# ID: svediakorp-per2955
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1935
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 19,289
# sentences: 1,443
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


D E N SVENSKA KV+IN ' NORURELSeEN UTGIVEN AV FRE ' DRIKA-BREMER-FO R B U NDET R E D A K T U R:.
.
n MARGARETA V O N KONOW Namn och akten9ka.p.
.
De kvinnliga skyddshemrneri.
Maria ~eder&amp;chiold in memo- riam.
Av Ebba Odhner.
i Sm&amp;skotiararinnorna o c h ar-, betslösh,eten.
Av Elsa Nylin.
Nordeuropas modernaste kvin- noklinik.
Av Astrid Forsberg.
Engelskorna på arbetsmarkna-, den. '
Av Lisa Harne.
Ryskornas ratt att a r b e t a.
Av -, Hanna Rydh.
Den nyaste spciallagstiftningen.
Bostadsfrågan.
Av Erik Swartling, Kvinnorna i Stock-holm och för- värvsarbetet.
VI.
Av Karin, Bergman3 och Karin Kock.
N y litteratur, Recensioner.
Förbundets kommittéer och sty- relser för dess institutioner o c h fonder.
Kretsmeddelanden.
, ':.
A.B.
ALFORT &amp; CRONHOLM .- STOCKHOLMa-3.
.
ARGANG XXII - HAFTE NOVEMBER 1935 NAMN OCH.
.
.
. '
9 '.
.
.
.
.
.
.
EDAN MAN OCH KVINNA S,AM-.
- det endast emedan mannen icke inse S manvigda äro då a r - han hennes reformens praktiska betydelse och rätte .målsman - -.
Hustrun följe man fortfarande.
.vantar p &amp; - en revi- ock mannens stånd och villkor.
Des- sion av Kungl .. förordn.
om antagande sa gamla bud äro borta u r lagen,.
av släktnamn?
men de falla i minnet .då man ännu I äldre tider, under Iden s. k. stor- stöter p % kvarlevor av g %ngna tiders ' hetstiden och, långt senare,, ' var .det.
Asklidning enligt vilken hustrun en-.
.dock vanligt a t t de gifta kvinnorna d a s t var ett bihang till mannen, en behöllo sina namn såsom ogifta.
Den- f ami1 jemedlem utan s jalvstandig na ratt har liksom.det lagfästa-.hus- frudömet .f örsvunni .. - Den - gifta kvin- rattdig existens.
.
.
E n notis i .. en.
tidning framkallar.
nans stallning såsom husf,ru ' har Ater- dessa reflexioner.
E n, gift kvinna,.
uppstatt och erkänts i var nya gifter- som haft affär såsom.
ogift, öppnar.
mhlsbalk, men hennes ratt.
att.
.be- Anyo affärsverksamhet och .anmaler - hålla sitt ärvda '.
namn ä r, henne .annu stisom firmanamn.
sitt flicknamn, un:.
förmenad.
.För - alla yrkeskvinnor, der vilket hon a r känd i branschen.
vilka som ogifta ' skaffat, siag en good Det avslas.
Ärendet fullföljes.
tu1 re- will i sitt namn; ar det - bortsett geringsrätten med samma resultat.
frAn andra skal, praktiska.
ooh.
varför men det .kan.
icke bifallas, ty .firma-.
inte aven.
: kanslobetonade - av.
verk- namn skall innehålIa.
' sökandens namn lig ekonomisk betydelse att.
h ?va jag- namn, sitt .slakt-.
och såsom gift har hon icke ratt till.
lig ratt.
till si.,eget sitt flicknamn.
Hennes lagliga ' efter- namn.
.
Det ' a r ej ett betydelselöst namn a r mannens.
släktnamn till vil- emancipationskrav utan det bottnar ket hon visserligen f % r lagga ' sitt i praktisk ei-farenhet.
I - förhållande släktnamn men icke bara det:.
ensamt., till yrkesarbetet, det må var-.aas %som Använder hon enbart det senare a r skådespelare,.konstnar, läkare,.
veten- det lagligt sett inte annat an en pseu-.
skapsman .eller, som i det omskrivna fallet, tobakshandlare, a r aktenska- donym.
Äro vi icke längre komna än att pet en.
privakak, som.
e j bor utöva man tror a t t familjens enhet bevaras i.nverkanS på yrkesnamnet.
Varje genom namnlikhet?
Eller a r det.
av kvinna.
bör hava laglig.
rätt ' att f å hänsyn till.
befarade svårigheter .. i detta ' skyddat - aven mot aktenska- mantalsskrivning eller .dylikt som ' den.
.. p &amp;.
.
.
.
.
.
Möjligen $r i dessa dagar, då ju av kvinnorna sedan länge krävda re- formen låter vänta p %.
sig ?.
Eller .ar ...
det allmänna a r inriktat ' på a t t vid- ',, m ' ' ', ', '
Styrelsen f ör Stockholm stads Bor ~8111adet Oscar skyddshem f&amp;- fL&amp;dcor &amp; Ekniis hcw, liksom andra liknande hem, av skydds- hmsakkunniga anmodats att besvcxr ra vissa frågor .och.
dämid avgivit en skriveke.
P &amp; g r u d av dess: &amp; tiga princi~ella sylpunkter torde det vara håll.
De- sakkunnigas förslag i denna av intq-esse att taga del av sfivelsen, del innebär icke blott en orättvisa mot v m viktigare delwr refereras i det de kvinnliga skyddshemseleverna; hem- f öljmde.
Styrelsen består av borgar- rådet Oscar Larsson, mdf., .fw K.
skolorna komma en.gt skyddshemssty- Fjällbäck-Holwbgren,, Ruth Gustafson rekens mening på sa vis icke heller att och.
G..
Törnell.
få samma möjligheter ' till- moralisk - på-.
.
N AV DE BETYDELSEFULLASTE. '
- Ef&amp;gorná anser ' styrelsen vara den, huruvida elevs.
vistelse å skyddshem kan - förkortas genom anordnande .av i n me- - r a effektiv eftervård, jämväl innefat- - tande hjälp till fortsatt utbildning.
I första delen av sitt ' betänkande ha de sakkunniga, framhålles det i skrivelsen,, betonat angelägenheten av art hem ' sko- - lorna 1aIima tillfälle till utbildning i något eller några speciella kvinnliga yr- ken.
Medan yrkeshemmen föreslagits or- ganiserade som verkliga yrkesskolor och försedda med för detta ändamål nödig y ers on al.
ar y ers on als ta ten för hemsko- lorna såSinäG tilltagen, att det kan ifrå- gasattas, om personalen .ens blir i stånd - att utöva nödig övervakning över ele- verna; om någon yrkesutbildning utöver nödtorftig handledning i husliga sysslor och lantbruksgöromål larer det icke kun- na bliva fråga vid dessa anstalter, som - snarast f % karaktären av stora självhus-. '
tagir åtg&amp;der +v vitt, &amp; ilda slag för h.6 j ande av äktenskapsfrekvensen, ' ' verkan på eleverna som yrkeshemmen.
Sedan man drojt vid anordningarna på Eknäs, där f n.; yrkesbetonad under- visning meddelas i ' hushållsgöromål, kon- fektionssömnad s i m t c a t t och stryk- ning, betonas desda anordningars bety- delse för ett framgångsrikt skyddshems- arbete, inte minst, den uppfostrand&lt;r.be- tydelsen.
Man konstaterar med besvi- kelse, att de sakkunniga ej ' uppmarksam- mat ' liknande försök, som .. gjorts.
vid Ek- näs och ' annorstädes .och hade vän tat sig att i de sakkunnigas förslag finna rikt- linjer för en fortsatt utbyggnad av den- na undervisning; Nu i-ebar sakkunnig- förslaget, framhalles det i skrivelien, enligt styrelsens mening i stallet en.
åter- gång till aldre, av den praktiska-erfa- renheten under ' pnda förhållanden.
En- ligt styrelsens mening kan yrkesutbild- ning efter skyddshemsvistelsen vare sig ersätta anordningar för yrkesundervis-.
ning vid skyddshe-en iller i ' allmän- het förkoru v$&amp;en där,- om också å andra sidan fragan om eftervården är synnerligen betydelsefull och skydds- hemsvistelsen ej bör bli all tf ör långvarig.
För eftervårdens vidkommande fram- drages som efterföljansvärt.
exempel, direst staten övertager skyddshemmen, stunden k o m e n da kvinnornas krav i detta hänseende kunna vinna be &amp; tande. '
' Einarr Ekbergs v a l kända grammof.q ' nskivor.ärc utgivna av vart förlag .. med märket.
6eq.r .var nyutkomna katalog.
Hemmets H a r o l d Finnas i allav&amp;lsorterade musiekaffarer.
FORLAGET FILADELFIA., Box 6072,:St~~kh0lm 6.
O Stockholms barnavårdsnamnds Iarlings- hem för villkorligt utskrivna- skydds- hemselever.
.
Likas.
; betonas vikten, av att skyddshemmets föreståndare ' siår i livlig förbindelse med de villkorli, ut ut- skrivna eleverna.
...
.
.
Man anser .,det vidare öAkvärt i Gissa fall, att utskrivningen finge anstå till en senare tidpunkt an .barnavårdslagen f. n. medger.
Om t. ex. en flicka omhaner- tages, då hon .ar inemot 18 år, ar det ej säkert, att hennes yrkesutbildning kan vara avslutad, innan hon fyller 21 år.
I fråga om hemskolornas personal bi- träder skyddshemsstyrelsen sakkunnigas uttalande.
att samtliga lärarinnor böra vara fackutbildade.
Styrelsen understry- ker samtidi ' gt ' vikten av a t t vederbörande aga e3 god-allmanbildning samt person- lig laggning för den uppfostrargärning det har ar fråga om.
Fördenskull bör fastare .anstallning vid skyddshem ovill- korligen föregås av en längre tids ' prov- tjänstgöring, varunder ' såväl hemmets ledning som den anstallninessökande själv Lan bilda sig en uppfi&amp;ing o k lämplighet för kallet.
~ t ~ G l s e vill n slutligen uttala, att ' den.
i likhet med föreiståndarinnan icke anser kroppsaga böra förekomma vid skydds- hem .av den typ, till vilken Eknas.
.
hör.
Maria Cederschiöld in memoriam. '
.
- M E I D MARIA CEDERSCHIÖLD.
har en av den svenska kvinnorö- relsens banbryterskor gått ur tiden,, Hon var en av våra första kvinnliga studenter och en av de första svenska kvinnor, som agnade sig å t journa- listyrket.
1884 .blev hon anställd pA utrikesavdelningen .i Aftonbladet, och dar hade hon sedan sin verksamhet, till 1921.
För visso har det varit av stor betydelse för Sveriges kvinnliga journalister att bland sina pionjärer kunna räkna en kvinna, som vann allmänt erkännande såväl för sin in- telli,gens, vederhaf tighet och arbets- k,apacitet som för sina omfattande kunskaper och sin stilistiska förmåga.
Under många år var Maria Ceder- schiöld en verksam ledamot av Sven- ska kvinnornas nationalf örbund, f örst siisom protokollförande sekr. och se- dan såsom förste v. ordf. Såväl hen- nes språkkunskaper som hennes kan- nedom om andra länders politiska och sociala förhållanden gjorde henne val skickad för detta arbete.
Hennes kunskaper och, sakra omdöme röran- de frågors formella behandling ut- gjorde aven en utomordentlig till- gång i föreningsarbetet.
Såsom Na- tionalförbundets representant deltog hon i ett flertal internationella kon- gresser.
Hon har även gagnat kvin- nosaken genom de bidrag hon lämnat till dess historia med skrifter såsom " Lars Johan Hierta och kvinnans ratt i samhället ", " Den svenska h i n -.
a O Lagrådet om " .abortkommit téns förslag.
.Efter slutförd granskning av den s. k. abort- kommitténs förslag till lagstiftning om av- brytande av havandeskap, avstyrker lagrå- det i ett enhälligt yttrande, a t t förslagen läggas till grund .för piwposïtion i ämnet.
Enligt lagrådets uppfattning - beträffande lagstiftningens grun ' der böra å ena sidan de rent sociala indikationerna .uteslutas i en blivande lag och å den andra, medicinska och blandat medicinsk-sociala införas.
Har- av betingas en genomgripande omläggning av den föreslagna lagstiftningen, varjämte - måste tagas i öaervag.ande i vad mån: därav föranledas a n d r i n g r på andra punkter i förslaget.
DR,ICK R A M L O S A ' l,.
- Sveriges förnämsta haturligt alkaliska vitten.
.
.
.
.
.
Akta endast med vidsttiende varumärke pP etiketten.
.
.
nans rättsliga itällning " och " En ban- bryterska " (skildringar f rån Ellen Fries ' studentår i Uppsala).
.
Maria Cederschiöld var utrustad med en skarp intelligens.
Hon hade en klar och kritisk blick.
Hon s %g världen och människorna mera såda- na de äro an siidana de borde vara.
S j alvstandig ooh sanningsälskande uttalade hon städse oförskräckt sin mening.
Men hennes kritik var alltid saklig och ärlig.
Hennes kritiska ' blick var förenad med äkta godhet och hjärtevarme, och sessa drag blevo med åren de mest framträdande i hennes vasen.
Hon var ovanligt fri från personlig ärelystnad och från illusioner.
Den.
val fullbordade ar- betsdagen följdes också av en lev- nadsafton fri f rån missräkningarnas bitterhet; Hon mötte sålunda sin %l- derdom med blid resignation, upp- fylld av tacksamhet för.
vad livet ha- de skänkt henne. "
Vi skola alltid-med vördnad minnas hennes starka, nobla personlighet.
Elsa Nylin: * E N OMFATTANDE UTRED- n i a skolöverstyrelsen f ramlagt f örslag till avskaf f ande av den rAdande arbetslösheten bland sm %skollararinnor.
Flera va- gar ha diskuterats: tvångspensio- nering av äldre lärarinnor, provi- sorisk sänkning av pensi.onsåldern från 60 till 58 %r, frivillig förtidspen- sionering och mindre klassavdelning- ar.
Att överstyrelsen nu stannat vid de två sistnämnda linjerna a r för- klarligt ur den synpunkten, att en lagstiftning, som i en eller annan form har karaktären av tvång och ekonomiskt missgynnande knappast av praktiska skal kan företagas an- nat an i samband med en löneregle: ring.
Annat a r förhållandet, då det Ebba O d h e r.
galler frivillig avgång f rån t j ansten samt reducerandet av barnantalet i skolklasserna.
- Vad beträffar de mindre skolklas- serna, så a r ju detta ett Önskemål, som särskilt F.-B.
F. gjort sig .till tolk för, nu senast i en resolution förbunaskrets bildades i Falun vid Arsmötet i Östersund.
Skolöver- den 17.oktober och raknar redan 35 styrelsen går emellertid icke, .s$ l %ngt medlemmar.
Till ledamöter av sty- i sitt förslag ang. minskning av små- relsen valdes fru Marta Nisser, ordfö- klassernas elevantal som F.-B.-F. i rande, fruarna Greta Bolin, Judit sin nämnda resolution, nämligen 20.
Holst, Signe Silow och .fröken - Wa Men aven en minskning till 24, som ~Dohlwitz samt till suppleanter fruar- får överstyrelsens förord, a r .tack- na Bertha Westling och Greta Ahlin.
nämlig.
Revisorer blevo fruarna Hildur Eriks- I den andra förordade Atgarden; son och Maja Salwén med fru Sigrid den om frivillig f örtidspensionering, Löfgren som suppleant.
anses större skyndsamhet ä n.
i ' Den 38:e förbundskretsen halsas f råga om klassminskningen vara - av hjärtligt välkommen!
- ... nöden.
Och det kan vara rimligt nog EA " o TANDKLINIKEN B Södermahm- Mottagningar: vardagar 10-1;.
' 5-8, .lördagar.
10-4.
Annan tid efter överenskommelse.
- - KOSTNADSFRI RAD .. BILLIG&amp;NDVARD.
- ~ i fon- e 4.0 77 10.
- ~ ~ g - ~?
n p i g k ~ ~ =:.
.
- ' ' .. -.
s Bryggar@gatam 7, om Ni behöver. '
:,; 11116bkr, niattor, armatiar, kmvagnax m. m..
-: -: - y1 kmhka. '
tpybetalninga~i1lkor.
23 O4 6,
med tanke .på den stora skara unga för allt - dA naturaf örmånerna bort.
lärarinnor - omkring 1.000 - som falla i och med pensionering.
Den trängas utanför skolans - dörrar och föreslagna anordningen anses enligt .ha ringa utsikt a t t kamma in.
.
De överstyrelsen vara en förmAn för bli alltmer .betrangda genom alla de aldre, klena lärarinnor och en vinst slag i slag vidtagna åtgärder, som ' för skolan.
Samtliga lärare, yngre så, starkt präglat .myndigheternas som.
aldre,.
ha.
lagstadgad ratt till handlande i skolfrågor under de allra tjänstledighet vid sjukdom mot vissa sista åren: begränsad ansöknings- avdrag på.
lönen.
Det.
a r en förmån,.
ratt, centralisering av skolväsendet som alla kunna begagna sig av vid med åtföljande indragning av tjänster behov, och om behovet skall läkare och nu sist tvångsförflyttning,.
för ge sitt utlåtande.
" Älldre klena Iara- a t t blott namna några, samtliga mer rinnorfl,-.som av styrkt sjukdom äro.
.
eller mi,ndre i relation till krisen i be- oförmögna a t t.
tjänstgöra, kunna då folkningsf rågan.
De unga lararin- ersattas av vikarier.
Vid sådant för-.
norna ha visserligen blivit p % för- hållande sker ingen orätt mot någon;.
: I hand " varnade " för a t t s.öka sig till.
och för staten a r anordningen med.
.
seminarierna, men - n kan ju icke vikarier icke så betungande, a t t eko-.
.
nomiska.
skal kunna tala för en mång-.
förviinta, a t t ungdomar på 17-18 å r skola ha omdöme nog a t t överblic- årig pensionsutbetalning till en lära-.
ka en situation, som det icke, av allt rinna, som frivilligt avgått u r tjan-.
a t t döma, varit.
möjligt för erfarna sten före lagstadgad tid.
Frivillig- medlemmar av lmdstingsseminarier- heten kan ' nog diskuteras.
Och på-: nas.
styrelser a t t taga stallning till: tryckning vore nog icke utesluten, De ha ju som bekant i stallet fort- dar det f u n n e s e n lärarinna i 55- s a t t.
med a t t utbilda sm~skollararin- Aren, hon.må vara aldrig s % frisk och vital, om ' någon ung lärarinna i trak-m nor.
Är.
ställningen för de unga k l u n -.
ten ginge arbetslös.
överstyrelsen förutsätter, att.
en da prekär, så är det ju .synnerligen- angeläget a t t söka råda bot på den, lagstiftning skulle träda i kraft re- uppkomna arbetslösheten bland dem.
dan från och med juli nästa år.
Många ' Den lin je, som överstyrelsen följer av de lärarinnor, det har galler, ha vid sitt förslag härtill, a r helt ny .. raknat med a t t kvarstå till ordinarie 60 Ar, och ordnat sin överstyrelsen hänvisar i stort sett - a~gångstid,,~ undantaget a r # det ovan nämnda.
för- ekonomi med tanke härph.
- Tidigare slaget om minskade klassavdelningar var deras lön 300 350 kr.
om året, - småskolekåren a t t inom sig sjzilv och.
avg %ngsåldern 55 år, med 150 laka de sår, som arbetslösheten sla-.
kr.
ålderldomsunderstöd årligen.
Vid git:.Den frivil.liga avgangen vid fyll.
1918 års Iönereglering blevo småskol- da 55 å r, a-nses .komma a t t bereda en - lararinhornas löneförhållanden för- väsentlig del av de arbetslösa lara- bättrade, och de motto,go aven med rinnorna platser under d e allra nas- tacksamhet formånen.
av;.
a t t pen- sionsåldern hö; jdes från 55 till 60 år.
maste h e n.
.
Vad innebar det då a t t med full Nu a r det dessa .äldre, som.skulle få pension lämna tjänsten vild 55 år?
slappa till skinnet, då det galler a t t Först .och f ramst .ar " full.
pension " avhj5lpa d e ungas arbetslöshet;.
Man frågar: ' sig onekligen, om det liktydigt med ' 1.4$0 kr.
pr å r i ' ett ' ' ' ' v ...
....
.m ' Trådstal1.n ingar, .. [ti.l.l~.j.arn ..,.
., ..
..,.
p.
s k a r m a r L ' ...: C:, r ..
., .. *.
.
.
v:.
- - f.
i &lt;.
.
i. '
-,,.
.
&gt; ..,.
.
- i.
.
.
i.
för alla andamal.
Individuella förslag.
.
;.
,,, .t,;,,: 2 i, y!
- .~.
' EIek.triB~ ti !i.v.erkas.
mpnteringir.
I parti hög rabatt.
.
.
- A. '
.
,. '
: a B R.A.v .. E, '.
...
V a I I i n ' g.a,$a:b, j21.,4 ..; T~el~fon ' 11 95 87.
.
.
.
.
.
.
,:,.
.
., ... C G3$14r &amp;, F 2 elektriskt5. --, kadi0 - latnpskärrnai.
- r ',,, I ', I. ' ..
i.
.
i
222 HERTHA - icke gives n %gra andra utvägar, ge- nom vilka det stora överflödet av arbetskraft p % småskolans område skulle kunna naturligt uppsugas av behovet, utan att de iildres rätt och trygghet äventyrades, och om det icke vore skäl att allvarligt Överväga andra linjer, .d % en förtidspensione- ring i stället skulle skapa ett visst arbetslöshetsproblem hos en äldre år- gång lärarinnor Med tanke härpå tar .man med tillfredsställelse del av ett rneddelan- de om f ortbildningskurser f ör i t janst varande sm %skollararinnor.
Shdana kurser äro avsedda att taga sin början vid några seminarier re- dan vårterminen 1936.
De lärarin- nor, som komma att antagas till fort- bildning,.
skola med bibehållen lön er- sattas av vikarier, som tankas bli unga arbetslösa.
En annan tankbar ledighet för ordinarie lärarinnor med unga ersättare i skolan kommer att inträffa, då inom en snar framtid det i många %r beslutade men icke igångsatta arbetet med småskollara- rinnors utbildning för folkskolestadi- et kommer att sättas i ' verket, enligt nu framlagda.
förslag fr. o. m. å r 1937.
' Bagge dessa förslag tjäna i lika hög grad skolan och barnen, som .de arbetslösa, vilket gör planerna i högsta grad tilltalande.
S å ä r.
ock förhållandet med den Atgard, som från såval skolans och barnens som fr %n föräldrars och sam- hälles synpunkt måste f % det allra varmaste förord, den nämligen om elevantalets minskning i småklasser- na.
Vagade man hoppas p % en- ned- skärning till 20, så vunnes därigenom så många nya arbetstillf allen f ör de nu beklagansvärda arbetslösa sm %- skollärarinnorna, att .deras antal kunde beräknas minska med omkring 1 / 3 i ett slag.
Det skulle då inte behöva dröja &amp;, länge, innan proleta- riatet - bland sm %skollararinnorna ab- sorberats, helst som seminarierna nu äntligen spärrats för nyintagning.
Fortbildningskurser på.
två linjer .äro alltså redan beslutade och.
i de- talj p l d a g d a.
Komme s % därtill ef- f ektiv minskning av småskolans klassavdelningar, SA vore säkerligen åtgärderna.
för arbetslöshetens av- skaffande tillräckliga.
Sl %r man dar-.
emot ocksh till med det hårda vapnet: förtidspensionering, a r det måhända fara vart, att man gör för mycket på en g %ng och skjuter över målet.
Friigan om förtidspensionering av sm %skollararinnor har emellertid en räckvidd, som man kanske vid ett flyktigt bedömande är böjd a t t förbi- se.
Khren ä r stor, omkring 14.000.
Skulle den föreslagna förtidspensio- neringen vinna burskap, bleve det med all säkerhet s %, att denna tidiga pensions %laer toges till intakt för en lägre löneplacering vid en väntande Iönereglering.
Det res.onemanget lig- ger inte fjärran, att, d å det visar sig att sm %skollararinnor inte orka ar- beta längre än till 55 år, s % kan det icke vara ' förenligt Med statens in- tressen och en sann sparsamhet att giva denna k %r en s %dan lönestallning.
som de, vilka kunna tjänstgöra avse- värt flera år.
Vore bara gardet en g %ng uppgivet, s % stannade kanske inte reaktionen vid .de 14.000 sm %- skollärarinnorna.
Varje liten f örbättring i kvinnor- nas ställning i Iöne- och likställighets- hänseende har kostat hård kamp.
Det kräves ock av oss, att vi gemensamt stödja varandras strävanden, o c h % av själviska hänsyn, t y ingen vet, om och nar turen kommer till nästa kår.
Elsa Nglin.
.
I Hiilsingborgs polhämnd ' har invalts en kvinnIig suppleant, advokaten Stina Pevron.
Sätter Ni varde pli verkligt läckwt bröd, bakat av de allra basta ingredienser, vwkligt.
gott kaffe, som Ni kan dricka i en verkligt trivsam miljö?
- GA d &amp; till Kafferum Klara N:a Kyrkogata 36, Kungsgatan 55.
Tel. 20 84 05.
- Sturegatan 5.
Tel. 21 58 81.
Kaffebröd, Kakor, Bakelser, TArtor.
och bakverk .av.
alla slag, aven Matbröd.
Kaffe med dopp 55 öre.
- S m ö r g &amp; s ar.
- KAFFEREP ANORDNAS.
ture-Katten I ' '
Kvinnokliniken i. Helsingfors.
.
S ~GRA AV DE SAMLANDE SAM- där tusentals finska hunnit.
SA långt,.
a t t vi har ett utom- kvinnor insatt stor energi och en in- ordentligt sjukhus för kvinnor fran tensiv aktivitet, ä r sjukvården, folk- hela landet.
Ingen som kan trans- hälsan och barnavarden.
Knappast porteras hit, behöver dö av brist på nAgot europeiskt land torde ha hunnit basta möjliga läkarvård.
Och ingen så långt ifråga om en rationell blivande mor, som når vkklinik, be- ordnad folkhygien som Finland.
Häl- höver utan lakarråd och hialp; emotse sosystrarna ä r obligatoriska barns- den kritiska stunden.
Och just- detta vårdskonsulenter över hela landet, rådgivningsarbete maste utvidgas, så nya r&amp;dgivningsbyråer för blivande att det nar alla landets kvinnor.
Vi mödrar och för mödrar medsmåbarn håller nu p &amp; få till stånd en institu- i rask takt.
Den modernaste tion, som skall ta ' hand om det fysiska kirinnokliniken i Norra Europa finns, mödraskyddet * Om sig ~ j a l v och sitt eget arbete a r i Helsingfors.
.
Barnbördshus och w- S O ~ förtegeni.
.
Och nekologisk avdelning har här sak- P ~ O ~ ~ S Leidenius manförts inom s a m a.
sjukhus, dar dock behöver man.
inte vistas i Fin- allt in i minsta detalj är genialiskt land lange för a t t marka, a t t hennes praktiskt, trevligt och ändamålsenligt namn ä r det minst omstridda ' biand ordnat.
underlättande av personalens bekanta kvinnors och det som,näm- sysslor, läkarundersökningar, Jabora- neS med den största värme och re- toriearbete, sociala anordningar, pa- spekt.
Hon har varit ordinarie pro- tienternas ro.
och trevnad, allt har fessor sedan 193 % men redan som ung läkare, 1910, blev hon i egenskap man tagit sikte p %.
överläkaren och medskaparen till ZiV assistent vid ~niversitetets obstet- detta sjukhus ä r en kvinna, landets riska klinik larare för de me ' dicine enda medicine prof essor, Laime Lei- ~tmkrandenam deniug.
.
.
!L * I - J a g a r glad A t a t t så pass mAnga - För vårt vackra kvinnosjukhus av våra studentskor agnar sig å t m e -.
kan vi egentligen tacka våra riksdags- dicin, säger professor Leidenius.
Vis- kvinnor, säger professor.
Leidenius.
serligen har vi.har i Finland, dar 1a- Planen till sjukhuset hade vi redan kararvodena a r mycket sma, större före kriget.
Men det var många han- skal an i de flesta andra länder a t t delser .och ekonomiska.
svårigheter, tala om ett lakarproletariat.
Men ser som kom emellan vid realiserandet vi endast på arbetet och uppgifterna, av vara planer.
Nu har vi emellertid s &amp; finns ännu SA otroligt mycket a t t Nhällsintressen, I E d w. B e r g g r e n s Elevateiler David-Bagares gata 9-11 3 ' tr.
Stockholm.
Tel.: 10 4533.
Privat 20 55 33.
Teckning; Malning.
er mottagas under h e l a studieiret.
.
. '
Lisa Plarae: - S &amp; .#Harold ~ o w d e n: " Jag Gr över&amp;- gud o m att ' det ' bke finns någon post inom affärs.aävlden eller O det offent- liga livet, som icke den d t t a kvinnan skulle: IrCuiFLhi $ylla lika bra som den.
vatte.
.. +nn@z.y::.
.
kvinnans!
: quRing; helt naturligt av de fakt@r,- .. sofi; ~i~ åratal haft inflytande i detta; fall: av, konjunk~urla~et och det: allmänna: .läget på arbetsmarkna- den, av mannens och- deras.organisatio- ners inställning till kvinnoarbetet, av kvinnornas kapacitet när det gäller de nya yrken, som växa fram, och också av den.
grad arbetsförhållandena äro reglerade.
Av.
dessa är dit konjunktur- läget och den grad, i .vilken arbets- förhållandena äro reglerade, som under årens lopp varit utsatta för de största svängningarna, medan t. ex. mannens inställning på det.hela taget icke under- Kven om man i England av i dag icke alltför starkt förnimmer den mur, som en maskulin tradition byggt upp, vet man att den finns där, även om h i n - norna bit för bit hålla på att äntra den.
Det är en ganska dyster och föga sti- mulerande sanning att de engelska kvin- norna hjälpts till sin nuvarande position genom kriget, men det ar en sanning, som de ofta själva verifiera.
Det var kriget, som kom männen att inse vad ekvinnorna duga till, om de få spänna sina krafter, det var kriget, som skaf- fade dem röiträtt.
Man förstod med ens att det var barockt att omyndighetsför- klara dem, som under dessa svåra år skött stora lasarett på egen hand eller inom andra yrken visat grov på verklig organisationstalang, uthallighet, skick- göra på det .medicinska området.
Fle- r a av.
vAra kvinnliga läka- har också skrivit uppmärksammade avhandling- a r och a r mycket duktiga inom sina respektive gebit: Vi h a r t. ex. en framstående kvinnlig kirurg, d r Ka- rolina Eskelin, v i har nbgra goda gy- nekologer ooh psykiatriker.
Detta sjukhus har t r e kvinnliga och s ju manliga läkare.
Vid klinikens kurser för med.
studerande t a r vi årligen emot fyrtio.
Av dessa ä r i ' medelta.1 7-8 kvinnliga.
Detta visar propor- tionerna mellan manliga och kvinn- liga läkare i landet, ungefär 20 % kvinnliga.
Ingen av dem torde behöva känna sig handicappad av sitt kön.
- Det var i min ungdom en och annan äldre bildad dam kunde möta.
den kvinnliga läkaren medpisstroen- de.
Men n.är jag som helt ung tjänst- gjorde på landet som kommUnalläkare tog allmogen det som någ8t.självklart och naturligt, att en kvinna kunde vara doktor.
Och de visade mig allt förtroende.
.
.:,.r.
.
Laidy Rhondda, fabtiksidikare.
... " .,.j,y.
1 EGGLAN &amp; &amp; JK$OM.
i SVERIGE o,cH.and~~; ~ivili ?gade länder regleras r ', I ~~pnam6~aanadd~kkr 8 @ - mm, langa, hellinne, fållade, med häng-, nästan outslitliga, passande till såväl köks- som toiletthanddukar, pris endast 6: 50 duss.
3 duss.
fraktfritt. '
' '. -- -.
- -
225 HERTHA kunde frånkänna dem varje uppfattning om hur ett land bor styras.
1918 gick lagen om kvinnornas.
rösträtt igenom utan vidare efter att åren före kriget ha mött det starkaste motstånd.
För kvin- nor inföll dock icke rösträttsåldern förr- än vid 3 0 år.
Alltså återstodo ännu stri- dens dagar för kvinnorna, suffragetter- nas tid, då.
de stredo med alla vapen för att förskaffa sig rösträtt vid samma ål- der som männen.
Och lyckades.
r edan ar 1929 ' visade sig verkning- arna av den nya rostrattslagen.
Det var första gången kvinnor hade ratt att komma in i parlamentet, och efter detta års .val sutto dar fjorton kvinnor, och år 1931 var antalet kvinnor i under- huset femton.
Den 1929 bildade mini- stären hade också en kvinna som arbets- minister, Margaret Bondfield.
Av minst lika stor betydelse som röst- rattslagen har emellertid 1919 års Sex Disq~~lification Removal Act varit för kvinnorna inom förvärvsarbetet.
Den öppnade nämligen alla ämbeten utom militära och kyrkliga för kvinnor, aven om den gamla kända regeln fortfarande galler, att en kvinna måste vara mera kvalificerad an en man för att alls kun- na konkurrera med honom om ett am-.
bete!
Och i praktiken finns det också en spärr för kvinnorna, som icke direkt om- nämnes i lagen.
De kunna t. ex. icke ut- nämnas till konsuler cller diplomater i främmande land, icke bli borgmastare i London, icke komma in i overhuset eller nå den administrativa graden i stats- tjänst, och icke heller kan en kvinna eta- blera sig som mäklare vid Londonbör- sen.
.
Däremot.
har börsen i Dublin en kvinnlig mäklare.
Inom vilka yrken träffar man då på den engelska kvinnan?
Om man först tittar på industrien, finner man henne som fabriksarbeterska - naturligtvis!
- varav det övervagan- de,-antalet ar sysselsatt inom textilindu-.
-.
strien, men man finner också.
kvinnor p2 de mera ledande posterna.
England har över hundra kvinnliga, fabriksledare.
Inom industrien har också ' under senare år en ny syssla vuxit fram, vilken i all- mänhet ges åt en kvinna:.Så g o t t somm varje fabrik har numera mycket omfat:.
tande valfardsanordnin-gar för ' sina ' ah!
ställda, och vid företag; soms: sj$el$aG många kvinnor finns-i-1edningeri;; dt ckni na » welfare » oftast en socialt .bi.lUad o &amp; intresserad kvinna, ' som %,l$.Ver.
ae3 kvinnliga personalen; ' Hiin:- ' är en k6nG nornas personalchef: me ' d ' vittgående be-, fogenheter.
Hon har under sig en eller.
flera sköterskor och vid sin sida en - la-.
kare, ofta också denna ' k ' vinnlig: Det ar förresten ' inom The United Kingdom förhållandevis gott om.
' kvinnligi läkare.
Ar 193 I fanns icke.mindre ' .an 2.810 kvinnliga medicine doktorer mol ' endast 477 år 191 I, och kåreni .varit i - itan:.
.
.
.
har.
- .- ... digt tilltagande.
.
Ett mycket stort fl ' ertd avide engelska kvinnorna förtjäna.
helt - naturligt sitt bröd som hembiträden, affarsanstalldai stenografer och maskinskriverskor - eller med kontorsarbete, i ovrigt som lararini nor och sjuksköterskor; men därtill kom; ma en hel mängd mera kvalificerade vr- ken, varav en hel.de1 innebära.
nya -.
land-.
I D ' U N (Värmelednings A.-B.
C.A L O I Arbetarg.
32, Sthtni.
~ e l växel i 28 18 25..
ger Er varje vecka värdefulla tankar; god litteratur, angenäm förströdse och praktiska &amp; d.
Las I D U N -- - Lady Astor, parlaiments- ledamot.
, % .. + -- k.
Telegramadr.
:.
~ ä m e b o l a ~ e t Tillverkar.
apparater och levererar värmeledningar,.
alla ' brukliga system för iingköks och maskintvättsanläggningar; desin- fektions- och steriliseringsanlaggningar.
- -
HERTHA 226 vinningar.
Sakta men säkert tränga de fram och göra sin särskilda begåvning gällande: man träffar på dem som in- genjörer, skribenter, flygare, domare, annons- och reklamchefer, advokater, försakringstjansteman, bibliotekarier, parlamentsledamöter, poliser och direk- törer för kvinnofangelser, inom veten- skapen som astronomer, kemister, bota- nist&amp;, geologer och psykologer!
inom oli- ka slag av socialt arbite och givetvis in- om de yrken, som man ar mer eller mind- re född till, d. v. s. som skådespelerskor, musiker, målarinnor, skulptriser, konst- närer på ett eller annat gebh.
1932 fanns t. ex. inom England.
alltså exklusive Skottland och ~r ?and,-som föra sin egen statistik, icke mindre an 19 kvinnliga mofessorer.
r -- Det ar som synes icke så många yrken, dar den maskulina traditionen icke fått lämna rum också för den kvinnliga am- bitionen .. Aven om den gamla uppfatt- ningen, att de kvinnliga yrkesutövarna äro en klass utan försörjningsplikt, med mindre behov, mindre förmåga och e t lägre intelligensgrad, alltjämt finns pa sina håll, gör dock den engelska sports- mannaandan att en verkligt god presta- tion applåderas vem som än utfört den, och detta &gt;&gt;sportsmanship.
har varit kvinnorna en god bundsförvant.
För några år sedanWstipulerade en kunglig kommittk att kvinnorna, nar det galler yrkesfördelningen, skola ha ratt till en » fair chans » men intet favoriserande.
Därmed förstods dock ingalunda ett till- lämpande av principen lika lön för lika arbete.
Inom teatervärlden, arkitektu- ren, medicinen och juridiken kan man dock tala om att kvinnorna stå på sam- ma lönenivå som mannen och likaså in- om de yrken, som egentligen innebära utövandet av en medfödd talang.
Och det antal kvinnor, som bära syn för sagen att nålpengarstandarden hör till V ' ---.
- Amy Jonson f ly gam.
en förgången tid, äro intet litet fåtal.
Dock utgör till exempel en lärarinnas lön fyra femtedelar av en manlig kolle- gas, och en fabriksarbeterska har ofta icke mer an hälften så stor lön som de manliga arbetarna, men har ar det också ganska stor skillnad på arbetets art.
Löneskalan för kvinnoarbetet kan knappast kallas jämn, till stor del bero- ende på att detta i de flesta fall ar all- deles oreglerat.
Medan en fabriksarbe- terska inom den industri, som betalar sämst, vilket för närvarande torde vara radioindustrien, icke förtjänar mer an !5-20 kr.
i veckan, kan ackordsarbete inom en annan bransch inbringa utöva- rinnan omkring ioo kr.
i månaden och mer.
Kontorsarbete betalas i allmänhet som hos oss, men många kvinnliga sek- reterare ha löner på 5-6.000 kr.
om året.
Som regel galler, att det mera kva- lificerade arbetet ar bättre betalt an mot- svarande arbete i Sverige, men man får måhända - åtminstone i London - rak- na med något drygare levnadsomkost- nader.
Det finns ett förhållandevis stort antal engelska yrkeskvinnor med en års- inkomst på 20, jo, ja, 40.000 kr.
och ett litet fåtal, som kommer upp i löner dar- över.
Föreningen Handarbetets V i n n e r Birpg8rdens pepparkakor (Tunna lunchpeppar~akor) Delikata - H&amp;llbara, Kr.
1: SO, i a - Möbeltyger, mattor, gardiner och Stiftad 1874 broderier.
Renoveringar.
Skolor för utbildande av vävlärarinnor och textila konsthantverkare rgerjarlsg.
16, S t O c k h o l m. Tel. 60 48 63 tillverkade efter ett gammalt recept av K A R S T E N S B A G E R!
Stockholm.
Kungl.
Hovleverantbr.
K v a l l i 8 e a Flrrnan Grundad 1820.
- vau~aa
HERTHA 227 -, Arbetstillgången förefaller vara god.
Sir Harold Bowden vttrade helt nv- inom en hel del-grenar.
~ a t ~ r l i ~ t v i s - i n lieen: - » Jag är övertygaJ &amp; m att det.
icke om hushållsarbetet, på vilket område finns någon post inom affarsvärlden eller England brottas med lika stora svårig- i det offentliga livet, som icke den ratta heter som Sverige.
Av tidningarnas an- kvinnan skulle kunna fylla lika bra som nonsspalter att döma tycks det också den rätte mannen., Hans yttrande kan vara mycket gott om kontorsarbete, och va1 knappast tagas som ett typiskt inom stads- och lokalstyrelser och offent- maskulint ställningstagande i denna frå- liga inrättningar ha allt flera poster öpp- ga, men aven om det icke står oemotsagt, nats för vältränade kunniga kvinnliga står det dar, och säkerligen delas upp- yrkesutövare.
fattningen av många engelsman likaväl Mot bakgrunden av denna utveckling som den har motståndare aven bland de förefaller det ganska anmärkningsvärt, ' engelska kvinnorna.
att siffrorna från universiteten icke visa någon nämnvärd stegring i antalet kvinn- liga studerande.
Medan man under år 1924-2 5 raknade 12.88 I kvinnliga stu- derande, har.
' denna siffra endast stigit Befolkningskommissionën med ett fåtal till 12.897 år 1932-33, medan antalet manliga studenter ökat har till statsrådet och chefen för so- cialdepartementet inlämnat utred- från 28.913 år 1925 till 37.258 1933. ning och förslag rörande ändringar i H a r man tillfalle att titta litet när- mare bakom kulisserna på de olika ar- vissa delar av gällande bestämmelser betsplatserna och inrättningarna i Eng- ifråga om anställnings- och avlö- land, skall man möta många ambitiösa ningsf örhallanden f ör kvinnliga be- och intresserade yrkeskvinnor med en f attningshavare i offentlig tjänst.
lugn och målmedveten framåtanda, aven Den förberedande behandlingen av om man måste ge den dam ratt, som en detta ärende har ' ankommit på den dag förklarade för mig, att de engelska delegation inom kommmissionen, som kvinnorna icke arbeta så hårt som kvin- har till.
uppgift att utreda fragan om nor i andra länder.
Jag har också hört mödraskydd för förvärvsarbetande en arbetsledare från USA förklara, att kvinnor.
I dec.-numret (återkomma en engelsk kontorsflickas prestationer vi till förslaget ifråga, då detta blivit icke kunna mata sig med en amerikansk of f iciellt f örst, under Herthas press- - åtminstone icke kvantitativt.
Men läggning.
kanske ar icke heller de manliga .presta- tionerna vad kvantiteten beträffar jam- förbara med t. ex. det arbete, som nu- ~S~kriftställarinnan Anna Leve~tin, Öster mera uträttas av en svensk tjänsteman.
Det ar gott om folk i England och också, Levertins syster, sedan m&amp;nga &amp; r, bosatt ' i Det snåla; Paris, har a v regeringen fått ' ett .anslag på trots khget, gott om icke med arbetskraften.
När ett svenskt 800 kronor för att.
möjliggöra utgivandet .av.
foretag kalkylerar med så och så många Oscar Levertins Callotbok på fwns .. - tusen eller miljoner kronor, kalkylerar Hon har nu fullgjort qpdraget, ' och * n ett engelskt med så och så många-tusen lilla utsökta boken försäljes.
på C$- 1otutstalln.ingen i Paris.
eller miljoner pund.
a ' Fysikalisk-Dietisk-Kuranstalt 1,000 H u l taf Behandling av reumatiska bkommor, nervsjukdomar, mag- och tarmlidanden samt andra kroniska sjukdomar.
~ l i moderna a badformer, elektricitetsbehandling fot över h a v d och massage.
Zndivcduell diet.
Vegetpiek och blandad kost.
Helpeneion.
Begär utförligt pro- spekt.
Moderata priser.
Inga dricksp Overläkare: D:r E. Garby.
Postadr.
Hultafors.
Tel. Borh 695, Ravlanda 68, Hultafors 16.
Under samma regtm: Nyhyttans Badanat.
Järnbobe, öppen hela h e t, Ekebyholms Badanet.
Rimbo, Opp.
sommarm., Sthlms Fysik.
Kuranet.
Humlegbrdsg.
18.,
228.
HERTHA - Hanna Rydh:.
.
# Ryskornas r - KTOBERHÄFTET AV HERTHA O h a r en artikel, som heter " Rätten att arbeta a r rätten till att leva ", en annan rubrik lyder: " Minst 4 miljo- n.er arbetslösa kvinnor ", och i ytter- den i och för sig föga sensationella uppgiften, att det i Ryssland nu sär- deles blommande guideyrket nara nog till 100 % tycks ligga i kvinnohän- der.
Det a r inte bara turisterna, som righeterna för kvinnor att göra sina rättigheter gällande p % arbetsmark- naden och oron inför den mot kvinno- arbete reaktionära tendens, som i va- r a dagar ingen kan undgå att lägga märke till.
Jag hade just nyligen kommit hem fran en arkeologkongress i Ryssland, när jag fick detta häfte: i min hand, och en m6ngfal.d scener radade upp sig för mina ögon: Natthget från Hel- singfors hade nyss passerat Syster- back, för första gången i mitt liv var jag kommen till Ryssland.
Det säger sig självt, a t t jag stod med näsan tryckt mot rutan, t %get gick l %ngsarnt ty banarbeten p %gick, ett lag arbetare höll p % a t t laga banvallen, de var alla klädda i overalls, ungefär tredjedeler, utgjordes av kvinnor, som skötte " korpar " och spadar lika vant, tyck- tes .det, som n %gra av männen.
Bland tullbetjäningen fanns en kvin- na, jag vet inte, om det var signifika- tivt, att hon langt omsorgsfullare vände upp och ned pil - en av mina manliga.
kollegors bagage, än den manlige " tullaren " gjorde p &amp; mitt.
Vi möttes i Leningrad av en man- lig " Intourist " - guide, men omhän- dertogs sedan helt av kvinnliga gui- der.
J a g menar därmed inte, att vi inte kunde ströva ensamma som vi ville, utan har b l ~ t t velat meddela ga strömmar besökande av landets egna, som t. ex. väller fram genom Sovjets talrika museer.
Genom dessa guider g % alltså en mycket betydelse- full del av propaganda- och under- visningsverksamhet.
- Jag gick ut på gatan och stötte ihop med en kvinnlig gatsopare, hon var kladd i ett av de berömda vita förkläden, som s % flitigt brukas vid allt slags arbete i Ryssland, och som, då det ofta a r relativt rent, ger ett visst sken av prydlighet %t en i övrigt ganska torftig dräkt.
På samma satt var försths gummorna utanför Kasan- katedralen klädda, som satt på gatan och rensade springorna mellan gat- stenarna fria fr %n ogräs.
- PA mu- seerna vimlade det av kvinnliga ama- nuenser, som arbetade liksom de man- liga tv % och tv %, det ingår i Sovjets kontrollsystem.
Men det fanns inte endast kvinnliga amanuenser utan aven avdelningschefer.
Den oerhört rika guldkammaren i Eremitaget fö- restods av en dam, mycket populär bland de utländska kongressgästerna, ty hon talade främmande sprak för- träffligt.
Den inte särdeles märkliga, men ur pedagogisk synpunkt utom- ordentligt välordnade egyptiska sam- lingen hade en kvinnlig chef och, s % vitt jag s %g, helt kvinnlig personal etc. etc. - Jag vandrade hem fr %n ligare andra uppsatser beröres svå- ' behöver guider, utan också de valdi- - ' - Nyh y t.
t - stalt Belägen 600 fot över havet i vacker Bergslagsnatur.
Barrskogsluft.
Nya badavdelningar med behandling av ischias.
reumatism, nervlidande, högt blodtryck m. m. Skodsborgmetoden.
Vegetarisk och blandad kost.
Btt abtal moderna nun med vannt och kallt vatten, w. c. och vtirmeledning.
Pensionörer mottaga Ned- priser x septemebu-x juni.
Begär prospekt Adress: Jämbods.
Telefon 13,
kongressen, och som biltrafiken inte Et t lalg arbe- mafli- a r särskilt stor i Leningrad, gick.
jag.
tare, ga o. kvinn- väl och drömde litet for nonchalant liga, vid.
mitt p &amp; gatan, det pinglade.
ilsket i.
Moskvas métro- mitt öra, och jag tittade upp på en.
.
- bygge * kvinnlig spårvagnsförare, som skrat- .:tade.
litet trött å t min dumdris-ghet.
På - en ledig stund mellan.
ett par kongressföredrag fick jag t a g 3 min guide och begav mig i vag till Zags, det ställe, dar man gifter sig, skiljsj klagar, om man inte f å r ut barnupp-.
fostringsbidrag, anmäler dödsfall m. m,, m. m.
Jag kan int.e minnas, att jag såg p %gra andra, tjanstgörande manspersoner där .än ett par sold-ater i porten.
V i mottogs mycket älskvärt och bevittnade två " vigslar ", det vill saga den e n a blev aldrig av, ty sedan sjatte dag återkommande ersättare .de båda kontrahetenrna, som ' var för den avskaffade söndagen.
och " j ag mongoler, och vigself örrattaren.
lyc- var ute och klev i god tid.
Gatorna kats förstå varandra nåizorlunda.
.. var övekfulla med fólk, som hade le- klarades det ut, a t t den tilltäikta bru: digt, men från e n byggnadstomt hör- den var ett å r, för ung och ' fick av- des en borrmaskin och kraftiga ham- tåga med oförrättat ärende, Dock marslag.
Jag gluttade in genom plan- med gott hopp, a t t det skulle lyckas, ket och såg dar en syn, som j a g t r o r om.
hon kom tillbaka med ett läkar- Jag sent kommer att glömma. '
.
" En intyg, ty allt tydde på, a t t .lakaren stor, grov, 1ev.nadslustig kvinna st0.d skulle anse giftermålets legalisering som ' centrum i, en grupp arbetare.
som det förnuftigaste.
" Vigselför- Hon stod litet hög &amp; an de andra, höll rättaren " var kvinnlig, och hela för- en kolossal dagga i sin hand och gick loppet bestod i uppvisande av de p ' ass, lös p % ' ett väldigt stenblock, så fli-.
som varje ryss måste ha, samt b4das .sorna yrde.
Hon såg på något sätt underskrif t.
En skilsmässa går lika skojfrisk, men vild och framför allt smärtfritt ooh kan erhållas på den jattestark ut.
Jag var fascinera$ av ena partens begäran.
Har man brått henne, men v %gsde inte försöka .ett a t t gifta om sig, kan .man ha den nya knapp med ' min kamera.
Hon väckte, kontrahenten med, och v.an.dra ut igen på nytt i mig den lilla känsla av av- gift med en annan.
Dock ' kan man und, jag brukar kunna känna, nar inte utan särskilt tillstånd .gifta sig ett stort starkt stadsbud slänger den mer an tre gånger.
i rad, ett sådant tyngsta koffert över axlarna) som nytt tillstånd galler ' dock för tre nya Gore det ingenting.
Den dar sortens giftermål.
Detta var en ' liten paren- kroppsstyrka h a r jag alltid ' ansett tes.
vara ett av de f å manliga.
privilegier I Moskva f a r främlingen ett starkt kvinnan verkligen måste finna sig i intryck av arbetsfart och sjudande a t t betrakta som ouppnheligt.
- liv.
Det var vilodag, ' en av ' dessa var Bland de populäraste arbetarna i,:,. '
Da m frisering Centralbadet, Stockholm ...
: ', REKOMMEND-E.R ' AS.
.
- - Elegant.
' Förstlilrsslg.
&lt;.
Foten v i l a r - hela kroppen vilar i bekväma skor fr&amp;n C -: -.
.
S i b y I I e g a t a n ' 5 3 (invid ' ~ a r l a v ä ~ e n)
Moskva a r de som sprängge den-.
ny- man sade, att den hemupplösande ten- ligen färdiga métrotunneln.
Nar det dens, som först gjort sig gällande visade.
sig, att man ' beräknat fel och mer och mer börjat ratta till sig.
metron ej.skulle bli far.dig till utsatt Trångboddheten har givetvis varit en dag - arbetade de alla, man ' som h i n - starkt bidragande orsak att locka fa- nor, på eget initiativ två hela frida- miljemedlemmarna till de talrika ar- gar utan attabegara lon, och allt blev betarklubbarna, där man fann något av .den trevnad och förströelse, som klart i tid.
Jag har berättat dessa förhiillanden det knappa utrymmet hemma ej kun- endast som fakta jag stött på, och inte de ge.
Trots allt byggande a r val inte därför att jag anser det som efter- bostadsfriigan löst - jag talar .nu stravansvart, att %.
ex. kvinnor, som bara om Moskva och Leningrad, det vänta .e @ barn, ar syiselsatta med svfira kapitlet landsbygden ligger helt stenhuggning eller andra alltför utanför det lilla jag sett - men i de tunga arbeten.
För dem som a r tra- nybyggda husen hör en kindergarten nade i detta ' hår.da arbete a r det dock till inredningen, dar lämnar modern kanske ej ' värre än tvättbaljan och barnen, nar hon går, och hämtar dem, skurhinken för den utslitna hemma- nar hon kommer hem.
Någon befolk- arbetande husmodern i samma situa- nigskris förmodar jag man inte be- höver tala om i Ryssland, dar invå- tion.
Utanför mitt fack träffade jag in- narantalets absoluta tillväxt utgör te så många intellektuellt arbetande tre och en halv miljoner cjm Aret.
Jag frågade en intellektuellt arbe- kvinnor, men att de finnas a r ju en kanad.
sak.
Bland ledande kvinnor a r tande, gift kvinna, som tillhört det Krupskaja, Lenins maka, världsbe- borgerliga Ryssland: a r ni nöjd med kant ' och alltjämt verksam inom un- förhtillandena nu?
Hon tog ej upp äervisningskommissariatet.
Att Sov- frågan i hela dess vidd, man skall ej jet inte tvekar att sätta kvinnor pil diskutera i onödan, men hon sade: de viktigaste platser, t. ex. som sitt vi kvinnor a r glada å t vår ratt att 1,ands representant i utlandet, därpå arbeta, s % som livet nu gestaltar sig har vi ju det mest ' närliggande ex- i Ryssland kan hemmets skötsel ej utfylla vår tid och våra intressen.
empel.
Min tid tillät mig tyvärr inte vid .Och hon tillade nästan ordagrant: detta tillfälle att söka i några aetaljer rätten att arbeta a r ratten till att studera kvinnoförhållanden f ö r s e a t t leva!
.
-.
t. ex. se, i vad ' mån kvinnorna mer '.
.
.
eller mindre direkt ' hölls tillbaka på På initiativ: av Svenska sektionen av In- arbetsmarknaden.
Det föreföll dock, som vore man så helt inställd p % att ternationella Kvinnoförbundet för fred och alla, man som kvinnor, skulle ha för- -- frihet har den 3 nov.
p &amp; omkring hundra värvsarbete, att den saken inte lang- orter i landet hallits talrikt besökta freds- re var föremål för någon diskussion.
möten ofta i samband med fredsvesper.
Arbetare som arbetare, syntes vara Dessa möten äro ett led i den internatio- nella aktion, folkens krav till regeringarna, regeln.
Vid flera tillfallen fr %gade jag om som inleddes den 6 sept.
med radioutsand- hemmens förh.ållande till barnen, och ningar frlin Geniive och New York. '
.
. '
S m aptf ri plombering Sveavägen 40, Stockholm - Tel. 20 88 18.
S J U KSKUTERSKEUTRUSTNIWGAR,.
.
GOSS- och B A R N ~ L ~ D ~ R MOTTAGER ' BESTALLNINGAR " Hi+, genom sjåivhjUp. "
5 kronor pr plomb.
LOSTANDER och OULDBRYGOOR.
Leg. tandläkare Iávbsm N y p i a á a a ~ Wästerlhggatan 64 (rid passagen fr. KornhAorg).
Mott.
5-8.
Annan tid efter Övereask.
Tel. 2 1 0 8 0 ...................................................................................................................................................................................
HERTHA ' 231.
som andra fallet att söka ordna bo- stadsförhhllandena på ett u r olika synpunkter tillfredsställande satt - måste Idarför ingripanden från det allmännas sida för bostadsstandar- dens höjande följa olika riktlinjer för stad och land.
II; .De senaste Aren ha känrietecknats av en i hög grad aktiv statlig bostads- BOSTADSFRAGAN.
politik.
Det a r min avsikt a t t i det följande söka lämna en resumé över 08TADSFRAGAN AR - OCH de åtgärder på bostadsområdet från kommer val under överskhdlig statens silda, som, sålunda vidtagits, framtid a t t förbli - ett # av de mest aven om vissa av dessa vid en snäv centrala sociala problemen.
Enligt tolkning måhända icke rymmas under en uppfattning, som icke torde ha s å ringa spridning, existerar bostads- begreppet social " lagstiftning "; Byggnadsindustrien anses ganska problemet endast f ö r.
stadernas och andra tattbeby,ggda samhällens vid- allmänt som, en av våra viktigaste kommande, Eftersom ett bostadspro- nyckelindustrier ..
Det var därför icke blem måste anses förefinnas över- förvånande, a t t de åt.garder, vilka vid- allt, dar bostadsförhållandena icke togos för lindrande av den senaste kunna betraktas shsom ur hygieniska krisens verkningar, bland annat av- och sociala ' ' synpunkter nöjaktiga, in- ' sågo stimulering av bostadsverksam- nebar ett sådant påstående, a t t lands- heten.
För stadernas del anvisades bygdens bosthdsf örhållanden i stort sålunda, såsom ett led i övriga åt- sett äro tillfredsställande.
En dylik gärder till motverkande av arbetslös- tes torde knappast vare sig för vårt heten, medel, ' avsedda a t t utlämnas land eller sasom en allmän regel kun- såsom lån.
mot högt belägen inteck- na med någon större framgång för- ningssäkerhet till bostadsbyggnads- svaras.
A andra sidan.
kan uppen- företag, vilka vederbörande kommu- barligen icke förnekas, a t t bostads- nala myndigheter funnit Önskvärda problemet i staderna och stadsliknan- med hänsyn till laget på arbetsmark- de samhällen med hänsyn till den täta naden och bostadsförhållandena på bebyggelsen företer vissa särdrag.
orten.
Då denna verksamhet i allt Men sådana finnas aven i fr %ga om väsentligt avsåg a t t stimulera arbets- landsbygdens bostadsproblem; ett av marknaden men däremot icke a t t di- de mest betydelsefulla.
utgör den om- rekt tjäna några sociala syften, lam- ständigheten, a t t ett i vanlig bemar- ilas icke har någon närmare redogö- kelse räntabelt bostadsbygge för nar- relse för densamma.
U r social syn- varande ej torde vara möjligt på punkt betydelsefullt a r däremot det landsbygden, något som i avsevärd beslut, årets riksdag fattat,, angående grad försvårar ingripanden från det vissa åtgärder för främjande av bo- allmännas sida för en upprushing av stadsförsörjning å t mindre bemedla- landsbygdens bostadsbestånd.
Även - de barnrika familjer.
I huvudsak in- om bostadsproblemet ', i och för sig nebar detta beslut, .att för främjande a r detsamma - det galler ju i ena .av bostadsförsörjningen för dylika Erik Swartling: -- J Den nyaste sociallag- stiftningen.
B ', ' ' Lida Herrgård mellan Mariefred o., Strängnäs, 1 % tim. bilresa fr. Stockholm.
Högt, sunt läge, vac- ker park o. skog.
Modernt, komf., härliga baddar, eleg.
sällskapsrum.
Prima kök.
Förstkl.
ref. Fru Astrid Printz, Valsberga.
Tel.: Aker 2..
232 HERTHA.
.
familjer staten skall bevilja l %n mot l %g ranta och i övrigt på förmånliga villkor samt årliga familjebidrag, av- sedda för efter barnantalet p % visst sätt differentierade hyresavdrag.
Frågan härom har tidigare mera ut- förligt behandlats i denna tidskrift.
Det synes d % tillräckligt att här f ram- hiilla, att 1935 Ars riksdag anvisade 30 miljoner kronor såsom kapital till en nybildad statlig utlåningsfond.
(l %- nefonden för bostadsförsörjning f ör. '
mindre bemedlade barnrika familjer) samt ett anslag på 500.000 kronor till familjebidrag.
Huvudparten av de miljoner, som inom arbetslöshetshjalpens ram an- visades för bostadsbyggande, gick icke till städerna utan s %sorn bidrag (förbättringsbidrag) och lån (ny- byggnadslån) till landsbygden.
Man kan häri se en gard av rättvisa, då landsbygden i ' motsats till staderna tidigare icke kommit i åtnjutande av.
statlig hjalp för bostadsförhållande- nas f örbättrande.
Verksamheten med f örbättringsbidrag och nybyggnads- i %n, vilken ännu icke avslutats, byg- ger på den grundprincipen, att ve- derbörande s jalv skall.
bidraga med penningar, material och eget arbete, allt efter sin förmå.ga; vad därutöver erfordras lämnas - intill vissa maxi- migränser - av staten i.-form av, bi-.
drag .eller (och) lan.
I f örsta - hand avses icke att bereda möjligheter till nybyggnad utan till en ur hygieniska och sociala synpunkter angelägen upprustning av ' landsbygdens - bo- stadsbestånd.
Nybyggnad skall endast aga rum för uppförande av nya bo- ' stader i stället för förut befintliga, bristfälliga bostäder; Med hänsyn till verksamhetens kraf tiga social- hygieniska inriktning handhas den- samma på de olika orterna av hälso- ' Stan ' s elegantaste ~Ardsnämnderna, vilka härigenom kommit att agna bos~sförhållande- na ett intresse, som tidigare på de flesta h %ll så gott som helt .saknats.
Verksamheten har erhållit en bety- dande omfattning och de mycket - be- tydande belopp - tillhopa 33 miljo- ner kronor - som anvisats för anda- målet, förslå icke för ansökningarna.
Envar som varit i tillfälle att kon- statera de rent av häpnadsvackande missförhållanden, som på sina håll utmärkta bostäderna p % landet, inser den stora betydelse ifrhgavarande rö- relse måste tillmätas.
De nu skildrade åtgärderna till f ör- bättring av.
landsbygdens bostäder .ha närmast haft karaktär av en- gångsåtgärder, såsom sådana .moti- verade av krisen på arbetsmarkna- den.
För deras fullföl jande för fram- tiden, om an i starkt förminskad skala, har emellertid 1935 Ars riksdag beslutat upprätta en fond för lantar- betarbostäder med ett begynnelseka- pital av 250.000 kronor, avsedd för utlämnande av billiga 1An till lant- arbetsgivare o. a. för uppförande av goda lantarbetarbostader.
Darja.mte föreligger ett riksdagen ännu icke underställt försla,g, avseende att bi- drag av statsmedel skulle stallas till halsovårdsnämndernas f örfogande f ör att bereda dem hjälp i arbetet för sunda bostadsförhållanden.
.
I detta sammanhang m % aven om- nämnas den genom beslut av 1933 Ars riksdag pabörjade arbetarsmå- bruksrörelsen, som åsyftar att bereda skogsarbetare och med dem likställda arbetare ökad förmåga till självför- sörjning genom forvarv av jord i och för nybildning av smhbruk, avsett att skötas vid sidan av förvärvsarbetet.
I sådant syfte utlämnas lån frAn en fond, arbetarsmåbrukslHnef onden, ' u - rekommenderas.
JOHNZANDER,.F~isörrnastare Guldm.
o. Dipl.
Paris, Wien, Berlin, Kliideshaadel.
~arrshsg.4, Stockholm.
Munchen.
Humlegå~dsg.
H, I ty.
- Tel. 62 16 16.
.Man spricht deutsch.
English spobn.
Ingen butik Inga omkostn.
DETTA OR- SAKEN ~ L I VARA L BILLIGA PRISER I
HERTHA.
.
-.
.
.
.
Ny litteratur.
Vanlig anständighet.
USTIGT O C H L y n d i g t ställer.
» Juninattens » för- fattarinna i sin nya bok med den be- stickande titeln » Vanlig anstandig het&gt;&gt; upp två kvin- notyper mot var- andra.
.
Den ena känner vi igen ' bå- de från a k in inat- ten » och dussin- tals andra romaner för att inte tala om alla filmer.
Hon ar den tjusande äventyrerskan, som kastar smörgås med sina minnen och byter namn och.natio- nalitet, som hon byter klänning.
Hon ar den absolut rotlösa typen, och frihets- idealet har hon drivit in absurdum.
Hen- nes motsats, bokens hjältinna, ar och förblir den svenska herrgårdsflickan Eb- ba Nordenstråle, hur an ödet handskas med henne.
N u - har det mindre lyckligt inpassat henne i ett franskt medelklass- äktenskap som hotellveteranen m:me Blanches svärdotter.
Visserligen stannar hon likt sina karolinska förfader på sin post och segrar genom den frihet, som, ar lagens högsta fulländning.
Men sam- tidigt a r kon så starkt rotfast i sin ur- sprungliga miljö, att doften av svenska,. '
vars storlek för närvarande utgör 10 miljoner kronor.
Det kan förvantas, att denna verksamhet skall Astadkom- ma en icke obetydlig höjning av bo- stadsstandarden bland ifrAgavaran- de säsongarbetargrupper.
(Forts.).
.
.
.
.
Var N I än ' bor kunna v1 tack vare vbra väl- belägna butiker snabbt betj.na Eder.
N I blir a l l t i d b e l i i t e n med Inkópen F I L I P S KOWOUT0011 Regerlngsgat,an 27228.
BesLtd.
7 l,45 77.
Norrtullsgalan 70.,.
88 ' 8281.
.
.
.
.
...
.
233 klövervallar och majbrasor, tonerna av valsen på logen stör henne mitt i .den halvfrusna, halvfattiga depressionsvå- ren på Rivierahotellet.
Nar Ebba och hennes svenske van, löjtnant Gunnar, talar svenskhetsideal blir det nog lite för klichéartat, A la illustrationer till Odhners historia.
.Men bakom talesätten rör sig den levande styrkan, viljekraften och redbarheten, det basta som germansk kultur genom århundraden framskapat.
och lämnat i arv.
Nar man laser, Tora Nordström-Bon- niers bok kommer man ibland att tanka på Vicki Baum,.
Den svenska författa- rinnan ar på samma satt sakligt under-.
hållande och illusionsfritt romantisk.
.
Men Tora Nordström-Bonnier blir ald- rig så andlös i sitt temeo.
Hon ser rea- listiskt och rättvist pa sina modeller, hon ar spirituell och kvick, formar stun- dom rent a v minnesvärda aforismer och förfaller aldrig till banalt stilkoketteri: Tora Nordström-Bonnier: V a n l i g a n-: s t a n d i g h e t. Bonniers Förlag.
- Vardagslegend.
INTE UTAN EN känsla av andakt närmar man ' sig sista sidan i Irja Browallius ' debut- roman.
p e t t a ar ju inte bara den rea- listiska krönikan om Josefs vardags- liv, om italienaren l. den norska med dialekten p2 tung- an, som står och gjuter gipskattor i sin verkstad på Sö- ders höjder för att ge bröd åt sina två döttrar och sin hustru, den redbara, svenska bondkvinnan Stina.
Det ar till- lika en vardagslegend om fattigmans q I D u köver I Konditoriet för alla.
q billigt w i MYRORNAS FURSALJNINGSLOKAL, Bondeg.
94, Möbler, Sang- o. Gangkläder, Husgerad, Kok- o. Kop- parkärl, Gasugnar o. Kaminer, Armatur för fotogen o. elektriskt, Antikviteter, Tavlor, Böcker o. Prydnadssa- Försäljning sker onsdag o. fredag mellan ker m. m. kl. ro f: m.-S e. m. samt lördagar 10-13 f. m.
FILIAL: Luntmakaregatan 74.
Affarstid ') f. m.- 6 e. m., alla, helgfri ' s dagar.
-
glädje och lycka, samvetskamp och frid.
Josef gipsmakaren ar en sagofigur med hetare blod, annan hårfärg, starkare temperament, färgrikare fantasi och på samma gång innerligare och bigottare re- ligiositet an den skarpögda, kloka kvin- nan vid hans sida.
Dessa två typer re- presenterar två drag i Irja Browallius författarkaraktar.
Denna författarinna.
har humor, verklighetssinne och en ' kraftfull, realistisk berättartalang.
Men hon saknar inte heller Josefs gudomliga fantasi och mänskliga varme.
Som man- niskoskildrare har hon nått längre och djupare i sin roman an i fjolårets valbe- rattade noveller. '
Irja Browallius: J o s e f g i p.
- s m a k a r e.
Bonniers Förlag.
Astrid Forsberg.
Korta romaner.
' Den s t r a - va.rösten.
(Hugo Gebers förlag.)
Andra half- ten av det omdömet skriver jag utan tvekan under men inte den första.
Re- becca West ar inte bara kvick, hon ar rolig på ett satt som stundom påminner om Rose Macauly.
Det vimlar av säkra och suggestiva bilder av den trivsamma art som gör att man stoppar upp i las- ningen för att kanna efter hur riktiga de Pro.
» Hur mår din man?
- och så stod han tyst bredvid mig medan jag kände mig som en brevlåda dar en tankspridd individ slappt ned försändelser som han skulle ha lust att ta upp igen för att kontrollera att han i laga ordning adres- serat och frimärkt dem. » Men Rebecca West ar inte syrlig, hon ar inte virtuos i betydelsen skicklig men kallsinnig.
Tvärtom lyser dar igenom en omisskann- lig varme som ibland gränsar till gripen- het inför de slående amerikanska öden hon tecknar.
Undantag utgör dock no- vellen numro tre » Världens salt », dar plumsar hon ned i en mystifik originell banalitet.
VA BERG SKRIVER ARSTIDS- Eböcker.
&gt;&gt;Ungt äktenskap lämnade efter sig en känsla av stark och frisk vin- ter, » Sommar i skärgårdens har jag inte last men förmodar den gav åtskilligt av den svenska sommaren.-I ett par av de främst placerade novellerna i B r u d- b r ö d (Wahlström &amp; Widstrands för- lag) tror man att det skall bli höst, man småhuttrar och trivs med stam- ningen i både Novemberskog och Nattlig vandring.
Men det blir inte höst, det blir överhuvudtaget inte mycket.
Resan till fjärran land ar gositivt bra, Fram- lingar ar positivt dalig men den stilens pålitlighet som dokumenterade sig re- dan i &gt;&gt;Ungt äktenskap.
finns aven har.
Men som samling ar Brudbröd besyniier- ligt likgiltig.
B.
A.
Amerikanskorna söka f &amp; uppsatt en byst av S.usan B. Anthony i " American Hall of Farne ", New Yorks Pantheon, som f. n. rymmer byster av 58 man och 7 kvinnor.
För övrigt driva de amerikanska kvinnorna en livlig propaganda för att f % kvinnlig president.
En organisation har bildats för ändamålet, och man hoppas innan årets slut kunna notera 300.000 medlemmar.
Runebergsgatan r, Stockholm.
Tel. 21 97 99.
Konststoppar kläder, schalar, spetsar m. m.
Mattor och kelim lagas efter orientalisk metod.
Kemisk tvätt.
Silkesstrumpor uppmaskas.
Fackutbildad personal.
Billiga priser.
Välgjort arbete.
Kom ihlg, allt kan lagas.
" Ring SA hämta of " FrAn och till landsorten pr postpaket - " STOPP OCH LAPP "
HERTHA, - 235-.
...
.
Kvinnorna En demokratisk tronföljerska.
i Stockholm och # PRINSESSAN JULIANA,, HOL- lands unga tronföljerska, har mycket att tacka kvinnosakens pionjärer.
Vis- serligen skulle hon väl dem förutan ha blivit vald till ordförande i det neder- ländska röda korset efter sin far och likaså skulle hon nog också utan deras tillskyndan ha utsetts till beskyddarinna för den nationella kriskommittén.
Men utan pionjärernas vägröjningsarbeten, skulle hon knappast som tronföljerska fått arbeta vid sin skrivmaskin med van- ligt byråarbete som vilken annan ung flicka som helst, som ägnar sig åt olika grenar av socialt arbete, eller fått be- driva sina akademiska studier precis lika fritt och självständigt som vilken annan av sina jämnåriga flickbekanta som helst.
För 70 år sedan fingo kvinnorna till- träde till de holländska universiteten.
.Under de två studieåren vid Leidens universitet intog prinsessan ingen Som helst undantagsställning, varken i allvar eller skämt.
Hennes studiekamrater ha ännu en djupt rotad plats i hennes hjärta, och hon besöker dem ofta utan ceremo- nier.
Vid ett officiellt besök för någon tid sedan i en av de sydligare provinser- na förbehöll hon sig uttryckligen en halv dag privat, som hon ville använda för att besöka en f. d. studiekamrat från Leiden, numera välbeställd luthersk pas- tor.
(I en del trossamfund i Nederlän- derna kunna kvinnor nämligen bekläda aven prästerliga ämbeten.)
N ä r kvinn- liga studentföreningen i Leiden firade sitt sjunde lustrum i våras, deltog prinsessan Juliana i jubileet med liv och lust.
Den nederländska tronföljerskan är mycket popular inte minst pa grund av Lision Modesalong f ör damhattar 62 ' 23 79 Innehavarinna fröken Lisa Johansson, som förut under m h g a år förestatt NK:s damhattavdelning och alltsa.
har stor erfarenhet inom branschen.
.
I Den av fil.
kand. Karin Bergman.
i samarbete med docenten Karin Kock verkställda underskningen fortsat- ter har nedian från okt.-numret. '
' VI.
TUDERAR MAN SA,MMAN&amp;CTT- Sningen av gruppen Industri, f inne?
man att den övervägande.de1en av de förvärvsarbetande kvinnorna inom denna grupp utgöres ' av arbeterskor, och förändringar.
i arbeterskornas antal och civilståndsfördelning blir därför, av avgörande betydelse för hela gruppen.
De ' gifta arbeterskor- nas andel av samtliga industriarbe- terskor har visserligen ökats avse- värt, från 18 till 26 %, men denna stegring a r väsentligt mindre än för ' andra yrken.
Medan hela .antalet gif- ta yrkesarbetande kvinnor sti,git med 128 %, d. v. s. mer an fördubblats, stannar ökningen för de gifta indu- striarbeterskorna vild 61 %.
Den re; lativa ökningen för företagare och sin anspråkslöshet.
Hon och hennes mor åka skridsko i ispalatset i Haag eller fö- retaga en cykeltur tillsammans som vil- ken annan mor och dotter som helst.
Kommer härtill, att prinsessan Tuliana är en synnerlig &amp; intelligent - " hennes doktorsgrad lär ej vara obefogad - och spirituell ung dam, så förstår man myc- ket väl, att hennes landsmän och lands- maninnor omfatta henne med ' känslor av både tillgivenhet och beundran.
.
Barnhemmet E ~ r e n i i ~ L j u n g - c.r a n tz ' M i n n e. Spädbarnshemmet.
.
Tillhörande ~tockholnas ' stad.
I 18, STOCKHOLM.
TEL. 40 31 19.
Elever mottagas ' för praktisk och teoretisk u ' ndervis- ning i spadbarnsvard och vad därtill hörer.
Varje kurs varar 4 manader.
Prospekt erhalles p5 begäran hos hemmets förestandarinna.
Kursen.
berättigar till inträde i Svenska Barnsköterskeföreningen.
SKANEGATAN.
236 -, HERTHA -- kontorspersonal inom industrien a r däremot högre an medeltalet.
Om man vill förklara den i föregående artikel omtalade företeelsen av en starkare förskjutning från industri till han- del för de gifta kvinnorna an för de ogif ta, kan resonemanget darf ör be- gränsas till arbeterskorna och de an- ställda inom " handeln ".
Av nedan- stående tabell framgår de försk j ut- riin,gar som inträtt sedan 1920 inom dessa grupper.
.. ökning Gifta i % i % av samtl.
1920 1930 ~ndustriarbeterskor.
.
61 18 26 Kontorspersonal i in- dustrien.
.
.
.
.
.
.
.
.
288 8 18 Kontorspersonal i han- deln.
.
.;.
.
.
.
.
.
.
.
.
266 6 17 Butikspersonal.
.
.
.
.
280 8 18 Lagerarbeterskor.
.
.
170 27 36 ' Hotell- o. restaurang- personal.
.
.
.
.
.
.
.
.
431 5 17 Man finner härav att de gifta kvin- nornas andel ökats synnerligen kraf- tigt inom kontors-, butiks- och restau- rangpersonalen, medan lagerarbeter- skornas andel i stort sett företer sam- ma utveckling som industriarbeter- skornas.
Då det knappast finnes nå- gon anledning antaga, att arbetsför- hållandena inom dessa o1ik.a områden skulle ha förändrats under decenniet i den riktningen, att de förstnämnda yrkena blivit mer lockande för de gif- ta kvinnorna, måste orsaken sökas på annat håll.
Ett undantag utgör möjligen restaurangrörelsen, enär med den fria bostadens borttagande som loneförmån arbetet göres till- gängligt även för de gifta kvinnorna i högre grad an tidigare.
Huruvida arbetsgivarnas inställning till den - gifta arbetskraften inom dessa om- &amp; den undergått någon förändring, som påverkat de gifta kvinnornas drar sig aven bedömande1 Den hu- vudsakliga orsaken till den phtalade förskjutningen f å r därf ör sökas på annat håll, och närmast till hands lig- ger d % Iden fr %gan, från vilka social- grupper de förvärvsarbetande gifta kvinnorna rekryteras.
E t t svar på denna f raga fordrar ett detal jerat material med möjligheter till fördel- ning efter mannens yrken och inkom- ster samt kvinnornas utbildning.
N %- got s %dant material finnes ej nu till- gängligt, och man får därför nöja sig med en uppdelning på stora grupper och med vissa sannolika antaganden.
.Genom att fördela de gifta mannen p % de olika yrkesgrupperna, f å r man ett mått på hustrurnas antal inom dessa.
Vidare finnas uppgifter om antalet hustrur utan yrke med för- delning p % mannens yrken.
Kombi- nerar man dessa data, erhhller man en approximativ uppdelning av de gifta f örvarvsarbetande kvinnorna efter mannens yrken.
Procentsiffror- na i nedanstående tabell ange, hur stor .del de gifta förvärvsarbetande kvinnorna inom mannens olika yrkes- .grupper utgöra av samtliga hustrur.
Tabellen ger sålunda ej någon upp- lysning om kvinnornas yrkesval.
Gifta yrkesarbetande kvinnor med fördelning på mannens yrken.
I % av samt- Industri och hantverk.
.
Handel m. m..
.
.
.
.
.
.
.
.
Samfärdsel.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Allmän tjänst o. fria yrken Industri: arbetare.
.
.
.
.
Summa liga hustrur 1920 1930 17,5 13,7 13,5 15,l 17, % 15,8 28,4 29,5 25,9 28,9 30,8 28,3 Man kan möjligen rakna med att fö- delsekontrollen ökat de gifta kvinnornas användbarhet inom yrken, dar de ha direkt med allmänheten att göra, t. ex. sasom ex-
Tabellen visar en mycket intres- sant förskjutning.
Medan å r 1920 den största förvarvsintensiteten före- fanns bland hustrur till man anstall- da inom industrien och $darnast bland hustrur till man inom allmän tjänst ooh fria yrken, hade å r 1930 handeln (inkl. bank- och försäkrings- samt restaurangrörelse) kommit upp på främsta platsen med industrien på tredje plats.
ökningen av de gifta kvinnornas förvärvsarbete har så- lunda varit svagare inom industri- befolkningen an inom övriga har medtagna näringsgrenar.
Samma resultat erhåller man, om man sarskil jer industriarbetarna från öv- riga inom samma grupp?
Denna ut- veckling, som ej a r egenartad för vårt land utan framträder kanske .an mer markerad i andra länder, t. ex. Eng- land, beror dels på att hustrurnas yrkesarbete utanför hemmet a r en fö- reteelse, som tidigast framträdde in- om industriarbetarklassen och som först på senare tid och då i mycket hastig takt trängt in aven inom andra socialltlasser.
Vidare tord:e den suc- cessiva höjningen av industriarbetar- nas inkomststandard taga sig uttryck i, a t t hustrurna i mindre grad an tidigare söka sig arbete utom hem- met.
Detta a r förklarligt, ty ju lägre f ami1 jeinkomsterna äro, ju tyngre blir dubbelarbetet för hustrun.
E n inkomstökning f ör mannen kommer därför i de flesta fall a t t .få till re- sultat, att hustrun stannar inom hem- met eller söker sig ett lättare arbete.
Även om detta i vårt lanad ännu ej lett till en minskning i för~ärvsinten- ' Förklaringen till a t t procentsiffran för gruppen i dess helhet har ökats mindre än för arbetarna, finner man i det förhållan- det, att arbetarnas andel nedgått från 84,5 % till 82,8 %.
siteten hos de gifta kvinnorna inom.
industriarbetarklassen, tak det sig ' uttryck i en minidre stegring an inom andra socialklasser.
Den relativa standardsänkning, som inträtt för vissa kategorier inom medelklassen, liksom bortfallarrdet av vissa fördo- mar och traditioner, har å andra si-.
dan bidragit till en starkt ökad för-, varvsintensitet hos, de gifta kvinnor-.
.
na inom.
denna socialklass.
Man kan anse saneolikt att.
kvin- norna inom medelklassen huvudsak- li,gen söka sig till kontors- och förvalt- ningsarbete, till affärer som expediter m. m.
Då man vidare ka.n antaga att.
industriarbetarnas hustxur i stor.
ut-.
sträckning arbeta inom industrien samt i det mindre kvalificerade arbe- tet inom handeln, skulle man kunna finna förklaringen till den olikartade ' utvecklingen mellan gifta och ogifta ' kvinnor i en förändring på utbuds-.
: sidan.
Denna förändring innebar att de gifta kvinnor, som nu uppträda som förvärvsarbetande, utom hem- met, i allt större.
utsträckning komma.
fr %n andra socialgrupper an tidigare ..
Denna slutsats grundar sig.
visserli- gen p % ett sta ' tistislit material, som.
vad jämförelserna mellan olika å r: beträf far, måste behandlas med för- siktighet, men den stärkes av de iakt- tagelser som man erfarenhetsmässigt.
kunnat göra och som även kunnat sta-.
.
.
- tistiskt påvisas i andra länder.
.
.
Man har salunda a t t göra med tvii tendenser inom kvinnoarbetet: 1) den för alla kvinnor konstaterade.
för- ': skjutningen fr %n industri till handel;:., som beror dels på, en ökad efterfrågmi -: från handelns sida och dels.
' p %-en med utbildnings- och .. andra - förhållanden - - förändrad inriktning av utbudet, samt 2) den, speciella förandringen i de: gifta kvinnornas utbud, vilken fördes-,,.
A ' -
rektor Maria Aspman, fruar R. Nilsson, L. Dyrssen; s jalvskriven ledamot: skolans före- sthdarinna K. Harstedt.
.Suppleanter: fru A. Holger, ingenjör L.
Nobel.
Förbundets och styrelser fidi.
dess institutioner o. f onder.
Skolan f ö r kvinnlig yrkes- u t b i l d n i n g: doktor Karolins Wider- ström, ordf., rektor för skolan rektor Maria Aspman, fröken K. Hesselgren.
fru D. H5b- ner, fröken S. Löf, fru S. Qvarnström, frö- ken A. Thorstenson.
~ o m m i t t é h f ö r l a g f r å g o r: doktor Alexandra Skoglund; advokaterna Mabhilda Stael von Holstein, Ruth Stjern- st&amp;, Marta Wikström, fröken A. Thorsten- son, fru G. Törnell.
S j u k v å r d s k o m m i t t é n i Stock- h o l m: fröken S. Ulrich, hedersordf., fru R. Schurer von Waldheim, ordf., fröknar B. Almqvist, I. Blomstedt, K. Fjetterstrom, M. Leijonhufvud, doktor R. Nauclér, professor G. Söderlund, fröknar B. Wellin, G. Muel- ler, byråföreståndarinna.
.Sti.pendieinstitutionens för- v a l t n i n g s s t y r e l s e: direktör M. Carlson, ordf., fru E. von Eckermann, di- rektör C. Juhlin Dannfelt, bankdirektör G. Lagercrantz, fröken S. Laurell.
Supplem-.
ter: direktör G. Indebetou, f r u E. Odhner.
S t i p e n d i e n a m n d e n: fru E. von Eckermann, ordf., fru A. Bergenstrahle, direktör M. Carlson, fru S.
~ l m q u i s t frök-, nar S. Laurell, S. hijonhufvud, fru E. Odh- ner, fröknar L. Rosenberg, A. Thorstenson.
R i ' m f o r s a s e m i n a r i e t: av lant- bruksstyrelsen utsedda: landshövding K. Tiselius, ordf., och jordbrukskonsulent J. Hagman; av vedrika-Bremer-Förbundet utsedda: fru L. Dyrssen, fröknar L. '
Nat- horst-Böös, I. von Plomgren; enligt regle- mentet s jalvskriven: f öreståndarinnan för seminariet E. Dyrssen.
Lanthush %llsskolan Storgår- d e n, Rimforsa: samtliga .medlemmar av Rimforsaseminariets styrelse samt fruar A. Ekman, K. Gezelius och skolans förestån- darinna L. Risberg.
L a n t h u s h i l l s - och tradg-årds- s k o l a n A p e l r y d, Bastad: av lant- bruksstyrelsen utsedda:.
landshövding A. Mörner, ordf., och agronom G.
B. m lias son; av Fkedrika-~rerner- örb bundet.
utsedda: sas vidkommande stärker tillström- ningen till handeln p % industriens be- kostnad.
.
- (Forts.) ' O h g a s juksköterskeb yrciers styrelser: i G ö t e b o r g: doktor Per Arnell, ordf., doktor E. Belfrage, fru B. Burman-Anders- son, fröken E. Dickson, doktorer Torsten Forsblad, Gärda av Geijerstam, f r u E. Jansson, fröken A. Lönnerblad, fru M. Mannheimer; i U m e A: doktor W. Möller, ordf., fruar E. Grafström, G. Hellström, E. Lindgren, doktor P.
G. Lundgren, kyrkoherde E. Silén, fru 0.
Wiklund, fröken I. Öqvist, syster A. Markow, byraföreståndarinna; i L i n k ö,p i n g: doktor T. Theorell, ordf., doktor L. Miiller, landskamrerare E. Starck, syster A. Svensson,.fruar E. Söder- qvist,.
E. Tiselius, doktor N. Wranne, och fru X-L.
Lundberg,, byrAförest %ndarinna;.
i J ö n k ö p i n g: fru K. Bendz, ordf., fröken E. Aulin, doktor L. Bergström, sys- ter E. Engström, doktor ' A. Eurén, doktor A. Schéle, fruar L.
.Sterner och B. Warberg, syster A. Andersson, byråföreståndarinna; i V a s t e r Zi s: landshövding W. Mur- ray, ordf., rektor Hj.
Bosson, doktor G. Fjellander, fru H. Silverstolpe, sjukvårdare J. O. Wass, syster F. Andersson, byråföre- til1verk.a~ och inpassas-efter natur eller insänt prov.
av C. Miiller-Welt, Stockholm, Jac.
Westinsgat.
- 8.
Tel. 53 23 51.
Behandling av patienter sker enskilt och ej i närvaro av andra.
Kr.
25: A 30: Aven " färdiga ögon " säljas.
Kr.
10: A r 5: Nottagn.
i Stockbolm beställas pr tel. 53 23 S I eller skriftligen.
- i.
- -.
-
.
239 HERTHA.
sandarinna.
Suppleanter: doktor A.
B jure, stationskarl K. Ingemarsson, syster H. Nor-, del1; B o r å s: fröken Karin Bergendahl, fr &amp; i F a l u n: doktor J. Waldenström, ordf., ken Marta Lundbohm, F&amp;sla.
systrar 0.
Granath, G. Lundström, fru M.
F a l u n: fru Ingrid Frisell, syster Ossie Nisser, grosshandlare Nordkvist, doktor E. Granath, Grljcksbo, ' fröken Hilma Görans- G. Sjögren.
suppleanter: syster A. Aronson, son, Dala-Jama, fru Mimmi Jernberg, fru Maja Munktell, G ?yc.sho, fru Greta Sanner, kommunalkamrer J.
H. Backelin, syster G. fröken Elisabeth Tingvall, f r u Bertha West- Söderström, fru S. Zethelius; ling, ' fröken Johanne Zenthen.
K a r l s t a d: fru Karin Andersson, f r u i S u n d s v a l l i docenten E. Ljunggren, Elisabeth Jansson, fröken Britta Schen- ordf., doktor G: Hedberg,: instruktionsskö- ström.
terskan M. Lindkvist, fruar M. Strömberg, L i n k ö p i n g: friherrinnan Barbro Lil- I. Warn, fröken S. Markow, bykåförestån- jencrantz, fru Kjerstin Schenström.
L u n d: doktor Asta Bergendahl, fru Wil- darinna; Iv Rodhe.
- - - - - i K a r l s t a d: ' doktor S. örström, - ordf., M a l m ö: fru Majken Billjer, f r u Inga syster A.
Jonsson, fruar E: Lovén, L. Pet- Haglund, f r u Thyra Holmberg, fru Martha tersson, H. Severin, doktor J. Svensson; Malmros, fru Vera Olsson, fru Margit Al- burn .. i Ö s t e r s u n d: doktor.
A. Odelberg, M j ö.1 b y: fru Ingrid Johansson, f r u Sig- ordf., fru &amp; G. Cederberg, E. Johansson, rid Ohlsson, fru Ellen Svensson.
syster G. Lidman, fruar R. Ronianus, S. S &amp; N o r r k ö p i n g: fru Wilma Bartels, fru Hildu ' r Bergström, fru Annie von Elern, derberg.
fröken Gerd-Louise Gavrell, fröken Marga-.
K o m m i t t é n f ö r F l e e t w o o d s k a reta Olsson, fröken Emmy Reventberg, frö- f o n d e n: direktör * C. Juhlin Dannfelt, ken Rut Ritzer, f r u Maja Sandlund, Abg, fröknar I. von ' Plomgren, E. Rappe, A. Reu- fröken Greta .Zetterlund, Kneippbaden, fru E1sa; Lena Östman.
terskiold, I.
~undelius, S. Ulrich.
.
.
N y - k ö p i n g: fru Ester Eklund, f r u I K q m e m i t t é n f ö r H. o. E.
Z a n - Elsa Gejrot, fru Marta Hogner, fru Marga-L d e r s; p e n s i o n s f o n d: fru H.
Berg, reta Sjöberg.
S t o c k h o l m: fröken Edith Edgren, f r u fröknar I. von Plomgren, S. Ulrich, K. Wall; A. Ch.
Ewertz, fru Karin Franck, fröken K o.
m m i t t é n f ö r k v i n n l i g a kon- Marta Grandinson, fröken Ester Gustafson, ' t o r i s ' t e r s s e m e s t e r f o n d: fröknar, fröken Gerda Gustafsson, fru M. Lagerheim- ' E. Ekström; M. Lindgren, ' E. Rheborg.
Romare, Stocksund.
S u n d s v a l l: fr.u Anna Johansson, fru ~Kojntmi ' tt6n f ö r H e d d ' a K a r l - h o l m s r e k r e a t i o n s f o n d.
:.
harads- Johnsson; Vivstavarv, fru Rut Jung, fru L.
- Svartvik, f r u Inger Waern, Svart- hövding B. Carlgren, fru - R. Schurer von., Schibbye, v *.
Waldheim, advokat Mathilda Stael von Hol-.
stein; fröken A. Thorstenscin;.
.
Julens haroold,: illustrerad kalender, ar - ~ o ' m.
m i t t é f n 6 r ' g r ' a n s k n i, n g a v, ett förebud ' till den stundande stora hög- 1 å n e h a n d l.
i n g.
a r: direktör C.
' Juhlin. '
tiden oih.utko&amp;ner nu med sin tjugonde r Dannfelt, advokat Mathilda Stael: von: Hol-.
årgårig; - Redigerad av Lewi pethris och ..: -.
.
.
.
.
-.
.
steinj: fröken ': Ai " Thorktenso.fi.
l.
: '.
s ".
.
- G.
Ei.
' S&amp;3erholm, irhehåller den- en s a k -:, y.
Kommittén för s o ~ i a i u - ~ ~ l $ s - ~ ling berattelsei bl.
a. '
om den svenska- " n i n g s v e r k s a m h e t: fru K. Fjallback- skolan i Jerusalem och uppbyggande Holmgren, doktor- Gulli ~ e t r i n i, fröken A. artiklar av skilda författare, däribland.
.
, Thorstenson.
Sven Lidman.
Nya förbundsmedlemmar ' - Y, ',, ' ' " ' .. ' i i:, (Fysikalist l kans talt) Tel. 226.
LEKSAND Behandl.
: enl. Skodsborgs (valkanda metod, utrustat med alla bad- former. '
Helinlack.
(även diet).
Uppet aret om.
P 3 platsen ' fin- Annex: STRANDVILLAN med deti härligaste nes 3,lakare.
stsikt Öyer Daläl,ven, alla moderna bekvämligheter.
Varmt och kallt ' vatten.
: ' Ref; STF.
.
Prospekt p3 begäran.
.....
', ..: - ' ' .~öidsarnt H I T ~ M A NIURO, EX.
Sjuksköterska.
- I. " a.
'.
B o r å s k r e t s e n s första höstsamman- träde agde rum d.
20 sept.
i den av kretsen för årets sammankomster förhyrda lokalen Wickelbergs Källare.
F r u Beth Bohlin läm- nade därvid en medryckande skildring av F.-B.-F:s årsmöte i Östersund.
Vid tesam- k ~ ä m e t, som följde, höll målarinnan fru Anna Cervin ett kåserande föredrag om " Konsten genom tiderna ", varvid hon sar- skilt uppehöll sig vid den moderna konsten.
E n livlig diskussion följde.
Den 15 okt.
hade kretsen nöjet höra fru Ingrid Wollin från Stockholm, som till ut- märkt vackra ljusbilder berättade om sina minnen och upplevelser från en treårig vis- telse i Nordafrika.
G ä v l e k r e t s e n höll.den 4 okt.
ett talrikt besökt sammanträde på hotell Bal- tic.
Genom vårens tombolalotteri, framhöll ordf. fru Anna Klingberg bl.
a., ä r kretsen nu i stånd att utdela två b l i g a stipendier till unga flickor för yrkesutbildning och studier.
F r u Törjeson, som jämte fru Ger- da Modén representerade kretsen vid års- mötet i Ostersund, lämnade härefter en in- giiende redogörelse över mötet.
H a l m s t a d s k r e t s e n samlades igen efter sommaren den 18 okt.
Sedan ordfö- randen, fröken Anna Ljungberg, redogjort för årsmötet i ' .Ostersund, höll fru Ingrid Wollin föredrag, belyst med skioptikon: bilder, om Touggurt, en civilisationens ut- post i Sahara.
Efterat kaffe och samkväm.
det bade sakrika och humoristiskt framför- da föredraget.
Universitetscirkeln i konsthistoria börja- de den 23 sept., varvid docent A. Borelius, Lund, föreläste över " Frzinkrikes konst un- der 1700-talet ".
Den 29 sept.
besöktes den stora franska 1700-talsutstallningen A Char- lottenborg, Köpenhamn, med docent Bore- lius som ciceron.
K a r l s k r o n a k r e t s e n var kallad till " Assemblé " i Blekinge museums högre standsavdelning den 10 okt.
E t t 100-tal damer, därav miinga skrudade i vackra dräkter f r h föregående århundradet, sam- lades kring festligt dukade bord.
F r u Ast- rid Bergstrand berättade om årsmötet i Östersund.
Därefter förekom uppläsning samt musik.
K a r l s t a d s k r e t s e n har haft två sammanträden i höst.
Den 8 okt.
lämnade fru E. Lovén en redogörelse för Arsmötet i östersund, varefter redaktör M. Hellberg inledde en diskussion om Ni-fragan, som blev mycket livlig.
Den 29 okt.
höll fröken Jeanna Oterdahl föredrag om Ensamhet och människogemenskap, och så många medlem- mar hade kommit tillstädes för a t t lyssna till fröken Oterdahl, a t t den sedvanliga lo- kalen knappast förmadde rymma dem.
Fru E. Gustaver sjöng fröken 0:s psalm " 0, Du, som ser, o, Du, som vet.
.
- Bada kvällarna avslutades med tesupé och sam- kväm.
.
. ".
K r i s t i a n s t a d s k r e t s e n hade den 14 okt.
tillsammans med 7 av stadens övriga sammanslutningar inbjudit teol. o. fil.
kand. H ä l s i n g b o r g s k r e t s e n hade sitt fru Ester Lutteman till ett .föredrag över första höstsammanträde den 20 sept., d % ämnet: " Bevara och förvärva - ett pro- ordf. fröken S. Wennberg gav en medrycl blem för individer och rörelser ".
Det tanke- kande framstallning av Arsmötet i öster- väckande ämnet mottogs mycket val a v en sund.
Fotografen fröken E. von Heideken tacksam publik.
kaserade om sitt yrke och .hade ordnat en Kretsen sammanträdde den 1 nov., varvid konstnärlig utställning av porträtt; fru Ingrid Wollin p % inbjudan av kretsen Den 10 okt.
hade kretsen besök av advo- samt stadens Husmodersförening och För- katen Mathilda Stael von Holstein, som på eningen för svenskhetens bevarande i ut- inbjudan av ett flertal av stadens kvinno- landet höll ett intressant och livligt upp- föreningar höll ett föredrag om " polissyst- skattat föredrag om " Ett- svenskt hushall rarnas verksamhet ".
Då frågan om polis- i en oas i Sahara ".
syster i Hälsingborg a r aktuell, hade en talrik publik infunnit sig, som med livliga L a n d s k r o n a k r e t s e n hademöted.
applåder tackade föredragshallarinnan för 29 okt.
Föredrag hölls dä.rv; d av f r u Ing-
-: 241 MERTIIA rid Wollin, som på ett instruktivt och med- ryckande satt berättade om " Touggourt, en civilisationens utpost i Sahara ".
Föredra- get beledsagades av vackra ljusbilder.
Dar- efter vidtog .samkvarn, med tesupé, sång, musik och en sångsketch, kvinnan av i g %r och i dag ".
L um d a k r e t s e n hade den 8 oktober ' sitt första sammanträde för hösten under o~dförandeskap av f.ru Carola Eklundh.
.
Sedan en del interna kretsangelägenheter behandlats, lämnade f r u Karin Mortensen en redogörelse för arsmötet i östersund.
DarpB följde en roande och instruktiv sketch: " Hur skall jag uppfostra min Ama- Iia?
" ' ~ uppföikd .ar profwsor.Skan Hiedvig Lidforss-Strömgren och fröken Anna Wes- tergaard f r h Köpenhamn.
Tesupé och samkvam följde. '
M a l m ö k r e t s e n samlades den.
2 3 sept.
till sitt första möte för hösten.
' Sedan fru Tyra Schartau.
lämnat en redogörelse för förbundets Arsmöte i Östersund följde .inledningsanförande och diskussion över frågan: " Kunna kvinnorna göra något för a t t motverka krig?
In.ledarin.nor vor0 frö- ken Karin Lizzie Andersson och e. o. hov- rättsnotarie misabeth Nilsson., Dislnxssio- nen var livlig.
Mötet avslutades med supé och samkvam.
Den 21 okt.
var kretsens andra möte, var- vid föreståndarinnan för Apelryd.
fröken Karin Harstedt, gav en instruktiv och ro- ande skildring av arbetet vid " Apelryd i helg och söcken ".
Därefter förekom recita- tion, supé och samkvam: avslutade mötet.
- kretsens representant vid årsmötet, i öster-.
sund f r u Ebba Eriksson en redogörelse .för mötet ..
Efter föreningsangelägenheté ' ~naa följde gemensiam tesupé och s a m b a m ....
,,.
S t o c k h o 1 m s k r e t s.
e n hade dei::18 oktober under fröken I. von Plomgrens ord-.
förandeskap anordnat .en talrikt besökt dis- kussionsafton ' p %.
- K. F. U.
M.
D r.
Märgit Cassel-wohlin inledde därvid amnet?
?Kyin- nan och pressen ", konstaterade ett kainno- förakt; som: ofta kommer fram i pressen, och framhöll, a t t kvinnans intresse ej.
f å r.
fres- tas med bagateller, flärd.
och fafänglighet.
Om det nödvändigt måste finnas s. k.;: kvin- nospalker, dar praktiska råd och lärdomar ges, borde dessa aven avses.
f ör.
föräldrarna, ej enbart för.
kvinnorna, d k a s aridliga.
!iso- lering borde brytas just genom pressen.
E n livlig ' diskussion följde, varvid bl.
a; red.
Marta Lindqvist påpekade, .att en.
tidning bör kunna tillfredsställa .mer än ' en ' sorts smak, red.
Célie Brunius framhöll; a t t en tidning a r ett affärsföretag, f r u Henschen opponerade sig mot generaliseringen så.
fort det gällde kvinnor- och d r Lydia Wahlström - mot tendensen a t t satta kvinnorna i: sar- skilda bas.
,.
.
. '
8 u n d s v a l l s k r e t s e n sammantrad- de d.
16 sept.,,.varvid - ordf. fru Mela Ström- berg redogjorde för det rikt givande årsmö- tet i Östersund.
Efter tesupé,följdë ett mu- sikprogram utfört a v.
framstående ' lokala förmigor, varefter ordf. recenseralie B n a l d Fangens bok: " Mannen, som älskade: ratt- f ardigheten! '.
...
.
.
.
., Kretsen hade anordnat en ~ e d e l ~ a d s a f t o n i Huligstugan ' utanför.
staden.
Dar tog ma.n emot med festligt dukade långbord, levande ljus och en flammande brasa i den öppna spisen.
Fröken Ruth Hydén höll föredrag om Medelpad, avtackad med ' varma, applåder.
E$ter en kaffepaus, varvid m a n bj ' öds på medelpadskt tilltugg, höll fru E v o r Waern- Bugge ett föredrag ' om.
Sundsvall .ur kultur- historisk synpunkt, fru .Nanna Hagglund, berattade bygdehistorier ' och rektor Elsa Stenudd sjöng sånger - alla de niI,ver- kande iförda medelpadsdrakter.
.
.
.
.
....
,.
I.
N y k ö p-i ' n s k r e t s e n anordnade den 29 sept.
en, trots dåligt vader, synnerligen lyckad utfard till Broby skyddshem för flic-.
kor.
Sedan besöktes Marmorbruket, där grevinnan D .., Reutersköld var en älskvärd ciceron.
Hemfärden gick över Kolmården till Albergs gård.
Gästfria som vanligt, bjödo .har landshövding och fru Sederholm på lunch.
Under allmän acklamation kalla- des fru Sederholm till hedersleda~ot i Ny- köpingskretsen.
.
Den 4 nov.
hade kretseri en diskussionsaf- ton i Odd Fellows klubblokal .. Fru Kerstin Wichman .ho11 ett inledningsföredrag över amnet " Skolan och hemmet ", och därefter vidtog en animerad diskdssion om sådana aktuella .ämnen som f öraldramöten, - åhörar- dagar, de stora klassavdehingarna och in- dividuell uppfostran samt hotsatsf örhållan- dena mellan skola och hem, och möjlighe- terna a t t avhjälpa dem genom ett förtro- endefullt samarbete m. m:.
Tillslutningen var stor och intresset .mycket livligt.
.Kval- len avslutades .med samkväm olch tesupé.
Kretsen sammanträdde.
den 7 oktober i, Odd Fellows klubblokal, Ordföranden fru Klara Gullstrand skildrade kretsens lyc- kade utfard d.
29 sept.
hre efter lämnade. '
S v a l ö f s k r e i s i e n h a d e sitt första.
möte för vintern den 27. sept.
1935,. varvid advokat Hjelm-Elovson, Lund, höll - ett in- tressant och upplysande föredrag om " Den nya arvs- och testamentslagen ",,.
.
EfterAt samkviim med sång. '
Den 28 okt.
samlades .kretsen.
åter.
F r u Ingrid .Wallin, Stockholm, höll ett .synner- ligen medryckande .&amp;h livfullt.9öredrag över amnet " Ett svenskt hushåll i en oas i Sa- - Föredraget illustrerades a v ut- hara ".
märkt vackra bilder.
.
.
.
-.
.
.V ' a r b e r g s k r e t s e n sammanträdde den 17 okt.
i S.
Folkskolan.
F r u Ingrid Wollin, som a r bördig från Varberg, höll ' '.
242 - HERTHA för en synnerligen talrik och intresserad publik föredrag över ämnet: .Ett svenskt hushåll i en oas i Sahara.
Efter föredraget samlades man till samkväm, varjä.mte f m Maja Lundgren senare redogjorde för Ars- mötet i Östersund.
7 okt.
möte ~ ä x j ' ö k ~ e t s e hadeden n å Kommunala flickskolan.
Ordf., d r Grubb, agriade: några ~ V E L ~ ~ I minnesiord ZL A t fru Anna Ahlström, som varit medlem i kret- sen alltsedan dess tillkomst för elva %r se- dan.
Rektor Eva Lundgren redogjorde för förhandlingarna vid årsmötet i Östersund.
Därefter höll fru Elsa.
Richert ett utom- ordentligt intressant föredrag om.
" Vårda- gar i Palestina ", belyst med vackra ballop- tikonbilder.
Samvaron avslutades med te- supé.
' Den 17 okt.
höll doktor - Einar Wallquist - författaren till " Kan doktorn komma? "
- p % inbjudan.
a v kretsen ett föredrag " Bland sj.uka och friska i Lappmarken ", till vilket ocks % allmänheten mot en lag avgift ägde tillträde.
Medryckande och flärdfritt berättade han hur det varit och ä r däruppe i hans stora distrikt omkring Arjepluog.
Y s t a d s k r e t s e n ' hade den 26 sept.
sitt första sammanträde för- hösten i form av handarbetsafton.
Sedan en del föreningsangelägenheter av- handlats, liimnade ordf. ett intressant refe- rat f r h förbundets Arsmöte i östersund.
Därefter diskuterades livligt olika satt a t t f &amp; unga flickor att intressera sig for och ' bli.
medlemmar av förbundet.
@ ' tt trevligt samkvarn följde.
Elsa Nelson: De oskyldigt dömda.
Hanna Söderlund-Hanumr: Livet ropar.
Johan Almkwist: Kärlekens ansvar.
HUG0.GEBER.S FORLAG: Elswig Thunberg: Flygande fanor.
Birgit Lange: Ringmuren.
A d r é Maurois: Greppet o m lyckan.
Somerse t Mazcgham: Den brokiga vävnaden.
P.
A. NORSTEDT &amp; SONJ3 ' RS FÖRLAG: Gurli Hertzman-E1.icson: Av jord a r du kommen.
WAHLSTROM &amp; WIDSTRANDS FÖRL.
: Hanna Hindbeck: Vinden vänder vid Bos- poren.
1934 lära fr %n Tyskland ha utvandrat 13.554 personer, av vilka ej mindre än 8.126 kvinnor.
P Nederlanderna dnns det f. n. flera kvinnligs präster såväl i de mennonitiska som de lutherska församlingarna.
Hittills ha de alltid lämnat sitt ämbete, d % de ingatt äktenskap, nien för första gangen har nu en mennonitisk präst bibehallit det som gift, vilket givetvis kommenterats och kritiserats.
I Tjeckoalcuvakiam senat sitta f. n. fem och i andra kammaren Atta kvinnor, mot- svarande 3 % resp. 2 % proc.
s v antalet le- damöter i de båda kamrama.
I Spanien lik den statliga reglemente- ringen numera v,xa upphävd.
MO @, Martinson: Rågvakt.
Tora Dahl: Generalsgatan 8.
Johan-Olov Johansson: Vara fader.
Enzilh Fogelklou: William Penn.
Laura Petl-i: Mor och dotter.
Dagmar Edqvkt: Tre man och Cecilia.
Gösta Blomberg: På gr.ansen av det till- llitna.
Till domare vid barndomstolen i Geneve har va.lts (de schweiziska domarna väljas nämligen genom röstning) en kvinna mlle Richard.
Turkiet hax!
f i t t sin första kvinnliga do- mare i Mme Bayan Munin, som tjänstgör vid kriminaldomstolen i distriktet Neliak i Anatolien.
1Krist2an Nielsén:, Genom mörka natten.
Julens Härold, redigerad av Lewi Pethrm och G.
E. Söderblm.
Den specidlai kommitt &amp; som h3ft a t t ut- reda prostitutionens avskaffande i Egyp- ten, har nu förelagt konseljpresidenten ett lagförslag.
Kommittén anser, a t t ~ v s k a - f fandet kräver en tidrymd av tre ar och föreslir bl.
a. införande av kvinnlig polis.
J.
A. LINDBLADS FORLAG: Bsth A kerhielm: E t t ' brev.
Annie Akehklm: Bröderna f r h Vesseln.
Adm ' an Wennström: I tredje led.
I överensstämmelse med Jane Addams ' sista vilja har mrs Adenai Miller ut- nämnts till ledare för Jane Addams ' sett- lement Hull House i. Chicago.
, '
Tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, utgiven av, F R E D R I K A - D R E M E R -.
F Ö R B U N D E T.
Redaktör: M a.r g a r e t a v o n K o n o w..
Samtliga förbundsmedlemmar erhalla tidskriften.
Icke-förbundsmedte~) zmar prenu- merera B nar~naste postanstalt eller i bokhartdel.
Pris fur postuppl.
: 1 / 1 tir kr.
4: 50, 1 / 2 &amp; r kr.
2: 50.
Lösnummer 45 öre.
Redaktion och sicpedition: 48 Klara- bergsgatan, Stockholm.
Redaktionstid: tisdagcir och fvedagar kl. 1-3.
Telefon: 20 48 50.
Expeditionen: kl. 11 - 4 varje söckendag.
Tele f on: 10 27 62.
Tandskoterske- och EDERT HEM Ny kurs börjar den 7 jan.
1936. möblerar N i smakfullt och billigt med en kvalitetsmöbel f rån Alla under året utexaminerade elever ha erhiillit p l a t s e r.
KARL,.
LOFTMANS ~ahdteknikerinstitut, I&lt; a r l a v a g.
5 6, STOCKHOLM G:la Brogata,n I j - Sveavägen 29 Waggeryds Privata SA,MSKOL.A, förbereder ungdom till realexamen på kortast möjl.
tid.
Verklig tidsvinst för studiebegå- vade.
Goda examensresultat.
Elev mott.
n. s. 11. utan intr.-prEivn.
Obs!
liven nybörjare.
Avg.
100: - kr.
pr mån, (inack.
o.
skolavg.)
Hälsosam trakt.
Begärprosp.
Rt.
62, Vaggeryd.
; G r a v v 6 r d a r, I vackra och stilfulla, köpas fördelaktigast fr %n N O R RK t 3 P I N G S GRANIT-stenhuggeri G. Linddn &amp; C:o, K n e i p p b a d e n.
T e l.
6 4 95. a e I,: epwt J 25 T d c f o a 33 33 3r.
erhålla god vård å Högåsens Sjuk- &amp; Vilohem, Karlskoga.
Tel. 650 b.
Sy Sjalv handskar Priset blir da endast hälf- ten mot vad Ni far be- tala för färdiga Till var- je Iiandskskinn följer en korrekt pappmodell samt beskrSivning hur arbetet utföres.
Tvättskinn fr.
Kr.
4: - Im.
svinlader, smi skinn Kr.
4:-.
Im.
svinläder, storre skiiin Kr.5:-0.6:- Drottnineg.
57, Sthlm.
Till landsorten m. posIf.
p. por t.
EN P U S, KLIPP- NING samt OLJECHAMP.
med MASSAGE kr.
3: Enstaka permanentlockar A, S O L ~ A Y Ä G E N 5 J, S T O C K H O L.M.
PARFUMERK - ANTOI N E T T E W. -.
Handöls N y a Tustens- &amp; Vattenkrafts Aktlebolag IL4ROLIN.A-; HEM,MET STORGARDEN, RIRf ' FORSA.
Sommarkurs 2 ' 4 april-s okt.
l?; osp.
m. upp ly si^.
om inträde, ford- ringar, avg., statsunderstöd, befrielse f r a n under- visiiingsavg, crhalles frHn förestandarinnan I,.
Risbcrg.
Tel. Riritforsa 102.
Järnviigsgatan 10, O * I e b T o, tel. ' %5 51, ernottager: patienter för längre och kortare .. tid samt gamla, ensamstiiende.
Gudkant av Kgl.
Medicinalstyrelsen.
Prosp.
på begäran.
I T1.D-EVAR VET I: Radikal, politisk veckotidning.
Mot våld, mot ras-, klass- och Itönsförtryck.
För ett demokra- tiskt, pacifistiskt rättssamhälle.
- Rt.
IS.
ATVIDAIIERG.
R t 18.
Tradskolealster Alla b l a g i hëgsta kvalitet.
Bcgur katalog!
I DAG.
Pren.-pris: kr.
6: - pr helår.
Triewaldsgränd 2, Stockholm.
Postgiro I 544.
Rekv.
provn:r. föreligger i Stockholm och är under utsändning i landsorten Sara Nielsen-Stevns.
märkliga roman Den oskattbara g &amp; v a n En ömsint, ärlig, djt~ppejlande stirdie över det gamla rnen.allt- - -.
jämt lika brännande problemet: kvinnan och kärleken.
(i:75.
I ' ' - 5 F ~ I T Z E S '. '
Vasatrgcke~iet, Stockholm x9a.
-
