# ID: svediakorp-per306
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1906
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 11,342
# sentences: 480
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Husmoders- och landtbruksskolor för kvinnor.
Den för vSrt land sh viktiga frkgan om den kvinliga landt- befolkningens utbildning, hvilken pi % senare tid ofta dry~t&amp;s inom Fredrika-Br2rner-Förbiinclets styrelse, synes nu ha tagit ett steg iiärinare sin lösning.
Soin bekant hade Förbnnclets styrelse uppdmgit At fröken Gertrud Adelborg, att under sommaren i Daanlaik studera dar befintliga landtbruks- och husmodersskolor för kvinnor.
Fröken Adelborgs intresse för dessa frligor, som förut varit mycket stort, viiite ytterligare under denna studieresa, planerna för hvad som i Sverige borde göras klarnade s&amp; srniiningom, och redan i medlet af oktober frandadea för ~t~yrelsen såväl en reseberiittelse soin.
griiiidliilierila för inriittaidet af lancltbruks- och hiismoder~skdor i Sverige.
Att tiden ar mogen för realiserandet af detta mA1 bevisas a daraf, att fröken Adelborg mottagit .inbjudning f r h siival 13jErka-Säbg i Ostergötland, som frdn niötesbestyrelsen för en vid Ockelbo anordnad s. k. l: mdtbrul&lt;svecka, emedan man önskade inhemta fröken Adelborgs erfarenheter, frAl1 resan i Danmark.
Vid de föredrag, hon var i tillfille h$lli p&amp; nämnda platser betonades vikten af att arbetet för kvinnans u p ~ f o s t r m för lai~cltbrulret med första sattes i gbng, och af det stora intresse hvarnied saken upbtogs, visado oförtydbart, att Fredrika-Brerner- Förbundet, genom viickande af friigan on1 husmodersskolor för den kvinligc?, landtbrukande befolkningen tagit ett för vårt iand bety- delsefullt steg.
Hvad sarskildt Ockelbo angår, har det redan kunnat kon- stateras, ' att fröken A.delborgs inlligg burit frukt.
Föredraget i t - följdes af en diskusaiori, och d i under densamma enhälligt utta- lådes anslutning till id0n om kvinliga landtbruksskolor fattades be- slut om, att genoin Gefleborgs läns hush~llningssallsknp söka f 5 i d h förverkligad.
.
.
396 Med anledning häraf h k Fredrika-Brerner-Förbundets styrelse.
ansett det lämpligt, att ' om möjligt f % den viktiga friigan fram- lagd för hushållningssällskapet redan i höst och har för den skull aflåtit en skrifvelse i ärendet.
Af denna skrifvelse skall läsaren kunna orientera sig i ett ämne, som sakerligen under den nar- maste framtiden i hög grad kommer att taga Förbundet i ai-ispr&amp;k.
Skrifvelsen har föl jancle lydelse: I.
Fredrika-Bremer-Förbundet, som enligt sitt program skall verka för kvinnans höjande i sedligt och intellektuellt SK va1 som i so- cialt och ekonomiskt hänseende, har under de senare Aren allt niera beaktat betydelsen daraf att den jordbrukande befolkningens kvinnor i Sverige vunne uppfostran för den del af jordbruket och landt- hushhllningen; som det i allmanhet tillkommer dem att .sköta.
Med anledning häraf har inom Fredrika-Bremer-Förbundet utar- betats ett förslag till liiroanstdter, afsedda för sådan uppfostran.
Detta.
förslag framlades vid Ockelbo-Amot-Hamrånge hushålls- .gilles möte i Ockelbo den 26 sistlidne okt.
Sa val af den efter föredraget förda diskussionen i allmärlhet som ock daraf att ordf..
i Giifleborgs lans Hush~ftllsningssällskap, landshöfdingen grefve Xamilton, som var niinarande vid mötet, i varma ordalag utta- lade sig för en dylik lii,roanstalts uppriittnnde inom Gafleborgs lan, framgick att förslaget omfattats med det största intresse.
Fredriks-Bremer-Förbiindet, som anser, att det ligger stor vikt .upp&amp; att arbetet for uppflattande af skolor a£ nanznda art med första upptages, vill ' härmed till Giifleborgs läns, Hush %llningssall- .skaps förvaltningsutskott meddela den redan inför gillet fram- lagda planen.
Det torde dock vara lämpligt att först yttra något anghende .de skal, som tala för kvinliga landtbruks- eller husmodersskolors xppriittande.
Så val i offentliga uttalanden som i enskildta meddelanden framhålles alltjämt, att en familjs ekonomiska välstånd ' är bero- .ende af hustruns förmhga att sköta hemmet.
Ar detta sant i .allinanhet, hvilket knappast lär bestridas, s % ar innebörden af denna sanning af desto större betydelse under ju enklare förhållanden en fam.ilj lefver och friimst för de familjer, hvilka tillhöra små- ' Iandtbriikarnes klass.
Dar milste hustruns arbete icke blott så-
som i staden omfatta tillredandet eller tillvaratagandet af inköpta varck, utan sjiilfva producerandet af.
hvad som erfordras för famil- jens kliider och föda mdste ofta raknas till hustruns arbets- omrhde.
Sakna kvinnorna kunskap i de praktis ' ka göromAl, som tillhöra den mindre jordbrukarens hem, d % blir.
följden dels att giirdens ekonomi blir lidande ' daraf, dels ock att barn uppfostras, hvilka icke erhillla nödig undervisning i husliga sysslor.
.
Om man också medgifvit betydelsen af kvinnans arbete på hemmets .område, så har dock fran det allmannas slda föga gjorts för att kvinnor skola förvarfva de erforderliga kunskaperna.
Un- der det att alltjämt af stat och kommun eller med anslag fr %n dem nya skolor upprättas för mannens utbildriing för landtbruks- arbetet (landtbruksinstitut, land t bruksskolor, landtmannaskolor, hofslagare- och trädgArdsskolor m.
m.
), så finnes ytterst litet ord- nadt för kvinnornas utbildning i motsvarande fack: Mejeri- och slöjd- skolorna sanit de praktiska kurswna vid en del folkhögskolor torde, jämte ratten att deltaga i landtmannakurserna, vara det väsentliga som vidgjorts, hvartill m8 laggas skolkökskurserna, hvilka genom anslagen från Arets riksdag kommit till större utveckling an förr.
.
I detta sammanhang torde böra påpekas, huru .man ofta i jord-.
bruksarbetet arbeta ' under ledning af .andra man, hvilka studerat vid landtbruksskola eller annan utbildningsanstalt, och att kvin- riorna däremot i allmänhet arbeta ensamma, en och en, hvar och en i sin stuga, utan undervisning angAende de framsteg, som goras å deras nrbetsområden.
Det torde dock icke kunna begaras af kvinnorna mera an af männen,.
att de utan vaglednirig skola kunna förviirfva sig kunskaper inom sitt maktpilliggande kall.
.
Saken torde ock för närvarande förhålla sig SA, att lika obe- stridligt som det - %r, att kvinnans duglighet i hemmets skötsel är nödvändigt i det mindre landtbrukarhemmet, lika obestridligt ar ock, att de kvinnor, som.
skola sköta göromålen i dessa vAra sina Iandtbrukarhen~, i regel ej aga de erforderliga kunska- perna.
Det rider härvidlag en okunnighet, som tyckes tilltaga %r för Ar, en okunnighet, som ej endast galler nyare rön oi=h erfaren- heter, utan ofta äfven de enklaste grunderna för skötandet af ett mindre hushhll p % landet.
Allt oftare hör man t. ex. onitnlas huru hustrurna ej ' förstå att tillvarataga ouh sköta hvad som hör till en slakt, huru till följd daraf ingredienser, som kunna anvan- das som narande föda, bortkastas, och huru i stallet vagnar8 med fiirdiga ' charkuteri " aror, korf, sylta &amp;.
m. göra regelbundna turer '
till stugorna och dar finna god afsättning för sina varor.
Man hör otaliga liknande bevis på okunnighet i hushiillets vbrd liksoni uti allt hrad som rör kreaturens och mjölkens skötsel m. m., eii okunnighet, som undergrafver hemmens ekonomi och medför en nationalekonomisk förlust.
8 Då Fredrika-Bremer-Förbundet väcker förslag om upprättande af landtbruksskolor för kvinnor, afser Förbundet darmed: 1) att förskaffa den landtlxukande befolkningens kvinnor till- fille till inhihntande a£ de nödiga kunskaperna för att p i ett rationellt satt kunna sköta den del af landtbruket, som det till- kommer dem att ' hafva om hand; S) att höja kvinnans stallning inom hemmet så ~ t i i l afseencle å hustruns stallning bredvid mannen som ock i afseende d mo- derns myndighet inför barnen; niödrarnas brist p % kunskaper och därmed följande brist pA intresse för sitt arbete iindergräfver, mera %n kanske niigot annat, ungdomens vördnad för modern och för hemmet;.
3) att genom mi; drarnas höjancle i kunskaper och intresse vinna, att nästa generation i hemmet uppfostras till duglighet i praktiskt arbete; samt 4) att genom ungdomens tidigt förvarhade arbetsduglighet kärlek och intresse skall riickas och bibehiillas för det egna hern- met och darmed emigrationen motarbetas.
(mr 1903 utvandradr från Sverige till främmande land 7,968 kvinnor i Alder 1; 5- 25 år).
.
Vid upprättande af plan för husmoderskolor har Fretlïika- Bremer-Förbundet ' ansett sig böra taga i betraktande följande om- ständigheter: undervisningen bör ordnas sa, att 1) den kan lampas för den kvinliga ungdomen, cle blifrande mödrarna och husmödrarna.
Den bör vidare vara s % ordnad, att 2) den kan tillgodose den redan gifta husinoderns kraf pA undervisning, iion som endast kar: lämna hemmet för nagra timmar en eller annan dag.
Vidare bör 3) beaktas, att lärarinnor uppfostras för att leda undervisnin- gen vid de nya skolor och kurser, som kunna konma att upp- rättas, samt att 4) vid lararinneutbildningen sarskildt afseende fastes A de skolkökskurser på landsbygden, hvilka genom senaste riksdags anslag till skolkök ' ((i0,000 kr.)
komma att ordnas.
Huru förträffliga de utbildningsanstalter för skolköksliira- rinnor ii11 äro, hvilka redan finnap, torde den omständigheten, att .de ' gro förlagda till stiderna utgöra ett visst hinder för de dar- stiicles utbildade lärarinnornas lämplighet.
att undervisa ii lands- bygden mefl dess frAn stadslifvet s % helt afvikande förhallanden.
Den .utvidgning af skolköksverkeamheten, hvilken genom riksda-: gens ofvan n8mnda anslag kommer att äga rum, har frammanat nya kraf å lärarinneutbildriingen.
Fredrika-Bremer-Förbundets plan för kvinliga landtbruks- och hiisinoderskolor omfattar upprättande af: 1) En ~liirarimeskola, som förlägges på laiidsbygdeii .. FrAn denna skola utbi.ldas: a) läraridnor för de under n: r 2 upptagna länsskolorna; b) lärarjrkor för de skolkökskurser, hvilka med anledning af riksdagens beslut komma att upprättas pi % landsbygden; c) lärarinnor för de under n: r 3 upptagna vandrande köks- och husmorskurserna.
r Liirarinneskolan B tänkes, upprättad af enskild institution, unclerstödd a£ statsanslag och stiiende under statskontroll.
S) Law,sskobor, ilgr länets kvinliga ungdom kan vinna upp- fostran för landtbruksarbetet och för hemmets sysslor.
» L2insskolor » tankas upprättade af hush %llningssallskapen eller Imdstiiigen eller &amp; f inom liinet intresserade personer.
3) Vandrande skolköks- och 7iusmoderskurser, sA ordnade att .de afse ej blott undervisning i matlagning utan afven i hus- djurens skötsel m. m.
Undervisningen afsedd för hus- mödrar, hvilka icke kunna liimna hemniet för att vid en skola genomgå lärokurs; undervisningen förlagd till eftermiddagen.
» Vandrande skolköks- och husn~oderskurser » tänkas ordnade: af enskilda institutioner, liksom hittills de vandrande skolköks- kurserna.
* Förbundet vill sarskildt pAkalla förvaltningsutskottets uppmärk- samhet för de bnder n: r 2 upptagna länsskolorna.
Dessa iiro: afsedda för länets kvinliga ungdom, d. v. s. främst för döttrar af ifmindre landtbrukare, hemmansagare, m. fl.
Kursen har man tiinkt eig böra räcka 6 månader.
Undervisningen skulle omfatta: 1) kreatursskötsel samt mjölkning, smör- och.
.. ost beredning,.
2).
matlagning,.
3) barnens- och hemmets skötsel,.
.
4) tradgards- och hönsskötsel, samt slöjd, 5) föredrag, som hdva afseende A en husmors plikter inom och utom hemmet.
Då de flesta af föreliggande ämnen stå i nära samband med - landtghrdens bruk i öfrigt, torde någon undervisning äfven i jor- dens skötsel böra ing % i kursen.
Förbundet har tankt sig att hvarje elev skulle erlägga en afgift af 30 kr.
pr mSnad.
(Lika afgift beräknades i Danmark för dar påtankta motsvarande skolor och ansags, att d&amp; eleverna måste utföra arbete B den gård, där skolan är belägen, inkom- sterna genom elevafgifterna skulle betäcka nödiga utgifter för skolan, som dock i intet af de fall, dar den var planerad, stod alldeles isolerad utan var förbunden.
med redan.
i gang varande landtbruk eller anstalt.)
- Till Gafleborgs läns Hushållningssällskaps förvaltningsutskott vänder sig nu Fredrika-Bremer-FGrbundets styrelse med vördsam h e m s t i n, att utskottet ville ägna den framlagda piken all den uppmärksamhet ämnet förtjanar.
Styrelsen hemställer vidare att.
om den i korta drag framlaga planen vinner utskottets gillande, utskottet ville vid Gafleborgs lans hushällningssiillskaps arsmöte i dec.
innevarande Ar väcka.
förslag ang. upprättande af en kvin- lig husmoders- och landtbruksskola för Gafleborgs län. '
l .. ' a e..
Kvinnornas masspetition.
83,389 namn.
Att för Dagnys läsare påpeka befintligheten!
af en kvinnornas masspetition, torde anses bra nog öfverflödigt.
Dagny har ju icke blott medtagit listor till alla sina prenumeranter, utan också tid efter annan påminnt om tillvaron d en shdan.
Xen ands vore det kanske ej ur vägen att ännu en g %ng i elfte timmen
401 mana till förnyade ansträngningar för att skaffa: ' flera ' namn p&amp; petitionen.
Ty.
ännu är det ej f&amp; s&amp;nt, dA lidtorna först komma - att indragas den ' 31 dec., allts % om halfannan månad.
Hvad ' betydelse kan det då ha; .-säger kanake nAgon, att sk.afEa alla ' dessa namn på petitionens listor, ' det är ' ju dock bland desfia tusen ett sii försvinnande fåtal, som verkligen satt si$ ' in i ' saken tillräckligt för att .ha en bestämd uppfattning om den?
: Ar det då inte humbug egentligen det hela?
Hvad .som Asyftadss med ma~s~etitionen, da den efter mycken tvekan sattes ig %ng, var, att den biittre an aldrig SA många ord skulle kunna gendrifva den alltid hörda invändningen, att ' kvinnorna själfva ej önska rösträtt.
Af hela den här af olika argunient, som af kvinnorösträttens motståndare i .början fördes fram, är detta skii1 det, som alltjämt framhfilles.
Kiinde man ' nu blott med tillracklig styrka bemöta detta argument, så vore oändligt mycket vunnet; man vagar ej säga allt, ty i denna.fråg,z iiro nog de uppgifna skalen för motståndet mera en dräkt, hvari ' man kan kläda sin motvilja för saken, Bn ' den egentliga .orsaken till detsamma.
Bakom motstiindet stir nog i nio fall af tio endast en tjock mur af fördomar.
Detta påvisas också i den fram- st; ående engelska tidningen, » Daily News », som nyligen anstallt en enquete för att utforska ett antal iner eller mindre berömda mans åsikt om saken.
Vidare pilpekas äfv6n i samma ledare, där enquetens resultat sainmanfattas, att det hufvudealdigen är ' blakd medelklassen ' man har att söka kvinnoröstriittens motståndare.
» Den genomsnittlige akta mannen i denna klass ar besluten att halla .kvinnan utanför rösträtten.
Denna del.
af samhället be- finner sig i ett mera föriildradt utvecklingsskede an under- och öfver- klassen.
Inom öfverklrtssen börjar man inse det absurda i påst&amp; endet att kvinnan har niindre intelligens, d % man ser så många hus- förestiindarinnor, talarinnor och kvinliga filantroper utmärka sig för kvickhet, duglighet och en n i b g d lysande sjiilaegenskaper.
I under- klassen far kvinnan biirn de niångfaldiga och tunga hushållsbör- dorna, medan mannen ar upptagen af en mekanisk sysselsätt.ning, och det .är ofta mer på henne an på honom som husets bestånd hvilar.
På landsbygden får hon ju dessutom ' Arbeta ute pil Aker och äng ' nlistan lika mycket som mannen.
I England vänder sig därför den politiska agitatorn - the canvasser - oftare till hus- modern än till mannen, när det gäller att värfva röster för en sak eller ett parti.
i I I.
Men inom medelklassens stora massa äro förhallandena allt- jiimt präglade af en förfluten tid ' s uppfattning.
Den ideala kvinnan för den ideala spetsborgaren ar den blonda, söta, ljufva, dumma rodockan och smeklammet, som skall kelas med och beskyddas, men aldrig uppmuntras att befläcka sitt sinne med nfigonting som ligger utanför familjekretsen., Så yttrar sig namdna tidning, och dessa ord torde vara väl förjanta att uppmärksammas och beaktas, afven om de ligga något utom ramen för denna lilla uppsats, som egentligen skulle p %peka masspetitionen och dess betydelse.
Petitionens betydelse är d % först och framst, att med soexnot- sägbaras siffror bevisa, att det finnes en stor mängd kvinnor i ' Sveriges rike, som önska erhålla rösträtt.
Dess betydelse ar dock e j inskränkt endast till detta, den har ocksii en uppgift, som ej bör underskattas, nämligen det uppfostrande inflytande som den borde utöfva på kvinnorna sjalfva.
Det Kr ju ett kandt faktum, att ju mer vi arbetat och uppoffrat för en sak, desto mera varde fRr den för oss.
Men nu det ar blott ett litet antal kvinnor, som i .allmanhet kan komma At att utföra n %got arbete för denna kvinnornas lifssak.
Då erbjuder masspetitionen, ratt använd, ett arbete, som alla kunde taga del af; det fordrar inga s a r d e k stora förutsättningar, hvarken hvad tid, pengar eller begiifning angår, det fordrar, endast, god vilja och ett varmt intresse för en riittfärdig sak.
De som niigot deltagit i det arbetet hysa ingen farhiiga för, a t t det stora flertalet a.£ petitionens undertecknare ej skulle veta hvad de vilja.
Man kommer nämligen snart underfund med, att kvin- nor i allmänhet-äro ytterst försiktiga med att skrifva sina namn; de måste vara väl underrättade om hvad frågan gäller, innan de göra det, och allt för ofta händer det nog ocksli, att ifven sedan de erhållit insikt i saken och fastan de hyss sympati därför, lyckas man ej öfvertyga dem om, att det kan gagna den att deras namn finnes dar.
Och detta ar ju naturligt nog; det finnes ett så förfärande stort antal kvinnor i vartaland, som genom ett helt lifs hhrda öfning lärt sig att betrakta sig sjalfva som nollor.
Härmed vHgar man dock ej förneka, att det finnes namn pik miss- petitionen tecknade a£ kvinnor, som föga veta hvad röstratt betyder.
Dessa utgöra dock en försvinnande brikdel af hela sunlman.
Det har i dessa dagar p&amp;.
åtskilliga hall framkommit jämförelse mellan männens ~nasspetition af år 1898 och kvinnornas af 1906, och det har då ansetts, att kvinnornas skulle vara förfelad.
Låt- a r t oas A var sida fiirsöka en jämförelse, livarvid vi dock må.ste .komma ihåg, att kvinnornas petition ännu ej föreligger afslutad.
Mass- petitionen af 1898 raknade 363,638 namn, daraf dock 65,879 tillhörande redan röstheriittigade m&amp;n och 62,584 kvinnor.
Allt: som allt representerade dessa namn 123 /, % ' af hela landets myndiga befolkning.
Kvinnornas masspetition räknar nu 83,359 namn, d. v. s. nhgot öfver 5 X af landets - vuxna kvinnor.
Det kan ju - synas vara en ganska nedslående jämförelse, om man nöjer sig med att endast betrakta de olika siffrorna, utan att betänka hvad .de i verkligheten innebära.
Masspet-itionen af Ar 1898 hade före- .niitts af en stark och ihärdig agitation och uppbars och igångsattes .af ett stort och in ' fiytelserikt politiskt parti med en stor och ut- bredd press till.
sitt förfogande.
Genom dess hjälp kunde listor utan svårighet bringas in i snart sagdt hvarje hem.
Under hela .den tid namninsamlingen pågick voro 40 personer sysselsatta .diirmeii och den kostade 2 ' 7,000 kr.
Nar kvinnorna beslöto att igångsätta sin petition hade deras rörelse.
endast varat i nfigot öfver 3 ' 1, t, de hade ej en enda större daglig tidning till sitt förfogande, tvärtom i stort.
sedt hade de hela pressen emot sig.
De hade inga pengar att röra sig nied och maste sHledes för detta nrbete helt och hållet lita till - frivilliga krafter, och de, som ville offra sin tid därpå, vor0 i de flesta fall personer, redan förut betungade med ett drygt dagsarbete.
Kvinnornas petition kommer troligen ej att kosta så n~hnga hundra kronor son1 inasspetitionen af Ar 1898 kostade tusen.
Kunde man därtill ainställa en beriikning öfver de kvinnor, soni skulle önskat skrifva på petitionen, men ej vågat af fruktan att misshaga den manliga individ, hvaraf de äro beroende, eå skulle nog namnens antal betydligt ökas.
Det hiinde hilr i Stockholm för ej länge sedan, att en ung fru fick en lista, som hon med glädje skref sitt namn pil, hvar- efter hon lofvade skaffa flera namn.
Nar listan nhgon tid dar- efter efterfrågades, sfig hon generad ut, och då befanns det, att hennes man rifvit sönder densamma och med stor öfveïlägsenhet förklarat det hela som h dumheter)).
Exemplet iCr ej enastii- ende och torde latt finna motstycken inom olika samhällslager, hiir var ' det nu den s. k. öfverklassen det gällde.
Tager man,
således alla dessa saker med i berakningen, när man gör sin jam- förelse, torde den te ' sig vida fördelaktigitre, an den kanske gjorde vid första ögonkastet.
On1 shledes var masspetition, slidan som den redan före- ligger, långt ifrAn kan anses %förfelad 9 eller s intetsägande s, som man från motsthdarnes läger så gärna vill konstatera, s&amp; ha vi kvinnor dock ingalunda ratt att vara nöjda och sitta stilla med händerna i kors den lilla tid, som ännu återstar.
%SA snart nl- gonting liknande en kvinlig majoritet i detta land samlar sig om krafvet p % rösträtt, s % ar slaget för densamma vunneta, egger den ofvan citerade engelska tidningen, och de orden torde tryggt kunna.
tillämpas p ' % vårt eget land.
Kunde vkr masspetition visa niigot dylikt, d % hade vi således segern vunnen, d % hade vi med det- samma det dyrbara medlet i viira händer att gagna vårt foster- land, som vi .nu så bittert sakna.
Det är pil oss sjdlfcn det beror, p % hvar och ' en enskild ibland oss, om segern skall vinnas eller ej.
Det var Fredrika-Bremer-Förbundet, som inledde kvinnornas nu så frarn&amp;ngsrika rösträttskamp, genom att Ar 1899 inlämna.
en petition med begäran om rösträtt för kvinnor p % samma rill- kor som för man.
Det borde därför ej vara ' förgafres, man vänder sig till Förbundets medlemmar med uppmaning att särskildt stödja detta arbete.
Förbundets rna1 skall ju vara att arbeta p&amp; att höja kvinnans ställning p % alla omraden, men hvad skulle kraftigare bidraga härtill än tilldelandet af full med- borgarrltt?
Inser icke hvar och en, som nhgot tänkt öfrer dessa.
saker, att det helt enkelt betyder revolution i männens hela Gppfattning d kvinnan?
Och det ar ~cppfnttiliagera som behöf- ver iindras först och .frainst, sedan kommer nog alla andra refor- mer af sig själfva.
Alännen mhste i första rummet lara sig be- trakta kvinnorna som medmänniskor och arbetskamrater icke, som ofta nu l r fallet, som könsvarelser först och sedan som illa isedda och underbetalade konkurrenter.
.
Förr an SA sker, kan icke man och kvinnor gemensamt arbeta på det stora malet: en ljusare och biittre framtid för vart land.
Aldrig förr har var rösträttsfråga statt s % fördelaktigt som nu.
Den af riksdagen i Ar beslutade utredningen kommer antag- ligen att föreligga fardig före nästa riksdag, och man kan siile- des ej längre skylla ett uppskjutande på, att man ingen utred-
ning.
har.
, Den .törsta fara v,år sak, nii löper, ar, att det med riitt skall kunna sägas, att kyinnorna sjiilf \ !a ej besitta tillrack- ligt intresse .för den.
Men för Sveriges, kvinnor galler det.
att visa, att sh ej ar fallet.
December månad konmer nzed jul och julbrådska, pch nier an .annars under hela året anstränger sig, då hvar och len %tt bereda andra glädje, och man känner samhörighetskanslaii med sina narmaste starkare, an uågonsin annars.
I &amp; r höfves det Sveriges kvinnor att ej låta denna sainhörighetskänsla inskränkas till den trånga familjekretsen utan i stillet låtit den omfatta allt Sveriges land.
rLyssna, och ni skall höra hur det ropar efter moderlig öm- het öfverallt i det alln~iinna lifvet.
Hur många spada, spirande plantor .frysa inte bort bara .af brist på den varme och ksinsla, soin kvinnan skulle tillföra det offentliga lifvet, om hon finge medansvarighet r, siiger en af vilr saks var~nastb förfäktare, och - förvisso har hon rätt.
Därför ar det ej för vår egen skull, som - vi i första rummet, strida,.
nar vi fordra rätt och plikt att .. bli j5mnstiillda och medansvariga med mannen i frågor som gälla vårt folks.
val: eller ve, iitczn det är i första rummet för att gagna det .stora gemensamma henimet, fäderneslandet.
Vi hoppas dltså att det icke &amp; r förgäfves, som vi har vanda oss till Dagnys intresserade lasare med en enträgen uppmaning, att de matte alla, hvar och en i sin stad, offra sa mycket s o m möjligt af tid och krafter På detta i sanning fosterländska arbete, d e svenska kvinnornas petition om erhallande af politisk röstratt.
Men detta ar ' bete, måste giiras m, det kan ej uppskjutas, snart ar d e t för sent, och med detsainnie &amp; r donien fälld öfver Sveriges kvin- nors intresse för sin stora och djupt ingripande röstrattsfrAga.
.
A.
G..
.
Uttalande i nykterhetsfrågan vid kvinnornas opinionsmöte den 18 .nov.
, 1906; Uti en liten skrift benamna ~,Göteborgssystemets teori och praktik)), utgifven .Ar 1900, framhaller författaren, redaktör von Koch, att en af orsakerna till att Göteborgssysteniet.
blifvit för
fiiskadt i vArt land är att söka däruti, att nykterhetsvaniieriis icke intresserat sig för detta system, att de icke ~i tal och skrift och genom starka påkryckningsr å myndigheterna kritiserat och kontrollerat bolagen ».
Den tid tyckes emellertid nu vara korn- men, cl % nykterhetsvännerna börja att godtgöra försuinmelsen.
J sjalfva verket är det ursprungliga Göteborgssystemet beun- drnnsviirdt klokt och praktiskt, det ar helt enkelt genialiskt.
Det nfser ingenting mindre än att g % in uti fiendens eget liiger, ta honom till fånga och kedja honom fast, så att han visserligen med sina fagra ord kan d %ra dem soni frivilligt komma dit, men s&amp; att han icke kan gå.
ikring och lägga ut sina snaror; att vi- dare 15lta honom, kedjad, smida vapen, som iiro ämnade titt fiir- korta hans eget lif.
Så skulle ju nämligen ske, om personer, som för det första vore goda medborgare, som ställde sig lagens icke blott bokstaf utan afven dess anda till efterrättelse, och hvilka för det andra vore nykterhetsvanner, d. v. s. hade lekande Ile- grepp om nykterhetens betydelse och striifvade efter ytterligare framsteg sbväl i sed som lag, om skdana personer finge ordna.
riisdryckshandteringen och finge bestainma användningen af ile medel, som den inbringar.
Nan häpnar först ö£ ver kombinationen: ny kterlietaviinner och rusdryckshandtering.
Xen tanker man niinnare pH saken, SA finner man att deii vara, soiii utan matta njuten, bringar sjukdom, nöd och förnedring, bör just hållas till salu af tlen-i, som ej hysa ett uns intresse för att varan skall g&amp; i t och hrilka dessutom på flerehanda sätt arbeta för att förminska iniinniskor- nas begär till densamma.
Att en sådan verksamhet kan komnia till stbnd, lAter i alla fall som en utopi; den fordrar ju blniid annat, att dessa människor skola hiilla ~ i g obesmittade af frestel- sen att elA mynt af nästans svaghet.
Den utopien ar emellertid förverkligad p % några håll i England, hvaroin direktör Ernst Beck- man fört&amp;ljer i broschyren » Olet under bolagssystemet, skandi- naviska grundsatser tillämpade i England,.
Vore vi svenskar medvetna om hvad nationens räl och framtid kraher, stl.
förverk- ligade vi också har den utopien.
Då det.
finnes många för nykterhetssaken intresserade per- soner, som icke känna till Göteborgssystemet, d. v. s. det ursprung- liga och oförfalskade, vill jag till studium rekommendera trenne sm % broschyrer, nämligen: ~Göteborgssystemets teori och praktik, af redaktör G.
H. v. JCoch, * Kunna utskiinkningsbolagen tjäna nyk- ' -
terhetens af generaldirektören, dr. Sigfrid Wieselgren samt.
solet.
under l36lagssYst ' emet » af direktör Ernst Beckman (de båda sist- nämnda tillhörande skrif ter, utgifna af svenska nykterhetssiillskapet).
Närmast giiller det emellertid att göm det biista möjliga af ' för limdeiivarande förhhllanden.
Vi ha en brannvinslag af 1895, som nu gäller, och en brännvinslag och en öllag af 1905, som galla.
fran och med niista &amp; r.
Den sträfvan, som i dessa dagar gifvit sig uttryck i artiklar i prassen och i uttalanden vid allmänna möten, gir a t pA dels att v5cka en stark opinion som kräfver att lagens icke blott bokstaf utan afven anda verkligen efterlefves;.
dels framhtlller rnen ocksA, att nar nu SA olyckligt ar att kom- inunen tar vinst af rusdrycksförsäljningen, bör den i största möj- liga iitstraclrning kännas vid sin moraliska skyldighet att använda.
den vinsten till dryckenskapens bekämpande, samt till de klassers gagn, som kännbarast lida af dryckenskapen; kommunen bör dar- för understödja åtgiirder och företag som arbeta i deniia riktning Hvad Stockbolms kommun beträffar s&amp; gör den detta redan i tiimligen stor utstriickniiig.
SA finna vi upptaget i drätselniim- dens förslag till stat för nästa Ar: ökadt anslag till Stockholms.
borgarskola, ökadt anslag till Arbetarebiblioteksförbundet, anslag.
till nykterhetsföreningar, anslag tiil arbetareinstituten, anslag till folkkonserter och friluftsmusik, m.
in., in.
in., siimma i rundt tal 126,000 kronor.
Men dA Stockholms kominuiis irliga inkoinst af rusclryc- kerna, belöper sig till omkring 2 millioner kronor, iterstbr i i alla fall ett stort öfverskott, som ratteligen bör anviindas till dryckenskapens bekiimpande.
Och det ar gif vetvis nykterhets- viinnernas bhde rättighet och skyldighet att inkomma med förslag- till dessa inedels ändamtelsenliga användning.
Det %r egentligen denna sida af den nu piigiiende rörelsen, som tilldragit sig mitt personliga intresse.
Jag frågade mig nämligen: &gt;) Ar det någon- ting sarskildt, som vi kvinnor böra samlas om och begära pen- ninganslag till, nhgonting hvnrmed vi siirskildt skulle kunna tjäna.
nykterhetssaken ?u Nar jag hiir tar kvinnor sasom kollektivbegrepp, SH iir det icke min mening att därmed saga att alla kvinnor iiro nyk- terister, 1Ang.t darifrh; bruket af spritdrycker är bland kvinnor ganska vanligt och missbruket ar långt ifrAn ovanligt; vi ha i Sverige åtskilliga kvinliga alkoholister.
Och vi ha, som utrönt blifvit, har i Stockholm icke fti ' kvinnor, som ha rusdrycksforsiiljning till ' # * '
.
lefvebröd.
Men jag menar, att liksom mans och kvinnors arbete och lefnsdssatt i atskilligt skilja sig At, så maste ocksil deras verksamhet i nykterhetens intresse visserligen i m %ngt och mycket vara densamma,, men i andra stycken vara olika.
Bland de.
önskemål, som uppställts i. den på flera hAll fatta- de resolutionen, finnes ett anghende Astadkommandet i större ut- sträckning a£ billiga och tidsenliga arbetarebostäder.
Utelif och.
superi iiro ganska.
sammanhöriga begrepp, då däremot med hem- lif naturligen hör samman sparsamhet och nykterhet.
Kring hem- met ar nu bostaden endast skalet, viktigt visserligen afven detta och nödvändigt att det ar b %de solidt och rymligt.
Men hem- mets karaktär bestiimmes af människorna dar innanför.
Af dessa kan nu visserligen husfadern görs mycket och vida mer an han vanligen .gör, men, den, som förnämligast siitter sin pra- gel p % hemmet, %r ju husmodern.
Och trefnaden i ett hem, beror inte p % att prydnadssaker finiias dar och inte hiiller på att möblerna äro moderna; nej, den åstadkommes af vida viktigare ting.
Den bestar bland annat däruti, att den, som rAder diir, ar hemmastadd i hvarje hemmets minsta lilla vrh, att hon ar förtrogen med alla dess resurser, kan tillgodogöra sig dem och darutöfver skapa nya; att renlighet, ordning och punktlighet äro för henne sjalffallna saker, utan att hon diirför förfaller till ett pedanteri, som ltiter triviala småsaker bli hufvud- föremhlen för hennes plikttrohet; att de olika bestyren utföras planmässigt och så,, att tid och kraft bli öfriga för intressen och sysselsattningar af annat slag; att maten, hon tillreder, icke blott ar sund och närande utan nfven viillagad och smaklig; att be- tr8ande allt inom hemmet den ekonomiska sidan i smatt som stort vinner tillbörligt och ingående beaktande; och slutligen, men icke minst, att allt detta arbete och all denna omtanke intresserar henne, roar henne och af henne utföres med gliidje.
X e n till att val sköta hemmet och dess ekonomi krafres utbildning, teo- retisk och framför allt praktisk, grundlig, ändamiklsenlig utbild- ning.
Den utbildningen kan tyvärr icke lämnas de unga i allt, för m h g a af nutidens hem, därtill ha hemmen blifvit för mycket förändrade utaf saker, som vi betrakta som framsteg och som kanske afven iiro det, blott vi hinna tillgodogöra oss dem till- rackligt.
Däremot tror jag, i förbigående sagdt, inte, att utveck- lingen kommer att leda till hemmens och familjelifvets upplös- ning.
Utvecklingen leder till att hyars och ens individualitet blir
dit starkare utpriiglacl, mcp il~clividualiteten rutas och vaxer bast i hemmets helgade firicl.
Jag anser därför, att vi kvinnor bör,?
; verka för att det upprättas liiroanstalter - man skulle kunna kalla deni I~cnsskolor -- dar unga flickor finge förvarha sig da kunskaper och den duglighet som kriifves .för att skapil goda, trefna hem.
Darige1lon.i.
ekulle inte blott och hufvudsak- ligen större lycka beredas den komniande generationen, utan i och med detsamma skulle en af de största insatser göras, som öfver- hufviicl t.aget kan tiinkas, for alkoholisineiis Lekämpaiide.
Jag före- elgr diirför att ' vi vid detta tillfälle böra uttrycka sksom vårt spe- ciella iinskernil: att s ' tockholiiis kommun beviljar ansl: .~g för inrittande och viiiderhbllande af skolor, cliir At kvinlig iingdom meddelas under- visning uti hemmets vArd och ekonomi.
' M~ic7wsk * ö.r1~ &amp; YO~~W T i l l den f i n s k a k v i n n a n.
Den I oktober 1906.
(T 3 ~ N I tid.
I n) Seyerii ruiineii.
Dröinineii vii,rkli~.rvurcleii, drömnioii, soin var driim %niiii i &amp; r. Fiiilaiid, lilla göindn vrd a.f jjorcleii, Iiör, ditt iiitixii till f j a n m bygder n5r.
l %iir, cliir friliot, riitt och i.niiiiiiskoviirc1e iiiiiiiiits inecl vörtliiad, iiiiiniies d 1 1 ocksL Gfi~igiia tider kihi-ipat.
Oss Beskirde odets viislii~g ntt vit1 in: " i.let sth.
Segerii viiiiiien.
I ett sl: ~g OSS gifveii, viiiiiieii iir geineiisziii-i strid och nöd, viiseil frni11 ur tro, till Iöseii blifveii: rntt förblir clock riitt i lif och ctöd.
Segern \ 7uiiiieii.
Meii vi knappt förniinina segerjublet.
Dämpadt &amp; r dess brus. '
I 1 7 8 dagens första gryningsstrimma inellan mörka skyar tal&amp; sitt ljus.
,.
Segerns genius sanker tyst sin panna och ser tankfullt ner i tidens alf.
Inför nuet alla blickar stanna, g8tfiillt mörk iir morgondagen sjalf.
Gladjens färg £Ar fgrg af den I~eklainiiiiig, som sin skugga cljuyt i sjalen gömt.
E j det r a r on1 sd (1un segerstiliiining, gangna t.iders trogna kanipur tiriiint.
Tvekar d u?
Vill d u diii r a t t försaka '?
A r af oro sinnet.
alltför fullt?
Vill du plagad draga dig tillbaka bort frHn stundens kaos och tiiii~ult?
Om i segerns tiuiine modet sviktar, sviker trolöst di1 den g8ngntt tid.
Ej din sak är din, ty ratt förpliktar, och vAr st.rid är m8nskliglietens strid.
E j du sökte frairigAng Llott soni kviiina, ej en fhfäng glans i nya ~ f i r f.
Ansvar lärde dig cliii fostrariiina, of&amp;rdstiden, fordringsfull och karf.
Slut dig offervillig till de vakter, hvilka värna rattens helgedom.
Som en tolk för lifvets stilla makter frsin du trade - ty din plats var toin. '
Se, förv&amp;ntansfullt h r tiden stannat: dig den bidar, du behöfves dHr.
Gif det basta du formar.
Ej annat, men just detta den af dig begär.
Gif din kiirlek, ty det kärlek krsfres mest, dB tiden mest af nöd är tryckt.
Gif din tro, att allt ej var förgat ve^, hva.rpil sekel efter sekel byggt.
Gif din tro - odi om ej t;, d11 äger, handla likafullt likt den som tror!
Viljans renhet b#r i sig siii seger, ty dess tysta kraft ar stark och stor.
Bref från England *).
en nyligen timacle hiindelsen, 2: dra akten i den tragi-komedi som utspeltes i vBras, d. v. s. det försök, som de under namn af wsiiffragetter~ kända kvinnorna gjort att taga Underhuset med storm, har inon1 olika klasser i England framkallat de mest skildaon~dömen.
Tilldragelsen ar som följer.
E n afton i oktober infunno sig ifråga- varande damer i Parlamentshuset för att söka aftvinga premier; ministern 1öEtet att ~egeringen under instundande parlamentses- sion skulle upptaga till behandling.
kvinnans politiska rösträtt.,.
Kfter att ha erh+lit ett höfligt ehuru bestämdt afdag begaf sig deputationen till parlamentets centralhall, n k r a af dess medlem- mar ställde sig p&amp; en bänk i ett hörn af hallen, under det att de öfriga bildade iom ett slags lifvakt onikring dem, hvarpi höga.
rop pH rösträtt för kvinnorna höjdes, ackompan; jerade.
af.
viftning med flaggor.
Rlfinga parlanientsledarnöter och tillfälliga besökande försökte lugna demonstranterna, förgafves, deras rop blefvo allt högljuddare, och till slut inilste polisen utrynmla platsen.
Ut; komna på gatan mottogos suffragetterna af en ännu talrikare hop af kvinnor, och tuti3ultet blef SA våldsaint, att tio af de däri del- tagande blefvo ' förde till polisstationen.
Följande dag dömdes de tio, efter en beklaglig scen inför polisdomaren, till två månaders fängelse för uppstudsighet emot .lagen och anstiftande af gatu: upptriide.
Damerna sjalfva ha niistan med jubel halsat sin doni och deras vänner och slaktingar betrakta dem som martyrer för en iidel.
sak, i förvissning om att deras ilanin med heder.
och beröm skola gå till eftervärldeii.
Men iifven utanför deras egen krets ha siiff ragetterna blif vit föremal för mycken sy ni patt.
Ile on?
tro på det rättmätiga i kvinnans kraf p&amp; röstrfitt anse, att de voro besjälade af verkligt a-llvar, att just allvaret i cleras striifvan ... den fört dem för långt och kommit dem att använda medel, som icke iiro öf verensstäininaiide med kviimaas värdighet och själf - aktning.
JIånga mena stiledes, att iifven on1 clet Sr beklagligt att sidapa inedel befunnits nöclvändiga, ha k vinnorna ifriiga nfgifvit prof .pfi sh stort mod och sjiilfuppofiring, att de iiro viircla erkäa- ilande och beundran.
En1e: llertid förordas anviindandet i fram- ticlen af mera konstitutione1,la former och en större vördnad för lang och orclning.
%: sekutiv: i, komiten af de ' kvinliga röstratts- förening,zriias Nationalförbund (the, *, National Union of Women ' s Suff rage Societies) har fattat följande resolution: » Nationalfor- bundet kommer att uppstiilla en kvinnornas rösträttskandidat, SH, ', *) Ofn7nnst-teiide brel Iisr tillstiillts Dalgny f r t i eii engelsk brefskrifva- riiiiin.
Det jnnehk.ller i ijfversättniiig det huf \ wdsnkliga af tvenne skrif- velser, som tinder höstens lopp koniinit red.
tillhanda.
.
snart tillfalle därtill erbjuder sig, och då inom en valkrets ingen af de officiella kandidaterna är beredd att aktivt understödja kvin- nornas röstratt.))
Genom denna taktik hoppas man göra sin makt.
gällande och pil så vis, vinna seger.
För öfrigt påpekas, att kan- didaterna till parlamentet mycket allinänt begagna sig af kvinnor- nas aktiva bietand under de politiska, valen och att tillvaron af sidana mäktiga organisationer som r the I ' ri mrose Leagile s och » the \ VomenJs liberal Association;, risa, att deras arbete är varde- fullt, det är siiledes orättvist att begagna sig af kvinnornas för- m8gn och tjiinster men neka dem miinnens privilegier.
Emeller- tid var premierministerns afböjande smr $I bestämdt, att under den närmaste tiden ingenting Aterstitr fför rösträttens forkiirnpnr 511 att med lugn och ihiirdighet arbeta för sin sak.
Men om, SOM har framhållits, suffragetternas upptriidandc frbn en del h %ll försvarats, betraktas det s£ ett stort parti som ett oförsynt tilltag af n Agra vilseledda och dAraktiga kvinnor, hvilka upptri-idt som ovärdiga det land, hvars lagar och styrelse- form iiro de förträffligaste i världen, oviirdign den k~inliga röst- rlittssaken och oviirdiga sitt eget kiiii; deras oförnuftiga och ofiir- Iåtlign handlingssätt har på det allvarligaste skadat deras sak och ställt den allmänna opinionen i harnesk iiiot cleiisninma.
Det egendomliga förhallandet ar att alla de i saken inblandade per- sonerna äro kviiinor af börd och uppfostran, i-isgot som gör, att deras uppträdande anses 5nnu iiiindre ursiiktligt och deras straff endast en skyldig gard At riittvisan.
e Vid sidan af den lifliga politiska agitationen pigir inon Englands kvinnokretsar en ej mindre, ehuru utan anviindande af våldsamii~a medel, för kvinnans deltagande i det sociala lifret.
s Women ' s locd Government Society: (föreningen fiir kvinnaii s kommunala ' röstriitt) ' liar viiltagit kraftigii.
iitgiirder fiir att f&amp; en motion väckt under innevarande yarlarrientsession oril rätt för kvinna a %val att f&amp; rösta rid val till kommunala styrelser som ock att kunna inväljas i dessa.
Anmiirkningsrardt iir att nyas- nämnda föreningen icke tillhör något visst politiskt parti.
Om den ifragavarande billen blir antagen kunna kvinnor blifva med- lemmar af skolstyrelser (f. n. adjungeras de endast af styrelsen!, de skola komma att tjänstgöra inom de olika kominunalmyndig- heterna, inspektion af arbetarebostiider, kvinnoafdelningarna vid hospitalen, minderhigas arbete, öfverinseende af slöjdskolor, upp- sikt öfver barnmorskor, barn kru hbor, kvinlign alkoholisthem, polis- stationers, väntrum o. s. v. Hvilket politiskt parti man an m6 tillhöra och hvilken st8iict- punkt man, Zn intar till k~innofriigan i allmiiiihet, har iir ett oni- ride soiii odiepiit: ihelt tillhiir krinnorlin och .där de iign de stiirsta
föruts~ttningar att p31 det klokaste och sakkunnigaste siittet sköta sina hl.igganden.
Emellertid ar det ett faktum, att till trots för det framåtskridande, son1 Kr tidens lösen, anvaiidande a f ' kvinnans arbete i det offentliga lifvet i England p$ de sista åren &amp; tt tillbaka.
E t t antal kvinnor verka otvifvelaktigt har och diir inom rikets skolstyrel.ser, enligt.
lagen af 1902, men de kvinliga inedleinmarna äro endast adjungerade och icke valda pft samma villkor som de ~l~anliga.
Så lhngt tillbaka soin IS70 diirernot iii~der clen gamla skolregimen, blefvo kvinnorna valda i skolstyrelsen n ~ e d s: iinma befogenhet som niannen.
Lon- dons » borougli councils » hafva stängt sina dörrar f ör kvinnorna, och det ar fara värdt att afven dess fattigvi.rdsstyrelse skall göra det ..
Man hoppas s %ledes illycket a£ den ifrågavarande billen ifall clen blir antasgen.
Ett af Arets betydligaste kvinnoinöten var det, son1 nu i höst hiillits i clen vackra ganda staden Tunbrigde Wells af » the National Union of Women Workers D, Englands största och mest utbredda kvinnoförening.
Frhn alla delar itf landet hade föreniiigsmedleln- iiii2r infunnit sig till mötet, som varade i fyra dagar cch sainmm- triidde i stadens operalms, hvars weii apterats till estrnd med plats för styrelseils bord och talarestolen, prydda nied blommor.
Efter en +f stadens mayor och fru gifven mottagning, i form af en riat homes, som det kallas, öppnades mötet ' med ett halsnings- tal af mrs Cadbury, unionens ordförande.
Förtriifflign föredrag höllos af framstt°lende ta.laïinnor ö£ ver iimnena: » Vira, flickors fraint.id », » Den kvinliga ungclomen i staden och på lanclet)), » Tja- narinneproblemet » och » Kvinnans politiska röstriitt ».
Med anledning af den agitation, som p i senare tid bedrifvits, vackte det senare amiiet det störst; a intresset, allra halst son1 den kiinda inrs I ?awcett var hufvudtalarinila.
I ett brilliant anförande frainhöl.1 hon hurusonl .på de sista Aren känslan af ansvar gent emot staten kallats till lif hos kvinnorna, och att diraf följt en lifligsre önfkan att erhålla sh väl socialt som nationellt medbor- garskap.
At kvii-~noriia hade uppclragite att söka motverka den stora dödligheten bland spiida barn, att undersöka orsaken till minskningen af iia,tivitetssiff ran, m. fl.
viktiga snn1h8llsailgelageii-• heter, och bestandigt inskarptes hos deni att moderskapets plikter vor0 de första plikterna mot staten.
Men staten måste % sin sida erkänna kvinnorna som inecl.borgare.
SK l h g e de behandlades som personer stående utanför .lagen, uppförde de.
sig som sådana.
Sedan behandlades sainina 5mne af mrs Arthur Lyttelton frHii synpiinkten: » Deii indirekta och uppfostrande betydelsen af kvinnans röstrattu.
Tal.
viiiide sig sarskildt till de bättre lottade krinnorim, hon ville ej att man skulle tilliinipa p i dem det, son1. '
l.
en skolpojke i Et611 skrifvit i sin dagbok:)) Steg upp, åt frukost, tdacle iiled 11101: owi sn ' iia saker som hon kiinde begripa,.))
Man- niskorna: lefva icke ett lif af isolering och andlig förltrympning; utan att det skadligt inverkar p$ dem sjklEva och blir en för- lust; för sni~ihiillet.
» 33varför, zrbetsklczssens kviilnor vilja ha röst- .ratt », var fi.mnet för iiiista föredrag af mrs 131: uce Glacier, d51: i pa,pekndes de kroppsarbetande kvinnornas hjli.1~- och rattslösa bel.ii,genhet.
Nästa möte af Union.en skall IiKllns i Manchester.
Genmäle.
Med anledning af art.) Nya Vägar,.
I: en not till den i h.
1.5 intagna recensionen n£ mitt ar- bet.e ~Dolcla krafhi. » (» Viigen » 1V, TT, V1) har red.
af Dagny uttalat., att)) iii-iiilesval.et i, Viigen)) ar af en sh skiftande be- skaffenhet, att det 1a.mnar rum Ht de mest olikartade uppfatt- n i n g a r ~.
Detta uttalande ar ju till sin forin nhgot dunkelt, men det ar val antagligt, att meningen ar, att i i » Va.gen » skulle.
ut; t d a s D d.e mest olikartade uppfattningar D.
Det ar mot ett .sAi.dant vitsord, som jag ser mig föranliiteii att afgifvn en protest.
1 första hiiftets företal angafs ehson~ skriftseriens program att arbeta för en p&amp; en g&amp;.ng reformerad och fördjupad kristeil- dom, och i anslutning Iisrtill har i 1rwrt och ett af de hitt.ills i skriftserien publicerade fyra arbetena betonats föl jande hufvud- puidcter: nft ur den gemensannina kristna Ijekännelsen inAste bortto- gas det soni ej ar med Kristi liira öfilerensstaii7mande - detta med sarskild 1iiiilsyi-i till att i vAra dagar sii m8nga drifvas, bort fr5n kristendomen genom en del clogmer, hvil ka strjcla mot för- nuftet och ej lin stöd i bibeln; n.tt den statskyrklig?
institutionen %r ur flera synpunkter till skada,, sitrskildt cliirigeiioin, att den för n~knga bortskgn~iner den.
liristina religionens grundtanke: ett iniii~niskans personliga för- h: Illan.de till C; L@; rdt det varit till olycka.
fur kristeildomeii, att kyrkan helt Asidosatt den förklaring af inbnga det .. miinskliga lifvets problem som pliigar, kallas reinliari~atioi~sl~sai - en lara, hvilken icke strider emot utan far ett stöd i Kristi uttalanden och som 0111- fattats af flera af de a.1dsta kyrkofriderna;
citt det likaledes &amp; r att heklaga, att den bibelns lara oin det andligas makt öfver detmkroppsligcz, son1 i korthet brukar kallas liiran on1 trosh~.lbregdagörel.sen, p i det hela ignorerats af kyrkan; att värmen och innerl.iglieten i clet kristna troslifvet lidit men af att man - i begk att f&amp;efdlla)) upplysts och rför- domsfri ' s - SA godt som fullstiindigt skjutit åt sidan den af Kristus SA m h g a @ nger f r ~ ~ ~ i s t a l l a d r a m om anglav$sei~, Guds tjänsteandar, hvilka bringa miinniskorria budskap och h j d p f r h.
.
.
of van.
I friga om A .. U: s recension vill jag till sist - ined ett tack för ' dess viilvilliga förstlielse - giSra en cznmiirki~ing.
Eec.
siiger Qm sDol.da krafter », att det $r » s i vidt jag vet, Atinin- stolle genoni sin fullstiinclighet, det första arbetet i sitt slag inoni den inhemska litteraturens.
Detta ger vid handen att rec.
icke känner till ett at ' friherrinnan llucie JJagerbjelh för nigra år se- dan utgifiet markligt och iilnehkllsrikt arbete » Strid och frids.
Af detta krbete har jag lart mycket, och jag tillåter mig att varmt rekommendera detsamma till h m r och en son1 hyser in- tresse för de fr&amp;gor, hvillra .i » Dol.da krafter » heröras. '
' 13skil Ecklz~c ' rt.
8i.
Svar å genmälet.
.. Pfi sanmm gAng vi liimnat plats för ofvanstående genkiile, riktndt icke mot recensenten af Eskil Eckharts skrift ~ D o l c l: ~ krafters, utan mot redaktionen, anser sig denna 8, sin sida för- anl %ten nfge en förklaring betriiffande det ~dunklaz, i den om- förmalda noten .. Nigot tvifvel angående enhetligheten i den grundtanke, son1 genorngar skri Etserien » Vagem, har det nntur- ligtvis ej varit meningen iitt uttala, den star jil klar för hvar och en som last cletta arbete.
Icke för ty halla vi före, att $in- nena i cle 6 hittills iitkoninn häftena iiro txf så, » skiftande be- skaffenhets, att Dagnys skenbara inkonsekvens att först meddela en reserverad, sedan en sil godt som.
odeladt beröminande an- mälan af samma arbete daraf far sin förklaring.
Istt pfipekande af dessa s oli kartade uppfattningnr s (recensen ternws, icke » Viigem 2 författares) ansåg sig red.
dock böra göra.
Den ornstiincligheten, att.
Dagny gifvit ruin för en så utför-, lig och.
välvillig recension son1 A.
U ' s, borde, kan clet tyckas, bättre an den iifigot » dunkla formen » i den artikeln Atföljande noten ha Aclagaltzgt red.
uppriktiga striifvan att i cletta, fall visa opartiskbet och fördomsfrihet.
Hade Eskil Ikkhart varit villig att erktinnn detta, skulle han m&amp;hiincla ansett protesten öfverflödig.
,
Litteratur.
Den langa dagen.
New York.
En sann historia berättad af en fabriksflicka i Amerika, 1ycksök: triies och fraiiltidsiliaiiiie~is geniensauma förlofvade land, soni suger till sig f i s k arbetskraft frAn hela viirlden for att krossa P&amp; många existenser i sin 0Larmhärtig: t grottekvarn, har bland sina otaliga dussinromaner och sitt litterära marknadskram skänkt oss mer an en gripande skildring nr lefvsnclo lifvet, mer 2in en af dessa böcker, soni skri£rits med en penna, doppad i t %rar och blod och därför iiro siillsamt fiingslande pli samma g %ng son1 djupt beklämmande.
För att blott tala om svenska malningar af lifvet därute, hrem minns inte den intensiva kraften i Hilma Angered-Strandbergs ameriksroman wDen iiya världen », en af dessa böcker, som drager läsaren till sig och aftvingar honom ett andlöst intresse.
Jag har flera g h g e r koni- mit att tanka p % denna hok under läsningen af » Den l h g a dagen », dels emedan ämnet ar sa nära beslaktadt, dels för att båda ut- marka sig för samma skalfvande, lidelsefulla realism, om ocksa den svenska författarinnans arbete verkar afgjordt mera pinsamt.
» Dc11 18nga dagens ar ingen roman, den ar sa godt som fri fraii hvarje erotiskt element och fylles fran parm till parm af en amerikansk fabriksflickas erfarenheter under hennes intensiva sökande efter arbete.
Det ar ett hardt och strafsamt lif, som skildras, en förtviflad kamp för tillvaron och en iiiistan lika för- tviflad kamp för att ej lata sjal och miinniskorärcle uppslukas af I.) ranningariicz.
Som helt ung och begi£ \ - ad med en ~ i s bildning s kommer bokens hjältinna, alias författarinna, till storstaden New för att söka sitt lifsuppehiille och försöker sig dar p5 det ena arbetet efter clet andra; hon gAr fran fabrik till fabrik, slafwr i en tviittinriittning och svettas vid en elektriak Siiiger-imskin, men Iiur pressande iin arbetet ar, lämnar det henne i: illinZnhet knap- past det uslaste lefvebröd.
Den nioraliskn atmosfaren i dessa fabriker och inrattningar ' sr oftast af siimsta slag, fabriksflickorna.
bli i allmiinhet rh och ~impla, men tltt finns ocksi ljuspunkter i tafian: iiagra humana nrhetsgifv: ire, digra gotla kamrater, soin göra allt för att bistii hvarandra, ocii en och annan arbeterska, som kunnat bevara sinnets reiiliet trots all omgifvaiide emitta.
Man kan ej anklaga fijrf.
för att skjuta: i11 skiild p i arbetsgif- varna och fram~ta11~1 alla arbetare soni offer och martyrer, skild- ringen förefaller i clet ta hiinseencltb fiirvhande olxirtisk.
13okens syfte %r nästan mindre .att viicka arbetegif \ - arnas minvete och medkänsla iin att ~ ä c k a arbeterskorna sjalfva till medvetande om att de verkligen kunna höjs sig öfver sina nuvarande villkor genom ett systematiskt arbete yä sin egen utveckling.
Den för- nämsta orsaken till fabriksflickornas elände bestltr enligt f ö r £: ~
%sikt i att de äro odugliga i sin egenskap nf själfEörsörjande kvinnor, .enzedm de e j veta 7 1, ~ de skola arbeta.
Fqbriksflz ' ckan kan inte arbeta, .lm2 arbetar inte, hon arbetas.
Nästan h h d a förefalla i första ögon- blicket förf: s ord: # Den obarmhärtiga sanningen bör helat uttryc- ' kas så, att hur hårdt fabriksflicka.11 än ' arbetas ', hur eländig svalt- lönen an är, far hon precis s&amp; stor lön, son1 hon ar värds.
Men d e t ar att marka, att den son1 uttalat orden sjal£ har passerat .graderna och talar af egen dyrköpt erfarenhet.
Battre utbildning och biittre hem, se där fabriksflickans mest t.r5ngancle behof i hänseende, och för sin andes kraf behöf- ver hon clen hjiilp en.
vidhjärtad kärleksfull kristen kyrka kan skänka.
» Mih ffi föra sin egen tala-n, d&amp; det gäller andliga behof.
- Jag för kvinnornas, d % jag påstAr att vi ej kunna lefva utan Kristus.))
Förf.
riktar en allvarlig vädjan till kyrkan att ej, i .oförstdende af tidens sociala rörelser,] &amp; ta sjalavfirden gA sig ur händerna och racka stenar i stallet för bröd.
Arbeterskornas behof och kraf, sadana de ' har i allra största korthet framställts, uttryckas i en » epilog », som tager vid, sedan den egentliga historien &amp; r slut, och som har det största intresse, .såsom franisprungen ur personlig erfarenhet af arbetets vhdor och svfirigheter.
Den utgör liksom en resurnk i konkret form af de tankar, som under berättelsens lopp osökt framgatt, och om den .&amp;n till formen nhgot sticker af mot boken för öfrigt, bidrager den t,ill att ytterligare skärpa det tankeväckande och gripande intrycket af dessa blad ur den arbetmcle kvinnans historia.
3 '.
z. k a En springande gnista och andra berättelser n£ ikhathildn Roos.
Det tjugutal längre och kortare berättelser, som fyller Mathilda .Roos sista volpn~, genorngils nästan alla, trots de ganska växlande motiven, af samma grundtema: den religiöst sinnade människans inre rikedom, hennes upphöjdhet öfver lifvets stormar och hennes af att f H utgifva sig i kärlekens gärningar, i ~ e m o t s t ~ h d l i g behof a Guds och nästans tjänst.
Liksom i alla sina senare arbeten kommer oss författarinnan sjalf på ett personligt satt till mötes, ifrig att förkunna den tro, som för henne innebar lyckans hem- .lighet och ingenting högre önskande iin att f&amp; dela med sig sin .egen ljusa och blida Rskhclning %t hela världen.
Därför griper hon också, hvarje tillfälle att framställa den, och det ar inte utan ' att hon emell~iit ' en siiiula » trumfar in » sina Asikter och, för tendensens skull tar nied en del obetydliga saker bredvid sådant: som ar verkligt värdefullt.
Den.
förata, och längsta berättehen i ofvan namnda samling, - .och den som gifvit boken sitt n&amp;g.ot egendomliga namn, gör intryck af att vara tillkommen just.
för .att inskärpa en idk.
.Denna.
id6 ar visserligen kärlekens och sjllfuppoffringens, men *
den lifsepisod, som skulle utgöra idens reella oiiiklidiiiug, före- faller så overklig, att nian ej far intryck af nBgot lefvande, Samma ar förh %llandet med ett par af de smirre beriitteleernu, t. ex. » Syster Agnetas.
Hur niycket varmare och mera personlig ljuder ej tonen i de smA fina minnesbilderna » Tant hlinliliu och, In Memoriams, och hur kraftigt förnimma vi ej ett kvinnohj8rtas.
verop öfver sitt.
släktes skam och förnedring i, En bikt B.
Det sinne för oskyldig humor, eon1 tagit sig uttryck i iniingtt af Mathilda Roos föregiende typer, komriler här till synes i » Vakt- msstare Brinks, och aDagsliindor)), en fin liten skiss, dar förf.
con ainore berättar om hur en afsigkominen friherrinna ocli hennes döttrar midt i fattigdom och umbäranden behålla sitt friska lynne, sin förnäma air och sina sangviniska framtidsvyer.
Samma vackra spr,&amp;k och samma idealitet, som kiiiineteclrtinr.
Mathilda Roos öfriga arbeten, stamplar äfven denna.
bok.
E: E.
Vid gränsen af Eli Heiki.
I ' r hvita slafveriets histora.
Det ar en ganska egendomlig omstandigliet att ej iniiidre air- två skandinaviska romaner p&amp; sista tiden hämtat sinn niotiv frhn w den hvita elafhandelns historia.:.
Det hemska iimnet kan risser- ligen kallas nog s % romantiskt, och i och för sig ar det ju gliid- jande, nar dikten kan begagnas att Öppi~a mänsklighetens siim- niga ögon för s krian de missförhlillanden - ri veta Ju hur ofta ett litterärt yerk p5 detta satt haft &gt; !areiide,, för att tala med en af våra yngre tänkare - men skall maii döma o h ~ i t a slafve- riets » lämplighet f ör litterär behandling efter de nyss nämnda båda romanerna,, Den hvita slafrinnan » ocli » Vid gr ii ii sen^, fruk- tar jag att utslaget kommer att blifrn: mindre lämpligt.
Den danska författarinnan iigde knappast niigra andra föriitsiittningar %n sitt ärliga uppsht, och ensamt ar ju detta ej nog för en romanskrifvare.
Den svenska.
- ja, trots den manliga peeiido- nymen gissar man afgjordt p % en krinlig penna, både p i grund af den flammande indignationen öfrer en kvinnosliktets förbannelse och till följd af romanens starka dragning åt det hyperroniuntiska - äger åtminstone fantasi men en alltför otyglad och okultirernd shdan.
Hvilken inledning bjudes oss icke t. ex. i den s. k. pro- logen » Affar ar affärs, som otvetydigt skrifvits i den goda af- sikten att framställa slafhandlarsii.llskapet i s % nattsvart belyening som möjligt, men som i alltför betiinklig grad erinra.r om en röfvarroman af tarfligaste slag.
Man bör dock ej följa sin första impuls och slå ihop boken midt i eländet, hur starkt man än frestas därtill, utan oförfäradt.
läsa på, annam kommer man att döma orättvist både olii roma- nen och dess författare.
Ty har finns verkligen gry och en viss oförskräckt originalitet, ehuru man oupphörligt förargas öfrar
ordsvall och onatur.
I) &amp; man i den egentliga romanens första kapitel f8r följa den unga h g + Greta på hennes julnattsfard efter länsman och doktor, frapperas man af den fart, med hvilken berättelsen löper framit, men man frilagar sig häpen, i hvilken öde obygd och i hvilken afliigsen tid förf: s fantasi dykt ned.
Några sidor längre fram upplyses man om att hiindelsen tilldrager sig i Värmland, Seln-ia Lagerlöfs underland, och som man har varit n ~ e d p5 afventyrliga färder förut i clenna landsända, låter man clet gA p i de fiydda tidernas räkning.
Men när vi härnäst möta den unga .fröken i vargskinnspälsen och stubben p % däcket af en turistångare Trelleborg-Sassnitz, blir clet oreda i begreppen.
Samma.
blandning af 8kenrtncle fantasi och nykter verklighet, .af spökhistorier och realism genon-igAr för öfrigt hela boken.
Det %r jäsande lif och sentimental romanslentrian i underlig förening.
Men hur gir det i detta virrvarr med saken, iden?
Ja, man miirker tydligt, att det verkligen %r denna, och ejsden romantiska effekten, som satt pennan i förf: s hand.
Den blir för öfrigt rnyc- ket viiltaligt och öfvertygande framlagd i en l %ng dialog mellan hjiiltinnan och hennes friaxe, en dialog hvilken narmast verkar som ett varinhjartadt prograintal af förf., interpelleradt af en oppo- nent, som representerar den allmänna opinionen.
Det vore visser- ligen gliidjande,, om man finge skrifva alla dessa tungt vägande argument p i en manlig författares rakning, men detta Aterstår ännu att bevisa.
Emellertid kan ej ens detta entusiastiska inlägg i frhgm öfvertyga mig om, att hvita slafhandelns bekämpare ha någon värdefull hjälp af romaner i ämnet.
Åtminstone vänta de olyckliga offren för ssystemetw hittills förgiifves pil den före- sprhkare, som vet att p&amp; ett konstniirligt satt föra deras talan i gripande och öfvertygande ord.
'.
F. E.
V db.
Föreningsmeddelanden.
Skrifvelse i nykterhetssaken.
.
.
I den opinionsstrid, som ' f: n. utkämpas i v h t samhiille mot Göteborgs- systeinet och dess tillämpning, ha kvinnorna, sksom en i saken ej mindre intresserad part än miinneii, tagit en liflig del.
Ett uttryck för detta in- tresse har.
varit det opinionsmöte, som p&amp; initiativ af en del kviiinofor- eningar hölls i Blasiel~olmsliyrkan.
cl: 18 nov.
' och dar bl.
.a.
det uttalande gjordes, som hterfinnes p &amp;.
mnan plats is detta hafte.
Fredrika-Bremer- Förbundet har å sin sida velat ådagalligga sin anslutning till den radande uppfattningen, att en reformering af hithörande förhtlllanden ar.
i högsta.
grad nödvändig, genom att till Stockholms stadsfullmlktige aflata följand6 skrifvelse.
,
Fredrika-Breiner-F6r11uiidet, som liur till uppgift att verka för ~kviii- nans höjande s h ~ a i l sedligt och intellektuellt soni i socialt och ekonomiskt af seende^, har icke kunnat undg8 att Anna hiiriisom den inom h u f ~ u d - staden under senare ar allt mer tilltagaide dryckenskapen \ - erkar ned- brytande inom tusentals hem, förstörande faiiiiljernas välstånr1 c) ch Iyck: i, samt innebarande de svhraste faror för de u ypräxande 1) ariiens fraintid.
D5 nu en rasentlig orsak till detta sorgliga förhiillande ar att.
siilra i det satt, livarpi % iitskanknirigsriitti,aheternn liar i hufvudstaden 1iaiidlmfva.u s h ä l af aktiebolaget Göteborgasystemet i Stockliolm, soiii i 8frigt, jani- väl och ej minst i fragn om ölförsiiljiiingen, tillgter sig Fredrika-Bremer- Förbundet hemstalla, att Stadsfullmaktige rille k e d anlitande af till biuls staende niedel vidtaga mara och kraftiga,: itgiirder till dryckenskapens bekampande och \ - il1 därvid sarskildt sisom öiiskeinftl framliilla, att At verkliga nykterhetsvanner initte gifras infiy- tande p&amp; ledningen af alctiebolngets Göte1) orgnsystemet i Stockholm verksamhet; att möjligast stritnga orclniiigsregler blifva gällande fiir samtliga iitskankningsstiillen och restnuranter, af lirilka sam- hällsklasser de än besökas och att besttimmeleerria angilencte förlnid för ut~kankning till i; inder&amp;riga personer andiis II viigg inom utsksnkiiings- lokalen; att stadens inkonister af br8nurinsförsfiljningeii i vida större omfattning än hittills anviindas till tlryc.kenska- pens bekiimpande samt att anslag heviljas far inriittancie och underhUlande af skolor, där !it kvinnlig ringdoiu ined- delas undervisning i hemmets viird och ekononii; samt sarskildt nied afsende K viii- odi 6lutskänk- niiigen: att antalet försäljiiingsstHllen betydligt inskriinkas; och att inga iitskänkningsrPttigl~eter meddelas At lokaler, beliigna invid skolor och lekplatser.
e Stipendieinstitutionen.
Yid sammantriide i Hesideiiset i Halmstnc?
den 9 noveniber konsijitiierades Hallands lokalkomit4 med landsliöfding A. Asker soin ordförande och hilierrinnan Augusta Åkerliielm eoin vicc ordf örnnde. '
C Fredrika-Bremer-Förbundets Linköpingskrets.
Inom den af Föreningezk bildade kvinliga iingdomsklubben DA.
T.D har anordnats en kurs i frisk- gyninastik, hvartill klubbens diedlemmar iiga fritt tillträde och utomstii- ende mot en nibnatlig afgift af 25 öre.
Kursen tyckes omfattas med stort.
intresse. '
