# ID: svediakorp-per3062
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Kvinnornas Tidning
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Kvinnornas tidning', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1923
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 21,366
# sentences: 1,208
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-kvt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


K V I N N O R N A S T I D N I N G LUTFISK B E R T H A A N D E R S O N Emilie Pettersons Prima Hansson &amp; Silfverstrand Gripsholms 15 Korsgatan, Göteborg.
solida stil Broderiaffär FISKAFFÄR (Inneh.
A. HÄRSTHÖM) Bazargatan 8.
KUNGSGATAN 45 TELEFON S831 Handarbeten 1 (-: • — Nu inkommet stort urval av vackra Ylletyger, Viyella i ylle och bomull, Tel. 9580, 15380 Bomullsflaneller.
Handvävda, färgäkta.
Bomullstyger, Hvlta Väf- nader, bästa fabrikat.
Strandkoftor, Lahmans Trieotunderklä- der, Strumpor, Underkjolar, Snörliv, Reformliv, Näsdukar, Allmogegardiner, stort urval, Möbeltyger, Borddukar, stor sortering vackra mönster, Linneduktyger, bästa fabrikat.
Handdukar, Säng­ täcken, FiÄtar, Sticktäcken.
Prima Ylle- och Bomullsgarner.
KORG- av alla slag till billigaste priser.
BILLIGA PRISER.
.. från o Göteborgs Angbageri En välkommen j u l k l a p p En p r y d n a d för hemmet Mot blodbrist och nervositet.
För ALDRINOAR, VUXNA OCH BARN.
Vägen lönar sig!
I Charkuteriaffären Boyes Bazar 8 (Vitfeldtsplatseii) köper ni förstklassiga charkuterivaror, salt och rökt lax, ål, Norells bordsmör, andra prima smörkvalitéer, margarin, ost och konserver, det ' välkända Långedrags brödet och andra brödsorter.
Goda smör­ gåsar till billiga priser.
Varor emottagas till rökning.
Billiga priser.
Caféer och matserveringar hög rabatt.
Tel. 9271.
Varorna hemsändas.
TILL 12 — i hushållet » .i!
1 i Korgpil Peddigrotting Kr.
18 Elisabeth av England.
Om man frågade mig, vad jag skulle vilja borttaga ur mitt liv, så är det, tror jag, blott en sak vari jag ingenting skulle vilja förändra och det är mina prövningar.
De äro fyr- båkar i naturen, mötesställen med den allra heligaste.
Merle d ' Aubigné.
* Peddigrotting Kr.
25. — allra mest omtyckta julklapp blir utan tvivel en varm och vacker Morgonrock Som alltid, erbjuda vi för julen ett extra stort sortiment så­ dana och finnas nu i prislägen från H IÄ I o ' 5 Kr *!
' î, k 25.- KOKGBOBD från Kr.
18. — KUDDAR från pr st.
Kr.
5. — DOCKVAGNAR, stort urval.
PAPPERSKORGAR, stort urval.
niio I UIIO.!
HERM.
MEETHS A.-B« Hl r » i; &lt;; m vå,a extra priser för Julen.
Ohe I Ullb.!
A.-B.
Carl Johnsson 2 Kungstorget 2 de äro allvarliga och icke upphöra, skola tillföra oss det vi eftertrakta.
Den försäkrar oss, att det gäller nå­ got av omätlig vikt och något som Livet är fullt av obesvarade frå­ icke får ställas på framtiden.
På gor.
Viktiga och mindre viktiga.
ett outsägligt sätt vädjar denna vår Den som skall utformas här nedan renaste, vår djupaste känsla till oss ' i juletid — må vi höra och ' följa dess hör kanske till det sistnämnda slaget.
Den fråga, det gäller, framställde maning!
sig osökt, sedan jag läst Beda Will- ners artikel i föregående nummer, " Vägen till kullerstolen förr och nu ", och den har kanske en något stötande formulering: " Är den unga flickans kärlek mindre värd nu än förr? "
När vi taga våra mormödrars och deras mammors urblekta ungdoms­ porträtt i handen odh blickande in i deras ögon försöka tyda deras väsens gåta, få vi en sällsam, men tydlig förnimmelse, att de voro annorlunda än de unga flickorna av i dag.
Hur skall man namnge det inifrån kom­ mande, som synes illuminera dessa D unga anleten, dessa oerfarna ögon — ljuvhet?
Det är något oskuldsfullt över dem, något bevarat, något blom- Det likt.
Man förstår, hur höviskt en ung renhjärtad man närmade sig en flic­ Reducerat värde?
Köp • I F Asklunds Bröd t-, .. e„ W1LIE1ATT * GOfital 15:50 och 9: — Ziwert ' z Eftr • ' C Lorensbergsgatan V ' J^-1098.
dan möilkt — for vårt lokomotiv i skuggan förbi mig för att gå till sitt staill.
Likheten var fullkomlig.
Lik­ som en tröttkörd häst hörde man det .stöna i en virvel av rök och flammor.
N ;o En liten järnvägsresa är för oss det all dagligaste, men vilken upple­ velse var icke en sådan färd för en gången tidis människor!
Läs hur målande Victor Hugo be­ rättar i sina resebrev från 1834 — 1836!
— Jag är nu försonad - med järn­ vägarne.
I går gjorde jag resan från Antwerpen till Brüsisel - ock tillbaka.
Klockan 4,10 avraste jag, ock kloc­ kan 8,15 var jag ' åter tillbaka.
Un­ der mellantiden kar jag tillibragt 11 / 4 timme i Brüssel och inalles tillryggalagt 23 franska mil.
Det är en härlig rörelse, ' som man måste hava känt själv, iför att kunna klar­ göra för sig.
Hastigheten är oer­ hörd.
Blommorna vid vägkanten äro inga blommor mer utan fläckar eller fastmer röda och vita streck; det finns inga punkter mer — allt blir streck.
Städer, kyrktorn och träd uppföra en vild dans vid horisonten; då och då en skugga, en form, en spöklik gestalt, vilken liksom en blixt dyker upp i fönstret och för­ svinner — det är en banvakt, som enligt order paraderar för tåget.
För Julbordet!
Dessertrussin (exjra stora), Krak- mandel, Para-, Hassel » o. Valnötter, Eng. Filbertnötter, Kastanjer, Smyrnafikon, Dadlar, Carlsbader » plommon, Apelsiner, Qulddruvor, Mandariner.
Äpplen och Päron.
Stor sortering: Choklad, Kex, Mar­ melad i trevliga förpackningar.
A. CARLSSON " TERASSEN " Tel. 6122, 774.
MAJOSNA Tel. 44774, 41058.
S.Ericsons Klädeslager GRAMMOPHONEN h e m m e t har blivit ett populärt in­ strument, som vunnit sprid­ ning i alla samhällsklasser.
Priset lägger ej hinder i vä­ gen för köp.
Cremona- &amp; betalningsvillkor.
Ekophonapparaterna utsökta kvalitétsinstrument fr.
Kr.
59.50 till högre pri­ ser.
Kom in och låt oss provspela dem för Eder.
siUJrra *?
/ KUNGSPORTSPLATSEN t UQJjiir&amp;rb isÖDRA LAR M GATAN- ti Kungsgat.
32,1 tr.
Hörn.
av Magasinsg.
OBS.
T Nya adressen.
Varför plågas med dåligt kaffe då Ni kan få Swalanders kaffe!
Butiker: Kungsg.
17 Korsg.
13, Bazar Alliance- Prova redan i dag!
Säljes endast i egna butiker.
där dàr ra ka av denna typ, hur högt han dyr­ kade henne, hur vackert han drömde om henne, med vilken courtoisie han bringade henne sin hyllning och den förkrosselse han kände vid ett avslag.
Och hon, varifrån fick hon sin sto­ ra självkänsla?
Varför föll det na­ turligt för henne att känna bortgi­ vandet av en korg som ett hårt slag för den det drabbade, ett slag som det var hennes skyldighet att lindra och som hon även kunde lindra genom ett löfte om systerlig tillgivenket?
Be­ traktade hon sig icke blott som kvin­ na utan även som människa med verkligt personligt värde som vän?
Såg han henne också sådan?
Förekommer det månne i våra da­ gar, att en flicka, som jazzat och flirtat med många unga män, kän­ ner att hon krossar ett hjärta när en av dem framför sitt modärna frieri: " Hör du du, du, det är väl så, att vi skall bli ett par? "
och hon svarar nej?
Knappast!
Och varför icke?
Är hon mera anspråkslös än gångna ti­ ders kvinnor?
Eller rent personligt taget mindre värd?
Hur skulle old- moderns tröstande löfte om systerlig XscLrtn 10 Södra Larmgatan 10 Linnégatan 11.
Karl ^ustaW^ BREVLÅDA.
Husmoder.
Det är icke utan att, i dela Era dubier!
Något måste emel lertid göras.
Söker man litet i fe van finner man väl den rätta ändan till slut.
Skönhetsinstitutet __ ^ C.
N. ANDERSSON Tel. 27 80, 6972, 108 49.
Göteborg.
nonser äro visserligen bra att få, m tror Ni inte, att mänskligheten kan reda sig utan allt detta jox?
P ara f. finbehandling ha vi läst något led­ Nybörj arekurs i samt om.
En människa med paraf.
finerat ansikte får inte ha feber och inte får hon gå i solen.
Det var en Fredagen den 8 Januari.
Lektionstid efter önskan.
dam.
som fått sin näsa förbättrad OBS.!
Undervisning meddelas även i genom paraffininsprutning, men så Tysk, Engelsk och Fransk stenografi.
kom spanska sjukan med 40 gr. feber, Kostnadsfri platsförmedling.
parai linet smälte och samlade sig i REMINGTON INSTITUTET en stor klump i själva nässpetsen.
Ti Västra Hamngatan 19.
Tel. 4221. vilja inte ha något sådant på vårt samvete och därför säga vi nej till annonsen.
S. V., Gr. H — l, E. H.-M .. i.
B.
C.
Svar pr post.
Den gamla Eva.
Nej!
Nej!
Distribution på glasflaskor.
En rosenrasande.
Låt oss se Er Tel. 40781, 4B699 vrede i skrift.
Kanske den är tryck­ bar.
Är besväret förgäves, har Si i alla fall skrivit ifrån Er vreden, vilket är hälsosamt.
KOL VED COKES instan v v v f i f t JUMB Hagiund &amp; Svensson Kappmagasin 1 3 3 0.
Nyttiga J ulklappar!
Kappor, Dräkter, Moderna Pälsvaror.
- PRESENTKORT Margareta Heijkel.
Allt slags Vildt, Kal-i koner, Hare, Rådjur, Ren­ kött, till dagens lägsta priser i Björks Vildtaffär St. Saluhallen 1.
Tel. 1648 - 20834 Nyutkomna böcker.
Folkskolans Barntidnings förlag (Stina Quint), Stockholm: Barnbiblioteket Kamraterna.
Band 17.
Svarte Robinson.
En negergos­ ses öden och äventyr av Alfred Sé­ guin.
Illustrerad.
Pris bund.
2,40.
Fågelvisor.
Text och musik av Jo­ sef Blomqvist.
Pris häft.
1,25.
M.
C. Aaröes förlag, Göteborg: Ungdomskalendern Mot hemmet.
- Bidrag av d:r Karl Fries, kommi­ nister Georg Lindvall, musikdirektör Olof Holmberg, pastor I.
Aug.
Åström, pastor E.
A. Skogsbergh, Runa, rektor Joh.
Rinman m. fl.
Pris 2 kr.
Nutidens Förlags A.-B., Sthlm: Fru Saxons kokbok.
Vegetariska matrecept enligt näringslärans lagar med särskild hänsyn till vitaminlä­ ran.
Recepten omfatta även bak­ ning av olika sorters hälsobröd samt konservering av frukt och bär.
Pris kr.
4,75.
Formulärbok för alla.
Av Ernst Westenberg.
Formulär, fullmakter, ansökningshandlingar, kontrakt m. m.
Pris kr.
2.50.
GtflEBORGS LINOLtiJMtlAfiAS ' 1 PE.TER-S, FRANZÉN &amp; C. KUNC.L.HOFL.
KU N ÛSPODT5PLAT5EN A TEL: 3 Sportkostymer från Kr.
Bluskostymer Utgivare och redaktör: INGEBORG DAHLLÖF.
För annons- och ekonomiavdelningen: EDITH RICKBERG.
Redaktion och expedition: Vallgatan 27, Göteborg.
Tel. 18070..
Längre annonsering rabatt.
Helår Kr.
6: —.
Prenumerationspris: 1 h år Kr.
3: 50.
' U år Kr.
2: —.
Lösnummer 15 öre.
Skodn » Hr la JVIjölk tillgivenhet ljuda i hennes mun?
Och vilken min skulle väl den avvisade friaren göra vid undfåendet av denna gåva?
Den uppställda huvudfrågan hör till dem, som icke kunna besvaras, men åt vilkas övertänkande man kan anslå en sysslolös stund.
Utkommer varje söndag.
sista sidan 20 öre pr mm.
Centraltryckeriet, 0.
Ericson, Göteborg 1923.
Ni får största urval m ™ ^ ^ varor, lägsta priser, nämlig e ° n T a ^ ka den ena fördubblar den andra.
Från det ena tåget till det andra kunde ingenting urskiljas; man skönjde varken vagnar eller männi­ skor; - man såg blott mörka och ljusa former ila förbi i en virvel.
Det ko­ star verkligen möda att icke inbilla sig, att Stålhästen är ett verkligt djur.
Man hör den frusta, när den vilar sig, stöna vid uppbrottet, flåsa under farten.
Den svettas, den dar-, rar, den tjuter, den gnäggar, den går långsammare, den ilar i rasande lopp; den slungar glödande kol och kokande vatten på sin väg; oerhörda raketer av gnistor spruta varje ögon­ blick fram under delss kjul eller föt­ Recept för baKning.
ter, och deste andedräkt blir hängan­ Yi ge aldrig våra läsarinnor " re­ de som en vacker, vit ånga på trä­ cept " och kunna inte häller nu gå den vid vägen.
Efter min ankomst — det var re- ifrån denna princip, men vi kunna ge anvisning på en liten säkerligen för­ träfflig receptbok för bakning, sam­ mansatt av skolkökslärarinnan Inge­ borg Jacobsson.
Boken som heter " Jacobssons receptbok för bakning " erhålles gratis i speceriaffärerna.
VALLGATAN 28 T E L E F O N 30 December 1923.
Annonspris: Textsida 25 öre pr mm.
v Regnkappor, Linnevaror, Strandkoftor ntsäljes billigt direkt från lager.
Fördelaktiga 3: dje årg.
» Tyger, Filtar, i 52.
€&gt; m 11 ' för en herre är: * * liuiriiif.
En upplevelse.
På kvällen vid återfärden inbröt natten.
Jag satt i främsta vagnen.
Framför mig flammade med fruk­ tansvärt buller lokomotivet, och mäk­ tiga röda strålar, som färgade träd och kullar, rörde sig framåt med hju­ len.
Det till Brüsisel farande tåget .mötte vårt tåg.
Det finns ingenting förskräckligare än dessa ' båda förbi varandra rusande snabbheter, av vil- M o r s Ë ^ hos ' Köp Ed Pellerins Margarin Ej skönt är något tal om oskönt ting.
Sophokles.
Vårda håret T COND1TOR1 OCH CAFÉ Korsgatan 2.
Telefon 4893 &amp; 18697 Goda varor.
Trevliga lokaler.
• ifii i Lämpligaste Present &amp; S2 Duktyger och ZIWERT ' Z Ext Vita Vävnader SSEÄ ' « ' - « ".
' SÄ A ictor Alilströms använder i JÜI.EN!
Finaste Marcipan samt Tårtor och Konfekt av egen tillverkning — Beställningar mottagas.
Varje förståndig husmoder Ett fagert anlete är det bästa re­ kommendationsbrevet.
Ärade Damer!
ALMEDALS FÖRSÄLJNINGS-MAGASIN, Kungsgatan 55.
HAVRE-MUST r~ | I " 51 « " » «. » t., GM.b,,7, .trami UNDERBARA Kr. '
f p| I " Srzï " Brün T: 11 " * » till fabrikspriser säga att det är Eiü L.
J. LARSSONS SNICKERIAFFÄR Telef.
106.
Mariefred.
Härliga sjöresor och bilturer.
basta harkonserveringsmedp, främst i skörhet och god smak.
Gör ett besök!
gamla modeller såväl som moderna tillverkas.
Provmöbler finnas.
Fotografier sändas.
om det är sjukt eller fri,u S P I S B R Ö D MÔÇM3R Alla som köpa Ô B X G P » » Kavajkostymer » » GOSSPYJAMAS - GOSSTRUi 1 GOSSUNDERKL.ÄDER Det grekiska kungaparet, konung nornas Tidning ", med hela namnet Greorg och drottning Elisabeth, som utsatt, angives som källan.
förjagats fran sitt land, befinner sig nu hos drottningens föräldrar, kun­ gaparet av Rumänien.
Det grekiska kungahusets oförsonlige fiende " Ve- nizelos, republikan och aspirant på presidentvärdigheten i den projekte­ Utlandskrönika i sammandrag, rade grekiska republiken har återkal­ julhälsning från Amerikas kvinnor.
lats till Atén.
Han följer kallelsen Knappen.
Av Gerda Melcher.
Städer och trevnad.
Av Frida Erikson.
men förklarar att han ingen önskan har att övertaga makten i det herre­ Vid årsskiftet.
Mitt hjärta är där mina fäder sova .., lösa landet.
Men han kanske låter Dikt av I.
A. övertala sig.
INNEHALL.
Hjältar och martyrer.
Av fiagna Peters.
Frankrikes kvinnor vilja fred.
(Jossen.
Ourli Hertzman=Ericson; Huset med vindskuporna.
Drömmens mysterium.
Av * * * Goethes sista kärlek.
Av Beatrice Zade.
Hur mycket kunna de spara?
Skrock.
UtlandsKröniKa i sammandrag.
Julveckan brukar i utrikespolitiskt hänseende kännetecknas av en välgö­ rande stillhet.
Så även i är.
Vår rapport för vad som hänt &lt;och före­ varit kan därför göras kort och sum­ marisk.
Efter någon tvekan har tyska riks­ regeringen återupptagit konversatio­ nerna med Frankrike för - att, i av­ vaktan på skadestånds frågan s slutli­ ga ordnande, få till stånd en tillfäl­ lig överenskommelse i vissa för Tysk­ land viktiga frågor.
Det sistnämnda landet anhåller om rätt att få utöva förvaltande myndighet i de besatta områdena, att få utskriva skatter där- in°m och att få övertaga förvaltnin­ gen av järnvägame.
Slutligen begär Tyskland att den av Frank rik e upp­ hittade tullspärren mellan det besat­ ta området och det tyska moderlan­ det skall raseras.
— Den franska Pressen tror icke att dessa önskningar s ^°la vinna beaktande hos den fran- S.
a re S er ingen, ehuru denna gärna v ' ll klara upp affärerna med Tysk- aiU ' ' ' Ima n den fruktade arbetarere- Seringeii i England blir verklighet.
.
e kåda allierade expertkomonis- onerna som skola göra vissa förun- ersökningar för den tyska skade- ® ai H sfrågans ordnande komma att ET ' Med alla goda önskningar, som jul­ tiden väcker i våra sinnen och hjär­ tan, sända medlemmarna av Ameri­ kas kvinnoklubbar denna hälsning till sina europeiska systrar.
Det ges i vår tid en uppgift, som kallar på alla.
världens kvinnors gemensamma ansträngningar, nämligen den att återställa vad de gångna åren öde­ lagt.
Vi i Nya Världen dela Eder sorg.
Låt oss alla sluta oss samman för fullgörande av den höga och rätt­ färdiga uppgiften som blivt oss ålagd.
Denna hälsning till Europas kvin­ nor sändes som ett uttryck för de amerikanska kvinnornas önskan att förstärka de band av vänskaplig och sympatisk förståelse, vilka de känna måste existera mellan nationerna .. Bland dem som deltagit i denna häls­ ning märkas mm G. Winters, Min­ neapolis, Minn., ordf. för kvinnoklub­ barnas nationalförbund och miss Jane Addams, Hull House, Chicago, ordf. för Internationella kvinnoförbundet iförr fred och frihet.
Levnadskonst.
Tidigt öve sig den som mästare önskar att bliva.
Fr. v. Schiller.
* Gör ingenting som edra ovänner icke kunna få veta.
en ' Iin!!
ln ^ r ^ a ^ me (lio av jan.
Den Seneca.
u PPgöra en plan för åstad- kj S * Jmande av jämvikt i Tysklands Var tacksam för en medtävlare, 1 get och den andra skall leta reda genom vilken du tvingas till flit, 3 s t kapital, som bringats i sä- ker he t i utlandet.
ihärdighet och försiktighet.
D N .Rosenmüller.
s« „ 11 en £ e ^ s ka allmänhetens intres- * rpD- ni ar ^ kmg den brännande ^geringsfråg.
: an.
Skall den konser­ De dåliga exemplen binda bly Y ativa veringen bliva sittande eller vid våra fötter och draga oss nedåt; låta.
komma till mak- de goda exemplen giva oss vingar tfijj r J arbetarepartiet y. auuiiutt t / 111 111 tiva n .Ti an t a §es, att det konserva- och lyfta oss uppåt.
Hans Veter Holst.
att} 1 - a, k ' omm er att göra allt för n s n eventn rT ^° ^ ^mnda fruktade e,1 KekV.
1 eteU ' " ^ a i° r iteten av det f Bästa sättet att göra oss själva hälle önskar helt säkert ic- gott är att göra andra gott; bästa Den tI 1 &lt;:T1., S0Clalistre gering- sättet att samla är att utströ.
^ a ndels a f 1S " a re § er i n g ei1 önskar ett Thomas Brooks.
dess Fl S K T O R G Julhälsning från Amerikas Kvinnor.
bestå ' T 8 * 1 Frankrike &gt; men beh amm °^ ser synas emellertid er Da.
" D rt&lt;l °lika belgiska parti- &lt;fen avg å " germgen har förklarat, att f ' rri P ar lamentet icke god- nner otalet.
i«3 s Mal (Eftertryck förbjudes.)
Eftertryck tillätes gärna om » .Kvin­ Knappen.
Av GERDA MELCHER.
Det är en fabrikssal.
Fyra väg­ gar, fyra väldiga gråvita, ytor utan ett enda fönster.
Taket är av glas, men korrugerat glas.
Om man lyf­ ter blicken, når den icke himlens blåa valv, utan endast de i takets järn­ konstruktion infällda dunkla glasski­ vorna, som släppa igenom dagern men aldrig det gyllene fästliga sol­ skenet.
nomiskt utbyte, men för industriar­ betaren är den icke helt god.
Arbetet, dag ut och dag in det­ samma, blir honom enformigt och trist.
Det fordrar ingen intelligens, ingen verklig yrkesskicklighet, bara rutin och det på ett mycket begränsat område — hans självkänsla måste li­ da av att arbetet är så långt under hans verkliga förmåga.
Ett sådant arbete kan man icke Från salarne under och bredvid, älska, icke ni, icke jag, icke någon!
där tyngre maskiner synas vara i ar­ Men har man giltigt skäl att, som bete, tränger ett mäktigt brus, under arbetarne ofta göra, hata det?
det att här inne ett sjuttiotal hårt Helt säkert icke!
stickande symaskiner ispela upp en Industrien skapar arbetstillfällen hetsig, gäll melodi.
och ger levebröd åt hundratusenden, Vid ett bord står en man och skär som själva sakna förmåga att skaffa till arbetsblusar ur en halvmetertjock sig arbetsförtjänst.
Att arbetsviljan, hopvecklad tygpacke, på vars över­ arbetsförmågan icke alltid äro nog för sta • sida mönstret är uppritat med att säkerställa utkomsten det ha de krita.
Han manövrerar skickligt sonaste åren med sin fruktansvärda tygbunten fram mot en elektriskt dri­ arbetslöshet visat.
ven knivklinga, som följande krit­ Det arbete industrien ger de mån­ strecken snabbt skär ut iframstycken, ga, som behöva sådant, är alltså nå­ bakstycken, ärmar och linningar, got att vara tacksam för.
vilka sedan brådskande fördelas på Det är sant, att det industriella sömmerskorna, sam sitta utefter de arbetet är enformigt, mekaniskt och båda symaskinrsaderna.
i och för sig glädjelöst.
Men låt oss Ingen enda av dem förfärdigar en ha i minne att det lägger beslag en­ hel arbetsblus.
Var och en har blott dast på en begränsad arbetstid.
Det «n detalj .att utföra.
En syr söm­ tar endast åtta av dygnets tjugufyra mar, en fäster linningar, en gör timmar.
knapphål, en syr i knappar.
Alla Med dessa åtta timmars arbete kö­ ha de endast några få handgrepp, per arbetaren sexton timmars fritid.
och alltid desamma, att verkställa, Ar det en god affär han gör?
Det Daglig övning har gjort dessa rörel­ bestämmes helt och hållet av hur ser automatiska, - blixtsnabba och blu- denna fritid gestaltar sig.
•sariie flyga, med detalj lagd till de­ En arbetare som efter slutat ar­ talj, från sömmerska till sömmerska, bete går till ett kyffigt av en odug­ för aét slutligen,, fullbordade och fär­ lig hustru vanskött hem och som inte diga, hamna i korgar, ur vilka de förstår att fylla sin lediga tid med hämtas av andra händer, som lägga något annat, och bättre än en lur på ihop och bunta dem för lagret.
soffan eller ett besök på en ruskig Jag stannar frasmför en av söm­ ölkrog skall helt naturligt tycka att merskorna.
Hon syr i knappar.
En­ han lever ett hundliv med bara slit dast detta!
Oavbruteit!
Ur en låda och släp och ledsamheter.
Han får bredvid griper hon en knapp, stic­ icke ut något av värde nr sitt åtta ker in honom i ett f jädrande metall­ timmars arbete.
Arbetsförtjänsten gap under synålsispetsen, lägger ar­ räcker ingen vart, icke till god mat, betsblusen till rätta, släpper på den icke till en ordentlig bostad, icke till elektriska strömmen genom att med snygga kläder.
Han känner sig ut­ foten trycka ned symaskinspedalen sugen av arbetsgivaren, styvmoder­ och — knipp — knipp — knipp — ligt behandlad av samhället och han har nålen sytt fast knappen på dess hatar både den ena och det andra.
Men låt arbetaren ha en duktig plats.
Och så nästa knapp — nästa hustru, ett litet nätt hem där han — nästa — nästa — Hennes utseende är apatiskt, hen­ trivs, låt honom vara intresserad av nes tankar fjärran men hennes hän­ läsning, ha.
något " hobby " som han der äro fulla av liv där de meto­ är förtjust i t. ex. någon art av slöjd, diskt ila fram och åter över syma­ koloniträdgårdsarbete eller dylikt, skinsbordet, snabba, påpassliga, rast­ låt allt detta fylla ut den långa dag­ liga fritiden och han skall med helt lösa, Det är ett typiskt industriarbete.
andra och vänligare ögon se på de ISTär man ser det utföras, förstår man åtta timmars arbete vilkas avkast­ delvis det jäsande missnöjet bland ar­ ning gör det möjligt för honom att betaremassorna, men dock endast del­ leva det lyckliga liv han för.
• vis.
Industrien, som lägger an på mass­ produktion, har funnit att den stör­ sta arbetsmängden vinnes, om arbe­ tet uppdelas i detaljarbeten, vilka, alltid utföras av samma arbetare soim, snart i besittning av istor rutin, kun­ na utveckla en eljes icke tänkbar snabb arbetstakt.
En spegel är bättre än en mängd Denna arbetsuppdelning ökar pro­ porträtt av förfäder.
duktionen, sänker tillverkningskost­ Menzel.
naden odh möjliggör ett bättre eko­ Klasshatet och det revolutionära sociala missnöjet äro i stort sett loka­ liserade till industriarbetarevärlden.
Några av de källor, ur vilka de häm­ ta sin näring hava här ovan antytts: ett mekaniserat, enformigt och den egna förmågan icke motsvarande ar­ bete, vars avkastning anses otillräck­ lig för en människovärdig tillvaro.
Det sociala missnöjet innebär ett hot mot det bestående samhället, i Städer och trevnad.
t; Av FRIDA ERIKSON.
Svenska Kvinnors Medborgarförbunds artikelserie.
var det ringaste bekant i huset gick annat än gårdsvägen.
Huset låg i vinkel åt en gränd och längs denna gränd sträckte sig gården med ett otal bodar, lider, skjul och uthus.
Mitt på gården stod en hög kastanje, under vars skugga en ståtlig vedsta­ pel, till formen lik Basuto-folkets hyddor^ föreföll att aldrig förminskas eller avtaga.
Längre bort låg pum­ pen och längst ner vid slutet av tom­ ten, skyddad mot gatan av ett högt plank fanns ett liten trädgård med smala gångar, daihlior, päronträd och en kaprifolieberså.
Det var en gård för barn, kattor och duvor, en gård, dit pojkarna drömma sig tillbaka som gamla män i staten — " vår gård " — -.
Nu är den borta, samt med trädgård och uthus, och i dess ställe står ett fyravåningars stenhus med cement- puts och " Köp Viskafors galoscher! "
i manshöga bokstäver på brandga­ veln — — — Kanske, fortsätter min vän, har trevnaden, förjagad från städerna, tagit sin tillflykt till villasamhällena, dit stadsborna flytt, och där i själva verket så många, utomordentligt vack­ ra hem skapats.
Man är icke så all­ deles säker på det.
Det ser nästan ut som om man på våra städers villa­ områden kunde tillämpa det gamla vars intresse det därför ligger att ordspråket om ryssjor och äktenskap: söka nndanrödja missnöjets orsaker.
den som är utanför vill in, den som Några av dem äro oåtkomliga.
Så­ är därinne vill ut.
Åtminstone kla­ lunda skall det industriella arbetets gar villaägaren beständigt.
Över av­ enformiga " själsmördande " och för stånd, dyra resor, mörker, enslighet, den personliga självkänslan otill­ dåliga, vägar, svårarbetade tomter, fredsställande natur aldrig kunna dyr och svåråtkomlig arbetshjälp och omvandlas, men eftertanken säger, mycket annat.
Men han kan icke att detta faktum dock ej är av avgö­ tänka sig någon ändring i själva sät­ rande betydelse.
Liksom många tet att anordna villa-trakter.
Sven­ hjärnans arbetare finna sig tillfreds sken är vildmarksmänniska, påstås med ett maskinmässigt, intresselöst det, åtminstone hyser han en stor arbete, för vilket de äro överkvalifi­ motvilja mot " radhus ".
Han skall cerade.
så skola även handens arbe­ ha illusion av att bo ensam i skogen, tare göra det, endast de med arbets­ en vildmark på ett tunnland, omedel­ avkastningen kunna köpa sig dräg­ bart gränsande intill grannens vild­ liga levnadsvillkor.
Lönens storlek mark av samma aral.
Det är både är och blir en fråga mellan arbets- för nära och för långt bort, det är som givarne och arbetarne, men samhället en djurbur på Skansen, och den myc­ äger möjlighet att dryga ut lönerna ket praktiska moderna villan med och göra dem köpkraftigare i fråga " allt under samma tak " visar en om den livets trevnad, av vilken sam- Iront utåt alla håll i en natur som liällslugnet i så stor utsträckning är varken är land eller stad.
Man sak­ beroende.
Särskilt på två områden nar slutenheten i " vår gård ", där man av avgörande betydelse kan odh bör kunde bo mycket tätare intill varan­ ett sådant ingripande äga rum.
Sam­ dra och ändå vara ogenerad, vändan­ hället måste anses skyldigt att föra de ryggen mot grannen och koncen­ en bostadspolitik, som, utan att för­ trerande sig inåt, såsom skånebön­ falla till välgörenhet och allmosegi- derna och orientalerna göra än i dag.
vande, tillförsäkrar arbetarebefolk­ Önskade man sällskaplighet, så hade ningen de sunda, propra och rymli­ man gatan och torget utanför och ga bostäder, som äro en av grundbe­ kunde till och med sitta på sin ägan­ tingelserna för hemtrevnad.
Vidare de bänk framför huset och beskåda måste samhället anses skyldigt att de förbipasserande.
Villaägarna nu- genom obligatorisk undervisning bi­ tilldags måste ju resa in till staden bringa den kvinnliga ungdomen de och roa sig, hur skulle han annars insikter i husligt arbete vilka den sy­ stå ut?
nes ohågad eller oförmögen att själv — Det är svårt att förstå, varför förskaffa sig, men vilka äro en annan trädgårdsstäder med radhus blivit så grundbetingelse för hemlycka, sär­ föga populära, då ju detta var den skilt.
när husfadern, såsom fallet är vanliga stilen i våra småstäder, dessa i arbetarevärlden, utkvitterar en re­ trevnadens beprisade hemvist.
Se t. lativt låg lön.
ex. på Gränna, där husen ligga så se­ desamt intill varandra, medan den — Städer och trevnad, sade min vän, det är två begrepp, som man upphört att sammanställa, hur det nu kan ha varit härmed i gamla tider.
Storstäderna åtminstone.
.Jag tänker t. ex. på mitt kära.
Stockholm.
Pom­ pöst och glittrande i sol och fest kring Strömmens vågor, myllrande av liv i trafikens pulsådror, outsägligt trist bland hyreskaserner och arbetarkvar­ ter.
Eggande, berusande, sönderma­ lande, nervförbrukande.
men trevligt — nej!
Inte ens i de små lustiga kå­ karne på Söder bor trevnaden nutill- dags, endast det bittra, armodet.
Landsortsstaden har mera kvar av trevnad, men det är icke riktigt det­ samma.
som fordom.
Man söker nu följa med sin tid och bygger i höj­ den så mycket som möjligt och är överlycklig då man nått en avlägsen likhet med en gata i Vasastaden.
Hittills har detta varit idealet.
Sta­ tionssamhällena ha nöjt sig med att imitera Sundbyberg.
— Nej, fortsätter min vän, skall jag tänka på städer och trevnad till­ sammans, då vill jag minnas min barndoms stiftsstad.
Det gulmålade envåningshuset med vita pilastrar och fritrappa med ledstänger.
Ingen som i .i » m î 1
K V I N N O R N A S 2 T I D N I N G r HAN NI?
RDISK â&lt;eN SKANDINAVISKA K GÖTEBOKtt R E D I T A - STOCKHOLM K T I E B O - L MALMÖ AGET STOCKHOLM Egna fonder Kr.
182,000,000: — (Inj.
gen.
Göteb.
Tandläkaresällskap) Tandläkare Anne-Marie Heijde Vasaplatsen 1.
Telefon 15500.
Rådfrågning; Vard.
tider efter avtal.
2 — * h3, övriga Tandl.
SVEA LEFFLER.
Spec. Äkta Porslinsfyllningar.
Viktoriag.
8.
Tel. 8958.
Ilard.
utom lörd.
1 — 2.
djupa tomten, begränsad av plank över vilka päronträden visa sina bu­ gande kronor, sträcker sig genom hela kvarteret ned till den fridfulla stigen där bortom.
Man tänke sig blott en sådan rad av hus med träd­ gårdstomter på ömse sidor om en landsväg, med lummiga träd, med husen tillräckligt avlägsna från vä­ gen att slippa dammet, och tomten smal och djup — de engelska egna hems-husens anordning — en idealisk förening av " koloni " och villastad.
Många av våra städer, vilka ägt träd- planterade infartsvägar, rent av in­ bjuda till sådana förstäder, likaså al­ léerna till de utdöda herregårdarne i Stockholms närhet.
— Stundom föreställer man sig också hur det skulle vara, om mellan storstädernas trafikpulsådror funnes kvarter med smalare gator, lägre hus, trädgrupper och grönskande gårdar.
Eller om man från de massiva gatu- liusen kunde komma in på långa sam­ manbyggda gårdskomplex — likt dem i Flensburg och Lübeck — öpp­ na endast för fotgängare och vackert planterade; lugna gårdar med lägen­ heter för stilla människor, där de gamla kunde sitta på bänkar under träden och barnen leka utan fara att bli överkörda.
Finnes ännu någon som minnes sådana platser i Stock­ holm, lindplanterade gårdar vid Norrtulls- eller Malmskillnadsgatan, i vilkas enkla gårdshus med numre­ rade uppgångar tysta, gammaldags människor och ensamma kvinnor fun­ nit en tillflykt?
Nu äro visst lun­ darne nedhuggna, gårdarna cemente­ rade, och trevnaden, den har flytt för alltid.
Ty trevnaden är ett * nyckfullt vä­ sen: den är varken av vildmark eller storstad, den trives varken i ruiner eller i nybyggen.
Den växer upp där människor bott länge samman, där vardagen länge verkat och många helger lyst frid.
Man skulle akta sig för att röra vid en plats där trevna­ den bor, det är som att slå sönder en gammal pipa det dröjer, innan den nya blir inrökt!
Trevnaden vill ha vård och den flyr icke för människor, tvärtom: där människor bänkat sig samman i gott och vänsällt umgänge, där blir trevnaden bofast som en tam fågel; men där man likgiltigt och fi­ entligt färdas fram bland varandra, i samhällshatet, i armodet, i det kras­ sa överflödet, där blir den skrämd odh fågeln flyger till skogs.
Tecken tyda på att många sakna och söka den bortskrämda trevnaden, och vilja med alla medel kalla henne äter till människornas boplatser.
Ett icke så ringa tecken är att man börjat vörda trädet.
Det börjar bli slut, ~ \ PÄRLOR JUVELER i modern infattning fördelaktigast hos DC.3bvdezstm Hovjuvelerare.
Ö. Hamng.
41. följa handelns, stens och littera­ turens område läser man Mitt hjärta är där mina v fäder s o u a.
.
.
Nöjet är den idoges vilstol, veklin­ gens bädd, vällustingens hospital.
Benzel-Sternau.
med det hjärtlösa och skoningslösa huggandet, och medan samhällena på landet, som vanligt ett par årtionden efter sin tid, fälla sina hundraåriga lönnar för att göra gatorna en meter bredare, sticker stadsträdgårdsmästa- rens varsamma hand ned ett ungträd här, ett annat där i storstadsgatans öken, mellan husens vinklar, på dam­ miga torg, ja, o under!
rent av på trottoaren!
Träden äro trevnadens härolder, och än en gång skola män­ niskor kunna bo sida vid sida utan avsmak och vantrivsel, än en gång skall man tala om " den sköna och vänliga stad ".
— Stationssamhällena skola kom­ ma efter, de också, slutade min vän, men dit ha vi säkert hundra år ännu Mitt hjärta är där mina fäder sova, Där Lethe framgår mörk och klar Med er från jorden rycktes sångens gåua, blott minnet har min arma sam­ tid kuar.
Hos er, hos er, / höge fäder mitt hjärta bfiuit nederlagf.
— Er skönhet, ära än mig gläder.
— Min samtid ger mig mest förakt.
Så låt mitt hjärta där få soua, där allt jag älskat souer gott.
Och får det ej — o, låt mig loua ert minne, ädla fäder, blott!
/ fjärran gårdar ännu uöluors kuäden förtälja släktets kamp och kärleks bragd och susar hjältedikten genom träden från lyran emot sångarhjärfat lagd.
Och glädjas än åt ett förflutet, uad bäst det uelat, högst det drömt, tills ock mitt hjärta inneslutet i ett förgånget bliuit gömt!
Där stiger än den drömmande och ljusa och mörka, uemodstunga noraan- sång, som ej uår samtid mer kan tjusa, som ej mer är, men uar en gång.
Mitt hjärta är där mina fäder soua inunder tuuan tyst och grön.
Min samtid kan jag icke loua.
— O, må uår framtid bli mer skön.
I.
H.
Hjältar och martyrer.
Detta är historien om två damer och en julkorv.
Om jag icke ett par dagar före julafton kommit in till fru M. skulle den aldrig blivit skriven.
Fru M. är en dam som sett bättre dagar — bättre än de flesta.
Men det har gått utför som man säger, och nu gör hon korv till sina forna vänner och bekanta.
Den säljes emellertid inte till vem som helst.
Det är en helt exklusiv korv, som förbehålles endast en viss utvald krets samt nå­ gra få rekommenderade personer.
Till de senares skara hörde jag.
Preliminärerna för den enkla affä­ ren hade varit högtidliga som för en ministeruppvaktning.
Så högtidliga till och med att jag enkom gått och köpt mig ett par nya handskar, när jag ett par dagar före julafton skulle gå upp och avsluta den.
Den dörr som bar det fordom så lysande M:ska namnet låg i en för­ stuga som var både liten och mörk.
Jag föreställde mig jatt det måtte vara en trist lott för en dam, som haft egen lustjakt, ridhäst och de ut­ söktaste toaletter, vilka alla det M:ska husets hembiträden och tvätt- gummor bortfört i småbitar.
såsom ärorika troféer, att nu sitta i denna enkla miljö och stoppa korv för livs­ uppehället.
Ovillkorligen framma­ nades bilden av en tragisk och till- knäppt gestalt, som med dystra suc­ kar och bittra ord skulle antyda sitt ödes vedervärdigheter.
Men av denna föreställning vart intet.
När fru M. själv öppnade, i hastigt ordnad toalett, och antagligen avbruten mitt under brinnande ar­ bete, företedde hon bilden av den mest sprudlande livsglädje.
Jag har aldrig sett en enkel dräkt bäras så väl och aldrig ett svart sammetsband göra större effekt än det som utgjor­ de dräktens enda prydnad.
Ingen oro eller nervositet stod att läsa i hennes drag.
Hon verkade som om ingen större glädje kunde beretts henne än att just nu få bjuda mig denna stol och njuta denna passiar, hon ansåg sig skyldig mig som värd­ inna.
Och jag vet inte vad hon gjorde med interiören med de nötta sidenmöblerna och tydliga spåren av dold lattigdom.
Men den tycktes mig förvandlad till salongen i ett furst­ ligt palats, fylld av idel rosendoft och romantik.
Ingen antydan om livets vedermöda!
Inte ett ord om korven!
När den efter en utomordentligt an­ genäm stund överräcktes mig var det som om den förfärdigat sig själv in­ ne i den eleganta papperspåsen, och som den över huvud inte alls haft med mitt besök att göra.
* * * Huset med vindskuporna.
T. GÖTEBORES HANDELS- OCH SJÖFARTS-TIDNING ôôteborçjflcrçonpojt gör €r firma händ i Göteborg och dc vartivenjfea [Q ^, skapen, med des s betydande och., affänskraftiqa publik.
Frankrikes kvin­ nor vilja fred.
Franska.
sektionen av Internatio­ nella kvinnoförbundet för fred och frihet har till sitt lands press utsänt nedanstående: Franska sektionen av Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet, som aldrig trott, att något gott kunde framgå ur kriget och de besegrades förkrossande och som allt från 1919 protesterat mot fredsfördragens ytterliga hårdhet och begärt deras revision, har aldrig kun­ nat hiilsa v ap en s ti liest ån d sdage n som en segerns fest, utan endast som ett slut på blodsutgjutelsen.
Förbundet beklagar, att intet åt­ gjorts för att inleda en fredens tids­ ålder, och detta i främsta rummet på grund av den franska politikens icke blott obarmhärtiga utan även blinda halsstarrighet, som står i uppenbar motsats till F rankrikes ädla traditio­ ner och är ödesdiger för landets verk­ liga intressen.
Franska sektionen har sedan den försökt att av segervinnarna utverka några rättvisa medgivanden, som även förestavades av klokheten, icke kunnat betrakta sig som solidarisk med regeringens politik, och arbetar direkt tillsammans med sina systrar i alla länder för folkens försoning.
n rujaUunxkp ölwdomsaUnina Vill Ni göra affärer i det livs­ kraftiga Småland, söker Ni den förträffliga småländska arbets­ kraften, idealisk både för hus och.
hem, fabrik och kontor, då är den absolut säkraste väo-en SMÅLANDSPOSTEN som har provinsens största upp­ laga, ja en av de största i sven­ ska landsorten: 12,985 16,200 i postupplaga i totalupplaga Utgivningsort: VÄXJÖ Tiden för prenumeration å den moderata länstidningen BOHUS-POSTEN Gossen.
" Norges Kvinder " berättar en ro­ lig liten historia.
Den lyder så här: Eleverna i en av flickskolans läg­ re klasser skulle skriva, en kria om " Gossen ".
I en av skrivböckerna fick lärar­ innan läsa: Gossar äro ' män, som ännu icke bli­ vit så stora som pappa, och flickor äro kvinnor, som en gång skola bli­ va unga damer.
Männen skapades före kvinnorna.
Då Gud såg Adam, sade han till sig själv: " Jag tror, att jag kanske kan lyckas bättre, om jag försöker en gång till ".
Och därefter skapade han Eva.
Gud tyckte så mycket mer om Eva, att det allt sedan har blivit fler kvin­ nor än män i världen.
Gossar äro besvärliga.
De slita ut allting utom tvål.
Om det kunde ordnas så, som jag ville, så skulle hälvten av de gossar, som nu finnas i världen vara flickor och resten skulle vara dockor.
Min pappa är så söt, så jag tror, att han måste ha varit en liten flicka, då han var en liten gosse.
— Tidning för landskapen Bohuslän och Dalsland — är nu inne.
Prenumerationspriset är endast 6: — kr.
för helt år postarvodet inberäknat Koncentrera Eder an­ nonsering för Bohuslän å Bohus-Posten, som haren stor och jämn spridning i hela länet bland den burgna och köpstarka publiken Den bok med ovanstående titel varmed fru Gurli Hertzman-Ericson bidrar till årets jullitteratur förtjä­ nar att läsas och beaktas.
Om man TIGGARSTUDENTEN.
utgår i I rån att alla böcker mer eller mindre äro av två slag: sådana som Torensbergsteatern.
trötta och sådana som stimulera till­ kl J 30 Billighetsföreställning: hör Huset med vindskuporna obetin­ DABDANELL OCH HANS gat det senare.
Det är en klarseende B UPPTAG PÅLANDET.
och impressionistisk berättartalang Kl. 7,30 som här kastar upp d e säkra och PET VAR EN GANG.
träffande konturerna till en del stor­ stadsexistenser.
Och det är äkta Hfya T e a t e r n.
stockholmsluft, som dallrar kring Varje afton kl. 8: dessa skarpt och realistiskt tagna si­ Fabrikstösen.
tuationsbilder från en typisk hyres- Sista veckan!
kasärn i en huvudstad.
«lag ocii Nyårsdagen kl. 1,30 Billighets- Sedan man läst boken tycker man mâtiné: sig själv ha tillbragt något år under JORDEN RUNT PA 80 DAGAR.
takasen bland vindskupornas invåna­ Nyårsafton kl. 9,30-12 midnatt: re.
Där är d ' en gamla fröken Tem­ NYÅRSVAKA.
pelman, vars hela till några snygg- hetspriciper sammansmälta livsfilo­ Lilla Teatern.
sofi tar sig uttryck i hennes kalla Lördag och söndag kl. 7 och 9, avrivningar klockan 7 på morgonen övriga dagar kl. 8: vid den för hela vinden gemensamma Skepparegatan 40. vasken.
Där är gamle lektor Bor- Söndag kl. 1,30 Mâtiné: reus, den icke alldeles nyupptäckte HEMSLAVINNOR.
läs- och ungkarlen, som lever som en outsider " i livet.
Och där är vin­ dens herrskap, artistparet Carrel med tälta inköps- = den lille försummade sonen Tom och fiäl / an av slutligen skildringens goda fé, den S K O D O N J unga fröken Juvenius, norrländskan, är absrotut =§ som efter sin pampige faders död flyttat till huvudstaden för att i lik­ het med tusentals andra förtjäna sitt uppehälle med en anspråkslös kon­ torsplats.
earberarerH Sevilla.
aV Rosalija Gor ska ja.
GästuPP " ' Premiär: Nyårsdagen Huvudintresset samlar sig små­ ningom kring familjen Carrel, som är skildrad varken mer eller mindre sympatiskt än som i allmänhet är fallet med konstens barn i svensk lit­ teratur.
Allt eftersom det går utför Skomagasin med deras ekonomi bli de allt mer och •ïïunçsç.
ât ^el.
9179 mer trasherrskap.
I den miljö de hamnat räknas icke konsten att måla tavlor som ett yrke för en stor, vuxen karl.
Och vad värre är, artisten Car­ ©lika rel tror icke längre själv på sin upp­ gift.
Yad som var lätt i Paris blir blomsteiatôefen omöjligt i Stockholm.
Det går ound­ vikligen till misär.
Yid hans sida alltid färdiga, i smakfullt utförande står eller snarare ligger — ty fru Garrel ligger mest, försjunken i apa­ ' I / asa (tB / omr&gt; 1er handel tisk leda för hela tillvaron — en Storgatan 31.
Tel. 4314, 10365 kvinna som kunde ha blivit en lyck­ lig och nyttig vardagsmänniska, om hon ej förtärts av inbillningen att.
scenen skulle ha blivit hennes värld.
När denna bubbla brister, brister även hela den av lögn, lättja och oföretagsamhet sammanvävda varel­ se som var fru Carrel.
Typen är helt säkert icke enastående och mera sym­ är mycket billig.
patiskt skildrad i boken än den vid Kvinnornas Tidning De n kostar er icke fullt tolv ra!
I Bomullstyger - JVlöbeltyger - 6 * Vackra, starka, handvävda, ljus- oclj tvättäkta Prover sändas, v Precisera godljetsfullt vad Hi önskar.
Konstflttena försälimnasmaga » 111 » ••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• » ••• * * * • ' i » » « " ' ••• » Men det finns psykologer, som på­ stå, att drömmen ingår i sömnen som ett vederkvickande element.
Under det att det vakna livet ofta är trå­ kigt, enformigt och trist, träder män­ niskan när drömlivets portar slås upp för henne in i en underbar, sagolik- nande värld, där allt är rörelse och växling, och där de lyckligaste upp- ett flyktigt sammanträffande^, kan förefalla i livet.
En förtjusande barn- skildring och en ung kvinnas kärlek till ett litet hemlöst barn kastar ett ljust skimmer över det liv i några vindskupor man fått dela i fru Hertz- man-Ericsons talangfullt och under­ hållande skrivna bok.
levelser kanske vänta henne — tig­ garen ser sig klädd i purpur, den hungrande sätter sig till ett läckert bord, modern återser sitt döda barn.
naturvännen står betagen inför ett okänt härligt landskap — — 1 ett brev till Erckmann skriver Goethe: Jag har insomnat gråtande, men i drömmen hava de älskligaste gestalter kommit till mig för att in­ giva mig tröst och lycka, och jag har vaknat nästa, morgon frisk och glad. "
Aven här kunna instämmanden väntas.
Hur många gånger har man icke anledning att säga: " Jag hade en så vacker dröm i natt, och den har egendomligt nog lämnat efter sig en känsla av verklig lycka. "
Naturligtvis gives det också onda drömmar, men även de hava kanske, som vi senare skola finna, en god mission att fylla.
En del psykologer hålla därjämte före, att drömmarne skydda sömnen mot de ständiga avbrott, som utan dem lätt skulle framkallas av yttre orsaker och kroppsliga förnimmelser.
Den sovande hör ett buller, det är t. ex. någon i våningen uppöver, som släpar något tungt föremål över gol­ vet.
Ljudet skulle väcka honom, om han icke omedvetet passade in det i sina drömmar — han ser himlen över­ dragas av tunga moln och åskan mull­ rar.
Eller han plågas i drömmen av törst, och denna känsla skulle väcka honom, om icke det glas vatten han i drömmen för till sina läppar släck­ te törsten.
Sömnen torde vara fylld av dröm­ mar.
De livligare minns man, men det mesta av vad vi drömma når kan­ ske aldrig dagsmedvetandet.
I själva uppvaknandet skymta vi ännu den drömvärld, vari vi nyss så hemvant rörde oss, men ett dunkel skiljer oss snart från dess brokiga liv, och vi kunna kanske efter ett par minuter inte återkalla en enda detalj därav.
Det är dock troligt, att minnet av drömlivet kan utvecklas genom öv­ ningar i denna riktning, d. v. s. med­ vetna och beslutsamma försök att hålla fast drömbilden.
Att sömnen verkligen är drömfylld hava en del vetenskapsmän sökt visa genom ex­ periment.
med sig själva.
De ' ha av en övervakande person låtit väcka sig så snart de fallit i sömn.
Vid varje sådant uppvaknande hava de haft minnet av en ny avbruten dröm.
Gångna tiders kulturfolk, egyp­ tier, greker och romare liksom även judarne tillmätte drömmarne stor be­ tydelse och hämtade ur dem tröst, varningar och råd, bl.
a. vid sjukdom, eller uppfattade dem som förutsägel- Expositionshallen KUNGSGATAN 38 — 40, 1 tr. upp.
hetsundervisning anordnar sin 115:e upplysningskurs i nykterhetsfrågan i Vänersborg 25 — 29- instundande jan., avsedd f® Älvsborgs län.
Därvid komma att hållas ett 20-tal föreläsningar.
Bland föreläsarna kunna nämnas profeso Johan Begman, professor 1- berg, överinspektören lör sin ' nessju vården med.
d:r A. Petrén, med.
Gärda Lidforss af Geijerstem, skn ' ställaren E.
H. Thörnbergm.
fl- ^ sen skall högtidligen öpp ' ias &amp; eI en högtidsgudstjänst i Väners?
stads kyrka med tal av bisi °P Danell och en öppningshögtidhg läroverkets aula med tal av ^ hövding A. von Sneidern Annv^.
om deltagande insändes i styrelsens sekreterare P aS Westlund, adr .Vänersborg.
Människans liv sönderfaller i två grundtillstånd, vaka och sömn.
Man har karaktäriserat vakan såsom det tillstånd, då vi äro medvetna och söm­ nen som det, då vi äro omedvetna.
hör flertalet människor stämmer kanske denna uppdelning, men det t inns dock många, som kunna intyga, att de under sömnen äro mer eller mindre medvetna, att det står klart lör dem, att de sova och att de hän­ delser, som utspelas omkring dem, höra.
drömvärlden till.
Vad ' .söm nen egentligen är, vet man icke, endast att den är ett tillstånd, nödvändigt för människans kropps­ liga och själsliga hälsa.
Dess vikt visas av att sömnen i regel lägger be­ slag på icke mindre än en tredjedel av vårt liv.
Otillräcklig sömn läm­ nar alltid efter sig en mer eller min­ dre besvärande trötthetskänsla.
Lång­ varig sömnlöshet bryter fullständigt ned den mänskliga organismen, och livet kan under sådana förhållanden icke upprätthållas.
Ar det ur vilans och rekreationens synpunkt sett skadligt eller nyttigt att drömma under sömnen?
I denna fråga dela sig åsikterna.
Den franska vetenskapsmannen Le- villain säger härom: " Drömmarne synas redan i och för sig utgöra en patologisk (sjuklig) form av sömnen.
Somliga individer med god konstitu­ tion, starka och friska, och många bönder drömma aldrig.
Detta är sä­ kerligen sömnens ideala förlopp med glömska och cerebral (i fråga om hjärnan) overksamhet. "
Många lekmän vilja säkert under­ skriva denna åsikt.
Man hör icke sällan en sådan hjärtesuck som den­ na: " Jag har sovit så gott, alldeles utan drömmar ".
VITVARU-MACîASINET öre i veckan.
Centralförbundet för nykter * På hemvägen beslöt jag att gå upp och glädja fru O. med en julkorv.
Fru O. hör till dessa lyckliga som kunna leva sorglöst på sina pängar.
Hon sitter med en förtjusande våning och en huld trotjänarinna, som sköter henne som ett ägg.
Hon mottog mig med en ömklig min.
Vädret, benen, allt var på tok.
När hon in­ gående skildrat sina egna vedervär­ digheter, övergick hon till mänsk­ lighetens.
Det var idel missräknin­ gar, förtretligheter och sorger.
Blom­ morna doftade i sina vaser på de polerade borden omkring henne, bra­ san brann med fyllig glöd, men inte ett ord om detta!
Med en döendes svaga, självmedlidsamma tack mot­ tog hon min julkorv och hoppades att åtminstone hennes trotjänarinna Varje åtrå i människans hjärta är skulle få aptit och äta upp den un­ blott en aning om ting som existera M innet äger djupa, underba der julen.
— fjärran, gudomliga.
skräckliga hemligheter.^ E.
L. Bulwer.
Och jag tänkte när jag missmodig gick därifrån att om vår Herre skif­ tar ödena olika så skiftar han också olika lynnen att bära dem med.
Ragna Veters.
Drömmens mysterium Av 30 Matiné: Söndag kl. I. BAJADÄREN.
kon­ Vid årsskiftet.
Ett år har ånyo gått tillända.
Vid en tillbakablick känna vi ett starkt behov att varmt tacka vår läse­ krets för dess därunder visade tro­ fasthet och för de många bevis på sympati, som på skilda vägar nått oss ooh givit ökad glädje åt vårt ar­ bete, vilket redan i sig själv är ett av de angenämaste som kan falla på en dödligs lott.
Lika varm är vår önskan att de tusentals band i form av prenumera­ tioner, som förenat oss med den sven­ ska kvinnovärlden, och som nu vid årsskiftet lösas av sig själva, måtte återknytas genom förnyad prenume­ ration.
Bakom denna önskan ligger icke det skrämmande medvetandet att en god prenumerantstock utgör själ­ va livsbetingelsen för en tidning.
Vi kunna bortse därifrån.
Groda pennor äga ju nämligen alltid möjligheter att göra sig gällande var som helst.
Men det är en hjärtesak för oss att få upprätthålla den redan knutna och alltigenom angenäma förbindelsen med vår läsekrets, och att i en egen tidning äga ett fritt och för var och en, som har något på hjärtat, till­ gängligt forum för dess intressen.
Kvinnornas Tidning är såsom ofta påpekats icke startad eller ämnad så­ som ett organ för nyheter eller poli­ tisk propaganda och har icke ställt sig i något partis tjänst.
Varje an­ tydan i annan riktning är fullkomligt grundlös.
Tidningens högsta önskan är att, politiskt oberoende, kunna främja de allmänmänskliga intressen som kunna gagna, upplysa och för­ ena.
Det är med verklig glädje vi kunna konstatera att denna vår strä­ van mötts av den varmaste förstå­ else och erkänsla från läsekretsens sida.
Det är också i dessa otaliga sympatiuttalanden vi sett de mest ta­ lande bevisen för att detta faktum småningom börjat genomtränga med­ vetandet att lika väl «om Kvinnor­ näs Tidning behöver de svenska kvin- nvrnas intresse behöva de den.
I för­ hoppning att kontakten mer och mer skall bäras av en levande ande tacka vi för ett gott och i allo angenämt tilländalupet år och hoppas på ett glatt återseende 1924!
Redaktionen.
Gurli Hertzman- Ericson: inom politikens, n u m e r a Telegramadress " K reditbolaget " 1 12 vill dagshändelserna Gottgör å insatta medel högsta gällande ränta mamma aädd / föiisfads m&amp;UfOtùi.
nöjen.
Offentliga Stora Teatern som 124 AVDELNINGSKONTOR Emottager mot billig avgift (s. k. Emottager insättningar mot högsta öppen deposition) alla slags gällande ränta.
värdehandlingar.
Avkastning redovisas omedelbart till depo- Uthyr brand- och dyrkfria förva- nenten.
ringsfack.
Emottager till förvaring i kassavalv Förmedlar köp ooh försäljning av (s. k. sluten deposition) förseg­ aktier och obligationer.
lade lådor, konvolut o. dyl. Avdelningskontor över hela landet 3 SVENSKT HEM MALMÖ GÖTEBORG / VARIE ^ Största urval av NYHETER i: är enastående för fintvätt.
Goethes sista kärleK.
hundraårsminne.
Av B eatrice ZADE.
Slutartikel.
^ änmi H^ ^arn, blev svaret.
" Du Iedaa för Ung ' f ö r a t t ^ en V ' ^ a detta, ' i ' a g i a]] a a, r ' Ud 11 (3,1 att h a + !ov at * tänt !ir iag 0ifta bort dig.
s å hedrande, att k ' an avy isa det med di S- Du får Goethe " 6r ^ ^ ^ en gifta Ulrik,. '
, a " a t u t 1 Dad€ ' a etta Hövrl,, 1 d cletti Hövde • () tn e n överIä.
han St ' ^ ggning.
15 ' hon ' &lt; alldeles ensam i ü- sa att jag an- t, * 8 " a * t ia » ' 1 J a £ kunde kunde an- 0ni ' ja a i f bH tiU n y t t a för 101 J då jag honom väl.
Men han har ju en gift son, som bor hemma, och således äger han en fa­ milj, vilken jag ju endast skulle tränga ut.
Han behöver mig alldeles icke, och för mig vore det ett svårt slag att skiljas från mor, morföräld­ rar och systrar.
Nej, jag har absolut ingen lust att gifta mig ännu. "
Därmed var saken avgjord för mor och dotter.
Ett bestämt avslag kom dock icke genast, helt visst icke före familjen Levetzows avresa till Karls- bad.
Goethe fick ännu en liten tid leva i en atmosfär av lycklig hopp­ fullhet och hängav sig med ungdom­ lig glöd åt sin lidelsefulla kärlek.
Just under den .sista tiden i Marien­ bad, medan han var skild från den älskade flickan, fick också musiken oemotståndlig makt över hans .själ.
En känd sångerska, madame Milder från Berlin, som uppträdde i Marien- bad, rörde honom till tårar genom det själfulla sätt, varpå hon föredrog några små viisor.
Ännu mer över­ väldigades han av Maria Szymanow- •skas underbara pianospel.
Hon var en utomordentligt vacker och inta­ gande polska, som fullständigt tju­ sade sina åhörare och på det livliga­ DAMUNDERKLÄDER, BABYUTSTYRSLAR, BARNUNDERKLÄDER, DUKTYGER «« HANDDUKAR ^ FÖRKLÄDEN ste intog den gamle diktaren genom sitt väsen och sin talang.
" När hon sitter vid flygeln ", sade han, " är man förvånad och lycklig; när hon reser sig upp och kommer emot en med hela.
sin älskvärdhet, tycker man lika bra om detta. "
Goethe var just under dessa dagar mycket lättrörd och mottaglig för allt stort och skönt.
Längtan efter Ulrike, madame Szymanowskas för­ trollande personlighet och tonernas svallande vågor flöto samman till ett i hans själ.
Han förmådde ej länge uthärda skilsmässan från damerna von Levetzow och beslöt att följa ef­ ter dem till Karlsbad.
Kort före av­ resan dit ' — det var den 19- augusti — skrev han i den tjusande pol­ skans minnesalbum sin underbara dikt " Aussöhnung ", som tolkar kär­ lekens och musikens makt och på ett gripande sätt återger skaldens stäm­ ning.
Fylld av denna " dubbla lycka " — tonernas och kärlekens — kom Goe­ the till Karlsbad.
Han tog in på samma hotell som Levetzows ooh till- bragte åter något mer än en vecka tillsammans med dem i ostörd har­ moni.
Hans födelsedag, den 28 au­ gusti, firade de med en gemensam utflykt till Ellbogen.
Visserligen ville han icke mottaga någon direkt gra­ tulation, men damerna Levetzow förstodo att på fint sätt visa sin upp­ märksamhet och sin tillgivenhet ge­ nom sinnrikt uttänkta små gåvor.
Aldrig någonsin förr hade Ulrikes unga.
skönhet och oskuldsfulla väsen så som under denna sista samvaro förljuvat den åldrande diktarens da­ gar.
Den klara vita pannan, de sto­ ra blå ögonen och det brunlockiga håret utgjorde en ständig fröjd för hans öga, medan Ulrikes starka, me­ lodiska stämma, i lika hög grad smekte hans öra.
Tanken att för hela sitt återstående liv få ha denna sällsynta varelse i sin närhet kunde icke annat än fylla hans själ med lycka.
Hans närmaste omgivning i hemmet i Weimar var icke så harmo­ nisk, som den bort vara.
Äktenska­ pet mellan August och Ottilie hade rätt snart blivit ganska olyckligt, och •splittringen mellan dem förstörde ofta trevnaden i huset vid Frauen­ plan.
" Samvaron mellan så begåvade, james Lundgren tCs Göteborg Sverige * borsta och fornåmöte.
théfirma, OBIl VARNAS FOR EFTCWIMNGAR.!
OBS?
ser om straff, sjukdomar och död.
Dessa märkligare drömmar ansågos hava gudomligt ursprung.
Gamla testamentet överflödar av berättelser om gudomligt inspirerade drömmar.
Betecknande äro Elihus ord till den över sina olyckor klagande Job: " Hur kan du förebrå Gud, att han icke giver ett enda ord till svar?
Ty på ett sätt talar Gud till människan, på tvänne, men man aktar icke där- uppå.
I drömmen och i nattlig syn, när sömnen faller tung på männi­ skan, när hon har insomnat på sitt läger, då öppnar han människans öra och sätter inseglet på sin varning till dem för att avvända människan från hennes dåd och borttaga från mannen hans högmod ".
Aven efter kristendomens genom­ brott trodde man, att drömmarne, när de framträdde med visionens klarhet voro ingivna av Gud.
Otaliga hel­ gonberättelser med däri ingående drömskildringar vittna därom.
Under medeltiden tillkom ett nytt element i drömlivet — man trodde nu, att även djävulen inspirerade drömmarne.
Många häxor och troll­ karlar torde hava fått sona sina dröm­ upplevelser på bålet.
Från medelti­ den och början av nya tiden hava vi också en del historiska drömmar, d. v. s. drömmar, som givit upphov till beslut och handlingar av sådan räck­ vidd, att de inverkat på den histori­ ska utvecklingen.
Särskilt Catharina av Medici lät leda sig av onda i drömmar mottagna impulser.
Den på 1600-talet inbrytande " - upplysningstiden " fejade undan bland mycket annat föråldrat även den med människans drömliv förknip­ pade vidskepelsen.
De bildade klas­ serna upphörde fullständigt att " tro " på drömmar.
Hos folket satt vidske­ pelsen hårdare fast, och " drömboken " har till och med i våra.
dagar om icke troende så dock intresserade läsarin­ nor.
Det egendomliga har emellertid in­ träffat, att det mänskliga drömlivet åter börjat uppmärksammas och nu är föremål för ett omfattande stu­ dium även av vetenskapsmän.
En del psykologer tro sig sålunda inom drömlivet hava kommit på spåren det sällsamma, något, som kallas männi­ skans undermedvetande, vars utfor­ skande redan i utomordentlig grad berikat själsläkekonsten.
Ockulta forskare vilka luta åt " animismen ", tron att människan i sitt undermedve­ tande äger slumrande psykiska kraf­ ter av omätlig räckvidd, finna, inom drömlivet vissa företeelser, som sy­ nas bestyrka deras antaganden.
Det­ samma är fallet i fråga om teosofer- na och deras tro på människans åter- födelse.
Aven spiritisterna anse, att det i drömlivet finnes belägg för tron på möjligheten av en förbindelse mellan levande och döda.
Vi skola i några följande artiklar redogöra, för allt detta.
Betrakta människan som ett odöd­ ligt väsen och allt är då förklarligt och allt är stort; hela den mänskliga sfären blir fylld med klarhet och ge­ nomskinlig kristall.
Betrakta männi­ skan som dödlig, och allt är mörkt och eländigt, förnuftet gråter över den synen.
Ediv.
Young.
Nytt år tillstundar!
Glöm ej att förnya prenu­ merationen på vår tidning.
A.-B.
Kerstin Lindahls BLOMSTERAFFÄR Korsgatan 4, Telefon 8462 Rekommenderas!
goda och förståndiga människor, som vi äro ", skrev svärfadern just denna sommar från Marienbad till Ottilie, " har ibland gestaltat sig så tung som:, till min stora sorg.
Det fat­ tas en tredje eller fjärde person för att avrunda vår krets. "
Detta var hans första direkta an­ spelning på sin giftermålsplan, och hans anhöriga torde utan svårighet ha gissat sig till avsikten, att Ulrike von Levetzow skulle bli den felande " tredje eller fjärde personen ".
I alla fall kunde Goethe omöjligt besluta sig för att själv tala med Ul­ rike eller hennes mor om ett gifter­ mål.
När han i början av september 1823 skildes från dem i Karlsbad, visste han icke ännu hur avgörandet skulle falla.
Men en odräglig smärta fyllde hans bröst.
Sorgliga aningar började få insteg hos honom och för­ störa hans lycka.
Som alltid togo sig hans känslor uttryck i en dikt, nämligen i en av hela världslittera­ turens allra skönaste poetiska ska­ pelser, den s. k. Marienbadelegien.
Den diktades på hemfärden till Thü­ ringen i resvagnen och nedskrevs vers efter vers under vilotimmarna i Il, Kungsgatan Rikt urval.
45.
Telefon 1900.
Billigaste priser gästgivaregårdarna.
Till motto valde Goethe de underbara orden ur sitt eget skådespel " Tasso ": " Und wenn der Mensch in seiner Qual verstummt, " " Gab mir ein Gott zu sagen, was ich leide ".
Elegien återspeglar först de tvivel, som bemäktigat sig skalden, då han måst lämna det paradis, där han vi­ stats tillsammans med den älskade.
Därpå skildras den överjordiska sällheten vid den älskades sida, och slutligen koncentrerar sig diktarens tanke med uppskakande sorg och li­ delse kring avskedets smärta och svingar sig sedan i sublimt sköna strofer upp till den punkt, där evig­ hetens fläkt berör människoandens renaste, sannaste, bästa instinkter.
Ur längtans och lidandets tårar sti­ ger den gudomliga friden upp i per­ sonlighetens sammansmältande med världsalltet.
Goethe har här funnit uttryck för känslovågor, som väl brusa igenom de flesta människors hjärtan, utan att någon enda varken före eller efter honom kunnat med­ dela dem åt andra.
Men även han vet, att det innersta och djupaste, det
K V I N N O R N A S 2 T I D N I N G r HAN NI?
RDISK â&lt;eN SKANDINAVISKA K GÖTEBOKtt R E D I T A - STOCKHOLM K T I E B O - L MALMÖ AGET STOCKHOLM Egna fonder Kr.
182,000,000: — (Inj.
gen.
Göteb.
Tandläkaresällskap) Tandläkare Anne-Marie Heijde Vasaplatsen 1.
Telefon 15500.
Rådfrågning; Vard.
tider efter avtal.
2 — * h3, övriga Tandl.
SVEA LEFFLER.
Spec. Äkta Porslinsfyllningar.
Viktoriag.
8.
Tel. 8958.
Ilard.
utom lörd.
1 — 2.
djupa tomten, begränsad av plank över vilka päronträden visa sina bu­ gande kronor, sträcker sig genom hela kvarteret ned till den fridfulla stigen där bortom.
Man tänke sig blott en sådan rad av hus med träd­ gårdstomter på ömse sidor om en landsväg, med lummiga träd, med husen tillräckligt avlägsna från vä­ gen att slippa dammet, och tomten smal och djup — de engelska egna hems-husens anordning — en idealisk förening av " koloni " och villastad.
Många av våra städer, vilka ägt träd- planterade infartsvägar, rent av in­ bjuda till sådana förstäder, likaså al­ léerna till de utdöda herregårdarne i Stockholms närhet.
— Stundom föreställer man sig också hur det skulle vara, om mellan storstädernas trafikpulsådror funnes kvarter med smalare gator, lägre hus, trädgrupper och grönskande gårdar.
Eller om man från de massiva gatu- liusen kunde komma in på långa sam­ manbyggda gårdskomplex — likt dem i Flensburg och Lübeck — öpp­ na endast för fotgängare och vackert planterade; lugna gårdar med lägen­ heter för stilla människor, där de gamla kunde sitta på bänkar under träden och barnen leka utan fara att bli överkörda.
Finnes ännu någon som minnes sådana platser i Stock­ holm, lindplanterade gårdar vid Norrtulls- eller Malmskillnadsgatan, i vilkas enkla gårdshus med numre­ rade uppgångar tysta, gammaldags människor och ensamma kvinnor fun­ nit en tillflykt?
Nu äro visst lun­ darne nedhuggna, gårdarna cemente­ rade, och trevnaden, den har flytt för alltid.
Ty trevnaden är ett * nyckfullt vä­ sen: den är varken av vildmark eller storstad, den trives varken i ruiner eller i nybyggen.
Den växer upp där människor bott länge samman, där vardagen länge verkat och många helger lyst frid.
Man skulle akta sig för att röra vid en plats där trevna­ den bor, det är som att slå sönder en gammal pipa det dröjer, innan den nya blir inrökt!
Trevnaden vill ha vård och den flyr icke för människor, tvärtom: där människor bänkat sig samman i gott och vänsällt umgänge, där blir trevnaden bofast som en tam fågel; men där man likgiltigt och fi­ entligt färdas fram bland varandra, i samhällshatet, i armodet, i det kras­ sa överflödet, där blir den skrämd odh fågeln flyger till skogs.
Tecken tyda på att många sakna och söka den bortskrämda trevnaden, och vilja med alla medel kalla henne äter till människornas boplatser.
Ett icke så ringa tecken är att man börjat vörda trädet.
Det börjar bli slut, ~ \ PÄRLOR JUVELER i modern infattning fördelaktigast hos DC.3bvdezstm Hovjuvelerare.
Ö. Hamng.
41. följa handelns, stens och littera­ turens område läser man Mitt hjärta är där mina v fäder s o u a.
.
.
Nöjet är den idoges vilstol, veklin­ gens bädd, vällustingens hospital.
Benzel-Sternau.
med det hjärtlösa och skoningslösa huggandet, och medan samhällena på landet, som vanligt ett par årtionden efter sin tid, fälla sina hundraåriga lönnar för att göra gatorna en meter bredare, sticker stadsträdgårdsmästa- rens varsamma hand ned ett ungträd här, ett annat där i storstadsgatans öken, mellan husens vinklar, på dam­ miga torg, ja, o under!
rent av på trottoaren!
Träden äro trevnadens härolder, och än en gång skola män­ niskor kunna bo sida vid sida utan avsmak och vantrivsel, än en gång skall man tala om " den sköna och vänliga stad ".
— Stationssamhällena skola kom­ ma efter, de också, slutade min vän, men dit ha vi säkert hundra år ännu Mitt hjärta är där mina fäder sova, Där Lethe framgår mörk och klar Med er från jorden rycktes sångens gåua, blott minnet har min arma sam­ tid kuar.
Hos er, hos er, / höge fäder mitt hjärta bfiuit nederlagf.
— Er skönhet, ära än mig gläder.
— Min samtid ger mig mest förakt.
Så låt mitt hjärta där få soua, där allt jag älskat souer gott.
Och får det ej — o, låt mig loua ert minne, ädla fäder, blott!
/ fjärran gårdar ännu uöluors kuäden förtälja släktets kamp och kärleks bragd och susar hjältedikten genom träden från lyran emot sångarhjärfat lagd.
Och glädjas än åt ett förflutet, uad bäst det uelat, högst det drömt, tills ock mitt hjärta inneslutet i ett förgånget bliuit gömt!
Där stiger än den drömmande och ljusa och mörka, uemodstunga noraan- sång, som ej uår samtid mer kan tjusa, som ej mer är, men uar en gång.
Mitt hjärta är där mina fäder soua inunder tuuan tyst och grön.
Min samtid kan jag icke loua.
— O, må uår framtid bli mer skön.
I.
H.
Hjältar och martyrer.
Detta är historien om två damer och en julkorv.
Om jag icke ett par dagar före julafton kommit in till fru M. skulle den aldrig blivit skriven.
Fru M. är en dam som sett bättre dagar — bättre än de flesta.
Men det har gått utför som man säger, och nu gör hon korv till sina forna vänner och bekanta.
Den säljes emellertid inte till vem som helst.
Det är en helt exklusiv korv, som förbehålles endast en viss utvald krets samt nå­ gra få rekommenderade personer.
Till de senares skara hörde jag.
Preliminärerna för den enkla affä­ ren hade varit högtidliga som för en ministeruppvaktning.
Så högtidliga till och med att jag enkom gått och köpt mig ett par nya handskar, när jag ett par dagar före julafton skulle gå upp och avsluta den.
Den dörr som bar det fordom så lysande M:ska namnet låg i en för­ stuga som var både liten och mörk.
Jag föreställde mig jatt det måtte vara en trist lott för en dam, som haft egen lustjakt, ridhäst och de ut­ söktaste toaletter, vilka alla det M:ska husets hembiträden och tvätt- gummor bortfört i småbitar.
såsom ärorika troféer, att nu sitta i denna enkla miljö och stoppa korv för livs­ uppehället.
Ovillkorligen framma­ nades bilden av en tragisk och till- knäppt gestalt, som med dystra suc­ kar och bittra ord skulle antyda sitt ödes vedervärdigheter.
Men av denna föreställning vart intet.
När fru M. själv öppnade, i hastigt ordnad toalett, och antagligen avbruten mitt under brinnande ar­ bete, företedde hon bilden av den mest sprudlande livsglädje.
Jag har aldrig sett en enkel dräkt bäras så väl och aldrig ett svart sammetsband göra större effekt än det som utgjor­ de dräktens enda prydnad.
Ingen oro eller nervositet stod att läsa i hennes drag.
Hon verkade som om ingen större glädje kunde beretts henne än att just nu få bjuda mig denna stol och njuta denna passiar, hon ansåg sig skyldig mig som värd­ inna.
Och jag vet inte vad hon gjorde med interiören med de nötta sidenmöblerna och tydliga spåren av dold lattigdom.
Men den tycktes mig förvandlad till salongen i ett furst­ ligt palats, fylld av idel rosendoft och romantik.
Ingen antydan om livets vedermöda!
Inte ett ord om korven!
När den efter en utomordentligt an­ genäm stund överräcktes mig var det som om den förfärdigat sig själv in­ ne i den eleganta papperspåsen, och som den över huvud inte alls haft med mitt besök att göra.
* * * Huset med vindskuporna.
T. GÖTEBORES HANDELS- OCH SJÖFARTS-TIDNING ôôteborçjflcrçonpojt gör €r firma händ i Göteborg och dc vartivenjfea [Q ^, skapen, med des s betydande och., affänskraftiqa publik.
Frankrikes kvin­ nor vilja fred.
Franska.
sektionen av Internatio­ nella kvinnoförbundet för fred och frihet har till sitt lands press utsänt nedanstående: Franska sektionen av Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet, som aldrig trott, att något gott kunde framgå ur kriget och de besegrades förkrossande och som allt från 1919 protesterat mot fredsfördragens ytterliga hårdhet och begärt deras revision, har aldrig kun­ nat hiilsa v ap en s ti liest ån d sdage n som en segerns fest, utan endast som ett slut på blodsutgjutelsen.
Förbundet beklagar, att intet åt­ gjorts för att inleda en fredens tids­ ålder, och detta i främsta rummet på grund av den franska politikens icke blott obarmhärtiga utan även blinda halsstarrighet, som står i uppenbar motsats till F rankrikes ädla traditio­ ner och är ödesdiger för landets verk­ liga intressen.
Franska sektionen har sedan den försökt att av segervinnarna utverka några rättvisa medgivanden, som även förestavades av klokheten, icke kunnat betrakta sig som solidarisk med regeringens politik, och arbetar direkt tillsammans med sina systrar i alla länder för folkens försoning.
n rujaUunxkp ölwdomsaUnina Vill Ni göra affärer i det livs­ kraftiga Småland, söker Ni den förträffliga småländska arbets­ kraften, idealisk både för hus och.
hem, fabrik och kontor, då är den absolut säkraste väo-en SMÅLANDSPOSTEN som har provinsens största upp­ laga, ja en av de största i sven­ ska landsorten: 12,985 16,200 i postupplaga i totalupplaga Utgivningsort: VÄXJÖ Tiden för prenumeration å den moderata länstidningen BOHUS-POSTEN Gossen.
" Norges Kvinder " berättar en ro­ lig liten historia.
Den lyder så här: Eleverna i en av flickskolans läg­ re klasser skulle skriva, en kria om " Gossen ".
I en av skrivböckerna fick lärar­ innan läsa: Gossar äro ' män, som ännu icke bli­ vit så stora som pappa, och flickor äro kvinnor, som en gång skola bli­ va unga damer.
Männen skapades före kvinnorna.
Då Gud såg Adam, sade han till sig själv: " Jag tror, att jag kanske kan lyckas bättre, om jag försöker en gång till ".
Och därefter skapade han Eva.
Gud tyckte så mycket mer om Eva, att det allt sedan har blivit fler kvin­ nor än män i världen.
Gossar äro besvärliga.
De slita ut allting utom tvål.
Om det kunde ordnas så, som jag ville, så skulle hälvten av de gossar, som nu finnas i världen vara flickor och resten skulle vara dockor.
Min pappa är så söt, så jag tror, att han måste ha varit en liten flicka, då han var en liten gosse.
— Tidning för landskapen Bohuslän och Dalsland — är nu inne.
Prenumerationspriset är endast 6: — kr.
för helt år postarvodet inberäknat Koncentrera Eder an­ nonsering för Bohuslän å Bohus-Posten, som haren stor och jämn spridning i hela länet bland den burgna och köpstarka publiken Den bok med ovanstående titel varmed fru Gurli Hertzman-Ericson bidrar till årets jullitteratur förtjä­ nar att läsas och beaktas.
Om man TIGGARSTUDENTEN.
utgår i I rån att alla böcker mer eller mindre äro av två slag: sådana som Torensbergsteatern.
trötta och sådana som stimulera till­ kl J 30 Billighetsföreställning: hör Huset med vindskuporna obetin­ DABDANELL OCH HANS gat det senare.
Det är en klarseende B UPPTAG PÅLANDET.
och impressionistisk berättartalang Kl. 7,30 som här kastar upp d e säkra och PET VAR EN GANG.
träffande konturerna till en del stor­ stadsexistenser.
Och det är äkta Hfya T e a t e r n.
stockholmsluft, som dallrar kring Varje afton kl. 8: dessa skarpt och realistiskt tagna si­ Fabrikstösen.
tuationsbilder från en typisk hyres- Sista veckan!
kasärn i en huvudstad.
«lag ocii Nyårsdagen kl. 1,30 Billighets- Sedan man läst boken tycker man mâtiné: sig själv ha tillbragt något år under JORDEN RUNT PA 80 DAGAR.
takasen bland vindskupornas invåna­ Nyårsafton kl. 9,30-12 midnatt: re.
Där är d ' en gamla fröken Tem­ NYÅRSVAKA.
pelman, vars hela till några snygg- hetspriciper sammansmälta livsfilo­ Lilla Teatern.
sofi tar sig uttryck i hennes kalla Lördag och söndag kl. 7 och 9, avrivningar klockan 7 på morgonen övriga dagar kl. 8: vid den för hela vinden gemensamma Skepparegatan 40. vasken.
Där är gamle lektor Bor- Söndag kl. 1,30 Mâtiné: reus, den icke alldeles nyupptäckte HEMSLAVINNOR.
läs- och ungkarlen, som lever som en outsider " i livet.
Och där är vin­ dens herrskap, artistparet Carrel med tälta inköps- = den lille försummade sonen Tom och fiäl / an av slutligen skildringens goda fé, den S K O D O N J unga fröken Juvenius, norrländskan, är absrotut =§ som efter sin pampige faders död flyttat till huvudstaden för att i lik­ het med tusentals andra förtjäna sitt uppehälle med en anspråkslös kon­ torsplats.
earberarerH Sevilla.
aV Rosalija Gor ska ja.
GästuPP " ' Premiär: Nyårsdagen Huvudintresset samlar sig små­ ningom kring familjen Carrel, som är skildrad varken mer eller mindre sympatiskt än som i allmänhet är fallet med konstens barn i svensk lit­ teratur.
Allt eftersom det går utför Skomagasin med deras ekonomi bli de allt mer och •ïïunçsç.
ât ^el.
9179 mer trasherrskap.
I den miljö de hamnat räknas icke konsten att måla tavlor som ett yrke för en stor, vuxen karl.
Och vad värre är, artisten Car­ ©lika rel tror icke längre själv på sin upp­ gift.
Yad som var lätt i Paris blir blomsteiatôefen omöjligt i Stockholm.
Det går ound­ vikligen till misär.
Yid hans sida alltid färdiga, i smakfullt utförande står eller snarare ligger — ty fru Garrel ligger mest, försjunken i apa­ ' I / asa (tB / omr&gt; 1er handel tisk leda för hela tillvaron — en Storgatan 31.
Tel. 4314, 10365 kvinna som kunde ha blivit en lyck­ lig och nyttig vardagsmänniska, om hon ej förtärts av inbillningen att.
scenen skulle ha blivit hennes värld.
När denna bubbla brister, brister även hela den av lögn, lättja och oföretagsamhet sammanvävda varel­ se som var fru Carrel.
Typen är helt säkert icke enastående och mera sym­ är mycket billig.
patiskt skildrad i boken än den vid Kvinnornas Tidning De n kostar er icke fullt tolv ra!
I Bomullstyger - JVlöbeltyger - 6 * Vackra, starka, handvävda, ljus- oclj tvättäkta Prover sändas, v Precisera godljetsfullt vad Hi önskar.
Konstflttena försälimnasmaga » 111 » ••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• » ••• * * * • ' i » » « " ' ••• » Men det finns psykologer, som på­ stå, att drömmen ingår i sömnen som ett vederkvickande element.
Under det att det vakna livet ofta är trå­ kigt, enformigt och trist, träder män­ niskan när drömlivets portar slås upp för henne in i en underbar, sagolik- nande värld, där allt är rörelse och växling, och där de lyckligaste upp- ett flyktigt sammanträffande^, kan förefalla i livet.
En förtjusande barn- skildring och en ung kvinnas kärlek till ett litet hemlöst barn kastar ett ljust skimmer över det liv i några vindskupor man fått dela i fru Hertz- man-Ericsons talangfullt och under­ hållande skrivna bok.
levelser kanske vänta henne — tig­ garen ser sig klädd i purpur, den hungrande sätter sig till ett läckert bord, modern återser sitt döda barn.
naturvännen står betagen inför ett okänt härligt landskap — — 1 ett brev till Erckmann skriver Goethe: Jag har insomnat gråtande, men i drömmen hava de älskligaste gestalter kommit till mig för att in­ giva mig tröst och lycka, och jag har vaknat nästa, morgon frisk och glad. "
Aven här kunna instämmanden väntas.
Hur många gånger har man icke anledning att säga: " Jag hade en så vacker dröm i natt, och den har egendomligt nog lämnat efter sig en känsla av verklig lycka. "
Naturligtvis gives det också onda drömmar, men även de hava kanske, som vi senare skola finna, en god mission att fylla.
En del psykologer hålla därjämte före, att drömmarne skydda sömnen mot de ständiga avbrott, som utan dem lätt skulle framkallas av yttre orsaker och kroppsliga förnimmelser.
Den sovande hör ett buller, det är t. ex. någon i våningen uppöver, som släpar något tungt föremål över gol­ vet.
Ljudet skulle väcka honom, om han icke omedvetet passade in det i sina drömmar — han ser himlen över­ dragas av tunga moln och åskan mull­ rar.
Eller han plågas i drömmen av törst, och denna känsla skulle väcka honom, om icke det glas vatten han i drömmen för till sina läppar släck­ te törsten.
Sömnen torde vara fylld av dröm­ mar.
De livligare minns man, men det mesta av vad vi drömma når kan­ ske aldrig dagsmedvetandet.
I själva uppvaknandet skymta vi ännu den drömvärld, vari vi nyss så hemvant rörde oss, men ett dunkel skiljer oss snart från dess brokiga liv, och vi kunna kanske efter ett par minuter inte återkalla en enda detalj därav.
Det är dock troligt, att minnet av drömlivet kan utvecklas genom öv­ ningar i denna riktning, d. v. s. med­ vetna och beslutsamma försök att hålla fast drömbilden.
Att sömnen verkligen är drömfylld hava en del vetenskapsmän sökt visa genom ex­ periment.
med sig själva.
De ' ha av en övervakande person låtit väcka sig så snart de fallit i sömn.
Vid varje sådant uppvaknande hava de haft minnet av en ny avbruten dröm.
Gångna tiders kulturfolk, egyp­ tier, greker och romare liksom även judarne tillmätte drömmarne stor be­ tydelse och hämtade ur dem tröst, varningar och råd, bl.
a. vid sjukdom, eller uppfattade dem som förutsägel- Expositionshallen KUNGSGATAN 38 — 40, 1 tr. upp.
hetsundervisning anordnar sin 115:e upplysningskurs i nykterhetsfrågan i Vänersborg 25 — 29- instundande jan., avsedd f® Älvsborgs län.
Därvid komma att hållas ett 20-tal föreläsningar.
Bland föreläsarna kunna nämnas profeso Johan Begman, professor 1- berg, överinspektören lör sin ' nessju vården med.
d:r A. Petrén, med.
Gärda Lidforss af Geijerstem, skn ' ställaren E.
H. Thörnbergm.
fl- ^ sen skall högtidligen öpp ' ias &amp; eI en högtidsgudstjänst i Väners?
stads kyrka med tal av bisi °P Danell och en öppningshögtidhg läroverkets aula med tal av ^ hövding A. von Sneidern Annv^.
om deltagande insändes i styrelsens sekreterare P aS Westlund, adr .Vänersborg.
Människans liv sönderfaller i två grundtillstånd, vaka och sömn.
Man har karaktäriserat vakan såsom det tillstånd, då vi äro medvetna och söm­ nen som det, då vi äro omedvetna.
hör flertalet människor stämmer kanske denna uppdelning, men det t inns dock många, som kunna intyga, att de under sömnen äro mer eller mindre medvetna, att det står klart lör dem, att de sova och att de hän­ delser, som utspelas omkring dem, höra.
drömvärlden till.
Vad ' .söm nen egentligen är, vet man icke, endast att den är ett tillstånd, nödvändigt för människans kropps­ liga och själsliga hälsa.
Dess vikt visas av att sömnen i regel lägger be­ slag på icke mindre än en tredjedel av vårt liv.
Otillräcklig sömn läm­ nar alltid efter sig en mer eller min­ dre besvärande trötthetskänsla.
Lång­ varig sömnlöshet bryter fullständigt ned den mänskliga organismen, och livet kan under sådana förhållanden icke upprätthållas.
Ar det ur vilans och rekreationens synpunkt sett skadligt eller nyttigt att drömma under sömnen?
I denna fråga dela sig åsikterna.
Den franska vetenskapsmannen Le- villain säger härom: " Drömmarne synas redan i och för sig utgöra en patologisk (sjuklig) form av sömnen.
Somliga individer med god konstitu­ tion, starka och friska, och många bönder drömma aldrig.
Detta är sä­ kerligen sömnens ideala förlopp med glömska och cerebral (i fråga om hjärnan) overksamhet. "
Många lekmän vilja säkert under­ skriva denna åsikt.
Man hör icke sällan en sådan hjärtesuck som den­ na: " Jag har sovit så gott, alldeles utan drömmar ".
VITVARU-MACîASINET öre i veckan.
Centralförbundet för nykter * På hemvägen beslöt jag att gå upp och glädja fru O. med en julkorv.
Fru O. hör till dessa lyckliga som kunna leva sorglöst på sina pängar.
Hon sitter med en förtjusande våning och en huld trotjänarinna, som sköter henne som ett ägg.
Hon mottog mig med en ömklig min.
Vädret, benen, allt var på tok.
När hon in­ gående skildrat sina egna vedervär­ digheter, övergick hon till mänsk­ lighetens.
Det var idel missräknin­ gar, förtretligheter och sorger.
Blom­ morna doftade i sina vaser på de polerade borden omkring henne, bra­ san brann med fyllig glöd, men inte ett ord om detta!
Med en döendes svaga, självmedlidsamma tack mot­ tog hon min julkorv och hoppades att åtminstone hennes trotjänarinna Varje åtrå i människans hjärta är skulle få aptit och äta upp den un­ blott en aning om ting som existera M innet äger djupa, underba der julen.
— fjärran, gudomliga.
skräckliga hemligheter.^ E.
L. Bulwer.
Och jag tänkte när jag missmodig gick därifrån att om vår Herre skif­ tar ödena olika så skiftar han också olika lynnen att bära dem med.
Ragna Veters.
Drömmens mysterium Av 30 Matiné: Söndag kl. I. BAJADÄREN.
kon­ Vid årsskiftet.
Ett år har ånyo gått tillända.
Vid en tillbakablick känna vi ett starkt behov att varmt tacka vår läse­ krets för dess därunder visade tro­ fasthet och för de många bevis på sympati, som på skilda vägar nått oss ooh givit ökad glädje åt vårt ar­ bete, vilket redan i sig själv är ett av de angenämaste som kan falla på en dödligs lott.
Lika varm är vår önskan att de tusentals band i form av prenumera­ tioner, som förenat oss med den sven­ ska kvinnovärlden, och som nu vid årsskiftet lösas av sig själva, måtte återknytas genom förnyad prenume­ ration.
Bakom denna önskan ligger icke det skrämmande medvetandet att en god prenumerantstock utgör själ­ va livsbetingelsen för en tidning.
Vi kunna bortse därifrån.
Groda pennor äga ju nämligen alltid möjligheter att göra sig gällande var som helst.
Men det är en hjärtesak för oss att få upprätthålla den redan knutna och alltigenom angenäma förbindelsen med vår läsekrets, och att i en egen tidning äga ett fritt och för var och en, som har något på hjärtat, till­ gängligt forum för dess intressen.
Kvinnornas Tidning är såsom ofta påpekats icke startad eller ämnad så­ som ett organ för nyheter eller poli­ tisk propaganda och har icke ställt sig i något partis tjänst.
Varje an­ tydan i annan riktning är fullkomligt grundlös.
Tidningens högsta önskan är att, politiskt oberoende, kunna främja de allmänmänskliga intressen som kunna gagna, upplysa och för­ ena.
Det är med verklig glädje vi kunna konstatera att denna vår strä­ van mötts av den varmaste förstå­ else och erkänsla från läsekretsens sida.
Det är också i dessa otaliga sympatiuttalanden vi sett de mest ta­ lande bevisen för att detta faktum småningom börjat genomtränga med­ vetandet att lika väl «om Kvinnor­ näs Tidning behöver de svenska kvin- nvrnas intresse behöva de den.
I för­ hoppning att kontakten mer och mer skall bäras av en levande ande tacka vi för ett gott och i allo angenämt tilländalupet år och hoppas på ett glatt återseende 1924!
Redaktionen.
Gurli Hertzman- Ericson: inom politikens, n u m e r a Telegramadress " K reditbolaget " 1 12 vill dagshändelserna Gottgör å insatta medel högsta gällande ränta mamma aädd / föiisfads m&amp;UfOtùi.
nöjen.
Offentliga Stora Teatern som 124 AVDELNINGSKONTOR Emottager mot billig avgift (s. k. Emottager insättningar mot högsta öppen deposition) alla slags gällande ränta.
värdehandlingar.
Avkastning redovisas omedelbart till depo- Uthyr brand- och dyrkfria förva- nenten.
ringsfack.
Emottager till förvaring i kassavalv Förmedlar köp ooh försäljning av (s. k. sluten deposition) förseg­ aktier och obligationer.
lade lådor, konvolut o. dyl. Avdelningskontor över hela landet 3 SVENSKT HEM MALMÖ GÖTEBORG / VARIE ^ Största urval av NYHETER i: är enastående för fintvätt.
Goethes sista kärleK.
hundraårsminne.
Av B eatrice ZADE.
Slutartikel.
^ änmi H^ ^arn, blev svaret.
" Du Iedaa för Ung ' f ö r a t t ^ en V ' ^ a detta, ' i ' a g i a]] a a, r ' Ud 11 (3,1 att h a + !ov at * tänt !ir iag 0ifta bort dig.
s å hedrande, att k ' an avy isa det med di S- Du får Goethe " 6r ^ ^ ^ en gifta Ulrik,. '
, a " a t u t 1 Dad€ ' a etta Hövrl,, 1 d cletti Hövde • () tn e n överIä.
han St ' ^ ggning.
15 ' hon ' &lt; alldeles ensam i ü- sa att jag an- t, * 8 " a * t ia » ' 1 J a £ kunde kunde an- 0ni ' ja a i f bH tiU n y t t a för 101 J då jag honom väl.
Men han har ju en gift son, som bor hemma, och således äger han en fa­ milj, vilken jag ju endast skulle tränga ut.
Han behöver mig alldeles icke, och för mig vore det ett svårt slag att skiljas från mor, morföräld­ rar och systrar.
Nej, jag har absolut ingen lust att gifta mig ännu. "
Därmed var saken avgjord för mor och dotter.
Ett bestämt avslag kom dock icke genast, helt visst icke före familjen Levetzows avresa till Karls- bad.
Goethe fick ännu en liten tid leva i en atmosfär av lycklig hopp­ fullhet och hängav sig med ungdom­ lig glöd åt sin lidelsefulla kärlek.
Just under den .sista tiden i Marien­ bad, medan han var skild från den älskade flickan, fick också musiken oemotståndlig makt över hans .själ.
En känd sångerska, madame Milder från Berlin, som uppträdde i Marien- bad, rörde honom till tårar genom det själfulla sätt, varpå hon föredrog några små viisor.
Ännu mer över­ väldigades han av Maria Szymanow- •skas underbara pianospel.
Hon var en utomordentligt vacker och inta­ gande polska, som fullständigt tju­ sade sina åhörare och på det livliga­ DAMUNDERKLÄDER, BABYUTSTYRSLAR, BARNUNDERKLÄDER, DUKTYGER «« HANDDUKAR ^ FÖRKLÄDEN ste intog den gamle diktaren genom sitt väsen och sin talang.
" När hon sitter vid flygeln ", sade han, " är man förvånad och lycklig; när hon reser sig upp och kommer emot en med hela.
sin älskvärdhet, tycker man lika bra om detta. "
Goethe var just under dessa dagar mycket lättrörd och mottaglig för allt stort och skönt.
Längtan efter Ulrike, madame Szymanowskas för­ trollande personlighet och tonernas svallande vågor flöto samman till ett i hans själ.
Han förmådde ej länge uthärda skilsmässan från damerna von Levetzow och beslöt att följa ef­ ter dem till Karlsbad.
Kort före av­ resan dit ' — det var den 19- augusti — skrev han i den tjusande pol­ skans minnesalbum sin underbara dikt " Aussöhnung ", som tolkar kär­ lekens och musikens makt och på ett gripande sätt återger skaldens stäm­ ning.
Fylld av denna " dubbla lycka " — tonernas och kärlekens — kom Goe­ the till Karlsbad.
Han tog in på samma hotell som Levetzows ooh till- bragte åter något mer än en vecka tillsammans med dem i ostörd har­ moni.
Hans födelsedag, den 28 au­ gusti, firade de med en gemensam utflykt till Ellbogen.
Visserligen ville han icke mottaga någon direkt gra­ tulation, men damerna Levetzow förstodo att på fint sätt visa sin upp­ märksamhet och sin tillgivenhet ge­ nom sinnrikt uttänkta små gåvor.
Aldrig någonsin förr hade Ulrikes unga.
skönhet och oskuldsfulla väsen så som under denna sista samvaro förljuvat den åldrande diktarens da­ gar.
Den klara vita pannan, de sto­ ra blå ögonen och det brunlockiga håret utgjorde en ständig fröjd för hans öga, medan Ulrikes starka, me­ lodiska stämma, i lika hög grad smekte hans öra.
Tanken att för hela sitt återstående liv få ha denna sällsynta varelse i sin närhet kunde icke annat än fylla hans själ med lycka.
Hans närmaste omgivning i hemmet i Weimar var icke så harmo­ nisk, som den bort vara.
Äktenska­ pet mellan August och Ottilie hade rätt snart blivit ganska olyckligt, och •splittringen mellan dem förstörde ofta trevnaden i huset vid Frauen­ plan.
" Samvaron mellan så begåvade, james Lundgren tCs Göteborg Sverige * borsta och fornåmöte.
théfirma, OBIl VARNAS FOR EFTCWIMNGAR.!
OBS?
ser om straff, sjukdomar och död.
Dessa märkligare drömmar ansågos hava gudomligt ursprung.
Gamla testamentet överflödar av berättelser om gudomligt inspirerade drömmar.
Betecknande äro Elihus ord till den över sina olyckor klagande Job: " Hur kan du förebrå Gud, att han icke giver ett enda ord till svar?
Ty på ett sätt talar Gud till människan, på tvänne, men man aktar icke där- uppå.
I drömmen och i nattlig syn, när sömnen faller tung på männi­ skan, när hon har insomnat på sitt läger, då öppnar han människans öra och sätter inseglet på sin varning till dem för att avvända människan från hennes dåd och borttaga från mannen hans högmod ".
Aven efter kristendomens genom­ brott trodde man, att drömmarne, när de framträdde med visionens klarhet voro ingivna av Gud.
Otaliga hel­ gonberättelser med däri ingående drömskildringar vittna därom.
Under medeltiden tillkom ett nytt element i drömlivet — man trodde nu, att även djävulen inspirerade drömmarne.
Många häxor och troll­ karlar torde hava fått sona sina dröm­ upplevelser på bålet.
Från medelti­ den och början av nya tiden hava vi också en del historiska drömmar, d. v. s. drömmar, som givit upphov till beslut och handlingar av sådan räck­ vidd, att de inverkat på den histori­ ska utvecklingen.
Särskilt Catharina av Medici lät leda sig av onda i drömmar mottagna impulser.
Den på 1600-talet inbrytande " - upplysningstiden " fejade undan bland mycket annat föråldrat även den med människans drömliv förknip­ pade vidskepelsen.
De bildade klas­ serna upphörde fullständigt att " tro " på drömmar.
Hos folket satt vidske­ pelsen hårdare fast, och " drömboken " har till och med i våra.
dagar om icke troende så dock intresserade läsarin­ nor.
Det egendomliga har emellertid in­ träffat, att det mänskliga drömlivet åter börjat uppmärksammas och nu är föremål för ett omfattande stu­ dium även av vetenskapsmän.
En del psykologer tro sig sålunda inom drömlivet hava kommit på spåren det sällsamma, något, som kallas männi­ skans undermedvetande, vars utfor­ skande redan i utomordentlig grad berikat själsläkekonsten.
Ockulta forskare vilka luta åt " animismen ", tron att människan i sitt undermedve­ tande äger slumrande psykiska kraf­ ter av omätlig räckvidd, finna, inom drömlivet vissa företeelser, som sy­ nas bestyrka deras antaganden.
Det­ samma är fallet i fråga om teosofer- na och deras tro på människans åter- födelse.
Aven spiritisterna anse, att det i drömlivet finnes belägg för tron på möjligheten av en förbindelse mellan levande och döda.
Vi skola i några följande artiklar redogöra, för allt detta.
Betrakta människan som ett odöd­ ligt väsen och allt är då förklarligt och allt är stort; hela den mänskliga sfären blir fylld med klarhet och ge­ nomskinlig kristall.
Betrakta männi­ skan som dödlig, och allt är mörkt och eländigt, förnuftet gråter över den synen.
Ediv.
Young.
Nytt år tillstundar!
Glöm ej att förnya prenu­ merationen på vår tidning.
A.-B.
Kerstin Lindahls BLOMSTERAFFÄR Korsgatan 4, Telefon 8462 Rekommenderas!
goda och förståndiga människor, som vi äro ", skrev svärfadern just denna sommar från Marienbad till Ottilie, " har ibland gestaltat sig så tung som:, till min stora sorg.
Det fat­ tas en tredje eller fjärde person för att avrunda vår krets. "
Detta var hans första direkta an­ spelning på sin giftermålsplan, och hans anhöriga torde utan svårighet ha gissat sig till avsikten, att Ulrike von Levetzow skulle bli den felande " tredje eller fjärde personen ".
I alla fall kunde Goethe omöjligt besluta sig för att själv tala med Ul­ rike eller hennes mor om ett gifter­ mål.
När han i början av september 1823 skildes från dem i Karlsbad, visste han icke ännu hur avgörandet skulle falla.
Men en odräglig smärta fyllde hans bröst.
Sorgliga aningar började få insteg hos honom och för­ störa hans lycka.
Som alltid togo sig hans känslor uttryck i en dikt, nämligen i en av hela världslittera­ turens allra skönaste poetiska ska­ pelser, den s. k. Marienbadelegien.
Den diktades på hemfärden till Thü­ ringen i resvagnen och nedskrevs vers efter vers under vilotimmarna i Il, Kungsgatan Rikt urval.
45.
Telefon 1900.
Billigaste priser gästgivaregårdarna.
Till motto valde Goethe de underbara orden ur sitt eget skådespel " Tasso ": " Und wenn der Mensch in seiner Qual verstummt, " " Gab mir ein Gott zu sagen, was ich leide ".
Elegien återspeglar först de tvivel, som bemäktigat sig skalden, då han måst lämna det paradis, där han vi­ stats tillsammans med den älskade.
Därpå skildras den överjordiska sällheten vid den älskades sida, och slutligen koncentrerar sig diktarens tanke med uppskakande sorg och li­ delse kring avskedets smärta och svingar sig sedan i sublimt sköna strofer upp till den punkt, där evig­ hetens fläkt berör människoandens renaste, sannaste, bästa instinkter.
Ur längtans och lidandets tårar sti­ ger den gudomliga friden upp i per­ sonlighetens sammansmältande med världsalltet.
Goethe har här funnit uttryck för känslovågor, som väl brusa igenom de flesta människors hjärtan, utan att någon enda varken före eller efter honom kunnat med­ dela dem åt andra.
Men även han vet, att det innersta och djupaste, det
K V I N N O R N A S - • y w * r «.
1 ' » - " y. v B E R T H A A N D E R S O N v: ÂïîS Sänd Eder Hur mycket de kunna spara.
TVÄTT 4!
mjj till Vegagatan 46.
Göteborg.
Tel. 44443.
Omsorgsfullt arbete.
« » Snabb leverans f * «M ' f?
I u- jande kvinnors bankkonton.
Möbler Stort urval av vackra Viyella i ylle och bomull, Bomullsflaneller.
Handvävda, färgäkta Bomullstyger, Hvlta Väf- nader, bästa fabrikat.
Strandkoftor, Lahmans Trieotunderklä- der, Strumpor, Underkjolar.
Snörliv, Reformliv, Näsdukar, Allmogegardiner, stort urval.
Möbeltyger, Borddukar, stor sortering vackra mönster, Linneduktyger, bästa fabrikat.
Handdukar, Säng­ täcken, Filtar, Sticktäcken.
Prima Ylle- och Bomullsgarner.
gamla modeller såväl som moderna tillverkas.
Provmöbler aro maskinat,.: ..
maskinskrivare finnas.
Fotografier sändas.
Grundlig undervisnin«-] •• L.
J. LARSSONS SNICKERIAFFÄR Telef.
106.
Mariefred.
Västra H amagatan Härliga sjöresor och bilturer.
Nya kurser börja Pellerins Margarin ja« bïj|.
m I r I - # 1 4k Jr M " w M!
An brM lï I Hipl r % t i I Hit Tyger, Filtar, [f-® 1 " il!
i Gammalt skrock.
M M. ff V} I \ " i " til * s i fflfiK il &amp; • iy |É|!
' I; KOL VED COKES Ett ord till våra pre- = nnraeranter!
= V i SliflS, lllii IImt i !|Il i ji '.
m ^11 j I I SPISBRÖD mi I, 3g i ' i uf} L 111 ty det är främst i skörhet o. smak É, 1; Bf starkaste och verkligen avgörande utkämpar varje .själ för sig.
Även en Goethe har erfarit, att vi måste gå utan ledsagare genom den mörka dal, som väntar på oss för att föra oss till gudomens eviga källa.
När elegien förelåg färdig i sin slutgiltiga form, visste Goethe, att Ulrike von Levetzow aldrig kunde bli hans.
Storiiertig Carl August hade kort efter Goethes återresa så skonsamt som möjligt meddelat den sjuttiofyraårige friaren hennes av­ slag.
Men även på annat håll hade Goethes önskningar stött på avgöran­ de motstånd.
Hans anhöriga i Wei­ mar, vilka nu fått reda på hans pla­ ner, motsatte sig dem energiskt.
Vid hemkomsten fann den ga.mle dikta­ ren ett mycket ovänligt mottagande.
Ottilie skyllde på illamående och vi­ sade .sig icke.
Men August sjöng ut sin mening och förklarade, att han med sin familj skulle lämna hemmet, om fadern gifte sig med fröken von Levetzow.
Även Ottilies syster, som Goethe .upptagit i sin familj, visade öppet sitt ogillande av giftermålspla­ nen.
Det kom till rätt obehagliga scener.
Goethe led djupt under den­ ' &lt; II » i • # # s ' IJi ml.
«P m I mmm na brist på förståelse bland sina när­ maste.
Men när då det avgörande svaret från Ulrike kom, blev hänsy­ nen till sonens önskningar å andra sidan en hjälp för honom att komma över den första smärtan.
Fortare, än lian ens själv kunnat tro, ' böjde han sig under nödvändighetens bud och förklarade redan i oktober: " Jag kommer att övervinna min böjelse för fröken von Levetzow, det vet jag.
Men en svår kamp blir det. "
Utan tvivel fick han rätt däruti.
Den sista striden med sitt pockande, längtande, kärlekshungriga hjärta bestod han ii slutet av oktober, då madame Szymanowska helt oväntat infann sig i Weimar för att ge en konsert.
Hennes fulländade spel odh obeskrivliga tjuskraft försatte Goe­ the i en underlig stämning, en bland­ ning av vemod odh glädje.
Han fi­ rade madame Szj ' manowska på alla upptänkliga sätt och ägnade henne en varm ibeundran, som samtidigt flöt samman med kärleken till Ulrike och släckte lidelsens lågor inom ho­ nom.
" .Jag har denna älskliga kvinna att tacka för mycket ", yttrade han efter konstnärinnans avresa.
" Be­ kantskapen med henne och hennes ta­ lang har återgivit mig åt mig själv ".
Lugn och harmoni bredde sig nu småningom på nytt över den store mannens ålderdom.
I stillhet dröm­ de han väl ännu en tid om att få återse Ulrike.
Men fru von Levet­ zow undvek med säker takt ett nytt sammanträffande och tillbragte den följande sommaren med sina barn i Dresden.
Icke heller Goethe kunde besluta sig iför en ny resa till Ma- rienbad eller Karlsbad, dessa plat­ ser, där hans sista stora upplevelse mött honom.
Men så länge han lev­ de, höll han minnet av desamma heligt, och Marienbadelegden, hans sista kärleks stora bikt, fyllde honom städse med stilla andakt.
Som en efterklang till elegien skrev Goethe ett halvt år senare sin djupt kända dikt " An Werther ", som egentligen endast är en variation av samma tema: " Scheiden ist der Tod ".
Sä uppstod slutligen diktcykeln " Trilogie der Leidenschaft ".
Till in­ ledningssång har valts den sist skriv­ na, " An Werther ".
Därpå följer Marienbadelegien och slutligen den ursprungligen för madame Szyma­ nowska författade " Aussöhnung ".
Denna trilogi innehåller i själva ver­ ket sammanfattningen av Goethes konstnärliga och religiösa trosbekän­ nelse, den sista stenen av hans lev­ nadsvishets säkert grundade bygg­ nad.
— Onekligen är det en underlig ödets lek, att Goethe, den mycket eftersök­ te, mycket omsvärmade och mycket åtrådde, han som i ungdomen och mannaåldern så skickligt förstod att värna om sin personliga frihet och icke kunde besluta sig för att binda sig vid en kvinna, slutligen vid sjut­ tiofyra års ålder fick en korg av ett älskligt barn.
Det är det ' tragiska i varje människoliv, som här med gripande påtaglighet tar gestalt in­ för våra ögon: endast kroppen åld­ ras, men hjärtat förblir ungt och ro­ par efter lycka till och med då, när världens mening fordrar, att det skall tiga.
Ulrike von Levetzow överlevde Goethe mer än två människoåldrar.
Hon avled först år 1899, över nittio­ fem år gammal, på sitt gods Trzib- litz i Böhmen, älskad och aktad av * remington in *;;:; b i l l i g a P R I S E R.
Vårtor förd revos genom att gnida Yad i mig dör, är ej jag själv, Fyra stora Bostonbanker kommo dem med en fläsksvål, vilken sedan vad i mig lever, i mitt inre liv, nyligen på tanken att det vore in­ mitt eviga, vet icke av en undergång.
tressant att se, hur det förhöll sig tistikens procenttal.
Återstodo grup­ Att gå över en " hästvältra ", d. v. nedgrävdes i marken.
J.
G. Herder.
med sparsamheten inom de kvinnliga perna " butiksbiträden " och " trans- s. ett ställe på marken, där en häst självförsörjandes led, berättar tidn.
portanställda " d. v. s. telegraf- och vältrat sig, undveks omsorgsfullt, " Sunt förnuft ".
Materialet för un­ telefonister.
De utgjorde endast 6, enär det ansågs i allra högsta grad Att spilla ut salt var högst riska.
dersökningen.
de självförsörjandes resp. 3 procent av hela antalet, men predisponera för benbrott.
belt, enär varje spillt saltkorn bankkonton, hade bankerna ju att speciellt butiksbiträdena voro dukti­ framtiden måste betalas med en fälld tillgå på närmaste håll.
Under lop­ ga sparare och nådde mini ett rela­ bitter tår.
Varje förståndig husmoder pet &gt;av tio dagar och under den strän­ tivt stort antal ända upp i 1,200-dol- Spottningen har i alla tider ansetts gaste diskretion — d. v. s. att den larsgruppen.
som ett mycket kraftigt medel mot använder undersökande endast av vederbörande Antal onda makters inflytande.
Att " nysa på något ", ett löfte, en banktjänsteman erhöll uppgift på yr­ Man spottade sålunda, innan man förutsägelse, en hotelse eller dylikt i nsättare ke och insättningsbelopp från varje Husligt arbete.
.
621 steg upp på morgonen, utåt golvet befäste på ett synnerligen kraftigt konto — genomgingos L2,250 signa­ Kontorister 603 för att på ett effektivt sätt skydda sätt den ifrågavarande saken.
Ut­ turkort.
Först efter granskande av i hushållet Allmän tjänst och fria yrken.
.
302 sig mot smittosamma sjukdomar.
trycket " det nös jag på " lämnade icke detta antal lyckades man nämligen Industri Hade man råkat taga ett plagg rum för tvivel.
294 bringa tillsammans de 2,000 yrkes­ Butiksbiträden 118 avigt på sig och sålunda under da­ kvinnor, som man beslutat göra till Transportanställda 59 gens lopp kunde vänta alla möjliga föremål för sparsamhetsundersöknin- Andra 3 ledsamheter och olyckor, var enda Avklippt hår och avskurna naglar gen.
I förbifarten fick man sålunda räddningen att spotta i plagget och brände eller grävde man ned, enär Remington Institutet den ganska intressanta upplysningen, 2,000 vända det rätt igen.
onda människor eljes med deras till­ Man spottade också, viss om att hjälp kunde trolla allehanda olyckor i Göteborg har vid sina i dagarna av­ att de självförsörjande kvinnorna ut­ Genom att uppdela de 2,000 kvinn­ man därmed skyddade sig mot myc­ över den ursprunglige ägaren.
slutade kurser i stenografi och ma­ gjorde cirka 16 procent av bankernas liga insättarna i åldersgrupper fick insättare.
Jämfört med befolknings- ket ont, i nya kläder och i plagg som skinskrivning haft nöjet utdela ett man till resultat att majoriteten ut­ * man tog rena på sig.
antal pris åt särskilt duktiga elever.
statistiken för Boston, som upptar de gjordes av flickor i 20 — 25-årsål- Ville man ha friska kreatur bjöd Mot onda möten med kattor, som Bland nybörjarne i stenografi har kvinnliga självförsörjandes antal till dern, helt naturligt förresten efter­ sprungo över vägen, och gamla frun­ klokheten, att man på nyårsdagens första priset erövrats av följande 13 procent av hela befolkningen, som flertalet självförsörjande kvin­ tycks alltså denna uppgift ge vid timmer, som trädde emot jägaren på morgon fägnade dem med särskilt god kvinnliga lärjungar: fröknarne Gud­ nor väl återfinnas inom denna ålders­ handen att de utgöra en ganska spar­ jaktstigen var spottning likaledes ett utfodring, åtföljd av en högtidlig run.
Sander, Birgit Löfmark, Elsa klass.
sam folkgrupp.
Svensson och Sigrid Jansson, samt gärna använt och som synnerligen tillönskan: " Ät gott, må gott och må Av samtliga 2,000 konton nådde du alltid trivas ".
Majoriteten av de 2,000 voro kvin­ andra priset av fröknarne Ester Sö- kraftigt ansett medel.
endast 700 över 400-dollarsstrecket.
* derbergh - och Märta Ericsson.
I trä- nor, sysselsatta med " domestic work ", Upp till 600 dollar nådde ett 150-tal, ningskursen för stenografer ha frök­ ett mycket rymligt uttryck för be­ En gammal, hälst upphittad häst­ upp till 800 dollar cirka 70, mellan narne Lilly Berggren, Ruth Matts­ greppet husligt arbete, eftersom det, Man slaktade aldrig i " nedan ", sko över dörren utestängde obönhörli­ 1,000 och 1,200 dollar 67 konton, son, Greta Wahman och Anna Pet­ utom hembiträden, omfattade även emedan man av erfarenhet visste, att gen gengångare oeh trollpackor.
mellan 1,400 och 1,600 dollar 22 kon­ tersson utmärkt sig odh i maskin­ tvätterskor, uppasserskor, manikyris- köttet då blev odrygt och liksom ton och endast 21 konton nådde upp skrivning fröknarne Elsa Svensson, ter och hårfrisörskor.
De utgjorde krympte ihop i grytan.
Företogs över 2,000 dollar.
Var man rädd att få se en död Maud Wadstein och Greta Berggren.
31 procent av samtliga, men som de­ slaktningen i " ny " blev däremot köt­ Det vore naturligtvis vanskligt att ras grupp — fortfarande enligt be- människa " gå igen ", kunde man — Vi veta också deras skrivhastig­ tet svällande och drygt.
försöka draga några generella slut­ folkningsstati-stiken — omfattar 37 skydda sig mot denna obehagliga möj­ het, d. v. s. stavelser och maskinan- satser av den amerikanska statisti­ lighet genom att med handen beröra slag pr minut, men nöja oss med att, procent av Bostons självförsörjande ken, men som fristående stickprov är Sprakade det.
häftigt till i den öpp­ liket.
sam fattande, konstatera den såsom kvinnor, så kan deras sparsamhet, om den ju intressant nog.
na spiseln med ett framsprutande förkrossande för lekmannen.
Tänk man nu skall värdesätta den efter innehavet av egen bankbok, knap­ tätt och fint gnisträgn, så som emel­ er att skriva 255 stavelser i minu­ past kallas exemplarisk.
Kontoris­ lanåt sker, var långväga främmande ten.
Så högt nådde nybörjaren i i antågande.
Föll då till yttermera stenografi fröken Sander.
När hon terna däremot, som kommo därnäst i visso en kniv i golvet, så var den Regnkappor, Linnevaror, Strandkoftor blir tränad kommer den dikterande antal, tycktes som sparare inta ett utsäljes billigt direkt från lager.
kommande en man.
Föll en sked var helt enkelt inte att kunna hinna med ganska framstående rum, eftersom S. Ericsons Klädeslager henne.
de i denna egenskap nådde ett dub: det en kvinna.
Kungsgat.
32,1 tr.
Hörn.
av Magasinsg.
belt så högt procenttal som i befolk­ OBS.
I Nya adressen.
" Att råka ut för trollskott " är ett ningsstatistiken.
Men om deras kon­ Att sätta skodon på bordet betydde Vajför plågas med dåligt kaffe då Ni uttryck, som förr i världen ofta fäll­ kan få Swalanders kaffe!
Butiker: Kungsg.
17 toantal relativt sett var högre än det lik i huset, likaså om man råkade Korsg.
13, Bazar Alliance - Prova redan i des och vann livlig tilltro.
Man an­ husliga arbetets representanters, så glömma den vita bordduken på mat­ dag!
Säljes endast i egna butiker.
vände det, när man kände sig opass- var det i stället deras samlade spar- bordet kvar över natten.
Att lysa lig, utan att veta någon direkt or­ kapital lägre.
Större delen av dem med ljus under bord förebådade elds­ sak, såsom förkylning eller dylikt.
tillhörde nämligen gruppen med våda.
Att lägga nycklar på ett bart Man trodde, att man då råkat stöta högst 200 dollar på banken, medan bord framkallade förtretligheter.
ihop med något " dagstöd ", d. v. s. hembiträdena hade förhållandevis en gengångare som under nattens C.
N. ANDERSSON många representanter i de högre, spar- lopp varit ute på vift och råkat för­ Tel. 27 80, 6972, 10849.
Göteborg.
beloppsgrupperna.
När främmande hundar tjöto vid dröja sig, så att han icke kommit hem Glöm ej att i g o d tid för­ Grupperna " professional women " till sitt i tid, utan överraskats av sol­ husknutarne hade man att frukta ett nya prenumerationen på och " industry " kommo därnäst.
Den uppgången och därmed tvingats att besök av döden.
förra tyckes motsvara ungefär vad Kvinnornas Tidning.
göra på stället vila, tills den inbry­ Småbröd och Kakor samt den svenska statistiken kallar " all­ eljest får ni icke det för- tande natten åter skulle förläna rö­ Långedragsbröd män tjänst " och " fria yrken ", och I sta januarinumret i rätt tid.
^ relsefrihet.
Den angripne kunde säljes varje lördag i den nådde ur sparsynpunkt avsevärt Fruar!
Välkommen tillbaka, hälst till­ över den plats befolkningsstatistiken emellertid lätt övervinna sviterna av Smör- och Ostaffären Bazar Alliance îl:r BO Vill Ni glädja Edra män så köp det obehagliga mötet genom att låta sammans med en ny prenumerant!
egentligen tilldelade den.
Skickligast Butiken är vid ingången från Bazar- ett glödande kol falla mellan krop­ gatan mitt emot Lax- och Konserv­ som sparare voro lärarinnorna.
De pen och det ifrån densamma hållna från affären N:r 55. industrianställda däremot nådde som linnet.
Göteborgs Angbageri Tel. 4570 till begge butikerna.
sparare ondast tre femtedelar av sta- k De bäst Gripsholms 15 Korsgatan, Göteborg.
Tvättanstalten Västkusten En analys av 2000 självförsör­ MU T I D N I N G Te, - 272 ' ö.
Ä OB ^ EKom MENDFda ^ 42 2, » V!
Forfrågn.
ställas till frknT — — ^ kULOtte ^Vo Um, når en människa 7^ " ^ icke stelnade, hade mail ' * ott &gt; \ vanta ett nytt dödsfall; f ' ln ° m W amil Ä Mycket mer gammalt skr, men det anförda må vara n ^ kan le åt alltsammans * oni ° S i lla; vidskeplighet, men ett flu ^ ära Ü det Wand bland oss nutid sm a oss nutidsmänniskl på bildat håll, finnas måne-^ ^ hemlighet alltjämt skatta atd ' la övertron.
BREVLÅDA.
De Tolv.
Ni kan vara öve: om att vi läste pekoralet} [förmoda, att recensenten i c k e tålde upphöjelsen att, såsom han,; ' uttryckte det, stå på ett m h ^ korslagda armar och fa,t sluten J och spela öde för en värld av J kvinnor.
Kanske man blir „ å där sättet då.
alla, som lärde känna henne.
Vid mogen ålder lär hon en gång ha ' yttrait, att hon väl skulle antagit Goethes frieri, om hon vetat vem Goethe i själva verket var.
För öv­ rigt avslog hon även sedan alla gif­ termålsanbud och dog ogift.
Sina närmaste visade hon alltid hängiven kärlek, ooh mot var och en, som kom i hennes närhet, var hon mild, god och hjälpsam.
Om hennes sista lev­ nadsår berättas, att hon med utomor­ dentlig viljekraft försökte betvinga alla krämpor.
Hennes ansikte hade endast helt få rynkor, och kring hen­ nes mun lekte ett fint leende.
Städse gick hon upprätt genom den långa filen av rum, och om kammarfrun skyndade fram för att stödja henne, avböjde fröken von Levetzow hjäl­ pen, sägande: " Kroppen måste vara andens vilja underdånig ".
Sina minnen av samvaron med Goethe bevarade hon alltid i troget hjärta och bemödade sig på ålderdo­ men också att uppteckna något av dem.
Det lilla dokument, som så­ lunda lämnats åt eftervärlden, vitt­ nar nogsamt om den själsstorhet, som N:o Eitert norna u Utlands Vårt pi perron persbo Facklig Kyrkligt intresserad.
Vi stå i ' fe redskap att upptaga frågan.
Men v a (i som i detta fall är " rätt " eller " orätt " torde vara ganska omöjligt att dö® om.
Här om någonsin är det väl indviden som ensam skall kunna et - göra frågan inför det egna samvetets domstol.
Resande.
Vi beklaga att ert syn­ nerligen berättigade påpekande kom- mit oss för sent tillhanda att inflyta i detta nummer.
Uttråkad.
Yi våga knappast säga, lur hjärtligt vi instämma i oppositio­ nen.
Lagerfaren.
Vi äro visserligen ic­ ke juris ' doktorer, men ha aldrig hört talas om något " lagrum ", som tillåter en man att hålla sin hustru inlåst för att hindra henne att gå på teatern.
Fru Felicia.
Vår återhälsning och tillönskan om ett gott nytt år.
S. G.-H.
Var icke orolig!
Da saknade signaturen hör till den fasta medarbetarstaben och återkommer.
I.
K., Kphmn.
Tack för det gång­ na året och goda önskningar för det kommande!
Hrla Mjölk A. MAGNUSSON.
w Distribution pu glasflaskor.
Te !.
40781, 45699 utstrålade från hennes personligt- och vilken utan fråga ger he nn plats bredvid de intelkttndlj « ka re utrustade kvinnoi, ^ von Stein och Marianne \ °n mer, vilka före henne ägde t kärlek.
- - v- $ Men kärlekens värde beror h det älskade föremålets eg®j&gt; ^ utan av den älskandes sm fenhet.
Odh ur denna sj " P _ g ee.
Ulrike von Levetzow fram 5 tv thes levnadshistoria, &gt; ^ kärlek var rotfästad i det •- bästa inom honom.
a t.
Ler gö svens Teater.
Drömm Dåligt Gamla Ut Vid förhåll Tyskli migr- vid sin tiska k liga tc dem i i regerin En Rechlx han så franskj föralag listsam terna s pa sig Rechte i Tysk tyska: en föra rike.
En med m skall, i ' äggas tenfen " och Juj vilken ferrike fått en ' llianse land oc villd-e p Allia ning fe " ppet u nightly ' •una förklar; rikedr de t, " st S » rand (at Uter 4 Pprätt jämvikt alltid, het fr (w va, Vänlighet är en ut U ot h men låna i alla v ü«ner ' nornas Tidning tiH ((bekanta, utan bed dem V.
g ^ stället.
Ni förstår, en mycket pangar att » „^rå­ det är härtill vi behöva 1 tionsavgi f terna.
%tit, ^hac^ ^lair, °l e n o ^Ite I En ^ ar
