# ID: svediakorp-per2949
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1935
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 18,261
# sentences: 1,258
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


UTGIVEN AV.
.
REDAKTUR: MARGARETA V O N KONOW Ett prejudikat.
LAkarvArd åt landsbygdens skolbarn1 Av Olivia Nord- gren.
~ a n d s ' b y g d e n s skolbarn.
Av Urban Hjärne. '
Fran sammahtrade i Paris.
.
.
In- tervju med Ingegerd Palme.
i Kvindesagsproblemer i Folkens.
l Forbund.
Av Henni Forch- l hammer. '
Yrkesundervisningen - en pla- nerad omarbetning, Inter- l vju med undervisningsrådet Nils Fredriksson ' Kvinnorna i Stockholm för-.
varvsarbetet.
Il.
Av och Karin l 1, 1, t. '
I I i t I i Bergman och KarJn Kock.
Vem söker skilsmässa?
Av Sonja Branting-Westerstahl.
: Nu blomma mandeltraden.
.
.
.
.
Av Ellen Rydelius.
Carolina: ~ e n e d i c k s - ~ r u c in e memoriam.
Av Gulli Petrhi.
En skrivelse till socialministern.
En donation.
.
Kretsmeddelanden.
- -.
!
\ '.
9 3 5 ...
M a r s.
1 '.
.
l L-2 - -.
.
.
- &gt; -
Fredrika-Bremer-, lar ra berg sgaian 48.
S T O C K H,.
O L M: C. L2imnar rad vad Iig ungdom.
.
Tel..
.
f
ARCANG XXII MARS 1935 '.
.. HAR LYDER .DEN LILLA NO-.
S A tisen ' i all sin.
anspråkslöshet: " Regeringen har upphävt länsst&amp;lseik i Malmö beslut att uppsäga extra skrivbi-.
trädet fru Maja-stina Bjerkén, född Hen- ricsson, från hennes anställning hos sty- relsen på ' grund av att hon gift sig.
Den omstaändigheten, att klaganden ingåit akten-.
skap, har icke utgjort giltigt skal att upp- säga henne från hennes anställning, hos länsstyrelsen, förklarar K.
Maj:t. "
.. n I Avgörandet ä r glad janide, ty det innebar tydligen först ' och främst ett understrykande av den rättvisa; prin- cipen, att anställningen skall ske med hänsyn.
till vederbörandes kvalifika .. tioner för.
.
arbete &amp; h inte beroende &amp; v: hennes privata ' förhållanden.
Det ' ar f @ &amp; rigt den linje, som kvinnorna ' ' vid otaliga tillfällen- hävdat, .nar .det.
.
gallt frågan om anställning i det all-, mannas tjanst.
På grund av de mång &amp; attackerna mot den gifta kvinnans ratt att enligt behörighetslagen kvar- stå i denna tjanst -.
vi ' behöva ' bara ', tanka p % ' mångfalden av sådana mo- tioner, via ' förra .årets riksdag .-.
hak utgången ' emellertid varit.
, ganska oviss, och man har med spännin,g,:följt V ' ',.
.. den avskedades ' överklagande och del hanvaridelser, som gjorts till K. Majx friin olika k v i n n o ~ r ~ a n i s a t i o n '.
e:.
~ .Ett viktigt prejudikat för de extra- anställda i statstjänst har.
nu.
skapats:.
det får ej göras någon skillnad mellan ogift och gift kvinna vad anställning och befordran.
beträffar, och man;: d. v. s. de som makten hiva, tycks.
ocksa börja förstå, att angrepp p &amp; ' den gifta; kvinnans.
.
förvärvsarbete inte bef okdra äktenskap och, f amilje; - bildning.
Att clen Aktuella befolk- " %it (ningsdiskussionen s ~ l u n d a till för att leda opinionen in pa ' ratt: vag, a r otvetydigt.
Nu f å r man b a r a hoppas, att ' denna väg ej tillåtes vaxa igen utan hädanefter beträdes av alla dem - inte blott statliga utan aveni privata arbetsgivare - som i akten- '.
skapets höjande och i varnande.
om md&amp;rskapet se en säker borgen för ' vakt folks framtid Ur samhällets ski$ punkt.
ä r det förvisso föga lyck8sa~t; j om ingåside av ' äktenskap skall dera.
" ' den brottsliga " det &amp; irra:: straff; ' som förlusten av anställning:,.
innebär! '
.
.. !.
. '
' ' ' ren: {j., % ... i .. I
,, Kollektivavtalen och de gifta kvh- till en stiftelse, enligt donators önskan norna, Svenska Open Door-gruppens benämnd " Sofia Gumaelius ' och Anna framstallning om f örebyggande av shdan tillämpning av kollektivavtalen, att gift kvinna i fr %ga om ratt till för- värvsarbete sattes i sämre ställning an övriga anställda, b ö icke ~ föranle- da nhgon regeringens Atgard, anser Socialstyrelsen och motiverar detta sitt ställningstagande genom att.
bl.
a. framhålla, att endast för en för- halllandevis obetydlig del av arbets- marknaden arbetsvillkoren f ör kvin- nor regleras genom kollektivavtal.
En ändrad lagstiftning skulle darf ör, anser man, endast f &amp; en begränsad direkt räckvidd.
Det torde ocksh rimligen icke ifrhgakomma, heter det vidare, a t t statsmakterna skrede till reglerande Atgarder p % den enskilda företagsamhetens omrhde, innan sthndpunkt tagits ifrAga om gifta kvinnors användning i allmän tjänst och offentlig f öretagsamhet. '
Beträffande det sistnämnda yttran- det torde böra erinras, att statsmak- terna redan genom behörighetslagen tagit sthdpunkt till frågan och att ingen förändring i laget kan noteras sh länge lagen i fråga kvarstar orub- bad.
oHna&amp;iorni.
FREDRIKA-BREMER-FÖRBUN- DET-har genom testamente av fröken Anna Björnlund fhtt mottaga dels en idyllisk Strangnäsgård, dels de medel, som under namn av S .. Gumzelii Do- nationsfond innestil hos A.-B.
S. Gu- madii AnnonsbyrA och som f. n. upp- g &amp; till ett belopp av c:a 45.000 kr.
.
Förbundsstyrelsen har nu beslutat mottaga donationen, som överlämnats.
I Björnlunds Minne ", och stadgar ha antagits.
Enligt dessa har stiftelsen att förvalta den - fasta egendomen och kapitalet " i andamAl att i fastigheten anordna och uppratthA1l.a ett rekrea- tions- eller ålder domshem f ör s j alv- försörj ande.bildade damer ".
Av dessa ha de som varit eller äro anställda hos A.-B.
S. Gumzelii AnnonsbyrA eller Gumelius Maskinaffar A.-B.
fö- reträdesrätt till högst 6 / 10 av antalet platser i hemmet, medan i Strängnäs boende äldre behövande damer aga företrädesrätt till htersthende 4 / 10 av hemmets platser.
Av stiftelsens styrelse skola av de fem ledamöterna två utses av Fred- rika-Bremer-Förbunldet.
Vi hoppas f % hterkomma till dona- tionen, då stiftelsen tagits i bruk och syrenerna blomma omkring Strang- näs åldriga domkyrka, i vars skygd det nystiftade hemmet a r belaget.
Kom ihåg, att en h6jd medlemssiffra är ett livsviiikor för förbundet och dess fort- satta verksamhet!
F&amp;mhåll för m d e m - mar in spe, v d fikbundet betytt för lan- dets kvinnor under olika tidsskeden, hur det måttfdlt kampat och dltjärnt kampas &amp; r en rättvisare stallning åt kvinnorna i hemmet, samk; iillet axh på arbetsmarha- den!
.
Jubileurnsg@van.
Från f r u R. Schurer v. WaW heim ....
.
.
.
.
.
25: Ettills har till Ju bileumgåvan influtit kr.
12.444:.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
-.
- av K. A.
A n d e ~ s s o n.
Vissa av de människoöden,.
som bilda det permliga inslaget i dessa berättelser, äro icke odelat osympatiska, t y de röra sig mer an en g h g om unga män och kvinnor, som äro mera vilseförda an.pA egen drift vilseghgna.
De utlösa da~för m m medlidmde _än ilam hos Itisaren.
(Sbg i N.
D.
A.)
Fi-ma i bokhandeln.
Haft.
2: -, mod.
kart, 8: 26. zvimr n C F T PTT, 4 DRr,FIA.
BOX 607 &amp; S T 0 C Pil H O L &amp; f 6.
Olivia Nordgren: LAKAREVARD åt landsbv,adens skolbarn!
Riksdagsled.
, O l i v i a N o r d- g r e n ha / r i en.
ny mqtion efterlyst anslag tdill lakmvård åt landsbygdens skolbarn.
Hon utvecklar IUir ntirrnalre motiven till denna sin hemställan.
.
.
RAGAN OM LÄKAREVARD AT F b a r n e n i landsbygdens folkskolor torde nu äntligen komma a t t på all- var ta.gas upp.
Enligt vad som bebA- dats i dagspressen ha medicinare och pedagoger beslutat diskutera densam- ma vid ett möte som kommer a t t aga rum i Stockholm inom den närmaste tiden.
FrAgan har ytterligare aktua- licerats genom en ' rapport,,; som docen- ten A. Kristensson i ' Uppsala inlam- nat till skol överstyr els^; på grund av en undersökning som: .han företagit av 1.600 skolbarn p % Upplands.
lands- bygd, i vilken .rapport han framhaller nödvändigheten av a t t, skolläkarebe- fattningar inrättas aven.
p ' å landsbyg- den.
Halsotillst %nldet Man$ landsbyg- dens barn a r .allt annat ' an tillfreds- ställande, hudsjukdomar,.
hjartf el ooh tandröta äro alltför ' vanliga, och en allmän klenhet har kunnat k0nstat.e- ras, vilken säkerligen till stor del har sin grund i. otillfredsstallande mat- ordning för barn med lang skolväg.
Det dyrbara maiiniskoma.teria1, som landsbygdens barn utgör, a r i fråga om hälsovård försummat, på ett satt, som icke längre kan f å fortgå.
Sta- ~dernas barn ha, enligt h r Kristens- sons mening, lyxvård i j4imförelse med landsbygdens.
.
DRICK .Fru Olivia Nordgren.
Vid 1928. års riksdag riktade un- derteckna,d i en motion uppmarksam- heten ' på det anmärkningsliarda fö-.
hållandet, a t t medan alltsedan 1892 statsmedel utgått till lakareundersök- ningar och lakarevård &amp; t lärjungarna vid de allmanna läroverken - i ' årets statsverksproposition h a r för budget- Aret 1935 / 36 upptagits ett anslag H 98.900 kr.
för sagda andamAl - s &amp; liar det beträffande folkskolorna i landet helt överlämnats å t kommu- nerna a t t oxdna denna angela,genhet, utan ri %gra som hälst anslag frAn sta- ten.
(Sedan 1924 har dock ett mindre belopp utgatt till vissa skoldistrikt i Norrland för berörda andamAl.)
Detta ehuru kravet p &amp; en.
ordnad skol ' lakarverksam~het vid folkskolor- na upprepade gånger framförts frAn folkskollararekårens sida och i trots av a t t riksdagen vid flera tillfallen i skrivelser begärt utredningar i fr &amp; gan .och dylika företagits, vilka dock hittills .icke.
resulterat i nAgra &amp; t; garder:.
I motionen framhölls vidare, a t t kommunerna onekligen visat stort in- tresse för denna angelägenhet och a t t särskilt staderna ganska allmänt in- fört en ordnad lakarevård vid folk- skolorna samt i övrigt vidtagit.
skol- ' - R~ML:O .. SA Sveriges förnämsta natu rl iet alkaliska vat.ten.
.
I Akta endaet med videtsende varumärke vd etiketten.
.
hygieniska Atgärder för - barnen vid dessa .. skolor.
Även p % landsbygden har man omfattat denna sak med in- kresse och vid en del landsbygdsskolor infört regelbundna.
lakarundersök- ningar.
Men många lanldsbygdskomr muner kunna av ekonomiska skal inte ordna denna omvårdnad av folksko- lornas barn, varför ekonomiskt stöd fr %n statens sida vore behövligt.
Det yrlrades därför på * en skyndsam ut- redning angaende huruvida och efter vilka grunder bi-drag av statsmedel skulle kunna utgå till de kommuner, framförallt p % landsbygden, som in- ' förde regelbundna Iakareundersök- ' bingar vid folk- och småskolorna.
Motionen ifraga rönte en synner-: Iigen kalvillig behandling s %val i ve- - derbörande utskott som i riksdagen.
Statsutskottet tillstyrkte och bAda kamrarna beslöto skrivelse till Kungl.
' Maj: t, vari begärdes utredning av ' ' huruvida och efter vilka grunder +isdrag av statsmedel skulle kunna ut- ' gå till kommuner ooh skoldistrikt p % landsbygden för läkarundersökning .av skolbarnen och övervakande i öv- rigt av barnens halsof örhållanden vid &lt;folk- och sm %skolorna ".
Utredning här-o &amp; % verkställts och resulterat ' i ett förslag om skollakarv %rdens ratio- grund nella ordnande i .vårt land.
P %.
av den mellankommande kristiden och de~ekonomiska .pAfrestningar denna - ' medfört för statsmaKterna samt del- %is ocksa i ' anledning av den kritik som frari lakarehåll riktats mot ifra- gavarande förslag, har detsamma emellertiti ej+lett till digra.
atgiirder.
Frågan har nu &amp; ny0 framförts vid årets riksdag i en motion av under- tecknad, vari framhålles, att de skal för statsmakternas medverkan till en lösning av skollakaref rhgan f ör lan- ' " ' ' ' dets folkskolor som anfördes i 1928 ars motion alltjämt äro lika aktu- ella.
" Det a r därför att förvanta ", heter det i motionen, " att frågan om en rationell skolläkarvård omfattande alla skolbarn %ny0 snarast möj- ligt upptages till prövning, och a t t förslag ' f rån Kungl.
Maj: t f örelägges riksdagen.
Framför allt ä r detta önskvart u r landsbyg- dens synpunkter.
Det har nämligen kunnat konstateras a t t hälsotillståndet bland lands- bygdens barn a r betydligt sämre an bland stadernas barn.
Detta ä r helt naturligt, då en hel del av de sociala åtgärder för skol-.
barnens basta, såsom barnbespisning, skol- bad etc., som de flesta stader numera ge- nomfört, icke kunnat vidtagas i flertalet landskommuner, av ekonomiska och andra skal.
Även om intresset för det uppväx- ande slaktets hälsotilstånd finnes hos en del kommuner, anse dessa sig icke i stånd att ensamma bara kostnaderna for läkarvården i skolorna.
Att särskilda åtgärder äro av behovet p %kallade f ör landsbygdens vid- kommande, f r a m g h bl.
a. därav a t t endast omkring en sjundedel av landsbygdens kom- muner ha ordnad skollakarvård vid sina f olkshlor.
.
Under sådana f öl-hallanden tor- de det vara lämpligt att, utan awaktande av skollakarvårdens ordnande i dess helhet, redan för nästkommande budgetår ett be- lopp av 40.000 kronor stalles till skol- överstyrelsens förfogande för bidrag å t kommuner och skoldistrikt på landsbygden för läkarundersökningar av skolbarnen och övervakande i övrigt av barnens hälsotill- stånd vid folk- och småskolor. "
' Motionen utmynnar i ett yrkande härpå.
I en annan motion vid årets riks- dag, av h r Tage Erlander och under- tecknad.m.
fl.
i A.
K., och h r David Norman m. fl.
i F. K., yrkas des ' s- utom; " att riksdagen måtte hos Kungl.
Maj: t göra framställning om sadana atgärder, att undervisning i halso- v %rd och regler for.
ett hygieniskt levnadssätt införes som obligatoriskt undervisningsämne i folk- och små- skolans samtliga klasser ".
Innevarande riksdag har sålunda Vtirterrninen boriar 1 C januari.
- Korfa kurser med - Speciaikurser - P r o s p e k f pa b e g ä r a n 8 manaders yrkeskurs i klädsömnad '.
:.; ..
3turepb.n 2, III.
.Tel.
6251 !~ ?3.
egef arbefe.
d- Negra friejevplatser finnas e
Urban Hjarne: LANDSBYGDENS SKOLBARN.
- läkaren har ordet.
Docent Urban Hjärne i Uppsala ut- vecklcvr här barnläkarens syn på det aktualiserade poblernet om halsotill- ståndet bland landsbygdens skolbarn.
N AR MAN VARIT I TILLFÄLLE att under en del %r jämföra skol- Docent Urban Hjärne.
allt vad som fördröjer den kroppsli- ga utvecklingen ocksa fördröjer den s jalsliga utvecklingen, s % inses utan vidare a t t enbart denna efterblivna kroppsutveckling kan medföra avse- värda svhrigheter i kunskapsinham- tandet.
Lärarnas.
arbete blir natur- ligtvis, större, men mottagligheten för lärdomen a r mindre hos barnen, och resultatet av.
skolarbetet för b %- de lärare och.
elever blir mindre. '
barnen i en stad, Uppsala, med skol; barnen i. den kringliggande landsbyg- den, och varit i tillfälle att se samma barn i deras utveckling, att följa dem genom flera år, så a r det naturligt a t t en del allmänna.
erfarenheter bör- ja samla sig och a t t man får en del speciella önskemål.
.
Skolbarnen p % landsbygden äro i allmänhet.
sämre utvecklade kropps- ' sina jamnhriga i staden.
Bortkastat arbete, bortkastade peng- Lantbarnens längd och vikt visa be- tydligt oftare variationer %t den sva- gare, mindre val utvecklade sidan an stadsbarnen.
Nar man nu vet att .Om förekornsten av direkta sjuk- domsfall bland barnen under termi- nerna äger jag inga siffror.
Kan allt-.
ligt an ar.
att taga ståndpunkt till tvenne bety- delsfulla frågor rörande halsovårdan- de, Atgarder vid landets folkskolor.
Betydelsen av en obligatorisk under- visning i halsovard, och om reglerna för ett hygieniskt levnadssätt för folkskolornas barn, torde vara p&amp;- taglig, och om den genomföres, bli till, gagn för hela .folket.
Och ' statens ekonomiska stöd %t landsbygdens kommuner för ordnandet * av lakar- varden i folkskolorna, i avvaktan p % skollakarvårdens slutgiltiga ordnan- de för hela landet, torde val vara ett Stilfulla; - moderna Möbler Billiga priser.
Kredit ordnas.
Möbler tillverkas efter ritning.
Axel B o l i n d e r s Eftr..
..
O: la,,Brogatan 19, Stockholm.
, .I rimligt krav, som ej bör avvisas, efter vad som fr %n sakkunnigt h %ll anförts om behovet av en ordnad halsoviird för landsbygdens barn.
OmvArdnaden av folkhälsan ' och tillvaratagandet av människomateria; let höra.til1 en nations viktigaste upp- gifter, den saken torde vara obestrid- lig.
Likas % att ett lands värdefullaste tillgång besthr i ett friskt och livs- dugligt släkte, val rustat i s %val and- ligt som kroppsligt hänseende.
01ivia Nordaren.
HERTHA 58 S$ ej direkt bevisa hur själva sjuk- ligheten hela läsåret igenom haller sig.
Men vid de " tvärsnitt " av halsotill- ståndet jag erhallit vid Arliga under- sökningar av barnen framträder en nedstämmande skillnad.
Förekoms- ten av magra, bleka, " h %liga " barn med en allmän trötthet i utseendet a r betydligt större på landsbygden.
: PB landsbygden: smutsigare barn, med betydligt oftare förekommande fall av smutss jukdomarna.
skabb och smittosamma hudutslag; vilka ibland kunna ' g % som verkliga epidemier.
Lusiga barn, och barn med massor av loppbett.
Det ar en sälkgmthet att vare sig i stad eller .p % landsbygden träffa barn med fullständigt friska tänder.
.
Tandvården.
i Uppsala stad är bland folkskolebarnen genomförd sedan m %nga %r tillbaka, likas % i en av de av mig undersökta socknarna, och d % ar ocks % tändernas och munhålans tillsthd gott.
Men dar tandvar- den - icke a r ordnad: ett bedrövligt tillstgnd!
Mjölktänderna ofta samt- liga mer eller mindre illa angripna och odugliga, och de sedan komman- de tänderna ofta efter några &amp; r för- störda.
Varbildningar kring tander- na, fistlar och inflammerade lymf- körtlar.
Tänderna odugliga som tugg- verktyg och - varhärdarna givande .upphov till allvarliga nedsättningar av hälsotillståndet.
Och vad- man .bland ba&amp;en p &amp; landsbygden kim finna av pågående sjukdomstilIstand ' ä r hapnadsväckan- de.
' Kroniska inflammationer i hals- mandlarna (tonsillerna), i svalg och öron, med %tf öl jande ofta aterkom- mande halsflussar och snuvor, med hörselnedsättningar, som ofta st % i flera veckor, som ibland bli bestaen- '.
de.
Sällan uppfatta f öraldrarna och lärarna dessa hörselnedsättningar som annat an slöhet och brist p &amp; koncentration.
Barnen sagas ha en dum vana att ej höra upp, en ful ova- na att bara frhga om.
De höra ej!
De kunna e j tillgodogöra sig under- visningen tillnärmelsevis s % som barn med normal hörsel.
Höggradigt närsynta eller svag- synta barn få ofta Aratal igenom dras med sitt lyte.
Barnens arbete att följa med ökas i onödig grad, och synrubbningen f örsamras.
En del barn med hjärtfel gå ofta oupptäckta och obehandlade mhnga .år.
Att de därunder f % delta i sko- lans gymnastik torde nog ge den mindre skadan, men deras g %ende till och.
fr %n skolan, deras cykling och skidhkning och deras allmänna sli- tande p % ett svagt hjärta, utan n %- gon behandling, kan ge allvarliga men och skador för framtiden.
Tuberkulos finns bland skolbar- nen och kan finnas bland lärare.
En enda lungsjuk klasskamrat eller en lungsjuk lärare kan smitta ner en hel klass eller en skola, och kan ge upp- hov till allvarliga s j ukdomsf all.
Un- der bhda senaste 2 %ren har jag i n h g n landsbygdsskolor med omkring 100 barn i varje påträffat två barn med pågående lungtuberkulos.
E t t annat Ar ett barn som i tre m %n.
ha- de linkat fram sin ansträngande skolväg med tuberkulos i ett knä.
Fara för den sjuke själv a t t sjukdo- men skulle förvärras, fara för ned- smittning av friska klasskamrater.
önskemhlen för a t t f % fram ett battre halsotiIlst %nd äro naturligtvis många.
En battre bostadsstandard, en bättre näringsstandard i allman- het i hög grad eftersträvansvärd.
Men ' minst lika mycket: en bättre, el- rum, och f % varma sin mjolk under ler överhuvud n % g o n kännedom den kalla Arstiaen.
För m %nga barn hos föräldrarna om hygienens enk- med daliga hem och lang skolväg 1ö- laste grundbegrepp.
N % g o n kän- nar det sig ur skolarbetets synpunkt nedom om vad som främjar barnets att skolan ordnar ett.
ordentligt fru-.
sunda utveckling från havandeska- kostm %l.
pet, fram genom spädbarnsåldern Tandvarden m %ste ordnas.
Utgif- och genom åldern före skoltiden.
Men terna för detta lönar sig.
Ofta bru- sedan under skolåldern: regelbundna kar denna detalj kunna omhändertas läkarundersökningar av barnen.
av Rödakorskretsar,.
av Husmoders-.
Många gånger ä r det Önskvärt a t t föreningar e. d. undersökningen av dem som.
börja Badfrågan bör lösas s % att varje sin första termin p % hösten undersö- skolbarh får den ofriinkomliga vanan kas redan på v %ren innan.
.En hel ' a t t minst en gång i. veckan bada %t- del skavanker kunna d % repareras ' un- minstone ett badstubad.
Byggandet der sommaren, allmän tillståndet kan, av badstugor. '
har i manga socknar förbättras, allt till stor fördel för det tagits upp av ' .skolmyndigheterna kommande skolarbetet.
Och s % un-.
s jalva.
Ungdomsföreningar, Jord- der .. skoltiden: läkarundersökningar brukarnas Ungdomsförbund och lik- minst en gång varje termin av samt- nande sammanslutningar kunna har liga barn.
Hälsokort föres å varje göra ett ytterst värdefullt arbete.
barn, f riigef ormulär if ylIas av för- Pensionsstyrelsen lamnar ibland ett, aldrarna för.
a t t ge upplysningar om visst bidrag till: kostnaderna.
familj ens och barnets f öregående Det.
ä r naturligt ' a t t lärarna själva hälsotillstånd.
(Särskilt med syfte kunna förväntas bli de.
mest intres- a t t sp %ra upp de barn som kunna va- serade och aktiva deltagarna i detta ra- utsatta för tuberkulös smitta.)
uppröjningsarbete soin ä r nödvändigt, I detta sammanhang phpekas önsk- för a t t f &amp; till sthnd ett bättre hälso- värdheten a t t lärarna då och då un- tillstånd bland skolbarnen.
Ty det ä r dersökas särskilt för att garantera som ' jag påpekade i. borjan: ju fris- dem själva a t t de ej lida av tuberku- kare och ju battre utveckrade bar- los.
(I Schweiz t. ex. måste ' detta nen äro, desto battre tillgodogöra.
de ske vart 3: dje å r för lärare i tjänst ') sig undervisningen.
Men hela lan-.
Vidare: genom samarbete mellan dets intresse sammanfaller.
också.
föräldrarna och barnen ordnas bar- med detta: ty ju friskare- och bättre ' nens matordning.
Det duger icke rustade barnen .äro när .de lämna sko- med a t t barnen - som ofta sker lan, desto större insats kunna de vän- f % leva på kaffe och en bristfällig tas göra i samhället.
.- -.
.
.
smörgåsmatsäck och några kalla res- URBAN HJÄRNE.
.
.
ter.
av familjens middag ända till 6- .- T-tiden p % eftermiddagen.
Föräldrar- Om utredning angående en särskild lag.
na måste upplysas om basta formen om djurskydd .och vad.
darmed äger sam- för skolrizatsäcken, och lärarna böra band har i motioner i Andra.
kammaren hemställts av fru Eklund i ösmo och hr ordna så a t t b.amen f å äta sin ' mat-.
Hansson Vännäsby ..: Första lagutskottet.
säck ordnat, sittande vid ett bord, i ' .Ilstyrkte i. denna hemställan; och.
båda.
kam-.
ett ordentligt uppvärmt och vädrat .. rarna .biföllo utskottsförslaget ...
-.
s, ' ', ' -,!
i.
..
.
*.
Döden f ör - Vägglöss, Kackerlackor, m al och dyl. ar " VARME STRALEN ".
Referenser och intyg från m %nga belåtna kunder - finnes .. .Avd$ningskontor landet runt.
Önskar Ni bli fri från OHYRAN ooh SMITTOBARARNA.
Ring då, upp: - VARMESTRALEN.
Tel; 11 64.29,2115 1 ' 8, IVIalarhöjden 10 69,
de, att hon kände sig snarare som " quatre et vingt ans " an som " quatre- vingt ans " deltogo flera hundra per- soner, och hon blev föremal för stor- slagna hyllningar f rån of f iciella myn- digheter, från I.
C. W. med Lady Aberdeen i spetsen, Internationella Röstrattsalliansen och de ledande franska röstrattskvinnorna med ad- vokat Marie V %rone som talesman.
Fröken Eller - kvinna, eftersom v %rt svenska Ingegerd sprAk kräver nybildningar.
Palme.
- S % började arbetet, d % och d % av- brutet av angenäm samvaro, till vil- Nytt från sammanträde i Paris.
ken en middag med efterföljande mot- OMMARENS I.
C: W.-KONFE- tagning hos Mme Dreyfus-Barney rens kommer att hållas i Bryssel, särskilt bör raknas.
Man diskuterade närmare bestämt den 11.-16 juni, en påtänkt konferens i Calcutta nästa ' och har som vanligt föregatts av ett januari.
Det livaktiga indiska natio- styrelsesammanträde - Board of Of- nalf örbundet står som inbjudare, och f icers sammanträder - f ör övrigt tv % det a r inte uteslutet, att Lady Aber- gånger om Aret - dar man debatte- dee en själv ger sig ut på den langa far- rat och förberett de frtigor, som se- den.
Slaveriet diskuterades ing %en- dan återfinnas p % konferensens dag- de på basis av en rapport, utarbetad ordning.
.Paris var denna g %ng sam- av en expert i frggan.
Denna rapport lingsplatsen, ooh en av Internationel- skulle för övrigt tillställas de olika la Kvinnoförbundets v. ordförande, ländernas nationalf örbund för att opi- fröken Ingegerd Palme, som var nar- nionen skulle kunna bearbetas ooh ar- varande, 1Ater oss efter hemkomsten betet underlättas för den nya N. F.- kommission, vilken behandlar den- f % höra litet nytt därifr&amp;.
- Den 10 febr., dagen innan sam- na fråga, l %ngt ifrån s &amp; utagerad, som.
manträdet tog sin början, kommo vi man i allmänhet tror.
Montevideokonventionerna vilka.
samman för att hylla den 80-Hriga Mme Avril de Ste-Croix, känd inte ju beröra dels likställigheten i natio- bara för sina insatser inom I.
C. W. nalitetshanseende mellzn man och.
och dess franska nationalförbund, kvinnor, dels medborgarlikstallighe- vars hedersourdförande hon numera ten överhuvud taget, behandlades li- ar, utan ocksa för sitt arbete i anslut- kaledes, fortsätter dr Palme, och det ning till folkförbundets verksamhet.
framstod med önskvärd tydlighet, att I mottagningen för den ungdomliga I.
C. W. helt omfattar resolutioner- httioåringen, som spirituellt förklara- na samt att denna förbundets stall- S Tandläkare Sture Björnstf6 Praktik i .ESSELTE ' S hus Varsragatan 16-18, IV.
Tid efter överenekommelse 21 35 50. ger E r varje vecka värdefulla tankar, god litteratur, angenäm förströelse.
och praktiska Ad.
kas I D U N
Kvindesagsproblemer i Folkens Forbund.
.
Fröken Henni Forch- hammer Den danska f oUcf örbundsdelegaten H e n w i ' F o r c h h a.
m m e ~ fram- lägger h.är några internationella kvin- noproblem, som ej torde vara fram mands för Herthas L %we och som cdlt jämt åtnjuta of örrninskad aktun- litet.
PPRGSMALET OM " GIFT KVIN- S des Statsborgerret " har i mapge Ar b ' eskaeftiget kvindeforeninger rundt om i verden, og man samler sig mere og mere om kravet om ligeret mellem kplnnene på dette ' omrade.
Mange lan- de, smlig i Amerika, har mere eller mindre gennemffirt ligeret, medens i andre lande den gifte kvinlde stadig betragtes som et tilbeh@r til manden.
Her i Norden er som bekendt en gift ning ocks %, delgivits N. F.-sekretari- atet.
Vidare utshg man .representan- ter till Internationella Röstrattsalli- ansens stora kongress i Stambul i april och till sommarens Open Door- kongress i Köpenhamn.
Apropå Alliansen, vid vars kon- gress I.
C. W. kan göra sig.
gällande.
genom .tre.
röstberättigade represen- tanter, .skulle vi just förhöra oss.
om hur det tidigare planerade samarbe- tet mellan denna stora världsorgani- sation och det likaledes världsom- spännande I.
C.
W; avancerat, men dA byter fr. Palme om samtalsämne och ber att få,svara.
p % den saken efter kvindes ret ' til ' s i n egen nationalitet afhaxgig af, om hun blir i sit land.
I det hele er der en sådan forskel på de enkelte landes love p % detta om- rAde, at.
det er i h$j grad npldve.ndigt men tillige meget vanskeligt a t nå en international.
ljdsniilg.
Ved Folkeretskonferencen i ' Haag 1930, blev der vedtaget en konvention om statsborgerret derunder ' ogsaa h i n d e r s statsborgerret.
Da den ikke.
bygger på ligeretsprincipet, blev den bekaempet af de internationale kvinde-.
.
s o e a r e n s kongress '.
.
Vi ha bara att wait and see och hoppas p &amp; snabbare resultat an de franska rösträttskvin- norna.
Vad deras energiska strävan- den beträffar, så reste fröken Palme hem med det livliga intrycket a v att den frAgan i alla fall avgjort rör sig framåt, att den mer än förut börjat genomsyra.
den allmänna opinionen, att propagandan aldrig varit SA inten- siv som nu och att fransyskorna själ- va hade gott hopp.om att t. o. m. kun- na övertyga den benh %rda senaten om sin rätt till medborgarskap i det franska samhället.
' - '. '
E d w. B e r g g r e n s Elevatelier -: David-Bagares gata 9-11 3 tr., Stockholm.
Tel.: 104533.
Privat 205533.
T e c k n i n g.
MAlning.
~lev ' er mottagas under.
h e!
a studiehet.
,
62 ' - HERTHA foreninger, ogi mange lande deriblandt kvindekomité, der resulterade i et.
Danmark.
anmoldede kvindeforening- forslag f r a 15 delegationer deriblandt erne regeriqgen om ikke att ratificere det nyoptagne Rusland, a t faa spargs- konventionen.
Derimod hilste man med målet om Montevideo-konventionen og dermed ligeret i nationalitet sat på - glade, a t der samtidig med konventio- nen blev vedtaget nogle såkalidte re- dagsordene for nzeste forsamling Sep- kommendationer, hvori konferencen tember 1935.
Det blev yderligere besluttet efter henstiller til de enkelte regeringer a t overveje, om ds ikke i deres egen lov- fors1a.g f r a 10 amerikanske delegatio- givning vilde.
kuniie gennemf jdre prin- ner a t saette spjdrgsmålet om kvinders cipet om ligestilling mellem kjdnnene.
stilling i det hele taget paa dagsorde- Disse rekommendationer skyldtes n-en under henvisning til den senere vaesentlig en energisk agitation fra en tids.
tiltagende overgreb mod kvin- amerikansk kvindeforenings side, og ilers ret og frihed.
Ogsh her er grund- den samme indflydelse gjorde sig ' laget en traktat vedtaget ved konfe- gaeldende,.
da Folkeforljundsr %det i ' rencen i Montevideo.
Den erklerer 193:l nedsatte en.
rådgivende kvinde: kort og godt, a t i de lande, hvis rege- komité bestående af.
repr~seiitanter ringer underskriver den, skal,.
nar.
f or ' en qekke intern.ionale organisa- traktaten er ratificeret, maend og tioner,.
deriblandt det internationale k v i d e r have lige rettigheder.
Trak- Kvinderåd, Fredsligaen og Valgrets- taten er imidlertid kun underskrevet alliancen, denne sidste.
er dog senere af fire stater: Kuba, Equador, Para- u1dtr2idt.
guay o,g Uraguay - og ikke ratificeret ' Denlie komité kraevede i sin betaenk- af nogen.
ning ' ligestilling mellem kjdnnene og, Medens jeg hilste det fjdrste forslag en fl j eblikkelig revision af Haag-kon- med glaede og også p % kvindefore- veritionen med dette mål for @ je.
ningernes - vegne gav udtryk derfor i ': - Ved.
Folkeforbundsforsamlingerrne i. Forsamlingen, V ~ J - jeg noget betaen- 1931. og- 32 drflf tedes sagen.
indgående kelig ved det andet, som m %ske naep- i det juridiske udvalg; en del delega- pe er modent til intefnational be- tioner tog.
Irvindeforeningernes krav handling, nu ma man imidlertid gplr~ ap;.
men fra.
andre sid ' er var der meget det bedste ud af situationen, s0.m den skarp motstand; og revisionskravet f oreligger.
h r mhttet stilles i bero.
til 1936, det Ved et m@de i FolkeforbundsrAdet t !dli&amp;ite.
tidspunkt for en revision.
ad i Januar iår, bemyndigedes General- ilolrmal vej.
sekretaeren til a t m d k a udtalelser '.
Imidlertid er der i 1933 sket et be- f r a de internationale kvindef orening- tycliii ' ngsfuldt fremskridt, idet c.: 20 er om begge spjdrgsmhl og forelaegge merikariske stater ved en panameri- dem for naeste Forsamling s % nu gael- kansk konfei; .ence i Montevideo har der det for kvindeforenin~erne om a t vedtaget en konvention, som gennem-mformulere deres krav o g jdnsker p &amp; fflker absolut lighed mellem kjdnnene en sådan maade, a t de kan danne bhde i lov og praxis.
Under For- grundlag for en saglig og frugtbring- samlingen 1934 lykkades det efter ende drjdftelse i Forsamlingen.
energisk arbej.de f r a den rhdgivende - Til slut et par ord om det vigtigste ' ' A Mödrar!
Vid s ' ukdomsfall ' resor eller ' andra tillfällen da Ni ej; sälva kunna &amp; va barnen den uird NI önsk, kun- na h i ej?
; doa för dem p8 bättre &amp; tt, iin sända ut de.m till Fru Kghres barnpens; i N:a Lidingö, hälsobr skogs.- och saltsjöluft.
18 min.
resa.
Inack.
phdygn, k k a, man, år.
Moderl.
omvird.
ex. sköt.
Oorikänt av K.
B. ' Läkareret.
Prospekt.
Tel 651201
NINGEN - en !,planerad omarbetning;.
.
TT PAR MOTIONER VID ARETS .Eriksdag, som.
avse en .h$jning av statsanslaget till kommunala och en.
s.ki1d.a yrkesskolor vi f å sannolikt.
anledning återkomma till dem i ett föl jande nummer - ' ha aktualiserat .fragan om den.
privata yrkesunder-, visningen.
För dagen skola vi nAgot närmare droja vid .en annan viktig sida av d-enna undervisning, namli- gen den planerade omarbetningen: av yrkesskolestadgan, som kommit skol- överstyrelsen a t t igångsätta en ut- redning.
Dess resultat.
.torde, snart nog .kunna översk ' Ad.as.
.
: ' Chef en för yrkesskol&amp;delningen, undervisningsrådet N i l s.
F ' r e.d- r i k s s o n, har benäget lämnat en orientering i frågan och i korthet re- kapitulerat dess förhistoria.
- I. en skrivelse till Skolöversty- ' relsen - sommaren 1933 hemställde ' Svenska Yrkesskolföreningen, a t t .styrelsen " ville ' Överväga lamplighe- hen .. av att yrkesskolstadgan: under den närmaste tiden bliver f.öremal för omarbetning i de ' delar, där erf ar.en- heten visat detta .önskvärt ".
: Som skäl för denna hemstallan.
arigavg, a t t det frAn såväl enskilda lärare, som sammanslutningar av lärare framkommit.
Atskilliga önskemv i, detta .av.seende.
.
- Då Skolöverstyrelsen fann fr&amp;- gan vara sa.
bety ' clelsefull och omfat: .tan.de, att den ' borde göras till före- mål .för, utredning genom särskilt tillkallade sakkunniga, ingick Ove &amp; styrelsen till ' Kungl.
Maj: t med en s %- dan f ramstallning, fortsätter under- af hvad vi her i Danma.
i d e sidste Ar har foretaget os med hensyn til gift kvindes statsborgerret.
I .Juni: l933 overbragte reprasentanter for .danske kvindeforeninger Indenrigs- .ministeren et motiveret udkast til en ny indfpdsretslov udarbejdet af et udvalg af kvinldelige jurister med gennemfgrt ligestilling mellem kgn- .nene.
Dette udkast overvejes for ti- .den i ministeriet.
I September samme å r rettedes en henvendelse til.
rege- ringen: om snarest inulig a t ta initia- tiv til et skandinavisk.
samarbe j de med.
det formål a t tilvejebringe ens- artede mdringer i de ' nugaeldende lo- ve m: h. t.
- gift kvindes statsborger- ret, og tillige henstilledes indtrmg.- ende, a t der til a t delta i et sadant kamarbejde måtte blive udpeget kvin- .der,- kivis .synspunkter e r i overens; - stemmelse med ligeretsprincipet.
.
., Efter aftale indgav svenske o,g nor- ske kvindef~~eninger samtidig lignen- de ' +envendelser til deres regeringer.
E t h v q t fremskridt i d &amp; enkelte, land er en handsrekning til dem, som kamper,for det samme i andre lande og vi1 ogsA ha sin betydning, nar de internationale aftaler skal trzeffes in-,,.
denfor Folkenes Forbund.
Henni Forchhumrner.
-, ' e ' H,Y D:R O X.
.
.
.
.
.
~ i d e r v i s l i i &amp; s ~ ~ a e Nils t - rik&amp;.
, ' ', ' a r Idet rätta för beh&amp;dling a v golv ' och - I.inoleummattor .. Beg ' ar prosp.
.A.-B.
.
~ l f o r &amp; t C ron h o l m ST-0CKHOLM ' 3 ' l. '
HERTHA 64 visningsriidet.
Man erinrade däri om a t t den ifrhgavarande yrkesskolstad-.
gan liksom sina föregångare i huvud- sak bygger ph Fiksdagens 1918.fatta- - de beslut om upprättandet av prakti- sk,a yrkesskolor, ett beslut,-som i sin tur ä r baserat på ett tidigare förslag till lärlingslag.
Detta f örslag hade emellertid ännu å r 1918 ej lett till re- sultat, varför Skolöverstyrelsen &amp; r 1921 påkallade frågans återuppta- gande.
- Kungl.
Maj:t uppdrog då %t Skolöverstyrelsen och Kommerskolle- gium gemensamt att verkställa ut- redning och avge nytt förslag till lar- lingslag.
E t t sådant kom ocksh till ' stand 1923 men ' har sedan ej kunnat genomföras.
~fterkom Skolöverstyrelsen ansag, a t t den praktiska utbildningen knap- 1 past kunde ordnas på det sätt, som riksdagsbeslutet av 1918 förutsatte, så sattes ifråga, huruvida de be- stämmelser, som grunda sig .p &amp; den förutsättningen, längre borde bibe- hallas.
Man föreslog samtidigt %t- skilliga ändringar och modifieringar i stadgan.
Att g % n ä m a r e in p % dem skulle emellertid i detta sam- manhang föra oss alldeles för långt.
~~j: ts svar blev avböjande: av statsfinansiella skäl ville man ej tillsätta n h o n kommitté.
Däremot bade ju skolöverstyrelsen frihet att själv verkställa den full utredning och utarbeta de förslag, vartill ' för- hallandena kunde giva anledning.
- Skolöverstyrelsen upptog frhgan i ' ynnerhet som Svenska Yrkesskolföreningen i oktober 1934 ingått.
med en ny hänvändelse i sa- ken.
överstyrelsen har nu till styrel- kommunala an- för stalter för yrkesundervisning utsänt en cirkulärskrivelse för att utröna ' ' e ' Stiftad 1874 Mobeltyger, mattor, gardiner och Renoveringar.
SLolOr för utbildande av vävlärarinnor och textila konsthantverkare S t U i e p l a n 2, S t oc kh o i m, tel. 60 48 63.
.
önskvärdheten .av ändringar i yrkes- skolstadgan samt ev. ocksh i bestäm- melserna rörancfe villkoren och sät- tet, på vilket statsbidragen utgå.
Enligt vad undervisningsradet Fredriksson upplyser, ha f lertalet skolor svarat.
- Svaren gå allmänt i den rikt- ningen, att en revision bör ske, om önskemalen ocksa p % vissa punkter äro nagot divergerande.
Inom Skol- överstyrelsen håller man nu p % att Överväga saken, och sannolikt ar, a t t fran överstyrelsens sida nAgot för- slag i ärendet kommer a t t utarbetas och framläggas till vidare behand- ling längre fram, slutar undervis- ningsrådet.
Intressera ävein mannen för våra shiivanden och låt dem fGmtå, att för- bundet alltid uppskattat förstående manligs mdlemmaxs stöd!
Radion.
En f örelasningskurs i spadbarns- V M, närmast avsedd för mödrar och bli- vande mödrar med begränsade resurser och ringa tillfälle att skaffa sig ens de mest insikter i det späda barnets vård och skotsel, har på initistiv av Sven- sks Kvinnoföreningars Radiokommitté ordnats av Radiotjänst.
Serien tog sin bör- jan den 10 mars och varar till omkring mitten av som föreläsare märkas dr Maria Ingelman-Sudberg professor John Olow, docent Urban Hjärne och docent Axel Höijer.
Mikrofonbesök vid b m a - v&amp;rdseentraler, hem för mödrar och barn och eventuellt även en vardanstalt för sjuka barn komma att komplettera kursen, och landets barnavlirdsnamnder medverka.
" d väckande av intresse f6r kursen och de småskrifter, som gratis eller mot en ringa ersättning tillhandahhllns intresserade lyss-,; q0 !q nare.
=- S 6dh9~~6 rk$ (Orundat 1883) Artillerigatan 48, 1 tra Tel. 60 73 57.
Rekommenderar sina v a l k l n d ar mo- deller.
f r u H.
M o 6.
Hnnehqvarinna.
,
HERTHA Kvinnorna.
.
t i Stock,holm o c h.
d förvärvsarbetet.
, Den av fil. ', kand.
K a h n Berginan i samarbete nzed .docenten Karin Kock verkställda undersökningen fortsätter hrar nedan f r.
föreg.
n r:.
(Forts.) II.
betet.
Detta framghr av att medan de gifta kvinnornas antal ökat med 25.000, ha " hustrur utan yrke " en- dast stigit med 10.200.
Tabellen har nedan visar aven att antalet gifta yr- kesarbetande kvinnor mer an för- dubblats p %.
ett decennium och att de- ras andel av samtliga de yrkesarbe-. '
tande, om man hAller .sig till Alders- gruppen 15-59 Ar, stigit fr %n 11 till.
18 010.
F r h att å r 1920 ha utgjort 15 010 av samtliga * gifta kvinnor har deras antal ' stigit till 25 O / O %r 1930.: ' F en öretgående artikel avslutades med tabell, som visar de vuxna kvin-, nornas civilstand och familj estall- ning.
Av denna frarnghr, a t t de yr- kesarbetande kvinnornas antal stigit mer an ' totalantalet och att det nu ut- gör 54 010 av detta, medan antalet hustrur utan yrke sjunkit till 28 010.
Vid bedömandet av dessa siffror mAs- te man dock komma ihåg, a t t hustrur som mer eller mindre s j alvständigt hitrada mannen i hans verksamhet, t. ex. ' sAsom biträden eller förestån- idarinnor i hans affär, icke medräk- nas bland de, yrkesarbetande utan in- g &amp; i gruppen " hustrur utan yrke ", trots att deras verksamhet icke ute- slutande a r.
förlagd till det egna hemmet.
Vidare a r naturligtvis gran-.
sen mellan \ dessa tv % grupper över hu- vud taget .vag, enar hustxur med mera tillfälligt arbete i en del fall skriva sig som yrkesarbetande,.
i and- r a fall som hustrur.
En del av de yr- kesarbetande torde därför ha s % obe- tydliga inkomster, att de knappast kunna raknas till de förvarvsarbe- tande.
Först nar inkomstuppgifterna föreligga, torde man kunna bedöma i hur stor utsträckning detta a r fallet.
Det ligger nara till hands a t t för- klara stegringen i antalet yrkesarbe- tande kvinnor med de gifta kvinnor- nas ökade deltagande i förvärvsar- 65.
, Yrkesarbetande kvinnor efter. '
civilstånd.
Ogifta 1920.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
:.
1930 Gifta 1920 1930 f.
d.
' gifta 1920 1930 S u m m a 1920 1930 - '.
.
.
., L 3.
80.979 97.353 10.313 23.539 6.309 9.402 97.601 130.294 " E 74.417 93.747 9.841 22.854 4.906 7.603 92.164 124i204 fS: 8 % 76 11 18 5 6 i00 100 ' et a r givet att de gifta kvinnor-.
nas deltagande i förvärvsarbetet utom hemmet skall variera avsevärt i olika Aldersklasser.
, - Det absolut taget största antalet finner man nu likaväl som Ar 1920 i Aldersgruppen 30-39 %r, medan den tidigare ' Aldersgruppen ~20-29 &amp; r vi- sar det största antalet i förh %llande till hela antalet gifta i samma grupp.
I denna sista grupp utgöra de yr- kesarbetande hustrurna nu omkring 37 O / O av saamtliga och deras antal har nara tredubblats under tioårsperio- den.
Med stigande %Ider minskas de förvärvsarbetandes antal shval ab- solut som relativt, beroende dels pA a t t hustrurna i de aIdre aktenskanen mera sällan behöll0 sitt arbete t i d ' - H U l t af o rs ' F y si kalisk-Dietisk-Kuranstal t 1,O 0 O fot över havet Behandiing au reurnatirka biomrnor, mn,sji@domar, mag- och tamlidanden samt andra kroniska sjukdomar.
Alla moderna bad former, elektricitetshehandling och maasap.
Individuell dicl.
Vepetnriak och blandad kost.
Helpension.
Be@r utförligt pro- spekt.
Moderata priser.
19ga drickep &amp; erläkare: D:?
&amp;.
.Garby.
Poatadr.
Hultafors.
Tel. BorAs 695; Biivlanda 68, Hultafors 16.
Under samma ngzm: Nyhyttans Badanat.
JiirnboAs, appen hela aret, Ekebyholms Badanst.
Rimbo, 6pp.
sommarm., 8thlms Fysik.
Kuranst: Humlegiirdsg.
18.
I:
66 HERT ' HA större förändring av- denna procent- siffra, och den har ock &amp; stigit blott med en enhet till 86 o /,.
Tar man han- syn till att ett icke obetydligt antal f lickor f ortsätta sin skolutbildning över 15 Arsåldern, att det finnes ett antal invalider, vilka e j kunna arbeta samt att en del kvinnor pensioneras mellan 50 och 60 Ar, kan man draga den slutsatsen, a t t man i Stockholm knappas t har några arbetsföra kvin- nor, som ej äro eller varii förvärvs- arbetande.
I hldersgrupperna 25-39 å r utgöra de förvärvsarbetande ej mindre an 94 % av samtliga ogifta kvinnor.
De " sysslolösa " ogifta kvin- norna, av vilka en del för övrigt ar- beta inom hemmen, äro stI1und.a ett f örsvinnande f %tal.
Vidare kan man konstatera, att de yrkesarbetande kvinnorna i Aldern 15-19 å r underglitt en relativ minsk- .Yrkesutövande gifta kv {nnor i 010 av ning, vilket även varit fallet för kvin-, nor över 60 år.
Vad ungdomarna be-.
.
samtliga i samma dikiksklass.
träffar, torde detta höra.
samman med en förlängd i5,-19 10-24 25-29 30- .+ 40-49 50-59 15-59 60 O. Summa 17$.
1 6.
4 ~ ~ P$ ~ ~ ~ utbildningstid, ~ 4 beroende 1930 29.7 36.3.
37.0 30.5 23.3 16.1 25.8 dels p % de stegrade kravei p &amp; högre kom-.
~ e gifta * kvinnornas ökade delta- petens, dels p % större möjligheter gande i förvärvsarbetet torde även ha till skolutbildning utöver folkskolans påverkat ' änkornas och de frfinskilda obligatoriska kurser.
Ser man p % hustrurnas yrkesarbete.
Den starka yrkesfördelningen inom denna Alders- stegringen av .de yrkesarbetandes an- grupp, visar det sig nämligen, att det tal-i denna grupp, från.
49 till 59 VO, absoluta antalet arbetande i " allmän torde bero p &amp; att de redan underjik- tjänst och fria yrken " minskats.
In- tenskapet haft ett .avlönat arbete.
om " handel och samfärdsel " f inner I fråga om de ogifta kvinnorna a r man visserligen en absolut ökning, det ett par omständigheter, som äro men denna är mindre an för %Iders- av intresse a t t pApeka.
Redan %r 1920 gruppen i dess helhet, medan " husligt var - det Övervägande flertalet, 85 %, arbete " och " industri " visa den stör- a v samtliga ogifta kvinnor i aldern sta procentuella stegringen.
I de hö- ga åldrarna ä r förhallandet det mot- 15 -- 59 å r yrkesarbetande.
.
Man kan därför ej vänta n %gon satta.
De sjunkande absoluta siffror- iiktenskdpets ingaendeoch # dels p &amp; a t t hustrurna alltjämt i många fall kvar- sta i arbetet endast under äktenska- - pets första %r.
Den större .differen- .sen mellan .de-yngre och äldre ålders- klasserna - %r 1930 i.
jämförelse .med l920 kan förklaras genom att vi be- finna oss i en stark.
utvecklingsperi- .od.
Först näs.
folkräkning kan visa, i vilken grad förvärvsarbetet tende- .raraatt bli a r m e r a permanent karak- tär.
Av samtliga gifta kvinnor samt frfinskilda och ankor i iildern 20 -- 49 %r, .d.
v. s .. de .kvinnor som kunna be- räknas ha mindergriga barn, voro mer än en tredjedel förvärvsarbetan- de, ett förhgllande, som ä r av synner- ligen stort intresse och som ger en bättre bild av det faktiska läget an den förut citerade procentsiffran 25 %.
Igel li.j ' ls.I ' ' " Många b ä c h d g &amp; a stor d. "
' RA BESPARINGAR H - Stockhol Stiftad år 182 % KONTOR: Fredsgatan 9, Hornsgatan- 60, Odengatan 65, Folkungagatan 68, Fleming- gatan 34 och Sibyllegatan 8, öppna % l 0 4 samt %6-7, lördagar M.
2 e. m.
Sonja Branting- Westerstahl: VEM SOKER Advokat Sonja Bl-anting-Wester- stkhl franzlagge~ i sin egenskap av medlare i ' äktenskaps tvister ndgm synpunkter på dessa ömtåliga spörs- mål.
,.
v, Advokat.
Sonja Branting-Westerståhl.
E M SÖKER SKILSMASSA?
I ' cirka 75 % av de i Stockholm före- kommande fallen, da hemskillnad sö- kes; a r det hustrun,~som tager initia- ' tivet härtill.
Jag vill emellertid till en början göra n %gra reservationer beträffande grunderna for denna statistik.
Det klientel; med vilket jag i egenskap av.
utav överståthållareämbetet ut- sedd medlare i tvister mellan akta makar förnämligast har att skaffa, tillhör i vidsträcktaste bemärkelse den arbetande klassen och allenast i ringare grad de ekonomiskt välsitue- rade skikten i samhället, Vidare han- .för sig mitt försök till statistik endast till de - fyra halvårsperioder jag tjänstgjort som medlare och dessutom allenast till ' de fall, med vilka jag s j älv haft att skaffa.
Däremot har jag.
bland desamma upptagit de ti.11 cirka 25 % ' uppgaende fall, som lett till försoniilg.
Från min tidigare advo- na för " iidustri " och; ' husligt arbete " torde illustrera ' svårigheterna f ör de gamla att erhålla arbete i konkurren- sen med den unga arbetskraften.
h- om handeln, där man finner ett för- hiillandevis större antal sjalvständiga yrkesut.öc~are, ar laget mera.
gYnn- samt för de äldre kvinnorna.
De s. k.
' " självständiga yrkeslösa ", d. v. s. änkor och ensamma personer utan yrke samt f. d. yrkesutövare, ut- göra en icke obetydlig grupp, som %r 1920 var relativt större i Stockholm an i landet i dess helhet.
Det stora flertalet inom denna grupp återfin- nes självfallet i de högre åldersklas- ' serna.
Sglunda var å r 1930 antalet av dem som fyllt 60 å r icke mindre än 14.
' 905 eller 6. % av hela den vuxna kvinnliga befolkningen, som en avslutning, innan vi över- g &amp; till a t t studera, yrkesfördelning- vilja vi göra en sammanfatt- .ing av förvärvsintensiteten inom olika Aldrar av Sto&amp;holms kvinn- liga befolkning.
I åldrarna under 15 år fanns det å r 1930 endast 62 flickor med arbete.
Mellan 15 och 59 å r var det absoluta talet 124.000 eller 60 O / O av samtliga kvinnor i denna ål- dersgrupp.
Det relativa antalet för- värvsarbetand.e var störst i åldern 20-24 %r, d &amp; flertalet kvinnor äro ogifta, med en procentsiffra.
av 84 O / O och sjönk sedan kontinuerligt till 41 % i åldrarna 50-59 år.
Forts. ANDERSSONS Da STOCKHOLM - &lt;r p - - - - Affärstid 9-6.
Tel. 200437.
113363 Utbildar ir.vliirarinnor vriresutövare.
K U ~ S E T i Hem- vävning.
Försäljer mattor i flossa,rya,röllakan, rosengiing.
Möbeltyger, Gardiner, Vepor, Klädningstyger m. m. av egen tillverkning.
Vävgarner.
Vävstolar oeh Vävstolstill- behör, SKOLA och F ~ R S A L J N I N U: Kungsgat.
70 (hörn.
av Vasag.
), 2 tr. Stockholm.
Grund.
L873 Inneh.
Alma Jacobson.
iseri n g = ~ u i e B e l 3 F ö r s t k l r s s i g.
.
- ' Johanna BrunssonsVavskola.
REKOMMENDERAS.
-- en ' Centralbadet, Stockholm. '
e - - -
, - - ' katvirksamhet p % ~tockholms stads rattshjalpsanstalt har jag icke sam- lat dylikt statistiskt material, men m ' in allm.anna uppfattning f r %n denna.
min.-verksamhet ger likväl ett bestämt bekräftande intryck i samma rikt-, ning.
Kanske bör också hänsyn tagas till att ' en del man, som söka medlare, kunna tankas föredraga att hanvan- da sig till en manlig s %dan.
Om allts % olika faktorer möjligen kunna n %got reducera den ovannämnda siffran 75 %, s % livarstar likväl som ett ove- dersägligt faktum,.
att det i en över- vägande majoritet av fallen a r hust- run, som t a r initiativet till akten-.
.
skapets upplösning.
Vidare vill jag förutskicka, att.
jag i det böljande icke kommer att &amp; om en domare söka fastställa .skulden hos den ene eller andre maken eller ens beröra de djupast liggande och .svar- ' åtkomliga orsaker, som utgöra.
den verkliga grunden till den uppkomna söndringen.
Blott de ' för mig uppgiv- na skalen komma har att anföras, ej vad som kan ligga under.
Jag upp- tar exempelvis alkoholmissbruk sO- ' som angiven skillnadsgrund, och * in- går e j p % vad som kan ha drivit den ' andra parten till alkoholism i det sar- skilda fallet.
Har a r allts % e j fråga om ' psykologi, utan om ett anspråks- löst framläggande av faktiska för- hållanden.
I blott ett fåtil fall, d &amp; hustrun a r den verkliga initiativtagaren till skilsmässa, orsakas hennes avgö- rande steg av en skönjbar förhopp- ning om en ny personlig lycka: Yt- terst f % äro de gifta kvinnor, som p % grund av en ny kärlek upplösa sitt gamla hem.
Vanligen galler det i s % fall mycket unga kvinnor och vanli- gen de bättre situerade.
I andra, sall- synt förekommande fall kan det vara Iöjdawdelning BiW 96 " en~~Prkakor (Tunna lunchpeppar~akor) Sveavägen 40, Stockholm - Tel. 20 88 18.
S J U KSKUTERSKEUTRUSTNTNGAR, GOSS- och BARNIUADER MOTTAGER BESTALLNINGAR - aiä.ip genom da~hjup.
* * fraga om en ung hustru, som tröttnat på att underhålla en arbetslös .man och gör ett kyligt kalkylerat och snabbt slut p % en situation, som synes henne för betungande.
Men hur sall- synt a r inte i själva verket .denna s %- som högst modern betecknade unga kvinna, vilken tröttnar p % sitt hem, ackorderar ut sitt barn, hyr sig ett rum och använder sina resterande in- komster på sin egen person - i lik- h e t med vad mOnga man anse sig kunna göra.
Själv ser hon det givet- vis ej så: mannen blir allt mer olidlig till lynnet, vägrar att hjälpa till i hemmet, trots att intet annat arbete hindrar honom, Överöser hustrun med okvädingsord, d % hon trött kommer fr %n sitt arbete etc.
Varför ska11 man fortsatta med n %got dylikt?
Bättre att snabbt reparera sitt misstag.
Men, som sagt, denna kyliga och aktiva hustru a r sällsynt hos oss, lik- som den passionerade och hansyns- lösa.
I det utan gensaga största antalet skilsmassofall tar kvinnan detta steg, emedan hon anser sig så djupt för- fördelad av mannen, att .hon icke längre kan uthärda äktenskapet.
Det rader ej minsta tvivel om att hon först efter mycket lidande, mycken tvekan och m %nga %ngestfyllda nat- ters kamp beslutar sig för skilsmässa, innan hon till sist tar det avgörande steget.
Jag ber att inom parentes f å nam- na, att de s. k. lyxkvinnorna, som fladdra från man till mafi, icke ligga inom min erfarenhet.
Om dylika verk- ligen existera till ett s % stort antal, att de alls förtjäna att nämnas, söka de sannolikt att undgå en allvarlig medling genom att lata sitt ombud anhOlla om utseende av en för detta fall särskild förorddaid medlare.
- Bellktata Hallbara, r.
- i: GO, " i: - tillverkade efter ett &amp; ammait recept av R S T E N S 1 e A G E W B Stockholm.
~unbl.
HovlevoranlOr.
Firman Grundad 1820.
K v a I i e c t - Valuta.
Nej, den hustru, som jag mest sett, a r den ' allvarliga, mycket, prövade.
kvinnan.
.som står vid sina krafters yttersta ' grans.
.
E t t ' typiskt fall: långvarig sond- ring, mannen har sedan åratal miss- brukat spritdrycker, visat likgiltighet.
för familjen, alltid sökt sina nöjen ute p3 egen .hand och varit br-utal och rå., då han f r h dem aterkommit ' till hem- met,.
För barnens skull har.
hustrun hållit ut.
Nu äro dessa vuxna och tolerem e j langre missförhållandet.
Slitningarna bli allt varre mellan fa-. '
dern no ch dem, de hota a t t flytta, om det ej äntligen blir lugn.
Hon tvingas ' att välja emellan att mista sina barn eller söka den fruktade skilsmässan.
Det sker med mer eller mindre svå- righet, allt efter arten av.
' vad ' hon gått igenom.
Men mannen känner sig vanligen utkastad: det a r tacken för ett helt livs släp för hustru och barn !.
.- Mannen a r periodsupare, perio- derna komma allt tätare, förstörelsen vid.
varje tillf alle blir allt - varre, hans.
fysiska tillstånd allt mer motbjudan- de i det triinga lilla hemmet.
Hon vägrar a t t ubharda langre. '
- ~ a n n e n har alltid varit intr~s- serad av kvinnor, haft m %nga förbin- delser, nu.
kommer han blott oregel- .. bundet till ' l i ~ ~ e stannar t, ofta bor- ta fleranätter.
Nar hustrun talar om ' skilsmässa, gråter han, men löftena - om bot.
och bättring hållas blott.
över dagen.
Hustrun orkar ej langre, f å r aldrig sova, andan i hemmet blir för- störd.
.
.
- Bada ' makarnas humör till det ytfersta häftigt och obehärskat.
Pors- lin krossas, misshandel, ingen vill, ge med sig.
Mannen medger a t t det a r ohållb.art.
.
Fall kunna refereras av en mang- ' fala.
.
varierande typer.
E n skilsmässa '! '
',.
.
.
metallputsmedlet W I C K O L '. '
'.
, ' vilket icke innehfiller.
frätande ämnen men ändock gör allting blixt blankt, Engros: .HER ?WiANN DERLIEN A,- &amp; 1 STOCKHOLM i Kungsgatan S P - -, l.
\ I En: klok h u v d e r använder!
kan synas utan vidare klart, berätti- gad, en mer tveksam eller rent opå- kallad.
Trots medlinnsförfarandet ' fortsatta omkring sjuttrof em procent av dem, som hunnit så långt, vägen till äktenskapets upplösning, och ett faktum är, såsom nyss omnämnts, a t t det oftast ä r hustrun som a r initia-, tïvtagaren.
Av den ständiga ökning- en av skilsmassonias antal, framgår ocksh klart, a t t hustrun i våra dagar fattar sitt beslut om hemmets upplös- ning,i en mangd fall, dar hennes mor skulle hållit ut och d a r hennes med- systrar i flera andra .länder fortfa-.
.
rande hålla .ut.
.
v a d har .,förmatt henne till denna sinnesändring?
Enligt min uppfattning utan tvivel den ekonomiska utvecklingen under de sista hundya åren, kvinnoemanci- pationen, en förändrad etisk och so- cial uppfattning,.
.
.
.
. '
.
Det skulle .. vara mycket intressant,.
om den undersökning,, som omnämnes i februarinumret av Hertha angåen-.
de kvinnorna och förvärvsarbetet (ut- förd AV fil.
kand. Karin Bergman och docenten Kairin Kock) också skulle kunna utreda hur m %nga procent av.
de i verklig meninng yrkesarbetande kvinnorna, som äro till finnandes bland .dem, vilka söka skilsmässa.
Enligt min uppfattning torde de knappast befinna sig i majoritet.
E n stor svårighet för en sådan beräk- ning torde ~ d ~ alla c k mellanstadier till verkligt yrkesarbete utgöra, dar det sålunda- a r fråga om extraförtjänster, exempelvis.
genom städningar och dy- ' likt, varmed hustrun i. en oandlig mangd - fall skaf f a r medel till hem-.
mets upprätthållande .. För min del.
tror jag snarast, a t t en utredning av- detta slag skulle visa, a t t kvinnans 1 " a ' -.
,.
Aybetbrg.
82; StlJm Tel.
Växel 28 18 25. '
.
Telegy.amadr.
: Viimibolaget.
Tillverkar apparater och levererar värmeledningar, alla brukliga system .för angliöks och maskintvättsanläggningar,.
desin-.
feldioris: o. &amp; sterujseringsanläggni~ar.
'.
Ellen Rydelius: " A t t resa &amp; r inte bara a t t upptäcka;, det a r också a t t återvändaM, s ä g e ~ f v.
Ellen Rydelius, oöverträffad gzczdeskribent, i nedunstående vesfe- bersmittade catikel.
.Nu blomma madelträilen i Taormina .. verkliga yrkesarbete utom hemmet leder till hemmets stabilisering, ehu- ru det givetvis höjer hennes preten- tion på en människovärdig tillvaro.
Sonja Branting-Westerståhl.
en dunkel drift att efterlikna stjar- norna, som evigt vandra.
.
.
Att resa a r inte bara att upptäcka; det a r ocksa att Atervanda.
Och vil- ken hemkänsla ger det inte a t t i ett gathörn i främmande land möta ett bekant ansikte bland landets egna sö- ner och döttrar.
Vi ha alla minnenas gator och grander i avlägsna stader, som vi älska.
Nar, j ag kommer till Rom, galler min första vandring en liten skum bottiglieria vid via Croce, dar jag vet, att jag halsas av val- komstrop och ett glas vit vermouth.
av min gamle van, kyparen Cesare.
I detta smala valv med pyramider av f k c h i i .hörnet har j.ag ätit middag och haft vardagstrevnad i tre kvarts år, på de bastomspunna väldiga vin- damejannerna satt min ' dotter i vitt klosterförkläde och läste över ' itali- ensk katekes.
Månne varldens basta hovmästare ännu a r kvar på Splendid i Portofino Fare, dar de vita duvorna - Afrodites fAglar - kuttra i fru- kostterrassens rosenpergola?
Han hette Garibaldi i förnamn och hade trettiotv % ögon i nacken!
Har ni märkt för resten, att alla italienska kypare tyckas vara uppkallade efter generaler, kungar och kejsare: Napo- leone, Annibale, Umberto.
.
Om jag skulle göra en avstickare till Paris, måste .jan halsa på Noel - ja han Ellen Andersoms Nod&amp;pings Studager AR DET MIMOSAKVISTEN, JAG fick av en van häromdagen, eller det brokiga häftet med smaragdgröna pal- mer och azurblått hav, ' eller amatör- fotot jag hittade plötsligt av min dot- ter, ridande över campagnan p % ås- nan Maccaroni?
Nog av, i dag bröt resfebern ut.
En hel film vevade has- tigt upp sig i min fantvi, en rad av - skenbart nyckfulla, osammanhangan- de bilder.
Men ändå fanns det en röd tråd dar: längtan från vardagen, ut mot poesien, äventyret ... '
Nu blomma mandelträden nere i Taormina, dar - jag förra våren hörde eldiga canzoni: " Orangeblomma, nar jag inte ser dig, gråter mitt hjärta ", medan månen strödde silver över det homeriska havet och den gamla tea- tern, som kanske.
sett Sofokles själv som gast en gång.
$ag tror jag pac- kar och reser.
Ty jag håller med Se- neca, Neros gamle lärare, den gamle fine mannen, som sannerligen förtja- nat en bättre elev: denna önskan att röra sig över varldens yta a r nedlagd hos oss av gudarna: vi bara alla p % ' Vallingatan 38.
Stockholm.
ensionat Tel. 0032Q1.
Rekommenderar sina trevli-paa tysta rum med varmt och kallt vatten, S&amp;llskaperum.
l: kl. .kök.
Laga priser för gaster p i langre tid.
.
Kl~deshandel.
Baunhusg.4, Stockholm.
Ingen butike Ingaomkostme D E ~ OR.
A SAKEN IIE EL B I L L ~ A PRISER - I
hette faktiskt.
Natale, - jul - som var den störste polyglott bland ky- pare jag.råkat.
, Han gav mig min mat i några månader i Menton och bytte språk för varje mål: frukost ryska, lunch franska, middag italien- ska o. s. v. Nu a r han p$ ett maison de nuit vid Etoile.
Jag talar så mycket om de serve- rande bröderna, därför att ingen svensk kvinna - knappast en restau- ratris - umgås så mycket med ky- pare som jag i min egenskap av kring- flackande guideskribent.
En dag skall jag skriva en essay om kypares psy- kolo$ i skilda länder.
Der Kellner a r fabroderligt vanlig, garconen har en viss torr humor, nar h a r i n t e a r enbart murrig.
Wienkyparen vet andra gången ni kommer på ' hans kafé, att ni vill ha eine Schale Gold och laser Neue Freie Presse, och ita- lienaren a r liksom hela hans ras mer homma &amp; femme an kollegerna.
Paris - finns det en stad, som på ' ett mer triumferande satt demonstre- rat den gråa färgens skönhet?
Minns ni chocken av glad överraskning man får, d % man g %r uppför .trappan från ' Métron en eftermiddag?
Som en ' ut- sökt silverskimrande grisaille ligger lett avsnitt grå ' gata och fasad, och den tanda runda lampan vid trappans slut lyser som en svagt rosafärgad blomma.
J a g vet f å stader med .en sådan, gatans hemtrevnad som Paris och ingen, som vaknar så vackert.
Hur beskäftigt ' ordnar inte bodbitra- det pyramiderna av kronärtskockor, grönvit cikoria och purjo på les étac lages utanför butiksfönstren, garco- nen i blått förklaide i bistron strax bredvid torkar av marmorborden och.
tvättar sin terrasse med lång borste, blomsterförsaljerskan sl&amp;r sig ned i -; it ' Kondiforie?
f ö r alla Var N1 an bor kunna v / tack vare våra W- belägna butiker snabbt betjana Eder.
IV1 blir a l l t l d b e l d t e n med ink~pen F I L I P S KO ' WDITORI Best.-te /.
7 145 11.,,, 338294. d. '
.
Z.anders Damfrisering.
Filips Regerlngsgatan 27-29.
Norrtullsgatan 10. hörnet och packar upp Sin mimosa och sina violer ur de platta flatkor- garna, komna på morgonen från Nice och Grasse.
Har i Paris måste jag halsa på, Jules, konditorn från Mosk- va, som nu säljer världens basta kar- tosjki i en miniatyrbod vid en liten gata nara Eiffel.
Och jag måste åter höra " zigenarnas Schal japin ", Mor-.
fesi, sextioårig charmör, sjunga revo- lutionssångerna på Equinoxe, det mo- dernistiska kaféet vid Madeleine.
Paris - det var min första kärlek bland stader, et on revient.
.
Hin-, ner jag dit .till mi-careme, då fastan bryts av en karnevalsfest, skall jag söka upp rue Cler nara Ecole Mili-.
taire och se, om torggatan ser ut som i fjol.
Då var E u, g h i grönsaksstån- det skön spanjor bakom mandarin- pyramider och tomatberg, fiskmång- larna kladda som bretagnare och en två meter lång delfin samlade intres- serade skaror, och det skymtade av .franska markiser, rokokoherdinnor, falska negrer och pierroter vid dis- karna utanför i alla bodar.
I hörnet hos slaktaren stod huvudpersonen: Feta Oxen, högsta vinst i tombolan, som vi alla hoppades vinna.
Han såg medveten ut om sin värdighet, och-om svansen hade han ett band i franska färgerna, knutet i kokett rosett!
Ja, att ha hushhl1 på ett parisiskt hotell garni med grill under gasköket a r förtjrmande.
, Hur skall jag hinna med allt?
Jag vill åter se solen, satta Mentons röda klippor i brand, dar våra prehistoris-, ka förfader vila i havsgrottorna med snackkronor p$ sina huvud.
Från Jarnmaskens ö vill jag se solnedgång- en över Esterelbergens taggiga silhu- ett, som liknar en sovande krokodil, och över havet som Homeros kallade Stan ' s elegantaste - rekommenderas.
JOHN Z A N D E R, F r i s Ö r m a s t a r a Guldm.
o. Dipl.
Paris, Wien, Berlin, Munchen .. Humlegårdsg.
22, I tr. Tel, 62 ' 16 16..
.Man spricht deutsch.
English spoken.
.
,
72.
.
HERTH.A NYLIGEN BORTGANGNA D EN Carolina Benedicks-Bruce var en synnerligen m %ngsidig och originell personlighet, konstnär, röstrattskvin- na och socialt verksam.
Född i Stockholm 1856 fick hon sin första konstnärliga utbildning vid konstakademien i Stockholm, varefter hon fortsatte sina studi ' er hos Fal- guiere i Paris.
Hon agnade sig dels å t skulptur, dels åt akvarellm&amp;lning.
I Frankrike sammanträffade hon med det, vinfärgade.
Jag vill klättra i ett par italienska bergsstäder och se efter om vattenvirveln a r lika smaragd- grön och turkosblå som förr i bukten vid Portofino, dar de åldriga husen ligga i en fulländad kurva och lysa i rosa, kobolt, orange.
Och.
litet längre fram, då det våras vid Moldau, skall jag åter se det gyllene Prag med torn och spiror från Gyllene Brunnens ter- rass, dit.
vägen a r så kr %nglig över förstugor och prång och gårdar med höns och lekande barn.
Jag vill åter se Slovakiens klarblå bondstugor om några månader, - då de.
ligga slumran- .de under vita akacialunder, d % eld- flugorna dansa i Näktergalamas Dal utanför Bratislava, och, jag vill besö- ka " den litterära vingården " dar mi- na vänner förf attarparet Gregor- Tajovski sjunga sina vemodiga slo- vakiska folkvisor.
En shdan tur, att jag lånat ut ' mina möbler, dessa illistiga tyranner!
Ja, Seneca har ratt, det ä r himmelskt att resa.
.
.
ELLEN RYDELIUS.
- den f ramstående kanadensiske m %la- ren W. Blair-Bruce, med vilken hon ingick äktenskap.
Konstnärsparet valde Gotland till sin vistelseort och inredde dar åt sig en vacker bostad vid havet, " Brucebo ", ett litet stycke utanför Visby.
Mannen avled emeller- tid redan 1906.
Det var först sedan hon varit anka ett par %r, som Carolina Benedicks- Bruce blev verksam inom den kvinn- liga röstrattsrörelsen, men sedan del- tog hon troget i nästan vartenda ett av Landsf öreningens centralstyrelse- möten, och hon var ocksh med i den svenska representationen vid den In- prnationella Kvinnorösträttsallian- sens möten i London, Stockholm och Budapest.
Då denna var samlad i Stockholm 1911, inbjöd hon 30 ut- ländska deltagare att resa till Gotland för att bese Visby och intaga middag på Brucebo.
Likaledes var hon med vid det nordiska kvinnosaksmötet i Helsingfors 1924 .. För Gotland och dess fornminnen hade hon ett levande intresse.
Det var till stor del hennes förtjänst, att Burmeisterska huset räddades å t Vis- by stad, och hon skänkte 20.000 kr.
till Vitterhetsakademien till bildande av en f ond, " Benedicks-Bruce-f on- den ", vars avkastning skall användas till arkeologiska undersökningar i Visby eller på Gotland.
Hon fortsat- te alltj amt med sin konstnärliga verk- samhet, och så sent som för 10 å r sedan .hade hon en utställning i Stock- holm av sina skulpturer och akvarel- ler mest med motiv fr %n Gotland.
I sin hemsocken, Västkinde, norr om Visby, hadie hon alla möjliga kom- munala uppdrag.
Hon har varit leda- mot av kommunal-, pensions- och bar-.
na.vårdsnämnderna, och av kyrko-.
S m a r t f r i plo 4 kronor pr plomb.
LOSTANDER och OULDBRYGOOR.
Leg. tandlak are I v a n Nyvelilaas Wästerlhggatan 64 (vid passagen fr. KornhAorg).
Mott.
5-8.
Annan tid ' efter överensk.
Tel. 21 8060.
..................................................................................................... iHsRmQorgsg.~ S Q a e L h a 8 m
73 HERTHA Den engelska barn- radion.
, Ur .ett föredrag av skådespelerskun ' Margit Andslius-Ringenson, hållet f ör Sv.iKvinno f öreningars R a d i o h d t t é.
Vad som gjorde henne ganska Kapen, då hon kom i kontakt med The British Broadcasting Corporation, framhöll fru An- delius-Ringenson bl.
a., var a t t det satt s % mhnga kvinnor på ledande platser.
Chefen för den utländska avdelningen var en dam, på barnavdelningen voro två damer de närmaste a t t sovra allt material.
Det rådde ett intimt samar- bete mellan chef och medarbetare.
Den förre, Mr.
Mac-Culloch, f å r ordet: " Jag önskar, att jag finge resa runt till Jla länder och tala om mina erfarenheter av 10, Ars experimenterande och intensivt ' och skolråd.
Dessutom deltog hon med iver.
i .Gotlands försvarsrörelse - och hörde aven ti1.l Lottorna.
På de .mest mångskiftande områden gjorde hon således sin insats, ty hon ' hörde till dessa gamla hängivna kvin- nosakskvinnor, som hade tillräcklig kraft ooh ansvarskänsla a t t utom sitt egentliga arbetsområde ägna sig å t samhällelig verksamhet.
Och .nu har hon i sitt testamente förordnat, a t t större delen av hennes förmögenhet skall tillfalla en stiftel- se- med ändamål a t t hennes vackra med tavlor och skulpturer prydda Brucebo skall bli ett konstnärshem.
dar företrädesvis unga konstnärer av olika nationaliteter skola f å vistas någon tid.
E t t intill Brucebo beläget hemman skall tillfalla K.F.U.K.
och K.F.U.M.
ocksh som rekreationshem.
övriga tillgångar gå till Gotlands för- svar.
Gulli PetrinZ.
- arbete mcd barnprogrammen.
Alla Sinder i hela v5rlden b r d e arbeta tillsammans, inte var för sig.
Barnen,är den kommande ra- diopubliken.
Den skall vi vårda särskilt väl.
Vi skall uppfostra den till god smak.
Vi skall lära den att ha ögonen öppna för det som rör sig i tiden.
Genom barnen skall freden komma i världen.
De skola uppfost- ras i fredstankens tecken.
Vi ha märkt, att dramatik ä r något som raar barn kolossalt.
Därför ha vi latit en av.
B.
B.
C:s bästa dramatiker L.
Du Garde ~ e ' a c dramatisera h var egen, och i synnerhet främmande länders historia.
Sedan ha vi na-.
turligtvis även rent underhållande pjäser, och därtill ha vi lyckats f å en stor barha- van.
Mr Arthur Davenport, som ä r val in- satt i radioteaterns teknrik.
Även där försö- ker vi a t t onivaxla så mycket som möjligt med ' biide musik och effekter, minst lika noggrannt som i de storas program.
Under 14 dagar varje å r f å barnen skriva och föreslå vad de önska framfört och se- dan ha vi under 14 dagars tid endast önske- program från barnen .. På det sättet f &amp; vi, en ledtr %d t31 kommande program.
.
På fastställda dagar ha vi en tennisex- pert, som talar om tennis, och lär barnen både grunderna och finessefia.
Barnen vet a t t han a r auktoritet, eljest skulle de aldrig lyssna.
Likasa ifraga om cricket och andra sportgrenar.
Andra dagar talar The.
Zoo Man om djur i samband med ~ h Zoo, e som ju varenda unge känner till.
Barnen f % ve: ta, vad som har hänt i TEe Zoo t. ex. om det har kommit nagra nya djur eller fötts några.
De f % höra om skötseln av djur och sma historier om dem.
På det sättet.f % de intresse för och kärlek Ell.
djur.
.
För.
barnen är ingenting gott nog.
J a g försöker a t t alltid ge dem bara det basta.
På barnprogrammen f å r icke läggas någon sparsamhetssynpunkt.
Barnen skola vänjas vid a t t höra på radio ", säger han, synpunk- ter, som hans svenska gast vidarebefordra- de till intresserade lyssnare.
........................................................: ................................... L i s i o n ~~~ " mby~,~;,,, b,gatan i Tel. 62 23 79 i .Innehavarinna fröken Lisa Johansson, i som förut under många å r förestatt i NK: s damhattavdelning och h a r stor erfarenhet inom branschen.
i ............................................................................. ........................ KRANSAR Gunnar Spångberg 12.
61 23 45.
Stockholm. '
'
34 En HERTHA dkrive8se I stället för den vanliga typen för familje- sa&gt;ciaPa bostad av ett rum och kök förorda de sak- rnhkkrni.
- j 3; t Fredr.ika-B~e,~er-F&amp;bu &amp; har den f e b ~ aughit begärt y t t d e över bostadssociala utredningens be- tankande med f öljande skmvelse: GENOM REMISS AV DEN 28 JANUAR * h a r ' styrelsen för Fredrika-Bremer-Förbun- det beretts tillfälle att yttra sig Över BO- stadssociala utredningens förslag till &amp; tg * - der från statens sida till främjande av bo- stadsförsörjningen för mindre ' bemedlade barnrika familjer.
I anledning härav f %r styrelsen anföra föl jande.
Utredningens uppdrag, mm avser städer och stadsliknande samhällen, har ett M- faldigt syfte nämligen dels att draga UPP riktlinjer för sanering a v undermåliga bo- städer och bostadskvarter, d d s o &amp; a t t framlagga förslag till avhjälpande av ra- dande trångboddhet * De sakkunniga kom- ma efter en utförlig motivering till slutsat- sen, a t t det a r mot trångboddheten, som det allmänna i första hand bör träda in genom främjande av bostadsförsörjning för mindre ' bemedlade barnrika familjer.
.
Styrelsen vill helt ansluta sig till Bostads- sociala utredningens uppfattning, a t t det a r de barnrika fami~erna som främst böra utredning hjälpas.
~ ~ förebragt l i ~ är ~ det i synnerhet sadana familjer, som drabbas av trångboddhet, d &amp; i deras fall de resurserna ofta nog ej räcka till bade för anskaffande av bostadsutrym- men och för bestridande av de aven i övrigt .ökade u t ~ f t e r som, .ett störte barnantal medför, ~ö~ pisso gligger det samhal- let att.vårda sig om de mindre lycMigt !ot- tade barnens bästa och härtill kommer, att .i nuvarande be~o~~n~ngspolitiska läge sam- hället har särskild anledning a t t beakta den risk.
för ytterligare utbredd banbegräns- ning, mm svårigh&amp;r för familjer med barn a t.
t finna lämpliga tanka bostader innebara.
sig, kunna att den före- bostadiförs6rjningefi * kall fömerk- - i 25 n .- kunniga för familjer med tre barn lagen- heter, dar ytutrymmet a r fördelat på två rum och kök, och för familjer med ett stör- r e antal barn ytterligare utökat utrymme och rumsantal.
Enligt styrelsens uppfatt- ning vore det en vinst för bostadstypernas och bostadsvanornas utveckling i vart land, om statsmakterna ville ge sitt bifall till sub- ventionering av.
bostaer med tillräcMiga och ett annat sätt än hittills differentie- rade utrymmen.
Hamned skulle nämligen icke blott vinnas, att mindre bemedlade barn- rika familjer finge sin b&amp;adsförsörjning ett mera tillfredsställande sätt tillgodo- sedd, utan ett efterföljansvärt, exempel ble- ve givet för saväl hmmunala och kommu- nalt subventionerade bostadsbyggen som en- skild bostadsproduktion.
utredningsförslast till bostadstyper sy- nes styrelsen innebära flera födelar, Bland annat medför differentiering i två eller fle- r a rum alltefter familjens storlek, a t t bosta- trivsammare samt b+ den blir lugnare =der möjlighet ?tt ge barn av olika kön skilda sovrum, vilket för större barn och halmxen har stor betydelse icke ' blott u r hygienisk utan även u r sexuatetisk sppunkt.
Styrelsen vill jamval uttala sig för a t t varje lägenhet förses med e t t e a t t r u m med tillgiing aven p &amp; varmvatten, dar familjens edl lemmar kunna tillgodose sin.
hygien.
Härigenom skulle ocks8 vinnas, att köket icke toges i anspråk för sadant an- darniil.
Tvättrummet bör göras.
rymligt.
Det synes önskv ' art, a t t det göres så stort, a t t plats kan beredas för ett sittbadkar.
Om det skall f å vaxa u t till ett badrum i vanlig mening, bör göras beroende av om utrymme kan disponeras harfiir utan allt- för stora kostnader.
Med avseende på olika vägar a t t nå fram till en god familjebostad med ändamalsen- lig uppdelning d 1 styrelsen framhålla det goda resultatet, som nåtts genom Stock- holms stads stödjande av det s .. k. småstu- a * -- rr .. .. ..?
- r- - REKREA ' BTIO~S- och - V - .. J L O H E M.
- G- a den nyrestaurerade gamla slottsegendornen Mauritzberg a r en ny gren, en nybildning av den vackra Margaretha-tanken, allmänt känd genom Margaretha-skolorna.
Laget ar utsökt vackert utmed Bravikens södra strand.
Moderata priser.
Öppnas den 1 maj.
Prospekt erhalles före den 15 april friin Margarethaskolan, Norrmalmstorg 1, Stock- - ..,.
h &amp;.
,, därefter, direkt friiv Expditionen, Mauritzberg, ösfrcc Husby.
, ' b;
resbidragen komma a t t åvila skattebetalare av alla inkomstgrader.
Detta a r ett !skal - och åtskilliga andra kunde å.bei.opas för.att påyrka enkelhet vid bostadsbyggenas utfö- rande.
Som organ för byggandet och fastighets- förvaltningen tanka sig de sakkunniga dels kommunen, som enligt förslaget dessutom skall upplåta tomt och svara för en del and.
r a kostnader, dels ock erkänt allmännyttigt I detta sammanhang vill bostadsföretag.
.
styrelsen frainhålla, att, av filantropiska fö- ren.ingar eller stiftelser, synnerligen goda .resultat vunnits vid fastighetsförvaltning genom den personligt sociala omvårdnad.
dessa kunna nedlägga.
F.ör kommuner, som redan ha .en omfattande fastighetsförvalt- ning, blir den individuella synpunkten i om- vårdnaden liksom vid urvalet av hyresgas-.
ter svårare a t t tillgodose.
Slutligen vill styrelsen framhålla, a t t den, icke anser sig kunna ingå på de finansiella problem, som ära förbundna med berörda statssubventionerade bostadsproduktion.
Dock synes det styrelsen, a t t med hänsyn.til1 rådande läge i befolkningsfrågan liksom till.
det trängande behovet av en tillfredsställan- de bostadsförsörjning avsevärda offer borde bringas av det allmänna för beredande av bostäder å t mindre bemedladeibarnrika fa-.
o mil jer.
I anslutning .härtill önskar styrelsen er- inra därom a t t aven i stader och stadslik- nande samhällen.
d ä r bostadsbrist icke råder och kommunen följaktligen kan vara obena- ' gen a t t g 5 in för bostadsförsörjning enligt sakkunnigeförslaget, finnas mindre bemed- lade barnrika familjer som lida av tr %ng- boddhet på grund av svag ekonomi.
Det sy- nes styrelsen synnerligen önskvärt a t t jam- väl på sådana orter bosatta barnrika famil- jer beredas möjlighet till hyresbidrag i en- lighet med sakkunnigas förslag, under för- utsättning a t t bostaden ' a r ändamålsenlig ined hänsyn till utrymme och uppelning samt betingar skälig hyra.
Styrelsen ifraga- sätter, a t t detta spörsn~ål bringas under, ut- e redning.
Fredrika-Bremer-Förbundets styrelse ',.
Dem hollan.dska senaten har nyligen be- slutat utestänga de gifta lärarinnorna från förvärvsarbetet.
- O FGr foista gången har franska lant- bruksakademien invalt en kvinnlig led.smot,. '
Mlle G-ola, föreståndarinna för en lant- bruksinstitution i Eure-et-Loire.
- Det a r också första gången, som franska tullen valt, en kvinnlig expert på tyger och vav- nader, då den till denna post kallat Mme André Turgat.
- Om " kvinnan och mannens arbete " filo- soferar .André Maurois, akta fransyskt, sa- lunda: " Det ä r gott för mannen a t t vara bland man under dagens timmar utanför hemmet.
Det a r också gott för * honom a t t mbt aftonen vanda tillbaka ' till kvinnam värld.
Den äkta kvinnan blir inte svartsjuk på mannens arbete.
.Stundom lider hon vis- serligen av det, men hon döljer sitt lidande .och.
uppmuntrar honom.
Andromache dol- de sina tårar, n a r Hector lämnade henne.
Hon förstod sin uppgift som kvinna; ".
: Hm!
.
.
.
,.
.
.
.
.
Tre kvinnliga parlamentsledamoter till; fördes Portugals parlament vid senaste va; .let, det första, vari .kvinnorna .. deltagit.
.
I två av Egyptens städer ' har man stängt bordellerna, och man hoppas, a t t exempl?
skall mana till efterföljd i .hela landet.
.
:.
.
.
.
a.
.
-.
I I d.
Enligt förljudande har fru Emmy F r e u d - ' lich i Wien arresterats.
Hon a r socialdemo- kratisk ledamot av österrikiska parla- mentet och för övrigt kand för ' sin omfat- tande internationella verksamhet: president i internat.
kooperativa kvinnogillet, var, den enda kvinnliga regeringsdelegaten vid den världsekonomiska konferensen 1927, då hon valdes till dess vice president och un- der den sista svåra krigstiden direktör för det österrikiska livsmedelsministeriet.
In- ternationella Röstrattsalliansen har i en skrivelse till österrikiska .regeringen hem- stallt om fru Freundlichs omedelbara frigi- vande.
8.
-.
.
_ -.
-.
. "
9.
som ' liom ' plettering till den i februari- numret i presslaggningsögonblicket införda skrivelsen till Abortkommittén kan nu till- fogas, a t t följande styrelsemedlemmai * bilda- demajoriteten: Karolina Widerström, I d a w n Plomgren, Mathilda Stael von Holstein, Axi-.
anne ?Chorstenson, Astrid Gierow, ~ l i s a b e t h Quensel, Hanna Rydh, Ingeborg Oquist.
.
76 HERTHA rektör Elsa Jönsson, f r u Maria Lund, frö- lemmar ken Anna Lundgren, direktör Emil Olsson, B o r å s: advokat Elsa Hainer.
F a l u n: fru Anna Winbladh.
G r y c k s b o: fru Stina Mide.
G ä v l e: fru Signe-Lisa Ehrenborg, fru Gunvor Eneström, fru Jenny Forsgren, frö- ken Elsa Gottschalk, fröken Anna Hi.llstedt, Strörngbro, fru Elsa Hillstedt, fru Hedvig Jacobson, fru S ' igne Larson, fröken Maria Malmlöf, fru Ellen Mattsson, fru Augusta Reinecke, fru Agnes Risberg, R ~ h z s b r o, fru Inga Ruben, fru Judit Wemer.
G ö t e b o r g: fröken Ester Mosesson, fru Ann-Sofie Lindqvist, fröken Wirta Bel- frage.
H a l m s t a d: fru Maria Christenson, fröken Vera Falk, fru Lii11y Köhlberg, dok- tor Anna Stina Pettersson, fröken Margit Tunå.
H ä r n ö s a n d: fru D.
Hake, f r u Lisa Jung.
K a r l s t a d: fru Ingrid Bergström, fru Bojan Björkstam, fru Alfhild Ekman, fru Stina Huzell, fröken Anna Jonsson, fru Anna-stina Norling, f r u.
Helfrid Persson, fru Ruth Söderström, fru Maria Weiss, fru Greta Werner.
K r i s t i a n s t a d: fru Jenny Höijer, Tollarp.
L a n d s k r o n a: fru Sophie Fritsch, fru Lena Koschmiski, fröken Dagmar Lind- berg, fru .Ingeborg Lundh, .fröken Nora Lina Malm, fru Karin Sandström, fröken Wiwi Sjöberg.
L i d k ö p i n g: fröken Ruth Engström.
L i n k ö p i n g: lektor Anna Christenson, fröken Brita Eriksson, fröken Karin Eriks- son.
L u l e A: ' fru Edla Wikström.
L u n d: fröken Johanna Andersson, Es- löv, fröken Selina Bengtsson, Eslöv, fru Hed- vig Blomqvist, fru Ella Bring; fru Gerda Eklundh, fru Ebba Fehrman, fru Gurs Gis- lén, fru Anna Grönkvist, fru Carita Hass- ler-Göransson, fru Luise Kahlson, fru Brita Kjellberg, fru Solveig Wgerroth, fru Tyra Landhammar, fru Lisa Lanke, fru Ruth Ljunggren, fru Magnhild Noreen, fru Agda Persson, fröken Karin Rudmark, fru Signe Rydsjö, fru Anna Siwe, fru Ester Siöberg, fru Stina Skoog, tandlakare Ingrid Somma- rin-Bergqvist, doktor Karin Söderholm- Strömberg, fru Ada Werin.
M a l m ö: fru Elfrida Breikull, fröken ' fru Mia Thoner, tandlakare Margareta Wulff.
M j ö1 b y: fru Selma Carlsson, fru Hannchen Malmqvist, fru Olga öhlin.
N o r r k ö p i n g: fru Linnéa Christof- fersson.
S t o c k h o l m: fru Elsa Cedergren, fru Julia Claussen, fröken Ulla Eriksson, frö- ken Elsa von Friesen.
S u n d s v a l l: fru Maria Andersson, fru Naima Burman, ' fru Gull Frölander, fru Blenda Hamrnarström, fru Magda Hydén, fru Ebba Junker, fru Helga Knaust, fru Eugenia Nilsson, fru Dagmar Orving, fru Birgitta Petré, fru Greta Sjönell, fru Elsa Sundman, fru Alma Tempelman, fröken Frida Witkowsky.
S v a l ö f: fru Daisy Andersson, fröken Vineta Falck, fru Alma Friberg, fru Mar- git Granhall, fru Madde Gustafsson, fröken Karin Hanson, fröken Viktoria Hartelius, fru Betty Hedlund, fru Elsa Jacobsson, fru Elin Miintzing, fröken Gudrun Nilsson, fru Elvira Olsson, fröken Lilly Olsson, fröken Magna Palm, fröken Hanna Rosenqvist.
U d d e v a l l a: fröken Birgit Busck, fru Anna Christofferson, fröken Tora Ekstrand, fröken Elsa Friberg, fru Elna Höglund, frö- ken Sara Jacobowsky, fru Ingeborg Lind- ström, fröken Frances Macfie, fröken Thy- r a Macfie, fru Gertrud Olovsson, fru Rosa Schwartszman, f röken Therese Svensson, fru Lissa Walin, fröken Ellen Westergren, fru Vera Wockatz.
V a r b e r g: fru Barie Johnsson, f r u Emma Krook.
V a x i ö: fru Solveig Edmar, fraken Rut Groos.
ö r e b r o: fröken Maria Bergdahl, frö- lien Cissi Hahn, fru Elsa Linderholm.
B o r A s k r e t s e n ' inledde höstterminens arbete med startandet a v en diskussions- klubb, vilken uppdelades på tv % linjer, en för fri diskussion och en för mötesteknik.
Början gjordes den 11 okt.
med en fri dis- kussionsafton.
Ämnet " Kvinnan och yrket " gav rika möjligheter till meningsutbyte och lockade aven ovanligt mariga-att deltaga.
Den 15 nov.
avhölls det första samman- trädet i mötesteknik.
E t t fingerat barna- -.
M I I Il IU11111111ll l l l l IlI I lIl I Il IlI I I I I IlI I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I I l - rengöras och sommarförva- ras med basta sedeat Bass Frcys Express A.- Tel. namnanrop.
s
HERTHA ' 77 H a l m s t a d s k r e t s e n hade ' sitt ars- möte den 8 febr.
å hotell Svea under frö- ken Anna Ljungbergs ordförandeskap.
Sty- relsen med.
suppleanter, revisorer och revi- sorssuppleanter omvaldes och ansvarsfrjhet beviljades.
Efter förhandlingarna höll mu- sikdirektör Sven-Ake Welin ett intressant föredrag om kyrkomusikens historia och fru Karin Peters sjöng några olika delar.
: av.
gammal kyrkomusik från medeltiden och ny- are tid.
Därefter vidtog samkväm med pia- nomusik av direktör .Welin.
Styrelsen beslöt a t t anslA.600 kr.
till a t t öka stipendiefonden för Hallands län.
Den 11 febr.
deltog kretsen i anordnandet av ett föredrag is Immanuelskyrkan av fru Ester Gutteman över ämnet Fosterlands- karlek och Fredsvil j a. virdssammantrade hölls.
och tack vare den sakkunniga hjälp kretsen hade fördel %t- njuta blev det hela synnerligen instruls.t.ivt.
.
.
och givande.
Tillsammans med Vita Bandet och Hus- modersföreningen inbjöd Boråskretsen all- mänheten till ett föredrag om " Övergångs- ålderns problem " av teol. lic. Anita Nat- horst, vilket hölls i Kommunala Flickskolans aula den 7 nbv.
och med ' stort intresse Ahör- des av en ovanligt talrik publik.
. '
på sitt sista sammanträde för höstter- minen hade kretsen den stora förmånen f å lyssna till fröken Ida von Plomgrens utom:, ordentligt varde * fulla föredrag " Interiörer från F.-B.-F: s verksamhet ".
F a l k ö p i n g s k r e t s e n hade d e n 2 0 febr.
sitt årsmöte under talrik tillslutning.
" Ars- och revisionsberättelserna föredrogos, och styrelsen beviljades full och tacksam ansvarsfrihet.
De styrelseledamöter, som vor0 i t u r a t t avgå, återvaldes, och till ny ledamot efter fru Hildur Dalhoff, som av- flyttat, utsågs fru Sonja Borg.
Till repre- sentanter vid förbundets almiinna arsmöte utsågos fru Tullie Koch och fröken Ruth Gustafsson med fruarna Gurli Stanzén och Anna Larsson som suppleanter.
Revisorer- na återvaldes med fru Beda Andersson och fröken Elsa Line11 som.
suppleanter.
Efter förhandlingarnas.
slut följde sam- kväm med musik m. m., och till sist höll herläraren H. Svensson ett av skfcgtikon- bilder beledsagat f öredrag om en cykelfärd p % Öland.
~ a r l i k r o n a k r ~ t s e höll n årsstäm- ma den 25 febr., under ordförandeskap av f roken Anna Jarnstedt å Frimurarhotellet.
.
Sedan styrelsens årsberättelse och revi- sionsberättelsen föredragits och ansvarsfri- het beviljats företogs val., De styrelseleda- möter, som stodo i t u r a t t avgå, likaledes suppleanterna, återvaldes.
Att representera.
kretsen vid förbundets Arsmöte valdes gre- vinnan Carola Wachtmeister och fröknarna Signe Nelsson!
Disa Skantze, Maja Tornér och Stina Karlberg.
Revisorer och revisors- suppleanter omvaldes.
Till ledamot i sti- pendieinstitutionens länsnämnd för 5 å r val- des grevinnan Carola Wachtmeister.
Efter några meddelanden angåendi?
språk- kurser och diskussionsklubben m. m. över: läts.
ordet till d: r A.
R. Prag, som k l 1 ett bAde+ sakiikt och roande föredrag:: ' Något om barnavård ocli barnavårdsinrattningar ' i staden ".
Efteråt följde samkväm. '
' G o t e b o r g s k r e t s e n hade den 21 febr.
årsmöte.
Efter föreningsarendenas behandling höll d r Gerda af Geijerstam fö- redrag: Fet eller mager?
Den 29 nov.
förevisades på f. m. vid 2 föreställningar för de högsta klasserna i ett flertal av stadens flickskolor samt på e. m. för förbundsmedlemmar och allmänheten den propagandafilm, som förbundsstyrelsjim stiillt till kretsarnas förfogande.
. '
K r i s ' t i a n s t a d s k r e t s e n ' ha- de den 1 mars pli Bio anordnat en förestall- ning av filmen " Dit .vi hunnit ' ' infor en nä- ra nog fullsatt salong.
L a n d s k r o n a k r e t s e n hade Arsmö- t e den 16 febr.
under ordförandeskap .av LIPTONS T.
H E.
,
rektor valborg Cervin.
Sedan Ars- och ' re- visionsberättelserna upplästs och godkänts förrättades styrelseval.
Samtliga styrelse- medlemmar och suppleanter omvaldes.
Li- kaledes omvaldes revisorer och revisors- suppleant.
Till ombiid vid årsmötet i öster- sund valdes ordf., fru Torpson, v. ordf., rek- tor Cervin, och sekr., fru Munck af Rosen- schöld.
Till kretsens representant i. sti- pendieinstitutionens länsnämnd utsågs f r u Munck af Rosenschöld.
.Kretsen beslöt att, i ' likhet med vad som.
skett sedan 1925, pålägga ' sig en extra be- skattning av 30 öre p r medlem årligen, som tillfalla stipendiefonden.
Efter förhandlingarna höll professorskan Ingegerd Ingvar ett synnerligen medryckan- de och intressant och livligt uppskattat fö- redrag om " Reseintryck från Sovjet-Ryss- land sommaren 1934 ".
Därefter samMam.
.
.
M a l m ö k r e t s e n höll den 25 febr.
sitt talrikt besökta årsmöte i Kungsp-irr- kens festsal.
Styrelse och revisorer omval- des.
Som revisorssuppleant efter fru Anna Green, som undanbett sig återval, nyval- des barnavårdsman Martha Holmberg.
Till ombud vid .förbundets årsmöte utsågos ordf. fru Quensel och fruar Hultgren, .Nordenstedt, Schartau, Lovén, Selmer och Berggren, rektor Mörnel och e. o. hovrätts- not.
Nilsson.
E t t tidigare beslut om höj- ning s v medlemsavgiften till kr.
5: -, var- igenom 3 kr.
tillfaller förbundsk.assan, be- kraf tades.
Efter förhandlingarna höll teol. o. fii.
kand. Ester Lutteman ett livligt uppskattat föredrag " Bevara och förvärva - ett pro- blem för individer och rörelser ".
Hon fram- höll därvid bl.
a. a t t F.-B.-F. a r den orga- nisation, som mest direkt fått uppdraget a t t förvalta vår svenska kvinnorörelses arv.
Det gäller att söka kontakt med de nya rö- relserna inom kvinnovärlden, t y darigenom kunde man åstadkomma den enhetsfront, som fordras för a t t göra kvinnorörelsen a v.
idag livsduglig. '
.
L u n d a k r e t s e n hade.årsmö &amp; den 25 febr.
under ordförandeskap av fru Carola Eklundh.
I samband.
därmed förevisades .å Reginabiografen inför fulltalig publik fil- men Dit vi hunnit.
Det därpå följande sammanträdet inled- M j ö l b y k r e t s e n s styrelse har efter des med ett hälsningsanförande av ordfö- årsmötet den 21 febr.
följande samman- randen, som aven i nagra minnesord erin- sättning: fru Gertrud Wågman, ordf., frö- rade om de sedan förra året ' avlidna med- ken Martha Lundgren, v. ordf., fru Rakel lemmarna.
Styrelse och revisorer omvaldes.
Gerholm sekr., fröken Ingeborg Barr, v. Till ombud vid F.-B.-F:s arsmöte utsågos: sekr., f m Blenda Adolfsson, kassör, samt.
fruar Eklundh, Petrén, Nordström, Morten- fröken Anna Brizbr ooh fröken Rut Kennel.
sen, Mjöberg och Göranqson samt fröknar Till.suppleanter valdes: fru Martha Gus- B-eijer och Westdahl jämte 2 suppl.
Antalet tafsson, omvald, och f r u Greta Svärd, ny- mötesvardinnor utokades till 6 och nyvalda vald efter fröken Margareta Myhrman.
blevo: fröken Stina Påhlsson, fruar Vera Sjöberg och ~ l i s a b e t h Bergendal.
N o r r k ö p i n g s k r e t s e n hade den 5 Därefter höll fil.
lic. Ivar Harrie föredrag febr.
anordnat filmafton å Hörsalen.
Det om: 1920-talet - en litterär epok.
Talaren var Norrköpings Arbetarinstitut, som val- g a v en fascinerande och spirituell andys villigt upplatit en plats för filmen " Dit vi av de idéströmningar, som kännetecknade, hunnit " å sitt föreläsningsprogram.
Afto-.
litteraturen .under nämnda period.
nen inleddes med jubileumskantaten, utförd Den 1 febr.
var kretsen jämte andra kbin-.
av en damkör under ledning av d:r G. Edel- noföreningar i Lund av Lunds husmoders- .berg och med fru Alva Larsén som solist f.örening.
inb juden.
till sammantrade.
Fru och fröken Margit Zander vid pianot.
Dar- Marie Wchelet höll föredrag.
om Hemmets.
efter gav fru Elsa Alkrnan en liten resumé anda, och musik utfördes av konstnärsparet över Norrköpingskretsens öden alltsedan ' Baranowski.
födelseåret 1921.
Publiken var talrik.
- *. '
- redaktionskommitt6 består, förutom av tidlakifiens redaktör, w: K a r i n F j i i l l b h k - H o l m g r e n I d a v o n P l o m g r e n och ~ x i a n n e T b o r s t e n a o n.
RTBAs
Tidskrift fö?
den svenska kvinnorörelsen, @ given av FREDRIKA-BREMER- FÖRBUNDET.
Redaktör: M a r g a r e t a v o n K o n o, w.
Samtliga förbundsmedlemniar erhålla tidskriften.
Icke-f ÖrbunJsmedlemmar pyenu- merera A izlkrnzaste postanstalt eller i bokhandel: Pris för postuppl.
: 1 / 1 å r kr.
4: 50, 1 / 2 å r kr.
2: 50.
Lösnummer - 45 öre.
Redaletion och expedition: 48 Klara- Telefon: beqisgatan, Stockholm.
Redaktionstid: t i s d a g a ~ och fredagar kl. 1-3.
20 68 50.
Expeditionen: kl. 11-4 varje söckendag.
Telefon: 10 27 62..
i Stocl~holnz, Smålandsgatan 20.
Tel. 10 68 98. i Göteborg, Vasa Kyrkogata 5.
Tel. 361 87. i UwzeG?
Centrallasa~ettet. '
i L i n k ö p h g, Nygatan 42.
Tel: 8 06. i Jönköping, Kjellbergska Stiftelsen, Itosenlund,.
Tel. 21 37. i Viiste&amp;, Centrallasarettet.
i fiTaltbn, ~ ö i b o central-sanatorium.
el.
Namnaiirop.
i S z ~ n d s v d l, Lasarettet.
.
i Karlstad, Centrallasarettet.
,.
.
.
i Östersund, Centrallasarettet.
, Byråerna mottaga sjukbud hela dagarna, per telefon.
aven nattetid.
Detta underbara silkesliknande tyg har det mjuka och vackra fall som modet kräver, det är mjukt och bes hagligt att bära och - ' billigt.
Ni får fler klänningar.
för det belopp Ni avsatt om Ni använder Ryd.
boholms niam mu din.
0; h sa finns det så många förtjusande och exclusiva mönster och underbara färger att välja p;.
.
RYDBOHOLMS Snfamuslin finnes i alla välsorte- rade manufakturafirer och varuhuq, till föll.
prfser: ......, ....... * ........ .. *, 1.45 .k .. .......................... enfitgad mönstrad, ljusa mönstrad, mörka T I L L V E R K A R E: -.
-.
- -.
.
.. 1.65 ........................... X50.
RYDBOH ' O ' LMS Vasatryckeriet, Stockholm * g &amp; A.-B., .- --., S _ --- RYDBOHOLM -,
