# ID: svediakorp-per2953
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1935
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 20,178
# sentences: 1,341
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDSKRIFT FUR.
D E N S V E N S K A KVINNORORELSEN UTGIVEN AV.
MARGARETA V O N KONOW l N.
N E Å H L Drottning Astrid.
Av Lizinka Dyrssen.
Världssituationen.
Det blev ej kvinnlig chef i Waxiö.
Av Mathilda Stael von Hol-, Stein.
/ Skyddshemmen.
Intervju med dir. M. Peihrling.
Vägarna att ' n &amp; de unga.
Av Signe Wqnnberg.
F.-B.-F:s årsmöte i Ostersund, Av Margit Muscat.
På nachspiel i Norge.
Av Anna Nordenstedt.
Sommarkongresser.
Kommittéer.
Skrivelser till, Kungl.
Maj: t.
Kvinnorna i EStockholm och för- varvsarbetet.
IV.
Av Karin Bergman och Karin Kock: Fr &amp; * en tysk +teaterskola.
Av Ingrid Eklundh.
Radion. '
Aviatriser.
, Kretsmeddellanden.
--. '
SEPTEMBER 1 9 35.
från Svenska Bokförlaget EngeIs k-svens k ord bo k (sk01~pp1.g~) a v KARL KXRRE, HARALD LINDKVIST, RUBEN NOJD --.
och MATS REDIN under medGerkan av G r e n v i 1 1 e G r o. v e.
1.025 sidor.
Halv- franskt band kr., 16: -, för skolor och lirare kr.
12: 25.
(Norstedt.)
.
WILH.
UHRSTRUM I I Engelska texter för gymnasiet.
Rikt illwstr.
171 sidor.
I klotbandi.
kr.
.
3: 25.
(Bonnier.)
I r a P u n e h skriver: A book ' intended for the middle and higher forms of Swedish schools would not ordinarily be expected to appeal very strong- ly to En,glish readers, but Mr.
W. UHRSTRÖM ' S G l i m p s e s o f E n g- 1 a n d we11 repays inspection.
The auththor ' s purpose in compiling this Reader has been to give the s p i r i t of England to-day, and the manner in which he has set about.
i t makes the b.ook both instruc- tive and entertaining.
GUNNAR BILLER och A. CHRISTER THORN La v i e f r a n c a i s e Nkgra franeka texter Gr melhwtadiet.
klutband kr: 3:-.
(Etonnier.)
Rikt illzistr.
136 sidor.
I i U n, o E n e g r q n skrivepi M o d e r n a s p r % k: " genom amnemal och uppställning skapar La vie francaiseför läsaren rika möjligheter a t t anknyta från språkunde~sningen i trängre be- märkelse till sådant; som packer intresse för det främmande folket, dess Boken bar i allt aktaalitetens prägel: en seder och institutioner.
originell och tankeväckande lärobok, som säkert kommer a t t giva många impulser till omväxlande soch ' verklighetsbetonad ~ndervisning.
' ~ - -
.
ARGANG XXII SEPTEMBER l 9 3 5 HAFTE 7 TTNING AST et ä r svårt att shriva.
o m drott- ning Astrid just nu.
Alla ord fö- refalla så utslitna, m e n å andra sidan måste ' kenwes ljusa bild finnas på H e r t h m blad.
Få wuXnn2skors död hade kunnat gripa vlirbden djupare, hade kunnut vticka större saknad an hennes, och h032 v a r v å r och h o n var oss m y c k e t TCar.
Alla lyckobringande f t s r t y c k s varit snmla- de kring prins Carls " lilla söta Astrids " vag- ga, och h012 fick m e r på sin lott ä n kanske migon annan.
H o n fick d e t basta hem, e n gynnad samhällsstallning, ett soligt Zywrie, skönhet och m2 stor hjärtats godhet.
H o n v a r född med alla dessa gåvor, och, h o n har sc~nner.1igen vårdat, dem väl.
H o n ha- de e n sällsynt lydclig barndom och u n g d o m och s å knappt m e r a n 20- årig, mötte hon d e n stora romantiska kärleken.
H o n fick följa d m och ge- n o m den fick h o n sina alskcde barn, sitt 72ya fosterlamd och den,höga ställ- ning, s o m gav.
heilzne obegrtinsade möjligheter a t t öva karlek och sprida D C glädje.
" Det ä r så roligt a t t vara Drottning ", ' lär ' hon ha sagt.
Och så till sist i sin ungdomstid, innan h,on ä m u mist något, inmn ännu några d j u p a skuggor fallit över hennes vag, tages hon bort plötsligt, u t a n sjuk- dom, utan plåga och k o m m e r a t t l e v a, k v a r genom tiderna s o m e n halvt legendarisk ljus- gestalt.
H o n hade hunnit med m y c k e t u n d e r sitt korta liv, bl.
a. att lära t v &amp; folk älska henne och sörja henne, s o m o m hon varit e n personlig v ä n till v m och e n av dem.
Det Imde m a n k n a p p t t r o t t o m d e n u n g a flic- Aan, s o m i sin u p p v ä z t v a r så ytterligt tillbakct- drageji och blyg.
Det v a r i n g e n t a f a t t och självupptagen blyg- het, u t a n e n .djupt känslig människas skygghet i n f ö r livet.
Det måste alltid iakttccgas e n viss f örsiktighet med henne, ho &amp; hade s å lätt till skratt och så oandligt Zätt till tårar.
M a n andra- de hur hon skulle reda sig i d e t främ- mande landet, i de främmande för- hållandena, med det främmande språ- ',
ket.
+Men hon redde sig.
, Det fanm m y c k e t av k r a f t och av f ä d e ~ n d a r v d plikttrohet hos d e n till synes shggga,, u n g a f lic kan.
V i d furstebröllopet i våras fick Sverige se h u r hon v ä x t under d e gångna åren.
H o n hade blivit e n m o g e n kvinxta, m e d e n kunglig vär- dighet så fulländad, att d e n tillät henne att vara sitt eget strålande, naturliga jag.
Det finns e n b e ~ a t - telse o m henne, so.m förefaller SR ka- raktarz ' stisk.
N ä r prins Carl i som- r a s k o m ned till Bryssel för a t t in- viga d e n svenska paviljongen vid varldsutställningen, skulle drot6ning Astrid ' närvara vid.
högtidligheten.
Hon kom, ' steg ur s h bil och gjorde t r e av sina berömda, behag f ulla nig- &amp; ngar, e n f ö r svenska flnggan, e n f ö r prins Carl och e n f ö r bestyrelsen.
I samma ögonblick detta var gjort, flög h o n f r a m till sia far, slog ar- mama o m hans hals och kysste honom.
Att tala o m drottning Astrid, det ä r att tala o m godheten och.
o m &amp; r- leken.
J u s t nu när vdldets och ond- skans m a k t e r synus lössläppta i ~ ä r l - den, är det gott att f å vila sina ta * k a r vid hennes ljusa bild, vid minnet av e t t liv s o m Izenxss, s o m visar att " störst a v allt ä r h2irleken ".
Gud vare tack för Drottning Astrid!
Lixinka Dyrssen Den H6 september.
ÄRLDSSITUAT1,ONEN KAN v k n a p p a s t te sig mörkare än just nu, då man med bävan frågar sig, vad nästa da.g skall bära i sitt sköte - krig eller fred, v %ld eller rätt.
Skola kvinnorna nödgas %se eller deltaga, direkt eller indirekt, i en ny katastrof, eller skall denna kunna avvärjas av folkförbundet?
Dessa frågor dikterade den freds- aktion, som nio olika kvinnoförbund, samtliga riksförbund, på Fredrika- Bremer-Förbundets initiativ gjorde, då de genom en deputation uppvak- tade utrikesminister Sandler före hans avresa till Geniive och folkför- bundsförsamlingens möte.
Deputa- tionen bestod av fru Lizinka Dyrs- sen, fröken Berta Wellin, fru Signe Bosson-Alin, fröken Maria Sand- st-röm, fru Eleonor Lilliehöök, fröken Ingegerd Palme, fru Ellen Hagen och f r u Célie Brunius.
Fru Lizinka Dyrs- sen förde deputationens talan och överlämnade till excellensen Sandler f öl jande skrivelse: " Kwixnw i hela vlirlden behärskas i dessa dagar av en stor ingest inför tanken att den tillspetsade konflikten mellan stater, som äro m e d l e ~ av r folkförbundet, kan leda till en katastrof, likna7zde världskriget med dess ödeläggelse uv människoliv och av FÖT avvär- ideella och, e k o n o m ~ värden.
s~ jandet av en födzärjande olycka och hav- dandet av intemtionella traktaters helgd klrlives f örvisso en gemensam, kraftig aktion av utanför konflikten stående stater, varvid med eftertryck måste betonus, att rättfar- dighetens och, Irattens politik mdste gå före en politik, sscmz sädter den mellanfolkliga freden i overh,ängan.de fara.
E ~ W E ~ k B b e l T g ~ .. val k a n d a g r a m m o f o n s k i v o r äro utgivna av vart förlag med märket oo-owaets H-Brdd Finnas i allavälsorterade musikaffarer.
DELFIA, Box 6072, $Boc$d %Arn 6,
HERTHA.
I medvetande om att den svenska rege- ringen och utrikesledningen till fullo beak- tar denna faras vidd och behjärtcur nödvändigheten av att ko~flikten löses i.
f ollkf &amp; bzcndsp&amp;ens anda, vilket o&amp;å med önskvärd tydlighet frmgått av Eders &amp; cellens ' of f entliga uttalanden över, det världspolitiska läget, kavna vi .ett behov att å svenska kvinnors vägnar vädja till Eders Excellens att ej förtröttas i strävandet för världsfredens bevarande.
V i hysa fömlimtningen, att den svenska delegationen vid f olkf örbunds f ö r s d i n g e n s stundande möte kraf tigt understryker vik- ten av att samtliga stater följa folkförbun- dets gmndpri7zciper och vi bedja Eders Ex- cellens v w a övertygad om att Ni, då N i dnyo går att inf &amp; internationellt fomrn hiivda dessa principe?, därvid följes av en stark opinion bland vårt lands kvinnor.
Det blev ej kvinn- Advokat M. Stael von Holstein.
Fredrika-Brmed ") " rbundet.
Förbundet för Sveriges K. F. U.
K. A llhänna ~alm ' ans f örbundets Centrda Kvinnoråd.
Vita Bandet.
Sveriges Husmoders f örening airs Riks f ör b u d.
Svenska Kvinrzornas Nationalf örbund.
Sveriges Moderata Kvinnoförbund.
Folkpartiets Kvinnogrupp.
Yrkeskvinnors Riks förbund. "
IREKTÖR HAR UTSETTS FöR DVäxiö kvinnofängelse, och till be- fattningen har utsetts en man.
Un- der lang tid har på grund av inneha- varens sjukdom befattningen uppe- htillits på forordnande av män, och d ' et var kanske därför icke a t t vänta, att någon av de kvinnliga assisten- terna vid fängelset ' skulle kunna er- hiilla befattningen, då de ej kunnat Ett star fast: kvinnorna måste %nt- erskaf f a s i g de f ormella meriterna, ligen vakna upp till ett positivt och aven om man hoppats, a t t Kungl.
effektivt fredsarbete.
De måste ska- Maj: t i detta fall skulle med bortse- pa en ' opinion mot krig, mot förödelse.
ende fran detta förhållande hava för- De bäva inför tanken, att deras barn ordnat nhgon av de sökande kompe- skola leva - i en ständigt krigshotad kvinnorna.
Fredrika-Bremer- värld. '
Må de därför begagna sitt tenta Förbundet har tidigare hävdat medborgarinflytande - liksom man- den uppfattningen, a t t en kvinna nen begagna sitt.- begagna det för med erforderliga kunskaper och er- att f &amp; till stånd en annan tingens ord- farenhet inom fångvården har sär- ning.
De måste börja med att upp- skilda f örutsattningar a t t lösa upp- fostra sig själva och sina barn i fre- giften som chef för ett kvinnof ängel-.
dens och folkförsoningens anda, mot se.
Har man varit i beröring med våld ooh hat!
kvinnliga brottslingar, haft tillf alle Vägarna till målet äro många, de nhgot lära känna det arbete bland äro nationella och internationella, fångarna, som utföres av ' de kvinnli- men tanken på det gemensamma an- ga assistenterna och träffat kvinnor, svaret inför nutid ' och framtid må som, utkomna f r h fängelset, sta in- förena oss i alla länder till.
en bred för svhigheten att åter taga fatt p &amp; kvinnofront!
Mot KR1.G!
För FRED!
livet och hört dem tala om sin fäng- ',.
. '
.
.
elsetid, a r man övertygad om a t t che- fen på kvinnofangelset bör vara en: kvinna.
Detta innebar intet.
underkannan- de av de manliga fångvårdsmannen, .men lika olampligt som det vore a t t förordna en kvinna s %som chef p % ett fängelse för man, lika olampligt a r det &amp; t förordna en man såsom chef på ett kvinnofangelse.
E@igt behörighetslagen äro be- f attningar på f ångvArdsanstalter s %- vida med tjänsten ar förenad skyl- dighet a t t inom Anstalten utöva led- ning eller bevakning huvudsakligen av man förbehilllna manliga inneha- vare.
Utgången av denna chefsfr %- ga visar, a t t det tydligen behövs ett motsvara,nde stadgande, f ÖïbehAUan- de %t kvinnor dylika.
platser på kvin- nof angelser.
Det a r underligt, för a t t ej saga djupt nedslående, a t t behöva kon- statera, att denna uppfattning ej an- nu slagit igenom ens bland dem .for vilka det borde vara självklart.
Vakt- fruarna vid Vaxiöfangelset ha namli- gen i skrivelse till f %ngvArdsstyrel- sen ' framhållit, a t t de visserligen tro, a t t en kvinna kan tillagna sig de för chef skap erforderliga kunskaperna, men a t t de .betvivla,.
a t t en kvinnlig chef skulle kunna bemästra " de kon- flikter, som mången gång leda till stormiga upptraden och att erfaren- heten skulle hava visat, att kvinnliga fångar.
vid blotta %synen av den man- lige fangelsedirekfören latit sig lug- na i aven mycket sv %ra fall ".
De synas helt naivt tro, a t t det a r chefens egenskap av man som varit anledningen till att han lyckats be- mästra de konflikter som kunna hava förekommit och som de ej förmått undvika uppkomsten av!
Veta de ej,.
a t t fasthet, ingivande tillbörlig res: pekt, lika val kan finnas hos en kvin- na och a t t det a r den andliga kraften, oberoende av kön, som giver respekt och som kan bättre an fysisk styrka lugna upprörda känslor?
De fram- hålla, a t t fångarna ofta utgöras av i ett eller annat avseende defekta per- soner och att det a r härigenom lätt konflikter uppst %.
Veta de icke, a t t p % våra sinnessjukhus den manliga vhrdpersonalen i allt större ut- sträckning utbytts mot kvinnlig och att kvinnliga läkare * dar fyller sin.
plats likaväl som de manliga på b %- de manliga och kvinnliga avdelning- ar.
.
Nej, de syms icke förstå arten och innebörden av det arbete de just som kvinnor hava a t t utföra, och de hava genom sin skrivelse givit sig s j älva en inkompetensförklaring, som a r sorglig.
MATHILDA STAEL VON HOLSTEI-N.
Den kvinnliga fångvårdspersonalena uppträdande vid Växiöutnamningen kritise- ras skarpt i tidningen " Norges Kvinder ", där.
det bl.
a. heter: " Det er slik optreden, som legger alt tilrette for motstandex a v kvinnens fri rett til erhverv og stillinger ".
Det a r meningslöst a t t resonera om " kvin- nan ': som ett kollektiv i avsaknad av de och de egenskaperna " endast för a t t hon a r kvinna ", säger tidningen och f ortsiitter: " Kvinner e r individer, ' precis som menn er det, med sine individuelle evner ".
--- Ord, som onekligen förtjäna a t t beaktas av alla kvinnor, som stå främmande för so- lidaritetens bud!
Maderskapshjalpen, denna av sjukkassor- na administrerade hjälpverksamhet, beräk- nas för hela detta. %r representera ett totd- belopp av 2,5 milj. kr.
Under f jolaret uppgick totalsumman av den genom sjukkassorna lämnade moder- skapshjälpen till 2.131.620 kr.
HZri inga.
i runt tal 1,18 milj. i moderskapsunder- stöd, vilka genom sjukkassorna utgivits till e t t antal av 39:554. för alla andamil.
Individuella.
förslag tillverkas.
I parti hög rabatt.
Elektriska monteringar.
Cyklar - elcktrkkt - radio ' - larnpskiivrnar. '
d d.s Le- en.
Skyddshemssakkunniga ha.
under sommarem framlagt f ~ r s t a delen.
av sitt betänkande, xari fGreslås en ge- nomgripande omorganisation.
Enligt förslaget skall två typer av skydds: hem finnas: sakolhem för yngre ele- ver och yrkmhem för äldre, i regel förlagda till olika platser.
F6r att erhiilla en, marm,are orientering i det omfattande betkkandet h.ar Hertha vant sig till ' en av sakkunniga, di- rektiör M.
P e h ' r 1 i n, g, Skmbba, vilken har intervjuledes framlagger Atskilliga komplettenande synpunk- teriämnet.
.
.
.
.
Direktör ' M. Pehrling.
normalt.
varnärtade med hänsyn till ålder, varigenom de yngre, skolplik- tiga f &amp; sin fostran på för dem avpas- sade skolhem och de aldre sammanfö- ras p %.
vad de sakkunniga vilja kalla för yrkeshem.
- För de yngre .ha vi alltså före- ET AR GIVET, ATT ALLMÄN- slagit skolhem med plats för 20-30 hetens intresse för skyddshems- eIever och av mer intim karaktär samt sakkunnigas utredning ökats p % belägna s å nara föräldrahemmen, a t t grund av den senaste tidens händel- ett samarbete mellan skolhemmet och ser inom skyddshemsvärlden, men föräldrahemmet kan påräknas - för dessa ha emellertid ej föranlett upp, övrigt.
ett betydelsefullt moment vid draget, vilket i stället tillkom, som all anstaltsf ostran - medan vi ansett resultat av ett par riksdagsmotioner det lämpligt, a t t de aldre eleverna ha-omåret.
En anstaltsfostran f ör överlämnas till nyupprättade yrkes- ' D ' alltid med sig vissa svagheter, helt hem, naturligt f örresten, eftersom anstal- terna aldrig kunna bli ' annat an surro- gat för hem, och det gäller därför a t t söka så ' långt man kan, utjiimna skillnaden mellan anstalt- och hem.
uppfostran.
Samtidigt är det mycket viktigt, framhåller direktör Pehrling, a t t man i görligaste mån eliminerar denna fostrans risker.
E t t medel, och kanske det effektivaste, anser jag därvid vara, a t t rationellt uppdela skyddshemsklientelet med hänsyn till såväl Alder som s jälsegenskaper och avpassa uppf ostringsmetodema med hänsyn till det olika~tade klientelet: Av den anledningen föreslå de sak: kunniga ett radikalt avsöndrande av de själsligt abnorma .från de frisk % Dessutom uppdelas de så a t t saga yrkesval - inom hemmet, böra göras relativt stora och kunna inrymma ett elevantal p % 50-60.
- Dessa yrkeshem skulle ge ele- verna Inte bara möjlighet till yrkes- utbildning utan också till yrkesval, man skulle med andra ord gå in .för mera individualiserade metoder.
Som det nu.
ä r har man egentligen bara jordbruk och vid några hem dessutom ett hantverksyrke a t t välja på; enligt det nya f örslaget skulle man åtmins- tone fem olika yrkesgrenar till sitt förfogande.
Genom skolhemmen, där första grunden lägges, och dessa föreslagna- yrkeshem, dar givetvis åldersskillnaden också ' bör tagas hänsyn till.
- det gör man lämpligen genomappdelande av varje yrkeshem .. ' som, för a t t ge möjlighet till, -.
D R; I; .c:K.: R A M; L ~, S, A,.
.
Sveriges förnämsta naturligt alkaliska vatten.
.
.
.
Akta.
endaet med videtiiende- varumiirke.
p i etiketten.
HERTHA - i tv % elevhem - hoppas vi kunna nå den del av den asociala ungdomen, som genom fostran och yrkesutbild- ning skall kunna htervinnas %t sam- hället.
Till varje yrkeshem a r det meningen a t t en psykiatriker skulle knytas för a t t undersöka eleverna vid intagningen och i övrigt ge r %d vid deras fostran.
Av detta samarbete mellan läkaren och pedagogen vänta vi oss goda resultat.
Nar - det gäller skolhemmen, skulle man ocksh ha till- gång till en psykiatriker, särskilt d % beträffande de så kallade tveksamma fallen, dar en läkares observation ar önskvärd.
Vid de fall, d % skol- och yrkeshemmen kanske ej kunna anses vara lämpliga observationsplatser, ha vi f öreslagit upprättandet av en sär- skild gemensam observationsavdel- ning för hela landet.
För de kvinnliga skyddshemmen förslås mindre f örändringar.
Man har nämligen ansett, a t t bristerna i dessas organisation inte a r lika fram- trädande som ifråga om pojkhem- men.
Men ocksh för flickor skola tv % olika typer hem finnas: skolhem för dem som äro under femton %r och hemskolor för de äldre.
Utbildningen föresliis liksom nu fA i huvudsak hus- lig karaktär.
Dessutom förutsätta de sakkunniga a t t ekonomisk hjälp skall ansl %s vid fortsatt utbildning efter utskrivandet dar s % kan anses lämpligt.
Direktör Pehrling betonar slutli- gen, a t t ÖvergAngen från det gamla systemet till det nya måste ske smi- digt och successivt: det g %r inte an a t t flytta de nu intagna eleverna som schackpjäser.
Till sist fram- håller han, a t t samhället, när det tviingsinternerar unga människor just under den tid d % dessa skola utbilda sig och skapa sig e n framtid, också har skyldighet a t t be- reda eleverna så god fostran och ut- bildning under interneringstiden, att de vid utskrivandet må st % val rusta-.
de a t t upptaga kampen för tillvaron.
- Enligt min uppfattning, tillägger han, utgör en god yrkesutbildning ut- över beredande av försörjningsmö j- lighet det bästa karaktärsdanande medel skyddshemmen ha till sitt för- f ogande.
Och nu äro sakkunniga i färd med a t t göra f örarbeten till andra delen av sitt betänkande, som kommer att röra skyddshemmens f örebyggande verksamhet och en mera betryggan- de eftervård, personalens kvalif ika- tioner och det inre livet i skyddshem- met.
Man hoppas bli klar med det hela till riksdagen 1936, som sedan har a t t taga ställning till dessa vikti- ga och aktualiserade spörsm %l.
Ett kvinnornas representantmöte " Ned med vapnen i alla länder ' ' h a hållits den 1 sep- tember i Audirtorium under tillslutning av c:a 706 personer.
Mötet var det synliga resultatet av det kvinnornas vapenlösa upp- ror mot kriget, som av Tidevarvet startats efter en vädjan från Amelie Posse-Brázdova.
75 representanter hade .utsetts av de 20.000 kvinnor, som genom skrifkligt förrättad valhandling visat sig gilla idén.
De fyra inledarna vor0 dr Nai- ma Sahlbom, fru Signe Höjer, fröken Kers- tin Hesselgren och fru Elin Wagner.
En resolution antogs, vari det bl.
a. hette: " Avrusitning ar en f örutsattning f ör världsfred.
Vi kräva a t t den ajournerade avrustningskonferensen snarast inkallas, &amp; terupptar sitt arbete och genomdriver ett fördrag om verklig nedrustning Imed interna- tionell kontroll som ett första steg mot uni- versell avrustning. "
Att f ör Nationernas Förbund f ramlagga resolutionen ~ ' t s å g representantmötet en delegation, bestående av dr Ada Nilsson, dr Naima Sahlbom, fru Elin Wagner, dr Andrea Andréen-Svedberg, fru Signe Vess- man, fru Hulda Flod, redaktör Carin Her- melin, fröken Anna T. Nilsson och fru Flory Gate.
TANDKLINIKEN Mottagningar: vardagar 10-1, 5-8, lördagar 10-5.
Annan tid efter överenskommelse.
KOSTNADSFRI RADFR.
BILLIG TANDVARD.
Telefon 40 77 10.
Leg. tandläkare.
- Bryg.gaaegatan 7, om Ni behöver I miiblleir, mattor, armattar, h v a g n a r m. m. F6minliga avbetalningsvillkor.
23 04 15.
171 HERTHA Signe Wennberg: Vägarna att nå de unga.
ALLT VART HANDLANDE OCH: I dast låtande lever vi människor inte en- i nutiden utan kanske an mer i framtiden.
Det a r gott a t t kunna satta in med all kraft och allt intres- se i det, som nu ar, i stundens och da- gens liv, men det a r viktigt, a t t man på ' samma g %ng ser framåt.
En slakts framtid a r dess ständigt nya generationer.
E t t lands framtid är den uppväxande ungdomen.
För att ideella strävanden skola baras vi-!
dare, måste man f å ungdomliga idé- barare, eljest faller arvet dött till marken.
- Kvinnorörelsen har vun- nit stora framg %ngar - den har vid- gat synkretsen, den har skapat nytt liv, den har givit mänskligheten kul- tiverade, s jalvständiga, arbetsföra, klarsynta och kloka kvinnor.
Den-:har skap ' at en.
frigjord kvinnotyp med krav på eget människovärde.
Vi, som nu äro vuxna, ha; fått uppleva kam- pen och - segern.
De unga ha en- dast upplevat segern, skördat vins-.
terna.
De veta föga om motståndet, orättvisorna.
De st % lugna ' och sak- - ra på sin.
erövrade rätt.
De g % in i verken, arbetsomrhdena, jämsides med mannen, de leva ett lika fritt och eget liv som.
mannen, de studera sida vid sida med mannen och ta sin ratt hartil1,som en självklar sak.
Och va1 a r det, t y denna naturliga utg %ngs-, punkt a r den enda riktiga, ' den enda hämningsfria.
Den ger nutidens unga kvinnor en oskattbar g %va.
Satta de varde p % den?
Något, som man ' fått utan kamp, tar man som något självklart.
Det ligger en fara häri.
Det kan handa, a t t den unga kvinnan t a r alla fördelarna men e j möter upp mot kraven, som stallas på henne.
Hon tar friheten, skbets- ratten, k u t den självklart och hän- synslöst, utan tanke på vad hon a r skyldig a t t ge.
Samhället kräver hennes kraft, hennes insats.
Hur skall vi lära henne a t t förstå detta?
Den förening, som framför alla andra a r kvinnorörelsens fanbärare, som hjälpt kvinnorna ti.11 vad de nu äga, som st %r p % deras ratt och vill lära dem deras plikt - det ä r F.-B.-F. .. Förbundet a r m e d l e t för a t t n h m h l e t, och det mål, som vi nu sträva till ar, a t t kvinnan skall värdigt och starkt intaga sin plats i samhället, k r a v a s i n r- a t t och ' göra s i n plikt.
För a t t en förening skall vara stark och bärande, maste i dess leder fylka sig ungdomliga skaror.
De äro dess framtid.
Vi se oss omkring i v %ra kretsar, och ' vi kanna, a t t vi måste mer an nAgonsin sätta in v %r kraft p % a t t väcka dessa unga till intresse och entusiasm för vår sak, för vAr förening.
Hur skall detta ske?
Jag skulle vilja dela upp mina synpunkter enligt tv % linjer, som egentligen bli en fortlöpande lin je s % småningom, Den första kallar jag i n r i k t.
.ningen, under uppväxt- A r e n, och den andra: v a g a r - n a at.t n % d e u n g a, n a r d e b ö r j a b l i f 4 r d i g a sam- hällsmedlemmar.
, * välsorterat lager av alla slags Snör- makerier, såsom Band, Snören, Tofsar, Fransar, Belysningsarmatur m. m., m. m. UTSTXLLNING och BUTIK Klarabergsgatan j2, S t o c k h o l m., Telefon: 21 96 96 och I I 37 96..
172 HEBTHA Inriktningen under ~uppvaxt %reii.
Vi veta - la, hur oandigt ' lätt på- verkbar ungdom a r i uppväxthren, och därför ha .de, som komma i när- mare kontakt med dem, stora möjlig- heter att rikta in dem, så a t t saga.
Först ha vi hemmen.
För flickan, den blivande kvinnan, ar.
det av grundlag- gande betydelse, hurudan moderns stallning a r i hemmet, om hon varde- sattes och uppskattas som en sjalv- ständig varelse eller ej.
En mor med levande samhällsintressen, med för- mAga a t t först % tiden och a t t följa sina barns trevande försök a t t reda upp livet och dess problem, med verk- liga - kunskaper icke minst, som gör hennes omdöme värt a t t höra, en s&amp;- dan mor lägger en grund i barna- och ungdomssinnet, som blir god a t t byg-.
ga vidare p %.
S &amp; ha vi skolan.
Har öppnar sig oandliga perspektiv för dem som vil- ja se sin garning som ett led i-bar- nets utveckling, dem som vilja fost- ra de unga till dugande samhallsar- betare, och som förstå a t t finna .kon- takten med det unga sinnet. '
I all undervisning kan ges impulser, entu- stasm, kunskap.
E t t rikt arbetsf alt för dem, som älskar ungdom ' och sitt samhälle.
Till sist ungdomens egna intressesf arer, deras f öreningsliv av skiftande slag.
En ansvarsfullt ledd soutrörelse t. ex. vacker och .lär ung-.
domen praktiska o.ch etiska ting, som skapar samhällsanda och - fosterlands- kärlek.
Ungdomens tidiga politiska intresse kan ledas.
klokt och ge dem mycken och god samhällskunskap.
Efter skolaren komma of t a utbild- ningsår, då goda krafter kunna nå de unga.
Allt lararfolk vid utbildnings- anstalter borde.
väckas till insikt om sin plikt.
Det a r ofta en tid i de ungas liv, d % allt mänskligt vacker intresse och- d % speciellt de unga.
.
kvinnornas samhallsmoderlighet vak- nar.
Nar s % de unga flickorna börja bli färdiga samhallsmedlemmar, nar de söka sin vag i samhället, nar de börja bli röstberättigade - p5 vilka vägar skda vi då n &amp; dem '!
En sådan vag, som jag livligt arbetat för sedan 12 å r tillbaka och försökt intressera kretsarna för, a r inrättandet av yr- kesupplysnings- och rådgivningsby- råer inom kretsarna.
En shdan byrå, bör vara en vag a t t låta ungdomen lära kanna Fredrika-Bremer-Förbun- det.
Den ger n %got av varde i ratta ögonblicket.
Den blir ett stöd och en hjälp.
Jag kan ej har skildra, hur var byrå i Hälsingborg arbetar, men jag vill p %peka de tv % linjer, som un- der årens lopp utkristalliserade sig, na.mligen den rena yrkesrådgivnings- lin j en och den sociala upplysningslin- jen genom föredrag för ungdomar.
Dessa sociala föredrag st % numera öppna för a11 ungdom.
En annan vag, som jag g %ng p % gång betonat vikten av, ar anord- nandet av diskussionsklubbar inom kretsarna.
Glad jande nog tycks in- tresset börja vakna litet ' varstans i v %rt land.
Behovet av samhallskun- skap, av formell träning, av en mötes- plats, där man får detta i god kam- ratlig anda och i fritt umgänge, har länge varit stort.
Om F.-B.-F.-kret- ' sarna komme underfund med vilket betydelsefullt arbetsomrhde detta ar, skulle det snart icke finnas en krets, som ej hade en shdan diskussions- klubb.
Den blir ocksh ganska snart en naturlig mötesplats för alla åld- rar; särskilt de unga kanna sig lm-, kade av det praktiska arbetet i en dylik klubb samt av det trevliga, na- turliga satt, varpå kunskap vinnes sätter Ni värde pH verkligt laBkt~t bröd, bakat av de allra bästa ingredienser, verkligt gott kaffe, som Ni kan dricka i en v e ~ k l i g t trivsam miljö?
-.
GA dá till.
Kafferum Klurcc N: a K p k o g a t a 86, Kungsgatan 55.
Tel. 20 84 05.
Sturegatan 5.
Tel. 21 58 81.
Kaffebröd, Kakor, Bakelser, Tårtor och bakverk av alla slag, även Matbröd.
Kaffe med dopp 55 öre.
- S m ö r g å S a r.
- KAFFEREP ANORDNAS.
Iten.
I
där.
Klubben blir också ganska snart oss da göra deita mera konsekvent, en källa till gläd je för olika yrkesut- men liit oss använda ungdomen, sh övare.
Man känner sig ej längre s &amp;.
a t t d ~ ' n a r k u n s k a p om förbun-.
isolerad - man blir bekant med så dets stipendier och vad som göres för m %nga olika.
verksamhetsoin-råden, ' .dem genom dessa, och så a t t iien man f å r fläktar från andras arbets- f å r ' h j .ä l p a t i l @ l .med a t t arbeta fält.
Vår klubb gjorde under varen för fondernas ökande!
Mitt förslag.
ett första trevande försök a t t inbju- ä r: l %t ungdomen g ö r a stipendie-.
da kvinnor från olika yrken till en en- aftnaq i kretsarna .- vi vinner tv % kel och trevlig samkvämsafton .- ting: ' stip.-inst.
blir kand av många, och jag tror, a t t vi tyckte försöket många.
fler - kassan blir stärkt.
Ge- slog väl u t och manade till efterföljd. '
nom, ungdom till ungdom!
' På många andra satt kunna kret- Förbundets skolor ha genom den sarna arbeta.
för a t t försöka n % och utomordentliga filmen blivit mera intressera unga människor.
Vi hrr allmänt kända på sistone.
Men jag under årens lopp haft kurser i alla tror, att vi genom enkla medel skulle upptänkliga ämnen, och en del av kunna ständigt hhlla intresset vaket dessa ha särskilt tilltalat de .unga.
för dessa verksamhetsomr&amp;den.
Jag Kanske ä r en dylik kurs den första.
tar mig friheten a t t framlägga för- bekantskapen med F.-B.-F., och snart slag om vackra bildserier fran sko- finner man, a t t man f å r mycket,.
lorna, utökade med statistiska tabe- mycket mera i denna förening.
Kur- ler, uppgifter p &amp; kurser, fordringar ser i språk, konsthistoria, praktisk för inträde m. m., vilka skulle till- lagkunskap, nationalekonomi, etiska, handahiillas kretsarna, f ör a t t dessa spörsmal - allt lockar och giver i i sin tur skulle kunna ge sina med- utbyte.
lemmar ständig, synlig kunskap om.
Stockholmskretsens Fredrika-Bre- förbundets, arbete för ' de unga kvin- merskola.synes mig vara ett utmärkt norna.
föredöme för kretsar, som kunna slik E, annan .gg, som skulle in p &amp; den vagen.
1 andra stader an unga kvinnor %tt känna samhörighe- Stockholm skulle givetvis ämnet ten med oss, har jag länge, haft i tan- samhällskunskap med fördel kunna karna - och det ar att försöka hjäl- upptas .i en dylik skola eller kurs som pa unga, - yrkesutövande kvinnor att kanske blir det ämne, som &amp; ve den bli kända.
F.-B.-F.-kretsarna skulle unga mest i utbyte.
mycket lätt kunna öppna sina aftr Genom ungdom ' till ungdom!
nar f ör dessa yrkeskvinnors alster, Då man söker efter vad som kan ordna en liten utställning då och då, slå broar till de unga från F.-B.-F., - kanske ' kunde utställaren f å en kvart granskar man naturligtvis förening- eller tjugo minuter av kvällen till a t t.
ens arbetsområden för a t t finna dem, ge en Eten exposé ' av sitt yrke eller som närmast äro till för ungdomen.
sina alster.
Kanske kan förbundet på De äro: stipendieinstitutionen och sQ satt i rätta ögonblicket ge ett förbundets skolor.
Vi ha s % m %nga handtag, som blir värdefullt .for li- gånger talat om behovet av a t t viira vet.
Förslaget går vidare till kret- länsfonder ökades regelbundet.
Lat sarna.
S ' L Ed ' w.
B e r g g r e n s Elevatelier Teckning.
Malning.
.
.
' Mellem siagene p i Hov.
Fr. v.-adv.
Stjern- stedt, rektor Kullgren, frk.
Laurell, fru Dyrssen, frk.
Eangenhei.m, frk.
von Plom- gren, fni Petrén, frk- Thorstmon, sittan- de Smar Ohdner och Quensel.
N MER IDEALISK SAMLINGS- plats för Fredrika-Bremer-Förbun- dets arsmöte än Östersund kan inte gärna tankas.
Vackra omgivningar, en ypperlfg samlingslokal, goda ar- rangörer och framför allt en char- mant och gästfri väginna och lands- hövdingska, som gjorde arsmötet 1935 ' till lika givande,.
som angenä- ma och minnesrika dagar- 47 med- lemmar (varav en manlig), represen- terande 24 kretsar ha &amp; mött upp till Jämtlands huvudstad, och halsades i Hovs statliga gillessal välkomna av östersundskretsens ordf. fröken Ger- da Ljunggren, som i sitt tal manan- de drog UPP en liknelse mellan ett medeltida jämtländskt kvinnoöde och den nuvarande generationens stra: vanden.
Sedan förbundsordf.
fru Li- zinka Dyrssen tackat f ör valkomst- hälsningen, förklarade hon Arsmötet En sak, som ä r mycket viktig, a r problemet alltför mycket har blivi t, naturligtvis, a t t se till a t t man i sty- hur vi skall f å in de unga i vårt för- relserna lämnar plats å t unga kraf- bund.
Men det ä r avsiktligt.
Min in- ter.
Det får ej bli stagnation i en ställning är denna: F.-B.-F a r f ö r- Förbundet skall till styrelse, efter hand skall ungdomen m e d l a r e n. rycka in.
En enda ivrig, intresserad ungdomen förmedla Fredrika Bre- ung människa i en styrelse drar .med mers, egen anda: k a m p a n d a n sig många av sin egen %Idersgrupp i för det, som a r sant och ratt, m e d- intresserat arbete för föreningen.
k a n s l a n med dem som lida, a r- överhuvud taget skall man försöka b e t s g 1 ä d j e n i samhällets tjanst.
använda unga kraf ter i f öreningens Kan v i vara de, som ger en ung tjanst.
Det finnes s % m h g a, villiga, människa en sådan inställning till li- duktiga, unga människor, som inget vet, kan vi h j alpa henne a t t finna na- hellre önska an a t t f å hjälpa till i got intresse i arbetet för.
osjälviska praktiskt arbete, i organisationsarbe- syften, kan vi visa henne på hennes te, överhuvud taget i allt, dar deras plikter a t t ingripa, dar orättvisa rå- entusiasm och arbetsvilja kan kom- der, kan vi f å henne a t t i glad vilja ma till användning.
L %t oss se till, offra sig i samhälleligt arbete, ja, då menar jag, a t t vi med glädje och till- a t t vi använda dem!
Till sist några avslutande, samlan- försikt vhgar se framtiden an, t y ar- de ord.
Kanske kan någon tycka, a t t vet kommer a t t val förvaltas.
långa, hellinne, fallade, med hangare, nästan outslitliga, passande till såväl köks- .som toiletthanddukar, pris endast 6: 50 duss.
3 duss.
fraktfritt.
Oskamsons Lager, Kungsg.
70, Sthlm.
.
årsmöte i.
Kre tsrepiresentanternas rapport följde härpå och gav en nara nog.
.allomfattande blick över vad som sig tilldragit haver under det gAngna Aret inom föreningens stora och små lokalavdelningar - en- klar och miingsidig exposé över f örbundets.
s.kiftand gärningar och ' mål.
A för- bundsstyrelsens vägnar riktade fru Dyrssen ett varmt tack för det arbe- te, som nedlagts, och hoppades, att den .durton, som ' genomströmmade redogörelserna, alltid måtte ljuda.
De ekonomiska frágorna utgjorde programmets nästa punkt.
Styrelsen beviljades decharge.
I den ordinarie kassaförv.
adv.
Mathilda Stael von Holsteins f rånvaro genomgick fröken Axianne Thorstenson den ekonomiska planen för ' årets.
verksamhet, vilken godkändes.
Efter en kort lunchpaus hölls mö- tets första föredrag ' av fru E b b a O ' d h n e r, som i sitt anförande framlade både föräldrarnas, lärar- nas och - elevernas syn på problemet d e staora skolk1ass.cs.r- ' n ' a.
E t t skriftligt uttalande i friigan,.
avsett a t t överlämnas till ecklesiastikministern och skol- överstyrelsen, förelades mötet och Aterfinnes på annat ställe i detta nr.
I den under dr Rydhs ordförandeskap följande diskussionen gjordes en.
del, b %de sakliga och temperamentsfulla inlägg friin sávalJirare- som förald-.
.
rahåll.
: Dr Ar v i d G i e r o w, Hälsingborg, underströk det vasent- ligaste i önskemålen, men ville göra.
nAgra mindre justeringar i uttalan- det.
Rektor M a r t a G r ö n v a l l, Örebro, vittnade om svårigheten a t t nå kontakt mellan lärare och elever i stora klasser, en svárighet som ic-.
ke minst .barnen själva lida av.
Kan- ske. '
kan något '.
genom dessas ' Östersund. '
.
.
öpphat.
Till v. mötesordf.
utsåg05 rektor Thyra Kullgren och dr Hanna Rydh Munck af Rosenschiöld.
samt till sekr. fröken Ida v. Plomgren och fru Ruth Schiirer von Waldheim.
-, ' Av förbundsstyrelsens medlemmar och suppleanter narvoro fjorton, nämligen or- dinarie fruar L. Dyrssen, A.
' Gierow,, M. Lundgren, E. Quensel, dr H. Rydh, rektor T. Kullgren, fröknar ' I. von Plomgren, A.
.Thorstenson och suppl.
: advokat R. Stjern- stedt, fröken G. Langenheim, fruar E. Odh- ner, E. Lovén, T. Petrén, I. Rosenqvist.
Från kretsarna hade, följande repreren- tanter infunnit sig: B o r å s: fru E. Boh- lin; F a l k ö. p i n g ': fru T. Koch, frkn R. Gustafsson; G a v ' l e.: fruar A. Kling- berg, G. Modén; G ö t e b o r g: rektor T. Kullgren; H a l m s t a d: frk A. Ljung- berg; H a 1 s i n g b o r g: rektor S. Wennberg, d r A. Gierow, fruar A. Gierow, .E.
Stibe; K a r l s k r o n a: fru A.
Berg- strand; K a r l s t B d: fru E. Lovén; L i n k ö p i n g:.
fru M. Muscat; L u n d: fruar T. Petrén, A. Mjöberg, K. Mortensen, fröknar M. Beijer, I. Westdahl; .M a l m ö: fruar E. Quensel, E. Berggren, L. Lovén, A. Nordenstedt, T. Schartau; M a r i ' e- s t. a d: frk G. Langenheim, fru G.
Mag- nell; N y- k ö p i n.
g: fru .. E; ' Eriksson.
; S k e .l 1 e f t e å: fru M. Utterström; S t o r k h o 1.m: fröknar E. Ekström, .E.
Kleman, S. Laurell, .I.
von Plomgren, A. Thorstenson, advokat R. Stjernstedt, fruar K. Hjelmqvist, E. Odhner, M., Ramsjö, R. Schurer von Waldheim; S t r a n g n a s; fru I. Rosenqvist; S u n d s v a l l:.
fru M. Strömberg; U d d e v a l l a: f r k G. Månsson; U m e å: lektor S.
Hallström.
; V a r b e r g: fru M. Lundgren; V a x i ö: rektor E.
L ' undgren; Y .s t a d: frk E. Strandberg; Ö r e b r o:.
, rektor M.
Grön- vall.
fru L. Skoglund: ö s t e r s u n d: frk G.
~ j u n ~ ~ r ' iiru e n, V. Heilborn.
.
-. '
', I Stilfulla, moderna.
Möbler i ~ i &amp; a p ' +er.
Kredit ordnos.
. '
Möbler til1dkas " eftei ritiing: ',. '
0: l a Brogatan 19, Stockholm.
1 1 ...
!
1 Z,;.
.
,.,,.
.
.
.
.
.
påverkan av föräldrarna, menade rektor Grönvall.
Fru A n n a N o r- d e n s t e d t anshg a t t inledaren i någon mån överskattat sakens bety- delse och menade a t t roten till det onda ligger i examenshetsen.
Inlägg i diskussionen gjordes vidare av bl.
.a.
rektorerna K u 11 g r e n, W e n n- b e r g.
och S t e n u d d, vilka i hu- vudsak hö110 sig till fru Odhners syn- punkter.
Gemensamt %rEgt arbetsprogram f Gr.
.
.
kretma var dagens nasta diskussionsämne, som.
vid ett intressant och sakligt anförande inleddes av fröken Axianne Thorstenson, som ansåg, a t t det både kunde bli till en hjälp för kretsarna och till betydelse för förbundet om man å r l i g e n kunde enas om en eller flera gemensamma ar- betsuppgifter.
I förhhllande till det planlagda programmet skulle dock för .kretsarna rhda en viss " frihet un- der ansvar ".
Tal.
förordade a t t endast ett f %tal punkter upptogs pr %r, .men dock alltid helst aktuella problem, som fordrade omedelbar lösning.
För- ' slagsvis nämndes f ör det kommande arbetsgret verkande f ör ökad kvinno- representation i andra kammaren, opinionsbildning för mindre skolklas- ser, stipendieinstitutionen samt för- sök a t t intressera den kvinnliga ung- och dess syften.
domen för F.-B.-F. I den följande livliga diskussionen var man tämligen överens med frö- ken Thorstenson om det Hrliga ar- betsprogrammets vara, men däremot skiftade meningarna evad det gällde dess bestämmande och innehhll.
Fru Schurer von Waldheim Föreningen Handarbetets \ Iiinner Stiftad 1874.
Möbeltyger, mattor, gardiner och broderier.
Renoveringar.
Skolor för utbildande av vävlärarinnor och textila k-onsthantverkare S t u r e p l a n 2, Sto ' ckholm, tel. 604863 % r s m ö t e t skulle varje gång be- sluta om nasta års gemensamma frå- gor då remittering till kretsarna bleve alltför omständigt, vilken åsikt rönte både med- och mothiil1 hos de andra debattörerna.
Beträffande den före- slagna arbetsuppgiften: Verkande f ör ökad kvinnorepresentation inom andra kammaren framhöll0 några ta- lare bl.
a. fröknar L a n g e n h e i m och K l e m a n dess nödvändighet, varemot andra bl.
a. rektor G r ö n- v a 1 1 ochfru M o r t e n ' s e n anshgo att F.-B.-F. endast med stor svårighet kunde taga upp ett ämne, som tangerade politik.
FYöken Thors- .tenson replikerade med a t t tala om hur hon tänkt sig a t t saken neutralt men ändå effektivt skulle kunna ord- nas och gav exempel f r h stock- holmskretsens arbete.
- Under dis- kussionen framkommo ytterligare f örslag till arbetsuppgifter i bl.
a. hembiträdenas pensionering.
Man enades emellertid om a t t upptaga de tre av tal.
föreslagna ämnena: sti- ' pendieinstitutionen, ökad kvinnorep- ' resentation och mindre skolklasser.
Den arbetsamma delen av första mötesdagen var härmed tillända.
Den .älskvärda östersundskretsen bjöd s &amp; deltagarna på utfärd med kaffe till Frösön, där b %de, sör- och norrlan- ningar fingo njuta av en hänförande utsikt över snöiga fjälltoppar-och en stämningsfull konsert i Frösö gamla vackra kyrka.
Som värdig avslut- ning p % en givande dag kom s % den ståtliga supén p % Residenset, dar vär- dinnan dr Hanna Rydhs spirituella välkomsttal formade sig till en var- ning till kvinnorna a t t inte uppgiva de rättigheter och positioner som de nu Atervunnit efter a t t flera tusen %r f. Kr.
ha ägt och senare förlorat dem.
BCapg6adens epparkakor (Tunna lunchpeppar~akor).
.
gaellkata - W &amp; l l b a r a, Hr.
9 ~ 6 0 ~ 9: - tillverkade efter ett gammalt recept av K A R S T E N S B A G E R 0 Stockholm.
.
Kungl.
Hovleverantbr.
Firman Grundad 1820.
&amp; v a O B U e B - VarIuOa~
Andra mötesidagens.
.
f.
örhandlingar inleddes med styrelseval, varvid v d - kommitténs förslag följdes.
Till förbundets ordförande omvaldes en- hälligt fru Lizinka Dyrssen, Stockholm.
Övriga ledamöter i stvrelsen blevo: rek- - tor aria Asprnan, f&amp;ken Eva Fröberg, rektor Anna Sörensen och f n i Ebba Odh- ner, samtliga i Stockholm, fru Astrid Gie- row, Hälsingborg, d r Rut Gnibb, .Växjö, ' fni Elsa Lovén, Karlstad och fru Torborg.
Petrén, Lund.
Från föregående å r kvar- Dr Hanna Rydh och hennes lilla dotter i stående i styrelsen äro rektor Thyra Kull- jämtlandsdrakt .. gren, Göteborg, fröken Ida von Plomgren, advokat Mathilda Stael von- Holstein, frö- ken Axianne T.horstenson, samtliga i Stock- till vilka bagge halsningstelegram.
avsändes.
, Även till den .på mötet när- hplm samt fru Fanny Björkman, Norrkö- ping, fru Maja Lundgren, Varberg, fru varande f r u Quensel riktade fröken Gertiud Rahde, Visby och dr Hanna Rydh, Kullgren några tacksamhetens ord Östersund.
Till styrelsesuppleanter omval- des d r G.ulli Pauli, aktuarie Hedvig Dern- f ö r gott arbete.
Fru Quensel tacka- by, fruar Astrid Levisson, Göteborg, Ellen de för gott samarbete och f r å n fru Tiselius, Linköping, ' inga Rosenqvist, T ö r n e l l upplästes följande skri- Strängnäs.
Dessutom nyvaldes fru Elsa velse: Malmroth, d r Gerda Kjellberg, Stockholm, " Att ' skil jas f rån arbetet inom Fredrika- samt, fru Edith Berggren, Malmö, fru Me- Bremer-Förbundets styrelse och förvalt- l a Strömberg, Sundsvall, och, fru Ragnhild ningsutskott kan val d d r i g för någon ha Garby, Borås.
varit lätt.
Att lämna det efter a t t ha va- Dr .Karolins Widerström och fru: Gertrud rit med i 21 år,, gör e j skilsmässan mind- Törnell, Stockholm, fru Elisabeth Quensel, re svår.
Dokk -.
när man som j a g därvid Malmö, fru Stina R,odenstam, Hudiksvall obönhörligen stiger in i ålderdomens land och fröken Ingeborg Öquist, Umeå, vilka - hur många goda, vackra, roliga minnen alla tidigare killhört styrelsen, hade un- har e j förbundet givit mig med p % vägen, danbett sig återval.
hur många älskvärda, överseende vänner Till revisorer valdes fru Dorthe Hubner, och kamrate:, har jag e j dar fått.
För mig aukt.
revisor Sven .Nissvandt och £röken har denna tid anda in i det sista varit en Helena Carleson, Stockholm med dir .. Mau- skola.
Att tills.ammans med kunskapsrika, ritz Carlsson; fröken Louise Palander och kloka, klarsynta människor f å dryfta och fru Elisif Théel som ' suppl.
reda u t de mångfaldiga slag av frågor och I kommittén för lagfrågor okvaldes dr ärenden, som bli förbundet förelagda, a t t Alexandra Skoglund, advokaterna Mathil- f å följa.
kretsarnas glada, intresserade ar- da Sta21 von Holstein, Ruth Stjernstedt betsvilja, byråtjänstemännens påpasslighet och Marta Wikström samt fröken Axianne och kunnighet, icke a t t förglömma den Thorstenson cch fru Gertrud Törnell.
raska journalisttakten hos Herthas redak= Redaktionskommitté för Hertha: fru tör - att ha upplevat a l l t detta a r och Karin Fjällbäck-Holmgren, fröken Axianne förblir för mig en källa till outplånlig tack- Thorstenson och fröken Ida von Plomgren samhet .och glädje.
E j mindre tackar jag samt Herthas red.
Margareta von Konow.
för den myckna person1ig.a vanli,ghet, som visats mig, -.
- - ja, - tusen,tusen gånger tack Mötet beslöt förlägga nästa Arsmö- till alla!
t e till Stockholm på tid som senare Visst ha vi grälat ibland i förvaltnings- ' skulle bestämmas.
.
, utskottet - och istyrelsen, men det är.förun- .Rektor Kullgren uttalade e t t varmt derligt .med den saken, a t t jag har en tack till dem, som under.
Aret läm- kansia av a t t vi efteråt varit nästan mera sams än ' någonsin.
Och hur skulle det nat styrelsen, särskilt då till dr Wi- egentligen kunna vara annor1und.a.
Ty vi derström och fru Gertrud Törnell, alla, som höra förbundet till, vi måste mer Fysikalisk-Dietisk-Kuranstalt 1,oo.o H u l t af ' o rs Behandling av reumatiska Bhmrnor, arnrrjubdomar, mag- och tarmlidanden ' eamt andra kroniska sjukdomar.
Alla moderna badformer, elektricitetsbehandling fot över havet och massage.
Indivrduell diet.
Veget~risk och blandad kost.
Helpension.
Begar utförligt pro- spekt.
Moderata priser.
Inga dricksp Overläkare: D:r E. Garby; Postadr.
Hultafors.
Tel. Borh 695, Ravlanda 68, Hultafors 16.
Under samma regrm: Nyhyttans Badanst.
JiirnboAs, öppen hel &amp; aret, Ekebyholms Badanst.
Rimbo, opp.
s.ommarm., Sthlms Fysik.
Kuranst.
Humlegardeg.
18..
.
.
,
' eller mindre medvetet känna betydelsen, ja, jag skulle vilja s8ga lyckan av a t t i F ' red- rika-Bremer-Förbundet aga ett forum, som icke endast vill, utan som det %ligger att förutsättningslöst och sakligt, utan politis- k a hänsyn fatta sina beslut och saga u t sin mening.
J a g .skulle vilja ropa ut till varje kvinna i Sveriges land a t t genom anslut- ning till förbundet vittna om betydelsen för dess strävanden.
Den enskilda människan aldras d, viss- nar bort ..
Men F ' redriksBremer-Förbundet m %ste i oavlåtlig förnyelse f % leva för fort- ' satta strider och segrar, med vördnad för de framsynta andar, som givit det dess ge- staltning, i förstfielse för tid som ar, med blicken riktad mot framtiden. "
,: rättigheter i de territorier, s m respektive länders jurisdiktion.
tillhörs Det offentliga niniitet i befkwings- Prilgm, som Arsmötet utlyst samma dags e. m. hade till inledare adv.
R u t h S t j e r n s t e d t och dr;.
G u n - h i l d S ö d e r b a u m, vilka ur respektive juridisk och medicinsk synvinkel skarsk %dade det aktu- ella problemet.
Adv.
Stjernstedt utredde de Atgarder, utredningar o. dyl. som vidtagits i statligt och kom- munalt haseende och uppehöll sig Rektor S i g n e W e n n b e r g, särsakilt vid bostadsfriigan för barn- Hälsingborg, inledde så diskussions- rika.
Dr Söderbaums anförande kon- centrerade sig kring den förebyg- ämnet: gande mödra- och barnavlirden.
I den H u r.
i n t r e s s e r a den k v i n n l i g a u n g d o m e n f - ö r föl jande diskussionen framhölls tyd- ligt ' svhigheten a t t hjälpa p % ratt F.-B.-F. o c h d e s s s y f t e n?
Hennes tal, av vilket hon gjort ett satt.
Dr G i e r o w lämnade en intres- ~amman~drag, som Aterf innes pik an- sant redogörelse för Sociala byrhns i .nan plats i detta nr, formade sig till Hälsingborg verksamhet och citerade en vacker tro p % .förbundets uppgift den nye medicinalstyreIsechefens ytt- a t t till ungdomen förmedla arbets- rande, att de bast anvauda miljoner glädje i samhällets tjänst.
För det gi- vore de, som gave varje svenskt barn vande, stimulerande anförandet, som möjlighet a t t äta sig ' mätt %tminsto- bl.
a. visade hälsingborgskretsens ne.
en gAng pr dag.
.
Efter denna diskussion var årsmö- otroliga energi och förmiiga, tackade tet till ända.
rektor Kullgren.
I den därpå föl- jande diskussionen framkommo %t- I innerliga ord tackade förbunds- skilliga värdefulla f örslag och syn- ordföranden fru D yrssen vardf olk och deltagare, minnande om den punkter.
tjänar till Förslag till biträdande av den s. k. vackra sak som F.-B.-F. M o n t e v i d e o k o n v e n t i o - icke endast kvinnornas utan framför- n e n framlades % styrelsens vagnar allt mänsklighetens gagn.
Ordf. av- tackades av fröken Kullgren och så av fröken Thorstenson, varefter aterstod endast det 51: sta %rsmötets fil j a d e lresdutiam antogs: festliga epilog, en jämtlandsk kultur- " Enär vi önska, a t t kvinnor principiellt afton med skicklighet och smak re- skola tillerkä.nnas samma rättigheter och gisserad av dr Rydh, som själv till skyldigheter som man i alla liander och in- om alla verksamhetsområden, stödja vi har- slut livligt hyllades och blomster- med Montevideofördraget, undertecknat i smyckades.
december 1933, och uppmana förbundsför- Intressanta, stimukrande dagar i samlingen a t t antaga det såsom följer: vacker kulturbygd, det a r facit av De undertecknade staterna överenskom- 1935 %rs möte i östersund.
ma a t t efter ratificering av denna konven- MARGIT MUSCAT.
tion män och kvinnor skola hava .samma.
.
a. sta Belagen 600 fot över haret i vacker Bergslagsnatur.
Barrskogsluft.
.Nya.
' badavdelningar med behandling av ischias, reumatism, nervlidande, högt blodtryck m..
m. Sk&amp;isborgsrnetodert.
Vegetarisk och blandad kost.
Ett 20-tal moderna rum med varmt och kallt vatte~i, w.
c. '
och värmeledning.
Pensionärer mottagas.
Ned- satta priser r septemeber-I juni.
Begär prospekt.
Adress: Jiirnbocis.
Telefon 13. '
.
heim, lär ha gått litet högre ' upp på.
sluttningen; På Fjeldstuen är man just.
,.
L nu » mellem slagene » i färd med att put- sa upp utan och innan.
Denna pla &amp; ' .ar verkligen en förbryllande blandning a v .. gammalt och nytt, både ute och inom- hus.
Man har fullt moderna ekonomi- -.
byggnader och en ladugård, som ar tip- top.
Men ute på de olika härbärgena .- FTER F.-B .. - F:s STATLIGA ARS- gror gräset på torvtaken.
Mellan två av Emöte företog en del av OSS en utfärd byggnaderna har man anlagt e n - tennis- -.
till Are och Storlien.
Fyra av oss, fort- bana.
Inomhus ser ' .man.- också samma satte därifrån till Trondheim.
I aster- blandning a v modernt och antikt.
Men sund hade vi gått och huttrat i kölden.
här ' ar &gt;&gt;hygge&gt;&gt;, och det har nog också Har i Trondheim mötte oss full sommar .. .prins Eugen, Björnstjerne.Björnson m. fl.
Syrén och gullregn blommade i tradgår- notabiliteter tyckt, som nu skåda ned D; darna och barnen badade i fjorden.
Små oss frånm:de.
u h h g j d a platser, där de; as båtar kilade ut och in for att föra pas- ko ' nterfej, med vänliga dedikationer, bli- sagerarna ut till omgivningarna.
vit placerade.
.
Vi skulle ju härifrån be- Vi måste naturligtvis först se de.men, stiga Snöhättan.
; Det måste vi emellertid som aldrig blir färdig.
Hela fasaden .ar Straxt avstå ifrån.
D e t.
hade blivit så.
belamrad med byggnadsstäl,lningar.
Man ?armt också här, ntt snön smälte, så att sätter upp en serie bilder i kroppsstorlek vattnet forsade ner överallt.
Vi kom i dar på en fris.
Nathan Söderblom st % alla.fal1 så högt upp, att vi fick se Snö-.
dar redan i - sällskap med.
några andra hättans - karaktäristiska profil härifrån.
kyrkans tianare.
Efter dômen ' bese vi Och ' aStrangnasn tog sig ett riktigt bad siaden sp8rvagsledes, vilket inte alls är i en fjallb; äck., Så studerade vi floran, dumt, nar man ej har lång tid på sig.
som har stod på förvårstadiet med stora, Bondeheimen ar ett propert hotell och vita pulsatillor, primulor och azaleor.
lägger vi sedan till, att Munkolmen ute i Björken var ' annu ej fullt utslagen, men f jorden, dar Peder Griffenfelt ' satt fång- blev gron på ett dygn.
Nere vid sta- en i I 8 år, ger oss ' en doft av historia, tionshuset har en kvinnlig botaniker från tro vi.
att våra huvudintrvck av den Oslo anlagt en liten .botanisk trädgård, nordliga metropolen äro deglarerade.
.
där var allt längre kommet, och vi kur+ Sedan delar truppen på- sig.
&gt;&gt;Karl- de få en god föreställning om, vad som stad.
med make, far.
direkt söderutj .me- komma skulle.
.
F r å n Kongsvoll for daq: » Strängnäs&gt;&gt;, » Uddevalla » och; &gt;Strä,ngnäs » direkt- till Oslo.
Vi två &gt;&gt;Malmö&gt;&gt; stiger ur i Kongsvoll: H a r h r v a r a n d e stannade i k om bås.
Där- möter oss (910 m. ö h.)
för första gång- ifrån gjorde vi den oförglömliga färden en den verkliga ödemarken.
Stationshu- ut till Andalsnes vid Romsdalsfjord.
Na- set och Kongsvolls fieldstue ar de ' enda turen ar har i och för sig så storslagen, hus vi kunna se.
M &amp; Kongestigen går. '
ait färden bara därför bli; en; p~lev&amp;e.
här fram genom Gudbrandsdalen.
Den N u kom därtill den - hastiga snösmalt- ar numera en mycket trafikerad bilväg.
ningen, som blev e ' tt spännande moment Den gamla ridstigen dar ' kungarna far- i det hela.
Vattnet vällde ned från stu- dades från och till kröningen.
.
i Trond- pen så att hela dalen på flera.stallen för- På nachspiel.
.
\ r % ' ' ', - - -, ANDERSSONS.,,.
- Da m hiserb ng Centralbadet, Stockholm.
.
: f,.
; värmelednings A. ' - .B.
C A L O R Adetarg.
$2, s t h l m .el.
V - ~ Z k 18 s..
.
.
.
Teiegramad~: Viimebolaget.
Tillverkar apparater: och levererar värmeledningar, alla brukliga system.
för angköks .och maskintvättsanläggningar, desin- I fektions- och steriliseringsanläggningzr. '
.,
Dr Ingegerd Palme.
Tack vare världsutstallningen hur Bryssel under smm.uTens lopp varit mötesplatsen för en hel del olika s a m manslutningar.
Aven det Intematio- nebla Kvinnoförbundet (I.
C. W.) ha- de förlagt h e t s rniite dit.
Dess 5: te v.
ordf., dr Ingegerd Palme, bemttar här om dess resultat.
- Det var 1CW:s styrelse, kommitté- ordförande och fyra kommittéer, som kallats dit för att den I 1-1 j juni dis- kutera det arbete, som utförts sedan kon- gressen i Paris förra sommaren, föreslag- na resolutioner, viktiga organisationsfrå- gor samt förberedelser för nästa års sto- ra kongress i Jugoslavien.
Dat belgiska nationalförbundet med sin charmanta ordförande, friherrinnan Paul Boël, i spetsen, uppfyllde på ett synnerligen älskvärt och effektivt sätt ett inbjudan- de förbunds alla förpliktelser, säger fro- ken Palme.
Mötet var mycket väl besökt och myc- ket av intresse, kunde vid det gemensam- ma mötet framföras av de fyra kommit- teerna (lag-, hälsovårds-, uppfostrings-.
vandlades till en sjö, där broar, grindar och stängsel simmade omkring.
Lands- vägen var på flera sträckor ofarbar, och vi vanrade, att aven järnvägen skulle stå under vatten.
Den stod sig dock, fast tåget fick gå i snigelfart här och där på de farligaste ställena.
samt radio- och biograf-.).
Vid mötet fastslogs bl.
a.
1CW:s principiella anslut- ning till Montevideo-resolutionen anga- ende kvinnans rättsliga ställning, vilken resolution kommer upp till behandling vid NF:s septembermöte i år.
I anslut- ning till denna fråga, uppdrogs å t Dame Maria Ogilvie Gordon, att utarbeta och tillsända NF en rapport över kvinnans ställning i olika länder, grundad på från r 6 förbund inkomna svar å ett detaljerat frågeformulär.
- Från halsovårdskommittén meddela- des, att intressanta redogörelser inkom- mit rörande pågående undersökningar av vissa sjukdomars orsaker och verkning- ar, och vad som göres i förebyggande syfte.
En medlem a v NF:s hälsovårds- kommitté, läkaren Dame Janet Camp- bell, som en av mötesdagarna hållit ett uppskattat föredrag om sitt arbete i Ge- n h e, utnämndes till .liaison of ficerr mellan NF:s och 1CW:s kommittéer för hälsovård.
Från uppfostringskommittén föreslogos ' ett par resolutioner, vari be- tonades vikten av lämpliga fortsättnings- kurser för ungdom efter skolåldern.
(Forts.
182.)
I Gbteborg- skildes vi två, som hållit ihop längst, och vi kommo överens om, att vi vor0 Cktersundskretsen tack skyl- diga, ty utan dess gästfrihet hade vi ej kommit att njuta av denna trevliga rund- resa.
ANNA NORDENSTEDT.
1 Sveavägen 40, Stockholm - Tel. 20 88 18.
S J U KSKUTERSKEUTRUSTNINGAR, GOSS- O &amp; BARNIUIADER MOTTAGER BESTALLNINGAR " Hjäiu genom rjUvhjolp. "
4 kronor pr plomb.
LOSTANDER och OULDBRYGGOR.
Leg. tandläkare.
Rwaai Wlpvsflaas Wiistcrlhggatan 64 (vid passagen fr. KornhAorg).
Annan tid efter överensk.
Tel. 218060.
.Mott.
5-8.
.....................................................................................................
Facit av några av sommarens kongresser presenteras har ne- dan.
Till Open Door-kongres- s e n återkomma vi i nästa ' nr.
L, Sjuksköterskors Samar-.
.bete i Norgen.
.
Rektor H. Grimlund.
Nar den femte nordiska s jukskötey-.
skekongressen, anordnad av Sjukskö- terskors Samarbete .i Norden, den 1 9 juli trädde samman i Kö- penhamn för att under fyra da- gar dryfta gememamma viktiga frågor, hade ej mindre an 1.800 syst- rar från de nordiska länderna kommit samman, under rgster Anna Vogels ordförandeskap, därav inte mindre än 530, fran Sverige.
Ordf. i Svensk Sjuksköterskef örening, syster Eli-, sabet Lind, sammanf attwr här ' med några ord mötets f örlopp och resultat.
'.
.
Det nordiska skolmötet.
AR 1870 HGDE DET F R S T A allmänna skolmötet rum, det var för- resten i Göteborg, fr. o. m.
1880 ha de regelbundet återkommit vart femte år och hållas nu omväxlande i de nordiska, ländernas huvudstäder.
Och därav kom det.
sig, att Stockholm sommaren 193 5 blev mötes latsen för j.ooo pedagoger från hela S andinavien, samlade till det - 14: de nordiska skolmötet.
- Avsikten med mötet var i främsta rummet .att skänka Nordens skolfolk .en orientering i allt vad som rör sig på sko- lans område i vår tid, framhåller rektor H. Grimlund, som under de intressanta och givande om ock något bråda mötes- dagarna hade att bära sekreterarens ar- betsbörda.
Mötet med sitt sextiotal fö- (Forts. ii nästa sida.)
D E T GAV ARBETE OCH fest i väl avvanda proportio- ner.
säger hon, och vi ' d d e alfmänna mötena såväl som inom de olika sektio- ' nerna debatterades många för kåren ak- tuella s~örsmål.
Dit kan man t. ex. räkna:; sjuksköterskans ansvarsskyldig- het vid felaktig vård,, » Några av orsa- kerna till psykisk ohälsa och sjuksköter- skans insats i förebyggande syfte&gt;&gt;, det senare inlett av fröken Greta Mueller.
Man föreslog, att samarbete skulle etab- leras mellan läkare, sjuksköterskor och andra intresserade för att bl.
a. motarbe- ta missbruket av narkotika.
Sjuksköter- skans uppgift vid planläggandet av sjuk- husbyggnader dryftades också, och man var ense om.
att siuksköterskorna som ordiharie médlem&amp;ar i byggnadskorn- mittéerna, borde få dela ansvaret för nybyggda sjukhus.
E g A R L S H I L, L.
å Varmdön vid stora segelleden.VäImöbl.Rum.
Stor terrass mot siön, Rod,dbåtar.hVe~k&amp;d. '
I l u ~ c h och middag, för större och mindre säll-: .skap.
.Kaffeserv.
45 min.
resa med, Torbåt, ' 30 min.
med bil.
Tel. Velamsund 133.
Forsbom.
I -- - - -, -
l82 HERTHA - Det nordiska skohnöltet.
(Forts. från foreg ..
sida.)
redrag om de mest skiftande skolfrågor syftade att ge skolfolket en överblick över alla skolformer, att framlägga nya rön .och erfarenheter och försök på pe- dagogikens fält, att ge oss del av det livliga reformarbete, som för närvaran- de pågår p å alla skolfronter!
här i Nor- den.
Särskilt vardefullt för oss häruppe; som ännu kunna glädja oss åt frihet i vårt undervisningskall- och äro försko- nade från likriktning i detta.
- Den ståtliga svenska skolutställ- nirigen gav en klar uppfattning om den svenska skolans höga nivå, och som det i mitt tyckeoviktigaste rzsultatet av mötet - nasta gang, 1940, gar det av stapeln i Oslo - skulle jag vilja framhålla det rika personliga utbytet.
Det bildar i alla fall underlaget till den Samhörighet och det nordiska samarbete, som är av så stor betydelse, eftersom det bäres upp och fö- res vidare av den kår, som fostrar gene- ration efter generation av uppväxande ungdom.
- ' - Den alltid lika aktuella ytbild- ningsfrågan diskuterades liksom sjuk- sköterskornas arbetstid.
Vid Köpenhamns kommunala sjukhus håller man f ö r närvarande på att genomföra en 8-timmarsdag med .tre .skift, me- dan man i Norge ' söker få in .sjuks&amp;ter- skorna under ' arbetsskyddslagen.
och f01 j- aktligen hoppas få tillstånd en åttatiml marsdag.
I Finland har riksdag- förer lagt regeringen ett förslag om 48: tirni.
mars arbetsvecka.
I ' Sverige har inan:vid ett par kommunala sinnessjukhus ordnat en arbetsmånad på 210 timmar med viss heldagsledighet per vecka.
Kanske skul- l~ man på så sätt kunna åstadkomma en ' lycklig lösning av arbetstidsfrågan för sjukvårdspersonalen aven vid andra an- stalter. '
(Forts. f$n ss.
180.)
.
3 Lantungdomens utbildning skulle kom- mittén behandla vid nasta kongress, då.
tillsammans med yrkeskommittén och Internationella Husmodersföreningen.
Med stor uppmärksamhet åhördes radio- och biografkommittbns rapport.
Arbetet hade utvecklats betydligt under det gångna året, varför man beslöt utse en särskild v. ordf. för radioavdelningen vid kongressen I 936.
I flera länder hade kvinnor blivit medlemmar av program- råden, och man hoppades St aven i andra länder, det skulle lyckas kvinnor- na, att göra sitt inflytande gällande in- om radion.
Två för ICW särskilt viktiga frågor diskuterades ingående, nämligen stadge- revisionen och en ev. sammanslagning av ICW och den Internationella Röstratts- alliansen.
Ett klart - och kortfattat för- slag till nya stadgar förelåg, upptagande en del Önskvärda.
reformer, såsom för- enkling av arbetsmetoderna, viss förand- ring.
i. styrelsens sammansättning m. m.
.Förslaget blev med få ändringar prelimi- närt.
antaget.
Slutbehandlingen sker vid 1936 års kongress.
En liten kommittb, bestående av 5 medlemmar från Int.
Alliance och lika många från ICW, hade ett dagslångt sammanträde.
Utsikter fin- - Ja, !å diskuterade vi kårens sociala atbete, sjuksköterskornas hälsotillstånd m .. m.
Ett telegram avsändes till Na- tionernas Förbund med sjuksköterskor- * s protest - mot kriget, en ' protest från en kår på 25:ooo personer, som genom.
er- farenheter från krigssiukhus och ambu- lanser i skilda ländir ditför väl vet vil- ka fasor ett krig innebär.
Nästa.gång, det blir om fyra år, sam- las Sjuksköterskors Samarbete i Norden på Island, för att dryfta gemensamma mål och medel.
.-
HERTHA Kommittéer.
- Gift kvinnas arbetsrätt utredes för narva- ' rande av en kommitté, bestående av fröken Kerstin Hesselgren, ordf., fru Hedvig Dernby och hrr C.
G. Nyblom och J.
J.
E. Weijne.
Efter över ett års väntan, har regeringen nu efterkommit riksdagens begäran om en utredning, närmast rörande möjligheterna a t t genom en ändamålsenlig fördelning av arbetstillfällen av sildan art, som angivits i motioner, eller genom andra åtgärder, mot- verka arbetslösheten.
Motionerna togo som.
bekant i främsta rummet sikte på två fra- gor, nämligen statstjänstemännens bisyss- lor och gift kvinnas ratt a t t inneha allmän tjänst.
I finansminister wigf&amp;ss9 direktiv heter det bl.
a., att utredningen bör åsyfta en all- sidig och objektiv belysning av de problem, om vilka ' har ä r fråga, av vilka han anser det viktigaste vara spörsmålet om de gifta kvinnornas frihet till - f örvärvsarbete.
Frå- nas, att sammanslagningstanken går ige- nom, dock tidigast 193 8.
Under detta år fyller I C W ro år, och det.
föreslogs, att de två orga&amp;sationer- nä då skulle.
ha resp. .kongresser på sam- ma tid och plats.
Vidare föreslogs och antogs preliminärt, att till dess insamla medel till en jubileumsfond, som skulle säkerställa finanserna.
En inbjudan till konferens i Calcutta i januari 19.36, ha- de inkommit från Indiens nationalför-, bund.
Detaljerade uppgifter angående densamma föreligga nu och kunna av mig delgivas hågade svenska deltagare, säger hon.
.
Flera anmälningar från and- ra länder ha gjorts.
De som trots det lockande indiska programmet, dra sig för resans längd och kostnad, kunna kanske planera ett event.
deltagande i 1CW:s stora kongress i Jugoslavien näs- ta höst.
Mötesplatsen är ej.
ännu be- stämd, det blir antingen Belgrad eller Dubrovnik vid dalmatiska kusten. '
gan om statstjänstemännens bisysslor liar han.
d a e m o t funnit ej böra i detta: sam: manhang.
upptagas till behandling i annan mån, an den kan befinnas äga ett mera direkt sammanhang med frågan om de gifta kvinnornas ställning i förvärvsarbete inom statstj.änsten.
I övrigt skall undersökningen ej blott röra kvinnor i allmän tjanst.
Komr mitt &amp; har dessutom fått i uppdrag a t t i vigs omfattning samarbeta med befolkningskom- missionen.
- - c Med glädje notera vi, a t t gift kvinnas ar- betsrätt utredes av en kom.mitté, vars ord- förande ä r en kvinna och h a samtidigt all anledning uttrycka vår till~fredsstiillelse med valet av de två kvinnor, som ' i dessa styc- ken ha att föra vår talan.
Var N I dn bor kunna v / tack vare vira val- belägna butlker snabbt betjana Eder.
N / blir a l l t i d b e l d t e n med Inkbpen F I L I P S RCONDOTORI Regeringsgatan 27-29.
Best.-fel.
17 45 11.
Norrtullsgatan lo.
, 338294, ' ' Befolkningskommissionen, vilken omnämndes i Herthas juninr, har med sig adjungerat 15 sakkunniga p % skil- da områden f ör de detal jutredningar, som ingå ' i kommissionens arbetsuppgifter och vilka behandla bl.
a. etiska, social-etiska, rasbiologiska,, praktiskt-samhaileliga pro- blem.
Bland de tillkallade sakkunniga mar- kas följande kvinnliga ledamöter: med.
lic. Rut Grubb, riksdagsled.
Ruth Gustafsson, förf.
Elin Wagner, med.
dr Andrea And- xeen-Svedberg, fru Disa Wästberg, aktuarie Hedvig Dernby och fröken E. Wedberg.
.Till kommissionens utredning få vi sä- kerligen anledning, återkomma. '
, FÖRBUNDSMEDLEM!
Intressera aven mramen för våra strä- vanden och påpeka for dem att förbundet alltid uppskattat förstående manliga med-.
lemmars stöd! '
8 -.
uör ' propaganda för F.B.-F:S strävan- den!
Siik att aven nå wngdomen!
- F&amp;t blivande medlemmars uppmärksam- het på den ringa ekonomiska uppoffring i genomsnitt 33 % öre pr månad - ett.
med !emslcap i F.-B.-F. innebar!
- ' I Zanders K o n d i t o r i e t f ö r - a l l a l84 ' ~amfriserin~.
Stan ' s elegantaste - rekommenderas.
V JOHNZANDER,Frisö~nzastara Guldm.
o. Dipl.
Paris, Wien, Berlin, Munchen.
Humlegdrdsg.
22, 1 tr. Tel, 62 16 16.
Man spricht deutsch.
English spoken.
,
184 HERTHA övarnas antal undergått en betydan- de ökning.
Då denna grupp har en mycket he- terogen Sammansättning, lamnas har nedan uppgift om hur den fördelar sig på olika underavdelningar.
Om man bortser ifrån försvarsva- sendet, inom vilket kvinnor endast kunna f å ahstallning p % vissa under- ordnade befattningar och shsom hant- verkare o. dyl., finner man, a t t kvin- norna nu utgöra mer an hälften av samtliga f örvärvsarbetahde.
Inom grupperna " undervisning " samt " s j ukvård m.
m. "
dominera kvinnor- na fullständigt med ungefär dubb- la antalet mot mannen.
I stats- förvaltnihgen och inom de litte- rära och konstnärliga yrkena ut- göra de nästan en tredjedel av samliga.
Den kommunala förvalt- ningen visar en betydande över- vikt för de manliga befattningsha- varna, men om man drar ifrån polis- och brandmanskap, utgör återstoden 1.044 man och 739 kvinnor, d. v. s. antalet kvinnor uppgår till mer an en tredjedel av det totala antalet be- f attningshavare.
1930 Ars folkraknihg ger vissa möjligheter a t t bedöma, i vilken om- ii Stockholm ock Den av fil.
kand. Karin Bergiman i samarbete med docenten Karin Kock verkställda undersökningen fortsat- ter har nedan fr. aprilnumret.
IV.
D EN STORA ÖKNING, SOM KAN konstateras för den yrkesarbetan- de befolkningen i Stockholm, motsva- ras ej av en lika stark expansion in- om gruppen " offentlig f örvaltning och fria yrken ".
Detta torde huvud- sakligen ha rent statistiska orsaker, beroende på en andring i yrkesfördel- hingen i 1930 års folkräkning.
Anta- let kvinnor torde ' ha hållit sig uppe på samma nivå och t. o. m. möjligen ha ökat något i f örhållande.
till samtli- ga f örvarvsarbetande kvinnor.
Abso- lut .taget ha de kvinnliga yrkesut- Allmän f örvaltningst j&amp;st och fria yrken.
.
Statens civila förvaltning ........ Försvarsväsendet ...............
Kommunal f örvaltning ..: ....... Religionsvard ...................
Undervisning .................. Litterära o. konstnärliga yrken.
.
Sjuk-, fattig-, barna- och fångvård samt annan social verksamhet.
.
Kvinn.
1.329 505 746 414 4.147 1.808 7.540 Summa 16.489 1930 Man 2.737 5.073 2.374 569 2.050 3.926 Samtliga Kvinn.
4.066 1.836 5.578 ' 213 3.120 420 983 133 6.197 3.606 5.734 1.016 3.225 10.765 1920 Man Samtliga 3.610 5.446 5.213 5.426 1.942 ' 2:362 409 542 2.261 5.867 2.459 3.475 5.099 19.954 36.443 12.323 18.111 30.434 Exkl. försvarsvasendet 15,984 14.881 30.865 12.110 12.898 25.008 I procent I / " STOPP OCH LAPP " 51,8 48,2 100,O 48,4 51,6 - 100,O Runebergsgatan I, Stockholm.
Tel. 21 97 99.
Konststoppar kläder, schalar, spetsar m. m. Måttor och kelim lagas efter orientalisk metod.
Silkesstrumpor uppmaskas.
- Kemisk tvätt.
Fackutbildad personal.
Billiga priser.
Viilgjort arbete.
Kom ihag, allt kan lapas.
" Ring så hämta vi " F r h och till landsorten pr postpaket
, ' .IS5 HERTHA., '.
.
manna läroverk.
I genomsnitt f ör.
.
Aren 1921-25 voro 60 kvinnor an-.
.. ställda som: ämneslärare och 77 som:.
Övningslärare.
Höstterminen 1934.
.
.
vor0 motsvarande siffror 437 och.
.
l.
- 316.
Detta sammanhänger givetvis,.
.
.
.. med förstatligandet: av: vissa sko-.
-.
lor, men e n ökning a v antalet kvin-.
nor, som undervisa på hogre stadi- er, torde dock ha ägt rum: Även på.
:, det lägre skolstadiet fqreligger en .,f&gt;, kraftig absolut ' ökning från 19; 436! '.
' folk- och småskol ' elararinnor - år.
1920 ... ' -.
till - 24.139 å r 1930 (i - Stockholm från - " 1.028 till 1.387).
De manliga folk- skollärarnas antal har dock ökats kraftigare.
.med det resultatet, a t t kvinnornas antal sjunkit något från Z3,O proc.
till 71,6 proc.
Detta torde sammanhänga med a t t den ökning lararantalet undergått helt faller p &amp; de egentliga f.olkskolorna, medan småskolornas lärarkår, vilken över- vägande .är kvinnlig, minskats.
Siffrorna i tabellen har - ovan -- ge - sålunda huvudsakligen uppgift om 1a- get för kvinnorna å r 1930 inom det mer kvalificerade arbetet.
Det måste dock ihågkommas a t t närmare 5 år förf lutit sedan f olkraltningen utför- des och a t t sedan dess en ytterligare frammarsch torde ha ägt rum.
Behö- righetslagen trädde i kraft först Ar 1925 och det.
kommer därför att drö- j a, innan dess fulla verkningar kunna spåras.
Det a r också karakteristiskt, a t t de största landvinningarna g j.orts inom de fria yrkena, dar lagstiftning- en e j lagt hinder, i vägen, och inom lärarkåren, dar dessa hinder tidigast försvunno.
fattning kvinnorna erövrat platser, med mera kvalificerat arbete, ' för vil- ka ofta: fordras akademisk eller an- nan specialutbildning.
Någon j amf ö- - relse med 1920 a r tyvärr ej möjlig annat än i enstaka fall för vilka upp- gifter lämnas inom parentes.
Har nedan anges antalet kvinnor inom dylika yrken i Stockholm, och som siffror numera f öreligga f ör hela lan- det lämnas aven dessa.
. '
', ' ', ' ' Stockholm Hela landet 44 Högre funkt.
i statstj.
32 * 3 därav i tullen.
.
.
.
3 99 Komm.
tjänstemän.
.
40 Lärare vid universitet o. högskolor.
.
.
.
.
.
2 4 Lärare vid allm.
läro- 3.101 v e r k m.
m.
...... 804 Högre funktionärer vid skolöverstyrelse, bibliotek, arkiv, mu- 155 séer ............ 92 Huvudredaktörer, för- 136.
£attare .m.
m..
.
.
.
.
63 Redaktörer och jouf- nalister.
.
.
.
.
.
.
.
...
Advokater.
.
.
.
.
.
.
.
.
Läkare.
.
.
.
.
.
.
.
.
....
Tandläkare.
.
.
.:.
.
.
.
Apotekare o. farmac.
125 ', 240 12 (5) 32 (7) 51 (37) 155 (90) 69 250 94 (58) 495 ' (333) I de fall, dar en jämförelse med 1920 ar möjlig, visar det sig, a t t de kvinnliga yrkesutövarna ökats avse- värt såväl i Stockholm- som i hela lan- det.
Detta galler läkare, advokater samt apotekare och farmaceuter.
Uppgifter från ' andra kallor ge aven vid handen, a t t skolreformen med- fört en betydande stegring av anta- let kvinnliga lärare vid statens all- (Forts.) - * - Tillkomma 3 högre kvinnliga tjanste- män vid post och telegraf.
.
.
.
- -.
- - Lision Modesalong f6rdamhattar Ngbrogatan 14 Tel. 62 23 79 Innehavarinna fröken Lisa Johansson, som förut under många år förestatt NK.
: s.
damhattavdelning och alltså har.
stor erfarenhet inom branschen.
t.
s.
.
- ~ a r n h e m ' m e t m uren ii-ljung- crontz9 Minne.
~ ~ ~ d b a r n r h e m m e t.
Tilllzöra.izde toc ck ho his stad.
SKANEGATAN ' I 18 STOCKHOLM.
TEL. 40 31 19.
Elever mottagas för ' praktisk och teoretisk undervis- ning i.
spädbarnsvard och vad därtill hörer.
Varje kurs varar 4 manader.
Prospekt erhalles på begäran 110s hemmets förestiliidarinna.
Kursen berättigar till inträde i Svenska Earnsköterskeföreriingcn.
Fröken Ingrid Eklundh.
ET VAR MED EN UNDERBAR ".
känsla jag stod och höll det stora, bruna kuvertet fran .Fredrika Bre- mer-Förbundet i min hand, kuvertet, som innehöll meddelande om, a t t jag fått ett stipendium för teaterstudier i utlandet.
Vilda planer och idéer stego upp i mitt ' huvud, Paris, Lon- don, Moskva, Berlin - vart kunde jag resa?
Vilken stad skulle ge bast utbyte?
Det blev Berlin.
Fem inneh Allsrika veckor, dar b %de dagar och nätter VO- ro till brädden fyllda - teater, film, människor, en storstads hela pulse- rande liv.
- Bland det mest lärorika var utan tvivel besöken i olika tea- terskolor.
Reinhardt grundade å r 1905. en egen skola, som fick sina lo- kaler i Kammerspidtheater, och där undervisas ocks % i dag lovande adep- ter, trots a t t den store grundaren och läraren inte längre som förr kan sät- ta sin prägel pil skolan.
Herr Wolde- ' mar Runge, en äldre, bister herre, av- gjort * phinnande om en " vanlig " skollärare med glasögon och barsk stamma, hhller nu tyglarna i sin hand och leder det hela med Goethes ord f ör ögonen: " Allem Leben, allem Tun, aller Kunst muss das Handwerk ' vorausgehen, welches nur in der Beschränkung erworben wird ".
I stort sett Iöper allt i gamla gäng- or; Eleverna ha g %tt igenom två in- trädesprov, går i två %r med förnyad prövning mellan kurserna, innan de släppas upp i slutprovet inför den stränga juryn från Buhnen-Genos- senschaft; först efter att ha beståkt denna prövning få de ge sig in p &amp; sk Adespelarbanan.
Undervisning meddelas i talteknik, rollstudium, mi- mik, dans och fäktning.
Avgiften erlägges med 90 mark i månaden, fri- elever antagas, om någon obemedlad anses särskilt begåvad.
Alla elevsko- lor ha p % ett ungefär samma ämnen, samma övningax.
Mera ovanlig, svår men säkert otroligt nyttig var har mi- mikundervisningen.
" O r d e t " eli- mineras, och eleverna f å till uppgift a t t endast med tillhjälp av mimik och plastik spela en scen.
Hur be- svärligt det verkligen var, fick man ett starkt intryck av under lektionen.
För somliga måste ordet betyda ko- lossalt mycket.
Det var som anshgo de, a t t när de nu skulle spela full- komligt stumt, s % m %ste gesterna, när de helt ersatta språket, förstar- kas oerhört för a t t göra tillräcklig uppskattas av alla fin- smakare.
Endast en kwa1M Den basta l /, kg.
blyförpackningar Kr.
4:-.
vid Stureplan STOCKHOLM
verkan ph åskådaren.
Följden blev att de överdrev till den grad - till rena .löjligheten.
Andra däremot bundos mer an vanligt av blyghet och " ham- ningar " och i och med a t t de enaast skulle tanka p &amp; plastiken, kunde ' de knappt gå över golvet.
En och annan glömde till slut a t t fundera ph hur han gick och stod, rycktes med av handlingen och blev naturlig.
met .. Bonden spelades av en ung poj- ke, nyligen kommen frhn Dresden.
Han hade aldrig varit scenblyg, med en härlig intuition parad med intel- ligens tog han tag om rollen, och den lille, smale pojken manade f ullstan- digt fram den försupne, slöe bon-.
den.
.Kritiken den kvällen blev syn- nerligen god - pojken uttalade sig i diskussionen, som.
skådespelare, - klokt och träffande.
I samma skola fanns också nhgot Men de verkligt roliga diskussio- - extra, enastående för Tyskland, utan motsvarighet i Sverige.
En regikurs!
, nerna kom till sist.
Nere i Kammer- Eleverna i denna kurs får skolans,öv- ~pidtheaters kallare finns en liten riga elever till och experi- restaurang och dar i ett hörn vid en ment.
tt par ganger i veckan sam- mugg ö1.
diskuterades kvällens lek- las regikursen under regissör Ken- tion ytterligare, kom film p &amp; tapetep ters ledning.
En av de blivande Te- och Il ' at~rligtv.is teater i utlandet.
gissörerna har fått sig tilldelad en Skolan hade ' en mycket internationell akt, en större, har sjalv besatt roi- prägel.
Greken i regikursen talade lerna med de elever ur första eller tyska flytande, njöt av a t t berätta andra hrskursen, han anser lämpli- om Aten och Paris, bagge städernas gast.
Har satt upp scenen och i för- teaterliv kunde han på sina fem fing- vag repeterat.
Nu försiggår fram- rar *.
förandet, och efter " Vorfiihrungen " En ung danska, som just slutat- diskuterar och kritiserar lärare och den tvhariga kursen och blivit enga-.
elever.
gerad hos Hilpert för tre år framåt, Under de lektioner, jag bevistade, hade inte fullt S &amp; mycket a t t förtäua spelades bland annat en akt ur Piran- om Köpenhamn, men norrmannen, dellos: " 6 roller söka en författareM.
han var bara därnere p &amp; tre mhnader, - Kvallen börja &amp; med att regissö- stod för Norges dramatik och SA kun- ren höll ett litet föredrag om Piran- de d &amp; jag förtälja vad som skedde dello, hans.
produktion och drama-.
' inom Stockholms teatervärld.
tiska stil.
S % följde uppvisningen, Det sjöd och levde inom dessa ung- fyndigt arrangerad - scenen var Ii- domar.
De k u n d e fakta utan ten och Personerna mariga - ' och a t t deras entusiasm och glädje över slutligen uppstod en livlig diskussion teater på minsta vis trubbats av.
med jämförelser tagna från riktiga jam di^^ regissörer bli de ju inga-, teaterkvällar.
De flesta eleverna i lunda genom den har kursen fran 1 regikursen hade en ' stor erfarenhet okt.-l juni2 men de får lättare plats och bakom sig, hade sett som regiassistenter vid större teatrar.
teater såväl i olika delar av Tysk- ~~l~~ söka de sig först till landsorts- land som i utlandet.
.
staderna,.
tillfallen a t t själva f å sat- En annan gång stod förspelet till t a upp saker a r större dar än i Ber- " Så tuktas en argbigga " p &amp; program-.
lin, dit de dock i grunden gärna vilja Infört genom Stockholms Läkareförening ' Doktor O L A U S BYSTROM, Allmän praktik.
Narkesgat.
2 (hörn.
av Södermannagat.)
Tel. 4317 15.
~ o t t a ~ n i n g s t i vardagar d 11-1 o. 5-6. '
-- '.
.
,
.
188 HERTH ' A mindre s - -; Al. %a &amp; Vid årsmötet antoas en resolution m mindre skolk lasse^ vilken därefter ' tillställdes såväl ecklesiastikministern som skolöverstyrelsen.
1933 ARS RIKSDAG BESLÖT, ATT AN- talet elever i varje högre klass i högre folkskolan, kommunala mellanskolan och kommunala flickskolan icke må överstiga 35, samt a t t i de statsunderstödda enskilda laroanstdternas motsvarande klasser minst 35 och i samma skolors gymnasieringar minst 30 lärjungar måste komma p % varje avdelning, innan ny avdelning inom Ars- klassen må upprätta?
Härigenom blev frå- gan om klassernas dessa skolor storlek särskilt aktuell liksom den ä r det för öv- riga skolformer.
Beslutet var i viss mån överraskande.
Särskilt genomförandet a v 1927 Ars skolreform syntes snarare kräva en förändring i rakt motsatt ' riktning.
De bestämmelser, som J l t s å numera gäl- La beträffande sliolklassernas larjungean- tal, och som innebära bland annat a t t en gymnasiering icke ' f å r uppdelas i tv % pa- ralellavdelningar, förrän elevantalet uppg %r till 31, och annan klass först sedan siffran 36 uppnåtts, ha visat sig lägga stora hin- der i vägen för ett fullgott skolarbete.
La- raren hinner icke ' taga hänsyn till den en- skilde lärjungens behov av förklaringar e j heller verkligen pröva klassens kunskaper i den utsträckning, som ä r nödvändig för up- pehållandet av elevernas flit, intresse och ambition.
Detta liksom i samband ' därmed stående minskning i deras arbetsglädje och trivsel inverkar menligt på arbetsresulta- tet.
Klassernas nuvarande storlek försvå- rar också i hög grad skolans uppfostrande verksamhet genom a t t ge lärarna alltför ringa möjlighet a t t verkligen lära känna eleverna.
Beslutet om utökning av lärjungeantalet i klasserna fattades i besparingssyfte.
Det tillbaka.
Att det överhuvud existe- r a r en regikurs a r en stor fördel, värd a t t tagas som föredöme aven hos oss.
INGRID BKLUNDH.
kan emellertid ifrågasättas, hurvida den av- sedda besparingen icke blir .endast skenbar.
De stora summor, som nedläggas på larar- utbildning, skollokaler och undervisnings- materiel, kunna icke anses väl förräntade, om undervisningens resultat minskas, vilket dessutom har till följd a t t ett avsevärt an- tal föräldrar f å r vidkännas dryg.a extraut- gifter f ör privatlektioner, ferieskolor och förlängd skolgång, något som i sin tur in- nebär en ökad belastning av barnens tid, krafter och hälsa.
Statsekonomiska synpunkter böra för öv- rigt icke vara enbart avgörande för en frå- ga, som rör våra barns bästa, deras fostran för framtida uppgifter.
Vi ha en god Iarar- kår, som har stora förutsättningar a t t kun- na.
ge de unga den ledning de behöva.
Sko- lans rationalisering bör dA icke ' drivas dar- han, a t t den nödvändiga personliga kontak- ten mellan lärare och elever brytes.
Bris- ten i denna kontakt iir orsaken till många av de fel, som nu påtalas i våra skolor.
Vi anse det vara en just nu trängande skolreform a t t en klassuppdelning äger rum, som möjliggör reaiiserandet av de mål, som bland andra åsyftas med de sena- re Arens skolreformer: karaktärsdaning, individuell undervisning och uppfostran till själwerksamhet.
Tidpunkten för en förändring synes också för närvarande sär- skilt lämplig med hänsyn .till rådande till- gång p % kompetenta lärare inom stora lärar- grupper.
Enligt flertalet pedagogers mening äro talen 20 och 25 för högsta antal lärjungar per klass de ef.terstravansvärda.
Då ett fixerande på en gång av dessa tal torde vara orealiserbart, framhiilla vi, i väsent- lig överensstämmelse med det uttalande, som gjordes av det av Pedagogiska sällska- pet i Stockholm den 22 mars detta å r ord- nade diskussionsmötet såsom vårt önske- mål, att antalet elever per klass normalt icke bör överstiga: 20 för folkskolans 2 lägsta klasser, 25 för realskolans, kommunala mellan- skolans och praktiska mellanskolans hög- sta, klass, 25 för flickskolans 2 högsta klasser och 25 för gymnasiets samtliga ringar, samt 30 för de olika skolornas övriga klasser.
A FREDRIKA-BREMER-FÖRBUNDETS årsmötes vagnar Lizinka Dyrssen.
ordf örande.
...
tillverkas och inpassas efter natur eller insänt prov.
av C. Miillar-Welt, Stocklrobi~, Jac.
Westinsgat; 8; Tel. 53 23 51 .. Behandling av patienter sker enskilt och ej i närvaro av andra.
Kr.
25: - B 30: Även " färdiga ögon " säljas.
Kr.
10: B 15: -.
Mottagn.
i Stockholm beställas pr tel. 53 23 51 eller skriftligen.
-.
-
I 89 HE ' RTHA Skoloverstyrelsen h a r senare i yttrande till regeringen, funnit en minskning av skol- klasserna i högsta grad behjärtansvärd, men.
framhåller, a t t en ändring skulle bli syn- nerligen kostsam.
Frågan om klassminsk- ningen bör i sin.helhet bli fören~ål för fort- satt beaktande, och en lösning av densam- ma, eventuellt successivt genomförd, heter det vidare,: bör komma till stånd så snart de statsfinansiella förhallandena det med- giva .. --- Det a r tydligen behövligt, a t t även i fort- sättningen vidmakthålla opinionen för en ändring av de ovannämnda skolförhållan- dens.-. '
.
Radion.
~ a d i o t j ä n s anordnar t under tiden.oktober 1935-april 1936 en k u r s i b e f o l k- vid en av n:i n g s f.r å g a n. K,ursen dess förberedande konferenser närvoro aven representanter för Svenska Kvinno- f öreningars Radiokommitté omfattar dels radioutsändningar, dels distribution.av studiebrev och dels korrespondensundervis- ning.
Intresserade kunna erhiilla prospekt gFnom A.-B.
Radiotjansts föredragsavdel- ning.
Som Porelasare komma a t t engage- ras i befolkningsfrågans olika grenar in- satta shval.
män som kvinnor.
- - I Svenska Hvinnof öreningars Radiokom- mitté.har inför den omorganisation av land- dets rundradioverksamhet, som beslöts a v årets riksdag och vars verkställande K.
Maj:t uppdrog %t Telegrafstyrelsen, som med A.-B.
.Radiot janst skulle överenskom- ma.
om en nyordning av rundradioverksam- heten, gjort en ny hemstallan till K.
Maj: t.
Inför de nya momenten, som tillkommit se- dan rundradions karaktar av allmänt sam- hällelig institution genom omorganisationen blivit nära nog fastställd och genom a t t de statliga ledamöternas .antal i Radiotjänst.
utökats, ' anser sig kommittén nu ha ännu större skal än tidigare, som det heter i skri- velsen.
a t t i underdånighet hemställa, Skrivelse tiii Kungl.
Maj:t. NedannZinnnda fö~eningcvr h a till Kungl.
Maj:t öveslarnmat en skhelse av [öl jande innelzclll: ' M ED ANLEDNING AV EN PETITION till Internationella Arbetskonferensen av International Federation of Christian Trade Unions, rörande vidtagande av åt- - gärder avseende a t t motverka ungdomsar- betslösheten, bI .a.
genom a t t begränsa kvinnors rätt till arbete, h a r bilagda framställning till Arbetskonf erensen in- sänts a v ett stort antal internationella och nationella kvinnosammanslutnigar.
" Undertecknade föreningar, vilka deltagit i denna framstallning, f å härmed i under- dånighet hemställa, a t t Eders Kungl.
Maj:t måtte bemyndiga svenska regeringens repre- sentanter vid Internationellg Arbetskonfe- rensen i Geneve instundande juni att stöci- ja kvinnoSammans1u " iningarnas begäran om ett principuttalande av InternationelIa Arbetskonferensen; rörande kvinnors rätt till arbete. "
Stockholm den 28 maj ' 1985.
Underdånigst Svenska Kvinnors Medborgarförbund Fredrika-Bremer-Förbundet Svenska Kvinnornas Nationalförbund - De kvinnliga Kårsam~anslutningarnas CentralrAd Stockholms Fackliga Centralorganisationers Kvinnosektion.
Svenska Open Door-gruppen ' e Någon anledning a t t yrka på ett princip- uttalande kom, enligt erhållna upplysningar, ej a t t föreligga vid konferensen, d å någon definitiv motion angående uttalande om ungdomsarketslösheten ej frainlades.
a $.
' t ~ u n g l M-aj:t.
vid tihaättandet ay de statliga ledamöterna i A.-B.
Radiotjansts styrelse måtte utse ' såväl män som kvinnor samt a t k ' ~ u n ~ Maj:t l. likaledes måtte Gid utseende av statliga ledamöter i A.-B.
Ra- diotjänst~ programråd tillämpa enahanda principer.
och, ej som hittills utvälja uteslu- tande man.
(~ ~ s i k &amp; s Kuranstalt) t ' Tel. 2 2 6 LEKSAND 13ehandl.
enl. Skodshorgs välkända metod, utrustat- mecl alla ' bad- ' former.
Helinack.
(även cliet).
.Oppet aret om.
P5 platsen fin- Annex: STRANDVILLAN med den li$rligaste nes 3 läkare.
utsikt- ' öve; ' D ' alalven; alla modeitin bekvämligheter.
Varmt och kallt vatten.
Ref. STF.
Prospekt på begäran.
Vördsamt HILMA NIURO, Ex.
Sjuksköterska.
' -.
Aviatriser, KVINNOR AR0 CHEFER A TT resturationen ombord p % trafikplan a r FÖK inget ovanligt, man paltrqfar dem både i Europa och Amerika.
I Holland har man nu anställt kvinnor i flygpropagandans tjanst.
Engelskorna tyckas ha flygsporten i blo- det.
Redan för fem Ar sedan flög den sex- tonhriga Mabel Henderson, dotter till en storgodsägare i grevskapet.
York, till och från skolan i närmaste stad, därför a t t - landsvägen dit gjorde sa många onödiga krökar!
1927. flög Lady Hoare, maka till dåvarande luftfarts- och nuvarande utrikes- ministern, som första kvinna till Dehli i Indien.
Det renderade henne hedersbenäm- ningen Dame of.
the British Empire.
I Australien spelar flygtrafiken en stor roll: den antandes mycket ofta i sjukvårdens tjanst.
Vid flyghamnen Mc Grath i Alaska a r en kvinm anställd, inom parentes sagt ä r hon dotter till en kanadensare och en eskimåkvinna.
Hon har visserligen ingen ledande plats, men hon förtjänar pengar till sina universitetsstudier bland annat genom a t t hjälpa till med att lossa lasten, som hon sedan med hundslädar forslar in till staden.
Det var en fransyska, M:lle Sage, som vid slutet av 1800-talet deltog i den första ballongfärden i England, och det var lika- ledes en ' fransyska, gift med ballongkon- struktören Blanchard, som senare deltog i flera flygfarder och 1829 omkom vid en öv- ningsflykt.
En annan kvinna, Catharine Wrigth, hjälpte sina beromda bröder vid deras praktiska flygförsök.
För närvarande spelar Miss Bradfield stor roll vid " Royal Aircraft Establish- ment ".
Hon lär sitta inne med en omfat- tande fackkunskap, som experterna draga stor nytta av, nar de syssla med sina aero- dynamiska experiment.
- Vid de första !flygförsöken i Belmond Park i U.
S.
A.
1910 var det en fransyska Mlle Lutrieux, som företrädde sitt land p % ett så framgångsrikt sätt, att hon tilldela- des hederslegionen, och hennes landsmaninna Hélene Boucher innehade, då hon förolycka- des, hastighetsrekordet på 445 - km.
i tim- men.
Tyskan Marga von Etzdorf flög sina 11.000 km.
till Tokio och namn som Amy Johnson och systrarne Stinson h a en myc- ket god klang.
Catharine Stinson var för- resten den första aviatrisen, som gjorde looping the loop.
En amerikanst journalist, Mrs Helen Stockin Waterhouse a r Christian Science Monitors " flygande " i ordets ratta bemar- kelse.
Hon flyger nästan alltid, då hon ut- för ett viktigt o .. brådskande reportage.
Hon gör själv teckningarna till sina artiklar, a r gift, har två barn och a r specialist p % barn- psykologi.
Det berättas, a t t hon en gång råkat bli försenad med en artikel.
Då tog hon helt enkelt första bästa bil, hon kom över och for in till bestämmelseorten.
Till saken hör, a t t hon aldrig lart sig köra bil!
l i h h ~ j d medlemssiffra ar m o-ch fram- gent en niidvandig %tutsattning för P.-B.-F. och dess fortsatta verksamhet. '
Sprid kännedom om F.-B.-F s tidskrift Hertha!
Sverige har fått en ny aviatris i nyut- examinerade friherrinnan Margaretha von Essen.
Norge har; fåtti sin första .kvinnliga tea- terdirektör i fru Gyda Christensen, som bli- vit chef för Det Ny Teater i Oslo.
E s t r ä t t vägrar man fransyskorna men däremot inte professurer.
Sålunda har Mme Rarnart utnämnts till professor i kemi vid Sorbonne.
- redaktionskommitté består, h t o m av tidskriftens redaktör, av: K a r i n F j a l l b a c k - H o l m g r e n I d a von P l o m g r e n och A x i a n n e T h o r s t e n s o n.
Nva medlemmar.
F a l k ö p i n g: f r u Gret,a Eklund, frö- ken Alice Lindgren, frö.ken Berta Lindgren, fröken Karin Linell, fru Hildur Sjöling, f r u Anna Stadler, f r u Berta Swensson, f r u Irni- gard Sallström, f r u Olga Agren.
G ö t e b o r g: fröken Elisabeth J.acob- son, L, i 1 1 h a g e n.
L u n d: fru Ingeborg Andersson, E s- 1 ö v, f r u Signe Brorström, E s 1 ö v, f r u Birgit Olivecrona.
M a 1 m ö: fröken Astrid Alvén, f r u El- s a Bergh, fröken Karin Olsson, fröke,n An- ria Rydberg.
, N o r r k ö p i n g: f r u Ellen ' Céwe, fru Ellen Olsson, f r u Rebecka Ringborg, fru Karin Törnell.
fru Alfred Eriksson.
.
N ä s s j ö: S t o c k h o 1 m: fröken Malla Bennet, fröken Harriet Elmbladh, fröken Olga Lan- ner, med.
lic. Marta Ollén-Löfgren.
Sunnerbo ' kretsen, Ljung- b y; F r u Greta Andrén, f r u Svea Schaer- strom, f r u Judith Thunberg.
S v a l ö f: fröken Margareta Persson.
U d d e v. a 1 1.a: f r u Maja ~ n g e l k e frö-, ken Maria Gustafsson, fröken Ingrid Hel- gesson, f r u Anna Höagström, fröken Rosina Larsson, fru Lisa Lidén, f r u Lilly Lund- qvist, f r u Ellen Lysell, fröken Anna Nic- lasson, fru Greta Sanne, fröken Hildur Zetterqvist, fröken Gerda Örtendahl.
O s t e r s u n d: fru Villa Bergner, fru Vera Berlin, f r u Hildur Jak.obsson, f r u Le- na Rekke, f r u Ester Segersteen, fröken Svea Svärdfeldt, fru Elisabet Westerlund.
Fyroa sch.weizi&amp;a stiidier ha nu kvinnliga poliser: Geneve har tre, Bern, Ba8sel och Lausanne var sin.
, I Chile deltoLgo kvinnorna i våras för första gången i de kom ' munala valen.
I staderna var framgången särskilt.
stor för de kvinnliga kandidaterna.
Franska kommnnikati~onsdepartementet har i Mlle Labonne f å t t en ny " Directrice Adjointe ".
H ä l s i n g b o r g s k \ r e t s e n s univer~itets~cirke!
i konsthistoria fortsatte under vårterminen med 10 dubbelförelas-, ningar.
Ledare var docent .A.
B,orelius, Lund.
Föredrag.
hölls bl.
a. om renässan- sens mästare, om svenska medeltidsslott .och kyrkor.
Två studieutflykter företogos, en till Kronborgs och Frederiksborgs slott i Danmark, en till södra Skånes gamla kyrkor, S:t Olof m. fl.
och Övedskloster och Glimm.ingehus.
~iskussionsklubben hade 4 sammanträ- den med bl.
.a.
följande ämnen: Diskussion i befolkning~fråga~n: " Ar nativi.tetsökning ' önskvärd ochtvilka åtgärder böra i så fall vidtagas för a t t höja nativiteten? "
Före- drag om Nationernas förbunds organisa- tion och verksamhet.
(Orientering med an- ledning av Kerstin Hesselgrens då förestå- - ende besök.)
Diskussien .kombinerad.
med övning i ' mötesteknik: " Fingerat styrelse- ' sammanträde i A.-B.
Kvinnornas hus f ö r.
tillsättande av ny föreståndarinna ".
Samkväm hölls, till vilket som gäster in- bjudi-ts e t t 30-tal kvinnor u r skilda yrkes- grupper.
Programmet upptog t r e föredrag, on1 resp. jurist- och kontorsyrket samt om vanf ore- o,ch kurat ors,arbetet.
Besök avlades Hälsingborgs stads ål- derdomshems nybyggnad, vilken demonstre- rades av fattigvårdsnamndens ordförande.
Ordf. for v ' årterminen i diskussionsklubben har varit jur. kand. A.
L. Dahlén.
U p p l y s n i n g s b y r å n harhaft ' föredrag av f r u E.
~uttema ' n om: T r i h e t, ansvar, disciplin - en livsstil för den n y a ' ungdomen9 '.
, ' a ' M a l m ö k r e t s e n hade den 6 m a j.
anordnat vårfest i. Margaretapaviljongen: Därvid uppfördes sketchen " Hur skall jag uppf0str.a min Amalia? "
med två köpen- hamnskor, professorskan Lidforss-Ström- mell.
(Strängnäs o: Mariefred - finns Frq Astrild Printz, Valsberga.
Tel. Aker 2 .. ' '
HERTHA 192 gren och fuldmaktig Anna Westergaard som agerande.
De 200 medlemmar, som deltogo i festen, hade en i allo lyckad kväll, avslutad med supé.
a S v a l ö f s k r e t s e n samlades till handarbetsafton den 3 april.
Därvid före- -- kom uppläsning av F.-B.-F:s föredrag om befolkningsfrågan samt musik.
Den 21 maj hade kretsen vårutfärd till Stockamöllan, dar löjtnant Sonesson tog emot och höll ett orienterande föredrag.
Sedan trädgården besetts, bjödos samtliga 65 färddeltagare pA kaffe och fortsatte därefter till Frostavallen, dar supé intogs.
i Stockltolm, Smalandsgatan 20.
Tel. 10 68 98. i Göteborg,, Vasa Kyrkogata 5.
Tel. 361 87. i Urned, Centrallasarettet.
i Linköping, Nygatan 42.
Tel. 8 06.
.i Jönk@ing, Kjellbergska Stiftelsen, Rosenlund.
Tel. 21 37. i Väste&amp;, Centrallasarettet.
i Falun, Högbo Central-sanatorium.
Tel. Namnanrop.
i Sundsvall, Lasarettet.
i Karlstad, Centrallasarettet.
i Ostersund, Centrallasarettet.
Byråerna mottaga sjukbud hela dagarna, per telefon aven nattetid.
...
.
A.
, V f f f N i laaa känna p i n g s f väckelsen?
C ä s dess C i f f e ~ a f u ~ I ...
SB bl.
a..
Cewi Peffirus: Gud med oss.
I.
Klotb.
10: -, halvfr.
band 14: 50.
Kristi .vittnesbörd om Mose-:.
böckerna. "
Kristen församlingstukt.
a ä f t.
I: 25..
., Pingstvackelsen och gudomlig hel-.
b@gdagörelse.
- Predikantlen och hans utbildning.
.
- Haft.
90 öre.
- V %r stallning till andra kristna.
Haft.
30 öre.
Nar blir det fred p % jorden?
Haft.
1-:50., -.
Haft.
50 öre.
Tai~ldenai medelpunkt - - Jesus.
Haft.
1: 50.
E t t svar till ärkebiskop Nathan Söder- blom.
Föredrag hållet i Filadelfia i Oslo den 1 4 dec.
1930.
3:e uppl.
Haft.
60 öre.
Ett ' svar tili Ludv.
Hope.
Haft.
25 öre.
Nybet!
Dessa innehala f öljande skrifter, som aven kunna erhAl1.a~ separat.
.
Andlig tillväx t eller Fyra vägar a t t komma närmare Gud.
Haft.
2: 75, klotband 4: 25. t Den svenska pingst väckelsens historia.
Klotb.
10: -, i 2 band.
halvfr .. band 13: - pr band.
Samlade småskr5ft er.
Klotb.
5: 25.
Box 6072.
Äro alla troende andedöpta?
Hur bojorna brista. '
Huru jag kommit till klarhet i dopf rågan.
Kyrklig kmf irmation eller bibIisk kristehdomsundervisning.
.
: Niigra tankar am den heliga natt.
.varden.
EVngströrelsen.
Vad jag sett och hört bland de s. k: pingstvännerna.
.
.
Utanfing lagret med Jesus.
.
c 4.
-- Förlaget Filadelfia.
, Stockholm 6.
u E D E K E - V I L O H E M (Skira Lidingön) Q ' ' &amp; - 65 68 77. och # " njuta av den vackra naturen lär det ej r %da n %gon tvekan, att EDEKE VILOH,EM intager en rangställning.
Al- Za bekvämligheter.
Aragäster mottagas.
Alla erforderliga upplysningar lamnas.
~ ~ ~ ~ m m m m ~ m ~ ~ ~ m ~ m.
m m ~ ~ m m ~ m m m m m.
m m m m m m m m m m m m m m m m i m m m m m ' m m m m m s ~ m m m m m m m m m m a m m ~ m m m m m m ~ m m m m i Kvinnliga Medb.orgars.kolani vid Fogelskad.
m m m m i Kurser i medborgarkunskap zmder 193s.
Historia med statskunskap, psykologi I i kommunalkunskap, mötesteknik, diskussioner över aktuella politiska och soci- I I a h fragor. '
~ ~ m n ~ s o. t sång.
i k Hörtkurr 3-25 i&amp;t.
Inträdesvillkor: att vara i I vid god halsa och att ha fyllt 2 5 år.
Stipendier kri) ma sökas.
- Begär prospekt hor I Rektor HONORINE HERMELIN, Fogelstad - J d i t a.
i ' c m m m ~ i - ~ m m m m ~ ~ m ~ ~ ~ ~ ~ m m m ~ m m m m m m m m m m.
m m m m m m m m m m m m m m m m m m m m m m ~ ~ m m m m m m a m m i m m m m m m m m m m m m m m m m m m m m m ~ N y t t Sagaband Nr 163, Jungman N i k l a s Bock En liten historia frAn sjön av F ' r i d a - A s l u n d Teckningar av Paul Nordlund, Elsa Nylmd m.
f l.
Kartband 2 kr.
' Skinnband 3 kr.
i.
K o m p l e t t e r a ~ a ~.
a f ', ö r r - d e.
t!
SVENSK FORLAG Barnhusgatan 8, STOCKHOLM -.
LARARETIDNINGS Vasatryckeriet.
Stockholm ISIX.
