# ID: svediakorp-per2947
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1935
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,514
# sentences: 1,110
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


T I D S K R I F T FUR - D E N SVENSKA K V I N N Q R ~ R * E L S E N.
U T G I VE ' N AV FREDRIKA-BREMER-FURBUNDET MARGARETA V O N KONOW i N N E H I Å L L I.
.
.
,.
Och fred p &amp; jorden.
Mödraskydd &amp; t gifta kvinnor i statstjanst.
Nobelpristagare.
Av Eva Ram- stedt.)
Mindre skolklasserl Av Ebba Odhner.
I Vi vantrivas ej1 Enqueteuttalan- den av V. Eklund, K. Fjall- back-Holmgren; O. Nord.
gren, E. T176el.
Ett hundraårsminne.
Av Gurli Jerneck. '
En livsgärning.
Av Hanna Fly- i borg.
i De kvinnliga lakarnas verksam- het.
Av Sofia Allevin.
j Bostadsinspektionen p6 lands- j,;: bygden.
(Forts.) Av Erik I.
Swartling.
ostad slag stiftning och bostads-.
,.
' inspektion i staderna.
.
Av Alf Johansson.
Radionämnden, Litteratur.
Recensioner av t.
L .. Gustaf Näs ström, Walfrid Holst, Brita ohan ans son.
Kretsmeddelanden '.
1.
/ I I l I &lt; -
GOLV - ar vad Hydrox lovar och även haller; En strykning med.
det.
- Hydrox, so &amp; torkar p % 45 minu- ter, ger en elastisk yta, som aldrig blir hal och har en di- skret glans.
E t t Hyroxbehand- lat golv kan ~Aptvattas, men behöver aldrig bonas.
Gör vad tusentah sjukhus och vikrdhem redan gjort, be- haiidla Edra golv med Hydrox, den iildsta, f ramst cellulosalac- ken, för golv.
En-liter Hydrox täcker c:a 15 &amp; 20 kvm.
A.B.
ALFORT &amp; CRONHOLM.
- STOCKHOLM 3
ARGANG XXII DECEMBER 1935 HAFTE 10.
.
.
OCH FRED PÅ JORDEN ...
(Ur.
en av kyrkohelde Landr hål- len predikan i Mariestads kyrka vid en av F.-B.-F.-kretsen och andru Icvinnosammanslutwingar drirstä- des anordnad fredsvesper.)
uru skall .världen förvandlas?
Vartill skall den omskapas enligt Jesu vilja och bud?
Svaret a r, givet: till ett Guds rike.
Och huru skall det dar se ut?
J a g behöver till svar blott phminna om.
det ord, som var det första lösenordet för den nya tiden, det nya testamentet: " Frid på jor- den ".
Varje julmorgon tala vi över profetens .ord om Fridsfursten.
Vi läsa: " och skon, som krigaren bar i stridslarmet,.
och manteln som söla- des ' i blod, allt sadant skall brännas upp och fortäras av elld. "
Vi tanka kanske oftast på den hjärtats frid, som följer av syndaför- latelse och gudsgemenskap i gudsri- ket, men må vi ej glömma, a t t profel tians ord enligt alla bibeltolkare äro i första hand att ' fatta rent bokstav- ligt: för profetens inre syn framstod ett rike, dar.
genom fridsfurstens se- ger allt vad till krig hörode skulle var- da utrotat.
H Det a r alldeles klart, a t t den krist- na kyrkan skall med verklig glädje hälsa alla uppriktiga och kloka för- sök att förebygga eller fork.orta kri- gets olycka.
Inom densamma har ocksil uppstatt en särskild, stravan a t t skapa förutsättningar för varaktig fred mellan folken.
De s. k. ekume- niska.
strävandena sprungo direkt fram ur den nöd, som världskriget skapat, u r känslan av att de aktiva medlemmarna inom olika kyrkosam- fund måste söka samarbeta för a t t havda k.ristna principer i samhalls-.
.
.
livet.
Det a r vidare klart, a t t dessa .krist- na kyrkor skulle halsa tanken pil ett folkens förbund med glädje.
- Visst kan man diskutera frågan, om folken a n n k äro mqgna därför, men själva försöket, maste fran kristet håll mö- tas icke bara med nyfiket intresse utan med verksamt stöd från alla d-em; som verkligen vilja arbeta för freden och som icke se på kriget som ett folks högsta livsyttring utan ' som en förbannelse.
Nu skall det prövas, om förbundet förrnår förebyggs vidare blodsutgju- '
- telse och skaffa fred med rättfärdig- het å t tvenne folk - och %t varlden.
Lyckas detta, a r ett verkligt resultat vunnet f ör f ramtiden.
Det ' skall da lyckas battre nästa gHng.
Och det viktigaste är, att det mattas ett av- görande slag A t själva krigsviljan, till varning för dem, folk och enskilda, som vilja giva vara barn och vår ungdom f alska, hedniska ideal if r &amp; ga om ett folks storhet, ideal, bakom vilka vi skymta ren vinniiigslystnad o &amp; falsk äregirighet.
Är det vid ett tillfälle som detta särskilt Sveriges kvinnor, som vilja ropa .sin oro och sin vädjan till dem som makten hava, s % böra vi män er- känna, att deras rop om ett bättre sakernas tillstånd i varlden bör all- varligt beaktas.
Fjärran vare det från oss att vilja möta deras vädjan med ett: " detta angår Er icke ".
Det anghr dem i högsta grad.
Om det a r vi män, som hava mest att säga till om i dessa frågor, må vi söka se till, att kvinnorna i denna tid icke bliva sasom Jerusalems döttrar, som m %ste grata över sig själva och sina barn.
Må man aldrig så mycket kalla oss drömmare, vi vilja dock med hopp och förtröstan lyssna till den klocka, om vilken skalden sjunger: " Hon kliimtar i trånad att stämma in en gång med sina skara toner i folkens fri- hetssång, att ringa över världen.
det saliga bud: se, jorden blir Guds rike!
Se, wuihk- ligheten finner Gud! "
- ~ ~ l k n i q g s ~ a m m i s s i o n har e n som Hertha omnämnde i sitt nov.-num- me # till socialministern överlämnat en rad förslag om andringar i de för- fattningsbestämmelser vilka inom statst jansten reglera kvinnornas och särskilt de gifta kvinnornas anstill- nimm- och avlöningsfGrhållanden.
, Enligt dessa förslag skola vissa ' re- striktiva bestämmelser i frliga om kvinnliga befattningshavare med vardnad om barn under 15 %r (4 par.
i avlöningsr.eg1ementet för allmänna civilförvaltningen) upphävas, samt sarstadgandet för gifta kvinnor i par 33 mom. 2 folkskolestadgan slopas.
Vidare bör enligt kommis- sionens mening löneavdraget vid t j anstledighet f ör havandeslrzp lind- ras genom a t t för befattnicgshavare med reglerad avlöning vid dylik le- dighet under en tid av högst tre må- nader tillämpa s. k. B-avdrag i stäl- let för nu C-avdrag.
Bef attningsha- vare med oreglerad avlöning ' skola under samma tid avst % ungefär hälf- ten av sin ' avlöning.
Slutligen före- i sam- SIAS, a t t sjukdom, som s t å ~ band med havandeskap eller barns- börd; skall i avdragshanseende lik- ställas med annan sjukdom och icke, shsom nu är fallet, föran1ed.a större löneavdrag.
valkanda grammofonskivor äro utgivna av va ' rt förlag med märket BegBr v &amp; nyutkomna katalog.
Finnas i ' allavalsorterade musikaffarer.
FORLAGET FILADELFIA, B
Kommissionen erinrar, a t t bland dess uppgifter ingår a t t undersöka, vilka Atgärder som böra vidtagas för att förbättra och underlätta de för- värvsarbetande mödrarnas ställning - en uppgift, som i mer vidsträckt Med.
dr Andrea An- bemärkelse kräver ett omfattande dreen Svedberg, ordf. i nedan nämnda dele- utredningsarbete.
Smellertid hal.
gation.
.
icke ansett hinder f ö- religga, a t t redan nu tillse, lzuruvida Onskvart med] en principdaklavation staten ' inom det område, på vilket den fr %n staten~s sida.
s jalv uppträder som arbetsgivare, Önskvärdheten av en dylik primip- följer grundsatser, vilka aro i över- ensstämmelse med de bef olkningspc- deklaration frAn statens si&amp;a finner.
litiska och familj esocida strävanden, kommissionen fra.mgå bl.
a. därav, som kommissionen har a t t tillvarata- a t t enligt vad den inhiimtat restrik- ga.
I detta syfte har kommissiorierr Otiva bestämmelser i .fråga om gift verkställt, en översyn av gällande kvinnas anställande meddelats i tjan- - författningsbestämrnelser on1 kvin- stereglementena for vissa sta.der.
Vi- nornas i statens tjaanst anställnings- dare har dispensärnämnden i ett av rikets län i skrivelse till landstingets och avlöningsf örh AllaPiden.
förvaltningsutskott yrkat, a t t i,.
den Oberoende av civilst&amp;nd och f ör länet gällande instruktionen f ör moderskap.
dispensärsköterskor införes bestäm- Samtidigt uttalap kommissimen melse om a t t dispensarsköterska - såsom önskvärt och angeläget, att; skall vara ogift.
Och i ett annat av därest de nu f ramlagda ändringsf ör-: landstingen har motion väckts a t t eï- slagen vinna statsmakternas godkan- $orderliga Atgärder vidtagas $ör upp- nande, de principer, vilka staten am- hävande av dispensarnamndens be-.
nar f ölja i fråga.
om sina lrvinnliga slut anghende uppsägning av gifta befattningshavare, i lämplig f om; distrikts- och dispensiixsköterskor.
Den närmare handläggningen av bringas till allmän kännedom - ex- empelvis genom ett Sammanfattande den av kommissionen nu framförda uttalande i K.
M:ts proposition eller.
.fragan ha.r, ankommit på en delega- riksdagens skrivelse i ämnet.
Inne-.
tion för utredning av fragan om börden av ett dylikt uttalande bör dc?, mödraskydd &amp; t förvärvsarbetande ' vara, a t t kvinna i statens tjänst kvinnor, bestående av d r Andrea äger: ratt a t t erhålla och inneha an- Andreen Svedberg, ordförand,e, riks- ställning oberoende av civilstånd och dagsman J. Persson i Tidaholm och oberoende av maoderskap; vid barns-.
fru Disa Västberg.
Härjämte har så- börd åtnjuta ledighet under högst som särskilda sakkunniga deltagit tre månader med bibehallande av aktuarie Hedvig Demby, fr. E.
Wed- viss, i avlöningsreglemente narma- berg.
samt ombudsmannen hos jarn- re angiven del av sin avlöning; samt bruksförbundet K. Wistrand.
I ären-.
vid ledighet för sjukdom, som sa.m- dets - slutbehandling ha befolknings- manhanger. '
med havandeskap, undfh kommissionens sa.mtliga ledamöter deltagit. '
ersättning såsom vid annan sjukdom.
e n.
, ' ' I ' ' I DRICK ~ 0.
s ~ Sveriges förnamsta naturligt alkaliska vatten.
Akta endaet med vidktderide varumärke p i etiketten.
.
246 HERTHA lSlf AGA Arets IY&amp;elpris i kemi har av Ve- tenskapsdcademien tilldelats I r h e Curie och hennes man FrédGric Jo- liot, hälften till vardera, för deras gemensamt utförda syntes av nya radioaktiva, ämnen.
Lektor Eva Ram- stedt presenterar här nedan M:me Curies dotter och svärson för Her- t has läsekrets.
detta till Sceaux, där flera av deras närmaste vänner bodde.
För barnen i gärning inom radioaktivitetens om- dessa familjer ordnades privata kur- rade.
Det var nämligen strax efter ser, dar föräldrarna själva skötte un- den iildsta dotterns födelse 1897, som dervisningen i de olika amnena.
I likhet med fadern var I r h e icke Marie Curie började de undersök- ningar, som ledde - till att hon och något särskilt tidigt utvecklat barn Pierre Curie upptäckte de i naturen men visade utpräglad fallenhet för sparsamt förekommande raciioaktiva matematik och fysik.
Dessutom har amnena radium och polonium, varför hon alltid älskat sport och vistelse de 1903 tilldelades halva Nobelpriset ute i naturen.
Krigsken satte djupa spår i hen- i fysik.
Den andra hälften erhöll uranstrålarnas upptäckare H. Bec- nes unga sinne.
Hon medföljde di % querel.
För det fortsatta inghende stu- ofta sin mor och företog senare aven diet av dessa märkliga ämnen mot- p % egen hand bilfärder till fronten tog M:me Curie 1911 Nobelpriset i OCH övriga delar av landet för a t t kemi, varvid Irene fick.
föl ja henne ordna installationer f ör - röntgen- till Stockholm.
- bestrålning och hjälpa de sårade vid I ett sällsynt lyckligt hem hade den radiologiska behandlingen.
Un- I r h e tillbragt sina f örsta barndoms- der denna tid utbildade hon sig aven år i en av Paris ' utkanter.
Visserli-.
till s j uksköterska.
Eftei.
krigets slut började hon gen voro föräldrarna ofta bundna vid laboratoriet av sitt krävande forsk- mera självständigt arbete p &amp; Curie- ningsarbete, som de helt gingo upp i, laboratoriet vars, chef modern var, men d &amp; hade barnet .alltid sin käre och blev 1925 ' docteur &amp; s sciences ' på farfar, som tog hand om henne; 1904 en ingaende undersökning av de strh- lar, som utsändas av polonium.
Kort föddes även systern Eve.
H %rt var det slag, som traffade därefter anställdes hon som assistent dem alla genom Pierre Curies hasti- p % laboratoriet.
Dar traffade hon ga död 1906.
Familjen flyttade efter aven tillsammans med den unge lo- CURIE KAN SAGAS VARA 1 RENE årsbarn med sin.
moders forskar- '.
uppskattas av alla fin- smakare.
Endast en kvalité.
Den - basta ' - 1, kg.
bly£örpackningar Kr.
4:-.
-- .- * v i d Stsareplan STOCKHOLM -.
vande fysikern Fréd.
Joliot, och p5 hösten 1926 gifte de sig.
Sedan den tiden ha de, dels tillsammans, dels var för sig eller med andra rnedarbe- tare, utfört en hel del uppmarksam- made arbeten i radioaktivitet och atomfysik.
I början av 1934 gjorde det unga forskarparet den upptäckt, som nu belönats med Nobelpriset.
Radioak- tiva hade Curies kallat de amnen, som sönderfalla med en för varje am- ne konstant hastighet, varvid de sönderfallande atomerna utsända strålar av materiell natur.
Alla un- dersökningar hade dittills visat, a t t sönderfallet skedde spontant, full- komligt oberoende.
av alla yttre på- verkningar.
Det märkliga, som Jo- liots nu funno, var a t t man genom a t t bombardera ett vanligt amne t .. ex. aluminium med strhlar fran de radioaktiva ämnena kunde omvandla aluminiumatomer till atomer, som hade egenskapen a t t själva sönder- ' falla under utsändande av stralar.
För första gangen hade man ' p å ex- perimentell väg alstrat e t t radioak- tivt amne.
Säkert gjorde ' denna upptäckt ma- dame.
Curie mycket stor glad je.
Hon hann också före sin död i juli 1934 bevittna, hur liknande undersokning- ar togos upp vid radiumlaboratorier- na världen runt.
Och s % väl var jord- manen beredd a t t nu; knappt tv &amp; ar därefter, mer an ett 60-tal nya radio- aktiva amnen blivit med konst fram- ställda.
Makarna Joliot .intaga nu båda le- dande ställningar vid Radiuminstitu-.
tet i Paris.
I r b e är chef des travaux pratiques ' och Joliot ' ' maitre de Con- férences ' och med levande intresse fortsatta.
de sina arbeten, vilkas utomordentliga betydelse f ör atom- forskningen ännu knappast kan över- blickas. '
' EVA RAMSTEDT.
Mindre skolklasser!
u.
Ebba Whhner.
Skolöverstyrelsen har tagit del av Fredrika-Bremer-Förbundets skrivel- se angåen.de skolk1asser; ias elevan- tal.
Den uttalar sig om densamma i sitt yttrande till regeringen över Pe&amp;igogiska imötets i Sigtuna fram- sfallning- rörande " åt garder för ge- nomfcrande av ndem av sta5smakterna anbefallda nydaningen av det inre ar- betet i skdan. "
Fru Ebba Odhner behandlar i det följande och med den-.
na utgångspunkt frågan om mindre skolklasser. '
.
ET I. SIGTUNA JUNI.
1934 FÖR- D samlade Pedagogiska mötet ut- gjordes, av representanter för stats- läroverk samt kommunala och enskil- da högre skolor.
Dess framstallning- ar röra alltså endast dessa sk.olfor- mer.
Som första punkt i mötets framställan står: Atgarder för a t t minska klassavdelningarnas storlek ..
'.
' Att den i Sutsikt ställda minskningen av klassavdelningarnas storlek till inom realskolan 30 och inom gymna-.
siet 25 lärjungar äntligen genomfö- res " ' anser mötet vara en .nödvändig f örutsattning för genomförandet av den av statsmakterna anbefallda ny- daningen av det inre arbetet i skolan.
överstyrelsen framhåller i sitt re- missutlAtande, a t t F.-B.-F. avgivit en underdanig framställning med lik- nande ehuru nlagot vidare syftning i detta avseende, och finner de fram- ställda önskemalen om en shdan minskning i hög grad behjärtansvär- da.
- Den anser även för sin del den Trådstallningar till lampskärmar för alla ändamal.
Individuella f (lrs1ag tillverkas.
I parti hög rabatt.
Elektriska monteringar.
B R A V E, V a l l i n g a t a n 21, ~ e l e f o n 11 9587 Cyklar - elshtriskt - radio - lampskärmar. '
.
248 ' '!
HERTHA av Pedagogiska mötet ifrhgasatta minskningen av maximiantalet lar- jungar, fran 30 till 25 i gymnasiet och reaiskolans högsta klass samt fran 35 till 30 inom realskolan i öv- rigt, synnerligen önskvärd, men f ramhåller, att en sildan ändring skulle medföra en mycket betydan- de kostnadsökning.
Enligt en approx- imativ beräkning, som stöder sig på en av 1927 års sakkunniga gjord undersökning, skulle en dylik ned- skärning av klassernas .elevantal en- bart för de allmänna läroverken med- föra en merutgift för staten av be- tydligt över 2 mill.
kr.
Atgardens utsträckande till samtliga skolformer skulle kräva ett avsevärt högre be- lopp- " Under sådana förhållanden och med tanke p &amp; de många andra trängande an- slagsbehov, som för närvarande göra sig gällande, och som overstyrelsen funnit bö- r a i första hand tillgodoses, har överstyrel- sen icke ansett sig kunna med anledning.
av har Aberopade framställningar ifrAg.asatta nådig proposition till 1936 års riksdag an- gående någon ändring i här berörda a.vse- ende. "
Ehuru överstyrelsen allts % p % grund av statsekonomiska skäl av- styrker de gjorda framställningarna, erkänner den likväl oförbeh %llsamt behovet av en minskning av klasser- nas elevantal.
överstyrelsen has dessutom själv i sina riksdagspetita anhållit om anslag för en åtgärd, som kan betraktas som ett första steg till vad F.-B.-F. i sin skrivelse åsyftat.
Den betonar därtill betydelsen av den- na åtgärd genom att i sitt ovannämn- da remissutlAtande " besgagna tillfallet a t t ytterltgare fram- hava vikten av att i liiroverksstadgan redan medgiven delning av viss klass under en timme i vissa amnen, dar behovet av indi- viduell handledning a r särskilt framträdan- de, måtte med hansyn till förefintliga me- del, kunna i praktiken genomföras. '?
.
I I sin framställning till regeringen skriver överstyrelsen: " den ökning av klassavde1ning.arnas stor- lek, som de senaste årens starka tillstrom- ning till läroverken medfört, har verkat i hög grad tyngande på undervisningen, och det, framstår alltmera såsom ett angeläget önskemål.
att åtgärder vidtagas f5r ned- bringandet a v maximiantalet per undervis- ningsavdelning.
En tilliimpning s &amp; långt som möjligt av här berörda bestämmelse angående delning: av klassavdelning vid un- dervisning i vissa amnen skulle givetvis ut- göra ett betydelsefullt steg i denna rikt- ning.
Med hänsyn härtill har överstyrel- sen f ö r nu ifrågavarande ändamål raknat med ett lararbehov motsv.arande 40 extra- lärare. ' '
Kostnaderna fös 40 extraiärare uppg %r till en icke alldeles obetydlig summa.
Med hänsyn till att anslag till 329 extralärare beräknas utgöra 1.085.000 kr.
torde de belöpa sig på omkring 130.000 kr.
Men det rör sig ju har ~orn ett anslag, som mhste an- ses sa ' mycket rimligare och behjär- tansvärdare, som det avser tillam- pandet av i V %Y skolstadga redan giv- na föreskrifter.
Det borde diirför ha alla utsikter att av riksdagen beviljas.
Även inom folkskolan ha allt star- kare röster höj t s för en minskning av elevantalet i läraravdelningarna.
Nu senast har Centralstyrelsen f ör Sveriges allmänna f olkskollararf öre- ning Ingivit en skrivelse till regering- en i detta ärende.
Enligt de av skolöverstyrelsen år 1920 utgivna Planer och förebilder till ledning vid uppgörande av reglemen- ten m. m. för folkskoleväsendet inom de skilda skoldistrikten bör antalet lärjungar för exempelvis större och medelstora städer i regel utgöra i små- skolan 25 och i den egentliga folk- skolan 35.
Maximitalen angivas till för småskolan 30 och för den egent- liga folkskolan 40.
De sålunda så- som lämpliga f öreslagna bestämmel- serna torde ha fastställts i flertalet Kaffebröd, Kakor, Bakelser, T&amp;rtor och b a h e r k av alla slag, aven Matbröd.
.
S m ö r g H s ar.
- KAFFEREP ANORDNAS.
Kaffe med dopp 55 öre.
-
f olkskolereglementen.
På grund av f olkskolestadiet till 36, bör i varje 1935 års riksdagsbeslut rörande sta- fall ny lararavdelning anordnas.
I an- teils övertagande i vidgad omfattning shtning härtill he-msst ' äller Central- av kodmaderna för folkskolevasendet.
styrelsen, a t t i Planer.
och förebilder och däirned skärpta fordringar för till reglementen måtte införas en sa- ansallande av nya larare, anser cen- dan f örandring, att- antalet lärjungar tralstyrelsen, a t t man kan befara, a t t ' f ör varj e lararavdelning angives i lararavdelning&amp;rnas storlek alltmer överensstammelse med vad Central- k,ommer a t t bestämmas efter de- av.
styrelsen här ovan anfört.
skolöverstyrelsen angivna maximita- Såväl skolöverstyrelsen som repre- len.
sentanter för samtliga skolformer ha För säkrare bedömande av spörs- allts5 enhalligt uttalat, sig ' f ör önsk- målet har Centralstyrelsed företagit värdheten av en minskning av klass- en undersökning av elevantalet i de ' avdelningarnas elevantal.
M.
.
kan - olika lararavdelningarna vårteminen till fullo instämma med överstyrel- 1935 i stader med över 10.000 inv.
sen då den i sitt ovannämnda remiss- Undersökningen omfattar 819, stader utlåtande framhåller " betydelsen av och - sammanlagt 4.331 lararavdel- a t t den berorda frågan i dess helhet ningar.
Av utredningen f ramgar a t t blir f öremål f or ' fortsatt beaktande ".
i 50,7 proc.
av samtliga 1.508 lärar- ' I anslutliing härtill ä r det angela- avdelningar på småskolestadiet upp- g e t ' påpeka sakens nära samband går barnantalet till 21-25,, i 3 3 4 med.
den nara förestående omlagg- proc.
till 26-30 och i 1,6 proc.
till.
ningen .av våra folkskoleseminarier.
31-35.
I icke mindre än 85,7 proc.
Det h av synnerlig vikt, a t t därvid av avdelningarna överstiger elevan- hänsyn tages till kravet på minskat talet 20 per avdelning.
På folkskole- elevantal i klasserna, sa a t t den nya stadiet uppgiir elevantalet i 47,2 proc.
organisationen lämnar plats för ' en av samtliga 2.823 lararavdelningar framtida utvidgning.
till 131-35 och i 10 proc.
till 36-40.
Ehuru det lärjungeantal i små- I 57,2 proc.
av läraravdelningarna och f olkskol ' eklasser, som serninarie- överstiger elevantalet alltså siffran sakkunniga utga ifrån i sina berak- 30. ningar, endast har karaktär.
av en hy- ~ e n t ~ a l s t ~ r e l s e framhåller, n att.
potes, ha d e sakkunniga likväl posi- det ej a r möjligt a t t.
i klassavdel- tivt uttalat sig för en,nedskaiming av ningar av ovan angivna barnantal i de stora lararavdelningarna.
någon nämnvärd utsträckning tilläm- De framhålla: " att de ekonomiska pa tidsenliga metoder vid skolsrbe- följderna av en minskning av anta- tet.
let barn per 1äraravd.elning måste an- Lärjungeantalet f ör varje lararav- ses uppvägas av de fördelar ur un- delning bör.
enligt Centralstyrelseng dervisningens ' och uppfostrans syn- uppfattning icke överstiga på, smil.- punkt, som vinnes genom .en dylik skolestadiet 20 och på folkskolesta- " begränsning av.
klassavdelningarnas diet 30.
Då läraravdelning uppgår storlek. "
EBBA ODHNER; på småskolestadiet till 25 och p &amp; ', E d w. B e r g g r e n s EIevate1ie.r David-Bagares gata 9- 11 3 tr. Stockholm.
Tel.: 104533.
Privat 20 5533.
Teckni.n.g .. M B l n i n g.
Elever mottagas under h e l a studieiret.
...
.
.
.
-.
.
- I ',.
vantrivas Riksdagsled.
fru Vira Eklund.
Eksdagsled.
Fru Oli- via Nordgren.
h Vira Eklund: Riksdagskvin- norna.
ha främst inriktat sig på hem- och uppfostri.ngsfrågor, ASTAENDET ATT KVINNORNA vantrivas kom för mig som en fullständig nyhet .. Hos de kvin- nor jag haft nöjet a t t i olika avseen- den samarbeta med, har jag d % inte kunnat marka nhgot av den - utom kanske hos fru Gillner-Ringensson själv.
Att hon så kort tid varit syn- lig i riksdagen torde kanske tyda p % att hon vantrivs, men det behöver ju inte betyda att även andra kvinnor maste göra det.
För egen del har jag heller inte känt något av vantrivseln, kan- ske därför a t t jag aldrig Asatt .det ena arbetet &amp; got högre varde an det andra.
Om jag lagat mat eller tvättat golvet, hallit ett föredrag el.- ler skrivit en riksdagsmotion har jag gjort detta därför, a t t jag ansett det vara nödvändigt eller.
för a t t det till- fredsställt min verksamhetslust, - hur det sedan uppskattats av andra har varit en bisak.
Och skulle män?
nen inte visa mina ord den uppmärk- samhet, jag själv anser dem vikda, får jag val trösta mig med att de kunna vara ännu mer ouppmarlisam- ma nar andra man tala.
bred, för draperier, ottomsnöverkast, borddukar m. m., .värme- och ljudiso- lerande.
Finnes i stor färgsortering.
Pris endast 5: 75 pr meter.
Oskarsons Lager, Kungsg.
' 70, Sthlm.
Att ha blivit vald av s A v a.1 man s o m kvinnor anser jag i övrigt - tvärt emot fru Gillner - vara av särskilt varde.
Det visar ju att aven männen erkänna kvinnors behörig- het, nar det galler landets hushall- ning.
En granskning av kvinnornas arbete i riksdagen ger ocksh vid han- den, a t t de främst inriktat sig p &amp; de frhgor,.
som ligga inom liernmets och uppfostrans omrAde.
Deras " moder- lighet " kan knappast betvivlas.
Var- för satta " politiska kvinnor " och " hemkvinnor " mot varandra som oli- ka begrepp?
De flesta " politiska kvinnor " jag känner äro lika goda " hemkvinnor " som trots några andra.
Min %sikt ar, att den stora mang- den av sunda, arbetande, ansvarskan- nande kvinnor visst inte känner n %- gon vantrivsel.
Existerar denna tor- de den vara a t t finna hos vi; sa extre- ma " feminister " eller hos kvinnor med sådan lynneslaggning, att de aldrig kunna finna sig tillrätta har i livet, de m &amp; sen ägna sig å t hem el- ler politik.
Och ' dem hjälper man varken med broschyrer eller diskus- sioner - om dem borde man tala s % litet som möjligt.
V i m E klund.
Sigrid Gillner-Ringenson har i sin lilla klagoskrift " Kvinnor- Karin Fjällbäck-Holm- Sthlms s barnavårdsnamxder: Stadsfiu~1lmiikti.ge -- led.
fru Elisif Théel.
, bl.
m. v. ordf. i Fru K. Fjällhäck-Holmgren: Låt oss icke bli missriktat patetiska eller alltför subtila och 1 % oss framför allt behålla vårt sinne för proportioner!
.
ARFÖR 1GöRA SAKER OCH V ting mera märkvärdiga och kom- plicerade an de i själva verket äro ?.
Att ett löst problem i sig själv föder nya problem lär man val aldrig kunna komma ifrån och det var väl ingen som inbillade sig a t t kvinnornas fri- are ställning, deras medborgarrätt och deras ratt till ekonomisk själv- ständighet genom yrkesarbete skulle kunnagenomföras utan a t t f ö r a med ' na vantrivas " dokumenterat sin vantrivsel i det offentliga livet.
Om e n kvinna vantrivs, måste a l l a göra det, anser hon med påtaglig fallenhet for att gene- ralisera, och med dunkla fraser predikar hon en kvinnlighetens och moderlighetens ' renässans för sina medsgstrar, som.
" med sin vunna medborgerliga och nzänskliga fhh.et ska gå.
till- baka t21 frivilligketens och den kvinnliga instinktens vädd, där kärleken och o f ferviljan blorn- mar ".
Kvinnorörelsen göres an- svmig för en steril tidsanda och förf.
rosar knappast de kvinno- organisationer, h m s jalu tillhö~t.
Hertha h a ~ ' v a n t sig till någ- r a representantiva kvinnor, som ha årtiondens arbetserfarenhe- ter i det offentliga livet - det politiska, och sociala - vid man- nens sida för att be denz be- svara \ frågan " Vantrivas kvin- norna? "
munalt förtroendeuppdrag och g&amp;r in sig en del konsekvenser, som kan- för a t t sköta det efter basta förmåga, handa varken vor0 väntade eller ön- samvetsgrannt och ihärdigt och utan skade.
Ä r det därför någon som på överdrivna föreställningar om sin fullt allvar särskilt och bara för kvin- ' egen vikt och betydelse.
d &amp; blir ar- nornas vidkommande skulle önska betsprestationen.
bedömd efter sin den " gamla goda tiden " tillbaka?
egen art, oberoende av vem som ut- Knappast.
Livets lag a r utveckling fört den, man eller kvinna.
Missrak- och nya former, den lagen galler för ningar och hårda stötar f å mannen mannen, och den galler, för kvinnor- t a och h.ål1a ut ändå - och det måste.
na och det basta och fornuftigaste också.
kvinnorna kunna!
Att kvinnorna .skulle på nggot satt: man kan göra a r att så snabbt och smidigt som möjligt söka anpassa sig taga skada tiJl .sin sjal.
genom ett ve- efter de nya formerna i stallet för att derhäftigt och ' på ansvarskänsla och som Lots berömda hustru bara stirra kunskap grundat deltagande i de för alla medborgare gemensamma sam- tillbaka ooh bli förstenad.
Vad kvinnornas vantrivsel i det di- hallsuppgifterna a r för mig ett obe- rekta samhallsarbetet beträffar m % gripligt nonsens.
Lat oss icke bli jag uppriktigt saga, att ag icke rik- missriktat patetiska eller alltför sub- tigt förstår fru Gillners synpunkter.
tila och ' låt oss framförallt behålla Atar man sig e t t statlirrt eller kom- vart sinne for proportioner -.
icke värmelednings A.-B.
CA-L 0 R ' W w ' Arbetarg.
32, Sthlm.
Tel.
Växel 23 18 $5.
Tapeter Irg,a8rnforgsg.8 S t o c k ' h o l m rdegromudr.
: Varmebolaget.
Tillverkar apparata och levererar värrneler~nin~ar.
illa brukliga syr ta^ för angkölw- och maskintvättsanläggningir, d &amp; f cktioas- Q &amp; atciilise~nnirnaI~vsninu~r.
överdriva vår betydelse ooh vikten av våra insatser - men heller icke un- derskatta dem!
D % ha vi säkert, litet var lättare att trivas.
kvinnorna böra tillägna sig.
" Vi van- trivas " i den mån vi ingenting f å ut av livet och vårt arbete; med f å ord: något kunna vi alla f % ut, förutsatt att icke egoismen sitter i högsätet.
Karin Fjall back-Holmgren.
Elisif Théel.
Fru E. Théel: Vi vantrivas i den mån vi!
ingenting få; ut av livet och vårt arbete.
OKEN AR NARMAST.
AGNAD B Inte att väcka undran och förvåning.
ett ord till tack har förfat- n Frau Olivia Nordgren: Genom att stalla oss likgiltiga for samhallsar- betet skulle vi svika en av våra främsta plikter.
M VI KVINNOR, SOM DELTA- O g a i offentligt arbete vantrivas?
tarinnan till övers för de modiga kvinnor, de energiska föreningar av PA den frågan vill jag för egen del skilda slag och åsk %dnin.gar, som - och jag tror, a t t detta understryl t r a t t i breschen.
för a t t sliaffa kvin- kes av de flesta offentligt arbetande norna medborgerliga rättigheter och kvinnorna - svara ett bestämt: Nej, likställighet med mannen ifrhga om vi vantrivas ej!
Och inte heller an- inöj lighet till utbildning, arbete och ser jag, a t t det med fog kan klagas utkomst.
Allt det dar skola vi na- på männens bristande uppskattning turligtvis ha, det a r s % självfallet a t t av vårt arbete.
Undantag finnas na- det lönar sig knappast a t t spilla ord turligtvis har som p % alla andra om- p %.
Men dessa frukter p % kunska- råden.
Men under den tid av nara ett pens träd skola icke bega * gnas till kvarts sekel, som jag arbetat tillsam- det de äro avsedda för.
Om vi för- mans med män på skilda områden av det offentliga livet: i stadsfullrnä.kti- söka göra detta, då äro vi ' a t t be- ge och övriga kommunala institutio- trakta som männens ynkliga efter- ' ner, i landsting och riksdag, i utskott apare, kommittéhastar, smil, vardelö- och kommittéer, såväl som inom olika sa kuggar i det stora maskineri, i organisationer, har jag aldrig märkt vars heliga namn så mycket .anda- något av vare sig den bristande re- m %lslöst talats, skrivits och hand- ' spekt eller den föraktfulla likgiltig- lats.
het för kvinnornas arbete, som Sig- Vid en nyss bortgangen märkes- riad Gillner påstår vara tillfinnandes mans .b %r talades kloka och manan- hos männen.
de ord om hiingivenheten, .viljan att.
Sigrid Gillner efterlyser kvinnor- t j ana,.
f örm %gan att underordna eg- nas samhälleliga medarbetarskap f ör na önskningar och begär under la- de frågors lösning, som " direkt ha gar, som syfta till det helas val.
En med modersgärningen, hemmet och slidan uppfattning om en människas barnens halsa och lycka a t t göra ".
plikt och ansvar a r det som känne- Om hon med mindre självgod över- tecknar vad vi gemenligen kalla.
en lägsenhet, men med större ärlighet, personlighet.
Men den uppfattningen gått till verket a t t granska sina med- ar vitt skild fran den egocentriska systrars samhällsinsatser, innan hon livsaskadning, som .fru Gillner anser satte sig till doms över dem, skulle Möbeltyger, mattor, gardiner och broderier.
Renoveringar.
Skolor för utbildande av vävlärarinnor och textila konsthantveykare Biroerjarlsc).
16, Sto c k h o l m. Tel. 60 48 63 1
RERTHA.
.
hon ha funni; att det ä r just dessa frågor, kvinnorna i riksdagen motio- nerat om och talat för under de .år de haft sate och stamma dar, något som ett studium av riksdagens handliqgar också ge vid handen.
Och vad ä r det kvinnorna i det kom- munala arbeta för?
Är det inte just omvårdnaden om barn och Bldringar, skolfrågor och hälsovård, som de nar- mast tagit som sina uppgifter?
Fler- talet av de i det offentJiga arbetande kvinnorna ha därjämte f ullgjort sin mödragarning och fött landet söner och döttrar.
Sigrid Gillners föraktfulla omdöme om de kvinnliga organisationerna skall ja.g inte har gå närmare in på, utan endast erinra om, a t t det var inte minst tack vare de olika kvinno- organisationernas enhälliga uppslut- ning kring kravet ' på ett statligt mo- derskapsskydd, som dena fråga, efter a t t under tre årtionden ha stått på dagordningen, äntligen 1931 fick sin, första lösning, och principen om sta- tens skyldighet mot landets mödrar inskrevs i svensk lagstiftning.
Med sin lilla skrift torde Sigrid Gillner närmast ha deklarerat sin egen oförmåga att finna sig tillrätta med det offentliga livets tunga och krävande, of ta föga uppskattade ar- bete.
Efter fyra &amp; fem månaders riks- dagsarbete har hon kommit un- derfund med a t t hon vantrivs.
Detta m ' å vara hennes ensak.
Men det a r inget avgörande bevis för vare sig att det råder n %gon allmän vantrivsel bland kvinn.orna eller a t t dessa äro obehövliga i samhallsarbetet.
Genom att stalla sig likgiltiga för detta skulle kvinnorna tvärtom svika en av sina främsta plikter både som mödrar och samhallsmedborgare.
Oliviu Nordgren.
-.
. '
253.
Ett hundraårs- 0 minne, A MORGONEN D E N 22 OKTO- er 1931 strålade plötsligt solen över Göteborg.
Höstens regn och rusk hade vikit för en dag.
Och utanför Kjellberg- ska flickskolan vid Södra Vägen vajade en stor, splitterny blågul duk, go ava a v läroverkets nuvarande elever på skolans I 00-årsdag.
Senare på förmiddagen ägde .en oför- glömlig minneshögtid rum i det nyinvig- da konserthuset.
Symfoniorkestern bril- jerade, talen flödade (hur kan fröken Kullgrens röst ljuda precis lika ung och distinkt, som när, man en gång prövade in i 1:sta klass?
), gåvor överlämnades, en kantat framfördes med text av sko- lans nuvarande avhållna rektor Hillevi Gödecke, samt musik av Alice TegnCr.
Man var verkligen re:dan i .feststäm- ning kl. 7, då den stora banketten å Börsen skulle gå av stapeln.
Men aven det mest strålande jubileum förbleknar.
Kvar står emellertid som ett minnesmärke däröver den festskrift, som fröken Thyra Kullgren utarbetat till I 00-årsdagen.
Såväl till utstyrsel som innehåll ger denna minnesskrift ett gediget och ve- derhäftigt intryck.
Fröken Kullgrens teckning av Jonas Kjellberg och historik över skolan präglas ej bara av saklighet, byggda som de äro på gångna tiders sty- relseprotokoll, årsredogörelser m. m., utan visa också ett varmt hjärtas och ett humoristiskt sinnes sunda urval av au- tentiska godbitar.
Man följer skolans öden från den dag, då Jonas Kjellberg, p å sin 71-årsdag. '
Fysikalisk-Dietisk-Kuranstalt 1,000 H u l t af o r c numalirka mrvsjukiomar, mag- och tamtiidanden kroniska fot över havet Behandling av iiommor, t amt andra sjukdomar.
Alla runderna badformer, elaktriïitetslahaadling och marinage.
/ ndivrdueiI diet.
Yetzet8; ri~k och hla~idad koat; .Helpenuian.
Bertir utförligt pro-.
spekt.
Moderata priser.
Inga drickap Overiäkare: D:?
E. Garby Postadr, Hultafors.
Tel. BorPs 695, Rävlanda 68, Hultafors 16.
Un&amp;r samma ngun: Nyhyttane Badanst.
Jarnboåa, öppen hela aret, Ekebyholme Badanet.
Rimbo, Opp.
sommarm., Sthlme Fysik.
Kuranst.
Humlegirdeg.
18. '
,
254 HERTHA den 22 oktober 1826, undertecknade det gåvobrev genom vilket han donerar EGERINGEN HAR TILLSATT 3 3.
3 3 3 V 3 riksdaler banco att efter hans död användas till läroanstalt » för detta IWen upplysningsnämnd och ett i så måtto vanlottade Kön&gt;&gt;, på det att kulturrhd f ör främjande av upplys- flickan må » beredas till en kunnig, sedig ningsverksamheten i utlandet angå-: och väl utbildad Samhälls-menniska, god ende Sverige, en svensk samling ut- maka och from Husmoder ».
Man läser ht alltsa och som siidan en tacknam-.
om skolans yttre utveckling från den lig och välbefogad åtgärd.
I upplys- första förhyrda lokalen i garvare Kind- ningsnänmden sit-ta 10 man (5 ord.
o. bergs hus allt intill dess nuvarande ut- 5 suppl.
), i kulturrådet 28 män och 2 vidgade och restaurerade fastighet med kvinnor.
De senare äro författarin- skolkök, elevbibliotek, särskilda teck- norna Marika Stiernstedt och Anna- - nings- oih fysiksalar i.
m.
Man lyssnar Lenah Elgström.
Då man val vågar till det inre skeendet under dess.
olika p %st %, a t t kulturen ar ett gemensamt föreståndarinnor,.
vilkas utprajlade per- resultat av bdde mans och kvinnors sonlighet fört stiftelsen framat i dona- prestationer, kan den kvinnliga pro- tors anda från den svunna tid, då Tanxe centen i förevarande fall ej betecknas Eldrup under handarbetstimman berät- som på något satt Överväldigande.
tade om sina resor i främmande land, Att kandida.tbrist bland kvinnorna.
till den moderna skolformen med dess skulle f örsvara den Övervägande man- sociala föreläsningsserier, skolresor och liga sammansättningen i nämnd och r %d ä r fullkomligt uteslutet.
föreningar.
Kvinnorna böra emellertid e j - Givetvis beskrives även det med stif- det äro vi angelägna om a t t under- telsen förknippade seminariet - bzde - vid detta och liknande till- stryka det första, tvååriga försöket av år r 884 fällen, utses, da.rför a t t de r %ka vara och det med så stor entusiasm omfattade kvinnor men ej heller, s å som oftast och organiserade, nu tyvärr ned !agda, händer, förbigås därför a t t de ej råka Högre Lararinneseminariet 1908- I 932. vara man.
Ty vi leva ju ändå i ett Personliga minnen ge innehållet eii in ' - .demokratiskt land och e j i en reaktio- tim touche, ej minst de från fru Eldrups när diktaturstat!
och Therese Kamphs matriarkaliska- ti- der.
Marta Edquist levandegör på ett rikt och roande bildreportage höja bo- alldeles särskilt satt stallningen som elev kens varde.
och lärarinna under den storvulna pe- För oss, som i hem eller skola ha hand dagogen fröken Martha von Friesens om den nya generationen, galler det spira, under det att skildringarna frbn emellertid ej blott att beundrande se till- Thyra Kullgrens skola och semin2 - riuin ' baka på tappra pionjärer utan framför mera motsvara vår moderna tidsanda.
allt att med ansvar inrikta oss på fram- Många avhållna och uppskattade Iara- tiden, eller som herr Engberg i sitt tal ut- rinnegestalter skymta förbi i dessa olika tryckte det: fostra fram det geniala i » minnen ».
I ett överenstamma de dock kvinnokönet.
» Vi man », fortsatte han, alla:- de utmynna i en enda stor tack- » vill inte ha förlästa, nervösa, hysteriska samhet, i vilken säkerligen vi alla, som kvinnor, utan glada, sunda; goda, tän-1 ta del av detta intressanta kulturdoku- kande och intelligenta! » En god om- ment, varmt instämma.
skrivning; av donators intentioner för ' u Belägen 600 fot över havet i vacker Bergslagsnatur.
Barrskogsluft.
Nya badavdelningar med behandling av ischias, reumatism, nervlidande, högt blodtryck m. m. Skod~borgmetoden.
Vegetarisk och blandad kost.
Ett 20-tal moderna rum med varmt och kallt vatten, w. c. och värmeledning.
Pensionärer mottagas.
Ned- satta priser x septcmeber-x.
juni.
Begär prospekt.
Adress: Järnbo4s.
Telefon 13.
E n j u ~ l e u m s f e s t f&amp;des ' d e n 2 9 - G - ' vembe ?.
ci hotell S a v o y i London med an1eclnin.g a v a t t femtio c i ~ förf lzttit sedan Martina B e r g m a n grundade det första institutet för fysisk.
fostran i det stora öriket genom utbildandet a v g y n n a s tik la rap in no^ enlibt iLingska systenzet.
H &amp; n e d a n skildrcis i anslutning till jzthileet Martina E es-gnian-Österbergs banbqjtande tivsgumiing.
FRAN AR I 881 HADE FROKEN Bergman framgångsrikt verkat som gymnastikinspektris i Englands huvud- stad samt tillika utbildat ett tusental av landets folkskollärarinnor till ledare i fristående svensk gymnastik, varvid hon vunnit vackra erkännanden som gymfia- stiklärarinna.
* Under deilria tid hade den tanken väckts hos henne att även utom folk -- skolans sfär införa det Lingska systemet, och som idealet för fysisk fostran fram-.
stod därvid för henne en förenin~ av den svenska friskgymnastiken med eng- elsk friluftsle !&lt;.
Redan år I 885 hyrde fröken Bergman i denna avsikt ett hus i L O ~ ~ O friskaste IIS och trevligaste förstad, Hampstead, där hon anlade ett &gt;&gt;Physical Training.
Gol?
lege?
för utbildning av lärarinnor i den: na fysiska fostran.
Föga uppmuntran och förståelse rön-.
te i sin början detta nybildade företag; som startades med blott fyra elever.
Man ansåg sig nämligen ej ha råd att bestå lyxen av Ben lärarinna, som skulle ge hela sin tid och hela sitt intresse åt.
s.
i m m a skola, vara ledare på lekplat-.
sen likasom hon var det i gymnastiksa- len, övervaka barnens utveckling, före- komma deformiteter samt vaka.
över skolans hygien.&gt;&gt; O -.
Martina ~ergrnm-öster berg^ coliege; /.
---, Det var därför ej alltid så lätt för den svenska pionjären att övertala skolföre- ståndarinnor att inom sina läroverk för- söka systemet.
Efter att ha ingått äktenskap år I 886 med den lika framsynte lektorn i Stock- holm, Edvin Usterbirg, ägnade sig fru Martina Bergman-Osterberg helt åt sitt Hampsteadinstitut, och, tack vare hen- nes ideers inneboende kraft, buren av en- tusiasm, energi, sällsynt organisatorisk talang samt hög intelligens, gick före- taget raskt framåt, och än i dag tanka Sveriges kvinnor med glädje och stolthet pi, att det var genom en svensk kvinn- lig gymnast, som den svenska gymna- stiken infördes i Englands skolor.
Okad tillströmning av elever föran- ledde emellertid fru Bergman-Ckterberg att år 1895 flytta sitt college till den i Kent, en timmes vag från London, av henne köpta egendomen Kingsfield, dar hon i en naturskön.
trakt skapade ett idealiskt hem åt sig och sina flickor.
Härifrån fullbordade Lings svenska s j.- stem sitt segertåg till ' i första hand de engelska undervisningsanstalterna, och det kom en tid, då efterfrågan på gym- nastiklärarinnor från fru Bergman-Os- terbergs Kingsfieldinstitut var större än tillgången.
Det var nämligen icke endast i skolor över hela England, som hennes elever ledde och ännu leda undervisningen i svensk gymnastik, I klubbar för fa- briksarbeterskor och sömmerskor, i sko- lor och asyler för dövstumma och blin- da, i ~ o l l Ö w a 0th ~ s ~ l a &amp; o w s fängel &amp; ANDERSSONS a ni frisering Centralbadet, Stockholm.
R E K Q Elegant.
M M E N D E R 4 S. Förstklrselg.
/ hela kroppen vilar i bekvarnaskor från S i b y l l e g a f a n 5 3 {invid I&lt;a&amp;vigenl.
#.
HERTHA 256,.
har Lingska gymnastiksystemet införts bland kvinnor.
På engelska sjukhus fö- restås avdelningar f ör sjukgymnastik - och massage enligt sven~kt system av kvinnor, utgångna från fru Bergman- - Osterbergs » Physical Training-College ..
De arbeta i flickskolor i Syd-Afrika, inneha anställningar i Amerika, Mindre Asien och Australien, och tack vare fru B.-O:s energiska verksamhet har svensk gymnastik vunnit inträde i engelska ha- ren och flottan.
&gt;&gt;Jag älskar både England och Sve- rige, annars hade jag aldrig lyckatsr, yttrade fru Bergman-asterberg en gång såsom en förklaring på den framgång, som krönt hennes livsverk.
Kärleken till England och i synnerhet till Englands kvinnor tog sig uttryck i den storartade gåvan till engelska nationen av Kings- fields college med allt, vad därtill hörde, för att hennes verk skulle vara tiden ut till höjandet av de engelska kvinnornas andliga och lekamliga vigör.
Kärleken till Sverige visade Sig i de storslagna donationerna till Fredrika-Bremer-För- bundet av de adla makarnas egendom Agelryd i Båstadstrakten, dar lanthus- halls- och trädgårdsskola inrättats för unga kvinnors utbildande i olika yrkes-.
grenar, och hennes Fond för svenska kvinnor .i liknande syfte.
Varmt intresserad för +n kvinnliga rösträtten, skänkte fru Martina Berg- man-Osterberg dessutom jo.000 kronor tre år före sin bortgång de!
29 julio I 91 j att med 5.000 kronor per ar i tio ar ut- gå till samhallskurser i kvinnans med- borgerliga fostran, huvudsakligen- på landsbygden.
Hemlandet har förstått att uppskatta sin utomlands banbrytande dotters livs- verk.
med al je^ &gt;&gt;Litteris et Artibus~ hör till de utmärkelser, som kommit henne till del, och för det arbete hon nedlagt samt det bidrag hon givit till ett Av m h till hGr man undranden om de hinnliga lakarnas antal och deras insats i samhället.
Ibland frågas varfik de inte syssla med an det ena, an alet andira ..
Även i dagspressen ser man då och d &amp; små blankare.
Detta ar amaken till att denna artikel skrivits.
Av dr Sofia Allevin.
1 nalstvrelsen 1931 ARS AV KUNGL.
MEDICI- utgivna läkarmatrikel fin- ~fi nas upptagna kvinnliga läkare.
Av dessa utöva emellertid ej alla lakar- verksamhet.
Av de 171 inneha 34 all- män tjanst, vari då ej skolläkartjanster äro inräknade.
Medräknar man .dem som inneha kommunal eller statlig skollakar- tjanst, blir det 11, som inneha allmän tjanst.
Ytterligare några tjänstgöra dess- utom som skolläkare i privata skolor.
Omkring I j arbeta som underläkare vid sjukhus, sanatorier eller universitetskli- niker.
Två äro docenter, en i Uppsala och en i Stockholm.
Inom den öppna sjukvården äro j överlakare, inom sinnessjukvården ha vi 6 kvinnliga överlakare.
En ar distrikts- läkare och en ar stadsläkare och jarn- vagslakare.
Annu ar ingen provinsial- läkare.
Men vi skola inte glömma, att behörighetslagen trädde i k r a f t först 19zr och att det dessutom faktiskt före- l&amp;Gt motstånd på högre ort mot att be- satta provinsiallakartjansten med kvin- rationellt ordnat upplysningsarbete bland Sveriges kvinnor, har hon hedrats msd utnämningen till den svenska röstratts- föreningens första och enda hedersleda- mot.
Hanna Flyborg.
Iöjd+wdeleiing Sveavägen 40, Stockholm - Tel. 20 88 18.
S J U KSKUTERSKEUTRUSTNINGAR, GOSS- och BARNKLAD ' dR MOTTAGER BESTALLNINGAR 67 48 30.
Pirge~jarlsgatan 12.
61 23 45.
Stockholm.
* * Hjåip genom ej8lvhjalp. "
i " .-.
.
.
-.
- -.
.
, nor, vilket gjort, att de ej brytt sig om att utbilda sig för dylik tjänst.
I pressen har det flera gånger sagts, senast av professor Essen-Möller, att det ar underligt att de kvinnliga lakarna ej agna sig åt gynekologi och obstetrik.
Härmed förhåller det sig emellertid så, att det de sista I g åren förelegat nästan oöverkomliga svårigheter för de kvinn- liga läkarna atf skaffa sig den härför nödvändiga utbildningen.
Just på de områden, som synas ligga de kvinnliga lakarna närmast, nämligen gynekologi och pediatrik, har det största motståndet rests mot att ge de kvinnliga lakarna utbildning och arbetstillfällen.
Och detta motstånd har ofta kommit just från resp. ' fackprofessorer.
Det har ofta varit omöjligt att få de första tillfälliga för- ordnandena och så skaffa de första nöd- ' vandiga meriterna.
Så länge professorer- na Netzel och Sahlin verkade, fingo de kvinnliga lakarna gynekologutbildning och blevo också gynekologer.
I andra länder, dar man inte utöyar samma utbildningsbojkott som har, visar det sig, att kvinnorna gärna syssla med förlossningskonst och kvinnosjukdomar.
I såväl England som Finland finns det t. o. m. kvinnliga professorer i obstetrik och gynekologi.
Jag tror alls icke att det förhåller sig så som t. ex. professor Essen-Möller i en tidningsartikel velat .göra gällande; att kvinnorna draga sig för oregelbundenheterna i arbetet.
Barn- morskorna låta ju ej avskräcka sig har- av, detta trots att deras arbete ar myc- ket sämre betalt och många gånger kan- ske ändå mer tålamodsprövande an ob- stetrikerns.
.
Att de kvinnliga lakarna har hemma endast i ringa utsträckning utbilda sig till kirurger, beror nog ratt mycket på den svenska sjukvårdens organisation.
Det lönar sig inte att utbilda sig.
till.
kirurg, om man inte kan hoppas på en sjukstuge- eller lasarettslakartjanit.
Och man har kunnat konstatera, hur svårt det ar för en kvinnlig läkare bkra att få en underlakartjanst på en kirurgisk lasarettsavdelning.
.
A t t kvinnor, om de få utbildning, 1 kunna bli framstående kirurger framgår med all önskvärd tydlighet av rappor-.
terna från kriget, då de kvinnliga ame- rikanska och.
engelska kirurgerna ut-: förde var och en hundratals stora och - lyckade operationer till på köpet under särskilt primitiva och påkostande för- hållanden.
.
.
.
I .Indien och Kina arbeta säkert minst.
zoo kvinnliga läkare som gynekologer.
och kirurger.
I Amerika ach England ver- ka också ett flertal kvinnliga gynékolo- ger och kirurger och ha stor praktik och.
mycket stora-inkomster.
.
För att återgå till de kvinnliga lakar- na i Sverige syssla flertalet med privat praktik.
Av dessa äro 3 I praktiserande i Stockholm.
D e övriga bosatta i landets övriga stader eller på landet.
En stor del av de kvinnliga lakarna-ha visat ett stort socialt intresse.
De ha varit, och äro medlemmar i hälsovårds-, barnivårds- och.
nykterhetsnämnder.
.
Aro medlemmar i.
stadsfullmäktige.
.
Andra ha suttit eller sitta i kungl.
kom- mittéer för lagstiftning i olika frågor, där den kvinnliga läkarens sakkunskap varit av synnerligt varde för vårt folk.
.
Qe kvinnliga lakarna h a varit ban- brytande på sexualupplysningens områ- de, ett område dar Sverige är ett före- gångsland.
De insågo också att fy laxen, d. v. s. förebyggande av sju dom, ar något minst lika viktigt som botande a v sjukdom.
Slutligen ett råd till de unga medi- cinarna: Skaffa er .. ordentlig utbildning!
Ge inte tappt, var uthålliga och förlora inte modet!
So fia Allevin.
, K ' " e w Lida ~.errgård.
mellan Mariefred o. Strangnäs, 1 % tim. bilresa fr, Stockholm.
Högt.
sunt läge, vac- ker park ' o.
skog.
Modernt, komf., härliga bäddar, eleg.
sällskapsrum.
Prima kök.
Förstkl.
ref. Fru Astrid Printz, Valsberga.
Tel.: Aker 2.,
Docent Alf Johansson.
Sedan någon ' tid föreligger bo- stsdssodala utredningens andrd be- tankande det f ~ r s t a återgavs i Hesthals febremn:r - som har till tö- remåi hälsovårdssta~dgans bestäm- melser om bostad samt bostadsin- spektionms organisation i städer och stadsliknaride wehallen (Statens of f. 1935 49).
h t h; ir nedan PV utredningens seki., doc. Alf Johansson.
- ETANKANDET GRUNDAR SIG - i huvudsak pH utredningar, verk- av kommitténs hygieniska experter, generaldirektör Axel Hö- jer och överläkaren Rolf Bergman.
Till utredningen ä r såsom bilaga I av smålägen- fogad en heternas beskaffenhet, utrymmesför- hållande och utnyttjande, vilken verkställts av bostadssociala utred- ningen i samarbete med 14 större och medelstora stader.
Den som är in- tresserad av att f &amp; .en inblick i den fundamentalt viktiga sociala frliga, som bostadsfragan utgör, bör inte försumma att ta del av denna under- sökning, som på ett 18ngt mera in- tensivt och inträngande satt an n %- gon tidigare bostadsundersökning statistiskt belyser bostädernhs kva- litet och förekomsten av hygieniskt mindervärdiga bostadek, sovluftrymd och sovplatsfördehing, förekomsten av samboende mellan halvvuxna och vuxna, som icke sammanleva som makar o. s. V. Man fhr ett starkt in- tryck av hur oerhört mycket som å t e r s t h innan det tål att sägas, att svenska f oket överlag natt ' .en rimlig bostadsstandard.
Grundfelet ä r först och framst att den typiska familje- bostaden ä r otillräcklig för en nor- mal familj och a t t de familjer, som ha störst bostadsbehov, d. v. s. de större barnrika f ami1 j erna, samtidigt ha minst förmåga att ' tillgodose sitt bostadsbehov och därför av ekono- miskt nödtvhg drivas till de minsta.
och kvalitativt sämsta lägenheterna.
Men dessutom frarngar av undersök- ningen, hur horribelt illa de faktiskt tillgängliga bostadsresurserna ofta utny Hj as; " finr~mssystem ' ~ och land- Sa f o r ~ e r av of Öniuf tigt bostadsut- nyttjande visa att frågan o n bo- stadsförhållandenas förbättring ä r.
inte endast en fråga om ekonomiska och administrativa atgarder frfin statens sida utan också en fråga om u~pl~sning- Det kan icke bestridas, att de nuva- rande förhhllandena beträffande bo- stadsövervakningeil även i städerna pH.
de flesta håll äro otillfredsställan- de.
Bo~tadsbestammelserna i hälso- vårdsstadgan ge i sin stundom alltför vaga formulering otillräckligt stöd för ingripande mot undermåliga bo- stader och överbefolkning i lägenhe- terna.
B.ostadsinspektion finns an- T ' gnd&amp;k §.imon.
Grosin,.
Södermalmstorg 4, 1 tr. Tel. 40 77 10. f redag kl- Mottagning: måndag, 0nsd.w~~ lördag; tisdag, torsdag kl- 10-12 Annan tid efter överenskommelse kl .. 2-3. pr tel. 40 77 10.
Kostnaasfri rådfrågning.
5-7 ~1 I ngen butik.
1 nga omkostn.
DETTA OR- SAKEN TILL V &amp; ~ ~ PRISER,
.
HERTHA, ordnad endast i.
omkring half ten av våra stader och nästan inte alls i stadsliknande samhällen.
Huvudor- saken till den nuvarande inef f ektivi- teten i den samhälleliga bostadsvår- den ligger dock i byisten på ersätt- ningsbostader i överkomligt prisläge., Det ä r därför en oundgänglig förut- sättning för förbättring på dessa om- råden a t t det allmänna lämnar eko- nomiskt stöd å t anskaffning av billi- ga ersättningsbostäder.
Såtillvida kunna bostadssociala utredningens tidigare förslag om bostadssubven- tion och dess nu föreliggande förslag ses som naturligen sammanhörande delar i ett enhetligt program för bo- stadsf örhållandenas f örbättring.
Förslagen till anaringar i hälso- vårdsstadgans bostadsbestämmelser innebära.
väsentligen a t t minimikra- ven konkretiseras och kompletteras, a t t.
hälsovårdsnämndernas ingripan- de göres obligatoriskt; då minimikra- ven ej äro uppfyllda, samt a t t trång- ~boddhetsbestämmelse~na förtydligas Då ett omed.elbax-Z ge- och skärpas. '
nomförande av alla kraven a r prak- tiskt omöjligt, kompletteras bestäm- melsen om obligatoriskt ingripande med en bestämmelse om skyldighet till diskretionar prövning, varigenom det göres möjligt a t t t. ex. förbjuda en lägenhet för barn men tillåta dess användning för vuxna eller a t t p % viss tid meddela uppskov med förbud eller förelaggande.
1 v a g a om bo- stadsinspektionens anordnande och verksamhet beredes medicinalstyrel- sen ett visst inflytande i syfte a t t n &amp; största möjliga enhetlighet i tillämp- ningen p &amp; olika orter.
Den.
u r bostadssociala synpunkter viktigaste delen av .förslaget a r otvi- velaktigt trångboddhetsbestammel- serna, vilkas antagande skulle ge.
259 hälsovårdsnämnderna det effektiva instrument i kampen mot trångbodd- .. heten, som hittills praktiskt taget helt saknafs.
De bygga bl.
a. p &amp; de normer, att i bostadslägenhet, i vil- ken bor familj med mer an ett min- derårigt barn, böra finnas minst ' två såsom boningsrum godkannb ' ära ut- rymmen, samt a t t familj med mer an två barn bör ha minst två rum och (som boningsrum användbart) kök.
I. fråga om bostadsinspektionens, organisation föreslås, att den ord- ning, som vid årets piksdag bestämts för landsbygden, utsträckes till alla samhällen upp t i l l 5.000 invånare.
Även för större orter föreslås at€ den fortlöpande primära inspektionen överallt ålägges, distriktssköterskor, som i bostadsarenden vid sin sida hg speciella tjänstemän (bostadsinspek- törer eller - inspektriser).
För orter mellan 5.000 - och 20.000 invånare an- tages dessa tjänsteman d,elvis kunna syssla ' med aven andra hakovårds- uppgifter, men för orter över 20.000 invånare kräves heltidsanställd bo- stadsinspektör.
För de tre största staderna raknas med en bostadsin- spektör.
för c:a 60.000 invånare så- som, behövligt.
Statsbidrag skulle ut- g &amp; till såväl distriktssköterskor som.
bostadsinspektionens speciella t j ans- teman. '
.
.
.
.
Stipendieinstitatianen har till ökning av Gävleborgs läns fond mottagit kr.
5.000: -, insamlade av förbundskretsen i Gävle o,ch länets stipendienämnd.
Härigenom möjlig- göres utdelningen av ännu ett stipendium.
från ~ ä v l e b o r ~ läns i fond, vilket är syn- nerligen glädjande i dessa tider, då allt större krav ställas på våra fonder.
k ö p e r billigt Kond / toriet för alla), belägna Var N I i n bor kunna v1 tack vare vira val- butMer snabbt beljana Eder.
N / blfr a l l t i d b e l t i t s n.
med ink&amp;en ' F~.LPIPS KORIDPTORII Regeringsgatan 27-29.
Norrtullsgatan 70.
Best.-te /.
11 45 11., 33904. i A~YRORNAS FöRSALJNINCSLOKAL, Bondeg.
94, Möbler, S a n p o. Cilngklader, Husgerid Kok- o. Kop- parkärl Gasugnar o. Kaminer, ~ r m a t u r ' f ö r fotogen o. elektrish, Antikviteter, Tavl.or, Böcker o. Prydnadssa- ker m. m.
Försäljning sker onsdag o. fredag mellan e. m. samt lördagar 10-12 f. m. kl. 1 0 f. m.-5 FILIAL: Luntmakaregatan 74.
Affärstid g f. m.- 6 e. m., alla helgfria dagar.
-.
.
IEPixn Wagners nya roman. '
De vor0 alla tqppra kvinnor.
KRING DET FOR I d e DEBATTERNA framtiden ödesdigra, som benämnes t nya kriget,,, brukar det påpekas, att stridsfronten hädanefter kommer att utvidgas och omfatta icke bara de stri- dande hararna utan lika mycket den civila befolkningen med kvinnor .och barn.
Luftkriget medför nämligen dessa konsekvenser.
För den, som tar del av Ellen Klatts bok med ovannämnda titel, blir det klart, att också kriget 1914-1 8 var ett krig mellan folken som helheter.
Hittills ha krigsböckerna mestadels be- handlat kriget ur mannens, soldatens, synpunkt.
Har är ett vittnesbörd från kvinnornas värld, ett vittnesbörd, som behövs, för att vi skola f % en riktig före- stallning om krigets hela förbannelse.
Författarinnan, som är svenska till bör- den, har genom sitt äktenskap med en tysk fått pröva krigarhustruns och kri- gaimoderns lott.
Som sjuksköterska, barnmorska och föreståndarinna för ett barnhem har hon gjort sina erfarenheter rörande kvinnornas lott och villkor i det stora krigssammanhanget.
» De vor0 alla tappra kvinnorn ar hennes omdöme om världskrigets generation av F s t r u r och mödrar, en sats, som har patagligt verifieras.
~ l l e n Klatts bok a r icke en valbalan- " STOPP OCH LAPP " E T KR VAL fler än jag har i landet, som år efter gå och vänta på Elin Wagners jul- bok.
Dessbättre ar hon ganska punktlig med den - på 28 år har hon hunnit med 24 böcker - och man har vant sig vid att den inte sviker de specifika f örväntningar man ställer på denna författarinna: att hon både skall fängsla och roa, ge både män- niskor och problem.
Hennes nya.
roman, Vändkorset, fyl- ler i rikt mått sådana krav.
Den är fängslande och roande i samma nu och den myllrar - nästan till övermått, an- se en del - av både människor och pro- blem.
Själva dess miljö inyesserar: den ger en snabb social rundmalning av ett småländskt brukssamhälle med präst och läkare, skolfröken och telefonist, disponent och verkmästare, bruksarbe- tare och - statspolis.
Ja, sistnämnda myndighet är ju en ny institution på svenska landsbygden, och dess samhälls- nytta bevisas granneligen av statspolisen Språng i Elin Wagners Gåtatorp, vilken där uppträder som en dem ex machina och lägger en massa trådar tillrätta, se- dan de trasslats till i nattmörkret av all- sköns befängda men meningsfulla qui- P - Runebergsgatan I, Stockholm.
Tel. 21 97 99.
Konststoppar kläder, schalar, spetsar m. m.
Mattor och kelim lagas efter orientalisk metod.
Silkesstrumpor uppm,askas.
- Kemisk tvätt.
Fackutbildad personal.
Billiga priser.
Välgjort arbete.
Kom ih5g, allt kan lagas.
" Ring s5 hämta vi " Fran och till landsorten pr postpaket
Gustav III: s ungdom.
pro-quoer.
Människorna ränna; t och in i romanens handling ungefär som i ett lustspel av gammal fransk skola, och de äro inte alla.
så klart tecknade, att, man alltid kan hålla i sar dem.
Men bortsett från tre-fyra förgrunds-.
figurer ar det inte de enskilda karakta- rerna i och för sig, soin dra till sig ens intresse, ' utan fastmera växelspelet mel- lan de olika livsödena, den ömsom tra- giska, ömsom burleska sammanlankning- en av bittert ensamma människor i ett litet samhälle, där väldiga, omskakande händelser plötsligt följa varandra hack i hal under det korta men intensiva lop7 pet av ronianeris sex dagar.
Landsorts- livets långa gråa tristess blir laddad med dramatiskt liv, och från en fredagsmor- gon till en onsdagskväll händer det mera i Gåtatorp an det hänt där på flera år- tionden.
Ur1 snävt realistisk synpunkt kan det göras invändningar mot denna skildring ..
Den är inte särskilt sannolik, men den har ett inre sanningskriterium, som blir avgörande för bedömningen: den ' för- tätade handlingen ger en konstnärligt int&amp;sifierad bild av tillvarons alla chan-, ser till lycka och olycka, till bitterhet och försoning, och över de fladdrande ödena gjuter Elin Wagner ett skimmer.
av ljus resignation och varmt medkän- nande humor, som till sist fyller en med en underligt stilla och tacksam glädje.
I D SIDAN Vav drott- ning Kristina .och Karl X11 har alltid Gus- tav III.
fram- stått som en.av ' de mest gåtful- la och ' omdis- kuterade per- sonlighterna i Sveriges på ori- ginella männi- skor ovanligt rika regentlängd.
Sällan har en kunglig- het på ' en gång blivit så tilljublad och hatad, så förhärligad och förtalad som just - Gustav III; alltifrån det han kom '.
till världen i Kungshuset i Stockholm som » den mest älskade och den mest nödvändige av alla prinsar » - den för- ste svenskfödde sedan Karl X I I -, till dess att det dödande skottet avlossades på operamaskeraden.
Eftervärlden har också i en för svenska förhållanden ovan-.
lig mångfald och iver ' sökt teckna ka- raktarsportratt av honom, från Bern- hard von Beskows ljusa version till Hen-.
rik Schucks intresseväckande målning i svart.
D:r Beth Hennings ger i sin nyligen ventilerade avhandling, Gustav I I I som Gustaf Näsström.
kronprins, en rikt dokumenterad skild- ring av hans utveckling under ifråga- Elin Wagneq *: V a n d k o r s e t. Alb.
Bon- varande tidsperiod.
Vi få följa det be- niers förlag.
gåvade.
men Överkänsliga problembar- .nets liv under Tessins färla och Scheffers ledning och genom brytningsåren, vi er- hålla en granskning av hans personlighet Iclu7z.s julnumnwr har utkoimmit och inne- och den miljö, han rör ' sig i, få inblickar.
håller rik moch onwaxlande läsning, bland i hans äktenskap och studera honom så- vilken kan namnas bidrag av prins Wil- som författare och som politisk aktör helm, Karin.
Boye, Vald.
Hammenhög, Elin fram till den betydelsefulla kväll, då han Wagner, Carl-Gustav Hildebrand m. fl.
i grevinnan d ' Egmonts loge på teatern '.
L I S I O n.
Modesalong för damhattar Nybrogatan I 4 Tel. 62 23 79 Innehavarinna fröken Lisa Johansson, som förut under många år förestatt NK:s damhattavdelning och alltsh har stor erfarenhet inom.
br,anschen. '
I Barnhemmet Eurenii-Liung- cra ntz ' Min ne.
S~ädbarnshemmet. '
Tijlh5rnnd~ ~ t o c k h &amp; stad.
SKANEGATAN r 18, STOCKHOLM.
TEL. 40 31 rg.
Elever .mottagas för praktisk och teoretisk undervis- Varje ning i spädbarnsvird och vad därtill hörer.
kurs varar 4 minader.
Prospekt erhdlles p5 begäran hos hemmets förestindarinna.
Kursen berättigar till inträde i Svenska Barnsköterskeföreningen.
:,
262 * i Paris träffas av budskapet om sin fa- - '.
HERTHA ders död.
Vid en granskning fäster man sig må- hända vid att förf.
i sin för övrigt in- gående skildring av Carl Gustaf Tessin som prins Gustavs guvernör förbigått en av Kungl.
bibliotekets förnämligaste handskrifter, i vilken Tessin, redan in- nan prinsen fyllt två år, framställer sina tankar om sin uppfostringsmetod, i all synnerhet tillämpad på historia med samhällslära och därmed förknippade ämnen.
Julen I 747 överlämnade- Tes- sin till Lovisa Ulrika det sällsynt mag- nifika verket, avsett att en gång tjäna prins Gustav till åskådningsundervis- ning.
Det var ett arbete över.
den på Gripsholm befintliga historiska portratt- samlingen, kopierad i miniatyrer av Nic- las Lafrensen d. ä., med korta levnads- teckningar av Tessin, vignetter av Jean E. Rehn och titelblad av Taraval.
ARGARETA BONNEVIES NYA bok » Farniliekrisen » ar ett mycket välkommet inlägg i debatten om famil- jen.
Klart och resolut lägger hon fram sina synpunkter på den gifta kvinnans arbetsförhållanden och familjens försörj- ningsproblem, och om argumenten icke alltid äro nya, få de dock i hennes for- muleringar ny slagkraft.
Det förslag till lönereform, som hen- nes bok mynnar ut i, och vilket hon an- upphovsman med tanke på kronprins- Darets befarade motstånd.
Men sådana randanmärkningar få in- te bortskymma det väsentliga i d:r Beth Hennings ståtliga volym.
Under givan- de studieresor till ett stort antal svenska och utländska arkiv och bibliotek har författarinnan framdragit ett betydande.
Man skulle kanske också t. ex. van- och rikhaltigt material.
Med erkännans- tat, att förf.
i utredningen om prins Gus- värd strävan till objektivitet, med om- tavs giftermålshistoria diskuterat E. döme och måttfull kritik har hon gripit sig an med sin uppgift, och resultatet Holms framställning i Danmark-Nor- ges Historia fra det nordiske Krigs Slut- har blivit en mera nyanserad, konkretare ning til Rigenes Adskillelse, där - denne och mänskligare bild av den egenartade senare än O. Nilsson och från dansk personlighet, som hon gjort till föremål synpunkt tagit upp problemet.
- Vad för sin forskning.
Den lediga och vår- själva sakfrågan angår, förefaller det dade stilen bidrar att göra denna av- mig, att förf.
%r alltfzr tvärsäker på att handling till en verkligt underhållande initiativet till giftermålet kommit från läsning.
D:r Beth Hennings har medvetet för- danskt håll.
Nog kan fortfarande en misstanke falla på Tessin som upphovs- lagt tyngdpunkten till det biografiska mannen, särskilt när man betänker den och kulturhistoriska; man hoppas endast, iver, med vilken han tidigare varit verk- att hon i framtiden ytterligare kom- sam för att.
bortgifta Adolf Fredrik med pletterar bilden av kronprins Gustavs en dansk Av tystnaden i fran- politiska strävanden och på samma gång ska ambassadören d ' Havrincours depesch av Sveriges utrikespolitik under den upp- av den 15 maj 1750 kan intet med viss- rörda men just därför så inspirerande Walfrid Holst.
het slutas, lika litet av ordalagen i hem- epoken.
liga rådsprotokollet den 14 maj samma år, då ju Tessin vid det laget hade all Beth Hennings: G u s t a v I I I s o m k r o n p r i n s. Hugo Gebers Förlag.
.
anledning att inte synas som planens r - - - - - - Ett av de mest starkande och aptitgivande av alla moderna organiska jarnpreparat Sr
263 HERTHA ser snabbt och effektiv; skulle .kunna lösa alla svårigheter på detta område, som man under de senaste generationer- na brottats med, kan man dock icke,:.
.
utan vidare acceptera i den utformning författarinnan givit det.
-.
.
Våra nuvarande löner äro familjeför- sörjarlöner, förklarar hon.
Det är orätt- vist, att de skola utgå även till de barn- lösa.
Låt oss instifta familjekassor, dit varenda löntagare i riket, som tjänar över en viss årlig summa, betalar in en del av sin lön!
Denna kassa betalar så ut barntillägg till alla, som ha barn un- der en viss ålder.
Storleken av premi- erna och barnbidragen bestämmes genom statistiska undersökningar över antalet löntagare och antalet barn, särskilt for varje lönegrupp.
Detta ar i största korr- het innebörden av hennes förslag.
.
\ Storleken av premie och bidrag skulle alltså komma att bero dels på lönens storlek och dels på antalet barn inom varje löntagargrupp.
Den skulle vidare vara beroende av konjunkturerna; om arbetslöshet inträdde för den löntagar- grupp, till vilken försörjaren hörde, l kul- le naturligtvis inte barntilläggen kunna utgå.
Alla de lägsta löntagarna och alla som inte få sin arbetsinkomst ' i form av lön skulle stå utanför systemet.
Dylika invändningar kunna ickc, som författarinnan gör, avvisas med att de inte ha n.ågot att göra med den sak det här gäller: utplånandet av orättvisan i att en del icke försörjare uppban för- sörjarlön.
Skulle det komma ifråga att verkställa den föreslagna re- formen i ett helt land måste man natur- ligtvis analysera dess verkningar i alla avseenden.
Brita Akerman- Johansson.
Vainvördiga visor,.
.
den debuterande skalden Ruben Nii- (Hökerbergs förlag) kallat sin, An- ders d e Wahl tillägnade, diktsamling.
Den har ' försetts med både teckningar och musik av författaren.
som till den borgerliga professionen ar &amp; itslagare redan den komblnationen förlänar ho- nom en mindre- vanlig skaldeprofil.
Titeln täcker till fullo innehållet, och med den för ögonen överraskas man ej av de musti- ga saker, ' som den raljante och lyriske gaminen sa- ger om vad som helst och vem som helst, som kommer i hans väg.
Utan att di- rekt välja språkets mest h ö gtravande vokabulär.
- Ett makabert och suggestivt.
intryck i all sin nakna realism gör en dikt som Den moderna döden, som av Ruben Nilson skildras- bl.
a. sålunda:, har Son - ' e Döden han a k e ~ på motor&amp;&amp;el, leker sin blodiga lek ock swunger en väldig patendskmmyckel.
Sidovagnen sidovagnen den ar en kista av ek.
- Skalden har lätt för att forma rim, antingen han ägnar Kung Salomo eller Laban och hans döttrar sin stundom rätt vulgära sidovördnad.
Han är skalden som gör vad som faller honom in.
Sprit: folkets sång skämmer avgjort samlingen och kunde gott ' uteslutits, medan man i. t. ex.
Tidningsrubrikerna laser ut en resignerad människas tankar om ' livets - mindre lockande sidor:.
Sjuksköterskeromanen KVINNOR I VITT.
FAHLCRANTZ, &amp; Co, nu Utk6mmen på svenska!
I varje bokhandel!
a, I '
264 HERTHA En tendensroman, - STRID FORSBERG HAR I SIN.
ALB.
BONNIERS FÖRLAG: Tage Stam: " Kommer och Iiiter oss slå ' n! "
Annie Akerhielm: ' Det kluvna hemmet.
PV Söman:.
.
.
då var det lustigt att leva.
Greta Molander: Laura i L.ondon.
Alice Lyttkens: Det är inte sant.
G m t d Lilja: Fröken Andersson och ung- domen.
.Brita Wrade: Tränaren Marie.
Sig frid Siwertz: Sista äventyret.
Sven och Ulla Lidnmn.
: Min dotter far till Kina.
Agnes von Krusenst j e m a: Fattigadel.
Jeanna Oterdahl: Nu ar det jul igen.
Beatrice Zade: Frida Steenhoff.
Dikten, dik.taren och samhället.
senaste roman behandlat ett mycket ömtåligt ämne: rätten till a t t.
förkorta ett stackars sinnesslött barns liv.
Bokens huvudperson är en sjuksköterska, som med berått mod ger en liten sadist och djurplågare på den sinnesslöanstalt, hon arbetar, en för stor dosis morfin.
Saken upptäckes ej.
Syster Sigrid gifter sig, får själv ett barn, en sund präktig pojke, som drunknar i moderns åsyn och till en del också genom hennes förvållande.
Hon sjunker samman, vårdas på ett hem, och under sin svåra kris får hon klart för sig, att hon måste bekänna.
För att få frågan belyst, ej av ånger.
Men sa- ken tystas ned.
.
.
Förf.
har lyckats synnerligen väl i att teckna de olika gestalterna, det ar färg och liv över dem, och kompositionen ar klar och fast, med andra ord en tendens- roman, som samtidigt har en stor för- måga att fängsla och underhålla, la- saren.
Det problem, som har behand- las väcker eftertanke och boken hör till dem, som efterlämnar ett djupare intryck ä,n stundens.
DIAKONISTYRELSENS BOKFÖRRAD: Febe, en julhälsning.
HUGO GEBERS FÖRLAG: Humphrey Cobb: På arans falt.
Viva Lutken: Gnistan.
C. W. K. GLEERUPS FORLAG: oHilma Borelim: Klarnad syn.
En efter- skörd.
Astrid Forsbe~y: Du ar vägd på en våg.
Bonniers.
LINDBLADS F6RLA.G: Christina Söderling: Solregn.
Gunhild Tegen: Vägen över Oxford.
Evangeline French, Mildred Cable och Fran- cesca French: Okenbrev.
Det blinkcur en: stj4ima emot &amp; g så trastlöst blek och vit.
- Jag undrar hur &amp; ga ljus &amp; det är harifrdn och dit?
Astrvid Väring: Ett skepp kommer lastat.
' Diktsamlingen kommer säkerligen att både chockera och charmera, det beror på vars och ens personliga inställning.
Att Vanvördiga visors respektlöse tru- badur emellertid har en alltför originell skaldeprofil för att försvinna i en aldrig så strid bokflod, det torde .man dock våga förutsäga.
v.p SVENSK LARA.RETIDNINGS FÖRLAG: Roar Col biörnsen: N ' alle Brum.
F e d a Aslund: Jungman Niklas Bock.
Harald Johnsson: Birgitta.
-,, -: Svenska storman.
Ungdomsteatern, skådespel.
Latper, verser och sagoT.
Trippalatt och Klumpapå, E a til1ve; k.a~ och inpassas efter natur eller insänt prov.
av C. Miillor-Welt, Stochholm, Jac.
Westinsgat .. 8.
Tel. 53 23 gr. Behandling av patienter sker enskilt och ej i närvaro av andra.
Kr.
25: A 30: Aven " färdiga ögon " säljas.
Kr.
10: A 1 5: - Mottagn.
i Stockbolm beställas pr tel. 53 a3 51 eller skriftligen.
- -.
-
Bostadsinspektionen.
på landsbygden.
.
.
-.
.
.. F.-B.-F.-kretsarna.
b / w.
.
.
.
.
G e f I e k r e t S e n hade den.28 nov.
.en talrikt besökt zävleafton.
varvid folksko- 1einsp.
fil.
lie.
G.-E.
undin höll ett, syn, nerligen intressant och på ' i många fall egna forskarrön baserat föredrag om " Glim- t a r u r stadens liv f r a m till 1869 års brand ".
Aftonen utfylldes .med recitation-av gävle- tavlor skalders Verk samt en utställning och böcker.
.
.
.
På inbjudan av Pedagogiska sällskapet och ' Geflekretsén höll dr Torsten Ramer fö- redrag om " Mentalhygienisktt arbete bland barnSp,,.
.
.
.
.
ká&amp;liek7.
Avslitning pd.
E.
S w a r t l i n g s art. i nov.-nT.
- om B o s t a d s f q - &amp; g a n. '
Ehuru åtskaliga organ haft sin verksamhet inriktad på landsbygdens bostäder, har någon ordnad bostads- inspektion - om ett par län, där, särskild bostadsinspektör, eller bo- stadsinspektris tillsatts av landsting- H a l s i.n g b o r g s k r e t s e n .. ia: en, undantagas -, hittills icke före- de den 19 qkt.
tillsammans med Pedagogis- kommit på landet.
Frågan om an-.
ka Sällskapet .anordnat en föreläsnings &amp; ordnandet av en sådan inspektion har ton med professor.
Peter Petersen från.
Je- na, som talade om " En ny skola för familj, dock sedan länge varit aktue]] och folk och lärare ": Det intressanta föredra- olika förslag ha framla$$s för Spörs- get om den modern &amp; skolrörelsen- i ~ ~ ~ målets lösande.
Vad man velat vinna land mottogs v e d livlig?
applåder: av den med inspektionen har, hur än f ör- talrika.
publiken.
%etsen sa.mmanträdde åter den 20 nov., slagen utformats, säkerligen e j blott yakvid silversnleden Sofia Ramsay talade varit en allenast byggnadsteknisk om sitt- yrke o &amp; demonstrerade en utsökt översyn ' av byggnadernas beskaffen- och stilfull.
utställning .. het ut,an även en övervakning av bo- Aftonens föredrag: " Antifenlinismens och hemmens och Misforstaae1ser " - hölls av f r u Stella - Kinne- NP, Köpenhamn, som P &amp; en g å n g varm- ' vardy bostädernas m. m. hjärtat och intellektuellt gav en expose öv.er I samband med den omorganisation kvinnop~oblen~en i vårt grannland ...
av idistriktsv %rden, som beslutats av.
årets riksdag o &amp; vilken i huvudsak lysande och rådgivande verksamhet innebar, a t t det halsovårdande ar-.
p &amp; bostadsområdet i nara samband.
betet skall bliva en uppgift för di- .med vedeerborande förman och de, 1.0- striktssköterskorna fullt jämställd, ka1.a hälsovårdsnämnderna.
E n kon- med sjukfirden, har frågan om bo- tinuerlig bostadsöversyn kommer här- stadsinspektion på Jandsbygden nu i,genom till stand, avsedd .för hjälp erhållit sin lösning.
Den betydelse- och vägledning.
Vidare skola sköter-.
fulla, maktpåliggande och i hög grad skorna i förekommande fall till ve-.
grannlaga uppgiften a t t handha bo- derbör-ande myndigheter avgiva rap- stadsövervakningen på de olika or- port om &amp; dana förhallanden, som terna har tillagts distriktssköterskor- kunna tarva ingripanden från myn-.
na.
Dessa skola dock i sin egenskap digheternas sida.
Möjlighet h a r där?
: av bostadsinspektriser icke ha någon jämte beretts landstingen a t t tillsat- fiskalisk befogenhet utan deras upp- t a särskilda bóstadsinspektörer eller gift skall - envar för sitt lilla di-.
inspektriser för effektivisering ' av.
.
strikt - i första hand omfatta upp- det bóstadshygieniska arbetet.
- ' ' f a (Fysikalist Kuranstalt), .Tel .. 226.
.- LEKSAND Behandl.
enl. Skodsborgs.
välkända metod; utrustat med alla, bad- formei.
Helinack.
(även diet).
Oppet gret om.
P5 platsen fin- nes 3 Iäkgre.
Annex:, STRANDVILL+N med den.härligaste utsikt 0 v.
e ~ Dalälven, alla mqderna bekvämligheter.
Varmt och ' kallt vatte &amp; STF.
Prospekt p3 begäran.
.vördsamt HILMA NIURO, .Ex., Sjuksköterska.
.
-, 3$ .. e, k -
K r i s t i a n s t a d s k r e t s e n del- tog enligt sin styrelses beslut med ett fler- tal kvinnoföreningar i " Kvinnornas uppbåd för fred ", d.
3 november.
Mötesdeltagarna samlades i två olika lokaler.
I Templarsa- len halsade fru Elsa Nordlund välkommen, varefter fru Augusta Thorson-Ilien höll fö- redrag.
I Vasakyrkan halsade fru Hanna - Elofsson välkommen, och där talade fru Anna Taube-Remmock.
Ämnet för föredraget var på båda plat- serna " Vårt ansvar inför världssituatio- nen ".
.
Mötena avslutades med en för dagen skriven dikt av Ragnar Jändel.
Sedan de talrikt besökta mötena avslu- tats, sa.mlades deltagarna till en fredsde- monstration, varefter deltagare fr %n de bå- da mötena tagade till en fredsvesper i Tre- faldighetskyrkan,.
där inför 700 personer pastor Stig Bergstrand böll en fredspredi- kan om " Hys mål ".
.
L u n d a k r e t s e n hade den 12 novem- ber ett talrikt besökt sammanträde, varvid, sedan några föreningsangelägenheter be- handlats, docent A. Werin höll ett synner- ligen intressant föredrag om " Tegnér och v &amp; tid ".
Mötet avslöts med ett animerat samkvam.
M a l m ö k r e t s e n Kade den 19 nov.
tillsammans med de flesta av stadens kvin- noorganisationer i realskolan anordnat ett offentligt möte i den för Malmö aktuella frågan om kvinnlig polis.
Advokat Math.
Stael von Holstein höll därvid ett oriente- rande och livligt uppskattat föredrag om Den kvinnliga polisens arbetsfal t.
Kretsen samlades åter den 25 nov.
till kretsmöte under ordförandeskap: av fru Eli- sabeth Quensel.
Rektor Oscar Cronholm höll därvid.
ett mycket lärorikt och intres- sant föredrag om " Sexualundervisning i hem och skola, '.
Tesupé och samkvam av- slutade aftonen.
S t o c k h o l m s k r e t s e n haded.
28 nov.
ett talrikt besökt möte p % Arsta, varvid fru Mia Leche-Löfgren höll ett syn- nerligen intressant och varmhjärtat före- drag om " De landsflyktiga, ett europeiskt problem ".
S u n d s v a l l s k r e t s e n samman- trädde den 11 nov.
Ordf fru Strömberg meddelade, akt den av kretsen anordnade franska kursen vunnit s % stor anslutning, a t t en parallellkurs planeras.
Ordf. inledde diskussionen " Hur intressera den kvinnliga ungdomen för f örbundet och.
dess syften? "
Efter tesamkvämet recenserade hon Mari- ka Stjernstedts bok " Ryskt " samt läste dik- ter ur prins Wilhelms " Av denna jord ".
T o m e l i l l a k r e t s e n hade handar- betsafton den 23 sept.
Ordf. redogjorde för F.-B.-F: s sjukvårdskon~~mitté och dess sjuk- sköterskebyrh verksamhet.
Den 28 okt.
höll pastor G. Gudmundsson föredrag om Oxfordgrupprörels-.
Den 18 nov.
talade fru Agnes Ingwar- Nilsson om hshAllsarbetet genom tiderna.
Efter f öredragen samkvam.
U d d e v a l l a k r e t s e n höllsam- mankomst på stadshotellet den 25 nov.
Fröken Göta Månsson, den nybildade kretsens första förbundsmötesrepresentant, höll därvid ett kåserande, av varm person- lig entusiasm präglat föredrag, vari hon medryckande berättade om årets möte i Ostersund.
Därefter följde uppläsning av fil.
mag. Tyra Ernander, som föredrog ett urval no- veller; av Vera Inber.
Mötet avslutades med samkvarn och te- supé.
V i s b y k r e t s e n hade den 30 ok- tober ordnat samkvam i flickskolans lokal.
Fru Mia Leche-Löfgren höll därvid ett sjmnerligen intressant och av det talrika auditoriet livligt uppskattat föredrag om " Människor p &amp; resa, intryck från en kryss- ning till tropikerna ".
Efter föredraget följde tesupé.
Y s t a d s k r e t s e n sammantriidde d.
30 okt.
under ordförandeskap a v fröken Elin .Strandberg, varvid jur kand. fru An- na-Lisa Rudebeck, Lund, falade om " Den unga som medlem i samhallet ".
Fru Ru- debeck framhöll bland annat fördelen av att bilda en diskussionsklubb.
Till mötet hade inbjudits unga flickor.
En hel del @ de infunnit sig och ingingo som medlemmar i kretsen.
De bildade en diskussionsklubb, och intresset för den vm mycket stort.
Fröken Elli Neuman åtog sig att leda den, och en provisorisk sty- relse utsåns.
Samkväm följde med musik.
.
Nya förbundsmedlemniar Radionämnden,.
.
.
.
I.
_.
F a l u n: fruar Marta Edman, Stina Ny- det efter rundradioverksamhetens onior- ström, Anna Sylwén, syster Gundla Söder- ganisation .. utökade programrildet, rak- ström, fröken Gunhild Wedholm.
H a l s i n g. b o r g: fruar Aina Ceder-.
nar blanil sina femion, samtKga ' av K.
Maj:t nytillsatta, ledamöter aven - tre gren, Lisa Gärtner., fröken Inger Mårtens: son, f r u Ida Olsson, fröken Irma ~ e r s s q n.
kvinnliga, nämligen fruar Eleonor Lillie- K a r l s t a d: fru A. Lundell.
Iiöökj Pauline Brunius och Marta Hans- K r i s t i a n s t a d: f r u Clara ~ e l ~ e s s h.
. '
M a l m ö:.
fruar Margit Brandt, Lisa son.
Av instruktionen för nämnden, s o n ~ Carlsson, Signe Dufva, Anna.
During, Eva sammanträder &gt;&gt;regelbundet två gånger Drake ', Marta Edstrand, Blenda Edlund,.
årligen och då K.
Maj:t därom förord- Gerd:a von Friesen, Mia Larsson, Louise nar eller ordföranden av särskilda skäl Lindskog, Birgit Lundgren, Ebba Melan-.
finner erforderligt., framgår det,, att der, Martha Norrsell, Ester Turesson.
.
radionämnden ej blott har en eftergran- M a. r i e s t a d: fröken Stina Borgh.
N o r r k ö p i n g: fröknar Iris Bjöörn,.
skande befogenhet utan även har .att Margit Sundström.
&gt;&gt;granska de allmänna riktlinjer, efter S t .o c k h o l m:.
fröken Birgit Carell, f r u vilka programverksamheten planlägges Carin Holmqvist, fröken Irma Högström;.
M a l a r h ö j-d e n, fruar Xerstin Johns- och bedrives ».
son, Eva Vigfors, bankombudsm.
, Maja Svenska Kvinnoföreningars Radio- Dalén-Silfverstolpe.
kommitté, vars huvudsakliga uppgift Ö s t e r s u n d: fruar Olga, Andersson, ' Ebba Björkman,.
Frida Brantén, Ebba Jo- sedan den för två år sedan bildades,, hansson, Doris Lekander, Edla Lundholm,.
varit att söka få-in aven kvinnor i radio- Hedvig Magnusson, Stina Wågman, Mar- ledningen, noterar med tillfredsstal-, git Oldenburg, f röken Ebba, Wichman.
lelse; att den nya nämnden fått kvinnligt.
. '
, inslag.
Ett sådant saknas emellertid fort- farande i AB.
Radiotjänsts, delvis av K.
Maj:r tillsatta, styre1s.e.
En brist som emellertid, som vi hoppas; så småni.ngorn ocksi.
skall fyllas.
h ung dansk journalist har haft en pratstund med Hitler och därvid - na- turligtvis - aven kommit a t t tala.
om kvin- norna.
Hon frågar: - Hurudan är k&amp;nans ställning i. tredr je riket?
Skulle man kunna tanka sig en1 kvinnlig minister?
Hitler, svarar: Nej, var övertygad om a t t det kan man icke.
Det .ar över huvud icke tal om något sådant.
, Nej, våra kvinnor skola va- ra riktiga kvinnor, och de h a det bra.
Vi.
uppfostra sunda, dugliga ojch sporttranade man å t dem., Mer kan val en kvinna.
icke begära, eller $ur?
.
.
I. Frankrike skall det finnas 40.000 Jean- d ' Arc-statyer, nästan .varje stad och varje kyrka har ett sådant minnesmärke.
- M:lle Lebonne a r personalchef vid fran- ska post- o @ ' telegrafstyrelsen.
Men, hon saknar rösträtt - eftersoni.
hon ' a r fran- syska.
.
.
.
--- En a v de .fi; amsta gruvexperterna i Eng- land lär yara en tjugosexårig dam, miss Monica Maurice.
Hennes specialitet a r be- lysningen .i gruvorna.
~ e h ö v e r det kommenteras?
, Forsberg, Astrid: Vanlig anständighet, Vardagslegend.
................. .233 Solst, Walfrid: Gustav 111:s ungdom. '
261.
Lundberg, Erik: En.
konjunkturunder-.
.
sökning .......................... 150 M. v. .K-w: Evalbgnen, Den föiste med- vetne europén, Lart och populärt, En ny Undset, E n.
tendensroman 155, ' i 6 1 Nasström, Gustaf: Elin Wagners nya bok ............................... 260 I i Puerto Rico l ä r ha kvinnlig chef för sin tull, som sysselsätter tvåhundra man.
:. ' '
'.
.
&lt;.
.
L..
En. %ung indiska i Calcuutta utbildar: sig för namarande i flygning, för a t t bli Indi- ens första kvinnliga pilot.
l _b -.
.
.
.
~ &amp; d kvinnliga presidentkandidater i A1ner.a namnas Mrs Franklin D. Roose- velt, arbetsministern Frames Perkins, Ruth Bryan Owen, - minister.
i .Köpenhamn och Josephine Roche, stor industrim:agnat och bitriidande finansminister.
.
,.
det ocksii med glaserat ris.
Det blankas med tillhialp av kemiska ämnen, olja etc. för att f6 ett v a c k e r t utseende, men det kan ju inte vara gott, än mindre hälsosamt.
S6 behandlat ris är inte rent och ei aptitligt.
Numera fordrar man ren vara - en n a t u r p r o d u k t.
och Ni f&amp;r ett tpglasar~d ris - en ren naturprodiikt, som Ni Orter med srncxk.
A-B STOCKHOLMS RIS OCH VALSKVARN Specialtillverkning av oglaserat - rent ris Välförsedda kooperativ; butiker stå iustade att hjalpa Er att göra julen till den fest den skall bli, ty det ar jul bara en ging om året1
Tidskrift för den svenska kvinnorörelseq, utgiven av FREDRIICA-BREMEIZ- FÖRBUNDET.
Redaktör:.
M a r g a r e t a v o n K o n o w. Samtliga förbundsmedlemmar erhalla tidskriften, Icke-förbundsmedletnmar prenu- merera A niimaste postanstalt eller i bokhandel.
Pris för postuppl.
: 1 / 1 &amp; r kr.
4: 60, 1 / 2 år kr.
2: 50.
Lösnummer 45 öre.
Redaktion och expedition: 48 Klarck bergsgatan; Stockholm.
Redaktionstid: tisdagar och fredagar kl. 1 - 3.
Telefon: 20 48 50, Expeditionen: kl. 11-4 varje söckendag.
Telefon: 10 27 62.
Korgar samt Korgmöbler landsholershe- och la ndlekniherulhiid ni n i ~im, av vide o. rotting Ny kurs börjar den 7 jan.
1936.
Reparationer utforas.
Alla under Aret utexami- nerade e l e er ~ ha erhållit plalser.
Begär prospekt!
Borstbinderi.
De Blindas Förening U.
P.
A, KARL LOFTMANS ' Tandteknikerinstitut, K a r l a v a g.
5 6, STOCKHOLM till humana priser.
I Majorsgatan 12, Tel. 61 22 69, 6253 16.
Tegnérgatan 4.
Tel. 38 91 91 .. ' STOCKHOLM.
Waggeryds Privata SAM S KOLA förbereder ungdom till realexamen p % kortast möjl.
tid.
Verklig tidsvinst för studiebegå- vade.
Goda exaniensresultat.
Elever mott.
n, s, h. utan intr.-prövn.
Obs!
Även nybörjare.
Avg.
100: - kr.
pr mån.
(inack.
o.
skolavg.)
Hälsosam trakt.
Begär prosp.
Rt.
62, Vaggeryd.
Gravvårdar, - vackra och stilfulla, köpas fördelaktiga &amp; f r$n N O R R K U P I N G S GRANIT-stenhuggeri G. Lindén &amp; C:o, K n e i p p b a d e n.
T e l.
6 4 95..
Bliv medlem i Riksföreningen f ö ï Svenskh-htens be- varande i utlandet!
, Det vari, s ks plikt ~ed !ernsav&amp;ft 5 kr.
Adr.
Göteborg.
IDUN ' ger E r varje vecka vardefulIa tankar, god litteratur, angenäm förströelse och praktiska råd.
A
Oka hemtrevnaden?
* AWSTENS4 Handöls Nya Taljstens- &amp; Vattenkraf te Aktiebolag BIRGER JARLSO.
33, STOCKHOLM.
Tel. 1101 SO.
2i08@9, 205853.
De Blindas förenings Grevluregat.
' 14.
2 Ir.
' Tetefan IION55 .. Utfor afla slag sv maskinskrivning och duplicering
