# ID: svediakorp-per2961
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Kvinnornas Tidning
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Kvinnornas tidning', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1922
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 28,242
# sentences: 1,557
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-kvt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


4 KVINNORNAS TIDNING Kvinnan och Insändarnes spalt giftermålsbalken Gossen med vykorten.
m.
De inbördes personliga skyldig­ heterna I fråga om de inbördes personliga skyldigheterna stadgar lagen: " Man och hustru äro skyldiga var­ andra trohet och bistånd, de hava att i samråd verka för familjens bästa. "
Detta är icke en vacker fras utan stadgandet stödjes av nog så krafti­ ga bestämmelser.
Äktenskapsbrott är sålunda belagt med straff, med 2 års fängelse som maximum, och ger den förorättade maken rätt till skilsmäs­ sa samt ekonomiskt skadestånd av den skyldig«.
Åsidosätter den ene maken i utsträckt grad sina plikter mot den andre maken liksom mot fa­ miljen i övrigt, kan även detta i svå­ rare fall till påföljd få skilsmässa samt åläggande av skadestånd.
I fråga om bestämmandet av fa­ miljens boningsort bör enligt lagbe­ redningen hänsyn tagas till den av makarne, vars förvärvsarbete tillför familjen dess huvudsakliga uppehäl­ le.
Något direkt stadgande om ma­ karnas skyldighet att sammanbo in­ nehåller emellertid icke lagen.
Det finns dock en paragraf som kan ha sin tillämpning härpå, nämligen i av­ snittet om hem- och äktenskapsskill­ nad.
Den lyder så: " Har ena maken egenvilligt och utan giltig orsak un­ dandragit sig sammanlevnaden två år och ej sedermera upptagit den, äge ßndra maken vinna skillnad i äkten- skape-t ".
En annan viktig fråga är om äk­ tenskapet innebär någon förpliktelse till sexuellt umgänge.
" Föreningen fö.t moderskydd och sexualreform " hemställde under giftermålsbalkens utformande, att det skulle lagligt fastslås * att någon sådan förpliktelse icke existerar, men att en vägran i detta hänseende av den ena maken skulle berättiga den andre att erhålla skilsmässa.
Lagberedningen ställde sig emellertid avböjande med följan­ de uttalande: " Uppenbart är, att nå­ got tvång härutinnan icke kan få ut­ övas ".
Vilken verkan den omstän­ digheten att den ene vägrar den an­ dre sexuellt umgänge indirekt må hava bör, enligt lagberedningen, helst bedömas efter omständigheterna ' i varje särskilt fall, på samma sätt som gäller i fråga om verkan av att ena maken bryter sammanlevnaden med den andre.
(Forts, i nästa n:r.)
!
GYNNA VÅRA ANNONSÖREN!
I AUG.
SJÖBERGS KLICH É ANSTALT (f.d .. S1LFVER5PARKES) MAGASINSGATAN 3 • GÖTEBORG * TEL. AÄ58 stående orörlig, försjunken i tankar, och vaknade upp först när den andra klockan ringde.
" Vem och vad mademoiselle Exe än må vara, långtråkig är hon inte ", var hennes sluttanke.
II.
Evelyn var klok nog att icke upp­ repa mademoiselle Exe ' s gåtfulla ord, ty huru intressanta de än voro, kunde man icke påstå, att de tillhörde kate­ gorien " stilla och sansad ", och mrs Merrîngtons goda tanke torde då bli­ vit allvarsamt rubbad genom sådana uttalanden.
F. n. stod mrs Merring- tons goda tanke i zenith.
Det var ett ofrånkomligt faktum att barnen — två flickor, tio och åtta år, och en gosse, som kom mellan dem, — hittills hade gjort sina gu­ vernanter all den förtret, som de möjligtvis kunnat hitta på, och frå­ gan var endast, om detta berodde på lärarinnornas oförmåga eller barnens olydnad » Mrs Merringtons mening om saken kan, man lätt tänka sig.
Hon själv fann det omöjligt att reda sig med barnen, och efter en timme i deras sällskap var hon het i huvudet Redaktionen av Kvinnornas Tid­ ning har ju lovat att även en enkel människa som undertecknad skulle få yttra sig i tidningen, därför ber jag att med anledning av artikeln " På post " få ge uttryck åt några små funderingar.
Skall gossen stå i portgången och vänta tills en polissyster hinner till­ sättas i hans distrikt?
Varför skall hon heta " syster "?
Eller varför kal­ las inte hennes manliga kollega för " bror "?
— Jag bara frågar.
I avvaktan på den auktoritativa tillsynen av barn föreslår jag att vemsomhelst — man eller kvinna — " med ' hjärtat på rätta, stället ", då han eller hon finner ett barn (eller vuxen?)
i nöd själv undersöker ställ­ ningen, ringer upp vederbörande för­ samlings diakonissa och överlämnar saken i hennes bänder.
Det kan hända att den hjälpsamme får ringa upp båda diakonissorna i församlin­ gen.
(Det hände en gång den som skriver detta, att hon vid påringning om hjälp ooh !uppgivandet av den nödställdes adress X-gatan 21, fick ett om lättnad och glad befrielse från ett hotande ont vittnande svar, att hon hade endast att göra med " jäm­ na " husnummer.
Fullkomligt riktigt förresten att de inte gå i vägen för varandra).
Den som föredrar att vända sig till slummen för pojkstac­ karn, kan ju göra det.
Med en smu­ la erfarenhet är det ej svårt att fin­ na tillvägagångssättet.
Är det ett fosterbarn det är fråga om, är Bar­ navårdsnämnden rätt forum, är det en f attig mor som skickat ut sitt barn att tigga (= sälja), så är det Fattig­ vårdsfall, eller ett fall för Allm.
Hjälpföreningen o. s. v. I min barndoms katekes stod att läsa: " Man skall älska sin nästa som sig själv ".
— Och vidare: " Vem är vår nästa? "
Svar: " Den som är i nöd ooh som man kan hjälpa ".
— Någon annan auktoritet behövs icke.
Och nu undertecknar jag med det namn jag blivit mest van vid.
tiden vid de gröna borden i Monte Carlo.
— Spelet som passion är nå­ got rysligt, drager sorg, olycka och armod över många hem, dock, så gör allt som blir till överdrift.
Ej kan jag tänka mig att någon som har si­ na tankar riktade mot höjden, och i stjärnornas glans, som han uppsöker genom fönsterrutan, då han höjer blicken från korten — söker ett hög­ re väsen, skall kunna tvingas att del­ taga i kortspel.
Sådan slav av säll­ skapslivets fordringar kan ingen med aktning för sin egen övertygelse vara.
Dansen nu för tiden är stämplad iom ful, och det är den i jämförelse med våra vackra folkdanser, och fle­ ra av de nu slopade danser, som fröj­ dade ungdomen i en ej allt för långt avlägsen forntid, men ungdomen har nu liksom då roligt.
Alla, som ej tycka om dans, skola alltid, då de be­ finna sig i en balsalong, där en hop hoppande, vaggande och sprattlande människor äro i rörelse, känna sig förflyttade till ett dårhus.
Vad som förråar, vad som ökar o- sedligheten i så förfärande grad, som fallet är i vår tid, är sannolikare den sedeslösa litteraturen, som alla för­ fattare ävlas om att utsläppa i mark­ naden.
Både kvinnliga och manliga författare dryfta samma ämne — förhållandet mellan man och kvinna — det de behaga kalla kärlek, och som skildras så rått, cyniskt och — naturligt som möjligt.
Av hela bo­ kens innehåll, om man orkar att läsa den till slut, har man ej en enda för­ ädlande eller höjande förnimmelse.
I tidningens första nummer be­ tecknas kortspelet och dansen, som den nu utföres, som ett hinder för sällskapslivets höjande till något bätt­ re och renare än det nuvarande.
Kortspel har utgjort herrarnes, och till och med en stor del, damernas nöje i flera år, åtminstone ett par generationer tillbaka.
De flesta herrarne komma säkerli­ gen till en bjudning för att vid spel­ bordet draga tankarna från politik och affärer, det är ett tidsfördriv.
Har ej någon sagt: " En lätting fann en gång att tiden blev en börda, då fann en annan lätting upp, att tiden- genom kortspel mörda " ..
Det börjar i barnkammaren där de små roas med " Svarte Petter " — " Svälta räv ", fortsättes sedan så småningom till en högre rangskala och avslutas kanske en gång fram i och alldeles uttröttad, men hon trös­ tade sig med tanken, att det som alla andra kallade olydnad, endast var karaktärsstyrka, och hon var överty­ gad, att intet ont blandade sig däri.
Men dessa åsikter ändrade tyvärr in­ tet i vissa tråkiga fakta.
När made­ moiselle Exe blivit härskarinna i skolrummet, slapp mrs Merrington höra den förut så vanliga inledning­ en: " Jag är mycket ledsen att besvära mrs Merrington, men barnen Klagomål fick hon höra lassvis även nu — men de kommo från barnen.
De upprepade dagligen, att deras nya guvernant var ett odjur av grymhet, de fingo svälta och lida de rysligaste kval, och deras liv var en oavbruten tortyr, men till och med mrs Merring­ ton började tvivla på dessa klagomål, då hon såg " offren " i munter lek och ras med lärarinnan i galleriet, eller huru de hängde i hennes arm under promenaderna bland buskagen, för­ trollade medan hon berättade en av sina underbara ändlösa sagor.
Under skoltimmarna var förhållandet ofta mindre fredligt.
Då var det krig på liv och död, och stora bataljer ut­ kämpades i vilka mademoiselle Exe triumferande segrade, huvudsakligen helt enkelt genom passivt motstånd.
Barnen stormade i vildaste uppror, såsom de brukat förr, de rasade, kas­ tade böcker och griffeltavlor mot golv och väggar.
Men mademoiselle Exe varken rasade lik Fräulein eller predikade som miss Olivier eller grät som miss West, utan satt stilla vid sin pulpet, och såg lugnt på, medan de uppförde sig som vildar, väntade tills de slutade uttröttade och sade då helt lugnt: " Freddy har 5 märken för olydnad och lär sig genast 5 la­ tinska verb ".
Hon gav icke intryck av att bemästra sin otålighet, hon tycktes icke ha någon att bemästra.
" De skulle irritera mina nerver ", utropade hon nästan föraktligt en dag, då Evelyn tillät sig en beklagan­ de anmärkning.
" Stackars små katt­ ungar.
Om mina nerver så lätt bleve irriterade, hade jag varit död för länge sedan.
Titta hit Freddy, min hövlige gosse, här står ditt namn, och här 7 svarta kors — 7 gånger direkt olydig och tyvärr — 7 latinska verb. "
Och hennes eviga oföränderliga tå­ lamod hindrade henne icke att utkrä­ va den allra yttersta skärven, när Sällskapslivet.
på Färg-, D r o g - och Materialhandel 52 Östra Hamngatan 52 3 Skeppsbron 3 24 Vasagatan 24 Att sång och musik, väl utförd, är en stor njutning är sanning, men ble­ Bästa inköpskälla för alla Tvätt­ ve väl något tröttande att höra en hel medel, Tvål &amp; Eau de Cologne, afton.
Smaken däruti är även olika, Parfymer etc. allt av högsta be » några tycka om revykupletter och prövade kvalitéer.
Gluntarne, andra sånger av högre värde.
Båda delarne skulle kanske känna sig uttråkade av det erbjudna nöjet.
Därtill finnes det ännu en sak, som förorsakar sedeslöshet och vittnar om tanklöshet och brist på ansvarskänsla.
Det är damernas toaletter vid större bjudningar.
För att uppträda ele­ ganta och välklädda på middagar, su­ péer och baler, visa de sig mer eller mindre nakna, hals och armar, bröst och rygg äro blottade, eller dolda av ett genomskinligt tyll.
Att blotta si­ na kroppar och utsätta dem för her­ rarnes granskande blickar, kunde väl förr i tiden blott förekomma bland kvinnor, som man anständigtvis ej ville komma i beröring med.
Nu är det de tongivande, de som stå på sam- hällsstegens högsta pinnar, som före­ gå med sådant exempel.
Hur stort skriket om hat och förakt för över­ klassen än är, så stort är det ändå ej, att inte dess sätt att kläda sig och uppträda i nöjeslokalen sprider sig till de lägre samhällsklasserna.
Tän- ken Eder en tredje klassens balsa­ long, där en hop halvnakna kvinnor (klädda enligt de förnämas föredö­ me) samlas till dans med sina manli­ ga bekanta.
När då spriten stigit de senare något åt huvudet, skall man ej förundra sig, om sedeslöshet, över­ våld och andra onda lidelser få fritt spelrum.
Och i de finförnämas krets hur är Bara ett fruntimmer.
PRENUMERATION Kvinnornas Tidning mottages pä a / / a postanstalter samt å tidningen$ expedition, Vallgatan 27, Göteborg.
— ^ Prenumerationspris: För helår Kr.
6: 00 halvår«.
« «.
«.
« ^ 3« 7 5 Lösnummer säljes i alla städer och större samhällen hos Prässbyråns tidningsförsäljare.
P r i s 2 0 öre.
Stöd tidningen genom prenumeration, om Ni gillar det arbetsprogram den uppställt för sig: att på alla område n tillvarataga kvinnornas intressen, att — utan partitagande — sptida social och poHtisk upplysning inom kvinnovätlden samt att bjuda på underhållande och god läsning i skilda ämnen, litteratur, konst uppfostran, hälsovård m. m.
N; 0 23 Januari 1922.
4.
2: d r a å r g.
Utkommer varje Måndag.
Annonspris: Textsida 25 öre pr mm.
sista sidan 20 öre pr mm.
Utgivare och redaktör: INGEBORG DAHLLÖF.
Längre annonsering rabatt.
Olof Asklunds Prenumerera omedelbart och tillförsäkra Eder därigenom samtliga nummer av tidningen.
Bröd REDAKTIONEN.
DetSrbäst * FisK- hallçn Grönsukstorget rekommenderar sina 1:ma varor både färskvattens- som saltsjöfisk.
Rökt lax &amp; konserver till billigaste priser.
Varorna hemsändas.
Ring tel. 5436 — 5433 Filial Bazar Alliance.
Tel. 15324 det där, månne det ej går så, att se­ dan herrarne en hel afton fått sina erotiska känslor uppskruvade genom att skåda en hop blottade kvinnliga behag, samt fått sina bättre känslor dövade av sprit och viner, efter fes­ tens slut uppsöka dessa arma kvinnor, som kallas samhällets olycksbarn.
Om alla dessa fina, moderna kvin­ nor, som beskärma sig över råheten och sedeslösheten, den dåliga tonen bland hög och låg, ville tänka på, och känna sitt ansvar som de borde, skul­ le mycken sorg och elände kunna undvikas.
De borde tänka på sina NU INKOMMET, till dagens lägsta priser: Handvävda, färgäkta Bomullstyger, stor sortering.
Ylletyger, Viyella, Flanel­ ler, till klädningar och blusar.
Blekta och oblekta Vävnader, bästa fabrikat, med stor rabatt å stycke.
Prima kulörta Skjort- tyger, Möbeltyger, Gardiner, Bord­ dukar, Bolstervar, Sängtäcken, Linne­ vävnader, Handdukar och Duktyger, bästa kvalitéer.
Lahmans Herr- och Dam­ underkläder.
Strumpor.
Snörliv.
Näs­ dukar.
Förkläden.
Prima Bomuils- och Ullgarner.
Bertha Anderson, 15 3 (orsgatan 15 straffets timme slog, när de voro ut­ tröttade av odygd och hon frisk och utvilad liksom i början av striden.
Då blev det extra läxor som måste läras, lektimmarna förkortades utan apell, sparpenningar fingo läggas i fattig­ bössan, karameller och glace blevo strängt förbjudna.
Det var på detta stadium, som de kommo och klagade sin bittra nöd för mrs Merrington.
Men de glömde alla sina olyckor på fritimmarna, då mademoiselle Exe arbetade med dem i deras egna träd­ gårdar, lekte med dem och tog del i alla deras nöjen, som om hon själv varit ett barn, men utan barnets ön­ skan att själv vara huvudperson i leken.
" Tycker ni det är roligt att leka alla de här lekarna? "
frågade Evelyn en gång, då mademoiselle Exe stan­ nade andlös bredvid henne efter en vild " leka gömma " i buskarna.
" Roligt!
Åhnej, jag leker inte för nöjes skull, men det är det enda sät­ tet att komma dessa konstiga små­ folk närmare.
Och på det hela trötta de mig mindre än stort folk.
Dessa trötta bara mina muskler, men de andra trötta ut mig; hjärna, hjärta, unga söner, sina bröder, fästmän och Platsannonser ej inleda dem i frestelser.
införas för 10 öre ordet i båda uppW Det skulle ej bliva så många av­ av Norrlandsposten, Getle.
Minsta anno pris kr.
1,50.
Frimärken mottagas i lili, vikelser från sedlighetens väg, ej så många tårar över skövlade hem, över obotliga sjukdomar och förfelade liv.
Antalet av samhällets kvinnliga o- till lycksbarn skulle även minskas, myc­ KVINNORNAS TIDNING ket elände upphöra, och tonen bliva är ren och god.
Telefonnumret Nella.
1S070 En kurs i nykter­ Verner Magnussoi Kött- &amp; Fläskatfäi hetsfrågan.
Bazar Alliance 42-43.
Tel. 10 6 28.
En kvinnornas upplysnings- och instruktionskurs i nykterhetsfrågan anordnas dagarne 27 — 29 jan.
i Gö­ teborg av Vita Bandets centralstyrel­ se i Stockholm och Förbudskvinnor­ nas samarbetskommitte i Göteborg.
Kursprogrammet upptager följande program: Fröken Emilie Rathou, Stockholm — " Kvinnorna i förenings­ arbetet ", " Kvinnornas ställning till Förbudsproblemet "; d: r Anna Chris- tenson, Hälsingborg — " Sociala miss­ förhållanden i hemmen och barnens utveckling ", " Ungdomen i övergångs­ åldern inför dryckesseden "; Med.
d:r G. Stéenhoff.
Stockham — " Al­ kohol som medicin "; Fil.
d: r Thorild Dahlgren, Lund — " Rusdryckerna ur nationalekonomisk synpunkt "; Prof. T. Thunberg, Lund — " För­ budet 1 Amerika "; Redaktör Karl En vacker fraich hy är allas efterlängtade mål.
Använd dagligen den av tusenden värderade och prisade Yvy-tvålon.
Yvy-tvâlen anses som oumbärlig vid den lena, skära hyns bevarande till högsta ålder.
Yvy-tvålen säljes i varje affär från Ystad till Haparanda.
Österlin &amp; Ulriksson, Kem.-tekn. fabrik, Ystad.
själ.
Vad skall man göra?
För att komma fram här i världen måste man foga sig efter omständigheterna, utplåna sin egen individualitet på al­ la sidor.
" Utplånar ni er individualitet ock­ så med mig, mademoiselle? "
" Icke så mycket ", sade mademoi­ selle Exe, lade sin hand smekande på flickans fina, rosiga kind och såg henne in i ögonen med detta leende, som lyste upp, till och med ibland förskönade dejt mörka) egendomliga ansiktet.
" Karaktären är ombytlig som ödet.
I ett hörn av ditt friska, lilla hjärta sitter något, som motsva­ rar mitt gamla vissnade, och därför är jag tvungen att öppna det för dig.
Adjö.
Nu återtar jag min baby- rolL " Denna förklaring tycktes kasta nå­ got ljus över mademoiselle Exe ' s Proteuslynnen, vilka Evelyn tyckte växla allt efter det sällskap, i vilket hon befann sig.
Den ' mademoiselle Exe, som artigt lyssnade till mrs Mer­ ringtons reflektioner över det dagli­ ga livets småsaker, eller till mr Mer­ ringtons åsikter över kalvar och ro- vor, var himmelsvitt olika den made­ rekommenderas till ärade husmödrar, Ekman, Stockholm — " Nykterhet; kommitténs förbudsförslag med rf servation ", " Restriktioner eller föt bud "; Pastor P.
M. Mårtenson, G. teborg — " Nykterhetsfrågan u- kristlig synpunkt " samt Lektor Het man Bäck, Göteborg — " Nykterhet; lagstiftning och laglydnad ".
Föredragen hållas i K. F. U.
M: stora sal.
Vid öppningshögtidligheterna de 27 jan.
kl. 12 middagen medverk Fröken Beatrice Dickson, Kyrkohei de Albin Holm och Pastor Knt Erikson.
Anmälan om.
deltagande i kurse skall jämte kursavgiften, 5 kr., ir sändas före den 25 jan.
till Kvinnoi nas upplysnings- och instruktion: kurs i nykterhets frågan 1922, adre; Göteborg.
Brevlåda.
" Bara ett fruntimmer * od " Nella ": Edra insändare äro, som synes,ii förda i veckans nummer.
Tack för visi intresse!
Olga Wallon: Edert inlägg kos för sent för detta nummer.
I nästa!
Tad ARLA MJÖLK Distribution på glasflaskor Tel. 85 78, 36 99 ARLA MJÖLKSERVER0 Drottninggatan 13.
Tel. 90 96. moiselle Exe, som ibland töade upp hos Evelyn.
Flickans växande 1 * undran stördes emellanåt av den® elastiska böjlighet i sättet, som tyd ' tes henne gränsa mycket nära til falskhet.
Och ändå kunde hon v- närmare eftertanke icke minans e " enda tillfälle, då mademoiselle Ex förnekat sin egen övertygelse.
undvek och kringgick detta g en ° att göra sina uttalanden mer ell ' mindre i orakelform.
Evelyn brår av längtan, att en gång få en roll ett sällskaps-spektakel.
Jag tycker det skulle vara så roh att få försöka spela en roll, en rl tig roll i ett riktigt stycke ", sade h&lt; en dag i salongen.
" Jag bara önska att mrs Fox ville hålla sitt löfte o (få i hop ett sällskaps-spektakel, 0 (låta mig spela med.
Det måste va härligt att vara på scenen.
" Det är också en viktig branch god uppfostran ", sade maderno&gt; se!
Exe.
" Jag får säga, att jag är gam^ modig nog att icke tycka om att • bättre flickor uppträda i teater^) ken ", anmärkte mrs Merrington ' (Forts, i nästa ntfO För annons-och ekonomiavdelningen: EDITH RICKBERG Redaktion och expedition: Vallgatan 27, Göteborg.
Prenumerationspris: Helår Kr.
6: — Va är Kr.
3: 75.
Lösnummer 20 öre.
Tel. 18070.
F. A.
B.
HVAR 8 DAGS TRYCKERI, GÖTEBORG, 192 * Slöseri med mänskliga Konsten att vara lycklig En god start.
värden.
Min son uppvaktar en ung dam, skriver en mor till oss.
Nå det ger Någon sade: sig väl alltid till känna litet jalousie " Visserligen kan inte var och en| Välj dina vänner.
För Kvinnornas Tidning av Frigga Carlberg.
" Kvinnorörelsen har ifyllt sin mis­ vara försäkrad om framgång, ej 6.
Välj dina vänner med urskilj­ hos en moder mot den främmande sion, har nått sitt slutmål kvinnans heller kan var och en få ' behålla sin ning - och behåll dem sen.
Du kommer kvinna, som skall taga hennes son är medborgaren, på värsi hälsa, intelli­ I. likställdhet med mannen är genom­ hälsa: men lycka är något, som var att bedömas efter ditt val av vänner.
ifrån henne, men det är dock inte gens och allmänna duglighet samhäl­ förd i hemmet, ute i samhället och Social utveckling med dess tillhö­ i én kan komma i åtnjutande av, Och kom ihåg, att livet är kort.
Allt­ den känslan, som nu flyter ur min står inför sitt genomförande även i rande dygder är lika naturlig som lets välfärd och lycka beror.
vare sig han har framgång eller ej, ifrån din späda barndom i ett kanske penna.
Att jag ej vänder mig direkt Hur lång tid har det ej tagit in­ arbetslivet.
Kvinnorörelsen har gjort fysisk utveckling till normal hälsa är frisk eller sjuk ", skriver i The litet och ringa hem fram mot det o- till vederbörande, utan låter mina ord nan vi kommit därhän, hur många tå­ sin tjänst och kommer, i saknad av och livskraft.
Det gäller att göra Sunday Express " den ryktbare engel­ kända målet i oändligheten finns det gå genom en tidning, beror på, att rar har det ej kostat - — " Rakel gråter nya uppgifter, ^tt försvinna, vilket är klart för sig orsakerna till sjukdom, ske läkaren Sir Alfred Fripp, livme­ föga, som är mera eftersträvansvärt vad jag har att säga ' henne, också har över sina barn och vill ej låta sig hug- att beklaga — den inneslöt så mycket undvika dessa och naturen gör res­ dikus hos konungen av England.
— än vänners kärlek och sann glädje.
adress till andra unga flickor, som svälas ".
I mångtusende år har den­ ten.
vackert. "
Många av de svårast lidande ha va­ Just de gamla vänskapsförbindelserna uppvaktas av en ung man eller kan­ na klagan hörts, innan den nådde Vi behöva ej längre driva ett mot­ rit lyckliga och ha utstrålat lycka till från våra tidigaste år äro så värde­ ske redan bära förlovningsringen.
statens öra.
Det är endast i privat­ Min son är ännu i den ålder, då strävigt människosläkte uppför bran­ andra.
fulla.
Till demi knyta sig minnen, Kvinnorörelsen skall under detta livet kvinnotårar äro effektiva, en man fortfarande arbetar på sin ta, obanade stigar, tvärtemot varje Lyckan är en konjst.
Liksom alla som göra dem heliga för oss.
Ju äld­ sitt namn icke längre finnas till, men mänsklighetens tjänst räcka de inte yrkesutbildning.
Han är redan inne naturlig instinkt.
Social utveckling konster fordrar den, att man fostras re man blir, ju svårare blir det att få de krafter den utlöst inom kvinno- långt.
Fyrahundra (!)
år efter kris­ med dess tillhörande dygder är lika därtill genom övning, tills den blir en nya vänner, som verkligen vinner ens i affärslivet, men han har ständigt världen och som fört den till seger, tendomens införande i vårt land för­ upprepat, att han ' för sin karriär naturlig som fysisk utveckling till vana, och vilken man eller kvinna hjärta.
skola icke upphöra att vara verksam­ bjöds fadern att " utsätta " det som måste skaffa sig ytterligare kunska­ som helst kan (förskaffa sig den.
7.
Gräla inte med människor.
normal hälsa och livskraft.
Det gäl­ ma utan skola från de speciella kvin­ " obekvämt " ansedda barnet — oftast per.
Han har använt sin lediga tid Vreden, har med rätta kallats för ler att göra klart för sig.
orsakerna Några få regler.
nointressena söka sig hän till och om­ flickebarn, av tio utsatta barn voro till språkstudier, han har varit myc­ " akut galenskap ", och svartsjukan är till sjukdom, undvika dessa och natu­ fatta samhällsintressena.
Låt mig försöka a|tt sätta upp någ­ sju flickor.
Modern hade ingen med ket flitig, bär gjort goda framsteg, av samma slag.
Båda delarna äro ren gör resten.
bestämmanderätt över det legitima ra få enkla regler härvidlag.
De hysta farhågorna eller iförhopp och hans chef har berömt honom:.
dåraktiga, och bur vanliga de än äro, Social hälsa är synonym med med- " 1.
Förist av allt: var dig själv barnet.
ningarne, hur man vill se saken, att Men nu äro böckerna lagda på hyl­ så kunna de räknas som tämligen dyr­ borgardygd.
För att leva ett harmo­ glatt och osökt.
Var och en av oss det kvinnliga inslaget i samhällsarbe­ Småningom tillerkändes alla barn lan och röras aldrig.
All sin lediga bara lyxartiklar, som till på köpet niskt samliv med våra medmänniskor har en personlighet, eau aura (andlig tet icke skall tillföra detta arbete nå­ rätt till undervisning, men rätten till tid tillbringar min son tillsammans skada en själv.
En fiende gör en me­ och uppfylla våra samhällsplikter, luft som omger en människa), ett got nytt, hava icke fog för sig.
Det sunda bostäder, till mat och kläder, med den unga dam, som skall bli ra skada än tio vänner kunna gott- måste vi utveckla de egenskaper vi temperament.
Försök inte att kopie­ finns ingen anledning tro att kvin­ till hälsa och lek har först nu gått hans hustru.
Han är i hennes hem, göra.
Jag hörde en gång en man er­ kalla goda men haft så svårt för att ra andra.
norna skola bliva endast eftersägare upp för oss som en samhällsplikt han tar henne med på konserter, på känna, att hans grälsjuka kostade ho­ kalla " naturliga ".
Vi ha nu lärt oss 2.
Studera konsten att vara vän­ och efterlöpare i de manliga klass- Att ' försumma denna är att syndigt teatern.
Jag har reda på, att den nom 5,000 pund om året.
erkänna sambandet mellan den miljö lig, hänsynsfull och hjälpsam.
" Glöm och partisammanslutningarne.
Den Försök hellre att betrakta träto­ bankbok, i vilken han förr gjorde in­ vi lever i och vårt,handlingssätt inom förslösa mänskliga värden.
osjälvständighet man fruktar eller Vad världen behöver är en bögre aldrig din nästa, som kommer efter ", fröet från motståndarens " synvinkel.
sättningar för en utländsk studieresa, densamma.
Vi ha upptäckt att barn den regel, som kaptenen på ett slag­ hoppas att finna hos kvinnorna som som födas och växa upp i ohälsosam­ mänsklig standard — bättre folk I hans uppfostran, hans erfarenhet, av vilken han väntade sig stort gagn, skepp hade satt upp för mannen vid medborgare — var har man tidigare ma och demoraliserande förhållanden stock.
Far ut på landsbygden och be hans smak kunna vara alldeles olika nu är nästan tömd — det är dyrt för rodret att ständigt ha för ögonen och sett den manifesterad?
I kvinnorörel icke kunna vara friska till kropp och trakta de ståtliga ladugårdar våra mot dina — ja, den stackars karlen en ung man att vara förlovad!
därigenom påminnas om att de efter- sen, vars krafter nu som en ' flod sko Jag vet, att man skall svara mig: själ, att liksom samhället självt ska­ bönder uppfört dessa senaste år för kan t. o. m. vara illamående eller ha följiandes säkerhet berodde på den la välla ut i samhällsarbetet och sätta par sina brottslingar, kan det även att få en bättre kreatursstock, studera en gnatig ' hustru eller en baby, som Det finns ingen tid som förlovnings­ kurs han styrde.
sin prägel därpå?
Har kvinnorörel­ sedan barnens bostadsförhållanden skapa sina idealiske medborgare.
håller honom vaken om nätterna!
tiden.
Det skall vara fäst och glans Det är sannt, det som skalden sä­ sen kännetecknats av osjälvständig våra storstäder och gör en jämförel­ Om en stad — låt oss antaga Stock­ Hans ideal kunna vara alldeles skilda över den, och man kan helt enkelt ger: " Delt finns många gudar ooh het?
En rörelse rest mot en enhällig se.
holm eller Göteborg — plötsligt för­ från dina.
Och när allt kommer om­ icke vara skilda åt!
folkmening, förd vidare framåt mot många trosläror och många villsam- Det är hjärtat, som talar, men bör Med tillämpning av socialhygienens lorade alla sina invånare och dessa er­ kring, så kan hans sätt att ta värl­ en endast steg för steg vikande mäk ma vägar fram mot målet, men allt sattes av splitter nya, sunda och väl- enklaste lagar skulle stora kostnader den vara lika bra som ditt, fast det inte också förståndet ha ett ord med?
tig och ovillig opinion, en rörelse som vad 1 denna gamla värld verkligen be­.
uppfostrade personer, så skulle det för sjukhus och asyler kunna inbe är olika.
Alla se vi livet från vår e- Står inte den unga flicka, som låter i en tid av allmän splittring till lösen­ höver det är — • godhet ".
sin fästman ödsla bort den tid, han ej dröja mer än en eller två genera­ sparas, för att ej nämna fängelser och gen ståndpunkt.
ord hade solidaritet, enighet, samför 3.
Bevara dig själv okonstlad och skulle använda till sin yrkesutbild­ förbättringsanstalter.
De som befolka tioner, förrän de som packats ihop i (Forts, i nästa n:r.)
&gt;tånd?
ung.
Försök att ej förlora dina ideal, ning, i vägen för sig själv?
Är det fattigkvarteren urartat till en sam- dessa äro oftast en produkt av miss din tro, din romantik, ditt friska Nej, osjälvständighet, svaghet, dag hällsfara.
icke på denna yrkesutbildning det förhållanden som kunnat undvikas mod.
tingan med egen övertygelse bava ic blivande hemmets ekonomi skall vila?
Vem som belst inser lätt orättvisan Och de komma att undvikas, när vi ke haft något rum inom kvinnorörel i en sådan fördelning och lika lätt den lärt oss inse att vårt första och när Vad en man behöver för att kom­ Det är syndigt att förtvivla.
Om man i en hyreskasärn iskall ma fram i livet är att gå väl rustad sen.
Dea bar förts till seger av andra oundvikliga konsekvensen av skade- mast liggande uppgift är att skapa, Anse dig inte 20, 30 eller 40 år krafter: mod, entusiasm, offervilja, bringande inflytelser på en skara större möjligheter för ett bättre män- gammal utan 20, 30 eller 40 vårar kunna leva i fred med sina gran­ till arbetet.
Den bästa tjänst en kvin­ nar får man icke ha hund, katt, na kan göra den man hon älskar, är uthållighet, rätfcfärdighetskänsla.
hyggliga och ordentliga människor.
niskomatesrial, sundare och lyckligare ung.
Låt inte din sympati dö ut, hur att stödja honom på denna punkt, att Det skall antagligen erfordras nå­ Men varför icke lika lätt inse den män och kvinnor.
Om vi icke äro på hårt den än må anlitals, och ej heller piano, grammofon eller simåbarn.
* väcka hans ambition, om den icke gon tid för de från kvinnorörelsen stora orättvisan och oklokheten, när det klara med alla de åtgärder som din entusiasm eller din optimism.
Den som icke vågar visa sig så­ finns, att vidmakthålla den, om den lösta krafterna att finna nya enande de unga varelserna komma till oss leda därhän, så veta vi dock ett med Bakom den oro och själviskhet, som samhällsmål att samlas om, att finna en och en som skuldfria spädbarn?
säkerhet, att alla barn ha rätt till de nu äro så starkt framträdande i värl­ dan han är, kan aldrig finna verk­ finns.
För en man är framgången i arbetet en väsentlig del av livets formen för det samarbete de) nya upp­ Vi stå likgiltiga inför denna samhäl­ förhållanden som skapa den samhälls den, och som ha så förlamande verk­ ligt nöje i sällskap med andra.
* lycka.
gifterna påkalla.
När så skett, skall lets grymhet, därför att vi betrakta nyttige medborgaren.
ningar, lurar en av de svårafste syn­ Våra starkaste beihov äro våra Giv den man ni älskar en god start!
det bliva uppenbart att det kvinnliga barnet som föräldrarnas privategen­ Med redaktionens tillåtelse skall derna — förtvivlan.
Som det japan­ inslaget i samhällsarbetet betyder icke dom.
Kunna dessa ej ägna det lämp jag be att framdeles få lämna några ska ordspråket säger: Det är det me­ — svagheter.
blott något nytt utan också något av lig vård, så mycket värre för dem — konkreta fall av det slags slöseri som lankoliska ansiktet, som blir bistung- värde.
En man talar om sin hemlig­ och det.
Vi börja dock äntligen kom ödelägger stora mänskliga värden En kvinnlig turist i Schweiz an­ et ".
Le, och världen skall le med dig het, men icke om andras.
En kvin­ trädde en bergsbestigning i sällskap ma till insikt om att barn äro levan­ bland oss — och som borde kunna — ty glädje smittar.
de varelser — icke egendom.
Barnet förekommas.
4.
Bry dig inte om att gå över na talar sällan om s i n hemlighet, med en gammal förare, vilken hon En berömd läkares råd.
BLANDAT.
FRISKT MOD!
van är ännu icke hunnet, men det skönjes.
Vi bava - ännu ett stycke väg framför oss, men vi äro på den rätta vägen.
Om vi endast hava klart för oss, att den dag äntligen randats, då vi åter hava anledning att känna modet och energien växa, och då vi förtröstansfullt kunna se framtiden i möte, skall varje an­ strängning föra oss närmare det, som icke blott skall befria oss från ångesten utan även giva oss riklig ersättning för de svårigheter vi utstått.
Det är nytt hopp för det SÄMJA!
Den ekonomiska världssituatio­ nen ljusnar!
Tänkande män och kvinnor i al I förra numret påpekade vi den la länder inse, att världen icke kan förtröstan, med vilken man i Norge leva i hat.
Att hålla fred är icke se r det nya året till mötes.
Även blott att uppfylla moralens ford 1 den engelska pressen gör sig en ringar, det är också en klok eko­ ljusnande stämning till känna.
Här nomisk politik.
Varje steg i rikt­ e tt uttalande av " The Observer "!
ning mot fred odh god sämja mel Vid den betydelsefulla ingången lan nationer och klasser påskyndar av detta nya år rikta vi en inträng­ välståndets återinträdande; det är ande uppmaning till hela nationen det ömsesidiga förtroendet som åter at t en gång för alla slunga pessi­ skall ingjuta liv i industri och nä mismen ifrån sig.
Vi hava passe- nya året.
Det är ett större och lju­ ringar.
r at vändpunkten.
Horisonten vid­ sare hopp än vad dc flesta ana!
gas och ljusnar.
Målet för vår strä­ bron förrän du kommit fram till den men ofta om andras.
* — lita på att den gamla kvinnans nai­ Sår tillfogade genom slag glöm­ va bekännelse också har sin motsva­ righet rörande ditt egerti öde: " Av alla mas, sår som tungan givit förbliva.
» olyckorna i mitt liv så har tre fjärde­ delar aldrig hänt ".
När ni käner er frestad att om­ Man bör vänja sig vid att ta ovik­ tala en hemlighet, så kom ihåg att tiga saker lätt; det är just ej ofta att en annans mun icke är en påse, befara, att man går till överdrift i som ni efter behag kan tillknyta.
* det hänseendet.
Se rakt mot ljuset, när verkliga motgångar komma, så Vi använda ofta vår kännedom skola alla skuggorna ligga bakom dig.
om varandra för att omsorgsfullt 5.
Odla konsten att med glatt mod utvälja de ömtåligaste ställena, där tolerera narraktiga människor och att de onda orden kunna träffa smärt­ " svara dåren efter hans dårskap ".
sammast.
Det är underbart hur mycket krass o- *, kunnighet där finns bos alla samhälls­ En människa skalli vara som en klasser — och t. o. m. hos människor, hattnål.
Huvudet skall hindra hen­ som äro ofantligt sympatiska.
ne att gå för långt.
överhopade med sina vetgiriga frå­ gor.
Hon hade sin annotationsbok full med namn på otaliga bergstop­ par, glaciärer m. m. vilka hon ville att föraren skulle utpeka för henne.
Plötsligt gjorde hon ett uppehåll — hon hade upptäckt att mannen saknade pekfingret på högra handen.
— Oh, sade hon, ni har varit ute för en olyckshändelse i ert liv.
Har ni fallit ner i någon avgrund eller hur har det gått till?
Ni har inget pekfinger.
• — - • Det har jag slitit ut, svarade föraren med ett resignerat leende.
— Slitit ut??
Slitit?
?
?.
• — Ja, med att peka ut alla bergs­ toppar åt turisterna.
KVINNORNAS TIDNING KVINNORNAS TIDNING 2 ••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• " ••••••i Aktiebolaget Nordiska Handelsbanken SKANDINAVISKA KREDITAKTIEBOLAGET GA I EBOKS - S OCKHOLM - MALMÖ Stockholm.
Avdelningskontor över hela landet EGNA FONDER KR.
182,000,000:- Gottgör å insatta medel högsta gällande ränta Telegramadress • K r e d i t b o l a g e t " Göteborg meddelar Brand- o. Avbrottsförsäkring Men nu!
Telegram i metervis med överrubriker och tre, fyra, fem underrubriker med stilar, lånade från braskande realisationsannonser.
Ryk­ ten, antaganden, påståenden, demen­ tier, vad den har sagt, den har tänkt och den håller för troligt.
Så och så är det!
— Kanske det är så.
— Nej, det är inte alls så!
O. s. v. Även den tränade läsaren sitter där utmattad och frågande.
Vad i all världen är det egentligen som hänt?
Egna fonder: Kr.
72,300,000: — icke blott till namnet utan även till gagnetm så giv ert stöd i form av prenumeration.
Du borde bedja Gud om tro, och låta bli att tänka och tala illa om tron.
Du ser ju, att du inte kan reda dig ett dugg utan tro.
Du måste ju tro på människor.
Du tror t. ex. på den som lagar din mat.
Seglaren tror på sjökortet, främlingen på vägvisaren.
Varje steg är ett steg i tro.
Har du sett en människa lyckas, som ej tror på sin sak.
Att icke tro är att miss­ lyckas.
Hur är det möjligt, att män­ niskor kunna anse som dårskap, att jag behöver tro för att kunna vandra genom denna värld och taga steget in i det okända — dödsskuggans dal.
Till allt annat behöves tro.
Men in­ för livets och dödens stora allvar skulle jag kunna leda mig utan.
Vil­ ken dårskap!
Ger det mig styrka att få tro på en människa, hur stark blir jag ej, om jag kan förtrösta på Gud.
" Är Gud med oss, vem kan då yara emot oss ", så sjunger segervisst en trons människa.
Ett är säkert: var och en som verk­ ligen tror har fått erfara, vilken makt tron är.
Hur den bär genom svårig­ heter, lyf.ter upp över omöjligheter.
Ju mer tro desto mer seger både inåt i mitt eget hjärtas värld och utåt.
Det kände de gamle.
Därför sjöngo de: " I tro låt Herren råda, om väl för dig skall gå. "
Det ser ej alltid ut, som om trons väg vore den bästa, men den för all­ tid till seger.
Inget kan slå ner en trons människa.
Hon segrar i livet, hon vinner seger i döden.
Ty Guds makt är starkare än allt och alla.
Den makten är hennes.
Tidningen kostar G krm pr årm Verkligheten vederlägger farhågorna.
Aktenskapsfrekvensen kommer att sjunka!
Hur flitigt har icke detta slagord använts för att söka hindra genom­ förandet av reformer till kvinnor­ nas bästa!
När de unga kvinnorna för ett 50 - tal år sedan började söka sin ut­ komst genom arbete utanför hem­ met höjdes häftiga protester: " Det går ej an — äktenskapsfrekvensen kommer att sjunka! "
När kvinnorna, sedan de kommit in på olika verksamhetsområden, framställde krav på förbättrade lö­ nevillkor, höjdes samma halvt ängs­ liga, halvt förbittrade protester: " Det går ej an, att de självförsör­ jande kvinnorna få det så bra — äktenskapsfrekvensen kommer att sjunka!
När för några år sedan frågan om en ny giftermålsbalk, som skul­ le göra hustrun i rättsligt hänseen­ de jämställd med mannen, blev aktuell, höjdes de varnande ropen med en styrka som aldrig tillförne: " Mister mannen sin gynnade ställ­ ning inom äktenskapet, så gifter han sig inte — äktenskapsfrekven­ sen kommer att sjunka! "
Hur har det gått?
Kvinnorna hava i ständigt ökad utsträckning upptagit självförsörj­ ningsarbetet utanför hemmet — De självförsörjande kvinnorna hava undan för undan fått sina lö­ nevillkor förbättrade — Hustrurna hava genom den nya giftermålsbalken blivit till alla de­ lar jämställda med sina män.
— Nå, frågar ni, hur har det gått med äktenskapsfrekvensen?
Statistiken visar verkligen en viss nedgång i giftermålens antal, men, märk väl, denna minskning daterar sig icke från tiden för kvinnornas inträde på arbetsmarknaden utan tar sin början redan så tidigt som 1800- talets förra hälvt.
Jag skulle innerligt önska, att du lärde känna den makt, som är den starkaste.
Då blir du lycklig.
Sök att Söndagsmiddagen är av ålder vec­ tro på Gud.
Allt kan ske, för den kans förnämsta måltid.
De bästa in­ som tror.
" Såsom du tror, så må det gredienserna, den vidlyftigaste till­ ske dig ", det löftet från Kristus gäl­ lagningen och gärna en extra rätt!
ler också dig.
Det är nedärvd sed från den tid, Den, som inför alla livets Skiften, då det fanns gott om tjänarinnor, i lyckan och sorgen, kan lyfta sina som kostade knappast mer än den ögon upp emot höjden och säga med billiga maten, och då nästan varje barnets tillit till fadren: " jag vet, på hem, även de långt ifrån förmög­ vem jag tror ", han har funnit — den na, kunde bestå sig med lyxen av starkaste makten.
dem.
På den tiden föll det sig rätt na- Låt oss tänka på dem!
Ja, vad har hänt den senaste vec­ skiftet harmonien med England är kan?
fullständig.
Häremot talar ett telegram (om Det har besannats att Canneskon- ferensen verkligen fa ' .tat beslut om det är sant!)
vilket mäler att M. Po­ mildring ifråga om de tyska skade- incaré icke ämnar deltaga i Genua­ ståndsbetalningarne för i år och konferensen.
utlysande av en konferens i Genua, Alla övriga europeiska regerings­ till vilken regeringscheferna i alla e- chefer komma däremot.
Tyskland får uropeiska riken äro inbjudna.
Den vara med.
Den tyska marken, värd militärpakt Frankrike begärt av två öre eller lika mycket som ett England, innehållande en förpliktelse skrivpappersark, måste tvingas ett för det sistnämnda landet att skydda stycke upp, om den övriga världen Frankrike i händelse av ett tyskt ö- skall kunna upptaga konkurrensen verfall, är däremot ännu icke under­ med tyska industrien.
Ryssland ä 1 " skriven.
också inbjudet.
Ryssland är det Klon- Den franske ministerpresidenten dyke, där de andra europeiska mak­ Briand, som störtats för sina efter­ terna skola söka efter det guld, som gifter vid Cannes-konferensen, har skall rädda dem ur den iråkade fruk­ efterträtts av M. Poincaré, tidigare tansvärda misären.
president och en Tysklands svurne fi­ I Spanien har en ministerkris ho­ ende.
Den franska pressen, som med tat men icke blivit verklighet.
sympati hälsar döt nya kraft-kabi­ nettet, försäkrar att trots regerings- Tioårsperioden 181 1 — 20 var gif­ termålsprocenten 8,73 på 1, 000 av medel folkmängden, men sjunker där­ efter de närmaste årtiondena, under vilka man absolut icke har att räkna med någon kvinnorörelse, så att man 1 861 — 70 har en giftermålsprocent av 6,54.
Närmaste tioårsperiod, då en spirande kvinnorörelse börjar ge sig tillkänna, visar någon stegring, men därefter håller sig giftermåls­ procenten pä omkr. 5,88 — 6, 00.
— Det finns faktiskt intet som hälst underlag för påståendet, att kvinnor­ nas ökade arbete utanför hemmet el­ ler deras förbättrade lönevillkor sänkt giftermålsprocenten.
Men den fruktade giftermålslagen, som berövat mannen hans förmåns­ rätt inom äktenskapet och skiftat rät­ tigheter och skyldigheter lika mellan honom och kvinnan, denna lag har säkert haft en skrämmande inverkan på de manliga giftermålskandidater­ na och medfört en kolossal nedgång i äktenskapsfrekvensen?
Hur mycket har den sjunkit?
Den har icke sjunkit, den har i stället ökats!
Enligt statistiska centralbyråns se- * naste uppgifter eller för 1920, det år då riksdagen antog den nya gif­ te r mål Sibal ken, uppgingo äktenska­ pens antal till 42,829!
För att få en motsvarande procentsiffra, 7,29 på 1, 000 av medelfolkmängden måste man gå ett halvt århundrade tillbaka i tiden eller till 1873!
Allt detta är siffror man bör ha i minne och till hands för att bemöta den gamla olycksprofetian om ' den sjunkande äktenskapsfrekvensen, vil­ ken, trots statistikens vederläggande, visst icke förstummats, utan nu se­ nast ljudligt höjts i samband med frågan om kvinnornas tillträde till statens ämbeten och deras avlönande enligt principen lika lön för lika ar­ bete.
turligt, att mycket arbete lades ned just på söndagsmiddagen.
Men nu?
Är det icke egendom­ ligt, att vi hålla fast vid detta gam­ la bruk, när arbetet icke längre ut- föres av den rikliga legda arbets­ kraften utan — i så stor utsträck­ ning som sker — av husmodern själv.
Söndagen, denna enda dag i vec­ kan, då familjens medlemmar äro fria från affärer, kontor, ämbets­ verk och skolor, och som därför borde ägnas åt familjelivet, står husmodern i timmar vid spisen och framför sig ser hon eftermiddagens trista arbete — den stora disken!
Vi ha ett underligt sätt att en­ vist hänga fast vid gamla vanor, även sedan de blivit helt obekvä­ ma för en ny tids ändrade förhål­ landen.
Den omständligt tillagade sön­ dagsmiddagen är en sådan gammal tradition.
Låt oss bryta med den!
Låt oss genom en vänlig överens­ kommelse familjemedlemmarna e- m el lan göra just denna middag till veckans enklaste och lättvindigaste måltid.
Låt oss lätta husmoderns arbete på denna punkt, låt oss ge henne andel i den söndagsvila, den rekreation, som vi arbetsmänni­ skor skatta så utomordentligt högt, och som på ett så underbart sätt återställer våra under veokan för­ brukade krafter och ger vårt sinne ny spänstighet!
Vi vilja?
Ja!
Litteratur.
Selma Lagerlöf: Troll och Män­ niskor (Bonniers förlag).
varje afton kl. 8: En ny bok av Selma Lagerlöf är alltid en angenäm upplevelse.
Ingen äger såsom hon nyckeln till det frid­ Opefett i 3 akter av Leo Blech.
fulla i människosinnet.
Hon kommer, Söndagsmatiné kl. 1,30:.
som det synes, i vardaglig dräkt, och Två män om en änka.
för oss ut på, som det synes, gamla vardagliga vägar.
Och under färden berättar hon med sitt lugna anslag: där ligger den och den gården, där Komedi i 4 akter av Wilhelm Speyer.
levde en gång den och den människan ... Och man vet ej huru, men plöts­ ligt står allt så levande och naturligt framför en, landskap, gårdar och människor, man känner luftens vär­ me och rymdens ro, och förnimmer såsom man förnimmer i drömmen det övernaturligas stämning över allt som sker.
Då förstår man att det icke är någon vanlig vardagshistoria, som be­ rättas, utan att allt endast, såsom i de Göteborgs största och gamla underbara sagorna, är en om- mest popjlära filmteater klädnad för diktens &gt;fé, när hon går Vår Herres utomordentliga ärenden De förnämsta programmen till människorna på jorden.
Och man från världens » törsta film­ förvånas icke över att Selma Lager­ institut och alltid den mest löfs sagor och berättelser i detta nu konstnärligt utförda musik läsas över hela världen, dit europeisk kultur nått, ty i samtiden finnes ej hennes like i folklig, djupt gående och fängslande berättarkonst.
I hennes senaste bok, Troll och Människor, införes man ånyo i den typiskt Selma Lagerlöfska världen.
Teaterintresset över hela världen Magister Frykstedt, Tomten på Töre- har i dagarna formerat sig till en by, Dödskallen och Luciadagens le­ enda brusande minneshyllning åt gend, för att nämna några av de ett av litteraturens universella främsta novellerna, utgöra alla en namn och åt det franska lustspe­ brygga till densamma.
Men där finns lets största: — Jean Baptiste Po- även andra tonfall som förråda, hur quelin Molière.
även denna - författarinna i sin av­ Den 15 januari hade jämnt 300 skildhet känt och prässats av denna år förflutit, sedan Molière i en bor­ ödeläggelsens tid som övergått värl­ gerlig parisisk familj slog upp ögo­ den.
Så den märkliga novellen Stjär­ nen mot den värld, vars dårskaper nan, med underrubriken Brev från och hyckleri han i högre grad än en svensk arbetare, den flammande någon annan diktare i senare tid fredsnovellen Bålet och den symbolis­ skulle få till kall att risa och sati­ ka skildringen Dimman.
En i sin art risera.
För sitt hemland betydde enastående novell, som ger vår foster­ han, då han kom, den friska, hälso­ jord något ätt tänka på, är den allde­ bringande mistralen som blåste les ypperliga satiren I emigrations­ upp i en tid av politiskt, socialt och frågan.
Den skildrar hurusom några moraliskt kvalm.
När man läser potentater på landsbygden efter slu­ honom — - men även först när man tad stämma komma in på emigrations- verkligen gör detta — förstår man frågan.
Rn av dem beklagar att så Molières storhet.
Hans dialogfö- många av Sveriges invånare lämna ring är en av de intressantaste lek­ sitt land för att på främmande jord tyrer man kan finna i världslitte­ offra de krafter de voro skyldiga raturen, ooh hans gestalter äro ka­ fosterjorden.
Var och en drar sitt raktärer för alla tider.
Och dess­ strå tili .-tacken för att klandra denna utom, vilken kvickhet och glans, flykt från de fosterländska plikterna.
och vilket djup av människokänne­ Enda ?t prosien är stum.
Alla undra dom och livserfarenhet!
Det finns över lians mening och spänningen är därför ingenting som förvånar så väl förberedd, när han slutligen blan­ mycket, när man läser Molière, som dar sig i samtalet genom att fråga, just det beklagliga men ofrånkom­ var man egentligen skulle göra av de liga förhållandet, att han trots hela 500 personer, som beräknas ha emi­ sin klassiska och berömda storhet, grerat endast från denna bygd, om läses så ofantligt litet av vår tids de nu verkligen komme tillbaka.
Frå­ människor.
gan gör en utomordentlig effekt.
Var Den minneshögtid, varmed dra­ och en av de tillsporda börjar i tyst­ matiska teatern i Stockholm apo- het dra sig till minnes någon emigre­ teoserade Frankrikes store son, för­ rad anhörig eller släkting, vars åter­ rådde dock, både genom sin anslut­ komst skulle betyda en stor olycka, ning och glansfullhet, hur stor mak­ då varken arbete eller uppehälle fin­ ten av Molières namn alltjämt är.
nes att bjuda dem.
Satiren är känn­ Efter en effektfull tablå, visande bar, och det är utan tillfredsställelse Molières byst omgiven av hans man konstaterar, att den träffar vårt mest berömda sceniska gestalter, följde två av mästarens främsta verk, nämligen Tartuffe, och De löjliga preciöserna.
Hela minnes­ representationen blev för deltagar­ na en oförgätlig högtidsstund.
Lorensbergsteatern i Göteborg har Av f. n. på sitt program en tysk pjäs LANOE FALCONER.
" Rugby " av Wilhelm Speyer.
För­ Översättning för denna tidning av — e —.
fattaren går till rätta med den för­ (4) konstling och begreppsförvirring på Stora Teatern Amadeus XXV Lorensbergsteatern.
Fullständig bankrörelse.
Liv-, Livrante- och Kapital­ försäkring.
OBS.!
Sveas förmånliga BARNFÖRSÄKRINGAR!
INBROTTSFÖRSÄKRA i Sveas dotterbolag ASTREA.
" Såsom du tror, så må det ske dig. "
(Ur söndagens evangelium.)
Före kriget upptogo de utländska politiska nyheterna ett mycket litet rum i de svenska tidningarnes spal­ ter — inga långa utläggningar, endast fakta.
Man visste vad som hänt.
Malmö.
Om ni anser att kvinnorna behöva en egen röst i prässen, För Kvinnornas Tidning av komminister IS^AC BÉEN.
Utrikespolitisk överblick.
vill vara samt Den starkaste makten.
Det har under dessa sista år många gånger frågats: vilken är den star­ kaste makt i världen?
Svaret har kommit på sitt sätt.
Ej som människor tänkt sig det.
Vi räknade ut det så här: någon av de väldiga nationer, som i världskriget ställt upp sina mil­ jonhärar, måste vara den starkaste makten.
Men ingen utav dem.
Vi ha fått lära oss räkna med andra vär­ den.
Vi ha fått se, att vi ej bland jordens väldige skola söka efter den starkaste.
Ty deras makt var idel van­ makt.
De ligga där allesammans slag­ na.
Inte företer någon bilden av styr­ ka.
Sargade, uttröttade, blödande gå folken sin väg fram.
Fordom stolta och mäktiga — nu vanmäktiga.
Ingen förmår något.
Förmå människor nå­ got, så tycks det blott vara att göra det värre för sig själv och andra.
Den starkaste makten!
— vilken revolution i mänsklighetens tankevärld!
Den starkaste har ej va­ pen och härar — hur tänkte vi?
Den starkaste är ej den, som har de flesta på sin sida, som kan stampa fram ur marken legioner, väpnade till tänder­ na.
Vi ha ofta kallat den starke svag och den svage starkast.
Men nu har det starka fått visa sin svaghet för att det svaga skulle få betyga sin starkhet.
Människomakt är ej makt.- Var finns den starkaste makten?
Hos Gud.
Endast den, som lever i Gud, är stark.
Ja, han är obetving­ lig.
En människa med Gud är majo­ ritet.
Tron på Gud ger mitt liv en oanad styrka.
Tron — inget ord är så ringaktat som detta.
Hur hånas ej de kristnas tro.
Men den är väldigare än någon makt på jorden.
Ty tron på Gud för­ länar mig Guds makt i mitt svaga liv.
Tron förflyttar berg.
Den gör det omöjliga möjligt.
Att tro är att förtrösta.
Helt och hållet lita på Gud.
Låta honom styra och regera.
Lämna sin egen svaghet, som ibland kan synas som starkhet — lämna den och låta Gud ensam råda.
Så mycket jag tror, så sker det.
Allt stort, som skett i världen, är en följd av tro.
Alla verkligt stora kvinnor och män, vars liv satt förblivande frukter, ha varit trons människor.
GÖTEBORG.
!
• KVINNORNAS TIDNING I Kvinnornas egen tidning Offentliga nöjen.
ännu erhållas!
Alla nummer kunna Prenumerera å närmaste postkontor!
Lösnummer à 20 öre hos alla tidningsförsä jare över hela landet.
Riksdagsbrev.
Stockholm d.
19 jan.
Årets riksdag har under hävdvun­ na högtidliga former öppnats.
I trontalet ljuder, i ett land med vår statsförfattning, icke landsfa­ derns stämma trots den använda " jag " - formen, man hör i stället rege­ ringskören och där bakom sorlet från det för ögonblicket härskande poli­ tiska partiet.
Årets trontal var lågmält i tonen och fick kraft först i det avsnitt, som handlade om depressionen, arbetslös­ heten.
Uttalandet gav icke vad man önskat: ett utkast till positiva, läkan­ de åtgärder mot det onda, utan inne­ höll endast en vädjan om offervillig­ het.
För övrigt ett vidlyftigt, väl­ villigt, till innehållet något svävande uttalande om Nationernas förbund och vad det bör betyda för mellan- folkliga tvisters och problems lyck­ liga lösning.
Som en icke avsedd, men nedstämmande illustration här­ till följde ett ' omnämnande av Ålands­ frågan, vilken som bekant lösts i up­ penbar strid mot Ålandsfolkets krav och Sveriges önskningar.
Här hade man väntat en levande ton, som tol­ kat den svenska stämningen inför domslutet, men väntan sveks — det blev endast ett torrt konstaterande av ett fullbordat faktum.
— För kvinnans del inneslöt trontalet ett meddelande av vikt: frågan om kvinnornas tillträde till ämbeten (be­ handlad i föregående n: r av Kv.
T.)
som skall upp vid årets riksdag.
Det hade på förhand sagts, att trontalet icke skulle komma att förebåda några propositioner i den politiska riktning regeringen företräder, och detta för­ handsuttalande visade sig riktigt.
Icke heller i statsverkspropositio­ nen, statens stora hushållningsplan, kan förmärkas, att den redigerande handen varit socialdemokratisk.
Ett partipolitiskt tecken har man dock velat se i indragandet av anslaget till den frivilliga skytterörelsen.
I stort sett måste emellertid sägas, att bud­ geten talar om en Zowdyregering icke om en klassregermg.
Statsverkspropositionen, vilken ti­ digare omfattat ett helt år, gäller den­ na gång på grund av budgetsväsen­ dets omläggning endast ett - halft, nämligen förra delen av 1923.
Be­ loppet, vilket är så beräknat, att den nu brukliga tilläggsstaten icke blir be­ hövlig, uppgår till 372 miljoner kr.
För innevarande hushållningsår er­ fordras utöver förut beviljade anslag en tilläggsstat på 300 miljoner kr.
Budgetsförslaget präglas, därom kan icke mer än en mening råda, av en ärlig vilja till sparsamhet.
Varje post har noga nagelfarits och ned­ bringats så långt möjligt varit.
Om något ytterligare kan tagas eller jämkningar böra äga rum, blir sedan riksdagens uppgift att pröva.
En på­ fallande rundhänthet förmärkes i- fråga om anslaget till arbetslöshetens bekämpande, 100 miljoner kr.
för i år!
Svenska folket skulle med glädje offra detta väldiga kapital, om de­ pressionen verkligen dämed bekämpa­ des och övervunnes.
Men detta sker tydligen icke med improduktivt nöd­ hjälpsarbete och kontant arbetslös­ hetsunderstöd.
Det var också mot denna utgifts­ post och hjälpsystemet i sin helhet, som högeroppositionen gick till attack, när statsverkspropositionen Kobbs Thé är alltjämt marknadens förnämsta Gustaf Byrmans Enka 10 Korsgatan 10; Göteborg Manufaktur-, Kapp- &amp; Pälsvaruaffär.
Presentkort.
Tel. 1913.
Kerstin Lindahls BLOMSTERAFFÄR 8462 Rekommenderas!
Korsgatan 4, Telefon I VARJE SVENSKT HEM som vill följa dagshändelse m a inom p. litik n, handelns, kon= stens och littera * turens om rå il e läser man ti um e r a GÖTEBORGS IHflDELS- OCU SJÖFARTS-TIDNING den 18 jan.
vid remissdebatten syna­ des i sömmarna.
Huvudanförandena höllos av hr Trygger i F. K. och hr Lindman i A.
K.
Båda betonade nöd­ vändigheten av att få produktions­ kostnaderna nedbringade genom sänkta löner, större arbetsintensitet och förlängd arbetstid.
Arbetarne böra sysselsättas med produktivt ar­ bete i stället för med nödhjälpsarbete.
Statsministern försvarade hjä ' ppoli- tiken och vände sig mot det ensidiga talet om arbetslönernas sänkning- Vill man sänka produktion-kostna­ derna, bör man ock r å nedskriva indu­ striens genom utdelning av gratisak­ tier onaturligt uppdrivna a k t i e k a p i t a l och därigenom minska utgifterna för förräntningen.
Frågan går nu vidare till riksda­ gen, vars viktigaste arbetsuppgift den blir.
S.
A.
Är det så?
" Vi hava blivit oförsynligare, hät­ skare än våra fäder, vi söka icke att utjämna partimotsatserna utan lik­ som på hattarnas och m " ssornas tid ävlas vi snarare att skärpa dem.
Och likväl tror jag, att var och en inför sig själv erkänner, att detta icke är rätt, utan att enighet och na­ tionell samling dock är ett lands kost­ baraste goda. "
(Professor Henrik Schuck.)
RUGBY.
Nya Teatern.
Barken Margareta.
rminoiun Teaterspalten.
Mademoiselle Ext.
det etiska området som ger sig till­ känna inom vissa tyska " modärna " kretsar — själva det tyska folket är nog, trots allt, friskt och sunt.
Det är ingen uppgörelse i stor stil med allvarets ba " t huggande svärd utan en satir, som går till anfall med gycklets och uddighetens smidigare vapen, en stridsmetod som också, den har, s ' tt berättigande.
Det kan tilläg­ gas, att det i denna pjäs är det kvinn­ liga elementet, som företräder det sunda förnuftet och den moraliska känslan.
Palladium.
Vi fästa uppmärksam­ heten på " Palladium ", en av Göte­ borgs förnämsta biografteatrar, vil­ ken erövrat publikens sympati genom sina synnerligen väl valda program °ch, icke minst, genom sin utmärkt goda musik.
" Jag talade inte om den offentliga scenen, madame. "
Detta svar tillfredsställde fullkom­ ligt mrs Merrington.
" Nej, det kun­ de jag just tänka mig ", sade hon välvilligt.
I min ungdom hürde man aldrig talas om något sådant, och jag tycker alls inte om det.
Och när det kommer så långt, att damer hålla offentliga tal, så tycker jag det är rent av opassande.
Här är miss Smith, dotter till en domprost till och med.
Sista gången " Flickornas vänner " hade sitt möte, steg hon upp på estraden — en riktig estrad med trappsteg vid båda ändar — och höll tal till oss allihop.
Hon sade det in­ te kunde kallas ' tal ' för hon läste upp det från ett koncept, men jag tycker det kommer precis på ett ut.
" Precis detsamma, madame. "
Diskussions­ spalten.
der? ' "
om den väcktes i Kvinnornas lidning, skulle kunna föranleda dis­ kussion och — möjligen — kasta ljus över de ofta dunkla, knappast skönj­ bara orsaker, som komma så många äktenskap att omärkligt lossna i fo­ garna, gå mot fortsatt förfall och slutligen störta samman i spillror.
Huru många av dem, som stå inför skilsmässan, hava icke frågat sig: Varför?
Hur har det kommit där- nän?
Vad är det som skilt våra älskande hjärtan och gjort den en gång så lyckliga sammanlevnaden till en börda, större än att den kan bä­ ras?
I sin " Diskussionsspalt " be­ reder " Kvinnornas Tidning " plats för artiklar i ämnen, vilka på grund av sin art inbjuda till meningsutbyte med upplysning, vägledning och hjälp som syf­ temål.
Det förutsattes, att in­ läggen göras i en mot syftemå­ let svamnde anda, sakligt och utan personliga utfall.
Inled­ ningsanföranden till denna av­ Om ljus fölle över dessa dunkla delning liksom även av dem orsaker, om vi kände deras farliga, föranledda inlägg äro synnerli­ underminerande spel, skulle icke sam­ gen välkomna!
tidigt därmed en möjlighet vara oss given, att motarbeta och övervinna Varför gå äktenskapen dem, att skydda äktenskapet, bevara dess lycka, göra den livslång?
sönder?
Det är i tanke, att en offentlig Kvinnornas Tidning inbjuder till diskussion, under skydd av den ano­ diskussion i ämnen, som intressera nymitet, meningsutbytet i en tidning kvinnorna.
Detta rann mig i hågen skänker, skall kunna i någon mån vid en upplevelse jag hade härom da­ belysa denna fråga, som jag ber om gen.
plats i Kvinnornas Tidning för min Det var under en järnvägsresa.
Jag historia, i mångt och mycket erinran­ saitt tillbakalutad!
i mitt hörn med de om det fall, som i så hög grad slutna ögon.
I samma kupé befunno förvånade och upprörde mina båda sig ett par äldre herrar, inbegripna manliga medpassagerare.
i ett samtal, vilket jag icke kunde Jag var självförsörjande, hade en undgå att höra.
ledande ställning inom ett stort af­ De talade om en skilsmässa inom färsföretag, och ägnade mig med liv sin bekantskapskrets, vilken föreföll och lust åt arbetet, för vilket jag hade dem obegriplig.
En präktig man, ett verklig begåvning.
vackert hem, ett lyckligt äktenskap, Giftermål tänkte jag visst aldrig åtminstone utifrån sett.
Inga barn på, men så kom kärleken också till funnos emellertid.
Så insisterar frun m ' É&gt; — jag var då trettio år.
Det på skilsmässa!
Förhållandet till man­ var av verklig, varm böjelse jag gifte nen synes gott, och det är icke tal mig.
Trots min utpräglade affärs- om någon älskare.
Det blir skilsmäs­ ' äggning var det utan al!
betydelse sa och den frånskilda frun, som ic­ för mig, att den ' man, som blev min ke längre är helt ung, nekar att mot­ make, var mycket rik.
Jag skulle taga underhåll av sin man, utan äg­ gift mig med honom, även om han nar sig åt något förvärvsarbete.
varit fattig.
Han var äldre än jag, De båda herrarnas dom löd: kvinn­ en fyrtiofem års man.
lig oberäknelighet, brist på balans, Jag lämnade storstaden, där jag total frånvaro av sunt förnuft.
Och växt upp och haft min verksamhet, de övergingo till att tala om den lö­ och kom som fru att bo i ett bruks­ sa moralen, den bristande ansvars­ samhälle, tämligen långt från världen.
känslan, pliktförgätenheten inom den Min man var disponent vid bruket nutida kvinnovärlden, något varom och huvuddelägare däri.
Det var ett de många skilsmässorna bära vittne.
•förtjusande hem han gav mig, vac­ De båda herrarna gjorde intryck kert, rikt — av att vara rättrådigheten, präktig­ Hur kom det sig, att jag icke blev heten personifierade, men med över­ lycklig där?
raskande litet förståelse för kvinnan Min make var en präktig man, rätt­ och den frånskilda hustrun isynner­ rådig, arbetsam, duglig.
God och kär­ het.
leksfull mot mig, på sitt vis, åtmin­ Det föll mig in, där jag satt, att stone.
frågan " Varför gå äktenskapen sön- Han satte kvinnan mycket högt, men endast som maka och moder.
nationella medvetande både riktigt Den självförs rjande var för honom och djupt.
Innan anmälan om denna ett oting, något mot naturen.
Kvin­ synnerligen läs- och tänkvärda novell­ nans värld skulle vara hemmet, hen samling avslutas, må sist erinras om nes intressen skulle vara samlade den vackra prosadikten Himlatrap- därinom.
pan, som, ägnad kronprinsessan Mar­ garetas minne, hölls som minnestal i Svenska akademien 1920, och utgör en den djupaste och älskligaste min­ nesgärd på svenskt språk.
5 \ L.
Inför anmälan: Anna Lenah Elg- ströms: Martha och Maria; Elin Wägner: Nyckelknippan; Hilma Bo relius: Hedvig Charlotta Norden- flycht (ur serien Svenska Kvinnor).
Och där fanns herrar på estraden också, präster förstås, men jag tyc­ ker det är lika illa.
Om damer börja framträda på det sättet vid religiösa möten, så börja de snart uppträda överallt.
Då kunna de lika gärna komma in i parlamentet strax. "
" Alldeles riktigt, madame. "
" Damerr-, b ' rja på att " lägga sig i allting nu för tiden, och det är ett mycket stort misstag; en kvinna skul­ le hålla sig i sin egen sfär. "
" Alldeles min mening, madame. "
" Det tänkte jag också.
Hon, vår sista guvernant, var raka motsatsen.
Hon brukade försöka övertyga mig att damer ha lika stor skyldighet att deltaga i politiken som herrarna. "
" Hon måtte ha varit sällsynt dum, madame. "
" Det var också mitt intryck, ehuru hon var ytterst väl uppfostrad och hade högre bildning — olyckligtvis!
— Hon hade överlastat sin hjärna med matematik och logik.
Hon kun­ de uttrycka sig briljant, alldeles som en herre, och brukade ge märkvär­ diga skäl för allt vad hon sade.
Hon brukade säga, att alla kvinnor, som hade egendom, borde ha rösträtt, och 3 och städa och ordna i den stora vil­ lan, när det fanns två husor anställ­ da härför?
Jag stökade en gång för ro skull, lite grand.
— Kära barn, sa­ de Göran, min man, inte behöver du gå och uträtta jungfrusysslor.
Ön­ skar du mera folk, så skaffa så många tjänsteandar du vill!
Jag såg inte mycket till Göran.
Han höll sig, de snabbt undanstöka­ de måltiderna frånsedda, dagarna i ända på brukskontoret, och när han sent på eftermiddagen kom hem, slog han sig till ro med en väldig tidnings- packe, som han med sin vanliga grundlighet gick igenom.
Jag brann av åstundan att få vara med i hans liv, att få taga del i hans arbete, vara hans kamiat och råd­ givare.
Kanske, ja, helt säkert låg därunder också en livlig önskan att få utlösning för min stora arbetslust, min affärsbegåvning.
— Göran sköt mig vänligt men bestämt tillbaka: — Du får förlåta mig, men det är mitt arbete, och det vill jag sköta alldeles efter mitt eget huvud.
Varje inbland­ ning däri, från vilket håll den än komme, skulle vara mig förhatlig.
— • Se så, kära barn, tag din sömnad och sätt dig här bredvid mig, medan jag ser igenom tidningarna.
Det är en så skön känsla, att veta dig i närhe­ ten.
Vad kände jag i det ögonblicket?
En frostig vind svepte fram över min känsla — det var första gången och det blev icke den sista.
Om jag då hade talat.
Om jag lå­ tit allt det, som stormade inom mig, brusa fram.
Om jag förklarat!
Kan­ ske då allt varit annorlunda!
Varför teg jag?
Var det min så­ rade stolthet, denna underliga kyla i hjärtat, som hindrade mig att tala Hur långa mina dagar blevo, hur meningslöst tomma!
— Roa dig, kära barn!
sade Göran hjärtligt.
Du kan väl umgås lite fli­ tigare med bruksfruarna.
Man tar dig bestämt för högmodig.
Brukets tjänstemannafamiljer um- gingos alla.
Om lust och böjelse ha­ de det väl aldrig varit tal; de um gingos rätt och slätt därfcr, att de voro hänvisade till varandra och att det så var skick och bruk.
ogillande, först kastar du dig in i umgängeslivet, som det synes ofant­ ligt road, och så ett, tu tre gör du ett tvärt slut.
Det är sårande för dem det går ut över, man anmärker på det, och det berör mig obehagligt, att man talar om min hustru.
Du bör förstå det!
Jag såg på honom.
Hur kall jag kände min blick.
Vad var det som gjorde att jag alltid hade förnimmel­ sen av att jag för honom icke exi­ sterade som en självständig varelse, en människa för sig, med rätt att vara sig själv, att handla på eget an­ svar, utan alltid som ett attribut till honom, som hans kvinna.
— Göran, sadfe jag, jag blir en dålig människa tillsammans med dem.
Jag ödslar bort tiden på prat om vär­ delöst skräp och strunt.
Jag har sjun­ kit så djupt, att jag deltagit i för­ talande av frånvarande bekanta, vil­ ka jag eljes, när de äro närvarande, visar en vänlig uppsyn.
— - Det är ju fruntimmers sed, sa­ de Göran med en axelryckning.
De långa, tomma dagarna blevo allt längre och tommare.
Min otillfreds­ ställda verksamhetslust brände mig som eld.
Vilket onaturligt liv, denna sysslolöshet för en frisk, stark, ar- betsglad kvinna!
En mördande lång­ tråkighet!
Huru många hustrur hava icke känt som jag, hur ledsnaden krupit in i varenda nerv, hur kallt det blivit om hjärtat.
Och hur många ha icke sökt tröst som jag, vandrat samma väg som jag, kanske ännu längre än jagÏ Det gällde för mig, att inom de gränser, där jag tilläts röra mig i fri­ het, finna utlösning för mitt arbets- begär.
Jag möblerade om villan, slä­ pade möblerna ur det ena rummet t det andra.
Jag köpte nya möbler, dyrbara konstsaker, jag öste ut päng- ar.
En skön känsla!
En känsla av att affärer gjordes, att något uträtta­ des, att jag var i verksamhet.
— Och Göran såg road på. '
— Det är kärt, sade han, att du börjar intressera dig för hemmet.
Du har god smak — • j a g ger dig därför fria händer!
En dag sade jag till mig själv: Kä- Jag upptog umgänget med feberak­ tig iver — det fyllde dock på ett visst sätt den odrägligt långa tiden, gav någon omväxling åt den fruktansvär­ da enformigheten.
Om verklig vän­ skap var ju icke fråga, vi blevo en­ dast intimt bekanta, vi kunde var­ andra utantill, vi kände varandras liv från vaggan och intill nuet, barnens oarter, männens brister, jungfrurnas elaka påhitt och naturligtvis samhäl­ lets skandalkrönika.
Plötsligt drog jag mig från um­ Nåväl, vad skulle jag intressera gänget.
mig för i mitt hem?
I köksregioner­ — Du är obalanserad, sade Göran na regerade ett underverk av duglig het, en trotjänarinna med alla husli­ sa dygder, men konlbmerade med en härsklyctnad.
som icke tålde någon inblandning från min sida.
Och för övrigt, hur skulle jag kunna ge or­ Bist der på ett område, som föga intres­ och största urval.
serade mig, och där jag inte alls var Billigast.
' " •emma?
Vad skulle det väl ha ' tjä­ nat till?
Och varför skulle jag gå 51 Kungsgatan 51 Skod on A * hon lyckades nästan övertyga mr Merrington — men hon kunde icke vertyga mig med alla sina argu­ ment. "
" Nej, jag är säker på, att inga ar­ gument komma att övertyga mada­ me. "
Det sista svaret, vilket mrs Mer­ rington upptog som en kompliment, föreföll Evelyn som raka motsatsen, och narrade henne att i tankarna gå tillbaka över hela dialogen, men om något moln av tvivel eller missräk­ ning ännu hängde kvar, så försvann det samma ögonblick hon var ensam med lärarinnan, för dennas magne­ tiska tjusning, vari charm, ironi och vemod voro blandade till ett förtrol­ lande helt.
" Om jag vore en man, skulle jag förälska mig i er ", sade Evelyn en dag, tankfullt.
" Himlen vare prisad, att du inte är en man.
Det vore högst obekvämt — och icke minst för stackars mr Lethbridge.
Mr Lethbridge, egendomligt nog, besvarade icke dessa vänliga känslor.
Från första ögonblicket hade han känt en obestämd misstanke och mot­ vilja, men vagt, namnlöst, och utan ringaste grund, ty såsom sådan kan man väl knappast anse hans enda an­ märkning över henne: " Hon har så hemskt stora fötter! "
" Hur kunde ni tro, att han skulle tycka om någon, som inte är eng­ elsk? "
sade Evelyn sarkastiskt.
Parry såg bönfallande på henne, men gjorde intet försök att försvara sig.
" Vad är hon?
Fransyska? "
frå­ gade han strax efter.
" Nej, hon är inte fransk, svarade Evelyn, jag ' tror hon måste vara tyska. "
" Jag kan svära på, att hon inte är tyska ", sade mr Merrington, vars hela själ blivit förgiftad mot den na­ tionen, genom hans erfarenheter med " Fräulein ", " hon är mycket för snygg! "
" Men det var då konstigt, att ni inte vet! "
sade Parry.
" Nu har hon varit i huset en hel vecka.
Har ingen människa frågat henne? "
" Jo, ibevars, jag har frågat hen­ ne ", sade mrs Merrington.
" Verkligen mamma? "
ropade Eve­ lyn ivrigt, " och vad sade hon? "
Selma Sjöberg ' s DAMFRISÉRSALONG Kungsgatan 63.
Rikstelefon 4717.
Rekommenderas.
% KAMINER alla slag.
Reparationer utföras.
Tel. 247.
Aktiebolaget Göteborgs Verk­ stads Exposition Skeppsbron 2.
VID DÖDSFALL Rirg 36i3 eller 14090 C.
L. Schmidts Begraloingsbyrå 24 Kungsgatan 24.
Göteborg.
Anordnar allt till begravning hörande på er­ känt bästa sätt till ytterst billigt arvode.
Soli­ daste och vackraste likkistor och svepningar.
Jag kan inte riktigt minnas allti­ hop, det var en mycket lång historia, stackaren.
Hon har nog haft många svåra sorger i livet, och hennes an­ höriga ha ' nog inte alls varit, som de skulle.
Det faller sig svårt för henne, att tala mycket om det, just som tant Charlotte skrev, och jag finner det helt naturligt. "
" Men upptäckte du inte i vilket land den där hjärtlösa familjen bor? "
frågade mr Merrington.
" Hon sade mig ...
åtminstone be­ rättade hon mig, att hennes mor var född i —; jag kan inte minnas det välsignade konstiga namnet, ligger någonstans långt nere i Italien eller södra Frankrike, tror jag.
Jag för­ stod att hennes far och mor voro olika — jag menar att de kommo från olika länder. "
" Du tycks inte ha ' lyckats få fram mycket värdefulla upplysningar ", anmärkte mr Merrington torrt.
" Jag tror nog, att hon hade berät­ tat mig mer, om jag hade frågat henne ", sade mrs Merrington något pikerad, " men jag bryr mig inte det minsta om, antingen hon är fransys­ ka eller italienska.
Hon undervisar
KVINNORNAS TIDNING KVINNORNAS TIDNING 2 ••••••••••••••••••••••••••••••••••••••••• " ••••••i Aktiebolaget Nordiska Handelsbanken SKANDINAVISKA KREDITAKTIEBOLAGET GA I EBOKS - S OCKHOLM - MALMÖ Stockholm.
Avdelningskontor över hela landet EGNA FONDER KR.
182,000,000:- Gottgör å insatta medel högsta gällande ränta Telegramadress • K r e d i t b o l a g e t " Göteborg meddelar Brand- o. Avbrottsförsäkring Men nu!
Telegram i metervis med överrubriker och tre, fyra, fem underrubriker med stilar, lånade från braskande realisationsannonser.
Ryk­ ten, antaganden, påståenden, demen­ tier, vad den har sagt, den har tänkt och den håller för troligt.
Så och så är det!
— Kanske det är så.
— Nej, det är inte alls så!
O. s. v. Även den tränade läsaren sitter där utmattad och frågande.
Vad i all världen är det egentligen som hänt?
Egna fonder: Kr.
72,300,000: — icke blott till namnet utan även till gagnetm så giv ert stöd i form av prenumeration.
Du borde bedja Gud om tro, och låta bli att tänka och tala illa om tron.
Du ser ju, att du inte kan reda dig ett dugg utan tro.
Du måste ju tro på människor.
Du tror t. ex. på den som lagar din mat.
Seglaren tror på sjökortet, främlingen på vägvisaren.
Varje steg är ett steg i tro.
Har du sett en människa lyckas, som ej tror på sin sak.
Att icke tro är att miss­ lyckas.
Hur är det möjligt, att män­ niskor kunna anse som dårskap, att jag behöver tro för att kunna vandra genom denna värld och taga steget in i det okända — dödsskuggans dal.
Till allt annat behöves tro.
Men in­ för livets och dödens stora allvar skulle jag kunna leda mig utan.
Vil­ ken dårskap!
Ger det mig styrka att få tro på en människa, hur stark blir jag ej, om jag kan förtrösta på Gud.
" Är Gud med oss, vem kan då yara emot oss ", så sjunger segervisst en trons människa.
Ett är säkert: var och en som verk­ ligen tror har fått erfara, vilken makt tron är.
Hur den bär genom svårig­ heter, lyf.ter upp över omöjligheter.
Ju mer tro desto mer seger både inåt i mitt eget hjärtas värld och utåt.
Det kände de gamle.
Därför sjöngo de: " I tro låt Herren råda, om väl för dig skall gå. "
Det ser ej alltid ut, som om trons väg vore den bästa, men den för all­ tid till seger.
Inget kan slå ner en trons människa.
Hon segrar i livet, hon vinner seger i döden.
Ty Guds makt är starkare än allt och alla.
Den makten är hennes.
Tidningen kostar G krm pr årm Verkligheten vederlägger farhågorna.
Aktenskapsfrekvensen kommer att sjunka!
Hur flitigt har icke detta slagord använts för att söka hindra genom­ förandet av reformer till kvinnor­ nas bästa!
När de unga kvinnorna för ett 50 - tal år sedan började söka sin ut­ komst genom arbete utanför hem­ met höjdes häftiga protester: " Det går ej an — äktenskapsfrekvensen kommer att sjunka! "
När kvinnorna, sedan de kommit in på olika verksamhetsområden, framställde krav på förbättrade lö­ nevillkor, höjdes samma halvt ängs­ liga, halvt förbittrade protester: " Det går ej an, att de självförsör­ jande kvinnorna få det så bra — äktenskapsfrekvensen kommer att sjunka!
När för några år sedan frågan om en ny giftermålsbalk, som skul­ le göra hustrun i rättsligt hänseen­ de jämställd med mannen, blev aktuell, höjdes de varnande ropen med en styrka som aldrig tillförne: " Mister mannen sin gynnade ställ­ ning inom äktenskapet, så gifter han sig inte — äktenskapsfrekven­ sen kommer att sjunka! "
Hur har det gått?
Kvinnorna hava i ständigt ökad utsträckning upptagit självförsörj­ ningsarbetet utanför hemmet — De självförsörjande kvinnorna hava undan för undan fått sina lö­ nevillkor förbättrade — Hustrurna hava genom den nya giftermålsbalken blivit till alla de­ lar jämställda med sina män.
— Nå, frågar ni, hur har det gått med äktenskapsfrekvensen?
Statistiken visar verkligen en viss nedgång i giftermålens antal, men, märk väl, denna minskning daterar sig icke från tiden för kvinnornas inträde på arbetsmarknaden utan tar sin början redan så tidigt som 1800- talets förra hälvt.
Jag skulle innerligt önska, att du lärde känna den makt, som är den starkaste.
Då blir du lycklig.
Sök att Söndagsmiddagen är av ålder vec­ tro på Gud.
Allt kan ske, för den kans förnämsta måltid.
De bästa in­ som tror.
" Såsom du tror, så må det gredienserna, den vidlyftigaste till­ ske dig ", det löftet från Kristus gäl­ lagningen och gärna en extra rätt!
ler också dig.
Det är nedärvd sed från den tid, Den, som inför alla livets Skiften, då det fanns gott om tjänarinnor, i lyckan och sorgen, kan lyfta sina som kostade knappast mer än den ögon upp emot höjden och säga med billiga maten, och då nästan varje barnets tillit till fadren: " jag vet, på hem, även de långt ifrån förmög­ vem jag tror ", han har funnit — den na, kunde bestå sig med lyxen av starkaste makten.
dem.
På den tiden föll det sig rätt na- Låt oss tänka på dem!
Ja, vad har hänt den senaste vec­ skiftet harmonien med England är kan?
fullständig.
Häremot talar ett telegram (om Det har besannats att Canneskon- ferensen verkligen fa ' .tat beslut om det är sant!)
vilket mäler att M. Po­ mildring ifråga om de tyska skade- incaré icke ämnar deltaga i Genua­ ståndsbetalningarne för i år och konferensen.
utlysande av en konferens i Genua, Alla övriga europeiska regerings­ till vilken regeringscheferna i alla e- chefer komma däremot.
Tyskland får uropeiska riken äro inbjudna.
Den vara med.
Den tyska marken, värd militärpakt Frankrike begärt av två öre eller lika mycket som ett England, innehållande en förpliktelse skrivpappersark, måste tvingas ett för det sistnämnda landet att skydda stycke upp, om den övriga världen Frankrike i händelse av ett tyskt ö- skall kunna upptaga konkurrensen verfall, är däremot ännu icke under­ med tyska industrien.
Ryssland ä 1 " skriven.
också inbjudet.
Ryssland är det Klon- Den franske ministerpresidenten dyke, där de andra europeiska mak­ Briand, som störtats för sina efter­ terna skola söka efter det guld, som gifter vid Cannes-konferensen, har skall rädda dem ur den iråkade fruk­ efterträtts av M. Poincaré, tidigare tansvärda misären.
president och en Tysklands svurne fi­ I Spanien har en ministerkris ho­ ende.
Den franska pressen, som med tat men icke blivit verklighet.
sympati hälsar döt nya kraft-kabi­ nettet, försäkrar att trots regerings- Tioårsperioden 181 1 — 20 var gif­ termålsprocenten 8,73 på 1, 000 av medel folkmängden, men sjunker där­ efter de närmaste årtiondena, under vilka man absolut icke har att räkna med någon kvinnorörelse, så att man 1 861 — 70 har en giftermålsprocent av 6,54.
Närmaste tioårsperiod, då en spirande kvinnorörelse börjar ge sig tillkänna, visar någon stegring, men därefter håller sig giftermåls­ procenten pä omkr. 5,88 — 6, 00.
— Det finns faktiskt intet som hälst underlag för påståendet, att kvinnor­ nas ökade arbete utanför hemmet el­ ler deras förbättrade lönevillkor sänkt giftermålsprocenten.
Men den fruktade giftermålslagen, som berövat mannen hans förmåns­ rätt inom äktenskapet och skiftat rät­ tigheter och skyldigheter lika mellan honom och kvinnan, denna lag har säkert haft en skrämmande inverkan på de manliga giftermålskandidater­ na och medfört en kolossal nedgång i äktenskapsfrekvensen?
Hur mycket har den sjunkit?
Den har icke sjunkit, den har i stället ökats!
Enligt statistiska centralbyråns se- * naste uppgifter eller för 1920, det år då riksdagen antog den nya gif­ te r mål Sibal ken, uppgingo äktenska­ pens antal till 42,829!
För att få en motsvarande procentsiffra, 7,29 på 1, 000 av medelfolkmängden måste man gå ett halvt århundrade tillbaka i tiden eller till 1873!
Allt detta är siffror man bör ha i minne och till hands för att bemöta den gamla olycksprofetian om ' den sjunkande äktenskapsfrekvensen, vil­ ken, trots statistikens vederläggande, visst icke förstummats, utan nu se­ nast ljudligt höjts i samband med frågan om kvinnornas tillträde till statens ämbeten och deras avlönande enligt principen lika lön för lika ar­ bete.
turligt, att mycket arbete lades ned just på söndagsmiddagen.
Men nu?
Är det icke egendom­ ligt, att vi hålla fast vid detta gam­ la bruk, när arbetet icke längre ut- föres av den rikliga legda arbets­ kraften utan — i så stor utsträck­ ning som sker — av husmodern själv.
Söndagen, denna enda dag i vec­ kan, då familjens medlemmar äro fria från affärer, kontor, ämbets­ verk och skolor, och som därför borde ägnas åt familjelivet, står husmodern i timmar vid spisen och framför sig ser hon eftermiddagens trista arbete — den stora disken!
Vi ha ett underligt sätt att en­ vist hänga fast vid gamla vanor, även sedan de blivit helt obekvä­ ma för en ny tids ändrade förhål­ landen.
Den omständligt tillagade sön­ dagsmiddagen är en sådan gammal tradition.
Låt oss bryta med den!
Låt oss genom en vänlig överens­ kommelse familjemedlemmarna e- m el lan göra just denna middag till veckans enklaste och lättvindigaste måltid.
Låt oss lätta husmoderns arbete på denna punkt, låt oss ge henne andel i den söndagsvila, den rekreation, som vi arbetsmänni­ skor skatta så utomordentligt högt, och som på ett så underbart sätt återställer våra under veokan för­ brukade krafter och ger vårt sinne ny spänstighet!
Vi vilja?
Ja!
Litteratur.
Selma Lagerlöf: Troll och Män­ niskor (Bonniers förlag).
varje afton kl. 8: En ny bok av Selma Lagerlöf är alltid en angenäm upplevelse.
Ingen äger såsom hon nyckeln till det frid­ Opefett i 3 akter av Leo Blech.
fulla i människosinnet.
Hon kommer, Söndagsmatiné kl. 1,30:.
som det synes, i vardaglig dräkt, och Två män om en änka.
för oss ut på, som det synes, gamla vardagliga vägar.
Och under färden berättar hon med sitt lugna anslag: där ligger den och den gården, där Komedi i 4 akter av Wilhelm Speyer.
levde en gång den och den människan ... Och man vet ej huru, men plöts­ ligt står allt så levande och naturligt framför en, landskap, gårdar och människor, man känner luftens vär­ me och rymdens ro, och förnimmer såsom man förnimmer i drömmen det övernaturligas stämning över allt som sker.
Då förstår man att det icke är någon vanlig vardagshistoria, som be­ rättas, utan att allt endast, såsom i de Göteborgs största och gamla underbara sagorna, är en om- mest popjlära filmteater klädnad för diktens &gt;fé, när hon går Vår Herres utomordentliga ärenden De förnämsta programmen till människorna på jorden.
Och man från världens » törsta film­ förvånas icke över att Selma Lager­ institut och alltid den mest löfs sagor och berättelser i detta nu konstnärligt utförda musik läsas över hela världen, dit europeisk kultur nått, ty i samtiden finnes ej hennes like i folklig, djupt gående och fängslande berättarkonst.
I hennes senaste bok, Troll och Människor, införes man ånyo i den typiskt Selma Lagerlöfska världen.
Teaterintresset över hela världen Magister Frykstedt, Tomten på Töre- har i dagarna formerat sig till en by, Dödskallen och Luciadagens le­ enda brusande minneshyllning åt gend, för att nämna några av de ett av litteraturens universella främsta novellerna, utgöra alla en namn och åt det franska lustspe­ brygga till densamma.
Men där finns lets största: — Jean Baptiste Po- även andra tonfall som förråda, hur quelin Molière.
även denna - författarinna i sin av­ Den 15 januari hade jämnt 300 skildhet känt och prässats av denna år förflutit, sedan Molière i en bor­ ödeläggelsens tid som övergått värl­ gerlig parisisk familj slog upp ögo­ den.
Så den märkliga novellen Stjär­ nen mot den värld, vars dårskaper nan, med underrubriken Brev från och hyckleri han i högre grad än en svensk arbetare, den flammande någon annan diktare i senare tid fredsnovellen Bålet och den symbolis­ skulle få till kall att risa och sati­ ka skildringen Dimman.
En i sin art risera.
För sitt hemland betydde enastående novell, som ger vår foster­ han, då han kom, den friska, hälso­ jord något ätt tänka på, är den allde­ bringande mistralen som blåste les ypperliga satiren I emigrations­ upp i en tid av politiskt, socialt och frågan.
Den skildrar hurusom några moraliskt kvalm.
När man läser potentater på landsbygden efter slu­ honom — - men även först när man tad stämma komma in på emigrations- verkligen gör detta — förstår man frågan.
Rn av dem beklagar att så Molières storhet.
Hans dialogfö- många av Sveriges invånare lämna ring är en av de intressantaste lek­ sitt land för att på främmande jord tyrer man kan finna i världslitte­ offra de krafter de voro skyldiga raturen, ooh hans gestalter äro ka­ fosterjorden.
Var och en drar sitt raktärer för alla tider.
Och dess­ strå tili .-tacken för att klandra denna utom, vilken kvickhet och glans, flykt från de fosterländska plikterna.
och vilket djup av människokänne­ Enda ?t prosien är stum.
Alla undra dom och livserfarenhet!
Det finns över lians mening och spänningen är därför ingenting som förvånar så väl förberedd, när han slutligen blan­ mycket, när man läser Molière, som dar sig i samtalet genom att fråga, just det beklagliga men ofrånkom­ var man egentligen skulle göra av de liga förhållandet, att han trots hela 500 personer, som beräknas ha emi­ sin klassiska och berömda storhet, grerat endast från denna bygd, om läses så ofantligt litet av vår tids de nu verkligen komme tillbaka.
Frå­ människor.
gan gör en utomordentlig effekt.
Var Den minneshögtid, varmed dra­ och en av de tillsporda börjar i tyst­ matiska teatern i Stockholm apo- het dra sig till minnes någon emigre­ teoserade Frankrikes store son, för­ rad anhörig eller släkting, vars åter­ rådde dock, både genom sin anslut­ komst skulle betyda en stor olycka, ning och glansfullhet, hur stor mak­ då varken arbete eller uppehälle fin­ ten av Molières namn alltjämt är.
nes att bjuda dem.
Satiren är känn­ Efter en effektfull tablå, visande bar, och det är utan tillfredsställelse Molières byst omgiven av hans man konstaterar, att den träffar vårt mest berömda sceniska gestalter, följde två av mästarens främsta verk, nämligen Tartuffe, och De löjliga preciöserna.
Hela minnes­ representationen blev för deltagar­ na en oförgätlig högtidsstund.
Lorensbergsteatern i Göteborg har Av f. n. på sitt program en tysk pjäs LANOE FALCONER.
" Rugby " av Wilhelm Speyer.
För­ Översättning för denna tidning av — e —.
fattaren går till rätta med den för­ (4) konstling och begreppsförvirring på Stora Teatern Amadeus XXV Lorensbergsteatern.
Fullständig bankrörelse.
Liv-, Livrante- och Kapital­ försäkring.
OBS.!
Sveas förmånliga BARNFÖRSÄKRINGAR!
INBROTTSFÖRSÄKRA i Sveas dotterbolag ASTREA.
" Såsom du tror, så må det ske dig. "
(Ur söndagens evangelium.)
Före kriget upptogo de utländska politiska nyheterna ett mycket litet rum i de svenska tidningarnes spal­ ter — inga långa utläggningar, endast fakta.
Man visste vad som hänt.
Malmö.
Om ni anser att kvinnorna behöva en egen röst i prässen, För Kvinnornas Tidning av komminister IS^AC BÉEN.
Utrikespolitisk överblick.
vill vara samt Den starkaste makten.
Det har under dessa sista år många gånger frågats: vilken är den star­ kaste makt i världen?
Svaret har kommit på sitt sätt.
Ej som människor tänkt sig det.
Vi räknade ut det så här: någon av de väldiga nationer, som i världskriget ställt upp sina mil­ jonhärar, måste vara den starkaste makten.
Men ingen utav dem.
Vi ha fått lära oss räkna med andra vär­ den.
Vi ha fått se, att vi ej bland jordens väldige skola söka efter den starkaste.
Ty deras makt var idel van­ makt.
De ligga där allesammans slag­ na.
Inte företer någon bilden av styr­ ka.
Sargade, uttröttade, blödande gå folken sin väg fram.
Fordom stolta och mäktiga — nu vanmäktiga.
Ingen förmår något.
Förmå människor nå­ got, så tycks det blott vara att göra det värre för sig själv och andra.
Den starkaste makten!
— vilken revolution i mänsklighetens tankevärld!
Den starkaste har ej va­ pen och härar — hur tänkte vi?
Den starkaste är ej den, som har de flesta på sin sida, som kan stampa fram ur marken legioner, väpnade till tänder­ na.
Vi ha ofta kallat den starke svag och den svage starkast.
Men nu har det starka fått visa sin svaghet för att det svaga skulle få betyga sin starkhet.
Människomakt är ej makt.- Var finns den starkaste makten?
Hos Gud.
Endast den, som lever i Gud, är stark.
Ja, han är obetving­ lig.
En människa med Gud är majo­ ritet.
Tron på Gud ger mitt liv en oanad styrka.
Tron — inget ord är så ringaktat som detta.
Hur hånas ej de kristnas tro.
Men den är väldigare än någon makt på jorden.
Ty tron på Gud för­ länar mig Guds makt i mitt svaga liv.
Tron förflyttar berg.
Den gör det omöjliga möjligt.
Att tro är att förtrösta.
Helt och hållet lita på Gud.
Låta honom styra och regera.
Lämna sin egen svaghet, som ibland kan synas som starkhet — lämna den och låta Gud ensam råda.
Så mycket jag tror, så sker det.
Allt stort, som skett i världen, är en följd av tro.
Alla verkligt stora kvinnor och män, vars liv satt förblivande frukter, ha varit trons människor.
GÖTEBORG.
!
• KVINNORNAS TIDNING I Kvinnornas egen tidning Offentliga nöjen.
ännu erhållas!
Alla nummer kunna Prenumerera å närmaste postkontor!
Lösnummer à 20 öre hos alla tidningsförsä jare över hela landet.
Riksdagsbrev.
Stockholm d.
19 jan.
Årets riksdag har under hävdvun­ na högtidliga former öppnats.
I trontalet ljuder, i ett land med vår statsförfattning, icke landsfa­ derns stämma trots den använda " jag " - formen, man hör i stället rege­ ringskören och där bakom sorlet från det för ögonblicket härskande poli­ tiska partiet.
Årets trontal var lågmält i tonen och fick kraft först i det avsnitt, som handlade om depressionen, arbetslös­ heten.
Uttalandet gav icke vad man önskat: ett utkast till positiva, läkan­ de åtgärder mot det onda, utan inne­ höll endast en vädjan om offervillig­ het.
För övrigt ett vidlyftigt, väl­ villigt, till innehållet något svävande uttalande om Nationernas förbund och vad det bör betyda för mellan- folkliga tvisters och problems lyck­ liga lösning.
Som en icke avsedd, men nedstämmande illustration här­ till följde ett ' omnämnande av Ålands­ frågan, vilken som bekant lösts i up­ penbar strid mot Ålandsfolkets krav och Sveriges önskningar.
Här hade man väntat en levande ton, som tol­ kat den svenska stämningen inför domslutet, men väntan sveks — det blev endast ett torrt konstaterande av ett fullbordat faktum.
— För kvinnans del inneslöt trontalet ett meddelande av vikt: frågan om kvinnornas tillträde till ämbeten (be­ handlad i föregående n: r av Kv.
T.)
som skall upp vid årets riksdag.
Det hade på förhand sagts, att trontalet icke skulle komma att förebåda några propositioner i den politiska riktning regeringen företräder, och detta för­ handsuttalande visade sig riktigt.
Icke heller i statsverkspropositio­ nen, statens stora hushållningsplan, kan förmärkas, att den redigerande handen varit socialdemokratisk.
Ett partipolitiskt tecken har man dock velat se i indragandet av anslaget till den frivilliga skytterörelsen.
I stort sett måste emellertid sägas, att bud­ geten talar om en Zowdyregering icke om en klassregermg.
Statsverkspropositionen, vilken ti­ digare omfattat ett helt år, gäller den­ na gång på grund av budgetsväsen­ dets omläggning endast ett - halft, nämligen förra delen av 1923.
Be­ loppet, vilket är så beräknat, att den nu brukliga tilläggsstaten icke blir be­ hövlig, uppgår till 372 miljoner kr.
För innevarande hushållningsår er­ fordras utöver förut beviljade anslag en tilläggsstat på 300 miljoner kr.
Budgetsförslaget präglas, därom kan icke mer än en mening råda, av en ärlig vilja till sparsamhet.
Varje post har noga nagelfarits och ned­ bringats så långt möjligt varit.
Om något ytterligare kan tagas eller jämkningar böra äga rum, blir sedan riksdagens uppgift att pröva.
En på­ fallande rundhänthet förmärkes i- fråga om anslaget till arbetslöshetens bekämpande, 100 miljoner kr.
för i år!
Svenska folket skulle med glädje offra detta väldiga kapital, om de­ pressionen verkligen dämed bekämpa­ des och övervunnes.
Men detta sker tydligen icke med improduktivt nöd­ hjälpsarbete och kontant arbetslös­ hetsunderstöd.
Det var också mot denna utgifts­ post och hjälpsystemet i sin helhet, som högeroppositionen gick till attack, när statsverkspropositionen Kobbs Thé är alltjämt marknadens förnämsta Gustaf Byrmans Enka 10 Korsgatan 10; Göteborg Manufaktur-, Kapp- &amp; Pälsvaruaffär.
Presentkort.
Tel. 1913.
Kerstin Lindahls BLOMSTERAFFÄR 8462 Rekommenderas!
Korsgatan 4, Telefon I VARJE SVENSKT HEM som vill följa dagshändelse m a inom p. litik n, handelns, kon= stens och littera * turens om rå il e läser man ti um e r a GÖTEBORGS IHflDELS- OCU SJÖFARTS-TIDNING den 18 jan.
vid remissdebatten syna­ des i sömmarna.
Huvudanförandena höllos av hr Trygger i F. K. och hr Lindman i A.
K.
Båda betonade nöd­ vändigheten av att få produktions­ kostnaderna nedbringade genom sänkta löner, större arbetsintensitet och förlängd arbetstid.
Arbetarne böra sysselsättas med produktivt ar­ bete i stället för med nödhjälpsarbete.
Statsministern försvarade hjä ' ppoli- tiken och vände sig mot det ensidiga talet om arbetslönernas sänkning- Vill man sänka produktion-kostna­ derna, bör man ock r å nedskriva indu­ striens genom utdelning av gratisak­ tier onaturligt uppdrivna a k t i e k a p i t a l och därigenom minska utgifterna för förräntningen.
Frågan går nu vidare till riksda­ gen, vars viktigaste arbetsuppgift den blir.
S.
A.
Är det så?
" Vi hava blivit oförsynligare, hät­ skare än våra fäder, vi söka icke att utjämna partimotsatserna utan lik­ som på hattarnas och m " ssornas tid ävlas vi snarare att skärpa dem.
Och likväl tror jag, att var och en inför sig själv erkänner, att detta icke är rätt, utan att enighet och na­ tionell samling dock är ett lands kost­ baraste goda. "
(Professor Henrik Schuck.)
RUGBY.
Nya Teatern.
Barken Margareta.
rminoiun Teaterspalten.
Mademoiselle Ext.
det etiska området som ger sig till­ känna inom vissa tyska " modärna " kretsar — själva det tyska folket är nog, trots allt, friskt och sunt.
Det är ingen uppgörelse i stor stil med allvarets ba " t huggande svärd utan en satir, som går till anfall med gycklets och uddighetens smidigare vapen, en stridsmetod som också, den har, s ' tt berättigande.
Det kan tilläg­ gas, att det i denna pjäs är det kvinn­ liga elementet, som företräder det sunda förnuftet och den moraliska känslan.
Palladium.
Vi fästa uppmärksam­ heten på " Palladium ", en av Göte­ borgs förnämsta biografteatrar, vil­ ken erövrat publikens sympati genom sina synnerligen väl valda program °ch, icke minst, genom sin utmärkt goda musik.
" Jag talade inte om den offentliga scenen, madame. "
Detta svar tillfredsställde fullkom­ ligt mrs Merrington.
" Nej, det kun­ de jag just tänka mig ", sade hon välvilligt.
I min ungdom hürde man aldrig talas om något sådant, och jag tycker alls inte om det.
Och när det kommer så långt, att damer hålla offentliga tal, så tycker jag det är rent av opassande.
Här är miss Smith, dotter till en domprost till och med.
Sista gången " Flickornas vänner " hade sitt möte, steg hon upp på estraden — en riktig estrad med trappsteg vid båda ändar — och höll tal till oss allihop.
Hon sade det in­ te kunde kallas ' tal ' för hon läste upp det från ett koncept, men jag tycker det kommer precis på ett ut.
" Precis detsamma, madame. "
Diskussions­ spalten.
der? ' "
om den väcktes i Kvinnornas lidning, skulle kunna föranleda dis­ kussion och — möjligen — kasta ljus över de ofta dunkla, knappast skönj­ bara orsaker, som komma så många äktenskap att omärkligt lossna i fo­ garna, gå mot fortsatt förfall och slutligen störta samman i spillror.
Huru många av dem, som stå inför skilsmässan, hava icke frågat sig: Varför?
Hur har det kommit där- nän?
Vad är det som skilt våra älskande hjärtan och gjort den en gång så lyckliga sammanlevnaden till en börda, större än att den kan bä­ ras?
I sin " Diskussionsspalt " be­ reder " Kvinnornas Tidning " plats för artiklar i ämnen, vilka på grund av sin art inbjuda till meningsutbyte med upplysning, vägledning och hjälp som syf­ temål.
Det förutsattes, att in­ läggen göras i en mot syftemå­ let svamnde anda, sakligt och utan personliga utfall.
Inled­ ningsanföranden till denna av­ Om ljus fölle över dessa dunkla delning liksom även av dem orsaker, om vi kände deras farliga, föranledda inlägg äro synnerli­ underminerande spel, skulle icke sam­ gen välkomna!
tidigt därmed en möjlighet vara oss given, att motarbeta och övervinna Varför gå äktenskapen dem, att skydda äktenskapet, bevara dess lycka, göra den livslång?
sönder?
Det är i tanke, att en offentlig Kvinnornas Tidning inbjuder till diskussion, under skydd av den ano­ diskussion i ämnen, som intressera nymitet, meningsutbytet i en tidning kvinnorna.
Detta rann mig i hågen skänker, skall kunna i någon mån vid en upplevelse jag hade härom da­ belysa denna fråga, som jag ber om gen.
plats i Kvinnornas Tidning för min Det var under en järnvägsresa.
Jag historia, i mångt och mycket erinran­ saitt tillbakalutad!
i mitt hörn med de om det fall, som i så hög grad slutna ögon.
I samma kupé befunno förvånade och upprörde mina båda sig ett par äldre herrar, inbegripna manliga medpassagerare.
i ett samtal, vilket jag icke kunde Jag var självförsörjande, hade en undgå att höra.
ledande ställning inom ett stort af­ De talade om en skilsmässa inom färsföretag, och ägnade mig med liv sin bekantskapskrets, vilken föreföll och lust åt arbetet, för vilket jag hade dem obegriplig.
En präktig man, ett verklig begåvning.
vackert hem, ett lyckligt äktenskap, Giftermål tänkte jag visst aldrig åtminstone utifrån sett.
Inga barn på, men så kom kärleken också till funnos emellertid.
Så insisterar frun m ' É&gt; — jag var då trettio år.
Det på skilsmässa!
Förhållandet till man­ var av verklig, varm böjelse jag gifte nen synes gott, och det är icke tal mig.
Trots min utpräglade affärs- om någon älskare.
Det blir skilsmäs­ ' äggning var det utan al!
betydelse sa och den frånskilda frun, som ic­ för mig, att den ' man, som blev min ke längre är helt ung, nekar att mot­ make, var mycket rik.
Jag skulle taga underhåll av sin man, utan äg­ gift mig med honom, även om han nar sig åt något förvärvsarbete.
varit fattig.
Han var äldre än jag, De båda herrarnas dom löd: kvinn­ en fyrtiofem års man.
lig oberäknelighet, brist på balans, Jag lämnade storstaden, där jag total frånvaro av sunt förnuft.
Och växt upp och haft min verksamhet, de övergingo till att tala om den lö­ och kom som fru att bo i ett bruks­ sa moralen, den bristande ansvars­ samhälle, tämligen långt från världen.
känslan, pliktförgätenheten inom den Min man var disponent vid bruket nutida kvinnovärlden, något varom och huvuddelägare däri.
Det var ett de många skilsmässorna bära vittne.
•förtjusande hem han gav mig, vac­ De båda herrarna gjorde intryck kert, rikt — av att vara rättrådigheten, präktig­ Hur kom det sig, att jag icke blev heten personifierade, men med över­ lycklig där?
raskande litet förståelse för kvinnan Min make var en präktig man, rätt­ och den frånskilda hustrun isynner­ rådig, arbetsam, duglig.
God och kär­ het.
leksfull mot mig, på sitt vis, åtmin­ Det föll mig in, där jag satt, att stone.
frågan " Varför gå äktenskapen sön- Han satte kvinnan mycket högt, men endast som maka och moder.
nationella medvetande både riktigt Den självförs rjande var för honom och djupt.
Innan anmälan om denna ett oting, något mot naturen.
Kvin­ synnerligen läs- och tänkvärda novell­ nans värld skulle vara hemmet, hen samling avslutas, må sist erinras om nes intressen skulle vara samlade den vackra prosadikten Himlatrap- därinom.
pan, som, ägnad kronprinsessan Mar­ garetas minne, hölls som minnestal i Svenska akademien 1920, och utgör en den djupaste och älskligaste min­ nesgärd på svenskt språk.
5 \ L.
Inför anmälan: Anna Lenah Elg- ströms: Martha och Maria; Elin Wägner: Nyckelknippan; Hilma Bo relius: Hedvig Charlotta Norden- flycht (ur serien Svenska Kvinnor).
Och där fanns herrar på estraden också, präster förstås, men jag tyc­ ker det är lika illa.
Om damer börja framträda på det sättet vid religiösa möten, så börja de snart uppträda överallt.
Då kunna de lika gärna komma in i parlamentet strax. "
" Alldeles riktigt, madame. "
" Damerr-, b ' rja på att " lägga sig i allting nu för tiden, och det är ett mycket stort misstag; en kvinna skul­ le hålla sig i sin egen sfär. "
" Alldeles min mening, madame. "
" Det tänkte jag också.
Hon, vår sista guvernant, var raka motsatsen.
Hon brukade försöka övertyga mig att damer ha lika stor skyldighet att deltaga i politiken som herrarna. "
" Hon måtte ha varit sällsynt dum, madame. "
" Det var också mitt intryck, ehuru hon var ytterst väl uppfostrad och hade högre bildning — olyckligtvis!
— Hon hade överlastat sin hjärna med matematik och logik.
Hon kun­ de uttrycka sig briljant, alldeles som en herre, och brukade ge märkvär­ diga skäl för allt vad hon sade.
Hon brukade säga, att alla kvinnor, som hade egendom, borde ha rösträtt, och 3 och städa och ordna i den stora vil­ lan, när det fanns två husor anställ­ da härför?
Jag stökade en gång för ro skull, lite grand.
— Kära barn, sa­ de Göran, min man, inte behöver du gå och uträtta jungfrusysslor.
Ön­ skar du mera folk, så skaffa så många tjänsteandar du vill!
Jag såg inte mycket till Göran.
Han höll sig, de snabbt undanstöka­ de måltiderna frånsedda, dagarna i ända på brukskontoret, och när han sent på eftermiddagen kom hem, slog han sig till ro med en väldig tidnings- packe, som han med sin vanliga grundlighet gick igenom.
Jag brann av åstundan att få vara med i hans liv, att få taga del i hans arbete, vara hans kamiat och råd­ givare.
Kanske, ja, helt säkert låg därunder också en livlig önskan att få utlösning för min stora arbetslust, min affärsbegåvning.
— Göran sköt mig vänligt men bestämt tillbaka: — Du får förlåta mig, men det är mitt arbete, och det vill jag sköta alldeles efter mitt eget huvud.
Varje inbland­ ning däri, från vilket håll den än komme, skulle vara mig förhatlig.
— • Se så, kära barn, tag din sömnad och sätt dig här bredvid mig, medan jag ser igenom tidningarna.
Det är en så skön känsla, att veta dig i närhe­ ten.
Vad kände jag i det ögonblicket?
En frostig vind svepte fram över min känsla — det var första gången och det blev icke den sista.
Om jag då hade talat.
Om jag lå­ tit allt det, som stormade inom mig, brusa fram.
Om jag förklarat!
Kan­ ske då allt varit annorlunda!
Varför teg jag?
Var det min så­ rade stolthet, denna underliga kyla i hjärtat, som hindrade mig att tala Hur långa mina dagar blevo, hur meningslöst tomma!
— Roa dig, kära barn!
sade Göran hjärtligt.
Du kan väl umgås lite fli­ tigare med bruksfruarna.
Man tar dig bestämt för högmodig.
Brukets tjänstemannafamiljer um- gingos alla.
Om lust och böjelse ha­ de det väl aldrig varit tal; de um gingos rätt och slätt därfcr, att de voro hänvisade till varandra och att det så var skick och bruk.
ogillande, först kastar du dig in i umgängeslivet, som det synes ofant­ ligt road, och så ett, tu tre gör du ett tvärt slut.
Det är sårande för dem det går ut över, man anmärker på det, och det berör mig obehagligt, att man talar om min hustru.
Du bör förstå det!
Jag såg på honom.
Hur kall jag kände min blick.
Vad var det som gjorde att jag alltid hade förnimmel­ sen av att jag för honom icke exi­ sterade som en självständig varelse, en människa för sig, med rätt att vara sig själv, att handla på eget an­ svar, utan alltid som ett attribut till honom, som hans kvinna.
— Göran, sadfe jag, jag blir en dålig människa tillsammans med dem.
Jag ödslar bort tiden på prat om vär­ delöst skräp och strunt.
Jag har sjun­ kit så djupt, att jag deltagit i för­ talande av frånvarande bekanta, vil­ ka jag eljes, när de äro närvarande, visar en vänlig uppsyn.
— - Det är ju fruntimmers sed, sa­ de Göran med en axelryckning.
De långa, tomma dagarna blevo allt längre och tommare.
Min otillfreds­ ställda verksamhetslust brände mig som eld.
Vilket onaturligt liv, denna sysslolöshet för en frisk, stark, ar- betsglad kvinna!
En mördande lång­ tråkighet!
Huru många hustrur hava icke känt som jag, hur ledsnaden krupit in i varenda nerv, hur kallt det blivit om hjärtat.
Och hur många ha icke sökt tröst som jag, vandrat samma väg som jag, kanske ännu längre än jagÏ Det gällde för mig, att inom de gränser, där jag tilläts röra mig i fri­ het, finna utlösning för mitt arbets- begär.
Jag möblerade om villan, slä­ pade möblerna ur det ena rummet t det andra.
Jag köpte nya möbler, dyrbara konstsaker, jag öste ut päng- ar.
En skön känsla!
En känsla av att affärer gjordes, att något uträtta­ des, att jag var i verksamhet.
— Och Göran såg road på. '
— Det är kärt, sade han, att du börjar intressera dig för hemmet.
Du har god smak — • j a g ger dig därför fria händer!
En dag sade jag till mig själv: Kä- Jag upptog umgänget med feberak­ tig iver — det fyllde dock på ett visst sätt den odrägligt långa tiden, gav någon omväxling åt den fruktansvär­ da enformigheten.
Om verklig vän­ skap var ju icke fråga, vi blevo en­ dast intimt bekanta, vi kunde var­ andra utantill, vi kände varandras liv från vaggan och intill nuet, barnens oarter, männens brister, jungfrurnas elaka påhitt och naturligtvis samhäl­ lets skandalkrönika.
Plötsligt drog jag mig från um­ Nåväl, vad skulle jag intressera gänget.
mig för i mitt hem?
I köksregioner­ — Du är obalanserad, sade Göran na regerade ett underverk av duglig het, en trotjänarinna med alla husli­ sa dygder, men konlbmerade med en härsklyctnad.
som icke tålde någon inblandning från min sida.
Och för övrigt, hur skulle jag kunna ge or­ Bist der på ett område, som föga intres­ och största urval.
serade mig, och där jag inte alls var Billigast.
' " •emma?
Vad skulle det väl ha ' tjä­ nat till?
Och varför skulle jag gå 51 Kungsgatan 51 Skod on A * hon lyckades nästan övertyga mr Merrington — men hon kunde icke vertyga mig med alla sina argu­ ment. "
" Nej, jag är säker på, att inga ar­ gument komma att övertyga mada­ me. "
Det sista svaret, vilket mrs Mer­ rington upptog som en kompliment, föreföll Evelyn som raka motsatsen, och narrade henne att i tankarna gå tillbaka över hela dialogen, men om något moln av tvivel eller missräk­ ning ännu hängde kvar, så försvann det samma ögonblick hon var ensam med lärarinnan, för dennas magne­ tiska tjusning, vari charm, ironi och vemod voro blandade till ett förtrol­ lande helt.
" Om jag vore en man, skulle jag förälska mig i er ", sade Evelyn en dag, tankfullt.
" Himlen vare prisad, att du inte är en man.
Det vore högst obekvämt — och icke minst för stackars mr Lethbridge.
Mr Lethbridge, egendomligt nog, besvarade icke dessa vänliga känslor.
Från första ögonblicket hade han känt en obestämd misstanke och mot­ vilja, men vagt, namnlöst, och utan ringaste grund, ty såsom sådan kan man väl knappast anse hans enda an­ märkning över henne: " Hon har så hemskt stora fötter! "
" Hur kunde ni tro, att han skulle tycka om någon, som inte är eng­ elsk? "
sade Evelyn sarkastiskt.
Parry såg bönfallande på henne, men gjorde intet försök att försvara sig.
" Vad är hon?
Fransyska? "
frå­ gade han strax efter.
" Nej, hon är inte fransk, svarade Evelyn, jag ' tror hon måste vara tyska. "
" Jag kan svära på, att hon inte är tyska ", sade mr Merrington, vars hela själ blivit förgiftad mot den na­ tionen, genom hans erfarenheter med " Fräulein ", " hon är mycket för snygg! "
" Men det var då konstigt, att ni inte vet! "
sade Parry.
" Nu har hon varit i huset en hel vecka.
Har ingen människa frågat henne? "
" Jo, ibevars, jag har frågat hen­ ne ", sade mrs Merrington.
" Verkligen mamma? "
ropade Eve­ lyn ivrigt, " och vad sade hon? "
Selma Sjöberg ' s DAMFRISÉRSALONG Kungsgatan 63.
Rikstelefon 4717.
Rekommenderas.
% KAMINER alla slag.
Reparationer utföras.
Tel. 247.
Aktiebolaget Göteborgs Verk­ stads Exposition Skeppsbron 2.
VID DÖDSFALL Rirg 36i3 eller 14090 C.
L. Schmidts Begraloingsbyrå 24 Kungsgatan 24.
Göteborg.
Anordnar allt till begravning hörande på er­ känt bästa sätt till ytterst billigt arvode.
Soli­ daste och vackraste likkistor och svepningar.
Jag kan inte riktigt minnas allti­ hop, det var en mycket lång historia, stackaren.
Hon har nog haft många svåra sorger i livet, och hennes an­ höriga ha ' nog inte alls varit, som de skulle.
Det faller sig svårt för henne, att tala mycket om det, just som tant Charlotte skrev, och jag finner det helt naturligt. "
" Men upptäckte du inte i vilket land den där hjärtlösa familjen bor? "
frågade mr Merrington.
" Hon sade mig ...
åtminstone be­ rättade hon mig, att hennes mor var född i —; jag kan inte minnas det välsignade konstiga namnet, ligger någonstans långt nere i Italien eller södra Frankrike, tror jag.
Jag för­ stod att hennes far och mor voro olika — jag menar att de kommo från olika länder. "
" Du tycks inte ha ' lyckats få fram mycket värdefulla upplysningar ", anmärkte mr Merrington torrt.
" Jag tror nog, att hon hade berät­ tat mig mer, om jag hade frågat henne ", sade mrs Merrington något pikerad, " men jag bryr mig inte det minsta om, antingen hon är fransys­ ka eller italienska.
Hon undervisar
4 KVINNORNAS TIDNING Tyllspetsar till Rober {svarta Vid skiljovägen.
Insändarnes spalt OscarBäcksinsA.B.
Kvinnan och Depôten för Äkta Spetsar giftermålsbalhen Färg-, Drog- ra vän, vad spelar det för roll, om det skåpet står där eller i ett annat rum, om du har kvar det där bor­ det eller köper ett nytt?
— Så blev det mig likgiltigt, motbjudande.
Storstad.
En sparsamt upplyst Husmodern som hemmets Därefter kom turen till välgören­ allé.
tjänarinna.
hetsarbetet, vilket emellertid fick en­ Det är en vinterafton med icke Må det vara en ogift och icke dast kort varaktighet.
Det behövdes mycket kall, men rå luft.
husmoder tillåtet att här skriftligen icke!
Bruket var ett mönstersamhäl­ Under de höga träden, över vilkas framlägga sina ref lektioner.
" Tjä­ le.
Allt som kunde göras, var redan toppar vinden stryker med ett lätt narinnan " blir väl i detta fall mer gjort!
rassel, går en kvinna, långsamt, tve­ " Vårdarinna ", ooh iman förvånar Sedan blev det handarbetena som kande som i tankar, vilka ännu icke sig icke sällan över att detta pro­ fyllde min tid.
Du gudar, vilken flit utformats i ett beslut.
blems lösning skall vålla en kvin­ jag utvecklade.
Huset översvämma­ Väntar hon på någon?
Någon viss na som åtagit sig plikten att fylla des av handarbeten.
— Det är kärt, eller én någon vem som helst?
Det den platsen — så många svårighe­: sade Göran, att se dina vackra händer är långt in i allén, och det leder inga ter och komma så mycken jämmer, » ömma dessa förtjusande prydnads­ vägar från sidorna in dit, där hon för att ej - säga — bitterhet åstad.
saker.
går.
Förklaringen har oftast synts Och jag sömmade!
När alla lediga Hon stannar, vänder, kommer mig vara allt för mycken slentrian- platser för kuddar, dukar och dra- långsamt tillbaka, och lyktskenet fal­ mässigihet, så i uppfattningen om perier till överflöd fyllts, lade jag ler på hennes ansikte., ett helt ungt arbetets art — betydelse som prak­ resultaten av min oerhörda flit i by­ ansikte.
Det är något spänt över tiska utförande.
rålådor och vindsskåp.
dragen.
Kanske oro, kanske åter­ Skulle icike åtminstone unga, (mo­ Vid denna tid började en godsäga speglingen av ett efter kamp äntligen derna husmödrar kunna " klara upp " re i trakten, god vän med min man, fattat beslut.
denna fråga minst ' lika bra som det att flitigt gästa vårt hem.
Det var förvärvsarbete de exempelvis haft En flicka från landet.
Hennes icke tal om något tycke å min sida, eller måst ha, om icke husmoderns men han betydde dock en omväxling friska utseende, hennes kläder säga lott blivit deras?
Är det ioke ovil­ i mitt enformiga liv, ett intresse, det det.
Varför går hon här?
Varför dri­ jan och oförmågan att se på det låg en stimulans i hans hyllning.
Allt detta kunde icke förnekas, lika litet ver hon planlöst fram och tillbaka?
husliga arbetet som ett arbete värt som.att jag av en underlig makt, som Hör hon redan till storstadens undre att tagas upp på allvar och skötas icke var god, kände mig dragen till värld?
Eller är detta hennes första grundligt, rationellt organiserat och efter modernaste principer som honom.
Med bestörtning frågade jag dröjande steg dit ned?
mig själv: Värt bär.
det hän med dig Varför har hon valt denna avsides gör att både de själva och omgiv­ Är du icke en rättrådig, rakryggad liggande allé.
Blyges hon?
Vill hon ningen, det itnå nu vara den äkta människa?
att hennes förehavande åtminstone maken eller andra, komma att i henne se enbart " tjänarinnan "?
1 En dag satt jag som vanligt och skall skylas av mörkret?
Varför skall alltid ihusarbete be- sydde bredvid Göran och hans tid- Vad ligger bakom hennes beslut?
hingspacke, sydde — sydde — Arbetslöshet, nöd?
Eller lockas hon ' Plötsligt sjönko händerna ned av granna kläder, av sysslolösheten, alla tre där de gå bort tillsammans.
knäet vid en tanke, som kom smy­ nöjena?
Men vid korsningen, där allén skå­ gande: Varför sydde jag så flitigt, Var har hon sitt hem?
Långt res av avenyen går en poliskonstapel varför sydde jag över huvud taget?
borta.
Där sitter i stugan en mor.
av och an och övervakar ordningen, Låg det någon förnuftig mening däri.
Äro hennes tankar hos dottern i stor­ ehuru ingenting ger anledning förmo­ Vad betydde det, om denna duk blev staden?
Känner hon dess faror.
Li­ da, att den löper fara att störas.
Han färdig i dag eller om tio år, om den tar hon på att där dock måste finnas går där stor och grann och tämligen blev sydd eller alls icke sydd?
goda människor, andra mödrar, som överflödig.
Det är icke ofta hans Och jag slungade med en snyft skola räcka hennes barn en hjälpan­ hjälp påkallas.
Det är mycket sällan ning, ett skratt, handarbetet ifrån de hand om hon är i nöd eller sörja skenande hästar, slagsmål, överfall, mig.
för att någon annan gör det.
upplopp.
Det är sådant han skall • - Göran, sade jag, jag blir en då­ Det hörs högröstat prat på avstånd.
reda upp!
lig " människa hos dig.
Detta sysslo­ Ett par unga män komma raskt al­ Att ett ungt människoliv just nu lösa liv fördärvar mig.
Jag vill ha lén fram.
De passera flickan, fort­ gick till spillo ett par stenkast längre arbete, mitt eget arbete, som du vill sätta några steg, vända tillbaka och bort i allén är något som icke berör ha ditt.
Men det skall vara en för tilltala henne.
Mörkret slukar dem hans tjänst.
Även om han sett det nuftig mening med det.
Jag vill inte skulle han saknat anledning att gri­ fylla byrålådor, skåp, hela huset med kuddar, dukar och skräp!
löshet utan att taga skada till sin inre pa in.
Han höjer huvudet och spa­ människa?
I denna tid, så jäktande, nar ut över den i ljus badande ave­ Det var för sent.
Jag hade redan så febrilt verksam!
När den verk­ nyen — allt är lugnt i hans pass!
kommit för långt från honom.
Nu samhetslust, som finnes nedlagd i Staden har flera hundra manliga intresserader mig icke längre hans ar­ varje sund natur, icke får utlösa sig poliskonstaplar men endast en enda bete, hans liv, hans hem.
Vi skildes i arbete, söker den sig andra utlopp, som vänner, men också som olyckliga hos kvinnan i uppjagad nöjeslystnad, polissyster, och hennes tjänstgöring människor, vilka förlorat det bästa i dåraktig toalettlyx, slöseri, extra­ inskränker sig till att avvisitera livet givit.
vaganser, flirt, skandaler, skilsmässa.
kvinnliga arrestanter på polisvakt- Utåt synes det som löslig moral, kontoren.
Varför byter man icke ut Jag har tyckt mig se min historia pliktiförgätenhet, brist på balans, an­ några av de manliga konstaplarne upprepad i olika variationer i andra svarslöshet, men den egentliga orsa­ mot polissystrar och ger dessa befo­ genhet att gripa in till ungdomens lyxkvinnors liv och även någon gång ken är nog ofta en helt annan.
skydd?
fast barn funnits i äktenskapet.
En åter självförsörjande.
En polissyster, som haft sitt pass Huru skola friska, starka kvinnor där borta åt allén, skulle stannat vid kunna fördriva år efter år i sysslo- flickan, vars beteende måste väcka hennes uppmärksamhet, hon skulle 3 GÖTEBORG AUG.SJÖBERG fSS vänligt lagt sin hand på hennes axel, (ED.SILFVERSPARRES) ImsiLFVERSPARRES) TELEFONER 4258 6® GÖTEBORGS » ' jg hjälpt hlenne om hon valrit i nöd, BOSTADEN 5275 eljes varnat henne, vädjat till hennes bättre jag — Ett människoliv hade kanske icke gått till spillo.
bra, barnen trivs med henne, och hon är en dam.
Vad vill ni väl mer? "
Men - — mrs Barnes ville en hel del mer!
Hon ville veta en gång för alla, vilken kyrka eller sekt made­ moiselle Exe tillhörde.
' ' Jag tror hon är italiensk protes­ tant ", hade mrs Merrington svarat.
" Du tror!
Men kära du, är det möjligt, att du inte vet?
Menar du verkligen, att hon håller sin religion hemlig? "
Mrs Merrington avvisade med all hast ett sådant antagande.
Hon hade fört ämnet på tapeten så försiktigt som möjligt med mademoiselle Exe.
Denna å sin sida hade varit fullkom­ ligt öppen och meddelsam, men hen­ nes t religiösa förtroenden tycktes ha ' gjort föga intryck på mrs Mer- ringtons minne, och hon visste lika litet att berätta därom, som om hen­ nesnationalitet.
Mrs Barnes såg yt­ terst allvarsam ut.
" Jag önskar att mr Barnes kunde tala med henne och göra henne en del frågor.
När kan du komma och dricka, té hos oss?
Och tag med Evelyn och mademoiselle Exe. "
icke lätt att avslå, alltså ansåg sig budskap i missnöjd ton och tillfo­ mrs Merrington nödsakad att antaga gade: den för den följande tisdagen.
" Jag avskyr té hos mrs Barnes.
Är hon ensam, så blir man uttröttad När tisdagseftermiddagen kom, av hennes raspiga röst, och inte är skickades Evelyn att uppsöka made­ det mycket trevligare, när där finns moiselle Exe.
andra gäster, ty ingen har mod att Hon fann den nya guvernanten i öppna munnen, ännu mindre skratta skolrummet, där hon satt på golvet i hennes närvaro — och byggde ett slott av träklossar.
" Ack, vad gör det? "
sade made­ Just när dörren öppnades, var hon i moiselle Exe filosofiskt, " man kan färd med att ytterst försiktigt in­ lika gärna ha tråkigt i mrs Barnes passa den sista klossen, och bredvid salong som någon annanstans. "
henne satt Winifred och såg på med " Men jag vill inte ha ' tråkigt nå­ djupt allvarsamt intresse.
Det grå- gonstans. "
bleka, ledsamma barnet, som nästan " Sådan är ungdomen!
Vet du, alltid grät hos sköterskan och irrite­ vad en fransk författare har sagt: rade modern, var jämförelsevis stilla ' Vid fyrtio års ålder bör man tacka hos mademoiselle Exe.
En egendom­ himlen så länge man endast är mo­ lig vänskap hade uppstått mellan de derat olycklig! '
— Winifred, liten, två från första början.
kom in till mig och hjälp mig att klä ' " Stackars liten, hon är inte lyck­ mig. "
lig ", hade mademoiselle Exe en gång De funno mrs Barnes salong propp- svarat på en fråga, hur hon kunde full.
Men ödet, icke mrs Barnes, uthärda den bortskämda, sjukliga, var skuld till detta; Hon hade all­ ytterst obehagliga ungen.
Men hem­ deles särskilt önskat att ha ' de tre ligheten med Winifreds kärlek för Merringtons för sig själv, och med mademoiselle Exe förblev ouppkla­ ödets vanliga oginhet anlände gäster rad.
från östan öch västan.
Mr Harold En inbjudning med sådana ord är Evelyn framförde mrs Merringtons från Stacey Court på väg hem från Spetsschalar, Crepe de Chine, vma Filet-Spetsar och Motiv, Näsdukar.
Kungsgatan 58, 1 tr. öppet 11-6.
Tel. 12655.
IV.
och Materialhandel 52 Östra Hamngatan 52 3 Skeppsbron 3 24 Vasagatan 24 Bästa inköpskälla för alla Tvätt­ medel, Tvål &amp; Eau de Cologne, Parfymer etc. allt av högsta be » prövade kvalitéer.
Fiskr hallçn Grönsakstorget rekommenderar sina 1:ma varor både färskvattens- som saltsjöfisk.
Rökt lax &amp; konserver till billigaste priser.
Varorna hemsändas.
Ring tel. 5 4 3 6 — 5 4 3 8 Filial Bazar Alliance.
Tel. 1 5 3 2 4 Ziwertz ' Momentan färgmedel för ögonbryn, hår och skägg, ögon­ blicklig verkan.
Fäller " ej vid tvättning.
För häl­ san oskadlig.
Finnes i 4 nyanser.
I parti och minut hos Kungl.
Hovleverantör Z i w e r t ' z E f t r.
, Loiensbergsgatan N:o 7, Göteborg, — Tel. 10 98 tecknas som " släp " - aribete mer än annat?
" Släpet " blir väl den tyngd vi själva lägga över vår gärning, den må vara av vad art den vara må.
Tusentals svenska hem skö­ tas och skötas beundransvärt — av svenska kvinnor, praktiskt taget på egen hand, förvisso kunde deras antal ökas med ytterligare tusental - — • till ibåtnad för dem själva, för landets ekonomi och till hemarbetets heder och ära — en heder, som självfallet skulle åter­ bördas på husmödrarna — om de visade sig värda densamma.
Olga Wallon.
JAMES BOURNS FOTOGRAFISKA ATELIER Kungsgatan 47 GÖTEBORG Tel. 419.
NU INKOMMET, till dagens lägsta prisen Handvävda, färgäkta Bomullstyger, stor sortering.
Y l l e t y g e r, Viyella, F l a n e l ­ ler, till klädningar och blusar.
Blekta och oblekta Vävnader, bästa fabrikat, med stor rabatt å stycke.
Prima kulörta S k j o r t - t y g a r, Iflöbeltyger, G a r d i n e r, B o r d ­ dukar, B o l s t e r v a r, S ä n g t ä c k e n, Linne­ v ä v n a d e r, Handdukar och D u k t y g e r, bästa kvalitéer.
L a h m a n s Herr- och D a m ­ u n d e r k l ä d e r.
S t r u m p o r.
Snörliv.
N ä s ­ dukar.
Förkläden.
Prima Bomulls- och Ullgarner.
Gemensam bidragsskyldighet till familjens underhåll.
Enligt den nya lagen äro makarne, såväl i de nya som äldre äktenskapen, pliktiga att " var efter sin förmåga genom tillskott av pengar, verksam­ het i hemmet eller annorledes bidraga till att bereda familjen det underhåll, som med avseende å makarnes vill­ kor bör anses tillbörligt.
Till famil­ jens underhåll skall räknas vad som erfordras för den gemensamma hus­ hållningen och barnens uppfostran samt för tillgodoseende av vardera makens särskilda behov ".
(I orden " eller annorledes " inneslutes bidrag in natura: hyresfri bostad i eget hus, produkter från lantbruk, trädgård, varor från egen affär o.
d.)
Som synes är även hustrun skyl­ dig att bidraga till familjens under­ håll.
Har hon inkomst av arbete utanför hemmet eller ränteinkomster, åligger det henne att lämna ett där­ emot svarande tillskott till familjens budget.
Men, och här kommer det viktiga, hon har rättighet att göra ett avdrag härifrån, motsvarande värdet av det arbete hon utför i hemmet.
Den i hemmet arbetande hustrun an­ ses icke längre som " försörjd " av mannen.
Den gamla föreställningen om " försörjningen " har icke kunnat upprätthållas.
En ung flicka, som genom eget arbete försörjt sig och utkvitterat en ganska rundlig lön, gifter sig, och utför själv det.
husliga arbetet, vilket tar hela hennes tid i anspråk.
För henne står det klart att detta arbete måste ha ett värde, som kan uträknas även i reda pen­ ningar.
Den nya lagen har givit denna uppfattning sin sanktion och tillerkänner hustruns arbetsprestation penningvärde.
Denna prestation kan men behöver icke lämnas i ett per­ sonligt handläggande av de husliga sysslorna, utan kan lika väl bestå i ledningen av tjänstfolkets arbete.
Vilket värde, som skall åsättas hust­ runs husliga arbete föreskriver icke lagen, men det minsta tänkbara är givetvis vad den tjänarinna eller hus­ föreståndarinna, som hustrun ersät­ ter, skulle haft i lön plus vad hennes vivre skulle dragit i kostnad.
I hust­ runs arbete i hemmet ingå ju även mycket ofta sömmerskans, barnavå- darinnans och sjuksköterskans ålig­ ganden.
Bidragsskyldigheten innebär icke, A. Ellwén Kött- &amp; Fläskaffär Saluhallen 133.
Telefon 4481.
03S.!
Prima varor.
Billiga priser.
Redbar behandling.
Bertha Anderson, Amalia Gustafsson » Saluhallen 21 — 23 15 JÇorsgatai » 15 förstklassiga Charkuterivaror rekommenderas.
Tel. 1976. jagten, lady Duncombe och hennes dotter, mrs Mason, pastorskan från Tidbury, mr Golding, den nye kyr­ koherden från Barton.
Om honom visste man egentligen ingenting, utom att han predikade i en vanlig svart prästrock utan mässhake och mäss­ skjorta.
Men mrs Barton lät inte hindra sig i sitt goda uppsåt.
Hon bjöd mrs Merrington en bekväm stol tätt bredvid sig, ooh placerade d e båda andra damerna vid rummets an­ dra ända.
När hon sedan sett till, att alla voro försedda med té och kakor och att mademoiselle Exe var upp­ tagen aVj konversationen ' omkring henne, böjde hon sig mot mrs Mer­ rington och började med låg röst: " Jag hade brev i morse från min kära väninnna miss West.
Hon var i Florens för två eller tre år sedan, och medan hon var där, hörde hon en hel del om din nuvarande guver­ nant.
På den tiden gav hon lektio­ ner i familjen hos mr och mrs Tay- ne.
De voro båda intima vänner till miss West, och allvarsamt högkyrk­ liga.
Mademoiselle Exe hade under­ visat deras barn under flera måna­ der i franska och musik, men just vid den tiden då miss West kom, ha­ de de blivit nödsakade, ehuru myc­ ket ogärna, att: säga upp henne, " " Ack, varför då? "
" Såsom lärarinna hade de ingen­ ting emot henne, hon undervisade ut­ märkt, och barnen voro mycket fäs- tade vid henne, men det visade sig, att hon totalt saknade religiösa prin­ ciper. "
" Saknade religiösa principer! "
" Totalt.
Jag sade dig för länge se ' n, att utländska protestanter säl­ lan ha ' några principer alls, men det­ ta är ett av de värsta fall jag nå­ gonsin hört.
Hon gick i den eng­ elska kyrkan med Paynes, men de fingo tillfälligtvis höra, att några må­ nader förut, då hon råkade ha ' ka­ tolska elever, följde hon med dem till mässan.
Därförut brukade hon gå till det italiensk-protestantiska templet med några protestantiska da­ mer.
I själva verket, vad för elever hon än hade, så följde hon med dem i kyrkan, och vid ett tillfälle ", och här sjönk mrs Barnes röst till ett tragiskt djup, " lär hon till och med hava deltagit i ett unitarianskt bö­ nemöte! "
Kvinnornas Självhjälpshassa Sjuk- Och Begravningskassa.
Nya medUmar vinna inträde.
För­ säkra Eder moi sjukdom!
Anmälningar göras till Ordf Fr.
Anna Larsson, Skans­ torget 8.
Tel. 18206.
Billiga månadsavgifter.
Medicinsk p » lllllllllllllllllllllllliilllllllllllillllllllllllllllllllllllllllllllllllllllNHIl n nv uümassage och medicin i h u v u d b a d med och utan elektricitet.
Ånsiktsbehandling, Manicure Pedicure.
MIA LILJEFORS Ex. massös Carl Guslafsgatan 16.
Telf.
154 20.
Annonspris: Textsida 25 öre pr mm.
.
sista sidan 20 öre pr mm.
Längre annonsering rabatt.
Telefonnumret till KVINNORNAS TIDNING 18Ö70 Verner Magnusson Kött- &amp; Fläskaftär Bazar Alliance 42-43.
Tel. 10628. rekommenderas till ärade husmödrar.
Köp.
OloF Asklunds Bröd .Det är bäst att kostnaderna för familjens under­ håll, skola halveras.
De båda ma­ karne skola endast lämna tillskott i mån av sin förmåga — - det - blir den ekonomiskt starkare, likgiltigt om det är mannen eller hustrun, som får bä­ ra den större bördan.
Om t. ex. den ene maken har dubbelt eller tre gån­ ger så stor inkomst som den andre, skall han lämna dubbelt eller tre gån­ ger så stort tillskott som denne.
Hustruns bidrag kan, om hon icke äger någon inkomst i penningar, läm­ nas endast i det husliga arbete hon presterar.
Det större bidraget med­ för icke någon som.
helst företrädes­ rätt i hemmet eller större myndighet.
För att kunna bedöma varandras förmåga att bidraga till det gemen­ samma hushållet äro makarne skyl­ diga att giva varandra upplysningar om sin ekonomiska ställning.
(Forts, i nästa nummer.)
Brevlåda.
Ulla och A. V. N.: Vi hop­ pas kunna bereda plats för edra " insän­ dare i de närmaste numren.
Eva Udd: Tack för artikeln!
Införes!
Norrbottens Kuriren.
Nyhets- och annonstidning för Luleå stad och Norrbottens län.
Upplaga 11,000 exemplar.
Tillskärning och inprovning av klädningar, blusar och underklä * der, verkställes av fullt kompetent kraft med utlandspraktik.
Svar till » Snabbt och billigt », denna tidnings annonskontor.
ARLA MJÖLK Distribution pä glasflaskor• Tel. 85 78, 36 99 ' ARLA MJÖLKSERVERING Drottninggatan 13.
Tel. 90 96.
" Jag är alldeles säker på, att detta inte kan hänga riktigt ihop; min sys­ ter, som är så ytterst noga.
Och mademoiselle Exe gör intryck av att vara en på alla vis utmärkt person­ lighet; så snäll mot barnen, så villig och osjälvisk. "
" Men, kära du, vad i all världen har det att göra med religion? "
(Forts, i nästa n; r.)
30 Januari 1922.
N:o S. 2:dra årg.
Riksdagsbrev.
Utkommer varje Måndag• Utgivare och redaktör: INGEBORG DAHLLÖF.
För annons-och ekonomiavdelningen: EDITH RICKBERG Redaktion och expedition: Vallgatan 27, Göteborg.
Tel. 18070.
Slöseri med mänskliga värden.
TONEN Prenumerationspris: Helår Kr.
6: - * / 2 är Kr.
3:75.
Lösnummer 20 öre.
F. A.
B.
HVAR S DAGS TRYCKERI, GÖTEBORG, 1922 Vår kvinnliga flygare omkommen.
BUTIKSLIVET.
De fem riksdagskvinnorna hava tnsatts i följande utskott: Fröken För flertalet människor är det väl j förtroende.
Envar vet hur välgöran­ Vårt lands första och hittills enda För Kvinnornas Tidning av Frigga Carlberg.
Hesselgren (liberal) som suppleant få företeelser, som äro ägnade att | de ett mellanhavande med en sådan kvinnliga flygare, fröken Elsa An­ dels i andra lagutskottet, dels i första väcka så starka frestelser, som ett väl person verkar inne i en affär.
Kun­ dersson, förolyckades vid ett fall­ rymrne.
Man har ej råd att bygga en II.
tillfälliga utskottet, fru Östlund (so­ arrangerat skyltfönster.
Tyvärr är den känner genast sitt förtroende skärmshopp, som hon utförde vid en ny skollokal under nuvarande ekono­ cialdemokrat) i andra tillfälliga ut­ dock den stämning en butiks exteriör väckt.
Han förledes att ibesvära min­ Det ligger nära till hands att vid av Örebro flygkompani den 22 jan.
skottet, fröken Tamm (liberal) i fjär­ ovanstående rubrik tänka på de fjor­ miska förhållanden å byggnadsmark­ ger ofta mycket olik den man får av dre, då han mötes av en tjänstvillig­ anordnad uppvisning i Askersund.
de tillfälliga utskottet, fru Thüring ton miljoner unga liv världskriget naden, då man just haft utgifter för interiören.
Därutanför den festliga, het, som], parad med, fackkunskap, Olyckan vållades av att fallskärmen suppleant i första tillfälliga utskottet krävt och den rikedom av lyckomöj­ e n ny och mera hygienisk fattiggård.
inbjudande tillmötesgåendet i ett redan à priori övertygar om att det icke fungerade.
Men — lyckliga tanke, var kom den färgrikt och läckert ordnat sortiment från andra sidan göres allt vad göras och fröken Welin (höger) suppleant ligheter som med dem gått förlorad ifrån?
— Den gamla utdömda fattig­ med underbara prislappar, vilkas loc­ Den omkomna var endast 22 år kan för att förverkliga hans önsk­ t andra tillfälliga utskottet.
för mänskligheten, en förlust varom gården finns ju att disponera!
Är det kelser stiga i proportion till rabattens ningar.
Det behagliga bemötandet gammal och bördig från Vegeholm i Arbetslösheten syns naturligt nog vi icke kunna göra oss den avlägs­ någon som har en föreställning om höjd.
Därinnanför den trumpna, oin­ förleder honom till och med ofta att Skåne.
Sitt flygcertifikat erövrade bli den stora frågan vid årets riksdag, naste föreställning; men det gives ett luften i en gammal fattiggård?
Eller tresserade ovilligheten, som plötsligt inköpa en vara även då denna icke hon 1920 vid Thulin-flygskolan.
Ut­ detta kan redan spåras i den mängd annat område, där ännu flera offer är nog optimistisk att tro att den kan kommer det ljusa, angenäma intryc­ helt fyller hans anspråk.
Det finns bildningen i fallskärmshoppning hade motioner, som väckts för lösandet av krävas, fast inga dagsbulletiner ge förbättras i nämnvärd grad?
Och i ket från skyltfönstret att obarmhär­ verkligen sådana personer, och det hon fått i Tyskland.
detta viktiga problem.
Kring rege­ oss exakta siffror från slagfältet: den luften skall samhällets kvinnliga tigt slockna.
Det svenska flygväsendet har tidi­ finns hela établissement, där tonen ringsförslaget om 85,000,000 kr.
för vårt välordnade samhällsliv ".
Det ungdom tillbringa flera timmar dag­ gare många gånger drabbats av för­ Flertalet av människor ha nog upp- hos personalen är genomgående god arbetsbristens bekämpande vänder sig är det dagliga, stundliga slöseriet i- ligen!
Det är ju så praktiskt, tycker Ievat denna sensation.
Flertalet av mot allmänheten.
luster, och tidningarne hava därvid, de skilda förslagen.
I en massmotion bland oss, det som pågår utan åter man, och så billigt sen!
Men blir det människor ha säkerligen i likhet med som tillbörligt varit, uttryckt sin sorg har högern uttalat att en undersök vändo, som kräver ännu större offer Men vid en allmän överblick är det billigt i längden?
undertecknad ofta inne i en butik gri­ nedslående att behöva konstatera att över att unga lovande liv gått till­ ning bort kunna visa, att ett indi­ och vars orsak väl mera får tillskri­ En ung lärarinna vid läroverket pits av förvåning över hur oändligt spillo, sitt beklagande av den förlust rekt understödjande kunde återställa vas okunnighet och bristande omdö­ såväl dessa personer som affärer icke som tillfrågades, om det verkligen ringa kvalifikation för sitt yrke bu­ vårt flygväsnde lidit.
näringslivet och föreslår tillsvidare mesförmåga än bristande god vilja.
befinna sig i majoritet.
Allmänhetens var möjligt att skolan skulle för­ tiksbiträden i många fall ha.
Det är Men vid den nu timade olyckan ha­ 30,000,000 kr.
Från bondeförbundar- Någon har en gång sagt att ordet klagan på ett dåligt för att icke rent läggas till den utdömda fattig­ ledsamt att behöva säga detta — det va inga sådana uttryck för deltagande na talas om understöd av mera natur­ " fattigvård betyder icke vård om fat av säga ohövligt bemötande inne i gården, uttryckte sin glädje över är i högsta grad oangenämt att be­ försports.
Tidningarne hava nöjt sig liga arbetstillfällen, vägar, vedan­ tiga, utan vård av fattigkassan ".
Och våra butiker är så vanlig att förhål " det ökade utrymmet ".
— • Men höva rikta en admonition till en kår med att i detalj relatera händelseför­ skaffning åt allmänna verk o. d. landet i allra högsta grad förtjänar det är ofta missriktad sparsamhet hur skall ni som är så klen som sådan, då man därigenom kan­ loppet och att ge ett par tre data ur Så filmas åter de, som icke anse som framkallar offrandet av männi att upptagas till behandling.
Såsom - kunna arbeta i den luften?
— " Det den förolyckades liv.
Det är allt, ske snarare kan synas åsyfta kåren regeringsförslagets summa stor nog skovärden.
det mesta av dålig ton som smugit har jag inte tänkt på ", svarade hon, Och dock var det ju också här ett dess helhet än de bestämda fallen.
sig in i vårt samhällsliv är det en svit Från vänstersocialistiskt håll föreslås Vad skulle man säga om den fa- 2^,000,000 kr.
därutöver till järn miljemoder, som i sin bostad hade ett man- tror ju alltid det är riktigt vad En dylik allmänkriitik vore dock i av kristiden, då varunöden kom - kun­ ungt liv som gick förlorat, en flygar- vägar, byggande av hus m. m. och rum med osunt läge, utan sol eller herrar ordna och bestämma. "
— Bor­ högsta grad orättvis.
Därtill finns det den utanför disken att känna sig som bana som i förtid bröts.
Eller betrak­ kommunisterna begära anslaget höjt god ventilation och utvalde just detta de inte mödrarne protestera mot en alltför många utomordentligt väl kva­ en tiggare gent emot den som stod tades hon som en obehörig inom vårt till 150,000,000 kr.
för användande rum till barnkammare?
Skulle man sådan anordning och begära skydd för lificerade personer inom kåren i frå­ innanför.
Men det är icke kristid främst till produktiva arbeten.
Från ej klandra henne och beskylla henne sina barn?
Och borde inte lärarin­ ga, personer tmed verklig begåvning och varunöd längre, och allmänheten norna protestera mot att arbeta i en de kunskap om vad platsen gäller och de frisinnades läger höjes en röst für för bristande modersansvar?
Men sådan lokal?
I värsta fall kunde sko­ för sitt yrke, människor vilka genom börjar längta ur abnorma förhållan­ Naturligtvis finnas alltid att en tredjedel av arbetslöshetsan om hon så ger till svar att hon behö­ hela sitt sätt att vara, spontant till­ den in i normala — bort från de då­ fordrar.
lan stängas tills bättre tider inträdde.
fall, där kunden själv genom ett poc­ slaget måtte gå till skapande av egna ver spara och har mera utsikt att få vinna sig allmänhetens sympati och liga exemplen till idealen.
Det tjänar så litet till att ge näring kande och olämpligt sätt utmanar till hem och mindre jordbruk.
Ty idealet är icke det ögontjänan- uthyrt det soliga och rymliga rummet, åt barnens själar och gift åt deras ohövlighet.
Men detta torde i våra ti­ Det länge bebådade kravet på för så tystnar nog klandret, och hon får de biträdet, som knappast besvarar kroppar.
» der höra till ovanligheten.
Och vad!
' udsoniröstning har nu tagit form.
barn är ni ju själv ansvarig för i kundens hälsning, som snarare kastar heta — praktisk.
Istället för att nå­ Skulle inte en hänvändelse till ve­ angår det besvär en kund vid utväl­ andra kammaren har riksdagens nyk gon borde varna henne och fram­ första rummet. "
ut än lägger fram på disken något derbörande hälsovårdsnämnd här va­ terlietsgrupp väckt en motion under — i Är jag ansvarig för att min man enstaka prov på en begärd vara, som jande av en vara oundvikligen föror­ hålla att klena och sjuka barn — om ra på sin plats?
tecknad av 71 inedlemmar om anord man endast ser saken materialistiskt är arbetslös?
Eller att han blivit ska­ med sibyllinsk långsamhet besvarar sakar, hör detta till sakens och kan­ Som en kuriositet må här inflickas, nande av förbudsomröstning 1923 — - äro ett stort plus till hemmets ut­ dad vid en idrottstävling?
Att allt varje hövlig förfrågan - och som slut­ ske i ännu högre grad tidens natur.
att de nämnder till vilka kvinnorna vad vi med svett och möda hopploc­ ligen först då affärens innehavare Penningen är dyr i dessa dagar och Meningen är att göra frågeställnin gifter, bestämt större än hyresinkom­ sist erhöllo valbarhet voro — hälso­ gen så enkel som möjlig, ja för dem sten av solrummet, som bort vara kat av - bohag gått till pantlånaren, för oförmodat träder in i lokalen vaknar man får ursäkta den på alla håll vårdsnämnd och byggnadsnämnd.
som önska förbud mot att tillverka, att klara hyran för kyffet vi bor i?
upp och hastigt ordnar sin fysionomi trängda allmänheten, om den vid köp barnens.
Kari någon säga varför?
införa, omsätta eiler inneha varor Jag vet att jag är ansvarig för bar­ till en slags intresserad förbindlig­ av en vara ser sig för för att erhålla Hur ofta handla icke våra säm- den bästa möjliga valutan För några år sedan besökte den nen jag fött till världen, och jag sma­ som innehålla mer än 2 oçh en kvarts het.
hällsmyndigheter på samma sätt?
När som sikriver detta ett mönstergillt Det är med dessa synpunkter för ögo­ viktprocent alkohol, nej för dem som kar inte en bit förrän de först blivit Idealet är ej heller det lata biträ­ t. ex. ett fängelse förklaras osunt för barnbördshus i södra Sverige.
Den nen man är beredd att ställa sig på inte önska dylikt förbud.
Man vill mätta.
Om jag bara kunde få ett hem det, som icke ids att göra sig det fångarna, för vilka ny lokal anskaf­ vänliga föreståndarinnan visade mig allmänhetens sida och uppskatta dess icke heller göra någon anordning för åt denne lille, så skulle jag arbetat för ringaste besvär, som tack vare sin fas, och den gamla osunda inredes ett tvillingpar i en s. k. convense.
De försiktiga hållning till rätt valör.
Om att få de röstande uppdelade i ålder min man och den store gossen, men lättja aldrig studerat sin bransch och för — barnrika familjer, så må väl små voro födda för tidigt och måste och kön.
jag har varit hos alla barnhem här följaktligen ej vet vad den omfattar densamma är klok eller inom çn hel detta betecknas som missriktad spar­ hållas vid liv genom konstgjorda me­ Bland motioner som direkt beröra finnes och överallt fått samma svar: som av kunden fordrar den oriente del branscher numera ens berättigad samhet, minst lika klandervärd, som del.
Hon uttalade sin glädje över att kvinnorna märkes en om utredning Ingen plats.
— Föreståndarinnorna ring i butikens sortiment, som kun­ tillhör ett annat kapitel, som nog kun­ den ovan omtalade husmoderns.
Hon barnen " tagit sig ", men hon fruktade rörande ytterligare tvåårig utbildning ha varit så vänliga.
Jag ville så gär­ den begär av biträdet och som på det de tåla att ställas under skarp debatt.
är egentligen mera ursäktad, då hon att förbättringen skulle gå tillbaka, för från småskolseminarier utexami na ta emot er " rare gosse ", ha de hela taget med den största olust full­ Här har man emellertid endast att naturligtvis inte kan äga den sakkun­ då de om ett par dagar skulle - tillika nerade lärarinnor som en tid tjänst­ sagt, men vi ha fullt i varenda vrå.
gör endast det allra ofrånkomligaste hålla sig till den dåliga ton, som un­ skap eller insikt i socialhygien som med modern översändas till stadens der abnorma tider kom in i vårt af­ gjort i små- eller folkskola för att — " Om sällskapet hade råd ", sa en av sin plikt.
är förutsättning för myndigheternas fattiggård.
— " Hon kan nog inte färsliv, och som nu även borde för­ bibringa dem kompetens som lärarin av dem, " skulle vi kunna inreda vin­ Idealet är vidare icke det näbbiga svinna med den psykologiska orsa­ åtgöranden.
sköta dem rätt, hon är nämligen idi­ nor i den egentliga folkskolan.
den också till sovrum, men pengarna biträdet, som genom ett olämpligt kens försvinnande: varuknappheten.
Ett annat liknande exempel från ot ", slutade den bekymrade förestån­ Hr Lithander, höger, begär utred räcker inte. "
— Hur skall min " rare värdesättande fixerande och opassan Ur rent allmänmänsklig synpunkt är ning rörande skärpning av straffbe­ en svensk småstad.
Elementarlöro- darinnan och pekade åt sängen, där gosse " se ut efter några veckors de svar, vanligen på fråga som kun den ej heller numera ursäktlig.
Vad verket för flickor behöver större ut- tvillingarnas mor låg — ett själlöst stämmelserna för övervåld och ni­ svält?
Jag har verkstadsarbete, om den aldrig framställt.
(Exempel.
Kun som kunde vara förklarligt under de djur utan mänskligt uttryck i sitt an­ dingsdåd som ibegås mot kvinnor och jag bara kan komma ifrån barnen. "
den: Har ni några halsdukar?
svåra åren: trötthet, nedstämdhet, o- sikte.
Min blick gled från henne till barn.
Motionären sätter ifråga att — " Har ni försökt hos spädbarns- Biträdet: Vi ha inga billigare än till lust och övermodets ovanor har intet Både för och mot glidtullarna ha convensen, där hennes barn lågo in­ kruhborna? "
— " J a g har försökt utom vanliga straff införa prygel- 6 kronor!)
eller också på verkligen skäl för sig i vår åter normaliserade lindade i bomull i den uppvärmda motioner väckts, och hr Clason har straff för dylika förseelser samt i överallt ", svarade hon trött, " detta framställd fråga.
(Exempel: Kun tid.
Världen går mot ljuset — låt händelse av upprepande, brottslingens föreslagit en höjning av tull på kaffe nischen, omhuldade som världens dyr­ var min sista förhoppning.
Nu är det den: Vem har råd att betala sådana därför även ljuset erövra oss!
baraste skatter.
— Min själ grät.
.
.
samma tull oskadliggörande genom kastrâtion.
från 12 till 80 öre kilo att gå hem, hem till svälten och sjuk­ priser för en dylik sak?
— Biträdet H — t H — n.
Ett par dagar senare satt jag i en domen.
— Min rare gosse ", hon På lämpligheten av detta sistnämnda som förut så eklatant fallit.
Det finns väl de som ha bättre eko Ur motionsfloden, som dock ej är spårvagn i Göteborg bredvid en ung tryckte den lille hårdare intill sig.
har nog mången kommit att tänka vid nomi än frun.)
Det är väl överflö meddelande om dessa åldrande för­ så stor som förra årets, har här en­ kvinna med ett spätt barn i famnen.
— Det borde finnas en barnkrubba digt att tillägga att med alla dessa brytare som efter långa perioder i dast kunnat hämtas en del.
Ytterli­ Hon sökte förgävesi dölja tårarna som i samband med varje arbetsplats, där Småstaterna uttala sig för världs­ varianter av biträden sällan något och fängelse upprepa sina grymma dåd gare kunna nämnas massmotioner om föllo ned över det sovande barnets kvinnor sysselsättas.
freden och stormakterna rusta.
Man allraminst något angenämt köp av ' not barn.
anslag till den frivilliga skytterörel­ huvud.
Då vi blivit så gott som en­ — Borde, ja.
kan tänka sig ett liknande fall: Få­ slutas.
Hr Alfred Petrén m. fl.
föreslå i sen och till frivilliga landstormsöv- samma i vagnen, frågade jag henne Det är så mycket som borde vara, Man får ju förutsätta att denna då ren fatta resolutioner om vegetarism om barnet var sjukt.
" Nej, svarade första kammaren utredning under vil­ n ingår.
som inte finns.
Ännu.
Men det kom­ liga ton härskar icke på grund av och vargarne bibehålla sin gamla hon bittert, " det är inte så väl — då H.
S. ka förhållanden sterilisering av sin- mer kanske med samhällsmoderlighe- fattad föresats att gör,a allmänhetens matsedel.
finge jag väl en grav att lägga honom nesslöa, sinnessjuka och fallandesju- tens större myndighet.
förbindelser med butikerna så obehag i — kanske utan att behöva tigga om Ka &gt; eventuellt sedlighetsförbrytare må liga som möjligt, utan genom bristan den förgäves. "
" Ja, men ert eget äga rum.
