# ID: svediakorp-per2946
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1935
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 20,598
# sentences: 1,385
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


LEDANDE OCH POL ' IT ' ISKA ARTIK- Branting-W esterstahl, LAR, SOCIALA FRAGOR, SKOL- OCH .S o n j a: Vem söker skilsmässa?
UNDERVISNINGSFRAGOR.
... C 1 a s .o n, S a n?
: Barnmorska eller di; ' Sid .. striktssköterska i spädbarnsv %rderi Ungdomen och kvinnorörelsen D e r n b y,.
H e d v i g: Kvinnliga En rimlig begäran .................. statstjänstemännens familjepensione- E t t prejudikat .................
l.
.
ring ............................ Freden ............................ D y r s s e n, E l B a: Lanthusmo- Världssituationen ................... d e n s arbetsbörda ................ Våldets triumf.
. '.
................. F e h r, M a r t i n: Privatanställdas Namn och äktenskap ............... anställningsförhålladnen ........... 144 och fred på jorden - - - F o r c h ha, / n-mer,.
H e n n i: En avvärjd attack .................... Kvindeproblemer i Folkens Forbund.
61.
Gift kvinna i statstjänst f å r stöd ....
.: ....
30 G r u b b, R u t: Abortfrågan Kommittéförslag inom .sexuall:agstift- H j a r n e, U r b a n: Landsbygdens ningen ............................
Aktuella motioner ..................: skolbarn ......................... 55 Yrkesundervisningen - intervj.
med I v a r s s o n - P a u l i, Gu.lli: undervisn.-rådet N. Fredrikson av Förebyggande mödra- o. barnavård 141 J o h a n s s o n, A l f: Bostadspro-.
M. v. K-W. ........................
Den kvinnl.
yrkesinspektionen behöver blemet ............................ 35 -, Bostadslagstiftning och bo- - utökas, intervju med yrkesinsp.
Ker- stin Hesselgren av M. v. K-w .... stadsinspektion i städerna ........ 258 Ratten till a t t arbeta ä r rätten till att v o n K o c h, G.
H.: ' E t t ord i be- leva, intervju med kons.
Ingeborg f olkningsf rågan.
.
.
; .............. Kvinnorna i.
Walin a v M. v. K-w .. ............ 205 K o c k, K a r i n: Skyddshemmen, intervj.
med dir. M. Sthlm o. f ö m ä r s ~ a r b.
(se ovan!)
Uppgifter för svensk kvinnorö- Pehrling av M. v. K-w. 169 -;, -: Abortkommitténs betänkande ........ 152 relse.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Lagrådet om abortkom.
förslag ...... 219 L i n d, E i i s a b e t: Barnmorska el.
distr.-sköterska ' i spädbar.nsvården Befolkningsfrågan skall utredas.
:.
140 Befolkningskomm.issionens förslag 227 L i n d b l o m, E d i t: Privatanställdas anställningsförhållanden .......... 144 Mödraskydd å t gifta kvinnor i stats- tjänst ............................ 244 ' M y r d a l, G u n n a r: Befolknings- frågan och kvinnofriigan ......... 81 Attack mot den ' lika pensionsildern 154 Förbättrad moderskapsvård .......... 155 N y b 1 o m, E v a: Vi vänta p % en hem.bitradesutbildning!
........... 91 Rättvisare rekryteringsgrunder inom posten .......
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
155.
N ' y l i n, E l s a: Smtiskollärarinnor- De kvinnliga skyddshemn1en ........ 218.
n a ' och arbetslösheten ............. 220 Minst 4 mill.
kvinnor arbetslösa ...... 206 O d h n e r, E b .b a: Mindre skolklasser: 247.
Vi vantrivas ej !.
Uttalanden av Vira R.
' W.
: ~anthusmoderns problem .... 20 Eklund, Olivia Nordgren, .Karin S c h l ' y t e a r, K a r 1: Abortfråg,an 30 Fjällbäck-Holmgren, Elisif ' Théel.
.
250 S t a e l.
v. H o l s t e, i h, M a t h.
:.
.
G ' l m, U l l a: Olika lön .för lika ar- Det blev e j kvinnlig chef i Växjö 167 bete ............................ 94 -,, -: E t t steg framåt ' ............. .l93 A l l. e v i n, S o f i a: De kvinnliga läkar- S w a r t l i n g, ' E r i k: Den nyaste, nas verksamhet .................. 2.56 sociallagstiftningen ...... 201, 231, 265 A n d r e e n Svedb.erg, And-.
~ t j e r n s t e d t, R u t h: Ater r e.a: Befolkningskrisen ........... 37 ett försåtligt angrepp ............ 14 B e r g m a r i, K a r i n, .o.Koc ' k, ' Wzern-Bugge, Ingeborg: K a r i n: Kvinnorna i Stockholm Bostads-.
och hushållsorganisa.tion.
.
, 214 och förvärvsarbetet I-VI, 41, 65, 99, ' W a h l s t.
r ö m, L y.
d i a: Riksda- 184, 212, 235 gens 500-årsjubileum .............. 139 ...... u, ..............
....
. '
.
$ * ' '.
W e - n n e r b e r g, E d i t h: Rad i uppfostringsfrågor ................ 44 .Wid.ers.tröm, Karolina: Sexualundervisning .............. 85 W i j k m a.
r k, E r i e: Ungdoms- - fängelser ........................ 9 ' LEVNADS- OCH MINHESTECKNING- AR, KULTUR- OCH.
RESESKILDRING- AR, ESSAYER, UTLANDSKA KORRES- PONDENSARTIKLAR M.
M. UtifrAn ............ 21, 26, 164, 242, Aviatriser ........................ En demokratisk tronföljerska ........ SOCIALA FÖRETAG, FÖRENIHGAR " Jag for till Portugal ".
Intervju med .OCH FöRENINlGSMEDDELANDEN.
.Karin F jällback-Holmgren ........ F.-B.-F:s styrelseberattelse för Ar 1934 105 v. B o n s d o r f f - E d g r e n, M a r g i t Ekonomiska t.ablåer och revisions- Kvinnostravanden i Finland ...... berättelser ...................... 120 Kretsar ......................... 115 D y r s s e n,.
L i z i n k a: Drottning S juksköterskebyrAerna .......... 110 Astrid .......................... Utbildningsanstalterna .......... 113 E k l u n d h, ' I n g r i d: Från en tysk Förbundets stipendier 1935 ...... 18, 157 teaterskola ......................
Förbundets kommittéer och styrelser F l y b o r g, H a n n a: En livsgärning f ö r dess institutioner och fonder.
.
218 Forsberg, Astrid: Nordeuro- Radiofrågor o. medd.
fr. Sv.
kvinnoför.
.
pas modernaste kvinnoklinik ...... Radiokomm.
19, 43, 64, 73, 155, 189, 269 Kongresser .................... 23, 181 H a r n e, L i s a: Engelskorna på ar- betsmarknaden ..................
Skrivelser: Till abortkommittén .............. 48 J e r n e c k, G u r l i: E t t hundraårs- Frånskild hustrus pensionsrätt .... 16 niinne ..........................
Även kvinnliga.
undervisningsråd.
.
50 a st- Bostadssociala utredningen.
......... 74 K l e m a n, E l l e n: Till ~ 1 q aus mans minne ...................... Mindre skolklasser .............. 188.
Kvinnors rätt till arbete .......... 189 L.
i n d e r, G u r l i: Calla Curmanin Fler kvinnor i fullmäktige och nämnder 52 memoriam ...................... 54 M a t z, G e r t r u d: En d.onation TyskaLand- Från sammanträde i Paris, intervju jahrheime ........................ med d r I. Palme .................. 60 Nya förbundskretsar ............ 51, 220.
N a t h o r s t, A n i t a: Bebadelse ..
Kommittéer ........................ 183 N i l s s o n, A n n a.: På röstrattskon- gress i Kemal Paschas land ...... Lundastudentskornas nya hem ....... 204 Uppvaktningar for M. Benes ........ 207 O d h n e r, E b b a: Maria Ceder- Val av ' funktionärer i förb.-styr.
.... 3 schiöld in memoriam .............. K o r n e r u p, S t e l l a: Dansk Kvin- P e t r i n i, G u l l i: Carolina Bene- desamfunds Ungdomsarbe jde ...... a.
dicks-Bruce in memoriam .......... M u s c a t, M a r g i t ': F; - B.-F:s Ars- -,, -:.
Hilda Sachs in memoriam.
.
.
möte i Östersurid ................ 174 R a m s t.e d t, E v a: Nobelpristagare N o r d e n s t e d t, Ann:a: Hur in- tensifiera kretsarnas arbete?
...... 101 R y d e l i u s, E l l e n: Nar mandel- traden blomma ..................,, -: På nachspiel i Norge ........ 179 R y d h, H a n n a: Ryskornas ratt a t t v o n P l o m g r e n, ' I d a: En eriks- arbeta .......................... gata i Frbundskretsar, ............ 11 S a h l b o m, N a i m: a: Jane Addams ~ e ' n n b e r ~ S i, g n e: V ä g a r n a a t t - W a hlström, Lydia: Dagens ........................ ' n % de unga 171 porträtt: Emilia Fogelklou ........ Wijnaendts- F r a n c k-e n - Hollands D y s e r i n c k, W.: Sid. 23, 52, 77, 103, 160, 191, 216, 240, 265 ' kvinnorörelse, I, II ............ 90, F.-B.-F:s UNDERVISNINGS- BOKRE~ENSIONER.
ANSTAWER.
269 190 235 200 208 165 186 259 223 224 253 97 28 ......................... Sid. 19, 157, 216.
NYA FURBUNDSMEDLEMMAR.
.
76, 102.; 159, 191.
215, .239, 269 Sid .. 22,.
52, 210 79 147 219 72 96 246 70 225 143 195 151 B.
A.: Korta romaner.
Noveller .... 234 Cassel-Wohlin, Margit: Skall v %rt folk leva ............................ 6 -,, -: Böcker om barn ............ 197
- p .r ':,;.
Med detta nummer följer bilaga.
*, 1 {! "
TI D S KRITFT FOR D E N SVENSKA KVINNORURELSEN U T G I V E N AV FRED.RIKA-BREMER-FORBUNDET ' I M ARGARETA VON: I KONOW N N E ' Å H L L \ 1.
!
I 1 ' / 1 En I j ' j I l l i En avvärjd attack.
, Dansk Kvindesamfunds U n g - domsarbejde.
Av Stella Kornerup.
Skall vart folk leva?
Av Margit Cassel-Wcahlin, I r Ungdomen och kvinnorörelsen.
/ / I j:: eriksgata i förbundskretCar.
Av Ida von Plomgren.
Ungdomsfangelse.
Wijkmarg.
Ater ett försatligt angrepp.
Av Ruth Stjernstedt.
Franskild hustrus pensionsratt.
E n skriveke.
F.-E3.F: a stipendier 1935.
Lanth-usrnoderns problem.
AV R w. l, Av Eric,.
Kon gresser.
Kretsrneddelaaden.
r
Förbundets B y r a Klarabergsgatan 48 S T O C K H O L M C- L a m m a r rad vid yrlresval d$ kvinn- l i g ungdom.
Tel. 204850
ÅRCÅNG XXII JANUARI 1935,.
.
.
.
.
.
.
.
UNGDOMEN E T AR NGDVÄNDIGT ATT FA " Dungdomen med, eljest blir kvin- nosaken en koloss pH lerfötter ".
Det var en av den danska kvinnorörelsens ledande yngre representanter, som strax efter F.-B.-F:s femtioHrsfest i en enquete om kvinnosaken fällde det yttrandet.
Att vHra danska medsyst- r a r också lyckats f å med ungdomen i gemensamt, aktivt arbete, därom vitt- nar en orienterande artikel i detta nummer av ledaren för Dansk Kvin- desamfunds ungdomskretsar.
Den manar oss inte blott till efterföljd utan också, till eftertanke.
Om Fred- rika-Bremer-Förbundets danska mot- svarighet lyckats .sörja för kontinui- teten inom sina skaror och f å med i arbetet den yngre generation, som skall värna och.arbeta vware pH re- dan vunna resultat och göra dem till ' levande verklighet, ' varför skulle e j svenska strävanden i samma riktning krönas med samma frarngiing? '
Om vi blott mera inrikta oss pH att nH de - ' unga!
Att de unga kvinnorna av i dag, 20-25-åringarna, i mycket stor ut- sträckning saknas i vår organisation, a r ett faktum, beklagligt men, som ' ' O ".
.
HAFTE 1.
.,.
- kvinnorörelsen.
.vi hoppas, ej oomkullru~keli.gt.
De njuta, ej sällan i tanklös indifferens, frukterna av den.
äldre generationens mödosamma gärning.
Men samtidigt f &amp; d e, känna pi % osäkerheten inför framtiden i den skärpta konkurrens, som tider av arbetslöshet och depres- sion skapat, och i många fall utsattas de ocksa för d,e reaktionära, yttringar, som, framsprungna.
u r.
extraordinä- tidsförhållanden, i vkradagar ej säl- lan drabba kvinnorna som samhälh- arbetare.
.
Dessa skärpta existensvillkor .äro mahanda en bidragande orsak till att de- unga kvinnornas intresse i första.
hand koncentrerats kring kampen för det ' dagliga brödet.
Skall hotet mot de rättigheter, som vi, t.illhörande en äldre generation, tillkämpat ' oss och dem, - komma dem att sluta sig till oss i solidaritetens tecken?
Den friigan låter.
sig e j utan vidare besvaras.
M % vi i stallet göra klakt for oss, att det kommer an på oss alla och envar, om vi skola viiina de unga för vår sak!
LHt oss sprida en effektiv upplysning och.
propaganda i viir närmaste omgivning!
Vårt för- bund maste rekryteras av en vaxande Av en helflaska Falu-Attika erhalles icke mindre an 5 hel- buteljer konserveringsattika.
En p a l i t l i g, s v e n s k vara.
.
.
tecknande numret.
" sex " och hade föl- jande lydelse: " Gift kvinna må kunna erhalla ordinarie anställning allenast efter lönenämndens i ÖTElBORGS KVINNOR EMOT- varje särskilt fall lämnade medgivande.
Därest kvinnlig innehavare av ordinarie GsAgo med stor spänning stadsfull: befattning ingår äktenskap, skall hon icke mäktiges sammanträde den 6 dec.
På vara skyldig att av sådan anledning avgå föredragningslistan stod d % det länge fran $efattningen, så framt icke lönenämn- bebadade ooh mycket diskuterade nya, den ' efter framstallning av den myndighet, reglementet för Göteborgs stads varunder hon lyder, finner det nödigt hänsyn till befattningens behöriga upp- tjänstemän.
Den nämnd, som utar- med rätthållande. "
' ' betat ' förslaget, hade infört ett mo- ment, vartill ingen motsvarighet fanns i .det gamla reglementet.
Be- stämmelsen fick paragrafnummer 5, vilket på grund av .vissa omredige- ringar senare ändrades till det be- .Antagandet av denna paragraf var nästan enhälligt i nämnden.
Den en- da kvinnliga ledamoten och hennes suppleant, ävenledes en kvinna, reser- verade sig, men samtliga övriga med- lemmar av nämnden vor0 rörande eniga.
Långa diskussioner f öregingo skara unga, ansvarsmedvetna med- beslutet.
Reservationer ingåvos aven borgarinnor med sinne för organisa- ' f r %n tjänstemannahåll.
Vid första be- tionens betydelse och.
en livlig Astun- handlingen i drätselkammaren skärp- dan a t t vidga sina kunskaper om det tes paragrafen och dess andra stycke samhälle, där de verka, och den tid, fick, efter omröstning med 4 röster mot 3, följande lydelse: vari de leva.
Den svenska.
kvinnorörelsen, i vil- " Därest kvinnlig innehavare av ordinarie ken v %rt förbund utgör den äldsta befattning ingår äktenskap, må hon icke bi- stödjepelaren, måste sörja för fram- behållas i sin befattning med mindre löne- efter framställning av den myn- tiden.
Därtill skall en skara vaken, nämnden dighet, varunder hon lyder, därtill lämnat samhallsintresserad ungdom bidraga, medgivande. "
vår organisations gryende kärna, Vid slutbehandlingen yrkades, att de som en gång skola fortsätta ar- paragrafen skulle utg %, men med 3 betet, där vi komma att lämna det!
röster mot 2 beslöts, att den skärpta U T.
OSS BÖRJA FREDRIKA- avfattningen skulle bibehiillas.
BRE-MER-FÖRBUNDE ' IS NYA DE- En stark, sällsynt enig opposition CENNIUM MED ATT VARVA DE restes från kvinnohåll, vilken tog .sig UNGA I VARA- TÄTNANDE LED!
uttryck i såväl protestmöten som en skrivelse till stadskollegiet, under- tecknad av 15 kvinnof öreningar, dar- ibland Fredrika-Bremer-Förbundet, representerande olika ideella, politis- Nva blidrag: F d n Vaxjöhetsm.
.
.
.
.
.
.
200: - ka och yrkesintressen:.
,, Malmökretsen.
.
.
.
.
.
500: - När fr %gan behandlades i stadskol-,, " ' Strängniiskretsen.
.
.
100: - legiet, beslöts där med 5 röster mot 4, att paragrafen helt skulle utgå.
P % Kronor 800: - grund av den knappa.
majoritet, var- Hittills har till riubileumsgdvan in- med detta beslut fattades.
vagade - kvinnorna knappast tro, att regle- f lutit kr.
12.369: -.
HYDRO ~ a t # G a r behandling av och linoleummattor.
Beger p P STOCKHOLM 3
STELLA KORNERUP: Dansk Kvindesamfunds, UNGDOMSARBEJDE.
Hur Dansk Kvidesmzfzmd, Danmcvrks Fwdri1tmBresme~-Förbund, w g anise- rat sitt f rnmgångs&amp;a arbete bland ide unga, lateg- oss ledaren för dessa ungdornshwetsar, fm Stella Kornerup, har nedan få inblick i.
Intressant och eftwrföljansviirt!
Fru Stella Kornerup.
.
.
.
E T VAR UNGE KVINDER, DER Di sin Tid startede Kvindesagsar- bejdet i Danmark.
Som Resultatet af disse Kvinders utrzettelige, usel- viske Arbejde opnaaede Danmarks Kvinder langsomt og besvzerligt de Rettigheder, der e r grundfestet i Danmarks Grundlov og andre L.ove, og som cdle nyder godt af, uanset om de er reaktionsiere eller fremskridts- venlige.
Men i Tidspunktet under og .efter Verdenskri,gen blomstrede Erhvervs- alfid havde veret saadan, endsige; at.
det var noget, der ikke var saa selv-.
f@.lgeligt, a t det kunde forsvinde igen.
I.
hvert F,ald var " Kvindesag " for denne Ungdom nzrmest noget histo- risk, noget, der ikkevedkom dem per -- sonligt, og Kvind&amp;a,gen fik paa .den Tid ikke den tilstrzekkelige Tilgang af .unge, og Resultatet heraf er, a t vi i Dag ' stort set mangler e n Genera- tion i Kvindesagens Arbejde .. Senere, da daarlige Tider satte ind; .. blev Konkurrencen paa Arbejdsmar-.
livet, saa der var Stillinger nok rundt kedet til en bitter.
Kamp om ' Midlerne- ' omkring, og den unge kvindelige Ge- neration tog alle Rettighederne i Be- siddelse og udnyttede dem uden no- gensomhelst Tanke paa, a t det ikke til det daglige Brpd; og da - kom de., unge Kvind ' er.
til a t mzerke, at Rettig- hederne langtfra var in ' darbejdet .i den store Befolkning som noget - al- mentet skulle antagas i stadsfullmak- tige, utan a t t krav p % en paragraf " sex " skulle resas.
De flesta av stadsfullmäktiges kvinnliga medlemmar och säkert en del aven a v: de manliga voro beredda på ett .försvar för gift kvinnas ratt till arbete aven inom den kommuiiala förvaltningen.
T111 m %ngas.
stora Överraskning och kvinnornas synner- liga tillfredsstallelse, antogs stads- kollegiets förslag utan a t t n %gra yr- kanden om sarbestämmelser för gift kvinna .framfördes.
Härmed ä r den- na brännande fraga avförd från-dig- ordningen f ör Götebotgs vidkomaiide.
Man har härigenom aven .fatt ett gläd jande belägg för a t t kYinnorria genom eii samfälld, ' enig aktion nått ett positivt - resultat: vederbörari ' tie - i Göteb,org ha i det ' ovannainn ' da ' fallet böj t sig f ör en samlad kv ' inn.oopini:on.
M &amp; den tillfredsstallande ut; ' g %rigen mana till efterföljd och fr8mf ö r: allt sporra kvinnorna till gemensamt,.
so- lidariskt uppträdande, d % liknarilde attacker ' göras för att inskranka kvinnornas fulla medborgarrätt! '
-- - - - P - DRICK ' R A M L O I S A Sveriges förnämsta naturligt alkaliska ' vatten.
- ' akta endast ined yidstieqde .. varumärke.
p i etikettcm '
4 HEBTHA mindeligt, endsige som noget natur- ligt.
Reaktionen begyndte a t lade sin Rfist hfire, og man sfigte a t rejse en Folkesternning for a t faa Kvinderne tilbage til " de tomme Hjem ", som man kalder det og derved give Arbej- det til Mandene.
Man glemte, a t Hjemmene fplrst og fremmest er blevet tomme for det Arbejde, der .er Eksistensgrundl-aget for Kvinder og B$rn, og ifivrigt er der ingen .Grund til a t tro, at ikke have Hjem, endsige have Bfirn, de e r kortsagt egoistiske.
Intet er mere uretfaerdigt.
Reaktionens kvin- delige Ungdom har saa sandt ikke Privilegium paa " at ville v m e Kvin- der og ville have Bgrn ".
Vi andre mener bare, at vi buade kan vzre.
Kvinder og fuldmyndige, ansvarsbe- v&amp;te Samfundsmodborgere, vi me- ner, det er vor Pligt at opfyl.de de Forpligtelser, Samfundet lzgger paa os til Gengadd for de Rettigheder, vi Hjemmene skal blive rnennesketom- har .faaet.
me.
Her virker helt andre; dybe In- stinkter, som ve1 kan haemmes i en # konornisk usikker Tid, men aldrig draebes.
Der findes i Danmark som andre Steder Mennesker, ogsaa kvindelig Ungdom, der hylder de reaktionme Krav som deres Ideal, som kalder sig " antikontoristiske ".
Denne Ung- dom mangler aabenbart Evnen til at udnytte Rettighederne til a t kunne stifte Hjem i langt tidligere Alder, end: de ellers kunde, og de mangler fremfor alt Evnen til a t stampe mod Industrialiseringens og Rationalise- ringens f kernstormende Udvikling .. Og hvorfor ' arbejder de sig ikke videre frem,: .men.
bliver haengende i smaa Begynderstillinger?
Deres mandlige Kammerater, en stor del af- deres kviqdelige ogsaa - heldigvis .- ffi- leridet som en Selvf$lge a t uddanne sig og arbej.de sig fremefter til saa- dant.
.
Arbejde,.
a t det fikonomisk og inkressemasigt f aar.
virkelig V m - di.
.Hyorfor slaar de saa ikke ind paa huiuglige .StilJi&amp;er, hvor der mangler Arbeidskraft, naar de ikke synes, de egner sig til andet Erhvervsarbe jde?
I. Reaktionens Agitation hfirer man ofte, a t den fremskridtsvenlige kvin- delige Ungdom e r " ukvindelig ", vi1 * I Erkendelsen af Npldvendigheden af a t faa Ungdomen med i Kvinde- sagens Arbejde for ikke til en vis Tid a t maatte se det hela d # bort, instiftedes D. K.s Sommerlejre for 6 Aar siden af Lzererinde i Aarhus, Hulda Pedersen.
Hun havde forud startet den ffirste D.
K.
U. Kreds i Aarhus.
Sommerlejrideen slog hur- tigt an, og hvert Aar derefter kunde de, gentages med storartet Sggning og Resultat.
Og udfra den Forstaa- else, disse Lejre bragte til vide Kred- se, oprettedes Ungdomskredse rundt om i Landet, saa vi i Dag har 20, for- uden a t flere er paa Vej.
Arbe jdet er vaesentligt samfunds- messigt, upartipolitisk Oplysning, og de unge afviser selv andet Arbejde i Form af praktiske Kursus, Under- holdning o. 1.
De er i Forvejen s h r k t optaget af Arbejde og Uddannelse, og de komrner t u.
K.
U. for a t faa Besked om, hivordan Samfundet er indrettet, og for at lzre om Tidens aktuelle.
Pro blemer.
Ungdomskredsene e r gennem nogle Felleslove for- dem alle paa det nfije- ste knyttet til D. K.s Hovedkredse, og hele Ungdomsarbejdet e r baseret paa Samarbejde inda; dtil til Hoved- ' LEVAVD Vartenninen boriar IS januari.
- 8 mdnaders yrkeskurs i kbdrbmnad Korfa kurser med Specialkurser B r o s p e k f pd b e g ä r a n egef arbefe -.
Stureplan 2, III.
Tel. 625155.
- Niagra f r b h v p h t s m f i n n a s.
kredsene o,g udadtil til Kredse, der dimvien som et Bolv %rk mod renk- arbej der med samme Interesser som ' tionitwe, diktatoriske Tendenser over- vi.
Det er lykkedes os a t komme i f or Kvimderne.
.
.
Forbindelse med unge Kvinder fra Vi tror paa ' vort Arbejdes Ide som alle Samf undsgrene, og Of fentlighe- den, der .er i Pagt med Nutiden og den har sin Opmzerksomhed henledt Fremtiden, fordi vi ved, hvor megen paa vort Arbejde.
Vi har f.
Eks., Lykke, der bringes Kvinder, Hjern takket vzere Pressens velvillige Ind- og Samfund gennem ansvarsbevidste, stilling faaet vort Arbe j de kendt oplyste, selvstaendige Kvinders Ar- bejde i hele Samfundsmaskineriet.
overalt.
Sommerlejren faar herefter en fast Vi vi1 prflve paa a t bidrage til, a t D.
K.
U .. Dag med Instruktioner for Kvindesagen som saedan bliver over- de unge aktive Medlemmer i Hense- flgdig i Erkendelsen af, a t det faktisk ende til Organisationsteknik, Agita- er en Samfundssag, alle Mzend og tion o. 1.
- Kvinder burde samafiejde om, vi Blandt de Emner, der sqrlig opta- gnsker harmonisk Samarbjede mel- ger de unge er Politik, Bekaempelse lem Kvinder og Mzend.
i ' Pagt med av reaktionen, Huslighed som Erhverv Naturen selv.
baade for Husmoderns og Husassi- .-Indenfor D.
K. skylder vi .vor stentens Vedkommende, Reform af Lanldsf ormand Marie Hjelmer.
: den Kvinders Navne og Tiltaleformer ' i varmeste Tak for hendes store Ind- Retning af tilsvarende Regler som sats i Sammenarbejdningen af Ho- for Maend, altsaa- Tiltale og Navn ved- og, Ungdomskredsenes Arbejde udfra sociale Forhold,.
og ikke:: som og Interesser; .for hendes Forstaaelse nu.
ud fra deres private .Liv.
End- af og Tillid til de unge, for hendes videre.
Kvinders Stillinog under Folke.
rige, kvindelige, kloge Personlighed; styre og Diktatur,: alle Bgrns.
Lige- der;.
har faaet D.
K .. U; Ungdornmen stilling etc. etc. til at.
samles .om hende i Begejstring., Endvidere .-e?
' .der en uhyre Inte- Stella Komerup.
resse for at komme i Forbindelse med skandinavisk samfundsinteresseret Ungd.om saerlig med .Henblik paa.
.
Sommedejre, Korrespondance,-Blad-.
.
-.
.
.
udveksling, Forhandlinger ' om fklles.
.
.
.
.
.
.. Interesser.
og Arbejde o. 1:-Jeg har k et gamla.
vanliga.
: deflor.
for nogen-Tid siden paabe- Sv&amp;k s jukskötirske f örenings begäran gyndt et Arbejde derfor, og havde hos regeringen att en sjuJcsköGe.rska skulle den: store Glaede under et .Ophold.
i inval jas.
i byggnadskommittén f ör Karolin- Stockholm i Begyndelsen a f.
Dkcem- ska sjukhwset har icke fwanlett någon åt- från .. ~ege7.inge- .. *.
.
: ber.
at.
mgde megen Interesse derfor; gärd -- - ...
og det lykkedes mig a t komme i ' .di &amp; ~ v s l a ~ pct e t denna begtiran, ?flk &amp; före-: rekte Forbindelse med et ' ' Ungdoms- faller att vara s.~ / nnerligen val motiverad: arbejde i Funktion af lignende Art, en sjuksköterskerepresentan.t borde ju kun- nat rikta kommittén med åtskz ' llig praktis.k.
nemlig K.
K. F.s Ungdomsklubb.
Vi trior, a t et nordisk Sarnarbejde af sakkunskap - ar knappast agnat att för- våna.
På kvinnohåll är rnah e j bortskamd, denne Art vi1 kunpe faa stor Betyd- med att of ta möta f örståelse från regering- n h g f ar Kvindesagsarbe jdet i Sknn- ens.
sida!
.
- ' I I ', I Bra och b i l l i g t bor Ni p &amp;.
Frälsningsarméns Hotell ' I S t o c k h o l m Drottninggatan 66, tel. 23 2775 1.
G ö t e b o r g Postgatan 1.0-12, tel. 702 ' 1 0 I No r rköping Tunnbindare ' g.
11-13. tel. l 136 S t i l l a och l u g n t.
God bet.janing.
.
.
.. .. - .-.
.
.
.
.....
.
.
...
.. '
Morgit Cassel- Wohlin: n. '
Fil.
kand. fm Alva Myrdal.
0 ke~a Gunnar Pro f essor M~dal.
sig ner och gråta.
- Vår generation har vuxit upp i efterkrigsstamning- arnas och " reparationernas " tid, dar- för kanna vi oss glada-, mar vi antli- f rågan.
gen f å börja bygga nytt, nar linjerna mot framtiden klarna.
D % Myrdals tyckas mena, att fö- I HA BÖRJAT UPPTÄCKA VAD som håller p % att ske.
De fallande delsebegransningen a r en följd av de födelsesiff rorna ' stalla oss inför f r %- väldiga sociologiska omdaningspro- gan om vhrt folks liv eller död.
- cesser, som familj einstitutionen och Med sin bok " Kris i befolkningsfra- hela samhället befinna sig i under gan " ha Alva och Gunnar Myrdal pla- industrialiseringens ännu icke avslu- cerat detta spörsm %l i centrum av den tade genombrottsskede, s % ligger re- dagspolitiska diskussionen.
För oss dan häri en viss optimism.
Därmed kvinn~r, som Iänge hoppats på att har man lämnat 1800-klets biologi- politiken skulle vilja sysselsatta sig ska determinism bakom sig och med livsviktiga ting, a r det trots allt betygat sin tro p % möjligheten att glädjande att vårt folk nu tvingas genom radikala sociala ingrepp och söka utforma ett program, som fram- sociologiska strukturförändringar p %- för allt t a r sikte p % nationens b e s t h d verka mänskors handlingssätt ooh motiv.
och kvalitek Men om överhuvud n %got kan gö- Myrdals ha här lämnat sitt bi- dra,g till ett sådant.
Deras bok a r ras, s % a r det klart, a t t det inte duger icke ooh vill icke främst vara en djup- med sm %saker.
- Att det inte a r sinnig vetenskaplig utredning.
Den bra som det, ar, erkänner var och en.
a r trots mycken lärdom val snarare Folkminskningen har ingen som helst m %got av politi.sk stridsskrift och som tendens att avstanna av sig själv.
- sådan.
fascinerande frisk ooh ung- Och för att uppnå en stationär be- folkning kräves en mycket stor höj- domligt d järv.
Gunnar Myrdal har aven förut vi- ning av födelsesiffrorna.
- Men " en sat sig äga förmåga a t t skriva om samhällsordning, som fastan frukt- djupt tragiska ting, s % att - man g %r samhetstalen fallit - l %ngt under re- från läsningen stimulerad och glad.
produktionsgränsen - icke h % rad Det beror vii1 icke bara p % den tju- att ge barnen tillräcklig och sund sande leken med vassa intellektuella föda, fuktfria och rymliga bostäder vapen, utan ocksh på att boken lag- - - - och som samtidigt saknar ger fram ' ett ' handlingsprogram.
S % ' bruk för en stor del av sin arbets- den samhä.llsovdningen a r länge det finns en möjlighet att an- kraft spänna viljan, hinner man ej satta orimlig, of ömuf tig och omoralisk. "
Fil.
dr Mcvrgit Cassel- WohLin v e s e n - term i följande artikel m a h m M w - dals omdebatterade bok i den allt mer och.
m r aktualiserade bef olhmings- v ' - S:t ~ w q p r s b o d e m,. '
Malmskillnadsgatan 7, S t o c k h o l in C.
Postgiro 56537.
- Telefon.
10 96 92.
Bestalln.
moftagas.
Postorder o~mbesörjes.
BCistn inköpskallcc för.k~istlig ' konst i cclln ut f örnnd en.
4 @ D A L A G I P A N 46 Telefon 31 1278
7 HERTHA -.
.
De som mena, att den sjunkande nativiteten skulle bero p % egoism och njutningslystnad f å kraftigt svar på tal.
- Levnadsstandarden pavisas i f lera mycket belysande kapitel vara beklämmande låg och detta särskilt för barnrika familjer.
- Svalt a r visst icke okänd, undernäring bland barnen ganska utbredd, och trång- boddheten så stor, a t t den utgör en kalla till asocialitet och ett hot mot folkets framtida fysiska och psykiska halsa.
- Det räcker att peka på att 50-75 % av alla lägenheter i stader bestå av högst 1 rum och kök och att en skolbarnsundersökning av 1.200 barn visat att i staderna ' icke halfkn och på landet knappt 1 / 3 av barnen sova i egen sang.
- Trots sin kända brist på sentimentalitet ha förf.
en ovanligt sund, okonstlad medkänsla f ö r folk, som hämmas i sina livsmöj- ligheter, och det a r med uppriktig och tilltalande indignation de tala om för- hållandena på den svenska bostads- marknaden.
Som .det nu a r .har fö- delsekontrollen tydligen varit de en- skilda familjernas enda möjliga me- tod att lösa tr %ngboddhetsproblemet.
Till den mörka bild vi f å av levnads- standarden kommer s % otryggheten, de fattigas orimligt höga arbetslös- hetsrisker.
Men förr i världen födde j u folk barn ändå, fast de levde i v a r r e nöd.
Ja, men den psykologiska inställning- en ä r nu en helt annan, det finns hos alla klasser en strävan uppåt.
Man vet, att stora barnkullar betyda mi- sär.
- och man vet ocksa hur man skall undvika dem.
.
.
I detta läge, mena Myrdals - och jag tror man måste ge dem rätt - a r den enda möjligen framkomliga va- gen att företa en radikal omfördel- ning till de barnrika f&amp;iljernas g r - - mån.
Detta skulle- Astadkommas ge- nom att samhället övertoge .största delen av kostnaderna f ör ' barnen (ge- nom bostadssubvention, skollunch, fri hälsovård, f r i utbildning fr %n ' barnkammarskolor till universitet etc).
E n allmän välståndsökning skulle ingalunda vara effektiv.
Det a r just de stora extra .kostnaderna för att ha barn, som måste avlyftas från de enskilda f ami1 j erna.
De.
fat- tigas existensrisker måste minskas till en bråkdel.
Barnen måste oavsett föräldrarnas växlande inkomststan- dard tillförsäkras tillräcklig föda och en sund bostad.
Vår jordbrukspolitik måste inriktas p % att först och främst låta landets egna barn äta sig matta på jordbrukets " överflödiga " alster, vår arbetslöshetspolitik p % att förse '.
oss med människovärdiga bostäder, villkoret för lyckliga hem %t natio- nens barn.
- Allt detta kan icke åstad- kommas utan att folkets kvalitet hö- jes ooh därmed dess arbetseffektivi- tet och försörjningsmö jligheter.
So- cialpolitiken m %ste bli förebyggande och barnavårdande i stallet för att som nu mest syssla med de redan ur- spårade.
I sin iver ha författarna sökt lösa ' samtliga samhällsproblem på en gång; lågt raknat 63 olika satt att förbättra samhället f öreslås.
Man kommer ovillkorligen att tanka på - sin barn- doms " önskelistor ", som började med en hast.
och slutade med en karamell!
, Det mesta unnas författarna av hjärtat, och vad nu särskilt betraff a r kvirinofrilgorna, s % tror j a a p å nöd- vändigheten av att beakta kvinnor- nas frihetskrav.
Bl.
a. m %ste ' man h jalpa dem f r h d e n onaturliga bun- '.
.
.
- I D e komma.
m e d glädje - d e komma till fest.
: .. .l Postsparbankens presentkort, den.
ialltid lämpliga presentenr fiiuis till salu B närmaste pastanstalt och kan köpas till det belopp, Ni själv önskar.
I -
denhet som det moderna storstadsli- vet medför f ö r, den som h a r barn.
' - Men jag betvivlar dare emot, a t t en .forcering av de gifta kvinnornas in- riktning pi3 yrkesarbete under skarp- t a effektivitetskrav skulle göra dem mera fruktsamma och a t t den upp- luckring av familjebanden, den " min- skade fixering av barnen till modern " som Myrdals önska skulle komma mödrarna a t t längta efter flera barn.
E n invändning skulle jag ock &amp; vilja göra mot den ström av invektiv mot 1800-talsmentaliteten ' som fyller boken.
- 1ndivi.dualism och libera- lism stämplas åter och återigen som " farligt asociala ".
Och " Iden indivi-.
dualistiska konservatismens sa.m- hallsuppIösande klassegoism " utni %- las med förkärlek.
- Man måste dock komma ihåg, a t t på sin tid var denna individualism och detta fri- hetsbegar en moralisk kraft som till- försäkrat vårt folk en enastående materiell och .andlig utveckling, aven om starkare kollektivism nu a r av noden.
Men: det ligger ju i all strids natur a t t icke vara alltför objektiv, .och det a r al1iti:d. det närmast föregå- ende tidsskedet, som hårdast döms, nar det nya bryter fram.
H u r som helst, den som i. stort sett bejakar de myrdalska riktlinjerna.
måste dock allvarligt stalla sig den frågan: Ha vi råd till detta?
Är det ekonomiskt, psykologiskt, .politiskt genomförbart?
Myrhdals svara %t- minstone på den första frilgan ett obetingat ja.
De inse, a t t de krav, de uppställa fordra en kraftig höjning av hela folkinkomsten.
Men de be- tona g %ng p % gång, a t t det " blott " galler en organisationsfråga.
Natur- tillgångarna, tekniken, arbetskraften ha d.
- Det galler a t t utnyttja den inhemska konsumtionsreserven för - '.
- a t t sysselsätta de arbetslösa.
- Hela folket i arbete miiste bli parollen, bå- de kvinnor och man, b %de unga och gamla, både de välutrustade och de icke fullt " toppvärdiga " individerna.
Fackföreiiingsrörelsen maste engage- ras i denna 1ly.a.
ideologi.
- Den skul- le svika sin sjal, om den blott värnade om de starkares ratt och lämnade de unga och de svagare utanför.
Varför förf.
rakna så optimistiskt i fråga om ökad folkinkomst, det f %r vi i övrigt icke veta.
Blott a t t de önska en radikal omläggning i socia- listisk riktning och a t t vi böra lagga upp en ekonomisk, svensk försörj- ningsplan, vars ytterkonturer skulle krava en bok för sig själv.
Och dar- med lämnas det produktionspolitiska problemet.
Vi hoppas a t t det blir möjligt a t t lösa det.
Men vi krava med det snaraste en ny bok, som förklamr hur.
Kommittéförslag inom sexual- lagstiftningen.
PRELIMINART FÖRSLAG TIDL ÄND- RAD LAGSTIFTNING i fr&amp;a onz avbrq- tande av havcendeskup hclr den 29 dec.
av- liillznats uv vederbörande kommc2tté.
Enligt en till tidningarna lummd redo y &amp; eke övel.
huvuclpunlcterna i konzmitté f örslag et över- cnsstiintme~ det i stort sett med de av justi- tieminister Schlyter tidi~cwe frarnla.qdcc te- serncc.
I motiven fmmhblles t.ill en böl-jan, att det för att abortfrekvensen skall kunna verksamt motarbetas iLr oundgängligen nödvundigt a t t vissa gef o m w - utanför straf friit tens owzr&amp;de med det snurccs te vid- tct.gu.s.
I det avseendet niimnes bl.
a. utvid- gad hjalpverksamltet för obemqdlade bli- v c i d e Irnödrccr och d e w s barn sumt sexuell zcpplysn2nys- och uppfost~ngsverkscumIzet.
Duref t c ~ upptuge.~ till behundling fr&amp;,gun A.-B, Schrenader &amp; Olsson Agnegatan 54, S t o c k h o l m. Tel. 53 12 49, 50 77 82.
ARBETEN I TENN: Konstindustriella artiklar, larnp- Liga som hedersgåvor, och Praktik.
i ESSELTE ' S hus Vasagatan - 16-18, IV.
Tid efter öierenskornrnelse 21 35 50: 1.
sportpris.
- Glassformar, mar- / a \ patentkork m. m. sipanformar,
Eric Wijkmark:.
S.tra % före jul avIlinznacles e t t a v shh-s kilt til llcal lade scr,klczcnnig a utasb e- t u t förslag till 1cig o m un@ommfiingel- ss.
E n av 2 e s a k h m z i g a, b yråclzs f e n E &amp; WijJumark i Fångvåq-dsstyrelsen, klcr,rlilgger lztir nedan den f öreslagncr, ngcc straf f omnen.
ET NU F R A M L ~ G D A FÖRSLA- av, straff mot tvångsuppfostran.
Be- D g e t om ungdomsfängelse ä r ett led tr %f f ande sist nämnda anordning i .de sedan någon tid tillbaka i vart stadgar strafflagens - 5 kap.; 3 5 bl.
a. land pågående strävandena att vild följande: " Är brott begånget a v nå- reaktion mot brottsliga och asociala gon som fyllt femton men e j aderton element tillämpa en i möjli,gaste mån år och dömes han därför till, höter individuell behandling.
Såsom tidi- eller fängelse eller till straffarbete i gare anordningar, priiglade av nämn- högst t v i år, må domstolen, d ä r, den da grundsyn, må namnas lagarna om brottsliges sinnesbeskaffenhet ooh internering av återfallsförbrytare omagivning samt graden av hans för- och f örvaring av f örminskat tillrak- ståndsutvecklii~g prövar sådant för- lieliga förbrytare, om villkorlig anleda, förordna, a t t han sltall i stal- straffdom samt om utbyte i vissa fall let f ör a t t undergå det ' å,dömda straf -.
.
a o m p.rincipiel1 strctf f d z e t föy f osterf Ö ~ d r i v - tivmedel och, lag o m f ' osterf ö~dri.vancle me- ning, varvid konznzittén som a v v i s ~ w tanken del samt däruv fö~ctnledcl än@ing i t q c k - frihetsförordningen.
- Förslugets l ~ u v u d - p &amp; fullstiinclig straf f h h s t, f öro~clar, a t t hcc- sakliga inneM.ll är i.
all korthet f öljansde: vandeslcap sr &amp; i .kvinna &amp; eller sclmluilbts Tillstånd att.
sälja pweventivmedel m&amp;te intresse avbr; ytas, d å vissq, sali-slcilda om- si2indiggheter fö ?-eligg a. sökas nib- det inte ivr frdgcc on2 apotek Koyrmittéförslaget, till vilket v i helt sa- - h.os Överstdthållarä ?nbetet, hos nzagistrat kert få anledning återlcommza i ett följande eller konungens befallningshavunde och k a n nz~nurner, har nu utsiints till .ett antal mngm- ' endast beviljas f ö r d 69- i taget.
Offentligt digheter och sairwnn; nslutningm- f ör y t t m n - zr,tst2illande och förevisande a v preventiv- de.
M a n f &amp; hoppas, a t t dtirvid a v e n kvinn- medel a~ f ösb jzcclet, lilcaså f örsal jning genom liga synpzcnkter - t y i detta f all kcbri m u n kringresande el le^ genom omnk&amp;-ingslcickande v e ~ k l i g e n tal?
am sddanct - m i t t e g ö m ctv .de på lcmdsbygden vcnliga priskurantev sig gallande, och det iii.
med tillf ?-edsdtiillelse na.
F ö r o f f entliga ' f öq.edrag o m unv@ndctl~de m a n notercw, ctt t &amp; tskilligcr, kvinnoo~.
(~ctnisu- av preventimzedsl fordras surslcilt tillstctnd tioner nu ' beretts tillfälle u t t ' i / t.trcr, sig övel * cr,v polismyndig het.
Fritagnu .httri f r å n kro endast någ.
uppvitknncle slag av vetsn- f orslaget.
skapliga och s ' tatsunderstöddu f öreläsning a r sumt s&amp;dccn upplysningsverksamhet som be- Förslag till.
ny ' preventivlag.
drz ' ves e f t e r .av konungen zctfii+de före- ' D e CL ' V j u s t i t i e m i n ' i s t e r n t i l l: slcvrif ter.
Förslaget h m rönt e n ganska stvung kri- l c a l l u c l e.
s u k k u n n i g c r, fövrevision a v den s. lc.
preventiv lagen h a avlämznat ~ Ö T - t i k u v de myndigheter, som Itz ' ttills y t t m t sig över detsamma.
slag i änznet med u t k a s t till lag o m preven-.
, -. '
~ l l t i f d ö f ~ k k l a s s frukt.
i~ Frukdcen-tr.alen.s butiker.
: 8, D ottning at.
41, Drottningg.
11, Rege.rings.g.
11, Biblioteksg.
11, Vasag.
3, Vasag.
Vosag.
25-27, &amp; sa 44, Stureq.
3, Rosla s 3, ' Odang: 73, Hallen, Ostra !tatio ", CENTRALBAN- GARDENS SQOR.A VANTHALL, S T ~ &amp; H O L M.
f et insattas i allmän uppf ostringsan- stalt ".
- Det nu framlagda förslaget utgör i viss mån en påbyggnad på institutet angåezde tv %ngsuppfost- ran, men a r samtidigt en från detta skild behandlingsform.
Det ' gemen- samma ligger däri, att i b % b .fallen uppfostringsmomentet a r den baran- de principen.
Skillnaden markeras närmast därav, att tv %ngsuppfostran icke a r straff, under det att ungdoms- fängelse ar att betrakta såsom en. '
form av straff.
Innan donistolen dö- mer någon till detta straff, skall han- vandelse ske till en särskild av Ko- nungen utsedd nämnd, bestiiende av 5 ledamöter.
Finner nämnden, att ungdomsfängelse ej bör %dömas, för- faller f Agan.
Tillstyrker .namnden Ater, ankommer det p % domstolen att i sista hand avgöra, .huruvida s %dant straff skall %dömas eller ej.
Till belysande av lagförslagets till- lampningsområde må dess l: a para- graf har återgivas.
Den har följande lydelse: " Har någon sedan han fyllt aderton men innan han fyllt tjuguett Hr begått brott och kan enligt lag å brottet eller, dar flera brott förövats, % något.
av dem följa fängelse eller straffarbete, må domstolen, i stallet för det eller de straff som eljest sko- lat följa, ådöma den brottslige ung- domsf angelse.
Den som då dom i saken meddelas fyllt aderton å r må, dar han begått brott, var % enligt lag kan följa ' fang- else eller straffarbete, dömas till ung- domsf angelse j amval f ör brott, som förövats, innan han n %tt nämnda %l- der. "
Här a r alltså fr %ga om en sar- behandling av unga förbrytare mel- lan 18 och 21 år.
En viss möjlighet.
till en dylik sarsbehandling föreligger.
visserligen redan nu, i det att - jam- likt föreskrift i gällande verkstä&amp;g- hetslag - f8nge som vid straffets början ej fyllt 21 ar skall avtjäna straffet helt eller delvis i huvudsak- - '. '
ligen för yngre fikngar avsedd straff- anstalt.
S Adana anstalter finnas an- ordnade i Uppsala och i Gävle.
Emellertid ä r det något i själva de nuvarande frihetsstraffens konstruk- tion som gör, att straffet ej motsva- r a r fostringssyftet.
Härutinnan må f ramhållas, att straff et merendels a r kortvarigt, alltid tidsbestämt och i regel ej förenat med eftervård.
Den nu f öreslagna straff ormen medger möjlighet att kvarhålla den som dömts till ungdomsfängelse anda till 4 r.
Utskrivning kan emellertid ske tidigare, och skall ske s % snart veder- börande med hänsyn till uppnått upp- fostringsresultat, möjlighet att erhiil- la lämplig sysselsättning m. m. anses böra lämna anstalten.
Forran ett %r förflutit, sedan den dömde börjat; un- dergå ungdomsf angelse, f %r emeller- tid utskrivning ej ske, s % framt ej särskilda skal därtill föreligga.
Ut- skrivningen, som beslutas av den ovannämnda nämnden, skall vara dels definitiv, dels utskrivning på prov.
I regel .torde nog den senare formen komma till användning såsom en lämplig förberedelse och övergång till den slutliga frigivningen.
Den på prov utskrivne skall st % under sar- skild tillsyn.
Att sådan tillsyn, sar- skilt beträffande de unga människor det har a r frAga om, a r en synner- ligen viktig sak, ligger i öppen dag.
Men för att denna tillsyn skall kunna bli vad den a r ämnad a t vara, a r det nödvändigt att lampliga institutioner och lampliga enskilda personer st % redo - att taga sig an denna viktiga uppgift.
Evic Wijkmclrk.
FöRBUNDSMEDLEM I Intressera a v e mannen för våra st &amp; i d e n o &amp; låt dem först? &amp; att förbundet alltid uppskat tsit förstående manliga med- lemmars stöd! '
s
I I BERTBA Ida von Plomgren: En eriksgata i. förbundskretsar ... NLIGT ÄLDRE UTTOLKARE E l ä r eriksgata,&gt; vara benämningen på den fard, " som konungen i Sverige ?öretog genom landskapen för att emottaga deras erkännande och lova dem frildy '.
Utan förhävelse må p %pekas, att det förefinns en viss likhet mellan dessa forntida härskares t %g genom landet och undertecknads turné i en del f örbundskretsar sistlidna novem- ber manad.
Aven m * mera anspråks- lösa fard omfattade flera landskap och även jccg fick m.ottaga erkännan- de - intet, missförstånd nu,.
om jag får be!
- det var erkännande av och tacksamhet för Fredrika-Bremer-För- bundets betydelsefulla verksamhet under g %ngna 5 ' 0 %r och dess insatser i den tid, som är.
Men därmed upp-.
hör likheten.
Ty frid varken fann eller utlovade jag - Atminstone icke den frid, som ä r liktydig med stilla- stående eller tillbakagång.
.
Tvärtom - intresset för förbundet och lusten att verka för dess syften flammade överallt likt en levande låga, en var- mande och lysande eld, som jag han- synslöst i kraft av förmåga under- blåste.
Undra p % att jag Aterkom till huvudstaden stimulerad i anden, men kroppsligen n %got litet medtagen!
Sex vor.0 landskapen och tio vor0 kretsarna, som hemsöktes under tur- .nén.
Vad var min resas ändarniil?
Att på kretsarnas begäran hålla dels kortare tal om förbundet p % jubile- ' SORMAN ' S Fröken Ida von P l m g r e n.
umsfester i anledning a v F.-B.-F:s 50-åriga tillvaro, dels längre anf öran- den om dess milngskiftande arbetsom- ' r %den, dels föredrag om kvinnosaks- pion jarerna Mathilde Fibiger, Dan- mark, och Camilla Collett, Norgel D % i kretsnotiserna lämnas detaljerade medde1anden " m de olika .festernas och mötenas program, inskränker jag mig här till en koncentrerad och i n %gon mån subjektivt färgad skild- ring av mina upplevelser.
Kretsarna i Malmö, Lund, Hälsing- borg och Mariestad avhöll0 jubileums- fester.
Den förstnämnda slog tv &amp; flugor i en small genom att me.d före- ' ställning två dagar % rad på Malmö teater shväl högtidlighålla F.-B .. - F: s halvsekelminne som f % in medel till den s. k. Jubileumsgåvan.
Det blev succiis pyramidal, men s % .var ocksa programmet gediget.
((Obs!
Se krets- notisen!)
Alltså, honnör för styrel- sen, som icke lämnat någon möda ' .ospard för att åstadkomma ett s % lyc- kat resultat!
Lundakretsen nöjde sig icke med mindre än ett dubbeljubileum - den firade F.-B.-F: s 50-åriga och kretsens 25-Ariga existens.
Ordförandens re- uppskattas av alla fin- smakare. '
Endast en kvalité.
Den basta - ' 1, kg.
blyförpackningar Kr.
4:-.
vid Stureplan STOCKHOLM.
.
.
.
.
sumé av de gångna årens verksamhet ingav ovillkorligen respekt och beund- ran f ö r,, kretsledningens energi och initi&amp;ivkraft.- E f t e r - det mera hog- tidliga - programmet f öl j de en anime- rad: supé " vid siddandes bord ", vari ci&amp;a hundra personer.
deltogo.
Det hö~is.
@ in.ga tal ' och goda tal, en bords- visa ' sjöngs, och av ' hj-ärtans lust in- stämde man i omdömet: " Och Lunda- borna a ' val som skåningarna mest, man trivs med dem till vardags, man trivs med; dem till ' fest ".
Det var i sin egen hemtrevliga lo- kal som Hälsingborgskretsen begick jubileumsfesten.
Om jag ej förut ve- tat att intresset för förbundet har a r synnerligen starkt, skulle den stora tillslutningen varit ett övertygande bevis.
Vi trängdes och vi " samdes? '
och hade utomordentligt trevligt.
Fes- ten avslutades med " En aftonunder- hållning i Fredrika-Bremer-Förbun- idet på 80-talet ".
Den wittnade om mycken smak och fantasi hos arran- gören, men jag undrar om förbundets nyktert lagda stiftarinna skulle kant igen sig i den miljön.
Jag har mina dubier.
Men till 80-talet förflyttades man onekligen vid åsynen .av ' damer i odettekamning, pannlugg och tidstrogna dra.kter och svärmisk i hå- gen blev man av att höra Stagnelius deklameras och valsen " Morgenblat- ter " spelas ii quatre mains.
Ack ja, det var på den tiden!
Jubileumsfesten i Mariestald bjöd på en sannskyidig överraskning - gluntsång, föredragen av två unga damer, visserligen iförda manlig stu- dentdrakt - aber doch!
, Och inte nog med det.
Sedan, damerna sjungit om hur " Gluntens svårmod skingras av magisterns vårfantasier ", tillade de käckt föl jande strof: " Ja.
alla karlar sku ' abdikera, för ' resten kunde de emigrera: ty små Fredrikorna kan regera både sig själva och många flera! "
SA nog - står kvinnosaken på säkra fötter i Mariestad!
Visserligen sökte en manlig tidningsreferent trösta sig s j alv och manliga meningsfränder med att " damerna hellre upplösa si- na kvinnosaksföreningar an låta oss ge oss i vag till ett annat land ", men det var nog bara ett hopplöst försök att havda sin stallning.
Styrelserna för kretsarna i Karls- krona ooh Borås ville tydligen ge medlemmarna en repetitionskurs i f örbundets nuvarande verksamhet och hade anhållit om ett längre an- förande i ämnet.
Men jag tillåter mig misstänka, att detta var onödigt.
Medlemmarna i bAda kretsarna före- f öllo mycket förbundsupplysta och synnerligen livaktiga.
I Karlskrona avslutades festen med musik samt ett lyckat utförande av Astrid Värings sketch " Eva och Fredrika ", och aven i Borås bj6ds på vacker musik.
I kretsarna i Svalöv, Vaxjö, Var- berg och Karlstad önskade man höra om Mathilde Fibiger och Camilla Col- lett.
Föredraget i Svalöv hölls i - Lantmannaskolan, " Sveriges största och finaste ", som man med för övrigt berättigad stolthet framhöll för mig.
Att medlemmarna i Svalöv älska sin krets och att den fyller en verklig uppgift, erhöll jag ett starkt intryck av.
Musikaliska förmagor finns där aven tillgång till, och man fick bl.
a. njuta av romanser utomordentligt val föredragna av en systerdotter till sangaren Johannes Elmblad.
På vägen till Vaxjö passade jag på att göra en avstickare till Ljungby (municipalsamhalle, som snart ämnar bli stad) för att söka f å till stånd en krets .darsammastades.
Efter pro- pagandaföredraget tillsattes en kom- mitté för att taga hand om saken, Föreningen Handarbetets V i n n e r Stiftad 1874 Möbeltyger, mattor, gardiner och Skolor för utbildande av vävlärarinnor och textila konsthantverkare E-2z!
- ' f k?
broderier .. ' Renoveringar.
%Feplan 2, St ockholrn, tel .. 6048 63 r M~OWUQSV~SS$~ @ S U b D C k h Q O Ga
13 HERTHA.
.
och izu vantar jag varje dag med spänning på meddelande om en glad- jande tilldragelse i Ljungby!
Växjökretsen.
hade jag ej gastat.
på nara 7 år, och hur kort mitt besök d a r.
denna gång - an var, kunde jag dock ' konstatera, a t t .den ut.vecklats på ett lyckligt satt och sjöd av liv och intresse.
Behöver jag val omtala, a t t kulturella och kulinariska fröjder aven dar bjödos mig i rikt mått?
Till Varberg anlände ja,g en storm- fylld och kall dag, men i kretsen mot- togs jag av värmande vanlighet, fest- ligt dukade bord och strålanlde Lucior.
Och nar så till sist Fredrika Bremer själv intriidde i salen och hyllade mig med verser och blommor i " pappers- strut ", då viskade jag för mig själv, tjusad, Heines.
bekanta ord: " Mein Liehcheii, was willst du mehr? "
Icarlstad utgjorde resans sista etapp.
I Värmland hade jag icke va- rit förut, .till Värmland har jag alltid längtat, ty dar a.r för mig helig mark .- Gustaf Frödings och Selma Lager- löfs!
I kretseil var det gott att vara saval i intellektuellt som materiellt haiiseende.
(Att det materiella spe- lar stor roll i denna skildring a r icke mitt fel, utan kretsarnas!)
J a g har i vacker hågk.omst de dikter av ' Hen- rik Wergeland, som en iiorskfödd dam reciterade i anslutning till föredraget om Camilla Collett.
Dagen efter kretssammanträdet hade jag glädjen a t t f å besölta, Geijersg %rden och Mår- backa - tyvärr var dess härskarinna e j hemma - samt bilade genom det vackra Suiine.
J a g a r lycklig a t t ha fått skåda just denna del av det sköna Värmland.
Den 2 december kl. 7 f. in.
återbör- dades jag till hu~udsta~den - i regn och rusk - men vad gjorde det?
!, Mitt sinne var fyllt av solsken, alst- d.
.
r a t av goda och glada.minnen och en saker förvissning om kretsarnas star- ka ooh varma vilja a t t arbeta för för- bundets syften.
Och detta varslar gott om dess bestånd och fortsatta utveckling, t y hos kretsarna ligger förbundets f ramtid! '
Jdcc von Plomgren.
Gr 1935 till.
ett framgånlgens år!
Till- fiir .fikbundet nya .medlemmar!
Gift kvinna i statstjänst får stöd.
DE MOTIV, SOM VARIT BESTÄM- inande för länsstyrelsen i Malmö, d " den beslöt entlediga f r u Birgit Maja-stina Bjer- kén från hennes skrivbitradesbefattning.
inom parentes sagt ä.r hon värd en éloge för sitt energiska uppträdande i sitt speci- ella fall, som torde kunna betraktas som en.
för alla gifta.
förvarvs,arbetande kvinnor - viktig principsak - s t å icke i Överensstäm- melse med gällande lagstiftning, anser ' a 51- m a n n a civ.ilförv~a1tningens 1 ö n e n ä m n d, som i yttrande t; ll K.
Maj: t tillstyrker f r u Bjerkéns besvär.
Det fr,amhålles bl.
a., a t t de synpunkter ifråga om de gifta kvinn1ig.a befattnings- havarnas prestationer i tjänsten, som lans- styrelsen anfört, voro föremål för ingaende Övervägande under förarbetena till behö- righetsiagen och lära sålunda nu icke kun- na anföras såsom grund för &amp; gärder, vilka - stalla dc gifta, kvinnliga befattningshavar- n a i statens tjänst i en mindre tryggad ' stallning a n de ogifta.
Ledamoten Karl Magnusson i Skövde har anmält en från de övrig,a ledamöterna i nämnden avvikande inening.
I slutet av - januari kommer frågan att föredragas i konserj, varefter vi sakerli- gen f å anledning återkomnia till fa ' kt, vars utgång utan tvivel kan anses bli av prejudicerande natur., - Fysikalisk-Dietisk-Kuranstalti,oöö havet H u l t a f Q rs reumatiska mrvsjuidamar, map.
och tarmtidanden kroniska fot över Behandiing av.
siommor, samt andra sjukdomar.
Alla nioderna bad former, elektricitetshehandling och madHage.
Individuell diet.
Veget:vriwk och blandad kost.
Helpen~ion.
Bepiir utförligt pro- spekt.
Moderata priser.
Inga dricksp Overiäkare: D:?
E. Garby.
Postadr.
Hultafors.
Tel. B o r h 695, Ravlanda 65, Hultafors 16.
Under samma regrm: Nyhyttans Badanst.
Jarnbohs, öppen hels aret, Ekebyholms Badanst.
Rimbo, öpp.
sommarm., Sthlrns Fysik.
Kuranst.
- Humlegardsg.
18.,
14 HERTHA - Ruth Stjerastedt: J Apoteksinnehavarnas nuvarande pensionsiilder a r ovanligt hög, nam- ligen 70 år, ooh det har länge stiitt .klart, att den maste väsentligt san- kas.
De kvinnliga apoteksinnehavar- na ha, alltsedan de 1891 fingo rattig- het att utöva apoteksyrket, haft ena- handa villkor vid utövandet härav som mannen.
Deras pensionsålder och pensionsbelopp ha således hitin- Apoteksscckhnniga Im i sitt Beiiin- tills varit desamma.
kande gått in f iir 5 &amp; rs Iagre pensions- Nar nu apotekssakkunniga glitt att ålder för kvinnliga apoteksinnehuva- Ater ett- it6rsåtli Te.
.Konsekvensen av m sådan före- siugen ändring klarlägges hikr av advokat Ruth Stjemstedt.
Att de av K.
Maj:t tillsatta sakkun- niga tlrots att famzacevtk&amp;ren tdl ej ringa del veklryteras av kzrinw, be- sta uteslutunde av nzlan, förtjanar påpekas, om det ju också f &amp; K.
kom mitthem sammansättn.ing ej &amp; r något ovanligt.
.
AD AR RATTVISA?
JAG FICK Vanledning a t t fundera en smula på den frågan för ett par dagar se- dan, nar någon bad mig att läsa ige- nom apotekssakkunnigas betänkande aqg.
sänkning av lakemedelspriserna m. m.
Detta betänkande innefattar aven ett förslag till sankt pensions %l- der för apoteksinnehavare, och som s % m h g a gånger förr i 3agf örslag .rö- rande kvinnors och mans arbetsför- hiillanden f %r man erfara, hur lag- stiftaren icke har niigon saker led- stjärna i det vackra ordet rättvisa.
Atminstone inte nar det galler ratt- visa emellan sådana grupper inom samhället, som skiljas %t genom kö- net.
Lagskiparen har nog denna led- stjärna.
Men för lagstiftaren lyser den inte p % hans vag och för honom inte till en omsorgsfull avvägning av de skilda intressesfärer inom samhal- let, som representeras av kvinnor och man.
pröva fr %gan om sankt pensionsålder för apoteksinnehavare ha de haft att taga hänsyn till icke blott den allman- na önskvärdheten av en lägre pen- sionsålder utan ocks % till de speciella vilkor, framför allt de speciella be- fordringsf örhallanden, som råda in- om apotekaryrket.
Det förhaller sig namligen s %, att en utexaminerad apo- tekare icke anses kunna erhålla eget apotek förrän vid ganska hög ålder, nämligen vid omkring 50 %r.
Sedan han, eller hon, utövat detta apoteks- privilegium i minst 5, vanligen anda till ' 7 Ar, kan befordran till det andra apoteksprivilegiet erh %llas. '
Det för- sta apoteksprivilegiet ger vanligtvis icke tillträde till annat an de minsta apoteken och anses icke vara vidare ekonomiskt givande.
Transporten till det andra apoteksprivilegiet, vilket således sker ' mellan omkring 55-57 års iilder, ger ratt till ett givande apotek, men detta innebar % andra sidan mycket stora ekonomiska risker och mycket stora kostnader.
Under hela den diskussion, som sedan länge tillbaka förts rörande sänkning av apotekarnas pensionsålder, har det stadse framhållits, att den icke kunde sankas avsevärt, enar det andra och vanligen sista apoteksprivilegiet var ett sa ekonomiskt dyrbart företag, " Många bäckar d g ö m en stor å. "
I Stiftad år 1821 KONTOR: Fredsgatan 9, Hornsgatan 60, Odengatan 65, Folkungagatan 68, Fleming- gatan 34 och Sibyllegatan 8, öppna %10-3 samt %6-7, lördagar kl. 2 e. m.
Idog Itand göl.
rik.
&amp; t h d gör fattig.
*
' 1 5 ' HERTHA a t t det icke kunde avvecklas under mindre a.n.
10 eller helst upp till 12 år. '.
De utexaminerade apotekare, som ännu ' icke fått något privile,gium, ha- de naturligtvis ii andra sidan e t t, starkt intresse av a t t pensionsåldern för innehavarna av apotek skulle sat- tas tämligen lågt, enar detta skulle gynnsamt inverka på deras möjlighet att f å befordran till apoteksprivile- gium.
Dessa nu i korthet antydda synpukter ha - de sakkunniga vid sitt bedömande av frågan om apoteksin- nehavarnas pensionsålder haft a t t ta,ga hänsyn till.
I riktning emot en avsevärd- sänkning av pensi.onså1dern för apoteksinnehavare har naturligt- vis det den 30 juni 1934 fastställda reglementet.
ang. tjailstepension in- verkat.
I detta reglemente infördes .kraftiga sänkningar i pensionsåld- rarna för statens befattningshavare, och # dessa lägre pensioilsåldrar inon1 civilstaten ha givetvis kommit apo- teksinnehavarnas iunmande pen- sionsAlder, 70 &amp; r, a t t te sig alltför hög.
Trots kravet på bättre befordrings- förhållanden inom apotekaryrket och trots exemplen från civilstatens pen- sionsåldrar.
ansågo sig emellertid de apotekssakkunniga i sitt i höstas av- givna förslag icke kunna föreslå Iäg- re gående sänkning av pensionsåldern an till 67 års ålder.
Detta just e.me- dan kravet på en lugil ekonomisk av- veckling av det sista apoteltsinneha- vet nödvändiggjorde en sa pass hög pensionsålder.
inom apotekaryrket.
Förslaget inför icke någon skillilad i pensioilsåldern, inte heller i pen- sionsunderlag för man och kvinnor.
Häriiltill ä r således .allt gott och val.
Men så kommer man till ett för- såtJigt angrepp på kvinizornas hittills åtnjutna likställighet inom apotekar-, På en knapp tredjedels sida ' i ' förslaget göra de sakkunniga ett, som de: sjalva kalla, påpekande, men vil- ket i själva verket icke innebar nå- gonting annat an ett stallningstagan- dme till fråsgan om 5 å r lägre pensions- Alder för kvinnliga apoteksinnehava- re.
Samma skal, saga de ~säkkunniga, som motivera olika pensionsålder be- träffande manliga .och kvinnliga obe- fordrade farmacevter tala för infö- randet av motsvarande skillnad i fråga om apoteksinnehavare.
Allts3: sedan de sakkunniga med mycket stor omsorg funnit, a t t pensionsåldern måste sattas så hög som 67 år för a t t apotelrsii~nehava~e skola kunna f % till- rackligt långt iifnehav av sitt sista apoteksprivilegium, glömma de bort.
.
dessa syilpunktser och dessa rättmätiga krav, då det gäller kvinnliga apoteks- .iimehavare.
De ' uttala som sin me- ning, a t t d,e kvinnliga apoteksinne- havarms pensions %lder bör sättas till 62 %r.
.Kons&amp;vensen av en s å låg.
pensionsålder torade icke bli annan an aden, a t t de skulle avstiingas från transport till det andra och i re,gel sista samt egentligen ekonomiskt gi- vande apoteksprivilegiet.
Man kan ' kanske saga, a t t ju inte så stor skada skett, då icke något verkligt förslag avgivits on1 lägre pensioilsålder för lwinnliga apoteks- innehavare.
Men iiii man vet, hur vis- sa p.olitiska meningsriktningar leta efter stöd för införandet av olikstal- lighet mellan män och kvinnor, s å förstår man, a t t apot~elrssakkunniga~s.
ny&amp;s relaterade uttalande, vilket dess- utom fått karaktären av ett verkligt stallningstaganide, kan innebära ett farligt och försåtligt asgrepp på den likställighet, som kvinnliga apotekare städse inom sitt yrke åtiij-utit.
Inom.
den civila förvaltningen har emeller- ' ' Johanna Brunssons Vävskola Da ni frisering Centralbadet, ' Stockholm.
REKOMMENDERAS.
Elegant.
Förstklassig.
STOCKHOLM Affärstid 9-6.
Tel. 200437.
11 3363 Utbildar ~ävliirarinnor ' o. Yrkesutövare.
Kurser i Hem- vävning För4ljer mattor i flossa rya röllakan rosengang.
Möbeltyger, Gardiner, Vepor lhädhingstyge&gt;r m. m. av egen tillverkning.
~iiv~arner.
' Vävstolar oeh Vä " stolsti1l: i: Kungsgat.
7O (hörn.
' beliör, SKOLA och FOHSÄLJNIN~ av Vasag.
), 2 tr. Stockholm.
Grund.
1875.
Inneh.
~ l m a ' Jacobson.
-.
-
hall upprepade ganger framfört reformkrav vunnit beaktande.
Vidare f &amp; vi erinra darom, att förbundet tidigare ingått till Eders Kungl, Maj:t med en den 15 maj 1933 dagtecknad skrivelse, vari förbundet hemställde, a t t vid pensions- sakkunnigas utredning av familjepensione- ringsfrågan för civilstatens tjänsteman, de sakkunniga måtte erhålla uppdrag a t t jäm- väl utreda fragan om frånskild hustrus Fred.I-ibBremer-FO; rbundet, som m- pensionsrätt och inkomma med ' förslag i det- dan i maj l938 till K.
Maj:t ingav en t a ämne.
För kannedom .om motiveringen skrivelse rörande fråmkild hmtm till detta yrkande f å vi hänvisa till har pen&amp;nsrätt, hm den 6 dec.
i n k m t bilagda avskrift av förbundets ovannämnda skrivelse.
e n ny s ~ v e l s i e frågan.
De sakkunniga h a i sitt betankande berört spörsm&amp;let om frånskild makes stallning i Till KONUNGEN.
familjepensionshänseende och medge a t t vis- sa skal kunna andragas för ett bättre till- M; ed anledning av 1930 ars pensionssak- kunnigas betankande rörande f ami1 jepensio- godoseende än det hittillsvarmde av frán- nering för tjänsteman vid den civila stats- skild hustrus ekonomiska intressen i han- förvaltningen och den stallning, som de sak- delse av den förutvarande mannens död.
kunniga däri intagit till frågan om från- Efter en del Överväganden kommo emeller- skild hustrus pensionsrätt, f %r Fredrika- tid de sakkunniga fram till den slutsatsen, Bremer-Förbundet i underdanighet anföra a t t de icke anse sig kunna i förslag till nya f ami1 jepensionsreglementen införa särskilda f öl j ande.
bestämmelser rörande pensionsrätt f ör Inledningsvis vilja vi framhalla, a t t för- frånskild make.
Det ä r givetvis en konse- bundet med stor tillfredsställelse tagit del kvens av förslaget om likställdhet mellan av de sakkunnigas förslag a t t i familje- och kvinnor i familjepensionshänse- pensionshanseende helt 1ikst; alla män ach män ende, a t t fragan angAende pensionsrätt för kvinnor.
Härigenom har ett fran kvinno- frånskild icke längre bör avse allenast hust- run utan gälla såväl man som hustru.
Det synes förbundet angeläget a t t till närmare granskning upptaga de skäl, som Nar Ni s6ker tillföra fikbundet nya med- huvudsakligen synas ha bestämt de sak- lemmar, så gliim ej att påpeka.
den e r d e - kunnigas avvisande hållning till h a r före- fulla tillgång, förbude t har i sh p o 1 i- liggande problem.
De sakkunniga hz angivit a t t frågan skul: ' tis,ka n e u t r a l i t e t!
le vara av allt för allmän räckvidd samt att, d &amp; enligt vår allmänna lagstiftning underhAllsplikt gentemot franskild make tid genom det nya pensionsreglemen- upphör vid andra makens död, det vore orik- tet införts jamställdhet mellan man tigt a t t i ett pensionsreglemente ålägga statstjänstemännen längre gående förplik- ooh kvinnor beträffande pensionsål- telser än andra medborgare åläggas enligt der, och det skulle nu sannerligen va- den allmänna lagen; Skulle det senast rela- r a egendomligt, om man inom en yr- terade argumentet innebara en principför- keskar, där likställighet städse rått, klaring, a t t ett familjepensionsreglemente överhuvudtaget bör Alägga statstjän- skulle införa olika viflkor för man icke steman längre gaende förpliktelser än vad och kvinnor, efter det att likställig- andra medborgare ha, så skulle därmed, het införts inom en mycket större synes det oss, pensionssakkunniga ha utta- grupp befattningshavare, där kvin- lat a t t all familjepensionering vore oriktig.
Den familjerättsliga underhållsplikten upp- norna hitintills icke åta j utit lika vill- hör ju i och genom den underhållsförplik- kor.
tades död.
Om därför statens befattnings- Ruth, Stjernstedt.
havare genom obligatorisk försakring tving- Stilfulla, moderna 6bBer Billiga priser.
Kredit ordnas.
Möbler tillverkas efter ritning.
cal.ipidm-s Eftr. G:la Uragataii 19, Stockholm.
- - H T -- S annonsör er i
HERTHA I7 P - as a t t sörja för vissa kategorier av efter- leyande, åläggas de alltid harigenom längre gående förpliktelser an andra.
Emellertid lär det icke vara riktigt a t t .betrakta familjepensionen som en efter dö- den fullgjord underhållsplikt.
Här synes oss en närmare granskning av begreppet fa- miljepension vara av betydelse för frågans klarläggande.
De sakkunniga ha i sitt tidigare avgivna förslag till.
civilt tjänstepensionsreglemente diskuterat frågan.
om t j änstepensionens egentliga karaktär.
De voro därvid ganska böjda för a t t betrakta denna som ett slags " uppskjuten lön ", ett " vederlag för kapi- tal ", som hopsamlats genom tjänsteman- nens uppoffringar för pensionens vinnande.
Riktigast ansågo de dock vara, a t t i pensio- nen se en " kollektiv livränteförsäkring ".
På.
liknande satt torde val familjepensionen: böra fattas.
Betecknandé f ör famil jepensio- nen s % val som för tjänstepensionen är, a t t en successiv prestation fullgjorts vid tidi- gare tillfallen.
En skillnad mellan de båda slagen av pensioner finnes.
Tjänstepensio- nen faller ut direkt till den, som fullgjort.
prestationen.
för dess ernående.
Familje- pensionen utfaller till andra.
Skillnaden a r dock i själva verket skenbar.
Särskilt då.
fråga a r om efterlevande make, gift eller frånskild, har.
han eller hon fått vidkännas offer för pensionen.
Pensionsavdragen ha minskat det underhållsbidrag i äktenskapet, vartill han eller hon kunde haft ratt.
Hade dylika avdrag icke gjorts, kunde i stallet den underhållsberättigade hustrun själv be- gärt få ombesörja sin försäkring i händelse av .den underhållsf örpliktades död.
Till en makes personliga underhåll raknas namli- gen, enligt Lagberedningens motivering till Giftermålsbalken, icke blott kläder och f öda.
I den mån makarnas villkor det medgiva, höra också erforderliga försäkringspremier för tryggande av sjukdom, ålderdom etc. hit.
Den frivilliga försäkringen kan hust- run knyta individuellt till sin egen person.
Hon kan t. ex. taga en försäkring å. man- nens liv, eller hon kan, vid eventuell skils- massa, begära, a t t mannen genom oåter- kalleligt förmånstagarförordnande ger hen- ne ratt till mannens egna försäkringar.
l jämförelse ' härmed framsthr den nuva- rande ordningen betraf f ande f ami1 jepensio- neringen f ör den civila statsförvaltningens tjänsteman som orättvis.
Detta galler sar- skilt de fall, då ena maken under en följd ' av år .varit med om att för familjepensia- nens erhållande vidkannas ekonomiska of- fer - i sitt underhåll.
Det ligger därför inga- lunda något orimligt i de frånskilda makar- nas, vanligen naturligtvis hustrurnas, krav på vederlag för de uppoffringar de gjort för ernående av pensionen.
Icke heller synes ' denna fråga ha den stora " allmänna räckvidd ", som pensions- sakkunniga velat ge den.
Tvärtom förefal- ler den a t t vara ett rent pensionerings- spörsmål, vilket särskilt i betraktande ' av de allt mera förekommande skilsmässorna, bort bli föremål för utredning i samband med utarbetande av nya reglementen för familjepensionen.
Med stöd av vad som ovan anförts och under framhållande av a t t lösningen av den pensionsfrfiga, som har berörts, icke bör uppskjutas, f å r Fredrika-Bremer-Förbundet.
i underdånighet hemställa a t t Eders Kungl.
Maj:t ville utan, uppskov föranstalta om utredning av frågan om frånskild makes pensions- rätt.
Underdånigst ' - Lizinku D ymsen f. af Ugglas / Ruth Stjernstedt.
De kuinnlioa Icarsa~znzanslutningms centralrdd har senare ingatt till K.
Maj:t med en skrivelse i ovannämnda fråga, vari -.
bl.
a.
- liksom i F.-B.-F:s skrivelse framhålles, a t t det för övrigt knappast tor- t e " vara riktigt, a t t betrakta familjepensio- neringen såsom en efter döden fullgjord un- derhållsplikt. "
Vidare heter det: " Den .ar snarare a t t anse såsom en försäkring, för vilken premier erlagts i form av pen- sionsavgifter.
En statstjänstemans make f å r under äktenskapet vidkännas den minsk- ning av familjens inkomster, som erlaggan- det av pensionsavgifterna inri-ar.
Under ett långt äktenskap hinna dessa inbetalning- a r stiga till betydande belopp, men den friin- skilde underhållsberättigade maken, i regel hustrun, går ovillkorligen f örlustig den f ör- m %n, som inbetalningarna varit avsedda a t t förskaffa henne - trygghet f ö r sin försörj-.
ning vid den underhållsskyldiges död. "
En klok husmoder använder metallput5medlet W I C K O L vilket icke innehiiller frätande ämnen men ändock gör allting blixt blankt.
HERMANN DERLIEN A,-B.
STOCKHOLM Kungsgatan 3 Engros: I K E M I S K A TVAT.T Humlegårdsgatan 1-3.
Observatoriegatan 12.
Vattugatan 2.
Tel. 67 55 44.
Tel. 38 90.98. el: 10 77 72.
-.
.
Fredrika-Bremer- F6rburadets stipendier Fredrika-Bremer-Förbundets stipeiidiein- stitution har under innevarande å r utdelat följande stipendier: S t o c k h o l m s s t a d: 440:- kr.
till elev vid Statens Skolköksse~ninarium (Iara- rinnekursen).
S t o c k h o l m s l a n: Kr.
375:- till elev vid Högre Konstindustriella skolan vid Tekniska skolan i Stockholm.
Västerbottens lan: Kr.
275: - till elev vid Högre, Konstin- dustriella skolan vid Tekniska skolan i Stockholm.
Kr.
275: - till elev vid av staten.
god- kand sjuksköterskeskolay saiiit f rån fröken Elbba de Lavals kr.
400: - till elev vid Tekniska skolan i Btockholm.
V.
a s t e r n o r r l a n d: Kr.
215:- till elev vid Barnni.orskeanstalten i Göteborg.
J a n i.
t l a n d s l a n: Kr.325:-tillelev vid av staten .godkand sjuk&amp;öterskeskola.
K 0 p p a r.
b e r.
g ~ l ä n: Kr.
270:- till elev.
vid Sophiahemmets sjuksköterskeskola.
V ä r m l a n d s l a n: Kr.
250:- till &amp; v vid Röda Korsets sjuksköterskeskola.
.
U p p s a l a l a n: Kr.
420:- till elev vid folkskoleseminariet i Stockholm.
.
- grund- av faniil- - Man .anser vidare, a t t jepensioneringens karaktär a v försäkring borde " med hänsyn till de alltmer förekom- inande skilsmassÖrna spörsni.Alet om frz3.n- skild makes stallning i- familjepensionshän- seende .hava blivit föremål för utredning i samband med utarbetandet av ifrågava- rande förslag till familjepensionsreg1einen- te " och Kemstaller slutligen om skyndsamt föranstaltande oin utredning av frågan.
on1 franskild makes pensionsrätt. '
Ö r e b r o l a n: Kr.
270:- till elev vid Kungl.
Musikkonservatoriet (pianoklassen).
Södermanlands Ian: Kr.
350: - till elev vid av staten god- känd s juk~köte~skeskola.
Kr.
350: - till elev vid folkskoleseniina- rium.
Kr.
370: - till akademiska studier.
S k a r a b o r g s lan: Kr.
480: - för kurs vid Fredrika-Bremer- Förbundets lanthushållningsseminarium vid Rimforsa.
Kr.
600: - till studier vid ' universitet eller högskola.
A l v s b o r g s 1 a n: Kr.
300: - till elev vid av staten godkänd sjuksköterskeskda.
Göteborgs lan: Kr.
425: - till elev vid Svenska Fattig- vårdis- och Barnp.vArdsförbundet~s atbild- ningskurs.
Kr.
425: - till elev vid Högre Lararin- nesen~ina~iet.
G o t l a n d s l a n: Kr.
290:- till elev vid lararinnesenlinariuni.
K a l 111 a r l ä n: Kr.
275: - till elev vid Svenska Fattigvårds- och Barnavårds- förbundets utbildningskurs.
Kronobergs lan: Ltinsfonden: Kr.
290: - till kurs för ut- bildning av ekonomiföreståndarinna vid högre anstalt.
Ncmzg von B~zr~rrzgurtens f o&amp;: Kr.
215: - till elev vid Barnmorskean- stalten i Göteborg.
Kr.
215: - till elev vid av staten god- känd sjuksköterskeskola.
Kr.
210: - till elev vid folkskolesemina- rium.
J ö n k ö p i n g s I a n: Kr.
245:- till studier för fil.
kand. examen.
r i s t i a n s t a d s l a n: Kr.
365: - till elev vid Kungl.
' NTu~ikkonservato~iet i Stockholni.
B 1 e k i n g e l ä n: Kr.
270: - till elev vid svenska Fattigvårds- och Baniavards- förbundets utbildningskurs.
...................................................................................................... Sm iistf ra glombe~ %mg 4 kronor pr plonib.
LOSTANDER och GULDRRYGGOR.
Leg. tandläk.1i-e Ivan Nyvelfiaas Wasterlånggatan 64 (vid passagen fr. Koriiii.-torg).
Mott.
5-8.
Annan tid efter överensk.
Tel. 218060.
................................................................................................ ....
MATTOR SANGKLADER A R M A T U R M.M.
- HERTEA, H.
a l l a n d s I a n: Kr.
2 ' 40:- iiiusik- studier.
Malniölzus l a n: Kr.
250: - till elev vid Statens skolkölcs- seminariuili.
(lararinnekursen).
Kr.
150: - till kurs för utbildning av tvattförestiiindarinns viid.
eteneums skol- köksseminariui~i.
Kr.
130: - till elev i 3:e Arsklassen vid Högre konstindustriella skolan vid Tekniska skolan i Stockholiii.
.
Kr.
150: - till elev vid Svenska Fattig- v h d s - och BarnavArdsföi-bundets utbild- ningskurs.
Kr.
100: - till elev vid Slagsta sinnes- slölarariiineseminaruin.
Kr.
150: - till elev vid sodra Sveriges sjuksköterskehems sköterskeskola.
Kr.
150: - för studier vid filosofiska fakulteten i Lund.
Kr.
100: - för studier f ö r organistesa- men. '
Kr.
150: - till elev vid Fröbelinstitutet i Norrköping.
.
.
19 --.
linge, Kristianst.
: l.; Marta Sandahl, Ängel- holm; Marta S.ave, Hälsingborg; Brita Svensson, Stockholm; Ellida Svensson, Hässleholm.
Fortbildningskurs i siimhiid.
Instundande sommar koiiinier Fredrika-Brenier-Förbun- dets skola för kviiinlig yrkesutbildning, St.ockholn-i, a t t anordna en fortbildningskurs i linne- och klädsöninad.
Kursen a r avsedd .dels för handarbetslärarinnor, som önska specialutbildning i sömnad, dels för skol- koks- och teckningslararinnor, - som m å s t e, åtaga sig undervisning aven i sömnad.
Se annonsen sid. 4..
...
FÖRBUNDSMEDLEM!
Låt Er prepaganda, också nå ungdomen?
Påpeka fur de unga, att det föic dem g &amp; ler att upprätthålla, och arbeta vidare på det vunna resultatet! '
7 -.
RUNLIRADIO~UTREDNINCTEN l z w ' n u till K.
Mccj:t, avgivit s i t t cligrc~ beCSinlcun.de, vari bl.
cc.
försslds.
ssx&amp;skoncession &amp; t ny- l~elstutligt detie bolug f ör progrctm- markursen 1934 ' avslutades d.
20 / 9, och.
de Bildcct, t j i h t e n.
, större ' summor till prograntmzen, avgibiic7 o eleverna vor0: Margareta Ahme, 25.000 kli .. p~ &amp; r till raclz ' ocbi~pcc~c~te~ f ö sko- ~ F ' alköping; Birgit ' Andersson, Sjöbo, Mal- lor, frilicerissr inte h m c ~ till.
Blindu u t a n möhus l.; Thea Bengtson, Söcierv.iddi.ilg.e, iiven till undrcc.
invcclide~.
- Utrednin y en sig, ut!
styrelsen, slcu11 Best &amp; u v nio M.almöhus 1.; Elisabeth Bruzelius, Lund; tiinlcer ledumöter med tke suppleanter, alla utseckla F l o r e n c ~ Danieli, Trollhättan; Karin Elisas- CLV X.
Maj: t genona bolagsstli ?~uman.
Pro- granzr8cZet försslds o,naiindrut till en cw re- son, Svalöf; Signe Holger, Bastad; Ulla p &amp; f enzton " Håkansson,.
Vallåkra,.
Malmöhus 1:; Maj gsrin,qeen zcts&amp;dd rc~d~ioniiu~zlzcl personev.
.
.
Hägg, Joliansfo.rs, Hallands.
l.; Gunnel Vich.
Svsns ?ca Kvinno f öcreningcvr-s.
R d o - Markstr6i-i~, Angelholi~; ~ n n a l ~ r e t Nils- a 1; ommzitté f &amp;, vi snzcLningonz tillfalle clterlcom- L d s s s c ~ fin@o~ ' i Hertlzccs spccites ...
son, ' Söderviddinge, Malmöh.
1.; Margit ~ C till Nilss.on, Ystad; Birgit flilzén, Hälsingborg; Marianne Ollén, Vanersborg; Berta Pers- ' son, Förslövsholm, Kristianst.
1.; Greta Förtydilgapde.
I Herthas dec.-nr hade i art. om Oxford-Grupp-rörelsen genom ett Persson, Akarp, Malmöh.
' l.; Margit Pers- son, Höganas; Ulla-Britta Persson, Gan- beklagligt förbiseende vid korrekturlas- ningen pi.
ett p a r stallen namnet Bachinan toftia, Malmöh.
1.; Viveka Reut~rsviird, Ja- kommit a t t stå i s@lllet för Buchm.an.
dersbruk, Västmanl.
1.; Elvi Risberg, Skil-, Fredrika.-Brem.er-Förbundets Lan h s - hålls- och tradgårdsskala, Apelryad.
So ' m-, Kondiforiet för alla Var Ni än bor kunna .v / tack vaie våra väl- belägna butiker snabbf betjana Eder.
N i blir a l l t i d b e l i t e n med inköpen FILOPS W O W Q I T B R I Regerlngsga fan 27-29.
Norrfullsgatan 10.
Best.- fel.
11 45 17.,,, 386294 Gunnar .Spångberg I ' 67 48 30. '
Bivgerjurkgatan.
.12 .. 61 23.45:, Stockholm.
.
. '
.
.
.
20.
HEBTHA Lant husmoderns ANTHUSMODERN AV I DAG, har i likhet med andra yrkesutövare sina svårigheter och problem att brottas med.
Hennes tid tages kanske mer an någon annan kvinnas i anspråk för han- dens arbete, och detta parat med om- tanke om och förståelse för familjemed- lemmarnas val och ve ger henne ofta en alltför tung arbetsbörda.
Men hon måste göra $g till arbetets herre, ej dess slav, och detta blir hon i den mån hon förmår begränsa och organisera sitt ar- bete, så att hon någon stund på dagen i likhet med husets herre kan k o d a av och ägna sig å t sådant, som ä;; eder- kvickande för kropp och sjal.
Ungdomen har krav p å - a t t far och mor följa med tidens utveckling.
De söka och fordra förståelse i hemmet, och finna de den icke, frammanar detta olustkänslor.
Man bemödar sig kanske ej alltid att förstå de unga, man klagar över dem, .men man har intet att ge i stallet.
Arbetsbördan får ej vara så tung, att mor ej kan agna sig åt barnen och ungdomen.
Husets döttrar vilja ut, de vilja stå på egna beu, platser och skolor locka, och därom ar intet annat an gott att säga.
Folkhögskolor och lanthushålls- skolor äro värdefulla tillgångar för des- sa flickor med sin undervisning direkt lämpad efter deras behov.
Aven hus- mödrarna uppskatta en ' viss undervis- ningsverksamhet, men svårigheten med denna ligger många gånger i att an assa??
att den till för dem lämplig tid och sa den förorsakar minsta möjliga ekonomi- ska uppoffring.
Härvidlag ha hemkon- sulenterna, anställda, av hushållnings- sällskapen, betydelsefulla uppgifter, ty de kunna i stor utsträckning anpassa sig - efter de lokala förhållandena och önske- målen.
Föreningsverksamheten i största all- mänhet har bland landets husmödrar icke nått önskad omfattning, men på platser, dar den förekommer, ar den upp- skattad, trots att den till en början ofta kan ha mottagits mycket skeptiskt.
Det- ta gäller framförallt praktiska och ide- ella sammanslutningar, som tillvarataga kvinnornas intressen, de ekonomiska däremot röna alltjämt för litet förstå- else.
Ofta saknas goda ledare, kvinnor som ' verkligen vilja ha tid att offra nå- got för saken.
sammanhänger dock icke detta mången gång med vår bristande självkänsla!
Denna föreningsverksamhet skulle kunna vara en god träning för de kvinnor, som rätteligen borde sitta i de kommitteer och styrelser, som handha sociala valfärdsfrågor, men dar de ty- värr alltför ofta saknas och dar endast manliga synpunkter få göra sig gällande.
Kvinnorna ute i landet måste kanna Sitt varde, de måste göra sin röst hörd, de ha ratt att komma med krav och ön- skemål och aven få dem beaktade.
Handlingskraftiga, initiativrika, dugo liga kvinnor efterlysas, som första och kanna dessa krav och som kunna vara .deii f örmedlande och varför icke enande lanken mellan husmödrarna och styrande myndigheter.
Dessa kvinnor Antik konstf orskning bedrives av Bohus- länets nya landshövdingska, dr. phil.
E m- m a S t i a s n y - J a c o b s s o n.
.Hen- nes nyutkomna verk " Typus und Indivi- duum " får i en recension av prof. Ernst Nachmanson ampla lovord.
Han säger bl.
a.: " Den ådagalägger författarinwns in- tima .och säkra kännedom om den orientali- ska och den grekisk-romerska konstens vitt- förgrenade material.
- - - Huvudsaken är emellertid, att denna bok liksom sina fö- regångare, lar oss kanna en själfull och kultiverad intelligens, en sjalvstandig fors- karpersonlighet med egna synpunkter och egna uppslag.
som kunna bli fruktbarande för den fortsatta diskussionen på det konst- areologiska området. "
Uppmana Edra vanner och bekanta att g6 in i Fredrika- remer-Fikbundet!
HERTHA A.
Insänd litteratur.
Bland insända böcker: ALB.
BON ' NIERS FGRLAG: Gustaf Ulln~an: Lilla Ellens bolsjevik.
.Karin Juel: Jovdens famn.
Mai-tinson: Sallys söner.
K.
' G.
Ossiannilsson: Sista.
stormen.
Astrid Kähr: Den unge Engehzan.
Maj, Hirdman: Den f örtrollade eken.
Karin Stolpe: Pigg och Pettan.
Walt Disney: Storastygga vargen och lilla rödluvan.
Elsa Beskow: Sessalätts äventyr.
Molli F ' austman: Tuttan och Putte.
Ebbe Lieberath:, Rzjttarna på Kgdinge m. fl.
l.
i.
. '
.
Att fira julen uppe i luften hör an Så länge till lovanligheterna.
Det gjorde emel- lertid d r Maude Royden o " MM Corbett Ashby, den Ynternationella röstrattsallian- sens ordförande, och president för the Bri- tish Commonwalth beague.
De lämnade Croyden p r flyg d.
22 dec.
för a t t begiva sig till All-India Women ' s konferens i ' Ka- rachi, Indien.
Den nya rGstratts ' !agem i Portugal har nu.
bekräftat kvinnlornas villkorliga ratt a ' tt rösta.
Villkoren äro: för deltagande i de kommunala valen, a t t hon är famjljeöver- huvud, för parlamentsvalen.
.att hon kan.
.
uppvisa.
en k ' igre skolunderbyggnad.
Pearl Buck: Modewt,.
Mia Leche Löfgren: Våra f ö d d r m vurld.
I Kina +ar 1923 21 proc.
av eleverna vi ' d statens skolor fli-kor.
1901 efterlystes i en tidning, utgiven i T,okio, ile kinesiska kvin- nornas ' rättigheter.
1911 efter revolutionen petitionerade kvinnorna hos Nankingrege- ringen men f örgaves 1922 bildade.
student- skorna ' i Peking the Women ' s Suffrage Ass.uciation och the Women ' s Rights Lea- gue.
Hunan var den första provins, som gjorde kvinnorna likställda med miinnen.
och.
1921 vddes en kvinna ' in i Pekingpar- lamentet.
kunna då aven göra sitt inflytapde gal- lande vid utarbetande av de förörd- ningar och reglementen, som beröra lant- husmödrarnas arbetsområden.
Men dar- han komma vi icke med mindre a n a t t kvinnorna träda fram och visa, att deras arbete ar betydelsefullt icke endast för hemmen utan aven för landet i. sin hel- het.
R.
W.
1927 ' upphawdes i Ty~klauud den regle- menterade prostitutionen, 1933 började den.
åter införas, närmast av staden Bremen, som nu har en " reserverad gata ".
Hamburg *.
har följt exemp ' et, och det påstås ' att ock- s å.
andra ' stader vidtaga samma åtgärder.
" Die deutsche Kampfe- ' in " phminner Hitler om hur han i sin bok " Mein Kampf " tog be- stämt avstånd från denna samhällets kraft- skada, och " The Shield ", förespråkare för moralisk och social hygien, uttrycker sin förvåning över att de praktisk,a resultaten av Hitlers känslor blivit a t t driva bort kvinnorna från .anständigt betalt arbete ' och kas.
dem i armarna på den legaliserade del av " kvinnornas verksamhetsfäit ", som bor- ' dellerna utgöra.
Kvinnliga läkare aro.
obligatori~ka,, då det gäller a t t tillkalla läkarhjälp vid över- fall på kvinnor och b.arn.
läser man i den engelska " The Policewoinan ' s Review "; Barn- och ungdomsböcker:, 21.
.
I Indien dö i medeltal en miljon spad- barn om året och 200,000 mödrar i barn- ' sang.
En a v anledningarna till denna sto- r a dödlighet anses vara de ännu e j avskaf- gade barnaktenskapen;. '
, F ö r b u -, n d s m e d l e m r n a r!
Gör propaganda f ör F.-B.-F.!
Framhåll f örbundets strävanden förgemensammam %l: .r a t t t i 1 1 u t b i 1 d n i a g, a r - bete och ansvar!
Ingen ansvarskännande medborgare fkr saknas i Fredrika-Bre- mer-Förbundets medlemsförteckning!
,
Siri Peterson, fröken Dagmar Pettersson, fröken Elin Rasmusson, fil.
mag. Nanny Rydberg, rektor Karin Rydingsvard, fröken, F a l u n: doktor Gerda Boethius, M o- ' Carin Simonsson, fru Sigrid Thorbuni, fru Vera Toreld: fröken Agnes Torén, fröken r a, fru Greta Bsolin, f r u Signe Silvw.
Agnes Valentin, fru Toni Wikborg.
G ö t e b o r g: fr6ken Anna Brandes, U m e å: fru Maj Elfvik, fru Signe Eng- fru Svea Florath, f r ö k e n t h n a Kjederqvist.
qvist, fröken Maja Gustafsson, fru Rut Po- H a r n ö s a n d: fru Jenny-Andersson, rad, fru Sigrid Wikander.
fru Bergström, f r u Anna Dalström, fru V a r b e r g: fru Edith Fransson, fru Ester Groth, fru Eisie Hellström, fru Anna- Ruth Lager, fru Valborg Lagerqvist, frö- Lisa.
Holmgren, fru Stina Högberg, fröken Helene Lobach, fru Anna Nilsson, fru Han- ken Hedvig Liljeroth, fröken Karin Ohls- na Nordl.und, V e d a, fru Agnes Wåhl- son, fröken Elin Vinberg.
stedt.
V a x j ö: fru Clara Almkvist, fröken K a r 1 s t a d: fru Lisa Bergengren, Elsa André, fru Maria Döös, fru Ida For- fru Solveig Stjerne-Brattström, fru Elin nander, fru Mabel Fries, fröken Edla Ham- Brolin, fru Klara D.ahlin, fröken Karin marstedt, fru Ifrna Hörmfeldt, fru Emma Ericsson, fru Ebba Geijer, fru Julia Geijer, Leander, ' fru Marta Olin, fru Elin Petrus- fru Alli Grahn, fru Anna Hallén, fru Ma- son, grevinnan U g i t Posse, fru Elsa von ria Hennig, fru Tora von Kraemer, fru Ing- Post, friherrinnan Brita Rappe, fru Ellen er Lundström, fru Helga Molinder, fru Brit- ' Sivgard, fru Astrid ' Strömberg, fru Emma t a Roth, fru Marie Roth, fru Alma aster- Svensson, fru Hilda Tengbom, fröken An- na Wetterling, fru Elsa Wickbom.
lund.
ö ' r e b r o: fröken Fanny Drake, fru N o r r k ö p i n g: fru Margit Kleberg.
Berta Karlsson, fru Greta Ligner, fru Sig- S t o c k h o l m: fru Elsa Bauer, frö- rid Ligner, fröken h e t t e Orrberg, fru ken Thyra Björkbom, fru Karin Brinell, frö- Ingegerd Ramstedt.
ken Sigrid Carlowitz, fröken Lisa Friman, ö s t e r s u n d: .fru Björkqyist, fru Anna f rund ström, S a l t s j ö b a d e n, -.
fröken ~ u n i l l a Hallendorff, fru Gurli Ols+.
fröken Hadgine Borkhe, f r u Greta Edholm, son, fröken Elsa Thorling, fru Ida Uggla, fru Margarete Gräslund, fru Elsa Gustafs- son, fröken Kerstin Hansson, fru Aina Nor- fru Beatrice Zade. '
U ii d e v a l l a: fil.
mag. Signe An- dersson, fröken Elisabeth- Augustinssori; fröken Ester Christianson, fru ~ngeborg Dahlqvist, fröken Elida Ekstrand, fröken Herta Ekstrand: fil.
mag. Tyra Ernander,.
fru Greta Gustafsson, fru ' Astrid HageI- berg, fru Elna Hamberg, fröken ~ i h Hanson, fröken Solvig Krumlinde, fröken Elise Liberg, fröken.
Ester Lidén, fil.
mag. Ingrid Lindstedt, fröken Anna Lindström, fröken Anne-Marie Lundell, fröken Göta MAnsson, fröken Gunhild * Nilsson, fröken Anna Norlin, fröken Mia Olsson, fil.
&amp; ag.
: li5jdawdelwåwg Sveavägen 40, Stockholm - Tel. 20 88 18.
S J U KSKUTERSKEUTRUSTNINGAR, GOSS- och BARNKLADER MOTTAGER BESTALLNINGAR " Hiav oenom dalvh j3lp. "
I din,-fr8ke_r !BtirtaR,vnagre_n,- .. -.
&amp; m ' ihig, %tt e * höjd medlemkGiffrq ar r ett ' livsvillkor för förbundet och dess fmt- satta verkamhet!
Framhåll för medlem- mar in spe, vad förbundet betytt fik lan- dets kvinnor under olika tidsskeden, hrur det &amp; ttf d i t kampa t och alltjiimt kampar för m Gttv ' sare ställning åt kvinnorna i hemmet, sia,mhället och ipå arbetsmarha- den!
kg$ sys a v skicklig skraddare under g a r a n t i, 30-40 kr.
Renoveringar - moderniseringar.
Fina ref. Besttill tid.
3232 05.
23 EERTHA Kon gresser.
hternationella Röstriittsalliansens tolfte kongress '.
kommer.
a t t a g a rum i Stambul den 18-25 april.
Enligt det preliminära programmet sker kongressens högtidliga öppnande den 18 - föregående dag ägnas å t kommitté- sammanträden, varv % bl.
a. frågor röran- de fred.
lika arbetsrätt för miin och kvin- nor, rösträtt och gift kvinnas nationalitet behandlas.
välkomsttal komma a t t hållas, av turkiska myndigheter och a v presiden- ten i den turkiska föreningen, M:me Latife Bekir.
Anföranden hållas även av Alliansens president soch av kommittéordförandena.
De två följande dagarna ägnas å t kommittéar- bete.
varjämte även ett p,ar offentliga mö- ten komma att hållas.
det ena på stadstea- tern.
behandlande ämnet: De kvinnliga medborgarnas rättigheter och skyldigheter, det andra i universitetsaulan med f v d s - frågan som ämne.
Utfärder, och fester kompletter,a programmet.
Sålunda kom- mer prefekten av Stambul a t t en av kon- gressdagarna ge middag för delegaterna,.
medan Turkiska kvinnornas Union en annan dag anordnar en mottagning och vid ett an- nat tillf5lle arrangerar en färd på Bospo- ren.
F a l k ö p i n g s k r e t s e n avslöt 1934 Ars verksamhet med traditionell, talrikt be- sökt Luciafest för gamla, den 11 dec,, De till ett 75-tal uppgående gästerna hälsades välkomna av f m Tullie Koch.
Så bjöds kaffe vid festsmy~kade, ljusstrålande bord och därefter följde solosång, pianomusik samt sjömansvisor.
Lucior uppträdde ock- så ' och väckte auditoriets livliga bevAgen- het med flera julsånger, varjämte en a v ' småflickorna läste en.
julberättelse.
Till sist talade kontraktsprosten F. Wet- terholm om adventets budskap.
G a v l e k r e t s e n haded.6dec.
anordnat en högtidsfest på S:t Ansg.ars hus för a t t hugfasta förbundets 50-åriga verk- samhet.
Kvällen inleddes med a t t propa- gandafilmen " Dit vi hunnit " förevisades på Metropol varefter ett rikt växlande och underhållande soarépr.ogram f öl jde i Ans- garshallen .med sång, musik, recitation, dia- log och tablåer.
En tilrik publik uppskattade livligt den lyckade festen.
.
- Kvinnornas nätt till arbete, en ratt, som.
i v %ra dagar allt .mer och mer hotas: kommer att ingáende behand != vid den stora OPEN DOOR-kongress, den fjärde i, ordningen, som kommer a t t aga rum i Christiansborgs slott i Köpenhamn den 19-23 augusti.
I en utsänd inbjudan heter det bl.
a.:, Då man berövar kvinnan arbetsrätt, berövar man henne rätt att leva.
D % man skrankar av denna arbetsrätt, ger man kvinnorna b h t t och bart ett skenbart stöd.
D å man .begransar deras r a t t till arbete, förnedrar man .hela kvinnokönet.
I Köpenhamn kommer man att Överväga det lampligaste sättet att bekämpa de ny; ?.
angrepp, som göras mot kvinnornas arbets- rätt och rAdgöra lom hur man bäst skall kunna mobilisera de internationella krafter- na i detta syfte.
I Danmark, där kvinnor- nas arbete e j hindras av n i g r a efter köns- principer dekreterade särlagar, kommer man .att kunna konstatera, att f !era av de Mödrar!
Vid sjukdomsFall resor eller andra tillfällen da Ni ej själva kunna &amp; va barnen den d r d Ni önsh, kun- na Ni ej ordna för dem p i hatlre sätt än sända ut dem till Fru Yiihres barnpens.
?i k: a Lidin~ö, halsobr.
skogs.- och saltsjöluft.
18 min.
resa.
Inack.
p i dygn, vecka, man ar.
Moderl.
omvhd.
ex. sköt.
Godkänt av K.
B.
~äkareret.
Prospekt.
Tel 651201 H a.
l n i s t a d s k r e t s e n firade F.-B.
: F: s 50-Arsjubileum i samband med Lucia -- festen ' den 11 december.
Efter ett minnestal om förbundet av ordf., fröken Anna ' Ljung-; berg, visades.
några sketcher.
" .Från qvinna med q till kvinnan med k ", .förfat- tade a v fröknarna Edit Johansson och Rho- ' da Helpin och belysande F.B.F:S utveckling.
och ' olika verksamhetsgrenar Fredrika- - - f r h kvinnbhall önskade reformerna redan praktiseras.
~nbjudan till kongressen ar undertecknad av styrelsen med presidenten Chrystal ~Macmillan.
Bland undertecknarna finner man aven presidenten för den svenska Open Door-gruppen, konsulenten Ingeborg Walin, Tand teknikerelever mottagas.
Gedigen utbildning i m+ dern kautschuk-, guld- och porslinsteknik.
CENTRALLABORATORIET, Vallingatan 37, Stockholm. '
- Bremer-Förbundsbyrån - Apelryd Stoff och stil.
- Sedan kom Lucia med sång och kaffe.
Den 14 december visades filmen " Dit vi hunnit " för medlenlmarna, varjämte aven lärarinnor och elever vid Apelryd och de högsta flickklasserna i stadens skolor in- bjudits.
lyckad, talrik besökt fest i form av en bjud- ning hos Fredrika-Bremer.
I egen hög pei- son tog hon emot sina gäster i sitt hem, in- rett i 1800-talsstil.
Bland " gästerna " så- gas en del kända personligheter från Fred- rika Bremers umgänge i stiltrogna drak- ter.
Man supérade, musicerade och recit * rade, och festen avslöts nied allmän dans med Gunnar Wennerberg vid klaveret.
.
H a l s i n g b o r g s k r e t s e - n ha- de med anledning av förbundets 50-årsju- bileum anordnat en del festligheter den 19 och 20 .november.
Första dagen visades " Fredrik.aM-filmen å Konserthusets stora biograf " Capitol ", som till sista plats var fylld av en entusiastisk publik, som livligt senterade och applåderade såväl den ut- märkta filmen som fröken v. Plomgrens spirituella " ackompanjemang ".
- Samma afton höll fröken v. Plomgren ett yrkesfö- redrag å kretsens lokal inför fullsatt sa- Long.
Den 20 november var jubileumsfest å kretslokalen.
Ordf. f röken Wennberg före- drog en av fröken R.osenkvist författad pro- log, varefter festtalet hölls av fröken v. Plomgren.
Efter en paus, då kaffe serve- rades, f öl jde en " af tonunderhållning i Fred- rika-Bremer-Förbundet på 80-talet ') arran- Lokden var; erad av fru M. Froste.
f ullsatt .och tyvärr.
hade e j på Ungt nar kunnat beredas plats för ' alla, som velat be- vista festen.
.
Den 30 nov.
hade kretsen tillsamrrians med Nordvästra Skånes Pedagogiska Säll- skap och Borgekl ' ga Kvinnoföreningen an- ordnat en föreläsningsafton, varvid.
sekre- teraren i Diakonistyrelsen fil.
mag. G.
~undqvist höll aftonens föredrag: " &gt;; u&amp;do- men och den mindervärdiga veckopressen ".
Föredraget mottogs a v den talrika och tacksamma publiken med kraftiga applå- der och därefter följde ett animerat sani- kväm.
J ö n k ö p i n g s k r e t s e n höll den 11 dec.
Luciafest på Master Gudmunds kal- lare.
Ordf. fru Kerstin Bendz, uppläste dar- vid en tacksägelseskrivelse f r h kretsen till dr O. Sörenson och f r u A. Lundborg, vilka med utgången av å r 1934 lämnat styrelsen f ör sjuksköterskebyrån, för deras varde- fulla insatser.
I de avgaende styrelsemed- lemmarnas ställe utsågos dr A.
S. heéle och fru B. Warberg.
Styrelsen utökades nied ann-u en med-em, fru Lalla Sterner.
Som underhallning bjöds ' darefter på n %gra val inöyade dansnummer samt en ro- ande dialog, " Omaha ".
Lucia, åtföljd av tvenne tärnor,, bildade det traditionella inslaget.
K a r l s t a d s k r e t s e n sammanträdde den 15 nov., då fru Gerda Hellberg refere- rade fröken S. Wennbergs tankeväckande föredrag " Om kvinnors representation i kommunala styrelser och nämnder ".
I sam- manhang harmed dryftades nyttan av en diskussionsklubb, och det förefo-l, som om intresse för bildande av en sådan i kretsen skulle förefinnas.
- Vid samkväm efter supén kåserade och demonstrer:ade fru Bar- bro Leffler-Egne11 " 10 minuters daglig gymnastik ' ' och gav dessutom den förtjusta publiken prov på sin utsökta danskonst.
Sista sammanträdet för terminen hölls den 30 nov., d &amp; kretsen hade det stora nöjet sitt som sin gast se fröken Ida v. Plomgren, som talade om " Tvenne kvinnorörelsens pionjärer - Mathilda Fibiger o.ch Camilla Collett ".
Föredraget åhördes av en talrik och tacksam publik, som med en hjärtlig H ä r n ö s a n d s k r e t s e n hade den 22 nov.
i Stadshotellets festvhing anordnat en E ~ Andel~soms I P~B~S~O W W ~ E a B ~ ~ ~ ~ ~ ~ $ ' u p &amp; i g ~ e r g ~ Wallingatan 38.
Stockholm.
Tel. f 0 3297..
Rekornrnend.erar sina trevliga tysta rum med varmt och kallt vatten, Siillskap~rum.
l: kl. kok.
TJAgn priser för giister p &amp; 18ngre tid.
K18deshriandel.
Barnhusg.4, Stockholm.
Ingen b u ~ k $ngaomkos&lt;ne.
D E ~ OR.
A SAKENT~LL BIARA BBLRBOAPWISEW
applåd underströk det tack, vilket ordf. se?
Can riktade till fröken v. Plomgren.
Vid det efterföljande samkvämet .. gladde kret- sens sångkör de narvarande med sin konst, toch fru Ruth ' Levien läste dikter av H. Wergeland och Björnson.
L u n d a k r e t s .e .n hadej d.
12 dec.
sitt sista s.anlmanträde för hösten 1934.
Sedan en del- föreningsärenden behand- lats, höll fil.
lic. f r u Ingegard Henschen- Ingvar ett spirituellt, med ljusbilder illu- strera.t f öredra,g med titeln: Reseintryck från Sovjet-Ryssland sommaren 1934.
Sång utfördes varefter fröken Elna Pers- son till ert ha hemmets fond överlämnade en gåva på 220 kr.
från förutvarande sty- relseledamöter och intresserade kretsmed- lemmar.
.
.
draget, som livligt applåderandes, efterfölj- des av samkväm.
,, M a l m ö k r e t s e n firade förbundets 50-årsjubileum m.ed en vällyckad fest på Malmö teater den 14, och 15 november.
- Förbundets sekreterare fröken Ida vOn Plomgren höll.
festtalet, vari hon gav en levande bild av förbundets 50-åriga veïk- samhet.
.
Förbundets jwbileumskantat sj.öngs ' dar- efter av ett 60-tal unga, vitklädda damer under ledning av röken Maria Håkanssonf.
Sångerskan Anna Tibell ' utförde solopartiet.
Huvudpunkten på programmet utgjmdes av Frans Hedtbergs lustspel, Majorens .dött- rar.
lert talet av de agerande voro rena amatörer, men de skötte sig, förvånansvärt, bra på tiljan.
De hade också god hj.älp i skådespelarna fru Magnhild Kranler och Georg av Klerckei.
.
Behållningen av feste.n bommer a t t till- falla F.-B.-F: s allinanna verksamhet.
Den 26 november anordnades kketsinöte ii.
Kungsparkens restauran.t.
Sedan en del föreningsärenden behandlats, höll fil.
lic. Ivar ~ a r r i e föredrag om " Kvinnoproblem och kvinnoideal i samtida diktning ".
.Före- ' ' '.
N o r.
r k ö p i n g s k r e t s.
e n hade den 6 - dec; anordnat julsamkväm å K.
F:U.
K: s lokaler under ordf örandeskap av rekto ' r Anna Edmar.
Hösten har v,arit präg:ad av livlig verksamhet inom kretsen: siilunda ha pågått .en språkkurs.
i engelska och två j franska undef ' resp. fröken Esther Lind- ströms och fru ' Kasin.
Karners ledning samt en kurs i .k.onsthistoria, ledd av d r Viggo Loos.
Dessutom h a diskussionsaftnar med - f öl j,a.nde ämnen a n o r d v t s: T å r a tidskrif - ter, deras standard och inflytande " samt " Gift kvinna i f örvärnsarbetet ".
Den tred- je diskus.sionsaftonen fick formen a v ett fingerat sam,manträde med barnnvArds- nämnden.
Det talrikt.
besökta julsamkväm &amp; inled- des med kaffe, under sång av Lucia och stjärngossar.
Små jultomtar förmedlade därefter f ördelaktiga " juluppköp ", Lottor- nas sångkör sjöng några sånger, varefter följde en avdelning romanser.
.
Slutligen höll fru Anna Lisa Brahnle ett fängslande och med spänd uppmärksamhet, iihört föredrag o m sina " Intryck från ett besök i Ryssland april-maj 1934 ".
Starka applåder vittnade om åhörarnas uppskatt- ning av det intressaflta föredraget.
David-Bagares gata 9-11 3 tr., Stockholm.
Tel.: 104533..
Privat 205533.
T e c k n i n g.
MHlni.ng.
Eever mottagas under h e l n studieht.
.
,.
.
a ' S t r a n g n ä s k r e t s e n hade d.
11 dec.
anordnat .en soaré.
Först utfördes e ' tt par musikstycken för piano och fiol, därefter berättade herr Lennart Bernadotte " Glim- t a r u r en levande dagbok ".
Dels i ord och dels i film gav han en livfull och: med- ryckande skildring från olika resor samt till sist en historik och en beskrivning av slottet Mainau och dess vackra omgivning- ar.
Publiken var nästan fulltalig och gav ined livliga applåder sitt bifall tillkänna.
Behållningen blev något mer an 200 kr., varav.
100 kr.
uppskickats till Jubileums- '. '
.
E d w. B e r g g r e n s Elevatelier -.
1DU.N ger E r varje vecka vardef ulla tankar, god litteratur, angenäm förströelse och.
praktiska rad.
Las I D U N -
fonden och resten avsatts till Stipendie- fonden.
T o m e l i l l a k r e t s e n hade sam- kväm den 2 okt.
Fröken Astrid Norman, TomelJla, berättade .om den ryska förfat- tarinnan Vera Inber och läste ett par av hennes noveller.
Den 13 dec.
hade kretsen Luciafest å Sparbankens festsal.
Efter ett par musik- nummer föreläste d r - Ivar Harrie om .Aris: tofanes komedi Lysistrake.
Sedan recitera- des valda delar av denna.
Därefter- kom Luciabruden med 10 tärnor.
Adams j u l s h g sjöngs, ~uciatärnorna serverade kaffe och festen var synnerligen lyckad.
Camilla Collett, Norge.
Efter föredraget följde samkväm med Luciakaffe, sång och recitation av dikter ' av varbergsshdeina Ullman, Nycander och Eliasson.
.Till sist bringade kretsens sekr., kladd till Fredri- ?a Bremer, fröken v. Plomgren en versifi- erad hyllning.
; V a x j ö k r e t s e n hade en stor dag d.
27 nov., då F.-B.-F.-filmen " Dit vi hun- nit " visades, Atföljd av förbundssekretera- ren fröken 5. von Plomgrens föredrag om " Tvenne kvinnorörelsens pionjärer, Mathil- de Fibiger, Danmark, och Camille .Collett, Norge ".
Kretsmiddag med ppetisk och musikalisk underhållning avslutade pro- grammet för förbundssekreterarens mycket.
uppskattade besök.
- Den 10 dec.
var jul- klappskvall anordnad med handarbeten och Lucia, samt ett synnerligen underhållande föredrag av lektor E. Terner om årets - nobelpristagare i litteratur.
Sam ett gIadj+e tecken mitt i all reak- tionen förtjänar nämnas, a t t fleya tyska kommuner, däribland Berlin, iltergiltt till a t t anstalla fullt utbildade k ~ i ~ l i social- ga arbetare inom det kommunala valfärdsar- betet.
U-m e a k r e t s e n hade den 13 dec.
an- ordnat en talrikt besökt sällskapsafton å Stora Hotellet.
Festen gick helt i Lucia- dagens och julens tecken.
Senare intog man supé, hotellets kapell spelade och stjarn- gossar och Lucia med.
sina tärnor upp- trädde.
Då sekreteraren föreslog, a t t kretsen skulle samlas varje Luciadag, så antogs detta med livligt bifall.
, &amp; n turkiska nationalförsamlingen har genom enhälligt beslut ändrat ett par para- g r d e r i landets konstitution darhan, a t t kvinnor nu jämställas ' med mannen så att de f &amp; politisk rösträtt vid 23 års ålder och bli valbara vid 31 ' %r.
- E t t gott omen för den stundande röstrattskongressen i Starn- bu1!
, Varbergskretsen.
I Storlkitannien ha vid de senaste valen 13 kvinnor valts till Mayors.
En delegation fransyskor med den fram- stående advokaten Maria Verone i teten har inför president Doumergues f öreslagna konstitutionsreformer till konseljpresiden- ten överl.amnat en petition, vari de hem- stalla, a t t de franska kvinnorna m %tte kom- ma i Atnjutande av samma politiska och lagliga rättigheter som mannen.
Till biträdande finanissekre terare, en syn- nerligen ansvarsfull post, har president Roosevelt utnämnt Josephine Roche, en framstående industriledare, verkst.
direktör i the Rocky Mountain Fhiel Company of Colorado.
sammanträdde Fröken Ida Sex kvinnliga ledamöter ha efter de se- von Plomgren höll ett synnerligen intres- naste nyvalen tillförts U.
S.
A:s kongress.
sant föredrag om " Tvenne kvinnkvinnorörelsens Av dem äro fem omvalda och en, Mrs.
Ca- pionjärer, Matilde Fibiger, Danmark, och roline O ' Day, demokrat, nyvald.
28 nov.
på Varbergs Hotell.
.
Fö-r lit terära fort jans ter har Marguerite van de Wiele, president i de belgiska kvin- nornas nationalrad, tilldelats sitt lands hög- sta orden, " Ordre de Léopold ".
As redaktionskommitté består, firutom av tidskriftens redakt6, w: K a r i n F j a l l b a c k - H o l m g r e n ~ d a ' v o n P l ' o k g r e n och A x i a n n e T h o r s t e n s o n.
1 - a
Tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, utgiven iRV FREDRIKA-BREMER?
F ' ÖRBUNDET.
Redaktör: M a r g a r e t a v o n K o n o w.
Samtliga förbundsmedlemmar erhalla tidskriften.
Icks-fikbundmnedlemmtcvr prenu- merera $ niimaaste postanstalt ellm i bokhandsi.
Pri; för postuppl.
: 1 / P Ar kr, 4: 50, l /?
år kr.
2: 60.
Lösnummer 45 öre.
Redaktion och expedition: 48 Kbra- be~gsgatan, Stockholm.
iiedaktionstid: t i s d a g a ~ o c?
~ frcdagar - 1.
1 4.
Telefon: 20 48 50.
Expeditionen: kl. 11-4 .varje söckcndng.
Telefon: i0 $7 62., och Norrlandsgatan 20.
Tel. 21 29 W..
.
Motbeer bestallningar på elen gantare o ch ' enklare kliinningar.
Förstklas.sigt arbete.
Moderat a priser.
I
.
' Vila Vettra- Flickpension for huslw.
utbildning biirjar sin 3 % mhaders er- känt lärorika och angenäma husmoders-, handarbets- och vävkurs den 1 febr.
för bil- dade unga flickor.
Fackut- hildade lärarinnor, valfria ämnen, god omvhrdnad, nu- tida bekvämligheter, natur- skönt läge.
Begär prospekt.
Fru ELVIRA GIBBEL, Hammar, Askersund.
Tel. Hammar 10. '
k sju k S k-t O eros e - a, 8 l &lt; a i Sto&amp;h.ulm, Smillandsgatan 20.
Td.
10 68 98. i Göteborg, Vasa Xyrkogata 5.
Tid.
361 87, i Umsd, Centrallasarettet.
i Linköphy, ~ ~ ~ a 42. t a Tel. i 806. i Jönkwng, Kjellbrgska Stiftelsen, Rosenlund.
Tel. 21 37, i Väster&amp;, Centrallasarettet.
i Falun, Högbo Central-sanatorium.
Tel. Namnanrop.
i S2~ndsvaU, Lasarettet.
4 Kwbtad, CentraIIasarettet, 4 östersund, Centrallasarettet.
Byderna mottaga sjukbud hela dagarna, per telefon iiven nattetid.
Vesatryckeriet, Stockboim x ~ g
