# ID: svediakorp-per2948
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1935
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 19,555
# sentences: 1,224
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
.
TIDSKRIFT-FOR.
.
1.
.
, D E N - SVENSKA KVINNORU:RELSEN ' U T G I V E N AV MARGARETA V O N KONOW En rimlig begi3ian .. in memoriam.
Av Calla Gurli Linder.
Uppgifter för - svensk kvinnorö- relse.
Abartfragan.
Uttalanden av statsrådettSchlyter och Rut Grubb.
B o s t a d s p r o b l e m e t.
A v Alf Johansson.
Aktuella r i k ~ d &amp; ~ s m o t i o n e r.
Befolkningskrisen.
.
Synpunkter av Andrea Andreen Sved-.
berg och G; H. von Koch.
Kvinnliga statstjänstemäns fa- miljepensionering.
Av Hed- vig Dernby.
Kvinnorna i Stockholm och för -- varvsarbetet.
Av Karin Berg- man b c h Karin Kock.
.
Råd i ' up~pfo$ringsfråg~or.
Av Edith, Wenfierberg, Graven i oasen.
AV ngr rid.
~ o l l i n.
-.
- En skrivelse.
31.1 abortkom,mittén.
Radion, ". '
.
'.
' -.
-.
Även, kvi-nnlig ' a undervisnings- råd I ': T v å nya förbundskretsar.
Kretsmeddelaiiden.
urm man, - v ' ' F e b r u a r i.
1935,. '
Förbundds B y r a.
Klarabergsgatan 48 S T O -- C K H O L M C * L S m n a r rad vRd yrkesval bf Ic ' vinn- ' l i g ungdom.
Tel. - 204850 +: + / ' '.
. '
.
.., .. *.
.
8.
E N R - I M L I G B E G A R A N.
RAN KVINNOIIaCL HAR gjorts komma. '
Men -- det saknas inte för en ny hemställm - den relateras uppdraget f ull t kompetenta kvinnor, p &amp; annan, plats i detta nummer - om tvärtom, och a t t det skulle ianda vårt att K.
3faj ': t vid tillsättande av un- undervisningsväsende till stort gagn, dervisningsriid miitte beakta.
kvin- om det i vhr skolöverstyrelse funnes nornas krav på a t t bli representerade biide män o m kvinnor, det ä r uppen-.
bart.
i skolöverstyrelsen.
Osökt.
inställer sig den fragan: Vår kritik gälaller själva systemet.
.
" Finns ' det dii ' icke ett enda ordinarie Vi kunna inte godkänna ett beford-.
kvinnligt undervisningsrsxl.
i det am- ringssystem, som systematiskt hiiller betsverk, som har högsta inseendet kvinnorna borta från chefsposter!
V i över- landets hela skolväsen, över s %-.
f o r d r a ' j a m l i k h e t o c h r a t t val poj kaks som f lickors undervisning a t t t a v l a m e d m a n n e n o c h ' och f ostran, över såväl.
kvinnliga som p &amp; l i k a - g r u n d e r!
D e t f % r manliga lärare? ' "
Nej, i trots av att i c k e a n v ä n d a s e n a k n a n].
ämbetsverket räknar .icke mindre an.
m a t t s t o c k v i d b e d, ö m a n -,.
.
.
.
15 ordinarie ' medlemmar, s % htkannu d e t a a k v i n n o r s l a m p l i g - ingen kvinna blivit utnämnd.
P % den h e t - o c h d e r a s arabetse! '
' 1 punkten ' har det r %tt fullständig och Inte ens de mest h %rdnackade mot- rorande enighet mellan partierna, s &amp; stlindarna till kvinnornas ' rätt och som d @ ofta g&amp;, d % det gäller att strävanden i samhället ha kunnat hiilla .kvinnorna borta friin chefspos- förneka v&amp;r kapacitet som.
mödrar- terna!
.
uppfostrarinnor, p % tal om denna Om det vofc s %, a t t det inte funnes uppgift anslås i stället den djupa for ämbetet meriterade kvinnor, SA brösttonen!
Men det har tydligen skulle ingeii anmärkning göras p &amp; aldrig fallit mannen:, i a t t den kvinn- förhhllandet, ~y.
det ar s jalvfallet, att liga uppfostraren, inte minst den pe- endast kvaliticerade och f or uppdra-.
dagogiskt skolade modern, e j längre.
get.
lämpliga personer böra ifrhga: borde f % saknas i den institution, som '.
.
.
F i ',
1.
28 - HERTHA --.
SOM I VAR TZD ALLT- E f TT ör ORD, ofta brukas i ovidkommande.
sammanhang, s % a t t det fatt en viss banal prägel, ä r kulturpersonlighet.
.
Dock finner jag intet bättre.
Sör a t t därmed karaktärisera djupet, entusi- asmen och intensiteten i %alla Cur- nians rika och måwf acetterade beg %v- ning och hennes aktiva insatser, b %- de när det gällde a t t bevara gammal livskraft eller plöja nya faror i vår andliga odling.
Hon hade själv varit i tillfälle a t t i stora mått tillägna sig en mhgsidig bildnings välsignelse; och i sin glödande kärlek till Sveriges land, folk och kultur och i sin varma medkänsla f ör människor på livets skuggsida var hon alltid färdig a t t sätta in sin offervilliga kraft och sin generösa h jalpsamhet.
För Herthas läsekrets må särskilt framhållas, att Sophie Adlersparre Calla Gurman.
hos henne a.lltid fann resonans för förverkligandet av sina idéer, en van B rad och d %d.
Deras egentliga sam- arbete ägde rum i den %1: 1874 stifta- de föreningen Handarbetets vänner, där Esselde, " med sublimt förakt för de svhigheter hon pålade b %de sig \ själv och sina medarbetare och sin; naiva övertygelse a t t de alltid hade tid och utvägar a t t ögonblickligen med tv &amp; tomma händer utföra hen- nes geniala men ofta kinkiga uppdrag, inspirerade oss till samma hänförda har att bestämma över landets.
skol- tro a t t kunna försätta berg. "
När Fredrika-Bremer.rFörbundet stif tades väsen.
Utan .tvivel står detta i samband vann Esselde en varm och övertygad med att de som makten hava, d. v. s. anhängare i Calla Curman, som ock- männen, föga beaktat, att samhället ' s % n %gon gang lämnade bidrag till e j kräver en .ensidig maskulinisering Dagny, liksom hon förut gjort till utan fastmer ett kompletterande sam- Tidskrif t f ör hemmet.
När en av sin tids märkeskvinnor, arbete mellan manliga och kvinnliga ' fru Anna Wallenberg, gatt bort skrev medborgare.
Calla Curman:.
.
.
Minnet f %i.
f orm och gestalt, och bilderna bliva s % rika och mang- faldiga.
Mhnga, oändligt många min- Tu b i l e u m s g h n.
nas hur de vandrat med tunga steg Frdn en Hc~lmstads-Fredrika 50: in i det hemmet, för a t t bedja om Hittills har till Jubileums~dvan in- hjälp i fattigdom och nöd, hur de mötts av adel människokärlek, hur f lutit kr.
l Z.
.
U Q: -.
.
- ar det ~awa f6r behandling av g och ~insleumiridto~~ Begar pro A.-B.
A B ~ C W B Qk Cs-on STOCKHOLM 3
\.
HERTBA UPPGIFTER; I I,.
.
.
29.
uppgift; att frärnja, ekonomiska in-.
tressen utan, den.måste sta i intim kontakt med de viktigaste samhälle- liga problemen och intaga en Fon- struktiv, i n s j h i n g till dessa.
Kvinnorna; fora den kampen, dar- för (a t t .de äro övertygade.om a t t det samhalleli,ga arbetet måste bli lidan- de på om hälften av medborgarna utestängas eller själva ställa sig utanför detta arbete.
Man och kvin- nor ha olika inställning till proble- men, se olika p % dem, reagera olika,.
o c h det a r därför som bagge parter behövas.
.
Samhällsfrågorna gälla al- la, oberoende av.
kön. "
: Förf.
konstaterar, a t t .trots a t t kvinnorörelsen - hunnit ganska långt återstå, dock stora hinder a t t över-.
vinna, h0.n berör orsakerna till dessa.
och framhåller samtidigt, a t t den n+ varande situationen medfört en viss -, andhämtningspaus, bl.
a. genom den inträdda f örbättringen.
i det ekono- miska laget.
Den föriindrade situa- tionen, f-ramkallad inte minst genom bef olkningsfr %gans aktualitet, kr &amp; ver emellertid nya metoder för att vi ' mera odelat skola kunna agna vårt k b e t e åt positiva uppgifter.
Vi m %s- te utnyttja det tillfälle, - som ges oss ' kil1 samling kring positi~a mål.
Hon analyserar de tvii faktorer, in- stitutionella.
förhållanden och kvin- nornas egen installning, som äro or- sakerna till att,vi ej kommit langre än vi gjort och till a t t de reaktionara.
tendenserna kunnat f å spridning in- om s å ' stora grupper av vårt folk även bland kvinnorna s jälva.
Det a r mycken likgiltighet och lojhet, som måst-e övervinnas, egoistisk isolering inom den egna familjen, en uppfost-.
ïan i hem och skola, som alltjämt hos många kvinnor skapar en mindervar- dighetskansla, vilken präglar deras t ' ' ~ocentein K a ~ Kock n h &amp; under ovan- staen.de rub.r2k framlagt några tänk- .viirda s2 / npzinlcter p6 den akt~ella si- tuationen, av vilka vi nzed h,ennes be- nägna tillstcind tillåta oss &amp; terge ne- danstående z w Tidevarvet: ' ' VINNORÖRELSEN AR EN ' ' K kvinnornas gemensamma kamp för a t t höja sig ekonomiskt och-soci- alt, att skapa sig en erkänd stallning som samhällsmedborgare, a t t öka sitt inflytande i samhället och a t t yacka och starka ansvarskänslan gentemot samhället.
Ser man på kvinnorörelsen ur den synpunkten, kan den aldrig: bli en rent facklig förelse med uteslutande de hulpits var och en p % det sätt, som för.
dem.
var det effektivaste.
Ty hennes stora hjärta och klara för- stand s %g ' längre an till stundens hjälp.
Och hur manga av dem, som buro p % tankar och planer, f ör.
vårt samhälles, vårt lands gagn och heder funno ej försthelse hos henne, den framsynta kvinnan, som kände rike- domens förpliktelse som f % och gav med.
glädje.
.
Till oss alla säger den bliigula flaggan som nu- vajar pi % halv st %ng utanför hennes hem: ' Va- .rer svenske liksom hon! '
" Med denna dödsruna har Calla Cur- man föregripit sin egen.
I kärlek och trohet fyllde - hon en stor och adel livsgärning, i sitt enskilda liv.
och som sällsynt ansvarsmedveten medborgare.
.
, GURLI LINDER.
, D R I C K - R A M L O S A I Sveriges förnämsta naturligt alkaliska vatten.,. '
Akta endast med vidstiende varumärke mi etikettep.
.
.
.
,.
H e ~ t h u h.ar bett om ett uttalande i abortfi.&amp;gan av justitieministern, sil- ken som bekant aktualiserat f d g a n genom sitt föredrag sid nordiska ju- Imstmötet i Oslo i augusti förna året Statsrådet K. Schlyter.
s ' TATSRADET SCHLYTER FÖR- klarade sig med stort intresse ha tagit del av de utlhtanden över abortkommitténs preliminära ut- kast, vilka hittills avgivits av hör- da kvinnoorganisationer.
De vor0 genomghende burna av en ansvars- medveten inställning till det svå- r a sociala problem det här gällde att lösa, ' och de röjde en egenartad principiell motsättning till den ensi- Idigt maskulina uppfattning som all: mänt härskar exempelvis bland äldre läkare och jurister.
I sakfrågan ville herr Schlyter inte yttra sig, s % länge ' arbete - det behövs - även uppfostran av männen.
- - " Ännu s % länge be- dömas vi i våra arbetsprestationer e j somindivider utan som ' kvinnor ', ooh värderingen av den ena gruppens prestationer blir alltid beroende av värdesättningen av .de andras arbe- te. "
Doc. Kock slutar med a t t bl.
a. sa- ga: " att vi i nuvarande stund måste visa, huiwvida vi iiro mäktiga att gö- r a kvinnorörelsen till något mer an en kamporganisation för ekonomiska intressen, som endast kräver sina rättigheter, huruvida vi kunna göra kvinnorörelsen till bärare av kvin- nornas konstruktiva arbete ".
fr %gan l %g under kommittébehand- ling.
Tack vare den omständigheten, a t t utredningen av f öreliggande f råga i så osedvanligt hög grad ägt rum i offentlighetens fulla ljus och att abortkommittén f öre avgivandet av sitt slutliga betänkande f å r tillf alle att taga del av alla de erinringar, som fr %n sakkunnigt h %ll kunna göras be- träffande en lagstiftning i ämnet, har man anledning hoppas a t t det för- slag, som slutligen framlägges av den s h a l beträffande kvinnliga som man- liga ledamöter utomordentligt starkt sammansatta.
.kommittén, skall bli vägledande för det fortsatta lagstift- ningsarbetet, framhåller han.
I fr %ga om .de i en del yttranden framförda önskemålen om positiva åt- gärder för bekämpande av aborterna ville statsrhdet hänvisa till vad han härom yttrat i sitt Osloföredrag: " Ingen meningsskiljaktighet lär kun- na rhda därom, att icke det samhalls- onda varom har a r fråga i första hand bör motarbetas därigenom att samhället inriktar sig på att söka un-.
danröja .de sociala missförhållanden av olika slag, som utgöra bakgrunden f ör aborttraf iken, framför allt ge- nom en f örbättrad moderskapshjälp.
De flesta torde också anse av vikt att upplysning sprides i sexuella frågor, 8 rncinaders yrkeskurs i klädsömnad Stureplan.
- 2.
III.
Tel. 6251 53., - egef arbefe - Korfa kurser med - Specialkurser - P r o s p e k f pci begäran w g r a frielevplatser finnas '
- och genom tillsattartdet av abortkom- mittén.
- S m t i d i g t införes ett ut- talande av dr Rut Grubb, tidigare av- f attat men principiellt lika aktuellt trots frågans f örandrade läge.
Doktor Rut Grubb.
.
, däribland särskilt om de antikoncep- tionella medlens stora företräden framför.
fosterfördrivning siisom ett sätt att begränsa barnantalet i de fat- tiga familjerna och över huvud siisom medel till födelsekontroll.
Med all energi bör även upplysningen om * de med fosterfördrivningen f örenade fa- rorna .-bedrivas.
E n mycket viktig uppgift i upplysningsarbetet och opi- nionsbildningen ä r också motarbetan-, det av föreställningen om den ogifta moderns mindervärdighet i jämförel- se med den gifta. "
Efter att t i l l d r a s jukhuschefer ha framkastat friigan varför de icke ville gå i spetsen vid kampen mot det sam- hallshyckleri, som framträdde i för- dömandekav den ogifta kvinnans mo ' - derskap, genom a t t tilliita en sjukskö.- terska att ha ett eget barn, hade herr Schlyter i Oslo fortsatt: " Jag menar allts %, att man icke skall utan vidare böja sig i vördnad för en förAldrad opinion som hjärtlöst utlämnar .den ogifta modern å t föraktet.
Den kon- sulterade läkaren skall stå den unga kvinnan bi och söka- övertyga henne om det riktiga i. att sätta sig över världens dom.
Han skall tala om för henne att det finns otaliga kvinnor som under havandeskapets första ma- nader i det ~depressionstillstiind, vari (Forts. å sid.
88.)
Stilfulla, moderna ' SÖKA LÖSA FOSTERFÖR- A TT drivningsproblemet ä r mycket vanskligt.
Icke ens en för friigans be- dömande så fundamental sak som an- talet förekommande ' fall kan med Säkerhet konstateras och följaktligen ännu mindre, vilka de ' olika motiven till fosterf ördrivning äro, vilka %l- dersgrupper kvinnorna tillhöra, hur många barn de ha förut, hur stor pro- .- cent av dem äro gifta ' etc. etc.
Enligt uppgifter f ran Ryssland ' har fosterfördrivningens legalisering där framkallat ' ett ökat abortbehov.
D % förhiillandet sannolikt blir sadant aven.
har, maste man ställa sig be- tänksam, t y en abortframkallning, gjord, aven av sakkunnig, har ' sa m %nga risker, att den ej kan betrak- tas som e n försvarlig barnbegeng- ningsmetod utan.
blott som en nöd- fallsutväg.
En av dessa risker ' a r efterföljande sterilitet.
Ord, som ma.
na till eftertänksamhet, äro t. ex. prof. Olows: " Det ar: helt enkelt hjärtskärande att höra, den gifta kvinnans klagan, som nu ingenting högre önskar - an att fAYett barn, ' men som inget barn kan f %, därför att- hon en giing i ' sin ungdom latit fördriva sitt foster.
Mot hennes.
jamner ' för- bleknar den, som jag fr %n- nästa pa- tient f %r höra, över a t t hon ä r pa vag.
att f % ett barn; som hon icke bnskar. "
' ' ' ' Möbler o Billiga priser.
Kredit ordnas.
Möbler tlllverkas efter ritning.
Axel B o l i n d e r s Eftr.!
1 G:la Brogatan 19, Stockholm.
I,.
.
32 - HERTHA skors hela Aterstående liv som följd av ett tillfälligt s. k.
felsteg. "
Jag f å r ärligen bekänna, att jag inte kan först&amp;, hur den hustru skall kunna kanna sig lycklig, som först ställt till med ett barn med en annan man an sin lagvigde och sedan låtit göra fos- terfördrivning, samt lämnat mannen i okunnighet om alltsammans.
Man- nen kan kanske däremot åtminstone till en tid kanna sig lycklig beroende p &amp; .ovetenhet.
Men förhållandet mel- lan makarna, som ju i verkligheten redan a r skevt, kommer nog förr el- ler senare aven att visa sig så; detta sakf örhållande torde inte fos- terfördrivningen kunna råda bot p %.
Det kan endast förlatande kärlek.
I viss m %n kan man saga, att alla ogifta kvinnor, som vänta barn, äro i nöd av ett eller annat slag.
Men som ju inte alla sådana kvinnor skul- le f å tillstand till f osterfördrivning, blir det en högst vansklig, ja, nästan skrämmande uppgift de två lakarna få, som skola avgöra, om nöden ä r tillräckligt stor.
Fara vart a r ocksa, att de läkare, som mindre noggrant satta sig in i saken och .darför äro mest medgörliga, bli de mest efter- sökta.
En nackdel, om det finns laglig ratt till fosterfördrivning på sociala skal, a r ock, att det blir svårare för laka- ren än vad det nu ar a t t kunna för- m % kvinnan att avst % därifrån.
För mig ligger det n %got motbju- dande i, a t t man skall behöva be- kämpa sociala företeelser på bekosb nad i vissa fall av halsa och liv.
Man skulle önska, att andra åtgärder kun- de vidtagas.
Man f å r ett djupt in- tryck av de mörka sidorna i vår s. k. civilisation.
Rut Grubb.
Det viktigaste, nar det galler att bekämpa fosterfördrivningarna, a r att i görligaste mån mbska behovet ldarav genom sociala och andra At- garder.
Vad betraf f a r.
statsrhdet Schlyters reformförslag, torde val alla vara en- sk om de etiska- och .eugeniska skalens bärkraft.
.De sociala skalen däremot kunna diskuteras; Det synes mig t. ex. vara samhället ovärdigt a t t inte ha n %got bättre att tillgå an foster- fördrivning, nar det gäller att avhjäl- pa ekonomisk nöd i en barnrik familj.
Äro däremot förhallandena.
siidana i nyssnämnda ' fall, .att man har anled- ning antaga, a t t lkvinnan kroppsligen eller andligen e j skulle stå ut med en ny barnsbörd, ligger det nara till hands att rakna med medicinska in- dikationer; Dessa falla som bekant utanför lagen.
Bleve det praxis bland läkzarna, att utvidgade medicinska in- dikationer finge galla som skal för fosterfördrivning (ev. i tvivelaktiga fall efter .medicinalstyrelsens höran- de), tror jag, att mycket kunde vin- nas på den vägen.
Kan fosterfördriy- ning motiveras med omsorgen om kvinnans halsa, kommer hela frågan i ett.
annat h %llbarare sammanhang.
Till de sv %ra nödlagena, som .böra avh jalpas genom fosterfördrivning, kan enligt statsrildet Schlyters för- slag räknas även " den fakiljekata- strof, som vantar, när sjömannen kominer hem från en lång resa och finner sin hustru i grossess ".
Då det i samma förslag heter, a t t " icke var- je frukt av otrohet i äktenskapet bör avlägsnas ", frågar man sig, när s % skall f å ske.
Svaret lyder: " De som ha att bedöma fallet f å söka samvets- grant vaga, vilken olycka, som ar störst, fostrets bortskaffande eller iidelaggelsen av tv % lyckliga manni-: B..
A n i g a r s b o d e ~ ~.
, Malmskillnadsgatan 7, S t o c k h o l m C.
Postgiro 56537.
Telefon 10 96 92.
Bestalln.
.
mottagas.
Postordm ombesörjes.
Riistn inköpskälla f ör Mstlig konst i - cclln utföranden.
Telefon 311278 Ombesörjer allt vid dödsfaPI Laga priser.
Besök i hemmen efter telefonanmalan.
, HE ' RTHA - m.: Aktuella motioner.
~ t a t s r u e t Schlyter.
.
(Forts. fr. sid.
3.1.)
- 33 ' de då befinna sig, önskat.
f å havande- skapet avbrutet,.
men om de lyckats i.
. '
.
Övervinna denna frestelse fått en helt förändrad syn på saken längre fram, 7 ÖRSLAG OM UTREDNING BE- nar moderskanslorna vaknat, och då träffande en positiv befolknings- tackat Gud att de träffat - rådgivare .politik ha ' framlagts av såväl höger- som förmått dem att avst % från sitt partiet - och nationella gruppen som uppsåt.
.
Läkaren skall tala om ' för folkpartiet genom motioner i båda .. förstföderskan, a t t abortoperationen kamrarna.
ingalunda a r riskf~i, a t t om den ge- Hogermotionarerna nomföres utan annat men för kvih- nan det dock förekommer a t t hon blir vilja h a till ' stånd en, stor ut~edning.
steril för sitt återstående liv, och a t t företagen av en fåtalig kommission, de kvinnor äro många som genom he- ' som bör stå i nära kontakt .med re- la livet bittert fått ångra det dyra presentanter för praktisk och teore- ' pris de sålunda fått betala för sitt tisk sakkunskap p &amp; olika områden så- havandeskaps avbrytande. "
- som lakare, prastq, uppfostrare a v Statsrådet Schlyter naninde till sist, ungdomen, företrädare för olika a t t han delade den mening som ut- grupper av ungdomsrörelser och talats i ett utlåtande friin en kvinno- organisation, a t t uppfattningdn om avbrytande av havandeskap såsom en begransas till vissa fall, däribland .ofysiologisk handling icke genom liåg-.
det av kommitten.
f öreslagna, att .ra 1agb.estammelser borde avtrubbas " barnets tillkomst skulle försatta .i allmaii&amp;t.medvetand.et.
I samma ut- kvinnan i svårt nödläge eller eljest Wtande gjordes emellertid gällande för hennes valfard medföra allvarlig att ett dylikt avtxubbande skulle .äga fara, som finnes icke kunna avvärjas rum, om - havandeskaps, avbrytande i på annat satt ".
Man tycker att det ' lag angljves såsom.
under.
vissa f ör- skulle vara ' ett stöd ' f ör läkaren att, hållanden tillåtet.
I stallet förordades nar-abort begäres i oträngt mAl, kun: - straffrihet för den aborterande kvin- na hänvisa till a t t hans befogenhet a r nan ooh ratt för lakare med viss kom- i lag strängt begränsad.
Andra skal .petens att utföra abort utan a t t vara kunna åberopas för det av " Svenska bunden av några i lag fastställda in- kvinnog vansterf örbund " .framför-.
dikationer.
da kravet på-,strykning u r lagen av,.
- Jag har redan i Oslo uttalat den citerade; s. k.
' sociala indika- sympati för kravet p å straffrihet för tionen och avgörandets överlämnande kvinnan, yttrade herr Schlyter, men A t lakarnas goda .omdöme, men knap- jag ser icke bättre .an a t t ett överlam- past det skalet a t t den legala begrans- ' nande av aborterandet å t lakarnas ningen av läkarens befogenhet a r ag-: fria skön måste verka mera avtrub- nad a t t avtrubba ' uppfattningen av bande på ' deh allnianiia reaktionen abortus provocatus siisom en ofysio- .mot avbrytande av havandeskap, an logisk handling, slutade herr Schly- om läkarens ratt a t t företaga abort ter.
E, ' ' ' O ' -.
a r b a.
s t '.
.
- P - 34 - -- HERTHA kvinnosammanslutningar, personer, som syssla med egnahems- och bo- stadspolitik i stad och P % land, rePre- sentanter för landsdelar och yrkes- grupper med olika nativitet, social- ekonomer m. fl.
För ändamålet fö- reslas ett anslag p % 25.000 kr.
De önskemal, som motionärerna stalla upp mot den numera allmänt kända mörka bakgrunden av landets sjunkande födelsesiffror, gå u t p i lättnader i de barnförsörjande med- borgarnas villkor, först och främst skattelättnader, bl.
a. ökade barnav- drag och slopande av sambeskattning av akta makar.
Man önskar främja de unga äktenskapen och fh till stånd ökad moderskapshjalp och vidgad so- cia1 omv %fdnad om mödrarna, var- jämte aven bostadsfragan tages up??
i motionenia liksom önskvärdheten av undervisning om slaktlivet samt.
av obligatorisk undervisning i hus- ligt arbete och i barnavhrd.
Vad de gifta f örvärvsarbetande kvinnorna beträffar, heter det i en av motioner- na, a t t " frågan icke löses genom rest- riktiva - bestämmeiser i avseende % gift kvinnas ratt till förvärvsarbete utan- för hemmet.
Snarare larer kunna ifriigasättas, om icke huvudsyftet bättre främjas genom a t t bereda s j alvf örsörjande kvinnor tryggare anstallningsf örhållanden. "
Fadkpartiets motioner i bada kamrarna gå likaledes u t på en allsidig utredning av vårt lands be- f olkningsf raga, berörande orsakerna till nedghngen i- nativiteten och för- utsättningarna f ör en p % ekonomiska och sociala motiv grundad konse- kvent befolkningspolitik.
Främst bör klarläggas, hur en lämplig upplys- nings- och propagandaverksamhet bör anordnas.
Vidare bör undersö- c - - am hall ets m o d ersk ap sh jalp, - - - ~ ett viktigt led i den aktuella befolk- ningsfrågan, har blivit föremal för en motion i ~~d~~ kmmaren, väckt av fyra kvinnliga riksdagsledamöter, fruar Olivia Nordgren, Agda Ost- lund, Ruth Gustafson och Vira Ek- lundnd.
Motioiärerna framhalla, att iven om understödet är - se- dan den l juli 1933 till den l okt.
1934 ha omkring 26.000 barnaföder- skor kommit i åtnjutande av under- stöd &amp; - kan det ej bestridas, a t t det är ytterst knappt tilltaget, ~6~ en fullständigt meddellös barnaföderska har det statliga bidraget - i regel 2 kro - ingen bety- utgår det delse.
Där ända fattigdrden träda hjälpande emellan och förbe- håller sig sedan rätten till underst &amp; den s j u k- det för sina f ö % k d e barnaföderskan,,,.
P - - kas, vilka praktiska möjligheter, som stå till buds för att de elgnomiska uppof f ringarna för barnens f ostran m %tte fördelas jämnare an som nu ar f allet.
Progressiva avdrag f ör bar- nen vid beskattningen ifriigasättes; den sociala omvhrdnaden om mödrar- na bör utbyggas och särskilda pen- sionstillagg för mödrar med mhnga barn bör - overvagas.
Vad bostadspo- litiken betriiffar, framhålles betydel- sen av a t t bostadsproblemet icke in- skränkes till en frhga enbart för de ekonomiskt sämst ställda.
- I en an- nan motion, som utlöper fr %n den f örra, f öreslar folkpartiet anvisande av 450.000 kr.
till driftsbidrag vid förlossningsanstalter och 200.000 kr.
till byggnadsbidrag f ör förlossnings- anstalter.
ODU Praktik i ESSELTE ' S hus Vasagatan 16-18, IV.
Tid efter overenskommelse 21 35 50.
1 ger E r varje vecka värdefulla tankar, god litteratur, angenäm förströelse och praktiska rad.
Las [D U N
.
.
.
.
.
.
.
Alf -.
.
.
.
.
Johanssnn: BOSTADSPROBLEMET.
Sekr. i Bostadssociala utredningen, docenten Alf Johansson, redogör ha91 i. korthet f 07. utredningens bakgrund och &amp; te.
OSTADSSOCIALAUTREDNING- B e n s nyligen avgivna förslag till statligt understöd At.
bostadsförsörj- ningen för barnrika familjer har till sin form och inriktning bestämts av den uppfattningen, att det bostads- problemet för den svenska stadsbe- folkningen först ' och främst ä r ett trångboddhetsproblem ooh att trång- är den ekonomiska hjälpen, 2 kr.
pr dag under 42 dagar, i stort sett till- fredsställande.
Detsamma torde dock ej kunna sagas om den barn- morskevård, som enligt sjukkasse-.
förordningen även skall ing % i mo- derskapshjalpen.
Somliga barnafö- derskor £A bara en del av barnmors- kekostnaden s jälva, varigenom den viktiga efterskötseln av ekonomiska skal avkortas till det minsta möjliga.
Motioneerna förslå nu, a n t i n g- e n a t t det statliga moderskapsun- derstödet höjes till exempelvis lägst 50 kr.
e l l e r ocks %, och helst, att understödet kompletteras med fri barnmorskevård, för vilket ändamål det kräves en önskvärd omorganisa- tion av distriktsbarnmorskevasendet.
För a t t f % de begärda åtgärderna genomförda föreslås i motiveringen skyndsam utredning och förslag - åtminstone i vissa delar - förelagt redan 1936 års .riksdag. '
Docent Alf Johansson; boddheten till mycket stor del galler flerbarnsf ami1 j ërna.
Slumproblemet i egentlig bemärkelse kan icke till- matas samma betydelse här i landet som i vissa andra länder med stor- städer av högre ålder.
Antalet av.
kvalitativt undermåliga lägenheter ä r visserligen ingalunda ringa och friigan om sanering av bostadsbestån- det genom, utdömning eller förbatt- ring av enskilda lägenheter samt ge- nom upprensning av äldre tatbebygg- da kvarter och stadspartier bör för- visso icke försummas.
Trångboddhe- tens motverkande m %ste dock stallas som den största och angelägnaste bo- stadspolitiska uppgiften, vars lösning genom nyanskafffning av ett tillrack- ligt antal lämpliga familjebostäder i ijverkomligt prisläge därtill bildar en - väsentlig förutsättning för sanerings- uppgifternas genomförande.
De av bostadssociala utredningen verkställda statistiska undersökning- arna över bostadsförhållandena in- om 31 stader och stadsliknande sam- hallen visa resultat, som ge fullt fog för påstiiendet, att.
standarden i fraga om.
.
bostadsrymlighet a r beklagligt. '
låg. '
På Atskilliga h %ll inom de un- dersökta orterna bo över en tredjedel av alla familjer m.ed barn i lägenhe-.
.
, E d w. berg gren:^ ' Elevatelier David-Bagares gata 9-1.1 3 tr., Stockholm.
Tel.: 104533.
Privat 205533.
T e c k n i n g.
.MBlning.
Elever mottagas under Ii e l r studiearet. '
'
0 36 -.
. '
- s HERTHA ter med nier an 2 personenheter pr rumsenhet (vilket exempelvis betyder att i 1 rum och kök bo 2 vuxna och 3 eller flera barn).
Särskilt svårartad ä r trångboddheten för familjer med saväl vuxna ' som minderåriga barn, ' av vilka som regel över hälften och på åtskilliga orter ända till tre fjar- didelar äro trångbodda enligt det nämnda ' kriteriet, som dock a r föga anspråksfullt.
I England har nyligen av .den konservativa regeringen fram- lagts förslag till en ny bostadslag, som nara nog kriminaliserar trång- boddhet, bestämd efter betydligt strängare normer.
Till icke oväsentlig del måste trång- boddheten betzaktas som sjalvförvål- lad och sammanhangande med otill- fredsstallande bostadsvanor.
Men till, mycket stor idel och framför allt i fråga om barnrika familjer beror den på ekonomiskt nödläge.
Det förhål- ler sig dessvärre ofta så att kostna- derna för barnen nedsätter hyresbe- talning~förmå~gan och driver till trångboddhet just under den period av en familjs utveckling, då familjens betydelse som härd för de uppväx- ande barnens fostran a r störst och .då risken för skadeverkningar av bo- stadens otillräcklighet är allvarligast.
Det siiger en del, att nära en tredjedel av alla barir - under 15 %r i staderna växa upp i starkt överbefolkade 1a- genheter, vilkct a r desto mera betank- ligt, som de fyriska och psykiska ska- dorna av dåliga bostadsf örhikllanden främst * drabba barnen.
För den ant- ligen i det allmänna medvetandet ak- tualiserade bef olkningsf rågan spela givetvis bostadsf öahållandena en ' yt- terst viktig roll.
? %n- löser inte be- folkningsproblemet med enbart bo- stadspolitiska åtgarckr, men man kan tryggt påstå, att radikalt förbättrade bostadsförhållanden a r en oundgang- lig förutsättning för den stegring i fruktsamheten, som kräves för vårt folks fortsatta bestånd.
En analys av de demografiska för- ändringarna pil senare tid ger vid handen, att den nedgång i boendetät- hetstalen, som bostadsstatistiken redo- visar, väsentligen sammanhänger med att famil jehushiillen blivit genom- snittligen mindre och icke beror p &amp; a t t den typiska familjebostaden blivit större.
Den " lösning " av trångbo-dd- hetsproblemet, var &amp; utvecklingen tenderar, bestar i 0- och l-barnssyste- mets fortsatta utbredning, men en sådan lösning kan av bef olkningspo- litiska skal icke accepteras.
Shväl hänsynen till de faktiska bo- endeförhållandena som bostadshygie- niska och bef olkningspolitiska skal tala shlunda för de bostadspolitiska åtgärdernas inriktning till f örman f ör flerbarnsf ami1 j erna.
Bostadsso- ciala utredningens f örslag f öl j er kon- sekvent denna ' lin je.
Det kan enklast karaktäriseras såsom syftande till en familj evårdande bostadspolitik med huvudintresset knutet till förbattring av de uppväxande barnens bostads- förh Allanden.
För detta ändamål f öreslås dels lån till statens.
självkostnadsranta upp till 95 % av fastighetsvärdet (ex- klusive tomt) i och för nybyggnad eller inköp och förbattring av äldre f astigheter, innehållande lämpliga f a- miljebostäder om minst 2 rum och Rök, dels årliga familjebidrag för hy- resförbilligande.
Organ f ör byggan- det och fastighetsförvaltningen kun- na vara kommunen eller erkänt all- männyttigt bostadsföretag.
Ekono- misk medverkan fr %n kommunens si- da i form.
av fri tomt ' och ansvar för hyresbetalningen förutsattes.
I frå- Vid sjukdomsfall, resor eller andra tillfällen, d5 Ni ej själva kuwa giva barnen den v8rd NI önska, kun- na Ni ej ordna för dem p &amp; hätire sätt än sända ut dem till Fru K8hres barnpens.
ä h: a Lidingö, halsobr s.kogs.- och saltsjöluft.
18 min.
resa.
hack.
p i dygn vecka man är.
Moderl.
omvärd.
ex. sköt.
0o4käni av K.
' B.
~ ä i a r e ~ Prospekt.
t.
Tel 65 1201 mottagas.
Gedigen utbildning i mo- dern kautschuk-, guld- och porslinsteknik.
CENTRALLABORA TORIET, Vailingatan 37, Stockholm.
I I
BEFOLKNINGSKRISEN.
Dagens uktuellaste problem belyses här ur olika sljnv.inklar av med.
dr Andrea Andreen Svedberg och kanslh yadet G.
H. von Koclz.
Referat av riksdagsmotioner i ämnet återfinnas pcl, annan plats i detta n ~ ~ m e r.
- Med.
dr Andrea An- dreen Svedberg: - " I modern t ' d har be- f olkningsf rågan bli- vit en kvinn0fråg.a.
. "
DET PRO.GRAM FÖR FRISIN- I antogs nade KYinnors Riksförbund, som å r 1923 handlade punkt I om.
tills nu avstått frsln att ta ståndpunkt i denna ett folks livsfrå3ga framför andra.
I stallet har man direkt fört " ' efolkningen och dess livsvillkoi. ".
en politik, som gynnat uppkomsten Den började med ett uttalande om be- av nuvarande kritiska situation, t. ex. folkningspolitiken: " Grunden för all genom dubbelbeskattning av akta ma- samhallsv %rd a r en målmedveten be- kar och genom bristande intresse för folkwingspolitik, som tar ' sikte på en barnafsderskors ekonomiska svarig- kvalitativ förbättring av folkstoc- h t e r eller för gifta kvinnors behov k ' en. "
I fortsättningen yrkades på av f örvärvsarbete.
Nationalekonomer började.
redan förbättrad omvårdnad av b-arnaföder- skor, spädbarn och barn såväl före för flera å r sedan a t t tala om våra som under skolåladern samt på man- sjunkande födelsesiffror och deras niskovärdiga och tillräckliga hem för framtida följder, men i stort sett för alla människor.
Förbundet och dess döva öron.
Och ' så kom hösten.
1934, arvtagare, Svenska Kvinnors Van- och befolkningsfrågan stod plötsligt sterförbund, har genom åren fasthål- i vår mitt som ett ofrånkomligt fak- .lit vid och utvecklat sin program- tum av dominerande intresse.
Utan punkt.
rörande befolkningsfrågan.
tvivel har Alva och Gunnar Myrdals Samtliga politiska partier ha däremot bok.
varit epokgörande och oerhört ga om statsunder~t~ödets form inne- politiska, hjälpeffekten förringas och bar förslaget en väsentlig nyhet däri, att hjälpen icke kommer de familjer a t t hyresförbilligandet föreslås diffe- till godo, som bäst behöva den, om rentierat efter barnantal.
Familj med hänsyn icke tages till olika familjers 3 barn skulle erhålla 30 % hyreshk- olika.
och i tid.
växlande behov.
Det drag, familj med 4 barn 40 % och fa- vore oklokt att har i landet upprepa milj med 5 eller flera barn 50 % av- de misstag, varpå bostadspolitiken i drag.
Härigenom erh %lies er1 smidi- andra länder ge en rik provkarta.
Dif- gare anpassning efter de verkliga be- ferentiering efter barnantal innebar hoven an som a r möjligt vid enhetlig Idels en ' enkel och lätt genomförbar hyressättning.
1 ' 1 detta avseende inne- princip, dels utgör den i stort sett en bar förslaget ett tillgodogörande av god anpassning till den verkliga hy- de allmänna erfarenheter som gjorts resbetalningsförmilgan hos olika fa- i efterkrigstidens europeiska bostads- mil jehushåll inom de mindre bemed- politik.
Det a r nämligen en nästan lade folklagren.
allmängiltig erfarenhet, a t t den sociaf- Al f Johansson.
Sörmans Th6 u p p s k k i s av alla fin- emakare.
Endast e n kvalité.
Den bästa l /, vid Stur,eplan kg; blyförpackningar ' Kr.
4:-.
.
STO.CKHOLM '
38.
- H - ERTBA - värdefull; den ger ju bhde ett först- klassigt diskussionsunderlag och en rad briljanta uppslag till positiva %t- garder.
Men säkerligen tyder det fr %n alla håll ögonblickligt och samstam- migt ' framsprungna intresset ocksil på att tiden a r mogen och det psyko- logiska ögonblicket inne - vad nu s %d.ant beror p %!
Befolkningsmotionerna vid.
Arets riksdag a r redan ett vältaligt vittnes- börd om att allt har blivit nytt.
Plöts- ligt begar högern, nationella gruppen och folkpartiet med rörande enighet sadant som vi kvinnor ohörda bön- fallit om i Aratal.
Högern begar ökat moderskapsunderstöd, battre för- ooh eftervArd vid barnsbörd och battre barnsbördsv %rd.
Man talar om önsk- värdheten av att s j alvf örsörjande kvinnor f %r tryggare anstallningsf ör- hallandek Man yrkar på undervis- ning i sexualhygien i folkskolan.
Än- nu längre går nationella gruppen, som talar om att " målet bör vara, att i stor utsträckning minska kostnader- na för uppfiidande av barn och detta i alla klasser och samhällsskikt ".
Har begar man hyresbidrag å t barnrika familjer, utvidgad skolspisning, ra- tionell skolläkarvilrd.
Man vill " höja moderskapsvardet i det allmänna medvetandet ".
Och folkpartiet slut- ligen deklarerar att " man ej bör ryg ga tillbaka f ör radikala sociala ref or- mer, om det finns grundad anledning vänta att de skola i väsentlig mån höja.
fruktsamheten och bidraga till att förbättra förutsättningarna för barnens utveckling och fostran till goda medborgare ".
Befolkningsfriigans dagspolitiska Ia.ge a r naturligen ytterst intressant och betydelsefull för oss kvinnor.
Det ligger i sakens natur, att befolk- ningsfrågan i viss utsträckning a r p Ett ord i befolkningsfrtxgaui.
ET AR INTE OFTA SOM EN stor fråga lagt sh beslag pA sven- ska folkets uppmärksamhet, som i dessa dagar bef olkningsfrågan gjort.
Ehuru våra statistiker under åratal pekat pii varthän utvecklingen gå.
fordrades det n %gra särskilda han- delser för a t t allmänhetens intresse skulle väckas.
Först komrno semina- riesakkunniga, stödda p % prof. Linders en kvinnofråga.
Skon som klammer sitter p % kvinnofot.
Det kan inte bortresoneras även om de ekonomiska svårigheterna drabba bilda könen.
Kvinnor inser därför i regel bättre - an man vikten av samhälleliga &amp; t- gärder till underlättande av moder- skap till hjälp f ör barnaftiderskor och till främjande av barns halsa.
Just nu a r svenska mans ögon öppna för des- sa frilgor - det galler att begagna det gynnsamma ögonblicket.
I modern tid har befolkningsfrågan blivit en kvinnofråga i an högre grad an förr varit fallet.
Kvinnor har lart sig att de inte behöver föda barn, om deras livsvillkor a r sadana att det synes dem omöjligt eller svårt.
Detta inne- bar att var tids kvinnor har stor makt nar bef olkningsf rågan a r brännande - men också ett stort ansvar.
Alla kvinnor behöver hjälpas å t att bara ansvaret, inte bara .de som kan aktivt bidraga till folkökningen utan aven de äldre, i trots av att en- ung förfat- tarinna härom dagen uttalade sig med ett visst förakt om deras intresse f ör saken.
A d ~ e a Andreen-Sved berg.
W Föreningen endarbe !e !s Viinier Stiftad 1874 Möbeltyger, mattor, gardiner och broderier.
Renoveringar.
Skolor för utbildande av väviärarinnor och textila k o n s t h a n t v e r k a r e Stureplan 2, Stockholm, tel. 604863 sr16~~ivss~mmeri (Grundat 1883) ArQlllleriga %, 4 8, 9 Qr, Tel. 60 73 57.
~ e k o m m e n d ~ r vb- ar ra valk.
mod.
Vörd.
Fru k!
: ~&amp;, ' lhh.
39 HERTHA i en sund optimism i befolkningsfr %- gan genom att göra en stor.
insats för framtidens Sverige.
Visserligen stic- ker pessimismen.
upp sitt huvud i form av underliga lagförslag om abort och preventivmedelsförsäl j-.
ning,.
men det förefaller, som om man nu vill.
skjuta dem &amp; t sidan för and:.
.
r a planer.
Kanslirådet G.
H. von Koch: " - Vad sven- ska folket i det- t a nu önskar är först och främst upplysning.
.
. "
auktoritet, och f örespådde en begyn- nande avfolkning i skolorna.
Medan i Sverige intill kriget föddes betydligt över 130.000 barn Migen, beräkna- des att %ren 1941-45 skulle födas al- lenast 60.000 och 5 årsenare knap- past 50.000.
S % fick man till jullek- tyr makarna Myrdals bok, som vis- serligen vackt stark kritik i avseen- ' de p % myllret av reformförslag, men som hade den stora förtjänsten att med ungdomlig entusiasm underkän- na 80-talets radikala bef olkningsupp- fattning såsom " numer varande ste- ril och meningslös ".
Med ens glöm- de man bort a t t prata om vardags- livets sm % spörsm %l och koncentrerad de sig p % den stora fr %gan om vart folks tillvaro i framtiden.
Nästan lika stor uppmärksamhet väckte senare högerpartiets stora motion i bef olkningsf rhgan, vilken nu för första gången fördes '.
fram i realpolitiken.
Och som ett bevis p % att det verkligen finns ett samband mellan folktillvaxt och sociala refor- mer kom s % regeringens proposition om billiga bostäder för barnrika fa- mil jer. '
Det ser verkligen ut, som om oli- ka riktningar av v %rt folk skulle enas.
Vad svenska folket i detta nu öns- kar a r först och främst upplysning om vartåt utvecklingen.
i befolk- ningsavseende pekar.
De flesta ha ingen uppfattning härom p % grund av frågans invecklade beskaffenhet.
Inga jeremiader om vart folk ' utdö- ende,.
inga fraser om svenskarnas oumbärlighet i varIdsutveckling&amp;, äro nu av nöden, men däremot kr &amp; ves ' en ' klar, tendensfri redogörelse för vart lands framtid ur befolk- ningssynpunkt, och denna maste spridas till v-je familj i landet.
Om verkligen vart folk hotas av.
faran a t t dö ut, bör det väl ges besked har- om i god tid! '
Hand i hand h ä d d bör givetvis upplysningen lämnas om de nämaste arens.
antagliga sociala förhallanden, t. ex. att den radande arbetslösheten ar en konjunkturföre- teelse och a t t mycket ' snart pafrest- ningen % arbetsmarknaden.
kommer.
att upphöra.
.
Vad man därnäst har behov av a r en allmän diskussion om vad som skall.
göras mot den fara som onekli- gen hotar oss.
Det finns ingen gren i ' svenskt samhallsliv, som ej har in- tresse av detta spörsmA1: handel och näringar likasiiväl som konst och ve- tenskap, skolor, försörjning och för- svar äro i lika man berörda därav.
Och alla böra f % uttala sig. '
Vad jag här i nhgra f &amp; ord viil pe- ka p %, därtill uppmanad av redaktio- nen, a r det problem, som rubriken anger.
Att .modern skall ha hjälp ' kalisk-~ietis k-k urans talt H u l t af-o rs reumatiska nwvsjukdomar, mag- och kroniska farmlidanden F ~ S ~ 1.0 O 0 f o t over havet %hahlinp av Alommor.
samt andra sjukdomar.
Alla moderna bad former, elektricitet~hehandlin~ och mansrtge.
Individuell diet.
V e z e Q r i ~ k och blandsd kost.
Helpension.
Berai ut-rligt pro- epekt.
Moderata priser.
Inga dricksp Overkikare: D:?
E. Garby Poatadr.
Hultafors.
Tell Bor118 695, Ravlanda 68, Hultafore 16.
Undkr samma repm: N y hyttans Badanst.
Jikrnbole, öppen, hela aret; Ekehybolma Badanst:Rihbo, Opp.
sommarm., Bthlma Fysik.
Kuranrt.
H~~mlepArdsg.
18.. '
40 HERTHA vid förlossningen a r ju fastslaget sedan lång tid tillbaka hos oss, men dels kräves s.ärskild omviirdnad SA- val före som efter barnsbörden, dels föredraga mödrarna numer v %rd å goda och billiga förlossningshem, dar enskilt förvärvsbegär a r avkopp- lat, varjämte behov föreligger, sar- skilt &amp; landsbygden, av vilohem, där fattiga mödrar kunna vila sig, me- dan hemsystrar taga vhrd om famil- jen.
Krigslanderna ha under de se- naste årtiondena gjort stora fram- steg på detta område.
Hos oss före- ligger förslag till en fullständig om- otganisation, och den bör givetvis snarast genomföras.
Moderskaps- hjälp har nyligen tillkommit, men den har visat sig otillräcklig och måste utvidgas.
För ett mycket stort antal mödrar föreligger behov av s %- dana; anordningar; som kunna stöd ja barnens vård3 hemmet, t. ex. barn- krubbor, barnav %rdscentraler, barna- värn, barntradgardar m: m.
.Vi ha många utmärkta shdana anordning- a r men äro dock i stort sett efter vå- ra grannla.nder p % detta omrhde.
Vid utvidgningen härav kan man troligen bygga på enskilt initiativ men måste rakna med stöd fr %n det allmänna.
Vill man, a t t familjerna.
allmänt skola satta minst S barn i världen i stallet för 1 i 2, som nu ä r s % van- ligt, framförallt i staderna, maste man emellertid vidtaga mera lånp=t- gående åtgärder.
I de flesta famil- j er önskar man val " efterfölj are ".
men man vågar ej av kostnac ?sskal g % s % långt man helst ville.
Arbets- löshetens spöke skymtar i f jarran.
" Ha v i haft det besvärligt, så sko- la åtminstone v % r a b a r n skyd- das för liknande svårigheter ", s % re- sonerar man och är därvid framme " Mdnga bäckar m ~ d göra en stor å. "
' ' ' INSATT.
- vid barnbegränsningen.
.
Hur annor- lunda vore det ej, om en väsentlig del av kostnaden för barnens v %rd och fostran avlyftades p % sandra, främst dem, som ha inga eller f % barn!
Barn- bidrag i en eller annan form torde höra till ÖnskemAlen, och detsamma galler om en barnförsakring, som för- äldrarna med statens bidrag skulle f % taga för att minska risken vid faaers eller moders frånfälle, sjukdom eller invaliditet.
Genom anordningar av liknande slag skulle antagligen m h g a an- svarskännande föraldar betrakta den- na fraga p % ett annat satt an förut.
Och kunde man ytterligare tillpodo- se de krav, som de barnrika familjer- na - såväl i stader som p % landsbyg- den - ha ratt a t t stalla p % sina bo- städer, så förefunnes Atminstone för- utsättningarna för a t t en annan upp- fattning om v %r bef olkningsfsåga s % smhingom skulle vaxa fram.
Att denna fråga aven har en etisk och moralisk sida må har blott i förbi~å- ende erinras om och a t t man ej bör glömma bort ungdomen nar det gal- ler a t t föra fram nya tankar p % det- ta område.
Ungdomen i skolhldern torde ha en strängare livsföring än den ' som kännetecknade ef terkrigsti- den och dess uppfattning m %ste val tillmätas stor betydelse.
Huru dessa reformplaner skulle kunna genomföras och vad de skulle kosta, a r har ej tillfälle a t t dishte- ra.
Vad som a r viktigt a t t utröna ar, om dessa eller liknande åtgärder kun- na vara agnade a t t främja det syfte, som val de flesta numer anse vara det viktigaste för v&amp;rt folk, nämligen a t t förhindra den hotande nedggngen av v %r folkmängd.
G.
H.
VON KOCH.
EDRA BESPARINGAR II XON-TOR: Fredsgatan 9, Hornsgatan 60, Odengatan 65, Folkungagatan 68, Fleming- gatan 34 och Sibyllëgatan 8, öppna % 10-3 samt 366-7, lördagar M.
2 e. m.
w % HERTHA s ta ts tj ans t e.ni a II s farniliepensionering.
e E, Till riksdagens båda kanurar hwr av- lämnats en motion av hrr Löfgren oclt S m Lafsson.
i 1: a och hr Arne- mark i 2: dra om att pension till barn efter avliden kvinnlig statstjänste- man skall utgå med lika stort belopp, som till barn efter manlig befatt- ningslmvare i samma tjänsteställning.
I en annan motion i riksdagens ' &amp; &amp; da Ramrwr av resp. hr Löfgren samt fru Eklund och fröken Wellin begiires att kvinnlig tjänsteman, som avgår f öre pensionefingen, skall få skälig valu- ta för inbetalda avg.if ter.
Aktua-ien Hedvig Demby, ordf. i fören.
Kvinnoy i statens tjänst, klavrlägger här nedan motionernas motivering och innebörd.
NLI-T GALLANDE BESTAM- kvinnlig befatt- ningshavare samma familjepensions- avgifter som manlig, men kvinnor- nas avgifter fonderas av statsverket, medan manlig tjänstemans avgifter inga till.
den och pupillkassa, vari han måste vara delägare, Som vederlag mot kvinnornas fami1jepei- sionsavgifter staten de- ras pupillpensionering enahanda gninder, som gälla för de manliga tjänstemännen.
Det har emel !ertid visat sig, &amp; tt statskontoret icke an-.
sett ifrågavarande bestämmelse in- n&amp;&amp;a förpliktelse för staten att ut- betala det procentuella tillägg &amp;, 10 proc,, som Civilstatens än!
e- och .pu- pillkassa utbetalar å pensionen till manlig tjänstemans efterlevande.
Detta är så mycket märkligare, som de fonder, som bildats av kvinnornas ' familj epensionsavgif ter, uppgå till oproportionerligt stora belopp, sam- aanlagt c:a 6 miljoner kronor, och: barnpensioner utgå i mycket liten omfattning, c:a 9.000 kronor om året.
Statens åtagande a t t f ullgöra kvin- nornas barnpensionering ä r sålunda en enastående god affär för stats- verket, men det oaktat k a n staten icke sträcka sig lika Iangt som Civil- statens änke- och pupillkassa beträf- fande pensionernas belopp.
Statskontorets beslut har Överkla- gats i Regeringsrätten.
Regerings- rätten har föri larat sig icke kunna vidtaga ' någon ändring i beslutet, då enligt gällande kungörelse statskon- toret icke kan åläggas utbetala ifrå- gavarande tillägg.
Aterstår därför ' endast a t t försöka f å kungörelsen ändrad.
Även med avseende på möjl.igheten att Aterf å till f ami1 j epensioneringen erlagda avgifter äro kvinnliga t j an- stemiiil sämre ställda än de manliga, synbarbgen på den grund, a t t staten tagit hand om kvinnornas avgifter.
Till: nal; iig tjänsteman, som.
tillhör civilstatens anke- och pupillkassa, sker viss aterbetalning av till kassan erlagda a ~ g i ter, f Ilär t j änsteI ' Ylannen avgår ur statens tjänst utan att vara pensionsberättigad.
Till kvinnlig som t * ex; ' på grund av giftemål, sker icke n&amp;on.
liknande återbetalning.
Det ar Ater- igen de oklara bestämmelserna, som göra det möjligt för staten a t t utan hänsyn till vad Som tillampas f Ö r manliga tjänstemän behAlla, vad den e " gång fått i .sifi ägo * 1 en riksdagsmotion begäres nu a t t gällande kungörelse skall förtydligas. '
på sådant sätt, a t t kvinnlig tjänste- man, Som avgår före pensioneringen,.
skall få skälig valuta for de inbetala- de familjepensionsavgifteinna anting- en genom återbetalning vid avgången eller ev- P &amp; annat sätt-.
Den kungl.
kungörelse, som inne- håller bestämmelserna ang. de kvinn- liga befattningshavarnas pupillpen- sionering, utfar: ' ades.
å r 1925, och avsågs att bli endast provisorisk, då man vaiitade sig, att ett definitivt ord- nande av de kvinnliga tjiinsteman- nens famil jepensionering, med det.
snaraste skulle komma til ' stånd.
Därefter har snart 10 å r förfluti!
0c.h alltjämt gälla de provisoriska be- stämmelserna, vilka pil intet satt gi- a. '
. '
.
Fortbiidniagskurs tör ilararinnor i sömnad anordnas sommaren 0935 d.
17 / 6-29 / X Arbetstid 42 Qiuuumar pr vecka.
Kursavgift k ~ 75:.
- = Prospekt erhallas.
AinowWm ffare f5 maj.
med origi- naloijor (=J r: STA KLASS UTFORANDE.
LAGSTA PRISER.
Helga N i l s s o n s D a m fri s e ri n g 11 Skepparegatan n. b., STOCKHOLM.
Tel. 620856.
K @ w n f l ~ a h w saa os ty mer, Klänningar, 6rerrockar.
Kappor, Pä; sar, Pälsverk o. Mattor.
.
SUIB@~IBEIRES Hamnbrogatan 1, Kristinehamn.
Tel. 1341 - f f S ~ g w i i m g 0830 hsmsD5Ja0.
o. indistri, Garner, Tyger alla elag.
SUIR@EJBE~@S Hamnbrogatan 1, Kristinehamn.
Tel. 1341 Svenska Aukn ' vbyr~aa Anton Olsson, Llnngg.
48 B. Tel. 6b 74 53 8PockhUDh @ I N N E S T A D S Kvinnliga ?radgårdsskola Statsunderstödd, 7 man., börjar omkr. 20 mars.
Praktisk o. teoretisk undervisn.
av kvinnlig lärare.
Skoltradg %rdsomradet c:a 6 tld.
med fruktträd, köks- o. pryd- nadsväxter, drivbänkar.
Dessutom finnes handelsträdgård, 14 tld., med kall- och varmvaxthus och under särskild träd- gardsmastare.
Laga omkostnader.
Stipendier %t obemedlade.
Prospekt kostnadsfritt friin rektor M. Feuk, ' ÖNNESTAD.
Tel. 4.
- * Ni tvättar väl med VERSALE det enda tvättpulver i sitt slag, som efter 8 minadeis officiella prov hatts husmoderföreninrarnas garantimärke.
Helt svenskt fabrikat och svensk firma.
VER$AiLEH:ABR %KEN, StockhoSm.
O A L @ W BbOS ' A, Valhallavagen 145.
Tel. 62 93 84.
Välsorterad parfilmaffär.
In- och utland- ska parfymer, eau de cologner, puder, cremer m. m. Sjukvhrds- och babyartik- lar, bijouterier, blommor fr %n Emelie Aquist.
Hygieniska behandlingar.
Handsktvatt emottages.
.
.
.
.
- - -.
-.
- -.
.
.
.
,
HERTHA I 41 I.
.
Kvinnorna.
.
.
i.
S.
t.
o.
c k h o l m o c h förvärvsarbetet.
.
.
Efterföljande zcndersökning, som k o m e r &amp; tt inflyta i ett.
pcw följande nummer av Hertha, har utförts av fil.
kand. Karin Bergman i sanwbete # med docenten Karin Kock och med anslag zw bankdirektör J.
H.
Palrnes fond för ekonomisk upplysning och ekonomisk f orskning.
MaterYialet har hämtats ur de av Statistiska Central- byr&amp;n utarbetade tabellerna rörande 1930 års folkräkning och tillstånd till publicerandet hwr välvilligt lämnats av Stattstiska centralbyråns chef.
Siffrorna för 1930 få betmktas so ?n prelimimircc.
Friigan om de gifta kvinnornas arbete har under det senaste de- cenniet varit en av de mest omde- batterade kvinnofrågorna: Orsaken härtill har varit den starka ökning i de gifta kvinnornas förvärvsarbete utanför hemmet, som man ' erfaren- hetsmässigt kunnat konstatera.
Hela diskussionen har emellertild blivit li- dande på att man ej haft något sta- tistiskt underlag för densamma.
De senaste tillgaqgliga uppgifterna date- ra sig från 1920 års folkräkning, frånsett vissa specialundersökningar rörande förhållan.den inom enstaka näringsgrenar, och med den omvälv-, ning, som ägt rum på detta omrhde, äro dessa siffror alltför antikverade för # den aktuella situationen.
Det måste dock från början sagas ifrån, att den rent principiella inställning till den gifta kvinnans ratt att välja sitt arbetsområde som den svenska kvinnorörelsen alltid intagit ej på- verkas av,vad statistiken kan visa i den ena eller andra riktningen.
Men då man vill bedöma Aterverkningarna av utveckliagen på skilda områden, a r det ett stort handicap att ej ha fars.ka siffror att tillgh.
FoIkrakningsmaterialet för å r 1930 a r ännu ej fullständigt .bearbetat, men nar det föreligger i ' far- dlgt .skick, torde det komma att ge en intressant belysning W detta problem.
Än så 1änge; kunna endast brgttstycken av det stora ma- terialet tagas upp till behandling, och vi måste vara tacksamma för dem som givit oss möjligheter ' att på förhand taga del därav.
Det a r Stockholm, som i första hand blivit föremål för en undersökning, och i denna artikel skall bakgrunden tecknas till kvin- nornas stallning som yrkesarbetande i huvudstaden.
I efterföljande artik- lar, som komma att publiceras, så snart materialet blir tillgängligt, sko- la ' vi tränga djupare in i ' problemet.
Först vilja vi lämna några allman- .na uppgifter rörande kvinnornas an: tal, AIdersfördelning m. m.
Det a r ju ett känt förhållande, a t t.
kvinnornas antal i vårt land a r större an man- nens, men det k a ~ k e j ä r lika ' be- kant, att kvinnornas övertalighet kon- tinuerligt minskas.
I början av 1800- talet - %r 1810 - fanns det 1.099 kvinnor på 1.000 man; vid senaste sekelskifte utgjorde kvinnorna 1.049, å r 1930 1.033 och 1933 ' 1.035.
Detta ä r - den lagsta siffra som redovisats.
sedan den svenska befolkn ' - - - p va tjänstemannen skälig valuta för de erlagda pensionsavgifterna utan i verkligheten till huvudsaklig # del in- nebära, att kvinnliga befattningsha- vare vidkännas löneavdrag, som sta- ten tillsvidare f onderar.
HEDVIG ' DER.NBY.
ANDERSSONS - centralbadet, ~tookholiil.
.- .. _ R E K 0MMENDERA.S- .., Elegant.
Förstklassla. '
'.
\ - Utbildar ' Vävllrarinnor o. Vrkesutövare.
Kurser i Hem- vävning.
Försäljer, mattor i flnssa,rya,röllaken, rnsengang.
Miibeltyger, Oardiner, Vepor, Klädninestyger m. m. av egen tillverkning.
Vävgarner.
Vävstolar oeh Vävstolstill- behör, SKOLA och FORCALJNIN~: Kungsgat.
70 (hörn av Vasag.
), 2 tt.
Stockholm.
Orund.
1873 Inneh.
~ l m a Jacobson.
42 HERTHA stiken började, men vi ha ingen an- aIdern 2 0 - 3 0 år, inom vilken det %r ledning antaga, att det skall sluta vid 1930 fanns icke mindre än 1.338 kvin- denna punkt.
Ar 1931 beräknade pro- nor p &amp; 1.000 man.
Medar, för hela fessor Sven Wicksell, att jämvikt mel- landet mannen äro övertaliga ånda lan könen skulle uppnås på 1950-talet, upp till 25 %r, börjar kvlllnonias varefter vi skulle komma in i en pe- övertalighet i Stockholm redan i &amp; Id- rarna 15-20 år.
riod av övertalighet för mannen.
Fö~hållandet mellan kvinnor och Medan hela Stockholms befolkning man a r emellertid ej detsamma på ökade under tioårsperioden 1920- landet som i städerna.
Nedghgen 1930 med icke mindre an 20 010, har i kvinnornas relativa antal har varit barnantalet, # d. v. s. barn under 15 år, betydligt snabbare på landsbygden an gått ned från 84.125 till 76.631 eller i landet i dess helhet.
1910 fanns det med 9 o /,.
Från att ha utgjort 20 010 på landsbygden 1.010 kvinnor pil av befolkningen %r 1920, minskades 1.000 man och 1933 endast 961.
För barnens antal härigenom till endast stadernas vidkommande har tenden- 15 o /, (25 O / O för hela landet).
Det re- sen ej varit lika eizhetlig.
Kvinnor- lativt laga barnantalet i Stockholm nas relativa antal var .nämligen dar sammanhänger delvis med det rela- 1.168 å r 1933, nästan exakt samma tivt stora antalet ogifta kvinnor i siffra som å r 1910: 1.166.
Orsaken Stockholm.
Den låga siffran a r dock till kvinnornas stora övertalighet i anmärkningsvärd, enar antalet gifta staderna a r att söka i det fö~h %llan- kvinnor i åldern 1 5 - 4 9 år stigit med det, att de näringsgrenar, som speci- icke mindre an 38 % sedan 1920, d. ellt dragit till sig den kvinnliga ar- v. s. avsevärt starkare an det totala betskraften, såsom vissa typiskt antalet kvinnor i denna åldersgrupp.
" kvinnliga " ii~dustrier ' samt handel Ar 1920 kommo 603 barn p % 1.000 och allmän tjänst, äro stadsnäringar.
kvinnor i dessa %Idrar; å r 1930 en- Även i frå,ga om det # husliga arbetet dast 432.
Denna omständighet a r av ge staderna större möjligheter till av: utomordentlig betydelse för kvinnor- lönade platser.
Inströmiiingeii till nas arbete i och utanför hemmen.
städerna har därför varit starkare I det efterföl jande skola vi koncen- för kvinnorna an för mannen och det- trera oss till de vuxna kvinnorna i ta galler särskilt för de yngre åldrar- Stockholm, d. v. s. de kvinnor som na.
Icke minst framträder detta som fyllt 15 år.
Som redan nämnts.
a r karaktäristiskt f ör Stockholm.
. '
antalet ogifta kvinnor i huvudstaden Av de 502.213 personer som utgjor- relativt stort, 1930 jämt haifcen av de Stockholms befolkning å r 1930, alla vuxna kvinnor, medan de för voro 278.371 kvinnor.
Detta betyder, landet i dess helhet endast utgjorde att det fanns 1.243 kvinnor p % 1.000 42 010.
Sedan å r 1920 har emellertid man.
Ar 1900 var motsvarande siff- antalet gifta kvinnor ökats relativt r a endast 1.192, och vi ha sålunda mer an de ogifta och det uppgick haft en rakt motsatt utveckling i hu- 1930 till 39 010.
De återstående 11 010 vudstaden mot i landet i dess helhet.
bestodo av frånskilda hustrur och Inflyttningens betydelse f ör detta ankor.
Följande tabell visar, hur Stock- förhållande framgår av att, om man bortser fr %n Aldrarna över 60 år, holms vuxna kvinnor fördela sig kvinnornas övertalighet a r störst i efter civilstånd och familjestallning.
* F. W. 0:s SlöjdavdePwlwg Sveavägen 40.
Stockholm - Tel. 20 88 18.
S J U KSKOTERSKEUTRUSTNINGAR, GOSS- och BARNKLADER MO !WAGER BESTALLNINGAR " Hjälp genom ojäivhjäip. "
eys av skicklig skrkidare under g a r a n t i, 30-40 kr.
Renoveringar - moderniaeringar, Fina ref. Best811 tid.
32 32 05.
43 HERTHA.
,.
.
Kvirmor.
öveu.
15 &amp; r. fördelade efter.
8ivilstånd och familjestallnix ?~.
Radicn.
i.
VENSKA KVINNOFÖRENING- S ARS RADIOKOMMITTE har vid ' Ogifta.
.
.
.
99.701 Gifta.
.
.
.
.
.
68 870 Förut gifta 21 811 Summa.
.
190.382 Därav: Yrkes- arbetande.
.
97.421 Hustrur utan yrke.
.
.
.
.
56.931 Sjalvstand.
yrkeslösa.
.
19.528 Familje- inedleinmar.
16.502.
.
.
.H .H 53 119.348 50 36 93.941 39 11 27 576 11 100 240.865 100 trenne sammanträden under januari och februari behandlat de genom den avslutade rundradioutredningen ak- 20 tualiserade radioproblemen.
Vid ena sammanträdet talade ska- 36.
26 despelerskan M a r g i t A n d e l i.u s- 27 R i n g e i~ s o n om Engelsk barnra: dio, till vilken vi återko * mma i ett föl- jande nummer.
51 130.232 54 34- 30 10 9 I en skrivelse till Kungl.
Maj:t tar Svenska Kvinno- 23.560 10 21 för.
Radiokommitté ställning till ut- redningsf örslagen:, ' 67.167 28 18 - 19.906.
8 21 I nästföljande artikel skola vi över- g % till a t t närmare studera tabellens siffror.
(Forts.) " Kvinden og Samfundet, ' v å r .uppskattcl.de danska kollega, har i da- garna kunnat se tilbaka på femtio fram- gångsrika år.
Det vm- nämligen 1885, m i t t i e n vansklig brytningstid, som danska kvin- nopioniurer sturtade sitt organ, och sann- nzunslutningen Dansk Kvindesamfund .rak- nade vid den tidpunlcten endast 58-15 med- 2mar.
- V &amp; r t f0; rbuncis danska motsvakghet har h a f t och har i sin tidning ett utomordentligt språkrör f ör s i m strävanden.
Hertha hyl- lar och.
Italsur sin femtioåriga lcollega, bärcc r e n och spniiarert av den danska kvinnorö- relsens fruktbringande idéer!
Den tyska lagen om utomäktenskapliga barn skall - enligt tidningen " Deutsches Recht " grundligt revideras, s % a t t i det nar- maste full likhet kommer a t t råda mellan barn födda inom och utcim äktenskapet.
Därigenom uppfylles en den tyska kvinno- rörelsens strävan från flera å r tillbaka.
En klok husmoder använder I Endast under vissa förutsättningar anser man sig kui.na biträda förslaget om rund- radions förstatligande.
B2tr.
det föreslagna radioradet heter det bl.
a.
" Rådet h a r till uppgift a t t behandla frligor av vitt skild natur och blir icke i stånd a t t på ett all- sidigt och fullt tillfredsstallande satt fylla sin uppgift, om det sammansattes enbart av man, lika litet som det a r i stand därtill, om det består enbart av kvinnor. "
Något som i lika hög grad gäller sammansättning- en av den av utredningen föreslagna utöka- de styrelsen.
- Betr. de ekonomiska syn- punkterila ' anför kommittén, a t t det ansen- liga overskottet ej som hittills i sin helhet bör överföras till allmänna ' statskassa.n utan i stallet i större utsträckning komma rund- radion och dess vidare utveckling till godo.
Man föreslar vidare bildandet av en kultur- fond, efterlyser - p % tal om programmen - bl.
a. objektiva upplysningsföredrag i sarnhäll~f~ågor i skolradion.
Dessutom framhållas .vissa synpunkter betr. barnpro- grammen, som helt förbigåtts av utred- ningen.
Kvinna i norska programrhdet.
Efter mönster av SV.
Kvinn.oför.
Radio- kom.
bildades i våras en norsk motsvarig- het: Dess strävanden ha nu krönts med fraingang: vid vakan ' s i programrådet ut- nämnde regeringen på kommitténs hemstal- lan en kvinnlig ledamot, Karen Grude Koht.
, metallputsmedlet ' W I C K O L vilket icke inneháller frätande ämnen men ändock gör allting blixt blankt.
HERMANN DERLIEN A .. &amp; STOCKHOLM Kungsgatan 3 Engros: Humlegårdsgatan 1-3.
Observatoriegatan .12.
Vattugatan 2.
Tel. 67 55 44.
Tel. 38 90 98.
Tel; 10 77 72..
.
-
Fröken E d i t h W e n n e r b e r g belysm har ett intressant område in- om huvudstadens burne och ungdoms- vård.
a t t förbättra den fysiska hygienen bland barnen och resultaten ha visat sig i form av sjunkande siffror för ET AR MOTTAGNINGSKVÄLL barn-dödlighet och - sjuklighet.
Först p % Stockholms Stads Rhdgivnings-.
på de senare %ren har man börjat in- byrh.
för UppfostringsfrAgor.
I en se, a t t den själsliga hälsovården ä r rymlig vänthall med tapeter i ljus- ett minst lika viktigt kapitel och att grönt, konstnärliga barnfotografier aven har de förebyggande åtgärder- p % väggarna och tidskriftel. '
och bil- na lättast leda till miilet: att skapa derböcker på borden sitta nhgra möd- ett själsligt sunt sliikte.
Även om rar med barn samt en och annan fa- arv och konstitutionella svagheter.
der.
En ung dam vid sitt skrivbord spela en stor roll, har det dock kun- besvarar förfrågningar- D &amp; och ds.
nat piivisas, att mycken nervositet öppnas dörren tiil ett rum, dar man och sinnessjukdom såväl som krimi- skymtar en vit läkarrock, nAgon .nalitet och samhällsfientliga tenden- kommer ut och - den, som ä r närmast ser hos vuxna kunnat härledas ur svå- i tur, slappes in.
Ibland tas något av.
ra miljöförhållanden, olämplig be- barnen om h.and av en vänlig fröken, handling eller endast bristande för- som leder en undrande tös eller par- ståelse under barnaåldern.
Man vill ve1 genom en lång gang in i ett litet därför nu på- ett så tidigt stadium avsides liggande rum, dar man nu en som möjligt söka upptäcka och av- stund " leker s ' iola " och dar vanligen hjälpa begynnande svårigheter och de första ögonblickens spänning missförhållanden i fråga om barnens snart förbytes i en känsla av trivsel, själsliga utveckling i hopp om att nar den lille marker, a t t det hela ar därigenom kunna undvika svårare mer roligt än farligt, och dar man ef- konflikter längre fram i livet.
I det- teråt har kvar en del värdef ulla upp- ta ' syfte startades Riidgivningsbyrfin gifter om hans utvecklingsstadium.
i januari 1933 av Stocklholms Stads Byrån är en av våra nyare institu- Barnavårdsnämnd,- i vars förebyg- tioner p % barn- och ungdomsvårdens gande uppfostringsverksamhet den omrade, dit föräldrar och andra upp- utgör ett led.
B y r h förestas av en läkare med fostrare kunna vanda sig för a t t f % råd och hjälp angående barn ' och ung- nerv- och sinnessjukdomar som sitt domar, som f örete uppf ostringssvå- specialgebit.
Vid hans sida finnas righeter eller annars i starkare grad tre fast anstallda kvinnliga assisten- avvika frfin vad som får anses nor- ter.
En halviidsanställd arbetskraft malt för deras ålder.
svarar f ör intelligensundersökning- Lange har man redan i vart land arna, varjämte 4 B 5 frivilliga med- nedlagt ett omsorgsfullt arbete p &amp; hjälpare deltaga i byråns sociala ar- Fröken Edith Wennerberg.
45 HERTBA S bete i utbildningssyf te eller enbart av intresse.
Som redan antytts, blir varje barn, för vilket byråns hjälp sökes, först f öremål f ör en grundlig undersök- ning.
N %gon av assi.stenterna - inhäm- tar av föräldrar, lärare eller.
andra kiarnet närstiiende personer s % nog- granna uppgifter .som möjligt om barnets aktuella uppfostringssvårig- heter, dess utveckling, arvsförh %llan- den, hälsa, föregående och nuvaran- de levnadsoms2ändigheter m. m. Des- sa upplysningar nedskrivas och före- läggas läkaren före barnets under- sökning, som omfattar.
dels dess kropsliga hälsotil " lstånd, dels dess nerv- och psykiska tillstand; Intelli- gensprövnïng företages endast, om det kan misstänkas, att uppfostrings- besvären ha nggot samband med rubbningar i detta avseende.
Sedan undersökningen givit en s % vitt möjligt riktig bild av barnets personlighet och.
av orsakerna till dess svårigheter, kommer turen tii!
hjälpåtgärderna, som kunna vara av de mest skiftande slag.
Eii g5ng al det tillräckligt, a t t u p ~ f o s t zrm r %.r r %d om barnets behandling, cn: mm gång behövs kanske &amp; ile licin, ihlzlrd ändring i skol- e3er hux.miljGn, en tids iandsvistelse, laxhjilp, upp- muntran och intresse.
För a t t f å en uppfattniag om var- för byrån anlitas kunna vi an en gång kasta en blick in i v2,ntrunimet.
En storväxt 9- %rig flicka, s t: ~ tf öl- jes av sin styvfar och hela tiden I1A1- högg a- ler honom i hmden.
lider i *?
dig nervositet.
För ?tt par iihnader sedan kom hon första gången till by- rån, emedan hon på inga villkor kun- ' de förmås att gå i skolan.
Hon klängde sig ängsligt fast vid styvl~tdei.na, få fort en främmande.
närmade sig och, g r ä t högt för varje nytt ' organ.
soin skulle undersökas av läkaren.
Kropps- lig klenhet, nervös läggning och &amp; rad olyckliga omständigheter, som varken skolan eller hemmet kunde göras ansvariga för, hade bragt hen: ne i detta onormala tillstånd.
Den lille intagande gentlemannen p % 7 å r med de stora blå.ögonen i ett Jenny Nyströms-ansikte har den ova- nan att rätt ofta låta sig upphittas av polisen på gatan eller i främman- de trappor och portgångar vid 12-1- tiden p % natten.
Sannolika orsaker: bristande tillsyn och intresse i hem- met, för hård behandling.
i tidigare %Ider.
Skall det lyckas a t t hos fa- dern och styvmodern skapa den verk- liga förstiielse, som behövs för a t t av den lille begåvade vagabonden ' gö- ra en fullt normal pojke eller skall det bli nödvändigt a t t flytta honom i annan omgivning?
Att den välskotta 5-åriga flickan med bägge föräldrarna i sällskap där- emot är.
ett pappas och mammas p &amp; en g h g överuppfostrade och bort- skämda enda barn a r inte svart att gissa sig till,.
Hon ar anmäld för våldsamma lynnesutbrott j olydnad och bråkighet.
Man torde inte hel- misstaga sig, om man förutser, att läkarens råd dar i första hand kom- mer a t t ta sikte på a t t få föräldrarna a t t tillämpa en lugn, f a s t och konse-.
kvent uppf ostrsin samt snarast möj- ligt skaffa flickan in bland jämnåri- ga t. ex. i en ' Kindergarten.
Mörkare ter sig sannolikt framti- den för 13-åringen med det inåtvända ansiktsuttrycket och de skygga ögo- nen.
Han lider redan av en tydlig psykisk sjukdom, och där ä r inte mycket annat a t t göra an a t t i möj- ligaste mån jämna vägen för honom i hopp om a t t han skall komma i ~ e - ',.
, - - p Konditoriet for a / / a Var NI an bor kunna VI tack vare vara väl- belägna butiker snabbt betjdina Eder.
Ni blir d l l t l d b e l d t e n med Inkbpen POLOPS K O N I P I T O R O Regeringsgatan 27-29.
Best.-te /.
1 1 45 1 1.
.,,,, 388294.
K R A N.SAR, Gunnar Spångberg 67 48 30.
Birgerjarlsgatan 12.
61 23 45. i Stockholm.
.
.
.
.
- ' 46 H ' ERTHA Ingrid Wo blin: v ILL MAN UNDVIKA den vanliga järnväggrqqten Algier-Biskra .kan man i ?tallet ta routebussen över Atlasbergen o * passerar då den lilla - bergsbyn Bou-Siiada.
- Av mina.
arabyanner i Biskra hade jag mycket hört talas om Bou-Saada, som betyder " ' Lyckans plats ".
De berömde det kla- - ra, f riska vattnet i floden, som ej tor- kade ut ens under de.
heta somrarna och som möjliggjorde den frodiga, - rika vaxtligheten har uppe mitt i de odsllga, sterila bergen.
Men detta var inte huvudsaken, menade araberna.
Långt märkvärdigare var, - att har i Bou-Siiada levde under en stor del av sitt liv den franske mhlaren Etienne - nom d e n nuvarande ömtåliga ålders- perioden och möjligen längre fram i livet bli i någon mån livsduglig.
Han har helt befriats f rån skolgbg, ' f år sysselsattas med slöjd och småarbe- ten, ' behandlas så skonsamt som möjligt.
Gemensamt för dessa liksom för de flesta av byråns klienter a r nog, a t t de medvetet eller omedvetet, äro olyckliga, disharmonisk a barn.
If you can ' t be good, be ' happy, saga eng- elsmannen - ä r det inte snarare så a t t för att kunna vara god,.m %ste man vara lycklig?
.- Säkert a r väl a t t såväl uppfostran som psykisk hälsovård, hur alldagliga, osenti.men- tala eller vetenskapliga dess metoder an må vara, bör satta som sitt m %l a t t skapa lyckliga människor.
.
EDITH WENNERBERG.
.
4 kronor pr plomb.
LOSTANDER och GULDBRYGGOR.
Leg. tandlak are P W B ~ r a g y v m i a ~ Wiisterllnggatan 64 (vid pasagen fr. KornhAorg).
Mott.
5-8.
Annan tid efter överensk.
Tel. 218060.
Dinet " Orientens måleriske profet ".
Dinet, som rest vida omkring i varl- den, utvalde Bou-Siiada som en av de skönaste platser han sett p &amp; jorden.
&amp; !len inte nog härmed, Han övergick till islam, berättade araberna med stolthet och valde sina vänner ' bland dem.
För dem var han en " marabou " d. v. s. en helig man.
De for0 ofta till hans grav i B0.u-Siiada för att dar för- rätta sin bön.
En dag blev jag inbjuden att till- sammans med vår van i Biskra, över- sheiken Manseri Hadj Haf si, gasta en arabfamil j i Bou-Saada.
Vi bestam- de oss för att fara med en enkel och billig kombinerad arab- ooh .boskaps- buss.
Det bleve för långt att skildra alla äventyr, son1 vi råkade ut för p % vägen.
Vi fingo bilstopp på grund av en gasellhjord, som graciöst hoppade över vägen, en syn som jag förresten aldrig kommer att glömma.
En plan- ka lossnade i bussgolvet så ett lamm fick benet i klam.
Men s %dana baga- teller fäste man sig inte vid.
- Efter ' 10 .timmars färd mestadels genom ödslig .stenöken och uppför slingran- .de, smala bergvagar utefter svind- lande braddjup, nådde vi Bou-Siiada .vid solnedgången.
V %r värd, Abd El Hammam, mötte oss vid bussen, som var tre timmar försenad.
Det .var vanligt, förklarade han u t a otålighet ~ eller förvaning.
Han förde oss till sitt .hus, dar hans gamla mor och blinda syster Zotra med beskyddande van- lighet.
togo hand om mig.
Jag blev .bjuden p &amp; varm mjölk med honung, .den traditionella valkomstdrycken.
- Vid soluppgiingen vor0 alla på benen, och d &amp; jag ogärna ville blottställa min degenererade vana att sova langre an till klockan 5, steg jag beslutsamt upp.
Men det kom mig i n %gon mån att tvivla på, att jag kommit till " Lyc- '
kans plats ".
Zotra kom in med kaffe och oätbara honungskakor, som hon bakat till min ara.
J a g kan inte neka till, att jag under de följande 10. mi- nuterna var belåten med hennes blindhet, som gjorde möjligt för mig a t t smussla ner några kakor i min vaska och i stallet äta mina med- havda kex.
Morgonen därpå var strålande vacker.
Abd El Hammam föreslog a t t Hafsi, han och jag skulle besöka Dinet ' s villa och grav.
Vi passerade .den lilla byn, dar vi nödvändigt måste acceptera två kaffedrickningar av sju föreslagna och kommo så fram till en fruktbar ravin.
Mellan branta stran- der slingrade sig floden, som vi på ett eller annat satt måste över.
P % siha stallen var den ganska grund, och mina föl jeslagare togo av strumpor och skor, som stoppades i * burnuska- puschongen och buro mig på gullstol.
Det var inte comme il faut, menade de att låta en dam vada över floden.
De tycktes e j alls besvarade av mina 50 kilo utan fortsatte under .de blom- mande aprikosträden uppför ravinens branta backe.
" .Madamew, sa ' Abd El Hammam, " lova mig a t t ej vanda er om, förrän vi kommer upp till villan. "
Ja.g lydde.
Stigen slutade vid villan, som l %g på en bergsplatå.
Och då jag vande mig om och s %g ut över land- skapet, förstod jag, a t t just detta måste vara en " Lyckans platsfl.för.en Har såg han ut över frukt- träds och neriumsbuskars blomprakt bland doftande mimosatrad och tusen- tals slanka palmstammar.
I sin upp- höjda ro iakttog han vardagslivet dar nere vid ' flodstranderna.
Hans konst- narsoga måste ha tjusats av kvinnor- nas färgglada dräkter, ldekorativa smycken och graciösa rörelser, .då de ' ' En av Dinets målningar:, Farfar.
gjorde upp eld vid stranden och3vat- tade kläder i floden.
' De allvarliga, barnsligt godtrogna mannen, som ble-.
VO hans trofasta vänner, larde ' honom älska islam och uppfatta det ' karak- täristiska hos land och folk med en muselmans sjal.
Hans särskilt, gode van Sliman ben Ibrahim bodde med sin hustru i villan hos den ensamme främlingen, som kände större sam- hörighet ' med den främmande rasen an med sina egna landsman.
Redan under sin livstid lat Dinet bygga .den gravkammare, dar han ouh vännen med sin hustru en gång skulle vila.
Den l %g ett par minuters vag från villan.
I skimrande vithet lyste den mot de rödskiftande bergen.
Vi titta- de in genom de smala gluggarna, som varken hade galler eller glas.
Gra- varna liksom golv, tak ' och vaggar VO- ro beklädda med vackert blomadeko- rerade kakelplattor.
E t t par svalor flögo ut och in genom gluggarna, välsorterat lager av alla slags Snör- makerier, såsom Band, Snören, Tofsar, Fransar, Belysningsarmatur m. m., m. m. UTSTALLNING och BUTIK Klarabergsgatan -- l ~ z, S t o c k h o l m.
Telefon: i r 96 96 och I I 37 96.,
- greppet utföres a v lakare alltid medför risker.
Dessutom betyder förintandet av själsligt normala och kroppsligt friska för- äldrars avkomma en stor samhällsförlust.
, Indikationer för abort.
.
.
F.-B.-F. ha / r; den IS feb~.
ingivit f öljande ytkande Över abortkornmit- ' téns förslag.
.
enom remiss; mottagen den 14 jan.
1935, Fredrika- Bremer-Fö-undets sty- relse, anmodats avgiva yttrande över kom- mitténs preliminära förslag till lag om av- - brytande av havandeskap m. m.
Senare har styrelsen aven erhållit till sig remitterat sakkunnigutredning angående revision av 18 kap. 13 5 strafflagen i och för beaktande vid avgivande av yttrande över förenamnda remiss.
Med anledning härav f å r styrelsen anföra följande.
Avsikten med den lag, till vilken ett pre- liminärt kommittéförslag har föreligger, ar, enligt vad kommittén själv framhaller, a t t bekämpa fosterfördrivningarna.
.
Utrett ar, a t t dessa ha en skrämmande vidsträckt ut- bredning, och mycket t a l a r för a t t utbred- ningen a r ännu mycket större an den genom utredningen konstaterade.
Betraffande mo- tiven till kvinnors önskan a t t bli befriade f r h sitt foster, framghr av vad man vet därom, ' att huvudmotivet a r ett genom ha- vandeskapet framkallat nödläge.
Det vikti- gaste och närmast liggande - Särskilt nara liggande i en tid som var; som i så hög grad gått.
in för ' profylaktiska Atgarder bör da vara a t t se till a t t hava detta nöd- läge, n %got som kommittén ocksa mycket kraftigt framhåller.
Det ar sa mycket mera en bjudande plikt a t t söka undanröja sag- da motiv, som ingreppet ifråga a r mot na- turen och för kvinnan själv - även d &amp; in- - - svingade sig upp mot kupoltaket och fyllde gravkammaren med jublande.
kvitter.
Inför all denna säregna, gri- pande skönhet kunde jag ej hålla till- baka tikarna.
Hafsi och El Hammam s %go helt förskräckta ut.
Varför grät jag, undrade de.
Visste jag ej att de döda omges av goda änglar, som ej få.
störas av människornas tårar.
De döda äro lyckliga, de behöva e j be- klagas.
Ingrid Wollin.
Läkarens ratt a t t avbryta havandeskap p &amp; medicinska indikationer a r icke bestridd.
Den anses självklar och har havd för sig.
fKommitténs lagförslag upptager tre olika slags grunder eller indikationer, vid vilkas förekomst straffrihet skulle föreligga vid abortfrarnkallning, f öretagen p % satt i för- slaget angives.
Betraffande nabortframkallning på huma- nitära eller eugeniska grunder (förslag till lag om avbrytande av havandskap 1 5 1 och 3 mom.) torde icke någon tvekan före- ligga, a t t lagen bör medgiva abort.
En lag- ändring i detta syfte.
står i överensstam- melse med den allmänna rättsuppfattningen och beträffande moment 3 galler därjämte, a t t detta kan betecknas som en konsekvens av steriliseringslagen.
I fråga om den sociala indikationen som grund för straffrihet torde rättsuppfatt- ningen stalla sig mera tveksam.
Det före- liggande förslaget bör emellertid ses mot bakgrund av nuvarande tillstånd med det stora antalet abortframkallningar mot gäl- lande lag, en företeelse, som utgör ett sam- .hallsont av allvarligaste slag.
Det kan icke häller förnekas, att siisom förhållandena nu äro i vart samhälle, en havande kvinna kan befinna sig i ett konfliktläge av synnerlig svar beskaffenhet, särskilt torde detta.
gälla fall av blandad medicinsk-social indikation, men även den ekonomiska nöden och de so- ciala sviirigheterna för en ogift moder kun- n a vara av en utomordentlig storleksord- ning.
P &amp; grund härav uttalar styrelsen sin anslutning till kommitténs åsikt a t t avbry- tande av havandeskap aven p &amp; social indi- kation bör tilliitas.
Det synes emellertid styrelsen, a t t formuleringen i den föreslag- na lagtexten (l 5 2 mom.) Sr vag och bör förtydligas.
Läkarens uppgift.
Av särskild vikt ar, a t t den kvinna.
son1 sviktar under havandeskapet, fiir tillfälle a t t radgöra om sina svhigheter med en an- svarskännande person.
Den föreslagna la- gen kommer a t t bana vägen härför, då det torde bliva naturligt för en abortsökande kvinna att vanda sig till en lakare i sin nöd.
En läkares främsta plikt a r a t t varna om livet.
Ställd inför en bön om framkal- lande av abort.
maste han därför främst
I HERTHA 49 I '.
se ' till a t t söia bevara det spirande liv man.
ber ' honom förinta.
Deto vill säga han skall, icke blott vädja till kvinnan a t t avst % från sin avsikt, han måste även bist % henne med råd .för a t t hon skall kunna komma u r sitt nödläge.
I och med detta förhjälper han hen- ne ock till uppfyllandet av ' vad som enligt läkares erfarenhet i regel torde vara hennes innersta önskan, att bära fram sitt barn.
Men då måste han kunna r,äkna med a t t utvigar och medel a t t hjälpa kvinnan st % honom till buds.
J Social ' sakkunskap, hjalpåtgärder ma.
m. att hon Kvinnan bör darför i och beredas tillfalle att vander sig till, av socialt kunnig person bli upplyst om och hänvisad till förefintliga möjligheter ' till hjälp.
Institutioner, och zindra hjälpmedel finnas redan, men torde på många h %ll och i Btskilliga avseenden vara - otillräckliga.
Det moderskapsunderstöd; som nu utdelas, a r alldeles för knappt.
Det bör höias till e t t belopp nog stort a t t å t en understöcls- berättigad kvinna giva verklig lättnad i hennes ekonomiska nöd inför en barnsbörd och ' känsla av a t t samhället vårdar sig om henne och ' det väntade barnet.
Av synner- lig vikt a r också, a t t samh %llet beflitar sig om att underlätta familjebildningen.
Detta torde kunna ske på flera vägar, t. ex:ge- nom borttagande av den högre beskattning- en av akta makars inkomster p % grund EW a t t dessa nu sammanräknas, genom infö- rande av större &amp; atteavdrag för barn, up ' ij- rätthållande av rätten för gift kvinna att inneha arhetsanställning, bedrivande av en bostads~olitik, som t a r sikte på behovet av tillräckliga och sunda bostäder o. s. v. Det a r slutligen angeläget betona, a t t olika sam- hälleliga åtgärder till utökat moderskaps- skydd och underlättande av familjebildning böra omedelbart tagas under övervägande för a t t vinna snabbast möjliga lösning.
Upplysningsverksamhet apg.
sexuella forhållaaden.
Det är ' emellertid .icke nog a t t fltre för- utsättningar åstadkommas för gynnande " av föräldraskap.
Styrelsen vill därjämte kraftigt understryka förslaget om lämplig up~fostrings- och upplysningsverksamhet i syfte dels a.tt undanröja rådande okunnig- het och vitt spridda vanföreställningar rö- rande sexuella förhållanden, dels ock a t t skapa större ansvarskänsla inför släktlivet.
En sadan uppgift ställer stora krav icke glott på föräldrar utan ock på samhället, enär skolundervisning ä r för vårt lands o -.
.
uppväxande släkte obligatorisk.
Den sexual- undervisning, som i sammanhang med biolo-.
giundervisningen redan meddelas i åtskil- liga skolor, bör, såsom Fredrika-Bremer- Förbundet vid flera tillfällen uttalat, göras obligatorisk.
Av Kungl.
Maj: t 1918 tillkal- lade sakkunniga yttra i sitt 1921 avgivna ' betänkande a t t " sexualundervisningens syf- temål e j ä r a t t alknast bibringa lärjung- arna enviss kunskap rörande sexuella för- hallanden, utan den bör i främsta rummet avse a t t bidraga till karaktärens starkande och till en mera upphöjd åskådning beträf- fande könslivet.
Enbart saklig kunskap.
räcker ej härtill, utan det fordras, att.den moraliska känslan f å r en kraftig väckelse och att viljelivet f å r den påverkan som har är nödvändig.,,.
,.
.
Preventivlagens revision.
~ e t r ä f s f i d e sakkunnigutredningen angå- ende revision av 18 kap. 13 $ strafflagen, har den knappa tiden e j tillåtit ett närmare.
studium av detsamma.
Styrelsen vill emel- lertid principiellt uttala sig för a t t ifrBga- - varande lagparagraf så ändras a t t den med- giver en vederhäftig allmän upplysning an- ggende antikonceptionella medel.
.
Vad ' be- träffar undervisning angående antikoncep- tionella medel vill styrelsen ' dock tillägga a t t enligt dess mening sådan undervisning ické bör meddelas p % skolstadiet.
- i ' FRE,DRIKA-BREMER-FGRBUNDETS STYRELSE: (Underskrifter.)
. '
' n.
.
* \.
- R e s e r v a t i o n mot Fredrika-Bre- mer-Förbundets styrelses beslut a t t godkänna 5 1 mom. 2 (sociala indi- kationer) i abortkommitténs förslag ii11 lag om avbrytande av havand &amp; skap.
Antagandet, a t t aborternas antal skulle minskas om de i viss utsträckning bleve le- galiserade, ä r och måste vara helt 0bestyrk.t.
Skulle det komma a t t visa sig att genom 1ä- karnas påverkan någon del av fallen kunde .förhindras, torde detta dock vara av ringa betydelse i jämförelse med den uppluckring av de^ moraliska ansvarskä.nslan som skulle följa genom att legalisera utsläcltandet av spirande liv.
Den kristna åskådningen rea- gerar kraftigt mot en uppfattning som för- visso kommer a t t minska den respekt för ~ p p r n a n a: ' ~ d vänner ra och bekanta att g å in i Fredrika-Bremer-Förbundet!
.
50 HERTHA Vårt lands skolväsen, som ' sorterar un- der Kungl.
Skolöverstyrelsen, omfattar s&amp;- väl kvinnlig som manlig ungdom, lararper- sonden i alla skolformer består av såväl kvmnor som man och i skols,yrelser av oli- De kvinnliga ka / rsanzmnnslutninga~- ka slag i landet ha kvinnor invalts, för a t t nus centralrad h m till K.
Maj:t in- deras erfarenheter och synpunkter m % f å gått med en franzstiillning om att be- göra sig gäl-ande vid skolfrågornas be- hovet av kvinnliga ledmnöter i skol- handling.
Ingen torde heller bedrida att översty~elsen d t t e fyllas, Skrivelsen uppfostrans och undervisningens arbets- tir av i hzcvz~dsak följande lyddse: område ä r ett område, dar kvinnor visat.
sig äga stor insikt och förmåga, då det gällt Till Konungen.
a t t vinna goda arbetsresultat.
Mot 3a.k- grunden a v dessa förhållanden måste det ju ID FLERA TILLFALLEN HAR TILL anses ganska uppseendeväckande, a t t i det Eders Kungl.
Maj: t f r h olika kvinnoor- ämbetsverk, som har att utöva högsta led- ganisationer framförts synpunkter, som n-ngen av vårt skolväsen,, bland 15 ordina- belysa behovet av kvinnlig ledamot ' av rie medlemmar under hela @ n tid, som Kungl.
Sko-överstyrelsen.
SA överlämnades förflutit sedan Skolöverstyrelsen organise- %r 1919 av såväl Sve iges Flick- och Sam- rades, aldrig funnits en kvinna skolors lärarinneförbund ' som Sveriges Det skulle säkert vara till hela vArt skol- Folkskollärarinneförbund underdan ' g hem- väsens gagn, om Eders Kungl.
Maj:t vid ställan i berörda syf; e och %r 1927 ingavs uppkommen vakans inom Kungl.
Skolöver-.
en liknande skrivelse av Fredrika-Bremer- styrelsen ville utnämna kvinnligt undervis- Förbundet.
Då dessa famstallningar icke ningsrad.
I J1 synnerhet borde vid behand- föranlett någon Kungl.
Maj:ts &amp; gärd, an- lingen av de spörsm81, som röra den kvinn- haller De kvinnliga kårsammanslutningar- liga ungdomens och den kvinnliga lärarkå- na.s centralrad a t t underdanigst f å anföra rens förhållanden anses i högsta grad an- f öl jande: geläget, a t t kvinnliga synpunkter och kvinn ig erfarenhet komma till inflytande.
Aven i fraga om den första u n d e ~ s n i n g e n livet, som har varit och ännu ä r roten-till för såväl gossar som flickor torde den stör- hela var humanitära kultur.
Bedömandet sta insikt och först %else Mara a t t påräkna av de olika fallen blir också ytterst ojämnt friin kvinnligt hall, framhiilles det i skri- och godtyckligt, beroende på lakarnas olika velsen.
etiska och sociala inställning.
.
Detta isyn- nerhet som indikationerna givits en svavan- de karaktär och omfatta så pass skilda mo- Fik ordnad skollakarvård vid landsbyg- tiv som rädsla för social ringaktning, eko- nomiskt nödl.äge, obenägenhet a t t avbryta dens folkskolor hemställer fru Olivia Nord- en påbörjad utbildning, gift kvinnas önskan gren (s) i en motion i Andra kammaren under a t t dölja.
frukten av en illegitim förbin- %beropande av en tidigare motion i ämnet, a t t riksdagen måtte besluta om ett anslag av delse m. m.
E t t verkligt nödläge torde emellertid upp- 40.000 kr.
a t t för nästa budgetar ställas till stå för de ansvarskännande läkare .som ha skolöverstyrelsens förfogande.
Ännu ha, a t t besluta om de skola taga ett liv om ' vars framhålles det, endast en sjundedel av lands- förborgade möjligheter de intet kunna veta.
bygdens kommunep ordnad skolläkarirard.
Slutligen kanna vi oss övertygade om, a t t ansvarskänslan .för den - individuella livs- av gemensamma ~ n ~ å e h d infikande e föringen avtrubbas, om följderna av bris- måltidstimmar har Nils Nilsson i Karlsbd tande självdisciplin under lagens hägn eli- (h) motionerat i Andra kammaren.
Han.
mineras.
framhaller bl.
a., a t t de svenska hemmen beräknas årligen förlora flera tiotal mil- f i x i n k D yrssen TIzy~a Kullgren joner genom det nuvarande kaotiska till- Eva Fröberg Fanny Björkman ståndet, som också förorsakar husmödrarna Gsrtrud Törnell Maja Lundpen ett ytterst betungande dubbelarbete.
Rut Grubb ' V.
förklaras härmed till ansökan ledig.
Sökande, soin bör vara utexaminerad barnavards- lärarinna med praktik och erfarenhet på omradet, torde inom en månad från denna dag insända ansökningshandlingar ställda till styrelsen för skolan under adress: Fackskolan, Uppsala.
Platsen skall tillträdas den 1 noveiiiber 1935; närmare upplysningar kunna erhallas genom Fackskolans förest %ndniinna.
Uppsala den 8 febr.
1935.
I
Två n &amp; förbundskret sar.
Nya förbundsmedlemmar - och nu vantar jag varje dag med spänning, p &amp; .meddelande om en glad jande tilldr ' agelse i L jungby! "
Citatet a r hämtat ur förbundssekre- terarens januarirapport om sin eriks- gata i förbundskretsarna.
Den " glad- jande tilldragelsen " intraf f ade den 22 jan., d % i Ljungby förbundets S u n- n e r b o k r e t s .konstituerades och redan vid starten kunde glädja sig %t ej mindre an 50 medlemmar.
' y-.
De närmare deta1jern.a voro följande: fru Elsa Munck af Rosenschöld höll ett hals- ningsanförande, varpå f r u Linnéa Modig i ett föredrag gav ' en intressant bild av Fredrika Bremer, hennes liv och verksam- het.
För underhållningen i övligt sörjde fru Astrid Gjerulf med sång och musik.
Vid företaget val, av styrelse fick denna följande sammansättning: ordf. fru Elsa Munck af Rosenschöld, v. ordf. fru Linnéa Modig, sekr. frd ~ d t r i d Wigner, kassör fru Hanna Olin och klubbmästare fru Ina von Sydow, fruar Ester Myrin och Emmy Linge.
Till ' suppleanter utsågs fru S.andberg, Mär- karyd, fru Rogberg, Angelstad, samt f r u Gjerulf, Ljungby.
Revisorer blevo fru Han: n a Lekander, Ljungby, och fröken H.
Lind- skog, Ljungbh med fröknarna H. Håkans- son och ÖllegArd Sandstedt, Ljungby, soin suppleanter.
Den 36:te förbundskretsen ä r allts % ett gläzjande faktum och den önskas ett hTärtligt välkommen och lycka till i arbetet för gemensamma mal!
S: Samma lyckönskan kan ri ' ktas till F.-B.-F: s 37: de krets, Uddevallakret- sen, om varg tillblivelse budskapet just har ing %tt.
Vi nöja oss denna g %ng med att namna, att kretsen re- dan raknar 54 medlemmar och att dess ordförande a r fru Wally Thor- burn.
Vi återkomma och hoppas, att van- liga faddrar till krets nummer 38 t. o. m.
40 snart ock &amp; måtte anmäla sig!
G ö t e b o r g: fröken Marta Belfrage, d r phil.
Emma Jacobsson.
H a l ni s t a d: fröken Ester Bengtsson, fröken Hulda Carlsson, fru Marta - Cato, fru Inga ' Gren, fröken Hulda,Nilsson, fru Julia Pehrsson, fröken Ellen Pettersson, fröken Ragnhild Syk.
H a l s i n g b o r g: fru ' Valborg Aaris, fru Asa Arnhamn, fru Rut Aspegren, f r u.
Ingrid Brunkman, fröken Karin Dahl, f r u Mia En~bring, f r u Amanda Engeström, fru ' Lisa Hillerströni, fröken Ester Månsson, fru Greta Olsson., fröken Ida Olsson, f r u Ester Salomon-Sörensen, fru Anna-Lisa Ste- wenius.
K a r 1 ' s k r o n a: fröken Siri Almqvist, f r u Margit André, fru Hilrna, Bergqvist, fru Margit Bolling, fru Annv Carlsson, Jo- hannishus, fru Rose May Cassel, fru Frida Delin, f r u Signe.
Egerström, Westeråkra, f r u Elly Eker, Rödsby, fru Elly Ekestubbe, ' Lyckeby, fru Anna Eriksson, fröken Ker- stin Elmqvist, fru Lisa Fors, fröken Anne- Marie Hansson, fru 1; gegerd Hellerström,.
Nattraby, f r u Inger Hellerström, Nattra-.
by,, fröken Ruth Hermansson, fru Gunhild Håkansson, fröken Maja Håkansson, fru Ingrid Janzon, Ronneby, fru Hilda Johans- son, f r u Signhild Johansson, fru Valborg Johansson, .fröken Signild Johnstone, fröken Lisen Josefsson, fröken Ester Jönsson, fru Aina Krook, friherrinnan Martha Leijon- '.
hielm, fröken ' Marta Lilja, fru Karin Lind- back, f r u Ruth Lindström, fru Lotten Lind- vall, Nattrabyhamn, f r u Ebba Montelius; fru Vera Miartensson, fru Evi Nelsson, frö- ken Ida Nilsson, Johan,nishus, fru Margit Nilsson, fru StinaOhlsson, fru Siri Palmaer, fru Solveig Ramstedt, fru Ruth van Rijs- wijk, löjtnant I. Rosensvärd fru Greta Sjö- berg-Silverling, fru Tyra Strömberg, fru Marta Söderström, Ronneby, fru Margit Thornburn, f r u Ingrid Thorén, fröken Anna Wahlgi-en,.
fru Lillemor Wallgren, fru Sonja Werner, Ronneby; friherrinnan Brita Wre- de, Djupadal, fru Berta Wigh, fru Gurli Wirström, fru Annze-margret Östgren.
K a r l s t a d:.
F r u Thyra Brattström, fru Barbro Leffler-Egnell, fru Marie-So- phie af Ekenstam, fru Irma Melcher, f r u Elsa Modén, fru Jullan Nylander, f r u Sig-.
rid Olsson, fru Greta ögren.
L i n k ö p i n g: fru Signe Törnqvist, fru Greta Wahlbeck.
- L u n d: fröken Hilda Lysander.
N o r r k ö p i n g: fröken Göta Björkman, fröken Karin Stenström, Kneippbaden, frö- - - ken Anny Sveningsson.
Bliv medlem i 3.
I Riksföreningen f ör Svenskhetens be- i utlandet!
.
varande.
.
Det Sr varje svensks pl@t!
r Medlemsavgift 5 kr.
Adr.
Göteborg.
.
.
.
52 HERTHA - TÖD KRAVET PA ÖKAD KVINNLIG S tige!
representation iStockholms stadsfullmäk- Kring den parollen hade F.-B.-F:s.
- stockholmskrets under fröken von Plom- grens ordförandskap den 31 jan.
anordnat ett offentligt och välbesökt opinionsmöte i K. F. U.
M:s hörsal.
Tre talarinnor ur oli- ka politiska lager gingo i elden: riksdags- och stadsfullmaktige1ed:iunoten Ruth Gus- tafson, stadsf ullmaktigen Elisif Théel och ordf. i Kvinnliga kontoristf öreningen Edith Lindblom.
Det framhölls, att k v i n n o ~ a äro bedröv- ligt underrepresenterade i det kommunala livet: procenten har sjunkit från 98 h i n - nor på 1.000 män 1919 till 45 på 1.000 man 1931.
Eftersom kvinnorna äro i sådan för- svinnande minoritet inom det offentliga li- vet, ha de svårt att göra sina uppslag och idéer gällande.
Och dock behövas de i sty- ' S t o c k h o l m: doktor Sofia Allevin, frö- ken Inga Bagger-Sjöback, Djursholm, f rö- ken Anna Carlsson, fru Anna Christell, fru Elsa Elliot, fru Elisabeth Sjögren.
.
S u n n e r b o k r e t s e n, L j u n g b y: fru Sigrid Almin, fru Sigrid Bendelin, fru ' Agnes Bonthron, fru Naemi Bucht, fru Elsa Ekström, Vittaryd, fru Karin Falk, Ströms- nasbruk, fru Greta Forsman, fröken Ingrid Fylke, Strömsnasbruk, fru Elin Granquist, fru Astrid Gjerne, fru Fredborg Hallenborg, fröken Anna Hansson, fröken Elna Hell- ström, fru Nanny Heiling, fru Lisa Hult- krantz, Strömsnasbruk, fröken - Helga.
Hå- kansson, fru Alma Jakobsson, Angelstad, fru Annie Jansson, Strömsnasbruk, fröken Eva Johansson, fröken Inez Jonsson, fröken Rut Karlsson, Strömsnasbruk, fru Hanna Lekander, fru Agnes Lindgren, fru Hanna Lindkvist, fröken Hilma Lindskog, fru Emmy Linge, fru Linnéa Modig, fru Elsa Munck af Rosenschöld, fru Ester Myrin, fru Edith Nordahl, Markaryd, fru Signe Oldén, fru Hanna O h, fru Blenda Petersson, Angelstad, fru Daisy Petersson, fru Anna Piper, Angelstad, fru Valborg Rogberg, Angelstad, fru Helga Samuelsson, fru Bir- git Sandberg, Markaryd, fröken öllegiird- Sandstedt, fru Hulda Schweitz, fru Emy Sperlings, fru Dora Strömvall, fru Astrid Svensson, Angelstad, fröken Gulli Svensson, fru Ina von Sydow, fröken Sjöstrand, frö- ken, Anna-Lisa Strömwall, fru Ella Thölén, fru Astrid Wirner, fru Wiveka Willers.
relser och nämnder i det ' samhalle, som i mycket större utsträckning an hittills foM- rar deras medverkan, framhöll bl.
a. fru Théel.
Vi f å inte uteslutinde skylla på mannens motvilja att slappa fram kvinnorna, mena- de fru Gustafson och påpekade, att vi kvinnor böra ge av v %r egenart ocksii i det offentliga livet, av vår moderlighet och vår starka rättskänsla, som ibland kommer oss att bryta partibanden och handla endast som människor.
Fröken Lindblom klandrade skarpt sitt köns likgiltighet och räddhåga, som oftast bottnar i blyghet och okunnighet om det offentliga livet, som mannen insvept i en nimbus av hemlighetsfullhet.
Det finns i Stockholm 154.392 kvinnor och 176.790 man med yrkesarbete.
Av kvinnorna inta- ga 13,7 proc.
en sjalvstandig eller ledande stallning, bland männen a r motsvarande procent 17,8.
Dessa siffror framhava klart disproportionerna i kvinnornas kommunala representation: 11 av 100 ledamöter.
Efter mötets slut antogs enhälligt en re- solution.
" D i t v i h u n n i t ", den instruktiva film, som Fredrika-Bremer-Fikbundet upp- tagit över sammanslutningens utveckling och verksamhet, visades den 20 jan.
på Al- cazar i Malmö.
Platserna räckte för ovrigt inte till for alla soir, k w mit för att se fil- men, utan många maste vanda vid ingång- en.
Den 23 visades " Dit vi hunnit " på Met- ropol f ör skolungdomen.
G a v l e k r e t s e n hade den 30 januari Arsmöte.
Styrelsen omvaldes med undantag av fruar Berglöf och Norrbom, som avsagt sig.
I deras ställe invaIdes fruar Signe-Lisa Ehrenborg och Kerstin Lundén.
Styrelsen konstituerade sig siilunda: fru Anna Björk, hedersled., fru Anna .Klingberg, ordf., fru Ebba Lundbäck, v. ordf., fröken Sigrid Fröstedt, sekr., fru An- na Backlin, v. sekr., fröken Elsa Wengelin, kassör, fruar Hedvig Törjeson, Märta Hed- berg, fröken Ingrid Rosendal, fruar Signe- Lisa Ehrenborg och Kerstin Lundén; revisorer: fröken Elisabeth Johansson och fru Barbro Aberp: med fröken Marrda Lund- blad och fru ~ o t l e n Westergren &amp; m suppl.
redaktionskommitté består, förutom av tidskriftens redaktör, av: K a r i n F j a l l b i i c k - H o l m g r e n Ida v o n P l o m g r e n och A x i a n n e T h o r s t e n s o n 1.
- 1 -- .. -.
.
.
..
Hygieniska, Eleganta, ' Hcillbara SBIjns överallt.
Tiilverkas enclnst Aktiebolaget - -, z \.
:.
.
Stockholms Vadd fabrik Stockholm, 1,iljeliolinen Kungl.
Novleverantör -- Bildad ungdom!
mottager under tiden 15 / 5-30 / 9 1935 intill samtidigt 26 damer, som äro i be- hov av vila och luftombyte.
Sökanden får.
vist?
vid H:emmet - högst sex vecFr.
Av- gigten per dag och person kr.
2: 75 i huvudbyggniiden och ' 2: 50 .i närbelägna villor.
Vid Vilohemmet anordnas under led- ning av utexaminerad skolkökslar.sirihi~a.
Ni h ~ det r som ett hem i ~ h ~ Larsons r a Pens., Vasagatan 50, 3 tr. Tel. 21 6726.
Vackra välmöblerade rum med helinackorderhg eii- samt eller delat.
Trevli t siitlskapsrum.
Ood ochD väl- fagad hu~mantkost.
~ i &amp; a priser.
Viilrekommenderat.
Framhåll, vad F; - B.-F. betytt for landets kvinnor under - olika tidsskeden!
Slik intressera de, unga för flirbundets syften l ~khållskurs under tiden 1 / 5-30 / 9.
Tio elever mot- tagas.
Avgiften 90 kr.
per mån.
iiibe- raknad full jpensiori.
Niinnare upplysningar lämnas av H.
M.
Drottningens Centralkommitté, Kungl.
Slottet, Stockholm, dit ansökningar skola insändas- före 15 / 3 1936. tandsköterskekurser. '
Två kurser hållas årligen med högst 8 elever i- vardera.
Kursavgiften utgör 300 kronor för varje elev.
Varje tandsköterskekurs omfattar en .undervisningstid av 14 månader.
Ny undervisningskurs börjar den 15 september och den 15 mars.
Tiden för jul- och sommarferier bestämmes av l %rarr&amp;det.
Den som $11 bliva antagen Som tandsköterskeelev:; skall under augusti, respektive februari till tandlakarinstitutets inspektor .insända ansökan dar- om med bifogande av Aldersbevis, merithandlingar samt läkarintyg angå- ende balsotillst&amp;nd.
Beslut om antagande av elev fattas, efter kursföre- stiiiidarens hörande, av tandlakarinstitutets inspektoi: inom en veek,sl efter ansökningstidens utgang.
SA länge medel, finnas disponibla, utdelar lärzirrhdet vid avslutningen av varje .tandsköterskekurs ett stipendium B - 450 krmoY.
Stipendiet till- .delas behtkande kursdeltagare, som med goda vitsord genomgått kursen.
Stipendiat är skyldig latt efter .avslutad kurs under 3 manader tjänstgöra shsoin tandsköterska vid institutet.
över dylik tjänstgöring skall lararrå- det lämna särskilt vitsord.
Prospekt erhålles %, Tstn@akarinstitutets exp.
- Tidskrift f ö r den svenska ' kvinnorörelsen, utgiven av FREDRIKA-BREMER-.
.
" FÖRBUNDET.
Redaktör: M a r g ~ s e t ~ v ~ o n a K o p o w.
.
*.
.
Samtliga .. förbundsmedlemrnar erhålla tidskkiften.
- loke-fGrbundsmedle~7iear prenu- mererii å narnzasts postanstalt eller i bokhandel.
Pris.
för postuppl.
: 1 / 1 %r kr.
4: 50, 1 / 2 år kr.
2: 50.
Lösnummer 45 öre.
Redaktion och.
expedition: 48 K b a - Telefon: bergsgatan; StooWolm.
Redaktionstid: tisdagar och fladagan.
kl..
I-S.
- 20 48 50.
Expeditionen: kl. 11-4 var @ söckendug.
Telefon: 10 S7 62.. '
: ', - ' y.
i Stodcl~oln~, SmAlandsgatan 20.
Tél.
10 (i8 98. i ' Cöt&amp;oig, Vasa qKyrkogata 5.
Tel.
36187. '
.,.
i Uwe&amp;, Centrallasarettet.
i Linköping, Nygatan 42.
Tel, 8 08.
-. '
S ',.
i Jönköping, Kjellbergska Stiftelsen, Ttosenlu~ld.
Tel. 21 27, i Viiste~iis, Centrallasarettet.
-.
- - i Faltm, Högbo Central-sanatorium.
TeL-Nsrninanrop.
.
. '.?
i- Smclsvall, Lasarettet.
' r+?
---.
.. .. -.
- -.
i ~ &amp; l s t a d, centrallasarettet;.
-.
.
.
.
.
i östewund, Centrallasarettet. '
I, 3.
.
.
,. '
-.
* .. ' 8 ByrAerna mottaga sjukbud,J~ela d a g i p ty.
a, p &amp; telefon.
iiven nattetid: 1, 1 .L, Vacatryckeriet, Stockholm.
.
1935., i.
8.
,:, ' b..
- ...
.
.
. "
L '.
: +.
..
