# ID: svediakorp-per2934
# author: 
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: Hertha
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 
# retrieveDate: 2020-04-23
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Hertha', a periodical targeted at women.
# genre: periodical
# subgenre: women
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 1933
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 19,188
# sentences: 1,229
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/ub-kvt-hertha
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


-.
T I D S K R I F T FUR D E N SVENSKA KVINNORURELSEN UTGIVEN AV REDAKTUR: - - -- e l MARGARETA V O N KONOW.
_, I i _ N _..
N E H A L L.
; \.
_ _ _ _ _ - - _ _ _ -.
_ ~ Selma Lagerlöf o m kvinnorörel- sen just nu.
.
En skrivelse till Kungl.
Maj:t i nationalitetsfragan.
Sedlighetsproblem av idag.
Av Alison Neilans.
i Fredrika Bremerspår i vara da- gars Jerusalem.
Av Hilma Granqvist.
- Unga profiler.
III.
Stig Blomberg.
Av Gustaf Nasström.
Övergångs&amp;lderns problem.
Av Anita Nathorst.
Av Moderskapsunderstödet.
G.
R. Östman.
Kvinnornai .industrien.
Av viran Wedberg.
Nytt förslag till steriliseringslag.
j 1 Djurens ratt.
Av M. v. K-w .. - Från skilda kontinenter.
F.-B.-F: s kommitteer och styrel- I j I ser.
l Kretsmeddelanden.
- - - -.
.
.
I.
, i
.
-- sverige me rika Stiftelsens stlp.&amp;dier, - för shiaier i; U.
S.
A.
1984-85 * O t i i ~ M S Ö @ ~.
~ lediga.
, ' Grupp I. Anders Zoms StZpendiurn % .Kronor 4,500, kan sökas av varje svensk med- borgare som ämnar bedriva studier inom vilka områden som helst, dock före- trädesvis vetenskapliga.
S ökande ber f örut med f rarnghg hava arbetat inom de fack som studierna avse.
Universitetsst+pendier.
E t t antal stipendier ii vardera 500 h 1,000 doll.
Sö- kande bör hava avlagt förberedande examina vid svenskt universitet, hög- skola eller därmed jämförlig läranstalt.
.
Ansökningshandlingarna markas med Zorn-stipendiet och Universitetsstipendier och atföljas av åldersbetyg, uppgifter å teoretisk och praktisk utbildning, betygsavskrifter, fotografi, skriftliga rekommendationer samt en krona i frimärken (5- och 10-öres).
Handlingarna böra vara insända till .Sverige Amerika Stiftelsens sekreterare före den 1 November 1933.
S t d e p l a n bifogas ansökningshandlingarna.
Sekreterarens mot- tagningstid kl. 11-1 varje söckendag.
SVERIGE AMERIKA STIFFELSEN, Grevturegatan 16, S t o c k h o l m För h u s a p o t e k e t ar Kungsörs prydliga, emaljlacke- rade medicinskåp idealiskt.
Låses med nyckel för-barnens säkerhet.
Hos järnhandl.
o. bosuttningsnf farer.
En av årets mera e - - c - = - 3 ---- förnamliga jul- g z g 4 2 = s - - - - - - - - e tidningar är; g ~ % \ JUL OCH NYAR 7:de ARG.
.
.., 48 SID. " Det ar en av de mest mipande &amp; cker, anan kan få i sina händer ", skriver rek- tor R o b.
F u r i J.-P.
om Vår 90 öRE.
Av GURLI öHRN.
Översättning fr. 2: dra norska uppl.
av 0.
Terning.
Fil.
dr Karl Fries " Ungdomen behöver läsa som lyfter och re- (i sv.
unga sklant, Utom dikter och: benättelsar av Jenny nar tanken och fantasien, Man): p$ samma g&amp;ng det vidgar Holmåsen, Olof Seger, Gustav Thorsell och skaruer blicken f ö r m. fl.
en yttext ihtressant skildring människolhet.
med .. dess av J a m store socialreformators, dr ofta invecklade sjalskon- flikter.
Denna bok kan Toydtika Kagawas liv och verks.
av dr sagas val fylla mattet a v Earl Fries (ill.) samt 24 svar på en de ansprak, som man f r a n rundfrå,ga om ungdomens n~tidsxtsik- dessa synpunkter h a r ratt att stalla p2 en ungdoms- ter, bl.
a. av dr Laura Petri, dr Manfr.
b o k.
.
.
6versattningen a r ~jörkqvist, lektor Gr$, pastor Joh.
W. ' helt enkelt utmärkt. "
Johnswn, dr J. Billström m. fl.
24 portr.
Rektor B.
Jo.
" Boken a r skriven p3 ett Obs.!
F l i r t j u d e omsl.
i 4-firgs off- i ~ ~ ~ iivfullt k.
- och medryckande satt och fSngs !ar läsaren set t t ryck.
Tid.)
: fran första sidan till den sista. ' '
IC8p och las!
Bliv ombud för denna I bokhandeln och Hiift.
3.75, lrlotb.
4.75. direkt f x b lättsålda jultidning.
Tillskriv - DE UNGAS FöRLAG, Stockholm I.
DE UNGAS FöRLAG, Stxkholm I. '
HAFTE 8 OKT.
1933 $9 och väcka liv till nytt enigheten.
.
.
9 9 ' a Selma ~ a ~ e; l ö f o m kvinnorörelsen.
.
.
veriges kvinnor äro stolta över största författarinna, som för mer Hon har kommit än fyrtiofem år sedan debuterade i kvinnorörelsens antagonister pa " Dagnys " spalter, l %ter oss ï dess skam, hon a r den auktoritet, kring.
ef tertradare ' " Hertha " inför sitt stun- vilken kvinnorna kunna samlas i ti- dande jubileum - hon fyller den 20 der av motstånd och felslagna för- november 75, Sr -- - hora följande klo- hoppningar, d % en reaktionär vind ka och manande crc ': hotar a t t rubba Fredrika Bremers.
" Inte behöver man väl tro, att allt och Sophie Adlerspar- som händer är av ondo?
res mödosamt murade ont kvinnorörelsen grund.
skulle d k a ut för varg- Bottnar det i Överdri- tider, vad mer?
Vad mer?
ven pessimism att på- O m kampens dar skul- st %, att det stundar var- le komma tillbaka, om en- gatider för kvinnorna?
tusiasmen skhlle födas ~r striden mellan könen på nytt och flammor av p % arbetsmarknaden en- Eld sveda bort flarden, dast a t t betrakta som svagheten, löjligheten och en övergående f öreteel- väcka till nytt liv enighe- se, i en värld, som dig- ten, det glada modet, själv- nar under arbetslöshe- förgätenheten och allvaret, S e l m Lagerlöf.
tens börda?
Eller ha vi.
vem ville klaga ?.
.
att rusta oss för en fortsatt kamp?
Vem ville inte hälia detta - som den Vi ha bett Selma Lagerlöf saga oss största vaIsigneIse3 " sin mening i dessa stycken, och vår S e l m a L.a&amp;rlöf.
S Selma Lagerlöf.
I!
NI SOM W R SA ' URST eljest, varför dröja med insättningen 6 sparbanksboken?
L i t var- je avlöningsdag bli en bemärkelsedag för denna din ' .lilla vän.
POS.TSPARBANKEN banken som alla n &amp; l '
F ~ å n ett antal, nedan nämnda, hinno f öreningar inlämnades den SO sept.
till Kungl.
Maj:t följande S M - velse i nationalitetsfrågan.
Till Konungen.
Vid en Överläggning i Stockholm juni 1933 mellan svenska, danska och norska kvinnor uppkom förslaget a t t rikta en sam- tidig hänvändelse till de tre skandinaviska regeringarna med hemstsillan om revide- - ring av bestämmelserna i dessa länders medborgarskapslagar beträffande kvinnas stallning.
Anslutande oss till detta förslag vilja vi, undertecknade svenska kvinnoförening- ar, som redan vid föregiiende tillfällen framhallit, a t t för kvinna gällande bestäm- melser angående nationalitet icke stå i överensstämmelse ined den s jälvstandighet, som eljes tillkommer henne i det nutida samhället, härmed ånyo hävda principen om mäns och kvinnors likstallighet i med- borgarrättsligt hänseende.
Vid behandlingen av frågan om gift kvin- nas nationalitet vid N.
F:s generalförsam- ling 1932 riktades uppmärksamhet p % önsk- värdheten av att, vid sidan .av de interna- tionella strävandena att undanröja .konflik- ter mellan olika medborgarskapslagar, de enskilda Iiinderna reformera sin nationella lagstiftning a t t bättre motsvara de internationella kvinnoorganisationernas .krav, d. v. s. beredande av likstallighet mellan män och kvinnor beträffande för- värvande w h förlust av medborgarskap.
För anhängarna av en sådan likstallighet ä r det av vikt a t t ett nationellt lagstift- .ningsarbete på detta omrhde upptages och når resultat före 1936, enar härigenom den revision av Haagkonventionen, som då med all sannolikhet kommer a t t företagas, skulle påverkas i gynnsam riktning.
Vi önska även framhåll.a, a t t efter ikraft- trädande av Haagkonventionen, som fast-.
slår,.
a t t kvinna förlorar sitt medborgar- skap vid giftemal med utlänning allenast om hon förnarvm mannens nationalitet, det blir.
möjligt för de enskilda länderna att reformera sina medborgarskapslagar med avseende p &amp; kvinnas stallning utaii ' risk - att därigenom stalla gift kvinna medbor- garrättslös.
, De skandinaviska länderna ha tidigare samverkat på nationalitetslagstiftningens område och de nu i Sverige, Danmark och Norge gällande medborgarskapslagarna, mm medförde flera förbättringar i kvin- nans ställning, äro byggda på ett av dele- gerade från dessa länder utarbetat förslag.
Givetvis ä r det av vikt, a t t de tre grann- ländernas lagstiftning i ämnet alltjämt grundas på gemensamma principer.
I över- ensstämmelse härmed har också svenska regeringen nyligen riktat hanvändelser till danska och norska regeringarna i anledning av en ifrågasatt ändring av den svenska medborgarskapslagen, avseende borttagan- de av utländsk kvinnas obetingade förvärv av svensk nationalitet vid gifterndil med svensk medborgare.
Under hänvisning till den samverkan, som s8lundzt redan förefinnes och erinrande om var ovan uttalade principiella uppf att- ning angående likstallighet mellan man och kvinna vända vi oss till Eders Kungl.
Maj: t med en bestämd vädjan, att åtgärder inom den närmaste tiden måtte vidtagas i syfte att åvägabringa skandinaviskt samarbete för en sådan revidering av gällande med- borgarskapslagar, a t t grundsatsen om kvin- nas fulla självständighet i nationalitets- hänseende därvid kommer till förverkli- gande.
D % den lagstiftning, varom här ä r fråga, i synnerlig grad berör kvinnors och barns intressen, är det uppenbarli.gen nödvändigt, a t t även kvinnliga representanter förordnas a t t deltaga i detta arbete.
Dessutom f å vi anföra, a t t danska kvin- noföreningar för att befordra utvecklingen på här berörda lagstiftningsområde ingått till danska regeringen med ett utarbetat lagförslag i ämnet.
Och slutligen meddela vi, a t t samtidigt med a t t denna framstall- ning ingives till Eders Kungl.
Maj: t, lik- nande skrivelser.
insändas av danska och norska kvinnsföreningar till deras resp. re- geringar.
Under åberopande av vad ovan anförts f a undertecknade f öreningar sglunda hem- ställa, a t t snarast möjligt åtgärder måtte vidtagas f ör %stadkommande av ett skandinaviskt samarbete i syfte a t t re- videra de i Sverige, Danmark och Nor- ge gällande medborgarskapslagarna därhän, a t t principen om mäns och kvinnors likstallighet i natisnalitets- ahänseende kommer till full tillämpning, samt 4 IlanstQQut M u veten- skaplig ski9nhetsv&amp;rde Grevgatan 10, 1 tr., S t o c k h o l m.
Telefon: 67 94 97.
Specialbehandling av frostskador, finnar, pormaskar.
Berosolinbehandlingar för reu- matiska &amp; kammor i hander och fötter.
Manicure, Massage, Pedicure.
Beställ tid!
ELSA GJORLZNG-BERGMAN.
Dipl.
fr. Académ; e Scientifique de Beauté, Paris.
HERTHA " - Alison Neilans: -- i87 Sedliehetsproblem av i dag .. Seheteraren i den av Josephine En del människor anse, a t t den Butler gandade Association for Mo- sexuella moralen står lägre nu an för.
9 * al and Social Hygiene, miss Alison några generationer sedan, men det a r Neilans; berör hur i en artikel sed- utan tvivel en ytlig uppfattning.
Mo- liglzetspro blemlen just nu.
ralen har i vissa avseenden förand- rats, men den har ej försämrats.
Tvärtom a r den mycket bättre nu an domarna h a.
avtagit och behandlas, för låt oss saga sextio å r sedan, .d %, numera rationellt och lika för Josephine Butler gjorde sin framstöt både man och kvinnor.
De förbatt- mot den harskande dubbelmoralens ' rade sociala f ÖrhåJlandena ha med- - upprörande missförhållanden.
Enligt verkat till de goda resultaten.
Kvin- hennes uppfattning kunde det ej ra- norörelsen har även varit en bidra-.
da två morallagar, en för miin och en .gande faktor, den har öppnat utbild- nings- och f örvarvsmö j ligheterna f ör f ör kvinnor.
Sedan dess ha åtskilliga förand- kvinnorna och gjort dem mera an,, ringar skett: den reglementerade svarskannande och oberoende.
T. o .. prostitutionen har avskaffats över m. i de länder, dar den reglementera-.
nästan halva världen och handeln de prostitutionen alltjämt finnes med flickor och kvinnor angripits pä.
kvar, bekampas den kraftigt av en .en internationell front och praktiskt vaxande opinion.
Industrialismen har givetvis spelat taget försvunnit i åtskilliga länder som de skandinaviska, Holland och en stor roll; människor ha hopats i England.
De svåraste missförhållan-.
stora stadel, fattigdomen hartillta- dena h a ' f ~ t vika, t de veneriska sjuk- git och äktenskapet har a t t kampa I - att kvinnliga representanter mltte förordnas att deltaga i detta arbete.
Stockholm, den 30 september 1933.
Underdånigst Fredrika-Breqer-Förbundet, Svenska Kvin-n- nornas IVationalförbund, Svenska Kvinnors Medb orgarf örbund, Svekges Moderata Kvin-.
no f öybund, Sveriges Socinldemolwatislca Kvinno f ö~bund, Svenska Open Door Grup- pen, De kvinnliga kårsa~nnna~zslutningarnas cenikalrdd, A kaclenzislct Bildade Kvinnors Förening, Svenska Kvinnws vans te^ För- bund, Vita Bandet, Förbundet av S v e e q s IZiTstliga Föreningar av unga IiZIinno~, Fri- sinnade Folkpartiets Kvinnogmpp; Allmän- 12a ~al~nansförbundets Centyala Kvinnoråd. '
I ö~e~ensstarnmelse med den över- kommelse, som under den gångna sommaren träffades i Stockholm mellan skandinaviska kvinnor, ha de norska kvinnorna i slutet a y sep- tember genom Norska kvinnors na- tionalråd till norska regeringen in- lämnat en skrivelse med samma yr- kanden som den ovanstående sven-.
.
.
ska.
De daiiska- kvinnorna ha likaledes, under den sista septemberveckan, till sin regering gjort en liknande hem- ställan.
:.
Skrivelsen ifrhga- a r under- tecknad av Danske Kvinders Natio- nalraad, Dansk Kvindesamfund, Kvindelige Akademikere, Kvinder- nes internationale Liga for Fred og Frihed, Danske af delning.
Sveriges förnämsta naturligt alkaliska vatten.
Hovleverantörer till H.
Maj: t Konungen och H.
K.
B. Kronprineen av Sverige samt.
Hs.
~ a j. '
K o n g e n af Danmark.
. '
I. '
.
.
.
,.
med ekonomiska svårigheter.
Under mindre auktoritet an någonsin och de senaste 20 åren har en ny social då hela världen befinner sig i den faktor uppstått, som haft en utprag- ekonomiska krisens gastkramning.
lad inverkan på vår tids sexualmoral.
Den enskilda individens ekonomiska Förr i tiden tvingades kvinnorna a t t osäkerhet ar numera shdan, a t t unga vara moraliska, därför a t t naturen människor i våra dagar ej kunna se själv bestraffade dem, om de vor0 långt framför sig utan måste taga en motsatsen.
Födelsekontrollen har dag i sander.
För övxigt ligger ak- emellertid f örandrat.
situationen.
tenskapet överallt i smaltdegeh, och Kvinnorna intaga numera nastan i Ryssland, Förenta staterna, Eng- samma moraliska inställning som lana och nastan alla andra länder har mannen, de kunna leva som de beha- man gjort experiment för a t t n % en ga, och hur de leva beror på karak- större individuell frihet och mindre tär och etisk stbdpunkt.
Man van- individuellt ansvar i sexuellt avseen- ' da sig med avsky bort från den pro- de.
Kamrataktenskapet eller den re- stituerade och begära sympati, ge- gistrerade fria förbindelsen har man- mensamma intressen och jämlikhet i ga förkampa:: i Amerika och Eyss- uppfostran hos den kvinna, med vil- land har skapix en absolut jämlikhet ken de ha en könsförbindelse.
Det mellan man och kvinnor och i själva uppstår med andra ord förbindelser verket avskaffat äktenskapet genom mellan man och kvinnor av samma att tilliita en omedelbar skilsmässa sociala skikt.
Det skulle va.ra darak- .så fort någon av kontrahenterna be- tigt a t t överdriva denna tendens, gär det.
I Tyskland har man dare- men den börjar göra sig märkbar, mot slagit in p &amp; en motsatt vag ge- och det moderna livets förhållanden nom a t t förbjuda gifta kvinnor a t t uppmuntra sådana fria och tillfälliga arbeta ock tvinga dem åter till hem- förbindelser.
Dess sociala betydelse met, dar?
' 30 komma a t t bli fuj ?koni- ligger däri, a t t den a r liktydig med ligt beroende av männen, vilka i siii dubbelmoralens avskrivning.
Friigan tur uppmanas a t t behandla dem a r nu: skall den nya sociala nivån som barnproducenter snarare an som bli hög eller låg?
Hur an den när- kamrater och jämlikar.
Vilket öde - går äktenskapet till maste f ramtidens nya sexualkodex kommer a t t te sig, sh a r det säkert, mötes i framtiden?
Ingen torde med a t t den innebär lika moral för man bestämdhet kunna besvara den fra- gan.
De finnas, som skulle önska en och kvinnor.
Denna förändring i den praktiska registrering av de tillf alliga förbin- moralen skrämmer en del människor, delserna.
Ar månne detta en lycklig och det måste medges, a t t den orsa- lösning?
Den har ej utfallit till belii- kar svårlösta sociala problem, men tenhet i Ryssland, varken för staten den a r å andra sidan oandligt myc- eller individen.
Den nastan fullstan- ket bättre an den gamla ordningen, diga friheten vid äktenskaps ingåen- byggd på prostitution och dubbelmo- de och upplösning ledde dar till SA ral.
Olyckligtvis har den nya situa- mycken social och individuell förvir- tionen uppkommit i en tid, då akten- ring, a t t sovjet redan fördömt det skapet fiitt allt större sviirigheter som " borgerlig moral " och förordar a t t kampa med, d % religionen har a t t den kommunistiska moralen skall CIIBEMIE D E E M U N, Apotekare G. Sällbergs hudcr6me,rekommen- derad av läkare, - se bruksanvisningen.
OBS.!
den nya feta nattcdmen, fullt ja~mförlig aned den basta utländska.
Den som en gång köpt C r 6 m e D e r m i n fortsätter; Finnes på alla apotek, N.
K., M.
E.
A. och i välsorterade branschaf farm. Ensamförs.
: F,O,RMECA, !Sthlm.
Tel. 21 56 75 KUNGL.
HOVLEVERANTOR COTEBORC
189 HERTHA innebära strikt monogami och varak- se.
I sådana fall a r det mera heder- ligt .och ansvarskännande a t t bryta tiga äktenskap.
Vi glömma ibland, a t t äktbnskapet de äktenskapliga, banden och betryg- ä r en.
biologisk nöuvandighet och ej.
gande tillgodose.
barnens intressen.
endast en kyi.l: !ig anFeXgenhet.
Äk- ' Men äktenskapet f å r ej stelna i for-, tenskapet exis tuzar i första h p d för.
merna, det måste förändras och ut- barnens skull.
Hur bristf alligt och vecklas för a t t bäst motsvara tidens.
of ullkomligt det än m % yara, a r det växlande krav.
Det finns vissa prin- monogama äktenskapet den.
enda ciper, på vilka ett äktenskap måste f orm f ör samlevnad, som samhället grundas: ömsesidig kärlek, absolut hittills anvisat för a t t ' skanka kvin- erkännande av mannens och hust- nan skydd före barnets födelse och runs lika bestämmanderätt, samma far a t t ge barnet den kärlek och om- ansvar inför barnen och hemmet vårdnad, det behöver.
Om - samhsil- samt förbindelsens varaktighet.
Indi- let erkänner den tillf alliga f örbindel- viden behöver uppfostran i kärlek sen, sanktionerar den i själva verket såväl i dess fysiska som dess ideella ett angrepp på det monogama äkten- avseenden.
Staten - har också skyldighet a t t skapet.
Det skulle rent praktiskt mo- raliskt medföra allvarliga sociala uppmuntra äktenskapet.
Som ett följder; Det skulle tillerkänna även exempel p &amp; motsatsen kan anföras de mest värdelösa och ansvarslösa det ' olämpliga i a t t staten nu.mera individerna äktenskapets ' privilegier straffbeskattar äkta - makar och där- ' utan a t t pålägga dem något av dess igenom istället- främjar de fria för- ansvar.
Kvinnor och barn skulle li- bindelserna.
Samma sak gäller ock- da av ett dylikt osäkerhetstillstånd.
så statens och samhällets angrepp Plötsliga förändringar inverka oför- mot de gifta- kvinnornas förvärvs- delaktigt på barnets nerver.
Dessut- arbete.
om skulle, om dessa förbindelser er- Frågan om beskattningen upprul- kandes av samhället,.
förtroendet lar för mig ett annat problem, med mellan kontrahenterna vackla, vil- vilket artikeln måste sluta.
Def a r ket i sin tur skulle ha menliga följder min uppfattning, a t t den sexuella för friheten.
Det sociala äktenskaps- moralen stigit och a t t människor bli- idealet, som kräver disciplin och vit mera hänsynsfulla, civiliserade s jälvkontroll, kan ej tanklöst slängas och ansvarskännande.
Vi veta nume- undan.
Vi äro ännu ej mogna för den - ra, huru vi skola skydda ungdomen, f ria f örbindelsen i stället f ör akten- huru - vi skola förbättra de sociala skapet.
f örhållandena, hur vi skola uppfostra Jag t ~ o r, a t t framtiden kommer människorna och ge - livet mera inne- a t t hålla fast vid det bestaende mo- hall.
De nuvarande ekonomiska för- nogama äktenskapet och ej skatta å t hållandena, som gör det svårt för oss den fria förbindelsen, därför a t t ak- a t t göra slut på allt hopat kapital, tenskapet - ä r en nödvändighet både lagga emellertid hinder i vägen för biologiskt och socialt och därför a t t f örverkligandet av våra sociala pla- äktenskapet i sin idealf orm tillfreds- ner ..
Jag har ingen bestämd politisk ställer mans och kvinnors högsta för- Asikt, jag a r .endast feminist, men hoppningar.
Äktenskapet f å i emelleï- jag vet, a t t Josephine Butler förand- tid-ej urarta till ett hopplöst fangel- rade västerlandets åsikt om sexual- ' ' f ' ' ' P O R L A BORDSVATTEN drickes numera av alla finsmakare.
a I H.
M.
Konungens Hovleverantör.
PORLA.
BRUNNS AKIIEB OLA G. PORLA H.
K.
?.
Kronprin.
sens Hovleverantör. '
- Jemalem p å 1850-talet.
- Hilma Granqvist: E n finländsk etnolog, fil.
d r H i l m GranqGst, Vars senaste verk " M w - &amp; ge ConditimLP i n a Palestinion Vd- lage " rönt livligt gillande i veten- skapliga b e t s a, -, följt spå,,= a v Fredrika Bremers vistelse i det heliga landet f &amp; ~t sjuttiofem d.r s e h och framlägger h &amp; nedan resultatet a v dessa sina f o r s h m k g w: Otaliga pilgrimer ha vallf ardat till det Heliga landet och ' dar mottagit .oförgätliga intryck.
Av de flesta re- sande äro spären i Palestina igenso- pade, så snart de vänt landet ryggen.
Undantag finnas.
Det kan vara av intresse namna, a t t det i Jerusalem ännu lever en man,.
som räknar det moralen genom a t t handla efter den principen, a t t " vad som a r moraliskt orätt aldrig kan bli medicinskt ratt- vist ".
Kanske skola vi ej kunna lösa det ekonomiska depressionsproble- met, föran vi också f å ett slut p % all den r %dande förstörelsen av rikedo- mar och vArt folks halsa och lycka i som ett av sina stoltaste minnen a t t ha sett och hört Fredrika Bremer.
E, marsdag år 1926 mötte jag på en gata i Jerusalem Canon Hanauer, som helt oförmodat sade: " Vet Ni, jag har i min tidigaste ungdom varit på bröllop i Jerusalem med en mycket berömd svensk för- f attarinna. "
" DA var det val Fredrika Bierner ", .gissade jag.
" Ja, just hon var det!
Jag minns, att hon var i sällskap med konsul och Mrs Finn, som presenterade henne för gästerna och att hon höll ett tal på bröllopet.
Men talets inneh %ll kan jag tyvärr inte erinra mig.
Jag bor- ekonomiens namn.
Ligger det ej n&amp;- got fullkomligt orätt i att man för- stör vete och kaffe, medan manni- skor hungra?
Kanske skola vi, då vi bekämpa fattigdomens stora sociala onda, finna, a t t " vad som a r mora- liskt orätt aldrig kan vara finansiellt riktigt ".
ALISON NEILANS.
- ar det ratta för behandling a v golv och lino~eurnrnattor.
Beger prosp.
APB, A O f f a u ~ &amp; C u o ~ I l n o Q m S T O C K H O L M 3
- de ju ha lagt det p &amp; minnet.
Men jag var ju då bara en dum liten pojke - ungefär 9 år ", sade han urskuldande.
Canon Hanauer ä r en mycket kand och uppskattad Jerusalembo.
Han ä r anställd som präst i den engelska kyrkan dar och författare till " Folk- Lore of the Holy Land ", har han dessutom skrivit en hel del andra sa- ker, och under sitt långa liv har han varit, i tillfälle a t t sammanträffa med kända personligheter från många o1i.- ka länder.
" Alltsedan, jag blev vuxen, har jag hyst en livlig åstundan a t t f å läsa, vad Fredrika Bremer säger om bröl- lopet.
, Men hittills har det icke lyc- kats mig, a t t f å tag i de arbeten, dar hon skriver om sina resor i Pa- lestina, ej heller har jag träffat pa någon, .som kinnde berätta mig dar- om. "
" Jag lovar, a t t när jag kommer till Helsingfors, skall jag satta mig ner och studera Fredrika Bremers .skrifter och sanda E r de uppgifter, Ni kan .önskan, försäkrade jag ho- nom.
' ' Och jag ", sade han, " skall genast .jag kommer hem i min fars böcker titta efter, om dar icke finns en an- teckning om bröllopet, så a t t jag kan saga E r det exakta årtalet och brud- parets namn. "
" Nu har jag det ", sade Canon .Ha- nauer, nar jag nästa ghng kom hem till honom.
" Bröllopet ägde rum hr 1859.
Brudgummen hette Aron Sa- phir och bruden var Fräulein Mar- ngarethe Dorsch.
Helt.
säkert har Fredrika Brem.er icke underlåtit a t t skriva därom.
E t t bröllop i Jerusa- lem på den tiden var e t t evenemang. "
Canon Hanauer kunde nu också er- inra sig, a t t .Fredrika Bremer på kon- sul Finns uppmaning hållit ett före- ' drag om Bibelns kyinnor i " Literary Society ", grundad av nämnde engel- ske konsuln i Jerusalem å r 1847.
Denna förening ä r märklig, emedan det var ur den.
som " Palestina Explo- ration Fund " uppstod.
Det ' var vad Canon Hanauer kun- de meddela mig.
Men nu grep mig lusten a t t om möjligt f å i Jerusalem höra mer om Fredrika Bremer.
Skall någon.
kunna giva .mig vidare upplysningar,.
så a r det val fru Einsler, tänkte jag och styrde mina steg till hennes hem i Gamla staden.
Född Schick, har fru Lydia Einsler av sin fader, vars.
namn har en god klang .i Palestina- forskningens historia, ärvt sinnet och lusten för dylik forskning, som hon bedrivit med shdan frarngilng, a t t hon å r 1926 blev kallad till heders- medlem i " Deutscher Palästina Yer- ein ".
Hon %r den enda kvinna, som vunnit en sådan utmarkelse.
Hon har.
i " Zeitschrift des Deutschen Palasti- na Vereins " publicerat .en rad artik- lar om folkseder och äger en stor amulettsamling, som hon under Arens lopp smhingom skaffat sig och ordnat och beskrivit.
Nar jag för henne förklarat mitt ärende, sade hon: " Nej, brollopet har jag inte hört talas ' om, men familjen kände jag.
.
Aron Saphir var en omvänd jude och bruden en tysk flicka.
Mannen dog vid helt unga å r och min f a r, blev dh förmyndare för barnen.
Med en dot- ter, Mary, står jag ännu i förbin- delse. "
" Henne mås te j ag träf f a!
Vill Ni icke ha godheten a t t förmedla be- kantskapen? "
frågade jag.
Härtill genmälte fru Einsler: " Ma- ry ä r numera bosatt i ' Beyruth, dar t ' välsorterat lager av alla slags snörmakerier och band för möbler, gardiner, belysningsarmatur m. m.
Beställningar efter prov utföres snabbt och omsorgsfullt.
.
a.
- ' ' a Ernst ~ a t t s s o n s Snörmakeri &amp; ~ahdfabriks ~ k t i e b d a ~ Affären grundad ' år 1533.
Medlem av Fredrika-Bremer-Förbundet.
.
~ o n f h r och Fabrik: Arbétareg.
33 A. Tel. 508189, 532096; Affär: Klarnbergsg.
52.
Tel. 2 / 9 6 96, 113796..
.
hon ar gift.
J a - jag tror det ar med en svensk.
Det a r en kapten von Heidenstam. "
" Vet fru Einsler något om Fred- rika Bremer i Palestina? "
Jag fick då höra, a t t den svenska författarinnan företagit sin färd till Jeriko och Jordan tillsammans med fru Einslers föräldrar.
Dessa hade vid hemkomsten inte haft mycket a t t.
förtälja.
Men de hade råkat namna ' a t t dragomanen, otålig a t t innan mörkret bröt in fiinna fram till Jeri- ko, dar de skulle slå upp sina talt, skyndade på de resande och flera ganger smällde till Fredrika Bremers hast på landen.
Tillgripande sitt ara- biska ordf örråd, sade f örfattarinnan: " Anton!
Schuwaije!
schuwaije! "
Anton uttalade hon på .franskt vis.
" Schuwaije '?
betyder IAngsamt.
Man kan förstå, a t t Fredrika Bremer, som efter en lång och ovan ritt genom ök- nen i solhettan helt säkert var myc- ket trött, måste finna det obehagligt a t t ha en okynnig och otalig drago- man, som nar hon minst anade det, slog till hasten bakom hennes rygg.
Bleve hasten, som under dagens lopp plågats av hettan och av insekter, re- tad, kunde det f å ledsamma följder.
Så hon manade dragomanen till för- siktighet.
Fru Einsler mindes ocksa, att föräldrarna sagt, a t t Fredrika Bremers tält i Jeriko blåst omkull under natten och a t t hon därvid ska- dat sig.
Schick hade hon förärat sin " Lifvet i Gamla verlden ", medan hon ännu var i Jerusalem.
Min vistelse i Jerusalem drog ut p &amp; tiden.
Men en van till mig, rektor Karin Kyrklund, hade alskvärdheten a t t i Helsingfors bibliotek kopiera Fredrika Bremers Jerusalem-skild- ringar, som hon sände mig för Ca- non Hanauers rakning.
Så snart pos- ten bragt mig dem, uppsökte jag ho- nom.
Rektor Karin Kyrklund skrev: " I reseboken omnämner Fredrika, utom de arabiska bröllopen, endast två som hon närvarit vid.
Det ena var den evangeliska biskopen Gobats silver- bröllop den 23 maj 1859 och det and- r a torde vara just det bröllop Canon H. önskar f &amp; höra om, ehuru Frediri- ka ej nämner brudparets namn.
Jag sander nu en avskrift av allt det F. B. har a t t saga om denna fest. "
Jag översatte Fredrika Bremers skildring.
" Det a r det bröllopet ", sade han.
Med stort intresse tog han del även av de andra uppgifter, Fredrika Bremer meddelade i de utdrag ur hennes skrifter, som jag fått mig tillsända.
En sak, som gladde oss bå- da, var a t t finna att Fredrika Bre- mer varit i Artas, en plats, som Ca- non Hanauer hyser ett speciellt in- tresse för och det råkade vara sam- ma plats, dar jag bedrev etnologiska studier!
Det var nog också tack vare kon- sul Finn, som Fredrika Bremer er- bjöds ett p &amp; den tiden enastående tillfälle a t t komma ut till byn Artas invid Salomons dammar, söder om Betlehem, för a t t på a.llra närmaste håll göra iakttagelser av folkliv och seder på landsbygden.
Det hus, där hon bodde, finns ännu kvar.
Det be- bos nu av fellaher.
Ursprungligen var det byggt av en amerikansk dam, en religiös fantast, som kommit till det Heliga landet för a t t invänta Kristi återkomst.
Nar Fredrika var dar, ägdes det av Meshullam, en till kristendomen omvänd jude - en av dem som konsul Finn gynnade.
I fru Einslers hem i Jerusalem en oktoberdag samma år.
Jag hade som jag så gärna brukade tittat in för a t t höra, hur det stod till och för a t t pra- t a litet.
E t t samtal med fru Einsler var alltid givande.
Både Ni själv och barnen må val av Vitana - det goda margarinet med kon- stant vitaminhalt året runt
Nar jag skulle bryta upp, sade hon: " Vill N i inte stanna på t e?
J a g vantar just besök.
Mary yon Hei- denstam, som a r i staden, har lovat komma hit.
Ni ö n ~ k a r ju träffa.
he,n- ne? "
Fru von Heidenstam kom och med angivande av kallorna meddelade j a g henne genast de uppgifter, jag från olika håll.
lyckats samla ..
Livlig, som hon var, utropade hon: " Har ser jag E r för första gången, och Ni vet mer om mitt liv, än jag själv! '
.
had a picture of herself which she gave me, &amp; I think Oscar (von Heidenstam) took i t - I am not sure, but I do remember her quite we11 - She went with me every eve- ning t o our garden a t Grilla and I used to.
pick figs from the tree for.
her, and she was deligthed with them.
This was our evening walk, &amp; she always said that she liked the figs, but especiallj.
when given to her by me, for I went up the trees so nicely &amp; came down in ' such a gentleman fashion with them!
And ' my father always said: ' That must be in your honour then, for you do not know him, he is quite different with others! '
" Detta a r nu i korthet en redogörel- - " God afton fröken G.
! "
I mörkret se för Fredrika Bremerspår jag år i. Jerusalems basarer igenkände ' jag 1926 stötte på i Jerusalem.
f r u von Heidenstam, som tillsam- HILMA GRANQVIST.
mans med en bekant till henne kom- mit emot mig.
Hon hade redan gått förbi, ' men vänt sig om och yttrade: " Vet Ni, från f r u Einsler gick jag till Canon Hanauer och skrev sedan Res t riktioner.
ögonblickligen hem till min man.
Nu har han svarat, a t t han också kände Fredrika Bremer. "
Av årets antagna 40 apotekselever vo- Kapten Rudolf von Heidenstams ro 2 4 kvinnliga och 16 manliga.
&gt;.Kan brev, varav hans fru vanligen med- det befaras, att det täcka könet s2 små- delat mig e t t utdrag, var av följande ningom tanker beröva männen ännu ett ar bets falt ?^ lyder den f örskräckta frågan lydelse: i en dagstidning.
Anledningen till kvin- " I was very much interested in hearing nornas majoritet ar att söka i att what you told me of Frederika Bremer ' s de kvinnliga studenterna i allmänhet ha having made a speech a t.
your mother ' s wedding, for I knew her very well;.
she was högre betyg a n de manliga, åtminstone a great friend of my father ' s, &amp; she came jo a v årets sökande hade sålunda högsta to our house (Swedish Embassy) a t betyg i, ' fysik, kemi, matematik och bio- Athens, &amp; spent a summer with us a t our logi, vadan proportionen i rättvisans.
in- country house, Grilla.
I was a boy of about tresse ej kunde te sig annorlunda.
8 to 10 years old then- She wrote a book o11 Athens in which she mentions her pet Att den ur manlig synvinkel emel- boy Rudolf, &amp; his sister Elmina, &amp; writes lertid ej är fullt önskvärd framgår a v a lot about our house, but I have forgotten the title of this book.
.I remember her, though det.
förhållandet, att sen.
kommitté n u very we11 - a small little woman but very är tillsatt med uppdrag att söka utarbeta nice.
I went for walks with her, and sho- nya normer för antagning a v apoteksele- wed her all round Grilla and the Pentelicus.
ver.
Generalpoststyrelsen tillämpar den It was the year that King Oscar died, for I praxis, att proportionen mellan manliga still remember getting some black ribbon for her.
parasol, so that she could be in och kvinnliga nyanstäl / da vid postverket mourning for the King.
For a long time I från början fastställes, och något dylikt.
, I, ' Har Ni det besvärligt med Edra fötter och ben?
Har N i svårt att få lämpliga skodon?
Vänd Eder d &amp; med förtroende till INGRID HUDBERGS FOTVHRD Gavlegatan 4. vid Vanadisplan STOCKHOLM.
Beställ tid Tel. 32 0 6 0 6 Flerbrig praktik trdn Lagersons Skosalong Obs. / Besdk även i hemmen; I .Välsorterat lager av: Siden-, Sam- mets-, Ylle- &amp; BomuIlstyger samt Strumpor.
.
Gustaf Nasström: Stig Blomberg, Det brukar t a avsevärt längre tid för en skulptör an för en målare att - ' !skapa sig en position i det allmänna y y S j y ~ t r m gmpp ~ y ', i terracotta av Stig medvetandet.
Orsakerna ligga i öp- Blomberg.
pen dag.
Dels åtnjuter skulpturen - med dess relativt begränsade mo- .frejdig och ursprunglig.
Griper ratt tivkrets - långt mindre popularitet in i livet, utan choser och poser, och an det lättillgängligare maleriet, dels drar ut en okonventionell skönhet ur .m %ste en skulptör i regel hugga in pä det.
monumentaluppgifter, innan han blir Personalia: född i Linköping 1901- ryktbar, medan en m %lare kan nöja kunglig medal j ör vid Konsta~sdemin sig med en val reklamerad utstall- 1923 efter fyra års studier.
Trots ning.
Därför må det anses ganska detta utvecklingsbar.
Jenny Lind- remarkabelt, a t t S t i g B l o m- stipendiat med reseminnen från Syd- b e r g redan vid 32 Ars ålder ager europa, Nordafrika och U.
S.
A.
Får.
ett namn, som ä r bekant för rikspub- 22 år gammal göra reliefer i Asp- liken och .vars lödighet garanteras av lunds Skandiabiograf och 6 å r senare d e invigda.
Han ä r en av de tre mest i prins Wilhelms tusculum vid Rivie- markanta profilerna inom ung ran.
Vinner första pris i tävlan om svensk bildhuggarkonst.
De bägge epitafium över André-expeditionen i andra äro Eric Grate och Bror Stadshusportiken och andra pris för Hjorth.
Den förre anstränger sig förslag till smyckande av Nytorget.
a t t vara abstrakt konstruktör, den När Stig Blomberg lämnar akade- senare a t t vara patetiker.
Stig Blom- .min, gör han sensuella statyetter i berg å sin sida anstränger sig inte nyklassicistisk anda ' med en fladd- alls a t t vara något.
Han ä r a.ndä rande Sergelsk pust i kroppar och - sig själv.
En ung Aladdin, litet draperier.
Tio å r senare är han slängig och pojkaktig kanske, men längst möjligt borta från klassicis- .men och .anklagas i ett nazistiskt blad för a t t av judar vara inspirerad klrnde ju tankas även har *, framh2ller a t t framställa germanska barn s i tidningens sagesman.
- Om aktionen i undernärda och fula som möjligt.
fråga kan sagas utgöra en tillämpning Stig Blomberg hämtar säkert myc- av den fria och rättvisa konkurrensens ken glädje ur ett sådant omdöme.
princip på arbetsmarknaden, det ar en Han har nämligen - och det är ett centralt drag i hans begåvning - annan historia.
-
KERTHA den.
bland skulptörer och vanliga dödliga så sällsynta gåvan humor.
Den lyser ständigt fram i hans verk, ibland som överdådigt pantagrueliskt skämtlynne, ibland som.
medkänsla för de av livet missgynnade, alltid som varme och spirituell rörlighet.
Det a r denna humor, som hindrar ' honom frdn a t t bli patetisk och po- serande.
Nar Stig Blomberg skisserar e t t monument .för en skola i Stockholm, gör han en naken och ranglig svensk pojke, som står karla-kavat och span- ner sin biceps.
En redig grabb, ta- gen mitt i sin morska lek på Söder eller Kungsholmen.
.
När.
han tävlar om en minnesvård över André och hans bagge kamrater, låter han dem brösta sig i polardräktens yvighet framför den havererade ballongen, bredbenta, dådlystna, härdiga män under norrskenets darrande strål- f ladder.
Ingenting av begravnings- dagens uppstyltade natioliella patos men desto mera av karv och bastant manlighet.
Som den reliefen avteck- .nar sig, själv utförd i puts, mot 195, ödmjuka humorn följer honom i allt hans verk.
Får han gå på.
som ' hit- tills blir han en märkesman i svensk skulptur. '
GUSTAF NÄSSTRÖM.
Nya förbundsmedlemmar B e r g s l u n d: fru Elin Wagner.
F a J k ö p i n g: fru Sigrid Ericson, ' frö- ken Agda Jii ?nsson.
F a l u n: fru Marta Lundquist.
G ö t e .b o g: grevinnan 1ngiborg, von Rosen.
L i n k ö p i n g: fru Dagny Cnattingius, fru Jane Liljeblad, fru C. W. Ribers, Motala.
.
L u n d: .frökenSigne Rönström.
M a l m ö: fröken Gunnel Ekfors.
N o r r k ö p i n g: fröken Margit Aman.
S t o c k h o l m: fröken Karin Boman, fröken Anna Johansson, fru Elsa Kjellan- der-El Kirsh, f r u Ingeborg Pihlström!
f r u Hedvig Akermh.
V a-x j ö: fru Lena-Greta .Benni, fröken Elsa Nyström, fröken Helga Synnergren, fröken Sigrid Synnergren, fröken Lisa ' Uppström, fru Sigrid Veide.
r a Stadshusportikens putsvägg,, är den ett stycke märgfullt skulpturalt hantverk i ypperlig samverkan med ' arkitekturen, men också ett inspire- r a t och personligt konstverk.
En mangsidig och impulsiv herre, denne Stig Blomberg.
Han gör por- tratt - uppriktiga ' och chosefria -, brottare, pojkar och f lickor, hukande Ceylons första kvinnliga advokat ä?
en araber, kameler och apor i rund- ung dam, som bor i Colombo och heter skulptur och relief, och gärna utför- Avadai Mehta.
da i knottrig terracotta eller fransk M: lle Elisabeth Schmi ' dt, ' en fransk teol. lera.
Han leker fram tuschlavyrer stud. vid universitetet i Geneve, vann Ge- med frodiga figurer i burleska situa- - nevi&amp;re-Munier-priset, tilldelas den tioner, och han har gjort en märklig s t u d e t, som hållit den vilket basta predikan.
och av andra utnyttjad insats i dags- pressens illustrering, ehuru under pseudonym.
Den överdådiga och den a V a r m, m j u k, ul ' lig.
Skan-ker god sömn!
-
Anita Nathorst: Teol. lic. Anita Nathorst höll vid FBF:s årsmöte i Norrköping ett wzyc- i ovan- ket u p p t i r k s a ~ n m försd~ag t stående uwdne.
Hltr få vi i skhft taga del av några av dess bärande syn- punkter.
0 vergångs %ldern betyder männi- skans såväl fysiska som psykiska mognande till f ull mänsklighet.
Av barnet, som i mångt och mycket a r odifferentierat, blir det en ung man och en ung kvinna.
Det ä r en orons och oredans tid, d % den unge varken a r barn.
eller vuxen, en tid, då den unga människan söker frigöra sig från auktoriteten och bereder sig a t t övertaga sitt eget samhällsansvar.
Hur ha vi vuxna förberett den ' övergången, detta mognande in i ett nytt samhälle?
I de flesta fall ha vi ej förberett det alls.
Vi ha fordrat en mängd betyg och fardigheter, men konsten a t t leva med människor ha vi ej odlat hos de unga.
Skollivet ger för mycket vetande o m sam- hällsliv men mycket litet övning i samma samhällsliv; skolan a r med andra ord, i de flesta fall, ej e t t sam- hälle a v ungdom utan en institu- tion, gjord av vuxna f ö r ungdom.
Läraren är visserligen - i teorien - inte längre auktoritet utan medhjäl- pare, men vi taga nog, när det gäller uppfostran, för mycket sikte på det rena intellektet, människans övriga relationer lämnas för mycket % sido.
F. M.
0: s SBöjdawdeQniwg Sveavägen 40, Sbckholm - Tel. 20 88 18.
S J U KSKöTERSKEUTRUSTNINGAR, GOSS- och BARNKLÄDER MOTTAGER BESTALLNINGAR " Hjälp genom självhjälp. "
Därigenom blir uppfostran till sam- arbete e t t tomt ord s % länge exa- mensprestationen ä r det viktigaste och betyg oumbärliga vapen i kam- pen för tillvaron.
Men det a r ej blott fr %n lärarna, de unga frigöra sig denna tid, även för- äldraauktoriteten utsättes från deras sida f ör en f örandrad värdesättning.
De tidigare årens förtrolighet, då all- ting berättades hemma, a r borta, och de unga söka istället mera anknyt- ning hos jämnåriga.
Föräldrarna ha ofta svårt a t t finna sig i a t t deras barn p &amp; detta satt glider ifrån dem.
De torde emellertid vinna mest på a t t under denna tid förhålla sig avvak- tande i bakgrunden.
Till det för övergångsilldern ka- saktäristiska hör vidare den s. k. trotsinstallningen.
Det är.
nu som de unga så ofta pröva föräldrarnas thla- mod och kärlek genom a t t uppställa omöjliga f ordringar eller kasta fram .planer, som föräldrarna ej kunna gil- la.
Konvertiteten ä r under dessa brytningsår ej heller s % ovanlig: fri- tänkarens son blir kanske katolik och den fromma prästdottern ateist.
Det finns ocksh en typ ungdom, som ä r rädd för den gängse moralen och som gärna vill visa sig vara eller åtmin- stone låtsa vara s % syndig som möj- ligt.
Mycket av detta har sin rot i känslolivet, mycket av det unga trot- set ä r uttryck för a t t den unga män- niskan vill vara s % a n n o r l u n d a som möjligt för a t t känna sig fri.
Men bakom den skenbara friheten ligger en stark bundenhet just vid f öräldrarna.
Känslan av mindervär- .dighet kan under denna tid genom överkompensation bli t. ex. fanatisk nationalism: man ökar sitt jags vär- .de genom a t t identifiera sig med en större grupp.
&amp; urn dadb e t e t s kmn ner ~ a ~ ~ Kbeltyg o p Gardiner mo m. Renoveringar utföras omsorgsfullt.
Skolor för utbildande av vävlärarinnor och textila konsthantverkare.
Stureplan 2, Sthlm.
Tel. 60 48 7.9, 60 48 63.
.
197 HERTHA '.
, Det ar av stor vikt, a t t trotsin- stallningen löses på ett r a t t satt i ungdomsåren, därför a t t den eljest längre fram Itan gå igen i livets-alla förhållanden som e t t icke genomskå- dat tvang till uppror.
Den man t. ex. som aldrig kan stanna på en plats för a t t han ej tål a t t underordna sig, har sannolikt bakom sig en icke " förlöst " trotsiri ' stallning mot hem och .skola.
Och de s. k.
" svarta fåren '. '
leva - omedvetet för sig själva och andra - u t sitt beh- a t t straffa föraldrar- ila.
Samtidigt.
straffa de sig själva.
.
Skall trots brytas?
.Nej, trots skall a v l e d a s.
Man bör ge pro- testinstallningen s å stor radie som möjligt och låta de unga f å vara i fred.
I detta sammanhang torde det ej vara ur vägen a t t namna någ- r a ord om straff.
Det, a r självklart, a t t kroppsaga absolut e j bör före- komma under puberteten.
Men jag anser det lika självklart, a t t kropps- aga ej alls bör förekomma.
Varför och hur straffa vi.
Jo, som vi själva blevo behandlade som barn, sa be- handla vi våra egna barn., Vi straffa med andra ord våra föräldrar i bar- nen.
Eller också gå vi in för en rakt motsatt behandlingsmetod: mina barn ' skola ha det annorlunda an jag.
Absolut förkastligt a r att.
tvinga barn a t t be om förliitelse.
Dylikt a r själslig tortyr.
Dessutom a r det a t t uppfostra dem till hycklare genom a t t tvinga, dem utåt ge uttryck å t en ånger, som de e j kanna inom sig.
Som hjälp mot trotsreaktionen a r det av betydelse a t t de unga komma i beröring med andra människor.
Dess- utom borde sportens välgörande in- flytande i samma syfte ej under- skattas.
övergångsålderns uttryckssätt, den s. k. frackheten, beror ofta.
p % bris- tande formsinne hos de unga.
De nar- ma sig de vuxnas land men behärska ' e j deras språk.
Har a r de s. k. trots- reaktionen saledes endast en form- sak.
Vad man kallar " tonen " a r dess- utom ofta .att hänföra till blyghet.
Föraldrar äro gentemot dessa yttrin: .gar betydligt tolerantare an lärarna.
.
" Manniskan ar alltings mått " ytt- rade ' en gång en grekisk filosof: vi mata allting med oss själva: Men i stallet .för a t t, darav dra den ganska naturliga slutsatsen, a t t barnet skall matas med sig självt, så dagga vi alltför ofta vårt, den vuxnes, m %tt p &amp; barnet.
För såväl föräldrar som 1a- rare galler det nog a t t stiga ner från ' sina höga hastar och söka f å till stånd ett.
intimare samarbete med de unga.
Med.manniska icke maktman- niska borde vara idealet för uppfost- raren.
Det a r för övrigt detta med- manniskoideal vi skulle behöva över- allt i stallet för detta ansträngda keeping up appearances, som så ofta möter oss.
Då skulle vi också f å till stånd en större förståelse för de un- ga, som under en övergångsiilder, rik p$ svårlösta problem, ständigt resa borst i ord och handling.
Då skulle vi, e j genom långa förhör utan ge- nom a t t ge akt, komma underfund .med a t t de oppositionella orden e j skola upptagas som kastspjut, avsed- ' da a t t såra och döda.
Hövlighet, akt- ning och försynthet från de vuxnas sida skola verka genom exemplets, makt., Ty nar allt kommer om- kring a r dock uppfostrarens problem a t t avst % fran viljan till makt,,i des- sa tider av .återuppståndna diktatu- rer onekligen.
.
något ganska otidsen- ligt. '
' Mannens lycka heter: Jag vill, kvinnans lycka heter:.
Han ' vill.
Påstår Nietzsche.
.
A T V I D.
A B E R G .. S I N S ' T I T U T E T Skolan MODERN UNDERVISNING I MASKINSKRIVNING, STENO- GRAF1 O. MASKINRÄKNING -.
Skrivby r h UTFÖR RENSKRIVNINGAR, DUPLICERINGAR, ÖVERSÄTT- NINGAR O. RÄK:NEARBETEN S. HAMNGATAN 23.
- GÖTEBORG - TEL. 70.3 20 (växel):
198 HERTHA Kungl.
Maj: ts förordning om mo- derskapsunderstöd (n: r 281) a r da- terad den 26 juni 1931, och tidigare har.
i samband med en redogörelse för s jukkasseref ormen i Herthas spalter lämnats en redogörelse därav.
Enär från den 1 juli i å r sjukkasse- organ äro bildade för större delen av Vid flera ol&amp;a tillfallen har f ~ å g, a n landet, kan det statliga moderskaps- om rnodersluzpsunderstödet behandlats i Herthas spalter.
Sedan lagen nu understödet fran samma dag utgå fått sin praktiska tillampnirzg liirm- överallt med undantag för staderna nar en expert på området, direktör G. Göteborg, Hälsingborg, Malmö, Norr- R. Östman i Centralsjukkassan Van- köping och Landskrona, i vilka sta- .fast - Stockholm, hiir en redogörelse der man beräknar kunna genomföra f &amp; det nya qjsternets inneböd.
omorganiseionen av sjukkassorna den 1 januari 1934.
Vilka kunna nu komma i Atnjutan- DEN NORSKA SJUKKASSERÖ- relsens store man, M. Ormestad, sa-.
de av understöd?
Jo, ratt till mo- ger vid ett tillfälle: " De såkalte socia- derskapsunderstöd tillkomme ' varje le reformer har i allmindelighet poli- kvinna, som till lindrande av de med tisk interesse kun s % lenge de i k k .. e barnsbörd förenade kostnader är i er g j ennemfflrt, s % lenge de tillhflrer b e h o v av sådant understöd.
Be- valgprogrammene.
Det er derfor hov av moderskapsunderstöd anses synd a t noget blir gjennemfgrt, for f öreligga, (dar ej alldeles särskilda då mister partiene et arbeidsf elt.
omständigheter föranleder till un- For $vrigt er det ve1 i politikken som dantag) om för kvinnan eller, dar i alt annet, a t der er f o r b # e r e- hon a r gift och sammanlever med sin d e l s e n som er det interessante, man, för makarna tillsammans vid selve arbeidet med å utforme noget senaste taxering till statlig inkomst och förmögenhetsskatt det beskatt- og å f å andre til å tro p % det. "
Nar därför denna tidskrifts re- ningsbara beloppet icke överstiger daktion .gav mig tillfälle a t t saga 500 kronor.
Då de skattefria avdra- några ord om det statliga moder- gen variera efter olika orters lev- skapsunderstödet, fattade jag saken nadskostnader, har man lyckats f å så, a t t man ville komma ovansthende fram en enkel men dock smidig regel citat på sk-: Man ville söka göra, för avgörandet n a r behov före- vad som nu fordras .för a t t understö- ligger.
För a t t belysa vi1k.a inkomst- det skall kunna komma de behövan- grupper härvid komma ifråga, angi- de tillgodo.
För a t t detta skall ske, vas har några exempel.
För en sjalv- fordras just nu, a t t förordningen blir försörjande kvinna bosatt i Stock- bekant i vidaste kretsar.
I första holm t. ex. kan inkomsten vara hand iragar man rakna med a t t de 1,990: - kronor, för man och hustru socialt intresserade och socialt verk-.
2,390: - kronor, och för ett par ma- samma kvinnor, som äro läsare av kar med 2 barn 3,190: - kronor, och denna tidskrift, var i sin sta @ vilja.
de komma i varje fall under strecket bidraga att sprida upplysning om av 500 kronors beskattningsbart be- lopp och äro allts % berättigade till villkoren f ör understödet.
&amp; k ~ B ~ i d Z g ~ e.
g.
.
tillverkas efter mått samt stor sort.
finnes å lager.
K@.
Instrumentm.
L.
A.
LIND- BERG, yorrlands.gatan - 11,.
Stockholm.
Nornk6pkgs Stuvlager Kliideshdel.
Barnhusg= % Stockholm.
Ingen butik.
Ingspomkostn.
DETTA OR- SAKENTILL VARA BILLHOA PRISER
HERTHA ' understöd.
Antalet berattiga ' de till.
understöd utgör c:a 70,000 pr %r.
Då man har utgått ifrån a t t icke biott meddela ett penningebidrag.
utan också giva de hygieniska råd och medicinska upplysningar,- som f ör den blivande modern äro så.
vardeful- la, har man bestamt en relativt lång tid, eller a t t ' a n s ö k a n - s k a l l i ' n g i v a s .60. d a g a r f ' öre den beraknade f örlossningen.
Den kan dock, nar hinder förelegat for e n tidigare ansökan (t. ex. på grund av bristande kännedom om f örordnin- gen) ingivas senare, men ansöknin-.
gar, som ingivas senare an 60: e da- gen efter barnets födelse, f å icke upptagas ' till prövning.
Ansökningar skola stallas till den erkända .centrals jukkassan för det område i vilket kvinnan a r bosatt.
Då de erkända centrals jukkassorna s å nyligen bildats, a t t man ej i van- liga uppslagsböcker kan hitta deras adresser, meddelas de har.
De lerkanda centrals jukkasseområ- dena omfatta följande landstingsom- ' råden: 199: sjukkassa, Ramnas kyrkby); Vasternorr- lands och Jämtlands lans (Mellersta N.orr- lands erkända centralsjukkassa, Öster- sund); Västerbottens och ' Norrbottens läns (Övre Norrlands erkända centrals jukkassa, Nygatan 34, Skellefteå); jämte i följande s t ä d e r antagna centralssjukkassor: Stockholms stad, (Stockholms ' erk.
centralsjukkassa, Stock- holm); Gävle stad (Gävle stads erk.
cen- trals jukkassa, Gävle); Eskilstuna stad (Eskilstuna stads erk.
centralsjukkassa, Eskilstuna); Tralleborgs stad (Trälleborgs stads erk.
centralsjukkassa, Trälleborg).
Uessa kassor tillhandhiilla givetvis formulär för ansökningar, men dess- utom böra blanketter firinas hos barnmorskor, på barnbördshus och andra sociala institutioner, som kun-+ na tankas komma i kontakt med bli- vande mödrar.
Ansökningsblanket- ten innehåller ett utdrag över un- derstödvillkoren j amte några f rå- gor, vilkas.
svar skola vägleda den kassa; som handhar understodets ut- betalande.
De uppställda frågorna äro mycket.
f å och enkla a t t besvara och ' innehalla utöver ' personalia en- dast begäran om uppgift p % beskatt- ningsbart belopp, om.
den sökande a r medlem .i erkänd sjukkassa och när barnsbörden väntas inträffa.
Med ansökan, som ställes till centralsjuk- kassan, skall f ogas en anmalningsav- gift.på 2 kronor.
Sjukkassan har a t t utreda fallet och skall tillika meddela och upplysningar till den sökan- de.
För a t t underlätta rådgivningen, har av professor Bovin och överlaka- r e Ernberg, p % Medicinalstyrelsens uppdrag utarbetats en kort hand- ledning med titeln " Mor och barn ".
Dessutom bör alltid den som hand- har i~trcdningen vara val insatt i de åtgarder, som kommunen ' och staten anordnat till barnaföderskornas fromma så a t t praktiska upplysning- a r kunna lämnas.
Man kan utgå ifrån; a t t flertalet kassor komma a t t anlita barnmorske- eller sjuksköter- Stockholms, Uppsala o,ch Gotlands lans (' östra Sveriges erkanda centrals jukkassa, postfack 1026, Stockholm 16); Söderman- lands och Vastmanlands lans landstings- områdens .erkanda centralsjukkassa, post- fack 36, Västerås; Östergötlands erkända centrals jukkassa, Storgatan 60, Linkö- ping; Jönköpings läns och K.almar läns norra (Norra Smklands erkända central- sjukkassa, Ö. Storgat.
13 A, Jönköping); Kronobergs lans, Kalmar lans södra och Blekinge l ä n s (sydöstra Sveriges erkända icentralsjukkassa, Ö. Prinsgat.
20, Karls- krona); Kristianstads och Malmöhus lans (Skånes erkända centralsjukkassa, Lund); Hallands samt Göteborgs och Bohus lans (B.ohuslän-Hallands erkända centrals juk- kassa, Molndal); Älvsborgs och Skaraborgs läns (Vastgöta-Dals erkända centralsjuk- kassa, Hasselbacksgat.
11, Borås); Värm- lands och Örebro läns (Örebro och Varm- lands erkända centralsjukkassa, Olaigatan 11, Örebro); Kopparbergs och Gavleborgs lan (Dala-Gävleborgs erkända central- Begär alltid VITRUM: S tillverkningar: FERROL .VITRUM, det mest aptitgivande och sta@ande av alla moderna organiska järnpreparat.
Synnerligen lättsmält, fördra- ges det av den ömtåligaste mage.
Tages på grund av - sin angenäma smak lätt av såväl barn som- vuxna.
LAXERMARMELAD VIT.RUM, angenämt avföringsmedel av jämn verkan.
SODAPASTILLER VIT.RUM mot halsbränna och magsyra, välsmakande.
APOTEKSVARUCENTRALEN VITRUM, Apotekareaktiebolaget. '
'
- 200 ' .- ' HERTHA skeutbildade personer f ör uppgiftens utförande.
Understödet- utgår med 1 kr.
pr dag och för tid omedelbart före eller efter barnsbörden, d % kvinnan avhål- ler sig från förvärvsarbete.
För kvin- na, som under minst 4 av de 6 måna- derna närmast före barnsbörden an- vänts till sådant industriellt, bygg- nads- eller transportarbete, som avses i 5 10 i lagen om arbetarskydd och vilken kan väntas.
återtaga sådant arbete efter barnsbörden, a r under- stödstiden högst 56 dagar.
Till an- na.9 utghr uncierstödet med hogst 30 dagar.
Högst 14 dagar därav f %r lig- .ga före barnsbörden.
Understödet utbetalas efter det f örlossningen styrkts med intyg av barnmorska el- ler av trovärdig person och utbetalas i efterskott veckovis.
Då på grund av det statsfinansiel- la laget det i det ursprungliga försla- get angivna understödet icke kunde godtagas utan beloppet blev så pass hårt ' nedskuret, a t t det i flertalet fall kommer a t t utgö.ra 30 kronor, a r det av stor vikt, a t t kannedom sprides omden m o d e r s k a p s h j a l p, som beredes till centrals jukkassorna anslutna kvinnor.
Till dessa utgår modersliapshjalpen med minst 2 kr.
pr dag och m i n s t 30 dagar (den vanliga tiden a r 42 dagar) ..
Ä r h i n - nan tillf örsakrad s jukh jalp till hög- re belopp an 2 kr., utgår moderskaps- hjälpen med samma belopp pr dag.
Därjämte utbetalar kassan barnmor- skebidrag.
Dessa belopp kunna allt-.
så bliva högst betydande, och d % av- gifterna äro så låga, c:a 4: 80 kr.
pr å r för en ~jukv %rdsförsakring, torde det vara av största intresse a t t kvin- norna komma med i d e n e r k a n- d a s j u k f ömrsakringen.
.
.
-- Kerstin Hesselgren.
.
V i d öppnandet av Nationernas För- bunds tolfte församling den 2j sept.
ut- sdgs.
yrkesinspektris K e r s t i n H e s- s e l g r e n, .rom representerar Sverige i Sociala utskottet, till dettas ordförande.
Hon blev därigenom automatiskt en a v församlingens elva vicepresidenter, av vilka sex äro särskilt valda och de åter- stående utgöras a v de fem utskottens presidenter.
Med det bistånd från vakna kvin- nor, som påräknas, skall s jukkasse- organisationerna val fylla denna sin uppgift, staten med så stort förtro- ende anvisat.
välsignelsen f ör barnaf öderskorna och därmed landet a r obestridlig.
G.
R. ÖSTMAN.
8-kl. flickskola.
Kurs för unga flickor i sprarlr, konst- o.
Ett.-hist., musik, hushAl1 och sömnad.
Pensionen öppen hela året.
Alla ämnen val f ria.
Individuell under&amp;n * ing.
Högt kvalificerade larmkraf ter.
Infödda språklärafinnor.
Prosp.
gen.
Fru ELSA KJELLANDER-EL KIRSCH, N p ä s Siiten, Nynäshamn.
Tel. 2.
' Viran, 20 1 HERTHA, Wedberg:. '
Kvinnorna - e.
i Förf., som själv udetar inom to- balcsindustrien, ger i det f öl jande en överblick över kvinnornas indust.1.iella verlcsanzhe t.
För några å r sedan anordnades i Liljevalchs konsthall en utställning kallad " Vad skall jag bli?
" .Dar stan- nade en dag en besökande dam och börj ' ade språka med en av de flickor, som arbetade vid de utställda maski- nerna.
Den besökande kunde efter en stunds samtal med flickan inte hålla tillbaka sin förvåning över a t t en ung flicka kunde välja ett yrke, som enligt flickan, var SA enfor- migt, dammigt, dåligt betalt och vars maskiner genom sitt starka buller i längden f örstörde hennes nervsys- tem.
En sjuksköterska yttrade en gång A t en industriarbeterska, a t t hon inte kunde förstå, hur ansvarskännande föraldrar kunde skicka sina barn, särskilt döttrarna, a t t börja arbeta p &amp; fabriker och verkstader.
Hon ha- de aldrig besökt någon fabrik men hade hört, a t t det var en så rå och dålig anda där.
- De två som gjort ovanstående uttalanden tänkte inte på a t t textil-, sko-, beklädnads-, livs- medels- eller tobaksarbeterskorna för a t t namna några yrken med, spe- cifikt kvinnlig arbetskraft, inte val- ja sina yrken på samma sätt som ex. s j uksköterskan eller lärarinnan.
Vi behöva ju alla kläder, skor, livsme- del o. s. v. men ingen väljer som yr- ke a t t framstalla.dessa produkter därför a t t människorna .behöva dem.
--- in- u s t ri e,.
.
lnduitrin har under.de sista årti- ondena genomgått en rationalisering ' som förefaller fulländad, Detta haii medfört, a t t det numera knappast ä r fråga om nAgon lärotid.
E t t - yrke, som förr fordfade 3 års lärotid, tar nu endast 12 veckor .. Yrkesskicklig- heten består oftast av påpasslighet, materialbesparing och ' en förmåga a t t kunna följa med maskinens oer- hörda arbetshastighet.
Tobaksindu- strin t. ex. utgör.
ett utmärkt .exem- ' pel på hur en hastig och fullständig rationalisering verkar.
Nar tobaks- ' industrin har i landet monopolisera- .des, utfördes cigarr- och cigarett- tillverkningen som hantverk.
Om- kring 5,000 personer voro vid den- na tid sysselsatta i detta yrke med ungefär jämn fördelning av man och kvinnor.
Principen lika lön för lika arbete tillämpades aven.
Nu syssel- sattas i tobaksindustrin 2,500 per- soner, därav .500 män.
Det gamla hantverket .ar fullständigt borta, allt göres med maskiner.
~ n d a s kvinnor t få arbeta vid - maskinerna; amannen äro montörer, lagerarbetare eller dy- likt.
Denna f örändring .av.
arbetet har medfört många svårigheter för arbetarna.
Kvinnor, vilka börjat ar- beta vid 12-Ars Aldern och lart yrket som hantverk, fingo vid 40-50 års ålder lämna detta och sätta sig vid en.
maskin,.
dar allt, särskilt hastighe- ten, verkaile skrämmande.
Allt blir dock en vana och vana ger färdighet.
Andra.
industrier, som sysselsätta Övervägande antal kvinnor, äro b$- klädnadsindustrin med 11,500 kvin- I 7 främmande och i mer än 700 svenska hem finnas ' nurnera våra flossamattor.
För detta förhå ' l- lande ha vi att tacka mattornas goda egenskaper.
De äro vackra, varaktiga och billiga.
Samma gäller våra gardiner och möbeltyger.
K O N S T F L I T E N, K y r k o g a t a n Göteborg.
.
s, ' ' '.
.
.
, t.
,
' 1 nor mot 3,159 man och textilindu- strin med 15,000 kvinnor mot lO,OOO man.
45,000 kvinnor arbeta för nar- varande inom den svenska industrin.
Den lagstadgade 48-timmars ar- betsveckan uppdelas i allmänhet sä a t t arbetstiden de första fem vecko- dagarna ar 8y2 timme, - varför man på lördagen endast behöver arbeta 5y2 tim.
Denna indelning av tiden uppskattas samkilt av kvinnorna, - t y de.
ha ofta hem och barn a t t sköta under " fritiden ".
Arbetet i fabrikerna börjar kl. 7 eller halv atta.
När tiden närmar sig detta klockslag, kan man runt gator- na kring en fabrik se arbetarna i hastig takt närma sig fabriksporten.
Alla veta, a t t precis på slaget stän- ges obönhörligen porten, och en dags- förtjänst går förlorad för den som.
inte hinner in i tid.
På en del ar- betsplatser tillämpas pliktsystem.
En minut för sent kostar 10 öre, 5 min.
25 öre o. s. v. Kvinnorna vilja ofta arbeta intensivt och koncentre- rat.
Så f % och korta raster som möjligt, ty ju tidigare man f %r g &amp; hem på kvällen dess battre.
Med nu- varande höga arbetstakt ar detta hastiga tempo emellertid mycket skadligt för hälsan.
De kvinnor, som ha detta klart för sig, propagera dar- för bland sina kamrater för längre pauser och raster.
För a t t fullt ut- nyttja maskinens kapacitet tillämpas ackordssystem, ett system p % gott och ont.
Arbetet a r ofta mycket en- f ormigt.
Samma handgrepp tusen- tals ganger om dagen.
För det mes- t a utgöres den enda omväxlingen av hastigheten, med vilken högarna av den färdiga varan växer.
Förtjanst- möjligheterna äro dock battre vid ackordsarbete an vid timlön.
Nack- delen med ackordsarbete ar, a t t det urartar till ett jäkt som nöter och sli- ter på nerverna.
Kommer s % till det- t a damm och buller dagen lång, s &amp; försthr man orsaken till den industri- ella tröttheten.
Den unga flickan av idag börjar vanligen arbeta i industrin i 15-16- års Aldern.
Det g %r lättare att bli anställd d %.
Efter endast några m %- naders anställning är hon uppe i Orgel- och S5nglektioner givas åt nybör- jare och något försigkomna.
Examine- rad lärarinna.
Upplandsg.
70.
33 92 49. av olika stenmaterial I
samma höga arbetstakt som de kam- rater,-vilka arbetat många år i yrket.
Förtjänsten blir dock inte densam- ma som de äldres, t y ' för 15-åringar- n a göres avdrag på lönen med 35 %. '
Detta avdrag minskas sedan vid var- je födelsedag med 5 % för a t t vid 21 års ålder bortfalla.
Detta .gäller Stockholm; i.
landsorten äro lönerna och procentsatserna något lägre.
Ungdomarna reagera of t a starkt mot detta system som en stor orättvisa mot dem, t y de äro ofta vid mycket unga å r s j älvf örsörj ande.
Den efterlängtade semestern a r i flera industrier endast 4 dagar.
6 dagar torde dock vara det vanligaste.
Lönerna variera vid olika industrier och dyrortsgrupper.
25 öre i timmen ä r minimum och 1: 05 maximum för kvinnliga arbetare.
Vid en timmes frånvaro samt vid helgdagar göres avdrag på lönen.
De unga kamrater- na uppskatta ofta mylcket, nar de äldre berätta ' om hur det var " förr i världen " pA den arbetsplats, där de äro anställda.
Arbetstiden, de hygi- eniska förhallandena o. s. v. h a ju pä de flesta arbetsplatser under Arens lopp väsentligt förbättrats.
De flesta .arbeterskor äro ocksa numera vakna f ör a t t arbetsskyddslagens bestam- melser anghende löner, semestertid, hygieniska förhållanden m. m. verkli- gen tillämpas av arbetsgivaren, t y d.etta starker deras känsla för sitt människovärde.
VIRAN WEDBERG.
Djurens rätt.
Ett Fredrika Bremerarv som.
förpliktar.
.
min första angelägenhet blir nu att ordna mitt hus, så.att trefnad och lugn kunna, bo,,derinne.
Jag vill söka vara klok lagstiftare - i min lilla - men ej ringa - verld.
Och vet d u hvilken lag jag framför allt tänker stifta och hand- hafva med sträng noggrannhet?
E n l a g f ö r d j u r e n s b e h a n d l i n g.
Den- na skall innehålla följande: Alla djUr vid gården skola vårdas med största omsorg, samt bemötas vanligt och ömt.
De skola lefva lyckligt.
Slagtandet skall så tillgå, att djuret s2 litet som möjligt plågas deraf ..
Den som uppmärksamt last " Gran- narne ", känner säkert igen dessa ord av F r e d ~ i k a Bremer.
Sedan hon dröjt vid en del av denna sin lag, fortsätter, hon: » Huru mycket onödig grymhet ut- öfvas icke alla dagar, endast derföre att man icke tanker på huad man gör?
O c h huru orimlig, huru ovärdig ar icke gryrn- het mot djuren?
Ar det icke nog, att de i närvarande världsordning äro dömda att tjena oss under deras lif och föda oss efter deras död?
Skola v i ännu mer för- bittra denna stränga lott?
- - - - I gamla verlden funnos lagar, som gjorde mildhet mot djuren till helig plikt för menniskorne och straffade strängt dess öfverträdelse.
Och v i som bekänna oss till kärlekens religion, - skola v i vara mot djuren värre än hedningarne? » V En klok Izusmoder använder metaDlpu8smedlett M l C K O L omtyckta ' berömda KA.KPL6 vilket icke innehaller frätande ämnen men ändock gör allting blixt blankt.
Engros: H E R M A N N DERLIEN A.-B.
STOCKHOLM Kungsgatan 3,, CEYLORITEER av fin-iin kvalitet i vackra halv-kg-burkar e1.i paket om 100gr.
P r i s 4 3 5 0 pr kg.
av utsökta basta kvaliteter pah.
om 500,s50.1000.56gr Pris 1 2 8 -, 1 4 8 - p r kg.
I parti och mi ' nut från ~ r ä l s n i n ~ s a r m t!
n s Handelsdepartement Ostermalmsgatan 71.
Stockholm.
T ~ I 676323.
iväxel '.
Tidigare an någon - annan svensk man eller kvinna har Fredrika Bre- mer sålunda utformat ett program för djurskyddsviljan, hon har aven härvidlag givit oss ett pund att-för- valta.
Sedan kommer det egentligen bara an på oss själva, h u r vi fat- t a t vår uppgift och förkovzat arvet.
Vi.
nordbor bruka ej sällan.
i farise- isk iver förhäva oss över sydlannin- garna, då deras raffinerade förmå- ga a t t plåga oskäliga varelser kom- mer på tal.
Men ha vi strängt taget nagon anledning a t t göra det?
Fö- refaller det inte snarare, som om vi med en f örfarande snabbhet började upptaga tavlan med häst-, tjur-, ås- ne- och fågelplågarna under sydliga- re luftstreck?
Eller a r det bara det, ' att pressen numera a r påpassligare an förr i att servera den ena skram- mande d jurplågerihistorien efter den andra?
Lika upprörande som det manni- skovidriga djurplågeriet i och för sig a r det förhållandet, a t t straffen ej stå i n %gon som helst rimlig proportion till ogärningen.
Sveri- ge gör ju anspråk p % att kallas ett högtstående kulturland med en upplyst och bildad befolkning, och ändå får man i detta land steka en hundvalp till döds i en pyrande ugn för 160 kr.
böter, köra med en sv %rt selbruten gammal hast en hel som- mar för 50 ' kr.
böter, använda en med svar seninflammation behäftad gammal dragare till tungt arbete för 10 kr.
böter o. s. v. I det senare fal- let, ett enda litet vanligt exempel bland alla de otaliga, som höra till vanligheten, yrkade åklagaren, a t t rådhusrätten " miltte förordna om hastens nedslaktande ".
Men " rådhus- rätten fann avgörandet av detta yr- kande icke falla under rättens befo- genhet ".
Och gjorde sig säkerligen, rent juridiskt, ej skyldig till något fel.
Ty så har bjuda paragraferna: " Är d j urplågeri av svår beskaffenhet eller äro omständigheterna eljest syn- nerligen försdrande, må till fangel- se i högst sex månader dömas ".
Hur svårt skall d j urpl %geriet egentligen vara, frågar man sig osökt, för att vederbörande må dömas till fangel- se?
Då han - eller, lyckligtvis mera sällan, hon - istället borde f å sona sitt brott med straffarbete.
Efter- som spöstraffet a r avskaffat.
I vårt land ar det nu en gång s % att en van- lig liten enkel stöld skall sonas med betydligt strängare straff an torte- rande av djur.
.
.
Skulle inte en samlad kvinnoopini- on har.
kunna göra en insats?
Inte bara s % a t t var och en i sin mån upp- fostrar sina barn till djurvanlighet och p5verkar sin omgivning i samma anda - s %dant faller ju av sig självt - utan a t t humanitära kvinnoföre- ningar verkligen räckte djurskydds- f öreningarna en h j alpande hand.
Ty det a r en skamfläck för vårt land, a t t brutala slaktmetoder, inte minst skäktningen, alltjämt f % användas, och det ä r upprörande, att lagstift- ningen s % föga beaktar djurskydds- kraven, varigenom djurplågarna med några obetydliga dagsböter slipper ifrån ett, som man tycker, rattma- tigt straff.
Hur vore det med ett rationellt djurskyddsövervakande i kommuner- na?
En obligatorisk djurskydds- nämnd och en av denna utsedd över- vakare i varje kommun?
E t t så- dant kommunalt förtroendeuppdrag skulle innebiira både skyldighet och befogenhet a t t inspektera och an- ställa åtal, och till det uppdraget skulle utses neutrala och- varmhjar- tade, men därför visst ej klemiga, personer, som v å g a d e ingripa, esg.- [@ @ a [p~ [$&amp;.
T w i l f i t erbjuder en m y c k e t v a l s.
i t t a n d e korsett för låg ' midja, idealisk för varje figur, av yacker rosa brokad i konst- silke till så l å g t p r i s som kronor = Nybrog.
11 - Götg.
58 675
HERTHA -.
205 C i det nya förslaget.
I dess par.
1 he- ' ter det sålunda: Den som på grund a v sinnessjukdom, hnesslöhet eller.
annan rubbninp a v själsverksamheten varaktigt sakna; för- Under sommarens lopp har den av måga att lämna giltigt samtycke till att årets riksdag beslutade utredningen sterilisering å honom företages; m å det med.
förslag till lag om sterlisering oaktat steriliseras: - närmaste anledningen till beslutet I) dar han på grund a v den själsliga var ju en motion i. fragan av profes- sor Alfred P e t r h i F. k.
- framlagts rubbningen för framtiden är ur stånd av den tillkallade sakkunnige, pïo- att handhava sina barn; så ock.
2) där grundad anledning finnes att fessor Ragnar Bergendal, Lund.
Me- dan det tidigare görslaget av 1929 - antaga, att han genom arvsanlag kom- omfattade frågan i sin helhet, drö- mer att på sina avkomlingar överföra jer det nya förslaget endast vid ste- sinnessjukdom eller sinnesslöhet.
rilisering av i rättsligt eller psykiskt Medicinalstyrelsen skall bevilja.
hänseende inkapabla individer, d. v: s. tillstånd till qterilisering; med vissa sinnessjuka, sinnesslöa eller av an- säkerhetsföreskrifter kan dock steri- nan pubbning av s ja1s~e~ksnmhete.n Jisering av sinnesslöa verkställas, när lidande personer.
två läkare efter samråd finner skäl I kritiken, mot 1929 års f ö ~ s l a g därf ör f öreliggal.
Ansökan om sterilisering .kan gö- framhölls det olämpliga i a t t patien- ten själv, oberoende om han var ka- ras av patienten själv, av styrelse el- pabel härtill eller ej, skulle lämna ler förest ' andare för en anstalt, om sitt samtycke, innan operationen fick han.
ä r intagen på en sådan, av för &amp; utföras, något som gjorde hela för- myndare eller, om det ä r frågs om slaget synnerligen illusoriskt.
Flera rninderArig, av den som har vårdna- myndigheter föreslogo istället, a t t den om honom .. Äkta make skall be- lagstiftningen endast skulle omfatta redas tillfälle yttra sig över Atgar- sådana personer, som voro ur stånd den, och dessutom fö~eskrives vissa a t t själva lämna sitt samtycke, och betryggande åtgärder som t. ex. a t t efter de linjerna har man också gått ingreppet endast f a r företagas av le- gitimerad läkare med anmälnings- plikt till medicinalstyrelsen.
-.
Vi f å säkerligen anledning a t t ut- när stumma och värnlösa varelser förligare behandla frågan i ett kom- ropade på skydd.
Skulle vi inte kan- - mande nummer.
na ' oss g &amp; Fredrika Bremers ' ärende, om vi samfällt arbetade p % ett hu- manare svenskt djurskydd?
Och - skulle inte våra kvinnliga xiksdags- ledamöter kunna hjälpa oss i vår strävan genom a t t motionera om stïaf f skärpning f ör d j urplågare?
Nytt förslag till sterilise- ring slag. '
' s Rationell Syster / / / / / / / / / / / / / / / / / / / I.
.
Fotvård ' / / / / / / / / / / / / / / / / / / h I.
Elisabets Fotvårdsm klinik Kungsgatan 50, III, hiss.
Stockholm F. d.
Specialist hos Scholl i flera år.
!l ' id.pr Te1.
' 20 37 90 kl. 10-5 e. m.
I SyaOeljB mottager .. bestfillningar av all siags sömonad.
Aven lagningar.
Öster- mnlmsg.
33. n. b.
Tel 116193.
Öppet v.ar- dagar 9-6, lördagar 8-2.
GER A R B E T E A T D O V A K V ~ W N O R.
OBS.!
Reducerade priser.
Välgjort arbete.
.
.
' 206 HERTHA F6rb uan d e t§ kommittéer och styrelser för dess institu- tionier och fonder.
Kommittén f-ö ' r l a g f r å g o r: doktor Alexandra Skoglund, advokat Ma- thilda Stael von Holstein, advokat Ruth Stjernstedt, fröken A. Thorstenson, fru G. Törnell, advokat Marta Wikström.
Stipendiei ' nstitutionens för- va1t.ningsstyrels ' e: direktör M. Carlson, ordf., fru E. von Eckermann, di- rekt ' ör C. Juhlin Dannfelt, bankdirektör G. Lagercrantz, fröken S. Laurell.
Supplean- ter: direktör G. Indebetou, fru E. Odhner.
S t i p e n d i e n a m n d e n: fru E. von Eckermann, ordf., fru A. Bergenstråhle, direktör M. Carlson, fru B. Elmquist, frök- narna S. Laurell, S. Leijonhufvud, fru E. Odhner, fröknarna L. Rosenberg, A. Thor- stenson.
Rimforsaseminariet: av lant- bruksstyrelsen utsedda: landshövding K. Tiselius, ordf., och föreståndaren för Ham- r a lantmannaskola I. Gezelius; av Fredrika- Bremer-Förbundet utsedda: fru L. Dyrssen, fröknarna L. Nathorst-Böös, I. von Plom- gren; enligt reglementet självskriven: fö- reståndarinnan f ör seminariet fröken E. Dyrssen.
Lanthushållsskolan Storgår- d e n, Rimforsa: samtliga medlemmar av Rimforsaseminariets styrelse samt fruarna A. Ekman, K. Gezelius och ' skolans före- standarinna fröken L. Risberg.
Lanthushålls- och tradgårds- s k o l a n A p e l r y d, Bastad: av lant- bruksstyrelsen utsedda: landshövding A. Mörner och agronom G.
B. Eliasson; av Fredrika-Bremer-Förbundet utsedda: rektor Maria Aspman, fröken D. Bruce, fru L. Dyrssen; självskriven ledamot: skolans fö- reståndarinna fröken K. Härstedt.
Supple- anter: fru R. Nilsson, ingenjör L.
Nobel.
- Skolan f ö r kvinnlig yrkes- u t b i l d n i n g: doktor Karolina Wider- ström, ordf., rektor för skolan rektor Maria Aspman, fröken K. Hesselgren, fru D. Hubner, fröken S. Löf, fru S. Qvarnström, fröken A. Thorstenson.
S j u k v å r d s k o m m i t t é n i Stock- h o l m: fröken S. Ulrich, ordf fröknarna B. Almqvist, I. Blomstedt, M. Leijonhuf- vud, doktor R. Nauclér, fru R. Schurer von Waldheim, professor G. Söderlund, fröken B. Wellin, fröken G. Meuller, byråföre- stlindarinna.
., S j ~ k v A r ~ s k o r n r n i t t é i n G ö t e - doktor L. Wolff, ordf., doktor P. Arnell, doktor E. Belfrage, fru B. Bumnan- Andersson, fröken E. Dickson, doktor Gar- da af Geijerstam, fru E. Jansson, fröken A. Lönnerblad, fru M. Mannheimer.
b o r g: S j u k v å r d s k o m m i t t é n i Jön- k ö p i n g: fru K. Bendz, ordf., fröken E. Aulin, syster E. Engström, fru A. Lund- berg, instruktionssköterskan IM.
Sundblad, doktor 0.
Sörensen, syster A. Andersson, byraföreståndarinna.
Lin- Sjukvårdskommittén i k ö p i n g: doktor T. Theorell, ordf., syster A. Johansson, doktor L. Möller, landskam- rerare E. Starck, syster A. Svensson, fru E. Söderqvist, fru E. Tiselius, och fru M.-L.
Lundberg, byråförest %ndarinna.
S j u k v å r d s k o m m i t t é n i Umeå: doktor W. Möller, ordf., fruarna E. Graf- ström, G. Hellström,, E. Lindgren, doktor P.
G. Lundgren, kyrkoherde E. Silén, fru O. Wiklund, fröken I. Öqvist, syster A. Markow, byråföreståndarinna.
Kommittén f ö r Whitlockska cstipendief onden: fröknarna H. Djurberg, S. Leijonhufvud, I. von Plom- gren, A.
Uggla, E. Whitlock, Kommittén för Fleetwoodska f o n d e n: direktör C. Juhlin Dônnfelt, fröknarna I. von Plomgren, E. Rappe, A. Reuterskiöld, I. Sundelius, S. Ulrich.
HERTHA 207- - K o m m i t t é n f ö r H. o. E.
Z a n - " Ej med ' stora later ", och sedan ps.
d e r s p e n s i o n s f o n d: fru H. Berg,, 500: 7 gemensamt avsjungits, stod fröknarna I. von Plomgren, S. Ulrich, K. som så många gånger förr den vit- Wall.
.
klädda ringen av unga nyvordna 1a- rarinnor i h a l l e n arm i arm och sjöng Kommittén för kvinnligakon- Rimforsavisan.
Efter anhörigas och t o r i s t e r s s e m e s t e r f o n d fröknar- vänners blomsterhyllningar var den %a S. Laurell, M. Lindgren, E. Rheborg.
Kommittén för Hedda karl- h o l m s r e k r e a t i o n s f o n d: harads- hövding E. Carlgren, fru R. Schurer von Waldheim, advokat Mathilda Stael von Holstein, fröken A. Thorstenson.
.
.
.
Kommittén för granskning a v l å n e h a n d l i n g a r: direktör C. Juhlin Dannfeldt, advokat Mathilda Stael von Holstein, fröken A. Thorstenson.
K o m m i t t é n f ö r s o c i a l upp- l y s n i n g s v e r k s a m l i e t: fru K. Fjall- back-Holmgren, doktor Gulli Petrini, f rö- ken A. Thorstenson.
officiella examenshögtidligheten öv- er och dörrarna öppnade sig till mat- salen med ' dess festligt dukade bord.
Avgående elever voro: lanthushållslara- rinnor: .Alice Andersson, Skarab.
l., Rut Andersson, Orebro l., Elsa Hansson, Tral- leborg, Elsa Hellberg, Södertälje, .Ellen Jönsson-Rydhagen, Krist.
l., Signe Jöns-.
son, d:o, Linnéa Rhodin, Skarab.
1.
Skol- kökslararinnor: Ida Andersson, Kronob.
l., Sigrid Aurelius, Stockholm, Viola Berg- lund, ' Vastm.
l., Anna-Lisa Holmgren, Jönk.
l., Brita Lidén, Skarab.
l., Maja Ljunggren, Jönk.
l., Göta Mattson, Gavleb.
l., Elsa Nyström, Norrb.
1. och Sonja Wingmark, Osterg.
1.
Nya Rimforsalararinnor.
Insänd litteratur.
Offentlig avslutning och esamen hölls den 21 sept.
vid Fredrika-Bre- mer - Förbundets lanthushållningsse- minarium i närvaro av styrelseleda- möter, biskopen och fru Aurelius, de avgående elevernas .anh.öriga samt ett stort antal intresserade.
Utstall- ningen av elevarbeten besågs, och elevkgren s j öng unisont några.
siin- ger, innan examensförhöret, lett av fröken Marit Weibull, vidtog.
Sedan en av de avgående lärarinneeleverna, fröken Maja L j u n g g r e n, hiillit före- drag om Fredrika Bremer och före- ståndarinnan, fröken Elsa D y r s s e n, t a l ä t manande ord till de unga lara- rinnomap avtackade rektor I. Geze- lius s h ä l henne som dessa för deras o u t t r ö t t l i g a arbete.
E l e v k å r e n s j ö n g r Tandteknikerelever mottagas.
Gedigen utbildning i ' mo- dem kautschuk-, guld- och porslinsteknik.
Kurserna ledas av leg. tandEkare.
CENTRALLABORATORIET, Valiingatan 37, Stockholm.
L P - '.
Från ALB.
BONNIERS.
FÖRLAG:.
ALmaSöderJtjeLnz: F e m .b r ö d o c 11 t v i fiskar.
Annie Alcerhielm: B a k o m s p a l t e r n a. Anna Walzlenberg: S k a m n1 e n s b a r n.
Vid dödens port.
Elisabethi Kuylenstiernu- Wenster: F l i c: kan i tornrummet.
JoJzan Richert: .O r .o i l a n d e t.
Från HUGO .GEBERS FÖRLAG: ~ w r a l d Wide: D e n k v ä v d a: v ä r l d s - branden.
Richan-d Helron Ward: E n, t; å, t r e. Sonja Sjöstrand: E n l i l j a p å m a.r- ken.
E. Plzillips Oppenlzeim: D e n b e s k e d l i- g e P e t e r Cradd.
Fcån KO0PE:RATIVA FÖRBUNDETS BOKFÖRLAG: G e o ~ g von Wenclt: R å k o s t.
o c h r å i n - 1 a.
g g n i n g.
- - Föda, h a l s a o c h mot- itindskraft. '
AMI I P t O e r a t w a i fredsfragor; TIDSKRIFTEX FREDEN (Europas största fredstidning), PhX-GRAMM (lFONEN, PAX- SKIVORNA m e d.
intalningar a v.
pastor Per Gyherg, kapten C.
J. Brunskog, f. borgmästare Carl Lindhagen, magister Carl Sundblad och redaktör J.
L. Saxon.
På baksidan av skivorna vackra sång- eller musik- in.
m.
Rekvireras fran stycken.
Vackra, s eds brev marken PREDSBYRAN Mästci.safincalsgata~r 71, 3 tr., S T O C K H O L M.,
208 HERTHA Karlskronakretsen anordnade den 24 sept.
under ledning av intendenten vid k lek inge museum, Sigfrid Leander, ut- fard till Lyckeby, dar traktens fornlam- ningar besågos.
Först besöktes Lyckö slotts ruiner och sedan platsen, där Lyckö stads kyrka en gång legat, m. m.
Vid vägen ligger Lyckeby hotell, som na- turligtvis e j kunde förbigAs.
.Där drucko farddeltagarna kaffe och fortsatte så, efter denna paus i nutiden, upp till domarringen i Hastbacken och till järnåldersgravfältet vid Vedeby.
Fröken Anna Jönsson framför- de ett tack till den kunnige ciceronen.
Holger A. Lundberg: E k o n o n i i s k e l d - ning.
Iwan Bolin: Varukännedom - för hemm.et.
- F o d e r n a bostadsproblem.
He.m o c h h u s h t i l l.
Thorstein 9treyffert: R y s s l a n d s n a- t u r t i l l g å n g a r u n d e r femArs- planen.
Från P.
A. NORSTEDTS &amp; SONERS FORLAG: ' Hans Botvid: N ' e d t y s t a t.
Ebba Langenskiold-Hoffmann: A x p 1 o c k- n i n g u r t y s k lyrik.
A s t d Vuring: U t a n f ö r.
(Dikter.)
Från WAHLSTROM &amp; WIDSTRAND: Willy Walfridsson: S l a v a r.
-,, -: Luffarliv.
Gunnar N y c a ~ d e r: E n s j u k d o m s o m bestraffas.
Margaret Rivers Larminie: S k i l j a s o c h giftas.
Edith Porter och Flora G.
Om-: B l i v vacker.
Från H. AS.CHEHWG &amp; Co: Alette Bulls ' S t r i k k e B o k. Stekvor Ellingsen: D a g e n s d a t r e f r e m t i d e n s mgjdre.
- -- L u n d a k r e t s e n hade sammanträde d.
2 okt.
å Grand Hotell under ordförande- skap av fru Carola Eklundh.
Sedan en del kretsangelagenheter diskuterats, redogjorde fruarna Eklundh och Petrén för några av de frågor, som behandlats vid förbundsinö- tet i Nbrrkoping.
Fru Mortensen lämnade några upplysningar om ansökningar till lansstipendierna.
F r u Esther Lutteman höll därpå ett in- tressant och tankeväckande föredrag om: Några aktuella nutidsproblem (den ekono- miska krisen, demokratiens kris m.
m.).
Vid det efterföljande samkvarnet följde en livlig diskussion kring de i föredraget behandlade problemen.
T o m e l i l l a k r e t s e n haded.
10 sept.
utfard i buss och bilar till Alnarp.
Trad- gårdarna och växthusen besagos under di- rektör Dahls ciceronskap.
En förtjusande utstallning av dalior m. fl.
blommor samt av frukt var även ordnad dar.
D.
26 sept.
hade kretsen samkväm med handarbetsafton.
F r u Ebba Bengtsson re- dogjorde därvid för årsmötet i Norrköping.
V a x j ö k r e t s e n hade.den 21 sept.
ett talrikt besökt kretsmöte A Frimurarpensio- natet.
Sedan d r Rut Gmbb halsat de nar- varande, gav hon en skildring av årsmötet i Norrköping och höll därefter ett gediget och tankeväckande f öredrag om " Sexual- hygieniska samhällsfrågor ", därvid särskilt utvecklande steriliseringslagen, abortlagen och preventivlagen, med dess olika verk- ningar för såväl kvinnorna som för hela samhällslivet.
Talarinnan avtackades av v. ordf. fru Elsa Richert.
Till förman för den friplats på Drott- ningens Vilohem, som kretsen arebtar för som en minnesgard å t drottningen, plane- rades ett lotteri under höstens lopp.
F r u Sylvan meddelade, a t t som en vinst till det- samma hade konungen skänkt en bronssta- tyett, som tillhört drottningen och av henne Psr~maoo@wo@ooduO~rO~in~ S JAKOBSBERGSGAT.
6 S UPTE W BEsB T.
20 10 06 (inv.
Sturepl.)
Med kalluft.
Mr.
15:- Allt inom yrket utföres av erfaren, skicklig personal under individuell omsorgsfull be- handling.
Fabrik för finare möbelsnickeri.
Renovering av antika möbler Utföres.
Brahegatan 23, Stockholm.
Tel. 67 85 17.
För middagar och supéer uthyras bord, sto- lar, kladhangare och vigselpall.
Hemsändas och avhämtas.
209 - HERTHA I Amerika har gjorts en ' medicinsk upp-; täckt av den unga dr .Margaret G. Smith, biträdande professor i patologi vid Was- I hingtons medicinska högskola; Hon har, nämligen i kroppen ' på sömnsjukans, 3ff er kommit ett filtrerbart virus på spåren.
Från skilda kontinen ter.
Danmark har fått .sin första kvinnliga landsdommer, Elsa Ussing, med verksam- heten förlagd till gstre Landsret, en mel- laninstans, motsvarande svensk hovrätt.
Hon ä r även v. ordf. i Köpenhamns Vaer- geråd, d: v. s. barnavårdsnämden.
I Ungerns parlament har grevinnan Ap- pony efterträtt sin avlidne make som de- puterad.
Spaniens f örsta kvinnliga diplomat heter Lucila Godoy, a r till professionen författa- rinna och har.utnämnts till konsul i Chile.
Konstantimopels universitet har fått tre kvinnliga professorer.
.
Bengalens ' kvinnor ha mottagit en sum- ma på 43,000 Rs av Rai Bahadur Vihari La1 Mitra.
Han har i sitt testamente förord- nat, att summan skall användas för utbild- ningsändamål.
Perus kvinnorörelse går framåt tack va- re energiskt narbete.
I spetsen för den peru- anska kvinnornas nationalförbund står för- fattarinnan Elvira Garcia y Garcia, och på basis av den kvinnliga utbildningsinstitu- tionen " La Buena Voluntad " grundades " Le- gion Feminista Pro C.ultura ' med Elisa Rodriguez Parra de .Garcia Rose11 som pre- sident, utgivare av tidningen la universal ".
Vid sidan om de nyssnämnda sta åtskilliga andra kvinnoföreningar med socialt, huma- nitärt och kulturellt program.
medförts från barndomshenlmet i Baden.
Vilohemsfonden hade o e s å ökats genon1 kontanta gxlvor.
E t t livligt samkväm med tesupé avslutade kretsmötet. '
Elisabeth östman-Sundstrands husmo- derskurs har efter sin skaparinnas död övertagits av ett par av de lärarinnor, fru Greta Gardin och fröken Karin Widström, som förut arbetat i skolan under fru Sund- strands ledning.
I Spokane, Washington, har en kvinnlig.
chef för stadens allmänna arbeten.
Hennes namn ä r Florence Hine. '
.
En stor kvinnas historia.
För sextio år sedan sprang en skara småflickor under lek och glam genom en av Warschaus gator på väg hem från skolan.
Vid ett hörn stötte de förskräckta på en zigenerska, som ville spå dem.
Endast en .av dem, en liten åtti- åring, räckte utan fruktan fram sin hand.
" Du skall en gång bli världsberömd ", sa- de spåkvinnan.
" Kanske en drottning? "
" Nej, inte en drottning men varldsbe- römd ändå ", svarade kvinnan.
Den ' lilla flickan hette Marie o &amp; var dfot- ter till proféssor Sklodowska.
Hon visade en mindre vanlig begåvning och tänkte först bli bildhuggare.
Som ganska ung kom Marie Sklodowska in i den polska frihets- rörelsen, och då hon en gång satts upp på polisens svarta lista, skuddade hon foster- landets stoft av sina föeer och flydde med.
50 frcs på fickan till Paris.
Det var Ar 1891.
Har kom hon att under svåra.
um- ' bäranden agna sig åt naturvetenskaperna.
Snart ' finna vi henne som prof essor Lipp- manns assistent, kort därefter gift med en a?
hans duktigaste medhjälpare Pierre Cu- rie, lika fattig som hon själv.
1896 hade Röntgen upptäckt de efter honofn uppkalla- de strålarna, 1898 upptäckte makarna Cu- rie .. grundämnet radium.
Atta år senare omkom hennes man genom en olyckshän- delse, änkan efterträdde ' honom som professor och fullföljde ensam deras ge- mensamma arbete.
1911 fick hon Nobelpri- set i kemi.
- 1903 hade halva fysikpriset tillerkänts båda makarna 1922 upptogs madame Curi bland de franska.
" odödliga " - det förslaget bjöd p % åtskilligt mot- stånd!
- samtidigt inbjöds hon till U.
S.
A. för, att mottaga de amerikanska kvinnornas hedersgåva på 120,000 doll.
På 25-årsda- gen av radiums upptgckt erhöll hon en år- 1ig.pension på 40,000 frcs av franska sta-, - ANDERSSONS Kvinnliga Tandlakares u n i k [Adolf Fredr.
Kyrkog.
1 (vid Sveavagen).
.
Innehavare Astrid Gyllencreutz endast ' kg. '
'.
Ingrid Huss Ruth Ohrling.
tandläkarna:.
Tid pr tel. Norr (20 0) 3 73.
Särskild mottagning för barn .. (Tand,.
.
Huss).
mind., onsd., fred.
.
4.30-6:.
- ' l I Da m irisering centralbadet, ' Stockholm.
.
.
R.EKOMMENDERAS.
.
-.
.
.
,, E,i,egant.
, Foi-stklassig .. ... "
.
210 HERTHA ten och 1929 fick hon som den första kvin- nan i hela världen mottaga kommendörs- korset ur franske presidentens hand.
Zigenerskans spådom har gatt i uppfyl- lelse!
.
" Hdder også Mannen p5 å fri ' gjdre sig? "
fr %gar vår värderade kollega " Norges Kvinder " och motiverar sin undran sålun- da: Vilken anledning kunde den .man ha, som en gång uppfann starkkragen, att martera generationer man med detta plågsamma .halsjärn?
Nu ha vi emellertid f %tt höra - ja, det borde ju vår intuition redan ha sagt oss!
- a t t uppfinnaren var en kvinna.
Hon hette mrs Hannah Lord Montague, och med anledning av loo-års- dagen av hennes fiidelse har hon nu fått.
en minnestavla i det hus i New ' York, dar hon bodde.
Man laser: Här bodde mrs Han- nah Lord Montague, uppfinnaren av stark- kragen.
Egentligen var det ju ett ganska elakt satt att hamnas kvinnokönets orättvisor, ' men på den tiden fanns det val inga andra medel a t t tillgripa.
Hennes lagvigde var smed och använde till en början vid hög- tidligare tillfallen mjuka kragar, som sutto fast vid skjortan.
Mrs Hannah var emel- lertid praktisk, hon klippte loss dem och för a t t f å dem mera varaktiga - påstod hon!
- stärkte hon dem.
S.meden och hans med- bröder accepterade * beskedligt det styva hals- järnet och kommo inte på den tanken, a t t det kunde menligt inverka på deras rörel-.
sefrihet.
Det behövdes hundra å r för a t t - de skulle komma underfund med den saken, men nu ha de i alla fall börjat frigöra sig.
Vi sända den styva kragen en tacksam avskedsblick, t y det a r e j alldeles uteslutet, att den fullkomligt omedvetet gett sin ba- rare en liten aning: on1 hur oklokt det ar med dumma band Öch tvilngspikhitt ...
Mu~sdinis åstkt om kvinnan brukar e j precis vara för högstdensam- ma.
I ett samtal med Emil Ludwig ytt- rade.
I1 Duce bl.
a.: - " Kvinnan bör h %lla sig passiv.
Hon a r analytiker, e j syntetiker.
Har hon någonsin under alla dessa år- hundraden varit istånd till a t t skapa arki- tektur?
Bygg mig en koja, inte ett tem- pel!
saga vi till henne.
Men hon k a n ej.
Hon förstår e j arkitektur - kärnan i all konst - och detta a r symboliskt för hela hennes vasen.
Min uppfattning av kvin- nans roll i staten går stick i stav med alla feministiska idéer.
Naturligtvis skall hon e j vara någon slavinna, men om jag gåve henne rösträtt, skulle jag bli utvisad.
I vår stat skall hon e j f å något a t t säga till om.
I England.
finns det tre millioner fler kvinnor an man, hos oss a r det raka motsatsen.
Har ni nligonsin gjort det tan- keexperimentet, hur det skall sluta i Eng- land?
Med matriarkatet - - " Kemal Pascha övergliixtser alla kolleger.
Nu senast lär han ha tillåtit Turkiets unga flickor a t t enrolleras vid handelsflottan.
De f å utbildas vid en särskild skola i Stambul, varefter de slappas ut som kadetter.
redaktionskommitté består, f örutom av tidskriftens redaktör, av: K a r i n F j ~ ä l ~ l b ä c k = H o l m g r e Ida n, von Plomgren och Axianne Thorstenson.
-.
.
-- I -.
.
.r.
II I den Europeiska marknaden e x i s t e r a r icke e t t finare: té an d e t t a.
Endast i originalförpackningar 2 80 öre, Kr.
1.90.
75, ro 50. o. s. v.
Tidskrift ' för den &amp; nska kvinnorörelsen, utgiven av FREDRIKA-BREME &amp; FoRBUNDET.
Redaktör: M a r g a r e t a v o n K o n o w.
pre- Samtliga förbundsmedlemmar erhalla tidskriften.
Icke- f o).
b u - d l m numerera B d n n a s t s postanstalt eller i bokhndt31.
Pris för postuppl.
: 1 / 1 Ar kr, 6: 60; 1 / 2 A r kr.
S: 50; 1 / 4 Ar kr.
l: 90.
Lösnummer 65 öre.
Redaktion och exp.
: 48 Kkurabevgsgat .. Stockholm.
Redaktionstid: tisdagalr ock fredagan kl. 1 - 3.
Tel. 20 48 50, 10 27 62.
Expeditionen: kl. 11-4 varje söckendag.
Tel. 20 48 50, 10 27 62.
(Kristianstads län) b ö r j w den I nov.
utom 1: sta årskurs (manlig och kvinnlig) 2:dra å r s k r s, man].
o. kvinnl.
(S man.)
med utvidgad humanistundervisn.
Minst ett främmande språk.
Förbereder även for seminarium, slöjd- och skolkökslär.- utbildning.
- Bzlliga omkostnader, f r i - elevplatser, statsstip.
Begär prospekt fr. Folkhögelrolan, Önnestad.
Kartritningskurs.
- VZrkurs 15 jaa.
Hustkurs 15 sept.
Begär prospekt!
ANNA DAHLSTROM, e. o. kansliskrivare hos K.
1.antmateristyrelsen.
Adr.
Styrntairsg.
47, I I I, Stockholrn.
Tcl.
60 62 74 kl. 5-9 f.
m. Damfrisör STEPHAN E K (Diplom i permanentoild.
Paris 1932.)
Regeringsgatan 13, S t o c k k ' o l m.
1:STA KLASS BEHANDLING.
Senaste nyheter i såväl apparatur som teknik inom modern hårkultur.
Populär prislista.
- Tel. 20 22 86.
Judiska Bildningsin- stitutet börjar höstterminens kurser mandagen den 9 okt.
1933 kl. 8 e. m., Wahrendorfs- gatan 3, Stockholm.
Arbetsordning höstterminen 1933 Kurs I.
Pmfessor Isaac Griinewald: Ju- denclome *.
i konsten.
Mandagen d.
9 och 16 okt.
Kurs II.
Seminnrisr: 1.
' Docent Hugo Vulentin: Zionis- nzen.
MAndagen d.
23 okt.
.
2.
AmiralitetsrAdet Henrik Wolf f: Liberalismen.
MAnd.
d.
30 okt.
3.
Fil.
lic. A b r a h t Brody: Ovto- tEo9:i-.
Måndagen den 6 nov.
Burs III.
Ted.
d:r Torsten Ysander: Ju- dendomen bland Orientens religio-,.
ner.
Mhndagen d.
13, 20 o. 27 nov.
Kurs IV.
rof fess or W a l t e ~ A. Berend- sohn (Hamburg): Judentum und Ht~manZtät.
Måndagen d.
4, 11 o. torsdagen d.
14 dec.
Kurs V. Hebreisk språkkurs.
Ledare fil.
lic. A. Brodg.
Kursavgift kr.
10.
Anmälan emottages a v kursle- daren pr tel. 31 91 04 och tiden överenskommes senare med honom.
, Diljetter till kurser och enstaka föredrag (5 kr.
o: 50 pr föredrag) finnas vid ingatigen.
Styrelsen.
Spara p &amp; värmen!
Anvihd sunda svenska eldstäder!
Använd Handöls täljstenskaminer.
Handöls Nya T ' fistens- &amp; Vattenkrafts A k fiebolag B i r g e r J a r l s g a t a n 33, S T O C K H O L M Tel. 11 01 80 - 20 58 53 Ålderdomsf örbundegs L i v f Örsakringslka~sa.
Understödsförening, erbjuder begravningsf örsakring f r % n l 0 0, t i l l 4,000 k r o n o r och ar aven efter stadgeändring nu redo att p % goda villkor övertaga sjukkassors och understödsf öreningars Magande be- träffande begravningshjälp.
Begär upplysningar % huvudkon- toret, Drottninggatan 30.
Tel. 10 67 44.
Postadr.
Box 1026, Stockholm 16.
Fysikalisk-D ietisk Kuranstatt Skodsborgsmetod .. L &amp; ~ &amp; H ~ rekreationsort.
m 1.000 fot over havet, Ana moderna bedformer, eIektrieitetsbehand1 .. massage.
Vegetarisk och blandad host.
Individuell diet.
Bitr.
lakars: D:r I. UNHHLL.
Aiedsaffa R u m och p y f o n s p d s e t.
.
Inga ddckspennarh Bwiilr uffOtrt.
pmvspeltf.
Postadress HULTAF04S.
Overläk.
: D:r E. GARBY. '
Tel., BorQa 695 * Htdtafors 1 6, Rävlande 68.
Valratryckeriet, Stockholm 1933
