..
Hon (hade under min frånvaro upp­ löst sitt lilla hem och flyttat in i två möblerade rum hos ett par äldre da­ mer.
Omsorgen om hushållet jämte arbetet 1 affären hade blivit för myc­ ket för henne.
Min väns värdinnor voro båda mycket döva.
Med hjälp av luren kunde man göra sig förstådd av den ena, men det var synnerligen ansträn­ gande att tala med henne.
Min vän beklagade sig bittert däröver.
Jag hämtade min vän i affären, och vi vandrade gladeligen den korta vä­ gen tillsammans.
Yi kommo överens ka mycket gott, men samtidigt måste de enligt sin natur och sitt ändamål bli skiljande.
Det är ofrånkomligt.
Neutrala kvinnoföreningar äro där­ för alldeles nödvändiga som enande bindemedel mellan politiskt oliktän­ kande.
Härom fanns blott en me­ ning på centralstyrelsemötet.
Och allas önskan var att S.
K. M.-kretsar måtte kunna bildas över hela landet.
Hade man blott medel att utsända föredragshållare, skulle denna ön­ skan otvivelaktigt kunna uppfyllas till ovärderligt gagn.
Emellertid tycks Svenska Kvinnors Medborgar- förbund lova gott för framtiden.
Det har en, om också blygsam, plats att fylla, därom kan man nu vara viss.
Man kan blott önska det lycka till god fortsättning i förligare vind.
Ann Maryret Holmgren.
att laga till té och äta en smörgås hos henne och gjorde de nödvändiga uppköpen i ett par butiker.
Uppe i våningen lade vi av oss ytterkläderna i tamburen och trädde in i min väns rum, där tillrustningarna för supén genast började.
Paketen öppnades, duktyg och porslin hämtades fram.
Allt emellanåt utbytte vi glada, lyck­ liga blickar och fröjdade oss över ' att äntligen få vara riktigt i fred och prata om allt.
Då knackade det på dörren.
Min vän öppnade.
Det var den minst dö­ va värdinnan, som kom för att av­ lämna ett brev.
Jag stod borta vid soffan, sysselsatt med dukningen, och antog, att min vän enda-st skulle tac­ ka för besväret och genast återvända till mig.
Min förvåning var obeskriv­ lig när jag i stället hörde henne med hög röst gång på gång uppmana den döva damen att stiga in och sitta ned samt till svar på den andras invänd­ ningar försäkra, att det icke på min­ sta sätt skulle störa oss!
Med den älskvärdaste, trovärdigaste min upp­ repade min vän, att vi båda två skulle bli mycket glada, om den gamla frö­ ken ville dricka en kopp té med oss.
Den kloka damen avböjde vänligt, men bestämt och avlägsnade sig.
Min vän stängde dörren och kastade sig med ett dämpat jubelrop i mina ar­ mar.
A T ilken tur, menade hon, att vi lyckligt undgått denna fara!
Jag kunde ej riktigt deltaga i hen­ nes fröjd och fick brått att skära brödet.
Min väns muntra prat för­ jagade dock snart min förstämning, och kvällen förflöt angenämt som vanligt.
Men efteråt kommo de undanskjut­ na tankarna om och om igen tillbaka.
Med tiden växte - de till misstroende och tvivel.
Jag började i hemlighet observera min vän, när hon talade med andra, började fråga mig själv om man kan lita på en människa, som av natur eller vana ständigt är älsk­ värd mot alla.
Är icke hennes vän­ lighet i själva verket falskhet, hennes tillmötesgående brist på sanning?
Månne hon icke även bedrager dem hon ' håller av?
Mina reflexioner antogo formen av självrannsakan.
.Jag började hålla räfst med min egen ståndpunkt gent­ emot konventionella lögner och in­ vand älskvärdhet.
En sann och på­ litlig karaktär, säger jag mig, tvingar till en viss uppriktighet även i um­ gängeslivet.
Den, som med öppen blick kan bedyra motsatsen mot sin innersta tanke, saknar den nödvändi­ gaste förutsättnigen för sann vän­ skap.
Sådana reflexioner ha förändrat mig gentemot min vän.
Mitt för­ troende är rubbat, och vårt förhållan­ de har därigenom blivit helt annor­ lunda.
Vi träffas visserligen ibland, men utan den gamla förtroligheten.
Disharmonien smärtar oss båda, men jag förmår ej övervinna den.
.Jag tvivlar på min väns uppriktighet.
Har jag orätt?
Marie Louise Ingemans uppma­ ning i förra numret, att vi jäktade nutidsmänniskor alltibland borde ka­ sta alla omsorger och bereda oss en gfcilla stund slog så livligt an på mig, att jag beslöt att genast reali­ sera den i min egen praktik.
I detta syfte inbjödos till min van­ ligen fridfulla kula två av mina mest robehövande bekanta, nämligen fru X., som har bördan av ett stort hus på sina skuldror samt fru Z., fram­ stående styrelsemedlem i ett tjugutal föreningar, vilka alla lika energiskt om också växelvis hota att ta kål på henne.
Båda lovade älskvärt att komma och dricka sitt söndagsefter­ middagskaffe hos mig klockan halv 6.
Om den stilla stunden nämndes ingenting, den ville jag, enligt fru fru Ingemans fingervisning, skulle komma alldeles av sig själv.
Kaffet stod färdigt vid mina gä­ sters ankomst.
På ena bordshörnet låg Viktor Rydbergs dikter - — litet försynt undanstucken.
Hedersplat­ sen intogs av en nybakad sockerka­ ka, som mitt " pass " lyckats med över all förväntan.
Vi drucka, " doppa­ de " och pratade till att börja med som på ett vanligt banalt kafferep.
Efter tretåren fick fru X. syn på baken oe ' h lät den förstrött falla npp mellan sina händer.
- Viktor Rydberg, sade hon med en fullkomligt oefterhärmlig ton och lade med en lika oefterhärmlig rö­ relse boken tillbaka, — Han skriver alldeles för invecklat och djuptänkt för mig.
gMp nöjen.
Offentlig •• • Stora f \ » Annon^cKm 9 LORENSBERGSTEATERN Tiggarstudenten.
Man har länge gått och undrat, varför en skådespelare av hr Blic- kmgbergs rang kommit så jämförel­ sevis litet till användning i Lorens- bergsteaterns ensemble.
De få gån­ ger han vid denna scen fått sig stör­ re uppgifter anförtrodda — tidiga­ re, ' hos direktör Selander uppbar han ju som bekant i regel de förnämsta rollerna — har hans intelligens all­ tid skapat minnesvärda gestalter av stort, intresse.
När teatern nu, i be­ kymmersamma tider, lägger " den stora rollen " i den begåvade skåde­ spelarens händer är detta kanske en tillfällighet, som dock ser ut som en tanke.
i ' 30 * 1.
BAJADÄEEN.
1-1 2 Barnföreställning: ^ SÖNDAG ASKUNGEN.
Varje afton kl. B: p en stora rollen.
Ijya^Teatern.
!ii » dag kl. 1,30 Billighetsmatiné: Fabrikstösen.
Varje afton kl. 7,30 — 10,35: SVENSKAMERIKANARE.
- TiTuTeatërïû M 7 och 9 sista söndagsföreställ- ningarna, » vriga dagar kl. 8: skaffa / ßrll Skepparegatan 40.
Söndag kl. 1,30 Mâtiné: nifa kunder ölmdomsaiinjiuj okad förtjänst • TIT * ~ T * ' -- * __ Är du alldeles.
.
.
skrek fru X. vrvaken.
Vart i alla mina dar har tiden tagit vägen.
— Ja.
så är det när man har trev­ ligt, sade fru Z.
Kära Ragna, det lar varit en förtjusande eftermiddag.
— Ja, det är sanning det, riktigt Kobbs Thé är alltjämt marknadens förnämsta — Åh, inföll fru Z., som gärna använd enligt bruksanvisningen giver ett storartat resultat.
» i 11 vara en bildningens förkämpe.
Viktor Rydbergs namn har väl god Och förtrogen med min vånings klang.
Jag vet att han givit ut mån­ ga välskrivna saker, fastän jag må­ karta slingrade hon ut till telefonen.
Jag satt som duschad i mörkret.
ste bekänna att jag .läst bra litet av dem.
F rån tamburen hörde jag fru X. frå­ Jag ansåg nu rätta ögonblicket in­ ga sin jungfru, om telningen Jocke var hemkommen från isen än och att ne att utlysa den stilla stunden.
— Om det intresserar er, skall jag hon i så fall för allt i världen inte gärna läsa upp några av Rydbergs skulle glömma att ge honom torra dikter för er, sade jag vädjande.
Men strumpor och skor samt i övrigt taga jag kan åtskilliga av dem utantill resterna av fårsteken till py.tt i pan­ och föreslår därför ätt vi släcka det na till kvällen.
— Nu kan du få läsa så mycket elektriska, ty det går bättre att lyss­ du vill utan att jag skall störa, sade na, när det är skumt.
Jag vred ned min trétändning och hon storslaget, sedan hon ånyo inta­ såg nu, precis som fru Ingeman skil­ git sin plats.
— Men ni äro kanske inte intres­ drat det, gardinens och fönstrens mönster och bågar teckna sig i det serade av att höra mer?
— Jo, så gärna, gärna!
bedyrade nerifrån gartan belysta taket.
Det såg riktigt vackert ut, tyckte jag.
båda ivrigt.
..: Jag lät det tillfälliga missmodet Men smak skall man aldrig tala om, och i mörkret kände jag en förkros­ fara och fortsatte med den ståtliga sande kritik från två ikappraka ge­ Grottesången.
, Den är lång, som hersrkapet ve • stalter.
Jag beslöt emellertid att hjältemodigt genomföra mitt pro­ Ungefär mitt i dikten hörde jag gram.
Och när ett.
sakta krasslande Z. skruva sig oroligt av och an 1 med några på assietten kvarglömda korgstolen och slutligen med en ge­ konfektbitar äntligen tystnat laste nomträngande viskning jag ur minnet och så gott jag för­ fr " ^ ' nå — Jag skulle bara försöka se p mådde en av Viktor Rydbergs enligt min tanke allra vackraste dikter, min klocka.
Hon måtte väl «te va­ ra halv 9 än.
Klockan halv 9 nämligen hans Drömliv.
Jag inbillade mig att dikten skulle jag nämligen ovillkorligen vara i göra samma djupa intryck på mina ett möte.
,, _„ n Jag tände oroad bor s a ^ åhörare som på mig själv.
Men knap­ past hade de sista sköna slutstroferna bredvid mig.
Fru X. satt 1 so förklingat, förrän jag hörde fru X. '
net med lutat huvud, halvsov stämma, så klarvaken och oberörd Fru Z. hade ur sitt klädnmgs 1 ^ som hade hon stått på torget och kals lista fram sitt ur på guldkedjan.
När ljuset fo p gto] en köpt fisk.
— Är det slut!
Det var riktigt lan flög hon som en raket Den dystre mannen. » — .Jag vill be re (j a n bra.
Jag kom nämligen att tänka och ropade förfärad: advokaten hjälpa mig med skilsmässa — Kors bevare mig.
hon a på att jag absolut måste ringa hem från min hustru.
Hon bara talar och kvarten över 8!
ett slag.
talar och talar — Advokaten: — Vad talar hon om då?
iniiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiMiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiimmmimf; Den dystre, ännu dystrare: — Ja, Tjock, varm, vacker, slitstark.
Relativt billig- se det säjer hon inte!
Konstflitens Flossamatta Mattan fSr det burgna, välombonade, med kultiverad smak inredda iLSIILS IZOJSTSTFI j ITEN Göteborg 3 - Drömmens mysterium.
T e a t e r n Den stora rollen.
ôôteborçtfforçonpost Qôteboigs7igiyon$st Ceater.
Varje afton kl. 7,30 S 5ndaS gör €r firma händ i Göteborg och de värtsveasba Land= sbapea med dess betydande och., affärs kraftig publih.
TIDNING förtjusande!
ekade fru X.
De tryckte emfatiskt mina händer ocli samlade brådskande ihop sina jersedlai _ Matte bara inte styrelsen vara samlad ...!
sade fru Z.
— Ja, jag säger detsamma, sade fru X.
Pytt i panna blir inte bra, om den får stå för länge.
Ock brådstörtat flyende skymning ock dikt, rusade de ängsligt överläg­ gande iuvudstupa nerför trapporna, Sa slöt min första stilla stund.
Jag fror allt att jag bjuder fruarna X. och 1. på vanligt vardagsförmiddags­ kaffe * nii sta gång.
Bagna Beters.
En tämligen trög resande för en firma liade i uppdrag att stanna i en annan stad i och för besök hos en kund där.
— När han väl kom dit kade han glömt bort namnet på kun- &lt;1® ock såg ej annan råd än att te- %afera till sin chef och fråga.
Denne telegraferade tillbaka: Karl Högberg &amp; C:o. Ert är Per Jönsson.
* * * Av IV.
Drömtydning cob själsbygien.
l 1 ör att tillförsäkra nedanstående utläggningar det förtroendé hos lä­ saren, vilket är nödvändigt för att han eller hon skall ägna något in­ tresse at en sa misstänkt företeelse som drömtydning, anföras här nam­ nen på en del samtida vetenskaps­ män som ansett ämnet värt ett in­ gående studium: d:r Siegmund Freud i \ \ i en, d:r Carl Jung i Zürich, d:r Morton Prince i Boston, mr Have­ lock Ellis i London, d:r Leo Erich- sen m. fl.
Ur skådespelaresynpunkt kan man säkerligen tå lyckan att revanschera sig på en tacksammare uppgift än den förfallne komedianten Armas Fager.
Man har förebrått hr Blic- kingberg att han gjort typen för negativ och för litet mänsklig.
Un­ dertecknad kan icke dela denna upp­ fattning.
Hela Armas Fagers exi­ stens är, ur verklighetssynpunkt, uppbyggd på negationer.
Förblin- delsen för den egna ömkligheten och oförmågan är gestaltens enda posi­ tiva drag.
Han har aldrig fått pröva sina krafter och tror dem därför vara större än de äro.
När slutligen det röda upproret bjuder honom ett tillfälle att i verkligheten spela den stora roll som scenen förvägrat ho­ nom brister hela illusionen om den egna förmågan, och kvar står endast en egoistiskt feg och verklighets­ främmande stackare, som aldrig haft något i sig av hjältars och martyrers hårda virke.
Det fordras onekligen ett visst mod hos en skådespelare att ingå i denna allt annat än sympati­ ska skepnad och stor talang att for­ ma den såpass mänsklig att den icke allenast påkallar förakt, utan även förståelse och medlidande.
Hr Blic- kingberg återgav typen med en sä­ kerhet, en psykologisk finhet och ett patos i de upprörda ögonblicken som gjorde prestationen till «1 av de in­ tressantaste man på länge skådat på denna teater.
Detta genomförande av huvudrollen jämte fru Tekla Sjö­ bloms och hr Mathias Taubes intel­ ligenta, framställning av de respekti­ ve uppgifterna som den stackars slit­ na hustrun och den redlige, visserli­ gen socialt, men icke moraliskt ur­ spårade vännen och stridskamraten ' bär det i sig sjäilv om icke obetydliga så dock åtskilligt överskattade fin­ landssvenska skådespelet.
Så länge det står på repertoaren bör varje vän av god skådespelarkonst icke för­ summa att ägna det en aftons in­ tresse.
— e.
Den sistnämnde skriver i sitt ar­ bete Det sinnliga och översinnliga ": " Vi drömma ingenting tillfälligt.
Det som vi icke slutbehandlat i vårt dagsmedvetande, det som smugit sig in i vårt inre, utan att vi bildat oss en klar uppfattning därom, önsknin­ gar som icke gått i uppfyllelse, drif­ ter som vi av blygsel eller fruktan icke givit vika för, konflikter av skilda slag, låga begär, som sky dagsmedvetandets klara ljus, allt det­ ta strävar efter att ännu en gång i någon form göra, sig påmint och åter­ kommer till oss i drömmar i sym­ bolisk form eller som likheter.
Vi kunna mycket väl tala om en veten­ skaplig drömtydning, och nervläka­ ren, som försökte bota den sinnes­ sjuke, den av tvångsföreställningar eller själsstörningar lidande nevroti- kern utan att analysera hans dröm­ liv, skulle förbise ett viktigt hjälp­ medel, som den nya själsiforskningen lagt i hans hand. "
D:r Erichsen till- lägger att man, via drömmen, " når fram till själens innersta djup, un­ dermedvetandets verkstad ".
Som man förstår, tänker den cite­ rade forskaren icke på de många drömmar, som uppstå på grund av kroppsliga förnimmelser, utifrån el­ ler inifrån kommande, såsom buller, hunger, törst, illabefinnande etc., och vilka i riklig mängd vävas in i vårt drömliv.
Han hänsyftar i stället på de drömmar, som leda sin upprinnel­ se från.
vårt själsliv^ sådant vi själva danat det genom våra tankar i va­ ket tillstånd.
Hava dessa drömmar någon för­ nuftig mening?
Att hålla oss à jour med hur vårt själstillstånd, vår inre personlighet utvecklar sig?
Att ge " Svenskamerikanare " på Nya Te­ tillkänna om allt är i god ordning el­ atern hava vunnit publikens hjärta ler om det är fara på färde?
— de goda husen vittna härom.
Man Om man nu vågar ett sådant an­ har lyckats förkorta mellanakterna tagande, ställes man genast inför en så mycket, att föreställningen nu av­ slutas redan vid halv 11 - tiden.
ny Iråga.
Varför ge oss drömmarne då icke klart och ärligt besked?
Var­ för te de sig oftast så meningslösa, att vi inte gitta ägna dem någon uppmärksamhet?
Den goda avsik­ ten förfelas ju fullständigt på detta sätt!
Måhända har den modärna dröm­ analysen rätt, när den förklarar, att våra drömmar äro — underkastade censur!
Vem " censorn " är vet man icke, men man tänker sig en kraft, som övervakar den kanal, vilken för­ binder vårt undermedvetande, där vårt själsliv ligger blottat, med drömlivet.
Undermedvetandet synes angeläget att sända sina budskap in i drömmarnes värld, tydligen med underförstådd mening att de skola vidarebefordras till människans dagsmedvetande och — om så beho­ ves — bringa henne till besinning, men censorn nekar att släppa igenom alltför obehagliga och alarmerande underrättelser.
När undermedvetan­ det vill avsända sådana, måste det därför listigt omskriva dem i dröm­ mar med menlöst eller t. o. m. be­ hagligt utseende.
Kanske är censorn en vänlig kraft, som vill skydda sömnen ôch vilan, vilka tydligen skulle fara synnerli­ gen illa,, om alla våra bekymmer, vå­ ra tunga minnen, våra onda begär utan kontroll finge välla upp ur un­ dermedvetandet in i vårt drömliv och fylla det med skräckbilder.
Men det är också möjligt att cen­ sorn är identisk med den kraft vi känna från vårt dagsmedvetande och som.
med så stor energi och framgång tar till orda mot samvetet, ursäktan­ de och överskylande alla våra bris­ ter och svagheter.
I så fall är han säkerligen mera fiende än vän.
När människan på betänkligare sätt försyndar sig mot själshygienens lagar och i form av onda, sjuka, el­ ler orena tankar tillför undermedve- tandet ett för den inre personlighe­ ten alltför skadligt själsstoff, är det, Som om undermedvetandet gjorde re­ volt mot den censurerande kraften och tvingade igenom drömbilder av så oroväckande art, att man måste uppmärksamma och tänka över dem.
Drömlivet blir sjukt, sömnen blir orolig, dålig och ger ingen verklig rekreation.
Samtidigt faller man of­ fer för andra nervösa åkommor, man blir nedstämd, ängslig, hysterisk, hy- pokondrisk, vilket liksom de sjuka drömmarne och sömnlösheten vittnar om, att mer eller mindre svåra stör­ $ cg raöutugé&amp;tyrå K N U T H É U R L I N, (V K v ™ g c T r, i:.
f, E HEMSLÖJD VÄVNADER MÖBLER BESTÄLLNINGSVÄVER] ¥tber; ilöjai^ romhn av&gt; Ilse Lcskien.
ktoriserad översättning av Il u Magnhild Lindberg.
- f n, Van er ombesörjer på erkänt bästa sätt allt som tillhör begravningar.
LAMPSKÄRMAR Billiga priser Eldbegängelseföreningens expedition.
I rummen, där hettan ännu låg kvar, kändes det tryckande kvavt.
Då Henry ännu ej syntes till, kunde hon hinna springa ner och sätta gullvi­ vorna, som också började lida av den heta luften, i den fuktiga jorden.
Hon kastade en spanande blick ut­ efter vägen, som ledde från huset vid Wallgatan till villan på andra, sidan; säkert hade hennes man återigen gått upp till Franz Wiesner.
Då lät han henne alltid vänta, ty från honom kom han aldrig loss.
Hon kunde inte fatta, vad det var hos denne ku­ sin, denna färglösa, obetydliga män­ niska, som så kunde fängsla hennes ry tyckte egentligen inte om.
att hon grävde i jorden med bara händerna, vilket hon så gärna gjorde.
Hon böjde sig ned och började an­ vända spaden, men den lösa jorden föll.
genast tillbaka i det uppgrävda hålet, varför hon snart, grep till hän­ derna och med en känsla av stort väl­ behag rotade om i den varma jorden.
Försiktigt tog hon så den lilla plan­ tan ur krukan, sänkte den i jorden och lade rötterna kärleksfullt till rätta, då hon plötsligt fick höra rö­ ster, mansröster.
Var det Henry med någon bekant?
Då skulle han inte bli vidare glad över att se henne med smutsiga fingrar.
Hon ställde sig alldeles stilla innanför den skyddan- dé, gröna muren och hörde stegen komma närmare.
Det var två medelålders herrar, som kommo från Wiesnerska huset vid Wallgatan, och som valt vägen genom trädgården för att fortare komma till Kaiserallée, där van der Borgkska villan låg.
Wiesner och van der Borgk voro kusiner och dess­ utom kompanjoner i det van der Borgkska musikförlaget.
Henry ha­ de ingenting emot, att Franz Wies- ^ B° r gk drog man.
.
.
Men hon ville ej längre fundera n ^ s ^an, öppnade det på den saken.
Så gick hon tillbaka » A lutad,, sig ÖVer tr-i h ai) r ^ re £ n hade nyss fallit in i rummet, tog blomkrukan Iran ^ n n u !åg en grå det lilla runda bordet, hämtade sin 3 iver • ' dan \ \ r ' kusen på andra kappa och en liten spade och gick i, bigatan.
ner i trädgården.
Hon sökte en en det f 1 • fi %tret pi. -- l g a lövverket under stund bland de välskötta gräsmattor­;, ' e r i 0011 skimrade redan nas boskéer och höga trädgrupper U1 e " H?
npp u, ' j us - En varm doft för att finna bästa platsen för sin ln d e n oc ' 611 ^ ' isa .i or o r den och från skyddsling, och valde slutligen ett J ri) as VÄJ- „ .l M,;:, jerin,, a d i S a knoppar kl a (] och soligt ställe mitt inne i en boské, där bladverket redan var så tätt, att det 11011 drog ett ^ v Par djupa andetag.
omgav henne som en grön mur.
Hen­ " ga - Ws » ar^- ^b ' a fi- 24 KUNGSGATAN 24 Tel. 3623 - 140S0 — 6607 ningar äro för handen inom själsli­ och patienten svarar, att den var vet.
svart till färgen.
De lindrigare symptomen dras man Nu vet läkaren allt vad han behö­ med så gott man kan, men de svårare ver för att tyda drömmen, och han leda till ett besök hos nervspecialis­ ser fullt klart den svåra livskon­ ten.
vilken om han tillämpar den flikt.
ur vilken hans patients nerv­ modärna själsläkekonsten icke un­ lidande uppstått och ur vilken det derlåter att genom patientens dröm­ för varje dag hämtar en allt krafti­ mar utforska hans själsliv, där roten gare näring.
till det onda är att söka.
När den unga kvinnan gifte sig, Låt oss anföra ett uttalande av en realiserade hon otvivelaktigt en lyc­ känd drömanalytiker d:r A. W. van kodröm.
Men i stället för att låta Renterghem i Amsterdam.
sina önskningar och förhoppningar " När vi funnit den verkliga inne­ hålla sig inom verklighetens blyg­ börden i en dröm, känna vi oss stå samma ram, förnöjsamt och glättigt mitt i drömmarens hemliga värld, omfattande det anspråkslösa hemmet och vi finna till vår förvåning, att en såsom livets medelpunkt, ' börjar hon till synes meningslös dröm har ett en dag tänka på hur annorlunda och betydelsefullt innehåll och på ett fästligare allt kunnat gestalta sig, verklighetstroget sätt blottar utom­ om hon blivit bättre gift, t. ex. med ordentligt viktiga och allvarliga sa­ en man så rik som den där andre.
ker inom själslivet. "
Hon fantiserar om hur präktigt hon Låt oss därefter återgiva en ty­ i så fall skulle inrett sitt hem, hur pisk drömtydningshistoria, berättad vackert hon skulle klätt sig.
Dessa av en amerikansk läkare och nerv­ vakna drömmar äro mycket roande specialist, och hon hänger sig åt dem såsom åt E11 av hans patienter, en ung kvin­ något alldeles oskyldigt och bety­ na, talade om en livlig dröm, som delselöst.
Men ingen enda av hen­ hon haft på natten.
Tillsammans nes tankar går till spillo, utan alla med en väninna hade hon promene­ upptagas de av undermedvetandet, rat utefter en av stadens förnämsta som binder ihop dem till känslor av affärsgator och gått in i en modeaf­ missnöje med tillvaron, sådan den-är, fär.
där I1011 köpt en hatt.
och otålig längtan efter förändring Det var hela drömmen.
Det liv­ och rikedom.
Det har inträtt en liga minne den efterlämnat tydde ödesdiger splittring i hennes liv.
Hon dock på, att den var en symbolisk slites mellan de mest stridiga och dröm, d. v. s. ägde en underförstådd fruktansvärda känslor.
Hon håller mening, hade något av vikt att - av sin man, men är samtidigt för­ meddela: bittrad på honom för att han icke På läkarens fråga vad hon gjort kan förtjäna lika mycket pängar som ' dagen före drömmen, berättade hon, andra.
Hon tycker om sitt hem, men att hon verkligen gått den ifrågava­ avskyr det också för dess fattigdom.
rande gatan tillsammans med samma Så ' blir mannen en dag sjuk.
O,m väninna och därvid sett in i modeaf­ han dör, kan hon måhända göra ett färernas skyltfönster.
nytt bättre gifte!
Tanken förfärar Här hade läkaren fått själva upp­ henne, och hon försöker slå bort den.
slaget till drömmen — hans patient Men den finnes kvar och blir, utan hade önskat sig en hatt, men icke att hon själv vet om det, ett hopp, haft, råd att köpa den.
Denna un­ som förkläder sig till den häftigaste dertryckta önskan ledde, så som vän­ oro för mannen, vilken hon i sin fan­ tat.
till drömköpet.
Men fanns in­ tasi och i överensstämmelse med si­ genting mer och viktigare .bakom na hemliga önskningar gör mycket drömhändelsen?
sjukare än han är.
När hon i dröm­ Läkaren forskade vidare och pa­ men går ut för att köpa något, beger tienten fortsätter, sin berättelse.
Un­ hon .sig, viss om att en rikare tid der promenaden hade hon kommit att stundar, till en av de stora butiker­ tala med väninnan om en man, som na vid den förnämsta affärsgatan, tidigare uppvaktat henne.
Då lian dit hon känt sig dragen även i vaket var rik, vågade hon emellertid icke tillstånd, ehuru priserna där vida tro, att hans avsikter voro allvarli­ överstiga hennes möjligheter, och ga, utan gifte sig med en annan man vad hon i drömmen tillhandlar sig är det hon hälst av allt vill bära - — i blygsammare ställning.
en sorghatt efter sin man!
Ytterligare ansatt av läkaren, ta­ I sanning det är ej underligt, att lar hon om, att hennes man f. n. lig­ själsläkarne stå bestörta vid de in­ ger sjuk, och att hon är förfärligt blickar de genom drömmarne få i orolig för honom, ehuru den läkare som sköter honom försäkrar, att alls det mänskliga själslivet!
Förutsättningen för att nervlidan­ ingen fara, föreligger.
det i ett fall som det nyss relaterade Den drömanalyser,ande läkaren skall kunna botas är att den sjuka börjar nu skönja den hemlighet han förjagar rikedomsgrillerna, förnöj­ söker.
Drömsymbolen för denna hemlighet är tydligen hatten.
Är samt tar livet som det är, lär .sig att det månne icke en sorghatt hon köpt?
värdera sin man och tänker sig fram­ Han frågar efter hattens utseende tiden tillsammans med honom i ett visserligen enkelt men lyckligt hem, som hon älskar.
VITVARU-MAÖASINET Expositionshallen KUNGSGATAN 38 — 40, 1 tr. upp.
Tel. 14690.
Största urval av NYHETER i: DAMUNDERKLÄDER, DUKTYGER BABYUTSTYRSLAR, HANDDUKAR ner.s närmare vänner någon gång, för att vinna tid, togo vägen genom den gemensamma trädgården.
Elisabeth van der Borgk tyckte däremot inte alls om detta.
Det be­ rövade henne den behagliga känslan av att vara, ensam med naturen, när hon uppehöll sig i trädgården.
Men Wiesners voro mycket äldre än hon och hennes man, så hon hade blott att finna sig.
Hon skilde försiktigt ett par gre­ nar åt för att se, vem som kom, och smålog.
Den mindre, något lutande mannen, var Matthias Grün, cellist vid stadshotellets orkester, den anc^ ' a resliga, eleganta och välvårdade ge­ stalten var ' bankir Rosenheim.
Så lustiga de sågo ut tillsammans, och vad den hypereleganta Rosenheim skulle bli förfärad, om hon nu träd­ de fram och räckte honom sin ned- jordade hand, som han alltid var van att kyssa!
Hastigt lät hon grenarna falla igen och drog sig ännu litet längre tillbaka.
— Det, är slut, säger jag, slut, hörde hon cellistens skrovliga kråk- stämma upprepa i förargad ton.
— Icke helt och hållet, min kära BARNUNDERKLÄDER, FÖRKLÄDEN vän, varför sitter han då fortfarande uppe hos Wiesners?
— För Hans Kaiserchens opera, den nya, olycksaliga !-.
.
.
— Det vet ni då lika bra, söm jag!
— • Gott!
Men den, som känner Julie Wiesner, den som åsett, allt­ sammans som jag.
.
., hur den goda Henry knappt kunnat bevara det minsta .siken.
.
.
— .Ta, ja, det har jag ju själv sett och förargat mig över Franz, den stackaren!
Men alltsedan bröllopet är det slut,, säger jag, vet jag.
.
.
— Men Grün, hur kan ni veta.
nå­ got sådant?
— Jag känner honom bättre än ni, och den unga frun.
.
.
— Hon tjänar som skylt, ingen­ ting annat.
En alldeles utmärkt så­ dan.
Henry är en diplomat, all akt­ ning värd!
— Och ni, herr Rosenheim, ni är.
.
.
— Inga förolämpningar, min kära Grün.
Ett förargat skratt från den lilla musikern, och rösterna dogo bort.
Elisabeth van der Borgk böjde sig åter över sin planta och tryckte för­ Vår generation marteras av ner­ vösa lidanden, vilkas ursprung vi icke förstå, men till vilka själsläka­ ren med lätthet skulle finna nyckeln siktigt fast den.
Därefter tog hon upp spaden, gick fram ur buskaget och skyndade in i huset.
Hon nä­ stan sprang uppför trappan till för­ våning för betjänten, som öppnade glasdörren för henne, spolade hastigt sina händer rena under vattenlednin­ gen, gick in i sitt rum och satte sig i en låg stol under palmen.
Hon hade gått ner i trädgården för att icke tänka, icke grubbla så mycket över dessa första månader i hennes äktenskap, vilka bringat henne, som växt upp på en stilla lant­ egendom under en mild moders led­ ning, så mycket nytt och förvirrande.
Och nu hade hon måst höra, vad de där båda sagt.
.
.
säkert var det över­ drivet, skvaller, men.
.
.
Matthias Grün, vars öppna, tro­ hjärtade väsen hon så väl kände från trioaftnarna, som en gång i veckan höllos här hos henne, hade dock sagt: jag har själv sett det.
Var Julie inte 43 år gammal och hennes hår vitt även om det såg mera pudrat än grånat ut mot hennes blom­ strande ansikte.
Alltid hade hon fö­ refallit Elisabeth som en äldre fru
K V I N N O R N A S T I D N I N G Svi » n » rnanito^ (Eftertryck förbjudes).
Cakes, Hiitraclol&amp;lfei till dagens lägsta noteringar.
C.
Uggla &amp; C:o. Tel. 32, 3885, 44, 5407.
Varje förståndig husmoder Ungdoms­ brottslighetens utbredning.
H ANNt f RDISK ^eN " öpi 122 insättningar mot högsta i hushållet i våra drömmar, som, symboliskt, återspegla vår oförnöjsamhet, vår guldhunger, våra husliga sorger, vå­ ra affärsbekymmer, vår oro och ängslan för utkomsten, konflikterna mellan vår rättskänsla och vårt hand­ lingssätt, vårt hat mot oliktänkande, vår avund mot medtävlare, vår fruk­ tan för motgångar, för fattigdom, för döden.
Varför äro vi i detta hänseende så mycket sämre ställda än gångna ti­ ders människor?
Därför att vi van­ vårda vårt tankeliv och därmed vårt själsliv!
Tidigare generationer kän­ de lika litet som vi i allmänhet göra det till begreppet själshygien, men de tillämpade en sådan omedvetet ge­ nom religionens påverkan.
De lade tryggt sitt livsöde i Guds starka hand.
De fruktade icke.
In­ genting kunde hända dem, utan att Han ville det.
Motgångarne togo de undergivet som prövningar, sända av den allsmäktige i god, fostrande me­ ning.
Hans kärleksrika nåd skulle i den behagliga stunden bringa den hjälp de behövde.
Hade livet endast sorger, väntade dem dock himlen ef­ ter döden.
Det trosvissa hoppet lyste alltid över framtiden.
Religionen ålade dem förnöjsamhet och rättrå­ dighet, godhet och fridsamhet, vörd­ nad för överheten, broderskänslor mot medmänniskorna.
Tankelivet, som låg blottat för den högstes blick, hölls rent.
Den nutida människans rike är endast av denna världen.
Hon be­ höver icke religionen och hon har lämnat den.
Men samtidigt har hon avstängt sig från den källa, ur vil­ ken tidigare generationers männi­ skor hämtade sedlig kraft, mod, för­ tröstan, sinnesro och trygghet.
Hon har icke lyckats finna någon ny så­ dan källa och livet är henne tungt.
mot billig Uthyr brand- och dyrkfria förva- avgift deposition) värdehandlingar.
alla (s. k. slags Avkastning redovisas omedelbart till depo- nenten.
köp och försäljning av aktier och obligationer.
(s. k. sluten deposition) förseg­ lade lådor, konvolut o. dyl.
Stärker aptiten, ökar arbetslusten.
För ÅLDRINGAR, VUXNA OCH BARN.
trots sitt rhenländska, ungdomliga sätt.
Och nu sade de om Henry, att han rakt inte längre kunde dölja sin li­ delse för henne!
Men om en Julie var så över all måtta tilldragande för honom, vad var det då, som dra­ git honom till henne själv och för­ mått honom att föra henne hit från hennes härliga lugn därhemma?
Hon visste med sig, att hon var så helt olik den kvicka, livliga Julie Wiesner.
Varför?
... — Som .skylt, hade Rosenheim sagt.
Skylt? ...
för vem?
Hade Henry behöft detta skydd för att bli herre över sin vansinniga lidelse?
Eller.
.
.?
Hon tryckte båda händerna mot tinningarna.
Varför lät han henne så ofta vänta så här dags?
A^arför var hans ständiga ursäkt: Jag har varit hos Franz igen för operans skull, för det eller detta, alltid en eller annan musikangelägenhet.
— För Julies skull, hade Rosen­ heim sagt.
.
.
Och jag skylten, och jag.
.
.
Hur kom det sig, att hon ej kunde slå bort det hela med ett skratt?
Hur kom det sig att ett tvivel slagit rot inom henne, ett tvivel som växte och började inge hehne ångest?
Henry var ju så ridderlig, hade genom sin fina förståelse gjort allt det lätt, som känts svårt för hennes skygga natur, hade med vänlig, fast hand fört henne in i denna stora värld, vars rikedom och glans, så vitt skilda från vad hon hittills an­ sett för välstånd, rent av gjort henne rädd.
Och mer och mer hade hon inför honom lagt bort den blyghet och till­ bakadragenhet, som tillhörde hennes väsen, hade hon hoppats att så små­ ningom helt och hållet kunna bli sig själv, smärtsamt djupt kännande.
.
.
Och nu detta ... detta!
Nedanför fönstret hördes knarran­ det av steg i sanden.
Hon ville resa sig och gå fram till fönstret, men kände sig ikroppsligen alldeles utmattad av allt det, som rörde sig inom henne och blev sit­ tande kvar i stolen, blek och med huvudet lutat mot ryggstödet.
Hon hörde dörrarna öppnas där­ nere, sin mans stämma, då han ta­ Tillverkas å Apoteket Vasens Apoteksvarucentral Laboratorium, Stockholm.
Originalflaska om 500 gr. medlemm ».
... Nya medlemmar vin LillaV i l o h e m ^ ï ï i M Tel. 272 * A ' ingsås.
mn * et " •• » gsas.
Nedsatt pris 3:25.
JiSf * REKOMMENDFDIO Förfråga, ställas till frkn Fäs pä alla apotek.
i-ff •Tjjfcx Om Vitrums F e r r o 1 ej finnes pä närmaste apotek, tillskriv fabrikanten, Apoteket Vasen, Stockholm.
Vårda håret!
% !é är väl att mamma har Gummans FLINGOR så att pysen.
kan bli ren igen.
om det är sjukt eller friskt och använd ga förbrytarna sattes alltfort in på de stora gemensamhetsfängelserna där de ej sällan utvecklades till verk­ liga banditer i den moraliskt dåliga atmosfären.
Men det kom dock nya tider med idéer om större människovärde, stör­ re människorätt, ja, t. o. m. barnets rätt.
Ar 1798 förordnades om unga fångars skiljande från äldre sådana, och år 1864 lagstadgas, att brotts­ lingar under 15 år icke skola intagas på straffanstalt utan på allmän upp­ fostringsanstalt.
Man hade sålunda tagit det stora ' steget att för barn sätta uppfostran i stället för straff.
Ar .1902 kom så vår ännu gällande lag angående uppfostran åt vanarta- de och i sedligt avseende försumma­ de barn med bl.
a. förpliktelser för landsting och större städer att upp­ rätta s. k. skyddshem för vanartade barn.
Långt före lagens tillkomst hade dock en del sådana skyddshem tillkommit.
För närvarande finnas i Sverige 28 skyddshem för gossar och 10 för flickor med plats för om­ kring 1,200.
Härjämte finnas två tvångsuppfostringsanstalter, en för manlig och en för kvinnlig ungdom.
Dessa anstalter ha till uppgift att emottaga vissa minderåriga förbry­ tare i åldern 15 — 18 år.
Oaktat an­ talet skyddsanstalter avsevärt stigit under senare år, torde antalet likväl icke motsvara behovet, en omstän­ dighet som kan tyda på, att vanart och ungdomsbrottslighet trots vår tids förebyggande, och botande åt­ gärder snarare är i till- än avtagan­ de.
Under krigs- och krisåren med dess överflöd på konfliktstoff steg ung­ domsbrottsligheten i oroväckande grad.
Numera torde man dock kun­ na säga, att den har ungefär samma omfattning som före det stora kri­ get.
Men även om så skulle vara är ungdomsbrottslighetens problem äg­ nat att tilldraga sig största uppmärk­ samhet delvis i anledning därav, att antalet vanartade och brottsliga unga är stort, dels emedan vanartssymp- tomen visat tendens att uppträda ti­ digare än förr, så att en förskjutning av ungdomsbrottslighetens frekvens nedåt i straff myndighetsåldern (15 år) kan konstateras.
Inom de ål­ dersgrupper, som ligga under straff- myndighetsåldern, var antalet van­ artade före kristiden i stigande, åt­ minstone att döma av uppgifter för de senaste 40 åren beträffande såda­ na vanartade som måst intagas på anstalt.
I de egentliga ugdomsårs- klasserna 15 — 21 år utvisar krimi­ nalstatistiken visserligen ej någon mera nämnvärd ökning under åren närmast före kriget, men till ej oväsentlig del torde detta kunna för­ klaras därav, att man i vårt land se­ dan rätt länge vidtagit åtgärder med avseende å vilsekomna barn och ung­ domar, innan de överskridit straff- myndighetsåldern, varigenom ett avsevärt antal minderåriga, som el- jes snart nog skulle kommit att be­ folka våra fängelser, blivit moraliskt förbättrade i tid.
I olika länders kriminalistiska lit­ teratur återfinner man samma erfa­ renheter, som de här berörda angå­ ende ungdomsbrottslighetens ökning och behovet av verkligt effektiva fö­ rebyggande och botande åtgärder har på grund härav gjort sig alltmera gällande.
Men sådana åtgärder för ett rationellt bekämpande av ung­ domsbrottsligheten och därmed till stor del av brottsligheten över huvud taget kunna likväl icke med hopp om större framgång vidtagas, förrän man mera noggrant fastställt orsa­ kerna till ifrågavarande sår i sam­ hällskroppen och dessa orsakers di­ mensioner.
I en ' följande artikel skola vi åter­ komma till frågan om dessa orsa­ ker.
Den ena unga damen: — Min man är underbar.
Han svär inte, flirtar inte, röker inte, dricker inte.
Den andra unga damen: — Men kära barn, då kommer du ju inte att kunna få något enda lagligt skäl för skilsmässa!
15 Korsgatan, Göteborg.
HAVRE-MUST är det kraftigast aptitgivande och mest stär­ kande av alla moderna organiska järnpreparat.
Synnerligen lättsmält fördrages det av den öm­ tåligaste mage.
Vid blodbrist och svaghet av största verkan.
Dess angenäma smak gör att det med lätthet tages av såväl barn som vuxna.
ZIWERTZ Extrait Vegetal BERTHA ANDERSON UNDERBARA FERROL g Emottager till förvaring i kassavalv Förmedlar Den omständigheten, att en ök­ ning av de ungas vanart och brotts­ lighet d olika länder, även i vårt land, kunnat fastställas i och med ' det moderna samhällets utveckling och med stigande kultur, torde del­ vis kunna tillskrivas hastigt föränd­ rade yttre förhållanden genom de omvälvningar, som försiggått i sam­ hällena under senare tid.
De yttre levnadsvillkoren ha undergått stora förändringar, och anledningarna till konflikt med samhällets lagar ha ökats.
Särskilt på de unga, som stå mer eller mindre utan livserfarenhet inför nya upplevelser, ha dessa för­ ändrade yttre förhållanden varit äg­ nade att inverka menligt.
Det vore dock oriktigt, att före­ ställa sig, det " ' den gamla, goda ti­ den " var befriad från vanart och ungdomsbrottslighet.
Redan Gu­ stav Yasa förebrådde Upplands-bön- derna i. ett plakat, att de uppfödde sina barn " i självsvåld, laster oöh brott, så att de varken räddes Gud, överhet eller föräldrar ".
Under Gustav II Adolfs tid tilldrog sig frågan om de ungas vanart uppmärk­ samhet och förordnades år 1624, att särskilda barnhus skulle upprättas i varje provins.
Endast i Stockholm kom dock denna förordning att efter­ levas, där ett barn- och tukthus in­ rättades.
Detta torde vara det för­ sta officiella försöket i vårt land att genom beredande av uppfostran åt vilsekomna barn tillvarataga såväl deras eget som samhällets välförståd- da intresse.
Att vanart och brottslighet bland de unga tilldrogo sig intresse och framkallade behov av åtgärder synes ju tyda på att allt ej var så väl be­ ställt med de unga i forna tider, som nutidens människor nog mången gång föreställa sig.
Gå vi sålunda 80 år framåt i tiden efter förord­ ningen av år 1624, så finna vi en ny stadga, enligt vilken " raspehus skulle lagas till, varuti såväl vanar­ tiga tiggare som andra olydiga och osedliga barn och tjänstepojkar skul- se straffas med arbete uti raspandet av allehanda brasilieträd ".
I någon större utsträckning upprättades dock ej sådana raspehus.
De minderåri- Emottager öppen gällande ränta.
Av D:r DAVID LUND.
Margarin MALMÖ AVDELNINGSKONTOR ringsfack.
använder Pellerins GÖTEBORG STOCKHOLM Emottager crANI 4 Vitruiiis Stort urval av vackra Ylletyger, Viyella i ylle och bomull, Bomullsflaneller.
Handvävda, färgäkta Bomullstyger, Hvita Väf — nåder, bästa fabrikat.
Strandkoftor, Lahm.ans Trieotunderklä- der, Strumpor, Underkjolar, Snörliv, Reformliv, Näsdukar, Allmogegardiner, stort urval, Möbeltyger, Borddukar, stor sortering, vackra mönster, Linneduktyger, bästa fabrikat.
Handdukar, Säng­ täcken, Filtar, Sticktäcken.
Prima Ylle- och Bomullsgarner.
Å helt stycke 10 %, samt å stufvar.
• Till Tricotstickerskor lämnas rabatt lade med betjänten, sedan, hans steg i trappan och såg honom nu komma in.
— Men, Li, var är du då?
Jaså där, men så du ser ut!
Hur är det fatt?
Och han strök henne över det ljusa håret.
Är du sjuk?
— Jag är bara trött.
— Av vad då?
Har du ansträngt dig på något sätt?
— Av luften, tror jag.
— Har du varit därnere?
— Ja, nyss.
— Och stått lutad och rotat om i jorden?
Låt mig se.
Och han lyfte lekfullt hennes ena hand från stol­ karmen och betraktade den noga, Jag tycker mig se något här på lång­ fingret, sade han, samt sökte skrat­ tande hennes ögon.
Men hon besvarade knappast hans leende, och han kände, att hennes hand var slapp och livlös.
Han för­ de den lätt till sina läppar och sade: — Nu har jag om igen låtit dig vänta med middag, förlåt!
Men där är Braune, kom, du är säkert bara hungrig.
Skjutdörrarna till matsalen hade öppnats, och den gamle betjänten i bästa hårkonserveringsmedel.
Finnes till salu hos frisörer och i parfymaffärer samt hos Kungl.
Hovleverantör ziwerVz JEftr.
i Göteborg.
Lorensbergsgatan 7.
Tel. 10 98.
Detta litet stela och högtidliga sätt att intaga måltiderna, som sedan ål­ der brukats i det van der Borgkska huset, hade från början förefallit Elisabeth främmande och underligt.
Att hon, med tanke på betjäningen, skulle behöva avväga vart ord un­ der de fattiga två timmar, som hen­ nes man var hemma från kontoret i stället för att fritt kunna prata med honom, om vad som föll henne in, hade känts så tvunget och onatur­ ligt.
Hon hade svårt att hålla ut, tills de tre rätterna serverats, och Braune satte in brickan med det svarta kaffet i Henrys arbetsrum.
Då först brukade dagens högtids­ stund komma för henne.
Men i dag var hon glad över att tjänarnes närvaro hindrade varje per­ sonligt samtal.
Hon ville först sam­ la sig och i lugn överväga, hur hon PETERj,FaAN2ÉN &amp; C9 KUNOrU HQPL .. KUNGSPORTSPLAT3EN g.
TELEFOMEQ.
: JO 9?
6JLOO, 199 4: de årg.
i ni i stoiar utföres väl och billigt.
Vaiiraslait« Yrkesskola Tel. 236, 11513.
DAMBLUSAR Annonspris; Textsida 25 öre pr mm.
BREVLÅDA.
Arbetet avhämtas.
" W klädningar och kjolar köpas bäst och billigast i 0.
F. Hultbergs Blusaffär, Husargatan 40.
Obs.
!
Beställningar emottages.
Även egna tyger sys.
Vår följetong.
Vi börja i föreliggande nummer med en ny följetong, romanen " Sil­ ver slöjan " av den framstående tyska författarinnan Ilse Leskien.
Redak­ tionen, som med stor energi genom- plöjt den utländska nya romanlit­ teraturen, kar fått värdefullt bistånd av författarinnan Beatrice Zade, som förhjälpt oss till Ilse Leskiens ro­ man, vilken — vi äro övertygade därom — skall tilldraga sig våra läsarinnors livliga intresse.
Nyutkomna böcker » Ada A — n L.
Mod al ha största nöje.
Läsare.
Ni ' har rätt!
Ä TO „, na fråga kan förtjäna en allsl^ lysning.
Vi ha ännu i c] r P 1 / be - med att belysa den mer än fràÎT ' 1 sidor, men skulle Ni möjligen v?
ämna en lör femte dimension?
hjärtligt välkommen!
Gamla recept.
Vi kunna t v. eu_ dast bedja Eder vara god ins.
insända recepten till Era utmärkta husW Redaktionen lovar att avprova dem, och lyckas vi % detta, icke endast med livets bibehål lande utan även med utfästa resul " tat garantera vi Eder att icke undan ' hålla dem för vår läsekrets.
Gammal medborgarinna.
Det är ' storartat att kunna tänka så stort och hoppas så varmt fastän besvikel­ serna varit så många.
^ Frivilliga staben.
Välkommet Välkommen!
Välkommen!
Undrande.
Det inte blott lär utan det är med verkliga förhållandet överensstämmande.
Anonym ..
Det var inte vackert, och vi voro glada över vår vinter­ brasas omedelbara verkställande domen.
L.
G., Fru S. IL, Erna B. Omöj- ligt!
Övriga manuskriptinsändare få svar pr post.
Universella Broderskapets Teoso­ fiska förlag, Stockholm: frälsare.
Av Erik Bogren s:or.
— Livets härlighet.
Av Ralph Lanes- Den teosofsika vägen.
N:o 5.
Pro­ klamation till Fredsparlamentet och dale.
— Först upplysning — sedan inledande tal därvid.
Av Katherine fred.
— D:r Sven Hedin i Loma- Tingley.
— Människan sin egen land.
N:o 6: Parlamentet för Fred och Universellt Broderskap.
— En pro­ test mot krig.
Av Katherine Ting­ ley.
— Livet bjuder oss ständigt nya tillfällen till utveckling.
Av Gertru­ de van Pelt.
— Mänsklighetens fräl- Sunt förnuft.
— Teosofiens sare.
C.
N. ANDERSSON ocean Av William Q. Judge.
Tel. 27 80, 6972, 10849.
Göteborg.
KOL VED COKES Pris pr nummer 2 kronor.
* Of Köp OloF Asklunds är bäst Färsk FISK Hansson &amp; Silfverstrand FISKAFFÄR Bazargatan 8.
Hrla — Tel. 95 80iJ5j-_ IMjolk Distribution på glasflaskor.
Tel. 40781, 45699 garner.
mörkblått livré stod i givakt.
Henry van der Borgk bjöd sin unga fru ar­ men, och de slogo sig ner vid det runda, med vårblommor smyckade, rikt dukade bordet, under det att den lilla husjungfrun, klädd i vit mössa, serverade den rykande buljongen.
G ÖTEBORGS LINOLEUM-MAGASIN borde handla efter denna nya erfa­ renhet.
Henry underhöll henne livligt.
Han förstod utmärkt den konsten, ty han tillhörde de mörka van der Borgk- arna.
Alltsedan hans stamfar, gam­ le Mijnheer, hade gift sig med en dam från Sydfrankrike, gick tvänne typer i arv inom familjen, även sedan denna flyttat över till Tyskland, och trots äktenskap medlemmarna emel­ lan.
Den ena typen hade runt hu­ vud, kraftig, axelbred kropp, en maklig natur och besatt stor slug­ het i affärer; van der Borgks syster, överstelöjtnant Tessins fru, hörde hit med sin fylliga blondingestalt och sitt friska, runda ansikte.
Den andra typen, vars medlemmar voro smärta och mörkhåriga som Henry, hade resligare figur, raka, livliga rörelser och ett för konsten och livet mottagligt sinne.
Han berättade för henne med ko­ misk överdrift om den välgörenhets­ fest, som universitetet ämnade för­ anstalta, varvid man även bett om Frans Wiesners råd i och för diverse musikaliska överraskningar: Du skulle se, hur viktig han ser ut, när " han kommer med de mest häP 11 ^ väckande förslag, och, lulie " \ t intresserar sig naturligtvis e och allenast för kostym frågan- var för resten just med den, 0 ^ pehöll mig i dag, eljes hade jag rit punktligare.
, Hon lät gaffeln - tion lai ganci " - J, var ner framför sig.
_ Sa e fö- inte för att åhöra Franz / viktiga kosty® erS redrag utan för Julies ^ och koketta frågors skuii, brukade glömma den, soin på honom!
(Forts.) - J \] amns- ° c ^ Födelsedags^ 1 ' 0 ' Presentkort -- ' » &gt; .1.
« » på KVINNORNAS TID Expeditionen, Vallg &amp; ta11 " ' fi {erb iU » s TeJ i80 (l- sista sidan 20 öre pr mm.
Längre annonsering rabatt.
27 Januari 1924.
Utkommer varje söndag.
Utgivare och redaktör: INGEBORG DAHLLÖF.
Redaktion &lt;ach expedition: För annons- och ekonomiavdelningen: EDITH RICKBERG.
Vallgatan 27, Göteborg.
Tel. 18070.
Prenumerationspris: Helår Kr.
6: —.
1 l2 år Kr.
3: 50.
' / i år Kr.
2: —.
Lösnummer 15 öre.
Centraltryckeriet, 0.
Ericson, Göteborg 1924. ligare till synes.
Via pressen säger man varandra ftiycket oförblommera- de och obehagliga sanningar.
Eng­ Kvinnliga land har genom sitt officiella om- &gt;sud fått bestyrkt, att Frankrike står Hur ofta treva vi inte på denna " bakom den " separatiströrelse ", som Min kusin är lyckligt gift och har Jag behövde inte svara — unga fråga vis à vis en människa: vill lösisEtä Rhenpfalz från tyska ri­ INNEHALL.
Skall " idealisten " — eller dom­ en enda son.
Han är nio år, heter Bengt hade kommit inflygande efter — Vän eller fiende?
ket.
Häftig förbittring har uppstått och är sin mors avgud.
leken utomhus och hängde mig om Hon visar oss ett vänligt ansikte, kapitlen avgöra frågan?
Bengt i England med anledning av de svå­ Till min kusins särdrag hör, att halsen för .att flå höra en " skojig hi­ hon säger oss idel behagliga ting, men Utlandskrönika i sammandrag.
righeter Frankrike lägger i vngen för hon hatar damm för att det kan ska­ storia ".
ändå äro vi fruktansvärt ovissa.
Kvinnliga präster.
I G.
H.
T. av den 22 d:s lästes un­ varutillförseln till den av engelsmän­ Av Stilett.
Guds vackra värld da hennes sons hälsa, att hon aldrig — J a, b e r ä t t a n å g o t v a c k e r t, s a ' Olikheter i åsikter, i intressen gör det der rubriken T ' Yåra berdinnor eller nen besatta Kölnzonen.
Vän eller fiende?
får tillräckligt med frisk luft åt sin min kusin.
också mycket troligt att bon i grund Blandat.
Inåt det egna landet haï M:acDo- ' morgondagens präster " ett intressant son, och att hon går i ständig ån­ Och jag började: och botten icke kan fördra oss.
Men " Saker. "
nald att klara upp den stora lok- och ur många synpunkter tänkvärt gest för att hennes son i skolan skall — Det var en liten gosse, som vi ha inga bevis, intet faktiskt att Hur uppnå högre energiplan?
Av mannasträ jken och att söka förhin­ inlägg i vår tids för närvarande kan­ smittas av krassliga kamrater.
Läg­ hette Putte, och en liten flicka, som hålla oss till.
Hur skola vi få viss­ Margareta Heij kel- dra kolgravearbetames planerade ske mest uppmärksammade kvinno­ ger man härtill badsejourer, kalla hette Tuttan.
— Nu ska vi ha väl­ het?
Teater.
Uppriktighet.
Av Syster Jana •sträjk.
Arbetslöshets- och bostads­ fråga: Kvinnliga präster eller icke?
avrivningar, fiskleverolja, söndags- digt livat, sa Putte, när dom kom Bismarck har lärt världen ett sätt Artikeln, som till författare räknar Undervisningsinstitut för kvinnligt ar= frågorna kräva också sin lösning.
turer till Hindås, maltextrakt med ner på gårdsplanen.
— Där står en som förvisso icke är att förakta.
Han bete.
Av S.
E.
Franska regeringen sitter trots den kände skriftställaren Ivan Olje­ järn, pasteuriserad .mjölk och läkare- tunna, som är halv med rödfärg.
Nu berättar i sina memoarer om den gyl­ Insändarnes spalt: alla profetior fast i sadeln.
Den har lund går bl.
a. till rätta med dom­ besök vid första nysning kan man sätter vi katten piå kanten, så kanske lene metod han själv tillämpade för Minne och dröm.
i deputeradekammaren fått förtro- kapitlens skäl (" känslan " och " tra­ utan överdrift våga påstå, att unga han ramlar ner i rödfärgen, och då att sikilja fiender från vänner.
Mäk­ Kassaboken har ordet.
Silverslöjan.
JRoman av Ilse Leskien.
endevotum med hänsyn till Ruhr- ditionen ") för ett avslag, som han Bengt i kroppsligt hänseende är syn­ få vi en skojig röd katt i stället för tig och följaktligen avundad var han ockupationens upprätthållande och finner påfallande svaga.
I en tid, nerligen väl påpassad och omsedd.
en vit.
— Men katten ville inte ramla omgiven av en lysande krets av be­ det framlagda förslaget till finans- då kvinnan kan bli allt utom " fader ", En dag hugnade jag min kusin ner.
— Vi knuffar till honom, sa tydande män, varav många på goda reform med dess befengande skatter då nya banor ständigt öppnas för med ett eftermiddagsbesök.
Hon Tuttan.
Och det gjorde hon, och grunder icke kunde vara hans vän­ henne — varför, undrar författaren, torde bliva antaget törsvann för en avsevärd stund för katten ramlade ner i rödfärgen och ner.
Men det var honom omöjligt skulle hon " icke även bli präst?
Hon De som hjälp åt skaäeståndskom- att konferera med sin hemsömmer- höll på att drunkna och jamade för­ att genom deras yttre uppträdande har nämligen upptäckt prästtjänsten missionen tillsatta båda (expertkom­ ska, och när vi sedan återförenades i färligt.
Då kom Tuttans mamma ut draga någon slutsats om deras inre ssrm en " bana ".
mittéerna, vilka skola undersöka salongen, var hon full av ruelse över och räddade honom, och Putte och stämning emot honom.
Alla visade, UtlandsKröniKa " ' Det är icke själsnöd, &amp; om drivit Tysklands betalningsförmåga och S ' KH försummade värdinneplikter.
Tuttan fick vådligt med smäll.
honom ett artigt, förbindligt, älsk­ fram ' kvinnorna till altaret och pre­ hwr mycket tyskt guld som döljer — O, förlåt!
bad hon i en ton, som — Usch, det var en otäck historia, värt ansikte.
Inte en min förrådde i sammandrag.
dikstolen ", säger hr Oljelund, " Det om bon begått den mest nattsvarta sa min kusin med blixtrande ögon deras innersta känslor.
sig utomlands, arbeta raskt ®ch ener­ är .social ambition, konkurrensbegär, Det engelska regeringsskiftet bar giskt.
Inom kort tid komma de att likställighetssträvan ".
Och " mär nu synd.
Vad har du kunnat fördriva och ohöljt förakt.
Du understår dig Bismarck visste att dessa män al­ inte Bengt att plåga djur!
Då vet tiden med??
avresa till Berlin.
försiggått.
Krisen tog ett lika snabbt drig skulle förråda sig.
Följaktli­ prästen i nio fall av tio är en ' intel­ — Jag har varit inne i Bengts jag inte vad jag gör med dig!!
Den långvariga stridem om d«n ka­ som lugnt förlopp och i Ml överens­ gen gick han en annan väg.
Han lektuell massartikel eller en helt van­ — Men mamma, det var väl sko­ vände sig till deras — fruar.
Där stämmelse, med det på ' förhand upp­ tolska kyrkans ställning i Frankrike lig människa, varför skulle då kvin­ rum och tittat i hans bokhylla, inte den, där han har sina skolböcker, jigt, invände Bengt.
Fast vi har ju fick han visshet.
De kunde icke- gjorda programmet.
Arbetarepar­ har bi lagts och fred är sluten.
norna vara utestängda från detta om­ utan den andra.
ingen rödfärgstunna.
Berätta mer förställa sig.
Allt vad deras män Den ryske diktatorn Lenin har tiets ändringsförslag till svaradres- råde av social verksamhet, som det - — Ja, utbrast min kusin hänfört, om djur, tant!
I ö pst att att dölja under en artighe­ sen - på konungens Krontal, vari par­ skattat åt förgängelsen efter att så vackert heter på vår tids menings­ det är väl förtjusande med alla dessa — Gä.rna!
lovade jag.
Putte och tens och förbindlighetens mask, läste sedan länge ha varit hemfallen åt tiet fäste konungens uppmärksamhet fulla språk? "
barnsidor i tidningarna och alla des­ Tuttan hade också en liten söt hund, han i fruarnas minspel, blickar och pa;, att den sittande höger regeringen antagligen sinnessjukdom.
Man äv- Efter att vidare till det kvinnliga sa äventyrsböcker.
Jag har inte det som dom tyckte väldigt mycket om.
hela väsen som i en öppen bok.
Ge­ ieke längre ägde underhusets förtro las om att framställa honom som prästämbetets försvar ha citerat minsta besvär med Bengt, när han — Nu ska vi skoja med Pajas, sa " stor ", denne man som varit sitt nom att studera kvinnorna lärde han «ide, antogs med 328 röster mot 256, Olaus Petris ord att det ingen skill­ är hemma — han bara läser sina ro­ Putte.
Och så knöt han fast en ra­ lands olycka, sitt ifolks gissel och salunda k un im sina manliga mot­ Rft liberala partiet röstade, så när nad är mellan man och kvinna i den liga historier.
ket vid Pajas lilla svansstump.
Se­ ståndare och avundsmän.
Wm pa ett tiotal medlemmar, till- som, själv fegt fruktande döden, blev församlingen samt påpekat s bi massmördare, till vilken historien kristna — Läser du dem också?
frågade dan tände han eld på raketen, och då •Ammans med socialisterna.
Bismarcks kloka metod kan säker­ det inkonsekventa i att kvinnorna jag.
flög Pajas högt i luften in genom ett ligen prövas med framgång även Regeringsskiftet försiggick ome- gaknar motstycke!
väl få tillsätta präster, men ej själva — Jag??
sade min kusin med sam­ fönster och trillade ner på herrska­ filbart därefter.
Den Baldwinska tillåtas axla den sida kappan fort­ ma uppriktiga förvåning, som om jag pet Pettersons middagsbord mitt i utanför diplomaternas och statsmän­ nens smidiga krets.
Fördelen stan­ ministären trädde tillbaka och arbe- sätter författaren: frågat henne, ifall hon brukade festa soppterrinen nar härvid uteslutande på männens ärepartiets ledare Ramsay MacDo- " Ur kristlig synpunkt blir ett för­ med sin son plå fiskleveroljan.
Kära — Bengt, sade min kusin i så sida.
En man kan alltid få veta vad av " tf konungen uppdraget Från Kvinnovärlden.
bud — vars borttagande ingalunda barn, inte kan jag ha nöje av sådant!
energisk och olycksbådande ton, att en annan man tänker om honom ge­ ilda ny regering.
Redan efter innebär en andtruten tillstyrkan — — Nej, medgav jag, men intresse!
unga herrn fann för gott att ögon­ nom att iakttaga hans äkta viv.
Men Fredrika Bremerförbundet ber i a on ^ ^ var denne i stånd att ännu mera ohållbart.
Kristendomen Du som är så noga med allt som hör blickligen lyda, Gå genast in i ditt IRAMLÄGGJ sin ministerlista, vilken ett upprop Sveriges kvinnor att ge­ en kvinna skall aldrig lyckas utfun­ är ett glatt budskap för människor till kroppens hygien, är väl också rum och läs i stället i dina " barn­ penningbidrag medverka till m r&lt;in a arbetarenamn upptar ock- nom dera en annan kvinnas verkliga stäm­ och själar, ej för män och kvinnor.
rädd för att pojken kan få ohälso­ sidor " — där finner du vackra be­ en ra * l pärer och högre tjänste- uppförandet av ett " Kvinnornas hus " ning mot henne genom att studera Det är svårt att ur evighetens syn­ sam andlig näring?
rättelser!
i Stockholm.
hennes man.
an Vllka höklätt eller bekläda vik- t - ' punkt betrakta en själ såsom manlig Bengt gick.
— Nej, vet du, det är jag inte, Det ka.n icke förnekas att denna Det verkar ju orättvist.
Men administrativa eller militära 1 po­ eller kvinnlig.
Ja, lättare än att tän­ förklarade min kusin med barnafrom — Det var stor skada, sa jag.
Jag kanske är det i själva verket en stor ster.
i vädjan verkar överraskande.
Finns • oeti annan av dessa per- ka sig kvinnosjälen utrustad med fe­ tillförsikt.
Där är jag fullkomligt hade många fler verkligt skojiga sa­ So » ® torde det bland Stockholms tiotusentals fördel, som låter oss behålla en hel Hs ~~ vara anhängare av socia- minina kännetecken är det att med lugn!
Du förstår väl, att det är ett ker att tala om.
Det var en pojke, kvinnor icke tillräcklig offervilja för del illusioner, som annars skulle m n ® flertalet har icke bekänt s j kyrkofäderna ifrågasätta om kvin­ alldeles särskilt slags goda männi­ som kastade snöbollar i nacken på en krossats.
genom egen kraft skulle kun­ att de %å ' n ^° n v * ss politisk tro och nan verkligen äger en själ.
Kyrkan skor, som äro roade av att skriva för gammal herre, två andra som sköto na skapa denna byggnad?
Behöva dra 1 f e ^ er ^ n Sen icke som vapen- erkänner numera att hon har en själ, barn.
Att de äro förtjusta och; lyck­ ihjäl en massa vildar, en gentleman de verkligen vända sig till den av och detta farliga erkännande måste liga över att i ord och bild få visa som simulerade inbrott för att stjäla för atT ^ ^ ^ ärs ^ an (^ e Partiet utan huvudstaden eljes föga uppmärksam­ %et S ^ lla Sln ^ministrativa dug- enligt tingens ordning utmynna i det småttingarna Guds vackra värld.
Det från sin ragata till fru, några kvick- made landsortens kvinnor för att få " S ' ' na kunskaper till fäder- kätteri, som nu visat sig i det nya finns för resten dubbel kontroll!
Re­ tänkta ungar, som spektaklades Minnet kan vara både ett himmel­ hjälp?
Också hos dessa har emeller­ staj i.
6 S ^ ir ^°S an &lt;îe.
Regeringsli- kravet. "
rike och dess motsats; ur det först­ med sina löjliga idioter till föräld­ daktörerna och förläggarne granska tid intresset vaknat för egna för­ [BP ^ mo ^ a &amp; its med tillfredsstäl- Artikeln utmynnar i åsikten att naturligtvis allt, och du inser väl, rar — - — nämnda kan ingen förjaga oss och eningshus och det lämpligaste, det På högerhåll.
kvinnorna, ehuru icke drivna av and­ att dom med sin ansvarskänsla inte ur det sistnämnda kan ingen befria Min kusins välvårdade,, men nå­ värdigaste är väl att varje samhälle rikesm ' ° Ua ^ ' IS0m ' bekläder även ut- lig nöd böra släppas fram på " ba­ skulle släppa igenom något dåligt got hetsiga hand flög i bordet och " oss.
här sörjer för sig självt " Charity ^ ails 0 T^ er P Qs ^ en &gt; har uttalat, att nan ", varmed även chimären om att och skadligt?
hennes vreda ordflöde brusade som begins at home! "
ar e are av ^ ^ Partiets övertagan- härigenom en ny möjlighet beredes en orkan genom rummet, ehuru hon ten ar en m ' ärfkespunkt Ingen tar så stor plats i ett hem dem att göra världen bättre än män­ l 1 försäkrade, att hon inte kunde finna nen " ensamma " förmått samtidigt nad i församlingen om hennes reli­ ord för sin förvåning och indigna­ som den vilken icke längre finnes den 8 St0ria - Helt visst, men giösa liv och förmåga?
Det finns tion.
Hur kunde en vettig männi­ där.
Kommunisten i talarstolen: — kommer att upplösas.
icke !^ 6 ^ er ^ ve ^ man visserligen ingenting som bestyrker ska berätta sådana historier för ett Om till ovanstående skulle fogas Det kommer on ny tid, kamrater, en ya en &amp; elska regeringen mö- härlig tid, då var och en får göra en reflexion vore det då främst till att det för kvinnan är en livsangelä- barn, fylla dess fantasi med sådant K V! '
d start, n av, s ^ ora svårigheter.
det som han tycker är roligt.
Och författarens starkt betonade överty­ genhet att ägna sig åt ett prästerligt rusk och vända upp och ned på dess utrikes, - ° nk «spoli; ' ^ ' s kt hänseende har den tycker han inte, att det som han skall gelse att det icke är själanöd som kall.
Men det finns heller ingenting begrepp om gott och ont, om rätt och värld på " barnsidorna " inne ^°rtsätta do,,.
sons rum.
mer eller göra är roligt, så skall han med våld drivit kvinnan till altaret och predik­ som bestrider, att det ej skulle finnas orätt ml ' gt förf; kampen mot tvingas till att tycka, att det är ro­ stolen.
Man är en smula förvånad flera utvalda bland dem, som tiga, — Kära vän, insköt jag, då hon Och sedan jag låtit denna bomb s övervälde ota r!
än det finns kallade bland dem st&gt;m över ett dylikt kategoriskt uttalan­ gjorde ett ögonblicks uppehåll för explodera, drog jag, i Europa ligt.
tamburen,.
en ff e ' ska intressen.
Den att återfå andan, jag har inte tagit dädan.
Åhörarskaran: — Braavo!
Braavo!
de från detta håll.
Ty om vi skola nu tala i församlingarna.
niß iositeten hålla oss till fakta, vad veta vi egent­ det ur egen fatabur — jag fann des­ mellan de bå- Stilett.
na kommer allt tyd- ligen alls efter kvinnans långa tyst- sa tilltalande bilder ur Guds vackra Eftertryck tillätes gärna om " Kvin- „ernås Tidning ", med hela namnet utsatt, angives som källan.
präster.
6uds vackra värld.
Vän eller fiende?
I \.
