# ID: svediakorp-per3011
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Kvinnornas Tidning
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Kvinnornas tidning', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1923
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 22,384
# sentences: 1,160
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-kvt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


X0 \ 7 Januari 1923 N; o 1.
3:dje årg.
Annonspris: Textsida 25 öre pr mm.
t sista sidan 20 öre pr mm.
Längre annonsering rabatt.
Utkommer varje söndag.
Utgivare och redaktör: INGEBORG DAHLLÖF.
För ar nons- och ekonomiavdelningen: EDITH RICKBERG.
Redaktion och expedition: Vallgatan 27, Göteborg.
Tel. 18070.
Prenumerationspris: Helår Kr.
6: —.
% år Kr.
3: 50 V * år Kr.
2: —.
Lösnummer 15 öre.
Centraltryckeriet, 0.
Ericson, Göteborg 1923. tillätes gärna om " Kvin­ nornas Tidningmed hela namnet utsatt, angives som källan.
Eftertryck INNEHALL.
Utlandskrönika i sammandrag.
Nocturne.
Dikt av S e L w. Bra!
En röst från natthärberget.
Av Crayon.
Det bästa arvet.
Av Marie Louise Ingeman.
Kvinnor i statens tjänst.
Det svårförståeliga.
Av den fundera samma.
Äktenskapet från rasbiologisk syn­ vinkel.
Av prof. J. Vilh.
Hultkrantz- Wilma Lindhé f. Varför bli svenskarna så duktiga i Amerika?
Av Gertrud Brinck.
Något om läsecirklar.
Av Aru.
Skolreformen.
Av fru Ragnhild Modin- Bingström.
Från läsekretsen.
Vår följetong, 1 Rosenhof.
Av Louise Vestkirch.
UtlandsKröniKa i sammandrag Från det år, som im nått sitt slut, tili det, vilket just börjat, övergå som de två viktigaste utrikespoliti­ ska spörsmålen frågorna om Orient­ freden samt ordnandet av det tyska krigsskadeståndet liksom av den därmed i samband stående likvide­ ringen av ententemakternas under kriget gjorda inbördes skulder.
De nyss nämnda båda huvudfrå­ gorna, vilkas behandling förlagts till Tesp.
Lausanne- och Pariskonferen­ sen, äro med hänsyn till sin lösning avhängiga av varandra.
Orientfre- dens utformning beror i hög grad av hur den fransk-engelska vänska­ pen skall bestå det eldprov, som skadeståndsförhandlingarna i Paris äro, och dessa i sin ordning influe­ ras i lika hög grad av fredsarbetets gang i Lausanne, för vars fortskri­ dande i önskad riktning England är sa beroende av Frankrikes goda vilja och stöd.
Det har lyckats den turkiska fredsdelegationen i Lausanne att så draga ut på underhandlingarna, att de flesta av tvistefrågorna ännu vo- ro svävande, när Pariskonferensen På utsatt dag, den 2 jan., samlades Spelet är sålunda ännu oavgjort, Turkiet är tydligen berett att sköta sina kort just så, som händel­ sernas utveckling i Paris ger an­ visning om.
I frågan om Sundens frihet har kompromiss träffats.
Genomfar- en ^ ar ordnats i överensstämmelse ® e d ententens önskningar och sträu- e rna komma att vara obefästade, ® en kontrollen lägges i Turkiets S n a händer.
I de andra tvistefrå-? ..
rna ^ava turkarna övergivit sin t es.
mta S na halvt om halvt tillmö- env^ âen&lt; ^ e fining och bjuda nu ett mak ^ mo ^ an d&gt; även sedan entente- på - erUa ra ^ väsentligt prutat av ° m fordringar särskilt i fråga 6 S k en i " k ' kapitulationerna, i vil- ö » ånli eteCklUng lnr y mmas en del för- oeh ^ es ^ämmelser av ekonomisk satta +i-^ ar ^ ^ ör ' Turkiet bo- la Sstifi anni.
ngar na- En dylik sär- verän n ' n " " 0 ^ ören ^g m ed en su- vill A " f- tatS - Värdi S het ' Turkiet frl) j Uf | n 6r ' ^elleT nöja sig med den rar t 8 • ne dprutningen utan ford- a Pitulationernas avskaffande.
Den svåraste stötestenen är emeller­ tid frågan om vilajetet Mossul, vil­ ket Turkiet gör anspråk på att åter­ få, men England icke vill släppa från sig för de inom området befint­ liga rika oljekällornas skull.
Det engelska försvaret för annexionen är synnerligen svagt.
Det kraftigaste argumentet att Mossul av engels­ männen tagits med stormande hand och besittes med erövrarens rätt har skamligen vederlagts av turkarna • — den engelska hären intågade i Mos­ sul först efter det att vapenvila in­ trätt och befolkningen bjöd icke motstånd!
Så får väl England säga som det är, att det här liksom eljes litet varstans runt om i världen haft lust till sin nästas gods och med den starkares rätt tagit det.
Nocturne.
Sa kla falla flingor öuer träd och snår, snön i mjuka driuor täcker allt den når.
Ingen bjällra klingar, ingen skälla slår.
Endast skogens tystnad, endast skogens tystnad fridfullt rår.
Hit till ödemarken ingen gästuän går; syns ett spår på vägen är det harens spår.
Intet fönster glimmar intet ljud mig når, Endast långt därute, endast långt därute hauet slår.
J-Jär vid världens gränser är det lugnt och gott.
Snön i mjuka driuor faller — faller blott.
Vida marmoroägar, Utsikterna för en fredlig uppgö­ relse på Lausannekonferensen äro tysta uinterslott!
sålunda icke synnerligen ljusa.
Att Endast långt därute läget tvärtom är ganska kritiskt vi­ havets oro bryter sas av Englands åtgärd att sända uita brott.
hela sin Medelhavsflotta till Kon­ S — e L — w. stantinopel.
Om denna framstöt är avsedd endast som ett hot för att få det tredskande Turkiet medgörliga- re, eller om den är inledningen till eil väpnad &lt;ikiuut i » tui stil äü icke känt.
Ett rykte vill veta, att Grek­ land i händelse av det senare alter­ En röst från natthärberget.
nativet är berett att sända en här in i Tracien och återupptaga kriget Han kom upp på redaktionen och — Det är rätt!
Det är bra, sa re­ med Turkiet för att försöka vända det tidigare lidna nederlaget i se­ ville sälja spetsar.
En femtio års daktrisen.
Hugg i och arbeta!
Bliv man, tunn, mager, smalaxlad, fru­ aldrig någon skyddsling, utan var ger.
sen, arbetslös, illa medfaren av livet.
en duktig karl, en riktig karl och Skadeståndskonferensen i Paris — Nå, sa ' han, det var egentligen försörj er själv!
har, som förut nämnts, den 2 jan.
Det lyste till i de tungsinta ögo­ upptagit sitt arbete.
England och inte för den här affären jag gick nen och den tunna gestalten rätade Frankrike möta fram med var sitt hit.
Jag har läst vad redaktrisen förslag och även Tyskland har ett skrivit i sin tidning om natthärbär­ på sig.
— Ja, inte är jag den, som tappar anbud färdigt.
Det franska försla­ gena.
Jojo mensan, jag har läst sugen i första taget inte, men redak­ get medger en reducering av det ty­ Kvinnornas Tidning, och alltihop trisen skall tro att det lägger sej på ska skadeståndet, i samma mån som hade sin riktighet!
— Men det var humöret och på huvet, ska jag säja de allierades krigsskulder avskri­ inte häller för de som jag har kom­ — • han hade sjunkit ihop igen och vas, samt ett tvåårigt moratorium, mit hit.
— Se, vi allihop, både dom för vilket senare dock som villkor som bor i Labor och i mitt natthär- gned sig med handen över pannan uppställes ententekontroll av Tysk­ berge vid Skolgatan, blev bjudna på — att inte kunna få arbete i sitt eget fack — - jag är bokbindare — utan lands finansväsen samt tagande av middag annandagen.
Mycke trevligt vara tvungen att gå å jobba med panter i form av tullar och kolskatt och schangtilt, för allan del, men sånt här, spetsar å annat som man i de västtyska områdena.
För det så satte dom in ett tack i Göteboss- egentligen inte har att skaffa med — engelska förslaget synas framförallt posten, från — märk väl!
— Labors Bra!
affärsmässiga synpunkter ligga till grund.
Det upptager nedskrivning av det tyska skadeståndet och ett flerårigt betalningsanstånd samt medger tagandet av panter, vilka dock icke få vara av sådan art att de göra moratoriet utan nytta.
De engelska tidningarna förklara, att en köpstark tysk marknad är nöd­ vändig för Englands handel, under det att det ligger i Frankrikes in­ tresse att förlama Tysklands industri och bringa oreda och förfall i dess ekonomiska liv.
Här ligger den sto­ ra klyftan mellan engelsk och fransk uppfattning.
Den sistnämnda synes kunna påräkna stöd av Italien, un­ der det att de engelska synpunkter­ na sammanfalla med de amerikan­ ska.
Det har visat sig, att Förenta staterna hysa det livligaste intresse för skadeståndsproblemets lösning, vilken är en nödvändig förutsättning för återställandet av den europeiska marknaden, vars nuvarande miserab­ la tillstånd övar ett synnerligen oför­ delaktigt inflytande på det ameri­ kanska affärslivet.
Det har offici­ ellt meddelats, att Förenta staterna hava föreslagit de europeiska stor­ makterna att skadeståndsfrågan icke skulle lösas på diplomatisk väg utan rent affärsmässigt av en särskilt hyresgäster och Natthärbergets shyddslingar!
— Vem farao är en skyddsling — skyddsling?
!
När man betalar sitt nattlogis med kon­ tant en krona, som man själv jobbat ihop?
— Är inte vi i härberget hy­ resgäster lika väl som dom som bor på Labor och som betalar tjugufem i mâna ' n?!
— Är det rättvist å kalla oss i härberget för shyddsling­ ar?
Redaktrisen skall tro att det stack till i bröstet på oss!
— Det har väl gått på sne ' för oss, men en för­ söker ju ändå fäkta så pass som en kan, och någon shyddsling vill en ju inte på villkors vis vara — därför tillsatt kommission av finans­ sakkunniga.
Samtliga makter hade svarat jakar &gt; med undantag av Frankrike, som avböjt förslaget.
Vad det tyska erbjudandet inne­ håller, är, när detta skrives, icke känt.
Det torde röra sig om uppta­ gandet av lån för amortering och ränteavbetalning på krigsskulden.
De pressuttalanden som hittills gjorts i de av skadeståndsfrågan när­ mast berörda länderna präglas icke av någon större förhoppningsfull­ het.
De franska tidningarna visa dock en morsk uppsyn, bakom vil- Det dröjde kvar en god stämning efter honom, när han gick.
Han och hans kamrater ville inga " skydds- lingar " vara.
De hade känt beteck­ ningen som något förnedrande, något orättvist och kränkande.
De hade i sitt djupa armod, i sin förtvivlade belägenhet kvar stolthet, självkäns­ la!
De hade ännu icke släppt taget i livet, de ville hålla sig uppe!
Detta faktum kändes som något vackert, som en stor glädje.
Crayon.
ken man anar det redan fattade be­ slutet om en " handlingskraftig " po­ litik mot Tyskland, hur ödesdiger än en sådan aktion må bliva för hela världen.
Vid tidningens pressläggning, vil­ ken sker tidigare än eljes på grund av den i veckan infallande helgda­ gen, är utöver vad här ovan nämnts ingenting med visshet känt om Pa­ riskonferensens utveckling.
Det är antagligt, att stora och viktiga hän­ delser hava timat där, innan denna utlandskrönika faller under våra lä­ sares ögon.
Det bästa arvet.
Av Marie Louise Ingeman.
I det dagliga livet har jag fram­ för mig två typer för kvinnlig upp­ fostran, vilka ovillkorligen kommit mig att reflektera över föräldrars olika uppfostringssystem.
Båda dessa unga damer stamma ur den burgnare medelklassen och ha så att säga vuxit upp på samhällets solsida.
Deras ursprungliga villkor äro så­ lunda fullt ekvivalenta — och dock vilken oerhörd skillnad emellan dem!
Medan den ena kort och gott fått uppfostran, d. v. s. god teoretisk skolbildning med därpå följande nöd- torvtig fackutbildning för det yrke hon valt, har den andra i vidsträck­ taste mening fostrats för livet.
Till den grundliga teoretiska skolbildnin­ gen har lagts fortsatta språkstudier som fulländats till ett praktiskt be­ härskande av de tre världsspråken, konstnärlig och musikalisk elemen­ tarbildning och som ett plus till allt detta den allmänbildning, som för­ värvas genom resor, umgänge med olika slags människor och folk samt genom vanan att taga grundlig kän­ nedom om det man ser.
Varhälst denna unga dam blir ställd i världen skall hon kunna reda sig.
Det an ' hennes förståndiga föräldrar fonde- rat i hennes huvud kan 1j såsom an­ dra förmögenheter fråntagas henne eller sjunka i värde.
Hon har en ut­ märkt position.
Kunskap behöves alltid.
Och genom det metodiska i sin uppfostran äger hon det som ofta i livets kamp betyder mer än kunnandet i och för sig själv, nämli­ gen bevisen, betygen på att hon kan.
Detta innebär att hon redan vid sitt utträde i livet vid sökandet av någon anställning har en given chance att komma med i räkningen.
Och väl vald en gång måste hon genom sina vidsträcktare kunskaper, sitt prakti­ ska behärskande av språken, sin in­ lärda vana att taga grundlig känne­ dom om allt nytt bli en bemärkt och uppskattad kraft, som ovillkorligen vinner försprång bland sina mindre väl utrustade och tränade kamrater.
Jag tycker icke att den unga da­ men på något sätt är beundransvärd genom sina förvärvade kunskaper.
En dylik känsla blir ju alltid andra och personliga egenskaper förbehål­ len.
Men jag beundrar hennes för­ äldrar, som förstått att i tid och till något verkligt helt ansa och draga upp de anlag som funnits inom hen­ ne och satsa in sitt arv på levande material i stället för att lägga det på kistbottnen för en obestämbar framtid.
Gentemot dessa förståndiga, vid­ synta föräldrars lyckligt utrustade dotter står den andra.
Hon är hun­ dratals andra unga damer lik.
Hen­ nes uppfostran har påkostats det för hennes samhällställning och yr­ ke minsta möjliga — d. v. s. hela den teoretiska barlast, som utan praktisk och målmedveten komplet­ tering är gjord att glömmas, och som även så grundligt som möjligt blir glömd.
Ingenting överflödigt, in­ genting grundligt, ingenting avslu­ tat.
Allt bara en mängd uppslags­ ändar.
som i brist på utredning kru­ pit in i härvan igen.
Man har re­ sonerat som så: hon behöver icke kunna mer.
hon kan nog för att fvlla sin plats, och när vi falla ifrån en gång ha vi ordnat det så att hon skall behöva stå på bar backe.
Man räknade icke med de ekonomiska om­ välvningar, som kastat ut tusentals burgna familjer i ett gungfly, vari de endast med den oerhördaste upp­ offring och kamp nätt och jämt kun­ na hålla sig själva uppe, och som blott skall skänka bara backar åt deras efterkommande.
Allt detta en gång nyttiga guld, som i rätt tid använt på individen kunde blivit om^ satt i kunskapens oförstörbara makt, blev nu såsom ett obrukat pund ryckt denna familj ur händerna.
Och nu om ej förr gjorde sig konsekven­ serna av dotterns planlösa uppfost­ ran kännbara.
Den relativt obetydli­ ga anställning hon antagit, mest i syfte att erhålla ett litet extra bi­ drag till nålpengarna, förvandlades i ett slag till hennes enda säkra ut­ komstkälla.
Hennes position är icke avunds­ värd.
Kunnigare än sina praktiska medtävlare och mindre kunnig än sina gelikar intar och kommer hon hela sitt liv att intaga en svår och obehaglig mellanställning.
Att nu, när livet redan slukat henne, börja att mura upp nya grunder är för sent.
Vem är lyckligast av dessa båda: hon som av sina föräldrar fick det mesta möjliga i bildning och fostran och sedan kördes ut i livet att pröva sig fram på egen hand eller hon som fick det minsta möjliga och bjöds att med hemmet som ryggstöd sitta och vänta på ett arv, som genom li­ vets nyckfulla omsvängningar aldrig skulle komma henne till godo?
Kvinnor i statens tjänst äro ej överbetalade.
I en av Sveriges Industriförbund verkställd undersökning av de nuva­ rande avlöningsförhållandena för vissa kategorier personal i statlig och enskild tjänst göres bl.
a. gäl­ lande, att den statligt anställda ar­ betskraften är överbetalad i förhål­ lande till motsvarande kategorier i enskild tjänst.
Styrelsen för föreningen " Kvin­ nor i statens tjänst " har med beröm­ värd raskhet mött attacken och i ett med siffror späckat aktstycke klar­ lagt, att " man icke med fog kan tala om någon överbetalning från statens sida av kvinnlig arbetskraft, utan att tvärtom en jämförelse med de privatanställdas löner tydligt ådagalägger att underbetalning i stor utsträckning äger rum! "
Industriförbundets upptäckt av den överbetalade kvinnliga arbets­ kraften verkar för övrigt utomor­ dentligt överraskande.
Tänk er, för högt betalad kvinnlig arbetskraft!
K V I N N O R N A S K V I N N O R N A S T I D N I N G AKTIEBOLAG ET GÖTEBORGS BANK SKAND1HAVISKA KREDITAKTIEBOLAGET GÖTEBOBO - STOCKHOLM - MA.LMÖ STOCKHOLM GÖTEBORG Offentliéa^ n ®j en - Nordiska Handelsbanken Stockholm.
GÖTEBORG.
Malmö.
Stora Teatern.
1 1 30 Billiglietsmatiné: 100 avdelningskontor i västra och östra Sverige Grundad år 1848 _.
„ttondedagen kl.
Egna fonder: Kr.
72,650,000: — Avdelningskontor över hela landet Egna fonder Kr.
182,000,000: — Gottgör å insatta medel högsta gällande ränta Emottager penningar a sparkasse-, kapital- och depositionsräkning till högsta gällande ränta.
Utlämnar hemsparbössor.
Bankens notariatavdelning förvaltar föreningars och kassors medel, enskilda förmögenheter samt testaments- och förmyndaremedel.
Obligations- och fondavdelningar.
Fullständig bankrörelse i övrigt.
Göteborg.
meddelar Notariatavdelning.
Förvaltar enskildas och Jcassoi ' s värdehandlingar mot billig avgift.
Brand- och Avbrottsförsä Tandläkare Anne-Marie Heijde Äktenskapet från rasbiologisk synvinkel.
» ylle och bomull i alla möjliga kvalitéer Barnföreställning Rödluvan.
bortsäljes oerhört billigt Varje afton kl. 8: Kamraterna t GÖTEBORGS HANDELS SJDFARTS-TIOHING " ••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• " " TYGER Trettondedagen kl. 1,30: Liv-, Livrante- och Kapital, försäkring.
OBS.!
Sveas förmånliaa BARNFÖRSÄKRINGAR!
INBROTTSFÖRSÄKRA i Sy eas dotterbolag ASTREA.
[Bomullstyger - JVIöbeltyger - Gard varunder stora massor av j^nsbergsteatern en politisk maktfaktor av största be­ tydelse för kyrkan.
Det är möjligt, att det även så småningom skall gå upp för den Telegramadress protestantiska kyrkan, vilket kraf­ " K reditbolaget " tigt stöd den för sina strävanden att gripa rättledande in i samhällslivet Av Professor /.
Vi / h.
Hultcrantz.
(Inf.
gen.
Göteb.
Tandläkaresällskap) skulle kunna finna hos kvinnorna, (Sv.
Kvinnors Medborgarförbunds artikelserie).
om deras kraft samlades i särskilt Vasaplatsen 1.
Telefon 15500. härför bildade organisationer, stora, Rådfrågning; Vard.
1 h2 — ' / 2 3. övriga På det nya året ingår sorgebud­ faderns; det sista glömmer man allt­ II.
tider efter avtal.
landsomspännande och enhetligt led­ skapet att författarinnan fru Wilma Den självprövning, som bör före­ för ofta.
Det icke sällan hörda da liksom de katolska.
Lindhé den 30 december avlidit i gå beslutet att gifta sig, erbjuder trösteordet: jag gifter mig ju icke sitt hem i Göteborg i den höga ål­ ofta stora svårigheter, som kunna med släkten, visar att man är blind Det svårförståeliga.
dern av 84 år.
nödvändiggöra hjälp och råd av en för de blivande barnens rättmätiga Ett sällsport rikt och in i det si­ rasbiologiskt skolad läkare.
Många intressen: de ha rätt att fordra, att Något om läsecirklar Efraim Karlson var gårdskarl i sta verksamt liv har härmed fått sin Av Aru.
bristfälligheter, särskilt i kropps­ jag väljer ett så gott släktarv åt ett stort fint hus.
Det var en hygg­ fridfulla avslutning.
När den långa Så länge jag levde i lärarinne­ dem, som det är mig möjligt.
lig och hjälpsam människa, som gjor­ arbetsdagen, mänskligt att döma, ligt hänseende äro icke ärvtliga, så kretsar, var jag med i flera slag av Den rika arvtagerskan, som spelar de herrskapen i våningarna många var slut, kallade vespern hem den t. ex. de som härleda sig av yttre läsecirklar.
Först bestodo de av så stor roll på äktenskapsmarkna­ tjänster.
Han hjälpte till att piska nitiske och trofaste arbetaren till orsaker, olyckshändelser, genom­ den, behöver icke vara rik på gods hela lärarinnekollegiet, som i tur mattorna, har de tunga torgkorgarna vilan.
Skymningens, trötthetens allt­ gångna sjukdomar av flera slag o. och guld utan på goda arvsanlag i och ordning bjöd hem kamraterna Dessa minska i regel icke sin upp i köken, tvätten på vinden, och för långa och prövande väntanstid d. till sig på kaffe och sedan lämnade ägares rasbiologiska värde.
Ä an­ kroppsligt och framförallt i andligt krånglade de elektriska ledningarna blev henne förskonad.
Om liv är an­ ordet åt den, som läste bäst högt.
avseende.
Och den eftersträvade mamma ariadnå&amp;i ställde han i en handvändning allt dens förmåga att höja sig och sjä­ dra sidan kan en till synes fullt mannen av börd och hög social ställ­ Vi anförtrodde inköpet av böcker åt frisk och normal person inom sig aääd / f {ustads till rätta.
Ibland tog han betalt, lens friska mottaglighet för nya in­ bära slumrande, " latenta " anlag ning, är av ringa eller intet värde, vår föreståndarinna, när hon var till­ men oftast inte.
tryck, blev fru Lindhé aldrig gam­ till svåra kroppsliga eller andliga om man icke bedömer hans börd ef­ räckligt litterärt bildad för att vi Alla tyckte, att han var en snäll mal.
Även när under senare år en ter rasbiologiska synpunkter, och skulle kunna ha förtroende för hen­ r och behändig karl, men eljes?
Nej, återkommande och förklarlig ohälsa lyten såsom epilepsi, en del sinnes­ / VARJE om han icke vunnit sin ställning el­ nes omdöme.
Hon läste vanligen eljes var det inte något av särskilt i någon mån brutit hennes arbets­ sjukdomar m. m., vilka kunna över­ ler kan försvara den genom sina högt under det att vi andra arbetade.
S VENSKT HEM värde hos honom.
Alla herrskapen kraft var det en ungdomligt levande föras till barnen och hos dem bryta personliga egenskaper.
En mesalli­ Jag minns- ännu, hur våra yngre kallade honom " Kalson " rätt och ande, som blickade fram ur dessa ut med full kraft.
Även arvsanlag ans gör endast den, som äktar ö n kamrater kvävde sina gäspningar, slätt, och när de, som tack för mot­ mörka, kloka, livfulla ögon, vilka för goda och värdefulla egenskaper moraliskt eller intellektuellt under­ när boken, trots sin lockande titel, som vill följa tagna obetalade tjänster, bjödo ho­ med oförminskat intresse följde, kunna på samma sätt vara latenta, och berömde författare, var mycket målig person.
dagshändelserna nom på kaffe, skedde det alltid i kö­ mätte och vägde händelsernas gång vilket förklarar, att barn icke säl­ Men spelar då icke kärleken så­ torr och tråkig.
Men jag vet också, lan äro bättre utrustade än sina för­ inom politikens ket.
och innebörd.
Och sådan hennes som grndval för äktenskapet någon att när vi på våren sågo tillbaka på Så kom kriget och Efraim Karl­ personlighet var, stark, klok, mått äldrar.
handelns, kon­ Jo de biografier över framstående män Huruvida en person bär inom sig roll i den rasbiologiska läran?
son jobbade med så framgångsrik full och god, sådan var även hennes stens och littera­ och kvinnor, som vi hunnit med un­ förvisso; utan kärlek kan icke äk­ ohederlighet att han på några år diktning.
Det var sannolikt ingen latenta anlag till gott eller ont, vil­ turens område tenskapet fylla sin uppgift att möj­ der läsåret voro vi alla, även de yng­ vart halvmiljonär och ägare till den tillfällighet att hon räknade Jonas ka han kan ge i arv åt sina barn, sta, tacksamma för den kunskap vi liggöra ett djupare och innerligare läser man kan man väl aldrig med absolut stora fastigheten.
Lie såsom en av sina älsklingsför­ förhållande makarna emellan, en ri­ inhämtat och de nya tankar, som visshet förutsäga, men den större fi­ Han gjorde icke längre några fattare, och måhända som den främ­ n u m e r a kare utveckling av deras personlig­ givits oss.
Sedan har jag deltagit i tjänster åt herrskapen, han drev i ste.
Såsom hans står, utan jämfö­ ler mindre sannolikheten därav kan het, och att därigenom skapa den sådana läsecirklar, där en medlem stället deras hyror i höjden så långt relser i övrigt, hela fru Lindhés för­ uppskattas, om man känner perso­ anförtrotts bokinköpen, och då har nens släkt.
Om min släkt i flera led bästa möjliga miljö för de uppväx­ lagen det tillät.
fattarskap på verklighetens grund, ande barnens utveckling.
Kärlek det berott på dennas bildningsgrad, Men märkligt nog behandlade de med sina goda tendenser, sin vädjan varit fri från ärvtliga lyten, har jag måste ligga till grund för varje ide­ vad för böcker vi fått.
Jag minns honom aktningsfullare än förut.
In­ till det bästa inom människan, bil­ god anledning att hoppas, att jag aliskt äktenskap; men kärleken får ett år, då jag inte aiisåg det löna mö­ OCH gen kallade honom längre " Kalson " dande en ledfyr, vars ljus träffat själv är fri från dylika anlag.
I dan att läsa mer än två ' av alla de motsatt fall bör en kompetent ras­ icke vara blind, och den måste kun­ utan alla sade " herr Karlson ", och mången till välsignelse.
böcker, som cirkulerade var 14: de biolog åtminstone tillnärmelsevis na offra sig själv, om den skulle när han kom med jobsposter om höj­ Få hava älskat sitt arbete så kunna bedöma den risk, för vilken stå i vägen för framtida släktens dag.
Det sättet att sköta en läse- da hyror, visade man honom icke ut i cirkel är nog det sämsta och där­ välfärd.
köket, utan bad honom stiga in i sa­ varmt som fru Lindhé och få mera mina blivande barn utsättas genom näst det, att var och en köper en bok, Om en sådan uppfattning av äk­ Begär alltid trofast, allvarligt och hängivet för­ släktarv.
longen.
som sedan cirkulerar.
Månne inte tenskapet och föräldraskapet, soin valtat sitt pund.
Hennes sista stora Det bör även framhållas, att de Yarför?
arbete blev memoarerna.
Hon hör­ ärvtliga lytenas betydelse är myp- här blivit antydd, kunde genom­ det beror på den ytliga och missrik­ Kohbs de verkligen i hög grad till dessa ket olika.
Samhället behöver icke tränga alla lager av vårt folk och tade smak, som flertalet kvinnor Envar behandlar de mindre be­ lyckliga, som vid sista aftonväkten enbart idealmänniskor; även perso­ bli ledstjärnan för deras handlingar, visar, när det gäller deras mesta läsning — skönlitteraturen?
medlade på ett sätt, de rike på ett kunna blicka tillbaka på en av häl­ Thé ner med ganska måttlig intellektu­ så skulle rashygienen vara på god annat.
Det är emellertid ett faktum, att väg att nå sitt mål.
Att så skall sa, tro, arbetsglädje och hänförelse ell begåvning kunna göra nytta i Denna företeelse är allmän.
Den förskönad och förädlad arbetsdag.
den gemensamma läsningen av en världen, och många av våra andliga ske, vågar man tyvärr icke hoppas, är svår att förstå, ja, omöjlig att bok, svensk eller utländsk — det se­ stormän ha i kroppsligt hänseende ty alltför många människor, och Wilma Lindhé föddes i Norrkö­ finna en förnuftig, tillfyllestgöran­ nare för att bibehålla sina språk­ W i l h e l m i n a T h o l i n, varit ganska styvmoderligt utrusta­ bland dem just de i rasbiologiskt av­ Ex. ansiktsmassör.
de förklaring till.
Vid eftertanke ping 1838 och var syster till profes­ kunskaper — är ett mycket ange­ seende sämsta, äro okänsliga för sor O. Hammarsten och hovpredi­ de.
Brister pa ett område kunna Chalmersgatan 17.
Tel. 3934 ' irriterar den.
nämt sätt att hålla sig underkunnig alla etiska motiv, och för deras skull väl uppvägas av företräden på ett Man behandlar de mindre bemed­ kanten F. Hammarsten.
Vid sitt annat; helt odugliga från rasbiolo­ måste andra medel tillgripas, lagbud om nyutkomna böcker av värde eller lade — ja, hur skall det uttryckas?
tidiga giftermål med kaptenen J.
N. gisk synpunkt äro endast sådana in­ och socialpolitiska reformer.
Men att odla såväl hjärna som hjärta ge­ Lindhé flyttade hon redan 1857 till - — utan alla ceremonier.
divider, som äro moraliskt undermå­ för att kunna genomföra dessa oeli nom studiet av klassiska författare.
Mina välkända behandlingar för: te, händer, hals och armar rekommen Yarför?
Med vad rätt ser man Göteborg.
Änka sedan 1896 har liga eller lida av sådana svåra lyten, sedan tillämpa dem på ett effektivt Jag har ofta tänkt på detta, när mi­ Pomador för hyns vård, Skin-Cream ^ författarinnan under senare år i sin ned på dem?
Man intar icke någon sätt fordras stödet av en kraftig na gifta vänner klagat över, att de Ekzem, klåda, revorm m. m.
5:50 pr^ ' att de falla samhället till last.
OBS.!
Ingen har min metod i överhöghetsställning till dem.
Man dotter Ellen haft en kärleksfull och Har man efter samvetsgrann folkopinion, och det är därför av den komma bort från allt, som bildar Har med framgång praktiserat i i ' 011 har icke övat välgörenhet mot dem, god vårdarinna, vilken samtidigt prövning funnit, att man icke är största vikt, att alla goda krafter och roar inom litteratur, konst och Berlin, Köpenhamn, här i 23 ar.
icke lånat dem pängar eller gjort varit hennes praktiska stöd, medan På samma gång får jag önska oduglig och ovärdig till föräldra- och framförallt ungdomens vårdare musik.
Säkerligen kan man med dem några tjänster.
Man har aldrig hon i det lilla fridfulla författar- skap, så måste valet av maka ske och uppfostrare söka leda de ungas god vilja utveckla sig mycket under Ett gott nytt år ^ och får jag tacka för det stora haft något obehag, någon som helst hemmet vid Carl Gustafsgatan ända sällskapliga former.
— När man tankar i den rätta riktningen och med lika allvarlig känsla av ansva­ visats mig under de gångna af känning av att de sakna guld, men in i det sista med klar tanke och ret mot de efterkommande.
Mina hos dem ingjuta en livlig ansvars­ har tid att gå på kafferep, måhända som hoppas på talrikt besök under komma brinnande håg fyllt det andliga icke desto mindre förringar detta egna arvsanlag kan jag ju icke på­ känsla icke blott mot nu levande flera gånger i veckan och tillbringa faktum att de äro obemedlade i en- värv, vartill hon känt sig så varmt verka, de äro mig givna redan i mo­ medmänniskor utan även mot dem, timmar med att prata nonsens, kan själva förstå en intressant eng dragen.
vars ögon deras personliga värde!
man da inte hällre förena samma prästman, som var gäst i P enS1 ° " j t derslivet, och dem och inga andra som komma efter oss.
Men gentemot den rike visar en­ kafferep och tid med högläsning och tet.
Han sade efteråt till kan jag giva åt mina barn.
Där­ var, även den eljest kritiskt anlagde, handarbeten?
is touching to hear these ^ emot har jag full frihet att välja w aktning och respekt.
Man blir mju­ Då jag var på ett pensionat i som­ ladies reading Browning, of.
far eller mor at mina barn.
Barnen n £ kare i ryggen, böjligare i nacken, ras, hörde jag av en chefsfru, att they don ' t understand anythi mottaga ju lika mycket i arv från Den katolska kyrkan man sänker vid hälsning hatten hon ordnat läsecirklar, där 20 äldre aü ".
— vardera av föräldrarna och lika djupt — och yngre damer läste Robert Brow­ Hur rätt han hade lämn ar ^ och kvinnorna.
mycket från moderns släkt som från Varför?
ning både för att öva sig i engelska därhän, men skulle vilja vaI ^ a j- ä.
Vad är det som ger denne man och samtidigt ha läst den store skal­ Browning såsom ämne vid ^ Föreningsrörelsen är synnerligen hans av envar erkända pondus?
Gul­ sto mindre förhäxar det oss var gång hetshandlingarna värdelösa, och han livlig och omfattande inom den ka­ den.
Jag sade helt öppenhjärtigt ning.
Men läsecirklar önsk ar ^ ^ vi komma i kontakt med den som störtar ned från den höjd, dit envar tolska kvinnovärlden i skilda länder att jag beundrade dem som hållit på ordnade i varje hem landet r u ^ det!
äger det och inger oss respekt, även hjälpt till att lyfta upp honom, och samt uppmuntras direkt av kyrkan, hela vintern med en skald, som få av alla våra husmödrar, som läßp ^ Detta skäl skulle kunna godtagas, om man väntade någon personlig om ingenting eljes hos honom är äg­ han skall bli en av de obemedlade, vilken ålägger kvinnorna som en hans läsare förstå; något som både ter en trevlig stund och g°d a ^ g jg fördel av hans guld, om man aspirera- nat att framkalla denna känsla.
Vi som man behandlar utan ceremonier.
plikt att bringa det kvinnliga före­ chefsfrun och hennes vän leende un- utländska böcker och inte an ^ de på ett penninglån av honom, hans böja på nacken, sänka djupt vår hatt, ningsväsendet till högsta blomstring.
derströko.
Men den engelska de un­ ha någon tid att ägna åt 1 &amp; S ® namn på en växel eller en allmosa skicka oss i ord och handling re­ I sanning envar går och bär på in­ Kvinnoföreningarna stödja kyrkan derhållit kom dem bra till pass, ty 1er spelning.
Hela vårt D n av hans hand.
Men allt detta är en spektfullt och höviskt för det bank­ vanda föreställningar, oreflekterade genom en religiöst betonad insats i de kunde göra sig förstådda av och ningsnivå skulle höjas därig e ^ fack, fyllt med värdepapper, som är uppfattningar, vilka nog skulle be­ det samhälleliga arbetet, upprättan­ ju främmande.
Hans guld spelar icke den minsta hans, detta fack till vilket han har höva undersökas och kanske också det av skolor, bibliotek, asyler, ho­ 111 roll i vårt liv, om det finnes eller nyckeln, dessa värdepapper, av vilka korrigeras.
tell, matsalar, verkstäder o. s. v. och Uarkra cf-anka • % / • » « titSHäk ta Vackra, starka, handvävda, ljus * oel) tvättäkta icke, inverkar icke i ringaste grad endast han själv drar reveny.
Låt Den fundersamma.
torde även, särskilt i de länder där Prover sändas.
.
v Precisera godl) etsfullt vad ni önskar, på våra förhållanden, men icke de- bankfacket bliva tomt eller säker- K o n s t f H t c n a försälj ni ngs magasin, Göteborg * M » ' kvinnorösträtten genomförts, utgöra igsniagoo ..., WILMA LINDHÉ, börjar Måndagen den 8 Januari Affärstid kl. 9 — 6.
Bajadären.
samt (Eftertryck förbjudes).
Utförsäljning Vermlänningarna iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii iiiiiiiiiiiMiiiimiiiiiimiiiiiiiiiiiiiiHimmiiiiiiiiiiiiiiiiiiiHiiiiiiiiiiiiiii Egna fonder Kr.
78.750.000 IIIMIMIimilllllHIHIIIIIIllllMIMIIIMIIIIItllimillimMlllimilimMIIIIMMHIHmMIIIIIIHMMHIMimilHttMI Vår - stora - årliga j ~f ÖLKT EAT ER N.
Varje afton kl. 8: MAGASINET Nyårsrevyn 1923.
| \ |ya Teatern.
kl. 1,30 Billighetsmatiné: Trettondedagen och Söndag Barken Margareta.
Varje afton kl. 8: Bröllopet på Ulfåsa.
LILLA TEATERN.
Trettondedagen kl. 7 och 9: Nyårsrevyn, U 1 30 Halta Lena och vindögda Per.
Söndag kl. 1,30 Samma pjes.
Söndag kl. 7 och 9 Nyårsrevyn.
Sedan varje afton kl. 8: Nyårsrevyn.
Varför bli svenskarna så duktiga i Amerika?
Detta är icke bara en nationell myt.
Det svenska namnet har verk­ ligen skapat sig en rangställning i Amerika.
På alla områden, man­ liga såsom kvinnliga, är den svenska arbetskraften eftersökt och ej sällan anförtrodd framstående förtroende­ poster.
Om vi studerade statistiken under de år emigrationen florerat skulle vi snart finna hur många tusen si­ nom tusen svenskar av båda könen som utvandrat direkt från den sven­ ska landsbygden för att av egen kraft och utan.
alla.
förkunskaper för vistelse i främmande land snart nog därute vinna en burgen, aktad och i åtskilliga fall bemärkt .ställning.
Deras historia, sedd på närmare håll, har dock förtäljt, att denna ställ­ ning ieke vunnits utan en hård och ihärdig kamp.
Vanligen har hän­ delseförloppet varit först äventyrli­ ga skildringar om hundliv, umbä­ randen och de simplaste grovarbe­ ten av alla slag, därpå har såsom för Kokens odödlige mr.
Micawber " något yppat sig ", och efter ännu någon tid har såsom ett tecken på begynnande välstånd den första sti- 40 Kungsgatan 40 liga kabinettsfotografien eller det första reket kommit såsom en liten uppmuntran till dem därhemma, som under tiden stått och stampat pä samma plats utan att fara varken synnerligen illa eller väl.
Frågar man sig nu av vilka orsa­ ker det i regel går svensken så märkvärdigt väl i handom i Ameri­ ka kommer man ovillkorligen till vissa rätt tänkvärda slutsatser.
Såsom den första och viktigaste orsaken till framgången står det faktum att det för svensken är långt till hemmet i Amerika.
Här ligger kardinalskälet till hans lyckande.
Endast denna käns­ la, att om det går honom illa, ingen männniska står beredd att hysa, fö­ da och kläda honom, har en under­ bar förmåga att draga ut det bä­ sta ur hans kraft, energi och upp­ finningsrikedom.
Går det på taket har han inte mamma och pappa, mostrar, fastrar eller syskon att springa hem till och klaga för.
Han måste bita ihop tänderna och taga nya tag.
Får han icke det arbete han tänkt sig, måste han i stället hålla till godo med en hel del, som han på hemjorden ej skulle kunnat drömma om att utföra.
Är geschäf­ tet simpelt, svårt, ansträngande, vå­ gar han dock ej släppa taget — han måste ju omedelbart ha något annat i stället.
Och han tvingas att hålla i och hålla sig uppe.
Under skarp konkurrens även om det simplaste arbete får han till det yttersta trä­ na sina, färdigheter, stålsätta sin vilja, disciplinera sig själv.
I or­ dets vidsträcktaste bemärkelse känner han sig vara sin egen lyckas smed.
Han vet att ingen runt omkring frå­ gar hur det går honom — att han är som en man, utkastad i havet, och dömd att sjunka, om han ej med egen kraft kan nå land.
Men gör han detta, vet han även att tusentals HANDSKAR och VANTAR Smide alla slag, Keramik, Väfnader Bese utställningen SÖDRA HAMNGATAN 45 KONSTSLÖJDEN (Med ensamrätt för Sverige.
Efter­ märkt en viss ovana vid ståten.
Han tryck ej tillåtet).
härstammade från det schlesiska berg­ landet.
Hunger och nöd hade stått vid hans vagga och gjort hans kropp klen och smal.
Men i denna kropp bodde en vilja, som av intet lät sig bryta.
Han började sin arbetsbana Koman av Luise Westkirch.
som springpojke och för varje spa­ rat öre köpte han sig böcker, läste Översättning av — e.
långt in på nätterna och samlade sig ett konglomerat av allmänvetande, so­ cialt och vetenskapligt.
När han nått Ut j la an att VI " ida på huvudet sprang så långt, att han förtjänade något mer g en S ° m en tyende längs strandsti- än torra brödet, tog han till sig den lille, föräldralöse brodern och blev.
n ^ ' s beth stod kvar och log över honom både mor och far.
Ede växte han; V ade ^ st- ^u visste hon, om upp till en kraftig yngling, skötte sig han lagade efter henne.
i skolan och fick sedan gott arbete i en kakelugnsfabrik.
Efter bevä- IV - Str " 111 6 1 aV ringstiden flyttade han åter till bro­ hetarnç ' ' ^emvandande ar- Rosenh ^Pphö °f hade nästan dern, som under tiden gift sig i över­ " store b ^ rnst Wessel, Edes ensstämmelse med sina grundsatser.
tra PP an ti " Hustrun skulle vara för det första sin vån ' r ° r ' Det va " ' " - be ' ägen ovan på Lipperts.
fattig, ty mannen borde vara den som T at 1m f° ren ingssaker " som hind- hade försteget i äktenskapet; för det 50111 omT HanS.
hatt såg så ny ut ' andra allenastående, sa att hon icke an Just snygg ro köpt den, han bar en var bunden av äldre plikter, för det er ren * - och ' k ra £T e °ch manschet- tredje frisk och flitig; och för det Vlsst ansett fjärde, — ja det tillstod han knappt ^°notn fö " ^ 11 en ^ err eman, om man icke ens för sig själv, fast det nog var den / Rosenhof.
Kerstin Lindahls BLOMSTERAFFÄR Korsgatan 4, Telefon 84 * 62 Rekommenderas!
DRICK LUNDGRENS THE • Sedan jörra århundradet marknadens aKraJrämsfa K ' [tioner paket säljas årligen,.
Skolreformen och våra barn.
Några synpunkter i anledning av förslaget till skolreform av Fru Ragnhild Modin-Ringström, grundarinna av den svenska skolan i Berlin.
IV.
Skoldagen för lång.
Är det naturligt, att våra barn tillbringa större delen av sin dag i skolan, hela den del av dagen, då det under vintern är ljust och luf­ ten är varm och (torr?
Är det naturligt, att de slippa ut för att leka och röra sig i frihet en stund först då det är mörkt?
Eller kanske inte ens då få någon, frihet, emedan de även då äro helt upp­ tagna av läsning?
D. v. s. stilla­ sittande och hjärnarbete.
Är det naturligt, att ett barn på tio à tolv år stiger upp klockan sju på morgonen för att börja ett re- getbundet arbete, och när det vid fyratiden ätit sin middag har än­ nu ett par timmars arbete kvar, ja, ibland tre timmar?
D. v. s. att ett så litet ibarn är lika bundet som fullvuxna män med åtta timmars arbetsdag?
Barnen på tolv till femton år i realskolor och läroverk ha på efter­ middagen, d. v. s. efter klockan fy­ ra, vanligen tre, ja, ofta fyra tim­ mars arbete.
Om läxeuppgifterna visa något mindre arbetstid, så tror jag mig kunna säga, att barnens uppgifter om den tid de använda på sin läxläsning är lågt tilltagen, utom det att läxförhör av äldre per­ soner inte brukar medräknas.
Där­ till komma vid denna ålder afton- lektioner.
Dessa äro en stor tids­ spillan för både elever och lärare, som förut redan två gånger på da­ gen varit i skolan.
Man hör barn på tretton, fjorton år omtala, att de ibland sitta med läxor till kloc­ kan tio på kvällen — för att stiga Till JULKALASEN levereras å nästan hvilben plais som, hülst i världen genom.
C VCLSXI JMomslerhandel GUSTAF EKMAN GÖTEBORG, STORGATAN 3 / TELEGRAMADRyVASA " CODE V.O.B.
TEL. * 3 / * • ' 036S ^ / Vectfem av: The Horists ' Telegraph (Delivery Association ' U.S.
ai.
samt CBlumenspenden^Verm ittlung, " Berlin C:a 4000 blomsteraffärer » •«k.
lorden rundt äro anslutna.
IREVLIG ock Marknadens hittills oöver­ träffade ooh billigaste hem­ färg Fråga Eder hand­ lande eller tillskriv A.-B.
NAD CO, GÖTEBORG.
INTRESSANT FARS KA NYHETER.
10 Korsgatan 10 Göteborg VÄRDEFULLT INKEHÅLL Man ufaktur-, Kapp- GÖTEBORGS MORGONPOSf &amp; Pälsvaruaffär.
Presentkort.
jor * Färga Edra klädningar och blusar med Gustaf Byrmans Enka g " Gubbens " Drottninggatan 4$ alltid trevliga nyheter i händer skola finnas utsträckta på stranden för att trycka hans.
Han har lyckats — en ridå faller för det förflutna och en annan höjer sig för det kommande.
Arbetet, mödan, försakelserna ha icke dödat honom.
Tvärtom!
Han är efter detta bad en vak­ nare, kunnigare människa, som eröv­ rat en ny och värdefull egenskap: självförtroendet.
Den paniska skräcken för samhällets botten och att drunkna där har försvunnit.
Han vet att bottnen kan genomva­ das, och att det t. o. m. är en ganska givande och belärande sysselsätt­ ning att praktisera sig fram igenom den.
Ty — och vi stå nu inför en an­ dra betydande orsak till svenskens framgångar därute — man kan komma igenom i Amerika.
Och det­ ta icke allenast socialt utan även ekonomiskt.
Alla de fördomar som i det mindre landet bestämma och hämma en persons karriär äro där såsom bortblåsta.
Om en människa kommer från höjderna eller djupen frågar ingen efter.
Alla måste bör­ ja från början, och tävlingen är fri.
Bondson eller greve — never mind!
— de kunna bli gatsopare eller miljardärer båda.
Det ligger onekli­ gen något oändligt upplivande i detta.
Det tjänar med andra ord något till att anstränga sig.
Även ur arbetsprestationens syn­ punkt tjänar ansträngningen något till.
Det tak som fackförenings­ tvånget här hemma spänner över den arbetande, och i vars hägn en underlig ny världens ordning tiller­ känner den allra sämst kvalificera­ de lika stora förmåner som den yp­ persta kraften — en orättvisa som ju rimligtvis i längden måste för- s \ aga om ej rent av döda arbetsgläd­ jens sunda tävlingslust — detta ti J ekande tak finnes ej därute.
Envar svarar för sig.
Den utmärkte arbetarens prestation får alltjämt v ara bättre än den dåliges och be- dömes därefter.
Synen av de tjugu sysslolösa, som står och ser på.
hur en kamrat sliter för dem alla är där otänkbar.
Medvetandet finns och hålles ständigt klarvaket i. den hår­ da fria konkurrensen att den som ar­ betar mest får bäst.
Detta sporrar med samma osviklighet som den lika lönen för god och dålig arbetspresta­ tion måste verka förslöande.
Stora kontingenter svenska arbetare hava även under senare år genom emigra­ tion löst sig ur detta fackförenings­ tyranni för att på Amerikas fria jord tillvinna sig ett utbyte för sin duglighet, som genom rådande för­ hållanden vore orealiserbart här hemma.
över huvud taget är det numera vanligen de bästa elementen i vår folkstam som resa över för att ska­ pa sig en framtid därute.
Medan for­ dom var och varannan ungdom på vår svenska landsbygd talade om att " gå till Amerika " på ungefär samma sätt som hade det gällt att gå över Hisingsbron, hava senare ti­ ders förhållanden därute så att säga själva gjort en gallring av invand­ rarematerialet.
Det stora överbefol­ kade landet öppnar ej längre sina portar för en tomhänt och okunnig resenär.
Konkurrensen är där så­ som överallt i hela världen hetsigare än någonsin och dess nationaliserade befolkning i ständig imponerande tillväxt - — - det var längesedan Ame­ rika kunde betraktas såsom en av­ stjälpningsplats för andra världsde­ lars utskickade odågor och äventy­ rare.
Med dessa synpunkter för ögonen är det ju för oss svenskar så mycket ärofullare att det svenska namnet står så högt därute.
Att i en kon­ kurrens, vari alla jordens folk li­ delsefullt och rastlöst deltaga, våra landsmän genom duglighet, arbet­ samhet, hederlighet och rättrådighet erövrat och bibehållit en bemärkt plats i första led.
Vad man kan be­ klaga är endast att det ofta i såväl det ena som det andra avseendet må­ ste ligga en Atlant mellan sven­ skarna och deras fosterland innan det bästa inom dem kommer till sin fulla rätt — och erkänsla.
Gertrud Brinek.
Tel. 1913.
Den storsfa morgon tidningen Hanclsl^ompaniet TELEFON 15379 GÖTEBORG V b 3 T I D N I N G S 0 0 — G u b b rekommenderas.
viktigaste grunden, att denna allvar­ samma, inåtvända man var hopplöst kär i den lilla Lisbeths krushuvud, uppnäsa och klingande barnaskratt.
Då Wessel i afton vek av in i Ro- senhof tänkte han med bekymmer på brodern.
Att Ede sorglöst njöt av sin ungdom unnade honom brodern av hela sitt hjärta, han som själv ha­ de haft varken ungdom eller tillfällen till njutning.
Men han tyckte icke om sättet, på vilket Ede roade sig.
Det gick alltid nedåt, nedåt.
Tarv­ liga värdshus, tarvliga kamrater, al­ drig något som lyfte, höjde.
" Jag får väl passa på honom " sade sig Wessel, då han gick uppför den mörka knarrande trappan, och han upprepade orden vid varje trappsteg.
Då han öppnade köksdörren, stan­ nade han ett ögonblick på tröskeln och lät som vanligt en blick av halvt medveten belåtenhet glida över detta hem, som hans flit skapat, bit för bit, år efter år.
På väggarne hängde vackra kökskärl, framför fönstret stod ett bord med vit vaxduk.
Skåpet hade brokiga glasdörrar.
Bredvid tic­ kade en gök-klocka.
En länstol bredde sig i hörnet.
Till vänster låg " förma­ Specialiteter: e n s e g e n Ostronanjovis S j^| Gubbens Kalasbullar ket ", som ståtade med soffa, atenien- ne med granna snäckor och tomma blomstervaser, och så bordet med plysch-duk och därpå en skål med guldfiskar, allt lika blankt och ögon- skenligen obegagnat, som hans egna kläder.
Yid spisen stod Lisbeth och tände just upp eld med kvistar, som hon bröt mot knäet.
Ännu var hon nå­ got röd efter sitt äventyr och ba­ det, men håret var glattstruket och kläderna torra med ett stort köks- förkläde över.
Wessel rynkade pannan: " Ännu ingen eld i spisen? "
" Jag fick vänta så länge hos Pot- hoffskan ", ursäktade hon sig.
" Där är en ryslig röra där nere ".
" Yarför kan du inte köpa på ett annat ställe? "
" Ja, när man nu råkar bo ihop med det där sällskapet!
Tänk vad de skulle få mycket att säga, om jag ginge någon annanstans.
Jag har bett dig så ofta att flytta från Rosenhof. "
Men Wessel var icke hågad att angripa sin lilla skatt i sparbanken för något så onödigt som en flytt­ ning.
Han gick över gången.
Mitt emot i det stora rummet stodo äktaparets sängar, och i den lilla kammaren bredvid bodde Ede.
Rocken tog han av och hängde ordentligt in i kläd­ skåpet, och drog på en annan gam­ mal rock.
" Var är den lille? "
frågade han.
" Lipperts Dora tog honom med sig, medan jag var ute och hand­ lade. "
" Så snart du får grytan på elden, ska ' vi raskt gå igenom hushållsbo­ ken ", sade Wessel.
" Sedan skall jag strax ut igen; jag har nattjänst, vakten i natt. "
" Nu igen!
Du tar livet av dig med det eviga slitet. "
" Det är ju inte tungt arbete, och lönar sig bra.
Sålänge vi är unga, få vi röra på oss.
— Ta ' nu fram boken. "
Lisbeth gjorde förstulet en gri­ mas.
Hon hatade mannens nog­ grannhet och tyckte, att några ören ingenting betydde.
Men hon tog lydigt fram hushållsboken, lade upp det som var kvar av kassan på bor­ det, och skrev upp några saker hon glömt: 2 hekto risgryn så mycket, 3 st. sill så mycket, 1 hekto korv o. s. v. Wessel satt i länstolen med det bleka, skägglösa ansiktet stött i handen och räknade allvarsamt med.
Men han gjorde ingen anmärkning över hennes glömska.
Med en känsla av skuldmedveten­ het frågade Lisbeth smekande: " Skall jag inte steka dig en äggka­ ka, du behöver något gott? "
" Vad har du åt Ede?
Du får ge honom också något gott. "
" Han ser minsann inte ut, som om jag läte honom svälta, skulle jag tro. "
Wessel suckade.
" Han gör mig bekymmer, Lisbeth. "
Lisbeth blev röd och vände sig hastigt mot spisen.
" Bekymmer?
Hur så?
Vad menar du? "
" Det känns, som om han vore på onda vägar.
Vi få försöka leda ho­ nom rätt.
Vill du hjälpa mig? "
" Ja visst, om du vill. "
Jag är så fästad vid den pojken.
Han är ju den ende anhörige jag har på jorden utom dig och vår
K V I N N O R N A S K V I N N O R N A S T I D N I N G AKTIEBOLAG ET GÖTEBORGS BANK SKAND1HAVISKA KREDITAKTIEBOLAGET GÖTEBOBO - STOCKHOLM - MA.LMÖ STOCKHOLM GÖTEBORG Offentliéa^ n ®j en - Nordiska Handelsbanken Stockholm.
GÖTEBORG.
Malmö.
Stora Teatern.
1 1 30 Billiglietsmatiné: 100 avdelningskontor i västra och östra Sverige Grundad år 1848 _.
„ttondedagen kl.
Egna fonder: Kr.
72,650,000: — Avdelningskontor över hela landet Egna fonder Kr.
182,000,000: — Gottgör å insatta medel högsta gällande ränta Emottager penningar a sparkasse-, kapital- och depositionsräkning till högsta gällande ränta.
Utlämnar hemsparbössor.
Bankens notariatavdelning förvaltar föreningars och kassors medel, enskilda förmögenheter samt testaments- och förmyndaremedel.
Obligations- och fondavdelningar.
Fullständig bankrörelse i övrigt.
Göteborg.
meddelar Notariatavdelning.
Förvaltar enskildas och Jcassoi ' s värdehandlingar mot billig avgift.
Brand- och Avbrottsförsä Tandläkare Anne-Marie Heijde Äktenskapet från rasbiologisk synvinkel.
» ylle och bomull i alla möjliga kvalitéer Barnföreställning Rödluvan.
bortsäljes oerhört billigt Varje afton kl. 8: Kamraterna t GÖTEBORGS HANDELS SJDFARTS-TIOHING " ••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• " " TYGER Trettondedagen kl. 1,30: Liv-, Livrante- och Kapital, försäkring.
OBS.!
Sveas förmånliaa BARNFÖRSÄKRINGAR!
INBROTTSFÖRSÄKRA i Sy eas dotterbolag ASTREA.
[Bomullstyger - JVIöbeltyger - Gard varunder stora massor av j^nsbergsteatern en politisk maktfaktor av största be­ tydelse för kyrkan.
Det är möjligt, att det även så småningom skall gå upp för den Telegramadress protestantiska kyrkan, vilket kraf­ " K reditbolaget " tigt stöd den för sina strävanden att gripa rättledande in i samhällslivet Av Professor /.
Vi / h.
Hultcrantz.
(Inf.
gen.
Göteb.
Tandläkaresällskap) skulle kunna finna hos kvinnorna, (Sv.
Kvinnors Medborgarförbunds artikelserie).
om deras kraft samlades i särskilt Vasaplatsen 1.
Telefon 15500. härför bildade organisationer, stora, Rådfrågning; Vard.
1 h2 — ' / 2 3. övriga På det nya året ingår sorgebud­ faderns; det sista glömmer man allt­ II.
tider efter avtal.
landsomspännande och enhetligt led­ skapet att författarinnan fru Wilma Den självprövning, som bör före­ för ofta.
Det icke sällan hörda da liksom de katolska.
Lindhé den 30 december avlidit i gå beslutet att gifta sig, erbjuder trösteordet: jag gifter mig ju icke sitt hem i Göteborg i den höga ål­ ofta stora svårigheter, som kunna med släkten, visar att man är blind Det svårförståeliga.
dern av 84 år.
nödvändiggöra hjälp och råd av en för de blivande barnens rättmätiga Ett sällsport rikt och in i det si­ rasbiologiskt skolad läkare.
Många intressen: de ha rätt att fordra, att Något om läsecirklar Efraim Karlson var gårdskarl i sta verksamt liv har härmed fått sin Av Aru.
bristfälligheter, särskilt i kropps­ jag väljer ett så gott släktarv åt ett stort fint hus.
Det var en hygg­ fridfulla avslutning.
När den långa Så länge jag levde i lärarinne­ dem, som det är mig möjligt.
lig och hjälpsam människa, som gjor­ arbetsdagen, mänskligt att döma, ligt hänseende äro icke ärvtliga, så kretsar, var jag med i flera slag av Den rika arvtagerskan, som spelar de herrskapen i våningarna många var slut, kallade vespern hem den t. ex. de som härleda sig av yttre läsecirklar.
Först bestodo de av så stor roll på äktenskapsmarkna­ tjänster.
Han hjälpte till att piska nitiske och trofaste arbetaren till orsaker, olyckshändelser, genom­ den, behöver icke vara rik på gods hela lärarinnekollegiet, som i tur mattorna, har de tunga torgkorgarna vilan.
Skymningens, trötthetens allt­ gångna sjukdomar av flera slag o. och guld utan på goda arvsanlag i och ordning bjöd hem kamraterna Dessa minska i regel icke sin upp i köken, tvätten på vinden, och för långa och prövande väntanstid d. till sig på kaffe och sedan lämnade ägares rasbiologiska värde.
Ä an­ kroppsligt och framförallt i andligt krånglade de elektriska ledningarna blev henne förskonad.
Om liv är an­ ordet åt den, som läste bäst högt.
avseende.
Och den eftersträvade mamma ariadnå&amp;i ställde han i en handvändning allt dens förmåga att höja sig och sjä­ dra sidan kan en till synes fullt mannen av börd och hög social ställ­ Vi anförtrodde inköpet av böcker åt frisk och normal person inom sig aääd / f {ustads till rätta.
Ibland tog han betalt, lens friska mottaglighet för nya in­ bära slumrande, " latenta " anlag ning, är av ringa eller intet värde, vår föreståndarinna, när hon var till­ men oftast inte.
tryck, blev fru Lindhé aldrig gam­ till svåra kroppsliga eller andliga om man icke bedömer hans börd ef­ räckligt litterärt bildad för att vi Alla tyckte, att han var en snäll mal.
Även när under senare år en ter rasbiologiska synpunkter, och skulle kunna ha förtroende för hen­ r och behändig karl, men eljes?
Nej, återkommande och förklarlig ohälsa lyten såsom epilepsi, en del sinnes­ / VARJE om han icke vunnit sin ställning el­ nes omdöme.
Hon läste vanligen eljes var det inte något av särskilt i någon mån brutit hennes arbets­ sjukdomar m. m., vilka kunna över­ ler kan försvara den genom sina högt under det att vi andra arbetade.
S VENSKT HEM värde hos honom.
Alla herrskapen kraft var det en ungdomligt levande föras till barnen och hos dem bryta personliga egenskaper.
En mesalli­ Jag minns- ännu, hur våra yngre kallade honom " Kalson " rätt och ande, som blickade fram ur dessa ut med full kraft.
Även arvsanlag ans gör endast den, som äktar ö n kamrater kvävde sina gäspningar, slätt, och när de, som tack för mot­ mörka, kloka, livfulla ögon, vilka för goda och värdefulla egenskaper moraliskt eller intellektuellt under­ när boken, trots sin lockande titel, som vill följa tagna obetalade tjänster, bjödo ho­ med oförminskat intresse följde, kunna på samma sätt vara latenta, och berömde författare, var mycket målig person.
dagshändelserna nom på kaffe, skedde det alltid i kö­ mätte och vägde händelsernas gång vilket förklarar, att barn icke säl­ Men spelar då icke kärleken så­ torr och tråkig.
Men jag vet också, lan äro bättre utrustade än sina för­ inom politikens ket.
och innebörd.
Och sådan hennes som grndval för äktenskapet någon att när vi på våren sågo tillbaka på Så kom kriget och Efraim Karl­ personlighet var, stark, klok, mått äldrar.
handelns, kon­ Jo de biografier över framstående män Huruvida en person bär inom sig roll i den rasbiologiska läran?
son jobbade med så framgångsrik full och god, sådan var även hennes stens och littera­ och kvinnor, som vi hunnit med un­ förvisso; utan kärlek kan icke äk­ ohederlighet att han på några år diktning.
Det var sannolikt ingen latenta anlag till gott eller ont, vil­ turens område tenskapet fylla sin uppgift att möj­ der läsåret voro vi alla, även de yng­ vart halvmiljonär och ägare till den tillfällighet att hon räknade Jonas ka han kan ge i arv åt sina barn, sta, tacksamma för den kunskap vi liggöra ett djupare och innerligare läser man kan man väl aldrig med absolut stora fastigheten.
Lie såsom en av sina älsklingsför­ förhållande makarna emellan, en ri­ inhämtat och de nya tankar, som visshet förutsäga, men den större fi­ Han gjorde icke längre några fattare, och måhända som den främ­ n u m e r a kare utveckling av deras personlig­ givits oss.
Sedan har jag deltagit i tjänster åt herrskapen, han drev i ste.
Såsom hans står, utan jämfö­ ler mindre sannolikheten därav kan het, och att därigenom skapa den sådana läsecirklar, där en medlem stället deras hyror i höjden så långt relser i övrigt, hela fru Lindhés för­ uppskattas, om man känner perso­ anförtrotts bokinköpen, och då har nens släkt.
Om min släkt i flera led bästa möjliga miljö för de uppväx­ lagen det tillät.
fattarskap på verklighetens grund, ande barnens utveckling.
Kärlek det berott på dennas bildningsgrad, Men märkligt nog behandlade de med sina goda tendenser, sin vädjan varit fri från ärvtliga lyten, har jag måste ligga till grund för varje ide­ vad för böcker vi fått.
Jag minns honom aktningsfullare än förut.
In­ till det bästa inom människan, bil­ god anledning att hoppas, att jag aliskt äktenskap; men kärleken får ett år, då jag inte aiisåg det löna mö­ OCH gen kallade honom längre " Kalson " dande en ledfyr, vars ljus träffat själv är fri från dylika anlag.
I dan att läsa mer än två ' av alla de motsatt fall bör en kompetent ras­ icke vara blind, och den måste kun­ utan alla sade " herr Karlson ", och mången till välsignelse.
böcker, som cirkulerade var 14: de biolog åtminstone tillnärmelsevis na offra sig själv, om den skulle när han kom med jobsposter om höj­ Få hava älskat sitt arbete så kunna bedöma den risk, för vilken stå i vägen för framtida släktens dag.
Det sättet att sköta en läse- da hyror, visade man honom icke ut i cirkel är nog det sämsta och där­ välfärd.
köket, utan bad honom stiga in i sa­ varmt som fru Lindhé och få mera mina blivande barn utsättas genom näst det, att var och en köper en bok, Om en sådan uppfattning av äk­ Begär alltid trofast, allvarligt och hängivet för­ släktarv.
longen.
som sedan cirkulerar.
Månne inte tenskapet och föräldraskapet, soin valtat sitt pund.
Hennes sista stora Det bör även framhållas, att de Yarför?
arbete blev memoarerna.
Hon hör­ ärvtliga lytenas betydelse är myp- här blivit antydd, kunde genom­ det beror på den ytliga och missrik­ Kohbs de verkligen i hög grad till dessa ket olika.
Samhället behöver icke tränga alla lager av vårt folk och tade smak, som flertalet kvinnor Envar behandlar de mindre be­ lyckliga, som vid sista aftonväkten enbart idealmänniskor; även perso­ bli ledstjärnan för deras handlingar, visar, när det gäller deras mesta läsning — skönlitteraturen?
medlade på ett sätt, de rike på ett kunna blicka tillbaka på en av häl­ Thé ner med ganska måttlig intellektu­ så skulle rashygienen vara på god annat.
Det är emellertid ett faktum, att väg att nå sitt mål.
Att så skall sa, tro, arbetsglädje och hänförelse ell begåvning kunna göra nytta i Denna företeelse är allmän.
Den förskönad och förädlad arbetsdag.
den gemensamma läsningen av en världen, och många av våra andliga ske, vågar man tyvärr icke hoppas, är svår att förstå, ja, omöjlig att bok, svensk eller utländsk — det se­ stormän ha i kroppsligt hänseende ty alltför många människor, och Wilma Lindhé föddes i Norrkö­ finna en förnuftig, tillfyllestgöran­ nare för att bibehålla sina språk­ W i l h e l m i n a T h o l i n, varit ganska styvmoderligt utrusta­ bland dem just de i rasbiologiskt av­ Ex. ansiktsmassör.
de förklaring till.
Vid eftertanke ping 1838 och var syster till profes­ kunskaper — är ett mycket ange­ seende sämsta, äro okänsliga för sor O. Hammarsten och hovpredi­ de.
Brister pa ett område kunna Chalmersgatan 17.
Tel. 3934 ' irriterar den.
nämt sätt att hålla sig underkunnig alla etiska motiv, och för deras skull väl uppvägas av företräden på ett Man behandlar de mindre bemed­ kanten F. Hammarsten.
Vid sitt annat; helt odugliga från rasbiolo­ måste andra medel tillgripas, lagbud om nyutkomna böcker av värde eller lade — ja, hur skall det uttryckas?
tidiga giftermål med kaptenen J.
N. gisk synpunkt äro endast sådana in­ och socialpolitiska reformer.
Men att odla såväl hjärna som hjärta ge­ Lindhé flyttade hon redan 1857 till - — utan alla ceremonier.
divider, som äro moraliskt undermå­ för att kunna genomföra dessa oeli nom studiet av klassiska författare.
Mina välkända behandlingar för: te, händer, hals och armar rekommen Yarför?
Med vad rätt ser man Göteborg.
Änka sedan 1896 har liga eller lida av sådana svåra lyten, sedan tillämpa dem på ett effektivt Jag har ofta tänkt på detta, när mi­ Pomador för hyns vård, Skin-Cream ^ författarinnan under senare år i sin ned på dem?
Man intar icke någon sätt fordras stödet av en kraftig na gifta vänner klagat över, att de Ekzem, klåda, revorm m. m.
5:50 pr^ ' att de falla samhället till last.
OBS.!
Ingen har min metod i överhöghetsställning till dem.
Man dotter Ellen haft en kärleksfull och Har man efter samvetsgrann folkopinion, och det är därför av den komma bort från allt, som bildar Har med framgång praktiserat i i ' 011 har icke övat välgörenhet mot dem, god vårdarinna, vilken samtidigt prövning funnit, att man icke är största vikt, att alla goda krafter och roar inom litteratur, konst och Berlin, Köpenhamn, här i 23 ar.
icke lånat dem pängar eller gjort varit hennes praktiska stöd, medan På samma gång får jag önska oduglig och ovärdig till föräldra- och framförallt ungdomens vårdare musik.
Säkerligen kan man med dem några tjänster.
Man har aldrig hon i det lilla fridfulla författar- skap, så måste valet av maka ske och uppfostrare söka leda de ungas god vilja utveckla sig mycket under Ett gott nytt år ^ och får jag tacka för det stora haft något obehag, någon som helst hemmet vid Carl Gustafsgatan ända sällskapliga former.
— När man tankar i den rätta riktningen och med lika allvarlig känsla av ansva­ visats mig under de gångna af känning av att de sakna guld, men in i det sista med klar tanke och ret mot de efterkommande.
Mina hos dem ingjuta en livlig ansvars­ har tid att gå på kafferep, måhända som hoppas på talrikt besök under komma brinnande håg fyllt det andliga icke desto mindre förringar detta egna arvsanlag kan jag ju icke på­ känsla icke blott mot nu levande flera gånger i veckan och tillbringa faktum att de äro obemedlade i en- värv, vartill hon känt sig så varmt verka, de äro mig givna redan i mo­ medmänniskor utan även mot dem, timmar med att prata nonsens, kan själva förstå en intressant eng dragen.
vars ögon deras personliga värde!
man da inte hällre förena samma prästman, som var gäst i P enS1 ° " j t derslivet, och dem och inga andra som komma efter oss.
Men gentemot den rike visar en­ kafferep och tid med högläsning och tet.
Han sade efteråt till kan jag giva åt mina barn.
Där­ var, även den eljest kritiskt anlagde, handarbeten?
is touching to hear these ^ emot har jag full frihet att välja w aktning och respekt.
Man blir mju­ Då jag var på ett pensionat i som­ ladies reading Browning, of.
far eller mor at mina barn.
Barnen n £ kare i ryggen, böjligare i nacken, ras, hörde jag av en chefsfru, att they don ' t understand anythi mottaga ju lika mycket i arv från Den katolska kyrkan man sänker vid hälsning hatten hon ordnat läsecirklar, där 20 äldre aü ".
— vardera av föräldrarna och lika djupt — och yngre damer läste Robert Brow­ Hur rätt han hade lämn ar ^ och kvinnorna.
mycket från moderns släkt som från Varför?
ning både för att öva sig i engelska därhän, men skulle vilja vaI ^ a j- ä.
Vad är det som ger denne man och samtidigt ha läst den store skal­ Browning såsom ämne vid ^ Föreningsrörelsen är synnerligen hans av envar erkända pondus?
Gul­ sto mindre förhäxar det oss var gång hetshandlingarna värdelösa, och han livlig och omfattande inom den ka­ den.
Jag sade helt öppenhjärtigt ning.
Men läsecirklar önsk ar ^ ^ vi komma i kontakt med den som störtar ned från den höjd, dit envar tolska kvinnovärlden i skilda länder att jag beundrade dem som hållit på ordnade i varje hem landet r u ^ det!
äger det och inger oss respekt, även hjälpt till att lyfta upp honom, och samt uppmuntras direkt av kyrkan, hela vintern med en skald, som få av alla våra husmödrar, som läßp ^ Detta skäl skulle kunna godtagas, om man väntade någon personlig om ingenting eljes hos honom är äg­ han skall bli en av de obemedlade, vilken ålägger kvinnorna som en hans läsare förstå; något som både ter en trevlig stund och g°d a ^ g jg fördel av hans guld, om man aspirera- nat att framkalla denna känsla.
Vi som man behandlar utan ceremonier.
plikt att bringa det kvinnliga före­ chefsfrun och hennes vän leende un- utländska böcker och inte an ^ de på ett penninglån av honom, hans böja på nacken, sänka djupt vår hatt, ningsväsendet till högsta blomstring.
derströko.
Men den engelska de un­ ha någon tid att ägna åt 1 &amp; S ® namn på en växel eller en allmosa skicka oss i ord och handling re­ I sanning envar går och bär på in­ Kvinnoföreningarna stödja kyrkan derhållit kom dem bra till pass, ty 1er spelning.
Hela vårt D n av hans hand.
Men allt detta är en spektfullt och höviskt för det bank­ vanda föreställningar, oreflekterade genom en religiöst betonad insats i de kunde göra sig förstådda av och ningsnivå skulle höjas därig e ^ fack, fyllt med värdepapper, som är uppfattningar, vilka nog skulle be­ det samhälleliga arbetet, upprättan­ ju främmande.
Hans guld spelar icke den minsta hans, detta fack till vilket han har höva undersökas och kanske också det av skolor, bibliotek, asyler, ho­ 111 roll i vårt liv, om det finnes eller nyckeln, dessa värdepapper, av vilka korrigeras.
tell, matsalar, verkstäder o. s. v. och Uarkra cf-anka • % / • » « titSHäk ta Vackra, starka, handvävda, ljus * oel) tvättäkta icke, inverkar icke i ringaste grad endast han själv drar reveny.
Låt Den fundersamma.
torde även, särskilt i de länder där Prover sändas.
.
v Precisera godl) etsfullt vad ni önskar, på våra förhållanden, men icke de- bankfacket bliva tomt eller säker- K o n s t f H t c n a försälj ni ngs magasin, Göteborg * M » ' kvinnorösträtten genomförts, utgöra igsniagoo ..., WILMA LINDHÉ, börjar Måndagen den 8 Januari Affärstid kl. 9 — 6.
Bajadären.
samt (Eftertryck förbjudes).
Utförsäljning Vermlänningarna iiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiiii iiiiiiiiiiiMiiiimiiiiiimiiiiiiiiiiiiiiHimmiiiiiiiiiiiiiiiiiiiHiiiiiiiiiiiiiii Egna fonder Kr.
78.750.000 IIIMIMIimilllllHIHIIIIIIllllMIMIIIMIIIIItllimillimMlllimilimMIIIIMMHIHmMIIIIIIHMMHIMimilHttMI Vår - stora - årliga j ~f ÖLKT EAT ER N.
Varje afton kl. 8: MAGASINET Nyårsrevyn 1923.
| \ |ya Teatern.
kl. 1,30 Billighetsmatiné: Trettondedagen och Söndag Barken Margareta.
Varje afton kl. 8: Bröllopet på Ulfåsa.
LILLA TEATERN.
Trettondedagen kl. 7 och 9: Nyårsrevyn, U 1 30 Halta Lena och vindögda Per.
Söndag kl. 1,30 Samma pjes.
Söndag kl. 7 och 9 Nyårsrevyn.
Sedan varje afton kl. 8: Nyårsrevyn.
Varför bli svenskarna så duktiga i Amerika?
Detta är icke bara en nationell myt.
Det svenska namnet har verk­ ligen skapat sig en rangställning i Amerika.
På alla områden, man­ liga såsom kvinnliga, är den svenska arbetskraften eftersökt och ej sällan anförtrodd framstående förtroende­ poster.
Om vi studerade statistiken under de år emigrationen florerat skulle vi snart finna hur många tusen si­ nom tusen svenskar av båda könen som utvandrat direkt från den sven­ ska landsbygden för att av egen kraft och utan.
alla.
förkunskaper för vistelse i främmande land snart nog därute vinna en burgen, aktad och i åtskilliga fall bemärkt .ställning.
Deras historia, sedd på närmare håll, har dock förtäljt, att denna ställ­ ning ieke vunnits utan en hård och ihärdig kamp.
Vanligen har hän­ delseförloppet varit först äventyrli­ ga skildringar om hundliv, umbä­ randen och de simplaste grovarbe­ ten av alla slag, därpå har såsom för Kokens odödlige mr.
Micawber " något yppat sig ", och efter ännu någon tid har såsom ett tecken på begynnande välstånd den första sti- 40 Kungsgatan 40 liga kabinettsfotografien eller det första reket kommit såsom en liten uppmuntran till dem därhemma, som under tiden stått och stampat pä samma plats utan att fara varken synnerligen illa eller väl.
Frågar man sig nu av vilka orsa­ ker det i regel går svensken så märkvärdigt väl i handom i Ameri­ ka kommer man ovillkorligen till vissa rätt tänkvärda slutsatser.
Såsom den första och viktigaste orsaken till framgången står det faktum att det för svensken är långt till hemmet i Amerika.
Här ligger kardinalskälet till hans lyckande.
Endast denna käns­ la, att om det går honom illa, ingen männniska står beredd att hysa, fö­ da och kläda honom, har en under­ bar förmåga att draga ut det bä­ sta ur hans kraft, energi och upp­ finningsrikedom.
Går det på taket har han inte mamma och pappa, mostrar, fastrar eller syskon att springa hem till och klaga för.
Han måste bita ihop tänderna och taga nya tag.
Får han icke det arbete han tänkt sig, måste han i stället hålla till godo med en hel del, som han på hemjorden ej skulle kunnat drömma om att utföra.
Är geschäf­ tet simpelt, svårt, ansträngande, vå­ gar han dock ej släppa taget — han måste ju omedelbart ha något annat i stället.
Och han tvingas att hålla i och hålla sig uppe.
Under skarp konkurrens även om det simplaste arbete får han till det yttersta trä­ na sina, färdigheter, stålsätta sin vilja, disciplinera sig själv.
I or­ dets vidsträcktaste bemärkelse känner han sig vara sin egen lyckas smed.
Han vet att ingen runt omkring frå­ gar hur det går honom — att han är som en man, utkastad i havet, och dömd att sjunka, om han ej med egen kraft kan nå land.
Men gör han detta, vet han även att tusentals HANDSKAR och VANTAR Smide alla slag, Keramik, Väfnader Bese utställningen SÖDRA HAMNGATAN 45 KONSTSLÖJDEN (Med ensamrätt för Sverige.
Efter­ märkt en viss ovana vid ståten.
Han tryck ej tillåtet).
härstammade från det schlesiska berg­ landet.
Hunger och nöd hade stått vid hans vagga och gjort hans kropp klen och smal.
Men i denna kropp bodde en vilja, som av intet lät sig bryta.
Han började sin arbetsbana Koman av Luise Westkirch.
som springpojke och för varje spa­ rat öre köpte han sig böcker, läste Översättning av — e.
långt in på nätterna och samlade sig ett konglomerat av allmänvetande, so­ cialt och vetenskapligt.
När han nått Ut j la an att VI " ida på huvudet sprang så långt, att han förtjänade något mer g en S ° m en tyende längs strandsti- än torra brödet, tog han till sig den lille, föräldralöse brodern och blev.
n ^ ' s beth stod kvar och log över honom både mor och far.
Ede växte han; V ade ^ st- ^u visste hon, om upp till en kraftig yngling, skötte sig han lagade efter henne.
i skolan och fick sedan gott arbete i en kakelugnsfabrik.
Efter bevä- IV - Str " 111 6 1 aV ringstiden flyttade han åter till bro­ hetarnç ' ' ^emvandande ar- Rosenh ^Pphö °f hade nästan dern, som under tiden gift sig i över­ " store b ^ rnst Wessel, Edes ensstämmelse med sina grundsatser.
tra PP an ti " Hustrun skulle vara för det första sin vån ' r ° r ' Det va " ' " - be ' ägen ovan på Lipperts.
fattig, ty mannen borde vara den som T at 1m f° ren ingssaker " som hind- hade försteget i äktenskapet; för det 50111 omT HanS.
hatt såg så ny ut ' andra allenastående, sa att hon icke an Just snygg ro köpt den, han bar en var bunden av äldre plikter, för det er ren * - och ' k ra £T e °ch manschet- tredje frisk och flitig; och för det Vlsst ansett fjärde, — ja det tillstod han knappt ^°notn fö " ^ 11 en ^ err eman, om man icke ens för sig själv, fast det nog var den / Rosenhof.
Kerstin Lindahls BLOMSTERAFFÄR Korsgatan 4, Telefon 84 * 62 Rekommenderas!
DRICK LUNDGRENS THE • Sedan jörra århundradet marknadens aKraJrämsfa K ' [tioner paket säljas årligen,.
Skolreformen och våra barn.
Några synpunkter i anledning av förslaget till skolreform av Fru Ragnhild Modin-Ringström, grundarinna av den svenska skolan i Berlin.
IV.
Skoldagen för lång.
Är det naturligt, att våra barn tillbringa större delen av sin dag i skolan, hela den del av dagen, då det under vintern är ljust och luf­ ten är varm och (torr?
Är det naturligt, att de slippa ut för att leka och röra sig i frihet en stund först då det är mörkt?
Eller kanske inte ens då få någon, frihet, emedan de även då äro helt upp­ tagna av läsning?
D. v. s. stilla­ sittande och hjärnarbete.
Är det naturligt, att ett barn på tio à tolv år stiger upp klockan sju på morgonen för att börja ett re- getbundet arbete, och när det vid fyratiden ätit sin middag har än­ nu ett par timmars arbete kvar, ja, ibland tre timmar?
D. v. s. att ett så litet ibarn är lika bundet som fullvuxna män med åtta timmars arbetsdag?
Barnen på tolv till femton år i realskolor och läroverk ha på efter­ middagen, d. v. s. efter klockan fy­ ra, vanligen tre, ja, ofta fyra tim­ mars arbete.
Om läxeuppgifterna visa något mindre arbetstid, så tror jag mig kunna säga, att barnens uppgifter om den tid de använda på sin läxläsning är lågt tilltagen, utom det att läxförhör av äldre per­ soner inte brukar medräknas.
Där­ till komma vid denna ålder afton- lektioner.
Dessa äro en stor tids­ spillan för både elever och lärare, som förut redan två gånger på da­ gen varit i skolan.
Man hör barn på tretton, fjorton år omtala, att de ibland sitta med läxor till kloc­ kan tio på kvällen — för att stiga Till JULKALASEN levereras å nästan hvilben plais som, hülst i världen genom.
C VCLSXI JMomslerhandel GUSTAF EKMAN GÖTEBORG, STORGATAN 3 / TELEGRAMADRyVASA " CODE V.O.B.
TEL. * 3 / * • ' 036S ^ / Vectfem av: The Horists ' Telegraph (Delivery Association ' U.S.
ai.
samt CBlumenspenden^Verm ittlung, " Berlin C:a 4000 blomsteraffärer » •«k.
lorden rundt äro anslutna.
IREVLIG ock Marknadens hittills oöver­ träffade ooh billigaste hem­ färg Fråga Eder hand­ lande eller tillskriv A.-B.
NAD CO, GÖTEBORG.
INTRESSANT FARS KA NYHETER.
10 Korsgatan 10 Göteborg VÄRDEFULLT INKEHÅLL Man ufaktur-, Kapp- GÖTEBORGS MORGONPOSf &amp; Pälsvaruaffär.
Presentkort.
jor * Färga Edra klädningar och blusar med Gustaf Byrmans Enka g " Gubbens " Drottninggatan 4$ alltid trevliga nyheter i händer skola finnas utsträckta på stranden för att trycka hans.
Han har lyckats — en ridå faller för det förflutna och en annan höjer sig för det kommande.
Arbetet, mödan, försakelserna ha icke dödat honom.
Tvärtom!
Han är efter detta bad en vak­ nare, kunnigare människa, som eröv­ rat en ny och värdefull egenskap: självförtroendet.
Den paniska skräcken för samhällets botten och att drunkna där har försvunnit.
Han vet att bottnen kan genomva­ das, och att det t. o. m. är en ganska givande och belärande sysselsätt­ ning att praktisera sig fram igenom den.
Ty — och vi stå nu inför en an­ dra betydande orsak till svenskens framgångar därute — man kan komma igenom i Amerika.
Och det­ ta icke allenast socialt utan även ekonomiskt.
Alla de fördomar som i det mindre landet bestämma och hämma en persons karriär äro där såsom bortblåsta.
Om en människa kommer från höjderna eller djupen frågar ingen efter.
Alla måste bör­ ja från början, och tävlingen är fri.
Bondson eller greve — never mind!
— de kunna bli gatsopare eller miljardärer båda.
Det ligger onekli­ gen något oändligt upplivande i detta.
Det tjänar med andra ord något till att anstränga sig.
Även ur arbetsprestationens syn­ punkt tjänar ansträngningen något till.
Det tak som fackförenings­ tvånget här hemma spänner över den arbetande, och i vars hägn en underlig ny världens ordning tiller­ känner den allra sämst kvalificera­ de lika stora förmåner som den yp­ persta kraften — en orättvisa som ju rimligtvis i längden måste för- s \ aga om ej rent av döda arbetsgläd­ jens sunda tävlingslust — detta ti J ekande tak finnes ej därute.
Envar svarar för sig.
Den utmärkte arbetarens prestation får alltjämt v ara bättre än den dåliges och be- dömes därefter.
Synen av de tjugu sysslolösa, som står och ser på.
hur en kamrat sliter för dem alla är där otänkbar.
Medvetandet finns och hålles ständigt klarvaket i. den hår­ da fria konkurrensen att den som ar­ betar mest får bäst.
Detta sporrar med samma osviklighet som den lika lönen för god och dålig arbetspresta­ tion måste verka förslöande.
Stora kontingenter svenska arbetare hava även under senare år genom emigra­ tion löst sig ur detta fackförenings­ tyranni för att på Amerikas fria jord tillvinna sig ett utbyte för sin duglighet, som genom rådande för­ hållanden vore orealiserbart här hemma.
över huvud taget är det numera vanligen de bästa elementen i vår folkstam som resa över för att ska­ pa sig en framtid därute.
Medan for­ dom var och varannan ungdom på vår svenska landsbygd talade om att " gå till Amerika " på ungefär samma sätt som hade det gällt att gå över Hisingsbron, hava senare ti­ ders förhållanden därute så att säga själva gjort en gallring av invand­ rarematerialet.
Det stora överbefol­ kade landet öppnar ej längre sina portar för en tomhänt och okunnig resenär.
Konkurrensen är där så­ som överallt i hela världen hetsigare än någonsin och dess nationaliserade befolkning i ständig imponerande tillväxt - — - det var längesedan Ame­ rika kunde betraktas såsom en av­ stjälpningsplats för andra världsde­ lars utskickade odågor och äventy­ rare.
Med dessa synpunkter för ögonen är det ju för oss svenskar så mycket ärofullare att det svenska namnet står så högt därute.
Att i en kon­ kurrens, vari alla jordens folk li­ delsefullt och rastlöst deltaga, våra landsmän genom duglighet, arbet­ samhet, hederlighet och rättrådighet erövrat och bibehållit en bemärkt plats i första led.
Vad man kan be­ klaga är endast att det ofta i såväl det ena som det andra avseendet må­ ste ligga en Atlant mellan sven­ skarna och deras fosterland innan det bästa inom dem kommer till sin fulla rätt — och erkänsla.
Gertrud Brinek.
Tel. 1913.
Den storsfa morgon tidningen Hanclsl^ompaniet TELEFON 15379 GÖTEBORG V b 3 T I D N I N G S 0 0 — G u b b rekommenderas.
viktigaste grunden, att denna allvar­ samma, inåtvända man var hopplöst kär i den lilla Lisbeths krushuvud, uppnäsa och klingande barnaskratt.
Då Wessel i afton vek av in i Ro- senhof tänkte han med bekymmer på brodern.
Att Ede sorglöst njöt av sin ungdom unnade honom brodern av hela sitt hjärta, han som själv ha­ de haft varken ungdom eller tillfällen till njutning.
Men han tyckte icke om sättet, på vilket Ede roade sig.
Det gick alltid nedåt, nedåt.
Tarv­ liga värdshus, tarvliga kamrater, al­ drig något som lyfte, höjde.
" Jag får väl passa på honom " sade sig Wessel, då han gick uppför den mörka knarrande trappan, och han upprepade orden vid varje trappsteg.
Då han öppnade köksdörren, stan­ nade han ett ögonblick på tröskeln och lät som vanligt en blick av halvt medveten belåtenhet glida över detta hem, som hans flit skapat, bit för bit, år efter år.
På väggarne hängde vackra kökskärl, framför fönstret stod ett bord med vit vaxduk.
Skåpet hade brokiga glasdörrar.
Bredvid tic­ kade en gök-klocka.
En länstol bredde sig i hörnet.
Till vänster låg " förma­ Specialiteter: e n s e g e n Ostronanjovis S j^| Gubbens Kalasbullar ket ", som ståtade med soffa, atenien- ne med granna snäckor och tomma blomstervaser, och så bordet med plysch-duk och därpå en skål med guldfiskar, allt lika blankt och ögon- skenligen obegagnat, som hans egna kläder.
Yid spisen stod Lisbeth och tände just upp eld med kvistar, som hon bröt mot knäet.
Ännu var hon nå­ got röd efter sitt äventyr och ba­ det, men håret var glattstruket och kläderna torra med ett stort köks- förkläde över.
Wessel rynkade pannan: " Ännu ingen eld i spisen? "
" Jag fick vänta så länge hos Pot- hoffskan ", ursäktade hon sig.
" Där är en ryslig röra där nere ".
" Yarför kan du inte köpa på ett annat ställe? "
" Ja, när man nu råkar bo ihop med det där sällskapet!
Tänk vad de skulle få mycket att säga, om jag ginge någon annanstans.
Jag har bett dig så ofta att flytta från Rosenhof. "
Men Wessel var icke hågad att angripa sin lilla skatt i sparbanken för något så onödigt som en flytt­ ning.
Han gick över gången.
Mitt emot i det stora rummet stodo äktaparets sängar, och i den lilla kammaren bredvid bodde Ede.
Rocken tog han av och hängde ordentligt in i kläd­ skåpet, och drog på en annan gam­ mal rock.
" Var är den lille? "
frågade han.
" Lipperts Dora tog honom med sig, medan jag var ute och hand­ lade. "
" Så snart du får grytan på elden, ska ' vi raskt gå igenom hushållsbo­ ken ", sade Wessel.
" Sedan skall jag strax ut igen; jag har nattjänst, vakten i natt. "
" Nu igen!
Du tar livet av dig med det eviga slitet. "
" Det är ju inte tungt arbete, och lönar sig bra.
Sålänge vi är unga, få vi röra på oss.
— Ta ' nu fram boken. "
Lisbeth gjorde förstulet en gri­ mas.
Hon hatade mannens nog­ grannhet och tyckte, att några ören ingenting betydde.
Men hon tog lydigt fram hushållsboken, lade upp det som var kvar av kassan på bor­ det, och skrev upp några saker hon glömt: 2 hekto risgryn så mycket, 3 st. sill så mycket, 1 hekto korv o. s. v. Wessel satt i länstolen med det bleka, skägglösa ansiktet stött i handen och räknade allvarsamt med.
Men han gjorde ingen anmärkning över hennes glömska.
Med en känsla av skuldmedveten­ het frågade Lisbeth smekande: " Skall jag inte steka dig en äggka­ ka, du behöver något gott? "
" Vad har du åt Ede?
Du får ge honom också något gott. "
" Han ser minsann inte ut, som om jag läte honom svälta, skulle jag tro. "
Wessel suckade.
" Han gör mig bekymmer, Lisbeth. "
Lisbeth blev röd och vände sig hastigt mot spisen.
" Bekymmer?
Hur så?
Vad menar du? "
" Det känns, som om han vore på onda vägar.
Vi få försöka leda ho­ nom rätt.
Vill du hjälpa mig? "
" Ja visst, om du vill. "
Jag är så fästad vid den pojken.
Han är ju den ende anhörige jag har på jorden utom dig och vår
KVINNORNAS TIDNING Emilie Petterssons Broderiaffär (Inneh.
A. HÄBSTKÖM) KUNGSGATAN 45 TELEFON S831 Färdiga ritade arbeten ständigt på lager till billigaste priser.
Garner och alla slags tillbehör för handarbeten i största nrval.
Amerikanska barnäktenskap Barnäktenskapen i Förenta sta­ terna visa en konstant ökning.
En­ ligt en i dagarna framlagd statistik inträdde år 1920 icke mindre än 1,000 15-års pojkar i det äkta stån­ det.
Av dessa voro innan året gått till ända 82 änklingar eller från­ skilda.
Samma år trädde 12,234 femtonårs flickor i brudstol.
För sextonåringarna voro siffrorna be­ tydligt högre eller 3,222 pojkar och 41,626 flickor.
C:a 10 proc.
av de gifta barnen utgjordes av färgade.
Varje " förståndig husmoder använder Pellerins Margarin i hushållet upp klockan sju på morgonen och börja arbetet igen under den ålder, då barnen, särskilt flickorna, äro mycket ömtåliga, under den ålder, då deras hälsa för livet grundläg- ges.
Upp till studentexamen stegras arbetet.
Gossar och flickor, som under denna tid behövde utveckla sin kropp, äro hela dagarna, ibland in på nätterna, ibundna vid ett stilla­ sittande och nervansträngande ar­ bete.
Då fullvuxna män inte få ar­ beta längre än till klockan fem på eftermiddagen.
Och vid denna ål­ der behövde de dock mer frihet att utveckla sig självständigt, mer till­ fälle att lära initiativ, självverksam- het och praktiskt arbete.
Vid denna, tid behövde de inte blott inhämta, plugga och återge, utan även ha praktiskt arbete.
Är det verkligen så viktigt, att våra barn med sådan ängslig iver inhämta varje detalj i en viss skol- kurs, medan iingen hänsyn tages till att deras hälsa får en knäck, ofta för livet?
Det är som bekant de lata ele­ verna, som klara sig bäst, sedan de slutat skolan.
De flitigaste och bä­ sta eleverna ha ofta fått både kropps- och själskrafter nedsatta, och de ha så uteslutande inriktat sig på skolan, att de stå mer främ­ mande och försagda än de andra iniför de nya uppgifterna.
Det ser ut som om föräldrarnas uppfostran av barnen vore obehöv­ lig, så föga tid blir övrig för bar­ nen att vara tillsammans med för­ äldrarna.
Det naturliga är dock att föräld­ rarna uppfostra sina barn, medan gosse, Lisbeth.
Och jag törs väl säga, att ända tills för några veckor sedan har jag haft stor glädje av ho­ nom.
Men med ens har han blivit förändrad.
Han har förändrats!
Du måste ha märkt det också. "
Lisbeth skramlade med grytorna.
" Åh, du inbillar dig alltid så myc­ ket! "
" Sitt arbete sköter han nog or­ dentligt.
Men halva nätterna driver han omkring.
Det är inte bra.
Jag har hört, att han och Paul Wie­ prandt håller sällskap med Pothoffs tiggarpack, till och med rätt ofta.
Det är en skam för dem båda. "
" Inte kan jag göra något däråt?
Du får tala med honom, om du tror att — " " Nej, med förmaningar kommer man ingen vart.
Yad jag menar är, att vi ska ' försöka hålla honom hemma, på ett fint sätt, utan att han märker det, förstår du?
Det blir din sak.
Sådant kan endast en kvinna.
Hon kan göra hemmet så behagligt för en man, att han inte ens tänker på att gå ut. "
Lisbeth vispade ägg och svarade ingenting.
de leda deras arbete.
Det naturliga är att barnen även ha någon tid för praktiskt arbete.
Hela livet be­ står ju för de flesta endast av prak­ tiskt arbete.
Bönderna i en västgötaibygd op­ ponerade sig för en tid sedan mot den förlängda lästiden i skolan.
De anförde bl.
a. att barnen behövde uppöva sitt handlag med arbetet.
De hade alldeles rätt.
" Det är demo­ raliserande, att inte uträtta något arbete, som man känner sig ha gjort nytta med, och det är säkert ingen god uppfostran till arbetsam­ het, att tvingas till ett för drygt arbete, som man inte har intresse för och som man amser sig ha rätt att fuska med.
Att barnen hjälpa till något hem­ ma är nyttigt för dem och gör der;) lyckligare, än om de helt och hål let upptagas av skolarbetet.
De känna sig som nyttiga och oum­ bärliga medlemmar av familjen.
I många hem skulle modern allt för väl behöva hjälp av barnen.
Dessa familjer, som behöva någon prak­ tisk hjälp i hemmet av barnen, blir under dessa tider allt flere, då in­ komsterna minskas och svårigheter­ na att få tjänare bli allt större.
Men barnen äro nu verkligen så upptag­ na av skolarbetet, att man sällan kan begära mera arbete av dem.
Men även när barnen kunde ha tid, t. ex. under skolferierna, ser det ut som om barnen numera inte kände sig ha några plikter mot hemmet, särskilt förefaller det vara så i mån­ ga arbetar familjer.
De ha inte lärt sig att känna någon ansvarskänsla.
Många barn, som ständigt skylla på skolarbetet, slarva i själva ver­ ket även med detta och lära sig på det viset, trots skolan, icke att ar­ beta.
Det vore nyttigare för barnen, att de mer finge uppfostras av föräld­ rarna.
och att föräldrarna åter kun­ de känna sig ha plikt — som förr — att uppfostra barnen.
Skolsalen är en kasern, där ele­ ment från alla håll föras samman.
Som bekant tycks det vara de säm­ re elementen, som smitta från sig i kasernliv.
Även på våra läger­ platser, där dock fullvuxna män komma tillsammans, uppstår en rå­ het och förvildning, som iman ej fin­ ner hos samma unga män i deras dagliga liv i hemmet.
Barn lära ingenting så lätt som odygder och oarter.
" Han lär sig så mycket odygd i skolan ", är ett uttryck, som man ofta hör.
Kanske ligger även här en förklaring till " ungdomens förvildning ", detta un­ derliga slagord.
Vår ungdom, som tillbringar hela dagen i uppfost­ ringsanstalter, borde väl minst av allt få tid att bli " förvildad ".
Gör mindre klasser i skolan, så blir det mindre rötägg och smitt­ ämnen i var klass och lättare för lärare att personligt påverka bar­ nen, och återskänk barnen åt hem- het, hemarbetet och föräldrarnas uppfostran!
(Forts.) Bråsths Konditori Kvinnornas Självkjäliskma S / u k- och Begravningskassa Nya medlemmar vinna inträde.
För­ säkra Eder mot sjukdom I Anmälningar göras till Ordf. Fr.
Anna Larsson, Skans­ torget 8.
Tel. 182 06.
Billigamånadsavgifter Ziwertz ' Momentan färgmedel för ögonbryn, hår och skägg, ögon­ blicklig verkan.
Fäller ej vid tvättning.
För häl­ san oskadlig.
Finnes i 4 nyanser.
I parti och minut hos Kungl.
Hovleverantör Ziwert ' z Eftr., Lorensbergsgatan N:o 7, Göteborg, — Tel. 1098 Från läsekretsen.
Ärade Redaktion!
Med verklig spänning och intresse väntade jag en fortsättning i Edra ärade spalter på Ung frus fråga om det i flera lyckliga äktenskap än hennes förekom misshälligheter och gräl.
Eder värderade experts svar syntes mig nämligen alltför schema­ tiskt och gav mig ingen riktig tröst.
Anledningen till mitt intresse som tredje part är att även jag i mitt äk­ tenskap råkat ut för samma erfaren­ heter som Ung fru.
Såsom hon och hennes make äro min man och jag lyckliga — och ändå ...!
Jag kan icke förklara varför, men samtidigt med att jag älskar honom mest och anser honom bäst bland alla skapade varelser finns det ingen som så out­ sägligt lätt och i så oerhört hög grad kan förarga mig.
På några minu­ ter kan en fullständig omsvängning inträffa i mina känslor mot honom.
Exempelvis när han är bortrest.
Ef­ ter att oavbrutet ha längtat efter att få återse honom går jag såsom i en glädjefeber den dag han skall kom­ ma tillbaka.
Men knappast har tå­ get kört in och lyckligen återförenat oss, förrän den obetydligaste baga­ tell kan leda oss in i det mest brin­ nande gräl.
Visserligen går det över lika hastigt som det kommit, och ännu har solen aldrig gått ned över vår vrede.
Men är det bättre med vreden, därför att solen lyser på den?
Och vad är detta i vårt vä­ sen, som slungar oss som lekbollar mellan det ljuvaste och det bittra­ ste?
Vad jag mest av allt undrar över det är: ha flera det som jag?
Eller äro Ung fru, Eder expert och jag undantag från lyckans stora re­ gel?
O. s. a. från dem som veta!
En undrande fru.
Som vi icke kunna få sakkunska­ pen inom redaktionen att yttra sig vidare i frågan hänskjuta vi denna gång yttranderätten till vår ärad:; och sannolikt i frågan mångsidigt upplysta läsekrets.
Red.
SVENSSON 5 VCKE ßR0Ds fit GIE / v OLL K * 4 " * ^ G. HjOf Bertha Anderson Tänk inte Vackra färgäkta Tvättyger.
Bomullsflaneller, Ylle-T {läd- ningstyger, Gardiner, sol- och tvättäkta.
Möbeltyger, konst- att det är likgiltigt vilken tvål Ni använ­ der, ty skillnaden är stor och verkan ännu större.
YVY-tvålen är den bästa.
YYY-tvålen är tillverkad på särskild för denna tvål uppfunnen metod av uteslu­ tande vegetabiliska oljor med tillsats av de mest utsökta essenser pä detta område samt med stöd av vetenskapen och under det noggrannaste beaktande av hygienens fordringar.
YVY-tvålen sälj es överallt.
vävda och tryckta.
B o r d d u k a r i linne och bomull.
Sängtäcken Aktiebolaget ÏIIÏ Fabriken, Ystad.
Tricotvaror, T {eformliv, Snörliv, Strumpor, Yllekof­ tor.
Broderier.
Blekta och oblekta Vävnader av bästa fabrikat.
Vaddtäcken.
Prima Ylle-stickgarner.
GÖTEBORGS NYA BEGRAVNINGSBYRÅ Korsgatan 15 = Göteborg 1 — Telefon 5122 — Vår följetong.
Årsskiftet är alltid en kritisk tid­ punkt för varje tidning.
Betänk endast, alla prenumerationer utlöpa just då!
Det gäller att få abonnen­ terna med över in i det nya aret, och den journalistiska klokskapen har för detta vällovliga syftemål uttänkt många medel, om vilka den tidnings­ läsande allmänheten just ingen aning har.
Ett av dessa är, om vi nu skola förråda en yrkeshemlighet, att låta en ny följetong börja någon månad före själva årsskiftet.
Det finns väl knappast något retsammare än att få en intressant skildring avklippt just när man kommit tillräckligt långt in däri för att hava blivit fängslad av innehållet och " spänd " på fort­ sättningen.
När det så här gäller en tidning och dess följetong är ju sorgen lätt släckt genom en fortsatt prenumeration — alldeles så som av­ sikten med hela anordningen varit!
Men saken har en frånsida — - de nytillträdande prenumeranterna kunna absolut icke vara belåtna med att kastas huvudstup a in i en berät­ telse, som redan fortskridit några kapitel, och föras tillsammans med en massa obekanta människor, otn vilkas föregåenden ingenting är känt.
— Nåväl, för att göra en lång histo­ ria kort, så har Kvinnornas Tidning, som dess läsare ju haft tillfälle kon­ statera, på övligt journalistiskt sätt låtit följetongen börja strax före års­ slutet, men har samtidigt sökt för­ nöja de nytillträdande prenumeran­ terna genom att tillerkänna dem de- cembernumren gratis.
Även de pre­ numeranter, som ännu komma, skola vi, om de sätta sig i direkt förbin­ delse med vår expedition, hälst med bifogat prenumerationskvitto tillstäl­ la de ifrågavarande numren, så långt förrådet räcker.
Även om intet så­ dant kvitto vid prenumerationen ut- tagits och därför ej kan företes, äro vi beredda att tro * på uppgiften och handla därefter.
Då det emellertid kan tänkas, att åtskilliga av våra läsare finna även detta rätt minima­ la arbete att få följetongens början besvärligt, meddela vi här nedan ett FLODIN &amp; UHRBOM Järntorget.
Tel. 10212, bost.
ankn.
kort sammandrag av romanen " I Rosenhof " så långt den hittills fort­ skridit.
De av våra läsare, som icke absolut önska ha romanen hel, skola i detta koncentrat finna allt vad de behöva för att känna » sig insatta i handlingen och kunna följa tråden sådan den i fortsättningen spinnes.
Alltså: I de fem decembernumren har lä­ saren presenterats för samtliga invå­ nare i det gamla avsigkomna kvar­ teret Rosenhof — en av dessa av ti­ den bortglömda pittoreska platser i en i övrigt prydlig och framåtsträ­ vande stad, vilka ovillkorligen väcka vandrarens uppmärksamhet och in­ tresse.
I denna liksom för sig själv avskilda värld framlever bokens väx­ lande människogestalter sin händel­ serika tillvaro.
Där lever Lothar Braunfels, " baronen ", filosofen, som utan att höra till de andra kvarters­ invånarna småningom lärt sig att bliva som en av dem och trivas med deras värld.
Där finns makarna Pothoff, innehavarna av Rosenhofs krog, där den sydländska skönheten " Svarta Julia " står, lappskomakaren Abeking med dottern Erna, lump­ handlaren Moses Deideles med sin uppåtsträvande son Moritz, unge Paul Wieprandt, som gripits av svärmeri för en av romanens intres­ santaste kvinnogestalter, den vackra och stolta Lisa Lippert, vilken ge­ nom sin hånfulla köld driver den förtvivlade ynglingen i armarna på Svarta Julia.
Familjen Lippert förtjänar en sär­ skild presentation.
Modern, en tvät- terska, försörjer sig och och sin stora familj med arbete i finare hem.
" Ge­ nom särskild överenskommelse med damerna " har hon tillåtelse att med­ taga sin kvällsvard med sig hem — en lika rörande som betänklig om­ skrivning för alla de saker i spece­ rier, mat, kläder och bjäfs hon rövar med sig ur de rikas förråd till sitt fattiga bo.
Trots denna samvetets rymlighet vilar en hemtrevnadens, godhetens och rättrådighetens stäm­ ning över gestalten.
Till familjens försörjning bidrar dessutom en mys­ tisk figur vid namn Palle — en lytt Galanteri - Affäi eri 57 Kungsgatan GÖTEBORG R ikstel ^ yrkestiggare vilken ge nom att.
5 med sig av sina hoptiggda fått en fcÄ,.
., ' " " " " » t plats vid mor Lipperts bord I " na brokiga miljö växer Lisa L ' upp.
Genom sin anställning hon kommit att kasta en blick annan vidare och vackrare värld ' t vars härligheter ett giftermåls^!
från en man utanför Rosenhof-.
märken den rike Emanuel Meyer slagit en löftets bryga.
Yidare få vi g ö ra J kantskap med brödraparet Ernst Ede Wessel — två mänskliga traster, som innerligt älskat varat dra, tills en gripande livets tragedi plötsligen sliter banden emellan de® — en tragedi, som just står und I utveckling i den fortsättning av t0 manen som följer under strecket C.
N. ANDERSSON REKOMMENDERAS.
Tel. 27 80, 69 72, 108 49, Göteborg.
ALMEDALS FÖRSÄLSJNINGS-MAGASIN, Kungsgatan 55. över flög med tacksam blick sitt nätta trevliga hem och den blonda lilla kvinnan, som var hemmets själ, mo­ der till hans barn, i vilket han såg sitt livs ändamål och lön.
Och medan han gick till verksta­ den, tänkte han på en viss välsignad kväll, då han för första gången mötte den blonda Lisbeth under ås­ ka och blixt och strömmande rägu.
Han var på väg hem från sin fabrik liksom hon från sin.
Både komiskt och rörande var det att se hennes överraskning och skräck, när hon flydde in i en portgång undan oväd­ ret.
Det ljusa krushåret och den sn ygga ljusa klänningen voro båda drypande våta.
Och så kom han ocn erbjöd sig följa henne hem med sitt stora paraply.
Först tycktes hon tveka, men när hon såg på honom, lyste ansiktet upp i glad tacksamhet.
Och hur lustigt hon hade pratat!
Trots rägnet som slog emot dem tycktes vägen alltför kort, och när de skildes vid hennes port, hade de redan kommit överens att träffas nästa söndag, och Ernst Wessel hade redan beslutat att hon skulle bli hans maka.
Han hade aldrig ång­ rat det.
Han var stolt över sin hu­ stru, stolt över hennes muntra skön­ het, stolt över hennes flitiga händer, stolt över att kamraterna i hemlig­ het avundades honom, och icke minst stolt över att han tack vare sina grundsatser, lyckats uppfostra den tanklösa flickan till en så duglig, plikttrogen hustru.
Då han just hunnit ned för trap­ pan sprang Lisbeth fram till spe­ geln, ryckte i håret för att få det att falla lösare, satte på sig en him­ melsblå rosett under kragen, och ro­ pade genom dörren nedåt trappan: " August!
— - Au — gust! "
En treårig gosse, blond och rosig lik henne själv, knogade uppför trappan från våningen under, när hon ropade.
Hon tog honom på knäet och gav honom i hast hans välling.
Sedan lade hon honom, allt så raskt som möjligt.
Tände lam­ pan och dukade upp aftonmåltiden för sig själv och den unge svågern.
Hennes ögon glänste därvid, kinder­ na blevo röda och som dunkla rosen­ blad glödde hennes fylliga läppar.
En feber började brinna i hennes in­ re, en feberaktig begärelse, vilken N:o 2.
Ex. kvinnlig gymnastilcdireMör.
Saken är från flera håll påtalad och vi anse den i högsta grad förtjänt av en utredning i ett följande num- mer.
' » OP Köp • l o F A s k l u n d s Bröd •etlrb&amp;b Annonspris:, Textsida 25 öre pr mm.
sista sidan 20 öre pr mm.
Längre annonsering rabatt.
Kött- och Fläskaffär Saluhallen 133.
Telefon 4481.
OBS.!
Prima varor.
Billiga priser.
Redbar behandling.
Röki Lax} Konserver, Ost, Smör och Ägg i Bazar Alliance N:o 55 och 60 Högaktningsfullt A. Magnusson.
Tel. 4570 till båda butikerna.
" Ett väldigt godt bröd " Så säga alla, som smakat och bruka Bergmans Enkas Delikatesspis = knäckebrödsorter Mjölk Distribution på glasftasleoi ".
Tel. 85 78, 86 99 länge legat som frö, men nu ^ växa och skjuta skott.
En g ' " 1 » gick hon in i förmaket, tog maD ^ fotografi från aténiennen, betra _ de det och sedan sitt eget ansi ® spegeln och gjorde en grimas- ^ denne man med sina grundsatser ^ sitt överväldigande förstånd, in ^ de han en aning om, vad det vi ga att vara ung, att hungra e lycka.
Trots all sin klok ie ^ han så dum — så ärkedum ^ ^ han trodde sig kunna vara 11 °°,.
i Han ® en sådan kvinna som n° n - i g on alla sina dygder och plikter^ ^ ^ ville ha ' en levande m an - unge svågern skulle hon ° ^ hålla hemma!
Ja, nogs ' u hålla honom hemma!
vt upP - Plötsligt lyste hennes ansi ^ Hon kände igen Edes steg P a pan.
" Äntligen!
Äntligen!
^g^el " - Förlägen steg han över 5tr; 1 - Förlägen sänkte han " blicken len i hennes ögon.
" Var är Ernst? '
n: r) - (Forts näs^a Utkommer varje söndag.
Utgivare och redaktör: INGEBORG DAHLLÖF.
För annons- och ekonomiavdelningen: EDITH RICKBERG.
Redaktion och expedition: Vallgatan 27, Göteborg.
Tel. 18070.
Prenumerationspris: Helår Kr.
6: —.
år Kr.
3: 50 V 4 år Kr.
2: —.
Lösnummer 15 öre.
Centraltryckeriet, 0.
Ericson, Göteborg 1923. manträdde skadeståndskommissionen och förklarade mot det engelska om­ budets röst, att Tyskland avsiktligt underlåtit att fullgöra även sina kol­ Ur den artikel " Citat och Reflexio­ Det ligger ju intet klandervärt i leveranser till Frankrike och Belgien.
Bland Danmarks författarinnor ner ", som vi återgiva på annan detta samarbete, tvärtom, men här För Quebec, en provins i Kana­ Därefter togo händelserna det vänta­ intar fru Thit Jensen ett rum för sig.
plats i föreliggande nummer, talar som alltid i livet gäller, att det ena da med övervägande katolsk be­ de och fruktade förloppet.
De fran­ synes ha tagit till sin uppgift den desillusion, som väl de flesta göra och det andra icke låta.
Vad folkning, gälla ännu, nådens ar Hon ska och belgiska regeringarna över­ att göra upp den kvinnliga räknin­ kvinnor och antagligen även ett stort man begär av " förtroendekvinnor­ 1923, följande lagbestämmelser: lämnade samtidigt till tyska regerin­ gen med mannen.
Hon är inte ond Utlandskrönika i sammandrag.
antal män känna inför den kvinnliga na " är att de först och främst skola Fadern råder ensam över barnen.
gen likalydande noter med förkla­ och bitter, inte sentimental, hon är Desillusionen och förhoppningen medborgerliga fullmyndigheten, vun­ ha känsla av att de representera En flicka, som fyllt 12 år, får ring, att de med anledning av den Av I.
D.,, kvinnovärlden, och att de som den­ ingå äktenskap mot moderns vilja, kvick och rolig.
För att visa hennes Hur en äktenskapslag kan se ut.
konstaterade tyska obenägenheten att nen genom rösträtten.
genre återgiva vi här nedan ett litet De till denna reform knutna stora nas företrädare skola söka infria de om hon har faderns samtycke.
Varför kvinnan lämnade hemmet.
fullgöra åtagna förpliktelser ämnade kåseri, som hon haft infört i " Poli­ förhoppningarna om ett tillflöde av med rösträttskravet förenade stora Riksdagen.
Ingen läkare får operera en gift tillgripa de i Versaillestraktaten Enkan.
Av H.
H. en ny egenartad och god kraft till förpliktande löftena om en förbätt­ kvinna eller ett minderårigt barn, tiken ".
Vaggsång för ett hjärta.
Ur Karin medgivna sanktionerna och ockupera Så här skriver hon: det politiska livet genom kvinnor­ ring av samhället, om ett moderligt även om det gäller att rädda deras Ruhrområdet samt genom en kom­ Eks Dikter.
" Kvinnan har långt hår och kort nas inträde däri hava, det kunna vi inslag däri.
Det är svårt att defi­ liv, utan att mannen, resp, fadern öiftet.
Av Den fundersamma.
mission försäkra sig om att kollevo- minne. "
ju öppet och ärligt erkänna, icke niera " det moderliga inslaget ", men givit sin tillåtelse till operationen.
Kvinnorna och freden.
ranserna ordentligt fullgjordes och, Ack!
En tysk julfest.
Av Ella von Ereijhold.
gått i uppfyllelse.
Det är i själva skulle det icke kunna tänkas som en Om icke laglig överenskommelse överhuvud taget, att skadeståndet Den som ville föresätta sig att ösa Litteratur.
verket, som om alls ingenting hänt, åt samhället given prägel av hem., träffats till skydd för hustruns egen­ verkligen betalades.
Denna kommis­ upp världshavet med en tesked och Citat och reflexioner.
som om hela denna väldiga reform, ett gott och kärleksfullt hem åt fol­ dom, äger mannen rätt att fritt och sion skulle ha befogenhet att ge or­ den som ville föresätta sig att räkna Prygelstraffet.
vilken med ett slag fördubblade val- ket.
Männens samhälleliga åstun- utan redovisningsskyldighet förfoga Våra kläder få frysa för oss.
der till det tyska kolsyndikatet samt alla de dumheter män sagt om manskåren icke satt något spår i ti­ dan inom alla länder torde i stort över alla hennes tillgångar, även ar­ 1 Rosenhof.
Av Louise Westkirch.
myndigheterna i Ruhr.
kvinnor skulle ha lika långt till må­ den, aldrig skulle komma att göra sett gå ut på att göra de resp. fol­ betsförtjänsten.
Samtidigt härmed hava franska let.
ken mäktiga och rika.
Den kom­ Hustrun är omyndig med mannen och belgiska trupper av alla vapen­ det.
r pletterande kvinnliga, fullt ut lika A ar är den stora kraft, som fanns till förmyndare.
slag och fullt krigsutrustade inlett En modärn kvinna, som har sitt Hustrun får icke lämna mannen.
innesluten i den kvinnliga rösträtts­ ädla uppgiften borde vara att göra en ockupation av Ruhr.
minne i behåll och en man som har Gör hon det, kan han låta återhämta rörelsen, innan den ännu nått målet dem till nöjda, lyckliga folk.
Italien har icke deltagit i den mi­ det dåligt ställt i sådant hänseende Det är helt säkert efter denna henne genom polisen.
för sin strävan, denna vackra enig­ litära aktionen men insätter ingenjö­ skulle kunna skaffa sig en liten En man erhåller skilsmässa till het, som ställde kvinnorna sida vid linje vi svenska kvinnor böra arbe­ rer i kontrollkommissionen.
trevlig pratstund om gamla tider.
i sammandrag sida utan hänsyn till politisk färg ta, både de som innehava kommu­ säng och säte, om hustrun är otro­ England har icke inlagt någon pro­ Gamla tider är bara 30 år till­ Stora, ödesdigra händelser hava ti- test mot den franska politiken, var­ eller samhällsställning och gav ett nala och statliga förtroendeuppdrag gen.
Otrohet å hans sida har sam­ baka i tiden.
så imponerande intryck av självmed­ och alla de andra som skola utgöra ma effekt, endast om han installerar mat.
emot Amerika visat sitt ogillande ge­ Den moderne mannens första kla- Pariskonferensen upplöstes på nom att återkalla sina i Rhenlandet veten styrka, av makt och myndig­ den starka understödjande kvinnli­ älskarinnan i hemmet.
gosuck skulle då komma att låta så het, klart utstakade räta vägar mot ga opinionen i samhället, till vars tredje konferensdagen sedan ofören­ kvarvarande ockupationstrupper.
här: Kvinnorna hava lämnat det Till ovanstående kusliga redogö­ höga, gemensamma, till hela folkets önskningar hänsyn måste tagas.
Vad liga meningsskiljaktigheter i den ty­ Den tyska regeringen har å sin si­ kunna vi göra?
Söka undanskaffa relse kan fogas den lugnande förkla­ kall och den plats, som de på grund ska skadeståndsfrågan konstaterats da förklarat, att ockupationen av lycka syftande mål?
— Splittrad, av himmelsk nåd kunna fylla som mellan England å den ena sidan och Ruhr innebär en uppenbar kränk­ borta!
Enigheten inom kvinnovärl­ allt som sprider vantrevnad i sam­ ringen, att dessa lagar icke överens­ ingen annan: Hemmet och den hus­ Frankrike med dess vapendragare ning av Versaillesfredstraktaten och den är försvunnen.
Den styrka, som hället och framkallar berättigat stämma med den allmänna uppfatt­ liga gärningen.
Nu vill de vara all­ sammanhållningen gav, uppdelade missnöje, att söka främja allt som ningen inom Quebec ' s manliga värld, ting, som de icke duga till, allting Belgien och Italien å den andra.
beslutat att fördenskull inställa ska i religiöst, kulturellt och moraliskt vilken är mycket, mycket bättre än Det framlagda engelska förslaget deståndsbetalningarna till Frankrike sig i samma stund rösträtten var ett hänseende höjer folket, att utjämna så.
Men naturligtvis förekommer utom det enda, som mannen högak­ innehöll rätt stora eftergifter gent och Belgien.
Vilka ytterligare mot­ faktum, i små rännilar, som sökte klass- och partimotsatserna, att väc­ också olyckliga äktenskap, där kvin­ tar och beundrar: den goda husmo­ emot Tyskland.
Det var icke män­ åtgärder tyskarna skola vidtaga får sig hän åt olika politiska håll in i dern.
Där — o!
— den modärne ka till liv broderskänslan, att lugna, norna fullt ut få den hårda medfart niskokärleken, som talade, utan prak­ framtiden utvisa.
En av dem är dock de manliga partiernas mäktiga ström­ mannen räcker sina knäppta händer ena och sammanföra de splittrade, lagarna tillstädja.
Det är därför Tyskland redan känd.
Kolsyndikatet, den sto­ fåror och nu, skilda från varandra, tisk affärsmässighet.
mot himlen som ett vittnesbörd om stridiga viljorna till ett samhälleligt som Quebec ' s kvinnor nu arbeta på skulle få andrum, dess skuld skulle ra försäljningsorganisationen för de ryckas med i deras lopp.
sina ords vikt och visdom — där vär­ Städernas och landskommunernas välfärdsarbete, buret av en levande att få den antikverade äktenskaps- derar han kvinnan som eljes ingen­ genom reducering göras möjlig att av Frankrike besatta kolfälten, har önskan att göra det svenska folket lagen utbytt mot en ny tidsenlig.
betala, dess kredit stärkas, dess va­ flyttat hela sin högre medarbetar3- förvaltningar, riksdagen räknar en städes, där varest hon lagar mat, till det enigaste, rättrådigaste, bä­ luta stabiliseras, det skulle ekono­ stab från Essen till Hamburg.
Något del kvinnliga ledamöter, men de in- sköter om kläderna så att de icke sli­ sta, lyckligaste folket i hela värl­ miskt återupprättas, göras till en god kolförsäljningsorgan, förtroget med nehava sina befattningar icke som tas för fort, ekonomiskt förvaltar den, ett praktfolk och ett föredöme marknad för (företrädesvis) den en­ förhållandena, kommer sålunda icke kvinnovärldens representanter utan hans surt förvärvade slantar, ser till som det partipolitiska intressets för alla andra!
gelska affärsvärlden.
barnen och är en mild fé, den där att stå den franska kommissionen till Detta är ett program, om vilket Allt detta stred mot Frankrikes förfogande, vilket anses komma att i företrädare.
Det är troligt- ja, visst, Det högsta portugisiska utmär­ sköter hans blommor och öppnar hela kvinnovärlden utan hänsyn till önskningar om ett oavkortat skade­ utomordentligt hög grad försvåra att det bland dessa kvinnor finnes kelsetecknet för konst och vetenskap hemmets leende dörr för honom goda begåvningar, ärliga viljor och politisk färg, samhällsställning, yr­ S. Thiago-orden, har tilldelats lek­ framåt småtimmarna — ståndsbelopp, om ett för mansåldrar dess arbete.
ke eller annat skulle kunna ena sig, utarmat Tyskland, ett i ekonomiskt tor Luise Ey i Hamburg, som be­ Där ärar han kvinnan och — o!
Stämningen i Tyskland är mycket modiga hjärtan, men lika säkert är ja, göra det med glädje och iver.
hänseende förslavat folk, främmande upprörd, men det vill synas som om att deras inflytande i speciellt kvinn­ löning för att hon genom sina mäs­ — där har han alltid ärat henne.
Svårigheten är endast att kunna kontroll över dess finansväsende, rågandet av olycksmattet skulle leda ligt hänseende är lika med noll.
Så Den modärna kvinnan med det go­ terliga översättningar infört den väcka till liv dess ännu slumrande irämmande rätt att pålägga skatter, till den nationella samling Frankrike länge de liksom männen gå sitt par­ portugisiska litteraturen i Tyskland da minnet 1er som en mor, vilken ser samhälleliga intresse.
att förfoga över landets naturtillgån­ mest av allt fruktar.
Hittills har tis ärenden kunna de påräkna dess sitt vilsefarna barn återvända till Låt oss komma ihåg, att kvinnor­ och berett den ett aktat rum.
Yt­ gar.
stöd, men skulle de vilja söka sig terligare tre portugisiskor bära den­ sunt förnuft och goda seder.
det haft emot sig ett av klass- och na äro en alldeles ny politisk makt­ Den fransk-engelska meningsskilj­ partistrider inåt söndrat folk och utanför de av dess ledning utstakade na förnämliga orden, däribland fru Hon minns nämligen.
faktor, som hittills legat vilande och aktigheten kom till synes även i den svaga, eftergivande regeringar.
Kan­ råmärkena och fresta på en själv­ Vascencellos, hedersdoktor vid uni­ Minnen från hem, som ligga 30 m (,, l s kadeståndsproblemet samman- ständig, kvinnlig, av partiledningen som, lydande den tröghetslag, vi versitetet i Freiburg, och professorn år, bara 30 år tillbaka i tiden.
Ota­ ske stunda andra dagar.
icke önskad och gillad insats, skulle känna från fysiken och vilken sä­ vid universitetet i Coimbra fru Voz liga hem, där tillropet till den utslä­ °pplade frågan om likviderandet av Den franska pressen gillar den in­ e itentemakternas inbördes krigsskul- de i samma ögonblick känna sig stå ger, att allt strävar att förbliva i de Carvalho.
pade, utvakade hustrun ljöd: Är det ledda aktionen och hoppas på det isolerade, ja, mer än så, misshagli­ det tillstånd vari det befinner sig, ^ er - England ville annullera Frank- inte jag som försörjer dig?
— Och bästa resultat.
Vad England beträf­ ga, motarbetade, och någon samlad behöver en utomordentligt kraftig ^ es oc * h Italiens krigsskulder, men far fruktar man ingen brytning var han dum, brutal och rusig, vilket påstötning för att ryckas upp ur sin °fdrade som vederlag det i England engelsmännen behöva för Lausanne- kvinnlig opinion ute i samhället, till ofta var fallet, följdes tillropet av: slöa ro och förmås till aktivitet.
^ båda makterna under kriget konferensen Frankrikes vänskap och vilken de skulle kunna appellera, och dina ungar försörjer jag också, Finns det någon fråga på dagord­ ®P°nerade guldet, tillsammans ett skola handla därefter.
Amerika är hos vilken de skulle finna ett stöd, skulle jag tro.
som skulle giva deras ord och önsk­ ningen av sådan innebörd att den Förnimma de icke alla oron i tiden?
sen fyra hundra miljoner mark.
Det var ingen som talade om vär­ däremot ett mörkt moln på den fran­ f tt guld lär England redan hava ningar vikt och myndighet, existerar skulle kunna väcka hos kvinnorna Fruktan för den osäkra framtiden, det av hennes ekonomiska husmoder- ska himlen.
De neutrala småstater­ ett starkt levande, till målmedvetet i vilken deras barn skola leva?
Ar ^_ersänt till Amerika som avbetal- nas hat mot den franske fredsstöra- icke.
Sammanhållningen inom kvin­ talang.
hennes eviga dagliga slit och arbete ledande intresse?
Försvarsfrå­ det icke ängslan i deras sinne?
* n g på sin krigsskuld!)
Frankrike ren och världsfördärvaren är utan novärlden bröts, som nyss sades, Denna känsla skall stegras med tillsyn — det var för intet att räkna gan?
Nej!
Tullfrågan?
Nej!
Arbets­ " vid rösträttens genomförande.
Någon lierade energiskt häremot.
Detta tidens växande oro och slutligen i jämförelse med vad han gjorde.
betydelse.
ersättning ens tillnärmelsevis har löshetsfrågan?
Nej!
Hon såg upp till mannen!
car ' ^ aC ' e ^ e ' förklarade M. Poin- Alltså ingen?
Jo, en!
En som till komma kvinnorna att enigt, utan Från Lausannekonferensen ingå icke vunnits i de befintliga kvinnli­ e Sa ^ s i pant utan endast depo­ När han ansåg, att den husmoder­ n " överväldigande grad fyller måttet!
partiåtskillnad, utan hänsyn till so­ sparsamma och växlande meddelan­ ga partisammanslutningarna.
rts och kunde återfordras.
liga gärningen var värdelös, måste den vilka icke tillåta någon klar Det förefaller den utanförstående, Den sociala oron.
Faran av en sam­ cial ställning, med fosterländsk en­ det vara för att den ingenting var sto ° * Sa * serna voro sålunda alltför som om de i de förvaltande myndig­ hällelig omvälvning.
Här kunna tusiasm upptaga det samhälleliga värd.
sarl1 förstånd skulle överblick.
kur^ kvinnorna helt enkelt icke ställa sig räddningsarbete, vars riktlinjer an­ f rnas, och konferensen av- Från Palermo meddelas, att greki­ heterna invalda kvinnorna ännu ic­ Och då lämnade hon den!
ke funnit några egna stora frågor utanför.
Kommer olyckan, kommer tytts härovan.
Det är till denna dock under vänskapliga for- ske exkonungen, Konstantin, därstä­ Ångerfull står mannen och ser på nier.
att arbeta för, utan endast intresse­ den över allas huvuden, även över tidpunkt vi skola knyta hoppet om des skattat åt förgängelsen.
sitt tomma hem.
Först då hustruns Den 1 franska rat deltaga i det arbete, som fram- deras.
Här gäller det dem själva, uppfyllelsen av de givna kvinnliga insats försvann förstod han vad den stöd f ståndpunkten vann rösträttslöftena!
lägges och ledes av männen och inom deras käraste, deras hem!
ån italienskt och belgiskt håll.
var värd.
I.
D.
Kvinnorna hava en fin känsel.
de av dem uppdragna gränserna.
de lbart efter konferensen!
sam- tillätes gärna om " Kvin­ nornas Tidning ", med hela namnet utsatt, angives som källan.
Eftertryck Utlandskrönika A. Ellwéu 14 Januari 1923 3:dje årg.
INNEHÅLL.
BREVLÅDA.
Säljes i väls.
speceriaff.
Gbg.
o. i. p- tel.I " " 1 till fabrikspriser egen son, det vet Gud.
Alltid kan jag se hans lilla förgråtna ansikte, när jag först hämtade honom.
En så ' n liten stackare han då var.
Skul­ le det gå galet för den pojken, vet du, Lisbeth, det överlevde jag al­ drig. "
" Nå, varför skulle det gå galet? "
Hon ställde pannkakan på bordet med plommonsylt och dessutom smör och bröd.
" Så Ernst, ät nu.
Skall jag häm­ ta dig en sejdel från Pothoffs, eller vill du hällre ha ' kaffe? "
" Ge mig hällre kaffe! "
Han åt och drack, men hans tan­ kar voro hos brodern.
Han såg på sin klocka.
" Han borde varit hemma för län- gese ' n ".
Slutligen steg han upp.
" Jag får gå nu.
När Ede kom­ mer, sa försök hålla honom hemma.
Du kan ju prata.
Berätta honom nå­ got roligt.
Jag har också en - vacker bok fran biblioteket.
Ge honom den; det är också nyttigt för honom.
Gör det på fint vis. "
Han gav henne en kyss.
I dörren vände han sig om ännu en gång, Parfymeri - Tvål « Bii„ • KOL VED Duktyger och Vita Vävnader Hrla COKES Victoriagatan 1 B (hörnet av Storgatan) Wessel fortfor: " Så som det var de första veckorna, sedan han kom hem från beväringen, så, trodde jag, skulle det alltid bli: du, Lisbeth, han och jag, nöjda och glada tillsam­ mans, och framåt gick det för oss alla tre, och borde gått så allt vi­ dare, tills Ede själv hittar en bra flicka. "
" Du ville nog hälst gifta bort alla pojkar, om du bara kunde ", — skrattade Lisbeth, men där fanns en skarp underton i hennes röst.
Ett leende gled över hans ansikte och upplyste det sällsamt vackert.
Han steg fram till henne, och lade armen om hennes liv.
" Nå, Lisbeth, skall jag inte unna honom att bli så lycklig som vi två? "
Hon gav honom en kyss, flyktig, med tillspetsade läppar.
" Ack du, brumbjörn — " " Är det inte skönt att arbeta för människor, som man håller av?
För dig!
För vår lille August — är det inte gott att kunna lägga av en krona efter annan, så att vår pojke får det lättare en gång, än vi haft det.
Och Ede håller jag av som min ^ßsda Gramér Desillusionen och - förhoppningen.
Hur en äktenskaps­ lag kan se ut.
Varför kvinnan lämnade hemmet«,
