# ID: svediakorp-per2945
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1934
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 17,371
# sentences: 1,044
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


v.
.
.
TIDSKRIFT FOR.
D E N SVENSKA KVINNORORELSEN.
UTGIVEN AV FREDRIKA-BREMER-FORBUNDET - - MARGARETA V O N KONOW I N N E H A L L.
...
-- - .. -, 1 .. -- p.-.
.
1933 --- Aktuella skolproblem.
Fredrikke Mörck in memoriam.
Av Sofie Voss.
Manliga monopoltendenser.
Av El.isabeth .Nilsson.
Sydamerikanska kvin noprofi- ler.
II.
Av Hanna Rydh.
Telegrafstyrelsen och behörig- hetslageri.
Dit vi hunnit.
Den nye kvinnesaken.
Av Caro Olden, Pressen och vi.
Av Martha Hed- fors.
.
John Bauers konst.
Av Sigge ~ergströrn '.
Dagens portratt: Karin Kock.
Av M. V. K-W. En märklig livsskildring.
Av Es- ter Nennes.
Ny litteratur, Österrikes kvinnor.
Kretsmeddelanden. '
.
- ' RE-DAKTUR: November ',
Förbundets Byrå KLARABERGSGATAN STOCKHOLM C.
L ä m n a r råd * vid y r k e s v a l åt kvinnlig ungdom.
Tel. 204850
NOVEMBER 1934 HAFTE " 9 ~ K T U E L L A SKOLPROBLEM.
I D E N, SOM FÖLJT MED HÄN- delserna inom skolans värld på det sista i dessa dagar, har all ' an- ledning att förvåna sig över hur sam- tidigt med glädjande utveckling och stora framsteg i många avseenden idet spåras krafter, som obönhörligt vilja harnrna och vrida tillbaka.
Det sker i v %ra dagar stora omda- ningar i skolans arbete metodiskt och pedagogiskt.
Kanske galler detta hu- vudsakligast inom folkskolor och flickskolor.
De högre gosslaroverken ' äro så hårt bundna i examensvasen och gamla traditioner, a t t de ha svå- rare a t t följa med tid,en, a t t t a hänsyn till barnpsykologiens nya krav och a t t lyhört lyssna till mänskliga och individuella synpunkter.
Men aven dar börja reformerna f å insteg, vil- ket på ett glsidjande satt framgår av bl.
a. den nya laroverksstadgan av å r 19.33.
På många hall i vårt land pågår det pedagogiska reformarbetet synnerligen intensivt och målmedve- tet.
!De viktigaste principerna, som dikrvid komma till tillämpning, kunna helt kort betecknas med orden kon- ~en~tration,, s j alvverksamhet, arbets- skola, lärostoffets begränsning, indi- vidualisering i arbetet, bättre avvag- ning an förr mellan frihet och auk- toritet o. s. v. Man söker ratta ar- betsmetoder och arbetsuppgifter s % vitt möjligt efter elevernas individu- ella förmåga akt tillgodogöra sig stof- f et och deras individuella laggning; Man lägger huvudvikten på person- lighetsfostran och fostran till a t t på egen hand kunna lösa problemen och skaffa sig ökade kunskaper.
Det kräves inga längre utlaggning- a r över dessa saker för a t t var och en skall förstå, a t t ett huvudvillkor för tillämpande av dessa " den nya skolans " krav ar, a t t antalet barn, som samtidigt skall undervisas av en och samma lärare, e j f å r vara för stort.
E n mera slentrianmässig gam- maldags klassundervisning kan man tanka sig kunna försiggå i klassav- delningar på 30 A 40 barn, men indi- vidualiseringen kräver betydligt far- re.
Nå, tanker den oinvigde, vi ha ju just nu alla förutsättningar for a t t tillgodose detta krav.
Vi veta alla, att-nativiteten sjunker, a t t seminal rierna en lång tid utexaminerat för m %nga lararekrafter i förhållan- de till .b.ehovet, enligt det gamla syste- met.
Vad a r då naturligare, an a t t klasserna göras små landet över,.
och att skolan just nu, d % det krävande \ %I!
kan vara en Iacker smör- gHsrätt.
Den blir det dl- tid om Ni pH rätt sätt använder.
*. '
nydaningsarbetet pilgår, kan absor- bera m %nga flera lararekrafter an förr till b %tnad i första hand för sko- ldns arbetsresultat, d. v. s. till våra barns bästa, men också till motarbe- tande av den alltmer tilltagande ar- betslösheten bland lärarna.
Enligt en utredning, som gjorts inom Sveriges allmänna f olkskollararef orening, gå för narvarande enbart bland gruppen sm %skollararinnor (privat-lärarinnor ej medräknade) ' c:a ett tusen arbets- lösa.
Ja, det resonemanget ligger s % nara till hands.
Men hur ar det i verkligheten?
.
Har p å g h något, som kallas ratio-.
nalisering i samband med skatteut- jämning, och det a r ett ekonomiskt intresse a t t slå tillsamman avdelning- a r och klasser.
Skolväsendet förbil- ligas, om närliggande skolor samman- sl %s.
Äro de ej tillräckligt nara lig- gande, så finnas - tack vare bussar och bilar - nu så utmärkta möjlig- heter till skolskjutsar, och i vissa fall anordnas inackordering för barnen.
Det blir billigare att kosta p % detta och spara in lararekrafter.
Har skall erkännas, att det kan finnas fall, då det pedagogiska kan vinna på en sammanslagning.
Tv % sm % skolor kunna lig,ga i var sin kom- mun men s % nara varandra, att bar- nen gott kunna g % till den ena av dem och att man genom sammanslag- ningen kan - f % bättre skolform, batt- re tillgang till undervisningsmateriel, specialrum o. d.
Men i barnaskolan betyder lärarens personliga insats ooh-kontakt med sina elever ofta mer an yttre förutsättningar, och kunde man pröva saken fullt förutsattnings- löst och objektivt med hänsyn till bar- nen, så skulle man säkert i de allra flesta fall ha anledning a t t välja den lilla &amp; olan, aven om de yttre hjalp- meiilen ej vore de mest förstklassiga.
Skolskjutsar M e r bra, men i realite- ten betyder det ofta smHbarn i regn och rusk, längre bortovaro från hem- met an nödigt och nyttigt a r o. s. v. Man skulle ju ocks % kunna tala om, vad många av våra folkskoleinspek- törer berätta, hur de smh skolorna i avlqgsna trakter i all sin ansprAks- löshet äro verkliga kulturhardar för hela bygden, och att befolkningen på m %nga satt lider förlust genom sko- lans indragande.
Att i stader och större samhällen, dar man p % alla skolans stadier har många parallellavdelningar, pressa antalet elever i höjden i dessa klasser i stallet för att lagga upp en eller an- nan ny avdelning, kan ej förklaras ur nikgon annan synpunkt an a t t en eller flera lararelöner kunna inbe- sparas.
Men ar detta försvarligt, om man ser problemet mot bakgrunden dels av de pedagogiska krav, som här ovan berörts, och dels mot bakgrun- den av en lärarearbetslöshet, som f %tt shdan utbredning, att val staten tvingas att förr eller senare upptaga f rågan om arbetslöshetsunderstöd aven för denna kategori av samhalls- arbetare?
Nar man ser å ena sidan det peda- gogiska nydaningsarbetet och % an- dra de många sparlitgarderna just p % .skolans 0mråd.e som tv % mäktiga pa- rallella rörelser, så fragar man sig själv, om den vänstra handen ej vet, vad den högra gör bland dem, som bara ansvaret för utvecklingen av skolväsendet i v %rt land just nu.
Jubileumsgdoan.
N y a bidrag:.
.
.
.
.
.
.
200: - Från Orebrokretsen.
Härmed utgör sammanlagda beloppet kr.
11,019: -.
at ratta f6r behandling och lino8e~rnrnatto~.
Alfsre &amp; SVQCKHOLM 3
rplken Fredrikke Mörck, Oslo er av- F g å t t ved dplden 73 å r gammel.
Hun h@rte med til .den kampglade og mo- dige skare som f r a de tidligeste å r var med å kjempe frem kvinnenes frigjflrelse og for hvem kvinnesa- kens framgang var et evangelium.
Hun hadde f &amp; tt sin glplldende tro og begeistring, sin inspirasjon gjennem samvaeret med vår ledende forkjemper Gina Krog.
De var gode venner, de arbeidet.
sammen i mange %r og Gina Krog ans % Fr.edrikke Mplrck som sin selvskrevne ef terfpll- ger, den som skulde kjflre videre i samme spor.
Det blev derfor fr$ken Mplrck, som kom til % overta redak- s j onen av Gina Krogs kamptidsskrift " Nylaende ", og hun gjorde dette med megen dyktighet inntil tidsskriftet i 1926 gilik inn.
Fredrikke Mgrck var utdannet som 1aererinne:og drev sin egen skole i Os- lo for, mind.
gutter og piker.
Men hun sluttet hermed da de sosial-poli- tiske interesser tok overtaket og der- med alle krefter og all tid.
Hun kom med i styret for Norske Kvinners NasjonalrAd og blev dets aeresmed- lem, og hun stod i enSrekke %r som formann i Norsk Kvinnesaksf ore- ning.
Ogsh her ' kom .. hennes pedago- giske evner til .an-ndelse idet hun nedla et dyktig .arbeide i ledelsen av den husstellskole som foreningen dri- ver ' og som er meget godt ansett.
.. Fredrikke Mplrck satt inne, med mange kunnskaper og erfaringer og var ikke s % lite av en internasjonal personlighet.
Fra de mange kongres- ser hvor hun alltid mgtte, fra de. '
.
.
, mange f oredragsreiser hun f oret ok i Skandinavien, Holland og.
Tyskland hadde hun mange venner og hennes personalk j enskap innen andre lands kvinne~akskretser var imponerende.
Man.ge var.
de; som splkte oplysninger hos henne og alltid blev de mgtt med venlighet.
Derfor blir det et tomrum efter henne;.
Ved hennes d$d er mange av de.
trader slitt over s.om gjennem tidene bandt kvinnesa kens forkjempere sammen i alle land.
I 1914 utsendtes .et verk Worske Kvinner " med Fredrikke Mplrck som redaktfly.
.
Det var et stort og kre- vende arbeide som alltid vi1 bli et kil- seskrift om norske kvinners innsats i samfundslivet.
Og ved II C. W.- kongressen i Oslo 1920 var hun ho- vedredaktpk .for " Who.
is Who? "
I hgst ved Norsk Kvinnesaksförenings 50-års jubileum blev hun f oreningens aeresmedlem.
Fredrikke Mplrck hadde ett blidt, kvinnelig vesen.
I de senere å r var hun sykelig, men hennes kj aerlighet var alltid like varm og interessen li- ke stor for den sak hun hadde ofret s % mange krefter i de mange Ar.
På hennes bare s %es en blomster- hilsen med svenske farver fra venner i nabolandet. '
' .Os10 27-10-34.
SOFIE VOSS. '
- - DR.I.CK R A M L O S A '.
I ', Sveriges ' förnämsta naturligt alkaliska vatten.
.
.
.
- Äkta endast med vidstAende varumärke p+ etiketten. '
Elisabeth Nilsson: I Reaktionin 9mt kvinnornus &amp; tt tal a~bete t m .sig i Malmö anmkrii- ning svärda uttgck, f ÖT vilka advoka- ten Elisabeth Nilsson här nedan ve- dogör: EA; KTIiO1NEN MOT KVINNOR- R n a, som tid efter annan gjort sig allvarligt märkbar, har tagit sig ut- tryck i ett par händelser, som under höstens lopp ägt rum i Malmö.
Den kommitté, som enligt stadsfull- mäktiges i Malmö beslut å r 1929 fick i uppdrag att överarbeta det tjanste- och avlöningsreglemente, som mu gäl- ler för Malmö stads tjänsteman, har nu avlämnat sitt förslqg, darvild ett par ändringar av detsamma synes va- r a .av ett särskilt intresse för kvin- norna.
Kommittén f öreslår nämligen - att 7 må fA följande tillägg: " Dar av beniimningen i lönestaten f b am går, a,tt befattningen ar avsedd alle~mt f ör kvinnlig i ' y~nehavare, må å densamma endast tillsättas kviwm.
A annan befattning måJ darest annat e j förf at tningsenligt galler, d n s t tillsattas &amp; h. "
I enlighet härmed a r det planerat, att de tjanster, som nu innehavas av kvinnor, skola, markerade med ett li- tet k ~.
, fortfarande f å innehavas av kvinnor och alla övriga tjänster till- sattas med män.
Det behöver ju icke särskilt påpekas att de av kvinnor nu innehavda befattningarna hölra till de minst avlönade.
Detta skulle sålunda innebära, att till de högre, mera kvalificerade tjänsterna, skulle icke en kvinna kun- na f å antagas, vilka meriter hon an må besitta, vilka kvalifikati.oner hon an må hava och huru lämplig hon än m % vara till platsen i fråga.
Det sy- nes klart, att en sAdan bestämmelse, om den blir genomförd i Malmö stadsfullmäktige, icke kan landa sta- den till gagn, eftersom den fria kon- kurrensen om ide viktigare platserna genom bestämmelsen a r utesluten.
Det a r ocksil tydligt, att ett sildant slag a r direkt riktat emot de kvinnor, som genom studier och erfarenhet me- ritera sig f ör mera ansvarsfulla tjan- ster.
E t t annat fall, som något mera rör tolkningen av den å r 1923 beslu- tade behörighetslagen, a r det, då ett siisom extra anställt kvinnligt skriv- biträde hos länsstyrelsen fått det be- sked, att hon, som under Aret ingiltt äktenskap, kommer a t t den 1 januari 1935 f å avgå från sin tjanst.
Skriv- biträdet i fråga hade, innan hon fick detta besked, begärt t j änstgörings- betyg, vilket utvisar, att hon skött sitt arbete på ett i allo tillfredsstal- lande satt.
Det a r sålunda uteslutet, att det finnes någon annan grund för avskedet an just hennes äktenskap; Att märka ar, att i länsstyrelsen fin- nas mycket f % ordinarie kvinnliga be- fattningshavare, men massor av extra och extra ordinarie sådana.
Ärendet ligger för närvarande hos Kungl.
So- cialstyrelsen.
Det tredje fallet galler en befatt- ning hos Malmö stads halsovårds- nämnd.
Tjänsten ' det har galler har alltid varit kvinnlig, men nu har man Tiden har skapat fram en ny typ av kvinnor, yrkesarbetande damer, studerande ungdom, självförsörjande fruar - kort sagt damer, som ha anledning vara syn- nerligen välklädda utan att ha varken tid eller rid att lata k !ädfrAgan dominera.
Atelier Kraka har satt som sitt mal att sta till speciellt denna kundkrets tjanst: Vackra, personliga, välsydda kläder till rimliga priser, individuellt ritade utan det oproportionellt fördyrande beroendet av franska och andra utländska modeller KRAKA Maj Elfvik Stureplan 2 III.
Tel. 625153.
Hanna Rydh: SYD- AMERIKANSKA KVINNOH PROFILER.
Buenos Aives.
II.
inte ville utsträcka min resa ned till Argentina och även hålla ett före- Argentina.
drag på La Biblioteca del Consejo Nacional de Mujeres.
Det var fru Fil.
dr Hunna Rydh lwr fo~tsatt Elsa Thulin i Stockholm, ' vilken själv sina ströut&amp;g till Argentina och Eter för en del år sedan gjorde en resa till oss !Sr f &amp; inT,Iiclc i de argentinska Argentina och då ocksa hade föreläst kvinnomzas intellelctuella och filantro- dar nere, som nu varit vänlig nog att piskaa v e r k s a d e t.
skriva och berätta om min tilltänkta AR MIN REiSA TILL BRASILIEN resa nedåt dessa sydliga farvatten.
Nvar definitivt fastställd, fick jag Brevskriverskan var en av de verk- en dag ett smycket älskvärt brev från sammaste medlemmarna i .den ovan- Buenos Aires, vari frågades, om jag nämnda institutionen och hette dofia heslutat att den skall utlysas, som en manlig t janst.
E n bostadsinspektris har på grund av sjukdom förtidspen- sionerats, och befattningen ledigför- klaras för Aterbesättande medelst en bostadsinspektör.
Emot detta beslut, reser sig en kompakt kvinnlig opini- on, som förmenar, att en kvinna ar bättre än en man lämpad att utföra inspektion i hemmen och a t t dar p %- visa fel, som böra rattas.
Beslutet genomfördes med en mycket stor ma- joritet, emot vilken förste stadsläka- ren d:r Axel Höjer anfört .en väl mo- tiverad reservation.
\ .Opinionen i Malmö har städse visat sig mycket lyhörd för de svängningar, som röra sig i tiden, vare sig dessa äro reaktionära eller framstemwän- [TGTiWDI N G PARFUMERIE) TO (KHOLM Etabl.
1846 ' liga.
.Detta visade sig tydligt, då i lönereglementet f ö r en del år sedan med en oerhört stark majoritet beslut, genomföudes, att kvinna, anställd i stadens t janst, och vilken inginge ak- tenskap, skulle vara nödsakad att lämna .den innehavda befattningen, om ej respektive verks styrelse funne hennes bibehållande lämpligt.
Malmö var .den första svenska stad, som fastställde en sådan bestämmelse.
.Det vore beklagligt, om nä ' sta steg i samma riktning skulle bliva.
genom- fört i det har först omnämnda för- slaget av Malmö stadsfullmäkt.ige, och det ä r att vänta, att kvinnorna i Malmö.
göra sin röst h ö ~ d i oppositio- nen emot ' det nu föreliggande för- slaget.
Emina Pietranera de Mesquita.
Jag a r mycket glad att numera kunna rak- na henne som en av mina vänner, och jag hade det största utbyte av sam- varon med h.enne och övriga damer jag träffade inom " La Biblioteca ", som a r den gängse förkortningen på denna förträffliga institution, till vil- ken jag strax skall Aterkomma.
Låt mig först som sist .saga, att jag under min vistelse i Argentina fick en mycket hög tanke om de ar- gentinska kvinnorna.
Jag förutskic- kar, att jag endast kan yttra mig be- träffande de bildade kreolskorna; kreol a r som bekant den vanliga, ooh jag skulle tro särskilt i Argentina mycket brukade, benämningen på de i kolonierna f ödda, f öretradesivs hel- vita ättlingarna av de spanska - eventuellt portugisiska och franska - invandrarna.
Det var, m %ste jag kanske aven saga, en elit jag.
traf- fade samman med, men jag vet ock- så, att jag inte a r den enda främling, som fast sig vid den starka ansvars- känsla inför hem och samhälle, ja, det sociala patos skulle man nästan kun- na saga, vilket man möter.
hos så många av dem., och som y r k a r att vara ett med deras vasen.
Man har en känsla av att deras in.sats som osjälviska, glada givare och samman- hållande varnare om hem och skydds- sökande var mycket betydelsefull, och kanske särskilt märkbar i detta luft- streck.
Trots att de som makten ha ännu inte beslutat sig för att tillerkänna kvinnorna rösträtt, satta de uppen- barligen stort pris på deras förm %ga samt fullkomlig tillit till deras socia- la pliktkänsla och vederhäftighet, ty en mycket omfattande del av det so- ciala .arbetet, ja, man kan säga allt arbete som rör kvinnor ooh barn, lig- ger helt under kvinnlig organisation. '
Det finnes nämligen en uteslutande av kvinnliga medlemmar bestående institution, " La Beneficencia ", vilken arbetar dels med stora donationsme- del, dels med allmänna anslag, och som omhänderhar allt upptänkligt valfärdsarbete för nämnda kategori- er n sam halls medlemmar.
I sällskap med dona Emina - jag nämner inom parentes att det a r vanligt i Sydame- rika både för gifta och ogifta damer att .de tituleras dona med tillägg av förnamnet, de gifta kvinorna utsat- ta, då de skrim sitt fullständiga namn aven alltid sitt eget familjenamn samt därefter mannens med ett " de " fram- för - med dofia Emina gjorde jag som sagt besök vid flera institutioner som sorterade under La Beneficencia.
För att namna ' ett par: en stor barn- krubba, .ett stort sjukhus för kvinnor samt ett väldigt barnbördshus med 500 sängar.
Detta senare intressera- de mig särskilt såtillvilda som man där tillämpade metoder, vi har hem- ma anse eftersträvansvärda, men vil- ka ännu ej överallt uppn %tts, naml.
att p % hemmet behålla ogifta mödrar tillsammans med sina barn s % länge som möjligt, för att de medan de f % hjälpa till med förekommande sysslor skola fasta sig vid sina barn och för framtiden kanna sitt ansvar gent- emot dem.
Dessa mödrar och barn behöllos har i tre månader, vi bruka ju anse sex som idealiskt.
Man skulle också kunna invanda att sjukhuset var alltför stort för att någon mera personlig inverkan skulle kunna aga rum.
Men man f %r ej glömma, att Buenos Aires a r en jattestad med tv % och en kvarts millioner invånare, och institutionerna bli givetvis gärna i storlek därefter.
Såg man som sagt i visst avseende med samma ögon som vi på ett stort socialt problem, så hade man långt ifrån vågat sig in p &amp; Bra och b i l l i g t bor Ni pil IF ' A~niiangsarm6~111s Houd I S t ockho l m Erottningptan 66, tel. 23 27 75 1 G ö t e b o r g Postgatan 10-12, tel. 70230 i Norrköping Tunnbindareg.
11-13, tel. 1136 S t i l l a och l u g n t.
God betjäning Tel. 20 82 58.
Välrenommerat fullt modernt, familjehotell av hag k1ct.s~.
a t t för det utomäktenskapliga bar- loch av dem 100 p % av ' La Biblioteca nets vidkommande p %yrka den nu- givna stipendier.
I m h g a fall sitta mera för oss självklara, rättigheten dess egna framsthende, högt bildade a t t också f % kanna sin far.
överlaka- medlemmar, som givetvis oavlönade, ren p % det sagda barnbördshuset var men högt uppskattade lärarinnor, och både intresserad och road, då jag re- det a r en särdeles trevlig anda rådan- dogjorde för honom om v %r lagstift- de.
La Biblioteca har ett stort biblio- ning på detta omrhde.
Hela persona- tek, en vittutgrenad föreläsningsverk- len,.
, aven lakarna p % de institutioner, samhet och en mångfald olika verk- som arbeta under La Beneficencia samhetsgrenar i gång.
Det skulle ' nu anställas av denna kvinnliga styrelse, föra mig alltför l %ngt både att nar- som salunda har en stor makt aven mare ingå därpå och att närmare pre- sentera de många damer med vilka på detta omrhde.
Jag började med att namna att jag jag kom i personlig kontakt, och larde hade inbjudits att tala p % La Biblio- mig att varmt uppskatta.
i Argenti- Givetvis fanns ~det.
' ocks % teca del Consejo Nacional i Mujeres, i vars utomordentligt trevliga kon- na en hel del i yrken, veksamma sertsa1on.g i deras eget hus jag talade kvinnor, emellertid fick jag den upp- om Sverige i forntid och nutid inför fattningen, att de akademiskt utbil- en mycket distingerad publik, vari-.
dade inte intogo någon särskilt fram- bland den diplomatiska Mren var tal-.
trädande plats, de äro inte heller an- rikt företrädd.
Men .det var ej dar- slutna till International Federation of om jag skulle berätta nu, utan i stäl- University Women, trots trevare fr %n let tala om, att Consej.0 Nacional, som denna förenings.
sida.
framghr av namnet, motsvarar Kvin- nornas Nationalrhd och aven mycket riktigt tir ansluten till International Frågan om frånskild hhstks pensions- Council of Women.
* Dess nuvarande eller rättare ' sagt dess ' behandling i ordförande a r dona Carolina Lena de rätt 1930 års.
pensionssakkunnigas förslag (se Argerich och till detta Consejo äro Herthas sept.- och okt.- nr) har varit före- anslutna inte mindre an 87 socialt mål för utlåtande så.val f r h Svea Hovrätt verksamma kvinnof öreningar.
" La som från Riksräkenskapsverket.
S v e a.
H o v r a t t framhåller i sa- Biblioteca " ar, som ocksh namnet 1 %- ken bl.
a. föl jande: " - - -.
Även efter ter först %, från börjanstiftat a t t vara f örslagens genomförande skulle sålunda El Gonsejos, d. v; s. NationalrAdets skilsmässa städse,, utan hänsyn till om- bibliotek, som tillhandahöll medlem- ständigheterna i det särskilda fallet, med- marna gold lektyr och larde dem älska föra förlust av pensionsrätt, ' Erfarenheten a t t denna ovillkorliga regel kan leda böcker, s % som dess tidigast uppgift vis.ar, till mycket obilliga resultat, och de skäl, uttrycktes.
Sedan dess har La Bib- som de sakkunniga %beropa till stöd för lioteca vuxit ut till en stor institution sin ståndpunkt, äro enligt hovrättens upp- med många grenar, man har kurser i f attning icke bindande ".
Hovrätten hem- ställer, att frågan utan uppskov göres till alla ' möjliga intel1,ektuella ämnen, som föremål för ytterligare utredning.
skall kunna förhjälpa unga flickor att R i k s r a k e n s k a p s v e r k e t an- erh %lla goda anställningar.
550 ele- ser sig e j kunna biträda de sakkunnigas ver undervisas för närvarande där, uppfattning i fråg.an utan yttrar bl.
a.: ' I De l.
komma m e d glädje - - de komma till f e s t.
.
.
.
.
.
Postsparbankens presentkort, den ralltid lämpliga presenten, finns till salu B närmaste postanstalt och kan köpas till det belopp, Ni själv onskar.
r I l
.
Telegrafverket hade i somrm~vr m- nonserat en kurs f &amp; telegrafas&amp;sten- ter, där det fatala ordet manlig, som förr stängde vägen för de kvinnliga aspiranter, s?
önskade meritma sig för befordran till högre tjänster, nu ute&amp;Ymnats.
Q8 hinnliga och 119 man- liga sökte, 30 manliga men ingen kvinnlig antogs, trots a t t en del av de wmnliga studetntemzas betyg Zågo be- tydligt under de kvinnligas.
Urvalet hade i d g r a f all skett p å a@ra grun- der a n betggsvärderzng.
Kruznnliga.
te- legrafpersonalens f örening h över- klagat beslutet hos K.
Maj:t och an- hållit om ompövni.ng av ansöhingar- m.
Av Telegrafstyrelsens yttrande i saken till K.
Maj:t kan man hxappast .undgd a t t f å den uppfattningen, a t t vederbörande önskar gm &amp; en tjän- stemannadynasti, Grf tlig endast p8 manslinjen och a t t grundlagens bud om oväld, fiirtjänst och skicklighet e j spelat den dominerm.de rollen.
K-vhnliga!
ITelegraSpersonalens förening iiverklagar beslutet.
Genom n %digt beslut av den 11 nov.
1932 hade K.
Maj:t funnit skäligt förklara, att kvinna icke skall vara utesluten från rätt.
a t t söka tillträde till de, assistentkurser, som hadanef ter anordnas av telegrafverket, telegrafstyrelsen givetvis obetaget a t t vid prövningar och ansökningar d ä ~ o m taga de hänsyn till sökandes personliga lamplighet, som erfordras för, att ändamålet med kur- serna må blfva p % tillfredsställande sätt uppnått.
I sin första skrivelse till K.
Maj:t framhåller Kvinnliga Telegrafpersonalens ' r - - Med hänsyn särskilt till det obil- liga däruti, a t t en hustru vid skilsmässan efter ett mycket långvarigt äktenskap helt skall g &amp; miste om sin ratt till pension, an- ser Riksräkenskapsverket, att denna frliga bör upptagas till förnyad prövning i syfte a t t bättre tillgodose frhskild makes in- tressen ".
förening bl.
a., a t t det ovannämnda beslu- tet givetvis e j kan tolkas så, a t t kvinnor endast skulle äga rätt, att söka tillträde till telegrafassistentkurs, telegrafstyrelsen dar- efter obetaget a t t f örklara dem olämpliga, endast därför a t t de äro kvinnor.
Mening- en med beslutet måste vara, a t t de kvinn- liga aspiranternas lamplighet skulle prö- vas efter samma grunder som de manligas.
Föreningen anser vidare, att K.
Maj:ts be- slut e j giver styrelsen befogenhet att, med vidhållande a v sin tidigare ståndpunkt, utan vidare 1amn.a alla ansökningar från kvinnor utan avseende.
En sådan tolkning av beslutet skulle göra dess förra del, för- klaringen a t t kvinna icke skall vara uteslu- ten från rätt a t t söka tillträde till assis- tentkurser, fullständigt meningslös och dessutom stå i strid mot gällande lag.
Skrivelsen mynnar u t i en hemställan om omprövning av ansökningarna samt a t t te- legrafstyrelsen måtte meddelas sadana di- rektiv, a t t de kvinnliga sökandenas lamp- lighet varder prövad efter saamma grunder som de manligas.
Telegrafst yrelseam utlåtande över Kvinnliga Telegrafpersonalens före- nings framställning ger vid handen, att den princip, som f d j t s vid elevantag- ningen,, tycks lämna åtskilligt övrigt a t t önska ifråga om rättvisa och förut- sattningslöshet.
Följande passus torde ge tillräckligt belägg för detta påstående: " Vid tidigare elevantagningar har styrelsen plägat genom förfr %gning.ar hos vederbö- rande läroverks rektorer och på annat satt söka skaffa sig en uppfattning om sökan- des personliga egenskaper såsom i avseen- de å vakenhet, energi, flit och ordentlighet, samt deras allmänna förutsättningar att kunna bliva dugliga tjänsteman inom det arbetsområde, varom fråga är.
Dylik för- undersökning har styrelsen funnit sig den- na gång icke medhinna.
Styrelsen har dar- för ansett sig böra vid antagningen i lämp- lig omfattning utvälja sådana sökande, om vilka man utan särskilda forskningar ve- 8.-B.
Schmader &amp; Ol&amp;a Agnegatan $4, S t o c k h o l m. Tel. 53 12 49, 50 77 82.
ARBETEN I TENN: Konstindustriella artiklar, lamp- liga som hedersgavor och sportpris.
- Glassformar, mar- sipanformar, patentkork m. m.
HERTHA tat, a t t de utgått från verkligt goda hem, förutsatt givetvis att de tillikai avseende å kunskapsbetyg och hälsotillstånd upp- fyllt de allmänna fordringarna för anställ-, ning.
Sålunda har till en början uttagits 8 sökande, vilka äro söner till sköteamma och i sin tjänst välrenommerade befatt- ningshavare i skilda tjanstegrader vid te- legrafverket eller i annan statstjän~t.
- - Styrelsen tror sig på detta sätt hava å t te- legrafverket förvärvat personer, vilka kun- na på goda grunder antagas komma a t t hängivet och plikttroget ägna sina krafter å t verket. "
(!)
Vad de övriga 22 antagna beträffar, har styrelsen bedömt betygsord- ningen enligt en helt ny poängberäkning.
" Vid den uttagning av elever, som grundats på dessa poängtal har ingen kvinnlig sö- kande förbigåtts ", heter det slutligen i skrivelsen.
" Hamtamningsprincipen " bemötes i en ny skrivelse till K.
Maj:t från Kvinn- liga Telegrafpersonalens förening, vari det bl.
a. heter: I fråga om grunderna för antagningen av elever till nu ifrågavarande kurs anför tele- grafstyrelsen i första hand, a t t den ansett sig böra ' " i lämplig omfattning utvälja så- dana sökande; om vilka man utan särskilda forskningar vetat, a t t de utgatt; från verk- ligt goda hem, förutsatt givetvis a t t de till- lika i avseende å kunskapsbetyg och hälso- tillstånd uppfyllt de allmänna fordringar?
na för anställning ".
Med denna utgångs- punkt har styrelsen " till en början " uttagit åtta sökande, " vilka äro söner till skötsam- .ma och i sin tjänst.välrenommerade befatt- ningshavare .i skilda tjanstegrader vid tele- grafverket eller i annan statstjänst ".
Gentemot denna princip för antagande till statstjänst torde åtskilligt kunna in- vändas.
Skulle detta förfaringssätt b m m a till allmän användning, bleve till sist de sökandes personliga egenskaper och kunska- per av föga värde i jämförelse med de vitsord, de kunna förete rörande sina hem.
Och att driva denna sats därhan, a t t här- stamningen från statstjänstfemän anses ut- göra kriterium .p % a t t sökandena utgått från goda hem och kunna " antagas komma att hängivet och plikttroget ägna sina kraf- ter åt verket ", synes oss fullkomligt orim- ligt.
Detta skulle i själva verket innebära ett monopoliserande av statstjänsterna, vil- ket står i strid emot såväl gällande för- f attningar som den allmänna uppfattningen.
Att ett eller annat undantag i särskilt, - ömmande fall göres för ' barn till nagon verkets tjänsteman.
kan vara förklarligt, men a t t härstamningsprincipen tillämpas ' i sa stor utsträckning som här skett kan icke vara Önskvärt vare sig u r statens egen eller de enskilda medborgarnas synpunkt.
Telegrafstyrelsen har dessutom själv tidi- gare betonat vikten av a t t eleverna vid antagandet besitta erforderliga höga f ör- kunskaper.
Det.
a r därför så mycket mer anmärkningsvärt, a t t styrelsen nu anlägger helt andra synpunkter beträff ande omkring en fjär ' dedel av de beraknade kursdelta- ' garna.
Märkligt ä r iiven, a t t telegrafsty- relsen ansett de goda tjänstemannaegenska- p e F a vara iirftliga allenast i fraga om, tjänstemännens söner, # medan däremot en kvinnlig realstudent - .Karin .Nilsson - helt uteslutits, trots a t t h m ä r dotter till en telegraftjänsteman och i fråga lom be- tyg kan uppvisa en poängsumma, som en-.
ligt den beräkning, telegrafstyrelsen för- klarat sig hava tillämpat, ä r betydligt hög- re än poängsumman för var och en av de fem manliga realstudenter, som antagits i sin egenskap av tjänstemannasöner.
Enligt den äldre, under en följd a v å r tillämpade poängberakningen skulle bland realstudenterna kvinnliga sökande hava upp- tagits såsom n:ris 14 och 25, men genom det nya beräkningssättet har en fullstän- dig omvärdering av de sökande ägt rum och resultatet bl.
a. blivit,, a t t en av dessa tv % kvinnliga studenter, n r 14, nedflyttats till n r 33 i ordningsföljden.
Telegrafstyrelsen förklarar nu, a t t vid den uttagning av elever, som grundats p &amp; den nya poängberakningen, har ingen kvinnlig sökande förbigåtts.
Styrelsen har emellertid .bland de " uteslutande efter be- tygsordning " utvalda antagit aven Erik Svensson, vilkens poängtal enligt den nya beräkningen ä r 34 (däruti inberäknade kompletteringsbetyg i fysik, matematik och kemi), men icke Karin Nilsson, vilkens po- ängtal enligt samma beräkningsgrund och utan komplettering likaledes ä r 34.
Härtill kommer, a t t Erik Svensson är född 1912 och således överårig enligt de principer, som i regel tillämpats, med, avseende p &amp; åldersgränsen, medan Karin Nilsson ä r j d d 1916.
Telegraf styrelsen synes allts % fortf aran- de, i strid emot behörighetslagen och Eders Kungl.
Maj:ts den 11 november 1932 giv- na beslut angliende kvinnors tillträde till de assistentkurser, som anordnas vid tele- .grafverket, vidhalla sin gamla standpunkt, A l l t i d f ö r s t k l a s s i g frukt.
F r u k t c ' e n ene t rinn r sa. '
a l e n s butiker: Drottninggat.
41, Drottnincici.
11, 11, Biblioteksa.
1 1, Vasaa.
3.
Vasaa.
8.
Vasaa.
25-27, Väsag.
44, Stu-re&lt;-3, Rosla - s Ödeng.
73, r al ren, ostra Gation, CERTRALBAPY- GARDENS STORA VANTHALL, S T ~ &amp; H O L M.
,.
.
.
.
.
I
en film om Fredrika-Bremer-Förbun- det och kvinnor i yrkesarbete ", så har den film döpts, som vill söka ge en koncentrerad bild av Fredrika- Bremer-Förbundets verksamhet och strävanden och dessutom ge inblick i nAgra intellektuella och manuella yr- kesgrenar, dar.
kvinnor äro verkram- ma.
Förbundets mera direkta kvin- nosaksarbete kan givetvis ej Aterfin- nas på vita duken, varken insatserna för rösträttens, den nya aktenskaps- .lagens eller behörighetslagens erhål- lande, men bilderna f rån förbunds- byrån, ett den svenska kvinnorörel- sens arbetscentrum par préférence, antyda dem dock, och så gör även den beledsagade texten.
För övrigt göra bilderna från F.-B.-F: s skolor, att dessa kurser endast skola vara tillgang- Kvinnliga pökande anses alltjämt, utan särskild prövning och trots kunskapsmeriter, molämpliga att utbildas för högre befattningar inom telegrafverket.
Föreningen kan icke finna den av tele- grafstyrelsen tillämpade metoden tillfreds- ställande.
De kvinnliga siikandena böra gi- vetvis prövas efter samma grunder som de inanliga, varjämte det u r rättvisans syn- punkt likaledes ar Önskvärt, att bestämda normer för poängbei.akningen.
fastställas liga för ' man.
och följas.
Då styrelsen redan funnit möjlighet att bereda plats .för fler elever an undervis- ningsanstaltens föreståndare från början ' ansåg liimpligt, torde det icke möta sv&amp;- righeter att emottaga aven ett par kvinn- liga elever, heter det slutligen i skrivelsen, som utmynnar i en förnyad hemställan om omprövning av ansökningarna.
a Man har nu endast a t t vänta och.
se och hoppas, a t t rättvisan måtte hemföra segern.
dar teori och praktik ingiitt en SA lycklig förening, institutionerna i fraga all heder.
Den 6 november hade filmen sin urpremiär i Grand Hôtels spegelsal i Stockholm vid en välbesökt soaré, som anordnats av Förbundets Stock- holmskrets.
Vi tillåta oss citera ur ett par recensioner om kvällen: " Dit vi hunnit hette filmen, som Fredrika-Bremer-Förbundet inspelat apropa sitt jubileum som en tillbaka- blick och ett konstaterande av kvin- nornas stallning just nu i arbetshan- seende.
Och genom filmens lilla titt- glugg kunde man se ut över verk- samhetsomriiden som vidgades i medvetandet liksom de mångdubbla- des i speglarna.
- - - - - börjas med ett bladdran- de i gamla albumsblad.
Där kom- mer fram gamla sirliga porträtt av mamsell Fredrika själv och de andra pioniarerna, stela grupper av delta-.
garinnorna i de f örsta betydelsefulla mötena, etapper på den väg som Fredrika-Bremer-Förbundet i så hög grad varit med om a t t bana för kvin- norna. "
(Sv.
D.)
" Kvällens huvudpunkt var dock pïe- miären på en film, som tillkommit p % f örbundets initiativ.
Filmen a r ena: staende i så måtto, förklarade fröken von Plomgren, a t t en enskild före- ning därigenom låter utomsthende taga del av sitt arbetsliv.
Filmens första del behandlade det dagliga arbetet inom denna landets äldsta kvinn6organisation, som verk- samt bidragit till a t t svenska kvinnor nått den position inom samhället och p &amp; arbetsmarknaden, som de nu in- neha. "
(St. T.
D.)
* A- G D U Y A A.-@.
1 87 dr har Silverdufvans silver varit ledande Butiker: Stureplan 4, Drottningg.
1 % 59 o. 110, Odeng.
triarkalske forhold med at ' de ugiftea kvinner skulde forsgrges i slektning- ers hus, dgdsdgmte sig selv.
Man Den hadde ikke lenger rad til h forsgrge en uproduktiv masse.
- Den kunda nprska yrkeskvinnan och Efter krigen har det igjen funnet jozLTmlisten Cwo Olden fTmnlagge.r sin s y n] cvigz~o~&amp;ens nzbvayan- en gkonomisk forandring sted.
Kri- sen dikterer påny kvinnenes stilling.
de Zuge.
Mens mennene forbl$dde på slagmar- ken, gjorde kvinnene alt arbeide, da var de gode nok selv til det groveste og tyngste arbeid - de holdt land og rike sammen.
Men ikke fgr car kri- gen slutt, og det gjaldt % skape " nor- male " tilstande, blev kvinnene kastet u t av arbeïdet igjen.
Man hadde ikke bruk for dem mer.
Og s % ser man - hvord ' an det sgkes skapt nye idealer for.
kvinnene for å fange dein irin.
Mannen stoler alltid på a t kvinnen er sa fglelsesbetonet a t hun l ' ar sig gripe av selv det vzrste sentimentale slud- ' der.
Det er pa defte grunnlaget na- zismen arbeider - man bygger op et falsk ideal, og kvinnene er i i r a k s re- ET ER INGEN TILFELDIGHET de til å bgie kne for det.
De lar sig a t det verden over er opstati en p %nyt utbytte og utnytte, de lar sig ny kvinnebevegelse.
Intet er tilf el- påny ofre, lar sig flytte som en brikke dig.
Det var de nye flkonorniske for- i et gkonomisk spill.
.
Kvinnene verden over står id ' ag hold, fremtvunget ved industriens ut- vikling, som gav den gamle kvinnesa- delt i to skarpt adskilte leire.
P % den ken vind i seilene.
Det vilde ikke.ha ene.
siden de som har latt sig gripe nyttet med bare idealer om ikke av.
en religigs-politisk stemnings2 ogsa de samfunnsmessige forhold b#lge med.
mannsid,ealet som en vera- hadde ligget tilrette for en fri- slig guddom.
P % den annen s i d.
tie gjplrelse av kvinnene.
De gamle pa- kvinnene som fremdeles hylder men- neskeretten som det hgieste gode, ret- Vi ' önska filmen en framghgsrik ten til % leve sitt liv i full frihet og turné hos förbundets - helst alla 35 lik ?verdighet, med rett til utdannel- - kretsar dar den bör komma till sin se; med rett til ' arbeid, til selvutfol-.
ratt ' i en tidsenlig biograflokal, ut ' - delse.
rustad med alla de för vhr tids ljud- Det er disse kvinnene som ' nu liar film nödvändiga; moderna resurser- sluttet sig sammen .til v.ern om s h e na.
r e t t i g h e t e ~ Det er cie ' som p %.
den.
nye kvinnesaken; w, D ' Välsorterat lager a v alla slags Snör- makerier, såsom Band, Snören, Tofsar, .Fransar, Belysningsarmatur m. m., m. m. dockho \ mm UTSTALLNING.
.
och BUTIK Klarabergsgatan ji, S t c k h o l Telefon: 21 96 96 och I I j7 96. d m.
5 '. '
.
gamle k h n e s a k s grunn- arbeider ef- ter nye linjer i pakt med tiden.
Det er de arbeidende livinners sak som er kvinnesaken idag.
Vår rett til arbeid: er i fare, v %r frihet står p % spill.
' Det er det kvin- nene må ha for $ie idag.
Det er for sent A ' berge sig x h r flommen har tatt huset.
Vi m % allerede nu bygge demningen som skal beskytte oss.
De store ord og de falske idealene er en stjdrre fare enn en tvangsmessig fri- hetsbergvelse.
Da har man lettere for % verge sig - m o t har kvin- nen aldri- mangret.
Men overblikk og sund sans mangler hun ofte.
Takket vaere det frigjgkelsesarbei- det som er gjort, sthr kvinnene idag bedre rustet enn noensinde til selv A f@re sin sak.
De ' har bevist a t den var; ' berettiget den kampen de kjem- pet.
De har lagt sin dyktighet i vekt- skhlen, sine evnefog sin seige energi, og ingen kan komme og si a t de er funnet for lett.
De ha tilfgrt kultu- ren store verdier.
Ve1 er det kaos i verden, men hvem er det som har frembragt kaos, krise og krig?
Det er den mannsstyrte verden.
Var det ikke p % tide a t ogsh kvinnenes syn gjorde sig mer gjeldende?
At var f@lelsesbetonethet ikke gikk ' i retning av .en selvofring, en selvutslettelse, men fant utslag i aktiv kamp mot urettferdigheten, mot rasehatet, mot krigsgalskapen, mot hele det panser- og platesystemet- som råder i verden idag.
En kamp m o t egoismen, f o r f olkef ellesskapet.
Yrkeskvinner ' verden over har dan- net en ring, en internasjonal kjede til vem om sine interesser.
Men skal den bli effektiv mh den ' bruke oplys- ning som sitt viktigste v %ben.
Uten oplysning om politiske og sosiale for- hold kan vi ikke utrette noe.
Har Martha Hedfors: ' ' - ETT STATIONSSAMHALLE I 1 denett Södra Sverige utspelades härförle- hemskt morddrama.
Gärnings- mannen, en 22-årig jordbruksarbeta- re,hade strypt sin fästmö, en 20-årig servitris.
Dagen efter .denna händelse voro ortstidningarna fyllda med skildringar av dramat.
Med stora, ända till 20 mm: höga bokstäver dro- go de allmänhetens uppmärksamhet till sig.
I v %r s26rsta dagliga tidning voro intagna f yra detal j beskrivande fotografier f r %n mordplatsen, bl.
a. av mördaren och hans offer.
I samt- liga tidningar vor0 händelsens alla ruskiga detaljer utförligt skildrade.
För den, som i ett fall som detta fatt p % sin lott a t t delgiva en sjuklig och av m %nga föreg %ende sorger drabbad mor, att hennes barn mött sitt öde under siidana sorgliga om- ständigheter, var det nödvändigt att, man den, kan man ikke ' la sig name av de store og tomme ord og blindt g &amp; inn for en bevegelse som tar sikte p % % styrte kvinnene ned i uvidenhet og undertrykkelse.
Derfor arbeidet idag t a sikte p % stgrst mulig kunnskap, på dyktig- gj@relse også for det offentlige liv.
Og p % forstaelse av samholdet.
Hvis hver f$rer sin egen lille private kamp med livet, blir det en kamp mot vaer- mflller.
Samlet e r v i en m a k t.
Vi lgser ingen krise ved % g % u t av arbeidet og overgi det til mannen, vi 0pnå.r ingen goder ved et offer.
Bare ved selvhevdelse kan vi gj@re en positiv innsats i kulturlivet og i samfunnsordningen.
Föreningen Handarbetets Viinner.
Stiftad 1874 Möbeltyger, mattor, ' gardiner och broderier.
Renoveringar.
Skolor för utbildande av vävlärarinnor och textila konsthantverkare S t u r e p l a n 2, Stockholm, tel. 604863 4 @ D A L A G A T B R I O @ Telefon 31 1278 Qmbssörjer allt vid d ö d s f a ~ ~.
Laga priser.
Besok i hemmen efter telefonanmälan.
HERTHA 235: John Bauer: Teck- ning till Elsa Bes- kows saga När trollmor skötte kurngens storbyk.
Sigge Bergström: Bauers konst.
som en f ö r: ~ ;\ försiktighetshtgard, gömma undan- tidningarna för a t t dessas onödigt ruskiga, i rent sensa- tionssyf te och LI tan ringaste hänsyn, givna ski1drin.g ej alldeles skulle bryta ner henne.
- Polismyndigheten dar- emot visade största .möjliga skonsam- het och fullgjr .-.de sina åligganden först.
sedan deii arma modern blivit på lämpligt sli tt f örberedd.
Man fr %gar siz: a r ett dylikt of- fentliggörande;.
- r en uppskakande händelse nödviiilrigt?
Kunde inte rubrikerna minskas och skildringar- na över huvud taget göras en smuE hänsynsfullare?
Ä r icke e n handel- se av denna art skramrriande nog än- d % aven för de mest robusta naturer?
Man vagar ' val förmoda och hop- pas, a t t den tidningsläsande allmoan- h ' eten skulle l %ta sig nöja med mind- re.
notiser om hithörande.
ting och invänta of f iciella uppgifter.
Tidningspressen ', s jalv skulle sa- kerligen vinna på större %terh hllsarn- het och samtidigt röna tacksamhet fr %n .de närståendes sida för p % detta satt ' visad medkänsla, oavsett vilken samhallsklass de av olyckan drabba- de an m % tillhöra.
s Fysikalisk-Dietisk-Kuranstalt H U l t af o rs reumatiska nervsirutdomar.
map- och kroni&amp;a orke er, tarmiidanden 1,000 fot over havet Behandiine av Bkomrnor.
@ amt andra sjukzornar.
Alla uinderha bad eiEktricitet~l~et~&amp;clling och massage.
Individuell diet.
Veaet.
!ri~k och blandrid kost.
Helpension.
Bertir utförligt pro- epekt.
Moderata priser.
Inga dricksp berläkare: D:r E.
Garby., Postadr.
Hultafors.
Tel. Borh 695, Ravlanda 68, Hultafors 16.
Under samma repm: .Nyhyttans Badanat.
JgrnboAs, öppen hela aret, Ekebyholma Badanst.
Rimbo, opp.
sommarm., Sthlms Fysik.
Kuranat.
Humlegardeg.
18. '
I
slutade, av Sveriges allm.
Konstfore- följde till en början tätt i dennes ning anordnade minnesutställningen f otsphr, men Bauers linjeföring i Konstakademien, visade; a t t intres- blev redan under ' hans akademitid så set för hans konst alltjämt ä r i sta- utsökt känslig och uttrycksfull, att.
digt stigande.
han däri knappast överträffas av nå- John Bauer föddes i Jönkoping av gon svensk konstnär.
burgna föräldrar den 4 Juni 1882, ' och Däremot intresserade han sig föga kom redan 1900 in vid konstakade- för valörmhleri.
Men p % minnesut- mien, där han studerade till 1905.
Att ställningen förekom dock ett synner- han dessförinnan tv % gånger miss-.
ligen märkligt undantag.
Hans där lyckats med sin ansökan om inträde,.
exponerade " Tegelbärare " visar, a t t torde vara de f &amp; verkliga motgangar, han Överlägset kunde behärska även han haft p &amp; konstnärsbanan ..
Ty re- detta uttrycksmedel, om han s &amp; ville.
Hans tidigare visade intresse för.
dan första året kunde han glädja sig å t det livligaste intresse såväl från teckning efter levande modell för- lärares som kamraters sida.
Lärarna svann med tiden.
Han blev till den - ansågo honom visserligen för .lat, grad skicklig ph detta omrAde, att men de förläto honom snart på grund modellen blev överflödig.
Då en kam- av hans ovanliga begåvning - och.
-.
r a t m ö r " Sagoflickan " uttryckte sin kanske ocks8 .för hans verkligt tja-.
.
' beundran för den utsökta teckningen sande personliga egenskaper.
John av flickans nakna överkropp talte Bauer var nämIigen en fin och .. go4 John.
Bauer om a t t han inte alls an- - vänt modell till denna.
Han hade först människa och.
han erkände - &amp; t, ogärna ens för sig s j älv, - att andra f örsökt, men modellen " störde ho- kunde vara mindre goda.
Han såg nom ", och så tecknade han ur min- ljust på livet och människorna och net.
denna livssyn återspeglades ocksa Redan tidigt var han livligt in- tydligt i hans konst.
När han måla- tresserad av etnografika.
Särskilt de sina allra fulaste troll, gjorde han fornnordisk.
Han tecknade och må- det med en rörande medömkan med lade av allt han kunde hitta i museer deras fulhet.
.
' Och då han en gång av kläder, verktyg, vapen och dylikt.
malade Fenrisulven, det ondas sym- Egentligen för a t t " lära sig " hur de bol i,nordisk myt, låter han en beda- sågo ut, så a t t han sku.lle kunna dyli- rande skön, ljuslockig prinsessa med ka ting,.
d % han framdeles skulle vänliga ord röra den styggc Ulven komma att behöva dem i sitt arbete.
till tårar.
Pfi samma saTt arbetade han ute i Då John Bauer " kom i n på akade- naturen ..
Han samlade och tog med mien " hade eleverna tre varandra sig hem blommor, mossa, lavar och rätt olika ideal, vilka var för sig fö- annat smått, soM han gjorde närbil- reträdde en bestämd riktning.
De der av.
Eller han kunde ligga tim- vore Zorn, Carl Larsson och Richard tal på magen borta i skogen och stu- Berg.
Zorn .företradde valörmhleri- dera en linnéa, några svampar eller et, Carl Larsson linieteckning och andra småting.
Richard Berg " litterärt " måleri.
Omsider kände han sig färdig att Bauer beundrade Carl Larsson och t a itu med sitt livsintresse, sagoillu- ' ' ' " Många backm d göra en stor å.&gt; ' I I N s ~ T T EDRA BESPARINGAR l Stoekks~Bms Stads Sparbank Stiftad Ar1821 KONTOR: Fredsgatan 9, Hornsgatan 60, Odengatan 65, Folkungagatan 68, Fleming- gatan 34 och Sibyllegatan 8, oppna $10-3 samt %6-7, lördagar kl. 2 e. m.
Lat hand gör fattig.
Idog hand gör d c.
HERTHA strationer.
Till en början vor0 dessa endast illustrationer i vanlig mening.
Visserligen utmärkta sadana, .men de saknade s j alvändamål.
Teckningar- na vor0 gjorda enaast med tanke p &amp; hur de skulle göra sig i tryck.
Och han brydde sig heller inte om vart de togo vägen, sedan de reproducerats.
Lyckligtvis hade förläggarna, som behöll0 hans teckningar, mera sinne för deras värde, s % a t t de nu finnas bevarade.
Till glädje s %väl för agar- na som för allmänheten.
Men småningom fick han ögonen öppna för a t t teckningen eller d l - ningen som sådan hade sitt eget var- de.
Det var nar han mellan 1907- 1915 utförde illustrationerna till sa- gosamlingen Bland tomtar och troll.
Texten till dessa sagor var ofta av ganska ringa ' varde, men tack vare Bauers illustrationer blevo de till obeskrivlig glädje, inte bara för den tidens barn, utan också för vuxna.
Reproduktionerna vor0 of ta otill- fredsställande, gtminstone efter nu- tida pretentioner, men icke desto mindre emotsAgs dessa smil sagoböc- ker med det livligaste intresse, då de kommo fram .mot jul.
Det vimlar av itortroll och krälar av småtroll.
Humpe, trollpo j ken, symbolen f ör Bauers t r o l l f ~ t a s i e r, föddes.
Stora och små prinsessor, alla ' med makan Ester Ellqvists långa, guld.gula hår, trampa skogens mjuka mossa.
Kacka vallpojkar och sthtliga prinsar i yng- lingagestalt rida över fälten i strå- lande sommarnatts1 jus.
Senare föddes barnet, sonen " Put- te " och därmed kommer.
' en ' ny cen- tralfigur in i Bauers underbara sa- govarid.
Men med tiden börjar han längta efter större uppgifter.
Eller kan- ANDERSSONS DB ni frisering Centralbadet, Stockholm.
REROIMMENDERAS: Elegant.
Förstklassig. '
.
.
237, ske rättare större format.
Han ser - i motsats till en del av hans kriti- ci - att hans små målningar ofta egentligen äro förminskade monu- mentalm %lningar.
E t t av de första försöken i denna riktning blir då " Sagof lickari " (1912).
Han hade tänkt sig en flic- ka av bronsåld.ersfolket.
Hon sitter högt p % en sten, .ensam, omgiven av ändlösa, tysta skogar med blankande skogstjärnar i. f jaman; Flickan, som a r ett strålande porträtt av hustrun, .sitter ' och kainma-r sitt guldgula har, ung, frisk, " sund och nöjd med sitt eget jag.
Senare tillkommer " Fre- ja ", 1917, en strängt dekorativ olje- målning i Kommunala flickskolan i Karlskrona, och tre å r tidigare den enda verkliga väggmålningen, " Den helige Martin och tiggaren " i Odd Fellow ' s lokal i Nyköping.
- Det ar med vemod man tänker på vilken ut- miirkt frescomålare, som gick förlo- rad genom Bauers tidiga bortg %ng.
Under tiden har han också syss- lat med dekorai; ionsskisser för teater.
Han författade och iscensatte ett barnskhdespel " Mats och Petter ", som uppfördes på Skansen 1915.
Och ' tillsammans med den.
berömde ryske balettmästaren Fokin planlade han en balett i samma stil för Operan.
: Bauer gick s % upp i sina trollfan- tasier, a t t han själv trodde p % dem.
" Jag målar efter levande modell ", brukade han saga.
Och det hände, a t t h a n skrämdes av den värld, han s&amp;lunda %jalv skapat.
" Humpe har trollbundit mig ", yttrade han.
Konst- naren gjofde ocksh allvarliga f örsök a t t komma upp ur trollvarlden och skapa andra bilder.
Jag vet, a t t Bot-.
ticelli, som han under- sina resor i: Italien 1901-1909 gjort bekantskap med, d % föresvävade honom.
.
.
.
.
.
.
. '
.
f i Johanna Brunssons Vävskola STOCKHOLM Affärstid 9 - 6.
- Tel. 200437.
- 11 3363 Utbildar Vävlärarinnor o. Vrkesutörare.
Kurser i Hem- vävning Försäljer mattnt i flnssa,rya,röllakan rosengilng.
Mabeltyger, Gardiner, Vepor, ~lädninest~&amp;r m. m. av egen tillverkning.
Vävgarner.
Vävstolar oeh Vävstnlstill- behör, SKOLA och FORSALJNINO: Kungsgat.
70 (hörn.
av Vasag.
), 2 tr. Stockholm.
Grund.
1873.
Inneh.
Alma Jacobson. '
:.
Dagens portriitt: Dragningen till siffror och kalky- ler m %tte ha varit Karin Kock med- födda, och den fick nog ytterligare D,,,ten K.
O C ~ i talar- näring under .de %r, 1911-15, då hon ytiolen: (BäECE dagligen umgicks med dessa matema- f i h e n tiska skrivtecken under dr Guin- " Dit vi hun- chards egid på Stockholms stads sta- tistiska kontor.
Där var det också.
NTE EN.S DEN MEST FÖRBLIN- som hon beslutade sig för att fortsat: dade motståndare till kvinnornas ta sina studier, och 1918 var hon klar ratt till individualiserat och skapan- med sin fil.
kand.-exam.
i ämnena de arbete i det moderna samhället matematik, statistik och nationaleko- torde våga f örneka, att svensk natio- nomi.
Kort darp % fick hon som an- nalekonomi skulle lida en kännbar ställd i Skandinaviska Kreditaktiebo- förlust, om niigon inhemsk Hitler laget rika tillfällen att praktiskt st.u- plötsligt toge sig för a t t förvisa do- dera de falt, som hon utsett för sin cent Karin Kock till hemmets " skyd- vetenskapliga verksamhet.
Föl jande dade " domäner.
Därtill har hon som %r finna vi henne som Frenckel-sti- en av våra nationalekonomiskt skola- pendiat i London, ~dar hon under tio de bankexperter gjort sig ett alltför m h a d e r studerade vid London .kant namn inom den vetenskapliga School of Economics och omsatte teo- världen och alltf ör frarnghgsrikt rierna i praktik vid Barclays Bank.
upptagit en fri och adel tävlan med Vid hemkomsten var hon också väl manliga kolleger.
Tack vare vissa insatt i engelskt bankväsen, inte nationalekonomislia utredningar, till minst en del av detsamma, som har vilka vi skola återkomma, ä r hon med informationsarbetet att skaffa.
Vid sidan om sitt statistiska bank- just nu alldeles särskilt aktuell och försvarar därför väl sin plats under arbete hann hon sedan med sina li- centiatstudier, vilka fingo en glan- Dagens porträtt.
1 - ' ' Men ödesgudinnorna hade annor- lunda bestämt.
Han fick inte tid att frigöra sig ur trollvarlden.
Och in i det sista betraktades han av var- dagsfolk som vidskeplig.
Han hade bland annat en panisk f örskrackelse för stora vatten.
Särskilt Vättern.
Och han hade ju all anledning därtill.
Novembernatten 1918 spelade han själv huvudrollen i sitt sista stora sagospel.
Den sjöjungfru, som han själv skapat och älskade a t t fram- ställa, drog honom då ner till sitt kal- la drömslott p % Vätterns botten, och ryckte för alltid penseln ur hans hand.
Dövas Väls Syafelj ' Linnégatan 22, 1 tr., ger arbete A t döva kvinnor.
Beställn.
av klänningar, kappor, barnkläd.
o. all slags linnesömn.
Tillklippn.
o. provn.
utföres för dem, som önska sy sina kläder själva.
Markn.
o. halsöm sAväl hand- som maskin.
Konststoppn.
o. silkesmaskning.
Lagn.
av alla slags kläder, herrkläder, linne, trik8,maskinstoppn.
avduktyg,strumpstoppn.
m. m. öppet alla dagar 9-6, löïd.
8-2.
Moderata priser.
Välg-jort arbete.
Tel. 60 50 01.
HERTEA sande avslutnihg 1925.
En ny a ng-.
landsresa, denna gång på ett stipen- .dium f rån Vetenskapsakademien, blev ilasta etapp.
Under denna vistelse var det också, som hon började in- samla materialet för sin doktorsav- handling, vilken likaledes kom till d d sidan ' oom hennes dagliga bankmanna- gärning.
Den blev ett digert verk på engelska, " A study of interest ra- tes ' ',.
och en februaridag 1929 för- svarade hon den med glans i en läro- sal i. Stockholms högskola, .dar hon ett par å r senare skulle bli docent.
Om den nyutnämnde doktorns veten- skapliga arbete skattades högt av de nationalekonomiska auktoriteterna i in- och utland, så värderade lekman- nen hennes därpå följande arbete " Svenskt bankväsen i våra dagar " för d,ess populära och klara innehiil1 och utformning.
Och när Skånska privatbankens .loo-års j ubileum f ör tre å r sedan skulle firas, kunde ingen- anses lämpligare att skrivi dess hi- storia ä r just dr Kock.
Senare har hon genom att nedskriva Skanska Cementaktiebolagets historia blivit den svenska cementindustriens häv- datecknare.
Karin Kock hinner.
det otroliga; skyndar från den ena uppgiften till den andra.
Tillsammans med .Gun- nar Myrdal har hon behandlat Sveri- ges väg genom penningkrisen och därvid särskilt uppehållit sig vid det alltjämt aktuella ämnet " Hur Sveri- ge tvingades att överge guldmyntfo- ten ", hon har klarlagt " Sveriges han- delsekonomiska 1S.ge " och " Roosevelts politik ur konjunktursynpunkt ", hon bidrog som Cassels värdiga lärjunge med en utredning om Sveriges pen- ningpolitik sedan 1931 i, festskriften för den avgående läraren, och hon 2 ' 39 håller just nu på med att avsluta ull.- dersökningarna.
om " Sveriges natio- nalinkomst sedan 1860-talet ", ett verk, som väntas bli färdigt under loppet av följande.
hr.
Dessutom kommer säkerligen f inansminister Wigforss a t t ha stor nytta av de ut- redningar, docenten Kock som en av de tre tillkallade sakkunniga - de båda andra äro professor Ohlin och riksdagsman Erlander - bedrivit rö- rande Sveriges ekonomiska läge.
På hennes lott har fallit en analys av de två senaste %rens konjunkturläge, en viktig faktor vid budgetens uppgö- rande.
I Akademiskt Bildade kvinnors Förening har klubban tidigare under flera å r vilat i Karin Kocks hand.
NäY Nationalekonomiska f öreningen skall ha .möte eller kongress, är det dess sekr. Karin Kock, som får bära en stor del av dagens tunga, när Ra- diotjänst behöver en expert, som skall leda nationalekonomiska kurser eller göra inlägg i nationalekonomiska k diskussioner, faller valet osökt på henne, nar 1933 Ars Valutasakkunni- ga skulle ha en sekr., föll det sig helt naturligt, a t t hon utsågs, nar en nystartad veckotidskrift behöver e11 nationalekonomisk expert f år ho11 uppdraget, och nar en F.-B.-F.-krets önskar ett föredrag, ä r hon också re- do.
Kvinnan, som kan.
allt och hinner allt?
' Till och med att ha pri- vatliv under några av dygnets tjugo- fyra .timmar och som - åtminstone tidigare - förde niilen med flinka fingrar och hängav sig åt trädgårds- arbete med verklig fermitet.
En klok husmodtw använder metallputsmedlet W I C K O L.
vilket icke innehAlier frätinde ämnen men ändock gör allting blixt blankt.
HERMANN DERLIEN A,-B.
STOCKHOLM Kungsgatan 3 Engros: I KEMISKA TVATT .HurrilegArdsgatan 1-3.
Observaboriegatari 12.
Vattugatan 2.
Tel. 67 55 44.
Tel. 38 90 98.
Tel. l 0 77 72.,.
HEBTHA 24 ' 0 - och oäkta över detta slags böcker, sentimentalitet och sötaktighet smyga sig gärna in, det brister ej sällan i finkänslighet och vördnad inför den höga som man avser att belysa eller förklara, men som ofta blir varken tydligare eller klarare an den var förut.
Läsaren behöver inte vara särskilt granntyckt för att inför En märklig livsskildring.
dylika försök lamiias helt oberörd, Basil Mathetos: J e s u l i.
~.
Till om han nu inte rent av vänder sig bort med avsmak.
Hela genren har svenska av Ingeborg Wikander.
Kyrkans diakonistyrelses förlag råkat i vanrykte.
En ny exponent p % 1934.
534 sidor.
Illustrerad.
området, såsom ovanstående arbete, ID EFTER ANNAN FRAMTRÄ- inger en p % förhand tanken att man da p &amp; bokmarknaden berattelser icke kommer att kunna acceptera.
med handlingen förlagd till Jesu tid Givetvis alltså utan större förvan- och med Jesus som huvud- eller bi- tan gick anmälaren till läsningen av person - av många orsaker vansk- Mathews ' bok.
Gedigenheten av s %- liga företag, som ej heller bruka lyc- väl hans som Översättarens namn, kas.
Det räcker inte med enbart kuni förf attarens många palestinensiska skaper och talang och .de basta avsik- reseår, det stora antalet värdefulla ter, det blir i alla fall latt något h3lvt medarbetare, allt detta tillsammans ingav visserligen trygghet i fråga om Kviniil ' iga st a6st j anares pensionering.
De kvinnliga kårsammanslutningarnas personlig och djup inlevelse i samt centralrlid har till K. m:t överlämnat en vetenskapligt Skolad bearbetning av skrivelse, i vilken uppmärksamheten fas-.
materialet, men utgjorde dock ingen tes på vissa i samband med de nya bestam- melsema om de kvinnliga statstjänarnas som helst garanti för förefintligheten pensionering stående f örhållanden, vilka av en berattarekonst, utan vilken, synas kräva en ändring i vissa punkter av om an för övrigt allt annat fanns som nu gällande avlönings- och pensionsstad- behövdes, en bok av detta slag faller ganden.
Det hemställes, a t t K.
M:t skall förelag- helt till marken.
Det må genast sagas, att Mathews ga nästa års riksdag proposition om a t t den nu i avlöningsreglementena för befatt- p % det fördelaktigaste skiljer sig fr %n ningshavare vid statsdepartement och vis- föreghngarna, ja 1Ang-t mer an s %.
sa andra verk samt för tjänsteman vid Helt fri fr %n de nyss påtalade oarter-.
postverket, telegrafverket, statens jarnva- gar och statens vattenfallsverk förefintlig-a na, skapar han ett verk av stor inre bestämmelsen a t t kvinnliga befattningsha- och yttre skönhet.
Den bild han teck- vare icke aga ratt .att Atnjuta lön enligt nar shväl av huvudpersonen, Jesus, högsta löneklassen inom vederbörande löne- grad måtte upphävas.
Vidare föreslogs som av miljön ä r rik och uttrycksfull, proposition om att tjanstepen~i~onsunderla- den a r av en styrka och omedelbar- get för de kvinnliga befattningshavarna vid het, som kommer läsaren att glömma den civila statsförvaltningen skulle med de snart tv % tusental av å r som ligga ändring lav 1934 års bestämmelse faststal- mellan då och nu.
Författaren a r aven las till samma belopp som galler för man- liga befattningshavare inom resp. löne- en naturskildrare av rang.
D % man slutat boken, f örefalla de främmande grader.
.
dit te rea tu^.
T, I t3ys av skicklig skraddare under g a r a n t i, 30-40 kr.
Renoveringar - moderniserinnar.
Fina ref.
Beställ tid.
3 2 32 05.
Fes resande till S t o c kkao1m rekommenderas K. F. UJ.
K - P ~ ~ R B U N D E T S NYIiNREDDA HOSPITS I Birgerjarlsg.
27 (OBS!
vidEngelbrektsplan) SpArvagn 5 dir. frHn Centralen.
Tel 11 07 25.
,.
Sådan ar han.
landskapsbilderna i deras strålande orientaliska färgprakt vara för alltid inpräglade i ens s j al.
Omfattande och grundligt vetande blir oförmärkt la- sarens egendom.
Över evangeliernas svårbegripliga stallen.
kastas l jus, aven skenbara motsa,gelser finna sin lösning, allt tack vare författarens ingående kännedom om fordomtima liksom nutida judiska tänkesätt, levnadsvillkor, seder o.ch bruk.
Var- samt äro luckor fyllda, smådrag an- bragta, som främja sammanhang och försthelse av det högdramatiska inre och yttre förloppet av Jesu livshisto- ria.
Ehuru författaren hela tiden håller sig strikt till bibelns fram- ställning, uppstår under hans händer det gamla och kända som i ny ge.stalt.
Den leda och trötthet som ett stan- digt upprepande av samma formule-.
ring av ett an så högt innehåll för med sig för många människor maste försvinna inför denna skildrings ur- sprunglighet och daggiga f riskhet.
Den beniidade författaren tycks vara i förbund med livets egen stora, evigt verkande förnyelseakt.
Ingen för- stucken propaganda irriterar., Har talas på samma satt som blomman doftar: naturligt, enkelt, sjalvf allet.
Den publik författaren i första ' hand vänder sig till a r " moderna gos- sar och flickor ".
Ja, detta a r en bok f ör dem: frasfri, verklighetskar och poetisk på en gång.
Men genom sin.
* höga intellektuella standard och sin konstnärliga halt nhr den vida lang- re.
Egentligen har den adress till alla åldrar ooh alla slags mannisk,or.
Särskilt präster och lärare måste har finna en klar och djup kalla att ösa ur.
Översättningen ä r förstklassig, ut- styrseln förnam med ett tjugutal fina helsi~desillustrationer.
Ester Nennes.
r.
i till helvetet ".
" Kvinnan a r en av- grund av d j uriskt oförnuft " - det ar medeltidens munkar, som tala.
" Kvinnan har alltid i sin natur iigt en animal vildhet, som mannen hit- tills å sin sida på allt ' satt och vis sökt neutralisera.
-: Det a r som ' om kvinnans sjal bodde i hatten.
- Kvin- n.orörelsens altare a r en liten futtig avlöningsmammons altare.
Dess tem- pel a r ett enkelrum med kokvrå " - det a r den m.oderne mannen, som ta- lar, gengångaren från medeltidens kvinnoföraktande munkar.
I " Sådan a r hon ", ett försök.
till spirituell pamflett, har Eskil Sund- ström med benäget biträde av herrar Schopenhauer, Nietzsche, Byron m. fl.
och mot bakgrunden av spe- cifikt engelska förhallanden teck- nat en vrångbild av det gatfulla och sedan tidernas morgon en smu- la omstridda och a v.
H.
M. Man- nen ofta omskrivna vasen, som kal- las kvinna.
I manlig s j alvförgudnin$ har han från sin maskulina höjd gett sig han %t ett trångsynt generalise- rande, som kommer en att fråga, vart han egentligen syftar.
Om man nu t a r honom p % allvar !.
Det " ramaskri från allt vad kvinno- sakskvinnor heter ", som bokens re- klamnotis s &amp; hoppfullt förutser, kom- mer emellertid helt säkert att utebli.
Den 300 sidor digra boken, dar förf.
Fnamhåll, vad F.B.-F. betytt för landets kvinnor u d e r olika tidsskedh!
Sök intres- sera de unga för fikbundets syften!
Fast blivaiudq meidlem.mars uppmzrksam- het på den ringa ekon,omiska uppoffring - i, geinomsnitt 3 3 % öre p r månad - ett medlemskap i F.-B.-F. innebar!
l.
Tand teknikerelever mottagas.
Gedigen utbildning i m+ dern kautschuk-, e l d - och porslinsteknik.
CENTRALLABORATORIET, Vallingatan 37, Stockholm. '
,, K.
R A N .S.
A R Gunnar Spångberg, I VINNAN AR DEN BLY- " K tyngd, som drager mannen ner I ' 67 48 30.
B.irgerjcvrZsgatan 12.
61 23 45.
Stockholm.
.
söker övertiga oss om kvinnokönets naturliga låghet, framkallar p % sin höjd ett litet roat och ironiskt leende på sina läsarinnors läppar, ett " tank, ' att han verkligen orkar %stadkomma slikt! "
Förf.
säger bland mycket annat: " Men mannen måste styra.
Ty varl- den måste styras med mod, sans, ratt- rådighet och vishet. "
Tycker mon- sieur, att det nuvarande världsläget bar vittnesbör.d om att någon av des- sa enligt hans uppfattning renodlat manliga dygder fått göra sig gal- lande?
Bokens sens morale: om n %- gon kvinnlig penna - till äventyrs inspirerad av mannen, vilket .ju me- ra sällan händer!
- .skulle vilja ana- lysera högstdensamme - f a s t h vad .tjanar &amp; dant egentligen till ' i - un- der titeln " Shdan blev han ", s % var s &amp; snäll och tag lärdom av de brister, som vidlaida h r förf.
harovan.
Glöm ej bort rättvisa, saklighet och vidsynt- het!
Eskil Szcndstlröm: Sådan blev Bonnier.
hon, Albert.
Det torde vara f % debutanter be- skärt att framträda s % fixa och fär- diga i sitt första verk som Irja Bro- wallius gör med sin novellsamling Vid byvägar och algstigar.
Dessa folklivsberattelser fiån Narike - ti- teln a r inte p &amp; långt nar s % lyckad som innehalet - röja en varm inle- velse och ett sinne för det folkliga kynnets finaste nyanser, som man knappast väntade sig finna hos en infödd storstadsbo.
Rörande och be- tagande a r hennes barnberättelser?
vittnande om en psykologisk skarp- blick, som förmår tränga I %ngt un-, der ytan, välgörande a r hennes hu- F. V. 0: s Sl6,jdlawdeMrag - Sveavägen 40, Stockholm Tel. 20 88 18.
S J U KSKUTERSKEUTRUSTPJINGAR, GOSS- och BARNKLADER MOTTAGER BESTALLNINGAB " Hjäip genom sjäivhjäip. "
Irja Brovallius: Vid byvägar och algsti- gar.
Albert Bonniers förlag.
Erik Lindorm har efter tolv års tystnad gett ut en ny diktsam- ling.
Den a r typisk Lindormsk med hans heta pulsslag och varma förstå- else för allt och alla.
Han skildrar tillvaron med ett vardagens spr %k, som visserligen ibland kan inb juda till en och annan platt vändning som denna: Nar jag härom natten steg upp för a t t dricka vatten och smög mig förbi din badd, jag hajade till och blev rädd men som ocks % kan utlösa sig i ton- gångar av poetisk inlevelse och sug- gestiv &amp; skadlighet.
" Invaliden " bevi- sar detta: " Jag a r en vanställd krympling från kärlekens land.
Jag sträcker u t min hand med såriga ögon och hjärtat ' i band.
Jag khnkar positivet i regn och i vind.
Jag bär en plåt på bringan: " Jag har varit blind " - - - En debut.
.
mor och okonstlade stil.
En debutant, som man gärna vill Aterknyta be- kantskapen med.
Och man blir varm om hjärtat av en passus som denna i dikten " Min tolvåring ", dar det heter: --- " Mig var det förmenat, och därför nu jag hart som i kramp dig kramar.
Du skall f &amp; dess mera varme, du, så aldrig dig Eölden förlamar.
Jag ville ge dig allt varmt och gott, som själv jag borde f å smaka.
o piidbarnshemmet - I EU Tillhörande Stockholms stad.
Elever mottagas för praktisk och teoretisk undervisning i spädbarnsvhd och vad därtill hörer.
Varje kurs varar 4 manader.
Pros ekt erhalles p &amp; 5e äran hos hemmets föresthdarinna,!
!khegatan 118, %TO C K Ui O L M Telefon 403119.
Kursen berättigar - till Inträde i Svenska Barnsköterskeföreningen.
243 HERTHA Det ä r som ett und,er.
Fast intet manfått) s % kan man ge allting tillbaka. "
Erik Lindorm: På marsch, Albert Bon- nier förlag.
Ar och människor har Julia Svedelius kallat sina memo- arer, där hon underhållande och fängslande skildrar intryck och upp- levelser.
E t t stycke.
sörmländsk herrghrdshistoria f rån den tid, som av mången alltjamt kallas den gam- la goda, Atskilligt, som hör kultur- historien till och ett rikt galleri av intressanta personligheter - det a r kontentan i det pärlband av minnen, som Julia Svedelius har skänkt oss.
Den akta glansen har förlänats dessa pärlor av förf attarinnans varma h järtelag och okonstlade berättar- talang. '
~ u l i a Svedelius: ' Ar och människor.
Na- tur och Kultur.
Insiind litteratur.
.
ALBERT BONNIERS FORLAG: Erik Asklund: Fanfar med fem tmrnpeter.
Irja Browallius: Vid tb.l / vä,g.w och alg- stigar.
Annalisa Forsberger: Bamlzihtighetens t,empel.
Lennart Karlfeldt: Stenlzamura by.
Gertrud Lilja: Stundom en idyll.
Erik- Lindor-: På marsch.
Alice Lyttkens: - kommer ' inte till mid- dagen Sven.
Löf gren: Apoteket.
Pantern.
.
Olof Seger: Så är livet.
Annie Akerhielm: Brudslöjan.
HUGO GEBERS F.ORLAG- Elswig Thunberg: ' Mitt hem ar min borg.
Mödrar!
Vid sjukdomsfall, resor eller andra tillfällen da Ni ej själva k o m a giva barnen den vird Ni önsia, kun- ila Ni .ej ordna för dem på hätlre sätt an säiida ut dem till Fru Yähres barnpens.
å h:a Lidingö, hälsobr.
skogs.- och saltsjöluft.
18 min.
resa.
Inack.
p i dygn vecka, mån .., iir.
Moder].
omvård.
ex. sköt.
~ o d k ä n t av &gt; K.
B. Lffkareret.
Prospekt.
Tel. 65 1201 Österrikes kvinnor .. UR HAR LIVET GESTALTAT Hsig för Osterrikes kvinnor efter den senaste tidens kritiska händelser?
Har efterkrigsårens gråa tristess,: som drab- bat henne hårdare än kanske andra av hennes medsystrar, förmått beröva hen: ne - den charme och den naturliga livs- glädje, som varit så utmärkande för henne?
Nej, hon ar alltjamt echt wie- nerisch, men hon har nu mer än någon- sin funnit sin plats i samhallsarbetet.
Hon: kombinerar äktenskap, moderskap och arbete med medfödd, .konstnärlig ' talang, och - hon kampar en uthållig kamp för att få behålla alla sina rättig-.
heter .. Aven i.
Usterrike går nämligen den allmänna tendensen ut ~å att krine- skära de gifta kvinnornas r i t t till arbe;.
Nya kvinnoorganisationer ha uppstått på senaste tiden.
I » Die Vaterlandische Front », ' som ju - är en officiell institution under vicekansler Starhembergs ledning, har sålunda upprättats en avdelning för Mutter- und Kinderhilfe, vilken före- stås av fru Mina Wolfrins ..
Denna ener- giska dam sörjer för att tiotusentals wie- nerbarn komma ut på landet under som- maren och att trötta husmödrar också beredas välbehövlig rekreation.
Medan mödrarna vila sig, uppehålles deras ar- bete i hemmen av en stab socialarbetare.
Fru Wolfring arbetar också på att få till stånd en » moderskola », ett institut, ' dar.
E. Arnot Robertson: Även i de.
basta fa- mil jcr.
.. -.
J.
A. LINDBLADS F ' ORLAG: Nanna Lundh-Eriksson: Mors.
klöverblad.
Elsa Nelson:.
Slcogen göres lövegrön.
P.
A. NORSTEDT &amp; SÖNERS FÖRLAG: Ebba Langenskiöld-Hoffmann: Solstrålar och somrnarsk ?~ar.
- T a n d l akoce T. Logerholms TANDKLINIKER L - so DROTTNINGGATAN Vld Klarahergsgat.
Tel. l 0 04 48 RINGVAGEN Hörnet Gotgatan.
Oppet 123 Tel. 40 84 84 9-7, Iörd.
9-4 Kostnadsfri rädfrägning.
1.
244 HERTHA nationens kvinnor skola lära sig bli goda mödrar sch söker samtidigt intensivt tillbakaslå varje angrepp mot kvinnor- nas ratt till arbete och innehav av högre tjänster, läser man i en artikel i Norges Kvinder.
I samma människovänliga anda ha de fem största kvinnoorganisationerna i Osterrike slagit sig samman till en Frau- ennotdienst under ledning av förbunds- presidenten Miklas ' hustru.
En protes- tantisk, en katolsk och en judisk före- ning ha etablerat samarbete med Bund Osterreichischer Frauenvereine och Os- terreichische Frauenschaf t. '
Mottot ly- der: Ich fur dich, och deras sociala in- sats för olika hjälpbehövande katego- rier i samhället lär vara storartad, base- rad som den ar uteslutande på privata initiativ och resurser.
Hovrådet dr Maria Maresch har i det nya Osterrike öppnat ett Institut fur Lebenswirtschaft, under vilket flickor- nas utbildning sorterar i undervisnings- departementet.
Det är tillgängligt en- dast för akademici.
Vidare ha vi de österrikiska kvinnornas nationalråd, en avdelning av yrkeskvinnors klubb och av de akademiska kvinnornas internatio- nella förbund.
Till sist bör också nam- nas, att ett kvinnoparti har skådat da- gens ljus i Osterrike, vars huvudsakliga strävan går ut på - att få husmödrarna erkända som en yrkesarbetande kår, så att de också måtte kunna bli represen- terade i det blivande ständerrådet, det högsta uttrycket för folkrepresentatio- nen.
FÖRBUNDSMEDLEM!
Låt ej jabileumsåret gå till anda utan att Ni tillfört förbundet en ny medlem!
Sprid kämedom ' om F.-B.-F: s tidskrift HERTHA!
F a l u n: fru Judit Holst.
H e d e m o r a: fni.
Ingrid Olsson.
K a r l s t a d: fru Vivan Burman, fröken Karin ~ricsson, fru Maja Svensson.
L u n d: fröken Hulda Berger, fru Ger- da Hansson, lektor ' * Hildur Ljungdahl.
M a l m ö: fru Hanna Bruzelius, fru C.alla Bohman, fru Elsie Cavalli, fröken Maria Giese, fru Elly Gislander, fru Ester Hillstedt, fru Elvira Holmberg, fröken Ka- rin Holmberg, fru Anna Jerdén, fru Gert- rud Lignell, fru Elin Ljungman, fru Lili- an Nordkvist, fru Gerda Persson, fru Fri- da Prag, friherrinnan Stina Rappe, fru Gunhild Roos, fru Ellen Johnsson-Sjöberg, fröken Elna Sjöholm, fru Themner, fru An- na Thuring,, fru Elisabeth Weibull, fru Marta Viberg, friherrinnan Ebba Wrede, fru Hilma Aberg.
M a r i e s t a d: fröken Gerda Berg, fröken Helga Ehnström, fröken Anna Fors- berg, fru Ingeborg Hellman, fru Ella Holmblad, fru Torborg Ljungström, fröken Mattis Strinlund.
N o r r k ö p i n g: fröken Frideborg Ahnrnark, fru Ellen Aarflot, fröken Astrid Bergegren, fröken Waldy Bergegren, frö- ken Inga Brunnander, fröken Vivan Back- ström, fru Karin Cahp, fru Elisabeth Carls- son, fru Gertrud Fischer, fröken Margareta Fornander, fröken Ingeborg Gustafsson, fröken Brita Hallengren, fru Valborg Lau- rent, fröken Anna Lindén, fröken Elsa Lin- dén, fröken Brita Lindström, fru Bertha Meurling, fröken Signe Mobeck, fröken Gunnel Månsson fröken Karin Saandberg, fröken Lisbeth Ydrén.
S t o c k h o 1 m: fröken Elsa Bpggren, fröken Maja Bergius, fröken Karin Bern- strand, doktor Sigrid Björkquist-Wolontis, f röken Ingrid B jörkström,, fröken Louise Blomstedt, fröken Lisa Bratt, fru Kerstin Edvall, fröken Ester Gelin, fru Marta Gar- anidess Damfrisering.
Stan ' s elegantaste - rekommenderas.
JOHNZANDER, F r i s ö r m a s t a r ' s GdcIrn * o * Dipl * Paris, Wien, Berlin, Munchen.
Humlegå~dsg.
22, I tr. Tel. 62 16 16.
Man spricht deutsch.
English spoken.
n $uti&amp;.
] Ingaomkostn.
DEmA OR- SAKEN TILL VARA BI&amp;Lla3A PRISER
245 HERTHA G a v l e k r e t s e n höll den 5 okt.
un- der fru Anna Klingbergs ordförandeskap på S:t Ansgars hus sitt första samman- träde för hösten.
F r u Gerda Serrander gav en intressant redogörelse f ör f örbundets 50-årsmöte den 4 .april i Stockholm, varef- ter F r u Mia Leche-Löfgren höll ett före- drag med titeln " Människor på resa ".
Efter det med livlig tacksamhet mottag- n a föredraget avslöts det talrikt besökta sammanträdet med tesupé.
H a l m s t a d s k r e t s e n anordnade den 30 sept.
tillsammans med andra .hinnofö- reningar ett offentligt föredrag av doktor Ruth ' Grubb från Vaxiö om sexualundervis- ning i hem och skola.
-: Den 9 oktober höll fröken E.dit Johanson föredrag med ballop- tikonbilder om passionsspelen i Oberammer- gau sommaren 1934.
En docka i äkta hal- landsdräkt, förfärdigad av fröken Anna Ljungberg och fru Anna F ' orthmeiier-Jo- hansson, skall lottas bort till förmån för kretsens kassa.
H ä l s i n g b o r g s k r e t s e n hade den 8 okt.
föredrag av doc. Karin Kock on1 Spekulationens betydelse.
Med stort intresse togo Ahörarna del av .hennes utmärkta f &amp; redrag.
Den 25 och 29 okt.
har fru Ester Lutte- man hållit en serie föreläsningar (3 st.) om Etiska nutidsfrågor i belysning av Ox- f~rd~grupprörelsens principer.
Intresset för dessa föredrag har varit så stort, att salen varit fylld till bristningsgränsen, och åhö- de, fröken Ellen ~ a m i l t o n fröken, Karin Nordvall.
V a r b e r g: fröken Greta Nygren.
V i s b y: fru Dagmar .Boreny, fröken Elsa Jansson, f m Blenda Lindström, fröken Bertha Sandberg, fröken Birgit Selmer.
E d w..
B e r g g r e n s ranm tacksamhet .var Överväldigande.
E f- ter f öredragen ordnades samkvam, varvi d tillfälle till frågor och diskussion gavs.
K.
a r l s k r o n a k r e t s e n hade sin första sammankomst under hösten den 27 sept.
Sedan ordf. grevinnan Carola Wacht- meister, hälsat de närvarande välkomna till vinterns verks,amhet och lämnat medde- lande om sp.råkkurser och diskussionsklub- ba,r m. m., överlämnades ordet till fru In- gegerd Ingvar Lund som i ett föredrag: " En månad i Sovjetryssland " gav en ming- sidig och livfull bild av det nya Ryssland.
Vid efterföljande samkvam bidrog fru Ast- rid Gyllencrantz med musik.
Den 30 oktober samlades-åter kretsens medlemmar, denna gång under v. ordf. fröken Anna Jönssons .ledning.
Fru Alma Falk från Kalmar berättade om: " Fågel- forskning och fågelskydd ", särskilt skild- rande den stora fågelstationen i Rossiter, i Ostpreussen.
Det intressanta föredraget illustrerades med skioptikonbiJder.
Vid af- tonens samkvam bjöds på sång a v fröken Sonja.
Ericsson, ackompanjerad av fru Marta Olsen.
Båda gångerna har kretsen samlats i Frimurarhotellets festvåning. '
K.
a r l s t a d s k r e t s e n sammanträdde den 12 okt.
på istadskallaren.
Sedan v.,ordf.
fru Cardell, öppnat ' mötet med några yal- komstord, höll lektor .Karin Ringenson ett k å s e ~ n d e anförande om, Ord och ting, vil- ket i .mycket .hög grad fångade åhörarnas intresse.
Efter supén läste fru Gardell brottstyc- ken ur ' ett par nyutkomna böcker.
~ r i s t i a n s t a d k k r e t s e n hade d.
25 okt.
anordnat föredrag på Industrthotel- let, varvid fil.
lic. Ingegard Henschen-Ing- var talade om " En månad i Sovjet-Ryss- land ".
Fru Elsa Nordlund tackade å de i I Elevatelier David-Bagares gata 9-11 3 tr., Stockholm.
Privat 20 5533.
Tel.: 104533.
~ e c k n i n g.
MAlning.
Elever mottagas under h e l a I Ddikat och billig mat .I '
naivarandes vagnar för det intressanta och givande f öredraget.
.
Mötet var talrikt besökt och omkring 25 nya medlemmar inskrev0 sig.
L u n d a k r e t s e n hade den 10 okt * ber sitt första sammanträde för hösten å Grand Hotell.
Sedan ordföranden fru Eklundh ntigot skisserat höstens program vars kulmen tor- de bli jubileumsfesten i december till firan- de av förbundets 50-åriga och lundakretsens 25-åriga tillvaro, överlämnades ordet till fröken Signe Wennberg, Helsingborg.
" Hur väcka kvinnornas intresse för samhälleligt arbete? "
var ämnet för hennes inlednings- föredrag.
Sakligt och medryckande skild- rades Helsingborgskretsens målmedvetna och fruktbringande arbete för denna kvin- norörelsens viktiga uppgift.
Stimulerade av denna redogörelse deltogo åhörarna livligt i den därpå följande dis- kussionen som mynnade ut i en allmänt ut- talad önskan att man i ' lundahetsen skulle bilda en diskussionsklubb, dar .mötesteknik skulle inläras och samhialleliga frågor de- batteras.
E t t 30-tal medlemmar antecknade.
sig omedelbart för klubben.
# Mötet var talrikt besökt, och man hade glädjen hälsa flera nya medlemmar val- komna i föreningen.
M, a r i e s t a d s k r e t s e n hade den 28 sept.
allmänt sammanträde och samkväm å hushållsskolan.
Fröken Langenheim redo- gjorde för arsmötet i Stockholm.
Efter sammanträdet följde en livlig diskussion om gift kvinnas förvärvsarbete.
.
M a l m ö k r e t s e n hade den 10 okto- ber sitt första sammanträde för hösten un- der fru Elisabeth Quensels ordförandeskap.
Aftonens föredrag, " Ntigra intryck från var resa till Ryssland.
via Finland somma- ren 1934 ", inleddes av fröken .Verna Call- mer, som lämnade en intressant skildring av resan, vilken åskådliggjordes genom ota- liga bilder.
Doktor Greta Muhl ägnade sin beskrivning å t de inblickar, turisten kan fH i det återuppbyggnadsarbete, som av sovjet bedrives i det ryska samhället, En utställ- ning av ikoner, rysk konstslöjd och rese- skisser - de senare utförda av fröken Call- mer - belyste ytterligare föredraget.
Efter sammanträdet följde samkväm.
N y k ö p i n g s k r e t s e n hade den 1 okt.
anordnat höstens första sammanträde i Kommunala Flickskolans nyinredda loka- ler.
Därvid höll fru Mia Leche-Löfgren ett fängslande föredrag över ämnet: " Männi- skor p &amp; resa.
Intryck fr %n en resa i tropi- kerna. "
Det blev ej en vanlig reseskildring utan lika mycket en psykologisk och social studie av stort intresse.
Ordf., fru Klara Gullstrand, framförde de närvarandes tack.
Sedan skolans lokaler tagits i betraktande, avslutades samkvarnet med tesupé.
S t o c k h o l m s k r e t s e n höll den 18 okt.
ett talrikt besökt möte på Arsta, varvid fil.
dr Hanna Rydh höll ett intres- sant och medryckande föredrag betitlat " I stora städer, bland moderna människor och djup.a urskogar i det väldiga Brasilen ", be- ledsagat av skioptikonbilder.
V i s b y k r e t s e n samlades den 26 oktober på residenset, varvid fru Gertrud Rodhe höll ett synnerligen intressant och instruktivt anförande om f örhållande i Saar just nu både vad beträffar natur, industri och folkliv, samt aven berörde de politiska förhtillandena inför den stundande folk- omröstningen.
Y s t a d s k r e t s e n hade sitt för- sta kretsmöte för hösten den 12 okt.
Det hade anordnats ett offentligt föredrag av fil.
lic. Ivar Harrie om " Tragedihjältinnor ".
En talrik publik hade infunnit sig, som med stort intresse åhörde det fangslande, spiri- tuella f öredraget.
Ellen Awdersc~eis PeneiomQ Vallingatan 38.
Stockholm.
Tel. 903297.
Rekommenderar sina tre.vliga tysta rum med varmt och kallt vatten, Stlllskaperum.
1:kl. kök.
LAga - piser för gaster p &amp; Iangre tid.
I ~ e e i r a v a r o r!
Billiga priser
- - - HERTHA 247 ' p U T I F R Å N.
till agenter.
Marknadspriset lär variera mellan 100, och 300 yen och tillgången a r störst i de a v krisen hardast dr.abbade jbrdbruksdistrikten.
51:000 unga kvinnor falla under den reglementerade prostitutio- nen.
Enligt den officiella statistiken.
I det tredje riket ha kvinnornas möjligheter a t t studera redu- cerats till ett minimum: högsta tillåtna antalet studentskor lär ha fastställts till 1,500.
U.
Y. W. C.
A. i Kina, d. v. s. Kinas K. F. K., räknar 12,000 medlemmar.
Man I Frankrike ger man kvinnorna .professu- rer men e j rösträtt.
Sålunda har fil.
dr m:me Durry utnämnts till professor i fran- ska språket vid universitetet i Caen.
har etablerat .en 4-årsplan, som bl.
a. om- fattar studiet av statens styrelse, av med-.
borgarrätt, nationella och internationella frågor, äktenskapets och hemmets problem, födelsekontroll och r,ashygien.
I Ungern f å kvinnorna rösträtt och bli valbara först vid 30 års ålder, De bli myn- diga vid äktenskaps ingaende, männen vid 24 års ålder.
Bland Indiens manuella arbetare utgöra kvinnorna det e j oansenliga antalet av 49 mil joner, huvudeakligen gifta kvinnor.
- I Chile ha vid det senaste kommunalva- let kvinnorna för första gangen gått till valurnorna.
Man f å r hoppas, a t t den ut- strackta rösträtten e j låter vänta på sig alltf ör länge; För första gången under sin 400-åriga tillvaro har Royal .College of Physicians i London kallat en kvinniig medlem.
Den utvalda ä r dr .Helen M. Mackay, som 1920 sändes till Österrike för a t t studera engel- ska sjukan som en foljd av krigets och ef- terkrigsårens brist på föda.
På Filippinenrua ha kvinnorna med 22 rös- ter mot 18 förlorat sin rösträtt.
pen hu- vudsakliga anledningen uppges v.ara de extra kostnader, ett kvinnligt valdeltagan- de medför.
Kemal Pascha ä r minst av allt motstån- dare till kvinnornas strävanden.
Enb,art i Angora och Istambul finns det 12 kvinnli- g a advokater, 8 läkare, 5 kemister, 20 pro- fessorer.
II de officiella verken tjänstgöra 800 stenografer och maskinskriverskor för att nu e j tala # om de 1,500 privat-affärsan- stallda.
En av de mstraliensiska delegaterna vid N.
F:s septemberassembleé var mrs.
Cladue Couchman.
Nya.
Zeeland har höjt äktenskapsåldern till 16 år, från 12 år för flickor och 14 f ö r ynglingar.
Aven kvinnliga präster få nu- mera fungera som vigselörrättare.
.
Negerslaveriet ä r upphiivt, men ännu säl- jas jap,anska småflickor av sina föräldrar Däref ter behandlades en del förenings- angelägenhet med meddelanden om plane- rade kurser, varefter mötet avslöts med samkväm.
ö s t e r s u n d s k r e t s e n hade den 8 november sin första sammankomst för hös- ten.
F r u Stina Aronson gjorde darvid ett utmärkt väl sammanfatt.at referat av Ebba Theorin-Kolares bok " Kvinnan och det lyckliga livet ".
Bokens ämne lockade där- efter till en.
mycket animerad diskussion.
.Tesupé.
följde.
Från äktenskapsmarknaden.
Det finns många.
platser i världen dar kvinnan köpes till hustru och där hennes pris regleras efter skönhet och arbetsförmåga.
Mindre vanligt a r det a t t en kvinna köper sig en man men det förekommer i vissa delar av Belutschistan.
Priset på skapelsens herrar a r dock skändligen lågt.
Två paket tobak plägar vara det vanligaste, medan en kvin- n a kan kosta anda: upp till två får.
Maiajerna köper sig en hustru för n5gr.a burkar skoputs.
Det låter litet men - är mera värt an det verkar darför a t t många malajer förtjäna sitt uppehälle som sko- putsare i städerna. '
s S: t Ansgarsboden, / Malmskillnadsgatan 7, S t o c k h o l m C.
Postgiro 56537.
- Telefon 10 96 92..
I Filips Konditoriet för a / / a Var N i än bor kunna vi tack vare våra väl- beiägna butiker snabbt betjana Eder.
Bestiilln.
mottage.
Postorder ombesörjes.
N / blir a l l t i d b e l 8 t e n med / nkdpen / Bästa inköpskälla för kristlig konst i alla ut f öranden.
.
-- Regeringsgatan 27-28, Norrtufisgatan 10.
F I L I P I DCONDUTORI Best.-te /.
1 145 11., -,, 386294..
.
Talande, siffror.
Världskriget krävde 10 iniljoner döda, 19 miljoner sårade, 10 milj. invalider.
Kriget efterlämnade 9 mil j. f a- derlösa barn och 5 milj. änkor.
10 milj. människor blevo hemlösa.
10. milj. fallna - det blev i genomsnitt 4 man i minuten, 240. i timman, 6,400 man per dag.
Spår som förskräcka.
Eller i alla händelser b o r d e göra det.
Vorrlandsgatan 20, Stockholm ra^ " -.
...
?
.
.&gt; -.
-.
: visade redan omkr. 1722, a t t han förmådde höja sig över fördomar - som tyvärr e j alldeles u t p l h a t s tvlihundr,a å r ser.are - att döma av f öl jande strof: Den Lov, d m lukker Kvincler ud fra En.i; bed og Bestilling, saa g a n d i g er smn om et Bud: m a n udgav, a t e j Tvilling, e j nogen, der har Irmset Haar, e n V w t e ud i Punden, hvis Ben, der ikke lige staar, og +-ar &amp; s m paa e n anden,, der fpdf v a r paa e n Julenat og andet sandant me; - e, skpnt han hos h m fandt Visclo~ns S k u t e j maatte Dcmumer v s r e.
?rospekt sändes.
Gynna Herthas annonsörer!
redaktionskommitté består, förutom av tidskriftens redaktör, av: K a r i n F j a l l b a c k - H o l m g r e n I d a v o n P l o m g r e n och A x i a n n e T h o r s t e n s o n.
HERTHAs
Tidskrift för den svenska ' kvinnorörelsen, utgiven av ' FRE,DRIKA-BREMER-.
FÖRBIJNDET.
Redaktör: M a r g a ~ e t a Tron ' K o n o w.
Samtliga förbundsmedlemmar erhålla tidskriften.
Icke-fö.i.buzdsm~edleini~u; c~ ' prenu- merera, å niirmaste postanstalt e l l e ~ i bokhaadel.
Pris för postuppl.:.
111.
&amp; r kr.
6: -, 1 / 2 %r kr.
2: 35.
L ö s n u m r 50 öre.
Redaktion och erzpedition: 48 RIwp be~gsgatan, Stockholm, Redaktionstid: tisdagar och f+etlagar kl. 1 - 3.
Telefon: 20 48 50.
Expeditionen: kl. 11-4 valrje söckendag.
Telef-: 20 48 50, i0 ' 27 62.
Smärtor A.-BROBERG avliigsnas av Birkeiistocks @ gF~tbBddfi.
(lagligt skyddat).
Det vetenskapligt mest fulländade fotstödet (utan metall).
Fjäderlätt.
Rostar icke.
Brytes icke.
Kan genast bäras utan s m a r t ~ r.
Tvättbara.
Fri provning.
Fria fotvårdsråd.
E L A S T I - G A N G Nybrogat.
50.
Tel. 62 85 00 Drottninggatan 61., a MÖBLERII ' ITGSFIRMA MÖBELARKITEKTBYRA Utfö$ individuella möbleringar.
Infordra f örslag och anbud.
Regs~jngsgntan 59, 1 tr. (hiss) S t o c k h o l n z.
Tel. 223308.
AUGUST CARLSON - STOCKHOLM - Regeringsgatan 40.
Specialaff ä ~ e n f Siden, Sammet, S p e t s a p ock Y l l e erbjuder ärade Damer ett fdlstandigt komplett ock viii.
valt ' lager av alla mader- n a viivnsder, enfiirgade och mönsbade till kappdr, klänningar, blusar och gar- neringar m- m.
Gir oss aran av ett besök och35t oss viss vad som bjudes för DRJWBRNRS EEEGJZNS,
Handöls Nya Täljsteas- &amp; Vattenkrafts Aktiebolag BIRGER JARLFG.
33, STOCKHOLM.
Tel. 110180 - 205P5.7.
I / damklänningar, Ii barnklänningar ateljé inga I inneh.
i å q s i s t drottninggat~n 67, 1 tr. tel. 2-1 91 02) (, i badanstalt Dr: B. Lundström, Nora.
Clppet hela året.
Fysikalisk-dietisk kuranstalt med 35 års erfarenhet i behandling av reumatism, mag-, tarm- och nervlidande, högt blodtryck m. m. Skodsborgsmetod.
Modern badavdelning Rum med nutida be- kvämligheter, 10 % rabatt under vintern.
Utmärkta promenadvägar.
Hög,, torr barrskogsluft.
Pensionärer mottagas.
Begär prospekt.
A d r e s s: J K R N B O A S (6 mil norr om Urebro).
T e l e f o n: 1 3.
Vasatryckeriet, Stockhoha 1934
