# ID: svediakorp-per2943
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1934
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,988
# sentences: 964
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TIDSKRIFT FOR D E N S V E N S K A KVINN.ORURELSEN U T G I V E N AV FREDRIKA-BREMER-FORBUNDET REDAKTDR:- MARGARETA V O N KONOW Disproportioner.
.
Ungdomen och Iösdrivarl.agen.
Av Elisif Théel.
En ömtålig lagstiftningsfråga.
Av Gerda Kjellberg.
Anna Lewenhagen in memori- am .. Av Carola Henning Ektundh, Signe ~ r ~ ~ ~ e memoriam.
r ' * i n Av Gulli Petrini.
Sydamerikanska kvinnoprofiler.
1, Brasilien.
Av Hanna Rydh.
Med I, C. W. i Paris.
Av Axianne Thorstens ' ori.
Nationaliteten, och Montevideo- konventionen.
Av Mathilda Stael von Holstein.
Förslag till nytt familjepensions- reglemente.
Av Marta Wik- ström.
En ung skåd,espelerska for till England.
.
Vita Bandets världskongress.
Av M. '
S, Lakarekongress.
-.
.
.
September 1 9 3 4 d *
Sa-m ' s kola Erbjuder de bast ordnade skolförhållandan.
Småbarnsskola i olika delar av staden.
5-drig realskola med examenarätt.
Real- och latingymnasium med exanensratt.
7-klassig flickskola med normalskolekompetens.
FRISKT QCH STARKANDE FRILUFTSLIV I ' HÄRLIG NATUR.
SANKTA SKOLAVGIFTER.
LAGA SKATTER.
Valbelagna större och mindre tomtcr och viilor försäljas.
Lan ordnas på förmanliga villkor.
, Hjälp med anskaffanqe av ritningar och byggmästare.
Djurs holms Aktiebolag (Stadens Fastighetsavd.)
Tel. Dj.
327.
Visnirtg av tomter och villor på begdran.
Även sözdagar.
Kontor: Slottet.
ÅRCÅNG XXI SEPTEMBER 1934 HAFTE 7..
DISPROPORTIONER .. -.
ALFORBEREDELSERNA TILL åtminstone n %gon hänsyn tagits har- ha helt behär- till, men det kan befaras, a t t aven dä.
skat det.
allmänna intresset under huvudsynpunk ' ten blev a t t satta upp *.
den sista tiden.
Particheferna ha kandidater, som dra röster frän den &amp; tt i spetsen f ör .valrörelsen, och eller den bygden eller ' den eller den innehållet i deras tal har så gott som samhäll~g.ruppen.
Det borde ju el- ' uteslutande rört sig om vad som jest vara så, a t t en person som gjort.
hant i riksdagen, regeringens allman- sig kand för duglighet och samhälls- na.
politik m. m.
Med ' andra ord: ' intresse, skulle vara ett mer dragan- landstingsmannabalen ha helt politi- de namn an: en, som huvudsakligen.
serats.
är kand. som partiman .. N U ha ju lands !i ' ngei, som bekant, HU&lt; förhålla sig nu kvinnorna vid bland annat.
till uppgift a t t viilja le- dessa val?
Under den långa sttiden damöter till första kammaren, och f ör kvinnans politiska rösträtt hop- äro därför otvivelaktigt politiska or- pades väl, alla; a t t kvinnorna skulle gan.
Men medan denna politiska göra sig särskilt gällande i det socia- ' uppgift för vart landsting utövas en- la arbete, som hör .hemma framför dast en gång vart åttonde, &amp; r, utgö- allt i ' kommunen och landstingen.
.. res landstingens ' huvudsakliga arbe- Men har, h- besvikelsen varit stor.
t e under alla åtta liren av a t t hand- Kvinnornas inflytande har under de ha en mangd synnerligen ' viktiga senare åren trängts alltmer tillbaka - ekonomiska och sociala uppgifter.
just på dessa områden.
I d e n u- Men hur mycket har man hört talas v a r a n d e 1.
a n.
d s t i n g e n.
om .den saken i ' valrörelsen?
s,itta e n - d a s t 5 kvin-.
Man kan ju hoppas - om man ä r n o.
r m o t 1, 1.
2 7 m a n.
Och mycket optimistisk!
- a t t nar parti- i sammanhang härmed försummar erna ' nu uppställt sina kandiater man attasatta in k i n n o r i-en mangd V LANDSTINGEN. '
'.
- D e t.
blir ingalunda dyrbart a t t an- vända marknadens ' förnämsta mar- ken.
En helflaska .Fal " - Ättika ger ej mindre an 10 helbuteljer utmärkt niatattika.
.
styrelser, som tillsattas av lands- tingen, aven dar det kvinnliga infly- tandet otvivelaktigt skulle vara av godo.
Till .varje plats och varje för- troendeuppdrag b ö r j u v ä l- jas den person som ä r d e n m e s t l j i m p l i g a, an- t i n g e n d e t a r .en m a n e l l e r e n k v i n n a, mendet a r piifallande a t t männen härvidlag har en storartad benägenhet a t t över- skatta sig själva och underskatta kvinnorna.
I länens barnmorskesty- relser t. ex., som best % av förste pro- vinsialläkaren och två av landstingen tillsatta medlemmar, finnes i hela riket inte .en enda kvinnlig ledamot.
Nog m %ste alla de män, som äro val- da till dessa styrelser, själva anse sig och av sina valman anses ha en un- derbar intuitiv förmikga a t t satta sig in i alla förh %llanden, medan alla lä- nets kvinnor anses alldeles oförmög- na t. o. m. till.
a t t dra nytta av egna erfarenheter!
Men den allvarsammaste frikgan a r dock härvidlag: h u r h a k v i n - n o r n a s k ö t t s i g v i d va- len, d % r e s u l t a t e n bli- v i t s å b e d r ö v l i g a?
Kvin- norna äro dock i majoritet bland val-.
jarna.
Om partiledningarna äro an- gelägna a t t samla röster ' genom att uppsatta dragande namn, s % beror det p % de kvinnliga partimedlemmar- na a t t övertyga ledningen om a t t en kvinna p %.
valbar plats a r agnad att locka de kvinnliga väljarna.
S % länge valledningens herrar kunna saga: kvinnorna rösta precis lika garna, kanske hellre, p % man an pil kvinnor,, ha kvinnorna ingenting a t t vinna.
De m %ste bevisa motsatsen.
En annan sak ar, a t t det klagas över a t t kvinnorna inte äro villiga a t t] %ta uppställa sig som kandidater, och det skylles på deras bristande självkansla och pa blyghet.
.Men man måste ocks % erkänna, a t t det till en god del beror på bristande ansvars- kansla.Kvinnan s å v ä l s o m m a n n e n b ö r h a k l a r t f ö r sig, a t t d e t a r hen- n e s s k y l d i g h e t a t t stal- l a s i n a k r a f t e r t i l l samhällets förfogande och därtill a t t spänna dessa sina $krafter och uppodla sina sociala kun- skaper och sitt politiska intresse.
När man tanker p % hur många so- ciala valfärdsinrattningar, som nu anses nödvändiga i samhället och %t- njuta understöd av allmänna medel, kommit till stånd genom kvinnors uppoffrande arbete under en tid, d &amp; kvinnorna inte hade något inflytande varken i kommun eller stat, utan en- dast sitt.
stora intresse a tt hjälpa, s % tycker man, a t t den yngre generatio- nen, som fatt alla riittigheter till skänks, borde kanna, a t t detta arv f örpliktar.
Tyvärr har kampen om brödet lett ej blott till a t t intresset för allmän- na frhgor f %tt st % tillbaka utan ock- sa, a t t mannen börjat a t t kraftigt reagera mot kvinnorna som konkur- renter.
Lat vara, a t t detta framför allt kunnat konstateras, p &amp; arbets- marknaden, men denna kampstall- ning mot kvinnan överföres garna till andra omr %den, så a t t mannen också vilja utestänga henne från all- männa uppdrag.
Männen vilja åter ha samhället som sin privata angela- genhet, men kvinnorna ha nu möj- lighet a t t förhindra detta.
De ha valsedeln och därmed ocks % både ratt och plikt a t t göra sin insats i sam- hällslivet! '
, a HYDRO ' - __I F ~ R B U ~ S M E D E E I!
V P Låt ej jubileumsåret gå till ända utan att Ni tilifIiit ftörbundet en ny medlem!
.
et ratta for behandling av golv och iinoleummattor.
Begar prosp.
e A l f f ~ e t &amp; CsonihoRm STOCKHOLM 3
och 1 En utvidgad barnuvårds- och ung- donzslagstif tning hör till de ~reszcltat av årets riksdag, som .man ej bör för- bigå med ' tystnad.
F m Elisif TMel redogör l &amp; för innebörden i den @ f - terlängtade lagändringen.
Det var verkligen icke en d a g för tidigt som denna ändring kom till tacksamhet utbrister i .ett " det rör stånd.
Alla som haft sin verksamhet sig ändå ", nar man finner, a t t årets förlagd till det sociala arbetsfältet,, riksdag äntligen beslutat sig för a t t ha kant sig upprörda över det förhål- rucka på den till åren val icke s % landet, a t t de unga som det har a r gamla men till innebörden grundligt fråga om, vilka av olika skal fallit of- f ör1egad.e lösdrivarlagen, i så måtto f er f ör f rest elser av allehanda slag, a t t ungdomen slipper falla under dess måhända grundar det sig p &amp; dålig bestämmelser.
Hädanefter skall allt- uppfostran; ärftlig belastning, n6j es- så resp. barnavårdsnämnder f % hand lystnad eller arbetslöshet, i vilket fall om förvildad ungdom och p % dess oli- som helst: dömda bli de och det efter ka fall och förseelser tillämpa milda- lagar som äro avsedda för helt anhm re eller Atminstone humanare lagpa- och djupare sjunkna individer, vilka ragrafer.
Behandlingen av lösdriva- kräva bestraff ning, tillrattaf örande i re har sedan lång tid tillbaka väckt den m å n s % ske kan; sedan komma de allmän ovilja och vid upprepade till- måhända a t t sammanföras, i arbets- f allen har, icke minst från kvinnohAl1, anstalter, dar trots all tankbar över- rests krav på ändringar.
Vid s h a l vakning, vederbörande dock ha mö j- 1930 som 1931 års riksdagar har frå- lighet .att komma i kontakt med uar- gan tagits upp men av olika skal fal- andra, varigenom äldre och mera för- lit, sista gången påpekades emel1,ertid härdade syndare utöva dåligt infly- a t t om ungdomen mellan 18-21 å r tande på de yngre och svagare kam- uteslöts från det antal asociala indivi- raterna.
Visserligen kan man icke der, som beröras av denna lag, skul- begära, a t t lagar utan vidare .skola le ratt mycket vinnas.
Under det ' andras allt efter den skif tand,e folk- g %ngna året har inom socialdeparte- viljan och den allmänna opinionen.
mentet utarbetats lagförslag i dylik Men i detta som i så många andra nu riktning och detta har i ar i huvud- aktuella fall har det allmänna ratts- sak antagits av riksdagen.
De nya be- medvetandet gått om lagen.
Man kra- stämmelserna skola träda i kraft i ver, a t t orsaken till fall och brott skall noga undersökas, så a t t det blir januari 19351:-.
AR ICKE UTAN ATT EN och D ET annan rned en viss lättnad och DRICK R A M L O S A Sveriges förnämsta naturligt alkaliska vatten.
&amp; ta endast med vidstaende varu&amp;ä&amp;e p &amp; etiketten.
-.
klart om och i vad m %n syndaren själv skapat sitt öde.
Framför - allt kräves det en behandling som.
före- bygger ett återupprepande och bere- der den felande möjlighet a t t bli en ny människa.
Vad innebar d % de nya bestammel- serna?
Som förut nämnts, gäller det ungdom mellan 18-21 %r, som fört ett lastbart, lättjefullt eller oordent- ligt levnadssätt.
Den skall ha6ai1- efter icke dömas av domstol eller an- nat an i enstaka fall komma i kontakt.
.
med polisen, utan deras fall skall hänvisas till respektive barnavårds- nämnder, som skola undersöka för- hiillandena och i enlighet med de nya f örordningarna, som tillkommit i barnavtlrdslagen, f öreskriva diverse åtgärder i uppfostringssyfte.
Bar- nav %rdsnamnd skall i denna sln egenskap kallas ungdomsnämnd och lagens fullständiga titulatur a r hä- danefter " Lagen om samhällets bar- nav %rd och ungdomsskydd ".
I för- sta hand böra förebyggande Atgar- der tillgripas, varning, förmaning, beredande av arbetsmöjligheter, omflyttning i en för individen Iamp-.
ligare mi1j.ö.
I svhrare fan använde man sig av skyddsuppfostran, som skall ske i särskilda av staten upp- rättade eller med statsmedel under- stödida skyddshem eller avdelning av s %dant.
Förslaget innebar nam- ligen, a t t statsverket skall bekosta dylik uppfostran, vare sig allts % nya anstalter upprättas eller redan be- fintliga kunna för detta ändamål ap- teras.
E t t par lära redan ha kom- mit till stånd, ett för gossar och ett för flickor.
På skyddshemmen skall meddelas lämplig yrkesundervisning och p % allt satt sörjas för att veder- börande, nar han eller hon skrives ut,, omedelbart kan ÖvergA tiil ordnad livsföring.
Vad som föreskrives om övervakning, eftertillsyn m. m. a r i stort sett detsamma som enligt bar- navgrdslagen.
gäller om det yngre klientel, nämnden haft a t t göra med förut.
I d e t t a s a m m a n h a n g m. % f r a m h i h l l a s de.t m å n g a g % n g e r f r a m s t ä l l d a ön- s k e m h l e t a t t p å wpp- f o s t r ' i n g a n s t a l t e r e1- ler arbetsi.nrattningar f ö r f l i c k o r och kvin- nor, k v i n n l i g c h e f o c h k v i n n l i g p e r s o n a l i öv- r i g t m h t t e användas.
Kvinnor ha av naturliga skal större erfarenhet om det kvinnliga psyket och först % bättre an man, hur man bör g % till vaga för a t t satta en gräns för all den " upplysning " av det mest bedrövliga slag, som kom- mer den unga, relativt oskyldiga in- dividen till del.
E t t önskemiil a r ocksa a t t f % flera och smärre anstal- ter till stand, avsedda för olika %Id- rar, större och mindre grad av brottslighet o. s. v., men detta a r ju som s % mycket annat en xost- nadsfrhga - önska kan man ju i al- la händelser.
Av vad som har sagts om det till- fredsställande i a t t den ungdom det kär galler ej behöver föras inför domstol eller förhöras av polis, må ej dragas den slutsatsen att polis- väsendet skall betraktas som n %gon slags " varg i veum ".
Domare och po- lisman ha vid mångfaldiga tillfallen lagt i dagen den största hänsyn och uppträtt med stor varsamhet gent emot de unga, de haft a t t göra med.
Allmänheten har emellertid en stor förm %ga a t t våldsamt reagera, var- " Många bäckar sm.å göra en stor å. "
k Stiftad år 1821 KON-TOR: Fredsgatan 9, Hornsgatan 60, Odengatan 65, Folkungagatan 68, Fleming- gatan 34 och Sibyllegatan 8, öppna %lo-3 samt %6-7, lördagar kl. 2 e. m.
Lat hand gör fattig.
Idog hand g &amp; - dk ..
HERTHA ' 175 helst en polis sitt uppdrag likmätigt besöker e t t hem och tilläventyrs t a r Inga kvinnor hand om en suspekt individ.
Nyfiken-.
telegrafkursen.
het och sensationslystnad spela här en.
stor ' roll, offret får-kanske en Telegrafverket hade i sommar.
för chock, ibland r a t t nyttig, men oftast motsatsen.
Polisen skall man om första gången i verkets historia an- möjligt lura, i varje fall slingra sig nonserat en kurs för telegrafassi- för, s % länge det går.
Och s % kan- stenter, dar det fatala ordet manlig, ~ k e straffet.
blir större an från bôr- som förr stiingde vägen för de.kvinn- jan varit nödvändigt p &amp; grund av liga aspiranterna, utelämnats.
Bland vederbörandes trilska och osann- de sökande märktes också 48 kvinn- färdighet.
At en uniformerad lagens .liga (d ' arav 17 real- och " 30 latinstu- t jänare känner just ingen någon denter) m o t 119 manliga (därav 81 Överväldigande lust a t t anförtro sig .. real- och 33 latinstudenter).
Man hyste följaktligen förhopp- E n stillsam polissyster, en enkel ningar om a t t f &amp; se även klatterskor medlem av en baranvardsnämnd har med klatter-skor i de hamiltonska te- större möjlighet ' att f % fram san- legrafstolparna, da kursen skulle ningen.
.
x med praktiskt, linjearbete; För- K v i n n a b ö r k o m m a t i l l börja hoppnin,garna grusades emellertid: s t ö r r e a n v ä n d n i n g i ö.m- bland de 30 antagna aspiranterna t a l i g a f a l 1 o c h ' v i d b c - funnos inga kvinnliga studenter, ett h a n d l i n g e n a v d e n s e d.
e s - ' beklagligt förhallande, till vilket ' vi.
l ö s a u n g d o m e n.
Menic- f å anledning återkomma.
ke vilken kvinna som helst.
Hon måste ' kanna till och förstå de m %ngahanda frestelser, en ung lev- nadsglad människa möter p % sin vag.
Hon f å r icke dra sig för a t t tränga Tänkvärda ond till grunden även med de mest be- h.ar Harry Martinson yttrat i en intervju drövliga förhållanden, och den sed- i Idun: liga indignation, hon m %ngen g %ng " Kvinnorna skulle kunna omskapa varl- icke kan undg % a t t kanna, f a r icke t a den, om de vore eniga som kön ..
Men de ha sig sådant uttryck, a t t hon liksom hittills varit för flata, för ytliga, för stam- andligen drar å t sig kjolen för a t t ningsvegeterande.
De skulle visa sig para- t a a t t överta en del områden dar mannen undgå beröring med last och synd i förfelat.
De ha för lite rum på det socia- vidrigaste form.
Utan r a t t först %- la området.
I kvinnornas nuvarande else, kan e j r a t t hjälp givas.
Det ar uppgifter ingår: att kampa f ö r lika repre- allts % icke nog med uppfostran i soci- sentation i parlament och kommunala in- stitutioner.
Argumentet a t t kvinnorna ge- ala läroanstalter, det kräves stor nom sitt arbete skapat arbetslösheten a r ju medfödd vishet och ödmjukhet inför bara tomt prat.
, Det galler för ' de styr.au- uppgiften.
de a t t ordna samhallet så att det kan absor- aven k~inn~orna.
Uppfattningen om Och s % halsa vi med stor tillfreds- bera kvinnans metafysiska underdånighet bör ställelse den nya ordningens inf ö- bringas ur världen, den existerar inte i rea- rande i nådens å r 1935!
.
liteten.
Med den som dokument har man- ' till 1,, ' nen omsorgsfullt fördolt kvinnornas revolt, som vi nu stå mitt uppe i. "
p P O R L A BORDSVATTEN drickes numera av alla finsmakare H.
M.
Konungens Hovleverantör.
PORLA BRUNNS AKTIEBOLA G, PORLA A af&amp;^^^^;.
.
.
.
,
Gerda Kjellberg: ' Jnrstitieminstern har nyligen på ju- ristmstet i!
Odlo framlagt förshg till ändrad straff rat tslig %ehandling av fosterfyirdrivniqgen.
I den s&amp;Lunda ytterligare aktualiserade abortf rågan redogiir här nedan dr Gerda Kjell- berg förest.
för Stockholms s e m d - hygikiska poliklinik, mot bakgrnin- den av en övemkaldlig historik, för fökslaget.
I ett kommande nummer kommer juristens syn på denna öm- tåliga lqgstiftnimigsfråga att kom- plettera Ekarems.
USTITIE !MINISTERN FRAM- H6LL i sitt föredrag vid Oslo- mötet, att enligt en mycket allmän kvinnoopinion, samhället vore plik- tigt att tillhandahålla dessa verkligt nödställda kvinnor sakkunnig h j alp, då det gäller avbrytande av havari- deskap.
Denna opinion har sina rötter l %ngt tillbaka i tiden, men första g %ngen kravet ' på revision av fosterf ördriv- ningslagen framlades för en större allmänhet var på ett möte i Konsert- husets i Stockholm stora sal i mars 1928.
Detta möte anordnades av So- cialdemokratiska kvinnor.
Inledare var f ramlidne prof essor Forssner, som i ett stort anlagt anförande, vid- synt och humant behandlade proble- met.
Han framhöll de betänkliga ris- ker till liv och halsa, som de havande kvinnor löpa, vilka drivas att över- träd.a gällande lag om fosterfördriv- ning, men underströk, att det fun- nes sociala indikationer, vilka i fullt ut lika hög grad som de medicinska kunna sagas ha ett icke rättsstridigt syfte och alltså borde tilliitas.
ger E r varje vecka värdefulla tankar, god litteratur, angenäm förströelse och praktiska råd.
MS !DUM Vid 1929 fis riksdag väckte frö- ken Hesselgren i l: a och de kvinnliga socialdempkratiska riksdagsledamö- terna i 2:a kammaren en motion om revidering av fosterfördrivningsla- gen.
I januari 1933 inlämnade verkstal- lande utskottet av Radikala gruppen i Svenska kvinnors vänsterf öi ' bund en till konungen ställd skrivelse, vari fra.mhölls nödvändigheten av att en sadan revision av fosterfördrivnings- paragrafen komme till stånd, att av- brytande av havandeskap bleve till %- tet aven på s. k. sociala indikationer, förutsatt att ingreppet utfördes av specialutbildad, legitimerad läkare %, godkand s j ukvårdsinrättning med anmälningsskyldighet i överensstäm- melse med av medicinalstyrelsen ut- färdad stadga.
En månad senare vädjade de so- cialdemokratiska kvinnorna i en lik- nande skrivelse till regeringen att vildtaga åtgärder i andamAl att Astad- komma reformer på strafflagstift- ningens område, agnade att bekämpa de för folkhälsan så förödande krimi- nella aborterna.
I båda dessa skrivel- ser uttalas ett instämmande i ett ju- stitieministerns yttrande till stats- rådsprotokollet, " att det med stor sannolikhet kan antagas, att antalet hithörande lagöverträdelser befinna sig i stark ökning, att lagens bud milngenstaldes existera blott p % pap- peret samt att det ganska overksam- ma straf fhotet föranleder betänkliga risker till liv och halsa för de havan- de kvinnor, som drivas a t t överträda lagen ".
Vidare framhölls i dessa b %- - KlarabewSga " n 42.
IV1 S h I m - Tel. 2082 58.
Valrenommerat £ulk modernt, familjehotell av hög klass.
.
177 HERTHA da skrivelser, a t t detta bekämpande i första hand borde ske genom posi- tiva åt,gar.der, sådana som förbättrad moderskapsvård, praktiskt genomfö- rande och utvidgande av moderskaps- försäkringen, samhällets accepteran- de av födelsekontroll, alltså ett slo- pande av den s. k. preventivlagen, kompletterat med.
vederhäftig upp- lysning om slaktlivets och föraldra- skapets förpliktelser. '
Vild samma tidpunkt som .dessa skrivelser ingåvos till konungen an- ordnade Yrkeskvinnors klubb en diskussionsafton, dar abortf rågan, födelsekontroll och preventivlagen be- handlades.
Vid denna tillsattes en kommitté, vilken utarbetade en till konungen ställd skrivelse, som sam- lade omkr. 1,500 namnunderskrifter.
Kort efter ovannämnda klubbafton anordnade Fredrika-Bremer-Förbun- det två till trängsel besökta offent- liga upplysningsmöten i socialhygie- niska friiior.
Det a r otvivelaktigt, a t t den st.arka kvinnoopini.on, ' som tagit sig uttryck i ovannämnda skrivelser och diskus- sionsmijten och vilka i sin t u r inspi- rerat till ledande artiklar i pressen, utgjort ett kraftigt incitament f ör justitieministern till det, som han själv kallar, första ordet i den ut- omordentligt svåra och ömtåliga fos- terf ördrivningsfrågan.
Justitieministern har sammanfat- tat - sitt förslag till ändring av abort- lagstiftningen i 5 av honom uppstall- da teser.
l: a tesen innehåller, a t t havande- skap p % medicinska indikationer ha- danefter som hittills lämnas utan le-, gal reglering, dock med skyldighet för läkare att till landets högsta me- dicinska - myndighet insända rapport I.
D e komma I m e d glädje - rörande varje fall, d %.
avbrytande av havandeskap ' ägt rum på medicinska skal.
Tes 2 anger fall, då havandeskap f å r avbrytas på andra an medicinska indikationer.
Havandeskap, f å r avbrytas: a) av etiska skal, namligen nar ha- vandeskapet förorsakats av våld- täkt eller av ' blodskam, eller nar kvinnan a r sinnesslö eller vid det havdande samlaget lidit av sin- nessjukdom eller ännu e j uppnått 15 Ars Allder, eller nar samlaget eljest ägt rum under sådana för- hållanden a t t det f å r anses hava inneburit en kränkning av kvin- nans könsfrihet; b) .av eugerrziska skal, namligen nar.
det med skal kan antagas a t t bar- net på grund av arvsanlag skulle komma a t t lida av sinnessjukdom.
eller sinnesslöhet eller av svår kroppslig sjukdom; C) av sociala skal, namligen n a r ge- nom barnets tillkomst.
kvinnan skulle för.sättas i nöd eller eljest allvarlig fara uppstå för hennes valf ard.
I fråga om de under a) och b) an- givna fallen torde, det råda tämligen stor enighet under det a t t de under c).
upptagna sociaZa skalen torde riva upp stridens vågor.
Justitieministern poängterar, a t t det a r den oerhörda omfattning, som de kriminella aborterna mångensta- des tagit, som aktualiserat frägan, huruvida icke aborterna till skydd f ör kvinnans liv och halsa borde legali- seras och tillåtas i de fall a t t bärande sociala skal härför kunna åberopas; Utrymmet tillAter mig icke a t t har närmare ingå.
på justitieministerns '.
d e komma t i l l fest ...
.
.
Postsparbankens presentkort, den ial1:id lämpliga presenten.
finns till salu B närmaste postanstalt och kan köpas till det belopp, Ni själv önskar.
- I '
om stor humanitet och ingående sak- kvinnan kan visa att skal till havan- kännedom vittnande motivering för deskapets avbrytande enl. punkt 2 sittilagförslag.
Det må vara tillrack- varit, för handen eller a t t omstandig- ligt a t t har framhålla, a t t definitio- heterna eljest varit synnerligen för- .nen i .punkt c) gjorts s å vid, att den mildrande, kan straffet bortfalla.
FrAgan, huruvida kvinnan skall omfattar icke blott svårt ek.onomiskt nödläge utan aven fall, då kvinnan åtalas, avgöres av justitiekanslern.
genom graviditeten så a t t saga rå- Atalsratten mot kvinnan preskriberas ett å r efter brottets begående.
.
kat i själanöd.
Huvu~dsyftet med lag- Vid tjuguförsta allmänna Svenska ' stiftningen a r nämligen a t t radda de niidstallda kvinnorna fr %n kvacksal- lakarmötet i Karlstad den l: a och 2: a sept.
i å r var ett av ~diskussionsam- vare och smutsabortörer.
.
Den rnassprocess, som f. n. spelat nena " Om fortplantningskontroll och upp inför Stockholms radhusratt f osterfördrivning ".
Inledarna liksom med loo-tals unga kvinnor på de an- alla i diskussionen deltagande vor0 klagaldes bank, bör väcka den mest eniga om, a t t den nu gällande lag- förstockade till eftertanke.
En fram- stiftningen vore förlegad och agnad stiiende juridisk ämbetsman och do- a t t befordra kvacksalveriet.
Samtli- mare (!)
yttrade vid Oslomötet, a t t ga talare framhöll0 a t t i kampen mot om justitieministerns förslag bleve den illegala fosterför.drivningen voro lag, skulle det föra oss ut på det slut- de förebyggande åtgärderna av .den tande planet.
Denna process visar största betydelse.
Samhället borde tvärtom, a t t vi r e h n &amp; ro &amp; r.
Blir allts % satta in sina defensiva åtgärder ' Schlyters förslag gällande lag och vi så a t t vederhäftig upplysning medde- f å en legal möjlighet för, avbrytande lades om slaktlivets och föraldraska- av icke önskat och icke Önskvärt ha- pets förpliktelser samt på spridandet vandeskap; kommer detta a t t hindra av kännedom om preventiva medel en annars oundviklig katastrof med och metoder.
Mötet antog en resolution av föl- oöverskådliga verkningar för individ och samhane.
jande lydelse: " 21: a Allmänna Svenska lakarmötet Enligt förslaget f å r abort icke aga rum efter havandeskapets 3: e månad uttalar i anslutning till diskussionen med mindre an särskilda skal därtill om fortplantningskontroll och foster- fördrivning i princip sin livliga an- föreligga.
Teserna 3 och 4 innehålla ' en del slutning till den av Kungl.
Medicinal- bestämmelser, agnade a t t förebygga styrelsen i februari detta å r gjorda missbruk och skydda minderåriga, hemställan till statsrådet och chefen sinnessjuka och sinnesslöa kvinnor.
för Ecklesiastikdepartementet om Utrymmet tilliiter mig ej a t t narma- sexualundervisningens införande i landets skolor. "
re ingå harpa.
Vi hoppas, a t t den i det närmaste 5.
Har operationen utförts av legi- timerad lakare blir kvinnan straffri.
enhälliga kvinnoopinionen, stödd av Har kvinnan själv eller annan an le- den medicinska sakkunskapen och det gitimerad lakare med hennes vilja sunda förnuftet.
äntligen skall segra avbrutit havandeskapet, straff as över obskurantister och paragraf- hon, som enligt nu, gallande lag.
Om tuggare.
A.-B, Schreuider C Olssohs Ernt t WaUins Vasagatan Q+ Stockholm.
Tel. 1094) 58.
Bouppteckningar, Boutredningar, Arvstvister, Testamenten, Bo- och iiktenskapsskilnader, Upps.
av köpehandlingar, Bolagsbildning m. m. Förfragningar besvaras orngimde., Agnegatan 54, S t o c k h o l m. Tel. 53 12 49, 50 77 82.
ARBETEN I TENN: Konstindustriella artiklar, Iamp- liga som hedersgåvor och sportpris.
- Glassformar, mar- sipanformar, patentkork m. m.
Carola Henning-Eklundh.
: ANNA LEWENHAGEN - .IN MEMORIAM.
. '
Fru ~ n n Lewenha a i allt arbete till gagn för andra man- niskor.
Redbar, rättrådig ocah alltid fagdig bara tyngsta arbetsbördan, var hon en föresyn för oss, som hade den stora förmånen vara hennes kam- rater i arbetet.
KOM BUDSKAPET, D a E t N t f 15 r u AUG.
Anna Lewenhagen avlidit.
Allts6dan f r u L. för ungefär 40 å r sedan kom till Lund, tog hon livlig del i allt socialt arbete i staden.
Hon blev bl.
a. den första kvinnliga leda- moten av ' stadens fattigvårdsstyrelse, -.
deltog i ~ipprattandet av dispensarby- rån, varigenom hennes intresse för sjukvård väcktes, vilket ledde till a t t hon sallade sig till dem, som bildade en s jultsköterskeskola.
för södra Sve- rige.
Denna skolas sekreterare var hon sedan under ett flertal år.
Sam- ma krävande upp,gift hade f r u L. aven i Röda Korskretsen; F.-B.-F.-kretsen i Lund, som bil- dades med hennes hjälp, valde henne till sin första hedersledamot och 1a- ilets stipendiefonld har i mycket hen-.
ne a t t tacka-för sin tillkomst.
.
.
Allt -, detta visar, vilken arbetsför- måga f r u L. iigde, men vad som ä r viktigare, hennes intresse och osjal- viska hjalpsamh,et slappnade aldrig.
Var ett föreningssammanträde litet besökt, niir bara Anoa L. kom, fyllde den iver, med vilken hon deltog i, för- l~andliiigarna, ut tomrummen, och även sedan s juk.domen hindralde hen- ne a t t aktivt deltaga, levde intresset kvar. '
Undertecknad bevarar från ett be- sök sent, i v %ras hennes bild i tack- samt minne, icke minst därför a t t - hon aven pA avstånd så varmt deltog, Svenska Kvinnof öreninges Radio- kommit t6 har genom sina tidigare utsedda två de- legater, ordf. ' Ruth - Stjernstedt - och korresp.
sekr. Margareta von Ko- now, satts i .. tillfälle att inför radiout- ' redningssakkunniga på ett sammanträde.
framlägga kommitténs synpunkter och önskemål beträffande rundradion.
Och nu får man hopgas att detta steg skall leda till önskemalens beaktande: både kvinnor och m ä n i ledningen a v landets radio.
Förbuntdet hm * fått y tterligan-e e n sjuk- s k ö t e m k e b ~ * å godklind uv mecZicinalstyre1- sen, n h l i g e n i Östersund.
D e n h a r star- t a t s uv förbundsk+etsen durstlides och ur f örbundets tionde s jukslcötcmke Byrd.
s '.
Tillgod.
husmanskost hör a
Gulli Petrini: SIGNE TRYGGER,, - In menioriama.
F r u Signe T ~ y g g e r, e.
död d.
25 aug.
ET OVÄNTADE BUDSKAPET D om fru Signe Tryggers för tidiga bortgang efter en kort ' tids sjuk- ster.
Även om detta urngange av- bröts, när hennes man blev justitie- råd och familjen flyttade till Stock: dom har väckt sorg och bestörtning i holm, förblev hon allt f ortfarande trofast och hjälpsam mot sina gamla vida kretsar.
Signe Söderström var född i Stock- kamrater.
Hon blev också.
där med- holm 1867 och dotter till grosshand- lem av Akademiskt Bildade Kvinnors lare Carl Christian Söderström och Förening.
Sin Uppsalatid hade hon i hans tyskfödda maka, Maria König.
gott minne.
Makarna Trygger skank- Hon tog studentexamen i Wallinska te - om jag minns ratt var det vid skolan i Stockholm 1886 och studera- deras silverbröllop - till minne av de botanik och zoologi först vid denna studietid 10,000 kr.
a t t under Stockholms Högskola.
och sedan i namn av " Signe Tryggers stipendie- Uppsala, dar Bon avlade fil.
kand. fond " förvaltas av Uppsala Kvinnli- examen.
Studierna avbrötos, då hon ga studentförening och utdelas till kort därefter ingick äktenskap med kvinnliga studenter, som efter avlagd diivarande professorn Ernst Trygger.
akademisk examen fortsätta sina ve-.
Redan som skolflicka varSigne Sö- tenskapliga studier.
Med stort intresse följde fru T r y g ~.
derström mycket populär bland sina kamrater tack vare sitt glada lynne ger sin mans politiska verksamhet,, och sin oemotstAndliga humor, och s % och hon kom a t t alltmera omfatta.
blev även f örhållandet i Uppsala bland hans politiska bikter, utan a t t detta, de kvinnliga studenterna, som p % den dock inverkade p % hennes .vanskap tiden inte vor0 så många men därför för gamla mer liberala vänner.
1: hö110 dess mer tillsammans.
Hennes kvinnofrågan torde hon dock snarare hem i Uppsala stod, sedan hon gift ha pherkat honom.
Som bekant var.
sig, ocksh alltid öppet för hennes d.et ju denne i övrigt s % konservative gamla vänner, som där bemöttes politiker, som först väckte motion f. med största vanlighet b %de av henne riksdagen om den grundlagsändring,, och hennes man.
Själv förblev hon som skulle öppna tillträde för kvin-V alltid den goda kamraten, som gärna norna till akademiska tjänster.
Naturvetenskapligt bildad, mycket var med på studentskornas examens- fester och livligt- deltog i den kvinnli- språkkunnig och allmänt intresserad,.
ga studentf öreningens sammankom- som fru.Trygger var, kunde hon med Alltid .Fruktc e. P- i m. c!
3 Drottning at.
41, Drottningg.
11, Regeringsg.
11, Biblioteksg.
11.
Vasag.
3, Vasag.
8, Vosag .. 25-27.
$asag.
44.
Stureq.
3, Rosla s 3, Odeng.
73, Hallen, Ostra station, CENTRALBAN- GARDENS STORA V ~ ~ N T H A L S L T, ~ ~ K H O L M.
-- -- - P -.
HERTHA 181 Hanna Rydh:.
Sydamerikanska kvinnoprofiler.
I. BRASILIEN.
att, så som jag skulle velat, .träffa samman med socialt verksamma Fil.
dr Hanna Rydh dokumenterar kvinnor och mera i detalj satta mig sig i följandesk3ldring från Sydame- in i de sociala problemen.
Visst, för- rika, ånyo som d m vakna resenären sökte jag a t t ej försumma något till- med blicken 6ppen ej blott fGr intres- santa utgravninigsarbeten utan ocksä falle att skáffa mig intryck ocksa f &amp; socialt verksaimm.a medmimii- ' härutinnan, men det säger sig självt, skor.
Hon har lovat bli vår ciceron a t t skall man dela en i och för.
sig, i ytterligare ett par artiklar om den knappt tillmätt tid mellan föreläs- sydamerikanska kontinenten.
.
ningsverksamhet, vetenskapliga och sociala studier, sigthseeing, sällskap- ERTHAS REDAKTOR HAR bett lighet - som inte precis var lindrig mig skriva ned några, speciellt eftersom lunch-, te-, cock ' tailparty- f ör Herthas verksamhetsf alt intres- och middagsinvitation hörde till santa intryck fr %n min nyss avslu- dagsprogrammet därute - så kan tade, långa resa i Sydamerika.
Jag man inte vara grundlig p % alla om- har tvekat n %got.
Detta därför att råden.!
!
.
.
förstahandsandamä,let med denna re- Brasilien var det land, som stod sa var inriktat &amp; t annat håll, och jag därför inte hade tid och möjlighet först p % mitt program, där vistades jag den längsta tiden och därifriin har jag p &amp; sätt och vis de mest skif-.
.
.
tande intrycken.
Ty Brasilien är glans uppbära den representations-.
onekligen f ör främlingen ett förbryl- skyldighet, som medföljde hennes lande land.
- Intet land p % jorden tor- mans stallning som partichef, stats- de kunna uppvisa en sådan rasbland- minister och universitetskansler.
Sin ning.
I hela.
Sydamerika hör ju gamla humor och ' sin rättframma blandningen av indianer och vita till uppriktighet behöll hon i alla skiften, det ordinara, ' men i Brasilien tillkom- och det var alltid sol och glädje i det mer det stora procenttalet av neg- vackra hemmet i Diplomatstaden, rer, som i vissa trakter a r övervaldi- som nu a r försänkt i sorg.
gande.
Omkring Pernambuco t. ex. Med dessa rader har jag endast beräknar man negrerna till ungef ar velat å mångas vagnar framföra ett f yra femtedelar av befolkningen.
sista tack till den gamla goda kamra- Härtill kommer dessutom en kraftig ten, som en gång tog en s % verksam kolonisation från Orienten at!
kineser del i de första kvinnliga studenter- och japaner.
Rasbiologiskt a r ju den blandning mellan alla.
dessa raser, nas liv och arbete.
-.
H: e .. välsorterat lager av alla slags Snör- makerier, såsom Band, Snören, Tofsar, Fransar, ~ e l ~ s n i n ~ s a r m m.
&amp; x m., m. m. UTSTKLLNING och BUTIK Klarabergsgatan g2, S t o c k h o l m..
Telefon: 2 I 96 9 6.
och I I 37 96 ...
som givetvis blir följden, ett ytter- ligt komplicerat problem,.
men sama hälleligt förefaller det inte a t t vålla sh svåra bekymmer.
Detta enorma land ger tydligen utrymme nog &amp; t alla inbyggare, som alla ha samma politiska och sociala rättigheter, och mellan vilka intet rashat förefaller att existera.
Främlingen blev ocksa ofta gripen inför den nästan pateti- ska fosterlandskärlek, varmed detta i verklig mening unga folk omfatsar sitt land och över dess ungdomligt optimistiska tro p % sitt.
lands fram- tid. '
Vårt eget land, som vi vant oss att betrakta som till omfånget stort och litet tungrott, när det gäller komrnu- nikationen de olika landsdelarna emellan, - a r ju leksakslikt latthan- terligt, när man jämför det med Bra- silien.
Betänker man därtill, hur sent landet kommit in i de moderna nationernas led, och har man samti- digt i minne, a t t i detta väldiga land utvecklingen inte kan hinna utbreda sig homogent pA långa vägar lika hastigt som i ett mindre land, sh maste man dock förstå, hur snabbt man arbetat under de allra senaste decennierna.
I vara dagars Brasilien finnes ock- så utanför hemmen en plats för kvinnornas f öretagsamhet och ener- gi.
Det har otvivelaktigt ännu inte slagit igenom som något självfallet i tillnärmelsevis samma grad som hos oss, a t t unga flickor u r alla sam- hällsklasser ska försöka f örsörja sig själva och helst få utbildning till sitt yrke.
Men å andra sidan blir man m %nga gånger förbluffad över, hur pass många fackutbildade, som på den korta tid - val knappt mer an tio %r - som de alls varit med i kon- kurrensen vetat f örskaf f a sig bhde en god stallning och ett gott namn för duktighet och energi.
Brasilianskorna äro de enda syd- amerikanskor, som ha politisk ïöst- rätt.
I Rio de Janeiro var jag ganska mycket samman med akademiskt bildade och kulturellt och socialt ar- betande kvinnor.
Den stora kvinno- sammanslutningen Federacao Bra- Dr Hanna Rpdh (Riingst t.
k.)
utanför Sacré Ccau+r-nunnor- nus blincl~institut i Sa0 Paulo tillsarnrnans med nunnan- f öres tclmdarinnnn (i mitten).
T.
h. om denna dona AlnZra Pereira Gomes, tivligt verk- sam för de blinda, och t. v.
svenskan f r u Annie Detthow.
Föreningen Wandahetets Stiftad 1874 Möbeliyger, mattor, gardiner och broderier.
Renoveringar.
Skolor för utbildande av vävlärarinnor och textila k o n s t h a n t v e r k a r e t u r e p l a n 2, Stockholm, teb 604863.
B E Q W d h W N B N G § B ~ W T.
311278.
Eft.
kl. 6 e. m.
T.
Ombesörjer allt viddöd Laga priser. '
183 HERTHA sileira pelo Progïesso ' Feminino (Bra- silianska föreningen f ör kvinnans framht skridande) gav en ~eception för mig på Casa do Estudante (Stui denthemmet), dar jag inom paren- tes sagt böll ett föredrag, betitlat: D % européerna voro gi:ottmanniskor.
På samma lokal gav Uniao Universi- taria Feminina (Akademiskt bildade kvinnors förening) ett té, som ' &amp; ven var en mottagning för recensiorerm, och dar jag fick tillfälle framföra en halsning fr %n de " akademiskt bilda- de " i Europa, som man bett mig om från London.
Ordförande i den förstnämnda av dessa föreningar a r Brasiliens s, ?.ker- ligen mest kända kvinna, den också i Europa bekanta, utomordentligt ~ e r k s a m m a Bertha Lutz ..
Hon har- stammar, om jag ej minnes fel, pä fädernet från Österrike, och mödernet, fr %n England, a r själv född i Brasi: lien, men har f a t t en stor del av sin utbildning i Europa, vilket a r och .an mer något tidigare var mycket van- ligt.
Brasilien äger alltjämt ingen fi- .losofisk fakultet vid universiteten, varken naturvetenskaplig eller hu- manistisk.
Bertha Lutz ä r både fil.
och jur. dr, det förstnämnda, studiets ä r hennes egentliga intresse, som hon ärvt av sin far, b %da äro de framsta- ende zoologer.
Juridiken har hon se- nare slagit sig på.
blott för a t t där- med vara istånd a t t göra en större insats politiskt och socialt.
Hon ä r suppleant i Deputeradekammaren och tar för närvarande en s % verk- sam del i det politiska livet, a t t hen- nes vetenskap till hennes eget.
be- klagande måste stå tillbaka.
Särskilt var hon undel: min vistelse dar,nere utomordentligt verksam för arb,etet med den nya konstitution, som vas under utarbetande.
Från visst hhll. '
.
såg man gärna, a t t - kvinnornas Snab- ba frarnAtskridande hejdades ' en smula, och nu försökte man ' pä en omv,ag hota deras nyförvärvade röst- r ä t t genom a t t fordra, att kvinnorna skulle göra militärtjänst.
Bertha Lutz förektade ivrigt, a t t då man borde göra allt för fredspropaganda i världen, skulle man ej öka krigsha- rarna med det dubbla .antalet soldater.
Vad som helst för övrig obligatorisk, social tjanst, om det nu- e j anses, a t t kvnnornas ~oderskapsplikt ä till- fyllest, blott e j krigstjänst var hennes ståndpunkt.
Bertha Lutz har ' säkert sina meningsmotståndare i den ena eller .andra frågan, men hennes stra- lande klara intelligens, hennes orädd- het, och storartade valtalighet .- lika obehindrad p % fyra - språk - ' har gjort hennes namn utomor- dentliga aktat och av alla respekte: rat.
Hon a r dessutom den n d t trevliga sallskapsmanniska, som ar inne i allehanda frågor, och som trots oerhört mycket arbete aldrig verkar a t t ha bråttom.
Då Bertha Lutz an- nu inte hunnit passera halvsekle t, f a r man hoppas, hon ännu.
h a r en lång rad å r framför sig a t t verka;.
Ordförande i Akademiskt ' bildade kvinnors förening var en svägerska till Bertha Lutz, Carmen Portino Lutz.
Hon var en alldeles förtjusan- .de representant för ' det unga.
kvinni.
liga intellektuella Brasilien, f ör Öv- rigt kunde vilket lands kvinnor som - helst .vara stolta över en sädan liten duktig kvinna.
Hon var ii~ir,u inte trettio .år- och såg förrestcii knap.
past u t som tjugu - men var ' dokEor; ingeniör och behöll aven som gift sin utmärkta plats som elektrisk ingeni- ör i staden Rios tjanst, en.
efter vad det s.ades mig b %de ansvarsfull och arbetsam post, dar hon dock gjort, Fysikalisk-Dietisk-Kuranstalt 1,000 fot över havet Behindlinp av reumatiska ~lzornkor, nervsjukiornor, mag- och tarmlidanden samt andra kroniska sjnkdoniar.
Alla moderna badformer, elektricitetshehandling.
o c h.
massage.
/ ndividuell diet.
Veget3risk och blandad kost.
Helpen~ion.
Be@r utförligt pro- s ~ e k t.
Moderata briser. '
Inga dricksp Overläkare: D:?
E. Garby.
Postadr.
Hultafors.
Tel. B o r h 695, Riivlandtl 68, Hultators 16.
Under samma regim: Nyhyttans Badanst.
Järnboas, öppen Humlegards &amp; 18 .. hela h e t, Ekebyholms Badanst.
Rimbo, öpp.
sommarm., Sthims Fysik .. Kirr~nut?
U l t af ors, - - -- -.
.
sig känd som mycket driftig.
En an- nan av ledarna bland de " akademiskt: bildade " var ocksh en ung doktor-in- geniör Elsa Pinho.
De " akademiskt bildade kvinnorna " i Brasilien intogo, s % vitt jag kunde finna, en mera framsk juten plats i de kulturellt] ch socialt verksamma kvinnornas led än de gjorde i det övriga Sydamerika.
De äro ocks % anslutna till " The in- ternational Federation of Universi- t y Women ".
- Sekreteraren för det internationella arbetet var fil.
dr Re- née ' M.
Roques, schweiziska till bör- den,: gift med en nordamerikan och bosatt i Rio.
Hon var en framståen- de matematiker, verksam inom tör- sakringsmatematiken.
En särdeles sympatisk dam, vars sociala verksamhet var inriktad p &amp; den studerande ungdomens valfiird, var sefiora Anna Amelia de Queiroz Carneiro de Mendonca, som var pre- sident för, och som ocksii startat det studenthem jag namnt ovan, och vil- ket var en omtyckt samlingsplats för Mde studenter och studentskor.
.
Jag fann ocks % bland kvinnorna i Rio e-n framstiiende kollega Heloisa A. Torres, som var avdelningschef för den förhistoriska.
avdelningen av Museu Nacional, hon ' var privatlärd, men hade fiitt ' sin anställning i kon- kurrens med ett flertal sökande och hade bakom sig ett antal präktiga grävningar.
Ja, jag kunde fortsatta ännu en stund med min presentation av intressanta och intresserade kvm- nor, som jag mötte i Brasiliens skö- na huvudstad, författarinnor, som underhöll0 oss andra med sina .dikter, målarinnor, somJato oss se sina just avslutade alster, journalister, som in- tervjuade.
Jag minns bl.
a. en liten dam, som en gAng slog sig ned vid min sida för att prata.
Jag hade ej upp- fattat hennes namn och trodde henne vara en ung studentska blmd de m %nga, som utgjorde den egenwga publiken vid detta tillfälle.
D &amp; steg just en talare fram, han hade nyss blivit f öiestall ' d för mig - som en av de främsta juristerna i landet.
" Det a r min man ", sade den " lilla student- skan ", " s jälv studerar jag sociologi och mitt emot oss sitter min dotter, hon ä r snart färdig läkare ".
I Sao Paolo s %g jag mer av sociala in&amp;itutioner, men var tyvärr nog mindre samman med människorna i landet.
Där, liksom i hela Sydame- rika och förresten i stor utsträck- ning i hela den katolska världen, hg-, ger det sociala arbetet i klostrens han- der.
Jag s %g sglunda ett blindinsti- tut, lett av nunnor av Sacré Cceur-or- den.
Jag s %g med stort intresse en skola för utbildande av duktiga tja- narinnor, och jag genomvandrade varje vr % av en imponerande stor in- ternatskola, " Les oiseaux ", .dar allt var minutiöst ord~ingsfullt, rent och prydligt, men för en frihetsälskande och individualistisk nordbo en smula skräckin j agande med sovsalarnas ändlösa rader av sängar utan möjlig- het till en ensam stund under hela uppväxttiden.
Av största intresse var besöket i en spetalskestad, men jag fiir ej nu fördjupa mig i nhgra detal- j er.
Kanske borde jag ha namnt, a t t staten Sao Paolo aven har en kvinnlig representant i Federal Deputerade- kammaren. '
.
(Forts.) Ett antal F.-B.-F:s jubileumsnummer finns att tillgå på förbund&amp;yyrån till ett pris av 25 öre pr n u m r.
har startat under l&amp;dnlng a v Ingeniör AX.
ADOLFSONS (Diplomerad larare) grundare a v sar-lock-institutet samt dess ' aigare och dIrskQa&gt;r under aren fr. o. m.
9906-4922.
UndervisnIng I MELINS SVIENOGWAFI ' p &amp; svenska och utlandska eprak.
PrlwatIektIoner och sm&amp;kIasssr.
ValhallavYg.
157 VI, Stockholm, O. Tel. 628205 o. 620321 Telegr.-adr.
: MAxato~ga Sparvapslinje 2 el.
11 till Kariaplan, 4 till Sibyllegat.
el.
busslinje 52 till Värtavägen.
God plats för parkering av bilar vid parken utanför institutet.
Axianne Thorstenson: MED I. C.W.
I PARIS.
D E TIONELLA N KONGRESS,SOM INTERNA- Kvinnoförbundet (I.
C. W.) den 2-12 juli avhöll i.Paris, var i hög grad e t t arbetets möte.
Efter en rad förberedande samman- träden av styrelse och kommittéer samlades kongressen in pleno .den ' 6 juli.
Tjugos ju nationer vor0 repre- senterade a v inalles sex hundra kon- gressdeltagare.
A t t på det knappa utrymmet a v e t t par spalter i Hertha redogöra för kongressens arbetsresultat ä r allde- les ogörligt.
I. C1 W: s verksamhets- fält är mycket omfattande och det- t a kom ' klart till synes i såväl de an- ' tagna resolu ?50nernas stora aatal som deras ' mangskif tande innehåll.
Intressesfären inbegriper fred och avrustning, barnavård, undervisning, lagfrågor rörande kvinnor och barn, kvinnornas medborgarrätt och deras yrkesarbete, sexualmoral, halsoviird, fångvård samt film, radio, littera- tur, konst.
La k arkongress.
I RUNT TAL 200 kvinnliga läkare, darav bortåt I S O utländska från alla världens hörn, samlades den 7 augusti i Stockholm, då Medical Women ' s International Association inledde sin tredje kongress.
De frå- gor, som främst stodo på kongressens program, vor0 födelsekontrollen, dar dr Alma Sundquist, professor Louise McI1- roy ' från England och dr Dewtterova från Tjeckoslovakien in- ledde samt den fysiska fo,strans inverkan på kvinnokroppen med amerikanskan Bertha von Hoosen, tyskan Lölhöffel- Löwensprung och polskan Lofja Zabaw- ska som inledare.
För övrigt utfylldes kongressprogrammet fram till den I 3 augusti med besök på sjukhus, vårdan- stalter och andra sociala valfardsinratt- niiigar samt med rena turistexkursioner och en.ståtlig välkomstfest på Royal.
Johbnna Bruossons Yavskola ANDERSSONS STOCKHOLM ' Affärstid 9 - 6.
- Tel. 20 O4 37.
- 1 133 63 Centralbadet, Stockholm.
', REKOMME.NDERAS.
Elegant.
Förstklassig.
Den världsomfattande föreningen bil- dades för femton år sedan i New York, omfattar 26 nationer och har ett sam- inanlagt medlemsantal av q,ooo med- lemmar, av vilka en mycket stor del ar framstående kapaciteter på sina olika områden.
Dr Sundquist, som ar ordf;.
i Sveriges kvinnliga läkarförening, val- ' des till president,.
och man beslöt att samlas till nästa kongress.
1937 i Skott- land .. - I Utbildar .Vävlärarinnor o. Yrkesutövare.
Kurser i Hem- vävning.
Försäljer mattor .i flossa,rya,röllakan, rosengiing.
Möbeltyger, Gardiner, Vepor, Kladningstyger m. m. av.
egen tillverkning.
Vavgarner.
Vävstolar oeh Vavstolstill- behör, SKOLA och FORSALJNINU: Kungsgat.
70 (hörn.
av Vasag.
), 2 tr. Stockholm.
Grund.
1873.
Inneh.
Alma Jacobson.
Många anse nog en begränsning av arbetsuppgifterna önskvärd, men faktum ar, a t t I.
C. W. på alla nu uppräknade områden förf ogar över sakkunniga och arbetsvilliga perso- ner.
En betydelsefull omständighet a r ock, a t t förbindelserna med såväl Nationernas förbund som Interna- tionella arbetsbyrån i Geniive äro de allra basta.
Vid kongressen före- träddes N. F. av sekreteraren för dess sociala sektion prinsessan Rad- ziwill och arbetsbyrh av m:me Thi- bert.
Det fanns vid Parismötet många andra framstående företräda- re för internationellt arbete och ve- tande på olika omrgden som m:me Avril de S: t Croix, mrs Neville Rolfe, m:me Dreyfus-Barney, fru Betzy Kjelsberg och vår egen Kerstin Hes- selgren.
Närvaron och det aktiva deltagandet av dessa och andra per- soner av samma kvalitetsgrad - om uttrycket må tillåtas - utgör garan- ti för sakligt och vederhäftigt arbe- te.
Nar så härtill kommer, a t t I C.
W: s samlade opinion f öretrader mil- lioner av kvinnor över hela världen, ar dess inflytande i Geneve och p &amp; andra håll förklarat och dessutom en källa till uppriktig glädje i tider, bist- ra som dessa.
Härmed a r ju icke sagt, att I.
C. W. a r den enda inter- nationella kvinnoorganisation med pondus.
Främsta platsen för kongressens uppmärksamhet kom denna gång att intagas av fragan rörande kvinnoar- betet.
I ett flertal resolutioner hav- dade I.
C. W. kvinnas ratt till avlö- nat arbete och uppmanade anslutna nationalförbund a t t vara p % sin vakt mot varje tendens a t t inskränka sär- skilt den gifta kvinnans förvärvs- möjligheter.
Sista- uttalandet vid kongressen f öranleddes av ett yttran- fällt av en Luxemburgdelegat vid årets arbetskonferens i Geneve.
De- legaten hade anfört, a t t i hans land vore för närvarande anställandet av kvinnliga arbetare, ogifta eller gifta, underkastat regeringens omprövning.
Som man förstår, höjde kongressen en kraftig protest mot Luxemburg.
Det hölls aven ett offentligt möte med I.
C .. W. och fjorton andra in- ternationella kvinnosammanslutning- a r som inbjudare för att stödja kvin- noarbetets sak i denna tid av arbets- löshet.
Bland talarna märktes fröken Hesselgren, m: me Thibert, amerikan- skan miss Madesin phillips och Frau Hoheisel fr %n Österrike.
Mötet utta- lade enhälligt, att e n k v i n n a, ' oavsett h e n n e s civil- st %nd,har s a m m a rätt s o m e n m a n a t t bibe- h å l l a e l l e r a n t a g a av- I ö n a t a r b e t e, samt vande sig mot varje försök.
a t t beröva henne denna ratt.
Opinionsmötet i fr %ga hölls i Sor- bonnes stora aula, som då för andra gången härbärgerade kongressdelta- garna och den allmänhet, som kom- mit tillstädes.
Den första samling- en inom det - berömda universitetets murar skedde vid kongressens hög- kidliga öppnande under lady Aber- .deens presidium.
Från detta tillf al- le, som bjöd på vacker musik och m %nga tal, ä r det särskilt tv % mo- ment som stannat i minnet.
Det ena a r undervisningsminis ter Berthods hälsningstal å regeringens vagnar, däri han under flödande väl- talighet, stundtals stegrad till f ull entusiasm, lovprisade de franska kvinnornas civilisatoriska insats i landets historia samt med sin tale- konsts vackraste blomster hyllade kvinnan som ungdomens uppfostrare och varldsf redens beframi are.
Det Jånga anförandet beledsagades av Östermalmsg.
33, n. b., ger arbete %t döva kvinnor.
Bestalln.
av klänningar, kappor, barnklad.
o. all slags linnesönin.
Tillklippn.
o. provn.
utföres för dem, som önska sy sina .kläder sja1v.a.
Markn.
o. hålsöm såväl hand- som maskin.
Konststoppn.
o. silkesmaskning.
Lagn.
av alla slags kläder, h.errklader, linne, trik %,maskinstoppn.
avduktyg,strumpstoppn.
m. ni.
Öppet .alla dagar 9-6, lörd.
8-2.
Moderata priser.
Välgjort arbete.
Tel. 11 61 93.
187 HERTHA, ' oupphörliga, intensivt uttrycksfulla gester, vartill politiker i v %ra .nord- liga breddgrader tyvärr aldrig upp- visa motstycken.
H r Berthod belö- nades med en storm av bifall ..
Då turen a t t framträda en stund senare kom till fru Plaminkova fran Prag beredde hon kvällens andra sen- sation med en frivillig eller ofrivillig antites till ministertalet.
Hon ut-.
brast temperamentsfullt - sedan mer än ett sekel sätter Frankrike or- det Liberté på sina offentliga bygg- nader.
men dröjer alltjämt a l ge sina kvinnor politisk medborgarrätt.
Yttrandet, en smula djärvt i den mil- jö det fälldes, gjorde succes.
Det blev ett smatter av demonstrativa appl %- der och en del instämmande, halvt förlägna småleenden.
I Sorbonne gav kongressen emeller- tid endast gästroller.
För sin dagliga tillvaro och sina sammanträdens mö- dor hade den f a t t lokaler välvilligt upplåtna av Institutet för intellek- tuell samverkan.
Vi befunno oss al.lts % inom Palais Royals ' vidsträckta och minnesrika byggnad, dar salar, statliga om ock något ålderdomliga,; s !öto de talrika kongressisterna i sin vida famn.
Det bjöds en smula sval- ka under julihettan i de mäktiga kolonnader, .som löpa .längs med pa- läets gårdar.
Och man förnam en fläkt av historia och svunnen tid vid tanken, a t t i dessa samma pelargång-.
a r hade en viss juiidag 1789 ropet - Till Bastiljen!
- först höjts.
Nu gick det ej så revolutionärt till inom Palais Royal, p % sin höjd en och an- nan litet het debatt!
Kongressen slöt med en välorga- niserad diner d ' adieu på Claridge, där representanter för fem världs- .En klok husmodtw använder Mathilda Stael von Holstein: Nationaliteten och tionen.
I EN.ARTIKEL I HERTHA i innev.
års f ebruarinummer, " Är traktat- vägen en framkomlig väg för kvinno- saken?
', omnämner Anna T. Nilsson den s. k. Montevideokonventionen be- träffande kvinnas nationalitet.
I Öv- rigt torde denna konvention ej hava mycket beaktats och dock innebär den en given framgång i den aktuella fra- gan om gigt kvinnas nationalitet.
Som vi alla veta har det bland kvinnorna rått mycket olika mening- a r om lämpligheten av a t t ratificera den s. k. Haagkonventionen.
Denna ger icke vad kvinnorna fordra, lik- ställighet mellan man och kvinna i na- tionalitetshanseende.
Den syftar va- sentligen till a t t borttaga olägenhe- terna av de nuvarande skiljaktighe- terna i olika länders lagstiftning, varigenom den gifta kvinnan har blivit medborgarrättslös, och det har befarats, a t t en ratificering ' delar tackade .de älskvärda franska.
värdinnoma för all den gästfrihet och omtanke, varmed.
de mottagit si- na langväga gäster och där ett par hanliga f est edeltagare, medlemmar av de gamla frontlramparnas parti, betygade sitt livliga intresse för kvinnans ' medborgarratt.
.
meaallpuUsmedlet H I C K O L vilket icke innehhller f,rät&amp;de ämnen men u i d L ger alltin, blixt blan,.
engros: H E R M A N N D E R LIEN STOCKHOLM ' Aw-6.
Kungsgatan 3 I K E M I S K A T V A T T Humlegårdsgatan 1-3.
Observatorieiatan 12.
Vattugatan 2..
Tel. ' 67 55 44.
Tel. 38 90 98.
Tel. 10 77 72. '
. '
av konventionen skulle kunna tol- kas s %som ett uppgivande av kvinnornas krav.
Den skarpa op- positionen mot Haagkonventionen har haft det lyckliga resultatet, att vid behandlingen av frågan hösten 1932 i Geneve det uttryckligen fast- slogs att koriventionen ej .vore a t t tol- ka på s å.
sätt och det uppdrogs å t Nationernas Föxbunds generalsekre- terare a t t hålla sig A jour med de ' förändringar, som företogos i olika länders nationalitetslagstiftning, en förberedelse för ett återupptagande av friigan när tiden vore mogen.
Det ankommer nu väsentligen på kvin- norna a t t pressa fram en lagstiftning i sina resp. länder, som genomför den fulla likställigheten i nationalitets- hänseende.
I de nordiska länderna har också ett samarbete inletts mellan de olika kvinnoorganisationerna och vi komma ej a t t förtröttas förrän vi fått våra krav beaktade.
Det måste betecknas såsom ett stort framsteg, att vid den 7:de Pan- amerikanska konferensen i Montvvi- deo i december 1933 på initiativ av the Intern.
American Womens Com- mittee, dess ordförande ä r Doris Stevens, jurist, U.
.S.
A., 20 ameri- kanska stater, som deltogo i konfe- rensen, undertecknade en konvention som i all sin korthet går in ' för lik- ställighetens.
princip.
Konventionen lyder på engelska: " The contracting States agree that from the going into effect of this Convention there shall be n o distinction .based on sex in their law and practice relating to nationality. "
Senare har beslutats a t t denna kon- vention kan f å biträdas av vilken stat som s å önskar.
Konventionen kan så- ledes f å sin giltighet utöver Amerika.
Vid Internationella Kvinnofijrbun- dets kongress i juli i %r medldelades, a t t Nordamerikas Förenta Stater i och för a t t möjliggöra en ra.t.ifice- ring av Montevideokonventionen an- tagit en ändring av sin lag om med- borgarskap.
Internationella kvinnoförbundet an- tog på kongressen en resolution, i vilken f örbundet under hänvisning till a t t en anslutning till Montevideo- konventionen numera kunde ernås av alla länder, uppmanade kvinnorna att framtvinga en lagstiftning i sina respektive länder, som giver kvinnor 3amma rätt som män i nationalitets- hänseende, s % att möjlighet skapas för deras regeringar att biträda Mon- tevideokonventionen eller, om detta icke skulle ske och för den händelse Haagkonventionen träder i kraf t, som möjliggör en revision utav den- na konvention å r 1936 på basis av likställighet.
Det torde val knappast vara att vänta, a t t de europeiska länderna i större utsträckning biträda Monte- videokonventionen, s % angelägna tor- de de tyvärr icke vara att manifeste- ra sitt tillmötesgående av kvinnor- nas likställighetskrav; Men Monte- videokonventionen har sin stora be- tydelse. '
Den Nord- och Sydameri- kanska kontinenten har gått in för att i nationalitetshanseehde ingen särskillnad skall äga rum på grund av olikhet i kön och - de amerikanska kvinnorna hava givit oss ett exeni- pel p % vad målmedveten strävan kan %stadkomma.
Till Ingeborg Wsilins eftertriidare som konsulent och särskild fiiredragande för ärenden angaende husligt arbete i skolöver- styrelsen har utsetts lärarinnan vid statens skolköksseminarium Gunhild Drake.
För resande till S t-o c k h o P m rekommenderas K. F. U. K-FORBUNDETS sys a v skicklig skraddare under g a r a n t i, 30-40 kr.
Renoveringar - moderniseringar.
Fina ref. Bestall tid.
32 32 05.
NYINREDDA H&lt;CDSBITS Birgerjarlsg.
27 (OBS!
vid Engelbrekt splan) .Sparvagn 5 dir. frlin Centralen.
Tel 11 07 25.
1 89 HERTHA Marta Wikström: -- e.
Förslag till nytt Den 20 juli 1934 ha, 1930 års pen- sionssakkunni; ga till K.
Maj:t över- lämnat betainikantde med förslag till reglemente angående f amilje.pension f &amp; efterlevande till tjlämtem.än vid den civila, s tatsfiörvaltningen.
Advo- kat lWrta Wikstrijm liimnar hiir ne- dan en orientering i förslaget, som i siort &amp; t t 1i.kstä.ller män och kvin- nor i famil jepensionshänseende.
AMILJEPENSLONERINGEN FÖR F statens manliga ordinarie befatt-.
- ningshavare har, i motsats till t j ans- tepensioneringen, hittills huvudsak- ligen varit.
ordnad genom icke stat- liga anke- och pupillkassor.
Vederb,G rande tjänstemän äro obligatoriskt delägare i dessa kassor, men pensio- nerna äro till Övervägande del grun- dade på delägarnas egna avgifter.
Staten lamnak dock betydande bidrag till f lertalet kassor.
Denna splittring av statstj anste- mannens f ami1 j epensionering på en mängd olika, formellt enskilda men i realiteten av staten beroende pen- sionskassor har medfört betydande \ olagenheter för både staten ' och tjan- stemannen .. Salunda äro pensionsbe-.
stammelserna för de olika- kassornas delagare mycket skiftande, bland an.
nat i fråga om pensions- och avgifts- belopp, avgif tstid och disponerandet av inbetalade avgifter vid förtidsav- gång och övergång från en kassa till.
en annan.
Behovet av en genomgri- pande omläggning av f ami1 j epensio- neringen .för dessa olägenheters.
un- danröjande ligger i oppen dag.
Sedan a mottagas.
Gedigen utbildning ' i ' mo- dern kautschuk-, guld- och porslinsteknik.
CENTRALLABORATORIET, Vallingatan 37, Stockholm.
I tjänstepensionslagstiftningen revide-.
r a t s genom beslut av 1934 hrs riks- dag, h a r man nu genom det fram- lagda förslaget ocksa sökt tillrätta- lägga familj epensioneringen efter en- hetliga och med tjanstepensionering- en sammanfallande grunder.
De sak- kunniga h a därvid.
ansett lämpligast, att staten.
helt övertager familjepen- sioneringen på liknande satt som t janstepensioneringen.
De kvinnliga ordinarie befattnings- havarna h a aldrig varit ' delägare i.
pensionskassorna.
I fråga o ' m dem.
f örekom tidigark icke familj epensio- .nering.
Men vid genomförandet å r d925 av den gemensamma löneplanen f ö r manliga och kvinnliga t j ansteman ålades de skyldighet a t t till statsver- k e t erlägga samma farnil j epensions- avgifter, som manliga innehavare av isamma befattningar h a a t t betala G11 vederbörande familjepensionskassa.
.Kvinnorna erhöll0 emellertid icke för sina erlagda avgifter samma för- måner som mannen; De tillförsakra- des av staten endast pupillpension, - icke pension åt ' efterlevande .make.-.
.
De sakkunniga ha ' ansett mest ra- tionellt och rättvist a t t helt ' likställa .man * h kvinnor i familjepensions- hänseende.
De kvinnliga befattnings- havarna åläggas därför enligt försla- get samma förpliktelser och erhåll &amp; samma förmaner som de manliga, d., v. s. kvinnornas ' famil jepensionering ' utsträckes a t t avse icke endast efter- levande barn utan aven änkling.
De. '
' I Gunnar Spångberg 67 48 30.
Birgerjarlsgatan 12.
61 23 45..
Stockholm.
I, - ' ' '
-.
sakkunniga framhalla, a t t aven med .denna utvidgning blir kvinnornas fa- mil j epensionering avsevärt billigare kn mannens, bland annat därför att antalet gifta kvinnor utgör en betyd- ligt mindre procent av hela antalet kvinnliga befattningshavare an mot- svarande relationstal för manliga itjansteman.
Det överskott, som upp- står genom kvinnornas billigare f a- mil j epensionering, kommer enligt förslaget samtliga tjänsteman till godo därigenom a t t pensionsavdra- gen å lönerna bli lägre.
De sakkun- niga ha i samband med behandlingen av denna fråga helt tagit .avsthd från den tidigare framkastade tan- ken, att detta överskott i stallet skul- le användas för befrämjande av kvinnliga gifta t j anstemans avgång ur statstjänst.
De ha darmed beak- tat ett från kvinnliga sammanslut- ningar framfört ÖnskernAl.
Berättigade till familjepension ef- ter tjanstemans död bli enligt försla- get efterlevande make (anka eller änkling) samt arvsberättigade barn, som icke uppnhtt 21 års ålder.
Även barnpensioneringen föreslas sAlunda utvidgad i jämförelse med vad nu galler.
Den kommer a t t omfatta, för- utom barn i äktenskap, aven trolov- ningsbarn, kvinnlig befattningshava- res utomäktenskapliga barn samt adoptivbarn.
De sakkunniga ha i sitt betankan- de berört spörsmålet om frånskild makes stallning i familjepensions- hänseende.
Någon ratt att vid förut- varande - makes frånfälle komma i At- n j utande av pension efter honom till- kommer för närvarande i allmänhet icke tj anstemans f rhskilda hustru.
De sakkunniga förklara sig icke vilja bestrida, a t t vissa skal tala för ett.
bättre tillgodoseende av frånskild hustrus ekonomiska intressen.
i hiin- 0:s 8 W a v d e l m i ~ g i I P n delse av den förutvarande mannens död.
Men de anse, a t t detta a r en samhällsfråga av allt f ör stor rack- vidd för a t t kunna lösas i samband med ett ordnande av den statliga fa- mil jepensioneringen.
S % länge vår allmänna lagstiftning intager st And- punkten, att underhållsplikt gent- emot friinskild make upphör vid andra makens död, finna de det icke riktigt a t t i ett f ami1 j epensionsreg- lemente ålägga speciellt stat st j anste- männen längre g %ende förpliktelser.
Av dessa och andra skal ha de sak- kunniga ansett sig icke kunna i för- slaget införa bestämmelser rörande pensionsrätt för frAnskild make.
I fråga om kostnaderna för famil- j epensioneringen a r reglementsf örsla- get byggt på principen, att dessa i allmänhet skola helt bestridas av tjänstemannen s jalva genom avdrag å deras avlöningar.
Detta avdrags storlek har, liksom t janstepensions- ' avdraget, bestämts i förhållande till vederbörande tjanstemans lönegrad och placering i löneskalan.
Familj epensionens belopp bestam- mes enligt förslaget p % grundval av ett särskilt f amil j epensionsunderlag, olika för olika lönegrader och med hänsyn tagen till den avlidnes antal tjänstehr.
Efterlämnar avliden tjan- steman endast make eller endast ett barn, mot svarar pensionen f amil je- pensionsunderlaget.
Äro de pensions- berättigade flera, ökas pensionsun- derlaget med vissa procent.
Finnas både efterlevande make och barn erhiiller maken Attio procent av den sålunda bestämda pensionen och bar- nen återstoden.
Barn dela dem till- kommande pensionsbelopp lika sig emellan.
Befattningshavare, som lämnat statstjänsten i f örtid, skall beredas valuta f ör sina famil jepensinsavdrag - Sveavägen 40, Stockholm - Tel. 20 88 18.
S J U KSKöTERSKEUTRUSTNINGAR * GOSS- och BARNKLADER MOTTAGER BESTALLNINGAR " iijäip genom självhjälp. "
1 I - - - pádb~rnshemmet E - RENII MINNE Tillhörande Stockholms stad.
Elever mottagas för pr#ktisk och teoretisk undervisning i soadbarnsvhd och vhd dirtill horer.
Varie kurs varar 4 &amp; &amp; ader: ProS e k t erhålles p i Se äran iios hemmets föiest9ndarinna &amp; incaatin i i 8, C K H 0 L M.
Telefon 4031 19: Kursen berättigar till Inträde i Svenska Barnsköterskeföreningen.
.
TO
En, ung skådespelerska for till England med ett F.-B.-F.-stipendium på fickan och berattar vid hemkomsten om studier och erfarenheter.
I MOTTE HKROMDAGEN .fru V M a ~ g i t Andeliur, skådespelerska och recitatris till professionen o c h nyligen hemkommen från en studietripp till England som F.-B.-F.-stipendiat.
Vi kunde naturligtvis ej låta bli att hejda henne i vimlet för att be henne berätta litet om hur hon haft det, vad hon sett och lart.
Av allt att döma har resan varit mycket givande, ty hon berättade föl jande: genom a t t bibehållas vid pensions- rätt för sina efterlevande.
Även beträffande icke-ordinarie tjänstemän,.
å vilka civila tjänstepen- sionsreglementet ä r tillämpligt, före- slås familjepensionering efter i stort sett samma grunder som för den or- dinarie personalen.
För kvinnorna innebär förslaget ett glädjande framsteg ' så till vida, a t t de likställts med männen i fråga om pensionsrätt för efterlevande, En vinst ä r också, a t t de.sakkunniga helt amisat tanken a t t använda överskot- tet A kvinnornas billigare f ami1 j epen- sionering till befrämjande av gift kvinnas avgång ur statstjänst.
Fra- gan om frånskild makes pensionsrätt däremot väntar alltjämt på sin lös- ning. '
1 F ~ Margit L Andel - Vid Central-School of Speech Training and Dramatic Art,.
där jag deltog i en kurs, hade vi både lektioner och föreläsningar.
Det var inte småsa- ker, som vi fick inhämta, tack vare så- dana strålande föreläsare som Sibyl Thorndike, som talade om hjältinnan i det moderna dramat, Henry Oscar, som talade om filmens inflytande på teatern, - Tyrone Guthrie, som delgav sina erfa- renheter från en rad Shakespeareupp- sättningar, med flera andra, som ' jag aven träffade sedan.
- Jag fick också nöjet uppträda för mina landsman några gånger, bland an- nat på midsommarafton, som firas S % svenskt man kan begära, med majstång och dans.
Men mest var jag åskådare och åhörare.
På Londons Radiotjänst (B.B.C.
), som valvilligt släppte.
in mig.
på repetitioner och utsändningar och dar jag fick träffa barnprogrammens chef och höra-några av hans utsandning- ary fick jag många goda ideer, som jag hoppas få använda har.
Det var för ÖV- rigt en imponerande institution med egen restaurant och, bokhandel, dar allt var tiptop m d e r n t - - Ja, jag hann med mycket teater, fortsätter hon, men undra på det, när de flesta man kan gå på av veckans dagar!
Bergner var under- bar men privat mycket sluten och .skygg.
Bra och b i l l i g t bor Ni pil Fru m åh res Barnpens.
Frilsningsarrnéns Hotell N. Lidingö, av K.
B., för barn fran - - godkänd -.
2 år av goda familjer.
Privat villa med stor, solig trädgArd, barrskogsluft, strandbad; kultu- rell hemmiljö, moderlig omvarduad, exam.
sköt.
närande kost.
Mod.
pris.
Läk.-ref. Tel. 65 1801.
I I S t o c k h o l m Drottninggatan 66, tel. 23 27 75 1 G ö t e b Postgatan 10-12, tel. 7023 0 I N o r Tunnbindarqg.
11-13, 1136 S t i l l a och l u g n t.
G o d b e t j ä n i n g;. '
-
Engelsmannens spelsätt ar synnerligen so- bert, och aven i allvarligare saker finns det alltid några små lustigheter, ty de älska att le mellan tår&amp;.
Ett ryskt- judiskt sällskap gav Natthärbärget, och det var en helt annan kolorit på den fö- reställningen.
Ryssar ha nu en gång en fargskala, som inga andra och det M MAN VILL H A E N KLAR sparades inte på effekterna.
Filmen studerade jag från två fron- O o c h överskådlig bild av Vita Ban- ter.
Dels genom att få tillfälle att gå dets världsförening och dess mångskif- igenom Elstrees filmateljker, dar jag för tande verksamhet, så skall man vara övrigt hade en trevlig pratstund med med på en av de vart tredje år åter- den söta och behagliga Dolly Haas, dels kommande världskongresserna.
Vid dessa får man ett starkt intryck på biograferna, där jag såg några både storartade och roande filmer.
Det gla- av världsföreningens strävan att troget der mig att The man of Aran kommer fullfölja det av dess vidsynta stiftarin- hit, ty den ar utomordentlig, och jag na, Francis E. Willard, en gång utfor- hoppas och förmodar, att aven en trev- made programmet.
Den sista a v ovannämnda kongresser lig film, som ar en filmatisering av Priestleys bok Goda kamrater, hittar hölls i Stockholm den 20-26 juli i Kon- vägen hit.
Den har sin styrka i den val serthusets Stora sal under Kronprinsens beskydd.
Av de 60-tal länder, dar Vita traf fade lokalfärgen.
Som en avslutning på min resa åkte Bandet ar infört, hade 31 sant delegera- jag ned till det soliga Devon, dar Jooss de, och inalles kunde man rakna med bland prunkande subtropiska växter och ett tusental deltagare.
Kongressen öppnades .den 20 juli på engelska gräsmattor har sin skola.
Han hade i sin sommarskola 70 elever av I S middagen, då en minnesgudstjänst över olika nationaliteter.
Han verkade allt avlidna medlemmar hölls.
På kvällen ratt så trött, men undra på det med den samma dag ägde det officiella Öppnan- ansträngande säsong han haft.
Han det rum, vid vilket tillfälle kronprinsen tanker tillbringa vintern med arbete i höll ett högstämt och varmhjärtat val- lugn och ro tillsammans med sin trupp.
komsttal, som formade sig till en hyll- Vi kan alltså inte tanka oss att få se ning till Frances Willard, föregångs- kvinnan i arbetet för hemmens skydd honom igen förrän nästa säsong.
Nu galler det alltså att visa ett po- och social välfärd, varjämte välkomst- sitivt resultat av en på alla sätt givande tal följde av Vita Bandets ordf. fröken Maria Sandström och sekr. fröken Emi- sommar, ' slutar fru Andelius.
lie Rathou.
Flera utländska ordf. sva- Evangeline W t h, William Booths fjärde rade.
dotter och chef för den amerikanska fräls- Det mest betydelsefulla vid dessa in- ningsarmen, har utsetts till general över ternationella sammankomster ar må- varldsarmén, som praktiskt tillämpar Pau- hända de personliga intrycken av me- li ord - har är icke man och kvinna - ningsfränder, att höra de olika frågorna ett lika sympatiskt som ovanligt drag i och verksamhetsrapporterna framförda Zandess Damfrisering.
Stan ' s elegantaste - rekommenderas.
JOHN ZANDER, F r i s ö ~ 3?
&amp; a s t a r e Guldm.
o. Dipl.
Paris, Wien, Berlin, Munchen.
Humlegårdsg.
22, 1 Tel. 621616.
.Man spricht deutsch.
English spoken.
*.
I HERITHA .. I.
193 '.
lyssna till.
tonfallen i de med varme och ' schvung framförda tankarna.
Låt mig göra några axplock bland de viktigaste rapporterna och talen!
Först må då namnas det stora kon- gresstalet av Mrs El1a.A.
Boole.
varlds-.
föreningens älskvärda och skickliga ordf.
Hennes tal blev, - på grund av att * världsföreningen denna sommar kunde fira jo-årsjubileum, en uttömmande historik över denna märkliga organi- sation.
Ett område inom ' nykterhetsarbetet, som särskilt i U.
S.
A., systematiskt be- arbetats.
ar nykterhetsundervisningen bland barn och ungdom.
Det var också en representant från detta land, vilken nu som ledarinna för detta arbete där, Miss - Bertha Palmer, vid kongressen företrädde denna gr-.
Hela auditoriet kände sig säkert som barn på skolhan- ken, gripna genom den övertygande kraften i Miss Palmers framställning.
Dar ha vi ordf. i Vita Bandet i U.
S. A.,.
pastor I d a B. Wise Smith, som talar med en segerviss ton oin kvinnornas medborgarsk-ap, de landvinningar, som redan äro gjorda i olika länder för kvinnornas rättigheter att deltaga i of- f entliga angelägenheter, om önskemålen om fullständig likställighet på det eko- nomiska såväl som det politiska fältet.
Lady Cecilia Roberts från England för de .frammande rasernas talan, och fred och internationell skiliedom har en målmedveten ledarinna i D r Izora Scott, U.
S.
A., som följer denna frågas ut- veckling i världen.
Utom hennes redo- görelse hölls ett stort fredsmöte Skán- sen sondagen den 22 juli nied till a v Mr Charles .Roberts från England och fru Waern-Bugge, Sverige.
Ett intressant led i kongressen var de gudstjänster som anordnats i ett 2o-tal av Stockholms kyrkor med korta pre- ler MATTOR.
SANGKSXDER ARMATUR M.
M. Conr.ad Å h l b e r g Bryggaregatan 7, S t o c k h o l m.
~, ~ d ~ ~ i ~ Vid ~red~lea-~reon&amp;-~oj.bundets skola f ör kvinnlig ydc~sutbildning erhöll0 föl jan- de elever d.
9 juni 1934 avgångsbetyg från Lagre kursen, Tvåårig verkstadsskola i klänningssömnad: Ma j-Lis Andersson, Djursholm; Asa Bengtsson och Margareta Bildmark, Stockh,olm; Ingeborg Boklund, Linköping; ~nna- isa Carlsson, Byvalla, Kopparbergs 1.; Gunhild Eriksson, Helfrid.
Eriksson, Irma Eriksson, Marianne Hern- berg, Gullan Jansson, Aina Johansson, Inga lohansson, Britta ' Kallander, Ester Kjell '.
och Britt-Sofie Lilliehöök, Sto,ckholm; An- na-Britta Löfgren, Linköping; Karin Pers-. '
son, Älvdalen: Kopparbergs l. j Gertie Sil- vén och May Sunesson, Stockholm:; Anna- Stina Svedberg, Uppsala; Kajsa Thostens-.
: son, Arboga; Tyra Ölander, Stockholm.
u '.
.
dikningar av delegerade från olika lan- der.
Välkomna avbrott i förhandlingar och rapporter utgjorde Stockholms stads ' ståtliga mottagning, utfärden till Skan- sen, turen till Uppsala-och Gamla Upp- sala med festmiddag på Gillet och som avslutning en musikgudstjänst i Dom- kyrkan, en två timmars skärgårdstur och Svensk Filmindustris förevisning på Skandiabiografen, till vilken samtliga kongressdeltagare inbjudits.
Om någon frågar, om intresset kunde hållas levande under en så lång vecka, så kan det vara nog att illustrera detta med att tala om, att man knappast ville lämna salen sista kval1e.n vid det stoja avslutningsmötet, trots att det pågått i fyra hela timmar.
M.
S. Framh&amp;ll vad F.-B.-F. betytt för I m - dets kvinnor iunder olika tidsskeden!
Sprid kännedom om F.-B.-F: s tidskrif t!
l ~ i ~
HERTHA 194 F6rbinndets kommittéer och styrelser for dess institutioner o. fonder. '
* Kommittén för lagfrågor: doktor Alexandra Skoglund, advokat Ma- thilda Stael von Holstein, advokat Ruth Stjernstedt, fröken A. Thorstenson, fru G. Törnell, advokat Marta Wikström.
S t i p e n d i e i n s t i t u t i o n e n s f.ör- valtningsstyrelse: direktör M. Carlson, ordf., fru E. von Eckermann, di- rektör C. Juhlin Dannfelt, bankdirektör G..
Lagercrantz, fröken S. Laurell.
Supplean- ter: direktör G. Indebetou, fru E. Odhner.
S t i p e n d i e n a m n d e n: fru E. von Eckerman, ordf., fru A. Bergenstråhle, direktör M. Carlson, fru B. Elmquist, frök- narna S. Laurell, S. Leijonhufvud, fru E. Odhner, fröknarna L. Rosenberg, A. Thor-.
stenson.
R i m f o r s a s e m i n a r i e t: av lant- bruksstyrelsen utsedda: landshövding K. Tiselius, ordf., och jordbrukskonsulent J. Hagman; av Fredrika-Bremer-Förbundet utsedda: fru L. Dyrssen, fröknarna L. Nathorst-Böös, I. von Plomgren; enligt reg- lementet självskriven: f öreståndarinnan f ör seminariet fröken E. Dyrssen.
L.anthushå11sskolan Storgår- d e n, Rimforsa: samtliga medlemmar av Rimforsaseminariets styrelse samt fruarna A. Ekman, K. Gezelius och skolans före- ståndarinna f röken L. Risberg.
Lanthushålls- och trädgårds- s k o l a n A p e l r y d, Bastad: av lant- bruksstyrelsen utsedda: landshövding A. Mörner, ordf., och agronom G.
B. Eliasson;.
av Fredrika-Bremer-Förbundet utsedda: rektor Maria Aspman, fröken D. Bruce, fru L. Dyrssen; s jalvskriven ledamot: skolans f öreståndarinna fröken K. Harstedt.
Supp- leanter, fru R. Nilsson, ingenjör L.
Nobel.
Skolan f ö r kvinnlig yrkes- u t b i l d n i n g: daoktor Karolina Wider-.
, ' H~itel An&amp;xis Malm6 d - ström, ordf., rektor för skolan rektor Maria .Aspman, fröken K. Hesselgren, fru D. Hubner, fröken S. Löf, fru S. Qvarnström, fröken A. Thorstenson.
Sjukvårdskommittén i Stock- h o l m: fröken S. Ulrich, hedersordf., fru R. Schurer von Waldheim, ordf., fröknarna B. Almqvist, I. Blomstedt, K. Fjetterström, M. Leijonhufvud, doktor R. Nawlér, pro- fessor G. Söderlund, fröken B. Wellin, frö- ken G. Meuller, byråförståndarinna.
Ovriga sjukskoter&amp;ebyråers e styrelser: i G ö t e b o r g: doktor L. Wolff, ordf., doktor P. Arnell, doktor E. Belfrage, fru B. Burman-Andersson, fröken E. Dickson, daoktor Gärda af Geijerstam, fru E. Jansson, fröken A. Lönnerblad, fru M. Mannheimer.
i U m e å: doktor W. Möller, ordf., fru- arna E. Grafström, G. Hellström, E.
Lind- gren, doktor P.
G. Lundgren, kyrkohe * E. Silén, fru 0.
Wiklund, fröken 9.
Öqvist, syster A. Markow, byriiföreståndarinna.
i L i n k ö p i n g: doktor T. Theorell, ordf., syster A. -- Johansson, doktor L. Möl- ler, landskamrerare E. Sthrck, syster A. Svensson, fru E. Söderqvist, fru E. Tiselius, och fru M.-L.
Lundberg, byr %förest&amp;nda- rinna.
i J ö n k ö p i n g: fru K. Bendz, ordf., fröken E. Aulin, syster E. Engström, dok- tor A. Eurén, fru A. Lundberg, doktor 0.
Sörensen, syster A. Andersson, byråföre- ståndarinna.
i V a s t e r å s: landshövding W. Mur- ray, ordf., rektor Hj.
Rosson, doktor G. Fjellander, fru H. Silverstolpe, sjukvardare J. O. Wass, syster F. Andersson, byraföre- ståndarinna.
Suppleanter: doktor A.
B ju- re, stationskarl K. Ingemarsson, syster H. Nordell.
i F a l u n: doktor J. Waldenström, ordf., syster 0.
Granath, syster G. Lund- ström, fru M. Nisser, grosshandlare Nord- kvist, doktor Sjögren, syster G. Söder- ström.
.
Suppleanter: kommunalkamrer Backelin, fru Zethelius.
centralt ltige vid Stortorget.
Enkelrum fr. kr.
4.50-7.- Dubbelrum,,,, 7.50-12.- Inneh.
Mia Berglind.
U l a försedda med varmt och kallt vatten.
Telefon.
Medlem avFredrika=Bremer=Förbundet Läs- och skrivrum, bad.
i S u n d s v a l l: docenten E. Ljung- gren, ordf., redaktör G. Gustafsson, doktor G. Hedberg, instwktionssköterskan M.
Lind- gvist, fru M. Strömberg, fru I. Warn, frö- ken S. Markow, byråföreståndarinna.
Supp- leanter: fru M. Johansson, fru R. Wallner.
i ~ ' r l a s t d: doktor S. Örström, Ordf., syster A.
Jonsson, fru E. Lovén, fru L. Petd tersson, f r u H. Severin, doktor J. Svens- son.
i Ö s t e r s u n d: doktor A. Odelberg, ordf., fru G. Cederberg, fru E. Johansson, syster G. Lidman, fru R. R,omanus, fru S. Söderberg.
.
.
Kommittén för Fleetwoodska f o n d e n: direktor C. Juhlin Dannfelt, fröknarna ' I.
von Plomgren, E. Rappe, A. Reuterskiöld, I. Sundelius, S. Ulrich.
K o m m i t t é n f ö r H.
10.
E.
Z a n - d e r s ' p e n s i o n s f o n d: fru H.
Berg, fröknarna I. von Plomgren, S. Ulrich, K. Wall.
K o m m i t t é n f o r k v i n n l i g a kon- t o r i s t e r s s e m e ' s t e r f o n d: frök- narna S. Laurell, M. Lindgren; E. Rheborg.
Kommittén f ö r Hedda Karl- h o l m s r e k r e a t i o n s f s o n d: härads hövding E. Carlgren, fru R. Schurer von Waldheim, advokat Mathilda Stael von Holstein, fröken A. Thorstenson.
; Kommittén f ö r granskning a v l å n e h a n d l i n g a r: direktör C. Juhlin Dannfelt, advoaat Mathilda Stael von Holstein, fröken A .. Thorstenson.
K o m m i t t é n f ' ör s o c i a l upp- l y s n i n g ~ v e r k s a m ~ h e fru t: K. Fjäll- back-Holmgren; doktor Gulli Petrini, frö- ken A. Thorstenson.
a Gör prappqgaiuda fG: r F.-B.-F: s stravan- dem!
Sök att nå aven ungdomen!
En höjd medlemssiffra a r under nuva- rande förhållanden e t t livsvillkor för F.- B.-F. och dess fortsatta verksamhet!
, s:t Ansgarsboden9 Malmskillnadsgatan 7, S t o c k h o l m C.
Postgiro 56537.
- Telefon 10 96 92.
BesiWln.
mot tagas.
Postorder ombesörjes.
Biista inköpskälla för kristlig konst i.
alla utföranden.
.
.
S v a l ö f s k r e t: s e n höll sitt års- möte den 15 febr.
1934.
Styrelsen omvaldes.
Efter f örhandlingarna vidtog samkväm, som formade sig till en ungersk afton, var- vid fru Manzy Nilsson, Svalöf, iklädd ung- ersk nationaldräkt, berättade om sitt hem- land, Ungern.
Sedan.
sjöngos ungerska sånger, musik följde, ' och fru Nilsson dan- sade några ungerska nationaldanser.
.
Den 23 april samlades kretsen till hand- arbetsaf ton.
Fryarna Gunhild Forslid - och Emy v. Sydow, som representerat kretsen vid jubileet i Stockholm, skildrade mötesda- g a m a med sådant liv och intresse, att alla hade en känsla av a t t ha varit med.
, l~retsen ' anordnade den 5 maj - just som magnoliorna.
.blommade - en utfärd i strålande väder med talrik anslutning till B o r å s: f r u Lisa Holmström.
G ö t e b o r g: .fröken Elsa Dalman,.
fröken Ingrid Holmblad.
.
K a l m a r: fru Margit ~ e r ~ ~ r fru en, Nelly Johansson.
L u n d: fil.
mag. Lillie Larsson.
S t o o k h o l m: fru A. Lindh-Hygrell, fröken ' Dagmar Michelsen, kominendörkap- ten Henning Muhl.
Lundakretsens konvalescent- h e m i E s l ö v fick den 7 juli mottaga besök av kronprinsessan Louise.
Sedan hon besett hemmet uttalade hon sin förståelse för dess uppgift och sin uppskattning av den hemkansla, hemmet gav.
E n person i Eslöv lämnade omedelbart en summa soni grundplåt till en fond till minne av besöket.
.
AU~~OIII Ujijlkl~fl &amp; [: l i,.
[, * Tapeter Malmtorgsg.8 stock ho I m
Alnarps trädgårdar, vilka f örevisades av ' fru Else Dahl m. fl.
e rån Alnarp stalldes färden till Bara härads hembygdsgard, Bur- lövs gam1.a prästgard, där f r u Signe Fors- berg, Akarp, mötte och med levande intres- se förevisade.
.
g %rden och den underbart idylliska trädgården med sin jattekastanj och sin doftande örtagård.
V a r b e r g s k r e t s e n anordnade den 29 maj i strålande vader en utflykt till Akulla.
Färden företogs i biiss genom.de vackra bygderna forbi Klev och.
Ottersjö, som besågs.
1.Akulla gjordes halt, och där .redogjorde f r u Karin Sundh för årsmötet i Stockh.olm och gav en levande bild av de minesrika dagarna.
.
Y s t a d s k r e t s e n sammanträdde å restaurant Kronan d.
11 maj.
Fru Clary Schultz lämnade darvid ett utförligt, in- tresseväckande referat från årsmötet och jubileumsfestligheterna i Stockholm.
Sedan behandlades en del föreningsangelagenhe- ter.
Ordf. fröken Elin Strandberg medde- lade, a t t kretsens stipendium å 200 kr.
till- delats fröken Brita Sundén for fortssatt ut- bildning i barnavård .. Vidare bestämdes a t t en gemensam utfärd med Tomelilla- kretsen skulle företagas till Bosjökloster: E t t trevligt samkväm avslutade samman- trädet.
.
-- I Danmark har den första kvinnan kom- mit in i utrikesdepartementet för a t t kun- n a avancera p % diplomatbanan efter som- ma grunder som mznliga kolleger.
Pion- jären a r cand.
polit.
Nonny Hartnach.
Det lär ej dröja länge förrän även Paris f å r sina.
kvinnliga poliser.
M. Langeron, polisprefekten, ä r i alla händelser valvil- ligt stämd till saken.
Polen har en kvinnlig delegat i N. F. 15 kvinnor äro medlemmar a v riksdagen, 283 sitta i stadernas styrelser och 18 i pro- vinsernas f örvaltningar.
Potens-första kvinnliga läkare var Anna Tomaszewicz-Dobroska, som skrev sin dok- torsavhandling om örats fysiologi och började praktisera i Warschau 1873.
Ron dog före världskriget.
Nu äro 1.5 proc.
av Polens lakare kvinnor.
!
I h &amp; n s kommunala råd sitter efter de senaste valen 21 kvinnor.
Sovf etryisslands finansdepartement .har i m: me Yakovleva fått en ny finansexpert.
I Porto Rico har mrs.
Eliza Dooly ut- nämnts till immigrationskommissionar - forsta gangen en kvinna bekliider detta ämbete dar.
I Bhangahi finns ett bankföretag, lett av kvinnor, Women ' s Commercial and Savings Bank.
Mrs.
Nyien Sok-Wo, chefen, börja- de som springflicka.
Tidskrift för den svenska kvinnorörelsen, utgiven, av FREDRIKA-BREMER- - FöRBU,NDET.Redaktör: M a r g a r e t a v o n K o n o w.
Samtliga förbundsmedlemmar erhålla tidskriften.
, Icke-fö.i.bundsmecElemm prenu- merera å ntirmaste postanstalt eller i bokhandel.
Prks för postuppl.
: 1 / 1 &amp; r kr.
5: -, 1 / 2 %r kr.
2: 715.
L ö s n u m e r 50 öre.
Redaktion och egpeditiw: 48 Kbra- bergsgatan, Stockholm.
Redaktionstid: tisdagar och f ~ e d a g m kl. 1-3.
Telefon: 20 48 50.
Expeditionen: kl. 11-4 v w j e söckendag.
Telefon: 20 48 50, 10 27 62. m m Kvinnliga Medborgarskolan vid Fogelstad.
m I m m w m Historia med statskunskap, psykologi, kommunalkunskap, mötesteknik, diskussioner över aktuella politiska och sociala fragor.
Gymnastik och sang.
En höstkurs p % 22 dagar 4 4 6 okt.
Intrtadesuz ' llkor: a t t vara vid god hälsa ' och a t t ha fyllt 25 %r.
Stipend&amp;r h m n a s ö h s.
Begär pro- spelct hos Rektor HONORINE HERMELIN, Fogelstad, Jzclitu.
m, m m D m m m ~ m m m m m m m m ~ m m m m m m m m m m m m ~ m m m m m m m m m ~ ~ m ~ m m m m ~ ~ Vinterkuza, l okt.-15 maj, NANLIG FOLKRÖGSKOLA med praktisk och teoretisk undervisning bl.
a. i moders- målet, historia, samhällslära, engelska (valfritt), gccgrafi, faltmatning, byggnads- ritning, bokföring.
KVINNLIG FOLKHÖGSEOLA.
Undervisning i alla arbeten, som förekomma i ett hem: matlagning, bakning, konservering, söimnad, viivnacl, knyppling.
o. dyl.
Sjukvård och barnavård.
- Utom de vanliga folkhögskoleämnena aven kristendoni.
Kurserna iiro så lagda, a t t de 1Rmpa sig utomordentligt val för inträdessökande till sjukhus, seminarier o. dyl. Sjöviks folkhögskola - hiirligt belägen vid Dslalven - eybjuder trevliga elevrum och god omvårdnad.
Omkostnaderna äro mycket l %ga, Statsstipendier och stipendier u r Aqvists m, fl.
f,onder.
Prospekt och na,rmare upplysningar från Olof Hammar, Sjövik, FOLKÄRN ' A,
