# ID: svediakorp-per294
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Dagny
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-03-19
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Dagny', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women, society
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1905
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 15,406
# sentences: 677
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-dagny
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Några drag ur M: me de Maintenons lif.
I Saiiit-Cyr, cleii stora kvinliga uppfostringsai~staltei7, ligger - so1.i.i.
bekant - m: me cle 3iaintenons största betydelse och största r.
Meii hennes esceptionellt rika och ~5~sl.ande lif erbjuder iifveu nnclrn faser, viircla att ugpmcï,rksai~~iliss.
Som en koixiplettering xf en upps: ~ts i h8ft .. 15 nt ': Eöreg; Pioei.icle lrgAng, behaiicllande Saint- Cyr och m i n e de fitniateiion soni uppfostrnrii.ii1ix, bör ef terfölja.ncle skildring af denim inarkliga kvinnas tidigare lefnndsöcleii vara af intresse, ehuru clen Itroilologiska ordniilgen i lienaes historia Iroi-ii- 1iii.t 12t.t Blif VR rubbacL *: k B l h i e de Maiiitenon, eller som hennes flicknamn löd, Fraii * p i s e clJAubign&amp;, fick redan tidigt lära kanna lifvets svårigheter och bekyinrner.
Modern, Jeanne Cardilhac, hvilkeii oppfostrade siim barii oerhördt stïiingt och 11vilken Frangoise, som hon sjal£ pA- stAl:, dclrig k m d e se utan att ' clarra, lefde, sedan hon blifvit Eiilka, i ytterst s111h omstiiiicligheteii i Pnrie.
Dottern, hvilken af bai: mhsï- tighet oimhRiiclertogs af, förniirnti, sliiktingtir, Irssta.cles iiil hit 511 dit och liailiizade en tid hos sin guclinor, en]: i k inen snLP~1 fru, soin fikagit sig att suks omviinclw ' clen lialvinistiikt uppfostrade Frarqoise till ltatolicisinen.
Har rönte hon en ganska omild behandling och aktades ej mycket biittre a11 en tjiinare, allcleiistuilcl ' inan.
clenn: i0 cliirigenom trotlclc sig lruniir~ kiifva 11ennes stoltn sinne.
0111. sin vistelse hos t.nnt.en slrrif irer seclermern m: me de fihiiztei~on till » les Deinoiselles de Saint-Cyr »:): Jag ininlies, att jag var hos e n af imina tanter, SOIII var SA rik, att hon hade.
en kaross n m l ses hiistar; trots c1ett.n 11de jag ii13dK aldrig annat iiii triiskor heimnn, och, niaii gaf mig: illclrig kiingor,, ctniint $11 iiar det kom fralil- iiinilde.
M i i ~ lrusia.
och jag, soin vor0 iiii.sta11 jiininganila, fingo tillbringa en clel x£ dagen mecl att vakta inin.
tants kalkoners; Deii SA ifrigt viintacle oii~vii~nclelsen kom einellertid icke; utan flickan saiides till ett ursulinerkloster för att belxmdlas inecl.l.iinq~
ligare metoder, och ett gynnsamt resultat erngddes verkligen till sist till stor gladje för E ' ran~oise ' moder, livilkeii med gramelrie sett, att flickan af sin faster, nxme de Villette.
uppfostrats i den kätterska liirail.
Denna faster, son1 hittills till stor del bekostat Fransoise ' uppfostran, tog iiii sin hand ifrån Ilelme och trots det, alt flickan p&amp; grund af sitt goda h-jarta, sin hjiilpsanzhet och sitt uppoffrande sinne gjort sig alliniint oriltyckt inom klostret, kunde hon icke, d&amp; den reglcinenterade afgifteii uteblef, längre f&lt;t stanna cliir.
Hon iiterväncle nu till sin mor, eonz bodde i ett litet rum vid rue de Touïnelles i Paris.
Nodern hack genoni cn arfsprocess blifvit tillerkiincl en ranta p&amp; 200 livres!
clct enda nian hade att lefva af, förutom livad inor och clotter kunde förtjiina af sinn Iiiinders arbete.
Den svBm tid, soiii nu följde, hlcf ett dystemt minne fiir dotterns hela koiiinlaiide lif.
(leniin tid under hvilkcn Franyoisc?
vid unga &amp; r lärde sig fiirs,ak,a och arbeta - hon var d % blott trct- ton, fjorton &amp; r ganmznl - samt spara, en sak, ~ o i u hon sedern1er.a aldrig l h n a d e ur sikte eller vande sig af med, iifren n6r hoii lefde i den största rikedom och lyx.
Ilet var under dcnna tid hon fick den allvarliga syn p&amp; lifvet, solil frainlj~eer ur alla hennes bref, det medlidande med fattiga och bedröfvade, som hon stan- digt lägger i dagen sedermera, inen %ven den fasta karaktär och det stolta sjiuhnedvetande, so111 gjorde, att hon kiinde ' reda sig i de svhraste sitiiationer och motstii alla de frestelser, som miitte den vackra Fracoisc d ' Aubign6 rid en lattsiiiiiig k011ungs hof.
Icke långt f r h m: me d ' Aubign6 och hennes clotter bocldc den kiinde satirikern, diktaren abb6 Scarron.
Denne nlan, hvilken viickt uppmiirksanzhet genom sina kvicka epigram och burleska vers, lefde nu viirkhruten och lam, fjättrad rid sina ruin, där han emellertid liflig till sinnet och nied ett ofiirbränneligt godt huinör emottog alla Paris litterära och £örnitina storheter.
I detta hem iiitrodiicerades Franjoise af m: me de Seuillant, som hoppat,^ kulma gifta bort den rackrn flickan, men p&amp; grund af sin kända sniilhet icke biittre sörjt för den stackars fattiga Francoise, iiii att ho11 intriidde bland det illustra .. siillskapet i alldeles för kort och onioderi-i.
kjol, livilket hade till effekt, att.
flickan blyg och roclnande totalt tappade koncepterna samt började grata vid upptiickten a£ den af stickande kostynzen.
Trots denna sorgliga entrk, började hon emellertid et.t lifligt.
uingiinge hos Scsrron, alltjKnlt iitoföljd af sin mor.
Eon väck te
reclna nu allrriiint uppseenclc pA grund af clen clisrint: hon utveck- lade och den liflige uppfattning hon lade i clagen, hvilka egen- skaper SA intogo Scarron, iitt han, trots den stora åI.dersskilln; ~den, - hen var $4 &amp; r garriinal och hon 15 - icke kunde motstå att erbjuda h.enne sin hand.
Franc,oise.
moder hade under tiden dött, flickan stod ensain.
i viixldeil, beroende af släktingars nåd, och det var clarför snarare med gliiclje hon., fylld af medlidande med den sjuke diktaren och vise om att kunna vara honom till hjälp, vigde sig vid honom.
Trote olikheten i klder och karaktärer - han, clen liflige, groteske skanltaren och hon den allvarliga, pryda flickan - lefde de som goda kamrater.
Man om att odla hennes intelligens, läste Scarron latin, italienska och spanska med henne, SA att hon kunde skrifva p&amp; alla dessa språk.
Hon hjälpte.
hononi ofta med hans arbeten, skref efter hans diktamen och med den stora lätthet hon hade att uttrycka sig, hände det ofta - nog, att hon fann det siitta ordet &amp; t honon ?.
I Scarroiis hem möttes, soin ofvan niimiite, alla Paris litterära och politiska celebriteter.
Tonen i derina s (zlong, d2.r skiiintet dyrkades framför allt, var visserligen icke alltid hvad vi mena med comme il fmt, men den unga m: me Scarrops närvaro höll stiimilingen inom vissa griinser och hon hade ett stort inflytande öfver sin frispriikiga make.
L ' detta sitt hen1 stiftade Francoise bekantskap med markis cl ' Albret, med hertig Richelieu m.
A. frainstiiende personer, hvilka sedermera n kulle blifva af Betydelse för henne och bereda henne viig till hofvet.
Efter Atta Ars sktenskap dog Scarron 1660.
Det s&amp;g nu åter rriijrkt ut för li ' rancoise d ' AubignE.
Mannen cfterliimnade ingen.
fijrmögenhef;, han hade förslösat allt lim 5gt, ' och makarna Scarrons eltonorni hade tidvis varit hitt bekymmersam, hänvisade som de voro ' att lefva på de surninor diktarens böcker, verser och bon-mots eller, soul Scarron själ£ brukade skiimtsanit uttrycka sig, pi % ilet, hans inarkistit de Quinet (iiamilet, p&amp; h: .ma förliiggitre), inbringade.
.
Uer1 berömde £örfatt; irens iinliri, behöfcle emellertid icke länge \ Gint@ p &amp; utvagar .ur den elronoinisk,z knipan, ty hennes infiytelsb- rika viinner utverkade b-txt fran iinkedrottningen - Anna af 08terrike - en årlig pensioi~ på 2,000 francs, en summa, hvilken med m: me Scarrons lciiiicla sparsamhet och lrlgkhet var fullt till-,.
racklig att satta henne i e t h d att kunna Icfvn och iinigis i dc f örnä.nzn fainiljcr, Iivari hoii blifvit iiit roduccrid.
FrAn och inecl clciina tid - hoii var d&amp; 25 5.r gttiuirrii ' l - clii hennes egna &amp; irer pH ett s5 lyckligt satt blifvit ordnade, iir det hoii iignar sitt lif utit; iit andra.
Hon kali i c h se siila viiniiiiior i behof af hjiililp utan att uppoffra sig fför dexi~, heiincs stora ki-irleli till barn, soin lnihiiiida \.
; \ r vtt af hennes iiiest ~ y u i - patiaka drag och ett utslag af de eiidn rerkligt ömmare ktinslor hon rar miiktig af, Börjar nu att taga sig uttryck p&amp; inhgahancls satt, och lusten att leda, uppfostra, styra, rhda kifver henne till utvecklaiidet af en energi och rastlöshet, hvilken sedernlern Illir henne föl jaktig under hela Iiennee koimiancle lif.
Frhi ' rltm period, som nu narniast följer, har hon sjiilf ej laniunt niiiiiga dokument.
&amp; De h e f, hon skre£ iinder denna tid, ha e j blifvit till- varatagna, ingen anade val c15 deii roll, soiu den Mygsnmt och eiikelt upptriidancle iixiiie 8c: irron en g h g skulle el~cln.
1 % galiila dagar talade hon emellertid giiriia oiii sin uiigdoni med liirariii- norna och eleverna i Saint-Cyr, dels i forin af uppfostrande sanital dels.
i form af skrifna iiistruktioner, uti h ~ i l k a hon iiiskarle att framstiilla sig som ett.
rättesnöre och mijiister för ungdonicn och c15 hoii, genoin framdragande d de obetydligaste detaljer ur sitt alltic1 genomkorrekta, gudfruktiga och uppofhaiidc lif, aldrig trötb n d e att visa cle unga hur imii biist undgl3r detta lifvets frestel- ser och skapar sig ett goclt rcnomiiie.
Dessa iiiiiiu bevarde samtal och instruktioner liirniia cltirfiir ett goclt iiinterid, icke blott till.
beclöinaiide af hennes karaktär, utan iifveli till kuiiskapeii oni dc yttre konturerna af hennes lif.
Enligt dessa dokmlent vota vi, att hoii Iiuivucl~t~igcii agnade sig &amp; t att hja.lpa t ~ af i sina intimaste vaniunor, mar- kisiniim de Nontchevreuil samt iii: inc de Hcudicourt.
Fnuiiljen Jlontchevreuil badde piilanclet p i sitt gods och dar hade hon ticlvis.
sitt heni efter niannens clöd.
I en a.£ ' sina instruktioner till cleverna i Saiiit-Cpr beriittttr hoil följanclc, icke utan en stark bi- sni&amp; af cgenkiirlek, ineii alltid i clcii basta afsikt att imponera och med sitt godii, exempel inverka yii de unga damerna: ~ 1 % den tiden jag bodde i Paris fattades mig ingenting ullr, jag VU ttlltid i mycket angeiiiirit ~ ä l l s k i och ~ iiiaii hade Iiiilst sett, att.
.
jag aldrig lzirnnat det; eniellertirl for jag vanligtvis ut till min goch ' viin m: me cle i \ .Iontclievreuil, hvilken 17ar stiindigt sjuk oller Kg i barilsiing, och hvarkcii det ena, cllcr niiclra var fallet nied
mig.
Jag tog v; tt,i: cl o1.i-I 1.ienncs IiiishrPi,ll, j ' ag sköttc hennes riilrcii- skriper och alla aifiire~:.
En dag: CIA jag s&amp;lt en kalf för fe1ntoi.i eller sexton francs, k.om jag hen1 ~necl liela, s~in.iimn i.
cleniers.:!
:), eirieclan det goda, folket, som jag handlat ined, icke hacle aldra piingar att ge mig, det var r n ~ v h t tungt ocli smutsade föi ' fiirligt iicd mitt förkliide.
Jag hade alltid 1.ii: i-m de RI: oiitchevïeiiils barn oinkriiig ' mig, ett lfircle jag att Iiisa iaaantill, ett ariilat 15ste jag ksteltesen rnecl och jag undervisade dem i d l t jag kuiicle.
Hon (n?
: me dc Montchevreuil) hade föreantt sig att sy en möbel i tapisseri;; jag iignade mig helt och h; " Lll.et Ht detta, i mitt tidetes svett rent: tf.
Vi arbetncle i agn en g h g iiincler en tre veckors lång resa, eoiii v i företogo i cii förfiidig hetta; hon I-i: .~cle svasgrar som triidcle yd, 1iLlaril: i. dt oss, s&amp; att vi ej .skiillc fijrlora ndgon tid, jag arbe- tade utan att tiinka hvarken pA hettan eller clet vackra viidret och.
steg e; j ur en eiicla gAng för att Iiiin-lt~x luft ...
Rl: iile c e!
Montchevreuil hade en liten.
dotter, hvars ben vor0 krokiga; clet fanns ett siirskilclt satt hvarpii cle skulle lindas och l-ivilket endast jag förstod mig pk; clet iliiiste ofta bytas om, n ~ a n koiii ocli haiilttde mig midt i ett siillskap och hviskacle i örat p5 mig, att hon lse- hiifclc linclas, jag slet mig lös för att göra cleiii~a t; jiinst, sedan Atervii.nde jag till siil1sk: ipet igen.
Se dar mina barn, hur muil bijr @ ra, nar inan vill bli 5,lskacl!
I denna sista fras uttrycker m.: ine cle bhintenoii sitt lifs helti diktan och.
traktan: att blifva alskad cc11 afhAllei~ a£ alla iniin- niskor.
Hennes hjiirta m r seyiinerligen ryinligt, 11011 kunde icke cnclast lefva för en eller i$igra, alla ville hoii behaga, alla ville Iion vara till lags.
Dikför satte hon ii1 hela sitt-lif pA att genoin godhet, milcihet, oegcnnyttu, kiirlek till hela miii1sklighetenY from- Iiet, gudsfruktan och lilinande dygder skaffa sig ett ärofullt rykte, &gt;,une belle reputation ».
P % ett aniint stalle siiger 1i.oii ocksa om sig sj5lf: %Det fias ingenting, soin jag ickc skulle varit i stiincl till att görii, eller I.icla för att mii1-1 sku.11~ tala v&amp;l 01-11 mig; jag iick anstriiinga mig iuiyclret, men dct gjorde ingenting, o111 jag barn cliirigenorii skzxEFadc mig ett goclt rykte, det.
var inia viirni, j: ~g brydde mig ickc clet miiista olm penningar,; jag ~sxr uppfostrad, h ö jcl öf ver a11 egenay tta, nieii j sig vi lle laa iirim.
» 31: ine de S&amp;vigiik ocli anclra sam ticlci., hvillia saii.in1aii triifhl inecl den unga ankan Scarroli, beskrifva i - förtjusts ordalag all ckn *) Ett ganmalt franskt sin5.~riynt, motsvsrandc l /,?
sou.
(Förf.
aiiin.).
b.
älskvärdhet, all den esprit, den vackra Francoise utvecklar.
Ilriclcr denna sin rastlösa verksamhet bland sinn vänner observeras hon iiii af m: me de Montespaii, konungens miitress, hvilken hoa först sammanträffat.
med i marskalk d ' Albrets familj.
Denna bek ' mt- skap nlecl m; me de Montespan blef som bekant den stora valid- puiikten i hennes lif.
Om detta taltide hon gama, niir lioii I.
) lei ' gaunrual och blickade tillbaka på sin ungdomstid.
Hon säger clarom till sina unga vänner: %Skulle ni väl kunna tiinka er!
att det, som utgjorde första begynnelsen till denna kolossala lycka var, att utan att jag det minsta tänkte pA ilet, m: me de Montc- spaii lade märke till de väntjänster jag gjorde madam3 de Heu- dicouït, som var vlr gemensamma van och hos hvilken hon ofta sAg mig; jag gjorde samma saker där som hos m: me de Mont- chevreuil; jag låg aldrig ses timmar i min sang, och under det Iiusets härskarinna icke steg upp förrän klockan tolf pii midila- gen, gaf jag order om allt i hennes hus och satte i g h g tapet- serare och arbetare, sanit hjiilpte dem ofta, riar jag slig att de hade behof daraf.
B Den ståtliga, vackra markisinnan de Moritespan, soni vunriit konungens gunst, hade alltså varit i tillfälle att liira kanna nl: Inc!
Scarroiis ovanliga talang som uppfostrarinna.
Nar iir 1669 inar- h i n n a n s och konungens första barn föddes, galldc det att finnii.
en person, hvilkcn med iakttagimcle: if all den diskretion, isoril var nödvändig i ett s i &amp; likat.
fall, kunde och ville Btrigu 8ig dettas vhd.
Hennes tanke föll d&amp; pii mmwe Scarron och saken f ïaiiiställdes för Iieiine.
Situationen rar ganska d) eh ?bg- lig, barnets existens fick p&amp; inga villkor ypp; ie, ansvaret v: tr inycket stort, ty.
clet var konungeiis barn och hon föriitsilg, att hon skulle komma att iiitaga en skef och sylir stiilliiing gentcinot viirlden.
Intet under att hon tvckade.
Heiines betankliglietcr öfvervunnos emcllertid, hon hade som v; inligt.
svHrt att.
neka rbii viintjänst, - A mycket nicra soni hon stod i tscks: ~,iiilictsskuld till iii: nle de Montcspan för iikgon obetydlighet, och utsikten till kuiig- lig pekiiiiiiix ersättning spelaclc viil iifvcil en icke oriisontlig roll för en person, hvilken s2 ofta statt inför eko ii ou ii sk: ^ hkyiiiiucr.
som iwmc Scarron.
Heniics svar blef, att on1 bariiet rar koiiiiii- gens och niajestätet befallde henne åtaga sig (less uppfostran, skulle Iion giirn clet.
Konung L~iidvig Fr: ~mi ' iirtle clA cii fornilig mhft1l; iii
h08 henne, hvarpii hoii gick till clet kinkiga, varfvet.
' Gad.eï de iiarrïiast följande areii \ raste dock koiiiii-tgeils bariiskara med nxme de Montespuii.
A r l 670 föddes hertigen af r \ lnine, 1672 grefveii; .if Vexin, 1.673 m: lle de Ntziites och 1674 in: lle ck Tours, alla, dessa barn, hvilka d e r i n e r a legiti~nerizcles och lefcle vicl hofvet fullt erkanda vicl d a n i: ~f de kungliga griizsarne af blodet, upp- fostrades iilvail: tf m: nw cle 31tzinteiloii: och vbrdi~,cles på det ömn~a~ste {tf henne som.
smh.
Hon hade gifvit sitt l-iedersorcl At konungen att ej yppa hans hemlighet och 11011 uppfyllcle troget sitt löfte.
Att bevara en hen.1- I.ighet kiin.cle hon som få .. OcksR finner insin i helmes korrespon- dens u.n.clei: cle namnat efter 1.669 följande åren icke ett oi ' cl om.
hennes uppfostrzlrinnesk~ip 8.f cle Montespanska barnen.
Ron.
lefde under clenua tic1 ett fullkonzligt cliibbelljf, ett yttre ute nzecl siila viinner i stic1ei-t fijr i ~ t t bortv5ncl; n, nppiiziirkean~heten och on] hvilket rn: ine cle S&amp;vigizc i. siim bre!
till sin dotter, lixme de Grignaii, ofta talar, samt ett inre, tillbakacl~xget lif i en.
utkant af staden, dar hon utför siim i-nödosan~ma plikter .mot de.
anför- troclds barnen.
Onz cletta hennes senare lif skii1l.e man icke veta iilycket, sivida hon icke langre frnu1 t d a t daroin s: l cletal jeradt: rriecl flera d damel-na i Saint-Cyr, blmcl nnixzt med m: i-rie cle Caylils och iixlle cl ' Aiirn; .ile, hvi.lk; z ~ e ~ l i upptecknat li~~ Iicnnes bc- rii,ttelsei:.
33ariien iit: ickorderncles furst y i olika st,i ' i.l.le.n i Paris oiiigif- ~iiiigt~r, och m a l e Sc; ~~: ïon: fick %tacka f~5.n det ena stallet till det anclra för att se om de s1-i.15 .. Secleïrnera hyrcle rn2~11 emellerticl ctt isole~xdt hiis vid rue de Vmgirartl, cl.it hon .fiyttlzcle .ined b: irn- skarm för: ztt biittre hii don omkring sig.
M: lle clJAuinalc be- ratti~r, att geiii~d.
ef ter barnens f öclelse koni iii: me Gc:: irron 1ii: iake- racl och hiinitticle i s n ~ y g den iiyfödcle uncler cloii förfiidigaste Angest, alt niiti-t skulle afslöja hannes hemlighet: otrolig rent uf var den n10h Iioii gaf sig att, uppfylltz sin plikt.
Tblt~iid fick Iion.
stiga upl) fjorton, fcnlton gfngcr orii na.ttcii.
för iztt spa.ri %: ii.izrntiil bcsvlirct och ofta, ixtförde Iioii cle grö: fst; .i, arbeteii, eri~eclm inga: ~rbetarc fiiqp sliipp~s iii i huset.
Seclan holi flyttiit till rcic d.e Vaiigii: ti~: ~l blef ei-tiellcrticl hcilues s.itu; .i,tion iiIigot miiiclre olicl- lig.
.
Koilungeii Iiei~ilighijll icke l h g r c s5 ntrungt sitt förh611: .taiclc till.
.iii: izie cle Montespa.n, alldeiistiiilcl han var starkt betai-tkt p A att legitinzera sinn barii.
inecl I-ieime,, och följa,ktligeiz kunde 111: 1nc.
Scafron - visserligeii imler inkttaganclc (z % clisltretioi~~ för;: i: - *
ctt iileril otv~iigc4 lif.
11011 fick (, ii iiiiiiigrl t,jiiniii.
(b till sin clisyositioii och fördc soiii giiwriiuiit iiir dr1 kiiiigligii 1) ariicii ett siirsliildt hiielilill.
Eii ging i vcckim fick lioii: ~fliigg: i riilwiiskiil) för in: ine dc Jioiitcsl) aii, livil ken (15. fiirfrigiulc sig oiii I); iriiciis t i lhthiid, utlii.~iin: dc penni ngar, giif orclcr och bon triiorclcr, il) l: iiid visade sitt ii~issnojc, il.
) lt~nil siii taclwmiiliet.
I) c4tri, tillstiiid varaclc i r r Deii 30 dcceiiilxr 1.673 lcgitiilieradcs clc!
kiii~glig: ~ - barrieii inför parltmeiitet och diiriiiccl \ - ar 1ic.iiilighallaiitlet af ii1: irie Scarrons mission ickc liiiigrc nödviiiidig.
IIoii flyttiidc jiinlte sina sl&lt;ydclsliiignr till hot \ - ct, diis lioii iii1ogcr: ulcs i iri: iiic il ' Jioiitc- sp: ~iis vfining, Iion ar iiu öppc4 crkiiiid soin (le kiingligi~ bariiciit; iil) l~fostriirinii; i och koiiiiiier liiitlaric+tcr i iiiiriiiurt: I~cröïiiig iiictl si7 vii l konuiigeii soni hela lioïvct.
3Itm krtii i viiira clag~ir uiiclr: ~ iih-er att (, ii lwrsoii iiiecl iii: iiic dc Xniiitci.ioiis eccllign kiiiisla och ~trii !ig: i froiiilii4, villc iitagil sig ctt sh pass koiiiprornetteraiidc uyptlr: ip soiii tltbttn och $5.
iitt siiga g5 i koiilplott iricd otrolictcn.
Mcii iiian fiir koiiliiiil ilibg,: itt iiii iiiitidcns.
~ C O I I U ~ ~ C I I F deii ticlens syii p5 sakcii var cii iiiii~ai~ person var si?
Iiöjci ijfvcr alla aiidr: ~ jorcliska viiritlur !r, huii n r s5 (1 y r k d och t~fgudid, iitt fiir hoiioiii giillclc Iielt aildni mordiska lag: ~r 5,n för andrii, dödliga.
ITms S I iih miglieter och sknucl: i.lcï w r o i viii.ltlciis ögoii ursiiktadc, - ja iiiistaii respcliteradc, och diir- för j7rir rollcii af iippfostrariiiiiri,: if lioiiungeiis ixiturligti, b: arii l h g t ifrin cii (lcgriidering, mararc on iitiiiiirkclse.
1) iirtill kom, att imme Scarron hadc börjat fWeta sig vid I~arncn, i~yiincrhct vid Iiertigen af Irlaine, livilkeii allt i f r h ~patla Br w r iuyckct sjuklig och för hilkcii Iioii var eoiii cii verklig iiior.
Sedaii lioii fi~-ttat till liofwt 0 ~ 1 1 koiiuiigcii iiiiriiisrc lart lciiniia heiiiie, kom hon ' dock eiiart i cbtt ganska npandt fiirhiillandii till iii: iiic de Moiitcspan, livilkcn geiioiri sitt iicdliitaiiflc satt, iii oinbytliglict och hiirjaiiclc svartsjuka gjorde lifvct surt fiir iicnnv.
It ' rii.11 clenn: ~ tid, iintler livilkeii iri: nic Scwroii llitigt korrcspoiiclil- mr riied sin bikt.fndcr,: ilhi.
C ' fol) eliii, fiiiiics cii iiinsa href ht !- varaclc, uti Iivilka hoii Iiittar ~ i t t lijiirtn or4 1) t ~ oiii rhd; N: I ~ (le Xontespaii trak; issertzclc~ heiiiic 1) ii~dl: i siitt, nirhst gihiioin clcii I~iirsklystnarl och systenilöshet Iioii; itl; igiiladc.
ii~cd: ifsi !ciit2e; i bririieiis uppfostmii, Jivilkeii iii: tiie 8c: irroii Iiilst v t h t skiitii eiisaiii.
P septembcr 1674 skrifver m: me Scarroii till ribb6 Gobclin: r * J: ig iir ilecltyngcl af iiielimkoli, man d ö c h de stackars barnen utan att jag kan förhindra det, clen ömhet jzig hyser för dem gör ritt '
, jag blir oiithärcllig för dem, som ril orri dein, och soin det kr mig omöjligt att clöljet hv: d jag tanker, kommer jag att h.ata de miiri- riiskor jag lefver sanininii nied och hvilka jag ej skulle vilja nnziss- hqgt ...
Jag besluter mig iblaiicl för att ickc inl5.ggz s5 r~iyckeii ifver i clet Jag göl: och attt öEvorl.iiin.i~a barnen At deras niors I d - ii.ing, Inen clri blir jag riiclcl för att misslinga G u ~.
.
.
Liiiigre fram i sninin.
: i, urinad skrifver hon.
bter till sin biktfader: » N: rne cle Montespai~.
och jag hdva i dag haft en ytterst liflig konver- sation och soin.
jag var den lidande parten griit.
.jag mycket och hon framstiillcle salren för konungen p5 sitt satt.
Jag tillstir för er, att clct %r förfarligt pinsaiiit att lefva i ett siklant tillst %ml,: ttt; jag Iiv: .trei.idi.t cLtg kan vii.ilta &amp; idanu historier och clet skulle \ - ara bra IGuligt ittt %tert: tg: t iniii frihet.
Jag har tiisen ginger haft 1.ust att grl i kloster, meii fruktan för att jag skulle isgra.
1i: iig gör att jag icke aktat p5 cle maningar, so111 tusentals man- niskor skullc iise sett för linllelse.
Sedt~n sju.
munader f6rgA.s jrkg af liingtaii att draga mig tillbaka och sa1111na fruktan.
hindrar mig ' fritn att göra clet ...
Jag kan ej förstii, s t t det ka11 Giicls vilja, att jag skall licla uiicler iii: me de ivloiitesPan ...
h g vagar ej tala med konuiigeii direkt, ty clet skulle hon aldrig för- 1Rta mig och afven oiri jag finge tala med hononi, kan jag icke p i gruiicl, af iiiinn.
plikter till rri: ine de Moiltespatri tala illa on1 I ~ C I ~ I I) C).
1 etk senare bref förklarar hon cn~ellertid för abbk Go- I~elin, att hon inga allvarliga afsikter hade att bli nunna, därtill var hon för gammal - 31) Ar - och h o n y s 15ngtan att tjiina Cliicl var nog vid ' denna tid ej häller s5 stor, att hon för deii skull ville uppge tanken yiit cle belönii~gar, son1 vailtade henine.- Konungen hade .lofvat henne en summa p A 100,000 francs och hon börjar ni1 göra upp plai~er, hur hon biist skall anviind: .t deiri för att Rt sig inriitta en fristad och konima ifr&amp;n clet pinsarrmit beroendet: tf konungens iniitress.
Hon skrifver hiiroin s; jiilf:.
d a g %r clen niest egoistiska varelsc i viirlclen och jag tiinker ej 115 annat %n att öka ~, ~ i i n iigodelttr, a det ar e; j 1: ltai1 skrnplex fOr clet honettn i saken och d e t pligar mig att pressa folk att göril mig tjiinster, clii jag betänker att det endast Iir för att liiinna dem.
Emellertid iir jag mer iiil niigonein besluten att göra clet och ingen- ting synes m i g svårare an att lefvs i det tillst5nd jag gör.9 Till sin s ' tora tillfredsstiillelse erhhller hon af konungen sarnnianlagclt 200,000 francs.
Fös dessa pangar inköpte hon Aret cliirpii, 167.5, t,.
slottet 3.l ' aini.eno11, hvilket hoii förskönacle och .ii~reclcle till en till-.
: liylrtsort At sig och sin fsmilj, isylmerhet At broclern, grefve cl ' Aubignc ", hvilkm 1.678 gifte sig och ofta tog iii.
cliir med sin.
feiriil j.
Hennes brorsdotter, hertiginnan de Noailles, Ii.rfcle sec1t1,i.i sl.ot; tet, Iivilket alill~i befi imer sig i sliiliten Noailles iigo.
(Forts.).
% m 6 (C f .K! (ll ' ~h ' t ?l '.
Kvinnorörelsen.
En öfversikt i korta drag.
Af alla cle omhvalfvande rörelser, som striifaa att störta cle ganiln sai-i ?hiillsförhAlllanclens öfver iincla för att ersc2tta clem med nya sner +idsedigny iir det ingen som i lika hög grad miste viicka alla tiinkancle manniskors sympatier som kviiii~orörelsen, P kviiliiornns revolution ».
Ty har iir det mer ii11 l~alfpnrtei&gt; af clet iniinskliga slhktet, soni rundt om i hela clen civiliseracle vnrlclen frin yttersta viistern till yttersta astern, f r h Norc1amei: ika till Japam, kan~par för sin andligs och mate- riella frigörelse och dett.a icke imecl 1i: tgra vftlclets meclel.
utan med de miist Iiiiinaim va,pen, som i-jfverln~fvud kiinaa tankas: den.
svagares viicl jan till cleri starkares, cleii förtrycktas till f örtrgckt~reris ridderlighet ocli riittvisa,.
Kvinnorörelsen i modern mening som e n ' enhetlig, mil- rneclveten striifvan att höja kvinnan som rniinniska och medbor-.
p i n n a till en stiilloing, fullt; jiinmbörclig med mannens, ar endast niigra, tiot.al.
Ar gammal.
Meii sjillfva clen biirtmcle tanken i clei~na den.
.miinslrliga, civilisatioiieiis eiiastlenderevolt, deii, att 1yft.a hele det kviii- liga sliiktet till.
n!
mii~n~~iskovärcli.gsre tillvam ' an som en mznnens ' och heinnlets slafvii~na genom att utvidga ' onirAdet f ör kviniizms teoretis ka ocli prnk tiska verksarr] het och clyniedelst af ven tillföra.
reclan d&amp;.
clot rniiiisklig: ~ kulturarbetet nya lzrt~fter och impulser, hi~~r och da.
seclztn Axhiinilradcii tillbaki skymtat fram; ineii till en ' L) ijl: ji~~i blott som eii.
c1 jarf förfliigeii i&amp;, förvHuancle genom sin iiyliet.
Meii i saiima in5,ii soin ' civilici~tio~icn skriclit fraiiiilt och (1.t: yttre iiör~i~~llai~clena~s tvling lAtit kviniiaci kaiiiia trycket af sin belägenhet, hi.
: elen allt tydligare gjort sig giillande .tills den slut: - ligen i vfixa clagar viisit .ut t.ill ett oafvisligt k r d, ett socialt problem;.
som det $.r sm.hii1lets plilit ' at.t lösa.
Redan pA 1.400-tdet ut@£ den begAfvade franska skaldinnan Christine de Pisail en bok on1 kaiiiilniis eiiiaiïcipation, clen första som öfver hiifvucl taget behandlat detta sociala problem.
År 1505 publicen~cle cleii tyske filosofen Corael.itis Agrippa ett litet arbete p A lati 11, c1ii.i: 11an nrguiï~ei~ teracle f ör kv.innans riitt till högre bilcl- ning, och SLIJIIIII~ forclrnn framstiJ l.cie ett fi,rI-iiincli: acle senare i Eng- land R.obiiisoi1 C !riisoes beröinde: författare, Daniel Defoe.
, Men cless: .~ och dylika tidigare försök förmAclcle lika litet som det $e- t; yclmcle politiska inflytancle de högre st8iideiis kvinnor utmöfvnde iincler 1.700-talet att; Istadkoi~inia nhgon mei varaktig f örbiitt,riiig i clet lrvj~dign könets soci: ~la stiillaing.
Ja, siiinu Kngt iii pl " l clet i9: cle seklet befanii sig kviniian i ett förnedraiicle oinyndighe- teiïs tillstAnc1, utestn %ngcl fïAn s5 godt so111 alla möjligheter till sjiil.fförsörjning och nntur1igtv.i~ iindanhBllen frAn d l t delta,gaa~cle i clet offentliga lifvets viirf.
Ma11 skulle tyck,z, att fransltn revolutionen, som proklameracle frihet,; jiii-~~nlildïet ocli de allinaoiïniiii~sklia,l, rattigheterilas helgd, borcle lm lossat p i cle tunga bojor, som en förH,lclracl Askii~lliiiïg och i~ediirfd sed lagt p5 livii-iny~; nien nied de miinskliga rsttigheter, so111 off en tligen pirolr lainerades, in.enaclei, endas t III annen s och kviiiiïnii blef glöi~zcl.
Hennes stiininia tystades ner af pöbelskriinen lrring de bloddrypande guill.otinerna ..
Men indirekt blef likviil.
fraiiska sevohtionei~ af ooiii.t.lig betyclelse ifven för kvinnans fri- görelse.
Det \ w: niii~digen en nära liggande konsekvens af revo- lu t,ionsi~iN,i-~.aens of vmnarnda doktriner, Iivilka nu som allmiingil tig:), sanningar ing8tt i folkens medvetande, att omsicler tillämpa dessa afven mecl afseeide pA kvinnan.
1 % företeelser BOTO clessutom - ytt- rar en författare - nier iigmde att väcka tiinkancle människor till iii- sikt oin clet skefvn i kviiiaaiis stiilliii~ig, &amp; il clen orattvisa, som begicks mot I~enne jiiet af dem, som sjklfva kallade .sig frihetens förkiinlpar;]) et fanns ocksfi i rerol.utio~ïens begpdelse en liteii, men energisk grupp af man och kriimor mecl Coiiclorcet och 0lympe.des Gouges i. spetsen, som icke trötti~ncle at ', framhdlIh republikeim skyldigheter ii h e n 1110 t henne.
Fr8n Condorce t hideder sig clet kiincla y ttrsii- det., att nntingen hafva inga: ~~Gnni.-kor 111edborgei: lign riittighetei: eller ock Im de alla s !tclan,z och den soni röstar mot en nima.iIs ratt p&amp; gruiicl: ~ f clennes olikhet i religion, kön eller huclfiirg, haor.
darmecl Rfvea afsagt sig sin egen ratt.
Olynlpe des Gouges yr- kade i en liten.
skrift, soin hon til.lamgnade Marie Anto.inette, ' at t iihren kvinnornas rattigheter ' skulle ofFentligen proklanï.eras; ty - '
sa.ger hon - kviiiiian födes liksonz iiianneil fri och hoii bör dur- för kiiniia erh5lla p&amp; samma villkor, sainim stiillning i smlhiillet som han.
Vngefhr samtidigt framtradcle med likilandc kraf i Tysk- h ~ n r ~ land G. von Nippel och i England Xary ~~ollstonecraft, geniala, rarnzh jartczde » Försvar för kilinans riittigheter D lir ett rlf cmancipationsiitteratureiis standard works.
1,Zr: in om könens lika berättigande förkunnades iifren af Saint-Sinioii i början af 1800- talet och upptogs därför iifven af de franska socialisterna men utan att] .eda till några praktiska resultat, och icke hiiller rcvolutionerim IS30 ocli 1.848 blefvo a£ nftgon iner djupg5eiido Iwtyclelac fik l&lt;rinnans frihetsstrafvmde.
Det sistnänida aret kan likviil betraktas som deii iuoderna kviii- noriirelsens födelseh.
IS48 samnz,zztïiidde i Seneca Falls i staten NewYork den första kriiiiiosakskoiigrei-seii, frfin Bvilken det Pulltmlil- inedretiia organiserade k~innosaksarbetet leder sitt ursprung.
Itii- relsen har sblunda utgått friin de Sordamerikanska fristaterna, dar tvenne kvinnor, Cady Stanton och Susan Anthony, tradde i spetsen för den, och hsrifrån spridde den sig först till England och sedan till Europas öfriga länder.
I Stuart Mill fann ernaii- cipationens ide en förkiimpe, som mer an n %gon annan har hiifdat kvinnosakens stallning i det allmänna medvetandet.
Det var denna berömda engelska tiinkare förbeh %llet att med den ratio- nella vet-enskapens hjälp röja en plats för henne bland vAr tids öfriga reformfr %gor och det ar frin hans banbrytande p i den radikala individualismens botten hrilande arbet.e » On1 kvinnans underordnade ställning », som annii i dag kvinnosakens förfaktfirc: heinta sina vapen.
» Hans teoris -- SA har sagts nwd rRttn -, har för kvinnosaken i den gamla riirldeiz haft samma be- tydelse som den anzerikanska praktiken: den första liar skaffat de ledande argumenten, den senare de upplysande exemplen ».
Mill sådde icke l b g r e i någon oberedd jordrnh, utan niir haii höjde sin stR; inma till försvar för k ~ i u n a n, voro cle socialii, förufsiittiiingarn,z redan tillräckligt mogna för förvarkligandet af emncipationens tanke, d&amp; de yttre fiirhillandena nu gjorde rcfor- m ii ens genomförande till en tvingande nödviindighw.
Ileii andliga och rattsliga Atskillnad, som i. ?ppstlitt gciioiii olikheten niellan den fysidct st.arkares, genom könslifvcts betingel- ser iner obundne mannens och den vid hem och härd fjrittrfi~l~ kvinnans intressen, kändes af denna nzindre tryckande SA l h g c hon af sin husliga rcrksamhet m r helt och hAllet upptagen ocli
11011 på gruiicl af sin bristailde iiltellektuella utveckling icke för- ~uildde blicka, utöfver de för hennes kön satta trRnga gränserna.
li ' örst niir pi, grund af clen ekonoiniska oi~~livälfaii~geil uildc~: det 19: de ~~rli.liundrmdet m a s l i i d u s t i e aflöste husfliten och hiiri- genom en iiihngf,zld af sysslor, son1 f ör.ii.t XI tförts af livinnizn, 1111 togs i.fi.An henne, blef 1.ioi-i fu1.k i~~eclvetei~ om det tryclraiide i sin be- lrigenl~et.
: Detta gullde 1.i lc \ 7U81.
mincl re clen arhetaide klasseils livin- iior, Iivilka i stor utstr3ickning: linn.i.io anställniilg i inclustriei-i.~ tjiiiiist, dKr deii svngirre krinliga kr~zfteii pA iii5,ngf&amp;ligt siitt kuiicle an \ - iindas Meil fiii: cle högre, m ' s bilclacle Itlasseri~ns Iiviilliga pi: ole- tii.i: ei.
liar öR7ergBngen.
icke \ - nri t li kn] &amp; tt.
Fiir c1en.i har stfil.lt sig a1l.e- haiida 1linde.1: i viigen: d fOrcl0111ar och lngbucl,,soin först idiste öfver- viimas, iiman de l i u l ~ l IIA l ~ clen ~ sociala position, clen ekonomiska, riitts- liga och politisk: ^ st5l.lning cle ön sk: ^, och clet iir ocksa dessa I~V~IIBOI ', som egentligen lixlit att u tkiinqm deii I.i,zlf~eIiellAi~ga ltam1liei-i för fri görelsen.
' Under cleima sin kamp ha cle likväl sakta, men säkert gatt seg- ~mlcle frmBt, och i sainina iniin, som.
cle pröfvat sina lirdter, har deras sjiilftillit vuxit och c1era.s 11151. satts högre och högre.
S vBra dagar ar för c1en-i.
icke l h g r e clen ekonoiniska synpunkten den allt behärskallde, utan en Iiögre mer ideell har trängt sig fram vid sidan on1 cleniin,.
1 san~ima 111h son1 deras andliga synkrets vidgats, 1x3 de iner och iner i trots af allt talet om ~niissbrtikad kviinnokraf t, L .. hi: lornt tron 1.5 den gamla cloginen om clen Rktenskapli.ga plikt- uppf~llelseii som deras liögsta lifsuppgift och lifainneh811, och cle riitt, att utan alla gocltyckligia fordra nu som sin nlli-ri~.iiin~nskliga inskriimkningar f A deltnga i och tillgoclogörn sig det i-niinsklign i alla dess fornier och gracler.
liul.tu~~~.rbetet ' Niii: kvi nimi ~ i % t t f.r: ~m till clett: ~ iiiinu i .jiirr; ~ii.
' hiigrniictc 11i51, iir 1i.ei1nes seger f~illborclncl, men först di.
Och dei111a hennes seger slcall inleda en ny epok i clcn i: ili,nskliga odlingens histora.
Om ocksa, cleii cliirn~ rcl viiima fulla likstiilligheten och den fria konkurreil- sen könen enie; lan - soni en fi: nmst&amp;ei-idc svci~sk historiker flirc- spitt - till en början skall iiiedförn, svAra sociala brytningar och clct reclan gryende kOnshc2tet viim ut till en ny vAldsain kamp, blir detta blott ett ö f 7erg; ~eilcle staclium.
i utveclilingeiis förlopp.
På stricleil sltall f.reclen följa och clen iiaturliga ldirlel; ci~ köilcn emel.lan skall.
seclan
viiucla till baka föriidl; d, fiirdjupul och fiirstiirkt.
Ilet gniiila kriiiiio- iclealet skall c15 Iia försvunnit och ctt högre och ädlare triidt i dess stalle.
3Iaiiiieii &amp; all icke liiiigre sc i kviniian endast njutniiigs- ii~ecllet och slafviniian, inen icke hiiller den fiirhatliga konkii~rcn- tcn, som sliter IefrehiGlet ur bans hand, ntan clcn i biliiiiing j~mnbörcligc, af samma lifsintressen besjilaclc kamraten, som fiir- ljiifvar arbetet och delar niödm och sicla vid sida nied honoiii kimpar för sninma maiisklighetei~s i i i i 1: ilen allo.
lyckliggörande,: h sociala, 2tskilli.iaclcr utjiimiinncle kulturiitvecklii~gen.
Till forsvar för r$ttf&amp;rdiglieten af sin 1inil-i~ beliöfver kvinnan eii- C ~ R S mriii~cla ~ ett cnda argun~eilt: clet etiskt-sociala sxiomet, att lion som iiifiiinisk,z bör lm samma allinanmiinsklig,z rattigheter som mnnneii, och ur deiiria kvinnosakens högsta ovederliigglig: ~ lwincip kan hon logiskt deducera fran1 siim speciella rattsliga kraf: att hon bör h a tillgång till saniim bilcliiing soni mannen; att Iion i följd af.
en sAdan bildning bör kunna nA samma borger- liga stillning soiii han och att hon likaviil som han hiir kunna lagligt skydcls sina riittighetei .. Kiittigheterna bör hon steliii~cl; ~ h a h a, huru Iion ii11 sedan koininer att begagna sig af dem ---- Iivilket blir lielilles ensak -- och huru an hennes andliga för- inögeuheter gro beskaffade, j ' siniförda med manileils - hvilkct iinnu ar ett olöst psykologiskt problem.
Och lik~H1 ar clet mot denna senare piinkt, soiii kvinnoen~ancipatioiieiis .vedersakare huf- vurlsakligen rikt at sina angrepp, Iivarigenom st.rideii förts öf vcr pi, ett för saken f rii~imaiicle gebiet, ftlt t en ofta alltför lidelsefiill knraktiir och afveii onöcligt \ 7is fiirlringts, d&amp; genoin de friiinmrtnclc synpunkterna cleri dlmiinaa iippfattningen om kuinnofr~gans innc- biirc2 förvillats och förvridits.
Ma11 tycker, att staten, soin lxir att vaka iifver allas rlitt, i första hand borde giira ïilttvisa, it kvinnan; att den iitaii skrupler borde öppna, sina.
bildnii~gsanstaltcr och i-in~hetsverk fiir lieiiile och sli %nk,z henne politisk röstriitt.
JIcii det ar just fr&amp;ii denna sids, som nu det sista meii ocksa miiktigaste hindret r e w sig i .heiiiies \ - ag.
Ty staten iiieil sin byrakrrttiska koiiservatisni och sinn af regent och folk sanktionerade lagar ar en stereoty- perad institution, hvars portar och fiiiistergluggar icke genast iipp nas för det bru~andc viriddraget af en 11 ' tids anda.
Staten \) a- Iiöfveï lang betiinkctid, iiinan dc11 ger sig i färd med att strylin bort i sin lagbok iirigra förtildracle paragrafer och digra iirinodign anibetsn~mnainaskineri för att ersätta kotymer i sitt ii~~ecklacle
dem med.
nyt^ n-ier tidsenliga.
.Först nlir en ny ide triingt sb lfingt in i det allm, ' lizila medvetandet, att den har nlajori- tetens niening för sig, har den utsikt att adopteras af statens makter och for~niuleras i ett rtllom bjudande suveriint laglmcl.
,: \ r en sAclan idé a£ en iner omfattande karaktar, SA att dess seger innebar en mer eller mindre genomgripande onihviilfning d Ksk %clningai: och förhAllanden p % olika onlraden a£ det mänskliga sai~zhälls- och ' kulturlifvet, tipptrider den niiinligen sällan genast soni en öfver allt inotstAncl t.i * iumferancle makt iitsn fAr nöja si.g med att endast gradvis, steg för steg och under år af kamp föra sin reformation igenom.
S % har det gHtt .ined kvinnoeniai~cipationens ännu för sin seger kiinlpai~cle ide.
Sakta inen sakert bar.
den arbetat sig, franlit, som vi sett, ehuru i olika grad i olika Isilder alltefter inHttet af de siimkilda folkens allmänna kulturutveckling.
Hvad de skandinaviska Iiinderna betriiffar, Sverige och Norge, har kvinnan har i det ' hela nhtt l %re fram p&amp; frigörelsens bana iin deras medsystrar i det öfriga Europa.
Tack vare det förstående, med hvilket våra lagstiftare hittills mött deil ' svenska k v i n n ~ n s str,2fvanden, hennes eget energiska arbete för sin sak och vårt folks höga kulturella niv8, ' kunna vi ocksa hysa ett godt hopp om att kvinnofrågan inom en icke allt för aflagseil framtid skall vara löst i .v %rt land.
H: L1: lzc7egmz.
Nancy och dess skatter.
XPigr: ~ reseiii tryck.
Det var en stor dröm - .Karl den djiirfves af Burgiincls - att bilda ett rike, som skulle stricka sig fr %n Nordsjön i i ~ o r r och till Medelhafvet i söder, nied Naiicy till hufvuclstad.
Men i f clröinnien blef ej verklighet.
Efter att först ha firat ctt lysande intig i den lothringska staden, fërlorade han sitt ny- vunna fiiste cliir genom det ryktbara slaget. \ rid Nancy, den " 5 januari 1477, och stupade själf utan£ör dess murar, genom sin clöcl p5 dess blodiga elagfilt stiindigt lefvande i den stads niiime, som han ärnade till sitt blifvande rikes niedelpunkb.
En enkel, *
kort pelare ined det lothringska clubbelkorset utvisar platsen, dir tvänne dagar efter slaget hans lik fanns, sasoin det säges till liiilften uppatet af vargar.
Xecl honom svann konuiigarikct Bur- gund, och Nancy förblef i hertigen af Tlothriiigen, ICenC E s rrtld.
1 % platsen S: t Epvre, strax invid den statliga kyrkan med ssmnla namn, är rest en ryttarstaty iifver denne R.ené, men blott i hal£ storlek, och har man svArt att föreställa sig, att denna lilleputt-människa p % sin lilleputt-hast var Karl den djärfves be- segrare.
När inan reser en staty ö£rer en s %dan historisk persoii- lighet, borde han Atiniustone fil behhlla sina mänskliga climei~sio- ner.
Men Km1 den cljärfve blef begrafren med stor ponlp och stit och hvilar nu för alltid i sina stolta drdmmars stad.
Om hans atorhetsdröu~ och tragiska död svälva öfver staden och förliina den ett historiskt intresse, SA har likvisst hertig Sta- nislas, ex-konungeii i Polen, lämnat inera synlig&amp; spar af sin regeringstid.
Han gjorde nsmligen Nancy till hvad det nu Sr - - en sällsynt vacker ' stad, en klenod bland Frankrikes provinsstiidt~r.
Pince Stnwis1rr.s torde ocksi söka sin like.
Den Nr en af Frank- rikes vackraste platser - ett rektaiigulart torg, xnecl HrSteb 17e E11e som medelpunkt, teatern och militärklubben ii ena siclan, Grand Hôtel och biskopsgdrden S andra, alla dessa byggnader förenade och samnlanbundna genom de underbaraste, ciselerade portar af J m ~ ~ o u r konetnuiliga s hand, hvilken lefcle och verkade liar.
Xidt pA platsen at %r hertig Stanislas statliga staty, r; rk %daiide ut genom den af hononi, till iira för hans intå.g af Ludvig S V uppförda Aw de fliouzplze, som genom en bred all&amp; leder till en stAtlig byggnad i ruiiclbiigeform; - afven den omgiixdad af La- inours konstverk och nuinera sate för Sancys generalbefiilhafvare.
Riindt on1 Place Stanislas imynna gator iit i alla riktningar; liar %r pulstiderli, fr511 livilket allt lif utgir.
Pi (!im sidan ar den storartade parkalilaggiiingeii, la Pipiniere, stadens f örnarnst: t, nicd förtjusande anlägg~ingar pryclda promenaclplnts, af ren deii tillkommen under hertig Stanislas regeringstid.
I HStel de l ' ille är det vackra iniiseet.
Priinist bland dem m b g a och dyrbara taflor ser man Rubens C1wist.i förkZarivy, som fransoserna röfvade f r h i en kyrka i Mantau (1797) och sedermera skhktes af Napoleon I till staden Kancy.
Det %r en kolossa1 tafla med dessa underbara, klara färger, som trotsa tid och rum; kompositionen ar öfverväldigande, och inan står bländad af denna storartade inspiration och lysande färgprakt.
Dessutom finnas '
, clyrbara teifhr ri; f &amp; dana mastare so111 Michel .Angelo, Leoiiardo da Vinci, van Dyck, Ribhra, Velasquez m. fl.
samt en sal med cndilst moderna franska konstverk.
Morot.c; .A %isti Korsfiistelse intager framsta rummet.
Det ar en valdig duk, straiigt realistisk.
Ett groft timradt kors, livarå malar- konsten firar en anatomisk triumf i Friilsarens blodiga lekamen - öfver det hela dyster stamning - gratt i grhtt, son1 om horison- ten dar bakom dolde en viirld, från hvilken all sol blifvit bannlyst.
Skulptiirsainliiigei1 ar mindre betydande; dess glanspunkt ar ett kristushufvud a£ Liqier Bichiet-.
Förutonl museet .finnes en dyrbar sanzling antikviteter och historiska ininnesniarkeii uti .7 ?nlai.s Ducal- i sig sjalf ett master- verk med dess egendomliga portal, haara i en djup nisch ses hertig Antoiiles ryttarbild, huggen i Sten af Viwd.
l ' palatsets storartade sal, Galerie des Cerfi kallad, finnas hopade.
.. alla dessa skatter, öfver hvilka Nancy med rätta a.r så stolt.
Diir finnas bland annat de dyrbara gob&amp;~er, soin smyckade Karl den djafves tält vid belägringen af Nancy; dar finnas en hel följd af gravyrer öfver hertig Karl 111: s likprocession, en proces- sion s&amp; stitlig, att det sades i nlecleltiden, ' att bland de tre saker som voro varda att se i Europa, var en hertig af Lothringens begrafning, en tysk kejsares kröning i Frankfurt och en fransk konungs smörjelse i Reims.
Rlnncl Neiicys rika slrntter fie vi ej glömilin dess - prakt- ful1.a kyrkor.
Förtitoin den statliga katedralen ined cless clyr- bara reliker ar den rikt si: nyckncle S: t Epvre-kyrkan den för- niimsta.
1 %] .nig gjorde den likvisst intryck af en enorni kulört glrzsl yktn med alla de Brokiga, breda glasf önstreii, som nästsii bilda hela vaggar, endast nied nAgra pelare, hvilka liksom gifva stöd At dessa fragila konstverk a£ glas, hvarigeiioin dagern spelar och skiftar i. den mest vrixlancle och trollska belysning.
Den iir re- kordet nf katolska kyrkans förnihga att verka p&amp; miillnialians yttre sianen och as ocksR tillkoimlen genom.
oerhörclzz doilationer och storaiitade iippoffriagar £ r h eilslrildas sida.
Men om S: t Epvre egentligen verkar som en kyrka för öfver- Idassen, en kyrka, som komner en mer att tanke p&amp; denna viirl- dens fliircl iiii på kristendomens enkla sanningar, s % gör den mycket anspriikslösare kyrkan.
xotolre-Dame de .Uonsecourr ett helt annat in- tryck; vare det.
sig nu beror af madonnans unciergörande Bild, som sv$var i det vackert upplysta koret, eller p&amp; t ' aflorna öfver
autodaféer som ses ' p&amp; dess väggar.
Dar hvila ocksii hertig Stanislas och hans nlaka, Katarina Opalinfika, d#r förvaras i eii inarmorkista hjPirtat af deras dotter, Ali~rie Leczinska, T d v i g SV: s gem hl.
S&amp; finnes en liten kyrka, (les Cfo~~i7e / ie~ .. vJ full af ggri; ~~ai och hertigarna af Lotl.iringens sista hviloruiii.
Men hvad son1 kanske mer äii allt annat bidriiger till att förlana At Kancy dess egendomlign karaktar, ar deii miingd af ganda portar soni 5nnu finnas där, alla viil bibeh,2llna.
dag har rgknat dem till sju, nlen det linnes kanekc flera.
- - Egei~cloin- ligast är porte (7e ln C ' rnf ' k, eii dubbelport, lik~oin fodrad niet1 en annai~, porte Xotre-Dame, ehuru den i och för sig sjalf %r.
s; bre.d att nlilitarfangelset ar f örlagdt diiruti.
Genom dennii, port eller tiinnel gjorde hertigarna af Lothringcn fordom sitt iilt8g i Kancy; p&amp; senare tider likvisst byggdes en ny port, porte S ' niul- Nicolns i den nyare stadsdelen, och blef det genom den, som de loth- ringska hertigarnas högtidliga intåg skedde; troligen emedan tiget harigenoni koni att passera geiioni Sancys hufvudgatoï.
Totalintrycket af Nancy iir att man koininit i cii viirld af minnen, af förgången glans och djarfva storhetsdrönimar, men p3 sanima gång i en stad, mer an nhgon annan inhöljd i katolicisnlens mörker, och dar hvar tredje iniinniska man möter är prRst eller llU11118.
Men jiiinsides l~lonistra konst och vetenskap, och Naiicys universitet och dess konservatoriuin atnjuta med ratta stort an- seende, ej ininst bland tysknriia, Iivilka iued stor förkärlek vistas diir i och för studier i det härliga, franska sprkket, som bland Xancys skattes kmske %r dess allra största - Bt.n~instone dcii skatt, som allt sedan tysk-franska kriget utgjort Xancys mäktiga&amp; Litteratur.
Natanael Beskow: Fiir det c7cryZiyct 7ifret.
-.
- Till (le rrli !jn.
Ehuru ingen af dessa böcker är nyutkorninen, den senme ut- gafs för nara ett kr sedan, höra de till det elags arbcten son1 aldrig förlora aktualitetens intresse.
Ett oinnanmande, fastiin sent: bör därför icke vara obefogadt.
» P&amp; det dagliga li feet » omfattar en serie korta betralrtelser ijf ver ' valda tester Lir Markiis evangelium.
Boken är framvuxen ur förf: s rxiorgonböner vid Djursho1m.s läroverk och, son?
naturligt ar, har clet unga auditdriet nöclvandiggjort en ganska stark be- gränsning af framställningen.
En hel del af de belysande exemp- len iiro oclrs8 hämtade direkt ur barnets värld.
Vid ett flyktigt l~läcldrande kunde rnan frestas att tro boken vara skrif ven n5stan iites1iit: tride för barn eller helt unga niänniskor.
Alen den sonz uppniarksamt läser arbetet till slut, skall finna, atet här är mycket, soni vädjar till alla åldrar.
Denna enkla och dock cljuptänkta akilclring af Kristi lefimcl predikar praktisk kristendom p i hvarje sida.
Rektor Beskow fHr väl, oaktadt hans framställning ar fullt: personlig, riiknas såsom rel ?rcsentant för clen nyare teologiska, rikt- nisgeii, clen s. k. onyevangelisrneil ».
Anmälaren står i rniiiigt~ fall friimnlaade för det son1 iir karaktiiristiskt för denna skola och anser, att cle religiösa författare, som icke så ifrigt strIifva.
att förstå och förklara så.dana siclor i religionen, som ligga iitoni: d1 miinsklig erfarenhet, utan verkligen se dem soin)) mysterier », d t a och i nlAnga piinkteï af- triinga djupare in i evr~ngeliiberiitteIse~i \ ii1111il, den en större rikedom a11 clen mod5rna riktningens rnA1smiii.i.
Men detta hindrar ej att jag finner ett högt religiöst värd; i m$qa .af dessa senare iubeteii och siirskilclt i de biiclcz ofvmil- iiliinncla.
P Till de zclzga2 vilclji~r iiiirnlast till koi~firmatioi~sAlder~~ och clen diirpii följande ticlen, inen afven on1 denna bok, ja, all nier om den, kan clet silgns, att c h passar för alla ildrar.
Tail- k: ~ och rAcl i 11Ptgrtt lifsf.rAgor&gt;~ kallar förf.
dessa korta afhandligai., SOIII beröra 11i; inga vi k tig: .t siclor i III iiiinisliolif vet: Kiirlek, viii-isk: q~, i~ so111 riiijen, manniskoviirde, kroppslifvet im.
n ?.
och i n i l ~ g Bimen, direk t tilll-iöra evighetslif vet inom osa.
Det iir den varma, först; i#- eilcle ungdonisviinnen,.
soni har trader emot oss nied sin i~pphojda syn p&amp; lifvet och sitt oniiitliga sanpings- och riittfärclighetskraf.
' I~coriseraiicle gör icke mycket inti: yck p i ungdomen, och deii skyr: ~f iristiiikt all pjunkig, onianlig frnmstii,llning af religioiien.
Hiir iir yrdctisk, frisk och nianlig förkunnelse, hiir ett ömt tillviratagancle: tf de bi ist: ^ möjligheterna i det iiligiL hjiirtat, en vidhjiirtad för- sthlse a.f de iingas speciella strider och svhigheter och först och sist (len v: wmaste kärlek till dessa unga, en kärlek, som.
fdtt det vi~ckr: ~ste uttryck i det förord som inl.ecler cleiiiia bok.
Man fbi.
Icta liinge iizonl liknande litter,ztuii för att tinna nAgot som i in- nerlighet och ödmjukhet Iran jiiinföras ined clessu sidor.
Och pi % grund h &amp; r d gliider jag mig bi att dessn bKcla böcker redan ~ ~ u n -.
nit sk rniiigs viinner.
Deras största mission tror jag vsru att de i s5 hög grad iiro i,ignade att visa de unga, clet lrristenclomen icke s t h som en .fient- lie r.nakt gent emot deras natiirliga lifsgladje utan i stiillet bättre iiin allt annat förmar » bevars vår uizgcloin och göra den stark och ren och lycklig ». '
&gt;) ' F. E. f
Nyckeln till mitt lif.
Optimism.
HI-I essay af Helur IGller.
Helen Kellers, deii blinda och döfva izmerikanskans namii I~ars redan i hennes barndom p&amp; ryktets vingar öfver den civi- liserade världen.
Redan d % förviinade hon rriänskligheten genoni sin andes segrar öfver den kroppsliga begriinsningen, inen ännu mera steg förvAningen, nBr det spordes, att den unga flickan, 80111 först vid sju Ars ' Alder mottagit spraket8 första begrepp, i normal tid aflagt en vacker studentexamen.
Sumera sörjer Helen Keller själf för att hula oss au courant med sina lefnadsöden.
I hennes f örra året till svenskan öf versatta autobiografi, » Mitt lifs historia D, erhöll0 vi en i psykologiskt hiinseende siideles intressant inblick i detta enastAende mänskliga dokument.
Nu har Helen Kellcï tagit sin grad och uppträder som författarinna, bl.
a. till före- liggande lilla essay, » Nyckeln till mitt lif.
- Optimism %.
-. '
Man har gifvit Helen Keller titeln filosof.
Detta är val kanske litet för mycket sagdt, i fall hon kunde mätas med vail- liga mått, men i alla händelser förtjänar hon kallas en begåfvad och intressant.
författarinna, och om hennes filosofiska » system): %n inte bjuder på n6.gra särskildt djiirfva nyskapande tankar, SA ar det i stallet ur andra synpukter sa mycket.
mera beuiidrans- vardt.
Denna vaulottrtde unga flicka, som, efter hvad hon sjalf sägcr i siii biografi, ofta kant sig frestad att knota öfver sin härda isolering, öfver mörkret och tystnaden, som omger henne pii Aln sidori har genom en andlig energi och on sjii.lföfvervinnelse, s o ~ i alclrig nog kmria iippskattaa, tvingat tillbaka knotet och bitter- heten och i stallet s&amp; öppnat sitt hjii.rta för h d skönt och go&amp; lifvet haft att bjuda ä-fven henne, att lielit hennes inre viirld till sist blifvit fylld af den ljusaste optimism Och nar hon sägcr: » Jag vet hvad dct onda gr - jag har kiinipat ned det pii lif ' och döds, nimr liisaren, att Iienlies hjiiltemodig,z kamp mot yttre hinder cj varit svarare ii11 den hon kampat i sitt inre mot, bittra, taiikar, modlöshet och fört~iflaii.
Su stir hoii emellertid i stort sedt s %soni segrare och blickar ut iifver viirlcle~i och fram- t.ideii, för egen del » lycklig, modig och nöjd med den lott him- len beskär », och i afseende p i sin lifså~kidning siisom en o1) t.i- mist; tf renaste vatten.
Hon tiinker högt och drömmer vitckcrt om Amerika, hennes stora fosterland, och öfverallt ser hon tviirs igenom lidanden och orättvisor säkra tecken till det go&amp; aliit- Liga seger.
Nan känner att det biix iiitc iir friiga om blotta talesatt.
ISelen Kellers ord bära prägeln af full individualitet, af klart och sjiilfsta.iidigt tiinkande.
Och diirför mottager man inte som vackert &amp; arhade fraser utan som uttryck af en &amp; nomk %mpad lifstrfsren- het den » bekännelse », som af-slutar den lilla uppsatsen: - - jag tror p&amp; Gnd; jag tror p i inanniskan; jag tror pG sjii- lciie herr+viilclc öfver kroppen.
.Jng tror att tlct 8r eii liclig plikt.
att tro på sig själ£ och andra, att stijclja och uppmuntrri, sig sjalf och anclra.
Jag tror att man bör afhålla sin tunga fr&amp;n bittra ord om Gud och hans skapade värld, att ingen människa har ratt att klandra det som Gud funnit godt och tusentals mtinni- skor striifvat att bibehiilla goclt.
Jag tror att vi böra ' skicka oss så,, att vi allt mer och mer niirma oss den dag, $å.
ingen kan finna ro i sitt hjiirta, s&amp; länge en medrniiniiiska lideia.
3 '.
12.
Från 1905 års riksdag.
II.
Det viktigaste ur kvinnosynpunkt seclt, som sedan utsändan- herr C. cle af förra häftet förekommit inom riksdagen är den A. Inndhayen m. fl.
framlagda motionen om skrifvetse tilb I,:. '
nu$+ (b) i9liende röstrtitt @ r kvi~tnor vid on1 till Andra kum~znren.
Motionen., hvilken i hufvudsak ar af samma innehåll som fjolkrets, afgif ven i liknande sy£ te, er.bjiider dock i motiveringen en del olikheter; anmarkningsvardt är dock, ittt under clet att: f ' örlide.t &amp; r utom motioiiaren 30 riksdagsrniin i n s t h t i motionen, den nu f.ran.itr5cleï med icke mindre %n 58 undertecknare.
.
3: Hiiimed Atergif ves motionen i sin hel het.
:, Vid h e t s riksdag föreligger h y o till afgörande den s t o r i ~: frtigan om allmän rösträtt för män vid val till riksdagens Andra, kammare .. Och dter har saken ska.rsk,Sclats fran olika sidor u r skilda AskiclningssRtts och intressens växlande synpunkter.
1 den kungl.
propositionen och viickta motioner Rro sälunda framburim mer eller mindre skiljaktiga, förslag till sjiiiva hu£vudi !rii,gans: lös- ning.
Därtill h d va vidare anknutits fritmst&amp;lluingar .i iimnen, som ansetts stii i indirekt sammanhang mecl denna friig: ~, sisoili.
reformer jiiinviil af v.driitten till Iromrn~in,zln uppclrag och till.
riksdagens Första kammare.
Blmd alla dessa röstrattsspörsi~ål, som hitintills gjort sig pBmindn, saknas siiclnst f r w n om rösträtt för kvinnor.
vid vit1 till Andr8 karninaren.
Niigon anledning att halla endast kvinnorlxt utanför förefiiines dock icke.
Det ar i clen nuvaraiicle situationen sB mycket nier pci, sin plats att till iiiigou uppmiirksamhe.t och Atanka framföra jiimval deras röstriittsfråga, d&amp; i en motion, soin tager, afståncl frAn den allmänna röstriitten, £örordats röstrritt jani- vii1 för kvinnor allenast under en sildan förutsättning.
konstitutionsutskottet^ yttrade vid 1902 Ars riksdag i anled- ning af en ch % viickt motion om en skrifvelse i frkgan, att ut-.
' skottet ville glirna medgifva, att tanken vore ur teoretisk synpunkt tilltalande.
Men dii förslaget czfsiige att i v8r ratt införa en: dl- cleles ny princip, som ej häller i andra länder, hvilkas samfurids- förh Allanden vore med vara närmast likar tade, ännu vunnit till- lämpning, hade utskottet saknat anledning att tillstyrka, n5goi-i Atgiircl för å,st.adkommande af en sidan p&amp; rriinga förhklillanden ii~verk~mde onidaning, z£ vhrt politiska valsystcin.
Gentemot ett, ZskHdningssiitt, inför hvilket politisk röstriitt för kvinnor ännu framstkr blott &amp; son1 en tilltalande teori, rnk det vara.
nog att itergifva hvad i en vid förra riksdagen väckt motion yttrades om den kvinliga rösträttens aktuella betydelse.
Dar frnmhölle niimligen, att kvinnan borde erhftlla ifrHgav: iraildc!
iileclborgliga befogenhet; » cZiirför att det Kr rattfärdigt mot henne och däremot oratt- fiirdigt att utestinga hälften af folket frHn politiskt inflytande; darpr att kvinnan, som har lika stora intressen att tillvarn- taga i samhallct soiii mannen, bör sjiilf hast förstii att dar bevaka, sin egen rRtt och sitt eget bästa; cltirför att hennes fallenheter otvifvclaktigt i iniugu afseelicleii iiro olika Inannens, hvilket förh5,llnnde frHn det allriiiinnss syn- punkt utgör en ytterligare bjudande anledning att.
liita dessa sfir- skilda fallenheter komma till sin ratt och göra sig giillanclc; (ZiirfOr att satnhället särskildt I~ehöfver den insats af iuccl- kiiiiiisla, sparsamhet och praktiskt sinne, son1 kvinimn ai-itagligeli skulle göra, giillailde i lagstiftningen .och i st~itsliushtolllnii-igen, saiiit (Ziirfor att silluncla med ett ord det ar till gagn för kvinii: lii och till gagn för samhiillet.
» Att principen .om röstriitt för kviilnor, sisolil utskottet altii- tydde, an1111 ej vunnit tilliiiripning i viira grniinliiider, k m i c h Iliiiler itgöra ncgot giltigt skal för att iilaii i denna d i biir koiii- nia efter just i vart land, där man fijrut varit friimst i erkiiiinaii- det och tilliimpningen af E.
(i. Geijers ord: » att rattsirieclvetancletr; utveckling går i bredd ined erkiinnantlet af k~innniis riittigheten.
Och lika litet kan inm.
numera iiiecl nrigot fog; ifvisa tanken dar- iiiecl, att den i sin mim skulle iiieciföra eii oindaning af ~ i i r p- t litiska lif, dh clet just nu sysslas nxcl fördag till cii dylik oni- tlaiiing genom införandet af allmän röstra tt.
Medvetandet om att det 1111 galler en vc~klighetsfrdgn, soni.
star OSS närk, utvecklar sig ganska snabbt.
A h g a tecken tyd: i clärp&amp;.
Har m&amp; endast ilberopas ett par siffror.
1 börjaii af Ar 1908 fanns ingen kvinlig rösträttsföreiiiiig, i börjaii af Ar l!
) O.L funnos 29 dylika föreningar och nu iir deras antal 37. d r 1902 afgAfvos i Andra kamu~aren (i4 rösttsr till fijriilin för förslag om cn skrifvelse med begäran om utrecliiiug i @ ilet, och gr 1904 röstade 93 ledamöter i kammaren för ett liknande skrifvelsef6ïslag.
Redan vid 1904 ars riksdag iippgaE ocksk konstitutionsut- skottet sitt två kr förut framförds principiella motstiind.
TJtskottet förklarticlc, att.
iitskot.tet för siii del ingalunda.
iinclerskattntle deii
viickk frhgans betydelse.
Det Iiit sig enligt utskottets uppfattning icke förneka, att spö.rsmrllet om beredande af rösträtt At kvinna vore af den art, att det förtjiinade att a1lvai: ligt uppmiirksnmtnns;, och utskottet vore mecl motionärerna ense cliirom, att en utrecl- niiig at!
cle förlihllanden, !om l~uiicle anses iiiga inflytande p i frd- gans bedömande, borde föregh dgöraiiclet af densamiila.
Euieller- ticl tillade utskottet, att utskottet icke.
anskg, liirnpligt att.
nied deii nu ifrrligasatta.
röstrii.ttsreforimen s: ~mniiai~biiicla .förslag, hvilka: vore af den orntvistacle och svårlösta beskaffenhet som fr6ga.n om kvinna.ns politiska ' rösträtt, da lösningen af förevarande vdriitts- reform genorri en dylik kon~bination otvifvelnktigt skulle för&amp;iras.
Hvacl konstitutiousutskottet sålunda sistlidet ar allenast ur opportunitetssynpu1i1~t anförcle mot det d&amp; framhgcln förslaget, synes berott p i ett förbiseende af utskottet.
.
.&amp; %en om rlliln Sr ense med ut.skottet diironi, att fr&lt; " lgorna 011-1 genomföraiidet d all- män rösträtt för iniiil och fOr kvinnor icke böra nu saminianbiin- das, SA, borde utskottet viil funnit, att, det fö ?slag, hvnr6fv.r nt- sk0tte.t c15 yttrade sig, tvartoii1 särsl~ilcle frhgorna.
Det beg&amp;rdss n.iiinligen.
' bl.ott en utredning af deil kvinliga rösträttsLri.gan - och ett siirskildt förslag i anleclning diiraf en g h g frmncleles.
On-i nA- got försvAranc !P, af lösningen af inAnnens i.östriittsfrHga kunde SA- ledes ej blifva tal.
Att iiter etrt beslut 01x1 en.
fraiiistiillii.ing sil Lesk&amp;d, som '.
of \ rm siigs, liimpligeii ~: LLI och iibven böl: ske i sr~ni.ci.i.aii1miig med afgörandet rzf ~nlniiens röstrlittsfriiga, syi~es haEva godu skiill ' ftjr ' sig.
Det liker icke \ rarii till sk: &amp; att i ticl börja förberedande: ~~öf \; ii, lösningen af nltgon viktig sixi.i~h ' iillst~ujieI.~gen hct.
i \ .r fr&amp;gm, sisonï l~onstitutiorisutskottet för cletta f: ill höll före, af.
sviirlöst beskaaffeldiet, sill föreligger ju, iinnii iniliclre nnledniiig att oslriiligt förclröjn lösiiiiigen geiiom att fi5rhul.n ifven clen föregkeiicle utred- niogen, hvilken i. och för sig rnSh511dn kriifver ' l.liig tid.
Ocli i: iJ1 syiineyhet uzd f ' ran~li; " llla@,: att vid ett tillfiille, CIA in: ^ sd ' inyc- ket talar oin al1iiiii.n rriistriitt, b&amp; dct vii1 Garn befogaclt, s t t mnii d röstriitt iiifveii under det liiifvndsakljga sysslaiidet, ~ ~ i, e iniiiiiiens ... iigllar iiAg01-i.
h, ' igk.oinst At ïöstriittsfr8gans aiiclrrt, hiilf t., ' '
son.
Chr1 (! (crlsson.
M. Xcr.tsso~~.
Prirltjrr l3eu.y.
Adrr-s Stcrlm.
Ernst Beckman.
W. .Johnnsson, Öi j a. Toh Olsso&gt;t.
Rid.
Ih: ri.izsk ?,.
P. Hörnstdn.
Curt ' FVnllis.
~Mccy) tzts Hiijw.
, T.
P ~ ~ S S O Jdiirs IL Cmteru; aZ I. Pazrl Helbst.rö11i.
.Jakoir, Pettarssou.
A. TlqZcc w der.
, J. F. Ericsson.
Nils e pers so^^.
dl fred OAZSSOH.
C+erl~n~t7 Be Gr ' ee? ..
Palme.
.
David Holniyren.
L.
G i ~ t.
Broo~né.
M.
J '.
N@rönz.
Victor Moll.
Edvnrd Wirrwisky.
Jacob Larsso~i.
Henric Öhqren.
G. * KronZzcnd.
H. Pantznrhielnz.
5 ': .J.
Enanc2e.r .. .J.
G. Forsberg.
Oskar Ekkmd.
.Lars Eriksson.
Robert Soltamson.
G. O. V. Li~zdywt.
Viktor Larsson.
- 4.
F. Brostriht.
D. Per.sso~z i Tiillberg.
Chr-.
Olsson.
P. O. Lzcnclelb.
L. Brock.
M. Täckli~d.
K.
E. z *.
(Ttvjer.
J.
B. Gr.anlzmc7, Blhin d1ilstran.d.
.
En f6r kvinnorna viktig i andra kammaren väckt motion har nu varit för i riksdagen, niimligen herr Hedins, uqpieadc be- forclri~bgar iuom poststntew Motionären iiberopar däri, att riksdagen.
.
Ar 1899 besliitit öka posteupeditörsbefattningarnas lönegrader f r h tvA till fyra och därvid förkl.arat de nya, tredje och fjkcle, löne- graderna vara n afsedda hiifvudsakligen för kvinliga expeditörer », att sedan riksdagen hr 1902 ökat antalet af dessa, de sämst af- lönade tredje och fjarde lönegradernas platser med 35 i den tredje och 35 i den fjärde, alla de 35 tjiinstcriia i den tredje graden blifvit gifiiii, &amp; t manliga expeditörer, samt att, af förekommen an- ledning, generalpostdirektören f örklarnt uteslutaiidet af idla kvin- liga sökande fran de 35 nya platserna i tredje lönegraden vara föranledt d en oklarhet i rik~d~zgens skrifvelse af Gr IS99 - anhållit, att statsutskottet ville, on1 möjligt, fiir riksdagen fram- lägga förslag till.
iincranröjande af cleii oklarhet, som i fiillstiindigt mörker insvept orden » huf vuclsakligen ir, etc. Z: rnledning af denna motion hade utskottet frlin generalpost- styrelsen infordrat en utredning och da denna syntes gifra vid hanclen att anghende platserna inom trecljt: och fjärde liinegraclernu, clessa nuniera hiif viiclsukligen innelidras n£ kvinnor, film utskottet att herr Heclins motion nickc mWe till iiitgon riksdagens iitgiird f öranledaz.
, en mening, till hvilken I): n \ t ' l; i kan111iarntl; d u t it sig.
BAledes har denna motion fallit.
Viclarc inii 1iii.r i korthet otiiniiiiitias (!ii; i.f hcrr Lindhagen inliimnacl motion oin ekrifvelse till kiingl.
niaj: t angiieiirle bereda~ld~ af fiast am ?iilEniuy &amp; t persoaer, som hos d d e m iirrlbetsuerk iiro y; ef /.
(itacZigunm~ide siitt s~sselsntta med- skrifgörorw41 etc., dirvid i friimsta rummet syftande pA.
(7e kridign hifrn ' dew, soin förratta de ound-
giingliga .renskrifningsarbetena inom verken och dessutom of ta: ii.iviii.idas sh son^ ett slags arnanuenae.i: att bistrt vid espeditions- och rnångdmnda a r i c h sysslor af mera mekanisk beskaffenhet.
Till denna, i s&amp; mhnga arbetande kviimoïs öden ingripande motion, skola vi &amp; t.erk (iniila.
.
Föreningsmeddelanden.
.
.
Fredrika-Bremer-Förbundets sjukkassa hade torsdagen cleii 13 april sitt Rrsiriöte {t Fredrika-Breiner-Förbnndets byrii iiider professor Roséns orcl- förii.iic1eslr~p.
Därvid niecldelscles, att sjukkassan vid slutet af 1904 riiknscle 297 cleliiigare.
' Uncler 4ret ' hade i sjlik.hjälp utdelats till 70 personer fös tillsa !niriens 3,028 sjiiliclagar ett seirimanlagclt belopp af kr.
4,032.
Kaseelis styrelse h: ~r under Aret haft följitnde saiiïrnt~iis~ttïiiiig: Ord.
i: necllem prof. P.
G.
~~~~~~~~ordf.
; clr Csrl Ny~t~röi~i, vice ordf. och kwssaförveltare; Frökeii Tli.
Geijer, sekreterare; samt förclelniiigsiiil~sreii N.
A .. .Ediing och frökeii 11.
Hamiii: wskölcl.
- Siipplemter: Fru F. J.yl: ~eclr, clolrtor J. W. von Döbelii (.
) ch dr Eliii 13eckiri: tii.
Revisorer: Fröken.: l ..
P: i.linqvist ocli frökeii A ..: Kriise; so.pple: ciiter: i.rijken M:.
\ Videgren odi M. Aqmisn.
Förslag till stadgar och arbetsordning för Fredrika-Bremer-Förbundets förbundskretsar h: + ut: rrbet: i.tö: if ilen: i l Förbiiiidets styrelueiriedl.e~n.ni: ~r och 1: tnclsortaoi ~iI.ml samiri; i iis: .ttt.
: i lioiiii t811 och 1r.oiiiiner iiii: \ tt Fö.rel %gg: is st0y+e \ seiis priSEniiig.
9 Ile vid statens ämbetsverk ' anställda .kvinliga biträdena.
iQir tt 1.1ixijn: t cleniia kategori: al ' arlM: uide kviniioss ~för~i8llaiicleii h r qeiioin Fredriks-: Urelner-Förl~iinclet, en st: i.tistisk i~tretSiiing föret: igits.
.H.iifviiilClrageii.
; if deiiii: % iitrediiiiig 11: i.
- t,illstii,llt.s herr Liiid1.iageti med: tiilediiiiig RE Iiniis i vkr rikscl: iysai.tikel oii~iiiiiiiiit.l: i. i n o t h oiii eii .förbiittratl stiklllliiiiig nA.t per- soiier, soiii Iios stw,teiis iiinbetsverk ii ro p5 ett, stxcligvararnntle siitt Y yssel- mtta iïieil skrifgöroii-i: iln, tlfi.ri.iwc.1 i fri im ist.
; ^ riiiiiiiwt syC-t.mide p: ".
(\ c Icviii- liga bitriic1eii: i.
9 9 ' Iiw: i.f cii i w l - Modisternas ställning.
Till ~ ?reciri.k~-Hreri.ier-~~r1~111: ~1et leiii af moc1iuternli.s ts1rik: i khr inkorninit en s.krifvelse, tliirj viiltaligt Fr2.m- kgges de i .miing % afseendeii ogyinmmm-ia förhAllaiiden, inider 1itilk: t t1enii: i klass af kviimor tirbetar.
Hv: rcl som i syiiiierhet f6rsvhra.r iuodisterii: ~~ stiilliiiiig iir,: ttt c1er: is yrke i n5 Iiiip grad iir beroeiitle: if det s. k. sfi.song-
arbetet, hvilket ticltnls har till följd nattarbete och 1iöpFrn~ligiifreranstrRng- ning, och ticltnls fullkomlig arhetshrist.
Betalningen st.äller sig enligt q] ' - giften iiiigefiir s3uiida: Porsta modist: f r h l 200 till 40C) pr hr och allt fritt, samt 1 it 3 inhiader fria.
För siisoiig P3 till 30 kr.
i iniiiatleii och allt fritt.
AncZ~u modist: 10 till 25 kr.
i iiiSnatleii för säsong och allt fritt.
Det ar emellertid, Iieter clet vitlarc i skrifvelseii, ej sh iiiycket p5 1) ct: iliiiiigeii inm liar att liltiga, tleii ar jii 1) attre iiii pn soiiiliga aiitlr: i kviiilign arbetsfiilt, u t: iii 1di nattarl~etet.
Ett verksanit iiiedel till ~ i ~ o t - \ - erkalidet.
: if detseniiii: i vore, att s~rskilil tinzqflötrityl iilfijrcle~ för: illt iiatt- Årsredogörelser.
Svenska kvinnornas NationiaBfiPrbiend l~criittelse för arl) c !tsiiret.
april 1904-april l !i05.
Iliiraf föreningar: iiislutit nig till S: ition: ilfiirl,iiiitlet iiauiligcii: ~redrik: ~~-l3reiner-l~örl~uiidet, '; ya Idiiii, Swiisk: i; illiiiliiiii: ~ k ~ i i i i i t ~ f ' ö ~ ~ i i i i i ~ ~ i l till cljiireiis akycltl, Götel~orgfi fliclrskolcfiireiiii~g, J&lt;~iiinoliliil~~~t !ii, Stocklioliiis lilresaloiig, &amp; reiiingeii fiir riilgiirenlieteiis ortla: iiiile, Yiireiiiiigeii Haiiilur- betets \ - iiiiiier, Stockholiiis kriiilig: ~ gyiiiii: ietiliEiireiiiiig, Sveriges k~iiilig: ~ fredsförening, (' eiitrnlkoinith fiir arhetsst iigi) r för l) nrii, Sveiisk: t \; viiiiio- förciiingcii £tir fosterlnntlets fiirsvar, Kviiiiiofiir1) uiitlet fiir Sveriges sjiiför- s y 2 Syenska Hvita hanilet, Hiidii korsets (IsnikoniitC, Sii1lrk: ipet Iris: i Gotel~vrg) odi Sälle8: ipet fiir ortliiaiicle: if lieiiiiiiens 1) latsfiirnicclliiig.
X: itioii: ilfiirl) unclets (' eiitralkoniitt: 1i: tr iiiider iiret utgjorts: tf fiiljaiitlch L orclfiir: iiitle, frii 7&lt;wstiil Holwwi, vicc pcrsoner: I h i S ~ C Hierhi-Retzitrs, ortlföraii (le, frölrei, Elhi llrltitlock, kt,rrcslioiitlcrsiitle sekreterare, friilieii Xaria Cedet~~chiöZd, protoliollfijraiide sekreter: ire, ocbli friikm JfitZrhc Lrtrr- tliqz, k: iss: ifiSrr~lt~ re.
Korrespoiitleiiseii iiiecl iitl: inclet, shvii!
stmi tlet iifriga: irl) etet, h r iiii- (ler h c t koiicteiitrernts pA S: ttioiialfijrl) iiiitlcts ileltng: tii (le i (leta 1iitorn: i- t.ioiiella kviiinofiirl~iiiiilets feiufirsniöte odi tleii iiiterii: itioiiell: i k~iiiii~lioii- gressen i Berlin i jiiiii 1904, för livilku niiiteii Wrsberattetlat * ii 18iiiii: ir pli iitEijr1ip: ire rcdogörelsc.
Af intresse Br fiir iifrigt ileii iiietltlclutle fört.eiali- iiingeii 135 de natioiie1l: i fiir1) iiiitl soiii f. ii.
iitgiir: ~ letl i clet stora 11iterii: itio- iiella. '
kviiiiiofijïbuiiiict, Iiv: irs ordfiir; iiitle soin 1) ek: iiit lir Tmly Abertlecii, Skot1aiit.l.
Diiraf Iraiiigfir, att följande liiiitler, nppriikiiade i deii orcliiing (le inghtt i v3rldsförbiiiii.let., diirinoni iiro reprcsenter: ide: Fiireuta Stx- tern: ~, Camila, Tyskland, Sverige, Storbritaiiiiieii och Irlancl, Daiiinark!
Syd W: ilcs, Setlerltiiicleriia, Syi Zeelmtl, Tasm: iiiieii, Italien, Fr~nkrike,
A.rgeiitiiiskw repiiblilieii, Schweiz, Victori; ~~, Osterrili.e, Sydii~istrnlieii, Xorge 0~1.1 Ungern.
Stockholms Internationella lararinnehem kunde sistlic1ii.e m: irs lim siii lo-plrsfest,.
Deiis: l.wii.nii, hvilkeri iigde .rum i llir: iri~iiiel~ieinri~ets egeii loknl, l~evistades: tf Iieri~inets beskyclclarinii~, priii- sess: iii: I ' ngel~org, och en stor del: if s: i.rsliildt iiibjocliia, för föret~.get iii- t.ressei: n.de, hiiier i v5.r hiitviidstad.
Att kieiiirnets iiiign peiisioiiiker Bil- clde soiii eri lefvniicle illiistration till clet vzickrn Iöret: i.get och dess syfte fnller: if sig sjiil l:.
Utoiii: tf eii: ' ~rtistisli nhiieliiiiig, iitgöraiicle s h g nf .fr i i 1l: iginnr Möller och ~1~1il: ~n: itioii: I£ fru Xonn y Lunclberg, upptogs aftonens]) .rograiri: if en redogörelse för föreningen för Iiiternationelltt liimriniie- Iieii~inets 1.0-Ariga verlisn.iiiliet., ii~ecldelacl: tf dess orcl~öraiicle, fru Kerstin.
1301iinnii.
Af cleiiiia redogörelse, I.ivillieu föreligger tryckt, l w i iiinii fö1; j: i Iieiiimets iitvecltliiig iiiider deii gkngiict tioksperiodeii.
, Iledaii hösteii 1893 apde ett förberedalicle möte rum B Freclrilia-Bre- i-iler-Pör1) iiriclets lolid, saminaiikallnclt af digra personer, hvilkns verksaiii- het satt dein i fbrbiiiclelse 111ec: l 18rn.riiiiior och c1iLrigenom kominit den?
att i: dittng: i och inse de svpi.rigl.iet.er dessa 0ft.a hade att ans1i: tft ' a sig god iii: ickort.leriiig vit1 1Lagre eller 1iort: u-e vistelse i liufviiclstacleii.
En stor hjälp och iigttn sliiille det dLrför vars, oin i Stockholm liliasom i a1idr: ' t större stäcler i Europa, ett l#rnrilineliein liiinde komma till sthiid.
Dess syfte skulle vara att länma eii fristad för ii~oclerat pris Ht shväl sveiiskii soiii ntlänclslia arbetniide kvinnor af den bildade ldnsseii, synnerligast A t cluin, som iiglis sig i t liirariiiiielinllet.
Intresset vis: tcle sig v: crib mycket stort blai-iii mhnga inflytelserika personer, och £ r h den 1 jaii.
1890 laiide clet nyn heminet öppna sinii portar i deii för %idnm %let förhyrda loliden, Kiigsgntsii 26, diir clet Bnnii befiliier sig, e1: iiirii till deil iirspriiiigliga vhiingen om G ruin ytterligare .en vfiiiiiig oni 7 rum l.
) lifvit I: i.gcl.
Till förestbiidariniin för Iieii~inet I.iacle styrelsen lyclrrtts viniin frökeii Louise AiidriB, soni sh nitiskt och oegennyttigt arbetat för dess st.iftaiicle, och soin allt seclm dess iincler de 10 gfingiizi keii ined oförtröttadt in- besse, stor slimvetsgr: i.nnhet c d i sjiilfiippoffring troget sthtt 115 siii post.
Antalet peiiaioiiiirer, som bott i lieininet Iiortare och Itingre tid, 1i: i.r writ 903, dtirnf S17 nf följniide iitl#iidsIi: i. netioiialiteter: fiilsl~or, norskor, tyslior, scliweixiskor, ryskor, engelskor, clnnskor, a~nerikwnslior, holläi~clsl~or, Br: ' insyskor och polslioi .. Af cle sveiiskn peiision3,reriin hn 486 w-rit liira- riiiiior.
' !hots ile: fsikostign gfi: £vor, som lieininet iiiider heris lopp erliplllit och cleii offervilligliet soin nllt$iint koiiiiner det till del, faller det af sig sjalf, att det iclie ar en affiir soiii ~biir sipp.
.8ndaui~let &amp; r ju att berecln peiisio- niireriia ett billigt pB saiimm &amp; ng soin goclt hem, hvilket, uiicler iinvarnncle IiBgï2 lefiisdakostiiacler, ej krtii ske iitsii pefiniiiiir förlust.
Vid olilrn tider h r - styrelseii ockst " i sett sig ' t \ .iiiigeii öka inacl~ord~riiigsafpifteriia, hvilk: ~
(lock hittills i förh8llaiide stiillt sig ytterst.
nior1er: ttn: Iii~gtit 75 kr., liigst 62 kr.
i inl9iiadeii.
Styrelsen bestbr af följxiitle medleniniar, ordinarie: Fru I&lt;.
Roliman, ordföranile, fröken T. Geijer, vice orilförande, fröken N. Aspman, skatt- inastare, fröken A. TTlrich, sekreterare, friherrinnaii I. Printesköld, fru A.
!rhiel, fröken J. Liiideblad, fröken C '.
IYal~rolin, doktor l&lt;.
Widerströni; ~iipp1e: ~nter: fröken H. Djurberg, fröken A. Kriise smit fru I. Montelius.
Henirriets förestfindarinnna # r fortfarnnrl~ fröken T,.
- 4ndrib.
Centralstyrelsen för Landsföreningen för kvinnans politiska ost rätt.
Första irsberättelsen för of~anstdentle förening föreligger nu.
Uagny liar inecl gaiislrn stor noggrannhet följt röstrattsföreniiigeiis drskilda htgii- randen iincler de henne $r den esisterat, hvarför liiir endast en och annaii detalj ur deii iiinehikllsrika hertittelsen torde 1) ehöfm inecldelns.
Lauds£öreningens styrelse, den s. k. Centralstyreluen, best: h af rlr iiledlein fr811 hyarje förening, iitoni frin Stockliolmn, som har rutt att.
~ ä l j a b e, hvilka utgöra Centralstyrelsens verkställande utskott och tilliki iiro lands före ii ingen^ ordförande, sekretemre och kassaförraltare.
Genom skriftlig omröstning mellan Centralstyrelsens rnedlemn-iar valdes frijkeli Anna Wliitlock till ordförande, fru A.
M. Holnigren till sekreterare ocli fröken Gertrud Adelborg till kassa£örraltare för 8r 1904.
Deltagmdet genom siirskilda representanter i den stora Internationelln rösträttsliongressen i Berlin förliden sommar, c18 Sverige anslöt sig till tlet d&amp; bildade världsförbundet för kvinnans politiska röstriitt, kan anteck- nas som ett a£ de viktigaste niomenten i Centralstyrelsens berattelse.
s för (less första Firuinöte i Bland dessa må afren i i a ~ i n i ~ retlogörelseii Göteborg.
Med kvinnornas kraf pA lditisk röstriitt liar, helt naturligt - - lieter det i beriittelseii - följt ett större intresse fijr koiiimiiiialn angelagenlieter, hvilket visat sig bl.
a. dsri, att kvinnorna n-ier # n förr begagnat sin kom- iiiiinda rijstriitt .. n e flesta kvinliga röstr8ttsföreniiigar ha nedlagt ett icke obetydligt arbete i och för kvinnornas deltagande i stadsfiillin %ktigeva1e~~.
De lin hvar ph sin ort lir vall&amp;ngderna tagit reda pH, lxilka kvinnor soiii!
@ a konmi~md rösträtt, och till dessa utaaudt praktiska cirkular ined upp- mttiiilig ntt rösta, iipp1ysninga.r om antalet röster, soni vederbörande förfogar öfver, uppgift om tid ocli lokal för valet, formuliir till fiilln~akt o. s. v. PB Bt-skilliga st.iillen ha kvimiorna Iibllit valmöten.
I flera stader ha krin- norna först 1904 personligen begagnat sig af sin kommunala rösträtt, Af de 35 föreningar för kvinnans politiska röstriitt, soni under 1904 varit i verksamhet, ha 28 insänclt uppgifter om antalet röstberiittigade och röstande kriiinor; endast 7 ha antingen ingenting gjort för saken eller icke meddelat resultatet a£ sin verksamhet.
Det bör pipekas, att flera: tf dessa föreningar bildrtts SA sent p i het, ntt nngot arbete fiir k~innoriinn dehgande i cle kommunala valen ej varit möjligt.
Följer SK längre eller kortare redogörelser för lokalföreningnrnau arbeteii i följande stader och sanihlllen: drboga, Eksjö, Engelholm, Fal-.
keiiberg, Giifle, Gellivare, Göteborg, Halaistacl, Helsingborg, Hernösand, I ' iidiksvall, Iiidal, Iiarlskronx, Knrlstad, L~ndskrona, ~~iiiköpiiig, Lund, Mnlinö, Mn.riestn.d, Korrköping, Nyköping, Itonileby, Sknrw, Stockholni,, Sundsvall, Söderhairiii, U~iiefi., ' Uppsala, Vnrherg, ' \ Tiistery ik, ' Viiiiersborg, \ ' ii.siö, Orelwo och ~jstersuiid.
rl: ~e&amp;alförbundet för Socialt arbete (C.
S.
A.)
Ii: ~cle del1 30 snars sitt 2: ilrn hrsmöt,e,; +f hvilken anledning des!
styrelse iitsi~~idt sin berattelse.
De föreningar, soin aiisliitit sig till C.
S.
A., aru 23 till antalet, nämligen: Central~t~yrelsei~ fiSr Stockholms skollofskoloiiier, Centralstyrelsen Freclrika-13reiner-För- För Göteborgs n.rbetustugor, l ?o1kbilcliiingsf~ir11~~i~let, I.mldet, Frisinnade kliibbeii i Stocldioliii, Frisiiinade kliibbeii i Göteborg, Föreiiingeii lieni för ttrl~etersko.r, Föreningeii för ~8lgöreiihetens ordnande,: I-Ivit: i Haiiclet, Kristliga föreningen x£ iinge iiiiiii, Kooperativa ftirbuiiclet, Sntioiial föreiiingeii mot tii berkulos, Sykterl.iet~folliets i Stockholm ceii trnl- försninling, Skfinsla föreningen föï socialt arbete, 8tockholms all ini in ii: ^ Ii~iiiiiokliibk, Stockholii~s arbetsrheiii, Sto~kholiiis alIii~ %z~iia skyddsfOreniiig, Stockholn~s clistriktloge nf .l.
O. G.
!l '., Stockholms studenters npkterhets- förbhiicl, Stiideiiter och arbetare, Sveriges l&lt; \ linlign ' freds£öreiiing, Siillskapet .för 1) efrliinj: ~iide af förac1l: ~iicle uiigclomsnöjen, Teknisks högskolans elevkhr.
.
Föreniiigeii, soin sedm l~östeii iiiflyttnt i egen lokal LLstinakaregatnli C;, hm diir etablerat en iipp1ysiiiiigsbyr: ' i.
för socialt arbete, hrarifrhi iifven sociJt: irbete förinedl~is.
En juridisk afdeliiiiig med syfte att St allniWii- Iieteii inedclel: ~ jiiricliskn upplysiiingar &amp; r under bilclniiig.
Eli liflig verk- snmhet bedrifver C.
S.
A. genom anorclnaiiclet af förel %sniiigar i socia.lx iiiniien sfi va1 i huPviic: lstndeii soin Iniidsorten.
Detta i största korthet C !eiitralförbuiiclets vcrksaii1hetsoii1rI \ c1e11, hvnrom ber %ttelseii för öfrigt lii,iiiii: %r niBri ?iare upp1 ysnii-igar.
Styrelsen, (vnld vid fimmötet den.
23 mars 1904) bestod af: ordförniide, herr Ernst Beckman, v. ordföraiicle, fru Agda Mouteliiis, sekreterare, fröken ' Gerda Meyersoii, k: issaför \ ~nltare, notarien B.
J. d. Hird af Seger-: stad, byrt£örest: ' i .. iidare, frii Eiiiilia Brooiné.
iifriga styrelseiiiedleminn~r 11riikspatroi.i Cnrl Alesxiiclerssoii, reclnlitör G.
.H.
voii Kock, lierr Fritx I:, inclclvist, k: ~.iicliclat, August Ljiiiiggren, bibliotekarien Fredrik Nilssn~i.
Suppleniit.er, fröken Aiiii; ~.
Whitlock och rektor Olof OrtVenblncl.
Från skilda håll.
Kvinnornas andelsfihening.
: Deii 6 npril, k ~ i i &amp; i t i i ~ ~ \ rid, d ~ ett ~ sa.i~~mai.itr~cle &amp; 1Eiiiiai1s stora sal Kvinnoriiss andelsföreniiig Svenska hem, livartill förslag, efter livad VA-I tidskrift i sitt 4: de 11iiEt.e meddelat, frainlades p3 Fredrika-Bremer-Förbun- clets sarnkvti.iu deii 16 februari.
Frökeii Atiiin \ \ ' liitl~i.li, srnii i I ': iigl: ~ii (l stiitirritt cleii l; ooper; tti \ -: i rörelsen, reciogjorcle för de förberetlniide Btgilrtler som vidtagits för sakeii och kuiide samtidigt ineddela, att rednii 891 inedleiniiiar tecknat 20,940 kr., Iicnrför företaget kan mses tryggnclt.
Enligt de viel ssrnrna.nt.r#det nntngiia stnc1y; iriiii kiliiiiii eiid: wt kviniior IMva nieclleiniiinï nf föreiiingeii.
Ilvarje nieelleiii erhyger eii iiitriicles-: ifgift af eii Ix.
och iiia %t.ter i fiireningeii iiiiunt en: inelel oiii 20 kr., hvilkn I; uiiii: i, inbetalas p; en gRng eller afl~ctalas nied iiinist S kr.
i mhxdeii.
Htigstx nutalet aridelar, som Iiall iiinehafvas af en person, ar 150.
Pi de ii1sntt.a andelarna Itimiias en riintu af 4 procent.
Hvnrje inedleiii har en röst.
l ?öreniii,aeii skall bhle vid iiikijp odi försiiljiiiiig striingt 1iKlla sig till ilet kontant: t l~etaliii~igssystemet .. Af iic !ttoviii.ïteii skall, se (laii riaiita ii niedleniiiiariias andelnr affikiiats, minst 10 procent afsiittas till reservfoiicl och 5 procent till en foiicl för ett ~Rvinnornas C SJ i Stockliolrn.
h e r - stocleii n£ riiisteii fördelas p5 me~lleiiiiiiariin i förhBllande till (leras uppköp.
Till ledainöter a l iiiterinisstyrelseii utshgos \ - id mötet fruarila.
A. Glasell- .- \ iiclerssoii, F Aiidelius, E. Bolieman, M.
\ ' esse1 saiiit frökiiariin I. AlniGii, A.
B. Bergstrand och A. Wliitlock.
Suppleanter blefvo fru A. v. % \ \ ' &amp; g- I~ergB och Iröken K. He~selgren.
Yid mötet I) eslöts, att K~innornas andels- förening skall börja sia verksamhet som en ' speceri- och hökeriaffiir.
Blanketter till aiimalan om intrade i föreningen finnas B Fredril;: ~- Ureliier-Fvrbiinclets lq-rd, saiiit ii C '.
S.
A: s hrrh, Liistmakaregatan 6, d#r 1 kr.
- erl8ppes.
De tecknade anclela.rna inhe- !ifven inskrifningsafgift talas först i september iiiAiiad.
- Norge.
Kvinnors beklädande af statens ämbeten.
Det af regeringen in- Iiimnacle 1a.gförslaget i ofvannaiiiiida syfte liar den 27 sistlidne mars varit före i odelstinget.
Enligt ~S3.
] miden har lagförslaget blif vit .cinlaatn, som ilen norska termen lycler, alltspi för tleiiii: ~ $hg fallit.
nl ' i ar; likv8l ööfver- tygade oin, slrrifver ofvannämnda norska tidskrift, att saken skall koxuin: ~ upp igen och för hrar ghng iipptriida ined allt-större kr&amp;&gt;.
E n inagn- dare i Kylmicle föreslfir, att l ~ v i i l n o r n skola ~ förena sig oiii en iidress till stortinget iitmyniiancle i att k \ h i i o r skola tillerkännas rittt att tilltriidii ~ soiii st.ateiis kmbeteii, iiiir de Hg; (sainma utbil (1ning O C 1; ~alifiknticiiier iniiii, iiniiit att Ingen ej skdl f: istslR digrtt uiiclmitag~.
Tyska Kvinnornas Nationalförbund Iiuller sitt Arsmöte; Cxeiieralversn111111- 1un.c) i Danzig den 4-7 nastkonimancle jiiiii.
Dess orclföraiicle, Frau Marie Stritt, h r i ett.
bref till sveiiska Satioii: il- förbundets orclftirniicle, fru Annn Hiertn-lktziiis, inlqutlit meclleminnr i f tltl fi-ireiiiiigar, som tillliöra Svenska Kviiinclriias S: ~tio~inlfijrl) iiii (l. titt.
de1tng: i i-det tyakn systerförbuiiclets Icrsniöte.
