# ID: svediakorp-per3064
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Kvinnornas Tidning
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Kvinnornas tidning', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1924
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 27,029
# sentences: 1,506
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-kvt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


KVINNORNAS 4 • I D F A s k l u n d s Bröd, Det är bäst * kunskaper förmår icke skolungdomen att slå i sig utan alltför stor möda.
Vår egen erfarenhet går också ut på, att den tid vi hade lättast för att lära och minnas var den första ungdomen.
Vad är det som gör, att vi som vuxna, ehuru vi känna, att vår£ för­ stånd är större, vår slutledningsför­ måga skarpare, vår energi målmed­ vetnare, äro mindre " läraktiga " än vi voro i yngre år.
STOCKHOLM Emottager Ligger det någon förnuftig mening häri?
Alldeles självfallet!
De mot­ tagna intrycken bli djupa, skarpt framträdande i fråga om detaljerna och förena sig på ett oupplösligt sätt med minnet.
Men icke nog härmed.
Det vill synas, som om uppfattnings­ förmågan därigenom i utomordentlig grad uppövades.
Vilka massor av Vi tycka, att vi läsa en tidnings­ artikel uppmärksamt, och att vi full­ ständigt veta vad den innehåller.
Ett försök att ur minnet uppteckna de däri framförda tankarne skall visa oss, hur många detaljer som gått oss förbi.
Efter ett par dar skall den värdefulla artikeln, som kanske kos­ Hansson &amp; Silfverstrand tat författaren mycket arbete, vara FISKAFFÄR utplånad ur vårt minne.
Vi glömma Bazargatan 8.
— Tel. 9580, 15380 detaljerna i en roman på en månad och i en film på ett par veckor.
Hän­ Amalia Gustafssons delserna i vårt liv flyta i minnet Saluhallen 21 — 23 ihop till en enda massa, i vilken vi förstklassiga Charkuterivaror rekommenderas.
Tel. 1976. endast kunna återfinna de viktigaste episoderna.
De oss omgivande före­ målen se vi, utan att kanske äga en enda klar och fullständig minnesbild av något av dem.
Hur ser den gata Kött- och Fläskaffär Saluhallen 133.
Telefon 4481. ut ni dagligdags går till och från ert OBS !.
Prima varor.
Billiga priser.
arbete?
Hur många hus finns där, hur äro de byggda, vad finns det för Redbar behandling.
Färsk FISK A. Eilwén Gamla Hanna.
Av C.
T.
Hon låg &lt;lär blek och matt, och de grova händerna plockade på täcket.
Det var tyst och stilla i sjuksalen, då och då hördes ett sakta kvidande eller gled en sjuksyster med varliga steg genom rummet.
De gamla skrumpna armarna, som arbetat från morgon till kväll, hade nu lagt sig till vila.
Den fattiges sista, verkliga vila.
Kanske var det därför, som det gamla fårade ansiktet smålog i dröm­ men på den rena, vita kudden.
Han — hennes lilla guldgosse, — som hon vårdat och skött, burit på sina armar och långa skymnings­ stunder vaggat till sömn - — han, som nu vuxit upp och blivit en stor, ståt­ lig gosse, hade lovat att komma och bespka den gamla trotjänarinnan.
Stora gossen Herre Gud, lill- barnet mitt, nog minns gamla Hanna, när du med tindrande barnaögon stod vid den flammande spiseln och hörde på plättarnas fräsande i pannan — minns han, lillungen, den svåra tand­ värken, som alltid försvann då han fick ligga på gamla Hannas träsoffa.
Och nu skulle hon, gamla skröpli­ ga människan, ej få vara frisk, när han skulle taga sin examen.
1 dag skulle han bliva student.
Hon smålog för sig själv, när hon tänkte på, hur han för några, måna­ der sedan kommit ut i köket och lo­ vat henne hela fem kilo kaffe, om han lyckades taga sin examen.
Alltid skulle han då skämta med henne, för att hon tyckte om kaffe­ tåren.
Hon vände sig om i sängen.
Hon •måste meddela sig med sin granne, en gammal skrynklig gumma liksom hon själv.
Så talade hon om för denna, att en stor ståtlig gosse, skulle i dag komma upp i sjuksalen och be­ söka henne, — till henne skulle han komma, och det glänste liksom en stolt segerkänsla i de gamla ögonen.
Han skulle ha sin vita mössa i han­ den men den skulle han sätta på sig, för att hon skulle få se, hur bra han tog sig ut, — - och fullt med blommor hade han också på bröstet; det fanns så många vackra flickor, som tyckte om honom.
Han hade själv skrivit och sagt att han skulle komma och besöka henne, och så hoppades han, att hon snart skulle bliva bra och komma hem och laga lians favoriträtt, märg- = =E = EE EE EE MALMÖ GÖTEBORG insättningar mot högsta Emottager Uthyr brand- och mot öppen gällande ränta.
dyrkfria billig avgift deposition) alla förva- slags Sj Originalflaska om 500 gr.
Nedsatt pris 3:25.
Ëf köp och försäljning av M Fäs på alla apotek.
Goteborgs Ångb », saga att det är ÄLi^örhet och Pn,.
' SrSg,; Tel - Ärade Damer!
Lilla Viioh 272.
Alingsås (s. k. sluten deposition) förseg­ lade lådor, konvolut o. dyl. Bråsth S Konditori Victoriagatan 1 B (hörnet av Storgatan) BRÄUTIGAMS KONDITORI fpKSONS E, WILKEHATT 15:50 och 9: — Clara Johans 0 „ Kungsgatan 51, Stockholm Ljusa hemtrevliga rum.
Aîol ' ® - Förstklassigt!
Centen, " ralt!
Rikstel.
13554. l, pri ^r BREVLÅDA.
Stora nyheter.
iakttagelser.
Jämför listan med före­ målet som ni åter noggrannt under­ söker — hur mycket är det ni icke fått med!
Förnya undersökningen följande dag och ni skall göra nya fynd.
E11 tröst i bedrövelsen är, att vi kunna öka vår andliga vitalitet och få den större än någonsin.
Det första vi har att lära är att behärska vår tankeverksamhet.
Att kunna samla våra tankar om den uppgift vi själva bestämma och icke syssla med något annat bredvid, icke ens med oss själva.
Inga tankeut­ flykter åt något annat håll, ingen tanke på vad som skall göras sedan!
Hava vi lärt detta hava vi också för­ värvat förmågan att vila vår tanke, d. v. s. att, när vi så önska, kunna koppla ifrån tankemaskineriet, att, icke tänka på något alls — ett ut­ omordentligt behagligt tillstånd och en härdig rekreation för en ansträngd hjärna!
Därefter gäller det att uppöva iakttagelseförmågan.
Här måste man gå barnets väg.
Man äger icke dess nyfikenhet och vetgirighet som spor­ rande krafter, men man har sin vilja att mobilisera.
Genom övningar av detta slag skärper man uppmärksamheten, iakt­ tagelseförmågan blir större, uppfatt­ ningsförmågan snabbare, de mottag­ na intrycken bli detaljrika, klara, di­ stinkta, livfulla och förbindas på ett outplånligt sätt med minnet.
Ni kan själv skaffa er ett bevis för att vad här ovan sagts har sannings­ värde.
Tag ett föremål och betrakta det på det flyktiga sätt som ni bru­ kar.
Slut ögonen och försök fram­ kalla en klar och detaljerad minnes­ bild därav.
Ni får till svar en otyd­ lig bild utan detaljer.
Granska före­ målet noga, först varje enskild del, dess proportioner, dess utseende, be­ trakta sedan föremålet i dess helhet, följ konturerna, bilda er en fullstän­ dig uppfattning om hur de olika de­ larne förhålla sig till varandra o. s. v. Slut sedan ögonen — den minnes­ bild ni nu får, är skarpt framträdan­ de.
Låt ett par veckor gå och fram­ besvär j åter samma minnesbild — den har kvar hela sin klarhet!
Och Tag ett föremål på ett skrivbord.
ni som trodde er ha dåligt minne!
Betrakta det mycket noga och upp­ teckna sedan ur minnet alla edra BERTHA ANDERSON Prenumerant, Malmö.
Vi ä r 0 t- tjusta över Er älskvärdhet.
Den utländska pressen meddelar tack och allt gott igen!
sin kvinnliga läsekrets märkliga ny­ A-ie W dt.
Det var orig iuelH heter.
att räkna söndagen som veckans f- Modet för 1924, förklaras det, är sta dag!
Tror Ni verkligen att Yjb att damerna skola bära stora ' brode­ rade monogram på framsidan av hat­ Herre, skapade den första dagen vila på?
tarne.
Detta är en mycket fin, anti- Politiskt vimmelkantig.
Körj ^ orientälisk idé.
I Orienten dölja kvin­ över att Ni icke vet, vad hela värL norna sig blygsamt bakom slöjor.
den helst borde glömma!
Deras västerländska systrar önska i Småstadsbo.
Vi tro gärna på idyl, stället bliva kända.
Monogrammet len i Er gamla stad.
Men i villas an J ger intresserade en diskret antydan hällena mossas ingenting.
Och det om den ifrågavarande damens namn är dock tiden som patinerai '.
och ' monogrammets bjärtare eller lug­ Bilhat are.
Det är skada att Ni nare färger antyda hennes sinnesart.
saknade vittnen vid tillfället i fraiga Aven i fråga om håruppsättningen Men vad som man aldrig bör under­ stunda nya tider.
låta när en bil kör med otillåten fart Det är icke längre modärnt med är att skriva upp numret.
Ett så­ denna blanka slätkamning som kom­ mit vederbörande att se ut som om dant nummer kan komma till nytta Malla, Alingsås.
Hjärtligt tack hon just räddats ur sjönöd.
Det Kommer vid tillfälle.
nya modet föreskriver den diametrala Ebba Hj — n, Örebro.
: Våra tan­ motsatsen.
Håret skall vara krusigt kar ha tydligen mötts.
Se artikeln, som hos de vilda skönheterna på Fid- i detta nummer!
jiöarne och spjärna ut åt alla håll som / främlingland.
Om Ni visste hur om det rest sig av skräck.
en sådan skrivelse som Er värmer hjärtat.
Uppgiv adress skola vi sän­ da något som vi tro skall bereda Er ie. Ung och dum.
Att Ni är ung röjer Ert brev — men dum — nej!
Det Regnkappor, Linnevaror, Strandkoftor är både reson och flykt i Era planer, utsäljes billigt direkt från lager.
S. Ericsons Klädeslager och vi äro övertygade om att Ni skall Kungsgat.
32,1 tr.
Hörn.
av Magasinsg.
lyckas realisera dem.
Tyger, Filtar, OBS.
T Nya adressen.
Varför plägas med dåligt kaffe då Ni kan få Swalanders kaffe!
Butiker: Kungsg.
17 Korsg.
13, Bazar Alliance - Prova redan i dag!
Säljes endast i egna butiker.
15 Korsgatan, Göteborg.
Stort urval av vackra Ylletyger, Viyella i ylle och bomull, Bomullsflaneller.
Handvävda, färgäkta Bomullstyger, Hvita Väf- nader, bästa fabrikat.
Strandkoftor, Lahmans Trieotunderklä- der, Strumpor, Underkjolar, Snörliv, Reformliv, Näsdukar, Allmogegardiner, stort urval, Möbeltyger, Borddukar, stor sortering vackra mönster, Linneduktyger, bästa fabrikat.
Handdukar, Säng­ täcken, FiXtar, Sticktäcken.
Prima Ylle — och Bomullsgarner.
B I L L I G A Ziwertz ' Momentan färgmedel för ögonbryn, hår och skägg, ögon­ blicklig verkan.
Fäller ej vid tvättning.
För häl­ san oskadlig.
Finnes i 4 nyanser.
I parti och minut hos Kungl.
Hovleverantör Z i w e r t ' z E f t r., Sportkoftor Moderna modeller.
SWEATERS SCARVES MÖSSOR VANTAR Lorensbergsgatan N:o 7, Göteborg.
— Tel. 1098 DAMASKER Största sortering.
P R I S E R.
HERM.
MEETHS A-a Småbröd och Kakor samt Långedragsbröd PATENTERADE HAVREGRYN Spara tid.
— FÄRDIGKOKTA på 3 MINUTER.
Spara bränsle.
OBS!
VÅR HYGIENISKA FÖRPACKNING.
pudding —, ja, det stod det allt i brevet.
Hon famlade på bordet efter sina brillor med runda glas och ullgarns- bindning vid näsan, och läste så bre­ vet, som hon kunde utantill, för den andäktigt lyssnande gumman.
Så blev hon trött och det smög sig en vek, öm känsla in i hjärtat.
Tänk om han lutade sig ned över henne och sade: - Gamla Hanna, tack gamla kä­ ra Hanna, för all vård, för all kär­ lek.
Nu ser du, att fastän jag blivit en stor herre, jag likväl ej glömt allt det goda jag har dig att tacka för.
Och då skulle hon räcka honom den lilla violbuketten, som hon, oak­ tat sina små tillgångar, skickat ner och köpt, och han kanske skulle fä­ sta den vid sitt bröst vid sidan av de övriga fina och dyrbara.
Så låg hon och väntade och varje gång det tog i dörren strålade det till i hennes ögon och hjärtat klap­ pade hastigare; nu.
.
.
nu.
.
.
nu kom­ mer han.
Studentexamen var slut.
De sista talen hade förklingat och arm i arm vandra sjungande ynglingaskaror hem.
Han hade nyss gått och lagt sig.
Det var den stunden, då man gör upp sitt samvetes debet och kredit för dagen.
Nu, tycktes honom, fanns där in­ tet annat än ljusa, glada minnen.
Tänk att vakna i morgon, och verk­ ligen vara student, få sätta mössan på huvudet och fri och ledig få van­ dra kring staden.
Ej behöva vakna med medvetande om försummade läxor och långa, sömniga timmar i ökolan.
Hela livet låg som ett ljust, glatt öppet fält för honom och han ploc­ kade de närmaste blommorna och fä­ ste dem, vårblommorna, vid sitt bröst men där borta lyste ännu härli­ gare — Där voro inga vissna — Så kom han att tänka på sitt löfte, på henne ' • — Han hade glömt att besöka den gamla Under nattens tysta timmar, då minnet klarnar, då tavlan av fanta­ sien målas .färgrikare än av det pro­ saiska dagsljuset, stod hon där levan­ de för hans minne.
Och han.
tycker sig se, ' hur sorgset hennes gamla an­ sikte är.
Så ser han henne, den gamla tro­ tjänarinnan, husets allt i allo sedan 23 år tillbaka.
Den långa backen uppför hade hon gått och knogat med den tunga torgkorgen in i det för en herre är: L E ' REKOMMENDERAS.
REKOMMENDERAS affärer, vad skyltas det med i butiks­ fönstren?
Kommer ni ihåg ett enda av de obekanta ansikten ni sett på er promenad?
Vet ni utan undersök­ ning hur er skrivbordslampa i detalj ser ut?
Lämpligaste Present I ^ ' 2.
= Om Vitrums F e r r o 1 ej finnes på närmaste EE Förfragn.
REKOMMENDERAS ställastillfrknLn^^^ == apotek, tillskriv fabrikanten, Apoteket Vasen, = Stockholm.
nenten.
aktier och obligationer.
= ee == = E= 1 Apoteket Vasens Apoteksvarucentral Laboratorium, Stockholm.
Emottager till förvaring i kassavalv Förmedlar kände av alla moderna organiska järnpreparat.
Synnerligen lättsmält fördrages det av den öm- tåligaste mage.
Vid blodbrist och svaghet av största verkan.
Dess angenäma smak gör att det med lätthet tages av såväl barn som vuxna.
Tillverkas å (s. k. värdehandlingar.
Avkastning redovisas omedelbart till depo- ringsfack.
Den mänskliga hjärnan kan icke dess minne.
Barnet vrider och vän­ der hundratals gånger på en leksak, tänka mer än en tanke åt gången — tröttnar icke på att betrakta och un­ i annat fall fskulle ett tanke-kaos uppkomma — men om uppmärksam­ dersöka den.
heten icke kan uteslutande samlas om Det ägnar samma intensiva upp­ och bindas vid en bestämd uppgift märksamhet åt allt, som det kommer i beröring med, och alltid endast åt skall tanken, i stället för att ivrigt en sak i sänder.
Även dess öron stå och intresserat syssla endast med des- på spänn.
Det frågar om och om na, sväva ut åt andra håll och i ar­ igen samma sak, det begär att - få höra betet inblanda en mängd ovidkom­ samma saga många gånger och lyss­ mande, förvirrande och hindersamma nar med oförminskat nöje och in­ element.
De flesta av osis sakna i mer eller mindre grad förmågan att koncen­ trera uppmärksamheten.
Vår iakt­ tagelseförmåga liksom vår uppfatt­ nings- och minnesförmåga lida därav.
J Vitrums FERROL | är (let kraftigast aptitgivando och mest stär- =e M 122 AVDELNINGSKONTOR Margarin tresse.
NORDISKA HÄ Det beror helt säkert på att ingen, icke våra föräldrar, icke våra läkare och allra minst vi själva tänka på Varje förståndig husmoder att vidmakthålla och ytterligare ut­ veckla vår medfödda förmåga av kon­ använder centrerad uppmärksamhet och inten­ sivt iakttagande, vilken förmåga till betydande del bestämmer också upp­ fattnings- och minnesförmågan.
Re­ i hushållet dan hois många skolungdomar bör­ jar ouppmärksamheten att bli vana.
De läsa såna läxor med tankarne på annat håll, förstrött lyssna de till äldre ha svårt att komma ihåg nästan vad läraren säger under lektionerna.
allting, människors utseenden och Det är högst få människor — av­ namn, filmer som vi se, böcker och undsvärda äro de i sanning!
— som tidningsartiklar som vi läsa?
lyckas bärga barndomens omätligt Låt oss försöka en förklaring!
dyrbara förmåga av koncentrerad Ett litet barn är av naturen nyfi­ uppmärksamhet med sig in i det vux­ ket och vetgirigt, utmärkta förut­ na livet som en bestående tillgång.
sättningar för ett intresserat, skarpt Hos de allra flesta är den ställd på och uppmärksamt iakttagande.
Det kan i timvis och dag efter dag be­ fortsatt avskrivning, ehuru förlusten trakta bilderna i samma bok.
Det vanligen icke märkes, förrän dess här nöjer sig icke med ett flyktigt hel­ ovan påpekade yttersta-resultat, " det hetsintryck, utan fäster sig vid varje dåliga minnet ", gör saken uppenbar.
Och dock lida vi skada därav dag­ den minsta detalj, varje parti i bil­ ligen!
den, viilken på detta sätt etsas in i Pellerins TIDNING säljes varje lördag i Smör- och flstaftären Bazar Alliance N:r BO Butiken är vid ingången från Bazar­ gatan mitt emot Lax- och Konserv­ affären N:r 55.
Tel. 4570 till begge butikerna.
A. MAGNUSSON.
sista.
Men då hade hon fått frost i händerna och armarna nekade till slut att göra sin tänst — Och så hade hon farit till sjukhu­ set.
Han tyckte sig åter vara den lille gossen, som om söndagseftermidda­ garna satt i hennes knä och med be­ undrande ögon skådade hennes ökat- ter, som doldes av den gula byrån, där tvänne porslinshundar höllo vakt vid spegeln.
Den översta lådan var den roligaste, det doftade av laven­ del, så fort den öppnades.
Där fun- nos koppar i guld och vitt med in­ skriptioner: " På födelsedagen " och " Minne från en vän ".
Där stod skri­ net med alla snäckorna och koraller­ na på locket, som gömde porträttet av " gamla Hannas " vänner.
Herrar som höllo händerna på knäet och så- go generade ut för att de hade helg­ dagskläderna på, och fruntimmer med åtsnörda liv och hår, som stra­ made vid tinningen.
Där fanns ock­ så en annan ask, full med karameller och konfekt med vackert papper om­ kring — somliga voro svarta.
Så funnos där röda bilder av gelatin med guldtryck på och som rullade ihop sig, när man andades på dein och en stor schalnål av äkta silver som föreställde en orm, som bet sig i stjärten.
Den hade hon fått av sin ' k Hrla (Mjölk Distribution på glasflaskor.
Tel. 40781, 45699 fästman och den sattes varje söndag i den turkiska schalen, som var mjuk som silke och full av fransar.
— Alla minnen st-ego upp för hans sj n och han tänkte på alla de små tjän ster hon så vänligt gjort honom.
Tänk — om hon legat och vänta och glatt sig åt att han skull« kom ma.
Det blev så varmt i bädden, ha » reste sig upp.
„ Nej, han måste, han måste ga henne nu genast och tacka henne allt.
Solen hade gått upp, det vari härlig vårmorgon.
Han ilade bort till sjukhuset, måste in — ville träffa henne.
Så kom han in i salen, sköters kom honom till mötes.
Han sökte sin gamla trotja - inna irnui Tr Hon dog i går kväll.
Han • långsamt fram till bädden.
Ho » läg med tavoJct vant " dörren, liksom väntade hon i ^ Där silade in genom fö® » ^ ^ klar varm stråle av våi.
p„ 8 glädje, ocli den löll på • ' pn ansiktet, på det gråa hare^ _ ^ knotig, mager gestalt- ^ fris k t sammanknutna händer ° doftande bukett av violer.
4: de årg.
13 Januari 1924.
Annonspris: Textsida 25 öre pr mm.
» sista sidan 20 öre pr mm.
Längre annonsering rabatt.
- Z^yck tillätes gärna om " Kvin- oraas Tidning ", med hela namnet " utsatt, angives som källan.
Utkommer varje söndag.
Utgivare och redaktör: INGEBORG DAHLLÖF.
För annons- och ekonomiavdelningen: EDITH RICKBERG.
Redaktion och expedition: Vallgatan 27, Göteborg.
Tel. 18070.
Helår Kr.
6: —.
Prenumerationspris: 1 ls år Kr.
3: 50.
1 U år Kr.
2: —.
Lösnummer 15 öre.
Centraltryckeriet, 0.
Ericson, Göteborg 1924. efterfrågad vara nu i vinterkölden.
Vi lova också syster Hanna att lägga våra läsarinnor på hjärtat att vid gallringen av sina garderober ha vå­ ra fattiga i minnet.
Genom att sän­ da de avlagda plaggen till försam­ Av M A R I E L O U I S E I N G E M A N.
lingsdiakonissan i de olika försam­ lingarna (se adresserna under: För- Utlandskrönika i sammandrag.
När den som skriver dessa rader tänkande varelser och individer.
Un­ samlingsdiakonissor i telefonkatalo­ Håller välgörenheten på att sina?
En 6 n rundfråga.
tänker tillbaka på sitt föräldrahem der dem framträdde såsom aldrig gen!)
ställas de till en person, som rundfråga.
framträda klarare, ljusare och inner­ under vardagens id och strid de dju­ Stilla stunder.
Av Marie Louise Inge- sörjer för att de komina i rätta hän­ Kvinnornas Tidning har från åt­ behållning.
Ett anmärkningsvärt ligare än alla- andra minnnen däri­ pare intressena, anlagen, böjelserna, man.
der, som förstå att tillvarataga dem.
skilliga håll erfarit att välgörenheten förhållande är även att så snart det Den nya linjen.
Underlåt därför icke att giva dessa från minnena av familjens stilla reflexionerna.
Drömmens mysterium III.
" Väktaren i vår annars för sin stora givmild­ vädjas från tyskt håll blir resultatet Ack, hur tydligt minns jag ej des­ flitiga, arbetsamma modershänder en stunder.
Allt arbete, som utfördes Av * * * a v tröskeln. "
het kända stad under sista tiden va­ av igångsatt insamling alltid gott och där, hela det glada, mångskiftande sa vinterns skymningsstunder efter möjlighet att fortsätta den tappra, Teater.
rit betänkligt på retur.
Även i fall glädjande.
Dessutom ville hr Holm stolta kampen mot köld, nöd och be­ sällskapsliv, som kan skapas av nio middagen, då vi sutto och samtalade En kärlekssaga ur verkligheten.
där man i form av nöje fått valuta i alldeles särskilt hög grad fram­ Första försöket.
Av Bagna Peters.
kymmer!
Vi ha alltid något för livskraftiga, människovänliga varel­ eller tego, medan kyrkklockorna för sina pängar har det försports hålla den lokalpatriotism som alltid När Cupido gör revolt.
mycket — de alltid något för litet.
ser, ligger däremot redan halvförgä- ringde över staden och ljuset från de stora svårigheter att få folk intresse­ varit och alltjämt är en vacker sida Hans ideal.
— Kyrkoherde Klingner medgiver tet och otydligt för min erinring.
tända gatulyktorna plötsligt kasta­ När skymningen faller.
rade.
Och ännu sämre har resultatet hos göteborgaren.
När det gäller ett på vår förfrågan att det vid en jämfö­ Det enda jag ännu starkt kan för­ de gardinernas och fönsterbågarnas Desillusionen.
blivit av en del offentliga vädjanden göteborgsbehov kan man vara över­ relse med de goda tiderna blivit mer nimma såsom ett fortlevande till­ mönster och kors över rummens väg­ om bidrag till det ena eller andra tygad om att våra bättre situerade och mer ont om de tillfälliga bidra­ stånd i min själ är den säregna stäm­ gar och tak!
Från fars vrå hördes behjärtansvärda ändamålet.
De in­ alltid äro villiga att hjälpa.
gen och svårare över huvud att in­ ning över de stunder, då familjen gungstolsmedaraa sakta knarra.
Mor På tal om de sedvanliga försälj­ flutna gåvorna ha, vid jämförelse, samla pängar till sociala ändamål.
hänvisad till sig själv en vanlig sön­ satt i en bekväm stol i hans närhet, ningarna önskade kyrkoherden sär­ varit förvånansvärt fåtaliga.
Men trots depressionen hade han dagsafton eller en helgdagskväll följ­ medan vi andra lågo eller sutto i För att erhålla en exaktare bild av skilt betona att tman aldrig fått så funnit människorna ofantligt hjälp­ de tystnadens maning att hängiva samma eller angränsande rum, helt läget har Kvinnornas Tidning med goda bidrag som till den sista för­ samma, och till försäljningarna vid sig åt meditationer, läsning, tanke­ uppgående i stundens stämning, se­ begäran om uttalande vänt sig till en säljningen.
De ' hade skänkts från juletid exempelvis hade gåvor in na­ utbyten eller någon annan syssel­ dan mörkret avbrutit vår läsning i sammandrag.
del personer, som på grund av sin många håll.
tura skänkts i mängd.
T övrigt ville sättning.
Var och en valde vad som eller vårt schackparti.
ställning och sitt arbete främst kun­ En stor roll i välgörenhetsarbetet lian i likhet med kyrkoherde Holm syntes honom angenämast, men dock Dessa stunder gingo aldrig efter Världspolitiken står f. n. i ovisshe­ na sägas representera den frivil­ bland sjuka och fattiga barn spelar betona göteborgarnas stora och kän­ låg det som en tyst överenskom­ något visst program.
De formade sig tens tecken.
Den riktning den kom­ liga hjälpverksamheten, nämligen Barnens dag.
I detta sammanhang da offervillighet vid verkligt behov.
melse i luften att ingenting fick fö­ helt och hållet så som slumpen fo­ mer att taga sammanhänger givetvis till våra präster, våra församlings- ville kyrkoherden ge en alldeles extra En sak ville han emellertid alldeles retagas, som störde den allmänna gade det — till sövande, rofull tyst­ med händelsernas utveckling i Eng­ diakonissor och våra slumsystrar.
eloge åt våra scenartister för deras särskilt lägga allmänheten på hjär­ friden.
nad, vari mors röst ensam hördes land och de planer i utrikespolitiskt Yad de haft att säga överensstäm­ alltid stora beredvillighet att skänka tat, nämligen att.
rörande personer .lag vet det icke med visshet, men nynna någon gammal visa eller psalm hänseende den väntade engelska ar­ mer rätt väl med tidigare gjorda ut­ denna dag sin insats.
I all synner­ som gå vid dörrarna och tigga taga tror att det var min far, som utlyst eller till gemensamma tankeutbyten betareregeringen har under utarbe­ talanden.
Välgörenheten — eller het gällde detta artisterna på Folk­ reda på deras förhållanden hos för­ dessa stilla stunder över hemmet.
i något ämne.
Stundom läste någon tande.
Den blivande regeringschefen snarare den allmänna förmågan att teatern, där ända sedan Axel Eng- samlingsdiakonissan i den församling Och jag är honom innerligt tacksam högt ur minnet en dikt eller berät­ MaeDonald har vid upprepade till­ hjälpa — befinner sig för närvaran­ dahls tid traditionen att göra gott de tillhöra.
Det florerar nämligen för detta.
Ty ännu, många år ef­ tade mor de sällsammaste sägner fällen uttalat, att den europeiska po­ de i en dalgång.
bevarats.
Men även hos artisterna för närvarande oerliört mycken hum­ teråt, måste jag tänka att vi barn från sin hembygd, eller gav far en litiska härvan måste redas upp ge­ — Den prekära ekonomiska situa­ vid våra övriga teatrar har tillmötes­ bug på tiggeriets område, och det skulle vetat föga om både far och levande skildring av någon historisk nom skadeståndsfrågans lösning på tionen spelar härvid en avsevärd roll, gåendet vid sådana tillfällen visat sig bör ligga i allmänhetens intresse att mor och varandra, om ej dessa stilla gestalt som i särskilt hög grad fängs­ sådant sätt, att Tysklands ekonomi­ säger kyrkoherde Albin Holm.
Det utomordentligt stort.
i stället för att uppmuntra denna, stunder varit.
Under dem var det lat honom.
ska hälsa återställes.
Det är dock är ont om pängar.
Depressionen på Det är ej så länge sedan detta hän­ Trots dessa ljusa inslag i välgö­ låta eventuell hjälp komma den som vi lärde känna varandra som föga troligt, att MacDonalds - arbeta­ alla håll gör att döt blir svårt att de — och ändå!
Ändå förefaller renhetsarbetet råder bistra tider.
De verkliga och ofta tysta nöden till rregering, hur redbart dess uppsåt få dem att räcka till.
Helt naturligt det som om dessa fridfulla minnen senaste veckornas förfärliga köld och godo.
&lt;in må vara, skall lyckas bättre med återverkar detta förhållande på väl­ vinter, så angenäm för barnen och orsaken är, förutom köld och arbets­ tillhörde en helt annan värld än den — Det är alldeles tydligt, svarar detta svåra värv än dess i alla avse­ görenhetsarbetet.
Sålunda uteblevo ungdomen, har blivit en ny prövning brist, att folks förmåga att hjälpa nuvarande.
Sådana stilla stunder pastor Ahlberg, att det blir mindre enden starkare föregångare.
Tydligt denna jul dessa gåvor av okända gi­ för de fattiga.
Tiggeriet har även hjälp, när det finns mindre pängar.
icke längre räcker till i samma ut­ som dessa existera visst ej längre är emellertid, att hela den engelska vare på 100 à 50 kronor som förr ökats.
Ett ledsamt förhållande är bland städernas människor.
Varken Därtill kommer vår tids ständigt sträckning som förr.
nationens intresse är inriktat på att brukade inströmma till denna helg.
emellertid att här i rätt stor utsträck­ I samma anda uttalar sig slumsy­ i mitt eget ' hem eller i de hem jag nya uppslag och nya behov, som i ®öka återställa den europeiska makt­ Däremot uppgingo kollekterna un­ ning börjat gå tiggare från andra stern vid 2:dra slumstationen, Ester närmare känner till har man tid el­ många fall gör det svårt att hålla alansen d. v. s. komma det franska der juldagarna till minst lika stor platser, troligen bl.
a. sådana som de gamla hjälporganisationerna vid .Tonsson.
Hon har sett den djupaste ler intresse för att tillvarataga de verväldet till livs.
summa som förr och årets sedvanliga sökt sig hit i förhoppning om arbete liv.
Även bli härigenom somliga nöden i ögonen.
Hon berättar om värden, som dylika skymningsstun­ nya engelska parlamentet har försäljning visade en mycket vacker men ej lyckats erhålla något sådant.
gynnade och andra inte, Ännu sak­ arbetslösas hem, där man under de der kunna bjuda.
Man vilar sig i dessa dagar på ett ^ » lat », men det högtidliga öppnan Kyrkoherden ville avsluta sitt utta­ nas den organisation, som kunde gö­ mest bitande vinterdagarna icke ens haft mod att stiga upp för köldens ytligare och mera själsfrånvarande äger ej rum förrän den 15 jan.
lande med en uppmaning till lyck­ ra rättvisa åt alla, och det vore ett skull.
Över huvud frukta de fattiga sätt, alltid på helspänn inför nästa lio4 n3 ^ ^ ar stort offent- kallade Tyskland sitt sändebud i ligare lottade att icke förtröttas att stort och av behovet i allra högsta mycket mera kölden än hungern.
Men nummer på dagsprogrammet.
För­ MÖTE LÄMNAT ETT FÖRHANDSUTTA Paris.
Denna post har nu återbe­ skänka sin hjälp åt alla dem som i grad påkallat önskemål att en sådan E °m sitt blivande regeringspro- satts.
det går ju, säger hon.
Vi göra allt mågan att sitta i en sluten krets och denna svåra vinterköld oförskyllt institution, som den länge påtänkta vad vi kunna, och.
människorna göra stilla lyssna och stilla mötas i stilla Rapollofördraget, den på sin tid Sociala Centralbyrån bleve en verk­ frysa och lida nöd.
SätT ' tillrättalagts på sådant allt vad de kunna för att avhjälpa tankar har nutidsmänniskan be- an v nna lib ' ^ ^ k i stöd hos det mellan sovjetregeringen och Tysk­ Sedan församlingsherden yttrat lighet.
Isynnerhet i en tid, då det den värsta nöden.
klagligtvis förlorat.
Beklagligtvis 9 a P ' ar tiet.
Han ämnar icke fö- land träffade överenskommelsen, vil­ ra sig kan det vara av intresse att höra är ont om pängar, framträder både Så långt våra ' sagesmäns uttalan­ ty denna glömska gör människan 1 soc a ti_ ' ^ Wemokratisk demonstra- ken sågs med så oblida ögon av en- vad diakonissan inoim samma försam­ i den sociala och privata hjälpverk­ den.
Intet av dem bekräftar anta­ fattigare på sådana minnen, som en­ «k, vilken skulle leda till re- tentemakterna, är under fortsatt ling, syster Hanna Olsson har att sä­ samheten särskilt starkt behovet av gandet att medkänslan och viljan att samma förtjäna att kallas ovärder­ enS U an utbyggande och synes leda till ett en dylik organisation, som garante­ ga om förhållandena.
Hon är ögon­ Poliiw ^ tillärnar en real- hjälpa skulle vara i någon mån för­ liga.
Wr ' S0Dl till resultat, intimt ekonomiskt närmande mellan blickligen färdig med svaret.
Det är rade att medlen användes, där de minskade.
Om hjälpverksamhetens Ty om vi tänka efter — vad min­ nu mycket, mycket värre att skaffa bäst behövdes.
tan T " ' l an (l e ^ - Inåt ämnar de båda makterna.
resurser icke dess mindre äro långt nas vi av det liv som flytt och av de " Det känns så tungt ibland ", sä­ Frankrike ' har f. n. att dragas med Un&lt; a befrä pängar.än förut!
Intresset att hjäl­ gandeU?
mja bostadsbyg- vi sammanträffat med?
av hjälpa arbetslösheten en svår valutakris.
Francen gör nä­ pa är nog lika stort som förr, men ger församlingsdiakonissan i Orgry- mera begränsade än förr, beror detta människor ^ ut° + a helt och uteslutande på det oerhörda Icke vardagshändelserna sådana de arl) e te församling, syster Elin Helgeson, stan för varje dag ett hopp nedåt.
PolkfA ta för en utveckling av förmågan är på många håll minskad.
ekonomiska betryck, som råder och följt i rask takt på varandra, icke gra-m Ullc | e ^ varjämte i hans pro- Regeringen anser att det bakom den Och det är så många som behöva!
sedan hon givit en inblick i läget som mer eller mindre kritiskt berör skrattet, pratet, de många fåfängliga Ry^laJ?
11 * n ' &amp; år ett erkännande av ledsamma företeelsen ligger fientliga Det råder mycken fattigdom i Anne- därute.
I och med den inträdande alla samhällslager.
Kan slutligen orden.
Nej, allt detta domnar bort ' c ke h 11 ' ^ la 5 e ståndsfrågan synes intriger av tyska finanskretsar, men daJl, men den märks icke så mycket, arbetsbristen i december, då kölden detta medvetande, att icke endast med dagens larm.
Men vad vi min­ ava berörts i talet.
det troliga är att francens fall för­ därför att man söker hålla isig uppe kom ock gjorde sitt stora avbräck Dgjj x - t några få utan i genomsnitt de flesta nas är vissa situationer, som förde av utlandets misstro till och ha barnen snygga.
Hur fattigt särskilt för byggnadsarbetare, s. k.
S a re S er ingen framställde anledas för ha stora bekymmer att kämpa mot i oss närmare den eller den människan Frankrikes finansiella ställning och det än är bjuder man till att hålla grovarbetare och hamnarbetare, och °®ti ^ sedan till Frankrike dessa depressionstider, bidraga till — tonen över några vissa ord, bröst­ lelgi dess möjligheter att utprässa det ty­ ihop det hela så mycket som möjligt.
största delen av inkomsterna gått till ut å ena sidan att mildra stämningen tonen som förråder att hon talat ur På TVti Ctt iörslag ' Det finns otroligt många duktiga bränsle ha i många hem förtvivlade kland i viss utsträckning ska skadeståndet.
skulle .hos de nödlidande och å andra att sitt eget inre.
Det är dessa outsäg­ Hl e s T; * Extsar Ferdinand av Bulgarien, mammor i Annedal, berättar syster situationer uppstått.
Insamlingen er få sin förvaltningsrätt Üuh väcka ansvarskänslan hos dem som liga åt vilan och meditationen helga­ som fråntogs krona och rike samt Hanna med en viss stolthet.
De för­ till jul gick dock tämligen bra, lik­ m °ttagna svaret ipi / ^ ' ' giva, så att de i våra dagar dyra de ögonblick, då vi med låga och LKe ha har stå att tillvarataga även den minsta väl kommo avslag från många, som lVa g&amp;tt i önskad rikt- drevs i landsflykt av ententen medlen komma dit där de bäst behö­ dämpade stämmor tala själens språk, plötsligt återvänt till sitt land, där smula.
Av gamla avlagda kläder, förut givit.
En jämförelse av för­; e) eS amna m r vas, har denna artikel i ämnet fyllt som vi ge och mottaga outplånliga ^ inledd a ^?
^ öjl ighet till ta-j konvprcQ+i„„„^, fortsät- i- i - i han, tills vidare, kommer att vistas som de erhålla, kunna de exempelvis hållandena nu och förra året tycktes konversationens sitt syftemål.
de - intryck och minnen av varandra.
I) göra något alldeles utomordentligt.
på det hela taget giva vid handen att ö ^ ' det år.f i ^ U ' u " 0&lt; - ' kupationen vid som privatman.
Den människa, som man aldrig Och kläder äro över huvud taget en det är bekymmersammare nu.
Och or J an iscensattes åter- INNEHALL.
UtlandsKröniha i - fäller välgörenheten på att sina?
Stilla stunder.
KVINNORNAS 2 TIDNING KVINNORNAS Vin m Hemmets tidning Bemärk förträffli ga smålu nd ° sker Ki k ™ * en, ideal isk b Egna fonder Kr.
182,000,000:- Gottgör å insatta medel högsta gällande ränta I varje nummer, värde­ fulla artiklar i olika frågor, berättelse, följetong, kåserier.
Pr kvartal 7 .50 fritt hemburen.
Lösnummerpris 10 öre.
Telegramadress " K reditbolaget " (In), gen.
Göteb.
Tandläkaresällskap) Tandläkare Anne-Marie Heijde Vasaplatsen 1.
Telefon 15500.
Rådfrågning; Vard.
1 12 2 — 1 h3, övriga tider efter avtal.
Tandl.
SVEA LEFFLER.
Spec. Äkta Porslinsfyllningar.
Viktoriag.
8.
Tel. 8958.
Vard.
utom lörd.
1 — 2.
mött i ett, sådant ögonblick och med vilken man aldrig talat detta språk, känner man icke.
Hon är en okänd vem som helst — en främmande stämma, som nått vårt öra, men som aldrig fått en sträng i vårt inre att sakta dallra av igenkännande och sympati.
Säkerligen vore det att ta alltför hårdhänt på frågan att anbefalla ti­ dens människor odlandet av livets stilla stunder som en plikt.
Vi äro redan förut så överhopade med plik­ ter, privata och samhälleliga, att vi absolut icke orka med mera i den vä­ gen.
Det finns heller ingen som begär dessa stilla stunder av oss.
Värken samhället eller vår omgivning stäl­ ler något sådant krav.
Vi få opåta­ lat jäkta ut oss hur mycket vi be­ haga.
Ju snabbare lopp — dess­ bättre !.
Men för vår egen skull gjor­ de vi väl, om vi kunde, vänja oss att någon stund alltibland koppla av he­ la arbetsmaskineriet och helt och fullt ägna o,ss åt en meditationens andaktsstund med de människor vi närmast ha omkring oss.
Detta går icke på det vanliga umgängeslivets forcerade språk.
Vi måste under en sådan stund framför allt icke frukta tystnaden.
Det är just denna som är så skön.
Det är just i den själen vaknar upp till det intensivare och rikare liv, som ger tanken vingar, vingarna brus och bruset melodi.
Hur tacksamma skuille ej gäster­ na mången gång bliva mot- det värd­ folk, som förstod att en, stund efter middagen frångå ceremonielet och lägga någon del av våningen i halv­ dunkel och utlysa en fridfull skym­ ningsstund.
Jag vågar påstå att många av de krampaktiga och tröt­ tande försök som måste göras i full belysning för att hålla konversatio­ nen flytande, helt och hållet skulle utebli i denna nya stämning.
Ingen skulle våga sig på dessa tomma fra­ ser i skymningen, där orden få en så märkvärdig volym och vikt.
Be­ ror detta månne på att vi i mörkret erhålla en förnimmelseförmåga, som förefaller oss mångdubbelt starkare än vid dagsljus och i full belysning?
Vi bli där endast själar.
Det är kanske därför de ord, som talas i skymningsstunden bli sannare och etsa sig djupare in i minnet än de ord som pliktskyldigast växlas av ett par bekanta personer, som händelse­ vis befinna sig mitt emot varandra på gatan eller i fästens strålande ljusflöden.
Men framför allt ha dessa stilla stunder sin evärdliga betydelse för hemmet.
Ett hem utan stilla stunder än intet verkligt hem.
Man skall gå ut däri från en • dag tom på minnen.
PÄRLOR «TU V ELER i modern infattning fördelaktigast hos Hovjuvelerare.
Ö. Hamng.
41.
OBS.!
SKYLTFÖNSTREN.
Och livet rusar under tiden fram­ åt «med fruktansvärd hastighet.
Dess timmar fyllas av ett rastlöst jäktan­ de från det ena intresset till det an­ dra.
Endast till ett intresse finnes aldrig tid: att njuta livets stilla stun­ der tillsammans med sina käraste.
Det viktigaste av allt: att byta min- ' nen och knyta band, som bestå utan­ för det timligas gräns, försummas.
Ty vad är ett liv utan minnen?
— Ett träd utan frukt, en himmel utan ljus.
Därför äro endast de männi­ skor lyckliga som leva livet så att deras dagar giva dem något att min­ nas.
De ha i sina minnen goda och trogna följeslagare, som skola ledsa­ ga demi ända fram till den sista stilla stundens skumma brygga — och kanske längre än.
Av De flesta människor betrakta drömmarne som något oväsentligt och betydelselöst, vilket icke förtjä­ nar den ringaste uppmärksamhet.
Något mindre trosviss i detta hän­ seende blir man målhända, när man hör auktoritativa uttalanden i diame­ tralt m ' otsatt riktning.
Den ameri­ kanske filosofen Emerson, vars in­ sikter på själslivets område; lika litet som hans omdömesgillhet kan dragas i tvivelsmål, har givit oss nedanstå­ ende mycket sägande tendens: " En insiktsfull människa studerar sina drömmar för att lära känna sig själv ".
Denna tanke går igen i den mo­ därna själsläkekonsten, ehuru dröm­ studiet här icke verkställes av den drömmande själv, utan av den läka­ re, till vilken han vänder sig för att få hjälp för något av de många nerv­ ösa lidanden, vilka martera vår tids människor både själsligen o. kropps- ligen, tagande sig de mest skiftan­ de uttryck,, sömnlöshet, nedstämdhet, oro, ångest, hysteri, hypokondri, hjärtan fall, huvudvärk och många andra fysiska plågor.
När läkaren går att söka de själsliga störningar, som ligga bakom dessa symptom, vänder han sig mindre till patientens dagsmedvetande, vilket ofta- icke vill och ännu oftare icke kan giva de ön­ skade upplysningarne utan till hans undermedvetande, sådant det- fram­ träder i den sjukes drömmar under hypnotisk eller naturlig sömn.
för att lära känna oss själva måste gå till vårt undermedvetande, vilket återspeglar vårt själsliv och blottar sig i drömmen.
Undermedvetandet är, enligt den­ na psykologi, icke något slags säm­ re medvetande än dagsmedvetandet; det är ett själsligt område, dolt även för oss själva, där utan avbrott ut­ formningen och omformningen av vår inre personlighet fortgår med hjälp av det själsstoff vårt dagsmed­ vetande i form av tankar (suggestio­ ner av andra eller självsuggestioner) levererar.
Tankarne, meld vilka, vi vanligen umgås så bekymfrierslöst och ansvarslöst i den trtf att de egent­ ligen ingenting betyda, sjunka ned i vårt undermedvetandes verkstad, om en sådan bild tillåteis, omhänder­ tagas där av en okänd hemlig kraft, som samlar ihop dem till sinnesför­ nimmelser, åsikter, minnen, känslor, begär, lidelser och viljekomplex, allt detta som tillhör det vi kalla vår in­ re personlighet.
Detta förhållande förefaller oss både bekant och främmande; både troligt och osannolikt.
Vi godtaga " det utan vidare i fråga om barna­ uppfostran, där vi söka bygga upp barnets inre personlighet genom go­ da förmaningar och föredömen, allt­ så suggestioner vilka barnet genom, att förtroendefullt och villigt mot­ taga gör till självsuggestioner.
Vi reflektera icke över saken, men vänta, att dessa ' förmaningar, som ju vanli­ gen röra detaljer i uppförandet, " du skall vara snäll emot dina lekkam­ rater " — " du skaill tala sanning, när mamma frågar dig " o. s. v. icke skola bliva endast minnessaker hos barnet och ej gälla allenast de berörda de­ taljerna, utan i det unga sinnet sam­ las och förbindas till goda åsikter i allmänhet, till goda vanor på alla områden, till en etisk karaktär.
Den­ na inre syntetiska (sammanbindan­ de) verksamhet, detta uppbyggande av en inre personlighet försiggår också, alldeles som vi väntat.
Hur?
Det veta vi icke, men den mänskliga erfarenheten synes bestyrka den mo­ därna psykologiens här ovan relate­ rade antagande om undermedevetan- det och dess verksamhet.
Att en likartad utformning och omformning av den inre personlighe­ ten skulle på tankens väg försiggå även hos den vuxna människan, den åsikten är oss däremot (främmande och osannolik.
De flesta skola vre­ sigt förklara: " Jag är sådan jag är och sådan jag alltid varit.
En inre personlighet, som låter omforma sig och blir en helt annan än den varit, är en absurditet.
En människa skulle på det sättet sakna inre iden­ titet. "
Mot den sistnämnda invändningen kan anföras att vår kropp genom 1 till­ förandet av näringsämnen och av­ bördandet av förbrukade ämnen står under en ständigt fortgående om­ vandling; den kropp som är vår i dag, är i fråga om sin sammansätt­ ning en helt annan, än den vi ägde för tio år sedan.
Detta kända fak­ tum kommer oss emellertid icke att betvivla vare sig dess verklighet el­ ler dess identitet.
Det ligger ingenting för eftersin- nandet otroligt i antagandet, att det själsstoff vi i form av tankar, via undermedvetandet, tillföra vår inre personlighet påverkar och omvand­ lar denna i god eller ond riktning, 2,985 v.ti.
• ' " » s », d.&lt; 0 itot ^°0 ÂiÏÏî2Lv i X î.
kl - • u- »: &gt;0 BAJADÄREN.
forensbergsteatern.
-, Varje off on kl. 8: %fui Å. Ganm V utvecklar eller förkrymper den, ger den hälsa eller sjukdom.
Vår erfarenhet tvärtom bestyrker denna åsikt.
Ha vi icke sett renhjär­ tade ynglingar utvecklas till lastba­ ra män, unga idealister sluta som gamla krassa materialister, brottslin­ gar förvandlade till helgon?
Det är, som förut sagts, omöjligt för oss vanliga dödliga att få en klar överblick över och en ingående kän­ nedom om den inre personlighet, som manifesterar sig i våra handlingar och i vårt själslivs mångskiftande, skrämmande, glädjande, onda och goda yttringar.
Mystikerna återigen förklara, att den kan lösgöra sig ur den mänskli­ ga enheten, som ett självständigt vä­ sende, " Väktaren av tröskeln ", för att i synlig gestalt träda människan till mötes, när hennes till medveten­ het vaknande odödliga ande, det verkliga " jaget ", trår till den högre utveckling, som skall leda till för­ lossning ur materien.
Antroposofiens grundläggare, d:r Rudolf Steiner, be­ skriver i sitt arbete " Hur vinner man kunskap om högre världar? "
" Väk­ taren " såsom ett skräckinjagande, spökaktigt väsende, sammanvävt av de goda och onda posterna (tankar och därav föranledda handlingar) i människans över jordelivet eller jor­ deliven förda räkenskapsbok.
— " Jag måste ", låter d:r Steiner " Väk­ taren " säga till människan, genom dig förvandlas till ett fullkomligt., härligt väsende, om jag icke skall hemfalla åt fördärvet.
Sker detta se­ nare, skall jag också draga dig med mig ner i en mörk, fördärvad värld.
När du överskridit min tröskel, skall min för dig synliga gestalt aldrig vika från din sida.
Och om ' du fram­ deles gör eller tänker något orätt, så skall du se din synd återspeglas i en avskyvärd demonisk förvridning hos min gestalt.
Först när du gott- gjort allt vad du tidigare förbrutit och så luttrats, att det är omöjligt för dig att göra det onda, då skall mitt väsende ha bytts i strålande skönhet.
Och då skall jag till gagn för din vidare utveckling åter förena mig med dig till ett väsende ".
För oss icke-mystiker är det svårt att taga denne spökaktige, ständigt synlige " väktare av tröskeln " efter bokstaven, men som sinnebild är han förträfflig.
När vår åstundan att lära, känna oss själva vaknar, ligger i regel en religiös impuls bakom, yttrande sig som inre disharmoni, en mer eller mindre tydlig känsla av att vi icke äro på rätt väg i livet, att vi under­ låta något, vi veta icke vad, som är av högsta vikt, och slutligen en.
läng­ tan efter andlig utveckling, förbätt­ ring, fullkomning, harmoni och lycka.
När vi i denna anda gå att stifta bekantskap med - oss själva känna vi ingen lust att skyla över, att ursäk­ ta; vi vilja se oss sådana vi verkligen äro — liksom mystikern stå vi för­ krossade framför " väktaren av trös­ keln ' ', vår inre personlighet, åt vil­ ken vi givit gestalt och utseende, be­ själat med våra tankar, känslor, önskningar, drömmerier, handlin­ gar Ett sådant möte är av avgörande betydelse för en människa.
Hon står vid sitt livs vägskäl.
Ingenting skymmer hennes blick.
Hon vet varthän de båda vägar leda, mellan vilka hon måste göra sitt val.
Om hon tidigare tänkt och gjort det on­ da och uraktlåtit det goda av ove- tenhet, skall hon hädanefter handla med full vetskap om vad hon gör och med berått mod; hon skall se sin inre personlighet fläckas eller renas, p e n stora rollen.
Tiden för prenumeration O KOltSGATAN 12 BOHUS-POSTEN Tidning för landskapen och Dalsland är nu inne.
ijya Teatern.
1 Söndag lan u 1 30 Billighetsmatiné: ' ' Fabrikstösen.
oh usli Varje afton kl. 7,30-10,45: i renumerationspriset ä r SVENSKAMERIKANAEE.
endast 6:~ kr.
för helt- s postarvodet inbertknîï Koncentrera Eder an nonsering för Bohuslän â Bohus-Posten, SO na haren?
v o c h jamn spridning i hela länet blaud den burgna och köpstarka publiken L i l l a T e a t e r n 7 Lördag och söndag kl. 7 och 9, övriga dagar kl. 8: Skepparegatan 40.
Sondag kl. 1, 30 Mâtiné: HEMSLAVINNOR.
G) fika ålornalemrbefen alltid färdiga, i smakfullt utförande Sportkängor I », i fät c Z / asa blomster handel Storgatan 31. rar, €Da ?net o. ' TBcim \ r,törsta vrval hos Tel. 4314, 10365 Begär alltid Skomagasin i I ' Xumsa.Jl .9T7.9 \ Kobbs Thé skonar kläderna och händerna.
Krymper ej ylle.
hon sikall känna sig sjunka eller stiga mot ljuset — Intresset för religionen är i våra dagar icke stort.
Få äro helt säkert de som av religiösa motiv skulle ön­ ska ett möte med " väktaren av trös­ keln ".
Men det finns andra motiv för en sådan bekantskap, vilka kun­ na påräkna vårt livliga intresse — omsorgen om det egna psykiska och fysiska välbefinnandet.
Nervspecialisten, som tillämpar den modärna själsläkekonsten, botan­ det av de själsliga störningar som ligga bakom nevroserna, söker också hos sina patienter " väktaren av tröskeln ", även om han icke känner och använder denna beteckning.
Han söker och finner honom i drömlivet.
Nästa artikel skall handla om den­ na drömtydning och om själshygiw- Ceater.
LORENSBERGSTEATERNS Louis De Geer med hedersnamnet den svenska industriens fader " och Eli teaterpublik sitter överför­ en av 1600-talets största och mäkti­ ljust och applåderar med känsla och gaste penningfurstar, var född 1587 övertygelse den uppförda pjäsen.
i Liittich i Flandern, således i en Följande dag läser samma publik te­ av de provinser som då alltjämt lydde aterrecensionerna.
En är idel lov­ under det katolska spanska väldet.
ord, en annan trumpen, en tredje ur­ Hans familj hade i mer än 400 år sinnig.
I) e arma teateYbesökarne tillhört landets adel och hade där känna sig totalt bringade ur fattnin­ stora besittningar.
Men hans fader, gen.
A em har rätt?
De själva och som bekände sig till reformerta lä­ den vänlige kritikern, eller den ran, övergav sin fädernebygd och si­ trumpne, den ursinnige?
na gods hellre, än sin tro.
En afton Alla, var och en ur sin synpunkt på hösten 1596 flydde han med sin sett!
Varför skulle inte en teater- hustru, två söner och sex döttrar på besökare ha samma rätt att tro på en liten torvjakt.
Under färden voro sitt omdöme som teaterrecensenten på de gömda i en kajuta, som var över­ sitt?
Var står det skrivet, att den täckt med torv.
Där - sutto de, tills senare sitter inne med den absoluta skepparen ropade till dem: " Nu äro visdomen, och att den förre är i vi i Holland ".
Vid desisa.
ord kröpo trängande behov av en pekpinne för flyktingarna fram, stego i land och att kunna bilda sig en riktig upp­ föllo sedan ailla på knä, för att tacka fattning?
Gud för den lyckliga räddningen.
Och lat oss efter dessa anmärk­ I umgänge med flera andr^, famil­ ningar övergå till " Svenskamerika­ jer, som också voro landsflyktiga nare " på Nya Teatern, den pjäs som från Lüttich, levde de nu i lugn qch indirekt föranlett dem.
ro i Dortrecht.
År 1602 dog den vör­ Den som skriver detta såg pjäsen dade familjefadern.
Han hade givit med samma nöje som den övriga pu­ sina barn den bästa.
uppfostran, en bliken, vilken kommit icke iför att sann gudsfruktan, aktning för kun­ bli litterärt uppbyggd utan för att skapen och kärlek till arbetet.
ha roligt, ett i dessa tider fullt be­ Sedan den unge Louis De Geer rättigat behov.
Pjäsen var lång, el­ fullbordat sin teoretiska uppfostran, ler rättare sagt mellanakterna voro ägnade han sig åt handeln.
Genom det, men över de sex akterna knor­ resor i främmande land och tjänstgö­ rade ingen av - dem, som sutto på be­ rande på kontor i Frankrike och Hol­ talade platser.
Människohjärtat är land förvärvade han sig den nödiga nu en gång sådant, att - det tycker praktiska insikten och erfarenheten om att få valuta för sina pängar, i detta yrke.
i synnerhet när det som nu är så ont Då han år 1603 — han var vid om dem.
Och de sex akterna höll o denna tid 21 år gammal — var på med sina växlande situationer, sina ett besök hos sin familj i Dortrecht, roande poänger och sina vackra sce­ gick han en dag ut och promenerade.
nerier intresset väl vid makt.
Herr På trappan till ett hus fick han se Hilding Rolin utförde med smitt­ en ung flicka eller, kanske rättare, samt gott humör en av huvudroller­ ett barn, som stod framför en halv­ na.
Hur välgörande är det icke att öppen port.
Han betraktade henne se en människa så hjälpsam, godgi- en stund under tystnad, men plöts­ ven och rundhänt, även om någon ligt rann den tanken upp hos honom, motsvarighet icke existerar i vår att hon skulle bliva hans hustru.
När­ snöda värld.
Den i pjäsen invävda mande sig henne bad han att få veta kärlekssagan hade lagts i goda hän­ hennes namn.
der, nämligen Knut Jarlows och — Adrienne, svarade den unga Helga Carlsons.
flickan rodnande.
Crayon.
.
— Vilka äro edra föräldrar?
frå­ gade De Geer vidare.
— Min far heter Laurent Gérard, min mor Ode de la Fosse, svarade Den blyge unge friaren: — Frö­ den unga flickan.
Därpå vände hon ken Louise, jag var på visit hos er i måndags, på tisdagen bjöd jag er sig, liksom förnärmad över den obe­ och er familj på teatern, på onsdagen kantes frågor, hastigt om och sprang gjorde jag åter visit här, på torsda­ in i huset, vars port hon stängde ef­ gen skickade jag er en bukett härliga ter sig.
Senare på dagen berättade rosor, på fredagen voro vi ute i min hon för sina föräldrar om mötet med bil, på lördagen kom det en låda kon­ den okände och gav därvid även ut­ fekt från mig, och i dag, söndag, är tryck för sin undran över den under- med stort intresse motsedda premiär på Runar Schildts skådespel Den tiora rollen presenterade för publi­ ken ett mer än vänligt uppmärksam­ mat dramatiskt verk.
Pjäsen, som för ett år tillbaka uppfördes första gången i Hälsingfors, har i vinter utgjort Dramatiska teaterns stora evenemang.
Man ställes i densamma öga mot öga med ett livsöde, tragiskt, ömkligt kanske, men dock djupt mänskligt.
Det är " livslögnens " problem som återigen behandlas, men fei i ny gestalt och icke såsom hos Äsen som en bärande kraift i livet, e största och för intelligenta skå- jag återigen på visit här — börjar espelare verkligt tacksamma roller- ni inte misstänka något?
lla ' ' Stockholm uppburna av Tore KNUT HEURLJN VÄVNADER som nyligen hållits i Stockholm un­ der stor anslutning av kvinnlig ^ läkare och gymnaster resulterat c 1 bildandet av ett Svensko.
kvinnw MÖBLER BESTÄLLNINGSVÄVERI Första försöket.
centralförbund för fysisk kultur- ^ manligt idrottsintresserat håll r ^ tar man, att den nya organisatio ^ icke skall komma att sköta sig Vore det icke skäl att spara sag sa bekymmer, som helt säkert räknas till de överflödiga- Vanföreanstaltenö yrhessM » har efter slutad J ulferie ^^enoi » git sitt arbete.
Var go a _ ^ skolans annons i föreligg ' ^ mer och tänk efter, om ^ glädja anstaltens skyddslag en beställning!
• i När man föder själen och rättfärdighet, växa gar - med vi „.
U.
Goldsch * # ' •.
U ^ ' k ' are Berger satt framför - r i ^ a skrivpulpeten i sitt läste d .°l 10ra ^ onsrum och genom­ len ni 1 iystnacl nå £ra papper.
rUmmet ® ränsande sk ™^ kletad hans 1 i.
' Liedes under tystnad, fin (' " a ' f l°ktor Roberts, med c, ® re Platinaarbete.
KåT ^ a ^ ac ^ es 10 minuter i 7.
1 omsider från å allt förblev tyst.
Iaär kta Ja d ° m Det ej!
tet ijJ 1 ' v Svaret ' betygen äro ut- jämförelsevis bra.
oroail de är att hon oavbru- s - ^- en s ^ r - i« (^ llal LAMPSKÄRMAR Billiga priser ste sig och öppnade med minen hos en människa som under årens lopp mottagit tusentals olika personer och ej längre väntar sig några överrask­ ningar.
En mörkklädd trettiårig kvinna steg in.
Doktorn bugade lätt och anvisade henne, en stol mitt emot sin egen vid skrivpulpeten.
— Jag har läst igenom era betyg, började han, och finner dem tillfreds­ ställande.
Men.
.. han lyfte ett papper ur högen.
.
.
' ni har inte stan­ nat länge på varje plats.
Hos kam­ rern i Skedevi stannade ni exempel­ vis endast från april till oktober, det är kort tid.
Var det någon sär­ skild anledning?
Den unga kvinnan såg upp med en kränkt ängels blick.
Frun var så svår, sade hon en kort tid!
En rodnad steg på den unga kvin­ dörrklockan av - Dolt„ r Berger re- nans kinder.
iran Syateljé.
Telefon 8151. rekommenderas.
' » i l e f W ' Kanske är det Vi t ' Ur ' SOm ^ orc l rar omväx- Snar t övertyga oss sakta.
Doktor Berger lade tigande bort Sar lnte - WbbJ ut, ljöd det fr ål betyget och tog ett annat.
S ' tter kvar 1 ' Hos Nordmarks stannade ni läcker ljuset och, .. r härinne.
från 15 oktober till 1 januari.
Också £ n °.
r s °m du .... Fru LISA KRANTZ Kungsgatan 46 1 tr. (hiss) Vadmansgaran 4.
(Vi c t o r i a teatern) HEMSLÖJD Kvinnornas idrottsnkodag 6n kärlekssaga ur verkligheten.
NYA TEATERN.
Tiggarstudenten.
n.
i g postupplaga ' som hedrar sin ägarinnas smak köper Ni fördelaktigast hos * * * ' Väktaren av tröskeln. '
Människan känner i allmänhet ic­ ke sig själv.
Hon visar en egendom­ lig obenägenhet att göra denna dock av många skäl önskvärda bekant­ skap, och när hon ägnar frågan nå­ gon uppmärksamhet, är det naturligt för henne att tro sig vara just sådan hon framträder; i isina handlingar, hederlig, anständig, respektabel, god Man skriver till oss utifrån: och kanske, om hon går igenom de Den kvinnliga " snöklock-typen " är tio budorden, fullständigt syndfri.
icke längre modärn.
Den lutande Eftertanken säger oss emellertid, hållningen och det sänkta huvudet att det icke är vår inre personlighet, voro naturliga och i full överensstäm­ som uteslutande eller ens huvudsak­ melse med de tidigare burna hattar­ ligen kommer till uttryck i vårt ne, som dolde det mest möjliga av handlande, utan att en mängd andra ansiktet, men äro oförenliga med det faktorer på ett avgörande sätt spela nya hattmodet med inga eller upp­ in, vår position i livet, kärleken till svängda brätten, vilka låta ansiktet någon människa, fruktan för en an­ i dess helhet träda fram.
nan, hänsynen till vår familj, vår Den - modärna linden är det stolt bekantskapskrets, till vad folk skall resta huvudet med den högt lyfta säga och oändligt mycket annat.
För­ hakan — en attityd, full av förtju­ ändra på ett genomgripande sätt des­ sande pikanteri, högdragenhet, oåt­ sa förhållanden och vårt handlings­ komlighet och lockelse.
Denna in­ sätt skall också bli ett annat!
tressanta företeelse, som avlöst den Utsikterna att finna sig själv sy­ för all del täcka, men dock något nas större, om man går till sitt själs­ sentimentala " snöklock-typen ", torde liv, alltså till sina känslor, sina mo­ kunna tilläggas ett särskilt namn av tiv, sina lönligas te tankar och önsk­ betecknande innebörd " den tomma ningar, sina drömmerier.
Men även rågax-typen ".
här har man svårt att utforma en Det är ett egendomligt men hit­ bild med bestämda drag och kontu­ tills obeaktat sakförhållande att, un­ rer.
Själslivet är så - oändligt väx­ der det att skalder och författare lande, skuggor och dagrar skifta ständigt och inspirerat skrivit om nyckfullt och plötsligt, ont blandar kvinnans ögon, näsa^ mun, kinder, sig med gott, och vad vi tänkt, känt hår och även öron, de fullständigt och drömt sjunker undan för undan förbisett hennes haka och inte haft ned i glömskan, undandragande sig ett ord att säga om detta dock vik­ vår granskning — de inblickar vi få tiga ansiktsparti med mindre hakan i vår tanke- och känslovärld äro allt­ varit flerdubbel och tillhört äldre för oöverensstämmande, alltför till­ osympatiska representanter för kvin­ fälliga och flyktiga för att kunna nokönet.
Man väntar, att den unga giva oss en sammanfattning av hu- hakan nu skall bliva föremål för den rudana vi, inåt sett, verkligen äro.
skrivande och skaldande manliga Den mtodärna västerländska psy­ världens varma intresse och ibehöri- kologien, vilken är i färd med att gen apoteoseras.
tiillgodgöra sig Österns uråldriga dju­ Ack ja!
pa själskunskap eller att verkställa självständiga forskningar på det­ ta område förklarar, att vi Den nya Unten.
1 En elegant visitvåska Drömmens mysterium.
ais ve ska landsorten; nöjen.
Teatern Stora laga ja e ^ a T S ' Ï ^ ^ - III.
Inom dess murar har man visserligen levat samman med de sina, men al­ drig lärt känna dem sådana de verk­ ligen voro.
Var och en har gått på sin kant, med sitt vetande, sin känslovärld, men tiden har aldrig räckt till att slå den stilla stundens bro mellan alla dessa olika själar och intressen.
Man har levat lika konventionellt med sina närmaste iSom: med alla andra människor.
För­ äldrarna ka ingenting haft att giva av sin inre människa, och barnen få ingenting att minnas.
Inga förädlan­ de samtal, inga sköna tankar ha förenat dem.
Intet blottande av vad som rör sig i dens eller dens sinne har fördjupat familjemedlemmarnas kun­ skap om varandra.
Man endast äter och sover under samma tak och har ett ekonomiskt intresse av att hålla samman.
Offent^ SMÅLANDSPOST^ GÖTEBORG - STOCKHOLM - MA.LMÖ Avdelningskontor över hela landet «Vennberg och Maria Schildknecht, ha här anförtrotts åt hr Blicking ' ' berg och fru Tekla Sjöblom.
Som premiären äger rum strax före tidningens pressläggning återkomma vi till utförandet i nästa nummer.
•• • SKANDINAVISKA K A E D 1 T A K T I E B 0 U G E T Göteborgs Rf tonblad Särskild, omväxlande avdelning för kvinnan och hemmet.
Kö Tillskärning och provning utföres.
— Frun var så mycket sjuk.
Doktor Berger tog ett tredje be­ tyg- — Hos direktör Holmbergs stan­ nade ni från den 15 januari till den 1 mars.
En och en halv månad!?
Ni trivdes tydligen inte där?
— Trivdes!
sade hon med en biton av bitterhet; det var den värsta plats jag någonsin haft.
Frun led av ba­ cillskräck och hysteri.
Det var omöjligt för någon människa att gö­ ra henne till lags- En långsam muskelrörelse sam­ mandrog doktor Bergers ögonbryn.
— Ni är väl renlig?
frågade han rakt på sak.
— Jag har gått igenom sjukvårds- kurs, svarade hon med plötslig vär­ dighet i stämman.
— Och så kom ni att byta lev­ nadsbana?
Ny rodnad.
— Jag var förlovad, svarade hon.
Men min fästman hade icke den ka­ raktär, som jag kunde våga att bin­ da mig vid.
Jag insåg att det bara blivit elände, och så bröt jag för­ lovningen och ägnade mig åt det hus- lisra kallet.
TIDNING bara känsla, samtalet med främlin- U 1 11 väckt hos henne.
Hon kunde ej göra sig reda för densamma lika litet som hon ur sina tankar kunde för­ jaga minnet av den unge mannen.
01 ta tänkte hon på honom, ehuru hon icke visste något om hans namn, börd och förmögenhet.
De Geer däremot var lyckligare.
Han hade fått veta namnet på den unga flickan.
Han visste därigenom, at i: hon, liksom han själv, tillhörde en av Lüttichs ädlaste familjer, och atl hennes släkt, liksom hans egen, för sin religions skull gått i lands- I lykt.
Han kunde dock ej nu begära hennes hand.
Han måste först skaffa sig en ställning.
Det var efter detta möte, han beslöt att ägna sig åt han- drln.
1 La, Rochelle, mitt under ar­ bete och ungdomens frestelser, glöm­ de han icke den unga flickan, och när han 1611 återvände till Holland, dröjde han icke att uppsöka Laurent Gérard.
Och när han efter någon tid anhöll om Adriennes hand, gåvo både hon och föräldrarna genast sitt samtycke.
Den förlovningsring, Louis De Geer gav - sin trolovade, var konstnär­ ligt arbetad och rikligen besatt med diamanter.
De blivande makarnas namn voro ingraverade på ringen, som efter den tidens sed även var prydd med flera valspråk: Gage de notre amitié (underpant på vår vän­ skap), " Amour passe tout " (kärlek är för mer än allt annat) och " Con­ tentement passe richesse " Iförnöjsam- het är för mer än rikedom).
Den 27 maj 1612 firades det unga parets bröllop.
Ingendera fick - skäl att ångra sitt val.
Adrienne var un­ der hela sitt äktenskap föremål för den ömmaste och djupaste kärlek och hyste själv ända till sin död en pas­ sionerad tillgivenhet för den, vars första ord hade väckt en så oförklar­ lig känsla hos henne.
Hon blev en utmärkt maka och moder.
Sin man hjälpte hon med råd och dåd, och de barn, som " Gud gav dem ", bevarade i tacksamt minne sin ömma, förstån­ diga och allvarliga moder.
Hon förtjänade också all denna kärlek.
Det vittnesbörd, den store köpmannen givit sin hustru, sannar detta.
De ordalag, vari han talar om henne, vittna nogsamt om, att den kärlek, som förenade dem, var en så­ dan, som endast sällan förekommer här i livet.
Själv har De Geer skri­ vit om sitt äktenskap: " I Guds namn förenades jag ge­ nom äktenskapets band med Adrienne Gérard den 27 maj 1612.
Må Her­ ren välsigna oss och låta sin Heliga Ande ledsaga oss.
Måtte Herren upp­ rätthålla vår kärlek och endräkt, så att vårt liv varder både till hans ära och vår välfärd.
Amen. "
Tjugotvå år senare eller 1634 skrev Louis De Geer, förkrossad över sin hustrus död, ett brev till sina barn, Har Ni n å g o t att sälja, köpa, hyra ut eller byta, så a n n o n s e r a det i Göteborgs Morgonpost Morgonens förnämsta annonsorgan Ni n å g o n tjänare, våning, plats eller annat, så a n n o n s e r a det i Göteborgs Morgonpost Göteborgs största morgontidning.
iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii i vilket han uppmanade dem till en­ dräkt och i högtidliga och rörande or­ dalag uttryckte vad den hädangång­ na varit för honom: " Våra hjärtan voro blott ett hjärta, våra viljor blott en vilja; våra käns­ lor, tankar, önskningar, handlingar, uttryck så, som om de utgått ur en­ dast ett hjärta.
I våra motgångar lugnade en blick av den ena den an­ dra.
Ingen olycka träffade oss, utan att den vart lätt att bära, sedan den ena förtrott den till den andra.
Vi hade ingenting på vårt hjärta, som vi icke upptäckte för varandra.
Vå­ ra hjärtan voro i sanning blott ett- hjärta.
I tjugotvå och ett halft år hava: vi levat i det lyckligaste äkten­ skap, utan den ringaste oenighet.
Och dessa tjugotvå år hava, ehuru svåra motgångar övergått oss, dock synts oss så korta, som o-m de blott varit början av vår förening. "
JVär Cupido gör revolt.
Antalet skilsmässor i Amerika och England ökas på ett oroväckande sätt.
Domstolarne bestormas av un­ ga människor, som önska deras hjälp för att bli lösta från de tryckande äktenskapsbanden.
I de flesta fåll erhålles detta bistånd utan svårighet, men en del domare börja nu inrikta sina ansträngningar på att försona de stridande parterna och få dem att hyggligt och snällt hålla ihop.
En Chicagodomare vid namn Sabath har på detta sätt under en ganska kort tidrymd lyckats splitsa ihop icke mindre än 500 trasiga äktenskap.
Dessa (förhållanden ge mr Bax i Sunday Express anledning att före­ slå upprättandet av domstolar för VITVARU-MA&lt;SASINET Expositionshallen KUNGSGATAN 38 — 40, 1 tr. upp.
Tel. 14690.
Största urval av NYHETER i: DAMUNDERKLÄDER, DUKTYGER « » BABYUTSTYRSLAR, HANDDUKAR — Ni har lust och fallenhet?
— Ja, mycket!
— Och ni kan laga mat?
Hon log lagom överlägset.
— • Jag har lagat mat i tolv år.
— Och är sparsam och ordentlig?
— Jag gör så gott jag kan.
— Ja, mera gör ingen människa, sade doktor Berger generöst, i det han reste sig.
— Vi få ju försöka!
Infinn er i min bostad i morgon kloc­ kan 8 skall ni få närmare inblick i ert blivande arbete.
Han följde henne till dörren.
— Stackars människa, sade han, då han återkom.
Hysteriska fruar äro nog inte så roliga att tas med.
Det var tyst i skrubben.
— Eller vad tyckte du, Roberts, ropade doktor Berger, flickan såg inte så oäven ut.
— Lade du märke till något, sva­ rade stämman från skrubben och dess ägare blev nu synlig i dörröpp­ ningen.
En ganska anmärkningsvärd omständighet förresten, fortfor han i det han lyfte i sina benkläder och slog sig ned i en stol.
Alltid var det de andra och aldrig hon själv BARNUNDERKLÄDER, FÖRKLÄDEN som hade fel.
Fruar och fästman på samma sätt.
— Hon har väl råkat illa ut, stac­ kars flicka!
Hon hade emellertid vackra ögon.
— Nåja, om det kan kännas på maten att flickan som lagat den har vackra ögon så är det ju alltid en merit för din blivande hushållerska.
— Du är skeptisk?
sade doktor Berger.
— Jag tycker inte om folk, som vända hela skenet mot andra, svara­ de doktor Roberts.
— I sådana här fall kan det dock ha sitt berättigande.
Fruar äro nog inte så hoppande roliga i praktiken.
— Nej, tandläkare äro naturligtvis i allmänhet mycket roligare utom praktiken, svarade doktor Roberts med en gäspning.
— Det är rätt spännande, sade doktor Berger, när man första gån­ gen anställer en husföreståndarinna.
Men så snart vi ordnat oss litet, vill jag se dig på en invigningssupé av mitt nya ungkarlshushåll.
— Tackar, sade doktor Roberts.
Det skall bli en utomordentlig till­ dragelse i vår tioåriga praktik.
äktenskapens bevarande.
Han skil­ drar en scen från en sådan imaginär institution på följande sätt: — Vad gäller nästa mål?
frågade domaren, i det han andades på sina glasögon och torkade dem; med en stor blå näsduk.
- — Ett ungt par, mylord, svarade notarien.
De heta Watson-Jones och båda ha ingivit ansökan om skils­ mässa.
— Vilka skäl anföra de?
frågade domaren.
— Fullständig antipati, svarade notarien.
Domaren lyfte glasögonen mot det genom fönstret inströmmande dags­ ljuset för att se, om de voro klara.
• — • Kalla in parterna, sade han med en suck.
Då de hörde sitt namn ropas, träd­ de en välväxt trettiofem års man in och tog pilats vid ena sidan av do­ marebordet, under det hans hustru, en vacker ung dam, så där en sex år yngre än han, placerade sig på an­ dra sidan.
Båda sågo upphettade ut och undveko omsorgsfullt att se på varandra.
— Richard Watson-Jones, sade domaren, önskar ni skilsmässa från denna er lagvigda hustru och att, om sådan beviljas, för alltid lämna henne?
— Ja, det gör jag, svarade den tillfrågade.
— Dorothy Watson-Jones, sade domaren, vändande sig till den andra parten.
Vill ni skiljas från denne man och lösas från era löften att - älska och lyda honom samt att ägna honom omvårdnad under hälsa och sjukdom?
— Ja, det vill jag!
Efter några formaliteter tar förhö­ ret sin början.
Domaren: Säg mig, mr Watson- Jones, hur länge har ni varit gift?
Mannen: Tre år.
Hustrun: Tre år, två månader och åtta dagar.
Inte ens det kommer han ihåg!
(Hon undertrycker en snyftning).
Domaren: Ar er inkomst tillräck­ lig?
Mannen: Jag deklarerar för fem- ton- tusen kronor.
Det dröjde dagar och veckor med den utlovade tilldragelsen.
Doktor Berger infann sig allt oftare, i prak­ tiken mörk som en åsknatt.
En ef­ termiddag sade han plötsligt: — Du får komma hem, Roberts, och se, om allt står rätt till.
Jag har beställt supé för två i kväll.
Klockan 8 anlände de båda kolle­ gerna i sällskap till doktor Bergers bostad.
— Inte tycker jag, sade värden se­ dan han öppnat dörren, att denna tambur doftar som tamburen till en bättre mans våning.
Doktor Roberts vädrade med sina fina näsborrar.
— Bah, sade han, du skall inte vara • kinkig.
Man förstår ju bara ögonblickligen att det lagas mat i det här huset.
— Kan du upptäckt saltet eller ättikan eller pepparn?
fortfor dok­ tor Berger sedan de satt sig till bords.
— Käre vän, jag skulle nog inte vara frisk, om jag det kunde, inföll doktor Roberts lakoniskt.
— Eller en knapp här?
— doktor Berger hade dragit fram sin vita skjortlinning till beskådande.
—
KVINNORNAS 2 TIDNING KVINNORNAS Vin m Hemmets tidning Bemärk förträffli ga smålu nd ° sker Ki k ™ * en, ideal isk b Egna fonder Kr.
182,000,000:- Gottgör å insatta medel högsta gällande ränta I varje nummer, värde­ fulla artiklar i olika frågor, berättelse, följetong, kåserier.
Pr kvartal 7 .50 fritt hemburen.
Lösnummerpris 10 öre.
Telegramadress " K reditbolaget " (In), gen.
Göteb.
Tandläkaresällskap) Tandläkare Anne-Marie Heijde Vasaplatsen 1.
Telefon 15500.
Rådfrågning; Vard.
1 12 2 — 1 h3, övriga tider efter avtal.
Tandl.
SVEA LEFFLER.
Spec. Äkta Porslinsfyllningar.
Viktoriag.
8.
Tel. 8958.
Vard.
utom lörd.
1 — 2.
mött i ett, sådant ögonblick och med vilken man aldrig talat detta språk, känner man icke.
Hon är en okänd vem som helst — en främmande stämma, som nått vårt öra, men som aldrig fått en sträng i vårt inre att sakta dallra av igenkännande och sympati.
Säkerligen vore det att ta alltför hårdhänt på frågan att anbefalla ti­ dens människor odlandet av livets stilla stunder som en plikt.
Vi äro redan förut så överhopade med plik­ ter, privata och samhälleliga, att vi absolut icke orka med mera i den vä­ gen.
Det finns heller ingen som begär dessa stilla stunder av oss.
Värken samhället eller vår omgivning stäl­ ler något sådant krav.
Vi få opåta­ lat jäkta ut oss hur mycket vi be­ haga.
Ju snabbare lopp — dess­ bättre !.
Men för vår egen skull gjor­ de vi väl, om vi kunde, vänja oss att någon stund alltibland koppla av he­ la arbetsmaskineriet och helt och fullt ägna o,ss åt en meditationens andaktsstund med de människor vi närmast ha omkring oss.
Detta går icke på det vanliga umgängeslivets forcerade språk.
Vi måste under en sådan stund framför allt icke frukta tystnaden.
Det är just denna som är så skön.
Det är just i den själen vaknar upp till det intensivare och rikare liv, som ger tanken vingar, vingarna brus och bruset melodi.
Hur tacksamma skuille ej gäster­ na mången gång bliva mot- det värd­ folk, som förstod att en, stund efter middagen frångå ceremonielet och lägga någon del av våningen i halv­ dunkel och utlysa en fridfull skym­ ningsstund.
Jag vågar påstå att många av de krampaktiga och tröt­ tande försök som måste göras i full belysning för att hålla konversatio­ nen flytande, helt och hållet skulle utebli i denna nya stämning.
Ingen skulle våga sig på dessa tomma fra­ ser i skymningen, där orden få en så märkvärdig volym och vikt.
Be­ ror detta månne på att vi i mörkret erhålla en förnimmelseförmåga, som förefaller oss mångdubbelt starkare än vid dagsljus och i full belysning?
Vi bli där endast själar.
Det är kanske därför de ord, som talas i skymningsstunden bli sannare och etsa sig djupare in i minnet än de ord som pliktskyldigast växlas av ett par bekanta personer, som händelse­ vis befinna sig mitt emot varandra på gatan eller i fästens strålande ljusflöden.
Men framför allt ha dessa stilla stunder sin evärdliga betydelse för hemmet.
Ett hem utan stilla stunder än intet verkligt hem.
Man skall gå ut däri från en • dag tom på minnen.
PÄRLOR «TU V ELER i modern infattning fördelaktigast hos Hovjuvelerare.
Ö. Hamng.
41.
OBS.!
SKYLTFÖNSTREN.
Och livet rusar under tiden fram­ åt «med fruktansvärd hastighet.
Dess timmar fyllas av ett rastlöst jäktan­ de från det ena intresset till det an­ dra.
Endast till ett intresse finnes aldrig tid: att njuta livets stilla stun­ der tillsammans med sina käraste.
Det viktigaste av allt: att byta min- ' nen och knyta band, som bestå utan­ för det timligas gräns, försummas.
Ty vad är ett liv utan minnen?
— Ett träd utan frukt, en himmel utan ljus.
Därför äro endast de männi­ skor lyckliga som leva livet så att deras dagar giva dem något att min­ nas.
De ha i sina minnen goda och trogna följeslagare, som skola ledsa­ ga demi ända fram till den sista stilla stundens skumma brygga — och kanske längre än.
Av De flesta människor betrakta drömmarne som något oväsentligt och betydelselöst, vilket icke förtjä­ nar den ringaste uppmärksamhet.
Något mindre trosviss i detta hän­ seende blir man målhända, när man hör auktoritativa uttalanden i diame­ tralt m ' otsatt riktning.
Den ameri­ kanske filosofen Emerson, vars in­ sikter på själslivets område; lika litet som hans omdömesgillhet kan dragas i tvivelsmål, har givit oss nedanstå­ ende mycket sägande tendens: " En insiktsfull människa studerar sina drömmar för att lära känna sig själv ".
Denna tanke går igen i den mo­ därna själsläkekonsten, ehuru dröm­ studiet här icke verkställes av den drömmande själv, utan av den läka­ re, till vilken han vänder sig för att få hjälp för något av de många nerv­ ösa lidanden, vilka martera vår tids människor både själsligen o. kropps- ligen, tagande sig de mest skiftan­ de uttryck,, sömnlöshet, nedstämdhet, oro, ångest, hysteri, hypokondri, hjärtan fall, huvudvärk och många andra fysiska plågor.
När läkaren går att söka de själsliga störningar, som ligga bakom dessa symptom, vänder han sig mindre till patientens dagsmedvetande, vilket ofta- icke vill och ännu oftare icke kan giva de ön­ skade upplysningarne utan till hans undermedvetande, sådant det- fram­ träder i den sjukes drömmar under hypnotisk eller naturlig sömn.
för att lära känna oss själva måste gå till vårt undermedvetande, vilket återspeglar vårt själsliv och blottar sig i drömmen.
Undermedvetandet är, enligt den­ na psykologi, icke något slags säm­ re medvetande än dagsmedvetandet; det är ett själsligt område, dolt även för oss själva, där utan avbrott ut­ formningen och omformningen av vår inre personlighet fortgår med hjälp av det själsstoff vårt dagsmed­ vetande i form av tankar (suggestio­ ner av andra eller självsuggestioner) levererar.
Tankarne, meld vilka, vi vanligen umgås så bekymfrierslöst och ansvarslöst i den trtf att de egent­ ligen ingenting betyda, sjunka ned i vårt undermedvetandes verkstad, om en sådan bild tillåteis, omhänder­ tagas där av en okänd hemlig kraft, som samlar ihop dem till sinnesför­ nimmelser, åsikter, minnen, känslor, begär, lidelser och viljekomplex, allt detta som tillhör det vi kalla vår in­ re personlighet.
Detta förhållande förefaller oss både bekant och främmande; både troligt och osannolikt.
Vi godtaga " det utan vidare i fråga om barna­ uppfostran, där vi söka bygga upp barnets inre personlighet genom go­ da förmaningar och föredömen, allt­ så suggestioner vilka barnet genom, att förtroendefullt och villigt mot­ taga gör till självsuggestioner.
Vi reflektera icke över saken, men vänta, att dessa ' förmaningar, som ju vanli­ gen röra detaljer i uppförandet, " du skall vara snäll emot dina lekkam­ rater " — " du skaill tala sanning, när mamma frågar dig " o. s. v. icke skola bliva endast minnessaker hos barnet och ej gälla allenast de berörda de­ taljerna, utan i det unga sinnet sam­ las och förbindas till goda åsikter i allmänhet, till goda vanor på alla områden, till en etisk karaktär.
Den­ na inre syntetiska (sammanbindan­ de) verksamhet, detta uppbyggande av en inre personlighet försiggår också, alldeles som vi väntat.
Hur?
Det veta vi icke, men den mänskliga erfarenheten synes bestyrka den mo­ därna psykologiens här ovan relate­ rade antagande om undermedevetan- det och dess verksamhet.
Att en likartad utformning och omformning av den inre personlighe­ ten skulle på tankens väg försiggå även hos den vuxna människan, den åsikten är oss däremot (främmande och osannolik.
De flesta skola vre­ sigt förklara: " Jag är sådan jag är och sådan jag alltid varit.
En inre personlighet, som låter omforma sig och blir en helt annan än den varit, är en absurditet.
En människa skulle på det sättet sakna inre iden­ titet. "
Mot den sistnämnda invändningen kan anföras att vår kropp genom 1 till­ förandet av näringsämnen och av­ bördandet av förbrukade ämnen står under en ständigt fortgående om­ vandling; den kropp som är vår i dag, är i fråga om sin sammansätt­ ning en helt annan, än den vi ägde för tio år sedan.
Detta kända fak­ tum kommer oss emellertid icke att betvivla vare sig dess verklighet el­ ler dess identitet.
Det ligger ingenting för eftersin- nandet otroligt i antagandet, att det själsstoff vi i form av tankar, via undermedvetandet, tillföra vår inre personlighet påverkar och omvand­ lar denna i god eller ond riktning, 2,985 v.ti.
• ' " » s », d.&lt; 0 itot ^°0 ÂiÏÏî2Lv i X î.
kl - • u- »: &gt;0 BAJADÄREN.
forensbergsteatern.
-, Varje off on kl. 8: %fui Å. Ganm V utvecklar eller förkrymper den, ger den hälsa eller sjukdom.
Vår erfarenhet tvärtom bestyrker denna åsikt.
Ha vi icke sett renhjär­ tade ynglingar utvecklas till lastba­ ra män, unga idealister sluta som gamla krassa materialister, brottslin­ gar förvandlade till helgon?
Det är, som förut sagts, omöjligt för oss vanliga dödliga att få en klar överblick över och en ingående kän­ nedom om den inre personlighet, som manifesterar sig i våra handlingar och i vårt själslivs mångskiftande, skrämmande, glädjande, onda och goda yttringar.
Mystikerna återigen förklara, att den kan lösgöra sig ur den mänskli­ ga enheten, som ett självständigt vä­ sende, " Väktaren av tröskeln ", för att i synlig gestalt träda människan till mötes, när hennes till medveten­ het vaknande odödliga ande, det verkliga " jaget ", trår till den högre utveckling, som skall leda till för­ lossning ur materien.
Antroposofiens grundläggare, d:r Rudolf Steiner, be­ skriver i sitt arbete " Hur vinner man kunskap om högre världar? "
" Väk­ taren " såsom ett skräckinjagande, spökaktigt väsende, sammanvävt av de goda och onda posterna (tankar och därav föranledda handlingar) i människans över jordelivet eller jor­ deliven förda räkenskapsbok.
— " Jag måste ", låter d:r Steiner " Väk­ taren " säga till människan, genom dig förvandlas till ett fullkomligt., härligt väsende, om jag icke skall hemfalla åt fördärvet.
Sker detta se­ nare, skall jag också draga dig med mig ner i en mörk, fördärvad värld.
När du överskridit min tröskel, skall min för dig synliga gestalt aldrig vika från din sida.
Och om ' du fram­ deles gör eller tänker något orätt, så skall du se din synd återspeglas i en avskyvärd demonisk förvridning hos min gestalt.
Först när du gott- gjort allt vad du tidigare förbrutit och så luttrats, att det är omöjligt för dig att göra det onda, då skall mitt väsende ha bytts i strålande skönhet.
Och då skall jag till gagn för din vidare utveckling åter förena mig med dig till ett väsende ".
För oss icke-mystiker är det svårt att taga denne spökaktige, ständigt synlige " väktare av tröskeln " efter bokstaven, men som sinnebild är han förträfflig.
När vår åstundan att lära, känna oss själva vaknar, ligger i regel en religiös impuls bakom, yttrande sig som inre disharmoni, en mer eller mindre tydlig känsla av att vi icke äro på rätt väg i livet, att vi under­ låta något, vi veta icke vad, som är av högsta vikt, och slutligen en.
läng­ tan efter andlig utveckling, förbätt­ ring, fullkomning, harmoni och lycka.
När vi i denna anda gå att stifta bekantskap med - oss själva känna vi ingen lust att skyla över, att ursäk­ ta; vi vilja se oss sådana vi verkligen äro — liksom mystikern stå vi för­ krossade framför " väktaren av trös­ keln ' ', vår inre personlighet, åt vil­ ken vi givit gestalt och utseende, be­ själat med våra tankar, känslor, önskningar, drömmerier, handlin­ gar Ett sådant möte är av avgörande betydelse för en människa.
Hon står vid sitt livs vägskäl.
Ingenting skymmer hennes blick.
Hon vet varthän de båda vägar leda, mellan vilka hon måste göra sitt val.
Om hon tidigare tänkt och gjort det on­ da och uraktlåtit det goda av ove- tenhet, skall hon hädanefter handla med full vetskap om vad hon gör och med berått mod; hon skall se sin inre personlighet fläckas eller renas, p e n stora rollen.
Tiden för prenumeration O KOltSGATAN 12 BOHUS-POSTEN Tidning för landskapen och Dalsland är nu inne.
ijya Teatern.
1 Söndag lan u 1 30 Billighetsmatiné: ' ' Fabrikstösen.
oh usli Varje afton kl. 7,30-10,45: i renumerationspriset ä r SVENSKAMERIKANAEE.
endast 6:~ kr.
för helt- s postarvodet inbertknîï Koncentrera Eder an nonsering för Bohuslän â Bohus-Posten, SO na haren?
v o c h jamn spridning i hela länet blaud den burgna och köpstarka publiken L i l l a T e a t e r n 7 Lördag och söndag kl. 7 och 9, övriga dagar kl. 8: Skepparegatan 40.
Sondag kl. 1, 30 Mâtiné: HEMSLAVINNOR.
G) fika ålornalemrbefen alltid färdiga, i smakfullt utförande Sportkängor I », i fät c Z / asa blomster handel Storgatan 31. rar, €Da ?net o. ' TBcim \ r,törsta vrval hos Tel. 4314, 10365 Begär alltid Skomagasin i I ' Xumsa.Jl .9T7.9 \ Kobbs Thé skonar kläderna och händerna.
Krymper ej ylle.
hon sikall känna sig sjunka eller stiga mot ljuset — Intresset för religionen är i våra dagar icke stort.
Få äro helt säkert de som av religiösa motiv skulle ön­ ska ett möte med " väktaren av trös­ keln ".
Men det finns andra motiv för en sådan bekantskap, vilka kun­ na påräkna vårt livliga intresse — omsorgen om det egna psykiska och fysiska välbefinnandet.
Nervspecialisten, som tillämpar den modärna själsläkekonsten, botan­ det av de själsliga störningar som ligga bakom nevroserna, söker också hos sina patienter " väktaren av tröskeln ", även om han icke känner och använder denna beteckning.
Han söker och finner honom i drömlivet.
Nästa artikel skall handla om den­ na drömtydning och om själshygiw- Ceater.
LORENSBERGSTEATERNS Louis De Geer med hedersnamnet den svenska industriens fader " och Eli teaterpublik sitter överför­ en av 1600-talets största och mäkti­ ljust och applåderar med känsla och gaste penningfurstar, var född 1587 övertygelse den uppförda pjäsen.
i Liittich i Flandern, således i en Följande dag läser samma publik te­ av de provinser som då alltjämt lydde aterrecensionerna.
En är idel lov­ under det katolska spanska väldet.
ord, en annan trumpen, en tredje ur­ Hans familj hade i mer än 400 år sinnig.
I) e arma teateYbesökarne tillhört landets adel och hade där känna sig totalt bringade ur fattnin­ stora besittningar.
Men hans fader, gen.
A em har rätt?
De själva och som bekände sig till reformerta lä­ den vänlige kritikern, eller den ran, övergav sin fädernebygd och si­ trumpne, den ursinnige?
na gods hellre, än sin tro.
En afton Alla, var och en ur sin synpunkt på hösten 1596 flydde han med sin sett!
Varför skulle inte en teater- hustru, två söner och sex döttrar på besökare ha samma rätt att tro på en liten torvjakt.
Under färden voro sitt omdöme som teaterrecensenten på de gömda i en kajuta, som var över­ sitt?
Var står det skrivet, att den täckt med torv.
Där - sutto de, tills senare sitter inne med den absoluta skepparen ropade till dem: " Nu äro visdomen, och att den förre är i vi i Holland ".
Vid desisa.
ord kröpo trängande behov av en pekpinne för flyktingarna fram, stego i land och att kunna bilda sig en riktig upp­ föllo sedan ailla på knä, för att tacka fattning?
Gud för den lyckliga räddningen.
Och lat oss efter dessa anmärk­ I umgänge med flera andr^, famil­ ningar övergå till " Svenskamerika­ jer, som också voro landsflyktiga nare " på Nya Teatern, den pjäs som från Lüttich, levde de nu i lugn qch indirekt föranlett dem.
ro i Dortrecht.
År 1602 dog den vör­ Den som skriver detta såg pjäsen dade familjefadern.
Han hade givit med samma nöje som den övriga pu­ sina barn den bästa.
uppfostran, en bliken, vilken kommit icke iför att sann gudsfruktan, aktning för kun­ bli litterärt uppbyggd utan för att skapen och kärlek till arbetet.
ha roligt, ett i dessa tider fullt be­ Sedan den unge Louis De Geer rättigat behov.
Pjäsen var lång, el­ fullbordat sin teoretiska uppfostran, ler rättare sagt mellanakterna voro ägnade han sig åt handeln.
Genom det, men över de sex akterna knor­ resor i främmande land och tjänstgö­ rade ingen av - dem, som sutto på be­ rande på kontor i Frankrike och Hol­ talade platser.
Människohjärtat är land förvärvade han sig den nödiga nu en gång sådant, att - det tycker praktiska insikten och erfarenheten om att få valuta för sina pängar, i detta yrke.
i synnerhet när det som nu är så ont Då han år 1603 — han var vid om dem.
Och de sex akterna höll o denna tid 21 år gammal — var på med sina växlande situationer, sina ett besök hos sin familj i Dortrecht, roande poänger och sina vackra sce­ gick han en dag ut och promenerade.
nerier intresset väl vid makt.
Herr På trappan till ett hus fick han se Hilding Rolin utförde med smitt­ en ung flicka eller, kanske rättare, samt gott humör en av huvudroller­ ett barn, som stod framför en halv­ na.
Hur välgörande är det icke att öppen port.
Han betraktade henne se en människa så hjälpsam, godgi- en stund under tystnad, men plöts­ ven och rundhänt, även om någon ligt rann den tanken upp hos honom, motsvarighet icke existerar i vår att hon skulle bliva hans hustru.
När­ snöda värld.
Den i pjäsen invävda mande sig henne bad han att få veta kärlekssagan hade lagts i goda hän­ hennes namn.
der, nämligen Knut Jarlows och — Adrienne, svarade den unga Helga Carlsons.
flickan rodnande.
Crayon.
.
— Vilka äro edra föräldrar?
frå­ gade De Geer vidare.
— Min far heter Laurent Gérard, min mor Ode de la Fosse, svarade Den blyge unge friaren: — Frö­ den unga flickan.
Därpå vände hon ken Louise, jag var på visit hos er i måndags, på tisdagen bjöd jag er sig, liksom förnärmad över den obe­ och er familj på teatern, på onsdagen kantes frågor, hastigt om och sprang gjorde jag åter visit här, på torsda­ in i huset, vars port hon stängde ef­ gen skickade jag er en bukett härliga ter sig.
Senare på dagen berättade rosor, på fredagen voro vi ute i min hon för sina föräldrar om mötet med bil, på lördagen kom det en låda kon­ den okände och gav därvid även ut­ fekt från mig, och i dag, söndag, är tryck för sin undran över den under- med stort intresse motsedda premiär på Runar Schildts skådespel Den tiora rollen presenterade för publi­ ken ett mer än vänligt uppmärksam­ mat dramatiskt verk.
Pjäsen, som för ett år tillbaka uppfördes första gången i Hälsingfors, har i vinter utgjort Dramatiska teaterns stora evenemang.
Man ställes i densamma öga mot öga med ett livsöde, tragiskt, ömkligt kanske, men dock djupt mänskligt.
Det är " livslögnens " problem som återigen behandlas, men fei i ny gestalt och icke såsom hos Äsen som en bärande kraift i livet, e största och för intelligenta skå- jag återigen på visit här — börjar espelare verkligt tacksamma roller- ni inte misstänka något?
lla ' ' Stockholm uppburna av Tore KNUT HEURLJN VÄVNADER som nyligen hållits i Stockholm un­ der stor anslutning av kvinnlig ^ läkare och gymnaster resulterat c 1 bildandet av ett Svensko.
kvinnw MÖBLER BESTÄLLNINGSVÄVERI Första försöket.
centralförbund för fysisk kultur- ^ manligt idrottsintresserat håll r ^ tar man, att den nya organisatio ^ icke skall komma att sköta sig Vore det icke skäl att spara sag sa bekymmer, som helt säkert räknas till de överflödiga- Vanföreanstaltenö yrhessM » har efter slutad J ulferie ^^enoi » git sitt arbete.
Var go a _ ^ skolans annons i föreligg ' ^ mer och tänk efter, om ^ glädja anstaltens skyddslag en beställning!
• i När man föder själen och rättfärdighet, växa gar - med vi „.
U.
Goldsch * # ' •.
U ^ ' k ' are Berger satt framför - r i ^ a skrivpulpeten i sitt läste d .°l 10ra ^ onsrum och genom­ len ni 1 iystnacl nå £ra papper.
rUmmet ® ränsande sk ™^ kletad hans 1 i.
' Liedes under tystnad, fin (' " a ' f l°ktor Roberts, med c, ® re Platinaarbete.
KåT ^ a ^ ac ^ es 10 minuter i 7.
1 omsider från å allt förblev tyst.
Iaär kta Ja d ° m Det ej!
tet ijJ 1 ' v Svaret ' betygen äro ut- jämförelsevis bra.
oroail de är att hon oavbru- s - ^- en s ^ r - i« (^ llal LAMPSKÄRMAR Billiga priser ste sig och öppnade med minen hos en människa som under årens lopp mottagit tusentals olika personer och ej längre väntar sig några överrask­ ningar.
En mörkklädd trettiårig kvinna steg in.
Doktorn bugade lätt och anvisade henne, en stol mitt emot sin egen vid skrivpulpeten.
— Jag har läst igenom era betyg, började han, och finner dem tillfreds­ ställande.
Men.
.. han lyfte ett papper ur högen.
.
.
' ni har inte stan­ nat länge på varje plats.
Hos kam­ rern i Skedevi stannade ni exempel­ vis endast från april till oktober, det är kort tid.
Var det någon sär­ skild anledning?
Den unga kvinnan såg upp med en kränkt ängels blick.
Frun var så svår, sade hon en kort tid!
En rodnad steg på den unga kvin­ dörrklockan av - Dolt„ r Berger re- nans kinder.
iran Syateljé.
Telefon 8151. rekommenderas.
' » i l e f W ' Kanske är det Vi t ' Ur ' SOm ^ orc l rar omväx- Snar t övertyga oss sakta.
Doktor Berger lade tigande bort Sar lnte - WbbJ ut, ljöd det fr ål betyget och tog ett annat.
S ' tter kvar 1 ' Hos Nordmarks stannade ni läcker ljuset och, .. r härinne.
från 15 oktober till 1 januari.
Också £ n °.
r s °m du .... Fru LISA KRANTZ Kungsgatan 46 1 tr. (hiss) Vadmansgaran 4.
(Vi c t o r i a teatern) HEMSLÖJD Kvinnornas idrottsnkodag 6n kärlekssaga ur verkligheten.
NYA TEATERN.
Tiggarstudenten.
n.
i g postupplaga ' som hedrar sin ägarinnas smak köper Ni fördelaktigast hos * * * ' Väktaren av tröskeln. '
Människan känner i allmänhet ic­ ke sig själv.
Hon visar en egendom­ lig obenägenhet att göra denna dock av många skäl önskvärda bekant­ skap, och när hon ägnar frågan nå­ gon uppmärksamhet, är det naturligt för henne att tro sig vara just sådan hon framträder; i isina handlingar, hederlig, anständig, respektabel, god Man skriver till oss utifrån: och kanske, om hon går igenom de Den kvinnliga " snöklock-typen " är tio budorden, fullständigt syndfri.
icke längre modärn.
Den lutande Eftertanken säger oss emellertid, hållningen och det sänkta huvudet att det icke är vår inre personlighet, voro naturliga och i full överensstäm­ som uteslutande eller ens huvudsak­ melse med de tidigare burna hattar­ ligen kommer till uttryck i vårt ne, som dolde det mest möjliga av handlande, utan att en mängd andra ansiktet, men äro oförenliga med det faktorer på ett avgörande sätt spela nya hattmodet med inga eller upp­ in, vår position i livet, kärleken till svängda brätten, vilka låta ansiktet någon människa, fruktan för en an­ i dess helhet träda fram.
nan, hänsynen till vår familj, vår Den - modärna linden är det stolt bekantskapskrets, till vad folk skall resta huvudet med den högt lyfta säga och oändligt mycket annat.
För­ hakan — en attityd, full av förtju­ ändra på ett genomgripande sätt des­ sande pikanteri, högdragenhet, oåt­ sa förhållanden och vårt handlings­ komlighet och lockelse.
Denna in­ sätt skall också bli ett annat!
tressanta företeelse, som avlöst den Utsikterna att finna sig själv sy­ för all del täcka, men dock något nas större, om man går till sitt själs­ sentimentala " snöklock-typen ", torde liv, alltså till sina känslor, sina mo­ kunna tilläggas ett särskilt namn av tiv, sina lönligas te tankar och önsk­ betecknande innebörd " den tomma ningar, sina drömmerier.
Men även rågax-typen ".
här har man svårt att utforma en Det är ett egendomligt men hit­ bild med bestämda drag och kontu­ tills obeaktat sakförhållande att, un­ rer.
Själslivet är så - oändligt väx­ der det att skalder och författare lande, skuggor och dagrar skifta ständigt och inspirerat skrivit om nyckfullt och plötsligt, ont blandar kvinnans ögon, näsa^ mun, kinder, sig med gott, och vad vi tänkt, känt hår och även öron, de fullständigt och drömt sjunker undan för undan förbisett hennes haka och inte haft ned i glömskan, undandragande sig ett ord att säga om detta dock vik­ vår granskning — de inblickar vi få tiga ansiktsparti med mindre hakan i vår tanke- och känslovärld äro allt­ varit flerdubbel och tillhört äldre för oöverensstämmande, alltför till­ osympatiska representanter för kvin­ fälliga och flyktiga för att kunna nokönet.
Man väntar, att den unga giva oss en sammanfattning av hu- hakan nu skall bliva föremål för den rudana vi, inåt sett, verkligen äro.
skrivande och skaldande manliga Den mtodärna västerländska psy­ världens varma intresse och ibehöri- kologien, vilken är i färd med att gen apoteoseras.
tiillgodgöra sig Österns uråldriga dju­ Ack ja!
pa själskunskap eller att verkställa självständiga forskningar på det­ ta område förklarar, att vi Den nya Unten.
1 En elegant visitvåska Drömmens mysterium.
ais ve ska landsorten; nöjen.
Teatern Stora laga ja e ^ a T S ' Ï ^ ^ - III.
Inom dess murar har man visserligen levat samman med de sina, men al­ drig lärt känna dem sådana de verk­ ligen voro.
Var och en har gått på sin kant, med sitt vetande, sin känslovärld, men tiden har aldrig räckt till att slå den stilla stundens bro mellan alla dessa olika själar och intressen.
Man har levat lika konventionellt med sina närmaste iSom: med alla andra människor.
För­ äldrarna ka ingenting haft att giva av sin inre människa, och barnen få ingenting att minnas.
Inga förädlan­ de samtal, inga sköna tankar ha förenat dem.
Intet blottande av vad som rör sig i dens eller dens sinne har fördjupat familjemedlemmarnas kun­ skap om varandra.
Man endast äter och sover under samma tak och har ett ekonomiskt intresse av att hålla samman.
Offent^ SMÅLANDSPOST^ GÖTEBORG - STOCKHOLM - MA.LMÖ Avdelningskontor över hela landet «Vennberg och Maria Schildknecht, ha här anförtrotts åt hr Blicking ' ' berg och fru Tekla Sjöblom.
Som premiären äger rum strax före tidningens pressläggning återkomma vi till utförandet i nästa nummer.
•• • SKANDINAVISKA K A E D 1 T A K T I E B 0 U G E T Göteborgs Rf tonblad Särskild, omväxlande avdelning för kvinnan och hemmet.
Kö Tillskärning och provning utföres.
— Frun var så mycket sjuk.
Doktor Berger tog ett tredje be­ tyg- — Hos direktör Holmbergs stan­ nade ni från den 15 januari till den 1 mars.
En och en halv månad!?
Ni trivdes tydligen inte där?
— Trivdes!
sade hon med en biton av bitterhet; det var den värsta plats jag någonsin haft.
Frun led av ba­ cillskräck och hysteri.
Det var omöjligt för någon människa att gö­ ra henne till lags- En långsam muskelrörelse sam­ mandrog doktor Bergers ögonbryn.
— Ni är väl renlig?
frågade han rakt på sak.
— Jag har gått igenom sjukvårds- kurs, svarade hon med plötslig vär­ dighet i stämman.
— Och så kom ni att byta lev­ nadsbana?
Ny rodnad.
— Jag var förlovad, svarade hon.
Men min fästman hade icke den ka­ raktär, som jag kunde våga att bin­ da mig vid.
Jag insåg att det bara blivit elände, och så bröt jag för­ lovningen och ägnade mig åt det hus- lisra kallet.
TIDNING bara känsla, samtalet med främlin- U 1 11 väckt hos henne.
Hon kunde ej göra sig reda för densamma lika litet som hon ur sina tankar kunde för­ jaga minnet av den unge mannen.
01 ta tänkte hon på honom, ehuru hon icke visste något om hans namn, börd och förmögenhet.
De Geer däremot var lyckligare.
Han hade fått veta namnet på den unga flickan.
Han visste därigenom, at i: hon, liksom han själv, tillhörde en av Lüttichs ädlaste familjer, och atl hennes släkt, liksom hans egen, för sin religions skull gått i lands- I lykt.
Han kunde dock ej nu begära hennes hand.
Han måste först skaffa sig en ställning.
Det var efter detta möte, han beslöt att ägna sig åt han- drln.
1 La, Rochelle, mitt under ar­ bete och ungdomens frestelser, glöm­ de han icke den unga flickan, och när han 1611 återvände till Holland, dröjde han icke att uppsöka Laurent Gérard.
Och när han efter någon tid anhöll om Adriennes hand, gåvo både hon och föräldrarna genast sitt samtycke.
Den förlovningsring, Louis De Geer gav - sin trolovade, var konstnär­ ligt arbetad och rikligen besatt med diamanter.
De blivande makarnas namn voro ingraverade på ringen, som efter den tidens sed även var prydd med flera valspråk: Gage de notre amitié (underpant på vår vän­ skap), " Amour passe tout " (kärlek är för mer än allt annat) och " Con­ tentement passe richesse " Iförnöjsam- het är för mer än rikedom).
Den 27 maj 1612 firades det unga parets bröllop.
Ingendera fick - skäl att ångra sitt val.
Adrienne var un­ der hela sitt äktenskap föremål för den ömmaste och djupaste kärlek och hyste själv ända till sin död en pas­ sionerad tillgivenhet för den, vars första ord hade väckt en så oförklar­ lig känsla hos henne.
Hon blev en utmärkt maka och moder.
Sin man hjälpte hon med råd och dåd, och de barn, som " Gud gav dem ", bevarade i tacksamt minne sin ömma, förstån­ diga och allvarliga moder.
Hon förtjänade också all denna kärlek.
Det vittnesbörd, den store köpmannen givit sin hustru, sannar detta.
De ordalag, vari han talar om henne, vittna nogsamt om, att den kärlek, som förenade dem, var en så­ dan, som endast sällan förekommer här i livet.
Själv har De Geer skri­ vit om sitt äktenskap: " I Guds namn förenades jag ge­ nom äktenskapets band med Adrienne Gérard den 27 maj 1612.
Må Her­ ren välsigna oss och låta sin Heliga Ande ledsaga oss.
Måtte Herren upp­ rätthålla vår kärlek och endräkt, så att vårt liv varder både till hans ära och vår välfärd.
Amen. "
Tjugotvå år senare eller 1634 skrev Louis De Geer, förkrossad över sin hustrus död, ett brev till sina barn, Har Ni n å g o t att sälja, köpa, hyra ut eller byta, så a n n o n s e r a det i Göteborgs Morgonpost Morgonens förnämsta annonsorgan Ni n å g o n tjänare, våning, plats eller annat, så a n n o n s e r a det i Göteborgs Morgonpost Göteborgs största morgontidning.
iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii i vilket han uppmanade dem till en­ dräkt och i högtidliga och rörande or­ dalag uttryckte vad den hädangång­ na varit för honom: " Våra hjärtan voro blott ett hjärta, våra viljor blott en vilja; våra käns­ lor, tankar, önskningar, handlingar, uttryck så, som om de utgått ur en­ dast ett hjärta.
I våra motgångar lugnade en blick av den ena den an­ dra.
Ingen olycka träffade oss, utan att den vart lätt att bära, sedan den ena förtrott den till den andra.
Vi hade ingenting på vårt hjärta, som vi icke upptäckte för varandra.
Vå­ ra hjärtan voro i sanning blott ett- hjärta.
I tjugotvå och ett halft år hava: vi levat i det lyckligaste äkten­ skap, utan den ringaste oenighet.
Och dessa tjugotvå år hava, ehuru svåra motgångar övergått oss, dock synts oss så korta, som o-m de blott varit början av vår förening. "
JVär Cupido gör revolt.
Antalet skilsmässor i Amerika och England ökas på ett oroväckande sätt.
Domstolarne bestormas av un­ ga människor, som önska deras hjälp för att bli lösta från de tryckande äktenskapsbanden.
I de flesta fåll erhålles detta bistånd utan svårighet, men en del domare börja nu inrikta sina ansträngningar på att försona de stridande parterna och få dem att hyggligt och snällt hålla ihop.
En Chicagodomare vid namn Sabath har på detta sätt under en ganska kort tidrymd lyckats splitsa ihop icke mindre än 500 trasiga äktenskap.
Dessa (förhållanden ge mr Bax i Sunday Express anledning att före­ slå upprättandet av domstolar för VITVARU-MA&lt;SASINET Expositionshallen KUNGSGATAN 38 — 40, 1 tr. upp.
Tel. 14690.
Största urval av NYHETER i: DAMUNDERKLÄDER, DUKTYGER « » BABYUTSTYRSLAR, HANDDUKAR — Ni har lust och fallenhet?
— Ja, mycket!
— Och ni kan laga mat?
Hon log lagom överlägset.
— • Jag har lagat mat i tolv år.
— Och är sparsam och ordentlig?
— Jag gör så gott jag kan.
— Ja, mera gör ingen människa, sade doktor Berger generöst, i det han reste sig.
— Vi få ju försöka!
Infinn er i min bostad i morgon kloc­ kan 8 skall ni få närmare inblick i ert blivande arbete.
Han följde henne till dörren.
— Stackars människa, sade han, då han återkom.
Hysteriska fruar äro nog inte så roliga att tas med.
Det var tyst i skrubben.
— Eller vad tyckte du, Roberts, ropade doktor Berger, flickan såg inte så oäven ut.
— Lade du märke till något, sva­ rade stämman från skrubben och dess ägare blev nu synlig i dörröpp­ ningen.
En ganska anmärkningsvärd omständighet förresten, fortfor han i det han lyfte i sina benkläder och slog sig ned i en stol.
Alltid var det de andra och aldrig hon själv BARNUNDERKLÄDER, FÖRKLÄDEN som hade fel.
Fruar och fästman på samma sätt.
— Hon har väl råkat illa ut, stac­ kars flicka!
Hon hade emellertid vackra ögon.
— Nåja, om det kan kännas på maten att flickan som lagat den har vackra ögon så är det ju alltid en merit för din blivande hushållerska.
— Du är skeptisk?
sade doktor Berger.
— Jag tycker inte om folk, som vända hela skenet mot andra, svara­ de doktor Roberts.
— I sådana här fall kan det dock ha sitt berättigande.
Fruar äro nog inte så hoppande roliga i praktiken.
— Nej, tandläkare äro naturligtvis i allmänhet mycket roligare utom praktiken, svarade doktor Roberts med en gäspning.
— Det är rätt spännande, sade doktor Berger, när man första gån­ gen anställer en husföreståndarinna.
Men så snart vi ordnat oss litet, vill jag se dig på en invigningssupé av mitt nya ungkarlshushåll.
— Tackar, sade doktor Roberts.
Det skall bli en utomordentlig till­ dragelse i vår tioåriga praktik.
äktenskapens bevarande.
Han skil­ drar en scen från en sådan imaginär institution på följande sätt: — Vad gäller nästa mål?
frågade domaren, i det han andades på sina glasögon och torkade dem; med en stor blå näsduk.
- — Ett ungt par, mylord, svarade notarien.
De heta Watson-Jones och båda ha ingivit ansökan om skils­ mässa.
— Vilka skäl anföra de?
frågade domaren.
— Fullständig antipati, svarade notarien.
Domaren lyfte glasögonen mot det genom fönstret inströmmande dags­ ljuset för att se, om de voro klara.
• — • Kalla in parterna, sade han med en suck.
Då de hörde sitt namn ropas, träd­ de en välväxt trettiofem års man in och tog pilats vid ena sidan av do­ marebordet, under det hans hustru, en vacker ung dam, så där en sex år yngre än han, placerade sig på an­ dra sidan.
Båda sågo upphettade ut och undveko omsorgsfullt att se på varandra.
— Richard Watson-Jones, sade domaren, önskar ni skilsmässa från denna er lagvigda hustru och att, om sådan beviljas, för alltid lämna henne?
— Ja, det gör jag, svarade den tillfrågade.
— Dorothy Watson-Jones, sade domaren, vändande sig till den andra parten.
Vill ni skiljas från denne man och lösas från era löften att - älska och lyda honom samt att ägna honom omvårdnad under hälsa och sjukdom?
— Ja, det vill jag!
Efter några formaliteter tar förhö­ ret sin början.
Domaren: Säg mig, mr Watson- Jones, hur länge har ni varit gift?
Mannen: Tre år.
Hustrun: Tre år, två månader och åtta dagar.
Inte ens det kommer han ihåg!
(Hon undertrycker en snyftning).
Domaren: Ar er inkomst tillräck­ lig?
Mannen: Jag deklarerar för fem- ton- tusen kronor.
Det dröjde dagar och veckor med den utlovade tilldragelsen.
Doktor Berger infann sig allt oftare, i prak­ tiken mörk som en åsknatt.
En ef­ termiddag sade han plötsligt: — Du får komma hem, Roberts, och se, om allt står rätt till.
Jag har beställt supé för två i kväll.
Klockan 8 anlände de båda kolle­ gerna i sällskap till doktor Bergers bostad.
— Inte tycker jag, sade värden se­ dan han öppnat dörren, att denna tambur doftar som tamburen till en bättre mans våning.
Doktor Roberts vädrade med sina fina näsborrar.
— Bah, sade han, du skall inte vara • kinkig.
Man förstår ju bara ögonblickligen att det lagas mat i det här huset.
— Kan du upptäckt saltet eller ättikan eller pepparn?
fortfor dok­ tor Berger sedan de satt sig till bords.
— Käre vän, jag skulle nog inte vara frisk, om jag det kunde, inföll doktor Roberts lakoniskt.
— Eller en knapp här?
— doktor Berger hade dragit fram sin vita skjortlinning till beskådande.
—
KVINNORNAS TIDNING A A. LUNDBLADS Beg ra vningsbyrå REKOMMENDERAS Kungsgatan 12.
Göteborg.
Tel. 11045, 776 ank.
bostaden.
Varje förståndig husmoder använder Pellerins Margarin i hushållet Domaren: Det bör vara tillräck­ ligt.
Säg mig, älskade nii er hustru, när ni gifte er med henne?
Mannen: Jag älskade hennes så in­ nerligt, mylord, att när hon var bor­ ta från mig, värkte mitt hjärta .så, att jag till sist tyckte, att jag inte kunde uthärda plågan.
Domaren (till hustrun): Yar er man före er förening en älskvärd till­ bed jare?
Hustrun: Det borde han ha varit.
Så stor praktik som han haft!
Domaren: Edra ord låta mig för­ moda-, att ni inte var hans första kär­ lek?
Hustrun: Hans femtionde!
Domaren (mied en tung suck): När en man haft många kärlekshistorier, så tyder det i regel på, att han är i särskilt hög grad känslig för det be­ hag och den skönhet, som finnas hos det andra könet.
Att han valde er, madame, såsom förkroppsligandet av dessa egenskaper är en hyllning, som en kvinna icke bör vara okänslig för.
Mannen: Alldeles riktigt mylord!
Jag Domaren (tillrättavisande): Av­ bryt mig inte, min herre!
Att en ung kvinna och i .synnerhet en å ut­ seendets vägnar så rikt utrustad re­ presentant för det kvinnliga könet ger sig som hustru till en man, bör vara tillräckligt för att göra denne anan ödmjuk och tacksam för åter­ stoden av sitt liv.
Mannen: Ja, mylord, mlen — (Därefter inviga de båda skilsmäs- seaspiranterna domaren i sitt husliga liv med dess kiv och missförstånd.
Hustrun berättar, att mannen varit vårdslös, kritisk, kall och grinig.
Mannen förklarar att hustrun varit nyckfull, fåfäng, osympatisk och gnatig.
Domaren: Ha ni några barn?
Hustrun: Nej, mylord, min man ville inte ha något det första året.
Mannen: Och sedan ville inte hon ha något.
som medlem av en stor familj och ert väsende, madame, illuminerades överhuvud för en egen stor familj av livets högsta ilycka.
Tänk på allt kan jag försäkra er, att ingen man detta och frambesvärj ur det för­ och ingen kvinna förnimmer lyckans gångnas dunkel dessa ljusa känslor.
högsta sällhet, förrän de känna det Låt det andra sjunka i glömskans magiska greppet av en barnahand om hav och börja ett nytt liv, grundat sitt hjärta.
Förlåt att jag går något på kärleken från tidigare dagar.
Tro utanför saken, men jag är en gammal mig, man bygger sig ingen ny lycka man, och det känns så nedstämmande på brutna löften och krossade hjär­ för mig att se två så tilldragande tan.
— Vi ha talat nog för i dag.
unga människor förstöra sin levnads- Kom tillbaka nästa vecka., och om lycka genom att begå våld mot na­ ni då fortfarande begära att bli skil­ turens första lag.
da från varandra, så skall jag upp­ Mannen: Vi förstå, att skilsmässa fylla er önskan.
är en olycka, men den är dock min­ * dre, än om vi skulle behöva fortsätta Det unga paret lämnade sessions- att leva tillsammans.
Domaren: Om det förhåller sig så, rummet, eskorterade av notarien.
När kommer jag givetvis att bevilja skils­ denne kom tillbaka såg domaren på honom med en humoristisk glimt i mässa.
ögonvrån.
Hustrun: Tack, mylord!
— Ha de gått sin väg?
frågade Domaren: Ni sade, mr Watson- domaren.
dones, att er hustru är osympatisk.
— Ja, mylord^ svarade notarien.
Mannen: Ja, mylord.
Mitt arbete Och när de begåvo sig av, stack hon är mycket krävande, oc.h det har sin arm under hans — och han såg ibland hänt, att jag måst ge min hu­ på henne med en så underlig blick — stru återbud ifråga om överenskom­ na gemensamma nöjen.
Det har för­ argat henne och jag har ibland själv varit nervös och uttröttad, vilket hon tagit som bevis för att jag icke läng­ re brydde mig om henne.
Jag blev tilil sist nästan rädd för att gå hem.
(Domaren nickade allvarligt, och — Hon intresserar mig, skriver ett tankfullt uttryck lägrade sig över den unge mannen om en ung dam, hans ansikte).
därför att hon är så egenartad.
Hon Domaren: Hon är mycket klander­ är som oasens livgivande källa i den­ värd, men ändå mr Watson-Jones, na bedrövliga världs torra öken.
Hon jag undrar, om ni någonsin, när ni höjer sig över det borgerliga samhäl­ gick hem sade till.
er själv: ' Denna lets slätstrukna andliga nivå som en kvinna är min, men min endast så­ gudinna.
Tro inte, att hon poserar!
som en blomma, vilken kommer att Det behöver hon icke.
dö av första frostiga vind.
Har jag Yår konversation är som ett även­ rätt och slätt betraktat henne som tyr.
Hon är nämligen en tänkare min tillhörighet?
Har jag aldrig med självständiga åsikter, och hon sagt, henne dessa ömma ord eller vi­ gör mig den äran att ignorera att jag sat henne denna ridderliga uppmärk­ är en man — hon flirtar icke utan samhet, vilka föl lo sig så naturliga är road av samtal med intelligent in­ för mig förr i världen?
Har jag nehåll.
blivit så själsligen förtorkad, att jag Mitt intresse för henne väcktes icke längre förnimmer denna mysti­ först — jag erkänner det — av hen­ ska känsla, som förlänar evig lycka nes skönhet och av hennes sätt att åt kärleken, som förenar en man med gå.
Det förefaller mig, som om kvin­ den kvinna han älskar?
Gör ni er norna glömt konsten att göra det någonsin dessa frågor, min herre?
sistnämnda på det vackra sätt, som (Det kom icke något svar från bör vara naturligt för dem.
Deras mannen).
felaktigt konstruerade skodon och Domaren: Och ni, madame, säger städernas stengator torde äga skul­ ni någonsin till er själv: Han är min den.
Men hennes säkra, svävande make.
Han kämpar för mig lika gång var ren poesi.
tappert, som riddaren förr i världen O, oemotståndliga kombination!
gjorde det för sitt hjärtas dam i tor- Skönhet, intelligens och en sökande nérspelen.
Det är min skyldighet ait sätta värde på hans arbete för mig, ande!
Denna kvinna, som ingivit mig ett att bereda honom trevnad under hans vilotid och att genom min omvård­ så stort intresse, har också " ' äckt en nad skicka honom ut i striden igen djup känsla av hängivenhet i mitt med nya friska krafter.
Har ni nå­ hjärta.
Detta är dock en hemlighet gonsin sagt.er själv dessa saker, ma­ mellan er, mig och bläckhornet — hon bär nämligen en annan mans dame?
Hustrun: Ja, — i början — Dans ideal.
Domaren: Det är egendomligt, att Dom-aren: Ack (han lutar sig fram nygifta betrakta ankomsten av ett mot dem och hans anlete strålar av barn som något icke-önskvärt.
Så- godhet) mina barn, jag ber er att vända era tankar till den tid som gått!
Jag ber er återkalla i ert min­ ne denna underbara tid, då kärleken fyllde era hjärtan och era själar syn­ tes ' er stjärnorna lika, då ni, min till dagens lägsta noteringar.
herre, kände er genomströmmas av C.
Uggla &amp; C:o. en sublim förädlande passion, och Prima MIM, Cokes, Hnlracitkol &amp; Ved « w Tel. 32, 3885, 44, 5407.
Eller en droppe vatten i den där va­ sen med chrysanthemer?
Eller få nå­ gon aning om latt de där blåsvarta kakelugnsluckorna äro gjorda av mässing?
— På kemisk väg skulle det kan­ ske lyckas mig, svarade doktor Ro­ berts i det han omärkligt petade bort en fluga ur smöret och bredde sig en smörgås.
— Skall det vara litet härsken sill eller mjuka rädisor eller möglig ost?
frågade doktor Berger sarkastiskt.
— • Det skulle mera intressera mig att veta, vad du betalar för den här hemtrevnaden?
sade doktor Berger.
— Sjuttiofem kronor i månaden.
Det är kunnigheten som betalas!
Han lyfte sin darrande hand mot ringklockan.
En gestalt gled snart in med ett fat, som placerades på bordet.
Gled därpå ut efter ett an­ dra fat och därefter en ny omgång efter ett tredje.
— Vi ha nämligen inga brickor tillgängliga i det här huset, sade doktor Berger sedan dörren slutgil­ tigt stängts.
De hänga som prydna­ der på köksväggarna eller stå de och HALMSTAD^] Vär skymningen faller.
En känd författare, som återvände till livet efter en sjukdom, vilken fört honom intill dödens portar, skil­ drade sina känslor från.
de allvars­ stunder han genomleyat: Den unge.
mannen berättar: På m; in resa stannade jag över i Paris på en natt.
Jag önskade tillbringa en angenäm kväll och gick därför tilil Casino de Paris, där det skulle uppföras en, efter vad det ' sades, ut­ omordentligt praktfull utstyrselrevy.
Jag gick dit, men hela den kvinnliga ensemblen saknade i det närmaste kläder, antagligen därför, att det eländiga Tyskland inte fullgör sina skadeståndsförpliktelser till det stac­ kars franska folket.
Det där för­ står man ju, men otillbörligt är det att främlingar ska behöva sitta emel­ lan för den sakens skull.
Jag hade betalat ett högt biljettpris för att få se ett vackert färgrikt utstyrselstyc­ ke, och så går ridån upp för något så ointressant som en badanstalt.
— Jag brydde mig inte det min­ sta om den framgång jag haft i livet, inte det minsta om min berömmelse, inte det minsta om att jag arbetat flitigt och samvetsgrant — allt detta syntes mig overkligt och oväsentligt.
Vad som hade värde för mig var, att jag hade gjort några människor lyckligare, att jag hade visat några människor vänlighet, att jag hade vunnit litet tillgivenhet.
Att jag handlat rättrådigt och klokt i livet syntes icke betyda något för mig, men jag kände mig nedtyngd av tan­ ken att jag kunde hava varit méra redobogen till små tillgivenhetsbevis, Tanten: — Jag skall säga dej, att att jag kunde ha varit mindre egois­ vi äldre när vi var unga, aldrig tisk, mera hänsynsfull. "
tänkte på att göra sådana saker som de unga flickorna nu för tiden tillåta sig.
Den unga flickan, fundersamt: — Det var nog för att ni inte tänkte på dom, som ni inte gjorde dom, tant.
alla slag.
ANGBAGERI A.B.
ROSENLUNDS B R Ö D Göteborgs Bränsle- och Skogsbyrå Tel. 16782 och 1121.
Varför plågas med dåligt kaffe då Ni kan fä Swalanders kaffe!
Butiker: Kungsg.17 Korsg.
13, Bazar Alliance - Prova redan i dag!
Säljes endast i egna butiker.
Skånska Wienerbageriet Bilhatare.
Nei NI r,,;, alldeles situationen.
Här X I J * * ^ i f t ke fråga om Undertryckande at u berättigat klagomål,- u tan 0ffi f rent formella omöjligheten att D?
Wa ett utfall som är ämnat t rikta sig mot en enskild chauff men som genom sin formulering W mer att drabba hela kåren. "
„ Göteborgare, Yi känna ' icke till y ' bybornas likbjudarminer " % \ ilken jämförelse överhuvud ' Vitt oss göra er lokalpatriotism en tjänat genom att icke föra den vidare Lumen 60.
J a, både.
60 oeHû!
Varmt tack för reklamen.
Stockholmska 27.
Det var vän- ligt tänkt och utmärkt sagt.
y; dela f. ö., i all hemlighet naturligt­ vis, era förhoppningar.
En som väntar.
oss.
Tack!
Vad det gläder H e B — d.
Vi ha redan för ett par veckor sedan översänt skrivelseu till vår medarbetare.
Dröjer svar beror det sannolikt av att hon nv- ligen anträtt en längre resa, E.
&amp; L., Norrköping, m. fl, insän­ dare av prenumerationslistor tackas hjärtligt för visat intresse.
Ydun.
För långt och för mycket citat.
Manus återsändes vid uppgi­ vande av adress.
Drömmare.
Vi råda Eder att sän­ da Edra mycket intressanta inlägg i ämnet till Sällskapet för psykolo­ gisk forskning i Uppsala.
Vid per­ sonligt besök skola vi gärna giva de begärda upplysningarna.
Vanföreanstaltens Yrkesskola Tel. 236, 11510.
Börjar vårterminen 10 januari EMY TH0R1N Erik Dahlbergsg.
22 (mitt för Eeallärov.)
mottager tacksamt beställningar: Nya Tyska Wienerbröd.
Tel. 6077.
Skomakeri, 15 Korsgatan, Göteborg.
Rekommendera Snickeri, Bokbinderi, Korgmakeri &amp; Rottingflätnjng; Distribution på glasflaskor.
Tel. 40781, 45699 P R I S E R.
mörkröd av förargelse, jag som gått här som en martyr och slitit med denna människa i nära tre månader utan att säga ett ord.
Och säger jag något sätter hon bara upp en min av skuldlös, dum förvåning.
Om hon åtminstone kunde bli ordentligt arg.
— Just, sade doktor Roberts, du är på rätt spår.
Skaffa dig en bit- varg som min!
Hon är ett hår av hin till humöret, men lagar mat som en gud och fäjar som ett rivjärn.
Gosse, en idé.
Ursäktar du om jag säger en bit mat hemma i kväll.
Klockan är bara halv 9 och om jag telefonerar hem nu, har Sofi allting klappat och klart till klockan 9.
Det finns väl alltid någon hund som kan ta hand om det här tusenåriga liket, som är ett för svårt tandproblem även för oss.
Sagt och gjort!
En halv timma senare sutto de båda herrarna vid en läcker anrättning i doktor Roberts blomdoftande matsal.
De fint upp­ lagda assietterna lyste fästligt, små­ rätterna spredo en aptitretande arom och den kylda nubben immade de höga glasen.
Från köket hördes ett förbittrat slamrande.
Skrädderi, Kvinnornas Tidning Hrla JVIjölfe till Edra Vänner!
— Skål!
sade doktor Roberts.
Det är bara Sofi s.om håller taffelmusik till nubben.
Hon lugnar sig snart.
De båda kollegerna åto under an­ däktig tystnad.
— Hur fick du tag i henne?
frå­ gade doktor Berger slutligen och tog en ny omgång av en delikat hum­ merstuvning.
— Slump!
svarade doktor Roberts.
Det var en patient, en fru, som en dag berättade mig att hon hade en jungfru med ett sådant humör att hon hellre sprang tills hon dog, än att hon behöll henne.
Hon hade ta­ git henne på ett 15-årigt betyg från en ungkarl som jag.
— Vilket fynd!
utropade doktor Berger.
Och hon misskrediterade inte frun ändå?
— I så fall hade jag aldrig tagit henne.
Nej, hon är arg, men pålit­ lig och trogen som guld.
— Skål, isade doktor Berger.
Nu vet jag, vad jag har att göra, när jag kommer hem.
— Bravo!
svarade doktor Roberts.
Och vid nästa seance är det kanske bäst att du sitter i skrubben, medan jag gör urvalet.
Jag har kanske li­ 4; de årg.
P!
Lämpligaste Present för en herre är: e„WILKEHJTT 15:50 och 9: — i T " tet bättre korn på den sorten » f° än du, som ju förklarligt nog ' n ^ benägen att skåda din nästa àng än till tänderna.
Ragna Pe terS - Annonspris: Textsida 25 öre pr mm.
» Utkommer varje söndag.
sista sidan 20 öre pr mm.
Längre annonsering rabatt.
Utgivare och redaktör: INGEBORG DAHLLÖF.
Redaktion och expedition: För annons- och ekonomiavdel ningen: EDITH RICKBERG.
Vallgatan 27, Göteborg.
Tel. 18070.
Prenumerationspris: Helår Kr.
6: —.
1 h år Kr.
3: 50.
1 U år Kr.
2: —.
Lösnummer 15 öre.
Centraltryckeriet, 0.
Ericson, Göteborg 1924.
Majoriteten i underhuset är borger- lig.
Endast en tredjedel av dess medlemmar tillhör arbetarepartiet, och bakom denna grupp står endast en fjärdedel av den röstberättigade befolkningen.
Den nya regeringen blir inte häller i tillfälle att visa, hur Utlandskrönika i sammandrag.
en socialdemokratisk styrelse tar sig Ett natthärberge för kvinnor.
ut i verkligheten.
Varje försök i Husmödrar och hembiträden.
Av Jur. socialiserande riktning skulle hind­ tand.
Märta Björnbom Komson.
S K.
M.
Av Professorskan Ann Margret ras av liberalerna, på vilkas nåd MacDonalds kabinett sitter.
Skall Holmgren.
Uppriktighet.
Av Beatrice Zade.
arbetareregeringen kunna hålla sig " Stilla stunder. "
Av Ragna Peters.
kvar vid makten, måste den helt en­ Teater.
kelt styra borgerligt och efter libera­ Drömmens mysterium.
IV.
Drömtyd= la riktlinjer.
ning och själshygien.
Av * * * Ungdomsbrottslighetens utbredning.
England hotas av en allmän loik- Av D:r David Luud.
mannasträjk, och även bland kol- Silverslöjan.
Boman av Ilse Leskien.
gruvearbetarne råder stridsstämning, en föga behaglig utsikt för den bli­ vande arbetareregeringen.
Eftertryck tillätes gärna om " Kvin­ nornas Tidning ", med hela namnet utsatt, angives som källan.
INNEHALL.
GYNNA VÅRA R ANNONS ÖRE att för natten icke ha tak över hu- (Eftertryck förbjudes).
vudet utan vara tvungen att driva omkring ute på gatorna, men ännu fruktansvärdare är det för en kvin­ v na.
En man får gå oantastad, mer en kvinna med visshet icke.
Det en hygglig kvinna mest av allt fruktar är att bli hemlös. '
Hon svälter till det yttersta för att spara sina slantar till nattlogis.
Blir hon Av Jur. kand.
MÄRTA B.JÖRNBOM ROMSON.
Vid det senaste sammanträdet i hemlös, är det ute med henne.
Göteborgs stadsfullmäktige motio­ Ni säger, att hon har fattigvår­ Svenska Kvinnors Medborgarförbunds artikelserie.
nerade pastor Karl Ahlberg om den att vända sig till i sin nöd.
Nej, tillsättande av en beredning för fattigvården har inga förpliktelser I en föregående artikel har fram­ familjen och som betingades av nöd­ att utreda frågan om anordnande mot henne, om hon är frisk och ar­ hållits de stora olägenheter, som för­ vändigheten för de särskilda familje­ av ett kommunalt natthärberge för betsför.
Ingen är häller skyldig att anledas av den så gott som fullstän­ medlemmarna att underordna sig det kvinnor.
skaffa henne arbete.
diga avsaknaden av speciella rätts­ gemensamma överhuvudet — famil­ När en motion av detta slag Hon kan gå vid dörrarna och be, regler för ordnande av rättsförhål­ jefadern — • är på god väg att för­ väckes är det antagligt, att redan invänder ni.
Det kan hon.
Visser­ landet mellan arbetsgivare och ar­ svinna.
Liksom förhållandet mellan ett visst intresse för saken finnes ligen är bettlande förbjudet, men betstagare på det husliga arbetets man och hustru, föräldrar och barn, bland fullmäktige, och att, när ut­ myndigheterna se genom fingrarne område.
För en var i förhållandena tagit en alltmera kamratlig prägel, redningen föreligger färdig, projek­ med bettleriet.
Olyckan är emeller­ någorlunda initierad torde det stå så börjar även förhållandet mellan tid att allmänheten, som finner det klart, att här om någonstädes erfor­ husbönder oeh hembiträden att mista tet skall bli förverkligat.
Vi ha redan här i staden två naturligt att ge de manliga tiggar- dras en speciallagstiftning, som på karaktären av över- och underordna­ hem, vilka ha en med det plane­ ne pängar, alltid anser den bettlan­ ett klokt och känsligt sätt avväger de, som förut varit ett utmärkande rade kvinnohärberget sammanfal­ de kvinnan hjälpt med litet matre­ de intressen, som stå emot varandra.
kännetecken för detsamma.
I språk­ lande uppgift, nämligen Vaksam­ ster.
En dylik erbjuder emellertid ytterst lig måtto har denna utveckling fått Den enda utvägen för den allde­ svåra och invecklade frågor att lösa.
uttryck i utbytandet av de äldre be­ hets pensionat vid Köpmansgatan och Frälsningsarméns kvinnohär- les utblottade kvinnan, som ingen Det är därför icke någon tillfällig­ nämningarna tjänstehjon, tjänare tillflyktsort har för natten, är att het, att de försök, som på senare tid mot det mera modernt klingande ut­ berge vid Torggatan.
Föreningen Vaksamhet i Göte­ vända sig till polisen.
Hon kan för gjorts i vårt land att bringa reda i trycket hembiträde.
Legostadgans borg, vilken liksom en motsvaran­ en eller annan natt få ligga i polis- detta kaos, blivit mer eller mindre för icke så länge sedan upphävda de sammanslutning i Stockholm finkan.
Är hon svag och usel av resultatlösa.
stadganden, att " tjänstehjon skall i tillhör en internationell organisa- svält, kan hon remitteras till sjuk- Det vore emellertid ett stort miss­ sitt förhållande vara gud fruktigt, tion för vita slavhandelns bekäm- avdelningen pa Gibraltar, men sa tag att tro, att allt bleve välbeställt, troget, lydigt, nyktert och sedligt ", pande, upprättade för femton år!
i£ en sina krafter, far om blott en verkligt modern lagstift­ medan å andra sidan husbonde bör sedan ett pensionat, där unga kvin- hon åter gå ut för att bäst hon kan ning kunde komma till stånd i här " med välvilja och foglighet eller all­ nor under sin ledighet mellan olika slå sig fram.
ifrågavarande ämnen.
En dylik varsamhet och stränghet, allt efter Den erfarne polismannen, som vi skulle visserligen kunna bliva en ut­ som tjänstehjon mer eller mindre anställningar eller under sökande av plats skulle kunna finna en bil­ intervjuat säger: — Hon kan inte gångspunkt för en utveckling mot troget och väl sin tjänst förrättar det Hon bättre och mera ordnade förhållan­ bemöta och i övrigt det med tjänliga lig och trygg bostad.
Detta hem, hålla sig uppe på det sättet.
som fyllt ett verkligt behov och kan spjärna emot förtvivlat, men till den på detta för hemmen såväl som efterdömen föregå ", giva uttryck åt varit till den största nytta, har sist ger hon striden förlorad och går för samhället så viktiga arbetsfält.
en äldre uppfattning av förhållandet plats för högst 12 gäster och be­ den vanliga vägen utför — Men det kan icke nog starkt fram­ mellan arbetsgivare och arbetare in­ Gtt nattf) är -- bcrae för kvinnor.
£) uemôî&gt;t * iu od) Ijcmlritviibcn.
I Rhenpfalz, som hör till Bayern, men ligger för sig själv på västra Rhenstranden, har under franskt be­ skydd utvecklat sig en separatiströ­ relse, vars ledare till sist upprätta­ i sammandrag.
de en regering, vilken proklamerade Det engelska parlamentet öppna­ landsdelens självständighet gentemot des den 15 jan.
med all den prakt Bayern och det övriga riket.
Denna oi ' fi högtidlighet som av gammalt bru­ regering av fosterlandsförrädare, som kas vid dessa tillfällen.
Det av utövat det skändligaste förtryck mot konungen upplästa trontalet inne­ befolkningen, vilken så gott som i höll inga märkligare saker: ett gott sin helhet är rikstrogen, ville Rhen- förhållande till främmande makter, landskommissionen i vilken England, en början till verklig ljusning i Frankrike och Belgien äro represen­ Den världsläget genom tillsättandet av de terade tillerkänna laglighet.
två ententekommittéer, vilka.
skola engelske representanten protesterade undersöka Tysklands finansiella mot beslutet och ett ingripande av ställning och betalningsförmåga o. engelska regeringen följde.
I fråga &amp; v., samt, ifråga om inrikespoliti­ om den rhenländska Separatismen ken, uppmuntran åt industrien, ar­ stå Frankrike och England som av­ gjorda motståndare.
Frankrike vill betslöshetens avhjälpande m. m.
Debatten i underhuset om svaret Separatismen, som i en framtid skall på trontalet har pågått under flera tillföra det västra Rhenstranden, en hållas, att för avhjälpande av de för om hemmet.
De klinga, för våra öron &lt;lagar och är, när detta skrives, ännu händelsernas utveckling som Eng­ räknar ett pris av 1 kr.
à 1:50 pr dygn- närvarande kanske i hög grad än nå­ skäligen föråldrade, och kunna knap­ All heder åt pastor Ahlberg, som icke avslutad.
Man vet emellertid land icke kan och icke häller kom­ Frälsningsarméns kvinnohärberge gonsin förut så kännbara missför­ past tänkas tillämpliga i en tid, då behjärtat denna kvinnofråga!
Måtte På förhand, att arbetarepartiet kom­ mer att tillåta.
hållandena, det fordras något annat hembiträdet utvecklats till en tän­ mer att framlägga ett ändringsför- Belgradkonferensen, i vilken Tjec­ som icke äger samma varma liem- den få en snar och god lösning!
och mera än genomförande av vissa kande och kännande varelse, som med ®ag till svarsadressen så lydande: koslovakien, Rumänien och Jugosla­ prägel som Vaksamhets pensionat, lagbestämmelser, de må nu vara al­ all rätt fordrar en viss respekt för et är emellertid vår plikt, att för vien deltagit har visat att enigheten är dock mycket propert o. välskött.
Det kan ta emot ett tjugotal gäs­ drig så väl lämpade efter tidsför­ sin person.
En god och klok husmo­ ers majestät i underdånighet fram- mellan dessa stater, som bilda lilla hållandena.
ter och beräknar ett pris av 1 kr.
der ställer sig därför icke på någon a ' a a ^ ' ers majestäts nuvarande enteilten, icke är den bästa.
Under — 1:25 — 2 kr.
pr dygn.
ra &lt; Ruare icke äga husets förtroen­ Såväl å husmödrarnes som å hem­ piedestal i förhållande till sitt hem­ Hforismer.
det att Tjeckoslovakien förskrivit sig de.
Staden som hittills icke på nå­ biträdenas sida fordras nog i allmän­ biträde, utan söker sätta sig in i den­ åt Frankrike intaga de båda andra got sätt sörjt för de hemlösa kvin­ Att kasta om är ingen skam het en mera allvarlig känsla av an­ nas ställning och svårigheter.
Detta förslag kommer att erhålla makterna en självständigare ställ­ norna har däremot ordnat det för­ som flöjeln, när en storm far fram.
svar inför de viktiga uppgifter de ^joritet, alldenstund liberalerna äro ning och Jugoslavien närmar sig av­ En av de viktigaste uppgifterna träffligt för de hemlösa männen.
Den flöjel rostar säkert fast var på sitt håll ha att fylla, en verk­ da att Understöcl a gjort Italien.
Fiumeaffären, som tiets J arbetarepar­ för en blivande lagstiftning om Det finns sålunda ett utmärkt, som trotsar Herrens vindars kast.
ligt uppriktig vilja att motsvara de ti j a ^ ac k m ' °t högerregeringen, stått dem emellan, har fått en fred­ rättsförhållandet mellan husmödrar under bästa ledning stående ung­ fordringar deras inbördes ställning r a n tt ^ ' biWa det nya kabi- lig lösning sedan Italien erhållit sta­ och hembiträden blir för visso den Paul Hey se.
ålägger dem.
e överlämnas därefter, enligt den Fiume och Jugoslavien dess karlshotell " Labor ", avsett för hygg­ att söka få till stånd bestämmelser, i0ne11 P raxis &gt; till underhu- hamnstad Baros.
Konferensens ut­ liga och skötsamma ogifta arbeta­ S (' ™ För husmödrarne gäller det att som giva garanti åt ett ingånget tjän­ " näst starkaste grupp, arbetare- gång betyder ett politiskt nederlag re.
Här finnes plats för 150 gäs­ förstå, att även ett hembiträde har steavtals bestånd.
Ett av husmödrar­ ter som betala ett pris av 25 kr.
Den giriges rikedomar likna solen rätt att göra anspråk på en viss grad le u ° A England får sin f örsta för Frankrike.
nes största bekymmer utgör nämli­ pr månad eller kr.
12:50 för halv.
efter dess nedgång: de förnöja ingen.
a Sokratiska regering med av självständighet och en viss hänsyn gen den brist på ansvar för avtalets I det sistnämnda landet råder stor Vidare finns ett natthärberge vid Ia; D ^ald som chef.
till sin personlighet.
Förgäves skall helgd, som nu tyvärr är alltför van­ upphetsning med anledning av den Sokrates.
Skolgatan avsett för mindre väl den moderna husmodern sucka efter lig hos våra hembiträden.
Intet är in.„ i ^ andra konstitutionellt berät- franska valutans dåliga ställning.
situerade hemlösa män.
Det är så " den gamla goda tiden " med dess vanligare — - och detta gäller även i flntf 6 U ^, v,i ' £ ar kade varit möjliga.
Regeringen arbetar energiskt för att enkelt som tänkas kan, men varmt eringen kunde ha patriarkaliska förhållanden mellan de delar av vårt land, där städja än­ förbättra den.
vid !T och blänkande rent ' med propra Lättfärdig kvinna gör tungsint husbönder och tjänare.
Det går nu v ä n lig ' t samarbe- te tillf ^ en ' ° m nu förekommer och tjänaren sålunda I Grekland har Venizelos som kon­ bäddar.
Badning är obligatorisk man.
en gång icke att flytta tidens visare är bunden- en längre tid än vid de en seljpresident trätt i spetsen för rege­ och kläderna decinficeras vid be­ Shakespeare.
: r al tillbaka.
Medan på den tid, då en fria tjänsteavtalen — än att ett hem­ koalition kunde ringen.
En folkomröstning skall nu ha Eldats hov.
Härberget kan taga emot Sorn under krigsåren eller stor del av det moderna samhällsar­ biträde vid första anbud om en mera avgöra om landet skall fortsätta att 125 gäster, och priset är 1 kr.
pr! "
üWal betet var förlagt inom hemmet och lockande anställning eller annan mer regering kunde ha trätt vara monarki eller om det skall över­ till natt.
stöd av en välvilligt stämd den patriarkaliska familjen för ut­ eller mindre tillfällig anledning utan Sannnigen är vår Herres ansikte gå till republikansik styrelseform.
Slutligen upplåter staden — mot övande av alla sina mångskiftande vidare bryter sitt avtal och lämnar denna världen.
Från Ryssland meddelas om in­ hyra — gamla cellfängelset till funktioner mången gång hade att sitt husbondfolk i sticket, kanske H. C. Andersen.
si ^ S a u t y ägar ha försökts, bördes strider mellan sovjetledarne.
Frälsningsarmén, som där upprättat tillgå en hel stab av tjänare, får man under den allra brådaste tiden.
Nå­ Vans o t På lilberalt motstånd.
Ett rykte berättar, att Trotskis ett natthärbärge för män med plats nu räkna med, att på samma gång gon rätt att uttvinga avtalets fullgö­ Partiet s i, r F ' l att arbetare- stjärna liksom tidigare Lenins är i för c:a 250 logerare.
Priset är 75 åtn samhället övertagit en del av det ar­ rande finnes ju numera icke, och den redas j«ta rent spel och be- nedgående.
Den nya regimen kom­ I fråga om moderna är mannen bete, som förr utfördes inom hemmet, öre pr natt.
r v sa s n rätt till skadestånd, som möjligen ^ måg a i ^ styrande mer att bli en grad rödare än den Man kan under sådana förhållan­ konservativ på grund av förnuftsskäl även en stor del av familjens arbets­ kan föreligga i det särskilda fallet, betare kaledes ° Partiet håller li- nuvarande.
den göra anspråk på att staden skall och kvinnan revolutionär av instinkt.
kraft tagits i anspråk på annat håll.
blir oftast fullständigt illusorisk, då 0ltl lanrjoV S ' n ra ^ a ^ ^ a ^ a kand Finland har att dragas med en ue ^ ® öden.
tänka också på de hemlösa kvinnor­ Dennis Bradley.
Av hemarbetets industrialiserande ju ett hembiträde i regel icke har svårlöst ministerkris.
na.
är har blivit en följd, att den patriar­ någon egendom, varur skadeståndet He emellertid, att landet Det är fruktansvärt för en man kaliska anda, som förr rådde inom kan uttagas.
Det förefaller emeller- t någon sådan önskan.
UtlandskröniKa Ä - medelst inköp- 20 Januari 1924. s-s r.iiiiiisiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiHiiiitiiiiiiiiiiiiiiiiiitiimtiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiHii Tel. 6077.
N; o 3.
BREVLÅDA.
Desillusionen.
Stort urval av vackra Ylletyger, Viyella i ylle och bomull, Bomullsflaneller.
Handvävda, färgäkta Bomullstyger, Hvita Vaf- nader, bästa fabrikat.
Strandkoftor, Lahrnans Trieotunderklä- der, Strumpor, Underkjolar, Snörliv, Reformliv, Näsdukar, Allmogegardiner, stort urval, Möbeltyger, Borddukar, stor sortering VHckra mönster, Linneduktyger, bästa fabrikat.
Handdukar, Säng­ täcken, Filtar, Sticktäcken.
Prima Ylle- oeh Bomullsgarner.
huset.
Damm och baciller få föröka sig obehindrat.
— - Lider du av bacillskräck?
frå­ gade doktor Roberts.
Han såg oför­ skämt menlös ut.
Doktor Berger blickade med avsky ned på sin tallrik.
— De arma fruarna!
sade han.
Jag undrar inte på om de både få bacillskräck och bli hysteriska.
— - Tror du att fästmannen fick smaka på hennes mat, innan han slog upp?
sade doktor Roberts funder­ samt.
— Han!
Det var ju hon som gjor­ de det.
— I hennes edition, ja!
Men där var det ju också fruarna och enbart fruarna som hade skulden.
Alla hen­ nes ansträngningar att få dem att hålla till godo med en dammig, van­ vårdad och nedosad våning, stenku­ lor, petrifikat, knapplösa skjortor och härsken sill blevo skamligt missför­ stådda.
Och när du en dag ger hen­ ne ett jämförelsevis gott betyg för att bli av med henne får du figurera som den hysteriske herrn med bacill­ skräck i nästa kapitel.
— Jag, utropade doktor Berger, / •V / OLET Ärade Damer!
Duktyger och Vita Vävnader BERTHA ANDERSON B I L L I G A rosta borta i ett skåp, eller - äro de sönderslagna.
Doktor Roberts lade sin hand på kollegans arm och betraktade honom uppmärksamt.
— Är du hysterisk?
frågade han med lätt ironi i stämman.
— • Prat, svarade doktor Berger, jag är alldeles lugn!
Och vore jag det inte skulle jag ögonblickligen bli det, när jag iser den här biffen.
Har du sett något mera grått, livlöst och dött?
Det är som den vore anrättad av ett tusenårigt petrifikat.
Skall det vara en bit, var så god.
— Bara man hade en såg att få sönder den med, skulle den bestämt vara ätbarare, svarade doktor Ro­ berts.
— Dessa svarta stenkulor, fortfor doktor Berger och räckte ett nytt fat, ha en gång varit spansk lök.
Efter beredningen ser den ut så här.
— Härligt, sade doktor Roberts.
Konsten är nu bara att få dem på gaffeln, utan att de smätta ut över golvet.
— Gör ingenting, svarade doktor Berger.
Där skola de aldrig upptäc­ kas.
Vi ha nämligen ingen hund i Kvinnornas siteuT- ring.
Och detta otroliga förhållande intresserar mig mest av allt.
Det för­ I Vitrums FERROL | s S / uk.
och fieL.
' " 5 I M ' Sll &gt;; " - Ü är det kraftigast aptitgivande och mest stär- = bryllar mig.
Denna, kvinna, så klar­ = kände av alla moderna organiska järnpreparat.
== a; 3 Nya medlemmar vinni&gt; ^Ss Synnerligen lättsmält fördrages det av den öm- =E synt, så intelligent, så granntyckt äl­ = = tåligaste mage.
Vid blodbrist och svaghet av EE i största verkan.
Dess angenäma smak gör " att == skar en man, som knappast står ett = Din =§ det med lätthet tages av såväl barn som vuxna.
= fotsteg högre än en gorilla!
Tillverkas å Lilla — — l s # ' eiff.
Hon är en trofast kamrat • — jag ^ Apoteket Vasens Apoteksvarucentral j Tel 272 A, Alingsås. "
' • " " " ' ' ngsås.
mn * et - - Laboratorium, Stockholm.
vet, att hon hyser intresse för mig — TEL ^ REKOMMENDERAS, ' men hennes kärlek är för en annan.
H Originalflaska om 500 gr.
Nedsatt pris 3:25.
| | t " rfriig ».
ställas tlU f rkn 7 ^ ^ Fäs på alla apotek.
Stor sak!
I många avseenden står = Om Vitrums F e r r o 1 ej finnes på närmaste = jag henne närmare än vad denne an­ =§ apotek, tillskriv fabrikanten, Apoteket Vasen, = Stockholm.
dre man gör.
Jag undrar, hur mycket inspiration han mottager av hennes stora evigt unga idealism, av den muntra glan­ sen i hennes blick, de rika skiftnin­ garne i hennes röst, hennes säkra om­ till fabrikspriser döme, hennes all-omfattande sym­ — - b. u n DARFÖtt.
ATT VÅO FIQma ' i ' V, * • I pati, vidden och djupet av hennes ALMEDALS FÖRSÄLJNINGS-MAGASIN, GÖTEBORGS LINOLEUM » ETER - i.
Far N W-^AG A5,, mänsklighet?
4 c 9 Kungsgatan 55.
KUNG5POR.TSPL " Ti- ^ Under det att jag — men vad tjä­ nar det till att tala därom!
B
