# ID: svediakorp-per2938
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1934
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,740
# sentences: 1,066
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


TiDSKRIFT.FOR D E N SVENSKA a KVENNQRURELSEN i U T G I V E N AV FREDR,IKA-BREMER-F ' ORBUNDET MARGARETA K - O N O - W.
.
- - - - - - I.
1 i ~ -- N - K.
- - i i E H A L L Utvecklingens hjul.
Av Axianne Thorostenson.
.
Esseldes: verk.
Av Sigrid Leijon- hufvud.
Lotten Dahlgren in memoriam.
Av sigrid ~ l r i c h.
I, ' I j Yrkesinspektion - erfarenheter och synpunkter.
Av Kerstin Hesselgren.
i i?
' Fraga mig om allt! "
intervju med f örbundssekr.
Av Delila.
Synpunkter på gymnasierefor- rn0.n.
Av Johan Bergman.
U; motionsfloden: ' t!
, I, Är traktatsvagen en framkom- ' lig vag för kvinnosaken?
Av Ann&amp;T.
N ilsson.
Vad Gnukar Ni av radion?
Vart e n d a kvinnofangelse under d e batt.
Kretsmeddelanden.
.
t Planera redan nu årets semesterresa.
Svenska Amerika Li ' niens Kryssnings- pl8OgFtP11l ' för 1934 bjuder p &amp; m y c k e n omvZixling.
Nöjesre- sor ordnas p &amp; alla arstider mot söder, norr, öster o.
vaster. "
, C Föl] med nggon av nedanstaende turer: ' b ~ &amp; ~ PASIIKRYSSNING ~ ~ ~ till ~ SODERN ~ ~ 29 mars till 15 april anlöpande CadizE (Sevilla), Casablanca, Teneriffa, Madeira, Lissabon.
- Minimipris - ~ ~, kr.
375:-.
b61L (UNGSHOLmSLb PINGSTKRYSSNING 19 maj till 22 maj.
- ' - till norska fjordar Minimipris kr.
: 95:-.
STE ERS JO KRYSSNING b6GRIYSROLMS&lt;~ anlöpande Helsingfors, Reval och Visby.
, - 7 juni till 14 juni Minimipris Kr.
180:-.
bbDROTTNkNGHOLRIS (' MIiDSOMDIARKRYSSNING till NORDHAP och norska fjordar 22 juni till 3 juli anlöpande Trond- heim, Hammerfest, Nordkap, Lyngseidet, Aandalsnes, Merok, Olden och Bergen.
- Minimipris kr.
225:-.i UL) SOTTNINGHOLMbb till SODERR 27 Juli till 11 augusti under den basta semestertiden, medibesök i Nordvastspanien, Casa- blanca, Funchal p &amp; Madeira och Lissabon.
Minimipris kr.
375:-.
- b b t; AXIDRA ~ ~ OS~~ERSS~KRYSSNINGI ~ s ~ ~ ~ 4 ~ till 16 augusti anlöpande Köpennamn, ' visby, Helsingfors, Leningrad, ~ b - Minimipris kr.
350:-.
Billjga MEDELHAVSRESOR med lastbikt.
6-8 veckors rundresa med Svenska Orient Lindens motorfartyg Skandinavien- Stockholni.
, Levanten-Skandinavien för 815 kr.
Till Egypten eller Grekland för 340 kr.
Goda bekvämligheter.
Utomordentlig rekreation.
Seglingar c:a 3 ggr i mån.
B r o s c h y r e r m e d n ä r m a r e uppgifter om resorna &amp; om resebyraerna eller direkt fran SVENSKA ADIE1IKA L I N I E N Göteborg - Stockholm - Rlalhö - Hälsingborg @ ~ ~ ~ ~
ÅRGÅNG XXI HAFTE 2 FEBRUARI 1934.
.
UTVECKLINGENS ' också ett erkännande att frågan a r - omtålig och att många goda skal kun- HJUL.
na åberopas för itt låta allt vara som ' en gifta kvinnans arbete i allmän tjanst a r ånyo föremål för riks- dagens uppmärksamhet.
Ett flertal motioner föreligga i Andra kamma- ren och arbetslösheten blarid de unga a r den gemensamma utgångspunk- ten.
I avsikt att skapa nya förvisso välbehövliga förvärvsmöjligheter å t ungdomen rikta sig de flesta .av mo- tionärerna aven mot statstjänstemän- nens bisysslor .och påyrka i större eller mindre utsträckning ett sänkan- de av ' pensionsåldern.
Emellertid ar gift kvinnas förvärvsarbete ett tema, som ingen av dem förbigår.
De fort- satta därmed en diskussion,, s.om re- dan pågått i åratal och dar alla ar- gument för och emot upprepats i det oandliga.
Hittills ha alla försök att rubba gift kvinnas likaberättigande till statstjänst misslyckats.
Genom årets skilda förslag till utredning ang %ende olika möjligheter att minska de gifta kvinnornas antal i allmän tjänst - kommunal likaväl som statlig - g %r D det ar.
De förslagsställare, som s % skriva, låta i allmänhet först %,.att de begränsa.
frågan till f all, d % familjen a r val.
försörjd genom mannens för- varv och att de önska en lösning pH ' frivillighetens grund.
En motionär, som ser en framkomlig vag till ökad uppdelning a v arbetstillf allen i till- stånd till halvtidstjänstgöring för gift kvinna, kompletterar sin fram-.
.
stallning med tillägget att för prin-.
cipens skull.
samma anordning bör galla för man och ogifta kvinnor.
Även den, som betvivlar, att halvtids- t janstgöringen ä r genomförbar, har alltsa tillfälle konstatera, att vad som från kvinnohåll talats om likställdhet icke forklingat alldeles ohört.
M &amp; i 1934 års motioner ljuda ock-, så indra toner.
På.
ett håll påstHs.
med frejdigt mod, att det nuvarande tillståndet ej längre kan tolereras, att.
en utbred.d opinion fordrar ett posi- tivt ingripande.
an detta vara rik-, tigt?
Snarare synes ' det, att v %r mingskiftande tid bör ha lart en var att försdraga mångahanda och att, när ' säkert varenda dag, på bordet, till mat- lagningen, till inläggningar och.till övriga, hushålkändamål.
En pålitlig ättika är Ni ätttika?
.
.
allas oförgripliga meningar energiskt predikas på torgen, det ä r mer än en opinion, som .blir utbredd.
Betänkligare saker finnas emeller- tid att draga upp ur den speciella mo- tionsflod, som här behandlas.
Slilun- da begäres utredning angliende äkta makars samtidiga anställning i stats- tjänst.
Vem som eventuellt skall stryka på foten utsäges icke direkt, men a r ändå av exemplifieringen fullt genomskinligt.
En annan grupp mo- tionärer som ptltagligen hämtat in- spiration från ett stort grannland sö- der om Östersjön, framkasta, att nar mannens inkomst bereder familjen skälig försörjning, .det bör bero av Kungl.
Maj: ts medgivande i det en- skilda fallet huruvida hustrun f å r in- neha statstjänst eller kommunal be- fattning.
Slidana förslag eller tankar verka alldeles främmande för vad som bli- vit svenskt åskådningssätt.
Självf al- let strida de mot gällande lag och författningar samt ytterst mot grundlag.
Detta sista ger ' andrum och plats för citatet - it ' s a long way to Tipperary.
.
För övrigt torde det inte g &amp; att vrida utvecklingens hjul tillbaka pA det ekonomiska området lika litet el- ler kanske ändå mindre an p &amp; något annat.
Som princip f ör livsföringen i det nutida samhället sthr, att kvin- nan liksom mannen ä r skyldig a t t sörja för sig själv.
I överensstäm- melse härmed ä r lagen av 1923, som ger kvinna samma rätt som man att inneha statstjänst och .den nya gifter- målsbalken av 1920, som stadgar a t t båda makarna äro skyldiga att bi- draga till familjens underhåll.
Försvararna av den gifta kvinnans ratt till förvärvsarbete, eller med andra ord ratt till ekonomisk sjalv- standighet, ha alltså god grund a t t stödja på.
De åter, som söka rucka på.
denna ratt, ha ännu ej hunnit upp- täcka dess solida fundament och f % finna sig i att raknas till de llingsam- ma.
En högst otidsenlig e,genskap.
AXIANNE THORSTENSOM.
G w e n av Anonym Donation n:r 4 har .med anledning a v förbundets i &amp; r inträf- fande 50-årsjubileum till samma fond över- lämnat ytterligme 5,000: - kronor.
Enligt donatom bestamunzeise skall a v h t n i n g e n utgå till förbundets a1lm.iin.m verksamhet.
Fonden u p p g å ~ nu till 15,000: - honor.
~ ~ n p i n ~ ~ ~ ~ ~ ~ N y a bidrag: Från Halmstadsloretsen ...
.
.
200: -,, Norrköpingskretsen 200: -,, Freddka-Blremsrskolan gm S t N m s b e t s e n.
800:,, F m Anna Julin.
5: --,, E.R. 25:-,, Bibliotekarie Laura $5: - Stridsberg,, Fröken St &amp; Isacson 6: -,, Fröken Louise v. Rosen 10: -,, " E n fyrtiofema / ringW.
45: -.
.
.
.
.
-.
.
.
.
.
.................
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
- Summ h.
8 %6: Härmed u t g k fondens belopp 976: - Imdapgsfab~pden~ N y a bidrag: F r å n.
BåstadsTcretsen.
.
.
.
.
l 1: 50,, medl.
av S t h e l o r e t s e n 8: ' 40.
Summalur.
19:90 HiimLed utgör fondens belopp kr.
68,464: 79 Ny sjuksk06tersbeioyriL På initiutiv a v med1emmu; cr av d6rektwnen f ö ~ Centrallasarettet i Västerås har till- kommit en sjuksköterskebyrå darstades, som bär FredribB~; emer-Förbundets n a m n och f ör vilken f örbundet e r M l i t godhxinnande av Kungl. '
Med.icimzbtyrelsen.
L HYDROX - I S T O C K H O L M och linolaummat~or~ Beger prosp.
A.-B.
A I l f a w 8 ' C r o n h o l m 3 ~ t u ~
Förf.
Sigrid Leijonhufvud:.
.
.
.
Sophie Leiionhuf vud Adlerspmre.
DA EN DECEMBERKVÄLL FÖR femtio %r sedan den svenska kvinno- rörelsen koncentrerades i en organi- sation, hade stiftarinnan, fru S.
L d Adlersparre, redan p % ett förberedan- de m.öte.
genomdrivit att organisatio- nen skulle bara Fredrika Bremers namn.
I den för huvudstadens.
kul- turkretsar representativa samling, som deltog i beslutet om förbundet, var det b %de en och annan, som ryckte p % axlarna %t idén att uppkalla det efter en " f ÖrAldrad romanf örfattarin- na ", men: Esseldes vilja har segrat.
Därmed hade också det nystiftade förbundets arbete p % enarliggande praktiska frågor redan fr %n siii an-, spr %kslösa början inriktats mot höga - ideella mal. '
'.
.
: &amp;; a n: ESSELDES VERK.
.b;;, '; ' i;,.
':,, n ... /.
.
-.
Herthas serie jubileumsartikIar; j .. fortsätter har med Esselde, vars:.
i banbrytande verksamhet nar-.
:.
.
mare belyses.
.
.
Esselde - Sophie Leijonhufvud Adlersparres kända signatur i den av henne och Rosalie Olivecrona gemen- samt v %ren 1859 startade publika: tionen Tidskrift.
för hemmet, som blev av största betydelse för den be- gynnande kvinnorörelsen - hade en samlad erfarenhet från tjugufem ars arbete i de kvinnliga intressenas tjänst, d % hon gjorde upp planen till Fredrika - Bremer - Förbundet.
Hon var: en boren ledare, och p % hennes initiativ hade sådana f öretag växt upp som RenskrivningsbyrAn, Stock; holms lasesalong, Handarbetets van- ner.
, Många och l å n a ifr %n alltid lättmanövrerade voro de trhdar, som löpte samman i hennes " örnarede " uppe p % Söderbranten, med .den do- minerande utsikten över Stockholm, redan innan föfiundet kom till.
Fredrika - Bremer - Förbundet blev dock Esseldes egentliga livsverk, och det a r betecknande att hennes %ren igenom alla svArigheter till trots full- f öl j da tidskrift fick sin omedelbara fortsättning i förbundets organ Dag- ny.
Det har träffande sagts om Es- selde, att hon hade " en statsmans för- m %ga att finna rätt person för rätt arbete ", och den förmågan visade sig inte minst nar det gällde förbundets start.
Att sådana krafter som Mina Forsell och Gertrud Adelborg fi %n början knötos till byrån, att Mathilda Silows energi och entusiasm sattes in i.det viktiga arbetet för yrkes- och studiestipendier - det röjer bland mycket annat Esseldes intuitiva blick.
Äkta endast med vidstiiende varumärke pii etiketten.
- ', D.RICK R A M L ~ S A ' Sveriges förnämsta naturligt alkaliska ' vatten.
1 '.
.
SIGRHD ULRICH.
allt sedan dödsbudet n %dde mig.
Ty sannerligen - det var ett rikt och varmt hjärta som upphörde att sl % söndagen den 14 januari 1934.
M %nga stora pund voro Lotten Dahlgren för- länade och alla nyttjade hon ädelt och samvetsgrant, men allra främst för människor.
Hon ställde stora krav p &amp; sina medarbetare, men hade mksab en viss rätt att göra det, ty hon krävde alltid mest av sig själv.
Esselde upplevde att Fredrika-Bre- mer-Förbundet, den skapelse som hennes bästa f ramtidsf orhoppningar anknöt0 sig till, fyllde sitt första de- cennium och d % hade a t t inre- gistrera goda och lovande insatser p % ett flertal olika omraden.
Stif- tarinnan talar vid en ' återblick p % de tio aren om " vilken oväntad fram- gång " förbundets arbete rönt och ser förhoppningsfullt mot en f ramtid, då kvinnorna vid sitt " inträde i det med- borgerliga livet " inte skola " stanna vid att vara ett blott eko av männen, utan förstå att i arbetet för familjens likasom för folkets väl inlägga sin egen basta och ädlaste kraft moder- lighetens ".
Det ä r en framtidsvision.
i slakt med Fredrika Bremers.
Alla olikhe- ter till trots hade samma levande tro p % en kommande utveckling besjälat den av %ren böjda drömmande och framtidsspananbde enslingen i de höga gemaken ute på Arsta och tidskrifts- redaktrisen i Stockholm, fylld av sju- dande verksamhetsiver, med händer: na fulla av praktiska uppgifter.
Den personliga kontakten dem emellan, sedan Fredrika Bremer %tervänt hem f r %n sina mångariga pilgrimsf arder, hade ocks % ganska snart resulterat i att hon, p % tal om kvinnans betydelse för ' samhället, till Esselde uttalat sin f örhoppning om " f ortf arande sam- verkan i anda.
och sanning till ett ge- mensamt mal, som ej kan uppskattas nog högt ".
Fredrika Bremer hade, d % hon ned- skrev dessa ord, inte många å r kvar att leva.
Men den samverkan hon önskat fick ' tv % decennier senare sin tydliga manifestation ' i det förbund som bär hennes namn.
" Och därfik känns s &amp; en sol gått nw, Inar detta hjärta e j klappar .mer. "
essa ord, som jag tyvarr ej kan D komma ihag varifran de härstam- ma, ha g h g $i gång ljudit för mig ' A P P d Ernst WaiBina Vaslagatan 48.
Stockholm Agnegatan 54, S t o c k h o l m. Bel.
P09658.
Bouppteckningar, Boutredningar, Arvstvister, Testamenten, Bo- och iiktenskapsskilnader, Upps.
av köpehandlingar, Bohgsbildning m.m. Förfrbgningar besvaras orngilende.
Tel. 53 12 49, 50 77 82.
ARBETEN I TENN: Konstindustriella artiklar, lamp- jiga som hedersgavor och sportpris.
- Glassformar, mar- sipanformar, patentkork m. m.
H ' E R T ' H A, a r det genom hennes hjärtas varme, som hon .gjorde livet rikare för de m %nga, som hö110 henne kar.
Lotten Dahlgren föddes i Stock- holm den 23 april 1851 och agde p % fädernet och mödernet ett ståtligt på- br %.
Hennes f a r var namligen F. A. Dahlgren, " Fredrek p % Ransatt ", och hennes mor,, Ulla von Heland, Geijers systerdotter.
Hon uppväxte i en tra- ditions- ooh pietetsmatbd luft.
Fr %n barndomen förtrogen med de slakter, som levde och hade sin varelse i Värmland, blev hon, ehuru genuin Stockhdms- och Djursholmsbo, stad- se ansedd som representant för varm- landskt kynne och gemyt.
Den st %t- liga lagerkrans, som Varmlands Na- tfon i Uppsala sande till hennes b&amp;, bar p % sitt satt vittne därom.
Sin skolning fick hon i Mamsell Eggerts skola i Stockholm och dar- efter under ett å r i pension i Geneve.
Trots att det vid denna tid var mera ovanligt att unga flickor sökte sig arbete utom hemmet, agnade hon sig under några å r å t lararinneverksam- het och tjänstgjorde därefter 1888- 90 i Aftonbladets redaktion.
Redan 1887 invaldes hon i Fredri- ka-B.remer-Förbundets styrelse.
Hon hade tidigt fått ögonen öppna för de intressen förbundet uppställt p % sitt program.
Ar 1891 avancerade hon till en ansvarsfull post inom förbun- det, namligen som redaktör för dess tidskrift.
Har fick hon rikt tillfälle att ge prov p % sitt intresse för de m %nga betydelsefulla f r %gor, som rörde sig i tiden, och talrika artiklar av hennes hand vittna därom, sar- skilt i de mot seklets slut så omde- batterade spörsm %len av etisk natur sAval inom litteraturen som det verk- liga livet.
Men blev hon tvungen att genom sin stallning i främsta strids- linjen inlåta sig i kamp, alltid var det " 31 med blanka vapen hon stred och - vilket verkade s % välgörande - med frikostigt nyttjande av sina stora g %- vor humor och kvickhet, en kvickhet, som aldrig blev skarp och sårande, t y hennes blick på livet var förståen- de och vanlig, aven nar hon gick att risa dess vrtingsidor.
Med sin litte- rara laggning var det ju naturligt att hon skulle sakna djupare intresse för de.
mera torra ooh organisatoriska fr %gorna, men plikttrogen och sam- vetsgrann, som hon var, fyllde hon aven härutinnan mattet.
Hon ' hade %r 1905 utgivit sin första bok Ransa- ter, en litterar succes, varom Ellen Key förtjust förklarade - mycket till redaktrisen-författarinnans roa- de självkritik - att nu hade Lotten Dahlgren funnit sin verkliga livsupp- gift och borde omedelbart lagga re- d,aktörsskapet p % hyllan.
Ännu fick förbundet dock beh %lla sin redaktör, och det yar först %r 1908, d % Dagny ändrades till veckotidning och till or- gan icke endast för förbundet utan m %handa främst för röstrattsrörel- sen, som hon överlämnade redaktörs- skapet i andra händer och började författarskapet.
Men helt agna sig. %t även sedan hon lämnat sin egentliga befattning förblev hon en högt skat- tad.
kraft i förbundets styrelse, .och artiklar av hennes hand inflöt0 allt- jämt i dess tidskrift.
Vid tv % kvinno- kongresser, den ena i Norge, den an- dra i Tyskland, var hon förbundets representant.
.
At en hel del av förbundets prakti- ska arbetsgrenar gav hon ävenledes sin tid och sitt stöd.
S %, nar i seklets början förbundet tog första stegen i folkbildningsarbetet genom att satta i g %ng med en serie föredrag för ar- betarkvinnor, för a t t därigenom ver- ka för hemmen och barnen, var Lot- ten Dahlgren genast en av de intres- PO.RLR BORDSVATTEN drickes numera av PORLA alla finsmakare BRUNNS ARTIEBOLAG, PORLA ~~giln~=-~
serade, som erbjöd sin hjälp.
F6r att givning varande arbeten leva även- göra ~ e k l a m för saken anordnades ledes i oförgätligt tacksamt minne under loppet av en vecka ute vid Lil- hos Idunesarna.
Och nar man Anyo fördjupar sig jeholmen ett föredrag varje.
kväll och denna verksamhet slog s$ framg %ngs- i hennes litterära produktion, allt- rikt igenom, a t t en formlig anhhllan ifrån Ransatersböckerna till hennes om fortsättning därav inkom fr %n sista arbete Frances von Koch, hur Liljeholmens samhälle.
Verksamheten förnimmer man inte, trots det att p %gick därefter under en längre tid hon endast gör sig till det medium, med föredrag var 14:de dag, och som lhter fakta och länge sedan svun- Lotten var en trogen medlem av den na tider tala, Lotten Dahlgrens ande lilla trupp, som i vintermörker och p % varje sida!
Hur förstående, hur p % hala, sv %rframkomliga vägar t %- fint, hur ömt ser hon icke pil alla gade ut till det tacksamma auditoriet, - dessa hädanghgna, hur f å r hon oss samlat i kapell eller skolhus.
Alltid inte att kanna med dem, älska, gläd- var hon tillreds, nar det var fr %ga jas och sörja, och nar så behövs, hur om att göra nytta.eller sprida glädje.
sveper hon inte sin oförlikneliga hu- En betydelsefull roll kom Lotten mors välgörande trollmantel omkring Dahlgren att spela inom röstrattsar- dem?
Ja, i sanning - hon var en betet.
.Nar på v %ren 1902 den första pionjär av Guds n %de p % memoarlit- rent p-raktiska framstöten gjordes för teraturens oplöjda f alt!
röstrattssaken genom ett av förbun- Men av den rikt facetterade per- det sammankallat möte, .uts %gs hon sonlighet jag sökt att, ehuru svagt, att representera förbundet i .den kom- skissera, a r det vid den sida hon vi- mitté.
som tillsattes för att föra fr %- sade som arbetskamrat och van jag gan framat och som sedermera s a m helst dröjer.
Hur st %r hon inte dar manslogs med en - andra p % mera ra- inför mig &amp; val i allvar som i skämt, dikalt håI1 bildad kommitté.
S % upp- i träget arbete som i glatt kamrat- stod den " förenade röstrattskommit- skap!
Jag ser henne stralande och tény, som lyckades.
sammanjämka de vanlig på sina bestämda redaktions- skilda politiska elementen, utforma dagar komma in frAn sitt hem i till stand den st %t- Djursholm och med henne alltid; en programmet och f % liga byggnad, som blev F. K.
P.
R. frisk fläkt, en strimma sol i vår i det Att förbundet därvid hade en så vid- hänseendet bra nog vanlottade byrh- synt, fördomsfri och taktfull repre- lokal.
VAr och sommar har hon näs- sentant var av storsta vikt för fram- tan alltid händerna fulla med blom- ghgen.
mor, vilka hon frikostigt fördelar vid Vad Lotten Dahlgren betytt för de olika skrivborden, SA försvinner Sällskapet Nya Idun under de sex %r hon in i.
den " förnämt avskilda re- hon var sekreterare där; 1901-1906, daktionslokalen ", som hon helt humoh och aven sedermera under en l %ng ristiskt kallar sitt halvmörka lilla följd av %r, skulle endast kunna be- krypin.
Har gällde det ofta att satta lysas genom utgivandet av de till- sig in i någon på dagordningen st %- fällighetsdikter, tal.
och spex, ja, ope- ende frAga, innesluten i ett digert ror, som man tyckte, att hon s % gott kommittaetankande.
Ibland kunde som skakade ur armen.
Många pri- man då bli kallad till rådplägning.
mörupplasningar ur.
hennes!
under ut- OEh som jag inte kunde undgå att
veta hur mycket närmare hennes in- tksse lag A t andra hall, t. ex. det litterära, kände jag verklig beundran över hur glatt och tAligt hon under- k ' 2stade sig tvanget att enbart refe- rera eller objektivt framhäva.
syn- punkter allt under det hon utbad sig kritik och - om den presterades - aldrig tröttnade att göra strykning- - a r eller tillägg.
Ws den borna för- fattarinnan var denna anspråkslös- het lika rörande som det .t %lamod, varmed hon genomgick och satte pli på vad en oerfaren hand skrivit .. - Bon kunde konsten att åladras vac- kert.
Hennes nedärvda bildning, vid-.
gad genom efi ' omfattande läsning, gjorde i förening med en fin .och na- turlig alskvärdhet hennes umgiinge rikt givande.
Men de, som habe lyt- kan a t t f % raknas till hennes nara vanne.r, kanna säkert .den största tacksamheten över att ha fått blicka in i hennes varma hjarta.
Det klap- pade för allt upphöjt i livet, allt skönt i naturen och konsten, det värmdes av stora tankar, .det gladdes åt harm- löst skämt.
I de muntra lag, som s &amp; ofta förekommo under förbundets ungdomsår, var hon naturligtvis me- delpunkten och beredde oss riktiga.
högtider av skratt.
Hur .många.f ing, erade telegram, uppdiktade inter- v j uer och skämtsamma hyllningskva- den härstamma icke från henne!
Men ' tyva-rr - behalla ldem fick man inte - " de hörde blott stunden och stam- ningen till ".
Ett rörande uttryck för hur öd- mjukt .hon själv såg på sitt författar- skap har jag i ett par rader skrivna några seckor före hennes död,.då .hon.
icke ännu, hunnit alldeles avsluta, Frances von # Koch: " rakna - detta som ett presentkort på den bok som a r i gorningen.
Det a r nog ingenting ' ' ' med den, liksom .med - .mig själv, ty mitt hjärta.
ä r.
" @ rak Måste hålla mig stilla.
Men hur, d %ligt hjärtat än ar, klappar det .for dig lika varmt - - ".
; I sjukdomens begynnelse hop- pades litet va,f,,att vilan efter en ansträngande i d skulle aterstalla henne.
och göra {&amp; t möjligt f ör henne att genomföra en Jange närd önskan att astadkommah sainlad biografisk oversikt över d e ' personer, som före- kommit i hennes .arbeten.
; Detta blev henne ej beskärt, men den glädjen fick hon d.o &amp; uppleva; .att hennes bok blev enhälligt varmt uppskattad.
Ar.
1921 hade Litteris et Artibus blivit.
henne.
förärad.
F r a n några .sommarveck&lt;r i det Aldelbbrgska; hemmet i Gagnef står hennes minne särskilt ljust f ör.
mig.
En g %ng då vi tvii strovade omkring i den vackra nejden ' och stannade i beundran inför .en.
blomsterang, så- dan som- kanske endast Dalarne ' kan uppvisa, kommo vi .över.ens om, om- nejdsmanniskor somgvi b %da voro, att hur man an värderade det surrogat som kvasilandet.
kunde, erbjuda, var Idet dock en .oandlig njutning att f % komma .ut i den: fria, oförfalskade naturen.
" Ja ", sade hon, " livet a r så skönt, men vet du, om.
man sade, mig att i dag .eller: i morgon skall jag dö, skulle Jag .inte ett ögonblick.
.
.
sörja. "
.
.
Jag har .. velat sluta.
med detta yttrande,, som ingalunda var sprung- et ur nå,gon linsJeda,.
ty Lotten Dahl- gren, som agde, .det .basta livet kan bjuda - arbetsglädje och förmhga.
att sprida.
lycka - var tacksamt nöjd med sin 1ott.och glad och harmo- nisk ' tedde.
sig tillvakon under ' dessa sommardagar och, i ' denna miljö.
Men hennes ord gåvo mig en s8 stark känsla av, att hur hon an kunde njuta ' ', a '. '
' - P!
välsorterat lager av alla slags snörmakerier och band för.
möbler, gardiner,.
belysningsarmatur m. m. Bestallningar efter prov utfares snabbt och omsorgsfullt.
Ernst Mattssons Snörmakeri &amp; Bandfabriks Aktiebolag Affären grundad Sr ' 1833.
Medlem av Fredrika-Bremer-Förbundet.
Kontor och Fabrik: Arbctarcg.
33 A. Tel. 508189, fl2096.
Affär: Klarabergsg.
52.
Tel. 21 96 96, 113796.
O 34 HERTHA eter ob: h syn Av Kerstin Hesselgren .. Yhesinsp.
Kerstin Hesselgren.
EN VARDAG FöR, JAG TROR 25 å r sedan, blevo Emilia Bromée och jag uppkallade till den d % sittande yr- kesfarekommitt6n för att redogöra för, hur vi ansago, att en yrkesin- spektris ' arbete borde iäggas och vad vi ansågo, ' at; t en dylik funktionär borde ha i lön.
Jag minns att vi hol- lo styft på a t t hennes arbete skulle ligga i n o m - fabrikerna, att det skulle st % i direkt kontakt med arbete och förhhllandena p &amp; arbetsplatsen och att det skulle ha med alla olika f ormer av industriellt kvinnoarbete att göra.
- Detta i första hand som av nuet; tänkte hon sig en rikare och skönare fortsättning.
Ja, hon lever - icke blott i sina verk och i v %rt minne - utan oförg&amp;ngligt!
Den 18 januari sänktes hennes med ljusa nejlikor och vita syrener av kärleksfulla händer smyckade kista i familjegraven, och som ett sista far-.
väl ljöd Geijers fridshalsning över griften.
.Djupt kan &amp; man, att varl- den blivit en god och adel människa mindre.
Siarid Ulrich.
protest mot det dåvarande danska systemet, dar yrkesinspektrisen egentligen endast gjorde statistiska utredningar och mot vissa andra lan- der - Frankrike och Belgien - dar: de endast hade med sömnadsindustri- en att göra.
Jag minns ocksa, att nar det kom till den andra fragan, förklarade vi med mycket eftertryck, att en shdan befattning maste vara v a l a v l ö- n a d och s % drog jag till med den högsta kvinnolön jag hade reda p % och sade - m i n s t 3,000 kr.
Kan- ske försthr man bast vad Behörig- hetslagen med alla sina fel i alla fall betytt för oss, nar man tänker till- baka och minns, hur självfallet man d % raknade .med en lägre löneskala f ör kvinnor.
N %gra %r efter - närmare bestämt 1 jan.
1913 - kom det på min lott att söka i arbete omsätta.de krav, som vi ställt på en yrkesinspektris garning och det kändes nog litet an- norlunda an a t t tala om för yrkesfa- rekommittén, hur det borde vara; Men om uppgiften var vansklig och nog så krävande, s % var den fr %n första stund av ett oerhört intresse.
Det var inte bara, att det var ett nytt verksamhetsområde, a t t man kom i kontakt med så mycket olika fnanni- skor och med s % präktiga ' o &amp; m %nga gAnger verkligt beundransvärda män- niskor både bland arbetare och ar- betsgivare och att man fick se och
.
.
.
: s 35.
HERTHA lära sig s % mycket av intresse, utan trivsam.
Matrummen '.
kanske, allt!
: också det, a t t man kom till allt detta jämt äro anstaltsliknande, trakïga: under en tid av sjudande utveckling.
och obekväma,- men det finns också.
Arbetsplatserna, arbetsformerna, f ör- sådana, som verka trevliga, glada res-; hållandet mellan människorna - tauranger, där ' man sitter vidprydlsga:: allt var under omvandling.
Arbetare sm %bord, på bekväma stolar och dar.
och arbetsgivare kände sig många ' allt är beräknat a t t göra ett trivsamt ghnger lika förvirrade och osäkra in- intryck.
Det - anses .inte langre hä- för allt detta nya och and % måste de diskt a t t tala om behovet av lämpliga följa med sin tid.
Den moderna indu- stolar vid arbetsborden, ja,=man kan striens utveckling har p % sitt sätt va- t. o. m. finna Zorst %else för s. k. st %- rit en lika genomgripande revolution stolar för arbete som måste utföras som någonsin 1800-talets s. k. iridu- staende.
Uppfattningen om dylika striella, genombrott.
Det ä r klart, att saker har blivit en helt annan de yrkesinspektionens arbete b %de .har höra nu till tekniken och utgöra en underlättats och försvårats av detta, del av.
arbetets rationella ordnande.
f örhållande.
Det ligger i sakensnatur, a t t en s %- Inför allt det nya som dagligen och dan utveckling har varit till ovarder- stundligen tränger sig p % dem, som lig hjälp för yrkesinspektionens strä- arbeta inom industrien, blir ocksä vanden och .det har givetvis i hög sinnet mottagligare för nya synpunk- grad bidragit till intresse för och ter inom alla omrhden .- försthelsen glädje Larbetet.
.
för.
de hygieniska och sociala sidor- Men det industriella framåtskri- na av.
arbetslivet har därför kunnat dandet - har som jag nämnde ocksä haft så pass snabbt - som skett växa- fram nya svarigheter i släptag.
Den rasan- hos såväl arbetsgivare som arbetare.
de fart med vilken den industriella Man riskerar inte längre att &amp; dana utvecklingen går fram, ställer en krav anses som fjanteri och senti- mentalitet och man kan rakna med att arbetarna först % och vardera vad som göres i den vägen.
Det ä r myc- ket som tyder på, a t t här hiiller p &amp; att vaxa fram ett verkligt samarbete mellan arbetare och arbetsgivare för att p % arbetsplatserna söka ' minska riskerna för olycksfall och ohälsa och mycket genomgripande förbättringar har också gjorts och göras dagligen.
De fabriker som nu byggas äro ofta utomordentligt väl inredda i hygie- niskt avseende och även trevnadssyn- punkten har fått sin betydelsk.- färgen p % en vägg skall inte bara " hiilla med smutsenJ ', den skall ock &amp; tjäna till a t t göra lokalen ljus och ständigt inför nya problem.
De hygie- niska faror som nu lura, äro av en mycket svårAtkomligare; mycket sub- tilare a r t än förr - det ä r den nya spänningen i arbetet, hetsen, nerv- tröttheten,ode löpande bandens fara, den oerhörda enformighetens press, den spända uppmärksamheten i vissa arbeten.
Hur skall man komma A t dessa sv %righeter, hur skola de kunna övervinnas?
$ag ä r övertygad om a t t yrkesinspektionen här har framför sig problem, som kommer a t t tvinga fram helt nya studier och jag skulle önska, a t t jag hade en del av de för- flutna 20 åren kvar för a t t f å deltaga .i.
detta- arbete och f å följa denna ut-.
KERSTIN HESSELGREN.
.
: Stiftelsen A1m.a Detthows Vilohem pil fidingön för bildade kvinnor i behov av vila och rekreation.
12 vackra ljusa sovrum, flera med balkong.
Pa grund av donatibn kmnas helinack.
per dag för 3:- kr.
ensamt och 2: delat rum.
Under tiden 15.
E - I ~ / E samt ' ul- och pilsktider ar priset höjt med 50 öre per dag.
bidare upplysn.
tel. Lidingö 93, postadr.
Lidingö 1.
- .&lt; d
Intervju med förbundets sekreterare.
Fröken Ida von Plomgren.
n dam sitter lutad över ett digert E protokoll.
Då och d % säger hon alskvarda ord i mikrofonen.
En in- tervjuare knackar diskret på hennes dörr.
Damen vid protoKollet ar " Plom ", ' intervjuaren a r red., och mellan.
deras bada verksamhetsf alt ä r ett svalg befäst i form av en tröskel.
$om of t a överskrides.
Förresten har damen vid prbtokollet en underbar f örmalga a t t .bygga högst angenäma och barkraf tiga broar över alla svalg i hennes väg.
Egentligen behöv.
man bara fånga den humorns glimt, som bor i de bruna gustavianska ögo- nen för att komma underfund med den saken.
Men lat oss nu bli litet mera seriösa!
Vi ha kommit för a. intervjua F.-B.-F: s m %ng %riga sek- reterare, upplysningsavdelningens ni- tiska primus motor, som skulle kunna -.
ge u t ett knippe historietter med ti- teln " Vad ni sluppit bli utfragad om ", Fröken.
I d a v o n P l o m g r e n, har nedan kallad " Plom ", ser upp från det ovan omtalade protokollet, ' och en lätt suck banar sig vag över hennes lappar, nar hon talar och .säger:.
- Kara du, skriv, a t t protokollen utgöra den enda mörka punkten i min för övrigt mycket ljusa Bremertill- varo!
Anledningen anar jag: det finns ingen plats f ör pikanta randanmark- ningar p % s % viktiga papper, paragra- f erna tilliita inga d j ärva eskapader på fantasiens gröna ängar, dar Ploms pegas s % garna rör sig i lättfotad jambisk trav, skalken i ögonvrhn f %r inte lämna n %gon humorns reflex p &amp; högtidliga Lesseboark.
Sekreteraren matte i alla fall ha skött sitt ansvars- fulla varv till belatenhet, t y hon &amp; t- njuter allmänt förtroende p % den pos- ten sedan 18 Ar, och protokollen ha som sagt.
svällt u t i ' samma tempo som förbundets verksamhet.
Det ar hela 34 %r sedan Plom en marsmorgon infann sig p % förbun- dets byr % - den l %g i 54 Drottning- gatan p % den tiden - och ' började sitt arbete mot en ersättning av I kr.
per dag med avdrag av söndagarna.
Hon passerade graderna: platsf ör- medlingen, som sedermera upphört, kassa, upplysningsavdelning.
Eon skattar sig a t t h a fått arbe- - lycklig -.
ta under ordförande som Agda Mon- telius och Lizinka Dyrssen och prisar det .goda samarbetet med byråföre- sthndarinnor som Gertrud Adelborg och Axianne Thorstenson och sa mil- jön, miljön, som s % garna förses med ett litet Plomskt uttrycksfullt epitet framför!
Hon gläder sig å t v %rt för- bands utveckling: vid sekelskiftet plus minus noll kretsar, nu 35 och hopp om tillökning, d % två sjuk- sköterskebyrfier, n u 6 och snart 8..
Och med den oomkullrunke~iga opti- mism, - som a r en s % stimulerande in- grediens i det Plomska kynnet, tror hon fast p &amp; förbundets framtid.
'.
....
.
.
.
.
.
' S i7 HERTHA ..!
i::.
... s.
.,.
,.
,.
.-s.
, ' .i. ?+a. "
': r Denna tro a r ej enbart dikterad av Plom har en hel liten sjö med smá.
.i., hennes optimism, framh %ller ' hon, natta episoder a t t ösa ur.
Tyvärr.
I,.
.. den ä r en logisk följd.
av händelsernas öser hon med mycket stor försiktighet,:,,;: g %ng.
Arbetets m %l och läggning a r t y; hon- vill inte förtaga svenska fol-. '
.-.
; -; .av.
den natur, a t t det m a s t e krö- ket dess ambitiösa vetgirighet.
Men nog har kunskapstörsten ibland haft '::.
nas med frarngting.
sina poanger!
Som t. ex. d % det kom-: Upplysningsverksamheten, som mer ett stilla nödrop f r h en avlägsen.
hon- började sköta 1916, ligger henne mycket varmt om hjärtat.
Hon kom- landsända, där en dam undfatt .. en .. mer i kontakt med ungdom och för- sakerligen välförtjänt medal j och. '
i i:.
:.
äldrar, hon har kunnat följa utveck- sin rådvillhet förhör sig om på vilket.
{:: " i: lingen p % arbetsmarknaden med dess hö j dläge p % bröstet nådervedermälet vågberg, och vågdalar, hon tycker a t t skall placeras och om H.
M., Konung- ungdomen av idag vet mer ad den ens bild bör bäras utåt eller.
inat vill än ungdomen av ig %r.
Visst ä r bröstet.
.
.
Eller d % en förtvivlad det för närvarande hopplöst trångt skribent utbeder sig välvilligt råd.om " hur man bäst, skall tillgodogöra sig) p % s % gott som alla banor, m.en har hundra stycken skämda apelsiner ".
en ung flicka utpräglad lust för ett Och .Ploms föredragsresor.
Hon visst yrke, gör man klokast i a t t ' e j avrhda henne friin, utbildningen för har beskrivit mången via triumphalis detsamma, även .om det för tillfället i. vart avlånga land, .spritt förbun- .skulle visa sig överbefolkat p % banan dets idéer, bildat kretsar, träffat ifr %ga.
Siffror äro alltid belysande.
trevliga medmänniskor, blomster- Under upplysningsavdelningens för- höljts och.
satt sitt dyrbara * liv pä sta %r var man uppe i 400 förfråg- spel - i iskalla hotellrum.
Någon en- ningar, 1933 var motsvarande siffra staka gång har kanske färden urar- tat till en via dolorosa, som t. ex. ' d &amp; 1,127; hon p % sin tid i en mellansvensk stad - Radion skulle kunna ge oss.
och talade.
inför 8 kvinnliga åhörare plus den allmänhet vi tjana ett gott stöd, framhåller den intervjuade.
Den tv % manliga reporters.
' Efteråt hade ha^ också gjort så vid olika tillfäl- damerna ifraga anordnat supé för f ö,.
len,; bland annat .1931-32, då FBFF redragshållarinnan, varvid de inten- - b o m parentes sagt var det under- sivt sökte övertyga henne om kvinno- .tecknad - fick hiilla yrkesföredrag.
sakens bris ' t p % existensberättigande Förfrågningarna ökade efterlit.
med genom a t t framhalla, a t t de unga flic- ' korna a b s o l u t borde stanna i n %gra hundratal.
.
.
.
- Vilka yrken man förhörde sig hemmen.
Det kommer sakerligen a t t bli gott om mest förr?
Jo, kontoristyrket var ju alltid frekventerat, " på ' senare om poanger i Ploms memoarer, nar de Aren har en tydlig omsvängning till en g %ng i framtiden skrivas ' ner.
Just förman för de praktiska yrkena ägt nu har hon emellertid inte tid med .rum, givetvis betingad av tidens and- dem.
En vädjande blick p % Lessebo- .rade .förhållanden, som medfört en papperet kommer intervjuaren att större uppskattning av.
dessa yrken.
diskret draga sig över tröskeln. '
V a d ni sluppit bli.
utfragad om. "
DELILA. '
' l ' ' '
Pro$ J o h n Bergman: Pro f.
John Bergman.
VART SKOLVASEN .AR ALLT- jämt ett föremål för föräldrars och lärares - oclh för övrigt även en stor allmänhets, kanske icke minst ung- domens eget - bekymmer.
Vid varje - riksdag väckas m %nga motioner i hit- hörande fragor.
Man hör ofta % an- dra sidan den meningen uttalas, att man nu borde låta skolan vara ifred en tid och " vänta och se ".
Det ligger, som nästan alltid, ett stycke sunt förnuft i yrkandena.
å ömse sidor.
Visst böra lärare och ungdom f å arbetsro, men detta hin- drar givetvis icke, att man,.
medan undervisningsanstalterna arbeta vi- dare, bhde kan och bör.
reflektera över deras uppgifter och organisa- I ' tion.
.. .Det vore mycket att säga om sko- lans uppgift i allmänhet, om folksko- lan siisom den grundskola, på vilken de högre skolorna med rätta bygga, om skolans uppfostrande karaktär, om det oeftergivliga kravet p % att ungdomen f %r vara i fred för den vtildsamma strid mellan politiskt och religiöst motsatta meningar, som ta- ger allt hänsynslösare former bland de vuxna o. s. v., men jag skall i detta sammanhang icke beröra dessa fra- ' gor utan inskränker mig till att blott i ett par punkter kommentera den motion angaende utredning om den högre skolundervisningens, särskilt gymnasiets, ställning och behov som jag varit med om att underställa riks- dagens prövning i Ar.
Ar 1927 gjordes en vittsyftande an- sats till omdaning av gymnasiet, och flera av de idéer fran vilka denna an- sats utgick vor0 goda och tidsenliga, framkallade som de voro av den stora sociala utveckling, som ägt rum un- der de senaste bägge manshldrarna, men olyckan var, a t t frhgor som %ra- va omsorgsfull beredning av en opar- ' tisk sakkunskap, rakade i okunnighe- tens och partipolitikens rövarehander.
Redan %r 1900 framställde jag vid ett allmänt lärarmöte, som det aret hölls i Stockholm, vissa förslag till en gymnasiereform, gående ut p % en större differentiering av gymnasiet, anpassad efter olika bildningsbehov och framtidsbanor.
Jag tänkte mig då högst fyra olika linjer och endast 4 5 obligatoriska ämnen p % varje linje.
Alla fyra linjerna kunde givet- vis - av ekonomiska skal - ej tän- kas inrättade vid alla gymnasier utan endast vid de större, men de tv % hu- vudlinjerna, den utpräglat humanis- tiskt-klassiska och den utpräglat rea- la borde finnas överallt.
.Motiveringen för detta förslag ut- gick fr %n den erfarenheten, att vissa befogade anmärkningar kunde göras mot m %nglaseriet och den därav för- Stan ' s elegantaste - rekommenderas.
JOHNZANDER, F ~ i s ö ~ h a s t a r ' e Guldrn.
o. Dipl.
Paris, Wien, Berlin, Munchen.
Hurnlegdrdsg.
22, 1 tv-.
Tel. 6 % 16 16.
.Man spricht ' deutsch.
English spoken.
.
HERTHA.
anledda ytligheten: Antingen - SA argumenterade jag - f %r man finna sig i att studentbildningen resulterar i en ytlig o.rientering i litet av +arje utan ordentliga kunskaper i n %gon- ting - p % den tiden hade man ju en mängd ämnen i studentexamen, alla obligatoriska - eller ocksal, att man f %r de blivande studenterna h n d l i g t insatta i ett mindre antal amnen, men vissa av dessa ämnen dock olika D &amp; olika linjer.
Och ja ' g ans %g natir-.
ligtvis det senare alternativet.
b %de ur allmän uppfostringssynpunkt ooh med hänsyn till de kommande lev- nadsbanorna vara vida att föredraga.
Men därav följer s %lunda ett oefter- givligt villkor för inskränkningen av ämnesantalet på varje linje, att de amnen, som bibehölles skulle studeras battre, b %de kvantitativt och kvalita- tivt.
Nu tog man Ig27 ' PP id ' n Om in- skränkning av ämnenas antal, inen sade samtidigt - oklokt och olyckligt nog - ifrån, att ingen utvidgning av kunskapsf ordringarna skulle f % f öre- UR-.
.
MOTIONSFLODEN.
.
.
.
U r ' den svallande motionsf loden ha v i härnedan gjort ' en mycket swmrna- Imsk men dock a q l o c h i n g:, Hemtagning fran fosterhem.
.
.
, Fru Nordgren.
(S) i ~ n d r kamma- a ren motionerar om utredning, huru- vida och p % vad sätt barn, å t vilket understöd utg %r enligt fattigviirds- lagen, battre .än nu skola kunna skyd- das frhn förflyttning enbart av eko- nomiska skal fr %n goda ooh lämpliga fosterhem till moderns och styvfa- .derns hem.
Vidare föreslår hon ut- redning, huruvida och i vilken ut- sträckning .bidrag av shtsmedel må kunna utg % till - kommunernas kost- nader för-understöd till dylika barn.
Utan tvivel behjärtansvär- da och.
.
.
, ' Ingen häktning av mindertkriga.
förbrytare a r kontentan i - den motion, som i Andra kammaren gemensamt avgivits av fru Nordgren (s) 9ch fru Gustafs- son (s).
Den galler, en utredning om revision av gällande bestämmelser an- gående behaNdlingen av minderilriga förbrytare.
Motionärerna ifdgasatta komma i de till antalet minskade am- nen som skulle läsas.
Detta var.
att grundligt förfuska den av mig före- slagna nydaningen, och det ledde gi- vetvis till en allmän sänkning av den bildningsnivh som studentexamen av- såg att garantera, i stallet fö.r att resultera i de grundligare kunskaper som %syftades.
Detta a r en funda- mental brist i den nu rAdan.de ord- ningen.
I den ifrågavarande motionen be- röras emellertid många andra frligor bl.
a. om examenstvångst och om den fö.rskjutniqg till praktiska banor i stallet för universitetsstudier som länge ägt rum bland gymnasiets ut- ghende elever.
Det later, synes det oss, tanka sig, att examenstvånget 39.
lattas för dem, som i de ' högre sko- lorna väsentligen söka blott högre allmanbil~dning, medan däremot stränga fordringar p, prövning, - .strangare än hittills, m %ste stallas pH: dem som universitet och högsko- 1o.r skola ' mottaga.
De,nna viktiga frå- ga a r förtjänt av en omsorgsfull ut- redning.
- Johan Bergman.
.
Allt i rostfritt Rostfria boden f ö r kö.ket och servisen SmHlandsgatan 9, S t o c k h o l m Telefon 20 6 2 64; ' x.
:
40.
rtnE&amp;T.EA r i samt införande av allmän Atalsriitt i sHdana mål, undervisning i skolorna om djurskyddets biologi ooh djurplå: geriets omänsklighet m. m. bl.
a., att Hklagarmyndigheten-skall få ratt att underlata Htal, Htminstone nar det galler.
minderåriga; Häkt- ningstvanget för liiinderhriga Forbry- tare.
bör avsk.affas, åldersgränsen i fråga om straffbarhet höjas och ett utvidgat lagstadgat samarbete mel- lan åkla,garmyndighetefna och barna- vårdsnamnderna komma till stånd.
- Barnavårdsexperter ockde som i öv- rigt beröras av ' motionen, komma sa- kerligen att me3 intresse avvakta ut- g %ngen.
.
.
.
.
.
.
.
motionerar hr N e r m a n (k j i För- sta kammaren och stöder sig därvid de vid 1933 års fiksdag i ämne motionerna samt ger utskottsreservan~ernas i fjolo,.
.
Skok~ken i.
Gifta lkvimors statliga och kommu- n &amp; anstähing ärov verk ep^.
I motioner i Första kammaren av fröken Hesselgrefi (fv) 06h i Andra kammaren av h r Bengtsson i Norup (f) hemställes - och utan tvivel pb goda grunder - b!
* a * Om ett på 6,000 kr * för att BteruPPtWa un- dervisningen i hushållsgöromål vid samrealskolor och läroverk.
Fröken Hesselgren föreslår vidare i en annan motion, att konsulenten i skolöverstyrelsen Ingeborg Walin f å r fortsatt förordnande att ' fil1 den 30 juni 1935 vara konsulent angående husligt arbete i skolöverstyrelsen, varigenom hon skulle komma att er- hålla samma pensionsålder.
som un- derv.isningsr %d.
.
.
.Om djmskYd@et.
motionerar i Första kammaren h r Lindhagen (s).
Han hemställer däri bl.
a. om ' ändrad lydelse av 18 kap. 16 5- av strafflagen.
Dess senare del borde lyda: " Är djurplågerietav svå- rare beskaffenhet eller äro omstan- digheterna el j.est försvårande, m5 till straffarbete i högst sex manader dö; mas ".
Vidare hemställes bl.
a. om lag om humanitära slaktbestämmel- ser, effektivare lagbestämmelser om allmän Aklagares Atal för djurplåge- Om ap; phäwnde av preventivlagen - har i Hr blivit föremål för mo- tionärers nit.
sålunda har i Andra kammaren hr Nllblom (bf) m. fl.
gnyo hemställt om en utredning rö- rande omfattningen av gifta kvinnors i och kommunal tjänst - även omfattande de stats- understödda skolornas lararepersonal - samt rörande att genom förtidspensionering annat satt förmA de eller kvinna,, att frantrada sina tjän- ster.
Betraffande.
denna motion - kan ej att lägga märke till dess aggressiva ton!
- hänvisas liksom beträffande de efterföljande till ledande artikel i detta nummer.
Betydligt hovsammare i tonen och motiveringen är en motion i Andra kammaren av h r S a n d s t r ö m (h) m. fl.
angliende utredning om bety- delsen ur arbetslöshetssynpunkt av olika former av dubbeltjanst m. m.
Man begär en utredning av dessa för- hållanden liksom en föfutsattningslös utredning överhuvudtaget av olika former av dubbeltjanst i relation till den rhdande arbetslösheten.
H r B e n g t s s o n i Kullen (hv) i Andra kammaren föreslår i en motion " åtgärder för en begränsning av bi-
AR TRAKTATSVAGEN EN FRAMKOMLIG VAG FOR K V I N N O S A K E N?
AV ANNA T. NILSSON.
DEN SEGER SOM AMERIKAN- ska kvinnor hemfört från den pan- amerikanska konferensen i Montevi- deo sistlidna december månad tyckes visa att ovanstående fråga bör med ja besvaras.
Men både i Förenta sta- terna och annorstädes höjas röster för att feminismen ändock icke skall beträda denna vag.
.
.
Se har, hur händelserna utvecklat sig!
D. v. s. enligt de sparsamma meddelanden som st % till förfogande.
Den 31 aygusti 1926 skrev lady Rhondda, vars namn torde vara be- kant för Herthas läsare.
ett brev till sysslevasendet inom statsförvaltning- en ävensom om utredning i frågan rörande akta makars samtidiga an- ställning i statstjänst9 '.
I det senare sammanhanget nämner motionären ett fall, hustrun till en stats- tjänsteman lat uppehålla sin egen tjanst med vikarie anda till pensions- Alderns inträde, då hon övertog den- samma, d. v. s. pensionen.
Det a r uppenbart, att dylikt e j bör f å för- siggå ?.
- Att uppehAlla sig vid ett undantagsfall kan mången gång vara lika riskfyllt som att generalisera!
Hr W e i j n e (s) m. fl.
föreslår 1 motion i Andra kammaren vissa åt- gärder .mot ungdomsarbetslösheten.
Utredning föreslas bl.
a. om gifta kvinnors ratt att f å sin tjanst- göringsskyldighet minskad t. ex. till hälften med motsvarande avdrag på .Fröken Anna T. Nilsson.
miss Alice Paul, en mycket kand yng- re feminist i Amerika, och utbad sig hennes omdöme om en viss idé, den nämligen att gå fram konventionsva- gen, ~ d.
v. s. att genom överenskom- melse mellan Nationernas förbunds medlemmar trygga likställigheten mellan man och kvinnor i de länder som anslutit sig till förbundet.
Om samma idé förut uppstått i Amerika, oberoende av lads Rhonddas brev.
a r ' avlöningsförmåner samt utredning angående ratt för sådana befatt- ningshavare att avgå t. ex. 5 å r före uppnådd pensionsålder utan minsk- ning av pensionsförmånerna.
Medi.cinalstyrdsen föreslår i sin till justi- .tiedepartementet överlämnade utredning rö- rande preventivlagen sådan ändring av lag- bestämmelserna, a t t de icke verka hindran- de för en ansvarsfull upplysningsverksam- het om preventivmedlens betydelse som skydd mot könssjukdomar.
Förbudet mot utbjudande a v medlen anses däremot böra bibehållas.
Vidare förordar styrelsen i ett samtidigt avgivet yttrande till ecklesiastik- departementet, a t t ämnet sexualhygien, häri inbegripet könssjukdomarna och deras be- kämpande, snarast blir föremål för under- visning i landets skolor i väsentligt vidare omfattning an vad nu a r fallet.
Ovriaa hit- hörande amnen komma a t t handläggas i samband med styrelsens blivande fltrande i fosterfördrivningsfrågan.
Fysikalisk-Dietisk-Kuranstalt 1,000 H u I t af o rs reumatiska nmsjukdornar, tamlidanden kmniska fot över havet.
Behandling av.
iikommor, eeg- och samt andra sjukdomar.
Alla moderna badformer, elektricitetsbehandling och massage.
hzdividuell diet.
Vegetarisk och blandad kost.
Helpension.
Begar utförligt pro- spekt.
Moderata priser.
Inga dricksp Overläkare: D:r E. Garby.
Poatadr.
Hultafors.
Tel. Boras 695, Ravlanda 68, Hultafors 16.
Under samma regim: Nyhyttans Badanst.
Järnboas, öppen hela aret, Ekebyholms Badanst.
Rimbo, öpp.
sornmarm., Sthlms Fysik.
Kuranst.
Humleghdsg.
18..
.
B 42 HERTHA icke känt.
Men i varje fall synes Mrs.
.dra, att genom delegaternas vid Na- Alva Belmonte och miss Paul, då tionernas förbunds församling f % kvinnorna erhållit politisk rösträtt i " Equal Rights Treaty " introducerad.
Amerika (1922), varit på det klara Lord Cecil, England, och Dr. Benes, med att tyngdpunkten av arbetet för Tjeckoslovakiet, voro välvilligt stäm- mäns och kvinnors likaberättigande da för saken ooh äro så fortfarande, måste dare efter förläggas till den in- men vänta p % medverkan från andra ternationella fronten, d. v. s. till Ge- stater.
Nästa %r, i april, besökte 1.ady neve mh till de pan-amerikanska kon- Rhondda Sverige och talade då istock- ferenserna.
I varje fall a r formule- holm inför Fredrika-Bremer-Förbun- ringen av det förslag till konvention, det m. fl.
om traktatsvägen som den som bär namnet " Equal Rights Trea- f. n. bästa och mest effektiva vägen för kvinnorörelsen.
Ännu något se-.
ty ", gjord av miss Paul, och den före- ning, " National Woman ' s Party ", i na.re, den 9 sept.
1930, bildades i Ge- Amerika i vilken hon a r en av driv- n6ve föreningen " Equal Rights In- krafterna, har alltid arbetat s % att ternational ", vilken f örening aret säga fr %n toppen.
Traktaten lyder därpå blev mera konsoliderad, och som följer: " De undertecknade sta- .varvid Mrs.
Archdale uts %gs till ord- förande för en tid av tre år.
Här tor- terna överenskomma, att efter ratifi- cering av denna konvention män och de vara lämpligt att påpeka a t t kvirmor skoh huva samma rattighe- den amerikanska tidningen " Equal f er i de terrvitovier, som .tzElhöra resp. Rights " icke ä r a t t förväxla med den- jurisdiktioner. "
Redan 1928 blev det- na mellanfolkliga f örening " Equal t a förslag till konvention framlagt Rights International ", vilken senares för den Internationella Konferensen huvudsakliga uppgift ä r att f å Equal av Amerikanska Stater (= Pan- Rights Treaty (eller liknande formu- amerikanska konferensen) i Havana.
lering) antagen av Nationernas för- Den blev icke antagen, men Havana- bund.
Den h i r sedan 1931 en byrå mötet tillsatte en Inter-amerikansk i Geneve, rue Butini 3, strax intill kvinriokommission med uppdrag att Nationernas förbund, ' och den har studera kvinnornas civila och politi- medlemmar i ett tju.gota1 länder, en ska situation i de amerikan#a Ian- avdelning i Tjeckoslovakiet, ett par derna och att avge rapport vid nästa anslutna föreningar o. s. v. Har f % 5-Arskonferens.
Från Förenta stater- vi emellertid lämna Equal Rights na utsAgs officiellt till dess rep.resen- Treaty för en stund mera i skymun- tanter i kommissionen de båda juris- dan och i stället följa frågan om gift terna Doris Stevens och Alice Paul.
, kvinnas nationalitet.
Som bekant tillsatte Nationernas Mrs.
Belmonte, som var mycket för- mögen - död 1932 - har visat stort förbunds församling 1924 en kom- mitté med uppdrag att utvälja sada- intresse för kommissionen.
I Europa dröjde det något, innan na internationella frågor, som kunde man vidtog några åtgärder i frågan anses mogna a t t.
övergå till att bli om en dylik konvention.
Hösten 1929 internationellt lagfästa, och föreslA försökte några engelska kvinnor, Mrs.
dem till kodifiering.
Av en mängd Helen A. Archdale och hennes dotter frågor utsåg kommittén slutligen tre, samt Mrs.
Vera Brittain m. fl.
an- Som behandlades vid kodifieringskon- AXATOR-INSTITUTET har startat under ledning av Ingenlör AX.
ADOLFSON, (Diplomerad larare) grundare av Bar-Lock-Institutet samt dess Sgare och dlrektör under Aren fr. o. m.
1906-1922.
Undervlsnlng I MELINS STENOGRAFI pA svenske och utlandska sprHk; Prlvatlektloner och smaklasser.
Valhallav %g.
157 vi, Stockholm, 6.
Tel. 628205 o. 620321 Telegr.-adr.i aaAxatoru Spiirva~slinje 2 el.
11 till Karlaplan, 4 till Sibyllegat.
el.
busslinje 52 till Värtavägen.
Ood plats för parkering av bilar vid parken utanför institutet.
.
.
H E ' R ' T ' H A!
ferensen i Haag 1930, varvid enighet erhölls endast rörande en, nämligen den om, gift kvinnas nationalitet.
Enigheten var så till vida icke heller fullständig rörande denna fr-Aga, t y konventionen undertecknades icke av Forenta ' staternas.
ombud '.
Konven- tionen innehöll flera förbättringar, men likaberättigade icke man och kvinnor.
Den blev.
omedelbart rati- ficerad .av Norge och något senare av Monaco.
F. n. ar ' den ratificerad av n %gra ' fler stater, bland andra av Sve- rige: Emellertid hade redan 1930 på hösten Inter American Commission of Wamen sant miss Paul till Geneve för ' att ' se efter, var oppositionen mot Haagkonventionen om gift kvinnas nationalitet .och mot konventionens ratificering kunde f å luft under ving- arna i och ined all den snabbhet och märkliga energi, som miss Paul be- sitter, fick hon till stånd att Natio- nernas förbunds riid om ett par må- nader kreerade en kvinnokommitté med ' två representanter från vardera 5tta internationella kvinnoföreningar för atf avge ett utlhtande om gift kvinnas nationalitet.
De därpå följande händelserna ha f örut relaterats i Hertha.
Jag.
erinrar därför h a r endast om det intresse, frågan om nationalitetsrattigheter väckte vid 1931. års församling i Ge- neve och det ytte.rligare och synner- ligen stegrade intresse, som kom den till del vid 1933 års församling.
Även 1933 var frågan före i Geneve, men .f ör tillfallet.
a r huvudintresset förlagt till de enskilda länderna.
Na- tional Woman ' s Party .t .. ex. har i Amerika genqmsökt de olika .stater- nas lagstiftning och funnit .en mangd garagrafer med särlagstiftning för kvinnor.
Dels sådana, som harstam- ma f rån .gammal engelsk lagstiftning,.
43 ooh dels moderna, sådana som arbets- förbud för gift kvinna och nattar- betsförbud för kvinnor.
I stallet för en ständigt återupprepad och utdra- gen kampanj i va,rje särskild stat går National Woman ' s Party direkt fram för en andring i Förenta staternas författning, som med ens skulle ge man och kvinnor på en giing i hela riket samma ratt ...
En nationalitetskonvention forela- des däremot konferensen i Montevi- deo, varigenom man och kvinnor skulle, om den blir ratificerad, erhål- la samma rättigheter i fråga om na- tionalitet, och den- har undertecknats av samtliga delegationer.
Till de la- tinsk-amerikanska staternas f örvå- ning avstod aven i denna fråga För- enta staterna först fran att rösta.
En- ligt amerikanska tidningar berodde detta på att man var påverkad i rikt- ning av att fara föreliige att ett så- dant undertecknande skulle bana vag för bddtagande.
av all särlagstiftning för kvinnor.
Och i friiga om nattar,- betsf örbu,det äro.
aven kvinnomening- arna i Amerika mycket delade.
Emel- lertid, enligt " The Washington post " .^ intervenerade president Roosevelt och tog avstånd från en dylik argurnerite- ring.
Följande denna vink har dele- gationen senare undertecknat (eller skall underteckna).
Naturligtvis återstAr nu ratificeringen av denna traktat 1 de undertecknande lander- na och att den sedan efterleves.
Myc: ket kan ännu hända som fördröjer ett verkligt resultat av f ramghgen vid Montevildeo - konferensen.
Men denna - tyvärr långrandiga -.
redo- görelse synes dock ge belägg för att traktatsvagen icke endast a r en fram- komlig väg for kvinnorörelsen utan i stort sett arbetsbesparande och effek- tiv.
Tjugo amerikanska stater ha s %- t.
.
.
lunda p % en gång enat sig om en kvinnosaksref orm.
Det borde vara svenska kvinnors skyldighet att medverka fr %n världs- synpunkt sett, aven om vi för Sveriges, del inte har s % stor nytta av en kon- vention som den ovannämnda.
Även framhålles som varande bast att g % fram s % att saga kvalitetsvagen: att kvinnorna genom duglighet och goda insatser p % utvecklingens naturliga vag komma fram till att nå fullkom- ligt samma rättigheter som man.
Har synes mig att man bör saga " både och " och inte " antingen eller ".
Slut- lig.en, om det bland svenska kvinnor inte finnes n %got intresse för en dy- lik konvention, s %, om något liknande kommer före i Geneve, har den sven- ska delegationen inte fr %n svenskt kvinnosaksh %ll någon vägledning i fr %ga om hur den skall rösta.
. '
Anna T.
Nilsson.
I Köpenhamn finnas f. n.
974 kommunala polismän och 560 anställda i statspolisen.
De kvinnliga poliserna i kommunens tjänst äro 5 och i statens 1.
Nu tanker man öka polisstyrkan med c:a 150 manliga och - 2 kvinnliga poliser.
Proportioner!
l 8.
Skildringar ur uarldshisto&amp;en av Anna Maria Roos.
I denna bok skildras p % ett åskad- ligt satt romarrikets historia genom tvenne sekler, d % det ännu var mak- tigt, men då aven förfallet under ti- der av svåra olyckor började angripa dess stolta byggnad.
Det a r en tack- sam uppgift att levandegöra tidsske- dets forsta del med de i stort sett ut- märkta kejsarna Hadrianus, Anto- nius Pius och Marcus Aurelius.
Alla tre komma läsaren mänskligt nara.
Den f öl jande epokens historia, som kännetecknas av strider, förräderier och grymheter i tröstlös enformighet, kan omöjligt bliva lika givande, men jämnsides med framställningen av de politiska händelserna går en skildring av hur något nytt, mäktigt växer fram ur förvildningen: den kampan- de kristendomen.
Den nya boken ansluter sig värdigt till samlingens tidigare delar- och vittnar liksom dessa om författarin- nans utomordentliga beläsenhet ooh s jalvstandiga uppfattning.
Aivva Uppström.
Turkiets kvinnor ha e j behövt mer an tio Ar för att frigöra sig.
Antalet kvinnliga elever vid de högre skolorna ha femdubb- lats sedan 1913.
IS0uschefen i den största turkiska banken ä r en dam, Hatidje Hanim, som samtidigt med denna krävande befatt- ning har ansvaret för hem och fem barn.
För första gången har en kvinnlig läkare frAn Vasterlandet kallats till ett kinesiskt universitet som lärare.
Valet har fal- lit på en ung österrikisk vetenskaps kvinna, dr Fanni Halpern, som fatt sin verksamhet f örlagd till medicinska högsko- lan i Shanghai; - Dr Marianne Thaimann från Wien har utnämnts till professor i tys- ka vid Wellesley College i Boston.
Insamlingen till Hilma .Boreliui ' minnesvård kan nu anses avslutad och meddelas harmed, att den inbragt en summa av 51 8 kronor.
- Tillfälle gi- ves dock, om n %gon så önskar, att an au deltaga genom insändande av bi- drag till hovrättsnotarien Elisabeth Nilsson, Södergatan 32, Malmö.
Vadönskar N i av RADION?
FÖR ATT FA RIKA INITIATIV och givande synpunkter p % radioverk- samhetens olika omrhden, shval de rent.
organisatoriska som de, vilka beröra de dagliga programmen, ut- sände Svenska Kvinnoföreningars ra- diokommittés arbetsutskott för några veck0.r sedan ett frhgeformular till sina .42 kommittéledamöter.
Ur de inkomna svaren, som röja ett livligt intresse för radions mhgskiftande verksamhet, göra vi här nedan några axplockningar, vilka p % grund av det begränsade utrymmet mast inskran- kas betydligt.
De flesta kommittéledamöterna förorda ett förstatligande av radion som varande,. '
ett för hela folket viktigt kulturmedel.
Den- na universalitet pekar han p &amp; att radion helt bör vara en statens angelägenhet men framdeles som hittills hallas fri fran parti- politik.
E t t förstatligande.
skulle enligt mangas &amp; sikt komma a t t underlätta kvin- nornas möjlighet till medinflytande.
Några frukta, a t t ett förstatligande skulle med- föra en e j önskvärd byrUrati&amp;ering a v verksamheten.
Vad kvinnornas medinf lytande beträffar - allt beroende på de framtida organisa- tionsformerna - s &amp; borde detta fA göra sig gällande saväl vid uppdragandet av de allmänna linjerna för radioverksamheten som vid uppgörandet av sj.älva programmen samt vid deltagande i .arbetet både p &amp; för- troendeposter och i tjänsteställning.
Wnst en kvinna borde vara med i alla ' - instanserna.
- Under förutsättning a t t de gamla organisationsformerna bibehölles, borde isvenska kvinnoföreningars rad,iokom- mitt6 h a rätt a t t utse ett par av ledamöter- na i.
styrelse och programråd, framhålles bl.
a. Programrådet borde, fortfarande un- ' der samma förutsättning, beredas större.
inflytande över programutformningen.
Enligt en så gott som samstammig upp- fattning vore det lyckligast, om radion kom- me att sortbu under ecklesiastikdepartemen- tet, under vilket landets övriga kulturella institutioner lyda.
Verksamheten skulle komma under sakkunnig ledning och ideella synpunkter mera beaktas .. !Beträffande mdioverksamhetens ekonomi-.
ska sida framställas mAnga önskemal.
rörande användandet av överskottet av licensmedel: till verksamhetens utökning Och fönbättring.
(kulturellt höjande, infö- rande av dubbelprogram, understödjande av smastationer), vidare till förmedling av inköp av billiga rörmottagare, framför allt till mindre bemedlade, understöd å t studie- cirkelverksamheten samt.
hjälp med högta- laranläggning A t cirklar och folkskolor, att underlätta inköp av radioapparater åt.
mindre inkomsttagare, tillgodoseende av radioförh6llandena i Norrland .och andra.
avlägsna laidsdelar, där radion har sin största mission.
- Licensbeloppet föreslas - sänkt, och det framhålles, a t t man borde h a ratt att f % en klar och ' tydlig revisions- berättelse, där det kunde avläsas, vad verk- samhet.
kostar staten och hur licensmed-.
len disponerats.
Dubbelp~ogram - ' förutsatt våglängder finnas disponibla - anses i Övervägande grad Önskvärda.
Särskilt för lördagarnas vidkommande, då programmen så gott som uteslutande tyckas vara " lätta " och ej kun- na tillfredsställa allvarligt lagda personer.
Om radioförhållandena i avlagana lands- d e l råda ~ delade meningar.
Några förorda, G En klok humnoder använder metallputsmedlet W I C K O L omtyckta berömda KA.KA8 vilket icke innehMler frätande ämnen men ändock gör allting blixt blankt.
Engros: HERMANN DERLIEN A,- &amp; STOCKHOLM Kungsgatan 8 CEVLQNl ' EER1 av fin-fin kvalitet i vackra halv-kg-burkar e1.i paket om 100gr.
Pris 4 r S 0 p r kg.
, av utsökta bästa kvaliteter pak.
am 500,250.1000.5Cigr Pris 12:-,148- p r kg.
I parti och minut friin ' Priilsningsarm6ns Handelsdepartement 6stermalmsgatan 71.
Stockholm.
' Tel.
67 63 23 (växel) L,
\ utökandet av antalet smastationer und &amp; den motiveringen, a t t en dylik Atgard skhlle underlätta ett mera omfattande reläande.
Andra Ater föresla, a t t de nuvarande små- stationerna ekonomiskt stödjas i större ut- sträckning men a t t deras utsikidningar e j måtte inga i riksprogrammet.
De oliks ' progrmzpnkterna h a blivit före: mål för intresserade.
utläggningar.
Man önskar t. ex. för gymnastiken även kvlnnlig ledare och mindre ansträngande program samt gynmastikkvarten något senare p$ dagen.
Man vill ha omväxlande manligzi och kvinnliga ledare av morgonandakten, varjämte det önskemalet framställes, a t t aven.lekmän rn4tte f å medverka.
Från ett par håll anbefalles en andaktsstund aven på aftonen.
- Fömziddagsutsandningen ville man garna h a utökad med .program lämpligt för husmödrar, övriga hemma-., varande samt gamla och sjuka, som e j orka lyssna till den sena kvällsunderhållningen.
Förslag: bl.
a. musik, program rörande hemmets arbete, förmiddagskurser- för ar- betslösa.
- Betraffande skolradion anses mera detaljerade förhandsupplysningar i radiohäftet Önskvärda.
Språk och anord- ningar böra göras mera lättfattliga.
Lamp- ligt med mera fortlöpande serier.
Ökad tid för musik- och konsthistoria.
- Barnpro- grammzen.
anses av några vara tillfredsstal- lande.
Andra %ter anmärka på.
deras " flab- bighet? '.
Önskemal: mera sagor, gärna med inlagd musik.
Borde emellanåt ledas av .kindergartenlärarinnor, som kunde ge bar- nen uppslag till självverksamhet, särskilt med tanke på ensamma barn och barnen i obygderna.
Uppfostran till djurvanlighet genom lämpliga inslag i programmen.
Rö- rande den s. k. yuraktkka Jcvmten, en be- nämning, som på sina håll ogillas, frainhall- les behovet av rationalisering.
Praktiska frågor böra behandlas omväxlande med teoretiska av kvalificerade föreläsarkrafter och e j ges i dess nuvarande ofta löjligt kå- serande form.
Kvinnor %öra f å vara med ' vid utformandet, en vidare ram tillåtas &amp; h vinkar och rald ges p &amp; alla möjliga livets omraden.
- Betraffande f olhppf o&amp;an via pdion $drde enligt några ledamöters uppfattning samhallsfralgor behandlas grundligare och med mera malmedveten planering av den folkuppfostrande propa- gandan.
Man Önskar bl.
a. sprhkkurser p &amp; förmiddagarna, undervisning i bokföring, kurser i hem- och barnavård, ungdomens psykiska och fysiska fostran, belysning av.
kvinnligt apbetsliv genom tiderna f ö r att hos männen vinna större förståelse för kvin- nostravanden, mera föredrag i naturveteni skapliga och i humanitära ämnen som t. ex. djurskydd, sociala frågor, fredsfragan, kur- ser i " föraldrauppfostran ", stenografilek- tioner förlagda efter kontorstid m. m.
- MusikPiogramumen äro föremål för de sva- randes livliga intresse.
M; an bor s j över- skatta men e j heller underskatta v %ra in- hemska förmågor, oftare an nu böra vetiga musikevenemang reläas.
Enhetliga gram- mofonprogram i stil med t. ex. populärkon- serter.
Gedignare program, något som kan- ske underlättas genom anordnande av dub- belprogram.
Mera symfonikonserter och d :o klassisk musik.
Framsthende f ÖrmAgor, borde engageras i långt större omfattning än nu ar fallet.
Utsändning från först- klassiga solistkonserter borde oftare f öre- komma.
Mera orkestermusik.
Radiotea- tern bör söka finna sin egen stil.
Sarnar: bete ' med intresserade unga författare an- befalles.
' Mindre " skräckdramatik ", större utrymme å t gamla folkpjäser och k ~ r t a ' ~ j a - ser med glatt innehåll.
Beträffande upp- läsningen så litet konventionellt deklame- rande som möjligt.
Noggr.annare hänsyn till val av uppläsare, till röstens kvalitet, klangfärg och språkets dialektfria renhet.
- Dagsnyheterna ge enligt mangas upp- fattning alltför stort utrymme .at referat av händelser, som ej intressera lyssn,arna.
' Ilva verkliga nyhetsutsändningar p r dag önskas, en om förmiddagen, en om kvällen.
-
47 HERTHA H u d i k s v a l 1: fru Martha Vestberg.
Nva J H ä 1 s i n g b o r g: fröken Elsa Arf- vidsson, fru Lalla Berglund, fru Ebba Berg- man, fröken Britt Björnberg, fröken Tyra.
G ä v l e: fru Karin ~ e r g l ö f, fröken ' Hedström, fru Ingeborg LeijonflychD, fru Ingrid Rosendahl: Hilma.
Nilsson,, R .a m l ö s a, fröken Ka-I,.
.
.
&amp;.
r h Nil,ss~n, fru A. Ravén, fru Elin Sjödahl,.
'. '
, ' {.
G ö t e b o r fni Elsa Bodman.
j.
.. doktor Karin Strömberg, fröken Anna Bri- ' -.
: .ta Svensson; fru.
Sigrid Svensson, ' fru Liz-,.
.
.
.
.
.
.
. '
.
.
S.glvan.
: K. a * r l; s k r o n a: fru Dagmar Ahl -- ' Mer utrikesnytt.
- Bland ÖnskemAl i all- brandt; fru Dagny Berger, fru Elin Bolan- manhet: föredrag e j senare a n kl. 9 e. m. der,.fh Selma B ' olin, fru Millan Borgström, Bättre lordagsprogram, verkliga föredrag fröken.
Ester.Christensson; f r u Lisa; Erics-.g.
* y p % främmande sprAk o. s. v. son, fröken Ingrid ' Falck, fröken Augu$tar2 ' " Kvinnosak p % avvägar " kallar red.
Leijonhielm, fröken Margarethe.
Muller, Torvald Sachs en artikel i Fönstret, fröken Frida Nilsson, fm Hillevi ' Wahl- dar han temperamentsfullt kritiserar ström, fru Sigrid Aberg, fru Alice Akerhed.
förbundsmedle.mmar.
, ' ', ".
i ': ' ' i ',; radiokommitténs aktion.
Han talar om likstallighetspolitik.
efter olik- stallighetsprinciper och utlåter ' sig bl: a. shlunda: " Nar det rör sig om om- rhden, dar bhde kvinnor och man äro verksamma, d % bör naturligtvis vart och ett av dessa omrhden i den m %n de kunna bli f öretradda i ' radioled- ningen, vara r e p r e s e n t e r a d e av d e n K a r l s t a d: fru Anna Bresky, fru Beth Bresky, fru Getrud Bonnevier, fru Nanny Edlund, fru Lisa Holmberg, fru So- fia Ljungvall, fru Greta Nerman, fru Frida Rosén-Magnusson, fröken Elsa Svensson, fröken Karin Uhr, fröken Greta Wehman, E B s h a r a d, fru Olga Ahrstrand, Kristinehamn.
L u n d: fru Mathilda Madsen, fru Na- M i a Möller, fröken Alma Westergren.
.
härför mest lämpade, oavsett könet. ' '
I radioledningen sitta uteslutande man, i kommittéer och utredningar - p % n %gra f % undantag nar - likaså uteslutande man.
Innebar detta, a t t det ej ' skulle finnas kvinnor lämpade for uppdragen ifr %ga i lika hög grad som man?
Nej, saken ligger nog annorlunda till.
Det f i n n s kvinn- liga kapaciteter på olika omr %den, men förmågan hos vederbörande att inse den kvinnliga kompetensen svil ker alltemellanåt.
Följaktligen htersthr det oss en- dast a t t själva göra oss phminda om vara befogade rättigheter.
Shvida h r.
artikelfösattaren ej ' kan anvisa oss någon framkomligare vag.!
M .a 1 m ö: fru Signe Ekfors, fröken Lil- ly Nilsson.
N o r r k ö p i ' n g: fröken Anna Eng- ström.
S t o c k h o l m: f m Ella Hesser, fru Calla Sandström.
S u n d s v a l l: fru Ingrid de Jounge, S .k ö n s b e r g, fru Anna Groth, fröken Elin .Rydén, fröken Rut Hydén, syster Mar- git Lindqvist, syster Betty Magnuson, fru Eva Pettersson, fr. Greta Stenfors, fru Bertha öhrling.
V a ' x j, ö: fru Elsa Rickert, doktor Eli- sabeth Sandelios-Borner, doktor ~ n n $ ...
svanbeck, fru Berta Whitefield.
Tandteknikerelever Permanentondulering.
l!
mottagas.
Gedigen dern kautschuk-.
mld- och porslinsteh&lt;k.
K u ~ s e r n a ledas w leg. tandläkwe.
CENTRAhLABORATORIET, Vallingatan 37, Stockholm.
1, JAKOBSBERGSGAT * 6 JJSUPERBEw T.
20 10 06 (inv.
Sturepl.)
Med kalluft.
Kr.
15:-.
Allt inom yrket utföres av erfaren, skicklig personal under individuell omsorgsfull be- handling.
Centralf angelset i Vaxiö.
ågra inblickar i fhngvardsarbetet bland " N kvinnor " hade assistenten vid Cen- tralfangelset i Växiö fru Elsa Richert kal- lat ett föredrag, som hon den 12 febr.
höll p &amp; Läkarsallskapet.
Mötet var offentligt och i upplysningssyfte anordnat av Stock- holmskretsen, publiken var fulltalig, och i den på inledningsanförandet följande liv- liga diskussionen framkommo s &amp; pass vik- tiga önskemål, a t t de, förtjäna ett närmare beaktande i vidare kvinnokretsar.
Fru Richert gav på ett sympatiskt satt en intressant och levande skildring av fang- vardsarhetet i allmänhet och Vaxiöarbetet i synnerhet.
En fångvArdsmans uppgift a r komplicerad, .den rör sig om människors inre, om pAverkan av människosjälar.
En fangvårdsman blir också ödmjuk, han mö- ter sa ofta överraskningar.
Man fick i tal:s sällskap företaga ' en rundvandring i.
fängelset, dar en manlig direktör med tv &amp; kvinnliga assistenter vid sin sida, av vilka den ena a r s. k. redogörare och lärarinna, den andra innehar en rent kameral befattning, tillsammans med fingelseprasten och ett 20-tal vaktfruar utgöra funktionärerna.
F. n. avtjäna omkr. .60 fångar sitt straff dar.
Hon beskrev fängelseinteriörer och fangarnas liv i helg och söcken: ett 90-tal celler, varje celldörr med sin svarta tavla, på vilken fånges nr och data men ej namn finnas angivna.
Man fick höra, hur fang- arna, kladda i sina blå-vitrandiga kläder och med sin skyddande.
grAa huva över huvudet (för a t t hindra ett igenkännande, d &amp; de blivit frigivna) - tillbringa sin dag med symaskinssömnad i cellen, med hand- räckning, med skolundervisning, med pro- menader i promenadgardarna.
Vi gå förbi fangelselakarens och tandläkarens rum tandvården a r i motsats till läkarvården e j fri -, och f å kasta en blick in i ekonomi- avdelningen.
Tal.
förde oss vidare till " BB ", en sal, dar fängelsets 4 babies dväljas, av vilka 3 äro födda inom dess murar, talade om stunder med förtatad stamning i fangelsekyrkan, i bibliotek och skolsal och lat oss också f &amp; en inblick i fangarnas olika inställning under den första fängelsetiden, mellantiden, som förefaller dem lättast, och " utgångs- krisen ", da friheten - tanken p &amp; den a r den - -
förenande lanken - * a r dem en kalla till b %de glädje och bävan.
Inte många g % med bitterhet f r h fangelset.
Tal.
uppehöll sig vid isoleringen - " en cellfånge liknar en ' b % &amp; uppdragen på land " - dess avigsidor och fördelar och underströk till sist, att f~ngdrdsmannen trots allt är optimist.
En gammal fangelsepastor hade en gång sagt f öl jande: " Innerst inne i varje människa finns en .stor skatt, längtan efter det som a r gott och ratt.
Kunna vi e j upptacka den hos fangen, a r, detta ej enbart fångens fel utan också vårt eget. ' '
Diskussionen inleddes av.
fröken Anna Rehn- berg, Hjo, vilken som vaktfru under 15 da- .gar i Växiö haft tillfälle studera förhållan- dena.
Hon framhöll avigsidorna i s %väl iso- lering som arbetsgemenskap och förordade en medelväg: gemensamhet under arbetet men isolering under sov- och fritid.
Hon piltalade vaktfruarnas, l %ga löner: 141 kr.
ett för allt utan naturaförmåner, med en M i g 8 dagars tjänstefrihet, från vilka dock ev. sjukdagar avdragas.
Hon efterlyste vi- dare mera omvaxling i fångarnas, arbete och framställde ett, som hon karaktärisera- de det, utopiskt förslag, att fängelset skulle inrymmas i någon av de många herrgårdar, som i dessa dagar måste säljas.
Då skulle ett rörligare arbete av olika slag kunna beredas fångarna och vävstolen ibland av- lösa- symaskinen.
Slutligen betonade hon vikten och lämpligheten av att vårt enda kvinnof angelse.
också f å r en kvinnlig drek- t *, då en för denna post kvalificerad kvin- na hör ha lättare an en man att förstå så- väl fångar som personal.
Rektor 1Ma.rz ' a Aspwzan föreslog aven mera omväxling i arbetet inom ramen av gal- lande förordningar, bl.
a. lantbruksarbete och ansåg " handräckning " ej nog utbildan- de eller skapande tillräcklig apbetsgladje för f h g a r, som fostras för att lära ett verkligt arbete.
Advokat Mathilda Stael von Holste; n, som vid besök i fängelset skaffat sig in- blick i förh %llandena, påpekade svhigheter- na i att ordna den differentierade v %rd och likaledes a~bete, som vore önskfart.
Hon trodde e j pil införande av lantbruksarbFe, .som e j, passar för t. ', ex.
en kvinna,.
som suttit på en .kontorsstol.
Hon var ingen motståndare .till isoleringen - den kan ofta hela ett söndertrasat sinne - men ansåg .tiden för densamma onödigt lång.
Hon .framhöll önskvardheten av två .kvinnliga assistenter och såge gärna det kamerala arbetet lagt i händerna p % en man - den enda befattning p &amp; # hela institutionen, som - borde handhas av en man - i stallet för som nu på den ena okvinnliga assistenten.
Vidare gick hon ' in för kvinnlig ledning från toppen och beklagade, att vaktfruarna äro placerade i lägsta lönegraden.
En ålders-.
gräns för dem borde finnas aven neråt och social erfarenhet vara en nödvändig för- utsättning för dessa befattningshavare.
Men d å ' m å s t.
ocksa lönerna höjas.
Maten ansåg hon vara för tung.
- Vad sinnessjuk- avdelningen beträffar, underströk hon lik- som övriga tal.
önskvardheten av en för- ändring så att t. ex. de straffriförklarade ej som nu behöva vistas inom ett fangelses utan i stället inom ett sjukhus ' murar.
För- värvet av.tomter för uppförandet av anne3 borde e j vara oöverkomligt, och man far beträffande detta som många andra be- rättigade önkkemål hoppas på statsmakter- nas hj.älp.
, ~ ~ r % c h E. e f Wijkwuwrk i fångvårdssty- relsen påpekade, att man inom styrelsen ej stode främmande för de ' framförda önske- målen.
Han drog emellertid i tvivelsmål lämpligheten i att låta fångarna agna sig å t lanbbruksarbete - .de flesta kvinnliga fångarna äro liksom de manliga från sta- derna och Atervanda vanligen efter frigiv- ningen till sitt förra yrke - men förordade däremot mera trädgårdsarbete, ett förslag, som också står på organisationsnämndens ' r e f o ~ p r o g r a m.
Vad kravet på kvinnlig. '
.
direktör angAr, möter detta enligt förord- ningarna inget hinder.
Han uppmanade bugade kvinnor a t t söka tj.änsten, när den Ijlir ledig.
Binnessjukavdelningen behöver utvidgas - det ä r en brist, som konstate- rats, fastän den hittills ej kunnat avhjälpas.
Efter ytterligare ett par repliker tackade ordf. fröken von Plomg~en tal.
och de i dis- .kmsionen deltagande och sammanfattade de önskemal som under .hällens lopp fram- kommit i förhoppning, a t t de ocksa matte vinna beaktande.
Ellen Lundberg-Nyblom dokumen- terade sig i sina två memoarsamling- a r som en god stilist med hjärtat på rätta stället ooh en vaken psykologisk blick.
I det arbete, som skulle bli hen- nes sista, har hon ytterligare skärpt denna blick, och den samling sm % be- rättelser och episoder om barn, som boken innehåller, ä r ett ljust och vackert eftermäle.
Hon har tagit sina små hjältar och hjältinnor från olika länder ooh latituder di- rekt ur livet utan pretention m ' en med der, varma förstAelse och nyan- serade uppfattning av de små indi- viderna, som endast .den sanna och verkliga- barnavannen kan prestera.
Ellen Lundberg-Nyblom: Hugo Gebers förlag.
Om barn.
1:ma ref.
In- o. utländsk praktik.
Hu- mant arvode.
PORTRATTBESTALL- NINGAR.
Konservator A. Liedbeck, Herkdesg.
80, S t h 1 m. Tel. 20 68 82.
G a v l e k r e t s e n sammanträdde d.
29 jan.
i S:t Ansgars hus till årsmöte under fru Anna Klingbergs ordf örandeskap.
De styrelsemedlemmar, som vor0 i tur a t t av- g&amp;, omvaldes.
Avsägelse förelåg från fru Jenny Höjer, fru Elsa Andersson, fröken Elna Sidvall.
I deras stalle valdes fru Karin Berglöf, fru Marta Hedberg och frö- ken Ingrid Rosendahl.
Fruarna Anna Klingberg och Hedvig Törjeson med fru Edith Norrbom från sty- relsen och f r h kretsen fruarna Anna Berg- gren och Gerda Serrander med fru Ellen .Franzén som suppl.
utsågos till rep-sen- tanter vid Arsmöte och jubileumsfest ' i Stockh~lm.
Ordf. höll ett ' minnestal över fröken Anna Sundbom.
- Kretsen uppdrog A t styrelsen a t t utarbeta förslag om basta sättet a t t uppbringa penningmedel till jubi- leumsfonden, fru Klingberg läste upp ett föredrag av grevinnan Jutta Wechtmeister, " Nutida kvinnoansv &amp; " ' livligt uppskattat, ar efter tesupé med underhållningsprogram vidtog. '
H a l m s t a d s k r e t s e n firade under stor tillslutning sin sedvanliga Luciafest d.
8 dec.
Fröken Bigne HAkansson föredrog vailda stycken ur findomis bokfilm om iselma Lagerlöf.
Luciorna med tarnor höll ett varmt tal till minnet av kretsens förra kassör, fröken Ebba Pagander, som avledel jan.
1933.
Fröken Signe HAkansson läste en av den bortgangnas älsklingsdikter, Dödens ängel av Wallin, varefter fröken Karin Johansson sjöng ett par sanger ackompanjerad av fröken Linncranz.
K a r l s t a d s k r e t s e n sammanträdde den 21 nov.
1933 p &amp; Stadskallaren för a t t dryfta frågan om upprättande av.
en F.-B.-Fs: sjuksköterskebyrå i Karlstad.
E t t sakrikt och klarläggande föredrag, " Vilka uppgifter har en F.-B.-F: s s juksköterske- byrA? "
hölls av fröken Greta Meuller, S.tock- hdm.
5 1 HERTHA.
.
K r i s t i a n s t a d s k r e t s e n sam- manträdde d.
14 dec.
p % Industrihotellet; varvid fru Agnes Ingvar-Nilsson höll före- drag om " Kvinnorna och samhallet ".
L u n d a k r e t s e n hade årsmöte d.
25 jan.
under .ordförandeskap av fru Carola Ek- lundh.
Sedan års- och revisionsberättelsen upplästs och godkänts förrättades styrelse- val.
De i tur avgående ledamöterna, fru- arna Eklundh,.
Palmér, Nordström, Leh- mann och .Hazelius, omvaldes.
Till kretsordf.
återvgdes fru Carola Ek- lundh.
Likaledes omvaldes revisorerna och deras suppleanter.
Till ombud vid F.-B.-F:s Arsmöte, utsågos fruarna Eklundh, Herrlin, Petrén, Palmér, fröken Akesson, fröken Persson med fru Nordström - som suppleant, fröken Jönsson och.fru Mårtenson.
Därefter höll fru Anna Herrlin föredrag om: Fakta och data u r skandinaviska kvin- norörelsens historia.
Talarinnan började meid a t t sätta in dessa fakta och data i de- ras historiska uppkomst genom upplys- ningstidens läror om de mänskliga rattig- heterna och alla mänskors själsliga likhet.
Det blev en levande och saklig skildring av den hängivna och målmedvetna kamp, som förts a v ansvarskännande kvinnor och män för a t t %t den skandinaviska kvinnan er- övra en fullt med.borgarr.ättsligt erkand ställning i samhället.
Citat u r riksdagsdiskussioner och humo- ristiska exempel frlm vardagslivet kryddade den intressanta framställningen.
\ Efter föredraget och vid det därpå föl- jande samkvämet utfördes s %ng av herr E. Gustavsson.
.
.
M a.
l m ö k r e t s e n hade d.
22 jan.
sitt.
första.sammantrade för å r 1934.
Sedan en del föremngsärenden behandlats meddelade ordf., f r u Quensel, a t t kretssty- relsen.
beslutat utdela den Sederholmska donatimens stipendier sålunda: två elever vid Rimforsa lanthushållningsseminarium Rudolph Bjiirhlund &amp; ko.
Tapeter.
skulle erhålla 800 kr.
vardera, en elev vid Akademiska sjukhusets i Uppsala sjuksko- terskeskola 300 kr.
samt en elev vid Södra Sveriges sjuksköterskehem i Lund 150 kr.
.Samtliga stipendiater aro skrivna i Malmö s % som donationsbrevet föreskriver.
Det föredrag som därefter hölls a s .rek- tor Josua Mjiiberg, Lund, om Fredrika Ru- neberg, skaldens maka, fångade i allra hög- sta grad åhörarnas intresse och beredde dem en verklig högtidsstund.
.
Aftonen avslutades med supé och.
sam- kväm.
S t o c k h o l m s k r e t s e n sammanträd-, de d.
22 jan.
på Föreningen Arsta, varyid fröken Laura Stridsberg höll ett synnerli- gen fängslande föredrag om Karin Eks liv och diktning samt uppläste ett urval av hennes diktning.
.
S t o c k h o l m s k r e t s e n s Fredrika- Bremerskola inledde vårterminen d.
19 jan.
med sedvanlig föredragsafton.
F r u .Greta Lindberg-Strömbom gav en jämförande analys av Almqvist som Songesdiktare och - kompositör samt föredrog valda isonges och u r Kredmans Epistlar till ackompanjemang av fröken Ali,da Valentin.
V a r b e r g s k r e t s e n samlades den 7 dec.
å .Stadshotellet till en .synnerligen tal- rikt besökt, angenäm Luciafest.
För under- hållningen sörjde fru Hedvig Svedenborg, som föredrog en av henne själv författad " Filmnovell ", samt sekreteraren, som berät- tade om en sommarfärd till Finland.
Lucia och hennes tärnor bjödo på kaffe.
LSedan följde sång och musik samt julklappsut- delning.
.
.
Y s t a d s k r e t s s n anordnade julfest på hotell Continental den 13 dec.
Efter a t t aha hälsat .medlemmarna .välkomna foreclrog.
ordf., fröken Elin .Strandberg, en av Her- tha Odemans berättelser.
Vidare bjöds p % ANDERSSONS Da m f ioiserinq - Malmtorgsg.8 Centralbadet, Stockholm.
stock ho I m REKOMMENDERAS.
Elegant.
Förstklassig.
pianomusik av fru Sigrid Sundström och s h g av fru Törnquist.
Kaffe serverades vid ' festligt dukade bord.
För att stödja Ft~bundets verksamhet anordnades en för- säljning av handarbeten, skänkta av kret- sens medlemmar.
E n Ystadsbo, herr Knut Körling, roade medlemmarna med en utomordentligt skick- ligt utförd trolleriförestallning.
Till sist, när alla hade bankat sig vid ett inbjudande " gottebord " höll fröken Neumann ett före- drag om gamla julseder och - sägner.
ö s t e r s u n d s k r e t s e n hade tagitini- tiativet till att jämte samtliga stadens hin- n~sammanslutningar inbjuda till ett möte å teatersalongen den 24 nov.
Dr Hanna Rydh Munck af Rosenschöld halsade de närvarande välkomna, varpå hon överlam- nade ordet till dr Lydia Wahlström.
Dr Wahlströms föredrag " Kviiuiorna inf ör världskrisen ", som särskilt berörde den tys- ka kvinnans ställning för närvarande och " hennes svårigheter i konkurrensen p % ar- betsmarknaden, Ahördes med stort intresse.
Fröken Ljunggren avtackade föredragshfil-.
l a h a n och uppläste ett förslag till reso- lution, som antogs av de närvarande.
Efter- lit intogs supé B Hov, varvid dr Wahl- ström hyllades i flera anföranden.
Den 7 dece-mber hade kretsen ordnat Lu- ciafest % Hov.
Festen, som var synnerligen talrikt besökt, inleddes med en Luciatablå.
Efter kaffet, till vilket sjöngs en trevlig bordsvisa, uppfördes en sketch, " Klapp- Inslag ".
Interma,tionelh alliansen kommer att hal- la nästa kongress i Stambul våren 1935.
Bulgarims kvinnor (Union des Femmes Bulgares) har harförleden hhllit ett möte i Yambol.
Unionen har 87 underavdelningar.
Man dryftade kvinnornas utbildnings- och arbetsvillkor, inte minst likalöns-principen och sarlagstif tningen f ör kvinnliga arbetare.
Svensk Damtidning hm instiftat en aka- demi, vilken drligen i januwi kommer att utdela ett p &amp; pci 1,000 b. som er7Cannande av någon framstaende kvinnlig hlturgar- ning.
Akademien best &amp; av 11 framstående medlmovr med fröken Ida von Plomgren som ordf., grevinnan Fanny von Willamo- witz-Moellendovff som v. ordf. och konst * rinnan Annie Bergman som sekr. Forfatta- rinnan S i g r i d L e i j o n h u f v u d blev 1994 ars pristagarinna.
redaktionskommitté bes tår, f ömtom av tidskriftens redaktör, av: K a r i n F j a ~ l b a c k = H o l m g r e n I, d a von Plomgren och A x i a n n e Thorstensom.
Tidskrift för den m&amp;ska kvinnorörelsen, utgiven av .FREDRHCA-BREMER- FURBUNDET, Redakför: ~ a v g a r e t a v o n ~ o n o w.
Samtliga förbundsmedlemmar erhiilla tidskriften.
~cke-förbundsmedle &amp; pre- numerera A W m a s t e postanstalt eller i bokhaael.
Pris för postuppl.
: l / l Ar kr.
5: -, 1 / 2 Ar.
kr.
2: 75.
Lösnumm,er 50 öre.
Redaktion och: espedition:, 48 K l a r e - bergsgatan, Stockholm.
Redaktionstid: tisdagar .. och fredaga *.
kl. 1-3.
Telefon: ' 20 48 50.
Expeditionen: kl. 11-4 varje söckendqj.
.Telefon: 20 48 50;, l0 27 62: - .. Sigtunaskolans Slöidkurser i S I G T U N A 1 4 juni-28julit934. '
Ledare: Arkitekt C a r l ~ a f m s t e n.
.
B Anmälan o m deltagande skall insändas f6re 10 mai till Sigtunaskolans Rektorsexpedition, dar ' aven prospekt erhållas: Carl Malmsten, Arkitekt.
Norrmalmstorg 12, Stockholm.
1 Varm, Hihy 1 ...
Rektor.
hi h ber-, - 1; l+. '
.
- ~j~tuna.
, I mjuk, ullig.
Skänker god sömn!
, Den vävda Tidstrand-etiketten i eti!
av filtens hörn garanterar HOGSTA K~ALITE.
',.
l
blir ' varje halsning, varje lyckönskan, som säges niad blommor - särskilt om den kommer långvuga i f r h.
B,lommor kunna sandas 100 mil p6 ndgra timmar genom ' Vasatryckeriet, Stookbolm rpjq.
