# ID: svediakorp-per2975
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Kvinnornas Tidning
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Kvinnornas tidning', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1922
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 25,934
# sentences: 1,283
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-kvt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


KVINNORNAS TIDNING 4 Ingen bör underlåta att prova Bergmans Enkas, Stockholm, smakfulla Dalikatessbrödsorter.
Skört, närande och utmärkt gott!
lames LundgreruG Göteborg Sverîqeé sförsta och fornåméte tefirma S-K * ttin 0B5!
VARNA5 W EFTCMPMNöAR.!
OBSl Holger Bille TANDKLINIK Vitfeltsplatsen 1 B. Tel. 19340.
Göteborg.
(Mitt emot Engelska kyrkan).
Mottagningstid vard.
10 — 3, sönd.
11 12.
Spécialité: Löständer alla slag.
Guld­ arbeten, guldbryggor och guldstifttänder.
Resande kunna erhålla sina arbeten pä dagen- Nervositet.
Sot och bot.
Många människor lida onödigtvis av " nerver " endast på grund av bris­ tande kännedom om hur man bör ord­ na sitt liv, för att sjuka nervçr skob bli återställda, skriver en amerikansk kvinnlig läkare.
Jag minns t. ex. en ung kvinna, som hade varit sjuk i åtta år — åtta av vad som kunde varit de bästa åren av hennes liv — endast därför att varken hon eller hennes familj kän­ de till rätta vägen till tillfrisknande.
Nu då hon funnit den vägen, har hon återvunnit sin hälsa på sex månader, och det ser ut, som om hon skulle komma att bli bättre, än hon varit un­ der hela sitt föregående liv.
Först vill jag da beskriva omstän^ digheterna vid hennes insjuknande och därefter förklara, hur hon lyckades bli frisk igen.
En kväll var hon så överansträngd, att hon inte kunde somna och blev mycket irrite­ rad av alla ljud hon hörde i huset.
Så snart hon lyckats få slut på ett störande buller, gick hon tillbaka till sin säng och fick då höra något an­ nat ljud, som hindrade henne från att somna in.
Till sist var hon så utpi­ nad och övernervös, att hennes hör­ sel blev onaturligt skärpt och hon o- roades av ljud, som andra människor ej en gång skulle ha hört.
På detta Till Sveriges Kvinnor!
Giv " h o n o m " ett gott råd, att använda WILKES HATTAR O b s!
Garantimärke medföljer varje hatt " Mademoiselle!
Åh!
Vad tänker ni på?
Förstår ni inte?
Parry skall köra till Winchester och hämta polis.
Hörde ni inte, vad pappa sade?
Och om ni är kvar här, blir ni arresterad, och om greven dör, så " ... " Hänga de mig ", sade mademoi­ selle Exe och slutade satsen för Eve­ lyn.
" Jag kan inte fly undan.
Någon kommer helt säkert att se mig när jag klättrar ned, eller i parken eller i vag­ nen med mr Lethbridge. "
Evelyn betraktade henne med o- mätlig förvåning i sina drag, ty man hörde att dessa voro lama ursäkten påhittade av någon, som ville und- siippa en ovälkommen plikt.
Ett lätt buller hördes från fönstret.
" Där är stegen ", sade Evelyn.
Mademoiselle Exe satt orörlig, och ett uttryck av missnöje spred sig över hennes drag.
Evelyn rusade till garderoben, fann en kappa och hatt.
Hon höll dem upp framför mademoiselle Exe och viska­ de lidelsefullt: " Tag dem, tag dem, — kära made­ moiselle, — ack dröj inte. "
Då grep mademoiselle Exe den un­ ga flickans handleder som i ett järn­ sätt lyckades hon hålla sig vaken hela natten.
Nästa dag var hon naturligtvis ännu sämre, ej endast på grund av den sömnlösa natten utan också genom sin förtret över det, som vållat den.
Fa­ miljen var högeligen bekymrad över att hon blivit störd, talade mycket om saken och skickade efter doktorn.
Det klemas ofta för mycket mêd den nervsjuke.
Den unga flickans pinade nerver " stodo på kant " hela dagen, med följd att hennes känslor blevo lätt sårade, och hennes syskon blevo, som de själ­ va tyckte, med rätta otåliga över vad de kallade för hennes dumma barns­ lighet.
Detta eggade naturligtvis än nu ytterligare hennes nervspänning.
.
.Den ängsliga omsorg och den blö­ diga oförstående sympati, som ägna­ des henne under hennes fortsatta sjukdom av somliga medlemmar av familjen, förslappade hennes energi och gjorde henne upptagen med sig själv, och den själviska otålighet, med vilken andra behandlade henne, öka­ de hennes nervösa retlighet.
Därtill kommo åtskilliga andra ledsamheter och en känsla av att man sökte per­ sonligen förolämpa henne.
Då nu magen och hjärnan stå i så nära samband med varandra, började hon snart besväras av dålig matsmält­ ning och åtskilliga andra sjukdoms­ symptom, vilka alla tyda på överre­ tade och ansträngda nerver, fastän de ofta tillskrivas verkliga sjukdomar i magen.
Hon oroade sig över vad hon skulle våga äta och inte äta.
Om hon var särskilt trött och inte mådde bra av den enklaste föda, så trodde hon, att detta berodde på maten, i st. f. att det kbm sig av överansträngda nervei '.
Följden blev, att det ena hälsosamma födoämnet efter det an­ dra förkastades.
Allt vad hon inte tyckte om hos människor eller förhål­ landen blev hon irriterad av och grät över.
Slutligen var hela familjen upp­ tagen med hennes sjukdom, antingen i klemig omsorg eller i harm över hennes pjåsk med sig själv.
Hon höll således ständigt på med att upprepa sitt ledsamma intryck från vaknatten: för det första grä­ melse över att inte kunna somna, så förargelse över att hon inte kunde få det tyst omkring sig och sedan över att hon måst vara vaken hela natten samt till sist harm över andra, som grepp, så att Evelyn skälvde av-smär­ ta; och ansiktet som vändes mot hen­ ne brann av raseri.
" Varför befaller du mig gå? "
ropa­ de mademoiselle Exe, med vad rätt tvingar du mig tillbaka till liv, och vilket liv!
Ett jagat villebråd, blö­ dande, andlöst, med blodhundar i sina ° f y spar.
Hon kastade Evelyns händer från sig, sprang upp och började gå fram och tillbaka med häftiga steg.
" Jag kan icke uthärda längre.
Jag är dock blott en kvinna ooh min kraft är slut.
Den är uttömd.
Jag kan icke mer Jag har kommit till den punkt där trötthet är kval, där kamp är tor­ tyr.
Heliga sak, har jag icke kämpat nog för dig?
Bröder, olyckliga, för­ tryckta, har jag icke kämpat för er?
Jag har utgjutit för er icke mitt hjärt­ blod men livet självt, droppe för droppe.
Mitt hjärta är tomt, det är lik en sten, tomt, icke ens medlidande bor där numera.
Låt någon annan taga min plats nu.
Jag fordrar blott min lön, lönen för alla dessa fasans år.
Låt mig dö!
låt mig dö!
Ack låt mig få dö! "
De sista orden ljödo, som om de på något sätt voro i vägen för henne.
Allt detta upprepades om och om igen, tills det såg ut, som om hon al­ drig skulle komma ifrån det onda un­ der hela sitt återstående liv.
Det var som att ständigt irritera och riva i ett sår.
En människa må ha det friskaste blod i världen, men om hon först skär sig själv och sedan ideligen river i såret och lägger salt i det, kan det ju omöjligen läkas.
Verkan av att låta alla muskler slakna till.
Nu skall jag tala om, hur den här kvinnan blev frisk.
Det första hon gjorde var att taga några mycket enk­ la gymnastiska rörelser, medan hon låg till sängs.
Hon lyfte armarna mycket långsamt, och så slappt hon kunde, från armbågen och sedan hän­ derna från handleden och sträckte så fingrarna och lät dem därpå slappna.
Sedan lät hon händerna och underar­ marna falla ner av deras egen tyngd, först långsamt och sedan fort men lugnt och stadigt.
Därpå slöt hon ögo­ nen och andades med långa, jämna andetag.
Dessa och andra övningar gåvo henne en känsla av lugn och nervvila, som gjorde, att hon blev mera på sin vakt mot onödig spän­ ning.
När hon blev irriterad av ljud, märkte hon snart, att som följd av irritationen hela hennes kropp blev spänd och ansträngd.
När hon slutat sina övningar och kände sig lugn och vilad, kunde någonting hända eller någon säga något, som misshagade henne, och på ögonblicket var det go­ da resultatet av övningarna borta, och hon kände sig överretad och nervös igen.
Mycket snart förstod hon, att hon måste lägga bort ovanan att spänna sina nerver, om hon ville bli bra igen, men hon lärde sig också något, som var mera — vida mera — viktigt än detta: att hon måste få bort orsaken till spänningen.
Hon såg, att hon re­ tade sig över ljuden samt satte sig till motvärn mot dem, mot förhållanden, mot människor och alla de olika ting, som hade " gjort henne nervös " och hon förstod att det just var detta sätt att ta saker och ting, som framkallade nervspännigen.
Sedan började hon gå stadigt fram­ åt mot ett friskt, lyckligt liv och star­ ka nerver.
Hon började med att söka härda sig mot obehagliga intryck på hjärnan.
När hon hörde irriterande ljud, koncentrerade hon sin viljekraft på att ickè \ irriteras av ljuden, och för att kunna åstadkomma detta, fäste hon hela sin uppmärksamhet vid be­ mödandet att få muskler och nerver slaka.
Till sist blev hon intresserad av den nya processen som av en serie grundliga och noggranna vetenskap­ liga experiment.
Naturligtvis satte hennes levande och intelligenta in­ tresse henne i stånd att lyckas så myc­ ket fortare, ty hon ej endast njöt av sin växande känsla av befrielse utan också av glädjen att se sina experi- frampressats av den mest intensiva smärta.
Hon.
kastade sig på golvet och grät högt, sådan gråt, som en stark natur gråter under ett olidligt tryck.
Evelyn, halvt medvetslös hade stapplat till en bänk vid väggen.
Där satt hon trött och stödde sitt huvud, utan att ens försöka med ett ord tysta det i detta ögonblick så farliga hög­ ljudda utbrottet.
" Vad gör det? "
tänkte hon, " vad gör någonting i hela världen?
Detta är ' Dödens skugga '. "
Och någonting hos Evelyn dog denna natt; förtroendet hos det lyck­ liga barnet, som anser sitt eget liv och erfarenhet som tillvarons mått­ stock.
Mötet med sorgen gör oss bätt­ re eller sämre, men den Evelyn jag i senare år lärt känna och älska för förmågan att hysa en sympati, obero­ ende av alla trånga band, ja, oberoen­ de av fädernesland och religion, den­ na Evelyn föddes i denna natt under skuggan av ett kors, som medan det krossar en av oss, sprider sin dystra skugga över oss alla i detta " Natio­ nernas brödraskap ".
De vilda snyftningarna upphörde gradvis, och det uppstod en nästan Statskontrollerat, absolut sortäkta Grönsaks- och Blomsterfrö samt Gräs fröblandningar billigast hos K. fl.
Döbeln 3eda Gramer Vasaplatsen 13, Göteborg.
Speceriaffär m. m.
Parfymeri • Tvål • Bijouteri Galanteri - Affär 57 Kungsgatan GÖTEBORG Rikstel.
4711 Telefon 3102.
Etabl.
1897.
REKOMMENDERAS!
SKONHET är makt, det vet varje kvinna.
En väl » dad kropp är sällan ful, en obetydlig!
kan förbättra ett utseende.
Å Fvsii^r, Institutet erhållas de sakkunnigaste rid Ü anvisningar i allt som tillhör skönhefc,,« 1?
Engelbrektsgatan 7, 2 vån.
Tel. 18457 a » Mot " tagning 11 — 2, 5 — 7.
OBS.!
Râdfrâgningår kostnadsfritt * 0, Grönsakstorget 1, Göteborg.
Begär katalog!
Köp i tid!
Var god gynna våra » • » • annonsörer!
!
• h På två dagar framkalla och kopiera vi Edra plåtar rTZ films.
Förstklassigt arbete, vanliga prise, * V°r„ as ment verka.
Naturen tenderar alltid till hälsa, och om vi inte själva gå hindrande i vägen, så botar hon oss.
Här ligger just skillnaden mellan läkandet av ett fysiskt sår och av sju­ ka nerver.
I ena fallet blir kroppen återställd, och allt är som förut.
I det andra ej endast sätter oss varje bruk av viljan till befriande från irri­ tationen och dess orsak i stånd att verkligen bli fria från nervsjukdo­ men, utan därjämte förlänar det oss ny nervkraft När en nervsjukdom behandlas radikalt och på ett förnuf­ tigt sätt, blir resultatet, att nerverna bli starkare än förut.
Ofta yttra sig dåliga nerver hos kvinnor i ett ständigt talande.
Prat­ prat-prat, och mest om dem själva, deras sjukdomar, deras motgångar och de hinder, som läggas i vägen för deras tillfrisknande.
Detta oupphör­ liga prat medför ingen verklig lätt­ nad, fast människor ibland känna det så.
Det är en direkt förspillning av kraft.
Men kraftförlusten skulle bli ändå större, om den sjuka hindrades från att tala.
Den enda verkliga hjäl­ pen (kommer, då den talandei själv märker, att pratet anstränger henne och " slaknar " till tystnad.
Männi­ skor måste komma underfund med sig själva för att bli bra — verkligen bra — från ett nervlidande.
Orsa­ ken till nervös överansträngning lig­ ger så ofta i karakteren och i sättet, varpå vi möta omständigheter och människor, att det synes nödvändigt att fullt inse våra missgrepp i det fallet innan vi kunna göra vårt för att skaffa bort orsakerna till en nerv­ sjukdom.
GÖTEBOROS ILLUSTRATIONSBYRÅ, Arkivet i Billiga kameror, plåtar och films.
ELISABETH BERGS Vi måste komma ihåg, att det inte Tapisseriaffär är omständigheterna, som fängsla oss 26 Linnégatan 20 REKOMMENDERAS vid sjukdomen.
Det är inte heller Bästa materialier.
Bil­ människor, som förorsaka den.
Det ligaste priser på platsen.
är inte vår omgivning, som gör oss modlösa och nedslagna.
Allt beror på Skåningen försjunker i begrundan sättet, varmed vi möta och bekämpa och säger: omständigheterna, och varmed vi be­ — Har harren aldrig tänkt på att handla våra medmänniskor, om våra försöka me ' mad?
nerver komma att hållas i sjuklig * spänning eller lugna och friska.
Lärarinnan: — Vilket är det för­ (Forts, i nästa n: r.)
sta sakramentet?
En flicka raskt: — Giftermålet!
Under sin fångenskap i Köpenhamn Lärarinnan: — Nej, dopet är det var den berömde svenske fältherren första sakramentet.
Flickan sårad: — Inte hos oss!
Hos Magnus Stenbock föremål för stän­ diga nålstick från danskarnes sida.
oss kommer giftermålet först och do­ Så funno de ett särskilt stort nöje att pet sedan.
Vi är en anständig fa­ visa Stenbock troféer, som de under milj ' krigen tagit från svenskarne, varvid de alltid triumferande tiliade: Vid behov av ~t- — Detta hava våra tagit från era!
En gång under en promenad neråt hamnen med några danskar pekade Stenbock på svenska landet och frå­ — manlig eller kvinnlig — gade dem, om de visste vad det var.
vänd Eder till — Skåne, kom svaret raskt.
— Ja, eller det som våra tagit från era!
tillade Stenbock.
Arbetskraft Göteborgs Stads Arbetsförmedling * organ för Sveriges off.
arbetsförmedling Det är i en järnvägskupé.
En stor ÖPPEN HELA DAGEN.
och massiv skåning har inlett ett lugnt Huvudkontoret: och sävligt samtal med en liten spens­ Adr.
f. d. Sahlgrenska Sjukhuset.
lig stadsherre.
Tel. 2873, 2874 och 2875, stå i — ÄV hajrren inte: / frisk?
frågar direkt förbindelse med mani.
och kvinnliga avdelningarna.
skåningen sedan samtalet pågått en Avdelningskontoret för stund och stämningen blivit litet för­ däcks- och maskinpersonal: troligare.
Harren är holians mager.
Adr.
Sjömanshuset.
Tel. 40229 — Min läggning är sådan, svarar Avdelningskontoret för den lille herrn nervöst.
Jag ville gär­ manlig och kvinnlig intendentur- na bli lite fetare och har försökt allt personal: Victoriagatan 1 B (hörnet av Storgatan) möjligt: maltextrakt, järn, arsenik, Adr.
l:sta Långgatan 25.
Tel. 40212.
REKOMMENDERAS.
blodkraftpiller och fisklevertran, ja, OBS.i All platsförmedling allt tänkbart — Bråsth 8 Konditori NU INKOMMET, till dagens lägsta priser: Handvävda, färgäkta Bomullstyger, stor sortering.
Ylletyger, Viyella, Flanel­ ler, till klädningar och blusar.
Blekta och oblekta Vävnader, bästa fabrikat, med stor rabatt å stycke.
Prima kulörta Skjort- tyger, Möbeltyger, Gardiner, Bord­ dukar, Bolstervar, Sängtäcken, Linne­ vävnader, Handdukar och Duktyger, bästa kvalitéer.
Lahmans Herr- och Dam­ underkläder.
Strumpor.
Snörliv.
Näs­ dukar.
Förkläden.
Prima Bomulls- och Ullgarner.
Bertha Anderson, 15 3 (orsgafan 15 hemsk stillhet i det halvskumma rum­ met.
Under en kort stund låg made­ moiselle Exe så orörlig att Evelyn drömlikt undrade om döden hade hört och uppfyllt hennes begäran.
Men då rörde hon sig, höjde sig från gol­ vet och steg upp eller rättare sagt släpade sig på sina fötter långsamt och med möda, lik någon, försvagad av lång sjukdom eller smärtor.
Hon gick över golvet med långsamma, o- stadiga steg, drack något kallt vatten och badade ansikte och händer.
Då hon vände sig, såg Evelyn ett döds- blekt ansikte, men lugnt och utan någ­ ra spår av den fruktansvärda själs­ kamp, som skakat henne för några minuter sedan.
Hon kastade sig på knä framför Evelyn med ett leende, som var både strålande och sorgset.
Förlåt mig, jag stötte dig tillbaka, jag talade hårt till dig.
Det var icke jag, som talade, det var en demon, som alltid bor här, — och hon pekade på bröstet —, en själviskhetens och feghetens demon.
Ibland, då mina nerver äro överspända liksom i kväll, sliter han sina kedjor, plågar mig, be­ härskar mig, sätter sin fot på min är avgiftsfri.
Extra Prima Press- och Droppäkta Damkläde i ett flertal moderna färger utsäljes billigt direkt från lager.
S. ERICSONS KLÄDESLAGER, Järntorget 3, Wilsons hus, 2 dra vän.
Amalia Gustafsson » Saluhallen 21 — 23 förstklassiga Charkuterivaror rekommenderas.
Tel. 1976.
Öppet 8 — 7.
Hansson &amp; Silfverstrand A. Nilssons Blomsteraffär Bazargatan 8.
Linnégatan 31 Tel. 40572 — Tel. 9580, 15380 REKOMMENDERAS.
Kransar Buketter alla FRISLÄGEN.
ARLA MJÖLK Distribution på glasflaskor- Tel. 85 78, 36 99 ARLA MJÖLKSERVERING Drottninggatan 13.
Tel. 90 96. nacke, och hans osaliga stämma över­ röstar alla andra.
Men förbannelsen varar blott en kort stund.
Mitt eget jag befriar sig; jag rädes icke mer.
Om döden icke söker mig, om han tillbakavisar mig, så betyder det, att mer arbete väntar mig.
Jag lyder dig, barn med änglaansiktet; jag återvän­ der till liv och nya värv.
Med raska men lätta steg gick hon till bordet, samlade hastigt papperen och gömde dem i barmen, stack en liten börs i fickan, tog fort på sig hatt och kappa och öppnade fönstret.
" Låt mig hjälpa er ", bad Evelyn och skyndade fram.
Natten var regnig utan måne och stjärnor; liksom dränkt i bläck och man kunde icke se " handen för ögo­ nen ".
Luften slog mild och fuktig mot deras ansikten.
Långt borta, det tycktes nästan i en annan värld, hör­ des rop, hovslag och rullande hjul på stallgårdens stenläggning; här hördes fjndasf vinden i lagerträden lik en lång, tung suck.
Mademoiselle Exe steg utan svårighet nedför stegen.
Då hennes huvud var just över fönster­ brädet stannade hon och såg upp.
" Farväl, farväl ", viskade hon och kysste de små händerna som med all kraft höllo i stegen.
Under ett ögon­ blick låg ljuset från rummet på hen­ nes uppåtvända ögon och ömt leende mun, och så försvann ansiktet.
När stegen icke mer vibrerade under hen­ nes tyngd, kände Evelyn det som om mademoiselle Exe blivit uppslukad och förintad i detta hav av mörker.
De mesta av vad jag hittills berät­ tat, har jag hört av Evelyn själv, men det följande har jag från flera olika källor.
Parry hade visserligen skrutit med sitt sto, men hon tycktes knappt hava förtjänat berömmet, ty han lär icke ha nått Winchester förrän klockan tre.
Polisen var emellertid fort fär­ dig, så att Parry och en poliskommis­ sarie voro på väg igen en kvart över tre.
(Forts, i nästa n:r.)
Fru Pöös på teatern: — Så förarg " ligt, nu har jag ju inte den ringaste nytta av kikaren — jag har glömt mitt diamantarmband hemma.
IMIO 18.
2:dra årg.
Annonspris: Textsida „ 1 Maj 1922.
25 öre pr mm.
Utkommer varje Måndag * sista sidan 20 öre pr mm.
Längre annonsering rabatt.
Utgivare och redaktör: INGEBORG DAHLLÖF.
För annons-och ekonomiavdelningen: EDITH RICKBERG.
Redaktion och expedition: Vallgatan 27, Göteborg.
Tel. 18070.
Prenumerationspris: Helår Kr.
6: - Va är Kr.
3:75.
Lösnummer 20 öre.
F. A.
B.
HVAR 8 DAGS TRYCKERI, GÖTEBORG, 192Î INNEHÅLL.
Kvinnan och staten.
Bör mödernenamnet göras oåtkom­ ligt för barn i äktenskap?
Andningsförmågan o. intelligensen.
En parallell.
Kvinnan och staten Bör mödernenamnet göras oåtkomligt för barn i äktenskap?
Av Ludvig Nordström.
(Eftertryck förbjudes) För Kvinnornas Tidning av jur. kand. samhälls-organisation ser, fattar och fullgör sin lilla uppgift i det hela.
Sedan kvinnorna fått politisk lik­ ställighet med männen, ha de skyl­ dighet att undersöka, om de äga nå­ gon speciell uppgift som kvinnor i samhällets och statens liv.
Det finns två åsikter om kvinnan.
Den ena hävdar, att hon intellektuellt står på ett annat (lägre) plan än mannen.
Den andra, att mellan man och kvin­ na icke existerar någon avgörande intellektuell skillnad.
Jag tillhör den senare åsiktsgruppen.
Om den mänskliga intelligensen vore en ska­ pelse av de mänskliga organen och detta kunde omotsägligt bevisas, skulle skillnad förefinnas.
Men om, som man man numera snarare är Dessa skrankor ha sen länge fal­ böjd att antaga, intelligensen skapat Jag såg härom dagen referat av Den okända.
ett föredrag, som en riksdagskvinna Göteborgs moderata kvinnoförbund.
hållit.
Hon opponerade mot klass- Att fråga och svara.
och partinpolitik och hävdade att po­ Husmödrarnes riksdag.
litiken skulle baseras på " .personlig­ Aforismer.
» Caritas. » heten ".
Detta var den gamla libera­ Utlandskrönika.
lismens utgångspunkt.
Geijers på Hur en nervchock mötes.
1840-talet.
Men det är alltid farligt Följetong m. m. att lösgöra dylika abstrakta formler ur tidsmiljön, och den citerade kvin­ nans anförande hängde i luften.
Med personlighet avsåg gammal liberalis­ men en protest, till den individuella produktions-kraftens och därmed ytterst samhällets förmån, mot de konstlade skrankor, som den msr- kantilistiska staten genom sina skrån Genuakoniferensen samlar som in ooh korporationer reste mot nämnda gen tidigare konferens, fredskon produktions-kraft .. i sammandrag.
gressen i Versailles undantagen, värl­ dens feberaktiga intresse • omkring sig.
Det på fönhand omsorgsfullt utformade arbetsprogrammet har brutits av Tyskland och Ryssland ge­ nom den fredspakt de, separat, slutit och utvecklingen synes nu gå sina egna överraskande vägar.
Det tysk­ ryska avtalet, det s. k. Rapalloför- draget, föranledde en notväxling mel­ lan ententen och Tyskland.
Det sista ordet tillföll de allierade makterna, vilka i den kärva ton, som faller sig så naturlig, för den starkare, förbe- höllo sig " rätt att för sina regerin­ gar förklara klausulerna i det tysk­ ryska avtalet av noll och intet värde, om de skulle stå i motsats till de bestående fördragen ".
Något sådant motsatsförhållande existerar emel­ lertid icke enligt sakkunnigas utlå­ tande.
Det tysk-ryska fredsfördra­ get står sålunda fast och kommer måhända inom kort att utsträckas även till det mot ententen upproriska Turkiet.
— " Bolsjevikerna, vilka vi­ sat sig som en respektingivande makt vid ' Genuakonferensen bjuda oss handen.
Så gör ock Tyskland! "
skri­ ver den turkiska upprorsregeringens officiella tidning.
Men allt detta är, hur viktigt det än må vara, redan av underordnat intresse.
Vad som nu fångar upp­ märksamheten är den spänning, som inträtt i förhållandet mellan Frank­ rike och England.
Många gånger förut har sämjan icke varit den bästa mellan de båda bundsförvanterna, men så skarpa och hänsynslöst upp­ riktiga ord som nu hava de knappast sagt varandra tidigare.
Under det att den engelske statsministern Lloyd George vill bevara konferensens bestånd för att nå fram till en lösning av de svävande frågorna, ®ynes den franska delegationen med justitieminister Barthou i spetsen ar­ beta på en sprängning av konferen- Sen, vars utveckling går i en för Frankrikjs så ofördelaktig riktning.
L, °yd George yttrade härom dagen v ' d ett ententemakternas samman­ träde: Man måste ha klart för sig, l ' tt samarbetet mellan ®de allierade endast är möjligt då det gäller en redlig politik.
Annars måste man e ^ ar a ett tillstånd av ständig oro, 0t tt kan tvinga den engelska demo- ien att även gentemot dessa *?
ani ' a bundsförvanter förbehålla sig ful1 handlingsfrihet. "
lit bort, och att basera sin politiska gärning på " personligheten " är att basera den på något, som icke läng­ re har klart fastställd mening, sedan hela miljön förvandlats.
Den citera­ de kvinnan hade i personligheten en­ dast sett det negativa momentet i oppositionen mot gruppskrankorna, men içke det positiva momentet i den individuella produktionens.
Kraf­ tens större gagn för samhället.
Där, på den punkten, måste man emellertid söka personlighetens inne­ håll i våra dar; och klasserna bilda naturliga enheter av likartade pro­ duktions-krafter, seger för klass-in­ tressen blir i sista hand till förmån för.
samhället, och politikens konst ligger i att finna en organisation, däri klasserna organiskt sammansmälta till ett harmoniskt producerande helt.
Personlighet i modärn mening är var individ, som medveten om en dylik Detta bistra uttalande fick ett lika skarpt franskt svar.
Det var rege­ ringschefen Poincaré, som i ett of­ fentligt tal inför generalrådet i Meuse deklarerade Frankrikes avsikter.
Den franska republiken, sade han, kan icke göra en enda eftergift gentemot Tyskland och Ryssland utöver vad som redan, medgivits.
Om således Tyskland till den 31 maj icke upp­ fyllt skadeståndskommissionens for­ dringar ifråga om nya skatter m. m., måste de allierade makterna vidtaga åtgärder för att tvinga Tyskland till lydnad.
Det rysk-tyska närmandet är ett hot mot Polen och en indirekt fara för Frankrike.
Det måste där­ för upphävas ooh Versaillesfreden genomtvingas.
Nekas bistånd från visst bundsförvantshåll, skall Frank­ rike veta att handla utan sådan hjälp och på eget ansvar.
De franska och belgiska regerin­ garne hava också vidtagit alla förbe­ redelser för den militäraktion mot Tyskland, som omständigheterna kunna komma att påkalla!
Under det att den italienska pres­ sen försöker mäkla fredi, hetsa de franska tidningarne till brytning.
Den engelska pressen kritiserar, på några få organ när, skarpt den frarv- ska oförsonlighetspolitiken och även den amerikanska pressen anslår sam­ ma ton.
organen, finns stöd för olik­ hetsteorien.
Men kvinnan har i alla fall på en punkt en annan ställning till stat och samhälle.
Icke, som man förr bråka­ de så mycket om, genom sin egen­ skap av barna-föderska; vilken inte betyder mer än mannens roll av barna-avlare, utan genom sin egen­ skap av barna-vårderska.
Kvinnan är barnets iförste lärare.
Där ligger, inom den ramen, för henne en stor stats-uppgift, oberoende av om hon blir riksdags-ledamot eller icke.
Där ligger en stats-plikt hos hen­ ne.
Det har alltid if ramhävts, att kvinnan bildar samhällenas naturliga konserverande element.
Hon har att införa människobarnen i samhälls­ livets så att säga elementära teknik.
Vad hon grundlägger i barnen av vanor, åskådningar, etiska och mora­ liska regler, religiösa uppfattningar, det bildar i sista hand normal-planet för den vuxnes livs- och världsbild.
Det är förklaringen till vördnaden för modern, från båda könens sida.
I en värld oah tid som vår, då gam­ la åskådningar rasat Och så mycket förut välordnat fallit i spillror, ha kvinnorna-mödrarna en oerhört krä­ vande uppgift, nämligen att bereda de släkten, den mänsklighet, den värld, som skall komma.
Hur ställa sig kvinnorna till den uppgiften?
Se de den?
Tyngas de av den?
Söka de fatta sin plikt mot staten?
Den annalkande världs-sta­ ten?
Jag medger att jag har föga sinne för könet.
Resonnemang- med kvin- nor roa mig föga, de prata i regel strunt.
Blanda alltid in ovidkom­ mande saker, ha svårt att överblicka en fråga.
Kan jag komma åt, före­ drar jag att helt enkelt titta på de­ ras bokhylla; och det plär räcka.
Poesi, kärleks-romaner — - punkt och slut.
Men historia, ekonomi, filosofi, religion, naturvetenskap, samhälls­ vetenskap — i regel inte ett dugg.
Så länge kvinnan stod utanför stats-livet och fick nöja sig med att vara en man-fångerska, var hennes erotiska bokhylla åtminstone för­ klarlig.
Nu är den oförsvarlig.
Nu har hon stigit in i staten, nu måste hon lära sig tänka, och hon vinner i våra dar en man minst lika mycket om inte mer med en tränad intelli­ gens som med koketteri. '
Hon kan Då man läser igenom det nya för­ slaget till lag om släktnamn, som ju är avsett att framläggas för riksda­ gen inom den närmaste framtiden, kan man knappast undgå att ett ögon­ blick stanna inför det sätt, varpå i äktenskap födda foarns rätt till sin moders namn där blivit reglerad.
Förslaget upptager två fall, då barn i äktenskap skall äga viss rätt att efter ansökan hos den tilltänkta myndigheten för, namnärenden få moderns namn godkänt som sitt släktnamn.
Märta Björnbom Romsotl.
gen, blir följden den, ' att modern ic­ ke kan få rätt att bära samma namn som sina barn, ty sedan ' hon en gång återtagit sitt flicknamn, torde hon vara utestängd från varje möjlighet att återgå till mannens släktnamn.
Den enda utvägen, som står från­ skild hustru öppen, om hon vill vara säker om att få bära samma släkt­ namn som barnen, skulle alltså vara att under alla förhållanden behålla mannens släktnamn, något som väl knappast kan anses tillfredsställande.
Fråga är, om icke moderns intresse Det ena fallet är det, då moder, i detta avseende borde beaktas i hög­ som efter skillnad eller återgång av re grad än som här skett.
Någon äktenskap återtagit sitt flicknamn, kollision mellan moderns och barnets vill giva detta namn åt sina barn i det intressen torde ej behöva befaras, upplösta äktenskapet, över vilka hon och skulle en sådan verkligen inträffa, tillerkänts vårdnaden.
Bestämmelsen erbjuder förslaget självt för ' barnets ifråga avser tydligen att tillgodose del ett korrektiv häremot i bestäm­ det för den nya familjeenheten, mo­ melsen om rätt iför barn i äktenskap der och barn, helt naturliga intres­ att efter ansökan få för sig godkänt set att bära samma namn.
Som för­ släktnamn, som burits i rätt upp- och utsättning för bifall till en dylik an­ nedstigande led på fädernet, i främ­ sökan uppställes emellertid av för­ sta rummet alltså faderns släktnamn.
Det andra fallet där förslaget gi­ slaget att en namnändring i detta avseende " måste anses av hänsyn till ver barn i äktenskap viss rätt att ef­ ter ansökan få för sig godkänt mo­ barnen särskilt önskvärd ".
Så som förslagets stadgande är derns släktnamn är det, då sådant formulerat, synes vidare modern va­ barn under så att säga normala för­ ra tvungen att taga ståndpunkt till hållanden, d. v. s. regelrätt under be­ namnfrågan, d. v. s. hon skall hava stående äktenskap, vill antaga möder­ återtagit sitt flicknamn, innan hon nenamnet.
Härför erfordras först ooh främst kan få prövad en ansökan att få giva att det föreligger någon av de all­ barnen detta sitt namn.
Anser namn­ männa förutsättningar, som i försla­ myndigheten, att namnändringen ic­ get uppställas som villkor för rätt ke är för barnen särskilt önskvärd, och ansökan på den grund blir avsla- att över huvud taget få släktnamn godkänt.
Personen ifråga skall så­ ledes visa, antingen att han saknar icke vara en mor med självrespekt, släktnamn, eller att detta är så van­ om hon ej har denna tränade intelli­ ligt, att det i väsentlig mån förlorat gens.
Barnen komma att se ner på egenskapen att vara särskiljande, el­ den mor, som de, efter några års ler också att eljest giltiga skäl för en skolträning, finna vara en okunnig namnändring föreligga.
Dessutom fordras enligt förslaget, varelse.
Där skulle den i början av dessa då det är fråga om antagande av mo­ rader citerade riksdagskvinnan ha ders släktnamn att alla kända bärare preciserat sitt " personlighets " - he- av namnet lämnat skriftligt, av två grepp.
Kvinnan — modern — bar- personer bevittnat medgivande där­ navårderskan måste i våra dar bli en till samt att invändning mot ansök­ positiv personlighet, medveten om ningen icke gjorts av annan namn- det modärna samhälléts struktur, om berättigad, inom viss tid sedan kun­ klassernas liv ooh historia, kamp och görelse om ansökan genom namn­ annalkande försoning.
För att kun­ myndighetens försorg varit intagen i na bli detta måste hon ha andliga in­ allmänna tidningarna.
Det torde vara alldeles uppenbart, tressen, ett levande intellektuellt liv.
I den mån ihon har detta, skaffar att med de bestämmelser, som givits sig detta, blir hon av ovärderligt i förslaget, det för de flesta fall bli­ värde för ett sunt och harmoniskt vit hart när omöjliggjort för barn i stats- och samhällsliv; i den mån hon äktenskap att förvärva rätt att bära icke skaffar sig detta utan fortfar att sin moders släktnamn.
Det är ju en­ vara en " höna ", blir hon ett av de ligt förslaget icke nog med, att alla svåraste hindren för världens höjan­ kända bärare av namnet inom mo­ derns släkt härutinnan givit sitt sam­ de.
,.
Vägen?
Bokhyllan.
Så länge där tycke.
Skulle namnet i fråga till­ trona Berta Ruck, Elinor Glynn och äventyrs bäras av flera släkter måste allt vad dessa struntpraterskor ' heta, medgivande utverkas även av varje så länge är vägen oupptäckt.
Den till namnet berättigad medlem av var dag, man i kvinnornas bokhylla fin­ och en av dessa släkter.
Och även ner allvarliga, gedigna verk, där hi­ om man sålunda, naturligtvis med storiens och nuets värld framträder dryga kostnader och stor tidsutdräkt, i full belysning, den dagen börjar lyckats utverka medgivande från kvinnans stats-insats på allvar, och alla kända bärare av namnet, finnes till den dagen längta vi ' modärna män, alltid den risken, att ansökan avslås, därom kunna kvinnorna vara över­ sedan efter dess kungörande en för­ tygade, ty mer än allt längta vi till ut okänd till namnet berättigad per­ dem som trogna och kloka arbets­ son uppträder på skådeplatsen och av en ren tillfällighet gör invändning kamrater.
mot ansökningen.
Några som hälst skäl för avslag å densamma behöver han enligt förslaget icke ens förebä- ra.
Frånsett den oegentlighet, som måste anses ligga däri, att förslaget i fråga om rätt till moders släktnamn lägger avgörandet till så stor del i förutvarande namnbärares händer, vilket naturligen måste medföra ra­ ka motsatsen till en eftersträvans­ värd enhetlighet i fråga om resulta­ ten i olika fall, kan man fråga sig om anledningen till detta snart sagt ängsliga värjande av mödernenam­ net gent emot just barn i äktenskap.
Svaret härpå lämnas i motiven till släktnamnsförslaget.
" I stort sett ", heter det där, " behärskas svensk rättspraxis av den grundsatsen, att rätten att bära ett visst släktnamn tillkommer endast släktens agnater * men icke dess kognater * *.
I samma uppfattning bottnar den definition, som såsom sådant tillnamn beteck­ nar gemensam härstamning på fä­ dernet.
I själva verket utgör också grundsatsen om agnaternas rätt till släktnamnet själva hörnstenen i den namnrättsliga byggnaden. "
Nu har regeringsrätten år 1909 i ett fall avslagit ansökan om rätt att antaga mödernenamnet då detta namn var egenartat.
Utgången av detta ärende torde emU ' ertid knap­ past kunna innefatta ett erkännande av satsen om agnaternas ensamrätt till släktnamnet utan synes närmast ha föranletts av- mera rent formella skäl, grundade på bestämmelserna i den ännu gällande kungl.
förordnin­ gen den 5 december 1901, vilket en­ dast avser att angiva de formella för­ utsättningarna för antagande av släkt­ namn.
Säkert är, att denna grund­ sats aldrig tidigare behärskat svensk namnrätt, (om man nu över huvud taget kan tala om en sådan), i den utsträckning, varmed den förfäktas av förslagets upphovsman.
Ger man nämligen akt på, hur dylika frågor löstes före 1901 års förordning, då som bekant den enskilda namnbild­ ningen var så gott som fullständigt obunden av lagregler och rättspraxis finner man lätt, att det då var en ofta anlitad utväg, så afta anlitad, att det torde kunna betecknas som en allmän sedvänja, att då mannen saknade ' släktnamn eller detta var synnerligen vanligt, familjen utan vidare antog hustruns namn eller genom en sam- rnanställning av båda makarnas till­ namn skaffade sig ett mera indivi­ dualiserat släktnamn.
Utvägen låg ju också så nära till hands.
Ty varför skulle man utan att vara tvungen därtill kalla sig med ett vanligt och opraktiskt namn eller giva sig på den vanskliga uppgiften att välja ett nykonstruerat släktnamn när man på så nära håll hade tillgång till sådana namn som Buhre, Böök, Dahlstedt, Ek, Wallengren, Cavalli- Björkman, Essen-Möller m. fl.
för att nu endast ur den nyligen ut­ komna Biografisk kalender för Mal­ möhus län taga några stickprov på släktnamn, som uppstått på ovan an­ givna sätt och som på samma gång de äro lättfattliga och fullt individu­ aliserande, framför nykonstruerade namn ha den stora fördelen, att de äro bärare av mer eller mindre gam­ mal och god tradition.
* Släktingar pä fädernet.
* * „ „ mödernet.
KVINNORNAS TIDNING KVINNORNAS TIDNING Offentliga nöjen.
Aktiebolaget SKANDINAVISKA KREDITAKTIEBOLAGET GÖTEBORG - STOCKHOLM - MALMÖ Avdelningskontor över hela landet EGNA FONDER KR.
182,000,000:- Gottgör å insatta medel högsta gällande ränta HUR 6 DAG Nordiska Handelsbanken Stockholm.
" en verkligt först­ klassig illustrerad tidskrift * " ton — SÄGER Bl 11 Vill man gå längre tillbaka i tiden, torde det vara allmänt bekant, att en hel del av vår # förnämsta adliga namn bevarats genom tiderna pä så sätt att en medlem » av släkten uppta­ git mödernenamnet.
Så är förhål­ landet med Sveriges första greveätt, vars stamfader Peder Magnusson upptog namnet Bragde eller Brahe efter sin moder Johanna Torgilsdot- ter Bragde av den danska Braheätten och med bland andra även den yngre ätten Grip samt de yngre Sture- och Stenbockesläkterna.
För att även anföra ett exempel från nyare tid antog år 1805 ryttmästaren Peter C. Sylvan, sedan han blivit adlad, sin hustrus Engel Eleonora Rosencrantz ' släktnamn och blev stamfader för en ny gren av denna förnämliga släkt.
Barnen erhöllo således i detta fall moderns släktnamn.
Namn ur histo­ rien sådana som Sven Estridsson, Sergevald Estridsson, Nil ' s Sigritse- son, Gisle Elinseson och Magnus Marinseson visa även, att det i äldre tid icke varit alls ovanligt, att man uppkallade sig efter sin mor.
I detta sammanhang kan kanske också nämnas, att bland Dalarnas bofasta befolkning ända till våra da­ gar bevarats det gamla bruket, att då vid gifte enligt där rådande sed man­ nen flyttar till hustruns gård, det av henne och hennes släkt som ett slags släktnamn nyttjade gårdsnamnet ö- vergår icke blott på mannen utan även på barnen.
Några historiska grunder synas alltså icke finnas hos oss för en ag- naternas ensamrätt till släktnamnet.
I gällande svensk rätt liksom i det föreliggande förslaget har för övrigt i fråga om barn utom äktenskap, adoptivbarn, styvbarn och fosterbarn fadersnamnet i stor utsträckning fått vika för moders, adoptants, (styvfa­ ders och fosterföräldrars respektive släktnamn.
Då det beträffande alla dessa kategorier av ibarn icke ansetts nödigt att med någon större sträng­ het fasthålla vid principen om agna- ternas rätt till släktnamnet, får det väl anses en smula inkonsekvent att då det är fråga om barn i äktenskap, driva denna sats nästan in absurdum.
Blir förslaget i här avhandlade de­ lar upphöljt till lag kommer nämligen barn i äktenskaip för att få bära sin egen mors släktnamn att nödgas ut­ verka tillstånd därtill icke blott av legitima och illegitima släktingar på mödern,et utan även av strängt taget fullständigt oskylda personer såsom mödernesläktingars eventuella adop- tiv-, foster- eller styvbarn, som bära det ifrågavarande namnet.
Särskilt grotesk ter sig onekligen situationen, om styvfader givit sitt namn åt sin hustrus barn utom äktenskapet och dessa sedan begagna sig av sin namn­ rätt för att hindra exempelvis styv­ faderns legitima syskonbarn att an­ taga sin moders släktnamn.
Härtill kommer en annan syn­ punkt, som kanske vore värd att be­ aktas.
Vårt namnsystem befinner sig som bekant i ett synnerligen brist­ fälligt och ofullständigt skick.
Vi äro ännu långt ifrån den punkt,, mot vilken utvecklingen tenderar, där varje samhällsmedlem såväl som varje släkt är fullt individualiserad genom sitt namn.
Till oss har ut­ vecklingen i detta avseende nått allra senast och faktiskt sakna ännu stora delar av vårt folk verkliga släkt­ namn.
Namnbildningen bor&lt;4e där­ för ipå allt sätt främjas, ooh det kan Egna fonder: Kr.
72,300,000: — Andningsförmågan och - intelligensen.
En sammanställning av andnings­ förmågan och intelligensen kan synas underlig, men har kanske ändå ett visst fog för sig.
Den som följt med den utländska hygieniska tidskriftslitteraturen un­ der de.
senaste åren har där allt oftare påträffat artiklar, som sysslat med andningens betydelse icke blott för det fysiska välbefinnandet utan även för intellektet.
En d: r Mumford vid Manchester Grammar School har till sist kommit på den idén att praktiskt undersöka, om andningskapaciteten spelar någon roll ifråga om skolungdomens förmå­ ga att tillgodogöra sig undervisnin­ gen.
Det gällde inga enstaka intelli­ gensprov utan själva de framsteg pojkarne gjorde i kraft av sin intelli­ gens och sin flit.
Det visade sig, att i de lägre klas­ serna pojkar med kraftigt utvecklad bröstkorg i allmänhet voro bland de främsta i klassen.
Detta samband framträdde emeller­ tid mindre tydligt i de högre klasser­ na med pojkar i åldern 16 — 18 år.
Ibland gällde regeln, ibland var för­ hållandet alldeles omkastat.
Denna oregelbundenhet kunde e- mellertid förklaras.
D: r Mumford gjorde nämligen en intressant upp­ täckt.
Han fann, att det strängare och mera krävande skolarbetet i de högre klasserna försvagade andnings­ förmågan och detta i ökad grad ju mera studierna forcerades.
Den psykiska ansträngningen, ledde till fy­ sisk trötthet med minskad andnings­ kapacitet.
Denna depression var e- mellertid icke konstant — efter en or­ dentlig vilodag fungerade andnings­ maskineriet i regel på ett mycket kraftigare sätt för att sedan under det återupptagna forcerade skolarbe­ tet gradvis avmattas tills en ny paus i pluggandet kom med en tillfällig rekreation.
Den äldre skolungdomens sämre andningsförmåga i förhållande till de yngre kamraterna torde även till någon del kunna härledas från det sakförhållandet, att den icke läng­ re leker och rasar, varmed djupand­ ning ju hör ihop, utan vanligen endast promenerar de korta stunder skolar­ betet lämnar fria.
D: r Mumford förde undersöknin­ gen vidare eller till universitetsung­ domen.
Denna tar ju i allmänhet stu­ diearbetet med större ro och unnar sig även vederkvickelse i form av sport, lever under normala förhållanden.
Hos dessa ungdomar återfann d:r Mumford ett påtagligt samband mel­ lan den kraftiga bröstkorgen och den större framgången i studiearbetet!
Att en riklig syrsättning av blodet sätter hjärnan i form och underlättar tankearbetet ha vi kanske litet var er­ farenhet av.
Hur arbetsduglig och klar i huvudet känner man sig t. ex. ur denna synpunkt knappast anses som välbetänkt, att medan man till och med velat ifrågasätta bestäm­ melser, som skulle utöva, ett visst tvång på de enskilda att antaga släkt­ namn, man gör allt för att stänga den genväg, som helt naturligt er­ bjuder sig i möjligheten att antaga mödernenamnet.
Musiken ^OBS!
KYRKOGATAN 15 En parallell Sverige har under senaste tid.
fått mottaga många uppmärksammade gäster ' från fjärran land.
Och detta är endast glädjande.
Till vårt av­ lägsna nordiska rike föres med var Och en av dessa gäster nya kunska­ per om kontinenter bortom vår egen, om kulturer och nationer varav vi hava en stor del att lära.
Och likväl finns en invändning att göra.
En invändning som riktar sig mot det sensationella sätt varpå vi gång efter ànnan uppblåsa dessa be­ sök av främlingar till något oerhört märkligt, medan under tiden endast med största ovillighet ett ord av er­ känsla ägnas vårt eget lands förmå­ gor, främlingarna måhända fullt jämbördiga och rent av överlägsna på sina respektive områden.
Betraktelsen är närmast föranledd av den indiske evangelisten Sundar Singh, aposteln med de blödande föt­ terna, vilken nyligen genom Central- Europa anlänt hit från sitt avlägsna hemland och under sina prediknin­ gar fyllt våra tempel till sista plats och långt därutöver.
Hans ankomst har även iföregåtts av intresseväc- icfce efter en ordentlig morgonprome­ nad, då man med djupa andetag nju­ tit, verkligen njutit av luftens frisk­ het och vällukt.
För övrigt, det finns en auktoritet att åberopa — Göthe!
Han säger på ett ställe med hänsyftning på intellek­ tuellt arbete: " Det finns skapande krafter i vilan och sömnen, de finnas även i rörelsen.
Sådana krafter fin­ nas också i vattnet och alldeles sär­ skilt i atmosfären.
Vi höra egentli­ gen hemma i den friska luften på öppna fältet.
Det är som om Guds ande där strömmade människorna till mötes och en gudomlig kraft gjorde sitt inflytande gällande. "
kände skildringar om hans sällsam­ ma omvändelse från fädernas tro till den kristna läran, om hans, den för- mögne mannens frivilliga fattigdom, om hans apostoliska pilgrimsfärder på nakna fötter genom Indiens land under förkunnelse av Kristi lära.
Allt detta har tänt en sällsam strålglans kring hans namn — en strålglans som detta inlägg icke avser att i min­ sta mån söka förringa.
Sundar Singh är utan allt tvivel inom kristenhetens historia en av de få, som bokstavligt och i anda och sanning leva Kristi lära i dess strän­ gaste och allra yttersta konsekven­ ser.
Men —.
Det finns dock ett men.
Efter vad som.
' försports finner sig den indiske främlingen icke tillrätta med västerlandet och dess seder.
In­ genting motsvarar här hans under Österlandets fridfulla himmel fram- drömda ideal, människornas oro och jäktande störa hans andakt, och han längtar ånyo hem till sitt drömmande kontemplativä hemland.
Om vi skulle draga ut konsekven­ serna av detta, vad är det nya och efterföljansvärda i Sundar Singhs kristendom?
— Är det isolering- från världen, fasta, bön ooh ett världs- frånvänt uppgående i de himmelska tingen och en därmed lätt följande intolerans eller åtminstone likgiltig­ het gent emot allt vad därutomkring är?
I så fall skulle kristendomen vara en långt lättare sak för en Sundar Singh än den är för vilken prästman som hälst, av vilken kallet fordrar att han måste dela sina religiösa in­ tressen mellan ämbetsplikter och dia­ konverksamhet av de mest skilda slag i sin församlings och därmed i hela samhällets intresse.
Och vem .vet i allmänhet vilka inre strider som ut­ kämpas inom honom, innan han på bekostnad av den himmelska delen av sitt kall kan göra dessa offer åt den jordiska?
ske för några år sedan avlidne präst­ mannen David Petanders livsöde, lämnades de mest talande bevis på att denna splittring mellan prästen och ämbetsmannen ingalunda alltid är utan sin tragik.
Såsom vi veta tvang honom slutligen denna själs­ strid att avsäga sig sitt ämbete så­ som präst och därmed lösa det band som knutit honom vid svenska stats­ kyrkan.
Och såsom en svensk Sun­ dar Singh vandrade han ut att bliva en på hem och jordiska ägodelar blottad Kristi tjänare bland männi­ skorna.
Bland de fattiga, sjuka och elända utförde han sina barmhärtig- hetsverk, bestående av de simplaste och tyngsta gärningar — sålunda och i samtal och bön vittnande om den kärlekens Gud han ville tjäna.
Hans föredöme vann många efter­ följare — människor som offrade existens och framtid för att följa ho­ nom.
Undertecknad som haft tillfälle att på nära håll göra bekantskap med en av hans efterföljare — en f. d. lärarinna, som lämnat hem och be­ fattning för att i städernas fattigaste kvarter och hem mot den eländigaste kost ooh det tarvligaste läger utföra en barmhärtighetssysters alla värv, kände arten av denna sällsamma re­ ligiösa rörelse långt innan namnet på dess ledare ännu var känt.
Vår svenske Sundar Singh är nu död — han dog i stillhet och fattig­ dom och utan att anses såsom någon­ ting märkligt.
Den rörelse han väck­ te har måhända småningom slocknat ut med honom — den har sannolikt Komedi av Herzeg Ferenç.
kan därvid utfärdas möjliggörande uttag vid vilket som helst av Svenska Handelsbankens PALLADIUM 255 kontor Göteborgs största och most populära filmteater Vi återgiva här nedan en dikt ur fru Alma Baltsers efterlämnade pap­ per, vilken, speglande den bortgång­ nas ljusa sinne, vill på minnesdagen den SO april bära bud från henne närstående till den stora vänkrets, i vilketn fru Baltzer under livstiden var medelpunkten.
Den okända.
i Jag gick mig i skogen en sommardag En brinnande längtan i hjärtat bodde Bland doftande blommor i sångfåg= lar s lag Där fanns hon helt säkert, helt säkert jag trodde.
Jag gick ned till stranden en kväll så skön, Ej frid eller ro mer mitt hjärta kan vinna, Ty morgonens tanke och aftonens bön Är att kunna den okända, namnlösa « finna.
Men ingen jag fann — och så gick jag ut På fåfängans marknad bland män * niskors skara Där kanske jaç ändå dig finner till slut, Men hopplöst här syntes mitt sökande vara.
Lång tid därefter så satt jag en gång Med barnen omkring mig vid spra= kände brasa Vi talat om sagor kvällen lång Ån hjärtligt vi skrattat, än darrat av fasa.
Du dåre, hon svarar, jag bott vid din häid Och lycka jag kallas av den mig vill vinna, Du sökt mig därute, här är ju din värld Om här du mig sökt — du mig förr kunnat finna.
ALMA BALTZER.
ingen bärande jordmån hos oss, där­ till är Vårt liv: för kärvt och hårt.
Det steg den svenske prästmannen tog i ett land, där ett hem mot köl­ den och ett kall mot hungern bety­ der så oändligt mycket för livet, sy­ nes därför ojämförligt mycket, märk­ ligare än det motsvarande steg Sun­ dar Singh tog i sitt åt mystiken och kontemplationen vigda hemland.
Sundar Singh har där blivit ett helgon.
Den svenske prästmannen blev i sitt land en martyr.
Där den indiske aposteln på nakna fötter och i sin pilgrimsdräkt vandrar fram bjudes han till de ypperstas bord.
För David Petander utbredde sig De förnämsta programmen frän världens största film­ institut och alitid den mest konstnärligt utförd » musik Kerstin Lindahls BLOMSTERAFFÄR Korsgatan 4, Telefon 8462 Rekommenderas!
Vita Bandet Slottsskogen MUSIK VARJE AFTON Damer!
GOD EXTRAINKOMST erhålla de som vilja bliva agenter för förstklassigt, svenskt livförsäkringsbolag.
Denna tidnings annonskon * tor anvisar.
Telefon 18070 av en avdelning ur Göteborgs Symfoniorkester.
Försäljning för CARITAS anordnas å Caroline Wijks Sjukskö« terskehem, Vasa Kyrkogata 5, Tisda * gen den 2 maj kl. 11 f. m.
Servering av Kaffe, The, Smörgåsar m. m Finare och ordinä ra SKODON från landets förnämsta skofabri- ker försäljas till billiga priser i Lanner ' s Skomagasin, KORSGATAN 18.
KyHeter i Uoile Blusar frän 4.25 pr st. till högre priser.
FRIBEBG &amp; ANDERSON Då kom hon så stilla, så blid och så skön De flesta människor andas slarvigt Och ser uppå oss med ögon så klara med oregelbundna och oftast helt Min ungdoms drömbild, min längtan, grunda och svaga andetag, vilka icke min bön, tillåta en ordentlig genomluftning av Hon kom dock till sist — Varför dröjde I den gripande skildring som nyli­ lungorna och, som följd därav, ej du svara?
heller en riklig syrsättning av blodet.
gen gått genom pressen om den sven­ För att stärka och förbättra and­ ningsförmågan erfordras daglig och intresserad övning.
En försiktig början och alltid and­ ning genom näsan!
In- och utand- ningarne skola följa omedelbart efter varandra utan något krampaktigt hål­ lande av andan.
Och rytmiskt!
Man låter t. ex. inandningen försiggå un­ der det man tar tre steg ooh utand- ningen likaledes under tre steg.
Räk­ ningen hjälper att fästa uppmärksam­ heten vid andningen, rytmen går in i medvetandet och blir en vana.
De första övningarne böra räcka endast några minuter men kunna sedan gö­ ras allt längre och tagas allt oftare.
Andetagen kunna likaledes utsträckas — över fem, sex steg.
Andningen skall emellertid aldrig kännas som en ansträngning, vilket tyder på att man gått till överdrift, utan alltid som ett välbehag.
Målet är att så vänja sig vid den djupa rytmiska andningen, att man utför den även när man inte di­ rekt tänker på saken.
.
En rationell andning påverkar ic­ ke blott intellektet utan även och framförallt hälsotillståndet.
Läkarne börja sålunda t. ex. luta åt den åsik­ ten, att de många lyckade kurer, som åstadkommits medels högfjällsvistel­ se rätteligen böra tillskrivas den för­ bättrade andning, som följer med promenader i ansträngande terräng, förbättrad andning, d. v. s. rikare syrsättning av blodet.
Särskilt ifråga om nervösa åkommor spelar detta en utomordentligt viktig roll.
B — r.
Riddaren av i går.
Sparkasse - Kreditiv C Kungsportsplatsen 1.
— Tel. 7235 SOMMARHATTAR!
Utsökt fina och vackra.
Paradis, Cross, Esprit, Blommor och Plymgar­ neringar synnerligen för- delaktigt hos — — Hildur S a n d e g r e n ïeiT 9! ?^.
den, okändes och utestängdes • väg, och endast de armastes dörrar öpp­ nades för honom.
Och dock voro de båda besjälade av samma heliga eld, och ägde båda det gemensamt att de för sig uppställt ett kristet ideal, vars genomförande för hela mänsklighe­ ten skulle betyda densammas under­ gång.
Även kristendomen har under ti­ dernas lopp kultiverats i så måtto att dess former mjer och mer anpassats efter mänsklighetens utveckling och behov.
När vi därför ställas ansikte mot ansikte med ett sådant kristen­ domens undantag som Sundar Singh, kan det vara lämpligt att erinra att vi själva i vårt kristna land haft så­ dana undantag ibland oss och att vi alltjämt mitt ibland oss äga andliga män, som med ord och gärning, i e tt; dagligt, kanske föga uppmärksam­ mat men dock välsignelserikt l ' v gagna kristendomens sak vida mera än det frappantare och dock för det levande livet främmande undantaget någonsin kan.
I Österlandet och för dess förhål­ landen blevo dessa ord födda, soffl dock fordra en obönhörligare t ' " ' lämpning i Västerland: Giv käjsa- ren det käj såren tillhör och Gud det Gud tillhör!
H — t H — n.
Teaterspalten.
Ryskt gästspel på Lorensbergsteatern Om man försöker draga sig till minnes för att giva ord åt det djupa och oförglömliga intryck man mot­ tog vid ryska truppens framförande av Maxim Gorki ' s Natthärberget å.
Lorensbergsteatern, vet man knap­ past vàd man skall sätta främst: samspelet eller den enskilda presta­ tionen.
Visst är dock att detta styc­ ke icke kan givas bättre, icke upple­ vas mera verkligt och osentimentalt och dock djupt gripande än det nu gjorde av skådespelare och salong.
Av allt kvalfullt den ryska littera­ turen frambragt är Natthärberget i all sin oerhörda tristess likväl icke det tyngsta.
Bottnen är där uppnådd, man kan ej sjunka djupare vare sig socialt eller individuellt.
Detta ger en viss stabilitet, en viss vemodig stämning av något avslutat åt samt- ligas öden.
Men även en fläl^t av vagabonded och filosofi, något av sångfågelns sorglösa förtröstan på vår Herre som fullkomligt avlägsnar det beklämmande intryck pjäsen gjort vid svenskt framförande.
Ryssarnas Natthärberge har ingen­ ting avskräckande.
Man tycker sig ännu höra Scharows, Massalitinows °ch Katschalows skrattkör, anförd av den förstnämndes klangrika, djupa ton.
Så kunna endast de skratta som ingenting ha att frukta och ingenting att förlora mer.
Det är en stor god, naiv och illa medfa­ ren nations sista godmodiga med­ givande åt ödet.
Och m: me Knipper Tschechowa som Vassilissa — vilken intelligens, vilket temperament, och först och främst vilka oändligt fina * och psy­ kologiskt riktiga medel.
Det var detta som frapperade, den fina psy­ kologiska analysen — spelet inifrån den totala glömskan av salongen.
^ arenda en av ryssarne var det han spelade och levde sin roll.
De voro märkliga!
Icke endast stora skådespelare, som kunde sin sak så att man ej markte inledningen, utan även stora diktare som med hela salongens in­ tresse andlöst fängslat överskredo den gräns där verkligheten och nuet räda ut i drömmens tidlösa och " mversella land.
Lorensbergsteatern inleder maj må« n ^d med komedien » Riddaren av i S a r », a v Herzeg Ferenç.
Premiären ä r ^en 1 maj.
Fru Pauline Brunius gästspelar i pjäsen.
Guld Choklad Förnämsta svenska fabrikat.
OBS !^ av Jean• Gilbert.
Drick ?rytz Jhéer!
Lorensbergsteatern.
G ÖTEBORG Fullständig bankrörelse.
Specialaffär för Damunderkläder.
25 Vallgatan 25 Måndag kl. 8 premiär: " PRENUMERERA Å NÄRMASTE POSTANSTALT ELLER BOKHANDEL!
/ £indbloms JtfodeaJfär Göteborgs^^^^ Hvitvaruaffär prinsessan Olsls.
Södra Hamngatan 23.
Östra Hamngatan 3^ j DAGSPRESSEN Varje afton kl. 8: Operetten Sparkasseräkning Malmö.
med gedigen och fint kultiverad Bör ej saknas i något svenskt hem!
Telegramadress • K r e d i t b o l a g e t " GÖTEBORG.
Stora Teatern 3 Stora teatern i Göteborg bjuder •nnevarande vecka på en nyhet » Pri n sessan Olala » med musiken av välkända i Göteborg sedan 1875.
— Göteborgs moderata Att fråga Kvinnoförbund, och svara.
Moderata kvinnoförbundet i Göte­ borg, som upplöstes den 27 sistlidne februari, har nu återuppstått i en or­ ganisation, som fått namnet Göte­ borgs moderata kvinnoförbund.
För­ eningen konstituerades den 25 april vid ett talrikt besökt sammanträde, där man såg flertalet av de kvinnor, som under de gångna åren deltagit i det ihögerpolitiska arbetet inom sam­ hället.
Det utarbetade förslaget till stadgar, vilket gillats av styrelsen för Borgerliga Val,förbundet, till vilket den nybildade föreningen hör, antogs, varefter styrelseval ägde rum.
Till ordförande valdes fru Inge­ borg Barclay och till vice ordförande fru Maria Nystrand.
Övriga styrel­ semedlemmar blevo: fröknarna Fri­ da Hjertberg, Elsa Mellquist, Ester Norrman, fru Elvira Brusewitz samt fröknarna Tyra Bratt, Ellen Adams­ son och Lydia Svensson.
Styrelse­ suppleanter blevo fruarna Flilma Reimers, Anna Henrikson och Lin­ nea Sjöstrand.
Det beslöts att förbundet skall an­ sluta sig till Sveriges moderata kvin­ noförbund.
Fröken Hélene Bonnier, som ned­ lagt ett så betydande arbete inom det gamla förbundet och nu önskat dra­ ga sig tillbaka, valdes till det nybil­ dade förbundets första hedersleda­ mot.
Den entusiasm, varmed man gick till.
detta val vittnade vadkert om den sympati varåt fröken Bon­ nier kan glädja sig och vilken man återfinner även långt utanför den politiska krets, där hon under så många år verkat.
Göteborg är nu väl försett med po­ litiska kvinnoorganisationer.
De li­ berala intressena äro samlade i den livskraftiga föreningen " Frisinnade kvinnor " och de socialdemokratiska i " Göteborgs kvinnoklubb ".
Jean Gilbert.
— Prinsessan kommer närmast från Tyskland där hon, en== ligt uppgift, haft lysande framgång.
Nya Teatern i Göteborg, som avslutar sin sä * song den 30 april, har under den gångna veckan givit Björnsons kända skådespel » Paul Lange och Tora Parsberg ».
Detta drama ställer mycs ket stora krav icke blott på dem, åt vilka huvudrollerna anförtros, utan även på ensemblen i sin helhet.
Men det är ju just genom att ge sig i kast med verkligt krävande uppgifter, som en teater, vilken, som den Selander * ska, spelar med unga krafter, för dem framåt och uppåt.
Det är också tack vare detta system, vilket är värt allt erkännande, som direktör Selander haft glädjen att se så många av de unga skådespelare, han fostrat, intaga rangplatser inom vår sceniska värld.
Vid upptagandet av det Björnson * ska dramat på programmet hade Nya teatern för Tora Parsbergs roll för« säkrat sig om medverkan av fru Gerda Lundequist«Dahlström.
En skådespelerska av ' denna rang för« dunklar gärna sin omgivning även om denna eljes äger förutsättningar att göra sig väl gällande, och så var givetvis också här förhållandet, men föreställningen blev i alla fall en konstnjutning av betydenhet genom fru Lundequist * Dahlströms insats däri.
Tora Parsberg, denna Fylgiagestalt, är som tecknad för henne.
Hon har alla förutsättningar att levandegöra den och hon gör det!
Hon har de yttre företrädena, en sonor stämma som utom välljudet har mjukheten och återger varje skiftning i känslo * livet, hon har också intelligensen, överlägsenheten, värmen.
När hon ger denna roll är det som gåve hon sig själv.
Det är också en av dem, Någon har gjort den anmärknin­ gen, att barn äro ihärdiga att göra frågor och synbart ivriga att få kun­ skap om saker och ting, men att våra svar och förklaringar snart nog gå utom gränsen för deras fattningsför­ måga.
Detta är kanske ett skäl, var­ för de så ofta fortsätta med ' sina frå­ gor utan att lyssna till svaren, något som ofta verkar irriterande på de tillfrågade, iöräldrar eller lärare.
Vi känna alla till, hur man är fallen vid läsningen av en svårfattlig bok att glida över de kinkiga ställena och gå på i hopp att finna något som reder upp svårigheterna.
På samma sätt gör barnet.
Om det ej fullt förstår ett svar, så, i stället för att tänka för sig själv, gör det en ny fråga, i hopp att nästa svar skall lösa gåtan, vil­ ket det sällan eller aldrig gör.
Sådana barn fråga för nöjes skull, de äro födda hedonister (anhängare av njutningsläran) och rygga tillba­ ka för ' besväret att lära sig någon­ ting med möda.
Om man säger dem, att de ej kunna lära sig något utan den mödan, så tro de, att man säger det, för att man är vuxen.
De tro en inte och fortsätta med sitt eget sätt att fråga på måfå, alltjämt i den för­ hoppningen, att man skall göra un­ dan det nödvändiga arbetet, som fordras vid deras undervisning, un­ der det de helt passivt njuta av pro­ ceduren.
De vänta något intressant av svaret på varje fråga och fortsätta därför oupphörligt med sina frågor.
Det finns människor, som säger, att man alltid bör hesvara alla ett barns frågor allvarligt och nog- grannt, men vi betvivla, att de ha haft mycket att göra med barn.
" Mamma, är det där en ko? "
» — " Ja, barn. "
— " Mamma, varför är det en ko? "
— På sådana frågor — och det finns barn, som komma med dylika ideligen — är det svårt att kunna ge ett allvarligt och noggrannt svar, skriver " Times ".
Man kan na­ turligtvis övergå till metafysiken och förklara, att det som verkligen gör kon till ko, är, enligt ens förmenan­ de, icke den särskilda föreningen hos henne av elektroner och atomer utan hennes koaiktighet.
Eller man kan säga, att det endast är för vårt med­ vetande, som hon är en ko.
Men om man gör det, så kommer nog barnet att ganska fort övergå till andra äm­ nen och fråga om allting annat än kon, som det ser har blivit ett far­ ligt ämne.
Om vi fortsäta med den där nog­ granna och allvarliga metoden länge nog, så kommer barnet sannolikt att sluta upp med att fråga oss någon­ ting alls och föredra en promenad med en mindre samvetsgrann kam­ rat.
B,arn ha ibland vanan att göra frå­ gor, då en vuxen skulle helt tyst fort­ sätta med sin egen tankegång.
Detta kommer sig av ytterlig sällskaplighet.
De tycka inte om att ens tänka i en- Rekvriera i dag från Prytx Théimport, Lilla Nygatan 1.
Tel. 11940.
Försök " Prytz Special ".
samhet, och att göra frågor är deras sätt att locka en annan till att dela deras tankeverksamhet.
De kunna ha sina egna svar till de frågor de komma med, men de tycka om att bara för sällskaplighetens skull höra dem givas av en annan, och om man skulle svara att de själ­ va känna till svaret på frågan, så tycka de blott att man är osällskap- lig- Att fråga är deras sätt att samtala, och att svara är den vuxnes, enligt deras tanke.
De ha i själva verket ännu inte lärt sig det sällskapliga umgängets teknik — och det finns många människor, som inte lära sig den under hela sitt liv — de veta inte, att ett samtal för att vara in­ tressant måste innebära ett utbyte av tankar.
De äro som fågelungar, som gapa av alla krafter, så fort de få se modern.
De vänta att bli matade med svar oupphörligt av varje vuxen person i deras närhet.
Ett bra, sätt att träna dem i sam­ talstekniken är att ge dem frågor igen som svar på deras mera onödiga, inte på ett retsamt sätt, men som om man verkligen önskade veta deras mening; oca den kan.
ofta vara oväntat in­ tressant t. o. m. rörande de trivialaste imren.
I alla händelser komma våra frå­ gor att få dem att bruka sina tan­ kar kanske .mer än våra svar, i trots av deras begär att slippa besväret att tänka själva.
Ty även tänkande barn bry sig ofta inte om att tänka alls tillsammans med en fullvuxen, som de betrakta som en svaremaskin.
Därför kan den vuxne, om han är alltför samvetsgrann och förekom­ mande gentemot barnet, bli ett verk­ ligt hinder för dess själsliga utveck­ ling, liksom det finns människor, som beröva barn nöjet att roa sig själva genom att ständigt roa dem, vilket är en grym vänlighet.
AFORISMER Det är med kärleken som med van­ vettet; man förlåter den allting.
E. Laboulaye (1811 — 1883).
* Kvinnorna leda oss; låtom oss sö­ ka att göra dem fullkomliga; ju me­ ra insikt de få desto mera upplysta vilja de bliva.
r På kvinnans andliga bildning beror mannens visdom.
R.
B.
B. Sheridan (1751 — 1816).
* Husmödrarnas riksdag.
Sveriges husmoderföreningars riksförbunds årligen återkommande landsmöte har i dagarne hållits i Stockholm.
Deltagarne däri hava va­ rit; utom medlemmarne av central­ styrelsen, representanter för ifönbun- dets till ett 60-tal uppgående lokal­ föreningar, fördelade över hela lan­ det.
Som inbjudna gäster såg man därjämte de ledande kvinnorna inom Norges, Danmarks, och Finlands hus­ moderorganisationer.
Det svenska husmoderförbundet, det yngsta inom den nordiska syster­ kretsen har existerat endast under tre år och har väl, åtminstone i eko­ nomiskt hänseende, ännu icke kom­ mit ur det dåliga föret i portgången, men har dock haft glädjen att se vackra resultat av den kortvariga verksamheten.
Förbundet har sålunda varit i ' till­ fälle att anordna ett flertal hemut­ ställningar i olika städer för att å- skådliggöra hemmens krav på prak­ tiska bostads- och kökstyper med de förbättringar, som den senaste ti­ dens många uppfinningar möjliggöra.
Vidare har förbundet anordnat före­ dragsturnéer genom landet samt kurser i sömnad och hemskomakeri.
Detta är emellertid endast en för­ sta början.
Allt talar för att det svenska husmoderförbundet går till­ mötes samma lysande utveckling som de motsvarande äldre organisationer­ na i grannländerna, vilka oavbrutet växa i styrka och förmå upptaga den ena arbetsuppgiften efter den andra.
Vad allt som faller inom ett hus­ moderförbunds intressesfär kan man avläsa arbetsprogrammen för de äld­ re nordiska organisationerna.
Det är icke blott hemmens gärning och dess ekonomiska frågor utan även olika grenar av folkuppfostran, undervis­ ning i husflit, trädgårdsodling och smådjursskötsel, kooperation, varu­ kännedom, kontrollering av varupris, nationalekonomiska spörsmål, kom­ munal hälsovård, filantropi - m. m.
Om livaktigheten inom den sven­ ska husmodersrörelsen vittnade icke blott de vid landsmötet föredragna rapporterna från lokalföreningarne utan även de många föredragen med goda nya uppslag.
Ett av dessa led­ de till beslutet att husmoderföre- ningarne skola utreda frågan om änkornas ställning och vad som kan göras för att hjälpa dem i deras ofta oerhört svåra ekonomiska ställning.
Initiativet har utgått från fru Sigrid Bergmark från Ödeborg, Dalsland.
I vårt land finnas icke mindre än 235,000 änkor av vilka många med sitt arbete måste försörja även en stor barnflock.
Vid det under mötet förrättade valet till centralstyrelse återvaldes till ordf. fru Agnes Ingelman och till vice ordf. fröken Ida Norrby.
Sekreterarebefattningen upprätthål- les av fröken Sigrid Göranson, Sand­ viken.
En man tar huvudet till råd i myc­ ket; i kvinnans bok är hjärtat huvud­ Efter det svenska landsmötets slut stycket.
vidtog Nordens husmoderförbunds Lord Byron (1788 — 1824).
kongress med deltagare från såväl vårt eget land som från övriga nor­ *.
Den som icke kan skämta är en diska länder.
Ordf. i detta förbund är profes­ fattig man, men den som ej kan an­ sorskan Marie Michelet från Kristi­ nat än skämta är ännu fattigare.
ania.
Fr. Rückert (1789 — 1866).
U it Titta noga på detta Troll AKTIEBOLAGET WICKMAN&amp;STILLSTRÖM Kyrkog.
23; Victoriagatan 8; Berzelieg.
19; Linnég.
57 Förstklassiga SPECERIER, KONSERVER &amp; FRUKTER till dagens lägsta priser GÖTEBORG BIUQVXST-NOEDEKBOBG AJBR .. VICTORIA-TEATERN 1 Î5- UPP » •CRETONNiH * i såväl modärna som i I i i s t o r i s K a STIL-MONSTER.
Verkligt: låga priser.
" CARITAS ' '.
Försäljning för " Caritas " anord­ nas å Caroline Wijks Sjuksköter­ skehem, Vasa Kyrkogata 5, Göte­ borg, tisdagen den 2 maj med början kl. 11 f. m. till förmån för dess verk­ samhet: kostnadsfri sjukvård i obe­ medlade hem åt pauvres honteux.
" Caritas " började sitt arbete 1906 med en sjuksköterska, men tillfördes genom allmänhetens sympati så rik­ ligt ekonomiskt Understöd att efter hand flera sjuksystrar kunde anstäl­ las.
År 1916 hade man sålunda fyra sköterskor.
Depressionen kom, till­ gångarne sinade och vid innevarande års början måste man minska sköter­ skornas antal till tre.
För att icke behöva göra ytterligare indragningar påkallade av de knappa penningme­ del, som stå till förfogande, anord­ nar nu föreningen sin försäljning under förhoppning att allmänheten skall ge företaget sin uppmuntran i form £V gåvor och inköp.
Ändamålet är ju så särskilt behjärtansvärt!
Alla gåvor till försäljningen och den därmed förenade serveringen mottagas med tacksamhet å Sjukskö­ terskehemmet.
VID DÖDSFALL Ring 3623 eller 14090 C.
L. Schmidts Begrafningsbyrå 21 Kungsgatan 24, Göteborg.
Anordnar allt till begravning hörande på er­ känt bästa sätt till ytterst billigt arvode.
Soli­ daste och vackraste likkistor och svepningar.
Av LANOE FALCONER.
Översättning för denna tidning av — e —.
(18) i vilken triumfer.
hon skördat sin största TREVLIG FA US K A NYHETER VÄRDEFULLT INNEHÅLL " Kvinnan och staten ", den ar« tikel i föreliggande nummer, i Vil« ken författaren Ludvig Nordström går till rätta med kvinnorna, är kanske en smula frän i tonen, men kurage att lugnt taga emot och över« tänka ett obehagligt ord hava helt säkert kvinnorna, i synnerhet när det som här alldeles tydligt ligger en god avsikt bakom.
GOTEBORGS MORGONPOST Den största morgontidningen * Uti Linnea Hulténs skola för klädsöm i Göteborg anordnas från 1 maj — 1 juni en extra kurs omfat« tände bland annat även hattsöm och montering.
Se vidare annons i före« liggande nummer.
och I N T R E S S A N T EGNELL Co. Omkring sex kilometer från Win­ chester hände ett missöde, som alltid förblev ett änme till undran hos mr Lethbridges stallknekt och andra, som visste att hans dog-cart så nyligen bli­ vit reparerad.
Ena hjulet sprang av.
Efter en kort rådplägning beslöt man, att kommissarien, för att icke förlora tid, .skulle fortsätte vägen till fots medan Parry red tillbaka så gott han kunde till Winchester för att försöka % få tag i ett annat åkdon.
De hade kommit överens, att han skulle försö­ ka upphinna kommissarien, så att denne sluppe gå hela vägen.
Detta lyckades emellertid icke; kommissa­ rien gick på med raska steg, och kom fram långt före Parry, som på något oförklarligt sätt blev hindrad i Win­ chester, och så var stoet uttröttat, och
KVINNORNAS TIDNING KVINNORNAS TIDNING Offentliga nöjen.
Aktiebolaget SKANDINAVISKA KREDITAKTIEBOLAGET GÖTEBORG - STOCKHOLM - MALMÖ Avdelningskontor över hela landet EGNA FONDER KR.
182,000,000:- Gottgör å insatta medel högsta gällande ränta HUR 6 DAG Nordiska Handelsbanken Stockholm.
" en verkligt först­ klassig illustrerad tidskrift * " ton — SÄGER Bl 11 Vill man gå längre tillbaka i tiden, torde det vara allmänt bekant, att en hel del av vår # förnämsta adliga namn bevarats genom tiderna pä så sätt att en medlem » av släkten uppta­ git mödernenamnet.
Så är förhål­ landet med Sveriges första greveätt, vars stamfader Peder Magnusson upptog namnet Bragde eller Brahe efter sin moder Johanna Torgilsdot- ter Bragde av den danska Braheätten och med bland andra även den yngre ätten Grip samt de yngre Sture- och Stenbockesläkterna.
För att även anföra ett exempel från nyare tid antog år 1805 ryttmästaren Peter C. Sylvan, sedan han blivit adlad, sin hustrus Engel Eleonora Rosencrantz ' släktnamn och blev stamfader för en ny gren av denna förnämliga släkt.
Barnen erhöllo således i detta fall moderns släktnamn.
Namn ur histo­ rien sådana som Sven Estridsson, Sergevald Estridsson, Nil ' s Sigritse- son, Gisle Elinseson och Magnus Marinseson visa även, att det i äldre tid icke varit alls ovanligt, att man uppkallade sig efter sin mor.
I detta sammanhang kan kanske också nämnas, att bland Dalarnas bofasta befolkning ända till våra da­ gar bevarats det gamla bruket, att då vid gifte enligt där rådande sed man­ nen flyttar till hustruns gård, det av henne och hennes släkt som ett slags släktnamn nyttjade gårdsnamnet ö- vergår icke blott på mannen utan även på barnen.
Några historiska grunder synas alltså icke finnas hos oss för en ag- naternas ensamrätt till släktnamnet.
I gällande svensk rätt liksom i det föreliggande förslaget har för övrigt i fråga om barn utom äktenskap, adoptivbarn, styvbarn och fosterbarn fadersnamnet i stor utsträckning fått vika för moders, adoptants, (styvfa­ ders och fosterföräldrars respektive släktnamn.
Då det beträffande alla dessa kategorier av ibarn icke ansetts nödigt att med någon större sträng­ het fasthålla vid principen om agna- ternas rätt till släktnamnet, får det väl anses en smula inkonsekvent att då det är fråga om barn i äktenskap, driva denna sats nästan in absurdum.
Blir förslaget i här avhandlade de­ lar upphöljt till lag kommer nämligen barn i äktenskaip för att få bära sin egen mors släktnamn att nödgas ut­ verka tillstånd därtill icke blott av legitima och illegitima släktingar på mödern,et utan även av strängt taget fullständigt oskylda personer såsom mödernesläktingars eventuella adop- tiv-, foster- eller styvbarn, som bära det ifrågavarande namnet.
Särskilt grotesk ter sig onekligen situationen, om styvfader givit sitt namn åt sin hustrus barn utom äktenskapet och dessa sedan begagna sig av sin namn­ rätt för att hindra exempelvis styv­ faderns legitima syskonbarn att an­ taga sin moders släktnamn.
Härtill kommer en annan syn­ punkt, som kanske vore värd att be­ aktas.
Vårt namnsystem befinner sig som bekant i ett synnerligen brist­ fälligt och ofullständigt skick.
Vi äro ännu långt ifrån den punkt,, mot vilken utvecklingen tenderar, där varje samhällsmedlem såväl som varje släkt är fullt individualiserad genom sitt namn.
Till oss har ut­ vecklingen i detta avseende nått allra senast och faktiskt sakna ännu stora delar av vårt folk verkliga släkt­ namn.
Namnbildningen bor&lt;4e där­ för ipå allt sätt främjas, ooh det kan Egna fonder: Kr.
72,300,000: — Andningsförmågan och - intelligensen.
En sammanställning av andnings­ förmågan och intelligensen kan synas underlig, men har kanske ändå ett visst fog för sig.
Den som följt med den utländska hygieniska tidskriftslitteraturen un­ der de.
senaste åren har där allt oftare påträffat artiklar, som sysslat med andningens betydelse icke blott för det fysiska välbefinnandet utan även för intellektet.
En d: r Mumford vid Manchester Grammar School har till sist kommit på den idén att praktiskt undersöka, om andningskapaciteten spelar någon roll ifråga om skolungdomens förmå­ ga att tillgodogöra sig undervisnin­ gen.
Det gällde inga enstaka intelli­ gensprov utan själva de framsteg pojkarne gjorde i kraft av sin intelli­ gens och sin flit.
Det visade sig, att i de lägre klas­ serna pojkar med kraftigt utvecklad bröstkorg i allmänhet voro bland de främsta i klassen.
Detta samband framträdde emeller­ tid mindre tydligt i de högre klasser­ na med pojkar i åldern 16 — 18 år.
Ibland gällde regeln, ibland var för­ hållandet alldeles omkastat.
Denna oregelbundenhet kunde e- mellertid förklaras.
D: r Mumford gjorde nämligen en intressant upp­ täckt.
Han fann, att det strängare och mera krävande skolarbetet i de högre klasserna försvagade andnings­ förmågan och detta i ökad grad ju mera studierna forcerades.
Den psykiska ansträngningen, ledde till fy­ sisk trötthet med minskad andnings­ kapacitet.
Denna depression var e- mellertid icke konstant — efter en or­ dentlig vilodag fungerade andnings­ maskineriet i regel på ett mycket kraftigare sätt för att sedan under det återupptagna forcerade skolarbe­ tet gradvis avmattas tills en ny paus i pluggandet kom med en tillfällig rekreation.
Den äldre skolungdomens sämre andningsförmåga i förhållande till de yngre kamraterna torde även till någon del kunna härledas från det sakförhållandet, att den icke läng­ re leker och rasar, varmed djupand­ ning ju hör ihop, utan vanligen endast promenerar de korta stunder skolar­ betet lämnar fria.
D: r Mumford förde undersöknin­ gen vidare eller till universitetsung­ domen.
Denna tar ju i allmänhet stu­ diearbetet med större ro och unnar sig även vederkvickelse i form av sport, lever under normala förhållanden.
Hos dessa ungdomar återfann d:r Mumford ett påtagligt samband mel­ lan den kraftiga bröstkorgen och den större framgången i studiearbetet!
Att en riklig syrsättning av blodet sätter hjärnan i form och underlättar tankearbetet ha vi kanske litet var er­ farenhet av.
Hur arbetsduglig och klar i huvudet känner man sig t. ex. ur denna synpunkt knappast anses som välbetänkt, att medan man till och med velat ifrågasätta bestäm­ melser, som skulle utöva, ett visst tvång på de enskilda att antaga släkt­ namn, man gör allt för att stänga den genväg, som helt naturligt er­ bjuder sig i möjligheten att antaga mödernenamnet.
Musiken ^OBS!
KYRKOGATAN 15 En parallell Sverige har under senaste tid.
fått mottaga många uppmärksammade gäster ' från fjärran land.
Och detta är endast glädjande.
Till vårt av­ lägsna nordiska rike föres med var Och en av dessa gäster nya kunska­ per om kontinenter bortom vår egen, om kulturer och nationer varav vi hava en stor del att lära.
Och likväl finns en invändning att göra.
En invändning som riktar sig mot det sensationella sätt varpå vi gång efter ànnan uppblåsa dessa be­ sök av främlingar till något oerhört märkligt, medan under tiden endast med största ovillighet ett ord av er­ känsla ägnas vårt eget lands förmå­ gor, främlingarna måhända fullt jämbördiga och rent av överlägsna på sina respektive områden.
Betraktelsen är närmast föranledd av den indiske evangelisten Sundar Singh, aposteln med de blödande föt­ terna, vilken nyligen genom Central- Europa anlänt hit från sitt avlägsna hemland och under sina prediknin­ gar fyllt våra tempel till sista plats och långt därutöver.
Hans ankomst har även iföregåtts av intresseväc- icfce efter en ordentlig morgonprome­ nad, då man med djupa andetag nju­ tit, verkligen njutit av luftens frisk­ het och vällukt.
För övrigt, det finns en auktoritet att åberopa — Göthe!
Han säger på ett ställe med hänsyftning på intellek­ tuellt arbete: " Det finns skapande krafter i vilan och sömnen, de finnas även i rörelsen.
Sådana krafter fin­ nas också i vattnet och alldeles sär­ skilt i atmosfären.
Vi höra egentli­ gen hemma i den friska luften på öppna fältet.
Det är som om Guds ande där strömmade människorna till mötes och en gudomlig kraft gjorde sitt inflytande gällande. "
kände skildringar om hans sällsam­ ma omvändelse från fädernas tro till den kristna läran, om hans, den för- mögne mannens frivilliga fattigdom, om hans apostoliska pilgrimsfärder på nakna fötter genom Indiens land under förkunnelse av Kristi lära.
Allt detta har tänt en sällsam strålglans kring hans namn — en strålglans som detta inlägg icke avser att i min­ sta mån söka förringa.
Sundar Singh är utan allt tvivel inom kristenhetens historia en av de få, som bokstavligt och i anda och sanning leva Kristi lära i dess strän­ gaste och allra yttersta konsekven­ ser.
Men —.
Det finns dock ett men.
Efter vad som.
' försports finner sig den indiske främlingen icke tillrätta med västerlandet och dess seder.
In­ genting motsvarar här hans under Österlandets fridfulla himmel fram- drömda ideal, människornas oro och jäktande störa hans andakt, och han längtar ånyo hem till sitt drömmande kontemplativä hemland.
Om vi skulle draga ut konsekven­ serna av detta, vad är det nya och efterföljansvärda i Sundar Singhs kristendom?
— Är det isolering- från världen, fasta, bön ooh ett världs- frånvänt uppgående i de himmelska tingen och en därmed lätt följande intolerans eller åtminstone likgiltig­ het gent emot allt vad därutomkring är?
I så fall skulle kristendomen vara en långt lättare sak för en Sundar Singh än den är för vilken prästman som hälst, av vilken kallet fordrar att han måste dela sina religiösa in­ tressen mellan ämbetsplikter och dia­ konverksamhet av de mest skilda slag i sin församlings och därmed i hela samhällets intresse.
Och vem .vet i allmänhet vilka inre strider som ut­ kämpas inom honom, innan han på bekostnad av den himmelska delen av sitt kall kan göra dessa offer åt den jordiska?
ske för några år sedan avlidne präst­ mannen David Petanders livsöde, lämnades de mest talande bevis på att denna splittring mellan prästen och ämbetsmannen ingalunda alltid är utan sin tragik.
Såsom vi veta tvang honom slutligen denna själs­ strid att avsäga sig sitt ämbete så­ som präst och därmed lösa det band som knutit honom vid svenska stats­ kyrkan.
Och såsom en svensk Sun­ dar Singh vandrade han ut att bliva en på hem och jordiska ägodelar blottad Kristi tjänare bland männi­ skorna.
Bland de fattiga, sjuka och elända utförde han sina barmhärtig- hetsverk, bestående av de simplaste och tyngsta gärningar — sålunda och i samtal och bön vittnande om den kärlekens Gud han ville tjäna.
Hans föredöme vann många efter­ följare — människor som offrade existens och framtid för att följa ho­ nom.
Undertecknad som haft tillfälle att på nära håll göra bekantskap med en av hans efterföljare — en f. d. lärarinna, som lämnat hem och be­ fattning för att i städernas fattigaste kvarter och hem mot den eländigaste kost ooh det tarvligaste läger utföra en barmhärtighetssysters alla värv, kände arten av denna sällsamma re­ ligiösa rörelse långt innan namnet på dess ledare ännu var känt.
Vår svenske Sundar Singh är nu död — han dog i stillhet och fattig­ dom och utan att anses såsom någon­ ting märkligt.
Den rörelse han väck­ te har måhända småningom slocknat ut med honom — den har sannolikt Komedi av Herzeg Ferenç.
kan därvid utfärdas möjliggörande uttag vid vilket som helst av Svenska Handelsbankens PALLADIUM 255 kontor Göteborgs största och most populära filmteater Vi återgiva här nedan en dikt ur fru Alma Baltsers efterlämnade pap­ per, vilken, speglande den bortgång­ nas ljusa sinne, vill på minnesdagen den SO april bära bud från henne närstående till den stora vänkrets, i vilketn fru Baltzer under livstiden var medelpunkten.
Den okända.
i Jag gick mig i skogen en sommardag En brinnande längtan i hjärtat bodde Bland doftande blommor i sångfåg= lar s lag Där fanns hon helt säkert, helt säkert jag trodde.
Jag gick ned till stranden en kväll så skön, Ej frid eller ro mer mitt hjärta kan vinna, Ty morgonens tanke och aftonens bön Är att kunna den okända, namnlösa « finna.
Men ingen jag fann — och så gick jag ut På fåfängans marknad bland män * niskors skara Där kanske jaç ändå dig finner till slut, Men hopplöst här syntes mitt sökande vara.
Lång tid därefter så satt jag en gång Med barnen omkring mig vid spra= kände brasa Vi talat om sagor kvällen lång Ån hjärtligt vi skrattat, än darrat av fasa.
Du dåre, hon svarar, jag bott vid din häid Och lycka jag kallas av den mig vill vinna, Du sökt mig därute, här är ju din värld Om här du mig sökt — du mig förr kunnat finna.
ALMA BALTZER.
ingen bärande jordmån hos oss, där­ till är Vårt liv: för kärvt och hårt.
Det steg den svenske prästmannen tog i ett land, där ett hem mot köl­ den och ett kall mot hungern bety­ der så oändligt mycket för livet, sy­ nes därför ojämförligt mycket, märk­ ligare än det motsvarande steg Sun­ dar Singh tog i sitt åt mystiken och kontemplationen vigda hemland.
Sundar Singh har där blivit ett helgon.
Den svenske prästmannen blev i sitt land en martyr.
Där den indiske aposteln på nakna fötter och i sin pilgrimsdräkt vandrar fram bjudes han till de ypperstas bord.
För David Petander utbredde sig De förnämsta programmen frän världens största film­ institut och alitid den mest konstnärligt utförd » musik Kerstin Lindahls BLOMSTERAFFÄR Korsgatan 4, Telefon 8462 Rekommenderas!
Vita Bandet Slottsskogen MUSIK VARJE AFTON Damer!
GOD EXTRAINKOMST erhålla de som vilja bliva agenter för förstklassigt, svenskt livförsäkringsbolag.
Denna tidnings annonskon * tor anvisar.
Telefon 18070 av en avdelning ur Göteborgs Symfoniorkester.
Försäljning för CARITAS anordnas å Caroline Wijks Sjukskö« terskehem, Vasa Kyrkogata 5, Tisda * gen den 2 maj kl. 11 f. m.
Servering av Kaffe, The, Smörgåsar m. m Finare och ordinä ra SKODON från landets förnämsta skofabri- ker försäljas till billiga priser i Lanner ' s Skomagasin, KORSGATAN 18.
KyHeter i Uoile Blusar frän 4.25 pr st. till högre priser.
FRIBEBG &amp; ANDERSON Då kom hon så stilla, så blid och så skön De flesta människor andas slarvigt Och ser uppå oss med ögon så klara med oregelbundna och oftast helt Min ungdoms drömbild, min längtan, grunda och svaga andetag, vilka icke min bön, tillåta en ordentlig genomluftning av Hon kom dock till sist — Varför dröjde I den gripande skildring som nyli­ lungorna och, som följd därav, ej du svara?
heller en riklig syrsättning av blodet.
gen gått genom pressen om den sven­ För att stärka och förbättra and­ ningsförmågan erfordras daglig och intresserad övning.
En försiktig början och alltid and­ ning genom näsan!
In- och utand- ningarne skola följa omedelbart efter varandra utan något krampaktigt hål­ lande av andan.
Och rytmiskt!
Man låter t. ex. inandningen försiggå un­ der det man tar tre steg ooh utand- ningen likaledes under tre steg.
Räk­ ningen hjälper att fästa uppmärksam­ heten vid andningen, rytmen går in i medvetandet och blir en vana.
De första övningarne böra räcka endast några minuter men kunna sedan gö­ ras allt längre och tagas allt oftare.
Andetagen kunna likaledes utsträckas — över fem, sex steg.
Andningen skall emellertid aldrig kännas som en ansträngning, vilket tyder på att man gått till överdrift, utan alltid som ett välbehag.
Målet är att så vänja sig vid den djupa rytmiska andningen, att man utför den även när man inte di­ rekt tänker på saken.
.
En rationell andning påverkar ic­ ke blott intellektet utan även och framförallt hälsotillståndet.
Läkarne börja sålunda t. ex. luta åt den åsik­ ten, att de många lyckade kurer, som åstadkommits medels högfjällsvistel­ se rätteligen böra tillskrivas den för­ bättrade andning, som följer med promenader i ansträngande terräng, förbättrad andning, d. v. s. rikare syrsättning av blodet.
Särskilt ifråga om nervösa åkommor spelar detta en utomordentligt viktig roll.
B — r.
Riddaren av i går.
Sparkasse - Kreditiv C Kungsportsplatsen 1.
— Tel. 7235 SOMMARHATTAR!
Utsökt fina och vackra.
Paradis, Cross, Esprit, Blommor och Plymgar­ neringar synnerligen för- delaktigt hos — — Hildur S a n d e g r e n ïeiT 9! ?^.
den, okändes och utestängdes • väg, och endast de armastes dörrar öpp­ nades för honom.
Och dock voro de båda besjälade av samma heliga eld, och ägde båda det gemensamt att de för sig uppställt ett kristet ideal, vars genomförande för hela mänsklighe­ ten skulle betyda densammas under­ gång.
Även kristendomen har under ti­ dernas lopp kultiverats i så måtto att dess former mjer och mer anpassats efter mänsklighetens utveckling och behov.
När vi därför ställas ansikte mot ansikte med ett sådant kristen­ domens undantag som Sundar Singh, kan det vara lämpligt att erinra att vi själva i vårt kristna land haft så­ dana undantag ibland oss och att vi alltjämt mitt ibland oss äga andliga män, som med ord och gärning, i e tt; dagligt, kanske föga uppmärksam­ mat men dock välsignelserikt l ' v gagna kristendomens sak vida mera än det frappantare och dock för det levande livet främmande undantaget någonsin kan.
I Österlandet och för dess förhål­ landen blevo dessa ord födda, soffl dock fordra en obönhörligare t ' " ' lämpning i Västerland: Giv käjsa- ren det käj såren tillhör och Gud det Gud tillhör!
H — t H — n.
Teaterspalten.
Ryskt gästspel på Lorensbergsteatern Om man försöker draga sig till minnes för att giva ord åt det djupa och oförglömliga intryck man mot­ tog vid ryska truppens framförande av Maxim Gorki ' s Natthärberget å.
Lorensbergsteatern, vet man knap­ past vàd man skall sätta främst: samspelet eller den enskilda presta­ tionen.
Visst är dock att detta styc­ ke icke kan givas bättre, icke upple­ vas mera verkligt och osentimentalt och dock djupt gripande än det nu gjorde av skådespelare och salong.
Av allt kvalfullt den ryska littera­ turen frambragt är Natthärberget i all sin oerhörda tristess likväl icke det tyngsta.
Bottnen är där uppnådd, man kan ej sjunka djupare vare sig socialt eller individuellt.
Detta ger en viss stabilitet, en viss vemodig stämning av något avslutat åt samt- ligas öden.
Men även en fläl^t av vagabonded och filosofi, något av sångfågelns sorglösa förtröstan på vår Herre som fullkomligt avlägsnar det beklämmande intryck pjäsen gjort vid svenskt framförande.
Ryssarnas Natthärberge har ingen­ ting avskräckande.
Man tycker sig ännu höra Scharows, Massalitinows °ch Katschalows skrattkör, anförd av den förstnämndes klangrika, djupa ton.
Så kunna endast de skratta som ingenting ha att frukta och ingenting att förlora mer.
Det är en stor god, naiv och illa medfa­ ren nations sista godmodiga med­ givande åt ödet.
Och m: me Knipper Tschechowa som Vassilissa — vilken intelligens, vilket temperament, och först och främst vilka oändligt fina * och psy­ kologiskt riktiga medel.
Det var detta som frapperade, den fina psy­ kologiska analysen — spelet inifrån den totala glömskan av salongen.
^ arenda en av ryssarne var det han spelade och levde sin roll.
De voro märkliga!
Icke endast stora skådespelare, som kunde sin sak så att man ej markte inledningen, utan även stora diktare som med hela salongens in­ tresse andlöst fängslat överskredo den gräns där verkligheten och nuet räda ut i drömmens tidlösa och " mversella land.
Lorensbergsteatern inleder maj må« n ^d med komedien » Riddaren av i S a r », a v Herzeg Ferenç.
Premiären ä r ^en 1 maj.
Fru Pauline Brunius gästspelar i pjäsen.
Guld Choklad Förnämsta svenska fabrikat.
OBS !^ av Jean• Gilbert.
Drick ?rytz Jhéer!
Lorensbergsteatern.
G ÖTEBORG Fullständig bankrörelse.
Specialaffär för Damunderkläder.
25 Vallgatan 25 Måndag kl. 8 premiär: " PRENUMERERA Å NÄRMASTE POSTANSTALT ELLER BOKHANDEL!
/ £indbloms JtfodeaJfär Göteborgs^^^^ Hvitvaruaffär prinsessan Olsls.
Södra Hamngatan 23.
Östra Hamngatan 3^ j DAGSPRESSEN Varje afton kl. 8: Operetten Sparkasseräkning Malmö.
med gedigen och fint kultiverad Bör ej saknas i något svenskt hem!
Telegramadress • K r e d i t b o l a g e t " GÖTEBORG.
Stora Teatern 3 Stora teatern i Göteborg bjuder •nnevarande vecka på en nyhet » Pri n sessan Olala » med musiken av välkända i Göteborg sedan 1875.
— Göteborgs moderata Att fråga Kvinnoförbund, och svara.
Moderata kvinnoförbundet i Göte­ borg, som upplöstes den 27 sistlidne februari, har nu återuppstått i en or­ ganisation, som fått namnet Göte­ borgs moderata kvinnoförbund.
För­ eningen konstituerades den 25 april vid ett talrikt besökt sammanträde, där man såg flertalet av de kvinnor, som under de gångna åren deltagit i det ihögerpolitiska arbetet inom sam­ hället.
Det utarbetade förslaget till stadgar, vilket gillats av styrelsen för Borgerliga Val,förbundet, till vilket den nybildade föreningen hör, antogs, varefter styrelseval ägde rum.
Till ordförande valdes fru Inge­ borg Barclay och till vice ordförande fru Maria Nystrand.
Övriga styrel­ semedlemmar blevo: fröknarna Fri­ da Hjertberg, Elsa Mellquist, Ester Norrman, fru Elvira Brusewitz samt fröknarna Tyra Bratt, Ellen Adams­ son och Lydia Svensson.
Styrelse­ suppleanter blevo fruarna Flilma Reimers, Anna Henrikson och Lin­ nea Sjöstrand.
Det beslöts att förbundet skall an­ sluta sig till Sveriges moderata kvin­ noförbund.
Fröken Hélene Bonnier, som ned­ lagt ett så betydande arbete inom det gamla förbundet och nu önskat dra­ ga sig tillbaka, valdes till det nybil­ dade förbundets första hedersleda­ mot.
Den entusiasm, varmed man gick till.
detta val vittnade vadkert om den sympati varåt fröken Bon­ nier kan glädja sig och vilken man återfinner även långt utanför den politiska krets, där hon under så många år verkat.
Göteborg är nu väl försett med po­ litiska kvinnoorganisationer.
De li­ berala intressena äro samlade i den livskraftiga föreningen " Frisinnade kvinnor " och de socialdemokratiska i " Göteborgs kvinnoklubb ".
Jean Gilbert.
— Prinsessan kommer närmast från Tyskland där hon, en== ligt uppgift, haft lysande framgång.
Nya Teatern i Göteborg, som avslutar sin sä * song den 30 april, har under den gångna veckan givit Björnsons kända skådespel » Paul Lange och Tora Parsberg ».
Detta drama ställer mycs ket stora krav icke blott på dem, åt vilka huvudrollerna anförtros, utan även på ensemblen i sin helhet.
Men det är ju just genom att ge sig i kast med verkligt krävande uppgifter, som en teater, vilken, som den Selander * ska, spelar med unga krafter, för dem framåt och uppåt.
Det är också tack vare detta system, vilket är värt allt erkännande, som direktör Selander haft glädjen att se så många av de unga skådespelare, han fostrat, intaga rangplatser inom vår sceniska värld.
Vid upptagandet av det Björnson * ska dramat på programmet hade Nya teatern för Tora Parsbergs roll för« säkrat sig om medverkan av fru Gerda Lundequist«Dahlström.
En skådespelerska av ' denna rang för« dunklar gärna sin omgivning även om denna eljes äger förutsättningar att göra sig väl gällande, och så var givetvis också här förhållandet, men föreställningen blev i alla fall en konstnjutning av betydenhet genom fru Lundequist * Dahlströms insats däri.
Tora Parsberg, denna Fylgiagestalt, är som tecknad för henne.
Hon har alla förutsättningar att levandegöra den och hon gör det!
Hon har de yttre företrädena, en sonor stämma som utom välljudet har mjukheten och återger varje skiftning i känslo * livet, hon har också intelligensen, överlägsenheten, värmen.
När hon ger denna roll är det som gåve hon sig själv.
Det är också en av dem, Någon har gjort den anmärknin­ gen, att barn äro ihärdiga att göra frågor och synbart ivriga att få kun­ skap om saker och ting, men att våra svar och förklaringar snart nog gå utom gränsen för deras fattningsför­ måga.
Detta är kanske ett skäl, var­ för de så ofta fortsätta med ' sina frå­ gor utan att lyssna till svaren, något som ofta verkar irriterande på de tillfrågade, iöräldrar eller lärare.
Vi känna alla till, hur man är fallen vid läsningen av en svårfattlig bok att glida över de kinkiga ställena och gå på i hopp att finna något som reder upp svårigheterna.
På samma sätt gör barnet.
Om det ej fullt förstår ett svar, så, i stället för att tänka för sig själv, gör det en ny fråga, i hopp att nästa svar skall lösa gåtan, vil­ ket det sällan eller aldrig gör.
Sådana barn fråga för nöjes skull, de äro födda hedonister (anhängare av njutningsläran) och rygga tillba­ ka för ' besväret att lära sig någon­ ting med möda.
Om man säger dem, att de ej kunna lära sig något utan den mödan, så tro de, att man säger det, för att man är vuxen.
De tro en inte och fortsätta med sitt eget sätt att fråga på måfå, alltjämt i den för­ hoppningen, att man skall göra un­ dan det nödvändiga arbetet, som fordras vid deras undervisning, un­ der det de helt passivt njuta av pro­ ceduren.
De vänta något intressant av svaret på varje fråga och fortsätta därför oupphörligt med sina frågor.
Det finns människor, som säger, att man alltid bör hesvara alla ett barns frågor allvarligt och nog- grannt, men vi betvivla, att de ha haft mycket att göra med barn.
" Mamma, är det där en ko? "
» — " Ja, barn. "
— " Mamma, varför är det en ko? "
— På sådana frågor — och det finns barn, som komma med dylika ideligen — är det svårt att kunna ge ett allvarligt och noggrannt svar, skriver " Times ".
Man kan na­ turligtvis övergå till metafysiken och förklara, att det som verkligen gör kon till ko, är, enligt ens förmenan­ de, icke den särskilda föreningen hos henne av elektroner och atomer utan hennes koaiktighet.
Eller man kan säga, att det endast är för vårt med­ vetande, som hon är en ko.
Men om man gör det, så kommer nog barnet att ganska fort övergå till andra äm­ nen och fråga om allting annat än kon, som det ser har blivit ett far­ ligt ämne.
Om vi fortsäta med den där nog­ granna och allvarliga metoden länge nog, så kommer barnet sannolikt att sluta upp med att fråga oss någon­ ting alls och föredra en promenad med en mindre samvetsgrann kam­ rat.
B,arn ha ibland vanan att göra frå­ gor, då en vuxen skulle helt tyst fort­ sätta med sin egen tankegång.
Detta kommer sig av ytterlig sällskaplighet.
De tycka inte om att ens tänka i en- Rekvriera i dag från Prytx Théimport, Lilla Nygatan 1.
Tel. 11940.
Försök " Prytz Special ".
samhet, och att göra frågor är deras sätt att locka en annan till att dela deras tankeverksamhet.
De kunna ha sina egna svar till de frågor de komma med, men de tycka om att bara för sällskaplighetens skull höra dem givas av en annan, och om man skulle svara att de själ­ va känna till svaret på frågan, så tycka de blott att man är osällskap- lig- Att fråga är deras sätt att samtala, och att svara är den vuxnes, enligt deras tanke.
De ha i själva verket ännu inte lärt sig det sällskapliga umgängets teknik — och det finns många människor, som inte lära sig den under hela sitt liv — de veta inte, att ett samtal för att vara in­ tressant måste innebära ett utbyte av tankar.
De äro som fågelungar, som gapa av alla krafter, så fort de få se modern.
De vänta att bli matade med svar oupphörligt av varje vuxen person i deras närhet.
Ett bra, sätt att träna dem i sam­ talstekniken är att ge dem frågor igen som svar på deras mera onödiga, inte på ett retsamt sätt, men som om man verkligen önskade veta deras mening; oca den kan.
ofta vara oväntat in­ tressant t. o. m. rörande de trivialaste imren.
I alla händelser komma våra frå­ gor att få dem att bruka sina tan­ kar kanske .mer än våra svar, i trots av deras begär att slippa besväret att tänka själva.
Ty även tänkande barn bry sig ofta inte om att tänka alls tillsammans med en fullvuxen, som de betrakta som en svaremaskin.
Därför kan den vuxne, om han är alltför samvetsgrann och förekom­ mande gentemot barnet, bli ett verk­ ligt hinder för dess själsliga utveck­ ling, liksom det finns människor, som beröva barn nöjet att roa sig själva genom att ständigt roa dem, vilket är en grym vänlighet.
AFORISMER Det är med kärleken som med van­ vettet; man förlåter den allting.
E. Laboulaye (1811 — 1883).
* Kvinnorna leda oss; låtom oss sö­ ka att göra dem fullkomliga; ju me­ ra insikt de få desto mera upplysta vilja de bliva.
r På kvinnans andliga bildning beror mannens visdom.
R.
B.
B. Sheridan (1751 — 1816).
* Husmödrarnas riksdag.
Sveriges husmoderföreningars riksförbunds årligen återkommande landsmöte har i dagarne hållits i Stockholm.
Deltagarne däri hava va­ rit; utom medlemmarne av central­ styrelsen, representanter för ifönbun- dets till ett 60-tal uppgående lokal­ föreningar, fördelade över hela lan­ det.
Som inbjudna gäster såg man därjämte de ledande kvinnorna inom Norges, Danmarks, och Finlands hus­ moderorganisationer.
Det svenska husmoderförbundet, det yngsta inom den nordiska syster­ kretsen har existerat endast under tre år och har väl, åtminstone i eko­ nomiskt hänseende, ännu icke kom­ mit ur det dåliga föret i portgången, men har dock haft glädjen att se vackra resultat av den kortvariga verksamheten.
Förbundet har sålunda varit i ' till­ fälle att anordna ett flertal hemut­ ställningar i olika städer för att å- skådliggöra hemmens krav på prak­ tiska bostads- och kökstyper med de förbättringar, som den senaste ti­ dens många uppfinningar möjliggöra.
Vidare har förbundet anordnat före­ dragsturnéer genom landet samt kurser i sömnad och hemskomakeri.
Detta är emellertid endast en för­ sta början.
Allt talar för att det svenska husmoderförbundet går till­ mötes samma lysande utveckling som de motsvarande äldre organisationer­ na i grannländerna, vilka oavbrutet växa i styrka och förmå upptaga den ena arbetsuppgiften efter den andra.
Vad allt som faller inom ett hus­ moderförbunds intressesfär kan man avläsa arbetsprogrammen för de äld­ re nordiska organisationerna.
Det är icke blott hemmens gärning och dess ekonomiska frågor utan även olika grenar av folkuppfostran, undervis­ ning i husflit, trädgårdsodling och smådjursskötsel, kooperation, varu­ kännedom, kontrollering av varupris, nationalekonomiska spörsmål, kom­ munal hälsovård, filantropi - m. m.
Om livaktigheten inom den sven­ ska husmodersrörelsen vittnade icke blott de vid landsmötet föredragna rapporterna från lokalföreningarne utan även de många föredragen med goda nya uppslag.
Ett av dessa led­ de till beslutet att husmoderföre- ningarne skola utreda frågan om änkornas ställning och vad som kan göras för att hjälpa dem i deras ofta oerhört svåra ekonomiska ställning.
Initiativet har utgått från fru Sigrid Bergmark från Ödeborg, Dalsland.
I vårt land finnas icke mindre än 235,000 änkor av vilka många med sitt arbete måste försörja även en stor barnflock.
Vid det under mötet förrättade valet till centralstyrelse återvaldes till ordf. fru Agnes Ingelman och till vice ordf. fröken Ida Norrby.
Sekreterarebefattningen upprätthål- les av fröken Sigrid Göranson, Sand­ viken.
En man tar huvudet till råd i myc­ ket; i kvinnans bok är hjärtat huvud­ Efter det svenska landsmötets slut stycket.
vidtog Nordens husmoderförbunds Lord Byron (1788 — 1824).
kongress med deltagare från såväl vårt eget land som från övriga nor­ *.
Den som icke kan skämta är en diska länder.
Ordf. i detta förbund är profes­ fattig man, men den som ej kan an­ sorskan Marie Michelet från Kristi­ nat än skämta är ännu fattigare.
ania.
Fr. Rückert (1789 — 1866).
U it Titta noga på detta Troll AKTIEBOLAGET WICKMAN&amp;STILLSTRÖM Kyrkog.
23; Victoriagatan 8; Berzelieg.
19; Linnég.
57 Förstklassiga SPECERIER, KONSERVER &amp; FRUKTER till dagens lägsta priser GÖTEBORG BIUQVXST-NOEDEKBOBG AJBR .. VICTORIA-TEATERN 1 Î5- UPP » •CRETONNiH * i såväl modärna som i I i i s t o r i s K a STIL-MONSTER.
Verkligt: låga priser.
" CARITAS ' '.
Försäljning för " Caritas " anord­ nas å Caroline Wijks Sjuksköter­ skehem, Vasa Kyrkogata 5, Göte­ borg, tisdagen den 2 maj med början kl. 11 f. m. till förmån för dess verk­ samhet: kostnadsfri sjukvård i obe­ medlade hem åt pauvres honteux.
" Caritas " började sitt arbete 1906 med en sjuksköterska, men tillfördes genom allmänhetens sympati så rik­ ligt ekonomiskt Understöd att efter hand flera sjuksystrar kunde anstäl­ las.
År 1916 hade man sålunda fyra sköterskor.
Depressionen kom, till­ gångarne sinade och vid innevarande års början måste man minska sköter­ skornas antal till tre.
För att icke behöva göra ytterligare indragningar påkallade av de knappa penningme­ del, som stå till förfogande, anord­ nar nu föreningen sin försäljning under förhoppning att allmänheten skall ge företaget sin uppmuntran i form £V gåvor och inköp.
Ändamålet är ju så särskilt behjärtansvärt!
Alla gåvor till försäljningen och den därmed förenade serveringen mottagas med tacksamhet å Sjukskö­ terskehemmet.
VID DÖDSFALL Ring 3623 eller 14090 C.
L. Schmidts Begrafningsbyrå 21 Kungsgatan 24, Göteborg.
Anordnar allt till begravning hörande på er­ känt bästa sätt till ytterst billigt arvode.
Soli­ daste och vackraste likkistor och svepningar.
Av LANOE FALCONER.
Översättning för denna tidning av — e —.
(18) i vilken triumfer.
hon skördat sin största TREVLIG FA US K A NYHETER VÄRDEFULLT INNEHÅLL " Kvinnan och staten ", den ar« tikel i föreliggande nummer, i Vil« ken författaren Ludvig Nordström går till rätta med kvinnorna, är kanske en smula frän i tonen, men kurage att lugnt taga emot och över« tänka ett obehagligt ord hava helt säkert kvinnorna, i synnerhet när det som här alldeles tydligt ligger en god avsikt bakom.
GOTEBORGS MORGONPOST Den största morgontidningen * Uti Linnea Hulténs skola för klädsöm i Göteborg anordnas från 1 maj — 1 juni en extra kurs omfat« tände bland annat även hattsöm och montering.
Se vidare annons i före« liggande nummer.
och I N T R E S S A N T EGNELL Co. Omkring sex kilometer från Win­ chester hände ett missöde, som alltid förblev ett änme till undran hos mr Lethbridges stallknekt och andra, som visste att hans dog-cart så nyligen bli­ vit reparerad.
Ena hjulet sprang av.
Efter en kort rådplägning beslöt man, att kommissarien, för att icke förlora tid, .skulle fortsätte vägen till fots medan Parry red tillbaka så gott han kunde till Winchester för att försöka % få tag i ett annat åkdon.
De hade kommit överens, att han skulle försö­ ka upphinna kommissarien, så att denne sluppe gå hela vägen.
Detta lyckades emellertid icke; kommissa­ rien gick på med raska steg, och kom fram långt före Parry, som på något oförklarligt sätt blev hindrad i Win­ chester, och så var stoet uttröttat, och
K V I N N O R N A S B RÄUTIGAMS K ONDITORI Tyllspetsar till Rober {svarta Spetsar: Filet, Irlande, Knyppl.
m. m.
Motiv, Dukar, Kragar, Näsdukar, Underkläder, Barnklädn., Siden.
T I D N I N G Färsk: SKÖNHET!
H al m stad lax, En behaglig toalettvål är oumbärlig för alla, som önska bevara hyn till ålderdomens Konserver, Ost, Smör och Ägg i REKOMMENDERAS dagar.
För att höja sitt utseende bör man o. undvika alla skarpa och underhaltiga toalett- mçdel och i stället för sådana endast använda Högaktningsfullt A. Magnusson.
Kungsgatan 58, 1 tr. YVY-Tvålen, ty på kort tid borttager den Anna: — Om du visste vilken dikt samlade han strax sin viljestyrka till Öppet 11 - 6 Tel. 12655.
Tel. 4570 till båda butikerna.
finnar, fräknar, pprmaskar, rynkor och vissen att " spänna ner " nerverna och ' slak­ jag fått från löjtnant Straihm!
Så hud samt vid ett ständigt begagnande lönas na ".
Och till stor förvåning för sa­ här börjar den: ändå vara ovilliga att slå in pa den uthållighet med ett alltid ungdomsfriskt yttre.
Bazar Alliance N:o55 60 Depôten för Äkta Spetsar gesmannen, som kännt, att han måste enda vägen till räddning.
bästa tvättmedlet YVY-Tvålen erhålles i varje välsorterad meddela honom olyckan så skonsamt och ömtålig Saken är den, att vi behöva vår affär från Ystad till Haparanda.
som möjligt, sade han endast: " nå­ egen metod såväl som vår egen nerv­ Österlin &amp; Ulriksson, gonting annat? "
Ja, där var en an­ hälsa.
För dem som en gång fått Kem.-tekn. fabrik, Ystad.
nan nyhet nästan lika ledsam som nerverna nedbrutna, ligger, som sagt, den första.
" Fortsätt ", svarade den Rå två dagar O l o f A s k l u n d s den enda möjligheten till tillfrisknan­ framkalla och kopiera vi Edra plåtar och f. d. nervsjuke, " har ni något annat films.
Förstklassigt arbete, vanliga p r i Set de i att lära sig stäv ja fallenheten Husmödrar att förkunna? "
GÖTEBORGS ILLUSTRATIONSBYRÅ, Arkivgat.
7 för att spänna nerverna till motstånd, Och den andre fortsatte tills han Billiga kameror, plåtar och films.
När Ni lägger In „Det ärWsti när någonting gar emot.
Detta be­ sill eller grönsaker kommit fram med fem olika nyheter, använd då endast Vårda hårat!
Vitleltsplatsen 1 B. Tel. 19340.
Göteborg.
som alla voro så obehagliga och smärt­ visas om och om igen genom ständiga om det är sjukt eller friskt och använd (Hitt emot Engelska kyrkan).
återfall hos dem,,som ej lärt sig den­ samma för hans principal att höra Mottagningstid vard.
10 — 3, sönd .. 11 — 12.
na läxa.
T. o. m. hos personer, som bästa hårkonserveringsmedel.
Finnes till salu hos Spécialité: Löständer alla slag.
Guld­ som möjligt.
För varje gång uppkal­ jjtflKSP /? / / frisörer och i parfymaffärer samt hos Kungl ha synts friska för någon tid, kan arbeten, guldbryggor och Hovleverantör Ziwertz Eftr. i Göteborg.
lade vår vän på nytt sin viljekraft - guldstifttänder.
Lorensbergsgatan 7.
Tel. 1098. man då alltid upptäcka ett ängsligt Marknadens billi­ för att kuva det motstånd, som ge­ Resande kunna erhålla sina arbeten på dagen.
klemande med dem själva, som tyder gaste.
— Numera.
nast reste sig inom honom som svar HÄMORROIDER.
oöverträffad i kva­ på att på djupet något ej är, som det Försvinna absolut efter några dagars an­ litet och styrka på allt, som syntes gå honom emot.
April-numret av Engelsk-Svenska vändning av Hämosalvan, gammal beprö- Naturligtvis måste han länge efter­ L - vara.
Tidskriften tillägnas den framståen­ vad huskur.
Finnes i alla välsorterade Det finns sår, som läkarna ej till­ åt arbeta med sig själv i den riktning, - — Jag är alldeles galen i sådana de engelske romanförfattaren ooh färg- &amp; kemikalieaffärer samt mot postför­ låta att gro igen, t.- o. m. fast detta skott från Tekniska fabr.
Elefanten.
Åberopa som han slagit in på, men arbetet blev II.
är ytterst smärtsamt för den sjuke, här bakelser.
De äro vansinnigt här­ dramaturgen John Galsworthy, som denna tidning.
Göteborg.
Tel. 104 70. lättare och lättare under tidernas lopp, Hur en förnuftig människa mö­ nyligen besökt Sverige ooh här hållit emedan de veta, att dessa sår måste liga.
och resultatet har visat sig i en klara­ ter en nervschock.
— Men min snälla flicka, vilka några uppmärksammade föredrag.
Den unge fadern strängt: Jag mås.
läkas inifrån, om de verkligen skola re hjärna än någonsin förut i hans Jag vill nu berätta om två män, läkas.
I de flesta fall är det samma överdrifter!
Du är ju stora flickan I detta häfte återfinnes även en no­ te bestämt ge dig ett kok stryk.
Min liv, en nervstyrka, som förvånar alla vilka båda voro alldeles nedbrutna på förhållande med sjuka nerver.
Orsa­ nu och måste tänka på, hur du talar.
vell av Ludvig Nordström, " Sverige far gav mig duktigt med smörj — i hans närhet, och en i högsta grad grund iav för hårt ansträngda nerver.
Pelle: Tänk!
Ooh till rakt ingen kerna till sjukdomen måste avlägs­ Man är.
inte galen i något, utan man sett genom engelska ögon " av Uni­ framgångsrik bana som affärsman.
versitetsrektor H. Alexander, " Det Den ene klagade över sin omgivning, tycker i stället om något.
Man säger nytta!
nas.
Ibland är den förändring, som Dessa två män äro exempel på två över sina omständigheter, över andra inträder, så stor och plötslig, att det inte heller " vansinnigt goda " utan intressanta Newfoundland av New- ytterligheter.
Den förste förstod ej människor.
Allt och alla var orsaken rätt och slätt goda.
Upprepa nu vad York-professorn Philip Mc Donald, är som att vända en hand.
att ta livet rätt.
Den andre hade ar­ Var god gynna våra till hans lidande utom han själv.
Följ­ du ville ha sagt nyss, men undvik m. ni.
(Förts, i nästa n: r.)
betat på att lösa problemet, hur han Alla de som äro intresserade av att den var, att han försvagade sin hjär­ överdrifterna.
Nå??
!
!
annonsörer!
!
skulle kunna befria sig från nerver, na genom den ständiga uppsåtliga och — Jag tydker om dessa bakelser.
förkovra sig i engelska språket kun­ tills han tagit reda på hemligheten.
na i denna förträffliga publikation forcerade nervspänningen, så att den De äro goda.
finna en utmärkt hjälpare.
Tidskrif­ smula hälsa han i alla fall återvann Vid behov av — Nå, min kära lilla flicka, där Varför somliga människor för­ ten innehåller nämligen jämlöpande var resultatet av naturens jämna och hör du ju själv hur mycket bättre WS.
,.
Cn.
kcui&amp;al bli nervösa.
svensk och engelsk text.
kraftiga strävan därefter i trots av t ™iajCe * s, U * madMtu&gt;d MuxlAst det låter.
xxh wJMxuiX. '
En del män, och jag är ledsen att mannen själv.
— Nej, vet mamma; jag tycker det Den andre återvände från en resa, säga det, ännu flera kvinnor, äro så låter alldeles, som om jag talade om — manlig eller kvinnlig, —; i j] som han företagit i avsikt att få till­ vana vid att vara svaga och nervkle- skorpor!
vänd Eder till Linnea Hulténs baka de krafter han förlorat på grund na, att de ej bry sig om att lära sig * av bristande förståelse av hur han botemedlet, även när ett sådant erbju- borde arbeta.
Hans kontorschef möt­ des dem.
Det förefaller ju underligt Men snälla Soffi, hur har Soffi Extra kurs anordnas från 1 maj — 1 te honom vid järnvägsstationen med att se människor lida intensivt och kunnat sota ner sig så i ansiktet?
juni 4 timmar i veckan, pris kr.
25. —.
organ för Sveriges off.
arbetsförmedling en mycket dålig nyhet.
I stället för Soffi finurligt: — Jo, ser frun Hattkurs omfattande spets- och tyll­ hattar, hattblommor och renovering att bli förskräckt och " skärra upp " sig kokerskan i våningen bredvid är för­ samma tider och pris.
själv, tog han straxi underrättefeen lovad med sotarn, som är här och Kotterier ävensom enskilda behagade Huvudkontoret: ringa snarast för bestämmande av tid.
•som ett tillfälle att öva sig i att tygla Adr.
f. d. Sahlgrenska Sjukhuset.
sotar i dag, ooh jag vill gärna göra Avenyen 27.
Tel. 20604.
Tel. 2873, 2874 och 2875, stå i sina nerver.
Han hade lärt sig att henne lite svartsjuk.
direkt förbindelse med mani.
" slakna " och genom ofta upprepade och kvinnliga avdelningarna.
Kl. 11 på kvällen börjar herrska­ gymnastiska övningar hade han för­ Avdelningskontoret för priser pet ovanpå att ställa till ett förskräck­ Hotell &amp; Pensionat däc k s - o c h m a s k i n p e r s o n a l: skaffat sin hjärna en känsla av vila ligt oväsen.
De flytta tunga möbler, Adr.
Sjömanshuset.
Tel. 40229. och förmåga att " slappna till ", som slå sönder porslin, gräla o. s. v. Jag han kunde framkalla efter behag.
I Avdelningskontoret för Kungsgatan 51, Stockholm.
skickar upp ett ganska hövligt brev: KUNGSTORGET manlig oc h k v i n n l i g i n t e n d e n t u r - stället för att uttrycka någon ängslan Ljusa hemtrevliga rum.
Moderata pri­ personal: " Får jag anhålla att det blir tyst, jag ser.
Förstklassigt!
Centralt!
över den ledsamma underrättelsen, Adr.
l:sta Långgatan 25.
Tel. 40212.
Rikste.
13554.
A m. tel. 24241 kan ' varken läsa eller skriva ".
Vår Mina kommer ned igen efter 5 min.
OBS.!
All platsförmedling beredes en större allmänhet tillfälle är avgiftsfri.
Väsen däruppe ännu värre!
Hon läm­ att lära sig detta tacksamma hand­ nar mig mitt brev tillbaka; tvärsöver är titeln på ett i dagarne i bokhan­ arbete.
Lärokursen visar i ett sex­ B " !S,i!
kîS ' baksidan står skrivet: " att ni inte I l a r Iii försökt deln utkommet arbete, vilket helt sä­ tontal bilder utförligt arbetets gång Handvävda, färgäkta Bomullstyger, skäms, jag kunde både läsa och skriva Delikatess-brödsorter?
stor sortering.
Ylletyger, Viyella, Flanel­ kert kan påräkna stort intresse inom oah den åtföljes dessutom av ett fyr­ Eljes gör det strax!
när jag var sju år ".
ler, till klädningar och blusar.
Blekta och kvinnovärlden.
I samband med den tiotal typiska svenska mönster.
oblekta Vävnader, bästa fabrikat, med FÄRSKT och RÖKT Den förträffliga handboken kostar stor rabatt å stycke.
Prima kulörta Skjort- renässans i konstnärligt hänseende, V Platsannonser vår husflit just nu kan glädja sig åt, endast kr.
1: 85. tyger, Möbeltyger, Gardiner, Bord­ införas för 10 öre ordet i båda upplagorna dukar, Bolstervar, Sängtäcken, Linne­ av Norrlandsposten, Gefle.
Minsta annons­ har ett gammalt vackert och förnämt samt allt slags Vildt till vävnader, Handdukar och Duktyger, pris kr.
1,50.
Frimärken mottagas i likvid.
dagens lägsta priser uti svenskt handarbete, fransflätningen, bästa kvalitéer.
Lahmans Herr- och Dam­ dragits fram ur den iråkade oför­ Extra Prima Press- och Droppäkta underkläder.
Strumpor.
Snörliv.
Näs­ - Tel. 1648, 20834.
St. Saluhallen 1. tjänta glömskan.
» En av våra mest dukar.
Förkläden.
Prima Bomulls- energiska förkämpar för denna och Ullgarner.
TORDE i konst, handarbetslärarinnan fru Anna i ett flertal moderna färger, wiiukè; S ' Distribution pä glasflaskor \ AUG.
SJÖBERGS Petersson-Berg, har nu under titeln utsäljes billigt direkt från lager.
Tel. 85 78, 3699 KLICH É ANSTALT S. ERICSONS KLÄDESLAGER, Fransflätning utgivit en lärokurs (f.cL.
S / LrVEfZSFÏAFZFlElS) Järntorget 3, Wilsons hus, 2 dra vän.
ARLA MJÖLKSERVERING MAGASINSGATAN 3 • GÖTEBORG - TEL. AQ.5Q 15 3 {orsgata«i 15 jämte mönster.
Med denna handbok Öppet 8 — 7.
Drottninggatan 13.
Tel. 90 96.
Vill du veta varför männen gå från sans och samling kasta blicken uti spegeln din ... Elsa: — Nej, vet du, det är för överdrivet!
Så anskrämlig är du verkligen inte.
Gummans Flingor Bröd Holger Bille TANDKLINIK Vinägrons Ättiksprit.
ZIWERTZ ' Extrait Vegetal Engelsk svenska tidskriften Nervositet.
Arbetskraft Kurser i Kläd- &amp; Hattsöm.
Göteborgs Stads Arbetsförmedling ÖPPEN HELA DAGEN.
Clara Johansson.
JOH NU INKOMMET, " Fransflätning " till dagens lägsta prisers Renkött, Höns, E. Björks Vildtaffär M / &amp; NYASTE MODELL Damkläde M ARLA MJÖLK Bertha Anderson, innan Parry hann till mr Merringtons, ett ovanligt ljud utanför fönstret, när närvaro som hade sammanhang med mrs Barnes mycket i historien, som der, blanka ytor, bronz och kristall i denna luxuriösa vrå.
Det var behag­ hade klockan blivit tjugo minuter i hon tände brasan hos mademoiselle mademoiselle Exe eller balnatten.
förut synts obegripligt.
" Intet under att det stackars bar­ ligt att tänka sig Parry på väg hem sex.
Doktorn hade just gått efter att Exe, och en liten irländsk stallpojke Långt förut hade greven hämtat sig hava funnit att greven icke var på hade ett svagt minne av att han sett och rest, utan att låta locka sig av net var så sjuk ", sade hon ooh skaka­ från .jakten till henne och te.
Tan­ långt när så farligt sårad, som man den främmande guvernanten smyga all mrs Fox ' älskvärdhet till ett nytt de menande på huvudet, " och att he­ karna voro icke klara eller helt ut­ la familjen har tystat ned saken.
Jag tänkta.
Det var ett kroppens och sin­ först fruktade.
Kommissarien fördes omkring i halvmörkret nära skjulet, besök på slottet Lingford.
Katastrofen hade verkat som en •kan icke beklaga dem, jag förutsade, nets dolce far niente ett halft medve­ efter någon liten väntan, av hushål­ där stegen låg.
Detta minne blev kla­ lerskan till mademoiselle Exe ' s rum » rare varje gång han upprepade sin sten, kastad i en stilla kvarndamm, att en (nids straffdom skulle komma tet njutande av liv i dess zenith, då vi så lätt glömma att det kan vara då man upptäckte att hon flytt.
Den historia, och till slut kunde han svära och det^sömniga umgängeslivet hade över dem. "
De.
vilt uppskrämda vågorna lade annorlunda.
Odh så kom posten, ett enda person, som möjligen kunde ' ha­ på, att &gt;han sett henne tydligt, livs le­ fått ett outtömligt ämne till konversa­ tion för alla klasser; bondgummorna sig efter någon tid, men mrs Merring- alltid välkommet litet avbrott på lan­ va hört något buller vid flykten, var vande.
vid kyrkodörren, herrarne på jakten; tonls bal och dess besynnerliga slut det.
Ibland eleganta brev med mo­ miss Merrington, som bodde i rum­ Dessa svävande och föga innehålls­ såvida icke mr eller mrs Merrington utgjorde ännu ofta samtalsämnet vid nogram och vapen på kuvertet låg ett met bredvid, men hennes far tillät ab­ rika utlåtanden var allt vad kommis­ råkade vara i närheten; han såg då middags- och tesällskap i 3 hela år.
litet tunnt brev med Londons post­ solut icke, att hon väcktes.
Hon hade sarien överhuvud fick veta, ty då han ut som ett åskmoln och hon blev hy­ Då fick man ett gladare tema att re­ stämpel och med hennes namn i en gått till.
sängs ytterligt uttröttad och absolu,t i begärde i lagens namn att sterisk.
Med Parry däremot talade sonera över, nämligen miss Merring­ obekant utländsk stil.
upprörd av händelserna föregående Detta brev miss Merrington skulle väckas var man fritt och frågade ut honom över tons förlovning med mr Lethbridge.
afton.
Kommissarien försökte göra väckte starkt hennes nyfikenhet, kan­ det omöjligt att ställa frågor till hen­ * den märkvärdiga resan till Winches­ föreställningar, då hennes vittnesmål ske genom den ytterliga kontrasten ne.
I själva verket var hennes till­ ter.
I början besvarade han så höv­ Ungefär 6 månader efter bröllopet det visade mot de övriga.
Hon tog ur vore av yttersta vikt, men mr Mer­ stånd sådant, att bud måste sändas ligt och.skickligt han kunde de snär­ satt Evelyn sent på eftermiddagen i kuvertet en papperstrasa, sönderri­ rington sade " nej ", och kommissarien efter läkare ögonblickligen, och de jande frågorna, men då de aldrig sin bou-doar, som den förälskade man­ ven, smutsig, men täckt med en skrift suckade och åt frukost, ooh anställde uppskakade föräldrarna hade ingen tycktes ta ' slut blev han förargad och nen låtit iordningställa för henne till i brunrött bläck — om det var bläck.
förhör med tjänarna, och tiden gick, tanke för varken mademoiselle Exe molteg, Hans tystnad och synbara ett förtjusande näste av smak och Vid åsynen av denna stil, ropade Eve­ och miss Merrington sov, och kom­ eller poliskommissarien, som måste förlägenhet ökade folks misstankar, komfort.
Hon hade gjort en rask lyn till, som om hon fått se en gen­ missarien framhöll ännu en gång hu­ återvända till Winchester utan att ha­ men det var mrs Barnes som gav be­ promenad i den svala höstluften, och gångare, av någon som försvann ur ru fatalt detta uppskov vore för hop­ va upptäckt det ringaste.
stämd form och uttryck åt de oklara njöt nu dubbelt av värmen och vilan.
hennes liv för tre år sedan.
Alltför pet att infånga flyktingen.
Tjänarne Evelyn var allvarsamt sjuk i tre föreställningarna, och hennes förkla­ Hon halvlåg i en djup vilstol, halft otålig att vänta på lampan, knäböjde förklarade alla, att mademoiselle Exe veckor, ooh då hon började tillfrisk­ ring var, att Parry varit alltför in­ begraven i kuddar och såg drömman­ hon vid brasan, lutade sig framåt, tills troligen hämtat stegen och rest den na, gav doktorn de strängaste order, timt intresserad i mademoiselle Exe ' s de in i brasan, som sände dansande eldskenet föll på papperslappen, och mot fönsterkarmen i skymningen.
En av husjungfrurna påminde sig ha hört att icke ett ord finge yttras i hennes öde.
Och med denna teori förklarade ljusknippen över rikt brokiga vävna­ lyckades slutligen läsa följande: " Ett ryskt fängelse 189 ... Till oss här i mörkret, vilket V1 snart skola utbyta mot ett ännu dju­ pare mörker, kommer ibland lik en ljusstråle någon nyhet från den I e * vande väriden där ute.
Och så h ar jag hört om ditt giftermål.
Ack m a: du bli lycklig!
Och du blir lycklig » en sådan natur som din har rätt att bli lycklig.
Tänker du ibland på Jag tänker ofta på dig ' ooh på mång a vänliga, oskyldiga människor, so® 1 omgiva dig, och jag undrar, o m da ' verkligen finns en värld, där rnänni skor få leva i frid, eller om jag etl dast drömt det.
Fängelsemuran 13 försvinna och jag ser åter de sto ra och T almarne — och de ~ s b öna ängarne ",.
i halmtäckta små husen i Englands so ljus, och jag hör engelska barnarösW sjunga: ' Han har givit ljus till de®.
som sitta i mörker och dödens skUo ga '; och jag drömmer, att där P n I en Gud, som blickar leende ned P a j dem och som kanske en dag kom tlie att tänka även på oss.
' X ' -.
SLUT.
IM:0 13- 2: dra årg.
7 Maj 1922.
Annonspris: Textsida 25 öre pr mm.
, sista sidan 20 öre pr mm.
Utkommer varje Söndag• Utgivare och redaktör: INGEBORG DAHLLÖF.
Längre annonsering rabatt.
på Frankrikes sida.
Men moraliskt sett står Frankrike ensamt, förvirrat ooh hjälplöst inför uppfyllelsen av Oen utrikespolitiska skådebanan sina värsta farhågor.
Det har kom­ just nu.
mit till Genua för att nödgas höra en Änkor och deras barn.
Av Frigga dom, som Englands premiärminister Carlberg.
ogärna ville uttala med egna ' läppar.
Grupptänkande eller självständigt Översta rådet, som har dikterat Eu­ tänkande.
Av Elin Wahlqvist.
ropas öden under tre oah ett halvt år, Ett svårlöst problem.
Skönheten eller personligheten.
har mistat sitt inflytande om också ej Prosa och poesi.
sin benämning.
Ihåligheten i Versail- Teater.
les-fördraget har blottats, nu då täc­ Folk som aldrig trampa ut barn­ kelset är borttaget.
Tre män kunna skorna.
ej iför evigt behärska en världsdel.
Ansiktet.
Kvinnas lämplighet som underrätts­ Det finns ej längre segrare och be­ domare.
segrade.
• Sport för flickor.
För att fullt fatta vikten och inne­ Nervositet.
111. börden av vad som hänt, så låt oss Journalistens natt.
föreställa oss, att Tyskland och Ryss­ land kommit till detta samförstånd utan någon Genuakonferens.
Frank­ rike, redan förbittrat över uteblivan­ det av skadeståndsersättningen ooh den påtagliga förlusten av de pennin­ gar, vilka dess allmoge som lån ned­ lagt i Ryssland, skulle stått färdigt Genuakonferensen är fortfarande att gripa till vapen.
Dess regering utrikespolitikens brännpunkt.
skulle i ursinnig vrede ha kastat in Det är emellertid lönlös möda att sina arméer i det inre av Tyskland, medels veckans ofantliga mängd av och återinförandet av freden och ordrika, motsägande eller intetsägan­ handelns pånyttfödelse skulle ha för­ de telegram söka framkonstruera en dröjts i oändlighet.
En sådan utgång med verkligheten överensstämmande har det varit Stor-Britanniens stän­ situationsbild.
Vi vilja i stället giva diga strävan att förhindra.
Åter ooh ordet till den ansedda engelska tid­ åter ha vi lagt en återhållande hand skriften " Saturday Review ", som har på deras skuldror, vilkas enda diktan en del intressanta saker att säga om och traktan varit att pressa Tysk­ den utrikespolitiska situationen just land ner i stoftet.
De underhandlin­ nu.
gar, som pågått mellan Tyskland och " Händelser av den största vikt och Ryssland, kunna ej ha varit okända betydelse försiggå i dessa dagar i för vårt utrikesdepartement.
När Genua.
Den lilla hamnstaden vid premiärministern.
försäkrar, att vad Adriatiska havet tjänstgör endast som hänt var en fullständig överrask­ som ett slags reflektor, en strålbry- ning för honom, så talar han natur­ tare, som gör rörelserna i tiden mera ligtvis sanning.
Men att han ensam klart framträdande för allas ögon.
skulle varit okunnig om något, som Vid dess skarpa sken synas Europas var och en politiskt intresserad 1 per­ folk ordna sig i nya grupper.
Ett son diskuterat i veckotal, går över stort, hopgyttrat Mellan-Europa, vi­ vår fattningsförmåga.
Han hade da större och omfångsrikare än kommit till den.
övertygelsen — om Pieussen tänkt sig som framtiden i på grund av rykten eller direkta un­ sina vildaste drömmar, håller på att derrättelser är av föga vikt — att en svetsas tillsammans och hårdna till uppgörelse av den natur, som nu of­ under pressningen av de omgivande fentliggjorts, vore i görningen mellan makterna.
Den konstmässigt hopfo­ Tyskland och Ryssland.
Hade han gade byggnaden i Versailles faller i- under dessa omständigheter stått som hop som ett korthus.
Man börjar få en likgiltig åskådare, skulle han ibragt en aning om, hur framtidens historia sig själv i vad han ansåg för ett all­ kommer att te sig.
Skådebanan är varligt dilemma.
Frankrike skulle färdig för det nya spelet, som nu ha ropat på hämd och repressalier.
kommer att uppföras, vari den gamla Genom att understödja Frankrike nationalismen och- den nya interna­ skulle han motarbetat sina egna önsk­ tionalismen skola drabba samman.
ningar och syften.
Genom att sätta Representanterna för den gamla tra­ sig emot Frankrike skulle han ha på­ ditionen, Frankrike å ena sidan och skyndat, vad han så länge sökt av­ Japan å den andra, äro drivna åt si­ värja — en brytning mellan entente- dan och hållas skilda åt av den makterna.
Då dessa fakta tagas i be­ n ya makt, som ifattat säkert fäste traktande, så blir slutligen hans sto­ mellan Stilla havet och Vogeserna ra entusiasm för en Genuakonferens oeh är stor nog att nå ända upp till begriplig.
Han önskade få sin bunds­ ^havet i norr och Svarta ooh Kas- förvant dömd inför sittande rätt och P ' ska haven i söder.
Det var en lyc- få hans händer bundna, så att han a, att det nya förbundet mellan ej skulle kunna ta till vapen mot} sklanjj ooh Ryssland kungjordes i Tyskland.
Under dessa omständig­ enua, ty den skiljaktighet i menin­ heter är det förvånande, att ingen, gar hos de församlade makterna, som som följt händelsernas gång, har î= e " ast kom i dagen, visar oss tydligt kunnat inse den verkliga betydelsen °° k ' 31 " *, vad världen nu har att av vad som inträffat.
°PPas och frukta.
De nationer, som Världspressen, de italienska socia- 10 ne utrala under sista kriget, göra listtidningarne undantagna, har be­ o ° § e mensam sak med Tyskland ooh traktat den tysk-ryska överenskom­ &gt;ssland.
Italien ger sitt moraliska melsen som ett trots mot etiketten lik ^ s a m r n a håll, fastän tvekande, ooh hava tillåtit sig diskutera rätt­ ti~k° m ^ o r ~® r ^ a n ' e n &gt; a v diploma- mätigheten av den träffade anordnin­ s a skäl och obenägenhet att lägga gen.
Om Ryssland och Tyskland vil­ n alltför tyngande vikt i vågskålen.
ja ingå en klok och praktisk överens­ s t H11 a ententen (Rumänien, Ju- kommelse så är det givetvis deras a,; &gt;os avien, Tjeckoslovakien) står helt rättighet att också göra det.
Hur har INNEHÅLL.
Den utrikespolitiska skådebanan just nu.
För annons-och ekonomiavdelningen: EDITH RICKBERG Redaktion och expedition; Vallgatan 27, Göteborg.
Tel. 18070.
Änkor och deras barn.
För Kvinnornas Tidning av Frigga Carlberg.
Överallt .i världen klagas över slö­ seriet, hittilljs ouppnått i mänsklig­ hetens historia, med naturprodukter — • timmer, kol och vattenkraft t. ex. — och hur vi leva på kapital i stället för inkomst, utan hänsyn till våra efterkommande.
Lika syndigt är slöseriet med män­ niskokapitalet.
Det var, om jag ej missminner mig, &lt;mr Roosevelt som först utslungade ordet " rassjälv­ mord " i protest mot uppblandning odh urartning av den amerikanska folkstocken.
Hans yrkande på " kon­ servering av naturliga resurser " har ej ännu trängt in i samhällsmedve- tandet.
Det har i en föregående artikel ta­ lats om faderlösa barns ställning ut­ om äktenskapet, men faderlösa barns ställning inom äktenskapet är, enligt sed och tradition, ej bättre.
— Det går en tendens genom tiden, uttryckt i talesättet: " ett barn har rätt till sin mor ".
Stundom hör man även, ehu­ ru mera sällan, den satsen uttalas, att " en mor har rätt till sitt baçn ".
Men det är egentligen på tal om ogifta mödrar.
— Huru ställer sig principen ifråga om barn till änkor?
D. v. s. fattiga änkor som måste själva försörja sig och sina.
En typisk bild ur livet kan måhän­ da bäst klargöra tillvägagångssättet, då samhället utsträcker sin skyddan­ de hand i ett sådant fall.
Familjefadern blev arbetslös ge­ nom storstrejken 1909 och flyttade med hustru och två barn till sin hem­ bygd, där han, som var känd och ak­ tad för ordning och skötsamhet, er­ höll anställning som skolvaktmästare med en lön av 60 kr.
i månaden, jäm­ te fri bostad, bränsle och ljus.
Hust­ run erhöll för skurning av lokalen 15 kr.
i månaden.
Barnantalet växte och då mannen dog 1918 funnos sex små faderlösa i det fattiga hemmet, det yngsta ej ännu fyllda två år.
Hust­ run var en arbetsam och duglig kvin­ na, en god och kärleksfull mor, men dessa egenskaper voro inte nog rän­ tebärande för att försörja sejt barn.
Det blev naturligtvis vederbörande fattigvård som måste taga hand om dem.
Hur skedde nu detta?
Tillämpa­ des principen: " Rädda modern åt barnet? "
Den fattigvårdskommun som hade att sörja för familjen gjorde som alla andra kommuner skulle ha gjort i liknande fall: Barnen, även den lilla 2-åringen, utackorderades på landet hos främmande människor och mo- dern flyttade tillbaka till Göteborg, där hon underhåller sig med sömnad.
Allt hon kan spara av arbetsförtjän­ sten använder hon till resor för att besöka barnen och att hjälpa dem med kläder.
— - Det är enda samban­ det hon har med barnen hon fött till världen, vilkas medelpunkt hon en gång varit, vilkas första stapplande steg hon lett, vilkas tårar hon av­ torkat och vilkas leenden hon lockat fram — nu stå de främmande inför henne.
Hur tro ni, som själva äro mödrar, att detta känns för en mor?
Metoden — som icke uppfunnits av kvinnor, vilket är dess enda ur­ säkt — kunde vara på sin plats, där moderns karaktär och levnadssätt gjorde henne olämplig som uppfost­ rare; men där hon gjort sig känd som en god, redbar och arbetsam kvinna och mor bör hon få behålla sina barn och tillerkännas det sam­ lade understöd barnen betinga på annat håll.
Även om det skulle be­ höva höjas, vore det kanske en god penningplacering.
På sina håll till- lämpas principen: mindre bidrag åt barnet där modern själv vårdar det än till fosterföräldrarna.
Det räk­ nas med moderskärleken som han­ delsvara vid uppgörelsen.
Tänkte man på barnets bästa — vilket ju borde vara första synpunkten — så borde väl fördelen för detta att få växa upp hos sin egen mor, få hen­ nes ömhet och vård och förståndiga fostran vara värd några kronor ur fattigkassan.
I tusen och åter tusentals år har moderskärleken, ha hem- och famil­ jeliv prisats ooh besjungits på prosa och dikt som de största moraliska värden livet har att bjuda.
Och än­ då — • när en kvinna mister sin man, är nedtyngd av sorg och bekymmer, så tar samhället barnflocken, hennes sista återstående tröst, ifrån henne och skingrar hemmet — det är fat­ tigdomen som bestraffas — ensamma mödrars fattigdom.
I skolorna hållas djurskyddsföre­ drag för barnen ooh de förmanas att icke plundra fågelbon — det kallas med rätta obarmhärtigt och grymt — hur skulle det vara att tillämpa sam­ ma uppfattning ifråga om människo­ barn i behov av modersvård.
— Fosterföräldrarna kunna naturligt­ vis vara goda och präktiga männi­ skor — att många äro det vet jag, men det hindrar icke att plundring av fågelbon är grymt och hjärtlöst, att äggen kunna utkläckas av andra fåglar.
Har ni sett en fågelmamma i förtvivlan flaxa kring sitt tomma bo?
Den mor här omtalats, yttrade, då hon i somras bereddes tillfälle vara med en av sina gossar på landet: " Det är nästan värre, när jag är ooh syr någonstans, där det finns barn — då skriker det i mig efter mina, och de nätterna är det inte lätt få en blund i ögonen ".
då Lloyd George kunnat bli så upp­ rörd?
Det finns endast en förklaring.
Detta var just den bedrift han velat utföra.
Det var den seger han odh han allenast skulle hava fört med sig hem från Genua.
Han blev förekom­ men.
Hans politik lyckades, han själv misslyckades.
Vad han ville var ett politiskt nederlag för den franska politiken ooh ett samförstånd i Mel­ Spetsigheter.
lan-Europa.
Detta har gått i uppfyl­ Takt är ibland att veta att man lelse men den engelske premiärmini­ bör veta mindre än vad man vet.
sterns förtjänst var det icke. "
* Prenumerationspris: Helår Kr.
6: - Va år Kr.
3:75.
Lösnummer 20 öre.
F. A.
B.
HVAR 8 DAGS TRYCKERI, GÖTEBORG, 1922 (Eftertryck förbjudes.)
Grupptänkande eller självständigt tänkande.
Av Elin Wahlqvist.
Litet var av oss, ' nyblivna medbor- garinnor, känna helt visst ett stort behov av ökade kunskaper på det po­ litiska och sociala området och av förmåga att assimilera dem, éå att de kunna ge oss vägledning vid ut­ övandet av våra kommunala och poli­ tiska rättigheter.
Oupphörligt stöta vi på problem.
Ja, knappt en enda samhällelig fråga ligger rätlinig och överskådlig framför oss.
En till sy­ nes så enkel fråga som nykterhets­ frågan kan för en nykterhetsvän bli invecklad och svår.
" Bort med allt vad rusdrycker heter, totalförbud, så blir svenska folket nyktert! "
ljuder parollen från ett håll.
" Front mot förbudet, ty annars blir varannan svensk lagöverträdare och superiet värre än någonsin! "
ljuder det från annat håll.
— En ännu värre laby­ rint erbjuda dc ekonomiska frågorna.
Bara att orientera sig med de många termerna som flyga omkring som ils­ ket surrande flugor kostar möda: de­ flation, inflation, guldmyntfot, han­ delsbalans etc. Och när det gäller att gå " from sounds to things " och pröva de många recepten mot dyrtid och depression: tullar, införselförbud, stabilisering av myntvärdet, lönesänk­ ningar etc., där sakkunnigas meningar löpa åt olika håll, då må ingen för­ tänka oss om det börjar snurra litet i våra otränade hjärnor.
En elak aning stiger upp inom oss att några av dem som surra med i diskussionen inte vet så mycket mer än vi själva.
Lusten blir onekligen stor hos oss att kon­ centrera oss enbart på våra husliga värv och lägga på hyllan de rättig­ heter, som bara för kort tid sedan syntes oss så eftersträvansvärda.
Sät­ tet vore visserligen bekvämt, men våra samveten protestera.
Ett annat sätt att slippa ifrån det självständiga tänkandet är grupptän- kandet.
Vi gå in i ett parti och tänka programenligt, som alla de andra i partiet.
Det käns så lugnt.
Det är ju tränade personer, som handha lednin­ gen och det ansvariga tänkandet.
Och vi få ju också en liten roll att fylla, just lagom för vår energi och förmåga som nummerhästar.
Och i de stora valbataljerna är det ju på dem utgången beror.
När vi över skiljemurarna kasta en blick på de andra partierna, så är det mest bara en liten sidoblick för att konstatera ett på förhand fastslaget faktum.
Och skulle vi någon gång råka i diskus­ sion med politiska oliktänkande, så äro vi å ömse sidor matade med slag­ ord, hämtade ur press och valtal, så att vi behöva ej blamera oss alltför svårt och diskussionen brukar sällan kasta något större ljus över diskus ­ sionsämnet.
Detta förefaller mig att vara det såväl bland män som kvin­ nor vanliga sättet att deltaga i det politiska livet i våra dagar.
Men helt visst är detta grupptänkande en av partilivets avigsidor och en dålig frukt av proportionalismen med dess skräck för splittring.
De själlösa skaror den uppammar äro emellertid en stor samhällsfara, ty erfarenheten har visat, att de lätt genom agitato ­ rers påverkan och vid politiska kri ­ ser förvandlas till en upphetsad parti ­ fanatisk skara, som kan komma myc ­ ket ont åstad.
Äro | vi besjälade av önskan att del­ ta i det offentliga livet som självstän ­ digt tänkande och handlande perso ­ ner, så finns det inga bekväma gen ­ vägar för oss.
Då äro vi hänvisade till ett mödosamt kunskapsinhämtan - de, vilket naturligtvis inte utesluter att vi kunna gå in i ett parti och där - inom verka för vår övertygelse.
Men vi måste lyssna till tidens många olik­ ljudande röster, och med vårt eget förstånd, hur skröpligt det än är, av ­ göra, var det för oss sanna och rätta ligger, och handla därefter.
Och från vår egen tid kunna vi vända oss till gångna tider och låta historien bli oss en läromästare, som hjälper oss att rätt bedöma förhållandena i vår tid.
Det är också så mycket praktiskt socialt arbete, som behöver kvinnor ­ nas medverkan och som skärper de ­ ras blick och iakttagelseförmåga.
Vägarna till vetande och kunskaper äro många,) men ' ingen är bekväm och lättrampad.
Ett svårlöst problem.
Bland de märkligare motionerna diskussion i pressen genom den rege ­ vi d årets riksdag äro att nämna hr ringen tillställda danska kvinnornas Lithanders förslag om utredning rö ­ landsadress i vilken utredning i ären ­ rande skärpning av straffbestämmel­ serna för övervåld och nidingsdåd som begås mot kvinnor och barn, och hr Alfred Petréns förslag om utred ­ ning under vilka förhållanden sterili ­ sering av sinnesslöa, sinnessjuka och fallandesjuka eventuellt sedlighetsför­ brytare må äga rum.
Hr Lithander ifrågasätter i sin motion prygelstraff för det angivna slaget sedlighetsför­ brytelser och vid händelsens uppre­ pande brottslingens sterilisering.
det begäres.
Vi skola här nedan återgiva några uttalanden från läkarevetenskapligt och juridiskt håll, ägnade att belysa det svårlösta problemet.
I den danska tidningen " National- tldende " skriver Birkedommer Aug.
Göll bl.
a.
: Bland de bördor varje modärnt samfund har att bära på är även om ­ sorgen om invaliderna, de själsligen eller kroppsligen defekta.
Dessa från Dessa frågor stå på dagordningen födelsen vanföra stackare, dessa sin ­ i de flesta länder och synes allvarligt nessvaga, vansinniga måste samhället taga hand om, med undantag för de Idke alla offer för olycklig kärlek påkalla en lösning.
äro ogifta.
I Danmark har saken bragts under sällsynta fall då föräldrar eller andra
