# ID: svediakorp-per3044
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Kvinnornas Tidning
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Kvinnornas tidning', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1923
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 26,397
# sentences: 1,437
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-kvt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


K V I N N O R N A S Emilie Pettersons Broderiaffär För Sommaren!
Stort urval av nyinkomna vackra, färgäkta Sommartyger i Frotté, Musslin, Gabardin, Folard, Volle, Zefyr och Bomullstyg.
~ ~ GOSSKOSTYMTYGER, (Inneh.
A. HÄBSTRÖM) Underkjolar, KUNGSGATAN 45 TELEFON S831 Lahmans Trieotunderkläder för Herrar och Damer.
Strumpor, Snörliv, Reformliv, Näsdukar, Allmogegardiner, Möbeltyger, Borddukar vackert urval, äkta färger.
Linneduktyger, Handdukar, Sängtäcken, FiAtar.
Hvita Väfnader, bästa fabrikat.
Prima Ylle- och Bomullsgarner.
Handarbeten av alla slag till billigaste priser.
BERTHA ANDERSON 15 Korsgatan 15 Kärleken är en stark överdrift av skillnaden mellan en viss dyrkad Regeringen har meddelat tillstånd person och alla andra.
åt Västerviks, Falu och Hudiksvalls Bernhard Shaw.
läroverk att i gymnasiet intaga kvinnliga lärjungar i mån av utrym­ me från ooh med instundande höst­ termin.
Varje förståndig husmoder Årets riksdag biföll, som man tor­ de minnas, en av hr Österström använder väckt motion om rätt för kommuner­ na att i viss utsträckning införa sam­ undervisning vid gymnasierna.
Skolöverstyrelsen som vid uppre­ i hushållet pade tillfällen uttalat, att erfarenhe­ terna i fråga om samundervisningen på gymnasiestadiet i stort sett varit gynnsamma, har även tillstyrkt stadsfullmäktiges i Kalmar, Kri­ dollars till ide av fru Tingley i Point stianstad och Halmstad ansökningar Loma upprättade teosofiska institu­ om rätt för kvinnliga lärjungar att tionerna.
Fru Mohn, som ansåg, att vinna inträde vid - de allmänna läro­ hennes man otillbörligt berövat det gemensamma boet en del av dess till­ verken i nämnda städer.
gångar, stämde fru Tingley med be­ gäran, att denna skulle åläggas att till henne återbetala 100,000 dollars av det donerade beloppet.
Hon vann i underrätten, förlorade i överrätten men vann slutligen i högsta domsto­ len.
Detta är processen!
Sedan kommer turen till fru Ting- leys anseende.
Överhuvudet för den teosofiska Det kan då nämnas, att det fram­ broderskapsrörelsen, amerikanskan för oss ligger ett nummer av den an­ fru Katherine Tingley besöker f. n. sedda tidningen Skånska Aftonbla­ Sverige och liksom vid det senaste det med en däri publicerad i sympa­ besöket har hon rönt ett hänsynslöst tiska och erkännsamma ordalag av­ mottagande av en del av pressen.
fattad helsidesartikel om det teoso­ Vår redaktion räknar inga teoso- fiska högkvarteret i Point Loma och fer och ingen har begärt att vi skola om fru Tingley.
blanda oss i saken, men vi känna oss Vi hava också ett ex. av " The San i rättvisans namn och därför att den Diego Union " av den 27 sistl. maj, angripna är en kvinna skyldiga att som med en 1 ' ång artikel förebådar för allmänheten påpeka det otillbör­ fröken Elsa Brändströms föreståen­ liga sätt varpå man söker beröva fru de besök i San Diego och hennes fö­ Tingley hennes heder och goda rykte.
redrag där.
Tidningen meddelar, att Man antyder, att fru T., som är 70 svenske generalkonsuln i Chicago år gammal, skulle ha förlett en gift Olof Lamm anhållit hos fru Tingley man till otrohet och ådömts att till att hon ville lämna fröken Bränd­ den förfördelade hustrun utbetala ström sitt stöd (" to sponsor ", eg. " gå ett skadestånd av 100,000 dollars.
i borgen för ").
Denna version är en fruktansvärd Man måste antaga att generalkon­ förvrängning av fakta.
— En d:r sul Lamm känt till fru Tingley och M ' ohn begärde skilsmässa från sin att han tillerkänt henne både gott an­ hustru och denna beskyllde fru Ting­ seende och stort inflytande.
ley för att ha intalat d:r M. beslu­ tet.
Vidare hade d:r M., själv teo- Det är, apropos den svenska " väl­ sof, av sin till 300,000 dollars upp­ komsthälsningen " till fru Tingley, gående förmögenhet donerat 200,000 underligt att bevittna hurusom per­ soner, som skriva för en bildad pu­ blik, kunna i skydd av trycksvärtan rikta sig till en främling med grova ärekränkande ord, vilka det skulle vara absolut otänkbart att frambära muntligen till vederbörande inför ett aktningsvärt sällskap.
" dlotfta urval - fågjfa prêter.
Det går framåt.
Pellerins Margarin En " ridderlig " välkomst­ hälsning.
UPPROP.
Stora Teatern vänder sig härmed till en vidsträcktare allmänhet, för att få bistånd till genomförandet av sina konstnärliga planer för spelåret 1923 — 24.
Teatern kan hänvisa till det enstämmiga och oförbehållsam­ ma erkännande som kommit den till del, och den känner sig av de vunna framgångarna förpliktad att allt framgent söka bjuda en förfinad och ideellt syftande operakonst, som kan tillfredsställa alla rimliga krav i mu­ sikaliskt, sceniskt ooh dekorativt hänseende.
Bland de verk Teatern finner an­ gelägnast att införliva med sin reper­ toar, ' äro två av musikdramatikens största mästerverk, Mozarts " Figaros bröllop " och Wagners " Lohengrin ".
En musikalisk och yttre gestaltning, värdig deras inre halt och upphöjda karaktär, vill Teatern eftersträva, däremot ej prål och slöseri.
Men Teaterns ordinarie medel räc­ ka inte till — lika litet som flertalet lyriska teatrars — för de kraftan­ strängningar, konstnärligt och eko­ nomiskt, vilka det fullgoda framfö­ randet av dessa och andra krävande verk medföra.
Genom att inbjuda den musikaliskt och dramatiskt in­ tresserade allmänheten att teckna bi­ drag till en Stora Teaterns Opera­ fond, vill Teatern tillförsäkra sig nödvändig förstärkning av sina ma­ teriella tillgångar.
Göteborg den 10 augusti 1923.
Harald Adelsohn.
Gustaf Bergman.
Gustaf Blom.
Erland Erlandsson.
Axel Fromell.
Gösta Göthlin.
Eduard Hartwig.
Malte Jacobsson.
Sven Johansson.
Folke C:son Wend­ ling.
Axel H. Ågren.
Teckningslistor finnas tillgängliga i Stora Teaterns biljettkontor kl. 10 — 5 e. m., stadens boklådor, banker och större affärer etc. Vår tid är i många avseenden pa­ radoxal.
Många unga damer anse t. ex. att de för att vara välklädda måste ha på sig så litet som möjligt!
Ett tK0 rt es T I D N I N G •none * användes * YVY-TVÅL.
Säljes i varje välsorterad parfym- och herrekiperingsaffär.
Aktiebolaget YVY Fabriken, Ystad.
extra kvalité.
Pris pr kart.
75 b &gt; B ™ Ti,, Ä 8t • I d F Asklunds Bröd Det är bäst Kräftor Vanföreanstaltens Yrkesskola.
Fiskhallen Grönsakstorget inkomma nu varje dag i till blilligaste priser.
Tel. 5438, 5436.
Filial Bazar Alliance 15324 Amalia Gustafssons Saluhallen 21 — 23 förstklassiga Charkuterivaror rekommenderas.
Tel. 1976.
Billiga priser!
Arbete hämtas efter tillsägelse pr telefon, Försäljning av Villor, Fastig­ heter och Egendomar, L. W. Ericsons KAFFEBLAUDNIHEAR c£14^^ äro alltid av högsta kvalité.
Redbergsvägen 12.
Tel. 4557 UTHYRNINGS &amp; / FA5TIGHETSBYRA G C&gt; T BOf=i.G Öppen fråga till " Den upp­ riktiga!
I n:r 32 av Kvinnornas Tidning säger Ni under rubriken " Den man som en kvinna är nöjd med ", att " det gör egentligen detsamma hurudan han i övrigt är, bara han ser rätt, stavar rätt och inte är så ful, att folk vänder sig om efter honom pä gatan. "
Då Ni i denna sak väl knappast kan göra Eder till tolk för andra åsikter än Edra egna och sedan Ni sålunda förklarat Eder nöjd med en man, utrustad med de av Eder om­ nämnda egenskaperna, vore mycket intressant få även följande fråga av Eder besvarad: " Varför skulle Ni taga en sådan individ till Eder man? "
En djupt sårad läsare av Kv.
T. Hansson &amp; Silfverstrand FISKAFFÄR Bazargatan 8.
— Tel. 9580, 15380 rent i Kv.
T. och befordrades till trycket med den goda avsikten att uppställa det som en kontrast till de förut i tidningens spalter gjorda ut­ talandena i frågan, särskilt Ebon Mrs djupt kända inlägg.
Det är icke bra för en tidning att alltid arbeta med pekpinnen och sä­ ga: Detta och detta och detta är det rätta!
Läsarne torde ledsna på ett sådant mästrande.
Önskemålet må­ ste vara att i livets olika frågor väc­ ka den eftertanke, som leder till en fri och självständig uppfattning.
Ett utmärkt medel är då att fram­ ställa varierande och, sam i detta fall skett, skarpt motsatta synpunkter.
Med denna förklaring torde " Den djupt sårade läsaren " kunna vara nöjd.
Svar till " Den sårade läsaren. "
" Den uppriktigas " uttalande gjor­ des i ett datmsällskap, där man dis­ kuterade den av Kvinnornas Tidning framställda frågan: " Vilka män väcka kvinnornas beundran? "
Kan­ ske var det skämt, kanske allvar.
Det upptecknades emellertid av en refe- Hemska dagar och nätter följde för Paul.
Vilja och tanke voro för­ lamade efter det skräckfyllda ned­ störtandet från lyckans höjd.
Han hade gått till floden med pängarna E Ä ft„ " " •« 1 Mm, ' • lc aulay.
N; 0 Annonspris: Bekymrad.
Alldeles riktig ir är Ni själv villig att göra nåRot 7 att förbättra världen?
TV+ - i i. i ar ufa nog med att sörja och klaga.
Frågvis.
Se art. " En bekänneV i föreliggande n:r.
' 7Z^ktllI àtes gärna om " Kvin- Las Tidningmed hela namnet " utsatt, angives som kalian.
INNEHALL.
Carlberg.
„ Det är mäns art. " Av Frigga Av Den funder­ samma.
Flickscoutrörelsen.
Av Farmor.
Svea Brunius f. Ses vi igen?
Av Louise Berg.
Dicksonska G.
L.
Fem styoken som läsa Er tidning!
Det är en god gärning.
Mycket bättre vore det emellertid 01 vi finge dem till prenumeranter!
Kvinnohanden är hårt sluten, men i en sådan har det svårt att något gott.
Säg dem det!
E. M — g.
Yrede förgiftar Modet och man kommer längre med ett lugnt inlägg.
E. E — z.
Vi tacka, tacka, tacka!
Frågvis n:r 2.
Nej, vi anse natur­ ligtvis mannen vara den förnämsta skapade varelsen.
Näst kvinnan! "
LIN0LEUMMÂGÀ5INET * •ù STÄLLER ÖVRIGA IJKUGGAN ANGBAGERI A.B.
ROSENLUNDS B R Ö D GÖTEBORGS ciu LINOLEUM-MAfiASIN KUNGIHOFL.
1 TEL 82.00-5095-W ».
SKANDINAVIENS STÖRSTA SPECIALAFFÄR I SIN BRANSCH Hrla JVIjölh " En ny uppfinning? "
sporde hon glatt.
Och han nickade.
" Ja, ja!
En ny uppfinnig! "
Ty det gällde i san­ ning att uppfinna en räddningsplan.
Och han tänkte, att om detta lyc­ kades honom, så skulle han ge sig tillfreds, även om det aldrig mer i livet lyckades honom att uppfinna något mer.
Efter långt eftersinnande, kom han till den slutsatsen, att hans onde ande, liksom andra onda andar, en­ dast kunde besvärjas genom att ro­ pa honom vid namn; med andra ord att han måste veta vem hans pinoan­ de var, för att.
kunna oskadliggöra honom.
På nytt övertygade han sig om, att namnet " Schack " icke stod i adresskalendern; men det var ock­ så fallet med en mängd andra indi­ vider, vilkas namn återljödo i Pot­ hoffs källare.
Pothoff själv visste ingenting bestämt om mannen.
Han själv hade sagt sig vara hantlangare.
Till källaren kom han högst en gång i månaden.
För resten en sjangtil karl, alltid med pangar på fickan och Spenderade frikostigt.
Tycktes också ha rena papper.
Satt lugnt Jär bördan blir för tung, En glädjestrimma.
V. B — d.
Tack.
Med någon fe.
kortning.
Distribution pa Tel. 40781, 4B699 kvar, när " griparne " någon g aB £ slogo ned i källaren.
_ Och så blev intet annat övrig Paul än att gå på lur likt en jäf som söker en rävlya.
" Vid hade han aldrig mött Schac • ^ var mannen än hade sitt lSm y^ ^ ifall han regelmässigt uföva&lt; L inbrytarhantverk, vid vilket randt mot sin vilja Instatt; vid nattetid måste han upp e på gatorna i staden.
A1 j tsa .° roB J Paul sin nattro, gjort e; smygande i husens skuggor närheten av banker, maga &amp; u ^ ^ smeds- och juvelerarebut gc- möjligen upptäcka den ' " 1 stalten i slängkappa, rec °, efl jgel sig fast vid hans hälar ^ till ^ b® 85 följa honom och osedd gömställe.
11 (Forts. i nästa " Namns- och Födelsedags^ Presentkort — ' 2 N ö erb^jj på KVINNORNAS TIDN Te) _ jft Expeditionen, Vallgatan Utkommer varje söndag.
Utgivare och redaktör: INGEBORG DAHLLÖF.
För annons- och ekonomiavdelningen: EDITH RICKBERG.
Redaktion och expedition: Vallgatan 27, Göteborg.
Tel. 18070.
Prenumerationspris: Helår Kr.
6: —.
V2 år Kr.
3: 50 V 4 år Kr.
2: —.
Lösnummer 15 öre.
Centraltryckeriet, 0.
Ericson, Göteborg 1923.
Utlandskrönika i sammandrag.
S.
H.
De saknade signature^ återförväntas snart.
Det är somm lättjan som kommer deras penni » att vila.
26 Augusti 1923 Textsida 25 öre pr mm.
sista sidan 20 öre pr mm Längre annonsering rabatt.
PETERS, FRANZÉN », C&gt; ens komme att förslå, med allt vad han kunde skrapa samman för att mätta blodsugaren.
Kanske försök­ te han en dag, med detta mäktiga vapen i hand, att tvinga Paul in på brottets väg för att få större vinst.
Kosta vad det ville, han måste göra sig fri, måste!
Ooh om det icke lyc­ kades honom, icke snart lyckades honom, hur skulle han våga träda inför Lisas ögon?
Aldrig kunde han binda henne, den rena, den stolta, vid någon som hotades av tukthuset.
Det var hans plikt att återgiva hen­ ne sitt ord.
Men ännu kunde han icke besluta sig att erkänna för hen­ ne, hur han låtit snärja sig.
Där måste finnas en annan utväg.
Han grubblade över detta problem under sin verksamhet i fabriken, passade icke på sitt arbete utan för­ störde det.
Ursäktade sig med ett starkt illamående, satt hemma och grubblade vidare.
Lisa undvek han så mycket som möjligt.
Gick detta icke, så visade han sig förströdd och uppriven.
" Det var en svår sak, han hade att tänka ut, en mycket svår sak ", svarade han på hennes oroliga fråga.
34.
3:dje årg.
BREVLÅDA.
PETERS VÅR HYGIENISKA FÖRPACKNING.
I / r Människan är så ful] ser att det är omöjligt att tro sluta sig till hennes Ce^ KUNGSPORT5PL.2.
OBS!
XXI.
1 L.
M. Art. skall komma.
HERM.MEETIi$ AB efter utpressarens befallning i den mån- och stjärnlösa natten, skjutit in dem under den angivna stenen, och sedan hade han gått hem i slö lydnad utan att ens vrida på huvu­ det.
Ingen hade han sett; intet an­ nat ljud hördes än det lätta plaskan­ det, när vågorna drogo förbi, och kvarnhjulens dova slammer på av­ stånd.
Men Paul visste bestämt att i ett av hörnen eller genomgångarna i de förfallna murarna hans plågo­ ande lurade med revolvern i handen och fingret på trycket.
— Alltså, han måste försöka vinna tid, en kort frist för att hämta andan och över­ lägga.
Snart skulle Schack fordra nya summor.
Han skulle bli tvun­ gen att arbeta för honom som en slav, att ge honom varje öre han förvärvade.
Hans brud, hemmet han tänkt skapa, hans hopp om att komma fram i världen, allt var för­ lorat, nedsjunket i ett träsk.
För honom fanns för framtiden intet an­ nat än träl tjänst åt en slavdrivare, dag efter dag, år efter år, utan rast, utan ro.
Ty hotelsen, som hängde över hans huvud, var alltid lika verksam.
Och vem visste, om det minut hos W HovleverantiSr 61 " ' Färska Kräftor.
Spara tid.
— FARD1GKOKTA på 3 MINUTER.
Spara bränsle.
tunga steg.
Ett ögonblick kom det över honom ett vansinnigt raseri, och frestelsen att, störta sig över förrä­ daren, kämpa med honom på liv och död, skrika samman allt folk i Ro- serihof, och se ' n fick det gå med ho­ nom som det ville!
Men med järn­ hård viljekraft tyglade han sig själv.
Klokhet är mäktigare än våld.
Han trädde fram till fönsret, såg efter den stora, mörka gestalten, som rörde sig lik en skugga över Rosenhof, något styv och utan bråd­ ska.
Hon vek av mellan Pothoffs källare • och Wieprandtska smedjan in i den krokiga gränden, och där­ ifrån in i den inre stadens labyrint.
Vem kunde hitta hans spår där?
I stum förtvivlan sjönk Paul ned på en stol.
^ * 1 utsökta gen.
ar en alltid välkommen gåva. '
jkîînçjforçef ü Ziwertz ' ögonbryn, hår, f fc de !J Sr Tel. 236, 11510.
Böcker bindas.
Snickeriarbeten, olika slag.
Möbler poleras och repareras.
Strumpor vidstickas.
Skrädderiarbeten, alla slag, ut= föras.
j (S IBrtia 57 Kungsgat., Göteborg ^ Ziwert ' z T .nrPtlshf » ro-crra+o« XT._ P » _ från oss rfd S hm ' o / mjpon^ förtöjer sin båt, ligger en stor sten.
Under den stenen gömmer du de två hundralapparna, och se ' n går du hem utan att vrida på din topprova.
Men det säger jag dig, pojke, att om du inbillar dig, att du kan dra ' mig vid näsan och ge " griparna " en vink, så bedrar du dig.
Jag förstår inget skoj, och märker jag något förräderi, så ska ' jag laga, att där blir en ape­ katt mindre i världen.
Begriper du?
Va? "
" Jag skall komma ", lovade Paul, " men när jag nu gett er pängarna, vem går i borgen för, att ni inte än­ då förråder mig? "
" Mitt sunda förnuft!
Du tror väl inte, att jag är en sådan fåne, att jag slår ihjäl gåsen, som värper guldägg!
Nä-ä, du är lika säker som i Abrahams sköte.
Du ska ' bara i framtiden knoga ihop ett par extra pluringar för en stackars kam­ rat, så där en tio år framåt, tän­ ker jag, tills brottet blir preskribe- nat.
Det kan inte ändras, men du tycker ju om att slita och arbeta? "
Hånskrattande gick han förbi Paul ut ur rummet.
Wieprandt hörde trappstegen knaka under hans Uubiirumatöånq^ Från Ystad till Haparanda folkbibliotekets minnes= skrift.
Bankrutten.
Matrecept eller icke?
Insändarnes spalt.
" Uppfostran till hat " och " haltande slutsatser. "
Svar till Ellen Key.
Pristävlan II.
Kan ni skriva ett bröl­ lopstelegram?
Höst.
Av I.
A.
Efter senaste modell.
Behovsprincipen.
Köp och läs!
I Rosenhof.
Roman av Luise Westkirch.
UtlandsKröniha i sammandrag.
England har mottagit det franska svaret i skadeståndsfrågan, artigt till formen men bestämt i tonen.
Frankrike fasthåll er oryggligt vid Versaillestraktaten och räknar med ett samlat .skadeståndsbelopp till de allierade makterna om c:a 50 miljar­ der guldmark, därav för egen del 26 miljarder, till England 14, till Belgien 5 miljarder o. s. v. Noten anger förslagsvis de medel, varige­ nom betalning skulle kunna vinnas: övertagande av tyska statens järnvä­ gar, skogar, gruvor och tullinkom­ ster, vidare genom monopol av olika Jag samt utgivande av obligationer ®ed säkerhet i tysk egendom, vilka skulle kunna belånas i utlandet " • 8. v. Själva kärnpunkten i det fransk- meningsutbytet, Ruhrocku- Pationen, beröres endast i förbigåen- e ' ^ enn a ' fråga-, påpekas det, kom- ® er så småningom att lösas av sig V ~~ när Tyskland gäldat sin u d (underförstått aldrig), skola e Iranska arméerna dragas tillbe- ia " ån området!
Ställningen är sålunda fullstän- I)., / ar ' ^ ran krike är beslutet att ' ' ' " Ruhr, under det att det för så ^ a .z^ är önskemål att s kulf e s ^ er - Ruhrs utrymning 6 dels återupprättandet av del ntl0rma ^ a ' ^ ör c * en engelska han- T ysk l ^ 1 * mma förhållanden i stänV an ^ ' C ' e ^ s ^ ännu viktigare Ôver^u aV det frans ka politiska vä r j;) tl ^ ' inropa, liksom även av- s ka y• 6 - ^ den ^ ara: ' - ör d- en engel- Se r sic nindus ^ e n som hotande re- om R Ii eU n ^ Ta ^S® ail (^ e framtid, ^°ftrii] o- 1, rS ma ktiga kollager och W; - llka niäktiga järnmalms- 0r, tlIlsan imans befinna sig i den i «T * i,Kta ' rie » i- » ' - kiüna ij ar ^ are m °tsatsförhållande ' ' H var a två länder komma Svar På f U ° ra ° C k man ^nner intet Mellan t^ ' hur denna konflikt Dla ^ er skill T Var ^ ens väldigaste k° m Pro ' mi Ssi v0mma att lösas.
En de 0li ka önV yn?
S icke tä nkbar, när en gelska lig vikt och stå i så avgjord motsats till varandra som här är fallet.
Med godo lämnar Frankrike icke Ruhr, och vilka medel förfogar väl Eng­ land över för att framtvinga en så­ dan reträtt?
En vädjan till vapnen?
De franska tidningarna ha dryftat möjligheterna av en väpnad engelsk aktion men räknar icke därmed — det brittiska väldet är icke tillräck­ ligt starkt, framhålles det, icke till­ räckligt rustat för ett sådant även­ tyr, vilket, om det misslyckades, skulle få katastrofala följder.
Kannstöperier tjäna icke mycket till, men man kan ju ändå försöka dem.
Ruhrfrågan måste lösas, om icke Europa skall gå under, den kan icke lösas på fredlig väg — • vapnen skola fälla utslaget.
Det är icke an­ tagligt, att England på egen hand vågar ett väpnat ingripande, icke häller att det för en sådan aktien skulle vinna den neutrala världens stöd, men däremot är det sannolikt att Tyskland reser sig.
Det är dot land som frågan närmast berör, det är det land för vilket dess lösning betyder den enda möjliga räddningen undan en tillvaro av hopplös för­ tvivlan, undan en framtid av det mest förpinande slaveri.
Denna möjlighet är den dag i dag är större än den någonsin varit sedan freden slöts.
Ententen är sprängd.
Var­ ken England eller Italien har intres­ se av att hjälpa Frankrike, vars väx­ ande makt i så hög grad oroar dem båda.
Tyskland behöver icke frukta att se dessa nationer återigen sluta upp vid arvfiendens sida, det har icke häller anledning att alltför myc­ ket frukta de fientliga stater enten- ten skapat i dess rygg, Polen, Tjec­ koslovakien och de baltiska rikena, vilka alla torde ha nog av sina egna inre bekymmer och dessutom känna det ryska hotet i sin rygg.
Frank­ rike räknar med att det tyska folket, bringat till förtvivlan som det är, skall sönderslita sig självt i inre fej­ der, men ingenting talar härför.
De tyska kommunisternas i dagarna gjorda försök att medels storstrejken tända inbördeskriget misslyckades.
Klasshatet slumrar och national­ känslan härskar; tyskarne stå för första gången sedan kriget skuldra vid skuldra som bröder, ooh det brin­ nande hat, som förtvivlan fött och närer i deras hjärtan, vänder sig icke inåt utan utåt mot den gemensamme fienden, mot Frankrike, vars järn­ hand det tyska folket känner om sin hals i ett kvävande struptag.
Tysk­ land skall resa sig, omgivet av den neutrala världens sympatier, måhän­ da också, om dess kraftansträngning synes äga utsikter att lyckas, med engelsk hjälp och det skall skrivas ny världshistoria!
Man vet icke om Tyskland förfogar över dolda makt­ medel, men vad man vet är att det besjälas av den fruktansvärda, över­ mänsklig styrka förlänande despe­ ration som tändes, när kampen av­ gör liv eller död.
Allt detta är endast kannstöperier och utan egentlig betydelse.
De ha fötts av den stämning, som vilar över världen, förnimbar för oss alla och förebådande, som vi ana, väldiga skickelsedigra händelser, kanske räd­ dande, kanske förgörande.
När bördan blir för tung.
För några dagar sedan lästes i pressen nästan samtidigt tre notiser om kvinnor här i Sverige, som dödat sina barn och tagit — eller försökt taga — sitt eget liv.
Det första fallet var en gift kvin­ na, bosatt i Danmark, som dödat sin 7-årige gosse och sig själv.
Motivet: " ekonomiska svårigheter "; det andra fallet var en hustru i Mölndal som försökte döda sina två gossar och sig själv.
Den ene gassen är död, men den andre har tillfrisknat och om modern lyder rapporten från sjukhu­ set att hon skall föras från detta till fängelset för att svara för sitt — " brott ".
Anledningen till detsamma antogs vara " obefogad svartsjuka ", enligt tidningsnotiserna.
Det tredje fallet, ovillkorligen det mest upprörande, är familjedramat i Halmstad den 6 dennes, då en moder dödade sin 2-åriga gosse och svårt sårade sig själv.
Polisförhören föl­ jande dag ha ej kommit till annat re­ sultat, än hastigt påkommande sin­ nesförvirring.
Allmänna meningen synes även vara att endast sinnes­ förvirring kan förklara en sådan handling som att en god och kärleks­ full mor tager sitt barns liv och för­ söker taga sitt eget, jämte det barns hon bär under sitt hjärta.
Kvinnan levde under lyckliga familjeförhål­ landen, framhålles det, mannen var stenarbetare och hade fast arbete; även den äldste sonen hade arbete.
Familjen hade haft åtta barn, av vilka sju levde, och det nionde vän­ tades.
Modern hade ofta, vid olika tillfällen, lidit av nervositet, och klagat över, att hon kände sig olyck­ lig, därför att hon ej orkade med ar­ betet som hemmets och de-många bar­ nens vård krävde.
Läkaren före­ skrev sjukhusvård — det var vila och ro hon behövde.
Men då hon ej kun­ de få medtaga de fyra yngsta bar­ nen, bad hon att i stället få komma till försörjningshemmet, men då detta ej kunde omedelbart ordnas, utan hon skulle skiljas från dem och föras till sjukhuset, begicks den för­ tvivlade handlingen.
" Hennes starka ansvarskänsla " — skriver till mig en person som nog- grannt underrättat sig om förhållan­ dena — " stod ej rimlig proportion till krafterna, de fysiska eller psyki­ ska, " En liten episod från hennes sista dag i hemmet visar hennes kärleks­ fulla omtanke i vad som rörde bar­ nen.
Hon hade på morgonen skickat dem till familjens kolonistuga och givit en av gossarna pengar att köpa jordgubbar för att leka kalas med.
Hon hade ' endast den minsta hemma, vid vilken hon, enligt läkarens upp­ gift, syntes vara lidelsefullt fästad.
Så skedde olyckan.
En av sönerna, som kom hem från kolonistugan för att hämta något, gjorde den hemska upptäckten.
Då fadern och de två äldsta gossarna besökte henne på sjukhuset, tog hon emot maken men avböjde att se sö­ nerna, varvid dessa brusto i gråt, vilket ytterligare styrker påståendet om det goda förhållandet inom fa­ miljen.
Vilket den olyckliga kvinnans framtida öde än blir — fängelset el­ ler dårhuset — så följer därmed det för henne svåraste straffet — skils­ mässa från barnen.
Jag undrar hur en jury av kvin­ nor, av mödrar från överbefolkade hem och med ett ansiktsuttryck, för­ värvat under sysslandet vid spiseln och lagningen av de nötta klädes­ plaggen, ett uttryck som tydligare än alla ord säger sitt tröstlösa: " Det räcker inte! "
skulle döma i ett sådant fall som detta?
Eller vilken lärdom de skulle hämta därav?
Frigga Carlberg.
" Det är mäns art. H Vi läste i en tidning ett uttalande i den aktuella frågan om vid en kon­ flikt mellan nationer det passiva mot­ ståndet eller våld mot våld är den rätta metoden: " Det ena alternativet är att möta våldsverkarna med passivt motstånd, att övervinna honom med de kors­ lagda armarnas vapen.
Det blir en i gärningar bevisad idealitet.
Det andra alternativet lyder: till vapen för att hämnas vår smälek, för att döda dessa, som skända våra kvinnor och skövla våra hem, som svälta våra barn och lägga hån till vår skam.
Det vore kanske ideellt och ädelt att fatta posto vid idealismens standar.
Men varje man skulle fylka sig kring den som kallade till strid mot inkräktar­ na.
Varje man skulle med glädje va­ da genom smutsens och hungerns och blodsutgjutelsens vedervärdigheter för att få hämnd på förtryckarna.
Låna änglarnas tungor för att prisa det passiva motståndets höghet.
Alla män skola vämjas vid den och störta bort i det ögonblick deras öron fånga några sträva kommandorop.
Det är mäns art. " I valet mellan de uppställda båda alternativen, ge läsaren o. läsarinnan naturligtvis priset åt det krigiska.
Han och hon känna bröstet svälla av beundran inför det manliga modet, den manliga kraften, den manliga ridderliga offerviljan och fröjdas över att mäns art är sådan.
Men så kommer en liten tanke ilande: Vilka äro dessa, som de modiga fosterlandsförsvararna gå ut att mö­ ta?
Vilka äro dessa som till binöje i den blodiga vapenleken ha att skän­ da kvinnor ooh svälta små barn?
Dra­ kar, jättar, troll, av helvetet utspyd­ da djävlar?
Ingalunda!
Det är en annan na­ tions av fosterlandskärlekens och tapperhetens gloria omstrålade och i det fredliga vardagslivet helt säkert präktiga män, rara pappor, snälla söner, hyggliga bröder!
Och om de ridderliga försvararne vid värnandet av fädernejorden, kvinnorna och barnen lyckas besegra den grymme fienden, skola de som en självklar sak tränga över gränsen till Flickscoutrörelsen.
Flickscoutrörelsen i Sverige arbe­ tar sig framåt, visserligen långsamt men säkert.
Det finnes ett stort an­ tal flickscouter redan, men det finns lika många, som skulle vilja bliva scouter, om det blott funnes ledare.
Ledarbristen är för Sveriges Flickors Scoutförbund mycket kännbar.
Det är för att i någon mån söka avhjälpa denna brist, som S. F. S. den 2 — 18 aug.
anordnade en ledarekurs i sam­ band med ett instruktionsläger å Sö- dertuna herrgård i Sörmland.
Går­ den äges av kammarherre W. von Eckermann.
Dess läge i en på om­ växling så rik natur gör Södertuna synnerligen lämpligt till lägerplats för flickscouter.
Som lägerchef fungerade fru Tony Isagk-Hörberg, en av flickscoutrö- relsens allra bästa krafter.
Instruk­ törer voro dessutom fröken Signe Moll, kårchef i Jönköping och frö­ ken Elli Neuman, kårchef i Ystad.
Stora och präktiga lokaler hade ställts till vårt förfogande.
Scou­ ter på läger reda sig mycket bra i en lada, men vid en ledarkurs, där man skall hinna så otroligt mycket på kort tid, är det av stor vikt, att man är oberoende av väder och vind.
På en stor torkvind hade flickorna (40 st.) och de blivande ledarna (14 st.) sitt sovrum, bädd vid bädd ut­ efter hela golvet.
En minutiös ord­ ning måste råda i ett sådant rum, och det är helt säkert synnerligen nyttigt för flickorna att vänja sig därvid.
— I slottets ena flygel finnes en stor samlingssal, där vi hade korum samt föreläsningar o. dyl., då vädret ej tillät oss att vara ute.
Vidare fanns expeditionslokal och ett gästrum.
I den motsatta flygeln hade vi kök, matsal och ett gästrum.
Matsalen behövde ej användas många gånger, ty vädret har varit gynnsamt.
Som synes ha vi fått stort " husrum ", men vi ha av grevinnan von Eckermann fått något ânnù mera och värdeful­ lare — • vi ha fått hjärterum.
Vi ha fått se en människa, som räcker till för allt o. för alla, som tänker på alla, som alltid är redo att hjälpa och ord­ hans land för att i sin ordning med lugnt samvete begå samma nedriga gärningar som han nyss, skövla hans hem, skända hans kvinnor och svälta hans älskade barn.
Sådan är mäns art — också!
Vore det icke på tiden att snygga upp den en smula?
Vore det icke på tiden, att det ginge upp för det man­ liga förståndet, att det iskulle bli be­ tydligt lugnare, bä ' ttre och männi- skovärdigare i världen, om männen i stället för att härja som barbarer i varandras länder, skända varandras kvinnor och svälta ihjäl varandras barn beslöte att komma omsams fred­ ligt på rättens och förnuftets grund­ val?
I valet mellan glädjen att försva­ ras av sina tappra män mot våldsver- kare eller lyckan att leva i en värld, där ett sådant beskydd vore obehöv­ ligt skulle kvinnorna otvivelaktigt föredraga det sistnämnda alternati­ vet.
Den fundersamma.
na och som gör det så, så som om det vore den enklaste och naturligaste sak i världen.
I regel har följande dagordning följts: 6,30 väckning, bad, påkläd- ning, städning, 7,45 — 8 gymnastik, 8,15 korum, 8,30 frukost, bestående av gröt och smörgåsar, 9 — 12 instruk­ tioner och praktiska övningar, 12 — • 1,30 bad, 1,30 middag, 2 — 3 vila, 3 — 4 föredrag och diskussioner för ledar­ ne, kl. 4 mellanmål, mjölk och bulle, övningar till kl. 7, kvällsvard, var­ annan dag välling, varannan cho­ klad, tvättning, läggning, kl. 9 af­ tonbön och tystnad.
Ledarnes och flickornas övningar ha varit skilda, fastän de hållit på.
med samima saker.
Ledarne skola ju lära allt från början, dessutom måste ju arbetet läggas på ett annat sätt för dem — mera teoretiskt; de måste ha grundliga teoretiska in­ struktioner.
Sveriges Flickors Scout­ förbund har nämligen ännu ej haft råd att trycka sin instruktionsbok!
Arbetet har gjorts så omväxlande som möjligt.
En timme har fru Hör­ berg instruerat i kartläsning — - det är mycket svårt att rita karttecknen rätt.
En annan timme har fröken Moll givit en lärorik instruktion i sjukvård; en förmiddag har använts till kartläsning i terräng, en annan till iakttagareprov o. s. v. Timmen mellan 3 — 4 har använts till föredrag och diskussioner.
Då har vår lag gåtts igenom punkt för punkt; då har det talats om flicksooutrörelsens mål och medel, om ledarens ställning till hemmen, om scoutrörelsens inver­ kan på ungdomen, om patrullsyste­ met, om hur man startar en flick- scoutkår.
Ibland ha vi haft " fråge­ låda ".
För den, som börjar, är det alltid av betydelse att få de äldres råd och stöd och att få höra, hur de arbetat sig fram genom mångahanda svårigheter.
Fru Hörbergs brinnan­ de entusiasm för och hennes djupa uppfattning av scoutrörelsen drar en med, och man blir med eller mot sin vilja en ivrig scoutvän.
Men hon har icke verkat endast med sitt ord — • hon är, vad vi mena med en sann scout, som vi alla kunna se upp till, ett föredöme för oss alla, — Flickor­ nas övningar ha letts av " Kvick ".
De flesta ha scoutnamn, - och vi veta ej deras riktiga namn.
Alla äro vi lika klädda och scoutnamnen gör oss än mer lika.
Jag vet blott, att " Kvick " nu är färdig gymnast, och att hon har varit med, sen hon var liten.
Om alla unga flickor vore som " vår Kvick ", då skulle vi kunna se ljust på Sveriges framtid!
- — • Vi ha ej endast arbetat och talat allvar.
Då och då har arbetet avbrutits av scoutlekar och tävlingar.
Varannan kväll ha vi haft lägerbål, och då ha patrullerna turats om att sköta un­ derhållningen utan någon vidare tid att förbereda sig och med de få me­ del, som stå till buds.
Uppfinnings­ förmågan är verkligt stor, och skal­ deådran har aldrig sinat; ständigt har det bjudits på nya lägervisor.
- Många gäster ha vi haft.
Till allas vår stora glädje ha vi en veckas tid fått rå om vår nya chef, fröken Mary Lagercrantz.
Souschefen i " Det Dan­ ske Pigespejdercorps " fröken E.
Ha o-.
KVINNORNAS 2 KVINNORNAS TIDNING T I D N I N G PRIPPS RESTAURANT SKANDINAVISKA K GÖTEBOBGh R E D I T A - STOCKHOLM K T I E B O - L MALMÖ AGET STOCKHOLM GÖTEBORG Avdelningskontor över hela landet Egna fonder Kr.
182,000,000:- Anne-Marie Heijde Tandläkare Vasaplatsen 1.
Svea Brunius.
Telefon 15500.
Farmor.
Korrekturläsarens betraktelse: Vilken präktig rörelse!
Och hennes hjärtesuck: Och hur gränslöst roligt flickscou- terna måtte ha!
En glädjestrimma!
" Vanföra skolan " (namnet lyder ju så i vardagslag) i Göteborg har efter sommarferierna återupptagit sitt arbete och vi vilja uppmana våra varmhjärtade läsarinnor att ihågkom- ma anstalten med beställningar, in- bindning av böcker, snickeriarbeten, sömnad, strumpstickning m. m.
Sänd i form av beställningar glädjestrim­ mor in till dess skyddslingar, dessa som bära på den tunga, livslånga bördan av vanförhet!
Tänk också av samma skäl på Försäljningen av de blindas arbeten, Vallgatan 14!
PÄRLOR JXJVÉLER i modern infattning fördelaktigast hos tt-Tbidensan Hovjuvelerare.
Ö. Hamng.
41. vill min Bandborg.
Randborg ' Olle pirekti° n: ^ g_ 10, 30 •10,30 Varje afton svenska varor.
Köp Gäs ^uppträdande C H A B D I Ä S följa dagshändelserna inom politikens, handelns, kon­ Nadco hemfärger har i dagarna er­ hållit två guldmedaljer.
Den ena i Brasilien, den andra i Havanna pä Cuba.
Nadco hemfärg är den enda i värl­ den som åtnjutit denna hedersbety­ gelse.
K I stens och littera­ turens område jloder » 4 ' T S „ » „.rat ' M ° W ' e0 ' Teatern.
läser man HelT, slavinnor.
n u m e r a GÖTEBORGS HANDELS- OCH SJÖFARTS - TIDNING Av Louise Bergh.
Rådfrågning; Vard.
1 h2 — 1 / 2 3, övriga tider efter avtal.
stad - har också gjort oss den glädjen att besöka oss, och.
" tant Ida ", en av våra hedersscouter har enkom rest hit för att hälsa på oss.
— Köket har på ett förtjänstfullt sätt skötts av en intendent, " Babbs ", som också varit scout länge.
Fem flickor åt gången ha under hennes ledning lagat all maten, och på hela tiden har intet förstörts eller misslyckats.
Lördagen den 18 a.ug.
avslutades kursen med högtidlig erinran, vil­ ken förrättades av fru Hörberg till de scouter, som upptogos i förbundet, höll fru H. ett manande tal och gav dem som minnesord Pauli ord om kärleken.
Själva avslutningstalet hölls av grevinnan von Eckermann.
Hon påminde oss om, att vi ständigt måste vara redo att strida mot det onda.
Så länge människor ha fun­ nits ha de måst kämpa mot det onda.
Dettas symbol, draken, går igen i alla gamla sagor och legender.
Lik­ som S:t Göran drog till strids mot draken, så skola också scouterna gå till strid mot honom, ty draken lever än.
Men det fordras mod att strida •mot honom.
Ni måste ha stål i vil­ jan, stål i karaktären, så att ni kun­ na bli exempel för andra.
Den vackert klädda salen, fru Hörbergs manande ord, de nyas upp­ tagning i förbundet, grevinnans all­ varliga, gripande tal gjorde det hela till en högtidsstund, som ingen av oss glömmer.
Sveriges Flickors Scoutförbund har nu existerat i elva år, och arbe­ tar fortfarande under ungefär sam­ ma svåra förhållanden som i början — okunnighet och likgiltighet från allmänhetens sida samt under tryck­ ta ekonomiska förhållanden.
Yar och en, som inser scoutrörelsens sto­ ra betydelse, borde därför stödja för­ bundet genom att bliva understöd­ jande medlemmar däri.
~ som Ses vi igen?
Telegramadress " K reditbolaget " t Sorgebudet otm Svea Brunius ' den 17 aug.
timade bortgång kom icke oväntat — många år hade hennes hälsa varit undergrävd, fastän hennes starka kroppskonstitution och ännu kraftigare vilja framgångsrikt bjudit den svåra och obotliga sjukdomen motstånd, mèn dödsbudet kom dock alltför tidigt — det var ett liv, sora lyktdes i de bästa åren, innan - dess rika löften ännu hunnit infrias, en verksamhet som bröts i sin starkaste kraftutveckling och inför en väntan­ de framgång av stora mått.
Det stod glans om Svea Brunius ' person.
Det var något av Fylgia över henne både med hänsyn till hen­ nes ståtliga apparition och till hen­ nes inre egenskaper, den starka självkänslan, modet, kraften, den beslutsamma vilja som syftade mot en hög social ställning.
Den väg hon valde blev den merkantila, på vilken hon liade de största förutsättningar att nå långt.
Hon var icke den fli­ tiga arbetsmyran, som lägger krona till krona, utan företagaren i stort med ett rikt initiativ, en klarsynt blick och ett mod som aldrig svek.
Det var något segervisst över hennes arbete liksom över hela hennes vä­ sende, och lyckan följde henne vil­ ligt, svikande endast på en enda men avgörande punkt — hälsan.
Svea Brunius var egentligen icke socialt och politiskt intresserad, ehu­ ru hon so-m ett i hög grad samlande namn kom att stå på en högerns stadsfullmäktigelista.
Vald till suppleant, inträdde hon senare för en kortare period i ledigheten efter den ordinarie platsinnehavaren.
Hennes namn har icke häller nämnts i sam­ band med kvinnorörelsen.
Icke de­ sto mindre kan hon anses hava främ­ jat den genom sin egen ådagalagda eminenta arbetsduglighet och sin vackra karriär inom affärslivet.
Att hon intresserade sig även för sina medsystraras väl visas av att hon stod Som initiativtagare och den otvi­ velaktigt förnämste till den stora och aktade organisation, sonybär namnet Kvinnliga Kontoristförbundet, lik­ som det även var hon som gav upp­ slaget till förbundets hjälpkasisa Sveafonden, i vars namn hennes eget som en gärd av tacksamhet infläta­ des.
Den omfattande välsignelseri­ ka verksamhet som denna fond under årens lopp utövat har initiativtager- skan indirekt kunnat räkna sig till godo.
För sjuka, fattiga och åldrin­ gar hade Svea Brunius ett ömmande hjärta.
Dessa känslor, som helt sä­ kert sökte sig ' utlösning på många dolda vägar fingo därjämte en syn­ lig vacker manifestation i den av henne bildade och intill det sista som ordförande ledda, av allmänheten med stor sympati omfattade förenin­ gen " Våra gamla ".
Oppen och varmt givande i vän­ skap vann Svea Brunius en vid krets av hjärtligt tillgivna vänner, för vil­ ka skilsmässan betyder verklig smärta och vilka med hennes åldriga moder och anförvanter sörja hennes bortgång, bevarande hennes bild i ljust minne.
Vi göra oss alla den frågan.
Förr eller senare kommer för varje människa en tidpunkt, då intet livets spörsmål blir henne av större bety­ delse än detta: — Skall jag på an­ dra sidan träffa mina käraste igen?
Såsom en röd tråd går den före­ ställningen genom mänsklighetens tankeliv, att jordens starkaste band icke kunna slitas genom döden.
Män­ niskor, vilka älskat varandra inner­ ligt, såsom äkta makar, föräldrar ocih barn, syskon och vänner, finna vid skilsmässan sin enda tröst i det gudomliga löftet om återseende.
Men försöka vi att tänka oss, hu­ ru detta återseende skall te sig, ' tro vi hänvisade till idel gissningar.
Milliarder ha gått över gränsen, men ingen har vänt åter för att vittna om vad han sett.
Dock är det bekant, att människor, som haft sitt intresse intensivt riktat mot de andliga tin­ gen, hos sig uppodlat en sällsam för­ måga av mottaglighet för budskap och visioner från det översinnligas värld.
Var gränsen i dessa fall går mel­ lan sant och falskt, mellan up^evat och inbillat är omöjligt för någon levande att avgöra.
Bör man därför å ena sidan taga dylika budskap med försiktighet, är det å andra sidan f-tt dumt övermod att söka förneka de­ ras existens.
Vad som emellertid ofta gör sådana meddelanden och.
sy­ ner mindrevärdiga även för den tro­ ende är deras alltför ringa tycko;; v under eller uppenbarelse.
Ingenting är hos dessa meddelanden märkliga­ re, än att det väl kunnat vara ett foster av en blott med den verkliga världen förtrogen fantasi, och de flytta icke kunskapen om det (iver­ sinnliga och outforskade en enda millimeter framåt.
Långt betydelsefullare än flertalet dylika vittnesbörd är då själva den evighetsförnimmelse, som finnes ned­ lagd hos allt mänskligt väsende, och som, om icke förr, på dödens tröskel, under hopp eller förfäran inge män­ niskan visshet om ett tillkommande.
Det är detta evighetsmedvetande, stammande ur en källa, vars första upprinnelse vi icke känna, och uppe­ hållet genom tiderna av en kraft, vilken vi icke kunna förneka, som Heidenstam ger en så målande och summarisk sinnebild i orden: " Varest människor finnas, till gudar står deras längtan ".
Vår krassa tid har trängt alla dessa med religionen sammanhän­ gande frågor i bakgrunden.
Nuti­ dens genomsnittstyp är den mer och mer för den praktiska nyttan lämp­ liga, men samtidigt mindre och min­ dre besjälade människomaskinen.
Han lever sitt dagsländeliv i världen, jagande och jäktande efter ny vin­ ning, nya utmärkelser, nya rekord.
Och mitt i jäktet är det plötsligt slut.
Hela denna värld, på vilken han satt in hela sin själ, sin kraft, sitt för­ stånd och sitt gudomliga förnuft är icke mera hans.
Det är inför dylika oförutsedda tilldragelser tanken hos omgivningen börjar vakna och undra.
Det är vid denna kritiska tidpunkt, när de när­ maste, de käraste en efter en börjar anträda den sista färden och män­ niskan slutligen står ensam, avskalad lik ett träd om hösten, som hennes oförstörbara själ medvetnare än nå­ gonsin börjar leva och söka fäste och hamn på andra sidan.
Det kan vara av stort intresse att se, hur vår störste visionär, Emanuel Swedenborg, vilken samtalade med andarna och genom dem mottog up­ penbarelser om himmelska ting, be­ kräftar hurusom ett återknytandé av de jordiska banden verkligen äger rum.
" Jag har flera gånger hört ", skri­ ver han i kapitlet om människans första, tillstånd efter döden, " att de som kommit från världen, fröjdat sig, att de åter igen sågo sina vänner, och vännerna å sin sida att de kom­ mit till dem.
Detta är allmänt, att make träffar make, och att de lyck­ önska varandra inbördes.
De kvar­ dröja även tillsammans, men längre och kortare alltefter samboendets nö­ je i världen; dock, om den sant äk­ tenskapliga kärleken icke förbundit dem, vilken kärlek är (ande-) sinne- nas förbindelse utav himmelsk kär­ lek, så skiljas de efter något kvar­ dröjande.
Men om makarnas sinnen hava varit oeniga sins emellan, samt inombords hava avskytt varandra, så utbryta de i öppna ovänskaper, och slåss stundom sins emellan, och det oaktat skiljas de likväl icke, förrän de ingå i det andra tillståndet, om vilket i det strax följande ".
Med det " strax följande " åsyftas kapitlet om människans andra till­ stånd efter döden.
Swedenborg för­ utsätter ju nämligen som bekant, att tre tillstånd vänta människan efter döden, innan hon ingår antingen i lycksalighetens eller plågornas eviga hemvist.
Här skall emellertid icke närmare ingås på den store andeskådarens re- GÖTEBORGS MORGON aPOSTi U II Olika élomsfezazöefen En stilfull men ändå billig damvâska erhåller Ni alltid hos största utställning.
¥ / cz5CZ ' ^Blomsterhandel c %rfm AQa&amp;n V &amp; KÜRSGATAN I2 Storgatan 31.
Oöteborg 1823.
Försumma ej att besöka Skandinaviens hittills alltid färdiga, i smakfullt utförande Tel. 4314, 1o 365.
Ri, Uga inkvarteringsmöjligheter genom Inkvarteringsbyrån, A.-B.
, samband med Utställningen anordnas ligiösa system.
Citatet här ovan har endast tjänat att belysa vad en av våra allra främsta bibeltolkare och största spiritualister uppenbarat om den jordiska kärlekens öden efter döden.
Det förtjänar att uppmärk­ sammas att han icke sett all kärlek fortleva, även om den efter jordiska begrepp är bunden av de starkaste band.
Det är endast när " (ande) - sinnenas förbindelse utav himmelsk kärlek " förenar två väsen, som ett fortsatt förbund i himmelen är möj­ ligt.
Man förstår detta klarare se­ dan man läst hans utomordentliga förklaring över det bekanta bibelor­ det: " I min Faders hus äro många boningar ".
Endast de inbördes lika samlas på samma plats — vilken be­ stämmes under det andra av de tre tidigare.
nämnda förtillstånden.
Det är sålunda, enligt Sweden­ borg, klart att den eviga gemenska­ pen endast kan få njutas av andar i full inre överensstämmelse, medan mellan de andra, såsom på jorden, meningsskiljaktigheter och skilsmäs­ sa uppstår på grund av deras olika sinnelag.
Man har ingen anledning att be­ tvivla den store andeskådarens vitt­ nesbörd.
En av de lärdaste män som någonsin levat, naturforskare i stor skala, astronom, filosof, matemati­ ker, kemist, uppfinnare och kon­ struktör av bl.
a. en mycket upp­ märksammad flygmaskin, hade han i vidsträcktaste mening genomforskat hela den materiella världen, innan han vid 56 års ålder, starkt påver­ kad av en Kristusvision, som uppen­ barade sig för honom en ångestfylld natt, steg över rågången för att se­ dan ända till sin död, vid det 84: de levnadsåret, vände hela sin håg mot det översinnligas värld.
Men även ona man vill draga hans himmelska visioner i tvivelsmål kan hans clair- voyanta förmåga aldrig bortresone­ ras.
Det märkligaste och i varje fall på sin tid mest uppseendeväckande exemplet på densamma gavs måhän­ da under den stora branden i Stock­ holm i juli 1759.
Samma natt elds­ vådan rasade över huvudstaden hade Swedenborg, som då befann sig i Gö­ teborg, vetskap om densamma.
Flera exempel på hans underbara förmåga att på telepatisk väg äga kunskap om händelser på andra platser och om förborgade ting kunde andragas, men torde här vara överflödiga.
Det var minst av allt sensationen han sökte.
Själv ledd av en gudomlig inspiration har han med sina skrif­ ter sökt att bliva mänskligheten en följeslagare till andra sidan och en tolkare av de evighetsvärden som där gälla.
Bland dem är ett av de stör­ sta vissheten om fortlevandet i ett Itrlilti Itilii Kungsgatan 45.
Rikt urval.
ä; te Hordiska Trildgärdsntställningen 21 — 30 september.
Telefon 1900.
Billigaste priser För Damunderkläder närmare upplysningar tillskriv Utställningsbyrån Göteborg 5. stor sortering FRIBERG &amp; ANDERSON Kungsportsplatsen 1.
Tel. 7235.
Kerstin Lindahls BLOMSTERAFFÄR Korsgatan 4, Telefon 8462 Rekommenderas!
MERKURTVÅLfN skonar kläderna och händerna.
Krymper ej ylle.
här på jorden mellan befryndade själar knutet sympati- och kärleks- förbund.
Medvetandet om detta gör för mången den jordiska skilsmässan från en älskad anförvant mindre tung och kastar för andra över den förestående sista vandringen förhopp­ ningarnas milda ljusglans.
foii i nivå med tidens stora tillgångar och fordringar.
Under studieresor till andra länder och orter ständigt vidgande sina fackliga insikter och genom ett samvetsgrant personligt studium ökande sin förtrogenhet med böckernas värld har hon blivit ett •värdefullt stöd för institutionens in­ re utveckling och för den stora läse­ krets ur alla samhällslager som fre­ kventerat densamma.
Parollen: ' Det hasta åt folket! "
ståtar icke allenast i fästskriften, utan har varit det rättesnöre som hennes sant demokra­ tiska och ideella natur omutligt följt i den praktiska gärningen.
Den under årens lopp ständigt ökade frekvensen bär tydligast vitt­ nesbördet om hur denna gärning bli­ vit uppskattad.
Det skulle taga denna tidnings begränsade utrymme för mycket i anspråk att närmare ingå på minnes­ skriftens många intressanta detaljer.
^ arje bokkär medborgare i Göteborg wt redan vad Dicksonska folkbiblio- QW TAPISSERI SE x DETALJ ö. Hamng.
SI.
1 tr. INl-ABS ' I anledning av Dicksonska folk bibliotekets under fjolåret inträffade 60-iårsjubileum har institutionen &gt; dagarna utsänt en rikt illustrera minnesskrift med redogörelse öf dess utveckling och verksamhet un der gången tid.
Det synnerligen ör tjänstfulla arbetets författare ^ 3 Dicksonska folkbibliotekets inångar ge bibliotekarie, fröken Maria sén.
statistiska En blick på skriftens uppgifter rörande samlingarnas, b° lånens och besökens tillväxt lägger snart bibliotekets s ^ 0!
j^ utveckling under senare år.
® u eC ingen hemlighet att denna ^ ^jj er i många avseenden samm al * med fröken Larséns tillträdande^ bibliotekariebefattningen år Ty även om biblioteket vi tidpunkt med historisk no het stod inför en grundlig o sation, hade man samtidigt i 0 fröken Larsén förvärvat en ^ ^ dugande och sin uppgift yar ^ mal given kraft, som i siu^ \ ^ gt drig vilande intresse bidra,, .yj 0 tek detsamma skapa ett mönster •EGNELL Co! "
Läse?
överallt i Västra Svoride Flitigt anlitat som annons or darC OCH 5.- SUPE KR.
3:50 (a la carte till facila priser.)
övriga dagar kl. mamma asiuâ / zd^si aiâîdyàùisfads m&amp;uf&amp;uri.
(Inf.
gen.
Göteb.
Tandläkaresällskap) LUNCH SUPÉKR° ?nn 3 T; M ' DDAG KR ' 3:50 Folkteatern.
A.-B.
NADCO, GÖTEBORG.
Gottgör å insatta medel högsta gällande ränta EXPORTFÄLTET S VENS KT MALMÖ 124- AVDELNINGSKONTOR Emottager mot billig avgift (s. k. Emottager insättningar mot högsta öppen deposition) alla slags gällande ränta.
värdehandlingar.
Avkastning redovisas omedelbart till depo- Uthyr brand- och dyrkfria förva- nenten.
ringsfack.
Emottager till förvaring i kassavalv Förmedlar köp och försäljning av (s. k. sluten deposition) förseg­ lade lådor, konvolut o. dyl. aktier och obligationer.
w ' ~!
VAR / e - .. - .i.V .. .-•KW » han n ° rdis ^ p c r ä N^ [Bomulletyger - JMöbeltyger - öarat " Vackra, starfca, Ijandvävda, ljus » oel) tvättäkta Prover sändas, v Precisera godljetsfullt vad Hi önsHar.
K o n o t f H t c n o f ö r o ä l t j n t n 0 g _ o m a g a s t n, 6 o t e b o t r g; i Monteringar.
KRÄFTSUPÉER JUBJLE^UM S ' UTSTTLLNIN Û^EN S A K R A " JTT LS ™ ND,G SPRITSERVERING.
M ^ E N D ER AS BESTÄLLNINGAR i TEL. 18045 KONTORET- 17, \ f &amp; 268.
L - ° * R E K 0 automat: KONTORET.
1713 TAMBUREN 25349 &amp; 25326.
MUSIK: RYSKT KONSTNÀRSKAPELL (f. d. meal, av r„ 8 ka k.Jsert.
hMkTpTllit) Matrecept eller icKe?
LUNDGRENS Opinionen bland våra THÉER läsarinnor.
crtvaJdöi jrån.
de finasfe och förnÅmöta.
KONSTNÄRLIG INREDNING När Kv.
T. i föregående nummer utsände frågan, om det stod i över­ fbéplanlagerna på ensstämmelse med flertalet av våra landena och göra den icke till rätte­ läsarinnors önskemål att tidningen, i (3öteborg likhet med andra damtidningar, upp­ snöre för sina handlingar.
k Bankrutten.
Finns väl någon som av upprik­ lät någon spalt även för matrecept ofö tigt hjärta tror, att mänskligheten och eventuellt modekåserier anade D En tidning innehöll en betraktelse skulle hemsökts av världskriget eller redaktionen knappast vilken storm över en värnpliktsvägran, där den skulle behöva frukta nya krig, om den släppte lös.
yngling det gällde handlade av ide­ Breven ha formligen haglat in.
kristendomen verkligen vore en makt ella motiv, och harmades över att lag­ Och ur dem alla har en enda sam­ i människornas sinnen.
stiftningen icke tillmäter detta slags Hur litet detta är fallet åskådlig­ stämmig ton brusat fram: Nej, nej, tillväxa i samma anda som den bör­ folkets mod, och till vilka ingen av motiv samma betydelse som de reli­ de andra krigförande nationerna ve- gör på ett gripande sätt Victor Ryd­ nej!
För Guds skull inte matrecept!
jat.
terligt hade något motstycke?
Eller giösa betänkligheter vilka befria en Jag motser tidningen på sönda­ Vi återgiva här nedan några utta­ berg i sin dikt " Prometeus och Ahas­ slagordet " Gott strafe England ", värnpliktig från att göra vapentjänst gen som man väntar en god vän, som detta ord, som klarare än något an­ vérus ", där han låter Ahasvérus säga landen ur högen: och tillåter honom att ersätta den Kvinnornas Tidning — ett hus­ alltid ' har rent mjöl i påsen ' och an­ nat visar, vad kriget innerst gällde?
om Nazarenen och hans lära: med civilt arbete.
hållsblad? "
utbrister ' En röst från ser den fylla en stor uppgift, endast De slutledningar, som Ellen Key i " \ arför ', utbrister den ifrågava­ " Vid vägar, gator, torg och in i läsekretsen '.
" Nej och åter nej!
kvinnorna förstodo uppskatta den sin betraktelse, via Fredrika Bre­ mers England om hösten 1851, kom­ rande tidningen emfatiskt, " protége­ A^i ha ju matrecept i det oändliga i till fullo. "
husen, mer till, föra osökt tanken på en il­ ras särskilt de samvetsömma, dessa var jag med denna stav i handen kom, en hel del tidningar förut ...
Just Må ovanstående axplockning vara lustration av Krigets advokatyr i en som till på köpet tro på en Bibel såg jag ju tusen kors och åter tusen, att Kvinnornas Tidning är så ke­ nog!
Den ger klart besked om vår svensk tidning från 1917 med under­ fylld med krigets fasor? "
där han är spikad fast i andanom.
miskt ren från allt detta giver den läsekrets ' ståndpunkt till frågan: skriften: Här vilar tre svenska far­ Denna åsikt att kristendomen gjort Han har ett Golgata i varje by dess säregna prägel.
Tidningen liar matrecept eller icke?
Den ger även tyg och tio svenska sjömän, sänkta bankrutt genom att icke iha förhind­ och högt upp över städernas palatser, innehåll ändå.
Alltså.
Låt den vara redaktionens medlemmar en känsla av tyska U-båtar, Gott strafe Eng­ land!
av sympatisk kontakt med den kvin­ som den är. "
rat den skändlighet, den vanära för uppmuras nya huvudskalleplatser Den, som till äventyrs glömt kri­ mänskligheten, som inneslutas i som resa sina kors i himlens sky.
En " Husmoder på landet " bekän­ novärld, som tidningen på inslagen gets förhistoria, rekommenderas stu­ världskriget liksom i dess följder, är Förklädda Golgata ' n, var jag må gå!
ner att hon ingalunda föraktar mat­ väg sökt att nå, och vid vilken även diet av de brev *), som under de när­ maste åren före krigsutbrottet avsän­ recept i de tidningar där de redan dess framtida hopp fästes.
icke ny; den kommer ofta till synes De siras ut med höga pelarrader des från kejisar Wilhelm till tsar Ni- Kv.
T .-pennorna.
finnas och äga berättigande, men är i det tryckta ordet och ännu oftare med runda bågar, spetsade arkader, kolaj.
Det brittiska imperiet med däremot glad att möta något helt an­ i tankeutbytet människorna emellan.
men vad de äro vet jag nog ändå.
dess fria författning och växande Hur är det möjligt, frågar man, Därinom orgelbrus och hymn och nat i Kvinnornas Tidning, såsom makt var en nagel i ögat på den till samhälleliga spörsmål m. m. samt att världshärskardöme aspirerande kej­ att kristna folk, som nu skett, i fyra psalm, saren.
Det var England, som stod i år inriktat hela sin intelligens, all därovan dån av klockors vigda malm, hon är " verkligt tacksam för att vägen för Tysklands planer, och där­ sin kraft på att mörda, pina och plå­ men högst på gyllne kors i solens slippa se alla dessa dumma frågor " Uppfostran till hat " och för skulle Gud straffa England, så och svar i varenda damtidning. "
ga varandra samt, sedan fred äntli­ lågor, löd parollen under krigsåren.
Och " haltande slutsatser. "
En annan vänlig stämma tillropar gen slutits, ytterligare söka förgöra där ser jag honom vrida sig i plågor.
när England efter fredsslutet, själv Motto: För övrigt yrkar jag på dignande under en ruinerande skatte­ varandra?
En religion, som tillåter Det isägs: Där inne sjunger man hans oss: börda, som det dock icke undandrar Kartagos förstöring.
" Låt oss få Eder utmärkta tidning något sådant, är föraktlig och värde­ pris; sig, icke ensamt förmår rädda den Cato.
utan matrecept-, mode- eller frågo- lös.
På skräphögen med den!
han tros ha makt, och därför får han nyss så övermodige motståndaren ur och svarspalter.
Det är med verklig Man glömmer att världen nitton ära det kaos, i vilket han själv störtat I Kvinnornas Tidning för den 12 sig, skall Gud fortfarande straffa hundra år efter det att Kristus för­ men världen går sin gång på vanligt glädje jag mrje söndag e. m. ur min brevlåda hämtar den från dessa spal­ augusti intages hedersplatsen av en England, en slående illustration till vis kunnade sin lära ännu väntar på sin artikel av Ellen Key, närmast för­ den oförmåga av ett fördomsfritt be­ första i verklig mening kristna stat, och straffar så oblidkeligt hans lära.
ter fria Kvinnornas Tidning. "
anledd av en i den franska kvinno­ traktande av världsläget, som allt­ " Förskona oss från Matspalten! "
tidskriften La Française intagen sitt första i anda och sanning kristna Du vet han spred med sina upprors- jämt behärskar vissa kretsar i vårt ljuder en livlig stämma ifrån Skåne, översättning av de tio nya budord, tal folk.
land.
som genom skolornas läroböcker in­ Staterna hava gjort kristendomen bland folket ut, att oss är föreskrivet " den ha vi nog och övernog av i alla I sin apostrofering av Fredrika präntas hos de tyska barnen för att de Damernas tidningar och Damer­ till statsreligion, men den är endast att leka barn och syskon genom livet hålla hatet till arvfienden Frankrike Bremers " oskuldsfulla tro " på Eng­ nas sidor, so-m hota att översvämma och kvinnornas framtida ett yttre ihölje, icke ett inre liv.
Fol­ och leka iså oss in i himlens sal.
vid liv och förbereda hämndens dag.
lands världsmakt visar Ellen Key nu, som världen.
Ellen Key förebrår den franska ken och de enskilda individerna be­ Hans syskonliv ser man dock intet av så många gånger förut, hur främ­ Det är just frånvaron av sådant tidningen, att den, på samma gång, känna sig till den kristna läran men som förr är mänskan herre eller slav; där ' köks- och boudoir-tjavs ' som gör som den beklagar denna tyskarnas mande hon i själva verket står inför betvivla på isamma gång dess ty héll dig, starke!
Ve dig som är langlosachsiskt tänkande och hand­ Eder tidning så tilltalande och kom­ uppfostran till hat, icke har ett ord lande liksom för den världsrörelse, svag! "
tillämplighet på de jordiska förhål- att säga mot Frankrikes eget hand­ mer den att fylla ett verkligt behov lingssätt vid Rhen och Ruhr och som avser att göra kvinnorna delak­ för mera vidsynta och djuptänkande finner det tyska hatutbrottet visser­ tiga i bestämmandet av folkens öden.
Fredrika Bremer å andra sidan ligen mycket " fult " men " efter Ver- Att leva, det är att handla, att gö­ kvinnor. "
teket är och vilka stora skatter lån­ blev genom de omfattande studier av Från Östergyllens bygder skriver sailles-freden och dessa årens händel­ ra bruk av sina själs- och kropps­ engelskt liv på skilda områden, åt tagaren där har att ösa ur.
Härmed ser mycket naturligt. "
krafter.
Den, som mest njuter och en ärad insändarinna: vilka hon på ort och ställe hade till­ liar endast i kvinnornas egen tidning Även med kännedom om Ellen fälle att ägna sig såväl som genom " Eder artikel ' En bekännelse ' i se­ känner livet har levat längst, icke velat givas en honnör åt den ärliga, Keys sympatier under världskriget naste numret av tidningen ger mig kan det icke nekas, att man blir be­ de vänskapsband hon knöt med så den, som räknar de flesta åren.
duktiga och lyckosamma kvinnogär­ många av det dåtida Englands mest • /.
J. Rousseau.
anledning att uttala min stora till­ tänksam inför detta, låt oss säga bemärkta personligheter, samt ge­ ning som fröken Larsén fyllt under fredsställelse med Kvinnornas Tid­ " halva " försvar för den förgiftning nom hela sin läggning för övrigt, på sin 17-åriga bibliotekarietjänst i av barnasjälen, som ett inlärande av ett sällsynt lyckligt sätt mottaglig ning sådan den är, utan matrecept.
Dicksonska folkbibliotekets välkända den nya tyska katekesen dock måste Marknaden överflödar av kokböc­ medföra, och betänksamheten blir ic­ för de andliga och sociala strömnin­ Vill Ni och populära byggnad.
gar, som ledde sin upprinnelse från '} bli vacker?
ker, och i de flesta av veckotidnin­ ke mindre, därför att det är den vid- " Drottningön ", något varom också garna finnas matrecept i överflöd, hjärtade författarinnan till Barnets hennes litterära produktion bär le­ 4 Den tvål, som ger den väcks konstiga sammansättningar som vi Århundrade, som finner förståelse vande vittnesbörd.
Det var genom raste hyn, är Ovicula (ägg) för detta det organiserade hatet, nu Fredrika Bremers förmedling, som Dam- ® Herr-HandsKar väl i allmänhet bara halkar över med Tvål.
Den är tillverkad efter beprövade riktat mot Frankrike, liksom det un­ det bästa av det, som rörde sig inom skönhetsrecept och innehåller bland an » blicken.
i erkänt goda kvaliteer och der krigets dagar hade England till dra skönhetsmedel även äggula, läkarnes billigaste priser.
främsta medel för hudens försköning.
Min innerliga önskan är att vi närmaste mål.
*) Från " Willy " till " Nicky ", 75 brev Det organiserade hatet är ingen ny Vill Ni bli vacker så köp därför måtte få behålla Kvinnornas Tid­ Jrån kejsar Wilhelm II till tsar Nikolaj II företeelse i våra dagars Tyskland.
F. PAULI ' S ning som den är, med sitt goda, ge­ Har Ellen Key glömt hatsångerna, 1894 — 1914.
Stockholm.
Albert Bonniers H A N D S K F A B R I K O v i c u l a (ä g g) T v å l digna innehåll, och att den måtte som under kriget eldade det tyska förlag.
1920.
Etablerad 1866.
Telefon 6 9 90.
Användes av våra vackraste skådespelerskor.
9 HVITFELDTSPLATSEN 9 (Mitt emot Oamla Latinläroverkefl.
VALDEMAR EKEGÅRDH Ceyfon och i Kina., hava en delikat arom.
ôamf garanteras rena och rja fskade Insändarnes spalt.
JOH.
NILSSONS do spända, så att ansträngningen stegen förlorade sig i en gata till vän­ Pauls blickar.
Men så hörde hans ensamrätt för Sverige.
Efter­ nes böner och frågor hade Paul var.t Stormen for tjutande om gathörnen, smärtade, och han väntade på det ster.
Den främmande framför ho­ skarpa öra genom nattens stillhet de mycket nära däran att öppna läppar­ rev de brokiga bladen från träden, tryck ej tillåtet).
nom däremot hade kastat sig in i korta, sällsamt styva stegen, och han virvlade dem högt som taken, och ka­ ögonblick, då den springande skulle na till den svåra bekännelsen.
en passage till höger.
Två eller tre hastade fram, ledd av ljudet, gömde rusa fram ur det ogenomträngliga Men när han då såg henne fram­ stade dem hånande Paul i ansiktet.
mörkret under arkaderna i det fladd­ gator korsade han, och när då larmet sig bakom halmhögar, törnebuskar, för sig i det underbara skimret av På himlen jagade sönderslitna svarta rande skenet av lyktan, som brann bakom honom avtog och upphörde krypande platt på marken, framåt!
ärlighet och fläckfri renhet, som om­ moln.
En och annan stjärna gnist­ slutade han springa och började gå framåt!
Om det så skulle kosta hans vid ingången.
gav henne likt en helgongloria — rade fram mellan molntrasorna.
Ga­ Nu sköt han som en pil genom med vanliga steg lik en harmlös van­ liv uppgav han icke sin jakt.
Nu och det var just för den han älskade tor och torg lågo öde.
Det slog ett.
ljuskretsen — en hög, mörk skepnad drare på väg hem.
Det var också började han känna igen trakten, trots henne — då kunde han icke få orden Redan hade lykttändarne släckt de på tiden.
Pauls lungor flämtade.
mörkret.
Det var emot ängen, där flesta gatlyktorna.
Paul stod ocn i slokhatt och slängkappa.
Hastigt Koman av Luise Westkirch.
över läpparne.
Hon skulle icke kun­ som en blixt hade han dykt upp och Icke mycket längre hade han kunnat koloniträdgårdarna lågo, som Schack na förstå honom!
Hon med sina frös i en mörk vinkel vid Gamla Tor­ åter sjunkit tillbaka i det ogenom­ uthärda den vilda jakten.
Nu gick styrde i ofelbar säkerhet tvärs över Översättning av — e.
stränga begrepp om rätt och orätt.
get.
Det var i affärskvarteret, där Var det makligt vidare, över en bro åt stubbåkrar och nyplöjningar.
rikedomar lågo hopade.
Feta byten trängliga mörkret.
Men Paul hade Där var en klingande hårdhet i hen­ det icke i samma riktning han för­ industrikvarteret till.
38, sett nog.
nes åsikter — hårdheten hos, ädelt för tjuvfingrar.
Därför väntade han «.
" 5, ™ ° nsefiir lik » Alltmer öde och ljusfattigare blevo svunnit den där natten, då han flyd­ Nästan ljudlöst sprang han i sina just här.
en lo p i ett lass stål, som brytes förr än det låter gatorna.
Paul måste taga sig i akt, de ur verkmästarstugans fönster?
För en halvtimma sedan, hade en lätta skor, som han alltid bar vid Ii » ° 3U ^ ^ ev och arbetsodug- böja sig — hur skulle hon kunna sina nattliga vandringar, följande att i denna djupa stillhet hans steg Månne räven hade sin lya där?
— fatta detta tillstånd av vansinnigt patrull gjort sin rond.
Sedan hade V ag utv ' akad och sjuk ut.
icke hördes av den framför gående.
De små lusthusen och stugorna, som man intet hört utom stormens melo­ ljudet av de egendomligt styva ste­ I&gt;en ' a i° bSerVerade honom rådlös.
trots, vilket drivit honom som Nu upphörde husen fullständigt, och hela dagar genljödo av liv, stodo på di, väderflöjlarnes gnisslande, och gen.
All trötthet hade flugit bort, Schacks vägvisare in i vaggonhallen?
1 81venhet s det öppna fältet låg framför dem.
I natten alldeles övergivna.
Det var plant,- ' ™ lik en vek plaskandet av springbrunnen mitt på varje muskel var spänd.
Han hade V f xt ^ ram ur barndomsvän- Han trodde icke, att hennes kärlek samma mån han åter kunde andas, förbjudet att tillbringa natten där; ska torget.
Men nu ljödo snabba steg i honom!
— Denna gång var han den 8, 1 ennes vore stark nog, att bygga bro över började Paul undra: Var i all värl­ icke ens ägarna hade lov därtill, och ^aret ^ hjärta, så föga en mörk pelargang vid torgets södra eländige på spåret!
— Så länge han stor ^ ^kssaker, hade växt sig hans skuld.
Och vore det kanske den var föremålet för den vilda re­ dörrarne till stugorna voro låsta.
sida.
Den som där närmade sig var hade ett andetag i lungorna, skulle Genom den smala trädgårdsgån­ san?
grubbu, Stark 1 det ångestfulla ändå möjligt, att han kunde finna en icke en glad sällskapsbror, som ge­ han inte släppa honom ur sikte.
gen slingrade sig den skugglika ge­ Nu böjde Schack in på en smal ® n dri Bo.?
() ^, r 0rsa ken till hans för- utväg till räddning, utan att tvingas Medan han jagade framåt hörde mytligt lunkade hem från en fest, s ake?
Ö ' y ne hon själv var or- att förlora henne, hans livs goda än­ stalten med en sömngångares säker­ stig genom fälten.
Här blev förföl­ n icke heller en raglande nattsölare.
han bakom sig skrik, rop och stegen ar det het.
Nu var han försvunnen — nej!
gel?
_ Alltså teg han och irrade «eu s *, hennes sätt och vä- av människor, som gingo skyndsamt.
jandet svårare.
Mörkret, som gyn­ Han sprang, han jagade framåt, men Bakom stångbönorna dök han upp Ia&lt; ^ e kan m?
Sba ^ ade honom?
nade jägaren, höljde också i sin skyd­ Ång- alltjämt genom de dunkla gatorna i den sovande staden kunde knap­ Men han vände icke på huvudet.
Ba­ igen, knappt urskiljbar, svart, fly­ törs tad efl * han fästat Hon natt efter natt, sökte i förtvivlan och past något arbete vänta honom.
Paul ra inte förlora ur sikte skuggan som dande slöja det hetsade villebrådet, e tande tillsammans med nattens mör- 8tt oftare och oftare försvann det för fann intet.
^ nåer " ' ' " ^oendefullt ord.
flög framför honom!
Skrien och Det var en dyster septembernatt.
böjde sig fram.
ögon och öron sto- Sanger redan, efter hen­ I Rosenhof.
•SÄ ' -
KVINNORNAS 2 KVINNORNAS TIDNING T I D N I N G PRIPPS RESTAURANT SKANDINAVISKA K GÖTEBOBGh R E D I T A - STOCKHOLM K T I E B O - L MALMÖ AGET STOCKHOLM GÖTEBORG Avdelningskontor över hela landet Egna fonder Kr.
182,000,000:- Anne-Marie Heijde Tandläkare Vasaplatsen 1.
Svea Brunius.
Telefon 15500.
Farmor.
Korrekturläsarens betraktelse: Vilken präktig rörelse!
Och hennes hjärtesuck: Och hur gränslöst roligt flickscou- terna måtte ha!
En glädjestrimma!
" Vanföra skolan " (namnet lyder ju så i vardagslag) i Göteborg har efter sommarferierna återupptagit sitt arbete och vi vilja uppmana våra varmhjärtade läsarinnor att ihågkom- ma anstalten med beställningar, in- bindning av böcker, snickeriarbeten, sömnad, strumpstickning m. m.
Sänd i form av beställningar glädjestrim­ mor in till dess skyddslingar, dessa som bära på den tunga, livslånga bördan av vanförhet!
Tänk också av samma skäl på Försäljningen av de blindas arbeten, Vallgatan 14!
PÄRLOR JXJVÉLER i modern infattning fördelaktigast hos tt-Tbidensan Hovjuvelerare.
Ö. Hamng.
41. vill min Bandborg.
Randborg ' Olle pirekti° n: ^ g_ 10, 30 •10,30 Varje afton svenska varor.
Köp Gäs ^uppträdande C H A B D I Ä S följa dagshändelserna inom politikens, handelns, kon­ Nadco hemfärger har i dagarna er­ hållit två guldmedaljer.
Den ena i Brasilien, den andra i Havanna pä Cuba.
Nadco hemfärg är den enda i värl­ den som åtnjutit denna hedersbety­ gelse.
K I stens och littera­ turens område jloder » 4 ' T S „ » „.rat ' M ° W ' e0 ' Teatern.
läser man HelT, slavinnor.
n u m e r a GÖTEBORGS HANDELS- OCH SJÖFARTS - TIDNING Av Louise Bergh.
Rådfrågning; Vard.
1 h2 — 1 / 2 3, övriga tider efter avtal.
stad - har också gjort oss den glädjen att besöka oss, och.
" tant Ida ", en av våra hedersscouter har enkom rest hit för att hälsa på oss.
— Köket har på ett förtjänstfullt sätt skötts av en intendent, " Babbs ", som också varit scout länge.
Fem flickor åt gången ha under hennes ledning lagat all maten, och på hela tiden har intet förstörts eller misslyckats.
Lördagen den 18 a.ug.
avslutades kursen med högtidlig erinran, vil­ ken förrättades av fru Hörberg till de scouter, som upptogos i förbundet, höll fru H. ett manande tal och gav dem som minnesord Pauli ord om kärleken.
Själva avslutningstalet hölls av grevinnan von Eckermann.
Hon påminde oss om, att vi ständigt måste vara redo att strida mot det onda.
Så länge människor ha fun­ nits ha de måst kämpa mot det onda.
Dettas symbol, draken, går igen i alla gamla sagor och legender.
Lik­ som S:t Göran drog till strids mot draken, så skola också scouterna gå till strid mot honom, ty draken lever än.
Men det fordras mod att strida •mot honom.
Ni måste ha stål i vil­ jan, stål i karaktären, så att ni kun­ na bli exempel för andra.
Den vackert klädda salen, fru Hörbergs manande ord, de nyas upp­ tagning i förbundet, grevinnans all­ varliga, gripande tal gjorde det hela till en högtidsstund, som ingen av oss glömmer.
Sveriges Flickors Scoutförbund har nu existerat i elva år, och arbe­ tar fortfarande under ungefär sam­ ma svåra förhållanden som i början — okunnighet och likgiltighet från allmänhetens sida samt under tryck­ ta ekonomiska förhållanden.
Yar och en, som inser scoutrörelsens sto­ ra betydelse, borde därför stödja för­ bundet genom att bliva understöd­ jande medlemmar däri.
~ som Ses vi igen?
Telegramadress " K reditbolaget " t Sorgebudet otm Svea Brunius ' den 17 aug.
timade bortgång kom icke oväntat — många år hade hennes hälsa varit undergrävd, fastän hennes starka kroppskonstitution och ännu kraftigare vilja framgångsrikt bjudit den svåra och obotliga sjukdomen motstånd, mèn dödsbudet kom dock alltför tidigt — det var ett liv, sora lyktdes i de bästa åren, innan - dess rika löften ännu hunnit infrias, en verksamhet som bröts i sin starkaste kraftutveckling och inför en väntan­ de framgång av stora mått.
Det stod glans om Svea Brunius ' person.
Det var något av Fylgia över henne både med hänsyn till hen­ nes ståtliga apparition och till hen­ nes inre egenskaper, den starka självkänslan, modet, kraften, den beslutsamma vilja som syftade mot en hög social ställning.
Den väg hon valde blev den merkantila, på vilken hon liade de största förutsättningar att nå långt.
Hon var icke den fli­ tiga arbetsmyran, som lägger krona till krona, utan företagaren i stort med ett rikt initiativ, en klarsynt blick och ett mod som aldrig svek.
Det var något segervisst över hennes arbete liksom över hela hennes vä­ sende, och lyckan följde henne vil­ ligt, svikande endast på en enda men avgörande punkt — hälsan.
Svea Brunius var egentligen icke socialt och politiskt intresserad, ehu­ ru hon so-m ett i hög grad samlande namn kom att stå på en högerns stadsfullmäktigelista.
Vald till suppleant, inträdde hon senare för en kortare period i ledigheten efter den ordinarie platsinnehavaren.
Hennes namn har icke häller nämnts i sam­ band med kvinnorörelsen.
Icke de­ sto mindre kan hon anses hava främ­ jat den genom sin egen ådagalagda eminenta arbetsduglighet och sin vackra karriär inom affärslivet.
Att hon intresserade sig även för sina medsystraras väl visas av att hon stod Som initiativtagare och den otvi­ velaktigt förnämste till den stora och aktade organisation, sonybär namnet Kvinnliga Kontoristförbundet, lik­ som det även var hon som gav upp­ slaget till förbundets hjälpkasisa Sveafonden, i vars namn hennes eget som en gärd av tacksamhet infläta­ des.
Den omfattande välsignelseri­ ka verksamhet som denna fond under årens lopp utövat har initiativtager- skan indirekt kunnat räkna sig till godo.
För sjuka, fattiga och åldrin­ gar hade Svea Brunius ett ömmande hjärta.
Dessa känslor, som helt sä­ kert sökte sig ' utlösning på många dolda vägar fingo därjämte en syn­ lig vacker manifestation i den av henne bildade och intill det sista som ordförande ledda, av allmänheten med stor sympati omfattade förenin­ gen " Våra gamla ".
Oppen och varmt givande i vän­ skap vann Svea Brunius en vid krets av hjärtligt tillgivna vänner, för vil­ ka skilsmässan betyder verklig smärta och vilka med hennes åldriga moder och anförvanter sörja hennes bortgång, bevarande hennes bild i ljust minne.
Vi göra oss alla den frågan.
Förr eller senare kommer för varje människa en tidpunkt, då intet livets spörsmål blir henne av större bety­ delse än detta: — Skall jag på an­ dra sidan träffa mina käraste igen?
Såsom en röd tråd går den före­ ställningen genom mänsklighetens tankeliv, att jordens starkaste band icke kunna slitas genom döden.
Män­ niskor, vilka älskat varandra inner­ ligt, såsom äkta makar, föräldrar ocih barn, syskon och vänner, finna vid skilsmässan sin enda tröst i det gudomliga löftet om återseende.
Men försöka vi att tänka oss, hu­ ru detta återseende skall te sig, ' tro vi hänvisade till idel gissningar.
Milliarder ha gått över gränsen, men ingen har vänt åter för att vittna om vad han sett.
Dock är det bekant, att människor, som haft sitt intresse intensivt riktat mot de andliga tin­ gen, hos sig uppodlat en sällsam för­ måga av mottaglighet för budskap och visioner från det översinnligas värld.
Var gränsen i dessa fall går mel­ lan sant och falskt, mellan up^evat och inbillat är omöjligt för någon levande att avgöra.
Bör man därför å ena sidan taga dylika budskap med försiktighet, är det å andra sidan f-tt dumt övermod att söka förneka de­ ras existens.
Vad som emellertid ofta gör sådana meddelanden och.
sy­ ner mindrevärdiga även för den tro­ ende är deras alltför ringa tycko;; v under eller uppenbarelse.
Ingenting är hos dessa meddelanden märkliga­ re, än att det väl kunnat vara ett foster av en blott med den verkliga världen förtrogen fantasi, och de flytta icke kunskapen om det (iver­ sinnliga och outforskade en enda millimeter framåt.
Långt betydelsefullare än flertalet dylika vittnesbörd är då själva den evighetsförnimmelse, som finnes ned­ lagd hos allt mänskligt väsende, och som, om icke förr, på dödens tröskel, under hopp eller förfäran inge män­ niskan visshet om ett tillkommande.
Det är detta evighetsmedvetande, stammande ur en källa, vars första upprinnelse vi icke känna, och uppe­ hållet genom tiderna av en kraft, vilken vi icke kunna förneka, som Heidenstam ger en så målande och summarisk sinnebild i orden: " Varest människor finnas, till gudar står deras längtan ".
Vår krassa tid har trängt alla dessa med religionen sammanhän­ gande frågor i bakgrunden.
Nuti­ dens genomsnittstyp är den mer och mer för den praktiska nyttan lämp­ liga, men samtidigt mindre och min­ dre besjälade människomaskinen.
Han lever sitt dagsländeliv i världen, jagande och jäktande efter ny vin­ ning, nya utmärkelser, nya rekord.
Och mitt i jäktet är det plötsligt slut.
Hela denna värld, på vilken han satt in hela sin själ, sin kraft, sitt för­ stånd och sitt gudomliga förnuft är icke mera hans.
Det är inför dylika oförutsedda tilldragelser tanken hos omgivningen börjar vakna och undra.
Det är vid denna kritiska tidpunkt, när de när­ maste, de käraste en efter en börjar anträda den sista färden och män­ niskan slutligen står ensam, avskalad lik ett träd om hösten, som hennes oförstörbara själ medvetnare än nå­ gonsin börjar leva och söka fäste och hamn på andra sidan.
Det kan vara av stort intresse att se, hur vår störste visionär, Emanuel Swedenborg, vilken samtalade med andarna och genom dem mottog up­ penbarelser om himmelska ting, be­ kräftar hurusom ett återknytandé av de jordiska banden verkligen äger rum.
" Jag har flera gånger hört ", skri­ ver han i kapitlet om människans första, tillstånd efter döden, " att de som kommit från världen, fröjdat sig, att de åter igen sågo sina vänner, och vännerna å sin sida att de kom­ mit till dem.
Detta är allmänt, att make träffar make, och att de lyck­ önska varandra inbördes.
De kvar­ dröja även tillsammans, men längre och kortare alltefter samboendets nö­ je i världen; dock, om den sant äk­ tenskapliga kärleken icke förbundit dem, vilken kärlek är (ande-) sinne- nas förbindelse utav himmelsk kär­ lek, så skiljas de efter något kvar­ dröjande.
Men om makarnas sinnen hava varit oeniga sins emellan, samt inombords hava avskytt varandra, så utbryta de i öppna ovänskaper, och slåss stundom sins emellan, och det oaktat skiljas de likväl icke, förrän de ingå i det andra tillståndet, om vilket i det strax följande ".
Med det " strax följande " åsyftas kapitlet om människans andra till­ stånd efter döden.
Swedenborg för­ utsätter ju nämligen som bekant, att tre tillstånd vänta människan efter döden, innan hon ingår antingen i lycksalighetens eller plågornas eviga hemvist.
Här skall emellertid icke närmare ingås på den store andeskådarens re- GÖTEBORGS MORGON aPOSTi U II Olika élomsfezazöefen En stilfull men ändå billig damvâska erhåller Ni alltid hos största utställning.
¥ / cz5CZ ' ^Blomsterhandel c %rfm AQa&amp;n V &amp; KÜRSGATAN I2 Storgatan 31.
Oöteborg 1823.
Försumma ej att besöka Skandinaviens hittills alltid färdiga, i smakfullt utförande Tel. 4314, 1o 365.
Ri, Uga inkvarteringsmöjligheter genom Inkvarteringsbyrån, A.-B.
, samband med Utställningen anordnas ligiösa system.
Citatet här ovan har endast tjänat att belysa vad en av våra allra främsta bibeltolkare och största spiritualister uppenbarat om den jordiska kärlekens öden efter döden.
Det förtjänar att uppmärk­ sammas att han icke sett all kärlek fortleva, även om den efter jordiska begrepp är bunden av de starkaste band.
Det är endast när " (ande) - sinnenas förbindelse utav himmelsk kärlek " förenar två väsen, som ett fortsatt förbund i himmelen är möj­ ligt.
Man förstår detta klarare se­ dan man läst hans utomordentliga förklaring över det bekanta bibelor­ det: " I min Faders hus äro många boningar ".
Endast de inbördes lika samlas på samma plats — vilken be­ stämmes under det andra av de tre tidigare.
nämnda förtillstånden.
Det är sålunda, enligt Sweden­ borg, klart att den eviga gemenska­ pen endast kan få njutas av andar i full inre överensstämmelse, medan mellan de andra, såsom på jorden, meningsskiljaktigheter och skilsmäs­ sa uppstår på grund av deras olika sinnelag.
Man har ingen anledning att be­ tvivla den store andeskådarens vitt­ nesbörd.
En av de lärdaste män som någonsin levat, naturforskare i stor skala, astronom, filosof, matemati­ ker, kemist, uppfinnare och kon­ struktör av bl.
a. en mycket upp­ märksammad flygmaskin, hade han i vidsträcktaste mening genomforskat hela den materiella världen, innan han vid 56 års ålder, starkt påver­ kad av en Kristusvision, som uppen­ barade sig för honom en ångestfylld natt, steg över rågången för att se­ dan ända till sin död, vid det 84: de levnadsåret, vände hela sin håg mot det översinnligas värld.
Men även ona man vill draga hans himmelska visioner i tvivelsmål kan hans clair- voyanta förmåga aldrig bortresone­ ras.
Det märkligaste och i varje fall på sin tid mest uppseendeväckande exemplet på densamma gavs måhän­ da under den stora branden i Stock­ holm i juli 1759.
Samma natt elds­ vådan rasade över huvudstaden hade Swedenborg, som då befann sig i Gö­ teborg, vetskap om densamma.
Flera exempel på hans underbara förmåga att på telepatisk väg äga kunskap om händelser på andra platser och om förborgade ting kunde andragas, men torde här vara överflödiga.
Det var minst av allt sensationen han sökte.
Själv ledd av en gudomlig inspiration har han med sina skrif­ ter sökt att bliva mänskligheten en följeslagare till andra sidan och en tolkare av de evighetsvärden som där gälla.
Bland dem är ett av de stör­ sta vissheten om fortlevandet i ett Itrlilti Itilii Kungsgatan 45.
Rikt urval.
ä; te Hordiska Trildgärdsntställningen 21 — 30 september.
Telefon 1900.
Billigaste priser För Damunderkläder närmare upplysningar tillskriv Utställningsbyrån Göteborg 5. stor sortering FRIBERG &amp; ANDERSON Kungsportsplatsen 1.
Tel. 7235.
Kerstin Lindahls BLOMSTERAFFÄR Korsgatan 4, Telefon 8462 Rekommenderas!
MERKURTVÅLfN skonar kläderna och händerna.
Krymper ej ylle.
här på jorden mellan befryndade själar knutet sympati- och kärleks- förbund.
Medvetandet om detta gör för mången den jordiska skilsmässan från en älskad anförvant mindre tung och kastar för andra över den förestående sista vandringen förhopp­ ningarnas milda ljusglans.
foii i nivå med tidens stora tillgångar och fordringar.
Under studieresor till andra länder och orter ständigt vidgande sina fackliga insikter och genom ett samvetsgrant personligt studium ökande sin förtrogenhet med böckernas värld har hon blivit ett •värdefullt stöd för institutionens in­ re utveckling och för den stora läse­ krets ur alla samhällslager som fre­ kventerat densamma.
Parollen: ' Det hasta åt folket! "
ståtar icke allenast i fästskriften, utan har varit det rättesnöre som hennes sant demokra­ tiska och ideella natur omutligt följt i den praktiska gärningen.
Den under årens lopp ständigt ökade frekvensen bär tydligast vitt­ nesbördet om hur denna gärning bli­ vit uppskattad.
Det skulle taga denna tidnings begränsade utrymme för mycket i anspråk att närmare ingå på minnes­ skriftens många intressanta detaljer.
^ arje bokkär medborgare i Göteborg wt redan vad Dicksonska folkbiblio- QW TAPISSERI SE x DETALJ ö. Hamng.
SI.
1 tr. INl-ABS ' I anledning av Dicksonska folk bibliotekets under fjolåret inträffade 60-iårsjubileum har institutionen &gt; dagarna utsänt en rikt illustrera minnesskrift med redogörelse öf dess utveckling och verksamhet un der gången tid.
Det synnerligen ör tjänstfulla arbetets författare ^ 3 Dicksonska folkbibliotekets inångar ge bibliotekarie, fröken Maria sén.
statistiska En blick på skriftens uppgifter rörande samlingarnas, b° lånens och besökens tillväxt lägger snart bibliotekets s ^ 0!
j^ utveckling under senare år.
® u eC ingen hemlighet att denna ^ ^jj er i många avseenden samm al * med fröken Larséns tillträdande^ bibliotekariebefattningen år Ty även om biblioteket vi tidpunkt med historisk no het stod inför en grundlig o sation, hade man samtidigt i 0 fröken Larsén förvärvat en ^ ^ dugande och sin uppgift yar ^ mal given kraft, som i siu^ \ ^ gt drig vilande intresse bidra,, .yj 0 tek detsamma skapa ett mönster •EGNELL Co! "
Läse?
överallt i Västra Svoride Flitigt anlitat som annons or darC OCH 5.- SUPE KR.
3:50 (a la carte till facila priser.)
övriga dagar kl. mamma asiuâ / zd^si aiâîdyàùisfads m&amp;uf&amp;uri.
(Inf.
gen.
Göteb.
Tandläkaresällskap) LUNCH SUPÉKR° ?nn 3 T; M ' DDAG KR ' 3:50 Folkteatern.
A.-B.
NADCO, GÖTEBORG.
Gottgör å insatta medel högsta gällande ränta EXPORTFÄLTET S VENS KT MALMÖ 124- AVDELNINGSKONTOR Emottager mot billig avgift (s. k. Emottager insättningar mot högsta öppen deposition) alla slags gällande ränta.
värdehandlingar.
Avkastning redovisas omedelbart till depo- Uthyr brand- och dyrkfria förva- nenten.
ringsfack.
Emottager till förvaring i kassavalv Förmedlar köp och försäljning av (s. k. sluten deposition) förseg­ lade lådor, konvolut o. dyl. aktier och obligationer.
w ' ~!
VAR / e - .. - .i.V .. .-•KW » han n ° rdis ^ p c r ä N^ [Bomulletyger - JMöbeltyger - öarat " Vackra, starfca, Ijandvävda, ljus » oel) tvättäkta Prover sändas, v Precisera godljetsfullt vad Hi önsHar.
K o n o t f H t c n o f ö r o ä l t j n t n 0 g _ o m a g a s t n, 6 o t e b o t r g; i Monteringar.
KRÄFTSUPÉER JUBJLE^UM S ' UTSTTLLNIN Û^EN S A K R A " JTT LS ™ ND,G SPRITSERVERING.
M ^ E N D ER AS BESTÄLLNINGAR i TEL. 18045 KONTORET- 17, \ f &amp; 268.
L - ° * R E K 0 automat: KONTORET.
1713 TAMBUREN 25349 &amp; 25326.
MUSIK: RYSKT KONSTNÀRSKAPELL (f. d. meal, av r„ 8 ka k.Jsert.
hMkTpTllit) Matrecept eller icKe?
LUNDGRENS Opinionen bland våra THÉER läsarinnor.
crtvaJdöi jrån.
de finasfe och förnÅmöta.
KONSTNÄRLIG INREDNING När Kv.
T. i föregående nummer utsände frågan, om det stod i över­ fbéplanlagerna på ensstämmelse med flertalet av våra landena och göra den icke till rätte­ läsarinnors önskemål att tidningen, i (3öteborg likhet med andra damtidningar, upp­ snöre för sina handlingar.
k Bankrutten.
Finns väl någon som av upprik­ lät någon spalt även för matrecept ofö tigt hjärta tror, att mänskligheten och eventuellt modekåserier anade D En tidning innehöll en betraktelse skulle hemsökts av världskriget eller redaktionen knappast vilken storm över en värnpliktsvägran, där den skulle behöva frukta nya krig, om den släppte lös.
yngling det gällde handlade av ide­ Breven ha formligen haglat in.
kristendomen verkligen vore en makt ella motiv, och harmades över att lag­ Och ur dem alla har en enda sam­ i människornas sinnen.
stiftningen icke tillmäter detta slags Hur litet detta är fallet åskådlig­ stämmig ton brusat fram: Nej, nej, tillväxa i samma anda som den bör­ folkets mod, och till vilka ingen av motiv samma betydelse som de reli­ de andra krigförande nationerna ve- gör på ett gripande sätt Victor Ryd­ nej!
För Guds skull inte matrecept!
jat.
terligt hade något motstycke?
Eller giösa betänkligheter vilka befria en Jag motser tidningen på sönda­ Vi återgiva här nedan några utta­ berg i sin dikt " Prometeus och Ahas­ slagordet " Gott strafe England ", värnpliktig från att göra vapentjänst gen som man väntar en god vän, som detta ord, som klarare än något an­ vérus ", där han låter Ahasvérus säga landen ur högen: och tillåter honom att ersätta den Kvinnornas Tidning — ett hus­ alltid ' har rent mjöl i påsen ' och an­ nat visar, vad kriget innerst gällde?
om Nazarenen och hans lära: med civilt arbete.
hållsblad? "
utbrister ' En röst från ser den fylla en stor uppgift, endast De slutledningar, som Ellen Key i " \ arför ', utbrister den ifrågava­ " Vid vägar, gator, torg och in i läsekretsen '.
" Nej och åter nej!
kvinnorna förstodo uppskatta den sin betraktelse, via Fredrika Bre­ mers England om hösten 1851, kom­ rande tidningen emfatiskt, " protége­ A^i ha ju matrecept i det oändliga i till fullo. "
husen, mer till, föra osökt tanken på en il­ ras särskilt de samvetsömma, dessa var jag med denna stav i handen kom, en hel del tidningar förut ...
Just Må ovanstående axplockning vara lustration av Krigets advokatyr i en som till på köpet tro på en Bibel såg jag ju tusen kors och åter tusen, att Kvinnornas Tidning är så ke­ nog!
Den ger klart besked om vår svensk tidning från 1917 med under­ fylld med krigets fasor? "
där han är spikad fast i andanom.
miskt ren från allt detta giver den läsekrets ' ståndpunkt till frågan: skriften: Här vilar tre svenska far­ Denna åsikt att kristendomen gjort Han har ett Golgata i varje by dess säregna prägel.
Tidningen liar matrecept eller icke?
Den ger även tyg och tio svenska sjömän, sänkta bankrutt genom att icke iha förhind­ och högt upp över städernas palatser, innehåll ändå.
Alltså.
Låt den vara redaktionens medlemmar en känsla av tyska U-båtar, Gott strafe Eng­ land!
av sympatisk kontakt med den kvin­ som den är. "
rat den skändlighet, den vanära för uppmuras nya huvudskalleplatser Den, som till äventyrs glömt kri­ mänskligheten, som inneslutas i som resa sina kors i himlens sky.
En " Husmoder på landet " bekän­ novärld, som tidningen på inslagen gets förhistoria, rekommenderas stu­ världskriget liksom i dess följder, är Förklädda Golgata ' n, var jag må gå!
ner att hon ingalunda föraktar mat­ väg sökt att nå, och vid vilken även diet av de brev *), som under de när­ maste åren före krigsutbrottet avsän­ recept i de tidningar där de redan dess framtida hopp fästes.
icke ny; den kommer ofta till synes De siras ut med höga pelarrader des från kejisar Wilhelm till tsar Ni- Kv.
T .-pennorna.
finnas och äga berättigande, men är i det tryckta ordet och ännu oftare med runda bågar, spetsade arkader, kolaj.
Det brittiska imperiet med däremot glad att möta något helt an­ i tankeutbytet människorna emellan.
men vad de äro vet jag nog ändå.
dess fria författning och växande Hur är det möjligt, frågar man, Därinom orgelbrus och hymn och nat i Kvinnornas Tidning, såsom makt var en nagel i ögat på den till samhälleliga spörsmål m. m. samt att världshärskardöme aspirerande kej­ att kristna folk, som nu skett, i fyra psalm, saren.
Det var England, som stod i år inriktat hela sin intelligens, all därovan dån av klockors vigda malm, hon är " verkligt tacksam för att vägen för Tysklands planer, och där­ sin kraft på att mörda, pina och plå­ men högst på gyllne kors i solens slippa se alla dessa dumma frågor " Uppfostran till hat " och för skulle Gud straffa England, så och svar i varenda damtidning. "
ga varandra samt, sedan fred äntli­ lågor, löd parollen under krigsåren.
Och " haltande slutsatser. "
En annan vänlig stämma tillropar gen slutits, ytterligare söka förgöra där ser jag honom vrida sig i plågor.
när England efter fredsslutet, själv Motto: För övrigt yrkar jag på dignande under en ruinerande skatte­ varandra?
En religion, som tillåter Det isägs: Där inne sjunger man hans oss: börda, som det dock icke undandrar Kartagos förstöring.
" Låt oss få Eder utmärkta tidning något sådant, är föraktlig och värde­ pris; sig, icke ensamt förmår rädda den Cato.
utan matrecept-, mode- eller frågo- lös.
På skräphögen med den!
han tros ha makt, och därför får han nyss så övermodige motståndaren ur och svarspalter.
Det är med verklig Man glömmer att världen nitton ära det kaos, i vilket han själv störtat I Kvinnornas Tidning för den 12 sig, skall Gud fortfarande straffa hundra år efter det att Kristus för­ men världen går sin gång på vanligt glädje jag mrje söndag e. m. ur min brevlåda hämtar den från dessa spal­ augusti intages hedersplatsen av en England, en slående illustration till vis kunnade sin lära ännu väntar på sin artikel av Ellen Key, närmast för­ den oförmåga av ett fördomsfritt be­ första i verklig mening kristna stat, och straffar så oblidkeligt hans lära.
ter fria Kvinnornas Tidning. "
anledd av en i den franska kvinno­ traktande av världsläget, som allt­ " Förskona oss från Matspalten! "
tidskriften La Française intagen sitt första i anda och sanning kristna Du vet han spred med sina upprors- jämt behärskar vissa kretsar i vårt ljuder en livlig stämma ifrån Skåne, översättning av de tio nya budord, tal folk.
land.
som genom skolornas läroböcker in­ Staterna hava gjort kristendomen bland folket ut, att oss är föreskrivet " den ha vi nog och övernog av i alla I sin apostrofering av Fredrika präntas hos de tyska barnen för att de Damernas tidningar och Damer­ till statsreligion, men den är endast att leka barn och syskon genom livet hålla hatet till arvfienden Frankrike Bremers " oskuldsfulla tro " på Eng­ nas sidor, so-m hota att översvämma och kvinnornas framtida ett yttre ihölje, icke ett inre liv.
Fol­ och leka iså oss in i himlens sal.
vid liv och förbereda hämndens dag.
lands världsmakt visar Ellen Key nu, som världen.
Ellen Key förebrår den franska ken och de enskilda individerna be­ Hans syskonliv ser man dock intet av så många gånger förut, hur främ­ Det är just frånvaron av sådant tidningen, att den, på samma gång, känna sig till den kristna läran men som förr är mänskan herre eller slav; där ' köks- och boudoir-tjavs ' som gör som den beklagar denna tyskarnas mande hon i själva verket står inför betvivla på isamma gång dess ty héll dig, starke!
Ve dig som är langlosachsiskt tänkande och hand­ Eder tidning så tilltalande och kom­ uppfostran till hat, icke har ett ord lande liksom för den världsrörelse, svag! "
tillämplighet på de jordiska förhål- att säga mot Frankrikes eget hand­ mer den att fylla ett verkligt behov lingssätt vid Rhen och Ruhr och som avser att göra kvinnorna delak­ för mera vidsynta och djuptänkande finner det tyska hatutbrottet visser­ tiga i bestämmandet av folkens öden.
Fredrika Bremer å andra sidan ligen mycket " fult " men " efter Ver- Att leva, det är att handla, att gö­ kvinnor. "
teket är och vilka stora skatter lån­ blev genom de omfattande studier av Från Östergyllens bygder skriver sailles-freden och dessa årens händel­ ra bruk av sina själs- och kropps­ engelskt liv på skilda områden, åt tagaren där har att ösa ur.
Härmed ser mycket naturligt. "
krafter.
Den, som mest njuter och en ärad insändarinna: vilka hon på ort och ställe hade till­ liar endast i kvinnornas egen tidning Även med kännedom om Ellen fälle att ägna sig såväl som genom " Eder artikel ' En bekännelse ' i se­ känner livet har levat längst, icke velat givas en honnör åt den ärliga, Keys sympatier under världskriget naste numret av tidningen ger mig kan det icke nekas, att man blir be­ de vänskapsband hon knöt med så den, som räknar de flesta åren.
duktiga och lyckosamma kvinnogär­ många av det dåtida Englands mest • /.
J. Rousseau.
anledning att uttala min stora till­ tänksam inför detta, låt oss säga bemärkta personligheter, samt ge­ ning som fröken Larsén fyllt under fredsställelse med Kvinnornas Tid­ " halva " försvar för den förgiftning nom hela sin läggning för övrigt, på sin 17-åriga bibliotekarietjänst i av barnasjälen, som ett inlärande av ett sällsynt lyckligt sätt mottaglig ning sådan den är, utan matrecept.
Dicksonska folkbibliotekets välkända den nya tyska katekesen dock måste Marknaden överflödar av kokböc­ medföra, och betänksamheten blir ic­ för de andliga och sociala strömnin­ Vill Ni och populära byggnad.
gar, som ledde sin upprinnelse från '} bli vacker?
ker, och i de flesta av veckotidnin­ ke mindre, därför att det är den vid- " Drottningön ", något varom också garna finnas matrecept i överflöd, hjärtade författarinnan till Barnets hennes litterära produktion bär le­ 4 Den tvål, som ger den väcks konstiga sammansättningar som vi Århundrade, som finner förståelse vande vittnesbörd.
Det var genom raste hyn, är Ovicula (ägg) för detta det organiserade hatet, nu Fredrika Bremers förmedling, som Dam- ® Herr-HandsKar väl i allmänhet bara halkar över med Tvål.
Den är tillverkad efter beprövade riktat mot Frankrike, liksom det un­ det bästa av det, som rörde sig inom skönhetsrecept och innehåller bland an » blicken.
i erkänt goda kvaliteer och der krigets dagar hade England till dra skönhetsmedel även äggula, läkarnes billigaste priser.
främsta medel för hudens försköning.
Min innerliga önskan är att vi närmaste mål.
*) Från " Willy " till " Nicky ", 75 brev Det organiserade hatet är ingen ny Vill Ni bli vacker så köp därför måtte få behålla Kvinnornas Tid­ Jrån kejsar Wilhelm II till tsar Nikolaj II företeelse i våra dagars Tyskland.
F. PAULI ' S ning som den är, med sitt goda, ge­ Har Ellen Key glömt hatsångerna, 1894 — 1914.
Stockholm.
Albert Bonniers H A N D S K F A B R I K O v i c u l a (ä g g) T v å l digna innehåll, och att den måtte som under kriget eldade det tyska förlag.
1920.
Etablerad 1866.
Telefon 6 9 90.
Användes av våra vackraste skådespelerskor.
9 HVITFELDTSPLATSEN 9 (Mitt emot Oamla Latinläroverkefl.
VALDEMAR EKEGÅRDH Ceyfon och i Kina., hava en delikat arom.
ôamf garanteras rena och rja fskade Insändarnes spalt.
JOH.
NILSSONS do spända, så att ansträngningen stegen förlorade sig i en gata till vän­ Pauls blickar.
Men så hörde hans ensamrätt för Sverige.
Efter­ nes böner och frågor hade Paul var.t Stormen for tjutande om gathörnen, smärtade, och han väntade på det ster.
Den främmande framför ho­ skarpa öra genom nattens stillhet de mycket nära däran att öppna läppar­ rev de brokiga bladen från träden, tryck ej tillåtet).
nom däremot hade kastat sig in i korta, sällsamt styva stegen, och han virvlade dem högt som taken, och ka­ ögonblick, då den springande skulle na till den svåra bekännelsen.
en passage till höger.
Två eller tre hastade fram, ledd av ljudet, gömde rusa fram ur det ogenomträngliga Men när han då såg henne fram­ stade dem hånande Paul i ansiktet.
mörkret under arkaderna i det fladd­ gator korsade han, och när då larmet sig bakom halmhögar, törnebuskar, för sig i det underbara skimret av På himlen jagade sönderslitna svarta rande skenet av lyktan, som brann bakom honom avtog och upphörde krypande platt på marken, framåt!
ärlighet och fläckfri renhet, som om­ moln.
En och annan stjärna gnist­ slutade han springa och började gå framåt!
Om det så skulle kosta hans vid ingången.
gav henne likt en helgongloria — rade fram mellan molntrasorna.
Ga­ Nu sköt han som en pil genom med vanliga steg lik en harmlös van­ liv uppgav han icke sin jakt.
Nu och det var just för den han älskade tor och torg lågo öde.
Det slog ett.
ljuskretsen — en hög, mörk skepnad drare på väg hem.
Det var också började han känna igen trakten, trots henne — då kunde han icke få orden Redan hade lykttändarne släckt de på tiden.
Pauls lungor flämtade.
mörkret.
Det var emot ängen, där flesta gatlyktorna.
Paul stod ocn i slokhatt och slängkappa.
Hastigt Koman av Luise Westkirch.
över läpparne.
Hon skulle icke kun­ som en blixt hade han dykt upp och Icke mycket längre hade han kunnat koloniträdgårdarna lågo, som Schack na förstå honom!
Hon med sina frös i en mörk vinkel vid Gamla Tor­ åter sjunkit tillbaka i det ogenom­ uthärda den vilda jakten.
Nu gick styrde i ofelbar säkerhet tvärs över Översättning av — e.
stränga begrepp om rätt och orätt.
get.
Det var i affärskvarteret, där Var det makligt vidare, över en bro åt stubbåkrar och nyplöjningar.
rikedomar lågo hopade.
Feta byten trängliga mörkret.
Men Paul hade Där var en klingande hårdhet i hen­ det icke i samma riktning han för­ industrikvarteret till.
38, sett nog.
nes åsikter — hårdheten hos, ädelt för tjuvfingrar.
Därför väntade han «.
" 5, ™ ° nsefiir lik » Alltmer öde och ljusfattigare blevo svunnit den där natten, då han flyd­ Nästan ljudlöst sprang han i sina just här.
en lo p i ett lass stål, som brytes förr än det låter gatorna.
Paul måste taga sig i akt, de ur verkmästarstugans fönster?
För en halvtimma sedan, hade en lätta skor, som han alltid bar vid Ii » ° 3U ^ ^ ev och arbetsodug- böja sig — hur skulle hon kunna sina nattliga vandringar, följande att i denna djupa stillhet hans steg Månne räven hade sin lya där?
— fatta detta tillstånd av vansinnigt patrull gjort sin rond.
Sedan hade V ag utv ' akad och sjuk ut.
icke hördes av den framför gående.
De små lusthusen och stugorna, som man intet hört utom stormens melo­ ljudet av de egendomligt styva ste­ I&gt;en ' a i° bSerVerade honom rådlös.
trots, vilket drivit honom som Nu upphörde husen fullständigt, och hela dagar genljödo av liv, stodo på di, väderflöjlarnes gnisslande, och gen.
All trötthet hade flugit bort, Schacks vägvisare in i vaggonhallen?
1 81venhet s det öppna fältet låg framför dem.
I natten alldeles övergivna.
Det var plant,- ' ™ lik en vek plaskandet av springbrunnen mitt på varje muskel var spänd.
Han hade V f xt ^ ram ur barndomsvän- Han trodde icke, att hennes kärlek samma mån han åter kunde andas, förbjudet att tillbringa natten där; ska torget.
Men nu ljödo snabba steg i honom!
— Denna gång var han den 8, 1 ennes vore stark nog, att bygga bro över började Paul undra: Var i all värl­ icke ens ägarna hade lov därtill, och ^aret ^ hjärta, så föga en mörk pelargang vid torgets södra eländige på spåret!
— Så länge han stor ^ ^kssaker, hade växt sig hans skuld.
Och vore det kanske den var föremålet för den vilda re­ dörrarne till stugorna voro låsta.
sida.
Den som där närmade sig var hade ett andetag i lungorna, skulle Genom den smala trädgårdsgån­ san?
grubbu, Stark 1 det ångestfulla ändå möjligt, att han kunde finna en icke en glad sällskapsbror, som ge­ han inte släppa honom ur sikte.
gen slingrade sig den skugglika ge­ Nu böjde Schack in på en smal ® n dri Bo.?
() ^, r 0rsa ken till hans för- utväg till räddning, utan att tvingas Medan han jagade framåt hörde mytligt lunkade hem från en fest, s ake?
Ö ' y ne hon själv var or- att förlora henne, hans livs goda än­ stalten med en sömngångares säker­ stig genom fälten.
Här blev förföl­ n icke heller en raglande nattsölare.
han bakom sig skrik, rop och stegen ar det het.
Nu var han försvunnen — nej!
gel?
_ Alltså teg han och irrade «eu s *, hennes sätt och vä- av människor, som gingo skyndsamt.
jandet svårare.
Mörkret, som gyn­ Han sprang, han jagade framåt, men Bakom stångbönorna dök han upp Ia&lt; ^ e kan m?
Sba ^ ade honom?
nade jägaren, höljde också i sin skyd­ Ång- alltjämt genom de dunkla gatorna i den sovande staden kunde knap­ Men han vände icke på huvudet.
Ba­ igen, knappt urskiljbar, svart, fly­ törs tad efl * han fästat Hon natt efter natt, sökte i förtvivlan och past något arbete vänta honom.
Paul ra inte förlora ur sikte skuggan som dande slöja det hetsade villebrådet, e tande tillsammans med nattens mör- 8tt oftare och oftare försvann det för fann intet.
^ nåer " ' ' " ^oendefullt ord.
flög framför honom!
Skrien och Det var en dyster septembernatt.
böjde sig fram.
ögon och öron sto- Sanger redan, efter hen­ I Rosenhof.
•SÄ ' -
KVINNORNAS 4 Sänd Eder För TVÄTT Sommaren!
A.
Stort urval av nyinkomna vackra, färg-äkta Sommartyg-er i Frotté, Musslin, Gabardin, Folard, Voile, Zefyr och.
tin Bomullstyg.
GOSSKOSTYMTYGER, Lahmans Trieotunderkläder för Herrar och Damer.
Underkjolar, Strumpor, Snörliv, Reformliv, Näsdukar, Allmogegardiner, Vegagatan 46.
Göteborg.
Tel. 444 43 Möbeltyger, Borddukar vackert urval, äkta färger.
Linneduktyger, Omsorgsfullt arbete.
Snabb leverans.
Handdukar, Sängtäcken, Filtar.
Hvita Väfnader, bästa fabrikat.
Prima Ylle- och Bomullsgarner.
Tvättanstalten Västkusten BERTHA ANDERSON engelska mäns och kvinnors hjärnor och hjärtan vid 1800-talets mitt, blev omplanterat i svensk jordmån, något för vilket framför allt Sveriges kvin­ nor aldrig kunna vara henne nog tacksamma.
Alla ideella värden befinna sig för närvarande i smältdegeln, men hop­ pet att ur densamma dock skall framgå den nya dag, varom Fredri­ ka Bremer siade, det hoppet kan icke komma på skam, så länge väster­ ländsk kultur består.
Och om kvin­ norna såsom en samlad och samlande makt ännu intet förmå, så må man betänka, att de ännu endast stå på tröskeln till det nya rike, åt vars er­ övring så många av de bästa givit de bästa av sina år.
Vårtecken sak­ nas dock icke.
Såsom ett i detta sammanhang näraliggande sådant är det nog att påminna om, att det var en behjärtad rösträttskvinna, dotter till en framstående eocialreformator just ur Fredrika Bremers engelska ' bekantskapskrets, som i Sverige grundade en avdelning av föreningen Rädda Barnen, som efter kriget bil­ dats i hennes hemland till räddning och hjälp för de forna fiendeländer­ nas barn, en gärning, åt vilken Fred­ rika Bremer säkert skulle glatts " som staren om våren ", och varöver var­ ken England eller kvinnorna behöva skämmas.
Vän av rättvisa.
Pristävling.
II.
Kan ni sKriva ett bröllops- telegram?
Det lär finnas människor, för vil­ ka det är den lättaste sak i världen att skriva vackra eller kvicka bröl­ lopstelegram.
Det påstås så, men inom vilka ele­ gant utstyrda samlingspermar dessa telegram hamna vet ingen.
Eller har ni vid de bröllop, ni antingen som en av de lyckliga parterna eller som gäst närvarit vid, hört något av des­ sa märkliga telegram uppläsas?
Ha­ va icke tvärtom de hörda nästan un­ dantagslöst varit av den visserligen välmenande, men fasligt enahanda typen: " De hjärtligaste välgångs­ önskningar — " Må tomtebolyoka hemmet smycka — ", " Brudparet leve! "
etc. Och har ni icke, när ni själv satt er ner för att utforma den 15 Korsgatan 15 oc / t Ä4NGOVERÜ4ST E l l w é n Kött- och Fläskaffär Saluhallen 133.
Telefon 4481.
OBS !.
Prima varor.
Billiga priser.
Redbar behandling.
Pellerins Margarin /.
A. telegrafiska hälsningen, känt er be­ klämmande renons på goda idéer, ori­ ginella uppslag, och varma sköna ord?
För att undersöka hur stor förmå­ gan att skriva bröllopstelegram är bland allmänheten och för att, om denna på sina håll verkligen är så god som man velat göra troligt, giva andra, som sakna denna lyckliga för­ måga, goda uppslag för framtiden, anordna vi härmed en pristävling, vid vilken det gäller att skriva ett bröllopstelegram, vackert, originellt eller kvickt eller allt detta på en gång.
För det i vårt tycke bästa tele­ grammet utbetala vi ett pris av 10 kr., de därnäst två bästa tillerkännas ett andra pris à 5 kr.
Ett tredje, fjärde och femte pris utbetalas där­ jämte och utgöras av presentkort för ett halvt på Kvinnornas Tidning, räknat från första okt.
Tävlingsförslagen skola insändas till oss före den 4 september och åtföljas av den tävlingskupong, som återfinnes överst till höger på sista sidan av föreliggande n:r.
De tio bäista telegrammen komma att återgivas i tidningen.
De tävlan­ de få gärna, om de så önska, upp­ träda anonymt, men de måste dock ge redaktionen sina namn, på det att eventuella pris må kunna tillställas dem.
Försök er lycka!
Efter senaste modell.
Genom dagspressen har i dagarna gått referatet om en bekant kvinnlig resandes föredrag i Stockholm.
Skul­ le kvinnlig press efter det här givna mönstret referera manliga föreläsa­ res föredrag komme det ungefär att ta sig ut så här: E11 framstående amerikansk före­ läsare, mr J.
J. Pankhurst, som i da­ garna gästat Sverige, höll i söndags i Grand Hotels fästvåning i Stock­ holm ett föredrag över ämnet: Tin­ gens gamla ordning.
I mr.
Pankhursts sällskap befann sig en smokingklädd herre, som med blomma i knapphålet först framträd­ de på estraden och uppläste en del dikter ur U.
S.
A:s litteratur.
Härpå följde huvudnumret, mr.
Pankhursts föredrag.
Mr.
Pankhurst är en glansfull representant för ame­ rikansk skräddarkonst och lyx.
Hans eleganta evening-dress, den slipade jättediamanten på hans högra lång­ finger, hans ovanligt praktfulla, i briljanter infattade armbandsur, hans monokel och pastilldosa i rena­ ste guld, allt ställer honom absolut i en klass för sig bland våra utländ­ ska celebriteter.
Behärskande den amerikanska retorikens alla konst­ grepp framförde han med livlig mi- Långedragsbröd Pristävli •ngsku.
Pong fl sälj es varje lördag i Smör- och Ostaffären Bazar Alliance N:r BO Butiken är vid ingången från Bazar- Skånska l / Vienerbageriet UlllUilllllltllllllUIUIllllllllllllllllllllllllilllllUlltllllllllllllllllllllHHIIIIIIIIIIIIIIIIII EMY THORIN Att tänka och att känna är att ten.
Träden böjas, skakas, buskar­ na prässas samman och slitas isär, leva.
rägnet skjuter snett i tunga droppar I.
N. Madvig.
ned över landskapet.
Det susar och prasslar och låter stundom, när stormen tar ett duktigt tag, som om stora lärvtstycken ska­ Varje förståndig husmoder kades däruppe i rymden.
Utanför går havet grågult, grönt, använder dunkelblått.
Ett rägnmörkt, revat segel drar en gammal fiskebåt i hamn.
Annars icke ett liv!
Bara vått i vått!
Grått i grått!
Är det höst redan?
!
i hushållet — Höst!
svarar orkanens vin utanför.
Småbröd och Kakor samt gatan mitt emot Lax- och Konserv­ Erik Dahlbergsg.
' - 2 Höst.
GiRfHNEK TIDNING KvimiornasTitinij, A. MAGNUSSON.
(mitt för Reallärov.)
Nya Tyska Wienerbröd.
Tel. 6077. affären N: r 55.
Tel. 4570 till begge butikerna.
Tel. 6077.
Carlstedts Realskola Kungsportsavenyen 1.
Tel. 378.
Ensk.
Läroverk för gossar och flickor, omf.
1) treårig småskola, ber.
för intr.
i kl. I vid statsläroverk; 2) sexklassig realskola; 3) afton­ kurser till realskoleexamen för vuxna.
Moderata avgifter.
Inträdesprövn.
ej nödvändig.
Anmäl­ ningar mottagas dagl.
kl. 11 — 1 i skolans lokal eller pr tel. 378.
Höstterminen börjar den 4 sept.
kl. 11 f. m. mik och uttrycksfulla gester sitt fö­ redrag.
För dem, som förstå engel­ ska språket, borde det hela verkat medryckande nog.
Om själva före­ J. Öhlander, Ester Lundholm, draget är emellertid ingenting sär­ Läroverksadjunkt.
Föreståndarinna.
skilt att säga.
Vore det näsvist att undra Jag slår upp den ifrågavarande om referenten befann sig bland dem, som icke behärskade Albions språk?
tidningen, som ligger bland många andra på bordet.
Med stor kraftig sensationell överrubrik och mån­ ga underrubriker förklaras vad saken gäller: en kvinna har mör­ dats av sin svartsjuke fästman, som därefter tagit sitt eget liv.
Men detta meddelande har icke Strängnäs domkapitel avstyrker synts tillräckligt.
Till rubrikerna förslaget om kvinnas behörighet att har fogats fyra spalter antagligen inneha prästerlig tjänst och stöder noggrannt utredande text.
sig därvid på det sakförhållandet, — iLäs, skriar pojken nere på att det hos allmänheten icke givit gatan, lääs om mordet sig tillkänna något behov av kvinn­ Nej, varför skall jag göra det?
liga präster.
Vad har jag för rättighet att blicka Behovsprincipen är ibland en far­ in i denna stackars kvinnas liv, lig princip att åberopa.
vars hemligheter hon, så länge hon Allmänheten har icke uttalat nå­ levde, bevarade för yttervärlden got behov av kvinnliga präster.
som sin privata egendom, men som Det är sant.
nu, när hon är död, prisgivas åt Men ger sig icke i vår rätt grund­ vem som helst, som vill betala dem ligt avkristnade tid hos allmänheten med den slant en tidning kostar?
tillkänna ett allt mindre behov av Så länge hon levde var hennes hi­ präster över huvud taget?
storia fullkomligt likgiltig för all­ Denna fråga kan ett uppriktigt mänheten, man skulle inte gittat hjärta, om än med djupt beklagan­ höra på den, om den berättats, de, icke besvara annat än jakande.
och om den erbjudits till en tid­ Kyrkan är helt säkert underkun- ning, skulle varje redaktion tillba­ nig därom, men faller det henne ens kavisat förslaget som en löjlighet.
för ett ögonblick in att anlägga be- Detsamma skulle varit fallet, om hovsprinciipen på detta förhållande kvinnan dött av t, ex. lunginflam­ och minska de manliga prästernas mation eller blivit överkörd av en antal?
bil.
Men hon har haft olyckan att Alldeles säkert icke.
falla för en annans hand och detta I depressionstider, och kyrkan be­ bedrövliga förhållande gör henne finner sig otvivelaktigt just nu i en plötsligt till en intressant person­ nedgångs- och svaghetsperiod, kän­ lighet, vars historia man omsorgs­ netecknad av ett minskat intresse fullt plockar ihop bit för bit genom från allmänhetens sida, måste man vittnesmål, berättelser och skval­ med livfull håg och med hjälp av ler för att sedan genom halv- och alla till buds stående krafter gripa helsideslånga tidningsreferat för­ sig an med uppresningsarbetet.
Det medla till en allmänhet, som kän­ är icke uteslutet, att kyrkan, vars ner sig högeligen trakterad.
tillbakagång inträffat under en ute­ Vilka känslor är det som här slutande manlig regim, skulle för sin spela in och till vilka tidningspoj- renässans kunna få ett nytt och vär­ ken segervisst appellerar med sitt: defullt krafttillskott i kvinnliga prä­ Lääs om mordet!?
Äro de goda el­ ster.
ler onda?
Försvarliga eller otill­ Stilett.
börliga?
Böra de tillfredsställas och vidmakthållas eller övervinnas och utrotas, undrar Behovs­ principen.
Uthyres m Möbl.
och omöbl.
rum h våningar samt affärslokaler.
' " ivaiçr.
M er °ch Anskaffning av inackordering i hem.
god, Närmare gen.
"!
cJKti / ' VL H ^o N i5 Gs ^ / aj, H A » 52oa / / OJ Â: B. Ci EI J® UN SåON 2 KvrtrSrforgef 2 ker.
Och nu — nu var han verkli­ gen borta!
Som uppslukad av jor­ den!
— Men en nyckel knarrade, en dörr rörde sig sakta — sakta — Krypande, glidande tvärs över kål­ huvuden, mitt igenom potatisland, banade sig Paul väg.
Här måste det vara!
Detta var stugan!
Men dör­ ren var stängd.
Genom det lilla fönstret syntes intet ljus.
Hade det verkligen varit här?
Paul såg sig om.
Stormen hade längesen bedarrat.
Allt var stilla, hans ögon hade vant sig vid mörkret.
Stugans tak skar i en sned linje mot den mörka himlen; slingerbönorna, som klättrade kring dörr och fönster, rosenbusken här till höger, dess vita blommor skimrade matt i natten lik spökljus — allt detta hade han be­ stämt sett förut!
Det var — ja, intet tvivel!
Det var mor Lipperts stuga!
- — Och in i denna stuga hade Schack flytt.
Han hade en nyckel till den stugan?
Liggande på magen, och utan att våga lyfta huvudet krälade Paul tum för tum bort till rosenbusken, kröp ihop bakom den på marken och vän­ tade.
I stugan rörde sig ingenting.
10 Det var kort före soluppgången.
Omgivningen låg i en gråklar, kall skymning.
Då öppnade sig långsamt en liten dörrspringa, denna vidgade sig och så slogs dörren upp, och i dörröppningen visade sig — j a, vad?
Rakt ingenting såg man på den punkt, där Pauls ögon omedvetel sökte en svart mjuk calabreser, men djupare ned rörde sig — mycket dju­ pare ...
Var det ett barn?
En dvärg? » Ett djur?
I dörrklinkans höjd rör­ de sig en brunaktig hatt, mycket sli­ ten och blekt av - väder och vind.
Den satt på ett grånande rödäktigt huvud över oproportionerligt breda skuld­ ror.
En lång arm sträcktes uppåt över huvudet, satte nyckeln i låset och stängde sorgfälligt och utan hast, och så vände sig den gåtlika varelsen.
Paul såg hans ansikte.
Palle var det, som på sina korkplattor långsamt kröp mot staden!
Palle, tiggaren!
Icke Schack, rövaren!
— • Himmel och jord tycktes störta samman över Paul i övermåttet av hans missräk­ ning.
Palle, tiggaren, krymplingen, som sedan sju år bodde hos fru Lip- pert, och som * — kanske han varit långt borta — blivit trött och över­ nattat i stugan, som tillhörde hans värdinna?
Men vart hade Schack tagit vägen?
Paul hade bestämt sett honom styra rakt på stugan.
Var tiggaren i kom­ plott med inbrottstjuven och skötte tjuvgömmat?
Men i så fall måste ju Schack ännu finnas i stugan!
Så snart Palles jämmerliga gestalt försvunnit bakom koloniträdgårdar­ nes buskar, sprang Paul till Lippert- stugan.
Glömsk av all försiktighet pressade han ansiktet mot fönsterru­ tan och spejade ditin.
Morgonljuset upplyste rummet in i varenda vinkel.
Stugan var tom.
Så ' hade ändå den, som han för­ följde, undsluppit honom.
I vimlet av buskar och häckar, mellan alla de små stugorna och bersåerna hade det lyckats honom att i nattens dunkel sopa igen sina spår, och den motiga tillfällighet, som fogat det så, att Palle samtidigt låste upp dörren till Lipperts stuga hade fört Paul full­ ständigt på villospår.
Hopsjunken av trötthet och nära att gråta i vanmäktigt raseri måste Paul släpa sig hem.
Klockan var nära sex.
Han hade knappt tid atl gjuta kallt vatten över huvud och överkropp och att störta ned en kopp kaffe, innan ångvisslorna kallade till arbete.
Hela nattens möda förgäves Nej, inte alldeles!
Han visste åtmin­ stone att Schack hade ett gömställe i koloniträdgårdarne, han visste, att han måste vänta ut honom där.
Under tystnad utförde han sitt ar­ bete.
Det kostade honom stor möda att hålla sig vaken.
Han ansträngde sig till det yttersta för att icke begå något fel.
Le / mmarne voro styva och kändes otympliga, huvudet var tungt, Utkommer varje söndag•.
sista sidan 20 öre pr mm.
Längre annonsering rabatt.
Utgivare och redaktör: INGEBORG DAHLLÖF.
För annons- och ekonomiavdelningen: EDITH RICKBERG.
Redaktion och expedition: Vallgatan 27, Göteborg.
Tel. 18070.
Prenumerationspris: Helår Kr.
6: —.
V2 år Kr.
3: 50 år Kr.
2: —.
Lösnummer 15 öre.
Centraltryckeriet, 0.
Ericson, Göteborg 1923.
Göteborg Manufaktur-, Kann.
&amp; Pälsvaruaffär Pr esentko rt.
tillåtess gärna om " Kvin­ nornas Tidning ", med hela namnet utsatt, angives som källan.
— INNEHÅLL.
brevlåda.
Utlandskrönika i •Joar Blå.
I nästa n:r hoppas vi Alla vänliga insändare av svar ' matreceptfrågan!
Det var ett verk ' ligt skyfall av brev.
Men aldrig har ett skyfall varit mera välkom * met, icke ens efter tre månaders ihål­ Överlyckliga lande sommartorka.
tacka vi av allt hjärta och hänvisa i fråga om svarens innehåll till eB art, i föreliggande n:r.
— Nu skall ni få se att alla manliga redaktörer få som en stöt för bröstet, häpna köra fingrarne genom håret och när deras fruktansvärda konsternation lagt sig, ge order om att matrecept- spalterna skola försvinna från deras blad, vilket givetvis icke var vår me- ning.
har den här veckan inte räckt till för granskning av manus.
Förklaringen finna ni i svaret här ovan.
Alltså i nästa n:r. "
LINOLEUMMÀGÀSINET ' 5TÄ1XEB ÖVRIGA IJKUGGAN och värkte, och modlösheten sait pa lur i hjärtat.
Under frukostrast® gick h a n u t p å fabriksgården föra hämta luft.
En grupp arbetare fl en annan avdelning stodo där liv i samspråk.
" Det är en skandal med sådan osä­ kerhet i staden ", hörde Paul en dem säga.
" En skam föi P 0.
1 ^ Efter den där boven som bröt sig^ här i våras, gå de ännu i snoka.
Det är mycket sällan ce ^ kas få tag i en inbrottstjuv.
natt igen har där varit inbro " Flera röster frågade om varantjj; " I natt?
- V« Of - " Paul kom lyssnande n ä r m a r: r.
) - (Forts, i nästa n:.
' Namns- och Födelsedagsg Presentkort — x / l &gt; ' på KVINNORNAS TIDN ' N Expeditionen, Vallgata » - erb » " " 6;! '
^ ^ sammandrag.
Av fintlr Aimé ».
Mössan.
Av Crayon.
Våra väggar och deras prydande.
Av ïrida Ericson.
Snapshots.
I spårvagnen.
Av Ragna Berlin just nu.
Peters.
tal till världens kvinnor.
Mussolinis Väckande och erkännsamma ord.
Av T.
B.
Avigt Göteborgs Teatrar.
Flyttlasset.
Mannen, kvinnan, barnet.
Insändarnes spalt.
Två aktuella frågor.
Av Joar Blå.
Affärsmannen och gulaschen.
Kvinnornas Tidnings Pristävling.
I Rosenhof.
Roman av Luise Westkirch.
UtlandsKröniKa Insändare av manuskript.
Vår tiå 23 — Eller var det hans egna?
Han höll andan, tills han var rädd att kvävas: andetagen fortsatte, alldeles regelmässigt, något dämpade genom brädväggen.
Intet misstag.
Något levande gömde sig därinne.
Och en gång måste det komma fram ur sitt gömställe.
Men för honom själv var det tid att söka sig bättre skydd.
^Vlörkret lyfte reclan något.
Med försiktighet kravlade han sig till grannstugan.
Genom grenarne på syrenbusken vid dennas hörn hade han utsikt rakt på Lipperts-stugan.
Tiden tycktes stå stilla.
2 September 1923 Annonspris: Textsida 25 öre pr mm.
Korsgatan lo Alla slags Det är höst.
Hösten på en sommar som aldrig GÖTEBORGS rll!
kommit.
R E G N K A P P O R LINOLEUM-MA645IN Därute ängslas träden i det dry­ finnas ï största PETERS, FRANZÉN ^ O G.
M. KUNGt.HOFL.
„ sortiment från pande rägnvåta landskapet.
Nyli­ KUNGSPORTSPL.2.
TEL- 8200-305Î-W3J.
gen har solen för ett par ögonblick SKANDINAVIENS STÖRSTA SPECIAIAFFAR I SIN BRANSCH Genom de öppna redaktionsfön­ brutit igenom, men nu jagar plöts­ 50 stren tränga tidningspojkens gälla ligt en mörk vältrande molnmassa Är du säker på dig.
själv så bedra­ rop i ständig upprepning: hastigt fram över den igenskyade ger livet dig icke.
HERM.MEETHS AB himlen.
— Köp X-tidningen!
Läs om H r l a JMjölk Storm.
mordet och självmordet vid Y-ga- Det går ett orkanhvin genom luf­ Distribution på glasflaskor- tan!
Lääs om mordet Tel. 40781, 45699 " " Ingenting rörde sig när eller fjärran.
Från staden hörde man tornuren slå.
Två!
— Skulle han ha ' misstagit sig?
— Försiktigt kröp han till dörren, låg på tröskeln med örat mot stug­ väggen och lyssnade.
— Intet!
— Jo, vänta!
Något rörde sig lätt, ett skra­ pande, som om man ryckte på någon möbel.
I stugan fanns en människa!
Fort kröp Paul tillbaka till rosenbu­ sken.
Skulle han också få ligga där på lur i sju dagar och sju nätter, så skulle han icke vika förrän Schack trädde fram ur den där dörren, och han åter kunde hänga sig fast vid hans hälar!
Nu hade han honom.
Nu gällde det att hålla ut!
En timme förgick.
Ett blekt skimmer i östern förkunnade morgo­ nen.
Mörk, dödstyst låg stugan.
Paul greps av oro.
Hade Schack ändå undkommit?
Och det som han trodde sig höra därinne, var det bul­ tandet i sina egna tinningar eller var det nattdjur?
— Åter kröp han till tröskeln.
Åter pressade han örat lyssnande mot väggen.
Intet skra­ pande, intet gående där inne, men om febern i hans eget blod icke narrade honom, så hörde han jämna andetag.
35.
3: dje årg.
Gustaf Byrmans Enta Köp och läs!
* Vackrasfe ocfisförjfa ir * a / frkänf fy / / / jgaff N ;o i sammandrag.
Det fransk-engelska mellanhavan- &lt;fet är alltjämt brännpunkten för världens intresse.
Den senaste vec­ kan liar icke i synlig måtto medfört vare sig förbättring eller försämring i den kritiska situationen.
Franske ministerpresidenten Poin- caré har återigen vid ett par offici­ ella festligheter under de närvaran­ des frenetiska bifall kategoriskt för­ klarat, att de franska trupp erna komma att kvarstanna i Ruhr, tills Tyskland gäldat sin krigsskuld.
För­ hoppningarna om fransk moderation i förhållandet till Tyskland och hän­ synstagande till Englands önsknin­ gar kunna och böra tydligen defini- hvt skrinläggas.
Den belgiska svarsnoten, som un­ der den gångna veckan kommit den ®gelska regeringen tillhanda, har ®ke häller medfört någon ljusning.
rivelsen är avfattad i de hjärtliga- s ordalag och innehåller ett öppet ® ännande av Belgiens tacksamhets- u d till det mäktiga öriket, men i Jäva den stora uppgörelsefrågan ynas de belgiska och franska syn- terna rätt nära sammanfalla.
11 engelska prassen knyter sitt PP till att det vid närmare efter­ åt V. 6 m ^ n ^ a skall finnas något asa n e ii an raderna i den belg [.
Fra If 11 ' '!
011 ' V ^ket av hänsyn till l 8 i!
C!
Se tan SägaS Öppet ' ° ch kal1 kun na leda till ett när- vilket m n, .i Oni ® n gland och Belgien.
eil ^deiT.
f elska regeringens åt- fystnad.
t Haj jj• TÎ * * i ta av dess medlem- S n U råder 6 fulliständi es semes ^ er - " •inistr- a - H ' Stats- nisie ril r? '
och utrikesmi- Kû-1 i Curzon ' " " stås båda vid 1 ^kanS eati0n,SOrte.
r '.
611 tillM " ke au .1 e - 111611 omöjligt är ju ic- •n y nar spe- rytte berättar ' att L " b \ in oelx t&gt; • " ^ att Bald- tid, lei n oi,.i 0mCar ® ^ nom den närmaste 1611 s Wa mötas.
Den tysk * a ^rtvivM rCger ^ n g en gör fortsat- ^ ö ga re (j aC 8 austrän gningar för att Serna likJ 1 1 ko PPl ö sa riksfinan- lade Penn " 1 ln0m hela, det tilltrass- att lycka« lngVäSendet - Utsikterna Hed hJ ynaS minima la.
Lienen ' iy \ ti11 den inre spända û ' 0cl1 möjligheten av en fascistisk revolt har det väckt ett visst uppseende, att Hindenburg, Lu- dendorff, ledaren för den upplösta, men alltjämt befintliga nationella organisationen Orgesch samt finans­ fursten Stinnes ' sammanträffat i München.
Den socialdemokratiska pressen vädrar i sammankomsten en förestående kupp mot republiken.
Upp-roret i spanska Marocko har antagit en ondartad karaktär och påkallar omfattande spanska militä­ ra undertryckningsåtgärder.
Maroc­ ko är en rätt värdelös besittning, och det spanska folket är obenäget att för endast prestigens skull offra sina söner och sitt guld.
I Irland har riksdagsval ägt rum.
Det antages, att det nuvarande rege­ ringspartiet, det som på sin tid un­ dertecknade överenskommelsen med England om fristaten Irlands upp­ rättande och om dess anslutning till England i utrikespolitiskt hänseen­ de, segrat över sinnfeinarna vilka kräva Irlands fullständiga oberoen­ de av England.
Valets utgång skulle alltså betyda fortsatt fred mellan Irland och England.
En allvarlig italiensk-grekisk kon­ flikt har uppstått därigenom att en italiensk kommission, vilken, på of­ ficiellt uppdrag, skulle deltaga i en gränsreglering mellan Albanien och Grekland nedskjutits av ett band gre­ ker.
En del av den italienska flot­ tan har lyft ankar för att sätta skräck i den grekiska nationen och tvinga den att ge satisfaktion i den stora utsträckning som Italien krä­ ver i ett hotfullt ultimatum.
Det är gott om oroshärdar i världen!
Hur tyskarne kunna existera, är en gåta.
En spårvagnsresa kostar hundratusen mark, ocih dock är spår­ vagnsdriften så ruinerande, att den väntas upphöra i nästa månad!
Det är icke ens med svenska pängar bil­ ligt att leva här.
För den som icke är särskilt begåvad i matematik, tar det också tid att sätta .sig in i valuta- förhållandena, och tumla om i hjär­ nan med räknetal på så många nol­ lor.
Man häpnar över siffrorna.
Om ett litet enkelrum för en natt kostar över sex miljoner, och man köpt sina banknoter hemma — i slutet av au­ gusti begärdes det på ett par banker i Göteborg sex kronor för en miljon — då tänker man i sitt stilla sinne, att det hela blir intet billigt nöje.
En resande gör därför klokt uti att icke växla mera i reda pängar, än han be­ höver de första dagarna.
Det är alls icke så svårt att få växel ute, som det påståtts vara, och man får här en miljon för omkr. en svensk krona.
Värdet för en million är ju vad en mark var före kriget.
Hela summor sägas nästan aldrig ut här.
" Ein fünfzig " en och en halv miljon — " neunhundertdreissig " är niohundratretti otusen.
Det underbaraste av allt är dock, att verkligen ännu träffa människor, som kunna tro och hoppas på en lös­ ning ur svårigheterna, en ny fram­ tid, en blomistring ur ruinerna!
In­ för något så stort känner man sig på en gång upplyftad och förödmju­ kad.
Ruth Almén.
Mössan.
Berlin just nu.
De skrämmande rykten som äro i omlopp om en omedelbart föreståen­ de revolution, äro säkert överdrivna.
En revolution sådan som: den franska var det, är helt enkelt otänkbar.
Vad vore det för idé att här där lidandet förenar alla, där inga rikedomar fin­ nas, bara skriande nöd o. nöd som ti­ ger — att här mörda varandra!
Ingen ' stryker här petroleum på palats, ut­ sedda att brännas!
Här byggas i stället nödvåningar uppe på taken!
Här lära mödrarne sina barn att dela en liten kaka med lekkamraten.
Här gå fattiga gamla kvinnor och köra lysvadsstabbar i barnvagnar, soon tyckas ha varit bortskämda babies fina ekipager i forna tider!
Här är det så tyst och stilla på gatorna, att man blir hemsk till mods, även om man icke fruktar att bli ihjälslagen eller nedskjuten eller ens bestulen!
— Men när man reser till ett sådant land, borde taktkänslan lära en att lämna onödig lyx hemma.
Kan man icke tänka sig, att åsynen av siden och spetsar och dyrbart pälsverk och gnistrande juveler verka föga pryd­ ligt när man kommer till människor, som jämnt och nätt kunna anstän­ digt skyla sig?
Och att sitta här och lalla sitt " skå-ål " vid champag- nemiddagar, därtill skall det fordras ett visst mod!
Har man gott om pängar, så finns det bättre använd­ ning för dem här.
Det är " upprop " i läroverket.
Med ett dån som av en mäktig flod väller ynglingaskaran in genom dörrarne till den jättestora samlings­ salen och sprida sig sorlande ut över bänkarne med de högsta årsklasser­ na längst i bakgrunden och de små blivande försteklassisterna i de främ­ sta bänkraderna.
På läktarne och även nere i salen ha föräldrarne tagit plats.
— Jag dör, säger min kusin mèd känsla och övertygelse.
Jag förgås av oro — jag brinner av feber!
Tänk om Pelle inte kommer in!
Det är ' 178 godkända pojkar till första klassen, och det finns plats bara för 80!
!
Är Pelle bland de utvalde, eller är han det inte??!
Naturligtvis inte!!
Varför skulle just Pelle lyckas?
— Överbetyg i alla ämnen, kära vän, skjuter jag lugnande in.
— Det kanske dom har allesam­ mans, svarar min kusin hetsigt.
Och när det är bara 80 tillgängliga pojkar och 178 godkända platser, nej, jag menar när det bara finns 178 godkända platser och 80 till­ gängliga pojkar pohhh!!
Hon uppger förtvivlad försöket att få fram vad hon menar, och jag le­ tar med blicken reda på Pelle, som sitter i främsta bänkraden bland de andra 178 aspiranterna på de lediga 80 platserna i första klassen.
Han sitter där ett det vackraste barn med en fin ansiktsoval och ett par strålande stjärnögon, som oav- viint och med vördnad vila på lära­ ren, som förrättar bön.
Färgen stiger och sjunker på hans solbrynta kinder, stiger och sjunker — stiger och sjunker — - vad hans lilla hjärta matte hamra av oro och spänning!
Skall hans namn komma att nämnas bland de 80 lyekliga försteklassister­ na, högt och tydligt så att det hörs av far och mor, alla gossarna, deras pappor och mammor?
Eller skall det förbigås med tystnad och alla förstå att han inte duger — — Blodet forsar upp i hans kinder — rektorn har börjat uppropet.
De högsta klasserna komma först.
Nåmnropen och ja-svaren komma i snibb följd.
" Ja! "
" Ja! "
" Ja! "
Först med sjundeklassisternas grova, mörka, buttra röster, sedan med mel­ lanklassernas lustiga obehärskade brottmålsstämmor och därefter allt ljusare, allt barnsligare.
Pelle sitter blek med feberhetta i blicken.
Andra klassen är expedie­ rad.
Nu börjar rektorn med förste­ klassisterna.
För varje namn går en ilning genom pojken — • — — Per —!
I samma ögonblick står Pelle kapprak på golvet, den ende som un­ der uppropet rest sig, och hans " Ja " flyger ut i luften högt och ljust som ett jubelrop.
Uppropet är slut och pojkar och föräldrar blandas om varandra.
Pelle hugger sin mamma i armen, hoppar jämfota av glädje, och över larmet runt omkring höres hans klara stäm­ ma: — Mössan!
Mössan!
Mössan!
Människoströmmen skiljer oss.
åt, men ett par timmar senare äro min kusin och Pelle hemma hos mig.
— • Han ville nödvändigt komma och visa sig, säger min kusin för­ klarande.
— Visa sig?
Visa sig?
Hon gör ett förstulet tecken bort mot Pelle.
Jag ser och förstår.
Han vill visa sin mössa!
Han står där tyst, stilla, allvarlig, borta i tankar.
Den gråa första- klassmössan med grönt band och grann kokard trycker han mot brö­ stet.
Helt säkert är det omedvetet, men han håller den tryckt intill sitt hjärta, med handen fast sluten om den blanka skärmen.
Så tar han mössan i båda händer­ na försiktigt, aktningsfullt, smeker den gråa kullen, ser in i dess inre, där det blågula sidenfodret lyser, och lägger den åter intill sitt hjärta.
— Pelle, du har skött dig bra, be­ römmer jag.
Jag skall genast skic­ ka efter massor av bakelser, så att du kan få äta dig sjuk.
En skrämd blick lyser fram ur hans stora gråblå ögon och han smy­ ger sig intill sin mamma, — Nej tack, inga bakelser!
Låt oss gå ut på gatan, mamma!
Båt oss gå genast!
Hela hans lilla varelse tigger och ber om lov att gå.
Jag förstår ho­ nom.
Vad betyder världens alla ba­ kelser mot att få gå ut på gatan, att få promenera trottoaren fram med klassmössa på huvudet i stället för småpojkarnes sjömansmössa, vars band hittills så muntert fladdrat kring hans högeröra, denna klass­ mössa som är det för alla synliga tecknet på att han stått sig i tävlan med 178 godkända pojkar om 80 (Eftertryck förbjudes).
Våra väggar och deras prydande.
Av Frida Ericson.
Svenska Kvinnors Medbo rgarförbunds artikelserie.
Någon har påstått, att det svenska borgerliga hemmet i första rummet lägger an på att framvisa vackra möbler, det danska vackra tavlor.
Att av detta förhållande draga någ­ ra slutsatser beträffande de respek­ tive ländernas kultur, vore måhända förhastat.
Säkert är emellertid, att gardiner, draperier, armatur och skinnmöbler spela en anmärknings­ värt stor roll i den svenska interiö­ ren; vad som hänger på väggarna tycks däremot vara tämligen likgil­ tigt.
o Några av oss minnas utan tvivel de konstverk, som prydde hemmets väggar på 1870-talet.
Där såg man Carl XV och drottning Lovisa i jät­ testora litografier i guldramar (om sommaren väl inhöljda i skär tarla­ tan); Tidemans norska allmogebil­ der, också i litografi — " Dans i Te­ lemarken ", " En läsare stör fröjden i en gillesstuga " • —; men först och främst funnos där familjejournalens oljetrycksbilagor: björnjägare, dal­ dansen, Erik XIV och Göran Pers­ son, fiske vid bloss och Gustaf Adolfs död vid Lützen.
Kära gamla oljetryck i förgyllda ramar, det är med en viss ömhet jag återser er på de sällsynta platser, där ni funnit en fristad: i något gammalt gästrum på landet, i en vindskammare, eller oftast, ack i ett klädstånd Åttiotalet kom sopande som en stormvind genom våra rum.
De gamla litografierna och oljetrycken förpassades till vinden, och väggar­ na — i mörkbruna tapeter med guld — fingo andra prydnader: makarts- buketter, fotografier i grannt genom­ brutna listramar, solfjädrar, glas­ målningar, glödritningar, speglar i plyschram med målade blommor på glaset, tallrikar av terracotta och pressad cuivre-poli, ja, det fanns snart sagt icke ett föremål, som oj kunde hängas på en vägg eller begag­ nas som ram kring de anhörigas fo­ tografier.
Dessutom fanns det tav­ lor, riktiga tavlor i oljefärg — det var vid den tiden, som de unga flic­ korna började resa till Paris och lära sig måla —, men allt skulle nu upp­ hängas eller anbringas så snett som möjligt, detta var det viktigaste.
Symmetri var lika med " stelhet ", idealet var " vårdslöst artistiskt ", så mycket som möjligt liknande en må- larateljé.
Men " allt det där är nu förbi, förbi " —.
Våra möbler ha hittat tillbaka till väggarne igen och den yngsta generationen har pog aldrig skådat en förgyld hästsko upphängd i ett sidenband med ett plyschdraperi och med ett torkat palmblad instuc­ ket bakom.
Lugna, ljusa, nästan en- tillgängliga platser, denna underba­ ra mössa som ger honom namn, he­ der och värdighet av läroverksyng­ ling och som alla där nere på gatan måste observera och beundra!
Situationen är full av allvar och kräver andra ord än prat om bakel­ ser.
— Hedra ditt läroverk, säger jag högtidligt, genom att vara en lärak­ tig elev och en hederspojke!
Han lägger sin hand fast i min och hela hans lilla ansikte strålar och lyser.
Crayon.
färgade tapeter ha efterträtt de mörkbrunrosiga.
Det nyfödda år­ hundradets älsklingsbarn i hempryd- nadsväg, bonaderna med tomtar, dal­ kullor, svanar, .solnedgångar och Liljeforss ' örnar samt tröstande och lärorika sentenser, börja, de också, att sakta men säkert följa oljetryc- ikens och makartsbuketternas väg till vindskontoren, för att måhända än­ nu en gång dyka upp i en " skräck­ kammare " på någon 1950-talets in­ dustriutställning.
Vad ha vi kvar och vad ha vi fått i stället?
" Mycket ", svarar den indignerade läsarinnan av dessa rader, " vi ha alla vackra bilagor som följt med jultidningarne, i fina ramar, Carl Larsontavlor, Napoleons son, Six- tinska madonnor i sängkammaren med de trevliga hästhuvudena på ömse sidor, Mozart och Beethoven och Barnens skyddsängel och tre rik­ tiga oljemålningar som vi vunnit på.
lotteri, och mina bonader duga myc­ ket väl att sitta i salongen och icke i någon skräp-, ännu mindre skräck- kammare ".
Vi böja oss ödmjukt för läsarin­ nan; den borgerliga interiören från 1920-talet är ett stort framsteg jäm­ förd med den för fyrtio år tillbaka, men skulle den därför icke kunna bli ännu en liten smula bättre?
Vi ha förtjusande " bilagor " att inrama — men varför bilagor i alla hem, var­ för Napoleon och hans son i alla för­ mak?
Varför det sockersöta färg­ trycket av ett älskande par, som för- gyllaren givit en så förledande oval ram, på samma vägg som farmors mors porträtt i olja av Södermark och föräldrarnas silverbröllopsfoto­ grafi?
Och varför denna obligata placering av tavlorna på olika höjd, med olika lutning och på olika av­ stånd från varandra?
Varför dessa liksom händelsevis fastnade vägg­ hyllor?
Är det 80-talets ateljé-ideal månne, som fortfarande spökar?
Jag minns från min ungdom, då jag för första gången — ifrån en omgivning av sagda 80-tal, huller­ om-buller och snett-och-vint-dekore- ring, kom in i ett arkitekthem.
Skill­ naden var så utomordentlig, att den fick inflytande på hela min komman­ de uppfattning.
Här rådde sträng­ het, lag och ordning, möblerna stodo i raka rader och i räta vinklar, tav­ lorna hängde efter passare och lin­ jal.
Men böcker, blommor, arbeten, kort sagt de ting, som av det döda rummet gör en levande boning, fingo breda ut sig var de behagade.
Allt­ så, fasthet och ro i de stora dragen, frihet och liv i detaljerna.
En omordning av väggarna i rikt­ ning mot symmetri behöver ingalun­ da utesluta omväxling.
En vägg, behängd så gott som kant i kant med tavlor av lika format, ger en god helhetsverkan, detsamma gör en liten symmetrisk grupp på fyra, fem styc­ ken, eller en enda enstaka.
Se blott till att icke blanda oljemålningar, fo­ tografier, färgreproduktioner och grafik; det går endast i sällsynta fall lyckligt.
Format och ämne spela en bestämd roll, stora, halvstora och små tavlor, vårdslöst blandade om varan­ dra ge en dålig effekt och Zornkul- lor göra sig obetingat mindre bra i grannskapet av Sixtinska Madonnan.
Grafik, teckningar och reproduktio­ ner i svart och vitt stå förträffligt mot en halvmörk eller färgstark ta­ pet, en oljemålning trivs bättre på en vit eller ljust neutral (grå, hamp- färgad) bakgrund.
Häng icke för il ill llftll!
Illll • f; » lllil •V ' " ' i filî „: Ipil j$i&lt;j ' ti y / " * f «8irr ' s
