# ID: svediakorp-per3039
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Kvinnornas Tidning
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Kvinnornas tidning', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1923
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 26,306
# sentences: 1,493
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-kvt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


KVINNORNAS Sänd Eder För Sommaren!
TIDNING Skånska Wienerbageriet TVÄTT Emy Thorin.
Stort urval av nyinkomna vackra, färgäkta Sommartyger i ERIK DAHLBEROSQATAN 22 Frotté, Musslin, Gabardln, Folard, Voile, Zefyr och.
(mitt för Realläroverket) Bomullstyg. "
~ ~ GOSSKOSTYMTYGER, till Allt som hör till ett förstklassigt thebröds- Lahmans Trieotunderkläder för Herrar och Damer.
Underkjolar, &amp; wienerbageri.
Tel. 6077- Billiga priser Strumpor, Snörliv, Reformliv, Näsdukar, Allmogegardiner, Möbeltyger, Borddukar vackert urval, akta färger.
Linneduktyger, Vegagatan 46.
Göteborg.
Tel. 44443 Handdukar, Sängtäcken, Filtar.
Hvita Väfnader, bästa fabrikat.
Omsorgsfullt arbete, om Snabb leverans.
Prima Ylle- och Bomullsgarner.
Saluhallen 21 — 23 BERTHA ANDERSON 15 Korsgatan 15 Amalia Gustafssons förstklassiga Charkuterivaror rekommenderas.
Tel. 1976.
Smör, ost, ägg, i butik n:o 60.
Tel. 4570 till båda butikerna.
En informator, som fatt en hög­ adlig discipel, tillfrågades av en vän vad kan tyckte om sin lärjunge.
— - Åh, svarade informatorn, det Många, som finna livet skärande är med honom som med de förnäma tungt, söka trösten i, att döden blir palatsen: översta våningen är tom.
det, som skall ge mening åt allt — lyfta slöjan över dunklet.
Yi äro som barn, som snyfta i skymningen.
Livets ansikte visar sig för oss stundom så skrämmande, Varje förståndig husmoder att vi ej förstå dess uttryck.
När vi icke se längre än till det, som lig­ använder ger på ytan, äro vi strax redo att klandra och sucka fram våra " Var­ för? "
Och så döma vi snabbt li­ vet —: det är meningslöst.
i hushållet Vilhelm Ekelund säger sannare: " Vilket nonsens att tala om livets V. meningslöshet!
Livet är svårt och därför meningsfullt i högsta grad ".
" Med bästa vilja " låter det, när Ja.
Kanske är det en god mening vi vilja göra det möjliga omöjligt.
bara det, att man skall söka tvinga Men " den goda viljan " — den vad som i livet möter en, till att i förmår nästan göra det omöjliga högsta möjliga grad tjäna en till sjä­ möjligt!
lens växt, renhet och styrka.
Vår själ skall vara fylld av strävan till vad bättre är än vad som är.
Målet är väl ändå detta: att adla ens lilla liv; svart och ömkeligt kan det vara, men det är vår egen sak att göra det rent och högt.
Under den strävan Yi överlämna till våra läsarinnor ha vi att lugnt och tryggt vandra vår att besvara denna ingalunda oviktiga väg fram.
Jorden är människans fråga.
Om satsen är sann att vägen hem.
En gäst, vi här skola mottaga till framgång går genom kvinnan och aldrig förgäves vänta, är Döden.
kan det vara intressant att söka ut­ Människorna göra sig större omak för röna, vilka män som isynnerhet äga gäster, som äro mindre fordringsfulla förutsättningar för en dylik av än vad han är.
De skura sina golv, kvinnligt inflytande understödd kar­ lägga rena dukar på borden.
De klä­ da sig helgdagsfint, sminka sig och riär.
Alltså, ärade läsarinnor; vilket är kivas om platsens bästa hårfrisörska.
Ert manliga ideal?
Är det den all­ De ha sina skräddare att skära till varlige och inåtvände eller den glade kostymen efter den sista modejour­ och sorglöse mannen, den energiske nalen och sko-handlarens modernaste och driftige eller den drömmande och skor på fötterna.
Comme il faut ut obeslutsamme, den djärve och fram­ i fingerspetsarna skall det vara, när trädande eller den blyge och tillba­ gästerna komma.
Kanske uteblir kadragne, materialisten, som inrik­ ändå någon av dem, och det händer, tar alla sina tankar på skapandet av att det blir just den, som skulle be­ den lysande härden eller idealisten, rett vårt hus den största äran.
Och som nöjer sig med den enkla och då kan det kännas som hade vi gjort idylliska?
Föredrar Ni i regel den alla våra anstalter förgäves — då ej korrekte etikettsmannen eller den den kom, som vi mest hoppats på.
Döden är inte en sådan glömsk som originell och självständig går sin väg fram, världsmannen eller en­ gäst.
Han kommer alltid till sist störingen, den intressante eller var­ ändå.
Men han är fordringsfull och dagsmänniskan, den temperaments- det är mening med hans besök.
Hur fulle, som ställer till dramatiska sce­ många ha dock ej mäktat forma ut ner och bråk eller den oförbränneligt sitt liv så, att döden ej tilläts vara godmodige, som lik en orubblig klip­ något som skrämde utan blev något pa mottar de upprörda svallvågorna som lärde dem leva!
Jag kan inte se, att det nödvändigtvis behöver från kvinnlighetens hav?
Utkastet till olika manliga typer ligga något osunt i en slik livsföring.
är härmed givet.
Yi överlämna åt En sådan uppfattning kan blotta det våra läsarinnor att så koncentrerat stora ansvar, som vilar över oss alla- Så blir då, för mig, frågan om och uppriktigt som möjligt besvara döden och dess mening också frågan frågan: — Yilka av ovannämnda egenska­ om livets vikt och livets mening.
Elända och betryckta ropa — ibland per utmärka ert drömda ideal?
ack så tyst!
— omkring oss sin bön om, att vår kärlek måste kasta lite ljus in i deras mörka värld, driva bin­ dan tomhets- och ansvarskänslan ur deras själar.
Och åtminstone för nå­ gra ögonblick stilla deras hjärtas eviga hunger.
Mot varandra förbryta sig män­ niskorna ständigt, ovetande eller med berått mod — och " jag menade bara, att om en människa inte gjort en an­ nan något gott — så har hon handlat illa mot henne.
.
. "
(Gorki).
Blir den djupa innebörden i dessa ord klar för oss, då skola vi ock ur dem få ljus och kraft, som leder vårt handlingssätt in på vägar, där livet ej längre kan bli meningslöst.
Da­ gen blir vår, natten må ock komma, när den skall.
Han betraktade henne närmare.
" I alla fall titta nu era ögon helt muntert ut i världen. "
" Man har sin lilla stolthet.
En vän, som vid första missöde lämnar en i sticket, är väl inte värd någon djup sorg.
Men det var inte om mig själv jag ville tala.
Vet ni väl, herr Paul, att er far är riktigt stolt över er? "
" Min far? "
Någon bitterhet blan­ dade sig i hans förvåning.
" Ja, ja.
Han rentav strålade, då jag berättade honom om er uppfin­ ning.
Som han gick och stod sprang han genast till spårvagnen. "
" Det var ni, som talade om det för honom, fröken Lisa? "
" Jag ville gärna göra honom en glädje.
Han har inte mycket glädje i livet, er far. "
Ett ögonblick sågo de varandra i ögonen i ordlös förståelse.
Sedan räckte han henne handen.
" Jag tackar er, fröken Lippert. "
Med en varm känsla i hjärtat gick han hem, och det hände sig i den veckan, att han varje kväll var tvungen att uträtta något på den vä­ gen, som Lisa kom från affären.
Och umgåtts, hundra små händelser, hun­ dratals erfarenheter från deras strä­ van och arbete, betraktelser över de högsta och djupaste tingen.
De ka­ stade boll med sina tankar som le­ kande barn, och vardera uppfångade och kastade dem tillbaka i nya och större bågar.
Därvid betraktade Paul med för­ stulet välbehag hennes vårdade klädedräkt; den tycktes understryka den fläckfria renhet, som låg ut­ tryckt i hennes hela personlighet.
Hennes ögons klara, vakna blick verkade på honom, som ett uppdy­ kande ur en het, dimmig håla upp i solens klara ljus.
Han gladdes åt hennes raska, bestämda steg, hennes vårdade språk, säkerheten i hennes uppträdande, som hon lärt av sina förnäma kunder.
Och mycket tillta­ lande var den munterhet som hon ut­ strålade i den ärliga glädjen över återknytandet av det gamla kamrat­ skapet.
I tankarna liknade han hen­ nes väsen vid den friska aftonvin­ den, som renande och svalkande strök omkring dem från de avmejade fäl­ ten.
Anda till Lippertska husets dörr Vid vägen.
A.-Bol.
Nya Bikupan KUNGSGATAN 45 • TEL. 5107 Damunderkläder Barnkläder, Spetsar &amp; brode­ rier, Ritade handarbeten, Näsdukar och Brickdukar Brudutstyrslar utföras.
Hon har så väl behov av lite säll­ skap och förströelse, den gamla stac karen, och blir så innerligt glad, när någon ser om henne.
Men " med bä sta vilja " var det mig omöjligt!
" Med bästa vilja " — • hur ofta börja vi ej våra brev med dessa ord, när vi försummat besvara en kär väns eller anförvants skrivelse och nu vilja låta påskina, att vi ej på nå­ got sätt kunnat få tillfälle sända den väntande en rad.
" Den bästa viljan " låter hemmet vara otrevligt och dystert, barnen gå smutsiga och trasiga, mannen vänta på maten, som oaptitlig och smaklös serveras på ett föga tilltalande sätt.
" Den bästa viljan " låter steken brännas vid, mjölken koka över och potatisen bli vattnig — med bästa vilja kan man inte rå för det!
Jag har " med bästa vilja " inte kunnat hinna med det — ursäkta sig snickaren och målaren, när det ut­ lovade arbetet inte blir färdigt till den bestämda tiden.
Sömmerskan och skräddaren likaså, när kunden står på tröskeln och vill avhämta den sak, som alldeles säkert skulle vara i ordning till den och den dagen.
" Med bästa vilja " är det mig omöj­ ligt spara och hushålla mera än jag gör — påstår husmodern, när man­ nen förmanar till inskränkning i ut­ gifterna.
" Med bästa vilja " kan jag inte lägga bort att röka, att dricka ett glas öl till maten, att varje kväll ta ' min vira och en grogg på Gästis — avgör familjefadern på hustruns blyga uppmaning att lägga bort dessa ovanor.
GARDINER ocfl S&amp;NütiVERKAST " Vackraste ocfisfärsfa ir-Ht / frktinf ö / ' / / / gcuf ho * A:ü.CARL Johnsson 2 Kvngsforgef 2 de och med blanka ögon, så att fru Erida, som hade en säker instinkt, förblev stum och tjurade, och endast vågade viskande beklaga sig för Han- seman.
Hos Lisa brann en oemotståndlig önskan, att uttala sin glädje till Paul.
Redan dagen därpå träffade hon ho­ nom i Rosenhof och gick honom med raska steg till mötes.
" Mina hjärtligaste lyckönskning­ ar, herr Wieprandt! "
Hon smålog något osäkert.
Med skalkaktig blick gled han över hu­ sens fönsterrader.
" Utomordentligt vänligt av er, frö­ ken Lippert.
Men jag måste göra er uppmärksam på, att om man inte vill vara bekant med en person, så är det mycket oförsiktigt att tilltala honom mitt i Rosenhof. "
Hon blev röd.
" Jag hoppades, att ni förlåtit mig de dumma orden — efter förra söndagen. "
" Ja, hur kan jag veta, om jag ic­ ke förra söndagen ökat på mitt syn­ daregister hos er. "
Hon gjorde en avvärjande rörelse.
" För fullt så dum borde ni nu verk­ ligen inte hålla mig, hr Wieprandt. "
Pellerins Margarin Vilka män väcKa Kvinnans beundran?
så mötte han henne händelsevis.
Och händelsevis pratade de ett par ord med varandra.
Till sitt rum i Pot- hoffs hus kom han numera endast för att sova.
Sina måltider åt han i staden.
Han undvek Julia, och var han tillsammans med henne, vi­ sade han sig förströdd och retlig.
Men hon fattade ingen misstanke.
Hon var alltför övertygad om sin egen kvinnliga tjuskraft, om sin makt över varje man, för att det ens skulle kunna falla henne in att tän­ ka på ett avkylande, ett omslag i hans tycke.
På söndagseftermiddagen hann Paul upp Lisa på gatorna inne i sta­ den.
Han hade suttit vid sitt fön­ ster och passat på i två timmar, för att se när hon gick.
De gingo så ett stycke bredvid varandra, och när det då upptäcktes, att ingendera hade nå­ got särskilt för sig, så föreslog Paul en liten utflykt i skogen.
Och nu var det just som i deras skoltid, då de två sprungo tillsam­ mans ut i det fria om söndagarna.
Samtalstråden gick aldrig av.
And­ löst mycket hade de att berätta var­ andra från den långa tiden, de icke när Ni köper Anjovis att den är fullt mogen och av svensk råvara.
A. Magnusson Bazar Alliance n:o 55 garanterar att Ni får prima vara.
Rökt lax, salt lax, rökt ål, kon­ server stor sortering.
Tvättanstalten Västkusten Den kvinnliga badgästen: — I fråga om segling är det det allra ro­ ligaste att komma i land igen!
Giv noga akt Dessa skymningsstunder — ack, huru bitterljuva kunna de ej vara!
Det bor vemodigt minne i dem lika­ väl som trånande längtan.
Men ofta kunna de ha det med sig, att de föra oss till oss själva och med sin veka stämning viger vår själ åt stillheten.
Hjärtat pockar inte längre hett och oroligt, det slår bara tacksamt och stilla.
Det ger kraft att vila i gläd­ jen över att man när allt kommer till allt är rikare än man själv vet av.
Ser man tillbaka på vägen, man gått, minnes man, att där stod blommor också bland alla stenar, som sargade ens fötter.
Det var inte fult och styggt allt.
Det skall ej bli fult och styggt heller allt, som väntar.
Se, också till oss vill lyckan träda — men det är nog så, att det mått av tillfredsställelse, detta då skall bere­ da oss, mycket bestämmes av den an­ da, i vilken vi förmå mottaga gåvan.
* och så ingenting mer.
Man bär på en mardrömsliknande känsla av att vara bestulen.
Det är så mycket kärt, som dragés i smutsen.
Det är så många värden, man trodde på, som rått trampas under fötterna.
En gång .sades det: " Salig den, som ej ser, och dock tror. "
— Bör ej nu den prisas lycklig, som ser och dock tror.
* Tron kan under vissa omständig­ heter bli en mäktig utlösare av ener­ gi.
Av omvändelser, vare sig de äro av det ena eller det andra slaget, kan man bl.
a. se detta.
Och då förstår man också den engelske vetenskaps­ man, d:r Thomas Hyslop, vilken som läkare har uttalat, att bönen är det bästa medlet mot sömnlöshet.
Ty, menar han, att kunna ställa sig i le­ vande förbindelse med Gud har en förunderligt lugnande inverkan på sinne och nerver.
Onekligen har det i detta samband ett visst intresse att erinra sig den definition av " religion ", som återfin­ nes i Strindbergs Svarta fanor: re­ ligion — det är kontakt med kraft­ källan.
Torsten Cederberg.
När jag är ensam, tycker jag mig hava tusen människors förstånd, och när jag kommer bland folk, är jag dummare än ett barn.
Freidank.
Skilsmässan har sin gåta, sin skräck ock för själva anden.
Önska ej döden!
— Livet är dock fågeln i Det är ingen tillfällighet att mån­ handen.
ga blevo olyckliga därför att de för E. Aarestrup.
tidigt funno — • lyckan.
Tänka vi det ringaste efter, är det utan tvivel så, att många av livets lyckomöjlig­ heter ligga just i kampen för det, som vi anse vara det enda nödvän­ diga.
I vår egen lilla värld måste vi ha byggt oss ett vitt och strålande eller tempel, helgat åt Tron.
Till det må­ ste vår längtan bana vägarna.
Den Ni Eder, så annon­ levande tron är en stor livets gåva, sera det i alltid.
Att tro — - det är att ha fäste GÖTEBORGS i livet, vilket stundom innebär just det krafttillskott, vi behöva för att MORGONPQST lyfta vår gärning upp på ett högre Alla Edra vänner, plan än vardagens.
läsa den tidningen.
Förlovar Gifter Visst är vår tid hård, grym.
Den luft, vi andas i är tung av tvivel, och rymden full av bruset kring förvir­ rande frågor.
Stjärnorna le så av­ lägset och gäckande.
Dagarnas gå­ va förefaller att bli trött resignation ••• Läst i varje bildat hem i västra Sverige.
GYNNA VÅRA ANNONSÖRER!
Skönhet och fä grin „ Vid Ständigt bruk give » a,.
^ £ ^en * väld 0 i YVY-tvàlen en frisk framkallar ett lätt ro S en skim ^ vita, skära huden och gör (] " et i tisk, mjuk, klar och ungd^^ Använd därför dagli gen yyv.
Säljes i varje välsorterad, 1 ar &amp; r Ystad till Haparanda iri- Aktiebolaget YVY Fabrik^ Representant i Stockh^ Kvinnornas Tid E. mng 22 Juli 1923 Rikstelefon N; 0 13768 3:dje årg.
MALMSKILLNADSQATAN 11 n STOCKHOLM.
* Utför: Maskinskrivning av farH; 00 * 1 vetenskapliga arbeten, protoS?
K011 &gt; mo- tioner etc. Bokföringsarbeten och bokslut n„- liga uppdrag såväl som ârsac ' ko j * 1 ' Revisioner, siffergranskningar de u d - tioner översättningar. '
ekla ' a Mångårig praktik och kvalificera betskraft garantera ett fullgott al f Goda referenser.
Moderata arvodel.
brevlåda.
Min egen visa, Ed.
Hjärtelaget gott, men formen ej helt oklanderlig Tack i alla fall!
.
G ~ d S — a - Innehållet i ert lä nge vilande manus har roat granskares Men att upptaga den nyligen t,!
handlade frågan än en gång i v j ra spalter tillåter icke utrymmet.
Adli.
Kanske vid tillfälle!
Misströstande.
Tänk med Coué- " Varje dag blir det allt bättre ock bättre! "
Fullkomligheten tillhör i c.
ke jorden.
Läsare.
Ifrågavarande " märkes " semester, tillbringad på främmande jord, omöjliggör önskad förbindelse till uppgiven adress.
F (kar gad äldre fru.
Vi förstå Er upprördhet.
Att omedveten om val som väntar en inträda i ett förhäxat hus för att på skakande broar, hop­ pande plankor, rullande tunnor och gnisslande remmar slungas mot höj­ derna är säkerligen en alltför stark sensation.
Men vi kunna tyvärr in­ genting göra åt saken.
Endast re­ kommendera mindre lustiga och upp­ skakande byggnader.
Rien.
Signaturen uttalar vår åsikt.
Kunskapstörstande.
Det finns en 500 à 600 dylika.
Men sänd oss en stenograf och en chäslong för re­ daktionen att vila på under detta, slag av övertidsarbete så tro vi oss i det närmaste kunna räkna upp nam­ nen. "
LINOLEUMMAGASINET iTÄU-Eß ÖVRIGA 1JWJGGAM GÖTEBORGS UNOLEDM-M / VOMN PETERS, FRANZÉN ^ C » ledsagade han henne.
Därefter ha­ KUNCL.
HOFU- ä .. lQ Qia RUNGSPORTSPL.2.
TEV 8200-30J5 W de han ingen lust att återvända till SKANDINAVIENS STÖRSTA SPECIALAFFÄR — I SIN BRANSCH staden, utan tänkte han skulle be­ ställa sin kvällsvard nere hos Pot- hoffs, och sedan tillbringa kvällen på sitt rum med en bok och eftermid­ dagens minnen.
Så gick han ned för Distribution på glasflask 01. trappan till Pothoffs källare.
Tel. 407 81, 45699 Just denna eftermiddag hade Sa- biner-Lottas tiggarbarn dött.
Den lilla svaga livslågan, som så länge matt flämtat, kunde icke mer, utan slocknade.
Hon hade tagit li­ ket tillbaka till Pothoffs, och medan NYTT KVARTAL!
man väntade på att modern skulle Förnya omedelbaj^ komma och hämta det döda barnet, nrenummerationegj: hade man lagt liket på bordet när­ mast dörren.
Orent porslin och tom­ Vid prenummerationen e r ^ ma sejdlar voro hopade omkring den Ni lilla kroppen.
Det gick högljutt till hos Pothoffs i kväll.
Den " bedrö- vade William " firade födelsedag, och då han som " fri " tiggare icke pr post varje söndagsnK&gt; r S behövde vara girig, som de " anställ­ Pris Kr.
3= 50 P r hal h da ", så lät han det gå muntert till.
år, kr.
2:^ pr kvartal- Borden hade man ryckt åt sidan.
Hrla JMjölh Obs.!
Kvinnornas TidniSB (Eorts i nästa n:r.)
29.
Sveriges Kvinnor- Stödjen Eder egen Tidning!
Annonspris: Textsida 25 öre pr mm.
, sista sidan 20 öre pr mm.
Längre annonsering rabatt.
Prenumerationspris: Utkommer varje söndag.
Helår Kr.
6: Utgivare och redaktör: INGEBORG DAHLLÖF.
För annons- och ekonomiavdelningen: EDITH RICKBERG.
Redaktion och expedition: Vallgatan 27, Göteborg.
Tel. 18070.
1 / 2 år Kr.
3: 50 V 4 år Kr.
2: —.
Lösnummer 15 öre.
Centraltryckeriet, 0.
Ericson, Göteborg 1923.
Om vårt poliklinikväsens reglering och nytta.
igenom nå en maktställning, som skulle betyda Frankrikes herravälde 1nas Tidning ", med hela namnet i Europa?
Och å andra sidan, säger " utsatt, angives som källan.
Ett 550-årsminne.
England hela sanningen, när det an­ Av lägger uteslutande ekonomiska syn­ punkter på Ruhrfrågan och undan- ars.
Man är benägen att med Schück Den 23 juli ha 550 år förflutit se­ Advokaten Hilma Hansson-Söderqvist.
sticker sig bakom dem, när det nekar dan den heliga Birgitta, Sveriges anse, att förlusten av maken, vilken att medverka till Tysklands upphä­ efter ett 28-årigt äktenskap drabbade vande av det passiva motståndet i det namnkunnigaste kvinna, avslutade Det finns som bekant flera sorters ket av verklig demokrati.
Genom „tlandskrönika i sammandrag.
besatta området?
Griper icke även sin långa märkliga pilgrimsfärd på Birgitta, då hon endast var 41. år polikliniker.
Vi ha för det första densamma fixeras icke blott allmän­ Ett 550-arsminne.
gammal, blev den stora vändpunkten sådana vid de medicinska högskolor­ hetens principiella rätt att vid de po­ s c t a Birgitta.
här in ett mäktigt politiskt intresse, den eviga stadens helga mark.
likliniska mottagningarna på resp. ni vårt poliklinikväsens reglering och nämligen Englada fruktan för det i Otaliga äro de sägner som spun­ hennes liv.
Det starkaste jordiska na, för det andra äro dylika inrätta­ sjukhus få läkare- och sjukvård.
De nytta.
Av Advokaten Hilma Hansson- franska väldets växande makt?
Helt nits kring det svenska helgonets bandet hade slitits, och saknaden och de i vissa, större städer för medel­ innehålla också nya stadganden an­ Söderqvist.
säkert spelar man icke med öppna lösa personer och för det tredje finns namn.
Redan i modersskötet säll­ sorgen i förening med en djup, mys­ Ftt nej till kvinnorna.
Av btilett.
kort å någondera sidan.
numera en speciell art av poliklini­ gående ersättning till sjukhuset för tiskt färgad religiositet drogo mäk­ hjälp av personal, användandet av Ltällningssläktingar.
Av Ragna Peters.
samt beskyddad från överhängande Innan det engelska förslaget till ker, nämligen för könssjuka, vilka m. m.
Härvidlag park.
Dikt av Elin uppgörelse ännu utarbetats, har fran­ livsfara förknippas hennes födelse tigt hennes själ mot de outforskade enligt lagen angående åtgärder mot förbandsartiklar Mi „ längtans är det i olikhet mot förr ej läkaren Pettersson.
ske statsministern, M. Poincaré, i ett med uppenbarelser som låta ana att tingen.
Det är vid denna tid hennes utbredning av könssjukdomar av den utan allmänheten som ev. är ersätt­ Ftt lustigt skämt.
officiellt tal besvarat mr Baldwins hon av Gud utvalts för stora och uppenbarelser begynnna.
Hela hen­ 20 juni 1918 § 5 skola anordnas i ningsskyldig, o. har pa ett med hän­ Torsten Rudenschöld.
Av Ellen Wester.
deklaration på ett sätt, som icke bå­ nes personlighet undergår en märk­ städer med ett invanareantal av tju- syn till enhetligheten lyckligt sätt mäktiga ting.
Och när man av bri­ Vilka män väcka kvinnans beundran?
dar gott för ett franskt-engelskt bar förvandling, den andliga fysio­ gutusen eller därutöver.
Det gemen­ avgörandet av denna fråga lagts i Diskussion.
samma för dessa tre uppräknade ka­ samförstånd.
Han har därvid för­ stande förståelse straffande ville in­ nomien blir strävare, strängare, ur tegorier av polikliniker är att den händerna på dem som driva sjukhu­ Kvinnnoprydnadernas historia.
klarat, att Frankrike visserligen är skrida mot hennes redan i barndomen sen, d. v. s. vanligen landstingen.
" Virkat och stickat.
.
.
besjälat av de vänskapligaste käns­ långt drivna religiösa svärmeri, låter den fromma husfrun, den lyckliga sjukvård som där bjuds företrädes­ Vidare har i § 40 i förslaget till!
Rosenhof.
Av Luise Westkirch.
lor för England, men att det orubb­ legenden riset springa i stycken mel­ modern framväxer en helt annan, en vis den obemedlade allmänheten är nya lasarettsstadgan stadgats att lä­ kostnadsfri.
I motsats till dessa el­ ligt fasthåller vid den av 28 makter ensligare, men även mäktigare och lan uppfostrarinnans händer.
kare vid poliklinisk mottagning äger ler kanske rättare sagt vid sidan av undertecknade V ersaillestraktaten Mycket i dessa sägner gör intryck högre gestalt: sierskans, visionärens.
ovannämnda slags polikliniker exi­ uppbära ersättning för sitt arbete och lika orubbligt kommer att upp­ Det är som om hon först nu kommit sterar emellertid en annan sorts po­ med av medicinalstyrelsen fastställd rätthålla Ruhrockupationen ända av att vara hopfantiserat efteråt.
tills Tyskland fullgjort sina skade­ Sannolikt är även att den till vid­ fram till sitt, som om kärnan i hen­ likliniker: de som finnas vid vara taxa.
Då förut inga dylika taxebe­ ståndsinbetalningar, samt att det oef­ skepelse gränsande vördnad den ka­ nes väsen först nu fått betydelse, sjukhus.
Vid poliklinikerna på la­ stämmelser funnits, ehuru provin­ i sammandrag.
tergivliga villkoret för att Frankrike växtkraft och liv.
Hon känner att saretten fås visserligen ej gratis men sial- och stadsläkaretaxorna i viss Man hade väntat, att den engel­ skall besvara det senaste tyska freds- noniserade sierskan från Norden ef­ Guds ande bor i henne, och hon sam­ väl för en låg avgift — vanligen mån i praktiken varit normerande, tillämpas provinsial- eller stadsläka­ är naturligtvis ifrågavarande stad­ ske regeringschefen mr Baldwin på förslaget är upphävandet av det pas­ ter sin död ingav sinnena åtskilligt lar allt vad hon äger av känsla, vilja retaxa — sjuk- och läkarvard.
- ^-Ur gande av behovet påkallat.
Dock färgat av sig på skildringarna, ett mera bjudande sätt, än vad som siva motståndet i Ruhr.
i lians underhustal skedde skulle ha­ Birgittas levnadslopp företer den céh förmåga att göra sig till ett vär­ skall, man nu uppfatta de poliklini- vore önskvärt att taxan i likhet med Ruhrfrågan framstår allt klarare ska mottagningarna på sjukhusen, provinsialläkaretaxan fastställdes av va givit tillkänna det brittiska som det verkliga föremålet för den egendomligaste blandning av stilla digt medium för dess budskap.
såsom en anordning i läkarnas in­ k. m:t. världsväldets vilja ifråga om ordnan­ strid, i vilken Frankrike och Eng­ Ryktet om hennes uppenbarelser huslig lycka och religionssvärmarens Att poliklinikerna, såväl de fristå­ det av Europas tilltrasslade affärer.
land nu gå att mäta sina krafter.
I) et och helighet spreds snart vida, och tresse eller i den sjuka allmänhetens.
Att vår nu gällande lasarettsstadga ende som de vilka finnas inrättade Utgör hans deklaration, så som man förstnämnda landets ställning är den martyrium.
Dotter av en av landets när hon 1349 " på Frälsarens befall­ av år 1901 ger uttryck åt den förra vid lasaretten, fylla en stor uppgift hoppats, en vändpunkt i den olyck­ ojämförligt starkaste.
Man kan ut­ förnämsta och rikaste jorddrottar fä­ ning " anträdde sin bekanta resa till åsikten framgår av dess § 29 vilken beträffande obemedlade sjuka är gi­ liga utveckling de europeiska förhål­ läsa det ur det franska beslutsamma, stes hon redan vid 13 års ålder vid landena tagit i och med det franska j mot England utmanande handlings­ den 18-årige lagmanssonen Ulf Gud- Rom för att erhålla påvens stadfä- in extenso lyder sålunda: " Där po- vet.
Poliklinikerna äro lika välsig- inbrottet i Ruhr?
Ingenting talar sättet och ur det engelska till svag­ marsson och hade med honom atta stelse på sin i Vadstena grundade liklinisk verksamhet ' à lasarettet med nelsebringande för fattiga sjuka som härför.
Mr Baldwin har i sitt tal het gränsande fogliga uppträdandet klosterorden, den bekanta Birgitti- direktionens medgivande av läkaren rättshjälpsanstalterna för obemedla­ icke framlagt några nya - synpunkter.
gent emot Frankrike.
Något snabbt barn, fyra söner och fyra döttrar.
nerorden, var hon redan en världshi­ utövas äger direktionen bestämma de rättssökande.
Men av vilken be­ om och i vad mån läkaren skall läm­ tydelse äro de för den sjuka allmän­ Han har försäkrat, att England står avgörande i den för Europas rädd­ Även om Birgitta redan från barn­ fullständigt enigt med Frankrike och ning rask handling krävande kon­ domen och alltfort nnder sin unga storisk personlighet.
Efter kanoni- na ersättning för användandet av la­ heten i övrigt?
Numera äro en massa övriga allierade makter i fråga om flikten kan tydligen icke väntas.
Un­ husfrutid på det vackra Llfasa med sationen den 7 oktober 1391 blev hon sarettets lokaler, instrument, banda- människor icke egentligen obemed­ att största möjliga skadeståndsbe­ der det att de fransk-engelska för­ mer än vanlig innerlighet ägnade sig hela kristenhetens Sancta Birgitta — ger och övriga hjälomedel samt för lade men på grund av de dåliga, ti­ lopp skall avpressas Tyskland.
Vad handlingarne långsamt föras vidare, en av de få stora, som gått livets väg det av lasarettets betjäning lämnade derna på gränsen att vara det; icke minst inom de s. k. bättre klasserna.
som står skiljande emellan är isålunda kunna emellertid förhållandena i åt gudsfruktan, böner, fasta och goda " från klarhet till klarhet för att biträde. "
Med denna bestämmelse fastslas Äro poliklinikerna till nytta för des­ icke målet utan endast metoden för Tyskland taga en sådan utveckling, gärningar, skilde sig väl hennes liv slutligen vinna livets största lycka: dess ernående.
Och han uttalade i att vid det slutliga avgörandet helt dock icke ännu på ett alltför utpräg­ läkarens rätt att i polikliniska for­ sa,?
Ja, säkerligen till stort gagn mer utöva sitt yrke vid våra lasa­ ifall de vilja lägga bort en dum hög­ de hjärtligaste vändningar sina för­ nya faktorer komma att fälla utsla­ lat sätt från andra fromma husfru­ samvetsfriden.
rett.
I det i höstas av lasarettsstad- färd eller i varje fall en stor för­ hoppningar, att den så varmt avhåll­ get.
Kanske kommer det till ett gekommittén framlagda betänkandet domsfullhet.
Vilken lättnad innebär ne franske bundsförvanten skall med tyskt inre sammanbrott med en för­ med förslag till ny sjukhusstadga ly- det icke t. ex. för en medelklassmor välbehag se till det engelska svars- ödelsens våg rullande ut över hela ser en helt annan uppfattning ige­ med kanske flera barn och vilkens utkast till den tyska fredsnoten, vil­ Europa.
Eller kanske skall ur den 1 nom: lasarettsstadgekommitterade man ått högst väsentligt reducerade ket skyndsamlingen skall utarbetas mäktig utveckling varande fascisti­ huvudsakligen på traditionen, vilken anse att poliklinikerna vid lasaretten inkomster att få en polyp bakom nä­ och föreläggas honom till gransk­ ska rörelsen i Tyskland uppstå en Stockholms konsistorium har i ytt­ •-i.ro inrättade och skola inrättas i all­ san borttagen på en av småttingar­ ning.
Ett godkännande av detta för­ nationell styrka, vilken förvandlar icke känner till kvinnliga präster, rande till k. m:t avstyrkt sakkunni­ na för endast 2 kr.
på en poliklinik.
slag, i vilket Ruhrockupationens upp­ det tyska riket från ett hjälplöst of­ och på den gifta kvinnans havande­ mänhetens intresse.
I förslagets § 40 fastslås på följande sätt allmän­ Nu kan ju invändas av samvetsöm­ hävande ingår som ett synnerligen fer för Frankrikes skadelystnad till gas förslag, rörande kvinnas tillträde skap, vilket anses hindra hennes of­ hetens rätt att på billiga villkor få het att det ej är rätt gentemot de viktigt moment, skall enligt mr en makt, för vilken man icke dikte­ till prästerlig eller annan kyrklig fentliga uppträdande i församlingen.
kompetent läkar- och sjukvård vid egentliga poliklinikpatienterna att Baldwins åsikt, återställa Tysklands rar freden, utan med vilken man för­ tjänst och därvid hänvisat till den Låt oss granska det sistnämnda sjukhusen.
" A varje sjukhus skall, även andra sjuka besöka poliklini­ Produktionskraft och kredit, säker­ handlar om henne.
Så har skett 1 bibliska och kyrkliga traditionen, skälet!
Moderskapet betraktas ju, där så lämpligen ske kan och på sätt kerna och upptar lokalernas och lä­ ställa de allierade makternas tyska fråga om Turkiet, vilket också det en vilken anses vila på en riktig upp­ skadeståndsfordringar, medföra en gång befann sig i samma förtvivlade när det är legitimt, d. v. s. förekom­ av direktionen bestämmes, anordnas karnas tid till förfång för de förra.
fattning av kvinnans naturliga lägg­ Härtill kan genmälas att man natur­ allmän förbättring av Europas eko­ situation som Tyskland nu.
mer inom äktenskapet, såsom skönt poliklinisk mottagning för sjuka, ligtvis icke vill förorda missbruk i ning och av att hennes uppgift i hem­ vilken skall förestås av vederbörande nomi och rädda det från den under­ I den franska och engelska pressen och heligt.
Hur kan man då anse de läkare.
Denne äger att för vid mot­ fråga om anlitandet av läkarvard vid gång, som hotar, om ett inre sam­ pågår f. n. ett synnerligen livligt met är den för henne viktigaste.
V i- manbrott skulle komma att äga rum kannstöperi om mr Baldwins och i \ L daré framhåller konsistoriet att hon, yttre tecknen på moderskapet såsom tagningen verkställd undersökning, poliklinikerna, Det är t. ex. föga sympatiskt, ja rentav moraliskt orätt, 1 Tyskland.
Poincarés uttalanden och om de poli­ om hon träder i äktenskap, icke alltid stötande och som ett hinder för ett lämnad behandling eller meddelad om en sjuk millionär av snålhet upp­ ordination upnbära ersättning av den A-llt detta har sagts åtskilliga gån- tiska följder de kunna väntas fa.
offentligt uppträdande i församlin­ kan förvalta ett ämbete, som medför sjuke efter av medicinalstyrelsen söker en poliklinik i stället för att S er förut och är otvivelaktigt sant, Ställningen ter sig synnerligen för­ anlita en praktiserande skicklig lä­ offentligt uppträdande i församlin­ gen?
fastställd taxa.
® (, n lika känt och sant är, att den virrad.
,,, Och så till det andra skälet!
Det kare, vilkens kanske stora men dock gen, men ej häller kan åläggas celi­ ranska synpunkten icke sammanfal- Vid denna mottagning är sjukhu­ Från Tyskland komma meddelan­ er med den engelska.
Mr Baldwin den om växande inre oro, vilken ma- bat som villkor för inträde i präst­ är visserligen gott och väl, att man sets personal skyldig biträda, och f; v välförtjänta arvode han mycket väl tar hänsyn till traditionen, men bor­ sjukhusets instrument, förbandsartik­ kunde betala.
Meningen är endast !.
n ac ' e också i sitt tal en passus, som hända kan komma att leda till öppen ämbetet.
ar \ ar&lt; ^ de icke hänsynen till rättvisan gå lar och övriga hjälpmedel användas, att rekommendera polikliniker för uppmärksammas.
Ett strid mellan kommunister och fasci- En minoritet inom konsistoriet folk i allmänhet, vilka icke ha sjön Samförstånd kan, på grundvalen av ster Stor betydelse tillmates 1 detta före?
Finns det verkligen någon därvid dock, " om och i vul mån den att ta ur.
Ett mera utbrett begag­ har yrkat att detsamma, med instäm­ engelska fredsförslaget, väntas, hänseende det förhållandet att en av präst, en Guds tjänare i anda och som driver sjukhuset sa finner anled­ nande av poliklinikerna från alla famhöll han, om det verkligen är ledarne i den fascistiska organisatio­ mande i det stora hela i sakkunnige­ ning bestämma, ersättning skall av sanning, som med frimodigt hjärta samhällsklassers sida skulle i stället e t, att de franska och belgiska re­ den sjuke till sjukhuset lämnas.
nen Consul, kapten Erhardt, lyckats kommitténs motivering, måtte föror­ kan säga till sin Gud: " Jag vill med­ Genom citerade föreslagna para­ för att skada, bliva till nytta för de lingarnas försäkran är sann, att rymma ur fängelset strax fore början da förslaget, dock med den ändringen den enda syftemål med ockupatio- av den rättegång, som inletts mot att endast ogift kvinna må bekläda verka till, att de kvinnor, som känna graf i en blivande ny sjukhusstadga obemedlade patienterna.Sa småning­ om skulle det bli ett allmänt intresse n av Ruh r är att trygga betalnin- honom för tidigare stämplmgar mot prästämbete.
Minoriteten påpekar sig kallade att förkunna Ditt ord och göres poliklinikväsendet vid lasaret att polikliniklokalerna, somj.
n. på av s a l?
skadeståndet.
— Men är det utbreda Ditt rike på jorden, icke ten för första gången till föremål sina håll hava ett ganska tråkigt ut­ för en ordentlig reglering.
Ehuru T,,, .. ' ligger icke bakom Ruhrocku- r ' l " Italien har fascismen vunnit en därjämte, att kommittéförslaget in­ skola bliva i tillfälle att göra det!
fi&amp;onen ci+i- t franskt i j politiskt i * i * i i intres- • U1 °nen ett man måhända önskat att lasaretts­ seende, hölles propra och trivsamma.
nv seger genom att parlamentet an­ nehåller de starkaste garantier mot Kyrkans behandling av kvinnorna stadgekommitterade om de icke pre­ Redan nu måste man säga att i stort ör vilket skadeståndsfrågan ^auesuanusj-icigaii tagit det av Mussolini framlagda för­ att den föreslagna reformen åstad­ bli j är märklig med hänsyn till dessas cis föreskrivit ett obligatoriskt in­ sett de sjuka få god och sakkunnig?
n dast underordnad betydel- slaget till valreform.
, kommer förargelse inom församlings­ hjälp samt bli humant behandlade på W a gen en ön ®kan att definitivt Freden mellan Turkiet och de al­ livet bl.
a, genom bestämmelsen att betydelse för kyrkan.
Om kvinnor­ rättande av öppen sjukvård vid albi poliklinikerna.
Givet är emellertid l r vs an lasarett dock i refererade paragraf ekon !^ - i, ^ kl d och genom dess lierade makterna torde inom dc nar- na i samma begränsade utsträckning ingen församling mot sin vilja skall utbytt orden " där så lämpligen ^ske att läkarna vid ett flitigt frekvente­ kda ' ni • a un dergång, som måste maste dagarna komma att underteck som männen vandrade till templen, kan " mot " där så erfordras ", måste rande av även s. k. bättre folk pa kunna påtvingas en kvinnlig präst.
skaf / mre k ' aos och yttre vanmakt, skulle bänkarne komma att sta i det man med glädje hälsa de nya före­ poliklinikerna bleve ännu mera måna Sl a f rf, .i.
g. de säkraste framtida " " ÊÎeXTtetoet har med 368 allra närmaste tomma.
Sina vänner slagna bestämmelserna angående den än förr att prestera god läkarevård rättsif ara ?^ er under till synes röster mot 121 förkastat ej,.v .£ - Alltså, Stockholms konsistorium och att vinnlägga sig om det vänliga manenfv, " " ^ tillför säkra sig per- tareledaren Snowden framlagd socia uttalar sig mot kvinnas rätt att bliva bör ingen ringakta!
Man kan riske­ " ippna sjukvården vid sjukhusen.
De bemötande som gällande lasaretts- nnebära i själva verket rätt sa myc­ ra att förlora dem.
Stilett.
Pant f- ' ingsrätt till det som liseringsmotion.
präst.
Vid beslutet stöder man sig œkiiTic ° j, °guldna skadeståndet u Perade Väst-Tyskland samt där­ g^rna om Kv, n- Sancta Birgitta.
INNEHALL.
UtlandsKröniKa Ett nej till Kvinnorna.
K V I N N O R N A S 2 K V I N N O R N A S T I D N I N G Använd KODAK = FILM / VARIE S V EN S KT HEM SKANDINAVISKA KREDITAKTIEBOLAGET G Ö T E B O R G STOCKHOLM GÖTEBORCt - STOCKHOLM - MALMÖ Emottager Emottager insättningar mot högsta gällande ränta.
Avdelningskontor över hela landet Göteborg.
Gottgör å insatta medel högsta gällande ränta som billig avgift deposition) värdehandlingar.
alla (s. k- slags Avkastning redovisas omedelbart till depo- Förmedlar köp och försäljning av aktier och obligationer.
till förvaring i kassavalv (s. k. sluten deposition) förseg­ lade lådor, konvolut o. dyl. samt Liv-, Livrante- och Min längtans pork.
OBS.!
Sveas förmånliga BARNFÖRSÄKRINGAR!
Var drömde jag uäl en dröm Den strålar i sol så fager INBROTTSFÖRSÄKRA i Sveas Tandläkare Anne-Marie Heijde Vasaplatsen 1.
Telefon 15500.
Rådfrågning: Vard.
Va tider efter avtal.
2 — l / a dotterbolag ASTREA.
Utställnings- släKtingar.
Jag vet inte varifrån de komma.
Ända tills nu liar jag levat i full­ ständig okunnighet om deras till­ varo.
Vintrar och somrar ha för­ gått med sina små och stora högtid­ ligheter, jag har fyllt år och legat för döden, utan att någon gjort sig påmint som en nära och i mitt lev­ nadslopp deltagande anförvant.
Men en söndagsmorgon började det som jag skulle vilja kalla för mitt livs utställningsleverne.
En lång signal kallade mig till tamburdörren.
På förstugan stod en korpulent fryntlig dam vid sidan av en stor läderkappsäck.
Hon tittade och log, log och tittade och frågade med en för mitt morgonhumör be­ svärande munterhet: — Är jag igenkänd?
Jag stod som ett frågetecken.
— Det är Klara, sade hon stor­ skrattande — Klara Svensson!
Det klack till i min själ.
Namnet föreföll mig på något sätt bekant, men var skulle jag hämta igen det?
— Äh, svarade jag med spelad förtjusning och fortfarande utan minsta aning om vem jag talade med.
är det så!
Var så god för all del och stig in!
Och i hopp att det väl småningom skulle klarna hjälpte jag henne in med den stora läderkappsäcken och iakttog med lätt förvåning hur den främmande damen som en gammal bekant gjorde sig hemmastadd i mitt enkla bo.
— Jag kan hälsa så hjärtligt från allesammans!
sade hon sedan hon be­ friad från ytterkläderna slagit sig ned i husets bekvämaste stol och med en starkt eau de colognedoftände näsduk avtorkade sitt överhettade ansikte.
— Tack, svarade jag med rörelse, jag hoppas att de alla må bra?
— Ja, Gud ske tack och lov!
sade Klara Svensson, i det hon med den utslagna näsduken viftande började bearbeta sina blomstrande kinder.
Och i det hon spanande såg » sig omkring i mitt söndagsstädade bo tillfogade hon stolt som om hon ut­ lovat mig en stor belöning: — Du får snart se dem allihop.
stadga föreskriver i följande orda­ lag med avseende på lasarettsläka­ ren.
Han ålägges att " själv bemöta de sjuka med vänlighet och männi­ skokärlek samt tillhålla personalen att kärleksfullt mot dem uppfylla si­ na åligganden ".
Ett mera allmänt besökande av poliklinikerna skulle utan tvivel bringa dessa sjukvårdsinstitutioner upp på ett högre plan och närmare målet: Lika rätt till sjukvård åt alla.
^ PÄRLOR JUVELER i modern infattning fördelaktigast hos UC.7byde2zsjyn Hovjuvelerare.
V Ö. Hamng.
41.
* handelns, kon­ Var / dess kronor susar den gyl­ 8 - 10 ' 30 „H.
- a™ ' svenska varor.
turens område läser n u m e r a p ...!
Fischer, Blomsterhandel I &lt;&gt; UI, Hamngatan rratan 25, Göteborg •„,, for för Tyska kyrkan) y (m&gt; Telefon 11451 är här!
Färga Edra urblekta gardiner, draperier och andra plagg med Så lik sig i gråta och le är min längtans stad, som barnet hos mor.
där Jag uill leua och hoppas och uackraste saga pröua och se, står Marknadens hittills oöver­ träffade och billigaste hem­ färg.
Fråga Eder hand­ lande eller tillskriv A.-B.
NADCO, GÖTEBORG.
— Säg moster Klara som du all­ tid har sagt!
svarade hon och tryckte hårt min utsträckta hand.
Visserli­ gen vore det ju lika.
rätt om du sade faster, fortfor hon, ty det var din fars kusins sonhustru som var svä­ gerska till Alfred genom att en fo­ stersyster till henne gift sig med en halvbror till honom i första kullen.
Alfreds far var nämligen gift två gånger, den första med Sara, som dog snart nog, och den andra med Sofi, som var din mprs morfars hu­ strus sysslingbarn.
Alla de barnen dogo i Amerika utom Sofi, som blev Alfreds och Emilias och Bettys kötts­ liga mor.
Det är en stor släkt, som du hör, barnen ha gift sig och i sin tur fått barn som nu äro vuxna och spridda litet varstans.
Men här i Göteborg, det ha vi räknat ut, finns varken på Alfreds eller Sofis sida nå­ gon mera släkting kvar än du.
Där­ för kan du ju förstå, hur nyfikna vi varit på att få se dig, inte bara Al­ fred och Emilia och Betty och jag, utan även alla de andra släktingar- Eleganta manicureiuiep: C,TA: V i 1 " R BANDETS:: ESTAURANGER Slottsskogen vid stora dammen Kungsgatan 41 rEK0 MMENDERAS I j l SLOTTSSKOGEN, t dagligen 5-7, 8-11 e. m..
1 (00 Dirigent: SiegfriecI Fournes V Gustaf EKman Storgatan 31 Tel. 4314 - i 036 - Telegram " Vasa " GMe til) fördelaktigaste priser v Å-Gcdun o KORSIUT AN 12 Min djupaste längtan, odödlig och stark, mitt hopp susar euigt i dröm­ marnas park likt en stilla bön!
ELIN PETTERSSON.
na däruppe, som ämna sig hit ned i sommar.
Jag kände mitt mod sjunka.
Mo­ ster Klara, Alfred och Emilia och Betty skulle det väl lyckas mig att överleva, men ett helt landskap av obekanta släktingar hägrade för mig som en alltför påkostande börda.
— Det vore så roligt, stammade jag överväldigad, jag fruktar bara att icke min tid ... jag är nämligen rätt upptagen av min anställning ...
— Bry dig aldrig om det!
svarade moster Klara glatt.
Vi skola nog — Ja, jag säger då det, utbrast hon hänförd, så stort och präkti gt du har det på alla sätt!
Men vi ha ju också alltid sagt detta, Alfred, Emilia Ocli Betty och jag: är hennes hem likt föräldrarnas så vet det då både vad trevnad och gästfrihet vill säga.
Hon tryckte näsduken mot sina ögon och avtorkade ett par tårar.
Ge­ nom min själ svävade bilden av mitt glada, vänsälla föräldrahem, som un­ der årens lopp fyllts av så många olika och i mitt minne numera för­ bleknade ansikten.
Och här hade jag nu plötsligt framför mig ett av dem.
Jag kände mig med ens djupt rörd.
— Om det inte blir för trångt och anspråkslöst, svarade jag högtidligt, så välkomna alla att stanna här, hjärtligt välkomna, kära.
.
.
ja, vad får jag löv att säga?
R EKOMMENDERAS VASA BLOMSTERHANDEL uar det bästa bor.
på ofläckat blad.
för mig dit, där skön " Du "!
tänkte jag och kände hur mitt hjärta åkte upp i halsgropen.
— De komma efter i morgon, bå­ de Alfred, Emilia och Betty, fortfor min fryntliga gäst.
Jag har bara rest ned en dag i förväg för att söka en specialist för mina ögon.
— Åh, ögonen!
sade jag förkros­ sad.
— Den stora frågan är nu om rum, sade Klara Svensson.
Du kan inte tro hur mycket vi tänkt på dig!
Vi visste ju att du bodde i Göteborg och ha glatt oss så allihop att nu till utställningen få komma ned och se hur du hade det.
Hennes blick hade såsom fascine­ rad stannat på en inventionssoffa med dubbelsäng, som hon i sin rast­ lösa fantasi redan tycktes i färd med att bädda.
den-Vermittlung, Berlin äro nationella sammanslutningar av ht lM " " et " liandlande med representanter iorfl Genom dessa sammanslutning Unt - liggöres att å nästan vilken pkh ^ helst fa blommor expedierade LT So ® r Sl­ ranti för utförandet.
inga extra omkostnader under för ning att brev hinner fram till d önskad leverans, i annat fall betal,!
8, fSr den telegrammet.
W Order mottages för utförandet i „ d al te platser av / min längtans park uill jag dag som i TELEFON The Florist ' s Telegraph n, J Association el,v erv U.
S.
A. samt Tli var fick uiljan stål?
gångna år livets GÖTEBORGS HANDÉLS- OCH SJÖFARTS-TIDNING sköta oss.
Alfred är så snäll och an­ språkslös och både Emilia och Betty och jag ha gudskelov fått lära oss att inte vara bortkomna i ett hem.
När jag rätt tänker på saken kunna vi kanske bli dig till stor nytta.
.
.
När jag rätt tänker på saken var jag otacksam nog att icke kunna känna det så.
Påföljande dag anlände Alfred med Betty och Emilia.
Allt var som en dröm.
Jag fann mig plöts­ ligt gående mitt i en grupp vilt främ­ mande människor, knogande på en • » i fjrr.
' .m / èàiça stunder Fem minuters arbete på Kvällen er­ sätter lifta många timmars arbete dagen därpå.
Hittills har man genom hård gnugg- ning och borstning prässat smutsen ur Kläderna - ett utmärkt sätt att slita ut både Kläder och Krafter.
Nu för tiden låter man Kläderna lig­ ga i blöt över natten i en Rinsolösning.
Sinso innehåller så mycKet ren tvål, att det verKligen lockar ur smutsen av sig själv, utan att förstöra tygets besKaf- ienhet.
Rinso är enastående.
Det innehåller ingenting som Kan sKada Kläderna eller färgerna.
Kokning onödig • likaledes hård gnuggning.
SUNLIGHT SÂ.PTVÂX AKTIEBOLAG, GÖTEBORG.
1.
Vanligt tvättpulver — inne­ hållande för litet tvål.
2.
RINSO — innehållande s &amp; mycket tvål att det bildar ett tv&amp;lgelé.
• Rinso kappsäck i ena handen och en hatt­ ask i den andra.
Vid min ena sida travade en kortväxt, högtidligt sön­ Smide aiia $iag, Keramik, Väfnader dagsklädd herre med ett enfaldigt Bese utställningen SÖDRA HAMNGATAN 45 ansikte vari de vänliga ögonen sum- mo som ett par disiga, slocknande K O N S T S L Ö J DEN halvmånar.
Vid hans sida skred un­ der en enorm vit hatt ett rutigt frun­ timmer med fladdrande band och en näsa så liten, sliten och blank som Ett lustigt skämt.
hade hon använt den hela sitt liv att skura mässing med.
I spetsen för Mrs Margot Asquith är, som var karavanen guppade moster Klara och man vet, en djärv skämtare utan hän­ ett par hästlängder efter oss moster syn till person.
Därom vittnar bäst Betty, som ideligen uppehölls med hennes för ett par år sedan utgivna att stanna och under oavbrutna nick- " Memories ", vari hon varken skonar ningar som om huvudet suttit fästat sig själv eller andra.
Från ett po­ på en spiral kasta indignerat mön­ litiskt möte i Washington i april be­ strande blickar på alla förbipasse­ rättas, huru hon valde själve lord rande.
Robert Cecil — " Nationernas För­ Jag är visserligen ingen Herkules bunds Savonarola ", som han blivit och mina sällskapstalanger ha aldrig kallad — till föremål för sitt skämt­ varit stora, men för släktskapens lynne.
Få statsmän ha väl vunnit skull skulle jag ändå ha försökt att så allmän sympati som lord Cecil — uthärda de nya vanor som med de den oförbrännelige idealisten på sam­ nya människorna drogo in i huset.
ma gång som den praktiske diplo­ Jag skulle utan att klaga druckit maten.
Men den store mannen är ej " väcketåren " med moster Klara, som fri från egenheter.
En av dessa är ej kan sova längre än till klockan hans oförmåga att sitta stilla.
Hans kroppshydda är enorm, och 6 på morgonen, och lägga kvällspa- tiencen med moster Emilia, som ej får det ser ut, som om han aldrig visste en blund i ögonen om lion lägger sig var han skall göra av sina långa ar­ före klockan 12.
Jag skulle utan mar och d:o ben.
Det är oförklarligt knot åkt alla stadens spårvagnslin­ hur många geometriska figurer hans jer med moster Betty och besett alla rygg och huvud kunna bilda.
Sa var nyligen fallet vid en festmiddag sevärdheter med morbror Alfred.
Men min skräck har blivit moster i Washington efter ett politiskt fö­ Klaras vykort.
Hon skriver vy­ redrag av honom.
Som hans \ i Si1 kort hela dagarna.
Skriver och upp­ vis vid middagsbordet satt fl® bådar hela släkten, och hela släkten Asquith, och när lord Cecils gyn 1113 svarar igen.
stiska prestationer nått höjdpunkt !® En afton anförtror hon mig att och man över bordkanten ej kun hon ej längre vill taga min gästfri­ skönja mera av honom än huvud oc het i anspråk, då det finns andra av hals, bad mrs Asquith sin släkten som funderat på att resa ned.
granne att få låna hans skor.
Jag nästan svimmar av glädje.
Det smusslades oförmärkt till henne o 1 har redan börjat glappa i husets ma­ hon tog dem i sitt knä med skineri, som ej är inställt på att idka sarna över bordskanten och ut ra restaurations- och hotellrörelse.
Och — Snälla lord Cecil, var så ul­ aldrig har en rök synts mig ljuvliga­ ligt rar och tag ner era fötter re än den som virvlade upp från lo­ mitt knä!
.
: åt ' ket på deras åter-tåg.
Hans häpnad är lätt att föl » a Efter hemkomsten låser jag sorg­ likaså hela bordsällskapets oliej^ fälligt min dörr.
Jag vågar ej dra munterhet.
Men i mrs Asqui upp gardinerna, öppna när någon skap är ingen säker.
ringer, svara i telefon eller vittja brevlådan.
Försiktigt som en brotts­ ling packar jag min koffert, begär tjänstledighet och smyger mig en af­ Lättja, icke flit, utmattaross^ ton ifrån mitt igenslagna bo.
Jag vet, ty i fliten, ligger liv, » reser — jag flyr i avvaktan på att, glömskan ånyo skall breda sina tysta tillfredsställelse.
Samuel S » » J » skuggor över mitt frodiga stamträd.
Ragna Peters.
Konstflitens Flossamatta 11 i 1111 i: i: i i: i: i: 11: i: 11111111111:11: i i: 11: i i: 1111111 i 1111111 i i / f; j.w; n; Tjock, varm, vacker, slitstark.
Relativt billig- Mattan för det burgna, välombonade.med ' kultiverad smak inredda hemm — IZOJSTSTFLITEJST Göteborg 3- LUNDGRENS THE förra Torsten Rudenschöld.
man brus då Hustron uar stark.
Jlanya.
Succésrevyn stens och littera­ stillades tuiulets doua lene tid, Lia DRICK HassBlbials Fotografiska Aktiebolag.
r wienersångerskan tr G * iituPP 3 * — X de åt folkundervisningen, emedan, FOR AKTA VAR k Di » 4 li, säger han, att det ' Tärer bliva ound­ Lika god finnes ej.
gängligt att bibringa folket en sådan bildning, som giver en ädel och upp­ DELTAG I HASSELBLADS höjd sinnesstämning. "
6 B ARNBILD-PRISTÄVLAN.
å, EX.
Han började med att undervisa äak® Begär Cirkulär.
barnen vid och omkring Leckö; 1849 Lat framkalla och kopiera hos blev han lärare för hela Otterstads församling.
Ryktet om hans gärning och sällsynta begåvning därför spred sig: den ena församlingen efter den andra vände sig till honom för att Sedan orlumdrodet få sitt undervisningsväsende ordnat, och 1853 fick han det nämnda stats­ marknadens alfrajrämsfa anslaget.
Under fattigdomens och J^fifRoner paket jör * prövningarnas år mognade hans världsåskådning och framlades för säljas årligen,.
allmänheten i " Tankar om ståndscir­ Av ELLEN WESTER.
kulationen och om ståndscirkulatio­ nens verkställighet ".
Den första (Svenska Kvinnors Medborgarförbunds artikelserie).
först muntligt framställd vid Hus­ hållningssällskapets sammanträde i (Eftertryck förbjudes.)
Skara 1843; utökad, omarbetad och da och minnesvärda ord och varom Den sanne välgöraren glömmer tryckt 1845, den senare utgiven 1846 välgärningarne, som han har gjort, Den 30 mars 1798 föddes " Hans praktisk tillämpning lärde honom att som " Utvecklings-Skrift ".
Genast i han haft framsynta tankar.
Allt eller det mesta som vidlyftigt och tänker på dem han ämnar göra.
Högvälborenhet Ambulerande Rote- kroppsarbete var lika hedervärt som början uttalar han klart och bestämt ordas om folkskolorna organisation, sholmästare Herr Grefve Torsten Ru­ annat arbete.
I vilket fall som helsV sitt huvudsyfte, som är " att christe­ denschöld ' ^ som han med hån och gick Rudenschölds sinnesriktning ti­ ligen förbrödra menniskornas, efter ägde ju blott för tiden tillämpning, smädlighet kallades i det " Öppna digt åt detta håll, alstrade och ut­ olika le f nacfest ä lin ingår och förhål­ men den ena av de huvudfordringar En kvinna kan ha mod att tänka Sändebrefvet 1856 ".
sedan hans plats vecklade de " Tankar ", som gjort ho­ landen fördelade, samhällsklasser.
han i sin första artikel om uppfostran och känna annorlunda än de många framställer tränger mera och mera i livet blivit bestämd, och han 1853 nom bekant.
Här ", tillägger han.
" måste vi noga genom.
Det är den, att " skolans all­ — men har hon också mod att kläda fått statsanslag för resor inom lan­ Under anställningen vid Udde­ skilja ståml se i rk u 1 a t i on en från männa underlag måtte i möjligaste det till folkundervisningens befräm­ holmsbolaget omsattes dessa tankar, ståndsnivellering eller ett naturvid- sig annorlunda?
jande.
de arbetarvänliga, först i handling.
rigt utjemnande av de höjder och da­ mån blifva gemensamt för hela na­ Alexander Engel.
Torsten Rudenschöld, vars namn På " många bolagsstämmor " framla­ lar som skaparen anlagt och.
förord­ tionens barn af alla samhällsklas­ ser ".
Och han utökar yttrandet än # ju för en större allmänhet isynnerhet de han förslag till förbättring av ar­ nat. "
är förknippat med ordet ståndscirku­ betarnas villkor, då så tunga, men de.
Och ståndscirkulationen genom­ ytterligare i sin andra bok och kom­ De som högljuddast ropa på fri­ mer nutidstanken så nära, att han i lation, var själv ett exempel på vand­ som hade makten tyckte ej om detta.
föres, " när de högre och ieke-arbe- het förväxla ofta detta ord med brist allt utom blotta ordformuleringen ringen av en släkts individer från det Han blev ej längre vän med den som tande klasserna med ledning av de säger som det nu säges: " Folksko­ på disciplin.
ena ståndet till det andra, och det varit hans vän och som mycket lov­ naturliga anlagen, på fullt allfvar lan.
bottenskola. "
säges att han var glad att stamma ordat hans duglighet och praktiska insätta i kroppsarbetarnes leder dem " All Skolas produkt beror i huf- från bondeätt, då han sedermera gjor­ förmåga, disponenten Jonas Wolm, af sina barn som finnas dertill af vudsaklig måtto på underlaget ", he­ de sig till talman för det nyttiga och och det dröjde ej länge innan han naturen ämnade, emedan alla äro ter det bl.
a.
" Ett hufvudvillkor nödvändiga däri, att herremanssöner frånträdde sin förvaltarebefattning menniskor och icke kunna fylla sin för Skolans uppbringande till ädel icke givetvis ingingo i den s. k. her­ för att flytta till Djurgården, ett bestämmelse utan att lydigt följa fullkomlighet är sålunda att åt Un­ remansklassen, utan lika gärna och litet ställe under Leckö kungsgård, Försynens i naturgåfvorna afgifna derlaget egnas största möjliga om­ med lika mycken heder kunde ägna som innehades av hans bror Karl.
vink. "
vårdnad.
Detta alla Skolors natur­ Förut hade han, eldad av Man- sig åt vilket yrke som helst som pas­ Det var icke revolutionens " frihet, liga underlag är Folkskolan. "
Och hemsförbundets idéer, slutit sig till jämlikhet och broderskap " Torsten sade deras anlag.
han tillägger att för skolans högsta Äldste kände stamfadren och hans dess föregångsmän, och var, synes Rudenschöld predikade.
Han trodde bästa fordras ett allmänt intresse, det, beredd att följa J.
L. Almqvists att Gud skapat och velat ha olika som icke kommer folkskolan till del n voro Värmlandsbönder, leden därefter voro präst, professor och bi­ exempel, bruka egen torva och med stånd och klasser, och han trodde på förrän denna " antages till gemen­ skop, och biskopens söner adlades egen handling visa kroppsarbetets den kristliga förbrödringens möjlig­ samt underlag för all mensklig bild­ med namnet Rudenschöld.
Den äld­ helgd och värcle.
Men, menar hans het, blott med skarpt betonande av ning, och på grund häraf får emotta- ste av dessa, frihetstidens kände, äd­ måg, inom kort fann han idéerna bä­ att " Herrskapsståndets bestämmelse ga barnen från alla samhällsklasser. "
le och lärde Karl Rudenschöld.
steg ra " prägel av löslighet " och drog sig är att vara den storamenighetens le­ Om man betänker att dessa ord ytt­ till friherre, greve och kansler vid tillbaka.
För den som läser Ruden­ dare till andlig upplysning och ädel­ rades för närmare hundra år se ' n, Uppsala universitet.
Hans son igen, schölds hänförda ord om lantmannens het samt till lekamligt välstånd. '
äro de underbara.
Man förstår, hur På många sidor och på många oli­ det kunde förekomma att " hans sam­ överstelöjtnanten Ture Gabriel, blev liv, är det som om nästan alltid som­ far till Torsten, vilken började sin mar rådde " hos den sjungande Vall­ ka sätt framhåller han detta, klar­ tida ryckte på axlarna, om också med bana.
som militär, men snart nog för kullan i skogen hos Bondflickan med lägger skarpt och träffande det s. k. en viss sympatisk medömkan och ta­ näringens skull gick över till jord­ räfsan på den gröna ängen under det herrskapsståndets kännemärken, se­ lade om den galne grefven ", och man brukarens yrke och i sin persoiji så­ blåa hvalfvet ".
Kanske var ej idyl­ der och bruk, håller räfst med den önskar att utrymmet medgåve flera lunda fullbordade släktens cirkula­ len så fullständig under den kulna, började industrialismens ringa för­ och längre återgivanden av Ruden­ måga att alstra välfärd för " den sto­ schölds utav fast kristlig tro och no­ tion genom stånden, vartill hör att mörka vintern.
Alltnog, han innehade den ena går­ ra menigheten " och klandrar många bel uppfattning präglade sentenser.
hans äldste son en tid arbetade som den efter den andra, och efter mel­ större och smärre brister hos sam­ skomakare.
Ännu tvänne böcker utgav han, Torsten Rudenschöld hade 1824 lantiden på Djurgården, där han hället, brister, som än i dag tedlas " Tankar om vår tids samhällsfrågor gift sig med sin kusin Kristina Char­ jämte lantbruket ägnade sig åt upp­ och påpekas.
Han råder till målmed­ 1848 " och " Svenska folkskolans lotta af Geijerstam, och det var då fostrarens och lärarens kall, försökte vetet föreningsarbete för att befordra praktiska ordnande 1856 ", och enligt denna så ytterst nödvändiga stånds­ han lämnade den militära banan.
Mi­ han att genom inköp av åtskilliga samstämmiga omdömen arbetade han 7 litärlivet låg ej för honom; han an­ hemman bilda ett större gods i A ä- cirkulation, och på trenne ting isyn­ ivrigt och outtröttligt och överan­ såg sig också behöva större inkom­ fors i Västergötland.
Men ödet var nerhet böra föreningarna inrikta si­ strängde sin ej starka kropp.
strävanden, på " Flärdfrihet, ster än han hade som militär och han honom därvid oblitt, och efter att na Ar 1854 gifte hans dotter Kristina blev först lantbrukare enbart och se­ 1843 hava avträtt all sin egendom Skuldfrihet och Uppfostran ".
Maria sig med S.
A. Hedlund, och " Ty ", säger han, " allmänt talas dan snart nog därefter förvaltare vid till sina fordringsägare, hamnade han Rudenschöld tillbringade ett lugnt med sin familj alldeles utfattig på och skrifves om de vexande proletär­ ett av Uddeholmsbolagets bruk.
skarornas nöd och förderf, och all­ ocih lyckligt år med dem, men sedan Leckö.
I de små och ofullständiga biogra­ Det var som om han drivits till mänt yrkas på samhällsreformer.
vidtogo åter bekymmer.
Hans hu­ fiska teckningar av honom, som gi­ det kall, varför han så särskilt var Hufvudroten till mängdens lidande stru dog och en lungsjukdom angrep vits .av hans måg, den kände S.
A. danad, uppfostrarens; och från den ligger dock åtkomlig för allmänna honom själv.
Men ännu med känne­ Hedlund i Göteborg (i kalendern tiden ägnade han sig också uteslutan­ samhällsmakternas formstöpande be- dom om sjukdomens dödliga natur " Svea 1860 " och i " Sverige, foster­ handling; ty — denna lidandets huf- fortsatte han med sitt livsarbete att ländska bilder ") berättas, att gossen vudrot är: Egoismens herravälde in­ genom ungdomens uppfostran bidra­ hos sin morfar, brukspatron Olof He­ ga till det han ansåg vara världens om enskilda livet. "
dengren på Riseberga i Nerike, lick Och med det tredje målet, varpå mål och syfte, " den sanna christen- lära att kroppsarbete är gott, ej blott stor sortering föreningarnas strävan borde riktas, domens praktiska tillämpning på och för hälsan utan emedan herremannen på Uppfostran, är Rudenschöld inne införande uti det jordiska samhälls- därigenom göres förtrogen med det FRIBERG &amp; ANDERSON på det område, där han givit mest, lifvet. "
" ringare folkets behov och ställning ".
Kungsportsplatsen 1.
Tel. 7235. därom han vttrat sina mest tänkvär­ Den 27 maj 1859 avled i Uppsala G. Lindberg, den ende, som utom S. Torsten Rudenschöld, ädlingen, bar­ A. Hedlund givit en något utförli­ nafostraren, människovännen, de ord, gare sammanfattning av Torsten Ru- som under hans namn stå inristade på denschölds liv och livsgärning vid minnesstenen vid Leckö.
avtäckandet av hans byst vid Leckö kungsgård 1909, menar, att det isyn­ Korsgatan 4, Telefon 8462 nerhet var hans informator- sederme­ skonar kläderna och händerna.
Rekommenderas!
ra prosten Hellstadius, som genom Krymper ej ylle.
Ä folkteatern.
inom politikens, uar fick tanken mål?
— min längtans park.
3, övriga Sommaren: följa så ljus och blid, (Inf.
gen.
Göteb.
Tandläkaresällskap) dJentUé«.
" «™-: Kapital­ försäkring.
Telegramadress " K reditbolaget " v nenten.
Emottager Brand ' och Avbrottsförsäkring vill: .vB dagshändelserna mot öppen Uthyr brand- och dyrkfria förva- ringsfack.
meddelar Egna fonder Kr.
182,000,000: — MALMÖ 124 AVDELNINGSK° NTOR T I D N I N G foncjÇat r man s - Bäst?
Bjötncjåtösmtlan Slottsßogen.
J:sta JjL matsats * oel) Mttotisetoeting.
Cancf), TTliôdag * o. Jîftonéonsert.
33 est.
pt tel. J 9268.
Husfiållss£ IHargareta J&gt;at %atan 2.
Jtsta fä.
mat!
seroenng.
fruftost, £unef), ïïiiôàag m. m. JtnpCtlâl y) tel.16958.
Hamngatan 1).
TKtttför î&gt;omf «Jtfian.
Telefon 70 * 2, J 68 72.
Restaurant Zettassen ^örstlHassig ftonôitori ocf) Icmcfisertiermij.
Tet.
J 9279. m " Konàttori ^Restaurant, TC CTCSÎ gatan J tr. Tel. J07 79.
.Stora Teaterns Kestau * rant Sommarterrassen.
Tet.
3273- Dlusifi.
Vita Bandet Kungsgatan 41- &lt; Telefon 107 89.
Dol ' merSîTïteetfis Tfiesalong.
ftttfiost, £«nefi, Smörgåsar.
IRiôôagâfionsert Asti.
» Armorie H nej öoteborg / Tfcrgonpwl gör €r firma band i Göteborg och dß värtsveaska land * skapen med dess betyxiaricLe och, &gt; affäre kraftiga publik ...
Damunderkläder UE.lAbJ ö. Hamng.
&gt;1.1 tr. IINiABä iden, boj linne / för gardiner.
&gt;y (jôtéo / gsTIgrgonÊst- êkoffarCrj!
.
ruja bunder okad oiiwallnimj ' okad förtjänst Kerstin Lindahls BLOMSTERAFFÄR MERKURT VALEH Men det var förbi.
Den känsla, som han ju inte ha ' där nere.
Men var XIX.
tilltagit.
Hon märkte icke, att man­ vridna gestalter och ansikten, som ^led ensamrätt för Sverige.
Efter­ i går kväll sprungit sönder i skär­ inte rädd, Paul.
Du är ändå den en­ folken endast drevo gäck med henne.
tycktes tillhöra " Inferno ".
På ena tryck ej tillåtet).
Paul hade en svår natt.
Om han vor, kunde ingen mästare åter sam­ de jag har kär.
— Ingen, ingen an­ Sår-Karl hade avkastat sina förband sidan låg det till döds marterade bar­ nan!
— Det vet de också alla de an­ mansätta.
och kompresser och Långe-I ritz sitt net, som mitt bland halvtömda sejd- öppnade eller slöt ögonen, alltid såg dra, och ha ' respekt för mig.
Kom På middagen, då han kom hem träben.
Överst vid bordet satt Palle, lar vände sitt marmorstela lilla an­ han framför sig Julia i dansen.
Det nu och var god igen. "
från staden på ett ögonblick för att som inte gärna kunde dansa på sina sikte mot.
taket i den eviga sömnens var honom, som hade han i dag sett Om du också är tvungen att för­ hämta något finare verktyg i sitt korkplattor, och klatschade takten ostörda frid.
Och i denna samman­ henne för första gången, som hade rum, smög Julia in till honom.
För­ tjäna ditt bröd — en sådan flicka med sina jättehänder, och så vände packade ring av fulhet, råhet — och han sett hennes själ naken genom alla de slöjor varmed kroppens skönhet siktigt öppnade hon hans dörr och som du behöver inte förtjäna det på och vred sig hela denna rörliga mas­ gripande patos, dansade kvinnan, som stod ödmjuk med sänkt huvud på sådant vis, inte hos Pothoffs! "
R°&lt;nan av Luise Westkirch.
sa av missformade kroppar, elände Paul älskade.
Hon lyfte sina under­ betäckte henne.
Hur hade han vå­ tröskeln.
" Men jag stannar gärna hos Pot­ och råhet.
Men för ögonblicket var bart sköna lemmar i en oblyg pan­ gat hoppas att här kunna rädda, hoff, Paul, det har jag redan sagt Översättning av _e.
" Du kom inte ned i går kväll, hjälpa?
Aldrig skulle han draga en paus.
Svarta Julia ensam, med tomim.
Hennes bleka ansikte var dig.
Det är inte som i de fina kro- henne upp, nej, hon drog honom Paul, och häller inte i dag till mid­ Långe-Fritz som kavaljer, uppförde orörligt under dansen, hennes svarta garna.
Han gör inga föreskrifter, hopplöst ned.
Han trodde sig höra dag.
Är du ond på mig? "
* uàkautomaten skrällde till dans.
en Pas-de-deux, som hon sett på va- ögon tycktes sakna blick.
Men just Pothoff.
Jag kan vara, precis som " Och det kan du fråga? "!
03 BINER T n - W- i denna trots statylikheten lösta Edes röst:, .. " Ua gjorde språng med rietéen.
jag är, hålla av vem jag vill.
Ser Hon höjde huvudet.
" Ja, varför " Det är icke med sådana kvinnor Det var just då, som Paul öppna­ slapphet, med vilken hon rörde sig, o ion f r * a ^ e kj°l ar - I morgon skulle du jag tål inget tvång. "
sar en man stiger uppåt.
Det finns an­ de dörren.
Han bar ännu med sig i synbart omedvetet, låg något som pi­ " Nej, du kan inte skilja dig från Ügga tU1 sitt barns be " Kom in ", sade han hårt, " och grav " ^ " " " skade sinnligheten, som kom ögonen dra, vakna, ivriga, som driva dig b° s j^ '.
skulle göra effekt sinnet skogens doft, och i minnet Li­ dina ovanor. "
med piska och sporrar om du slapp­ stäng dörren!
Att du kan fråga sas bild med dess svala, något strä va att glöda girigt på de elända i hå­ " Nej, Paul ".
Oclx nr, d » amma, ' gamla mamseller lan, ända från den flegmatiske Pot- nar till. "
Han trodde sig också varför, visar mig hur främmande jag friskhet, och han behövde litet tid, l müc rar " Alltså måste vi skiljas. "
staff f ^ - Och nästa vecka hoff till Peterpojken, den armlöse känna en av den sorten.
— Förgäves ännu är dig i grund och botten.
Så 6 Poth innan hans ögon tydligt fattade, vad Ett ögonblick vidgades hennes Hn&amp;p °ff henne en annan femtonåringen, som tiggde med hat­ sökte han framkalla för sitt inre öga kan det inte gå längre, Julia.
Ai som försiggick inför honom.
Dar lag ögon av skräck.
Men så skrattade ^ „Jr trevligare.
— Julias bedårande skönhet, minnas de måste skiljas. "
ten mellan tänderna.
hon.
vad " Ö ^ hon skal at t vara " li- den dystra källarhålan, fylld av en " Ack, jaså ", sade hon leende och stunder, då hon god, enkel, slösande En hel minut stod Paul Wieprandt v ar oä .i 6n b ^ n (la blomsterflickan färgad dimma, bestående av damm, " Ack.
det menar du ju inte på all­ som naturen själv, skänkt honom satte sig på en stol.
" Alltså svart­ på tröskeln, överväldigad av fasa.
tobaksrök och människoutdunstmn- var. "
0 &gt;ükiili flV™ ' n a am sjuk är Paul!
Jag märker det nog.
^° ^J t föll lycka — intrycket av denna afton " Det är mitt fullaste allvar.
Det Ett j, a r 1 a5 ^ a (iarnes stora jubel, gar, så seg.
att man tyckte sig be­ Så slog han dörren igen och flydde kunde aldrig utplånas varken av Och bara för att jag dansade för dem upp på sin kammare i raseri och rä s u höva en kniv, för att skära sönder gör mig ont.
Lätt blir det mig inte.
kit bo r i o .. ° J hdom hade stru- tjusning eller tid, av intet på jorden.
därnere en smula?
Men det hör ju henne, och som nära nog kvävde den skam.
grant, " n ^ en från henne som Det var förbi.
Ännu blödde hans till tjänsten.
Pothoff betalar mig Herregud en så härlig varelse du ha­ Wde.
Ar ' n ' ^ ' häg från en sjaskig inträdande.
Två gasflammor i takit hjärta vid tanken på skilsmässan.
för det.
En " familjeflicka. "
kunde de kunnat bli, borde ha blivit.
Den 11 hennes livshunger hade kastade sitt dämpade ljus över for­ / Rosenhof.
K V I N N O R N A S 2 K V I N N O R N A S T I D N I N G Använd KODAK = FILM / VARIE S V EN S KT HEM SKANDINAVISKA KREDITAKTIEBOLAGET G Ö T E B O R G STOCKHOLM GÖTEBORCt - STOCKHOLM - MALMÖ Emottager Emottager insättningar mot högsta gällande ränta.
Avdelningskontor över hela landet Göteborg.
Gottgör å insatta medel högsta gällande ränta som billig avgift deposition) värdehandlingar.
alla (s. k- slags Avkastning redovisas omedelbart till depo- Förmedlar köp och försäljning av aktier och obligationer.
till förvaring i kassavalv (s. k. sluten deposition) förseg­ lade lådor, konvolut o. dyl. samt Liv-, Livrante- och Min längtans pork.
OBS.!
Sveas förmånliga BARNFÖRSÄKRINGAR!
Var drömde jag uäl en dröm Den strålar i sol så fager INBROTTSFÖRSÄKRA i Sveas Tandläkare Anne-Marie Heijde Vasaplatsen 1.
Telefon 15500.
Rådfrågning: Vard.
Va tider efter avtal.
2 — l / a dotterbolag ASTREA.
Utställnings- släKtingar.
Jag vet inte varifrån de komma.
Ända tills nu liar jag levat i full­ ständig okunnighet om deras till­ varo.
Vintrar och somrar ha för­ gått med sina små och stora högtid­ ligheter, jag har fyllt år och legat för döden, utan att någon gjort sig påmint som en nära och i mitt lev­ nadslopp deltagande anförvant.
Men en söndagsmorgon började det som jag skulle vilja kalla för mitt livs utställningsleverne.
En lång signal kallade mig till tamburdörren.
På förstugan stod en korpulent fryntlig dam vid sidan av en stor läderkappsäck.
Hon tittade och log, log och tittade och frågade med en för mitt morgonhumör be­ svärande munterhet: — Är jag igenkänd?
Jag stod som ett frågetecken.
— Det är Klara, sade hon stor­ skrattande — Klara Svensson!
Det klack till i min själ.
Namnet föreföll mig på något sätt bekant, men var skulle jag hämta igen det?
— Äh, svarade jag med spelad förtjusning och fortfarande utan minsta aning om vem jag talade med.
är det så!
Var så god för all del och stig in!
Och i hopp att det väl småningom skulle klarna hjälpte jag henne in med den stora läderkappsäcken och iakttog med lätt förvåning hur den främmande damen som en gammal bekant gjorde sig hemmastadd i mitt enkla bo.
— Jag kan hälsa så hjärtligt från allesammans!
sade hon sedan hon be­ friad från ytterkläderna slagit sig ned i husets bekvämaste stol och med en starkt eau de colognedoftände näsduk avtorkade sitt överhettade ansikte.
— Tack, svarade jag med rörelse, jag hoppas att de alla må bra?
— Ja, Gud ske tack och lov!
sade Klara Svensson, i det hon med den utslagna näsduken viftande började bearbeta sina blomstrande kinder.
Och i det hon spanande såg » sig omkring i mitt söndagsstädade bo tillfogade hon stolt som om hon ut­ lovat mig en stor belöning: — Du får snart se dem allihop.
stadga föreskriver i följande orda­ lag med avseende på lasarettsläka­ ren.
Han ålägges att " själv bemöta de sjuka med vänlighet och männi­ skokärlek samt tillhålla personalen att kärleksfullt mot dem uppfylla si­ na åligganden ".
Ett mera allmänt besökande av poliklinikerna skulle utan tvivel bringa dessa sjukvårdsinstitutioner upp på ett högre plan och närmare målet: Lika rätt till sjukvård åt alla.
^ PÄRLOR JUVELER i modern infattning fördelaktigast hos UC.7byde2zsjyn Hovjuvelerare.
V Ö. Hamng.
41.
* handelns, kon­ Var / dess kronor susar den gyl­ 8 - 10 ' 30 „H.
- a™ ' svenska varor.
turens område läser n u m e r a p ...!
Fischer, Blomsterhandel I &lt;&gt; UI, Hamngatan rratan 25, Göteborg •„,, for för Tyska kyrkan) y (m&gt; Telefon 11451 är här!
Färga Edra urblekta gardiner, draperier och andra plagg med Så lik sig i gråta och le är min längtans stad, som barnet hos mor.
där Jag uill leua och hoppas och uackraste saga pröua och se, står Marknadens hittills oöver­ träffade och billigaste hem­ färg.
Fråga Eder hand­ lande eller tillskriv A.-B.
NADCO, GÖTEBORG.
— Säg moster Klara som du all­ tid har sagt!
svarade hon och tryckte hårt min utsträckta hand.
Visserli­ gen vore det ju lika.
rätt om du sade faster, fortfor hon, ty det var din fars kusins sonhustru som var svä­ gerska till Alfred genom att en fo­ stersyster till henne gift sig med en halvbror till honom i första kullen.
Alfreds far var nämligen gift två gånger, den första med Sara, som dog snart nog, och den andra med Sofi, som var din mprs morfars hu­ strus sysslingbarn.
Alla de barnen dogo i Amerika utom Sofi, som blev Alfreds och Emilias och Bettys kötts­ liga mor.
Det är en stor släkt, som du hör, barnen ha gift sig och i sin tur fått barn som nu äro vuxna och spridda litet varstans.
Men här i Göteborg, det ha vi räknat ut, finns varken på Alfreds eller Sofis sida nå­ gon mera släkting kvar än du.
Där­ för kan du ju förstå, hur nyfikna vi varit på att få se dig, inte bara Al­ fred och Emilia och Betty och jag, utan även alla de andra släktingar- Eleganta manicureiuiep: C,TA: V i 1 " R BANDETS:: ESTAURANGER Slottsskogen vid stora dammen Kungsgatan 41 rEK0 MMENDERAS I j l SLOTTSSKOGEN, t dagligen 5-7, 8-11 e. m..
1 (00 Dirigent: SiegfriecI Fournes V Gustaf EKman Storgatan 31 Tel. 4314 - i 036 - Telegram " Vasa " GMe til) fördelaktigaste priser v Å-Gcdun o KORSIUT AN 12 Min djupaste längtan, odödlig och stark, mitt hopp susar euigt i dröm­ marnas park likt en stilla bön!
ELIN PETTERSSON.
na däruppe, som ämna sig hit ned i sommar.
Jag kände mitt mod sjunka.
Mo­ ster Klara, Alfred och Emilia och Betty skulle det väl lyckas mig att överleva, men ett helt landskap av obekanta släktingar hägrade för mig som en alltför påkostande börda.
— Det vore så roligt, stammade jag överväldigad, jag fruktar bara att icke min tid ... jag är nämligen rätt upptagen av min anställning ...
— Bry dig aldrig om det!
svarade moster Klara glatt.
Vi skola nog — Ja, jag säger då det, utbrast hon hänförd, så stort och präkti gt du har det på alla sätt!
Men vi ha ju också alltid sagt detta, Alfred, Emilia Ocli Betty och jag: är hennes hem likt föräldrarnas så vet det då både vad trevnad och gästfrihet vill säga.
Hon tryckte näsduken mot sina ögon och avtorkade ett par tårar.
Ge­ nom min själ svävade bilden av mitt glada, vänsälla föräldrahem, som un­ der årens lopp fyllts av så många olika och i mitt minne numera för­ bleknade ansikten.
Och här hade jag nu plötsligt framför mig ett av dem.
Jag kände mig med ens djupt rörd.
— Om det inte blir för trångt och anspråkslöst, svarade jag högtidligt, så välkomna alla att stanna här, hjärtligt välkomna, kära.
.
.
ja, vad får jag löv att säga?
R EKOMMENDERAS VASA BLOMSTERHANDEL uar det bästa bor.
på ofläckat blad.
för mig dit, där skön " Du "!
tänkte jag och kände hur mitt hjärta åkte upp i halsgropen.
— De komma efter i morgon, bå­ de Alfred, Emilia och Betty, fortfor min fryntliga gäst.
Jag har bara rest ned en dag i förväg för att söka en specialist för mina ögon.
— Åh, ögonen!
sade jag förkros­ sad.
— Den stora frågan är nu om rum, sade Klara Svensson.
Du kan inte tro hur mycket vi tänkt på dig!
Vi visste ju att du bodde i Göteborg och ha glatt oss så allihop att nu till utställningen få komma ned och se hur du hade det.
Hennes blick hade såsom fascine­ rad stannat på en inventionssoffa med dubbelsäng, som hon i sin rast­ lösa fantasi redan tycktes i färd med att bädda.
den-Vermittlung, Berlin äro nationella sammanslutningar av ht lM " " et " liandlande med representanter iorfl Genom dessa sammanslutning Unt - liggöres att å nästan vilken pkh ^ helst fa blommor expedierade LT So ® r Sl­ ranti för utförandet.
inga extra omkostnader under för ning att brev hinner fram till d önskad leverans, i annat fall betal,!
8, fSr den telegrammet.
W Order mottages för utförandet i „ d al te platser av / min längtans park uill jag dag som i TELEFON The Florist ' s Telegraph n, J Association el,v erv U.
S.
A. samt Tli var fick uiljan stål?
gångna år livets GÖTEBORGS HANDÉLS- OCH SJÖFARTS-TIDNING sköta oss.
Alfred är så snäll och an­ språkslös och både Emilia och Betty och jag ha gudskelov fått lära oss att inte vara bortkomna i ett hem.
När jag rätt tänker på saken kunna vi kanske bli dig till stor nytta.
.
.
När jag rätt tänker på saken var jag otacksam nog att icke kunna känna det så.
Påföljande dag anlände Alfred med Betty och Emilia.
Allt var som en dröm.
Jag fann mig plöts­ ligt gående mitt i en grupp vilt främ­ mande människor, knogande på en • » i fjrr.
' .m / èàiça stunder Fem minuters arbete på Kvällen er­ sätter lifta många timmars arbete dagen därpå.
Hittills har man genom hård gnugg- ning och borstning prässat smutsen ur Kläderna - ett utmärkt sätt att slita ut både Kläder och Krafter.
Nu för tiden låter man Kläderna lig­ ga i blöt över natten i en Rinsolösning.
Sinso innehåller så mycKet ren tvål, att det verKligen lockar ur smutsen av sig själv, utan att förstöra tygets besKaf- ienhet.
Rinso är enastående.
Det innehåller ingenting som Kan sKada Kläderna eller färgerna.
Kokning onödig • likaledes hård gnuggning.
SUNLIGHT SÂ.PTVÂX AKTIEBOLAG, GÖTEBORG.
1.
Vanligt tvättpulver — inne­ hållande för litet tvål.
2.
RINSO — innehållande s &amp; mycket tvål att det bildar ett tv&amp;lgelé.
• Rinso kappsäck i ena handen och en hatt­ ask i den andra.
Vid min ena sida travade en kortväxt, högtidligt sön­ Smide aiia $iag, Keramik, Väfnader dagsklädd herre med ett enfaldigt Bese utställningen SÖDRA HAMNGATAN 45 ansikte vari de vänliga ögonen sum- mo som ett par disiga, slocknande K O N S T S L Ö J DEN halvmånar.
Vid hans sida skred un­ der en enorm vit hatt ett rutigt frun­ timmer med fladdrande band och en näsa så liten, sliten och blank som Ett lustigt skämt.
hade hon använt den hela sitt liv att skura mässing med.
I spetsen för Mrs Margot Asquith är, som var karavanen guppade moster Klara och man vet, en djärv skämtare utan hän­ ett par hästlängder efter oss moster syn till person.
Därom vittnar bäst Betty, som ideligen uppehölls med hennes för ett par år sedan utgivna att stanna och under oavbrutna nick- " Memories ", vari hon varken skonar ningar som om huvudet suttit fästat sig själv eller andra.
Från ett po­ på en spiral kasta indignerat mön­ litiskt möte i Washington i april be­ strande blickar på alla förbipasse­ rättas, huru hon valde själve lord rande.
Robert Cecil — " Nationernas För­ Jag är visserligen ingen Herkules bunds Savonarola ", som han blivit och mina sällskapstalanger ha aldrig kallad — till föremål för sitt skämt­ varit stora, men för släktskapens lynne.
Få statsmän ha väl vunnit skull skulle jag ändå ha försökt att så allmän sympati som lord Cecil — uthärda de nya vanor som med de den oförbrännelige idealisten på sam­ nya människorna drogo in i huset.
ma gång som den praktiske diplo­ Jag skulle utan att klaga druckit maten.
Men den store mannen är ej " väcketåren " med moster Klara, som fri från egenheter.
En av dessa är ej kan sova längre än till klockan hans oförmåga att sitta stilla.
Hans kroppshydda är enorm, och 6 på morgonen, och lägga kvällspa- tiencen med moster Emilia, som ej får det ser ut, som om han aldrig visste en blund i ögonen om lion lägger sig var han skall göra av sina långa ar­ före klockan 12.
Jag skulle utan mar och d:o ben.
Det är oförklarligt knot åkt alla stadens spårvagnslin­ hur många geometriska figurer hans jer med moster Betty och besett alla rygg och huvud kunna bilda.
Sa var nyligen fallet vid en festmiddag sevärdheter med morbror Alfred.
Men min skräck har blivit moster i Washington efter ett politiskt fö­ Klaras vykort.
Hon skriver vy­ redrag av honom.
Som hans \ i Si1 kort hela dagarna.
Skriver och upp­ vis vid middagsbordet satt fl® bådar hela släkten, och hela släkten Asquith, och när lord Cecils gyn 1113 svarar igen.
stiska prestationer nått höjdpunkt !® En afton anförtror hon mig att och man över bordkanten ej kun hon ej längre vill taga min gästfri­ skönja mera av honom än huvud oc het i anspråk, då det finns andra av hals, bad mrs Asquith sin släkten som funderat på att resa ned.
granne att få låna hans skor.
Jag nästan svimmar av glädje.
Det smusslades oförmärkt till henne o 1 har redan börjat glappa i husets ma­ hon tog dem i sitt knä med skineri, som ej är inställt på att idka sarna över bordskanten och ut ra restaurations- och hotellrörelse.
Och — Snälla lord Cecil, var så ul­ aldrig har en rök synts mig ljuvliga­ ligt rar och tag ner era fötter re än den som virvlade upp från lo­ mitt knä!
.
: åt ' ket på deras åter-tåg.
Hans häpnad är lätt att föl » a Efter hemkomsten låser jag sorg­ likaså hela bordsällskapets oliej^ fälligt min dörr.
Jag vågar ej dra munterhet.
Men i mrs Asqui upp gardinerna, öppna när någon skap är ingen säker.
ringer, svara i telefon eller vittja brevlådan.
Försiktigt som en brotts­ ling packar jag min koffert, begär tjänstledighet och smyger mig en af­ Lättja, icke flit, utmattaross^ ton ifrån mitt igenslagna bo.
Jag vet, ty i fliten, ligger liv, » reser — jag flyr i avvaktan på att, glömskan ånyo skall breda sina tysta tillfredsställelse.
Samuel S » » J » skuggor över mitt frodiga stamträd.
Ragna Peters.
Konstflitens Flossamatta 11 i 1111 i: i: i i: i: i: 11: i: 11111111111:11: i i: 11: i i: 1111111 i 1111111 i i / f; j.w; n; Tjock, varm, vacker, slitstark.
Relativt billig- Mattan för det burgna, välombonade.med ' kultiverad smak inredda hemm — IZOJSTSTFLITEJST Göteborg 3- LUNDGRENS THE förra Torsten Rudenschöld.
man brus då Hustron uar stark.
Jlanya.
Succésrevyn stens och littera­ stillades tuiulets doua lene tid, Lia DRICK HassBlbials Fotografiska Aktiebolag.
r wienersångerskan tr G * iituPP 3 * — X de åt folkundervisningen, emedan, FOR AKTA VAR k Di » 4 li, säger han, att det ' Tärer bliva ound­ Lika god finnes ej.
gängligt att bibringa folket en sådan bildning, som giver en ädel och upp­ DELTAG I HASSELBLADS höjd sinnesstämning. "
6 B ARNBILD-PRISTÄVLAN.
å, EX.
Han började med att undervisa äak® Begär Cirkulär.
barnen vid och omkring Leckö; 1849 Lat framkalla och kopiera hos blev han lärare för hela Otterstads församling.
Ryktet om hans gärning och sällsynta begåvning därför spred sig: den ena församlingen efter den andra vände sig till honom för att Sedan orlumdrodet få sitt undervisningsväsende ordnat, och 1853 fick han det nämnda stats­ marknadens alfrajrämsfa anslaget.
Under fattigdomens och J^fifRoner paket jör * prövningarnas år mognade hans världsåskådning och framlades för säljas årligen,.
allmänheten i " Tankar om ståndscir­ Av ELLEN WESTER.
kulationen och om ståndscirkulatio­ nens verkställighet ".
Den första (Svenska Kvinnors Medborgarförbunds artikelserie).
först muntligt framställd vid Hus­ hållningssällskapets sammanträde i (Eftertryck förbjudes.)
Skara 1843; utökad, omarbetad och da och minnesvärda ord och varom Den sanne välgöraren glömmer tryckt 1845, den senare utgiven 1846 välgärningarne, som han har gjort, Den 30 mars 1798 föddes " Hans praktisk tillämpning lärde honom att som " Utvecklings-Skrift ".
Genast i han haft framsynta tankar.
Allt eller det mesta som vidlyftigt och tänker på dem han ämnar göra.
Högvälborenhet Ambulerande Rote- kroppsarbete var lika hedervärt som början uttalar han klart och bestämt ordas om folkskolorna organisation, sholmästare Herr Grefve Torsten Ru­ annat arbete.
I vilket fall som helsV sitt huvudsyfte, som är " att christe­ denschöld ' ^ som han med hån och gick Rudenschölds sinnesriktning ti­ ligen förbrödra menniskornas, efter ägde ju blott för tiden tillämpning, smädlighet kallades i det " Öppna digt åt detta håll, alstrade och ut­ olika le f nacfest ä lin ingår och förhål­ men den ena av de huvudfordringar En kvinna kan ha mod att tänka Sändebrefvet 1856 ".
sedan hans plats vecklade de " Tankar ", som gjort ho­ landen fördelade, samhällsklasser.
han i sin första artikel om uppfostran och känna annorlunda än de många framställer tränger mera och mera i livet blivit bestämd, och han 1853 nom bekant.
Här ", tillägger han.
" måste vi noga genom.
Det är den, att " skolans all­ — men har hon också mod att kläda fått statsanslag för resor inom lan­ Under anställningen vid Udde­ skilja ståml se i rk u 1 a t i on en från männa underlag måtte i möjligaste det till folkundervisningens befräm­ holmsbolaget omsattes dessa tankar, ståndsnivellering eller ett naturvid- sig annorlunda?
jande.
de arbetarvänliga, först i handling.
rigt utjemnande av de höjder och da­ mån blifva gemensamt för hela na­ Alexander Engel.
Torsten Rudenschöld, vars namn På " många bolagsstämmor " framla­ lar som skaparen anlagt och.
förord­ tionens barn af alla samhällsklas­ ser ".
Och han utökar yttrandet än # ju för en större allmänhet isynnerhet de han förslag till förbättring av ar­ nat. "
är förknippat med ordet ståndscirku­ betarnas villkor, då så tunga, men de.
Och ståndscirkulationen genom­ ytterligare i sin andra bok och kom­ De som högljuddast ropa på fri­ mer nutidstanken så nära, att han i lation, var själv ett exempel på vand­ som hade makten tyckte ej om detta.
föres, " när de högre och ieke-arbe- het förväxla ofta detta ord med brist allt utom blotta ordformuleringen ringen av en släkts individer från det Han blev ej längre vän med den som tande klasserna med ledning av de säger som det nu säges: " Folksko­ på disciplin.
ena ståndet till det andra, och det varit hans vän och som mycket lov­ naturliga anlagen, på fullt allfvar lan.
bottenskola. "
säges att han var glad att stamma ordat hans duglighet och praktiska insätta i kroppsarbetarnes leder dem " All Skolas produkt beror i huf- från bondeätt, då han sedermera gjor­ förmåga, disponenten Jonas Wolm, af sina barn som finnas dertill af vudsaklig måtto på underlaget ", he­ de sig till talman för det nyttiga och och det dröjde ej länge innan han naturen ämnade, emedan alla äro ter det bl.
a.
" Ett hufvudvillkor nödvändiga däri, att herremanssöner frånträdde sin förvaltarebefattning menniskor och icke kunna fylla sin för Skolans uppbringande till ädel icke givetvis ingingo i den s. k. her­ för att flytta till Djurgården, ett bestämmelse utan att lydigt följa fullkomlighet är sålunda att åt Un­ remansklassen, utan lika gärna och litet ställe under Leckö kungsgård, Försynens i naturgåfvorna afgifna derlaget egnas största möjliga om­ med lika mycken heder kunde ägna som innehades av hans bror Karl.
vink. "
vårdnad.
Detta alla Skolors natur­ Förut hade han, eldad av Man- sig åt vilket yrke som helst som pas­ Det var icke revolutionens " frihet, liga underlag är Folkskolan. "
Och hemsförbundets idéer, slutit sig till jämlikhet och broderskap " Torsten sade deras anlag.
han tillägger att för skolans högsta Äldste kände stamfadren och hans dess föregångsmän, och var, synes Rudenschöld predikade.
Han trodde bästa fordras ett allmänt intresse, det, beredd att följa J.
L. Almqvists att Gud skapat och velat ha olika som icke kommer folkskolan till del n voro Värmlandsbönder, leden därefter voro präst, professor och bi­ exempel, bruka egen torva och med stånd och klasser, och han trodde på förrän denna " antages till gemen­ skop, och biskopens söner adlades egen handling visa kroppsarbetets den kristliga förbrödringens möjlig­ samt underlag för all mensklig bild­ med namnet Rudenschöld.
Den äld­ helgd och värcle.
Men, menar hans het, blott med skarpt betonande av ning, och på grund häraf får emotta- ste av dessa, frihetstidens kände, äd­ måg, inom kort fann han idéerna bä­ att " Herrskapsståndets bestämmelse ga barnen från alla samhällsklasser. "
le och lärde Karl Rudenschöld.
steg ra " prägel av löslighet " och drog sig är att vara den storamenighetens le­ Om man betänker att dessa ord ytt­ till friherre, greve och kansler vid tillbaka.
För den som läser Ruden­ dare till andlig upplysning och ädel­ rades för närmare hundra år se ' n, Uppsala universitet.
Hans son igen, schölds hänförda ord om lantmannens het samt till lekamligt välstånd. '
äro de underbara.
Man förstår, hur På många sidor och på många oli­ det kunde förekomma att " hans sam­ överstelöjtnanten Ture Gabriel, blev liv, är det som om nästan alltid som­ far till Torsten, vilken började sin mar rådde " hos den sjungande Vall­ ka sätt framhåller han detta, klar­ tida ryckte på axlarna, om också med bana.
som militär, men snart nog för kullan i skogen hos Bondflickan med lägger skarpt och träffande det s. k. en viss sympatisk medömkan och ta­ näringens skull gick över till jord­ räfsan på den gröna ängen under det herrskapsståndets kännemärken, se­ lade om den galne grefven ", och man brukarens yrke och i sin persoiji så­ blåa hvalfvet ".
Kanske var ej idyl­ der och bruk, håller räfst med den önskar att utrymmet medgåve flera lunda fullbordade släktens cirkula­ len så fullständig under den kulna, började industrialismens ringa för­ och längre återgivanden av Ruden­ måga att alstra välfärd för " den sto­ schölds utav fast kristlig tro och no­ tion genom stånden, vartill hör att mörka vintern.
Alltnog, han innehade den ena går­ ra menigheten " och klandrar många bel uppfattning präglade sentenser.
hans äldste son en tid arbetade som den efter den andra, och efter mel­ större och smärre brister hos sam­ skomakare.
Ännu tvänne böcker utgav han, Torsten Rudenschöld hade 1824 lantiden på Djurgården, där han hället, brister, som än i dag tedlas " Tankar om vår tids samhällsfrågor gift sig med sin kusin Kristina Char­ jämte lantbruket ägnade sig åt upp­ och påpekas.
Han råder till målmed­ 1848 " och " Svenska folkskolans lotta af Geijerstam, och det var då fostrarens och lärarens kall, försökte vetet föreningsarbete för att befordra praktiska ordnande 1856 ", och enligt denna så ytterst nödvändiga stånds­ han lämnade den militära banan.
Mi­ han att genom inköp av åtskilliga samstämmiga omdömen arbetade han 7 litärlivet låg ej för honom; han an­ hemman bilda ett större gods i A ä- cirkulation, och på trenne ting isyn­ ivrigt och outtröttligt och överan­ såg sig också behöva större inkom­ fors i Västergötland.
Men ödet var nerhet böra föreningarna inrikta si­ strängde sin ej starka kropp.
strävanden, på " Flärdfrihet, ster än han hade som militär och han honom därvid oblitt, och efter att na Ar 1854 gifte hans dotter Kristina blev först lantbrukare enbart och se­ 1843 hava avträtt all sin egendom Skuldfrihet och Uppfostran ".
Maria sig med S.
A. Hedlund, och " Ty ", säger han, " allmänt talas dan snart nog därefter förvaltare vid till sina fordringsägare, hamnade han Rudenschöld tillbringade ett lugnt med sin familj alldeles utfattig på och skrifves om de vexande proletär­ ett av Uddeholmsbolagets bruk.
skarornas nöd och förderf, och all­ ocih lyckligt år med dem, men sedan Leckö.
I de små och ofullständiga biogra­ Det var som om han drivits till mänt yrkas på samhällsreformer.
vidtogo åter bekymmer.
Hans hu­ fiska teckningar av honom, som gi­ det kall, varför han så särskilt var Hufvudroten till mängdens lidande stru dog och en lungsjukdom angrep vits .av hans måg, den kände S.
A. danad, uppfostrarens; och från den ligger dock åtkomlig för allmänna honom själv.
Men ännu med känne­ Hedlund i Göteborg (i kalendern tiden ägnade han sig också uteslutan­ samhällsmakternas formstöpande be- dom om sjukdomens dödliga natur " Svea 1860 " och i " Sverige, foster­ handling; ty — denna lidandets huf- fortsatte han med sitt livsarbete att ländska bilder ") berättas, att gossen vudrot är: Egoismens herravälde in­ genom ungdomens uppfostran bidra­ hos sin morfar, brukspatron Olof He­ ga till det han ansåg vara världens om enskilda livet. "
dengren på Riseberga i Nerike, lick Och med det tredje målet, varpå mål och syfte, " den sanna christen- lära att kroppsarbete är gott, ej blott stor sortering föreningarnas strävan borde riktas, domens praktiska tillämpning på och för hälsan utan emedan herremannen på Uppfostran, är Rudenschöld inne införande uti det jordiska samhälls- därigenom göres förtrogen med det FRIBERG &amp; ANDERSON på det område, där han givit mest, lifvet. "
" ringare folkets behov och ställning ".
Kungsportsplatsen 1.
Tel. 7235. därom han vttrat sina mest tänkvär­ Den 27 maj 1859 avled i Uppsala G. Lindberg, den ende, som utom S. Torsten Rudenschöld, ädlingen, bar­ A. Hedlund givit en något utförli­ nafostraren, människovännen, de ord, gare sammanfattning av Torsten Ru- som under hans namn stå inristade på denschölds liv och livsgärning vid minnesstenen vid Leckö.
avtäckandet av hans byst vid Leckö kungsgård 1909, menar, att det isyn­ Korsgatan 4, Telefon 8462 nerhet var hans informator- sederme­ skonar kläderna och händerna.
Rekommenderas!
ra prosten Hellstadius, som genom Krymper ej ylle.
Ä folkteatern.
inom politikens, uar fick tanken mål?
— min längtans park.
3, övriga Sommaren: följa så ljus och blid, (Inf.
gen.
Göteb.
Tandläkaresällskap) dJentUé«.
" «™-: Kapital­ försäkring.
Telegramadress " K reditbolaget " v nenten.
Emottager Brand ' och Avbrottsförsäkring vill: .vB dagshändelserna mot öppen Uthyr brand- och dyrkfria förva- ringsfack.
meddelar Egna fonder Kr.
182,000,000: — MALMÖ 124 AVDELNINGSK° NTOR T I D N I N G foncjÇat r man s - Bäst?
Bjötncjåtösmtlan Slottsßogen.
J:sta JjL matsats * oel) Mttotisetoeting.
Cancf), TTliôdag * o. Jîftonéonsert.
33 est.
pt tel. J 9268.
Husfiållss£ IHargareta J&gt;at %atan 2.
Jtsta fä.
mat!
seroenng.
fruftost, £unef), ïïiiôàag m. m. JtnpCtlâl y) tel.16958.
Hamngatan 1).
TKtttför î&gt;omf «Jtfian.
Telefon 70 * 2, J 68 72.
Restaurant Zettassen ^örstlHassig ftonôitori ocf) Icmcfisertiermij.
Tet.
J 9279. m " Konàttori ^Restaurant, TC CTCSÎ gatan J tr. Tel. J07 79.
.Stora Teaterns Kestau * rant Sommarterrassen.
Tet.
3273- Dlusifi.
Vita Bandet Kungsgatan 41- &lt; Telefon 107 89.
Dol ' merSîTïteetfis Tfiesalong.
ftttfiost, £«nefi, Smörgåsar.
IRiôôagâfionsert Asti.
» Armorie H nej öoteborg / Tfcrgonpwl gör €r firma band i Göteborg och dß värtsveaska land * skapen med dess betyxiaricLe och, &gt; affäre kraftiga publik ...
Damunderkläder UE.lAbJ ö. Hamng.
&gt;1.1 tr. IINiABä iden, boj linne / för gardiner.
&gt;y (jôtéo / gsTIgrgonÊst- êkoffarCrj!
.
ruja bunder okad oiiwallnimj ' okad förtjänst Kerstin Lindahls BLOMSTERAFFÄR MERKURT VALEH Men det var förbi.
Den känsla, som han ju inte ha ' där nere.
Men var XIX.
tilltagit.
Hon märkte icke, att man­ vridna gestalter och ansikten, som ^led ensamrätt för Sverige.
Efter­ i går kväll sprungit sönder i skär­ inte rädd, Paul.
Du är ändå den en­ folken endast drevo gäck med henne.
tycktes tillhöra " Inferno ".
På ena tryck ej tillåtet).
Paul hade en svår natt.
Om han vor, kunde ingen mästare åter sam­ de jag har kär.
— Ingen, ingen an­ Sår-Karl hade avkastat sina förband sidan låg det till döds marterade bar­ nan!
— Det vet de också alla de an­ mansätta.
och kompresser och Långe-I ritz sitt net, som mitt bland halvtömda sejd- öppnade eller slöt ögonen, alltid såg dra, och ha ' respekt för mig.
Kom På middagen, då han kom hem träben.
Överst vid bordet satt Palle, lar vände sitt marmorstela lilla an­ han framför sig Julia i dansen.
Det nu och var god igen. "
från staden på ett ögonblick för att som inte gärna kunde dansa på sina sikte mot.
taket i den eviga sömnens var honom, som hade han i dag sett Om du också är tvungen att för­ hämta något finare verktyg i sitt korkplattor, och klatschade takten ostörda frid.
Och i denna samman­ henne för första gången, som hade rum, smög Julia in till honom.
För­ tjäna ditt bröd — en sådan flicka med sina jättehänder, och så vände packade ring av fulhet, råhet — och han sett hennes själ naken genom alla de slöjor varmed kroppens skönhet siktigt öppnade hon hans dörr och som du behöver inte förtjäna det på och vred sig hela denna rörliga mas­ gripande patos, dansade kvinnan, som stod ödmjuk med sänkt huvud på sådant vis, inte hos Pothoffs! "
R°&lt;nan av Luise Westkirch.
sa av missformade kroppar, elände Paul älskade.
Hon lyfte sina under­ betäckte henne.
Hur hade han vå­ tröskeln.
" Men jag stannar gärna hos Pot­ och råhet.
Men för ögonblicket var bart sköna lemmar i en oblyg pan­ gat hoppas att här kunna rädda, hoff, Paul, det har jag redan sagt Översättning av _e.
" Du kom inte ned i går kväll, hjälpa?
Aldrig skulle han draga en paus.
Svarta Julia ensam, med tomim.
Hennes bleka ansikte var dig.
Det är inte som i de fina kro- henne upp, nej, hon drog honom Paul, och häller inte i dag till mid­ Långe-Fritz som kavaljer, uppförde orörligt under dansen, hennes svarta garna.
Han gör inga föreskrifter, hopplöst ned.
Han trodde sig höra dag.
Är du ond på mig? "
* uàkautomaten skrällde till dans.
en Pas-de-deux, som hon sett på va- ögon tycktes sakna blick.
Men just Pothoff.
Jag kan vara, precis som " Och det kan du fråga? "!
03 BINER T n - W- i denna trots statylikheten lösta Edes röst:, .. " Ua gjorde språng med rietéen.
jag är, hålla av vem jag vill.
Ser Hon höjde huvudet.
" Ja, varför " Det är icke med sådana kvinnor Det var just då, som Paul öppna­ slapphet, med vilken hon rörde sig, o ion f r * a ^ e kj°l ar - I morgon skulle du jag tål inget tvång. "
sar en man stiger uppåt.
Det finns an­ de dörren.
Han bar ännu med sig i synbart omedvetet, låg något som pi­ " Nej, du kan inte skilja dig från Ügga tU1 sitt barns be " Kom in ", sade han hårt, " och grav " ^ " " " skade sinnligheten, som kom ögonen dra, vakna, ivriga, som driva dig b° s j^ '.
skulle göra effekt sinnet skogens doft, och i minnet Li­ dina ovanor. "
med piska och sporrar om du slapp­ stäng dörren!
Att du kan fråga sas bild med dess svala, något strä va att glöda girigt på de elända i hå­ " Nej, Paul ".
Oclx nr, d » amma, ' gamla mamseller lan, ända från den flegmatiske Pot- nar till. "
Han trodde sig också varför, visar mig hur främmande jag friskhet, och han behövde litet tid, l müc rar " Alltså måste vi skiljas. "
staff f ^ - Och nästa vecka hoff till Peterpojken, den armlöse känna en av den sorten.
— Förgäves ännu är dig i grund och botten.
Så 6 Poth innan hans ögon tydligt fattade, vad Ett ögonblick vidgades hennes Hn&amp;p °ff henne en annan femtonåringen, som tiggde med hat­ sökte han framkalla för sitt inre öga kan det inte gå längre, Julia.
Ai som försiggick inför honom.
Dar lag ögon av skräck.
Men så skrattade ^ „Jr trevligare.
— Julias bedårande skönhet, minnas de måste skiljas. "
ten mellan tänderna.
hon.
vad " Ö ^ hon skal at t vara " li- den dystra källarhålan, fylld av en " Ack, jaså ", sade hon leende och stunder, då hon god, enkel, slösande En hel minut stod Paul Wieprandt v ar oä .i 6n b ^ n (la blomsterflickan färgad dimma, bestående av damm, " Ack.
det menar du ju inte på all­ som naturen själv, skänkt honom satte sig på en stol.
" Alltså svart­ på tröskeln, överväldigad av fasa.
tobaksrök och människoutdunstmn- var. "
0 &gt;ükiili flV™ ' n a am sjuk är Paul!
Jag märker det nog.
^° ^J t föll lycka — intrycket av denna afton " Det är mitt fullaste allvar.
Det Ett j, a r 1 a5 ^ a (iarnes stora jubel, gar, så seg.
att man tyckte sig be­ Så slog han dörren igen och flydde kunde aldrig utplånas varken av Och bara för att jag dansade för dem upp på sin kammare i raseri och rä s u höva en kniv, för att skära sönder gör mig ont.
Lätt blir det mig inte.
kit bo r i o .. ° J hdom hade stru- tjusning eller tid, av intet på jorden.
därnere en smula?
Men det hör ju henne, och som nära nog kvävde den skam.
grant, " n ^ en från henne som Det var förbi.
Ännu blödde hans till tjänsten.
Pothoff betalar mig Herregud en så härlig varelse du ha­ Wde.
Ar ' n ' ^ ' häg från en sjaskig inträdande.
Två gasflammor i takit hjärta vid tanken på skilsmässan.
för det.
En " familjeflicka. "
kunde de kunnat bli, borde ha blivit.
Den 11 hennes livshunger hade kastade sitt dämpade ljus över for­ / Rosenhof.
KVINNORNAS Emilie Pettersons Broderiaffar (Inneh.
A. HÄRSTRÖM) KUNGSGATAN 45 TELEFON S831 Handarbeten av alla slag till billigaste priser.
För Sommaren!
TIDNING Hotell &amp; Pensionat • Färsk fisk • Clara Johansson.
Hansson &amp; Silfverstrand Stort urval av nyinkomna vackra, färgfäkta Sommartyg-er i FISKAFFÄR S Kungsgatan 51, Stockholm.
Frotté, Musslin, Gabardin, Folard, Voile, Zefyr och Ljusa ' hemtrevliga rum.
Moderata Modera priser.
Bazargatan 8.
— Tel. 95 8o, 15 380 Bomullstyg.
~ G O S S K O S T Y M T Y G E R, Förstklassigt!
Centralt!
Lahmans Trieotunderlcläder för Herrar och Damer.
Underkjolar, Allm.
tel. 24241.
Rikstel.
13554.
Strumpor, Snörliv, Reformliv, Näsdukar, Allmogegardiner, L. W. Ericsons Möbeltyger, Borddukar vackert urval, äkta färger.
Linneduktyger, Lilla Vilohemmet utsökta Handdukar, Sängtäcken, Filtar.
Hvita Väfnader, bästa fabrikat.
Beläget i Östra utkanten av staden.
Prima Ylle- och Bomullsgarner.
KftFFEBLflWDWIHBBR Tel. 272 Alingsås.
Tel. 272 Frågan av ovanstående lydelse i förra numret av Kvinnornas Tidning har icke förklingat ohörd.
Redak­ tionen har redan erhållit många be­ vis på att spörsmålet är ett av dem, som grundligt och intresserat över­ vägts av våra damer.
Av utrymmes­ skäl nödgas vi för denna gång be­ gränsa oss till några av de kortare svaren.
" Mitt manliga ideal? "
skriver sig­ naturen Magnhild.
— " Det var i den första ungdomen en herre med pin- cenez, av en viss kroppslängd, en viss vikt och en viss social ställning.
Jag svärmade för lärda män.
En herre med en bok försatte mig i drömmar, en herre med glasögon i svärmeri och en herre med en lärd titel i full­ komlig dyrkan.
Mitt ideal har med åren bytt ge­ stalt.
Jag hyser icke längre några fördomar mot obeväpnade ögon och frågar icke i första hand om en man är lärd.
De egenskaper som numera fängsla mig äro av helt annan valör.
För att en man skall göra något in­ tryck på mig alls måste han vara ridderlig och älskvärd i sitt uppträ­ dande och för att detta intryck skall kunna stegras ända till beundran bö­ ra alla hans tankar och handlingar präglas av detta fina och älskvärda hjärtelag, som karaktäriserar en na- turgod och kultiverad personlighet.
Det är möjligt att andra egenskaper stå högre i kurs ute i den dagliga livskampen, men från kvinnlig syn­ punkt värderas nog dessa högst och lämna de djupaste spåren i vårt hjärta. "
En världsligare uppfattning före­ trädes av signaturen " Anna Lek ".
- 1 - " Nej, ingen mjäk! "
utbrister hon.
" Jag vill ha en redig man, som för­ står att greja den praktiska sidan av resan genom livet för oss båda.
Det skall vara kläm i honom och respekt med honom.
Han får gärna slå nä­ ven i bordet — men ieke vantarna. "
Bittert klagar signaturen " Dolo­ res ".
— " Ni frågar vilka män som (» ARWNSRSWR RLLUFÄMNER tâ / / a ö / uAar / e / cirger or / i j / or / eAar fMsf oc / f ô / ' / / / dajf hot * ABCARL J OHNSSON REKOMMENDERAS!
äro alltid av högsta kvalité.
Redbergsvägen 12.
Tel. 4557.
Ljusa, luftiga rum, goda bäddar.
Delvis dietiskt bord.
Pension fr.
Kr.
4 — 6 pr dag.
svar, som inflyter i nästa nummer Olycka är lycka, motgång är med­ Förfrågn.
ställas till frkn Lotten Nordgren romarinnorna använde bestodo av skall väcka livlig genklang hos mån­ gång, när det leder oss närmare det ga av våra mera ideellt intresserade stora målet däruppe.
aktigt voro av utländsk tillverkning.
läsarinnor.
L. Dietrichson.
Under medeltiden nyttjade i regel Europas adliga damer präktiga hals­ kedjor, vilka då buros över den övri­ ga dräkten.
I Italien brukades in­ om den förnäma världen utom den Varje förståndig husmoder vanliga guldkedjan även granna ko- rallhalsband.
Vid Ludvig XIV:s använder hov uppträdde damerna med ett De kvinnliga ' toalettartiklarnes pärlband kring den obetäckta halsen och prydnadernas historia erbjuder eller över de likaledes obetäckta ett nog så stort intresse.
skuldrorna.
Under Ludvig XV:s i hushållet De äldsta prydnadsföremål som tid kommo gulduret och lorgnetten kvinnorna smyckat sig med äro ör- i allmänt bruk inom den högre klas­ ringar och halsband.
Romarinnorna sen och de buros då fästade vid en buro ringar av pärlor eller gemmer guldkedja om halsen.
väcka kvinnans beundran.
Finns det över huvud taget några sådana män och deras germanska systrar synas Skärpet, vilket rätt länge, stickat i våra dagar?
I så fall har jag al­ hava delat denna deras smak.
Bland med guld och pärlor som det var, ut­ drig varit lycklig nog att träffa på de prydnadsföremål som — i nionde gjorde en verklig prydnad för den dem.
De unga män jag känner ha seklet — en frankisk hertiginna, den kvinnliga dräkten, utträngdes för en endast tre intressen: fotboll, jazz och heliga Hathumodis, vid ett tillfälle tid av snörlivet men återkom sedan bilar.
Ett undantag utgjorde en nekade att mottaga nämnes även ör- och har, med ett och annat avbrott, tjänsteman vid ett ämbetsverk.
Hans ringar.
bibehållit sig in i senaste tider.
Längre fram då huvudet betäck­ enda passion var nämligen pängar.
Ringar och armband, de senare i Han slog för mig i tro att jag var tes med en slöja eller huva förlorade Norden kallade armringar, äro även­ rik, men när han fick se min taxe­ örringarne åtskilligt av sin betydel­ ledes uråldriga prydnader.
De fun- ringssedel drog han sig.
— Tackar se.
Under det sextonde århundradet nos såväl hos romarne och grekerna så mycket!
Sådana män kan en kommo de åter på modet och hava se­ som hos kelterna och omnämnas ofta kvinna undvara.
Jag föredrar en­ dan dess — om även med någon väx­ i gamla skandinaviska sånger och ling — • alltjämt stått högt i gunst samheten utan beundran. "
sagor.
Särdeles i Norden värdera- hos kvinnorna.
Deras form har stän­ derades de högt.
Den vanliga belö­ digt skiftat, än hava de varit tunna En osignerad insändare skriver: ningen för ett lyckat skaldekväde var och lätta, än massiva och tunga, än " Eder ärade tidning - har givit oss hava de varit släta, än rikt utsirade.
att konungen, till vars ära det sjöngs, kvinnor den friheten att öppet få ut­ Metallen har varit guld och silver, " drog av sin armring av guld, så tala vad vi uppriktigt älska och be­ vari för att höja smyckets utseende röd " och skänkte den åt barden.
undra hos mannen, och följer här ne­ och värde pärlor och ädelstenar in­ Under medeltiden sedan männen danstående mitt Ideal.
för länge sedan upphört att bära fattats.
Mannen med ett öppet, ärligt och armringar, bars denna prydnad fort­ Halsband brukades, såsom det vi­ sant karaktärsdrag, som visar i sas av gamla minnesmärken, av de farande av kvinnorna.
Den utträng­ handling vad han vackert uttalar i egyptiska kvinnorna och voro vanli­ des emellertid under sextonde år­ ord.
gen sammansatta av brokiga glas­ hundradet av handkrusen.
Då kläd- Energisk och driftig, djupsinnig pärlor, stundom även av kaurimuss- ningsärmarne mot slutet av sjutton­ och rättänkande och mångsidigt in­ lor, elfenben eller små runda ädel­ de seklet blevo kortare, kommo arm­ tresserad av livet, samt älskande go­ stenar.
Dessa halsband lindades i banden åter i bruk.
De förfärdiga­ da och ädla nöjen.
otaliga varv omkring halsen, vilken des i allmänhet av siden eller sam­ Fast och beslutsam men genomdri­ helt och hållet betäcktes därav.
I met och pryddes med pärlor, ädelste­ vande sin vilja med mildhet och ej Grekland och Italien brukades där­ nar och medaljonger.
I början av med hårdhet.
Han bör äga ett gott emot pärlband eller av guldtråd vir­ 1800-talet försvunno armbanden, hjärta mot sina medmänniskor och kade band som gingo blott en enda ehuru den kvinnliga högtidsdräkten gärna räcka en hjälpande hand om gång om halsen, men vid vilka så då alldeles saknade ärmar, men åter- så fordras.
Ej stor egoist eller för många smycken och amuletter häng­ kommo snart präktigare och dyrba­ mycket fordrande av andra.
Han de så fästade.
att de betäckte hela rare än någonsin, vanligen av guld bör mot kvinnor vara artig men ej bröstet.
Hos de germanska och skan­ eller silver samt hava bibehållit sig fjäskig, ej smickra eller kurtisera.
dinaviska folken brukades redan i ända till våra dagar.
Alltså ingen don Juan.
äldsta tider massiva hals- och arm­ Även solfjädern torde kunna räk­ Visavi hans utseende skall han va­ ringar, någon gång även band av fär­ nas till de kvinnliga prydnadsföre­ ra mer ful än vacker, dock vårdat gade glaiskulor, vilka senare otvivel- målen.
De solfjädrar de förnäma yttre och god hållning.
Kvinnoprydna­ dernas historia.
Pellerins Margarin Sangviniskt koleriskt.
Mannen skall vara man.
Kvinnan beundrar det högsta manliga då det­ ta är förenat med bildning och bele- venhet. "
Andra synpunkter finnas.
Sär­ skilt vänta vi att signaturen " Ebons " god nog!
Den där torra humlestö­ ren har retat upp dig mot mig.
Men hon ska ' bara akta sig. "
Julia var nu i fullt raseri.
" Jag ska ' nog ge henne igen, den ".
En störtsjö av skymford följde.
" Tig! "
befallde Paul utom sig.
" Tig! "
Då kastade sig Julia på knä.
På knä släpade hon sig till honom.
" Stöt inte bort mig, Paul!
Av barm­ härtighet, stöt mig inte bort!
Vad kan hon ge dig den istappen, modell­ dockan!?
Hon har inte blod utan sågspån i ådrorna.
Älska-, Paul, äl­ ska kan hon inte.
Så kan hon inte älska dig, som din arma förkastade Julia.
Så kan ingen kvinna i värl­ den älska dig.
Jag kan ju ingenting annat.
Men älska kan jag, älska dig!
Förakta mig, Paul, om du vill, men gå inte från mig.
Ack, Paul, stanna!
Stanna hos mig! "
En brinnande ångest bad och tigg­ de i de vidöppna ögonen, stora tårar rullade, utan att en linie i det mar­ morlika ansiktet skälvde.
Hans hjärta krympte ihop, då han såg henne ligga på knä för honom i denna ödmjuka skönhet och vädjande dyrbara strutsfjädrar eller målade och skulpterade elfenbensskivor med ett lika rikt och prydligt handtag.
De förra voro under medeltiden de vanligaste.
Men sedan slutet av 1800- talet begagnade man ett nytt slags solfjädrar, som kunde utbredas o. sammaskjutas liksom de nu brukliga.
Denna form blev snart den mest om­ tyckta och på dylika solfjädrar slö­ sades det finaste och utomordentliga­ ste konstarbete.
Själva ställningen var naturligtvis av elfenben eller trä, skuret i sirliga mönster och förgyllt eller målat, stundom även besatt med ädla stenar.
För övrigt bestod sol­ fjädern av siden eller papper med miniatyrmålningar i milda färger, ofta ägande ett verkligt konstvärde.
Solf jädrarne hava nästan utan av­ brott varit i bruk ända till vår tid.
™ Till salu end ast to s.
' " - Sv hos s r lötua (Era * .. ' " jiS J 57 Kungsgat., Göteborg fog bärgmedel för ögonbrvn i,- flicklig verkan.
Fäller ej ^ san oskadlig.
Fi nnes • ' „„ ' I mmut hos Kungl.
HovleveSg ?- &gt; Pa^ Ziwerfz E ft„ T nrpncKoi-iYf&lt;vA * «- VT * l IV.
Representant Kvinnornas Tidni n g E.
H Rikstelefon 1376g MALMSK1LLNADSGATAN 11 tr STOCKHOLM.
Utför: Maskinskrivning av faM,r vetenskapliga arbeten, protokSf ° ctl K0I1 &gt; m.
tioner etc. 0 Bokföringsarbeten och bokslut liga uppdrag såväl som àrsfc ' ko m ' " Revisioner, siffergranskningar d et d tioner översättningar. '
^fa- Mångårig praktik och kvalific^ betskraft garantera ett Ä l 3 ' ' Goda referenser.
Moderata arvJL " BREVLÅDA.
Fru M. R — n, Örebro.
Nej, 1 0T orden äro icke överdrivna.
Å Vej om Ni sett Roms kullar, Venedigs måne och " Sångernas ö " skall den® VirKat och stickat skapelse av människohand icke und.
är namnet på en av fru Elsa Brand- gå att göra ett djupt intryck på stake från A.-B.
Wahlström &amp; Wid­ Eder.
Ni kan tryggt packa Er kapp.
strands förlag utgiven praktisk säck och våga — vinna.
handbok i konsten att med en virk- Orättvisa.
Flera än Ni torde ka­ nål och ett par stickor hemförfärdiga na på samma sätt inför iftj.
diverse nyttiga och klädsamma plagg gavarande artikel.
Men varför orätt­ för garderoben, såsom schalar, capes, vis?
— Den var helt enkelt infam.
jumpers, sweaters, sportgarnityr, Tacksam Badgäst.
Tacksamheten hattar, mössor m. m.
Boken, som stannar uteslutande på vår sida.
ger många trevliga uppslag och klar vägledning såväl i fråga om mate­ rialet som i förfärdigandet av de olika plaggen bör bliva en god råd­ givare att medföra till lantstället för våra sommarhandarbetande damer.
Dess pris är endast 2 kr.
L — y S• — m.
Iïvinnornas Tidniiij utgives på svenska.
Därför välkom­ men igen när Ni kan svenska ordbo­ ken lika bra som Ekbohrns 60, OD) främmande ord.
T. M — s, Hälsingborg, Fanny 11. och Praktiserad: Manuskripten under granskning.
I naturen äro vi alltid vid Guds hjärta.
H. C. Andersen.
* Ett ord som saknar gärning är som en sky utan regn och som en båge utan sträng.
Oehlenschläger.
lOfLVi * temperament och ej 2 / l iw / j / o / rff ' / 2 eviga fördömelsen, som predikas i kyrkan, vore knappt ett nog hårt straff för den, som gjort dig till vad du är.
Nu är det för sent.
Den smuts de hopat på dig, betäckt dig med, känner du icke ens mer.
Men jag tål aldrig, att se den kvinna jag älskar rå och gemen. "
" Alltså älskar du mig ändå ", ro­ pade hon jublande.
" Du älskar mig!
Om du bara älskar mig, så är allt bra!
Gräla på mig, gräla, gräla!
Så länge du vill!
Och när du då har slutat, så kyss mig, Paul !,, " Aldrig mer!
Du kan icke andas i den luft jag behöver omkring mig.
Jag kan icke andas i din.
Låt mig gå utan groll, Julia, såsom jag läm­ nar dig utan groll. "
Först nu kom en stråle av oro i hennes ögon, en aning i hennes själ om allvaret i hans beslut.
" Är det så? "
sade hon mellan tän­ derna.
" Sabiner-Lotta har nog tiss- lat om det.
Men jag har inte velat tro det.
Men nu ser jag, att det är sant.
Med den där Lippertslynan med sin apfysionomi var du ute och sprang i går.
Hennes fina friare har låtit henne sitta.
Nu kan du vara extra kvalité.
Pris pr kart^sT BERTHA ANDERSON 15 Korsgatan 15 Vilka män väcKa Kvinnans beundran?
Uubileumsti [Dal H11 " LIN0LEUMMAGÀSINET STÄLLER ÖVRIGA IJKUGGAN GÖTEBORGS LINOLEUM-MACA5IN PETERS, FRANZÉN % C » KUNOC- HOFL.
tei KUNGSPORTSPL.2.
» ' 8ÏOO-3M5-W » - SKANDINAVIENS STÖRSTA SPECIALAFFÄR I S I N BRANSCH •lof Asklunds PATENTERADE HAVREGRYN Bröd Det är bäst^ Spara tid.
— FÄRDIGKOKTA på 3 MINUTER.
Spara bränsle.
OBS!
Hrla JVtjölh Distribution på glasflaskor.
VÅR HYGIENISKA FÖRPACKNINQ.
gränslösa tillgivenhet.
Men hans sunda naturs självbevarelsedrift ro­ pade till honom: " Tänk på Ede!
Vill du gå samma väg som han gått?
Om du nu ger efter, så har du spelat bort ditt liv! "
Då ryckte han upp sig med en fruktansvärd ansträngning.
" Det går inte.
Vi måste skiljas.
I går!
— det var sista droppen! "
Hon sprang upp och stod framför honom.
" Åh, du högmodige, hård­ hjärtade narr!!
Du kan ju försöka att riva dig lös från mig!
Du kom­ mer att försmäkta vid sidan av den där högfärdiga dygdeprinsessan, att längta efter en enda gnista av den kärlek, som du föraktat!
Du kom­ mer igen till mig.
Du måste komma.
Men — låt mig inte vänta för länge.
För din skull har jag varit hygglig.
Jag ville bli en bra människa.
Gör mig inte dålig, Paul!
Skulle du inte komma tillbaka, skulle du verkligen kunna förhärda ditt hjärta, och över­ giva mig — för den andra — akta er!
Både du och hon — akta er! "
Hennes ögon brunno såsom tvänne eldflammor genom de sinande tårar­ na.
Ur hållning, blick och min fram­ bröt en lidelse, för vilken han ryste.
" Det är förbi!
", ropade han, " för­ ögon.
" Det gläder mig, Paul.
För er skull. "
bi för alltid.
Släpp mig! "
" Ja ", sade han, " lätt var det inte.
Och han ryckte sig lös från hennes Hjälp mig nu att komma över det. "
klamrande händer och rusade ut.
Hon sträckte handen mot honom.
Redan samma dag, sade han upp " Tjänst och återtjänst som goda sin bostad hos Pothoff, och på kväl­ kamrater. "
len flyttade han, utan att bry sig I Rosenhof fick Paul nu höra om, att han fick lov betala dubbel mycket beröm.
Tre vagnar gingo hyra, bara han slapp bo mitt emot redan med " hans " dörrar.
Julia.
Men han stannade i Rosenhof.
' Det är en heder för hela gården ", Där var han hemma, och i små hus försäkrade mor Lippert.
finnas alltid rum lediga.
Och så fick Också baronen uttalade sin lyck­ han en ny lägenhet mitt emot Lip- önskan till Paul.
Lejongapsplantan, perts.
som hans lekande fantasi förknippa­ Nästa söndag inbjöd han Lisa for­ de med den unge mannens öde, stod mellt till en längre utflykt.
hög och rank och full av svällande Hon såg honom frimodigt i ögo­ knoppar.
nen.
" Jag vet inte, om jag törs, herr " Jag gläder mig över er fram­ Wieprandt.
Det heter i de tio bu­ gång, herr Wieprandt, av hela mitt den: Du skall icke stjäla.
Jag har hjärta.
Ni är på en god väg — i aldrig tänkt mig att det betyder en­ varje avseende.
Vidare så framåt!
dast pängar och pännningvärde, och Och alltid uppåt. "
Hans blick följde jag vill inte gärna taga något, som betydelsefullt Lisa Lippert, som just tillhör en annan. "
tagit avsked av Paul och försvann " Ni tar ingenting från någon an­ genom förstugudörren.
Det är ock­ nan ", svarade han allvarligt.
" Mel­ så en, som strävar uppåt. "
lan mig och Julia är det slut — för Med sin gamle vän Deideles hade alltid. "
baronen redan förut talat om Pauls Då lyste det upp i hennes klara uppfinning.
Te !.
407 81, 45699 " Han reder sig, Deideles, vant » bara, den unge mannen går s " 1 v fram — över stenar och hinder anfäktelser och frestelser, framåt går det.
Det är en^ syn att se en sådan ung kra sig väg; vägen uppåt. "
, Deideles ryckte något skept axlarne.
" Ja, vad betyder ^ " uppåt "?
Ett klokt huvud, den Paul Wieprandt, men mgej ^ ^ huvud.
En uppfinnare!
nånsin sett, herr baron, at e.
U finnare blivit till något ^fg r - världen?
Jag säger: är de o nuft att sälja det man hitta F ^ grynvälling till sm dl o rekt °^ nsten på han inte försökt att fa u affären för sig själv?
QQ g a tt " Kanske han inte var n själv utnyttja sin uppfinni ^, TeB " Min Moritz hade gJ ort.
.
ål: " om han hade måst svälta 1 ^ " Gåvorna falla olika, ^ rati ke " Jag beklagar mig i° ff ' " 0 ' del, herr baron.
Jag e ifinn ' upP icke.
Farligt trolltyg.
gar! "
: f läst » 0 ' (Forts; i n N:o 30 ' 29 Juli 1923 3:dje årg.
^nnonspris: Textsida 25 öre pr mm.
sista sidan 20 öre pr mm.
Längre annonsering rabatt.
Prenumerationspris: Utkommer varje söndag.
Utgivare och redaktör: INGEBORG DAHLLÖF.
För annons- och ekonomiavdelningen: EDITH RICKBERG.
Redaktion och expedition: \ allgatan 27, Göteborg.
Tel. 18070.
INNEHALL.
dess eget affärsliv skall tillfogas obotlig skada, och om det skall kun­ na befria sig från den här på långt över miljonen arbetslösa, som bety­ krönika i sammandrag.
der en enorm skattebörda, och inom gJtTrrorn- E t t a p r o p å t i l l den s e n a s t e vilken en anda av förvildning, hat bilolyckan.
och upprorslust på ett för samhälls­. » ildriï mera krig!
, „nanför partierna eller utanför.
Av freden hotande sätt höjer sitt huvud.
Helen Fraser.
I Tyskland förbereda de kommu­ Augusta Bagge 75 ar.
nistiska kamporganisationerna till it självständigt väsen eller ett bihang?
söndagen den 29 juli demonstratio­ Fadersglädje.
Av Den fundersamma, ner över hela landet riktade mot juveler och bröd.
Av Ellen Berner.
fascismen, i vilken benämning man Änkorna.
innesluter alla nationellt präglade Ja „e Addams sjuk.
organisationer.
Dessa å sin sida Till världens mödrar!
uppmana till motdemonstrationer.
Varför gråter han?
Vilka män väcka kinnans beundran?
Den tyska regeringen har förbjudit de påtänkta opinionsyttringarna och Diskussion.
är beredd att ställa makt bakom or­ Spisruramet.
det.
Svärmeri och giftermål.
l Helår Kr.
6: -.
1 / 2 år Kr.
3: 50 / 4 år Kr.
2: —.
Lösnummer 15 öre.
Centraltrycke * iet, 0.
Ericson, Göteborg 1923. övergångar iakttagna försiktighet som alltmera lämnas åsido av vå r a bilister.
Till detta måste finnas ett skäl.
Man behöver icke söka länge Frågan om kvinnorna skola an­ liksom utförandet av dem komma ej Om världskriget i sina blodiga innan man finner det.
Såsom bil­ spår framfött något för framtiden sluta sig till de redan befintliga från kvinnorna allenast, lika litet trafiken över huvud utvecklar sig i gott och lyckobringande är det freds­ manliga politiska partierna eller som från männen.
Ingenting kan Sverige hotar den icke allenast att idén.
I den bottenlösa förnedring bilda ett särskilt kvinnoparti börjar uträttas utan bådas medverkan, och bli en landsplåga för all annan tia- kriget medförde kunde mänsklighe­ bli aktuell i olika länder och torde, under tiden kunna vi gå tillbaka till fik, utan måste ovillkorligen draga ten ej förbliva.
Mot en ny sådan vad tiden lider, bli det även hos oss.
det bestående och se, att denna strid Vad som väckt tanken på en se­ står i samband med grundvalarna en hel mängd olyckor i släptåg.
förnedring ville det med sina av de Står man en stund i ett trafik­ fruktansvärdaste erfarenheter öpp­ paration är den kvinnliga motviljan för det nuvarande styrelsesättet och centrum och iakttar bilarnas fram­ nade ögon aldrig mera gå.
Och mot de manliga partiernas stridsme­ allt vad som rör politiken inom det fart, förvånar man sig mindre över fredstanken vaknade, utbredande sig toder, deras kiv och käbbel samt de­ nationella, internationella, finansi­ att olyckor inträffa, än att de på över hela jorden och småningom sam­ ras obenägenhet att vid kommunala ella och lagstiftande området.
Regeringen kan driva igenom en det hela taget ske så relativt sällan.
lande sig till en mäktig världsopi­ och politiska val släppa fram även proposition endast om samförstånd kvinnliga kandidater och ge deras Ty mottot över vår nutida trafik nion: " Aldrig mera krig! "
rörande denna proposition uppnås in­ tyckes lyda: Bilen först och främst!
Det är under denna paroll värl­ namn en sådan placering på röstsed­ om majoriteten av riksdagens leda­ Hur ofta får exempelvis icke en dens fredsorganisationer med deras larna att deras val betryggas.
Frågan var uppe på Romkonferen­ möter.
Detta kan åstadkommas an­ spårvagn med sin last av inemot 50 flera tiotal miljoner anhängare och Lady Astors seger.
Freden i Lausanne mellan Turkiet Var försiktig med solbaden!
personer göra nödstopp för en passa­ andra sammanslutningar, vilka skri­ sen men visade sig icke vara av sam­ tingen därigenom att den nya pro­ och ententen har undertecknats i positionen står på det härskande par­ Lausanne.
Staden firade den märk­ gerarelös bil, som med otillåten has­ vit freden på sin fana, möta upp till lande natur.
I allmänhet syntes man tiets program eller genom överens­ luta åt åsikten, att kvinnorna böra liga och glädjande tilldragelsen med tighet föres fram av en ouppmärk­ stora fredsdemonstrationer den 28 kommelse mellan grupper av de olika stora högtidligheter.
De franska sam chaufför.
Och hur ofta uppe­ och 29 juli — dessa historiska ödes­ ingå som medlemmar i de av män­ och engelska tidningarna förklara, hälles icke spårvagnen längre än nöd­ dagar, då för 9 år tillbaka kriget nen bildade partiorganisationerna.
partierna efter valet.
att freden innebär ett omätligt ne­ Medlemmar valda på individuella vändigt vid hållplats emedan passa­ utbröt och krigsförklaringarna följde Representanterna för de länder, där derlag för deras länders diplomati, i sammandrag.
kvinnorna ännu sakna rösträtt, stre- program kunna ingenting uträtta, men anslå dock en rätt vänlig ton gerarna icke kunna få fri passage slag i slag tills hela världen stod i do dock tappert för särskilda politi­ förrän de tagit något steg, som ute­ Den gångna veckan har, ehuru mot den turkiska fienden " som för­ att bestiga den för framrusande bi­ brand.
sluter dem från de oavhängigas ka­ utan synliga större utrikespolitiska lorade kriget men segrade i freden. "
lar.
Oegentligheten i detta att en Svenska Freds- och Skiljedomsför­ ska kvinnliga organisationer.
händelser, antagligen varit kritisk tegori.
De skulle då behöva komma För att ge våra läsarinnor till­ vagn om 50 — 70 personer skall kunna eningen har på grund härav hem­ nog.
Den rymmer nämligen en hel överens om ett gemensamt program fälle att väga skälen för och emot uppehållas av ett åkdon, som fram­ ställt till alla folkliga organisatio­ md Jiö^viktiga meningsutbyten mel­ för att kunna driva igenom någon för 1 eller på sin höjd 4 passagerare ner i vår land, såsom frikyrkoför­ i denna fråga komma vi att återgiva lan England, Frankrike och Bel­ nykterhetsföreningar, en del densamma berörande, klar­ motion.
En sådan övernskommelse gien i skadeståndsfrågan, förmed­ springer ovillkorligen skarpt i ögo­ samlingar, är i själva verket ett partiprogram.
lade av de resp. ländernas sändebud nen och bildar ett talande vittnes­ fackföreningar, arbetarekommuner, läggande artiklar.
Den första, av Ett apropå till den se­ Vad jag här vill framhålla, är i de olika huvudstäderna.
Dessa börd om bilarnas obefogat stora fri- kvinnoorganisationer och ungdoms­ engelskt ursprung, följer här nedan.
naste bilolyckan.
förhandlingar omgivas emellertid av därför att kvinnor, som stode utan­ organisationer att söndagen den 29 och rättigheter.
den ogenomträngligaste sekretess, för partierna och hade representanter juli var på sin ort gå tillsammans På landsbygden, där kontrollen Återigen har en stor och fruktans­ Innanför!
och allt vad inan i tidningarna läser i respektive parlament, skulle finna om deras gång är endast antaganden värd bilolycka timat.
Ett trettiotal upphör, gestalta sig förhållandena med där verkande fredsorganisatio­ Av Helen Fraser.
dessa representanter gagnlösa, ända utan egentligt värde.
dödade, skadade, lemlästade eller för ännu värre.
Våra landsbor kunna ner i och för åstadkommande av tills de röstade med ett visst parti, Sitt stora, om än skrämmande in­ livet själsligt fördärvade människor vittna om den skräck och fasa dessa kraftiga opinionsyttringar i här be­ Det är en sak, som jag önskade utom i fråga om motioner, som ej tresse har det å andra sidan att taga har blivit resultatet.
Och återigen utefter landsvägarna framvirvlande rörda syfte, samt att, om inga freds- framhålla, innan jag dryftar frågan äro partimotioner, och som män eller del av hur allvarlig de ledande en­ åkdon dagligen sprida omkring sig.
organisationer finnas på orten, själ­ om fördelen av att kvinnorna sluta gelska tidningarna anse den allmän­ har det sedvanliga skådespelet upp­ kvinnor kunna hjälpa oss att få ige­ na situationen.
Ett typiskt uttryck rullats av .sakkunnigas omedelbara I övrigt behöver man ej gå längre va anordna möten och demonstratio­ sig till partierna och taga en: så fram­ nom lika bra nu, som de någonsin härför utgör en artikel av Garvin i anländande till olycksplatsen, under­ än landsvägen ut till våra villasam­ ner med föredrag i fredsfrågan, var­ stående del i deras organisation och kunnat.
" Observer ".
Förf.
påpekar, att vi sökning, teoretiska förklaringar och hällen för att få otaliga bevis på det vid en för ändamålet utarbetad, ge­ maskineri som möjligt, och det är Vad jag för det andra ville påpe­ befinna oss i en period mera kritisk Vårt gränslösa förakt en stor del av vara mensam resolution antages.
min djupa övertygelse, att det är lika ka, är, att de olika partigruppering­ än vad man i allmänhet har en aning polisförhör.
fredsälskande folks röst får ej sak­ Vad som främst påkallar upp­ bilister hysa för fotgängarnes intres­ viktigt, att kvinnorna ha sina egna arna på ett åskådligt sätt framställa om.
Låt oss, säger han, adresseran­ nas i denna internationella protest de sig till sina landsmän, medan det märksamheten, icke blott i denna sen.
Är landsvägen uppblött och " non-party " - eller " all-party " - orga- de motsatta tankarna och åsikterna.
ännu i den yttersta minuten är möj­ utan i alla likartade bilolyckors ef­ pölig och dessutom så smal att den mot krigets fasor.
Må den höjas nisationer och verka också genom Dessa åsikter i nationella, finansi­ lig att nå samförstånd, lämna pole­ terspel, är den ofruktbarhet vari dis­ till fots promenerande ej kan und­ fulltonig och klar för fred och folk­ dem.
Jag skulle betrakta varje för­ ella, sociala och industriella frågor miken åsido och tala öppet om tra­ kussionen utmynnar.
Orsakerna till komma, sätter bilen hänsynslöst med förbrödring.
sök att göra slut på våra kvinnoför­ äro varken manliga, eller kvinnliga gedien — ty det är ingenting mindre Såsom ett bidrag till de fredssträ­ full fart förbi, nedstänkande de gå­ detta kan möjligen vara att under­ eningar som allvarliga missgrepp.
De — de äro allmänmänskliga, och än detta — den engelsk-franska kri­ vanden, som i våra dagar behärska sen.
Det är en verklig tragedi, det sökningarna riktas at fel hall, att ende från huvud till fot.
I de räk­ tjäna ett bestämt, gagnande syfte, kvinnorna sluta sig till partierna är för att använda Hegels ord icke tyngdpunkten av diskussionen för- nade fall där en gentleman sitter vid alla jordens folk och nationer, inför politiskt och mer än så enligt min liksom männen göra, emedan de hö­ en konflikt mellan rätt och orätt lägges på orätt plats.
ratten och genom saktad fart mar­ Kvinnornas Tidning i detta nummer åsikt.
ra dit på grund av övertygelse och utan mellan rätt och rätt — å ömse ett från en varm och ivrig fredsvän I fråga om den senaste olyckan kerar sin hänsyn mot den fottrafike- En strid, huruvida kvinnorna bö­ temperament.
Ju mera helt, ju mera sidor är man övertygad om att stå rande, beröres sinnet så djupt av den insänt upprop till Världens mödrar, ra ansluta sig till partierna eller ej, På rättens grundval.
M. Poincaré har huvudvikten fästats vid den innerligt de sluta sig till dessa, ju vars allvarliga maning sannolikt har något overkligt över sig, då vi större deras inflytande är, dess bätt­ ^ en fullständigt hederlig och full­ länge aktuella frågan om järnvägs­ ovanliga händelsen att en sadan bil icke skall förklinga ohörd.
På grund ständigt oböjlig man.
Detta är själ- övergångarnas osäkerhet på grund av aldrig glömmes.
betrakta de politiska förhållandena re för dem själva och för landet, och Va kärnpunkten i tragedien och vad av uppropets längd ha vi måst pla­ Det är denna dåliga, hänsynslösa, i vårt land och i den röstande värl­ ju flere vidsynta och oegennyttiga bristande vakthållning.
Och hur dis­ cera detsamma under strecket, från gör ställningen nästan hopplös, kussionen småningom svängt har det vårdslösa rekord- och gapaaranda, den i stort.
kvinnor, som ingå i det parti, vars an har mindre förståelse för Bri­ vilken i stort sett vilar över vår bil­ vilken plats följetongen alltså i det­ Jag känner inget land, där kvin­ mest framträdande åsikter tilltala, slutligen blivit järnvägsstyrelsen som tannien än någon som stått i spetsen trafik, som man först och främst ta nummer fått vika.
Uppropet är norna handla separat i politiskt hän­ J ' r den tredje franska republiken får bära hundhuvudet för att en dem, desto sannolikare är det, ej skrivet av en vän till vår tidning i S (" an e ntenten för något mer än tju- seende, och jag känner endast till blott att vi skola få så många mer chaufför i fullt överskådlig terräng bör taga med- i räkningen, när det Su ar sedan inaugurerades av Edvard kör sin bil mot ett framrusande tåg.
gäller att utreda orsakerna till tima- Amerika och färgas något därav, ett, där kvinnorna sätta upp kandi­ men riktar sig dock till världens alla dater till parlamentsvalen (under gagnerika reformer genomförda me­ • Han är obönhörligt övertygad Låt oss ett ögonblick dröja vid den­ de bilolyckor.
Det är denna yver- delst partierna utan också, att parti­ att han företräder både rätten borna anda, vilken icke ger rum för mödrar.
proportionell representation) för sig väsendet skall bli sundare.
det sunda förnuftet.
Allt i hans na utläggning av saken!
Låt oss hänsynen, försiktigheten, ansvars­ själva såsom kvinnogrupp.
T. o. m. y^sende driver honom att fasthålla förutsätta att järnvägsstyrelsen haft Tanken att hålla de vidsynta kvin­ känslan vare sig mot de liv som till- i detta fall är det som medlemmar T r i " 1 - ®^ en åsikt, sin egen vilja, förutseende nog att placera grind- norna utanför partierna synes mig äventyrs finnas i bilen eller de om­ n Etiska istatsministrar (Lloyd vakt vid alla Sveriges mest trafike­ Det fordras tydligen något allde­ av de redan befintliga partierna, som vara en mycket missriktad politik.
1 onar kring densamma, som ovillkorligen hav * # ' ® Law och Baldwin) rade järnvägsövergångar!
A ad ga­ les oerhört i olycksväg, innan man de uppställas och bliva accepterade.
Partierna böra ej — och lyckligtvis ç„ m a unn it det nästan omöjligt att måste utmana en mängd katastrofer I varje annat fall, som jag känner ranterar att icke en bilolycka av skall få ögonen öppna för var det v2 Tbeta med honom.
Han har göra de det ej — bestå av fanatiska av olika slag.
Och det ser icke ut till, där kvinnor rösta, och där parti­ till - ^} f ra att låta ententen gå samma omfång när som helst hade som om man från det allmännas sida största felet ligger till de många och partigängare allenast, och så länge n in » 0° ' ändra s ^ n appfatt- kunnat inträffa vid en mindre tra­ svåra bilolyckor, som nästan varje eller grupp system existera, finns det som det finns människor, som av ville göra något verkligt allvarligt m ncar soin ' °i é anser, att han fikerad järnvägsövergång, där ingen dag kräva nya människoliv.
Att kvinnor i dessa.
Helt naturligt och åtskilliga orsaker aldrig vilja intaga hin ° ed ® r lig och oböjlig man icke grindvakt ansetts av trängande be­ ingripande för att stävja den.
Tvärt­ det icke så mycket beror på bristen klokt i mitt tycke.
någon bestämd politisk ståndpunkt, om!
Vid de flesta olyckor är chauf­ W?
t ora n ågra tillfredsställande ef- Detta betyder ej, att jag anser vå­ av lämpliga anordningar från olika så skola kvinnor i allmänhet, vilka vitala - med häns yn till Englands hov påkallad?
fören den oskyldige.
Har en bil el­ Felet ligger alltså synbarligen ^ic­ myndigheters sida till bilarnas skydd ra politiska former och betecknin­ äro intresserade av sitt lands politi­ att o-n pressen, finnes intet annat ler cyklist kolliderat, är det cyklis­ f r de tta land än att åter­ ke i första hand här.
Såväl vara som fastmer på den hänsynslösa gar fullkomliga eller önskar dem ska affärer, göra väl i att gå in i det ten som kört på bilen (!
), kör en häst­ ta i 111 ^ständiga utlandspoliti- järnvägar som våra spårvagnar ha i framfart, som isynnerhet utanför evigt förblivande.
Det är tvärtom parti de sympatisera med, öva infly­ skjuts och en bil ihop är det givetvis gsfrihet och använda ^nna och med sina tydligt utstakade lin­ städerna präglar vår biltrafik, och en ständig tröst att påminnas om att tande där och skänka det sitt under­ Ve taa,.
n fasta, målmed- jer ett indirekt skydd.
Man vet pre­ hästen som dirigerats mot den stac­ mot vilken all annan trafik i sam­ de varken äro det ena eller det an­ stöd.
kandp § a sätt, som är utmär- kars bräckliga bilen.
Blir ett barn intresse genom dra, och att vi kanske t. o. m. en gång dition ° r en S e lsk karaktär och tra- cis var de gå fram och behöver aldrig överkört är det barnet som sprungit färdselkulturens Om kvinnorna skulle gå helt ut­ löpa risken av en kollision, om man skarp och samfälld opinion måste skola komma ifrån denna osunda ac- And emot bilen — sällan tvärtom.
O. s. v. om det politiska maskineriet, så bleve centuering av politikens oändliga det fg r p ^rungar understryka, att blott iakttar nödig försiktighet Chauffören är i de flesta fall oskyl­ söka skydda sig.
ar en resultatet mycket otillfredsställande.
vikt och betydelse, men nya idéer ^ de eur livsfråga att Men det är just d e n n a av alla an­ a e konomiska proble- dig till olyckan.
Dieu yn dsamt ordnade, om icke dra trafikanter särskilt vid järnvägs­ Utlandskrönika Bilterrorn.
" Aldrig mera krig! "
Innanför partierna eller utanför.
