# ID: svediakorp-per3038
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Kvinnornas Tidning
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Kvinnornas tidning', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1923
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 25,162
# sentences: 1,425
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-kvt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Verner Magnusson Kött= &amp; Fläskaffär Skönhet!
För Sommaren!
Stort urval av nyinkomna vackra, färg-äkta Sommartyg-er i En behaglig toalettvål är oumbärlig för Broderiaffär Frotté, Musslin, Gabardin, Folard, Voile, Zefyr och Bazar Alliance 42 — 43.
Tel. 106 28 alla, som önska bevara hyn till ålderdom­ (Inneh.
A. HÄKSTKÖM) Bomullstyg.
— ~ G O S S K O S T Y M T Y G E R, ens dagar.
För att höja sitt utseende rekommenderas till KTTNGSGATAN 45 TELEFON &amp; 83l Lahmans Trieotunderkläder för Herrar och Damer.
Underkjolar, bör man undvika alla skarpa och under­ Strumpor, Snörliv, Reformliv, Näsdukar, Allmogegardiner, ärade husmödrar.
haltiga toalettmedel och i stället för så­ Möbeltyger, Borddukar vackert urval, akta färger.
Linneduktyger, dana endast använda YVY-Tvålen, ty på Handdukar, Sängtäeken, Filtar.
Hvita Väfnader, bästa fabrikat.
iVENSSON * kort tid borttager den finnar, fräknar, Prima Ylle- och Bomullsgarner.
icKe BR°Ds^ pormaskar, rynkor och vissen hud samt av alla slag till billigaste priser.
BERTHA ANDERSON vid ett ständigt begagnande lönas uthål­ ^GER » 15 Korsgatan 15 lighet med ett alltid ungdomsfriskt yttre.
YVY-tvålen erhålles i varje välsorterad Det ligger en stor samlande mag­ Kvinnor äro avundsjuka på var­ affär från Ystad till Haparanda.
netisk kraft i att ständigt fasthål la andras hattar — männen på varan­ Aktiebolaget YVY Fabriken, Ysiad.
den tanken, att vi skapades för att dras huvud.
vara framgångsrika, friska, lyckli­ E. van der Straten-Sternberg.
ga och nyttiga, och att ingenting Hansson &amp; Silfverstrand Sjuk- och Begravningskassa annat i hela världen än vi själva kan FISKAFFÄR hindra oss från att bliva det.
Nya medlemmar vinna inträde.
För­ Bazargatan 8.
— Tel. 9580, 15380 säkra Eder mot sjukdom!
Anmälningar Varje förståndig husmoder göras till Ordf. Fr.
Anna Larsson, Skans­ Emilie Pettersons Handarbeten B I Färsk fisk • Kvinnornas Självhjälpskassa Färska Grönsaker och Blommor dag­ torget 8.
Tel. 182 06.
Billiga månadsavgifter ligen, från Fridkulla och Sofielund, hos w o r n använder A.-Bol.
Nya Bikupan KUNGSGATAN 45 TEL. 5107 Damunderkläder Pellerins Margarin N.
L.
alls utan föra ett mödosamt slavliv, som de ge en felaktig benämning.
Nöje i ordets rätta mening är nå­ got, som kommer oss - att känna oss bättre, lyckligare, friskare, vare sig det är en promenad genom ett vac­ kert landskap, en teaterafton eller en liten middag med några likasinnade vänner.
Kanske dess största värde är, att det är något tillfälligt, att man måste göra någon liten ansträng­ ning för att förskaffa sig det.
Alla ha nog erfarenhet av vilken förlamande inverkan på matsmält­ ningen som ett dåligt lynne, häftiga meningsutbyten och rent av gräl kunna ha vid middagsbordet i fa­ miljen.
De människor, som vänja sig av med att skratta och lägga bor c alla slags nöjen, skola snart få se, att deras hälsa kommer att lida där­ av.
Och alldeles säkert komma de att åldras fortare.
När vi skratta, sänker sig mellangärdet, bröstkorgen vidgas, luften strömmar in i lungor­ na, kroppen får rikligare syretillför­ sel, blodet blir uppfriskat, och alla organ och vävnader bli stimulerade och vederkvickta.
Vi äro fallna för att ta livet för tungt och att glömma bort, att vi bli lyckligare, friskare och bra mycket trevligare för vår omgivning, om vi kunna förskaffa oss lite omväxling och förströelse emellanåt.
En hemlighet till framgång i livet Tel. 7225. i hushållet rier, Ritade handarbeten, Brudutstyrslar utföras.
Blomberg TRÄOÅRDSHALLEN.
Barnkläder, Spetsar &amp; brode­ Näsdukar och Brickdukar WOCO-spisen tillgodo­ Bästa ekonomi är en gör 80 % av bränslevär- W0C0- spisanläggning.
det samt fördelar vär­ Woco-spisen finnes att men lika i alla rummen.
tillgå i 8 storlekar för - Varmt bad- och disk­ 2 till 14 rums lägenheter vatten alltid färdigt Vi leverera hela anlägg­ och lägenheten alltid ningar eller evt.
all ma- .varm under vintern.
_ ' JLterial till lägsta priser .. är att arbeta strängt och förskaffa sig den böhövliga rekreationen på samma gång.
Ett liv, som endast är ägnat åt nöjen, är värdelöst och otill­ fredsställande.
Att leva sitt liv i bara slit och släp är nästan lika illa.
Ni kanske tycker, att edra tillfäl­ len till nöjen äro få, och att det är mycket långt emellan dem, men för­ mågan att ha roligt har ingenting att göra med själva de materiella tingen i ens omgivning.
En fattig kvinna kan ha likaså stor chans som en rikaste många gånger att förskaf­ fa sig den bästa sortens nöjen; det nöje vi förtjänat som resultat av vårt arbete är långt mera tillfredsställan­ de än någt annat.
Skälet varför så många rika, sysslolösa kvinnor äro missnöjda med tillvaron är, att de ej uträtta något nyttigt.
Människor kunna ej vara lyckliga, utan att gö­ ra sin andel av arbetet i världen.
Och ibland.är något arbete till an­ dras gagn det största nöje en person kan skaffa sig.
Det är så lätt att försjunka i en vana att alltid vara lite nedstämd, lite pessimistisk, lite tungsint.
Men en sådan sinnesstämning borde be­ traktas som en last, som måste över­ vinnas, en sinnesriktning, som man måste stå emot.
Vi böra vara glada, om det ej finns något verkligt all­ varligt tragiskt skäl till motsatsen.
En svag natur grubblar och ruvar över det oundvikliga.
En stark per­ sonlighet höjer sig över svårigheter och bekymmer.
Ecery Woman ' s Encyklopaedia.
B A D- Dräkter fr. I 25.
Badmössor fr. 1.00 Badskor fr. 0 M) pr par.
Badkappor från 19°°.
Badlakan.
Badhand­ dukar från 75 öre.
HERM.MEETHS AB Kvinnan man svärmar för Yi återgiva ännu ett av de svar, den norska tidningen " Urd " fått på sin fråga: " Är det någon skill­ nad mellan kvinnan, som man svär­ mar för och kvinnan som man gifter sig med, och, i så fall, vad är skill­ naden? "
Frågan är byggd på en artikel, som " Urd " hämtat ur vår tidning .. III.
Skillnaden finns — ännu!
Kvinnan man svärmar för är äventyret för unga rena skönhets­ sugande ögon, bakom vilka intet har tagit form.
Hon måste i sitt väsen och dess utformning äga det, vilket hos honom ligger som längtan vil­ ken ännu icke fått gestalt.
Eller om hon icke äger det, måste hon, som fakiren, låta hans viljande och troende ögon se det!
Allt i färger och kvitter.
Och vidd — strålande av livet på gott och ont.
Alltså i sitt väsen livskonst når innan.
Och hon kommer nog att fortfarande va­ ra något av äventyret även för den mogne mannen så länge hon äger sitt väsens eller sin konsts friskhet.
Det har icke frågats, om den kvin­ na man älskar utan endast om den man gifter sig med.
Ännu finns det män, vilka trots tidens anda gifta sig med detta helt avrundade — denna stilla styrka så fullständigt olika mannens — detta i en skön kropp harmoniskt vilande kvinnoväsen, vars kärna är moder­ lighet.
— Men det att gifta sig är huvudsakligen en borgerlig hand­ ling.
Och tiden är sommaren 1923 — så många illusioner hava kros­ sats av den genom kvinnorörelsen ständigt växande konkurrensen på arbetsmarknaden.
Och till det som jäser inom mannen än i dag kommer också bostadsnöden och det ökade behovet av en viss komfort.
Hurudan är hon då kvinnan som han gifter sig med?
BRÄUTIGAMS KONDITORI 1 wOCO-värmeledning är billigast, varaktigast, lättast att sköta och gi­ ver mer värme, men för­ brukar mindre bränsle än andra våningsvär­ meledningar.
Referen- ser o. intyg på begäran- Sänd oss en skiss eller; ritning och vi giva Eder [kostnadsfritt förslag.
j Då order ingått även;] jmonteringsritning.
|!
fvarmeledningsfir- I ' j.man W0C0, Borås.!
=u?
Hon är ofta en förmögen och hygglig faders lika präktiga dotter, med vilken han under sin lediga tid dyrkar minnet av hennes bortgångna mor och som till gengäld är en re­ presentativ värdinna i hemmet och låter honom fortleva — i barnen.
Men då det är konkurrens i kär­ lekslivet, kommer livskonstnärinnor- nas antal att ökas — i allt fall så länge kärlekslivet är fritt och icke statsegendom.
Amatörträdgårdsmästaren: — Aha, det är bara bluff det där påstå­ endet att vad människan sår, skall hon också skörda!
Jag har sått rä­ disor, men här kommer bara ogräs upp!
* Det nyrika herrskapet Larsson har kalas.
Herr Larsson till sin gemål: — Snälla du, sjung den där sången, som den franske sångläraren tog tvåhun­ dra francs i timman för att lära dig.
Lilla Vilohemmet Beläget i Östra utkanten av staden.
Tel. 272 Alingsås.
Tel. 272 REKOMMENDERAS!
Ljusa, luftiga rum, goda bäddar.
Delvis dietiskt bord.
Pension fr.
Kr.
4 — 6 pr dag.
Förfrågn.
ställas till frkn Lotten Nordgren Ilubiirumstoâi iov Till salu end ast hos lBrtia AW ' 57 Kungsgat., Göteborg Ku JT « Vårda håret!
om det är sjukt eller f riskt _ ^ ZIWERTZ Extrait basta hål-konserveringsmedel Fi„ ^tal (il U frisörer och 1 parfymaffärer ac Hovleverantor » » W hos fe Representant i f5r Kvinnornas Tid„ i n g E.
S N:o Annonspris: T e x t s i d a 2 5 ö r e pr m m.
MALMSK1LLNADSGATAN 11 o STOCKHOLM.
I / / / / yffer / / g / vfoöAfa mönster o c / i Avi / ffeeni pr kter hos A-.BC4RL J OHNSSON 2 hvngsforgef 2 LtVv Utför: Maskinskrivning avfarH: vetenskapliga arbeten, proto&amp;° cl1 u " &gt; nio- tioner etc. Bokföringsarbeten och bokslut tillf, liga uppdrag savàl som årsacko 4 Revisioner, siffergranskningar det, ue «ara- tioner översättningar.
Mångårig praktik och kvalificera betskraft garantera ett fullgott arbet referenser.
Moderata arvoH ..
Vaksam.
Edert påpekande kon, den samlade redaktionen att få fruktansvärt förhöjd ansiktsfärg.
påstår, att kon har fyra magar, och att den av oss uteglömda heter " blad- magen ".
Redaktionen, som suttit på skolbänken sammanlagt 57 år och naturligtvis inhämtat även denna viktiga detalj, har, tyvärr, förlorat den ur minnet.
En enda av dess medlemmar har från skoltiden en svag hågkomst av beteckningen " bladmagen ", men håller före att den.
icke har samband med zoologien utan med växtvärlden, detta att döma av namnet.
Ungdom.
Yi hänvisa till de tusen och en modejournaler, som leva och frodas.
Om hållningen skall vara rak eller mjuk?
För allt i värden mjuk, mjuk, mjuk!!!
Den mjuka hållningen, S-formig, är f. n. högsta modet.
Något framåthöjt huvud, kullrig rygg, magen framåtskjutan- de, ena handen på höften, som bör te sig något sned, samt krokiga knän.
Detta är synnerligen modärnt och har en absolut säkert bedårande inverkan.
Fanny IL, G.
H.-M., Svea B. Ty­ värr omöjligt!
G — d, S. W. Låt oss fundera!
" Sommarsol ".
Annonser av detta slag införas icke.
PETERS STÄLLES CWKI&amp;AIJM * AH • I • F A s k l u n d s HAVRE-MUST Bröd Det är bästj Stärker aptiten, ökar arbetslusten.
För ALDR1NGAR, VUXNA OCH BARN.
GÖTEBORGS jiftlgl »,, *.
• y tlNOLELM-MAGW ögon som min man, det uthärdar jag inte.
Låt mig vara, fröken Julia. "
Då kastade Julia med en axel­ ryckning de begärda varorna på di­ sken.
" Människans vilja är hennes him­ melrike.
Jag är bara nyfiken att få se, hur länge ni står ut. "
Pappa Lippert blev under tiden mer och mer hemmastadd i Josen­ hof.
Den tillkallade fattigläkaren hade konstaterat, att Lippert hade endast några få veckor igen, och ha­ de också erbjudit sig att söka få ho­ nom in på ett sjukhus.
Men mor Lippert, som hade sin lilla stolthet, avböjde detta.
" Vad tänker dok­ torn om mig?
Min man sköter jag själv, tills han dör. "
Till att börja med repade sig va­ gabonden under det nya bättre lev­ nadssättet.
Han bredde ut sig som ogräs i solen.
Hela dagen hörde man på Rosenhof hans hesa, grälande röst, och hans hosta.
Som symbol för honom valde barnen en saftig brännässla, som skjutit upp i ett hörn av trädgården.
När han var nykter, skällde han ut staten och re­ geringen, var han drucken, vilket för det mesta var fallet, så skällde han ut sin hustru.
Det var en dov avundsjuka på denna kvinna, som han för åtta år sedan övergivit, och som han, då han återkom, fann blom­ strande, kraftig och verksam; detta jäste i honom och blev värre vid mor Lipperts tålamod.
Då han icke kunde finna något annat föremål, fästade sig hans misstankar vid Palle.
I flera dagar gingo de båda om varandra, som ett par morrande, arga hundar.
En kväll brakade det löst.
Lippert hade kommit över hu­ struns småpängar, och då han nä­ stan plakat kom hem och fann Palle med familjen till bords, slog han knytnäven i bordet, så att tallrikar­ na hoppade och skrek att: Det var hans bord!
— Hans rum!
— Hans hustru!
— Han undanbad sig att en snuskig tiggare gjorde sig till och bredde ut sig i hans familj, och han skulle minsann — - — Men han hann aldrig förklara, vad han skulle.
Yig som en apa gled Palle ned från sin stol, gled på sina korkplattor bort till den rasande, och ehuru han, liggande på knä, var be­ tydligt mindre än Lippert, grep han honom med ett enda tag av sina oer­ hört långa, jättestarka armar — • lik en gorillas!
— • om livet, klämde den av sjukdom och sprit försvagade mannen likt ett lindebarn intill sig, så att bröstet hoptrycktes och han blev andlös, och så släpade han ho­ nom alltjämt glidande på knäna ge­ nom dörren, som den andre lämnat öppen, över förstugan in i den av Otto ärvda kammaren, slängde ho­ nom på sängen och väste honom i ansiktet: " Hålla käft ska ' du, din försupne fähund, inte bara i dag utan också för framtiden!
Annars — blir det jag som murar igen try- net på dig! "
Stukad och kämpande efter luft grät Lippert som ett agat barn, tills han somnade.
Men efter den betan vågade han, åtminstone i Palles när­ varo, aldrig säga ett ord varken mot honom eller hustrun.
Han höll till och med fingrarna från hennes pengar.
Till svärsonen sade han: " Har du nå ' ngång tittat den kar­ len i vitögat?
Han kan, om det kni­ per, göra dig kall, utan att blinka. "
Med Ladewisch hade Lippert från första dagen kommit väl överens.
T en förtrolig stund berättade skräd­ daren för svärfadern om mor Lip­ perts sparbanksbok, som hon på det nedrigaste sätt höll gömd.
De voro sedan två, som ivrigt och förgäves gemensamt sökte skatten.
Lisa höll sig, efter faderns hem­ komst, ännu mer för sig själv än förut.
Med ångest hade hon väntat på att se någon förändring i kamra­ ternas uppförande, eller i herrar Sommer &amp; Millers bemötande.
Det vore icke likt Emanuel Meyer att tiga med en sådan läckerbit, som pappa Lipperts uppträdande på sce­ nen.
Månne man skulle säga upp henne från platsen efter den historien?
Men ingenting ändrade sig i prin­ cipalernas bemötande, icke ett miss­ tänkt ord föll från kamraterna.
Tvärtom tycktes man understryka det henne visade förtroendet.
Då steg hennes mod.
Gällde hon verk­ ligen så mycket genom sitt eget vär­ de, att principalerna stillatigande bortsågo från hennes familjeförhål­ landen, varför skulle det då icke P E T E R S, FRANZÉN ^ C » också kunna lyckas henne att bygga •gÜNGSPOfiT5PL.2.
KUN (iL TEL- 82.OO-30 # " ® 3 ' upp en god framtid genom egen iKWmAVlENyTÖWA SPECIAL^ kraft och duglighet.
Det var fram­ tiden det gällde — icke ett gifter­ mål eller en man!
Och Emanuel Meyer såg hon nu alltid för sig, be­ rövad hjälteglorian och i löjlig flykt för det missöde, som träffat henne.
Distribution pa Tel. 40781, 45699 Och så stego där fram bilder och min­ nen från barndomen och tvingade henne till jämförelser.
Aldrig hade Paul Wieprandt lämnat den lilla kamraten i sticket i någon nöd eller ledsamhet.
Hade hon tappat sin NYTT k v a r t a l!
skrivbok, så var han strax färdig att Förnva omedelbart offra sin frukostslant, och då hennes prenummerationfE^ boll en gång råkade slå sönder sko­ er pr hàH makare Abekings fönster, så hade Vid prenummerationen Paul ridderligt låtit klå upp sig till­ Ni sammans med henne, fast han fick de värsta rappeh, dels emedan sko­ makaren ansåg pojkar för ett särde­ — " .f les passande upptuktningsobjekt, 0 pr post varje söndagsr " » men huvudsakligast emedan han var U„1V.
Pris Kr.
3= 50 P r h % litet rädd för mutter Liperts tempe­ rament.
år, kr.
2:- pr (Forts i nästa n:r.)
Sveriges Kvinnor- Hrla JMjölk Obs.!
KvinnornasJJJl!!
GYNNA VÅRA ANNONSÖRER!
Stödjen Eder ege " Tidning!
Längre annonsering rabatt.
Utkommer varje söndag.
U t g i v a r e o c h r e d a k t ö r: INGEBORG D A H L L Ö F.
Redaktion o c h e x p e d i t i o n: F ö r a n n o n s - o c h e k o n o m i a v d e l n i n g e n: E D I T H RICKBERG.
Tel. 18070.
Vallgatan 27, Göteborg.
Prenumerationspris: 1 l 4 Helår Kr.
6: -.
12 år Kr.
3: 50 / år Kr.
2: —.
Lösnummer 15 öre.
Centraltryckeriet, 0.
Ericson, Göteborg 1923. tömlig gruva av kunskap och vetan­ från ledande håll inspirerade förkla­ de.
Hon är den som alla lita till när ringar, att England om någon upp­ upplysning behöves, eller när en görelse med Frankrike ej vinnes, " hjälpande hand skall räckas i nödens tvingat av vitala affärsintressen må­ stund — såsom vid de under senare ste söka en separat uppgörelse med Av Frigga Carlberg.
år så ofta förekommande jordbäv­ Tyskland, tages med förkrossande ro Göteborgs nyaste sevärdhet.
ningarna — är det hon som leder av de franska tidningarna.
De eko­ De sista ord jag hörde, när jag mångåriga arbete inom dessa klasser, hjälparbetet och förmedlar gåvorna.
nomiska fördelar England genom en lämnade Göteborg för att fara till har prof. Ranconi förvärvat en Bland den ändlösa rad av fästlig- F. n. är hon i Sydryssland för att separataktion kan avlocka Tyskland, rösträttskongressen i Rom, voro en grundlig inblick i folkets psykologi heter, som denna sommar avhållits i på uppdrag av italienska Röda kor­ framhålles det, måste förbliva illuso­ lt, andskrönika i sammandrag väns uppmaning att skriva en och blev därför ofta under och efter vår stad, intog invigningen av Na­ set ordna en åkerbrukskoloni för Nutida romarinnor.
Av Frigga Carlberg.
riska så länge Frankrike har Ruhr i artikel om " stiliga " kvinnor.
Löftet kriget av regeringen anlitad som turhistoriska museet å Ekbacken i svältande ryska barn.
En sommar­ Naturhistoriska museet 1 Slottsskogen.
sin hand., och Frankrike släpper icke gavs utan betänkande, då jag visste rådgivare angående de mått och steg, Slottsskogen förra söndagen en ena­ koloni i Catalonien för skrofulösa c„i 2 uld.
Av I — e A — r. godvilligt detta grepp.
som antogos skulle möta det minsta att det icke skulle bli svårt att in­ stående plats, i det att i och med E„ morgon i Humlegården.
Av Dag.
Den engelska folkopinionen är i fria.
Först bland kongressdeltagarne motståndet hos de breda folklagren.
barn existerar sedan många år till­ densamma en ny kulturbyggnad av En spansk författarinna.
Av T.
E. baka på hennes initiativ.
stort sett franskvänlig, och även om står ju mrs Carrie Chapman Catt Ett så omfattande arbete, som un­ Sofia Svensson f. Professor Teresa Labriola är en bestående framtidsvärde överlämna­ Av Pastor clen engelska regeringen icke av hjär­ med sitt överlägsna sätt att sköta dervisning åt fångna analfabeter, När barnet skall ha namn.
des till staden.
tat delar denna känsla, synes den ordförandeklubban, ett självuppoff­ fängelseinspektion och föreläsningar framstående jurist och har i många Hagb.
Isberg.
Dagen blev först och främst pro­ " Med bästa vilja ".
dock utomordentligt angelägen att rande jättearbete bakom sig och en — vid vilka hon dock har frivillig år varit verksam för kvinnornas po­ fessor Jägerskiölds — själen i det Vilka män väcka kvinnans beundran?
finna en utväg, som kan tillgodose stor uppgift — organisationen av hjälp —, går ej att utföra på en 8- litiska rösträtt och deltagit i Allian­ nya museet och ordnaren av dess Vid vägen.
Av Torsten Cederberg.
de engelska affärsintressena, utan att Sydamerikas kvinnorörelse framför timmarsarbetsdag, utan närmare 18 sens kongresser.
Att hon vid en utomordentligt I Rosenhof.
Av Luise Westkirch.
vackra samlingar.
skönhetstävlan säkert skulle ta pris Jeda till en brytning med Frankrike.
sig — lika vaken och påpasslig, lika timmar!
säga de som stå henne nära Det var även berömmande ord, ord är ett plus till hennes övriga förtjän­ Hur starkt man håller på de vän­ humoristisk och diplomatisk vid kla­ och veta besked.
av den uppriktigaste beundran för ster.
skapliga relationerna med Frankrike randet av vanskligheter, lika elegant En annan kvinna som gör sina Redaktör Paola Benedettini utgi­ vad Göteborg här åstadkommit, som visar den utgång behandlingen av i sitt uppträdande nu.
som då hon anor heder är professor Amilda ver tidningen " II Giornale della Don­ de utsedda oratorerna i den lysande Saarfrågan inför Folkförbundsrådet för tjugo år sedan åtog sig att leda Pons, lärarinna vid Högre Lä­ na ", den kvinnliga rösträttsförenin­ församlingen av in- och utländska fick.
Saarkommissionen, som kal­ Alliansens öden, och vars framgång rarinneseminariet i Rom, som gens organ, med samma program som forskare och vetenskapsmän fram- lats inför rådet för att stå till svars gör henne all heder.
efter stora svårigheter lyckades i sammandrag.
andra nationers tidningar i detta buro på alla Nordens språk.
för sitt av den tyska befolkningen För åhöraren låg det liksom ett Om- jag nu företrädesvis dröjer vid få till stånd ett hem i Rom för fallna syfte och följer med livligt intresse Förhållandet mellan England och underkända fögderi, vann enhälligt Italiens kvinnor, så är det därför att soldaters barn.
Genom sin överlägs­ det internationella kvinnoarbetet.
nationellt särmärke över de olika Frankrike har under den gångna gillande.
Dess åtgärder, vilka inne­ de hos oss äro mindre kända än de na intelligens, parad med en sällsynt Att skriva om Roms kvinnor och hälsningarna.
Varmhjärtad, känslig och organisationsförmåga veckan inträtt i ett kritiskt skede.
burit ett gynnande av Frankrikes in­ andra.
När vi låta tanken dröja vid arbets- ej nämna doktorerna Ancona och och musikaliskt välljudande klinga­ Man har nått den punkt, då frågan tressen på bekostnad av befolkning­ Roms kvinnor föreställa vi oss när­ blev prof. Pons sä uppskattad av de Feruzzi, som så flitigt deltagit i kon­ de professor Enzio Reuters hälsning om fortsatt samgående eller skils­ ens, förklarades berättigade på grund mast antikens stolta matronor med de amerikanare, som under kriget sände gressarbetet och beredvilligt tolkat från Suomi land, humoristiskt, mässa med hänsyn till politiken mot av förhållandena.
Rådet nöjde sig historiska namnen, men vår tids ro­ hjälporganisationer till Italien, att anförandena, eller signora Sciniavoni hjärtligt och älskvärt professor Vilh.
Tyskland måste avgöras.
De kon­ med att uttala en önskan, att kom­ marinnor ha också stil över sig och hon för sin verksamhet erhöll ett vore orättvist, men denna grupp för­ Johannsens budskap från Danmark, versationer, som nu på femte veckan missionen, så snart lämpligen kan det är några av de mest framstående helt hus fritt upplåtet av metodisti- slår att hävda den italienska kvin­ koncist och kraftigt såsom en malm­ förts mellan de engelska, franska ske, ersätter den franska militär, som på det sociala arbetsfältet, som jag ska församlingen i Amerika jämte nans anseende som en föregångare klang bland hårda fjäll sprang talet och belgiska regeringarna om ett ge­ nu, i strid mot Versaillesfreden, upp­ denna gång ber få föreställa för Kv.
löftet att så länge barnhemmet står på universitetslivets och statsämbete­ fram från vårt norska broderlands under hennes ledning behöver ingen mensamt svar på den tyska fredsno- rätthåller ordningen i Saar, med T:s läsekrets.
nas område, långt före oss i Sverige representant, professor S. Schmidt- Nielsen.
ten, hava givit negativt resultat.
tyskt gendarmeri.
Vidare förklara­ Professor Wilhelmina Ranconi är hyra erläggas.
Med hjälp även från i alla händelser.
Men man hörde även hur genom Frankrikes och Englands intressen de Englands ombud i förbundsrådet, för Italien vad Elisabeth Fry var amerikanska Röda korset, från itali­ Må ett svenskt namn avsluta ra­ synas så oförenliga, att en samman­ lord Robert Cecil, att Saarkommissio- för England och Mathilda Wrede enska affärsfirmor samt enskilda den: Gerda Hellberg-Castelli, som hälsningar och gensvar strömmade en jämkning helt enkelt är omöjlig.
nen sorterar icke under franska re­ för Finland: en reformator av fän­ personer ger Hemmet i närvarande sedan många år deltager i Roms so­ underton av den sympati och samhö­ Dessa gelsesystemet.
Av staten anställd som stund skydd åt 140 barn, god upp­ ciala verksamhet, dels som fattigvår­ righetskänsla, som i våra dagar kan­ Belgiens hållning är vacklande, och geringen utan under rådet.
mothugg voro emellertid så oväsent­ nan vet icke vilken av de båda stor­ lärarinna vid kvinnofängelserna fick fostran och försörjningsmöjligheter dare och dels som styrelsemedlem i ske starkare än någonsin håller på makterna det i den avgörande stun­ liga, att Frankrike betraktar Saar- hon en inblick i dessa och då posten när de lämna Hemmet.
För unga åtskilliga institutioner för barn, hål­ att binda Nordens folk samman.
Hur den skall följa.
Frankrike fasthål- frågans behandling som en seger för som inspektör uppdrogs åt henne er­ flickors utbildning har prof. Pons ler föredrag och skriver i sociala frå­ många ädla drömmares högsta ön­ höll hon auktoritet för att påvisa och startat en arbetsskola med undervis­ gor.
Fru Hellberg-Castelli deltog i skemål som härigenom förverkligas!
kr orubbligt vid Versaillesfredens sin politik.
Även Danzig-spörsmålet har varit avhjälpa missförhållanden.
Det är ning i olika ämnen, såsom språk, ma­ kongressen med stort intresse och den Hur många redan tystnade rösters bestämmelser, dock med eventuell före inför rådet.
Det gällde här reducering av skadeståndsbeloppen, på hennes förslag som fångna möd­ skinskrivning, stenografi m. m. stora vänlighet såväl hon som hennes återklang som förnimmas däri!
Prof. Pons är även författare och tysk-polska stridigheter i fristaden Naturhistoriska museet blev lik­ rar få medtaga sina dibarn i fängel­ rch sin rätt att som pant för fredens make, överste Castelli, visat oss sven­ hennes bok " Brännoffer " är över­ set, där vaggor anskaffats för deras utlovade vinster tills vidare behålla Danzig och Polen fick bakläxa.
skor under vårt uppehåll i deras för­ som en ny länk i den kedja som för­ Vid Lausannekonferensen har änt­ skull och där barnet får stanna tills satt till franska och engelska och tjusande Hotel Windsor, får kanske enar de nordiska ländernas gemen­ ^ besatta tyska områdena.
Vilka följder denna politik kan få för Tysk­ ligen en slutgiltig uppgörelse kommit det är avvänjt.
Oss förefaller det har vunnit mycket erkännande.
först och främst tillskrivas kärleken samma kultursträvanden.
En insti­ En av Italiens mest kända förfat­ till stånd mellan Turkiet och enten- icke tilltalande att ett spädbarn skall land och eventuellt för andra euro­ till Sverige.
" Jag älskar Rom och tution som Norden kommer att räk­ tarinnor är Grasia Beledda, vars fle­ temakterna med fullständig seger för leva i ett fängelse med dess hygieni­ peiska makter är, enligt fransk upp­ Italiens folk ", slutar fru H.-C., som na med och som Göteborg har rätt sta böcker äro skildringar från hen­ fattning icke föremål för den nu på­ det förstnämnda landet.
Turkarne ska förhållanden, vilka helt natur­ beredvilligt lämnat en del upplysnin­ att vara stolt över.
nes födelseö Sardinien, vid vilken hon Det nya museet är ordnat efter gående diskussionen.
Den engelska hava varit det enda av de i världs­ ligt ej kunna vara lämpade för fallet.
gar om de kvinnor som skisserats synes vara fästad med glödande kär­ Men prof. Ranconi har även andra " PPfattningen är, att det skade- kriget besegrade folken, som icke här ovan, " men den känslan kan ej en plan, som rent vetenskapligt, men underhållande och därför omärkligt " idsbelopp,, som shall ådömas godtagit de hårda fredsvillkoren, uppgifter i sitt reformarbete.
Hon lek.
utplåna min kärlek till Sverige ".
Ett för oss och hela den övriga leder besökaren från det minsta till utan upprätthållit det väpnade mot­ har grundat en populär föreläs­ Jskland måste fixeras och utmätas Under hennes sakkunniga ledning världen känt namn är Eleonora Duse, det största i samlingarna, från insek­ ståndet.
Det har nu skördat de ly­ nings- och upplysningsverksamhet H ter landets ekonomiska krafter.
Vi- har jag fått tillfälle bese Roms barn­ världens största skådespelerska, om terna till valen.
Salarna äro rymli­ ar e hem, som lämnat ett odelat gott in­, ® ^r tt moratorium på några sande frukterna härav.
Turkiet står inom de fattigare stadsdelarne i Rom vilken jag vill nämna det egendom­ ga och behagliga, de värdefulla sam­ tillerkännas den tyske gäldenären, i denna stund, tack vare sin nyvak­ och Florens, vilken verksamhet fått tryck.
liga att hon aldrig målat eller smin­ Vistelsen i hennes hem har varit lingarna en sevärdhet, som Slotts­ k en därjämte bör hjälpas på föt- nade nationalkänsla och uppgörelsen namnet " Opera Vita Morale ".
Un­ kat sig för scenen, i förlitande på i Lausanne; starkare, än när det in­ der vintern hållas regelbundna upp­ en enda fästdag med många goda skogsvandraren hädanefter säkerli­ genom ekonomiskt understöd och sin konsts allmakt.
er änd lysningsföredrag för kvinnor — av minnen av vänlighet för landsmanna- gen icke kommer att försumma.
rätt att, utan inskränk­ trädde i kriget.
ning, Guiseppina Le Maire har i många skapets skull Och sist men icke minst erbjuder Spänningen mellan Vatikanen och vilka många äro analfabeter — i som förtjäna varmaste f utveckla alla sina arbets- och a ffäi år varit bibliotekarie vid Kvinnobib­ den vackra kringbyggda museigår- tack.
^ rsresUr ser, vilket är möjligt en- Frankrike är ännu förhanden pa hygien, barnavård, moral och andra lioteket i Rom och är själv en out- den en härlig viloplats.
Gröna, fri­ W +° m ^ ran ^ r ^ e uppger Ruhroc- grund av ett nytt ingripande av på­ därtill hörande ämnen.
Genom sitt ska gräsmattor kanta den, och i mit­ | .. I0Ilen " Tyskland, framhålles ven i den fransk-tyska konflikten.
ten sorlat stilla Sigrid Fridmans har­ Han har nämligen hemställt, att fälla nT Över ^ än § an de fara att hem- sam riktning påverka den amerikan­ ten, sedan klarhet vunnits i att Frankrike icke skall genom alltför Det finns tillräcklig plats för en moniska, roingivande pingvinfontän.
4a an f .. 611 ^^ivlan, ägnad att dö- ska opinionen, godkänt den s. k. Frankrike och Belgien icke voro be­ I sanning, en ny sevärdhet har i svåra repressalier mot Tyskland för °®rå (3 Öre ^ a ^ sam ^ e t; på arbetslivets nägna att taga initiativet i denna fredlig man i den största församling, oöh med detta museipalats på den Washingtontraktaten om en gemen­ järnvägsattentatet i Duisburg ytter­ men en trätgirig själ kommer i trång­ ti°D i 8 ' T ' ' • ° v e r ^ despera­ sam begränsning av flottrustning­ riktning.
Utkastet kommer seder­ gamla Ekbackens idylliska krön in­ ligare öka det tyska folkets upphets­ n n ter I ' ^ ' g mot inre oroligheter mera att tillställas de allierade för mål på öppna fältet.
arna.
förlivats med Göteborgs stad.
ning.
Från franskt håll förklaras M.
T upper.
Tyskla ^ våldspolitik utåt.
I pressläggningsögonblicket ingår kommentarer.
Den engelske stats­ snävt, att påven ingen befogenhet % œh • V9n ® öras förhandlingsvil- meddelande att den engelske stats­ ministerns tal hölls i en överraskan­ har att blanda sig i politiska frågor 6rklig menin &amp; t end V S fredsbenä- ministern Baldwin i sitt stora med de foglig ton, om också präglat av Att göra gott emot dem, som göra Vårt sätt att se påverkas mer än en 1 iusa S # ° m man ^ er ^ skymta utan bör spara sitt intresse för and­ utomordentlig spänning motsedda in­ en genomgående förhandlingsvillig­ gott, är mänskligt.
Att göra gott liga angelägenheter.
man tror av våra tankar om det 6 ^oomi).
vilken det kan nå terpellationssvar i skadeståndsfrå­ het, vilken bl.
a. även inneslöt kra­ Den franska och belgiska valutan emot dem, som göra ont, är gudom­ sedda.
ar le; e ^8 vis ^ f en i hand- gan i underhuset lämnat förklarin­ vet att " den beklagliga och sällsynta fortsätter att falla på ett för de båda ligt.
Att göra ont emot dem, som Viktor Rydberg.
vil a axx göra rätt i att - sig Dint j 0 gen, att England vore villigt att på­ företeelse Ruhrockupationen är måt­ göra gott, är djävulskt.
länderna synnerligen obehagligt satt.
genom u • (e ma kter, till vilka det taga sig ansvaret för uppsättande av te få ett slut så fort som möjligt. "
Franska deputeradekammaren har Freidank.
s® hutar i Aula.
ett utkast till svar på den tyska no­ 1111 &amp; e lska pressens tydligen äntligen, i tydligt syfte att i gj gärna om " Kvin- bs Tidning ", med hela namnet utsatt, angives som kalian.
Z INNEHÅLL.
BREVLÅDA. "
linoleummagasinet UNDERBARA sista sidan 2 0 öre pr m m.
* 15 Juli 1923 3:dj e årg.
Rikstelefon 13768 REKOMMENDERAS Den modärna unga frun: — Säg, älskade, skall du hålla av mig också då jag blir gammal och grå???
Den modärne unge mannen: — Kära barn, hur kan du fråga så oin­ telligent.
Då äro vi ju för länge se ' n skilda.
28.
Utlandshröniha Nutida Romarinnor.
Naturhistoriska museet i Slottsskogen.
KVINNORNAS TIDNING KVINNORNAS TIDNING SKANDINAVISKA KREDITAKTIEBOLAGET GÖTEBOKCT - STOCKHOLM - MALMÖ nöjen.
/ VARIE S VENS K T HEM som vill Öppna STOCKHOLM följa dagshändelserna handelns, kon­ Uthyr brand- och dyrkfria förva- ringsfack.
stens och littera­ turens område Egna fonder Kr.
182,000,000: — låser man Gottgör å insatta medel högsta gällande ränta n u m e r a T elegramadress " Kreditbolaget " GÖTEBORGS HANDELS- OCH SJÖFARTS-TIDNING v. Förmedlar köp och försäljning av aktier och obligationer.
MALMÖ illa Teatern Svenska Handelsbankens 255 kontor Telefon: Namnanrop.
i VENSKA HANL ELSBANKEN.
Kameror Hasselblads Fotografiska Aktiebolag När barnet sKall ha namn,!
16 j Rådfrågning: Vard.
1 h2 — 1 h3, övriga tider efter avtal.
Solguld.
av T.
E.
När det sista Nobelpriset i littera­ tur tildelades en spanjor, visade det sig att den stora svenska allmänhe­ tens kännedom om spanska författa­ re nog kunde behöva en liten kom­ plettering.
Det skadar kanske inte att vid tillfälle presentera en eller annan representant för den moderna spanska skönlitteraturen, och varför skulle inte Kvinnornas Tidning göra början med en kvinna!
Concha Espina är ett författar­ namn som under de sista tio åren till­ vunnit sig allt större popularitet in­ om det läsande Spanien och långt utöver dess gränser, och många nog så kräsna kritici räkna det med i sitt strängaste urval av " de bästa böc­ kerna " på spanskt tungomål.
Concha Espina tillhör en aristokratisk familj med gamla kulturtraditioner, och hennes hem i Madrid vittnar härom.
Men i sina böcker är hon den mo­ derna demokraten — i ämnesval och i blick på livet.
Hennes ' stil och komposition ansluta sig till klassi­ kerna, men hennes tankevärld är i mångt och mycket en annan än deras.
Den bok genom vilken Concha Espina först väckte en större upp­ märksamhet är den av spanska aka­ demien prisbelönta romanen La Esfinge Maragata, Maragata-sfinxen.
I provinsen Leon i hennes hemland lever på ett område av tretton kva­ dratmil en egendomlig folkspillra — • troligen rasrena ättlingar av de kel­ tiska urinvånarne, möjligen också av morerna — som kallas maragatos.
Bofasta sen urminnes tider i sina trettiosex bergsbyar, utgöra de ett intressant studieobjekt ur rasbiolo­ gisk och etnografisk synpunkt.
Kvin­ norna förrätta allt arbete i byarna, utom- som inomhus, och männen dra­ ga omkring i grannprovinserna så­ som mulåsnedrivare, pittoreskt ut­ styrda, med bredskyggiga hattar, rö­ da strumpband kring riddamaskerna o. s. v. Concha Espina studerade in­ gående denna befolknings seder och framlade i ovannämnda berättelse si­ na iakttagelser, på ett sätt som väck­ te varmt erkännande.
Men den av hennes böcker som vunnit största spridningen är utan tvivel en skild­ ring av gruvarbetarnes liv i de ur­ gamla Rio Tinto-verken, vilka torde räknas till de största koppargruvor i världen.
Denna roman, kallad De dödas metall, utgick i många uppla­ gor och översattes bl.
a. till engelska och tyska (Das Metall der Toten, Mörlins förlag, Berlin).
Den inne­ håller storslagna scener och vittnar om realistisk kraft och djärvhet på samma gång som fin poetisk blick och elegant stil.
Utom dessa, de mest berömda av hennes böcker, har Concha Espina publicerat ytterligare ett halvt dus­ sin romaner samt ett par skådespel m. m.
Hon förtjänar uppmärksam­ het såsom en både karaktäristisk och framstående representant för sitt lands författarinnor.
Solen ger liv!
I år har denna sanning liksom fått ett högre värde än någonsin.
Länge och med stigande missmod väntade vi alla förgäves på solen och värmen.
Det blev småningom nästan en nationalfråga om den riktiga som­ maren skulle komma eller icke.
Lant­ bon på sin åker, trädgårdsmästaren i sin trädgård, sommargästen vid sin mamma anvxmdœK midsommarbrasa, alla riktade de en bekymrad fråga mot höjden: - — Skulle ej sommaren någonsin kom­ ma i år?
Ooh nu har den äntligen kommit.
Min handelsmans historia är tu­ Varje dag ingår som en jubelsång: sentals andras.
Med solen, med vär­ Härlig, härlig är jorden ...!
Det är men kommo möjligheter och liv.
som hade allt vad liv och anda äger Det är äntligen sommar!
Himme­ kvicknat till efter lång dvala.
lens och jordens guld strömmar över Detta solsken betyder guld — mänskligheten.
I — e A — r. guld — liv för tusentals.
Det har blivit en vändpunkt i mångens hi­ storia.
En morgon i Humle­ Jag tänker bland andra på min man med schappet.
Min man med gården.
schappet är innehavaren av en fri- Det är en morgon i Humlegården.
luftskiosk.
Han började slå upp den redan tidigt i våras.
Jag brukade Denna härliga park vid Stockholms taga mina promenader åt det hållet.
hjärta • — - småbarnens skolungdo­ T.
E.
Och jag såg hur han slet och stod i mens och romanläsarinnornas trygga tillflyktsort mitt i stenöknen.
för att få färdig sin lilla oas på vä­ Den som vandrar där dagligen ser gen till den av allmänheten högt emellertid under dess lummiga kro­ skattade friluftsplatsen.
Och en dag stod den fullt klar, inredd och må­ nor även en annan grupp av besö­ lad och prydd med guirlander — ett kare, som fängslar uppmärksamhe­ i,::) !llllllinilllllllllllllllll !llllll !llllllllllllillllllllllllllllHllllllllllllllllllllll) lllll&gt;IIUIIIIIIIIIIIIIIIIIlllllllllllllllllllllllllllUllllllllllllllllllllllllllllllllll ten, nämligen de outtröttliga och frestelsens paradis.
Men det rådde köld och rägn och osvikliga vännerna till Humlegår­ ingen människa kom.
När jag gick dens fasta invånare: ekorrarna, du­ förbi var platsen lika tom.
En af­ vorna och småfåglarna.
Det är mest äldre herrar, troligen ton måste jag stanna och fråga: pensionerade gentlemän, som förfoga — Hur går det med kommersen?
fritt över sin tid.
Några typer ibland — Åh, uselt!
Jag har aldrig upp- dem tillhöra liksom Humlegårdens levat maken.
Det blir ingenting i år.
morgonliv.
Jag såg att mannen tacklat av ge­ Sålunda ha vi först och främst nom nattvak och bekymmer, ooh det gjorde mig uppriktigt ont om honom.
herrn med skinnpåsen, allas vän.
Kiosken var hans levebröd — före­ Hans påse innesluter föda så­ taget på vilket han satsat in energi väl åt de bevingade som de vigt klätt­ och tillgångar.
Och nu grinade rande vännerna, vilka från sina hö­ misslyckandet och nöden emot ho­ ga utsiktspunkter sannolikt i förväg äro underrättade om hans ankomst.
nom.
Så kom den stora hagelbyn, som Med sina välkända smackningar loc­ rev med sig det sista av köld från kar han snart dem alla omkring sig.
skyarna.
Och därefter den första Fåglarna slå sig ned på hans ena sommardagen, solig, ångande och hand, medan ekorrarna djärvt kila uppefter hans ben för att navsa till varm.
Och med värmen folket.
Min mail med schappet fick i ett sig en nöt antingen ur den andra slag publik.
Platsen kring hans kiosk handen eller ur hans ficka.
Det finnes många saker, som man icke får göra Därpå ha vi herrn med lådan.
Han liknar numera dansbanan kring en vid tvätt av siden — men Lux undanrödjer alla midsommarstång.
Förråden tömmas, är företrädesvis småfåglarnas vän.
besvärligheter.
T. ex. siden bör aldrig gnuggas lemonad- och pommackorkarna Det är som hade han vunnit varje eller vridas, det förstör vävnaden.
Tvål bör aldrig smälla — i en jämn, oavlåtlig ström liten bevingad varelses fullständiga strykas direkt på tyget, då detta förstör och guls tillgivenhet.
Trygga slå de sig ned flyter guldet in.
nar plagget.
Lux tvättar utan gnuggning.
I vimlet skymtar jag min kiosk­ på kanten av lådan mellan hans hän­ man, upptagen, ivrig och beställsam.
der och picka glupskt till sig dess Lux är en ren tvål i form av genomskinliga Hans missmod är bortblåst, blicken välsmakande innehåll.
flingor.
Uppvispar man dessa flingor i hett vatten, Slutligen ha vi herrn med duvor­ lyser av hopp, och han kan t. o. m. får man ett rikligt lödder, som tvättar utan att tillåta sig övermodet att jaga bort na.
Det är en betagande bild.
För­ skada det ömtåligaste plagg.
Lux skadar ingen« några småpojkar, som endast äro i troendefullt kretsar den praktfulla ting, som icke skadas av rent vatten.
vägen.
Ack, för endast ett par tre duvflocken kring sin välkände be­ skyddare för att, en efter en på hans veckor sedan skulle han varit tack­ Hur tvättar man siden?
Vispa Lux i hett vatten till ett rikligt axlar och händer mottaga sin sedvan­ sam för deras fem-öringar!
lödder, tillsätt kallt vatten till des-s lösningen bliver ljum.
Lägg liga morgonranson.
i plagget, krama det upprepade gånger genom löddret.
Gnugga Det finns ännu flera morgonbil­ ej.
Skölj väl i ljumt vatten.
Vrid «j Vira in i en ren hands duk och stryk med ett varmt — icke hett — järn.
Kom ihåg — der.
Men må det vara nog med dessa.
ljumt lödder — ljumt sköljvatten — samt ett icke för varmt järn.
De äro såsom i förbifarten tagna PÄRLOR snapshots.
Bakom dem ligger dock I I:I en längre historia — ett människo­ i modern infattning fördelaktigast hjärtas oavlåtliga omtanke och öm­ hos het mot den " skygga djurvärld, - som givits skapelsens härskare till gläd­ SUNLIGHT SAPTVAL GOTEBORG je och nytta på den vackra, rika Hovjuvelerare.
Ö. Hamng.
41. jorden.
Dag.
a / äiB / tliisfads moMf&amp;uri.
T^förfa Sidenpfagg sko fa tvättas hastigt i f / umé LUX fodder JC.7bidezssyri » Sparkasse-Kreditiv kan därvid utTärdas möjliggörande uttag vid vilket som helst av För Kvinnornas Tidning Tandläkare Anne-Marie Heijde Vasaplatsen 1.
Telefon 15500. v Södra Hamngatan 23 GÖTEBORG.
&gt; och Folkteatern Sparkasseräkning Emottager mot billig avgift (s. k. öppen deposition) alla slags värdehandlingar.
Avkastning redovisas omedelbart till depo- nenten.
Emottager till förvaring i kassavalv (s. k. sluten deposition) förseg­ lade lådor, konvolut o. dyl. En spansk författarinna.
(Inf.
gen.
Göteb.
Tandläkaresällskap) ii; G Ö T E B O R G 124 AVDELNINGSKONTOR Emottager insättningar mot högsta gällande ränta.
inom politikens, Avdelningskontor över hela landet ib Inder Dreyfus-processen ger man sin dotter namnet Dreyfusina.
En flicka får namnet Yris.
därför KODAK- BROWNIE- att yrväder rådde, när barnet föd­ Offentliga des.
En annan flicka får namnet från och med den 1 juli.
Allamina ' från psalmboken " (alla För 1 2 kronor kan man nu köpa en B R O W N I E N: r 2 6X9.
mina ord och tankar!)
En far ger liarnet sitt eget öknamn: Kassingen.
.
u+vafda f rån de En annan far sitter och studerar al­ U 8: manackans namn och läser där nam­ finaste och Jornäm- Varje net Nicetas.
Han kommer till pas­ A rens största revysuccés stöc théplaniagerna torsexpeditionen och begär namnet på.
Ceylon och i Kina.
Köp svenska varor.
Nieketass.
En mor vill kalla barnet hava en delikaf® Sofjet, men barnavårdsmannen lyc­ kas avstyra- detta.
Andra namn som arom samt garanr Î.
begärts, men från vilka barnen ge­ K Varje afton kl.
8 feras rena och.® nom pastors ingripande räddats, äro.
.
Endast 1 föreställning.
c^orjfatekade Amor, Baltica (efter Baltiska ut­ Av H AGB.
ISBERG.
ställningen i Malmö) och Bridge.
0 a bland _Z i ^ Or l -- E npig _ Eller låt oss höra några namnsam­ Svenska Kvinnors Medborgarförbunds artikelserie.
manställningar.
En flicka bär nam­ Låni e drags 1 eater net Adela Dinora, en annan heter (Eftertryck förbjudes).
Maurilla Signea, en tredje Bonire hämnd och hån och pina.
Och bar­ W0, » • ' * ' " • Man kan näppeligen beträffande tat såsom symptom till vansinne el­ Alli, en fjärde Fanny Miranda Val­ net flyr och söker gömma sig un­ Succéspjäsen våra barns rätt och bästa taga fatt ler oförlåtlig snålhet.
Namn är må­ dora, en femte Sulanda Vilhelmina dan, men vart det än flyr, följer på en fråga av mera allmängiltig hända den enda rikedom man kan ge Drifusine, en sjätte Milda Mentilia Mollusken.
namnet med det — från sitt namn art än namnfrågan.
Yad skall bar­ sitt barn, menar man.
Minst tre bör Axelina Oktavia, Dessa tre små ord undergräva ofta Ett gossebarn kan det aldrig fly.
Tala inte här net heta?
— Det är ju en av de för­ det ju vara och varför inte fler?
Det (som ej döptes) inskrevs för åtskilli­ om överdrift, ty då känner du inte lyckan i många hem och för många sta frågor som göras inför varje le­ låter ändå något med en hel rad ga år sedan i kyrkoboken med nam­ livet.
Och barnet kommer till sin människor.
vande fött barn.
Det är ju härvid namn.
Och så är det ju så många nen Platus Aristotelus Prins af Ma­ mor och sin far och frågar: ' A ar för " Den bästa viljan " är ett bedrä­ intresset för barnets förnamn som som skola hedras genom att barnet rat Ravakol Pallas Kassarino An- ni ge mig ett sådant namn. ' '
geri, som vi, i saknad av " den goda Paul, Blomsterhandel träder i förgrunden.
Men namnfrå­ erhåller något av deras namn.
Hela geolilo Lusifer Åkesson (detta sista skulle — Men vad far och mor då svara gan är ju också en fråga om barnets släkten får passera revy: far- och som förnamn).
Och märk namnens ' S 8dr.
Hamngatan 25 Ooteborg vet jag inte.
Och Milda står brud viljan " begagna oss av.
B (mitt f ö r Tyska kyrkan) efternamn.
Såväl frågan om barnets morföräldrar, far- och morbröder, " Med bästa vilja " var det mig en gång inför Herrans altare.
Det Telefon 11451 förnamn som frågan om barnets ef­ fastrar och mostrar allt intill tredje stavning!
Det som gör hela denna fråga om hade lyst tre gånger från prediksto­ omöjligt hjälpa min gamle vän, som Telefon p^mMMENDERAS!
ternamn kan ses både från synpunk­ och fjärde släktled uppåt.
Det är barns förnamn så ödesdiger är också len och namnen nämndes då inför ten barnets rätt och från synpunk­ som vid bjudning till bröllop, man att de namn, som en gång antecknats allt folket.
Och ännu i vigselstun­ bönföll om räddning från vanära och ten barnets bästa.
I denna artikel får se till, att ingen blir glömd.
i födelseboken, aldrig kunna ändras.
den: " Jag Milda Mentilia Axelina fattigdom.
" Med bästa vilja " kunde jag inte V] T A B A N D E T S: skola vi emellertid endast se frågan Men det gives ju också andra syn­ Vad som är skrivet det är skrivet.
Oktavia tager dig " Och om barnets förnamn från de nu punkter.
Modern vill kanske gärna Dock kan vid dop namn ytterliga­ livet är slut.
Skall en dödsannons titta upp till gamla fru Hoffer på se hjälten eller hjältinnan i den lästa re givas och tagas utöver de i födel­ sättas in i tidningen?
Skall en grav­ hennes födelsedag, hur ivrigt hon R E S T A U R A N G E R; nämnda synpunkterna.
romanen, som var en översättning seboken en gång redan införda.
sten sättas på graven?
Vad skall än — det visste jag — väntade mig.
Vad barnets rätt i detta stycke Slottsskogen vid stora dammen från franska eller engelska eller me­ beträffar, så är därom inte mycket där stå?
Kungsgatan 41 sopotamiska, taga gestalt i barnet, Jag vet inte om läsaren haft ett Det är nog sant att föräldrar nu att säga, Varje barn äger rätt till och det kan ju alltid i någon mån leende vid läsningen av här nämnda för tiden ofta ha allt för litet att R E K O M M E N D E R A S \ ••••••I och skyldighet att bära ett förnamn, ske genom att giva detta hjältens^ el­ namn, men vad jag vet är att fler­ säga över sina barn, men beträffande SLOTTSSKOGEN och denna barnets rätt är i lagen Konsert dagligen 5-7, 8-11 e. m.; fastslagen.
Det är nämligen föreskri­ ler hjältinnans namn.
Fadern åter talet av dem, som bära eller burit föräldrars rätt och makt att giva sina Dirigent: Siegfried Fournes.
^ vet, att inom sex veckor efter det har sina intressen och synpunkter.
dem, inte en enda gång i sitt liv barn huru många och hurudana namn Under vår Han vill t. ex. knyta de stora världs­ tänkt på dem eller hört dem med nå­ som helst, torde det väl vara obe­ barn blivit fött, skall, även om bar­ händelserna samman med de stora got leende, men väl med bitter grä­ stridligt, att deras makt är alltför net under nämnda tid ej befordras till familjetilldragelserna och namnen melse.
Och den far eller mor är stor.
Barnet som skall bära namnet dop, barnets fader eller moder eller erbjuda därvid alltid en möjlighet.
sannerligen inte att avundas, som är värnlöst mot okunnigheten, smak­ i händelse av deras död eller från­ Jean (uttalat som vore det svensk har ett barn, som alltid — genom lösheten, lättsinnet och vansinnet.
varo den person, som om barnet har stavning!)
Alexander Napoleon är da hela livet!
— med förargelse tänker Lagen ger intet skydd.
Och präs­ vård, hos pastor i den församling, att föredraga framför det enkla enda på en av de första gåvor — namnet!
ten står ofta i fråga om personligt där barnet vistas, anmäla barnets Johan.
Detta sista låter ju så fat­ — - som föräldrarna gåvo det eller inflytande maktlös inför darskaperi.
namn.
Här är alltså sagt av vem bortsäljas även tigt, banalt, nationellt, medan de rättare påtvungo det och från vilken Eller är det kanske prästen man vill och inom vilken tid barnets rätt till förstnämnda namnen klinga så för­ det aldrig i livet kan frigöra sig.
Att håna, när t. ex. barnet skaU heta förnamn skall varda tillgodosedd.
nämt, storvulet, internationellt.
4 tillfoga ett barn lidande och därtill Lucifer (ellar Lusifer)?
Och så slår Sex veckors betänketid är således i Låt mig taga några stickprov från lagen given den eller dem, som ha kyrkoböckerna i en och annan för­ utan något som helst dess eget för­ man barnet?
Vad jag närmast ville med dessa att bestämma barnets namn, och un­ samling för att med offentliga hand­ villande — det är barbari, ingenting mindre.
Och vad skall man säga, rader är att, så långt mina ord nå, der så lång tid kan och får sålunda ^Dar (tmeJjat man^ lingar bevisa vad här skulle bevisas: när lidandet blir — inte en tillfällig draga en lans för barnets rätt och ett barn vara namnlöst, men när bar­ hur smaklösheten, okunnigheten, net är sex veckor gammalt, skall dess lättsinnet och vansinnet ha fritt spel­ pina, utan ett livslångt lidande, som bästa, när det gäller namnet.
Vad Bäst?
rätt till förnamn vara tillgodosedd.
rum på hela detta område.
Vad kanske inte minst gör sig påmint i jag ville är att beträffande barnets Men barnets förnamn är också en skall man säga om namn sådan som: livets högtidligaste stunder.
_ Det er­ namn få föräldrar att taga sunt för­ nuft och hjärtat till fånga, så att in­ Bjötngåtöstullan fråga som gäller barnets bästa.
Där­ Adolfsine, Fritzina, Karlsina, Ellen­ fordras inte mycken fantasi för att tet barn tillfogas lidande genom att i ylle och bomull, Stottsüogen.
1: sta fd.
matsals * ocf) vid har emellertid lagen — beklag­ tina, Göstina, Elodina, Teolinda, tänka sig in i detta.
Det börjar re­ dan när barnet är 4 — 5 år.
Vad he­ det blir förlöjligat, smädat och för­ femiitoriseroeting.
£uncfj, lïtiôôag« ligt nog!
— icke nagra föreskrifter.
i alla tänkbara kva- Valkyrian, Afrodite, Gulldager, Ber­ o. Jïftonfomsert.
liest, pr tel.19268- • Från laglig synpunkt föreligger in­ nera, Laurencha, Birgia, Genette, ter du, min lilla vän?
Och flickan följt för sitt eget namns skull.
svarar: Milda Mentilia Axelina Ok­ litéer och vävnader HttsfråttssJ *.
Dîatgateta tet hinder att giva barnet vare sig Wigdis, Ettio, Astrofone (uttalat tavia.
Och barnet kommer i skolan farÄgatan 2.
J:sta 61. mat * ett eller hundra namn, och det står med tonvikt pa näst sista stavelsen!
), och lärarinnan frågar: Vad heter du?
seroertng.
yrujuist, £unel), envar namngivare fritt att giva bar­ Lambinda, Grlyn, Ensie, Skön Ann- IKtôôag m. m. Tel. 169 58.
Och namnen skrivas in, de sta i be­ net huru vansinniga namn som helst.
Mari, Ballien, Gifvendonia, Gravil- Man har också i stor utsträckning da, Tegnerosa, Ackvind, Conover, tygsboken, som följer det genom sko­ Jmpettal p J (amngatan 11.
Vägen " en gång " leder till staden lan, det påminnes om dem vid varje begagnat sig av denna frihet ofta Windom, Fontaine, Hudson, Negor- DTittför lektion, och på skolans fristunder ute ' aldrig ".
Telefon TO * 2, 168 72. utan all hänsyn till barnets bästa.
ro, Trollhainen?
Eller vad säges om på skolgården veta kamraterna att (Spanskt ordspråk).
Det synes vara otaliga synpunkter namn sådana som Farmor, Toddy Restaurant Terrassen begagna sig av dem.
Det löjeväckan- som äro bestämmande, då namnfra- och Sedig!
Under rysk-japanska förstklassig fionôitori ocf) de namnet är ett ypperligt gissel i gan skall avgöras.
Så beträffande kriget importerar man de japanska lunefisertiering.
Tel. 19279. den obarmhärtiges hand mot den antalet namn.
Att ge ett barn en­ fältherrarnas namn: Togo, Nogi m.
Att hava lidit är såsom att kunna känsliga barnasjälen, när det gäller HonbUori ^Restaurant, Tiotsi dast ett namn synes tydligen nume­ många språk; man har da lätt att gatan 1 tr. Tel. 107 79. ra av mången hart när bliva betrak- förstå alla och göra sig förstådd av Stora Teaterns JZestaw alla.
SPECIALAFFÄREN FÖR Norsk kjöbmandsfamilie önsker en dannet rant Sommarterrassen.
dame (helst 21 — 25 aar) som er villig til at stor sortering Tel. 3273. lllustft.
TYOER utföre en enepikes arbeide.
2 voksne, 2 ENORM prisnedsättning på Sommarenärhär!
Fischer F ä r g a E d r a urblekta gardiner drapener och andra plagg Marknadens hittills oöver­ träffade och billigaste hem färg.
Fråga Eder hand.
lande eller tillskriv En elegant * visitväska som hedrar sin ägarinnas smak köper Ni fördelaktigast hos^ Ifui V A.-B.
NAD CO, GÖTEBORG.
Å.Giiåm O KOliSGJ KOKSGATAN 12 Iii Sofia Svensson, Smide alla slag, Keramik, Väfnader Bese utställningen SÖDRA HAMNGATAN 45 t KONSTSLÖJDEN) Dödens kors under namnet här • IIBIIIIIIBBIBB BBBSQiBOSflBRBIIIIIMIHii ovan innebär en i mycket vida kret­ sar smärtsamt kännbar förlust.
Folkskollärarinnan, stadsfullmäk­ tigeledamoten och barnavårdsmannen Sofia Svensson var en av dessa rast­ lösa, osjälviska och uppoffrande so­ ciala arbetare, vilkas gärning sätta djupa och varaktiga spår i ett sam­ hälles liv.
Född i Tvååker 1873 började hon Största urval.
— Enastående hUiga B • priser.
sin bana som småskollärarinna, blev 1903 folkskollärarinna ocli knöts i Baddräkter denna egenskap, efter tjänstgöring i Badkappor Karlstad, år 1907 till Göteborgs sam­ Badbyxor hälle.
Här verkade hon först i Badlakan Nordhemsskolan och under senaste Badhanddukar tiden i Högre folkskolan.
Badmössor Sannolikt är det mot bakgrunden Badvantar av en innehållsrik och med varmt och Badlappar öppet sinne omfattad lärarinnegär­ s v ?TA A Badkängor S vft R TA Badskor ning man bör betrakta hennes andra A stora livsintresse: samhällets plikter Badbälten mot barnen.
Hennes rika livserfa­ förra året kvarvarande lager borisälpt till underpris.
\ renhet på detta fält och utomordent­ • En inängd mod.
mönster liga insikter i alla till vår barna­ vårdslagstiftning hörande frågor Badkappsiyger samt hennes ärliga och kärleksfulla till enormt billiga ' pri ser * vilja att ägna sina krafter åt de värnlösas rätt och väl gjorde henne även i ovanligt hög grad skickad att fylla den krävande uppgiften som Göteborgs första avlönade kvinnliga Korsgatan, barnavårdsman.
I övrigt togs hen­ Kungsgatan.
nes mångsidiga intresse flitigt i an­ språk icke minst inom den egna yt- kesorganisationen, där hon intog en ©lika framstående plats.
Sålunda tillhörde hon såväl centralstyrelsen för Sveri­ ges folkskollärarinneförbund som styrelsen för Göteborgs folkskollä- alltid färdiga, i sma kfullt utförande rarinneförening.
Det politiska partiintresset spela­ de aldrig en avgörande roll i den bortgångnas liv.
Hennes övertygelse var att man, inom vilket parti som helst, har möjligheter att med det rätta sinnelaget göra sin vilja gäl­ lande — en övertygelse som hon själv vid många tillfällen försvarade inom det kommunistiska parti, hon tillhörde.
Där hennes rättfärdighets- känsla bjöd annat förbehöll hon sig redan från början fria händer.
Det kommunistiska partiet tilltalade hen­ ne emellertid framför andra, emedan detta var det enda som på sitt pro­ gram uppsatt full likställighet i alla - fel.
4314, I Dita .Banôet Kungsgatan • JVIöbeltycfer ••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••a.
TAPISSE DETALJ ö. Hamne.
11.1 tr. IN-IABS Siden, boj linne för gardiner Damunderkläder Norge.
FRIBERG &amp; ANDERSON barn Elektrisk matlagning Närmere upp lysninger faaes vid henvendelse fru Kungsportsplatsen 1.
Tel.
7235., Stranne Övra Telefon 10720.
-, N Husargatan 29, Göteborg.
A.-B.
MAGASINET a / b | Kungsgatan är även som badtväl den förnämsta.
Rikt urval.
45.
Telefon 1900.
Billigaste priser • 40 KUNGSGATAN 40 S:: •••••••••••••••••••••••••• Om det inte varit för din fördömda och blod.
Hans son var någon!
Och storartat, härligt.
Men vi tva vi vet bara in i staden, herr Wieprandt; envishet, och din smutsiga girighet, rongdörrar.
Lisa for med denna vagn vad vi vet.
Vad? "
någon som dugde!
(Med ensamrätt för Sverige.
Efter­ ditt elaka stycke, så hade jag inte och märkte genast förbättringen.
titta på den vagnen på linje 3, som " Frida, jag säger dig — " Då han kom hem, visste hustrun tryck ej tillåtet).
Några av de resande berömde den, har er sons perrongdörrar.
Det blir redan besked.
Hela kvarteret tog " Och jag säger dig, att jag inte dragit handen från min pojke och en glädje för er. "
nekat honom min faderliga hjälp i och konduktören sade, att det var en del i den framgång, som vunnits av vill höra ett ord ", skrek hon rasan­ hans företag.
Då hade han i dag uppfinning av en ung montör vid " Perrongdörrar? "
— Wieprandt en av deras.
Fru Wieprandt lät lille de.
" Jag vill inte ge så mycket som varit en burgen man, och jag också!
vaggonfabriken därute på andra si­ blev blek.
Månne det var den upp­ Hans dansa på sin arm, och drog så för din underpojkes galenskaper!
dan floden.
Uppfinningen visade finningen, som Paul hade velat tala ned mungiporna till ett syrligt klan­ Begriper du?
Om där hade funnits — men nu är det främlingar, som få sig så fördelaktig, att spårvägsbola­ med honom om den där vårkvällen, der, då hon såg mannen.
" Kvälls­ någonting i den odågan, så hade han skumma fettet av det, som hans för­ get redan umgicks med planen att då styvmodern körde Paul ur hu­ maten står och väntar på dig, ^ iep- väl hjälpt dig och din verkstad på stånd och geni skapat.
Och det är låta anbringa sådana dörrar pa alla set efter ett fruktansvärt uppträde?
randt över en halvtimme, om nu po­ fötterna.
Men nej bevars, då var det du, du, som är orsaken till det med Roman av Luise Westkirch.
Nu hade fabriken köpt modellen och tatisen är kall, så är det inte mitt jag, och det lilla jag hade som fick din giftiga tunga.
Men se, nu är sina vagnar.
Översättning av e.
Lisa spetsade öronen.
En montör utfört den.
Så alldeles dålig kunde täppa till revorna.
Till det var jag det slut, begriper du?! "
fel. "
Fru Frida tjöt och bölade som god nog. " '
— Hon började plötsligt 33. vid vaggonfabriken?
Redan förr, nar den då inte vara.
' Vet du redan —?
— " ett djur, och började utösa över man­ Och till och med nu, då han de umgingos, brukade Paul Wiep- ' Ja, ja bevars, det behöver du inte snyfta.
— " Och knappt har nu den Han sprang till spårvagnens håll­ randt grubbla på allehanda uppfin­ ar slyngeln hittat på något nytt för att nen det outtömliga ordsvall, med Vredgad, djupt förolämpad av plats, väntade segt, tills den rätta kasta mig i ansiktet det första du ningar.
Då nämnde någon hans slå blå dunster i ögonen på folk, så vilket hon annars brukade bedöva e, nne ' ^ a de Paul dock icke gått lik- vagnen kom, stod på plattformen gör.
Det ha ' de tutat mig i öronen namn, och en strålande glädje flam­ heter det genast: Min son!
min son!
sin man och göra den stillsamma ord ' ^ dennes smärta, och hans och undersökte mekanismen.
Nästan till höger och vänster.
Din odåga Men jag och min Hans räknas rakt människan nästan fullständigt vilje­ om den helgedom, som varje made upp inom henne, så stark, att f|., ömt strök han med handen över järn­ till pojke gör sig till, och tror han inte mer!
Men om jag också bara lös.
Men i dag vände han ryggen ^ ûniska måste bevara i sitt innersta hon själv undrade däröver.
stängerna.
Sonens verk!
Praktiskt, är uppfinnare.
Det är hans nyaste Vid ingången till Rosenhof motte är en stackars svag kvinna, så låter både åt henne och den mindre aptit­ Så r ^n ' VOr ° a ^ var lig a och sköna, enkelt, snyggt!
Bra uttänkt och bra vurm. "
liga kalla maten på bordet.
hon den gamle Wieprandt, " Nej, se " Jag har sett hans uppfinning, jag inte trampa på mig!
Det säger förd ' - Var ^® * ' kunde icke en i grund utfört — och hans sons verk!
Detta " Den där festmåltiden kan du jag dig, att ifall du skulle ha börjat fröken Lippert ", hälsade han, ni a ie l^ d människa känna.
Och den medvetande gav ersättning för mån­ Frida, har sett hur den arbetar.
Och själv äta upp, och taffelmusiken un­ ^8 om, som han bar i hjärtat, skiner ju.
Har det hänt något rik­ ga genomsörjda stunder.
Det höjde den är bra.
Där är inte tu tal om inbilla dig några dumheter — över min tröskel kommer aldrig svarta Ju­ danber jag mig också.
Min Pauls änd^ 6 ^ et Var ^ ör svar ta Julia?
Och tigt roligt? "
hans självkänsla, som krympt till­ den saken. "
hedersdag är en festdag, och den äm­ " Egentligen har det hänt er, fader Fru F rida lät pojken hoppa så vilt lias fästman! "
, n&lt; j ' Blott för kvinnorna an- sammans under hustruns alltmera Men då slog Wieprandt näven i nar jag fira. "
Wieprandt ", svarade hon muntert, doa 311 som deras helge- omkring sig gripande tyranni.
Nu på armen, att den lilla, bleka stac­ Och så tog han på sig sin söndags- bordet, så att kvinnan skrek till.
" och jag gläder mig endast bredvid.
behövde han icke mer att stillatigan­ karen började gråta.
" Joho, det kän­ E " Men över min kommer han, så snart rock och gick sin väg.
Vet ni väl, att er son är ett brinnande gen d aU " u&gt; ^ a £ gick för första gån- de tåla hennes ringaktning, behövde ner vi till, vet du det, Hanseman, att Han kom sent hem, sakta gnolan- han kommer med heder, om han vill.
Wjppj.
11 ^ e kt r iska vagnen med Paul och skinande ljus, en framstaence icke mer blygas över sitt eget kött vad fars äldste gör, det är alltid 11 ts s amman fällbara per- uppfinnare?
Jaha, så är det.
I Rosenhof.
i.
Kerstin Lindahls BLOMSTERAFFÄR Korsgatan 4, Telefon 8462 Rekommenderas!
10365- 111 - • &gt; Telefon 107 89.
DodmetSiTTieetfis Tfiesalo ng.
frukost, £uncft, Smörgåsar.
iKtôôagSftonsert flsti.
.
Vackra, starka, handvävda, Hus- oel) tvättäHta Prover sändas, v Precisera godljetsfullt vad îïi onsKar.
1US Koti9tflîteri9 föraäljrungom agaatn, ^ i i oerhört!
!
billigt.!
manochkvi^ avseenden mellan Som bekant ^ samt avväpning.
det genom kommunisterna ^ senaste valet invaldes » o® e ti av Göteborgs stadsfullmäktig uppdrag som hon mottog ^ ät e emedan det för henne främja &amp; möjligheter att kunna värv,; p 4 v i l k s - u * - £ 3 den så osjälviskt, inrikt^ " ' så välsignelsebringaiide • I i dd °l / asa ^lomsfetharh Storgatan 31.
Lätta j Sommartyger 1 Ô tornsieratbeten [Bomullstyger Med bästa vilja.
i l
KVINNORNAS TIDNING KVINNORNAS TIDNING SKANDINAVISKA KREDITAKTIEBOLAGET GÖTEBOKCT - STOCKHOLM - MALMÖ nöjen.
/ VARIE S VENS K T HEM som vill Öppna STOCKHOLM följa dagshändelserna handelns, kon­ Uthyr brand- och dyrkfria förva- ringsfack.
stens och littera­ turens område Egna fonder Kr.
182,000,000: — låser man Gottgör å insatta medel högsta gällande ränta n u m e r a T elegramadress " Kreditbolaget " GÖTEBORGS HANDELS- OCH SJÖFARTS-TIDNING v. Förmedlar köp och försäljning av aktier och obligationer.
MALMÖ illa Teatern Svenska Handelsbankens 255 kontor Telefon: Namnanrop.
i VENSKA HANL ELSBANKEN.
Kameror Hasselblads Fotografiska Aktiebolag När barnet sKall ha namn,!
16 j Rådfrågning: Vard.
1 h2 — 1 h3, övriga tider efter avtal.
Solguld.
av T.
E.
När det sista Nobelpriset i littera­ tur tildelades en spanjor, visade det sig att den stora svenska allmänhe­ tens kännedom om spanska författa­ re nog kunde behöva en liten kom­ plettering.
Det skadar kanske inte att vid tillfälle presentera en eller annan representant för den moderna spanska skönlitteraturen, och varför skulle inte Kvinnornas Tidning göra början med en kvinna!
Concha Espina är ett författar­ namn som under de sista tio åren till­ vunnit sig allt större popularitet in­ om det läsande Spanien och långt utöver dess gränser, och många nog så kräsna kritici räkna det med i sitt strängaste urval av " de bästa böc­ kerna " på spanskt tungomål.
Concha Espina tillhör en aristokratisk familj med gamla kulturtraditioner, och hennes hem i Madrid vittnar härom.
Men i sina böcker är hon den mo­ derna demokraten — i ämnesval och i blick på livet.
Hennes ' stil och komposition ansluta sig till klassi­ kerna, men hennes tankevärld är i mångt och mycket en annan än deras.
Den bok genom vilken Concha Espina först väckte en större upp­ märksamhet är den av spanska aka­ demien prisbelönta romanen La Esfinge Maragata, Maragata-sfinxen.
I provinsen Leon i hennes hemland lever på ett område av tretton kva­ dratmil en egendomlig folkspillra — • troligen rasrena ättlingar av de kel­ tiska urinvånarne, möjligen också av morerna — som kallas maragatos.
Bofasta sen urminnes tider i sina trettiosex bergsbyar, utgöra de ett intressant studieobjekt ur rasbiolo­ gisk och etnografisk synpunkt.
Kvin­ norna förrätta allt arbete i byarna, utom- som inomhus, och männen dra­ ga omkring i grannprovinserna så­ som mulåsnedrivare, pittoreskt ut­ styrda, med bredskyggiga hattar, rö­ da strumpband kring riddamaskerna o. s. v. Concha Espina studerade in­ gående denna befolknings seder och framlade i ovannämnda berättelse si­ na iakttagelser, på ett sätt som väck­ te varmt erkännande.
Men den av hennes böcker som vunnit största spridningen är utan tvivel en skild­ ring av gruvarbetarnes liv i de ur­ gamla Rio Tinto-verken, vilka torde räknas till de största koppargruvor i världen.
Denna roman, kallad De dödas metall, utgick i många uppla­ gor och översattes bl.
a. till engelska och tyska (Das Metall der Toten, Mörlins förlag, Berlin).
Den inne­ håller storslagna scener och vittnar om realistisk kraft och djärvhet på samma gång som fin poetisk blick och elegant stil.
Utom dessa, de mest berömda av hennes böcker, har Concha Espina publicerat ytterligare ett halvt dus­ sin romaner samt ett par skådespel m. m.
Hon förtjänar uppmärksam­ het såsom en både karaktäristisk och framstående representant för sitt lands författarinnor.
Solen ger liv!
I år har denna sanning liksom fått ett högre värde än någonsin.
Länge och med stigande missmod väntade vi alla förgäves på solen och värmen.
Det blev småningom nästan en nationalfråga om den riktiga som­ maren skulle komma eller icke.
Lant­ bon på sin åker, trädgårdsmästaren i sin trädgård, sommargästen vid sin mamma anvxmdœK midsommarbrasa, alla riktade de en bekymrad fråga mot höjden: - — Skulle ej sommaren någonsin kom­ ma i år?
Ooh nu har den äntligen kommit.
Min handelsmans historia är tu­ Varje dag ingår som en jubelsång: sentals andras.
Med solen, med vär­ Härlig, härlig är jorden ...!
Det är men kommo möjligheter och liv.
som hade allt vad liv och anda äger Det är äntligen sommar!
Himme­ kvicknat till efter lång dvala.
lens och jordens guld strömmar över Detta solsken betyder guld — mänskligheten.
I — e A — r. guld — liv för tusentals.
Det har blivit en vändpunkt i mångens hi­ storia.
En morgon i Humle­ Jag tänker bland andra på min man med schappet.
Min man med gården.
schappet är innehavaren av en fri- Det är en morgon i Humlegården.
luftskiosk.
Han började slå upp den redan tidigt i våras.
Jag brukade Denna härliga park vid Stockholms taga mina promenader åt det hållet.
hjärta • — - småbarnens skolungdo­ T.
E.
Och jag såg hur han slet och stod i mens och romanläsarinnornas trygga tillflyktsort mitt i stenöknen.
för att få färdig sin lilla oas på vä­ Den som vandrar där dagligen ser gen till den av allmänheten högt emellertid under dess lummiga kro­ skattade friluftsplatsen.
Och en dag stod den fullt klar, inredd och må­ nor även en annan grupp av besö­ lad och prydd med guirlander — ett kare, som fängslar uppmärksamhe­ i,::) !llllllinilllllllllllllllll !llllll !llllllllllllillllllllllllllllHllllllllllllllllllllll) lllll&gt;IIUIIIIIIIIIIIIIIIIIlllllllllllllllllllllllllllUllllllllllllllllllllllllllllllllll ten, nämligen de outtröttliga och frestelsens paradis.
Men det rådde köld och rägn och osvikliga vännerna till Humlegår­ ingen människa kom.
När jag gick dens fasta invånare: ekorrarna, du­ förbi var platsen lika tom.
En af­ vorna och småfåglarna.
Det är mest äldre herrar, troligen ton måste jag stanna och fråga: pensionerade gentlemän, som förfoga — Hur går det med kommersen?
fritt över sin tid.
Några typer ibland — Åh, uselt!
Jag har aldrig upp- dem tillhöra liksom Humlegårdens levat maken.
Det blir ingenting i år.
morgonliv.
Jag såg att mannen tacklat av ge­ Sålunda ha vi först och främst nom nattvak och bekymmer, ooh det gjorde mig uppriktigt ont om honom.
herrn med skinnpåsen, allas vän.
Kiosken var hans levebröd — före­ Hans påse innesluter föda så­ taget på vilket han satsat in energi väl åt de bevingade som de vigt klätt­ och tillgångar.
Och nu grinade rande vännerna, vilka från sina hö­ misslyckandet och nöden emot ho­ ga utsiktspunkter sannolikt i förväg äro underrättade om hans ankomst.
nom.
Så kom den stora hagelbyn, som Med sina välkända smackningar loc­ rev med sig det sista av köld från kar han snart dem alla omkring sig.
skyarna.
Och därefter den första Fåglarna slå sig ned på hans ena sommardagen, solig, ångande och hand, medan ekorrarna djärvt kila uppefter hans ben för att navsa till varm.
Och med värmen folket.
Min mail med schappet fick i ett sig en nöt antingen ur den andra slag publik.
Platsen kring hans kiosk handen eller ur hans ficka.
Det finnes många saker, som man icke får göra Därpå ha vi herrn med lådan.
Han liknar numera dansbanan kring en vid tvätt av siden — men Lux undanrödjer alla midsommarstång.
Förråden tömmas, är företrädesvis småfåglarnas vän.
besvärligheter.
T. ex. siden bör aldrig gnuggas lemonad- och pommackorkarna Det är som hade han vunnit varje eller vridas, det förstör vävnaden.
Tvål bör aldrig smälla — i en jämn, oavlåtlig ström liten bevingad varelses fullständiga strykas direkt på tyget, då detta förstör och guls tillgivenhet.
Trygga slå de sig ned flyter guldet in.
nar plagget.
Lux tvättar utan gnuggning.
I vimlet skymtar jag min kiosk­ på kanten av lådan mellan hans hän­ man, upptagen, ivrig och beställsam.
der och picka glupskt till sig dess Lux är en ren tvål i form av genomskinliga Hans missmod är bortblåst, blicken välsmakande innehåll.
flingor.
Uppvispar man dessa flingor i hett vatten, Slutligen ha vi herrn med duvor­ lyser av hopp, och han kan t. o. m. får man ett rikligt lödder, som tvättar utan att tillåta sig övermodet att jaga bort na.
Det är en betagande bild.
För­ skada det ömtåligaste plagg.
Lux skadar ingen« några småpojkar, som endast äro i troendefullt kretsar den praktfulla ting, som icke skadas av rent vatten.
vägen.
Ack, för endast ett par tre duvflocken kring sin välkände be­ skyddare för att, en efter en på hans veckor sedan skulle han varit tack­ Hur tvättar man siden?
Vispa Lux i hett vatten till ett rikligt axlar och händer mottaga sin sedvan­ sam för deras fem-öringar!
lödder, tillsätt kallt vatten till des-s lösningen bliver ljum.
Lägg liga morgonranson.
i plagget, krama det upprepade gånger genom löddret.
Gnugga Det finns ännu flera morgonbil­ ej.
Skölj väl i ljumt vatten.
Vrid «j Vira in i en ren hands duk och stryk med ett varmt — icke hett — järn.
Kom ihåg — der.
Men må det vara nog med dessa.
ljumt lödder — ljumt sköljvatten — samt ett icke för varmt järn.
De äro såsom i förbifarten tagna PÄRLOR snapshots.
Bakom dem ligger dock I I:I en längre historia — ett människo­ i modern infattning fördelaktigast hjärtas oavlåtliga omtanke och öm­ hos het mot den " skygga djurvärld, - som givits skapelsens härskare till gläd­ SUNLIGHT SAPTVAL GOTEBORG je och nytta på den vackra, rika Hovjuvelerare.
Ö. Hamng.
41. jorden.
Dag.
a / äiB / tliisfads moMf&amp;uri.
T^förfa Sidenpfagg sko fa tvättas hastigt i f / umé LUX fodder JC.7bidezssyri » Sparkasse-Kreditiv kan därvid utTärdas möjliggörande uttag vid vilket som helst av För Kvinnornas Tidning Tandläkare Anne-Marie Heijde Vasaplatsen 1.
Telefon 15500. v Södra Hamngatan 23 GÖTEBORG.
&gt; och Folkteatern Sparkasseräkning Emottager mot billig avgift (s. k. öppen deposition) alla slags värdehandlingar.
Avkastning redovisas omedelbart till depo- nenten.
Emottager till förvaring i kassavalv (s. k. sluten deposition) förseg­ lade lådor, konvolut o. dyl. En spansk författarinna.
(Inf.
gen.
Göteb.
Tandläkaresällskap) ii; G Ö T E B O R G 124 AVDELNINGSKONTOR Emottager insättningar mot högsta gällande ränta.
inom politikens, Avdelningskontor över hela landet ib Inder Dreyfus-processen ger man sin dotter namnet Dreyfusina.
En flicka får namnet Yris.
därför KODAK- BROWNIE- att yrväder rådde, när barnet föd­ Offentliga des.
En annan flicka får namnet från och med den 1 juli.
Allamina ' från psalmboken " (alla För 1 2 kronor kan man nu köpa en B R O W N I E N: r 2 6X9.
mina ord och tankar!)
En far ger liarnet sitt eget öknamn: Kassingen.
.
u+vafda f rån de En annan far sitter och studerar al­ U 8: manackans namn och läser där nam­ finaste och Jornäm- Varje net Nicetas.
Han kommer till pas­ A rens största revysuccés stöc théplaniagerna torsexpeditionen och begär namnet på.
Ceylon och i Kina.
Köp svenska varor.
Nieketass.
En mor vill kalla barnet hava en delikaf® Sofjet, men barnavårdsmannen lyc­ kas avstyra- detta.
Andra namn som arom samt garanr Î.
begärts, men från vilka barnen ge­ K Varje afton kl.
8 feras rena och.® nom pastors ingripande räddats, äro.
.
Endast 1 föreställning.
c^orjfatekade Amor, Baltica (efter Baltiska ut­ Av H AGB.
ISBERG.
ställningen i Malmö) och Bridge.
0 a bland _Z i ^ Or l -- E npig _ Eller låt oss höra några namnsam­ Svenska Kvinnors Medborgarförbunds artikelserie.
manställningar.
En flicka bär nam­ Låni e drags 1 eater net Adela Dinora, en annan heter (Eftertryck förbjudes).
Maurilla Signea, en tredje Bonire hämnd och hån och pina.
Och bar­ W0, » • ' * ' " • Man kan näppeligen beträffande tat såsom symptom till vansinne el­ Alli, en fjärde Fanny Miranda Val­ net flyr och söker gömma sig un­ Succéspjäsen våra barns rätt och bästa taga fatt ler oförlåtlig snålhet.
Namn är må­ dora, en femte Sulanda Vilhelmina dan, men vart det än flyr, följer på en fråga av mera allmängiltig hända den enda rikedom man kan ge Drifusine, en sjätte Milda Mentilia Mollusken.
namnet med det — från sitt namn art än namnfrågan.
Yad skall bar­ sitt barn, menar man.
Minst tre bör Axelina Oktavia, Dessa tre små ord undergräva ofta Ett gossebarn kan det aldrig fly.
Tala inte här net heta?
— Det är ju en av de för­ det ju vara och varför inte fler?
Det (som ej döptes) inskrevs för åtskilli­ om överdrift, ty då känner du inte lyckan i många hem och för många sta frågor som göras inför varje le­ låter ändå något med en hel rad ga år sedan i kyrkoboken med nam­ livet.
Och barnet kommer till sin människor.
vande fött barn.
Det är ju härvid namn.
Och så är det ju så många nen Platus Aristotelus Prins af Ma­ mor och sin far och frågar: ' A ar för " Den bästa viljan " är ett bedrä­ intresset för barnets förnamn som som skola hedras genom att barnet rat Ravakol Pallas Kassarino An- ni ge mig ett sådant namn. ' '
geri, som vi, i saknad av " den goda Paul, Blomsterhandel träder i förgrunden.
Men namnfrå­ erhåller något av deras namn.
Hela geolilo Lusifer Åkesson (detta sista skulle — Men vad far och mor då svara gan är ju också en fråga om barnets släkten får passera revy: far- och som förnamn).
Och märk namnens ' S 8dr.
Hamngatan 25 Ooteborg vet jag inte.
Och Milda står brud viljan " begagna oss av.
B (mitt f ö r Tyska kyrkan) efternamn.
Såväl frågan om barnets morföräldrar, far- och morbröder, " Med bästa vilja " var det mig en gång inför Herrans altare.
Det Telefon 11451 förnamn som frågan om barnets ef­ fastrar och mostrar allt intill tredje stavning!
Det som gör hela denna fråga om hade lyst tre gånger från prediksto­ omöjligt hjälpa min gamle vän, som Telefon p^mMMENDERAS!
ternamn kan ses både från synpunk­ och fjärde släktled uppåt.
Det är barns förnamn så ödesdiger är också len och namnen nämndes då inför ten barnets rätt och från synpunk­ som vid bjudning till bröllop, man att de namn, som en gång antecknats allt folket.
Och ännu i vigselstun­ bönföll om räddning från vanära och ten barnets bästa.
I denna artikel får se till, att ingen blir glömd.
i födelseboken, aldrig kunna ändras.
den: " Jag Milda Mentilia Axelina fattigdom.
" Med bästa vilja " kunde jag inte V] T A B A N D E T S: skola vi emellertid endast se frågan Men det gives ju också andra syn­ Vad som är skrivet det är skrivet.
Oktavia tager dig " Och om barnets förnamn från de nu punkter.
Modern vill kanske gärna Dock kan vid dop namn ytterliga­ livet är slut.
Skall en dödsannons titta upp till gamla fru Hoffer på se hjälten eller hjältinnan i den lästa re givas och tagas utöver de i födel­ sättas in i tidningen?
Skall en grav­ hennes födelsedag, hur ivrigt hon R E S T A U R A N G E R; nämnda synpunkterna.
romanen, som var en översättning seboken en gång redan införda.
sten sättas på graven?
Vad skall än — det visste jag — väntade mig.
Vad barnets rätt i detta stycke Slottsskogen vid stora dammen från franska eller engelska eller me­ beträffar, så är därom inte mycket där stå?
Kungsgatan 41 sopotamiska, taga gestalt i barnet, Jag vet inte om läsaren haft ett Det är nog sant att föräldrar nu att säga, Varje barn äger rätt till och det kan ju alltid i någon mån leende vid läsningen av här nämnda för tiden ofta ha allt för litet att R E K O M M E N D E R A S \ ••••••I och skyldighet att bära ett förnamn, ske genom att giva detta hjältens^ el­ namn, men vad jag vet är att fler­ säga över sina barn, men beträffande SLOTTSSKOGEN och denna barnets rätt är i lagen Konsert dagligen 5-7, 8-11 e. m.; fastslagen.
Det är nämligen föreskri­ ler hjältinnans namn.
Fadern åter talet av dem, som bära eller burit föräldrars rätt och makt att giva sina Dirigent: Siegfried Fournes.
^ vet, att inom sex veckor efter det har sina intressen och synpunkter.
dem, inte en enda gång i sitt liv barn huru många och hurudana namn Under vår Han vill t. ex. knyta de stora världs­ tänkt på dem eller hört dem med nå­ som helst, torde det väl vara obe­ barn blivit fött, skall, även om bar­ händelserna samman med de stora got leende, men väl med bitter grä­ stridligt, att deras makt är alltför net under nämnda tid ej befordras till familjetilldragelserna och namnen melse.
Och den far eller mor är stor.
Barnet som skall bära namnet dop, barnets fader eller moder eller erbjuda därvid alltid en möjlighet.
sannerligen inte att avundas, som är värnlöst mot okunnigheten, smak­ i händelse av deras död eller från­ Jean (uttalat som vore det svensk har ett barn, som alltid — genom lösheten, lättsinnet och vansinnet.
varo den person, som om barnet har stavning!)
Alexander Napoleon är da hela livet!
— med förargelse tänker Lagen ger intet skydd.
Och präs­ vård, hos pastor i den församling, att föredraga framför det enkla enda på en av de första gåvor — namnet!
ten står ofta i fråga om personligt där barnet vistas, anmäla barnets Johan.
Detta sista låter ju så fat­ — - som föräldrarna gåvo det eller inflytande maktlös inför darskaperi.
namn.
Här är alltså sagt av vem bortsäljas även tigt, banalt, nationellt, medan de rättare påtvungo det och från vilken Eller är det kanske prästen man vill och inom vilken tid barnets rätt till förstnämnda namnen klinga så för­ det aldrig i livet kan frigöra sig.
Att håna, när t. ex. barnet skaU heta förnamn skall varda tillgodosedd.
nämt, storvulet, internationellt.
4 tillfoga ett barn lidande och därtill Lucifer (ellar Lusifer)?
Och så slår Sex veckors betänketid är således i Låt mig taga några stickprov från lagen given den eller dem, som ha kyrkoböckerna i en och annan för­ utan något som helst dess eget för­ man barnet?
Vad jag närmast ville med dessa att bestämma barnets namn, och un­ samling för att med offentliga hand­ villande — det är barbari, ingenting mindre.
Och vad skall man säga, rader är att, så långt mina ord nå, der så lång tid kan och får sålunda ^Dar (tmeJjat man^ lingar bevisa vad här skulle bevisas: när lidandet blir — inte en tillfällig draga en lans för barnets rätt och ett barn vara namnlöst, men när bar­ hur smaklösheten, okunnigheten, net är sex veckor gammalt, skall dess lättsinnet och vansinnet ha fritt spel­ pina, utan ett livslångt lidande, som bästa, när det gäller namnet.
Vad Bäst?
rätt till förnamn vara tillgodosedd.
rum på hela detta område.
Vad kanske inte minst gör sig påmint i jag ville är att beträffande barnets Men barnets förnamn är också en skall man säga om namn sådan som: livets högtidligaste stunder.
_ Det er­ namn få föräldrar att taga sunt för­ nuft och hjärtat till fånga, så att in­ Bjötngåtöstullan fråga som gäller barnets bästa.
Där­ Adolfsine, Fritzina, Karlsina, Ellen­ fordras inte mycken fantasi för att tet barn tillfogas lidande genom att i ylle och bomull, Stottsüogen.
1: sta fd.
matsals * ocf) vid har emellertid lagen — beklag­ tina, Göstina, Elodina, Teolinda, tänka sig in i detta.
Det börjar re­ dan när barnet är 4 — 5 år.
Vad he­ det blir förlöjligat, smädat och för­ femiitoriseroeting.
£uncfj, lïtiôôag« ligt nog!
— icke nagra föreskrifter.
i alla tänkbara kva- Valkyrian, Afrodite, Gulldager, Ber­ o. Jïftonfomsert.
liest, pr tel.19268- • Från laglig synpunkt föreligger in­ nera, Laurencha, Birgia, Genette, ter du, min lilla vän?
Och flickan följt för sitt eget namns skull.
svarar: Milda Mentilia Axelina Ok­ litéer och vävnader HttsfråttssJ *.
Dîatgateta tet hinder att giva barnet vare sig Wigdis, Ettio, Astrofone (uttalat tavia.
Och barnet kommer i skolan farÄgatan 2.
J:sta 61. mat * ett eller hundra namn, och det står med tonvikt pa näst sista stavelsen!
), och lärarinnan frågar: Vad heter du?
seroertng.
yrujuist, £unel), envar namngivare fritt att giva bar­ Lambinda, Grlyn, Ensie, Skön Ann- IKtôôag m. m. Tel. 169 58.
Och namnen skrivas in, de sta i be­ net huru vansinniga namn som helst.
Mari, Ballien, Gifvendonia, Gravil- Man har också i stor utsträckning da, Tegnerosa, Ackvind, Conover, tygsboken, som följer det genom sko­ Jmpettal p J (amngatan 11.
Vägen " en gång " leder till staden lan, det påminnes om dem vid varje begagnat sig av denna frihet ofta Windom, Fontaine, Hudson, Negor- DTittför lektion, och på skolans fristunder ute ' aldrig ".
Telefon TO * 2, 168 72. utan all hänsyn till barnets bästa.
ro, Trollhainen?
Eller vad säges om på skolgården veta kamraterna att (Spanskt ordspråk).
Det synes vara otaliga synpunkter namn sådana som Farmor, Toddy Restaurant Terrassen begagna sig av dem.
Det löjeväckan- som äro bestämmande, då namnfra- och Sedig!
Under rysk-japanska förstklassig fionôitori ocf) de namnet är ett ypperligt gissel i gan skall avgöras.
Så beträffande kriget importerar man de japanska lunefisertiering.
Tel. 19279. den obarmhärtiges hand mot den antalet namn.
Att ge ett barn en­ fältherrarnas namn: Togo, Nogi m.
Att hava lidit är såsom att kunna känsliga barnasjälen, när det gäller HonbUori ^Restaurant, Tiotsi dast ett namn synes tydligen nume­ många språk; man har da lätt att gatan 1 tr. Tel. 107 79. ra av mången hart när bliva betrak- förstå alla och göra sig förstådd av Stora Teaterns JZestaw alla.
SPECIALAFFÄREN FÖR Norsk kjöbmandsfamilie önsker en dannet rant Sommarterrassen.
dame (helst 21 — 25 aar) som er villig til at stor sortering Tel. 3273. lllustft.
TYOER utföre en enepikes arbeide.
2 voksne, 2 ENORM prisnedsättning på Sommarenärhär!
Fischer F ä r g a E d r a urblekta gardiner drapener och andra plagg Marknadens hittills oöver­ träffade och billigaste hem färg.
Fråga Eder hand.
lande eller tillskriv En elegant * visitväska som hedrar sin ägarinnas smak köper Ni fördelaktigast hos^ Ifui V A.-B.
NAD CO, GÖTEBORG.
Å.Giiåm O KOliSGJ KOKSGATAN 12 Iii Sofia Svensson, Smide alla slag, Keramik, Väfnader Bese utställningen SÖDRA HAMNGATAN 45 t KONSTSLÖJDEN) Dödens kors under namnet här • IIBIIIIIIBBIBB BBBSQiBOSflBRBIIIIIMIHii ovan innebär en i mycket vida kret­ sar smärtsamt kännbar förlust.
Folkskollärarinnan, stadsfullmäk­ tigeledamoten och barnavårdsmannen Sofia Svensson var en av dessa rast­ lösa, osjälviska och uppoffrande so­ ciala arbetare, vilkas gärning sätta djupa och varaktiga spår i ett sam­ hälles liv.
Född i Tvååker 1873 började hon Största urval.
— Enastående hUiga B • priser.
sin bana som småskollärarinna, blev 1903 folkskollärarinna ocli knöts i Baddräkter denna egenskap, efter tjänstgöring i Badkappor Karlstad, år 1907 till Göteborgs sam­ Badbyxor hälle.
Här verkade hon först i Badlakan Nordhemsskolan och under senaste Badhanddukar tiden i Högre folkskolan.
Badmössor Sannolikt är det mot bakgrunden Badvantar av en innehållsrik och med varmt och Badlappar öppet sinne omfattad lärarinnegär­ s v ?TA A Badkängor S vft R TA Badskor ning man bör betrakta hennes andra A stora livsintresse: samhällets plikter Badbälten mot barnen.
Hennes rika livserfa­ förra året kvarvarande lager borisälpt till underpris.
\ renhet på detta fält och utomordent­ • En inängd mod.
mönster liga insikter i alla till vår barna­ vårdslagstiftning hörande frågor Badkappsiyger samt hennes ärliga och kärleksfulla till enormt billiga ' pri ser * vilja att ägna sina krafter åt de värnlösas rätt och väl gjorde henne även i ovanligt hög grad skickad att fylla den krävande uppgiften som Göteborgs första avlönade kvinnliga Korsgatan, barnavårdsman.
I övrigt togs hen­ Kungsgatan.
nes mångsidiga intresse flitigt i an­ språk icke minst inom den egna yt- kesorganisationen, där hon intog en ©lika framstående plats.
Sålunda tillhörde hon såväl centralstyrelsen för Sveri­ ges folkskollärarinneförbund som styrelsen för Göteborgs folkskollä- alltid färdiga, i sma kfullt utförande rarinneförening.
Det politiska partiintresset spela­ de aldrig en avgörande roll i den bortgångnas liv.
Hennes övertygelse var att man, inom vilket parti som helst, har möjligheter att med det rätta sinnelaget göra sin vilja gäl­ lande — en övertygelse som hon själv vid många tillfällen försvarade inom det kommunistiska parti, hon tillhörde.
Där hennes rättfärdighets- känsla bjöd annat förbehöll hon sig redan från början fria händer.
Det kommunistiska partiet tilltalade hen­ ne emellertid framför andra, emedan detta var det enda som på sitt pro­ gram uppsatt full likställighet i alla - fel.
4314, I Dita .Banôet Kungsgatan • JVIöbeltycfer ••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••a.
TAPISSE DETALJ ö. Hamne.
11.1 tr. IN-IABS Siden, boj linne för gardiner Damunderkläder Norge.
FRIBERG &amp; ANDERSON barn Elektrisk matlagning Närmere upp lysninger faaes vid henvendelse fru Kungsportsplatsen 1.
Tel.
7235., Stranne Övra Telefon 10720.
-, N Husargatan 29, Göteborg.
A.-B.
MAGASINET a / b | Kungsgatan är även som badtväl den förnämsta.
Rikt urval.
45.
Telefon 1900.
Billigaste priser • 40 KUNGSGATAN 40 S:: •••••••••••••••••••••••••• Om det inte varit för din fördömda och blod.
Hans son var någon!
Och storartat, härligt.
Men vi tva vi vet bara in i staden, herr Wieprandt; envishet, och din smutsiga girighet, rongdörrar.
Lisa for med denna vagn vad vi vet.
Vad? "
någon som dugde!
(Med ensamrätt för Sverige.
Efter­ ditt elaka stycke, så hade jag inte och märkte genast förbättringen.
titta på den vagnen på linje 3, som " Frida, jag säger dig — " Då han kom hem, visste hustrun tryck ej tillåtet).
Några av de resande berömde den, har er sons perrongdörrar.
Det blir redan besked.
Hela kvarteret tog " Och jag säger dig, att jag inte dragit handen från min pojke och en glädje för er. "
nekat honom min faderliga hjälp i och konduktören sade, att det var en del i den framgång, som vunnits av vill höra ett ord ", skrek hon rasan­ hans företag.
Då hade han i dag uppfinning av en ung montör vid " Perrongdörrar? "
— Wieprandt en av deras.
Fru Wieprandt lät lille de.
" Jag vill inte ge så mycket som varit en burgen man, och jag också!
vaggonfabriken därute på andra si­ blev blek.
Månne det var den upp­ Hans dansa på sin arm, och drog så för din underpojkes galenskaper!
dan floden.
Uppfinningen visade finningen, som Paul hade velat tala ned mungiporna till ett syrligt klan­ Begriper du?
Om där hade funnits — men nu är det främlingar, som få sig så fördelaktig, att spårvägsbola­ med honom om den där vårkvällen, der, då hon såg mannen.
" Kvälls­ någonting i den odågan, så hade han skumma fettet av det, som hans för­ get redan umgicks med planen att då styvmodern körde Paul ur hu­ maten står och väntar på dig, ^ iep- väl hjälpt dig och din verkstad på stånd och geni skapat.
Och det är låta anbringa sådana dörrar pa alla set efter ett fruktansvärt uppträde?
randt över en halvtimme, om nu po­ fötterna.
Men nej bevars, då var det du, du, som är orsaken till det med Roman av Luise Westkirch.
Nu hade fabriken köpt modellen och tatisen är kall, så är det inte mitt jag, och det lilla jag hade som fick din giftiga tunga.
Men se, nu är sina vagnar.
Översättning av e.
Lisa spetsade öronen.
En montör utfört den.
Så alldeles dålig kunde täppa till revorna.
Till det var jag det slut, begriper du?! "
fel. "
Fru Frida tjöt och bölade som god nog. " '
— Hon började plötsligt 33. vid vaggonfabriken?
Redan förr, nar den då inte vara.
' Vet du redan —?
— " ett djur, och började utösa över man­ Och till och med nu, då han de umgingos, brukade Paul Wiep- ' Ja, ja bevars, det behöver du inte snyfta.
— " Och knappt har nu den Han sprang till spårvagnens håll­ randt grubbla på allehanda uppfin­ ar slyngeln hittat på något nytt för att nen det outtömliga ordsvall, med Vredgad, djupt förolämpad av plats, väntade segt, tills den rätta kasta mig i ansiktet det första du ningar.
Då nämnde någon hans slå blå dunster i ögonen på folk, så vilket hon annars brukade bedöva e, nne ' ^ a de Paul dock icke gått lik- vagnen kom, stod på plattformen gör.
Det ha ' de tutat mig i öronen namn, och en strålande glädje flam­ heter det genast: Min son!
min son!
sin man och göra den stillsamma ord ' ^ dennes smärta, och hans och undersökte mekanismen.
Nästan till höger och vänster.
Din odåga Men jag och min Hans räknas rakt människan nästan fullständigt vilje­ om den helgedom, som varje made upp inom henne, så stark, att f|., ömt strök han med handen över järn­ till pojke gör sig till, och tror han inte mer!
Men om jag också bara lös.
Men i dag vände han ryggen ^ ûniska måste bevara i sitt innersta hon själv undrade däröver.
stängerna.
Sonens verk!
Praktiskt, är uppfinnare.
Det är hans nyaste Vid ingången till Rosenhof motte är en stackars svag kvinna, så låter både åt henne och den mindre aptit­ Så r ^n ' VOr ° a ^ var lig a och sköna, enkelt, snyggt!
Bra uttänkt och bra vurm. "
liga kalla maten på bordet.
hon den gamle Wieprandt, " Nej, se " Jag har sett hans uppfinning, jag inte trampa på mig!
Det säger förd ' - Var ^® * ' kunde icke en i grund utfört — och hans sons verk!
Detta " Den där festmåltiden kan du jag dig, att ifall du skulle ha börjat fröken Lippert ", hälsade han, ni a ie l^ d människa känna.
Och den medvetande gav ersättning för mån­ Frida, har sett hur den arbetar.
Och själv äta upp, och taffelmusiken un­ ^8 om, som han bar i hjärtat, skiner ju.
Har det hänt något rik­ ga genomsörjda stunder.
Det höjde den är bra.
Där är inte tu tal om inbilla dig några dumheter — över min tröskel kommer aldrig svarta Ju­ danber jag mig också.
Min Pauls änd^ 6 ^ et Var ^ ör svar ta Julia?
Och tigt roligt? "
hans självkänsla, som krympt till­ den saken. "
hedersdag är en festdag, och den äm­ " Egentligen har det hänt er, fader Fru F rida lät pojken hoppa så vilt lias fästman! "
, n&lt; j ' Blott för kvinnorna an- sammans under hustruns alltmera Men då slog Wieprandt näven i nar jag fira. "
Wieprandt ", svarade hon muntert, doa 311 som deras helge- omkring sig gripande tyranni.
Nu på armen, att den lilla, bleka stac­ Och så tog han på sig sin söndags- bordet, så att kvinnan skrek till.
" och jag gläder mig endast bredvid.
behövde han icke mer att stillatigan­ karen började gråta.
" Joho, det kän­ E " Men över min kommer han, så snart rock och gick sin väg.
Vet ni väl, att er son är ett brinnande gen d aU " u&gt; ^ a £ gick för första gån- de tåla hennes ringaktning, behövde ner vi till, vet du det, Hanseman, att Han kom sent hem, sakta gnolan- han kommer med heder, om han vill.
Wjppj.
11 ^ e kt r iska vagnen med Paul och skinande ljus, en framstaence icke mer blygas över sitt eget kött vad fars äldste gör, det är alltid 11 ts s amman fällbara per- uppfinnare?
Jaha, så är det.
I Rosenhof.
i.
Kerstin Lindahls BLOMSTERAFFÄR Korsgatan 4, Telefon 8462 Rekommenderas!
10365- 111 - • &gt; Telefon 107 89.
DodmetSiTTieetfis Tfiesalo ng.
frukost, £uncft, Smörgåsar.
iKtôôagSftonsert flsti.
.
Vackra, starka, handvävda, Hus- oel) tvättäHta Prover sändas, v Precisera godljetsfullt vad îïi onsKar.
1US Koti9tflîteri9 föraäljrungom agaatn, ^ i i oerhört!
!
billigt.!
manochkvi^ avseenden mellan Som bekant ^ samt avväpning.
det genom kommunisterna ^ senaste valet invaldes » o® e ti av Göteborgs stadsfullmäktig uppdrag som hon mottog ^ ät e emedan det för henne främja &amp; möjligheter att kunna värv,; p 4 v i l k s - u * - £ 3 den så osjälviskt, inrikt^ " ' så välsignelsebringaiide • I i dd °l / asa ^lomsfetharh Storgatan 31.
Lätta j Sommartyger 1 Ô tornsieratbeten [Bomullstyger Med bästa vilja.
i l
KVINNORNAS Sänd Eder För Sommaren!
TIDNING Skånska Wienerbageriet TVÄTT Emy Thorin.
Stort urval av nyinkomna vackra, färgäkta Sommartyger i ERIK DAHLBEROSQATAN 22 Frotté, Musslin, Gabardln, Folard, Voile, Zefyr och.
(mitt för Realläroverket) Bomullstyg. "
~ ~ GOSSKOSTYMTYGER, till Allt som hör till ett förstklassigt thebröds- Lahmans Trieotunderkläder för Herrar och Damer.
Underkjolar, &amp; wienerbageri.
Tel. 6077- Billiga priser Strumpor, Snörliv, Reformliv, Näsdukar, Allmogegardiner, Möbeltyger, Borddukar vackert urval, akta färger.
Linneduktyger, Vegagatan 46.
Göteborg.
Tel. 44443 Handdukar, Sängtäcken, Filtar.
Hvita Väfnader, bästa fabrikat.
Omsorgsfullt arbete, om Snabb leverans.
Prima Ylle- och Bomullsgarner.
Saluhallen 21 — 23 BERTHA ANDERSON 15 Korsgatan 15 Amalia Gustafssons förstklassiga Charkuterivaror rekommenderas.
Tel. 1976.
Smör, ost, ägg, i butik n:o 60.
Tel. 4570 till båda butikerna.
En informator, som fatt en hög­ adlig discipel, tillfrågades av en vän vad kan tyckte om sin lärjunge.
— - Åh, svarade informatorn, det Många, som finna livet skärande är med honom som med de förnäma tungt, söka trösten i, att döden blir palatsen: översta våningen är tom.
det, som skall ge mening åt allt — lyfta slöjan över dunklet.
Yi äro som barn, som snyfta i skymningen.
Livets ansikte visar sig för oss stundom så skrämmande, Varje förståndig husmoder att vi ej förstå dess uttryck.
När vi icke se längre än till det, som lig­ använder ger på ytan, äro vi strax redo att klandra och sucka fram våra " Var­ för? "
Och så döma vi snabbt li­ vet —: det är meningslöst.
i hushållet Vilhelm Ekelund säger sannare: " Vilket nonsens att tala om livets V. meningslöshet!
Livet är svårt och därför meningsfullt i högsta grad ".
" Med bästa vilja " låter det, när Ja.
Kanske är det en god mening vi vilja göra det möjliga omöjligt.
bara det, att man skall söka tvinga Men " den goda viljan " — den vad som i livet möter en, till att i förmår nästan göra det omöjliga högsta möjliga grad tjäna en till sjä­ möjligt!
lens växt, renhet och styrka.
Vår själ skall vara fylld av strävan till vad bättre är än vad som är.
Målet är väl ändå detta: att adla ens lilla liv; svart och ömkeligt kan det vara, men det är vår egen sak att göra det rent och högt.
Under den strävan Yi överlämna till våra läsarinnor ha vi att lugnt och tryggt vandra vår att besvara denna ingalunda oviktiga väg fram.
Jorden är människans fråga.
Om satsen är sann att vägen hem.
En gäst, vi här skola mottaga till framgång går genom kvinnan och aldrig förgäves vänta, är Döden.
kan det vara intressant att söka ut­ Människorna göra sig större omak för röna, vilka män som isynnerhet äga gäster, som äro mindre fordringsfulla förutsättningar för en dylik av än vad han är.
De skura sina golv, kvinnligt inflytande understödd kar­ lägga rena dukar på borden.
De klä­ da sig helgdagsfint, sminka sig och riär.
Alltså, ärade läsarinnor; vilket är kivas om platsens bästa hårfrisörska.
Ert manliga ideal?
Är det den all­ De ha sina skräddare att skära till varlige och inåtvände eller den glade kostymen efter den sista modejour­ och sorglöse mannen, den energiske nalen och sko-handlarens modernaste och driftige eller den drömmande och skor på fötterna.
Comme il faut ut obeslutsamme, den djärve och fram­ i fingerspetsarna skall det vara, när trädande eller den blyge och tillba­ gästerna komma.
Kanske uteblir kadragne, materialisten, som inrik­ ändå någon av dem, och det händer, tar alla sina tankar på skapandet av att det blir just den, som skulle be­ den lysande härden eller idealisten, rett vårt hus den största äran.
Och som nöjer sig med den enkla och då kan det kännas som hade vi gjort idylliska?
Föredrar Ni i regel den alla våra anstalter förgäves — då ej korrekte etikettsmannen eller den den kom, som vi mest hoppats på.
Döden är inte en sådan glömsk som originell och självständig går sin väg fram, världsmannen eller en­ gäst.
Han kommer alltid till sist störingen, den intressante eller var­ ändå.
Men han är fordringsfull och dagsmänniskan, den temperaments- det är mening med hans besök.
Hur fulle, som ställer till dramatiska sce­ många ha dock ej mäktat forma ut ner och bråk eller den oförbränneligt sitt liv så, att döden ej tilläts vara godmodige, som lik en orubblig klip­ något som skrämde utan blev något pa mottar de upprörda svallvågorna som lärde dem leva!
Jag kan inte se, att det nödvändigtvis behöver från kvinnlighetens hav?
Utkastet till olika manliga typer ligga något osunt i en slik livsföring.
är härmed givet.
Yi överlämna åt En sådan uppfattning kan blotta det våra läsarinnor att så koncentrerat stora ansvar, som vilar över oss alla- Så blir då, för mig, frågan om och uppriktigt som möjligt besvara döden och dess mening också frågan frågan: — Yilka av ovannämnda egenska­ om livets vikt och livets mening.
Elända och betryckta ropa — ibland per utmärka ert drömda ideal?
ack så tyst!
— omkring oss sin bön om, att vår kärlek måste kasta lite ljus in i deras mörka värld, driva bin­ dan tomhets- och ansvarskänslan ur deras själar.
Och åtminstone för nå­ gra ögonblick stilla deras hjärtas eviga hunger.
Mot varandra förbryta sig män­ niskorna ständigt, ovetande eller med berått mod — och " jag menade bara, att om en människa inte gjort en an­ nan något gott — så har hon handlat illa mot henne.
.
. "
(Gorki).
Blir den djupa innebörden i dessa ord klar för oss, då skola vi ock ur dem få ljus och kraft, som leder vårt handlingssätt in på vägar, där livet ej längre kan bli meningslöst.
Da­ gen blir vår, natten må ock komma, när den skall.
Han betraktade henne närmare.
" I alla fall titta nu era ögon helt muntert ut i världen. "
" Man har sin lilla stolthet.
En vän, som vid första missöde lämnar en i sticket, är väl inte värd någon djup sorg.
Men det var inte om mig själv jag ville tala.
Vet ni väl, herr Paul, att er far är riktigt stolt över er? "
" Min far? "
Någon bitterhet blan­ dade sig i hans förvåning.
" Ja, ja.
Han rentav strålade, då jag berättade honom om er uppfin­ ning.
Som han gick och stod sprang han genast till spårvagnen. "
" Det var ni, som talade om det för honom, fröken Lisa? "
" Jag ville gärna göra honom en glädje.
Han har inte mycket glädje i livet, er far. "
Ett ögonblick sågo de varandra i ögonen i ordlös förståelse.
Sedan räckte han henne handen.
" Jag tackar er, fröken Lippert. "
Med en varm känsla i hjärtat gick han hem, och det hände sig i den veckan, att han varje kväll var tvungen att uträtta något på den vä­ gen, som Lisa kom från affären.
Och umgåtts, hundra små händelser, hun­ dratals erfarenheter från deras strä­ van och arbete, betraktelser över de högsta och djupaste tingen.
De ka­ stade boll med sina tankar som le­ kande barn, och vardera uppfångade och kastade dem tillbaka i nya och större bågar.
Därvid betraktade Paul med för­ stulet välbehag hennes vårdade klädedräkt; den tycktes understryka den fläckfria renhet, som låg ut­ tryckt i hennes hela personlighet.
Hennes ögons klara, vakna blick verkade på honom, som ett uppdy­ kande ur en het, dimmig håla upp i solens klara ljus.
Han gladdes åt hennes raska, bestämda steg, hennes vårdade språk, säkerheten i hennes uppträdande, som hon lärt av sina förnäma kunder.
Och mycket tillta­ lande var den munterhet som hon ut­ strålade i den ärliga glädjen över återknytandet av det gamla kamrat­ skapet.
I tankarna liknade han hen­ nes väsen vid den friska aftonvin­ den, som renande och svalkande strök omkring dem från de avmejade fäl­ ten.
Anda till Lippertska husets dörr Vid vägen.
A.-Bol.
Nya Bikupan KUNGSGATAN 45 • TEL. 5107 Damunderkläder Barnkläder, Spetsar &amp; brode­ rier, Ritade handarbeten, Näsdukar och Brickdukar Brudutstyrslar utföras.
Hon har så väl behov av lite säll­ skap och förströelse, den gamla stac karen, och blir så innerligt glad, när någon ser om henne.
Men " med bä sta vilja " var det mig omöjligt!
" Med bästa vilja " — • hur ofta börja vi ej våra brev med dessa ord, när vi försummat besvara en kär väns eller anförvants skrivelse och nu vilja låta påskina, att vi ej på nå­ got sätt kunnat få tillfälle sända den väntande en rad.
" Den bästa viljan " låter hemmet vara otrevligt och dystert, barnen gå smutsiga och trasiga, mannen vänta på maten, som oaptitlig och smaklös serveras på ett föga tilltalande sätt.
" Den bästa viljan " låter steken brännas vid, mjölken koka över och potatisen bli vattnig — med bästa vilja kan man inte rå för det!
Jag har " med bästa vilja " inte kunnat hinna med det — ursäkta sig snickaren och målaren, när det ut­ lovade arbetet inte blir färdigt till den bestämda tiden.
Sömmerskan och skräddaren likaså, när kunden står på tröskeln och vill avhämta den sak, som alldeles säkert skulle vara i ordning till den och den dagen.
" Med bästa vilja " är det mig omöj­ ligt spara och hushålla mera än jag gör — påstår husmodern, när man­ nen förmanar till inskränkning i ut­ gifterna.
" Med bästa vilja " kan jag inte lägga bort att röka, att dricka ett glas öl till maten, att varje kväll ta ' min vira och en grogg på Gästis — avgör familjefadern på hustruns blyga uppmaning att lägga bort dessa ovanor.
GARDINER ocfl S&amp;NütiVERKAST " Vackraste ocfisfärsfa ir-Ht / frktinf ö / ' / / / gcuf ho * A:ü.CARL Johnsson 2 Kvngsforgef 2 de och med blanka ögon, så att fru Erida, som hade en säker instinkt, förblev stum och tjurade, och endast vågade viskande beklaga sig för Han- seman.
Hos Lisa brann en oemotståndlig önskan, att uttala sin glädje till Paul.
Redan dagen därpå träffade hon ho­ nom i Rosenhof och gick honom med raska steg till mötes.
" Mina hjärtligaste lyckönskning­ ar, herr Wieprandt! "
Hon smålog något osäkert.
Med skalkaktig blick gled han över hu­ sens fönsterrader.
" Utomordentligt vänligt av er, frö­ ken Lippert.
Men jag måste göra er uppmärksam på, att om man inte vill vara bekant med en person, så är det mycket oförsiktigt att tilltala honom mitt i Rosenhof. "
Hon blev röd.
" Jag hoppades, att ni förlåtit mig de dumma orden — efter förra söndagen. "
" Ja, hur kan jag veta, om jag ic­ ke förra söndagen ökat på mitt syn­ daregister hos er. "
Hon gjorde en avvärjande rörelse.
" För fullt så dum borde ni nu verk­ ligen inte hålla mig, hr Wieprandt. "
Pellerins Margarin Vilka män väcKa Kvinnans beundran?
så mötte han henne händelsevis.
Och händelsevis pratade de ett par ord med varandra.
Till sitt rum i Pot- hoffs hus kom han numera endast för att sova.
Sina måltider åt han i staden.
Han undvek Julia, och var han tillsammans med henne, vi­ sade han sig förströdd och retlig.
Men hon fattade ingen misstanke.
Hon var alltför övertygad om sin egen kvinnliga tjuskraft, om sin makt över varje man, för att det ens skulle kunna falla henne in att tän­ ka på ett avkylande, ett omslag i hans tycke.
På söndagseftermiddagen hann Paul upp Lisa på gatorna inne i sta­ den.
Han hade suttit vid sitt fön­ ster och passat på i två timmar, för att se när hon gick.
De gingo så ett stycke bredvid varandra, och när det då upptäcktes, att ingendera hade nå­ got särskilt för sig, så föreslog Paul en liten utflykt i skogen.
Och nu var det just som i deras skoltid, då de två sprungo tillsam­ mans ut i det fria om söndagarna.
Samtalstråden gick aldrig av.
And­ löst mycket hade de att berätta var­ andra från den långa tiden, de icke när Ni köper Anjovis att den är fullt mogen och av svensk råvara.
A. Magnusson Bazar Alliance n:o 55 garanterar att Ni får prima vara.
Rökt lax, salt lax, rökt ål, kon­ server stor sortering.
Tvättanstalten Västkusten Den kvinnliga badgästen: — I fråga om segling är det det allra ro­ ligaste att komma i land igen!
Giv noga akt Dessa skymningsstunder — ack, huru bitterljuva kunna de ej vara!
Det bor vemodigt minne i dem lika­ väl som trånande längtan.
Men ofta kunna de ha det med sig, att de föra oss till oss själva och med sin veka stämning viger vår själ åt stillheten.
Hjärtat pockar inte längre hett och oroligt, det slår bara tacksamt och stilla.
Det ger kraft att vila i gläd­ jen över att man när allt kommer till allt är rikare än man själv vet av.
Ser man tillbaka på vägen, man gått, minnes man, att där stod blommor också bland alla stenar, som sargade ens fötter.
Det var inte fult och styggt allt.
Det skall ej bli fult och styggt heller allt, som väntar.
Se, också till oss vill lyckan träda — men det är nog så, att det mått av tillfredsställelse, detta då skall bere­ da oss, mycket bestämmes av den an­ da, i vilken vi förmå mottaga gåvan.
* och så ingenting mer.
Man bär på en mardrömsliknande känsla av att vara bestulen.
Det är så mycket kärt, som dragés i smutsen.
Det är så många värden, man trodde på, som rått trampas under fötterna.
En gång .sades det: " Salig den, som ej ser, och dock tror. "
— Bör ej nu den prisas lycklig, som ser och dock tror.
* Tron kan under vissa omständig­ heter bli en mäktig utlösare av ener­ gi.
Av omvändelser, vare sig de äro av det ena eller det andra slaget, kan man bl.
a. se detta.
Och då förstår man också den engelske vetenskaps­ man, d:r Thomas Hyslop, vilken som läkare har uttalat, att bönen är det bästa medlet mot sömnlöshet.
Ty, menar han, att kunna ställa sig i le­ vande förbindelse med Gud har en förunderligt lugnande inverkan på sinne och nerver.
Onekligen har det i detta samband ett visst intresse att erinra sig den definition av " religion ", som återfin­ nes i Strindbergs Svarta fanor: re­ ligion — det är kontakt med kraft­ källan.
Torsten Cederberg.
När jag är ensam, tycker jag mig hava tusen människors förstånd, och när jag kommer bland folk, är jag dummare än ett barn.
Freidank.
Skilsmässan har sin gåta, sin skräck ock för själva anden.
Önska ej döden!
— Livet är dock fågeln i Det är ingen tillfällighet att mån­ handen.
ga blevo olyckliga därför att de för E. Aarestrup.
tidigt funno — • lyckan.
Tänka vi det ringaste efter, är det utan tvivel så, att många av livets lyckomöjlig­ heter ligga just i kampen för det, som vi anse vara det enda nödvän­ diga.
I vår egen lilla värld måste vi ha byggt oss ett vitt och strålande eller tempel, helgat åt Tron.
Till det må­ ste vår längtan bana vägarna.
Den Ni Eder, så annon­ levande tron är en stor livets gåva, sera det i alltid.
Att tro — - det är att ha fäste GÖTEBORGS i livet, vilket stundom innebär just det krafttillskott, vi behöva för att MORGONPQST lyfta vår gärning upp på ett högre Alla Edra vänner, plan än vardagens.
läsa den tidningen.
Förlovar Gifter Visst är vår tid hård, grym.
Den luft, vi andas i är tung av tvivel, och rymden full av bruset kring förvir­ rande frågor.
Stjärnorna le så av­ lägset och gäckande.
Dagarnas gå­ va förefaller att bli trött resignation ••• Läst i varje bildat hem i västra Sverige.
GYNNA VÅRA ANNONSÖRER!
Skönhet och fä grin „ Vid Ständigt bruk give » a,.
^ £ ^en * väld 0 i YVY-tvàlen en frisk framkallar ett lätt ro S en skim ^ vita, skära huden och gör (] " et i tisk, mjuk, klar och ungd^^ Använd därför dagli gen yyv.
Säljes i varje välsorterad, 1 ar &amp; r Ystad till Haparanda iri- Aktiebolaget YVY Fabrik^ Representant i Stockh^ Kvinnornas Tid E. mng 22 Juli 1923 Rikstelefon N; 0 13768 3:dje årg.
MALMSKILLNADSQATAN 11 n STOCKHOLM.
* Utför: Maskinskrivning av farH; 00 * 1 vetenskapliga arbeten, protoS?
K011 &gt; mo- tioner etc. Bokföringsarbeten och bokslut n„- liga uppdrag såväl som ârsac ' ko j * 1 ' Revisioner, siffergranskningar de u d - tioner översättningar. '
ekla ' a Mångårig praktik och kvalificera betskraft garantera ett fullgott al f Goda referenser.
Moderata arvodel.
brevlåda.
Min egen visa, Ed.
Hjärtelaget gott, men formen ej helt oklanderlig Tack i alla fall!
.
G ~ d S — a - Innehållet i ert lä nge vilande manus har roat granskares Men att upptaga den nyligen t,!
handlade frågan än en gång i v j ra spalter tillåter icke utrymmet.
Adli.
Kanske vid tillfälle!
Misströstande.
Tänk med Coué- " Varje dag blir det allt bättre ock bättre! "
Fullkomligheten tillhör i c.
ke jorden.
Läsare.
Ifrågavarande " märkes " semester, tillbringad på främmande jord, omöjliggör önskad förbindelse till uppgiven adress.
F (kar gad äldre fru.
Vi förstå Er upprördhet.
Att omedveten om val som väntar en inträda i ett förhäxat hus för att på skakande broar, hop­ pande plankor, rullande tunnor och gnisslande remmar slungas mot höj­ derna är säkerligen en alltför stark sensation.
Men vi kunna tyvärr in­ genting göra åt saken.
Endast re­ kommendera mindre lustiga och upp­ skakande byggnader.
Rien.
Signaturen uttalar vår åsikt.
Kunskapstörstande.
Det finns en 500 à 600 dylika.
Men sänd oss en stenograf och en chäslong för re­ daktionen att vila på under detta, slag av övertidsarbete så tro vi oss i det närmaste kunna räkna upp nam­ nen. "
LINOLEUMMAGASINET iTÄU-Eß ÖVRIGA 1JWJGGAM GÖTEBORGS UNOLEDM-M / VOMN PETERS, FRANZÉN ^ C » ledsagade han henne.
Därefter ha­ KUNCL.
HOFU- ä .. lQ Qia RUNGSPORTSPL.2.
TEV 8200-30J5 W de han ingen lust att återvända till SKANDINAVIENS STÖRSTA SPECIALAFFÄR — I SIN BRANSCH staden, utan tänkte han skulle be­ ställa sin kvällsvard nere hos Pot- hoffs, och sedan tillbringa kvällen på sitt rum med en bok och eftermid­ dagens minnen.
Så gick han ned för Distribution på glasflask 01. trappan till Pothoffs källare.
Tel. 407 81, 45699 Just denna eftermiddag hade Sa- biner-Lottas tiggarbarn dött.
Den lilla svaga livslågan, som så länge matt flämtat, kunde icke mer, utan slocknade.
Hon hade tagit li­ ket tillbaka till Pothoffs, och medan NYTT KVARTAL!
man väntade på att modern skulle Förnya omedelbaj^ komma och hämta det döda barnet, nrenummerationegj: hade man lagt liket på bordet när­ mast dörren.
Orent porslin och tom­ Vid prenummerationen e r ^ ma sejdlar voro hopade omkring den Ni lilla kroppen.
Det gick högljutt till hos Pothoffs i kväll.
Den " bedrö- vade William " firade födelsedag, och då han som " fri " tiggare icke pr post varje söndagsnK&gt; r S behövde vara girig, som de " anställ­ Pris Kr.
3= 50 P r hal h da ", så lät han det gå muntert till.
år, kr.
2:^ pr kvartal- Borden hade man ryckt åt sidan.
Hrla JMjölh Obs.!
Kvinnornas TidniSB (Eorts i nästa n:r.)
29.
Sveriges Kvinnor- Stödjen Eder egen Tidning!
Annonspris: Textsida 25 öre pr mm.
, sista sidan 20 öre pr mm.
Längre annonsering rabatt.
Prenumerationspris: Utkommer varje söndag.
Helår Kr.
6: Utgivare och redaktör: INGEBORG DAHLLÖF.
För annons- och ekonomiavdelningen: EDITH RICKBERG.
Redaktion och expedition: Vallgatan 27, Göteborg.
Tel. 18070.
1 / 2 år Kr.
3: 50 V 4 år Kr.
2: —.
Lösnummer 15 öre.
Centraltryckeriet, 0.
Ericson, Göteborg 1923.
Om vårt poliklinikväsens reglering och nytta.
igenom nå en maktställning, som skulle betyda Frankrikes herravälde 1nas Tidning ", med hela namnet i Europa?
Och å andra sidan, säger " utsatt, angives som källan.
Ett 550-årsminne.
England hela sanningen, när det an­ Av lägger uteslutande ekonomiska syn­ punkter på Ruhrfrågan och undan- ars.
Man är benägen att med Schück Den 23 juli ha 550 år förflutit se­ Advokaten Hilma Hansson-Söderqvist.
sticker sig bakom dem, när det nekar dan den heliga Birgitta, Sveriges anse, att förlusten av maken, vilken att medverka till Tysklands upphä­ efter ett 28-årigt äktenskap drabbade vande av det passiva motståndet i det namnkunnigaste kvinna, avslutade Det finns som bekant flera sorters ket av verklig demokrati.
Genom „tlandskrönika i sammandrag.
besatta området?
Griper icke även sin långa märkliga pilgrimsfärd på Birgitta, då hon endast var 41. år polikliniker.
Vi ha för det första densamma fixeras icke blott allmän­ Ett 550-arsminne.
gammal, blev den stora vändpunkten sådana vid de medicinska högskolor­ hetens principiella rätt att vid de po­ s c t a Birgitta.
här in ett mäktigt politiskt intresse, den eviga stadens helga mark.
likliniska mottagningarna på resp. ni vårt poliklinikväsens reglering och nämligen Englada fruktan för det i Otaliga äro de sägner som spun­ hennes liv.
Det starkaste jordiska na, för det andra äro dylika inrätta­ sjukhus få läkare- och sjukvård.
De nytta.
Av Advokaten Hilma Hansson- franska väldets växande makt?
Helt nits kring det svenska helgonets bandet hade slitits, och saknaden och de i vissa, större städer för medel­ innehålla också nya stadganden an­ Söderqvist.
säkert spelar man icke med öppna lösa personer och för det tredje finns namn.
Redan i modersskötet säll­ sorgen i förening med en djup, mys­ Ftt nej till kvinnorna.
Av btilett.
kort å någondera sidan.
numera en speciell art av poliklini­ gående ersättning till sjukhuset för tiskt färgad religiositet drogo mäk­ hjälp av personal, användandet av Ltällningssläktingar.
Av Ragna Peters.
samt beskyddad från överhängande Innan det engelska förslaget till ker, nämligen för könssjuka, vilka m. m.
Härvidlag park.
Dikt av Elin uppgörelse ännu utarbetats, har fran­ livsfara förknippas hennes födelse tigt hennes själ mot de outforskade enligt lagen angående åtgärder mot förbandsartiklar Mi „ längtans är det i olikhet mot förr ej läkaren Pettersson.
ske statsministern, M. Poincaré, i ett med uppenbarelser som låta ana att tingen.
Det är vid denna tid hennes utbredning av könssjukdomar av den utan allmänheten som ev. är ersätt­ Ftt lustigt skämt.
officiellt tal besvarat mr Baldwins hon av Gud utvalts för stora och uppenbarelser begynnna.
Hela hen­ 20 juni 1918 § 5 skola anordnas i ningsskyldig, o. har pa ett med hän­ Torsten Rudenschöld.
Av Ellen Wester.
deklaration på ett sätt, som icke bå­ nes personlighet undergår en märk­ städer med ett invanareantal av tju- syn till enhetligheten lyckligt sätt mäktiga ting.
Och när man av bri­ Vilka män väcka kvinnans beundran?
dar gott för ett franskt-engelskt bar förvandling, den andliga fysio­ gutusen eller därutöver.
Det gemen­ avgörandet av denna fråga lagts i Diskussion.
samma för dessa tre uppräknade ka­ samförstånd.
Han har därvid för­ stande förståelse straffande ville in­ nomien blir strävare, strängare, ur tegorier av polikliniker är att den händerna på dem som driva sjukhu­ Kvinnnoprydnadernas historia.
klarat, att Frankrike visserligen är skrida mot hennes redan i barndomen sen, d. v. s. vanligen landstingen.
" Virkat och stickat.
.
.
besjälat av de vänskapligaste käns­ långt drivna religiösa svärmeri, låter den fromma husfrun, den lyckliga sjukvård som där bjuds företrädes­ Vidare har i § 40 i förslaget till!
Rosenhof.
Av Luise Westkirch.
lor för England, men att det orubb­ legenden riset springa i stycken mel­ modern framväxer en helt annan, en vis den obemedlade allmänheten är nya lasarettsstadgan stadgats att lä­ kostnadsfri.
I motsats till dessa el­ ligt fasthåller vid den av 28 makter ensligare, men även mäktigare och lan uppfostrarinnans händer.
kare vid poliklinisk mottagning äger ler kanske rättare sagt vid sidan av undertecknade V ersaillestraktaten Mycket i dessa sägner gör intryck högre gestalt: sierskans, visionärens.
ovannämnda slags polikliniker exi­ uppbära ersättning för sitt arbete och lika orubbligt kommer att upp­ Det är som om hon först nu kommit sterar emellertid en annan sorts po­ med av medicinalstyrelsen fastställd rätthålla Ruhrockupationen ända av att vara hopfantiserat efteråt.
tills Tyskland fullgjort sina skade­ Sannolikt är även att den till vid­ fram till sitt, som om kärnan i hen­ likliniker: de som finnas vid vara taxa.
Då förut inga dylika taxebe­ ståndsinbetalningar, samt att det oef­ skepelse gränsande vördnad den ka­ nes väsen först nu fått betydelse, sjukhus.
Vid poliklinikerna på la­ stämmelser funnits, ehuru provin­ i sammandrag.
tergivliga villkoret för att Frankrike växtkraft och liv.
Hon känner att saretten fås visserligen ej gratis men sial- och stadsläkaretaxorna i viss Man hade väntat, att den engel­ skall besvara det senaste tyska freds- noniserade sierskan från Norden ef­ Guds ande bor i henne, och hon sam­ väl för en låg avgift — vanligen mån i praktiken varit normerande, tillämpas provinsial- eller stadsläka­ är naturligtvis ifrågavarande stad­ ske regeringschefen mr Baldwin på förslaget är upphävandet av det pas­ ter sin död ingav sinnena åtskilligt lar allt vad hon äger av känsla, vilja retaxa — sjuk- och läkarvard.
- ^-Ur gande av behovet påkallat.
Dock färgat av sig på skildringarna, ett mera bjudande sätt, än vad som siva motståndet i Ruhr.
i lians underhustal skedde skulle ha­ Birgittas levnadslopp företer den céh förmåga att göra sig till ett vär­ skall, man nu uppfatta de poliklini- vore önskvärt att taxan i likhet med Ruhrfrågan framstår allt klarare ska mottagningarna på sjukhusen, provinsialläkaretaxan fastställdes av va givit tillkänna det brittiska som det verkliga föremålet för den egendomligaste blandning av stilla digt medium för dess budskap.
såsom en anordning i läkarnas in­ k. m:t. världsväldets vilja ifråga om ordnan­ strid, i vilken Frankrike och Eng­ Ryktet om hennes uppenbarelser huslig lycka och religionssvärmarens Att poliklinikerna, såväl de fristå­ det av Europas tilltrasslade affärer.
land nu gå att mäta sina krafter.
I) et och helighet spreds snart vida, och tresse eller i den sjuka allmänhetens.
Att vår nu gällande lasarettsstadga ende som de vilka finnas inrättade Utgör hans deklaration, så som man förstnämnda landets ställning är den martyrium.
Dotter av en av landets när hon 1349 " på Frälsarens befall­ av år 1901 ger uttryck åt den förra vid lasaretten, fylla en stor uppgift hoppats, en vändpunkt i den olyck­ ojämförligt starkaste.
Man kan ut­ förnämsta och rikaste jorddrottar fä­ ning " anträdde sin bekanta resa till åsikten framgår av dess § 29 vilken beträffande obemedlade sjuka är gi­ liga utveckling de europeiska förhål­ läsa det ur det franska beslutsamma, stes hon redan vid 13 års ålder vid landena tagit i och med det franska j mot England utmanande handlings­ den 18-årige lagmanssonen Ulf Gud- Rom för att erhålla påvens stadfä- in extenso lyder sålunda: " Där po- vet.
Poliklinikerna äro lika välsig- inbrottet i Ruhr?
Ingenting talar sättet och ur det engelska till svag­ marsson och hade med honom atta stelse på sin i Vadstena grundade liklinisk verksamhet ' à lasarettet med nelsebringande för fattiga sjuka som härför.
Mr Baldwin har i sitt tal het gränsande fogliga uppträdandet klosterorden, den bekanta Birgitti- direktionens medgivande av läkaren rättshjälpsanstalterna för obemedla­ icke framlagt några nya - synpunkter.
gent emot Frankrike.
Något snabbt barn, fyra söner och fyra döttrar.
nerorden, var hon redan en världshi­ utövas äger direktionen bestämma de rättssökande.
Men av vilken be­ om och i vad mån läkaren skall läm­ tydelse äro de för den sjuka allmän­ Han har försäkrat, att England står avgörande i den för Europas rädd­ Även om Birgitta redan från barn­ fullständigt enigt med Frankrike och ning rask handling krävande kon­ domen och alltfort nnder sin unga storisk personlighet.
Efter kanoni- na ersättning för användandet av la­ heten i övrigt?
Numera äro en massa övriga allierade makter i fråga om flikten kan tydligen icke väntas.
Un­ husfrutid på det vackra Llfasa med sationen den 7 oktober 1391 blev hon sarettets lokaler, instrument, banda- människor icke egentligen obemed­ att största möjliga skadeståndsbe­ der det att de fransk-engelska för­ mer än vanlig innerlighet ägnade sig hela kristenhetens Sancta Birgitta — ger och övriga hjälomedel samt för lade men på grund av de dåliga, ti­ lopp skall avpressas Tyskland.
Vad handlingarne långsamt föras vidare, en av de få stora, som gått livets väg det av lasarettets betjäning lämnade derna på gränsen att vara det; icke minst inom de s. k. bättre klasserna.
som står skiljande emellan är isålunda kunna emellertid förhållandena i åt gudsfruktan, böner, fasta och goda " från klarhet till klarhet för att biträde. "
Med denna bestämmelse fastslas Äro poliklinikerna till nytta för des­ icke målet utan endast metoden för Tyskland taga en sådan utveckling, gärningar, skilde sig väl hennes liv slutligen vinna livets största lycka: dess ernående.
Och han uttalade i att vid det slutliga avgörandet helt dock icke ännu på ett alltför utpräg­ läkarens rätt att i polikliniska for­ sa,?
Ja, säkerligen till stort gagn mer utöva sitt yrke vid våra lasa­ ifall de vilja lägga bort en dum hög­ de hjärtligaste vändningar sina för­ nya faktorer komma att fälla utsla­ lat sätt från andra fromma husfru­ samvetsfriden.
rett.
I det i höstas av lasarettsstad- färd eller i varje fall en stor för­ hoppningar, att den så varmt avhåll­ get.
Kanske kommer det till ett gekommittén framlagda betänkandet domsfullhet.
Vilken lättnad innebär ne franske bundsförvanten skall med tyskt inre sammanbrott med en för­ med förslag till ny sjukhusstadga ly- det icke t. ex. för en medelklassmor välbehag se till det engelska svars- ödelsens våg rullande ut över hela ser en helt annan uppfattning ige­ med kanske flera barn och vilkens utkast till den tyska fredsnoten, vil­ Europa.
Eller kanske skall ur den 1 nom: lasarettsstadgekommitterade man ått högst väsentligt reducerade ket skyndsamlingen skall utarbetas mäktig utveckling varande fascisti­ huvudsakligen på traditionen, vilken anse att poliklinikerna vid lasaretten inkomster att få en polyp bakom nä­ och föreläggas honom till gransk­ ska rörelsen i Tyskland uppstå en Stockholms konsistorium har i ytt­ •-i.ro inrättade och skola inrättas i all­ san borttagen på en av småttingar­ ning.
Ett godkännande av detta för­ nationell styrka, vilken förvandlar icke känner till kvinnliga präster, rande till k. m:t avstyrkt sakkunni­ na för endast 2 kr.
på en poliklinik.
slag, i vilket Ruhrockupationens upp­ det tyska riket från ett hjälplöst of­ och på den gifta kvinnans havande­ mänhetens intresse.
I förslagets § 40 fastslås på följande sätt allmän­ Nu kan ju invändas av samvetsöm­ hävande ingår som ett synnerligen fer för Frankrikes skadelystnad till gas förslag, rörande kvinnas tillträde skap, vilket anses hindra hennes of­ hetens rätt att på billiga villkor få het att det ej är rätt gentemot de viktigt moment, skall enligt mr en makt, för vilken man icke dikte­ till prästerlig eller annan kyrklig fentliga uppträdande i församlingen.
kompetent läkar- och sjukvård vid egentliga poliklinikpatienterna att Baldwins åsikt, återställa Tysklands rar freden, utan med vilken man för­ tjänst och därvid hänvisat till den Låt oss granska det sistnämnda sjukhusen.
" A varje sjukhus skall, även andra sjuka besöka poliklini­ Produktionskraft och kredit, säker­ handlar om henne.
Så har skett 1 bibliska och kyrkliga traditionen, skälet!
Moderskapet betraktas ju, där så lämpligen ske kan och på sätt kerna och upptar lokalernas och lä­ ställa de allierade makternas tyska fråga om Turkiet, vilket också det en vilken anses vila på en riktig upp­ skadeståndsfordringar, medföra en gång befann sig i samma förtvivlade när det är legitimt, d. v. s. förekom­ av direktionen bestämmes, anordnas karnas tid till förfång för de förra.
fattning av kvinnans naturliga lägg­ Härtill kan genmälas att man natur­ allmän förbättring av Europas eko­ situation som Tyskland nu.
mer inom äktenskapet, såsom skönt poliklinisk mottagning för sjuka, ligtvis icke vill förorda missbruk i ning och av att hennes uppgift i hem­ vilken skall förestås av vederbörande nomi och rädda det från den under­ I den franska och engelska pressen och heligt.
Hur kan man då anse de läkare.
Denne äger att för vid mot­ fråga om anlitandet av läkarvard vid gång, som hotar, om ett inre sam­ pågår f. n. ett synnerligen livligt met är den för henne viktigaste.
V i- manbrott skulle komma att äga rum kannstöperi om mr Baldwins och i \ L daré framhåller konsistoriet att hon, yttre tecknen på moderskapet såsom tagningen verkställd undersökning, poliklinikerna, Det är t. ex. föga sympatiskt, ja rentav moraliskt orätt, 1 Tyskland.
Poincarés uttalanden och om de poli­ om hon träder i äktenskap, icke alltid stötande och som ett hinder för ett lämnad behandling eller meddelad om en sjuk millionär av snålhet upp­ ordination upnbära ersättning av den A-llt detta har sagts åtskilliga gån- tiska följder de kunna väntas fa.
offentligt uppträdande i församlin­ kan förvalta ett ämbete, som medför sjuke efter av medicinalstyrelsen söker en poliklinik i stället för att S er förut och är otvivelaktigt sant, Ställningen ter sig synnerligen för­ anlita en praktiserande skicklig lä­ offentligt uppträdande i församlin­ gen?
fastställd taxa.
® (, n lika känt och sant är, att den virrad.
,,, Och så till det andra skälet!
Det kare, vilkens kanske stora men dock gen, men ej häller kan åläggas celi­ ranska synpunkten icke sammanfal- Vid denna mottagning är sjukhu­ Från Tyskland komma meddelan­ er med den engelska.
Mr Baldwin den om växande inre oro, vilken ma- bat som villkor för inträde i präst­ är visserligen gott och väl, att man sets personal skyldig biträda, och f; v välförtjänta arvode han mycket väl tar hänsyn till traditionen, men bor­ sjukhusets instrument, förbandsartik­ kunde betala.
Meningen är endast !.
n ac ' e också i sitt tal en passus, som hända kan komma att leda till öppen ämbetet.
ar \ ar&lt; ^ de icke hänsynen till rättvisan gå lar och övriga hjälpmedel användas, att rekommendera polikliniker för uppmärksammas.
Ett strid mellan kommunister och fasci- En minoritet inom konsistoriet folk i allmänhet, vilka icke ha sjön Samförstånd kan, på grundvalen av ster Stor betydelse tillmates 1 detta före?
Finns det verkligen någon därvid dock, " om och i vul mån den att ta ur.
Ett mera utbrett begag­ har yrkat att detsamma, med instäm­ engelska fredsförslaget, väntas, hänseende det förhållandet att en av präst, en Guds tjänare i anda och som driver sjukhuset sa finner anled­ nande av poliklinikerna från alla famhöll han, om det verkligen är ledarne i den fascistiska organisatio­ mande i det stora hela i sakkunnige­ ning bestämma, ersättning skall av sanning, som med frimodigt hjärta samhällsklassers sida skulle i stället e t, att de franska och belgiska re­ den sjuke till sjukhuset lämnas.
nen Consul, kapten Erhardt, lyckats kommitténs motivering, måtte föror­ kan säga till sin Gud: " Jag vill med­ Genom citerade föreslagna para­ för att skada, bliva till nytta för de lingarnas försäkran är sann, att rymma ur fängelset strax fore början da förslaget, dock med den ändringen den enda syftemål med ockupatio- av den rättegång, som inletts mot att endast ogift kvinna må bekläda verka till, att de kvinnor, som känna graf i en blivande ny sjukhusstadga obemedlade patienterna.Sa småning­ om skulle det bli ett allmänt intresse n av Ruh r är att trygga betalnin- honom för tidigare stämplmgar mot prästämbete.
Minoriteten påpekar sig kallade att förkunna Ditt ord och göres poliklinikväsendet vid lasaret att polikliniklokalerna, somj.
n. på av s a l?
skadeståndet.
— Men är det utbreda Ditt rike på jorden, icke ten för första gången till föremål sina håll hava ett ganska tråkigt ut­ för en ordentlig reglering.
Ehuru T,,, .. ' ligger icke bakom Ruhrocku- r ' l " Italien har fascismen vunnit en därjämte, att kommittéförslaget in­ skola bliva i tillfälle att göra det!
fi&amp;onen ci+i- t franskt i j politiskt i * i * i i intres- • U1 °nen ett man måhända önskat att lasaretts­ seende, hölles propra och trivsamma.
nv seger genom att parlamentet an­ nehåller de starkaste garantier mot Kyrkans behandling av kvinnorna stadgekommitterade om de icke pre­ Redan nu måste man säga att i stort ör vilket skadeståndsfrågan ^auesuanusj-icigaii tagit det av Mussolini framlagda för­ att den föreslagna reformen åstad­ bli j är märklig med hänsyn till dessas cis föreskrivit ett obligatoriskt in­ sett de sjuka få god och sakkunnig?
n dast underordnad betydel- slaget till valreform.
, kommer förargelse inom församlings­ hjälp samt bli humant behandlade på W a gen en ön ®kan att definitivt Freden mellan Turkiet och de al­ livet bl.
a, genom bestämmelsen att betydelse för kyrkan.
Om kvinnor­ rättande av öppen sjukvård vid albi poliklinikerna.
Givet är emellertid l r vs an lasarett dock i refererade paragraf ekon !^ - i, ^ kl d och genom dess lierade makterna torde inom dc nar- na i samma begränsade utsträckning ingen församling mot sin vilja skall utbytt orden " där så lämpligen ^ske att läkarna vid ett flitigt frekvente­ kda ' ni • a un dergång, som måste maste dagarna komma att underteck som männen vandrade till templen, kan " mot " där så erfordras ", måste rande av även s. k. bättre folk pa kunna påtvingas en kvinnlig präst.
skaf / mre k ' aos och yttre vanmakt, skulle bänkarne komma att sta i det man med glädje hälsa de nya före­ poliklinikerna bleve ännu mera måna Sl a f rf, .i.
g. de säkraste framtida " " ÊÎeXTtetoet har med 368 allra närmaste tomma.
Sina vänner slagna bestämmelserna angående den än förr att prestera god läkarevård rättsif ara ?^ er under till synes röster mot 121 förkastat ej,.v .£ - Alltså, Stockholms konsistorium och att vinnlägga sig om det vänliga manenfv, " " ^ tillför säkra sig per- tareledaren Snowden framlagd socia uttalar sig mot kvinnas rätt att bliva bör ingen ringakta!
Man kan riske­ " ippna sjukvården vid sjukhusen.
De bemötande som gällande lasaretts- nnebära i själva verket rätt sa myc­ ra att förlora dem.
Stilett.
Pant f- ' ingsrätt till det som liseringsmotion.
präst.
Vid beslutet stöder man sig œkiiTic ° j, °guldna skadeståndet u Perade Väst-Tyskland samt där­ g^rna om Kv, n- Sancta Birgitta.
INNEHALL.
UtlandsKröniKa Ett nej till Kvinnorna.
