# ID: svediakorp-per2950
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1935
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 17,077
# sentences: 972
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


T I D S K R I F T - FOR, MARGARETA VO.N KONOW - " .- U T G I V E N AV.
REDAKTUR:.
' l I N.
- - -.
- - N, E ---- H Å L L \ / -- Bebadelse.
Av Anita Nathorst.
Freden.
Befolkningsfragan och kvinno- fragan; Av Gunnar Myrdal.
Den kvinnliga yrkesinspektio- ' nen behöver utakasl Sexualundervikning.
Av Karoli-.
na Widerstrom.
/ Barnmorska eller distriktsskö- l terska i spädbarnsvården?
1 Av Elisabet Lind, Sam, Cla- son.
Hilda Sachs i n memoriam.
Av Guili Petrini.
Till Alma Faustmans minne.
Av Ellen Klerrian.
Hollands kvinnorörelse.
I.
Av W. Wijnaendts Francken-Dyse- rinck.
Vi vanta p &amp; en hembitradesut- bildning l .. Av Eva Nyblom.
- Kvinnorna i Stockholm och för- värvsarbetet .. I k.
Av Karin Bergman och .Karin Kock.
Olika lön för lika arbete.
Av Ulla Alm.
Hur intensifiera kretsarnas arbe- te?
- Av Anna Nordenstedt.
Kretsmeddelanden.
i ', A p r i l 1935 5
Klarabergsgatan S T O ~ K H O L M Láimnar rad vid l i g ungdom.
-.
Tel-
APRIL 1935.
HAFTE 4.
-.
I ...
A TT DEN N U V A R A N D E världssituationen ä r oroväckande och osäker torde e j vara nagot över- drivet påstiiende.
Krigshot och kapp- rustningar visa tydligt, att den mänskliga förstörelselustan och oför- sonligheten,.
parad.
med rädsla för grannens göranden och latanden, allt- jämt harskar i oinskränkt .majestat och att de ledande männen, som ha avgörandet i sin hand, e j lata av-.
skräcka sig av sp %ren.
Sp %ren av det fasansfulla skådespel, Som avslutades 1918 och efterlämnade 9 ' miljoner fa- derlösa och 5 miljoner änkor, som krävde ca.
9 miljoner fallna och mil- jontals sårade, och som gjorde mil- joner människor hemlösa.
.
.
SmåskoILärarinnors förtidspemsionermg ä r föremal för en motion i andra kammaren av hr Hermansson i Norrköping (s).
Han har räknat ut att inemot 2.000 examinerade sm~skollararinnor nästa å r icke kunna be- redas sysselsättning i. sitt yrke.
Som hjälp häremot föreslår han hemställan om erfor- derliga åtgärder, dels f ör frivillig f örtids- pensionering med full pension för de sm %- skollararinnor som fyllt 55 A r och tjänst- gjort minst 33 Ar, och dels för en provisorisk ' sänkning under 5 ars tid av småskollara- rinnornas pensionsAlder frAn 60 till 58 &amp; r.
--- Förslaget lär ej ha mottagits med nagon större glädje bland dem det närmast galler.
Fröken SiglYid Bredbhg, ordf. i Sveriges småskollararinneförening, framhaller i ett pressuttalande bl .. a. det orättvisa i att lata den äldre anstallda personalen bli lidande till följd av en arbetslöshet, som uppstiltt utan dess förvållande samt att - det tillkommer staten att p % annat sätt söka minska olägen- heterna av nu rådande aebetslöshet.
Var sta nu kvinnorna, livets och moderlighetens bejakande krafter, inför detta nya hot om kaos och öde- läggelse?
Skola de än en gång stilla- tigande %se, hur makar, söner, fäder och bröder försvinna i skyttegravar, kvävas av giftgaser, skola de själva och deras barn hotas i en omfattning som aldrig tillförne?
Hur ha kvin- norna använt ti,den sedan 1914?
Ha de som slaktets mödrar, som de, vilka i första hand ha att värna om livet, uppbjudit sina yttersta krafter för att skapa den alltbehärskande folk- opinion, som skulle kunua a w a r j a en hotande fara?
Om inte, må de, innan sitt det törhända är för se&amp;, ansvar.
Här om någonsin kräves en enig, internutionell kviwnofront, som vågar att protestera mot hat och för- inteke och föra fredens och frihetens talan!
Orattvimr kring moderskapet.
Sex kvinn- liga kArsammanslutningar ha i en skri- velse till finansministern begärt ändring i vissia missförhallanden, som ställa statsan- ställda mödrar i en synnerligen missgyn- nad ställning.
Detta framgår bl.
a. av a t t sjukdom, som står i samband med havandeskap och barnsbörd för närvarande ä r underkastad strängare löneavdrag an andra sjukdomar, när det giiller statsanst3,llda.
Enligt nu gällande lönereglementen utgAr lönen oav- kortad för " vanliga ', sjukdomar upp till 45 dagar, men för sjukdomar i samband med havandeskap w h barnsbörd gäller särskilcb undantagsbestämmelser!
En extra ordina- rie Anstalld mAste t. o. m. avstå h e l a sin lön, om hon skulle bli sjuk i samband med ett havandeskap.
De kvinnliga sammanslutningarna begära nu, att undantagsbestämmelserna måtte ut- g % ur avlöningsreglementena för s&amp;väl or- dinarie som extra ordinarie personal och kunna därvid också stödja sig på 1928 Ars Vissa av de ' människoöden, som .bilda det personliga inslaget i dessa berättelser, arc icke odelat osympatiska, ty de röra sig mer än en g h g om unga män och kvinnor, som äro mera vilseförda än .p$ egen drift vilsegangna.
Ds utlosa darför mera medlidande an hamn hos Iasaren.
(Sbg i N.
D.
A.)
Finns i bokhandeln.
Haft.
2: -, mod.
kart.
3: 26. r f i R T f 4 GET PITIADELFIA, BOX 6079, S T O C K H O L M 6..
.
Gunnar M yrd a l: och \ l E BiADA STORA KOMPLEX AV sociala problem, som .bruka sam- manfattas under rubriken befolk- ningsfrågan, och kvinnofrhgan, äro nara idvavda i varandra.
I sin, mo- derna gestaltning h a alla dessa pro- blem sprungit upp s %som verkningar av det sista Arhundradets sociala ut- veckling.
De äro " industrialisering- ens " symptom.
Det a r därför alls inte förvånande att befolkningsfrii- gans aktualisering nu p % sistone åter ställt de tusen kvinnoproblemen i centrum.
Befolkningsfr&amp;gan har ju överhuvud taget ' givit ett nytt allvar å t hela v %r samhallsdiskussion.
Kvin- noproblemen ha darvild kommit un- der ett sannare och större, ett sociult perspektiv.
Det kan behovas. '
' För majoriteten av svenska medborgare - b %de man och kvinnor - har det aldrig riktigt g %tt upp a t t kvinnofrb gan icke a r n %got ' så enkelt som en kompetens- och konkurrenstvist mel- lan de båda könen, utan att den bott- nar i. det stora problemet om hela samhällets mer eller mindre !yckliga anpassning till en framväxande ny värld.
Mig synes dessvärre, att kvin- norörelsens representanter inte sjal- va alla och alltid varit p % idet klara D T ~önekommittés betänkande, där det före- slås, att tjänstledighet ' för de sjukdo,mar, det här är fraga om, ej skola föranleda strängare avdrag.
h --- Det ar att hoppas, att saken verkligen får den skyndsamma behandling som fi- nansministern vid uppvaktningen ställde i utsikt.
med hur itck deras " sak " ar, hur mycket mera an .ett gruppintresse.
.
Nu äntligen brytes kvinnofrågans isolering .definitivt.
Jag förestmaller.
mig att det för kvinnofrontens gamla veteraner måste vara egendomliga upplevelser - allt detta, som nu sker.
På håll, dar man nyss lade planer på att driva ut kvinnorna från yrkes- arbetet, upptabker man plötsligt, att detta icke a r ett~samhallsintresse utan att samhallsintresset tvärtom a r ' att skydda de gifta kvinnornas arbets- rätt framför allt då de bli.
mödrar.
Jag har hört berättas, a t t ' offentliga.
ooh framför allt privata arbetsgiva-.
re, som tidigare haft den principen att avskeda kvinnor nar de vantade barn, nu kommit till klarhet om ' att det inte g %r för sig att följa den prin- ' cipen längre.
De.
tiotusentals krimi- nella fosterfördrivningarnas fruk- tansvärda samhallsanklagelse har.
antligen trangt sig p % envar.
Nar präster, läkare och jurister haft a t t '.
avstyrka fosterfördrivningarnas le- galisering, ha de tratt i adel ' tavlan med varandra genom att resa de mest radikala krav p % samhälleliga insat-.
ser - r ' attsliga och ekonomiska - till mödrarnas, barnens och fsmil jernas stöd.
Finge man lita p % de.a opinion, som fått sitt auktoritativa uttryck - i remissvaren till abortutredningens preliminära lagförslag, s % skall sam- hället nu hastigt och grundligt re- formeras.
Framför allt har nu på allvar far ni^ - jen såsom social institution - såsom organisation av de vuxna människor- nas personliga och ekonomiska relatio-.
82 HERTHA.
ner och av barnens fostran - kommit under debatt, vilket a r ett stort fram- steg i och för sig, låt vara a t t den f örda diskussionen dess värre mesta- dels mera vittnar om intresse för pröblemet an om aven de mest ele- mentära socialvetenskapliga insikter i detta problem eller ens en först %- else ' för ved ett sakligt tankande över dessa frågor innebar.
Om jag inte överskrider mina rättigheter s h o m inbjuden gast i Edra spalter, skulle jag i det sambandet vilja rikta en mild farebråelse mot kvinnorörelsen man darinom icke vinnlagt sig för mera om ett djupare studium av just familjens sociala problem.
Jag vet a~ förebråelsen s % tillvida är oratt- vis - allrahelst kommande fr %n mitt håll ' - som hela v %r socialvetenskap här i landet, som dock i första hand bar ansvaret, hittills hållit sig nas- tan immun mot varje djupare socio- logisk frågeställning och i alla han- delser aldrig befattat sig med famil- jens problem.
Och det skall aven vil- ligt erkännas, att vad förnuftigt i dessa frågor, som sagts och skrivits, det har nästan uteslutande kommit fr %n kvinnohåll.
Men det har varit for litet, för litet framför @ It av so- cial t sammanhang och - perspektiv, och därför för mycket av lösa syn- punkter, ogenomtänkta uppslag, oko- ordigerade ensidigheter.
Och det har naturligtvis heller inte fr %n kvinno- h %ll saknats enstaka uttryck för sjalv- b&amp;iten problembiindhet.
Jag ' har nu visserligen alldeles bestämt den kans- lgnj att denna sista inställning ä r långt.
mefa.f örhärskande bland xnanf olk, vil- ket a r naturligt, eftersom de mindre känna var skon klammer, om de icke särskilt tänkt.
över dessa frågor.
Men man har ju så mycket större förvänt- m - ' ' ' ningar p % just kvinnornas förmåga av allvar och förnuftighet, mod o &amp; insikter, nar det galler familjeproble- men.
I s jalva verket ligger f ramför oss alla, som kanna ansvar för framtiden, ett oerhört arbete, .i första hand upp- lysningsarbete.
Vi måste vinna plats i den kompakta, tröga opinionen för familjeproblemen och för en allsidig, fördjupad kunskap i dessa problem.
Bef olkningsf r %gan galler f rån ena sidan sedd, hur folkstammen skall kunna bevaras fr %n förintelse, men f r h andra sidan, hur familjens på- gående upplösning och förfall skall kunna hävas genom familjens nyan- passning till de f örandrade sociala betingelserna; den senare synpunkten a r rentav den- djupare.
De väldiga samhällsreformer, som bli nödvandi-, ga för att förverkliga detta stravan- de, bero alla i sista hand på en vidgad f olkupplysning i familjefrtigor.
I den mån reformkraven äro ekonomiska och rättsliga, kunna de i ett demo- kratiskt samhälle blott genomföras efter upplysning.
En hel del av re- f o r m k r a ~ e n äro.
~.
därtill i sig s j älva krav p % upplysning, icke minst vad galler hemkvinnornas värld: hemar- betets effektivisering, kost, bostad, barnens fostran o. s. v. O m på detta vis be f olknings f rågan kommer att im rikta uppmärksamheten på f amilje- problemen, ur d &amp; dock viktigt att man på kv.inlzoh$ll ser u p p, så att icke detta utnyttjas för att driva kvjnnorm f d n - deras medborgerliga gärning.
En dylik snedvridning ar lättare möjlig i samma m %n okunnig- heten f %r lagra sig över f ami1 j epro- blemet sådant det ställer sig under moderna förhållanden.
Kvinnorörel- sen har har ett direkt livsintresse i - Korfa kurser med - B r o s p e k f pri b e g ~ r a n 8 mdnaders yrkeskurs i klädsbmnad egef arbefe .-.
- stwepian 2, III.
Tel. 625153..
Specialkurser N å g i d f r h k ~ ~ h t f ~ i n e n r a s
DEN KVINNLIGA behöver utökas!
Att inspektionen borde utsträckas a t t omfatta f lera grenar a v kvinnliga y r k e s m å d e n a r e n uppfattning, som intervjuledes.
d.elas &amp; ven a v Kerstin Hesselgren.
T T FREDRIKA - BREMER - FOR- Abundet alltjämt hyser ett livligt in- tresse för kvinnlig yrkesinspektion, sam- manhänger helt naturligt med förbundets allmänna strävan att förbättra kvinnor- nas arbetsvillkor, men det kan också betecknas som ett faktum, att det var just genom förbundets indirekta till- skyndan, som vi för 2 2 år sedan fingo kvinnlig yrkesinspektion och i alla hän- delser, att banbrytaren på detta område kom att bli Kerstin Hesselgren.
T y det var i sin egenskap av F.-B.-F.-stipendiat, som hon i England kom i kontakt med yrkesinspektion, och det var efter en artikel i Dagny, där behovet av bostads- och yrkesinspektion påpekades, som hon med förbundets stora stipendium på fic- kan for till England för att utbilda sig för det nya yrket.
Den kvinnliga har under den tid av industriellt framåt- skridande, den verkat; hunnit uträtta åt- skilligt av social välsignelse för industri- ens kvinnor, med vilka man i första hand kombinerar begreppet yrkesinspektion.
En önskan, att inspektionen måtte kom- ma att omfatta också andra grenar för kvinnlig verksamhet har emellertid allt- mer och mer börjat, göra sig gällande.
en sociologiskt fördjupad upplys- n+gsverksamhet i familjefrågor.
.
Befolkningsfrågan kommer att do- minera hela vår sociala politik under nästa generation.
Dess framstigan.de.
nu ä r en av de krafter i tiden, vari- genom kvinnofrågans och kvinnorö- relsens isolering håller på att brytas.
Vad som därigenom sker, ä r att kvin- n o f r d g a n äntligen blir v a d d e n är: a viktig och oskiljaktig del a v hela det stora: samhällsproblemet.
Det ä r dar- i g e n o m kvinnorörelsen segrar.
Den- na utveckling ställer stora krav på kvinnorörelsen s jälv, den måste för- djupa sina strävanden och vidga sin horisont .. Framför allt st %r den när- mast till att i den nu framvällande f ami1 jepolitiska och f ami1 j esociologi- ska.
diskussionen allvarligt söka den syntes av akta mänskligt patos och hållbara, oskrymtade insikter om den sociala verkligheten, varmedelst At- minstone optimisten tror att fram- tidens värld bygges.
iGunriuxr Myrdal.
.
FrGken Kerstin Hesselgren. '
' DRICK RAMLOS-A Sveriges förnämsta naturligt alkaliska vatten.
, Äkta endast med vidstiiende varumärke pH etiketten.
I.
- HERTHA I små trånga bås, ofta med indirekt be- lysning och bristfällig ventilation, få många kontorsflickor a v idag arbeta, och den medhavda ' lunchsmörgåsen får i brist på lämplig lokal ibland intagas på - toaletten.
I bensindepåernas kontors- hvtter.
utsattas de - i de flesta fall kvinn- liga anställda .- för de hälsovådliga bensinångorna, och på åtskilliga restau- ranger äro den kvinnliga personalens lo- kala arbetsförhållanden kanske långt ifrån tillfredsställande.
Det kan hända, ' att vederbörande anställda göra anmälan till yrkesinspektionen om saken, varefter inspektrisen låter efterlysa en bättre tingens ordning, men det kan också han- da, och det ar nog det vanligaste, att de anställda i dessa tider av arbetslöshet av fruktan för uppsägning helt enkelt inte våga att göra.
en sådan anmälan.
Och någon inspektion annat an på grund av anmälan existerar ej.
För resten skulle väl inspektrisen och hennes två assisten- ter, som ha hela vårt avlånga land till sitt verksamhetsfält - i övrigt är landet indelat i 9 inspektionsdistrikt - svårli- gen hinna med ett ytterligare utökat arbete.
Varav det torde framgå, att den kvinnliga yrkesinspektionen kräver me- ra arbetskraft, vilket i sin tur ar en fråga om ökat anslag.
.
Det får val anses som något ganska följdriktigt att Hertha, Dagnys efter- följare, i förbifarten åter tar upp frågan om kvinnlig yrkesinspektion, närmast sker det i anledning av ovan påpekade aktualiserade förhållanden, och.
det ligger då nära till hands, att vi vända oss till Kerstin Hesselgren i och för en oriente- ring.
Trots att hon förra året lämnade inspektionen i andra händer är.
hon allt- jämt auktoriteten framför alla andra.
Hur ställer hon sig till dessa spörsmål?
Hejdad några minuter i närheten av en halvpackad resväska, föredragshållarin- qans oskiljaktiga tribut, framhåller hon följande: -- d.
SÖDRA K.F.UX:s INACKORDE- RINGSHEM, Folhngagat.
122, tel. 40 88 90 eller VILOHEMMET TALLBACKEN, Skarpö, Vmhohn, tel. Shmrpö 114.
- Att det ar omöjligt för inspektri- sen och hennes två assistenter att hinna med allt vad som borde inspekteras, ar ju otvivelaktigt liksom att flera gebit av den anledningen måste ligga nere.
Sålunda skulle t. ex. en särskild assistent behövas enbart för restaurangyrket, och det har också framställts önskemål i den riktningen.
Xven inom bank- och kon- torsvarlden, dar kvinnor i så stort antal arbeta, skulle inspektion vara synnerli- gen önskvärd, om också inte så påkallad som inom industrien.
Enligt lagen faller ju dock under inspektion rall rörelse, industriell eller icke ..
Det kan heller inte förnekas, att .det finns missförhål- landen på bank- och kontorsområdet att påtala, och naturligtvis vore det av stor betydelse, om arbetsplatserna i fråga me- ra allmänt granskades, innan de tagas i bruk i likhet med vad som nu i stor ut- sträckning sker inom industrien.
Fröken Hesselgren framhåller i detta sammanhang, att det ej ar första gången en utökning av arbetskraften inom den kvinnliga yrkesinspektionen varit på tal.
För några år sedan - det var förresten 1930.
- begärdes av riksdagen en ut- redning rörande effektivisering av yrkes- inspektionsarbetet.
Denna önskade in- tensifiering är för övrigt ett led i inter- nationella strävanden, som framkommit bl.
a. vid den internationella arbetskon- ferensens femte sammanträde i Geneve 1923.
I utredningen i fråga, vilken hit- tills ej lett till något resultat - i stallet har man, säger fröken H., på sista tiden nedskurit reseanslagen för yrkesinspek- tionens utövare och därigenom försvårat arbetet - i utredningen alltså framhöll fröken Hesselgren bl.
a. att » ett stort antal arbetsstAlen med kvinnlig arbets- kraft, som bort stå under hennes tillsyn ej kunnat upptagas bland de registerför- da arbetsstallena och göras till föremål för regelbunden tillsy&lt; enär arbetskraf- terna ej räckt till därför ..
Enligt det 1 4 @ DALAUATBBJ 48 Telefon 31 12 78.
&amp; nbedrjer alit vid d6dsfa !i Laga priser.
Besök i hemmen efter telefonanmalan. '
85 HERTHA.
.
Kaiolina Widerström: ' Sexualundervisning.
natur kräver a t t man med alldeles särskild omsorg sätter sig in i hur sagda fordran verkligen skall kunna fyllas.
Förf.
drar har upp klara lin- jer; hon diskuterar svårigheterna hon anger utvägarna a t t komma ige- nom dem, och hon ingAr på tillvaga- gångssätten p &amp; olika skolstadier.
.
Förf.
besitter tydligen utpräglade personliga förutsättningar för a t t kunna ge go&amp;a råd beträffande sexu- alundervisning.
Såsom läkare a r hon dessutom van vid ett biologiskt be- traktelsesätt.
Och slutligen är.
det en .omstandighet till, som gör henne yt- terligare skickad till vägledare i des- sa frAgor.
I sina helt unga dar - in- nan hon började studera medicin - var hon under n %gra %r folkskollara -- rinna.
Dädan den.
förtrogenhet med skolbarn och deras föräldrar, med 1a-.
rare och larokurser, som så tydligt röjer sig i hennes framställning.
Dr Siri Wikander-Brunanders " handledning " kommer säkerligen a t t bli flitigt studerad och mycket uppskattad av landets ' lärarkhr.
I A LANGE SOM MAN HAR ' I S ~ v e r i g e diskuterat frågan om in- förlivande i ämnet halsokra av det oftast u.telämnade kapitlet sexuell hygien, så liar den meningen utta- lats, a t t ett nödvändigt komplement till denna Atgard vore att i zoologien medtaga det bortskurna kapitlet om f ortplantningen och fortplantnings- organen.
Att en god metodik har- vidlag mera än eljes vore av nöden var emellertid ocksh klart.
Hur bör da denna undervisning laggas?
Förf.
till den nyss utkomna bok, vars titel .lases har nedan; svarar:, Undervisningen om f ortplantningen skall vara sensationsfri, ' och den skall vara biologiskt lagd.
Sensationsfri- heten kräver a t t för denna undervis- ning ej några särskilda anstalter gö- ras; den skall därför meddelas av klassens egen lärare och ej av någon utomstiiende; den fAr ej heller ta KAROLINA WIDERSTRÖM.
större utrymme än nödigt a r; här.
a r Siri Wikander-Br.under: " El$ndledning ju nämligen frliga om blott en liten - undervisare i sexualkunskap ".
Norstedt del - låt vara en mycket viktig del för &amp; Söner.
Pris 2: 50.
- av ett av skolans ämnen.
A t t e t t biologiskt ämne skall vara biologiskt lagt ä r ju egentligen s jalv- klart.
.
Men detta ämnes ömtåliga ' ' ' ' - ursprungliga förslaget skulle yrkesin- spektrisen vid sin sida ha tre assistenter - i stallet för som nu två -, något som heller aldrig realiserats.
--- H u r vore det, om man från kvinno- håll reste nya och energiska krav på att.
få till stånd en utökad inspektion för kvinnliga yrkesområden?
Omotiverat förefaller det i alla händelser ej att vara!
.
..,, Gladj ande.
Direktionen för Stockholms s t .a d s s j u k 11 u s har invalt syster Ulla Broman, husmoder på Sachsska barn- sjukhuset, till ledamot i byggnadskommit- tén för Södersjukhuset.
- Större akademiska konsistoriet i. Uppsa- la har invalt fröken Inez Kåge, förestan- darinna på Akademiska sjukhuset, Upp- ' s.ala, till ledamot i byggnadskommittén för Döden för Vägglöss,, Kackerlackor, m al och dyl. ä r " VARMESTRALEN ".
Referenser och intyg från många belåtna kunder finnes.
Avdelningskontor landet runt.
önskar Ni bli fri f r h OHYRAN ooii SMITTOBARARNA.
.
Ring .då upp,: VARMESTRALEN.
TeL.1164 29,2115 18, Mälarhöjden 1 0 60.
.
.
Med anledning av en kungl.
pmposiLion med förslag till ändring i halsovår&amp;stadgan samt omorganisation avdistriktsvåyden m. m. h m i - m t i o n i Andm kammaven av fruar Nordgren och Gustafsson hemstallts, att vid omorganisation av distriktswirden i di- Syster Elisabet Lind (ordf; i Svensk sj uksköter~keföreniic~.)
se från 1920 angående statens skola f ör utbildning av distriktssköterskor, dar dessa ämnen st % först på under- NLIGT NU GÄLLANDE BE- visningsprogrammet.
I medicinalstyrelsens nu framlagda Estämmelser föreskrives, att stats- f örslag till nya förf attningsbestam- bidrag i allmänhet utgår till avlöning endast å t distriktssköterska, vars melser ang %ende distriktsvardens om- tjanstgöring omfattar saväl alla de organisation påpekas, att distrikts- grenar av sjukvård, vilka kunna ut- sköterskornas arbete inom sjukvår- övas i hemmen, som ock upplysande den under de senast förflutna åren och rådgivande verksamhet i avseen- blivit alltmera ambulatoriskt.
Enligt de på barnavård, bostadsvård och häl- den 15-åriga erfarenheten från di- sovård.
Endast om särskilda skäl striktssköterskeorganisationens arbe- därtill föreligga må tjanstgöring om- te, som ligger till grund för medici- fatta allenast viss eller vissa grenar nalstyrelsens förslag, ar det mycket svart att strängt kunna skilja på av sådan vhrd, som här nämnts.
sjukvårdande och halsovårdande verk- Att myndigheterna fr %n början va- samlhet.
Det har därför ansetts syn- rit angelägna om, a t t distriktssköter- skans arbete aven skulle omfatta nerligen Önskvärt, att dessa tv % gre- barnavård och barnavårdsinspektion, nar f % gå hand i hand och skötas av framgår av ifrågavarande kungörel- samma, person, då t. ex. d.en som kommer till ett, hem i sjukvkdande nybyggnaderna för kvinnokliniken vid Aka- syfte aven lätt får anknytningspunk- demiska sjukhuset.
ter f ör dryftande av allehanda sociala spörsmil1 utan att därför synas på- Det a r enbart agnat a t t väcka tillfreds- trängande.
ställelse, att också kvinnlig sakkunskap - För den som satt sig in i förhållan- understundom - kommer till heders, och dena, måste det förefalla i hög grad med nöje notera vi, a t t vederbörande har störande, att ett hem, där sjukdom valt en annan vag an regeringen i ett lik- och sociala missförhAllanden råda, nande fall.
Då .Sv.
sjuksköterskef örening mangen gång m h t e besökas av flera hos regeringen begärde, a t t en sjuksköterska samhällsf unktionarer, innan den skulle inval jas i byggnadskommittén för h j alp kan lämnas, som f örhållandena Karolinska sjukhuset, så ' föranledde detta kräva.
c c - (Forts. å sid.
88.)
som bekant ej nhgon åtgärd.
Sätter Ni varde på verkligt 2ackert bröd, bakat av de allra basta ingredienser, verkligt gott kaffe, som Ni kan dricka i en verkligt trivscwn miljö?
- Gå d &amp; till Kaf f erum Klara 1V:a Kyrkogata 26, Kungsgatan 55.
T ~ Z 20.
8.4 05. a Sturegatan 5.
Tel. 21 58 81.
Kaffebröd, Xakor, Bakelser, T,Artor och bakverk av alla slag, aven Matbröd.
Kaffe med dopp 55 öre.
- S m ö r g å s a r.
- KAFFBREIP ANORDNAS.
I Veae-Katten atten
striktssköterskasi åligganden i c 7c e sicall ingå f öre bjyggun.de moders@ps- och spad- barnu&amp;-d.
Hertha har v.änt sig till tales- nu %n f ör s juJcsköterske- ock bcwmmorskeka- rerna för att få frågan belust från .. båda hållen.
Docent Sam.
Clason (red.
av Svenska Barnmorskeförbun&amp;ets tidskrif t Jordemodern9.
* E T NYA DISTRIKTSVARDS- förslaget har i många punkter bli-.
vit utsatt för en - ' i .vissa punkter ytterligt skarp - kritik.
Har skall blott en av dem vidröras: punkten om distriktssköterskans övertagande av spädbarnsvården.
, Just " övertagande " - ty som mången tror a r det har icke frågan om införandet av en ny hälsovårds- form, trots det t. o. m. den Kungl.
propositionen talar om en ev. " utvidg- ning " av barnmorskornas.
arbetsfält.
Enligt gällande barnmorskereglemen- te .av den 21 nov.
1919 skall nämligen barnmorskans verksamhet bl.
a. om- fatta " vårdaen av det friska spada barnet " och enligt samma reglemente skall distriktsbarnmorskan " inom sitt distrikt rikta ' sin uppmärksamhet på alla de omständigheter i avseende på spada barns vård, vilka anses kunna under # det första levnadsåret inverka på deras hälsotillstånd och motverka dödligheten bland dem, samt a t t i allt vad på henne ankommer träget.
verka för und,anrödjandet av den p % ovanor och okunnighet eller andra förhållan-.
den beroende.
otjänliga behandling, som spada barn kunna vara under- kastade ".
Man frågar d &amp; efter motivet till D ' b f l y t t n i n g e n,.
Ty eftersom barn- morskan inte liksom dispensarsköter- skan kan avskaffas helt, då varken förvård, förlossningsvård eller barn- sangsvård kan övertagas av distrikts- sköterskan (vilket aven medicinalsty- r.elsen medgiver).
och då ldistriktsskö- terskan har ett ytterst omfattande arbetsprogram spadbarnsvåxden för- utan, medan barnmorskan på grund av ' den minskade nativiteten snarare har mycken tid till överas,- s % wiåstel det finnas några allvarliga och baran- de skal.
Ä r malhanda barnmorskans kompe- tens otillräcklig?
Knappast - t y gal- lande reglemente för barnmorskeun- dervisningen stadgar a t t barnmor- skan skall utbildas för denna uppgift, och d % hon .kan lära sig förlossnings- vården, kan hon näppeligen vara obildbar inom detta område.
Vid barn- morskelaroanstalterna finnes t. O. m. särskild barnavårdslarare anställd, och han skall till yttermera visso ' del- taga i bedömandet av barnmorskor- nas kompetens innan de legitimeras.
Barnavårdslararen vid barnmorske- '., (Forts., å sid.
89.)
.. E d w. B e r g g r e n s Elevatelier David-Bagares gata 9-11 3 tr., Stockholm.
Tel.: 104533.
Privat U) 55 33.
Teckning.
~ l l h i n ~.
Elever mottagas under h e l a studieket.
-
88 HERTHA Lind: Distriktssköterska eller barn- morska?
(F o r t s.
frch s a.
86.)
Uppdelandet i mindre distrikt med endast 3.000 invånare i stallet för som nu med kanske 10-15.000 och mera, ' mö j liggör ett mera koncentre- rat arbete, då ej s % mycken tid be- höver offras på de långa avstånden.
Många arbetsuppgifter kunna aven kombineras och på förhand planeras ' så ' att om en sjuk skall besökas kan samtidigt medelande lämnas ooh in- spektion utföras i hem, som under vägen passeras, eller som ligga i när- heten.
Att distriktssköterskan genom sina i det nya förslaget mera omfat- tande uppgifter ej kan bindas vid helidagst janstgöring eller vak-tj anst a r självfallet och har beaktats av me- dicinalstyrelsen genom dess förslag om särskilda ambulerande sjukskö- terskor för detta ändamål.
I Göte- borgs och Bohus lan har en slidan or- ganisation redan prövats, därifrån läkaren vid förekommande behov kal- lat s juksköterskehjalp.
Att distriktssköterskan med sin mångsidiga utbildning vilken genom det nya förslaget ytterligare kommer att påbyggas och sin rika erfarenhet aven i fortsättningen bör handhava den upplysande och raidgivande verk- samheten med avseende &amp; barnavård i såväl spädbarns-, kolt- och lekål- dern som skolaldern, ooh moderskaps- vård i den man, denna ej utövas av barnmorska, ä r säkert ur samhällelig synpunkt både det basta och mest praktiska.
Att aven distriktssköter- skeorganisationen bör omhänderhava både moderskaps- och spädbarnsvård, Vid sjukdomsfall, resor eller andra.
tillfällen, d i Ni ej själva kunna giva barnen-den vird Ni önska, kun- na Ni ej ordna för dem p5 bättre sätt än sända ut i Lidingö, dem till Fru KBhres barnpens.
?
&amp;: a hälsobr.
skogs.- och saltsjöluft.
18 min.
resa.
inack.
p i dygn, vecka, man., Hr.
Moderl.
omvard.
ex. sköt.
Godkänt av K.
B. Läkareref.
Prospekt.
Tel. 651201 framg %r av rapporterna från genom medicinalstyrelsen av medicinalrildet J. Byttner och ledamoten av styrel- sens vetenskapliga r %d, med.
doktor H. Ernberg verkställd inspektion av försöksverksamhet f ör för- och efter- vård vid barnsbörd inom vissa av för- söksomr %dena.
Som helhetsintryck friln denna inspektion framhålles, att arbetet överallt präglats .av stort nit, intresse och sakkunskap hos såväl le- darna som i verksamheten medarbe- tande samt från allmänhetens sida en genomglkende förstilelse och sympati f ör verksamhete-n.
I den nu förelggande riksdagsmo- tionen angaende denna sak ifråga- sattes Iampligheten av att inrangera moderskaps- och spädbarnsvården under distriktsvården, om dispensar- vården aven skulle inrymmas under denna verksamhet.
Detta på grund av en befarad eventuell mer eller mindre befogad smittoradsla från all- mänhetens sida.
D % förslaget utar- betats av den högsta medicinska myn- digheten- biträdd av sakkunniga från [de olika grenar av halso- och sjuk- v %rd, som däri beröras, synes det, som om den av motionärerna befarade smittorisken ej vore att rakna med speciellt p % detta omrade.
Shdan risk förefinnes ju icke blott, nar det gal- ler tuberkulos, utan aven vid alla an- dra smittosamma sjukdomar, som förekomma b %de bland barn och vux- na.
Sällan eller aladrig händer det dock, att läkare och sjuksköterskor äro smittoöverförare.
.
Mot " bacillskra &amp; " finnes intet bättre botemedel an upplysning.
Upp- lysning a r ju aven en av distrikts- sköterskans viktigaste uppgifter.
Elisabet L i d.
HERTHA 89 mest kinkiga skede - undek barn- sängen, självfallet under bariimor- skans ledning, d % distriktssköterskor- na ej äro lämpade härför.
Men barn: morskan har en mycket god erfaren- het också om fortsättningen, darföi att fall: av såriga b.röstv %rtor samt hotande eller utbruten bröstböld i re- gel vårdas.
å ' barnbördshusen, dar barnmorskan får sin utbildning, .och sällan eller aldrig på barnsjukhusen, där distriktssköterskan hämtar sin praktiska erfarenhet.
A andra sidan a r det lika otvivel- aktigt, att distriktssköterskan besit- ter den större erfarenheten om blan-.
dad eller konstgjord uppfödning samt om barnsjukvhd.
Den av förbundsstyrelsen föreslag- na uppdelningen av arbetet synes dar-.
f ör synnerligen lamplig.
Men på detta förslag svarar medi- cinalstyrelsen att nar " barnet sattes på en blandad - mj ölkuppf ödning, det vara svårt, nog att avgöra;.
om barnet skall betraktas såsom bröst- barn - eller flaskbarn ", vilket yttrande i propositionen fått formen att " det ofta ej g %r att draga n %gon grans mellan naturligt och onaturligt upp: födda barn "!
- Man får hoppas att ingen medicinskt sakkunnig varit med om den sista f ormuleringen, ty ingen läkare eller barnmorska torde vi1 ja underskriva påståendet a t t ett barn med blandad mjölkuppf ödning a r ett naturligt uppfött, och ännu mindre ett " på naturligt satt genom amning " uppfött.
barn.
Bärande skal varför vården av det naturligt uppfödda spädbarnet skulle fråntagas barnmorskorna, ha sålun- da näppeligen förebragts.
Däremot ha åtskilliga skal framlagts mot distriktssköterskornas övertagande härav.
E t t av de viktigaste har i motion till riksdagen anförts av fru- Barnmorska eller distriktssköter- ska inom spadbarnsv %rden?
(Forts. f ~ å n sid. 87:) läroanstalten i ' # Göteborg har också flerfaldiga gånger of f entligen påpe- ' kat lämpligheten av.
att använda barn- morskorna i detta arbete. '
Har, trots detta., den hittillsvaran- de erfarenheten varit nedslående?
- Vid besvarandet av denna fr %ga mås- te man taga i beaktande, att barn- morskans materiella resurser för ut- förandet av ifrågavarande arbete hit- tills varit mycket små, och att åtskil- ligt brustit aven beträffande s jalva organisationen av arbetet.
Trots det- ta omvittnas fr %n många håll, att barnmorskorna gjort både stora och vardef ulla insatser.
.
Emellertid ha; - barnmorskorna sjal- va ansett att bestämmelsen " under första levnadsåret " inte a r riktigt lamplig, och ha därför genom sin för- bundsstyrelse föreslagit, a t t barnmor- skornas verksamhet blott skall omfat- ta " vården av det friska, naturligt uppfödda spada barn.etV sooh till yt- terniera visso föreslagit en bestam- melse i reglementet att barnmorskan, " # darest modern blir oförmögen att på naturligt satt genom amning upp- föda sitt barn " liksom då avvanjning- en skall taga sin början, a r skyldig stalla barnet under läkarkontroll, var- vid denne äger bestämma om barn- morskan eller distriktssköterskan skall omhänderha den fortsatta över- vakningen.
Det a r nämligen otvivelaktigt, att betraff ande s jalva amningens över- vakande,, barnmorskorna besitta en specialkumkap, som f å kunna göra dem stridiga.
Amningen f örberedes under iden förberedande ' moderskaps- vården och påbörjas - vilket ar dess ' ~i1lig.a priser.
Kredit ordnas.
Möbler tillverkas efter ritning.
, G: la Brogatan 19, Stockholm. '
I.
.
W. Wiinaendts Francken-Dyserinck: rörelse.
.
En .kWind holländsk feruinist och journalist kommer i ett följande n / r att belysa sitt hemlands Icuinmr&amp;else och stiger hikr några inledccnde o&amp;: I. VINNOR ' CSRELSEN I HOLLAND Mhar kämpat sig fram langsamt men säkert. '
%rna Nordgren och Gustafsson, då de f ramhålla, att, eftersom distriktsskö- te~skorna skola övertaga tuberkulos- v %rden, mödrarna av rädsla för smit- t a komma att underlåta att besöka distriktssköterskorna med sina spada barn.
Och man blir närmast förbluf- fad d % medicinalstyrelsen såsom skal för att distriktssköterskorna skola omhänderhava spädbarnsvården an- för, att " spada barn äro utomordent- ligt känsliga f ör svalginfektioner ", varför " det galler att med en hel se- rie åtgärder skydda " dem därför, vil- ket sköterskeeleven endast kan " f % en ' levande insikt " om genom tjänst- göring p % barnsjukhus, d % " de stora framstegen inom den moderna sjuk- husvården av spada.
barn " " till myc- ket väsentlig del beror på den vaxan- de insikten härom "!
Må vara att den- na insikt a r relativt ny och modern inom barnsjukhusvården, på barn- bördshusen och i barnmorskeutbild- ningen a r den en gammal, välkänd och länge praktiserad sak; Ocih kan nAgon htgärd vara mera välbetänkt, an att icke blott skydda barnen f r h beröring med sjuka människor utan aven från beröring med dem, som ha med sjuka människor att göra?
Redan Erasmus har i en av sina dia- loger påpekat, att kvinnorna voro nöd- sakade att röra sig inom en alltför trång sfär vilket kom mannen att betrakta dem som leksaker.
Som den holländska kvinnorörelsens förelöpare namnes en holländska, som slog sig ned i Paris, Etta Palm.
Sju å r, innan den svenska Fredrika Bremer reste till Amerika, » krossade » en nederländsk prastanka, fru Storm van der Chrys, Oceanen för att studera den nya väddens kvinnorörelse.
Hennes energiska strävanden ha vi att t ~ k a, Det a r mer an beklagligt om " stri- den om spadbanet " skulle ha aktua- liserat rivaliteten mellan sjuksköter- ske- och barnmorskekårerna.
Den, som har samarbetat med båda och därvid lart sig hysa den allra största högaktning för den ambition och s j alvuppof f ring, varmed balda kårer- na kampa för samma principiella mål - folkhalsans främjande - kan ej önska annat, an att de ville gå fram hand i hand i stallet för att rivalisera.
Och det värsta ar, att antagonismen till mycket stor del bottnar i en för- domsbetonad okunnighet om yederbö- randes kvalifikationer; en okunnig- het, som lätt kunnat hävas, om man blott velat lyssna till rösterna från de verkligt sakkunniga, fran de sköter- skor, som samtidigt äro banrnmorskor.
Men dem har ingen velat höra; sna- rare förefaller {det ibland, som om man late enstaka personliga upplevel- ser bli normgivande för inställningen mot hela kårer.
Vem som helst kan draga fram exempel på olämpliga bå- de sköterskor och barnmorskor, men khrerna höra dock till vårt lands prydnader.
Sam.
Clason.
Fiireningen Handarbetets V i n n e r Stiftad, 1874 Möbeltyger, mattor, gardiner och broderier.
Renoveringar.
Skolor för utbildande av vävlärarinnor och textila konsthantverkare Stureplan 2, Stockholm, tel. 604863 (Orapundat 1883) Artillerigatsam 48, B ta.
Tel. 60 73 57.
Rekomrnemderar sina w a l k i n d a mo- deller.
Frsa H.
M o €.
Innehavarinna.
- S -.
- HEMBITRADES- UTBILDNING!
s Led.
av SthLms stadsfullnz.
fru Eva Ngblom liimcvr hiir nedan belysande och positiva synpunkter på den seg- slitna Izenzbiträdesfm %gan, f. ö. på ett tidigare stadiunz behandlad i Hertlzas spalter.
N SVENSKA, SOM BOTT UTOM- E l a n d s i många år, sade mig härom- dagen, att ingenstans pratas det hem- biträdesfråga så mycket som i Sve- att redan I 865 den första industriskolan för flickor öppnades och att kvinnorna I 866 tillatos bli farmaceuter.
Jämsides .med henne arbetade Elise van Calcar: Schiötling för sina medsystrars frigörel- se.
Hennes lilla skrift &gt;&gt;Kvinnans dubbla kallelsex kan.
betraktas som banbrytande.
Namnas.
bör också fru Minna Kruseman, en begåvad skådespelerska, som prövade sin lycka i Nya världen, ivrade för re- formdrakten och trotsade omgivningens dom genom att leva i ett » fritt&gt;&gt; men trofast äktenskap.
I slutet av 1860-talet gingo stridens - vågor höga kring den holländska kvin- norörelsen.
Det.
gällde.
inte blott.
att till- försäkra kvinnorna samma bildning och samma utbildningsmöjligheter som man- nen utan aven att bereda dem en rättvis stallning på arbetsmarknaden.
I 870 bil- dades för detta ändamål föreningen &gt;&gt;Ar- betet adlar&gt;&gt;.
Några år senare gjordes, den högre undervisningen tillgänglig för kvinnorna genom den frisinnade minis- - tern Thorbecke och på initiativ av en kvinnlig medicinare Aletta Jacobs.
I 8 87 hade flera parlamentsledamöter gått in för att genom en författningsre- -.
, ' Redaktör Eva Nyblom.
rige.
Hon menade a t t uttrycka e t t missnöje och e n anmarkning, men hennes ord kunde j u ocksa h a inne- burit en komplimang över att vi vak- n a t till insikt om den s: k. hembitra- vision bereda kvinnorna åtminstone val- rätt.
Mina Drucker bildade då en » Vri- je Vrouwenvereeniging., från vilken fle- ra kvinnoorganisationer emanerade, bl.
a. en.
för reglementeringens upphävande och ett de nederländska kvinnornas na- tionalråd.
Sedan fru Drucker, som löste fru- fröken-frågan genom att fastan ogift kalla sig helt enkelt fru, år I 893 bildade sin Vrije Vrouwenvereeniging&gt;&gt;, kan man tala om en organiserad kvinnorörelse i Holland.
Denna kulminerade, sedan I 894 » Föreningen för kvinnoröstratt » bildats, i en utställning av kvinnligt ar- bete vid drottning 8Wilhelminas tronbe- stigning.
Den inbringade ett betydande .ekonomiskt överskott, med vilket man organiserade en byrå.
för kvinnoarbete.
Dess första ledare blev Marie Jungius.
1917 fingo kvinnorna &gt;&gt;passiv, val- rätt, och soc.-demokraten Suze Groene- wegen invaldes i parlamentet.
1922 sutto åtta kvinnliga ledamöter dar.
Och sedan har utvecklingen gått framåt långsamt men säkert till närvarande tid, till vilken vi skola återkomma.
(Forts.) # Fysikalisk-Dietisk-Kuranstalt 1,000 H u l t af o r s reumatiska ~rvsjzhkdomar, mag- och kroniska tamlidanden fot over havet Behandling av Bkommor, samt andra sjukdomar.
Alla moderna badformer, elektricitetshehandling och massage.
Indivrduell M. Vegetspisk och blandad kost.
Helpension.
Begiir utftirligt p r o spekt.
Moderata priser.
Inga dricksp Overläkare: D:t E. Garby.
Postadr.
Hultafors.
Tel. Borfis 695, Biivlanda 68, Hultafors 16.
Under samma regfm: Nyhyttans Badanst.
JiirnboAs, (Ippen hela Ilret, Ekebyholma Badanst.
Rimbo, 6pp.
Bommarm., Sthlms Fysik.
Kuranst.
HumlegArdsg.
18.
HERTHA 92 ' - ' -.
desfriigans sociala vikt.
Men det är tyvärr l %ngt till denna insikt från den diskussion kring hembitradesfrå- gan, som rör sig till kaffekoppen om hur kitslig och förfärlig frun var - i dag och hur otroligt slarvig Stina var i går.
Det kan vara ganska oskyl- diga diskussioner, man behöver ju ladda u r sig ibland, men när de urarta till gnat och generaliseringar, då bli de otroligt torftiga och vad värre är, de s % bitterhet ooh förgifta luften om- kring oss.
Utlandssvenskan har rätt i att siidana diskussioner borde för- svinna.
Men att - en diskussion om hembiträdesfrågan, som rör sig p % ett annat plan, fortsätter ä r bara ett gott tecken - hembiträdesfralgan be- traktad ur denna synvinkel som ett socialt problem av vikt a r tamligen ny och ännu p % l %ngt när inte i hamn, varför vi ha all anledning följa den i dess olika skeden mot som vi hoppas en tillfredsställande lösning.
Det senaste skedet i hembiträdes- f ragan ä r Socialstyrelsens publicering av det uppgiftsmaterial, som styrel- sen p$ kommitteuppdrag insamlat fr %n husmödrar och hembiträden om deras arbetsförhållanden.
Det a r ett ganska intressant uppgiftsmaterial, som beräthr en hel del om de sven- ska hemmens arbetsordning, ehuru man f å r förutsätta att uppgifterna komma fr %n särskilt intresserade och vakna husmödrar och dito hem- biträden, vilket naturligtvis kan ge en något missvisande bild av läget.
20.000 formulär hade sänts ut till hus- mödrar, 12.000 till hembiträden.
Om- kring 3.500 husmödrar och 2.500 hem- biträden ha svarat - den större svarsprocenten kommer som synes p % hembiträden.
Det beräknas att det finns 110.000 hembiträden (de hos " Många b- d g8ra m stos jordbrukarna anställda fr %nräknade) i landet, undersökningen omfattar alltså endast 50 010 av hela antalet hembiträden, Siffrorna för arbetstid, l &amp; och ut- biklning intressera mest - 1At oss kasta en högst summarisk blick p % dem.
Först arbetstiden.
Enligt husmödrarnas uppgifter uppghr deras hembiträdens ar- betsvecka till 77,2 timmar, enligt hembiträ- denas egna till 83,2 timmar.
Socialstyrelsen har skipat.
rättvisa så att den anser att sum- man ligger någonstans mitt emellan och har fastslagit en 12 timmars arbetsdag som norm.
Beträffande ledighetstid redovisa de flesta både husmödrar och hembiträden att överenskommelse träffats härom, medan överenskommen uppsägningstid synes vara tamligen ovanlig.
Lönetabellen visar att hembitradeslönerna äro bögst varierande.
Det beror naturligt- vis dels på skillnader i fraga om hembiträ- dets kvalifikationer, dels p % de olika orter- nas dyrhetsgrad och platsernas art.
Medel- lönen för ensamjungfru a r enligt husmöd- rarna 46 kronor, enligt hembiträdena 42 kronor.
Lönerna nå högst i Stockholm.
Slutligen utbildningen.
Att besvara fra- gorna om utbildning torde ha varit den svå-.
raste uppgiften.
Vad skall betraktas som utbildning?
Somliga anse en skolkökskurs som utbildning, andra en hushftllsskola, andra en elevtid p &amp; hotell och restaurang.
Och slutligen ha de flesta och de duktigaste hembiträdena den bästa utbildningen i sin erfarenhet från välskötta hushåll, men en sådan utbildning är ju svårare att redovisa i statistiken.
Av denna framgår emellertid att 45 % husmödrar redovisa hembiträden, som genomgatt husmoders- eller hushålls- skola, och 54 % hembiträden redovisa sam- ma utbildning.
Men av 3.500 svarande hus- mödrar a r det endast 597, som redovisa ' sär- skilt ubbildade ' hembiträden, och av 2.400 embiträden redovisa 313 särskild utbild- mng.
De insamlade siffrorna komma knappast med några sensationer, utan bekräfta iakttagelser, som husmöd- rar och hembiträden redan gjort man och man emellan.
Men det har sitt d. ' '
A BESPARINGAR i KONTOR: Fredsgatan 9, Hornsgatan 60, Odengatan 65, Folkungagatan 68, Fleming- gatan 34 och Sibyllegatan 8, öppna %l043 samt %6-7, lördagar kl. 2 s. m.
Lat hand gör fattig.
Idog hund giPr rik.
i
HERTHA stora varde att ha dessa ' uppgifter samlade Niista steg blir.
nu den av Social- departementet tillsatta.
sakkunnig- kommitténs betänkande ooh förslag med anledning av de insamlade upp- gifterna.
Deras betänkande, som en- ligt vad det förljutdes dock kan van- tas föreligga tidigast nästa v %r,.
mot- ses med stor spänning.
Under tiden komma vi alla att diskutera olika lös- ningar i v den segslitna frågan.
.
Var och en, som inte a r intresserad av att en stridsställning husmödrar- hembiträden pppehålles och underblå- ses, ' inser lätt, att det inte a r ens fel att tv. % träta.
Både husmödrar och hembiträden behöva en ny inställning till hembitriidesyrket, reformer Bra- _ ".
vas ' på båda hållen.
~embitradena klaga i allmänhet över den oordnade arbetstiden, friti- den, uppsägningstiden, semesterf rå-, gan, titelfrågan.
Utan tvivel ha hus- mödrarna har en del fel att .förebrå sig, fel som kuriöst nog snarast bott- na i förtjänster och utgöra dessas frånsida.
Det påpek.a,s ofta av utlan- ningar och svenskar, som sett .sig .om- kring i världen, att de svenska hus- mödrarna äro p % tok for ambitiösa.
" De leta efter garderobens själ ", som någon uttryckt det.
I sin iver akt göra ratt för sig unna de sig inte en minuts vila från hushållsbestyren.
Denna ami bition har naturligtvis stor förtjänst i det svenska hemmets höga standard, men d e r h a r också någon del i dess omvittnade bristande organisation.
Och man kan inte begära att en icke-.
f ami1 j emedlem alltid glatt skall hänga med i denna arbetstakt.
Någon kon- centrerad 8-timmarsdag kan val knappast bli tal om för hemmens del, överhuvudtaget inte ett alltför h %rt - bundet och fastslaget tidsprogram, men åt.skilli~a husmödrar.
kanske in- ANDERSSONS Da m frisering.
Centralbadet, Stockholm.
REKOMMENDERAS.
Elegant.
Förstklrsslg.
te minst de utom hemmet arbetande, ha visat att med en Atstramad orga- nisation och rationalisering av hem- met kan hembiträdenas arbetstid bå- de förkortas och h ä n g a r e inrutas.
Det nya systemet med från- och till- hembitriiden har ju också visat att en organisation av arbetstiden a r möjli- gare än många trodde.
Fritider.
och.
uppsägningstider ä r ocksil ett ömtii- ligt kapitel, men där borde, det inte vara så svårt att nå överenskommel- ser.
Och att titelfrågan skall ' vålla bekymmer a r nggot undertecknad för sin del har $terst svårt.
att förstå,.
så rimligt och naturligt förefaller det att hembiträdet liksom maskinskri- verskan eller fabriksarbeterskan ti- tuleras fröken, försåvitt hon inte sar- skilt begär a t t f å kallas vid namn.
~ u s 6 ö d r a r n a i sin tur klaga över hembiträdenas okunnighet, men - nå, det a r knappast mycket idé att dela upp fel och förtjanster mellan parter- na, att saga: där ha husmödrarna.
skulden och &amp; ar ha hembiträdena den.
Orsak och verkan stå i sådan vaxel- verkan att man inte vet vad som ä r d vad.
Men kärnpunkten i hela hem-.
bitradesfrågan a r nog den att hem- bitradesyrket av olika skal inte be-.
traktas som något riktigt yrke.
Många faktorer samverka härtill.
Det hus- liga arbetet har i allmänhet svårt a t t tillkämpa sig .yrkesrang - hemmet a r både det lyckliga föremailet och offret för en romantisk dyrkan, som mestadels a r behaglig men ibland nå- got ' besvärlig.
Husmödr.ar och hem- biträden ha svårt att f å sitt yrke erkänt som yrke - och vilja ib-land inte själva erkänna det som sådant.
Men att ' en ordnad yrkesutbildning för hembiträden a r aden första och viktigaste punkten .på programmet för en lösning av hembiträdesfrAgan synes alltmer uppenbart och har fr %n ' ' - - Johanna Brunssons Vävskola STOCKHOLM - - Affärstid 9-6.
Tel. 200437.
113363 Utbildar Vävliirarinnor o. Yrkesutövare.
Kurser i Hem- vävning.
Försäljer mattor i flossa,rya,röllakan, rosengäng.
Möbeltyger, Oardiner, Vepor, Kladningsty er " m. m.
?v egen tillverkning.
Vävgarqer.
Viivstolar o e i Vavstolst~ll- behör, SKOLA och FORSALJNINO: Kungsgat.70 (hörn.
av Vasag.
), 2 fr. Stockholm.
Orund.
1873 Inneh.
Alma Jacobson.
och davarande eck !esiastikministern, folkskolevannen Fridtjuv Berg, till- tvang sig riksdagens bifall därtill, för sen han av politiska skäl m %st offra den lika lönen mellan lärare och lara- rinnor.
.
De senares lön fastställdes sAlilnda lägre iin deras manliga kol- Frm Ulla Alm klarlägger e ' föl- legers och ehuru det var menat som Fil.
kand. jande artikel f olkskol&amp;cUrin&amp;lr- ett provisorium, kvarstar olikheten Ulla Alm.
nus handicup och missgpmde - - ytterligare skärpt - än i dag s tältning.
efter snart 30 år.
En ordinarie folk- s9 IKA LöN FöR LIKA ARBETEy ' skollärarinna i högsta - 4:de löne- ju en riittvis och sjiilvklar graden - t. ex. har bara en hundra- princip, scm uppenbarligen borde till- lapp mer i lön an ordinarie manlig lampas inom folkskolan, tycker man, lärare redan i 2:dra ' lönegraden er- dar amanliga och kvinnliga lärare ha håller.
Sh kallade naturaf örmåner - exakt samma utbildning, exakt sam- fri tjänstebostau ' och bränsle - av- ma tjiinstgöringr.
Under det 1800-tal, njuter hon också i ringare grad än som vi ur livinnosakssynpunkt bruka sin manlige kamrat.
Medan en ordi- beldaga, d &amp; ännu ingen Iikstiillighet narie, kanske ensam och ogift folk- me1la.n könen ens tillniirmelsevis upp- skollärare har en bostad på 90 kvm.
nLtts, ägde dock folkskolans manliga att röra sig i eller hyresersättning x h kvinnliga lärare att utbekomma för motsvarande utrymme, h a r ordi- um~ma, om än blygsamma, lön i kon- narie folskollararinna, kanske med hnter, bostad, kofoder etc. 1906 ge- familj b ~ e n d e hos sig, oförändrat en- r,omf ördes emellertid en löneregle- dast 65 kvm: s golvyta till sitt för- ring f ör f ollrskollSrark&amp;ren.
Den in- fogande.
Nar denna olikhet - som nebar en förbättring i lönehänseende, vanligt ar!
- motiveras med famil- te0 Lär olika sakkunnighetshåll flera gånger f ramhhllits.
Men sedan galler det hur denna ut- bildning skall ordnas.
Nuvarande husmodersskolor, kurser o. dyl. synes vara otillräckliga, då de inte t a sikte på direkt hembiträdesutbildning.
E t t önskemål a r naturligtvis .att utbild- ningen avslutas med en examen eller - i varje fall ger ett detaljerat avgangs- betyg till upplysning och garanti för husmödrarna.
En sådan utbildning finns flerstädes utomlanlds och aven vid ett par skolor i Sverige, men ut- bildningskravet måste p % ett helt an- nat s&amp;tt an nu inarbetas och respek- teras i det allmänna medvetandet.
F. v. 0:s ~!
@ jdawbse !nissg Sveavägen 40, Stockholm - Tel. 20 88 18.
S J U KSKUTERSKEUTRUSTMMGAR, GOSS- och BARNKLADER.
MOTTAGER BESTALLNINGAR " HjiUp genom ojslvbjQp. "
- Man kan ju tanka sig en utbyggnad av redan förefintliga skolor - upp- slaget har redan diskuterats bland några kvinnliga stadsfullmaktigele- damöter i Stockholm, som se en möj- lighet i att kommunen skulle kunna ta upp saken.
Det a r alltså till friigan om utbild- ningen m %nga av oss knyta de största f örhoppningarna i hembitradesf rå- gan.
Den borde kunna lösa en hel rad av problem och tvistepunkter.
Ty yr- kesutbildningen kommer att skapa respekt för yrket - och med yrkes- utbildningen skaffa ocks % hembitra- dena sig själva en bättre ställning.
Eva Ngblom.
4 kronor pr plomb.
LOSTANDER och GULDBRYGGOR.
Leg. tandläkare I I V m ~ g ~ r ~ s n n.
~ ~ Wästerlhggatan 64 (vid passagen fr. Kornii.-torg).
Mott.
5-8.
Annan tid efter överensk.
Tel. 218060.
..................................................................................................... '
jeförsörjarprincipen, .måste man be- ' Stämt att familjef örsörjar- strecket icke kan dras m e l l a n de bägge könen, det måste dyas som ett tvärsnitt g e n o m %-dem.
En annan nästan smått komisk olikhet vad betraffar tjanstebosta- d.en, ä r bestämmelsen om a t t " tjäns- tebostaden icke i något fall må för- läggas under skollokalen, bostad för manlig I ä r a ~ e icke heller övex den- samma ", d. v. s. det buller, som tränger upp från skolrummet och dess klampande, skrikande ungdom- ar, till en eventuell lärarbostad i vå- ningen ' över, bör kunna, ja, s k a l l uthärdas av en lärarinna, men dar- emot ' icke av en lärare!
Varför?
Vantar man sig, a t t läraren har öm- tåligare nerver eller a r det månne mera samhallsbetydande tankar han störes i?
Vem.
tyder lagstiftarnas dunkla tankegång!
Där ingen tjäns- tebostad ingåx i lönen utbetalas i stället enligt lag en motsvarande hy- resersättning enligt ortens pris.
Den hyresersättning en gift lärarinna uppbär, som lever under sin mans tak, har länge både ute i bygderna och i vissa riksdagsmannakretsar be- traktats med förargele och oförsta- ende.
Motioner om indragning av den gifta lärarinnans hyresersätt- ning ha d5 och då - senast vid årets riksdag - sett dagen, och man har svängt sig med uttryck som " extra lönetillägg och icke behövlig hyres- ersättning ", ehuru naturaf örmånerna ju äro en integrerande del av den lagliga lönen.
* I realiteten finns re- dan fall, dar löneavdrag göras för den gifta lärarinnan.
I Lund utgår t. ex. inget kommunalt lönetillägg för gifta kvinnor i folk- och småskolans tjänst.
I närvarande stund betyder detta, att gift folkskollararinna upp- bär- cirka 450 kr.
mindrk pr å r än hennes ogifta medsyster, och ännu.
större blir naturligtvis differensen mellan manlig och kvinnlig, lön.
Den gifta folkskollärarinnans lön i s i s t a - högsta - lönegraden understiger faktisk.t den .gifte eller ogif te manlige folkskollärarens lön i f ö r s t a - lägsta - lönegraden med 20 kr.
i månaden!
På samma sätt .gynnar man de intellektuellt arbetande kvin- nornas äktenskap och barnafödande, då ' man inom atskilliga kommuner.
gör sig kvitt unga extra ordinarie och vikarierande lärarinnorj som gif- t a sig.
Det är ingen ovanlighet a t t så sker.
Också i ett annat hänseende a r of- ta folkskollärarinnorna ' handicapade, nämligen vid undervisningen i s. k..
B-skalor - landsbygdsskolor, dar 1a- raren ha^ tv4 eller flera klasser a t t läsa med samtidigt, I endast 16 proc.
av dessa skolor ti1iå.i; ~~ 4Fo2kskdlEra- rinnorna undenisa i de högre klas- serna (vanligen 5:te och 6:te klas- serna), ' vilka deras manliga kolleger förbehiilla sig.
Det ar skolstyrelser- na, som avgöra, vilka larare, som sko- la undervisa vilka Itlasser, och i all- mänhet äro de konservativt överty- - gade om folkskollärarinnornas under- lägsenhet i kompetens och låta dar- för de manliga lärarna välja skolav- " delping.
Detta a t t f olkskollararinnor~ na oföränderligt å r efter %r f å un- dervisa endast 3: dje och 4: de klas- serna, inger allmänt den falska fö- reställningen, att deras utbildning och kompetens äro sämre än de man- .liga lärarnas, och en lägre lön därför ' tillbörlig vad betraffar " mellanskole- lärarinnan ", .som hon ofta kallas.
Att lärarinnornas stallning och an-.
seende lida skada av dessa förhållzm- den ä r omvittnat.
Deras anseende - Sörmans ' - p.
-- TM uppskattas av alla fin- smakare.
Endast e n kvalité.
Den bästa.
' 1, kg.
blyförpackningar Kr.
4:-.
vid Stureplan STOCKHOLM ' -- T.
.
96 HERTHA Gulli Petrini: A!
.
TER HAR E N TROGEN FÖR- kämpe för kvinnorösträtten gått bort.
Hitda Engström var född i Norr- köping 1857 och började sin bana som - lärarinna efter att ha genorngiltt Högre Lärarinneseminariet.
Hon gifte sig år 18,96.,med blomsterhandla- re Karl Sachs, men blev änka redan 1893- .och hade id % att försörja sina bilda barn.
Därvid ägnade hon sig %t journalistyrket och var en tid ut- landskorrespondent och en tid tea- teranmalare i olika Stockholmstid- ningar, varjämte hon skrev artiklar i aktuella frågor.
Likas % uppträdde hon som författarinna och utgav en del romaner och teaterstycken samt en samling kvinnobiograf ier under titeln: " Kvinnoporträtt ".
Hilda Sachs var den heta kamplyst- na kvinnosakskvinnan, som alltid var beredd till strid mot alla orättvisor.
.
Hennes rättskänsla var omutlig, och hon var alltid lika upptänd av energi och entusiasm för en rättvis sak.
för " mindre praktisk lamplighet ", som termen löd, då nyligen en högst förtjänt folkskollärarinna - den troligen mest förtj anta av samtliga sökande - blev utslagen i konkur- rensen om f olkskolinspektörst jänsten i Kristinehamn, får val däremot skri- vas på de mera allmänspri.dda köns- fördomarnas konto.
" Mindre prak- tisk lämplighet ".
- varför?
Det en- d ' a tänkbara svaret i ifrågavarande siutation: e m e d a n h o n v a r k v i n n a!
A t t a v ' de 5 2 folkskoleinspeEtörerna I I I Stockholm.
Det var alldeles naturligt att hon skulle vara en av initiativtagarna till bi1,dandet av den första kvinnliga rösträttsföreningen - i S,tockholm 1902.
Sedermera satt hon i mAnga å r i Stockholmsföreningens styrelse, och hon var alltid livligt intresserad och uppfinningsrik, när det gällde att hitta på olika sätt att demonstrera mot männens förhalningspolitik.
Hinnes starka känsla för allt som kränkte kvinnorna gjorde, att hon re- dan i sin ungdom gick in i Federatio- nen, som verkade för upphävande av reglementeringen.
Hon utgav ocksil en skrift i denna fr %ga: " Den svarta domen ", och hon var nog lycklig att f å uppleva, att rättvisa bevisades kvinnorna i de båda avseenden, som låg0 henne närmast om hjärtat.
Under senare å r var hon en mycket nitisk styrelsemedlem i " Svenska Kvinnors Medborgarförbund ", in i det sista lika varm för alla kvinno- frågor.
Gulli Petrz ' ni.
I STOCKHOLMS NYA STADflFULL- MÄKTIGE UPPSATTNING u t g k e s det.
hwindiga inslaget av 14 mot föreg$en.de 10, allts &amp; 14 % ' O ' o samtliga ledanmötm.
P &amp; 5 av siaa 33 platser har högern placerat kvinnor, d av f o ~ a r t i e t s 14 platsw äro besatta mod kvinnliga ledamöter, medwn so- c2aldmokratern.a p &amp; 6 av s i m 45 platser ha kvinnliga namn.
i n g.
e n e n d a är ' k v i n n a, a t t avde ungefär 300 överlärarna endast fem ä r o kvinnliga a r med a l l s ä k e r h e t.
i c k e re- p r e s e n t a t i v t f ö r pro- p o r t i o n e n m.ellan man- l i g o c h k v i n n l i g dug- lighet inom folkskolan.
Det ä r emellertid representativt - tyvärr - för .den sekelgamla, ändå livslevande kutymen att sätta könet framom dugligheten!
ULLA ALM.
~rrk6gPnge Ellen Andersons Vallingatan 38.
- Tel. l032Q; P.
Rekommenderar sina trevliga tysta rum med varmt och kallt vatten, Siillekaparum.
l: kl. kök.
LAga priser för gaster pA lilngre tid.
KliadeshandeO.
Barmhusg.4, Stockhotm.
ingen butiko $ngaomkostn.DETTA OR.
SAKEN TPLL BILLIOA P R I S E R I
HERTHA Ellen Kleman: Till Alma Faust mans minne.
VAR DET BETYDELSEFUL- I) ' ET la &amp; ret 1921, då en stor kvinnoor- ganisation efter valförrattat, energi- fyllt ooh kampglatt arbete fann sig i den situationen a t t med målet för sitt stxävande uppfyllt kunna upplösa sig.
själv.
Alma Fau.stman hade med sin levande känsla for vad ratt och till- börligt ä r varit med i ledet av dem som klädde skott för genomdrivandet av det på flertalet håll så länge im- populära kravet på kvinnornas lik- stallighet med männen i fråga om po- litiska rättigheter.
Nar Stockholms.
F. K.
P.
R. upplöstes hade hon sitt mångåriga medlemskap i styrelsen bakom sig - hon hade alltid med stör- sta beredvillighet åtagit sig det ar- bete som var besvärligt och måste ut- föras men.som ej syntes utåt.
Men det var också det året, som Fredrika-Bremer-Förbundet i kans- lan av de .stora, ännu olösta uppgif- terna med avseende på kvinnornas plats i samfundslivet beslöt att genom nybildning av kretsar vinna en direk- tare och aktivare kontakt med arbe- tande krafter.
När Stockholmskret- sen ldå kom till hade vi glädjen a t t f å Alma Faustman med i styrelsen.
Det a r mig angeläget att här f å vittna - som ordförande i styrelsen under de tio år, som hon och jag ge- mensamt tillhörde !den, känner jag mig vittnesgill - om i vilken grad det kändes p % en, gång tryggt och sti- mulerande att ha tillgång till hennes kloka och säkra omdöme, och hennes utomordentliga träning i anordnande '. '
.97 av så väl föreningsmöten som offent- liga möten var oss till ovärderlig nyt- ta.
Aldrig sparade hon sig heller när det, gallde att prestera arbete vid des- sa tillfällen eller när i 6vrigt man ha- de behov av en aktiv insats.
Vad vi dock kanske främst står i t~cksamhetsskuld till Alma Faust- man för ä r vad h o n gjort och varit.
för Fredrika-B.remerskolan., När vi på nyåret 1923 gav oss in pH.
det ganska vågsamma försöket, med ' dessa aftonstudiekurser, åtog sig fru Faust- man att.+träda in som kursledarinna i engelska.
Det torde vara riktigt a t t säga att härmed hade skolan erhållit en kraft som i eminent grad bidrog till at,t företaget kröntes med fram- gång.
Tidigare under åratal bosatt i England hnde hon till daen direkta kunskapen av språket förvärvat den färdighet i språkets hantering som endast den får, vilken måst begagna: det som om det varit hennes verkligt egna.
När härtill kommer a t t en utomordentlig undervisningsmetod av fru Faustman tillämpades med en som det synes bpren ped,agogs skick- lighet i att vinna sina elevers intresse för studiet, var det i själva verket inte förundransvärt a t t elever ström- made till, a t t de engelska kurserna om och om igen amåste dubbleras och atut fru Faustmans elever betygade a t t det var.
en lust och gliidje att få vara med om hennes lektioner.
I tju,gofyra terminer höll f r u Faust- man.ut med det mycket ansträngande arbete som dessa ofta till över tjugo- talet elever omfattande kurser, mel- lan sju och nio på kvällarna, måste utgöra, från två upp till fyra och fem kvällar i veckan somliga år.
Och all- tid gick lektionen med liv och lust.
- Nu, mitt i den tjugofemte terminen bröts hennes arbete.
, K. F. U .. K.
- Förbundets Konditoriet for a / / a Var N / än bor kunna v / tack vare vira väl- be / ägna butiker snabbt betjana Eder.
N / blir a l l t i d b e l d t e n med ink6pen FILIPS U O N D I T O R I Regeringsgatan 27-29.
Norrtu / / sgatan 10.
Best.-fel.
11 45 11.,,, 336294.
Hospits.
BIRGER JARLSGATAN 27 (Obs!
Vid Engelbrektsplan) Rekonzmendems för längre eller kortwre vistelse i Stoclcholw.
- Tel. 11 0725.
98 HERTHA sista decenniet för stadens yrkesar- betande befolkning i dess helhet.
Som synes av tabellen sysselsatte industri- en %r 1930 praktiskt taget lika stor i Stockholm och del av yrkesutövarna som år 1920.
Medan handeln, tagen i vidsträckt be- tydelse och omfattande icke endast den egentliga detalj- och grosshandeln.
Den av fil.
hand.
Kivrin Bevgmmn e ' samarbete med docenten M n Kock utan aven hotell- och restaurantrö- .. verkställda undmsökningen f ortsätter relse, kontorsarbete samt bank- och f örsäkringsverksamhet, dragit till sig -.
härnedanfr .. föreg.nr: den större delen av den nytillkomna - III.
arbetskraften, ha de fria yrkena, den FöREGAENDE ARTIKLAR HAR of f entliga f örvaltningen och det hus- f ramhållits den oavbrutna steg.
liga sarbetet relativt taget gAtt till- ringen av kvinnornas deltagande i baka, aven om de absoluta talen visa förvärvsarbetet i huvudstaden.
Pro- en stegring.
Denna utveckling för de portionen mellan manliga och kvinn- fria yrkena a r dock delvis skenbar på liga yrkesutövare närmar sig numera grund av en överflyttning i 1930 års jämvikt mellan de två könen: å r 1930 folkräkning av viss personal fr %n utgjorde kvinnorna 44 O / O - av samtliga offentlig tjanst till bankverksam- yrkesutövare.
Inom olika yrken stäl- het m. m.
Samfärdseln visar en ler sig proportionen naturligtvis myc- f örhållandevis obetydlig ökning.
Ta- ket olika.
Som exempel kunna nani- bellen visar b e n, att- männens yrkes- nas yrken som barnmorska, telefonist fördelning underglitt mycket sm % for- och butikskassör, som till 100 o / o be- skjutningar.
Den f örändring, som in- stå av kvinnor, såväl som praktiskt trätt, a r en liten ökning av industri- taget alla tjänare i husligt arbete ens andel - efter allt att döma bero- (99,98 0 1 0).
Inom trafikvasendet %ter ende på den livliga byggnadsverksam- finnas endast ett flital kvinnor, vete- heten å r 1930, som detta å r gav sys- rinarsyrket a r till 100 O / O manligt etc. selsättning å t icke mindre än 26.500 Emellan dessa ytterligheter finnas personer - samt en minskning för dem som äro sysselsatta i fria yrken alla grader.
och offentlig tjanst.
Däremot absor-.
Innan vi övergå att redogöra för laget i fråga om den kvinnliga arbets- berade handeln samma andel av de kraften, vilja vi kasta en blick på de manliga yrkesutövarna som %r 1920. förändringar, som inträtt under det Mot bakgrunden av dessa förhlil- landen ä r det av intresse att konsta- I studiekommitténs namn - och tera de starka förskjutningarna i jag vet att jag kan göra det aven i kvinnornas sysselsättning.
Siffrorna hennes elevers - vill jag uttrycka illustrera den förändring i kvinno- vår sorg och saknad över att Alma arbetets karaktär, som man pilvisat Faustman a r borta.
Härtill, med de aven i andra 1-änder ooh som går i den orid som fogades till den krans vi riktningen, att industriens och det ned vid hennes kista, ett tack för upp- husliga arbetets betydelse minskas, of f r d e, fruktblirande arbete.
medan handeln och de fria yrkena draga till sig en allt större mangd av E Z Z Heman.
' ~~ * H,. '
'.
8 kr., allt inberäknat, förstklassiga oljor.
Elektr.
kam.
Ansiktsbehandling m. moderna iMsp nnlig personal med atlan raktik.
Tel. 20 02 85.
0 rrPa~dsga
99 HERTHA I de kvinnliga yrkesarbetarna.
Icke inom dylika yrken.
Näst efter husligt mindre an 35 010 av alla kvinnor er- arbete finner man det största relativa hAlla nu sin utkomst inom handeln, antalet kvinnor i hotell- restaurant- och om man franskiljer de kvinnor, rörelsen, dar de.
utgöra 83 010.
Dar- som arbeta inom det husliga arbetet, näst komma textilindustri och hant- tillhör närmare hälften (46 010) av verk i samma bransoh, omfattande Aterstoden denna grupp, som aven .aven tvätt och strykning, (78 o /,), * absolut taget a r den största av hu- - sjuk- och fattigvård (70 010) och un- vudgrupperna.
Handeln tilldrar sig dervisningsvasende (67 010).
Lägger s %lunda ett speciellt intresse, genom man härtill den egentliga handeln, att den mer och mer överg %r till att som ju i stor utsträckning omfattar bli ett " kvinnligt " yrke.
särskilt an- ' distribution av kläder och livsmedel.
märkningsvärd ar den synnerligen och dar kvinnorna utgöra 48 010 av kraftiga ökningen i antalet kvinnliga.
samtliga yrkesutövare, samt livsme- yrkesutövare sedan 1920 (63 010 mot delsindustrien med 39 010 kvinnor,.
33 för hela den yrkesarbetande be- kommer man-upp till ett antal av över folkningen; jämför dock vad som 100.000 kvinnor, vilka äro sysselsatta ovan säges om förändringen i den i vad man skulle kunna rubricera som statistiska redovisningen).
Av de kvinnliga yrken.
övriga yrkesgrupperna sysselsatta in- Det a r aven typiskt a t t inom minut- dustri och husligt arbete ungefär lika handeln i Stockholm kvinnorna ' som måqga kvinnor, nämligen ' 31.000 var- självständiga företagare ha koncen- dera, vilket motsvarar ungefär ' %.
av trerat sig huvudsakligen på matvaror samtliga kvinnor.
I allmän tjänst och samt kläder och skor, i vilka branscher fria yrken finna 16.500 kvinnor sin de äro i majoritet.
Detta galler speci- utkomst.
ellt småaffärerna, dar de kvinnliga Ett vanligt slagord vid tal om kvin- innehavarna över huvud taget domi- nornas yrkesarbete a r att kvinnorna nera.
Handeln med kolonialvdror och trängt ut mannen på arbetsmarkna- specerier har fortfarande till större den; .S % har dock icke varit fö~.h %l- delen manliga innehavare, men den landet, ty i stort sett har den yrkes-, starka ökningen för kvinnorna från arbetande kvinnan endast utvidgat 75 till 215 tyder p % en pågliende för- det verksamhetsfält som i alla tider ändring i detta avseende.
De större ansetts vara hennes.
Hon ar alltjämt affärerna och grosshandelsrörelsen huvudsakligen sysselsatt med att skö- ha f ortfarande huvudsakligen manli- ta om bostäderna, att tillaga och ser- ga innehavare eller chefer, men aven vera maten, sy kläder, undervisa barn.
har a r det kvinnliga inslaget statt i och v %rda sjuka, om an till följd av ökning.
Ar 1930 fanns det 2.16 kvin-, tidens utveckling hennes arbete flyt- nor på dylika poster.
Man maste tats utanför hemmet och avser en dock göra den reservationen, ', att i en ' större krets an den egna familjen.
del av dessa fall företaget nominellt En annan konsekvens härav a r att kan, stå i hustruns namn, medan det i ' arbetet blivit mer specialiserat an realiteten drives av mannen eller tidigare.
E t t studium av sifferma- eventuellt av ba ' da gemensamt.
I en terialet ger också till resultat, att hu- del fall torde kvinnorna som iinkor ha vudparten av de kvinnliga yrkesut- fortsatt den rörelse mannen innehaft _övarna i Stockholm finna sin utkomst under sin livstid.
Icke mindre an.155, ' ' ', ................................................................................................ Lisio n Modesalong för i damhattar i Ngbrogatan 14 '.
Tel. 62 23 79 i i Innehavarinna fröken ' lisa Johansson, i i som förut under många år förestatt i j NK: s damhattavdelning och i ..................................................................................................... har stor erfarenhet ' inom branschen.
i:.
Gunnar spångberg 12.
61 23 46.
Stockholm.
1 I '.
HERTHA Yrkesfö~delning i Stockholm 1920 och 1990.
1 9 2 0 Jordbruk ........ % ............ Industri .......... % ............
Handel .......... %;.
..... Samfärdsel ...... % ............ F r i a yrken ....... % ............ Husligt arbete .... m .... % s ........... Summa.
.......... 1.
9 3 0 Kvinnor Män Samtliga - 184 1.506 1.690 098 85.736 38,l 56.688 - 25,s.
22.253 9,9 30.434 13 j5 28.210 12,5 225.011 0,2 24.671 25,3 27.911 28,6 5.073 5,2 12.323 12,6 27.439 - 28,l - 97.601 12 61.065 47,9 28.777 22,6 17.180 13,5 18.111 14,2 771 0,6 127.410 Kvinnor Man Kvinnor i % av s~mtliga Samtliga 1920 1930 2.723 10,9 22,O 2.124 599 099 095 193 31.279 81.416 112.695 28,8 27,8 38,4 49,8 24,O 45.522 37.089 82.611 49,2 55,l 28,l 22,7 34,9 5.427 22.200 27.627 22,8 19,6 13,6 994 492 16.489 19.954 36.443 40,5 45,2 12,4 12,2 12,6 647 31.625 97,3 98,O 30.978 10,8 23,8 04 130.294 163.430 293.724.
43,4 44,4 utav dessa 216 kvinnor äro nämligen sakligen kvinnligt initiaiv och antalet kvinnliga innehavare har sedan 1920 gifta eller ha tidigare varit gifta.
Att det Idock inom handeln finnes ökat med c:a 80 %.
Den erfarenhet möjlighet för kvinnorna att komma och kunskap som fordras inom detta upp i mera ledande stallning framgår yrke förutsätter en viss mognad, och av 1.925 Ars specialundersökning rö -- relativt taget återfinnas flertalet in- rande de af f aisanställdas f örhållan- nehavare aven i åldersgruppen 50 till den, som visade att icke mindre an 60 år.
Den kvinnliga personalen i ho- 22 % av föresthndare och avdelnings- tell- och restaurantfacket har sedan chefer i butikerna och 34 % av 1920 stigit med 90 % och a r numera f örsta f örsal j are voro kvinnor.
över till antalet, 13.300, den näst hembi- huvud taget ger expeditfacket stora trädena största kåren i Stockholm.
arbetsmöjligheter för kvinnorna.
An- I industri och, hantverk sysselsat-, talet kvinnliga expediter (utom dem tas 3.360 företagare och 23.500. arbe- som befinna sig i funktionarstall- terskor, varav nara ' riilften i textil- ning) utgjorde 1930 10.990, vilket be- inldustrien, inom vilken sömnadsyrket tyder en ökning med drygt 60 % se- intar den dominerande platsen.
Inom dan år 1920.
De manliga expediterna sömnads- och modebranschen agas 53 hade däremot ökats med endast 35 % större och 1.678 mindre företag av till 3.561. kvinnor, en synnerligen kraftig ut- E t t annat omrhde, dar kvinnorna i veckling sedan 1920, då antalet var högre grad uppnått självständig stalI- 357.
I trots härav har antalet arbe- ning utgör hotell- och restaurantrö- terskor något minskats, vilket torde.
relsen.
Inom denna speciella brans * sammanhänga med konfektionsindu- ha kvinnornas företagsamhet strackt striens tillväxt i landsorten.
Inom sig aven till de större företagen, vilka livsmedelsindustrien marker man den till nästan lika stor del drivas av man starka ökningen av de kvinnliga in- som av kvinnor.
Den livliga utveck- nehavarna av bagerier.
Inom Stock- lingen på detta omrhde i Sto&amp;lholm holms industri utgöra kvinnorna med mängden av smårestauranter och 28 % av yrkesutövarna, vilket torde pensionat har tillkommit på huvud- vara något högre an för landet i dess AJ$GA E T Jfj A s REKREATIONS- och VIILOWIEM å den nyrestaurerade gamla slottsegendomen Mazcl-itzberg a r en ny ' gren, en nybildning a v den vackra Margaretha-tanken, allmänt kand genom Margaretha-skolorna.
Läget ar utsökt vackert utmed Bråvikens södra strand.
M,oderata priser.
Öppnas den 1 maj.
Prospekt erhålles f i r e den 15 april f r h Margarethaskolan, Norrmalmstorg 1, Stock- holm, därefter direkt fr %n Expeditionen, Mauritzberp;, 0str1; t Husby.
.
I HERTHA, 101 Anna, Nordenstedt: intuition med sig vad de kvinnliga kan- didaterna till det parti beträffar, vars valutskott undertecknad tillhörde.
Så snart ett kvinnligt kandidatnamn namn- des, man: &gt; ?Kan hon yttra sig »?
intensifiera kret- Eller: frågade » Kan man vänta, att hon tar nå- got initiativ, har hon riågra speciella sarnas .arbete?, sociala intressen? » De manliga kandida- AD K A N E N POLITISKT NEU- terna var det däremot inte så noga med: Vtial organisation som F.-B.-F. göra De behövde bara företräda någon grupp för att få kvinnorna med i skötseln a v eller kår.
Men kvinnorna hade man samhallsmaskineriet, trana .dem och för- ' större krav på.
Och det med ratta.
Ska bereda dem för den samhälleliga insatl kvinnorna efter så mycket arbete och sen?
Det ar en fråga, som man ofta har så många heta stride; börja att taga anledning göra sig.
- Fröken Signe Wenn- sina .erövrade domäner i besittning - bergs väckande ~ a r o l l i kretsar och D % äntligen - s å f å, de också rent kvalita-.
tivt sett kunna anses som » skälig ranta, årsmöten bör däAid i mycket högre an som skett vinna gehör.
.Vi ska ha på det kapital, som offrats för att få kvinnor in i nämnder och styrelser, i dem dit.
.
Så galler det, vilket ar; viktigare an stadsfullmäktige och riksdag, inte som ' en liten oas i öknen utan i rimlig pro- man tror, att komma med verkliga ' pri- portion till de.
kvinnliga väljarnas antal!
mörer i kandidatväg att blanda upp de mera mogna med.
Rösträttsåldern ar Men var ska vi ta '.
dem?
Ett exempel.
Vid höstens stadsfull- så ' låg, att ' man måste taga hänsyn till de.
maktigeval i Malmö hade på de tre stör- unga också.
Att dessa inte med någon.
re partiernas kandidatlistor endast tre större entusiasm gå och rösta på listor, kvinnor låtit formå sig att &gt;&gt;stalla upp sigx där &gt;&gt;gamlingar » vikt ' alla platserna, ar på valbar plats.
Jag vet inte, om sjalv- därför mycket förklarligt. '
De skolka kritik ar en speciellt kvinnlig egenskap.
då hellre, så vida de ej ha partipiska I så fall måste den aven haft något av på ryggen.
Det skulle säkert bli mycket ' trivsammare i » det stora folkhemmet; &gt; helh ..
Arbeterskorna utgöra namli- om den generation, som just står i sin gen enligt industristatistiken c: a 1 / 5 fulla kraft fick ordna litet mer för ' sie.
Som det nu ar, kan m a n val saga, att f ö r samtliga industrier.
.Vi skola i niista artikel övergå till bra många stå knorrande vid dörren och gruppen f r i a yrken ' o c h offentlig aldrig slippa in, förrän väntetiden gjort tjänst, vilken tilldrager sig särskilt dem håglösa och slackt skapargnistan.
intresse p å grund av de ökade utbild- inom dem.
Vare liarmed långt ifrån ningsmö jligheterna f ö r kvinnorna sagt, att man skulle rata de äldres erfa- och behörighetslagens ikraftträdande.
renhet-.
.
Det galler bara att fördela mak- Därefter skola d e gifta kvinnoriias ten någorlunda rättvist.
Någon särskild ' yrkesval bli f öremal f ö r granskning.
åldersgräns för aktivt arbete i det sociala E r väl knappast kunna stipuleras.
' Blir Anm.
De resultat denna undersökning ger kunna ej utan vidare utsträckas till en persons arbete däremot ineffektivt,.
bör den omedelbart avkopplas.
.
landet i dess helhet, enar vissa.
förändring: Att kvinnorna och särsGlt de medel- a r kunna ha, ägt rum, t. ex. i industriens.
.
(Forts.) lokalisering.
, ålders och de unga i mycket högre grad i Hur -.
.
.
.
V. '
-.
.,
102 HERTHA Nya förbundsme '.
F a l u n: fru Gunhild Ehrenberg, f r u Hildur Eriksson, f r u Ragna Eriksson, f r u Anna Hessén, fru Asta Lalander, fru Sig- rid Löfgren; f, Gudrun Rosenqvist, fru Maja Salwén, fru Béngta Wetterfors.
G r y c k s b o: fru Maja Lindroth, f r u Naemi Palmér.
G a v l e: fru Margit Ahlgren, f r u Gert- rud Apelgård, fru Karin Bladh, fru Marta Cedergren, fru Margareta, Dahl, fru Elin Engström, fru Maja Forsdahl, fru Mattis Grundell, fröken Rut Hedin, fru Hilda Hell- ström, fru Ingeborg Holmström, fru Rut Haggbom, fru Gerda Jernberg, fru Siri .Lindbom, fru Tyra Lundgren, fru Anna Lundquister, fru Anna Mortimer, fru Hil- dur Neander, fru Hedvig Nordin, fru Edith Ohlsson, fru Ester Rönnbaum, fröken Astrid Svensson, fröken Anna Söderström, fru Augusta Sörensen, fru Ellen Westin, fru Maria Agren, fru Nanna Ahlström.
H a l s i n g b o r g: fröken Rut Eriksson, fröken Elsa Groothoff, fru E. Hansson, fru Karin Hultén, fröken Margit Jansson, f r u böra ge samhället sina tjänster i nämnder och styrelser, anse vi ju som ett axiom.
Hur ska de bli vackta och hur ska de vinna den Självtillit, som behövs för att framträda offentligt?
Jo, det ar just i våra kvinnoföreningar i allmänhet och i F.-B.-F. i synnerhet, som denna trä- ning bör försiggå.
Det ar i detta hän- seende arbetet inom kretsarna torde kun- na intensifieras.
Nar man emellertid sätter igång med diskussionsklubbar och studiecirklar, bör man naturligtvis.
se till, att de medlemmar, som kunna tän- kas vilja .stalla upp sig&gt;&gt; först och främst sattas i aktivt arbete.
De som redan ha sitt verk bakom sig böra kunna stå till buds med sin erfarenhet, men få inte varken satta munlås på de yngre eller på annat satt vara dem en black om foten.
Kommer .ett sådant tränings- arbete med det snaraste igång,.
dar man ännu ej .börjat, bör det inte dröja länge innan bristen på kvinnliga kandidater ar ett » övervunnet stadium ».
Anna Nordenstedt.
Alfhild Jönsson, fru Elsa Klein, fru Edith Lagergren, fru Agda Lanner, fru Irene Lannér, fru Ellen Nilsson, fröken Margit Nostell, fröken Greta Rudolf, fru Gerda Stiasny.
K a r l s t a d: fru Emilia Bogren, fru Anna Mayer, Skoghall, fru Helfrid Peter- son, fru The Rundberg.
L u n d: fru Maria Bruck, fru Guro Gis- lén, fru Tyra Sandhammar, fru Lelle Welin, fru Elwa Wåhlin, fru Karin Aberg.
M a l m ö: fru Nanna Holmberg, lands- hövding Fredrik Ramel.
N o r r k ö p i n g: fröken Ida Heydl, frö- ken Stina Persson, fru Gunhild Reinholtz, fröken Ida Sjögren.
N y k ö p i n g: fröken Linnéa Anders- son, fru Emmy Bosson, f r u Iris Edlund, fru Signe Hellman, fru Anna Lisa PAhl- man, fru Astrid Siegbahn, f r u Ester West- ling.
S k e l l e f t e A: fru Bbba Dahlqvist, Skelleftehmn, fru Maja Hörnfeldt.
S t o c k h o l m: fru Lisa Dahlborg, frö- ken Elisabeth Dillner, fru Elsie Drös, fru Vira Eklund, fru Anna Holmgren, fru Oli- via Nor dgren.
S t r ä n g n a s: fru Siri Palmqvist.
S u n n e r b o k r e t s e n, Ljungby: fru Marta Aschan, Ryssby, fru Dika Blom- berg, Ryssby, fru Signe Johansson, f r u Ester Linné, fröken Aina Ringbrg, Marka- qjd, fröken Britta Oström, Si5rörnnäsbruJc.
U d d e v a l l a: fru Siri Andersson, fru Emma Nylander, fru Karin Petersson.
.
Ars möte.
FredrVika-Bremer-Förbundets års- möte kommer att hallas i Östersund i Hov den 18 och 19 juni.
V i åter- komma i H e r t b majnummer med utförligt program över mötesdagar- na.
När Ni, arbeta på a t t tillfika fikbundet.
nya medlemmm, så glGm ej att påpeka den värdefulla tillgfng, förbundet har i s i n politiska neutralitet!
Mexiko har utnämnt en kvinnlig minister fil.
dr Palma Guillen har nämligen utsetts att representera sitt land som beskick- ningschef i Colombh .. rengöras och sommar förva- ras med biista resultat Fseys Express A.
~~IIIIII !IIIIII!
!I~II~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~~IIIIIII~IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII Tel. Namnanrop.
B å s t a d s k r e t s e n hol1 den 30 jan.
årsmöte.
Styrelsen omvaldes, och till suppl.
nyvaldes fröken Karin Harstedt i stallet för fröken Malin Karlsson.
Efter förhandling- arna - talade f ni Anna Holger om, sina min- nen och intryck från sin utlandsvistelse under krigsutbrottet.
- Den 3 dec.
samlades kretsen tillsammms med en del inbjudna å Apelryd för a t t med ett enkelt samkvam högtidlighålla förbun- dets 50-åriga tillvaro.
Efter supén erinra- de fröken Bruce om förbundets arbete un- der den gångna tiden, fru Werner höll ett intressant föredrag om " Den sista .kejsarin- man av Kina ", yarefter följde samkvam.
, ' ~ a l k ö p i i g s k r e t s e n hade den 10 febr.
visning av förbundsfilmen " Dit vi hun- nit ".
I samband ' med filmvisningen, som synnerligen livligt uppskattades av det tam- ligen talrikt samlade auditoriet, höll fröken Gudrun Langenheim, Mariestad, ett före-.
drag om F.-B.-F: s idéer och mål.
.
G a v l e k r e t s e n anordnade i samband med bokmassan den 23 febr.-3 man, vil- ken tillkommit på föranstaltande av olika sammanslutningar, soaré den 23 febr.
Med- verkande å kretsens vagnar vor0 Berit Spong och fru Dagmar Humbla.
Landshöv: ding S. Lubeck, som öppnade massan, höll # tal och hälsade förf.
Berit Spong, som blev en angenäm bekantskap ' f ör Gävle-publiken.
Hon läste bl.
a. novellen " I guldsnitt ' ' av- handlande just bokens varde.
En diskussionsklubb a r bildad.
Den be- star av c:a 25 medlemmar och studerar un- der våren fattigvården, teor.
och praktiskt.
G ö t e b o r g s k r e t s e n .sammantradde den l1 mars varvid fröken Hesselgren höll ett varmhjärtat och livligt uppskattat före- drag om " ~efolkningsfrågan u r kvinnosyn- punkt ".
, ' H ä l s i n g ' b o r g s k r e t s e n hade årsmöte den 8 febr.
under fröken S. Wenn- bergs ordförandeskap.
Den gamla styrelsen omvaldes och till ny ledamot utsågs fru Ellen Stibe.
Revisorer och revisorssuppl.
omvaldes.
Till kretsens representanter vid förbundets apmanna årsmöte utsågos: frö- ken Wennberg, doktor Gierow, fruar Froste och Gierow, friherrinnan Mannerheim, fruar Sjunneson, Ericsson och Stibe.
Efter.
årsmötesförhandlingarna höll frö- ken Wennberg ett gripande minnestal Gver fru Margit Sjögreen, som tillhört styrelsen sedan 1929 och under året avlidit.
Sedan följde ett f ängslande föredrag om " Apel- rydsskolan i helg och söcken " av förestån- daiiinnan för skolan, fröken Karin Har- stedt.
Den 7-10 mars hade kretsen ordnat en utställning av rumsinteriörer " Från roccoco till funkis ".
Det hade lyckats arrangörer- na att ' fran olika hem i Hälsingborg med omnejd f å låna gamla vackra möbler, sil- ver, tavlor och porslin.
I tidstrogna dräkter visade unga medlemmar de olika rummen, och särskilt intresse väckte ett &gt; ' mu&amp;k- rum " i empireavdelningen.
H a r n ö s a n d s k r e t s e n har hållit sitt årsmöte, varvid såväl styrelse som re- visorer ornoaldes.
Att representera kretsen vid årsmötet utsågos fr. Emma Westerström.
och fru Elsa Söderibaum; till medl.
i stip.- nämndens lanskrets valdes fr. h a Abra- Textilkonstnarinnan Martha hamsson.
Gahn höll därefter ett ytterst intressant föredrag om " Textilier enligt .nutidens.
.
smak ".
Samtidigt - hade en utställning av ångermanländsk hemslöjd ' anordnats av sta- dens hemslöjdsförening.
. '
l K a r l s t a d s k r e t s e n hade samman- träde på Stadskallaren $en l mars, då fru Mia .Leche-Löfgren med sitt föredrag " Man- niskor på, resa ' ' beredde dess talrikt närva- rande medlemmar en verklig högtidsstund.
Den 7 mars visades F.-B.-F.-filmen " Dit vi hunnit " inför fullsatt salong.
- - - e finner Ni hos oss.
Besök våra utställningar och Ni blir förvånad över vara låga priser.
- - i - - E G:LA BIL0,GATAN 15 och SVEAVAGEN 29.
Möblerna med sthl och kvalitet K,RLLEN ' S.
*
104 HERTHA - Den 15 mars anordnade kretsen tillsam- mans med stadens övriga kvinnoföreningar ett upplysningsföredrag i abortfrågan av doktor Rut Grubb.
K r i s t i a n s t a d s k r e t s e n hadeden 15 febr.
anordnat hrsniöte.
Till ordf. omval- de s enhälligt fru Elsa Nordlund.
Övriga styrelseledamöter omvaldes, och till ny leda- mot efter fröken Anna Lundqvist, utsågs fru Astrid Feuk, Önnestad.
Suppl.
omvaldes och nyvaldes fru Augusta Thorsson-Ilien.
Till repr.
vid årsmötet utsikgos frkn Clara Munck af Rosenschöld och fru Astrid Feuk .med frkn Fosca Leifert och fru Tanbe-Rem- mock som ersättare.
E f ter f örhandlingarna höll fil.
lic. Ivar Harrie ett sällsynt fängslande föredrag över ämnet " 1920-talet - en litterar period ".
L i n k ö p i n g s k r e t s e n hade den 11 mars årsmöte under fru Louise Astrands ordf örandeskap.
Till ordförande för kretsen efter fru Ellen Tiselius, som undanbett sig omval, valdes lektor Anna Christensson.
Av de avgående styrelseledamöterw hade fruar Louise Astrand och .Dagmar Nordenfalk, doktor Lisa Möller-Claesson och fröken Ingrid Vallquist ej velat ifrågakomma till återval.
Styrelsen fick utom ordf. f öl jande utseende: fru Ester Beckman o. ordf., frk.
Ka,rin Eriksson sekr., fru Elsa Sjöström, v. sekr., fru Carin Akerrén kassdiörv., fru Marie-Louise Lundberg, adjunkt Eleonore Bruno, fru Elin Söderqvist och fru Marta - NiIsson.
Till hedersordf.
valdes fru Ellen Tiselius.
Revisorerna omvaldes.
Ombud vid för- bundets arsmöte i Östersund blev fru Mar- git Muscat med fru Elin Söderqvist som suppl.
Till medlem i stipendienämnden om- valdes för en tid av 5 å r fru Lundberg.
- Efter årsmötet uppfördes bl.
a. Frö- dings sångdialog " Det kom en unger bond- dräng " och Dahlgrens " Solpar,solIen ".
Kvällen avslutades med gemensam supé.
M a r i e s t a d s k r e t s e n hadesitt Arsmöte på Husmodersskolan i Mariestad den 11 mars.
Vid företaget val fick styrelsen f öl jande sammansättning: fröken Gudrun Lang- enheim, ordf., Fru Hertha Sandels, v. ordf., fru Sigrid Vestgren, sekr., frk Dag- mar Johansson, kassör, fruar Martha Ber- genfeldt, Hillevi Fogelquist och.supp1.
fru- a r Ester Melin och Signe Enström.
Till re- visorer valdes fruar Nanna Nordal och An- na Hellberg, till ombud vid förbundets års- möte frk Langenheim och fru Olga Harris med fru Gunhild Magnell som auppl.
och till kretsens ombud i stipendienämnden fru Nordal med fru Ingeborg Hellman som suppleant.
Vardinnor blevo fruar Lisa Bar- thelsen och Anna Trapp.
Arsmötet hade samtidigt ordnats som en avskedsfest för kretsens hedersordf.
fru RZarianne Ekman.
Efter mötesförhaidlingarna supé, sam- kväm, sång och musik.
Den.
18 febr.
visades ' i Mariestad filmen " Dit vi hunnit ".
Föreställ~ingen var tal- rikt besökt, särskilt av skolungdom.
N y k ö p i n g s k r e t s e n höll årsmöte den 4 febr.
i Odd Fellows klubblokal under ordförandeskap av fru Klara Gullstrand.
Den gamla styrelsen omvaldes och till en av suppl.
nyvaldes fru Elsie Ljunggren.
En av revisorerna, fru Anna Eriksson, och suppl.
fruar Anna Zetterqvist och Ebba Lindgren,.
nyvaldes.
Därefter överlämnades ordet till kvällens förc+ragshålIare, landstingsdirektör G. Beij- bom, som .hö11 ett intressant och instruktivt föredrag om " Landstinget och dess uppgif- ter ".
Aftonen avslutades med ett animerat samkväm med sång och tesupé.
S k e l l e f t e å k r e t s e n hade den 15 mars anordnat sitt årsmöte, föregånget av visning av filmen " Dit vi hunnit ".
S h a l styrelse som revisorer omvaldes.
S t o c k h o l m s k r e t s e n var den 8 mars samlad till årsmöte.
Styrelsen fick följande sammansättning: frkn Ida von Plomgren, ordf., .fröknar Elsa Ekström, Kerstin Fjetterström, Eva Fröberg, fruar Signe Henschen, AstaHägg, Brita Johansson, Eli.sif Théel och frkn Axianne horst ens son med fru Ulla Alm, frkn Ulla Eriksson, redaktionskommitt6 består, förutom av tidshifeens redaktör, av: Karin F j a l l b a c k - H o l m g r e n I d a v o n B l o m g r e n och A x i a n n e T h o r s t e n s o n.
I - r TE %,
Tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, utgiven .av FREDRIKA-BREMER- .FöRBU.N ' DET.
Redaktör: M a r g a r e t a o n K o n o w. Samtliga förbundsmedlemmar erhålla tidskriften, Icke-~förbundmedlewmm prenu- merera ii närmaste postanstalt eller i bokhandet.
Pris för postuppl.
: 1 / 1 hr kr.
4: 50, 1 / 2 år kr.
2:-60.
Lösnummer 45- öre.
Redaktion och e x p e d i t b: 48 Klara- bevgsgatan, Stockholm.
Redaktionstid: tisdagw och fwdagalr kl. 1 4.
Telefon: 20 45 50.
Expeditionen; kl. il-4 varje söckendag.
Telefon: i0 17 6.2. i.
Stockholm, Smhlandsgatan 20.
Tel. 10 68 98, i Göteborg, Vasa Kyrkogata 5.
Tel. 361 87., ' i Umeci, Centrallasarettet.
i Linköphg, Nygatan 42.
Tel. 8 06. i Jönlc&amp;p-ing, Kjellbergska Stiftelsen, Rosenlund, Tel. 21 37. i Vaster&amp;, Centrallasarettet.
i Falun, Högbo Central-san,atorium.
Tel. Namnanrop.
i Su.&amp;vall, Lasarettet.
i Kwlstad, Centrallasarettet.
i öatersund, Centrallasarettet.
Byrrierna mottaga sjukbud hela dagarna, " per telefon även nattetid,
~öhsterritain och ~ H.e&amp;inreaning.
Kurser a 1-2 mån.
juni-augusti.
Hemvävnndslcz~m: praktisk vävning med ko !npcrsitioii och vavteori.
Fortbildnin,gskzws f ör vuvkzaznign: komposition med prowävning, färglära, ined natur- studier, materiallara n ?.
, m.
~eminwdni&amp;sk&amp;: planritning, möbleringsförslag, komposition av textilier med - provvävning m. m.
(, Mönsterritningskurs f ö k ~ a n d a ~ b &amp; t e l ä r a &amp; i n n o.
r: 17 juni-6 juli, komposition med praktisk konstsömnad, färglära, niateriallära m. m.
Trevligt skolhem.
Billig pensinon.
Tel., Sigtuna 234.
Prospekt sändes.
SIGTUNA VAVSKOLA Mary van Rijswijk och til Norrlandsgatan 20.
Tel. 21 23 99.
Mottager besfallningar på elen ganfare och enklare klänningar.
- Förstklassi.gt arbete.
oder rata P P Vasatryckeriet, StocklioIrn 1935 Priser.
o J
