# ID: svediakorp-per2935
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1933
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 18,418
# sentences: 1,269
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


T I D S K R I F T FOR D E N SVENSKA KVINNORURELSEN U T G I V E N AV FREDRIKA-BREMER-F~RBUNDAET - REDAKTUR:.
I MARGARETA V O N KONOW.
.
.
-.
-- p N.
N.
-- -- E H A.
- L - L -;, .-.
.
.
.
.
- .- - - p Det världspolitiska skadespelet.
Nytt förslag till steriliseringsför- slag.
Reflexioner av V. Wigert.
Från internationella kvinnovarl- den.
F l / I l 1 N a v, 1933 Ett opinionsmöte och en reso-.
.
lution.
Hemgården har blivit verklighet.
Av Ida Fischer.
En framställning till Kungl.
Maj:t.
Till Hilma Borelius ' minne.
Orientens döttrar av idag.
Av Karin Johnsson.
Varför endast.
man i landets Av barnmorskestyrelser?
A n n a Haggbom.
Ny litteratur.
Av M. v. K-w. H al si ngborgskretsens utstall- ning.
Kvinnan och punschbuteljen.
Fran skilda kontinenter.
Kretsmeddelanden.
- - - - P -
, l F i / l i I l Ideellt och socialt intresserade kvinnor ha utomordentlig nytta i sitt arbete av BLÅ BOKEN, kalendel för ideellt och socialt arbete.
Utgivare: IOGT, NTO, Sv.
Bbfg och NOV.
Bland artiklar nämnas: Allcoholfrågan s o m inter- nationellt problem, av d r R. Hercod, Lausanne.
Framtideru kriminalpolitik, av professorn, med.
doktor Olof Kinberg.
Pen- ningvasendet och dess olösta problem, av professor G. Westin Silverstolpe.
K o n s t e n och folket, av fil.
lic. Erik Blomberg (med illustrationer).
Vccd av * hemtrevnad, av fru Annastina Alkman (med illustrationer).
Biografier.
Tidens diktare i ord och bild.
De svenska folkrörelserna.
Bildkrönika.
Riksdagen, Statistiska uppgifter.
Almanack m. in.
- Pris kr.
2: 50 BLA BOKENS FÖRLAG, Box 387, S t o c k h o l m 1.
- p - Herrar Fastighetsägare och Vicevärdar m. fl.
Efter lang tids praktiserande har jag utexperimenterat en effektiv gas (ALACOIDGAS) mot väggohyra.
lika fektiv som cyanväte men ofarlig för människor.
On1 gasningen sattes kl. 8-9 p &amp; morgonen så kan lägenheten ivandas pa natten.
Efter i 2 timmar är gasning och vädring färdig.
Oasning utföres under full garanti till billi.
iste priser av undertecknad, som har ensamrätt till deniia metod.
Ring och begär offert.
Vid större bestiill.
ngar lämnas hög rabatt.
Sprutmedel som ä r absolut effektivt ffirsäljes aven.
G.
V.
Svensson, Desinfektions.
istalt Tegnergatan 19 Stockholm.
Tel. 209207.
INTYG: - Att G. V. Svensson utfort rokning för vhggvhyra .h ha &amp; prepmat verka; utmärkt för lägenheten och ej stört närboende N~fygas.
E J, Drott f. d polisman, vicevrrrd.
3.50 pr kg.
ett verkligt gott rostat Handskskinn postpaket i 4 % kg.
netto Kr.
16: - Kr.
9: Postpaket ii 2 % kg.
netto - Franco mot postförskott.
Henrik Löthgren.
Kafferosteri.
Vaxj;.
och Skinn för Iiiderplastik i olika färger t111 lägsta priser.
Sandas mot postförsk.
Nils Thimaiisons Laderhandel.
Tel 8 42 VAXIÖ.
Tel. 8 42 KALASKAFFE.
.
- Möbelinredningar 1) W, Sandberg Eftr. JOHN LINDELL, Linköping Egna verkstäder och arkitektkontor Rådgör med oss S e var utstiilln / ng i Liljevalchs konsthall Tel. 350 LINKOPING I Tel. 494 Handla Modernt presentartiklar,: hush2lllsar tiklar Rostfria Boden Smålandsgatan 9 (% niin, fran Sydbankshuset, Stocklialm.
Stockholms enda specialaffar i u %OSTFRIA Present- och Hushållsartiklar.
Gör oss ett besök cc11 bese vårt rikhaltiga lagep.
b EDER MATT- SYDDA MODELLKLADNING INDIVIDUELLA HATTAR DROTTNINGGATAN 80 B, II.
STOCKHOLM TEL. 215547
ÅRGÄNC xx HAFTE 9 ' NOV.
, 1933.
.
. "
I d; spe l itis e k a Det var. '
, konferensen och anmält sitt urnade ur Nationernas förbund.
Detta an- ses på.många hall utgöra bevis på a t t s sk land.
endast önskar upprusta och a t t dess verkliga avsikter nu lig- ga blottade.
Ingen skall förneka, a t t Tysklands åtgärd var brysk, men var den helt omotiverad?
Låt oss erin- ra oss tvenne torra fakta ': i mars manad framlade engelske premier- ministern Mac Donald i Genkve ett förslag till nedrustningskonvention; vars huvudprinciper uttryckligen ac- cepterades- av Tyskland och genom enhälligt beslut av nedrustningskon- - ferensen i juni månad antogs som grundval för den blivande konventio- nen.
E n av dessa huvudprinciper var, ' att konventionen skulle galla för en period av fem år, under vilken tid en avsevärd nedrustning gradvis skulle aga rum med början redan un- der det första året.
Vid femårspe- riodens slut.
skulle Tysklands krav på likaberattigande i rustningsavseende Vara uppfyllt.
.
Den 14 oktober för- klarade.
eng.elske utrikesministern Sir ~ b h n Simon inför konferensens v adden a r för ögonblicket synner- ligen nervös och obalanserad: Den ekonomiska och finansiella krisen har ännu ej slappt .sitt harda grepp om dess hals, och krisens politiska följd-.
verkningar h i s s a länder öka oron och .otryggheten i andra.
Det varlds- politiska skådespelet av i d a g a r dar- för föga uppbyggligt.
Man konstate- r a r mycket litet av statsklokhet och framsynthet, storsinthet och solida.
ritetskansla i umgiinget mellan varl- dens folk.men så mycket mei.
av split och söndring, nationalistisk sjalvisk- het, misstro och fruktan.
Det hem- ska ordet krig dyket- allt oftare upp i ' diskussionen, och i alla länder och inom alla partier börjar man tala om a t t " starka ' sitt försvar ".
Alla stater bedyra sin .fredskarlek.
De torde, alla i det avseendet vara lika uppriktiga; Men alla tro, a t t grannarng endast hycklklsi.
it&amp;- tionen har sk&amp;rpts a t t gen sk land lämnat nedrustnings- ' DEN K XVER:;.
.
I N.
G E N LON.
.
,, --.
.
.
.
.
.
-, II i Tvärt om.
Anställ po&amp;parbanksboken s0.y kqssgkon.
!~ollant över hemmets utgifter: och tag sedan ut Sätt in medel för hushdllet, hyra.
skatt o;, s. '
.v: i pengar i mdn av behov ..
Ni blir glatt over ' raskad, ' nar Ni ser, vilken förmbga post-.
- sparbanksboken har att " dryga ' ut " i " komsterna.
.
. '
'
presidium, a t t England, Frankrike, Italien och Förenta staterna funnit, att den där femArsperioden måste förlängas till.
en Attaårsperiod och s j älva nedrustningen pabörj as f örst om fyra år.
Dessa fyra å r skulle an- vändas för a t t pröva det ifrhgasatta liontrollsystemet rörande rustningar- na.
Det var då, som Tyskland i vre- desmod lämnade förhandlingsbordet.
Men samtidigt avgav rikskansler Hitler en förklaring om Tysklands freds- och f örhandlingsvilja och räckte Frankrike handen till f örso- ning och samarbete för fredens ' be- varande i Europa.
Sedan dess har icke en dag gått utan a t t Hitler själv eller nAgon annan medlem av den tyska regeringen under våldsamt bi- fall friin den mangtusenhövdade pub- liken upprepat dessa försäkringar.
Det torde varken vara klokt eller b e rättigat a t t betrakta detta som en- bart hyckleri.
Man har anledning hoppas, att den möjlighet till fortsat- t a f örhandlingar i nedrustningsf rå- gan, som ligger i denna Tysklands hållning, tillvaratages av - de övriga stormakterna.
Större oro an Tysklands tempora- .-ra brytning med Geneve a r egentli- gen nationalsocialismens propaganda i Österrike för detta lands anslutning till Tysklan d ägnad a t t uppväcka.
En frarnghg på ett eller annat sätt för denna propaganda skulle lätt kunna göra krigsfaran akut.
Den pangermanistiska idé, som gqnom en sådan utveckling bleve segerrik, skulle väcka berättigad oro p % man- ga håll, icke minst i Tjeckoslovakien, som har anledning frukta, a t t dess stora tyska minoritet skulle försöka slA in på liknande vägar, andra faror ej a t t förglömma.
Men aven Italien ' skulle vilja ha ett ord med i ' laget,. '
. '
- ' HAN för a t t icke tala om Frankrike, vars utrikesminister under höstens för- bundsförsamling i Geneve uttryckli- gen och offentligen lovade den öster- rikiske förbundskanslern Dollfuss a t t skydda Österrikes oavhängighet.
Här har igen den tyska nationalsoci- alismen drivit ett högt spel och lekt med elden, men man kan nog lugnt utga ifrån a t t den tyska regeringen har gjort klart för sig situationens alla farliga konsekvenser och följ- aktligen ser till a t t ingenting far handa p &amp; den fronten.
E t t annat oväderscentrum ha vi i Fjärran östern, där visserligen en avspänning inträtt i förhållandet mellan Kina och Japan, men dar i stället detta senare lands förhållande till Sov j etunionen de sista månader- na undergått en avsevärd f örsäm- ring.
De många alarmerande rykte- na om förestående krig mellan dessa Asiens bada mäktigaste stater bör dock mottagas med den allra största misstro.
Det aktuella tvisteämnet dem emellan a r som bekant den öst- kinesiska järnvägen, som äges av Sovjetunionen men som Japan ön- skar komma i besittning av.
Sovjet- unionen vill gärna sälja den, men man kan inte komma överens om priset, och Japan har under dessa för- handlingar uppträtt på ett oroande sätt.
Dess agressivitet har dock just i dagarna mildrats under intrycket av Förenta staternas närmande till Sovjetunionen, vilken händelse kan ' väntas ' medföra ett avgörande infly- tande i lugnande riktning p % händel- seutvecklingen i F järran östern.
Ja- pan förstår, a t t ett nytt läge upp- stått vid Stilla havets kust.
Oron i världen a r visserligen stor, men man f %r icke förbise de möjlig- heter till en utjämning av motsätt- A Höstens senaste nyheter Största urval - Laga priser.
HERTHA.
Nytt förslag till SJÄLVA UTGANGSPUNKTEN .FOR det nya förslaget till steriliserings- lag a r en helt annan an denl som förelhg för 1929 års lagförslag.
Detta utgick fr %n den då .p % juridiskt - h %ll såsom riktig ansedda %sikten a t t en sterilisering, nar den icke mot ' ive- rades av hänsyn till vederbörandes egen halsa (d. v. s. nar den icke före- togs p % medicinsk indikation), vore att betrakta såsom tillfogande av sv %r kroppsskada i lagens mening.
Sä an- s %gs vara fallet aven om operationen f öretoges med vederbörandes vid f ull rättslig kapacitet givna samtycke, vare sig ingreppet grundade sig p &amp; hänsyn till att avkomman kunde bli behäftad med.
ärftliga sjukdomar (eugenisk indikation) eller till a t t ve- derbörande icke vore förmögen att tillfredsställande ta v %rd om ett barn (social indikation).
Då ärf tliga sin- n e s j ~ ukdomar och arf tliga f ormer av sinnesslöhet, i motsats mot vad man i allmänhet tror, mycket ofta, t. o. m. oftast överföras till avkbmman av personer, som själva äro och förbliva friska, men som ha anlaget latent, måste den eugeniska indikationen ofta rikta ingreppet mot friska ratts- kapabla.
SAval den eugeniska som ningarna, som finnas och ' de goda krafter, som ständigt verka i den riktningen.
Den fredliga utvecklin- gen främjas sannolikt mera ' genom dessas understrykande an genom pal nikartat tal om föresthende krig.
Det a r milnget ' krig, som uppsthtt ur fruktan för krig.
. '
213 Niigra reflexioner avv professor V. Wigert.
den sociala indikationen måste ocksä ofta rikta ingreppet mot sådana sin- n e s juka ~ och., .lindrigare s ' innesslöa, hos vilka sjukdomen icke upphäver rättskapaciteten i fråga ' om ett steri- liseringsgrepp.
(Vulgaruppf attning- en att s ' innessjukdom och sinnesslö- het utan vidare implicerar rattsin- kapacitet, a r oriktig.)
- 1929 Ars lagförslag måste därför ta sikte p &amp; dessa sterilisationsfall.
Under den livliga diskussion, som följde på detta lagförslag, har den nyss angivna utg %n&lt;rspunkten helt o. hållet rubbats.
Från auktoritativt juridiskt håll har det hävdats,.
att sterilisering av rättskapabla perso- ner (friska eller psykiskt sjuka) med deras eget samtycke nå angivna in- dikationer i c k e drabbas av gallan- de bestämmelser om tillfogande ' av sv %r kroppsskada.
Från denna st-ånd- ' punkt utgår det nva larrförslaqet.
W-skilda bestammelser för sterilise- ring av rättskapabla personer med deras eget samtvcke anses onödirra 0p.K detta uttryckes i det nya lagför- slaget s &amp; att den som på grund av sinnessjukdom etc..
saknar förmara att lamna giltigt samtycke till.
att sterilisering å honom företages, " d e t o a k t a t " m % steriliseras un- der vissa angivna villkor.
Detta ar det allra viktigaste i ' det nya lagför- slaget.
Det lämnar frihet %t den en- diilde läkaren och hans patient (frisk eller sjuk, ' endast han kan lamna " gil- tigt samtycke ") a t t själva, utan n&amp;- gon samhallskontroll,.
besluta över ingreppet p % eugeniska eller sociala.
, #. '
AMLOSA Sveriges förnämsta naturligt alkaliska vatten.
Hovleverantörer till 8.
Maj:t Konungen och H.
K.
B. Kronprinaen - av ~ v e r i h samt Hs.
Maj.
Konpen af Danmark.
.
.
,
' indikationer.
Ja, av motiveringen framgAr, a t t den sakkunnige gått ännu längre och anser ingreppet va- r a under de angivna förutsattning- arna tillåtligt shvitt " bärande skal av kriminalpolitisk, humanitär, so- cial eller eugenisk natur " talar för dess företagande.
På ' ett annat stal- le godkännas t. o. m.
" baranae skal av något slag ".
.
Detta som man med skal kan kal- la ett f r i g i v a n d e av sterilise- ring av rättskapabla?
måste basera sig p &amp; ett mycket stort förtroende till * lakarna, ett förtroende, som i och för sig noteras med tillfredsställelse i en tid, då läkarkåren eljes fr %n lag- stiftande hAll mötes med så mycket.
(obefogat!)
misstroende.
Men det ar en utbredd opinion på lakarhåll, att man har gått för liingt i sin tilltro till densamma.
De " sociala ", " huma- nitära " och " kfiminalpolitiska " indi- kationernas ratta avvägande förut- sätter en sakkunskap, som icke kan f örvantas finnas hos envar läkare.
Och ännu mer gäller detta bedöman- det av arf tlighetsindikationerna; det torde endast vara ett relativt fåtal lakare, som äro s % insatta i ärftlig- hetsläran, a t t de kunna riktigt be- döma dessa indikationer.
Då det natukligtvis a r mycket vik- tigt för den enskilde, a t t, han icke utan verkligt " bärande skal " berövas fortplantningsförmågan, vore det måhända riktigt, att - såsom man gjort i andra länder - kräva att all sterilisering, som icke sker p % rent medicinsk indikation, skall p % för- hand underkastas ett bedömande av en central, sakkunnig myndighet (hos oss givetvis ett organ av Medicinal- styrelsen).
P % läkarehåll har.
man emellertid icke gAtt så långt i sin kri- tik av lagförslaget.
Men flera sak- ' Boiippteckningar, Boutredningar, Arvstvister, Testamenten, Bo- och ~ktenskapsskilnader, yppa.
av kKpehandlingar, Bolagsbildning m.m. Fö.rfr&amp;gningar be-syaras.
omgaeqde .. - ...
kunniga medicinska institutioner ha påyrkat, att, rapport om varje så- lunda verkställd sterilisering skall ingivas till medicinalstyrelsen, vari- genom det blir ' möjligt att följa ut- vecklingen av steriliseringsfrekven- sen och pröva .de åberopade indika- tionerna.
Skulle det visa sig, att in: dikationerna i större utsträckning bedömas felaktigt, finnes möjlighet till ingripande.
N %gm vansklighet att erhålla aven svårare psykiskt sjukas samtycke till ett motiverat steriliseringsingrepp föreligger sällan.
Men n a r upphör den sinnessjukes eller den sinnesslöes samtycke till en steriliseringsopera- tion att vara giltigt?
Lagtexten ger ingen upplysning därom, men moti- verin-gen meddelar, att frågan skall bedömas analogt med vad som sker enligt lagen den 27 juni 1924 med a v t a l, som slutits under inflytan- de av rubbad själsverksamhet.
Hin- der för att lämna giltigt samtycke f öreligger sålunda, då sjukdomen övar inflytande p % individens avgö- rande, huruvida ingrep~et bör före- tagas eller icke.
Av lätt insedda grun- der kommer den sjukes medgivande till en av den sakkunniga omgivning- en såsom riktig ansedd sterilisering garna att betraktas som giltigt.
Det a r ju ett uttryck för bevarad omdö- mesförmåga, att han g0dta.r omgiv- ningens goda skal.
Han larer således komma att steriliseras i samma ord- ning som de friska.
Endast vid svå- rare sjukdomsformer larer man kom- ma att draga giltigheten av ett med- givande i tvivelsmål.
- Däremot kommer ett istadigt vägrande till in- greppet garna att betraktas som ut- tryck för sjukdomen.
Väsentligen ä r det sinnesslöhet, som har kommer if rAga.
21 5 HERTHA Lagförslaget avser endast att reg- lera steriliseringen av dem som e j kunna lamna giltigt samtycke, det vill, enligt vad nyss anförts, saga sådana, som äro så svårt sjuka, a t t deras a c c e p t e r a n d e av ingrep- pet måste anses betydelselöst, och så-, dana sinnesslöa, vilkas n e g e r a n- d e av ingreppet beror på .. deras sjuk- liga tillstånd.
Om den första grup- pen kan ' sagas, a t t det relativt sal- Jan torde komma i fråga a t t lamna så.
svårt sjuka så fria i samhället, att en befruktning kan aga rum.
.Man må nämligen också komma ihåg, a t t sam- h,ällets förpliktelse mot en sedeslöst levande sinnesslö icke a r avslutad i ooh med det a t t man hindrar honom eller henne att föda barn; man mås- te bl.
a..
också hindra vederbörande att bli en moralisk och venerisk smit- tokälla.
.
.
Väsentligen a r det shledes för de sterilisationsvagrande sinnesslöa, som lagförslagets f ormer kunna väntas komma till anvandninog.
Det mötte mycken kritik, att det £örra lagför- slaget icke upptog n %gra bestammel- ser om tvångssterilissing av vag- rande.
Hur fylles nu denna brist av det nya förslaget?
.Kommer opera- tionen till utförande sedan medicinal- styrelsens tillstånd utverkats eller (beträffande sinnesslöa) sedan tv % läkare finna skal, for dess utforinde aven ' om .vederborande ' spjarn.ar emot?
Lagtexten säger ingenting därom, men enligt motiveringen över:.
lamnas det å t läkaren att " i överens- stämmelse med den praxis, som .till- lampas vid en vanlig operation.
(.?
), avgöra huru lämpligen bör förfaras om den, som skall opereras vägrar eller gör motsthnd ": " Detta larer "; sa,ger motiveringen uttryckligen " in- nebära, a t t s t e r i l i s e r i n g e n ic.k.e k o m m e r, a t t.
v e r k s t a l, ' '.
.
&lt; l a s % den, s o m e n s t ä n d i g t motsätter s i g ingreppet (kurs: av mig). "
, Och dar st %r man igen med.
den vägrande och kommer icke längre an 1929 års förslag med-, gav.
Men lagförslagets författare vet r %d.
Man skall.
sterilisera vederbö- rande utan att underrätta honom om vad s ' om sker.
Detta kan man göra ', ' i många.
fall ' ", " aven dar vederbö- rande har förmåga a t t inse åtgar- dens innebörd ".,.
.
Mot e t t iådant förfiiringssätt har Svenska psykiat.riska föreningen ned- lagt sin allvarliga gensaga.
N å g o n uppgift om vad som sker måste givet- vis lamnas den sjuke: (aven om han a r sinnesslö);, den riktiga bör man e j ge honom, sål ' ed ' es skall.
man ge ho- nom en oriktig, eller ' för att tala rent ut, lögnakti ' g ..
Detta står.
i absolut strid mot .den anda av sanning och uppriktighet, i vilken all god vård av psykiskt sjuka m å s t e.
- bedrivas.
Denna anda har så stort kollektivt varde för den psykiatriska sjukvår- den, .att den e j får.
brytas av oppor- tunistiska hansyn till enskilda fall.
Det nya lagförslagets vasenbligas- te förtjänst gr; a t t det .skapar klar- het om läkarens befagenhet a t t verk- ställa st&amp;iliseririgsingrepp, aven d % medicinsk hdikation ej föreligger.
Denna befogenhet h a r hittills varit mycket ..
.; dunkel,.
och det.
vore därför a t t halsa.
med tillfreds stall el se^ om förslaget.
bleve i princip antaget.
Till slut må anföras, a t t det under den fortsatta vetenskapliga dlskus- sionen om steriliseringen blivit allt- mera klart, a t t den har ett mycket begriinsat varde som förebyggande medel mot uppkomsten av ärftliga psykiska sjukdomar.
Den kände danske läkaren professor Wiggo Cbristiansen sade.
en.
g %ng:en smula ' ' P O R L A BORDSVATTEN.
.
drickes numera av alla fisrnaka,re i.
: ' .H.
M.
Konungens Hovleverantör. '
PORLA BRUNNS AlfTZEBOLA.G,.
PORLA.
.
.
.
.
.
.
,, $; f&amp;=::$:,.
.
.
e
Det planerade samarbetet mellan 10 c. w. och All ' ansen Dr Ingegerd Palme.
ATT DET RöR SIG inom de stora internationella kvinnoorganisationer- na, det ha vi litet var haft tillfälle med glädje konstatera, och det vill synas, som om den nya tiden med dess - komplicerade f örhiillanden eller kanske rättare, sagt missförhA1- landen skulle väckt till liv nya kraf- ter och strävanden bland kvinnorna i världen.
Det kan vara b %de nyt- tigt och nöjsamt a t t h %lla sig h jour med vad som händer och sker i de internationella kretsarna, och därf ör ha vi vant oss till en av v. ordföran- paradoxalt, att det icke så mycket a r de sjuka, som skola steriliseras, utan det a r deras (till synes friska) för- äldrar, som h a d e b o ' r t sterilise- ras. '
Men vi kunna oftast icke kanna igen dessa föräldrar sAsom barar,e av sjukdomsanlagen förr an de f %tt barn, som äro sjuka.
V. WIGERT.
HYDROX I i s.
dena i det Internationella Kvinnoför- bundet, dr I n g e g e r d P a l m e, som för någon tid sedan kom åter fr %n %tta dagars koncentrerat inter- nationellt samarbete i Geniive.
Sam- arbetet gällde vad som f. ' n.
star pa dagordningen mellan de tv &amp; stora or- ganisationerna Internationella Kvin- noförbundet (I.
C. W.) och - Interna- tionella Röstrattsalliansen.
Fr. Palme ger oss först en liten orientering i dessa omfattande an- gelägenheter s % sägande: - Alltsedan Internationella Röst- rattsalliansen utvidgat.
sitt verksam- hetsfält så a t t den vid sidan av det direkta röstrattsarbetet också agnar sig %t en del andra kvinnofrhgor, har dess arbete i viss mån sammanfallit med det som utföres av I.
C. W. Det händer sAlunda, a t t motsvarande kommit ' téer inom de två stora orga- nisationerna behandla ungefär sam- ma fragor och a t t utredningar av lik- artat slag bedrivas på s % att saga tv8 parallella linjer.
Detta dubbelarbete har - inte minst för de sm % natio- nernas vidkommande - visat sig mycket betungande.
Det kan vara svårt a t t finna experter och repre-.
sentanter till de bada sammanslut- ningarnas konferenser, som kanske hållas under samma å r fastan pä skilda tider och platser.
Dr Palme ger belysande exempel harp % och fortsätter: - Man h a r på flera håll reagerat mot detta slöseri med arbetskraft och pengar, och försök gjordes redan 1914 - för a t t sedan upprepas - a t t .få till s t h d ett närmande mellan Al- a r det ~6th f6r behandling a v golv och ~inoleummat~or.
Begar pros A,-B, A U f f m ~ &amp; C r o n T O C K 0 L M 3
21 ' 7 HERTHA liansen och I..
C. W., försök, som energiskt, stötts av de fyra nordiska länderna.
Man har nu kommit s &amp; långt, a t t det ena förbundet har rätt a t t skicka 3 röstberättigade medlem- mar till det andras möten.
Men till .n %got intimare samarbete har det ej lett.
' Vid Alliansens stora möte i Marseilles i våras insåg man emeller- tid nödvändigheten av a t t något mat-!
te göras, om man ville söka effektivt motarbeta reaktionen mot kvinnosa- ken.
Man beslöt inbjuda främst I.
C. W. att med en för ändamålet tillsatt kommitté besthende av 7 medlemmar, ur Alliansens styrelse diskutera möjligheten av a t t söka f å till stånd en gemensam tidning, gemensamma fr %gef ormular och konferenser.
Vid exekutivmötet i somras i Stockholm utsAg I.
C. W. en motsvarande kom- mitté, som kom att bestå av 1Vlme Avril de Sainte Croix, Mrs Ogilvie Gordon, Mlle van Eeghen, dr Girod samt fröknarna Hesselgren och Pal- me.
Kommittén fick i uppdrag att tillsammans med Allianskommittén undersöka de framkomna f örslagen och sedan framlägga resultatet av underhandlingarna.
De.
båda kommittéerna samman- trädde för övrigt den 27 och 28 sep- tember i Geneve, och det ä r just frAn detta arbete, som dr Palme har ät- skilligt av intresse a t t berätta.
Man dryftade.
de ev. möjligheterna för startande av en gemensam interna- tionell kvinnotidning f ör alla stora internationella kvinnoorganisationer.
- Vad arbetet i själva kommitté- erna beträffar,, fortsätter dr Palme, påpekades det från I.
C. W.-h %ll, a t t arbetet i åtminstone ' fyra av dessa, nämligen lag-, rösträtts-, yrkes- och f redskommittéerna sammanfaller med arbetet inom motsvarande Alli- anskommittéer. '
Vidare tänlite ma.n sig, a t t gemensamma fr %gef ormulär skulle kunna utskickas, varigenom kostnaderna föredessa l i k s h.
fGr ' .pä-.
tänkta gemensamma kommittésam- manträden skulle delas lika mellan de bada organisationerna.
Naturligt- vis betonades .. ocksa nödvändigheten av a t t dessas speciella karaktär dock ej äventyras.
Vi svenska ieda-möter framhöll0 energiskt samf örsthndets och samarbetets.
stora betydelse.
.
Fröken Palme nämner vidare, a t t resultatet av dessa Geneveförhand- lingar nu komma a t t föreläggas xes- pektive organisationer.
och uttrycker samtidigt en förhoppning, a t t dessa snarast måtte taga upp friigan till vi- dare behandling ' och a t t det av de nordiska ländernas kvinnor s % livligt &amp; tr %dda samarbetet verkligen m8tte kunna etableras inom en ej allför av- lägsen framtid. '
Ii ' .-B.-F:s kommitté för social upp- lysningsverksamhet meddelar att av de medel, som överlämnades av Sven- ska kommittén f ör internationellt rösträttsarbete vid dess upplösning, nu aterstå omkring 1,000 kr.
Dethl belopp har kommittén för upplys- ningsverksamheten beslutat använda .att p % olika platser i landet under- stödja föredralg rörande det nutida kvinnoarbetet.
Bidraget utg %r med 30 kr.
pr ort un- der vilkor a t t ett flertal kvinnoföre- ningar gemensamt anordna f öred~a,- get och a t t valet av föredragshållare.
godkänts av kommittén.
Bidrag till - anordnande av sam- hällskurser komma icke vidare att utg %.
välsorterat lager av alla slags.
snörmakerier och band .för möbler, gardiner, belysningsarmatur m. m..
Beställningar efter prov utföres snabbt och omsorgsfullt. '
Ernst Mattssons Snörmakeri á5 Bandfabriks Aktiebolag Affären grundad Ar 1833.
Medlem av Fredrika-Bremer-Förbundet.
Kontor och Fabrik: Arbetareg.
33 A. Tel. 508189, 532096.
Affär: Klarabergsg.
52.
Tel. 2 1 96 96, 113796.
En framstallain g till land svenska kvinnor har Hilma B Borelius genom sin nobla, karak- F.-B.-F. har tillsammans med någ- r a övriga, nedan nämnda.
f öreningar överlämnat f öl j ande skrivelse till che- f en f ör ecklesiastikdepartementet:.
Till, EONUNGEN.
Alltsedan tillkomsten av biografcensuren har inom denna funnits en kvinna, lektor Marie-Louise Gagner, som först tjanstgjor- de såsom ordinarie granskningsman av bio- graf bilder, na.mligen under åren 1911- 1912, och senare - då hon icke kunde för- ena denna befattning med sin ordinarie liirartjanst - såsom suppleant för ordi- narie granskningsman.
Det kvinnliga inslaget * ar shlunda aldrig saknats inom biografcensuren, och då ny granskningsman nu skall tillsättas efter lektor Gagner, som i juni avled, vore det därf ör synnerligen önskvart, om valet f ölle på en kvinna, helst en pedagog.
Det film- mgterial, som nämnda censur har a t t syssla med, berör nämligen s % mhnga av livets sidor och till censurens arbete hör i stor utsträckning bedömandet av filmers Iamp- lighet för barn och ungdom, varför det måste anses som en styrka, om censurens sammansättning - ä r så mangsidig som möjligt.
Denna vår framställning galler alltså den nu ledigblivna suppleantplatsen .inom biografcensuren, men givetvis skulle vi finna mest önskvart,- om framdeles vid in- träffande ledighet en kvinna erhöIIe befatt- ning som ordinarie granskningsman.
Under Aberopande av.
vad som ovan an- förts tillåta sig undertecknade föreningar i underdånighet hemställa a t t Eders Kungl.
Maj:t måtte till den ledigblivna - plats &amp; inom bio- grafcensuren utse en kvinna.
g stock ho lm den 23 okt.
1933.
Underdånigst Fredrika-Brerne.r~Förbundet: Lixinka Dyrs- sen, ordf.; Svenska Kvinnolrs tlkfedborgar- förbund: Ingeborg Wcdin; Svenska K v h nornas Nationalförbund:.
Ingegerd Palme, v,ordf.
; Sveriges Folks7collararinneförbund: FrZda Härner, ordf Centralstwelsen för Flick- och ~aanskole&amp;enin~en.-.
Josef Lun- den, ordf.. '
tärsfasta sin vackra in- sats i kvinnorörelsen och sin fram- gangsrika vetenskapliga gärning in- tagit en framstående plats.
Vänner till henna ha tänkt hedra hennes mirme genom a t t resa en en- kel vård p % hennes grav.
De, som önska lämna bidrag härtill, bed j as insända detta till Elisabeth Nilsson, e. o. hovrättsnotarie, Söde.rgatan 32.
Malmö.
Signe Bergman Selma Colliander Fröken Fil.
doktor Cavoila Eklundh Emilia Fogelklou- Norlind Fru Ted.
lic. Axel Herrlin Ann Murgr.
Holmgren Professor Fru Klara Joltansson Ellefl Kleman Författarinna F.
d.
redaktör Ernst Kock Siri Lundquist-Lamson Prof essor Fil.
kand. Hilda Lysander Albert Nilsson Gymnastikdirektör Professor Elisabeth Nilsson Gulli Petrini E.
o. hovrättsnotarie Fil.
doktor A xianne Thorstenson Naemi Udden- Fil.
kand. berg 3 1: y- 7 F. d. lärarinna Lgdia Wahlström Karolina Wider- Fil.
doktor ström Med.
doktor ~ w e r Wrafigel t Professor Till lektor Marie Louise Gagners efterträdare h a r sedermera utsetts fru Birgit Nedström, född Nijsson, redaktör för " Arbetets kvinnor ".
i eiliskirning, sömnad och provning av dam- och barnklader.
Se närmare i begärt pros- pekt som sändes franko.
.
.
.
i, m &amp; l ~ &amp; l v e t e kamp n ...
.
.
r.
+ för.
.
S ', ' ' Stiftelsen Al ' ma Detihoy ' s ViloheG p '; ~ i d i n ~ 6 för n bildade ' kvinnoi i behoir av ' vila.
" och .rekreation.
12 vackra, Ijiisa * sovrum, flera nied balkong .. På gtund av donation lämnas helinack.
pei.
' da.$,för 3 - kr.
ensamt ooli 2: - delat rum.
~ n a e r tideii I ?o~~s /, ' sa ' nit " ul- och påsktider, ar priset höjt med 50,öre.
per: dag.
,, Lidare .upplysn .. tel. LidingB 93, bonadr.
Likiing6 fi I möte och en '.
t e ~ den a oro för hemmets up&amp;ösning, som .framkdlats av senare tiders bol- s j evikiska uppfostringsmetoder, och a t t de tyska kvinnorna h ä r vilja slå vakt kring omistliga andliga värden måste vi hålla dem rakning för ..
Men vi kunna å andra sidan ej utan oro se, .hur den ty, &amp; staten går att un- dertrycka sina kvinnor under sken av a t t återföra dem till deras ratta om- råde.
-.
.. .Nästa talare, ' godsägare Elimbeth T&amp;riz, betygade sin tro på en med- borgarrättens tid; även om ratten an- nu ej .hunnit a t t förverkligas i egent- lig mening, kvinnornas uppgift ä r a t t skapa ' en medbor,garanda, som a r maktig a t t åstadkomma värdig sam- hällsanda.
~ o n s u l e n t e n i Skolöverstyrelsen h g e borg Walin, som därefter besteg talarst.olen, uppehöll sig vid det mot-., st %nd, som överallt gör sig gällande mot den gifta kvinnans förvarvsar- bete och påpekade de konsekvenser, som detta kan leda till: undergravan- .de av äktenskapet, försämrad yrkes-, utbildning, arbetslöshet inom.
nya grupper, individuell otillf redsstallel- s e hos ' de kvinnor,.
som gått in för förvarvsa * ete.
Gentemot den kvinn- liga ungdomen ha vi ansvaret a t t var- na de rättigheter, de i ungdomligt oförståiid tr,o vara solklara.
.
Fru Signe Wessmun gav .darpå en översikt över kvinnornas särställning.
Förbud mot kvxnnligt arbete har, dar det tillämpats, förvärmt nödtillstan- det.
.Är.
det kanske.
ej- den, hårda nöd- vandigheten, som mer och mer fört kvinnorna .ut i. arbetet?
Och skola &lt; Konserthusets stora sal var fylld från golv till tak vid ' det stora opi- nionsmötet " Kvinnorna inför var1.d~- krisen " den 26 .oktober.
Inbjudare till mötet vor0 föl jande föreningar: Akademiskt bildade kvinriors fore- ning, Frisinnade f alkpartiets .kvinno- grupp; F.öreningen kvinnors i - statens tjänst, Kviniiliga telefontjanste- mannaföreningarnas centr.alförening, Stockholms fackliga centralorganisa- tions kvinnosektion, Svenska kvin- nornas nationalforbund, Svenska Open Door-griippen, Svenska.
.
skol- kökslararinnornas f örening, Sveriges folkskollararinneförbund, Fredrika- Bremer-Förbundet, Föreningen, eko- nomiförestånda.innor vid större an- stalter, Kvinnliga.
kontoristförening: en i Stockholm, Kvinnliga: telegraf- personalens förening, Svenska: kvin- nors.
m ' edborgareförbund,.
Svenska kvinnors vansterf örbund, Svenska sektionei~ av Internationella kvinno- .förbundet för fred och frih.et, Sveri- ges socialdemokratiska kvinnoför- bund, Vita.
Bandet, Telegrafverkets kvinnliga kontorspersonals.
f örening.
.
Mötet leddes av yrkesinspektrisen K.t.il2 Hesselgren, som bl.
at.
fram- höll, a t t det först och främst a r kvin- riorna, som bli offer för missf örhål- landen, skapade av ' diktatur och ar- betslöshet.
Det, galler f öl jaktligen för kvinnorna att.
enigt.
sluta upp kring håi-t tillkämpade rättigheter.
Den första av kvällens fem talarin- nor .var doktor Lpdia.
Wuhlstri %n, som efter en historisk.
överblick, dröj- de vid de tyska kvinnornag stallning.
Även.
&amp; n oliktänkande m %s ' te.
respek-.
.
, S Ett opinions-:.
, ' ' a ' U Sloc hkolms Fy sihalisha Kur anstoll H u m l e g å ~ d s g.
18, 1 ty.
SKODSBORGSME- TOD.
~ f f e k t i v k&amp;behandling av ' gikt och ~eu.m ' ati ' sin, nervsvaghet, ämnesomsättnings; ...
.
sjukdomar .. Herr- och damavdelning.
eeg &amp;.
pr&amp;lista.
el.
67 54 ' 44, ' 61 06 78: '
kvinnorna aldrig lära sig, att ' de be- höva ryggrad för att kämpa för idé- er?
.
Tanken .om de enskilda människor- nas avgörande betydelse utvecklades av .den sista tal., doktor Amdrea An: drem-Svedberg, som ställde ' upp in- dividen mot massan och konstatera- de, att masstillvaron, den ledda och befallda massans liv, måste bli ett li- dande i samma m %n som en levande varelse, människan, n %tt fram till för- måga av själv~tan~digt tänkande och förm %ga att handla på eget ansvar.
Vi måste i ord och handling bekänna vår tro på mänskligheten.
Stormande applader belönade tala- rinnorna, och mötet antog enhälligt f öljande resolution: Kvinnor, samlade till mote i Stock- holm den 26 oktobm, ha enhälligt be- slutat göra följande uttalande.
Insikten om den enskilda .nUanni-.
skans varde, oberoende av kön, ras och klass, ar ett nu m&amp;wkligh.etens dyrbaraste kulturförvarv.
Under den kris, slom nu råder Cvarlden, ar denna insikt i fara att gå förlorad.
Därmed bli också frihet, jämlikhet och ratt- visa f örkastade som samhälleliga ideal.
Reaktionen riktar- sig i särskild grad mot kvinnorna såsom arbetare i samhället och hotar att starkt be- - gränsa deras verksamhetsområden. '
V i här f örsamlade svenska kvinnor, representerande skilda verksamhets- omr&amp;den och olika politiska dskåd- ningar, anse kvinnornas fulla med- borgarskap vara ett omistligt sam- hallsvarde och äro fast b ~ s l u t m att havda v å r r a t t till yrkesutbildning och ydkesutövning på grund av fallenhet ocfiintresse, oberoende av civilstånd, hrar blivit verklig ', DEN 18 SEPTEMBER ÖPPNA- des i Stockholm en Hemgård för ar- betslösa kvinnor.
Trots det ständiga piipekandet, a t t arbetslöshet bland kvinnor a r en myt, visade det sig vid en undersökning i Stockholm p % v %- re 1933, a t t c:a 3,000 organiserade kvinnor gingo arbetslösa (nu p % hös- ten c:a 4,000).
Lägger man därtill de oorganiserades antal, lär summan säkerligen kunna fördubblas.
HArdast känns arbetslösheten i in- dustriarbeterskornas egen krets.
Det var också.
inom Fackliga centralorga- nisationens kvinnosektion, som fr %- gan om en Hemgard först togs upp.
Deras representant, fru Anna Vis- borg, vände sig därefter till kvinnli- ga yrkesinspektionenmed begäran om hjälp a t t realisera denna plan.
Re- sultatet av detta samarbete a r den nystartade HemgArden.
Hernghrden vill gagna arbetslösa ktTinnor frhn olika arbetsområden och har ingen politisk färg.
Den vill vara en tillflyktsort för kvinnor av alla Aldrar, men, helt naturligt, kom- v å r r a t t 0 c.
h p l i k t att stalla vår erfarenhet och duglig- het i det allmiinnas tjänst.
V i vilja verka för kvinnornas hö- jande ekonomiskt och socialt och för full likstallighet mellan kvinnor och &amp; n i medb.orgerligt hameende.
V i vadjcc.
till k v i n m r i, att sluta sig samman i målmedveten kamp för ~ * m k l i g sjalvbesMamningsriitt och ratt att taga ansvar.
Fru Drottningg.
41, Drottningg.
11, Regeringsg.
11, Biblioteksg.
11, Kungsg.
57, Vasag.
3, Vasag.
8, Vasag.
25-27, Stureg.
3, Roslagsg.
3, Hallen, Ostra station, CENTRALBAN- GARDENS STORA VANTHALL, Stockholm.
Alltid förstklassig f ~ " ~ k
P - mer den liksom hittills a t t till stör- sta delen frekventeras av ungdom.
I tider av stor arbetslöshet mAste man söka rikta uppmärksamheten p % de.
yrken, där ännu arbetsmöjlighe- ter finnas.
För ungdomen gäller det därför att använda den pAtvungna ledigheten att skaffa ' sig yrkeskun- skap.
Men även för.
de äldre;.
som En b * frdn systugan.
redan äro yrkeskunniga i ett yrke, a r det nödvändigt a t t skaffa sig yrkes- tresse, dar kvinnor f r h skilda verk- kunskap i ännu ett för a t t kunna kla- samhetsomrAden arbeta för en sak, r a sig i tider som dessa.
som, om den ledes rätt, kan bliva av Det yrke, där arbetsmöjligheter stor betydelse för v %r kvinnliga ung- finnas, synes vara det husliga arbe- dom.
IDA FISCHER.
tet.
Enligt de uppgifter, som läm- nats av våra arbetsförmedlingar, fin- nas nämligen p % detta område ofta Ytter1i; gare en poliBsystertjanst kommer platser för verkligt yrkeskunniga.
a t t inrättas i Göteborg .. Beslut härom fat- På grund härav har HemgArden tades utan diskussion vid stadsfullmäktige- ighngsatt tv % yrkeskurser i husligt sammanträde den 2 nov.
arbete, omfattande matlagning, bak- Genom Fredrika Bremerförbundets för- ning, städning och allt som hör till medling kom å r 1910 den första kvinnan ett hems skötsel, sömnad, hemsjuk- p % försök i polisens, tjänst.
Detta försöks- v %rd m. m. stadium ' räckte till å r 1927, då det beslöts För dem som önska skaffa sig nä- a t t på extra stat anställa de tre polissyst- gon kunskap i sömnad eller matlag- rar, som d % vor0 i tjanst.
Den befogenhet, 1.
.
l -,.
.
/ ning, utan att detta kan betraktas - som yrkesutbildning, finnas även kortare kurser.
Alla kurser ph Hernghrden ä &amp; av- giftsfria.
HemgArdens.
ekonomi %r därför liksom alla nystartade före- tags av denna art allt annat an glan- sande.
Det a r på bidrag fr %n olika fonder och privata personer arbetet lever.
SA gott som hela inredningen har skänkts av arbeterskeorganisa- tioner och arbetsgivare och av en- skilda intresserade kvinnor.
.
Den motion om anslag frAn staden till Hemgårdens verksamhet, som in- lämnats i stadsfullmäktige av fru Anna Visborg, har underskrivi- av samtliga kvinnliga fullmäktige.
Det- t a synes borga för a t t Hernghrden redan ä r ett gemensamt kvinnoin- ' @ som tilldelats dessa polissystrar, har till- mätts synnerligen snävt, deras arbete har mest blivit vakthallning vid den kvinnliga avdelningen och awisitering av kvinnliga arrestanter.
I maj 1932 ingingo 14 av sta- dens kvinnoföreningar till polismästaren med en skrivelse, vari begärdes ökad be- fogenhet för ' stadens polissystrar, och i sept.
samma år motionerades i stadsfull- mäktige om en beredning för omorganisa- tion, av polissysterinstituti6nen.
Det ytt- rande, som med, anledning av motionen in- fordrades från poliskammaren, utmynnade i en hemställan, a t t ' ytterligare en polis- syster måtte f % anställas fr. .o.
m.
1 jan.
1934.
Den nya polissysterns arbete.
skall bli just det, som från kvinnohåll önskats,.
naml.
huvudsakligen avse kvinnor och barn, vissa sedlighetsbrott samt vissa spaningar och övervakningar.
Ej nog med a t t vi äro kända fö= a t t kunna f l y t t a Möbler, numera kunna vi aven salja sådana t y FREYS MÖBELLAGER har en ständig sortering av antikviteter, hela möblemang och kompletteringsmöbler, ljus- kronor m. m. till ytterst låga ' priser och bekväma betalningsvillkor; F r e y s ' E x p r e s s A.-B.
GREVTFEGATAN 11, S T O C K H O L M. '
Kvinnor p i skördearbete.
.
" Deras liv pendlar m ellan självsvåld och träldom. "
Av förf.
Karin Johnsson.
EN AV MINA MANLIGA araii?
dets haremskvinna en loj och likgil: ska vänner skrev en gång till mig.
: tig varelse,.
utformad av mannen; " Orsaken varför vi vilja håll vara med mannens blick på .tingen, en kvinnor beslö jade och dolda .för vari- förs0ffa.d arbetstral, utan initiativ den a r helt enkelt den, att vi vilja eller vilja och föga skickad att med skydda dem för a t t gå vilse p &amp; den egna krafter kampa sig igenom li- f arliga vägen genom livet.
Kvinnans vet.
Men haremslivet a r e n kompli- plats anse vi muhammedaner vara cerad institution, som icke genomskä- uteslutande i hemmet, och vi hoppas, das vid första ögonkastet, och ett me- a t t vi skola kunna upprätthålla de r a inghende ' studium tvang mig så gamla traditionerna Atminstone i yt- småningoni till en omvärdering av terligare 250 å r framåt.
.
. "
Orden, dess kvinnliga element.
Jag märkte, som kasta ett bjärt ljus över det mas- att denna köpta arbetstral, som så kulina österlandets uppfattning av lydigt krökte ry,ggen under vardags- kvinnokönet, voro utan tvivel dikte- mödans kors, trots allt hade sina hem- rade av en ärlig övertygelse, och jag liga tankar och känslor, som förm %d- medger villigt, att de till en början de henne att revoltera i ensamma stunder och föra en dubbelexistens vilseledde mig ..
Jag hade gastat åtskilliga orienta- bakom den akta mannens rygg.
Ingenting kan rubba orientalens liska hem både i Egypten, Syrien och Palestina - rikemanshus, borgarhem fäderneärvda tro på traditionen som .och beduintalt - och mina iakttagel- den förnuftiga världsordningen.
Men ser syntes mig ratt väl stamma över- on1 han vore mindre traditionsbun- ens med andemenin-gen i det, öppen- den och mera klarsynt, skulle han hjärtiga brevet.
J a g såg i Österlan- mhhända upptäcka, hur utvecklingen F '.
V. 0 ': s Sl6jdawdePning Sveavägen 40, Stockholm - Tel. 20 88 18.
S J U KSKöTERSKEUTRUSTNINGAR, GOSS- och BARNKLADER.
MOTTAGER BEST-LLNINGAR " Hjälp genom självhjälp. "
. '
H a n d a r b e t e t s Viininer ' Mattor.
- Möbeltyg - Gardiner - m. m. Renoveringar utföras omsorgsfullt.
Skolor för utbildande av vävlararinnor.
.
och textila konsthantverkare.
Stureplan. &amp; Sthlm .. Tel. 60 48 73, 60 48 63.
förvandlat haremslivet med sina stränga grundsatser till en ofta lust- betonad tragedi - hur hans mång- hundraåriga välvisa nit a t t genom beskuren frihet skydda ' kvinnan från faror lockat henne in just på de villo- vägar, som hon skulle bevaras ifrån.
Det låter sig knappast förnekas, a t t den orientaliska kvinnan, trots sitt visserligen solida yttre, ofta ä r fladdrande och lätt p &amp; vingen som en f järil Särskilt i Egypten gjorde jag .den nedslående erfarenheten, a t t mo- derskapet i stor utsträckning betrak- tades som en börda.
" B,arn kan vem som helst få ' ', hette det med cynisk frispråkighet.
" Varför skulle vi inte roa oss och njuta av livet, så länge det finns läkare, som vill hjälpa överhuvudtaget motses äktenskapet och dess plikter överallt med avsky av österlandets kvinnor.
Hon vet, vad det betyder.
Det betyder stekos, disk- baljor, ångande bykkittlar; amning, skurning, släp och slit från morgon till kväll, dag efter dag, utan omvjix- ling, utan återvändo.
E n hustru ä r endast en oavlönad tjänarinna och barnaföderska, och hon h a r ingen ut- sikt .att bli fri, så framt maken icke öppet förgår sig eller bryter mot den yttre anständighetens bud.
Perspek- tivet ar salunda tröstlöst nog, men hon måste ingå gifte, om hennes fa- der fordrar det Hoa säljes som ett f å r eller en kamel, båda kontrahen- terna säljas, utan a t t ha sett var- andra, men brudens stäl1nin.g ä r i det fallet en liten smula gynnsammare än bru.dgummens.
Hon har dock chan- sen a t t genom slöjan granska sin till- kommande, medan mannen aldrig f å r skada ens en skymt av sin blivande makas ansikte.
Innan den Österländska kvinnan anlägger slöjan - vilket i regel sker vid 1 3 eller 14 års Alder - f å r hon.
.
.
. "
.
Morgonbris En modem egmtiska.
leva i fullstandig frihet.
Alltför stor frihet t. o. m.
Eleverna i. de förnäm- ligare pensionerna f % huvudsakligen lära sig a t t dansa, sjunga, deklamera, spela teater, kanske också a t t tala en skaplig engelska.
Vad skola kvinnor med lärdom!
J u okunnigare, de äro, dest.&amp;bättre!
Men trots sin bristfäl- lighet, ger undevisningen dem ändå en liten inblick i det fria Västerlan- dets mysterier, deras nyfikenhet väc- kes och måhända även deras opposi- tion mot det bestående.
De teater- pjäser, som de f å spela, andas alla en ohöj d sensualism och variera ständigt samma tema - äktenskapsbrott och den otillåtna kärleken.
Naturligtvis med vederbörligt förlöjligande av den bedragne äkta mannen, medan älska- ren framställes som en hjälte och idol.
Den filmkonst; som bjudes på österlandets biografer, ä r väl icke socialdemokratiska kvinnoförbundets tid- ning.
Utkommer en gång i månaden.
Lös- nummer 25 öre.
~ r e n u m e r a t i o n s ~ r i kr.
s 3: -- för helt år.
Red.
och exn.
Västman-
'.
heller ägnad a t t höja moralen.
De västerländska filmbolagen, som kan- na orientalernas smak för starka kryddor, servera här shdana anratt- ningar, a t t en europé kan storkna.
Vidare äro .de Österländska man- nen inga goda läromästare för unga flickor.
De ha nog ' stranga krav - isynnerhet p % andra - de läsa sin Koran och försumma aldrig bönetim- marna, men de hylla icke utan skal gamle Adam som en av sina profeter.
Otaliga, g %nger har jag sett sta- bila och högt upsatta muhammedan- ska herrar, som gastat ett hem, tryc- ka husets obeslöjade .döttrar i sin famn och kyssa dem mer än farbro- derligt - s % fort föräldrarna vant ryggen till.
Så fort Osterlandets kvinna anlagt slöjan, sparras hon in i hemmets fängelse, med sitt tusenåriga tvångs- reglemente, för att vänta p % ett för- hatligt slaväktenskap med en obekant man, som hon på sin höjd kan tole- rera.
Skänker hon sedan icke man- nen någon son, m %ste hon ofta finna sig i den för6dmjukelsen, att han tar sig en ny hustru och för beständigt anvisar henne plats i köket.
Ty so- nen ä r orientalens hetaste önskan, hans framtidsdröm, hans evighets- tanke, och omsorgen om slaktens fort- bestånd skjuter alla andra hänsyn %t sidan: Sina döttrar anser han utan vhrde, om han icke aven har en man- lig bröstarvinge.
Följden har blivit den oundvikli- ga.
.
Moral kräver frihet - den fri- het, som förm %r att väcka ansvars- känsla - men den orientaliska kvin- nans ' liv pendlar mellan s jalvsv %ld och träldom.
Det skulle under sada- na förhållanden nästan varit ett un- derverk, om hon kunnat höja sig till den sedliga n i d, som a r målet för människosläktets strävan, och under- verk inträffa &amp; illan.
En Österländsk dam av god familj och gift med en högt uppsatt man sade en gång till mig: " Vi orientaliska kvinnor har ingen valfrihet, utom nar det galler att välja älskare. "
Yttrandet ä r ty- piskt.
Och fast det ingalunda var av- sett att slå an ntlgra kanslosträng- ar, kunde jag inte hjälpa, a t t det lat som en suck u r djupen.
Många av de bättre situerade fa- mil j ernas döttrar försöka emancipera sig genom a t t själv bryta sig en bana och välja ett yrke - läkare, tand- läkare eller lärarinna.
I synnerhet det sistnämnda a r populärt, t y det kräver inte särskilt stor lärdom.
Men det hindrar ej, att de fortfarande stå under sina respektive faders över- höghet, och om fadern påbjuder gif- termål, måste dottern lämna sin plats i samhället för att förena sitt öde med den man, han utsett å t henne.
öster- landets patriarkaliska lagar äro stranga och veta ej av misskund.
Endast en gång i livet kan den ori- entaliska kvinnan f % en chans, och det är, om hennes make skulle dö, innan barnen ännu fyllt 15 %r.
Då ä r det hon, som blir familjens över- huvud, och d &amp; styr hon allt och alla lika hårt, lika grymt, lika despotiskt som den äkta mannen före henne.
Då glömmer hon gärna, vad hon själv fått genomgå, harskar tyranniskt över sina söner och döttrar, bestam- mer över deras liv och gifter bort dem med eller mot deras vilja.
Ty den Österländska traditionen har trots allt en sällsam makt över sjalarna, och jag står fortfarande fast vid vad jag redan en g %ng förut framhållit som en blygsam önskan för Orienten och dess folk: en stark, men mjuk hand, som varsamt kunde bringa ordning och reda i de oresonliga för- hA1landenae KARIN JOHNSSON.
tillverkas eft.
läkarerec.
Pa lager finnes.
stor sort.
olika modeller.
.
L.
A. LINDBERGS SJUKVARDSAFF.
Norrlandsg.
11 Stockholm.
T.
21 60 69.
~ U i d l @ h k d @ 1.~arnhuisp1.4, k Stoskbiolm.
Hngem butik.
Hngaomkostn.
DETTA OR- SAKEN TILLVARA BILLIGA PRISER.
.
I
Kvinnan och punschbuteljen.
.
.. .el.ler,.
-:,.
sv.eqskan genom italienska:,: ..,: goggles.
.. # \.
.
;.
':,.
, I:.
:, t,.
a %.
,,.
, _.
.
. '
: Sigiioi, ~orenzo .. Giusso, medarbe- tare .. ipden ' största Milmotidningen Cofrierë del1.a.
': Sera, har? ' gjort '?
Stockholm, ocha val hemkommen sat- ter han ' - sig ' på sin redaktionsstol och.
* iver.en srngdeskrif t över den sven- ska: kvinnan.
Ur skamttidningssyn- punkt %r den en roande: nöjeslasning och förtjänade son1 sådan ej- a t t kom- ' Men - eftersom h e r r.
.
menteras.
.
Giusso tydligen ' menar blodigt allvar och sakeit också tagits på fullt allvat av en vidsträckt, läsekrets, som vid det.
har laget torde be .madonnan be- vara ' sig .f ör nordmaiineils kvinnors raseri, sa ' kunna vi e j låta bli ' att skumma den skandalösa artikeln; i: .- Några .brottstycken .. allts % u r den 2 % spalt lån.ga ' u$gjutelsen om " Hed- .da Gablers systrar ".
: P % konditorier- na glupa kvinnorna - brannvin och ö1 i, stora.
' kvantiteter.
- De svenska kvinnorna f örtara smörgåsbord och akvavit ooh flänga fran danstillstall- ning till Idanstillstallning förlorande sig själva i de " mysteriösa skandina- viska kärleksförbindelserna ".
- Nar en kvinna efter en säsong a r skild, beger hon sig till " sin restaurang ", dar ' hon drankerjlskan i snaps.
- I villorna vid Mälaren bo oräkneliga kvinnor, som leva i ett dvalliknande tillstånd, ensamma med hundens och radions ' vrål.
- E n annan kategori;.
ja, tusenden, bo i Stockholm i tomma våningar - dessa kvinnor ha sett friheten hägra genom whiskyångor- na och bo som i en.
kallare (spelonca) ensamma: med en koffert, ett foto- grafi och -; den oskiljaktiga punsch- ' ljutelj-en.
- P å 80-talet drogo horder av feminister, ngabonder, profetis- +or-och målarinnor omkring på ocean- Angare mellan .-Indien och Amerika, rökande och skrikande med galla rös-.
ter.-, .. Nu ' .kasta, de sig från dansterrass till dansterrass, medan de i punschen ell.er.arbetet söka tröst för det miss: lyckade .aktenskapet.
.
.
.
Detta f å r .vara nog med axplock: ning.
J a gådana te vi oss alltså ge- nom kritiske signor Giussos horn- bågade, Det mest betänkliga a r dock inte hans svartmålning i och för sig, i vilken han e j drar sig för a t t placera det svenska kvinnokönet på de f y r a hörnstenarna öl, akvavit, punsch och whisky, utan i stallet det beklagliga förhållandet,.
a t t den ' stora Milano * tidningens redaktion vägrat a t t taga in ett sansat och sakligt genmäle från en i Milano.
bosatt svensk dam, som .l,åtit oss " ' taga del .siival.
av - sin protest som av artikelförfattarens skqndalskriveri.
E n slidan vägran har.
intet gemensamt med internatio: nell journalistisk takt ' och kutym och ger oss tillsammans med signor Gius- sos utsökta alskvärldheter mot det land;, vars gästfrihet han njutit, en allt ' annat an sympatisk bild av itali-.
ensk.
metalitet.
Det a r fullkomligt uteslutet!
a t t något liknande skulle kunnat passera i Sverige.
Trots a t t nationen i fråga val vid det har laget tack vare sina kvinnors oerhörda al- k.oholmissbruk - för a t t åberopa signor Giusso - borde vara ganska illa däran.
Nej, större internationell takt och förståelse hade vi verkligen väntat oss av publiciteten i det under- bara landet Italien, som vi svenskar - och svenskor.!
- lart oss beundra för dess skönhet och behag.
- w..
Sörmans Thi ul.ips+attis.av.ailzi.
smaliare.
fin- Endast e n kvalité.
Den - hästa, /, kg.
blyförp.acknin,pai.
K$.
k.-, ÖR.MANS; REGERINGS ' GATAN.
.
4.
., STOCKHOLM. '
-;.
endast det§ bar DA MEDICINALSTYRELSEN AR 1918 inkom till Kungl.
Maj: t med f örslag till reform av barnmoiskevä- sendet, ingick häri föl jande: " Med hänsyn till barnmorskornas osäkra ställning och det maktmiss- bruk frAn kommunernas sida, som emellanat f örekommit, anser Medi- cinalstyrelsen det lämpligt att en för- ändring för barnmorskornas tillsatt- ning bör äga rum och föreslar, att de utses av länets barnmorskestyrel- se, sedan vederbörande tjänstläkare blivit- hörd och den eller de kommu- ner, som tillhöra distriktet, avgivit sitt förord. "
.
Den 1.2 mars 1919 antog riksdagen med vissa ändringar Kungl.
Maj: ts förslag till lag angående anställande av distriktsbarnmorskor m. m. Be- träf f ande barnmorskestyrelsernas sammansättning följdes Medicinal- styrelsens förslag med den skillna- Ny F.-B.-F.-krets bildad.
Vi ha en mycket glädjande nyhet a t t förmala: en ny förbundskrets är bildad, och aran härav tillkommer Sundsvall.
Den 23 okt.
hölls e t t .välbesökt samman- träde i Sundsvalls Församlingshus varpli man efter några hälsningsord av fru Marta Johansson skred till styrelseval, vilket ut- föll sålunda: fru Mela Strömberg, ordf., rektor Elsa Stenudd, v. ordf., fru Marta Jo- hansson, sekr .. och fröken Ingeborg Hed- ström, kassaförvaltare, med fru Margit Blom och fröken Svea Markow som supp- leanter.
.Revisorer äro fru Greta Center- wall och fröken Görel Carlberg.
Fru Mela Strömberg liimnade därefter en kort sammanfattning- av förbundets verk- Anna Baggbom, den, att den ledamot som föreslagits böra utses av konungens befallnings- havande uteslöts, s % att styrelsen kom a t t best % av tre ledamöter namligen f örste provinsialläkaren.
och tv % ut- sedda av det resp. landstinget med deras suppleanter.
Det ärägnat att väcka blide f örviining och missnöje, a t t dessa ledamöter, om man frånser ett tidigare undantag, alla äro man.
.
Man tycker eljest, a t t htminstone.
" den obligatoriska kvinnan " här i mycket hög grad borde vara p % sin plats.
Just i d e t t a sammhang tor- de man namligen med fog kunna tala om speciellt kvinnliga synpunkter.
Innan vi Aterkomma till denna brist på kvinnliga företriidare, kun- na vi konstatera, att genom de nya styrelserna en gräns dock var satt för kommunernas maktlystnad och god- tycke - ett godtycke, som stundom gränsade till det otroliga.
Professor S Himmelstrand höll.
en ' f ängslande och in- tressant föreläsning om Josef Haydn.
Ef- ter det briljant framförda föredraget.
som mottogs med stort bifall, spelade fru Mar- t a Johansson en sonat a v Haydn och fru Hilda Salén sjön ..
Recitativ och aria u r orrtoriet " Skapelsen ".
Saväl pianisten som shperskan tolkade pil e t t ypperligt sätt Haydns verk.
Efter sammanträdet följde tesupé, som intogs under angenäm stamning.
Sunds- vallsavdelningen har beslutat halla sina sammanträden .andra.
miindagen varje månad.
Den 35: te kretsen a r allts % ett full- bordat faktum.
Ännu ha vi l %ngt kvar till den 50:de.
Men förbundets jubileum rycker närmare och - 1 %- tom oss arbeta vidare och homas!
* - Yoanstvei~k restarareras förstklassigt.
l: ma ref.
In- och utländsk praktik.
Humant arvode.
PORTRATTBESTXLLNINGAR.
Konservator A. Liedbeck, Herkulesg.
30, S t o c k h o l m.
Tel. 206882.
MaImtorgsg.8 S % a c k R e U m
HERTHA.
.
.
.
.
227.
I Edv.
Alin, som med stor hangiven- het ooh ospard .möda forskat - i Riks- försakringsanstaltens omkr. ett par tusen avskrifter av kontrakt - eller vad som skulle motsvara ett sådant - och hopsamlat en del, skulle kunna.
berätta åtskilligt om barnmorskornas otillf red~stallan~de anstallningsförhål- landen.
Barnmorskeförbundets sty- relse har aven på detta område för- sökt genom skrivelse med förslag till f ormular i anstallningsf rågor eller förordnanden.
f å någon enhetlighet betraf f ande anstallningsf örh Allande- na ' bland distriktsbarnmorskorna inom landets barnmorskestyrelser, men hittills utan resultat.
I allmänhet.
ar det.
de s: k. natur&amp;- förmånerna, som våll &amp; barnmorskor- na bekymmer och rörahde vilka man livligt hoppas kunna f å förbättringar till stånd.
S &amp; t. ex. fastställer lagen, att distriktsbarnmorskan skall ha fri telefon, dar så ske kan, Detta olyck- liga " dar så ' ske kan " har alltsedan lagens tillkomst varit och a r alltjämt anledning till b %de obehag.
och kost- nader för åtskilliga distriktsbarn- morskor, och slutet blir stundom, a t t .de f å bekosta telefonen själva.
Trots att distriktets barnaföderskor ju onekligen ha den största.
fördelen.
av telefonen.
En annan dylik okgenhet inom naturaförmånernas grupp ger bosta * den anledning till.
Lagen tillerkan- ner distriktsbarnmors~orna " tjänlig bostad, bestående av in st ett rum och kök ".
Hur olagligt.
.det kan.
vara för en barnmorska att ' taga emot be- sök, göra undersökningar,, ordna plats för skjutsbonden .en kall vinter- natt, m d a n hon själv klar sig.
och gör sig i ordning f ö r {avfärden, för- star kanske bara den.
som själv ' a r barnmorska och vet vilken roll ' en otillfredsstallande bostad i en sådan situation kan spela.
En tredje.
olägenhet kan man spä-.
r a i löneförhhllandena - den s. k. grundlönen utgör f .. n.
950 kr., varav.
staten bidrar med 250, landstinget.
' .. med 250 och kommunen med minst.
.
': 450, kr.
- och i det drakoniskt efter-:,.
, .,, 1,vda " lön enligt lag ", som man ofta.
: möte?
i barnmorskestyrelsernas an-.
nonser .i tidskrif ten " Jordemodern ".
Man tycker ju eljest, a t t styrelserna borde låta sig angeläget vara, att ej s &amp; ofta som nu a r fallet utbjuda di- striktsbarnmo~skeplatser till den all-.
r a.
lägsta minimilönen, just vid den summa nedåt,.
som enligt lagens be- stammelser ej f å r ' underskridas.
Tacksamt skall.
erkännas, att barn- morskestyrelserna dock varit karen till gagn - i stort sett.
Och de skul- le bli det i ännu högre grad, om stör- re enhetlighet rådde mellan dessa styrelser i alla de resp. lanen.
Barn- morskorna äro övertygade om att ' om styrelsernas ledamöter bättre kände till detal j,er och arbetsförhållanden inom deras - barnmorskornas - ' ar- betsområde, skulle de se, bedöma och avgöra frhgorna annorlunda än som.
nu så ofta sker.
Om t. ex. en barn- morska, eller åtminstone en kvinnlig, ', ledamot, vore medlem .i banzmorske- styrelsen, så skulle hon med kvinn- lig sakkunskap och med kvinnans sinne för praktiska detaljer k u n m v a m de övriga styrelseledamöterncc t @ mycken nytta i frågor, som ju helt, och hållet röra kvinnor och en kvimlig - kår.
Fördelen av att namn- der och styrelser ej uteslutande be-.
stå av man, har man ju kunnat kon- statera på flera olika sociala omra- den.
Och det kan val ej anses obe- rättigat a t t komma med nämnda.
ön- skemhl för barnmorskestyrelsernas Svenska Fiigtigvards- och Barnavardsförbundds kuiser f6r uibildnlng av fbrest&amp;ndarlnnor fur alderdomshem, vilka pAgått sedan 25 ' %r tillbaka, .aga årligen rum under tiden januari-augusti.
Med erforderlig för- och efterpraktik beräknas utbildningen i dess helhet taga 2 % år, för savitt vederbörande e j forut arbetat inom sjukvård eller fattigvård.
över 400 förestAndarinnor h.ava under årens lopp utbildats till föres ' tåndarinnor för Al- derdomshem.
Prospekt och upplysningar angående intr iidesfordringar ërhållas genom förbundets byrå.
Regeringsgatan 54.
Tel. 11 39 19.
Stockholm. '
,
H %lsEngborg.skretse~S ut- stiillnhg av kvinnligt arbete S närt edan långt tillbaka hade styrelsen en önskan att någon gång f &amp; Kryptan med sin avdelning för kyrklig konst, en stämniuzgsfz~ll del av utställ- ningen.
vidkommande ?.
Att kvinnliga ' ledamö- ter i ba~morskestyrelserna saknas aven inom.
de landstingsomriiden, dar man har kvinnliga landstingsledamö- ter, a r ytterligare agnat att ' förvåna.
Såväl vid lokalf öreningarnas års- - möten som vid de vart tredje å r före- kommande Svenska Barnmorskef ör- förbundets allmänna möten har den- na.
fråga varit uppe.
I .april 1932 in- sände förbundsstyrelsen till Medici- nalstyrelsen en skrivelse, vari bl .. a. det nog så blygsamma önskemälet framlades,. '
a t t en av lokalförening vald barnmorska skulle som ombud för länets barnmorskef örening f narva.ra för a t t i sakfrågor lämna upplysdngar och besvara spörsmäl vid barnmorskestyrelsernas samman- träden.
På denna skrivelse har emel- lertid ännu icke inkomit något svar.
Barnmorskorna äro tåliga.
De ha lärt sig a t t vänta.
Till förbättrandet av deras betydligt undanskjutna vill- kor hör aven det nyss berörda önske- malet, som val får an ' ses utgöra ett gemensamt kvinnointresse och.
som sådant föranleda, att " också andra kvi.nnooïganisationer räcka barnmor- skekåren en hjälpande hand ...
ANNA HÄGGBOM.
Adolf Fredr.
~ ~ r k o 5-7, ~.
: IV, hörnet av sveavägen, vid buss- och sp %rv.-plats.
Tei.
11 41 97.
Ny regim.
Rek.
av läkare.
Bill .. pris.
Även quicklunch i 75 öre för icke diet.
FRU NANNA LöN-NERI tid och kraft a t t &amp; stadkomma en ut- ställning .av kvinnligt arbete för att därmed slå ett slag, dels för förbun- dets av m %nga föga kända verksam- het pA det pratiska arbetets områ- de, dels för de m&amp;nga yrkesutövarna, som val kunde behöva ett handtag.
I höst gick styrelsen till verket efter mödosamma och somrharheta sam- manträden ..
.
* ' Man måste begränsa sig till kvinn- ligt arbete inom hantverkets, konst- hantverkets, konst- och hemslöjdens och konstens områden.
' utställningen öppnades lördagen den 23 sept.
av kretsens ordf. fröken Signe Wenn- berg, som i ett anförande.
framhöll f örbundets tvenne arbetslin j er: den intellektuella och den praktiska.
Hon belyste i en kort historik förbundets tillblivelse, syften, insats genom sti- pendief onderj .donationsfonder, sko- jor och upplysande verksahet.
" Att utbilda; a t t hjälpa, a t t bana väg för kvinnors arbete blev den ena linjen.
Den andra blev a t t bevaka kvinnans rättigheter i lagstiftning, a t t skyd- .da och att höja. "
utställningen- hade en mycket vac- ker och förnämlig ram, då den In- rymts i det nyligen restaurerade Ja- kob Hansens hus, stadens äldsta och största 1600-tals köpmanshus.
Om- .givningen gav därför en viss hem- .pragel å t det kvinnliga arbetet.
MAnga olika yrkesgrenar av kvinn- ligt arbete voro representerade. '
* * ' VA d a r av olika stenmaterial
229 HERTHA ' Vackra prov på hem- och konstslöjd gavos i vävnader av olika slag, mat- tor och tyger, stickade dräkter och jumpers, virkade och knypplade spet- sar.
I hemslö j dsavdelningen fanns en vacker kollektion skhnska spetsar och s. k. Gustaf Adolfsspetsar.
Hantverk och konsthantverk repre- senterades av bokbinderi, porslins- mhlning, glasetsning, smidesarbete i guld,.
silver,.
koppar, konstnärligt ar- betat tenn, arbeten i laderplastik, ke- ramik, pergament m. m.
Med intres- se och, beundran beskådade man des- sa alster av konstförfarna händer.
Flera: yrkesskolor hade ordnat ut- ställningar, däribland de vanföras yrkesskola, vars prov på elevernas yrkesskicklighet särskilt intressera- de allmänheten.
- En hel del kvinn- liga konstnärer deltogo i utställnin- gen med o1 j emålningar, akvareller; miniatyrmhlningar, etsningar, skulp- tur.
En särskilt stämningsfull och vac- ker del av utställningen utgjorde av- delningen för kyrklig konst, som var inrymd i kryptan.
Med kärlek och pietet hade här ordnats tvenne alta- ren med vackra altartavlor samt med gamla vackra dukar, bl.
a. en altar- duk från Brunnby kyrka och ante- pendium från Degeberga kyrka, mass-skrudar från stadens Maria- kyrka, skulpturer med religiös beto- ning.
När.
de.
stora kandelabrarna spredo sitt gula sken över denna sällsynt fullödiga konstsamling, fin- go besökarna en stark känsla av kyr- ka och frid.
Ännu en ganska egenartad.
utstall- ning, som samlade stort intresse, var utställningen av ghngna tiders handarbeten.
Har hade vanliga aga- re utlånat och ordnat något i sitt slag enastående.
Det äldsta, som vi- sades, var en spets från 1500-talet, ett par broderade lakan f r å n 1600.
Vidare dukar från 1600, damast frän 1700, 1800, brudtäcken med härliga klara färger från 1750, 1820, 1840 -.
Intresset för denna utställning var - så stor, a t t det a r möjligt, a t t styrel- ' sen tar.
upp.
idén ph nytt och ger den en vidare ram ...
I en lång, ljus korridor voro väg- garna kladda med bilder och tabeller frhn- förbundets skolor och stipendie- verksamhet, vilka tilldrog0 sig stort intresse och skola bidraga till a t t sprida kunskap om f örbundet.
Tyger och klänningar från Apelryd f unnos även där a t t beskåda.
Och i en fön- sternisch stod Anna Hierta-Retzius ' Fredrika Bremer-byst, som för en del hr .sedan skänktes kretsen.
till.
minne av: Kristina Borg.
En egen- domlig och vacker syntes av kvinno- verk och kvinnokärlek ...
' Många trevliga inslag gjorde ut- a ställningen levande.
Så vor0 tvenne vävstolar i arbete nästan hela dagar- na, en rar gammal spinnerska satt vid sin spinnrock och spann, lin, knypplerskan fran Höganas knyppla- de med ett otal knyppelpinnar, rya- mattor knötos, jumprar stickades oeh man fick även lära sig a t t sy och laga på maskin.
Såsom attraktion vid kaffeserve-.
ringen i den gamla vackra Gillestu- gan visades varje kval1 " Den moder- na kvinnan ".
Det var en draktupp- visning av lika ovanligt som roande slag och .som val passade in i utställ- ningens anda.
- Under fem dagar hölls utställningen öppen och besök- tes av flera tusen människor.
Jag vill avsluta denna redogörelse med några ' radcr ur ' froken Wenn~.
- b E n klok husmoder använder metallputsmedlet N I C KB L.
vilket icke innehaller frätande ämnen men ändock gör allting blixt blankt.
.
.
m '.
omtyckta .berömda KAXA0 CEVLOMVEEW av fin-fin kvalitet i vackra halv-kg-burkxr e1.i paket om, i.OOgr.
P r i s 4i50 g r kg.
.
.av utsökta bästa kvaliteter pab.
om %O, 50.1010.5 gr Pris 128-,14:- p r kg.
T parti o c h minut från Engros: H E R M A N N DERLIEN A.-B.
.
Kungsgatan ' 3 STOC ' KHOLM: ' ~ r i &amp; m i n ~ s ~ r r n 6 n Handelsdepartement s Ostermalmsgatan 71.
Stockholm.
Tel. 6763 23 (växel)
230 HERTHA bergs öppningstal: " Det har synts oss som ett led i v %ra mhgskiftande strävanden a t t en g %ng söka samla resultat av kvinnligt arbete till en utställning.
Det praktiska arbetet ger ofta mer synbara resultat an det andliga, men vi äro lyckliga a t t kun- na saga a t t har gå det praktiska och det intellektuella hand i hand.
- - Till sist uttalar jag en varm förhopp- ning a t t denna utställning m % i sin ringa mån bli ett medel a t t tjäna v %rt gemensamma mål: kvinnans val - samhällets val. "
,. ' '
.
bok om Strindberg, E t t geni, som varit gift tre gånger och själv ej behandlat sina närmaste med n %gon överdriven litterar diskre- tion, fhr finna sig i a t t bli omskriven av sina frhnskilda hustrur.
Mär det- t a sker åtskilliga %r efter hans död, känner sig läsaren ej driven av n %- gon förkastlig sensationslystnad utan snarare av en vällovlig litterar nyfikenhet, dA han eller hon med in- tresse tar del av skildringarna.
Och nar dessa äro g j o ~ d a med så mycken varsamhet och finkänslighet som b %- de Harriet Bosse och nu senast Fri- ..... da Uh1 presterat, kan August Strind- Fredrika-Bremerskolan bergs minne ej heller uppresa sig i de höstterminen med en föredragsafton den f örebrhelser.
14 sept: Fröken Elsa Busck höll ett med Frida Uhl, den aristokratiska skioptikonbilder beledsagat f öredrag om wienskan,.
Strindbergs andra hust- " Kvinnomoder och kvinnoseder under 1800- ru, låter oss se en uppriven, olycklig, talet ".
Därefter utförde fröken Dagmar baktalad Strindberg, som lever i Kristensson några sånger med ackompanje- landsflykt i Berlin.
Där möter han mang av fru ' ~ u s i e Fjällback.
p % en mottagning hos konst- och kul- turkritikern Julius Elias av en han- delse unga fröken Uhl, nyvordet pennskaft.
" Som en skrovlig grä klippa står han där.
Stengrå a r kap- En enquete har nyligen ägt rum i Eng- pan, stengrått a r h %ret, som en grii land.
Man h,ar frågat framstaende politi- ker, vilken roll deras hustrur spelat i deras sten a r det mäktiga huvudet. ' '
Hon liv och framghg.
Mac Donald förklarade kallar honom f ör " holländaren ", hon därvid, a t t hans hustru, som dog för Atskil- a r magnetiserad från första ögon- ligzi å r sedan, b e t ~ t t allt för honom under blicket, och Strindberg ser ocksä hans första svara Ar.
Hade hon e j funnits, hade han säkerligen den dag som idag ar .ödets finger i deras möte.
levat i undangömd stillhet i sin lilla.
Fängslande och fascinerande föl- skotska by.
Snowden framhöll, a t t han i ja bilderna.
F ' rida Uh1 kan berätta, sin hustru hade sin basta arbetskamrat, och Lloyd George bekände, a t t han som men det a r ofta den sextiohriga Fri- ung advokat gift sig med dottern till en da Uhl, som lagt orden i tjugo %rin- arrendator och till en början levat i s % gens mun.
Det blir givetvis ingen brydsamma ekonomiska förhållanden, a t t lugn karleksidyll, som utspelas, nej, han e j kunde skaffa pengar ens till den dräkt och peruk, som a r obligatorisk för engelska jurister.
Hans hustru hade tro- fast delat ljuvt och lett med honom.
IEin k rida ' Strindberg: Strindberg och hans andra hustru.
Alb.
Bonniers förlag.
idealkorsett - Ideal T w i l f i t erbjuder en m y c k e t v a l s korsett för låg midja, idealisk för varje figur, av vacker rosa brokad i kons silke tiil så l &amp; g t p r i s som kron
23 1 HERTHA \ kurvan är nyckfull och markerad av brev och telegrambud, av stormiga scener och ljuv försoning.
Man får se Strindberg från rikt facettera- de sidor, får inblick i 90-talets Ber- lin, från den högre borgerliga socie- teten till bohemelivet på Zum schwarzen Ferkel, Strindbergs stam- lokus.
; Memoarerna sluta med vig- seln på Helgoland.
Och nu vänta vi på nästa del.
ö s terlings senaste, Anders Österling har i sin seriiaste diktsamling slagit an många fullto- niga ' ackord och på nytt dokumen- terat sig som en formens mästare och en flärdfri tolkare av den livsbe- jakande idyllen.
Inspirationen har han som så många gånger förr häm- tat ' från östersjons brus och stran- dens gröna högar, från gamla pil- alléer och slättens mustiga mylla.
" Tonen från havet " doftar av tång och timjan, och man lyss i tankarna till vipornas klagande läten och blas- tens kvidan i senhöstkvällar.
Där Öresund sin barndomsvisa.
gnolar för hylleträd och pilar vid mitt hem, ' där finner sig den österlingska mu- san mest hemmastadd, men hon har ocksh hämtat väll judande strof er från avlägsna färdvägar och viskat i hans öra.
Hennes blonda durackord kan ibland f å en dov klang som i dikten " Den arbetslöse: Augustisol på ändlös makadam; En arbetslös marscherar, vägen fram.
Anders Osterling: - Tonen fran havet.
Alb.
Boniers förlag.
.
Rationell Syster Elisabete.
F0 t v h d Fotvårdsa k 1 i n i k v / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / / I / / / / / / / / / / / / / / / / /. / / I, K.ungsgatan 50, III, hiss.
Stockholm F. d.
Specialist .hos Scholl i flera ar.
.
.., .. Tid pr Tel .. 20 37 90 kl. 10-5 e., m.
- .. .... - .-.
.
.. - .. _ ............. - ...
- P - - - för a t t å andra sidan mynna ut i en strof av fragil skönhet som denna: Livets drömlika skönhet här i sensommarglöden blommar, vackert bevingad vid sin evighets rand. '
Anders ö s t i r h g har många strän- gar på sin lyra, ' och en rad pärlor rymmas i hans senaste diktsamling.
Nästan alla av dem äro äkta.
I En lovande debut.
Man förstår, att Lalli Lövlands de- butbok väckt stor uppmärksamhet.
Den- unga p r s k a förf attarinnan har verkligen något a t t säga, och hon sä- ger det med en.
öppen oräddhet, som både griper och imponerar.
Det är samhällets och individernas inställ- ning till de sinnesslöa barnen, som hon närmare utvecklar och låter bo- kens huvudpersoner avhandla.
Sam: tidigt framstå emellertid de ageran- de som levande, kännande och hand- lande människor, vilket inte alltid brukar vara fallet i tendens- och pro- blemromaner.
Vid sidan om det tendensiösa un- derlaget eller rättare sagt med detta som ' bärande grund skänker hon oss en med skarp och vaken blick ned- ' skriven skildring av en norsk sm %- stad med dess instängdhet och trån- ga horisont.
Boken präglas av en för- tätad stämning av beklämning; och den hör till dem som man ej tanklöst sätter undan p5 sin bokhylla.
Lalli Lövland har givit goda löften för framtiden.
Lally Lövland: Och så fortsätter livet.
Hugo Gebers förlag.
Lyateljé rnottaper.l~estiill~inpar av aII slags sömnad.
Aven Ineningar.
Oster- rnalmsg.
33. n. b.
Tel 11 61 93.
Oppet var- dagar 9-6, Idrdagar 8-2.
ST D ~ V A KVIN ' NOR.
OBS.!
Reducerade priser ..
Välgjort arbete.
OER A R B E T E '.
232 HEBTHA Med penna och p e n d.
Elisabeth Bergstrand-Poulsen har en förunderlig makt över sinnena, antingen hon berättar eller målar.
De kraf tiga penseldragen och den gyl- lenvarma färgtonen går igen aven i hennes prosa.
Den rymmer inom sig något av kärnvirket.
i djupa smh- landska skogar.
Det gör också hjäl- tar och h j altinnor i hennes senaste = bok, en samling av ' vardagens och helgdagens h j altar, vilkas levnads- väv dock sällan saknar festens pur- purranning.
Det a r överlägsna teck- ningar av människor och deras skif- tande öden, präglade av det manskli-.
ga hjältemodets insignier i en ond och snöd varld.
IEn my roman .ov Hans Botwid.
" Nedtystat " ä r en typisk exponent för Botwids författarskap, vars mest utmärkande kännetecken torde vara hans fullkomliga brist p &amp; later.
Han säger strängt taget inte mer än han menar, och det uttrycker han utan anhopning av ord och utan att laga tankar, som kanske redan tänkts av andra.
Förf.
rör sig h &amp; i ungefär samma samhallsmiljö som i " Varna ", och det roar honom a t t syssla med det un- dermedvetna hos människor, något som ofta kan föra med sig intres- santa s j alsliga f örvecklingar och kon- flikter.
Det ar i allmänhet intet ly- sande glatt galleri av människor, han uppehhller sig vid, utan istället ratt grå och alldagliga typer, och det kan ibland kännas bra trångt i deras snä- va och instängda varld, där luften a r tung att andas.
M. V. K-W., Elisabeth Bergstrand-Poulsen: Hjältar P.
A. Norstedt &amp; Söners och hjältedåd.
f örlag.
.. - Hans Botwid: Nedtystat .. P.
A. Norstedt &amp; söners förlag.
F a l k ö p i n g: fru Frieda Nilsson.
, F a l u n: f r u Stina Z&amp;jelius.
G a v 1 e: f r u Ella Eliasson, fröken Ma- ria Johansson.
H a l s i n g b o r g: fru ' Gunnel Berg- ström, fru Bertha Dahlbeck, fru Elin Fan- ge, fru Ingeborg Warring.
M a l m ö: fröken Gunnel Ekfors, f r u Gerda Möllerström, f r u Maja Mörk-Nils- son, fru Emmy Olsson, fru Hertha Persson, fru Martha Rietz, fru Diddi Wallér.
N, y k ö p i n g: f r u Karin Gradén, frö- ken Elsvig Jahrlander, fröken Ingrid Jo- hansson, fru Olsson, f r u Maria Skjölde- brand.
S t o ic k h o l m: f r u Sofi Forsbeck, fru, Siri Forsman, D j u r s h o l m, fröken Dagmar Gullbriiig, U t t r a n, fröken Anna Gustafson, E k t o r p, fröken Ylva von Konow.
S u n d s v a l l l: fru Hildur Björn- ström, fru Margit Blom, f r u Anna Brunes, fröken Görel Carlberg, fru Greta Center- vall, fru Signe Engelfeldt, fr.
Ruth Fornan- der, fröken Ingeborg Hedström, fru Gert- rud Hellgren, fru Nanna Hägglund, fru Martha Johansson, fru Astrid Kallin, fru Elin Kallander, fru Elly Larsson, fru Mar- git Laurén.
fröken Karin Lundström, frö- ken Svea Markow, fröken Gertrud Miirch, fru Anna Greta Nordgren, f r u Svea Nord- h g, fru Anna Nyman, fru Gunhild Pers- son, fru Signe Persson, fru Hildur Rubbert, f r u Gerda Salén, fröken Gretel Salén, frö- ken Elsa Stenudd, fru Mela Strömberg, fru Margareta Sundfeldt, fru Gerda Thomsen, fru Ruth Wallner, fru Signe Wåhlin.
T o m e l i l l a: fröken Dagny Nichlas- son, f r u Hildur Nilsson.
S j u k v å r d s k o m m i t t é n i Jön- k ö p i n g består av: f r u K. Bendz, frö- ken E. Aulin, syster E. Engström, doktor A. Eurén, fru A. Lundborg, doktor 0.
Sö- .rensen; syster A. Andersson, byråförestlin- darinna.
,
EERTHA, G ä v !e k r e t s e n sammantriidde den 23 okt.
i ~ i r ~ i t t a r u n i i n St. e t ~ n s k a r s hus un- der orbförandeskap, av fru Anna Klingberg.
Sedan föreningsangelägenheterna genom- gåtts, redogjorde f r u Hedvig Törjeson, för Arsmötet i Norrköping.
Vidare förekom vacker, s,dosång av fru H. Bergius, samt norsk uppläsning av fru G. Delin.
E t t av- genamt, sanlkväm,.
m.
@ tesupé avslutade kretsn~otet.
...
.
G o t e b o r g s k r e t s e n hade jamteen del andra kvinnoorganisationer anordnat en fökdragsserie den 13 och 14 okt.
Före- dragen hollos i Studentkåre ' ns stora sal, som båda kvällarna .var till trangsel fylld av in- tk,sserade åh-are.
Forsta kvällen talade fii.
: dr Karin Kock om " Kvinnqs ställning och ' insats i produktionen " och fil.
d r Ly- dia ~ a h l s t r ö i n .onl * ' " Kvinnorna och dikta- turen ".
Följande kväll.
gav konsulenten Ingeborg Walin en redogörelse av läget för kvinnorna på arbetsmarknaden, varefter fil.
lic. 1var " Harrie gav en glänsande och av originella idér buren exposé över de s o a s t e decenniernas litteratur.
" Litter.ära tidstecken ' ' var namnet på hans föredrag.
Den 23 okt.
hade Göteborgskretsen till- sammans med de politiska kvinnoorganisa- tionerna i Göteborga Kvinnliga ~iskuskions- klubb inbjudit prof,.
.Israel Holmgren och dr Gerda Kjellberg a t t hålla föredrag om respektive " Preventivfrågan " och " Vårt an- svar inför fosterfördrivningen ".
Föreläs- ningaïna ägde rum i K. F. U.
M:s stora sal, d ä r en fulltalig publik med spänt in- tresse följde de sakligt klargörande före- dragen. '
' H ä l s i n g b o r g s k r e t s e n hade i september ordnat en utställning av kvinn- ligt arbete, för vilken redogöres på annat ställe i detta num.uier .av Herfha.
Den 4 oktober hade kretsen en, klubbaf-, ton, varvid fru Astrid Gierow redogjorde för Norrköpingsmötet samt ordföranden för resultatet av utställningen.
Fröken Charlotte Jönsson, Kvidinge, höll ett intres- sant föredrag om " Reseintryck från Vene- dig " med en hel del vackra ski.optikonbilder.
Tvenne kurser pågå: En kurs i " konstnärligt hemarbete så- som.
läderplastik m.
m. "
nied fröken Mar- git Högstedt som ledare.
En universitetscirkel i konsthistoria med d,oc.
A. Borelius, Lund, som ledare.
Denna .cirkel pågår hela läsåret och har samlat 140 deltagare.
.
.
Diskussionsklubben har haft ett samman- träde.
Lokalerna äro standigt.
upptagna av olil ka föreningar samt av kretsen ' själv.
Upplysningsbyrån har mottagning var- je tisdag 6-7.
I K r i s t i a n s t a d s k r e t s e n, hade.til1- sammans med Moderata Kvinnor, Husmo- dersföreningen, .Frisinnade Kvinnoklubben, Vita Bandet och Kvinnliga Kontoristföre- ningen den 13 okt.
inbjudit d r Rut Grubb, Växjö, a t t hålla föredrag på Industrihotellet om ' ?9amh&amp;l1shygienikka spörsmål ".
Publi- ken var fulltalig och mycket intresserad, fröken Anna-Lisa Andersson halsade tala- rinnan välkommen.
Dr Grubb avtackades av: F.-B.-F.-kretsens ordf., fru Elsa Nord- lund, vare$er sång utfördes av fru E. Rag- nitt,, ackompanjerad av fru Ellen von Sy- dow.
E t t livligt saml&amp;am avslutade den synnerligen givande aftonen.
* Kretsen sammanträdde åter den 26 ok- tober.
Sedan en del kretsangelägenheter behandlats och den på annat ställe i det- t a nummer återgivna resolutionen an- tagits, lämnade fru Elsa Nordenskjöld en exposé över Arsmötet i Norrköping.
Därefter följde föredrag av instruktions- sköterskan, Lisa Thomson om " Sjukskö- terskans.
yrke förr och ny ".
Sedan ' ordf. avtackat föredragshållarinnan.
slöt aft0ne.n MOTIONS- OCH SJUKGYMNASTIK,, 69:e arbetsåret 1.okt.-l juni.
;, v y 1 mottagas.
Gedigen utbildning i mo- dern kautschuk-, guld- och.
porslinsteknik.
.
Kurserna ledas av leg. tandläkare.
CENTRALLABORATORIET, Vallingatan.
37, Stockholm.
-- .. ._- .. _.
-.
.. .- -.
-, e.
.
,, Zander-Institutet Öppet: 8-11, 11-12 (damer), 3-6.
Olycksfall 5-6.
Kvällsavd.
7.15-8.15 tisd.
o. fred.
(nedsatt pris) Läkare leder ' öv- ningarna.
Sturegatan 4, STOCKHOLM.
.
Tel. 6Q 28 99.
I.
-.
HERTHA jan till medlemmarna a t t under 1934 inbe- tala en tilläggsavgift av en krona p r med- lem för a t t starka förbundets kassa samt a t t söka åstadkomma en jubileumsgava med.
L a n d s k r o n a k r e t s e n jämte övri- anledning av förbundets stundande femtio- ga kvinnoföreningar i staden hade den l1 Arsdag.
Samtidigt meddelade f r u Quensel, okt.
inbjudit till ett möte p % Stadshotellet, a t t Malmökretsen i och för jubileumsfest- varvid dr Ruth Grubb höll föredrag om ligheterna och för a t t för sin del försöka " Samhallshygieniska frågor ".
Föredra- fA in lite medel redan hyrt .Malmö teater get, som var synnerligen klart och sakligt, för den 6 och 7 december, vilka kvällar det åhördes med spant intresse av det till över a r meningen a t t med skadespelare Georg af 200 personer uppgkende auditoriet.
Efter- Klercker och fru Magnhild Kramer som A t var anordnat samkväm, varvid musik- ledare men i övrigt med amatörer uppföra direktör Bertha Jönsson sjöng några num- en teaterp jas.
Därefter redogjorde hovrattsnot.
Elisa- mer och fröken Nelly Bresky läste upp beth Nilsson och fru Oliva S e h e r p &amp; ett Frödingsdikter.
medryckande satt för förbundets årsmöte i L u n d .a k r e t s e n hade sammantra- Norrköping.
Aftonens f öredrag, " Hur skol- de A Grand Hotell tisdagen den 31 oktober sköterskorna i Malmö arbeta ", hölls därpli under ordförandeskap av fm Carola Ek- a v skolsköterskan fru Ingeborg Neander, lundh.
som p % ett sakkunnigt och sympatiskt satt Sedan en del föreningsarenden behand- redogjorde f * .hur det sannhällsnyatiga, lats höll e. o. hovrättsnotarie fru G. Hjelm- halsovardande arbete, som numera utföres Elovson inledningsföredrag om Gift kvinna via skolorna, a r organiserat.
Sedan fru i f örvarvsarbete.
Talarinnan lade huvud- Quensel framfört Ahörarnas tack till samt- synpunkerna på fr %gan efter föl jande lin- liga talarinnor, vidtog ett angenämt sam- jer: Vad nytta och vad skada kan individ kvarn.
och samhälle anses ha av a t t gift kvinna N o r r k ö p i n g s k r e t s e n hade d.
10 står kvar i förvärvsarbete?
Efter en ob- Jektiv, saklig och med statistiska siffror okt.
anordnat höstsamkvam i Stadshusets festvhing.
Man samlades kring de va * belyst utredning av problemet framförde tal.
den bestamda meningen a t t tvång&amp;- kert dukade kaffeborden, dar fru Ebba garder från statens sida - inspirerade av Beckman stod för värdinneskapet.
Kretsens den nuvarande krisen - emot den gifta ordf., fru Fanny Björkman, erinrade i sitt kvinnan p % arbetsmarknaden vore oberatti- hälsningsanförande om de stralande och gade och skulle göra mer sirada an nytta.
minnesrika arsmötesdagarna den 8 och 9 En .långvarig och livlig diskussion f öl jde juni och framhöll a t t mAnga uttryck för och meningarna bröto sig ganska skarpt deltagarnas ' tacksamhet sedermera kommit mot varandra.
Debatten gav en god in- till synes.
blick i de olika generationernas ställning Kretsen beslöt a t t till sin v. ordf., fröken Gerda Malmström, vilken vid f ÖregAende till problemet.
lasars slut avflyttade f r h staden och nu M a l m ö k r e t s e n var d.
9 okt.
talrikt avsagt sig ledamotskapet i styrelsen, sanda samlad till höstens första kretsmöte A en skrivelse med uttryck för kretsens var- Kungsparkens restaurant.
Ordf. fru Eli- ma tacksamhet för allt vad hon under ett sabeth Quensel halsade.
medlemmarna val; helt decennium givit kretsen av intresserat komna och uppläste förbundsstyrelsens väd- arbete och rik erfarenhet.
med ett trevligt samkväm, varvid sekr, föredrog valda sidor ur Lydia Wahlströms bok om kvinnorörelsen.
. '
Perrma~~emton SALONG JAKOBSBERGSGAT.
6 " S U P E R B E " T.
20 10 06 (inv.
Sturepl.)
Med kalluft.
Kr.
15:- Allt inom yrket utföres av erfaren, skicklig personal under individuell omsorgsfull be- handling.
.
- ..
Fabrik för finare möbelsnickeri.
Renovering av antika möbler utföres.
Brahegatan 23, Stockholm.
Tel. 61 85 17.
För middagar och supéer uthyras bord, sto- lar, kladhangare och vigselpall.
Hemsända$ och avhämtas.
-.
.... - .- - ._ .- .. _..
.
.. _..
.
.
-.
.-.
.
.
235 HERTHA ' Efter n %gra: meddelanden angående kret- sens hemsysterberksanlhet.
kom program- mets huvudpunkt, samlingen kring " En vädjan " i Herthas septembernummer.
En lång och givande diskussion utspann sig, med anföranden av bl.
a. fröken Ruth Dahl, fröken Anna Edmar, Fru Elsa Thysell, fru Ebba Beckman, fröken e g n e Littorin och afröken Valborg Söderlund.
Samtliga tal.
betonade i vilken tacksamhetsskuld vi kvin- nor stå till Fredrika-Bremer-Förbundet och hur angeläget det ä r att vi nu-enigt hålla samman och försöka räcka förbundet en hjälpahde hand.
En kommitté på fem per- soner tillsattes med uppdrag a t t framkom- ma med förslag i antydd riktning a t t före- läggas kretsen vid.
ett möte, som inom.
kort skulle anordnas.
Till medlemmar av denna kommitté valdes fröken Esther Lind- ström, fru Beckman, ' fru Karin Edlund, fröken Littorin och fru Ruth Landqvist.
" Ett ttesök i Canterbury ", kåserande fö- redrag av fröken Lindström, utgjorde av- slutningen på aftonens.
program.
dess ' bildande för ett decennium sedan, re- dogjorde för dess uppkomst och utveckling under 10 -- årsperioden.
Därefter höll kret- sens förutvarande .,ordf., teol. kand. Ester Laurell; ett tankeväckande f öredrag över.
ämnet " Tillfallet - det förblivande ".
Efter föredraget följde supé i nedre salen, där långborden prytts med levande ljus och blommoi.
i höstens prunkande färger.
Ser- veringen sköttes av flickor i nationaldräkter, Vid supén framförde landshövdingskan Se- derholm ett tack till styrelsen för dess ener- giska och framgångsrika arbete.
Därefter f öl jde en soaréavdelning, upp- tagande.
skotska danser och menuett, utför- da: av elever vid kom-munala flickskolan i tidstrogna dräkter, samt solodans av fröken Birgit Cullbe,rg, som med stor grace utförde " Fantasi " (med musik av Grieg) och " Exo- tisk dans " (med musik av Ravel).
Kretsens sångkör bidrog med några folkvisor, och festen avslutades med.
avsjungandet av " Land, du välsignade ",, S t o, c k h o l m s k r e t s e n hade möte på Arstaklubben den 23 okt.
Fru Marga- N y k ö p i n g s k r e t s e n firaded.22okt.
reta von Kmow höll därvid ett foredrag sitt 10-årsjubileum med en vacker och var- dig fest i Kungstor~et i Nyköpings slott.
med rubriken " Kring högtalaren ".
Efter föredraget, som .behandlade aktuella radio- Redan den yttre anblicken av den gamla problem, följde en livlig diskussion.
borgen, som för niigra timmar väcktes u r sin dvala, stämde till fest.
I tornets alla.
S v a l 0 v s k r e t s e n hade ett tal- fönster lyste rader av ljus, som speglade sig rikt besökt krehmöte å Sverigcs utsädesf ör- i åns vatten.
Sedan man samlats i Kungs- ening den 17 okt.
Medlemmarna samlades salen, hölls.
hälsningsanförandet av ordf., i utsädesföreningens bibliotek, där profes- fru Klara Gullstrand.
Hon erinrade om a t t sor H. Nilsson-Ehle berättade om utsädes- man stod på gammal historisk mark och a t t föreningens verksamhet, vilket åhördes flera hundra å r gått, sedan man reste de med stort intresse.
Sedan förevisade.^ stolta murarna till den kungssal, där man, museet och ' de nya laboratorierna av pro- befann sig.
Det var, fortsatte tal., en kung-.
fessorn med biträde av resp. avdelningars lig tanke, som föddes hos Fredr.
Bremer, föreståndare.
Aftonen avslutades med ett d &amp; hon ville lyfta.
halvdelen av mänsklig- trevligt samkväm i biblioteket.
heten till.
samma frihet, samma rättigheter Y s t a d s k r e t s e n hade d.
6 okt.
sitt men också samma ansvar som den andra av alder haft.
Hennes starka frihetslängtan första sammanträde för hösten A restau- gjorde henne tidigt medveten i m bristerna i rant Kronan.
Sedan ordf. fröken Elin kvinnans liv.
Gröken Gertrud Unger, kret-, Strandberg hälsat medlemmarna välkomna, sens sekr. och en av initiativtagarna.
till avhandlades en del föreningsärenden., F r u.
- -- I Kvinnliga Tandläkares Klinik.
Adolf F ~ e d r Kyrkog.
.
1 (vid sveavägen) Innehavare Astrid Gyllencreutz endast, leg. Ingrid Huss tandläkarna: Ruth öhrling Tid pr tel. Norr (- 20 0) 3 73.
Särskild mottagning för barn.
(Tandl.
Hussj inand., o n d, fred.
4.30-6. '
- ANDERSSONS '.
Da m fiaisering l ' - Centralbadet, Stockholm.
REKOMMENDERAS. '
.
Elegant.
Förstklassig. '
'. '
. '
236 HERTHA Olga Aatelo gav därefter ett utförligt och intressant referat från förbundets årsmöte i Norrköping.
Under aftonens lopp utfördes pianomusik av fru Sigrid Blundström, och fröken Karin Petersson reciterade modern poesi.
Samkvämet avslutades med tesupé.
_1Ciiij Elisabeth Raffald hette en engelsk dam, som i mitten på 1700-talet grundade ett par tidningar i Manchester.
Hon påstås även ha skrivit böcker och varit moder till - sexton döttrar.
___I .Den lilla turkiska staden Orencik har fått en kvinnlig borgmästare vid namn Se- mile Hanim.
Scotland Yard har f å t t tre kvinnliga de- tektiver, en mycket remarkabel händelse.
Nya Zeelamd har nu först fått sin första kvinnliga parlamentsledamot, Mrs Mc Combs, trots a t t kvinnorna där fingo röst- rätt redan 1893.
De kinesiska kvinnornas ställning börjar förbättras.
I de större städerna h.a de så- lunda goda platser såväl i de kinesiska som de utländska affärshusen.
Shanghai har t. o. m. en bank, skött enbart av kvinnor.
Hu- nan beaktade först kvinnornas jämlikhets- krav, och 1921 invaldes en kvinna i Peking- parlamentet.
En engelska, Mrs Franzie A. de Silva, lär ha gjort en epokgörande uppfinning in- om tillverkningen av rostfritt stål.
Uppfin- ningen påstås kunna mäta sig med den Benjamin Huntsman gjorde 1774 och vil- ken ledde till etablerandet av den Shef- fieldska stålindustrin.
M. André Tardieu, tidigare fransk kon- seljpresident, ä r symptaiskt inställd till den kvinnliga rösträtten, som han i en tid- ningsartikel förklarat vara en enkel gärd av rättvisa.
Samtidigt framhaller man, a t t Enland aldrig behövt ångra, att kvinnorna där blevo fullt samhällsmyndiga medbor- gare.
Bdgariims ecklesiastikminister rar dar- emot sakna all förstaelse for kvinnornas strävanden, Enligt Reuter har han sagt upp alla de kvinnor, som vor0 sysselsatta inom hans departement.
En man som ledare lär de nationalsocia- listiska kvinnoorganisationerna ha fått.
Fräulein Gottschewski påstås nämligen ha efterträtts .av dr Krummacher.
: Spanjorskorna skola den 19 nov.
rösta för första ghngen.
De sägas vara i majo- ritet inom väljarkåren.
I Madrid äro så- lunda proportionerna 216,633 manliga o &amp; 282,727 kvinnliga, i Barcelona äro motsva- rande siffror 257,243 och 313,416 samt i Sevilla 56,696 manliga väljare och 68,044 kvinnliga.
Kvinnosakens motståndare pro- fetera redan om en olycklig utgång av va- let.
.
.
redaktionskommitté består, forutom av tidskriftens redaktör, av: K a r i n F j a I.
l b a c k = H o l m g r e n, I d a von PIomgren och A x i a n n e.
-.
.
ilafargadc etikettes
Tidskrift ' för den menska kvinnorörelsen, utgiven av FREDRIKA-BREMER- FöRBUNDET.
Redaktör: M a r g a r e t a v o n K o n o w.
Samtliga förbundsmedlemmar erhAlla tidskriften.
Icke-f,&amp;bundsmedlemntan pre- numerera B mikmaste postanstalt eller i bokhandel.
Pris för postuppl.
: 1 / 1 Ar kr.
6: 60; 1 / 2 Br kr.
3: 50; 1 / 4 Ar kr.
1: 90.
Lösnummer 65 öre.
Redncktion och exp.
: 48 Klarabevgspat., Stockhohn.
Redaktionstid: tisdagav och fr4xhga.r kl. 1 - 3.
Tel. 20 48 50, 10 27 62.
Expeditionen: kl. 11-4 varje söckendag.
Tel. 20 48 50, 10 27 62.
STOCKHOLMS E R - K ~ N D A - CENTRALSJUKKASSA S T E P H A N E K (Diplom i permanentond.
Paris 1932.)
Regeringsgatan IS, S t o c k h o l m.
1:STA KLASS BEHANDLING.
Senaste nyheter i shval apparatur som teknik inom modern hårkultur.
Popzdä~ prislista.
- Tal.
20 22 86.
Kartritningskurs.
V&amp;lcurs 15 jan.
- Höstkurs 15 $ep$.
Begar prospekt!
ANNA DAHLSTROM, e. o. kanslisknvare hos K. Lantmäteristyrelsen.
Adr.
Styrmansg.
47, 111, Stoclrholm.
Tel. 60 68 74 kl. 8-9 f. m. av K.
Socialstyrelsen antagen till erkänd centralsjukkassa för Stockholms stad.
Kassan kommer i åtnjutande av bety- dande bidrag från staten, varjämte.
Stockholms stad iwderst3.der kassan.
INTRÄDESVILLKOR: a t t hava uppnatt 15, men icke 50 ar;, a t t aga god halsa och icke vara be- häftad med lyte, ssm medför eller kaia förvantas medföra väsentlig nedsättn ' ng i arbetsförmågan, samt a t t vara bosatt (mantalsskriven) i Stockholms stad.
FÖRMANER: Sjukpenning fr %n 1 till 6 kronor p~ dag, moderskapspenning med 2 till $ kronor pr dag; nedsättning med 20 % å vårdavgiften A stadens sjukhus.
Sjuk+ penning utgår intill 3 å r för varje sjuk: domsfall.
EXPEDITIQWSTPDER: Huvudkontoret,.
&amp; rnhamnstorg 4,, helgfria dagqir kl. 10-5, fredagar 10- 7 och lörda ar .. 10-2, för intradessö- kande, inbetsning s v avgifter, sjukan- mälninghr och utbetalning av sjukhjälp.
Tel. 20 49 69.
Uppbördskontor, Barnhusgatan 16,. varje helgfri dag utom lördag, kl 4.30 - 7 e. m. för inbetalning av avgifter.
S t yrelsen.
Villa Vettra Flickpension börjar sin 3 % månaders erkant lärorika och angenama husmo- ders-, handarbets- och vävkurs 1 febr.
för bildade unga flic- kor.
Fackutbildade lärarinnor, valfria ämnen, god omvårdnad, nutida komfort.
naturskönt 1ä- ge.
Begar prospekt.
Fru ELVIRA GIÖBEL.
Hammar, Askersund.
T. Hain- mar 10.
Spara pi5 värmen!
Använd sunda svenska eldstäder!
Använd Handöls taUstenskaminer.
Handöls N y a TäQs fens- &amp; Vattenkrafts Aktiebolag B i r g e r J a r l s g a t a n 33, S T O C K H O L M Tel. 11 01 80 - 20 58 53, MARKET a s-om representerar SVENSKT ARBETE &amp; SVENSK KVALIT E T Vävda F~ossaded Tryck t a .I.
VAVNADER r ' 1 I.
K v a ~ i t $ n f ö r v a r j e Lindarnål TiLCverk ar.e: NORR K ÖPINGS B O M U L L S V A F V E R I A.
B.
N o r r köpf Yasatryckeriet, Stockholm r933 I
