# ID: svediakorp-per2954
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1935
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,278
# sentences: 913
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


\ TIDSKRIFT FUR D E N SVENSKA KVINNQRORELSEN, I U T G I V E N: AV FREDRIKA -- BREMER-FURBUNDET.
REDAKTUR: MARGARETA V O N KONOW Ett steg framat.
Av M. Stael v. Holstein.
, Valdets triumf.
~ m i l i a Fogelklou.
Av Lydia.
Wahlström.
B ö c k e r om barn.
Av Margit Cassel-Wohlin.
Avgaende v. ardforande.
" Jag for till Portugal ",.
Den, nyaste sociallagstiftningen .. Av Erik Swartling.
~undastudentskornas nya hem.
Ratten att arbeta .ar ratten till att leva.
Minst 4 miljoner arbetslösa.
kvinnor.
Uppvaktningar-.
Kvinnosträvanden i Finland.
Av Margit v. Bonsdorff-Edgren.
Tyska " Landjahrheime ".
Av Gertrud Matz.
Kvinnorna ' i Stockholm och för- - varvsarbetet.
V. Av Karin Bergman och Karin Kock.
Bostad och hush&amp;lsorganisa- tion.
Av Ingeborg Wawn- Bugge.
.
Krstsmeddelanden,.
t O K T O B E R 1935
Förbundets B y r a - -.
.
.
.
.
L ä m n a r rad vid - g ungdom- Tel..
.
.
ÅRGÅNG XXII HAFTE ' 8 OKTOBER 1935 ETT STEG FRAMAT.
E BADA MONTEVIDEO-KON- D irentionerna, den eria fastslhende likstallighet i nationalitetshanseende och den andra likstallighet i civil- rättsligt och politiskt hänseende mellan kvinnor och man, ha varit föremål för behandling av N.
F:s församling.
Den fråga, som avses i den först nämnda av dessa konven-, tioner, har ju flera, ghnger varit up- pe i Geneve.
Vi erinra oss strider- - na om Haagkonventionen och den opposition, N. F.-församlingens anta- gande och förordande av, denna kon- vention väckte, då konventionen ju ej tillmötesgick kvinnornas krav annat an i ett platoniskt uttalande.
och som praktiskt resultat end-ast banade va- gen för blivande reformer.
Av första kommissionens rapport till f örsam- lingen konstatera vi med glad till- fredsställelse och i någon mån med överraskning, att Sveriges delegation var med bland de delegationer, som anslöto sig till och fasthöll0 vid priri- cipen, a t t det icke skall vara n %gon särlagstif tning f ör kvinnorna med- borgarrättsligt och önskade, att den- na deras åsikt skulle komma - till ut- tryck i den föreliggande .rapporten. '
Må vi hoppas, a t t denna deklaration skall påskynda de lagändringar, svenska kvinnor begärt i upprepade hänvändelser till vederbörande de- partementschef!
,.
Innebörden.
av.
den nu i Geneve f ö- reslagna resolutionen ar,.
att för- samlingen med uttalande ' av sin er- kanslaf ör kvinnof öreningarnas arbe- te, konstaterar, a t t Montevideokon- ventionen utgör en fullföljd av Haag-, konventionen, a t t den .kan biträdas av alla stater, och upprepar sin upp- maning, a t t de stater, som under- tecknat.
Haagkonventionen skola rati- f icexa.
densamma, samt avför frågan.
från dagordningen med en uppma- ning till Rådet a t t följa utvécklingen av detta viktiga problem såväl natio- nellt som internationellt, för att kun- na avgöra, när sådana resultat n %tts,.
som motivera en samfälld interna- tionell aktion.
Det galler sålunda, vilket vi tidigare.framhålit, nu, ej a t t ' tvista .om ratificering eller icke rati-,.
.
ficering av den ena eller andra kon- ventionen, utan a t t fullfölja det mö- dosamma arbetet på reform av det egna landets lagstiftning i de båda: konventionernas anda för att möjlig- göra en ny konvention motsvarande våra önskemål.
.
.Den .andra ~ontevideokonventio- nen, Equal Rights Treaty, underteck- ' nad.
i ' december 1933 ' av Uruguay, Paraguauy, Equador och Kuba, har.
väckt .stort intresse hos kvinnorna, ' men ' vid behandlingen ' av frågan i kvinnoforeningarna, såväl de natio-.
nella som de internationelJa, ha me- ', '
ningsskil jaktigheter kommit till ' ut- tryck.
Äro vi beredda kräva fullt lika rättigheter och skyldigheter?
Skola vi i så fall underkasta oss krigs- tj:anst?
Innebar dessa krav, a t t vi vi1 j a avskaf f a all sarlagstif tning f ör kvinnor, aven den som brukar beteck- nas såsom skyddslagstif tning?
Dessa och liknande frågor hava framställts och debatterats.
P % årsmötet i Öster- sund behandlades denna.
.
konvention, och Förbundet antog en resolution innebärande principiellt gillande sv densamma.
I debatten framhölls de synpunkter, som blivit de.
avgörande för f örsamlingen.
Genom den utredning, som före- bragts i Geneve ' och som utmynnar i .den av f örsta kommissionen avgivna rapporten med %tf öl j ande.
resolu- tionsförslag torde friigan hava lagts ' p % ratt bog.
Det har fastslagits, att ' friigan om kvinnornas rättsliga stall- ning, civilt och politiskt, ä r en frhga, som faller inom N.
F: s kompetens- område, och a t t frågan kan och bör tagas upp till särskild behandling; a t t däremot frågan om kvinnornas stall- ning sasom yrkesarbetande och regle- ringen av därmed sammanhängande spörsmål hör under Internationella Arbetsbyr4n.
Helt vist ha vi a t t tacka de kvinn- liga medlemmarna i delegationerna för.
denna utgång.
Det ä r av verk- ligt varde, a t t kvinnornas rättsliga stallning blir behandlad inför N. F. liksom a t t utredning förebringas, hu- ruvida skyddslagstif tningen innebar en inskränkning i kvinnors ratt a t t arbeta.
Det ankommer nu p % de skil- da ländernas kvinnor a t t tillse, att deras resp. regeringar förse N. F. med det begärda materialet och att regeringarnas representanter i Gene- ve.
såväl i N. F. som i \ Arbetsbyrh, a.
.
: Einar 8eg.r var nyutkomna kats-g.
ET BLEV KRIG, DET BLEV våldets triumf över ?-ätten.
Näy, detta skrives, fortsätta italienska bombplam och, tanks att sprida död och f ö.mntelse över A besshien, som söker försvara sZlz frihet mot en med det moderna kfigets alla fullaldade f örstörelsemedel utrustad angri2; are.
Ulzder tiden anstränger sig f olkf ör- bundet att s ö k återställa fr &amp; och jumvikt.
Med motiverad bävan fi.åga~ ma92 sig, o m detta krig, vars utveckiing och omfattning i denna, stund e j låter sig överblickas, skall f öra med sig e n den ?niinskliga civilisationens och det moraliska modets fullständiga bank- rutt, riva n e r vad som byggts u p p av tro på framtiden.
En stråle, s o m ly- ser u p p det ogenomträngliga ' rnörk- ret, a r emellmtid d e n sällsynt starka våg av indignation över det ohyggliga krigsskådespelet, som nu går fmm över hela världen.
M å den - all des- illusion och hopplöshet till trots - vara ett förebud till den fred och folk- försoning, som alla internationella fredskraf ter samfällt och of örtröttat vid fragans vidare behandling havda likställighetens princip och tillse, a t t denna blir internationellt erkänd.
valkanda grammofonskivor äro utgivna av vart förlag med m ä r k e t: Finnas i allavalsorterade musikaffärer.
FORLAGET FILABELFIA, Box 6072, Stockholm 6.
Dagens porträtt: FogelkLU.
Emilia Av fil.
dr Lydia Wahlström.
; FOGELKLOUS LIVS- E MILIA gärning rymmes, te på.
tv &amp; sidor i Hertha.
Om hennes aktualitet just nu får man en antydan genom de fö- reläsningar i gruppens psykologi hon i höst kommer ' att hålla vid Stock- holms högskola, genom hennes strax utkommande arbete av William Penn och genom det tal, om " kväkarnas ärende i tidens vånda " hon kommer att halla vid det av henne ledda svenska kväkarsamfundets första årsmöte.
Sveriges f ömta kvinnliga teolog har hittills i alla- avseenden också visat sig vara den främsta.
Emilia Fogelklous tidigare böcker verkade.
pik läsaren ' nästan som en idrottsprestation: endast flämtande och motvilligt f öl j de man tillblivelsen .av ' hennes tankar.
Att ' det kun- de komma rytm över de tunga me- ningarna berodde p &amp; att- de växte fram ur ett rent livsbehov - eget och andras, Från början gällde det för henne problemet ' M a n o c h, k v i n n a i dess djupaste bemar- kelse, som inte nas av nagra som ' Emilia Fogelklou-.
Norlind.
helst lagstif tningsf örsök.
och som m %ngen just därför sällan kan upp- täcka.
Hon har blivit kvinnomedve- ' tandets tolk inom den svenska psyko- logien; .darför att h,on inte nöjt sig med a t t konstatera den kvinnliga ' mindervardekanslans lidande, utan.
aven trängt sig fram till dess mot- svarighet - miriaervardekanslan hos mannen.
Hon har lagt fingret på en ömthlig punkt hos det ' nutida manli- ga själslivet, nar hon om Birgittas biktfader och sekreterare på 1300- talet säger: " Det föll dem aldrig in att tvivla p % hennes ingivelsers var- de, av det skälef a t t hon var kvinna och att.
de, som själva blivit satta i.
rörelse genom hennes budskap voro alltjämt måste arbeta för och dar man.
, De vore ju inga andens fattig- kvinnorna f ort f arand e ' ha den största hjon de heller, så a t t de kunde rak- missionen - 0c.h den k m k e svåraste na en annans rikedom som stöld från sjava. "
- att fylla.
Den att övertyga världen ' dem Men Emilia Fogelklous starkaste .on2att s t ö r s t a v.
a l l t m ä n s k - .lidelse har alltid varit a k t h e t e n, l i g t v a n s i n n e a r krig.&amp;.
och ' hon skulle säkerligen - inte gla- deligen men dock viiiigt 2 ha slung- ' D ' D R I C K R.AMLOS ' A Sveriges förnämsta.
naturligt alkaliska vatten.
h a e d a a t med rid~tAe ?de rarnmërke p i etiketten.
.
1
1 96 - HERTHA a t sin tro p % kvinnans ' s j alsliga j amn- kologien på uppfostran.
Det kommer stalldhet med mannen, om hon funnit nog ocksh a t t dröja innan samtiden.
den strida mot sanningen.
Det var fullt lyckats upptäcka hennes spon- dettadetinnerstaavallamanskliga tana och irrationella genialitet.
Dok- problem, som drev henne t.
liksom ' torshatten har hon aldrig fått fast Benjamin Höjer, i sitt sanningssö- hon mer an val skulle förjanat den, kande inte tveka a t t klappa p % själva och den prästerliga mässkruden ha- helvetets portar, " att genomgå den, de hon avsagt sig all tanke p %, långt mest påkostande självrannsabn in- innan hon slog in p % den mest extre- till margen, som människa.
kan ma f örandligade och individualistis- underkasta sig - ett skedvatten som ka av alla protestantiska vägar, den h.otar fräta sönder sjalen. "
Tidiga- lilla men mycket betydelsefulla kvä- re an kanske n %gon annan svensk karesektens.
Men Jesus " rev ju ock- har hon sökt sig fram till psykoana- så ned.
en mängd vitkalkade vaggar lysen med dess " hemska spökrum för mellan fackfromt och profant, just f örfadernas andar, arf tligheter och därför a t t hos honom handlar tron drif ter ".
Med lekmannens fri3et från om hela det väldiga livet ", inte bara tradition och kvinnans: benägenhet om riter eller lagar eller bönetider el- a t t vilja det omöjliga har hon.
vågat ler förkunnelse i ord.
Emilia Fogel- g % vägen anda fram, och detta fast klou a r därför i det tryggaste säll- hon som sitt första fackstudium valt skap, nar hon frejdigt rivit alla bryg- den mest traditionsbundna av alla, ger mellan sig och den just nu mo- vetenskaper, nämligen teologien.
derna religiositet som i förtvivlan om Men som alla ärliga sanningssöka- tidsläget med förbundna ögon trevar re har hon ocksh f %tt erfara, a t t den sig in under kyrkomurarnas hägn.
som mister sitt liv skall vinna det: Det som gjort a t t hon för många bli- " ännu efter denna pAkostande vand- vit en hjälpare ur livsångest, a r a t t.
ring reser sig förnimmelsen av guds- hon just p % sin ensamma vag " mak- världens verklighet trots allt. "
Hon t a t vara tyst och allena, se sin splitt- har kommit till en djupare syntes an ring klart.
i.
ögonen och n % bortom de flesta andra teologer: " analysen den till en region, dar det a r klart och har kastat ett sällsamt,.
nästan djupt och stilla. "
skrämmande ljus icke blott över splittringen därinne i sjalens värld, utan också över vart vasens oför- Svenska kvinnoföreningars samarbets- störbara hunger efter sanningen om sig själv.
Den minste i himmelriket kommitté konstituerad.
Svenska kvinnoför- kommer att se mer aii analysens vag- eningars samarbetskommitté har haft kon- rödjare, i fall han eljest har tillit och stituerande sammanträde.
Till samarbets- irimodighet a t t kampa fram ett him- kommittén äro f. n. ett 20-tal föreningar melrike också i dessa underjordiska anslutna.
Varje förening representeras i kommittén av 1-5 ordinarie medlemmar regioner. "
' Utan tvivel har Emilia Fogelklou och 2-5 suppleanter, alltefter vederböran- en betydande del i det faktum, a t t de förenings medlemsantal.
Till kommitténs och arbetsutskottets ord- det i vårt land förnämligast a r möd- rar och k v i n n l i g a pedagoger, förande valdes fröken I. Walin.
Övriga som vagat tillämpa den moderna psy- medlemmar i arbetsutskottet blevo fröken ' TANDKLINIKEN 1 Mottagningar: vardagar 10-1, 5-8, lördagar 10-5.
Annan tid efter överenskommelse.
KOSTNADSFRI RADFR.
BILLIG TANDVARD.
Telefon 40 77 10.
- Leg. tandläkare.
~ r y g ~ a r e g a t a 7, n om Ni behöver aaaiibler, mattor, armataar, barnvagnar m. m. Förminliga avbetalnings vill ko^.
23 04 75.
Böcker o m barn.
Au fil.
dr Margit Alva Myrdal.
assel- el- Wohlin.
-.
Stina Palmborg. '
.
lekplatser med lämpliga grejor dal .barnen f å ' leka fritt men under .ge amensam övervakning.
Bakgårdarna &amp; soptunnor och parkernas inhagnade äro lika förkastliga.
-, Men lekplatserna m %ste i vart .kli- mat kompletteras med stora, soliga gemensamma barnkammare ' i var- je kvarter eller bost ' adskomplex av- sett för familjer med barn.
Dar sko- la de borta arbetande mödrarms barn f å leka samt de.
syskonlösa och de som bo trångt och dåligt, och dit ' skola d e alltför bundna hemmamam- morna någon stund ' på dagen ' kunna skicka ' sina barn för a t t t. ex. f &amp; möjlighet till ett viktigt ärende: Dessa: stora barnkammare skola övervakas obligatoriskt av läkare, daglig.
halsokontroll skall ' ordnas och barnen skola delas upp i smärre grupper, så behöver ej smittorisken bli ett oöverkomligt hinder.
De sko- la skötas ' av.
folk med särskild natur- lig fallenhet för a t t ha hand öm barn och därtill med förstklassig utbilil- ning.
A t t det anstaltsmassiga kan undvikas det se vi ju redan av de ' för- tjusande lekrum, som iistadkommits t. ex. av Fr5belinstitutet i Norrkö- ping och i HSB-husen.
Det a r sant som fru Myrdal ' phpekar, a t t man dar lat- tare an i hemmet övar ' in goda vanor och a t t dar lättare danas sociala, " klasslösa " sm % medborgarer, som ti-.
digt lära sig samarbeta och hjälpa va@nn.
Det a r ocksa sant a t t bar- nen kunna förses med en mängd för dem mycket .utvecklande men ' .skrsm-.
ET HAR I DAGARNA UTKON- D mit två böcker om- barnet som på e ett utmärkt satt komplettera var- andra.
Den ena.ar A l v a M y r- d a l s bok " S t a.
d s b a r n " som med både sakkunskap och patos övertygar oss.
om nödvändigheten av deras delvisa fostran i storbarnkam- mare.
- Den andra a r S t i n a P a, l m b o r g s ypperliga psyko- logiska studier över ' " S v å r h a n- .t e r ' l i g a b a r n ".
B8d.a .böckerna ge ' oss visioner om vad barnens $ost- ran i ett modernt samhälle en gång bör kunna bli, då vi fullt utnyttjat den senaste psykologiskt-pedagogis- ka forskningens resultat.
Den förra boken klargör till fullo - vad vi förut visste, men samhal- let inte brytt sig om att göra mycket %t - nämligen a t t barn inte passa i stader.
Fru Myrdal vill inte a t t " m frtigan som hittills skall lösas s % a t t barnen avskaffas.
Även människor som bo i städer ha ratt till ett nor- malt familjeliv.
Men därför måste städerna göras om.
Det måste - och p % detta krav borde sannerligen var- je medborgare kunna vara med - först och främst finnas inhagnade ' ' Elma Geist, fru Tillie Holm, ' fru Signe Hö- jer, fröken Alfhild Karls ' tröm, fröken Ella Sennegård, fröken Anna Tholander och fru Anna.
Johansson-Visborg, med fröken Anna Liedberg, Rut Nordgren och Hanna Wann- g %rd samt tandläkare Dagmar Örnberg soin suppleanter. '
, Trådstallningar till l a m p s k ä r m a r för alla ändarniil.
Individuella förslag tillverkas.
I parti hög rabatt.
Elektriska monteringar.
BRAVE, V a l l i n g a t a n 21, Telefon 11 95.87 Cyklar -.
elektriskt - radio, - lampskärmar.
198 HERTHA mande och bullrande och kanske ratt dyra leksaker.
Boken imeh %ller.
en utmärkt f örteckning över lämpliga inne- och uteleksaker, som egentligen borde sprid ' as i särtryck till alla för- äldrar och leklararinnor.
Naturligtvis kan man ocksh kom- ma med vissa invändningar, Kan in- te det sociala tryck - den massug- - gestion som skapar goda vanor - dock ibland bli för starkt för den outvecklade individualiteten om man tanker p % barn.
som fr %n spad ålder hela dagen vistats i storbarnkam- maren?
Kr det inte också fara vart deras ' liv blir f ö r rent och ordent- ligt?
De äro dock oavbrutet under övervakning och f % aldrig göra " rac- kartyg ", aldrig g % och drömma i verklig ensamhet, aldrig försvinna ur de vuxnas %syn p % strövtåg bakom förbjudna plank och i förfallna trad- g %rdar!
Men jag medger, a t t en ängslig.
mammas ständiga överva- kande i en leksaks-, sol-, och syskon- fattig enrumslägenhet inte a r bättre.
Dessutom erkänner ju ocksh förf.
" att det icke a r någon ideal lösning av konflikten mellan moderskap och arbete,, då modern a r bunden av sitt yrkesarbete h e l a dagen.
Skils- mässan blir alltför lång ".
Men aven densom med olika medel vill arbeta för sådana samhallsf ör- hållanden och en &amp; dan allmän insikt om moderskapets betydelse a t t möd- rar med flera sm % barn inte som re- gel skola behöva lämna bort dem he- la dagarna f ör f örvarvsarbetets skull, m %ste nog and % - såsom livet i den moderna staden nu gestaltar sig - helt underskriva det arbetsprogram fru Myrdal i slutet av sin bok i kon- cisa termer utformar.
Och jag tror inte a t t man f %r be- gränsa sig ens blott till städerna.
Det borde jus t ur befolkningsfrågans i - synpunkt göras en undersökning i varje lan och varje kommun angåen- de p % vilka platser gemensamma storbarnkammare och utelekplatser särskilt äro av nöden; ty det finns små orter och förstadsamhallen dar en mycket stor procent av de gifta kvinnorna äro sysselsatta i någon in- dustri och där frånvaron av effektiva anordningar f ör barnen verkligen ar en starkt bidragande orsak till O-barnssystemet.
Kanske skulle det inte skadat a t t det utomordentligt betydelsefulla in- tima samarbete mellan f öraldrarna och storbarnkammaren som lockande skildras i boken också medtagits som en angelägen punkt i själva arbets- programmet.
O Om fru Myrdals bok sålunda hu- vudsakligen ger ytterkonturerna och den tekniska sidan av framtidens barnafostran och kanske, trots allt som tilltalar, lämnar en och annan läsare i tvekan om huruvida barna- vårdsexpertisen med sina f ina exami- na inte and % kunde förfalla till oper- sonlighet och pedagogisk moderikt- ningsdogmatik, så a r dock den andra boken om " S v $ r h a n t e r l i- g a b a r n " ägnad a t t på denna punkt ingiva optimism.
Kunna vi verk- ligen leta ut den sortens barnafostra- re, människor med en s % genialisk blick för barnets egenart, med en s % absolut frigjord okonventionell mänsklighet och humor som Stina Palmborg, d % skola nog vi ofta tafat- ta och otåliga mödrar med gladj e och tacksamhet ta deras hjälp i anspriik.
- Boken a r inte bara oerhört lärorik för var och en som handskas med människomaterial.
Den ar ocks % s % val skriven a t t den a r en ren nöjes- läsning.
Den vimlar av de kostligas- te skolhistorier, den ger små barn- Sätter Ni varde verkligt läckert bröd, bakat av de basta ingredienser, verkligt kaffe, som Ni kan dricka en verkligt tfivscvm miljö?
- GA ds till I gott ' Kafferum ' Klara N:a Kyrkogata på allra i 86, I Kungsgatan 55.
Tel. 20 84 05.
Stwegatan 5.
Tel. 21 58 81.
Kaffebröd, Kakor, Bakelser, TArtor och bakverk av alla slag, aven Matbröd.
Kaffe med.
dopp 55 öre.
- S.m ö r g å s a r.
- KAFFEREP ANORDNAS.
199 HERTHA Val.
av funktionärer Avgående v. or ' dförande.
inom f brbundsstvrelse.
och f ör~altnin~sutskott. '
v id F.-B.-F:s årsmöte.
i Ostersund hade ID FÖRBUNDSSTYRELSENS dess ena vice sammanträde den ' 19 juni företogs val av funktionärer inom styrelsen, ordf. med.
d r varvid till vice ordförande utsågos Karolina Vi- rektor Thyra Kullgren, Göteborg derstrom.
- och fru Ebba Odhner, Stockliolm, til1 dess andra.
a r bekant kassaförvaltare advokat Mathilda som xektor Thyra Stael von Holstein och till sekretera- Kullgren - re frök.en Ida von Plomgren.
undanbett sig Vidare valdes förvaltningsutskott återval.
D r Wi- -.
.. och utsågs till medlemmar härav rek- derströms var- tor Maria Aspman, fröknarna Eva ma intresse och nit för förbundet Fröberg, Ida von.
Plomgren, fru Eb- ooh dess syften torde vara allt för val ba Odhner, advokat Mathilda Stael kant för a t t har behöva ytterligare von Holstein, rektor .Anna Sörensen, påpekas.
Vare det nog sagt, a t t hon fröken Axianne Thorstenson, samt sedan 1921 varit en av förbundets v. till suppleanter aktuarie Hedvig ordförande och som sådan med aldrig Dernby, fröken Kerstin Fjetterströrn, svikande trohet, med sin klara blick f r u Karin F jallback-Holmgren, dok- och sitt varma väsens hela hangiven- tor Gerda Kjellberg, f r u Elsa Malm- het för r a t t och sanning gjort F.-B.- roth, doktor Gulli Pauli, advokat F:s sak till sin.
För detta står för- Ruth Stjernstedt.
bundet i stor och vördsam tacksam- het till d r Wi-derström.
Att efter henne bekläda en av v. porträtt och små situationsbild$; gjorda med betagande charme, s å a t t ordförandeposterna har utsetts f r u man tycker sig ha f å t t.
en Ijupare Ebba Odhww, f. Nordenson, vilken genom sitt tidigare intresserade ar- inblick i livets mysterier.
" Förunderligt a t t .skolan ä r s % en- bete för F.-B.-F.:s strävanden både j. sidigk inställd på förstands -- och vil- ' .dess styrelse och i ' all synnerhet som j elivets träning.
Den största, den livligt verksam ledamot i dess stipen- djupaste drivkraften i en människas dieinstitution torde besitta de ratta livsförsel a r dock känslan. ' '
Unge- förutsättningarna för a t t upptaga fa.r med dessa alltför sanna ord av- den avgående v. ordrorandens mantel.
slutar författarinnan boken och ' man förstår a t t just i en uppfostrar- garning som hennes galla de alldeles kärlek, vars motto a r: " Älska mest särskilt.
Har finns intet system, den som ser u t a t t minst förtjana inga patentmetoder, blott snillrik det, t y han behöver ' dig bast. "
v ' ' ' ' Edw.
Berggrens: Elevatelier David-Bagares gata 9-11 3 tr. Stockholm.
Privat 20 5533.
Tel.: 104533.
T e c k n i n g.
MHlning.
Elever mottagas under h e l a studiegret.
,
" Jag for ti och kom hem uppfylld med intryck från ett underbart, soligt land, en säregen blandning av gammalt och nytt, ett glatt och vanligt folk.
Så uppfylld som man hinner bli på ett par tre veckors sight- seeing.
Det ar fru Karin Fjällback-Holmgren, som yttrar detta just återkommen från det sollysta Lissabon, dit hon åtföljt sin make, professorn, på den tolfte inter- nationella zoologkongressen, som de bå- da avslutade med en biltur genom Portu- ' l gal. - Vad som mest frapperar främ- lingen är denna kontrastverkan mellan .en svunnen storhetstid med dess ståtliga skulpturala minnesmärken, gamla slott och fästningar, minnen från den tiden, då portugiserna behärskade världshavet - och den nya blomstring, som sätter sin prägel på Portugal av i dag.
Xran härav tillkom-mer i första hand landets .nydanare och - på sitt speciella satt - diktator, finansministern professor Sa- lazar.
, Han ar utan tvekan den främste portugisen av idag, han har sanerat lan- dets finanser, stimulerat dess närings- liv, moderniserat dess vägsystem, satt.
igång dess sociala reformer och på de sju senaste åren uträttat storverk.
Man- nen som arbetar outtröttligt - och skyr offentligheten, mannen som alla tala om.
och se upp till.
Vi for0 genom små städer och byar, som gjogde intryck av att ha dröjt sig kvar fran en svunnen tid.
Vid de vackra brunnarna hämtade kvinnorna.
ännu vatten i sina stora krukor, som de Kvinna vid brunnen, bild från den lilla st aden Feira.
sedan med van hand placerade på sina huvuden.
Klasskillnaden var ratt iögo- nenfallande, och kvinnan av folket, om man så får säga, gick alltid med bör- dor på huvudet.
Hon var emellertid ej ensam som lastdjur, man såg aven åsnor och oxar, och apropå dem konstaterade man med glädje, att djuren överlag be- handlades val av det vänliga, glada och fredsälskande folket.
- De sociala reformerna ha som sagt påbörjats.
Kvinnorörelsen brukar följa som en av dem, och man kunde också på sina håll skönja ett visst intresse för saken.
Studiet kunde givetvis inte bli så grundligt vid ett så pass kort besök, som mitt, säger fru Fjällbäck-Holmgren, som ännu i minnet dröjer kvar vid Lisboas strålande sol och stolta minnen och vid fandangens eggande, rytmiska toner. '
oj 180 cm.
bred, för draperier, ottomanöverkast, borddukar m. m., varme- och ljudiso- lerande.
Finnes i stor fargsortering.
Pris endast 5: 75 pr meter.
Oskarsons Loger, Xungsg.
70, S t h k 1 pekim @ % &amp; n
20 ' 1.
HERTHA Den lagstiftningen.
Av förste kanslisekreterare Erik Swartiing.
Under de senaste åren ha flera so- ciala Migor, av vilka några sedan länge stått på dagordningen, vunnit sin lösning.
Förste kanslisdr.
E r i k S w a r t l i n g Yamnar här och i ' ett par efterföljande artiklar en kort- flattad redogörelse för några av de viktigaste frågorna o.ch börjar med akbetslöshetsf~örsäkringen.
kortf attad ' redogörelse f ör den Ar 1934 genomförda arbetslöshetsför-.
bättre synes på vag a t t hävas, torde säkringen samt den omdaning av den ha verkat för en positiv lösning av offentliga arbetsförmedlingen, soin i vissa av de sociala spörsmålen, och på samband därmed vidtogs.
Vid sena- si.sta tiden har otvivelaktigt den cen- re tillfällen torde jag f A hterkomma trala ställning, befolkningsfrågan med en resumé öveF bostadsfrågans kommit a t t intaga i vårt politiska tän- behandling under de tre senaste åren kande, .underlättat genomförandet av samt redogöra för vissa ' andra un- sociala reformer.
der dessa &amp; r beslutade Atgärder p &amp; Det svenska samhället företer, om det sociala området ..
Det skulle sa- man betraktar dess högre och därför kerligen ha varit av ett visst, intres- ' också mest i tjgonen fallande partier i se, om i samband härmed aven kun- många hänseenden en ståtlig anblick.
nat beröras de åtgärder för arbets- Det a r ej sällan en tacksam uppgift, löshetens bekämpande och särskilt då som giver snara och synbara resultat, för lindrande lav ungdomsarbetslös- att ytterligare utsmycka dessa delar.
hetens följder, som vidtagits fran och Annorlunda blir i viss mån förhållan- med 1933 ars riksdag ..
Jag nödgas det, nF.r strävandena inrikta sig på att dock avstå härifrån. '
f örstarka eller forbättra den grund, Arbetslöshetsförsäkringen har som varpå, samhällsbyggnaden vilar.
Det bekant länge spelat en mycket fram- a r en gammal sanning, a t t den ofta trädande roll inom det politiska li- måste bliva missräknad, som f örvän- vet.
I och för sig har stor menings- tar .sig snabba, f ör alla fullt påtagbara skil jaktighet rAtt, huruvida en ar- resultat av en social, i det långa lop- ' betsl lös hets för sak ring med statlig pet kanske djupt ingripande åtgärd.
medverkan över huvud kan anses Av den nyaste sociallagstiftningen önskvärd och lämplig.
Men även dar i Sverige skall ' denna gan2 lämnai en man ansett en dylik statlig medver-.
en svårartade allmänna kris, vi ny- D ligen genondidit men soin nu dess ' ' Billiga pris&amp;.
Kredit ordnas.
.
Möbler tillverka8 efter ritning.
G: la Brogatan 19, Stockholm.
I
202 HERTHA kan pakallad, ha meningarna brutit.
sig i fr %ga om den form, vari för- säkringen borde anordnas.
De tv % stora huvudlinjerna ha härvid va- rit obligatorisk eller frivillig försäk- ring.
I det förra fallet övertager sta- ten helt organisationen av försak- ringen och åstadkommer genom tvingande lagbud en allmän anslut- ning till denna.
I det senare fallet ingriper staten stödjande, uppmunt- rande och reglerande på den frivilliga försakringsrörelsen.
Härutöver ryrn- mer arbetslöshetsförsäkringen inom sig en mängd ömthliga, ytterst sv %r- lösta och politiskt brännbara pro- blem.
Det rör sig d % om shdana frå- gor som den inverkan arbetskonflik- ter rätteligen bör tillåtas f &amp; p % sarn- hallelig arbetslöshetshjälp, erbjudet arbetes lämplighet med hänsyn till lönens storlek m. m.
Att i förevaran- de sammanhang närmare ingå p % dessa särspörsm %l kan .icke ifraga- komma.
.
Med hänsyn till alla dessa omstän- digheter synes det emellertid - knap- past förvånande, a t t friigan om ar- betslöshetsförsäkring.
visat sig s % sv %rlöst.
Icke mindre an fem olika sakkunnigberedningar ha i tur efter varandra sysslat med densamma.
Vid riksdagen ha upprepade motio- ner väckts i ämnet och den proposi- tion angående arbetslöshetsförsäk- - ring, som framlades till 1933 års riks- dag, blev icke bifallen.
1934 lycka- des dock, shsom förut antytts, stats- makterna komma överens.
Det förslag, som antogs av 1934 Ars riksdag, avser ett system för fri- villig arbetslöshetsförsakring, inne- bärande a t t staten lämnar bidrag till av ' arbetarna själva bildade arbets- löshetskassor, som fylla vissa i lagen meddelade bestämmelser och bedriva ' andarbetets V ~ n n e r Stiftad 1874 Möbeltyger, mattor, gardiner och broderier.
Renoveringar.
Skolor för utbildande av vävlärarinnor och textila konsthantverkare n? ----: - rki.
16.
Stockholm.
Tel. 604863 sin verksamhet i enlighet med givna föreskrif ter.
Arbetslöshetskassorna utbetala understöd till arbetslös med- lem, i regel med ett för dag beräknat belopp, benämnt dagh jälp, vilket be- lopp emellertid kan helt eller delvis utgivas i naturaf örmåner.
Shsom daghjalp får ej utgivas mer än som svarar mot, för medlem som ä r fa- mil jeförsörjare, f yra femtedelar och för annan medlem tre femtedelar av den i orten vanliga arbetsförtjänsten för arbetsdag för arbetare inom sam- ma yrke och av samma arbetsförmh- ga som den arbetslöse.
Högsta be- loppet ä r sex kronor.
För att bliva berättigad till understöd milste med- lem ha fyllt 16 år, vara arbetsför och oförhindrad a t t åtaga sig arbete samt hos organ för den offentliga ar- betsförmedlingen ha anmält sig så- som arbetssökande.
I regel skall han under de sista tv % %ren före ar- betslöshetens inträdande ha erlagt avgifter, motsvarande minst 52 vec- koavgifter.
Dagh jalp far icke utgh till nhgon medlem förrän efter viss karenstid, som kassorna själva äga bestämma.
Karenstiden får dock aldrig sättas kortare an till sex da- gar.
Understödstiden a r med vissa undantag högst 120 och lägst 90 da- gar under 52 på varandra följande veckor.
Intet system för arbetslöshetsför- säkring ä r i stånd a t t täcka mera än en del av risken för arbetslöshet.
Försäkringen kan därför endast ut- göra ett av leden i samhällets ar- betspolitik.
Den måste alltså kom- pletteras med andra åtgärder fr %n samhallets sida.
I ett engelskt kom- mittébetänkande om arbetslöshets- försäkringen har detta erhållit ett pregnant uttryck, då däri säges a t t arbetslöshetsförsäkringen.
bör vara
203 H-ERTHA " samhällets första f örsvarslin j e mot arbetslösheten ".
Om man jämför ar-.
betslöshetsf ör säkringen med andra former av hjälp vid arbetslöshet ä r det utmärkande - såsom särskilda utskottet framhöll vid 1933 års riks- dag - främst, att arbetarna själva bidraga till f örsäkringens f inansie- ring genom avgifter,.
vilkas erlaggan- de innebar ett organiserat sparande och en samverkan till mötande av ge- mensamma risker.
Vilken effekt ' den å r 1934 genomförda svenska ar- betslöshetsfö,rsäkringen med statlig medverkan kan komma att fii,.
därom ä r det emellertid f ör närvarande synnerligen vanskligt att uttala sig: I första hand beror ' detta på ' den omfattning, vari de nu befintliga arbetslöshetskassorna - främst fackförbundens - ansluta sig till den statsunderstödda försäkringen.
Som bekant har det gnisslat i port-, gången.
Det sålundagenomförda svenskaar-.
betslöshetsförsäkringssystemet byg- ger på de offentliga arbetsför-.
medlingsanstalterna sasom organ för den arbetsanvisning, genom vilken vederbörandes arbetsvilja prövas.
Samtidigt med a t t arbetslöshetsf ör- sakringsfrågan genomfördes i ri.ks- dagen .antogs också en ny lag ' om of- fentlig arbetsförmedling.
Lagen in- nebar en med hänsyn till arbetslös- hetsförsäkringen betingad betydande utvidgning av den offentliga arbets- förmedlingen, s &amp; a t t dess organisa- tion kommer a t t Överspänna hela riket.
Den svenska arbetsförmedlingen har framvuxit, ur rent frivilliga åtgö; randen från .olika kommunalsam- funds sida, - närmast.
landsting och vissa större stader: Finansiellt: upp- bars denna f rivilliga arbetsf öïmed- ling genom anslag från respektive, l kommuner; statsbidrag samt i vissa fall bidrag .fran hushåIlningssallska- pen.
Genom den år 1934 antagna la- gen har skyldighet stadgats för - landstingen och de stader, som ej del- taga i landsting, a t t organisera den offentliga arbetsförmedlingen.
För sådant andamiil Aligger det landsting och stadsfullmaktige i s t a d, som nu nämnts, att anordna en arbetsför- medlingsanstalt med ett huvudkon- tor och erforderligt antal på lämpliga platser förlagda avdelningskontor el- ler ombud.
Arbetsf örmedlingsan- stalts verksamhet ' skall avse förmed- ling av alla slag av arbete.
Förmed- lingen sker i princip kostnadsfritt.
Vid förmedlingen skall tillses, a t t ar- betsgivaren. '
erhåller bästa möjliga arbetskraft och arbetaren det arbe- te, för vilket han bast lämpar sig.
Vagrar arbetaren a t t antaga erbju- det arbete, skall arbetsförmedlings- anstalten omedelbart anmäla sådant f örhiillande till vederbörande kom- munala.
understödsorgan samt, om arbetaren ar ' medlem av erkänd ar- betslöshetskassa, till styrelsen för dylik kassa ävensom till kassans till-.
synsmyndighet.
.Av statsmedel erhaller arbetsför- medlingsanstalt.
ersättning för vissa blankettkostnader samt för post-, telegraf - och telef onavgif ter.
Vidare erhiilles ersättning för .vissa resekost: nader med tre fjärdedelar av dessa kostnader .. För andra, behövliga ut- ' gifter ' utgår ersättning av statsmedel.
med hälften av utgivna belopp, Ko- nungen obetaget a t t ' för visst fall medgiva högre ' statsbidrag.
. '
*, '. '
', I Jap.a; n ' har, Gppnats en skola f ör - bli- vande officersfruar!
Eleyerna - deras an- tal lär uppgå till 185 - skola bl.
a. träniis i faltlivets strapatserj påstår La Fran- caise, var ' kalla.
Fysikalisk-Dietisk-Kuranstalt H U l t af o r S Behandiing reuma * isk.
$kommor, nmrjuldomar, mag- och tarmlidanden samt andra kroniska sjukdomar.
Alla moderna badformer, elektricitetsbehandling 1,000 fot över havet .a, och massage.
Indivcduell did.
.Veg &amp; ?risk och .blandad kost.
Helpension.
Begjlr utförligt pro- spekt.
Moderata Inga dricksp.
Overläkare:: D:r E.
.Garby, Postadr.
Hultafors.
Tel. BorPs 695, Ravlanda 68, Hultafors 16; Under samma.mgzm: Nyhyttans Badanbt.
JilrnboAa, öppen hela h e t, Ekebyholma Badanst.
Rimbo; t ?pp.sommarm., SthlmsFyBik.
Kuranst.
HumleaArdsg.
18. '
HERTHA - srnas nya Inom den närmaste tiden kommer Lunds universitet ' att börja uppföra ett länge och med spant intresse vah- tat hus, naimligen ett bostadshus fik studentskor, närmad efter mönster av Kvinderegensen.
i Köpenhamn.
.
Det blivande hemmet.
bottenvåningen två av edilbostad och e av ett läsrum, som man hop- pas också skall bli bibliotek så småning- Medlen till detta studentskehem, som om.
Från detta rum kommer man ut blir det första i vårt land, utgöras på en terrass, som skall utgöra förbindel- främst av en donation, som framlidne selänk, så att saga, med den stora gras- kammarherren Gustaf Coyet skänkte vid planen framför huset.
I östra flygeln lig- universitetets 2 jo-årsjubileum år I 9 1 8. ger husets enda entrk - förutom den Donationen löd på ~oo.ooo kr., och den- nämnda tradgårdsutgången - och bred- na summa har under de gångna åren till- vid denna bostad för vaktmästare.
På växt genom rantor och nya gåvor - nedre botten ligger vidare ett stort sall- från Lunds Gamla och Nya sparbanker skapsrum, som at utbyggt något åt norr- - så att man nu disponerar cirka sidan.
Det ar tänkt som samlingsplats 275.000 kr.
Denna summa ar tillräcklig vid festliga tillfallen och kommer varken för att bygga det hus, till vilket ritning- att sakna öppen spis eller instrument för arna sedan något år legat färdiga, upp- dansmusik.
Rummet ligger alldeles för sig självt, varför sallskapsliv dar icke gjorda.
av arkitekt A. Salomon-Sören- sen i Helsingborg.
Däremot racka de kommer att störa husets invånare, om de icke till möblering och övrig utrustning.
föredraga att studera på sina rum.
At Detta ar anledningen till det upprop, som norr ligga på alla våningarna bad- och varit synligt i dagspressen, underteck- toalettutrymmena samt kök, ett litet t 6 nat av kronprinsessan Louise, landshöv- kök och ett fullt modernt utrustat dito, dingskorna i alla de lan som ha rnatio- dar de studentskor som så önska och vil- ner.
i Lund samt av ordföranden i Lunds kas kassa så fordrar kan laga mat själva, studentskors byggnadskommitti, docent var för sig.
eller i kompani med sina grannar i vånggen.
Vidare blir det ett Asta Kihlbom.
En tomt - och en idealisk sådan - dagrum till i vaningen en trappa upp och har studentskehemmet f att mottaga; IV ett par reservrum för tillfälliga gäster professorskan Lilly Quennerstedt.
Den två trappor upp.
De inventiöst inredda rummen skola - ar belagen vid Laurentiegatan i Lunds norra Gadsdel och utgöres av en stor uthyras fullt möblerade, och alla kost- nader av ljus, gas o. s. v. skola inbegripas vildvuxen parktomt.
Huset blir en två.
i hyran, som trots detta endast beräknas bli 270 kr per läsår.
Då disponeras rum- met från den I sept.
till den I maj.
Vill man bo över somm-en - får - man betala .- Belägen 600 fot över havet i vacker Bergslagsnatur.
Barrskogsluft.
Nya badavdelningar med behandling av ischias, reumatism, nervlidande, högt blodtryck m. m. Skodsborgmetode ?i.
Vegetarisk och blandad kost.
Ett 20-taI moderna rum med varmt och kallt vatten, w. c. och värmeledning.
Pensionärer mottagas.
Ned- satta priser I septemeber-I juni.
Begär prospekt.
Adress: J ä t ~ b o ~ s Telefoa.
13.
Ratten att ' arbeta.
ar ratten till att.
leva.
ÖR TVA AR SEDAN HÖLL OPEN F Door sin kongress i Prag, i som- Ingeborg Walin.
ras, närmare bestämt den 19 augusti, samlades man i Köpenhamn till den 4:de internationella kongressen.
An- slutningen var staor, och man hade glädjen notera tillblivelsen av fyra.
nya föreningar, nämligen en ' ny.
grupp i resp. Norge, Frankrike och Australien och en ansluten grupp i Lettland.
Om man alltså hade all an- ledning se optimistiskt på O. D:s landvinningar, så nödgades man ty- vam anlägga en pessimistisk syn, da det gällde kvinnornas ratt till arbete.
Reaktionen har ej ' avtagit.
Och man a r fortfarande u r stånd a t t nå dem, som, lida mest av dess.
ingrepp i. den fria arbetsrätten, nämligen diktat.ur- ländernas kvinnor.
Den som fäller dessa yttranden ar presidenten i Svenska Open Door- gruppen, konsulent I n g e b o r g W a 1 i n, intervjuad just nar ' hon van hem fyån Geneve, dar hon da- garna f öre f olkf örbundsf örsamlings- mötets öppnande, i en spanningsmat- tad atmosfär alltsa, som medlem i Internationella Röstrattsalliansens styrelse deltagit i dess Genevemöte, och dar, inom parentes sagt, sam- arbete, ej sammansmältning, mellan Alliansen och I.
C. W. var en lav hu- vudf ragorna.
Men nu var det om .Open Door vi skulle ' tala.
Fröken Walin .berattar.
om ett sthtligt mottagande i Chris- tiarisborgs slott, dar undervisnings- minister B jorbj erg höll valkomstta- let.
Sett bakgrunden av hans yttrande, att den danska regeringen i det väsentliga kan ansluta sig till O. D:s program, ter sig danskornas f örsprång framför sina medsystrar i andra länder helt naturligt.
Lika- lönsprincipen äger sålunda sin till- Iampning bland såväl statligt som kommunalt anställda, ingen sarlag- stiftning utom moderskapsskydd in- kräktar på de danska kvinnornas arbetsrätt, och överhuvudtaget kan man tala om en ' avundsvärt.
enig hinnofront, höjd över de politiska partierna, i Danmark.
" Ratten ' till a t t arbeta a r ratten till a t t leva " - de kan val sagas vara ledmotivet.
i hela Open Door ' s arbete.
Det blev ocksa; framhåller fröken Walin, kontentan i den resolution, som antogs redan första kongressda- gen.
För övrigt bestod kongressens arbete, som ägde rum i regeringsut- sanda observers ' och pressfolks nar- varo, i a t t dryfta kvinnornas aktuella problem: kvinnors i allmänhet och gifta kvinnors i synnerhet ratt till.
avlönat arbete, världskrisen och kvinnornas arbetslöshet, kvinnorna och moderskapsskyddet, kvinnorna.
och nattarbetskonventionen, kvinnor- na och arbetet under jord, Montevi- ANDERSSONS Foten v i l a r - ' ~a m f imisering Centralbadet, Stockholm.
R E K O M M E N D E R AS.
Elegant.
Förstklassig.
hela kroppen vilar i bekvamaskorfrh &amp; I &amp; S i b y l l e g a t a n 5 3 (invid Karlavägenj t
deoresolutionen m. m.
Man konsta- terade a t t männens arbetslöshet .ej avhjälpes genom a t t öka kvinnornas, att det bästa mödraskyddet besthr i beredande av goda arbetsf örhållan- den .och löner och ej i a t t f r h t a g a kvinnor rätt a t t själva bestämma sitt arbete - a t t skydda havande kvinnor frhn det skadliga arbete, som består i a t t dag u t och dag in stå böjda över tvättbal jor har aldrig.
varit fråga om!
anmärkte en kvinnlig engelsk 1a- kare - man underströk vikten av a t t arbetsförhållandena böra f örbättras för b å d e man o c h kvinnor i stallet för a t t som nu söka utestänga kvinnorna fr %n vissa slag av arbete.
Det a r fortfarande ej ovanligt att man f ö r s t avlägsnar kvinnorna f r h ett arbete, som förklaras far- ligt, för a t t s e d a n ordna arbetsför- .hallandena på ett fullt tillfredsstal- lande sätt för de kvarvarande manli- ga arbetarna!
Vad Montevideoreso- lutionen om equal rights beträffar - dess behandling inför N. F. xefe- reras p % annat ställe i detta num- mer - hävdade Open Door kraf- tigt, a t t dess antagande förutsätter upphävande a,v a 1 l särlagstift- ning för kvinnor och slopandet av al- la de internationella konventioner, som inskränka kvinnornas frihet och ratt till arbete, tillägger fröken Wa- lin.
Vår tid präglas i mångt och myc- ket av den slutna dörrens politik, dörrar stängas mellan raserna, natio- nerna och könen.
S % länge mannen avegen maktfullkomlighet söka bom- ma till den dörr, som leder ut till ar- betsmarknaden, f ör kvinnorna, så länge har Open Door International en viktig uppgift a t t fylla.
F. V. 0:s Slöjdavdelning - Sveavägen 40, Stockholm Tel. 20 88 18.
S J U KSKUTERSKEUTRUSTNINGAR, GOSS- och BARNKLADMR MOTTAGER BESTALLNINGAR " Hjäip genom rj8ivhjlllp. "
" HELA FRAGAN OM KVINNORS FÖR- .varvsarbete f örtjanar en mera ingående och fördomsfri undersökning an den hit- tills underkastats. "
Den som yttrar detta a r direktören för Internationella Arbetsbyrån i Geneve.
En slidan undersökning av mera fördomsfri karaktär har också verkställts av chefen för Arbetsbyråns avdelning för arbetsförhållanden Henri Fuss i en redogö- r e l s e f ö r A r b e t s 1 ö s h e t s - o c h ar- b e t s f ö r h å l l a n d e n a b l a n d k v i n n o r n &amp; vilken återfinnes i In- ternational Labour Review för april 1935.
Däri finner man bl.
a., a t t 4 miljoner eller 20 proc.
av världens alla arbetslösa äro kvinnor, en siffra, som han kommit till genom statistisks rapporter från 34 lan- der.
Arbetslöshetsproblemet rör därför kvinnorna såväl som männen, .och Fuss fin- ner det.
märkligt, att man anser sig kun- na minska männens: arbetslöshet genom att förvärra kvinnornas.
Antalet arbetande kvinnor har i stort sett hållit sig tämligen konstant under de senaste 60 åren.
Sålunda utgjorde antalet arbetande kvinnor i Norge 1875 i procent 26,5 av alla arbet-mde och 1930 26,7.
Mot- svarande siffror för Italien vor0 1881 37,7 och 1931 22,O proc.
och för Ryssland 1928 24,6 proc.
och 1933 37,7 proc.
Det ar fel- aktigt a t t påst %, a t t människor, som arbeta mot lön, taga arbetet fr %n andra.
Tvärt- om sätter deras lön dem i stånd att köpa varor, vars produktion sbankt andra man- niskor arbete.
Problemets karnpunkt a r alltså e j att köra bort kvinnorna fr %n arbetsmarknaden utan i stallet a t t inskränka arbetslösheten s å v ä l b l a n d m ä n som kvin- n o r samt att låta även de senare f å dra- g a nytta av igångsatta nödhjälpsarbeten.
M. Fuss har också gatt in på frågan om kvinnors samtidiga arbete inom och utan- för hemmet.
Den enda praktiska lösningen härvidlag finner han vara, !att man skar ner arbetstiden för a l 1 a arbetande, s %- väl män som kvinnor.
&amp; r&amp;f@fi p10 4 ' kronor pr plomb.
LOSTANDER och OULDBRYGOOR.
Leg. tandläkare H a a m NgaeE %saa Wästerlinggatan 64 (vid passagen fr. Kornh.-torg).
Mott.
5-8.
Annan tid efter överensk.
Tel. 218C160.
.....................................................................................................
F:s PRESIDENT M. BENES, UPP- N .vaktades under skickelsedigra Geneve-, dagar av en deputation f r &amp; flera in- ternationella kvinnosammanslutningar, vilka bl.
a. representerade de internatio, nella kvinnoorganisationernas nedrust- ningskommitté och företrädde miljoner kvinnor från 56 länder.
Under uppvakt- ningen, som tog en timma i anspråk, för- des deputationens talan av bl.
a.
Mrs. '
Insänd litteratur.
ALB.
BONNIERS FÖRLAG: Tora Sandström: E n psykoanalytisk kvin- nostudie.
Ing jald Nissen: Sexualitet .och disciplin.
Tora Novdström-Bonnier: Vanlig anstan- dighet.
Hjalnzar Bergman: Det har berättats mig.
Eva Berg: Brudbröd.
Hertha Odenzan: Det krångliga - det enk- la livet.
HUGO GEBERS FORLAG: Rebecca West: Den sträva rösten.
Alfred Fjelner: Skånska mannar från Lund.
HARRIERS BOlKF,ÖRLAG: Ellen Klatt: De voro alla tappra kvinnor.
* KOOPERATIVA FORBUNDETS BOKFORLAG: Gunnar Myrdal och Herbert Tingsten: Sani- hallskrisen och socialvetenskaperna.
J.
A. LINDBLADS FiORLAG: Maria Englund: I skugga och solljus.
P.
A. NORSTEDT &amp; SÖNERS FÖRLAG: Elsa Beskow och Hernzan Siegvakl: Vill du läsa?
Kvinnosakens vedersakare i Österrike ha drivit det därhän, a t t gifta kvinnor, aven om de äro yrkesutövare och som sådana mest kinda under sitt flicknamn, i lag för- Corbett Ashby, Mme P l a m i n k o v a,.
Miss Courtney, Miss PY e, ' ~issl~Manus mved flera.
Talarinnorna vädjade till folkförbundet att i det kritiska: världslä- get intensifiera arbetet för freden.
Vidare framfördes krav på.
likställighet med ' männen politiskt, socialt, ekonomiskt och det framhölls det be- rättigade i att kvinnor- M. Benes.
na i större utsträckning få göra sig gällande i&amp;m folkförbundet.
M. Benes uttalade sin förståelse för de framförda.
kraven och synpunkterna,.
vilka han i sin egenskap av förbundsför- samlingens president sade sig till fullo beakta.
7 Kommittén antog en freds- resolution, som tillställdes folkförbun- dets medlemsstater.
.
.
En deputatio4 från ~nternationella Rösträttsalliansens styrelse uppvaktade vidare Mr.
Butler, direktör för Interna- tionella Arbetsbyrån, varvid bl.
a. Mme Plaminkova redogjorde för synpunkter- na på kvinnornas rätt till arbete och ut- tryckte den förhoppningen, att Arbets- byrån måtte förhjälpa dem till att er- hålla denna rätt respekterad.
bjudits a t t bara detta namn ens i förening med mannens. '
Det enda tillåtna i stallet för dubbelnarnn .är a t t tillfoga ett " född så och så " ..
Trots proapagandan mot barnäktenskap i Indien har i en provins påbjudits en extra kommunal beskattning av ogifta flickor över 11 år.
, Som chef för Amerikas enda kvinnliga statsfangelse står d r Mary B. Harris och hon.
lär ha uppnått mycket goda resultat med den individuella behandling hon l %ter sitt skiftande klientel undergå.
Lida H e r r g å r d mellan Mariefred o. Strangnäs, 1 % tim. bilresa fr. Stockholm.
Högt, sunt läge, vac- ker park o. skog; ' Modernt, komf., härliga baddar,, eleg.
sällskapsrum.
Prima kök.
Förstkl.
ref. Fru Astrid Printz, Valsberga.
Tel.: Aker 2..
.
C, '.
.
Au Margit u. Bons- dorf-Edgren, sekr. i Sv.
Kvinnoförb.
ÖRST KUNNA VI KONSTATE- F ra, a t t i princip kvinnans likstal- lighet med mannen a r fastslagen.
De sista hindren föllo, då - för det för- sta - den nya äktenskapslagen år 1929 antogs.
Genom denna avskaf- fades mannens målsmanskap, och hustruns arbete inom hemmet erkän- des som bidrag till f ami1 j ens under- h&amp;ll.
För det andra erkändes genom den s. k. behörighetslagen %r 1927 kvinnas ratt till alla civila tjänster utom de prästerliga.
Men också på sistnämnda omr %de ha eftergifter gjorts, sedan kyrkomötet och riksda- gen medgivit kvinna rösträtt och val- barhet till kyrkomöten.
Redan tidi- gare ägde hon rätt a t t väljas till medlem av kyrkorådet och kyrkofull- mäktige.
I detta sammanhang kunna vi ocks % nämna a t t rörande den aktu- ella frågan om gift kvinnas nationa- litet det %r 1927. bestämdes a t t " fin- ländsk kvinna som gifter sig med ut- länning bibehaller sitt medborgar- skap, så länge hon med ' sin.
man ar bosatt i Finland samt jämväl vid bortflyttning friin landet, anda till dess hon erhiillit mannens medbor- gar s kap ".
Vi kunna således fastsla, a t t vi i princip uppnatt de mål, kvinnorörel; sen uppstallt och aIlts % aga de fri- och rättigheter tidigare generationer endast kunnat drömma om.
Men vi måste tyvärr tillägga, a t t i det levan- de livet f örhållandena ställa sig be- tydligt annorlunda; dar står mycket ännu vid det gamla.
Atminstone när det rör sig om mera framskjutna pos- ter.
Särskilt framträder detta för- håll.ande, när det galler utnämningen av medlemmar i de talrika statskom- mittéerna.
Det händer nämligen mhngen g %ng, a t t dylika kommittéer med uppdrag a t t förbereda frågor av vitalt intresse för kvinnorna sak- na niigon representant för dessa.
En synnerlig bitterhet och öppna protester framkallade det för något å r sedan a t t till en lediganslagen di- rektörst j anst vid vårt enda svenska folkskollararinneseminarium en av de sökande, en meriterad kvinnlig dok- tor, icke ställdes i niigot förslagsrum.
Lika litet ha våra regeringar under de senaste åren visat lust a t t tillmö- tesgh de petitioner och hänvändelser som framförts fr %n kvinnoorganisa- tionernas sida.
S % har det t. ex. un- der denna tid icke varit möjligt a t t f % så mycket som en kvinnlig expert sänd till Geneve vid behandlingen av frågor som nära röra kvinnorna.
I vår enkammarriksdag med dess 200 medlemmar utgör de kvinnliga representanternas antal under inne- varande tre-arsperiod femton med- lemmar, ett tal, som p % senaste tid hallit sig nagorlunda stabilt, ehuru det nedg %tt nagot sedan kvinnorna 1907 gjorde sitt inträde i f olkrepre- sentationen.
Har äro de fördelade p % de olika partierna och följa dessa %t i de politiska avgörandena, men d5 därutöver deras främsta intresse knyter sig till de kulturella och soci- ala lagstif tningsiitgarderna, kunna Norrkiipings Stuvlager Taneter Ma1mtorgsg.s r * n r r k m I in I KBEeåeakaitadel.
IBarnhusg.4, Stockholm.
Hagen butik.
Imgaomkopitn.
DETTA OR- SAKENTILLVARA BILLIOAPRISER
de, när det gäller dylika friigor, före- n a sig över partigranserna till ge-; mensamma initiativ.
Sålunda f ingo de samfällt för något å r sedan en mo- tion om ordnandet av sjuksköterskor- nas arbete godkänd.
Särskilt intres- se ha de kvinnliga representanterna ' ägnat behandlingen av de nya vård- och barnskyddslagarna vilka i dessa dagar godkänts av riksdagen i andra läsningen.
De äro uppgjorda efter .mönster av de danska och i konfor- .mitet med dem vilka som bäst torde utarbetas i Sverige.
Föreningarna hos oss äro många och somliga av dem, siisom Martha- f öreningarna samt Lotta Svärd, äro spridda över hela landet - b %de dess finska och svenska landsdelar - och kunna glädja sig å t en synnerligen stor anslutning inom vidsträckta la- ger av befolkningen.
Den utomor- dentliga betydelse Martha-arbetet haft f ör alla grenar av husmodersar- betet behöver knappast påpekas.
- Det ligger i sakens natur, a t t de egentliga kvinnosaksföreningarna ic- ke kunna räkna samma stora delta- garantal.
Men också, de - såväl de finska som de svenska - arbeta med f lera landsor t savdelningar, medan centralstyrelserna äro.
förlagda till huvudstaden.
I enskilda eller gemensamma han- vändelser till regering och riksdag f örsöka de ibland framföra opinions- yttringar.
Helt nyligen uttryckte Kvinnoförbundet Unionen sitt ogil- lande över ett uttalande av Finlands representant i Geneve, som+vid be- handlingen av Equal Rights treaty f örklarade, a t t Finlands regering icke kunde understödja det föreslagna f ördraget, emedan " flera länder ännu icke äro mogna härför och emedan Finlands regering icke önskar f å de s. k. skyddslagarna för kvinnor upp- havda ' '.
.
Jag vill icke heller försumma att omtala, att Finlands Svenska Kvin- noförbund i. somras avhöll sitt för- sta sommarläger för ett 20-tal del- tagarinnor under en vacker j univec- ka.
Exemplet från de.
danska som- marlägren hade lockat oss och vi ha- de all anledning att vara nöjda med det första försöket och hoppas.på en god fortsättning p % den lyckade star- ten.
Kanske undrar någon av mina lä- sarinnor ännu, huru den kritiska frå- gan om kvinnans r ä t t till arbetsför- tjänst ställer sig hos oss.
1 detta av- seende aro vi lyckligare lottade &amp; n m %nga andra länder.
På statens och kommunens område existerar i teo- rien den fria konkurrensen mellan könen; i enskilda fall kan man dock se en tendens a t t övergå till manlig arbetskraf t under.
åberopande av ar; betsbristen och mannens större för- sörjningsplikt.
Det finns också fle- r a större, privata affärsföretag, vilka icke .anstalla gifta .kvinnor, men det motsatta förhållandet a r lika vanligt.
Som avslutning p % denna översikt kan ännu .namnas, a t t intresset för det.
internationella samarbetet f. n. icke a r överhövan stort, det torde inskränka sig till.
några mindre kret- sar, bl.
a. ledningen f ör Finlands Kvin- nors Nationalförbund, som naturligt- vis underhiiller den gemensamma .in- ternationella korrespondensen.
Orsa- ken till ovan antydda förhhllande är val till en del iitminstone, av ekono- misk natur. '
Kvindelig Laseforenings hnis i Köpen- hamn firade sitt 25-Arsjubileum på före- ningens 63-årsdag.
Det är ett värdigt hem för 80.000 band skönlitteratur, memoa- rer, ' kvinnosakslitteratur.
.
D U k ö p e r bill ' igt Konditoriet för a / la Var NI.
än bor kunna VI tack vare vdra viil- belaqna butMer snabbt betjäna Eder.
N I.
blir a l l t i d b e l d t s n mod lnk6pen FILIP, UOWDOTORI Regeringsgatan 27- 49.
Best.-te /. '
l 7 457 1.
Norrtu / lsgatan 10..
,,, 336281. i RXYRORNAS FORSALJNINGSLOKAL, Bondeg.
94, Möbler, Säng- o. Cangkläder, Husgerad Kok- o. Kop- parkärl, Gasugnar o ...
Kaminer, ~rmatur ' för fotogen o. elektriskt, Antikviteter, Tavlor Böcker o. Prydnadssa- ker m. m.
- Försäljning sker fonsdag o. fredag mellan f. m. kl. 10 f. m.-5 e. m. samt lördagar 1-12 FILIAL: Luntmakaregatan 74.
Affärstid g f. m.- 6. i. m.,.
alla helgfria dagar.
b
Förf.
till följande artikel har som F.-B.-F-stip ' endiat i sin egenskap av lärarinna bedrivit pedagogiska studi- er s h a l i England sam i Tyskland och låter oss har stifta bekantskap med en intressant form av tyska skolhem.
D E T VAR I VARAS I MA J, JAG erhöll inbjudan att besöka några av de i Tyskland sedan I april 1934 inrät- tade xLandjahrheime » och den 3 juni på morgonen startade vi, fru Dr. Zwir- ner-Lindemann samt en s. k. Sozialrefe- rentin och undertecknad i bil från Ber- lin-Buch, där jag tillbragt de närmast f öregående veckorna.
Under bilfärden berättade fru Linde- mann, som i Provinsen Brandenburg or- ganiserat 16 sådana .hem för flickor, att dessa hem ävensom de för pojkar till- kommit i första hand för att avhjälpa arbetslösheten bland ungdomen, men att de redan nu och i framtiden komma att bilda ett viktigt led i de ungas uppfost- ran till social samhörighets- och ansvars- känsla.
Deras lösenord är: » Allmännyt- ta går före egennyttar.
Det är 14- och I j-åringar ur industrisamhällen, som slu- tat folkskolan och stå i begrepp att välja levnadsbana, som man vill förhjälpa till en tids besinning, en paus i storstadsjäk- tet i en härlig lantlig omgivning.
Men det får ej uppfattas som en rekreations- tid för kroppsligt svaga barn.
Denna tid av 8 månader (I april-I december) ar uppfylld av målmedvetet och ener- giskt arbete.
Flickorna såväl som gos- sarna stifta bekantskap med allt som hör till ett lanthushåll, såväl inom- som utomhus.
Någon.
klemighet får.
ej före- komma.
Därför utväljas endast de duk- tigaste och till karaktären bästa folk- skoleeleverna.
Det blir för dem en be: löning, då de erhålla fri resa och hjalp med utrustningen.
De som inom dessa hem sköta sig bäst få även hjälpa bön- derna ute på åkern med att så och skör- da, och några ha till uppgift att und.er skördetiden ta vård om bybefolkningens minderåriga barn.
Det är framförallt kärleken till och förståelsen för lantar- betet som ledarna.vil1 uppväcka hos de unga.
Det har naturligtvis varit rätt svårt att under första året få tillräckligt många lämpliga bostäder för dessa hem och därför har även gallringen varit gan- ska stor bland barnen.
För ändamålet användes gamla herrgårdar, pfästgårdar, skogvaktareboställen, bondgardar, La- racker, skolor m. m.
Flickornas hem kallas aHeimr och gossarnas &gt;&gt;Lager&gt;&gt;.
Det lyckades redan 1934 att i 375 hem belägna i Ostpreussen, Brandenburg, Pommern, Mecklenburg m. fl.
mottaga 22.000 ungdomar från Berlin, Breslau, industristäderna i Rhenlandet och Ober- schlesien.
Till varje grupp på 30 barn hör en s. k.
&gt;&gt;Gruppenleiter&gt;&gt; eller nHeim- leiterin » samt en » Helfer ».
Den senare till hjälp vid trädgårds- och ladugårds- arbetet.
Antalet .barn, som kunde tagas emot, har i år stigit till 31.000.
Här fick fru Lindemann avbryta.
Vi for0 just genom en liten gammaldags by med knaggliga gatstenar.
När vi åter lämnat den, stannade vi utanför ett äldre stenhus omgivet av trädgård och en del uthus.
Vi vor0 hos flickorna i Neu- Holland.
Dessa blevo synnerligen glada att f åse sin avhållna ledarinna, som aven varit med och hjalp dem att har i den gamla prästgården, som var både omodern och obekväm, få det trevligt.
Men vad kan inte även 40 raska flickor åstadkomma!
Allt var ytterst en- kelt, men så praktiskt inrett, som det Runebergsgatan I, Stockholm.
Tel. z1 97 99.
Konststoppar kläder, schalar, spetsar m. m.
Mattor och kelim lagas efter orientalisk metod.
Silkesstrumpor uppm,askas.
Kemisk tvätt.
Fackutbildad personal.
Billiga priser.
Välgjort arbete.
Kom ihag, allt kan lagas.
" Ring s3 hämta vi ' ' Fran och till landsorten pr postpaket - " STOPP OCH LAPP "
var möjligt i denna gamla gård.
Stort utrymme fanns inte i sovsalarna, men ar sämjan god, så ar rummet stort.
I syrummet snurrade symaskinerna, och i köket vor0 de små kokerskorna syssel- satta med middagen.
För övrigt var ar- betet förlagt utomhus.
Det gällde på lmornarna att g e djuren mat, inte bara hunden och katten skulle ha sitt, nej grisen och hönsen och korna.
Allt skötte flickorna om.
Naturligtvis vor0 de till en början ratt ovana att springa med hinkar över gårdsplanen, dessa små stadsfröknar på 14 och 15 år, men leda- rinnan på hemmet berättade, huru de redan efter ganska kort tid .funnit sig val till ratta i sin nya omgivning.
De som skötte sig bast fingo ju också gå till byn och hjälpa bönderna på åkern med att så.
och satta potatis, och det var en upplevelse.
Och bönderna i trakten vor0 aven glada åt flickorna.
Aven har fingo d ' e beröm.
På morgnarna och kvällarna skulle de mjölka korna.
Detta lärde dem en gammal gubbe,.
som var flickornas hjälpreda.
Aven lektioner i geografi, historia, teoretisk matla~ning, teckning, musik och sport stod pa deras dagord- ning.
Men allt detta skedde ute i det fria, då vädret det tillät och någon pluggläsning som i skolan var det ej frå- gan om.
Det var genom egna erfaren- heter och upptäcktsfarder kunskap skulle vinnas.
Det största av dessa &gt;&gt;Landjahrheime », som vi besökte den dagen, var det i Alt-Ludersdorf, dar 60 ' flickor hade in- kvarterats.
i en f. d. skogvaktargård.
Dessa flickor härstammade från Dussel- dorf.
Aven har fingo vi se hela hem- met och flickorna i arbete.
En fråga, som naturligtvis hör till de mest svårknackta, ar ledarfrågan.
Men redan första året, innan dessa hem öpp-.
nats, hade i 36 olika » Schulungslagerx bland 4.000 sökande 1.400 ledare och le- ' Modesalong ör damhattar Lision.
r iVybrogatan 14 Tel. 62 23 79 Innehavarinna fröken Lisa Johansson, som förut under manga år förestått NK:s damhattavdelning och alltsa har stor erfarenhet inom branschen.
" På morgnarna &amp; h kvällama skulle de mjöl.ka korna ".
.
darinnor från de mest skilda yrken ut- valts och utbildats för sitt ansvarsfyllda arbete.
Dar sutto nybakade lärare och bondsöner bredvid doktorer, hantverka- re, Kindergartenlararinnor samt fruar, som varit socialt verksamma.
Mitt be- stämda intryck av alla de hem, jag be- sökte, var, att deras ledarinnor val fyll- de sin plats och hade flickornas fulla- förtroende.
Det ar aven klart, att om det någon gång skulle gnissla, ledarna själva aven måste göra sina erfarenheter och lära av dem.
Det ar ju dock en alldeles ny organisation, som ej kan vara färdigbildad genast.
Målet för såväl flickornas som gossar- nas uppfostran under denna tid ' är som jag redan påpekat att återknyta kontak- ten med landet.
Statistiken visar ' att 80 O / o av de familjer, vars barn 1934 fingo vistas vid dessa nlandjahrheime, för två generationer tillbaka tillhört bon- desläkter.
Beträffande yrkesval bland dessa ungdomar visa de ' statistiska siff- rorna att 3.500, d. v.
s. 16 Olo, ej åter- vant, till staden.
Av dessa erhålla 3.000 sin utbildning för att kunna agna sig åt lantbruket.
De övriga joo ha erhållit platser hos hantverkare i byar och små- samhällen.
Om också många på giun ' d av omständigheterna välja yrken som föra dem tillbaka.
till industri och stor- stad, skall dock förståelse och intresse för bondens arbete leva kvar hos dem.
Barnhemmet Eurenii-Ljung- M i n n e. Spädbarnshemmet.
C r a n tz ' Tillhörande ~tockhohns stad.
SKANEGATAN i 18, STOCKHOLM.
TEL. .40 j r 1.9.
Elever mottagas för praktisk och teoretisk undervis- ning i spädbarnsvard och vad därtill hörer.
Varje kurs ' varar 4 manader.
Prospekt erhalles p5 begäran hos hemmets förestandarinna.
Kursen berättigar till inträde i Svenska Barnsköterskeföreningen. '
1 J an en femtedel av dessa gifta kvin- nor.
E t t slutgiltigt omdöme om ut- vecklingen kan dock ej fallas utan i Stockholm kännedom om inkomsterna.
Okning- en kan till en del vara sken- - och bar, beroende p &amp; större noggrannhet vid uppgif temas insamlande.
Vidare måste man taga hänsyn till a t t de.
- gifta kvinnorna då utgjorde en större Den av fil.
kand. Karin Bergman i andel av samtliga vuxna kvinnor an samarbete med docenten Karin Kock A r 1920.
S % mycket torde man verkställda undertkikningen fortsat- dock kunna saga, a t t aven den- ter hGir nedan f rån sept.-numret.
na sifferserie belyser den stora stegring av de gifta kvinnornas f örvarvsintensitet, som man erfaren- hetsmässigt kunnat konstatera.
ök- TIDIGARE ARTIKLAR RÖRANDE ningen a r märkbar för alla åldrar; kvinnornas yrkesval ha vi behzind- relativt starkast ä r den som vän- lat samtliga kvinnor utan .hansyn till t a t i. de lägre åldrarna.
Ar 1930 lik- deras civilstånd.
Vi ha nu kommit så som 1920 var de gifta kvinnornas an- lhngt, a t t vi kunna närmare under- del av samtliga f örvärvsarbetande söka, i vilken m %n de gifta kvinnor- störst i Aldrarna 3 0 - 4 9 %r.
nas yrkesval avviker frAn de ogiftas.
Denna fråga a r av intresse med han- Nedanstående tabell ger en bild av syn ' till a t t ökningen i de yrkesarbe- Iaget å r 1930 med avseende p % de tande kvinnornas antal sedan 1920 gifta kvinnornas yrkesval och av ut- delvis förklaras genom de gifta kvin- vecklingen under de tio aren sedan .nornas ökade deltagande i f örvarvs- f ÖregAende folkräkning.
Den visar först och främst a t t ökningen av de arbetet utanför hemmen.
I var andra artikel framhöll0 vi, gifta kvinnorna varit starkast inom a t t de yrkesarbetande gifta kvinnor- handel och samfärdsel samt a t t den- nas antal i förhgllande, till samtliga na grupp numera a r den ojämförligt gifta kvinnors stigit från 15 % %r största gruppen.
som sysselsätter ic- 1920 till 25 % år 1930.
Samma bild ke mindre an 47 OJo av samtliga de erhiilles, om man som i nedanstaende gifta f örvarvsarbetande kvinnorna tabell jämför de gifta yrkesarbetan- mot endasb 36 % %r 1920.
Vid före- de kvinnorna med samtliga yrkesar- gAende folkräkning fann man det sto- betande kvinnor.
.
r a flertalet gifta yrkesutövare, 42 %, Mot a t t .l920 endast 12 %, av de yr- inom industrien; 1930 hade indu- kesarbetande kvinnorna.
sver 20 %r striens andel sjunkit till en tredjedel.
vor0 gifta, var å r 1930 icke mindre Allmän tjänst och fria yrken ha bi- 1 av samtliga yrkesuthmde Yrkesutövande gifta kvinnor 6ver 20 år i.
kvinnor i samma hldersklass, 1920 1930.
.
.
.
.... 20-24 2,8 5,8.
25-29 30-39 9,6 19,3 17,6 29,9 40-49 18,9 27,7 50-59 13,7 19,9 60Ar o. över Summa 9,o 11,4 11,9 20,1
213 HERTHA De.
gifta kvinnornas yrkesf ördelning 1920 och 1930.
Gifta kvinnor i YO av samtl.
yrkes- samtl.
yrkes- Ökning arb.
kvinnor arb.
kvinnor sedan i gruppen 1920 i % - 1930 1920 1930, 1920 b Antal 1930 Jordbruk.
.
.
.
.
.
.
.
207 Industri.
.
.
.
.
.
.
.
7.791 .Handel och samf.
1.1.033 Fria yrk., allm.
tj.
3.297 Husligt arbete.
.
.
.
1.211 Summa 23.539, 405 0,9 0,4 81 33,l 41,8 197 46,8 36,O 129 14,O ' 13,9 5,2 7,9.
49 128 100,O 100,O behållit sin stallning, medan det hus- liga arbetet gått relativt tillbaka.
Det måste dock anmärkas, a t t de gifta kvinnornas arbete p % det h.usliga om- rhdet utanför sina egna hem alltjamt torde ofullständigt redovisas.
Detta galler framför allt de tillfälliga ar- beten med relativt obetydlig för- tjänst, som många hustrur skaffa sig för a t t fylla u t familj einkomsten, utan att de därför betrakta sig som yrkesarbetare.
Trots denna relativa tillbakaghg för industriarbetet, a r detta alltjamt det yrke, dar de gifta kvinnorna i för- hiillande till samtliga förvarvsarbe- tande kvinnor a r störst, icke min- dre an en f.järdede1 (vi bortse har helt och hallet i f r h jordbruket med dess obetydliga.
absoluta siffror) ', men handel och samfardsel samt all- män tjanst och fria yrken ' närma sig snabbt denna siffra.
För det husliga arbetet föreligger en obetydlig steg- ring av de gifta kvinnornas andel, vilket: möjligen kan illustrera den förändring, som äger rum i det avi lönade hemarbetets karaktar i Stock- holm i den riktning, a t t hembitra- dena h %lla sig bostad själva utanför det hem, i vilket de arbeta, och a t t l Inkl. ankor olch frånskilda.
.
. '
' ' ' 34,5 24,9 21,7 20,O 3,9 18,l S Ogifta kv.
* i % av.
samtl.
ogifta yrkes- arb.
kvinnor 1930 1920 0,4 0,2 22,3.
17,5 22,O ' 23,3 11,3 37,4 33,s 11,7 12,3 12,5 27,9 30,5 3,O 10,6 100,0100,0 ' arbetstiden p % varje plats inskrän- kes till halva dagen eller mindre.
En dylik utveckling möjliggör ju, a t t gifta kvinnor i större utsträckning än tidigare kunna skaffa sig regel- bundet husligt arbete.
En jämförelse mellan de gifta och ogif t a kvinnornas yrkesf ördelning be- kräftar, a t t .det avlönade husliga ar- betet spelar en väsentligt större roll för den senare gruppen än för den förra, vilket ju ä r helt naturligt.
En dylik jämförelse visar också,, att den förskjutning fr %n industg till han- del och samfardsel, som vi i en tidi- gare artikel k.onstaterat vara karak- teristisk för kvinnoarbetet i allman- het, varit betydligt mera utpräglad f ör de gifta än för de ogifta kvinnor- na.
Detta framträder ännu tydligare, om man studerar förskjutningarna mellan yrkesgrupperna med bortse- ende fran det husliga.
arbetet (och jordbruket).
Man finner då, a t t för de gifta kvinnorna minskade indu- striarbetet från 46 till 35 %, medan motsvarande siffror för de ogifta vo- ro 34 och 31 proc.
A ' andra sidan ökades handelns andel från 39 till 50 % för de gifta, men för de ogifta endast från 48 till 52 OJo.
Allmän tjänst och fria yrken visade i bagge Infört genom Stockholms Läkweförening Doktor O L A U S B Y S T R Q M Allmän praktik.
.
Narkesgat.
2 (hörn.
av ' Södermannagat.)
Tel. 43 l7 15 Mottagningstid vardagar 11- 1 o. 5-6. o
214 HERTHA inom hushållen ar i hög grad ekonomiskt värdefullt, Och i båda fallen ar storle- ken av detta ekonomiska utbyte i högsta och grad beroende av de förutsättningar till ett rationellt utnyttjande av arbetskraf- ten, som förefinnas i bostaden, samt av själva den arbetandes färdighet och or- Av arkitekt Ingeborg Wmrn- Bugge.
ganisationsförmåga.
Men brister yrkes- F Q ~ något år sedan lämnades i skickligheten, eller lägger en olämplig bostad hinder i vägen för dess utövning, Herthas spalt- en kort redogörelse minskas det ekonomiska utbytet avse- för ändamålet med en tillämnad nn- värt.
dersiikning rikanide bostad o &amp; hus- Vilka bli då konsekvenserna härav?
hållsorganisation, som arkitekterna Kjerstin Gransson-Ljungman och In- Först och främst att bostäderna måste gi- geborg Waern-Bugge stodo i begrepp vas en sådan utformning att de på basta att utf6ra.
UndersEkningen &amp; r nu satt betjäna det husliga arbetet.
Betraf- slhtförd och befordkad tiL1 trycket fande landsbygdens bostäder framträder och a&amp;.
Waern-gilgge låter oss h 3 nödvändigheten av ganska grundliga åt- gärder för rationalisering.
Arbetsförhål- taga: del av densamma.
landena i våra lanthem äro för närva- TT I EN SA KORTFATTAD RE- rande sådana, att de lämna mycket öv- dogörelse som denna närmare gå in rigt att önska, och en betydande del av på utredningens gång eller i detalj redo- lanthusmoderns arbetskraf t går förspilld göra för dess resultat ar icke möjligt.
Jag på fullständigt meningslöst improduktivt skall därför har i stallet framlägga någ- arbete: vatten- och slaskbärning, eld- ra reflektioner, som den har givit anled- ning, allehanda rengöringsarbeten med otillräckliga och primitiva hjalpmedel.
ning till.
.
Vår undersökning har omfattat två Sedd mot denna bakgrund blir den olika huvudgrupper av hushållsorganisa- kvinnliga ungdomens flykt från lant- tioner: storstadshushållen och lanthus- hemmen mycket förståelig - men inte hållen (= jordbrukarhushållen).
De ar- mindre allvarlig.
I själva verket torde beta under mycket olika förutsättningar den tidpunkt inte vara avlägsen, d % och med olika hjalpmedel och metoder, kraftåtgärder måste vidtagas, om inte de förra som utpräglade konsumenthus- våra lanthushåll skola gå mot en kata- håll, de senare därjämte aven producen- strof.
T y i mån som levnadsstandarden ter.
Men en sak visar sig vara gemensam höjes och fordringarna på åtminstone för dem båda.
Det arbete som utföres de för avsalu producerade varorna - och sådan produktion förekommer fort- farande i våra lanthem - höjes, vaxer f allen relativt små förändringar.
Or- arbetsbördan husmodern över huvudet sakerna till denna skiljaktighet i ut- och den omedelbara följden blir då, av veckling äro ej lätta att bedöma.
Vi orsaker som jag har ej kan gå in på, att skola i nästa artikel undersöka, hu- de produktiva arbetena, som skapa val- ruvida en mer detal j erad granskning stånd och .tillfredsställelse, skaras ned, av de gifta kvinnornas ställning in- den enskilde såväl som det allmänna till om de olik &amp; ' yrkesgrupperna kan lam- förlust och skada.
Man frågar sig då, na någon ledtriid härför.
(Forts.) vilka möjligheter som finnas att införa OSTAD å1Psorganisatiom A til1verk.a~ och inpassas efter natur eller insänt prov.
av C. Miiller-Welt, Stocklrolrn, Jac.
Westinsgat.
8.
Tel. 53 23 51.
Behandling av patienter sker enskilt och ej i närvaro av andra.
Kr.
25:?
30: i Aven " firdiga ögon " säljas.
Kr.
10: B 15: -.
Mottagn.
i Stockholm beställas pr tel. 53 23 51 clier skriftligen.
- -.
-
HERTHA ' förbättringar.
Det skall ' ' v i d närmare undersökning visa sig, att de nödvändiga förbättringarna kunna.
åstadkommas med relativt små utlägg av kontan- ter, och att situationen i själva verket inte ar fullt så hopplös, som man i förstone skulle kunna föreställa sig.
Och dar det enskilda hushållet inte förmår föra det liingre, kan ett samarbete efter moderna linjer träda hjälpande in.
Men det torde också vara höjt över allt tvi- vel, att har ar .. ett område, dar det all- männa har intressen att bevaka, och att de medel, som nu lämnas till bostads- förbättring på landsbygden, böra få komma lanthushållen till godo.
I själva verket ar detta icke ett önskemål utan en nödvändighet.
Vad beträffar stadernas förhållanden blir det hushållsorganisationen som tra- der alltmera i förgrunden.
T y det visar sig, att differenserna i byggnads- och in- redningskostnad ekonomiskt spela en mycket mindre roll an - den, som be- tingas av arbetsorganisationen.
Ett för- djupat studium av relationerna mellan det ekonomiska utbytet av husligt arbete vid olika organisationsformer blir nöd-, vandigt i syfte att finna någorlunda sak- ra gränsvärden och klarare.
riktlinjer.
Det torde redan nu vara bevisat, att det också finns stora grupper, för vilka hemhushåll ar relativt dyrbart och dar- jämte en.
hård dubbelbelastning av ar- betskraften.
Andra former an de nu gängse av bostad och hushållsorganisa- tion - kollektiva av olika slag - .bli har ett trängande behov.
Men det fram- går också, att för normalfamiljer det val- organiserade hemarbetet ar utomordent- ligt lönande - så lönande att ingen an- nan bostads- och hushållsform kan kon- kurrera med det.
Ett huvudvillkor för att arbetet skall löna sig ar, att det drives fackmässigt.
215 - Husligt arbete måste läras, utövas, aktas såsom ett yrke.
' Ett både krävande och ansvarsfullt yrke, Alltså ett yrke, som borde kunna skänka sina utövare intres- se, arbetsglädje och tillfredsställelse - förutsatt att det överhuvud tilltalar och passar dem.
Det måste utövas av fri vilja, som andra yrken, om det skall kunna ge.
vad det har som bast, ekono- miskt såväl som personligt.
Högre utbildning för husmoderskallet, en skolform på bredaste bas blir har ett stort önskemål.
En skola, som kunde ge grundlig och allsidig utbildning.
för det yrke som fortfarande ar vårt största och ansvarsfullaste kvinnoyrke.
Det lönar sig inte att försöka komma ifrån att det ar det.,.
Nya medlemmar.
H a L m s t a d fröken Lillie Svensson.
H a l s i n g b o r g: fru Minnie Bauer, fröken Selma Larsson, fröken Astrid Nils- son, fru Karin Persson, fröken Anna.
Ru- demo, fröken Elisabet Sandstedt.
K a r l s t a d: f r u Elin Sundelius.
L i n k ö :p i n g: fru Callia Gezelius, B r o k i n d, fröken Hanna Gustafson, fru Mattis Jacobson, fru Rut Janson, fröken Augusta La.gerfelt, f r u Hildur Ullholn~.
- M a r i e s t; a d: ' fru Ingeborg Carlsson, fru Maja Mannerfelt.
.N o r r k ö p i n g: fru Marta Christof- fersson, fröken Ester Hallström, fröken Greta Jansson, fröken Gerda Ljungström, fru Bertha Ringborg, fru Brita Sjöstedt, Simonstor-p.
S t o c k h o l m: fröken Edith Edgren, fröken Gunhild Frankman, fru Agnes Fri- dell, fröken Valborg Fridholm, fröken Sig- ne Lidbeck, fru, Margit Meyer, S t o c k- s u n d, fröken Gunila Stierngranat, fru Ebba TheoBn-K.olare.
T a r n a: fru Anna Alin-Bosson.
(Fysikalist Kuranstalt) Tel.
226. '
LEKSAND Behandl.
en].
Skodsborgs välkända metod, utrustat med alla bad- former.
Helhack.
(aven diet).
Oppet aret om.
P5 platsen fin- nes 3 läkare.
- Annex: STRANDVILLAN med den härligaste utsikt över Dalähen, alla moderna bekvämligheter.
Varmt och kallt vatten.
Ref. STF.
Prospekt p3 begäran.
Vördsamt HILMA NIURO, Ex.
Sjuksköterska.
,.
216.
.
HERTHA L i n k ö p i n g s k r e t s e n hade den 14 sept.
sitt första höstsammantrade med offentligt föredrag av Jeanna Oter- dahl om " Ensamhet och människogemen- skap ".
Mötet var talrikt besökt, icke blott av Linköpingsbor, utan aven av medlemmar av Norrköpingskretsen, som inbjudits a t t närvara.
Föredraget föregicks av besök i domkyrkan, dar domprosten S. Carlsson de- monstrerade den nya altartavlan av konst- nären Sörensen, och efterföljdes av tesupé.
.
N o r r k ö p i n g s k r e t s e n haded.
26 sept.
anordnat höstsmkväm å KFUK:s lokaler.
För det kommande arbetsaret skulle verksamheten f ortgå som under f öre- gående å r med diskussionsaftnar samt kur- ser i konsthistoria, engelska och franska.
Efter förhandlingarnas slut berättade fru Margit Muscat, Linköping, livligt och med- ryckande om sommarens årsrncte i Öster- sund.
Till aftonens unaerhglhing bidrog0 fruarna Elsa Alkman och Helga Lmdwall.
borgs l., Hilma Larsson, Kristianstads l., Ingeborg Larsson, Skaraborgs l., Ingrid Larsson, Örebro, Anna-Lisa Zeiler, Väster- norrlands l., Gunvor Engelmark, Norrbot- tens l., Anna-Lisa Gustafson, Karlstad, Bri- t a Gustafsson, Kronobergs l., Karin Hal- Zerström, Östergötlands l., Inez Mellberg, Skaraborgs l., Lilly Nilsson, Malmö, Aina Söderholm, Södermanlands l., Margit Wal- lander, Östergötlands l. samt, följande 1anthushållslHrarinnor med kom- petens som lärarinnor i slöjd och trädgårds- skötsel: Margit Seeberg, Skövde, Marta Si- dén, Gävle, Margareta Stål.
Sundsvall, Ger- da Tengrud, Malmöhus 1.
Kommittén för Insamlingen för lands- flyktiga intellektuella, vars mrbete fortfa- rande pågår, har under sin tvååriga exis- tens ekonomiskt understött ett tjugotal vetenskapsman, vilkas arbete högt skattas inom de svenska institutioner, dar de till- falligtvis äro verksamma.
Det galler emel- lertid a t t skaffa medel så att verksamhe- ten e j behöver avbrytas innan den slut- förts.
Stockholmskretsens Fredrika-Bremersko- la började höstterminen den 13 september med den sedvanliga föredragsaftonen i Kla- ra folkskolas kollegiesal samt upprop av elever.
Innan man övergick till program- met för kvällen erinrade studiekommitténs v. ordf, fröken Ellen Kleman om de tven- ne stora förluster skolan under den gång- na vårterminen gjort genom fru Alma Faustmans och fru Ester Trolles bortgång, uttalande ett varmt erkännande av vad de- ras kunniga och intresserade larargärning betytt för skolan.
Skolans stipendiat för Aret fröken V. Danielsson berättade om sin studieresa i England, med ledsagning av balloptikonbilder, och Karin Boye föredrog valda stycken u r sin diktning.
Terminens elevantal uppgAr till omkring 180.
Gift sjuksköterskas arbetsrätt a r nu ett faktum i Norge.
Vid Röda Korsets årsmö- t e behandlades frAgan, och styrelsens mo- tivering till sitt beslut i ovannamnda rikt- ning går ut på a t t rödakorssystrarna som nyblivna medlemmar i Statens pensionskas- sa också äro statsanställda och som sådmn e j böra stå i särställning, framhåller " Nor- ges Kvinder ", som tidigare i sina spalter ventilerat frågan om gift sjuksköterskas ratt till arbete.
Vid Fredrika-Bremer-Förbundets Lant- hush ?illningsseminariium i Rimforsa utexa- minerades vid offentlig examen den 20 sept.
1935 följande lanthush&amp;llslärarinnor med full skolkökslararinnelrompetens: Gunnel Ekfors, Malmö, Helena Junggren, Skara- Barnlösa gifta lärarinnor avskedas på en del hall i Österrike.
På andra åter mins- kas deras lön från 10 till 40 proc.
Som ledare för kvinnokliniken i Helsing- fors, dar 270 patienter kunna intagas, står en kvinnlig - professor, Laimi Leidenius.
Nar f å r hon månne sin motsvarighet i Sverige?
En portugisisk dam, senora Amelia Con- tinho, har utnämnts till konsul i Geneve.
Ett a v de mest starkande och a a v alla moderna organiska Jarn F E R R O L
i $to&amp;hotm, Smalandsgatan 20.
Tel. 10 68 98.
.-.
.
-, - -.
.
.
.. i Göteborg, Vasa Kyrkogata 5.
Tel. 3631 87, i Urned, Centrallasarettet.
C Linköping, Linnégatan 26.
Tel. 8 96. i Jönköping, Kjellbergska Stiftelsen, Rosenlund.
Tel. 21 37.
O Vastsrås, Cenfrallasarettet.
i Falun, Högbo Central-sanatorhm.
Tel. Namnanrop.
e i S~ndwall, Lasarettet.
i Kartstccd, Centrallasarettet, i Ostersund, Centrallasarettet, ByrHenia mottaga sjukbbd hela dagarna, per telefon även nattetid.
V EDEKE: V I L O H E M (Slödra Lidingön), .Tel.
65 68 77. och att: njuta av den v.ackra naturen lär det ej råda n %gon tvekan, att EDEKE VILOHEM intager en rangstallning.
Al- la bekvlimligheter.
Arsgaster mot tagas.
Alla erforderliga upplysningar lamnas.
l De Blindas förenings 5 krivbyrå Grevluregal.
14, 2 tr. T e l e f o n 170855 Utför alla slag av rnask.inskrivning och duplicering, Vasatryckeriet, Stockholm 1935
