# ID: svediakorp-per2958
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Kvinnornas Tidning
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Kvinnornas tidning', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1922
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 23,024
# sentences: 1,210
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-kvt
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


N:o 1.
2:dra årg.
2 Januari 1922.
Annonspris: Textsida 25 öre pr mm.
Utkommer varje Måndag.
sista sidan 20 öre pr mm.
Längre annonsering rabatt.
Utgivare och redaktör: INGEBORG DAHLLÖF.
För annons- och ekonomiavdelningen: EDITH RICKBERG.
Redaktion och expedition: Vallgatan 27, Göteborg.
Tel. 18070.
Prenumerationspris: Helår Kr.
6: - Va år Kr.
3:75.
Lösnummer 20 öre.
F. A.
B.
HVAR 8 DAGS TRYCKERI, GÖTEBORG, 1921 STARTEN.
Kvinnlig solidaritet.
När vi startade Kvinnornas Tid­ ning.
g jorde vi det i den tro, att det inom den svenska kvininovärlden fanns ett behov av och en längtan efter ett prässorgan, som i verklig mening slkulle vara en kvinnornas egen tidning med uppgift att vara dem tiill tjänst.
Denna tro har be­ styrkts av det hjärtliga mottagande tidningen fått.
Från alla delar av landet hava kommit de vänligaste skrivelser, uttryckande glädje över att kvinnornas så länge närda ön­ skan att få en egen röst i prässen äntligen gått i uppfyllelse.
iDen sym­ pati, som strömmat oss till mö­ tes, har varit en hel rikedom, inför vilken vi stått överraskade och lyck­ liga med en stark känsla av ansvar och förpliktelse.
Den första hälsningen, vilken som det bäista varsel nådde redaktionen, kom från den svenska kvinnorörel­ sens främste representant och ledare Professorskan Ann Margret Holm­ gren.
Med benägen tillåtelse åter­ giva vi de entusiasmerande orden: Stockholm d.
13 dec.
1921.
Kvinndnicns Tidning kom i dag som Lucia med ljus i grönsikande krona.
Åtitligen, äntligen en ' kvin­ nornas tidning, där vi kunnüß få plats för våra intrpsisen] oc,h för vad vi tänka och önstka i olikß frågor av betydelse.
Genom deyi kan vi få tala vid varandra inom och utom landet.
Hurna för Göteborgskvinnorna, som handlat raskt.
Leve Kvin / nornas Tidning!
Er Ann Margret Holmgren, som med glädje vill bli medarbetare.
I det provnummer Kvinnornas Tidning utsände i dec.
förekom in­ gen prenumerationsanmälan i van­ lig bemärkelse, endast en helt kort­ fattad presentation så lydande: Bakom Kvinnornas Tidning stå inga affärs- eller ' partipolitiska in­ tressen.
Den är grundad av kvin­ nor, äges och redigeras av kvinnor.
Och därefter följde arbetsprogram­ met, vilket vi även här återgiva: Fri, oberoende, självständig och är­ lig, besjälad av målmedveten arbets­ lust, orädd och full av förtröstan ställer den sig i kvinnornßs tjänst för att som deras egen tidning på alla omrråden tillvarataga och främja deras intressen, lämnp, dem upplysning i sociala, politiska och i andryt dagens frågor samt för övrigt §känk.a dem god och underhållande läsning i skilda ämnen, litteratur, I konst, uppfostran m. m.
Härtill kan fogas ännu en arbets­ uppgift.
Om vi hade en egen tidning!
Hu­ ru ofta har icke detta utrop höjts inom kvinnoföreningar och kvinnliga kårsamimanslutningar eller av en­ skilda kvinnor, när de önskat kamma i ' kontakt med den stora kvinnovärl­ den för att påkalla dess uppmärk­ samhet för på dagordningen stående viktiga frågor berörande kvinnornas, hemmens och även samhällets intres­ sen, men därviid funnit dagsprässen likgiltig och obenägen att öppna sina i spatter ' for kvinnosynpti^kterna!
Kvinnornas Tidning kommer nu IN MEMORIAM.
som ett svar på denna kallelse, er­ bjudande sin villiga tjänst med in­ ELLA BILLING gen högre önskan än att kvinnorna f. Wulff.
måtte taga dess spater i anspråk Ella Biilling, vår tappre rösträtts- och göra tidningen till sin röst i den kämpe, som gjorde föredragsturinéer Isvenska prässen.
genom landet ända upp i det nord­ ligaste Sverige, har gått bort, sak­ nad av alla som kände henne och avhållen som få.
På senare år var hon föreståndare för Nordiska Kompaniets intresse­ kontor, en institution som vårdar ett par tusen anställdas ekonomi.
Hon ' Det vackraste och varaktigaste blev denna personals vän och råd­ minnet jag äger från mitt anbete i givare och lämnar ett stort tomrum polisens tjänst är kvinnornas storhet after sig i N.
K.
Fru Billing var un­ och hjältemod inför olyckan ", utta­ der en kort tid stadsfullmäktig och lade is ta dsf is ka len G. Lidberg i har beklätt en mängd förtroende­ Stockholm vid ett tillfälle.
Jag åsyf­ poster, däribland ordförandeskapet i tar här den olycka, som vållats ge- Stockholmsavdelningen, av Svenska jnom sonens, makens eller närskyldas Kvinnors Me dlborgar förbund, för avsteg från laglighetens väg.
Då till vilket hon varmt intresserade sig.
följd av dylikt felsteg familjens Ett uttryck för detta intresse var framtidsförhoppningar synts grusa­ hennes på dödsbädden uttalade ön­ de, ja, till och med då förbrytelserna skan att man inte måtte sänida blom­ varit så sviåra, att alla vänt sig med mor till hennes sista vilobädd utan avsky från den felande, ha makan, hellre ge bidrag till upplysningsar­ modern eller systern, oftast utan att betet i Svenska Kvinnors Medbor- utbrista i .fåfäng klagan eller ens garförbund.
A.
M.
H. ställa ett enda förebråelsens ord till r ien skuldbelastade, undergivet tagit Det står i den gamla berättelsen, °mot det hårda slaget.
Hon har känt att kvinnan var den, som först tog odh förstått, att det enda, med vil­ ket hon kunnat hjälpa och upprätta, av det träd, vars frukt även var god.
har varit tröst och förståelse.
Jag Jag tror, att hon alltjämt på det om­ har se tt henne ha kraft att kärleks­ råde, jag här berört, innehar för­ fullt sluta i sina anm ar den, som språnget, och att detta är förklarin­ vållat henne den högsta nöd och för- gen till hennes överlägsna sedliga radvian.
kraf * ' ' Vitsordet.
Till ömsesidig hjälp och samhällets gagn.
De framgångar kvinnorna vun­ nit i sitt arbete för ernående av medborgerliga rättigheter hava hemförts i kraft av den solidaritet, den starka vilja till samförstånd som hittills gjort sig gällande bland dem ooh åter och åter förenat dem i samarbete för gemensamma ön­ skemål.
Hur många gånger har man ic­ ke under offentliga upprop, resolu­ tioner, petitioner sett bredvid var­ andra namnen på konservativa, li­ berala ooh socialistiska kvinnosam- manslutningar!
Denna solidaritet löper fara att brytas, när kvinnorna nu, efter mottagen politisk rösträtt, so,m väl­ jare värvas in i de olika partierna för att där partidisciplineras.
Det ligger i öppen dag, att kvinnorna för en avsevärd tid framåt skola komma att spela en underordnad roll i no.m de stora politiska organi­ sationerna och att de föga skola kunna göra sina åsikter gällande därinam.
Försvinner då den.
känsla av so­ lidaritet, det fruktbärande samför­ stånd, som hittills existerat mellan de olika meningsgruppernas kvin­ nor, för att i stället efterträdas av den misstro och fiendskap, som föl­ ja med partidisciplineringen, så ha­ va vi att räkna med icke det ökade kvinnliga inflytande i samhället, vi hoppats på i samband med den po­ litiska rösträtten, utan med den svaghet och maktlöshet som följa med varje splittring av kraft.
Det gäller för kvinnorna att, även sedan de uppdelats på de oli­ ka partierna, söka vidmakthålla kontakten med varandra ooh beva­ ra sin nuvarande betydande sam­ fällda styrka genom att i fråga om alla för kvinnovärlden gemensam­ ma önskemål stå solidariska med varandra.
Denna kontakt kan icke förmedlas av den partifärgade, av kvinnosynpunkterna ointresserade dagsprässen.
Här erfordras en kvin­ notidning, där kvinnorna fritt kun­ na mötas för att rådgöra odh enas.
Kvinnornas Tidning kan med stöd av Sveriges kvinnor bliva denne för­ medlare mellan de olika menings- gruppernas kvinnor.
Den kvinnliga solidariteten är värd att skyddas och stärkas även med hänsyn till samhällets intressen.
Den utgör en den vackraste kon­ trast tilil den oförsonlighet och den lust att komma varandra till livs, som känneteckna de manliga parti­ organisationernas förhållande till varandra och söka sig utlösning i allt häftigare och för landet allt me­ ra fördärvbringande partistrider.
Den kvinnliga solidariteten, förmå­ gan att kunna se bort från de parti- skiljande faktorerna och förtroende­ fullt enas om gemensamma samhäl­ leliga önskemål kan, om den vid- maiktihålles och vårdas, av kvinnorna föras in i de stora politiska partier­ na och där bereda jordmånen för det folkliga samförstånd, den inre TONEN.
SÄLLSKAPSLIVET.
I provnumret av denna tidning sökte undertecknad i en artikel un­ der ovanstående ruibrik fästa upp­ märksamheten på ett tidstypiskt missförhållande, som inom loppet av •några år likt en farsot utbrett sig över våra samhällen, nämligen den dåliga tonen.
Den dåliga tonen så­ dan den möter oss i vårt sällskaps­ liv, i vårt tillfälliga umgänge på ga­ tor, i spårvagnar, i butiker, i för­ hållandet mellan över- och under­ ordnade, mellan offentliga förtroen­ demän - och massan, överaillt en för- simpling, förvilldning ooh osäkerhet sam icke kan undgå att springa en i ögonen och uppmana till protest.
Låtom oss för dagen endast kasta en blick på vårt sällskapsliv.
Vad er­ bjuder detta en nutidens människa till vederkvickelse oöh upplysning?
— Bridge, dans, en innehållslös, för­ dummande konversation!
Vi veta alla att förihåillandet är otillfredsstäl­ lande, men hålla alla god min.
Först man och man emellan erkännes oför­ behållsamt det helas tomhet och yt­ lighet, och att man vanligen kommer hem efter en sådan bjudning mycket olustigare och tröttare än man gått dit.
Ty — om vi vilja rannsaka oss själva —, varför gå vi egentligen bort?
Varför läingta vi efter att nu och då få utbyta det egna hemmet mot ett annat, i umgänge med andra människor än dem vi dagligen ha omkring oss?
— Vi måste då erkän­ na att.
den innersta drivkraften icke är maten och förplägnaden utan.
en längtan efter något nytt, fästligt och upplivande.
— Dit går jag gärna — • tänker en, då han blir bortbjuden, ty där träffar jag den eller den per­ sonen, som det är ett nöje att sam­ tala med.
Men väl anländ tiJil fäst- ligheten ifråga mötes han endast av besvikelser.
Stämningen över det hda är icke längre densamma som den en gång tidigare var, och per­ sonen, som han längtat att återknyta förbindelsen med, synes även vara en annan.
Lilkisom alla de övriga går denne efter maten att försegla sin själ vid spelbordets tytsnad.
Och där sitta de nu snart tigande och fördjupade i sina kort-solfjädrar al­ la dessa människor, av vilka kanske var och en på förhand glatt sig åt att denna afton få uppleva något till glädje och fäst för sin inre män­ niska.
Timme efter timme stråla ljusen över dessa målade lappar, som tyst och meningsfullt falla på bordet i fredsbenägenhet, vilken är en ännu angelägnare omsorg än stärkandet av den internationella fredsviljan, vars vikt av alla så oförbehållsamt erkännes.
Kvinnornas Tidning uppställer för sig som en utomordentligt vik­ tig uppgift att söka vinna kvinnor­ na för ett målmedvetet politiskt fredsarbete inom de olika partierna med utjämning av de skarpa politi­ ska .meningsskiljäktigheterna och beredande av rum för en ärlig vilja till foilkligt samförstånd oah sam­ hällsfred.
cirkeln av igenstängda människosjä­ lar.
En tar hem och en annan sitter utan.
En liten trång skala av lidel­ ser passeras oavbrutet upp och ned • — • omgång efter omgång.
Nu och då kanske en blick frånvarande och fjärrskådande flyger från korten upp mot lampans ljuskrets eller ut ge­ nom ett fönster, vari en flik av rymd oöh stjärnhimmel inrutas — och en lätt rysning av ångest eller obelhag genomskälver betraktaren.
Tanken på den tid som går och går ooh förloras utan innehåll och me­ ning idrar ofrivilligt förbi li ' k en undrande och stum förebråelse.
Och han, som känner det, ville stiga upp och gå — befria sig från ett osyn­ ligt, olidligt tvång, men han förmår ej.
Därute är ju endast ensamhe­ ten, och härinne är ändock män­ niskorna, likarna^ själarna siom han gått ut att söka.
Och resignerad griper han om sina kort och fort­ sätter ...
Passionen för kortspel är i våra dagar så allmän, att ett angrepp på detsamma säkerligen skall stöta mången för huvudet.
Och man tyc­ ker sig höra den vanliga argumen­ teringen, då det gäller att försvara kortspel som tidsfördriv: .man kan väll ilika gärna spela som att sitta och kailprata eller förtala människor.
Ett dylikt uttalande ljuder som ett nödrop från ett folk, som-förlorat alla sina andliga intressen.
Det är ett - hemskt vittnesbörd om vår vil­ jas och vår fantasis bankrutt.
Värl­ den, den stora rika världen med si­ na mysterier och uppenbarelser, med sin kamp ooh sina stora, sällsamma öden — hela detta Nu, som genom många kända odh ännu många fler miljoner okända lever vår genera­ tions liv — alla dessa märkliga, ban­ brytande idéer, för vilkas seger en­ samma genier offrat hela sin lev­ nad - ooh i många fall arven sitt liv — vetenskapen som skrider fram .från resultat till resultat — religio­ nen som lever sitt förglömda, men eviga liv f — all dikt och poesi, som blommar uipp omkring oss — allt, allt so&gt;m skälver i tiden av längitan och hopp, ooh som, emedan det finns i tiden även borde finnas i varje bröst, som andas denna tids luft — allt detta är vårt nutida, igensom- nade, fördummande sällskapsliv full­ komligt likgiltigt.
Efter vardagens ofta själlösa syss­ lor vilar man ut med korten eller finner uttryck för sin obrukaide livs­ lust i en ful oestetisk dans.
Även i den ser man hur tonen säinkts, för- simplats, förråats.
Om en balsal i forna dagar — för en 8 à 10 år till­ baka — kunde vara en njutning för ögat genom det rytmiska skådespel som de dansande så att säga upp­ förde genom sköna och på grund av omväxlingen i de olika turerna fängslande rörelser, så blir en mo­ dern dans ' loka.1 med sin svettiga, höftväggande, hoppande publik sna­ rast som en dårhusinteriör.
Här är icke meningen att angripa vare sig kortspelet eller dansen i och för sig, ty båda kunna äga sitt stora berät­ tigande och värde som sällskapsnöje.
Men när ett helt folk i genomsnitt icke kan finna andra former för sitt sällskapsliv än kortspelet och dan­ sen, då är tiden inne för ett giv akt.
Vi ha icke längre någon psykolo­ gisk ursäkt att andraga mot denna andliga narkos.
Trötthetsvågen ef­ ter den stora själsliga överansträng­ ning, kriget med alla dess fasor in­ nebar, har småningom sjunkit till­ baka.
Världen reser sig ur sin dva- la och börjar med klar ooh kritisk blick betrakta de rådande förhållan­ dena.
Bristerna förgyllas icke läng­ re av sagolika guldströmmar, man sover sig idke längre förmögen i grund odh sangvinisik förtröstan på Mammon som en ständig och allis- mälktig skyddspatron.
En ny tid stundar, och vi måste förnya oss med den för att ej komma sist i ra­ den av nationer.
Av många t-eoken att döma är det kvinnorna, som först, men dock ic­ ke ensamma, resa sig ur detta ma­ terialismens fruktansvärda skede, vi ännu genomleva, och som klarast känna dess fattigdom.
Kvinnan av i dag erfar ett verkligt behov efter sådana kunskaper, som kunna hjäl­ pa henne att ' komma tillrätta med sig själv och den värld som omger henne.
överallt där något finnes att lära, i konsertsal, i kyrka, å ut- ställlningssalong och föreläsningssal bilda kvinnorna ständigt — icke det proportionella utan det överväldi­ gande flertalet.
Varje konstnär, var­ je präst, varje diktare, varje före­ läsare vet att hans största, hans uppmärksammaste och mast intres­ serade publik utgöres av kvinnor.
Därför är det även av kvinnan man snarast väntar en revolt mot de nu­ varande döda sällskapsformerna — en höjning och förädling av säll­ skapslivets ton.
Såsom värdinna äger ihon iden oskattbara förmånen att få ange to­ nen för sina gäster.
Hon kan be- fallla flygeln eller pianot som medel­ punkt i stället för spelborden och låta konversationen få idésamtalets flykt ooh innehåll i stället för det tomlma kallpratet kring ingenting el­ ler kring en olycklig och avundad nästa.
Man borde i sina krav gå därhän, att stämpla kortspel en hel kväll, olämpligt eller olustväckande samtal ooh ful dans såsom ett brott mlot en bildad sällskapskrets ' goda ton.
Varje människa bär i sin själ en helgdags-tanke, som intresserar hen­ ne mer än dagens alla små oviktiga funderingar, och den och ingen an­ nan borde hon taga med sig, då ho« går bort.
Liksom man lägger var­ dagsdräkten hemma så borde man även lämna vardagsmänniskan kvar, då man går att gästa sin väns hus.
Sverige är ju en andligen utomor­ dentligt rik nation, fastän dess folk knappast vet av det.
Vi ha under de senaste åren försummat mycket och ha mycket att taga igen.
Låtom oss därför var i sin stad medverka till att av sällskapslivet slå en bryg­ ga mellan oss själva och våra kul­ turella rikedomar, tills vi kunna le­ va mad dem som ett folk — ett älsk­ värt, upplyst och medvetet — och icke såsom nu döda tiden med själ­ lösa tidsfördriv, som icke kunna läg­ ga en tum till vår mognad som män­ niskor och nation.
H — t H — n.
KVINNORNAS TIDNING KVINNORNAS TIDNING Plikten att vara frisk.
Aktiebolaget SKANDINAVISKA KREDITAKTIEBOLAGET erbjuda CÖTEB080 - STOCKHOLM - MALMÖ Avdelningskontor över hela landet EGNA FONDER KR.
182,000,000:- Gottgör å insatta medel högsta gällande ränta Stockholm.
Manufaktur-, Damkonfektions- &amp; Sybehörsbransehen GÖTEBORG.
CHOKOLADER five.
rdàdiqt Sparkasseräkning Malmö.
Södra Hamngatan 23.
Östra Hamngatan 39.
GÖTEBORG Egna fonder: Kr.
72,300,000: — Sparkasse- Kreditiv Fullständig bankrörelse.
största urvalet i endast &gt; och handstickade Vaddtäcken Svenska Handelsbankens 255 kontor.
till landsorten franco såväl som maskinstickade till platsens billigaste priser.
Vinterns stora fråga.
Telegramadress • K r e d i t b o l a g e t " delikata Filtar Iran därvid utfardas möjliggörande uttag vid vilket som helst av förstklassiga varor till absolut lägsta priser.
Prover LISA HALLBÄCK Vävnads- &amp; vitvaruaffär, 26 Vallgatan 26.
Arbetslösheten och åtgärderna däremot.
Tankar vid årsskiftet.
För Kvinnornas Tidning av komminister ISAAC BÉEN.
Men inte skola vii blott måla i Det gamla året fear flytt.
Ett nytt har begynt.
Ett årsskifte — mörkt, fast årsskiftet manar fram hur många underliga känslor och mänga, många fler dystra minnen.
tankar väcker det ej till livs!
Jag Låt oss också se alla de ljusa.
Jag vet knappast någon kväll 1, som är så tänker du som jag måste erkänna: fylld av frågor och vçmodsmâttad vi ha fått så oändligt mycket.
Ligga som nyårsafton.
Mer än någon an­ ej dagarna i stort sett i ljus.
Tänk, nan är den en rannsakans, domens, vad vårt land varit skonat.
Se på andra folk och länder!
Tänk, vad men också hoppets.
Det kan ej hjälpas!
Då vi gå över du och jag ändå ha sluppit undan gränsen måste vi se tillbaka.
Ingen mycket odh fått mycket.
Vi istirra så gärna på det, som är mörkt och kan undgå det.
1921 har varit i många avseen­ tungt och jämföra oss så gott som den märkvärdigt.
Både på gott och alltid med dem som ha det bättre.
ont.
Jag tänker närmast på världs­ Så få vi så svårt att glädjas.
Du, händelserna.
Hur oerhört mycket som tycker, att allt är mörlkt — ont ha ej de flydda dagarna fört nattsvart — det finns också för dig med sig.
Viilika mörka kapitel ha så mycket av ljus och skönhet, som ej skrivits i mänsklighetens histo­ du skulle tacka för.
Inget moln är ria.
Hur mycket av vanära odh skam så svart, att det ej har en guldkant, har ej dragits ned över vår arma om man noga ser efter.
Så har ock­ jord.
Historiens och Gud; s dom skall så det svunna året fört imed sig myc­ vila tung över många gärningar som ken glädje.
Därför skall du tacka.
övats — till och med övier sådana, Till honom, tidens och evighetens som skett i rättfärdigihetens namn.
Herre, din Gud och Fader, skall ditt Elller jag tänker på de enskilda tack riktas.
Så blir då, vad jag vid människorna.
Hur underligt att gå ett årssikifte känner, bäst uttryckt igenom det flydda!
Ett årssikifte så: " Herren gav och Herren tog, manar fram så många minnen.
välsignat vare Herrens namn. "
Minns du — det, detta?
Dagarna Det nya året är såsom en oskri­ ha ju haft sina bördor, sina glädje­ ven ' bok.
Dag för dag sikola bladen ämnen.
För många är året 1921 ett fyllas.
Det är väl för asis, att vi vemodets.
De ha imistat så mycket.
ej kunna skåda in i framtiden.
Nä­ De ha mista t det, som var deras sta nyårsafton skall du ha upplevat allt.
Kanske du som läser dessa ra­ mycket, som du aldrig tänkt vara der, har det så.
Då kom dödens möjligt.
Inför ett nytt år måste vi ängel.
Tog vad du aldrig ville för­ därför stå med bävan.
Men bävan lora.
Den dagen, det året går ald­ förvandlas till frimodighet för den, rig ur ditt minne.
Ett hemskt ögon­ som lägger sina händer i Guds.
Vad blick.
Ty därpå följde livets stora som än sker — hos Gud är jag sorg.
Den sorgen är ej stillad än — trygg.
Jag går ej på måfå.
Jag går det känns som skulle den aldrig bli visserligen mot okända öden, men det.
jag vet, att fadershanden släpper Det ' finns också andra förluster.
mig ej.
För ett Guds barn bär det Av mer eller mindre smärtsam art. alltid hemåt.
Odh vägen hem fruk­ 1921 har för många betytt oerhör­ tar barnet ej.
Så knäpper jag mina da eikonomiska svårigheter.
Hur ha händer stilla, med tack för det flyd­ ej rikedomarna skingrats och brödet da, med bön om förlåtelse.
Så ser ryckts ur de arbetandes händer.
jag framåt: Tänk på alla, som ha mis tat vart­ enda öre de ägt.
Eller tänk på alla " Ett år har gått, ett år går än; arbetslösa i tusental, som fått frysa vem vet, vad året giver?
och svälta — • de ville arbeta för att Men om du har din hand i min rädda sig och de sina.
Men arbete jag ej förfärad bliver.
vägrades dem.
1921 har för många Framåt i Jesu namn jag går, mödrar och fäder varit ett tårarnas välsigne han mitt nya år! "
år.
Den växande arbetslösheten är vinterns dominerande ifråga.
Fab­ rikernas ångvisslor kalla ej längre till arbete, gruvorna nedlägga drif­ ten, i skogarne höras ej yxorna gå, vid verken dåna ej hammarslagen, sjunga ej sågarne.
Kanske är.
det en god mening i det.
Man har förbannat arbetet, - slav- görat.
Nu hungrar man efter det, icke (blott för inkomstens skull utan för att ifylla de tunga sysslolösa da­ garne utan slut.
Man har ringaktat arbetarne som massa, man har icke förstått viilika ofantliga värden de frambringa, vad deras produlktiva ar­ bete betyder för hela folkets välstånd.
Vi hava .behövt en upplysningskurs och vi hava fått den!
De arbetslösas antal beräknas till 100,000 personer.
Åsätter man det arbete, de under normala förhållan­ den utföra, ett så lågt genomsnitts­ värde som 5 kr.
pr dag och individ, har vårt land att räkna med en sam­ lad daglig förlusf av 500,000 kr.
i OiUtnt-ytt^cnd arbetskraft!
Men det är inte nog med detta, dessa 100,000 arbetslösa ha inga in­ komster.
Hur iskola de kunna slå sig igenom vintern?
En del kan re­ da sig på egen hand genom att an­ lita gjorda besparingar eller genom hjiälip ifrån bättre situerade släktingar e,l.
id.
Men det mås tie alltid komima att återstå ett mycket stort antal, som det allmänna, kommun och stat, d. v. is.
skattebetaflarne måste hjälpa den svåra tiden.
TiU våra läsare!
nytt av mera tilltalande utseende.
Följetongens text, ursprungligen uppställd i bokforimat, införa vi nu i sviit, varigenom vi tillförsäkra vå­ Formatet på Kvinnoriiias Tidning ra läsare åtskilligt mera text.
kommer att bliva 4-sid ' igt, 6- - filler 8-sidigt, beroende på annonstill­ strömningen.
Redaktionen skall all­ E-n kvinnlig professor i historia tid sörja för att textavdelningen får 4 f år Londonuniversitetet med detta stort utrymme.
Utgivningsdagen blir måndagen el­ års ingång.
Hennes namn är Hilda ler, om helgdag då infaller, närmast Johnstone.
Åren 1906 — 1912 inne­ hade hon en docentur i historia vid följande vardag.
Lösnummer à 20 öre finnas i alla högskolan i Manchester och har de •städer och andra större samhällen senaste åren föreläst vid Kings Col­ hos Prässibyråns tidningsförsäljare.
lege i .London.
Prenumeration å tidningen, kr.
6: — pr år, ställer sig betydligt bil­ ligare och innebär säkerhet för att alla nummer erhållas.
Vi hava vidtagit några smärre för­ ändringar i fråga om tidningens ut­ styrsel och uppställning.
Provnum­ rets " huvud " (namnet), som icke gjorde sig bra, ha vi utbytt mot ett Öppna Nordiska Handelsbanken KUNGSGATAN 29, GÖTEBORG * Om i kvinnorna vore lika noga valet av sina män som i valet av si­ na hattår, skulle åtskilliga äktenskap aldrig bäiva av.
* Spara edra ören och edra arvingar sikola få råd att bränna upp sed- larne.
sörjare lämnar helt säkert sin för­ tjänst på nödhjälpsarbetet och sitt understöd ^oavkortade till hustrun för familjens underhåll, men det finns dock många som förstöra dem helt eller delvis på krogen eller bierstu- gan.
Hade hustrurna haft något medinflytande på kommittéernas be­ slut, skulle antagligen de nu utbeta­ lade kontanta medlen i stor utsträck­ ning utbytts mot hjälp in natura.
Det kunde också varit nyttigt, om hustrurna haft betrodda omibud i kommittéerna och genom dem fått en inblick i de stora ekonomiska svå­ righeter hjälporganisationerna hava att kämpa med.
Initierade kunna be­ rätta om den bittra missämja arbets­ lösheten dragit med sig in i arbetar hemmen, beroende på att hustrurna icke vilja förstå hur omöjligt det är för mannen att skaffa sig arbete, att driva upp betalningen för nödhjälps­ arbetet eller skruva upp understöds­ beloppen.
Hur är hjälpverksamheten ordnad?
Det finns här i landet (sedan krigsåren) en hjälporganisation för att belkäimpa följderna av den ofri­ villiga arbetslösheten.
Den centra­ la imynidigheten är den under So­ cialdepartementet lydande Statens Arbetslöshetskommission, under vil­ ken sortera länshjälpkommittéer, tillsatta av länsstyrelserna, och kommurtp&amp;a arbetslöshets- och hjälp- kommittéer, vilkas ledamöter valts av stadsfullmäktige eller, på landet, av kommunalfullmäktige eller kom­ munal stämma.
A r be t s lösih e tsikomim i ss i o n e n âge r bl.
a. besluta om statliga nödhjälps- arbetens igångsättande och avgöra i vilken utsträckning kommun må med bidrag av statsmedel öppna under- stödsverfcsaimfhet.
Kommissionen är skyldig- att inrätta isig efter de be­ gränsade statsmedel, som för ända­ målet stå till förfogande, för år 1921 uppgående till 35,500,000 kr.
Länshjälpskoimimittéerna bestå lik­ som de kommunala hjälpfcomimittéer- na av 4 högst 10 personer samt äro så sammansatta, att de inrymma re­ presentanter för alla intresserade parter: särskilt sakkunniga myndig­ heter, vilka företräda samhällets in­ tressen, samt vidare representanter för den frivilliga väilgörenheten, ar- betisgivarne och arbetarne.
Vilka äro berättigade att erhålla nödhjälpsarbete eller understöd?
Någon laglig rätt för arbetslös att erhålla arbetslöshetsunderstöd förefinnes icke.
Den princip, som tillämpas, är, att därest kommun ställt medel till förfogande att ut­ betalas till arbetslösa, kan kommu­ nen, under förutsättning av Arbets- löshetskommissionenis medgivande, beck i va unders tödsve r ksamhe t.
För att kunna erhålla nödhjälps­ arbete eller understöd måste oför- vållad arbetslöshet föreligga, d. v. s. vederbörande skall kunna styrka, att han hos offentlig arbetsförmedling sökt, men ej erhållit arbete.
Hjälpkommittéernas förnämsta uppgift är att bereda sökanden ut­ komst genom eget arbete, hälst i öpp­ na arbetsmarknaden, eljes vid nöd­ hjälpsarbeten.
Finnes icke tillfälle härtill lämnas understöd.
Äro en kommuns egna resurser otillräckliga för att möta arbetslös­ heten, kan den hos Arbetslöshets- kommissionen begära statligt bidrag.
Varje kommun äger rätt att själv bestämma storleken av det under­ stöd, som skall utbetalas till arbets­ lösa, för vilka nödhjälpsarbete idke kunnat anordnas.
Det högsta belopp, till vilket sta­ ten tillskjuter hälvten, utgör emeller­ tid tillsammans pr vecka för man och hustru 18 kr, för varje bairn inom eller utom äktenskap kr.
3: 60 samt för ensam person mellan 15 och 18 år kr.
, 7: 20.
De utbetalade beloppen torde i allmänhet hålla sig inom den­ na ram, vartill sedan i rätt stor ut­ sträckning kommunen även bidrager till hyran.
Om en arbetslös undanhåller sin familj förtjänsten av nödhjälpsarbe­ tet eller understödet, kan hustrun be­ rättigas att i hans ställe utkvittera beloppet.
Arbetslös som vägrar att antaga erbjudet nörih jälipsaribete, utan godkänd anledning lämnar det eller för ett oordentligt leverne, avstän- ges från vidare hjälp.
Detta är ju ett rättvist förhållande, men i högsta grad otillfredsställande är det i så måtto, att det, om det gäller en fa­ miljeförsörjare, även utestänger hans hustru och barn från understödet.
Det vill synas, som skulle man, trots den givna svårigheten, kunnat finna någon utväg för att skydda den för­ sumliges ju dock oskyldiga familj.
Äro lönerna vid nödhjälpsarbetena för höga?
— Understödsbeloppens storlek.
Det är självklart, att nödhjälps- arbetet bör betalas lägre än det i öpp­ na arbetsmarknaden gällande prisel.
Nödhjälpsarbetena igångsättas icke för att de verkligen behöva utföras, utan endast och allenast för att läm­ na sysselsättning och förtjänst till de arbetslösa.
Ju förr dessa arbeten bliva obehövliga desto bättre.
Är avlöningen vid dem låg, ligger det i arbetarnes eget intresse att vid förs­ ta tillfälle, som yppar sig, återgå till det vanliga bättre ' betalade yrkes­ arbetet.
Målsmännen för den svenska in­ dustrien förklara emellertid, att den­ na, om den skall kunna återupptaga driften och konkurrera med utlandets industri, icke kan betala så höga lö­ ner, som de vilka nu utgå vid nöd­ hjälpsarbetena.
Är detta verkligen En brist i organisationen — hust­ fallet, står man inför den synnerli­ rurna äro icke representerade.
gen oroväckande situationen, att det Man har ifråga om de intresse­ är fördelaktigare för arbetarne att få rade parterna glömt en — anställning vid nödhjälpsanbetena än de arbetslösas hustrur!
inom industrien, varigenom den i så Hustrurna, på vilken omsorgen om hög grad önskvärda återgången till hamimet och barnet närmast vilar, normala arbetsförhållanden försvåras borde självklart ha varit represente­ och fördröjes.
Detta återstår emel­ rade i kommittéerna för att där kun­ lertid att bevisa!
Vid nödhjälpsar­ na framlägga odh vinna beaktande betena förtjänar en ensam arbetare för hemmens önskemål.
Det övervä­ c:a 36 kr.
pr vecka och den gifte ar­ gande antalet arbetslösa familjeför- betaren 42 kr.
I hur stor utsträckning hjälpas de arbetslösa?
Av de 100,000 arbetsilösa, vi enligt beräkning f. n. hava här i landet, er­ hålla 49727 arbetsilöshetshjiällp, i det att 26,927 sysselsättas vid nödhjälps- arbeten och 22,800 erhålla under­ stöd.
Att ett så ofantligt stort antal arbetslösa erhålla hjälp i form av kontant understöd, utan att lämna det ringaste vederlag i arbete, är äg­ nat att väcka överraskning och ogil­ lande.
Det är ett otillbörligt slöseri med sikattebetalarnes medel, vartill kommer, att denna hjälp, som har allmosegivandets karaktär, måste ver­ ka demoraliserande på dem, som mottaga den.
De för nödhjälpsarbeten och i un derstöd utbetalade statsmedlen ut­ gjorde den 31 okt, den tidpunkt från vilken de senaste uppgifterna före­ ligga, tillsammans den ofantliga summan av kr.
33,721,252. r GUMAELIUS G ö T E B O I VARJE SVENSKT HEM förmedla t,der annonsering!
som vill följa dagshändelserna inom politikens, handelns, kon« stens och litteras turens område läser man numera SVEMÇES STÖRSTA GÖTEBORGS IWMDELS- ocn SJÖFARTS-TIDNING OCH ALDSTA!
rnunoiun!
Göteborg s största och mest po pulära filmteater De förnämsta programmen från världent största film­ institut och alltid den mest konstnärligt utförda musik HELANDERS ångrostade KAFFE är i smak och arom oöverträffat I • KERSTIN LINDAHLS f Politisk överblick.
J i.
BLOMSTERAFFÄR Korsgatan 4 — Tel. 8462 Rekommenderas!
STIBERGS KOSTERANSJOVIS över det politiska livet vilar än-, nu julhelgens ro.
För vårt eget land är det väl närmast lugnet före den storm, som kan väntas, när riks­ ttja dagen inom kort sammanträder för att tillgodose ide olika klass- och partiintressena samt väl även i nå­ gon mån rikets intressen, över riks­ dagsarbetet komma finansnöden och det med arbetslösheten följande s o t ' ciala - missnöjet-att kasta sin skug­ ga.
Större överraskningar och sär- sïibergsk » ^ fi P T E skilt vittgående beslut i de politiska j: stridsfrågorna kunna knappast vän- tas — de olika intressegrupperna äro j EFTERF &lt;ÄGA DEN HOo för jämstarka för att någon av dem J EDER HANDLANDE skuille kunna föra en aggressiv kraft-.
politik.
Den utrikespolitiska situationen skattande åt det lysande nöjesliv, • viisar vid årsskiftet någon ljusning.
som utvecklats i konferensstaden, Washingtonkonferensen har visserli­ sitt arbete och kan måhända komma Den viktigaste omsorgen.
gen icke infriat de stora förhopp­ med ännu några goda resultat.
Redogörelsen här ovan visar vilken ningar, som särskilt av fredsvänner­ Den månghundraåriga striden mel­ väldig och sinnrik apparat, som satts na knutits till densamma, imen har lan Irland och England synes stå i rörelse för att bekämpa den oför- ändå givit en del resultat, isom män j inför sin avslutning.
Englands freds­ vållade arbetslöshetens följder, och får vara tacksam för.
Spänningen erbjudande om inrikespolitisk själv­ vilka ofantliga penningbelopp, som i Stilla havet, faran för ett krig styrelse motsvarar visserligen icke de irländska republikanernas krav för samma ändamål utbetalas av all­ mellan Förenta staterna och Japan kan anses väsentligt reducerad.
Den på fullständig skilsmässa från det männa medel.
Allt är så omsorgs­ hatade England, men torde dock fullt och genomtänkt ordnat som om för Amerika misshagliga engelsk- komima att godtagas av det irländ­ man inrättat sig för fortbestående japanska alliansen, i skydd.
av vil­ ken Japan vågat föra sin utmanan­ ska folket.
förhållanden!
de politik, har utbytts mot ett tre- Men — Även för Tyskland kan en ljus­ maktsförbund mied Förenta staterna ning skönjas.
Det tyckes äntligen Vad göres för att återställa nor­ som tredje part.
Den minskning av lia gått uipp för ententefolken, att mala arbetsförhållanden i vårt land.
rustningarne — om avrustning har dein finansiella nöd, som f. n. här­ Vad göres för att fabrikerna åtet aldrig varit tal!
— som konferen­ jar Europa, står i oupplösligt sam­ skola kunna kalla till arbete, ham­ sen fastställt, får (icke tagas som en band med den tyska misären = en- marslagen dåna, sågarne sjunga, för fredsdemonstration, om än den be­ tentens kvävande ekonomiska grepp att arbetarne från hjälptagare åter slutade dramatiska nedskrotningen om Germanias hals.
En revision skola bliva självförsörjande?
Vad gö­ av äldre krigsfartyg — en briljant av skadeståndsbestämmelserna ligger res för att få livets pulsar att slå i gest åt de knorrande, skattetyngda inom möjligheternas gräns!
denna döda massa som handel och folken!
— uppfattas så av troskyl­ Årsskiftet har även andra icke så näringar nu förete?
diga sinnen.
Stormaktsflottorna äro glädjande företeelser att uppvisa.
Finns det några fakta i detta hän­ fortfarande högst imponerande med För att nämna några: I främre seende, på vilka man kan bygga en samma slagkraft som förut, då] u t Orienten kämpa ännu Korset och utredande artikel som den här ovan?
I nedskrotningen så ordnats, att det.
Halvmånen, i Egypten blossar upp­ Nej!
gamla styrkeförhållandet dem emel- | rorslågan och i Ryssland råder allt­ i lan bilbehållits.
Konferensen fort- j: jämt det bo ls che vik itska vanstyret.
1 sätter emellertid, med tillbörligt., KÖSTER man blir åter stugsittare, levar bak­ om väl tätade innanfönster, vilka öppnas endast som allra hastigast för att släppa in en smula snart förbru­ kad frisk luft.
Vistelsen i det fria inskränkes till ett minimum, prome­ Självförv&amp;Upd ohälsa.
— Smitt för­ naderna avknappas eller inhiberas nuft bättr&lt;e än medicin.
— Hälsan fullständigt vid mindre vackert väder; en förstånds- och viljesak.
vägen till och från arbetsplatsen till- Att vara sund och frisk är en av ryggalägges av de självförsörjande livets bästa gåvor.
Alla eftertrakta kvinnorna i de större städerna i de den, men hur många gå ej miste om fullpackade, kvava spårvagnarna.
den!
Kvinnans bräckliga hälsa, hen­ Inte sant, sunda förnuftet säger, att nes klenhet, hennes fysiska svaghet len sam på detta sätt under; större är ju en känd och vittnad sak.
Hur delen av året sätter sin organism på ofta och med vilken god effekt fram- skarp förknappning ifråga orft den drages ej detta som skäl för att neka för dess välbefinnande absolut ^nöd­ de självförsörjande kvinnorna tillträ­ vändiga friska luften ooh dess syre de .till mera krävande befattningar omöjligen kan göra anspråk på en och som orsak till att de icke kun­ god hälsa.
na tillerkännas samma löneförmåner Hur är det med er kroppsrörelse?
som de manliga kamraterna.
Människan är inte skapad att till­ Behöva verkligen en bräcklig häl­ bringa sitt liv, liggande i en säng sa och fysisk svaghet vara för kvin­ eller sittande på en stol.
Ett sådant norna utmärkande egenskaper?
Helt levnadssätt strider mot naturen och säkert icke!
Mycket av den kvinn­ hälsans lagar.
Människan behöver liga klenhet, för vilken man skjuter för sitt välbefinnande kroppsrörelse skulden på försynen, är sjä-lvförvål- och allsidig kroppsrörelse.
Husligt lad, en naturlig följd av begångna arbete ger rikligt tillfälle härtill, försyndelser mot hälsans lagar.
Svi­ och de husmödrar, som i dessa tjä- terna av dessa försyndelser försöker narinnebristens tider själva utföra man bota medels pulver odh droppar.
hemmets sysslor, kunna vittna om, Naturligtvis förgäves!
Det är själ­ hur väl — i hälsohänseende — - ar­ va de klenbetsalstrande orsakerna, betet bekommer dem.
De kvinnor, som måste undanskaffas, om hälsan som icke ha tillfälle att taga del i verkligen skall kunna återvinnas.
husligt arbete, utan i stället äro Ett hygieniskt levnadssätt skulle upptagna av stillasittande arbete, skänka hälsa, styrka och levnadsmod kunna och böra förskaffaisigkropps- åt tusenden av dessa kvinnliga mar­ rörelse genom långa promenader i tyrer för allehanda småkrämpor och rask trakt och en daglig konsekvent kurera otaliga av dessa nervösa kvin­ genomförd gymnastikövning, vilken nor, som äro en plåga för sig själva mycket väl kan utföras i hemmet.
och sin omgivning.
Ägnar vi nödig uppmärksamhet Om ni känner er opasslig, vid ned­ stämt humör, om ni tycker att ert vanliga arbete börjar överstiga edra krafter, så skynda inte genast till lä­ karen för att få något stärkande.
Försök att kurera er själv!
Under­ sök först om ni i ert levnadssätt möjligen kan finna någon orsak till er mindre goda hälsa.
Vad gör ni egentligen för att hålla er frisk, stark och arbetsduglig?
Fäster ni tillbörligt avseende vid er mat?
Det är ju ändå ur den, ni till mycket betydande del skall hämta er kraft?
Om ni hoppar över en mid­ dag allt då och då och ersätter den med en bakelse, 01m ni undernär er genom kraftlös och ensidig föda, om ni kastar i er maten och låter magen utföra tändernas arbete, hur kan ni då begära, att er kropp skall må väl, och att ni skall kunna känna er spänstig och kraftig?
Och hur har ni det egentligen ställt med frisik luft?
Har ni tänkt på hur utomordentligt viktig luften är för den mänskliga fysiken?
Ni kan leva i många dagar utan mat och dryck, men ni dör, om era lungor endast för några minuter avstängas från tillförseln av luft.
Hela som­ maren lever man ett friluftsliv.
Var­ je stund man kan, är man ute, och tvingas man att vara inomlhus, låter man den friska luften bölja in ge­ nom öppna fönster.
Och man skör­ dar belöningen i en härlig känsla av hälsa och kraft.
Kommer så hösten och vintern och Mademoiselle Exe.
Av LANOE FALCONER.
Översättning för denna tidning av — e —.
I.
" Vi vänta henne varje ögon­ blick ", sade - mrs Merrington; " tå­ get kommer 3,30. "
— " Jag hoppas hon blir bra ", sade mrs Barnes, prästfrun.
— " Ja Gud give det, vi ha haft så mycket otur på isenaste tiden.
Miss Hut tyckte jag mycket om, hon hade sådant fint - ätt; spelade piano med mycket behaglig touche och talade otadlig pariserfranska, men med stavningen var det skralt och arit­ metik hade hon ingen aning om, och nu för tiden fordras så mycket i den vägen.
Fräulein kunde allting, hon var ett under, men hon hade så kon­ stiga manér, och mr.
Merrington sa­ de att han mådde illa, när horn kom till lunch med otvättade händer, och hon var verkligen bra smutsig.
Miss Oliver var en förstklassig lärarinna Diskussions­ spalten.
I sin " Diskussionsspalt " be­ reder " Kvinnornas T idning " plats för artiklctr i ämn-en, vilka på grund av sin art inbjuda till meningsutbyte med upplysning, vägledning och hjälp som syf­ temål.
Det förutsättes, att in­ läggen görps i en mot syftemå­ let svajande anda, sakligt och utan personliga utftall.
Inled­ ningsanföranden till denna av­ delning liksom även av dem föranledda inlägg äro synnerli­ gen välkomna!
H I L D U R S A N D E G R E N, K u n g s g a t a n 1 0, (Hörntrattken), rekommenderar sitt stora urval av Hattar och Monteringsartiklar, Blusar, Kläd- ningar, Kjolar samt Herr-, Dam- och Barnunderkläder.
Beställningar utföras!
jrUJt Stort lager av färdiga De bästa HANDSKAR Sorg-Hattar.
och det rikaste nrval Drottningg.
24 HÅND SKKOMPÅNIET Tel 15379 Billiga priser.
Östra Larmgatan 8, Tel. 2637. mets tjänarinna ".
Då jag ser, att tidningen inbjuder till diskussion, tionen kan ju från början klargö­ tillåter jag mig nedskriva några av ras och dryftas.
Om det är nöd­ mina tankar i ämnet, ifall redaktio­ vändigt att reda sig utan tjänarin­ nen skulle ha ' lust att giva rum åt na, så måste varje familjemedlem dem i tidningens spalter.
vara beredd att hjälpa till och skju­ Husmodern som hemmets Den punkt, som mest betonas i ta på.
Jag har sett en general blan­ tjänarinna.
artikeln är, synes mig, husgärning­ ka både sina odh hustruns skor, och I det provnummer vi utsände i ens mindre värde jämfört med annat dottern hade med sig en korg grön­ dec.
inledde " Monica " en diskussion arbete.
Denna åsikt borde vi först saker hem, när hon kom från sko­ i frågan " Husmodern som hemmets och främst söka bekämpa med hän­ lan, medan sonen sopade trappan tjänarinna ".
Hon gav därvid ut­ der och fötter — och huvud.
Ett och den stenlagda gången ut till ga­ tryck åt sin beundran för det reso­ arbetes värde bör väl bedömas efter tan.
— Att lejonparten ändå faller luta sätt, varpå så många husmöd­ resultatet, och det är resultatet av på husmodern är ju klart, men can rar genom att själva utföra det hus­ husgärningen som gör hemmet till hon utför sitt arbete så, att hon kau liga arbetet förstå att lösa den be­ en angenäm, frisk, ren, väl vädrad, vara stolt däröver, så bli nog också svärliga tjänarinnefrågan, men utta­ ordentligt sopad och damimtorkad, de öviriiga familjemedlemmarna stol­ lade samtidigt sina farhågor för att estetiskt tilltalande, behagligt upp­ ta över både henne och hennes av­ husmödrarne skulle kunna förlora i värmd uppehållsort, eller till ett bete, och det blir icke mera tal, om prestige genom att utföra sysslor, dammigt, osunt näste med dålig husgärningens mindre värde.
som av ålder icke hört till de mera luft, där möblerna se ut som hade Ett sådant hem sprider också sitt,, ansedda.
Från att vara hemmets de varit i batalj med varandra, och inflytande till vida kretsar.
I stäl­ härskarinna skulle husmodern ' kun­ där en okunnig, oduglig hand farit let för att husmoderns.
prestige skul­ na nedsjunka till familjens tjäna­ f.raim.
Och matlagningen!
Det är le liidia genom husgärningen, så hö- rinna.
Ett skydd häremot skulle då en punkt där var och en erkän­ jes alla husmödrars prestige och det möjligen kunna vinnas genom ett ner salkens vikt.
Varje bildad kvin­ blir .en vacker symfoni, en lovsång sådant ordnande av det husliga ar­ na borde kunna bli en bättre koker­ till arbetets ära ...
betet, att samtliga familjemedlem­ ska och husjungfru än en obildad.
U t lands svenska.
mar på något sätt deltoge däri och Handgreppen kunna läras jämförel­ åt att förskaffa er vila och rekrea­ att husmodern icke gåve sin man sevis fort, och den bildade praktiska II.
tion efter ert dagliga ansträngande och de större barnen personlig upp- kvinnan bör därtill foga sina veten­ ' Die Hand, die wochentags den arbete?
Skakar ni av er arbetstan- paissning i form av borstning av skapliga insikter i fysik, kemi, hy­ Besen führt, karne, arbetsbekymren, njuter ni av skodon och kläder, bäddning av sän­ gien, matematik.
Husgärningen blir wird Sonntags dich aim besten kå­ er frihet som en härlig gåva?
Vå­ gar etc. då en vetenskap, där det finns ett ress ie ren. "
gar ni hängiva er åt sysslolös vila?
Vi hava haft glädjen mottaga en logiskt skäl för allt som göres, och Skaffar ni er den styrkegivande sti­ del inläigg i frågan och meddela här ett logiskt svar på frågan, varför en (" Den hand, som uti vardagslag en mulans, som ligger i ett nöje, en ut­ nedan två av dem.
sak göres just så?
Är det icke lika borste för, flykt, en god bok, i ett intresserat viktigt att använda sina kunskaper på söndagen dig ljuvast karesse- deltagande i ett föreningsarbete el­ i kemi för att hygieniskt brygga en I.
rar. ")
ler umgänge med angenäma männi­ kopp té, som att demonstrera sva­ Provnuimret av " Kvinnornas Tid­ skor?
Ger ni er kropp all den sömn velsyra och andra doftande kemika­ Göthe säger dessa ord i " Faust ", den behöver?
Det är skäl att tänka ning " råkade komma i min väg, och lier?
Jag har ofta sagt till min tjä­ och den engelska kvinnliga skön­ över detta kapitel, som innesluter jag fängslades genast, i synnerhet narinna: " Jag är lika stolt över att hetsdoktorn Margaret Hallam be­ så otaliga kvinnliga försyndelser.
av en artikel " Husmoderns som hem- kunna skura ett golv, som att kun­ kräftar dem i sin nyutkomna bok: Den mänskliga kroppen är en yp­ na skritva en bok ".
Och så ännu en " Hälsa och skönhet för kvinnor " " .. perlig arbetsmaskin, men den be­ måste man gripa sig an med den, sak, resultatet av husgärningen ser Hon påstår, att tjänstflickor alltid höver en noggrann vård för att hål­ ty den är en plikt, som man är man genast, och däri ligger också ha de vackraste, mest vâlformadç las i fullgott skick.
En för hård skyldig sig själv och andra att upp­ en tillfredsställelse och belöning.
armarne, just på grund av sitt ar­ påfrestning skadar dess ömtåliga fylla!
E.
B.
När nu en intelligent husmor bete, vilket stärker utan att över­ delar, ooh överansträngningen, den övertagit det arbete, som förut ut­ anstränga.
Att piska mattor, bädda brutna hälsan äro där!
En skam.
förts av en tjänarinna, så liigger det Klenhet, krämpor odh sjukdomar Den engelska tidningen " Sunday hos henne själv att till tvinga sitt ar­ sängar, att skura och borsta äro äro inga hemsökelser ovanifrån el­ Express " offentliggör en artikel av bete samma aktning, som man väl idealiska muskelrörelser och förläna, ler skickade av hemliga, fientliga Frederick Atherton Wilson, som får .antaga, att hennes person förut armen dess sköna rundning och full­ ändade form.
Miss Hallam anser.
makter, de äro i de allra flesta fall företagit en resa i den av entente- redan åtnjutit.
den naturliga följden av försyndel­ makterna besatta Rhenprovinsen.
Att husmodern skulle nedsjunka ser mot de naturens lagar, som vi På det engelska gebietet upprätt- till mannens och barnens uppasser- alla mycket väl, om vi endast vilja hålles god manstukt, .men så är ska och tjänstehjon måste naturligt­ Kyrkogatan 41 göra oss besvär, kunna fatta med icke fallet i de trakter, där Frank­ vis från början förhindras.
Situa- rekommenderas vårt förnuft och vilka vi med lätt­ rike med stöd av negertrupper för het kunna efterleva.
regementet.
En skamfläck för ci­ Stort lager av färdigsydda Det är vår plikt att vara friska, vilisationen äro de av de franska Beställningar å all slags Linnesömnad mottages.
att hålla oss i god form.
Det är militärmyndigheterna för negrerna nödvändigt för framgången ute i upprättade bordellerna med tyska Vita och kulörta Herr Skjortor sys efter mått.
förvärvsarbetet, och det är mycket kvinnor.
Författaren, som avsänt väsentligt för lyckan i hemmet.
Det sin artikel från Wiesbaden, tilläg­ är för de allra flesta en lätt uppgift, ger: Ingen tysk flicka kan här våga men även om den ter sig svår, 1 gå ut på aftonen utan sällskap.
Knngsportsplatsen 1.
Tel. 7 2 3 5.
H. Pettersons Konsthandel UNDERKLÄDER.
i i AUPIRS© och undervisade Evelyn utmärkt, men hon hade så konstiga åsikter, talade om rösträtt o. d. så jag var inte ledsen när hon flyttade; och så kom miss Bond och hon var rent omöjlig på flera sätt. "
— • Den sista satsen, kunde man höra, hade blivit betydligt modifierad.
Mrs Merrington höll på att säga: Så för­ skräckligt hcgtkyrklig ", men erinra­ de sig lyckligtvis med vem hon ta­ lade, och ändrade slutet på satsen.
" Hur fick du reda på denna? "
" Min syster — Lady Carline, du vet, rekommenderade henne.
Hon brukade ge lektioner i musik och franska åt min systerdotter, då de voro i Florens.
Hon kom till Eng­ land för en vecka sedan, för att söka plats i en engelsk familj, odh såg min annons — var det irate märk­ värdigt, och påminde sig, att jag var syster tilil Lady Carline, ooh så gick hon till min syster och bad henne om en rekommendation.
" Hon tycks motsvara allt vad jag önskar: Förstklassig pianist, talar flera språk, kan nog latin för att lära Freddy de första grunderna.
Och så värderar jag mydket, att hon känner till engelska seder och bruk, eftersom hon Ihade så många engel­ ska elever i Florens. "
— " Jag förmodar hon är italienska? "
" Nej, jag tror inte precis hon är italienska.
Jag är inte riktigt - säker på vad hon är.
Hennes namn • — mycket ovanligt är Exe. "
— " Sade dU Exe? "
" Ja, det stavas E-x-e.
Evelyn - sä­ ger det borde uttalas " Äks ", men man vet inte om - det är franskt eller tyskt. "
— " I alla fall är hon utländska? "
— • " Javisst. "
— " Katolsk? "
— " Oh nej, nej. "
— " Det värsta med utländska guver­ nanter, tycker jag, är att de antin­ gen äro katoliker eller ingenting alls. "
— Mrs Merrington gav ifrån sig ett ofrivilligt protestrop, men hämtade sig raskt och sade: " Men det kan.
inte vara fallet här, för min syster är mycket noga, yt­ terst noga i allt som rör religion.
Tvärtom jag minns nu att hon haft en hel - del tråkigheter just för reli­ gionen® skull, och hennes åsikter ha avskurit henne från hennes närma­ ste. "
— " Jag förmodar du menar att hon har bytt om religion? "
— " Ja — åtminstone tror jag, att min syster sade något ditåt.
Hur var det Evelyn — Evelyn, vad var det tante Charlotte sade om made­ moiselle Exe ' s åsikter? "
— Dera uraga flickan satt ett stycke bakom mris Merrington och var för­ djupad i en något hetsig diskussion med den unge mannen vild hennes sida.
Hon sade nu skarpt: " Tig ett enda ögonblick, Parry, jag kan inte höra vad mamma sä­ ger. "
— Och vänd it i 111 modern svarade hon: " Jag vet inte — ack jo, nu minns ja g — någonting om att hon avskyr Romerska kyrkan lika mydket som tante Charlotte. "
" Det menade jag inte ", sade mrs Merrington hastigt, då hon såg en skugga på mrs Barnes ansikte.
Utan om mademoiselle Exe och hennes närmaste anhöriga- Brevet skall fin­ nas här någonstans, ja, bär är det. "
Hon läste högt: " Den stackarn har under flerä år levat skild från sina närmaste på grund av allvarsamma meningsskiîj- aktigheter.
Det är ett för henne pin­ samt ämne, så jag råder er att inte ' låtisa om det. "
- •- • " Hm!
interfolierade mrs Barnes i en så obehagligt uttrycksfull ton, att mrs Merrington skyndsamt bytte om samtalsämne.
— " Kära du ", sade hon och vände sig till någon begraven r en länstol oeli dold / bakom ett jättenummer av " Times ", borde inte vagnen ha kom­ mit tillbaka från stationen? "
— Frågan fick upprepas innan " Times " sänkte sig och avtäckte mr Merringtons väderbitna, gråskäggi­ ga ansikte.
" Nej, inte på Jänge än ", svarade han, " om Giles kör hästarna anstän­ digt.
Winchester station är iy 2 kilo­ meter på andra sidan staden Win­ chester, det gör dryga 15J4 kilome­ ter härifrån. "
— " Femton och en halv? "
upprepa­ de den unge mannen, som satt bred­ vid Evelyn, " så långt är det väl än­ då knappt, eller hur mr Merring­ ton? "
—
KVINNORNAS TIDNING KVINNORNAS TIDNING Plikten att vara frisk.
Aktiebolaget SKANDINAVISKA KREDITAKTIEBOLAGET erbjuda CÖTEB080 - STOCKHOLM - MALMÖ Avdelningskontor över hela landet EGNA FONDER KR.
182,000,000:- Gottgör å insatta medel högsta gällande ränta Stockholm.
Manufaktur-, Damkonfektions- &amp; Sybehörsbransehen GÖTEBORG.
CHOKOLADER five.
rdàdiqt Sparkasseräkning Malmö.
Södra Hamngatan 23.
Östra Hamngatan 39.
GÖTEBORG Egna fonder: Kr.
72,300,000: — Sparkasse- Kreditiv Fullständig bankrörelse.
största urvalet i endast &gt; och handstickade Vaddtäcken Svenska Handelsbankens 255 kontor.
till landsorten franco såväl som maskinstickade till platsens billigaste priser.
Vinterns stora fråga.
Telegramadress • K r e d i t b o l a g e t " delikata Filtar Iran därvid utfardas möjliggörande uttag vid vilket som helst av förstklassiga varor till absolut lägsta priser.
Prover LISA HALLBÄCK Vävnads- &amp; vitvaruaffär, 26 Vallgatan 26.
Arbetslösheten och åtgärderna däremot.
Tankar vid årsskiftet.
För Kvinnornas Tidning av komminister ISAAC BÉEN.
Men inte skola vii blott måla i Det gamla året fear flytt.
Ett nytt har begynt.
Ett årsskifte — mörkt, fast årsskiftet manar fram hur många underliga känslor och mänga, många fler dystra minnen.
tankar väcker det ej till livs!
Jag Låt oss också se alla de ljusa.
Jag vet knappast någon kväll 1, som är så tänker du som jag måste erkänna: fylld av frågor och vçmodsmâttad vi ha fått så oändligt mycket.
Ligga som nyårsafton.
Mer än någon an­ ej dagarna i stort sett i ljus.
Tänk, nan är den en rannsakans, domens, vad vårt land varit skonat.
Se på andra folk och länder!
Tänk, vad men också hoppets.
Det kan ej hjälpas!
Då vi gå över du och jag ändå ha sluppit undan gränsen måste vi se tillbaka.
Ingen mycket odh fått mycket.
Vi istirra så gärna på det, som är mörkt och kan undgå det.
1921 har varit i många avseen­ tungt och jämföra oss så gott som den märkvärdigt.
Både på gott och alltid med dem som ha det bättre.
ont.
Jag tänker närmast på världs­ Så få vi så svårt att glädjas.
Du, händelserna.
Hur oerhört mycket som tycker, att allt är mörlkt — ont ha ej de flydda dagarna fört nattsvart — det finns också för dig med sig.
Viilika mörka kapitel ha så mycket av ljus och skönhet, som ej skrivits i mänsklighetens histo­ du skulle tacka för.
Inget moln är ria.
Hur mycket av vanära odh skam så svart, att det ej har en guldkant, har ej dragits ned över vår arma om man noga ser efter.
Så har ock­ jord.
Historiens och Gud; s dom skall så det svunna året fört imed sig myc­ vila tung över många gärningar som ken glädje.
Därför skall du tacka.
övats — till och med övier sådana, Till honom, tidens och evighetens som skett i rättfärdigihetens namn.
Herre, din Gud och Fader, skall ditt Elller jag tänker på de enskilda tack riktas.
Så blir då, vad jag vid människorna.
Hur underligt att gå ett årssikifte känner, bäst uttryckt igenom det flydda!
Ett årssikifte så: " Herren gav och Herren tog, manar fram så många minnen.
välsignat vare Herrens namn. "
Minns du — det, detta?
Dagarna Det nya året är såsom en oskri­ ha ju haft sina bördor, sina glädje­ ven ' bok.
Dag för dag sikola bladen ämnen.
För många är året 1921 ett fyllas.
Det är väl för asis, att vi vemodets.
De ha imistat så mycket.
ej kunna skåda in i framtiden.
Nä­ De ha mista t det, som var deras sta nyårsafton skall du ha upplevat allt.
Kanske du som läser dessa ra­ mycket, som du aldrig tänkt vara der, har det så.
Då kom dödens möjligt.
Inför ett nytt år måste vi ängel.
Tog vad du aldrig ville för­ därför stå med bävan.
Men bävan lora.
Den dagen, det året går ald­ förvandlas till frimodighet för den, rig ur ditt minne.
Ett hemskt ögon­ som lägger sina händer i Guds.
Vad blick.
Ty därpå följde livets stora som än sker — hos Gud är jag sorg.
Den sorgen är ej stillad än — trygg.
Jag går ej på måfå.
Jag går det känns som skulle den aldrig bli visserligen mot okända öden, men det.
jag vet, att fadershanden släpper Det ' finns också andra förluster.
mig ej.
För ett Guds barn bär det Av mer eller mindre smärtsam art. alltid hemåt.
Odh vägen hem fruk­ 1921 har för många betytt oerhör­ tar barnet ej.
Så knäpper jag mina da eikonomiska svårigheter.
Hur ha händer stilla, med tack för det flyd­ ej rikedomarna skingrats och brödet da, med bön om förlåtelse.
Så ser ryckts ur de arbetandes händer.
jag framåt: Tänk på alla, som ha mis tat vart­ enda öre de ägt.
Eller tänk på alla " Ett år har gått, ett år går än; arbetslösa i tusental, som fått frysa vem vet, vad året giver?
och svälta — • de ville arbeta för att Men om du har din hand i min rädda sig och de sina.
Men arbete jag ej förfärad bliver.
vägrades dem.
1921 har för många Framåt i Jesu namn jag går, mödrar och fäder varit ett tårarnas välsigne han mitt nya år! "
år.
Den växande arbetslösheten är vinterns dominerande ifråga.
Fab­ rikernas ångvisslor kalla ej längre till arbete, gruvorna nedlägga drif­ ten, i skogarne höras ej yxorna gå, vid verken dåna ej hammarslagen, sjunga ej sågarne.
Kanske är.
det en god mening i det.
Man har förbannat arbetet, - slav- görat.
Nu hungrar man efter det, icke (blott för inkomstens skull utan för att ifylla de tunga sysslolösa da­ garne utan slut.
Man har ringaktat arbetarne som massa, man har icke förstått viilika ofantliga värden de frambringa, vad deras produlktiva ar­ bete betyder för hela folkets välstånd.
Vi hava .behövt en upplysningskurs och vi hava fått den!
De arbetslösas antal beräknas till 100,000 personer.
Åsätter man det arbete, de under normala förhållan­ den utföra, ett så lågt genomsnitts­ värde som 5 kr.
pr dag och individ, har vårt land att räkna med en sam­ lad daglig förlusf av 500,000 kr.
i OiUtnt-ytt^cnd arbetskraft!
Men det är inte nog med detta, dessa 100,000 arbetslösa ha inga in­ komster.
Hur iskola de kunna slå sig igenom vintern?
En del kan re­ da sig på egen hand genom att an­ lita gjorda besparingar eller genom hjiälip ifrån bättre situerade släktingar e,l.
id.
Men det mås tie alltid komima att återstå ett mycket stort antal, som det allmänna, kommun och stat, d. v. is.
skattebetaflarne måste hjälpa den svåra tiden.
TiU våra läsare!
nytt av mera tilltalande utseende.
Följetongens text, ursprungligen uppställd i bokforimat, införa vi nu i sviit, varigenom vi tillförsäkra vå­ Formatet på Kvinnoriiias Tidning ra läsare åtskilligt mera text.
kommer att bliva 4-sid ' igt, 6- - filler 8-sidigt, beroende på annonstill­ strömningen.
Redaktionen skall all­ E-n kvinnlig professor i historia tid sörja för att textavdelningen får 4 f år Londonuniversitetet med detta stort utrymme.
Utgivningsdagen blir måndagen el­ års ingång.
Hennes namn är Hilda ler, om helgdag då infaller, närmast Johnstone.
Åren 1906 — 1912 inne­ hade hon en docentur i historia vid följande vardag.
Lösnummer à 20 öre finnas i alla högskolan i Manchester och har de •städer och andra större samhällen senaste åren föreläst vid Kings Col­ hos Prässibyråns tidningsförsäljare.
lege i .London.
Prenumeration å tidningen, kr.
6: — pr år, ställer sig betydligt bil­ ligare och innebär säkerhet för att alla nummer erhållas.
Vi hava vidtagit några smärre för­ ändringar i fråga om tidningens ut­ styrsel och uppställning.
Provnum­ rets " huvud " (namnet), som icke gjorde sig bra, ha vi utbytt mot ett Öppna Nordiska Handelsbanken KUNGSGATAN 29, GÖTEBORG * Om i kvinnorna vore lika noga valet av sina män som i valet av si­ na hattår, skulle åtskilliga äktenskap aldrig bäiva av.
* Spara edra ören och edra arvingar sikola få råd att bränna upp sed- larne.
sörjare lämnar helt säkert sin för­ tjänst på nödhjälpsarbetet och sitt understöd ^oavkortade till hustrun för familjens underhåll, men det finns dock många som förstöra dem helt eller delvis på krogen eller bierstu- gan.
Hade hustrurna haft något medinflytande på kommittéernas be­ slut, skulle antagligen de nu utbeta­ lade kontanta medlen i stor utsträck­ ning utbytts mot hjälp in natura.
Det kunde också varit nyttigt, om hustrurna haft betrodda omibud i kommittéerna och genom dem fått en inblick i de stora ekonomiska svå­ righeter hjälporganisationerna hava att kämpa med.
Initierade kunna be­ rätta om den bittra missämja arbets­ lösheten dragit med sig in i arbetar hemmen, beroende på att hustrurna icke vilja förstå hur omöjligt det är för mannen att skaffa sig arbete, att driva upp betalningen för nödhjälps­ arbetet eller skruva upp understöds­ beloppen.
Hur är hjälpverksamheten ordnad?
Det finns här i landet (sedan krigsåren) en hjälporganisation för att belkäimpa följderna av den ofri­ villiga arbetslösheten.
Den centra­ la imynidigheten är den under So­ cialdepartementet lydande Statens Arbetslöshetskommission, under vil­ ken sortera länshjälpkommittéer, tillsatta av länsstyrelserna, och kommurtp&amp;a arbetslöshets- och hjälp- kommittéer, vilkas ledamöter valts av stadsfullmäktige eller, på landet, av kommunalfullmäktige eller kom­ munal stämma.
A r be t s lösih e tsikomim i ss i o n e n âge r bl.
a. besluta om statliga nödhjälps- arbetens igångsättande och avgöra i vilken utsträckning kommun må med bidrag av statsmedel öppna under- stödsverfcsaimfhet.
Kommissionen är skyldig- att inrätta isig efter de be­ gränsade statsmedel, som för ända­ målet stå till förfogande, för år 1921 uppgående till 35,500,000 kr.
Länshjälpskoimimittéerna bestå lik­ som de kommunala hjälpfcomimittéer- na av 4 högst 10 personer samt äro så sammansatta, att de inrymma re­ presentanter för alla intresserade parter: särskilt sakkunniga myndig­ heter, vilka företräda samhällets in­ tressen, samt vidare representanter för den frivilliga väilgörenheten, ar- betisgivarne och arbetarne.
Vilka äro berättigade att erhålla nödhjälpsarbete eller understöd?
Någon laglig rätt för arbetslös att erhålla arbetslöshetsunderstöd förefinnes icke.
Den princip, som tillämpas, är, att därest kommun ställt medel till förfogande att ut­ betalas till arbetslösa, kan kommu­ nen, under förutsättning av Arbets- löshetskommissionenis medgivande, beck i va unders tödsve r ksamhe t.
För att kunna erhålla nödhjälps­ arbete eller understöd måste oför- vållad arbetslöshet föreligga, d. v. s. vederbörande skall kunna styrka, att han hos offentlig arbetsförmedling sökt, men ej erhållit arbete.
Hjälpkommittéernas förnämsta uppgift är att bereda sökanden ut­ komst genom eget arbete, hälst i öpp­ na arbetsmarknaden, eljes vid nöd­ hjälpsarbeten.
Finnes icke tillfälle härtill lämnas understöd.
Äro en kommuns egna resurser otillräckliga för att möta arbetslös­ heten, kan den hos Arbetslöshets- kommissionen begära statligt bidrag.
Varje kommun äger rätt att själv bestämma storleken av det under­ stöd, som skall utbetalas till arbets­ lösa, för vilka nödhjälpsarbete idke kunnat anordnas.
Det högsta belopp, till vilket sta­ ten tillskjuter hälvten, utgör emeller­ tid tillsammans pr vecka för man och hustru 18 kr, för varje bairn inom eller utom äktenskap kr.
3: 60 samt för ensam person mellan 15 och 18 år kr.
, 7: 20.
De utbetalade beloppen torde i allmänhet hålla sig inom den­ na ram, vartill sedan i rätt stor ut­ sträckning kommunen även bidrager till hyran.
Om en arbetslös undanhåller sin familj förtjänsten av nödhjälpsarbe­ tet eller understödet, kan hustrun be­ rättigas att i hans ställe utkvittera beloppet.
Arbetslös som vägrar att antaga erbjudet nörih jälipsaribete, utan godkänd anledning lämnar det eller för ett oordentligt leverne, avstän- ges från vidare hjälp.
Detta är ju ett rättvist förhållande, men i högsta grad otillfredsställande är det i så måtto, att det, om det gäller en fa­ miljeförsörjare, även utestänger hans hustru och barn från understödet.
Det vill synas, som skulle man, trots den givna svårigheten, kunnat finna någon utväg för att skydda den för­ sumliges ju dock oskyldiga familj.
Äro lönerna vid nödhjälpsarbetena för höga?
— Understödsbeloppens storlek.
Det är självklart, att nödhjälps- arbetet bör betalas lägre än det i öpp­ na arbetsmarknaden gällande prisel.
Nödhjälpsarbetena igångsättas icke för att de verkligen behöva utföras, utan endast och allenast för att läm­ na sysselsättning och förtjänst till de arbetslösa.
Ju förr dessa arbeten bliva obehövliga desto bättre.
Är avlöningen vid dem låg, ligger det i arbetarnes eget intresse att vid förs­ ta tillfälle, som yppar sig, återgå till det vanliga bättre ' betalade yrkes­ arbetet.
Målsmännen för den svenska in­ dustrien förklara emellertid, att den­ na, om den skall kunna återupptaga driften och konkurrera med utlandets industri, icke kan betala så höga lö­ ner, som de vilka nu utgå vid nöd­ hjälpsarbetena.
Är detta verkligen En brist i organisationen — hust­ fallet, står man inför den synnerli­ rurna äro icke representerade.
gen oroväckande situationen, att det Man har ifråga om de intresse­ är fördelaktigare för arbetarne att få rade parterna glömt en — anställning vid nödhjälpsanbetena än de arbetslösas hustrur!
inom industrien, varigenom den i så Hustrurna, på vilken omsorgen om hög grad önskvärda återgången till hamimet och barnet närmast vilar, normala arbetsförhållanden försvåras borde självklart ha varit represente­ och fördröjes.
Detta återstår emel­ rade i kommittéerna för att där kun­ lertid att bevisa!
Vid nödhjälpsar­ na framlägga odh vinna beaktande betena förtjänar en ensam arbetare för hemmens önskemål.
Det övervä­ c:a 36 kr.
pr vecka och den gifte ar­ gande antalet arbetslösa familjeför- betaren 42 kr.
I hur stor utsträckning hjälpas de arbetslösa?
Av de 100,000 arbetsilösa, vi enligt beräkning f. n. hava här i landet, er­ hålla 49727 arbetsilöshetshjiällp, i det att 26,927 sysselsättas vid nödhjälps- arbeten och 22,800 erhålla under­ stöd.
Att ett så ofantligt stort antal arbetslösa erhålla hjälp i form av kontant understöd, utan att lämna det ringaste vederlag i arbete, är äg­ nat att väcka överraskning och ogil­ lande.
Det är ett otillbörligt slöseri med sikattebetalarnes medel, vartill kommer, att denna hjälp, som har allmosegivandets karaktär, måste ver­ ka demoraliserande på dem, som mottaga den.
De för nödhjälpsarbeten och i un derstöd utbetalade statsmedlen ut­ gjorde den 31 okt, den tidpunkt från vilken de senaste uppgifterna före­ ligga, tillsammans den ofantliga summan av kr.
33,721,252. r GUMAELIUS G ö T E B O I VARJE SVENSKT HEM förmedla t,der annonsering!
som vill följa dagshändelserna inom politikens, handelns, kon« stens och litteras turens område läser man numera SVEMÇES STÖRSTA GÖTEBORGS IWMDELS- ocn SJÖFARTS-TIDNING OCH ALDSTA!
rnunoiun!
Göteborg s största och mest po pulära filmteater De förnämsta programmen från världent största film­ institut och alltid den mest konstnärligt utförda musik HELANDERS ångrostade KAFFE är i smak och arom oöverträffat I • KERSTIN LINDAHLS f Politisk överblick.
J i.
BLOMSTERAFFÄR Korsgatan 4 — Tel. 8462 Rekommenderas!
STIBERGS KOSTERANSJOVIS över det politiska livet vilar än-, nu julhelgens ro.
För vårt eget land är det väl närmast lugnet före den storm, som kan väntas, när riks­ ttja dagen inom kort sammanträder för att tillgodose ide olika klass- och partiintressena samt väl även i nå­ gon mån rikets intressen, över riks­ dagsarbetet komma finansnöden och det med arbetslösheten följande s o t ' ciala - missnöjet-att kasta sin skug­ ga.
Större överraskningar och sär- sïibergsk » ^ fi P T E skilt vittgående beslut i de politiska j: stridsfrågorna kunna knappast vän- tas — de olika intressegrupperna äro j EFTERF &lt;ÄGA DEN HOo för jämstarka för att någon av dem J EDER HANDLANDE skuille kunna föra en aggressiv kraft-.
politik.
Den utrikespolitiska situationen skattande åt det lysande nöjesliv, • viisar vid årsskiftet någon ljusning.
som utvecklats i konferensstaden, Washingtonkonferensen har visserli­ sitt arbete och kan måhända komma Den viktigaste omsorgen.
gen icke infriat de stora förhopp­ med ännu några goda resultat.
Redogörelsen här ovan visar vilken ningar, som särskilt av fredsvänner­ Den månghundraåriga striden mel­ väldig och sinnrik apparat, som satts na knutits till densamma, imen har lan Irland och England synes stå i rörelse för att bekämpa den oför- ändå givit en del resultat, isom män j inför sin avslutning.
Englands freds­ vållade arbetslöshetens följder, och får vara tacksam för.
Spänningen erbjudande om inrikespolitisk själv­ vilka ofantliga penningbelopp, som i Stilla havet, faran för ett krig styrelse motsvarar visserligen icke de irländska republikanernas krav för samma ändamål utbetalas av all­ mellan Förenta staterna och Japan kan anses väsentligt reducerad.
Den på fullständig skilsmässa från det männa medel.
Allt är så omsorgs­ hatade England, men torde dock fullt och genomtänkt ordnat som om för Amerika misshagliga engelsk- komima att godtagas av det irländ­ man inrättat sig för fortbestående japanska alliansen, i skydd.
av vil­ ken Japan vågat föra sin utmanan­ ska folket.
förhållanden!
de politik, har utbytts mot ett tre- Men — Även för Tyskland kan en ljus­ maktsförbund mied Förenta staterna ning skönjas.
Det tyckes äntligen Vad göres för att återställa nor­ som tredje part.
Den minskning av lia gått uipp för ententefolken, att mala arbetsförhållanden i vårt land.
rustningarne — om avrustning har dein finansiella nöd, som f. n. här­ Vad göres för att fabrikerna åtet aldrig varit tal!
— som konferen­ jar Europa, står i oupplösligt sam­ skola kunna kalla till arbete, ham­ sen fastställt, får (icke tagas som en band med den tyska misären = en- marslagen dåna, sågarne sjunga, för fredsdemonstration, om än den be­ tentens kvävande ekonomiska grepp att arbetarne från hjälptagare åter slutade dramatiska nedskrotningen om Germanias hals.
En revision skola bliva självförsörjande?
Vad gö­ av äldre krigsfartyg — en briljant av skadeståndsbestämmelserna ligger res för att få livets pulsar att slå i gest åt de knorrande, skattetyngda inom möjligheternas gräns!
denna döda massa som handel och folken!
— uppfattas så av troskyl­ Årsskiftet har även andra icke så näringar nu förete?
diga sinnen.
Stormaktsflottorna äro glädjande företeelser att uppvisa.
Finns det några fakta i detta hän­ fortfarande högst imponerande med För att nämna några: I främre seende, på vilka man kan bygga en samma slagkraft som förut, då] u t Orienten kämpa ännu Korset och utredande artikel som den här ovan?
I nedskrotningen så ordnats, att det.
Halvmånen, i Egypten blossar upp­ Nej!
gamla styrkeförhållandet dem emel- | rorslågan och i Ryssland råder allt­ i lan bilbehållits.
Konferensen fort- j: jämt det bo ls che vik itska vanstyret.
1 sätter emellertid, med tillbörligt., KÖSTER man blir åter stugsittare, levar bak­ om väl tätade innanfönster, vilka öppnas endast som allra hastigast för att släppa in en smula snart förbru­ kad frisk luft.
Vistelsen i det fria inskränkes till ett minimum, prome­ Självförv&amp;Upd ohälsa.
— Smitt för­ naderna avknappas eller inhiberas nuft bättr&lt;e än medicin.
— Hälsan fullständigt vid mindre vackert väder; en förstånds- och viljesak.
vägen till och från arbetsplatsen till- Att vara sund och frisk är en av ryggalägges av de självförsörjande livets bästa gåvor.
Alla eftertrakta kvinnorna i de större städerna i de den, men hur många gå ej miste om fullpackade, kvava spårvagnarna.
den!
Kvinnans bräckliga hälsa, hen­ Inte sant, sunda förnuftet säger, att nes klenhet, hennes fysiska svaghet len sam på detta sätt under; större är ju en känd och vittnad sak.
Hur delen av året sätter sin organism på ofta och med vilken god effekt fram- skarp förknappning ifråga orft den drages ej detta som skäl för att neka för dess välbefinnande absolut ^nöd­ de självförsörjande kvinnorna tillträ­ vändiga friska luften ooh dess syre de .till mera krävande befattningar omöjligen kan göra anspråk på en och som orsak till att de icke kun­ god hälsa.
na tillerkännas samma löneförmåner Hur är det med er kroppsrörelse?
som de manliga kamraterna.
Människan är inte skapad att till­ Behöva verkligen en bräcklig häl­ bringa sitt liv, liggande i en säng sa och fysisk svaghet vara för kvin­ eller sittande på en stol.
Ett sådant norna utmärkande egenskaper?
Helt levnadssätt strider mot naturen och säkert icke!
Mycket av den kvinn­ hälsans lagar.
Människan behöver liga klenhet, för vilken man skjuter för sitt välbefinnande kroppsrörelse skulden på försynen, är sjä-lvförvål- och allsidig kroppsrörelse.
Husligt lad, en naturlig följd av begångna arbete ger rikligt tillfälle härtill, försyndelser mot hälsans lagar.
Svi­ och de husmödrar, som i dessa tjä- terna av dessa försyndelser försöker narinnebristens tider själva utföra man bota medels pulver odh droppar.
hemmets sysslor, kunna vittna om, Naturligtvis förgäves!
Det är själ­ hur väl — i hälsohänseende — - ar­ va de klenbetsalstrande orsakerna, betet bekommer dem.
De kvinnor, som måste undanskaffas, om hälsan som icke ha tillfälle att taga del i verkligen skall kunna återvinnas.
husligt arbete, utan i stället äro Ett hygieniskt levnadssätt skulle upptagna av stillasittande arbete, skänka hälsa, styrka och levnadsmod kunna och böra förskaffaisigkropps- åt tusenden av dessa kvinnliga mar­ rörelse genom långa promenader i tyrer för allehanda småkrämpor och rask trakt och en daglig konsekvent kurera otaliga av dessa nervösa kvin­ genomförd gymnastikövning, vilken nor, som äro en plåga för sig själva mycket väl kan utföras i hemmet.
och sin omgivning.
Ägnar vi nödig uppmärksamhet Om ni känner er opasslig, vid ned­ stämt humör, om ni tycker att ert vanliga arbete börjar överstiga edra krafter, så skynda inte genast till lä­ karen för att få något stärkande.
Försök att kurera er själv!
Under­ sök först om ni i ert levnadssätt möjligen kan finna någon orsak till er mindre goda hälsa.
Vad gör ni egentligen för att hålla er frisk, stark och arbetsduglig?
Fäster ni tillbörligt avseende vid er mat?
Det är ju ändå ur den, ni till mycket betydande del skall hämta er kraft?
Om ni hoppar över en mid­ dag allt då och då och ersätter den med en bakelse, 01m ni undernär er genom kraftlös och ensidig föda, om ni kastar i er maten och låter magen utföra tändernas arbete, hur kan ni då begära, att er kropp skall må väl, och att ni skall kunna känna er spänstig och kraftig?
Och hur har ni det egentligen ställt med frisik luft?
Har ni tänkt på hur utomordentligt viktig luften är för den mänskliga fysiken?
Ni kan leva i många dagar utan mat och dryck, men ni dör, om era lungor endast för några minuter avstängas från tillförseln av luft.
Hela som­ maren lever man ett friluftsliv.
Var­ je stund man kan, är man ute, och tvingas man att vara inomlhus, låter man den friska luften bölja in ge­ nom öppna fönster.
Och man skör­ dar belöningen i en härlig känsla av hälsa och kraft.
Kommer så hösten och vintern och Mademoiselle Exe.
Av LANOE FALCONER.
Översättning för denna tidning av — e —.
I.
" Vi vänta henne varje ögon­ blick ", sade - mrs Merrington; " tå­ get kommer 3,30. "
— " Jag hoppas hon blir bra ", sade mrs Barnes, prästfrun.
— " Ja Gud give det, vi ha haft så mycket otur på isenaste tiden.
Miss Hut tyckte jag mycket om, hon hade sådant fint - ätt; spelade piano med mycket behaglig touche och talade otadlig pariserfranska, men med stavningen var det skralt och arit­ metik hade hon ingen aning om, och nu för tiden fordras så mycket i den vägen.
Fräulein kunde allting, hon var ett under, men hon hade så kon­ stiga manér, och mr.
Merrington sa­ de att han mådde illa, när horn kom till lunch med otvättade händer, och hon var verkligen bra smutsig.
Miss Oliver var en förstklassig lärarinna Diskussions­ spalten.
I sin " Diskussionsspalt " be­ reder " Kvinnornas T idning " plats för artiklctr i ämn-en, vilka på grund av sin art inbjuda till meningsutbyte med upplysning, vägledning och hjälp som syf­ temål.
Det förutsättes, att in­ läggen görps i en mot syftemå­ let svajande anda, sakligt och utan personliga utftall.
Inled­ ningsanföranden till denna av­ delning liksom även av dem föranledda inlägg äro synnerli­ gen välkomna!
H I L D U R S A N D E G R E N, K u n g s g a t a n 1 0, (Hörntrattken), rekommenderar sitt stora urval av Hattar och Monteringsartiklar, Blusar, Kläd- ningar, Kjolar samt Herr-, Dam- och Barnunderkläder.
Beställningar utföras!
jrUJt Stort lager av färdiga De bästa HANDSKAR Sorg-Hattar.
och det rikaste nrval Drottningg.
24 HÅND SKKOMPÅNIET Tel 15379 Billiga priser.
Östra Larmgatan 8, Tel. 2637. mets tjänarinna ".
Då jag ser, att tidningen inbjuder till diskussion, tionen kan ju från början klargö­ tillåter jag mig nedskriva några av ras och dryftas.
Om det är nöd­ mina tankar i ämnet, ifall redaktio­ vändigt att reda sig utan tjänarin­ nen skulle ha ' lust att giva rum åt na, så måste varje familjemedlem dem i tidningens spalter.
vara beredd att hjälpa till och skju­ Husmodern som hemmets Den punkt, som mest betonas i ta på.
Jag har sett en general blan­ tjänarinna.
artikeln är, synes mig, husgärning­ ka både sina odh hustruns skor, och I det provnummer vi utsände i ens mindre värde jämfört med annat dottern hade med sig en korg grön­ dec.
inledde " Monica " en diskussion arbete.
Denna åsikt borde vi först saker hem, när hon kom från sko­ i frågan " Husmodern som hemmets och främst söka bekämpa med hän­ lan, medan sonen sopade trappan tjänarinna ".
Hon gav därvid ut­ der och fötter — och huvud.
Ett och den stenlagda gången ut till ga­ tryck åt sin beundran för det reso­ arbetes värde bör väl bedömas efter tan.
— Att lejonparten ändå faller luta sätt, varpå så många husmöd­ resultatet, och det är resultatet av på husmodern är ju klart, men can rar genom att själva utföra det hus­ husgärningen som gör hemmet till hon utför sitt arbete så, att hon kau liga arbetet förstå att lösa den be­ en angenäm, frisk, ren, väl vädrad, vara stolt däröver, så bli nog också svärliga tjänarinnefrågan, men utta­ ordentligt sopad och damimtorkad, de öviriiga familjemedlemmarna stol­ lade samtidigt sina farhågor för att estetiskt tilltalande, behagligt upp­ ta över både henne och hennes av­ husmödrarne skulle kunna förlora i värmd uppehållsort, eller till ett bete, och det blir icke mera tal, om prestige genom att utföra sysslor, dammigt, osunt näste med dålig husgärningens mindre värde.
som av ålder icke hört till de mera luft, där möblerna se ut som hade Ett sådant hem sprider också sitt,, ansedda.
Från att vara hemmets de varit i batalj med varandra, och inflytande till vida kretsar.
I stäl­ härskarinna skulle husmodern ' kun­ där en okunnig, oduglig hand farit let för att husmoderns.
prestige skul­ na nedsjunka till familjens tjäna­ f.raim.
Och matlagningen!
Det är le liidia genom husgärningen, så hö- rinna.
Ett skydd häremot skulle då en punkt där var och en erkän­ jes alla husmödrars prestige och det möjligen kunna vinnas genom ett ner salkens vikt.
Varje bildad kvin­ blir .en vacker symfoni, en lovsång sådant ordnande av det husliga ar­ na borde kunna bli en bättre koker­ till arbetets ära ...
betet, att samtliga familjemedlem­ ska och husjungfru än en obildad.
U t lands svenska.
mar på något sätt deltoge däri och Handgreppen kunna läras jämförel­ åt att förskaffa er vila och rekrea­ att husmodern icke gåve sin man sevis fort, och den bildade praktiska II.
tion efter ert dagliga ansträngande och de större barnen personlig upp- kvinnan bör därtill foga sina veten­ ' Die Hand, die wochentags den arbete?
Skakar ni av er arbetstan- paissning i form av borstning av skapliga insikter i fysik, kemi, hy­ Besen führt, karne, arbetsbekymren, njuter ni av skodon och kläder, bäddning av sän­ gien, matematik.
Husgärningen blir wird Sonntags dich aim besten kå­ er frihet som en härlig gåva?
Vå­ gar etc. då en vetenskap, där det finns ett ress ie ren. "
gar ni hängiva er åt sysslolös vila?
Vi hava haft glädjen mottaga en logiskt skäl för allt som göres, och Skaffar ni er den styrkegivande sti­ del inläigg i frågan och meddela här ett logiskt svar på frågan, varför en (" Den hand, som uti vardagslag en mulans, som ligger i ett nöje, en ut­ nedan två av dem.
sak göres just så?
Är det icke lika borste för, flykt, en god bok, i ett intresserat viktigt att använda sina kunskaper på söndagen dig ljuvast karesse- deltagande i ett föreningsarbete el­ i kemi för att hygieniskt brygga en I.
rar. ")
ler umgänge med angenäma männi­ kopp té, som att demonstrera sva­ Provnuimret av " Kvinnornas Tid­ skor?
Ger ni er kropp all den sömn velsyra och andra doftande kemika­ Göthe säger dessa ord i " Faust ", den behöver?
Det är skäl att tänka ning " råkade komma i min väg, och lier?
Jag har ofta sagt till min tjä­ och den engelska kvinnliga skön­ över detta kapitel, som innesluter jag fängslades genast, i synnerhet narinna: " Jag är lika stolt över att hetsdoktorn Margaret Hallam be­ så otaliga kvinnliga försyndelser.
av en artikel " Husmoderns som hem- kunna skura ett golv, som att kun­ kräftar dem i sin nyutkomna bok: Den mänskliga kroppen är en yp­ na skritva en bok ".
Och så ännu en " Hälsa och skönhet för kvinnor " " .. perlig arbetsmaskin, men den be­ måste man gripa sig an med den, sak, resultatet av husgärningen ser Hon påstår, att tjänstflickor alltid höver en noggrann vård för att hål­ ty den är en plikt, som man är man genast, och däri ligger också ha de vackraste, mest vâlformadç las i fullgott skick.
En för hård skyldig sig själv och andra att upp­ en tillfredsställelse och belöning.
armarne, just på grund av sitt ar­ påfrestning skadar dess ömtåliga fylla!
E.
B.
När nu en intelligent husmor bete, vilket stärker utan att över­ delar, ooh överansträngningen, den övertagit det arbete, som förut ut­ anstränga.
Att piska mattor, bädda brutna hälsan äro där!
En skam.
förts av en tjänarinna, så liigger det Klenhet, krämpor odh sjukdomar Den engelska tidningen " Sunday hos henne själv att till tvinga sitt ar­ sängar, att skura och borsta äro äro inga hemsökelser ovanifrån el­ Express " offentliggör en artikel av bete samma aktning, som man väl idealiska muskelrörelser och förläna, ler skickade av hemliga, fientliga Frederick Atherton Wilson, som får .antaga, att hennes person förut armen dess sköna rundning och full­ ändade form.
Miss Hallam anser.
makter, de äro i de allra flesta fall företagit en resa i den av entente- redan åtnjutit.
den naturliga följden av försyndel­ makterna besatta Rhenprovinsen.
Att husmodern skulle nedsjunka ser mot de naturens lagar, som vi På det engelska gebietet upprätt- till mannens och barnens uppasser- alla mycket väl, om vi endast vilja hålles god manstukt, .men så är ska och tjänstehjon måste naturligt­ Kyrkogatan 41 göra oss besvär, kunna fatta med icke fallet i de trakter, där Frank­ vis från början förhindras.
Situa- rekommenderas vårt förnuft och vilka vi med lätt­ rike med stöd av negertrupper för het kunna efterleva.
regementet.
En skamfläck för ci­ Stort lager av färdigsydda Det är vår plikt att vara friska, vilisationen äro de av de franska Beställningar å all slags Linnesömnad mottages.
att hålla oss i god form.
Det är militärmyndigheterna för negrerna nödvändigt för framgången ute i upprättade bordellerna med tyska Vita och kulörta Herr Skjortor sys efter mått.
förvärvsarbetet, och det är mycket kvinnor.
Författaren, som avsänt väsentligt för lyckan i hemmet.
Det sin artikel från Wiesbaden, tilläg­ är för de allra flesta en lätt uppgift, ger: Ingen tysk flicka kan här våga men även om den ter sig svår, 1 gå ut på aftonen utan sällskap.
Knngsportsplatsen 1.
Tel. 7 2 3 5.
H. Pettersons Konsthandel UNDERKLÄDER.
i i AUPIRS© och undervisade Evelyn utmärkt, men hon hade så konstiga åsikter, talade om rösträtt o. d. så jag var inte ledsen när hon flyttade; och så kom miss Bond och hon var rent omöjlig på flera sätt. "
— • Den sista satsen, kunde man höra, hade blivit betydligt modifierad.
Mrs Merrington höll på att säga: Så för­ skräckligt hcgtkyrklig ", men erinra­ de sig lyckligtvis med vem hon ta­ lade, och ändrade slutet på satsen.
" Hur fick du reda på denna? "
" Min syster — Lady Carline, du vet, rekommenderade henne.
Hon brukade ge lektioner i musik och franska åt min systerdotter, då de voro i Florens.
Hon kom till Eng­ land för en vecka sedan, för att söka plats i en engelsk familj, odh såg min annons — var det irate märk­ värdigt, och påminde sig, att jag var syster tilil Lady Carline, ooh så gick hon till min syster och bad henne om en rekommendation.
" Hon tycks motsvara allt vad jag önskar: Förstklassig pianist, talar flera språk, kan nog latin för att lära Freddy de första grunderna.
Och så värderar jag mydket, att hon känner till engelska seder och bruk, eftersom hon Ihade så många engel­ ska elever i Florens. "
— " Jag förmodar hon är italienska? "
" Nej, jag tror inte precis hon är italienska.
Jag är inte riktigt - säker på vad hon är.
Hennes namn • — mycket ovanligt är Exe. "
— " Sade dU Exe? "
" Ja, det stavas E-x-e.
Evelyn - sä­ ger det borde uttalas " Äks ", men man vet inte om - det är franskt eller tyskt. "
— " I alla fall är hon utländska? "
— • " Javisst. "
— " Katolsk? "
— " Oh nej, nej. "
— " Det värsta med utländska guver­ nanter, tycker jag, är att de antin­ gen äro katoliker eller ingenting alls. "
— Mrs Merrington gav ifrån sig ett ofrivilligt protestrop, men hämtade sig raskt och sade: " Men det kan.
inte vara fallet här, för min syster är mycket noga, yt­ terst noga i allt som rör religion.
Tvärtom jag minns nu att hon haft en hel - del tråkigheter just för reli­ gionen® skull, och hennes åsikter ha avskurit henne från hennes närma­ ste. "
— " Jag förmodar du menar att hon har bytt om religion? "
— " Ja — åtminstone tror jag, att min syster sade något ditåt.
Hur var det Evelyn — Evelyn, vad var det tante Charlotte sade om made­ moiselle Exe ' s åsikter? "
— Dera uraga flickan satt ett stycke bakom mris Merrington och var för­ djupad i en något hetsig diskussion med den unge mannen vild hennes sida.
Hon sade nu skarpt: " Tig ett enda ögonblick, Parry, jag kan inte höra vad mamma sä­ ger. "
— Och vänd it i 111 modern svarade hon: " Jag vet inte — ack jo, nu minns ja g — någonting om att hon avskyr Romerska kyrkan lika mydket som tante Charlotte. "
" Det menade jag inte ", sade mrs Merrington hastigt, då hon såg en skugga på mrs Barnes ansikte.
Utan om mademoiselle Exe och hennes närmaste anhöriga- Brevet skall fin­ nas här någonstans, ja, bär är det. "
Hon läste högt: " Den stackarn har under flerä år levat skild från sina närmaste på grund av allvarsamma meningsskiîj- aktigheter.
Det är ett för henne pin­ samt ämne, så jag råder er att inte ' låtisa om det. "
- •- • " Hm!
interfolierade mrs Barnes i en så obehagligt uttrycksfull ton, att mrs Merrington skyndsamt bytte om samtalsämne.
— " Kära du ", sade hon och vände sig till någon begraven r en länstol oeli dold / bakom ett jättenummer av " Times ", borde inte vagnen ha kom­ mit tillbaka från stationen? "
— Frågan fick upprepas innan " Times " sänkte sig och avtäckte mr Merringtons väderbitna, gråskäggi­ ga ansikte.
" Nej, inte på Jänge än ", svarade han, " om Giles kör hästarna anstän­ digt.
Winchester station är iy 2 kilo­ meter på andra sidan staden Win­ chester, det gör dryga 15J4 kilome­ ter härifrån. "
— " Femton och en halv? "
upprepa­ de den unge mannen, som satt bred­ vid Evelyn, " så långt är det väl än­ då knappt, eller hur mr Merring­ ton? "
—
K V I N N O R N A S T I D N I N G Vacker hy är skönhet.
gen stridigt lynne, bristande kompe­ tens att sköta hushåll, lämnade miss­ visande upplysningar i personligt Använd dagligen Yvy-tvål — det är hänseende eller om förmögenhetsför­ den yppersta tvål för toiletten.
Den renar hållanden m. im.
Vid en uppslagen utan att irritera, och de vegetabiliska oljor, förlovning äger en var av de f. d. som Yvy-tvålen innehåller, göra hyn frisk och fraich.
trolovade att återfå de gåvor han.
el­ Yvy-tvålen säljes i varje affär från Ystad ler hon givit motparten.
Har någon till Haparanda.
av kontrahenterna utan giltig orsak Österlin &amp; Ulriksson, Förvissade om att kvinnorna hustruns egendom.
Hon skulle så­ slagit upp eller genom sitt uppfö­ Kem.-tekn. fabrik, Ystad.
äro intresserade av att närmare lunda själv få råda över sin egen rande gjort det omöjligt för den an­ lära känna de nya för äktenska- arbetsförtjänst och kunna genom dre att upprätthålla förbindelsen, är; pen gällande lagarne, lämna vi vissa lagliga åtgärder skydda sin en­ han emellertid förlustig denna rätt, varjämte han.
är skyldig att lämna här nedan i stortå drag en redo­ skilda egendom o. s. v. Men även med de angivna ändrin­ ersättning t Ml den andre för förlust görelse för dem.
garne verkade balken ytterligt för­ till följd av åtgärd, som denne vid­ åldrad.
Särskilt stodo målsmanska­ tagit för det tillämnade äktenskapet.
Den förra giftermålsbalken stiger i pet och mannens ekonomiska för- Lagberedningen » nämner här utgifter graven 200 år gammal.
mynderskap i öppen strid mot tidens för bostads förhyrande, inköp av Den gamla giftermålsbalken har anda.
En genomgripande omgestalt­ möbler, förlust som den kvinnliga Grönsakstorget fått vika för en ny, vilken trädde i ning av hela giftermålsbalken fram­ kontrahenten kan ha lidit genom sin kraft den 1 jan.
1921 och är full­ stod som en oavvislig nödvändighet.
uppsägning av innehavd plats o. d. rekommenderar sina 1:ma varor både ständigt gällande för alla efter den­ Frågan gjordes till föremål för ut­ (Icke myndiga personer, som utan färskvattens- som saltsjöfisk.
Rökt na tidpunkt shrtna äktenskap samt redningar, upptogs till behandling sina föräldrars tillstånd ingått för­ lax &amp; konserver till billigaste priser.
Varorna hemsändas.
Ring tel. 5436 — 5438 delvis, i vissa fall helt och hållet vid olika riksdagar, de framlagda lovning äro icke i detta fall ersätt­ Filial Bazar Alliance.
Tel. 15324 även för tidigare ingångna äkten­ förslagen till lagar om äktenskaps ningsskyldiga.)
Något direkt skade­ skap.
Den gaimla balken var stad­ ingående och upplösning samt om stånd för brutet äktenskapslöfte vet fäst i 1734 års lag och sålunda vid älkta makars förmögenhetsförhållan­ giftermålsbalken icke av.
sin bortgång nära 200 år.
En res­ den och deras rättsförhållanden för Vid dödsfall är den efterlevande pektabel ålder!
Ursprungligen lade övrigt antogos och den 11 juni 1920 kontrahenten berättigad att återfå den alla rättigheter i mannens hand utfärdade k. m:t den nya giftermåls,- vad han givit den andre för äkten genom att tillerkänna hionom oin­ balken.
skåpets skull och därjämte att be­ skränkt husbonde väl de.
Han var hålla vad han själv mottagit.
Trolovning.
" herre i huset ", ägde rätt att be- Om trolovning, i vilken barn av­ stälmima över familjens angelägenhe­ Den nya giftermålsbalken isäger: lats, brytes, och mannen huvudsak­ ter, Var målsman för sin hustru, vil­ " Trolovning är sluten, då man och ligen bär skulden därtill, är kvinnan •et är bask ken t. ex. icke utan hans medgivan­ ' kvinna med vittnen, ringväxling el­ berättigad att erhålla skäligt «skade­ de kunde driva handel och näring, ler annorledes överenskommit att in­ stånd, att utgå antingen på en gång samt handskades efter gottfinftande gå äktenskap med varandra. "
eller å fastställda tider.
Vid belop­ med boets tillgångar med visisa min­ Någon bestämd ålder, vilken kon­ pets utmätande skall hänsyn tagas biisar kan vara så snälla och rara, i dre inskränkningar.
trahenterna böra hava nått för att rill den större eller mindre skada, På 1800-talet företogos en del kunna ingå trolovning (= förlov­ som tillfogats kvinnan (hennes so­ synnerhet när de sover.
Men när ändringar i lagen 1, av vilka två av så ning) namnes éj.
Uttryfcet " man ciala anseende o.
d.
), liksom till man­ man tvättar dem, eller väcker dem sent datum som 1874 och 1898 nå­ och kvinna " i lagparagrafen poäng­ nens förmögenhetsförhållanden.
Var om natten, så skriker de, och man got kringskuro mannens ekonomiska terar dock, att de böra hava trampat mannen vid hävdandet minderårig, får gå fram och tillbaka och skaka maktbefogenhet med ihäntsyn till ut barnskorna för att deras överens­ d. v. s. under 18 år, Ikan han idke dem och sjunga.
Men om man inte låter dem skrika, så skriker de myc­ kommelse skall vara av laglig ver­ ådömais att utgiva skadestånd.
Hu­ ket värre.
Varje människa har va­ ruvida (kvinnan, om hon tillerlkänts för övrigt, att kroppsrörelser äro det kan.
rit en bäibi.
Morfar också, men då skadestånd, även skall lyckas utfå viktigaste medlet att förvärva en Trolovningen är icke häller giltig såg han inte ut som nu.
Inget hår vacker figur och harmoniskt utveck­ i rättslig mening, om de trolovade det, är emellertid mindre säkert så­ hade han och inget vitt skägg, sä­ lade former.
Hon förklarar, att hus­ stå i så nära släktskapsförhållande som delvis beroende på mannens go­ ger mamma, som redan kände ho­ ligt arbete är den sundaste syssel­ till varandra att äktenskap dem da vilja.
Hon kan t. ex. icke för nom på den tiden.
Bäbisar har in­ denna fordran få införsel i mannens sättning man kan ha!
Att vädra emellan är förbjudet.
ga tänder och ingenting annat än madrasser och sikalka kuiddar sätter Däremot finnes intet lagligt hin­ avlöning.
(Rörande den rättsliga tummen i munnen.
midjans muskler i verksamhet, skri­ der för att ungdomar ingå trolov­ ställning, som barn, fött inom tro­ ver hon, och att piska mattor och ning utan sina föräldrars medgivau- lovning, intager, skall redogörelse skaka gardiner iförskönar armens de.
längre fram lämnas.)
Upplöses en trolovning, i vilken form.
Alla de olika små rörelser, Trolovning anses ingången endast som äro erforderliga .för att duka i det fall, att till grund för densam­ barn avlats, genom mannens död, ett bord, lägga tvätt till mangling ma ligger en överenskommelse, att och kvinnan är i behov av under­ o. s. v. sätta i verksamhet ett stort förbindelsen skall fullbordas med håll, njute hon, med villkor att hon antal muskler.
Dessutom verkar så­ verkligt äktenskap.
För att trolov­ inom sex .månader efter dödsfallet dant arbete väckande och muntran­ ningen skall anses sluten, måiste den hos sterblhuset eller vid domstol gör de på levern och driver bort svår­ vidare på något sätt kunna styrkas, anspråk därpå, skälig andel av den modiga stämningar raskare än något genom vittnen, annonsering, skrift­ bortgångnes Ikvarlåtenskap, dock Utkommer 1 gång i veckan.
Prenu­ meration å näfmaste postanstalt.
För annat i världen.
Om en kvinna blir lig försäkran, i brev eller i särskild högst hälvten därav.
Göteborg å posten eller tidningens Forts, i nästa n: r. vred (och vem bland oss är så äng­ hanldling, el.
d.
Det kan vara av vikt expedition, Vallgatan 27, Gbg.
lalik, att hon inte någon gång blir att en trolovning bevisligen förele­ Tel. 180 70. grundligt arg?)
så äro 10 min.
ar­ gat t. ex. om barn födes, och kvin­ En kria om " babies ".
bete med mattboristen det bälsta me­ nan vill göra sina rättsliga krav gäl­ En 8-årig ungdom, som skulle del som finns att " neutralisera " ra­ lande mot mannen, soim övergivit skriva en uppsats över temat " Ba­ seriet och bringa sinnet till jäm­ henne.
bies ", Utförde den som följer: Bä- vikt.
Husgärninig har ofta blivit Ett sammanflyttande i gemensamt bisarne är de minsta människor som Konserver, Ost, Smör och Ägg i kallad " Den förnämsta kvinnospor­ hem är i och för sig intet bindande finns.
På vår gata finns många bä­ Bazar Alliance N:o55 o. 60 ten ".
bevis för att trolovning ingåtts, ic­ bisar.
I vartenda hus finns en, och När jag nyss läste en artikel i ke häller, om kontrahenterna tillkän­ när solen skiner kommer alla ut få Högaktningsfullt A. Magnusson.
' ' Kvinnornas Tidnings " diskussions­ nagivit, att de ingått en fri äkten­ gatan, och då ser man riktigt, hur Tel. 4576 till båda butikerna.
spalt föll det mig i.n att ovannämn­ skaplig förbindelse.
många däir är.
I somäiga barnvag­ Hotell &amp; Pensionat da artikel också kunde vara ett En trolovning kan hävas, om båda nar sitter två, den ene har huvudet lämpligt inlägg i diskussionen om parterna äro eniga därom och även, bak och den andre fram.
Detta kal­ " Husmodem som hemmets tjäna- om endast den ene av dem så ön­ lar man tvillingar, och de ser precis Kungsgatan 51.
Stockholm.
rinna ".
X. skar.
Bland giltiga orsaker för en likadana ut, så när man ser den ene, Ljusa hemtrevliga rum.
Moderata pri­ ser.
Förstklassigt!
Centralt!
sådan brytning nämner lagtberednin­ tror man det är den andre.
Bä- Rikstel.
13554.
Allm.
tel. 24241.
Kvinnan och den nya Giftermålsbalken.
FisK- hallçn •loF Asklunds Bröd KVINNORNAS TIDNING kostar endast 6 kr.
pr år.
Rökt lax, Clara Johansson.
• Men detta gamla tvistefrö fick vi­ la för ögonblicket, ty det ringde på ytterdörren.
" Där ha vi henne! "
utropade mrs Me.rrington, och skyndade ut i för­ stugan för att hälsa på den nykom­ na.
De övriga lyssnade med stort in­ tresse till vad som försiggick i för­ hallen.
" Jag hoppas bara hon inte måtte vara långtråkig ", sade Evelyn med låg röst till Parry.
— " Varför skulle hon vara långtrå­ kig? "
' " För att alla människor i hela vårt grannskap äro odrägligt lång­ tråkiga.
Tst, här kommer hon. "
— Det finns människor, som icke gö­ ra det ringasite intryck på oss vid ett fönsta möte, det finns andra, som man efter första anblicken aldrig glömmer.
Mademoiselle Exe tillhör­ de den senare klassen, ehunu hen­ nes utseende på intet sätt var ka­ raktäristiskt.
Kortväxt med ett var­ dagligt ansikte, åldern oviss, klädd i en ' brun reskappa och en liten svart stråhatt.
Hon var därjämte mycket mönk med färglös hy och hade ett brett ansikte.
Dragen voro tjocka och klumpiga med undantag av mun­ nen, isom hade välformade läppar, och linjen mellan läpparna uttryckte lugn bestämdhet men också godhet.
Något i ansiktets övre del tyoktes svära emot munnens vackra uttryck, och Evelyn, som hade god observa­ tionsförmåga, upptäckte snart, att det var ögonbrynens egendomliga vinkel.
De voro tjocka, svarta, slut­ tade s ta rikt från tinningarna nedåt och möttes över näsroten.
" Var iså god och isitt, mademoi­ selle ", sade mrs Mer rington, sedan alla blivit presenterade, " säkert kom­ mer en kopp té att smaka bra efter resan.
Får det vara socker? "
— " Tackar, varken socker eller gräd­ de, madame. "
— Den röst, med vilken desisa ord sa­ des, var låg och djup, och ändå, det var åter Evelyn som märkte det, var den så genomträngande att man tyd­ ligt kunde höra varje stavelse längst bort i den mycket stora salongen.
" Jag är rädd det var en ledsam åktur från stationen ", sade mrs Mer- rington artigt.
— " Nej, madame ", sade mademoisel­ le Exe, som sökte göra den hårda engelskan mjukare i uttrycket ge­ nom att låna en titel från ett elegan­ tare språk.
" Det intresserade mig att studera trakten.
Jag försökte förgäves upptäcka det vackra slott, som lady Carline så ofta beskrivit för mig. "
— " Ett vackert slott!
Det måste va­ ra Lingford castle. "
— " Ja, madame, så var det visst. "
— " Det ligger åt alldeles motsatt håll.
Det är ett mycket vackert stäl­ le, sade mrs Merrington och såg på Parry, som var sysselsatt att bjuda kakor åt damerna.
Det tillhör mr Lethibridge. "
— " Verkligen? "
sade mademoiselle Exe mad en hastig blick på Parry.
" Mr Lethbridge är avundsvärd. "
— " Kommer att tillhöra mig, menar mrs Merrington ", sade Parry dys­ tert, " om jag lever så länge. "
— " Jag tror nog, om du är ytterst försiktig, att du kan lyckas leva tre år till ", sade rar Merrington sati­ riskt, medan hans blick nästan med beundran vilade på den ståtlige yng­ lingen med skuld nor lik en gladia­ tor.
" Mr Lethbridge får icke tillträda sitt arv förr än han är 23 ", sade mrs Merrington förklarande.
" Förimyn- darne hava arrenderat bort slottet till hanis halvbror mr Cosmo Fox. "
" Gemål till den berömda skönhe­ ten? "
frågade mademoiselle Exe.
— • " Det finns folk, som anser henne skön ", sade mrs Merrington kalllt.
— " Hon är alldeles bedårande ", ut­ ropade Evelyn entusiastiskt.
— " Hon är den vackraste kvinnan i heila landskapet ", sade mr Merring­ ton.
— " Om den saken kan väl finnas två meningar ", sade Parry, och betrak­ tade beundrande Evelyns blonda hu­ vud.
— De flesta kvinnor, säges det, hava två slags ihumör, ett sämre i hemmet och ett annat bättre ute bland sitt umgänge.
Det kan tilläggas, att det­ samma är fallet med — de flesta Parfymeri * Tvål - Bijouteri Galanter i - Affär 57 Kungsgatan GÖTEBORG Rikstel.
4711 män!
RESESKILDRINGAR från Sverige och Norge, utgivna av Redaktör A.
G. Petersson, äro nu ut­ komna.
Pris 4 kr.
plus porto pr postförskott, till utrikes orter kronor 5 vid förut insänd likvid.
Boken är rikt illustrerad med 100-tal förträffliga landskapsbilder däribland 17 från Bergensbanan, Europas märkligaste järnväg, samt ett 20-tal vyer från nordligaste Norge, Midnattssolens land och ryska gränsen vid Norra Ishavets kust samt Rjukan, världens största kraftverksanläggning.
Förf., som besökt den Skandinaviska halvöns alla städer, har i föreliggande bokarbete jämväl givit rum för korta skildrin­ gar från de små idylliska städerna Trosa, Skanör, Falsterbo, Sigtuna, Grenna, Östhammar och Öregrund samt flera större bruk och gruvfält i vårt land.
Största uppmärksamheten ägnas åt mera avlägsna orter i fram­ tidslandet Norrland (däribland Tornedalen), dit få hava tilifälle att resa.
Ortsregistret upptager 550 namn på platser mellan Ystad och Trelleborg upp till Boris Glebb i Ryssland.
Bank-, Fond- och Handelstidn.
den 15 / io 1917 yttrar om detta bokarbete följande: Det är ett stort nöje att läsa dessa snapshots från alla möjliga delar av vår halvö.
Stilen är ledig och uttrycksfull.
Kvickt och under­ hållande skildrar förf.
folkliv och natur, och man måste beundra hans förmåga att hastigt uppfatta det för en ort karaktäristiska och väsentliga.
1 detta fall är han lika framstående som G.
H.
T:s bekante " flygande *, den för en del år sedan avlidne red.
Rubenson.
Rekvisitioner sändas direkt till förf., adress Kristinehamns-Tid­ ningen, Kristinehamn.
Lysekilsposten Lysekils enda tidning.
Annonsera!
Rampfeber.
Prenumerera!
för en mindre publik, men rygga ej häller tillbaka för den större ålhö- rarekretsen.
Undvik det långa an­ förandet och nöj er med ett helt kort inlägg.
Stöd minnet med någ­ ra ord 1 på ett papper, som ni håller dolt i handen för att tillgripa om så skulle viisa sig nödvändigt.
Tala lugnt och med kraftig röst.
Det vill en kraftansträngning till, men den är värd att göra.
Ni har alla utsikter att lyckas, ni lyckas, od glädjen häröver ger er en tillförsikt, som sporrar er och betydligt under­ lättar nästa försök.
Efter hand kan ni våga er på längre inlägg inför större publik, utan någon Ikgnnin« alls a V den gamla ramptfebern.
Gö; ett försök!
Salken är i själva ver­ ket mycket lättare än vad man i all­ mänhet tror.
Rampfaber är den häftiga känsla av ångest, som griper en del män­ niskor så snart de skola uppträda inför en större pulhiik.
Den yttrar sig som en våldsam hjärtklappning och ytterlig svårighet att tala.
Hjär­ nan nekar att fungera, tankarne stå stilla, förståndet, slutledningsfönmå- gan synas bortblåsta, och man kän­ ner sig sotm den mest bortkomna, olyckliga .människa under solen.
Hur många kvinnor är det icke, som, fastän de veta med sig, att de vid offentliga diskussioner skulle kunna göra verkligt värdefulla, sak­ kunniga inlägg, inte våga att taga till orda av fruktan för den ound- komliga rampfebern och dess obe­ hagliga yttringar.
Nu förhåller det sig emellertid till all lycka så, att de allra flesta män­ niskor genom anspänning av sitt mod och sin, viljekraft kunna över­ vinna och för alltid göra sig kvitt rampfeberin.
Tusenden.
kunna inty­ En vara är icke annonserad ga, att de efter att — varje gång i Småland med allt lindrigare symptom — ha om ej annons varit införd i genomlidit raimipfaberns kval, känt sig allt säkrare på sig själva och slutligen till sin stora glädje funnit sig fullständigt kurerade och fria U t g i v n i n g s o r t VÄXJÖ.
från den obehagliga åkomman.
Betydligt större upplaga än någon annan Man måste gå metodiskt tillväga tidning i Småland.
En av svenska landsortens mest spridda tidningar.
för att lydkas.
Uppträd, om så lå­ Upplaga 16,000 exemplar.
ter sig göra, de första gångerna in- SMÅLANDS-POSTEN Verner Magnusson Kött- &amp; Fläskaffär A R L A M J Ö L K Distribution på glasflaskor- Bazar Alliancej 42-43.
Tel. 10628. rekommenderas till ärade husmödrar.
" Ja, tyvärr! "
sade Parry.
— " Monsieur tycker inte om säll­ skapsliv? "
" Det beror på sällskapet ", sade Par.ry med eftertryck.
— " Mr Lethibridge frågar bara efter folk, som jämt slår ihjäl någonting ", förklarade Evelyn maliciöst.
— " Diet slår in ", sade Parry och rod­ nade, " en man ska ' vara en sports­ man och inte en mes, inte sant, mr Merrington? "
— Alldeles riktigt, min käre gosse. "
Jag hatar en stackare, som är rädd att bli våt om fötterna, och som inte kan ladda sin bössa och jag hatar — " Han höll på att säga " utländin- gar, men med ett hos honom säll- sport anfall av takt hejdade han sig och sade i stället " tyskar ", då han, att döma av hennes accent, kände sig säker på att hon icke kunde till­ höra dem.
" Mr Cosimo Fox har många vän­ ner i utlandet ", sade mrs Merring­ " Jag förmodar ", var hennes nästa ton, " han har varit utrikes i många anmärkning, " att mr och mrs Fox år som diplomat. "
— taga livlig del i sällskapslivet och ' Mrs .Barnes ovanligt långa tyst­ ofta se gäster i sitt vackra hem? "
nad får icke tillskrivas briist på in­ Jag tydker mrs Dunoomibe ser ännu (bättre ut ", sade mus Barnes.
Fram under mademoiselle Exes tunga ögonbryn gled en stadig och genomträngande blick nyfiket från en talare till en annan., medan läp­ parna bevarade ett uttryck av älsk­ värd hövlighet.
Seda Gramer |M:0 2.
2:dra årg.
Annonspris: Textsida 25 öre pr mm.
, fr.
• sista sidan 20 öre pr mm.
Utkommer varje Måndag.
Utgivare och redaktör: INGEBORG DAHLLÖF.
Längre annonsering rabatt.
Bättre tider!
Minst en million människor i vårt länd tala dagligen en gång, många gånger om depressionen, om de dåli­ ga tiderna.
— Och ni skall få se, tro mina ord, att de bli ännu sämre nu på nyåret!
Massor med fallisse- triang och ävskedanden!
Det lönar sig inte att försöka sätta i gång med något nu.
Det enda man kan göra är att ställa sig avvaktande och så förstås att spara!
Affärsmännen klaga över tikerna stå tomma.
Det lönar att annonsera, kunderna bry om att komma.
Man måste personalen och spara!
För annons-och ekonomiavdelningen: EDITH RICKBERG.
Redaktion och expedition: Vallgatan 27, Göteborg.
Tel. 18070.
Prenumerationspris: Helår Kr.
6: - Va år Kr.
3:75.
Lösnummer 20 öre.
F. A.
B.
HVAR 8 DAGS TRYCKERI, GÖTEBORG, 1922 att bu­ sig inte sig inte minska Så taga tidningarna i högtidlig ton upp sorgesången.
— Vi hava inter­ vjuat en del affärsmän, vilka vits­ orda, att tiderna äro fruktansvärt svåra.
Köplusten är totalt borta.
Depressionen är ohygglig, och allt talar för, att vi gå mot ännu värre vargatider!
Vi måste beslutsamt möta dem med minskade krav på livet, med indragningar på alla håll och en genomförd sparsamhet.
Vad var det vi sade!
utbrister tri­ umferande den först omnämnda mil­ lionen människor.
Här ha vi svart på vitt hur förfärliga tiderna äro.
Naturligtvis skola vi spara!
•Men är verkligen sparsamhet det botemedel den sjuka tiden behöver?
Vad betyder detta allmänna sparan­ de?
Stillestånd inom handel, indu­ stri, sjöfart, hantverk!
Vem är det som sparar?
Icke småfolket, som ej förtjänar mer än vad det måste ge ut för att kunna leva, utan de något bättre situerade och de förm-ögnä, de som verkligen ha råd att köpa men som på grund av den allmänna depression-skräcken krampaktigt knyta händerna om plån­ bok och portmonnä.
Vad blir följden av allt detta spa­ rande?
Handlanden får inga kunder, hant­ verkaren inga beställningar, industri­ ARLA MJÖLKSERVERING en inga order, de afärsanställda bli Drottninggatan 13.
Tel. 90 96. avskedade, anbetarne utan arbete.
Och tresse eller observationsförmåga- slutligen vänder sparandet som en Hon hade ansträngt sig till det yt­ bumerang tillbaka till de välsituerade tersta för att studera dem nykomna, spararna och ger dem en ordentlig men då hon var alldeles ur stånd » att smäll i form av sänkt eller indragen klassificera henne under någon kän-d utdelning på industriaktierna och kategori, så beslöt hon använda sin tallande aktievärden samt vansinnigt egen detektivmetod och göra frågor.
höga skatter till lindrande av den I hög skarp diskant började hon: genom arbetslösheten vållade nöden " Ni talar engelska så flytande, att °ch fattigdomen.
Detta är kretsgången!
Är det så jag förmodar ni känner väl till Eng­ v i vilja ha det?
land? "
— I iden är vad vi själva göra den " I eke England, madame ", svarade till.
Om vi äro modlösa och genom den främmande guvernanten med en klagovisor överföra vår misströstan 115 mjukhet i tonifallet, som efter m och fruktan på andra, om vi lägga Barnes raspande röst lät som musik- händerna i kars i dyster förbidan " Engelska har jag lärt i u t l a n d e t; pa ett ekonomiskt Ragnarök, om vi detta är första gången jag varit 1 inrikta!
våra ansträngningar på ajtt England; jag har endast varit h® r ~Para i st. för att arbeta och för­ en vecka. "
— tjäna pengar, om vi etablera allmän " Verlkligen!
Säkert har ni redan kopstrejk, framkalla vi stagnation märkt en ganska stor skillnad tnel- inom hela arbetslivet, d. v. s. just den lan det här landet och — och —.
onda tid vi alla så högljutt klaga " Alla andra länder.
Ja, i sanning ' över!
madame. "
— Vem är det som skall förhjälpa Men detta var inte vad mrs B af ' ° s till de bättre tider, vi alla längta nes fiskade eifter.
Hon gjorde ett e f ter?
p; själva!
Eller vet ni nå- nytt anfall på en annan linje.
1 .vn annan, som har skyldighet eller " Anser ni att katolska kyrkan g° r ' ust att göra det?
Nej!
landvinningar i ert land? "
— • Alltså vi själva!
Forts. Tel. 85 78, 36 99 S Januari 1922.
Välkommen i arbetet!
Kvinnornas Fredsförbund.
5,970 Den norska kvinnotidningen " Nor­ ges Kvinder " och den danska kvin­ notidningen " Tidens Kvinder " hava Socialstyrelsen har på uppdrag av givit Kvinnornas Tidning en vänlig k. m: t verkställt en allmän undersök­ välkomsthälsning.
Redaktionen för ning angående löneförhållandena för den förstnämnda tidningen skriver: affärsanställda, d. v. s. kontors- och och butikspersonal samt teknisk per­ Med stor glaede hilser jeg " Kvin­ sonal inom handel, industri, bank- nornas Tidning " velk " mmen .. V el och försäkringsväsendet m. m.
I för­ möd-t i arbeidet!
Ett godt nytt aar!
bigående kan nämnas, att detta är Kristiania 81-12-21. första gången de affärsanställdas lö­ MANNY ALTERN neförhållanden varit föremål för en Redaktör av " Norges Kvinder ".
sådan undersökning.
Den av socialstyrelsen lämnade re­ " Tidens Kvinder " skriver: dogörelsen innesluter en mängd in­ Et laenge naeret Önske hos vore tressanta upplysningar, av vilka dock svenske Medsöstre er sket Fyldest i flertalet falla utanför ramen för den­ disse Dage.
Paa vört Bord ligger et na artikel.
Vi skola här nöja oss Prövenummer af " Kvinnornas Tid­ med att göra en jämförelse mellan ning ", sont^ ad kommer, hvert maan- manligt och kvinnligt arbete.
dag i Göteborg under Redaktion af Den verkställda undersökningen Ingeborg Dahllöf.
omfattar 38,681 personer, därav Det er en atiselig 6-Siders Avis 25,789 män och 10,910 kvinnor samt Dagblads-Format og den er praeget för övrigt minderåriga, vilka här läm­ af svenske Kvinders vanlige Dygtig- nas ur räkningen.
hed överför de Opgaver, de gaar i Av de manliga kontoristerna hava Lag med.
Den kendte Forfatterinde 32 procent hänförts till kvalificerad Frig ga Carlberg skriver i en led ende (fullt yrkesutbildad) personal, under Artikel, at det nye Blad skal arbejde det att de återstående 68 procenten i den Aand, der taler gennem folgen­ utföra rutinarbete, d. v. s. sådant ar­ de Ord af afdöde Baronesse Alex­ bete, som icke erfordrar verklig yr­ andra Gripenberg, Finland: kesskicklighet utan endast en viss öv­ " En Gang skulde vi Kvinder i det ning och vana.
Motsvarande procent­ nu ofte ringeagtede Kvindesagsar- tal för den manliga butikspersonalen bejde genkende den store Kongstan- är 13 och 87 procent samt för lager­ kc: at samle alt Folkel og vaecke personalen 2:2 och 78 procent.
det, saa det föler at det er eet — ".
För den kvinnliga gruppen ställa Vi önsker vor nye Kollega till Lyk- sig motsvarande siffror så ofördel­ ke og velkommen og haaber paa et aktiga, att de ingiva nästan bestört­ godt Samarbejde mellem Treklöve- ning.
Eller hör här!
Av de kvinn­ ret " Kvinnornas Tidning ", " Norge.&lt; liga kontoristerna kunna endast åtta Kvinder " og " Tidens Kvinder ".
procent räknas till den kvalificerade personalen, under det att 92 procent äro rutinarbetare!
I fråga om butiks- och lagerpersonalen äro siffrorna än­ nu ogynnsammare eller 2 procent Och vad kunna vi göra?
Låt oss vara förtröstansfulla och kvalificerad personal och 98 procent modiga!
Låt oss tro på och tala om rutinarbetare.
Komma vi så till lönerna!
de bättre tider, som just hålla på att Genomsnittslönen för kvalificerade bryta in, låt oss mobilisera hela vår manliga affärsanställda utgör 9,707 energi och företagsamhet.
Låt oss kr.
och för kvinnliga 5,970 kr.
Man­ arbeta!
Låt oss förklara köpstrej­ ken upphävd!
Varje tillitsfull tanke, liga rutinarbetare hava en genom­ varje i handling omsatt verksamhets­ snittslön av 3,779 kr.
och de kvinn­ lust, varje inköp, varje beställning liga 2,5i61 kr.
Detta är siffrorna!
Och nu till är en liten väckande stöt åt det dom­ de av dem föranledda reflexioner­ nade arbetslivet, tio tusen, hundra na!
tusen sådana små stötar skola till­ Måste procenttalet för den kvali­ sammans bilda den väldiga kraft, som åter skall sätta handel, industri, ficerade arbetskraften vara så myc­ ket lägre för de kvinnliga affärsan­ sjöfart, hantverk i gång.
ställda än för deras manliga kamra­ Kvinnorna hava en uppgift att fyl­ ter?
Måste denna prägel av under­ la här.
Hur ofta visar inte livet, att lägsenhet låda vid kvinnoarbetet inom hustrun genom sin förtröstan, hopp­ affärsvärlden?
Duga kvinnorna verk- fullhet och energi ger mannen kraft, igen så litet på detta arbetsfält?
att bestå i den ekonomiska motgång­ Det är självfallet, att ett stort an­ en, att börja på nytt, att taga nya tal av de kvinnor, som inträda på tag, friska tag och — segra!
Nu är misströstan icke blott övei affärsbanan (förhållandet är natur­ den enskilde individen, utan över he­ ligtvis detsamma med många män!)
la samhället.
Låt oss feja undan den!
icke duga till annat än rutinarbete.
De sakna begåvning, energi, fallen­ het för yrket, arbetslust.
Men å an­ dra sidan vet var och en som kän­ Frieri à la bomber och granater.
ner till kvinnorna inom affärsvärl­ Han: — Kort och gott, Laura, den, att ofantligt många av dem, som stannat i de lägre graderna, från bör­ jag älskar er.
Hon: — Ack, herr major, det kan jan ägt de bästa förutsättningar att göra en god karriär och nå upp till jag aldrig tro!
de kvalificerade posterna, att de än­ Han: Tig.
Laura, det måtte jag nu skulle kunna göra det, om de verk- veta bättre!
En återblick och några önskningar för framtiden.
För Kvinnornas Tidning av Mia Leche.
2,561?
ligen ville sätta in sin kraft därpå.
Förståelsen fflr vad en grundlig yrkesutbildning betyder för glädjen och framgången i ett arbete är ännu ickë helt klar inom många självför­ sörjande kvinnogrupper.
Man går dåligt förberedd in på det valda ar­ betsområdet, och väl inkommen dit, underlåter man fortfarande att skaffa sig yrkesskicklighet, att bliva kvali­ ficerad för arbetsuppgiften och nö­ jer sig med att förvärva en viss me­ kanisk färdighet, rutin.
Det är många faktorer som här spela in och verka förlamande på handlingskraften.
De flesta unga flickor taga försörjningsarbetet som ett mera tillfälligt åliggande, för vil­ ket de icke behöva vara synnerligen väl rustade — äktenskapet hägrar!
Vidare äro många föräldrar (antagli­ gen av sanuna skäl!)
obenägna att kosta på döttrarne någon dyrbarare utbildning.
Kanske man också måste i någon mån räkna med den kvinnliga oföretagsamheten.
Den nu i samband med socialsty­ relsens utredning offentliggjorda lö­ nestatistiken för affärsanställda kvin­ nor kan måhända — måtte så ske!
— öppna vederbörandes ögon för att det verkligen är klok uträkning att ordentligt utbilda sig för affärsba­ nan.
Medan den icke yrkésutbildade kvinnliga arbetskraften där betalas med en genomsnittslön av endast 2.56 1 kr., kan den kvalificerade gö­ ra räkning på mer än dubbla inkoms­ ten.
Statistiken visar därjämte med siffror, som icke anförts i förelig­ gande artikel, att kvinnliga anställda inom så väl grosshandel som detalj­ handel, industrien och bankväsendet jnått mycket högt upp på löneskalan och icke stannat förrän i den grupp, vars löner ligga mellan 10 — 15 tusen kronor.
Och för övrigt, det är icke blott èn penningfråga, ehuru guldet visser­ ligen betyder mycket för trevnaden och glädjen i livet, utan även en am­ bitionssak.
Å ena sidan att hela li­ vet eller någon del därav inneha un­ derordnade befattningar, att kanske även på äldre dagar behöva taga emot order av andra, och å andra sidan att stiga, att nå en kvalificerad post och själv bliva den ledande!
Även för en kvinna bör erkännandet i ar­ betet, framgången, den högre soci­ ala ställningen ha sin sötma.
Det skall alltid inom ' affärsvärl­ den liksom på andra arbetsområden finnas kvinnor som icke duga till annat än rutinarbete, men det bör vara en viktig ekonomisk angelägen­ het liksom en äresak för varje af­ färsanställd kvinna, som vet med sig, att hon kan kvalificera sig för en högre, bättre avlönad, mera ansedd post, att också göra det.
Hon tjänar därmed sig själv och hon bidrager till att höja sin kårs ställning, att rätta till procenttalet för den kvali­ ficerade och icke kvalificerade kvinn­ liga affärspersonalen.
På våren 1915, när världskriget raisade som värst odh all fredlig sam­ färdsel länderna emellan syntes omöjlig, samlades kvinnor från hela världen till en fredskongress i Haag.
På den kongressen fälldes många dömande ond om den manliga klok­ het som styrt ländernas öden, men de talarinnor, vars ord vägde tyngst voro de, som utsträckte förkastelse- domen även till kvinnorna.
Hur ha­ de kvinnorna kunnat låta sig över­ rumplas som de gjort, hur hade de passivt kunnat underordna sig ett system som ledde till denna världs­ katastrof?
Freden fordrar sin beredskap lik­ som kriget och kvinnorna hade inte varit beredda.
De hade inte orga­ niserat sig själva till motstånd mot kriget och de hade inte uppfostrat sina barn i den konstruktiva fre­ dens ideal.
Ansvaret kunde inte av- skudrias med några lama hänvisnin­ gar till bristande politiskt inflytan­ de, när kvinnorna så illa fyllt sin uppgift även på de områden, där de ha som mest inflytande, nämligen i hemmet och skolorna.
Fredskongressen i Haag blev så­ ledes ett räfst- odh rättarting även med kvinnorna.
Man erkände sina underlåtenhetssynder och lovade att rusta sig bättre för framtiden.
En början till denna fredsberedskap — odh en synnerligen betydelsefull så­ dan — var det ' internationella freds­ förbund som beslöts i Haag.
När kongress-medlemmarna återvände tilll sina hemland, så startade de var och en å sin ort inhemska sektioner, som — med full frihet att arbeta efter de linjer som syntes lämpli­ gast i respektive länder — utgjor­ de länkar i en gemensam fredskedja.
Kvinnornas fredsförbund, sam så- Vad är ett barn?
Den trollforimel, varigenom ett hus förvandlas till ett hem.
En av naturen punktligt presente­ rad växel, sohl man ej kan skicka tilibaka.
Den bästa främjaren av kvinno­ naturens skönaste egenskap: själv­ uppoffringen.
ledes arbetar dels nationellt (på upplysnings- och agitationsarbete inom det egna landet) och dels in­ ternationellt (bl.
a. genom kongres­ ser och utbyte av föreläsare länder­ na emellan) har, efter väckelsen från Haag-ikongressen, befunnit sig i ständig tillväxt och utveckling.
För­ bundet har nu 23 grenar fördelaide på fyra världsdelar.
Centralbyrån är förlagd tilll Genèvie, där förbun­ det numera har ett eget hus, det s. k. Maison International.
Den kommunikation, som på det­ ta sätt uppstått mellan kvinnor av- olika nationalitet dels genom per­ sonliga sammanträffanden på kon­ gresser och dylikt och dels genom korrespondens och utbyte av skrif­ ter odh rapporter, har viisat sig ha en betydelse som inte kan skattas nog högt.
Dien svenska sektionen av detta internationella förbund har utgrenat sig till smärre kretsar i olika delar av landet och såsom sammanhållan­ de länk fungerar en centralstyrelse, sammansatt av förbundets styrelse och representanter för kretsarna.
En avsevärd del av svenska sek­ tionens arbete har, till följd av nöd­ läget i världen, ägnats åt det inter­ nationella hjälparbetet, särskilt hjäl­ pen till krigsfångarna i Sibirien.
Fredsförbundet tog initiativet till en insamling, varigenom närmare ett par miljoner kronor insamlades och ett avsevärt antal fångar räddades från en säker undergång.
Även imed föreningen " Rädda Barnen " har vid vissa tillfällen sam­ arbete ägt rum.
Uppfostrim-gsjpirbetet är en av de viktigaste .punkterna på förbundets program, odh i detta hänseende har samarbete etablerats med " De sven­ ska skolornas .fredsförening ".
Upplysningsarbetet inom landet har för övrigt bedrivits dels genom .broschyrer och .skrifter och dels ge­ nom en omfattande fönedragsverk- saimhet.
Härvid ha instruktiva fö­ redrag om Nationernas förbund ofta stått på programmet.
Mer än nå­ gon annan svensk organisation har fredsförbundet arbetat för att spri­ da kunskap om ' folkförbundet, och i denna kunskap har, vid sidan av en kritisk granskning .av institutionens brister och ' fel, framhävts den utom ordentliga vikten av att stärka och stödja ett företag, som dock är till för ifredens och rättens sikull.
En omedveten medlare mellan far Internationellt står fredsförbun och mor och deras hjärtans bränn­ det i kontakt med Nationernas för­ punkt.
bund särskilt genom medlemmar av Centralbyrån i Genève.
Det är givet att en organisation Det som ökar moderns mödor, lät­ •med fredsförbundets vittomfattande tar faderns kassa och tjänar gran- verksamhet är i bdhov av en så stor narne som väckarklocka.
tills-lutning sam möjligt, för att rätt kunna ifylla sin uppgift.
Varje kvin­ na borde anse det som sin plikt att Låset till det äktenskapliga ban­ stödja en förening som vill arbeta det.
för: att sftapa en internationell för­ ståelse oc&lt;h samverkan stctm skall Faderns rival om moderns kärlek.
omöjliggöra krig; att förverkliga politisk, social och
