# ID: svediakorp-per2937
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1934
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 16,404
# sentences: 1,030
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.) '
.
.
-.
;.
.
Med.
detta nuinmer, följer bilaga.
I T I D S K R I F T FOR D E N SVENSKA K V I N N O R ~ ~ R E L S E N ...: ' ' UTGIVEN AV FREDRIKA-BREMER-FORBUNDET REDAKTUR: r - M ARGARETA VON.
- -.
-.
-.
-- I N N E H A L L -.
KONOW.
.
.- -.
.
.
För femtio år sedan.
0xford-~rupp-rörelsen.
Av Eli- sabeth Högström-Löfberg .. Landskrona och de kvinnliga lösdrivarna.
Av Astrid Fors- berg.
Fransyskornas vag till medbor- garrätten., Av Marcelle Kras- mer-E3ach.
Kungl.
Maj: ts pekfinger.
Gifta kvinnors rätt till ' arbete.
Dagens portratt: Marika Stiern- Landquist.
.
stedt.
AV ' ~ o h n F.-B.-F. och yrkesskolorna.
En skrivelse, Enuppseendevackandeinkom- pete~sförklaring.
Kerstin Steffen in memoriam.
Kvinnorna o c h gruvarbetet.
En köksundersökning.
ARGANG December 21 1934 i 1 ' 1 NY litteratur.
Kretcmeadelanden.
.
,
- P A R L A R I S förenar i sig risets Basta - egenskaper - det kan anvan- das till di mest delikata rätter.
Och tänk.
s å Fatt det g&amp;r att tiltreda P A R L A - R I S på c:a tjugu minuter iiro de Pirdigkokta utan a t t er- fordra någon som helst omrörning.
Svaller starkt uhan - att p % något satt, bli " klistrigt " eller " mosigts '.
- ' I P A R L A - R I S har husmoder,n ett lattsmalt och välsmakande födo- %inne, som bjuder på mycket stora anvan~ingsmöjligheter.
Det ar en riktig Iickerhet till biide kött, fisk och grönsaker - till soppan Sr det den enklaste och billigaste tiilscttsen.
För unga och gamla, friska och sju- ka &amp; P A R L A - R I S särskilt a t t rekommendera. '
Med varje paket följer ett litet häfte, innehallande trettio olika risrecept.
P A R L A - R I S finnes i varje väl sorterad livsmedelsaffär.
i, OGLASERAT PARL A.-B.
STOCKHOLMS R I S - daglig spis RFS- O C H V A L S K V A R N.
ÅRGÅNG XXI HAFTE 10 DECEMBER 1-93.4 v AD STORT SOM BLIR TILL ' a r oftast en enda personlighets verk.
Idén kan ha legat i luften, ' mer an en har genast varit f ardig att.
ansluta sig till den, men utan den överlägsna personlighetens f ramsynthet, energi och uppoffrande mod att själv sta.lla sig i.
breschen hade den aldrig om- satts i verklighet.
Då fru Sophie AdIersparre den tredje.
december 1884 frhn estraden i Läkarsällskapets sessionssal vid Ja- kobsgatan inför ett utvalt auditorium drog upp riktlinjerna för den sam- manslutning, som nu skulle taga form, stod hon vid lett betydelsefullt mäl för den strävan,.
so &amp; präglat hels hennes liv.
I tjugosex år hade hon genom sin tidskrift och sina prahi- ska företag berett marken här ' hem- ma för kvinnans självständiga och egenartade insats i samhällslivet och sökt tillvinn.?
den uppskattning.
Att hon åtminstone i viss m %n hade lyc- kats, visade sig nu.
Bland dem som infunnit sig för a t t betyga sin anslut- ning till ' hennes förbundsplan mark-.
tes flera av det kulturella Stockholms 4 ledande pei %onllgh&amp;&amp;, och i .den .liv- liga diskussionen om stadgarna delto- go bland andra professor ~ u g Gyl- ' o dén, fru Therese Gyldén, fru Anna Hierta-Retzius och lektorerna Nils, Linder och Gustaf Sjöberg.
Aven.
Viktor Rydberg gjorde ett inlagg; .Ordf örandeklubban sköttes lugnt ' och ' vant a v riksantikvarien Hans il de- brand, som genom @ u Adlersparres ' varmh järtade vad jan på ett tidigare stadium helt vunnits f ör f orbunds- planen och aven blev förbunässtyrei- s e n ~ förste och mhngårige ordföran-, de.
.
-- -, !w$.
.
Namnfrågan var redan avgjord.
YA ett förberedande möte had,e Sophie Adlers,parre trots en stark opposition lyckats genomdriva a t t f örbundet: skulle uppkallas efter Fredrika Bre-: mer.
- Från början av sin bana beva- rade hon oförgätliga intryck såväl av Fredrika Bremers personlighet som av hennes skrifter, och intet kund3 rubba hennes önskan a t t, göra för- bundet till " en levande minnesvhrd ".
- över föregångerskan.
Det var mer an e n gest, det var ett program.
O ' En helflaska koncentrerad Falu-Attika ger ej mindre %n 10 helbuteljer basta bordsiittik. '
HERTHA 250 Elisab * Högström-Lö fberg: ÄNDER DET E N INTE DA OCH H då, att man inför svårigheten att f &amp; grepp om @ n positiva sidan av en Alltsii: Den består inte av små säll- skap för inbördes beundran, den upp- muntrar inte till smaklösa s j alsinven- sak fAr börja med att först SA att sa- ' teringar, den isolerar ingen från hans .ga - uppsamla negationerna omkring f örutvarande samfund, och den öns- den?
Så känner jag det Atminstone kar inte skapa sensation.
Den förne- .nu, då jag har skulle söka teckna kar inte behovet ov inspiration,- men några konturer av Oxford-Grupp-rö- den sammankopplar den med en tek- ' relsen.
V d a r Oxford-rörelsen för nisk sida, som protestantismen hit- mig personligen?
Något underbart tills knappast tycks ha varit vaken: genomlyst, verkligt och enande, ett för.
Den ropar inte: Predikan har spe- Guds svar p % tidens speciella, ångest- lat ut sin roll, nu g % vi mot en de go- fyllda friiga - Ack, det säger så da gärningarnas epok, men den sa- alltför ' litet, och jag tillgriper i stal- ger: Det räcker inte med stora ord let - med ledning av de beskyllning- och upphöjdg tänkesätt; den, som ar, ' man dagligdags hör utslungas mot gripits av Mastar-ordet, maste ut och densamma - a t t saga vad den i n- realisera det bland sina bröder.
Den .t e ar!
ar inte nAgon förklädd psykoanalys, ' Sophie Adlersparre upplevde Fred- - rika-Bremer-Förbundets utveckling under första decenniet, och den var ' henne i det stora hela ett glädjean % ne.
Hon kunde kanna med sig, att .hon inte förgäves satt in hela sin brinnande s ja1 p % f örbundets skapan- de; Den mörka decemberkvallen för femtio år sen, nar.
efter all möda och ' spänning grunden val var lagd, borde, det - dock ha förunnats henne en fram- tidsvision av Fredrika-Bremer-För- bundet av i dag med dess hela lan- .det omspännande kretsar, dess högt uppskattade praktiska utbildnings- skolor för kvinnlig ungdom, dess sto- .ra stipendiefonder och inte m.inst dess erkända stallning som kvinnoin- kressenas representant.
Plantan,.
s o a s % omsorgsfullt sattes ned i god jord, har vuxit till ett stort trad.
, HYDRO Med anledning av halusekeldagen av Fredrika - Bremer - Förbundets bildande nedlade den 4 dec.
förbundsordföranden, fru Lizinka Dyrssen, samt medlemmar av styrelsen en krans p2 stiftarinnans, fru Sophie Adlersparre-Lei jonhu f vud,.
å Galärvarvets kyrkogård i Stock- grav.
N y a bidrag:.
200: - Fr &amp; Landskronakretsen.
Fru Eva.
Hanzén, Linköping.
100: - Födelsedagsgåva från minnesgod medlem i Hälsingborg.
.
too: - Från Skellefteåkretsen.
JO: - Kr.
5 5 0: - Härmed utgör sammanlagda beloppet kr.
11,569: -.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
.
Gr det ratta för behandling av golv och linoleummattora Beger pros Ad.
s A ~ W &amp; P C~.ORXI SfOC#Hc3tM 3
men den arbetar delvis med samma hjälpmedel som den moderna sjals- läkekonsten - blott aldrig på eget initiativ, utan und,er den ledning, som blivit kallad Andens diktatur.
Den a r ingen överklassrörelse, men den känner sig hedrad av namnet " de bildades frälsningsarmé ", ty just så odogmatisk och så stridsberedd vill den gärna vara, och a t t den ofta sik- tar mot ledande personligheter i stat- och kulturliv behöver ju ingalunda göra den asocial, utan tvärtom.
Som alla veta började den nya Ox-n f ordrörelsen - i ordningen den f jar- de, men till sitt innehåll vitt skild fr %n föregångarna - mycket enkelt i och med a t t dess upphovsman, den amerikanske prästen Frank Bach- man, under ett besök i England och vid åhörandet av en kvinnas predi- kan på ett nytt och revolutionerande satt ställdes inför korsets verklighet.
Upplevelsen ledde till en radikal för- ändring såväl i häns privata liv som i hans verksamhet, och han staftade bland universitetets sorgligt .f örsum- pade ungdom en mission som var helt och hhllet byggd p % e n s k i l d s j a- l a v å r d, Dessa unga samrnanslö- to sig i grupper, grupperna blevo allt flera och allt starkare, och rörelsen gick ut över den ena gränsen efter den andra.
Den vanligaste formen för propaganda bland utomsthende blev från början s. k. house-parties, -.
ett par eller flera dagars oavbru- ten samvaro kring religiöst cehtrala spörsm %l, men det har ocks % anord- nats talrika ' större möten - det stör-.
sta hittils nu i somras i Oxford, dar c: a 5,000 vor0 samlade, däribland At- skilliga skandinaver.
Deltagarna ' ' för- delades d % i olika colleges, och ett väl förberett " team " svarade för led- ningen av varje mindre skara.
Som ' bevis.
för den starka gemenskap, som: sådana möten frambragt, kan manpå- peka a t t därvid ' tyskar och fransman, ' färgade och vita, samtref ormerta och.
romerska präster i bön förenats med.
varandra.
.
.
.
.
.
, En.
process, som i Grupprörelsen; starkt betonas, a r vad vi brukat kalla helgelsen.
I .den enskildes avgörelse förlåtes ej endast det '.
förflutnas ' synd,.
utan.
helgas också nuet.
och framtiden - inte på niigot bekväm- ligt och avlatsartat satt,: utan med- ständigt n y a a v s l ö j.
a n d e n - och ständigt n y.
b e f r i e l s.e.
.
Och i och med a t t detta sker, får ock- så den kristna gemenskapeh nya for; mer och ny tyngd, och Grupprörel- sen vajer har icke för n %gra ytter- ligheter.
Absolut uppriktighet,.
ab- solut kärlek.
och absolut renhet; he-.
ter det ju.
Av dessa punkter ar det v a l spe+ ellt den om uppriktigheten; som varit - föremål för mycken och miss- trogen diskussion.
Detta om n %got inkräktar val, säger man, p % mansk- lig takt och m %ste ' fresta till hysteri; ska överlöpningar - inte bör val nå-.
gon st % upp och inför främmande maimiskor relatera sina mest.
pfiva-.
.. ta förhållanden?
I vissa fall kan man behöva göra det, svarar " Grupparen ", men i regel ställes intet sådant krav.
Det: ar s e-.
g e r n över synden, inte syndens art och d,etaljer, som delgivningen (sha-.
ring), skall omfatta. '
Bikten däremöt a r naturligtvis bottenskrapande: per- sonlig, men den ' bör vändas till - ' en.
enda.
förtrogen van, som.
har b j akta för, men inte p jollrar och plastrar med sin kamrat.
Naturligtvis kan ingen förneka, a t t människor någon gång p % gruppmöten stått upp och vittnat '.
om reha trivialiteter, men den skada,.
h ' DRICK RAMLOSA Sveriges förnämsta naturligt alkaliska vatten.
Äkta endast med vidsuende varumärke p &amp; etiketten.
...
,.
.
som dar.av uppkommit, a r dock för- svinnande ringa mot all den namn-.
lösa tragik, som vuxit ur tigande och isolering.
Men naturligtvis kostar det för mhnga eh.
övervinnelse a t t acceptera detta, som i s % hög grad a r en temperarn-entssak - vi måste dock böja oss för fakta, och sådana a r Grupprörelsens historia förunder- ligt rik på!
Mot påbudet om en s t i l l a s t u n d vid dagens början har in- vants, a t t det miagalunda a r nhgot nytt som Oxfordrörelsen kan beröm- ma sig av, och naturligtvis är detta riktigt.
Bachman endast understry- ker dess oumbärlighet, och manar särskilt till ett koncentrerat lyssnan- de efter Guds befallnihgar.
Man sit- ter dar inte och raknar upp för Gud allt vad man vill ha och vad man am- nar göra, utan man tar emot Hans marschorder!
Vad, som emellertid i Grupprtjiel- sen allra mest kommit att skilja sig frAn andra kristna rörelser a r spr %- ket.
Många stötas av deh sportbeto- nade slang och det ogenerade var- dagssprilk, som Oxfordlitteraturen rör - sig med, men man far ' då försöka minnas två saker: För det första, att rörelsen uppstod och rotade sig bland den studerande ungdomen i ett idrottstävlande land, och för det andra a t t just genom denna temnino- logi tusenden lystrat, som annars skulle fortsatt att vanda dövörat till.
Ingen menar val f. ö., a t t vi har.
i Norden skulle vara skyIdiga a t t kopi- era de mest amerikanska forrrie-, som äro de flesta av oss mycket främmande.
Under ledar-dagarna i Uppsala i september talades det myc- ket om en svensk linje, och jag tror, a t t en sådan alltmera kommer a t t ge sig själv, och a t t förbliva, aven nar det blir v %r tur a t t som nu Norge fil besök av Bachman och hans " team ".
Innanför det yttre gömmer sig dock ett budskap, som passar den ena na- tionen lika val som deh andra, det be- visas bl.
a. av den stora utbredning och p %tagliga betydelse, som rörelsen fatt i östern.
Det har sagts om den kris, som nu råder i världen, a t t den djupast sett ar en förtroendekris, ' och ar detta sant, då har Grupprörelseh förvisso gatt direkt mot den sjuks sankten.
Som barare av den djupaste indivi- dualism, som existerar, gAr den till storms mot den ödsliga kollektivis- men i det moderna samhället, men pet samma gång vänder den sin obarm- härtiga spegel mot s j alvhavdelsehs människa och skickar henne u t a 8 g ö r a b o t emot de många.
För slump och tillfälligheter finnes inte en spricka a t t krypa.
in i - Gud har en plan med varje enskild varelse, och det a r vår uppgift a t t förverkliga den.
Hur länge Oxfordrörelsen skall räcka?
Ja, därom vågar ingen profe- tera.
Likaväl som man kan tanka sig den svallande vidare över allt flera kontinenter - bildlikt och bokstav- ligt - likaväl kan den ebba tillbaka shsom det ligger i en väckelses na- tur a t t göra, då den har avsatt sitt salt.
Sker det senare, a r det säkert, a t t det inte sker spårlöst, ty vem ut- om livets Herre gav utsiidet i skäp- pan 0 ELISABETH HÖGSTRÖM-LÖFBERG.
ELEVAVDEL Vbrterminan börjar 1 S januari.
8 mdnaders yrkeskurs i ' klädsömnad - Korfa kurser med egef arbefe - Specialkurser - P r o s p e k f p å b e g ä r a n Stureplan 2, III.
Tel. 6251 53.
N&amp;gra frielevplatser finnas
HERTHA Astrid Forsberg: E n bild fiån tvattinrattningen på tvånigsarbetsanstalten., EDAN 1918, DA ' B Y R A S K.
R ~ sningstvånget i vårt land upphörde, har prostitutionen ej n&amp;gon laglig sanktion.
Varje kvinna, som söker sitt levebröd.
enbart genom en massa.
tillf älliga sexuella, f örbindelser kan dömas till tviingsarbete.
Dock ar in- t e vägen f ~ å n gatan till Landskrona tvAngsarbetsanstalt s % snabb, och di- rekt eller domen s &amp; lätt expedierad, som allmänheten vanligen f örestaller sig.
Atskilliga chanser @ t lämna pa- rasitiserandet och, %terg % till ett nor- malt levnadssätt lämnas den kvinna, som observerats av polisen första g %ngen.
.
Sedan vi.
fingo kvinnliga polisassis- tenter eller polissystrar i Stockholm, deltar dessa effektivt i övervakning-.
en på gatorna och.
omhändertagandet av kvinnorna pla polisstationen.
Re- dan innan den prostituerade natt första.
etappen på vägen till Landskro- na,.
kan hon av polissystern eller po- lismannen, som några g %ng.
sett henne ute i omisskännligt syfte, f &amp; en.
Konstverk restaureras förstklassigt.
1:ma ref.
In- o. utländsk praktik.
Hu- mant arvode.
PORTRÄTTBESTÄLL- ' diskret vink om a t t hon bör:.dra gig bortfrhnprostitutionsmarknaden.
' Ly- der hon inte rådet, så blir nästa etapp polisstationen.
AY inte hennes upp- tradandef orknippat med nhgon brotts- lig förseelse, slipper hon forsta g. %ng- en undan meii, en ' muntlig varning.
Nästa g %ng hon.
hamnar p % polissta- tionen,-.
blir.
det .skriftlig varning, egentligen en.
slags villkorlig dom.
Varningen gäller n.ämligen för tv % år.
Om golisen under denna tid åter f %r anldning a t t befatta sig med nennes vandel och uppträdande, anses .h&amp;. '
emellertid mogen för tvångsarbete.
.
Att kvinnlig polis i ännu större ut- sträckning än vad som hittills skett borde anvandas vid övervakning och.
tillrättaförande av prostituerade.
ar ett s jälvklart önsk.emå1.
Den nuvarande ands krona chefen f örordar tvångsinternering p % rädd- ningshem, innan den prostitue.de dömes till.
tvångsarbete på 1,ängr-6 el- ler kortarei.tid, vill m. a. o. låta ord- sprhket " bättre stamma.
i backen an B.
-
.
.
i ån " f å tillämpning p % problemet.
Uppfostran och yrkesutbildning bör sattas i stallet för straff.
Från och med nästa å r dömes enligt de nya be- stämmelserna i lösdrivarlagen ingen kvinna under 21 å r till tvangsarbete utan omhändertages i stallet av barna- vårdsnamnderna.
Den oj amförligt största proc.
av tvilngsarbeterskor vid Landskrona-anstalten a r i %ldern 20-35 %r.
Enligt statistiska uppgif- ter kommer ungeför 50 proc.
av de internerade inte vidare i klammeri .med rättvisan.
' Av de andra 50 proc.
är en hel del obotliga %terfallslösdri- verskor, som kan dömas nästan hur många gånger som helst.
Landskro- na blir till sist deras enda fasta punkt i tillvaron.
Nar de Aterkomma till anstalten, kunna de saga som den gagde Aterfallsförbrytaren, då han f ördes innanför LAngholmens mu- rar: " Jaha, nu a r man hemma igen! "
Våra lösdriverskor dömas alltjämt efter en lag av 1885, ursprungligen tillkommen som ett samhallsskydd mot luffare och vagabonder.
Denna lag har länge ansetts som bristfällig b %de som samhallssksdd mot liisdri- veriet och d &amp; det gallt behandlingen av asociala element.
Men aven inom ramen av en förAldrad och ineffektiv lag kan titskilligt uträttas.
Därom vittnar den successiva ' f örandringen av Landskrona tv %ngsarbetsanstalt från ett dystert och ohygieniskt gam- malt fängelse till en modern interne- rings- och yrkesutbildningsanstalt.
Numera a r Landskrona-anstalten m %nga gånger bättre an sitt rykte.
Men det a r inte inte heller meningen, a t t tvångsarbetsanstalterna skola va- r a fängelser.
Gladjande nog saknar anstaltens styrelse e j kvinnligt in- slag.
En olägenhet a r de€ naturligtvis, att de till tvångsarbete, dömda kvin- norna sandas till anstalten genom fångtransport.
Vad det betyder för- st %r den som sett statens- järnvägars f iingvagnar.
S jalva resan genom sto- r a sträckor av vart land i dessa pl %t- sk %p a r en tortyr.
Nar det nu inte ens galler f angelsestraff utan tvångsinternering för lösdriveri, blir bitterheten och gruvsamheten inför interneringen onödigt stor redan in- nan lösdriverskan når anstalten.
Vid ankomsten till Landskrona sitter hos många bitterheten kvar.
De ha svArt a t t ta sin interneringstid p &amp; annat satt an som ett straff och ett hårt straff.
Vad de kroniska fallen beträffar, borde de enligt expertisens mening skiljas fr %n de akuta.
För de kro- niska kan man endast tanka sig tviingsinternering p % lang tid i sam- band med yrkesarbete.
De akuta bor- de omhändertagas och f å strangtindi- vidualiserad behandling ismå hemlik- nande anstalter.
Ansatser a t t för-: verkliga det sistnämnda önskemglet har under de senaste åren också gjorts vid Eandskrona-anstalten.
Som bekant a r anstalten inrymd i ett gammalt slott med fästning.
För n %gra %r sedan överlämnades till an- stalten aven det yttre fastningsom- rabdet med stor jordareal och bygg- nader.
De som äro första gången dömda hiillas nu isolerade i byggna- derna på det yttre området.
Dar f &amp; de arbeta i tradghrden, deltaga i husd jursskötsel och hushiillsgöromål.
P % s % satt ha tv % smil anstalter utan- för den stora anstaltens murar inrat-.
tats, och de första gangen straffade behöva inte utsattas för pAverkan fr %n de mera erfarnas sida.
Inom den stora anstalten ha inrättats grupphem, vart och ett för ung.
tolv kvinnor.
Små ljusa sovrum ersatta de forna cellerna.
Korridorerna ha Telefon 31 1278.
Ombesörjer allt vid d6dlsfall Laga priser.
Besök i hemmen efter telefonanmälan.
- utvidgats till rymliga dagligstugor eller samlingsrum.
Huvudparten.
av arbetet inom den stora anstalten är knutet till den nuuppförda stora tvättinrättningen.
Här f å tvångsar- beterskorna laTa sig sköta maskin- tvätt, en yrkesutbildning, som de verkligen kunna ha nytta av.
Utsik- terna a t t f å arbefe inom detta områ- de ä r ännu långt ifrån begränsade.
Dessutom återbetalar Landskrona- anstalten indirekt en stor del av vad den kostar staten genom a t t tvatta å t statens verk.
De internerade f å lä- sa tidningar, låna böcker ur anstal- tens bibliotek, umgås med varandra och arbeta på sina egna handarbeten und ' er fritiden.
Vid direktörens sida står en kvinn- lig direktörsassistent.
Vaktfruarria fungera som arbetsledare.
Tyvärr äro personallönerna så pass Ega,, att det ' inte ä r lätt ens i dessa arbetslös- hetens tider a t t besatta vaktfrutjän- sterna med specialutbildade krafter.
De flesta tvångsarbeterskorna hii- r a hemma i Stockholm.
Dessa f å ef- ter frigivningen vanda sig till Stock-.
holms kyrkliga socialråd, och genom dess byrå kunna de f å ett handta.g vid starten för ett nytt liv.
På andra orter ha de frigivna anstaltens om- bud eller vederbörande Skyddsvarns- byrå a t t vända sig till.
ASTRID FORSBERG ...
Landskrona " är i allmänna meningen en svår fläck på en flickas rykte alla förbättringar och reformer inom an- stalten till trots.
Och det får nog anses sällsynt, att en flicka, som släpps ut därifrån, verkligen blir battre än förut.
Som ett positivt re- sultat av .vistelsen ' kan man emell ' er- tid räkna den grundliga ' behandling, som hon får för de könssjukdomar, med vilka hon, i de flesta fall ä r be- häftad.
Som en önskvärd reform.
skulle kunna framhiillas antingen, att man på olika platser ute i landet hade att tillgå ett antal hem av den s. k. Hil- derotypen, där 12-16 flickor finge leva ett friskt hemliv under tillsyn av goda lärarinnor, eller också a t t desom dömas.
första gången, sattes i arbete i statliga industrier ute t d e t fria li- vet.
Sedan man - givetvis - noga sovrat det skiftande materialet, s % att utpräglade alkoholister, psykopa- ter, imbeciller och dylika omhänder- tages på annat satt.
Pk de ovan skisserade anstalterna borde dessut- ' om ' det privata initiativet i stor ut- sträckning f % göra sig gällande.
Personalen bör anställas på prov en avsevärd tid - se där ett annat befogat önskemål.
Med detta sam- manhänger också kravet på battre löner inte minst å t vaktfruarna, n %- got som.
även förf.
framhiillit.
En- dast därigenom torde man, helt na- turligt för resten, våga hoppas på Till ovanstaende skulle vi vilja fo- verkligt, kvalificerade kraf ter.
Och - ga några önskemål, som i initierade gör direktörsposten tillgänglig aven kvinnokretsar ofta göra sig gällande.
för kvinnliga sökande!
Sist men i ' c- Det torde ' få betraktas som ett miss- ke minst: l %t oss f % en smidigare tag, a t t de anhhllna flickorna skickas statsförvaltning, ty här som annor- till Landskrona omedelbart, om man städes ligger det mycken sanning i undantar det ovan omnämnda var- tänkespråket: Bokstaven dödar, men ningsförfarandet.
Att ha " suttit p % anden gör levande.
I I D e komma m e d g l ä d j e - d e komma till f e s t.
.
.
.
~ &amp; s ~ a r b ~ n k presentkort, en~ den ialltid lämpliga presenteni finns till salu B närmaste postanstalt och kan köpas till det belopp, Ni själv önskar.
o
Hertha hoppas, att i f r m t i d e n kun- nu halla läsekretsen &amp; jour w d våra utländska medsystrm-s stnXvander&amp;.
Början glires k r med de franska, och Marcelle Kramer-Bach, advokat ii la Cour de Paris, pressdelagat, grun- darrinna av valtalwrfnnornas slcola och gen.-selur.
i Union Framaise pour le Suffrage des Femmzes, belyser hWr frans2 / skornas vag till medborgarrät- ten.
Förf.
if ord den franska advokatdrakten.
ARA UTLANDSKA VÄNNER Vförvhna sig ofta över a t t vi fran- syskor ännu inte tillkämpat oss vAr rösträtt.
De först % det så mycket mindre som Frankrike ju ar ett av vara äldsta demokratiska länder.
De skjuta skulden an p % v %ra politiker och an p % v %r egen slapphet och aven om de inte förväxla oss med de unga ytliga dockor, som expor teras genom vissa franska romaner - t y de mena val med oss - SA anse de nog anda, a t t vi föra v %r kamp med otillräcklig kraft.
Ack, om de and % istället visste, vilken ljuv envishet vi utveckla, ljuv, det a r sant, eftersom vi hittills för- kastat våldet, men en icke desto mindre uthhllig och förbittrad envis- het!
Det a r bara det, a t t vi ej haft tillfälle visa vad vi duga till i skar- mytslingar under bar himmel och a t t man nästan alltid vägrar oss en Öp- pen och frimodig strid.
Vi ha a t t göra med antagonister, som dölja sitt motstånd bakom leenden och ett ga- lanteri, som a r det basta medel man- nen ha a t t tillgripa, när d2 vilja slli dövörat till för kvinnornas krav.
.
Det a r p % detta satt striden förts inför senaten.
Deputeradekammaren har vid fyra olika tillfallen beslutat att tillerkänna oss v %ra politiska rät- tigheter, men reformen har alltid hejdats i senaten, dar vi stött på en oöverstiglig mur.
Som ingen ' lag tvingar senaten a t t utlata sig om .ett förslag, som åeputeradekammaren röstat för och den allts % kan upp- skjuta fr %gan, hur länge den beha- gar, s % ha vi ingenting annat a t t gö- ra an a t t svälja förtreten, savida vi inte skulle försöka utveckla en kraf- tig påtryckning på allmänna opinio- nen, något som herrar senatorer inte bruka vara alldeles okänsliga för, fastan de väljas indirekt.
Det a r allts % med dessa nederiag för ögonen, som vi koncentrerat oss på propagandan.
Vår främsta stra- van ä r för närvarande a t t g6ra den allt mer och mer intensiv.
Och vi A.=B, ScLaenidea &amp; OBsewiu Agnegatan 54, S t o c k h o l on.
Tel. 53 12 49, 50 77 82.
ARBETEN I TENN: Konstindustriella artiklar, lamp- liga som hedersgavor och sportpris.
- Glassformar.
mar- sipanformar, patentkork m. m.
HERTHA ha ocksh lyckats val i vAr strävan, propagandan har ett helt annat ten:- po nu an tidigare. '
För tjugo å r sedan började ik !ime Brunschvicg, den beundransvärda presidenten i Union Francaise pour le Suffrage des Femmes a t t med out- tröttlig hängivenhet och valtraiiad kompetens a t t genomkorsa staderna och landsorten för a t t bilda feminis- tiska sektioner, som skulle utgöra elittrupper.
Dessa förenades scdan med varandra i olika regioner, vilkas främsta uppgift var att dckenträlise- r a .propagandan och organisera cent- ra, vilka f öra en s j alvstandig tillva- ro och anpassa sig efter de lokala möjligheterna.
De modernaste hjälp- medlen som t. ex: filmen, la T.
S. F., underskattas ej utan spelar sin roll i propagandan.
Nastan alltid kmibi- nera vi en social fråga, som alla för- stå, med varje politiskt eller religi- öst problem, som vi behandla, för att lättare väcka kvinnornas intresse.
Det yppersta propagandainstrumen- tet ha vi i alla fall i tidningen ' " La Francaise ", en mycket valunderrat- tad publikation, som frAn otaliga håll hämtar uppgifter om kviniloopinio- nen varlden över och håller sin lase- krets h jour med de senaste hiiino- strävandena i olika länder och kon- tinenter.
Paris ar inneslutet i en " Fédération de la Région Parisienne ", som.
omfat- tar, alla huvudstadens arrondissemen,: och dessutom de små förstäderna i utkanterna.
Varje arrondissement, som för övrigt för en självständig tillvaro, anordnar möten minst en gång i månaden, varvid n %gon fram- stående kvinna - eller man - med- verkar.
Ibland arrangeras ocks % of- fentliga möten, som bruka väcka star.
uppmärksamhet.
E t t sådant var det som hölls i salle Wagram för ett par '.
257 Ar sedan inför tretusen AskAdaFe, d &amp; kvinnor av alla yrken voro represen- terade, f rån arbeterskor, bondkvin- nor, af f arskvinnor, industriidkare och artister till läkare, lärarinnor, advokater och krigsänkor.
De kom- mo samman ' för a t t protestem mot att de måste.
betala skatt, över viiken de sakna varje möjlighet att bestii~n-: ma genom sina representanter.
En ofantlig människoskara lat genom entusiastiska bifallsyttringar f tirsta, att de vor0 av samnia rnming.
I övrigt anse vi, att kvinnornas medborgerliga och poiitikka skolning a r av synnerligen stor Setyclelse.
Diir- för ha vi också öppnat en skola för vältalarinnor, etz högkvartes f Sr kvinnlig vältalighet, och i år ha kvinnliga jurister i PaTis hiillit med- borgarkurser för kvinnorna f ör at t göra dem förtrogna med statsför- fattningen och förbereda ddem för dc- ras kommande.
roll ..
Slutligen grundades i oktober rna- nad av Louise Weiss " La Femrne Nouvelle ", en sammanslutning mellan alla de olika kvinnof öreningarna i syfte a t t göra en intensiv gemensam propaganda me6 offentliga metodkr.
Sålunda har en feministisk central öppnats vid Champs Elysées, utmärkt genom affischer, som tilldra sig de förbipasserande stora skarornas upp- märksamhet.
En kortege av automo- biler, förda av kvinnor och försedda med upprop, a r ett propagandanicdel, kvinnosaksfilmer som visas varje vec- ka, ett annat.
Man a11ordn.z~ offent- liga möten, då de kända aviatuisema Maryse Bastie, Hélene Boucher, Adri- enne.
Bolland f öretaga uppstigning Tör att nu ej nämna opinionsmöten i vissa friigor, som röra t. ex. barnen.
Den lyckliga utgången a r saker, i synnerhet som Gen kommer efter ett uthAlligt och fördjupat arbete.
Sym- LIPTONS.
bast ' E.
Muaigl.
Maj: te pekfinger.
- ' - ' de kurser skall låta sig angeläget va- r a att i fråga om krav på sökandes I Herthas nov.-nr redogjordes nar- personliga lamplighet och kunskaper mare för den hemställan, som i tv % tillämpa i möjligaste mån enhctliga d i k a skrivelser av Kvinnlig,a te %- grafpersonalens f örening gjorts till giwnder. "
K.
Maj: t i telegrafassisieXtfriigan, liksom för telegrafstyrelsens yttran- de i friigan.
Kungl., Maj:t har nu avgjort saken på sätt,.
som framgår av följande skrivelse till telegraf- styrelsen.
" K u n g 1.
M a j: t har av telegraf- styrelsens eget utlåtande och vad öv- rigt .i ärendet förekommit inhämtat, a t t styrelsen vid prövningen av an- sökningarna till ifragavarande kurs icke tillämpat enhetliga bedömnings- grunder, enär styrelsen i första h m d till kursen uttagit ett mindretal sö- kande på grund av förh %llanden, som ej äro enbart hänförliga till vederbö- randes personliga lamplighet eller kunskaper.
Kungl.
Maj: t finner före- ningens f öreliggande f ramställning icke böra föranleda upphävande av styrelsens ifriigavarande beslut men förväntar, a t t styrelsen framdeles vid uttagandet av elever .till motsvaran-.
patierna för våra strävanden vaxa.
P % det ekonomiska området ha fran- syskorna erhållit en f ramsk j uten stallning, om vilken vi gama skola lämna närmare detal jer längre fram.
För dagen nöja vi oss emellertid med a t t rikta en vänlig halsning till våra svenska medsystrar, till viira vänner i Norden, som ha skänkt oss Ibsens Nora, den första frigjorda.
Vi för- sakra er, a t t vi ha all anledning hop- pas p % en förestiiende seger trots ut- vecklingens liingsamma tempo.
" Men ", som Nietzsche säger, " de idéer, som f örändra världens ansik- te, komma i duvornas sp %r. "
I / Det blev för Kvinnliga telegrafper- sonalens förening ej den ändring man hade hoppats p %.
Man har tills vi- dare fått notera en halv seger.
G i f ta kvinnors ratt till arbete.
De hxinnliga kårsarm ' ~~~~nslutningu~- nas centralråd uppvaJctade den 4 dec.
socialministern med anledning av att Iansstylrelsen i Malmöhus lan entledi- gat extm sk~vbiträdet Bi~git Muja- S t i m Bjerkén, vilken i v 4 m ingick ä7ctenshp och nu Överklagat sitt av- skedande.
Fallet behandlades f. ö. i H ert has novemb ernummer.
I en samtidigt överlanmad skrivelse fram- håller radet, a t t årets riksdag beslutat ut- redning rörande möjligheterna a t t genom en iindamålsenlig fördelning av arbetstill- fallena eller genom andra åtgärder mot- verka arbetslösheten.
Skulle nu en statlig myndighet till5tas avskeda gifta kvinnliga befattningshavare endast p % grund av den- na myndighets installning till friigan om gift kvinnas behörighet a t t inneha stats- tjänst, innebar detta enligt rådets mening e?
föregripande av den beslutade utred- ningen.
Då fragan a r av största principiella be- tydelse för statens kvinnliga befattnings- havare hemställer centralradet a t t regering- en måtte beakta de anförda synpunkterna.
I uppvaktningen deltogo ordf. i central- rådet, konsulent Ingeborg Walin, aktuarie H. Dernby för Kvinnor i statens tjänst, fröken M. W-aller för Statsbanornas kvinn- liga tjanstemannaf örening, f r u E. Daelan- der för Kvinnliga postföreningen, fru G. Edholm-Gustafson för .Kvinnliga telegraf- personalens förening och Telegrafverkets kvinnliga .kontorspersonals förening.
silver varit ledande Butiker: Stureplan 4, Drottningg.
10, 59 o. 110, Odeng.
31 o. 75; Horns .. 12, OPtg.
28 o. S:t Eiikig.
65.!
John Landquist:.
Dagens porträtt.
.
.
Marika Stiernstedt.
ARIKA STIERNSTEDT AR ETT M av våra f åtaliga kulhrella sände- bud i den europeiska världen.
Under kriget vistades hon pi % inbjuaari fle- r a ganger i Frankrike, höll hemkom- men föredrag om vad hon erfarit, skrev en bok Frankrikes sjal, talade för Polens och armeniemas ratt.
Hon har just nu Aterkommit frAn en ex- pedition.
hon foretagit i R y s s h d, och av.
de skildringar hon där- .om lämnat framgår, a t t hon be- hallit sin kritiska ' sinnesj amvikt.
Hon.
har observerat vad son:.
kan .ty- das i .gynnsam riktning, men hon har frånstötts av bristen pil frihet.
.- Hon har gentemot denna nya värld, som sökt övertala henne, be- varat sin frihet och sin uppriktighet.
I denna hallning ligger hennes väster- landska kultur.
, Hon har distinktio- nen a t t .bon söker sanningen.
Det a r endels ett aristokratiskt kannetec- ken: ett arv fran gammal arnbets- mannaf amil j med krav p &amp; sannings- enlighet och rättvisa.
Men det yppar ocks % ett genom egen övning i per- sonlig s jälvstandighet f örvärvat drag: strävan a t t vinna klarhet.
Om denna stravan, såvitt det galler det kvinnliga känslolivet och den kvinnliga karaktärsdaningen?
handla en stor del av Marika Stiernstedts basta romaner., Flera av dem ligga riu några och tjugu Ar tillbaka i tiden: Lilas - äktenskap, Landshöv- dingens dotter, Daniela Herz, Alma Vittfogels rykte.
Många dagar ha g %tt sedan åren kring 1910, då Mari- ka Stiernstedts rykte som författa- rinna växte med en rad varandra snabbt följande böcker, men den .som da läste dem, har bevarat minnet av " deras stamning.
Den var biide mild och omutlig: ett vemodigt meditativt kvinnligt allvar.
Dessa romaner be- rätta om hindren och villkoren för kvinnliga sjalars utveckling.
Lilas hjärta begär " sin rymd, dar det kun- de f å vaxa, och s15 ut i b lom ".
Hon känner a t t lögnen ä r en fullkomlig.
fiende till en sAdan utveckling.
Hon.
visar i erotiska konflikter, i vilka hon låtit inleda sig, ett m o t s t h d mot.
vad janden, som leda till livets för- virrande och f örfulande, en känslans klarhet, en viljans beständighet in- om- blygsam begränsning, ' Man kan tala om två kontrasteran- de huvudtyper i Marika Stiernstedts ' ' välsorterat lager av alla slags Snör- makerier, såsom Band, Snören, Tofsar, Fransar, Bely~~ingsarmatur m. m., m. m. UTSTALLNING och BUTIK Klarabergsgatan jz, S t o c k h o l m.
Telefon: 21 96 96 och I I 37 96:
260 IHBR ' IL ‘ HA romaner: de människor, som kunna förändras och utvecklas och de som icke kunna det.
Det visar sig att det blott är de goda, som kunna förand- ' ras.
De komma nämligen a t t st % i fruktbar rapport med andra.
Därmed förändras de,- vinna ökad behärsk- ning, vidgade intressen, visa sig livs- dugliga.
Andra %ter komma aldrig utanför sitt eget jag.
De bli särskilt i de kvinnotyper av detta slag Mari- ka Stiernstedt skildrat, sensations- och aff ektmanniskor, vilkas tillvaro gestaltar sig till en serie explosioner.
De utveckla och upprepa ständigt samma impulser utan strävan till -.
samband.
De bli sitt känslolivs ma- rionetter.
Det heter om en av dem: " Hennes liv slets mellan t %rutbrott, häftiga illusioner, omattliga bekym- mer f ör bagateller ".
Kokotten Dani- ela Herz i romanen med samma namn ä r en skarpsynt studie över den sena- re sorten av egoistiska, ofruktbara och därför ocksh oföränderliga män- niskor.
- 1920Aalet medförde en ny blomst- ringsperiod för Marika Stiernstedts romanförfat tarskap med Världen och stjärnorna, den vänliga ungdomsro-.
manen Ullabella, von Sneckenströms, en stor roman om katolsk kultur i Sverige, Fröken Liwijn, Resning i malet.
Om initiativkraften och m %ng- sidigheten i hennes författarverk- samhet vittna dessutom tv % band me- moarer, en reseskildring frhn Ma- rocko, ett drama Majestät.
Få personer b %de bland män och kvinnor ha bakom sig en s % rik och .av självständigt andligt arbete fylld bana som Marika Stiernstedt.
För- fattarskapet har m %nga mödor, men det har liksom andra konstnärers och liksom uppfinnarens och politikerns .verksamhet den tillfredsställelsen, Föreningen Handarbetets Vinnep Stiftad 1874 a Möbeltyger, mattor, gardiner och broderier.
Renoverinaar.
Skolor för utbildande av vd; lärarinnor och textila konsthantverkare Stureplan !2, Stockholm, tel.F6048 63 a t t det piiverkar en mangfald män- niskor: en liingt större än man vet av och kommit i personlig beröring med.
Vid nu snart fyllda sextio år kan Marika ~tiernstedt säga sig att hon spelat en roll i livet och använt sina dagar väl.
Det medvetandet bör inge en känsla av ro.
Det ä r en gläd- je och kanhända den främsta männi- skan har a t t med sin egen stil forma livets formlösa material.
Marika Stiernstedt har visat sin ambition aven som Sveriges förfat- tarförenings ordförande sedan 1930.
Hon har som dess representant ut- märkt sig icke blott genom talets g %-; va vid högtidliga tillfällen - jag er- inrar mig ett skandinaviskt tal, som väckte entusiasm, vid den nordiska f örfattarkongressens festbankett i Oslo 1930 - utan ock &amp; genom prak- tiska insatser bland annat till star- kande av författarnas pensionskassa.
Hon har huvudsakligen skrivit bro- schyren Författarna och bibliotexen, som nyss föranlett tillsättandet av en kunglig kommitté, vari hon a r ordf örande.
.
JOHN LANIDQUIST.
h k t välstånd har någ ' onsin vunnits ge- nom att hindra folk att arbeta, yttrar pro- fessor G u s t a f C a s s e 1, som i Sv.
D. reagerar mot en del moderna patent- lösningar på arbetslöshetsproblemet: På tal om kvinnornas koonkurrens p % ar- betsmarknaden filler han f öl jande tänkvär- da ord: Luften ar i vara dagar fylld av verop över alla de kvinnor, som t a bort sysselsätt- ning från männen.
Man glömmer a r v i d alldeles, att dessa kvinnor utföra ' ett nyt- tigt arbete och därigenom bidra att göra vår folkförsörjning rikare.
Samhallsekono- miskt sett ha vi helt enkelt icke råd att undvara detta arbete.
I en tid, då arbets- marknaden är s &amp; fullständigt bragt ur jam- vikt som f ö r narvarmde.
kan det visserli- gen synas som en tillfallig hjälp skulle vin- 1 amfr~sersalo I Birgerjarlsgatan 90.
Tel. 2091 81.
I 7H [; anmt $ampaehoai.
f. d.
Chef för Nordiska Komp.
Hygieniska avd,
F.-B.
- .F.
o. yrkesskolorna.
En skrivelse. '
F.-B.-F. hwr den 29 okt.
till Kungl.
Maj:t inlamnat en slumvelse rörande det sunkta statsunderstödet till- enskil- da anstalter f ör vkesundervisning.
Skrivelsen återgives har nedan.
Fredrika-Bremer-Förbundet, ' som sedan länge arbetat.
för den kvinnliga ungdomens yrkesutbilding, har med oro sett den sedan nilgra å r fortgående sänkningen av statsun- derstödet till enskilda anstalter för yrkes- undervisning.
Statsunderstödet för dessa skolor har sedan budgetåret 1931-32 sjun- kit från 675,000: - kr.
' till 400.000: - kr.
för innevarande budgetår, alltså med icke mindre an i det närmaste 41 proc.
En sådan utveckling kan iclie undgå att bereda de an- stalter, v,arom har a r fråga, betydande svå- righeter.
' i denna anledning a r det förbun- det angeläget a t t med anförande av några synpunkter f å framhålla behovet av att de enskilda ' yrkesskolorna komma i åtnjutande av ett kraftig stöd friln statens sida.
Det torde vara obestridligt, a t t vid s i d h a v kommunala anstalter f ör yrkesundervig- ning de enskilda yrkesskolorna ha en vik5g ' ' uppgift a t t fylla i avseende på ungdomens utbildning för näringslivet.
I sk~olöverstyrelsens utlåtande över skolkommissionens betänkande i november 1924 .framhiilles, a t t enskilda anstalter för yrkesundervisning kunna sagas hava till uppgift att tillgodose det beh,ov av yrkes- undervisning, som på grund av sin a r t el-.
ler på grund av andra förhållanden icke a r någorlunda. '
lokalt begränsat eller som eljest - icke .blir tillgodlosett.
Med anslutning till detta uttalande vill förbundet särskilt framhålla, a t t kommuna- la verkstadsskolor icke äro upprättade i tillräcklig omfattning f ör a t t kunna i namn- värd utsträckning tillgodose yrkesutbild- ning av ungdom från andra orter.
Det a r bl.
.a.
genom a t t fylla åtminstone en del av detta eljes icke tillgodosedda behov, som- en- skilda skolor utföra ett betydelsefullt ar- bete till gagn för ungdomen och samhället.
Den ungdom, som förvärvat ett visst mått a v yrkesutbildning, har, enligt vad erfaren- heten lär, lättare a t t slå sig fram i yrkes- livet.
Detta galler, vad angår den kvinn- liga ungdomen, i första rummet beträffan- de husligt arbete och yrkesmässig sömnad.
Statsunderstödet till yrkesskolor u t g h huvudsakligen till larareavlöning och till undervisningsmateriell.
Sankandet av stats- bidraget till lärares avlöning medför för en del enskilda skol-or särskilda svårigheter.
.
Yid de enskilda verkstadsskolorna för hantverk och husligt arbete äro en del 1a- re anställda med full tjänstgöring.
Dessa lärares behttningar aro i allmänhet regle- rade för pension i Statens pensionsanstalt och regleringsbestämmelserna, som enligt Kungl.
Majits föreskrifter stå införda i skolans reglemente, omfatta bl.
a. bestam-.
melse om bef attningshayares minimiavlö- ning.
En minskning av avloningen för lä- rare med minimiavlöning torde därför icke kunna ske utan ändring av reglementet.
En anpassning av lararlönerna motsvarande ' sänkningen av statsbidraget, skulle i .av förbundet kanda fal1 medföra a t t den regle- mentsenligt föreskrivna minimilönen min- skades med 25-30 proc.
samt föranleda en motsvarande sänkning av underlaget f ör tjänstepension.
Det a r uppenbart, a t t en .sådan f örsamring av, lär,arpersonalens eko- nomiska stallning skulle väsentligt försva- r a skolornas förseende med goda lararkraf- ter.
Det under de senaste åren så väsentligt avkortade understödet till u n d e ~ s n i n g s - materiell o,ch icke minst föreskriften, a t t kostnaderna för undervisningsmateriel1 sko- la uppgå till åtminstone tre gånger det be- lopp, som utghr a v statsmedel, gör det i många fall hart nar omöjligt för skolorna att anskaffa tillräckligt med förbruknings- materiell, liksom a t t på ett någorlunda till- fredsställande sätt underhålla och f örnya stadigvarande lmateriell.
Föreskrif ten, att statsbidraget till undervisningsmateriel1 f å r utgöra endast en tredjedel (förut half- ten) a v hela kostnaden har föranlett, a t t en del skolor icke äro i stånd att lyfta det be- vi1 jade understödet.
- - p nas genom a t t köra bort en massa kvinnor.
Det a r högst tvivelaktigt om den tillfälliga rubbningen ens i någon mån skulle, avhjal- pias genom ett så godtyckligt ingrepp.
I varje fall ä r en sådan utestängning av kvinnorna fullkomligt of örsvarlig, om den skall tankas som led i en nyordning av vår.
samhällsekonomi, heter det till sist.
--- Man f å r vara tacksam för ett ord,i rat- tam tid av en person med professor Cas- sels utomordentliga auktoritet.
t Fysikalisk-Dietisk-Kuranstalt 1,000 H u l t af o rs Behindiing av keumatiska åkommor, nrrvsjukdomar, mag- och farmlidanden samt andra kroniska sjukdomar.
Alla, moderna badformer, elektricitetsbehandling fot över havet och massage.
Individuell diet.
Vegetpisk och blandad kost.
Helpension.
Begar utförligt pro- spekt.
Moderata priser.
Inga dricksp Overläkare: D:?
E. Garby.
Postadr.
Hultafors.
Tel. BorAs 695, Ravlanda 68, Hultafora 16.
Under samma regm: Nyhyttans Badanst.
JarnboAs, öppen hela, aret, Ekebyholms Badanst.
Rimbo, öpp.
sommarm., Sthlms Fysik.
Kuranet.
Humleglrdeg.
18. '
.
sökande vor0 4 från distriktet nämligen tre manliga och en kvinnlig.
Av dessa förklarades samtliga utom den kvinnliga kompetenta av vederbörande folkskole- ör den omständigheten, att en synner- inspektör, och det är som bekant på ligen meriterad sökande ar kvinna, grundval av deras yttranden, som skol- vara tillräcklig anledning för att inkom- överstyrelsen fattar beslut i dylika petensförklara henne?
Frågan må låta arendin.
För att påvisa, hur avgjort överläg- absurd, men den inställer sig osökt, då man tar del av ett minst sagt egendom- ' sen ifråga om meriter den kvinnliga sö- ligt förfarande vid utnämning av folk- kanden var i jämförelse med den sökan- skoleins~ektör i Kristinehamn.
Av de 17 de, som utnämndes till befattningen, an- föra vi har bådas meritförteckning.
.
- För, att i någon mån täcka den minskning Den nyutnämndes: har avlagt folkskolla- i inkomster, som det .sänkta statsunderstö- rareexamen 1914, .har tjänstgjort som e. o. det medför, nödgas enskilda skolor ' tillgripa lärare i Huskvarna, som ord.
lärare i folk- utvägen, att om vederljörande myndighets och fortsättningsskolor i Kristinehamn, in- godkannande erhålles, hö ja sina undervis- nehaft t. f. folkskoleinspektörsbefattning ningsavgifter samt tillika a t t med skarpt där sedan sept.
1933, har varit ledamot av noggrannhet v, a över fastställ.da avgif- stadsrevisionen, tillhört styrelsen för skol- ters inbetalande.
Än mindre bli skolorna i lovskolonierna, innehar ordf.-posten i Kris- stånd a t t befria från elevavgifter.
Härige- tinehamn~ simsallskap.
nom minskas de enskilda yrkesskolornas Den kvinnliga sökandens: har genomgAt t möjlighet.
a t t st &amp; just den ungdom till Skara högre flickskola, avlagt folkskollära- tjänst, som kanske biist skulle behöva den rinneexamen 1920, tjänstgör som ord.
lära- utbildning, skolorna ' lämna.
Visserligen rinna vid Kristinehamns folk- och fortsätt- förhaller det sig sa, a t t ' statsstipendier.
' i ningsskolor sedan 1922, har avlagt student- stor utsträckning homma elever vid enskil- examen vid Lunds privata elementarskola, da.yrkesskol.or till godo, men dessa stipen- har avlagt fil.
kand.- och magisterexamen dier äro icke tillr&amp;&amp;ligt stora för att på vid Lunds universitet med ämnena litt., hi- främmande ort bestrida uppehalle och skoi- storia med poetik, nordiska språk, tyska samt avgifter för lärjungar, som äro obemedlade.
pedagogik, har på Lindblads förlag utgivit Det ligger i sakens natur, a t t de svirig- en Översättning från tyskan av Bechsteins heter, vari de enskilda yrkesskolorna råkat sagor under titeln De gamla sagorna, har genpm minskat ststsunderstöd, ökas för vistats två månader i Frankrike 1926, be- varje år, statens bidrag fortfar a t t utgå vistat språkkurs i Tyskland vid universite- med samma beskärning som för närva- tet i Jena 1931, språkkurs i England vid rande.
universitet i London 1934.
Under åberopande av vad som ovan an- Vederbörande folkskoleinspektör, som förts f å r Fredrika-Bremer-Förbundet vörd- samt hemstalla, härvid avgett yttrande, gö; visserligen a t t vid 1935 ars riksdag ökat stats- det medgivandet, att &gt;&gt;hon i teoretiskt.
understöd måtte begäras till enskilda avseende val kan upptaga tavlan med anstalter för yrkesundervisningen samt sina medsökanden, men är av den me- a t t darvid statsbidraget till undervis- ningsmateriell måtte föreslås a t t ugå ningen, natt hon iCke kan anses äga den.
med halften av kostnaderna.
~praktiska duglighet och den kännedom ' .om skolans behov&gt;&gt;, som kräves.
.
Att hon har fjorton års oförvitlig och Karolina Widerström.
med högsta betyg vitsordad tjänst6ring Mwria Aspman.
" inom ovannämnda inspektörs distrikt FREDRIKA-BRE,mR-FaRBuNDET.
Y. "
~ å &amp; a backar d a&amp;a m stor å. "
KONTOR: Eredsgatan 9, Hornsgatan 60, Odengatan 65, Folkungagatan 68, Fleming-.
gatan 34 och Sibyllegatan 8, öppna %lo-3 samt %6-7, lördagar kl. 2 e. m.
HERTHA - 263 Kvinnorna 0. grruvarbetet ratt som alla andra samhallsarbetare att skyddas i sin yrkesutövning.
Ett kategoriskt konventionsförslag.
att få denna fråga be- lyst och kommenteradhar s ert ha vant VID soMA4ARENS INTERNATIO- sig till fröken Ingeb~rg Walin, styrelse- nella arbetskonferens i G e n h e be- medlem i Internationella rösträttsallian- handlades kvinnornas sysselsättning i sen och president i Svenska Open Door- gruvorna, och man enades om att för- Hon har ordet: bereda en internationell konvention i syfte att förhindra kvinnornas arbete i ~ A o m att.
i tider av arbe&amp;lösliet gruvorna.
Denna konvention kommer ' stänga f örutvarande.
hederliga yrken att föreläggas 193 5 års arbetskonferens, - för kvinnorna, hjälper man dem baserad på de svar, konferensen inham- knappast att: f örbli hederliga.
tat från de olika ländernas regeringar.
Konventionsförslaget ang. förbud för I det frågeformulär, som tillställts des- sa, gör man undantag för en viss kate- kvinnor att arbeta i gruvor ar ännu ett gori yrkeskvinnor; nämligen .de kvinn- led i Strävandena att begränsa kvinnors liga ingeniörerna.
Hari borde emeller- arbetsområden.
Aven om förslaget till- tid aven inbegripas kvinnliga lakare, so- kommit i humanitärt syfte, kan man cialarbetare och sjuksköterskor, vilka ge- knappast påstå, att konventionens följ- nom ett så katego~iskt förbud skulle.
der skulle gå.
i samma riktning i de lan- der, dar hittills kvinnors arbete i gruvor skadas i sin yrkesutövning.
Vad som särskilt påkallar kvinnornas förekommit i större utsträckning.
Så t. uppmärksamhet ar, att gruvarbetarnas ex, voro, enl. officiella uppgifter, i Ja- internationella kommitté vid sin senaste ' pan år 1928 ej mindre an 36,759 kvin- kongress i mitten av oktober beslöt att nor sysselsatta med arbete i kolgruvor, " påverka regeringarna till att uttala sig den I sept.
1933, sedan man börjat av- för ett absolut förbud för, kvinnorna att skedanden på grund av .ändrad lagstift- arbeta i gruvor utan något som helst un-, ning, endast 5,j 16.
Var hade månne- det dantag från regeln ".
De fyra ovannamn- överskjutande antalet kvinnliga arbeta- da yrkeskategorierna skulle sålunda fal- re beretts en sysselsättning, ekonomiskt likvärdig med gruvarbetet, som i Japan la under ett dylikt förbud.
Det ligger givetvis i kvinnornas intres- t. o. m. för kvinnornas vidkommande, se att hos sina resp. regeringar söka ut- hörde till de bättre avlönade yrkena.
Jag kom att tanka på detta förhållan: verka, att de i sina svar till arbetskonfe- rensen.
utesluta de nyssnämnda grupper- de, då jag härom kvällen vid ett sam- na.
Gruvarbetarnas internationella kom- manträde i Svenska Kvinnors National- mitté Har i alla händelser ingen som förbund, hörde talas om de bekymmer helst befogenhet att göra sig till tolk för man i internationella humanitära kretsar kvinnliga ingeniörer, lakare, socialarbe- - och måhända aven i Japan - hyser tare och sjuksköterskor, vilka ha lika.
inför frågan om hur det skall bli möj- ligt att bereda hederlig sysselsättning åt tycks vaga lika lätt som hennes över- de c:a 5.0,ooo kvinnor, som vid det nara förestående stangandet av Japans bor- Iagsnameriter, ty - hon ar kvinna!
Enligt uppgift har den förbigångna ej deller väntas » bli lediga, från sin hittills- överklagat beslutet, något som hade v i - ' varande xanstallning~.
Genom.
att i tider av arbetslöshet rit av intresse för sakens klarläggande.
.
.
U ' ' ANDERSSONS Centralbadet, Stockholm.- STOCKHOLM ' Affärstid 9-6.
Tel. 200437.
1133 63 Utbildar Vävlararinnor o. Yrkesutövare.
i Hem- vävning.
Försäljer mattor i flossa,rya,röllakan rosenghg.
Möbeltyger,.
Gardiner, Vepor, ~lädningsty~ér m. m. av egen tillverkning.
Vävgarner.
Vävstolar och Vavstolstill- behör, SKOLA och FORSALJNINO: Kungsgat, ?O (hörn.
av Vasag.
), 2 ty: Stockholm.
Grund.
1873.
Inneh.
Alma Jacobson.
- ' REKOMMENDERAS.
Elegant.
Förstklassig.
-- 1 urs er - '
en av de mera framträdande kvinnor- na i Visby, m %ng %rig och uppskattad ledamot av fattigvårdsstyrelsen kan- de hon personligen alla de gamla och behövande inom sitt verksamhetsom- ' ED FRU KERSTIN STEFFENS rhde, och de visste, a t t de i h,enne ha- bortghng har Visbykretsen förlo- de en verklig vän.
Som ordf. i Visby rat sin förre v. ordf. och en av sina intresserade medlemmar.
Hon var .Husmodersförening kar hon gjort en stor insats i arbetet för hemkvin- nornas utveckling i både praktiskt stänga förutvarande hederliga yrken för och intellektuellt avseende.
Ärvd frhn kvinnorna, hjälper man dem knappast sin mor hade hon en känsla av hem- att förbli hederliga.
Det ar fara vart, att mets nästan mystiska stärkande de komma att öka skaran av arbetande krafter som gjorde a t t allt hennes ar- inom det ayrken, dar arbetstillgång och bete för hemmen - b %de det egna avlöning aldrig synas tryta.
Besynner- och andras - hade en varme och in- ligt, att sådana konklusioner aldrig dra- tensitet som ryckte alla med.
gas av vederbörande lagstiftande myn- Förutom dessa intressen hade fru digheter!
Steffen gjort inghende arkivstudier, För vårt lands vidkommande torde huvudsakligen anghende inventarier visserligen konventionen i fråga i här o. d. i de gotländska hemmen under berörda avseende spela en underordnad 1600- och 1700-talen.
! '
h roll, då arbete under jord sedan många.
år varit förbjudet för kvinnor och val knappast någonsin torde förekommit i nämnvärd omfattning.
Men vi borde dock härvidlag kanna samhörighet med andra länders kvinnliga arbetare och uppresa oss mot internationella ingri- panden av detta slag.
Om emellertid, som gruvarbetarnas internationella kommitti påyrkar, ett dylikt förbud skulle komma att gälla aven andra kvinnliga anställda an de - med själva gruvarbetet sysselsatta, kom- me frågan i ett annat läge även hos oss.
Skulle man i vårt land verkligen kunna tanka sig att med ett sådant förbud lag- ga hinder i vägen för t. ex. kvinnliga ingenjörer, läkare, sjuksköterskor m. fl.
att utöva sitt yrke var det vara må?
Otänkbart, skulle man saga, om man ej visste ' hur suggererande internationella påtryckningar kunna vara, då det gäller inskränkningar i kvinnors arbetsrätt.
Låt oss därför vara vaksamma!
Ingeborg Walin.
, I Varför inga kvinnor i kyrkorniitet?
frå- gar en dagstidning.
Kvinnor äro va1bar.a till kyrkomötet, varför ha de inte en enda representant dir?
E t t par framstående representanter för svenskt kyrkligt liv ha svarat.
Rektor A n n a S ö r e n s e n framhåller bl.
a., a t t kyrkan gör sig ' åtskilligt besvär med att draga till sig männen.
Kvinnorna ' tycks den tro, a t t den har till skanks.
Men det a r ett misstag.
Fröken G e r t r u d A u- 1 6 n påpekar det starkt kyrkliga intresse, som finns och alltid funnits bland svenska kvinnor.
" Och hur stor del av kyrkans ar- bete bäres icke upp av kvinnorna.
- - Men officiellt vill kyrkan ogärna slappa fram dem.
- - - Det a r djupt beklagligt med kyrkans konservatism på denna punkt ".
--- Hur vore det med litet mera kvinn- lig sammanhållning och självförtroende?
De båda sällsynta dygderna skulle kanske kun- nia samverka aven har till a t t kvinnor e j blott bleve uppställda som kandidater utan aven invalda i kyrkomötet såväl som i and- r a mer eller mindre beslutande f örsam- lingar f - Linnégatan 22, 1 tr., ger arbete åt döva kvinnor.
Beställn.
av klänningar, kappor, - banikläd.
o. all slags linnesömn.
Tillklippn.
o. provn.
utföres för dem, som önska sy sina kläder själva.
Markn.
o. h&amp;öm shväl hand- som maskin.
Konstsloppn.
o. silkesmaskning.
.Lagn.
av alla slags kläder, herrkläder, linne, trikA,maskinstoppn.
avduktyg,strumpstoppn.
m. m. öppet alla dagar 9-6, lörd.
8-2.
Moderata priser.
Välgjort arbete.
Tel. 60 50 01.
I.
H ' ERTHA .265 Sbclant köket tydligen inte Bör vara!
na, a t t man under de senaste åren, särskilt i staderna, mera tagit hXn- syn till inkomstgrupper an till den Tv % arkitekter ha ordet: naturligare indelningsgrunden: sys- ÖRHALLANDET MELLAN bygg- selsättning, arbete, livsföring eller, Fnadskostnaden, hemarbetet och för a t t nu namna ett .exempel, den hush %llskostnaden har sedan .lång olikhet i hemorganisation, som upp.- tid i särskilt hög grad intresserat står i fall där husmodern tillbringar oss, och, sedan Nationalekonomiska största delen av sin tid i hemmet mot Föreningen välvilligt beviljat oss ett i de fall, dar hon inte gör det.
Kan- anslag ur Bankdirektör H. Palmes ske ' behövs det just en kvinnlig syn Fond för ekonomisk upplysning och för a t t uppfatta hur olika hushålls- ekonomisk forskning, ha vi blivit i problemen gestalta sig.
stånd a t t mera ingående agna oss %t Hur mycket skiljer inte t. ex. sta- studiet av dessa frågor. '
E n under- tarhustruns.
konsumenthushåll .&amp;n sökning a r för närvarande under ut- sm %brukarhustruns hushåll.
Och det förande, och den avser a t t söka vin- stora lanthushallet återigen med hela na klarhet i hur man under ' olika för- sin invecklade apparat, som kräver så hiillanden kan inrätta sig s % a t t man mycken specialutrustning, om icke får u t största mojliga valuta och - arbetskraften skall g % till spillo, och minst li ' ka viktigt!
största möjliga som anda aldrig f å r l %sa fast sig utan trevnad ur sina tingångar av pengar smidigt och snabbt måste kunna ori- och arbetskraft, egen eller lejd.
entera sig efter konjunkturväxling- Problemet a r invecklat, faktorerna arna på världsmarknaden för ägg, växla, och flera av dem äro ännu smör, fläsk etc. Och så för alla t r e ge- okända.
Man lever, bor och hushål- mensamt: bristen på kontanta medel.
lar inte likadant ens inom ekonomiskt S.oni grund för v %rt arbete lagga och socialt likställda grupper i sta- vi statistiskt material av två olika den och på landet, i Lappland eller slag.
För Storstadens hushåll, dar Sk %ne - nej, inte ens i södra: och det i första hand gäller a t t klara ' at norra.
Kristianstads lan!
Och vi me- de olika hushållsgruppernas storlek,.
En köksundersökning En klok husmoder använder m~eUaUUpwtsmedle~ N ii C K O L vilket icke innehilier frätande ämnen men ändock g6r allting blixt blankt.
Engros: H E R M A N N D E R LI E N A.-B.
STOCKHOLM Kungsgatan 8 / K E M 1, S K A, T V A T T Humlegårdsgatan 1-3.
Observabriegatan 12.
Vattugatan 2.
Tel. 67 55 44.
Tel. 38 90 98.
Tel. 10 77 72.
.. ', ',
266 *.
HEWTHA och organisation med hänsyn tagen också till deras ekonomiska möjlig- heter, ha vi fått disponera delar av.
en statistisk utredning, som med an- slag ur samma Fond-utföres av fil.
kand. Dahlberg-Bergman.
rörande kvinnligt arbete med folkräknings- materialet som kalla.
Den andra sta- tistiken ha vi gjort oss själva, och den a r bara en stickprovsstatistik, som naturligtvis p % intet satt får pressas.
Den ger besked om lanthus- h %ll över hela landet, omfattning, =t och villkor.
Det har visat sig, a t t vi f % stor nytta av den genom direkta uppslag och nya synpunkter, som den ger, men framför allt genom alla si- na faktiska upplysningar, sina kon- kreta bilder av livet ute i bygderna, bistra, roande, stundom patetiska ' bilder.
E t t annat intressant kapitel a r stadsplanen och de möjligheter, som den.
i våra större stader erbjuder - eller icke erbjuder - för bostadens rationella utformning.
Hur illa har det icke gått för smålägenheterna sedan de tvingades att krypa in i kvartersblock med husd j up lämpade efter stora vaningar med en skala dikterad av paradrummen.
Köket, som skulle vara arbetarhushAllets centrala organ angreps av tvinsot, krympte till kokvrå och sekundärbe- lyst skrubb, medan man försöktemas- kera bristen i utrymme med lyx i ut- förande.
Och så kommer efter seg strid den nya ' stadplanens genom- brott med kravet p % fasadlangd per person som enhetsmatare för bosta- den, icke som tidigare enbart kub el- ler yta.
Har öppnar sig för hushlillet stora mö j ligheter a t t utvinnaverkliga varden, rörelsefrihet, arbetsmöjlig- het, trevnad, hygien, ekonomi.
Om E l s w i g T h u n b e r g s roman M i t t h e m a r m i n b o r g (Hu- go Gebers förlag) a r utan gensagel- se en intresseväckande bok, skriven med allvar och varme.
Hon behand- lar dar, ofta bhde klokt och fint, åt- skilliga brännande tidsproblem, och som hon ingalunda saknar psykolo- gisk blick, ger hon en i mångt och mycket trovärdig skildring av ett skede i en medelklassfamilj och de- ras närmaste släktingars liv.
Sär- skilt får man följa de evigt återkom- mande brytningarna mellan " gamla " och " nya " åsikter och synpunkter och mellan olika generationers och temperaments skilda satt a t t reagera dessa möjligheter bara tas till vara, v %r tro a r emellertid, a t t om inte hus- mödrarna i tid, och det vill saga med det a l l r a snaraste, f % klart för sig, vad detta a r vart, utan endast fasthiilla vid kravet p % en luxuös ut- rustning som en huvudsak, d % kom- ma dessa nya mbjligheter a t t hastigt och lustigt trollas bort.
Vad har ovan har i största korthet skisserats berör ju endast ett par av- snitt av v %r undersökning, som arbe- tar sig fram p % flera fronter, oeh vars resultat det a r meningen a t t småningom sammanstalla i en liten bok.
INGEBORG W a R N BUGGE.
KJERSTIN GÖRANSSON-LJUNGMAN.
..................................................................................................... För resande till S t o c k h d m &amp;.
r t f f r d lp18 rekonrimenderas 4 kronor pr plomb.
LOSTANDER och GULDBRYGGOR.
Leg. tandläkare K. F. v. K-PORBUNDETS NYINREDDA HOSPIIT§ I v a m Nyv~lifius Wasterlhggatan 64 (vid passagen fr. Kornh.-torg).
Mott.
5-8.
Annan tid efter Överensk.
Tel. 21 8060 ' ....................................................................................... .............. Birgerjarlsg.
27 (OBS!
vid Engelbrekt splan) SpBreagn 5 dir. fiHn en kal en, Tel. 11 07.25
HERTHA inför tidsf öreteelserna.
Kanske kan- ner man sig härvid h %gad a t t p %min- na om att aven ungdomen .ofta a r för- vånande konventionell och rädd ' om skenet, fast med olika utgångspunk- ter.
A.
S..
Egentligen skulle man kunna skriva spaltlangder om I s a k D i n e s e n s, alias den danska baronessan Karen Blixen-Finqckes, S j u r o m a n t i- s k a b e r ä t t e l s e r (Bonnier).
Men man kan ocksa i f % ord ge ut- tryck %t en odelad beundran inför denna f ulländade förf attarpersonlig- het, .som i - sitt framtraidande har nå- got av meteorens blandande glans, om man ocks % önskar henne en be= tydligt längre livslängd an den ly- sande himlakroppen.
Under manlig pseudonym skriver hon på engclska dessa underbart fantastiska och f ängslande s j u noveller, sal j er dem till en amerikansk förläggare och lian inom kort hembära en förmögenhet och ett litterärt världsrykte.
Förf.
rör sig obehindrat i de mest skiftande miljöer över hela jordklotet och un- der olika epoker, hon a r en kvinnlig Odyssevs, som av frikostiga gudar förlänats en fast otrolig fantasi och en f abuleringskonst, som mera sal- lan kommer någon dödlig till del.
Hon a r på en gång djärv, spirituell och paradoxal, chockerar oss och trollbin- der oss, och det vilar en sällsamt le- vande.
och ändå spöklik atmosfär över dessa sju romantiska berattel- ser, som verkligen göra skal för nam- net.
Som ett litet prov på hennes originella spriritualitet m % f öl jande brottstycke ur Den gamle kava1 jeren anföras:.
.
Konditorief f ö r.
a / / a Var N i än bor kunna v / tack vare våra val- belägna butiker snabbt betjëna Eder.
Ni blir a I l t i d b e l i i t e n med Inkopen FILIPI UONDITORI ~ e g e r l n ~ s ~ a 27-29. tan Norrtu / lsgatan 10. '
.
Best.-te /.
11 45 11.,, 386294.
9 %.
jorden.
Ad &amp; hade likväl en tid, anting- en den- nu var kort eller lång, då han fick vandra omkring på en morgonfrisk och frid- full jord bland vanliga djur och i okvald besittning av sin själ.
De flesta män äro också födda med ett dunkelt &amp; nne av den- na tid.
Men det första stackars Eva fick se, då hon slog upp sina ögon, var Adam, som stod dar full av fordringar på henne.
Fördenskull hava finnorna alltid haft ett hemligt agg .mot skaparen; de känna, att de hava rättighet att kräva tillbaka derina paradisiska epok,, på vilken de blivit lura- de. "
' ' Bokens Översättning från det eng-.
elska originalet av Son j a Vougt för- tjänar ei eloge för smak och smidig- het.
" G ' lad o c h g o d s k - a l l m a n - n i s k a b v a r a - och stark ", det a r den titel, E l i s a b e t h B e r g s t r a n d - P o u l s e n.
givit sin nya bok (P.
A. Norstedt &amp; Sö- ner).
Den a r typisk för hennes för- fattarinställning och f ör det preg- nanta människogalleri, - hon skildrar med penna ' och.
pensel.
Bada attri- buten göra dem lika levande, och sti- len ä r som vanligt p % en g %ng enkel och subtil, undertonen sammamatt av ett naturligt s at os och en orubbad tro på tillvarons högre varden. "
s t o r a h ä n d e l s e r i M u r- r e f a m i l j e n (Åhlén &amp; Söners förlag) har: impirerat R o s a F i t- t i n g h o f f a t t samlademi enbok.
Att förf.
a r den borna djur-, enkan- nerligen hundpsykologen,.
f %r man har ett nytt belägg för, och många hundvanner komma med förtjusning a t t Aterknyta bekantskapen med den idylliska Murredynastien.
Om boken dessutom kan komma inbitna hund- antagonister att f &amp; upp ögohen för .hundarnas i allmänhet och pudlarnas KRANSAR Gunnar Spångberg 67 48 30.
Birgerjavrlsgatan 12.
61 23 45.
Stockholm.
.
Med9 ' Mors k l ö v e r b l a d " (Lindblads förlag) har N a n n a L u n d h - E r i k s s o n skänkt ung- domarna en frisk och okonstlad las- ning.
Med verkligt intresse följer man det sympatiska klöverblaaets växlande ödeh.
och äventyr, och an- ledningen måste vara den, a t t de tres mamma vet att berätta dem med den hjärtats värme som hämtar sin na- ring u r moderskärleken och den tryg- ga humor, som avväpnar allt och alla.
H a s s e Z: s julbok heter " Tänkt och misstänkt " (Bonnier), och i den säger han av gammal vana en maklgd kloka och elaka saker under det kultiverade skämtets förklädnad.
Även om man avnjutit hans kåserier vid tidigare tillfällen, har man dock ingenting emot a t t nu förnya bekantskapen med dem i samlad trupp.
Han traf- far nästan alltid huvudet p % spikeh, även om han - kanske i en del fall " misstänkt " sin nästa något för mycket.
I " De f ö r l o r a d e b a r n e n " (Bonnier)) har M a j H i r d m a n behandlat f osterf ördrivningsproble- met.
Det ä r inget lätt ämne och där- för förl %tligt, att förf.
ej lyckats med uppgiften på ett övertygande satt.
Hon har sökt skildra den psykologi- ska inverkan, avbrytandet av ett ha- vandeskap har p % kvinnan, men bo- kens båda välsituerade hustrur, som utsatta sig för ett dylikt ingripande - i ena falletverkar det enbart okyn- ne - lämna en ganska oberörd, då man betänker det allvarliga proble- mets verkliga räckvidd.
gett sig i kast med ett aktuellt am- ne: deii moderna, självständigt tan- kande och arbetande kvinnans in- ställning till äktenskapet.
Huvtidf i- guren, den framsthende kvinhliga la- karen, a r val funnen liksom lakarmil- jön, och de komplikationer, som mö-.
ta henne, då hon slites mellan arbete och aktehskap, ha intet verklighets- framm.ande.
Däremot tror man inte riktigt på äktheten i den skildrade smAstadsmiljön och dess typer - de förefalla åtskilligt chargerade.
" Världens b a s t a mat " (Bonnier) har E l s a Ö s t b e r g kal- lat en samling recept, med vilká hon ger en översikt av de mest framsta- ende internationella köken.
En svensk husmor införlivar gärna denna trev- ligt uppställda bok med sin övriga kulinariska litteratur och roar sig kanske med att arrangera utländska middagar, anpassade efter svenska gommar.
Vilket går så till, att hon en aning minskar ner kva~titeterna på en del av de i boken anbefallda, fijr resp. kök, typiska smakämnena.
Standardiseringskommitténs länge väntade betänkande över K ö k e t och ekonomiavdelningen i m i n d r e bostadslagen- h e t e r har utkommit i form av en bok med samma namn.
Arbetet in- nehhller ett flertal översikter av ut- rymmen och utensilier samt mycket intressanta synpunkter på möjlighe- ter till fortsatt standardisering av in- redningsdelar och därmed samman- hängande önskemål.
Bokens tyngd- punkt utgöres emellertid av en rik- haltig och utomordentligt val avvägd samling snickeridetal jer med största " - kommer i n t e t i l l m i d - möjligheter till olika kombinationer.
d a g e n " heter A l i c e L y t t- Boken om köket är till sin karak- k e ' n s senaste roman.
Hon h a r här.
tär representativ för nutida förekom- - Sveavägen 40, Stockholm Tel. 20 88 18.
S J U KSKöTERSKEUTRU.STEáIMGAR, GOSS- och BARNKLADER MOTTAGER BESTALLNINGAR " Hjäip genom sjiivhjäip. "
- Tillizörande Stockholm stad.
Elever mottagas för praktisk och teoretisk undervisning i spädbarnsvård och vad därtill hörer.
Varje kurs varar 4 mänader.
Pros ekt erhälles p i be äran hos hemmets föreståndarinna, Q k h c +n- 118, K.ki O L M.
Telefon 4031 l. urse en %erat flpar till Intride I Svenska Barnsköterskeföreningen.
ET
mande svensk köksinredning i dess basta former och utan a t t vara radi- kal.
likväl av grundläggande varde.
Den är rikt illustrerad och bilderna mycket instruktiva.
De förträffliga detal jritningarna.
och serierna ha uppgjorts av arki- tekt 0.
Almqvist.
Inom kommittén har.
ett stort och värdefullt arbete nedlagts av fröken Kerstin Key.
Nya förbundsmedlemmar H ä l s i ' n g, b o rg: fröken 1ne1 And- reasson, f &amp; aria Bagger-Jörgensen, frö- ken Madeleine Bennet,.
fru Greta Berven, fru ~ ä &amp; a Bundy, fröken Greta Carlsson, f r i Gunhild Carlsson, fru l lisa Fuhre, fru, Lisa Hallström, f r u Ruth ~ahob-on, fru Bodil Järkell, fröken Elsa Kjölstad, fröken Hanna ~jungquist, fröken Ruth Nelson, fro- ken Astrid Nilsson, f r u Wiveca Nordfeldt- Andersson, fröken Anna-Lisa pettersson, fröken I. Reinsaa, fröken.
Ellen Rosenberg, ALB .. BONNIER: fröken Birgit Sandvall,.
fröken I.
Ström, Karin Boye: Khs.
- fru E. Söderström, fru Ebba Wolgast, .fru.
.
Alva och Gunnar Myrdal: Kris i befolk- Brita Astrand.
nings f råg an.
L a n d s k r o n a: fru Maggie Album, Gunnar Hede: Yord och rnännbko~.
fru Ebba Dittmer, f r u Margit Eskilsson, fru Hertha: Odeman: ' Stera biograf en.
Astrid R,osenveld.
Ida Granquist: Från ' fjällvidden.
, M a 1 m ö: fröken Karin Aulin, frijken, Stina Eiserman, fru Marianne Kuyl ' enst jer- HUGO GEBERS FÖRLAG: Tryggve Gultaanssen: Ock bortom s jz~nga na, ' fru Vera Lindahl, f r u Marta Pålsson.
M a r i e s t a d: f r u .Tyria Hemberg, skogarna.
fröken Anne Landström, fröken Greta Ros- J.
A. LINDBLADS FÖRLAG: lund.
N o r r k ö p i n g: fröken Anny Ander- Jeanna Oterdahl: .JMBten på vägen.
son, fru Greta Bjöimeman, f r u Svea Blom- Elsa Nelson: Nattviol.
qvist, fröken Edith Stenberg, fru Karin P.
A.
N ' ORST ' EDT &amp; SÖNERS FÖ ' RLAG: Wadström.
er it Spong: !Slottet på rullgardinen.
N y k ö p i. n g: f r u Agnes ~ u l t é n.
Astrid Väring: Slakten.
.
S t o c k h o l m: fröken Borghild As- kenbäck, fröken Charlotte Bennet, fröken DIAKON~SSANSTALTENS BOKF6R- Gurli Bernhoff, fröken I m a Bohlin, fru RAD: Ebba Elliot,.
f r ö k Frances Finn, f n i Febe och J u l m hemdighet.
Lisa Fogelström, fru Margit Geijer, ' N .a c- KOO.PERATIVA ~~~~~~~~~~TS B.O ' K- k, a, fru Gunhild Hhkansson, fru Elin FÖRLAG: Koersner.
Arthur Montgomery:.
Svensk sociallpol !tik under 1800-talet.
I häftet, som medfiiljer dec.-nymret, av- Kooperationens ställning inimn svenskt.
nä- handlas eldbegangelseidén och eldbegängel- hngsliv.
.
seförsakringen.
Bland annat f ramgår att - helt bortsett från de fördelar av hynie- Insänd litteratur. '
' ' Mödrar!
Vid sjukdomsfall resor eller andra tillfallen dA Ni ej själva kunna &amp; va barnen den vard Ni önsia kun- na Ni ej ordna för dem p5 bättre satt än c d d a ut dem till Fru KAhres barnpens.
A k: a Lidingö, halsobr.
skogs.- och saltsjöluft.
18 min.
resa.
Inack.
p i dygn, vecka, man.
Ar.
Moderl.
omvård.
ex. sköt.
0 o d k ä n t.
a ~ K.
B.
~äkareret.
Prospekt.
Tel. 651201 Ta n d l akare T. Lagerholms TANDKLINIKER - - - 1 ' DR,OTTNINGGATAN 50 Vld Klarabergsgat.
Tel, 10 04 48 RINGVAGEN 123 Hörnet Oppet Götgatan.
9-7, Tel. lord.
40 84 9-4 84 Kostnadsfri rddfrigning.
m -
.
Dubbeljubil ' eum.
L u n d a k r e, t s e n firade den 21 nov.
förbundets 50- och kretsens 25-åriga tillvaro.
Programmets första avdelning var för- lagd till Domkyrkan, där en musikstund var anordnad.
Orgelmusik - utfördes av dom- kyrk+okapellmastare Josef Hedar och sång av konsertsångerskan Marta Palm.
Därefter sam1ade.s medlemmarna å Grand H.otell, dar mötet inleddes med halsnings- tal av fru Carola ' Eklundh, som i k o r t h t skisserade Lundakretsens liv och garning fram till denna bemärkelsedag.
Ordf. med- delade,, att kretsen beslutat a t t till heders- ledamöter kalla två högt värderade .f.
d. styrelsemedlemmar, nämligen fröken Elna Persson o &amp; fru Malin Holmström-Ingers.
Kvinnliga studentkören utförde därpå.
några sångnummer, varefter förbundets sekreterare, fröken Ida von Plomgren, höll högtidstalet,, vari hon i raska drag på et.O medryckande satt gav en levande bild av förbundets 50-åriga verksamhet.
Vid den därpå följande supén höllos en mångfald tal, en bordsvisa sjöngs - allt under god.
och gla8 stämning.
Till jubileumsfesten hade särskild inb ju:.
dan utfärdats tiil representanter för övriga kvinnoföreningar i Lund, för Malmökretsen .och till f. d. medlemmar i Lundakretsens styrelse.
G a v l e k r e t s e n hade den 7 nov.
i St. Ansgars Hus anordnat ett möte varvid.
aftonens föredrag h ' ölls av ' fru ~ l s a Richert, som talade om " Några inblickar i f h g - vårdsarbetet bland kvinnor ".
Det synner- ligen intressanta föredraget mottogs med liviigt bifall av det talrika auditoriet.
För a t t kunna utdela ännu ett stipendium och för a t t starka kretsens kassa beslöts att till våren anordna en tombola på 2,500 kronor.
Sammanträdet avslutades med .samkväm.
Ellen Aundersons Bensionat Wallingatan 38.
Stockholm.
Tel. 103299.
Rekommenderar- sina trevliga tysta rum med varmt och kallt vatten; S&amp;llskapsrum.
1:kl. kök.
Laga priser för gaster p &amp; litngre tid.
G ö t e b o r g s k r e t s e n hadeden 12 nov.
sammanträde, varvid fröken Signe Wennberg, Hälsingborg, Koll ett intressant föredrag betitlat: " Samhället behöver oss kvinnor. "
H a l m s t, a.
d s k r e t s e n samlades den 6 nov., då teol. lic. Anita Nathorst höll ett livligt uppskattat föredrag om " Över- gAngs %lderns problem ".
Däref ter samkväm med supé och musik av friherrinnan Karin Pf eiff.
L a n d s k.
r o n a k r e t s e n hade möte den 29 nov.
p &amp; flickskolan.
Ordf. fru Torpson rednogjorde för resultatet av soa- rén pA teatern d.
29 okt.
samt uppmanade de närvarande a t t bidraga till a t t den film- förevisning, som styrelsen skall anordna p &amp; nyåret, blir t a l d &amp; besökt.
Därefter Koll en av kretsens medlemmar,.
fröken Lila Torpson, ett av ljusbilder beledsagat, liv- ligt, medry&amp;ande och humoristiskt före- drag om " En cykelfärd i England ".
Slut- ligen följde samkväm med tesupé, varvid rektor Cervin föredrog några stycken ur Anders Österlings bok " Skånska utflykter " samt sjöng n %gra av Fridas visor.
M a r i e s t a d s k r e t s e n firade den 29 okt.
förbundets 50-årsjubileum med en trevlig fest på teatern.
Efter musik av stråkorkester höll fröken Gudrun Langen- heim hälsningstalet.
Därefter följde e t t kort anförande av hedersordf.
fru Mari.ap- ne Ekman och ett p.ar sångnummer, varpå fröken Ida von Plomgren höll festtalet.
Haon erinrade om vad förb.
redan verkat och vad det vill verka i kommande tider.
Föredraget mottogs med livliga appliider, varefter ordf. framförde de taIrika åhö- rarnas tacksamhet.
Sedan sjöngs glunt- s h g e r # och uppfördes en liten, sketch samt spelades som avslutning Gladiatorernas marsch.
N y k ö p i n g s k r e t s e n hade den 6 nov.
ett talrikt b e ~ ö k t sammanträde i Odd Fellows klubblokal.
Därvid h611 fru I K1Ideshamdel.
Barmhuag.4, SQackh08m.
Ingen butik I n g a o m ~ o s t n.
D ~ OR.
A s A ~ E M T I L E v A ~ A B ~ L ~ ~ a ~ ~ ~
, särskilt målande och intressanta skildring- a r av livet p % Vormsö.
Elsa Richert från Växjö ett synnerligen in- tressant föredrag över ämnet " Några in- blickar i fångvårdsarbetet bland kvinnor ".
P å ett livligt, &amp; skadligt och varmhjärtat satt skildrade hon fångarnas liv.
sammanträdet avslutades som vanligt med tesupé.
V ä x j.ö k r e t s e n hade den 20 och 21 okt.
anordnat en utställning av " Kvinn- ligt arbete från nutid och gången tid ".
Så gott som alla kretsmedlemmarna medver- kade i en eller annan form, stadshussalong- en uppläts välvilligt som lokal, utstall- ningsexperter stalide ' sig älskvärt ' till ' för- sogande, ett,usen tombolalotter såldes, vil-.
ket, allt hade till följd, a t t omkostnaderna för utställningen blevo mycket rimliga i förhållande till det goda helhetsintrycket.
Gångna tiders kvinnoarbete representera- des förnämligt, och från nutiden voro såväl yrkeskvinnor.
som amatörer inom konst, hantverk och konsthantverk företradda.
Linberedning demonstrerades (däribland en härva a v Fredrika Bremer egenhandigt spunnet lin), en damastvävstol var igång, " Knyppelklubben " visade spetsar och deras.
tillblivelse.
Yrkeskvinnor inom konstsmide, glasarkitektur, bokbinderi, porslinsmålning, klädtillverkning, blomsterodling, fotografe- ring visade sina alster, konstriärer utställde milhingar och keramik.
Betattigat uppseen- de väckte ett fotografi av Elisabeth Berg- strand Poulsens M o n g.
till " Varendsbona- den Kvinnans årstider ", och man mkste liv- ligt önska, a t t någon mecenat skall möjlig- göra vavandet av densa ' mma.
Besökarnas &amp; tal Översteg 1,300, och " be- hQ !lningen skall £ördelas mellan F.-B.-F. och dess ~ a x j ö k r e t s samt den senares fond för friplats på Drottning Victorias vilohem på öland.
.
.
.Y s t a d !s k r e t s ô n firade den 23 nov.
en ' fest på hotell Continental med an- ledning av 50-årsjubileet.
Sedan .ordf., f rö- ken E !in Strandberg, halsat ' de talrika med- lemmarna =valkomna, liölls högtidsanföran- det av hedersledamoten, fru Maja Strand- berg, km gav en skildring av F.-B.-F:s till- liomst .och verk~amhet.
Programmet upptog.
aven sång av fru S t o o k h o 1 m: s k r e.
t s e n samman- trädde den 30 nov.
på Arsta, varvid frti Ka- rin Fjällbäck-Holmgren, v. ordf. i Stock- holms stads barnavårdsnämnd och fröken Edith Wennerberg, .assistent vid rådfråg- ningsbyrån för uppfostringsfrågor inför ett talrikt auditorium hö110 uppmärksammade föredrag över " Barnavårdsnämndens riidgi- vande och uppfostrande verksamhet ".
Den 2 dec.
anordnade kretsen på biograf- teatern Grand i Sbockholm en offentlig fö- restallning, varvid filmen " Dit vi hunnit " samlade en talrik och tillfredsstiilld matiné- publik.
.
271 HERTHA ' S u n d s v a l l s k r e t s e n samman- trädde den 6 okt., varvid fru Mia Leche- Löfgren höll ett synnerligen underhållande och spirituellt föredrag betitlat " Människor p % resa.
NAgra intryck från en kryssning i tropikerng. "
Kretsen hade tillsainmans med F andra kvinnaoföreningar i staden inb judit dr Ada Nilsson, som den 8 nov.
höll föredrag i abortfriigan inför fullt hus i Stadshussa- longen.
Den 12 nov.
samlades kretsen, varvid kvällens föredrag om " Provinsen H&amp;lland ", iitföljt av ljusbilder, hölls av ordf. fru M. Strömberg.
...
U n e å k r e t s e n hade ' den 8 nk&lt; ett välbesökt samkväm B Frimura ' rlilubben.
Sedan ordf .. hälsat de närvarande valkom-.
na,.
sjöng fru Astrid Melander-Boström några sånger, ackompagnerad av ted.
kand. Elsa Melander.
Därefter t.ala ' de fru Elsa Graf ström om estlandssvenskarna och gav E d w.
Berggrens ~Iev ' atelier David-Bagares gata 9-11 3 tr., - Stockholm.
Tel.: 104533.
Privat 205533.
T e c k n i n g.
Malning.
Elever mottagas under h e l a studieiret.
I Delikat och billip: mat -.
-
Universitetet i Oslo har f ör en tid av tre å r inbjudit f. professorn vid Göttingens uni- versitet Hertha Sponer att föreläsa och fullborda vissa viktiga vetenskapliga arbe- ten.
Kvinnornas rätt till arbete skyddas i Danmark av Kvindernes Erhvervsraad.
Dess ordf. a r Anna Weergaard, och det har bildats p % basis av Danske Kvinders Na- .tion,alraad.
Rådet har e j behövt vara overksamt.
Det har hjälpt kvinnorna I yrkessvårigheter, undersökt rnissförhUan- den, ingripit, nar kvinnliga anställda ut- satts för mannamån och bekampar av alla krafter den dumpingkonkurrens, kvinnor delvis sjalv,a praktisera eller bli utsatta för.
I Wien fin &amp; var första kvinnliga konsul, fru Agnes Fuchs.
.Innan hon utnämndes att leda det chilenska konsulatet i Wien, före- stod hon den konsulära avdelningen på den chilenska, legationen.
Varje dag och Ni mCiiv6l.
Det ar ett gammalt beprövat medel för bibehållande av halsa och vigör att dagligen giva den inre organismen ett renande bad.
Mage, lever och njurar fA en värdefull hjälp i sina viktiga funk- tioner, om Ni da och da dricker ett glas av den pärlande Samarindrycken.
Systemet befrias fran otjänliga förbrän- B jörnberg, Tomelilla, ackompagnerad av ningsgifter, som ofta äro upphov till illamaende och siukdomar och Ni ökar.
fröken Lenander,; samt musik av fns Sund- ström.
Efter en versifierad, skiinitsam in- Edert välbefinnande.
Blodet Fenas effek- bjudan till det festligt dukade bordet, in- tivt, den skadliga urinsyran utdrives och togs supén, vid vilken en trevlig bordsvisa Ni behöver ej mer besvaras av magsyra det är resultatet av eller halsbränna sjöngs.
En aktuell sketch, författad av en en Samarinkur.
Varför inte böja i dag?
medlem, uppfördes senare p % kvallen och En flaska Samarin räcker till c:a 50 mottogs med stort bifall.
Söndagen den 25 nov.
visades F.-B.-F.- pärlande glas.
Säljes överallt, men ej d lös vikt.
Pris kr.
250. r filmen för fullsatt salong p &amp; en av stadens större biograflokaler.
~ e d e r k t h Tekiiiska s Fabrik, Stockholm P p - p P P P P - - Obs.!
Ordn Mk&amp;.
.
a den Europeiska marknaden e x i s t e r a r icke e t t finare t é ä n d e t t a.
~ n d a s f i originalförpackningar uppskattas av alla fin- smakare.
Endast e n kvalit&amp;.
Dem basta ' 1, kg.
blyförpackningar Kr.
4:-.
v i d S t u reaplan STOCKHOLM ' '.
Tidskrift for den svenska kvinnorörelsen, utgiven elv FREDRIKA-BREMER- FÖRBUNDET.
Redaktör: Af a P * g a T e t a &amp; v o n K o n o zu.
prenu- Samtliga förbundsmedlemmar erhålla tidskriften.
Ickqf6g-Eiu~i ?tlsmecEle~ ?~1~aar merera å nCmzaste postanstalt eller i b o k h m d e l.
P ~ i s för postuppl.
: 1 / 1 år kr.
4: 50, 1 / 2 ar kr.
2: 50.
Lösnummer 46 öre.
Rednktiori och empedition: 48 Klwu- bergsgatan, Stockholm.
Redaktionstid: t i s d u g n r och fi * edagar Id.
1-2.
Telefon: 90 58 50.
Expeditianen: kl. 11-4 w w j c söc7cmdtrg.
Telefon: 10 27 62.
I Tandläkare Sture Björnström Praktik i ESSELTE ' S hus Vasa.gatan 16-18, IV.
Tid efter övercriskriinmel~o 11 35 30.
Svensk .- ?i tillverkning B; iFSJ %_ .c.- Vara konstnärliga JUL 8r Nyarskort I I I p - A.
B R O B E R G MGBLERLNGSFIRMA MöBELA:RHITEKTBYRÅ Utför individuella möbleringar.
Infardra förslag och anbud.
~cy ' erin.qs~cttn.~z 59, 1 ty.
(hiss) S t u c l; h o l m. Tel. 21 33 08. l onsdagsmiddag makaroner;.
.
- f ö r innevarande iir, utförda i off- set 3 hamrad alabasterkartong, ef- ter teckningar .av: Einar Nerman Gunila Stierngranat Helfrid Selldin Eisa Ekman Stina Broomé Ingeborg Uddéii.
R. Wallmaii Astrid ICa tinka Rolf Kempe G. Akerlind nu utlionina i handeln.
Förlag N o r d i s k Konst, Stockholm - la, Dci och Erik ar hjärtligt välkomna p i onsdag;, het blir enkel rardagsmiddag.
ty onsdag.
ar, var niakarondag.
- T:. &amp;!
I h duger minsann - kooperativas solgcla makaroner.
spaghetti.
.
.
0: 50 vanliga i pase.
.
0: 30 i diofanpaket korta st %C~gW 112 kg.
.
0: 38 u-bi %ar i pase.
,.
.
.
0:25 i kartong.
.
.
.
.
0:P8 112 kg 112 kg srngla i kartong 1 / 2 kg 112 kg kooperativas makaroner
- S t u r e p l a n 2, S ~ o c k h o l m ~ Vavskola - Sysko1.a W y termin den 15 januari 1935.
Tel. 604863 B ' erit S p o n g utger i höst en ny samling berättelser S l o t t e t p å rullgardinen Pris haft.
S: 75; inb.
7: -; halvfr.
band.
12: - - Vasatryckeriet, Stockholm 1934
