# ID: svediakorp-per2944
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1934
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 17,145
# sentences: 1,068
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.p -- T I D S K R I F T FOE- UTGIVEN AV REDAKTOR: M ARGA-RETA KONOW Äntligen I.
: Ay Karolina Wider- strö *.
Svenska ' .folk&amp;ts p&amp;nsi&amp;-&amp;råga.
Av Bernhard kiriksson och, ' Hugo Ef !-@t. tij&amp;lpdt krigets offer!
Av Ann Margret Hokhgien.
Aga och, ' ag.ahdei&amp;t.
Av Vivan ~indcpist,,:,: 8 i Fi [(+eh, De ung&amp;, o c h kvinnorörelsen.
Av pia f-jb [mgren-a~cen,
Sverige A m e r i k a St i.ftelsens, Stipendier.
.
- _ _..
,.
.
.
__.
.
, ---- - .v: -- I. AniEsm 2 o r n s Stipeoldiuwi å kr.
4,600 kan &amp; kas av varje svensk medborgare, som ämnar bedriva studier inom.
vilka områden som, helst, dock företrädesvis veten- skapliga.
bör förut med hava arbetat inom de fack som studierna avse.
.
-,.
frarngiing.
- Sökande II.
' AseciaStipendi&amp;i H 1,000 dollár kan sökas i v v a ~ j s&amp;sk-elektrisk e ingenjör, sdm amnar.
bedriva elektrotekniska studier.
Sökande b &amp; förut med framgång ha arbetat inom sitt fack.
- Elekiwolux + ' t@endiurn å 1,000 dollar kan sökas av svensk, som önskar utbilda sig inom yrkesrevision elier amerikanska bokför@ngsmetoder.
Stipendiet kan även TJniversitetsstipendier.
Ett antal avse studiek inom den elektrotekniska industrien.
stipendier % vardera 500 och 1,000 dwllar.
Sökande, böra hava avlagt förberedande examina vid svenskt universitet, högskola eller, därmed jämförlig läroanstalt.
., Ansökniqphandlingarna - märkas m e d Zw-stipendiet, Asea-stipendiet, ~ l e k t d u 3 c - &amp; pendiet, Universitetis tipendler och å t föl jas av åIdersbetyg, uppgifter å teoretisk och praktisk utbildning, %etygsavskrifter, fotografi, skriftliga rekommendationer samt en krona i friinarken (fem- o. tio-öres).
Handlingama böra vara insända till Sverige Arne- rika Stiftelsens sekr. före 1 nov.
1934.
Studieplan, bifogas ansökningshandlingarna.
, Sekreterarens mottagnirigstid kl. 1.1-1 varje söckendag.
för studier i ~ S..
A.
1935-36 äro till ansökan lediga.
: --.
.
* .-.-s I f -.
.
I.
_.
_ .. _ .., Intressa+ pyhet i bokhandeln!
,. *.
,.
.
r I ' % -- j t i I
.
ÅRGÅNG XXI.
OKTOBER.
- 1934.
PRO- S VARA BLEM ' AV blott mera .. förtäckta former.
Och det betänkliga var, a t t lagen hade verkat djupgående so- hindrande även för lämplig och ve- cialhygienisk ' derhäf tig upplysning .angående med- innebörd ha len;.
bragts närmare underrättelsen om kommitténs sin lösning ge- tredje uppdrag kommer helt säkert nom ett nyligen att inom vida kretsar i vårt land häl- taget regerings-.
sas med stor och ' oblandad tillfreds- initiativ.
Kungl.
ställelse .. Icke minst blir detta förhål- Ma j: t har näm- landet inom Fredrika-Bremer-För- ligen, som för bundet.
- Jag erinrar om vara opi- övrigt framgAr nionsyttringar vid upprepade till- Med d7 ' Ka~olina notis i detta fallen.
.
Widerstl-öm.
nummer, utsett Detta uppdrag innebar, nämli- ' en kommitté av sex ' personer a t t gen, att kommittén skall stå till för- behandla trenne .med varandra - fogande för den samrådan, som blir såsom av Kerstin Hesselgren i mo- behövlig till följd av det uppdrag, tiveringen till hennes motioner 102 som i samma konselj gavs ' åt medici- och 103 i Första Kammaren 1929 nalstyrelsen och skolöverstyrelsen att påvisades - intimt sammanhang- " gemensamt ink.omma med förslag ande frågor.
För det första skall till erforderliga åtgärder för åstad- kommittén grundligt .ompröva he- kommande inom och utom skolan .av la det svårlösta och nu ytterligare en vidgad och förbättrad undervis- aktualiserade f osterf ördrivningspro- nings- ooh upplysningsverksamhet blemet.
Kommitténs ' andra uppdrag rörande de - sexuella frågorna ".
Det a r uppenbarligen meningen att ar vidare a t t samarbeta med de sak- kunniga, som företa utredning angå- väcka till liv det 1921 framlagda .för- ende revision av den s. k. preventiv- slag, som utarbetats av inom civilde- dagen.
Denna tillkom Ar 1910 under partementet tillkallade sakkunniga; inverkan av en uppjagad folkstäm- a t t förmodligen ytterligare bearbeta ning, orsakad av - den f. ö. val be- det och ge det sin slutgiltiga form.
fogade - harmen över en oblyg och Occ detta a r sannerligen inte en .dag utbredd propaganda för dessa medel.
för tidigt!
.Det privata initiativet,som Geschäftet upphörde inte; det tog sig ju normalt har att ta första steget, ' "
SVENSKA FOLKETS Bernhard Eriksso ?~.
1928 års pensionsförsäkringskom- mittés reformfikslag har i ett tidi- gare nr i korta drag behand1a.t~ av kommittéledamoten Anna A b e r g m.
Majoriteten föreslog som bekant, att invaliditets- och å1derdomsförsä.kring- en skulle åtskiljas, medan minorite- ten inom kommittén gick in för ett bibehållande av den kombinerade in- validitets- och ålderdomsför&amp;ikring- m.
För det f ~ r r a förslsget gör sig har nedan landshövding Bernhard Eriksson, för det senare t. f. gene- raldirektör Hugo Elliot i Pensions- styrelsen till tolk.
slAr, a t t förtidsinvaliditeten skall frhskiljas från den allmänna pen- sionsf örsakringen och överföras till sjukkasserörelsen a r detta motiverat av dels erfarenheten om den nuva- rande ordningens brister och dels av kos tnadsskal.
En av de största svårigheterna vid handhavande av pensionsförsakring- en ä r invaliditetsprövningen.
D % pension sökes av unga eller medelål- ders personer a r invalidorsaken i re- gel vanförhet, lyte eller sjukdom och.
graden av arbetsoförmAgan kan i all- mänhet konstateras vid lakarunder- sökning.
D % pension sökes vid till- tagande Alder äro de dominerande in- validitetsorsakerna rena ålderssjuk- domar eller reumatiska sjukdomar, vilka i allmänhet icke föranlett ve- derbörande a t t söka lakarvåxd.
Be- träffande denna stora grupp av pen- nar det galler reformer, som h a r att bearbeta marken, har har lämnats att reda sig ensamt i bortåt fyrtio Ar.
Jag förbiser då inte, att många sko- lor, till Övervägande del flickskolor, genomfört reformen; aven har har ju initiativet varit privat.
Och man har haft - särskilt efter tillkomsten.
av 192l Ars sakkunnigebetankande - en ganska tydlig förnimmelse av, att i det stora hela en stark olust och obe- nägenhet, ett ofta kanske mera omed- vetet motstånd förefunnits hos såväl en stor del av lararkliren, som hos vederbörande myndigheter.
I själva verket a r detta inte s$ mycket.
att undra på.
Har skall ju ej blott meddelas objektiv ooh veder- häftig kunskap; an viktigare ar, att detta sker i en sådan anda, att im- pulser givas till strävan efter ett sunt och rent sexualliv.
Allvarsord behöva sagas.
Ännu viktigare an ord ä r likväl den etiska inställning hos läraren, som lyser igenom hans framställning och som i an högre grad omedvetet förnimmes av hans lärjungar.
Men - har man val lov a t t tvivla på, att de som skola undervisa och uppfostra Sveriges ungdom, nar det verkligen galler, skola ta denna uppgift p % allvar, skola ta den som en livsuppgift?
Karolina Widerström.
MAJORITETEN INOM PEN- N AR sionsf örsakringskommittén före-.
l I I l 1 H OX iir dat ratta för behandling a v golv och ~inoleurnrnottor.
Beger prosp.
A.-B, A ~ ~ Q I &amp; T C Q U Q W ~ Q B ~ S ' TOCKHOLAA 3 i
HERTHA sionssökande kan i allmänhet graden av arbetsoförmhga icke fastställas vid ' läkarundersökning.
Härigenom förminskas i mycket hög grad niöj-V ligheterna att åstadkomma en effek- tiv invaliditetsprövning och det kan icke undvikas a t t arbetslöshet och andra f ör pensionsf örsakringen fram- ' mande synpunkter komma a t t utöva ett obehörigt inflytande på invalidi- tetsf örsakringën.
Osäkerheten vid invaliditetsprovningen ökas darige- nom, att den svenska pensionsför- säkringen omfattar hela folket, un- det det att socialförsäkringen i andra länder i allmänhet a r begränsad till lönearbetare.
Vår pensionsförsak- ring har härigenom kommit att om- fatta sådana grupper som hustrur, hemmadöttrar och h k o r, vilka icke sysselsatta sig med förvärvsarbete i egentlig mening och vilkas invaliditet endast med särskild svårighet kan underkastas objektiv prövning med hans yn till arbetsf örrniigan.
E t t påtagligt belägg för bristerna i den nuvarande invaliditetsprövning- en finner kommitten däri, att antalet personer, som förklarats vara inva- Ilder, under de senaste %ren varit närmare fyra gånger större an vad som beräknades vid lagens genomfö- rande.
Inför den erfarenhet, som s %lunaa föreligper om den nuvarande invali- ditetsförsakringens brister har kom- mittén i första hand Övervägt möj- lipheten att med bibehållande av för- säkringens omfattning f örbattra s jaha prövningen; Kommittén har icke lyckats p % 8enna vag.
Kommit- téns majoritet har därför stannat vid att föreslå, att i v %rt land, i likhet med vad förhiillandet ar i andra lan- der med social invaliditetsförsäkring, endast siidan invaliditet skall falla 199.
.
- under socialförsäkringen, som ar för- ' orsakad av föregående sjukdom.
.
Med denna utgångspunkt har kom-.
mittémajoriteten funnit sig böra !ö- reslå, a t t pensionsförsäkringen upp- delas så a t t försäkringen för invalidi- tet före 67 å r överflyttas till sjuk- kasserörelsen och pensionsf örsak- ringen blir en ren %Iderdomsförsak- ring från 67 Ars ålder.
UtgAr man ifrån att den inträffade invaliditeten skall vara en följd av kropps- eller sinness j ukdom, blir inva1id.pensionen i verkligheten ett förlängt s jukun- derstöd, som hör naturligt tillsam- mans med s jukf örsakringen.
Av stor betydelse vid en ' revision av pensimsförsakringen a r kostnads- friigan.
Det.
ar uppenbart, a t t de nu- varande pensionerna icke f örs15 till den nödtorftigaste försörjning på landsbygden och ännu mindre i sta- derna och en förbättring av pensions- tilläggen a r oundgängligen nödvan- dig.
Fraga a r då om vi kunna an- skaffa de harför erforderliga medlen utan en beskä~iiig av försäkringens omfattning.
Minoritetens f ör siag om bibehal- lande av förtidsinvaliderna inom den allmänna pensionsf örsakringen inne- bär redan fem å r efter reformens ge- nomförande 15 miljonw kronor och efter femton år 31 niil joner kronor högre kostnad för det allmänna an majoritetens förslag.
Vid geriomf ör- ande av de högre pensionstillagg, som reservationsvis föreslagits av tvenne ledamöter, blir den ökade kostnaden efter fem Ar 24 miljoner kronor och efter femton k 45 miljoner kronor Om förtidsinvaliditeten överföres till s jukförsakringen, kommer detta att medföra större anslag till s jukkas- sorna, men .denna ökade kostnad al av IAngt mindre omfattning.
DRICK RAM-LOSA, I Sveriges förnämsta natiirligt alkaliska vatten.
Äkta endaet med videt8ende varumärke pA etiketten.
,.
I ...:.
.
,.
Genevaldi~ektov Hugo Elliot.
inoritetsfihdaget - 1928 ARS PENSIONSFÖRSÄK- ringskommitté, som i varas avlämna- de ett betänkande med förslag rö- rande revision av den allmänna pen- sionsförsäkringen, har i en viktig principfråga stannat i olika mening- ar.
Majoriteten, bestående av 6 av kommitténs 10 ledamöter, har nam- ligen föreslagit, att invaliditetsför- säkringen, d. v. s. försäkringen mot invaliditet, som inträder före upp- nådd ålder av 67 år, skulle skiljas fr %n den allmänna pensionsförsäk- ringen och överflyttas till de erkända sjukkassorna.
Pensionsf örsäkringen skulle således- inskränkas att omfatta endast ålderdomspensioneringen vid 67 års %Ider.
De 4 Aterstående kom- mittéledamöterna vilja bi.behålla en kombinerad obligatorisk invaliditets- och ålderdomsförsakring.
En av pensionsförsäkringens svag- heter är, a t t den fått för vid omfatt- ning.
Detta har gjort, att förmäner- na av ekonomiska skal satts s % l %ga a t t supplerande hjälp fr %n fattig- v %rden i mycket stor utsträckning as erforderlig.
D % frågan om en genom- gripande reformering av pensionsf ör- säkringen nu föreligger, a r det enligt majoritetens mening bättre, a t t för- säkringen begränsas till en ren ål- derspensionering och a t t pensionerna förbättras i görligaste man, an a t t försäkringen har en vidare omfatt- Har skall nu lämnas en redogörelse för de skal, varp % minoriteten huvud- sakligen grundar sin ståndpunkt.
Vår nu gällande lag om allmän pensionsförsäkring omfattar i stort sett alla svenska medborgare över 15 å r och ä r en blandad invaliditets- och %Iderdomsförsakring.
Rätt till pen- sion på erlagda avgifter, s. k. avgifts- pension, inträder vid varaktig oför- måga till arbete.
(invalilditet) och se- nast vid fyllda 67 år.
För ratt till pensionstillagg, som utgår av allman- na medel, fordras, att invaliditet fö- religger och att vederbörandes årsin- komst ej uppgår till visst, lågt belopp.
Anslutningen till sjukkassorna har i v %rt land hittills alltid varit frivil- lig och p % denna punkt föresl %r kom- mittén icke någon ändring.
Då en- ligt majoritetsförslaget endast den, som tillhör erkänd sjukkassa, ä r in- validitetsf örsäkraid, blir följden den, att invaliditetsförsakringen, vilken nu &amp; om utgörande en del av den allmänna pensionsförsäkringen a r obligatorisk, skulle liksom s jukf ör- säkringen bliva frivillig.
Nu f örhål- ler det sig så, att endast en bråkdel av Sveriges befolkning i åldrarna 15 ning med alltför otillräckliga pen- sionsbelopp.
Med den av tvenne reservanter p %- yrkade större förhöjningen av pen- sionstillaggen än vad kommittén fö- reslagit, har %syftats att nå fram till så pass stora pensionsbelopp för Aldringarna, a t t fattigvfird Atminsto- ne.
i regel blir överflödig.
Med kom- mittéminoritetens förslag torde en shdan pensionsf örbättring icke vara mö j lig a t t genomföra.
' TTRI " O -- -.
- 1 t.
.
a.
.
.
.
*. " "
.
BERNH.
ERIKSSON.
Tiden har skapat fram en ny typ av kvinnor, yrkesarhetande damer.
studerande u n ~ d o m sjä ' vförsörjande fruar - kort sagt damer som ha anledning vara syn- nerlige: välklädda utan att ha varken tid eller radsatt lala k !ädfragan dominera.
Atelier Kraka har satt som sitt mal att sta till speciellt denna kundkrets tjänst: Vackra, personliga, välsydda kläder till rimliga priser, individuellt ritade utan det oproportionrilt fördyrande beroendet av franska och andra utländska modeller KRAKA Maj Elfvik Stureplan 2, III.
Tel. 625153.
20 1 HERTHA till- ooh med 66 Ar ä r amluten till statsunderstödda sjukkassor.
Vid Arsskiftet 1933-1934 uppges antalet till n %got över en miljon personer, men sedermera lär antalet hava sjun- kit ej så obetydligt, beroende på dels a t t vissa av de gamla sjukkassorna beslutat sig för a t t icke anhålla om att bliva erkända - de erhålla då ej statsbidrag - och dels att en del personer, som tillhört registrerade sjukkassor, lämnat dem, sedan de bli- vit erkända, huvudsgkligen till f öl j d av de höjda avgifterna.
Nedgången i antalet till erkända ' sjukkassor anslutna personer ä r sä- ker1ige.n rent tillfällig.
Men kan man verkligen vänta.
att, såsom kommit- témajoriteten tror, anslutningen un- der de närmaste åren skall bliva stor och a t t invaliditetsförsäkringens överflyttande till dessa kassor skulle i n.ågon högre grad stimulera till ökad anslutning?
En sådan överflyttning har beräknats medföra en höjning av sjukkasseavgiften med ytterligare n %gra kronor om året, och detta kom- mer enligt minor !tetens mening med stor sannolikhet snarare a t t avskräc- ka från ökald anslutning.
Om anslutningen icke under de närmaste åren skulle taga nAgon me- r a avsevärd fart, skulle alltså en mängd personer, som enligt såväl nu gällande lagstiftning som minoritets- förslaget varit obligatoriskt invalidi- tetsf örsäkrade, icke omfattas av så- dan försäkring.
* Och även om anslutningen bleve mera allmän, skulle likväl vissa grup- per personer enligt kommittémajori- tetens f örslag lämnas utanför såsom icke varande berättigade a t t ingå i erkända sjukkassor.
Så ä r fallet be- träffande personer, som li.da av idio- ti, sinnesslöhet eller sinnessjukdom.
Rätt till sjukpenning och således e j.
heller till invalidpenning skulle vi- dare icke tillkomma personer, som bliva arbetsoförmögna p % grund av psykoneuros eller i förtid inträdd ålderdomssvaghet.
.
Alla dessa perso- ner bliva sålunda enligt majoritets- förslaget utestängda från invalidi- tetsförsäkring och komma säkerligen i stor utsträckniqg att falla fattig- vAr.den till ' last.
Skyldighet för sjukkassa a t t utgiva sjukpenning och därefter invalidpen- ning ' skall enligt kommitténs förslag, i anslutning till vad som stadgas, i sjukkassef örordningen, f öreligga al- lenast om medlemmens.
arbetsf örmå- ga gått helt förlorad.
SA stränga .fordringar uppställer icke pensions- försäkringslagen.
Här skulle således enligt majoritetsförslaget uppkomma ytterligare en grupp personer, som, ehuru medlemmar i erkända sjuk- kassor, skulle bliva uteslutna från den.
rätt till invaliditetspension, var- till de enligt nu gällande lag äro be- rättigade.
En grundlig reform av vår sjuk- kasselagstiftning genomfördes som .bekant vid 1931.års riksdag.
Den nya förordningen av den 26 juni 1931 om .erkända sjukkassor trädde visserli- gen i kraft den 1 januari 1932, men stadgade på samma gång en över- gångstid under de närmaste, åren, då sjukkassorna hade att i ' nordna sig ef- ter de nya förhållandena.
Kommitté- .minoriteten har ansett det olämpligt a t t just nu under övergångsåren för- svåra de erkända sjukkassornas ar- bete genom övertagande jämväl av invaliditetsförsäkringen.
" Det måste .vara av stor vikt att låta den nyligen igenomf örda s j ukkasserefbrmen ut-: veckla sig utan störande inflytelser. "
Detta skäl har ock kraftigt under- .strukits från s jukkassehåll.
.
.
.
.
P O R L A BORDSVATTEN drickes numera av a h finsniokare H.
M.
Konungens Hovleverantör.
'.
.
PORLA BRUNNS AKTIEBOLAG, PORLA.
~ n ~ H ~ V 1 ~ ~ f: $
Kommittéma joriteten har s h o m ett viktigt motiv för överflyttandet till sjukkassorna av invaliditetsför- säkringen framhållit, att invaliditets- prövningen skulle - därigenom bliva battre och pAlitligare än med nuva- rande förfarande.
Huruvida SH verk- ligen skulle bliva f allet, förefaller mer än tvivelaktigt.
Det ä r central- s j ukkassorna och e j lokals j ukkassor- na, som .skola verkställa prövningen, huruvida invalidpenning skall utgi- vas.
Oah det synes knappast troligt, att centralsjukkassorna skola vara battre skickade att pröva invalidite- ten an pensionsnamnderna och kungl.
pensionsstyrelsen.
Då denna pröv- ning skulle bliva decentraliserad på de olika centralsjukkassorna, kan man dessutom befara en viss ojämn- het i prövniqgen. '
*, HQ åt kriget r I D INTERNATIONAL COUNCIL vof Women ' s möte här i fjol fram- lades ett svenskt förslag att I.
C. W. skulle uppmana sina filialty i 40 länder jämte till dem anslutna föreningar att insamla en summa motsvarande I penny eller 10 öre pr medlem och sända den till » Internationella Nansenbyrån för flyktingaro i Genkve.
En sådan kvin- nornas världsinsamling skulle inbringa omkring 4 miljoner kronor.
Förslaget antogs enhälligt a v styrelsen.
Ordfö- randen, Lady Aberdeen, var entusiastisk för förilage; och utsände det i sitt rne- morandum på hösten.
Svenska Kvin- nornas Nationalförbund befordrade det i år till sina 3 5 föreningar.
Annu vet man ej om insamlingen tagit fart, men några föreningar har inbetalat den be- gärda summan.
Det vore särskilt önskligt att den svenska kvinnoinsamlingen kunde ge ett mycket gott resultat, eftersom den stora insamlingen för ett par år sedan till Det har framkallat en viss oro och undran, att pensionsförsäkringskom- mittén ur sitt förslag uteslutit de s. k. barntilläggen utan att framkomma med något annat i stället.
Kommit- tén har visserligen p % ett ställe i sitt betänkande förklarat sig ämna agna Med anledning av 1928 ars pensionsför- denna fråga särskild behandling, men sakringskommittés förslag i vad mån det ännu har ingenting därom avhörts.
berör kvinnornas stallning har Fredrika- Bremer-Förbundet tagit initiativet till en I dagarna har emellertid socialmi- skrivelse till K.
Maj: t, vari aven nedan- nistern efter därom erhållet bemyn- nämnda föreningar instämt.
Med framstall- digande tillkallat fem personer, näm- ningen har man velat ge utryck åt sin till- ligen landshövding Bernhard Eriks- f redsqtallelse, att reformkraven betraf f ande kvinnans ställning inom pensionsförsakring- son, ordf örande, t. f. generaldirektör en vunnit fullt beaktande i kommittéförsla- Hugo Elliot, advokat Marta Wik- get samt uttalat sin förhoppning, att lik- ström samt andrakammarledamöter- ställdheten mellan man och kvinna inom na Vira Eklund och Olivia Nordgren, pensionsförsäkringen måtte komma att till- aven i den blivande propositionen.
med uppdrag att inom socialdepar- godoses Skrivelsen har utom av F.-B.-F. under- tementet biträda med utredning av tecknats av Sveriges Husmodersföreningars f r %gan om beredande av effektivare Riksförbund, Svenska Kvinnornas Natio- hjiilp än som med nuvarande lagbe- nalförbund, Sveriges Socialdemokratiska Kvinnoförbund, Allmänna Valmansf örbun- stämmelser a r möjligt å t obemedlade dets Centrala Kvinnorad, Svenska Kvin- eller mindre bemedlade personer med nors Vänsterförbund, Svenska Kvinnors försörjningsplikt mot minderåriga Medborgarförbund, De Kvinnliga Kårsam- manslutningarnas Centralrad, Sveriges barm.
Hugo Elliot.
Moderata Kvinnoförbund.
em$gigom B - ger Er varje vecka värdefulla tankar, god litteratur, angenäm forströelse och praktiska råd.
L &amp; 0 !D ~,w KlarabeWsJ~alm 4 % hm.
Tel. 20 82 58.
Valrenommerat fullt modernt, familjehotell av hög~klass,
HERTHA Nansens Minnesfond för flyktinghjälp på grund av den dåvarande depressio-.
nen gav ett relativt till grannländerna klent resultat.
Om våra kvinnor nu med god vilja och energi ville befästa Sveriges rykte som ett barmhärtighetens och medlidan- d e t ~ land, så de en god gärning.
Nansenbyrån ber nämligen bevekande om hjälp för 200,000 nödlidande flyk- tingar, som kunde bli självförsörjande blott medel fanns till deras förflyttande.
Armenien t. ex. har plats för ytterli- gare 20,000 landsmän på ouppodlad jord - ~o,ooo har byrån redan kunnat hemsända, medan lika många hsmläng- tande armeniska flyktingar lever ett liv i armod i Syrien.
Det minsta vi kan göra för krigets olyckliga .- offer.
är att inte blott ge våra egna 10-öringar men uppmana andra både män och kvinnor att ge ett bidrag.
Man kan ta upp kollekt på samkväm och i sällskap och insända det antingen till den egna föreningen för vidare be- fordran eller direkt till kassaförvaltaren i Sv.
Kvinnors Nationalförbund, .advo- kat Mathilda Stael v. Holstein, därifrån den i landet samlade summan utgår till Nansenbyrån soni lyder under ~ a t i o - nernas förbund.
I Norge har Norske Kvinders Natio- nalråd enhälligt beslutat att sätta igång en tioöresinsamling runt hela landet till Nansens Minnesfond för flyktingar (som förvaltas av Nansenbyrån).
Med kanne- dom om, norska kvinnors arbetsinten- sitet kan man vara ganska viss om ett - lysande resultat.
Det brukar gå litet långsamt för svenska kvinnor att komma ieåne.
men sedan kan de visa prov på sto; u&amp;ållig- het och viljestyrka.
Måtte så ske i detta fall som så ofta förr!
Ann Margret Holmgren.
203.
l- D e ' komma m e d g l ä d j e - Fröken Vivan Lindqvist Aga.
och aganderätt.
Centralförbunudet bör, Socialt Arbe- tes Barnavådskommitté har i !skri- velse till K.
Maj:t gjort framstall- ning om en allsidig utredning riiran- de de nuvarande besfammelserna om a g a och aganderatt i syfte att ainidra m radialide och i skrivelsen påtalade mi,ssförhåll.anden.
C.
S.
A: s byråf ö- restfindare, friiken Vivan Lindqvist,, redogör har ndain i korthet för skri- velsen.
' " Nu kan så handa, att någon under utövning av laga rättighet att aga daen, som under hans lydnad står, till- fogar honom skada och ar den så ~ n g a som, i 5 13 sligs (m i s s h a % d e l varå i~ingare eller ingen skada följt), därför må han ej till straff f allas. "
Så 1yde.r paragraf 1 6 i fjortonde kapitlet a v den svenska strafflagen, och denna paragraf ar en a v de va- sentligaste bestämmelserna f ö r re,gle- randet a v aganderatten h a r i landet.
Det ar uppenbart, a t t paragrafen, som kvarstår oförändrad, sedan la- gens tillkomst 1864, e j .alls överens- d e komma till fest .. Postsparbankens presentkort, den aalltid lämpliga presenrem finns till salu B närmaste postanstalt och kan köpas till det belopp, ' Ni själv önskar.
J - - - - ...
. '
stämmer med vår tids.
syn på hithör- ande frågor.
Man må hysa aldrig s % olika.
meningar om kroppsagans be- rättigande som uppfostringsmedel -- man vänder sig emot, att lagen har rör sig med begreppet .misshandel, som en ganska naturlig följd av aganderattens utövning.
T 2 efter annan finna vi; att barn bliva utsat ta för misshandel, och den allmänna opinionen, sådan man möter den i .tidningspressen, reagerar kraftigt mot den straffrihet ' eller den ringa följd handlingen oftast medfört, och man frågar sig, varförså har skett.
Enligt nu gällande praxis har do- maren först och främst att taga han- syn till, om den agande haft laga aganderatt.
SAdan ratt tillkommer föräldrar eller den som befinner sig i föralldrars ställe.
Ratten anses kun- na överlåtas och kan vara svårbe- stämd.
Enligt barnavårdslagen äger barnavårdsnämnd, enligt fattigvårds- lagen äger fattigvårdsstyrelse i vissa fall utdela aga.
Enligt särskilda be- stämmelser, givna av domkapitlen för varje distrikt, har folkskolans 1a- rarpersonal f ortf arande aganderatt.
I andra hand skall domaren taga hänsyn till, om den.
agande tillgripit bestraffningen, därför att den aga- de enligt hans mening begått en för- seelse, för vilken bestraffning bort tilldelas.
Det a r således helt och hål- let beroende av den agandes subjek- tiva uppfattning, om aga bort tillgri- pas eller ej.
Ä r den agande fadern, för vilken barnets välfärd i övrigt a r likgiltigt, a r den agande läraren, som kanske a r uppfyllld av hämndkänslor eller a r den agande en person, vaps tanke om förseelsen a r helt - annor- lunda den, varje sunt och normalt tankande manniska skulle hysa - härvid kan alltså ej fastas avseende.
Ernst Wallinss A vcskatkontar, Bermelii park Q Stockholm Tel. 109858.
Bouppteckningar, Boutredningar, Arvetvister, Testamenten, Bo- och iiktenskapsskilnader, Upps.
av köpehandlingar, Bdapsbildning m.m. Förfragni-ngar besvarae ornghende.
Endast ' då måttet av den tilldelade agan överstiger den i 13 angivna kan straff utmätas.
Har detta emel- lertid skett av våda förklaras den skyldige straffri.
Det a r tyvärr ej svårt att finna.
exempel, som belysa, a t t vi äro i be- hov av en snar ändring av dessa be- stämmelser.
Men allt vinnes förvis- so ej genom nya paragrafer.
Nar 6, S.
A: s barnavårdskommitté på initia- tiv av dess ordförande, kanslirådet G .. H. von Koch, beslöt atti piltala dessa missförhållanden, insågs också detta:.
till fullo.
Samtidigt med en ändring; av de lagar, som reglera dessa förhål- landen, behöva vi f å bort tron p &amp; kroppsagans varde som bestraff- ningsform, och detta vinnes sakerli- gen bast, genom en brett lagd folk- upplysningsverksamhet, vilken kom- mi,ttén aven utlovat medverka till.
Vivan Lindqvist. '
Kommittéer för semallagstiftningen.
Heia fosterfördrivningsproblemet sliaTI!
nu pa justitieministerns initiativ under- kastas en grundlig omprövning av en sex- mannakommitté.
Dessutom skola medici- nalstyrelsen och skolöverstyrelsen fram- lägga f örslag om f örbättrad undervisnings- och upplysningsverksamhet rörande de sex-.
uella f ragorna.
Till ledamöter i kommittén h a utsetts: generaldirektören och chef en f ör medici-.
nalstyrelsen Nils Hellström.
ordförande,, justitiekansler Karl-Gustaf ~ j a r n e, praktii serande läkaren Gerda Kjellberg (förest.
f ö r Stockholms sexualhygieniska poliklinik),.
professorn i obstetrik och gynekologi vid '.
Karolinska institutet John Olow, praktise-.
rande läkaren Alma Sundquist (en av de!
sakkunniga, som utarbetat tidigare nämnda: 1921 Ars betänkande), samt professorn i. straffrätt vid Uppsala universitet Folke: Wetter.
Sekreterare är hovrättsassessor.
Maths Heuman.
De av K.
Maj:t tidigare tillsatta, sakkun- niga, som f a t t i uppdrag a t t verkstalla ut- redning rörande revision av den s. k. pre-: A.-B, Schreander &amp; OBssom Agnegatan 34, S t o c k h o l m .. Tel. 53 12 49, 50 77 82.
A R B E T E N I TENN: .. Konstindustriella artiklar, lämp- liga som hedersgavor och \ sportpris.
- Glassformar, mar- sipanformar, patentkork m. m,
FILM.
lREDRIKA - BREMER - FORBTJN: dets propagandafilm, kompletterad av en film, som upptar olika grenar av kvinnligt yrkesarbete, nalkas nu sin full- bordan.
Vi uttrycka den ' livliga.
för- hoppningen, att den måt ' te vinna allmän spridning i förbundets kretsar från Ystad till Skellefteå och verksamt bi- draga till att göra vårt förbund än me- ra känt bland nya kategorier förbunds- medlemmar in spe.
De filmande, som varken kunna berömma sig av Garbo- anlag eller fått utföra sina &gt;&gt;rollern i nå- gon idealisk Hollywood~niljö, ha .i alla fall bemödat sig om att låta förbundets olika, rikt skiftande verksamhetsgrenar framstå i klart ljus.
Vartill hr filmfoto- grafens starka lampor också bidragit.
Vi äro nu i tillfälle ge några prov på upptagningarna.
Sålunda ' se vi överst ' F:-B.-F:s förvaltningsutskott i arbete, därunder ett par unga ~ $ e l r ~ d s e l ~ v e r; sysslande med markens gröda, vidare iationalklädda ~ i m f o r s a u n ~ d o m a r i dansen.
och slutligen en föredragshålla- rinna underhålla publiken på Arstaklub-I ben i Stockholm.
Den inspirerande och förklarande texten står just inför tillblivelsen for att.- sedan talas in av förbundets valtalande och vältaliga sekreterare, understim.dom- benämnd &gt;&gt;Plom~.
Och sedan hoppas vi att med både ord och bild kunna.
slå ett.
nytt slag under jubileumsåret ' för våra.
gemensamma str-ävanden med tillhjälp av ett så modernt och effektivt hjälp, ' medel som vita duken.
Spelet kan börja !.
Snart!
ventivlagen, skola avge sitt förslag efter samråd med ovannämnda sexmannakom- mitté.
Sakkunniga äro generaldirektör Nils Hellström, d,oc.
Överläkaren Karl, Mar- cus, led.
av riksd.
2:a kammare, jur. dr Karl Hillgård, sekrete~are e. assessor Gösta.
Waiin.
.
, husmanskost h Filmen, som är.impelad av A-B Allfilm upp- tar ca: 1,000 m. och rullas på ungefär SO nuin.
206 HJEBTHA sande hållning till detta problem ha de sakkunniga angivit dels, att f r k gan skulle vara av allt för allmän räckvidd samt vidare att, då enligt vår allmänna lagstiftning underhålls- plikt gentemot franskild make upp- hör vid andra makens död, det vore oriktigt i ett pensionsreglemente ålägga statstjänstemännen langre gående förpliktelser an andra med- borgare åläggas enligt den allmänna lagen.
Innebar det senast relaterade argumentet ' en principförklaring att ett f ami1 j epensionsreglemente icke överhuvudtaget bör &amp; lagga statstjan: steman langre gående förpliktelser an vad andra medborgare ha, s % a r därmed all famil jepensionering omö j- liggjord.
Den familjerättsliga un- derhallsplikten upphör ju i och ge- --.
.
I maj 1933 h g a v F.-B.-F. till K. nom den underh %llsförpliktades död .. Maj:t en skrivelse, vari hemställdes Om darf ör statens befattningshavare om utredning nörande f rånskild hust- nu8 pensionsrätt samt förskg i G- genom obligatorisk f ör säkring tving- as a t t sörja för vissa kategorier av net.
Som framgick av en artikel i föregående nr om fiirslaget till nytt efterlevande, åläggas de alltid dari- f ami1 jepensionsreglemente ha sak- genom langre gående förpliktelser an kunniga emellertid ej beaktat önske- Innebar %ter argumentet målet, vilket här nedan - översk %ligt andra.
klarlägges av adv.
Ruth Stjernstedt.
blott en förklaring a t t man hesiterat inför tanken a t t rakna friinskild ma- ET: i930 ARS PENSIONS- ke med i kretsen av sådana efterle- sakkunniga i somras, avgivna för- vande, gentemot vilka en statstjan- slaget till omläggning av statstj an- steman Qlagts langre g&amp;ende förplik- stemannens familjepensionering har telser an andra medborgare, då synes inom kvinnokretsar mottagits med man haft ratt vänta htminstone någ- tillf redsstallelse.
A t skilliga av de r a skal för denna, nu s % kategoriska, fran olika kvinnosamrnanslu€ningar uteslutning av frånskild make ur de framställda önskemalen ha nämligen pensionsberättigades krets.
har blivit p&amp;ett lyckligt satt tillgodo- Emellertid lär det icke vara r i k t i a sedda.
- - a t t betrakta familjepensionen som en E t t önskem~l fran- kvinnohåll har efter döden fullgjord underhållsplilit.
emellertid av de sakkunniga iarnnats Har kunde nog en närmare gransk- obeaktat.
.Det a r kravet - på viss r a t t ning av begreppet f ami1 j epension va- för frånskild maka till pension vid rit givande.
förutvarande makes franfalle.
Så- - De sakkunniga h a i sitt tidigare som huvudsakliga skal för sin awi- avgivna förslag rörande t j anstepen- ' D: AV ' I A G- DWi ' VA I87 hr har Silverdufvans silver varit ledande.
.
Butiker: Stureplan 4, Drottningg.
10, S9 o. 110, Odeng.
31 o. ' 75, Hornsg.
52, 06tg.
28 o. S:t Erilng.
65.
--
207 HERTHA sionen diskuterat frilgan om denna tuell skilsmässa, begära, a t t mannen pensions egentliga karaktär.
De vo- genom oaterkalleligt f örmånstagas- ro därvid ganska böjda för a t t be- förordnande ger henne ratt till man- trakta den som ett slags " uppskju- nens egna försäkringar.
.
Familj epensioneringen gör helt na- ten lön ", ett " vederlag för kapital ", som hopsamlats genom tjansteman- turligt en hustrus ansprhk i ' försak- nens uppof fringar f ör pensionens ringshaseende onödiga och dessutom vinnande.
Riktigast ansiigo de dock omöjliga a t t tillmötesga.
Men den vara, a t t i pensionen se en " kollektiv statliga familjepensionen utgår till _ livränteförsäkring ".
På liknande satt en SA a t t saga f .u n g i b e l hustru.
torde val f ami1 j epensionen böra ' fat- och ä r därfor mindre betryggande ' an tas.
Betecknande f ör famil jepensio- vad den privata kan bli.
Det ligger nen s % val som för tjänstepensionen därför ingalunda något orimligt i de.
ar, a t t en successiv prestation full- frånskilda makarnas, vanligen natur- gjorts vid tidigare tillfallen och att ligtvis hustrurnas, .krav Q &amp; vederlag ett successivt vederlag harf ör utf al- för de offer, de gjort för ernående av ler vid senare tillfällen.
.
En skillnad ' pensionen.
Icke heller synes denna mellan de bada slagen av pensioner fr %ga ha den stora " allmänna rack- finnes.
T janstepensionen f aller ut vidd ", som pensionssakkunniga velat direkt till den, som fullgjort presta- ge den.
Tvärtom förefaller den att tionen f ör dess ernående.
Familje- vara ett rent pensione~ingsspörsm %l, pensionen utfaller till andra.
Skillna- vilket.
särskilt i betraktande av de.
den ar dock i själva verket skenbar.
al.lt mera förekommande skilsmassor- Särskilt d % fr %ga a r om efterlevande na, bort spontant tränga sig fram make, gift eller frånskild, har han vid den grundliga omrevidering av eller hon fått vidkännas offer for m i l j epensionen, som förelegat, pensionen.
Pensionsavdragen ha ju RUTH STJERNSTEDT.
minskat det underhallsbidrag, vartill han eller hon kunde haft ratt.
Hade dylika avdrag icke gjorts, kunde i I F Ö R S T A K A.
M M A R E N.
stallet den underhållsberättigade kommer fr. o. m. instundande riksdag hustrun själv begärt f % ombesörja K e r s t i n H e s s e l g r e n att saknas.
sin försäkring i händelse av den un- T r e röster fattades nämligen för hennes derhallsf örpliktades.
död.
Till en ma- återval.
Samtidigt som v i beklaga, att kes personliga underhall raknas nam- ' den, svenska riksdagen går miste o m ligen, enligt förberedelserna l1.
Gif- fröken Hesselgrens eminenta arbets- termålsbalken, icke blott kläder och förmåga och humanitära initiativ, föda.
I den mån makarnas.
villkor tacka v i henne för ' vad hon under tolv det medgiva höra ocks % erforderliga f ramgångsrika riksdagsår verkat: f ör f orsakringspremier f ör ' tryggande av ~armhja~rtade insatser och ruttrådiga in-, sjukdom, ålderdom, etc. hit.
Den fri-.
lagg.
Vi uttrycka också den förhopp- villiga försäkringen kan hustrun ntngen, att socialt.
ansvarskännande knyta individuellt till sin egen person.
medborgare i hela landet måtte sträva Hon kan t. ex. taga en försäkring % efter - att.
möjliggöra hennes återinträde mannens liv.
eller hon kan.
vid even- i riksdagen. '
' ' ' Valsorterai lager av alla slags Snör- makerier, såsom Band, Snören, Tofsar, Fransar, Belysningsarmatur m. m., m. m. UTSTKLLNING och BUTIK Klarabergsgatan 12, S t o c k h o l m.
Telefon: 2 1 96 96 och I I 37 96.
I föregi; lende nr.
framlade d i Gerda Kjellberg mot bakgrunden av en his- torik det Schlyterska f6rslaget till ändrad straffrättslig behandling av fosterfikdrivningen.
Har följa juris- ternas syn på den ömtåliga frågan med inlägg av presidenten Birger Ekeberg, jmstitierådet J.
N.
Gärde och advokaten Mathilda Staël von Hol- stein.
De båda förras uttalanden ut- göras av deras vid juristmötet i Oslo framWdIna synpunkter återgivna i huvudsakliga.
delar.
Statsriidet Schlyter vill nu medge abort på indikationer av tre olika ty- per: etiska, eugeniska och sociala.
Jag skall i det följande begränsa mig till de sociala indikationerna.
- Havandeskap skulle enligt det.
framlagda förslaget f % avbrytas av sociala: skal, " nar genom barnets till- komst kvinnan skulle försattas i nöd eller eljest allvarlig fars upst8 f6r hennes valfärd ".
Vad a r det?
For vissa f all a r naturligtvis meningen LAND REFORMSTRÄVANDE- klar.
Om en kvinna vädjar till en B N A PA detta omrhde kan man läkare och Aberopar som skal, att skilja mellan tvii väsentligt olika hon finner moderskapet besvärligt, riktningar.
Enligt en uppfattning a r ju svaret givet.
Lat oss i stallet äger kvinnan principiellt fri för- tänka p % andra: kvinnan skulle f&amp;- foganderätt över fostret - såsom en lora sin plats, hennes giftermålsut- del av hennes kropp.
I extrem sikter skulle g % till spillo, hon skulle form accepterades denna stlindpunkt lida socialt, hon skulle f % svårt att av lagstiftningen i Sovjetryss- försörja sitt barn, ett horsbrott skul- land %r 1917, men mycket snart - le uppdagas o. s. v. Var g %r i alla redan 1920 - m.odifierades den där- dessa fall gransen?
Det a r p % den hän, att abort skulle.
f &amp; frarnkailas frågan man framför allt väntat ett endast av läkare och ii sjukhus.
Ar svar av f örslagsstallaren, men j ag 1924 fann man sig nödsakad att all- m %ste saga, att svaret utfallit ytterst deles övergiva principen om kvin- obestämt: " de som ha att bedöma nans förfoganderätt över fostret och saken f å söka vaga vilken olycka välja det andra alternativet för fra- som a r störst ".
Avgörandet skjutes gans lösning; man uppställde nu krav alltsii over i lakarnas händer.
Det p % särskilda indikationer, liksom - kunde, shvitt jag f örstår, befaras, att statsrådet Schlyter s %lunda, fastan %t det anförda stadgandet komme att s ~ k e n var ordnad p % annat satt an givas en s % vidsträckt tolkning, att enligt hans f örslag.
Enligt uppgif- därunder fölle en mycket, mycket stor ter, med.delade vid sammanträde, i del av de utomäktenskapliga havan- september 1932 med den tyska lands- deskapen; Regeln.
a r dar den, att gruppen av internationella.
kcimina;;.
batnsbörden medför för kvinnan ari- listföreningen, har sovjetlagstiftning- tingen ekonomiska svårigheter eller en medfört en enorm ökning av abor- sociala svhigheter eller bagge de- terna och märkligt nog aven en ök- larna.
Nar .det galler gift kvinna, ning av den smygtrafik man trott sig, skulle val i främsta hand de ekono- miska sv %ri~heterna komma i betrak- förebygga.
, ' - - W Föreningen ondapbeteis Stiftad 1874 Möbeltyger, mattor, gardiner och broderier.
Renoveringar.
Skolor för utbildande av vävlärarinnor och textila k o n s t h a n t v e r k a r e S t u r e p l a n 2, S t o c k h o l m, tel. 604863 '
President Birg ' er Ekeberg.
Advokat MathAda Stael von Holstezn.
tande, men aven därvidlag ä r ju gran- sen flytande och tänjbag Faran för en ytterst extensiv till- lampning blir Överhängande därige- nom att avgörandet lägges helt i la- karnas händer, med fri eller åtmin- stone ganska fri ratt för kvinnan att bestämma till vilken lakare hon skall vanda sig.
Vad statsrådet Schlyter sagt om våra .svenska 1äk.ares höga och ansvarsmedvetna uppfattning .om sitt kall.
vill jag till fullo vitsorda.
Jag a r övertygad, att våra läkare komme att bedöma frågan efter basta f.örstånd och samvete.
Men det lig- ger i sakens natur, att lakarna garna f % en benägenhet att mer taga han- syn till de skal, som i det särskilda fallet åberopas av patienten, an till våd.orna ur allmän synpunkt av en slapp lagtillämpning.
Och det a r.
ju kant; att många av våra lakare p % ildeella grunder, vilka man val kan förstå, aven om man inte gillar dem, i hithörande frågor intaga en mycket avancerad ståndpunkt.
Följden ble- ve antingen en mycket o j amn lagtill- lampning.
eller - enligt den gamla regeln att man söker sig fram enligt det minsta motståndets lag, i detta Justitz ' eradet J.
N.
Garde.
fall ' alltså söker - upp de lakare, som ha den mest outrerade uppfattningen - en slapp lagtillämpning.
Jag fruk- t a r salunda, att om förslaget bleve upphöjt till lag, man komme mycket långt ut p % det sluttande planet och hamnade ganska nara den förut be- rörda ytterlighetsståndpunkten: Det a r möjligt att jag missuppfattat stats- rådet Schlyter, men det har förefal-.
lit mig, som om han icke alltför ' ogar- na skulle se, a t t laliarna p % detta satt.
bleve pionjsirer för en ' radikalare ståndpunkt.
Prövning av två lakare men på så obestämda indikationer som det har a r fråga om ger A ena sidan ingen verklig garanti för att ' den foster- fördrivning, som sker i samhällets namn och på dess ansvar,, får ' den snava.
begränsning utan vilken en för- handsprövning a r skäligen menings- lös.
Men å andra sidan a r det åtmin- stone mycket ovisst, huruvida man genom.
det föreliggande f örslaget skulle komma att minska smygtrafi- ken.
De .avhållande motiven komme, liksom i Ryssland, att avtrubbas, och det finnes anledning befara, att abor- terna skulle spridas till förut mera. '
Fysikalisk-Dietisk-Kuranstalt H u l t af o rs reumafiska nervsjukdomar, mag- och tarmlidanden kroniska 1,000 fot ever havet Behandling av Pkomrnor, saint andra sjukdomar.
Alla moderna bad former, elektricitetshehandling och massage.
Zndividuell diet.
Veget ?risk och blnnd~d kost.
Helpen~ion.
Bepar utförligt pro- spekt.
Moderata priser.
Inga dricksp Overlakare:.
D:?
E.
.Garby.
Postadr.
Hultafors.
Tel. Borhs 695, Rävlanda- 68, Hultafors 16.
Under samma regim: Nyhyttans Badanst.
JarnboAs, öppen hela hret, Ekebyholms Badanst.
Rimbo; öpp.
sommarm., Sthlms Fysik.
Kuranst.
HumlegPrdsg; 18.. '
.
, oberörda trakter och befolkningsla- ger, men allra största delen av det klientel det har rör s i g om komme sannolikt, av skilda grunder, att ryg- ga tillbaka också för det m %tt av offentlighet, som förslaget innebar, och f öl j aktligen vanda sig till kvack- salvarna.
President Ekeberg understryker vi- dare de fysiskt och psykiskt ödelag- gande verkningar p % kvinnan, som en abortus provocatus aven ur medi- cinsk synpunkt Tar medföra.
Även om en abort sker med kvinnans verkliga önskan, af deificke minst i psykiskt hänseende en mycket allvarlig sak.
Men vida värre blir det, om- kvinnans samtycke i verkligheten a r fram- tvunget av barnafadern, som ju har kan ha starka ekonomiska eller and- r a intressen.
- I den offentliga diskussionen i sve; ige a r det särskilt ett typfall, som spel.
en mycket stor roll.
En arbe- tarhustru har en supig man.
Hon f å r ensam kämpa för familjen, och ' .det finnes en stor barnskara.
Nu a r hon återigen i grossess, och hon kommer till läkaren och ' säger: " Nu står jag inte ut längre; en katastrof hotar mig och v %rt .hem.
3efria mig frAn mitt foster! "
Har.
skulle nu ' enligt försla- get ett par läkare å samhällets vag- nar konstatera ett fall av nöd, som maste.
lösas därigenom, att man ut- släckte idet spirande livet.
Är detta verkligen oundvikligt?
Äro våra nor- diska samhällen s % utblottade p % me- del och tro p % sin framtid, att vi i en såda-n situation inte kunna finna nå- gon annan utväg an ett officiellt be- slut att s ' % ihjäl den.
väntade lille medborgaren?
Innebörden av den.
nya sthdpunkten framst %r klarare om man tanker.
sig, att kvinnan i " Många bcih ' car smcl g ö ~ a en nämnda fall endast klagar sin nöd utan att själv föreslå n %gon lösning.
DA kan val inte meningen vara, att man från samhallets sida skall till- råda fostrets fördrivande; det all- männa maste har erbjuda sig att i annan form träda emellan.
Men om detta a r händelse, låter man i själva verket kvinnan s j alv traf f a avgöran- det, ty skillnaden mellan de b %da fal- len ligger ju däruti, att i det förra fallet kvinnan påkallat abort, medan hon i det senare icke uttalat någon önskan därom.
Och det a r val icke denna omständighet, som.
principiellt borde falla utslaget.
Kan problemet i det senare fallet lösas utan abort, så Idter detta sig göra aven i det f örra.
- Det synes mig vara angeläget, a t t man vid behandlingen av denna fraga icke lämnar de allmänna straffratts- liga principerna i större eller mindre utsträckning bakom sig.
Man later ju inte folk straffritt stjäla eller för- skingra eller bedraga för att undgå ekonomisk n6d och sociala olagenhe- ter.
Det ä r endast av strafflagen er- kända allmänna grunder för straff- skyldighetens bortfallande, som kom- ma i betraktande.
Om man uppställer som utgangspunkt, att f osterf ördriv- ning a r straffbar, kräver val konse- kvensen, att man bedömer frhgan huruvida fosterfördrivning i vissa fall skall f % ske ostraffat efter ena- handa grunder.
Det ä r den straff- rättsliga niidkategorien, som tilläm- .pas betraffande fosterfördrivning på medicinska indikationer.
Man bör, menar jag, anlägga ett motsvarande mått av stränghet betraffande indi- kationer av annan art.
Det a r möj- ligt, att nödkonflikten har kräver en närmare reglering i lag, men stats- stor å? "
S Sparbank Stiftad iri82l KONTOR: Fredsgatan 9, Hornsgatan 60, Odengatan 65, Folkungagatan 68, Fleming- gatan 34 och ' Sibyllegatan 8, öppna 3410-3 samt % &amp; lördagar ' i, kl. 2 e. m.
Lat hund g ö fattig.
~ Idog I d gör m %.
HERTHA samhällslivet och utvecklingen i dess helhet och allts % inte bara för indi- VEN JAG ANSER, ATT.
DE.
viden av de Atgarder, man ämnar förhållanden, som kommit a t t in- ' vidtaga.
träda p % detta omrhde, äro i längden - Man har sagt: Det a r Önskvärt a t t ohallbara och a t t djupgående Atgär- avskaffa de kriminella aborterna.
der.
maste ' vidtagas.
Frågan blir d %, Medlet a r ganska enkelt: man lega- i vilken riktning man skall verka för liserar dem.
Det a r nu inte säkert, att förbättra förhållandena.
Det har att det går a t t avskaffa dem på den framhållits, att man på detta område vägen, men jag utgår.
har från det i första hand har att söka ledning av antagandet.
Emellertid a r det up- och följa ' opinionen.
Ja, opinionen,.
penbart, a t t .aborterna redan i och i den mån den utkristalliserar sig i för sig äro en.
olycka, en kräftskada ett verkligt rättsmedvetande, kan va- p % samhallslivet.
Uppenbarligen bör ra något a t t fasta sig vid, men jag man i första hand g %.
den vägen a t t tror inte, att lagstiftaren på vare sig söka motverka aborternas förekomst detta eller andra områden får alltför som slidan.
Det .är- dar missförhål- mycket lyssna till folkstamningen, landet kommer fram.
Ur social och utan han bör i första hand pröva samhallelig synpunkt a r det i och för från egna utgångspunkter vad som sig tämligen likgiltigt, om de äro kri- verkligen a r samhallsgagneligt, vad minaliserade eller ej.
.
Det a r s jalva som länder till såväl samnallets som det faktum, a t t i v %r tid aborter före- de enskilda individernas nytta, och komma i s % oerhört stor omfattning, detta inte bara med hänsyn till det som är det beklagliga, och det a r mot nu levande slaktet, utan aven till de denna samhallsföreteelse man skall rramtida generationerna.
söka ingripa.
Man kan fraga sig: i vilken rikt- ' Historien lär oss; a t t aborterna äro .ning ha vi då, att g &amp;?
Enligt min ett tecken p % en viss aderförkalkning mening har man har a t t vaga mel- hos slaktet.
Man kan ocksh saga, att lan samtliga de faktorer av samhalle- just.förekomsten av aborter ar en so- lig betydelse, som .inverka på lösning- cial fr %ga, som man i första hand en.
Jag bortser har helt fr %n det med sociala medel maste söka lösa.
rent straffrättsliga bedömandet av Samhällets skyldigheter gentemot de denna fråga, från frågan, huruvida mödrar som göra sin värnplikt för det kan anses som ett brott i juridisk slaktets bestand, m %ste utvecklas.
mening, nar kvinnan tar livet av ett .Det ä r icke tillfredsstallande, att mo- foster eller ' ej - den juridiska syn- dern under sitt.
havandeskap skall.
punkten spelar för mig i ' detta sam- behöva g % till läkare och f % sitt livs- manhang icke någon större roll - dugliga foster avlivat p % grund av.
utan jag menar, att.man har @ t un- rh ö d.
Det ä r samhällets skyldighet ' dersöka-.
.
.
.
.
och .. pröva.
betyde1,sen för a t t har trada ' in och taga hand - om.
.
.
dessa mödrar.
' liksom om deras ' livs- ' radet Schlyters förslag innefattar, så- dugliga foster.
Vi ha inte råd att la- vitt jag först %r - i varje fall sådant t a de f a t t i g a mödrarnas fos- det komme att te sig i tillampningen- ter avlivas, kanske till .och med emot - något annat ' och vida mera.
moderns innerska önskningar.
Vår Jus fifierådet G&amp;de: ' ' ' ' ANDERSSONS Johanna BrunssonsVävskola - STOCKHOLM ' frisering Centralbadet, Stockholm.
' Elegant.
.
Förstklassig. '
- Affärstid 9-6.
-.
Tel. 2004 37.
11 33 63 Utbildar ~ävl~rarinnor o. Vrkesutösare.
Kurser i Hem- vävning.
Försiiljer mattor i flossa,rya; röllakan, rosengäng.
Möbeltyger, Gardiner Vepor, Kladningstyger m. m. av egen tillverkning.
~ä&amp;arner.
Vävstolar oeh Vävstnlstill-: Kungsgat.
70 (hörn.
behör, SKOLA och FORSALJNINCI av Vasag.
), 2 tr. Stockholm.
Grund.
1873.
Inneh.
Alma Jacobson.
AT OSS ERKÄNNA, ATT VI NU L hava en annan uppfattning om barnalstring än förr i-världen.
Vi an- se ej längre, a t t den okontrollerade barnalstringen a r önskvärd.
Vi kra- va ansvar av f öraldrarna.
Visserligen har samhället icke officiellt accepte- rat f ödelsekontroll, enar preventivla- gen annu icke avskaffats, men vi vii- ga hoppas, att så snart skall ske sam- tidigt s ' om det sörjes för en veder- haftig upplysning om slaktlivets och f öraldraskapets f örpliktelser.
- Vi erkänna ocksil, att.
det ur sam- hällets synpunkt ej ar Önskvärt, a t t barn- komma till varlden, om med skal kan antagas, a t t barnet e j blir livsaugligt samt &amp; tt etiska skal ' fin- nas, som fullt motivera kvinnans vägran a t t bära och ' föda det barn, varmed hon a r havande.
Ingen röst har, så vitt ' jag vet, höj &amp; emot det Schlyterska förslaget, a t t havande- skap skall f % avbrytas av eugeniska.
och ' etiska slial: '.
Om vi levde i: ett idealsamhälle, dar dessa reformer vor0 genomf ördi och det ' dessutom vore sörjt för en god moderskapsvård och en effektiv moderskapsförsakring, a r det möjligt ' a t t vi alla kunde ena oss om ' att ha- vandeskap ej skulle f å avbrytas- p &amp; &lt;. '
nordiska ras behöver: alltför ' val för ' sin .kamp .för kulturen och friheten.
i varlden aven ' de fattiga.
mödrar- nas barn.
.
Det ä r ganska egeidomligt, att man har talar om sociala indikatio: ner.
.
Vad äro.
de .sociala indikatio- nerna?
Jo, det a r just .de fall, d % samhället icke i.aktt.agit_ sin spciala plikt a t t hjälpa dessa mödrar och de- ras väntade barn.
andra skal an de ovannämnda, sale- des ej av andra " sociala " skal.
Vi leva dock ej i ett shdant.
s a m halle.
Med de förut nämnda äro ej de fall uttömda, dar det framstår sa- som Önskvärt ej blott ur kvinnans synpunkt utan aven ur samhällets, a t t kvinnan skall aga ratt f % avbry- ta ett havandeskap.
L %t mig taga det " typfall9 ' som statsrådet Schlyter nämnde i sitt an- förande vid juristmötet i Oslo och som aven president Ekeberg talade om i sitt yttrande vid samma möte: det nödtillsthnd, vari en av många barnsbörder och hart försörjnings- arbete utpinad hustru rhkar genom ett nytt havandeskap.
Statsriidet Schlyter ansåg, a t t detta borde vara en social indikation för ratt att av- bryta ett havandeskap.
President Ekeberg var av motsatt åsikt.
Han ansåg, a t t samhället borde kunna gi- va kvinnan en annan utväg ur hennes nöd an a t t medgiva henne ratt till abort, och han gjorde en retorisk fråga, om detta var oundvikligt.
Det.
kan tyckas så, men jag v %; gar phstil, att samhället e j giver och ej kan gi- va henne den hjälp som kravs.
Hon kanske skulle, om vi hade verklig mo- derskapsvård - och försäkring, kun- na f &amp; ekonomisk hjalp, men ingen kan av1 yf t a hennes personliga ut- mattning, hennes kval och förtvivlan.
Har man varit rättegångsbiträde i våra dagars häxprocesser, fosterf ör- drivningsmillen, dar gifta och ogif ta sitta p &amp; de anklagades bank, och d % erfarit vad som drivit mhnga av des- sa kvinnor a t t anlita kvacksalvare, måste man ansluta sig till statsrå- det Schlyters åsikt, a t t sociala skal finnas, som böra f % vara rättsligt erkända indikationer för tillAten abort.
Linnégatan 22, 1 tr., ger arbete åt döva kvinnor.
Bestalln.
av klänningar, kappor, barnkläd.
o. all slags linnesömn.
Tillklippn.
o. provn.
utföres för dem, som önska sy sina kläder sjalva.
Märkn.
o. halsöm s h a l hand- som maskin.
Konststoppn.
o. silkesmaskning.
Lagn.
av alla slags kläder, herrkläder, linne, trik %, maskinstoppn.
avduktyg,strumpstoppn.
m. m. Oppet ' alla dagar 9-6, Iörd.
8-2.
Moderata priser.
Välgjort arbete.
Tel. 60 50 01.
213 HERTHA Det a r oändligen sv %rt att finna en lagtext, som medgiver ratt till abort p % sociala skal utan a t t komma ut p i det " sluttande planet ".
Det fiir ej bliva så a t t den ogifta kvinnan i all- mänhet, som vantar a t t bliva moder, får?
ratt att avbryta ett havandeskap.
Visserligen medför moderskapet f ör den ogifta kvinnan annu ' of tast slida- ' na sociala följder, a t t man val för- står hennes iingest och att hon drives till att med alla medel söka f å bort följderna av sitt samliv med en man.
Man kan ej underliita att göra den reflektionen, a t t det ofta a r de " sam- halls bevarande " elementen, de som motsatta sig födelsekontroll och ' ratt till abort, som hårdast döma och ur samhället utstöta de ogifta mödrar- na.
Vi miiste dock, om vi kräva, att de ogifta mödrarna skola taga sitt ansvar såsom mödrar, ej socialt de- klassera dem.
Med all respekt.
för våra lakare skulle jag ej vilja överlämna avgö- randet huruvida stöd för abort före- ligger eller icke till.
tv % lakare.
Har läkaren tid företaga den objektiva undersökning, som erfordras f ör klarläggande av de faktiska förhal- landena?
Den ene av lakarna bör gi-.
vetvis vara tjänsteläkare, och jag ifrågasätter, .huruvida icke i regel aborten borde förtagas p % sjukhus.
En jurist vill ha stöd i.
lag för ' sina Atgarder.
Vore jag lakare, skulle jag vilja hava åtminstone i motiven till lagen närmare precicerat deJall d &amp; jag .hade rätt ' företaga abort.
Som kvinna skulle jag aven v i i ~ a h a mera preciserade.
bestämmelser.
Det a r.
ofta, mera vanligt an man kanske tror, mannen, som tvingar kvinnan till abort.
Det kan vara hen- ne till hjälp, att kunna påvisa för mannen, att legal abort ej a r tilliiten.
.
Och dock, vi måste ha i en ny lag ratt a t t avbryta havandeskap jämväl på sociala indikationer.
I statsradet Schlyters tes 2 a, avseende abort på etiska indikationer föreslår, han, a t t havandeskapet skall f % avbrytas - - " nar samlaget eljest ägt rum under siidana - förhållanden, att det får an- ses ha innburit en kränkning av kvinnans könsfrihet ".
Om .kvinnans könsfrihet - jämväl i äktenskapet - erkändes, kunde man möjligen f &amp; skil j elin j en mellan legal- och.
illegal abort vid sociala indikationer dragen allt efter huruvida en kränkning av kvinnans könsfrihet ägt rum eller ej.
Det synes.
mig, som.
om i juridiskt avseende detta kunde vara en avgö-a rande grund.
Det a r sant, ' att man inte later folk straffritt stjäla eller f örskingra ' eller bedraga f ör a t t und- gå ekonomisk nöd och sociala olagen: heter. "
Sådant a r emellertid förmild- ' rande omständigheter.
Har man emellertid varit utsatt för rattstri- digt tvang, a r man saklös.
.
Man bör 1 s &amp; fall ocksa.
ha, ratt * begära att ' komma ur det tvhngslage, vad man försatts, särskilt, om detta ur all- ' mänmanskliga och samhälleliga syn- punkter a r .onskvart.
uppmana Edra vänner och bekanta att gå in i FREDRIKA-BREMER-FÖRBUN-.
.
-.
DET!
.
.
Framhåll för dem, att dem e k o n h m w uppoffringen endaist utgör 33 % öre per månad i genoms~ttsavgift !.
i1 gengäld fä de tillfalle deltaga i förbundets maen och samkväm samt erhålla förbundets tidskrift HERTHA.
. '
.
. '
En klok husmoder använder metallputsmedlet N I C KO L ...
vilket icke innehhller fratiinde ämnen men ändock gör allting blixt blankt.
HERMANN DERL1EN.A.-B.
STOCKHOLM.
.
Kungsgatan Engros: l.
~ u m l e ~ ~ r d s ~ a 1-3. tan Tel. 67 55 44.
.Observabriegatan 12..
Tel. 38 90 98.
Tel. 10 77 72.
Vattugatan 2.:.
h. '
ganiserade sjukhusvården.
Man konsta- terar, hur 60-talets många krig i ett oro- ligt Europa jämte viktiga vetenskapliga upptäckter gav sjukvården vind i seglen.
Och så skymta pionjärerna: en Sophie Leijonhufvud, en Rosalie Olivecrona.
De båda damerna bli medlemmar i Före- ningen för frivillig vård av sårade och sjuka i fält, Svenska Röda Korsets mo- derförening, ty aven männen tyckas ha * insett, att * kvinnan som medverkande skulle göra en väsentlig insats&gt;&gt;.
Inom föreningens verkställande utskott letar man emellertid förgäves efter ett kvin- nonamn!
Emmy Rappe från Strömsrum blir den första föreståndarinnan för sjuksköterskeskolan.
en markant profil i det svenska sjuksköterskeväsendets hi- storia.
Hon får sedan i Ebba von Kock, Den första Röda Kors-dräkten.
Emma Klingberg, Edla Pettersson, Gert- Fyån 1860- eller 1870-talet.
rud von Reis, Fanny von Otter och Eli- sabet Holmgren värdiga efterträdare.
Elisabet Dillners läsvärda bok ger in- te blott &gt;,några blad ur sjuksköterskeva- D E N SOM FULJT DE INTRES- sendets uppkomst och första skeden i santa skildringarna av en Fredrika Sverige.
med en inramning av livet på Bremers.
och en Sophie Leijonhufvud de svenska sjukhusen under förra seklet, Adlersparres energiska strävanden för den skänker oss också en levande bild den svenska sjukvården eller rättare sagt av modiga, handlingskraftiga .och i sitt för kvinnornas insatser inom sjukvår- kall ödmjuka kvinnor, som utan att dag- den, läser med ökat intresse Elisabet tinga förde en rättvis sak mot seger.
Dillners bok om Sjuksköterskeutbild- Elisabet Dillner: S juksköterskeutbild- ningen inom Svenska Röda Korset åren ningen inom Svenska Röda Korset 1866- 1866-1904.
Det ar en bok om pionja- 1904, Alb.
Bonniers förlag.
rer, som haft att kampa mot sekelarvda fördomar, en utmärkt skildring av den M. F. och kvinnans likställighet.
Presi- svenska kvinnans frigörelsearbete i den denten Sandler Iza / r fått mottaga en e j ringa mån detta - sammanhanger med skrivelse nmd hemställan att frågan om sjuksköterskeyrket, ett av de första &gt;&gt;yr- Montevideoresolzctionen maltte tagas upp ken,&gt;, som -.
givetvis ej utan motstånd!
t21 behandling k o m N.
F: s första kommis- sion, na ?nligen den för lagfrågo~.
Skrivelse % - öppnades för kvinnor.
var undertcclmad av flera av de i kvinno- Man får följa utvecklingen från den frågor mest redikala- statemas delegater: förut vanliga hemsjukvården, som i stor Argentina, Chile, Columbia, Kina; Mexiku, utsträckning praktiserades bl.
a. av Panama, R2 / ssland, Tjeckoslovaïciet, Tur- ut- k t m. fl.
Den ÖverltWnnades av Fredrika Bremer ute på Arsta - hon rileesmlinistemz Litvinov, och det beslöts, att skrev sialv: » mina kurer lyckas över frågan skall sattas upp på föredragfiings- -.
- listan f ör n a t u f örbundsf örsamling.
F6r .resande till S t o c k h o l m rekommenderas ' K. F. v. a-PORBUNDETS sys.
av skicklig skraddaie under g a.r a n t i, 30-40 ' kr.
Renoveringar - moderniseringar.
Fina ref. Beattlll tid.
32 32 05;:.
- NYINREDDA HOSPITS Birgerjarlag.
27 (OBS!
vidEngelbrektsplan) Spkvagn 5 du.
frHn Centralen.
Tel 11 07 25..
Läroverksad junkt Carl Cederblad, kand förf.
i bildningsfilosofiska och folkbildnirugspedagogisIca frågor och initiativtagare till Institutet f ör folk- bildningsf orshing, geT i nedanstden- de artikel uttryck åt intressanta syn- punkter på idéernas och idealens värld.
F. ö. kcm nämnas att ' i lwst ett stort mte.1-ial komrmer att publiceras e f t e ~ bearbetning av ' Emilia Fogel-.
klou-Norlind: " Trosbekännelser om bildningsståndpunkten inom svenska folkrörelser ". '
AD VI ANDA LE.VA PA MAFA!
V T ä n k efter själv eller s &amp; ut över E r umgängeskrets - a r ' Ni eller E r omgivning ' på något satt klara med, vilka idéer, som äro ledande för E r livssyn och livsföring?
Några ha val en kpisten livsåskådning mer eil ' er mindre genomtänkt, mer eller min- dre .upplevad, mer eller mindre ge- nomlevad.
Finns det n %got mer, så a r det val litet vidskepelse, någon salongsreligion av något diffust slag,?
Och för resten kanske några dogmer eller bara nå,gra talesätt, klichéer, som ersatta idéer och, befria från att.
.
- -.
tanka.
Denna brist p % livsåskådning a r universell.
Hela världen a r trött på att tanka.
Det ä r en avgjord för- ändring som har inträffat.
De, som tanka, de s&amp;ande människorna, ha blivit så få.
Orsakerna härtill äro ganska klara: Vetenskapen - naturvetenskapen - skapade .tekniken, tekniken skapa- de industrien, .den industriella revolu-.- tionen &amp; apade den kapitalistiska.
an- dan, som inbegriper alla former a v materialism, der, ' skapade slutligen proletariatet, samhallsklassen utan ' ', ' Tand tekni kerelever.
mottagas.
Gedigen utbildning i m * dern kautschuk-, .guld-.
och porslinstekni k., ' I CENTRALLABORATORIET,:. '
.
Vallingatan 37, Stockholm, ..,.
.
.. ... traditioner men .med den förtrycktes hat.
Alla dessa företeelser bidrogo, var och en på, sitt sätt, att bryta ned traditionella " i~dea1istiska ' och religiösa åskådningar.
S.arskilt gick.
nedbry-: tan-t ut över kristendomen.
Borger- ' ligheten uppehöll de kristna institu- tionerna, lhur mycket, den.
an f örne- kade den kristna andan; proletariatet.
skapade sin egen politiska religion, den.
marxistiska med drömmar om.
' varldsdomen, om nya himlar och ny jord.
Institutionsmassigt har dock ' kristendomen alltjämt stora förut- sättningar att leva.
Den ingår i sam- ' hällsmaskineriet; skulle.
den brytas ut .darifrån, så skulle detta maskineri allvarligt skadas.
Den kan aven fram- gångsrikt missbrukas till att förmå grupper och enskilda att underordna ' sig &amp; n hel del av samha:lets konven-.
' tioner och avleda drömmarna, hoppet och den revolutionära energien fr %n - kritiska områden i ' denna värld och rikta ' dessa mot hinsides mål.
Av- - görande a r emellertid, att de kristna institutionerna ha erövrat uppfost- ' ringsvasendet.
Suggestioner t. ex. kristna religiösa, som inympats ti- digt i barnasjalar kvarstå hela livet och.
äro, om intet annat, verksamma i det undermedvetna.
.
Men, de kristna idéerna?
Den krist- na moralen? '
De förra vittra inifrån under.
hflytande av den Barthska teologien, som förnekar all gudsupp-. '
' ' ' I K - R A N ' S A I ' Gunnar Spångberg RI I 67 48.30;.
~ i r g e r j ~ l s g &amp; 12 .. ~ 61 23 45.
.Stockholm.
1 I
levelse, den senare bevisar psykolo- gien vara omöjlig att helt förverkliga med hänsyn till den mänskliga natu- rens beskaffenhet!
Det g %r slutligen inte a t t komma ifrån faktum: " Ännu i det tjugonde århundradet har krist- na nationer mördat tio millioner med- kristna utan att tanka på att kristen- domen förbjuder mordet. "
Kristen- domen kan alltså alltjämt segra tak- tiskt och med psykologisk teknik, men intellektuellt, djupare religiöst och m o r a l i s k t d r a b b a s d e n nu av den hårdaste kritik, den någonsin varit utsatt för.
Men vetenskapen i sin tid skapade mer an tekniken och allt, som sam- manhänger med den.
Darwins ut- vecklingslara lade den - fast grunden under - kulturidealismen.
Kulturidealismens rötter äro gam- la, men f ormulerad som livsåskådning blir den knappast förrän av Fichte.
En svindlande lycka grep filosofen, då han i ett inre sk %dande varsnade, ' det han trodde vara livets mening.
Genom personlighetskultur, odling av alla sjalens krafter för att n % friheten från allt, som inte a r vårt egentliga vasen, skulle människan söka reali- sera det höga förnuftetu Denna kul- tur var det enda möjliga slutmålet för människan.
Han ropade: ' " Här vill den dröja, som prisar männi- skan, ty blott en flyktig blick ar nog för ' att ' hans hjärta skall fyllas med lycka och eld.
Mänskligheten bör och skall ha blott ett enda slutgiltigt mål, bör och skall alltid komma detta mal närmare.
Lämna oss inte, du 3yckobringande, tröstrika tanke, a t t u r allt vart arbete, u r allt vart lidande det framspringer nagot nytt av fullkomlighet och sällhet för vara medbröder!
Vi arbeta Inte för dem, och vi arbeta ej förgäves.
ett sädeskorn, som vi strödde i den sedliga världen, är förlorat, en skördens dag skola vi se frukterna därav. "
- Utveckling@i.ran gav kulturhisto- rien en levande innebörd.
Man slig, Sveavägen 40, Stockholm - Tel. 20 88 18.
S J U KSKuTERSKEUTRUSTNINGAR~ GOSS- och BARMKLADER - MOTTAGER BESTALLNINGAR - " Hjäip genom sjäivhjäip. "
hur allt levde, växte och förändrades.
Naturens värld var intet stillastaen- de utan f öranderlighet, utveckling.
Världsrummet växte, tiden fördjupa- des.
Utvecklingens eviga och maje- Statiska böljeg %ng bar människan och hennes sak framåt, liksom den bar livet, ja, universum, till förvandling!
Kulturidealismen blev kulturopti- mism.
Den blev drömmen om mansk- lighetens fullkomnande, om vandring- en mot ett mål l %ngt i fjärran, tan- ken p %, att aven om m a n inte var så märkvärdig själv, var man ändå " man i ett led, lank i en ked, våg i ett människohav ".
Kulturen blev en norm, ett ideal, att leva för, att kam- pa för, att tro p %, att älska, att ge ut sig för.
- Denna kulturidealism har levat i fina hjärnor och varma hjärtan.
I vArt.
land behöver jag blott namna namnen Victor Rydberg och Ellen Key.
Nar Ellen Key t. ex, talar om fredsproblemet, så ge hennes visio- nära slutord hela kulturidealismens grundsyn: " Vi, mangariga troende p % rättens slut- liga seger över makten, skola däremot .icke uppleva den segern under det ögonblick, vi kalla vår livstid.
Men vad kan detta göra oss?
Vi äro alla, alla äro vi.
De döda och de ofödda, vilkas bud vi gå, äro de mäktiga, medan den rörelse, som även den starkaste inom sin tid iistadkommer, endast ar ett vingslag i det oändliga lufthavet.
Men ota- liga snabba vingslag driva rörelsen vid mänsklighetens färd framat och uppiit.
Vi och vara verk äro gångna slaktens gestaltvordna längtan; v &amp; längtan f a r s % gestalt i framtida slakten och deras verk.
Vi, nu levande och verkande am snart skuggor.
Men vara drömmar vandra redan med vita fötter i morgonrodnadens land. "
Denna kulturidealistiska tro strider p % liv och död för sin existens.
Den är minst lika hårt traffad av världs- krigets moraliska katastrof som kris- tendomen ä r (det.
Vem kan väl tro - Tillhörande Stockholms stad.
Elever mottagas för praktisk och teoretisk undervisning i spiidbarnsvård och v; d därtill hörer.
Varje kurs varar 4 n~ilnader.
Proa rkt erhalles pil be äran hos hemmets föreståndarinna.
ffkinegag.qn.
118, Bio C K H O LM.
Telefon 403119.
Kursen beratitgar till Intrtide i Svenska Barnsköterskeföreningen.
HERTHA.
217 på en kultunitveckling, framburen av nen gör millioner .och miljarder man- livets inre, hemlighetsfullt skapande niskor till " engreppsarbetare ".
Ar- nödvändighet inför de tio millioner- betet a r då inte 1.angre något person- nas gravar?
Har Freud ratt, a t t vid ligt, ger inte personlighet, kultur och sidan av livets egen drift a t t trygga glad j e!
Detsamma galler i teknikens.
sin tillvaro smyger genom mannisko- lärda specialisering.
E t t ensidigt, sjalarna en dödslängtan, sipprar ett intellektuellt arbete uttorkar sjalens kallo ' r.
Kampen för livet, kampen för s jalvf örstörelsens gift?
Men världskrigets f öl jder ' äro - för- lyxen ger oss knappast längre något härjande inom idéernas och, i.dealens andrum.
Nöjena t a resten ' av våra krafter.
värld på många flera satt.
.
Det har blivit gott om mann2sTEor, De sista uppbåden av varldens ung- dom, som 1918 reste sig u r skyttegra- som inte riktigt leva, fast det ser ut varna för a t t atervanda till livet,.vad som om de gjorde det.
De ha förlorat tänkte väl dessa kroppsligt eller sjals- .sin sjal.
Mr Babbits tragedi, som just ligt sönderskjutna människor?
Mas- ä r denna, a r inte bara en amerikansk sor utav vittnesbörd finnas att den tragedi, den a r hela varldens!
Sannerligen, ser det ut så, som om förhärskande tanken var blott en: Nu skulle livet njutas, nu var det de- idéerna kampade sin sista strid.
Rag- ras.
tur att pressa tillvaron på dess narök, den sista striden på Idavallen, must av lust.
Från denna generation då kampen skulle stå mellan ont och uppkommer den moderna primitivis- gott, a r en gammal vision, som glim- men, som sätt,er kroppsliga behov mat med blodigt gryningsglöd vild, ho- framför andliga, som endast lever i risonten för religionsstiftares, siares nuet för att tillfredsställa nuets be- och filosofers syn.
Hur kommer idé- gär.
I skyttegravarna försvann in- ernas Ragnarök a t t te sig?
- Vem - vet, om inte det ä r just den, dividualismen, man räknade endast med massor.
I skuggan av dödshotet vi nu ha för ögonen?
Idéerna dö hos förtvinade tanken, som var framtids- .den stora massan, tie dö med sjalarna riktad; i den r %a förnedringen i skyt- som dö; ju flera massmanniskorna tegravarnas smuts do,g kultur och för- bli.
Massan har inga idéer, ty mas- fining och respekten för livet.
E t t san tanker inte.
Den leds bara av formligt kulturhat har f ramvuxit, sina impulser och av dem som vädjar som aven fått stöd hos en psikologisk till dessa.
Den ropar på en befriare riktning, som direkt mot kultuilen hr frihetens t v h g till egen tan.ke.
ställer lyckan, njutningen som l livs- Med glädje accepterar den däremot dogmer, bara dessa stå i samklang m %l.
Men an flera förklaringar finnas med dess brutala instinkter, och bli till uppkomsten av massrnannislcor- insuggererade med tillräcklig meka- nu, dessa som leva endast för stun- .nisk kraft; Våldet blir massans ar- den och med sig själva som enda mAl.
gument.
Denna allmänna leda vid tanke- Denna åskådning - eller snarare brist på Askådning - kommer kan- verksamhet få?
aven ett stöd i s. k. ske an mer u r den moderna tekniken, relativistisk filosofi.
Flera filoso- u r mekaniseringen och standardise- fiska skolor finnas, som bevisa a t t ringen.
Arbetet med massproduktio- " inga objektiva varden finnas ", att Ta n d l akare T. Lagerholms Fru Kåhres Barnpens.
N. Lidingii, godkänd av K.
B., för barn fran 2 år av goda familjer.
P r i ~ a t villa med stor, solig tradgard, barrskogsluft, etrandbad; kultu- rell .hemmiljö, moderlig omvardnad, exam.
sköt.
narande kost.
Mod.
pris.
Labref.
Tel. 651201.
TANDKLINIKER.
.
.
.
- - DRDTTNINGGATAN J 50 Vld Klarabergsgat.
Tel. l 0 04 48 R I N G V ' A G E N 123 Hornet Gotgatan.
Oppet Tel. 40 84 84 9-7, Iörd.
9-4 Kostnadsfri rhdfragning.
= -
- alla värdeomdömen äro subjektiva, endast äro mina tycken, edra person- liga inställningar o. s. v. Av detta dra sedan manga de .alldeles oriktiga slut- satserna, att det a r helt och hallet likgiltigt vad man tror och tanker.
Idéerna dö trötthetens, hopplöshe- tens död aven h.os dem, som velat kampa och söka, men som blivit för ensamma i de, glesnande leden.
Till sist kampa .de som Peer Gynt mot den store Böjg, de hugga i dimman med dövande vapen, de träffa intet m %], men de höra hånskrattet; - I vårt eget land ar situationen minst sagt f örbryllanlde.
Vi behöva ju bara koppla p å v å r radio och rym- den a r full av stridens larm från alla världens hörn.
Men de$ a r som vi inte förstode någonting av lidandet, ångesten, vi förstå ej ens den yttre faran.
Ännu mycket mindre fatta vi vad det egentligen vill säga, att alla varden, normer och ideal st %örta sam- man, att varje tro, varje.
livs %sk %d- ning a r skaldad eller rent av skjuten i sank av händelsernas egen logik, av den relativistiska filosofien, w den nya psykologien.
Ä r världen ett kaos, har idyllen i v %rt land ett bestämt tycke av stillastående vatten.
Vi gamla kulturidealister v %ga kanske ändå hoppas, det är kanske vår natur.
Tro vi inte på massman- niskorna, så tro vi på eliten, t y vi människor äro, trots allt, inte lika. '
Ramla idealen och värdena f % vi efter r %d och förm %ga rena vår syn, göra omprövningar, söka på nytt och kampa med sammanbitna tänder.
Vi få rikta vår blick framat.
Nu vaxer det upp en alldeles ny ungdom.
Vad den för skölden, vet vi bra litet an.
Kanske bygger upp något nytt i de blodiga ruinerna?
En ny, renad religiositet, en ny renad kulturidea- and ers Damfrisering.
* ~ t a n ' s elegantaste - rekommenderas.
JOHN ZANDER, F r i s a S t a r e Di~l * Wien, Berlin, Munchen.
Hu@egå~dsg.
.
- ds, 1 t ~ Tel..
62 16 16.
Man spricht deutsch.
English spoken.
Om de flesta män, son1 av en eller annan anledning gatt till eftervärlden, bruka be- skäftiga biografer göra analytiska utlagg- ningar om deras installning till kvinnorna.
Napoleon och kvinnorna, Beethoven och kvinnorna, Nietzsche och kvinnorna.
Skall någon skriva om Hitler och kvinnorna?
Skall denne någon dA också avslöja, a t t den till synes inbitne ungkarlen Adolf Hitler tycks ha manga gemensamma drag med den lika inbitne ungkarlen Friedrich Nietzsche?
Eller a r detta blott en hypotes, som signa- turen viigar framställa, inspirerad av den tyske diktatorns senaste officiella gest mot kvinnorna i tredje riket?
, Gesten inrapporteras från Nurnberg, där för ungefär en månad sedan ett stort kvin- nomöte ägde rum.
Der Fuhrer talade.
Han prisade den kvinnliga instinkten, som leder henne till vad som a r riktigt.
Nar mannens och kvinnans arbetsomraden under tidernas lopp fått vidkännas en förskjutning, hade detta icke berott pA a t t kvinnan önskade överta mannens herravälde, utan orsaken låg däri, a t t mannen icke längre var i stånd a t t fullständigt fylla sin uppgift (!).
Or- det kvinnoemancipation betecknade talaren som ett påfund av det judiska intellektet och ' yttrade dessutom följande: det mannen bffrar p % slagfaltet, presterar kvinnan i t8lamod.
Vilket tålamod han tydligen lik- ställer med barnsängar a t t döma av denna fortsättning: varje barn, som hon föder a r ett slag, som hon utkämpar för sitt folks vara eller icke vara.
Daremot nämnde han ej ett ord om a t t männen i Europa genom sina offer p &amp; slagfältet skapat ett kvinno- lisrn, en ny intellektualism, en ny och god vilja!
Carl Ceder blad.
I # IPdeshandel.
Barnhusg.4, Stockholm.
Ingen butik.
Ingaomkoatn.DE~~AOR,, SAKEN TELL VARA BBLLIOA PRISER
.
.
D E U ' N G A -.
.
och ' kvinnorörelsen.
AG SITTER OCH ' BLADDRAR 1 J artiklar tant Helenas urklippsbok, full med och referat från möten och, Fru Pia Hohgmn-Olcén.
diskussioner för omkring ett kvarts- sekel tillbaka.
Det ä r kvinnosak och ' rösträtt och folkpensionering och kvinnornas rätt till arbete och utbild- ning och nya äktenskapslagar och SO- ciala.
reformer av alla de slag.
Så fragar jag, kanhända en aning Överlägset: .Hur kunde ni lägga ned s % mycket arbete.
och lägga in så.
mycken patos för dessa alldeles själv- klara saker?
Och tant d el ena svarar ' med sin, vanliga beskärmelse, a t t hon inte förstgr sig på OSS, de unga kvinnor- na av idag.
-.
överskott, som enbart i Tyskland uppgår till 5 miljoner, e j heller, att månggifte ännu e j B r någon arisk praxis.
I stall.
kulminerar talet, så som det återgivits i svensk press, i att nationalsocialismen från början gatt in för a t t hålla kvinnan borta från politi- ken, ' som e j verkar föradhnde på manni- skan.
.
Also.
sprach Adolf Hitler.
. '
" En kvinna skall vara en leksak, ren och fin, ädelstenen lik Also spra+ Friedrich ' ~ietzs+e.
'.
Han har för ivrigt t ~ l a en t hel del.
om kvinnorna, oaktat det val knapast funnits någon stor man - Schopenhauer undanta-.
gen - i vars liv.det lågvuxna, smalaxlade, bredhöftade och kortbenta könet spelat en så obetydlig roll som just hos Övermänniskans målsman.
En p.arallell alltså mellan, diktatorn och filohofen.
f är emot a r det kanske problematiskt, huruvida den senares avi i sin " Zur Genealogie der Moral " har någon direkt tillämpning på Hitler: " man känner igen en filosof pA a t t han går ur vägen för tre glansande ting: ryktet, furs- tarna och kvinnorna ".
Det a r val egentligen endast de sistnamnd.a som Hitler - om också ej ' fil.osof - gått ur vägen för.
(Genom att i s ~ l e r a dem och beröya dem medborgarrätten i dess fulla utsträckning.
j Om av samma &amp; ledning som Nietzsche, som nalkades kvinnan-gåtan med nyfikenhet, blandad med fruktan och spänd fprvantan; överlåtes ' haimed %t biografen - se ovan - att avgöra.
Denne f å r också utröna, huru- vida de båda.
herrarnas kvinnoideal över- ' ensstiimma: Hitlers ideal har e j fått någon bestämd utformning på papperet, Nietz- siches däremot s &amp; har: " Första förut- sättningen för det evigt kvinnliga ar enligt min mening, a t t hon kan skratta och har huvudet fullt av idel dumheter ".
.
Allt detta.
f å r i, alla fall aiises som alsk-.
varda omdömen, omhnan jämför dem med ett som återfinnes i Summa Theologica, en kvinnoföraktets och kvinnohånets ordbok från A.
D ... 1477.
Dar laser man: " kvinnan a r en avgrund av djuriskt oförnuft ".
För a t t ansluta sig till ett så pepprat omdöme vill jag emellertid i denia högst ofilosofiska parallel, varken beskylla Nietzsche eller Hit- ler.
Ty en avgrund av djuriskt.
oförnuft kan e j vara krigarens vederkvickelse e j hel- lre föda Övermänniskor, som .. skola harska över h jordvarel,serna, de " mycket-f ör- m Anga ".
Delila. '
.
.
.
h E d w. Berggrens.
Elevatelier - David-Bagares gata 9-11 3 tr.,: Stockhalm.
Privat 205533.
Tel.: 104533. w T e c k n i n g.
.
MAlning:.
Elever mottagas under h e l it stiidiedret.
1.
I ',
- Ni a r likgiltiga och ointresse- rade, säger hon, och utan vjlja och förmhga a t t första orsaken till den makt, som tvang oss a t t med sådan entusiasm omfatta kvinnornas stora rörelse.
Ni förneka oss och v %rt verk och a r osolidariska som kvinnor!
Diskussionen a r i full gång.
Och trots a t t vi a r mycket goda vänner, kan det inte doljas, a t t de 25 Arens ålderskillnad kommer oss a t t tala en smula förbi varandra.
- Har du n5gonsin riktigt för- stått, säger hon, vad allt detta betytt för oss?
Kan du försöka fatta, a t t för oss blev kvinnosaken liktydig med en stor.
folkrörelse, soin spontant bröt fram på grund av de missförhål- landen, som tryckt kvinnorna till jor- den, generation efter - generation?
Och a t t orättvisorna blev tyngre och svårare a t t bara, ställda mot bak- grunden av den tekniska och indu- striella utveckling, som kastade ut kvinnorna ur sin isolerade stallning i hemmet, u t i kampen för tillvaron?
Att kvinnorörelsen under min ung- ' dom framförallt samlade sig kring kravet p % politisk medborgarrätt, det var ocksh naturligt.
Dels innebar den för oss ett rattfardighetskrav, dels hade erfarenheten snart lart kvin- norna att i den fulla medborgar- rätten se den enda vägen fram till en effektiv ändring av deras stallning.
Därför känns det s % bittert för oss, att ni ställer er s % likgiltiga till allt detta och icke infriar de förvänt- ningar, med vilka vi alltid shg fram mot de unga, som skulle komma ef- ter oss och skörda frukterna av v %rt verk.
- Det ar klart, svarar jag, a t t ert arbete, ert verk intresserar oss, och a t t ni därmed vunnit vår stora be- undran.
Men samma kolossala och ingripande betydelse som för er kan ' - - Rekommenderar sina trevliga tysta rum med varmt och kallt vatten, Sallskapsrum.
1:kl. kök.
LILg:a priser för gaster pll liiiigre tid.
det inte ha för oss.
Du ' förstar, allt det dar var före v %r tid.
Vi kan inte råka i eld och lågor, nar vi tanker pli kvinnoröstratten, helt enkelt därför att vi inte har n %gon anledning till det.
Kvinnorna som medborgare liksom allt det andra ni kampade för, a r ju en s % alldeles självklar sak för oss, ett fullbordat faktum, som en gång konstaterat, icke längre syssel- sätter oss, lika litet som den lika arvsrätten eller gift kvinnas agan- deratt sysselsatte er.
Men där- ifr %n och till att- tyda detta som genorngiiende likgiltighet och brist p % intresse för allmänna fragor ä r ett långt steg, som i sig in- nebär icke så litet orättvisa, Ty kom ih %g - ungdomen går aldrig de av en föregående generation ut- stakade och tillrättalagda vägarna, den vill bryta sina egna stigar och ut- i f r h sin egen tids förutsättningar skapa sig sin egen plattform och g &amp; mot egna m %l.
Detta a r kanhända den djupast liggande orsaken till att vi saknas i de äldres organisationer och känna oss likgiltiga för mycket av det, som darinom betraktas som viktigt och avgörande!
För övrigt - har du någon gång riktigt satt dig in i, hur den omvalv- ningens tid vi nu genomleva, präglar hela min generation?
Gamla system, gamla varden, gamla ideal ramla, nya komma i stallet, vart det bär vet ing- en, men allt detta oerhörda, som nu händer runt om oss, kommer prob1e- men fr %n er tid a t t i jämförelse dar- med synas oss ganska små, och be- tydelselösa.
Och ännu en sak.
I hela er install- ning stod ni en garde mot mannen i en grad, som vi a r oförstaende för.
Ty till skillnad frAn er känner vi, att vi sitter i samma b %t som mannen.
Arbetslöshet och depression träffar 1:ma ref.
In- o. utlindsk praktik.
Hu- mant PORTRATTBESTALL- MIMGAR.
Konservator A. Liedbeck, Berkulesg.
30, S t h l m. Tel. 20 68 82. '
HERTHA.
22 1, i lika grad ' de unga mannen och de förbundsmedlemmar unga kvinnorna, osäkerheten inför framtiden, ' konkurrensen, livet med G a v l e: fru Hildur Bergius, fru Gerda dess nu sk hårda och karva.
former, Gauffin, f r u Inga Persson, fru Karin- Ral- allt pressar oss lika.
Vår inställning son, Sandviken; frökensIngeborg Söderström.
till mannen a r arbetskamratens - K a r l s t a d: fru Ida Kalborg.
det ar därför kvinnosaken i dess ex- N o r r k o p i n g: f r u Elvira Hartzell, trema former lämnar oss oberörda.
f r u Nanny Kallberger, fru .Olga Malm, frö- - Får jag tyda ordet extrema ken Brita Malm, fröken Ingrid Nilsson, frö- som ett medgivande, att du Atminsto- ken Eva Sandqvist, fröken Dagmar Sven- ne erkänner det berättigade i k v i ~ son, .fröken Vivan österlund: norörelsen?
S k e l l e f t e å: f r u Elsa Abrahamsson, - Kara tant Helena, svarar jag, fru Karin ~ r n d t fru, Anna-Lisa Engqvist, skulle en.
modern diktator försöka fröken Elisabet Grip, fru Greta Landén, fru vrida tillbaka tiden och beiova oss Magda Utterström.
.
alla de rättigheter till utbildning ' ocli S t o c k ' h o l m: fröken Mathilde Aker- arbete, som vi tack vare kvinnorö- b l m,.
.
relsen och dess pion jarer så.
s j alv- S u n d s v a l l: fru Elsa Bergengren, fru klart atn juta, - så kan jag f örsakra Anna Lokrantz, fröken Ester Nilsson.
.
dig, a t t du och jag ögonblickligen V ä x j ö: fröken Sigrid Lewenhagen, frö- skulle mötas,.
kampande sida vid sida ken Carin.
Nilsson, fröken Ingeborg Pet- på samma barrikad vid försvaret av tersson, fröken Anna-Lisa Strömvall,.
.
kvinnornas positioner.
Pia Holmgren-Olcén.
Nya ' ' ' O Fredrika-Bremer-Förbundets Lanthushåll- ningsseminarium Rimforsa.
Följande lärarinnor.
ha utexaminerats ' från Förbundets seminarium vid offentlig examen den 21 sept.
; lanthushållskursen: Aina Carlsson, Nyköping; Viola Holm, Stockholm; Sigrid Håkansson, Ronneby; Naemi Olsson, Jamjö; Gerda Svensson, Björna, Vasternorrl.
lan; Thyra Zingmark, Umeå.
Skolkökskursen: Brita ~ndersson, Strängnäs; Greta Ass- berg, Borås; Sigrun Grey, Stockholm; Es- ter Jonzon, Delsbo; Valborg Nihlén, .Skiv- arp, Nalmöhus lan; Ragnhild Olsson, Stig- tomta, ~odermanlands lan; Thea ~jornedal, Linköping.
Trädgårds- och slö jdkursen: Lillemor Elieson, Lidingö; Ingeborg Jo- - hansson.
Tureberg, Stockholms lan. '
S: t Ansgarsboden, - Malmskillnadsgatan 7, S t o c k h o l m ' C.
Postgiro 56537.
Telefon 10 96 92.
Bestiilln.
m.ottagas.
Postorder o m h e ~ ö ~ j e s.
Bästa inköpskälla för kristlig konst i alla ut f öranden.
G &amp; propagand~ f6r F.-B.-F.!
Framhåll förbundets stravande-n för gemensamma mål: rOt ', t ' t i l l u t b i l d n i n g, a r b e t e och ansvar !.
Ingeini ansvarskännande ' medbor.gare får saknas i Fredrika-Bremer-Förbundets med- Iemssö.rteckning!
Illh qu0rum.
K.
Maj:t hm tilldelat fru Gertrud Törnell, f. Weber, medaljen I.llis quorum meruere labores a v femte ' storleken för hennes insatser på de sociala och filan- tropiska områdena.
.
.
Förtfli.gan~de.
' l styrelsen för Jönköpings sjuksköterskebyrå sitta förutom de i föreg.
nr uppgivna aven lasarettsöverläkare L.
...
Bergström.
.
Kungl.
Maj:t har tilldelat ordföranden i F.-B.-F:s Falköpingskrets, fru Tullie Koch, medaljen i guld av ' åttonde storleken För medborgerlig förtjänst, F i l i p s K o n d i t o - r i e t. '
.
f ö r a / / a Var N / an bor kunna V I tack vare våra väl- belägna butiker snabbt betjäna Eger.
Ni blir a l l t i d b e l d t e n med inkópen / - F Regeringsgatan - ~ C U P - 27 S KONDITOR.^ 29.
K est.-te /.
7 t 45 7 7. tVorrtullsgatan 70.,,,, 386294.
-
Efter diskussionen v,ar supé anordnad, varvid bjöds på musik.
N o r r k ö p i n g s k r e t s e n hade den- 13 sept.
anordnat höstens första sam- mankomst i K. F. U .. K:s nyinredda trevliga lokaler.
Ordföranden, fru Fan- ny B j örkman, meddelade, a t t kretsen hade a t t som gåva motse en byst av Fred- rika Bremer, skankt av fru Karin Ring- borg, en välvilja, som tacksamt - och livligt applåderades.
Vidare redogjorde ordf. f ör kretsens hemsysterverksamhet, vilken synes mycket uppskattad.
Styrelsen ämnar un- der det kommande arbets %ret anordna samkvamsaftnar med diskussion och be- .slöts,, att dessa aftnar ' skulle agra rum var 3:dje vecka med början den 4 oktober.
Förslag framlades om kurser i konsthisto- ria och språk - engelska, franska och tyska - under förutsättning.
a t t tillräck- ligt antal medlemmar anmälde sig, s &amp; att kurserna kunde beräknas ekonomiskt bara sig.
Fru Alva Larsén (sång) och fru Valborg Laurent (piano) förhöjde den goda stäm- ningen genoin en mycket uppskattad musi- kalisk underhållning.
S k e l.
1 e f t e å k r e t s e n samlades till en lyckad diskussi-onsafton den 13 sept.
Fröken Elisabet Gip klarlade aftonens diskussionsämne: H e m b i t r a. d e n s f r å- g ' a n genom ett upplysande inlednings- anförande. '
V a x j ö k r e t s e n hade sitt första kretsmöte för hösten den 29 sept.
De tal- rikt församlade medlemmarna halsades ' av d r Rut Grubb, som framhöll riktlinjerna för höstens arbete.
Den 20-21 okt.
an- ordnar kretsen en utställning av " Kvinno- arbete i nutid och gången tid ".
Därefter höll gymnastikdirektör Sigrid Lewenhagen .ett intressant föredrag om slKvinnogymna- stik ".
Tal stallde i utsikt en demonstra- tionskurs och ett lämpligt program för hemgymnastik för dem som äro förhindrä- de att ansluta sig till niigon gymnastik- klubb, sasom fallet ä r med manga hus- mödrar.
Första kvinnliga distriktsläkaren.
Halso- vårdsnamnden utnämnde vid sitt senaste sammanträde med.
lic. Henny Berg, Stockholm, till distriktsläkare i Liljehol- mens distrikt.
Det ä r första.
gången en kvinnlig distriktsläkare utses.
Till medlem av den franska delegationen vid N. F. i Geniive utsågs för tredje gången Mme Germaine Malaterre-Sellier.
Mussolini iä ' r en klok man, när han in- spirerar en lagparagraf av f öl jande lydel- se: " Förvärvsarbete, som tidigare varit förbehAllet ankor och unga flickor, a r nu tillgängligt för gifta kvinnor.
1 n g e n k v i n n a m å p å g r u n d a v äk- t e n s k a p s i n g å e n d e lavske- d a s friin s i n befattning ".
l- JMÖBLERIN~SFIR~ &amp;.
:.
MÖBELARKITEKTB~RA Utfiir individuella möbleringar, - Infördra förslag och anbud.
Regm-kgsgatan 5.9, 1. tr. [hiss) 1.
Kvinnlig.
~ u v i i d k u r s 2 / 5-1 / 8.
2.
Kvinnl.
Övre avdeln; 2 / 5-1 / 8.
3.
Husmodersskola 23 / 4-20 / 10 .. i S-t q c k h o t m.
Tel. 21 p3 08.
AU 1 g e ' t: e r a t u r.
" PRINCESS " h6g klack n:r 35-42 Kr.
b.
50 " ASC~T " halvli.
kl., n$ f5-42 Kr.
" IDEAL " 7.-] Hg klack, n:r 35-42 Kr.
6.25
