# ID: svediakorp-per2940
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1934
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 18,100
# sentences: 1,168
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Kantat vid F.-&amp;F: s 30-Arsfest.
Av Anita Nathorst och Os- t .kar .LinClberg.
Vad förbundet vill.
Av Thyra.
, Kullgren.
...
' 1884-1934.
Fredrika-Bremer- Förbundets " tillblivelse och utveckling.
A v M. v. K-w.
Förbundsstyrelsen 1884 och 1934..
~tipendieinstitutionen - hjälp till sjalvhjälp.
Av Ebba von.
.
Eckermann.
F.-B.-F. och sjukvarden.
Av Ruth Schurer v. Waldheim.
imf forsa, en lanthushailning- ens högborg.
Av Elsa - Dyrssen.
O h Apelryd.
Av Axel Mörner.
Forbundets yngsta institution.
Av Karolina Widerstram.
Kvinnosaken ur manlig syn- vinkel.
Enquete.
.-.
- .-: Reflexionei kring ungdomen. '
och tiden; Av Frances Finn:
betyder i milngens ekonomi ~vEör&amp;krin~s~reminen.
men försäkringsbrevet .kan.
.
för de efterlevande betyda skandinaviem största Aktiebolaget ~urd-in-magasinet.
.
~lrrnah~rk.
Telefoner: ' i 675069, 61 2983 ' STUREPLAN 2, STOCKHOLM specialaffär för Gardiner, M a t t o r D r a p e r i - och Möbeltyger.
.
.
, penodläsnin@, individuella studier, reducerat hemarbete.
AVDELNINGAR: Lekstuga, för 3-6-Aringar, 4 förberedande klasser, 7 elementar- skoleklasser med nomalskolekomljetens.
VALFRIA KURSER I DE HöGSTA KLIASSElRNA: " gymna~iestudier ' ~ motsvarande L .l och L 2.; maskinskrivning; stenografi; hemsjukvård.
NOTTAGNING: Vard.
utom lörd.
kl. 11.30-12.
Tel. 21 55 32.
ESTER EDELSTAM.
L ~ ~ ~ ~ ~ ~ ~
KANTAT vid FREDRIKA- BREMER-FORBUNDETS SO-ARSFEST.
.
- Text av Anita Nathorst.
Musik av Oskar Lindberg.
Teol. lic. Anita Nathomt.
~bdrarna.
Livets Vi, vi V i är V i är väv har vi vävt i maktiga sköten.
ar urtidens dröm, vi är jordens hav.
vila och ro i.
lyckliga möten.
åker och kust och hem och grav.
Namnlöst, ordlöst ljuv är den makt som bär oss.
V i är släktenas evigt odödliga ro, födande nya liv ur det liv som nar, oss, eviga åkrar, dar eviga skördar gro.
Fredrika Bremer.
Hon vandrar över ungarnas blommande mark med en skälvande låga i sin hand.
Skall den tyna, skall den stiga, skall den växa sig stark, skall den lysa nya hav och nya land?
.
Skall den lysa en mänsklighets färd mot den strand, dur allting som iir bundet blommar fritt?
Hon andas över lågan, som hon bar i.
sin hand:.
" Tillkomme det rike, som ditt.
cc ' Tonsättaren Oskar Lindberg.
Vem var hon?
- En flamma som lyste, ett bud frltn en djupt fördold, fran en okänd Gud.
De v w r hon gått - vi skall f6lja dem mot ett okänt mål, mot ett osett hem.
I / ád var hon?
- En dröm, en stigen?
Du skall veta det om du g&amp;z viigen, om du vågar, att älska ditt hatda liv, om du v.dgar att följa det budet: - Giv, giv ut vad du ar, vad du iiger, utan fr&amp;ga om lön, om att f &amp; igen.
Då ar du den skapande gudas viin, och han talar till dig som sin like i de levande s j ~ l a m s rike.
De fåglar,.
som bådar gryningen, flyger med latta slag.
Skall deras mjuka vingar &amp; &amp; s av en klarare morgondag?
- Vi har @ tt vilse i hårda &amp; r. Vagar vi ana en mjukare var, racka varandra h6aderna tvärs över haven och Edinderna?
Vi&amp;gar vi, mitt i vart ödes strid, stanna och lyssna och lysa den fiid viirlden behöver och langtar till mer än den anar och vet och vill?
Makt - ar den eld, som f6rtiir oss, ' kärlek - är guden, som bär oss.
89 HERTHA 1 VI,vi Hr urtldene drijm,vi Br fl, i. lyckllga in8ten.
r Jordens hav.
V I ' Br v i l a och ro VI a r bker och k u ~ t och hen och grav.
.I: VAD F.0-RBUNDET VILL.
a r Fredrika-B,remer-Förbundet nu '.
fullbordar sitt första halv- sekel; ä r det naturligt,.
a t t man stannar ett ögonblick ooh ser tillbaka på de gAngna Arens arbete och stra- van.
Femtio å r äro en lång tid för en förening.
Den har länge sedan lam- nat bakom sig de mera trevande barndomsåren och aven den av ini- tiativ sjudande ungdomstiden.
och stAr nu i sin medelålders .fulia kraft.
Den g6ngn.a tiden har varit full av liv - och kamp och stark utveckling.
Vad förbundet satt som sin uppgift framgår av första paragrafen av dess stadgar.
Den lyder: " Förbun- ' -, Av.
Thyra Kullgren. '
I det, som bar Fredrika Bremers till fortsatt utveckling förpliktande namn; vill samla svensk,a kvinn0.r .tifi gemensamt samhallsarbete,.
befordra, deras duglighet och känsla a v a n s v &amp;, som medborgare, uppfostrare och arbetare inom olika områden samt
-.
.
verka f ör f örbättrande av kvinnans stallning i hem, samhälle och stat.
Förbundet a r politiskt neutralt. "
Har F.-B.-F; också kunnat för- verkliga detta sitt program?
Jag tror, att var och en, som något följt med de gångna årens stora samhälls- problem och tillika lart kanna för- bundets verksamhet, måste svara ja p % den frågan.
Förbundet har på ett synnerligen klokt och målmedvetet satt oavl %tligt arbetat på att höja och hjälpa de svenska kvinnorna inom en mängd olika arbetsomrhden och att förbättra deras stallning i hem, sam- hälle och stat.
Detta arbete har ock- s % krönts med stor framgång, fastan naturligtvis Atskilligt AterstAr att vinna.
Förbundet, som symboliskt tagit Fredrika Bremers namn, har haft den lyckan att från början le- das av ansvarskännande kvinnor, vilka själva stått på höjden av sin tids bildning och vilka oegennyttigt och - med uppoffring av tid och kraf- ter sökt handla i Fredrika Bremers anda.
De fordrade liksom Fredrika Bremer; att kvinnorna skulle fostras till vidare blick på samhällets upp- gifter och att de med en känsla av värdighet och ansvar skulle fora med sig in i det offentliga livet ett dittills f rammande begrepp, sin kvinnlighet.
De uttalade redan .den tanke, som sedan upprepade g %nger betonats, tanken, att kvinnan just genom sin egenart, genom sin olikhet med man- nen h a r 1 en uppgift att fylla i samhället.
Med iver och entusiasm tog F.-B.-F. det.
ena initiativet ef- ter det andra för att skaffa de unga flickorna utbildningsmöjligheter av olika slag samt tillträde till allt fler arbetsområden.
DarpA kan en histo- rik över de gångna; årens verksamhet lämna talrika exempel.
Nar kvin- norna sålunda kommo in pA många viktiga och ansvarsfyllda arbetsfält, var det naturligt, a t t de kände behov av den fulla medborgarrätten, och F.-B.-F. deltog därför i bildandet av " Föreningen för kvinnans politiska rösträtt ' ' ooh stod stödjande vid den- na förenings sida under alla de ar- betsfyllda åren intill den dag, då kvinnorna ställdes lika med mainnen i medborgerliga rättigheter och plik- ter.
Rösträtten hade för dem .ej varit målet i och för sig, den var det efter- strävade medlet, för a t t kvinnorna skulle f % med mannen dela ansvar och arbete för fosterlandets val.
Det var kvinnornas tro på att samhallspro- blemen böra belysas ej blott ur man- lig utan även ur kvinnlig synpunkt för a t t kunna ses verkligen mansk- Iigt, som gjorde dem outtröttliga och segervissa i sin kamp.
Anna Wh-it- lock uttryckte kvinnornas önskan med orden: ' +Med mannen för foster- landet. "
Samma tanke har jag .f iinnit i ett privatbrev fr %n Fredrika Bre- mer, skrivet för T0 %r sedan, nsmli- gen i febr.
1864.
Hon skriver: ".
.
Man och qvinna mAste afven har vara ' hvarandras hjelp.
Den stunden skall nog komma, då de så skola stå tillsammans verksamma i alla högre fr %gor f ör mensklighetens bästa.
Men ännu a r den icke kommen, %t- minstone icke i ' form av rådplägande församling inom vårt land, och kan- ske upplefver jag icke dagen då den så kommer.
. "
'.
.
-, 91 HERTHA Förbundet kampade således f ör Vårt nu jubilerande förbund kan den politiska rösträtten, men det har med en känsla av tillfredsstallelse och aldrig brutit mot bestämmelsen i tacksamhet blicka tillbaka på de stadgarna a t t vara politiskt neutralt.
gångna årens arbetsresultat, och det På grund av denna sin karaktär har kan aven med lugn ooh tillförsikt det sin givna uppgift att samla olika skåda framåt mot fortsatta stora politiska kvinnoorganisationer och uppgifter, som iiinnu vänta på sin andra kvinnoföreniqgar for att dis- lösning, och mot nya problem, som kutera gemensamma önskemål för med all säkerhet vaxa fram under kvinnornas stallning inom olika ar- årens lopp.
Alltjämt miste också liv- betsområden och eventuellt samfällt givande impulser utg % från centrum arbeta för dessa önskemåls förverk- till de m %nga punkterna på periferien ligande samt också anordna behövlig f ör att.
väcka och vidmakthålla kans- upplysningsverksamhet ute i landet.
lan av det ofrånkomliga ansvar, som För dylik verksamhet äro förbun- vilar p % varje myndig samhallsnied- dets många kretsar särdeles lämpliga lem.
Förbundets skolor, institutioner organ.
och kommittéer ge en bakgrund av Det a r en lycka för vårt land a t t soliditet å t hela förbundsverksam- aga denna starka, politiskt neutrala heten, och de många livaktiga för- f örening, som håller samhallsintres- bundskretsarna, som var på sin ort set vaket bland kvinnorna ute i skilda arbeta för förbundets syften, ha ver- landsändar och som manar dem a t t kat, att F.-B.-F. i denna-stund a r en söka sattta sig in i de många problem mycket stor och omfattande riksor- av politisk och kommunal natur, som ganisation.
Inom överskaldlig fram- särskilt beröra kvinnorna och hem- tid komma arbetsuppgifter icke a t t men.
Hur värdefullt a r det ej också fattas, och arbetsvilligheten är stor för Sveriges kvinnor att i förbundets på alla poster.
Må därför Fredrika- centrum i Stockholm hava ett vak- Bremer-Förbundet un ' der ständigt samt öga och ett lyssnande öra, som ökat förtroende från allmänhetens iakttaga allt, som göres - eller un- sida f % aven.
i framtiden utföra sin derlåtes - i frågor rörande dem och ideella och praktiska verksamhet.
till deras arbete, e t t centrum, som vid fromma.
för de svenska kvinnorna behov för &amp; deras talan inför myndig- och deras insats i samhallsarbetet!
heterna och som genom sina institu- Och m % det alltid förbliva ett enande tioner kan ge bildniqgssökande unga band ' mellan socialt intresserade flickor från hela landet r %d och led- kvinnliga .medborgare över hela ning samt ekonomiskt stöd.
landet!
.
!
Thyra Kullgren.
.
är strömming i olika former en om- tyckt ' rätt.
Nästa g i n g Ni har nigra vanner hemma s &amp; bjud dem p &amp; iittiksströmming inlagd i FALU- ATTIKA och Ni skall f &amp; se hur förtjusta de bli.
- -
Fredrika- Margareta von Konow.
Freddka Blremev.
IM p VINNANS INTRÄDE IN- om samhallsordningens om- råde betecknar en högre uppfattning af den menskliga person- ligheten och bildar derför den vikti- gaste .epok i mensklighetens inre hi- storia. "
Tanken a r Erik Gustaf Gei- jers.
Med samme hävdatecknares be- .kanta yttrande: Sveriges historia a r dess konungars för ögonen skulle man aven med risk att göra sig skyldig till överdrifter våga påstå, att den svenska- kvinnarörelsens historia a r Fredrika - Bremer - Förbundets.
En mycket stor.
del av aran till att kvin- nan, tidigare stavad med q, verkligen ' kunnat göra sin entré p % samhalls- ordningens område, dar hon ej längre rör sig med debutantens osäkra steg, tillkommer nämligen Sveriges äldsta kvinnoförbunld - med undantag för den mera speciella " Föreningen för vilket i gift qvinnas eganderatt " Ar tillryggalagt sitt första halvsekel, präglat av outtröttliga strävanden för uppfyllande av rättvisa krav.
Men låt oss börja från början och inom ramen av ett begränsat spalt- utrymme söka teckna huvudkontu- rerna av tillblivelse och utveckling, så som de utläsas ur gulnade tid- ' skriftsblad och u r handlingar, som ' - ' bara aktualitetens prägel!
De gulna- de bladen talja om Fredrika Bremer, den adla föregangerskan, som ba- nade vägen och bröt den olandi- ga marken, och om Sophie Leijon- hufvud Adlersparre, den kloka, vid- synta Esselde, som fortsatte vand- ringen i den steniga terrängen för att kunna skänka sina landsmanin- nor ett rikt livs förpliktande testa- mente.
Ty testamente benämner hon just i ett samtal .med sin goda van Fredrika Limnell planen på det för- bund, som hon skulle komma att bil- da, och vad planen beträffar ville hon " derför gerna ha den s % klokt och praktiskt uttänkt som möjligt ".
1859 hade Sophie Adlersparre till- sammans med Rosalie Olivecrona startat Tidskrift för hemmet, " till- egnad den svenska Qvinnan ", och dar- med hade den svenska kvinnorörelsen fatt ett officiellt språkrör, vari miss- f örh.ållandena kunde piitalas, reform- planer dryftas.
Ett och annat fram- steg hade dessförinnan noterats, s % t. ex. att ogift kvinna p % vissa vill- kor kunde bli myndig vid 25 års %Ider enligt ett beslut av 1858.års riksdag och en frukt av Fredrika Bremers - " Hertha ", men m %nga önskningar kvarstodo ouppfyllda.
Behovet av BERGS VILOHEM 8ppnaas ' ' dem ' A &amp; m &amp; Vilohemmet ar inrymt i tvenne slottsfl ?dglar, omgivna av stor, naturskön park, med underbcvrt vackert iäge vid Bråvikens södra strand, 3 tim. med Angbat och 40 min.
med bil från Norrköping samt 15 min:med bil från Ostra Husby järnvägsstation.
Tillfalle till varma o. kalla bad.
Inackorderingspriset 7 kr.
fik ensamt mm o. 6 lur.
för delat.
Närmare medd.
Fru HANNA LINDMARK, Margareta HushAllsskola, Norrn~almstorg 1, Sthlm.
kvinnornas intellektuella uppfostran var alltjamt lika stort och möjlighe- terna till kvinnornas självförsörjning lika bristf alliga.
" Anledningarne till den ' ogifta qvinnans bristande utva- gar till sjelfförsörjning ligga dels i qvinnans nuvarande uppfostran; dels i de hinder, som lagstiftningen ännu .lägger för ett fritt användande af hennes.
arbetskrafter ", läser man också, i tidskriftens första årgång.
I de orden ligger nästan kvinnorörel- sens hela motivering!
ökad upplys ' ning bland kvinnorna var också forsta punkten på .det program, som de båda redaktriserna i Tidskrift för hemmet följde.
Under .tiden öppnades allt flera arbetsom- råden för kvinnorna.
Högre ' lararin- neseminariet inrättades 1861, Aret därpå statens normalskola för flic- kor, 1864 borttogos villkoren för ogift kvinnas myndighet, varefter den Xommunala.
rösträtten ocks % blev hennes.
Kvinnor fingo bli fältskärer, organister och tandläkare, kommo in vid telegrafen, posten och järnvägen, blevo adjunkter vid seminarier, fi * tillträde till Gymnastiska centralin- stitutet .och Fria konsternas akademi.
Den ekonomiska s jalvständigheten hade med andra ord.
kommit inom nära räckhåll - för den ogifta kvin- nan.
För den gifta var den däremot alltjamt en chimär.
Och därför bil- dades 1873 av bl.
a. Lars Johan Hierta och hans dotter Anna den ovan nämnda " Föreningen för gift qvinnas e,ganderätt ", vilken sederme- r a .utvidgades till att främja aven andra av myndigheter beroende åtgär- der, som kunde bidraga till a t t för- bättra kvinnornas ställning.
För Esselde framstår emellertid.
vid denna tid allt tydligare nödvan- digheten av en mera omfattande or- ' D.RKK.
ganisation för lösande av de brän- nande problemen, ett stort förbund över hela landet.
Hennes planer bör- ja mogna.
Redan 1880 i samband.
' med frågan om Tidskrift för hem- mets fortsatta existens ha de aktua- liserats.
På hösten 1883 tages frå- gan upp " inom en liten krets av sa- kens närmare vanner ", Esselde .son- derar terrängen, samlar påföljande ' höst sina trogna till ett möte i Läse- salongen och kan småningom tillsan- da ett antal intresserade en inbjudan till Överläggning.
.. Dlenna inb j udan, åtföljd av ett programutkast samt en artikel av Essel ' de aqgående stu- - die- och yrkesstipcihdier för flickor, a r undertecknad utöm av henne själv av fruarna Ellen Anckarsvärd, Fred- ' rika Limnell, doktor Ellen Fries, riksantikvarie Hans Hildebrand ' och förbundets doktor Gustaf f3 jöb ' erg, _..
- faddrar.
Ännu finnas i behåll n %gra gulnade pappersblad med anteckningar av fru Adlersparres egen hand rörande de svar, som ingått fr %n åtskilliga in- bjudna, namngivna personer.
.
Flera av ' dessa visade sig förstaende, men n %gra svar andas både motstånd och skepticism.
En professor anser så- RAM LO SA^ Sveriges förnämsta naturligt alkaliska vatteg Akta endaat med videtiiende varumärke pH etiketten.
lunda " saken vara !bra men tror qvin- liga ungdomen föga skattar dess för- delar.
Menar, att unga qvinnor sak- na håg ch förmåga att arbeta. "
E n yngre jurist ställer sig avvisande.
" Han tviflar p % nyttan.
Afskyr mö- ten.
Afråder att med stipendier upp- muntra till studier.
Viktigast, att f lickor uppmuntras att försörja sig p % Men inkomst, tills de giftas. "
(In- om parentes sagt blev denne mans döttrar sjalvf örsörjande, en av dem t. o. m. en framstAende akademiker, och deras .far torde för länge sedan ha frångått sin gamla ståndpunkt om kvinnans uppfostran.)
Efter utfärdandet av kallelsen, följ- de den 22 oktober, alltjamt 1884, ett förberedande möte i fru Limnells sa-.
long, dar det blivande förbundets sju.
programpunkter ytterligare diskute?
.
rades och man enades om att ge det Fredrika Bremers namn.
Kort efter konferensen i Lasesalongen hade Es- selde givit offentlighet %t de stora dragen .av sin förbundsplan i en .till Stockholms Dagblad insänd och med rubriken " Qvinnof r %gan och associa- tionen " dar införd artikel.
Det av- görande steget för att, som det hette i programmet, " främja en sund och lugn utveckling av arbetet för kvin- nans höjande " togs den 3 december, som blev förbundets föde1seda.g.
.
Det var en representativ samling, som den kvällen mött upp i Läkare- sällskapets sessionssal, den l %g d % ännu vid Jakobsgatan.
På estraden s %g man inb judarna, och f iirhandl ing- arna inleddes av Esselde med ett an- förande, som hon kallade " En öfver- blick af arbetet på den svenska qvin- nans f ram %tskridandeV och vilket, alltjamt med god beh %llning, kan 1a- sas i sista årg %ngen av Tidskrift för hemmet.
" De gamla arbetarna rniiste Biockholm &amp; a. "
En styrelse på 24 personer utsågs, ordförande blev riksantikvarie Hilde- brand - en kvinnlig ordförande var d % ännu någonting otänkbart!
- och det nyföd.da f örbundet fick sin första fasta men något blygsamma centra.la punkt i ett litet hörn i Slöjdförening- .ens museum, Brunkeberg 15.
Det grep sig genast an med att söka " ~1 % bro mellan idé och handling ".
Re- dan före julen 1884 manifesterade förbundet sin tillvaro genom en liten utställning av särskilt utvald barn- och ungdomslitteratur till stöd vid julköpen.
Detta låg visserligen n %got vid sidan om den egentliga uppgiften men gav i alla fa.11 upphov till för- bundets bokkommitté, som skulle komma att verka tv % decennier fram- %t.
Betydligt viktigare var organisa- tionen av förbundsbyrån, som redan från början blev det centrala am- betsverk, man tänkt sig, dar verk- samhetens alla tradar löpte samman och därifrån impulserna utgingo att omsatta förbundets stadgeparagrafer i praktiken.
Detta gällde ej minst den första: " att under kraftig sam- verkan av erfarna kvinnor och man inom så vida kretsar av v %rt land som möjligt verka för en sund och lugn AJB, Schne~aderr &amp; Ernd WaIEpiis Wasangatan 48. bereda jorden for de nya; odlingsar- betet f %r aldrig stanna ", säger hon däri och om förbundets syften bl.
a.
" det vill, siisom ett äkta barn af sin tid, med associationens hjelp arbeta för praktiska uppgifter samt med det tryckta ordet verka för sina syften.
Det vill med andra ord si % bro mel- lan idé och handling, teori och prak- tik: - Det vill blifva en lefvande minnesvård öfver Fredrika Bremer genom att fullfölja den höga uppgift, hon gifvit oss i arf, den att med den sanna f~igörelsen bemrnpa den fal- Tel. 809868.
Bouppteckningar, Boutredningar, Arvetvister, ~estarnerken, Bo- och ~lktenskapsskilnader, Upps.
av köpehandlingar, Bolagsbildning m m.
Förfrhgningar besvaras orngbende.
Oilssm Agnegatan 34, S t o o k h o l m. Tel. 53 12 49, 50 77 82.
ARBETEN I TENN: Konstindustriella artiklar, lamp- liga soni hedersgåvor och sportpris.
Glassforinar, mar- sipanforrnar, patentkork m. m.
-
utveckling av arbetet för kvinnans höjande i sedligt och intellektuellt s h a l som i socialt och ekonomiskt hänseende ".
- Ratten till de bada epiteten sund och lugn har f örbundet aldrig förverkat, och detta har man i mycket hög grad a t t tacka de framsynta .personer, som lett för- bundets öden.
Riksan- tikvarien Hildebrand ef- terträddes 1903 som ordförande av fru Agda Montelius, - född Reuter- skiöld, vilken redan fr %n å r 1894 kan sagas ha varit den egentliga ledaren, ge- nom sina djupa insikter p % samhal- lets olika omrhden och sin nobla per- sonlighet en den svenska kvinnosa- kens representant i dess allsidigaste bemärkelse, klok, varmhjärt.ad och energiskt offrande tid ' och krafter p % kvinnosaken.
Då hon 1920 dog, hade förbundet förmånen a t t.
som hennes efterträdare få rakna förutvarande v. ordföranden, fru Lizinka Dyrssen, f. af Ugglas, vars varma intresse och oegennyttiga insatser .för den gemen- samma saken gjorde henne val skic- kad på den ansvarsfulla posten.
Som chef för b y r h, förbundets arbetscen-.
trum, * finna vi under det första året fröken Mina Forsell, efterträdd av fröken Gertrud Adelborg, outtröttlig; initiativrik, energisk.
Då denna 1907 drog sig tillbaka, upptogs hennes mantel av fil.
kand. Axianne Thor- - stenson, varigenom, FBF tillfördes en eminent kraft.
Värdigare efterträdare på denna för hela verksamheten så ytterst viktiga post kunde Gertrud Adelborg näppeligen ha fAtt.
Vakna och nitiska sekreterare ha under de F r å n F.-B.-B ': s 2 0 - h m ö t e.
siitande i mit- t e n A g d a Montelius och Gert &amp; Adelborg.
g %ngna Artiondena stått vid ordfö- randenas sida, först fru S. Whitlock, som följdes av fröken Anna Roos.
Den viktiga sekreteraresysslans för- nämliga traditioner upprätthöllos och utvecklades därefter av fröken Sigrid Ulrioh under femton år, av fröken Anna Gustafson, t. f. under tv % Ar, av fröken: Signe Laurell, tills.
Stipen- dieinstitutionen 1916 lade beslag på hennes krafter, samt fröken Ida von Pl.omgren, som sedan 18 år med han- givenhet främjar förbundets ' skif- tande intressen.
Men lat oss nu återgå, till förbun- dets utveckling!
I en dublett vid Lil- la Vattugatan 19 hade den unga sam- manslutningen fått ett nytt hemvist,.
dar enligt samtida hävdatecknare " fuktrosor prunkade p % väggarna och mögelsvampar sköto upp under s-kriv- borden ".
Men lokalens rika vegeta- tion tycktes i alla fall.
ej menligt ha inverkat på arbetslust ooh initiativ- kraft: det går raskt framåt med star- tandet av förbundets upplysnings- verksamhet och platsförmedling.
En- ligt de detaljerade cirkulären fran P O R L A BORDSVATTEN dricker numera av alla ' finsmakare - -
den kiden förmedlade b y r h rad i ekonomiska, juridiska och hygieniska fragor genom välvilligt biträde av ex.: perter p % olika omraden.
Arbetstak- ten ökades ytterligare, sedan b y r h kom att disponera rymligare lokaler.
1885 flyttades husgudarna till Drott- ninggatan 54, som blev den svenska kvinnorörelsens högkvarter till 1912.
Det Aret fann byrån sin nuvarande varaktiga - stad.
vid.
Klarabergsg.
48.
Den nyss nämnda upplysningsverk- samheten st %r fortfarande p % förbun- dets program men ä r numera huvud- sakligen inriktad p % yrkesrAdgivning, och ' Atskilliga tiotusental unga kvin- nor- ha genom b y r h fått r %d och d %d o r a n d e kvinnliga arbetsområden, ut- bildningsmö jligheter, lönef örhållan- - den och arbetstillgang.
För den som onskar en eller annan upplysning om " kvinnosaken och dess landvinningar,: om kvinnoföreningar i in- och ut- landet, om kvinnornas rättsliga ställ-.
ning och lagar som röra kvinnor och. '
Från förbunds b yrdn vid Klarabergsgatan, byråf 0reståndalmnnan.s mm.
Sittande, fr. v. fröken Ida von Plomgren, fru Lixinka Dyrs- .sh, stående f r ö h Axiunne Thwstenson, - barn ar byr %n den basta upplysnings- centralen.
Byr %ns platsförmedling, som upp- hörde 1922 - privata byr %er hade under tiden gjort den mindre nöd- vändig - var ocksa livligt frekven- terad, anskaffningen av sjuksköter- skor t. o. m. i s % hög grad, att den snart nog krävde en egen byrå.
Detta ledde ocksh till upprinnelsen, 1902, av förbundets sjuksköterskebyrA i Stockholm, vilken sedan f ått efterföl- jare i fem andra städer.
I en särskild artikel i detta nummer kan man följa utvecklingen av denna viktiga verk- samhetsgren, med vilken Svenska Sjuksköterskornas Allmänna Pen- sionsförening, likaledes tillkommen på Fredrika-Bremer-För:bunc !ets ini- tiativ, st %r i intim kontakt.
Det var också genom förbundets f örsorg, soii.
en sjukkassa för lärarinnor och med dem likställda arbetande kvinnor 1887 kom till sand.
1926 beslöto emellertid f örbundets s j ukkassemed- lemmar av olika anled- ningar att uppgå i den nybildade Centrals juk- kassan Vänfast i Stock- holm.
SAval Fredrika Bre- mers som Esseldes var- ma intresse för sjuk- v %rdsf ragor har tydli- gen till fullo beaktats!
Redan IAngt före för- bundets tillkomst hade fru Adlersparre närt planer på upprättande av yrkes- och studiesti- pendier för kvinnor.
A r 1887 kunde förbundets stipendieinstitution stif- tas, ej att förväxla med en del donationsfonder, som förbundet srniining- - - Tel. 200437.
Privatrum 113363 SpHrvagn: 2, 3, 5, 9, 11 Buss: 52, 54, 57, 59, 66 Utbildar praktiskt och teoretiskt Vävlärarinnor o. Yrkesutövare och hHller kur- ser i Hemvävning.
Försgjer mattor i handknuten flossa, rya, röllakan, rosenghg samt Möbeltyger, Gardiner, Vepor Klädningstyger m. m. av egen tillverkning.
Vävgarner.
Vävstolar oeh Vavstolstillbehör, SKOLA och FORSALJNINO: Kungsgat.
70 (hörn.
av Vasag.
), 2 tr., hiss, Stockholm.
Grund.
1873.
Inneh.
Alma Jacobson.
Affärstid 9-6. b
HERTHA 9 ?J om f %tt mottaga till för- valtning, och vilkas av- kastning enligt donato- rernas bestämmelser gå, till olika ändamål och endast i ringa utstrack- ning till fö~bundets all- männa sociala verksam- het, som a r i stort behov av existensmedel.
Sti- pendieinstitutionen, som närmare behandlas i enn efterföl jande artikel, har under årens lopp utvidgats högst betyd- ligt och alltmer fått pra- geln av en nationell in- Från b ~ å n expedition.
s sittande froken Elsa stitution.
T.re andra vik- Ekström, stående fröken Louise von Rosen.
tiga verksamahetsgrenar, vilka var och en p % sitt satt reste ut för att studera förhållandena fullfölja Esseldes kloka intentioner på det omr %det i utlandet och sedan att skaffa kvinnorna större yrkesut- blev vår första yrkesinspektris.
I bildning böra i detta sammanhang detta sammanhang torde det ej hel: hämnas.
De utgöras av det på Gertrud ler vara ur vägen att framhalla, att Adelborgs initiativ 1907 upprättade förbundet med intresse verkat ocksa lanthush %llningsseminariet, senare för yrkesskolornas inrättande.
förbundet med lanthushållsskolan * vid Rimforsa, TradgArds- och lant- Vi ha har huvudsakligen dröjt vid hush %llsskolan Apelryd vid BA- förbundets administrativa verksam- stad, tillkommen 1914, och skolan för het.
Låt oss nu övergå till den minst kvinnlig yrkesutbildniqg i Stockholm, lika viktiga del, som skulle kunna be- startad 1917.
I särskilda artiklar, nämnas det mera direkta kvinnosaks- komma ocksil dessa verksamhetsgre- arbetet och som f å r sin uttömmande nar att mera ingiiende beröras, har definition i de nuvarande stadgar-.
m &amp; endast ytterligare påpekas, att nas andra paragraf, dar det heter, förbundet genom dem skapat nya ar- att " för vinnande av sina syften föl- betsfalt.
Redan tidigare hade apo- jer förbundet lagstiftningsfrågor, sö- tekarebanan ooh tradgårdsyrket tack ker pAverka den allmänna opinionen, vare Fredrika - Bremer - Förbundet vakar över de förhiillanden, som be- gjorts tillgängliga för kvinnor, och röra kvinnorna p % deras olika verk- aran av att kvinnlig yrkesinspektion samhetsfält ".
Att här gå in i detal- kom a t t införas i Sverige, tillkommer jer skulle föra oss alltför 1Angt.
D e t likaledes indirekt förbundet.
Det var.
må därför vara nog att hänvisa till nämligen med ett F.-B, .. - F.-stipendium .den mångfald utredningar rörande p % fickan, som Kerstin Hesselgren vissa kvinnliga anställdas arbets- och. "
Välsorterat lager av alla sligs Snör- makerier, såsom Band, Snören, Tofsar, Fransar, Belysningsarmatur m. m., k. m. UTSTALLNING och BUTIK Klarabergsgatan j t, S t o e k h o l m.
Telefon: 21 96 96 och I I j f 9 6.
.
I I 1
98 HEBTHA - löneforh&amp;llanden, som förbundet verkställt, de otaliga hänvändelser, som i olika fr %gor gjorts till Kungl.
Maj: t eller andra myndigheter, an- ordnandet av opinions- och diskussi- onsmöten, publicerandet av uppsat- ser, igångsättandet av enquster m. m.
Sedan " Föreningen för gift qvin- nas eganderätt ".
l895 upplösts och dess verksamhet upptagits av F.-B.- F:s kommitté för lagfriigor, har an- talet av de lagärenden, som förbun- det sysslat med, givetvis ökats.
De kunna sedan ha gällt upphävandet av mannens m %lsmanskap - .motio- ner i det ärendet väcktes 1903 i För- sta kammaren av landshövding Bo- ström och i Andra kammaren av borg- mästare Lindhagen, kommitténs f ör lagfrågor dibarande nitiske ordfö- rande - eller vigselformulärets hust- ru skall vara sin man underdhnig.
De kunna ha omfattat de tre stora frligor, som gAvo skarp relief åt 1900- talets två första decennier i svensk kvinnorörelse och på vilka förbundet nedlagt ett särskilt betydelsefullt ar- bete, nämligen kvinnans politiska rösträtt, äktenskapslagstif tningen och kvinnans tillträde till statstjänst ge- nom behörighetslagen.
Tre frligor, sqm markeras av de segerrika Artalen 1919, 1920, 1923.
Upptakten till för- bundets arbete för rösträtten kan räknas f r h det gabngna seklets sista dag, d % fö~bundet till regeringen in- lämnade den första petitionen om politisk rösträtt för kvinnor.
' För- bundet var därefter med om a t t lägga grunden till Landsföreningen för Kvinnans Politiska Rösträtt och del- tog verksamt i dess strävanden under hela den tid, rösträtten pAgick.
Äktenskapslagstiftningen var nog det komplex a v lagfrabgor, som för- bundet mest kom att syssla med.
Dess kommitté för lagfrågor stod hela ti- den i intim kontakt med lagbered- ningens enda kvinnliga ledamot, fru Emilia Bromée, mönstret för en fram- synt och begåvad medborgarinna, man arrangerade möten, utarbetade skrivelser.
Och vad slutligen behö- righetslagen angår, f örtj anar det på- pekas, att dess tillkomst främst har att tacka det initiativ till den sista utredningen, som förbundet tog till- sammans med Akademiskt bildade kvinnors f örening.
Den skrivelse, som blev resultatet av detta initiativ, inlämnades till regeringen på nyhrs- aftonen 1918.
Förr, det vill i detta.
fall säga för ett par tiotal å r sedan, vor0 de domi- nerande fr %gorna färre men större, nu ha de blivit flera men mera spe- ciella och med den internationella prägel en ny tid fört med sig p % olika områden.
Som ett exempel skulle man kunna framhalla den seg- slitna frilgan om gift kvinnas natio-.
nalitet, som under de senare åren va- rit f ÖremAl f ör f örbundets speciella intresse.
Kvinnoarbetets problem, det kvinnliga polisväsendet, moder- skapsförsäkringen och.
de socialhy- gieniska spörsmhlen ha ävenledes stått p % programmet Förbundets övervakande och opi- nionsbildande arbete har alltid präg- lats av en lugn sakligket, vilket haft till följd, att myndigheterna ej sällan lyssnat till organisationens uttalan- den - ofta utarbetade av kommittén för lagfrhgor - och den politiskt neutrala ställningen har under de- cenniernas g %ng städse visat sig vara en värdef ull tillghg.
Förbundet har ocksA kunnat glädja sig åt ett givan- de samarbete med andra kvinnoför- eningar i in- och utlandet.
Särskilt har förbundet lagt sig vinn om a t t be- Giv barnuena äkta honung p &amp; gröt och i välling i stället för socker!
Honungen innehåller.
järn för de röda blodkropparna s i m t fosfor och kalci- um för benbyggnaden, vilket konst- honung och socker ej alls gör.
Ho- nungsvatten är bättre än kaffe.
Bra och billigt bor Ni pa ' z I Stockholm Drottninggatan 66, tel. 23 27 75 1 G ö t e b org Postgatan 10-12, tel. 7023 0 I Nor rköpiirg Tunnbindareg.
11-13, tel. 1136 God betjäning S t i l l a och l u g n t.
,
fordra de olika kvinnliga kårernas organisering genom bildandet av spe- ciella sammanslutningar.
De kvinnli-, ga kårsammanslutningarnas central; ' rad, vartill, numera ett tjugotal kårer äro anslutna och som a r ett utomor- dentligt viktigt organ, ' bildades sa- lunda 1920 uppe p % förbundets byrå.
Kvinnliga Kontorist- och Expeditför- eningen raknar också Fredrika-Bre- mer-Förbundet som sitt upphov för att n u.
taga ett ytkerligare exempel.
I det stora hela söker förbundet allt- jämt stödja kvinnorna i deras för- värvsarbete antingen det gällt eller galler att organisera kårsammanslut- ningar eller genom det talade och skrivna ordet sträcka sin upplys-.
ningsverksamhet till vederbörande chefsmyndigheter.
E n sarnrnanslut- ning av mera sällskaplig natur, nam- ligen Arstaklubben, raknar.
f örbundet som sin förnämsta fadder och, för a t t .snudda vid en annan.
sida av för- bundets rikt.
varierande verksamhet, kan namnas, a t t förbundet tidigare skött arbetet för unga flickors skydd, sedermera övertaget .av f öreningen Vaksamhet.
av den oförlikneliga Esselde, därefter en tid av Amanda Kerfstedt för att sedan i sjutton å r f å åtnjuta förrn %- nen av Lotten Dahlgrens skickliga och underhållande penna.
1907 ef- terträddes hon av Ellen Kleman, vars stora hängivenhet f ör kvinno- saken under tjugofem år satte sin sakligt värdiga prägel först på den till veckotidning utvidgade Qagny, därefter på .dess efterföljare Hertha.
1905, da ' förbundet höll sitt 20:de- årsmöte och man med, tillf redsstal- lelse kunde se tillbaka p % de gångna decenniernas oförtrutna arbete, be- slöts a t t lokalavdelningar eller kret- sar skulle bildas ute i landet.
De ald- sta kretsarna uppstodo i Malmö, Lund, Hiilsingborg, Arvika, Linkö- ping och Strängnäs.
Före 1914 fun- nos utom ett antal kretsar aven på 64 olika orter ute i landet förbunds- ombud,, vilka skulle verka för ooh sprida förbundets- ideér.
Nu, efter 30 ars ytterligare arbete, äger för- bundet 35 kretsar, den nordligaste i SkellefteA och den sydligaste i Ystad och raknar omkring 6,000 medlem- mar.
*.
Kretsarna bilda lokala arbetscentra 4lltsedan Esseldes dagar har ordet med sina egna styrelser och i övrigt upplysning haft en levande och p %- självständiga stallning.
Ofta ägna taglig innebörd i- den iubilerande or- de sig å t nagon för orten gagnande ganisationens arbete, vilket förden- verksamhet som t. ex. uppratthiil- skull också avser att, - så l %ngt möj- landet av en barnkrubba, anstallandet ligheterna ' medgiva, h j alpa kvinnorna av hemsystrar, anordnandet av stu- a t t tränga in i tidens sociala spörs- diecirklar, insamlandet av medel för mål och strävanden.
Upplysningen stipendiefonderna eller stöd jandet av söker förbundet alltjämt sprida dels nångon av förbundets sjuksköterske- genom föredrag av social och kultu- byråer.
Den sociala upplysningsverk- rell natur och dels genom sitt eget samheten a r ofta av mycket stor be- pressorgan.
Nar Tidskrift för.
hem- tydelse, och kretsarna utgöra samt met, pionjären p % området, 1885 och synnerligen utomordentliga upphörde, upptogs dess mantel som spr %krör för förbundets syften över den svenska kvinnorörelsens organ hela landet och taga aktiv del i lösan- (Forts. å sid.
102.)
av Dagny, som till 1888 redigerades ' w ', En vacker minnesgåva för Konfirmationen finner Ni i Spädbarnshemmet .EUR EN11 MINNE - .ti [[/ zÖr~nde Stockholms stad.
Elever motta as för praktisk och teoretisk nndervisning S:t Ansgarsboden, Stockholm.
i spädbarnrvfrd och vad därtill hörer.
Varje kurs varar 4 minader.
Prospekt erhålles på begäran hos hemmets Malmskillnadsgatan 7.
Tel. 10 96 92. föfeståndarinna, Skänegatan '.
118, S T O C I (H O L M.
Postgiro 66537 ' 3 ' Telefon 4031 19: Kui sen berättigar ' till inträde i Svensha Krucifix.
Madonnabilder.
vack &amp; repro- Barnsköterskeföreningen. '
duktioner. '
Riksantikvcwie Hans Hildebrand 1884-1 908.
F ~ ö k e n Mina Forsell 1885-1886.
Fröken Gertrrcd Adelborg 1886-1 907.
Fil.
k n d.
Axianne Thors- tenson 1907- Fru Sophie Whitlock Fröken Anna Roos Fröken Sigrid Ulrich 1884-1 887.
1887-1 892.
1892-1 907.
Fröken Ida von Plomgren F ~ ö k e n Signe Laurell ' 1909-1916.
Fru Elisabeth Quen- sel, Ma1m.ö.
1916- Fil.
kand.
Anna Herr- lin, Lund.
FIL lmnd.
Gerda Hell- berg, Kwlstud.
Skolförestånd.
Signe Wennberg, Hälsing.
b.
Fru Leonore.
Odqw crants, Borås.
Utrymmet lägger tyuiirr ett oover- stigligt hinder i vägen för införande av alla kretsordf örandenas bilder.
V i ha darför fått nöja oss med att låta ovanstående ' damer f öreträda kret- sarna.
Genom ätt de representera några av de äldsta av dessa, näm- ligen Malmö, Lund, Hulsing borg och Fröken Ada ' Arwed- son, Linlcöping.
.
\ F m Anna Klingberg, Gävle.
~ i n k o p h g, vidare ett par kretsar, som Im sin upprinnelse i tidigare röstruttsföreninga, nämligen Borås och Karlstad, samt slutligen den äldsta: av de norrZändska kretsarna, d. v. s. Gävle, ha v i emellertid hoppats finna, en Zämplig medelväg.
Samtidigt har ' också det sympatiska s jutalet nåtts.
a
(Forts. från sid.
99.)
det av alla aktuella frågor, som falla under förbundets vittomfattande verksamhet.
* Lotten gren, red.
a v Dag- ny 1891-1907.
F g f.
Ellen Kle- man, red.
a v Dag- ny 1907-1914, red.
av Hertha 1914- 2989.. "
reta von K o m, red.
a v Hertha Denna historik över en organisa- tion med s % rikt skiftande uttrycks- former och med s &amp; intim kontakt med levande livet som Fredrika-Bre- mer-Förbundet kan endast bli ett mycket anspråkslöst försök att teck- na konturer och göra axplockningar.
Men av dessa torde i alla fall klart framga, vad femtioaringen verkat i sann medborgaranda och i sina stra- vanden att tillgodose kvinnornas be- fogade krav p % samhällsrattvisa.
Des- sa krav äro ännu ej uppfyllda, det existerar alltjämt kvinnofriigor, om de ocks % i vissa avseenden ändrat karaktär ooh lagt sig till med en mera komplicerad fysionomi.
Så lange kvinnorna ha intressen att bevaka i samhället och p % arbetsmarknaden - var tid visar därvidlag ingen vikan- de tendens - SA länge behövs det också, en politiskt neutral kvinnoor- ganisation, som ej förtröttas.
S % länge galler det ocksa för kvinnorna att i tacksam känsla av vad Fredrika- Bremer-Förbundet uträttat till deras, till hemmets och samhällets gagn bjuda förbundet sitt ideella o &amp; eko- nomiska stöd till fortsatt gagnerik verksamhet.
Endast därigenom kun- na ett gånget halvsekels traditioner upprätthiillas och föras vidare, 1 g$-.
F. v. 0: s s ~.
a j ~ ~ ~ H ~ a ~ n d i i a ~ ~ a b e w t e ~ t s Viinner kfht %or li % %eltgg &amp; wdher m. a. Sveavägen.
40, Stockholm - Tel. 20 88 18.
S J U KSKOTERSKEUTRUSTNINGAR, GOSS- och BARNKLADER MOTTAGER BESTALLNINGAR " Hjäip genom sjäivhjäip. "
- - - Renoveringar utföras omsorgsfullt.
Skolor för utbildande av vävlararinnor och textila konsthantverkare.
Stumplan S, Sthlm.
Tel. 60 48 78, 60 48 65,
FöRBUNDSSTYRELSEN 1884.
STYRELSELEDAMÖTER: RE&amp;SA.NTIKVARIE HANS HILDE- BRAND, ORDF. FRU SOPHIE WHITLOGK, SEKR. DR CARL NYSTRÖM, ' KASSAFÖRV.
FRU SOPHIE ADLERSPARRE.
FRU ELLEN ANOKARSVARD.
FRÖKEN LILLY ENGSTRÖM.
FRÖEEN ' M.INA FORSELL.
FRÖKEN EBBA VON HALLWYL.
FRU GERTRUD A F KLINTBERG.
HOV; INTEND.ENT A. BöRTZEiLL.
BANKDIREKTÖR J.
H. PALiMZ.
DR GUSTAF SJÖBERG.
STYRELSESUPPLEANTER: FRÖKEN G. EbFVING.
FIL.
DR E W E N FRIES.
FRU TH. GYLDgN.
FRÖKEN G. HJEIiMfiRUS.
.
FR6KEN ANNA ROOS.
FROKEN A. SANDSTRÖM.
FRU.
G. W.EIDENlHIEbM.
LITTERATÖR ERNST BECKMAN: KA.NSLIRAD L. FORSMAN.
REKT.OR C. VO:N FRIESEN.
KAPTEN L.
A. HUBENDICK.
DO.CENT L.
H. ABERG.
FÖRBUNDSSTYRELSEN 1934.
STYRELSELEDAMÖTER: FRÖKEN GERTRUD ADELBOcRG, GAG- NLEF, HEDERSLED.
FRU LIZINKA DYRSSEN, STOCKHOLM,, ORDF. MED.
DR KAROLINA WIDERSTRÖM, STOCKHOXJM, V. 0,RD.F.
FRÖKEN ' THYRA KULLGREN, GÖTE- BORG, V. ORDF. ADV-OKAT MATZULDA STAEL VON HOLSTEIN, ~STOOKHOLM, KASSA- FÖRV.
FRÖKEN IDA VON PLOMGREN; STOCK-, EOLM, SEiKR.
REKTOR MARIA ASPMAN, STlOCK- HOLM.
FRÖKEN EVA FRÖBERG, STOCKH:OLM.
BYRAFÖRESTANDARINNAN AXIANN ' E THORSTENSON, STlOCKHOLM.
FRU GERTRUD TÖRNELL, STOCK- HOLM.
FRU ANNA B ' JÖRK, GÄVLE.
FRU FANNY BJÖRKMAN, NORRKÖ- SING.
FRU ASTRID GIEROW, HALSINGBORG.
FRU ELISABEWH QUENSEL, MALMÖ.
FRU STINA RODENSTAM, HUDIK- ' SVALL.
FRU GERTRUD RODHE, VISBY.
FIL.
DR HANNA RYDH, ÖSTiERSUND.
FRö !KEN INGEBORG ÖQUIST, UWEA.
STYRELSESUPPLEANTER: REKTOR ANNA SÖRENSEN, STOCK-.
.
HIOLM.
FRU MAJA .STRANDBERG, STOCK- HOLM.
FRÖKEN.
KERSTIN FJETTERSTRÖM, ST !O OXHOLiM.
FRU KARIN FJÄiLLBACK-HOLMGREN ', ST50 CK; NiOL ' M.
ADVOKAT RUTH STJERNSTEDT, ST O CK~HOLlM.
DOKTOR GULL1 PAULI, STOCKIHlOLM.
FRU EBBA ODHN.ER, STOCKHOLM.
FRU ASTRI LEVI.SSON, GöTEB.ORG.
F R U MAJA LUNDGREN, VARBERG.
DOKTOR RUT GRUBB, VAXJÖ.
REKgT ' OR MARTHA GRÖNVALL, ÖRE- BRO.
FRU ELSA LOrVfiN, KARLSTAD.
F R U W A A F GEIJERSTAM, KARLS- KRONA.
FRU TIORBORG PETRBN; LUND.
FRÖKEN GUDRUN LANaGENHEIM, MA- RIESTAD.
F R U ELLEN TISELIUS, LINKö.PING. '
' A l l t i d f ö.
r s t k l a s s i g frukt.
Drottning at.
41, Drot.tningg.
11, Regeringsg.
11, Biblioteksg.
11, Vasag.
3, Vasag.
8, Vasag.
3, Roslagsg.
3, Odeng.
73, Hallen, Ustra station, CENTRALBAN- GARDENS STORA VANTHALL, STOCKHOLM.
25h27, tasag.
44, St " !eg. '
Med.
dy C d Nyström Fröllen Can-oline Wah- Fru LiUy Hellström, 1884-1 897. rolh, 1897-1914.
191 4-1922.
Advokat M a t h i l e Stael vm Holstezn 1922-.
NYA MEDLEMMA Till god husmanskost hör
Stipendieinstitutionen - hjälp till självhjälp.
Fru Ebba von Ec- k m a n n; o ~ d f.
i stipendieniimn.de.
Ebba von ~ckermann.
ÄRSOPHIE LEIJONHUFVUD- Adlersparre hösten 1884 bildade Fredrika-Bremer-Förbundet och därmed reste en " levande minnes- vård " över kvinnorörelsens banbry- terska i Sverige, över allas vår Fred- rika Bremer, satte hon såsom punkt, n:o 1 på sitt förslag till arbetsupp- gifter för det nya förbundet bildan- det av en stipendiefond för att genom studie- och yrkesstipendier underlät- ta vägen till s jalvförsörjning för unga kvinnor.
Denna enligt vår tids uppfatttning tilltalande tanke att vilja hjälpa obe- medlade unga flickor i deras strävan- den att nå fram till bättre utbildning, möttes emellertid av den .stora all- mänheten med ett visst misstroende, och fastan Sophie Adlersparre såväl p % det förberedande mötet den 22 .nov.
som på det konstituerande sam- manträdet den 3 dec.
fått stipendie- saken antagen såsom ett av Fredrika- Bremer-Förbundets programpunxter, torde de första åren av förbundets verksamhet ma joriteten bland styrel- sens medlemmar stått tvivlande inför möjligheten att kunna väcka allmän- hetens- intresse och förståelse för saken.
Sophie Adlersparre fortsatte emel- lertid att i förbundets månadsblad Dagnys spalter hålla stipendietanken vid liv och lyckades i mars 1887 för- m % styrelsen att tillsatta en kommitté .med uppdrag att utarbeta en d a n för ~onstv&amp;rk restaureras förstklassigt.
1:ma ref.
In- o. utländsk praktik.
Hu- PORTRÄTTBESTÄLL- rnant NINGAR.
Konservator A. Liedbeck, Herkulesg.
30, S t h 1 m. Tel. 29 6882. insamling till stipendiefonder ' samt därefter inkomma med förslag till stadgar för förvaltningen av.
dessa f onder.
Nar Sophie Adlersparre några må- nader.
senare i Hälsingborg råkade Matilda Silow, skulle hon i henne finna en van ' för livet och en ovär- derlig hjälp vid stipendiebnkens om- sättande i handling.
Matilda Silow, som.
fr %n början varit intresserad av Fredrika-Bremer-Förbundet och i Malmö bildat den första filialen, flyt- tade samma höst till Stockholm, de- lade dar ' bostad med Sophie Adler- sparre och blev Stipendieinstitutio- nens första och dess syften helt han- givna sekreterare.
Med aldrig svi- kande energi besökte hon det ena la- net efter det andra, bildade länsnamn- der och satte i gang med insamling till stipendiefonder.
På så satt blev hon aven en entusiastisk budbärare för spridande av kännedom om Fr&amp;- rika-Bremer-Förbundets mål och syf- ten, och icke utan skal brukade Sophie Adlersparre kalla henne för sin oCh stipendiesakens " Nyckelpiga ", som öppnade dörrarna landet runt för en ny tids tankar och strävanden.
Det blir 50 å r i höst, sedan Sophie Adlersparre satte stipendiesaken som punkt n :o 1 på Fredrika-Bremer-För- bundets arbetsprogram och den gren, hon och hennes trogna " Nyckelpiga " med s % mycken offervillig hänförelse ympat h på det vårdträd, som bar " Torsk " hos spada barn.
En an- sedd läkare i Hessen säger: " Ho- nungen a r en fiende till svampbild- ning och därför ett säkert medel mot " torsk " hos spada barn.
Sveriges Biodlares Riksförbunds etikett ga- ranterar akta vara. '
'.
.
O av Ruth Sehiirer von Waldkeim.
Ruth Schiker k ~.
i sjukvårds- VERIGE %S HISTORIA LÄR JU vara dess konungars, och histo- rien om F.-B.-F:s sjukvårdskom- mitt6 a r i viss m %n historien om de.
vidsynta, outtröttligt verksamma kvinnor, .den haft lyckan f % till ord- den svenska kvinnorörelsens ädlaste namn, har visat sig vara sällsynt livs- kraftig och fortfar att växa vidare till gagn för v %rt lands kvinnliga ungdom.
Därför gå vid halvsekelsminnet tankar av djupaste tacksamhet till de båda örtagårdsmästarna, som för- statt att tyda tidens tecken och sökt giva de unga- vad de bast behöva, nämligen hjälp till sjalvhjälp.
Eb bu von Eckermam.
TILLÄGG.
Pörvaltningsst~rekens ordf örande:.
Anna Wallenberg, f. von Sydow, 1887-1910.
Ebba Tamm, f. Tersmeden, 1910-1913.
Regeringsrildet C.
J.
A. Wall, 1913-1930.
Justitierådet X.
E. Tiselius, 1930-1931.
Direktör Mauritz Carl Carlsson, sedan 1931.
Sekreterwe har Stipendieinstitutionen under det gilngna halvseklet blott ägt tv %, nämligen Mathilda Silow 1887-1916 samt Signe Laurell sedan 1916..
A llmiinna stipendief onden utgjorde den 31 dec.
1933 kr.
.391,898: 55.
Donationsfonderna utgjorde den 31 dec.
1933 kr.
477,440: 37. förande under denna första och sä- kerligen mest phfrestande verksam- hetsperiod.
Kommitténs första protokoll, dag- tecknat 1 / 11 1893, a r justerat med den klassiska signaturen S. L-d Ad- lersparre, och vem skulle val varit självskriven som dess första ordfö- rande om inte hon, med sitt tidigt väckta och aldrin vilande nit för att ge vårt land der av adertonhundra- talets stora upptäckt - den utbilda- de sjuksköterskan!
Följde s % fru El- len Anckarsvärd, aven hon en lysan- de representant för den svenska kvinnorörelsens första generation, samt fröken Martha Lei jonhufvud, redan andra året invald i kommittén, .där hon nedlagt ett sakkunnigt och intresserat arbete och alltjämt kvar- står som högt värderad medlem, ehu- ru hon lämnade ordförandeplatsen redan 1909.
När den av alla Fredrikor väl kän- da fröken Sigrid Ulrich intog denna plats, skedde det med .den obestrid- da myndighet, som tillkommer den, vilken tjänat sig upp genom alla gra- der och sålunda känner sin sak i botten.
Red.an från början invald som suppleant, har hon sedan varit an ute och än inne i kommittén, allt som tiden medgav för F.-B.-F:s hårt anlitade sekreterare, men alltid i full kontakt med sjukvårdsarbetet, an genom platsförmedlingen, d % denna ännu sköttes från förbundsbyrh, an som sjukv %rdskommitténs sekretera- re samt dessutom som sekreterare i rndem Damfriseringo, Stan ' s ' elegantaste - rekommenderas.
JOHN ZANDER, F r i s ö r m a s t a p e O * Munchen.
Dipl * Humlegårdsg.
22, 1 tr. Tel. 62 16 16.
.Man spricht deutsch.
English spoken.
Kl&amp;deahaa~ndel.
Barnhusg.4, Stockholm.
Ingen buWd Ingaornk SAKENTIIRILVARA BHRLIIGA PRBSEW
p - 105.
HERTHA s j uksköterskornas pensionsförening m. m.
Med denna fackutbildning kompletterad genom den i F.-B.-F:s tjänst val uppövade talangen a t t " ta- la med bönder på böndernas vis ooh med lärda man på latin ", var hon battre an de flesta rustad att leda ett agbete, dar s å många intressen skulle tillgodoses: den hjälpbehövande all- mänhet ens, s juksköterskekhrens, la- karnas, .och allt därtill inpassas i " Kuqgl.
Maj: ts nådiga t %gordning9 ', har närmast representerad av medi- cinalstyrelsen.
Det blir synd om sjukvårdskom- mittén och synd om efterträdaren, nar fröken Ulrich verkställer sitt hot a t t träda tillbaka.
" Sjukvlirden - på landsbygden " spö- kar ständigt i kommitténs tidigare protokoll, och att den erbjöd ett rikt verksamhetsfält framghr bast av det tacksamma stöd, som fr %n lakarhåll lämnades, nar man började arbeta för, att distriktssjuksköterskor skulle anställas i de olika lanen och sam- tidigt för att skaffa dessa sköterskor battre utbildning, särskilt i epidemi- sjukvård.
Den goda viljan att g % till grunden nied frilgorna visar bland annat ett protokollfört beslut från 1894 " att söka hemta upplysningar rörande grunden till den stora dödligheten inom en hemmansagarefamilj i Små- land ".
Kanske lämnade denna un- - dersökning ej så påtagliga resultat, men säkert gjorde alla hänvändelser till landstingen ooh allt bearbetande av den allmänna opinionen, enskilt och genom förelasniqgsföreningarna, sitt till att röja mark för vår tids f olkhygien.
Först och främst a r det emellertid den föfibattrade sjuksköterslteutbild- ningen, som varit föremål för stan- dig uppmärksamhet.
Det a r svårt -- för oss att fatta, a t t denna sak rönt så föga uppmuntran både från riks- dagens sida och från deras, som bort veta bättre.
Men kommittén förtröt- tades ej.
Nar det visade sig omöj- ligt a t t f % en instruktionssköterska anställd vid Sabbatsberg, vande .. man sig till lasarettet i Nyköping, dar då- varande landshövdingskan Boström efter f örm Aga stödde ref ormstravan- dena.
I den arbetsodning, som fastställ- des för sjukv %rdskommittén, heter det, a t t " den redan förut befintliga arbetsförmedlingen skall lyda under kommittén ", och har ha vi den röda tråd i verksamheten, som följer hela vägen, fast andra uppgifter bli slut- förda eller övertagas av andra.
.
P å denna punkt har aven kommit- tén kunnat bli sin första kärlek - sjukvården ' på landsbygden - tro-, gen.
Ty med utgångspunkt från den sjuksköterskebyrå i Stockholm, som 1892 under syster Sally Petersons1 förträffliga ledning ersatte &amp; B.-F:s " platsförmedling f ör s j uksköterskor ", växer det nu fram ett nät av sjuk- sköterskebyråer landet runt, som alla ' bara förbundets namn och arbeta ef- ter samma principer, 8 finnas redan och flera äro under bildande.
Om an deras verksamhet a r mindre omfat- tande an de en g %ng planerade " di- striktsföreningarnas ", som skulle vårdat sig om så mycket, nu upptaget som en självfallen plikt av stat ooh kommun, a r det dock oandligt varde- fullt, a t t på detta satt allmänhetens alltjämt ökade behov av sjukhjalp - och snar hjälp!
- blir val fyllt.
Men e j mindre viktigt an a t t sjuk- vårdsförmedling finnes, a r a t t den sköts på ett satt, som tillgodoser alla parters intressen, utan a t t förlora u r sikte de stora sammanhang av prak- tisk s h a l.
som ideell art, vilka göra M A T T O R IIIIIIIIUIIIIIIIIIHIIIllIIIIlIIIIlIIIIllIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIlIIIIIIIIIIIlIIIIIIIIll l l l l l l l l l l l l l l rengöras och sommarförva- ras med MS.
resultat hos Freys Express A.-B.
Tel. Namnanrop.
.
Fröken Elsa Dyrs- sen, f öreståndarin- na vid lanthushall- ningssemincwiet.
A FREDRIKA-BREMER-FÖR- bundet vid 50-årsjubileet över- blickar de g %ngna årens arbete och dess resultat, böra de svenska lanthushållsskolorna få bliva ihåg- komna som ett glad jeamne.
Redan %r 1903 påpekade F.-B.-F. betydelsen för hela landet av att den j ordbrukande befolkningens kvinnor finge utbildning för sitt arbete, och den 1 nov.
1907 öppnade.
Förbundet Sveriges första lararinneutbildnings- anstalt " på landet för landet ".
Fred- rika-Bremer-Förbundets Lanthushåll- ningsseminarium,.
som anstaltens namn numera lyder, förlades till en lantgård vid - Rimforsa i Östergötland.
Nar 1912 års riksdag godkände Kungl.
Maj: ts förslag till upprattan- de av lanthushållsskolor; funnos s %- lunda tack vare förbundets framsyn- ta arbete lanthushållslararinnor ut- bildade för den nya skoltypen.
Denna mottogs frAn början med stort in- tqesse; redan under första lasaret HOGBORG.
Av Elsa Dyrssen.
upprättades fjorton dylika skolor, och numera äro trettioåtta lanthus- hållsskolor fördelade fr %n Torneåda- len till Skåne.
De giva undervisning %t över 1,000 unga flickor Migen.
Förbundet kan glädja sig åt att dess initiativ fullföljes.
En av de lant- hushållsskolor, som öppnades redan första året statsanslag stod till buds för denna skolform, var förbundets egen, som förlades till- seminariet.
Ar 1918 flyttades den till en av förbun- det inköpt lantgård, StorgArden i Rimforsa.
Några kilometer skil ja förbundets bada östgötagårdar.
Storgården a r en hemtrevlig bond- g %rd med ett synnerligen vackert läge vid sjön Asunden.
Under 5 % måna- der bilda föresthdarinnan, tv % lära-.
.rinnor och ett tjugotal unga flickor dar ett stort hushåll.
Skolan söker lära de unga, att hemmet blir vad du gör det till; varje elev bar sin del av ansvaret för den allmänna trevnaden och valm %gan, ty till hushgllet och djurvarden anlitas endast undantags- vis lejd arbetskraft.
Jorden och sko- sjukvården och dess utövare, till en gen skötes av manlig arbetskraft.
Det grupp för sig i samhällets stora ma- a r ett allvarligt och krävande arbete,.
skineri.
Detta kan knappast förvan- som vilar på var och en under en l %ng tas av en enskild platsförmedling, arbetsdag, från det att ladugården utan blir närmast en uppgift för den.
iordningställes p % morgonen och kor- kommitté, med vilken alla sjukskö- na mjölkas till det att kvallsmatsdis- terskebyråerna äro organiskt för- ken blivit undanstökad ooh förbere- bundna.
För den uppgiften har F.- delser gjorda för nästa dags frukost.
B.-F:s sjukvårdskornrnitté en tradi- Men eleverna f å aven erfara, att nar tion som förpliktar.
arbetet organiseras förståndigt, kan dagens timmar racka e j blott till de Ruth Schurer v. Wccïdheim.
Honung i vatten i st. f. kaffe re- kommenderas för barn samt för dem, som lida av magkatarr.
' Honungs- vatten a r välgörande för febersjuka, som oftast lida av katarr.
Äkta ho- nung a r försedd med Sveriges Biod- lares Riksförbunds etikett.
,
mångskiftande sysslorna - vävning, sömnad och hemvhrd, tradgårdsar- bete och djurvard, kärning och yst- ning, byk, bak och matlagning - utan aven till teoretiska lektioner och sall- skaplig samvaro.
Efter slutat dags- varv samlas man ofta till högläsning och handarbete framför brasan, till folklekar och sång ute i den vackra hagen; arbetet p %går hela året, kurs avlöser kurs, de olika årstidernas skiftande gåvor av glädje och svårig- heter prägla veckornas rad, årets högtider, firade enligt gammal vac- ker tradition, ge lyftning %t vardags- arbetet.
Lanthushållsskolekursen a r en i dubbel mening dyrbar tid för dottern från ett litet lantbrukarehem.
Det a r ej lätt för hemmet att undvara hen- nes arbetskraft, ej heller att avstå den summa penningar, kursen kostar.
Det a r kanske enda gången, hon kom- mer loss från förvärvsarbetet och f å r - aga sin tid själv.
Men skolan försö- ker icke upptaga p % sitt program allt vad den unga flickan kan önska och behöva lära.
Den koncentrerar sig omkring hemliv och hemmets arbe- ten.
Arbetets organisation, arbets- skicklighet, ekonomisk insikt, arbets- glädje, samarbetets adla konst, den trevnad och vederkvickelse, hemlivet kan skänka, dessa äro de varden framför andra, f ör vilka lanthushålls- skolan vill arbeta.
Lanthushållslararinnans arbete a r maktpilliggande.
Att börja undervis- ningen klockan sex p % morgonen och följa den dagen igenom med omvax- lande praktiskt arbete och teoretiska 1.ektioner intill kvällen, då människor och adjur f %tt sina materiella behov tillfredsställda, och dessutom med le- vande intresse söka göra samlivet in- .om skolan så rikt givande som möj- ligt, söndag som vardag, det a r kra- vande.
Det ä r för detta kall ' semina- riet söker förbereda sina elever.
De- ras dagliga arbete a r därför i stort sett organiserat såsom 1anthushAlls- skolans.
Det sextio personer stora hush %llet skötes av eleverna, likas % vården av kor, får, .grisar och f jader- fä.
Vild seminariet går dock en större del av elevernas tid till teoretiskt ar- bete an vid lanthushållsskolan, och varje seminarists undervisningsöv- ningar taga flera veckor i anspråk.
Under de tjugosex år, förbundets seminarium arbetat, ha 325 lararin- nor utexaminerats därifrån och gått till olika arbetsfält, bl.
a. hemkonsu- - lentens, ungdomskonsulentens, lant- hushållsskolans, skyddshemmets, skol- kökets, husmoderns och det egna hemmets.
Hittills ha arbetstillfällen ej trutit.
Gertrud Adelborg a r det namn, som står på första bladet av Rimfor- saseminariets historia.
Hon skänkte förbundet seminarieidén och grund-.
Lanthushållningsseminm ' et, Rimfoma.
~~sika.lisk-~ietisk- urans talt 1,000 fot havet H u l t af o rs reumatisku ne~ysiukdomar.
inag- och tarmlidanden kroniska över Behandling av Skommor.
samt andra sjukchomar.
Alla moderna badforher, eliktricitet&amp;eh&amp;dling.
och massage.
Individuell diet.
Vegetpisk och blandad kost.
Helpension.
Begar utförligt pro- spekt.
Moderata priser.
Inga dricksp Overläkare: D:t E. Garby.
Poatadr.
Hultafors.
Tel. BorAs 695, Ravlanda 68, Hultators 16.
Under samma regim: Nyhyttans Badanst.
JarnboAs, oppon hela aret, Ekebyholms Badanst.
Rimbo, öpp.
sommarm., Sthlms Fysik.
Kuranst.
Humleghrdsg.
18..
OM Landshövding Axel Mömzer, ordf. i sty- relsen för lanthus- hålls- och träd- gårdsskolan.
APELRYDo av Axel W / lörner.
LAND F.-B.-F:s MANGA AN- ordningar och företag till fram- jande av allt, som faller inom kvinnans verksamhetsomrAde, inta- ger lanthushålls- .och tradgårdsskoIan Apelryd invid Biistad ett visserligen blygsamt men likväl ganska betydel- sefullt rum.
Skolegendomen, som om- fattar 20 har, därav 4 har tradghrd och 6 har åker, har ett förtjusande läge i en av Sveriges fagraste nejder på sluttningen av HallandSASen.
Kat- tegatts salta och ljumma vågor sl % mot dess strand.
Utsikten a r andlös över havet med blankande fyrar.
Kli- matet a r milt som i långt sydligare ilejoder.
Förbundet fick för snart 20 å r se- idan denna pärla av svensk natur i donation av fru Martina Bergman- Österberg med föreskrift att unga kvinnor där skulle lära sig tradgårds- skötsel.
Detta villkor har vållat icke ringa bekymmer, ehuruväl platsen a r utomordentligt val agnad till trad- gårdsskola.
Under de första %ren, d &amp; skolverksamheten inskränktes till korts sommarkurser, visade sig vis- serligen icke .någon svhighet att f % elever.
I samband med kristidens er- farenheter av vanskligheterna för vårt lands folkförsörjning och av kvinnornas användbarhet för nya verksamhetsområden omorganisera- des emellertid Apelryd till en högre trädgArdsskola för kvinnor.
Kursen blev tvåårig.
Stora om- och tillbygg- nader skedde och avslutades %r f 925.
De drogo en kostnad av 127,000 kr., varav 65,000 kr.
lotterimedel ooh dragen till arbetets organisation, så- som detta bedrives ännu i dag.
Hen- nes namn följes av familjen Ekmans p % B jarka-Säby, som skänkte förbun- det det ekonomiska stöd, vilket möj- liggjorde idéns snabba förverkligan- de.
Seminarief astigheten och prof es- sor Clasons ritning till den sthtliga och synnerligen andam %lsenliga se- minariebyggningen äro gåva av kon- sul Oscar Ekman och hans son, gods- ägare Oscar Ekman, som aven vasent- ligt bidragit vid Storgårdsköpet.
Seminariets första föreståndarinna var fröken Anna Bauer, men redan hösten 1909 övertogs föreståndarin- neskapet av fröken Louise Nathorst- Böös, som under tjugoett å r var se- minariets malmedvetna och hängivna ledarinna.
Vid förestAndarinnans si- da står ett k.ollegium av sex lararin- ' nor.
Skolkökslararinnorna Frida Ärnström ooh Agnes Sundberg samt tradgårdslararinnan Sigrid Melander äro tre personligheter vid sidan av fröken Nathorst-Böös, till vilka se- minariet står i stor tacksamhetsskuld för den anda, som skapades under se- minariets första %r och som kollegiet alltjämt söker h %lla vid liv i den över- tygelsen, att darp % vilar det förtro- ende, som visats seminariet under de g %ngna Aren.
Elsa Dprssen. '
Rar startat under ledning av Imgenlös.
AX.
ADOLFSOPS, CDlplome~ad Israre) grundare av Barr-Lock-Institutet samt dess agare och dlrektör under aren fr. o. m.
4906-4922.
Undervisning I MELINS STENOGRAF!
p &amp; svenskar Och utlandska sprak.
Prlwatlektloner och sm %kiasse~.
Valhallavag.
457 vi, Stockholm, 6.
Tel. 628205 o. 620329 Telegr.-adr.
: a a A x ~ B o r g ' SpHrvagnslinje 2 el.
11 till Karlaplan, 4 till Sibyllegat.
el.
busslinje 52 till Värtavägen.
God plats för parkering av bilar vid parken utanför institutet.
- 109 HERTHA 3.5,000 kr.
l %n av Margaretafonden.
Men .det visade sig, att man hade spänt f örhoppningarna f ör högt.
Kur- sen var för lång och dyrbar, vartill kom att statsstipendier ej kunde er- htillas.
Med Atervandande mera nor- mala tider .blev det ocksa allt svårare för de från Apelryd utgångna, pa ' trädghrdsyrket specialiserade elever- na att f å lönande anställning.
Elev- antalet minskades alltmera.
Varje å r gick med avsevärd förlust och Apel- ryd artade sig till att bli ett verkligt sorgebarn.
Efter många försök att genom mo- dif ikationer i planen f å skolan .på f öt -- ter visade det sig nödvändigt att grundligt omorganisera densamma.
.Detta skedde genom att skolan %r 1932 ändrades till en vanlig lanthus- hållsskola, dock med särskilt stor vikt lagd p % trädgårdsskötseln, i syn- nerhet sommarti-d.
Två kurser, var- dera om 5l / 2 månader, h %llas nu år- ligen.
Som genom ett trollslag blev situatipnen förändrad.
Redan den första kursen, som började våren 1932, var mycket väl besatt, och näs- tan alla följande kurser ha haft det största antal elever, som enligt be- stämmelserna f %r antagas, nämligen 24.
Numera aro ansökningarna l %ngt flera än platsantalet.
Sorgebarnet har förvandlats till ett som artar sig val och sprider glädje.
Anledningarna äro flera.
Med allt erkännande av den andel, som själva omläggningen .av skolans natur och uppgifter haft, bör det dock fr %n skolstyrelsens sida ärligt ooh tack- samt vitsordas, att den största för- tjänsten av det goda resultatet till- kommer den synnerligen skickli-ga och för sitt kall utmärkt väl agnade la- rarepersonal, som skolan haft lyckan förvärva.
Förståelse och förtroende råder mellan lärare och elever.
Ar- bete och livslust g % hand i hand.
Man behöver blott komma dit för att känna hurusom ' trevnad, arbets- glädje och gott kamratskap äro där bofasta.
Med omläggningen av verksamhe- ten och det stora elevantalet ha affa- .. rerna förbättrats, vartill också i va- sentlig mån bidragit två års rika fruktskördar.
Skolan har i fjol varit i stånd att av egna medel bekosta en väsentlig utvidgning av värmeled- ningen och f örstora vävsalen.
Vid det bekymmersamma tillfallet, då skolan måste omorganiseras och en del gammal skuld klareras, lämna- de F.-B.-F. kraftig och effektiv hjalp.
Såväl härför som för det livliga in- tresse, +mned förbundet städse om- fattat skolan, ä r skolstyrelsen djupt tacksam.
Vi f % hoppas p % en fortsatt lugn.
och lycklig utveckling av sko- lan på den vag, som den under de sista åren med så stor framgång sla-.
- ANDERSSONS Barnmjölken borde sötas med ho- nung i stället för socker, da akta honung ä r mera lättsmält an socker, innehåller ' järn för de röda blod- kropparna samt fosfor och kalcium för benbyggnaden, vilka best %ndsde- lar saknas i konsthonung och socker. '
' ' Da m frisering Centralbadet, Stockholm.
REKOMMENDERAS.
Ehgant.
Förstklassig.
En bild från Apelrydsskolan.
,.
,
Med.
dr Karolka Widerström, ordf. i styrelsen for sko- lan för h i n d i g yrkesut bildning.
REtDRIKA - BREIMER - FöR.B; UN- skola för kvinnlig yrkes- utbildning, denna den yngsta av de institutioner, som vuxit upp i Fredrika - Bremer - Förbundets hägn, fyller i höst l 7 år.
Då den star- tades, existerade redan i huvudstaden en av kommunen inrättad sömnads- skola, vid vars anordnande man för övrigt fått begagna sig a y e n plan, som utarbetats av en av F.-B.-F. till- satt kommitté.
Men denna skola stod öppen blott för flickor, som genom- gått folkskola i Stockholm.
F.-B.-F: s skola skulle nu bereda kvinnlig ung- dom med högre allmänbildning?
shval från landsorten som från huvudsta- .den, tillfälle att utbilda sig i söm- nadsyrket.
Yrkesutövarnas högre bildning borde, ans %g man, kunna bli till gagn aven för själva yrket.
Över- huvud ville man sträva efter att hål- la yrket uppe, respektive höja det- samma, ooh man ville verka för, att en kladedrakt, gjord efter individens - behov och smak, så mycket som möj- ligt kom .att undantränga schablon- vara.
Utbildningen borde bli s % l %ng- varig som verkligen behövdes, och den skulle omfatta b %de praktik och teori.
Eleverna skulle inte blott göras för- trogna med de verktyg och de olika material, med vilka de skulle arbeta, deras sinne för linjer, färg och form F -- P git in på.
Den har en stor OCK viktig uppgift att fylla.
Den a r ocksil val rustad härför.
Axel Mörner.
skulle också uppövas, och de skulle sattas in i yrkets ekonomi och affars- transaktioner, i kundens och yrkes- utövarens hygien m. m.
Vidare ville man verka för utbild- ningen i yrket ute i landet genom att utbilda lärarinnor i yrkessömnad, som kunde bli verksamma vid p5bygg- nadsskolor av olika slag.
Och slutli- gen ville man, gynna kvinnors fram- komst i yrket genom att ge högre utbildning i detsamma å t blivande arbetsledare.
Tack vare att man lyckades intres- sera tillräckligt m h g a väl situerade och offervilliga personer för saken kunde ett startkapital av icke mindre an 23,677 kronor insamlas.
' Vidare var det s % lyckligt, att man kunde för institutionens rakning få utan kost- nad övertaga en i g %ng varande, f örstklassig sömnadsatel j4 - " Stoff och Stil " - med dess kundkrets, på vilken ateljé tillämpades den princi- pen, att sömmersltorna f ingo (till skillnad från vanliga ateljéer, dar varje sömmerska far utföra blott en och samma detalj) tranas uti den ena detaljen efter den andra ooh således vinna skicklighet uti alla.
Efter till- räckligt l %ng förberedande undervis- ning och traniqg skulle skolans elever f å arbeta på denna ateljé.
Sömnadsskolans undervisning a r uppdelad för tv % olika stadier, nam- ligen det för den grundläggande ut- bildningen - den " lägre kursen " - samt ett stadium för seminarieutbild- nin~ - den " högre kursen ".
HERTHA ' För inträde i den uigre kuria fordras fallenhet för yrket samt en skolbildning, som helst bör sträcka sig högre .än till vad som endast folk- skola ger.
Kursen a r tvåårig.
Un- dervisningen onifattar: sömnad med mönsterkonstruktion (vid allt arbete tillämpas fullt yrkesmässiga meto- der), yrkesritning, material- och verktygslära, yrkesekonomi, hygien och samhällslära.
Redan f örsta året f å eleverna börja sy å t kunder, men som deras arbetstakt givetvis ä r .relativt lång- sam, f å deras kunder finna sig i a t t en beställning inte heller kan effek- tueras så fort; till gengäld.
blir pri- set betydligt billigare an vid beställ- ning å ateljén.
Det som intjänas i yrkesskolan avsattes till en stipendie- fond, om vars användning se nedan!
Andra året ha eleverna i regel n %tt s å stor färdighet, a t t de kunna få arbeta i ateljgn.
- Kursavgiften a r för de båda åren sammanlagt 360 kronor.
Friplatser finnas.
Till och med vårterminen 1933 ha f rån liigre kursen utexaminerats 185 elever.
Av dessa ägde vid inträ- det 43 blott folkskolebildning och 142 påbildning därutöver eller högre flickskole- eller hö,gre folkskolebild- ning e. d.
(denna kategori h a r ökats med åren).
- Av de u t g h g n a ar- beta 132 i yrket, 17 ha fortsatt sin utbildning till sömnadslärarinnor, 9 ha gift sig och lämnat yrket och 2 äro .döda.
För inträde i den " högre ku~sen ", som a r ettårig, fordras a t t ha genom- gått den lagre eller motsvarande ut- bildning samt dessutom tre års arbete å ateljé.
Denna sistnämnda fordran - föreföll i början många alldeles orim- lig, men erfarenheten har visat, a t t det ä r alldeles nödvändigt a t t upp- rätthAlla den.
Och man m % betänka a t t - dessa tre å r äro ej blott utbild- nings&amp;, utan man kan då tillika för-.
tjäna ett om ock vanligen nödtorftigt uppehälle.
- Undervisningsämnena i den högre kursen äro dels desamma som i den lägre ehuru givetvis läm- pade för ett högre stadium, dels äro flera amnen tilla,gda.
- Kursavgif- ten ' är.
400 kr.
Vid skolan h a r dessutom de senare åren givih en f ortbildningskurs f ör handccrbetslärarinno.r samt aftonkur- ser, vid vilka senare högre kursens elever f å hjälpa till med undervis- ningen.
Statsstipendier kunna erhållas av obemedlade och mindre bemedlade.
elever.
Från yrkesskolans stipendie- fond utdelas dels stipendier, dels s. k. flitpengar.
Det siimmas och sys.
En bild från skolafi.
En klok husmoder använder metallputsmedlet N I C K O L.
vilket icke innehaller frät,ande amnen men ändock gör allting blixt blankt.
KEMISKA T V A T T HERMANN DERLIEN A,-B.
STOCKHOLM Kungsgatan 3 Humleg %rdsgatan 1-3.
Observatoriegatan 12.
Vattugatan 2 .. Engros: Tel. 67 55 44.
Tel. 38 90 98.
Tel. 10 77 72..
. '
'
SYNVINKEL.
Låt oss först som sist, och inte minst vid detta speciella tillfälle, bry ta med den @ ngse vanföreställningen, att Fredrika-Bremer-Förbiundet har varit och a r en renodlaid kvinnoorgamisation!
] En blick på sammansättningen av for- b u d e t s fiimta styrelse ger redan den ett kraftigt beKgg fiir att viljan till samairbete m e d m h n e n f ö r mm- hället legat stiftarinnan varmt om hjär-.
tat.
Körbundet &amp; förste ordf6rande var en man.
Avm om förhWanddna, sedermera utvecklat sig aarh ' in, att förbundets l e d h g under det nya arhmdradet då gott som nitedutande kommit att be- stå av kvinnor, så rgknar förbundet alltjämt åtskilliga, m3n b l a d sina med- lemmar, medarbetare och varmhjiirtade gynnare, man, som tydligen förmått anlägga en betydligt vidare ayn p6 den del av mansldligheten, som kalbs kvinnor och deras insatiser på skilda områden an en Sc,hopenhauer, en Nietz- sche, ja, t. o. m. en Cdvin, eftemom iden shtiuimmde Iiir ha sammanfattat sina anspråk på henne sålunda: " hon må vara kysk, hushållsaktig, tålig @ amt sj uhköterska ".
U t m # attt p &amp; minsta satt vilja för- r h g a dessa, g d a egenskaper, skulle vi i alla faU också v$lja peka på kvinnor- nas insatser inom en betydligt vidare ram rsm bänkande, intellaktiuellt pr %g- lade och med m5uiilen likstallda med- borgare och samhallsa~betare .. Vid detta tiillfiille torde det ej heller vara ur vagen att låta framstående m %, re- presenterade skilda politiska!
lager - förbundets politi ' ska neutralitet har un- der det gångnai ' halvseklet varit F v&amp;- defull t i l l g h g säga s$ maung om kvinnasilken, dess utveckling och bety- delse i allmänhet och det jaubilemde .förbundets i synnerhet.
De ha ordet: Förste v. talman- nen i Riksdagens Andra kammare, herr IS.
Bengtsson i Norup: Kvinnan har ej fått det er- k ' annande, hon för- tjänar.
1: e v. talman Sven Bengtsson.
Efter att under flera årtionden ha uppmärksammat kvinnans insats på samhällslivets olika områden vågar jag uttala den meningen, a t t hon e j f %tt det erkännande hon förtjänar.
Hur har hon inte varit verksam och i barmhärtighetens, i lidan- trogen ~~ dets och uthlillighetens tjänst!
Vi leva ju nu mitt uppe i passions-.
tiden.
Jag erinrar mig en tavla i Na- tionalmuseum, Kristus på korset, m %- lad av Cornelis Engelbertsz.
Där ser man kvinnorna sl % en ring omkring korset, ja, till och med a,v kärlek och medlidande slå armarna omkring det- samma, sedan alla de trogna männen hade övergivit sin Mästare, till och - med den modigaste bland dem, som sagt: " Om än alla övergiva dig, s % skall icke jag göra det ".
Och vilka var det som på den tidiga pliskdags- morgonen kommo med budskapet: Han ä r uppsthnden, om inte kvinnor- Anslag har beviljats skolan s %val na?
Kvinnan i österlandet stod inte från staten som fr %n Stockholms stad.
högt, men viljan, modet och uppoff- randet saknades inte.
OPERAKALLAREN GRAND HOTELL Lunch fr. kr.
1:50.
Middag fr. kr.
2:-, Supé fr. kr.
1: 50.
Lunch fr. kr.
1:50.
Middag fr. kr.
3:50.
Supé fr. kr, 1:50.
1 13 HERTHA .visning och fostran.
Flera anmäldes ooh mottogos efter hand, och det ha- de till följd, a t t en anstalt för blinda med komplicerat lyte under namn av " Drottning Sophias stiftelse " upprät- tades genom drottningens försorg i Vänersborg.
Denna växte och blev snart för liten, och då upprättade sta- t e n den nuvarande stora anstalten i Lund, som rymmer över tvåhundra skyddslingar men snart ock &amp; tycks vara för liten.
Den goda början var dock ett kvinnoverk.
Det sagda må v i r a nog, ty utta- landet .har sakerligen redan blivit för långt.
Det hade .kanske för många, som läsa Idetta, varit mera tilltalande, om jag med några vackra ord och fraser kunnat giva uttryck för syn- punkter på kvinnans uppgifter på det sociala området just nu, men jag har alltid gillat den satsen: " gärningar tala bättre än ord ".
J a g ä r övertygad därom, a t t om vad jag sagt inte gillas i allmänhet, s å hade Fredrika Bre- mer, om hon levat, säkert gillat det, och det ä r nog för mig.
Stockholm den 12 mars 1934..
Snart ha tvåtusen å r gAtt sedan dess under den kristna kulturens mäktiga och inflytelserika utveckling i västerlandet, men har månne kvin- nans inflytande i jämförelse med mannens i det nuvarande samhället.
i n %gon mån förbättrats?
Knappast.
I varje fall äro meningarna därom delade.
V %r tids kvinnor äro - villiga a t t på samhällslivets olika o m r u e n göra goda insatser, men jag a r Inte viss p %, a t t s % mycket vunnes aven om-ett vackert erkännande härav gå- ves.
Huvudsaken är, a t t viljan och modet finnes, ty där så är, sker det nligonting.
Som bevis härför kunde det vara tillräckligt a t t nämna .den kvinnas namn, Fredrika Bremer, för vaks-minnes hugfästande dessa fader skrivas.
Men det finnes många kvin- nor, fastän e j så kända som hon, vil- kas livsgärning visar vara kvinnors storhet.
Då jag 1925 reste genom 15 stater och 50 städer i Amerika, höll Jag ' föredrag bland svenskarna på många platser och .bland annat över ämnet " Svenska kvinnors ' insats p % det sociala området ". '
Vilken religiöst och socialt intres- serad känner inte nAgot till rädd- ningshemmen för fallna kvinnor och de barnhem, som fröken.
Elsa Borg genom frivilliga gAvor upprättat, och underhållit i flera årtionden % Vita Ber,gen, Stockholm,, eller anstalten Vilhelmsro vid Jönköping, där fru Ramsay upprättat ett hem för obild- bara sinnesslöa och - epileptiska barn - med sin sk.olundervisning, den storsta på området i Sverige.
BAda storar- tade kvinnogärningar.
På avlidna drottning Sophias an- maning upptog en gång i slutet av förra århundradet dökstumlärarin- nan fru ' Anrep Nordin, en fattig, blind och dövstum flicka till vård, under- I / l l -. '
Sv.
Bengtsson.
.
.
Ledamoten a,v riksda,gens Första kammare, borg- m %tare G.
A. Björkman: För- bundet har be- stämt men mått- fullt, klart och sakrikt f ~ a m f ~ r t Borgmästare G.
A. sina åsikter.
Björkman.
Tand teknikerelever ~erm.a.nentonduIering mottagas.
~ e d i ' ~ e utbildning n i mo- dern kautschuk-, guld- och porslinstekn ' ik.
- CENTRALLABORATORIET,., Vallingatan 37; Stockholm. '
' SALONG 1.
- J JAKOBSBERGSGAT.
6 - " SUPERBEM T.
20 10 06 (inv.
Sturepl.)
.
Med kalluft.
~ r 15:-.
Allt, inom yrket.
utföres .av erfaren, skicklig personal under individuell omsorgsfull be- handling.
.
.
...
il4 HERTHA Fredrika - Bremer - Förbundet har för vårt lands kvinnor varit den sam- manhållande kraften för tillvarata- gande av deras speciellt kvinnliga in- tressen.
Min mening i avseende % för- bundets syften har ej alltid samman- fallit med förbundets, men jag har dock funnit, att förbundet bestämt, men måttfullt, klart och sakrikt framfört sina åsikter och talangfullt sökt påverka den allmänna opinio- nen.
Särskilt betydelsefullt har det verkat i sin strävan a t t förma kvin- norna att.
med begagnande av sina kommunala rättigheter arbeta för in- väljande av kvinnor i fattigv %rdssty- relser, skolråd, barnavhrdsnamnder och andra institutioner, dar den kvinnliga insatsen ej bör saknas.
Stort gagn har f örbundet %stad- kommit genom att arbeta för lokala önskemiil av socialt intresse.
I min hemstad har man bevis härpå i för- bundsavdelningens högt skattade hemsysterverksamhet och dess för- t j anstfulla föreläsningar i aktuella frågor.
.Att förbundet s % väl lyckats i sitt arbete för samling av svenska kvin- nor till gemensamt samhallsarbete ar, vill jag tro, till god del beroende dar- på att förbundet politiskt hiillit sig neutralt.
Därest förbundet alltjämt fullföl- jer sitt arb,ete efter sitt första, halv- sekels riktlinjer, kan förbundet sa- kerl ' igen vara förvissat därom, att dess strävanden &amp; ola följas med sympati av både kvinnor och man.
G.
A. Björkman.
Ledamoten a v Riksdagens Krsta kammare, b r g - mästare Carl k i d - hagen: Kvinnosa- kens sociala bety- delse ar lika grund- laggande o. ornist- lig: som en sund haturbestamd mas- kulinism.
Borgmästare Carl Lindhagen, E t t gammalt ordsprak säger, att " utvecklingens orm biter sig i stjar- ten ".
Naturens cirkelgång från var över sommar och höst till vinter av- speglar sig även i människornas verk.
Med liberalismen vårades efter myc- ket betryck en ny tid för friheten.
Mu komma enväldena det ena efter det arAdra och ugphava f ör tillfallet samt- liga liberala friheters landvinningar Verkligen en cirkelgtingens lysande tragedi.
I de liberala frihetssträvan.dena in- gick aven kvinnans frigörelse.
Dess - vinningar bestod i kvinnans likstal- lighet med mannen, hennes ratt till arbete, medbestämmande genom rösträtt i samhällets konstruktion.
Nu börja molnen skocka sig aven över detta liberala program.
Man kan ju vänta sig vad som helst.
Men kvin- nans rösträtt lär val knappast kunna iiventyras och ej heller hennes likhet inför civillagen.
Nar striden för kvin- nans rösträtt brusade fram över svenskarna, ville mannen av ratts- känsla ej st % emot till sist, ehuru de i vida kretsar fruktade, att riksdagen och kommunerna komme a t t styras av den kvinnliga majoriteten i lan- B &amp; Kg a p t i t?
Ett av de mest starkande och aptitglvande a v alla moderna organiska jSrnpreparaP &amp; P FERROL Pirmes H alla apotek.
111111111111111111I1111IIIIIIIIIIII1IIIllllllllllllllllllllllll Syn~eriigem IaPtsrnSlP, fördrages val Sven a v en ömtAlig mage.
Tages p % grund a v sin an- aenama smak Iatt a v sHvSl barn som vuxna.
HERTHA det.
Nu a r denna farhåga ur varl- den.
.-I Första kammaren måste man vädja till " min dam och mina herrar ".
Dock som sagt, man vet aldrig vad som kan inträffa.
I liberalismens vagga Frankrike, har politisk röst- ratt för kvinnor ännu ej ens blivit genomförd.
Ej heller i Italien.
I Tysk- land a r den på god vag att avskaffas; inga kvinnliga kandidater till riksda- gen uppställas.
.Tidens oro hotar emellertid mest kvinnans ratt till arbete och ratt till likställighet ' i - befordringar.
Även dar har tillämpningen kommit med bibe- hållande i stort av en väsentlig olik- het.
Kvinnorna erhålla de obetydli- gaste och sämst avlönade yrkena.
Till ledande anställningar befordras knap- past någonsin en kvinna.
Den kvinn- liga rösträtten reser sig icke heller häremot såsom männen fruktade.
Den tiger och understöder aven själv mest manliga kandidater vid valtill- fällena.
Det förhåller sig nog så, a t t n a- t u r e n igen a r f r a m m e o c h s o r t e r a ' r e f t e r sina; 1 a g a r.
Vi som kämpade för kvin- nans rösträtt utgingo från a t t man och kvinna äro av naturen olika.
I .all synnerhet därför borde kvinnan f å: medbestammanderatt i samhallets ' uppbyggande.
Fri talan dar för hen-: nes väldiga uppgifter, som ej fingo undanskjutas eller glömmas av en en- sidig,;.
enväldig maskulin kultur.
Mari skulle kunna diskutera, om ic- ke utvecklingen fört med sig, a t t .mannen blivit för feminina, och kvin- norna för manliga.
En sådan utveck- ling var icke avsedd.
Den kommer Icke heller a t t bestå.
Mannen u.nd- går tydligen ej a t t fortfarande vara den han a r eller utåtriktad.
Kviman I ' ~ n k e l r u k f r.
4: - Dubbelrum fr. 7: 50.
115 undgår ej heller a t t vara den hon a r eller inåtriktad.
Samhället a r man- nens valplats av naturen och hemmet kvinnans arbetsfält av naturen.
.
Det kan ifragasattas, om icke den sista uppgiften a r på sitt satt den viktigaste.
Hemmet a r ju individens borg och samhallets grundval.
Kvin- nan föder och fostrar slaktet och sh- ledes aven mannen.
I hemmet stam- mer yrkenas mångfald möte, både de intellektuella och de praktiska.
Vad stort sker, sker tyst.
Nästan alla, ut- å t anställda ogifta kvinlnor längta ef- ter hemmet.
De tråna efter sin kal- lelse.
De göra det mer an de ogifta mannen, därför a t t kvinnans kallelse a r grundvalen för slaktet.
Denna naturens ordning måste upprätthållas och dar den kommit p &amp; villovägar föras på ratt spår igen.
E t t svårt problem i sanning.
Men pro- blemet måste lösas.
För en sådan utveckling a r bibe- hiillandet av de f örenämnda sociala rättigheterna f ör kvinnan f ortfaran- de omistliga.
De böra sålunda icke fråntagas henne.
Kvinnosakens sociala betydelse a r således lika grundläggande, naturen- lig och omistlig som en sund natur- bestämd maskulinism.
Fredrika - Bremer - Förbundet kan vid sitt f emtioiirs jubileum med stolt- het blicka tillbaka p % trofasta bemö- danden att offentligt slå vakt om kvinnans kallelse och möjligheter att kunna göra den gällande samt i det tysta stödja kvinnors livskamp för sina rättigheter och förpliktelser.
I Carl Lindhagen. '
under.
Eder vistelse i S t o c k h o l m Trivsamt familjehotell med b i I I i g a p.r i s e r I
Vad den praktiska tillämpningen av behörighetslagen beträffar, har den väl ej heller motsvarat förvant- ningarna, men att kvinnorna i en viss utsträckning handicapats har sin hu- vudsakliga grund i den arbetslöshet och de med den förknippade missför- hallanden, som krisen för med sig.
Skulle man våga ställa ett horoskop för den svenska kvinnorörelsen, torde man med stor sannolikhet kunna p %.
stå, att den rättsställning, som kvin- nan en gång erhållit i sin strävan ef- ter likställighet med mannen, icke Den som varit med om att utarbeta kommer att f örsvagas, sAvitt kvinnor .och framlägga proposition om kvin- ooh man samfällt lyckas bevara för- nans politiska rösträtt ooh likaledes utsättningarna för en demokratisk om hennes behörighet för statstjan- utveckling.
Främst för vinnande av detta syf- ster i allmänhet, torde tillräckligt tyd- ligt ha dokumenterat sin inställning te behöves nu mer än någonsin aven till kvinnosaken.
Det incitament till kvinnornas medverkan i det offent- ökad politisk livaktighet, som - man liga livet.
Med förhoppning, att det väntat sig av kvinnornas rösträtt, jubilerande förbundet vill vara ett har tyvärr uteblivit, förhållandena i språkrör och en kraftcentra1 för de Sverige ha i det avseendet utvecklat fredens och humanismens idéer, som sig på enahanda satt som i Finland: voro Fredrika Bremers, tillönskar jag under .den första tiden en pAtaglig förbundet en lång och verksam lev- iver och god tillgång p % kvinnliga nad till samhällets och därmed också kandidater, därefter en begynnande kvinnornas bhtnad.
avmattning.
Dock måste man i detta Eliel Löf gren.
sammanha * betänka, att det politi- ska intresset i gemen p % senare Ar tycks ha slappnat över hela den gam- la fronten och att denna företeelse sålunda ej kan sägas vara karaktäris-.
tisk speciellt f ör kvinnorna.
De farhågor, som före den kvinn- liga rösträttens införande p % vissa h %ll uttalades ooh som ' rörde f örsum- made hem, kvinnligt ma j oritetsf ör- Statsrådet Gus- tryck med mera shdant, ha visat sig tav MYPöller: Fred- vara rena konstruktioner.
För min rika-Bremer-För- del anser jag det vara lyckligt, att bundets insatser tillförsäkra könsmotsatsen ej kommit att bli p % borde förbundet alla n %got sätt, partiskiljande i det poli- kvinnor8 tacksam- social minis te^ Gustav tiska livet.
het.
Mölle~.
Ledamoten av Riksdagens Första hammare, harade- Kovding Eliel Löf- gren: P; ' ör att man och kvinnor sam- fgllt skola.
lyckas bevara förutsatt- ningarna för en demokratisk ut- veckling behihes m mer lan någon- sin Zvm kvinnor- nas medverkan i Advokat Eliel Löfgren.
det offentliga livet.
-- beläget nara Nynäshamn i en synner- ligen vacker och hälsosam trakt vid en skyddad vik av ' östersjön, c:a en t:s resa fr, Stockholm.
Undervisning p &amp; sko- lans alla stadier t. o. m.
8:de kl., aven s. k. fri läsning.
Särskild kurs för unga flickor i sprak, konst- och litteraturhist., musik, hushall och sömnad.
Pensionen halles öppen året om.
Prospekt sändes p &amp; begäran.
Alla iimneh valfria.
Indiviclwll undervisningr.
Högt kval.
Prarkrafter.
Infiidda ' sprikliirar imor.
KULTUR OCH ARBETSGLADJE.
ELSA KJELLANDER-EL KIRSH, Nynas Sateri, Nynashamn, Rt.
2. ymisp
- - - - - - - Reflexioner kring ungdomen och tiden.
Av Frances~~inn.
.
Fröken F~ances Firn.
NE.DANSTÅENDE ANALYS AV ungdomens inställning till n %gra tidsproblem kommer endast en viss del av ungdomen a t t behandlas, näm- ligen den borgerliga, och endast den del av borgerlig ungdom som tagit ställning till tidens problem.
Den s. k. jazzungdomen som sådan har ingen- ting i en problemdiskussion a t t göra, utom i den mAn den själv utgör ett problem.
Den kommer under alla för- hållanden blott a t t verka soii~.en trög ifiassa i tillbakahållande riktning gentemot dem som önska s-ta sin prägel på utvecklingen och föra dis- kussionen framåt.
E t t livsvillkor för denna ngd do in a r a t t ha ideal.
Dessa uppbyggas av mer eller mindre hållbara illusioner.
Man finner bland ungdomen två slag av illusioner som med förkärlek om- fattas.
För d.et första illusioner, som erhållits.
genom saklig, intellektuell; grundlig analys - .s % vitt sådan ar möjlig för en ung människa.
Dessa alstra en tolerant intellektualistisk typ - tolerant emedan han anser sig ha fast grund under fötterna - in- tellektualistisk emedan han anser att grundligt tänkande endas t kan f ör- starka hans position.
Representanter för denna typ förekomma både bland religiösa och andra, ja t. o. m. antire- ligiösa ungdomar.
Dessa kallas i det följande den intellektuella typen.
Det andra slaget av vanligen före: kommande illusioner äro de, som utan grundlig analys tas ur de äldres värld.
E n hithörande individ står sig ofta slätt .i en skarp diskussion, ja, han undviker helst all dylik, emedan hans illusioner s. a. s. stå DA lerfötter.
Om Kvinnans likställighet med man- nen i medborgerligt hänseende lik- som i förvärvslivet och vad därtill hörer har alltid framstått för mig som en naturlig konsekvens av de all- männa idéer, jag omfattat sedan unga Ar.
Men all erfarenhet har vi- sat, a t t förverkligandet av idéer, hur självfallet rättvisa de än må synas i deras anhängares ögon; kräver sam- arbete och organisati.on.
Fredrika- Bremer-Förbundets insatser härvid- lag borde tillf örsäkra f örbundet alla kvinnors tacksamhet.
.
I den tid av allmän reaktion, son1 vi nu uppleva, behövs minst lika val som förut ett sådant förbund, om det ock &amp; endast skulle vara till försvar för de genom hängivet arbete nådda resultaten.
Därför önskar jag Fredri- ka-Bremer-Förbundet p % dess 50-Ars- dag all lycka även för kommande tider.
Gustav Möller.
Il Drottningg.
69, Norr~nalmstorg 1, Hornsg.
1, Stockholm; S:t Larsg.
21; Jönlcöping Kyrkug.
6; Götebolrg Parkg:2 (f. d. Dicksonska palatset); Malmö Söderg.
32; L u ~ d Ban.torget 5 B; B.or&amp;s Österlångg.
46; Ilalsing b o ~ g Ncrcra Triidgårdsg.
2 5; Väster &amp; Vasag.
17. l: s t a k l a s s r e s a n d e r u m.
1:STA KLASS MATSALAR OOH F ' ESTVANINiG.
Elever bibringas omsorgsfull undervisn.
i finare o. enklare inatlagii., dukn., upplaggn., b a h.
av finare småbröd, tårtor och matbröd, beredn.
av korv, la dauber m. m. Kurs- tiden 3 a 4 inån.
(ev. 2.
mån.)
Förfrågil.
.stallas till förest.
f ö r någon av skolorna.
Vörclsamt Fru HANNA LINDMA R K. '
,:
.han av en representant för den intel- andra folkgrupper utan hänsyn till lektuella typen stalls mot väggen och variationer, varför man kan frukta.
anmodas att redogöra för grunden att han a r den första som faller för till sina illusioner, hänvisar hrin till en krigspsykos, under det att den in- " känslan " och förklarar öppet - ty tellektuelle ej låter sig bedras av kri- varför skulle han inte vara ärlig ---- gets nationella utsida utan undersö- a t t han håller känslan för mer an ker de ekonomiska orsakerna till krig förnuftet.
E t t exempel p &amp; hur denna för att om möjligt undanröja dem.
Framtiden bör te sig ljus för unga typ fungerar inför ett problem a r hans inställning till kvinnoemancipa- mannisk.or.
Det gör den inte för nar- tionen, vilken han finner ytterst för- varande.
Därför ha de också tvingats kastlig.
Han bygger på illusionen om att skapa konkreta handlingsprogram mannens Överlägsenhet över kvinnan, för att omsatta sina ideal i verklig- en av Adam (ibland .också av Eva?)
heten.
De allra flesta av .de b M a med f ört jusning anammad illusion.
omtalade typerna äro på det klara Sakskäl för denna föreställning kan med att något måste ändras i sam- hallskonstruktionen.
Arbetslösheten ej uppdrivas, men val känsloskäl.
I religiösa fragor stalla sig dessa tv % utövar ett alldeles för hårt tryck på typer mycket olika, och vad beträffar den nuvarande staten.
De un.ga som politik, så intar kanslotypen en ganska för ett nytt samhälle uppställa som os j alvstandig hållning och påverkas oeftergivligt krav arbetslöshetens av- lätt av demagogi.
Fakta förefalla ho- skaffande och krigets omöjliggöran- nom tråkiga och han fängslas mer de, de skola, tror jag, göra en insats av saftiga fraser.
Hans sjalsjam- som kommer att galla mycket i fram- vikt ä r ytterst .labil och han har tidens historia.
Frctnces Fiw2.
lätt till hat mot hela nationer eller redaktionskommitte består, f örutorn av tidskriftens redaktör, av: K a r i n F j a l ~ l b a c k = H o l m g r e n I, d a von Plomgren och Axianne Thorstenson.
,.
- 1.
r.
S.
C, - r * Obs.!
G P O ~ etikett.
I den Europeiska marknaden e x i s t e r a r icke e t t f i n a r e t é an d e t t a.
Endas4 i originalförpackningar 2 80 öre, Kr.
U.
90, so 75, r050.
o. s. v.
.
: l
Tidskrift för den a-nska kvinnorörelsen, utgiven av FREDRIKA-BREMER FöRBIBNDET.
Redaktör: ~ a ~ g a r e t v a o ' n K o n o w. '
Samtliga ' förbundkmedlemmar erhalla tidskriften.
Icke-förbunds med le^ pre- numerera A niirrnaste postanstalt eller i bokhandel.
Pris för postuppl.
: 1 / 1 %r kr.
5: -, 1 / 2 Ar kr.
2: 75.
Lösnummer 50 öre.
Redaktwn och, expedition: 48 Klara- bergsgatan, Stockholm.
Redaktionstid: tisdagar och fredagw kl. 1 4.
Tele.f; on:.
20 48 50.
Expeditionen: kl. 11-4 varje söckendag.
Telefon: 20 48 50, 10 27 62.
Endast 6Qr syndare Av A.
J. RUSSEL.
Bemyndigad Översättning av, ' For sinners Only " av Th. Arvidson.
Andra upplagan under utsändning.
- Boken om Oxfordrörelsen.
" Den basta boken om grupprörelsen hiti5lls. "
Prof.
Emil Brunner. '
" Russels bok f a r .raknas till Oxford- rörelsens främsta bAde bekännelseskrifter och arbetsrapporter.
Boken Sr med alla sina egenheter n %got stralande i sitt slag.
All Russels journalistiska brio har uppbådats för a t t teckna den nya ~Oxfordrörelsens drag.
" .$uelqu ' une (fq7kenJMiirta Lindqvist) i Sv.
D.
Pris: haft.
4: 75, inb.
6.: Hos alla bok- och missionsbokhandlare samt direkt från Nya aOkförh,gs Aktiebolaget, Box 50 20, Stsckholm 5.
- -.
Herrsä, t &amp; h&amp;niatSkdrp, CARLBERGA, SÖDEtRTÄLJE.
.
8-klassigt f licklarovekk under K.
~kolöuers tvrelsek inspektion.
Normalskolekompetens.
, - ' Undeniisn.
bedfives i enligh.
med moderna psykolo- giskt-pedagogiska metoder, avseende a t t - inom kurs- planens ram-befordra en på anlag o. intresse grundad självverksamhet, ledande t. koncentrerat, målmedvetet, arbete.
Skolan strävar ocksa efter a t t ge sina elever ett gott hems kärleksfulla och individ-lla omvardnad.
Det praktiska axbetet, skolkök, vavn.
o. s. v. avpassas till sin omfattning efter elevernas håg och laggning.
Skolans läge a r vackert, luften synneiligen stär- kande och terrängen lämplig för härdande friluftsliv.
Barn till.
utlandssvenskcm mottagas gärna.
ANNA SUNDIN.
Redogörelse genom, Tel. södertälje 532. i 1 IWUIIIUUI~U~UII~I~I~UWIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII Gamleby iFolkhögskala ~~IIII~I~~~III~I~~~~III~IIII~IIIIIIIIIIIIII~IIIIII Kvinnliga sommarkursen börjar den 23 april.
Undervisning i slöjd, vävning, skol- kök och vanliga folkhögskoleämnen.
Synnerligen billiga omkostnader.
Statsstipen- dier och.
friplatser till obemedlade och mindre bemedlade elever.
OBS.!
I andra årskursen en särskild h u s m o d e r s a v d e l n i n g, avsedd för flickor, som förut genomgått folkhögskola, flickskola, avlagt realskoleexamen e. d.
Skolan vackert belagen vid en havsvik i det " fagra Tjust ".
.Tillfalle till bad och friluftsliv.
Prospekt Rektor B. Hegwdt.
Tel. 111.
Adress: Gwmlebg.
' och upplysningar gratis genom
.....
Tank på.
.
Blomsterfonden!
, -, -, u.
UIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIUIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIII lomsterfondens mH1.
ä r a &amp; pH ett värdigt, Boch varaktigt-vis hedra de dödas &amp; n&amp;: Blomsterf onden önskar .icke avskaffa det, vackra gamla bruket ' med blommor till be- gravninger, men anser att en del a v de ofta -.
nogbstora belopp, som nu utgivas för s8da; ht.
.
andamal, i stallet bör v,araktigt nyttiggöras, i den mänskliga b a d a r t i g h e t e n s tjänst.
Särskilt vid den nu sh oft,a förekoIyirnari&amp;ee7 eldbegängelsen, dar e j ens blommorna följa den avlidna till graven, synes oss.en:be- * - gränsning av blomsterhyllningen till.
den.
.
avlidne böra ifrågasättas.
T a n k p ii.
Blomsterfonden-~Artvalspiiak.
innebar en maning ' till att vid dödsSall -.
.
insända till Blomsterfonden en penningsum- IIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIIUIIIIIII -.
ma (dock minst 5 kronor), da: genom ' Blom- -.
.. s t e r f d - försorg till sorgehuset och de sörjande tGrudeis en konstnärligt utf6rd blan- ' kett, 6 vilken texturts ord uttryckvde givarens känslor av sorg, saknad, ' vänskap eller vördnald.
De för ett sorgehus avsedda blanketterna inbindas i en vackert kom- - ponerad pärm.
De närmast sörjande fA d &amp; tillfalle a t t när de efter begravningen.
samlas i sorgehuset i lugn och ro läsa de sista hälsningar, som f r h när och .fjärran.
ingatt, vittnande om vänskap och aktning för den avlidnes minne.
Förutom penningbidrag i stället för kransar har Blomsterfonden erhalit större ' " eller mindre donationer a t t användas för Blomsterfondens syfte, nämligen a t t skaffa hem A t äldre, mindre bemedlade personer, som pA annat sätt ha svårt a t t erhtilla lämpliga ' och sunda bostäder.
Genom en dylik donation har Blomterfonden bl.
a. satts i tillfalle att.uthyra 25 lägenheter om 1 rum och, kök för endast 200 kronor om Aret samt en gratislägenhet.
Genom inträde s&amp;mm medlem i Blomsterfonden (5 kronor i Arsavgift, 50 kronor en.
.
.
.
.
.
.
.
gting för alla) gynnas aven Blomsterfondens idé.
För närvarande har.
genom Blomsterfonden uppförts ' titta större fastigheter,.
tvenne pA Norr vid.Rödabergsgatan, och sex pil Söder, vid Ringviigen, innehallande.
-,.
. '
5 omkring 700 % lägenheter och bebodda av c:a.
1,000 personer.
-.
. '
- ' '.
-.
,. '
-.
.
.
.
. '
: 5, Inom vissa gränser lamnas vhrd och hjälp till de g d a.
Uver 2,000 ansökningar om erhållande av lägenheter ligga inne hos fonden, utah a t t plats för närvarande kan beredas.
.
.
.
,.
~ e h o v e t av nya bostäder ä r därför synnerligen t&amp;ngande, och har man beslutit.
: att mangdubbla ansträngningarna för a t t söka samla allt flera krafter omkring, Blomsterfondens mal, dels för att bliva i stånd att.
reducera nuvarande hyror, .. dels .. f ör a t t; bygga ytterligare Blomstergardar.
Alla upplysningar angliende Blomsterfonden och BlomstergArdarna lamnas i % fon- " dens expedition, Arsenalsgatan 3, telefon namnanrop: Blomsterfonden, expeditionstid 5.
mellan kl. 1 0 4 e. m. Verkstallande direktören träffas säkrast 11-12..
Vice-.
:: värdinnorna: p &amp; Norr, Rödabergsgatan ' 3, exp.
kl. ' 10-12, telefon 38 38 00; gA Söder, Ringvägen 107,. exp.
10-12, telefon 41 93 60 och 41.93 85.
.Stockholm i mars 1934.
';! "
q, I T d 1 4
