# ID: svediakorp-per3015
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Kvinnornas Tidning
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Kvinnornas tidning', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1923
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 26,165
# sentences: 1,541
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-kvt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


K V I N N O R N A S Sänd Eder TVÄTT till Tvättanstalten Västkusten Vegagatan 46.
Göteborg.
Tel. 1443 Omsorgsfullt arbete, a » Snabb leverans.
Förmana dina vänner i hemlighet, prisa dem offentligen.
Publms Syrius.
Varje förståndig husmoder använder Pellerins Margarin i hushållet oberörda.
Men vad jag skulle vilja kalla kraftsumman av sådana utta­ landen från skilda läger torde nog mången gång ha utövat ett rätt be­ tydande inflytande.
Kvinnokongressernas största bety­ delse är emellertid deras stimuleran­ de och energialstrande verkan på kvinnorna själva.
Resolutionerna ha nämligen betydelse som kortfat­ tade uttryck för det varför kvinnor­ na under närmaste tid i första rum­ met ha att arbeta.
Man har med ett träffande ut­ tryck sagt: " Frankrikes portmonnä ligger i Englands, och Englands i Amerikas ".
Det betydelsefullaste blir då, att Englands och Amerikas kvinnor bearbeta den offentliga opi­ nionen i sina respektive länder, så att deras egna regeringar och ekono­ miskt ledande män se, att ingen an­ nan utväg finnes att på för Frank­ rike — och därmed indirekt för Tyskland — ekonomiskt fördelakti­ ga villkor ordna de inter allierade skulderna.
Att Frankrike ensamt bär ansva­ ret för det nuvarande ytt.erst pin­ samma läget, det anser sannolikt in­ gen, som fått någon inblick i de nu­ varande världsfinanserna.
Att Frankrike för närvarande handlar fullkomligt dåraktigt, där­ om torde nog de flesta, ej minst i de s. k. neutrala länderna, vara ense, men skulle detta skyndsamt kunna avhjälpas genom den i ovannämnda tidningsartikeln föreslagna åtgär­ den?
1) Hur skulle man kunna i en hast organisera 15 miljoner kvinnor i alla världens delar till en dylik bojkott?
2) Skulle man ej genom en dylik aktion ytterligare enervera frans­ männen, som just genom ekonomiskt betryck och fruktan blivit nevraste- niska?
3) Kunna kvinnor verkligen, utan visshet om att därigenom ernå ett bör underlåta att prova Aiig Bli Bergmans Enkas Delikatess- och Qrahams-Spisbröd samt » Extra » och Hushållsbröd.
Alla smakfulla och sköra.
Säljes i väls.
spec. aff.
i Gbg.
Tel. 10837. rummet.
ra. "
" Ovanligt mycket att gö­ Sabiner-Lotta smög sig fram till nykomlingens bord.
Man sade att hon hade stor förkärlek för vackra karlar.
" Ja, han kan väl skryta över " mycket att göra " den där Pothoff.
Det är våra surt förtjänta pängar han stryker i lådan.
— Var har herrn egentligen sitt affärsställe, om jag får lov att fråga?
Jag har nog ibland sett herrn här, men i staden har jag aldrig mött herrn. "
Schack såg kvinnan över axeln.
" Jag har inget affärsställe ".
Han betalade Pothoff sejdeln, som denne ställde fram.
" Hör inte herrn till yrket då?
", forskade Lotta vidare.
" Hellre än att stå och fråga efter saker, som rakt inte rör dig, skulle du spärra opp tittgluggarna! "
sva­ rade mannen argt.
" Om du än en gång liksom i dag ger dig till att tigga på öppen gata från en av ' spårhundarne ', så ta ' r snart ditt änglamakeri en ända med förskräc­ kelse, ditt eländiga kräk. "
verkligt resultat, medverka till att beröva tusentals andra kvinnor deras uppehälle?
Och medlet som Ni förordar?
Det har sagts, att ett ekonomiskt krig är lika grymt och lika ödesdigert till sina verkningar som ett krig vilket föres med vapenmakt.
Kan då den av Eder föreslagna aktionen, riktad som den bleve, mot oskyldiga offer, icke minst mot kvinnor och barn, vara förenlig med sann fredspolitik?
Man har i mänsklighetens och kris­ tendomens namn, utan hänsyn till nationalitet mättat miljoner hung­ rande, och så skulle vi kvinnor om­ intetgöra den begynnande världsför­ brödring, som trots allt börjar spira i djupet av folksjälen!
Vi fredsvänner skulle helt visst ut­ rätta mera för freds- och försonlig- hetsarbetet, om vi, i stället för att med hastig och nedgörande kritik avfärda andras försök, satte oss in i vad dessa verkligen innebära och toge reda på vad därjämte från det kritiserade hållet uträttas.
I många fall skulle kanske då vårt slutom­ döme utfalla helt annorlunda.
Matilda Widegren.
Vårt svar.
På ovanstående admonition svara vi följande: Red.
av Kv.
T. har med sin av fredsvännerna underkända artikel alldeles icke velat angripa deras på de ädlaste motiv grundade fredsstif- tande arbete, utan har endast velat uttala sin åsikt i en dagsfråga.
Fredsintresset kan tjänas med go­ da, till rätts- och ansvarskänslan vädjande ord men också i tillrättavi­ sande handling.
Fredsvännerna välja de goda or­ den, i detta fall inneslutna i en re­ solution.
Man hoppas genom den­ samma bl.
a. kunna förmå särskilt " Englands och Amerikas kvinnor att bearbeta opinionen i sina resp. län­ der, så att deras egna regeringar och ekonomiskt ledande män se, att in­ gen annan utväg finnes att på för Frankrike — och därmed indirekt för Tyskland — ekonomiskt fördel­ aktiga villkor ordna de interallierade skulderna. "
Detta upplysningsarbete är onö­ digt.
Den åsyftade insikten finnes nämligen redan.
England har fram­ lagt ett av Frankrike förkastat för­ slag till ordnande såväl av den tyska skadeståndsfrågan som av de inbör­ des ententeskulderna.
Känt är också, Kvinnlig medaljör.
Yid den fest, direktör Olof Ask­ lund i Göteborg, med anledning av sin 7 5-årsdag den 24 jan.
anordnade för sin personal, utdelades Patrioti­ ska sällskapets medaljer för långva­ rig och trogen tjänst till firmans tal­ rika trotjänare.
Bland utmärkelse­ tecknen fanns även den större medal­ jen i guld, vilken överlämnades till butiksföreståndarmnan fröhen Sofia Larsson, som i trettiofyra år tillhört det stora företaget.
Lotta var så förbluffad över, att den främmande mannen visste om hennes dumma missgrepp, att orden fastnade henne i halsen, och just nu kom " Vilhelm den bedrövade " henne på andra tankar.
" Sabiner-Lotta-, kom hit till mig, jag bjuder på en sejdel. "
I detta ögonblick inträdde åter Svarta Julia.
En rörelse lopp ge­ nom raderna.
Både unga och gam­ la män vredo huvudet efter den främmande varelsen, som lyste i det skumma rummet som en exotisk blomma, i sin eldröda sidenblus och med det vita ansiktet. "
— ' Kväll Julia!
Hallå, Julia! "
Med det henne egendomliga fleg- matiska lugnet besvarade hon häls­ ningarna utan att röra en min.
Gro­ va händer utsträcktes efter henne, grovt smicker flög henne om öro­ nen.
Hon sköt likgiltigt bort hän­ derna, som fattade i hennes blusär­ mar, gav grovhet för grovhet, utan att ens vid det mest vågade skämt ett skimmer av färg visade sig i hen­ nes vita ansikte.
Och medan hon gick från bord till bord uppmärk­ samt tjänstaktig och slagfärdig vid Bråsths Konditori Victoriagatan 1 Bertha Anderson B (hörnet av Storgatan) I Korsgatan 15 = REKOMMENDERAS.
Hotell &amp; Pensionat Ljusa hemtrevliga rum.
Moderata priser.
Förstklassigt!
Centralt!
Rikstel.
13554.
A m. tel. 24241. att de försök till uppordnande av Europas affärer, som gjorts av den amerikanska finansvärlden, strandat på det franska motståndet mot att också Tyskland skulle beredas någon lättnad.
Vad beträffar Frankrikes större eller mindre skuld till " det nuvaran­ de ytterst pinsamma läget ", så torde den åsikten vara lika enstämmig som riktig, att Frankrike utgör ett oöver­ stigligt hinder för en revision av den orättfärdiga fred, under vars för­ därvliga följder icke blott Tyskland utan även hela Europa suckar.
Det är vidare alltför milt att be­ teckna Frankrikes Ruhrockupation som en " dåraktig " handling.
Den är en med Versaillestraktaten ofören­ lig militär aktion, ett brottsligt äventyrande av världsfreden.
Det är sant, att en kvinnlig världs- bojkott av franska varor sannolikt skulle enervera fransmännen i hög grad — allt som hör ihop med pän- gar synes ligga synnerligen nära det franska hjärtat.
Men hava frans­ männen rätt att kräva sitt nervsystem skonat, de som så vårdslöst och utan alla hänsyn handskas med det övriga Europas nerver?
• Det är ett alldeles för starkt ut­ tryck att kalla en tillfällig kvinnlig bojkott av franska överflödsvaror för " ett ekonomiskt krig ".
Den skulle vara ett fredligt medel, varmed kvin­ norna skulle kunna kraftigt stödja bl.
a. de engelska och amerikanska kraven på en revidering av Versail­ lesfreden.
Göteborg - Telefon 5122 — Clara Johansson.
Kungsgatan 51, Stockholm.
T I D N I N G Vackra färgäkta Tvättyger.
Bomullsflaneller, Ylle-J {läd- ningstyger, Gardiner, sol- och tvättäkta.
Möbeltyger, konst- vävda och tryckta.
Borddukar i linne och bomull.
Sängtäcken Tricotvaror, T (eformliv, Snörliv, Strumpor, Yllekof­ tor.
Broderier.
Blekta och.
oblekta Vävnader av bästa fabrikat.
Vaddtäcken• Prima Yl le^ s ti ckgarn er.
hjordarne drivits över gränsen in i Frankrike, och nu den genom mark- fallet framkallade, för varje dag skärpta nya hungerblockaden.
Värl­ dens alla goda, rättsinniga krafter borde samla sig om uppgiften att gö­ ra slut på denna pina!
Det är sant, att man i mänsklig­ hetens och kristendomens namn mät­ tat miljoner hungrande, *) och att en världsförbrödring därur börjat spira.
Det är en ädel handling, men en äd­ lare, större kärleksgärning, ett mäk­ tigare fredsverk skulle vara — även om bojkott och än hårdare medel av världen skulle behöva tillgripas mot den makt, som står hindrande i vägen — att söka återställa sådana normala förhållanden, att alla dessa hungrande icke längre vore beroende av den allmänna barmhärtigheten, utan sattes i stånd att själva förtjä­ na sitt bröd.
Svaret på frågan, hur de organi­ serade kvinnliga fredsvännerna skulle kunna igångsätta en bojkott mot de franska varorna ger sig självt.
Det borde ju icke erbjuda någon svårighet för de olika freds­ föreningarnes styrelser att nå med­ lemmarna med en appell i sådant syfte.
Elektrolysbehandline ang. tiUförliriLi.
f. metodens tilUörliSgg^ »: ^ varje je dag b — 7 e.
Rekommenderas 11045.
776 ank.
bostaden 523,000 kr i outlösta vinster finnes pä laao •evji Prima Islållstol, flteintraclol Ml s=s » 8n.
s«Cg ?«a » Almhults " mn " Oblig.,,: «- * •« » • » «««sys Färska Grönsaker och Blom ^ •igen, M„ FridKulla 0ch ^ till dagens lägsta noteringar.
C.
Uggla &amp; C:o. Tel. 32, 3885, 44, 5307 Insändarnes spalt Öppen fråga till H — t H- - n.
N.
L. Blomberg TRAOÂRDSHALLEN.
Te,.
" Var så god och drick ur, se ' n hämtar jag en ny. "
" Du skall dricka mig till, Julia. "
Hon tog sejdeln och drack en klunk.
" Vet du, varför jag kommer hit? "
frågade Schack halvhögt.
Julia skakade på huvudet.
" Om herr Schack vet ingen någonting.
Ni är en riktig hemlighetsmakare. "
" För din skull kommer jag, — bara för din skull! "
" En gång i månaden?
Ja, det kan jag inte förhindra. "
Han fattade hennes hand och tryckte den.
" Vill du hålla av mig, Julia? "
" Det beror icke på viljan, herr Schack. "
Hans skarpa ögon blixtrade mot hennes.
" Jag tror du kan " hålla av " på ett alldeles särskilt sätt. "
" Ja, det tro nu männen, för att jag har så svarta ögon. "
" Och het är du — ingen kall mar­ mor. "
" Vad vet ni om den saken? "
" Ge mej en ny.
Bieren smakar ' Hör på!
Han dämpade stäm­ mig inte, om du inte serverar, man till en låg viskning.
" Vill du Julia. "
ha något vackert?
Dvrbart?
En 7225 ls helt o.eh uteslutande skam.
Det är nonsens attsom moder tala om ett barnasinne ^ sigt att det icke kan böjas!
Såd barn finnas icke.
Jag är beredd^ bevisa motsatsen.
Har någon ett?
dant barn så låna mig det på en ?i dagar, och det skall återvända så] digt som all barnuppfostrans ev f ideal — den lille Eli R«hm, viR-f utan att ana livsfaran ögonblickr^ hörsammade faderns befallning^ kasta sig ned på marken mell aa järnvägsskenorna och däri geil0 * undgick att överköras och dödas av det frambrusande tåget.
Om Eli Rehm ställt sig att resonera - y^-j hade då skett!
Er artikel " Bättre mans barn " i förra numret av Kv.
T. framställer en ytterligt svår situation för ett par föräldrar.
Och nu vill jag frå­ ga Er: Vad anser ni att de bort göra?
Såsom artigt värdfolk sökte de ju helt naturligt att i det längsta undvika ett uppträde.
Att aga bar­ net i er åsyn hade varit mindre takt- fullt.
Men har jag fattat er artikel rätt, var det just det ni väntade att de skulle göra?
Har jag missupp­ Det är gott att i situationer, där fattat andemenigen?
föräldrarna se mera än barnen, h ava deras vilja i sin hand.
Men det är En mor med barn.
även en välsignelse i vardagslag.
Ni har verkligen missuppfattat andemeningen i min artikel.
Under­ tecknad har med densamma uteslu­ tande.
velat framhålla att föräldrar­ na i fråga bort ha sådan appell på sin pojke att hela uppträdet varit icke allenast obehövligt utan otänk­ bart.
Är uppfostran riktigt lagd skall den begynna redan vid barnets första år och vara så långt framskri­ den vid 5 à 6-årsåldern att kroppslig aga för att framtvinga lydnad icke skall behöva ifrågakomma, Bildade föräldrars yäluppfostrade barn bör då veta, hur det skall skicka sig så­ väl mot dem som bland människor i övrigt.
Och vet barnet det icke så är det — • och detta skulle jag med eldskrift vilja inpränta i alla svaga mödrars och eftergivna fäders själ — så är det icke barnets, utan Rökt Lax, Konserver, Ost, Smör och Ägg i Högaktningsfullt Ii~t H~ n.
Konsument.
Mjölkens dåliga halt i Göteborg med omnejd i somliga mindre 1 affärer har varit en länge känd sak, och Ni har alldelse rätt i att för längesedan lämpliga mått och steg borde ha vidtagits för att få den genomsnittliga mjölkmarknaden att hålla högre nivå.
Vi tro dock icke att den föreslagna vägen är den bä­ sta.
Beramat inlägg med uppgifter kan dock alltid påräkna vederbörligt avseende.
Bd.
A. Ellwén Kött- och Fläskaffär Saluhallen 133.
Telefon 4481.
OBS.!
Prima varor.
Billiga priser.
Redbar behandling.
ANGBAGERI A.B.
ROSENLUNDS Tel. 4570 till båda butikerna.
B R Ö D FÄRSKT och ROKT samt allt slags Vildt till dagens lägsta priser uti E. Björks Vildtaffär Tel. 16 48.
208 34.
St. Saluhallen 1. kedja?
En kedja av vackra vita pär­ lor? "
" Ja, varför inte? "
" Giv mig då en kyss. "
" Såå?
— och så får jag min kedja!
— och det blir nog en kedja för livs­ tiden?
Eller hur? "
" Eller vill du hällre ha ' en vacker klänning?
— Jag • — Han tystnade tvärt, han lyssnade.
Alla i källaren lyssnade.
Dörren var stängd, fönsterluckorna voro för.
Men genom dörr och luckor trängde en skrikande, genomträngande stäm­ ma.
Det var fru Wieprandts gälla röst och klirrandet av skärvorna, som hon slog i stenläggningen framför sin styvson.
Några ögonblick senare revs käl­ lardörren upp och Paul störtade in.
Hans ansikte var mörkrött, och i ögo­ nen brann ett oerhört raseri.
Utan att se till höger eller vänster kasta­ de han sig på en stol vid en tom bordshörna, Julia kom genast.
" Vad behagas, herr Wieprandt?
Något varmt att spisa? "
" Det är det samma, Vad ni har.
JVIjöllt Distribution på glasflaskor.
Tel. 85 78, 36 99 " Men framför allt en sup!
Och sa öl- Öl! "
I Han stödde huvudet i handen oc stirrade framför sig.
Fru Pothoff kom in.
Med trängde genom den öppna dörr en outtömliga svallet av skymi ' 0 ^ r.
den rasande smedsfrun.
i rummet stego upp och ging 0 förstugan, där de skrattande} nade.
.... lllie " Vacker musik! "
sade den bedrövade ".
Pothoff kom fram till Paul- ^ var hans hyresgäst, för vilken hade stor aktning.
* r £3 " Människan är väl sjuk?
mig ont om er far, Wiep ran o T " är en så förståndig man.
• a „Je Paul gjorde endast en rörelse, tala kunde han inte- ^ Julia satte fram dryck 00 j Afpn m e (1 utan att säga ett ord.
m „eh så underlig blandning aN ^ j,o- ömhet sågo hennes ögon ne oBt nom, att hennes blick tvang ^ att höja sina sänkta ögonl 00 ^ djupt veck lade sig strax hans ögonbryn.
.
t) (Forts i nästa » • 4 Februari 1923 3:dje årg.
Annonspris: Textsida 25 öre pr mm.
, Utkommer varje söndag.
sista sidan 20 öre pr mm.
Utgivare och redaktör: INGEBORG DAHLLÖF.
För annons- och ekonomiavdelningen: EDITH RICKBERG.
Redaktion och expedition: Vallgatan 27, Göteborg.
Tel. 18070.
Längre annonsering rabatt.
tillåtes gärna om " Kvin­ nornas Tidning ", med hela namnet utsatt, angives som kälian.
Eftertryck INNEHALL.
i sammandrag.
Sörj ej!
Dikt av Ruth Almén.
Inom egna gränser: Det industriella kriget.
Den evige gudens sändebud.
Av Frigga Utlandskrönika Carlberg.
Barn och läxor.
Av Gunhild Palmar.
Äktenskapsfrågan.
Märkligakvinnor: BREVLÅDA.
Bazar Alliance N:o 55 och 60 Högaktningsfullt A. Magnusson.
(M:o 5.
Kritik.
Teater.
KOL VED Renkött, Höns, Kyckling COKES Hrla varje gyckel, låg dock i hennes håll­ ning och väsen något avvisande, som skapade en bred klyfta mellan henne och hennes beundrare.
" Vil­ helm den bedrövade " blev arg.
" Fy tusan!
I dag är det riktigt " Marmor­ brud "!
Julia nickade.
" Marmor — ja, det kan vara.
Men " brud! "
— nehej jag tackar. "
" Varför då?
är brud inte fint nog, Julia? "
" Jag vet inte.
Efter " bruden " kommer " äktakärringen ".
Kan du tänka dig Svarta Julia som " äkta- kärring? "
" Jag skulle våga det ", bedyrade tiggaren.
" Jag också, jag riskerar det.
Vill du ha ' mig Julia?
ljöd om vartannat från alla borden.
Jaha!
och bröllopet blir den tret­ tionde februari. "
Schack lyfte sin sejdel och stötte mot bordet: " Fröken! "
' Sejdeln är ju nästan full, herr Schack. "
m Yasaplatsen 9 Kungsgatan Slutligen vilja vi tillägga, att från engelskt håll på sin tid ett förslag om bojkott mot franska varor framkom.
Det var lady Warwick, som i som­ ras förklarade, att hon i England skulle resa en sådan rörelse, om icke fransmännen avskaffade de i Rhen- provinsen på deras befallning upp­ rättade talrika bordellerna, där tyska kvinnor ställas även till de svarta fransosernas förfogande.
Dessa in­ rättningar blomstra, som bekant, allt­ jämt.
I vad mån lady Warwicks harm §kånska Wienerbageriet Emy Thorin.
funnit genklang hos de engelska ERIK DAHLBEROSGATAN 22 kvinnorna är ej känt.
Obekant är (mitt för Realläroverket) också, om hennes bojkottsplaner Allt som hör till ett förstklassigt thebröds- krönts med framgång, men det är i &amp; wienerbageri.
Tel. 6077.
Billiga priser.
hög grad osannolikt.
Vi kvinnor ha nämligen så lätt för ord och så svårt för handling.
Ännu!
Det äivmöjligt, att en sådan boj­ kott, om den komme till stånd, skulle framkalla en del arbetslöshet i Frankrike, men att den skulle prisgi- va franska kvinnor och barn åt svält, behövde icke befaras.
Vi ha i vårt eget fattiga land haft stor ar­ betslöshet och funnit medel att i till­ räcklig grad understödja de oförvål- lat arbetslösa.
Frankrike skulle helt säkert också kunna det.
Bojkotten skulle drabba industrien, dess ledan­ de män, vara en stark påtryckning på dem och antagligen hastigt mode­ rera deras uppfattning av oantast­ ligheten hos Versaillesfreden, vars revidering fredsvännerna ju själva i sin resolution begära.
Fredsvännernas omtanke om det franska folket är i och för sig vac­ ker, men den borde i ännu högre *) Är det därför försvarligt att i grad värnande sluta sig om den samma vackra namn systematiskt olyckliga tyska nationen.
Det fran­ svälta ihjäl lika många miljoner?
ska folket har icke hungrat under Maskinsätt, refl.
krigsåren, icke häller under de s. k. fredsåren, men det tyska folket har lidit den bittraste nöd och svält.
Först krigets grymma hungerbloc­ kad, systematiskt iscensatt och med C.
N. ANDERSSON vapenmakt genomförd, därefter Tel. 27 80, 69 72, 108 49, Göteborg.
mjölknöden, sedan de tyska kreaturs- Va * vårtor, födelsemärken Av S.
L.
En audiens.
I Rosenhof.
Drottning Kristina.
Av Edith Rodhe.
Av Luise Westkirch.
Utlandskrönika i sammandrag Under den gångna veckan har den franska inringningen av Ruhr full­ bordats, därom vittnar bl.
a. utebli­ vandet av alla direkta telegram från ookupatiinsområdet.
När de åter bliva synliga skola de helt säkert va­ ra starkt franskt färgade.
Samstämmiga meddelanden från Paris och Berlin giva tillkänna, att Frankrike vidtager alla åtgärder för att göra besittningstagandet av Ruhr effektivt.
Det passiva tyska mot­ ståndet synes dock ännu obrutet.
Den medling i Ruhrfrågan man vänta!
inom Nationernas förbunds i Paris sapilade tipmaijnaråd med stats­ minister Branting som initiativtaga- n i ' vSlÄnß ' id.
" ir.yficjü ^ j re har uteblivit, » sedan Frankrike givit tillkänna, att det icke tilläte ett dylikt ingripande.
Fransk räddhåga parad medont samvete!
Förbunds­ rådets gloria, som aldrig varit syn­ nerligen lysande, har ytterligare bleknat.
ti Orientproblemet har under den gångna veckan åter trätt i förgrun- den.
Den 31 jan.
framlade engel­ ske utrikesministern lord Curzon på Lausannekonferensen för den turkis­ ke delegaten Ismet Pascha en full­ ständig sammanfattning av de alli-j eradeg fredsvillkor.
Alla tvistefrå­ gor Y 0r0 här lösta på ett .för Tur- iet antagbart sätt utom den som g ' illde herraväldet över vilajetet Mos- ® u k vilket såväl England som Tur­ ret gör anspråk på.
Det engelska " Slaget understöddes av både den anska och den italienska delegatio­ nen.
säkra England Mossuls oljerikedo­ mar, befria Grekland från att betala skadestånd och hindra Frankrike från att göra några vinster.
Den tyska pressen betraktar Frankrikes underliga uppträdande som ett schackdrag, åsyftande att för­ länga Orientkrisen och därigenom vidmakthålla Englands behov av det franska understödet, vilket skulle betalas med engelska eftergifter åt Frankrike i fråga om dess Ruhrpoli­ tik.
De tyska tidningarna frukta, att manövern skall lyckas, men tro samtidigt, att den skall undergräva Englands förtroende till Frankrike och därigenom i framtiden komma Tyskland till godo.
Från London meddelas att över­ enskommelse träffats mellan Eng­ land och Förenta staterna ifråga om den engelska krigsskuldens fonde- ring samt dess likvidering under en tidsrymd av 62 år.
Inom de båda län­ dernas ledande finanskretsar tillmä- tes överenskommelsen en utomor­ dentlig vikt även med hänsyn till världsförhållandena i allmänhet.
En första ljusning!
SÖRJ EJ!
Sörj ej öuer sorgen, hjärta!
Sorgen är den skarpa mejseln i en konstnärs uana händer I Om du ock av smärta skäluer, sörj dock icke öuer sorgen!
Konstnärn med den skarpa mejseln har en euighet för ögat.
Euigt skall hans konstverk bliua: Hterge hans stora tankar utan fel och utan fläckar!
F å r han icke?
• — Skal!
han lägga ned sin mejsel och med tårar fatta släggan för att krossa detta dyra block, som skulle återgett hans stora tanke?
Ruth fllmén.
Kritik.
Likasom bland vildarna i Nord­ amerikas skogar sönerna döda sina fäder, så snart dessa blivit gamla och svaga-, så, sker ock i litteraturen.
II.
Reine.
Det är i själva verket, när man blott har det nödvändigt stora själv- förl roendet och det lika nödvändigt] stora föraktet för andra,, " en alldeles utomordentligt lätt sak att yara re­ censent.
C. Hauch.
Alla döda auktorer hava en stor förtjänst framför de levande.
Vil­ ken är den?
— De äro döda.
J.
TI.
Kellgren„ .jrfßZIOOZEßfflZliHZ 119 fiZHDÖ j Kritik är skärskådning eller rät­ telse, vare sig av ^ndra eller sig själv, för^ att genom den hitta sanningen.
Men många av våra skriftställare åt­ skilja ickë Parnassen och Gröna gån­ gen: när de ha sak emot varandra, kasta de saken ifrån sig och dusta ihop med örfilar och skällsord.
Det bevisar ej satsen, att man smädar personer, som icke haft den slump­ lyckan att vara av samma tanke, el­ Samtidigt med att detta meddelan- ler att: man krigar mot.
vederpartens e Släpptes, nåddes världen emel­ ära, i stället för hans mening.
lertid av underrättelsen, att den tur­ O. v. Dalin, kiska egenn e en ' / S n * Angora mottagit, f i pn franska av im 2S ° rma ^ on enna traVf^ ' ^ alldeles icke be- a e engelska fredsprogram- m, Intet är vedervärdigare än majo­ att f ° m S ^ U ^:^gt, utan vore villig ^ 1111 d e rh a n d l in ga r 11 a med riteten, ty den består av några få kraftiga ledare, av skälmar, som ae- ejjV synes ha slagit ned som komodera sig, av svaga, som giva tg r; Sem * k ' igland, där man karak- efter, och av massan, som följer med s °m ^ rans ^ a handlingssättet utan att ens det minsta veta vad hon ské v ^ r yggen på den engel- vill.
a e D P nbrodern.
J. W. v. Goethe.
ska T- f!
anska Passen tar de engel- Blanden eder aldrig i politiska med lätt hjärta.
fe^ ' ^f 1S.
erna hitiT sålunda förstå, att partistrider och haven icke en enda (&gt;ftlö J U g (' ' i kan vara en- råäijnisSas sak fot ögonen åtan hela tusiastisl '!
l,r det engelska fredkför- mänsklighetens.
sla get, ydket ~ e n s 11 life ffo J&amp;aspuil.
S gar ut på att tillför- U Inom egna gränser Det industriella Kriget.
Prenumerationspris: Helår Kr.
6: —.
1 h år Kr.
3: 50 1 / t år Kr.
2: —.
Lösnummer 15 öre.
Centraltryckeriet, 0.
Ericson, Göteborg 1923.
Den evige Gudens sändebud.
Av Frigga Carlberg.
Förra året utgavs i England ett ganska omfattande arbete — ej min­ dre än 337 sidor — med titel Qua­ ker Women, av Mabel Richmond Brailsford, utgörande en historik över märkeskvinnor inom denna egendomliga religiösa rörelse.
I allmänhet vet man ganska litet utanför de anglosachsiska länderna vad kväkarna äro för slags folk.
Man vet att de skilja sig från andra människor i seder och bruk, att de bära en särskild klädedräkt, känd för sin enkelhet, att de säga du till alla, höga och låga, att de ej avlägga ed och ej bära vapen, att männen ej blotta sitt huvud, ej ens inför ko­ nungen samt att de ej betala tionde till prästerskapet.
Det är ungefär allt vi veta om kväkerismen och dock är det en rö­ relse av historisk och etisk inne­ börd, full av personligt gripande psykologi med snart 400-åriga anor.
I varje stor epokbildande rörelse i världen ha kvinnorna tagit del vid männens sida, de ha kämpat samma kamp, burit samma smälek och lidit samma martyrdöd.
Men i och med att den stridande rörelsen blivit en segrande, blivit en makt, ha kvin­ norna ställts utanför; så var det vid kristendomens genomförande i värl­ den, så var det vid franska revolu­ tionen och så har det alltid varit inom varje religiöst eller världsligt samfund — utom bland kväkarna.
Hos dem stå ännu den dag i dag är stiftarens ord om full likställighet mellan man och kvinna i människo­ värde fast som en oomtvistlig grund­ princip.
När George Fox, kväkerismens stiftarp, uppträdde år 1647 och för­ kunnade vad " den inre rösten " bju­ dit honom att tala, hade Storbritan­ nien varit sönderslitet av religions­ tvister under mer.
än hundratals år.
En regent antog den religionen och hans efterträdare en annan.
Kro­ nan på verket satte dock Henrik VIII, då han, som erkänt romersk­ katolska kyrkan som överhuvud, re- Arbetsgivarne svarade med en den 29 jan.
utfärdad lockoutförklaring, omfattande icke mindre än 37,000 man, och med i utsikt ställt fortsatt successivt utestängande av arbetarne från arbetet.
mellantiderna råder aldrig verklig fred utan endast ett tillfälligt vapen­ stillestånd, varunder man genom in­ samling till stridskassorna förbereder, sig för nya kraftmätningar.
För den utanför stående förefaller det obegripligt att arbetsgivare och arbetstagare vilka ju äro absolut be­ roende av varandra, helt enkelt döm­ da att samarbeta, icke kunna finna en bättre, förnuftigare, angenämare form för sitt mellanvarande än den­ na fientliga stridsställning, att de vid uppstående meningsskiljaktigheter, vilka måste lösas och även alltid ef­ ter större eller mindre rabalder lqsas, icke inrikta sina ansträngningar på en av ömsesidig god vilja och till­ mötesgående präglad fredlig uppgö­ relse, utan alltid uppfatta det hela som en strid, - där alla krafter sättas in på att besegra motparten och för möjligt endast under förändrade för­ egen del, tillförsäkra sig största möj- hållanden och sättet att i önskad rikt­ •¥8 %i ?W !8h ns&amp;ßbbinnöl «&lt;ï naUr / h " ning omdana dem ligger i öppen dag: Det kan ju synas djärvt av eli de.
sociala och industriella förhållan­ kvinnotidning att blanda sig i ett dena måste förkristligas.
manligt envig av föreliggande slag Många skola säga, att detta är och vi skjuta därför framför oss utopi och opraktiskt.
Härtill svarar en man, vars, ord böra vara värda jag: alla s. k. praktiska vägar hava beaktande.
försökts och visat sig icke leda till Presidenten i Förenta staterna måjet.
a r r-i.
-, r Harding yttrade för något år sedan Det är tia på att nationen i sin i ett tal om den industriella oron helhet gör sin stämma hörd.
Det är bl.
a. följande tänkvärda ord: tid på att hejda dot nu rådande van­ sinnet och söka få fast mark under " Jorden törstar efter den goda vil­ - fot terna.
jans flöde och samförstånd hetej dess Är jättelockouten den sista fasen i en till sina yttersta möjligheter dri­ ven arbetsstrid?
Nej, arbetarne hava ännu kvar, ett kampmedel, proklame­ randet av generalstrejk, i vilken, når den är fullständig, hela den organi­ serade arbetarvärlden deltager.
Alla länder hava att dragas med industriell oro.
Äter och åter flam­ ma arbetsstriderna upp, och under källa.
Men är samförstånd tänkbart i industrien, när misstänksamhet, misstroende och hat råda överallt och växa i styrka för varje konflikt?
Hur är det möjligt med den förefint­ liga klyftan mellan rikedom och fat­ tigdom .med en del människor Som leva i tryggat välstånd och andra som stå inför det ständiga hotét av arbetslöshet och nöd?
Samförstånd är Det mörknar över vårt land.
Den steg för steg vikande depressionen ingav förhoppning om minskad ar­ betslöshet, allmänt uppsving, lug­ nare sociala förhållanden, bättre ti­ der för alla.
Så sker olyckan &lt; — den tyvärr alltid förefintliga spänningen inom den industriella världen skärpes plötsligt och utlöser sig i en del smärre öppna konflikter, vilka ' giva anledning till skarpa motåtgärder, och, nästan innan man vet ordet av, är det industriella kriget i full gång 1 Stridens orsaker äro tvister om lö­ nereduceringar, dock av mindre om­ fattning, arbetstidens indelning och något som: för arbetarnfe 1er sig ' som!
förvägrad föreningsrätt, men som från arbetsgivarnes synpunkt fram­ står som fackföreningstvång, ett in­ grepp i deras rätt att fritt träffa avtal med även icke organiserad ar­ betskraft.
Den öppna konflikten inleddes av arbetarne, dels med blockad av det arbete, där det gällde föreningsrät­ ten, alltså hinder för arbetets utfö­ rande, dels med strejk, där tvisten rörde avlöning och indelning av ar­ betstiden.
Ett nationellt uppvaknande är av nöden; vi måste kräva,.,att våra so­ ciala och industriella • förhallanden förkiägtiigös, ty endast på den vägen kunna vi nå fram till samförstånd, endast den vägen leder till bestående social och industriell fred. "
ste sig mot påven och förklarade sig själv vara kyrkans högsta myndig­ het.
Som ett talande exempel på den vrångbild av religion den offi­ ciella kyrkan företedde, må berättas att på samma dag Och samma plats brändes tre protestantiska präster för sin tro och tre katolska präster för sin tro.
Tolv år förut hade An­ ne Askew blivit bränd, därför att hon förnekade transsubstantionen (d. v. s. prästens makt att förvandla bröd och vin till Kristi lekamen och blod).
Man förstår att sinnena voro mog­ na för det nya budskapet som först och främst ville fred och rättvisa bland människor på kristlig grund och bakom vilket låg den allvarliga­ ste övertygelse och den renaste osjälviskhet.
George Fox föddes 1624, son till en fattig vävare, känd under nam­ net " rättfärdige Christer ".
Även på mödernet lär han ha haft synnerli­ gen gott påbrå.
Under det andliga inflytandet av Knox och Calvin in­ tog kvinnan en mycket låg ställ­ ning, nekades undervisning, såsom saknande själ.
Mot denna senare beskyllningen citerar Fox jungfru Marias lovsång över den väntade världens frälsare: " Min själ prisar storliga Herran Kvinnor voro skapade för att tjäna Gud, där­ med ansåg han frågan litdebatterad.
- — Och kvinnorna följde även de " den inre rösten ", som bjöd dem att förkunna ordet, — utan fruktan för straffet som väntade dem: fängelse och spöslitning.
Utan eskort reste de genom England, Irland och Skottland, till och med över haven.
Med glädje offrade de tid och pän­ gar, hälsa och kraft för att lydp.
" den Evige Gudens budskap ".
Fox hade ofta tillfälle att, brytfi en lans för kvinnan, och det första avbrottet av en predikan, som fick så många efterföljare, gällde hanjfc försvar av en kvinna, Hon hade vid £ ett offentligt möte i " gavelhuset '?, som kväkarna — eller Vännerna — I- kallade kyrkan, framställt en fråga, men på grund av sitt kön nekats svar och strängt tillrättavisats aV den of- fieierande prästen.
Detta gjorde ett starkt intryck på kvinnornå och Rökade hastigt " Vännernas " antal, lV ke endast äv unga entusiaster, utan många medelålders kvinnor; vil kap liv enligt den tidens uppfattning, var slut.
Den första av Fox ' kvinnliga lär­ jungar var Elisabeth Hooton, en gift kvinna, nära feöitio åresom blev, eft ter Fox själv, den förste kväkare- predikanten.
Främst står kanske " kväkerismens fostermoder " Marga­ ret Fell, vars omvändelse inföll 1652.
Hennes hem Swartmoohr Hall blev samlingsplatsen för kvä­ kerismens anhängare under såväl, lugnare tider som under förföljelsen och en tillflykt för alla som-behövde en ' sådan^ Ännu, i dag .är-Svarth- moor-Hall rörelsens medelpunkt * inr nehaller dess bibliotek samt fer vek er och utgiver dess skrifter.
Margaret
K V I N N O R N A S KVINNORNAS TIDNING T I D N I N G AKTIEBOLAG ET SKANDINAVISKA KREDITAKTIE BOLAGET GÖTEBORG - STOCKHOLM - M AX MÖ STOCKHOLM G ÖTEBORG Stockholm.
Q Ö T E B O R] G. Malmö.
IIIIIIIIIIIIIIIHIIIUIIIIIIIIII Notariatav delning.
Förvaltar enskildas och kassors värdehandlingar mot billig avgift.
Egna fonder Kr.
182,000,000: Gottgör å insatta medel högsta gällande ränta (Inf.
gen.
Göteb.
Tandläkaresällskap) Tandläkare Anne-Marie Heijde Rådfrågning; Vard.
h2 — / 2 3. övriga Vasaplatsen 1.
Telefon 1 15500.
1 tider efter avtal.
Fells stora organisationsförmåga kom här på sin rätta plats.
" Budskapet " nådde alla utan åt­ skillnad.
Tjänsteflickan erhöll sin husbondes tillåtelse att fara över ha­ vet till Nya England och till Tur­ kiet för att predika evangelium.
Den rike lantbrukarens änka, som var så stolt över sin gård, sin kreatursupp­ sättning och sitt hem, började hålla öppet hus för kringresande predi­ kanter och bar med glädje förlusten av sin egendom, som kyrkliga eller juridiska myndigheter fråntogo hen­ ne.
Jane Stuart, " naturlig " dotter till James II, lämnade hovet och förtjänade sitt uppehälle med arbete på åker och äng eller vid spinnroc­ ken för att få tjäna sin Gud bland de förföljda " Vännerna ".
Det arbete kvinnorna utförde för kväkarrörelsen erhöll en fast orga- nisationsgrund 1660.
Uppgiften att lindra fattigdomen och svårigheter­ na, förorsakade av den ökade förföl­ jelsen, hade vuxit " männens sam­ manslutning " över huvudet, och Fox inrättade en " kvinnornas samman­ slutning " (meeting) för att hjälpa och råda dem.
Under en storm av opposition blev planen dock verklig­ het och var av oerhörd nytta.
Sjuk­ besök och fattigunderstöd, fångvård, platsanskaffning för tjänstflickor, lärlingsplatser åt fattiga kväkare­ gossar hörde till de många syss­ lorna.
Denna organisation fortfor att verka ända till 1896, då den upp­ gick i männens förening till ett en­ da " General Council ".
Sådana voro några av resultaten av George Fox ' lärdomar åt sin tids kvinnor.
I denna tidsålder av tygel­ löst självsvåld å ena sidan och trång­ synt bigotteri å den andra kom Till JULKALASEN Färga Edra klädningar och blusar med Marknadens hittills oöver­ träffade ooh billigaste hem- färg Fråga Eder hand­ lande eller tillskriv A.-B.
NAD CO, GÖTEBORG.
I VARJE SVENSKT som vill HEM följa MERKURTVÅLEN Barn och läxor.
anvand enligt bruksanvisningen giver ett storartat resultat.
Av Gunhild Palmœr.
hans kallelse som en frisk fläkt med löfte om en ny värld, som öppnade fängelsedörrarna för de i mörker bundna.
Kvinnliga präster var egentligen ingen nyhet i England.
Sålunda hade Elisabeth Hooton, innan hon anslöt sig till kväkerismen, tillhört baptisternas samfund och där predi­ kat offentligt, men detta samfund hade råkat i lägervall och då Fox ' lära i huvudsak vilade på samma grunder, men hade mera liv och all­ var i förkunnelsen, kände hon sig tillhöra den.
Detta hindrade dock ej att saken väckte anstöt och i Ro­ bert Barclay ' s " Apology ", utgiven 1701, ägnar författaren en sida åt " Kvinnorna som präster ", " erfaren­ heten av den utomordentliga nyttan därav sätter saken över alla invänd­ ningar däremot ".
Och ett flygblad, skrivet av Maragaret Fell, själv en framstående predikant, hänvisar den ortodoxe skriftlärde till den här för­ ut nämnda Marias lovsång, vilken flitigt användes i katolska gudstjän­ stens ritual.
— " Stå ni icke i skuld till en kvinna för hennes predikan, ni bruka hennes ord i er dagliga bön och likväl vilja ni förbjuda kvin­ norna att tala. "
Men argument är ett dåligt va­ pen mot en fördom.
En liten skrift, tryckt 1699, visar att motståndet Elisabeth Hooton mött femtio år förut, ännu fortlevde.
Titeln på den lilla skriften är vittne nog: " En vanlig dialog mellan två lant­ män, den ene en kristen, den andre en kväkare, angående Kvinnliga pre­ dikanter; varuti bevisas att kvinnors predikande är stridande mot skrif­ tens ord och bör betraktas som en förvillelse av Djävulen ".
Prästerskapets ovilja är förlåtlig, liksom en nyare tids politikers, då kvinnorna brukade avbryta deras vältalighet med anmärkningar som ofta vunno åhörarnes bifall.
För­ följelse, fängelsestraff, spöslitning genom sju städer, hängning eller att brännas å bål endast ökade fanatis­ men.
Anklagelserna voro stundom ganska lindriga, i ett fall heter det: dömd till fängelse för att ha " till­ talat en präst "; i ett annat fall: " uppmanat folket att ångra sina synder " o. s, v. Redan vid Fox ' första fängelse­ straff i Derby 1650 riktades kvä­ karnas uppmärksamhet på nödvän­ digheten av reformer inom fångvä­ sendet.
Som den främsta här står Elisabeth Fry, som i början av 1800-talet fortsatte den gamla kam­ pen — nu med framgång.
Det var under en humanare lagstiftning och lugnare politiska förhållanden, än när Elisabeth Hooton från Lincoln Castle skrev sitt klagobrev till " Him in Authority " över förhållandena i Englands fängelser.
George Fox talade ofta om sin " vi- dagshändelserna inom politikens handelns, kon­ stens och littera­ turens område läser man n u m e r a levereras à nästan hvilhen plats son hälst t världen genom.
C VciSXt ^Blomsterhandel GUSTAF EKMAN GÖTEBORG, STORGATAN 31 GÖTEBORGS HANOELS- ncH SJÖFARTS-TIDNING Nu börjas det snart igen, nu är julferien redan slut, nu sitta frilufts- fåglarna åter samlade kring afton­ lampan med böckernas mångfald framför sig och plugget börjar.
— • Nu gäller det att taga i på all­ var, säger pappa, och mamma nic­ kar bekräftande.
— Med glatt mod gå vi att åter­ upptaga arbetet efter julledigheten, förkunna lärare och lärarinnnor, det är en härlig gåva, arbetet - — begag­ na den väl.
De ha så rätt, det är en härlig gå­ va.
Och stora som små böra med glädje och lust anamma den, aldrig kan det nog kraftigt betonas.
— Skolan, ja — den är visst inte tråkig, säger din flicka eller din lille pys, men se läxorna, det är det ledsamma!
Och så äro vi, som förr, framme vid frågan: Skall jag hjälpa barnen med läxläsningen, söka göra den så " gladlynt " och lättsam som möjligt — eller bör jag överlämna mina små åt kvällsarbetet på egen hand?
Lik­ som skolan under förmiddagen har dem helt under sin ledning, i båda fallen utan gemenskap med mor eller far alltså?
— Barn böra tidigt lära att lita på sig själva, det är av stor vikt för deras framtida självständighet, ly­ der en ofta hörd och upprepad ma­ ning.
Och ingen torde ha lust att förneka den.
Men i själva verket är det nog så, att våra barn under arbetet i sko­ län — vid läxförhör, skrivningar, räkningar o. s. v. — måste lita på sig själva i en grad, som vi vuxna mången gång glömma av, ehuru vi lite var gått igenom erfarenheten.
Det finns elever, som helst lita på kamraters " viskningar " under en lektion, men något gott resultat av den skolgången uppnås inte, det ve­ ta vi allesammans.
En god elev får minsann " stå på egna ben " när det gäller, någon annan råd finns där i en viktig stund inte.
Blir då denna säkerhet mindre, vetandet mer vacklande, grunden mindre solid, om hemarbetet utförts så att säga " i sällskap " med far eller mor, om svårigheterna klarats under deras överinseende, om de in­ tressanta punkterna diskuterats ge­ mensamt — om med ett ord, far el­ ler mor varit en stunds kamrat med sitt barn i det arbete, som upptager — och måste upptaga — så stor del av barnets dag?
Behöva vi tro det?
Klagomål över att man " så lite får rå om sina barn " under skolti­ den, höras ofta från föräldrars sida, " skolan på förmiddagen, läxorna ef­ ter middag!
När ha vi barnen? "
Sant nog — - men varför inte för­ söka, så vitt möjligt är, " rå om dem " den tid, de i alla fall vistas i hem­ met med sina böcker och sin kvälls­ lampa?
Kunde läxläsningen inskränkas till en timme under skoltiden, bleve problemet löst av sig självt — men därhän komma vi inte med våra nu­ varande kurser, det förstå vi; över­ läsningen måste såsom det nu är ställt, upptaga en betydande del av TE LEG KAM ADR!
VASA " CODE V.O.B- TEL. * * 31+ • ' 036S OTCeciïem av: 7h.e Aorists ' Telegraph.
^Delivery Association (U.Sc / t.
samt filumenspenden-Wermittlung, ' Berlin.
C.a 4-000 blomsteraffärer lorden rundt äro anslutna.
sion: the Liberty of the Creation (Världens frihet).
Och ännu i dag fortsätta hans efterföljare kampen för samma mål.
Det sätt, varpå de föra sin kamp har förvärvat dem aktning och förtroende.
Kr.
78.750.000 Göteborg.
Brand- och Avbrottsförsät samt Liv-, livrante- och Kapim försäkring.
OBS.!
Sveas BARNFORSAKRINGAR!
barnets tid i hemmet.
Följ med hur den ädle hjälten väl innanför En INBROTTSFÖRSÄKRA i $ dem då, förklara vad de ej fullt fat­ portarna blivit en helt annan.
tat i skolan, gör t. ex. översättnings­ vardagligt prosaisk människa i dotterbolag ASTREA.
arbetet dubbelt intressant genom att nattrock och tofflor, vilken genom Äktenskapsfrågan har blivit ak­ tuell.
Ju flera äktenskap som i våra sena och oroliga tider haverera, desto me­ ra brinnande blir spörsmålet: Hur hålla dem samman?
— Lag, reli­ gion, allmän opinion — • ingenting hjälper.
De förenade oförenliga par­ terna sträva med all kraft isär, tills hymens band äntligen lossats.
Om man skulle vända på frågan och söka anledningen till att så mån­ ga olyckliga äktenskap bildas.
Ty det måste ju finnas en eller flera an­ ledningar till att det mänskliga för­ nuftet någon period av somliga män­ niskors liv är så fördunklat att de till sin levnads följeslagare välja per­ soner, som ett tu tre nolens volens bli dem fullständigt motbjudande.
För den kvinnliga partens del bär sannolikt romanen, den typiska kär­ leksromanen, en oerhörd skuld till hennes förhastade val.
Hela hennes livskännedom är uppbyggd på mäng­ der av kärlekshistorier, vilka alla en­ dast skildrat den stora passionsprolo­ gen till livets långa drama, Vanli­ gen äro romanerna skrivna av män.
Av ädla män, som i de vackraste fär­ ger utmålat sin ädla kamp för att vinna kvinnan.
Med spänning, beun­ dran och intresse har hon följt denna kamp ända till äktenskapets port.
Där har den ädle författaren lämnat den ädla läsarinnan upplöst i glädje­ tårar över hans äntligen belönade strid.
Hon slår igen de hundra kärleks­ romanerna och går ut i livet med tron att mannen är sådan.
Hur annor­ lunda om hon med författarens be­ nägna tillåtelse fått titta in genom nyckelhålet på den bemälda porten!
Hon skulle därvid snart upptäcka Herr Blomsterblad talar i enrum allvarsamt med den unge man, som nyligen förlovat sig med husets unga, enda dotter: — Tro nu inte annat än att jag mycket väl vet hur underbar, skön och härlig etcetera kärleken är, men jag säger dig, att mitt förstånd kom­ mer att taga skada, om jag på det här viset kväll efter kväll ska se dig sitta med Elsas hand i dina, dina ögon bligande in i hennes — för höge farao, människa, giv då akt på mej och min hustru.
Inte bär jag mig åt på det där förryckta sättet mot henne?!!
Ynglingen: — Snälla farbror, det skulle inte jag heller göra, om det vore fråga om tant Josefina!
, or ens B arnföreställning Rödluvan.
gl.
8: För sista gången: Älska .i Q Premier: GeneraldireKtören 7O LKTEATERN.
Varje afton kl. 8: Nyårsrevyn 1923.
«är byskomakaren och byskräddaren gifte bort sin pojke.
| \ |ya Teatern.
Söndag kl. 1,30 Billighetsmatin: Barken Margareta.
Varje afton kl. 8: Neckens Dotter ULLA TEATERN.
Söndag kl. 1,30 Mâtiné: Den 27 Augusti kl. 7 och 9 Hemslavinnor.
mamma asiiuz / Bei aätidyffiisfads ma^xiïûi.
Ett paket och en balja ljumt vatten är allt som behövs för veckans tvätt.
Det är onödigt att koka kläderna om man använder Rinso.
Genom att | lägga kläderna i blöt i en ljum Hinso- | lösning över natten och genom att: skölja dem väl morgonen därpå bliva i dc rena och snövita.
Endast de smut- i sigaste ställena behöva gnug- i gas lätt mellan händerna.
1 Pa grund av dess absoluta | renhet lockar Rinso av sig | själv bokstavligen ut smut- | sen utan kokning och utan | gnuggning.
1 45 öre Det reducerar arbetet till | det minsta möjliga och | sparar bränsle.
| Rinso- 1 TEATER.
jS T ya Teatern i Göteborg har under veckan haft premiär på en tysk fars " Neckens dotter ".
Pjäsen är icke uppseendeväckande märklig, men &lt;len är rolig, med ett bra funnet, hit­ tills, veterligen, icke utnyttjat upp­ slag, och handlingen trasslar på ett mycket lustigt sätt ihop sig under de tre första akterna till en härva, i vilken styckets hjälte synes ohjälp­ ligt insnodd.
Den lyckliga lösningen kommer emellertid snabb och behän­ dig i den fjärde akten.
Huvudrollen innehades av direktör Selander, som gjorde den med smittande gott hu­ mör, och väl sekunderades av de medagerande, bland vilka funnos åt­ skilliga bra typer.
Publiken hade roligt, vilket inte vill säga litet.
Det är sannerligen inte lätt för hrr teaterdirektörer att i fråga om lustspel och farser för­ nöja nutidens publik, som inställt sina krav på skämtsam underhåll­ ning i överensstämmelse med biogra­ fernas knalleffekter i den vägen och, högeligen blaserad, knappast förmår draga på munnen ens åt Chaplins och den rundögde Harolds värsta Vad åter Karl Gustaf angår blir det med åren allt genomskinligare, att kronan hägrar betydligt starkare i hans framtidsförhoppningar än den unga drottningen själv.
Han förrå­ der denna för Kristinas känslor krän­ kande ärelystnad ända till pinsamhet vid hennes sista och avgörande tron­ avsägelse.
Av fruktan att drottnin­ gen ännu en gång såsom förut skett genom påtryckningar skulle förledas att återtaga sitt av stora delar av svenska folket djupt beklagade be­ slut, hade han till sin favör i största hemlighet förberett en djärv, politisk kupp, vars clou utgjordes av några kring Uppsala under de kritiska da­ garna sammandragna trupper.
Me­ dan han alltså står fullt rustad att med stöd av sitt talrika parti för­ verkliga sin högsta önskan att så has­ tigt som möjligt komma i besittning av Sveriges tron, bevarar han en ytt­ re mask av likgiltighet för den vän­ tade värdigheten och av en väl spe­ lad undfallenhet och undersåtlig vördnad gentemot drottningen.
Det är tydligt att en så klarögd in­ telligens som Kristina, även om hon i detta fall höll god min skulle ge­ nomskåda hans spel och syften.
Den­ na omständighet i förening med övri­ ga lycksökares intriger kring hennes person, de hopade regeringsbördorna, rikets ekonomiska trångmål genom ett ändlöst och utarmande krig, ensam­ heten i ett land, vari hon så långt hon kunnat överblicka, ej funnit en enda med henne besläktad och jäm­ bördig ande — allt detta bidrog tvi- velsutan till att göra avskedet min­ dre tungt.
Isynnerhet måtte det förhållande vartill hon på grund av ett förhastat löfte kommit till Karl Gustaf, varit henne ytterligen plågsamt.
Man gör säkerligen intet misstag genom att häri söka kardinalskälet till hennes avsägelse.
Ett löfte var Kristinas hel­ gjutna och genomärliga natur heligt.
Hon ville ej ens söka att bortförkla­ ra det, och hon märkte snart nog att vansinnigheter.
ytf, DETALJ V I D D Ö D S F A L L Ring 3623 eller 14090 24 Kungsgatan 24, Göteborg.
Anordnar allt till begravning hörande på er­ känt bästa sätt till ytterst billigt arvode.
Soli­ daste och vackraste likkistor och svepningar.
NVH Ö.
Harang.
SI.
1 tr. SNlABg Kobbs Thé Smide aiia sia B, Keramik, Väfnader Realisation 5 — 8 Febr.
Bese utställningen SÖDRA HAMNGATAN 45 KONSTSLÖJDEN Räkna på knogarna.
itt att Det finns ett exi ännu aiuiir enklare ciiJ " " » - sä ^ ihågkomma dagarnas antal i årets tulera den den t W * månader än att rekapitulera Trettio dag ar kanta minnesversen: har november " o. s. v. Detta är att räkna på knoga ^ a Man börjar med januari på handens pekfingerknoge, därpå ruari i svackan efter den, 111 ars * i i svacKa, J ' långfingerknogen, april 1.
j maj på ringfingerknogen, J u svackan, juli på lillfing 6 ^ " " augusti återigen på pekfinger® ^ o. s. v. Man finner nu att nader med 31 dagar komm 8 ^ gva c- garna, de övriga 5 månaderna 1 korna emellan dem.
Att i,, 9g senare ha 30 dagar och en » är ju allom bekant.
^ ert När det sålunda gäller att kunna bestämma, hur många ^ ^ man kan räkna med i en ® a sättet att räkna på knoga 10 osvikligt och geschvint.
, y j [Bomullstyger - JVIöbeltyger - 6ara lt1 \ •••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••a hon ej genom de högsta utmärkelser skulle kunna komma pfalzgreven att glömma att det var givet.
Hans en­ trägna anspråk på hennes hand fun­ no slutligen genklang hos hela folket.
Vare sig han spelar rollen av den o- tröstlige giljaren, som i bevekande ordalag söker mildra hennes hårdhet, eller resignerat drager sig tillbaka i tålig bidan, står skulden lika öppen.
Den kan endast betalas med henne själv — eller med tronen.
Att Kristina ingen gång lät sig ö- vertyga om att frieriet gällde henne själv, röjer det svar hon redan 7 år före abdikationen gav på gjorda fö­ reställningar om hans sorg över hen­ nes obeveklighet.
— Jag, yttrade hon torrt, känner pfalzgreven bättre än I alla.
De händelser som följde och de förödmjukelser Kristina senare fick utstå vid sina besök i Sverige visade att hon haft rätt.
Den tillgivenhet hon, trots allt, bevarat för sin lek­ broder och den beundransvärda väl­ vilja, varmed hon understött hans planer, även när deras egoistiska mo­ tiv lågo i öppen dag, blevo icke lik­ värdigt besvarade.
Allt detta är omständigheter som måste läggas med i vågskålen när det gäller att bedöma Kristinas beslut att lämna sitt land.
Härtill kom såsom ett tungt vägande skäl religionen.
Enligt Kristinas egen uttalade för­ säkran skulle denna ha spelat den viktigaste rollen vid själva avgöran­ det.
Det finns heller ingen anledning att betvivla hennes eget vittnesbörd, hälst om man betraktar de religiösa motiven såsom droppen för mycket i ett redan rågat mått.
Ty kronolo­ giskt tillkommer detta skäl åtskilliga år senare än hennes tronavsägelse första gången var aktuell och då fri­ heten att helt och fullt få ägna sig åt studier och tankearbete, åt resor och kännedom om världen andrages såsom de förnämsta orsakerna till densamma.
C.
L. Schmidts Begrafningsbyrå v2 ^TAPIS3ERr^V ^i VacKra, starka, handvävda, ljus- oel) tvättäkta Prover sändas, v Precisera godljetsfullt vad ÎIÎ önskar.
KonatflCtens f ö r s ä l j n i n g s m a g a e t n, Göteborg- j|I Drottning Kristina.
SUNLIGHT SÂPTVÂL AKTItBOLAG.
GÖTE60«i Också en skilsmässoorsak.
Gubbens Kalasbullar [g Märkliga kvinnor: II.
Begär alltid Det är nog ej endast i våra dagar skilsmässor mellan äkta makar sökts på ganska lösa och stundom rätt så besynnerliga grunder.
Inför rätten i en mindre svensk stad stod för åtskilliga år sedan en man, som begärde skilsmässa från sin hustru på grund av att denna enligt hans eget uttalande saknade — fy­ sik.
— Fysik!
— utbrast den perplexe domaren.
— Vad i all världen menar ni!
Ni ha ju två barn tillsammans, och detta kunde väl ej gärna vara möjligt, om er hustru saknade fysik.
— Ja, herr domare, inföll mannen, för den sakens skull är det ingenting som fallerar.
Men fastän jag köpt hustru min två nya äkta schalar, en klädning och en ny fin hatt får hon ändå ingen fysik som andra fruntim­ mer.
Mannen menade figur.
Han fick sin skilsmässoansökan avslagen.
Lagen är grym.
bergsteatern Söndag kl. 1,30: Söndag kl. 1,30 Billighetsmatiné: per paket Gubbens egen garberaren i Sevilla meddelar Äktenskaps- frågan.
rekommenderas.
IS Kl. 7,30: Emottager penningar ä sparkasse-, kapital- och depositionsräkning till högsta gällande ränta.
Utlämnar hemsparbössor.
Bankens notariatavdelning förvaltar föreningars och kassors medel, enskilda förmögenheter samt testaments- och förmyndaremedel.
Obligations- och fondavdelningar.
Fullständig bankrörelse i övrigt.
ideliga små tupplurar å husets alla bekväma ligg- och sittplatser ta ' r igen sig från sin tidigare kamp.
Hur samme man, som i romanen med gläd­ je ville offra livet för sin älskade, nu i verkligheten knorrar för att ta­ ga upp den trådrulle hon tappat i golvet.
Men detta får hon aldrig veta, emedan romanen slutar just där en annan och betydligt mera invecklad kamp begynner, nämligen kvinnans kamp att för sig behålla den man, som tillkämpat sig henne.
Kurzum: kvinnan inträder i äk­ tenskapet med ett övermått av poesi och fantasi, som hon inhämtat i ro­ manerna.
Det vore kanske lyckliga­ re om hon talade i enrum med sin mamma och lärde sig se livet i verk­ lighetens nyktra ljus.
Nu går hon med poesiens skimrande färgband för ögonen och blir missräknad när detta övergår i vardagens grå — då ginge hon utan alla överspända illu­ sioner över livets Rubicon och motto- ge med jämnmod och uppmärksamhet den nya tillvaro som upprullar sitt skiftande panorama på andra sidan vigseln.
Specialiteter: Ostronanjovis Bajaderen llllllllllllllllllltlllll vara med i berättelsen, förhör inte alltid och i alla ämnen — för myc­ ket nit kan skada självständigheten, det är sant!
— men sta ditt barn till tjänst, då så behövs, och var framförallt med i arbetet, låt barnen känna det goda, glada intresset, som gör tillvaron så rik och som ger minnen, de där aldrig blekna!
— Det tar i alla fall mycken tid, i ett hus finns mycket av annat slag att beställa — kommer ibland in­ vändningen — åtföljd av en suck.
Ja visst.
Men är det någon far el­ ler mor, som verkligen innerst inne tror, att den tid, de möjligen kunna offra på sina barn, är bortkastad?
Och är det inte ett underligt skäl — nästan med en nyans av " svepskäl " över sig — då någon fäller ett ytt­ rande som detta: " Man skall inte sysselsätta sig för mycket med bar­ nen, de bli bortskämda! "
Inte förmycket, nej.
Inte klema bort dem, inte göra dem osjälvstän­ diga i arbetet • — men den faran lö­ per du visserligen inte, om du skän­ ker dem ditt verkliga, ingående per­ sonliga intresse, i arbete som i lek.
Tvärtom tror jag, vi våga påstå, vi alla som ha erfarenhet av den glädje och gamman ett dylikt in­ tresse skänker åt ett barns vardags­ liv, inte minst vid läxböckerna i kvällslampans sken: den tid, du själv offrar där, kommer att bli dig ersatt med ränta en gång i tiden!
k o n s e r v e r 130 Billighetsföreställning ': Grundad år 1848 Egna fonder: Kr.
72,650,000: — I " Gubbens " çtora Teatern 100 avdelningskontor i västra och östra Sverige IIIIIIIIIIIIIIIIIMIUIIIIIIIIIIIIIII Telegramadress " K reditbolaget " Offentliga nöjen.
Nordiska Handelsbanken G Ö T E B O R G S B A N K Egna fonder Avdelningskontor över hela landet •• i Kerstin Lindahls BLOMSTERAFFÄR Korsgatan 4, Telefon 8462 Rekommenderas!
A ärda beaktande äro de yttranden iliottningen själv fäller om sin hand­ ling i ett brev till Chanut: De, skriver hon, " som granska denna handling efter de bland männi­ skor vanligen gällande grundsatserna, skola utan tvivel klandra den.
Men jag skall aldrig besvära dem med nå­ got försvar för egen räkning.
Under den stora fritid jag bereder mig, skall jag aldrig bli nog sysslolös att åter­ kalla dem i minnet.
Den tiden skall jag använda till att undersöka mitt förflutna liv och rätta mina villfa­ relser utan fruktan och ånger.
Vilken glädje skall det ej bereda mig att minnas, att det fröjdat mig att göra människor gott och att jag utan miss­ kund tuktat dem, som förtjänt att tuktas " ...
Det bidrag till sin karaktäristik Kristina skänker i dessa senaste ord är med sanningen överensstämmande.
Vill man utan att låta sig bländas av hennes överlägsna intelligens söka finna svar på frågan, huruvida hen­ nes karaktär sådan den var även er­ bjöd garantier för rättfärdighet och humanitet för de personer som vista­ des i hennes närhet, måste detta ovill­ korligen bli: en storslagnare natur, mera befriad från småsinne, från falhet och ränker, finner man icke.
Hennes goda huvud kunde stundom förleda henne till spetsigt skämt, men hennes goda hjärta förbjöd att detta någonsin blev elakt eller nedrigt.
De människor hon gynnade överhopades med bevis på ynnest och välvilja, de människor hon beundrade och aktade skänkte hon sin beundran och akt­ ning i rikaste mått och utan hänsyn till deras samhällsställning och börd.
Men såsom vi i det följande skola se kunde hon även utan hänsyn tukta den som gjort sig ovärdiga hennes förtroende, och hennes slag föll då omutligt och hårt.
För Kristina, som själv besatt ett i sanning ovanligt personligt mod, vil­ ket aldrig sökte sig omvägar till nå­ got mål, var varje handling av feg­ het och ohederlighet en styggelse.
Denna egenskap framkallade i för­ hållande till hennes omgivning såväl de ridderligaste dragen i hennes na­ tur som den enda verkligt avskyvär­ da och oursäktliga handlingen i hen­ nes växlingsrika liv.
(Forts.) 3 Marknadens affra jrämsfai ar o LundgrensThcer märka sig genom sm sfvrka och üfeökt jinä arom sairrfqararcferas rena och oförfafskade.
Jor éfoa En audiens.
Av Edith Rode.
vara.
min ridtur.
— Han förde den smala hand, som räcktes honom till sina läppar.
— Åh, — r det brådskar icke.
— Ett par blida, skygga ögon sågo nästan förskräckt upp i hans.
— Det var något min bror sagt, men — hon gjorde en inbjudande åtbörd med handen — skall vi inte sätta oss?
— Efter ett ögonblick fortsatte hon: Min bror berättade — talade om — att ni har sagt — att ni ämnade Det stod en ensam kvinnogestalt i slottets lilla trädgårdsrum och såg ut i den våta, rägndrypande allén, där höstens bjärtfärgade blad lekte sin sista trista dans med döden.
Hon var liten till växten och myc­ ket smärt.
Den något styva kläd- ningens djupa veck försökte utan framgång förläna gestalten mera fyl­ lighet, huvudet satt vackert på den smala halsen, ansiktet ägde fina, men bleknade drag.
Över de smala skuldrorna låg en knypplad schal, vars snibbar samla­ des över bröstet och fasthölls av en diamantbrosch, en anordning, som åt gestalten gav en nästan patetisk jungfrulighet, ett skimmer av ung­ domlighet.
Vacker och kroppslös som en evighetsblomma.
En dörr öppnades ljudlöst.
— Överste von Trenschen, ers kunglig höghet.
Det var en mjuk kvinnoröst, som talade, och det låg en frågande ton L U X K R Y M P E R E J Y L L E.
Mjuka, ulliga plagg såsom strumpor, barnmössor, däri.
handskar, ylletröjor, filtar, ylleunderkläder, o. s. v. Stämman som svarade var vänlig.
hålla sin ursprungliga mjukhet och krympa icke om de tvättas med LUX.
Det är tillverkat särskilt — Jag vet, att det snart är tid för för tvätt av all slags ylle, flanell, siden och ömtåliga mig att göra toalett, Louise — jag vävnader och lämnar allting friskt och behagligt.
har själv bett översten komma.
L U X säljes endast i paket.
En högväxt man med spänstig hållning trädde raskt in i rummet: — Ni har låtit kalla mig, ers kung­ lig höghet.
Tyvärr fick jag veta SUNLIGHT SÂPTVÂL AB- GÖTEBORG det först sedan jag återkommit från IK.EVLIG och INTRESSANT FA RS K A NYHETER.
VÄRDEFULLT INNEHÅLL Kanclsl^ompaniet Drottninggatan 4^ TELEFON 15379 GÖTEBORG GOTEBORGS MORGONPOST ALLTID TREVLIGA NYHETER I HANDSKAR och VANTAR Den slörsfit morgontidningen Omplantering af Krukväxter verkställes såväl i hemmen som äfven i vår lagerlokal af därtill utbildad fackman.
Låg kostnadsberäkning.
Prima jordbland- ningar jämte krukor i alla dimensioner tillhandhållas.
FLORALAGRET, 4:e Långgatan 3.
Telefon 43070.
" Om jag kunde spela den tölpen Öled ensamrätt för Sverige.
Efter­ Om vi också inte vaktat svin till­ nom.
Han måste tala med en män­ Spendera på kvinnfolk — men präs­ länge sedan fått sitt respass, om han inte haft en gynnare i styrelsen.
Hos ter och kyrkan och allt det där läm­ ett riktigt spratt en gång, så skulle tryck ej tillåtet).
sammans — men skulle ni en gång niska.
Och till denne kände han sig I Rosenhof.
fiom an av Luise Westkirch.
Översättning av — e.
10. tan (i e ^ ra ^ ar frågade han ho- " Çn,, s ädan a]. ' '
a ^ danske lipa för att en (ti 1 Ur e ' a k käring öser ur sig.
tett l!
r, SÜcker, .J V man si S- ta Vem har 1 dem. "
" Tar Jag i i tistlar? '
Ung " an ger på en dag, först en var a " n f ' î en £ amrQ al.
Ni måtte ' les förtjust i tistlar. "
" Ja,,, - J U!
J " rn!
— grälade han.
— V 0 " 6 Veta aV ditt hån " två ha ' ' Han +•• 6 ^ drag T 0 Wörd sv ^ n Wt till! "
Vi tillsammans. "
glaset i ett Vi " " * i «P- » dt det, skenbarligen .- M Tf° Vhet " SkåI ' a gt tillfogade hon: sitta i klämman, riktigt i klämman, dragen, fast han blott sett honom som det kan råka hända vem som några få gånger.
" Skål! "
hälsade han.
" Får jag hälst, så kom bara till Julia.
— Men, lov? "
och hans röst darrade.
för närvarande, låt dem inte skratta Schack gjorde plats.
" Skål, go ' ut er. "
vän! "
Sedan med en sidoblick ur sina Hennes ord gjorde Paul ännu me­ ra rasande.
Munsbiten höll på att blixtrande ögon: " Förargelse i fa­ kväva honom.
Han ville bara dric­ miljen, förmodar jag? "
Paul gjorde en avvisande rörelse.
ka.
En sådan dag!
— Först grälet " Det frågar jag inte efter. "
med verkmästaren, sedan Lisas för­ Schack nickade.
" Så tycker jag aktfulla ord, den strandade förhopp­ med.
Familj är en alldeles överflö­ ningen att kunna göra något av sin uppfinning, och kronan på allt, styv­ dig inrättning.
Bara till hinder för modern som skymfade honom inför en duktig karl!
Kostar pängar — hela Rosenhof!
— Och han som höll och kostar förargelse.
Jag har aldrig belamrat mig med familj.
Men det så styft på sin värdighet.
Otåligt sökande såg han kring törs man inte säga till kvinnfolken, rummet.
Var tog Ede Wessel vä­ heller inte till gröngölingarne.
Vid gen?
Hans vän, som enligt överens­ en viss ålder tror varenda ung man kommelse för länge sedan bort vara att världen kommer att stå stilla, om där.
Han brann av längtan att få han inte gifter sig med sin dulci- ge sina känslor luft, och här fanns nea och får eget hushåll.
Det ser ingen annan än tiggarföljet.
Han för resten ut, som stode ni också på steg just upp för att flykta till sin den punkten! "
" Visst inte ", motsade Paul trot­ egen kammare, då han upptäckie sigt.
" Det ska ' tusan bry sig om Schack längst in i källaren.
Han tog genast sin sejdel och gick till honom, fruntimmer! "
" Nå, se det tycker jag om.
Skål!
det var, som om något tvingat ho­ na vi i fred.
— Jag tror vi kommer gott överens go ' vän.
Wieprandt var visst namnet, om jag hörde rätt ny­ ligen? "
" Smeden Wieprandt är min far. "
" Jaha.
Oeh ni är också smed, sa­ de ni nyligen också.
Arbetar visst i en vaggonfabrik? "
" Tills i dag — har jag arbetat där. "
" En väldig kåk!
Där förtjänas nog också multum. "
För Pauls sinne stod plötsligt ef­ termiddagens strid.
" Åh, de kunde förtjäna mycket mer ", svarade han dystert, " om inte verkmästarne voro sådana förb.
nöt. "
" Under vilken arbetar ni då? "
" Reineke, heter han. "
Schack smackade med tungan.
" Känner ni honom kanske? "
" Ryktesvis, bara ryktesvis.
En riktig grobian, säger folk, stor i tru­ ten skall den patronen vara, men med kunskaperna lär det vara si och o » » sa.
" Det stämmer ", sade Paul, " en riktig skojare.
Han hade också för arbetarne ska ' allting gå efter linjal, men själv är han en liderlig sälle.
Han brummar som en björn vid den minsta förseelse, och så kan han inte ens sköta den enklaste bokföring.
Pängarna till sjuk- och invalidkas­ sorna ligga ofta hela månader i en slarvig skrivbordslåda i hans rum.
Han har inte tid för sina eviga frun­ timmershistorier att betala ut dem. "
" Nej, verkligen? "
Schack ryckte närmare för att höra bättre.
" I en låda i hans rum?
Det är väl ändå inte möjligt? "
" Jag har själv sett det med egna ögon. "
" Ja, » då går det verkligen bra långt.
För resten — ni tycks heller inte vara så vänligt stämd mot ho­ nom.
Eller hur? "
Vreden i Pauls sinne, ökad genom tillförsel från flera olika källor sam­ lade sig i en ström av hämndlysten förbittring emot hans förste vedersa­ kare, vilken enligt hans åsikt genom sitt handlingssätt blivit orsak till alla de senare kränkningarna.
Han slog knytnäven i bordet.
jag gärna offra min arbetslön för fyra veckor. "
" Det nöjet kan ni kanske få be­ tydligt billigare.
Men vad var det då mellan honom och er?
Eller kan­ ske vill ni helst inte tala om det? "
" A T arför inte? "
Paul såg mot dör­ ren, ännu ingen Ede synbar.
Var­ för skulle han inte berätta saken, och kanske därigenom skaka av sig tyngden i sitt sinne.
" Det är ingen hemlighet.
Där fanns nog folk om­ kring i verkstaden, som hörde på.
Men jag vet inte, om ni riktigt för­ står just den punkten, som det hand­ lar om.
Vad är ert hantverk? "
" För ögonblicket arbetar jag på ett bygge.
I någon riktig lära har jag aldrig varit, det tyckte den gam­ le var onödigt.
Men när man har slagit sig genom världen snart i fyr­ tio år, så får man en idé om många hanteringar.
— Men först låt oss dricka.
Pothoff kan laga ett slags grogg, ja, vet ni, en sådan grogg!
Jag bjuder på ett glas.
— Fröken, hitåt! "
K V I N N O R N A S KVINNORNAS TIDNING T I D N I N G AKTIEBOLAG ET SKANDINAVISKA KREDITAKTIE BOLAGET GÖTEBORG - STOCKHOLM - M AX MÖ STOCKHOLM G ÖTEBORG Stockholm.
Q Ö T E B O R] G. Malmö.
IIIIIIIIIIIIIIIHIIIUIIIIIIIIII Notariatav delning.
Förvaltar enskildas och kassors värdehandlingar mot billig avgift.
Egna fonder Kr.
182,000,000: Gottgör å insatta medel högsta gällande ränta (Inf.
gen.
Göteb.
Tandläkaresällskap) Tandläkare Anne-Marie Heijde Rådfrågning; Vard.
h2 — / 2 3. övriga Vasaplatsen 1.
Telefon 1 15500.
1 tider efter avtal.
Fells stora organisationsförmåga kom här på sin rätta plats.
" Budskapet " nådde alla utan åt­ skillnad.
Tjänsteflickan erhöll sin husbondes tillåtelse att fara över ha­ vet till Nya England och till Tur­ kiet för att predika evangelium.
Den rike lantbrukarens änka, som var så stolt över sin gård, sin kreatursupp­ sättning och sitt hem, började hålla öppet hus för kringresande predi­ kanter och bar med glädje förlusten av sin egendom, som kyrkliga eller juridiska myndigheter fråntogo hen­ ne.
Jane Stuart, " naturlig " dotter till James II, lämnade hovet och förtjänade sitt uppehälle med arbete på åker och äng eller vid spinnroc­ ken för att få tjäna sin Gud bland de förföljda " Vännerna ".
Det arbete kvinnorna utförde för kväkarrörelsen erhöll en fast orga- nisationsgrund 1660.
Uppgiften att lindra fattigdomen och svårigheter­ na, förorsakade av den ökade förföl­ jelsen, hade vuxit " männens sam­ manslutning " över huvudet, och Fox inrättade en " kvinnornas samman­ slutning " (meeting) för att hjälpa och råda dem.
Under en storm av opposition blev planen dock verklig­ het och var av oerhörd nytta.
Sjuk­ besök och fattigunderstöd, fångvård, platsanskaffning för tjänstflickor, lärlingsplatser åt fattiga kväkare­ gossar hörde till de många syss­ lorna.
Denna organisation fortfor att verka ända till 1896, då den upp­ gick i männens förening till ett en­ da " General Council ".
Sådana voro några av resultaten av George Fox ' lärdomar åt sin tids kvinnor.
I denna tidsålder av tygel­ löst självsvåld å ena sidan och trång­ synt bigotteri å den andra kom Till JULKALASEN Färga Edra klädningar och blusar med Marknadens hittills oöver­ träffade ooh billigaste hem- färg Fråga Eder hand­ lande eller tillskriv A.-B.
NAD CO, GÖTEBORG.
I VARJE SVENSKT som vill HEM följa MERKURTVÅLEN Barn och läxor.
anvand enligt bruksanvisningen giver ett storartat resultat.
Av Gunhild Palmœr.
hans kallelse som en frisk fläkt med löfte om en ny värld, som öppnade fängelsedörrarna för de i mörker bundna.
Kvinnliga präster var egentligen ingen nyhet i England.
Sålunda hade Elisabeth Hooton, innan hon anslöt sig till kväkerismen, tillhört baptisternas samfund och där predi­ kat offentligt, men detta samfund hade råkat i lägervall och då Fox ' lära i huvudsak vilade på samma grunder, men hade mera liv och all­ var i förkunnelsen, kände hon sig tillhöra den.
Detta hindrade dock ej att saken väckte anstöt och i Ro­ bert Barclay ' s " Apology ", utgiven 1701, ägnar författaren en sida åt " Kvinnorna som präster ", " erfaren­ heten av den utomordentliga nyttan därav sätter saken över alla invänd­ ningar däremot ".
Och ett flygblad, skrivet av Maragaret Fell, själv en framstående predikant, hänvisar den ortodoxe skriftlärde till den här för­ ut nämnda Marias lovsång, vilken flitigt användes i katolska gudstjän­ stens ritual.
— " Stå ni icke i skuld till en kvinna för hennes predikan, ni bruka hennes ord i er dagliga bön och likväl vilja ni förbjuda kvin­ norna att tala. "
Men argument är ett dåligt va­ pen mot en fördom.
En liten skrift, tryckt 1699, visar att motståndet Elisabeth Hooton mött femtio år förut, ännu fortlevde.
Titeln på den lilla skriften är vittne nog: " En vanlig dialog mellan två lant­ män, den ene en kristen, den andre en kväkare, angående Kvinnliga pre­ dikanter; varuti bevisas att kvinnors predikande är stridande mot skrif­ tens ord och bör betraktas som en förvillelse av Djävulen ".
Prästerskapets ovilja är förlåtlig, liksom en nyare tids politikers, då kvinnorna brukade avbryta deras vältalighet med anmärkningar som ofta vunno åhörarnes bifall.
För­ följelse, fängelsestraff, spöslitning genom sju städer, hängning eller att brännas å bål endast ökade fanatis­ men.
Anklagelserna voro stundom ganska lindriga, i ett fall heter det: dömd till fängelse för att ha " till­ talat en präst "; i ett annat fall: " uppmanat folket att ångra sina synder " o. s, v. Redan vid Fox ' första fängelse­ straff i Derby 1650 riktades kvä­ karnas uppmärksamhet på nödvän­ digheten av reformer inom fångvä­ sendet.
Som den främsta här står Elisabeth Fry, som i början av 1800-talet fortsatte den gamla kam­ pen — nu med framgång.
Det var under en humanare lagstiftning och lugnare politiska förhållanden, än när Elisabeth Hooton från Lincoln Castle skrev sitt klagobrev till " Him in Authority " över förhållandena i Englands fängelser.
George Fox talade ofta om sin " vi- dagshändelserna inom politikens handelns, kon­ stens och littera­ turens område läser man n u m e r a levereras à nästan hvilhen plats son hälst t världen genom.
C VciSXt ^Blomsterhandel GUSTAF EKMAN GÖTEBORG, STORGATAN 31 GÖTEBORGS HANOELS- ncH SJÖFARTS-TIDNING Nu börjas det snart igen, nu är julferien redan slut, nu sitta frilufts- fåglarna åter samlade kring afton­ lampan med böckernas mångfald framför sig och plugget börjar.
— • Nu gäller det att taga i på all­ var, säger pappa, och mamma nic­ kar bekräftande.
— Med glatt mod gå vi att åter­ upptaga arbetet efter julledigheten, förkunna lärare och lärarinnnor, det är en härlig gåva, arbetet - — begag­ na den väl.
De ha så rätt, det är en härlig gå­ va.
Och stora som små böra med glädje och lust anamma den, aldrig kan det nog kraftigt betonas.
— Skolan, ja — den är visst inte tråkig, säger din flicka eller din lille pys, men se läxorna, det är det ledsamma!
Och så äro vi, som förr, framme vid frågan: Skall jag hjälpa barnen med läxläsningen, söka göra den så " gladlynt " och lättsam som möjligt — eller bör jag överlämna mina små åt kvällsarbetet på egen hand?
Lik­ som skolan under förmiddagen har dem helt under sin ledning, i båda fallen utan gemenskap med mor eller far alltså?
— Barn böra tidigt lära att lita på sig själva, det är av stor vikt för deras framtida självständighet, ly­ der en ofta hörd och upprepad ma­ ning.
Och ingen torde ha lust att förneka den.
Men i själva verket är det nog så, att våra barn under arbetet i sko­ län — vid läxförhör, skrivningar, räkningar o. s. v. — måste lita på sig själva i en grad, som vi vuxna mången gång glömma av, ehuru vi lite var gått igenom erfarenheten.
Det finns elever, som helst lita på kamraters " viskningar " under en lektion, men något gott resultat av den skolgången uppnås inte, det ve­ ta vi allesammans.
En god elev får minsann " stå på egna ben " när det gäller, någon annan råd finns där i en viktig stund inte.
Blir då denna säkerhet mindre, vetandet mer vacklande, grunden mindre solid, om hemarbetet utförts så att säga " i sällskap " med far eller mor, om svårigheterna klarats under deras överinseende, om de in­ tressanta punkterna diskuterats ge­ mensamt — om med ett ord, far el­ ler mor varit en stunds kamrat med sitt barn i det arbete, som upptager — och måste upptaga — så stor del av barnets dag?
Behöva vi tro det?
Klagomål över att man " så lite får rå om sina barn " under skolti­ den, höras ofta från föräldrars sida, " skolan på förmiddagen, läxorna ef­ ter middag!
När ha vi barnen? "
Sant nog — - men varför inte för­ söka, så vitt möjligt är, " rå om dem " den tid, de i alla fall vistas i hem­ met med sina böcker och sin kvälls­ lampa?
Kunde läxläsningen inskränkas till en timme under skoltiden, bleve problemet löst av sig självt — men därhän komma vi inte med våra nu­ varande kurser, det förstå vi; över­ läsningen måste såsom det nu är ställt, upptaga en betydande del av TE LEG KAM ADR!
VASA " CODE V.O.B- TEL. * * 31+ • ' 036S OTCeciïem av: 7h.e Aorists ' Telegraph.
^Delivery Association (U.Sc / t.
samt filumenspenden-Wermittlung, ' Berlin.
C.a 4-000 blomsteraffärer lorden rundt äro anslutna.
sion: the Liberty of the Creation (Världens frihet).
Och ännu i dag fortsätta hans efterföljare kampen för samma mål.
Det sätt, varpå de föra sin kamp har förvärvat dem aktning och förtroende.
Kr.
78.750.000 Göteborg.
Brand- och Avbrottsförsät samt Liv-, livrante- och Kapim försäkring.
OBS.!
Sveas BARNFORSAKRINGAR!
barnets tid i hemmet.
Följ med hur den ädle hjälten väl innanför En INBROTTSFÖRSÄKRA i $ dem då, förklara vad de ej fullt fat­ portarna blivit en helt annan.
tat i skolan, gör t. ex. översättnings­ vardagligt prosaisk människa i dotterbolag ASTREA.
arbetet dubbelt intressant genom att nattrock och tofflor, vilken genom Äktenskapsfrågan har blivit ak­ tuell.
Ju flera äktenskap som i våra sena och oroliga tider haverera, desto me­ ra brinnande blir spörsmålet: Hur hålla dem samman?
— Lag, reli­ gion, allmän opinion — • ingenting hjälper.
De förenade oförenliga par­ terna sträva med all kraft isär, tills hymens band äntligen lossats.
Om man skulle vända på frågan och söka anledningen till att så mån­ ga olyckliga äktenskap bildas.
Ty det måste ju finnas en eller flera an­ ledningar till att det mänskliga för­ nuftet någon period av somliga män­ niskors liv är så fördunklat att de till sin levnads följeslagare välja per­ soner, som ett tu tre nolens volens bli dem fullständigt motbjudande.
För den kvinnliga partens del bär sannolikt romanen, den typiska kär­ leksromanen, en oerhörd skuld till hennes förhastade val.
Hela hennes livskännedom är uppbyggd på mäng­ der av kärlekshistorier, vilka alla en­ dast skildrat den stora passionsprolo­ gen till livets långa drama, Vanli­ gen äro romanerna skrivna av män.
Av ädla män, som i de vackraste fär­ ger utmålat sin ädla kamp för att vinna kvinnan.
Med spänning, beun­ dran och intresse har hon följt denna kamp ända till äktenskapets port.
Där har den ädle författaren lämnat den ädla läsarinnan upplöst i glädje­ tårar över hans äntligen belönade strid.
Hon slår igen de hundra kärleks­ romanerna och går ut i livet med tron att mannen är sådan.
Hur annor­ lunda om hon med författarens be­ nägna tillåtelse fått titta in genom nyckelhålet på den bemälda porten!
Hon skulle därvid snart upptäcka Herr Blomsterblad talar i enrum allvarsamt med den unge man, som nyligen förlovat sig med husets unga, enda dotter: — Tro nu inte annat än att jag mycket väl vet hur underbar, skön och härlig etcetera kärleken är, men jag säger dig, att mitt förstånd kom­ mer att taga skada, om jag på det här viset kväll efter kväll ska se dig sitta med Elsas hand i dina, dina ögon bligande in i hennes — för höge farao, människa, giv då akt på mej och min hustru.
Inte bär jag mig åt på det där förryckta sättet mot henne?!!
Ynglingen: — Snälla farbror, det skulle inte jag heller göra, om det vore fråga om tant Josefina!
, or ens B arnföreställning Rödluvan.
gl.
8: För sista gången: Älska .i Q Premier: GeneraldireKtören 7O LKTEATERN.
Varje afton kl. 8: Nyårsrevyn 1923.
«är byskomakaren och byskräddaren gifte bort sin pojke.
| \ |ya Teatern.
Söndag kl. 1,30 Billighetsmatin: Barken Margareta.
Varje afton kl. 8: Neckens Dotter ULLA TEATERN.
Söndag kl. 1,30 Mâtiné: Den 27 Augusti kl. 7 och 9 Hemslavinnor.
mamma asiiuz / Bei aätidyffiisfads ma^xiïûi.
Ett paket och en balja ljumt vatten är allt som behövs för veckans tvätt.
Det är onödigt att koka kläderna om man använder Rinso.
Genom att | lägga kläderna i blöt i en ljum Hinso- | lösning över natten och genom att: skölja dem väl morgonen därpå bliva i dc rena och snövita.
Endast de smut- i sigaste ställena behöva gnug- i gas lätt mellan händerna.
1 Pa grund av dess absoluta | renhet lockar Rinso av sig | själv bokstavligen ut smut- | sen utan kokning och utan | gnuggning.
1 45 öre Det reducerar arbetet till | det minsta möjliga och | sparar bränsle.
| Rinso- 1 TEATER.
jS T ya Teatern i Göteborg har under veckan haft premiär på en tysk fars " Neckens dotter ".
Pjäsen är icke uppseendeväckande märklig, men &lt;len är rolig, med ett bra funnet, hit­ tills, veterligen, icke utnyttjat upp­ slag, och handlingen trasslar på ett mycket lustigt sätt ihop sig under de tre första akterna till en härva, i vilken styckets hjälte synes ohjälp­ ligt insnodd.
Den lyckliga lösningen kommer emellertid snabb och behän­ dig i den fjärde akten.
Huvudrollen innehades av direktör Selander, som gjorde den med smittande gott hu­ mör, och väl sekunderades av de medagerande, bland vilka funnos åt­ skilliga bra typer.
Publiken hade roligt, vilket inte vill säga litet.
Det är sannerligen inte lätt för hrr teaterdirektörer att i fråga om lustspel och farser för­ nöja nutidens publik, som inställt sina krav på skämtsam underhåll­ ning i överensstämmelse med biogra­ fernas knalleffekter i den vägen och, högeligen blaserad, knappast förmår draga på munnen ens åt Chaplins och den rundögde Harolds värsta Vad åter Karl Gustaf angår blir det med åren allt genomskinligare, att kronan hägrar betydligt starkare i hans framtidsförhoppningar än den unga drottningen själv.
Han förrå­ der denna för Kristinas känslor krän­ kande ärelystnad ända till pinsamhet vid hennes sista och avgörande tron­ avsägelse.
Av fruktan att drottnin­ gen ännu en gång såsom förut skett genom påtryckningar skulle förledas att återtaga sitt av stora delar av svenska folket djupt beklagade be­ slut, hade han till sin favör i största hemlighet förberett en djärv, politisk kupp, vars clou utgjordes av några kring Uppsala under de kritiska da­ garna sammandragna trupper.
Me­ dan han alltså står fullt rustad att med stöd av sitt talrika parti för­ verkliga sin högsta önskan att så has­ tigt som möjligt komma i besittning av Sveriges tron, bevarar han en ytt­ re mask av likgiltighet för den vän­ tade värdigheten och av en väl spe­ lad undfallenhet och undersåtlig vördnad gentemot drottningen.
Det är tydligt att en så klarögd in­ telligens som Kristina, även om hon i detta fall höll god min skulle ge­ nomskåda hans spel och syften.
Den­ na omständighet i förening med övri­ ga lycksökares intriger kring hennes person, de hopade regeringsbördorna, rikets ekonomiska trångmål genom ett ändlöst och utarmande krig, ensam­ heten i ett land, vari hon så långt hon kunnat överblicka, ej funnit en enda med henne besläktad och jäm­ bördig ande — allt detta bidrog tvi- velsutan till att göra avskedet min­ dre tungt.
Isynnerhet måtte det förhållande vartill hon på grund av ett förhastat löfte kommit till Karl Gustaf, varit henne ytterligen plågsamt.
Man gör säkerligen intet misstag genom att häri söka kardinalskälet till hennes avsägelse.
Ett löfte var Kristinas hel­ gjutna och genomärliga natur heligt.
Hon ville ej ens söka att bortförkla­ ra det, och hon märkte snart nog att vansinnigheter.
ytf, DETALJ V I D D Ö D S F A L L Ring 3623 eller 14090 24 Kungsgatan 24, Göteborg.
Anordnar allt till begravning hörande på er­ känt bästa sätt till ytterst billigt arvode.
Soli­ daste och vackraste likkistor och svepningar.
NVH Ö.
Harang.
SI.
1 tr. SNlABg Kobbs Thé Smide aiia sia B, Keramik, Väfnader Realisation 5 — 8 Febr.
Bese utställningen SÖDRA HAMNGATAN 45 KONSTSLÖJDEN Räkna på knogarna.
itt att Det finns ett exi ännu aiuiir enklare ciiJ " " » - sä ^ ihågkomma dagarnas antal i årets tulera den den t W * månader än att rekapitulera Trettio dag ar kanta minnesversen: har november " o. s. v. Detta är att räkna på knoga ^ a Man börjar med januari på handens pekfingerknoge, därpå ruari i svackan efter den, 111 ars * i i svacKa, J ' långfingerknogen, april 1.
j maj på ringfingerknogen, J u svackan, juli på lillfing 6 ^ " " augusti återigen på pekfinger® ^ o. s. v. Man finner nu att nader med 31 dagar komm 8 ^ gva c- garna, de övriga 5 månaderna 1 korna emellan dem.
Att i,, 9g senare ha 30 dagar och en » är ju allom bekant.
^ ert När det sålunda gäller att kunna bestämma, hur många ^ ^ man kan räkna med i en ® a sättet att räkna på knoga 10 osvikligt och geschvint.
, y j [Bomullstyger - JVIöbeltyger - 6ara lt1 \ •••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••a hon ej genom de högsta utmärkelser skulle kunna komma pfalzgreven att glömma att det var givet.
Hans en­ trägna anspråk på hennes hand fun­ no slutligen genklang hos hela folket.
Vare sig han spelar rollen av den o- tröstlige giljaren, som i bevekande ordalag söker mildra hennes hårdhet, eller resignerat drager sig tillbaka i tålig bidan, står skulden lika öppen.
Den kan endast betalas med henne själv — eller med tronen.
Att Kristina ingen gång lät sig ö- vertyga om att frieriet gällde henne själv, röjer det svar hon redan 7 år före abdikationen gav på gjorda fö­ reställningar om hans sorg över hen­ nes obeveklighet.
— Jag, yttrade hon torrt, känner pfalzgreven bättre än I alla.
De händelser som följde och de förödmjukelser Kristina senare fick utstå vid sina besök i Sverige visade att hon haft rätt.
Den tillgivenhet hon, trots allt, bevarat för sin lek­ broder och den beundransvärda väl­ vilja, varmed hon understött hans planer, även när deras egoistiska mo­ tiv lågo i öppen dag, blevo icke lik­ värdigt besvarade.
Allt detta är omständigheter som måste läggas med i vågskålen när det gäller att bedöma Kristinas beslut att lämna sitt land.
Härtill kom såsom ett tungt vägande skäl religionen.
Enligt Kristinas egen uttalade för­ säkran skulle denna ha spelat den viktigaste rollen vid själva avgöran­ det.
Det finns heller ingen anledning att betvivla hennes eget vittnesbörd, hälst om man betraktar de religiösa motiven såsom droppen för mycket i ett redan rågat mått.
Ty kronolo­ giskt tillkommer detta skäl åtskilliga år senare än hennes tronavsägelse första gången var aktuell och då fri­ heten att helt och fullt få ägna sig åt studier och tankearbete, åt resor och kännedom om världen andrages såsom de förnämsta orsakerna till densamma.
C.
L. Schmidts Begrafningsbyrå v2 ^TAPIS3ERr^V ^i VacKra, starka, handvävda, ljus- oel) tvättäkta Prover sändas, v Precisera godljetsfullt vad ÎIÎ önskar.
KonatflCtens f ö r s ä l j n i n g s m a g a e t n, Göteborg- j|I Drottning Kristina.
SUNLIGHT SÂPTVÂL AKTItBOLAG.
GÖTE60«i Också en skilsmässoorsak.
Gubbens Kalasbullar [g Märkliga kvinnor: II.
Begär alltid Det är nog ej endast i våra dagar skilsmässor mellan äkta makar sökts på ganska lösa och stundom rätt så besynnerliga grunder.
Inför rätten i en mindre svensk stad stod för åtskilliga år sedan en man, som begärde skilsmässa från sin hustru på grund av att denna enligt hans eget uttalande saknade — fy­ sik.
— Fysik!
— utbrast den perplexe domaren.
— Vad i all världen menar ni!
Ni ha ju två barn tillsammans, och detta kunde väl ej gärna vara möjligt, om er hustru saknade fysik.
— Ja, herr domare, inföll mannen, för den sakens skull är det ingenting som fallerar.
Men fastän jag köpt hustru min två nya äkta schalar, en klädning och en ny fin hatt får hon ändå ingen fysik som andra fruntim­ mer.
Mannen menade figur.
Han fick sin skilsmässoansökan avslagen.
Lagen är grym.
bergsteatern Söndag kl. 1,30: Söndag kl. 1,30 Billighetsmatiné: per paket Gubbens egen garberaren i Sevilla meddelar Äktenskaps- frågan.
rekommenderas.
IS Kl. 7,30: Emottager penningar ä sparkasse-, kapital- och depositionsräkning till högsta gällande ränta.
Utlämnar hemsparbössor.
Bankens notariatavdelning förvaltar föreningars och kassors medel, enskilda förmögenheter samt testaments- och förmyndaremedel.
Obligations- och fondavdelningar.
Fullständig bankrörelse i övrigt.
ideliga små tupplurar å husets alla bekväma ligg- och sittplatser ta ' r igen sig från sin tidigare kamp.
Hur samme man, som i romanen med gläd­ je ville offra livet för sin älskade, nu i verkligheten knorrar för att ta­ ga upp den trådrulle hon tappat i golvet.
Men detta får hon aldrig veta, emedan romanen slutar just där en annan och betydligt mera invecklad kamp begynner, nämligen kvinnans kamp att för sig behålla den man, som tillkämpat sig henne.
Kurzum: kvinnan inträder i äk­ tenskapet med ett övermått av poesi och fantasi, som hon inhämtat i ro­ manerna.
Det vore kanske lyckliga­ re om hon talade i enrum med sin mamma och lärde sig se livet i verk­ lighetens nyktra ljus.
Nu går hon med poesiens skimrande färgband för ögonen och blir missräknad när detta övergår i vardagens grå — då ginge hon utan alla överspända illu­ sioner över livets Rubicon och motto- ge med jämnmod och uppmärksamhet den nya tillvaro som upprullar sitt skiftande panorama på andra sidan vigseln.
Specialiteter: Ostronanjovis Bajaderen llllllllllllllllllltlllll vara med i berättelsen, förhör inte alltid och i alla ämnen — för myc­ ket nit kan skada självständigheten, det är sant!
— men sta ditt barn till tjänst, då så behövs, och var framförallt med i arbetet, låt barnen känna det goda, glada intresset, som gör tillvaron så rik och som ger minnen, de där aldrig blekna!
— Det tar i alla fall mycken tid, i ett hus finns mycket av annat slag att beställa — kommer ibland in­ vändningen — åtföljd av en suck.
Ja visst.
Men är det någon far el­ ler mor, som verkligen innerst inne tror, att den tid, de möjligen kunna offra på sina barn, är bortkastad?
Och är det inte ett underligt skäl — nästan med en nyans av " svepskäl " över sig — då någon fäller ett ytt­ rande som detta: " Man skall inte sysselsätta sig för mycket med bar­ nen, de bli bortskämda! "
Inte förmycket, nej.
Inte klema bort dem, inte göra dem osjälvstän­ diga i arbetet • — men den faran lö­ per du visserligen inte, om du skän­ ker dem ditt verkliga, ingående per­ sonliga intresse, i arbete som i lek.
Tvärtom tror jag, vi våga påstå, vi alla som ha erfarenhet av den glädje och gamman ett dylikt in­ tresse skänker åt ett barns vardags­ liv, inte minst vid läxböckerna i kvällslampans sken: den tid, du själv offrar där, kommer att bli dig ersatt med ränta en gång i tiden!
k o n s e r v e r 130 Billighetsföreställning ': Grundad år 1848 Egna fonder: Kr.
72,650,000: — I " Gubbens " çtora Teatern 100 avdelningskontor i västra och östra Sverige IIIIIIIIIIIIIIIIIMIUIIIIIIIIIIIIIII Telegramadress " K reditbolaget " Offentliga nöjen.
Nordiska Handelsbanken G Ö T E B O R G S B A N K Egna fonder Avdelningskontor över hela landet •• i Kerstin Lindahls BLOMSTERAFFÄR Korsgatan 4, Telefon 8462 Rekommenderas!
A ärda beaktande äro de yttranden iliottningen själv fäller om sin hand­ ling i ett brev till Chanut: De, skriver hon, " som granska denna handling efter de bland männi­ skor vanligen gällande grundsatserna, skola utan tvivel klandra den.
Men jag skall aldrig besvära dem med nå­ got försvar för egen räkning.
Under den stora fritid jag bereder mig, skall jag aldrig bli nog sysslolös att åter­ kalla dem i minnet.
Den tiden skall jag använda till att undersöka mitt förflutna liv och rätta mina villfa­ relser utan fruktan och ånger.
Vilken glädje skall det ej bereda mig att minnas, att det fröjdat mig att göra människor gott och att jag utan miss­ kund tuktat dem, som förtjänt att tuktas " ...
Det bidrag till sin karaktäristik Kristina skänker i dessa senaste ord är med sanningen överensstämmande.
Vill man utan att låta sig bländas av hennes överlägsna intelligens söka finna svar på frågan, huruvida hen­ nes karaktär sådan den var även er­ bjöd garantier för rättfärdighet och humanitet för de personer som vista­ des i hennes närhet, måste detta ovill­ korligen bli: en storslagnare natur, mera befriad från småsinne, från falhet och ränker, finner man icke.
Hennes goda huvud kunde stundom förleda henne till spetsigt skämt, men hennes goda hjärta förbjöd att detta någonsin blev elakt eller nedrigt.
De människor hon gynnade överhopades med bevis på ynnest och välvilja, de människor hon beundrade och aktade skänkte hon sin beundran och akt­ ning i rikaste mått och utan hänsyn till deras samhällsställning och börd.
Men såsom vi i det följande skola se kunde hon även utan hänsyn tukta den som gjort sig ovärdiga hennes förtroende, och hennes slag föll då omutligt och hårt.
För Kristina, som själv besatt ett i sanning ovanligt personligt mod, vil­ ket aldrig sökte sig omvägar till nå­ got mål, var varje handling av feg­ het och ohederlighet en styggelse.
Denna egenskap framkallade i för­ hållande till hennes omgivning såväl de ridderligaste dragen i hennes na­ tur som den enda verkligt avskyvär­ da och oursäktliga handlingen i hen­ nes växlingsrika liv.
(Forts.) 3 Marknadens affra jrämsfai ar o LundgrensThcer märka sig genom sm sfvrka och üfeökt jinä arom sairrfqararcferas rena och oförfafskade.
Jor éfoa En audiens.
Av Edith Rode.
vara.
min ridtur.
— Han förde den smala hand, som räcktes honom till sina läppar.
— Åh, — r det brådskar icke.
— Ett par blida, skygga ögon sågo nästan förskräckt upp i hans.
— Det var något min bror sagt, men — hon gjorde en inbjudande åtbörd med handen — skall vi inte sätta oss?
— Efter ett ögonblick fortsatte hon: Min bror berättade — talade om — att ni har sagt — att ni ämnade Det stod en ensam kvinnogestalt i slottets lilla trädgårdsrum och såg ut i den våta, rägndrypande allén, där höstens bjärtfärgade blad lekte sin sista trista dans med döden.
Hon var liten till växten och myc­ ket smärt.
Den något styva kläd- ningens djupa veck försökte utan framgång förläna gestalten mera fyl­ lighet, huvudet satt vackert på den smala halsen, ansiktet ägde fina, men bleknade drag.
Över de smala skuldrorna låg en knypplad schal, vars snibbar samla­ des över bröstet och fasthölls av en diamantbrosch, en anordning, som åt gestalten gav en nästan patetisk jungfrulighet, ett skimmer av ung­ domlighet.
Vacker och kroppslös som en evighetsblomma.
En dörr öppnades ljudlöst.
— Överste von Trenschen, ers kunglig höghet.
Det var en mjuk kvinnoröst, som talade, och det låg en frågande ton L U X K R Y M P E R E J Y L L E.
Mjuka, ulliga plagg såsom strumpor, barnmössor, däri.
handskar, ylletröjor, filtar, ylleunderkläder, o. s. v. Stämman som svarade var vänlig.
hålla sin ursprungliga mjukhet och krympa icke om de tvättas med LUX.
Det är tillverkat särskilt — Jag vet, att det snart är tid för för tvätt av all slags ylle, flanell, siden och ömtåliga mig att göra toalett, Louise — jag vävnader och lämnar allting friskt och behagligt.
har själv bett översten komma.
L U X säljes endast i paket.
En högväxt man med spänstig hållning trädde raskt in i rummet: — Ni har låtit kalla mig, ers kung­ lig höghet.
Tyvärr fick jag veta SUNLIGHT SÂPTVÂL AB- GÖTEBORG det först sedan jag återkommit från IK.EVLIG och INTRESSANT FA RS K A NYHETER.
VÄRDEFULLT INNEHÅLL Kanclsl^ompaniet Drottninggatan 4^ TELEFON 15379 GÖTEBORG GOTEBORGS MORGONPOST ALLTID TREVLIGA NYHETER I HANDSKAR och VANTAR Den slörsfit morgontidningen Omplantering af Krukväxter verkställes såväl i hemmen som äfven i vår lagerlokal af därtill utbildad fackman.
Låg kostnadsberäkning.
Prima jordbland- ningar jämte krukor i alla dimensioner tillhandhållas.
FLORALAGRET, 4:e Långgatan 3.
Telefon 43070.
" Om jag kunde spela den tölpen Öled ensamrätt för Sverige.
Efter­ Om vi också inte vaktat svin till­ nom.
Han måste tala med en män­ Spendera på kvinnfolk — men präs­ länge sedan fått sitt respass, om han inte haft en gynnare i styrelsen.
Hos ter och kyrkan och allt det där läm­ ett riktigt spratt en gång, så skulle tryck ej tillåtet).
sammans — men skulle ni en gång niska.
Och till denne kände han sig I Rosenhof.
fiom an av Luise Westkirch.
Översättning av — e.
10. tan (i e ^ ra ^ ar frågade han ho- " Çn,, s ädan a]. ' '
a ^ danske lipa för att en (ti 1 Ur e ' a k käring öser ur sig.
tett l!
r, SÜcker, .J V man si S- ta Vem har 1 dem. "
" Tar Jag i i tistlar? '
Ung " an ger på en dag, först en var a " n f ' î en £ amrQ al.
Ni måtte ' les förtjust i tistlar. "
" Ja,,, - J U!
J " rn!
— grälade han.
— V 0 " 6 Veta aV ditt hån " två ha ' ' Han +•• 6 ^ drag T 0 Wörd sv ^ n Wt till! "
Vi tillsammans. "
glaset i ett Vi " " * i «P- » dt det, skenbarligen .- M Tf° Vhet " SkåI ' a gt tillfogade hon: sitta i klämman, riktigt i klämman, dragen, fast han blott sett honom som det kan råka hända vem som några få gånger.
" Skål! "
hälsade han.
" Får jag hälst, så kom bara till Julia.
— Men, lov? "
och hans röst darrade.
för närvarande, låt dem inte skratta Schack gjorde plats.
" Skål, go ' ut er. "
vän! "
Sedan med en sidoblick ur sina Hennes ord gjorde Paul ännu me­ ra rasande.
Munsbiten höll på att blixtrande ögon: " Förargelse i fa­ kväva honom.
Han ville bara dric­ miljen, förmodar jag? "
Paul gjorde en avvisande rörelse.
ka.
En sådan dag!
— Först grälet " Det frågar jag inte efter. "
med verkmästaren, sedan Lisas för­ Schack nickade.
" Så tycker jag aktfulla ord, den strandade förhopp­ med.
Familj är en alldeles överflö­ ningen att kunna göra något av sin uppfinning, och kronan på allt, styv­ dig inrättning.
Bara till hinder för modern som skymfade honom inför en duktig karl!
Kostar pängar — hela Rosenhof!
— Och han som höll och kostar förargelse.
Jag har aldrig belamrat mig med familj.
Men det så styft på sin värdighet.
Otåligt sökande såg han kring törs man inte säga till kvinnfolken, rummet.
Var tog Ede Wessel vä­ heller inte till gröngölingarne.
Vid gen?
Hans vän, som enligt överens­ en viss ålder tror varenda ung man kommelse för länge sedan bort vara att världen kommer att stå stilla, om där.
Han brann av längtan att få han inte gifter sig med sin dulci- ge sina känslor luft, och här fanns nea och får eget hushåll.
Det ser ingen annan än tiggarföljet.
Han för resten ut, som stode ni också på steg just upp för att flykta till sin den punkten! "
" Visst inte ", motsade Paul trot­ egen kammare, då han upptäckie sigt.
" Det ska ' tusan bry sig om Schack längst in i källaren.
Han tog genast sin sejdel och gick till honom, fruntimmer! "
" Nå, se det tycker jag om.
Skål!
det var, som om något tvingat ho­ na vi i fred.
— Jag tror vi kommer gott överens go ' vän.
Wieprandt var visst namnet, om jag hörde rätt ny­ ligen? "
" Smeden Wieprandt är min far. "
" Jaha.
Oeh ni är också smed, sa­ de ni nyligen också.
Arbetar visst i en vaggonfabrik? "
" Tills i dag — har jag arbetat där. "
" En väldig kåk!
Där förtjänas nog också multum. "
För Pauls sinne stod plötsligt ef­ termiddagens strid.
" Åh, de kunde förtjäna mycket mer ", svarade han dystert, " om inte verkmästarne voro sådana förb.
nöt. "
" Under vilken arbetar ni då? "
" Reineke, heter han. "
Schack smackade med tungan.
" Känner ni honom kanske? "
" Ryktesvis, bara ryktesvis.
En riktig grobian, säger folk, stor i tru­ ten skall den patronen vara, men med kunskaperna lär det vara si och o » » sa.
" Det stämmer ", sade Paul, " en riktig skojare.
Han hade också för arbetarne ska ' allting gå efter linjal, men själv är han en liderlig sälle.
Han brummar som en björn vid den minsta förseelse, och så kan han inte ens sköta den enklaste bokföring.
Pängarna till sjuk- och invalidkas­ sorna ligga ofta hela månader i en slarvig skrivbordslåda i hans rum.
Han har inte tid för sina eviga frun­ timmershistorier att betala ut dem. "
" Nej, verkligen? "
Schack ryckte närmare för att höra bättre.
" I en låda i hans rum?
Det är väl ändå inte möjligt? "
" Jag har själv sett det med egna ögon. "
" Ja, » då går det verkligen bra långt.
För resten — ni tycks heller inte vara så vänligt stämd mot ho­ nom.
Eller hur? "
Vreden i Pauls sinne, ökad genom tillförsel från flera olika källor sam­ lade sig i en ström av hämndlysten förbittring emot hans förste vedersa­ kare, vilken enligt hans åsikt genom sitt handlingssätt blivit orsak till alla de senare kränkningarna.
Han slog knytnäven i bordet.
jag gärna offra min arbetslön för fyra veckor. "
" Det nöjet kan ni kanske få be­ tydligt billigare.
Men vad var det då mellan honom och er?
Eller kan­ ske vill ni helst inte tala om det? "
" A T arför inte? "
Paul såg mot dör­ ren, ännu ingen Ede synbar.
Var­ för skulle han inte berätta saken, och kanske därigenom skaka av sig tyngden i sitt sinne.
" Det är ingen hemlighet.
Där fanns nog folk om­ kring i verkstaden, som hörde på.
Men jag vet inte, om ni riktigt för­ står just den punkten, som det hand­ lar om.
Vad är ert hantverk? "
" För ögonblicket arbetar jag på ett bygge.
I någon riktig lära har jag aldrig varit, det tyckte den gam­ le var onödigt.
Men när man har slagit sig genom världen snart i fyr­ tio år, så får man en idé om många hanteringar.
— Men först låt oss dricka.
Pothoff kan laga ett slags grogg, ja, vet ni, en sådan grogg!
Jag bjuder på ett glas.
— Fröken, hitåt! "
KVINNORNAS TIDNING Emilie Petterssons Broderiaffär (Inneh.
A. HÄRSTKÖM) KUNGSGATAN 45 TELEFON 9831 B RÄUTIGAMS K ONDITORI Bertha Anderson REKOMMENDERAS nästan avlövade träden till hennes Så såg han åter bort.
— Är det något, ni inte kan säga mig, så säg det icke, sade hon däm­ pat.
Hon smålog och såg modigt upp till honom, därför att hans blick var bortvänd: — Kommer ni ihåg vårt heliga löfte att tro på varandra och att vara trogna — jag har aldrig tvivlat och aldrig svikit.
— Prinsessa!
— Han vände sig till henne: — Ni kommer aldrig att kunna förstå — —.
— Allt!
sade hon med ljus stäm­ ma.
— Nej, ni kommer aldrig att för­ stå, upprepade han långsamt.
— En mans väsen är eld och blod — en kvinna är dröm och doft —.
Han gjorde en åtbörd av hopplöshet.
Prinsessan smålog.
Ett litet för­ dolt leende: — Ni sade en gång, att jag var den tappraste — hennes stämma skälvde — att jag var den svagaste kvinna med den tappraste själ —.
Hon tystnade.
— Det är aderton år sedan, sade han.
Hon såg upp: — Skulle de ader­ ton årens ensamhet ha gjort mig mindre tapper?
Han studsade: — Ensamhet?
— Jag har varit mycket ensam, sade hon lugnt, och jag vet, att ock­ så ni har varit det.
— Hennes ögon blickade in i hans, och hon fortsatte hastigt: — Åh, tro icke, att jag be­ klagar mig.
Jag har ofta känt det som en lycka — jag visste, att vi voro två!
Han såg ett ögonblick på henne och sade sedan i låg, men nästan hård ton: — Prinsessa, det är min son!
Hon såg på honom utan att för­ stå.
— Min egen son, upprepade han häftigt, nästan med raseri.
Och vad jag önskar är icke att adoptera min son, utan att legitimera mitt äkten­ skap.
Hans kunglig höghet måtte ha missförstått mig.
Hennes hand smög sig upp till hjärtat och slöt sig hårt tillsammans.
— - Jag har icke vågat — jag har icke nänts — jag har icke torts säga er det förut — - inte av feghet — jag är inte feg — men för det att jag visste — - för det att jag visste — - —.
Han tystnade.
Hon såg upp: — Eör att skona mig?
— Ja för att skona er.
Den hårt knutna handen under hjärtat gled åter ned: — Och hur Garner och alla slags tillbehör blida, bleknade ansikte.
för handarbeten i största urval.
Varje förståndig husmoder använder Pellerins Margarin i hushållet adoptera ett barn — en son.
- — Hon såg upp med sin milda, rädda blick: Det har gjort mig så glad.
— Hen­ nes röst skälvde.
Översten reste sig.
— Prinsessa!
sade han i låg upprörd ton.
— Först — hon gjorde ett ögon­ blicks uppehåll för att få välde över sin röst — först — blev jag inte så glad.
Det överväldigade mig — det var som om — hon smålog litet skyggt och såg ned — men det för­ står ni inte.
— Jo, jag förstår det, sade han sakta-.
Hon skakade på huvudet; — Men ju mera jag tänkte på det, desto gla­ dare blev jag.
Jag förstod ef läng­ tan — jag har själv känt den.
Det blev en paus.
: — Irmgard, sade han mycket låg­ mält, jag tror inte ni förstår • —.
Han tystnade.
Hon nickade: — Jo, jag förstår.
Åter föll tystnaden mellan dem.
Så såg hon upp.
Och leendet, som skälvde om hennes mun var så rö­ rande, att mannen vände bort sin blick.
—.
Och .för det att vi båda två känt det på samma sätt — vill jag känna mig hava del i er adoptivson.
— • Hon reste sig upp och stod fram­ för honom: — Jag blir icke hans mor, sade hon mycket lågmält, men jag skall känna, som om jag vore det.
Översten såg genom det höga fönstret ut i den trista parken: — Har hans kunglig höghet icke be­ rättat något mer för er, prinsessa?
Hon såg frågande på honom: — Är det något mer?
— Och då hart icke svarade, tillade hon efter en stund med sin milda röst: — Är det några särskilda omständigheter Ett ögonblick tvekade han.
Sedan sade han: — Sexton år.
Hon böjde sitt huvud.
Det blev mycket tyst.
— Det har varit mig en pina och en plåga, sade han inträngande — tro mig, prinsessa, jag har många gånger kommit till slottet för att be­ rätta er allt.
Hon teg.
— Min hustru, sade han lågt — min hustru är en god kvinna.
Och min son —.
Han tystnade.
Stillheten i rummet lade sig hårt på hans nerver: — Den där gången då ni skulle ha förmälts med kron­ prins Karl, rådde jag er själv att mottaga frieriet.
Hennes ögon sågo med förvånat allvar in i hans: — Bad ni mig?
— Ja, sade han våldsamt, jag bad er.
Han sänkte blicken och gjorde en åtbörd av tvekan.
— Kanske bad jag er om det motsatta — jag var desperat — jag var icke mig själv — jag minns — åh, Irmgard, ni minns nog själv att jag var halvt vansinnig den gången — jag visste icke vad jag gjorde eller sade — — Ja, jag minns, svarade hon milt.
— Och det var inte för min skull, ni avslog kronprinsens anbud?
frå­ gade han häftigt.
— Nej, svarade hon utan att lyfta blicken, det var för min egen skull.
— Tänk också på, att er äregirig­ het aldrig varit stor.
Nu blickade hon upp.
Och för första gången såg han ett stolt, nä­ stan skarpt uttryck i de blåa ögon, vilka han under tjugo år känt som bävande och blida.
— - Jo, svarade hon och lät sin stol­ ta blick vila i hans.
— Min äregirig­ het var stor.
— Blickens starka glans släcktes och blev borta.
Hon såg åter ned: • — • Men min kärlek var större.
Det låg undertryckt vrede i över­ stens röst, då han åter talade.
— Ers kunglig höghet undervär­ derar min känsla — men vad som förekommit, gör mig nästan försvars­ lös.
Ni kan icke förstå mig.
Ni förstår mig icke ens om jag säger er — - att jag trots allt varit er tro­ gen.
Hon teg.
Hon höjde icke ens blic­ ken.
Hon stod alldeles stilla och såg ned.
nDÏDggm fîo-rQ — Men vad vet ni pm en mans känslor, sade han nästan hetsigt.
— Ni går här oph, lew ert dränkande och overkliga liv som en kvinna — 4 * OPH * * " Då lönar det inte, att jag beskri­ ver något gräl ", sad«; Paul., " Riktigt; begripa saken kan euda.«; !.
en fiiekman.
en smed. "
Han måste höja rösten.
Rummet var nu fyllt av ett väsen, som kunde sp ' rähga väggarna.
Den blinda Kar­ la, säm druckit tre glas bi er.
hade kastat sig baklänges i stolen högt " skrattande médän en eharmäd ' stac- kafe kittlade henne med en fjäder än under hakan än i öronen.
Sabi- ner-Lotta dansade en menuett fram­ för ' Vilhelm den bedrovade ', medan hon berättade att hön dansat samma menuett i balettkåren på teatern.
' Detta tyekte Kryck-Jakob vara så trevligt att han spände av sitt träben, skyldrade med det som en skilt vakt och figurerade mot henne.
Och allt­ jämt: matades j^usikautoniaten med!
kopparmynt och den knarrade sin grammpfonmusik ut i allt skriket och larmet, (f.
Och jnitt igenom denna bacchan - tigkt vilda skara gled Svarta Julia med automatiskt lugna rörelser.
Döt var just hennes sätt; så snart afto­ nen skred och lustigheten steg i Pat- hoffs källare, förstenades hon till den Ett smakfullt hårt bröd för­ höjer måltiden.
Bergmans En k as Stkh m Delikatess- brödsorter rekommenderas Eder.
Sälj es i väls.
Spec. aff.
i Gbg.
I p. tel. 40928, 10837. ja, som en kvinna, en oåtkomlig kvinna — och bygger ett altare åt det heliga löftet — Hon gjorde en rörelse och han hej­ dade sig brådstörtat: — Icke åt löftet, sade hon.
— Jo, åt löftet, upprepade han, eller åt det, som ni kallar kärleken, edra drömmar.
— Och vid himlen, Irmgard, sade han plötsligt i ett ut­ brott av uppriktighet, jag finner det vackert, rent och underbart — • ' tro icke, att jag står här och förebrår er något, men försök dock att förstå hur fjärran det är från en mans verkliga liv — försök att förstå att en man icke är en blomma, en fjä­ ril eller en kvinna.
Hon böjde sitt huvud djupare.
De fina läpparna darrade litet.
Som i ett leende eller i gråt.
— Jag har också drömt, sade han lugnare, men icke som ni.
— Jag drömde — då först — vilda dröm­ mar. — Jag drömde ' om en värld där endast ni och jag fanns — jag har rasat - — jag har drömt — dröm­ mar som skulle komma er att rysa och förfäras.
— • Jag drömmer dem själv, svara­ de hon.
Han såg ned på hennes bleka sänkta ansikte, som var så djupt sänkt, att han endast kunde se pan­ nan.
Han skakade på huvudet: — Ni vet icke vad ni själv talar om, sade han med ett överseende, i vil­ ket klang en ton av ömhet.
Era tankar • — ack, Irmgard, era tankar äro som blomblad och fjärilsvingar.
— Tro mig, jag känner kvinnorna, jag känner dem.
— Intet orent har någonsin snuddat vid edra tankar, ingen lidelse har grumlat ert sinne,!
jag har alltid tänkt på er som min PATENTERADE HAVREGRYN Spara tid.
— FÄRDIGKOKTA på 3 MINUTER.
Spara bränsle.
OBS!
D a m b l u s a r i Crepe de chine, tvättsiden, yllepoplin, Luvisca, Viyella.
Svarta blusar från 7:50.
Svarta ylleklädningar, passande fqr sorg, frän 24:50. rHusars ' atan 40 KOL VED C.
N.
A N D E R S S O N Tel. 27 80, 6972, 108 49, Göteborg.
VÅR HYGIENISKA FÖRPACKNING.
staty,.
so.m förskaffat henne tillnam­ net: " Marmorbruden ".
; Under detta avgrundsväsen berät­ tade Paul sin historia.
Tungan tyck-: teä styv.
och ögonen sago genom en glasartäd dimma *.
som.
kom allt i rummet att synas dansa eller vackla, medan hans hjärna visade alla nii i- nesbildferna; gå skarpt- begränsade och med så '; sferka fätger, som tavlorna i tittskågfct mitt emot honom.
" Alltså, om det verkligen intres­ serar er, sa var det sa här: Vår mon­ tör var ute på arbete i staden, och jag övertog hans arbete i verkstaden.
Det som rör mitt hantverk, det för­ står jag, och i fabriken vet de också, 1 att jag förstår det.
Så till vida allt vä ' 1.
Då skulle en spårvagn monte­ ras; det var den första som kom i mina händer.
Nu hade länge en tan­ ke legat och grott i ttjig, att om man gjorde en helt liten förändring i vag­ nens underrede, denna skulle komma att gå mycket lättare, samt också va­ ra säkrare att bromsa.
Detaljerna skulle ni inte förstå, då ni inte själv är smed, om |jäg så slet upp tungan på förklaringar.
Men saken var riktig; det hade bara inte kommit att falla någon in förr.
När jag nu svetsade samman de olika styökena i vagnen, såg jag, att med en helt obe­ tydlig omarbetning saken ännu kun­ de göras.
Gick alltså och sökte verk­ mästaren för att tala med honom.
Men den där var naturligtvis på språng efter något fruntimmer och ingenstädes att finna.
Vänta kunde jag inte.
Alltså med brinnadé iver till arbetet, tänker t. o. m. i min en­ fald att jag skulle förtjäna mig ära och tack, ty det är ju en livsfråga för varje fabrik, att den levererar bättre arbete än konkurrenterna.
På.
eftermiddagen kommer då äntligen min verkmästare — och sprutar eld för att vagnen ännu inte står färdig.
Jag visar honom, vad jag har uträt­ tat, och förklarär fördelarna för ho­ nom.
Om han bara hade gittat höra på, den oxen!
så hade han varit tvun­ gen begripa det, hur tjoekskallig han än är, Men han började vräka ur sig som étt tröskverk, skriker och gormar, att jag är oförskämd och tilb tagsen, förbjuder alla experiment, på­ står att jag har förstört vagnen, och att jag måste ersätta skadan.
Jag håller mig i skinnet, fast det kokar FLODIN &amp; UHRBOM Järntorget.
Tel. 10212, bost.
ankn.
n ePLEVEP^ n,VK T ^eda Gramér Parfymen.
Parfymeri • TvSl Tvåi.
R- " " " Galanten - AffàJ° uiiitn " Ai tär utei ' i GÖTEBORG R ikstel 57 Kungsgatan Rum, dubbletter, våningar och affärslokaler samt sommarnöjen AL Ziwertz ' Mom^ 5 bl SSESE^LÏL hår och J «B » blickl.g verkan.
e ".
Faller 7«.
ej vid san oskadlig.
Finnes i 4 nvanv, " «• Pa FôÂ- * minut hos Kungl.
Hovleverantö?
«i ?• ÖSTRA HAMNGATAN A5 Lorensbergsgatan N:o 7, Göteh nr „ " önskas hyra gen.
skyddsängel, och jag har alltid ve­ tat, att ni varit det.
Jag tror icke att jag är någon dålig karl, Irm­ gard, men även den bäste man skulle synas er låg och usel, om ni kunde läsa hans tankar.
— Så — så högt stå de goda kvinnorna över den bäste bland män — så högt står ni!
Det blev så stilla.
Det blev så tyst och stilla, att den förgyllda pen­ dylens lätta pickande tonade ut i rummet med en nästan skrämmande klarhet.
Ziwert z Eft » BREVLÅDA.
Mor med erfarenhet.
Det ^ kert en viss grad av allvar U erbjudandet.
H — t H — n är ^ ® tid förvånad över att ännu icke V fått ett enda anbud.
Det fi an5 J * ligen icke sådana barn.
Habituée.
Helt enkelt emedan • anse, att det gives andra och I ' d]!
ut lika beaktänsvärda företeelser « ingå i ett folks kultur som ocfe fordra sin plats.
Prinsessan rätade på sig.
Hon Fru E. I — s, H jo.
Var god gjorde ofrivilligt den handrörelse sänd manus!
Rättvis.
Vi äro övertygade om att med vilken hon brukade avskeda den djupaste rättrådighet dikterat n uppvaktande.
begäran, men finna icke metoden — Tiden för min toalett är tyvärr fullt tilltalande.
inne, sade hon.
Läsare.
Förf:n ifråga är bosatt i Det jagade en vredesbölja genom Finland, men är av svensk-norsk honom.
Det var första gången som börd och har långa tider vistats i denna hand icke räcktes honom för Danmark.
Följaktligen hemmastadd att han skulle gripa och hålla den i Norden.
fast.
Men i nästa ögonblick erfor L.
H, S — n, G. W. G., Lam.
han en känsla av lättnad.
Bandet Omöjligt.
hade slitits.
Nästan alldeles smärt­ Humorist.
Vår anekdotberätterska fritt.
säger sig icke ha varit " i form " (i Han drog andan djupt, böjde sig humör?)
under de senaste veckorna, ned och lyfte handen, som hängde varför anekdoterna blivit tunnsådda, orörlig, nästan dold i klädningens Hon lovar en stark uppryckning!
Arn.
I nästa n:r!
djupa veck.
— Jag tackar ers kunglig höghet, sade han sakta och tryckte sina läp ­ Verner Magnusson par mot handen.
Den låg slappt i hans.
Prinsessan såg på honom: — Det Bazar Alliance 42 — 43.
Tel. 1062S är jag som skall tacka., sade hon, rekommenderas till och ännu en gång flammade blicken ärade husmödrar.
mot honom, fylld av stolthet.
Så lät han den sjunka.
— Jag tackar icke för er upplysning om hur män V®? / tänka.
— Hon gjorde ett uppehåll.
— Men jag tackar för er upplysning om hur kvinnor känna.
— De fina läpparna darrade som i ett leende el­ Olof Asklunds ler i gråt.
— Det visste jag nämligen inte.
Hon böjde lugnt huvudet till häls­ D«t Sr bäst ning: — Farväl herr överste!
Kött= &amp; Fläskaffär Köp Bröd Behag O. F. Hultbergs Blusaffär |ÄCKE BR ° DS * V« im Göteborg Vackra färgähta Tvättyger.
Bomullsflaneller, Ylle-J {läd- ningstyger, Gardiner, sol- och tvättäkta.
Möbeltyger, konst- vävda och tryckta.
B o r d d u k a r i linne och bomull.
Sängtäcken Tricotvaror, T^eformliv, Snörliv, Strumpor, Yllekof­ tor.
Broderier.
Blekta och oblekta Vävnader av bästa fabrikat.
Vaddtäcken.
Prima Ylle-stickgarner.
iii 11 linn 1 1| vi- t SVENSSON 3 vfföie N = — Telefon 5122 — gammalt är — — ert hemliga äk­ Färdiga ritade arbeten ständigt förknippade därmed?
Han flyttade sin blick från de tenskap?
på lager till billigaste priser.
En kritik är en enskild persons åsikt, som ofta blott visar oss, om den bedömande står över eller under den kan bedömer.
H. C. Andersen.
Korsgatan 15 GÖTEBORGS NYA BEGRAVNINGSBYRÅ inom mig.
" Herr verkmästare ", - —: säger ja^ — ^ " jag ' står i stället för!
montören och är ansvarig för honom.
Men jag vet min skyldighet, och skulle ha talat med verkmästaren, om bara verkmästaren hade funnits på verkstaden i förmiddags. "
Men se då rörde jag vid ett getingbo.
Hur jag kunde tinderstå mig att göra honom, verkmästaren!
förebråelser?
Han viàstë när han behövde vara på verk­ staden, och när han,inte behövde va­ ra där.
En ' landstrykare ' kallade han mig, och en landstrykare kunde Våga att lära honom vad han hade att göra eller inte.
— - Jag skulle lära.
att hal la mig på mattan.
Jag vore bara en vanlig smédgesäll och av dem går tretton på dussinet i — någön montör vore jag inte på långt när, och aldrig i livet skulle jag bli mon­ tör på den verkstaden.
Och så befall­ de han mig att ögonblickligen göra om, allt.
vad jag gjort, och lämna " tänkandet " åt dem som förstodo sa­ ken.
Vagnen skulle göras ackurät så, som den var beställd.
— Ja, se då var det slut med tålaniodet.
Men jag kunde inte få fram ett ord; så går det alltid med mig, när jag blir väl­ och skönhet äro hos alla välkonna, Duktyger och och vid dagligt bruk av àenj Ji- och utlandet prisbelönta YYX '? '
Vita Vävnader len följer skönheten till sena åldern.
4 till fabrikspriser YVY-tvålen säljes i varje affar landet runt.
" wWaxr ALMEDALS FÖRSÄLJNINGS-MAGASIN, Kungsgatan 55.
Aktiebolaget YVY^FabrikenJ » 1 ' TaI J n " 1 JJ l i I Tfsl 523,000 kr.
i outlösta vinster, finnes på 1889 — 1893 1918 och 192Q års premieobligationer.
Insänd Edra serie och obli- gationsttURirner, jämte 60 öre i fritö.
till; Älmhults Obligationskontor Älmhult Distribution på glas!
läsk 01, Tel. 85 78, 86 99 varefter vi; .undersöka om vinst tillfallit Eder.
digt arg.
Men jag slängde mina verktyg framför fötterna på honom - — och helt om, marsch, - t — V ad säger ni om saken?
— Finns där ord?
— När jag skänker fabriken en nyupp- fiinnén förbättring — skänker!
En slugare hade låtit sig dyrt bétala * - «-!
och det är tacken?! "
" Ja, varför gjorde ni det? "
svarade Schack: filosofiskt.
" Den som går obédd till arbete fir ingen tack; så­ dan är världen.
Men nu tar vi oss ett glas på saken. "
Paul tömde sitt glas i ett drag. "
Po tli off s punsch ar bra. "
" Alltså ", började Schack efter­ tänksamt, " om jag har förstått rätt, så har ni väl haft nog av vaggon- fabriken? "
" Min veckolön står ju inne, ifall jag vill låta den uslingen Reinecke ha nöjet att göra avdrag och lätta sitt hjärta.
Men jag vet ju, att hän blir ursinnig, om jag stannar borta. "
„Så ni tror det ", sade Schack i en retsamt tvivlande ton.
" Han kan ju få tio i stället.
Där.
finns för många av oss arbetare. "
Paul skakade på huvudet.
" Smeder av min kaliber går inte tretton på ' dussinet.
Det är ju just genom • trumf i det här spelet, att står där med vagnen halvfärdig ' ^ ingen kan göra den färdig- - 1 e törs lian inte medge!
brådskar, montören är borta-, ® &gt;F mande törs han inte ta in, inte vill göra sig till spektaly sitter i klämman, — - ff) mig !,, „ iyckte " Ni är minsann beskedlig, ^ Schack — " om det vore jnff s °®^ ett horn i sidan mot någ&lt;® vore minsann inte så beske e ^ " Vad skulle jag annars g^ # karlen?
Slå armar och bi n a o 9.
och få mig ett par ar.
lönar inte. "
.
i,„ sa " Brutal, nej ' fy f-n!
Fint S ken göras / ' - j - =å si » 0 * " Om ni har någon ide- - ut. " " '
' •:^ ' 183l f5V (Forts!
i näst » » • ' i f nlïiiïî.
' jRiin lu &lt;a r.
rfä J e rs Ätt skrota över.
sina 0 är att bland rötterna söka^ som i stället bör finnas P » - jakt- j petit-W ' N:o 6.
11 Februari 1923 3:dje årg.
Annonspris: Textsida 25 öre pr mm.
j sista sidan 20 öre pr mm.
Längre annonsering rabatt.
' gfiértryck tillätes gärna om " Kvin­ nornas Tidning ", med hela namnet utsatt, angives som källan.
INNEHÅLL.
Utlandskrönika i sammandrag.
Sambandet.
Bumerangen.
Av Den fundersamma, gtt kvinnornas hus i Göteborg?
Snaphots I.
Hopp till Gud.
Oversättn.
efter Victor Hugo.
Om makars arvsrätt.
Av Jur. kand Ruth Stjernstedt.
Till uställningen Teater.
Märkligakvinnor: Drottning Kristina.
III; Av S.
L.
.„T T Ödmjukhet och inbilskhet.
Av M.
L.
1.
Att giva eller icke giva?
En fråga som besvarar sig själv.
Broderskap som vägrar att stå under färlan.
Februari.
Från Kvinnovärlden.
1 Rosenhof.
Av Luise Westkirch.
\ JtlandsKrönika i sammandrag Lausannekonferensen har upp­ lösts, utan att de förhandlande par­ terna, Turkiet å ena sidan, entente- makterna å den andra, kommit till någon överenskommelse.
Uppgörel­ sen strandade på det bestämda turki­ ska motståndet mot de s. k. kapitu­ lationerna, vissa ganska omfattande rättsliga och ekonomiskt förmånsrät- tigheter för i Turkiet bosatta utlän­ ningar, förmånsrättigheter, vilka faktiskt äro ett ingrepp i landets su­ veränitet.
Den engelska pressen medger också detta, men gör samti­ digt gällande, att utlandet, som ge­ nom lån till och affärsverksamhet i Turkiet skall återupprätta dess för­ störda ekonomi, har rätt att, som er­ sättning härför, kräva de i kapitula­ tionerna inneslutna förmånerna.
Den av ententemakterna, som särskilt asthöll vid kravet i fråga, var rankrike, på vars skuldkonto det således får skrivas, att den eljest sä- ersällda freden icke blev sluten.
e n engelska pressen konstaterar e tta utan synlig bitterhet eller harm, ®ndast som ettj faktum.
England s ödde lojalt i Lausanne Frankrikes n.kningar i kapitulaitonsfrågan, ® e n hade själv inga ouppgjorda, fre- jn hindrande mellanhavanden med Turkiet, sedan en engelsk-turkisk Jerenskommelse träffats, att tvisten J besittningsrätten till Mossul icke u e Agoras i Lausanne utan stäl- ia - s På framtiden.
ko ^j^ erna skola bli av freds- erensens för, misslyckande kan icke s ifr \ ägaS ' ^ " ans ^ e ångrar Turkiet åter ans ^ e f° rsö ka ententemakterna kandr^^ a T1 f arna ' av ^ ru ^ na an tingen fredsför- Utkommer varje söndag.
Utgivare och redaktör: INGEBORG DAHLLÖF.
För ai nons- och ekonomiavdelningen: EDITH RICKBERG.
Redaktion och expedition: Vallgatan 27, Göteborg.
Tel. 18070. lösa, rättsstridiga våldspolitik mot Tyskland, som å sin sida alltjämt bjuder ett segt, för fransmännen yt­ terligt besvärligt och enerverande passivt motstånd.
Man märker en stigande fransk upphetsning inför det för varje dag allt tydligare fram­ trädande sakförhållandet, att rövar­ tåget in i det försvarslösa Tyskland alldeles icke är det lättvindiga lu­ krativa företag, man så segervisst förväntat, utan i stället en utomor­ dentligt tillkrånglad affär, vilken i stället för att skänka lysande vinst måhända kan bringa en fruktansvärd förlust, kanske ruin.
Inför denna möjlighet förstår man fransmännens febrila ansträngningar att med alla till buds stående medel framtvinga en snabb tysk underkastelse.
Hur långt skola de våga gå, hur länge skall den tyska uthålligheten bestå i denna ojämna fruktansvärda kamp?
Det säges, att en främlingsfientlig stämning ger sig tillkänna i Tysk­ land.
Kan man undra därpå?
Är icke denna känsla naturlig hos en nation, som ser sig övergiven av hela världen, en nation, som, förlitande sig på högtidligt givna löften om fred och rättvisa, avväpnade sig själv och nu överfalles av en girig, skadelysten granne, misshandlas och utplundras, utan att någon annan nation modigt höjer sin röst till pro­ test, räcker sin hand till hjälp, men åtskilliga intaga en sympatisk eller välvilligt neutral hållning gent emot våldsverkaren!
— Vilken vedervär­ dig värld vi leva i!
Sambandet.
Någon sade: " Som väl är gå alla arbetslöner ned nu, och sedan få vi bättre tider! "
Det är många, som dela denna tro, att en sänkning av de höga löner, arbetarne nådde under krigsårens högkonjunktur betyder en förbätt­ ring av övriga medborgares ekonomi­ ska ställning.
Arbetskraften blir billigare, produktionskostnaderna på en mängd områden bliva mindre, va­ rorna kunna framställas och köpas till lägre pris.
Detta är sant.
Det är också sant, att denna lö­ nereducering, mot vilken arbetarne resa ett så förbittrat motstånd, är nödvändig.
Den måste till, sa har det förklarats, för att vår industri skall med framgång kunna återupp­ taga konkurrensen på världsmarkna­ den, vinna avsättning för sina pro­ dukter och därigenom bliva i till­ fälle att sysselsätta vår stora arbe­ tarstam.
Men å andra sidan betyda sänkta löner för arbetarna även sjunkande inkomster för alla andra samhälls­ ^°ck i samlad dej.
k 6 ^ er var sig, kanske blir gram .7 " allt ar mö j !igt.
Tele- grupper.
Vårt land har c:a 390,000 industri­ för sf. '. '
r ^ a Turkiet bereder sig en ä r a H \ ' oroväckande tecken arbetare.
Enligt senast föreliggande krifisf I 1 * " ^ or&lt; ^ ra ^ ' de utländska statistiska uppgifter har den årliga * ämn a % J S6n me ^ k°rt frist skola medellönen pr arbetare varit 3,000 Engl a r.j ™ yrna ' en befallning som kr.
Det blir en samlad inkomst av ytterlig (&gt;Vara ^ mef l a tt sända dit en miljard etthundrasjuttio miljoner.
kryssad, 1 ' ' ^ ^ ar ^arkt armerade Arbetarne hava de senaste åren varit en köpstark och även köplysten pu blik.
De hava därjämte undantags­ n krike framhärdar i sin äre- löst givit ut sina pengar inom landet.
Bumerangen.
Det svåraste ifråga om en tid­ ningsartikel är att finna en bra ru­ brik.
Den här ovan är ett litet fynd, men den har ett fel, — de flesta för­ stå den inte.
En bumerang är ett av vildarne i Australien använt egendomligt kastvapen, vilket, sedan det träffat sitt mål, återvänder till den, som slungat det, och ger honom en duktig smäll, om han inte lyckas uppfånga det med handen.
Det var i en målartelier.
Endast tre personer närvarande, målarinnan, ett manligt publicistiskt ljus, som i någon mån brann för henne, och så undertecknad.
Redaktörens blickar gledo över tav­ lan på staffliet, gick vidare till du­ karne på väggarne.
Ett djupt ande­ tag, en rynka mellan ögonbrynen, en min av uppriktig sorg.
Jag upprepar vad jag.
sagt, sa­ de han.
Jag förstår inte den modär- na konsten.
Förlåt mig, men jag sätter er alltför högt för att vilja förolämpa er med en lögnaktig artig­ het — jag förstår inte edra tavlor.
De svära mot hela ert väsende.
Ni älskar det sköna, det upphöjda — varför återger ni det inte i er konst?
Se på det där trekantiga gröna an­ siktet, denna nästan i spiral vridna kropp, dessa byggnader som ragla likt berusade, och vad har hänt på den där duken?
En explosion?
Där sit­ ter ett jätteöga uppslängt i ena hör­ nan, en lösryckt arm i den andra, man ser tusen fötter och förresten en brokig röra, som inte kan redas ut.
— Säj, det är inte ni själv, inte ert verkliga jag som målar all denna styggelse — - men va.rför gör ni det då?
Inte bereder ni någon människa glädje med sådant?
Man måste bli förryckt av att ha alla dessa defekta människor inom tavelramarna på sin vägg.
Giv mänskligheten vad den längtar efter, det sköna, det ädla, det storslagna!
— Min herre, svarade den unga målarinnan leende och fäste med pen- Prenumerationspris: Helår Kr.
6: —.
1 1 2 år Kr.
3: 50 V 4 år Kr.
2: —.
Lösnummer 15 öre.
Centraltryckeriet, 0.
Ericson, Göteborg 1923.
H Ett " Kvinnornas hus i Göteborg?
sein en liten eldröd färgklick på hans till vädjan utsträckta hand, ni har en mycket gammalmodig och kuriös Frågan om ett " Kvinnornas hus " " Iris ", där man efter ett samman­ uppfattning!
Himlen vare lovad, att är f. n. aktuell i Göteborg.
Kanske träde, vid vilket ärendet dryftades, det bara är en inbillning av er.
Ni bör man i stället för det djärva ordet tillsatte en utredningskommitté, be­ är en modärn människa, i stil med ' hus " nöja sig med den anspråks­ stående av en del styrelsemedlem­ tiden; ert handlingssätt visar det.
lösare tanke, som inneslutes i be­ mar ur olika kvinnoföreningar.
Även Han såg storögd på henne.
teckningen " våning ".
Fast nog blir i " Göteborgs kvinnliga diskussions­ — Ni har en tidning, fortfor hon.
det en egen fastighet!
klubb " har spörsmålet med livligt in­ Ni är stolt både över den och tidnin­ Vad är det, som gör denna fråga tresse ventilerats.
Hur tänker man sig frågans lös­ gar i allmänhet.
Ni sa något så aktuell just nu?
vackert i går — pressen är den store Månne icke de lokalsvårigheter, ning?
Någon plan torde ännu icke nyhetsförmedlaren, den är för män­ under vilka så många av stadens vara utarbetad, knappast skisserad, niskorna det stora öppna fönstret ut kvinnoföreningar lida?
Månne icke men en vacker dag — måtte den mot världen.
därjämte en djupt känd, fast ännu komma snart!
— skall den framläg­ — Ja!
icke klart uppfattad längtan efter gas till allmän granskning och, låt * — Nå, ni älskar ju också det skö­ att bredvid eller över mängden av oss hoppas det, vinna gillande och na, det upphöjda.
Varför visar ni existerande, inbördes isolerade kvinn­ omfattas med entusiasm.
Enligt en rätt utbredd åsikt skulle inte, att ni gör det, jag menar i der liga småföreningar av filantropisk tidning ni råder över?
Är er nyhets­ och politisk art eller yrkesnatur få man kunna finna en god förebild i förmedling den vackra berättelsen om till stånd en stor, på bred demokratisk " Dansk Lœseforening " i Köpenhamn, det goda, det ädla, det förelysande i grund lagd organisation, vilken skul­ vars framgångsrika verksamhet är le samla kvinnor ur alla klasser, alla allmänt känd.
livet?
Vad är tidningsnyheter?
partier, alla yrken till samarbete för Hon räknade på fingrarne: Det är sant, att Lœseforeningens — Jo, stöld, förfalskning, mened, egna berättigade önskemål och för utveckling varit och är lysande, men våldtäkt, mord, förskingring, sprit­ allmänt väl, en organisation vilken är månne icke orsaken härtill huvud­ smuggling, rån, bilolyckor, eldsvå­ skulle intaga en ledande ställning in­ sakligen att söka i det förhållandet, dor, flygkatastrofer, mordbrandsan- om stadens kvinnorörelse även däri­ att starten skedde på en med hänsyn läggningar, fartygsförlisningar, ar- genom att den i eget hus skänkte den­ till det uppgjorda arbetsprogram­ betsstrider, nöd, elände, djurplågeri, na rörelse tak över huvudet?
met synnerligen lycklig tid.
Tänkom Låt oss se närmare på saken?
självmord med mera sådant?
Undan­ oss femtio år tillbaka!
Det var i Den kvinnliga föreningsrörelsen kvinnorörelsens första dagar, kvin­ håller ni er läsekrets en enda sådan i Göteborg har hittills sökt lösa sin nornas kunskapstörst hade väckts, sak?
— Och ni går ut på upptäcktsfärd lokalfråga på hyresvägen.
Ingen men deras klena kassa tillät inga även i andra länder och finner en förening- har vågat sig på ett hus­ eller högst begränsade bokinköp, de mängd rariteter där också: hungers­ köp, men ett par tre sammanslutnin­ kommunala lånebiblioteken existera­ nöd, bolschevikgrymheter, krig, mas­ gar hava varit lyckliga nog att kun­ de ännu icke!
En sammanslutning, sakrer, en fransk Riddar Blåskägg, na skaffa sig egna våningar, under vilken, så som Laïsef oren ingen gjor­ en femtonårig engelsk lustmördare det att det överväldigande flertalet de det, mot en måttlig årsavgift småföreningar föra en ambulerande, ställde ett stort bibliotek till förfo­ och andra bemärkta förbrytare — — Berättar ni någonsin om goda ytterst besvärlig tillvaro i tillfälligt gande måste på dåtidens kvinnor ut­ gärningar, ridderliga handlingar, äd­ förhyrda lokaler, vilka det därjämte öva en mycket stark dragningskraft.
la bragder?
Jo, ibland hittar ni verk­ många gånger är mycket svårt att De rikligt inflytande medlemsavgif­ terna gåvo goda inkomster, finan­ ligen ett litet ben om en Carnegie- uppdriva.
Alla inom föreningslivet verksam­ serna blomstrade, bokskatten ökades hjälte, som med egen dödsfara räd­ dat en annans liv, och ni gör en liten, ma kvinnor känna dessa lokalsvårig­ och lockade nya medlemsskaror, ut­ liten notis om honom.
Men om han heter, med vilka de ständigt kollide­ vidgningar kunde göras och slutligen i stället tagit den andres liv, skulle ra, som en verklig plåga, som ett uppfördes en egen präktig byggnad, ni bestått honom en dubbelspaltig hinder både för föreningarnas ut­ i vilken utom bibliotek, tidningssal artikel med stora uppseendeväckan­ veckling och deras arbete.
Tanken och klubbrum även en hotellrörelse de rubriker.
Och en annan gång på ett kvinnornas eget hus eller, i kunde inrymmas.
finner ni kanske en hygglig karl, som nödfall en stor förhyrd våning där Men är det säkert, ja, ens troligt, donerat en halv eller hel miljon till mot rimlig ersättning samlingsloka­ att en föreningsverksamhet med bok­ något vackert ändamål.
Ger ni ho­ ler skulle kunna upplåtas till de utlåning som huvudsaklig attraktion Från arbetarvärlden har ett mäktigt nom tio rader?
Tänk om han i stäl­ många mindre kvinnosammanslutnin­ skulle slå igenom på samma lyckliga guldflöde vällt in i landets affärsliv, garna måste för dessas medlemmar sätt i Göteborg?
För dem som vilja let stulit miljonen!
bringat välstånd, alstrat behov av därför te sig utomordentligt lockande.
låna böcker stå ofantliga boksam­ — Nå, vad säger ni, min herre, ökad förvaltningspersonal, medgivit Frågan har först upptagits av lingar kostnadsfritt till buds, dels i löneförbättringar, höjt levnadsstan­ fortfor hon muntert, äro inte de män­ stadsbiblioteket, dels i de fem väl darden inom de högre samhällsskik­ niskor ni och de andra tidningarna försedda folkbiblioteken.
Skulle det ten, kommit Samhällshushållningen dag efter dag visa i det stora nyhets­ vara möjligt för en enskild förening den och finner en mängd stora lar­ till godo i form av allmänt ökad fönstret ut mot världen också defek­ ta?
Och inte tror ni väl, att vi bli mande rubriker: " Ett bankrån.
— att framgångsrikt upptaga konkur­ skatteförmåga.
Fyra tjänstemän dödade.
— Tio mil­ rensen med de kommunala bibliote­ Sjunka arbetarevärldens inkom­ förryckta av att ständigt ha dem för joner stulna " — o. s. v. känner jag ken med deras rika bokskatter, för ster, kommer guldtillflödet därifrån, våra ögon?
Absolut inte!
Det pig­ en icke helt obehaglig rysning utefter vilkas oavbrutna ökande stora årli­ av vilket vi alla njutit gott, att min­ gar upp oss.
Vi ha en känsla av att ryggraden och tänker med en suck av ga anslag stå till förfogande?
Det det ändå händer något i världen, vi skas.
belåtenhet: I dag står det verkligen torde vara skäl att komma ihåg, att Sänkta arbetslöner betyda något få något att tänka på, något att tala något i tidningen — jag har fått myc­ de två betydande enskilda lånebib­ förbilligade varupriser — våra pen­ om.
Den modärna smaken är sådan, ket god valuta för mina 15 öre!
— liotek, som tidigare funnits här i sta­ gar kommer att bli drygare.
Men det kan inte bortresoneras.
Er egen Om tidningarne bara skreve om bra den, konkurrerats ihjäl av folkbib­ de betyda också att vi skola få min­ också.
Den går igen i ert arbete lik­ och hyggligt folk, och allt i världen lioteken.
som min i mitt.
dre att köpa för.
vore lugnt och i ordning, så skulle Allt erkännande åt Dansk Lœse- — Alldeles rätt!
sköt underteck­ En sjunkande levnadsstandard för jag bestämt inte köpa och läsa dem.
forening för vad den uträttat, men arbetarevärlden kommer att följas av nad fundersamt in.
Jag talar i den Jag antar att det är den allmänna det finns också andra förebilder inom en sjunkande levnadsstandard för tidningsläsande allmänhetens namn.
uppfattningen av saken.
den kvinnliga föreningsrörelsen, som Jag har verkligen trott mig älska det alla andra klasser.
— Kanske äro vi, när allt kommer man torde kunna taga exempel av, Samhället består icke av friståen­ sköna och ädla, och jag har tyckt mig omkring, stämda mindre i samklang föreningar med ett tidsenligare, rika­ de, av varandra oberoende befolk­ känna uppriktig sorg över livets elän­ med det som är gott och vackert i re, mera samlande arbetsprogram än ningsgrupper, det utgör ett organiskt de, människornas ondska, men jag livet än med dess motsats?
Saken vad bokutlåning, tidningsläsning och helt.
Lider en del därav, lida alla!
måste erkänna, att när jag efter att ser underlig ut.
en smula klubbliv rättvisligen kunna i gathörnet ha köpt min eftermid­ anses vara.
Den fundersamma.
dagstidning, kommer heta, slår ut
