# ID: svediakorp-per3019
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Kvinnornas Tidning
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Kvinnornas tidning', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1923
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 26,347
# sentences: 1,668
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-kvt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


K V I N N O R N A S Sänd Eder Bertha Anderson TVÄTT Korsgatan 15 till Smitta Tvättanstalten Västkusten Unga Pelle, herrskapet Petersons enfödde, ser med tårfylld blick på sina dagars upphov och säger med smart-fylld röst: — O, pappa, jag är så förfärligt dålig så!
Herr Peterson: — Maria, Maria, ring ögonblickligen efter doktorn.
Säg till honom att ila hit i bil!!
— Och nu, Pelle lilla, tala om för pappa var du år dålig.
Pelle: — I latinska grammatiken!
Varje förståndig husmoder använder Pellerins Margarin i hushållet Strömstaren.
Av Torborg Dahllöf.
Storforsen är ond, ja mäkta vred.
Hade inte vintern återigen lyckats fånga och binda honom däruppe i sänkan mellan bergen.
Bara för att han vilat sig en stund och slumrat till, vips var vintern framme och slog en brygga över honom, så han höll på att kvävas, men vänta bar Storforsen skummade och larmade av vrede, han kunde inte tåla vin­ tern.
Så fort det knäppte till och blev kallt, lågo de i en ständig strid och fejd med varandra.
Till anfall gick nu Storforsen mot isblockaden, och när han lyckats bryta loss något av vinterns murar och bryggor, då brusade han till av glädje, lyfte isblocken högt på sin starka rygg och slungade dem ner i skummande virvlar.
Det gnistrar och blänker omkring Storforsen av snö och is, och skogen står allvarlig, tyngd och gömd under snömassorna.
När nordan rusar fram genom vild­ marken knakar det i frusna grenar och isiga stammar.
Allt i ödemarken har stor respekt för Storforsen, han är så stark och mäktig.
Älgen går hellre långa om­ vägar, än att försöka simma eller vada över den, och lommen uppe i myrvattnet lyfter under ängsligt utföres fort och billigt.
Stolarna hämtas.
Vanfireanstaltens Yrkesskola Tel. 236 — ' 11510 svagt för att vare sig skrika eller röra sig.
" Jesses, Pothoff, ungen måtte väl inte dö i händerna på mig! "
" Efteråt kan du ju tigga för det lilla vackra liket ", tröstade Pothoff.
" Nej, vet ni, för den högei&gt; slantar som ni stryker i lådan för den ungen, kunde jag verkligen vänta att få nå­ got trevligare. "
Paul stod stum.
Som ett kniv­ sting hade Palles ord träffat honom: " Hemmastadd måste den ha varit, som hittat de där pengarna ".
Månne de tänkte detsamma i verkstaden?
Vore det möjligt att misstanken kun­ de falla på honom?
" Har ni redan hört nyheten? "
frå­ gade honom skomakare Abeking.
" Jag hör det just nu.
En rent förryckt historia. "
" Flere tusen kronor ur ett låst skrivbord, ur en låst byggnad, där nattvakten går omkring hela natten!
Jo, lyckan står den djärvom bi. "
Familjen Lippert kom just nu ut ur huset med blommorna i fönstren, nytvättade, nykammade, inte allde­ les söndagsklädda, men ansiktena strålade i festfröjd.
Först kom mor Göteborg Vackra färgäkta Tvättyger.
Bomullsflaneller, Ylle-j {läd- ningstyger, Gardiner, sol- och tvättäkta.
Möbeltyger, konst- vävda och tryckta.
Borddukar i linne och bomull.
Sängtäcken Tricotvaror, T^ef ormliv, Snörliv, Strumpor, Yllekof- tor.
Broderier.
Blekta och oblekta Vävnader av bästa fabrikat.
Vaddtäcken.
Prima y lic stickgarner.
Xrarxbz.
skri, så snart han känner ström­ draget därifrån.
Det är endast en, som ej är rädd, en liten obetydlig varelse, en liten fågel, svart och vit.
Svart som for­ sens vatten och vit som snö.
Det är svårt att få sikte på honom, men du hör den klara visslingen och pass då på, där är han.
På isflaket kom­ mer han seglande den lille sjöman­ nen — en sådan våghals att ge sig ut i detta skummande, vilda svarta!
Isflaket kränger som en båt i sjö­ gång och snurrar runt i en virvel.
Men vad nu, skall fågeln följa med i stupet och med isflaket krossas där nere i virvlarna?
Det ser inte bättre ut, men var inte rädd, han vet nog hur långt han kan följa med på den vådliga färden, det är ej första gån­ gen.
Se där, nu dök han, och några ögonblick därefter for isflaket med buller och bång ner i det brusande fallet.
Där är han igen den modige få­ geln, nu springande efter stranden i snön, lätt och graciös, för att då och då dyka ner i det svarta vattnet, el­ ler också tar han sig en vilostund på en sten därute bland virvlarna.
For­ sen brusar: " nu har jag dig ", och skummet yr över stenen, men med några korta, snabba vingslag är han redan långt därifrån.
Den korta vin­ terdagen är slut, det börjar att skym­ ma.
Nordan är bitande kall, och bort över åsarna sticka snömoln upp grå och tunga.
Storforsen brusar så dovt, det suckar i skogen, snöstor­ men är inte långt borta.
Men där­ ute på stenen i forsen sitter ström­ staren och är lika munter och glad som om det vore sol och vår.
Äter några klara visslingar, och vildmar­ kens sagofågel flyger in och försvin­ ner i snödunklet.
= — Telefon 5122 — kan lått spridas genom dåligt tvåttat linne.
Döda smittofrö­ na genom kok­ ning med Tom­ tens Tvättpulver.
Vegagatan 46.
Göteborg.
Tel. 1443 Omsorgsfullt arbete, an Snabb leverans.
m \ \ wm i T I D N I N G Medelklass- hjälpen.
Prima Hnshiltskol.
Cokes.
Antracitknl i Ved Nöden bland medelklassens kvin­ nor i Tyskland har genom den se­ naste tidens händelser ökats i fruk­ tansvärd grad.
Särskilt medför bri­ sten på kol svåra lidanden för mån­ ga.
För att möta det ökade hjälp­ behovet hava de olika kvinnoföre­ ningarna i Bayern sammanslutit sig till en stor organisation vilken arbe­ tar efter ett enhetligt program, om­ fattande bl.
a. arbetsförmedling samt olika slag av hjälp och understöd.
Vidare anordnar man undervis­ ningskurser för medelklassens unga flickor, vilka, uppvuxna i goda, eko­ nomiska förhållanden, sakna all yr­ kesutbildning och nu, då alla förmö­ genheter smält bort, äro hjälplösare än några andra.
Man undervisar dem i sömnad, tillklippning, lapp­ ning, lagning och handarbeten.
Söm­ nadsalstren säljas i kommission av en del affärer varjämte en särskild för­ säljning inrättats i den lokal som Föreningen för kvinnointressen och kvinnoarbete i München disponerar, och vilken ligger vid Briennerstrasse.
Föreningens ordförande är professor­ skan Kiesselbach.
Ella von Freijhold.
Ljusa hemtrevliga rum.
Moderata priser Förstklassigt!
Centralt!
Rikstel.
13554.
A m. tel. 24241 Domaren sätter glasögonen till rätta, rynkar pannan, spänner den skarpa blicken i brottslingen och börjar förhöret: — Född?
Brottslingens hjärna arbetar under högtryck för att undersöka, om det kan ligga någon farlig undermening i frågan.
Slutligen kommer svaret: — Jaa.
Rökelse.
Yi hava haft nöjet att ute i pres­ sen hitta en del vänliga uttalanden om Kvinnornas Tidning och återgi­ va några här nedan: Kvinnornas Tidning är en för­ träfflig publikation, pigg, vaken och vederhäftig, en verkligt god tidning, som vi uppriktigt önska måtte finna väg till alla hem, där man vill för­ stå, vad kvinnan, hemmets kvinna icke mindre än de självständigt ar­ betande, betyda för hela vår utveck­ ling.
De få i denna tidning många goda vinkar och uppslag och tonen, andan gör det lilla bladet till en häl­ sosam fläkt, i vilket hem det än kom­ Nyutkomna, böcker.
mer.
Helsingen.
J.
A. LINDBLADS FÖRLAG, Uppsala.
•••V " A3 I SOiV Fru Therese Ekri^ Darnfriserino $ Östra Hamngat.
50 A?
SEKOMMEND^?
* 1 - 210; " gt utförande |; % BREVLÅDA.
C.
Uggla &amp; C:o. Tel. 32, 3885, 44, 5407.
Skyltdockan.
Clara Johansson.
Kungsgatan 51, Stockholm.
Vasaplatsen 9. till dagens lägsta noteringar.
w Hotell &amp; Pensionat München, 17 febr.
Rekommenderas Kungsgatan 12.
Göteborg bostaden 11045 Skyltdockan i fönstret fångade min blick.
Hon var mycket skön och smålog huldrikt.
Hennes fötter togo liksom danssteg, hennes armar lyf­ tes till en förtjusande gest, hennes fingrar voro elegant utspärrade, hon lutade huvudet åt sidan och såg med strålande ögon tillbaka över axeln, bedårad av sin egen charmanta up penbarelse.
Hon föreföll absolut normal och väckte ingen uppmärk­ samhet.
Tänk om någon ung vaxherre sto- de på det där sättet i ett skyltfön­ ster!
Han skulle verka förryckt, och det skulle bli folksamling utan­ för.
Varför?
Ja, det är det ingen som vet.
Stilett.
Ett Kvinnligt storverk.
Världens största karantänsanstalt håller på att upprättas på ön Macro- nissi söder om Athén av för saken intresserade amerikanska kvinnor, vilka stå för kostnaden.
Hela ön kommer att tagas i anspråk för än­ damålet och förses med tält och sjuk­ hus med plats för 10,000 människor.
Det är de från Turkiet komna gre­ kiska flyktingarna, bland vilka svå­ ra epidemiska sjukdomar härja, som skola mottagas på ön och beredas vård.
Initiativtagare till planen är d:r Mabel Elliott.
Chef för anstal­ ten är d:r Olga Stasny, som till sin hjälp har en stab av 40 läkare samt ett stort antal skolade sköterskor.
Kvinnornas Tidnings senaste num­ mer är innehållsrikt och njutbart som Gunnar Norlén: Johann Sebastian alltid, ypperligt redigerad som tid­ ningen är.
Bach.
Pris kr.
4,50.
Lysekils-Posten.
Fanny Ekenstierna: Viktor Ryd­ Insamlingen för Hjälp- berg.
Pris häft.
1 kr., inb.
kr.
1,75.
Kvinnornas Tidning synes vara en kommittén i Bonn.
tidning som väl fyller sin uppgift Karin Herrlin: Den underbara har rönt stor förståelse, och såväl skatten (Sagor och berättelser).
Pris och alltså är värd all uppmuntran och tillslutning.
penningar som kläder inkomma dag­ häft.
kr.
1,25, inb.
kr.
2, —.
Grenna Nya Tidning.
ligen.
Insamlingen fortgår och re­ vill främja och tillvarataga dovisning härför lämnas i ett senare kvinnornas intressen.
nummer av denna tidning.
Se efter Skånska Wienerbageriet Det är falskt att jämlikhet är en om Ni inte har något att avvara till Gillar Ni detta syftemål, så Emy Thorin.
förmån för dessa olyckliga, hung­ naturlag.
Naturen har icke gjort ERIK DAHLBEROSQATAN 22 giv ert stöd i form av pre­ rande och frysande!
Bidrag i pen­ något lika.
Hennes högsta lag är (mitt för Realläroverket) numeration!
ningar eller in natura mottages tack­ lydnad och avhängighet.
Allt som hör till ett förstklassigt thebröds- &amp; wienerbageri.
Tel. 6077.
Billiga priser.
L. de Vauvenargues.
samt i Vasa Blomsterhandel, Stor­ Prenumerera ofördröjligen på gatan 31, Göteborg.
Agda M., Sigrid, Läsare• s molnen ha tydligen förmörkat get sinne, men också drao ' a git lifet upp.
friskande vind.
Konsument: Omöjligt att beh la frågan på sätt Ni önskar en ändring är påkallad erkännes ligt, men denna må ej få en {som inverkar direkt skadli, ^ människor och deras lovlig ' ^ näring.
Cinneutstyrseln KUNGSGATAN 48 DUKTYGER.
Högsta kvalitéer.
HANDDUKAR.
Billigaste priser.
Lippert, ståtlig, frisk och rörlig.
På axeln hade hon spade och kratta och på armen en stor korg.
Hennes skar­ pa blå ögon blickade omkring sig som en fältherres.
Otto, sonen, var betrodd med yxa och såg, Dora sköt barnvagnen, där den lille Ludvig ha­ de det mindre bekvämt mellan bröd­ bullar, mjölkflaskor, grytor och strutar.
Alla barnen släpade på korgar, kastruller och husgeråd — - en skara glatt beskäftiga myror, som draga till stacken två gånger så myc­ ket som de själva väga.
Ladewisch och Berta avslutade tåget, också de belastade, men med sin vanliga sura min av avundsjuka mot syskonen.
Endast den " förnäma " Lisa fatta­ des.
" Yi ska ut och göra i ordning i koloniträdgården ", förklarade mor Lippert.
" Så har manfolket något att göra om kvällarna, i stället för att sitta och dricka och spela kort.
Och barnen få lära sig röra på ar­ mar och ben och får lufta på sig.
Och så får man litet extra på bor­ det utan att köpa.
Jag håller starkt på min trädgård.
Och lusthuset lå­ ter jag stå kvar hela vintern. "
Blusar i Crepe de chine.
Yllepoplin, Viyella.
Luvisca, även svarta blusar och klädningar, passande för sorg.
YUekläd- niiigar, enfärgade och skotska i 0.
F. Hultbergs Blusaffär Husargatan 40.
" Har ni redan hört talas om in­ brottet? "
ropade fru Pothoff från källaren.
" Javisst, det var ju hennes Otto.
som kom hem med nyheten ", sade någon.
" Men med sådant där är ingen välsignelse ", försäkrade fru Lippert med övertygelse, medan hon böjde sig fram för att rädda struten med ris, som hon " hittat " i går, och som var på väg ur den överfulla barn­ vagnen.
" Ärlighet varar längst, och Gör rätt och räds för ingen!
det är min grundsats, och den predikar jag alltid för mina barn. "
Pothoffskan fästade sina skelan - de ögon tankfullt på det muntert kvittrande barnet, ingärdat mellan vallar av matvaror.
' Den lille ser munter och rar ut, fru Lippert. "
" Ja, Gud ske lov, det fattas ho­ nom ingenting. '
" Men är nu inte det lilla kräket fasligt i vägen? "
sporde värdinnan försiktigt.
" Er dotter kunde förtjä­ na vackra pängar, om hon inte be­ hövde passa ungen jämt.
Hör på, jag vet en kvinna, som gärna skulle KOL VED COKES närmaste postkontor.
Alla n:r för året erhållas!
C.
N. ANDERSSON åta ' sig att se efter den lille hela dagen, och kanske till och med ge er ett par öre till.
På det viset kunde lille Ludvig själv förtjäna sig sin mjölk — och så vore han i friska luften dagen lång. "
" Ni menar väl Sabiner-Lotta? "
sade mor Lippert, och ett djupt veck lade sig över hennes panna, medan Dora kastade en bekymrad blick på modern.
" Ja, varför inte, fru Lippert?
I dessa svåra tider, och när man tänker på att er man låtit er sitta i fattig­ dom — ja, då tycker jag där vore ingenting i vägen.
Mor Lippert satte händerna i si­ dorna.
" Nehej, fru Pothoff, det bru­ kas inte hos mor Lippert, att dibar­ nen skall själv förtjäna sitt bröd.
Jag har själv uppfostrat mina barn, och nu uppfostrar jag två av min äldsta dotters barn, då lär jag väl rå med vår lille Ludvig också.
Och folk finns det också nog hos mig att se efter det lilla pyret. "
" Så, så ", sade Pothoffskan ur­ skuldande.
Jag menade bara väl. "
" Och det tackar jag också för. "
Och mor Lippert drog vidare med S — i L m.
Efter fullt objekti • övervägande av Eder ärade skriv. '
se ha vi funnit att ett publicera^ av densamma endast skulle ge % * gen en partifärg, som den icke t skar.
Uppgiv därför godhetsfulb adress skall skrivelsen ofördröili återställas.
Undrande.
Ack tyvärr nej!
y a (j Ni läser om denna upprörande vålds- åtgärd är för visso med sanning«, överensstämmande.
Denna gång I nog framställningen icke färgad snarare i hög grad mildrad av cen- suren.
Annonspris: Textsida 25 öre pr mm.
, sista sidan 20 öre pr mm.
Längre annonsering rabatt.
tillätes gärna om " Kvin- nornas Tidning ", med hela namnet utsatt, angives som källan.
Eftertryck INNEHÅLL.
Utlandskrönika i sammandrag.
Fadern.
Av Svensk kvinna.
Bönen.
Den stora tidströttheten.
Av.
Marie Louise Ingeman.
Kvinnliga själasörjare.
Av A.
C.
Den agonala människan.
Opinionsmöte för Ruhr.
La France.
Allt det där har Ni läst i en bok.
Läs i stället ' i tiden, Ni lever i, och Ni skall bättre första vad vi mena med vår bojkott.
Ni utropar emfatiskt om Frankrike " En stor, en härlig nation! "
Det vore bättre att i detta sammanhang kunna säga: En liten, men en rätt­ färdig.
Voyageuse.
Hur djup måste icke den mänskliga illviljan vara för att kunna åstadkomma en sådan hätsk skrift som Er.
Med vår krus % lyfte vi den omedelbart från redak­ tionsbordet in i elden och höppas att icke ens röken av allt dess hat då- de fram till adressaten på Ameion- gen.
.
Varför plågas med dåligt kaffe då Ni kan få Swalanders kaffe!
Butiker: Kungs.
17 Korsg.
13, Bazar Alliance - Prova redan i dag!
Säljes endast i egna butiker.
ANGBAGERI A .B.
ROSENLUNDS BRÖD Hrta Mjöl glasflaskor- Tel. 85 78, 3699 sin glada skara ut i friskare, renare luft, ut emot solljuset, som strålade klarare över koloniträdgårdarna, där ute på andra sidan floden än över de sammangyttrade husen i Rosenhof.
Nu upptäckte Paul, som alltjämt stod obeslutsam, lyssnande bland grannarna, Ede Wessel, som kom visslande över gården i söndagsele­ gans.
Det glada solljuset gjorde, att valnötsträdets knoppande topp lyste i en naturligt glödröd glans.
Samma sjukligt överdrivna lustighet tyckte Paul sig märka i Ede Wessels gång och ansikte, då han nu gick vännen raskt till mötes.
" Var blev du av i går kväll, Ede?
Jag väntade på dig.
Om du hade kommit, så — åh, om du bara hade kommit! "
Ede låtsade icke höra frågan efter var han hade varit.
" Ja, du har haft gräl med gubben ", svarade han.
" Och din styvmor!
Jag vet redan.
Hon lär ha uppfört en rolig dans!
Men bry dig inte om det.
Och ditt patent?
Ja, det lyckades förstås inte där. "
Han pekade med tummen över axeln åt smedjan till.
4 Mars 1923 Utkommer varje söndag.
Utgivare och redaktör: INGEBORG DAHLLÖF.
För annons- och ekonomiavdelningen: EDITH RICKBERG.
Redaktion och expedition: Vallgatan 27, Göteborg.
Tel. 18070.
Helår Kr.
6: Prenumerationspris: Kr.
3: 50 V 4 år Kr.
2: —.
Lösnummer 15 öre.
-.
l l2 år Centraltryckeriet, 0.
Ericson, Göteborg 1923.
Distribution på Tel. 27 80, 69 72, 108 49, Göteborg.
9, 3:dje arg.
fång.
Kvinnornas Tidning DAMERI N:0 " Mitt patent — jaså, ja, det oc " så ", svarade Paul tankspridd- * ^ gårdagens händelser tycktes g eD °^ nattens historia ha ryckt minst år tillbaka i tiden.
Har du du redan hört om inbrottet?
^ Paul hade icke alls ämnat tala « den saken.
Det var en oemotstaii makt, som tvingade orden över läppar.
, " I din vaggonfabrik?
Ja, de de man ju tänka sig, att det ® gå på det viset, när den där aT ^ verkmästaren, hanterade päng ^ på ett så oförsvarligt sätt, s0 ® berättade. "
, vä.
" Vem tror du då, det kan rit? "
» ' Jjjte Wessel ryckte på axlarna- ^ vet jag.
Det löper s P eteb ° !l omkring i världen, i » r re ^ ^ det vara detsamma.
De pf, trindskallarna ha multum n °£ en känner förlusten ungefär so® oss två öre. "
, igtor ia.
" Men det är ändå en i ul Ede. "
Med blicken på sten gen gick han vid sidan " Vart ska ' du gå, Ede? "
^ ^ (Forts i näs ' ® Kvinnas tillträde till statstjänst.
Märkligakvinnor: Drottning Kristina.
Av.
S.
L.
Klasskillnad.
Av Marianne.
Snapshots Ni liar unga ben.
... Av Ragna Peters.
Meddelanden från kvinnovärlden.
1 Rosenhof.
Av Lnise Westkirch.
Udandskrönika i sammandrag Det är icke helt lätt att bland mas­ san av tidningarnas utländska tele­ gram, innehållande meddelanden om faktiska och uppdiktade tilldragel­ ser, officiella uttalanden, antagan­ den, förhoppningar, dementier och rykten hålla fast och följa händelser­ nas tråd, att avskilja det osanna eller oväsentliga och få med allt av be­ tydelse.
I synnerhet som dessa te­ legram i allmänhet på det mest vårds­ lösa sätt kastas in huller om buller i tidningsspalterna!
Men låt oss i alla fall försöka!
Situationen i Ruhr?
I stort sett oförändrad!
Det är ju icke heller frå­ ga om en öppen konflikt, där man flyger varandra i strupen, utan om en långsamt förlöpande kraftmätning i uthållighet.
Engelska korrespon­ denter berätta om stigande nervosi­ tet hos de franska besättninsrstrup- perna.
Kan man undra därpå?
De àro dock ej mer än ett par hundra tusen man, snridda bland en fientlig Befolkning nå fyra miljoner själar, de äro omböljade av en upphetsning som lyser ur allas ögon, ett brinnan- e hat, som de läsa i alla ansikten vilket synes färdigt att varje ögonblick söka sig utlösning och lättnad i blodig- kamp.
Är det mån­ ne icKe fruktan, en önskan att genom rutalitet för sig själva och andra 0 Ja den egna räddhågan, som 1ig- ger bakom många av de upprörande a .handlingar de franska soldater­ na i oträngt mål göra sig skyldiga s kjuta skarpt på pri T S ° m nar fl i V arns ^ ara ' gä löst på en liten L ° a .. me (l gevärskolvarna, med J tnävsslag sträcka framstapplande ringar till marken?
Kanske kan 11 i viss utsträckning läe-ca sam- aktifpå hela den franska inj 011 ' 0 m.
0 ^ Tyskland sådan den l yck » U, t« sig?
Raseriet inför miss­ som hotar, det förtvivlade oj " te deW att med ökat y åld vrida hän- rnas u s i 1 önskad nino- t i utveckling r onsKaa rikt- o mf ' J ruktan f ör en katastrof, vars Frani- T g l 11811 k an mäta!
Att rnojljji? ..
ra knar med ett krig som. '
' rom vittnar dess under de av att f lvt; i namioraa den p.
disponera järnvägarna i liar äntr Kölnzonen.
England °m daoJ^ ' " sitt bifall: tio tåg delse a v " ett ökat antal i hän- d. v s] .. sarde les tvingande behov ", Seisla " r upptransporter!
Den en- Iaen infn.n ' SSen &gt; r öppet erkänt, att Hur k ar sadan - Pä Ruh räv 1 ^ ra 11 k r] k« att inlåta sig i an dla så i?
.y r et?
Hur kunde det T a ^ e god-) d - V 1 — Fransmännen en tvska f n ^ ro P a framgång.
ä Ståndet se tt - ^ SWkn vapen- mgav dem förakt.
Den syntes svag, underkastade sig allt tålde allt, reagerade aldrig, gav ge­ nast efter så fort det franska sabel- skramlet hördes.
Det tyska folket är icke fegt, det är i striden hjältemodigt, men det är vant att lyda, det är Europas bäst disciplinerade folk.
Det har agats ly­ digt i hemmet, drillats lydigt i ka­ sernerna.
Detta kan ha sina förde­ lar, men också sina nackdelar, det försvagar den individuella självstän­ dighetskänslan, förmågan att reagera mot förtryck.
Den kraft Tyskland under fredsåren visat, har undan­ tagslöst utgått från Bayern, vars folk tyckes vara av ett hårdare virke, vilket måhända kommer att utgöra resningen i det framtida Tyskland.
Frankrike hade i Ruhr frågan in­ gen anledning att frukta aktivt mot­ stånd av den tyska regeringen och något sådant har heller icke rests.
Man bekymrade sig överhuvudtaget icke om de maktägandes mening, det var endast Ruhrarbetarnes hjälp man behövde öch räknade på.
Med dessa arbetare och järnvägsmännen på sin sida hade Frankrike haft vunnet spel.
Men samförståndet uteblev.
Varför föllo icke de tyska arbetarne för de franska frestelserna om höga löner och goda dagar?
Gruvarbeta- retidningen i Bochum ger svaret: " Om Ruhr tages av fransmännen, be­ rövas det övriga Tyskland kol och råvaror som äro nödvändiga för dess industri — arbetarna skola bli utan sysselsättning och komma att lida nöd.
Och vidare, vi kunna ej heller glömma, att Frankrike i socialpoli­ tiskt hänseende står långt bakom Tyskland.
De franska gruvarbetar­ na ha en arbetsdag, som är 3 / 4 tim­ me längre än de tyska arbetarnas. "
Om de franska arbetarnas förhål­ landen varit bättre än tvskarnas, ha­ de månne icke Ruhrbefolkningen då varit mera förhandlingsvänlig?
Nu mötte Frankrike ett icke väntät mot­ stånd, dess besinning svek, ridpiskor­ na veno i luften, skotten knallade och den tyska folksjälen reagerade!
Skall det resta passiva motståndet kunna upprätthållas?
Man hör re­ dan rykten om att de tyska socialde­ mokraterna önska slå in på under­ handlingens väg.
Cuno skulle stör­ tas, en ny vänsterregering skulle sö­ ka komma till överenskommelse med Frankrike.
Yarför?
Den friska na­ tionella vind vilken nu som en följd av den franska Ruhrinvasionen blå­ ser över Tyskland hotar republiken och därmed socialdemokraternas maktställning.
Kanske det är för­ klaringen.
— Från ledande bayerskt håll förkunnas emellertid barskt: " Störtas Cuno av socialdemokrater­ na, kommer det avgörande ögonblic­ ket för bayersk politik.
Sydtysk­ land måste då bilda stommen till ett nytt Tyskland! "
— Det återstår att se, hur händelserna komma att ut­ veckla sig!
Och nu i största korthet veckans större händelser!
Engelska regerin­ gen har framlagt en " blå bok ocn den franska en " gul bok " (tryckta aktstycken som i omslag av viss färg för olika land föreläggas riksförsam­ lingarna) vilka beröra de utrikespo­ litiska frågorna och tydligt visa de skarpa meningsskiljaktigheter som förefunnits mellan de bada folken.
Amerika begär att av de allierade makterna utfå sin innehållna miljard guldmark för vidkända ockupations­ kostnader.
— Den belgiska och fran­ ska industrien lider enligt Berlinte­ legram av svar kolbrist.
Till sist en verkligt stor och upp­ seendeväckande händelse, av världs­ pressen omnämnd endast en passant.
Ententens krigsfartyg hava lämnat Smyrna, alla utom en engelsk kryssa­ re vilken kanske snart oförmarkt också lyfter ankar.
" Det förtynande turkiska väsendet,,, för att tala med Nostradamus, har sålunda funnit ge­ hör för sina befallningar om utrym­ ningen av Smyrnas hamn!
r.tt ti­ dens tecken!
FADERN.
Helt säkert är undertecknad icke den enda bland denna tidnings lä­ sare, som tog del av den i nummer 7 av Kv.
T. införda artikeln För­ äldrar och utomäktenskapliga barn såsom en fullständig nyhet.
Över huvud torde nog förhållandet vara, att vi visserligen alla lyda under la­ gen, men att endast ytterst få känna den.
Den skärpning i rättsförhållande­ na till barnens och även mödrarnas fromma som den reviderade lagen re­ presenterar, kan ju från kvinnohåll endast hälsas såsom en sent vunnen men därför icke mindre välkommen gärd av rättvisa mot samhällets förut värnlösa element.
Och dock blir tillfredsställelsen icke odelad.
Ty här gives en svag punkt i denna nya och på framtiden ställda lag — en punkt som i prak­ tiken skall visa sig synnerligen vansklig för att icke säga fullkom­ ligt omöjlig att i vissa fall tillämpa med full rättvisa.
Härmed åsyftas den punkt enligt vilken en kvinna vid anhängiggjord rättegång kan utpeka en man, vilken hon vill, som fadern, även om hon under tiden för barnets tillblivelse bevisligen stått i förhålande till flera män.
Hur är detta möjligt?
Var och en som läst eller sett Strindbergs gri­ pande skådespel Fadern vet hur den gnagande misstanken: är jag far till mitt barn eller icke?
även inom ett äktenskap, där alla andra möjlighe­ ter synas uteslutna, kan martera och ödelägga ett liv.
Med hur mycket större befogenhet skola icke sådana tankar inställa sig hos en i ett mångkonkubinat utpekad fader.
Han kan icke fria sig, ty han vet att han varit där.
Men han vet även att han icke varit ensam.
Det är följaktligen en ren slump, om den man, kvinnan utpekar, verkligen är den, som tänt ett liv under hennes hjärta.
Att barnet skall ha en fader är ju gott och väl, men mannen som i 18 år skall draga försörjningsplikten för en varelse bör ju även ha fulla garantier för att detta barn verkli­ gen är hans, och icke en annans.
Den danska lagens kompromiss i dylika oavgjorda fall synes långt rättvisare och humanare.
Där få samtliga män bidraga till barnets underhåll och uppfostran • — - en åt­ gärd som ju borde kunna komplette­ ras med att någon av dem genom lottning eller på annat sätt .utsåges som den formelie barnafadern.
Aktuella interiörer från våra dom­ stolar ha visat att lagen redan nu fått ganska invecklade efterverknin­ gar, vilka i ett fall lett därhän att en såsom fader utpekad man före­ drog att taga sitt liv framför att erkänna ett faderskap, vartill han ansåg sig " i döden oskyldig ".
Att lagen även givit rum för en del oförutsedda konsekvenser fram­ går av ett annat fall, där eu man efter 12 års tystnad från kvinnans sida plötsligt stämmes inför domstol såsom far till hennes 11-åriga barn!
Här borde tydligen satts en tids­ Den stora tidströttheten.
Av Marie Louise Ingeman.
gräns för åtalsbefogenheten.
Ty för­ utom den risk för både lycka och ekonomi det kan medföra att en re- dän situerad och måhända förut-eko­ nomiskt hårt anlitad familjefader plötsligt ställes ansikte mot ansikte med en redan för längesedan bort­ glömd ungdomsförvillelse, bli bevi­ sen för såväl skuld som oskuld efter så lång tid svåra att förebringa.
Och varthän skulle det leda om medelåldern på detta sätt oförbe­ rett skulle ställas till ansvar för ungdomens dårskaper!
Böra icke dessa såsom alla andra skulder av­ skrivas efter en viss tid!
Så kvinna jag är, kan jag sålunda vid genomläsandet av den nya lagen icke finna helt tillfredsställande rätt­ visa vare sig i punkten om en kvin­ nas befogenhet att utpeka, vilken man av flera inklinerade män hon vill till fader eller i den möjlig­ het lagen öppnar för en tillfällig kvinnlig förbindelse att efter mång­ årig tystnad plötsligt stiga upp så­ som anklagare och måhända sköv- lare av ett par människors familje­ lycka.
Ty här såsom i många andra fall blir det nog ingalunda de kvinnor, som ingått med de renaste känslor­ na i en dylik förbindelse och vilka bäst skulle behöva lagens skydd, som komma att begagna sig av dess kryp­ hål, utan huvudsakligen de mera ge- schäftsmässiga elementen, som av hämnd eller andra mindre ädla mo­ tiv draga sig en vinst genom dess luckor.
Svensk kvinna.
Bönen.
En god vän till " Kv.
T.
", på tu­ ristfärd i U.
S.
A., ihågkommer då och då redaktionen med amerikanska tidningar, vilka av ett eller annat skäl kunna vara av intresse.
I den senaste sändningen hava vi funnit " Seattle Post Intelligencer ".
Num­ ret innehåller en ledare rubricerad: " En bön för oss alla att dagligen bedja: Gud giv ditt folk förstånd! "
Denna art. utgör huvudsakligen eu klagovisa över att Amerika lät narra sig in i kriget i Europa.
Det nämnes ingenting om de omätliga vinster U.
S.
A. gjorde genom att sälja krigs- material till ententen, ej heller berö- res det sakförhållandet, att världskri­ get utan Amerikas ingripande antag­ ligen skulle slutat med en samför­ ståndsfred mellan de ungefär jämn­ starka fiendegrupperna i stället för den med Amerikas hjälp dikterade segerfred, under vilken vi nu så bit­ tert lida.
Ingenting av allt detta säges.
Icke ett ord av självanklagelse eller ön­ skan att gottgöra vad som brutits, endast en ihållande jämmer över att Amerika lät förleda sig att lämna sitt lugna lyckliga liv för att gripa in i det europeiska bråket.
Och så till sist får man reda på den i rubriken angivna bönens andeme­ ning: Det var ett större sällskap damer.
Jäktade in i sista minuten hade de infunnit sig till den lilla tebjudnin­ gen med en nervös brand i blicken och en hektisk rodnad på kinderna, som småningom vek för en grå, nev- rästenisk trötthet.
Samtalet drev planlöst hit öch dit, mellan man, barn, plikter, jungfru­ trassel, ekonomiska jobsposter, sjuk­ domar, arbetslösa släktingar, senaste förskingringen.
Man stannade slut­ ligen vid den senaste celebriteten, en ryktbar sångerska.
— Har någon hört henne?
frågade en.
— Jag har faktiskt icke orkat, svarade en annan.
— Detsamma säger jag, ljödo spridda röster.
När kvällen kommer är man så förbi, att det är en verk­ lig uppoffring att gå ut på en kon­ sert eller en teater.
— Det är märkvärdigt, inföll en tredje av sällskapet, hur många som i våra dagar klaga över att de inte orka, inte hinna med.
Under prov­ ningen i dag sade just min sömmer­ ska något som fäste sig i mitt minne.
— Hur jag arbetar nu för tiden, ytt­ rade hon, hinner jag inte så mycket på ett helt år som jag förut hann med på ett par månader.
Det står alldeles stilla.
Arbetet kommer lik­ som aldrig ur händerna.
Och själv känner jag mig jämt, jämt trött.
.
.
.
Hennes ord gingo mig djupt till sinnes.
Jag kände ju så väl igen allt- sammmans.
Och inte bara jag.
Nej.
jag är övertygad om att nästan alla människor i våra dagar, både kvin­ nor och män, såväl yngre som äldre, gå och känna den där fruktansvärda, själlösa tröttheten och tomheten, som de knappast våga tala om av fruktan att ingen skall förstå dem.
Och i hemlighet erfara de en djup förtviv­ lan över sitt tillstånd.
Ty att vara trött redan vid uppstigandet, att när som helst, under arbete eller prome­ nad, överfallas av en sällsam yrsel eller svindel, att aldrig erfara den där friska begärliga livslusten, som oemotståndligt rycker med, att icke kunna bevista en konsert eller en " Gud, giv oss förstånd att icke låta förleda oss till ny inblandning i Europas affärer!
Låt oss orubbligt tillämpa vår gamla beprövade politik att hålla oss fjärran från de europei­ ska förvecklingarna!
Låt oss sköta våra egna affärer, flitigt, oavlåtligt och fredligt, så länge ingen ofredar oss, och fortsätta därmed i skydd av våra krigsfartygs åska och våra sol­ daters ogenomträngliga mur, om nå­ gon av världens rövare försöker att storma våra kuster eller att göra ett infall i vårt dyra fosterland! "
Den amerikanska bönen torde kun­ na sammanfattas så här: " Gud, giv oss förstånd att icke bi­ springa våra i svår nöd varande euro­ peiska bröder! "
Det är en klok.
affärsmässig bön.
men den bör tydligen rikta sig till en helt annan makt än den gudomliga.
teaterföreställning utan att plötsligt en djup, förlamande dödströtthet smyger sig över alla ens sinnen — allt detta är ovillkorligen abnormt.
Och det värsta är kanske att var och en om sig själv tänker: Sådan är en­ dast jag.
Vad är det med mig!
Alla andra stå ut med livets tempo och flyta käckt ovanpå tidens mörka böljor — endast jag, stackare, sjun­ ker som ett urblåst ägg in i den stora röran och låter den översvämma mig.
Alla damerna hade lagt ned sina bakelsegafflar eller handarbeten och sågo uppmärksamt på talarinnan.
— Det är så sant!
viskade någon sakta.
— O, vad det är härligt att höra att någon är lika eländig som en själv!
— Ja, nog känner jag också ofta på det där sättet, inföll en annan.
Men då spjärnar jag emot av alla krafter, biter ihop tänderna och tvingar mig att arbeta, bara arbeta för att komma bort från de där tan­ karna.
Hur skulle det annars gå?
— Men det måste väl finnas nå­ gon orsak till att så många männi­ skor äro tröttare och nervösare i våra dagar än förut, inföll en yngre dam, vilkens tärda, genomskinliga ansikte under lyssnandet fått en fläkt av ungdom och energi.
— Orsak!
utropade talarinnan bit­ tert.
Behöva vi nu levande fråga ef­ ter orsaker.
Har inte hela världen på några få år liksom sjunkit in i mörkrets och vanvettets natt.
Vart­ hän vi blicka mötas vi ju endast av orättfärdigheter, våldsdåd och nöd.
Så länge det ännu endast var krig — minns ni det?
— så länge vi ännu hoppades på ett avgörande och en framtid kunde vi med lågande själar, livs levande och friska följa med ut­ vecklingen.
Vi kunde jubla och gråta, älska och hata, dyrka och för­ akta.
Vad kroppen genom försakel­ ser led, vad döden skördade bröt oss icke.
Ty vi hade ju tron och hoppet kvar.
Hoppet om framtiden och tron på mänsklighetens rättfärdighet.
Efter freden skulle mossan växa över gravarna, såren helas i allas hjärtan och ljuset återvända.
Att några miljoner dött — vad betydde i allt sitt vanvett detta!
Vi skola ju alla dö, och de som stupade för fiendernas kulor, föllo ju dock i sam­ ma tro och hopp som vi, att ur deras blod en härlig skörd skulle växa fram.
Men skörden kom icke.
Varje brodd som spirat har obarmhärtigt stampats ned i marken igen.
Har ni betänkt, mina damer, vad det vill säga att i snart fem långa år.
alltså längre tid än det tog för själva kri­ get att rasera världen, förgäves och under ständigt nya besvikelser ha väntat på återställelsen!
Stormen var förfärlig, men still­ heten, som följde efter, fruktans­ värd.
Efter ett skådespel av våld, ett skådespel av nesligheter.
På li­ dandet, som kom mänskligheten att snyfta, följde skändligheten, som kom den att vämjas.
Hur outhärd­ ligt för vårt rättsmedvetande, för hela den kraft inom oss, varmed vi
2 K V I N N O R N A S TIDNING K V I N N O R N A S TIDNING 3 A K T I E B O L A G E T SKANDINAVISKA KREDITAKTIEBOLAGET GÖTEBORO - STOCKHOLM - MALMÖ Nordiska Handelsbanken Stockholm.
G Ö T E B O R " G.
1 V AR / £ GÖTEBORGS BANK GÖTEBORG Malmö.
S VENS KT 100 avdelningskontor i västra och östra Sverige som Grundad år 1848 fonder Kr.
handelns, Telegramadress " K reditbolaget " (Inf.
gen.
Göteb.
Tandläkaresällskap) Tandläkare Anne-Marie Heijde Vasaplatsen 1.
Telefon 15500.
Drottninggatan 42 TELEFON 15379 «ÖTEB0RG ALLTID TREVLIGA NYHETER 1 HANDSKAR och VANTAR Rådfrågning; Vard.
1 h2 — 1 h3.
övriga ider efter avtal.
fatta Gud, att icke en fläkt av Hans ande mera tyckes nå denna hatets, våldets, förtryckets och ohederlighe­ tens jord.
Det är som om Han vänt bort sitt ansikte ifrån oss.
Allt fa­ sansfullt sker, och allt får ske.
Bland miljarder människor icke en enda stämma som höjes bjudande och väc­ kande över de andras.
Rollands hör­ des som en fanfar under kriget — men dog modlös bort.
Wilson kom vid fredsslutet med en hel världsdels samlade representationsmakt — och drog sig sjuk och slagen tillbaka.
Vilket föraktligt skådesel har icke sedan följt!
Hur har man icke ända till leda sett dessa män, som likt fur­ star med sakkunniga och svit flackat omkring från plats till plats, från konferens till konferens och vid vil­ kas soignerade, leende, inför kame­ ran ständigt poserande gestalter världens ögon nitats i de dåraktiga­ ste förhoppningar, som en mänsklig­ het, någonsin hyst.
Och vad har blivit resultatet av hela denna storståtligt lagda odyssé från det ena gröna bordet till det an­ dra i världens förnämligaste palats — av allt detta prat, av alla dessa sakkunnigas utlåtanden, alla, dessa sviters beskäftiga bestyr, alla dessa, milslånga referat och alla de miljo­ ner som offrats för att hålla fredens gyllene kaross i gång?
— Fiasko!
Besvikelser!
Bland de c:a 2 miljarder människor som finnas på jorden, lia de förnämsta, statsmän samtiden har att uppvisa icke kunnat skapa en opinion nog stark att tvinga ett litet land på 40 miljoner invånare till för­ nuft och världen till ordning.
Kan bankrutten vara fullständigare!
Ef­ ter världskriget konferenserna, efter konferenserna Ruhr, efter Ruhr nya krigsrykten!
Ett nytt krig för den­ na utmattade värld, som ännu skäl­ ver som ett öppet sår efter allt som varit!
Och vi skulle inte ha skäl att kän­ na oss trötta!
Jo, till döden trötta!
Detta tankarnas ständiga kretsande kring ett och detsamma: elände och nya eländen, orättfärdighet och nya, orättfärdigheter, missräkningar och nya missräkningar har slutligen frätt på vår själskraft.
Vi äro andligen utpinade, vi olyckliga medlemmar av nutidens plågade generation.
Våra nerver äro överansträngda av ohygg­ ligheter, vårt blod sjuknat av sorger, vår själ nedstämd av ve.
Vad gagnar oss även den yppersta ram kring ett dylikt liv!
Vi hoppas ju snart ingenting och tro på intet.
Allt ' som förut höll ihop människor­ nas liv, gudsfruktan, ansvarskänsla, Kvinnliga själasörjare.
heder, hänsyn, plikttrohet, rättrådig­ het och allmännelig kärlek existerar ju icke längre annat än som spillror i de enskilda individernas bröst.
Ja, vi klaga över trötthet, och vi erfara den med skäl i denna av män skapade värld.
Men nu vill jag frå­ ga er, mina damer, om skjilden icke också är vår.
Varför ha vi lämnat männen ensamma, med arbetet att skapa och utveckla världen.
Varför sutto vi inneslutna i vår lilla trånga krets, overksamma och med händerna i skötet, när det blåste upp till orkan över alla födda och ofödda släkten?
Varför vända vi oss bort och vrida våra händer i gagnlös förtvivlan, när mannen sätter den brinnande luntan till fänghålet i stället för att modigt gå fram och mecl en smekning, en bön, en föreställning eller en kyss vrida den ur hans hand?
Varför vakna, vi icke upp ur vår tusenåriga, andliga lorsoffning och bilda, en tän­ kande, utslagsgivande part i målet, en makt i världen?
Vi ursäkta oss med vårt hem och våra plikter.
Det är vårt fack, men utanför facket äro vi också människor.
Vilken man skulle vi tillmäta mänskligt med­ borgerliga värden, som endast kunde göra en sko eller montera en maskin, men därförutom ingenting visste ocli ingenting förstod?
Men det är just så vi kvinnor göra.
Vi trampa om­ kring i våra, hem mellan våning och kök, och när vår själ en stund ka­ star loss från bestyren är det endast för att fördjupa sig i alla världens matrecept och moder.
Därmed tro vi oss ha, uppfyllt allt, som rimligen kan begäras av oss.
Vi likna tjä­ narinnan ute på fyren, som, när driv- isen tornade upp sig och hotade att sopa huset med sig, hellre än att för­ söka rädda sig genom att över isfla­ ken nå land föredrog att " dö inne i den goda värmen ".
Vi se nu resultaten av vår passi­ vitetspolitik.
Mannen har måst kämpa för att få världen som den nu är — varför skulle icke också vi kämpa, för att få den bättre?
Det är vårt fel att livet saknar värdig­ het, mildhet, kristlighet.
Varför ställa vi icke upp såsom en offentligt gällande makt vår frid i mannens ofrid, vårt lugn mot hans rastlöshet, vår besinning mot hans rekordraseri, vårt hjärta mot hans tanke.
Det är ju icke hans sak allena, hur det styres och ställes på jorden.
Vi som få dela konsekvenserna av hans krig, VÅREN STUNDAR!
Några synpunkter.
I förra numret av Kv.
T. om­ nämndes att den sakkunnigekommit­ té, som tillsatts för att utreda frå­ gan om kvinnas tillträde till stats­ tjänst nu till justitieministern över­ lämnat sitt sista betänkande i ären­ det, nämligen om kvinnas tillträde till prästerlig eller annan kyrklig tjänst.
Frågan, nu i så hög grad aktuell, har tidigare behandlats i Kv.
T. av Doktor Lydia Wahlström, " men ett ytterligare belysande av ämnet torde otvivelaktigt hava sitt stora intresse.
I den förnämliga tyska kvinnotid­ skriften " Die Erau " har jag funnit en artikel i ämnet av teol. kand. Sophie Kunert, vilken innehåller en del nya och beaktansvärda synpunk­ ter, vid vilka jag här vill dröja.
Kyrkan befinner sig i nödläge.
Den protestantiska mer än den ka­ tolska, som har bättre organisation och bättre disciplin.
Vad har en protestantisk pastor att göra, särskilt en storstadspräst?
Förvaltningsarbeten, predikan och alla övriga ämbetshandlingar taga hela hans tid och alla hans krafter.
Hur skall han då kunna utföra den individuella själavården, vilken må­ ste betraktas som en av hans viktiga­ ste; och heligaste plikter?
Om kyrkan i våra dagar blivit så helt bisak, står så alldeles utanför folket, om allt friskt pulserande liv inom densamma tyckes fattas, månne icke en huvudsaklig grund till miss­ förhållandet bör sökas i denna brist på individuell själavård.
Vad skall människan med en kyrka, som läm­ nar hennes bittraste personliga lidan­ den utan beaktande och icke ger hen­ ne stöd och hjälp i hennes andliga rådlöshet?
Det är här, som nödropet ljuder om — och hjälp av kvinnorna.
Ty även om det, i dessa prästbristens da­ gar, vore möjligt att anställa flera präster, så vore dock därmed icke tillräckligt vunnet, huvudsakligen hans statsförvaltning, hans samhälls­ byggande skola även skaffa oss för­ utsättningar och makt att deltaga i krigsförklaringen, statsbudgeten och stadsfullmäktigebesluten.
Vi vilja icke ha krig.
Förklarar man det såsom oundvikligt på grund av det stora människoöverskottet ha vi medel att på fredlig väg begränsa detta.
Det är ju meningslöst att vi kvinnor föda och uppfostra en stor procent övertaliga barn, som av brist på utrymme måste mejas ned av kul­ sprutor.
— Vi vilja ej heller ha eko­ nomiskt ruinerande skattebördor.
Därför skola vi sätta oss in i statens och kommunens maskineri, så att vi med vår övade hushållarblick kunna upptäcka var felen ligga och söka av­ hjälpa dem.
Men dessa kunskaper inhämta vi icke vare sig i kokboken levereras â nästan hvilhen plats som.
hülst i världen.
genom.
r i^CLSXt ^ßlarnstenhandel A.-B.
NADCO, GÖTEBORG.
GUSTAF EKMAN GÖTEBORG, STORGATAN 31 TELEORAMADR .VASA ' CODE V.O.B.
TEL. * 3 / * • / 036S mamma a / iuäriB&amp;i alläByååistads mau / xz-uh.
ReseffeKt- ® Lädervaruaffär.
Alla slag av Reseffekter samt finare Lädervaruarbeten.
Damväskor, stort urval Portmonnäer, &amp; Plånböcker, Skol- &amp; Torgväskor Sykorgar &amp; etuier m. m. Korsgatan 12 av: The florists ' " Telegraph.
^Delivery Association fy-Scrt.
samt TSlumenspenden^Verm it t lung, 3 erlin.
C.a M) 00 blomsteraffärer i orden rundt äro anslutna.
r^s^gsteatern Söndag kl. 8: ^«föreställning för sista gången: turens område läser man n u m e r a Generaldirektören Måndag premier: pftrgyarsadvokaten.
GÖTEBOROS HANDELS- T OLKTEATERN.
OCH SJÖFARTS-TIDNING K.
Söndag Fröken Fars i Varje afton kl. 8: Spel Ut.
kl. 1,30 Billlghetsmatiné: Renées kärleksäventyr.
3 akter av Catulle Burrez.
| \ |ya Teatern.
Söndag kl. 1.30 Billighetsmatlne: blott som: " Prästens fröken ".
Sak- ramentsförvaltandet är likaledes oundgängligen nödvändigt för själa­ vården vid sjuk- och dödsbädden.
Att i detalj uppräkna vad en själa- sörjerska bör ha att göra, faller icke inom ramen för denna uppsats, men få vi dessa själasörjerskor skulle med deras hjälp kunna lösas ett som oupphinneligt ansett önskemål, näm­ ligen en fortsatt " konfirmationsun­ dervisning " för de redan konfirme­ rade.
Inrättandet av en frivillig samtalsafton, som stöd för dessa un­ ga., vilka nu skola, ut i livet, för att på egen hand upptaga icke blott kam­ pen för utkomsten utan även med de mötande frestelserna.
De skulle här kunna få råd, ett i moraliskt hänse­ ende hjälpande handtag i stunder av fara, de skulle hava det stöd som lig­ ger i medlemsskapet av en samman­ slutning, stående under en dugande ledarinna och de skulle upprätthålla det genom konfirmationen knutna föreningsbandet med kyrkan — kyr­ kan som en levande mor, icke som ett stenbeläte.
Barken Margareta.
E t t paket o c h e n balja l j u m t vatten ä r allt s o m behövs för veckans tvätt.
Varje afton kl. 8: Hotel I råttan.
LILLA TEATERN.
Söndag kl. 1,30 Mâtiné: Den 27 Augusti Lördag och Söndag kl. 7 ocli 9: Hemslavinnor.
Andra dagar kl. 8: Samma pjes.
Cinneutstyrseln Dei^är onödigt att koka kläder!, KUNGSGA TAN 48 DUKTYGER, HANDDUKAR.
o m mail a n v ä n d e r Rinso.
Genom all lägga k l ä d e r n a i blöt i en ljum Hltuo- lösning ö v e r natten och genom att i skölja d e m väl morgonen därpå bliva ' &lt;Jc rena o c h snövita.
Endast de.
smut­ sigaste ställena behöva gnug­ g a s lätt mellan händerna.
Högsta kvalitéer.
Det reducerar arbetet till d e t m i n s t a möjliga och s p a r a r bränsle.
45 öre per paket SUNLlGHT SÅPTVÅ l AKTltBOlAG.
GfitEBOBH Svenska förstklassiga Sällskapsresor 16:de sällskapsresan till Spanien Den agonala människan.
Ordet " agonal " är av grekiskt ur­ sprung och en agonal människa är detsamma som en " tävlingsmänni­ ska ", en som vill överglänsa andra.
Den agonala människotypen var synnerligen talrikt företrädd i det gamla Grekland.
Det säges härom: " Allt gick ut på att överträffa nä­ stan: i kamplekarne, i diktningen, i politiken.
— Härav också avunden, intrigerna, alla, de ändlösa slitningar­ na. "
SPANIEN och F R A N K R I K E 20 mars t. o. m.
26 april (38 dag.)
1,890 kronor.
126:te sällskapsresan till Italien ITALIEN ända ned till Neapel Påsken i Rom 22 mars t. o. ni.
23 april (33 dag.)
1,160 kronor.
135; te sällskapsresan till Paris RIVIERAN och P A R I S 2B mars t, o. m.
20 april (27 dagar) 1,050 kronor.
16:de sällskapsresan till England ENGLAND London, Isle of Wight » Liverpool, Manchester, 31 mars till 16 april (16 dagar) 715 kronor.
Trots ovanstående synnerligen laga pr 1 ser använda vi fortfarande vara e prövade.
absolut förstklassiga hotell och inga inskränkningar gjorts i programmen.
SprakkuM ' S® och resvana ledare medfölja.
1 » ' nämndapriser ingår allt, även d pengar Utförliga program gratis hos A.-B.
Nordisk Resebureau rken) i. Hamng.
(mitt emot Brunnspar - Tel. 4194.
Göteborg: Opinionsmöte för Ruhr.
hölls den 24 februari i K.
F högtidssal.
Anordnare voio ^ ^ ^ de kvinnliga fredsföreningarna - de politiska kvinnoorganisation '.
tion.
J. Wallin.
• mmmmmmmmmmmaummmmmmmmmmmmmm » » * * * " - JYIöbeltyger - 6ardm c Vackra, starka, Ijandvävda, ljus ' oel) tvättäkta Prover sändas, v Precisera godftetsfullt vad ili önska / - K o n s t t f f U l i t t e e n n a s f ö r s ä l j n i n g s m a g a s i n, 6 o t e b o •••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••a / y oerhörda folkmängden över Place I Koyale till Notre-Dame.
Frankrikes svar på de tjänster drottningen gjort detta land under sin Drottning Kristina.
regering var i sanning furstligt.
Den ara Ludvig den XIII vägrat Gustaf VI.
Om Kristina icke dess mindre Den stora proberstenen för den Adolf, nämligen att i egen person grymt försummades och vid sina.
mänskliga betydenheten hos detta möta den svenske konungen, bevisade senare avlagda besök i Sverige omtvistade majestät utan krona blev Ludvig XIV Kristina utan tvekan.
inkonsekvent förvägrades ett privi­ Frankrike.
Även hit hade ryktet nått Om den franska representationen i legium, som innehades av varje främ­ om Kristinas egenheter, och när bud­ kardinal Richelieus person en gång mande ambassadör, nämligen frihe­ skapet förtäljde om hennes stundan­ som allvarlig etikettsfråga diskuterat ten att förrätta gudstjänst enligt sin de ankomst till denna civilisationens, huruvida han som ett stort och lysan­ religion, så blandades alldeles säkert etikettens och den goda smakens me­ de lands ställföreträdare kunde räcka icke detta motgift mot hennes foster­ delpunkt beredde man sig på ett ex­ det lilla Sveriges representant Axel landskärlek av folket i gemen, utan tra spektakel på den originella cele­ Oxenstierna handen, tycktes dylika dubier numera vara helt bortsopade.
endast och allenast av det parti, som britetens bekostnad.
Och där de icke voro det jämnade hade skäl att icke önska drottningen Tidevarvets två ryktbara damer, Kristinas eget uppträdande dem snart välkommen tillbaka.
Bland spetsar­ hertiginnan av Montpensier, hela na i detta parti märktes även drott­ I rankrikes La Grande Mademoiselle med jorden.
Hon som mera entusias­ ningens forne gunstling och sederme­ och den skarpögda Madame Motte- tiskt och oförblommerat än de flesta ra Karl X Gustafs förtrogne greve ville förstodo konsten att kritisera.
visade sin uppskattning av den mänskliga förtjänsten erkände över Magnus Gabriel de la Gardie.
I fulla Förtärda av nyfikenhet väntade de sig själv ingen annan överhet än Gud.
glansen av den makt Kristina förlä­ att få se den äventyrliga gästen Och vilket man ville eller ej måste nat honom mötte han nu den forna uppträda i Fontainebleau.
man finna sig uti att bli ställd under härskarinnan snarast som en fiende, Fursligt hedrad under sitt genom­ denna synvinkel.
Måhända kan, när vilken för hennes fruktade och obe­ tåg o. utan en aning om vad som före­ allt kommer till allt, mycket av så­ räkneliga inkräktande ville skydda stod färdades Kristina under tiden väl smickret som toleransen förkla­ den ännu minderårige konungen — med sin svit genom Frankrike.
En ras med de ord påven Innocentius vid densamme vars hårdhänta reduktion vacker septemberdag anlände hon till ett kritiskt tillfälle försonande fällde en gång skulle göra de la Gardie till det kungliga slottet som en av väg­ om Kristina:, .E donna! "
(Hon är en utarmad man!
Så lät ödet självt dammet ganska illa medfaren ama­ kvinna.)
även honom smaka otacksamhetens zon — en syn, som senare i Com- Intåget i Paris betecknar höjd­ och besvikelsens bittra kalk!
piègne, de kungligas vistelseort, kom punkten av Kristinas världsliga än.
Emellertid blev även utlandet rik- Anna av Österrike att- förskräckas en En händelse skulle senare in­ ligen delaktigt av de rykten, som hel kvart.
träffa, som med ens reste reservatio­ i tal och skrift smiddes kring drott­ nens ismur mot drottningens person.
Av det väntade spektaklet vart in­ ningens person.
I ett brev till Bour- Mordet på Monaldeschi, verkställt i delot avhandlar Kristina själv en dy­ tet.
Den naturliga värdigheten och Fontainebleau under Kristinas andra lik smädeskrift och detta på ett för bländande charmen hos den underli­ henne så karaktäristiskt sätt att ett ge vägfararen bragte snart damerna, i resa till Paris blev det vägskäl, som Fontainebleau på andra tankar.
Ba­ i hennes liv delar triumfens och en­ citat onekligen äger sitt intresse: " Jag är nu van vid människors de de drömt sig att få taga denna samhetens väg.
Vi skola ej för vid­ otacksamhet ", skriver hon, " och de lantliga furstinna i sitt beskydd och lyftigt uppehålla oss vid den ohygg­ osanningar avunden ocli bedrägeriet inför henne briljera med sin klok­ liga tragedien.
Bekant är hur Kri­ utsprider om mig, röra mig icke mer.
het och esprit av stora världen, blevo stina, med fulla bevis för sin över- Mitt samvete, som ingenting före­ de grundligt besvikna.
Det var i stallmästare, markis Rinaldo Monal- brår mig, gör hela min tröst.
Sve­ stället Kristina som övertog lednin­ deschis nesliga förräderi, låter sina rige, Italien och alla andra riken, dem gen och föreföll mest obesvärad.
Man drabanter verkställa nedslaktandet jag genomrest, skola åtminstone ef­ häpnade över hennes fenomenala av den olycklige i det lilla galleri ter min död bära vittne om mitt upp­ kunskaper, icke minst i Frankrikes inom slottet Fontainebleaus murar förande.
Mitt namn och min ära äro historia, som hon kände bättre än som kallades Hjortgalleriet.
Utan rannsakning och domstol begagnar nog välgrundade för att icke frukta även de högst bildade fransmän.
Och varken Gud eller människor.
Jag man förvånades ej mindre över att drottningen sig härvid för första gången, men på ett godtyckligt och vädjar även till mina belackares lug­ gästen icke i ringaste grad föreföll fruktansvärt sätt av den oinskränk­ imponerad av de verkligen grandiosa na och ångerfulla samveten, och är ta makt över sina undersåtars liv övertygad att, om de uppmärksamt fästligheter Frankrike arrangerat till som tillerkändes henne vid abdikatio- lyssna till dess röst, skola de aldrig hennes ära.
Under hedersbetygelser nen.
Att utomordentligt grava be­ tro sig hava utspritt så svarta och som i praktfullhet och glans endast nedriga osanningar.
.
.
Ty änteligen, haft sin likhet vid kejsar Carl V: s om Gud skulle övergivit mig så långt intåg gjorde hon genom porten S:t att han tilläte det jag bleve i stånd Antoine sin entré i Paris under en av till alla de ovärdigheter man påbör- fyra av stadens ämbetsmän buren dar mig, skulle det för mig vara den himmel.
Medan kanonerna spelade största olycka, varifrån hans barm­ från Bastiljen, Arsenalen och Boule­ härtighet mig bevarat.
.
.
De ädla varden passerade den praktfulla cor- och rörande tänkesätt Sverige visade tègen i sakta tempo på grund av den Märkliga kvinnor: I ä E V L I G o c k vid vår första skilsmässa, och vilka det sedan allt tills nu bibehållit, äro mig emellertid så ärofulla, att de på en gång rättfärdiga min person och min tid.
Jag smickrar mig även, att min förflutna, närvarande och till­ kommande levnad skall fullkomligt Dam- $ Herr-HandsKar motsäga allt vad avunden utbasune­ i erkänt goda kvaliteer och rar om mig.
.
. "
billigaste priser.
JOH.
NILSSONS etablerad 1866.
Telefon - üw.
leieton o 6 9 90.
HVITTELDTSPLATSEN 9 » tt emot Gamla Latinläroverket).
(Med skonar kläderna och händerna.
Krymper ej ylle.
ensamrätt för Sverige.
Efter­ vid Edes sida, och icke ens visste att han teg, förrän Wessels skratt tryck ej tillåtet).
väckte honom till besinning.
" Människa, i dag pratar du ju rent omkull mig!
Du måtte ha hemska kopparslagare. "
" Jag går och tänker ", sade Paul, Rom av Luise Westkirch.
" om jag ändå inte i morgon skall gå tillbaka i fabriken.
Min vecko­ Översättning av — e. lön har jag ju i alla fall att fordra, och förresten — " i4 Det hade just fallit honom in, att ^patsera.
Ut i luften!
Kommer det kunde se misstänkt ut, om han 011 med ' " blev borta från arbetet, och till och " Ja- ja. "
med lämnade sina pangar i sticket.
Var an detag.
Efter grälet med verkmästaren vore Det gt kä ns]!
men han hade den det nog rådligast att gå dristigt och !ö s ^ han inte kunde komma ogenerat tillbaka till sin plats, h ör- s °m » i n osen h°f- Som om alla, ödmjuka sig litet finge han nog lov st e j.
" ^ 0 oe ^ stodo på gården, må- men då vore det nog också tämligen som s] j ^ sa h ans panna vad säkert, att han bleve återtagen.
Verk­ or •^ärföj.
^ ^ ' ^ an försökte fly.
mästaren behövde honom ju.
Och pa lr et Så Ut, ' i T ^ en befrie lse att kunna ort och ställe var det lättare att ob­ j Jä lcl kdes sida, servera, om fara skulle hota.
Wessel såg förvånad på sin vän.
bätlrr H " D ^ r S ^ u ^ e h an känna sig 1 s an av " Paul, det var det förnuftigaste ord hjärtod I ' ' ' ' * ^ en så lätt- i nt (1 v man niski * a som Ede.
Bara jag hört av dig på mycket länge.
ara Sam med sina tankar!
Jag hade bara inte lust att föreslå ilen att.
han ^ onom fast, det, för du brusar strax upp och ko­ an g stund skred fram kar över.
Men varför skall man göra tLr V I D D Ö D S F A L L Ring 3623 eller 14090 LUNDGRENS TfiÉER atvaJda jrån.
de finaste cch / örnämsfa.
fbépla.nf&amp;gerna.
på.
Ceyfon och i Kina., hava %coorq g&amp;ranferas rena.
och 0f6rja.f5ka.de Anordnar allt till begravning hörande på er­ känt bästa sätt till ytterst billigt arvode.
Soli­ daste och vackraste likkistor och svepningar.
D Co vis för Monaldeschis ovärdighet lå- go till grund för hennes förbittring är otvivelaktigt.
Hennes hjärta är vid detta tillfälle av sten.
Den döds­ dömdes höga rop om förbarmande, övriga vittnens förböner och före­ ställningar — ingenting förmår rub­ ba hennes föresats.
Kallblodigt och lugnt, som hon iscensatt hela avslö­ jandet, låter hon dödsdomen gå i full­ bordan.
Det skall icke förbises att Kristina genom att döma en förrädare till dö­ den ej i sak gjorde sig skyldig till något direkt brott.
Furstars och även furstinnors dödsdomar över si­ na undersåtar hörde vid denna tid till ordningen för dagen.
Juridiskt sett var hon i sin fulla rätt.
Yad som väckte världens avsky och harm var sålunda icke själva det faktum att Monaldeschi dömts till döden, utan sättet för exekutionen.
Att utan laglig domstol, utan tydligt framlag­ da bevis och i en främmande furstes slott låta med svärd avliva en ädling gav det hela mordets isolerade och hemska karaktär.
Hur annorlunda hade ej världen dömt om Kristina ännu regerat och genom en laglig avrättning givit en trolös niding dö­ den!
Så mycket avgör skalets ut- Gustaf Byrmans Enka seende kring en och samma kärna!
Yill man rent mänskligt söka en förklaring till den monstruösa hand­ lingen måste man söka den i Kristi­ nas karaktär och dåvarande sinnes­ författning.
Ständigt olycklig i va­ let av sina förtrogna hade hon upp- levat många missräkningar.
Måttet rågades med Monaldeschi.
Arten av hans brott har aldrig fullt nöjaktigt utrönts, och varje försök att bringa ljus över den dystra tilldragelsen står endast på gissningens grund.
Visst är dock att den packe brev, Kristina före exekutionen visade markisen, och som kom denne att bleknande kasta sig till drottningens fötter och bedja om nåd, utgjorde de fällande bevisen för hans brottslighet.
En omständighet som förtjänar upp­ märksamhet är att drottningen redan flera dagar haft dessa brev i sitt för­ var.
Hon handlade sålunda icke i hastigt mod under inflytande av en plötsligt påkommen förbittring utan först efter lång överläggning och un- Omplantering af Krukväxter verkställes såväl i hemmen som äfven i vår lagerlokal af därtill utbildad fackman.
Låg kostnadsberäkning.
Prima jordbland- ningar jämte krukor i alla dimensioner tillhandhållas.
FLORALAQRET, 41e Långgatan S.
Telefon 43070.
10 Korsgatan 10 Göteborg Manufaktur-, Kapp- &amp; Pälsvaruaffär.
Presentkort.
Tel. 1913.
INTRE55ANT FÄRSKA NYHETER.
VÄRDEFULLT INNEHÅLL GOTEBORGS MORGONPOST C.
L. Schmidts Begrafningsbyrå 24 Kungsgatan 24, Göteborg.
en delikat arom ô&amp;mi Den största morgontidningen LUX KRYMPER EJ YLLE Mjuka, ulliga plagg såsom strumpor, barnmössor, handskar, ylletröjor, filfar.
- ylleunderkläder.
o. s. v. hålla sin ursprungliga mjukhet och krympa icke om de tvättas med LUX.
Det år tillverkat särskilt för tvått av all slags ylle.
flanell, siden och ömtåliga vävnader och låmnar allting friskt och behagligt.
LUX sälje; endast Kerstin Lindahls BLOMSTERAFFÄR i paket.
Korsgatan 4, Telefon 8462 Pi i, H A N D S K F A B R I K / Rosenhof.
Ack, människa, blygs ej över din ringhet, men blygs om ditt sinne är lågt.
: Bomullstyger Ovannämnda fråga behandlades på ett talrikt besökt offentligt möte å Chalmerska institutets högtidssal den 28 februari i förut omnämnt fö­ redrag av fil.
kand. fröken Axianne Thorstenson.
Då ingående redogö­ relse för ämnet tidigare lämnats i Kv.
T. nöja vi oss nu med ett åter­ givande av den därvid fattade reso­ lutionen.
Kvinnor från skilda verksamhets­ områden och tillhörande olika kår- sammanslutningar och politiska par­ tier, samlade till offentligt möte i Göteborg den 28 februari 1923, utta­ la härmed ett bestämt krav, att då k. proposition rörande kvinnas till­ träde till statstjänst åter framlagts för riksdagen denna fråga måtte vinna en sådan lösning, att den prin­ cipiella likställighet mellan man och kvinna i dylik tjänst, som de av 1921 års riksdag slutligt antagna .grundlagsändringarna innebära, kom­ mer till fullt uttryck i de nya lag­ bestämmelserna.
Tillika vilja vi med anledning av den pågående utredningen av frågan om avlönings- och pensionsförhållan- &lt;|en för kvinnor i statstjänst uttryck­ ligen hävda, att avlöningen bör gö­ ras oberoende av befattningshavarens kön och att alltså samma avlönings- grunder må bliva gällande för män °ch kvinnor.
v • v d:r R ur staden.
Efter föredrag Ja, vad skall man svara på det?
dun­ Holm antogs enhälligt en reso undrar » test innehöll en kraftig p r0 Den fundersamma.
som Ruhrockupationen samt b« » " - en ^ till Amerikas och Englands r o 1 6 gar och folk om ofördröjlig i » * * ••• Billigaste priser.
Kvinnas tillträde till statstjänst.
På g r u n d av dess absoluta renhet lockar Rlnso av sig själv bokstavligen ut smut­ s e n u ta n kokning och utan gnuggning.
A.
C.
Så bekant ' det låter!
Så alldeles eller modejournalen.
Vi måste verk­ hemmavant!
ligen lära, oss att kasta en blick utan­ Vi äro bestämt mycket agonala för våra gamla råmärken och bli hel­ vi också.
Ett uppmärksamt, halvt av­ gjutna och levande människor som undsamt öga på nästan och hennes förstå vår tid och de krav den stäl­ framgångar, och i hjärtat en hemlig ler på oss.
åstundan att överträffa henne, hinna Vi inse mycket väl att ett full­ upp och förbi henne!
Tävlan och följande av den nuvarande utveck­ kamp överallt!
lingen aldrig skall leda till en bättre Finns det då icke något enda ro- och lyckligare värld.
Till och med stenarna ropa efter förändring — fyllt område fritt från denna jäk­ förbättring, förnyelse.
Vilja vi icke tande tävlingslust?
— " Jo, helt att katastrofen skall komma över oss visst ", ropar en ironisk stämma inne och våra efterlevande, så låt oss resa i undertecknads hjärna, " dygdens ' '!
oss såsom en kropp och en själ och Eller förekommer det att man avun­ ropa så högt, att det höres över all das en annan hans dygder, att man världen, att vi icke vilja leva med i inriktar hela sin kraft på att vara denna orättfärdighet och nesa läng­ hederligare, rättrådigare, vänligare, re — att vi vilja ha ljus och glädje hjälpsammare, ädlare, mera renhjär­ tad än andra?
över livet och frid på jorden.
Jag tror att vi skulle tillfriskna från den stund vi förmådde att kän­ na och handla så — icke en och an utan alla kvinnor över hela världen, och hand i hand såsom en krets kam­ rater som kommit under samma dom.
Då skulle vi icke erfara denna pi­ nande, maktlösa trötthet längre.
Vi hade en vilja och ett mål — det hög­ sta man kan söka förverkliga i den­ na, ofullkomliga värld, nämligen att låta Guds kärleks och rättfärdighets ande vila över vår korta pilgrims­ färd på jorden.
kon­ Göteborg I!
?
!
!
Färga Edra urblekta gardiner, draperier ooli andra plagg med Marknadens hittills oöver­ träffade ooh billigaste hem- färg Fråga Eder hand­ lande eller tillskriv därför att allra största delen av de människor, som i våra dagar hava kyrkliga eller religiösa intressen, äro kvinnor, och därför att själanöden i vår nuvarande kvinnovärld är så uppskakande stor.
De nya politiska, sociala och sedligtkulturella fordrin­ gar, som ställas på kvinnan, fylla hennes själ med tunga problem, vilka hon ofta icke själv förmår lösa.
Ti­ dens oro har slagit sin klo i hjärtat, själen är hungrig och hjälpbehövan- de.
De flesta män se intet av denna kvinnans nöd.
Vem bör här hjälpa om icke kyrkan, och vem han hjälpa om icke kvinnan i kyrkan?
Men var finnes dessa kvinnor?
Man vi­ sar på det frivilliga kärleksarbete, som här och där utföres av kvinnor, men huru värdefull denna sporadiska verksamhet än är såsom hjälp åt kyr­ kan, så.
räcker den icke på långt när när till.
Den kan blott bliva tillfäl­ lig och arbetar med mycket begrän­ sade medel och krafter.
Här erfordras av kyrkan anställda kvinnliga själasörjare.
Grundliga, mångsidiga, såväl teoretiska som praktiska förkunskaper äro nödvän­ diga för denna den " svåraste kyrko­ verksamheten.
Skola dessa teologiskt bildade sjä- lasörjerskor också vara prästvigda, cl.
v. s. skola de ha befogenhet att ut­ föra den protestantiske prästens van­ liga ämbetshandlingar, predikan, ut­ delandet av sakramenten etc.
Denna punkt kan icke betraktas som huvud­ sak.
För dessa ämbetshandlingar finnas vanligen krafter nog för han­ den.
Men å andra sidan bör en själa- sörjerska ha samma anseende, samma rang.
som prästen och därför bör hon i nödfall äga rättigheten att utföra också dessa ämbetshandlingar.
Det är också nödvändigt därför att själa­ sörjare- och prästämbetet svårligen låta skilja sig i allmänna medvetan­ det.
Kvinnan bör sköta sitt ämbete med självständig auktoritet och icke ßajadären Kl. 8: m^ine Pompadour stens och littera­ Emottager penningar å sparkasse-, kapital- och depositionsräkning till högsta gällande ränta.
Utlämnar hemsparbössor.
Bankens notariatavdelning förvaltar föreningars och kassors medel, enskilda förmögenheter samt testaments• och förmyndaremedel.
Obligations- och fondavdelningar.
Fullständig bankrörelse i övrigt.
John A. Gahms J-fanclsM^ompankt m " f inom politikens 78.750.000 iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiaiiiiiiiiiiniiiiiiiiniiuiiiiiimiiiiHiiiiiiiiiHaiiiMiiiHiiiiMiiMHi Gottgör å insatta medel högsta gällande ränta o+ora Teatern följa m i 30 Billighetsföreställning: Notariat av delning.
Egna fonder Kr.
182,000,000: vill dagshändelserna Egna fonder: Kr.
72,050,000: — Förvaltar enskildas och kassors värdehandlingar mot billig avgift.
nöjen.
STOCKHOLM Egna Avdelningskontor över hela landet Offentliga Rekommenderas!
sig livet surt.
Du är en arbetare, och de som rå om fabriken, eller ha något att säga, äro trindskallar, och det är trindskallarna, som regera världen.
Så är det ställt.
Och om nu en så ' n där kastar dig en grov­ het mer eller mindre i ansiktet, eller om den här trindskallen gör det här, eller en annan på ett annat ställe, det är just precis rakt detsamma.
Och därför skulle det aldrig falla mig in att nà ' nsin i livet ställa till så ' na där obekvämligheter som att byta om plats, eller avstå från min lön, eller några så ' na där förbaskade dumhe­ ter. "
" Då tycker du verkligen, att jag bör gå dit igen? "
" Alldeles obetingat, " " Då gör jag det också. "
De veko av in i parken på vallar­ na.
Paul drack in den friska vår­ luften.
jordens, myllans sköna vår­ lukt i djupa andedrag.
" Ah, det gör gott!
Vad ska ' vi ta ' oss för i ef­ termiddag, Ede? "
" Jag får lov att följa Liesel ut.
Min bror är ute på resa och kasserar in pängar för föreningen.
Han har aldrig: ro.
När arbetsdagen är slut, SUNLIGHT SÂPTVÂL AB- GÖTEBORG ••IIIIIIIII » skaffar han sig mer frivilligt arbete.
Men en sådan där yrhätta som Liesel vill roa sig. "
" Jag — Ede — jag ville gärna gå med er. "
" Kom, gärna, " " Men — har du något emot, om jag också har en flicka med?
Julia — vet du? "
Wessel blev storögd: " För tusan, svedda granater — alltså ändå! "
Blodet steg Paul i ansiktet upp i pannan, ända till hårfästet.
" Nåja! "
framstötte han häftigt, " varför inte? "
" Bevars, jag har ingenting emot det, och jag tror inte Liesel heller.
Men min bror får inte veta om den utflykten.
Han är alltid rädd att nå­ gon kunde komma, och ha dåligt in­ flytande på hans fru. "
Ede skrat­ tade kort och skarpt.
" Julia är ingen dålig flicka ", för­ svarade Paul sin älskarinna.
" Om hon vill skänka bort sig, så rör det ingen.
Hon har aldrig trängt sig mellan äkta folk eller skadat varken far eller mor, — ingen människa, " Med en häftig rörelse slungade Ede sin halvrökta cigarr i vattnet, där de gingo längs en damm.
Han hade vänt bort ansiktet och svarade ej- " Du har alltid brukat ta ' henne i försvar annars ", sade Paul något ret- ligt.
" vad har du nu emot henne? "
" Jag, emot Julia?
Rakt ingenting.
Jag förargar mig, att den usla ci­ garren inte vill brinna — och, vet du, hennes stil är för väldig för mig!
En ståtlig kvinna är hon, vådligt stilig.
Men det är inte mitt format - — för kolossal — inger skräck.
Jag tyc­ ker om det nätta, behagliga hos kvin­ norna • — och — för övrigt, i livet i allmänhet.
Bara inga sorgespel!
Jag tycker om att skratta, att tumla om som en fjäril i solsken, och när så vintern kommer: slut!
Han slöt ögo­ nen ett ögonblick, och ett kvalfullt uttryck bredde sig över hans friska ansikte.
" Ja, för vintern måste ju komma — en dag.
— Tag du Julia med dig, och roligt ska vi ha! "
Medan människohopen på Rosen- hof fortsatte sina ändlösa resone­ mang över inbrottet under den för­ gångna natten, satt Erna Abeking, lappskomakarens dotter, vid sitt öpp­ na köksfönster och blickare väntans- fullt ut i den smala genomgången, flankerad på ena sidan av baksidan på ett spannmålsmagasin, och på an­ dra av deras eget hus, och som ledde från Rosenhof ned till floden.
Allt emellanåt tog hon fram ett litet pa­ ket, invecklat i silkespapper, vilket låg något åt sidan, vecklade upp det och betraktade med belåten min en blåskimrande slips, hennes händers verk.
Slutligen ljödo steg från stenlägg­ ningen, och en lång, mager, svart- hårig ung man på några och tjugu år kom fram till köksfönstret, i hast som om han hade brått.
Han hade en skarpskuren profil, nattsvarta, spejande ögon, en liten mustasch, och bar för övrigt en kostym av dyrbart tyg och elegant snitt.
På det krusiga svarta håret satt en ny spegelblänk cylinderhatt.
Den var endast skjuten en liten smula för långt tillbaka.
" Moritz!
Moritz lille!
Kommer du äntligen!
Jag var redan så rädd, att far skulle hinna hem.
Se, där!
Tag den fort. "
Hon räckte honom slipsen.
Han log tillfreds.
" Den är fin!
Och det får man säga, att smak har
2 K V I N N O R N A S TIDNING K V I N N O R N A S TIDNING 3 A K T I E B O L A G E T SKANDINAVISKA KREDITAKTIEBOLAGET GÖTEBORO - STOCKHOLM - MALMÖ Nordiska Handelsbanken Stockholm.
G Ö T E B O R " G.
1 V AR / £ GÖTEBORGS BANK GÖTEBORG Malmö.
S VENS KT 100 avdelningskontor i västra och östra Sverige som Grundad år 1848 fonder Kr.
handelns, Telegramadress " K reditbolaget " (Inf.
gen.
Göteb.
Tandläkaresällskap) Tandläkare Anne-Marie Heijde Vasaplatsen 1.
Telefon 15500.
Drottninggatan 42 TELEFON 15379 «ÖTEB0RG ALLTID TREVLIGA NYHETER 1 HANDSKAR och VANTAR Rådfrågning; Vard.
1 h2 — 1 h3.
övriga ider efter avtal.
fatta Gud, att icke en fläkt av Hans ande mera tyckes nå denna hatets, våldets, förtryckets och ohederlighe­ tens jord.
Det är som om Han vänt bort sitt ansikte ifrån oss.
Allt fa­ sansfullt sker, och allt får ske.
Bland miljarder människor icke en enda stämma som höjes bjudande och väc­ kande över de andras.
Rollands hör­ des som en fanfar under kriget — men dog modlös bort.
Wilson kom vid fredsslutet med en hel världsdels samlade representationsmakt — och drog sig sjuk och slagen tillbaka.
Vilket föraktligt skådesel har icke sedan följt!
Hur har man icke ända till leda sett dessa män, som likt fur­ star med sakkunniga och svit flackat omkring från plats till plats, från konferens till konferens och vid vil­ kas soignerade, leende, inför kame­ ran ständigt poserande gestalter världens ögon nitats i de dåraktiga­ ste förhoppningar, som en mänsklig­ het, någonsin hyst.
Och vad har blivit resultatet av hela denna storståtligt lagda odyssé från det ena gröna bordet till det an­ dra i världens förnämligaste palats — av allt detta prat, av alla dessa sakkunnigas utlåtanden, alla, dessa sviters beskäftiga bestyr, alla dessa, milslånga referat och alla de miljo­ ner som offrats för att hålla fredens gyllene kaross i gång?
— Fiasko!
Besvikelser!
Bland de c:a 2 miljarder människor som finnas på jorden, lia de förnämsta, statsmän samtiden har att uppvisa icke kunnat skapa en opinion nog stark att tvinga ett litet land på 40 miljoner invånare till för­ nuft och världen till ordning.
Kan bankrutten vara fullständigare!
Ef­ ter världskriget konferenserna, efter konferenserna Ruhr, efter Ruhr nya krigsrykten!
Ett nytt krig för den­ na utmattade värld, som ännu skäl­ ver som ett öppet sår efter allt som varit!
Och vi skulle inte ha skäl att kän­ na oss trötta!
Jo, till döden trötta!
Detta tankarnas ständiga kretsande kring ett och detsamma: elände och nya eländen, orättfärdighet och nya, orättfärdigheter, missräkningar och nya missräkningar har slutligen frätt på vår själskraft.
Vi äro andligen utpinade, vi olyckliga medlemmar av nutidens plågade generation.
Våra nerver äro överansträngda av ohygg­ ligheter, vårt blod sjuknat av sorger, vår själ nedstämd av ve.
Vad gagnar oss även den yppersta ram kring ett dylikt liv!
Vi hoppas ju snart ingenting och tro på intet.
Allt ' som förut höll ihop människor­ nas liv, gudsfruktan, ansvarskänsla, Kvinnliga själasörjare.
heder, hänsyn, plikttrohet, rättrådig­ het och allmännelig kärlek existerar ju icke längre annat än som spillror i de enskilda individernas bröst.
Ja, vi klaga över trötthet, och vi erfara den med skäl i denna av män skapade värld.
Men nu vill jag frå­ ga er, mina damer, om skjilden icke också är vår.
Varför ha vi lämnat männen ensamma, med arbetet att skapa och utveckla världen.
Varför sutto vi inneslutna i vår lilla trånga krets, overksamma och med händerna i skötet, när det blåste upp till orkan över alla födda och ofödda släkten?
Varför vända vi oss bort och vrida våra händer i gagnlös förtvivlan, när mannen sätter den brinnande luntan till fänghålet i stället för att modigt gå fram och mecl en smekning, en bön, en föreställning eller en kyss vrida den ur hans hand?
Varför vakna, vi icke upp ur vår tusenåriga, andliga lorsoffning och bilda, en tän­ kande, utslagsgivande part i målet, en makt i världen?
Vi ursäkta oss med vårt hem och våra plikter.
Det är vårt fack, men utanför facket äro vi också människor.
Vilken man skulle vi tillmäta mänskligt med­ borgerliga värden, som endast kunde göra en sko eller montera en maskin, men därförutom ingenting visste ocli ingenting förstod?
Men det är just så vi kvinnor göra.
Vi trampa om­ kring i våra, hem mellan våning och kök, och när vår själ en stund ka­ star loss från bestyren är det endast för att fördjupa sig i alla världens matrecept och moder.
Därmed tro vi oss ha, uppfyllt allt, som rimligen kan begäras av oss.
Vi likna tjä­ narinnan ute på fyren, som, när driv- isen tornade upp sig och hotade att sopa huset med sig, hellre än att för­ söka rädda sig genom att över isfla­ ken nå land föredrog att " dö inne i den goda värmen ".
Vi se nu resultaten av vår passi­ vitetspolitik.
Mannen har måst kämpa för att få världen som den nu är — varför skulle icke också vi kämpa, för att få den bättre?
Det är vårt fel att livet saknar värdig­ het, mildhet, kristlighet.
Varför ställa vi icke upp såsom en offentligt gällande makt vår frid i mannens ofrid, vårt lugn mot hans rastlöshet, vår besinning mot hans rekordraseri, vårt hjärta mot hans tanke.
Det är ju icke hans sak allena, hur det styres och ställes på jorden.
Vi som få dela konsekvenserna av hans krig, VÅREN STUNDAR!
Några synpunkter.
I förra numret av Kv.
T. om­ nämndes att den sakkunnigekommit­ té, som tillsatts för att utreda frå­ gan om kvinnas tillträde till stats­ tjänst nu till justitieministern över­ lämnat sitt sista betänkande i ären­ det, nämligen om kvinnas tillträde till prästerlig eller annan kyrklig tjänst.
Frågan, nu i så hög grad aktuell, har tidigare behandlats i Kv.
T. av Doktor Lydia Wahlström, " men ett ytterligare belysande av ämnet torde otvivelaktigt hava sitt stora intresse.
I den förnämliga tyska kvinnotid­ skriften " Die Erau " har jag funnit en artikel i ämnet av teol. kand. Sophie Kunert, vilken innehåller en del nya och beaktansvärda synpunk­ ter, vid vilka jag här vill dröja.
Kyrkan befinner sig i nödläge.
Den protestantiska mer än den ka­ tolska, som har bättre organisation och bättre disciplin.
Vad har en protestantisk pastor att göra, särskilt en storstadspräst?
Förvaltningsarbeten, predikan och alla övriga ämbetshandlingar taga hela hans tid och alla hans krafter.
Hur skall han då kunna utföra den individuella själavården, vilken må­ ste betraktas som en av hans viktiga­ ste; och heligaste plikter?
Om kyrkan i våra dagar blivit så helt bisak, står så alldeles utanför folket, om allt friskt pulserande liv inom densamma tyckes fattas, månne icke en huvudsaklig grund till miss­ förhållandet bör sökas i denna brist på individuell själavård.
Vad skall människan med en kyrka, som läm­ nar hennes bittraste personliga lidan­ den utan beaktande och icke ger hen­ ne stöd och hjälp i hennes andliga rådlöshet?
Det är här, som nödropet ljuder om — och hjälp av kvinnorna.
Ty även om det, i dessa prästbristens da­ gar, vore möjligt att anställa flera präster, så vore dock därmed icke tillräckligt vunnet, huvudsakligen hans statsförvaltning, hans samhälls­ byggande skola även skaffa oss för­ utsättningar och makt att deltaga i krigsförklaringen, statsbudgeten och stadsfullmäktigebesluten.
Vi vilja icke ha krig.
Förklarar man det såsom oundvikligt på grund av det stora människoöverskottet ha vi medel att på fredlig väg begränsa detta.
Det är ju meningslöst att vi kvinnor föda och uppfostra en stor procent övertaliga barn, som av brist på utrymme måste mejas ned av kul­ sprutor.
— Vi vilja ej heller ha eko­ nomiskt ruinerande skattebördor.
Därför skola vi sätta oss in i statens och kommunens maskineri, så att vi med vår övade hushållarblick kunna upptäcka var felen ligga och söka av­ hjälpa dem.
Men dessa kunskaper inhämta vi icke vare sig i kokboken levereras â nästan hvilhen plats som.
hülst i världen.
genom.
r i^CLSXt ^ßlarnstenhandel A.-B.
NADCO, GÖTEBORG.
GUSTAF EKMAN GÖTEBORG, STORGATAN 31 TELEORAMADR .VASA ' CODE V.O.B.
TEL. * 3 / * • / 036S mamma a / iuäriB&amp;i alläByååistads mau / xz-uh.
ReseffeKt- ® Lädervaruaffär.
Alla slag av Reseffekter samt finare Lädervaruarbeten.
Damväskor, stort urval Portmonnäer, &amp; Plånböcker, Skol- &amp; Torgväskor Sykorgar &amp; etuier m. m. Korsgatan 12 av: The florists ' " Telegraph.
^Delivery Association fy-Scrt.
samt TSlumenspenden^Verm it t lung, 3 erlin.
C.a M) 00 blomsteraffärer i orden rundt äro anslutna.
r^s^gsteatern Söndag kl. 8: ^«föreställning för sista gången: turens område läser man n u m e r a Generaldirektören Måndag premier: pftrgyarsadvokaten.
GÖTEBOROS HANDELS- T OLKTEATERN.
OCH SJÖFARTS-TIDNING K.
Söndag Fröken Fars i Varje afton kl. 8: Spel Ut.
kl. 1,30 Billlghetsmatiné: Renées kärleksäventyr.
3 akter av Catulle Burrez.
| \ |ya Teatern.
Söndag kl. 1.30 Billighetsmatlne: blott som: " Prästens fröken ".
Sak- ramentsförvaltandet är likaledes oundgängligen nödvändigt för själa­ vården vid sjuk- och dödsbädden.
Att i detalj uppräkna vad en själa- sörjerska bör ha att göra, faller icke inom ramen för denna uppsats, men få vi dessa själasörjerskor skulle med deras hjälp kunna lösas ett som oupphinneligt ansett önskemål, näm­ ligen en fortsatt " konfirmationsun­ dervisning " för de redan konfirme­ rade.
Inrättandet av en frivillig samtalsafton, som stöd för dessa un­ ga., vilka nu skola, ut i livet, för att på egen hand upptaga icke blott kam­ pen för utkomsten utan även med de mötande frestelserna.
De skulle här kunna få råd, ett i moraliskt hänse­ ende hjälpande handtag i stunder av fara, de skulle hava det stöd som lig­ ger i medlemsskapet av en samman­ slutning, stående under en dugande ledarinna och de skulle upprätthålla det genom konfirmationen knutna föreningsbandet med kyrkan — kyr­ kan som en levande mor, icke som ett stenbeläte.
Barken Margareta.
E t t paket o c h e n balja l j u m t vatten ä r allt s o m behövs för veckans tvätt.
Varje afton kl. 8: Hotel I råttan.
LILLA TEATERN.
Söndag kl. 1,30 Mâtiné: Den 27 Augusti Lördag och Söndag kl. 7 ocli 9: Hemslavinnor.
Andra dagar kl. 8: Samma pjes.
Cinneutstyrseln Dei^är onödigt att koka kläder!, KUNGSGA TAN 48 DUKTYGER, HANDDUKAR.
o m mail a n v ä n d e r Rinso.
Genom all lägga k l ä d e r n a i blöt i en ljum Hltuo- lösning ö v e r natten och genom att i skölja d e m väl morgonen därpå bliva ' &lt;Jc rena o c h snövita.
Endast de.
smut­ sigaste ställena behöva gnug­ g a s lätt mellan händerna.
Högsta kvalitéer.
Det reducerar arbetet till d e t m i n s t a möjliga och s p a r a r bränsle.
45 öre per paket SUNLlGHT SÅPTVÅ l AKTltBOlAG.
GfitEBOBH Svenska förstklassiga Sällskapsresor 16:de sällskapsresan till Spanien Den agonala människan.
Ordet " agonal " är av grekiskt ur­ sprung och en agonal människa är detsamma som en " tävlingsmänni­ ska ", en som vill överglänsa andra.
Den agonala människotypen var synnerligen talrikt företrädd i det gamla Grekland.
Det säges härom: " Allt gick ut på att överträffa nä­ stan: i kamplekarne, i diktningen, i politiken.
— Härav också avunden, intrigerna, alla, de ändlösa slitningar­ na. "
SPANIEN och F R A N K R I K E 20 mars t. o. m.
26 april (38 dag.)
1,890 kronor.
126:te sällskapsresan till Italien ITALIEN ända ned till Neapel Påsken i Rom 22 mars t. o. ni.
23 april (33 dag.)
1,160 kronor.
135; te sällskapsresan till Paris RIVIERAN och P A R I S 2B mars t, o. m.
20 april (27 dagar) 1,050 kronor.
16:de sällskapsresan till England ENGLAND London, Isle of Wight » Liverpool, Manchester, 31 mars till 16 april (16 dagar) 715 kronor.
Trots ovanstående synnerligen laga pr 1 ser använda vi fortfarande vara e prövade.
absolut förstklassiga hotell och inga inskränkningar gjorts i programmen.
SprakkuM ' S® och resvana ledare medfölja.
1 » ' nämndapriser ingår allt, även d pengar Utförliga program gratis hos A.-B.
Nordisk Resebureau rken) i. Hamng.
(mitt emot Brunnspar - Tel. 4194.
Göteborg: Opinionsmöte för Ruhr.
hölls den 24 februari i K.
F högtidssal.
Anordnare voio ^ ^ ^ de kvinnliga fredsföreningarna - de politiska kvinnoorganisation '.
tion.
J. Wallin.
• mmmmmmmmmmmaummmmmmmmmmmmmm » » * * * " - JYIöbeltyger - 6ardm c Vackra, starka, Ijandvävda, ljus ' oel) tvättäkta Prover sändas, v Precisera godftetsfullt vad ili önska / - K o n s t t f f U l i t t e e n n a s f ö r s ä l j n i n g s m a g a s i n, 6 o t e b o •••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••a / y oerhörda folkmängden över Place I Koyale till Notre-Dame.
Frankrikes svar på de tjänster drottningen gjort detta land under sin Drottning Kristina.
regering var i sanning furstligt.
Den ara Ludvig den XIII vägrat Gustaf VI.
Om Kristina icke dess mindre Den stora proberstenen för den Adolf, nämligen att i egen person grymt försummades och vid sina.
mänskliga betydenheten hos detta möta den svenske konungen, bevisade senare avlagda besök i Sverige omtvistade majestät utan krona blev Ludvig XIV Kristina utan tvekan.
inkonsekvent förvägrades ett privi­ Frankrike.
Även hit hade ryktet nått Om den franska representationen i legium, som innehades av varje främ­ om Kristinas egenheter, och när bud­ kardinal Richelieus person en gång mande ambassadör, nämligen frihe­ skapet förtäljde om hennes stundan­ som allvarlig etikettsfråga diskuterat ten att förrätta gudstjänst enligt sin de ankomst till denna civilisationens, huruvida han som ett stort och lysan­ religion, så blandades alldeles säkert etikettens och den goda smakens me­ de lands ställföreträdare kunde räcka icke detta motgift mot hennes foster­ delpunkt beredde man sig på ett ex­ det lilla Sveriges representant Axel landskärlek av folket i gemen, utan tra spektakel på den originella cele­ Oxenstierna handen, tycktes dylika dubier numera vara helt bortsopade.
endast och allenast av det parti, som britetens bekostnad.
Och där de icke voro det jämnade hade skäl att icke önska drottningen Tidevarvets två ryktbara damer, Kristinas eget uppträdande dem snart välkommen tillbaka.
Bland spetsar­ hertiginnan av Montpensier, hela na i detta parti märktes även drott­ I rankrikes La Grande Mademoiselle med jorden.
Hon som mera entusias­ ningens forne gunstling och sederme­ och den skarpögda Madame Motte- tiskt och oförblommerat än de flesta ra Karl X Gustafs förtrogne greve ville förstodo konsten att kritisera.
visade sin uppskattning av den mänskliga förtjänsten erkände över Magnus Gabriel de la Gardie.
I fulla Förtärda av nyfikenhet väntade de sig själv ingen annan överhet än Gud.
glansen av den makt Kristina förlä­ att få se den äventyrliga gästen Och vilket man ville eller ej måste nat honom mötte han nu den forna uppträda i Fontainebleau.
man finna sig uti att bli ställd under härskarinnan snarast som en fiende, Fursligt hedrad under sitt genom­ denna synvinkel.
Måhända kan, när vilken för hennes fruktade och obe­ tåg o. utan en aning om vad som före­ allt kommer till allt, mycket av så­ räkneliga inkräktande ville skydda stod färdades Kristina under tiden väl smickret som toleransen förkla­ den ännu minderårige konungen — med sin svit genom Frankrike.
En ras med de ord påven Innocentius vid densamme vars hårdhänta reduktion vacker septemberdag anlände hon till ett kritiskt tillfälle försonande fällde en gång skulle göra de la Gardie till det kungliga slottet som en av väg­ om Kristina:, .E donna! "
(Hon är en utarmad man!
Så lät ödet självt dammet ganska illa medfaren ama­ kvinna.)
även honom smaka otacksamhetens zon — en syn, som senare i Com- Intåget i Paris betecknar höjd­ och besvikelsens bittra kalk!
piègne, de kungligas vistelseort, kom punkten av Kristinas världsliga än.
Emellertid blev även utlandet rik- Anna av Österrike att- förskräckas en En händelse skulle senare in­ ligen delaktigt av de rykten, som hel kvart.
träffa, som med ens reste reservatio­ i tal och skrift smiddes kring drott­ nens ismur mot drottningens person.
Av det väntade spektaklet vart in­ ningens person.
I ett brev till Bour- Mordet på Monaldeschi, verkställt i delot avhandlar Kristina själv en dy­ tet.
Den naturliga värdigheten och Fontainebleau under Kristinas andra lik smädeskrift och detta på ett för bländande charmen hos den underli­ henne så karaktäristiskt sätt att ett ge vägfararen bragte snart damerna, i resa till Paris blev det vägskäl, som Fontainebleau på andra tankar.
Ba­ i hennes liv delar triumfens och en­ citat onekligen äger sitt intresse: " Jag är nu van vid människors de de drömt sig att få taga denna samhetens väg.
Vi skola ej för vid­ otacksamhet ", skriver hon, " och de lantliga furstinna i sitt beskydd och lyftigt uppehålla oss vid den ohygg­ osanningar avunden ocli bedrägeriet inför henne briljera med sin klok­ liga tragedien.
Bekant är hur Kri­ utsprider om mig, röra mig icke mer.
het och esprit av stora världen, blevo stina, med fulla bevis för sin över- Mitt samvete, som ingenting före­ de grundligt besvikna.
Det var i stallmästare, markis Rinaldo Monal- brår mig, gör hela min tröst.
Sve­ stället Kristina som övertog lednin­ deschis nesliga förräderi, låter sina rige, Italien och alla andra riken, dem gen och föreföll mest obesvärad.
Man drabanter verkställa nedslaktandet jag genomrest, skola åtminstone ef­ häpnade över hennes fenomenala av den olycklige i det lilla galleri ter min död bära vittne om mitt upp­ kunskaper, icke minst i Frankrikes inom slottet Fontainebleaus murar förande.
Mitt namn och min ära äro historia, som hon kände bättre än som kallades Hjortgalleriet.
Utan rannsakning och domstol begagnar nog välgrundade för att icke frukta även de högst bildade fransmän.
Och varken Gud eller människor.
Jag man förvånades ej mindre över att drottningen sig härvid för första gången, men på ett godtyckligt och vädjar även till mina belackares lug­ gästen icke i ringaste grad föreföll fruktansvärt sätt av den oinskränk­ imponerad av de verkligen grandiosa na och ångerfulla samveten, och är ta makt över sina undersåtars liv övertygad att, om de uppmärksamt fästligheter Frankrike arrangerat till som tillerkändes henne vid abdikatio- lyssna till dess röst, skola de aldrig hennes ära.
Under hedersbetygelser nen.
Att utomordentligt grava be­ tro sig hava utspritt så svarta och som i praktfullhet och glans endast nedriga osanningar.
.
.
Ty änteligen, haft sin likhet vid kejsar Carl V: s om Gud skulle övergivit mig så långt intåg gjorde hon genom porten S:t att han tilläte det jag bleve i stånd Antoine sin entré i Paris under en av till alla de ovärdigheter man påbör- fyra av stadens ämbetsmän buren dar mig, skulle det för mig vara den himmel.
Medan kanonerna spelade största olycka, varifrån hans barm­ från Bastiljen, Arsenalen och Boule­ härtighet mig bevarat.
.
.
De ädla varden passerade den praktfulla cor- och rörande tänkesätt Sverige visade tègen i sakta tempo på grund av den Märkliga kvinnor: I ä E V L I G o c k vid vår första skilsmässa, och vilka det sedan allt tills nu bibehållit, äro mig emellertid så ärofulla, att de på en gång rättfärdiga min person och min tid.
Jag smickrar mig även, att min förflutna, närvarande och till­ kommande levnad skall fullkomligt Dam- $ Herr-HandsKar motsäga allt vad avunden utbasune­ i erkänt goda kvaliteer och rar om mig.
.
. "
billigaste priser.
JOH.
NILSSONS etablerad 1866.
Telefon - üw.
leieton o 6 9 90.
HVITTELDTSPLATSEN 9 » tt emot Gamla Latinläroverket).
(Med skonar kläderna och händerna.
Krymper ej ylle.
ensamrätt för Sverige.
Efter­ vid Edes sida, och icke ens visste att han teg, förrän Wessels skratt tryck ej tillåtet).
väckte honom till besinning.
" Människa, i dag pratar du ju rent omkull mig!
Du måtte ha hemska kopparslagare. "
" Jag går och tänker ", sade Paul, Rom av Luise Westkirch.
" om jag ändå inte i morgon skall gå tillbaka i fabriken.
Min vecko­ Översättning av — e. lön har jag ju i alla fall att fordra, och förresten — " i4 Det hade just fallit honom in, att ^patsera.
Ut i luften!
Kommer det kunde se misstänkt ut, om han 011 med ' " blev borta från arbetet, och till och " Ja- ja. "
med lämnade sina pangar i sticket.
Var an detag.
Efter grälet med verkmästaren vore Det gt kä ns]!
men han hade den det nog rådligast att gå dristigt och !ö s ^ han inte kunde komma ogenerat tillbaka till sin plats, h ör- s °m » i n osen h°f- Som om alla, ödmjuka sig litet finge han nog lov st e j.
" ^ 0 oe ^ stodo på gården, må- men då vore det nog också tämligen som s] j ^ sa h ans panna vad säkert, att han bleve återtagen.
Verk­ or •^ärföj.
^ ^ ' ^ an försökte fly.
mästaren behövde honom ju.
Och pa lr et Så Ut, ' i T ^ en befrie lse att kunna ort och ställe var det lättare att ob­ j Jä lcl kdes sida, servera, om fara skulle hota.
Wessel såg förvånad på sin vän.
bätlrr H " D ^ r S ^ u ^ e h an känna sig 1 s an av " Paul, det var det förnuftigaste ord hjärtod I ' ' ' ' * ^ en så lätt- i nt (1 v man niski * a som Ede.
Bara jag hört av dig på mycket länge.
ara Sam med sina tankar!
Jag hade bara inte lust att föreslå ilen att.
han ^ onom fast, det, för du brusar strax upp och ko­ an g stund skred fram kar över.
Men varför skall man göra tLr V I D D Ö D S F A L L Ring 3623 eller 14090 LUNDGRENS TfiÉER atvaJda jrån.
de finaste cch / örnämsfa.
fbépla.nf&amp;gerna.
på.
Ceyfon och i Kina., hava %coorq g&amp;ranferas rena.
och 0f6rja.f5ka.de Anordnar allt till begravning hörande på er­ känt bästa sätt till ytterst billigt arvode.
Soli­ daste och vackraste likkistor och svepningar.
D Co vis för Monaldeschis ovärdighet lå- go till grund för hennes förbittring är otvivelaktigt.
Hennes hjärta är vid detta tillfälle av sten.
Den döds­ dömdes höga rop om förbarmande, övriga vittnens förböner och före­ ställningar — ingenting förmår rub­ ba hennes föresats.
Kallblodigt och lugnt, som hon iscensatt hela avslö­ jandet, låter hon dödsdomen gå i full­ bordan.
Det skall icke förbises att Kristina genom att döma en förrädare till dö­ den ej i sak gjorde sig skyldig till något direkt brott.
Furstars och även furstinnors dödsdomar över si­ na undersåtar hörde vid denna tid till ordningen för dagen.
Juridiskt sett var hon i sin fulla rätt.
Yad som väckte världens avsky och harm var sålunda icke själva det faktum att Monaldeschi dömts till döden, utan sättet för exekutionen.
Att utan laglig domstol, utan tydligt framlag­ da bevis och i en främmande furstes slott låta med svärd avliva en ädling gav det hela mordets isolerade och hemska karaktär.
Hur annorlunda hade ej världen dömt om Kristina ännu regerat och genom en laglig avrättning givit en trolös niding dö­ den!
Så mycket avgör skalets ut- Gustaf Byrmans Enka seende kring en och samma kärna!
Yill man rent mänskligt söka en förklaring till den monstruösa hand­ lingen måste man söka den i Kristi­ nas karaktär och dåvarande sinnes­ författning.
Ständigt olycklig i va­ let av sina förtrogna hade hon upp- levat många missräkningar.
Måttet rågades med Monaldeschi.
Arten av hans brott har aldrig fullt nöjaktigt utrönts, och varje försök att bringa ljus över den dystra tilldragelsen står endast på gissningens grund.
Visst är dock att den packe brev, Kristina före exekutionen visade markisen, och som kom denne att bleknande kasta sig till drottningens fötter och bedja om nåd, utgjorde de fällande bevisen för hans brottslighet.
En omständighet som förtjänar upp­ märksamhet är att drottningen redan flera dagar haft dessa brev i sitt för­ var.
Hon handlade sålunda icke i hastigt mod under inflytande av en plötsligt påkommen förbittring utan först efter lång överläggning och un- Omplantering af Krukväxter verkställes såväl i hemmen som äfven i vår lagerlokal af därtill utbildad fackman.
Låg kostnadsberäkning.
Prima jordbland- ningar jämte krukor i alla dimensioner tillhandhållas.
FLORALAQRET, 41e Långgatan S.
Telefon 43070.
10 Korsgatan 10 Göteborg Manufaktur-, Kapp- &amp; Pälsvaruaffär.
Presentkort.
Tel. 1913.
INTRE55ANT FÄRSKA NYHETER.
VÄRDEFULLT INNEHÅLL GOTEBORGS MORGONPOST C.
L. Schmidts Begrafningsbyrå 24 Kungsgatan 24, Göteborg.
en delikat arom ô&amp;mi Den största morgontidningen LUX KRYMPER EJ YLLE Mjuka, ulliga plagg såsom strumpor, barnmössor, handskar, ylletröjor, filfar.
- ylleunderkläder.
o. s. v. hålla sin ursprungliga mjukhet och krympa icke om de tvättas med LUX.
Det år tillverkat särskilt för tvått av all slags ylle.
flanell, siden och ömtåliga vävnader och låmnar allting friskt och behagligt.
LUX sälje; endast Kerstin Lindahls BLOMSTERAFFÄR i paket.
Korsgatan 4, Telefon 8462 Pi i, H A N D S K F A B R I K / Rosenhof.
Ack, människa, blygs ej över din ringhet, men blygs om ditt sinne är lågt.
: Bomullstyger Ovannämnda fråga behandlades på ett talrikt besökt offentligt möte å Chalmerska institutets högtidssal den 28 februari i förut omnämnt fö­ redrag av fil.
kand. fröken Axianne Thorstenson.
Då ingående redogö­ relse för ämnet tidigare lämnats i Kv.
T. nöja vi oss nu med ett åter­ givande av den därvid fattade reso­ lutionen.
Kvinnor från skilda verksamhets­ områden och tillhörande olika kår- sammanslutningar och politiska par­ tier, samlade till offentligt möte i Göteborg den 28 februari 1923, utta­ la härmed ett bestämt krav, att då k. proposition rörande kvinnas till­ träde till statstjänst åter framlagts för riksdagen denna fråga måtte vinna en sådan lösning, att den prin­ cipiella likställighet mellan man och kvinna i dylik tjänst, som de av 1921 års riksdag slutligt antagna .grundlagsändringarna innebära, kom­ mer till fullt uttryck i de nya lag­ bestämmelserna.
Tillika vilja vi med anledning av den pågående utredningen av frågan om avlönings- och pensionsförhållan- &lt;|en för kvinnor i statstjänst uttryck­ ligen hävda, att avlöningen bör gö­ ras oberoende av befattningshavarens kön och att alltså samma avlönings- grunder må bliva gällande för män °ch kvinnor.
v • v d:r R ur staden.
Efter föredrag Ja, vad skall man svara på det?
dun­ Holm antogs enhälligt en reso undrar » test innehöll en kraftig p r0 Den fundersamma.
som Ruhrockupationen samt b« » " - en ^ till Amerikas och Englands r o 1 6 gar och folk om ofördröjlig i » * * ••• Billigaste priser.
Kvinnas tillträde till statstjänst.
På g r u n d av dess absoluta renhet lockar Rlnso av sig själv bokstavligen ut smut­ s e n u ta n kokning och utan gnuggning.
A.
C.
Så bekant ' det låter!
Så alldeles eller modejournalen.
Vi måste verk­ hemmavant!
ligen lära, oss att kasta en blick utan­ Vi äro bestämt mycket agonala för våra gamla råmärken och bli hel­ vi också.
Ett uppmärksamt, halvt av­ gjutna och levande människor som undsamt öga på nästan och hennes förstå vår tid och de krav den stäl­ framgångar, och i hjärtat en hemlig ler på oss.
åstundan att överträffa henne, hinna Vi inse mycket väl att ett full­ upp och förbi henne!
Tävlan och följande av den nuvarande utveck­ kamp överallt!
lingen aldrig skall leda till en bättre Finns det då icke något enda ro- och lyckligare värld.
Till och med stenarna ropa efter förändring — fyllt område fritt från denna jäk­ förbättring, förnyelse.
Vilja vi icke tande tävlingslust?
— " Jo, helt att katastrofen skall komma över oss visst ", ropar en ironisk stämma inne och våra efterlevande, så låt oss resa i undertecknads hjärna, " dygdens ' '!
oss såsom en kropp och en själ och Eller förekommer det att man avun­ ropa så högt, att det höres över all das en annan hans dygder, att man världen, att vi icke vilja leva med i inriktar hela sin kraft på att vara denna orättfärdighet och nesa läng­ hederligare, rättrådigare, vänligare, re — att vi vilja ha ljus och glädje hjälpsammare, ädlare, mera renhjär­ tad än andra?
över livet och frid på jorden.
Jag tror att vi skulle tillfriskna från den stund vi förmådde att kän­ na och handla så — icke en och an utan alla kvinnor över hela världen, och hand i hand såsom en krets kam­ rater som kommit under samma dom.
Då skulle vi icke erfara denna pi­ nande, maktlösa trötthet längre.
Vi hade en vilja och ett mål — det hög­ sta man kan söka förverkliga i den­ na, ofullkomliga värld, nämligen att låta Guds kärleks och rättfärdighets ande vila över vår korta pilgrims­ färd på jorden.
kon­ Göteborg I!
?
!
!
Färga Edra urblekta gardiner, draperier ooli andra plagg med Marknadens hittills oöver­ träffade ooh billigaste hem- färg Fråga Eder hand­ lande eller tillskriv därför att allra största delen av de människor, som i våra dagar hava kyrkliga eller religiösa intressen, äro kvinnor, och därför att själanöden i vår nuvarande kvinnovärld är så uppskakande stor.
De nya politiska, sociala och sedligtkulturella fordrin­ gar, som ställas på kvinnan, fylla hennes själ med tunga problem, vilka hon ofta icke själv förmår lösa.
Ti­ dens oro har slagit sin klo i hjärtat, själen är hungrig och hjälpbehövan- de.
De flesta män se intet av denna kvinnans nöd.
Vem bör här hjälpa om icke kyrkan, och vem han hjälpa om icke kvinnan i kyrkan?
Men var finnes dessa kvinnor?
Man vi­ sar på det frivilliga kärleksarbete, som här och där utföres av kvinnor, men huru värdefull denna sporadiska verksamhet än är såsom hjälp åt kyr­ kan, så.
räcker den icke på långt när när till.
Den kan blott bliva tillfäl­ lig och arbetar med mycket begrän­ sade medel och krafter.
Här erfordras av kyrkan anställda kvinnliga själasörjare.
Grundliga, mångsidiga, såväl teoretiska som praktiska förkunskaper äro nödvän­ diga för denna den " svåraste kyrko­ verksamheten.
Skola dessa teologiskt bildade sjä- lasörjerskor också vara prästvigda, cl.
v. s. skola de ha befogenhet att ut­ föra den protestantiske prästens van­ liga ämbetshandlingar, predikan, ut­ delandet av sakramenten etc.
Denna punkt kan icke betraktas som huvud­ sak.
För dessa ämbetshandlingar finnas vanligen krafter nog för han­ den.
Men å andra sidan bör en själa- sörjerska ha samma anseende, samma rang.
som prästen och därför bör hon i nödfall äga rättigheten att utföra också dessa ämbetshandlingar.
Det är också nödvändigt därför att själa­ sörjare- och prästämbetet svårligen låta skilja sig i allmänna medvetan­ det.
Kvinnan bör sköta sitt ämbete med självständig auktoritet och icke ßajadären Kl. 8: m^ine Pompadour stens och littera­ Emottager penningar å sparkasse-, kapital- och depositionsräkning till högsta gällande ränta.
Utlämnar hemsparbössor.
Bankens notariatavdelning förvaltar föreningars och kassors medel, enskilda förmögenheter samt testaments• och förmyndaremedel.
Obligations- och fondavdelningar.
Fullständig bankrörelse i övrigt.
John A. Gahms J-fanclsM^ompankt m " f inom politikens 78.750.000 iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiaiiiiiiiiiiniiiiiiiiniiuiiiiiimiiiiHiiiiiiiiiHaiiiMiiiHiiiiMiiMHi Gottgör å insatta medel högsta gällande ränta o+ora Teatern följa m i 30 Billighetsföreställning: Notariat av delning.
Egna fonder Kr.
182,000,000: vill dagshändelserna Egna fonder: Kr.
72,050,000: — Förvaltar enskildas och kassors värdehandlingar mot billig avgift.
nöjen.
STOCKHOLM Egna Avdelningskontor över hela landet Offentliga Rekommenderas!
sig livet surt.
Du är en arbetare, och de som rå om fabriken, eller ha något att säga, äro trindskallar, och det är trindskallarna, som regera världen.
Så är det ställt.
Och om nu en så ' n där kastar dig en grov­ het mer eller mindre i ansiktet, eller om den här trindskallen gör det här, eller en annan på ett annat ställe, det är just precis rakt detsamma.
Och därför skulle det aldrig falla mig in att nà ' nsin i livet ställa till så ' na där obekvämligheter som att byta om plats, eller avstå från min lön, eller några så ' na där förbaskade dumhe­ ter. "
" Då tycker du verkligen, att jag bör gå dit igen? "
" Alldeles obetingat, " " Då gör jag det också. "
De veko av in i parken på vallar­ na.
Paul drack in den friska vår­ luften.
jordens, myllans sköna vår­ lukt i djupa andedrag.
" Ah, det gör gott!
Vad ska ' vi ta ' oss för i ef­ termiddag, Ede? "
" Jag får lov att följa Liesel ut.
Min bror är ute på resa och kasserar in pängar för föreningen.
Han har aldrig: ro.
När arbetsdagen är slut, SUNLIGHT SÂPTVÂL AB- GÖTEBORG ••IIIIIIIII » skaffar han sig mer frivilligt arbete.
Men en sådan där yrhätta som Liesel vill roa sig. "
" Jag — Ede — jag ville gärna gå med er. "
" Kom, gärna, " " Men — har du något emot, om jag också har en flicka med?
Julia — vet du? "
Wessel blev storögd: " För tusan, svedda granater — alltså ändå! "
Blodet steg Paul i ansiktet upp i pannan, ända till hårfästet.
" Nåja! "
framstötte han häftigt, " varför inte? "
" Bevars, jag har ingenting emot det, och jag tror inte Liesel heller.
Men min bror får inte veta om den utflykten.
Han är alltid rädd att nå­ gon kunde komma, och ha dåligt in­ flytande på hans fru. "
Ede skrat­ tade kort och skarpt.
" Julia är ingen dålig flicka ", för­ svarade Paul sin älskarinna.
" Om hon vill skänka bort sig, så rör det ingen.
Hon har aldrig trängt sig mellan äkta folk eller skadat varken far eller mor, — ingen människa, " Med en häftig rörelse slungade Ede sin halvrökta cigarr i vattnet, där de gingo längs en damm.
Han hade vänt bort ansiktet och svarade ej- " Du har alltid brukat ta ' henne i försvar annars ", sade Paul något ret- ligt.
" vad har du nu emot henne? "
" Jag, emot Julia?
Rakt ingenting.
Jag förargar mig, att den usla ci­ garren inte vill brinna — och, vet du, hennes stil är för väldig för mig!
En ståtlig kvinna är hon, vådligt stilig.
Men det är inte mitt format - — för kolossal — inger skräck.
Jag tyc­ ker om det nätta, behagliga hos kvin­ norna • — och — för övrigt, i livet i allmänhet.
Bara inga sorgespel!
Jag tycker om att skratta, att tumla om som en fjäril i solsken, och när så vintern kommer: slut!
Han slöt ögo­ nen ett ögonblick, och ett kvalfullt uttryck bredde sig över hans friska ansikte.
" Ja, för vintern måste ju komma — en dag.
— Tag du Julia med dig, och roligt ska vi ha! "
Medan människohopen på Rosen- hof fortsatte sina ändlösa resone­ mang över inbrottet under den för­ gångna natten, satt Erna Abeking, lappskomakarens dotter, vid sitt öpp­ na köksfönster och blickare väntans- fullt ut i den smala genomgången, flankerad på ena sidan av baksidan på ett spannmålsmagasin, och på an­ dra av deras eget hus, och som ledde från Rosenhof ned till floden.
Allt emellanåt tog hon fram ett litet pa­ ket, invecklat i silkespapper, vilket låg något åt sidan, vecklade upp det och betraktade med belåten min en blåskimrande slips, hennes händers verk.
Slutligen ljödo steg från stenlägg­ ningen, och en lång, mager, svart- hårig ung man på några och tjugu år kom fram till köksfönstret, i hast som om han hade brått.
Han hade en skarpskuren profil, nattsvarta, spejande ögon, en liten mustasch, och bar för övrigt en kostym av dyrbart tyg och elegant snitt.
På det krusiga svarta håret satt en ny spegelblänk cylinderhatt.
Den var endast skjuten en liten smula för långt tillbaka.
" Moritz!
Moritz lille!
Kommer du äntligen!
Jag var redan så rädd, att far skulle hinna hem.
Se, där!
Tag den fort. "
Hon räckte honom slipsen.
Han log tillfreds.
" Den är fin!
Och det får man säga, att smak har
K V I N N O R N A S T I D N I N G Emilie Petterssons Bertha Anderson Broderiaffär (Inneh.
A. HÅRSTRÖM) KUNGSGATAN 45 TELEFON S831 Korsgatan 15 = Göteborg - Telefon 5122 — Färdiga ritade arbeten ständigt på lager till billigaste priser.
Vackra färgäkta Tvättyger.
Bomullsflaneller, Ylle-J {läd- ningstyger, Gardiner, sol- och tvättäkta.
Möbeltyger, konst- vävda och tryckta.
Borddukar i Ihme och bomull.
Sängtäcken Tricotvaror, T^eformliv, Snörliv, Strumpor, Yllekof- tor.
Broderier.
Blekta och oblekta Vävnader av bästa fabrikat.
Vaddtäcken• Prima Ylle-stickgarner.
Garner och alla slags tillbehör för handarbeten i största urval.
Spara tid.
— FÄRDIGKOKTA på 3 MINUTER.
Spara bränsle.
OBS!
VÅR HYGIENISKA FÖRPACKNING.
B ö c k e r B i n d a s Bråsthi Konditori der ett lugn som verkade nästan för­ färande abstrakt.
Redan detta ger stöd för antagandet att Monalde- cheis brott icke var av den art, som, isynnerhet inför en i hederssaker så absolut natur som Kristinas, ger Billiga Priser använder Pellerins Margarin i hushållet misskunden rum.
På drottningens namn hade emellertid kommit en outplånlig fläck, som, med världens sedvanliga sätt att döma, icke be­ gränsade sig till själva den sak det gällde, utan för långa tider framåt kastade sina skuggor över hela hen­ nes personlighet och även över dess mest lysande och oantastbara för­ tjänster.
(Forts.).
En flammande kvinnlig protest mot Ruhrockupationen har offentlig­ gjorts i Västerviks-Posten.
Den är undertecknad av ett stort antal kvin­ nor i bemärkt ställning i norra Kal­ mar län med uppmaning till dem, som gilla uppropet, att anteckna sina namn å listor, vilka sedan skola in­ sändas till vederbörande legation i Stockholm.
En livlig önskan utta­ las, att kvinnor på andra platser skola anordna liknande namninsam­ lingar.
Närmare upplysningar er­ hållas hos Fru Gerda Assarsson, Vä­ stervik.
B (hörnet av Storgatan) REKOMMENDERAS.
Tel. 236 11510 Klasskillnad.
Varje förståndig husmoder Victoriagatan 1 Jag har levat i den naiva tron att klasskillnaden uteslutande var ett ståndspåfund, som sträckte sig precis så långt som ståndsmässighe- ten, men att nedanför detta streck rådde den mest idealiskt fullkomna­ de jämlikhet.
Jag skulle sannolikt även dött i denna tro om icke en dag följande lilla händelse utspelats.
En kväll återvände mitt hembi­ träde redan vid 8-tiden på sin lediga eftermiddag, och efter att en stund ha stängt sig inne på sitt- rum ut­ kom hon förgråten och modstulen.
— Vad nu då?
sporde jag.
Skulle inte Hilda vara på sin klubb i kväll och dansa?
Hade nämligen hört att frågan varit före i hennes kamratkrets att bilda en klubb för liktänkande (tän­ kande var det ja!)
element.
Nu sprungo tårarna ånyo fram i ögonen.
Hon snyftade vredgat: — Det skall bara vara fina flickor med i den — U-u bu-uh!
Och så­ dana som oss vilja de inte ha med.
— Oss?
Vilka äro oss?
frågade jag intresserad.
— Oss, som de kalla köksbjör­ n a r.
.
.
!
— Vad i all världen äro de andra flickorna då som äro så märkvärdigt fina?
fortfor jag mer och mer intres­ serad.
SVENSSON 5 • cK EBRöds ^OPTÉVERANTOR ie,&lt;?
Prima HnshållsM, Cokes.
Antraoilkol &lt;5 Ved till dagens lägsta noteringar.
w. Rökt Lax, Fm Therese Ekdahh KOL VED SNAPSHOTS.
Ni har unga ben.
.
.
.
En morgon den brännande kvarten före klockan 9.
Göteborgsrusk.
Fullt med väntande passagerare på refugerna.
Vagn efter vagn smockfull.
Änt­ ligen en vit vagn med några glesa luckor i!
Full stormning.
Främst i raden står slutligen en mycket ung dam och efter henne en herre som passerat medelåldern.
En enda plats kvar på bakre plattformen.
Den unga damen har redan satt sin sko på fotsteget, då herrn bakom bryskt tränger sig emellan.
Och förande henne tillbaka med sin arm bestiger han käckt vagnen, i det han morskt säger: — Ni har unga ben, ni kan gå!
Hela scenen förlöper så blixtsnabbt att nästan ingen observerar den.
Men skulle annars något skett?
— Knappast!
för att säga något.
Försagd och rod­ nande som om hon begått en opas­ sande handling drog hon sig tillbaka.
Från plattformen fullständigade den morske herrn hennes nederlag genom att skänka henne en överlägsen, il­ sken blick.
Ögonblicket var ett av dem då man vilt saknar en G-oliaths styrka.
Ty med denne bibliske atlets muskelkraft skulle undertecknad ej tvekat en se­ kund att vackert och varligt lyfta den mallige herrn ned från plattfor­ men och lika varligt och vackert lyfta upp den lilla rodnande och för­ sagda flickan upp på vagnen i hans ställe.
Ty bortsett från den goda allmän­ giltiga principen att ingen äger rätt att med våld avlägsna en person från hans första plats i en kö vid trafike­ rad bana, var det sannolikt mycket angelägnare att den unga damen kom i rätt tid till sin plats än den äldre herrn.
En mallig herre i den åldern bör nämligen, mänskligt att döma, ha någon slags chefsställning, och med cheferna räknas icke så noga.
Den unga damen däremot var såsom ny­ börjare säkerligen strängt bevakad, och minuterna kunde för henne be­ tyda mycket.
Vi äro.
dyrkare av hövlighet, men inte allenast av ungdomens för ål­ derdomen, utan även av äldres takt och hänsyn mot yngre.
Om vår morske herre åtminstone lyft på hatten!
Men han resonerade väl som så: Vi fästa härmed våra läsares upp­ märksamhet på den försäljning av handarbeten m. m. som onsdagen den 7 mars äger rum å Norra Allégatan 8, tredje vån., till förmån för det av fröken Beatrice Dickson till industri- arbeterskor skänkta sommarhemmet Björkåsen i Landvetter.
Som bekant är det ett synnerli­ gen behjärtansvärt ändamåi Björk­ åsen fyller, nämligen att mot en myc­ ket låg avgift bereda våra industri- arbeterskor möjlighet att i en härlig natur och på de bästa kost- och bo­ stadsvillkor njuta några sköna se­ mesterdagar.
Försäljningen, vars be­ hållning delvis användes till stipen­ dier för vistelse å Björkåsen, tager sin början kl. 12 p. d. med andakts­ stund av fröken Beatrice Dickson samt avslutas kl. 8 e. m. av kyrko­ herde Oscar Cullberg.
Han böjde sig fram genom den lå­ ga fönsterkarmen, och lade armen om hennes liv.
" Ack, det är ju så länge sedan. "
Hon kysste honom, men for för­ skräckt tillbaka och lyssnade.
" Är det far?
— Nej inte än.
— Fort, Mo­ ritz, säg, när och var får jag träffa dig i dag? "
" Ack, Moritz, jag önskar att vi vore barn ännu, och att jag hölle dig " Min ängel, i dag, i dag är jag i handen, och försvarade dig mot alla inte fri.
— Ett avtal, affärer — ser de elaka ungarna på gården.
Minns du?
Bara när du höll mig i handen du — " vågade du dig ut, så rädd var du, " Affärer?
I dag är ju söndag? "
" Jus så.
Då gör man de bästa af­ färerna, " " Ack, du skall väl ut och roa dig med en av dina fina damer? "
" Det är också affärer.
Den som vill fram i världen får förskaffa sig nobla bekantskaper, begriper du.
Och jag vill fram. "
" Och jag då? "
" Du är min allrakäraste tös, min lilla viol, min hemliga glädje, lönen på helgdagskvällen.
Mitt käraste, mitt dyrbaraste, vet du, det visar jag inte för människorna. "
" Kanske kunde vi i kväll — " ' " 1 kväll är jag bortbjuden.
Det är hos sonen till — nåja, till en stor pänningkarl — det är en sak av vikt, förstår du. "
Hon suckade.
" När får jag träffa dig då? "
" I morgon kväll klockan elva, när min far och din far ha lagt sig.
så kom hit ut i gränden.
Jag har hus­ nyckeln och gamla Sara är stendöv.
Och så kommer du in till mig. "
" Ack, Moritz — nej.
Inte så. "
" Varför?
Varför då?
Är du rädd?
Rädd för mig — för mig? "
' Jag vet inte.
Jag tycker inte Rimfrost.
Red.
har ej kunnat ut- fundera varför vi skulle stå \ stollta " i rimfrosten.
När det är så kallt röra vi oss hellre hastigt och ganska ödmjukt sammanknipna.
Kvinnlig stud.
Hjärtligt tack för Eder sympatiska skrivelse.
Se i öv­ rigt artikeln i föreliggande n:r!
.
Husmoder.
Edra elektriska funde­ ringar ha skänkt oss ett gott skralt.
Vi kunna endast hoppas att den tiii snart skall randas, då kvinnor få nå­ got att säga ifråga om husinredning.
Då skola Edra briljanta uppslag san­ nolikt komma till heders.
Sömnad Qtatt om hemlighetsmakeri.
- — Ack, Mo­ räckte honom genom fönstret.
" Där!
ritz, om vi ännu vore barn, det ön­ där! "
skar jag. "
" Du, ängel!
— Och i morgon kom­ mer du till mig? "
" Men du kommer?
— Du måste " Ack, Moritz, icke sedan jag var komma. "
Hon höjde lyssnande huvudet.
barn har jag va.rit i din fars hus — - " Far!
Han talar där ute med baro­ jag — " " Du måste komma!
— Var kan nen. "
vi annars träffas?
Jag kan inte hålla Hon ville springa in i köket.
Han av dig, när hela Rosenhof står och höll henne fast.
ser på!
Och en gång ville jag tala " Erna! "
med dig förtroligt. "
" Ja, " " Ack, Moritz, jag har dig så kär, Kan hända jag får stora utgifter men — " i dag.
Kan hända jag blir tvungen " Du kommer! "
att bjuda, Det hör till affärerna.
" Jag kommer. "
Och farsgubben tillhör den gamla skolan.
Han vill inte inse, att man nu för tiden inte kan göra affärer utan utgifter, och han håller mig så IX.
knappt som en skolpojke.
Om du hade ett par kronor att undvara.
Du I zoologiska trädgården skulle de skall säkert få igen dem med ränta båda paren träffas.
Det var " folk­ — senare. "
söndag "; varenda plats i salen, på " Ja, Moritz, ja, allt som är mitt är ditt, det vet du nog.
Själv be­ höver jag ingenting i dag, jag sitter ju hemma.
Där! "
— Hon öppnade portmonnäen och skakade dess inne­ håll i sin öppna hand, som hon därpå BREVLÅDA.
Mary-Anne.
Fel forum!
Yi av­ handla icke underkjolsvolanger ock matrecept, hur.
intressant detta än emottages av blusar klädningar och kjolar.
kunde vara.
Carl Johnsson Verkligen! "
N ;0 10. terrassen, mellan de knoppande bu­ skarna där ute, allt var upptaget.
Kastanjerna började redan släppa ut små veka blad ur de klibbiga bruna knopphöljena.
Ett militärkapell lät sina melodier smattra över den böl­ Övriga insändare.
Svar i nästa n:r.
Varför plågas med dåligt kaffe &lt; kan få Swalanders kaffe!
Butiker: Kungs.1?
Korsg.
13, Bazar Alliance ' Prova redan i dag!
Säljes endast i egna butiker.
• l a r Asklunds Bröd •et är bäst Hrla] VIjölfe Distribution på glasflaskor- Tel. 85 78, 8699 jande människoskaran, som P ia drack kaffe och åt bakelser, w e ^ larmet stundom genomträngd^ ^ lejonets majestätiska rytande el er papegojas gälla skrän.
Där ute under de kn°pp au e j den sutto redan, trångt inb a trängseln, Ede Wessel och beth.
Den lille August hade de nat ut till Lipperts i kol° mtra ® f den.
Lisbeth småfrös i en tunn vårklänning, vid bröstet en ^ bukett, köpt av Ede, uppsp e a ^ ^ sken och vårluft och njfikeß ^ 11 t _,.
» cnTÖ lära känna " Svarta Julia 1 ^ ^ hittills endast sett på a1 * s ^ a ' ^ s0] 1) stirrat på med ett visst intre ^ sände en liten kåre nedåt n och om igen frågade hon E e - ^ t.
var sant, att Julia kunde £ ?va rt- i enda man förryckt med s!
^ trollpackeögon?
Och att ^ f|I med männen som eu k® ^ jtf råtta?
Om det var riktigt ^ ^ U U ' en greve skjutit sig fö 1 Och om de förskräcklig 3 - e v;, r ' historierna, som folk dra i örat om henne, väl sanning?
o- ' 1 (For •ts i Dästa 3:dje årg.
11 M a r s 1 9 2 3 Annonspris: Textsida 25 öre pr mm.
, sista sidan 20 öre pr mm.
Längre annonsering rabatt.
Utkommer varje söndag.
Utgivare och redaktör: INGEBORG DAHLLÖF.
För annons- och ekonomiavdelningen: EDITH RICKSERG.
Redaktion och expedition: Vallgatan 27, Göteborg.
Tel. 18070.
Prenumerationspris: He år Kr.
6:-.
» / 2 år Kr.
3: 50 Lösnummer 15 öre.
år Kr.
2: —.
Centraltryckeriet, 0.
Ericson, Göteborg 1923. tillätes gärna om " Kvin­ nornas Tidning ", med hela namnet utsatt, angives som källan.
Eftertryck COKES Lägsta priser.
" Det hör till affären.
Rocken gör och de visste inte, vad de gjorde. "
mannen! "
" Tror du, att det därför kändes " Jag ville också fram och upp — mindre.
Tror du, att man kan ska­ men jag kan inte.
En stackars söm­ ka av sådant där, som ett par rägn- merska!
Det käns ibland så tungt.
droppar från en kappa?
Jag har Nyligen drömde jag, att du flög skrivit upp dem allesamman i min högt, högt i luften — men mig — anteckningsbok.
Jag skall ändå mig hade du lämnat här nere. "
komma högre upp än allt det packet.
" Varför går du och inbillar dig Vänta bara tills jag har en fast sådant där, Erna, Håller jag inte ställning, så skall jag hålla räken­ av dig mycket?
— Kolossalt mycket?
skap med dem. "
Hälsa, Sol och YVY-tvål äro saker.
SOm allti fr C.
Uggla &amp; C:o. ÛC såväl™ _o ... d 1 åt.
Y vy-tvålen användes Tel. 32, 3885, 44, 5407. enklare som finare toaletten V ^ ä ' är idealet för hälsa och skönhet, ItTVT * finnar r-&gt; noi.
eller ~11 fräknar t&gt; ... ' J-UI kor.
mera, &amp; ~ dagligt bruk av Yvy-tvålen alltid ett tilldragande yttre till i - YVY-tvålen säljas i va * ^ J alfar 5 hela landet.
over A. Ellwén största urval.
Tusen och ändå så rar och klok!
På den tiden tillhörde du bara mig. "
Hennes bruna, milda ögon betrak­ Han rynkade pannan.
" Det har tade honom ömt.
" Âh, kunde jag jag visst inte glömt.
Nu för tiden bara ge dig något dyrbart!
Moritz, finns där kanske några av dem, som du blir förnämare med varenda dag, kunde vara rädda för mig. "
och den nya kostymen klär dig ut­ " Så menar jag inte ", sade Erna märkt, du ser nobel ut. "
urskuldande, " det var ju bara barn,.
B .. ju utföra precis samma sysslor som Hilda gör nu.
Och när alla de där unga kavaljererna söka sig en hu­ stru, måste de ju välja en som kan • Färsk fisk | Konserver, Ost, Smör och Ägg i sköta deras hem, med andra ord en Hansson &amp; Silfverstrand Bazar Alliance N:o 55 och 60 Aktiebolaget ÏVY Fabriken, y s t 1 (köksbjörn, som de så vackert kalla FISKAFFÄR det.
Högaktningsfullt A. Magnusson.
Bazargatan 8.
— - Tel. 9580, 15380 — - Ja, om alla resonerade så, sade Tel. 4570 till båda butikerna.
Ziwertz- Hilda suckande.
L. W. Ericsons — Men ni ha ju jämlikhet, sade san oskadlig.
Finnes i 1 nyanse ' " T pat1i utsökta minut hos Kungl.
Hovleverantör och jag.
Z i w e r t ' 2 E f t r K A F F E B L A N D N I N G A R — Var?
frågade Hilda.
Lorensbergsgatan N:o 7, Göteborsr " ' To T, Kött- och Fläskaffär äro alltid av högsta kvalité.
~~ ' 1098 Och jag frågade detsamma: — Redbergsvägen 12.
Tel. 4557.
Saluhallen 133.
Telefon 4481.
Var?
På fanorna, i trycksvärtan, OBS.!
Prima varor.
Billiga priser.
men där dess verkliga säte skulle va­ Redbar behandling.
Dam friser i nu ra, i människosinnet, där tycks den Östra Hamngat.
50 A.
FP.
icke finnas i någon klass på jorden.
REKOMMENDERAS ',, Marianne.
Sommarhemmet Björkåsens Förstklassigt utförande.
Spirellakorsetter efter mått C.
N. ANDERSSON Priserna betydligt reducerade försäljning.
Tel. 27 80, £9 72, 108 49, Göteborg.
Barnvagnar Erna som en grevedotter.
gånger tackar jag dig. ' '
T VÂ I Galanteri - Af ?s ' ' 0l, ' er ' 57 Kungsgatan GÖTEBORG R ikst, Och nu följde en skildring av för­ hållandena.
Och jag vill lova att bland alla dessa ungdomar, alla utan Även egna tyger sys.
undantag arbetarebarn, fanns klass- Obs!
Nedsatta priser.
skillnad så det osade om det.
Den 0.
F. Hultbergs Blusaffär mest exklusiva engelska klubb skulle Husargatan 40. inom sin krets icke kunnat göra gall­ ringen exklusivare.
De fina flickor­ na stodo i skänk eller affär.
Men även bland dem som stodo i affäi Gräl skulle aldrig vara så länge, Icke ens den unga damen kom sig fanns grader av finhet, beroende på om orätten vore bara på den ena si­ varorna man sålde.
Också inom ka­ dan.
valjerernas krets hade en bestämd F. de la Rochefoucauld.
klasskillnad utspekulerats, med gradmätare efter vilka som voro " i bra och mindre bra förtjänster ".
Alla med uniformerade yrken tycktes (för utställningen) bilda en särskilt respekterad undan­ 1 Säng (allafrg) tagsklass.
Resultatet var emellertid 1 Erollsplintmadrass att hembiträden som bara voro - — Petter går tre steg före, för han 1 Snedkudde, 1 Dunkudde 1 Satintäcke (dubbelsid.)
är karl!
köksbjörnar ej kunde upptagas i den­ 1 par Lakan, 1 Örngott na förnämliga församling av själv­ Ragna Peters.
1 Överkast försörjande arbetarebarn.
Allt av prima kvalité.
går disken undan, om man tager — Men kära Hilda, sade jag, när en smula Tomtens Tvättpulver a a / b Carl Johnsson alla de där flickorna gifta sig, få de / B i diskvattnet.
^ Kungstorget 2.
J Kungstorget 2.
VÅR IDEALBÅDD 33eda Granar Parfymeri • OBH * * INNEHÅLL.
Utlandskrönika i sammandrag.
Lika rätt till sjukvård åt alla.
Av Advokaten Jur. kand. H. Hanson Söder- qvist.
Nästa generations stora fråga.
jorden av överbefolkning?
Är han den rätte?
Hotas Signalementet.
Mannen och kvinnan i kampen om brödet.
En jämförelse.
Teater.
Märkligakvinnor: Drottning Kristina.
Av.
S.
L.
Vitaminer.
Från kvinnovärlden.
I Rosenhof.
Av Luise Westkirch.
UtlandshröniKa i sammandrag Rikskansler Cuno lämnade den G mars inför tyska riksdagen sin med spänd förväntan motsedda redogörel­ se för Ruhrockupationen och utrikes- läget, varvid dock i fråga om hän­ delseförloppet ingenting av nyhets­ värde framkom.
Talet, som uppläs­ tes från papperet, var sakligt, behär­ skat och präglat av patriotisk fast­ het.
En försäkran lämnades, att Tyskland är benäget till samförstånd under förutsättning att det som lika­ berättigad part och utan yttre tvång får deltaga i diskussionen om och ordnandet av denna fråga.
Tyska regeringen kommer därvid icke att underskriva några förpliktelser, vil­ kas uppfyllande är omöjligt, och den kommer icke att samtycka till något arrangemang, som lämnar Rhenlan- det, Ruhuområdet eller andra rätts- vidrigt ockuperade områden i sticket °H f T som stänger vägen till frihet w ' h till hemlandet för de av våldsdå­ den drabbade tyskarna.
" å manliga ord har ingen av den tyska republikens många kanslärer fö ™t talat!
Talet kommenteras sympatiskt i hela den tyska pressen.
De yttersta ö&amp;ertidningarna skulle dock önskat en - karpare ton och hälst ett avbry- ta ade av de diplomatiska förbindel­ serna med Frankrike och Belgien, ressen ytterst till vänster, den kom- m unistiska, klandrar den borgerliga Ringen 8 oförmåga att skydda det hTt a f°lket mot fransk erövrings- ^ ßen patriotiska stämningen åter- j (.
nes blunda inom alla läger.
Man nnp r icke längre partipolitiskt, av n!
ati ° m ' 1U och tyskt- Kännare fra, framhålla, att den a Politiken åstadkommit vad u t an &amp; tt lyckas, inrikta- de 6 3 S n sam * k ra ft P^, nämligen att anSmälta tyska folkets s C e tt ^ ar.
IX ' ^ olika samhällslager till samm t ä \ en i inre mening.
Denna allt f a " SVetsnin g blir nu allt fastare, den frU S ^ n (l ' S are efter hand som mer r + 3Bska vå ldspolitiken antar allt ' ösikt^ ma ^ an ^ e ^ ormer och ju klarare folket blir - att Tysk- land f n rac ^kna h ' ' T * ^^ n " 1 S i°k e kan på- utatj, Ja P av någon annan makt e gen o- 3 ^ ^ lar a ^t Uta sig till sin m eni e het och samman- kållnin mng VUl &gt; * a styrka.
Den franska ockupationen har un­ der den gångna veckan ytterligare utvidgats.
Bland nybesatta städer äro Darmstadt, Mannheim och Karls­ ruhe.
Den franska tidningen " Liberté " skriver: " Från Schweiz till Holland ha vi nu Rhen i våra händer.
Det är för Frankrike ökad säkerhet och ökat inflytande i Europa.
Utan skryt, men som politisk realitet av stor räckvidd har man nu i Berlin, London, Haag och Bern att kon­ statera, att vi hålla den tyska Rhen ".
Någon anledning till franskt skryt synes icke förefinnas.
Under kriget trampade inga franska trupper Rhen- landets jord, ej heller syntes den franska flaggan på Rhen.
Sina seg­ rar nu har Frankrike vunnit över ett vapenlöst folk!
Den franska regeringen räknar alltjämt med tysk underkastelse, men förbiser icke möjligheten av en från Bayern utgången allmän tysk folk­ resning, mot vilken dock betryggan­ de säkerhetsåtgärder vidtagits.
— Det finns emellertid historiska exem­ pel på, att sådana folkresningar icke är alldeles ofarliga.
Särskilt hava fransmännen anledning att draga sig till minnes " Sicilianska aftonsången " arino 1282, då Siciliens förtrampade befolkning, vapenlös, men i ursinnig desperation reste sig, anställde en massaker på sina franska förtrycka­ re och befriade sig från dem.
Mellan Frankrike och England växer kylan.
De båda ländernas tid­ ningar säga varandra obehagliga san­ ningar.
engelske statsministern har än en gång i underhuset, nämligen vid behandlingen av ett arbetarepar­ tiets förslag (förkastat!)
om inter­ vention i Ruhrfrågan, skarpt fördömt Frankrikes politik, och en engelsk­ fransk kontrovers är under upp seg­ ling angående järnvägarne i det av England besatta Kölnområdet.
I England har regeringen, som stö­ der sig på högern, de senaste dagar­ na lidit tre uppseendeväckande ne­ derlag vid förrättade fyllnadsval till underhuset.
En liberal och två ar­ betarekandidater lia valts i stället för de uppställda högermännen.
Rege­ ringen har kommit i politisk mot­ vind genom sitt beslut att upphäva hyreslagen, vilken skyddar hyresgä­ sternas intressen.
Man klagar i England över de nä­ stan outhärdligt betungande skatter, som bliva en följd av betalningen av den åtagna stora krigsskulden till Amerika.
Ett belopp, motsvarande 18 miljarder guldmark, skall förrän­ tas och amorteras på 62 år.
Det rika England klagar över en 18-miljardskuld — det fattiga Tyskland är skyldigt ententen 132 miljarder guldmark, vilka skola be­ talas på 40 år!
Lloyd George vill ena det i två fraktioner delade engelska liberala partiet och bli dess ledare.
Den li­ berala pressen svarar: Ledaren finns redan — mr Asquith!
Turkiska regeringen är villig att fortsätta fredsunderhandlingarna från Lausanne, men fasthåller orubb­ ligt vid sina tidigare av ententen un­ derkända krav.
Skall ententen na falla undan?
Det är icke otroligt.
LiKa rätt till sjukvård åt alla.
Några ord om läkaryrKets och sjukvårdsväsendets förstatligande.
Av Advokaten jur. kand.
Hilma Hansson-Söderqvist.
I det nuvarande Ryssland är lä- karyrket fullständigt förstatligat.
Principiellt får ingen läkare driva privat praktik.
Yarje medborgare, vilken klass han än må tillhöra, er­ håller kostnadsfritt sjukvård genom av staten anställda läkare.
Vilken ställning man än intar till bolsjevi- kernas läror i övrigt, kan man ej an­ nat än finna sympatiskt det försök som härmed av dem gjorts till ut­ jämnande av den rådande orättvisan i fråga om tillgång till vård och be­ handling bland sjuka människor.
Det ligger givetvis något motbju­ dande i att den ena sjuklingen kan komma i åtnjutande av den yppersta specialistvård och den behagligaste sjukhusvistelse, medan den andre får nöja sig med Sekunda läkarkraft och den sämsta platsen på en sjukhussal.
Hur är det nu i vårt eget land?
Vis­ serligen beredas våra obemedlade sjuka fri läkarvård vid polikliniker­ na — såväl de fristående som de vil­ ka inrättats * i samband med sjukhu­ sen — om de äro försedda med ve­ derbörande rotemans intyg om fat­ tigdom.
Men denna avgiftsfria lä­ karvård har så att säga karaktären av ett fattigunderstöd; ej alltid er- bjudes heller på detta sätt de bästa läkarförmågorna, vartill kommer att polikliniklokalerna mången gång ha ett föga propert och tilltalande ut­ seende.
Från dessa av kommunen beredda lättnader för de fattiga sju­ ka i fråga om sjukvård är steget till en av staten ordnad kostnadsfri, alla till buds stående sjukvård stort.
Emellertid kan man säga, att Sverige alltsedan 1600-talet är inne på åt­ minstone det partiella förstatligan­ dets väg ifråga om sjukvårdsväsen­ det.
Vi ha t. ex. provinsialläkarna på landet och stadsläkarna i städer­ na, vilka uppbära lön av staten, re­ spektive staden, och stå allmänheten till tjänst, visserligen icke gratis men för låg, fastställd taxa.
På de of­ fentliga sjukhusinrättningarna, vil­ ka antingen såsom sinnessjukhusen omhänderhas av staten eller också i fråga om de kroppsliga sjukdomarna av de större städerna och landstin­ gen, är all läkarvård kostnadsfri.
Själva sjukvården där är principiellt gratis.
Endast en låg sjukhusavgift erlägges.
Turkiet intar för övrigt en så ho­ tande hållning åt Balkan till, att Grekland rustar sig för krig.
Norge har genomgått en regerings­ kris, framkallad av den handelskon­ flikt med de vinproducerande länder­ na landet råkat i på grund av sin förbudspolitik.
Vinländernas tull­ krig går förödande ut över den nor­ ska fiskexporten.
Norrmännen få nu välja mellan fortsatt handelskrig el­ ler att upphäva hetvinsförbudet.
Av det föregående framgår att vi i Sverige i olikhet med åtskilliga an­ dra europeiska länder ha en histo­ riskt given utgångspunkt för ett full­ ständigt förstatligande av sjukvårds­ väsendet.
När nämnda fråga troli­ gen i en ej alltför långt avlägsen framtid kommer på dagordningen, borde det därför falla sig naturligt att stödja en reform, gående ut på en från statens sida anordnad verkligen för alla medborgare på samma sätt till buds stående sjukvård.
Visserligen kan man ha sina be­ tänkligheter vis à vis ett förstatli­ gande av läkarvården.
Exempel på en liknande anordning på andra om­ råden, vilken misslyckats, saknas ju icke.
Även kan en fara tänkas fö­ religga för läkarkårens byråkratise- ring.
Ingenstädes — det medgives — är väl byråkratisk slöhet och äm- betsmannaöversitteri så olämpliga som gentemot en sjuk allmänhet.
Mot allt detta kan anmärkas att här ej föreligger förstatligande i vanlig mening utan endast av ett yrke.
Vi­ dare kan påpekas, att för den hän­ delse av staten anställda läkare skulle göra sig skyldiga till försum­ lighet eller oskicklighet i tjänsten, korrektiv nog skulle kunna finnas mot detta liksom ifråga om andra försumliga ämbetsmän.
Det verk­ ligt folkliga och tillmötesgående sätt man lagt märke till exempelvis hos läkarna på huvudstadens polikliniker tyder på, att läkarkårens medlemmar icke så lätt afficieras av ämbets­ mannakårens olater som andra yrkes­ utövare.
Nutidsmänniskorna berömma sig av ett känsligt socialt samvete.
Sär­ skilt vi kvinnor göra anspråk på för­ mågan att känna varmt för vår li­ dande nästa.
Må vi i överensstäm­ melse härmed var och en i vår stad, när tiden är inne, bidraga till rätt­ visans förverkligande beträffande vården av sjuka.
Englands yngsta kvinnliga apote­ kare med eget apotek är miss Helena Stewart.
Hon avlade nyligen sin apotekarexamen och öppnade strax därefter, sedan hon fyllt 21 år, un­ der vilken ålder ingen får innehava apotek i England, sitt ägande apotek i nr 55 Dorset street, London.
Miss Stewart upplyste en intervjuare om, att rörelsen nu är i full gång, och att hon ämnar göra till sin speciali­ tet att se till affärsvärldens kvinn­ liga ungdomar och ge dem vad de i medicinväg behöva för att hålla sig i god arbetsform.
Det ligger en vacker ton i det där!
Att med levnadsyrket kombinera i första hand en önskan att vara till nytta för andra och att låta penning­ frågan träda i bakgrunden!
Nästa generations stora fråga.
Hotas jorden av överbefolkning?
Förenta staterna ha ända tills i somras mottagit en betydande del av den övriga världens befolkningsöver­ skott.
Länge stodo deras portar vid­ öppna för alla, även för ren utskotts- vara, men de senaste åren har man gallrat och tagit emot endast de fri­ ska, de dugliga.
I somras slötos dörrarna ännu mera, Endast ett visst mycket begränsat antal invandrare mottages nu i U.
S.
A., och troligt är, att invandringen kommer att helt stoppas.
Vad ligger bakom dessa uppseen­ deväckande åtgärder?
Förenta sta­ terna stå inför faran att överbefol­ kas!
Denna fara är visserligen icke överhängande, men redan för nästa generation skall frågan vara aktuell.
Den statistiska utredning, som lig­ ger bakom klarläggandet av detta faktum, visar, att samma fara hotar hela jorden!
Mänskligheten räknade år 1800 inemot sjuhundra miljoner själar och år 1914 ettusensexhundrafyrtionio miljoner.
På dessa 114 år hade världsbefolkningen fått ett tillskott betydligt större än den numerär, mänskligheten nått under de tusen­ tals föregående åren från världens skapelse!
Enligt gjorda statistiska beräknin­ gar, för vilka världsbefolkningens tillväxt åren 1906 — 1911 ligger till grund, måste vi, om inga nya och hindrande faktorer gripa in, räkna med, att mänskligheten fördubblas på sextio år.
Jordklotet kommer snart icke att räcka till för denna allt våldsammare stigande människo­ flod.
Redan nu lida flertalet natio­ ner av överbefolkning, och det visar sig allt svårare för de olika länderna att genom emigration göra sig kvitt sitt människoöverskott.
De bästa platserna på jordytan äro för länge sedan beslagtagna, herrelöst land finns numera endast i trakter, vilka på grund av klimatiska eller andra förhållanden mindre väl ägna sig för kolonisation, och slutligen kan det väntas, att efter hand alla folk ge­ nom invandringslagar skola gardera sig mot en främlingsström, vilken ytterligare skulle förvärra det egna överbefolkningsproblemet.
Anledningen till mänsklighetens oroande snabba tillväxt är att söka i de förbättrade villkor under vilka den lever.
plats för nya människoskaror.
Det har också lyckats läkarevetenskapen att med hjälp av goda sanitära sam­ hällsförhållanden och stigande folk­ upplysning i fråga om den personli­ ga hygienens krav förbättra det all­ männa hälsotillståndet och ge livet en kraftig hjälp i dess kamp mot döden.
Detta gäller icke blott för kultur­ folken utan även och i alltjämt sti­ gande grad för sådana länder som Kina, Japan, Indien liksom även för de vilda folkslagen, vilka genom eu­ ropeisk kolonisation komma i åtnju­ tande av läkarekonstens välsignel­ ser.
Överallt bekämpas döden med en energi och framgång som aldrig tillförne.
Den berömde kirurgen prof. Bill­ roth säger: " Jag har sedan flera år uppställt den paradoxen, att det sti­ gande fullkomnandet av läkarekon­ sten och möjligheten att förekomma epidemier genom förbättrade sanitä­ ra förhållanden komma individen till godo men ruinera mänskligheten emedan de måste leda till överbefolk­ ning som fördärvar alla. "
Denna fara kan givetvis icke av­ värjas genom anordningar, som skän­ ka döden förbättrade chanser i stri­ den mot livet — häremot skulle mänsklighetens självbevarelsein­ stinkt resa det mest förbittrade mot­ stånd.
Enda utvägen är tydligen den, som anvisats av amerikanska vetenskapsmän, vilka ägnat frågan sin uppmärksamhet, nämligen kon­ troll över och begränsning av födel­ sernas antal.
Hur skarp denna be­ gränsning behöver vara och sättet för dess genomförande icke blott i kul­ turländerna utan även bland de vilda folkslagen med deras enorma nativi­ tet är ett problem som blir ytterligt svårt att lösa, men som måste lösas inom en näraliggande framtid.
Professorn vid universitetet i New­ york Henry Pratt Fairchild skriver härom bl.
a.
" Kontrollen över be­ folkningstillväxten kommer otvivel­ aktigt att bliva en av de närmaste generationernas största frågor.
Visst är att mänskligheten icke längre kan fortsätta att föröka sig i det hastiga tempo som nu sker.
Någon drastisk åtgärd däremot måste mycket snart vidtagas.
Det är av vital vikt att detta problem löses. "
Naturen är slösande i fråga om alstrande av liv, men bekymrar sig icke om deras skyddande.
Inom Arbetet.
djurvärlden förekommer ett massfö- dande men också en massförintelse.
Arbetet är den enda ofarliga kraf­ Livet hålles i schack av döden.
ten för sjudande naturer.
M. Colban.
Men människan, hos vilken viljan till livet är en av de starkaste drif­ terna, har lyckats om icke att över­ vinna döden så dock att till en viss grad kringskära hans makt, detta särskilt tack vare de ofantliga land­ vinningar läkarevetenskapen gjort.
Det har lyckats denna vetenskap att nästan fullständigt bemästra de fruktansvärda pestsjukdomar, som tidigare med sitt gissel svepte över jorden och bringade döden så enor­ ma skördar, men samtidigt beredde Gud giver varje fågel hans föda, men kastar den icke till honom: boet.
P. Syv.
Arbetarens hunger är hans arbets­ hjälp, ty hans mun lägger oket på honom.
Salomo.
Förlora en timme på morgonen ocli du skall jaga efter honom hela da­ gen.
R. Whateley.
